Svensk industri

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

nr4

De|ropporf

från

industrisfrukturutredningen

1974:14

Industridepartementet

industri

Svensk

Industrins forsknings- och

utvecklingsverksamhet

Delrapport nr 4 från industristrukturutredningen Stockholm 1974

ISBN 91-38-01798-9 Omslag: Håkan Lindström Göteborgs Olfsettrycken AE,Stockholm 73.4512S

har i Sverige genomförts långtidsutredningar Sedan ett par decennier till en bedömning av i första hand den närmaste var och en syftande Dessa utredningar har utgjort ett betydelsefullt underlag femårsperioden. bedömningar och beslut. När det gäller utveckför makroekonomiska en inom industrisektorn har de även tjänat syftet att åstadkomma lingen mot andra sektorer avstämd bedömning. Långtidsutredsamlad och som informationsmaterial utformat i syfte att ningarna får betraktas ekonomisk-politiska beslut. bilda underlag för mera övergripande fältet krävs emellertid För adekvata insatser på det industripolitiska

också ett mera detaljerat dataunderlag som ger kunskap om utvecklingen

krävs att underlaget successivt förnyas inom industrins olika delar. Därtill av utvecklingen. Industriför att möjliggöra en systematisk uppföljning

då allvarliga sysselsättnings- eller andra politiska åtgärder i situationer i enskilda branscher eller regioner, måste strukturproblem uppträder fördjupade studier av den uppkomna givetvis baseras på särskilda - För att snabbt kunna genomföra sådana undersökningar situationen.

att förutse var t.ex. sysselsättningsproblem

och för att öka möjligheterna - ett lätt och aktuellt kan krävs emellertid tillgängligt uppkomma En kontinuerlig analys av basmaterial på bransch- och regionnivå.

ett led i uppföljningen av de industristrukturdata är också viktigt

politiska åtgärder som redan vidtagits på olika områden.

till utformningen Inom industridepartementet togs våren 1972 initiativ som bättre än hittills beskriver den historiska av ett informationsunderlag och nuläget i olika delar av industrisektorn. strukturella utvecklingen skall vara ett första steg mot Grundtanken är att detta underlag och utvecklandet av en strukturanalys som tar sikte på att beskriva

i den svenska ekonomin. Därigenom förklara grundläggande förändringar

till mera systematiska åtgärder i syfte att påverka ges ökade möjligheter

den långsiktiga utvecklingen.

har bedrivits av en arbetsgrupp inom industridepartementet Arbetet Resultatet av det hittills och givits namnet industristrukturutredningen. kan nu publiceras i bedrivna arbetet inom industristrukturutredningen Den som senare kommer att följas av en huvudrapport. fyra delrapporter, under våren 1974. senare väntas kunna bli publicerad utveckling”, innehåller en statis- Delrapport nr 1, Industribranschernas olika branscher. Branschav utvecklingen inom industrins tisk genomgång

strukturen och dess utveckling beskrivs i fråga om sysselsättning, produktion, produktivitet, storleksstruktur, regional fördelning etc. Redovisningen, som huvudsakligen baseras på Statistiska centralbyråns industristatistik, är fördelad på 20 huvudbranscher. I de fall det varit möjligt beskrivs även delbranscher inom dessa. Den relativt långtgående branschuppdelningen är ett led i strävandena att åstadkomma ett så detaljerat material att väsentligt olika utvecklingstendenser inte skall döljas i översiktliga genomsnittsdata. Ett centralt moment i denna branschbeskrivning utgörs av ett studium av hur olika produktionsenheter inom en och samma bransch utvecklats. Sålunda redovisas t. ex. sysselsättningsförändringar mellan parvisa år för arbetsställen inom en bransch. För var och en av branscherna redovisas den regionala fördelningen länsvis. För att få en uppfattning om olika kommunblocks beroende av utvecklingen inom resp. bransch, redovisas sådana kommunblock där branschens andel av industrisysselsättningen är hög. I delrapport nr 2, ”Industrins finansiella utvecklingstendenser, görs en relativt detaljerad kartläggning av de finansiella utvecklingstendenserna samt ett försök till prognos. omfattar centrala Kartläggningen variabler såsom omsättning, förädlingsvärde, bruttovinster, investeringar, sparande och personalkostnader. En central del av rapporten ägnas åt en lönsamhetsdiskussion. Den finansiella strukturen och dess utveckling beskrivs med hjälp av soliditets- och likviditetsrelationer samt finansieringsanalyser med tillhörande mått på självfinansiering m. m. För att förbättra kunskapen avseende arbetsmarknadsfrågor har inom ramen för industristrukturutredningen en studie av arbetsgenomförts kraftsströmmarna inom verkstadsindustrins område. Studien, som presenteras i delrapport nr 3, Verkstadsindustrins arbetsmarknad”, har gemensamt utförts av Sveriges Verkstadsförening och Svenska Metallindustriarbetareförbundet och baseras på parternas gemensamma lönestatistik. Behovet är stort av fördjupade studier av industrins arbetsmarknadsförhållanden. Den genomförda som omfattar endast en del av de studien, industrianställda, får ses som bas för fortsatt utvecklande av undersökningsmetodiken. I delrapport nr 4, ”Industrins forsknings- och utvecklingsverksamhet, beskrivs och analyseras utvecklingen av industrins forsknings- och utvecklingsverksamhet under perioden 1967-1971. I rapporten förs en utförlig diskussion om vilka krav som bör ställas på ett dataunderlag avsett som bas för åtgärder inom fou-området. De nu publicerade delrapporterna från industristrukturutredningen får inte betraktas som ett slutligt utformat informationsunderlag. Utredningen har genomfört ett kartläggnings- och systematiseringsarbete som successivt skall följas upp och förbättras. Industristrukurutredningen har lagt en grund för utvecklande av ett bättre underlag för bedömning av utvecklingstendenserna inom industrin.

Innehåü

Kapitel 1 Inledning 1.1 Samhällsekonomiska motiv för en statlig industriell f0u-po1i-

tik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.1 Fou-insatsernas karaktär av investeringar 1.1.2 Jämförelser mellan fou-investeringar och investeringari 8 realkapital . . . . . . . . . . . . . . . 10 1.1.3 Utformning av stimulansåtgärder . . . . . . . . . . . . .i . . . . . . . . . . . . . . . . 1l 1.1.4 Avslutning 11 1.2 Studiens uppläggning och genomförande och vissa slutsatser rörande upplägg- 1.3 Resultatsammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 ningen av fou-statistiken materialet . . . . . . . . . . . . 12 1.3.1 Huvuddrag i det empiriska utformning . . . . . . . . 13 1.3.2 Synpunkter på fou-statistikens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 1.4 Fou-verksamhetens struktur och finansiella förhållanden 16 1.4.1 lnstitutionella 19 1.4.2 Fou-verksamhetens huvudsyften

till fota-statistiken 22 Kapital 2 Olika begrepp och deras anknytning lnnovations- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 2.1 och fou-begreppen av fen-statistiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 2.2 Analys

materialet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Kapitel 3 Det empiriska 3.1 Beskrivning av det empiriska materialets omfattning, upp- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 byggnad och tillförlitlighet En allmän översikt av ton-verksamheten i industrin . . . . . . 30 3.2 av fou-kostnaderna . . . . . . . . . . . . . . . 30 3.2.1 Utvecklingen av fou-kostnaderna 31 3.2.2 Täckning 31 3.2.3 Manårsutvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 3.2.4 Fou-intensitet fördelat . . . . . . . . . . . 33 3.2.5 Fou-arbetet på företagsstorlek av den empiriska redovisningen för 20 hu- 3.3 Sammanfattning 34 vudbranscher

. . . . . . . . . . 38 Kapitel 4 Informationsbehov för statlig fou-politik 4.1 Produktionsfunktionsansatsen

4.2 Samhällsekonomisklönsamhetskalkyl

Bilaga 1 Beskrivning av fou-verksamheten i 20 huvudbranscher 45 Bilaga 2 Industriell forsknings- och utvecklingsverksamhet i OECDländerna 105

Tabellförteckning

Kapitel 3

Tabell 3.1 Industrins fou-kostnader 1967, 1969 och 1971 imkr fördelade på företagsstorlekar Tabell 3.2 Antal manår i fou-verksamhet inom industrin 1967, 1969 och 1971 med fördelning på företagsstorlekar . . . . . . . . . . . . . Tabell 3.3 Industrins fou-kostnader i relation till totala investeringar och till förädlingsvärde 1967, 1969 och 1971 Tabell 3.4 Industrins fou-kostnader i relation till bruttoförsäljningsvärde samt antal manår i fou-arbete irelation totalt antal manår 1967, 1969 och 1971 Tabell 3.5 Fou-kostnader redovisade efter faktisk branschtillhörighet i miljoner kronor 1971. 20 branscher Tabell 3.6 Pau-kostnader i procent av förädlingsvärde 1971, enligt huvudbranschredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tabell 3.7 Fou-kostnader 1967, 1969 och 1971 redovisade efter faktisk branschtillhörighet, index 1967 = 100, 20 branscher, fasta priser Tabell 3.8 Fou-kostnader enligt redovisning efter faktisk branschtillhörighet i förhållande till fou-kostnader enligt huvudbranschredovisning 1967, 1969 och 1971

Diagram förteckning

Kapitel 1

Diagram 1.1 Betalningsströmmar 1971 för svensk teknisk-naturvetenskaplig fou-verksamhet i mkr

Kapitel 3

Diagram 3.1 Industrins fou-kostnader 1967, 1969 och 1971 fördelade på kostnadstäckande sektorer, löpande priser, mkr

sou 1974:14

1 Inledning

motiv för en statlig industriell foul.l Samhällsekonomiska

politik

baseras på förutsättningen att Ett statligt engagemang i fou-verksamheten för lite resurser avdelas till fou i en marknadsekonomi. Uttryckt på annat förutsättning att en omfördelning av sätt innebär denna grundläggande tillväxt eller bättre tillgodoresurserna skulle kunna ge större ekonomisk mål. Om denna förutsättning är riktig se andra angelägna samhälleliga söka få till ställer det sig naturligt att genom olika stimulansåtgärder stånd den fou-verksamhet som fattas. denna stimulans och rikta den måste För att på rätt sätt dimensionera informationsunderlag. Man måste för att kunna man ha ett betydande mellan olika områden veta något om vilka typer av angelägna prioritera som normalt inte kommer till stånd genom företagens egna fou-projekt lämpligen bör initiativ. Man måste också veta hur stimulansinsatserna utformas för att få avsedd effekt. Vidare måste man söka bedöma lämplig

total volym på fou-verksamheten. framhållits att forskning och Det har i många olika sammanhang källor för industriell expanteknisk utveckling är mycket betydelsefulla samhällsekonomins totala tillväxt. En ofta sion och starkt påverkar tillämpad metod att på ett allmänt plan belysa detta baseras på följande

resonemang. Man söker först uppskatta det nettotillskott av arbetskraft och kapital under Med utgångspunkt från detta som landet tillförts en viss period. tillväxt dessa tillskott skulle ge beräknar man sedan den ekonomiska är oförändrad. Tillförutsatt att produktionsfaktorernas produktivitet normalt avsevärt större. Skillnaden växten blir emellertid i verkligheten beräknade tillväxten och den faktiska tillväxten mellan den sålunda benämnas teknisk utveckling. Beräkningar av brukar i allmänna termer tillväxt beror denna typ visar att en stor del av bruttonationalproduktens

på ”teknisk utveckling”. ”Teknisk utveckling i denna vida bemärkelse är således en restpost stort antal förändringar. Förutom tekniska som är resultat av ett innovationer inkluderas även bl a strukturella förändringar i produktio-

av stordriftsfördelar, variationer i graden av kapacitetsnen, utnyttjande förändringar i den totala produktionens sammansättning. utnyttjande,

8 Inledning

Dessa senare faktorer har en mycket svag anknytning till fou. Mätningar av den här refererade typen ger vissa allmänna antydningar om det värdefulla i att satsa på fou-verksamhet men därutöver mycket lite information om var, hur och hur mycket man skall stimulera fou. För att få ett sådant beslutsunderlag krävs analyser och mätningar av annat och mera detaljerat slag. Det kanske lämpligaste sättet att genomföra sådana analyser är i termer av samhällsekonomiska kostnader och intäkter. Med hjälp av en sådan metod kan man på ett enkelt sätt förklara varför det i en marknadsekonomi satsas för lite av på vissa typer fou-verksamhet. Den kan också bilda för vissa kvantitativa underlag beräkningar. I det följande skall vissa huvuddrag i en sådan analys beskrivas.

l.l.l Fou-insatsernas karaktär av investeringar

Företagens fou-verksamhet är förknippad med kostnader för arbetskraft, råvaror och utrustning av olika slag uppoffringar som görs inför utsikten att i framtiden, genom av de innovationer som exploatering fou-aktiviteterna eventuellt leder fram till, få avkastning i form av kostnadsbesparingar i produktionen och/eller försäljningsintäkter från nya varor. Fou-kostnader har således karaktären av (immateriella) investeringar och äger betydande likheter med exempelvis investeringari realkapital. Utgifterna tar i anspråk knappa finansiella resurser för företagen och erbjuder mer eller mindre osäkra utsikter till finansiella intäkter i framtiden. Reala resurser i form av anställd personal och befintlig utrustning utnyttjas, vilka - åtminstone på kort sikt - får anses knappa. Rationellt företagarbeteende synes alltså kräva investeringskalkyler med lönsamhetsbedömningar för beslut om fou-investeringar i samma grad som detta krävs för investeringar i byggnader och i maskinutrustning. Nyssnämnda synsätt rörande fou-kostnader för företagen är relevant även från samhällsekonomisk synpunkt. För forskning och utveckling tas i anspråk knappa resurser i form av arbetskraft, råvaror och befintligt realkapital i syfte att tillföra samhället ökade resurser eller ”konsumi framtiden. tionsutrymme” Detta sker antingen genom resursbesparingar i produktionen av existerande varor eller genom tillkomsten av varor vilka av medborgarna värderas högre än de existerande.

1.1.2 Jämförelser mellan fort-investeringar och investeringar

i realkapital För investeringar i realkapital kan man i många fall godta den företagsekonomiska kalkylen även i ett samhällsekonomiskt perspektiv. De kostnader som är förknippade med en utvidgning av produktionsapparaten genom en investering i realkapital kan ofta vara korrekt som mått på resursåtgång. Likaså kan intäkterna sägas utgöra ett rimligt mått på varans ”värde”. Den samhällsekonomiska lönsamheten blir då approximativt lika med den företagsekonomiska och företagen väljer av egenintresse ut rätt investeringsprojekt.

Inledning 9

inte samma enkla förhållanden. Olika För fou-investeringar gäller som normalt skulle influtit för en investering i faktorer gör att intäkter kan falla bort i en fen-investering. Även olika riskfaktorer som realkapital för minskar benägenheten för är speciellt markanta fou-investeringar

fou-satsningar. redovisas faktorer som tenderar att leda till l det följande några

underinvestering i fou-verksamhet. - Bristande privatiseringsmöjligheter. Det företag som gör en fou-investefå utnyttja resultatet. Andra företag ring kan aldrig räkna med att ensamt - - att ta del av investeringens kommer i varje fall efter någon tid

avkastning. karaktär av immateriellt gör det lätt att Fou-resultatens kapital överföra dem till andra företag. Information läcker ut, vilket möjliggör

Detta leder till att andra företag kommer att ta de marknadsplagiering. andelar och därtill knutna vinster som om ett sådant läckage inte ägt rum

skulle tillfallit innovationsföretaget. Det är svårt att under längre tid

hindra andra från att utnyttja en innovation. Genom att det företag som

gör en fou-satsning inte kan tillgodogöra sig hela det samhällsekonomiska av resurser till värdet, tenderar man således att få en underförsörjning

fou-verksamhet. hos fou-investe- - Osäkerhet. En utmärkande egenskap på företagsnivå är den stora osäkerheten. Osäkerringar jämfört med andra investeringar i första hand utfallet av själva fou-verksamheten (teknisk heten gäller introducerad på marknaden risk). Om varan eller processen är ny och inte är efterfrågebilden också osäker. perspektiv framstår den större Även sett i ett samhällsekonomiskt som ett betydande problem. Om en osäkerheten hos fou-investeringar står inför alternativet att satsa ett givet belopp på en företagare kan variera från en mycket stor förlust till fou-investering, där resultatet med ett mindre en mycket stor vinst eller på en realkapitalinvestering osäkert den senare användningen om den genomutfall, väljs vanligen kan förväntas vara lika i bägge fallen (sk risksnittliga avkastningen Ett sådant beteende tenderar att leda till för små fou-satsningar aversion).

sett från samhällsekonomisk synpunkt. - Finansiella restriktioner. Lånefinansiering av fou-investeringar ställer

är i motsats till realkapital inte sig ofta svårt. lmmateriellt kapital bl a beroende riskfaktorer som nämnts ovan. belåningsbart på de olika över huvud taget skall kunna bedrivas, att Ofta krävs för att fou-arbete och kostsamma personella resurser. det finns tillgång till dyr utrustning måste alltså i allmänhet ha andra belåningsbara objekt” Företagen för att kunna lånefinansiera en fou-investering, (exempelvis realkapital) för mindre eller resurssvaga företag försvårar sådan vilket åtminstone

verksamhet. » Spin-OfF-effekter. lin innovation kan i vissa fall leda till att utveck-

inom andra verksamhetsfält stimuleras. Genom att sådana lingsarbete och inte heller alltid kan nyttiggöras i det effekter utfaller slumpartat egna företaget inkluderas denna effekt normalt inte i producenternas

investeringskalkyler. Sammantaget kan dock de sk spin-off-effekterna

10 Inledning

sägas vara betydande och måste därför inkluderas i en samhällsekonomisk bedömning av fou-investeringarnas värde. Det bör i detta sammanhang också nämnas att överforskning kan förekomma i vissa fall. Om exempelvis den ”nya produkten enbart utgör en mindre modifiering av tidigare produkter blir samhällsnyttan av innovationen naturligtvis tveksam.

1.1.3 Utformning av stimulansátgärder

Ovanstående indikerar resonemang att en mängd samhällsekonomiskt angelägna fou-investeringar inte kommer till stånd p g a att incitamenten av olika skäl blir avtrubbade. Analysen ger också en viss uppfattning om hur stimulansåtgärderna bör utformas. Läckageproblemen kan man till en del klara av genom en patentlagstiftning som under viss tid ger en exklusiv rätt till innovatören. Patentskyddet är emellertid f n tillämpbart enbart på en begränsad del av innovationsverksamheten. Många innovationer har karaktären att de inte kan patenteras eller också kan patenten lätt kringgås exempelvis genom att näraliggande modifieringar inte är patentskyddade. Det är naturligtvis möjligt att utvidga patentlagstiftningen. Det finns dock vissa svårigheter att driva patentskyddet mycket långt. Den positiva inverkan som patentlagstiftningen har på fou-aktiviteternas omfattning motverkas av vissa samhällsekonomiska förluster beträffande utnyttjandet av fou-resultatet. Genom att innovationen ges en väl skyddad monopolställning möjliggörs en hög prisnivå och därmed begränsas utnyttjandet av fou-resultatet. som skulle kunna reducera sina kostnader genom att utnyttja ett Företag visst fou-resultat kan exempelvis hindras därigenom från att göra detta och patentlagstiftningen verkar då konserverande på produktionsstruktur och produktionsmetoder. Ett av de centrala momenten i den statliga fou-politiken är att söka bemästra de finansieringsproblem som uppkommer framför allt pga olika osäkerhetsfaktorer. Man söker på olika sätt dels ordna försörjningen med kapital till företag som har svårt att få låna till dels fou-investeringar, genom lån med Villkorlig återbetalning lyfta av företagen en del av de risker som är förknippade med fou-satsningar. I Sverige har exempelvis investeringsbanken, styrelsen för teknisk utveckling, utvecklingsbolaget och utvecklingsfonden tillkommit med bl a dessa syften. I vissa fall är de företagsekonomiska incitamenten att göra en fousatsning så små att enbart lån med fördelaktiga villkor och/eller avlyft av en del av risken inte räcker. Trots en sådan svag efterfrågebild kan det röra sig om samhällsekonomiskt värdefulla tekniska förbättringar. I sådana fall är det nödvändigt att använda bidrag eller fou-insatser i statlig regi. I avsnitt 1.4 behandlas närmare olika statliga institutioner som har till uppgift att finansiera eller utföra fou-verksamhet.

Inledning ll

1.1.4 Avslutning

och utvecklings- Man kan således av flera skäl utgå ifrån att forskningsmed personella och finansiella resurser, verksamheten är underförsörjd insatser är påkallade. För att kunna och därmed att statliga fou-politiska och inriktningen av den optimala utformningen, omfattningen avgöra om - i princip - alla samhällsekonosådana insatser krävs information som är förenade med de projekt som miska kostnader och intäkter Det är inte möjligt att inom ramen för initieras av ifrågavarande åtgärder. ett sådant informationsbehov. Ambitionen denna utredning tillgodose för den här är i stället att presentera och analysera vissa av kostnaderna

verksamhet som bedrivs i industrin i syfte att ta fram nya produkter, fou-kostnaderna. Även om den empiprocesser och metoder, nämligen är ofullständig som beslutsunderlag för fouriska redovisningen sålunda underlag för de utredåtgärder torde den utgöra ett användbart politiska ningar, som måste föregå åtgärder på detta område. av materialet aktualiserar ett behov av En sådan fortsatt bearbetning värdet av fou-åtgärder kan avgöras. Bland de metoder med vilkas hjälp

metoder som redovisas i litteraturen tycks så kallade samhällsekonomiska till ett rationellt val lönsamhetskalkyler erbjuda de största möjligheterna

En metoddiskussion med huvudsaklig inriktning på sådana av åtgärder. kalkyler genomförs i kapitel 4 i denna rapport.

1.2 Studiens uppläggning och genomförande

statistiken över fou-kostnader har i olika sammanhang Den officiella sätt som saknar stöd i det statistiska tolkats och utnyttjats på ett materialet. Detta torde delvis sammanhänga med att en viss begreppsför-

virring råder på området. som väljs i försöken att belysa Den analytiska ansats, vanligen är inte användbar för slutsatser om utformfou-verksamhetens betydelse, Oklarhet råder ning, inriktning och omfattning av fou-politiska åtgärder. sambandet mellan insatser av fou-resurser å ena sidan och beträffande och metoder å den andra. Det tillkomsten av nya varor, processer således ett behov av att lägga fast en analytisk ram, som är föreligger adekvat för fou-politiska ändamål. av framställningen i kapitel 2, 3 och 4 följer den nyss Uppläggningen 2 företas den beskrivna indelningen i två problemkretsar. I kapitel

av det fou-begrepp på vilket det statistiska nödvändiga preciseringen också det i fortsättningen använda materialet baseras. Där presenteras av resultatet av fou-arbete och innovationsbegreppet som en beskrivning beskrivs den bearbetning av andra resursinsatser. Efter denna genomgång som med hjälp av bla den den officiella fou-statistiken, företagits statistiska variablernas användofficiella finansstatistiken. De framtagna barhet som underlag för fou-politik granskas. I kapitel 3 ges en beskriv-

ning av det empiriska materialet i syfte att ge underlag för en bedömning

av dess tillförlitlighet.

12 Inledning

Därefter materialet presenteras i sammandrag för industrin totalt och för 20 branscher. En utförligare redovisning av det empiriska materialet återfinns i bilaga l. l bilaga 2 görs en jämförelse av svenskt material med OECD-statistik för de mest fou-intensiva branscherna. Det empiriska material, som framläggs i kapitel 3 kan främst användas för att ge anvisning om på vilka områden det är meningsfullt att företa närmare undersökningar rörande behovet av fou-politiska åtgärder. I 4 diskuteras den lämpliga ramen för en analys av sådana åtgärder. kapitel Avsikten är att presentera en analysmetod som kan användas vid en systematisk utvärdering av fou-politiska åtgärder. Återstoden av kapitel l skall i första hand ägnas åt en sammanfattning av det empiriska materialet. Vidare framförs vissa synpunkter på foustatistikens nuvarande utformning och lämnas några konkreta förslag till hur den officiella redovisningen av fou-statistiken kan ändras för att bättre tjäna som underlag för Det fou-politik. i industrin utförda fou-arbetet som ges empirisk belysning i det följande utgör endast en del av fou-arbetet i Sverige och kostnaden härför täcks endast delvis av egna medel. För att ge den nödvändiga avgränsningen av området för den fortsatta framställningen och för att peka på det ömsesidiga beroendet som råder mellan olika organisationer som finansierar och/eller utför fou-arbete ges i avsnitt 1.4 en redogörelse för den institutionella ramen och finansieringsstrukturen för svensk fou-verksamhet. Denna redogörelse följs av en beskrivning av fou-verksamhetens huvudsyften i det svenska samhället.

1.3 och

Resultatsammanfattning vissa slutsatser rörande upp-

läggningen av fou-statistiken

I detta avsnitt redovisas några huvuddrag i det empiriska materialet. Den genomförda bearbetningen och analysen av fou-statistiken har pekat på behovet av en i vissa avseenden ändrad uppläggning av statistiken. Synpunkter härpå redovisas i avsnittets senare del.

1.3.1 Huvuddrag i det empiriska materialet

Det framtagna empiriska materialet avser åren 1967, 1969 och 1971. År 1967 kan liksom år 1971 betecknas som lågkonjunkturår medan man däremot under 1969 befann sig i en högkonjunktur. Det är osäkert hur konjunkturläget påverkar företagens benägenhet att satsa på fou-verksamhet. En vanlig hypotes är, att denna benägenhet är störst under en konjunkturuppgång innan kapacitetsproblem börjat göra sig gällande och när framtidsförväntningarna är optimistiska. Om denna hypotes är riktig, skulle den allmänna bild för fou-kostnadernas förändring mellan åren 1967- 1969 respektive 1969-1971 som erhålles ur det empiriska materialet inte kunna förklaras av förändringar i konjunkturläget. Denna allmänna bild visar på en nedgång för fou-kostnaderna med ca 10 procent 1967-1969 och en uppgång med ca 20 procent 1969-1971 till en nivå

Inledning 13

för de totala fou-kostnaderna kronor år 1971 för hela på ca 1,5 miljarder Samma mönster uppvisar fou-intensiteterna under tillverkningsindustrin. mätta med fou-kostnadernas andel av förädlingsvärde och perioden Relationen mellan fou-kostnader och kostnader bruttoförsäljningsvärde. för realkapitalinvesteringar har däremot varit stabil under perioden. sektorn täckte 1967 drygt 20 procent av kostnaderna Den offentliga för den i industrin genomförda fou-verksamheten. Denna andel uppgick 1971 till blott 10 procent. Förändringen kan åren 1969 och drygt förklaras med minskade försvarsbeställningar. Statistiken huvudsakligen visar vidare att fou-verksamhet är en storföretagsföreteelse: företag med av fou-kostnaderna i mer än l 000 anställda svarar för mer än 80 procent

tillverkningsindustrin. för fou-kostnader elektroindustrin, som Det största beloppet uppvisar tillsammans med transportmedelsindustrin (utom skeppsvarv), maskinindustrin instrumentfabriker), järn- och stålindustrin och läkeme- (inkl av fou-kostnaderna i tillverkdelsindustrin svarar för drygt 80 procent fou-intensiva branscherna - mätt med ningsindustrin. De tre mest fou-kostnadernas andel av förädlingsvärdet - är läkemedelsindustrin samt elektro- De här redovisade värdena har och transportmedelsindustrierna. framkommit efter en bearbetning av fou-statistikens redovisning så att fou-kostnadernas branschtillhörighet framgår. (Hur bearbetfaktiska av avsnitt 3.1, punkt e.) I fou-statistiken hänförs ningen är gjord framgår ett företags totala fou-kostnader till den bransch inom vilken huvuddelen verksamhet bedrives. Skillnaderna iredovisningssätt har för av företagets vissa branscher en stor betydelse, dels när det gäller att bedöma omfatt- (exempelvis för kemisk industri) och dels när ningen av fou-verksamheten det gäller att bedöma fou-kostnadernas tidsmässiga förändring (exempel-

vis för maskinindustrin).

1.3.2 Synpunkter pâ fint-statistikens utformning

måste ses som en av flera nödvändiga kunskapskällor för Fou-statistiken tekniska utveckling. Förutom fou-verksamhet påveranalys av industrins kar många andra aktiviteter industrins framtagande av de nya eller varor och som framgångsrikt kan säljas på en förbättrade tjänster Fou-statistiken får endast betraktas som ett material utifrån marknad. vilket kan formuleras beträffande den tekniska utveckgrova hypoteser eller andra grupperingar av företag. Men med en lingen i olika branscher av statistikens karaktär av underlagsmaterial bör den kunna precisering användas mer aktivt än hittills. härför är dock att data över industrins fou-verksam- En förutsättning het tas fram regelbundet (vartannat år) och utan lång tidsmässig eftersläpatt bli fallet fr 0 m 1973 års undersökning genom att ning. Så kommer det ingår istatistiska centralbyråns (SCB) ordinarie program att producera denna typ av statistik. Härigenom torde också förutsättningar ha skapats för att fortsättningsvis snabbare kunna publicera data, eller alternativt utan extra tidsfördröjning publicera mer detaljerade data än hittills. För att statistiken skall vara användbar är det givetvis också nödvän-

14 Inledning

digt att grundmaterialet från statistisk synpunkt har hög kvalitet. Det krävs att statistiken mäter verkligen det den avses mäta, att gjorda klassificeringar är ändamålsenliga och att önskvärda jämförelser med annan statistik underlättas. Ett problem när det gäller fou-statistikens är att man tillförlitlighet sällan har gjort kartläggningar av den population ur vilket företag väljs för undersökning. Sålunda bygger 1971 års undersökning på en populationskartläggning genomförd 1967. Härigenom kommer inte nyetablerade företag att omfattas av statistiken, vilket kan till icke ge upphov försumbara fel, särskilt i expanderande branscher. För närvarande genomför SCB en ny populationskartläggning till grund för insamlingen av 1973 års data. Genom att fou-statistiken samordnas med finansstatistiken kommer SCB därefter att ha möjlighet att alltid ha tillgång till ett aktuellt företagsregister, som grund för kartläggningar av fou-verksamhet. I de reguljära publikationerna över fou-statistik presenteras fou-kostnaderna i löpande priser, då någon speciell deflator härför inte utvecklats. Eftersom tidsserier i löpande priser har ett begränsat värde är önskemålet om fastprisberäkningar starkt från användningssynpunkt. Innan deflatorn för fou-kostnader utvecklats bör därför bästa tillgängliga deflator användas. Även om ett sådant förfarande inte är invändningsfritt blir dock materialet mer värdefullt än om bara en redovisning i löpande priser görs. I den fou-statistik över industrin som hittills tagits fram har företaget varit den enhet för vilken data samlats in (statistisk Detta är enhet). logiskt med tanke på att företaget är juridisk och en reell person beslutsenhet. Samtidigt medför det betydande problem när fou-arbetet skall branschklassificeras. Således klassas ett företag - och dess fou-verksamhet - helt till en bransch, oavsett om det finns arbetsställen inom företaget med en helt annan får man i branschinriktning. Därigenom många fall en ganska dålig bild av de faktiska satsningarna på teknisk utveckling i olika branscher. För att lösa detta problem kan man låta arbetsstället vara statistisk enhet eller också kan den befintliga kombineras med en indelningen branschfördelad produktgruppsklassificering. I det senare fallet bör uppdelningen inte vara så detaljerad att en nedbrytning görs på komponenter till produkter, utan slutprodukten bör bestämma klassificeringen även av ingående insatsvaror. Därigenom undviks den felkälla i branschklassificeringen som kan uppstå då helt nya tekniska tillämpningar - primärt hänförliga till andra branscher - används för att ta fram en given produkttyp. För analys av fou-statistiken skulle det fortsättningsvis vara av stort värde med en presentation av den branschfördelade fou-verksamheten som bättre än den nuvarande ger en bild av fou-arbetets faktiska

inriktning Detta kan dock behöva förknippas med visst metodutveck-

1 Den speciella redovisning av fou-arbetets fak- lingsarbete för att minska felmarginalerna. tiska branschtillhörighet Det är ofta inte tillräckligt med en bransch- och produktgruppsindelsom gjorts i denna rap- ning utan därutöver behövs en fördelning av fou-arbetet på företag i olika port har räknats fram utstorleksklasser. Detta år angeläget eftersom stora och små företag ofta ifrån SCB:s tabell över fou-axbetets produkt- har olika förutsättningar och miljö för fou-verksamhet. En detaljerad gruppsfördelning. uppdelning kan visserligen leda till sekretessproblem p g a för få observa-

Inledning 15

på storleksklasser som tioner i vissa klasser. En så långt gående fördelning till sekretessen är dock önskvärd. Detta är möjlig med hänsyn tagen än som hittills gjorts i innebär förmodligen en mer ambitiös uppdelning

fou-statistiken. att relatera fou-data till Både för beskrivning och analys är det viktigt variabler (förädlingsvärde, investeringar etc). Den andra ekonomiska med finansstatistiken som kommer att samordning av fou-statistiken fr o m undersökningen av 1973 års fou-data ger ökade genomföras Bl a kommer branschindelningen att bygga på möjligheter härvidlag. i stället för som hittills ISIC2 58. SNI (som används i andra sammanhang) och standardiseringsarbete har fou-statistiken över Genom utvecklingssåväl i Sverige som internationellt. Fouindustrin successivt förbättrats, statistiken är dock av sent datum och ännu återstår mycket att göra, när

omfattning som klassificering, kvalitet det gäller såväl primärmaterialets att och metoder för analys. Det är därför angeläget att ansträngningarna öka fou-statistikens användbarhet fortsätter.

1.4 Fou-verksamhetens struktur

använda sammanfattande benämningen fou-verk- Den i dagligt tal ofta aktiviteter, vilka kan analyseras från samhet täcker en rad heterogena Fou-verksamhet kan också klassificeras på en olika utgångspunkter. kan nämnas som exempel. Indelningen mängd olika sätt, av vilka följande i forskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete bygger på skillna- En annan indelning kan företas efter rådande der i grad av originalitet. dvs var fou-verksamheten äger rum, var institutionella förhållanden, formuleras, hur de finansieras etc. En tredje indelningsfou-programmen eller teknologisk disciplin. grund kan vara efter vetenskaplig En viktig utvecklingslinje, när man väljer att studera fou-verksamheten efter institutionella och finansiella förhållanden, följer av den s k sektorskall för principen. Enligt denna princip det organ som är ansvarigt inom en samhällssektor3 också formulera och planering av utvecklingen finansiera sektorns efter en avvägning mot sektorns övriga fou-program är idag den faktor som mer än utvecklingshjälpmedel. Sektorprincipen andra ligger bakom de institutionella förändringar som sker. Konsekven- 1 Svensk näringsgrensinännu inte över hela linjen och serna har emellertid slagit igenom delning. från sektor till sektor. Hittills har 2 International Standard situationen växlar därför kraftigt IndustrialClassification. mest renodlat tillämpats inom försvarssektorn. principen 3 1 detta sammanhang är och översiktlig beskrivning av svensk I det följande ges en kortfattad samhällssektor liktydigt är härvid rådande institutionella och med ändamål för offentfou-verksamhet. Utgångspunkten denna kvantitativa skisseras av- lig verksamhet såsom finansiella förhållanden. Mot bakgrund försvar, energiförsörjning, en kvalitativ indelningsgrund där huvudsyftena med fou-verk- utslutningsvis kommunikationer, samhet i samhället så långt möjligt förankras i den institutionella bildning, hälso- och sjukvård etc. beskrivningen.

16 Inledning

1.4.1 institutionella och finansiella

förhållanden

Fou bedrivs och finansieras både av de offentliga sektorerna (staten, landsting och kommuner) och av det privata näringslivet. Staten och industrin finansierar vardera i det närmaste 50 % av svensk fou, medan ca 60 % utförs inom industrin.

Betalningsströmmarna för teknisk-naturvetenskaplig fou i Sverige 1971 åskådliggörs i figur 1:1 med ett flödesdiagram. Diagrammet är uppbyggt på fyra block: offentlig sektor, universitet företagssektor, och högskolor

UTLANDET

OFFENTLIG SEKTOR (exkluniversitet ochhogskolor)

Direk tastatsanslag

Myndigheter, iorsknungsvad, forskningsinstitut, londer

FORETAGSSEKTOR

Industri_ aitarsverk, branschforskningsinstitul, bransch- UNIVERSITETS OCH organisationer

HOGSKOLESEKTOR i 2

(uppgifter saknas) [é |_(oä_uo.

l r.__.__,.,._...___.__ 1 I I 1 ovrigaloretag : (uppgifter saknas) I l ä l I l

HUSHÅLL OCH IDEELLA ORGANISA- TIONER

UTLANDET UTLANDET

Not1 HäringårEJdirektastatsanslag till undersökt L» -g/ EJundersökt menupp-

öyrigafömag Z betalningsström ___C:› skattadbetalningsström

Not2 Exkltill/fränövrigaföretag _.i EJ undersökt ellerupp .r- --1,EJWWW skattad betalningsström L__._ .J Sektor/del Diagram 1.1 Betalningsströmmar 1971 för svensk teknisk-naturvetenskaplig fouverksamhet i mkr.

Inledning 17

(enligt 0ECD:s indelning). Desssamt hushåll och ideella organisationer till och från utlandet. Diagrammet visar i första utom ingår betalningar till fou Mkr fördelas. hand hur det totala statsanslaget på ca 1270 till särskilda fou- Antingen sker fördelningen direkt över statsbudgeten institut och fonder som i sin tur aktiviteter eller via myndigheter, Betalningsströmmarna från finansierar fou-projekt eller fou-institutioner. block är av relativt liten omfattning. Så gott som hela den av övriga fou-verksamheten bedrivs också inom industrin industrin finansierade kartläggning finns och syns därför inte i diagrammet. Någon detaljerad i universitets- och högskolesektorn och inte inte över fou-verksamheten utanför tillverkningsindustrin samt gruv- och heller över företagssektorn Uppgifterna bygger i stället på SCB:s schablonstenbrytningsindustrin.

uppskattningar. avser dels den fou som är ett hjälpmedel i de Den statliga fou-insatsen sektorernas utvecklingsprogram och dels fou för att stimulera statliga där staten inte har det direkta verksamhetsutvecklingen inom områden i det sistnämnda fallet växlar. De ansvaret. Motiven för fou-satsningen mellan staten och näringslivet som grundar sig dels på den rollfördelning efter hand utvecklats i det svenska samhället och dels anknyter den på

som syftar till att omforma samhället. olika sätt till den näringspolitik blir härmed beroende av de politiska målen. Satsningarna l konsekvens med sektorprincipen finns i Sverige inget särskilt departement exklusivt för fou-frågor - till skillnad från många andra länder.

Samordning på regeringsplanet sker genom sedvanlig interdepartemental kan emellertid beredning. Större eller principiellt viktiga forskningsfrågor Denna skall enligt sin instruktion tas upp i forskningsberedningen. för samråd om den långsiktiga inriktningen av den fungera som ett forum Beslutande funktioner saknas. Beredningen svenska forskningspolitiken. företrädare för det är sammansatt av departementschefer, verkschefer, och forskare. Över följande departement fördelas privata näringslivet medel till den kvantitativt mest omfattandefou-verksamheten: har ansvar för bla högre utbildning och Utbildningsdepartementet Bland anslagsfördelande myndigheter kan nämnas universitetsforskning. Utöver den fou-verksamhet som är kanslersämbetet och forskningsråden. och högskolor fou ett inslag i utbildningen bedrivs idag vid universitet främst då av allmänt kunskapsuppbyggande karaktär med andra syften inom viktiga teknikområden. Skälet härtill och för att öka kompetensen är bl a den ofta unika kompetens och utrustning som efter hand byggts

upp vid de vetenskapliga institutionerna.

Försvarets materielverk lägger ut beställningar Försvarsdepartementet. på industrin; försvarets forskningsmed ofta mycket högt ”fou-innehåll

anstalt har uppdrag direkt från Kungl Maj :t att bedriva försvarsforskning

m m. har ansvar för bl a industri- och energipolitik [ndustridepartementet och allmänt för teknisk forskning och utveckling. Den viktigaste anslags-

för teknisk utveckling (STU) med fördelande myndigheten är styrelsen 180 Mkr 1973/74. STU:s uppgifter kan en total budget på knappt En första är att med hjälp av sammanfattas i tre punkter. uppgift

18 Inledning

tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom olika samhällssektorer. En andra uppgift är att främja industrins och förnyelseförmåga tekniska kvalitet. STU:s tredje uppgift är att genom finansiering av teknisk forskning höja den vetenskapliga nivån och öka det teknologiska kunnandet inom skilda områden. Vidare kan nämnas bl a svenska utvecklingsaktiebolaget, som har till uppgift att utveckla och exploatera produkter, processer eller system inom vissa från samhällets synpunkt angelägna sektorer. Den nyinrättade

statens utvecklingsfondl skall stödja riskbetonade

investeringar inom industrin för utveckling av nya produkter, processer och system. AB Atomenergi bedriver på uppdrag direkt från Kungl Maj :t fou-verksamhet på kärnenergiområdet. Jordbruksdepartementet. lnom lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna bedrivs en betydande forsknings- och därtill knuten försöksverksamhet. Vidare sorterar härunder miljövården med statens naturvårdsverk som sektoransvarig myndighet. Socialdepartementet. Inom de statliga sjukhusen och med hjälp av bidrag till de kommunala undervisningssjukhusen bedrivs en omfattande medicinsk fou-verksamhet. Vidare stimulerar bla arbetarskyddsfonden fou-verksamhet inom sitt ansvarsområde. För övrigt kan nämnas transportforskningen sorterande under kommunikationsdepartementet och byggforskningen under bostadsdepartementet. Kommuner och anslår inte annat landsting än undantagsvis medel speciellt för forskning och utveckling. Men genom upphandlingen i dessa sektorer stimuleras ändå indirekt en viss fou-aktivitet. och Landstingens primärkommunernas sammanlagda upphandling var 1968/69 ca 12 000 Mkr. Uppgift om hur mycket av den totala som avser upphandlingen fou-kostnader finns inte. Bland de mer fou-intensiva områdena kan följande nämnas: medicinsk utrustning (total i Sverige upphandling 1968/69 ca 5 Mkr), vetenskapliga instrument (ca 39 Mkr), transportutrustning (ca 412 Mkr), maskiner inkl elektriska (ca l 043 Mkr). Kommunerna och landstingen är huvudmän för flera av de hittills snabbast expanderande sektorerna inom den svenska samhällsekonomin. Industrins fou-verksamhet och dess inriktning och omfattning kommer utförligt att behandlas i kapitel 3. Den helt delen av övervägande industrins egenfinansierade fou-verksamhet syftar direkt till utveckling av nya produkter eller till effektivare produktionsmetoder. I viss omfattning förekommer emellertid också fou för att behålla och utveckla kompetens inom de teknologier som bedöms vara betydelsefulla för företagens långsiktiga utveckling. Fou-verksamhet stimuleras härutöver inom företagssektorn av de s k utvecklingsbolagen. Dessa tillkom i ganska stort antal under 1960-talet, ofta med stark ägandemässig till affärsbankerna. Här kan bindning nämnas AB lncentive och AB Företagsfinans samt Invest- (SE-banken) ment AB Promotion (Handelsbanken). Vissa av dessa företag har målsättningen att stödja företag, som är inriktade på produkter som fordrar Proposition 1973:41. kvalificerad teknologi. Själva bedriver utvecklingsbolagen inget utveck-

Inledning 19 SOU l974zl4

utan som investmentbolag. De specialiserar sina lingsarbete fungerar avancerade företag som befinner sig i ett investeringar på tekniskt

uppbyggnadsskede. fou bedrivs vid institut, ofta En mindre del av det privata näringslivets i form av s k branschforskningsinstitut, tex grafiska forskningslaboratosvenskt färgcentrum m fl. Samriet, skogsindustrins forskningsinstitut, sådana branschinstitut, av vilka ca manlagt finns i Sverige ett trettiotal hälften delvis finansieras med statsmedel enligt s k branschforskningsadministreras för statens räkning av styrelsen för avtal. Dessa avtal teknisk utveckling. fonder och stiftelser, vilkai På den privata sidan finns även ett flertal stöder allmänt fou-verksamhet, tex stor utsträckning kunskapsvidgande LM Ericssons stiftelse för främjande av elektro- Telefonaktiebolaget teknisk Knut och Alice Wallenbergs stiftelse m fl. forskning,

1.4.2 Fan-verksamhetens huvudsyften

summariska översikten baserad på Redan av den föregående mycket och finansiella förhållanden framgår att svensk fou-verkinstitutionella struktur. Detta sammanhänger med att själva samhet har en komplicerad klart aktivitet. Det är begreppet fou inte anger någon avgränsbar emellertid möjligt att på ett tämligen entydigt sätt ange verksamhetens

huvudsyfte i ett samhälleligt totalperspektiv. sätt urskilja fem Man kan då det gäller teknisk fou på ett pragmatiskt olika av fou-verksamhet med karaktäristisk uppsättning av motiv, typer verksamhetsformer, institutionella förhållanden och ansvarsföraktörer, hållanden;

- fou som hjälpmedel i olika samhällssektorers utvecklingsprogram - vid industrins ansträngningar att ta fram nya fou som hjälpmedel

produkter, processer och metoder « fou som inslag i högre utbildning - eller skapa kompetens inom områden valda fou i syfte att uppehålla med hänsyn till deras framtida betydelse - allmänt kunskapsvidgande fou.

i olika samhällssektorers utvecklings- Då det gäller fou som hjälpmedel kan två huvudfunktioner urskiljas. För det första kan fou vara program och fou-resultaten är ett nödvändigt inslag i sektorns planeringsprocess för alternativa handlingsprogram då härvid nödvändiga som faktaunderlag man fastställer sektorns allmänna utvecklingsmål. För det andra kan fou ett av flera) då det gäller att genomföra de vara ett medel (och oftast - som leder till målen. Industrin kan på uppdragsbasis program en del av de fou-aktiviteter som krävs för dessa medverka och genomföra av fou inom sektorn kan också få båda funktioner. Användningen av produkter, processer och betydelse genom att sektorns efterfrågan från industrin Ett stort inslag av fou-verksamhet metoder påverkas. mera avancerad i tekniskt hänseende och tenderar att göra efterfrågan fou i större utsträckning för att resultera i att industrin tvingas tillgripa

20 Inledning

motsvara kraven. Den övervägande delen av den offentligt finansierade fou-verksamheten som bedrivs inom industrin har detta huvudsyfte. Kvantitativt dominerar försvarssektorn. Fou-verksamhet är av avgörande betydelse för industrins produkt/ process/metod-förnyelse. Nästan allt fou-arbete som egenfinansieras av industrin har direkt detta syfte. Fou-resultat kan utgöra själva utgångspunkten för en innovationsidé. Fou-arbete kan också vara ett hjälpmedel för att klara förutsedda och oförutsedda problem under utvecklingen av en teknisk innovation från idé till marknadsstadiet. Den kvantitativa fördelningen mellan dessa båda funktioner är inte särskilt väl känd. Den förstnämnda rollen är den som traditionellt brukar framhållas. Den senare rollen kan emellertid mycket väl tänkas vara den viktigare med tanke på att den aktualiseras vid praktiskt taget varje tekniskt utveck-

lingsprojekt. Varje enskild innovation har däremot inte alltid just ett forskningsresultat som direkt utgångspunkt. för Forskningens betydelse innovationsprocesserna skulle då väsentligen vara indirekt - via utbildning och påfyllnad av vår allmänna kunskapsfond. Denna senare påverkas emellertid inte enbart av inom landet frambragta fou-resultat. Forskningen - och i synnerhet grundforskningen - är utpräglat internationell

och huvudparten av nya fou-resultat torde komma till vår kännedom utifrån. Forskningens betydelse för innovationsförmågan blir därmed inte mindre viktig men den spelar en delvis annan roll än den som traditionellt antagits vid beskrivning av den industriella innovationsprocessen. Fou-verksamhet som inslag i utbildningen är av utomordentligt stor betydelse för samhället i dess helhet och inte minst för industrin. Tillgången på välutbildad personal är en av de viktigaste faktorerna för den industriella utvecklingen. Den utbildningsanknutna forskningens roll är härvid flerfaldig. De examinerade får genom den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor kännedom om nya fou-resultat, de förvärvar om kunskap fou-metod och får genom deltagande i eller närhet till forskningsprojekt en ökad förmåga till kritiskt tänkande. Fou i syfte att uppehålla eller skapa generell kompetens inom teknikoch vetenskapsområden av framtida betydelse bedrivs såväl av staten som inom vissa industriföretag. De företag som kan göra detta är antingen mycket stora och resursstarka eller arbetar inom branscher som kännetecknas av intensivt fortlöpande produktförnyelse, exempelvis läkemedelsindustrin. l den rollfördelning mellan staten och det enskilda näringslivet som efter hand har utvecklats i Sverige är det emellertid företrädesvis staten som har ansvar för denna typ av fou. Detta förhållande är särskilt utpräglat då det gäller fou för försvarsändamål eller då de erforderliga fou-insatserna kräver mycket stora resurser som tex är fallet inom energiförsörjningssektorn. Utöver sådan fou-verksamhet som ingår som en förberedande del i ett sektoriellt fou-program bedrivs själva fou-arbetet inte sällan vid universitets- och högskoleinstitutionerna och finansieras genom forskningsråds- eller myndighetsanslag. Allmänt kunskapsvidgande fou bedrivs som regel vid universitet och högskolor. För industrin skiljer sig dess funktion inte från den utbild-

Inledning 21

i övrigt. Dess betydelse för samhället i ningsanknutna forskningen allmänhet och därmed även för industrin är således stor men också indirekt via den allmänna kunskapsnivån och möjligen också väsentligen via dess tillskott till Sveriges internationella allmänna anseende. En direkt kan dock anses ligga i att det vid universitet och betydelse för näringslivet finns till personer med mycket hög kompetens inom högskolor tillgång vissa vetenskapsområden. Det förhållandet att det i Sverige bedrivs en allmänt kunskapsvidgande forskning kan härigenom ses som en åtgärd bl a för att öka den framtida handlingsfriheten då det gäller discipliner av betydelse. Skillnaden jämfört med den fou som har teknisk potentiell beredskap som huvudsyfte ligger härmed i att betydelsen är potentiell och indirekt snarare än prognosticerad.

2 Olika och deras

begrepp anknytning

till fou-statistiken

2.1 Innovations- och

fou-begreppen

l det inledande kapitlet har begreppen innovation och ”fou använts utan att de klart definierats. Vid analys av industriell utveckling, bl a med hjälp av fou-statistik, är det dock viktigt att arbeta med väldefinierade begrepp. En mängd alternativa definitioner är då tänkbara. Här skall presenteras en bestämning av de begrepp som befunnits ändamålsenliga för denna utredning. Resursinsatser för industriellt inriktat fou-arbete ingår tillsammans med olika andra aktiviteter i den verksamhet som leder fram till en ny eller i något avseende förändrad produkt, eller process produktionsmetod. Innan varan eller tjänsten når avnämaren har normalt - förutom fou-insatser - krävts insatser för produktionsplanering, produktion, marknadsföring etc. Resultatet av samtliga dessa aktiviteter, bland vilka således fou vanligen ingår, kommer i fortsättningen att benämnas innovationer. För en analys i ekonomiska termer av nämnda aktiviteter är det främst egenskaperna hos slutresultatet som är av intresse. En indelning av innovationsbegreppet i följande tre typfall synes ändamålsenligt: - kostnadsminskande innovationer, dvs metoder att framställa en viss vara eller tjänst billigare än tidigare, kvalitetshöjande innovationer, dvs förbättring i något avseende av en redan existerande produkt, - ”Egentliga” innovationer, dvs helt nya, tidigare okända varor eller tjänster. Det bör framhållas att häri ligger en avvikelse från det ibland förekommande bruket att reservera för det som innovationsbegreppet ovan benämnts ”egentliga” innovationer medan de båda förstnämnda typfallen betecknas som resultat av en rationaliseringsprocess eller normal produktutveckling. Även andra definitioner av innovationsbegreppet förekommer ofta i debatten och utredningens val av innovationsbegrepp bör därför särskilt understrykas. Här har hittills talats om den totala fou-insatsen. Den definition och underindelning som allmänt brukar användas är följande: grundforskrzing: systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap

Olika begrepp och . . . 23

i sikte; och nya idéer utan någon bestämd tillämpning - och metodiskt sökande efter ny tillämpad forskning: systematiskt och nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte; kunskap av forsk- « utvecklingsarbete: systematiskt och metodiskt utnyttjande

ningsresultat, vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma

nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar nya produkter, av existerande sådana*

Denna är emellertid inte så intressant om man som underindelning för vill anlägga ett ekonomiskt utgångspunkt fou-politiska åtgärder tekniska förnyelse. Indelningens värde ligger i stället synsätt på industrins mellan fou-verksamhet och andra i att den underlättar gränsdragningen är användbar vid insamlandet av fou-data. I aktiviteter och därmed kommer därför i huvudsak innovatiofortsättningen av denna utredning

den totala fou-insatsen att behandlas. ner respektive

2.2 Analys av fou-statistiken

som redovisas i denna rapport beskriver resursinsatseri Den statistik i vissa fall relaterade till andra storheter. De omedelbara fou-arbete, resultaten av fou-insatser, dvs ökat kunnande om produktionsmetoder

material. Slutresultaten av eller varor anges inte av tillgängligt empiriskt dvs innovationerna, återfinns naturligtvis i nu använda historiska utgifter, Sambandet mellan fou produktionsmetoder och tillverkade produkter. är således alltför indirekt och varierande för att man och innovationer skall kunna dra direkta slutsatser om de från statistik över fou-kostnader resultat till vilka fou-verksamheten bidragit. Även om enkla och entydiga eller grupper av projekt så samband kan spåras för enskilda projekt saknas sådana som fou-statistiken möjligheter på den aggregationsnivå

redovisar. Tillkomsten av en innovation är resultaten av en process i flera

Starkt förenklat förekommer som regel följande element: huvudetapper.

. Behovs- och marknadsinsikt

. Produkt/process/metod-idé

. Utveckling och eventuell forskning samt utprovning

. Marknadsföringsförberedelser och produktionsanpassning

försäljning, användning, rationalisering). 1 Denna indelning och . Exploatering (produktion, även i de dessa definitioner bygger Förutom i huvudetapp c kan fou komma in som hjälpmedel på en av OECD fastställd är dessutom över tiden. andra etapperna. Hela förloppet långt utdraget manual och används i kan anges att för exempelvis ett projekt i SCB:s fou-statistik. Jäm- När det gäller storleksordningen för t ex statistiskt meddei verkstadsindustrin kan krävas tre år från det att utveck- .miljonklassen lande nr U 1973:19. lingsarbete igångsätts till dess marknadsintroduktion äger rum. Därefter 7 Undersökningar i USA

en lika lång period innan projektet totalt sett visar att fou svarar för kan det dröja ytterligare mellan 1/20 och l/l0 av har gett ett överskott. Fou är således endast en av många delaktiviteter de totala kostnaderna för tas fram2. en framgångsrik innovasom ingår i de komplexa processer där innovationer att med hjälp av tillgänglig statistik tion. Det finns alltså ingen möjlighet

24 Olika begrepp och . . . SOU 1974:I4

finna entydiga samband mellan fou-insatser av olika slag och de innovationer dessa bidragit till att ta fram. Möjlighet att direkt från statistiken mäta fou-insatsernas produktivitet saknas. Utifrån det rimliga antagandet att det råder ett positivt samband mellan fou och innovationer bör fou-statistiken i stället uppfattas som en informationskälla på basis av vilken hypoteser kan formuleras beträffande den tekniska förnyelsetakten i olika branscher eller storleksklasser av företag. Den bearbetade fou-statistiken torde indirekt kunna bidra till en sådan förbättrad kännedom om fou-satsningars betydelse. l det följande skall ges en mycket grov skiss till hur vissa tillgängliga fou-variabler, och kvoter mellan fou-variabler och andra ekonomiska variabler, kan användas för detta ändamål. l. Fou-kostnader. Utvecklingen av fou-kostnaderna får uppfattas som ett ytterst grovt storleksordningsorienterande mått. Trendanalyser utförda på denna variabel i löpande priser synes sakna informationsvärde. Av skäl som framgår av följande punkt har även utvecklingen mätt med fasta priser ett begränsat informationsvärde. 2. Pau-kostnader i relation till bruttofärädlingsvärde. För en beskrivning av den genomsnittliga fou-verksamhetens utveckling i en bransch, måste hänsyn tas till att aktiviteten totalt i branschen kan förändras över tiden. För en jämförelse mellan branscher och för att ge ett bättre storleksmått vid studium av fou-kostnadernas utveckling inom de olika branscherna är det lämpligt att komplettera absoluta beloppsangivelserna med fou-kostnader i relation till bruttoförädlingsvärde. 3. Fou-kostnader i relation till investeringar. är att Fou-utgifter uppfatta som investeringar i likhet med utgifter för maskin- och utrustningsanskaffning, byggnadsinvesteringar och utgifter för personalutbildning. En rationell kalkyl för användning av tillgängliga investeringsmedel borde innehålla en bestämning av avkastningsrelationerna mellan olika tillgängliga investeringsprojekt. Här förutsätts att så stor skillnad som möjligt eftersträvas mellan nuvärdet av framtida intäkter och nuvärdet av investeringsutgiften. Kvoten mellan fou-kostnader och investeringsutgifter totalt uttrycker relationen mellan fou-investeringar och realkapitalinvesteringar räknat i värdetermer. 4. Fort-kostnader i relation till omsättning. Det finns en föreställning om att fou-kostnadernas andel av omsättningen är en allmän indikator på om fou-aktiviteten är ”för låg” eller ej. Bakom en sådan föreställning ligger hypotesen att det krävs av företaget en viss minimisatsning på fou för att det skall överleva på litet längre sikt. Storleken på den förutsatta minimisatsningen varierar naturligtvis mellan branscher och torde fastställas mycket schablonmässigt. Om hypotesen är sann skulle informationen, att branschen i medeltal befinner sig över eller under den nödvändiga minimisatsningen, ha visst värde. Någon empirisk grund för ett accepterande av denna hypotes föreligger emellertid inte. Det hindrar naturligtvis inte att variabeln har ett värde som allmänt beskrivande mått. Exempelvis synes det i många sammanhang vara vanligt att använda omsättningssiffror för att storleksrelatera fou-verksamhet. 5. Fou-manâr. Hittills redovisade poster beskriver insatsen av fou i

Olika begrepp och . . . 25

Antalet fou-manår ger en ungefärlig bild av den reala monetära termer. eftersom denna aktivitet är arbetsomfattningen av fen-verksamheten, av resursinsatsen över tiden kan här intensiv. Meningsfulla jämförelser

göras. av totala antalet manår kan tjäna ungefär 6. Andelen fou-manâr syfte som fou-kronor per krona samma storleksordningsorienterande Ju mer arbetsintensiva fou-verksamheten och produktioförädlingsvärde. dessa mått. nen i övrigt är, i desto högre grad sammanfaller i kostnadstäckningsgraden 7. Täckning av fou-kostnader. Förändringar

i externt fou-stöd. Denna variabel kan tjäna som avspeglar förändringar av flera till observerade förändringar över tiden i en förklaringsvariabel

övriga variabler. av totala fou-utgifter kan möjligen ge 8. Andelen utvecklingsarbete av ”nyhetsvärde” man kan vänta sig av indikationer på vilken grad desto större är fou-arbetets resultat. Ju större andel forskningsutgifter

sannolikheten för att det framkommer ”helt nya” varor eller produk-

tionsmetoder. relativt måttlig 9. Handeln med patent och licenser torde svara för en

andel av kunskapsspridningen vad avser nya produkter och produktions-

delen av kunskapsspridningen torde ske metoder. Den övervägande

andra kanaler: spridning av produkter och processer på marknagenom tillhandahållande av ritningar, förevisning av prototyper, den, informellt osv. Patent- och licenshandeln tillåter formell utbildning, facktidskrifter om omfattningen och därför inte annat än mycket lösa spekulationer

utvecklingen av teknikspridningen. till de Värdet av information av den här typen får avgöras i relation De redovisade variablerna kan ändamål för vilka den skall användas.

”allmänorienterande värde av det slag som naturligtvis ha ett mera En bearbetad fou-statistik torde dock antytts under respektive punkt. då man söker efter underlag för beslut om åtgärder på främst ha intresse med effekter på industriell expansion. Man kan då tänka sig fou-området i vilka informationen kan vara två olika typer av beslutssituationer

l den ena kan det gälla att på mycket kort tid fatta beslut om användbar. med konsekvenser för industrins fou-arbete. Den presenterade åtgärder databank med relativt informationen kan då fungera som en lättillgänglig översikt över fou-verksamheten i grova mått som kan ge en allmän beslutsindustrin. Den andra beslutssituationen gäller mera långsiktigt av den här beskrivna typen tas fram fattande. Antag att ett material Tidsserierna över de olika variablerna kan rutinmässigt och regelbundet. vilka i kombination med branschkändå uppfattas som varningslampor,

nedom och internationella jämförelser kan bidra till att höja beredskapen

av fou-området. Trendbrott, branschförskjutningar, vid bevakningen

observerade avvikelser från utvecklingen i andra länder etc kan motivera

närmare undersökningar av det aktuella området.

krav att utformningen av övervägda Det är ett i industripolitiken som andra aktiviteter - måste åtgärder - beträffande såväl fou-satsningar

som råder i den aktuella branschen eller anpassas till de specifika problem innovationsverksamhet, och den därmed företagsgruppen. Företagens

26 Olika begrepp och . . .

förknippade fou-verksamheten, torde skilja sig väsentligt mellan branscher och mellan företag inom samma bransch. Skillnader som gäller

exempelvis företagsstorlek, koncernanknytning, konkurrenssituation och anknytning till den offentliga sektorn framkallar olika fou-beteende hos

de enskilda företagen. Den tekniska utvecklingen i ett företag eller i en bransch är också till stor del beroende på den tekniska utvecklingen i andra branscher. Genom tillförs investeringar en kapitalbunden teknisk utveckling från producentvaruindustrin. Ett underlagsmaterial för beslut

om specifika fou-politiska åtgärder - och för att tillfredsställande kunna

förklara förändringar i fou-verksamhet som statistiken visar - kan därför komma att ställa stora krav i information på detaljrikedom om de berörda företagen. Det har legat utanför denna utrednings möjligheter att presentera sådan information. Behovet härav måste emellertid starkt understrykas. För att ge en anvisning om vilken typ av information som

blir aktuell skall här nämnas några exempel.

- Likviditetssituationen torde ha betydelse för företagens fou-beteende.

Eftersom immateriellt i form kapital av kunskap normalt inte är

belåningsbart är företagen i huvudsak beroende av självfinansiering.

Den förväntade råntabilitetsutvecklingen för företaget totalt är sanno-

likt av betydelse för fou-beteendet. Förväntningar om gynnsamma framtida vinster gör troligen företagsledningen mer benägen att utsätta företaget för risken för framtida till av likviditetspåfrestningar följd misslyckade fou-projekt .

Strukturen på företagens avsalumarknader bestämmer företagens konkurrenssituation, vars inverkan på fou-beteendet hos det enskilda

företaget kan vara mycket olikartad. På exempelvis en marknad med

fåtalskonkurrens mellan stora företag kan omfattande fou-satsningar vara ett nödvändigt villkor för att företaget skall överleva. På en annan

marknad med inslag av både stora och små företag kan fou-verksamhet

vara mindre viktig för de små företagen, vilka kanske främst följer de stora och imiterar deras fou-resultat.

Den interna företagsorganisationen har betydelse för företagets möjlig- 1 Det är exempelvis en het att bedriva fou-verksamhet och exploatera fou-resultaten. Tillgång ofta uttalad hypotes att kostnader för på och speciella typer av personal, att industrin i tider av kon- kapacitet marknadsföra produkter etc torde vara av betydelse. junkturavmattning med sjunkande vinstförvänt- Hastigheten i spridningen av information om ny teknik sägs ofta ha ningar satsar relativt sett Informationens betydelse. tillgänglighet och relativa kostnad varierar mer på kostnadssänkande sannolikt kraftigt mellan olika branscher innovationer, som oftast och typer av företag. ger avkastning på kortare Kundernas krav och kompetens som upphandlare av avancerad teknik sikt och inte är förknip- torde i vissa branscher påverka företagen. pade med höga mark- Som ett sista krav på faktorer som brukar anses betydelsefulla bör nadsföringsrisker. Då man har en pessimistisk nämnas företagsledningens allmänna i ett antal attityd avseenden. bedömning av efterfräge- lixpansionsvilja, i allmänhet riskbenägenhet och allmän inställning till utvecklingen ses kostfou har en viss, ehuru svårbestämd, inverkan på fou-beteendet. nadssänkningar, snarare än intäktsökningar, som Antag att man vill förklara en observerad nedgång i företagens den främsta metoden att egna förbättra lönsamheten fou-satsningar i en specifik bransch, och dra slutsatser därav som är

och stärka likviditeten. användbara som underlag för politiska åtgärder. Det kan då vara nödvän-

Olika och . . . 27 begrepp

att studera räntabilitets- och likviditetsutvecklingen, digt exempelvis multinationellt företag minskat sina undersöka om ett branschledande

kartlägga om det uppstått en brist på nödvändiga specialister, satsningar, blivit mindre betydelsefullt i undersöka om internt utvecklingsarbete eller andra faktorer som man bedömer vara av förnyelseprocessen Om fou-minskningen därefter anses betydelse för branschen i fråga.

som icke önskvärd kan olika tänkbara selektiva eller generella åtgärder

för särskilda samhällsekonomiska löninventeras och göras till föremål

av det slag som utförligt behandlas i kapitel 4. samhetskalkyler

Det empiriska

3 materialet

3.1 Beskrivning av det empiriska materialets omfattning, uppbyggnad och tillförlitlighet

För att få ett statistiskt underlag som bättre än det allmänt tillgängliga materialet passar denna utrednings syften har gjorts en speciell beställning vid SCB. Det uttagna materialet omfattar de tre åren 1967, 1969 och 1971, och är hämtat från den av SCB producerade fou- och finansstatistiken. Materialet avser dels tillverkningsindustri samt gruv- och stenindustrin totalt, dels 20 olika branscher. Följande data har framtagits:

1. Kostnader för med egen personal bedrivet fou-arbete (i löpande och fasta priser). . Fou-kostnader i relation till förädlingsvärde. . Fou-kostnader i relation till bruttoinvesteringar i realkapital. . Fou-kostnader i relation till brutto-försäljningsvärde. . F ou-manår. . Fou-manår i relation till manår totalt. . Kostnadstäckning av fou-verksamheten, . Kostnader för enbart utvecklingsarbete som andel av totala fou-kostnader. . Omsättningen i patent-, licenshandel o d.

Ett antal restriktioner har av SCB lagts på statistikuttaget, dels p g a sekretesskäl och dels pg a statistiska svårigheter. Följande förhållanden är viktiga att beakta vid tolkningen av det här använda statistikmaterialet.

a) Fou-statistiken för hela industrin, dvs tillverkningsindustri samt gruv- och stenbrytningsindustri, omfattar företag med minst 5 anställda medan materialet redovisat på 20 huvudbranscher omfattar företag med minst 50 anställda. En storleksgruppering efter antalet anställda har kunnat genomföras för alla från fou-statistiken framtagna variabler, med

undantag för patent- och licenshandelsomsättning.

b) Det statistiska materialet omfattar endast industriell verksamhet (tillverkningsindustrin samt gruv- och stenbrytningsindustrin). Härmed avses företag vilkas huvudsakliga verksamhet utgörs av tillverkning. Detta medför att vissa företag som huvudsakligen bedriver försäljningsverksamhet och i mindre omfattning egen tillverkning inte ingår i materialet.

Det empiriska materialet 29

Däremot omfattas tillverkande dotterbolag till sådana förenaturligtvis begränsning torde totalt sett tag. Felmarginalen p g a denna statistiska vara av icke-försumbar storleksordning för vara liten men kan eventuellt

vissa små branscher.

omfattar den fou-verksamhet som bedrivs av industric) Statistiken men som hänför sig till andra sektorer av ekonomin, exempelvis företag, och varuhandel. På totalnivå har för detta byggnadsverksamhet, jordbruk

som visar av de faktiska gjorts en korrigering, på en överskattning

fou-kostnaderna av storleksordningen tre procent.

i fou-statistiken bygger på den kartläggning som d) Populationen 1967. Alla företag med fou-kostnader större än 200 000 genomfördes har undersökts, bland övriga har ett urval gjorts. Dessa faktorer kronor

medför att statistiken företag som etablerats senare än 1966 ej omfattar

samt att endast omfattar företag som 1966 hade totalundersökningen

fou-kostnader större än 200 000 kronor. Nyetablerade företag täcks

vilket för expanderande branscher är således inte av statistiken, speciellt

en allvarlig begränsning.

e) Företaget utgör den enhet för vilken data samlas in (statistisk

enhet). Klassificeringen av varje företag i fou-statistiken har gjorts så att

dess huvudsakliga verksamhet avgjort i vilken huvudbransch det placerats.

hela fou-verksamhet att redovisas inom På detta sätt kommer företagets

En korrigering har därför företagits så att en och samma huvudbransch.

en bättre överensstämmelse med faktisk branschtillhörighet erhållits.

bedriver fou-arbete som har olika branschtill- 1 Framräkningen av Eftersom många företag branschtillhörighetshar därvid i flera fall uppstått stora avvikelser i fou-verksamhehörighet, värdena har gjorts på mellan å ena sidan huvudbranschvärdena och å den andra tens omfattning grundval av sCBzs redo-

de faktiska . visning av fou-arbetets

branschtillhörighetsvärdena

inriktning. Denna bygger f) Där uppgifter räknade i fasta priser redovisats avses 1968 års priser. på en uppdelning av Som deflator har använts lönekostnadsindex för manlig teknisk personal verksamheten i produkt-

industri. Detta val kan motiveras med att fou-kostnaderna grupper, vilka kan kominom egentlig bineras så att man får en till största utarbetat index som tar delen utgörs av löner. Något speciellt fördelning av själva fou-

till fou-kostnadernas sammansättning finns inte, men den här arbetet som exakt svarar hänsyn mot en klassificering på använda deflatorn torde vara en acceptabel approximation. de 20 huvudbranscherna. ovannämnda statistiska data redovisas i vissa branschbeskrivg) Utöver Genom detta förfarande om fou-verksamhet bedriven vid branschforskningsinsti- exkluderas den fou-aktiningar uppgifter trä- och möbelindustrin överstiger dessa kostnader de vitet som ligger utanför tut. För exempelvis i den industriella verksamfaktiska kostnaderna för med egen personal bedrivet fou-arbete heten. På branschnivå har

branschen. fou-kostnaderna redoav fou-statistiken bör erinras om de visats såväl efter föreh) Beträffande tillförlitligheten I vissa fall kan det vara tagets huvudbranschtillsvåra klassificeringsproblem som föreligger. hörighet som efter fakför företagen att avgöra vad som skall betraktas som utvecklings- tisk branschtillhörighet. l omöjligt rutinbetonad rationalisering etc. Det bör också de fall fou-data relateras arbete, marknadsföring, till data ur finansstatiserinras om att de tillfrågade företagen då det gäller fou-enkäten ej har tiken sker klassifice- För 1971 var bortfallet ca l5 %. Av dessa 15 % kunde SCB ringen efter huvuduppgiftsplikt. för närmare 14 %. Resterande företag tillhör branschbegreppet, då göra bortfallskorrigeringar undersök- korrigeringar m a p inmindre storleksklasser och torde knappast nämnvärt påverka riktningen endast kunnat

ningsresultatet. göras för rena fouoch bruttoförsäljningsvärde variabler. i) Data över förädlingsvärde, investeringar

30 Det empiriska materialet

samt antal manår är hämtade ur finansstatistiken. I denna har företag med minst 50 anställda totalundersökts. Fou- och finansstatistiken bygger på olika urval och olika urvalsprinciper. Finansstatistiken lades om 1969 vad avser både urval och branschindelning, vilket måste beaktas vid jämförelsen mellan 1967 och 1969. 1 vissa fall har två huvudbranscher redovisats tillsammans p g a att företag i finansstatistiken förts över från en huvudbransch till en annan mellan de båda åren. Vid beräkning av kvoter mellan variabler från fou- och finansstatistiken har en storleksgruppering av företagen efter antalet anställda endast kunnat göras för industrin totalt. Löpande priser har använts både i täljare och nämnare vid framräkning av relationstalen.

3.2 En allmän översikt över fou-verksamheten i industrin

3.2.1 Utvecklingen av fort-kostnaderna

De totala kostnaderna för med egen personal bedrivet fou-arbete inom industrisektorn uppgick år 1971 till drygt 1 500 milj kr. Därmed svarade industrin för drygt 60 % av det totalt utförda fou-arbetet inom landet. Drygt 55 % av den samlade fou-verksamheten finansierades av industrin. Som framgår av tabell 3.1 är fou-verksamheten inom industrisektorn mycket starkt koncentrerad till storföretag. År 1971 svarade sålunda företag med mer än 1 000 anställda för inte mindre än 80 % av industrins totala fou-kostnader. Motsvarande andel av industrisektorns produktion och sysselsättning låg vid ca 48 % respektive ca 45 %. För industrin som helhet minskade fou-kostnaderna (i fasta priser) med nästan 10% mellan 1967 och 1969. Mellan 1969 och 1971 steg fou-kostnaderna med ca 20 %.

Tabell 3.1 Industrins fou-kostnader 1967, 1969 och 1971 fördelade på företagsstorlekar. Företagsstorlekar Fou-kostnader efter antal _ anställda 1971

yolymutvecklmg;

mdex1967=100

.°k°“°°

115 200-

\IOOOOO\O®

Korrigerade för fou-kostnader som ej hänförts till företagens industriella verksamhet.

Det 31

sou 1974:14 empiriska materialet

1000 Milj kronor-

Eqen kostnadstäckning

Offenfliq kostnadstäckning

Övrig kostnadstäckning

Diagram 3. I Industrins fort-kostnader 196 7, I 969 och 1971 fördelade på kostnadstäckande sektorer, löpande priser, Mkr.

3.2.2 Täckning av fan-kostnaderna

De totala fou-kostnaderna för industrin fördelade på kostnadstäckande sektorer (för företag om 50 eller fler anställda) framgår av figur 3:1. ökade 1967-1969 kraftigt relativt sett, Den egna kostnadstäckningen till stor del beroende försvarsbeställningar. Mellan 1969 och på minskade andel något, men ökade i 1971 minskade den egna kostnadstäckningens absoluta tal med 360 Mkr (i löpande priser). sektorn skars ned med ca 40 % eller 100 Medlen från den offentliga 1967-1969 och ökade sedan med ca 50 % eller ca 65 Mkr mellan Mkr 1969-1971. Det bör observeras att den registrerade nedgången i offentlig från 1967 till 1971 till en del kan ha en statistisk kostnadstäckning fou-stödet - via STU - går förklaring. En del av det statliga exempelvis till vilka som tidigare nämnts inte ingår i den nyetablerade företag, populationskartläggning från 1967 som fou-statistiken bygger på. Den kostnadstäckningen (som till största del beror på offentliga försvarsbeställningar) svarade endast för ca 15 % av den totala ökningen mellan 1969 och 1971 varför slutsatsen blir att en övergång i stor skett mot till civila tillämpningar syftande fen-verksamhet. omfattning kostnadstäckning i form av medel från utlandet, andra företag Övrig m m har svarat för endast någon procent under de tre observationsåren.

3.2.3 Manârsutvecklingen

Det totala antalet manår i fou-verksamhet inom industrisektorn uppgick år 1971 till 17 000, varav företag med mer än 1000 anställda drygt svarade för närmare 80 %.

32 De! empiriska materialet

Tabell 3.2 Antalet manår i fou-verksamhet inom industrin 1967, 1969 och 1971 med fördelning på företagsstorlekar.

Företagsstorlek Manâr efter antal

3.2.4 Pau-intensitet

Olika mått på fou-intensitet redovisas i tabellerna 3.3 och 3.4 grupperade efter företagsstorlek för samtliga storleksklasser med 50 anställda eller mer. Det mönster för utvecklingen av fen-kostnaderna totalt mellan 1967 och 1971 som redovisades tidigare återfinns här vad gäller fen-kostnader i

Tabell 3.3 Industrins fen-kostnader i relation till totala investeringar och förädlingsvärde, 1967, 1969 och 1971.

Företagsstorlek Fou-kostnader/ Fou-kostnader/ efter antal Totala investeringar l-örädL värde anställda 1967 1967 1969

50- 99 100« 199 200- 499 500- 999 21 000

Tabell 3.4 Industrins fou-kostnader i relation till bru ttoförsäljningsvärde samt antal manår i fou-arbete i relation till totala antalet manår, 1967, 1969 och 1971.

Företagsstorlek Fou-kostnader/ Fou-manår/ efter antal Bruttoförsäljningsvärde Totala antalet manår anställda

Det empiriska materialet 33

till i relation till bruttoförsäljningsvärde samt relation förädlingsvärde, vad gäller andel fou-manår av det totala antalet manår i alla storleksklasser utom de med 50-99 och 100-199 anställda: en nedgång 1967-1969 av en uppgång (eller oförändrad intensitet) 1969-1971. följt Andelen av de totala fou-kostnaderna har varit ca utvecklingsarbete 80%. Ser man till utvecklingen 1967-1971 kan ej några större föränd- En svag tendens till en ökad andel utvecklingsarbete (l å ringar noteras. 2 %) kan utläsas i vissa storleksklasser. Förhållandevis låga andelar (ca samt för 500-999 anställda. Orsaken till detta 75 %) märks för 200-499 är framför allt att läkemedelsföretagen, som kommer in i dessa grupper, har låga andelar. Handeln kraftigt 1967-1969. med patent, licenser 0 d ökade mycket Intäkterna steg med drygt 50 % (i löpande priser) och var totalt 93 Mkr 1969. Huvuddelen av dessa, ca 80 Mkr, kom från utlandet. På kostnadsca 25 %, och kostnaderna utgjorde totalt ca sidan var ökningarna mindre, 97 Mkr. Av dessa berodde ca 81 Mkr på köp från utlandet. Mellan 1969-1971 var de nominella ökningarna av mindre omfattning. Intäkterna från utlandet ökade med ca 10 Mkr, medan intäkterna inom landet minskade med ca 15 Mkr. Kostnaderna ökade totalt med ca 1,5 Mkr. Ser man till så var intäkterna ca 10 Mkr större än betalningsbalansen kostnaderna under 1971. Av de totala kostnaderna för patent, licenser i storleksklassen l 000 eller fler anställda svarat för ca od har företag 65 %. På intäktssidan har samma storleksklass svarat för ca 75 %. Fem stål- och metallverk samt branscher; maskin, elektro, läkemedel, järn-, metallmanufaktur svarade tillsammans för ca 65 % av de totala kostnaderna och för ca 70 % av de totala intäkterna 1971. mellan kostnader för licenser o d och totala Relationen patent, fou-kostnaderna var för hela industrin ca 6-7 % 1971. Det högsta värdet noterades för läkemedelsindustrin, 16 %.

3.2.5 Fota-arbetet fördelat pa företagsstorlek

Som framgått av den tidigare redovisade statistiken svarar storföretagen för av den svenska tillverkningsindustrins fou-verksamhet. merparten mycket markanta skillnader Även när det gäller fou-intensitet föreligger mellan stora och små företag. Statistiken visar att företag med mer än l 000 anställda svarar för ca 80 % av den totala ton-verksamheten i Sverige (se tabell 3.1). Vidare att det på aggregerad nivå föreligger ett entydigt framgår samband mellan företagsstorlek och fou-intensitet. Ju större ett företag avsätts för fou-ändamål. Sålunda har företag är, desto mer av resurserna med mindre än 200 anställda en fou-intensitet (mätt som fou-kostnader i relation till förädlingsvärde) som endast är en femtedel av vad som gäller för tillverkningsindustrin i genomsnitt. Företag med mer än 1 000 anställda har en över nio gånger så hög intensitet som företag mellan 50 och 100 anställda.

34 De! empiriska materialet SOU 1974: 14

3.3 Sammanfattning av den empiriska redovisningen för 20

huvudbranscher

I detta avsnitt skall ges en översiktig av det beskrivning empiriska materialet för 20 huvudbranscher. Ambitionen är huvudsakligen inriktad på att storleksordningsgruppera branscherna efter olika mått på fouverksamhetens omfattning och utveckling under den studerade perioden 1967-1971. I bilaga 1 redovisas, förutom en mera detaljerad siffermässig beskrivning av varje bransch, en redogörelse för fou-arbetets inriktning på olika forsknings- och tillämpningsområden. Den senare typen av information har tagits fram genom intervjuer med enskilda personer iföretag, branschorganisationer och utredningar. Vidare har en tidskriftsgenomgång företagits. Materialet gör inte anspråk på att vara heltäckande eller fullständigt representativt för respektive bransch, utan skall endast ses som en exempelsamling. I tabell 3.5 redovisas fou-kostnader 1971. Beloppen anger fou-kostna-

Tabell 3.5 Pau-kostnader redovisade efter faktisk branschtillhörighet i milj. kr. 1971.

Bransch Milj kr Bransch Milj kr

Elektroindustri 446,1 Livsmedelsindustri m. m. 27,3 Transportmedelsindustri [nstrumentfabriker m. m. 21,6 (exkl. skeppsvarv) 286,9 Gruv- och stenbrytning m. m. 17,6 Maskinindustri 177,9 Skeppsvarv 11,4 Järn-, stål- och metall- Beklädnadsindustri 10,8 manufaktur 114,2 Gummiindustri 9,0 Läkemedelsindustri 112,2 Tegelbruk och cement- Kemisk industri 85,4 fabriker m. m. .lärn-, stål och metall- .lord- och stenförädlingsverk 72,0 industri Massa, pappers- och Petroleum- och kolindustri pappersvaruindustri 47,0 Grafisk industri Annan förädlingsindustri 43,4 Trä- och möbelindustri

Tabell 3.6 Fou-kostnader i procent av förädlingsvärde 1971, enligt huvudbranschredovisning.

Bransch % Bransch

Läkemedelsindustri Gummiindustri Elektroindustri Livsmedelsindustri m. m. Transportmedelsindustri Jord- och stenförädlings- Maskinindustri och instru- industri mentfabriker m. m. Beklädnadsindustri Skeppsvarv Annan förädlingsindustri Järn-, stål- och metall- Massa-, pappers- och pappersverk samtjärn-, stâl- varuindustri och grafisk och metallmanufaktur industri Kemisk industri och petro- Gruv- och stenbrytningsleum- och kolindustri industri m. m. Tegelbruk och cementfabri- Trä- och möbelindustri ker m. m.

Det empiriska materialet 35

dernas faktiska branschtillhörighet. De fem största branscherna svarade tillsammans för drygt 75 procent av industrins totala fou-kostnader. Fou-kostnadernas andel av förädlingsvärdet i resp bransch utgör ett mått på fou-intensiteten i branschen. Tabell 3.6 anger en storleksgruppemått efter huvudbranschredovisning. För att undvika att ring i detta blir missvisande beträffande fou-kostnadernas faktiska redovisningen och på grund av omläggningen av finansstatistiken branschtillhörighet 1969 har vissa branschsammanslagningar företagits. Det framgår av tabell 3.6 att bland de mest fou-intensiva branscherna återfinns med de största fou-kostnaderna: elektronågra av branscherna (utom skeppsvarv) och läkemedelsindustrin, transportmedelsindustrin industrin. De tre mest fou-intensiva branscherna mätt på detta sätt svarade för drygt 55 % av totala fou-kostnaderna i industrin enligt

redovisning efter faktisk branschtillhörighet. Fou-kostnadernas i fasta priser under perioden 1967-1971 utveckling för de tre redovisningsåren anges i tabell 3.7. Det framgår att utvecklingen under inte uppvisar något enhetligt mönster. Av de fem största perioden branscherna har elektroindustrin, järn-, stål- och metallmanufakturindustrin samt läkemedelsindustrin uppvisat en ökning under hela periohar följt mönstret för hela industrin: en den. Transportmedelsindustrin från 1967 till 1969 (som följd av i första hand minskade nedgång

Tabell 3.7 Fou-kostnader 1967, 1969 och 1971 redovisade efter faktisk branschtillhörighet. Index 1967 = 100. Fasta priser.

1969 1971

93 164 Gruv- och stenbry tningsindustri m. m. Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri exkl. vegetabiliska 150 och animaliska oljor och fetter 158 Beklädnadsindustri 38 Träindustri och möbelindustri 138 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 73 Grafisk industria 94 Gummiindustri Kemisk industri utom läkemedelsindustri inkl. vegetabiliska och animaliska oljor och fetter Låikemedelsindustri Petroleum- och kolindustri Jord- och stenförädlingsindustri utom tegel och cement Tegelbruk och cementfabriker m. m. Järn-, stål, och metallverk Järn-, stål- och metallmanufaktur Maskinindustri Elektroindustri Skeppsvarv Övrig transportmedelsindustri inkl. bilreparationsverkstäder Annan förädlingsindustri utom instrumentfabriker etc. instrumentfabriker, fotografisk och optisk industri samt urfabriker

Samtliga branscher

3 Uppgifterna osäkra p g a litet statistiskt underlag.

36 Det empiriska materialet

försvarsbeställningar) och därefter en uppgång. Maskinindustrin slutligen redovisar en nedgång från 1967 till 1969 till en nivå som inte förändrats påtagligt mellan 1969 och 1971. Den hittills genomförda redovisningen har så långt beräkningstekniska omständigheter medgett skett enligt faktisk branschtillhörighet för foukostnaderna medan den sedvanliga redovisningen bygger på företagens huvudbranschtillhörighet. För att tydligare ange skillnaderna mellan dessa redovisningssätt relateras de båda i tabell 3.8. Den redovisas för de tre åren 1967, 1969 och 1971. Av tabellen att valet av framgår redovisningssätt är av stor betydelse i vissa fall när det gäller att bedöma omfattningen av fen-verksamheten. Så är exempelvis de faktiska foukostnaderna i kemisk industri dubbelt så höga och de förjärn-, stål- och metallmanufaktur nästan åtta gånger så höga som fen-kostnaderna enligt huvudbranschtillhörighet. Även när det gäller att analysera fou-kostnadernas utveckling över tiden har redovisningssättet betydelse då det kan äga rum branschförskjutningar för fen-kostnaderna över tiden. Exempel på detta är maskinindustrin under perioden 1967 till 1971, då de faktiska fou-kostnaderna minskade medan det motsatta förhållandet gällde enligt det andra redovisningssättet.

Tabell 3.8 Fou-kostnader enligt redovisning efter faktisk i branschtillhörighet förhållande till fou-kostnader enligt huvudbranschredovisning 1968, 1969 och 1971.

1967 1969 1971

Gruv- och stenbrytningsindustri m. m. 1,9 3,5 Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri exkl. vegetabiliska och animaliska oljor och fetter Beklädnadsindustri Träindustri och möbelindustri

rP“P°° POOCCO xooxiop-Liio

©\I›-*UJ®\!

Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Grafisk industri” Gummiindustri Kemisk industri utom läkemedelsindustri inkl. vegetabiliska och animaliska oljor och fetter Läkemedelsindustri

Oi-Iê Lubbe PON Axøo

Petroleum- och kolindustri Jord- och stenförädlingsindustri utom tegel och cement Tegelbruk och cementfabriker m. m.

0.11.10 Aino

owoxnooo

Järn-, stål- och metallverk

oru-_mooo

Järn-, stål- och metallmanufaktur Maskinindustri

ooo›-\z (J1›-\I®

Elektroindustri Skeppsvarv Övrig transportmedelsindustri inkl. bilrcparationsverkstäder xo o kø _o lnstrumentfabriker, fotografisk och optisk industri samt urfabriker © % ›- 1.. a Uppgifterna osäkra p g a litet statistiskt underlag.

Det empiriska materia/er 37

är ytlig och översiktlig. I de Den ovan företagna branschbeskrivningen branschbeskrivningarna i bilaga 1 återfinns mer detaljerade speciella beskrivningar av utveckling och inriktning på fou-arbetet i respektive

bransch. Även om dessa beskrivningar också är relativt grova torde de

kunna på förhållanden som kan motivera en fördjupad ge indikationer nämnts torde sådana vara nödvändiga innan branschanalys. Som tidigare

beslut om fen-politiska åtgärder kan fattas.

SOU l94:l4

4 Informationsbehov för statlig fou-politik

Uppgiften att kvantifiera betydelsen av fou-verksamhet för ett lands

ekonomi erbjuder en lång rad besvärliga problem. Två typer av ansatser

förekommer i facklitteraturen. Den s k produktionsfunktionsansatsen har

använts för att kvantifiera olika faktorers betydelse när det gäller att

förklara observerad historisk ekonomisk tillväxt. Därtill har den ibland

tillmätts ett värde som prognosinstrument för bestämning av framtida

ekonomisk tillväxt. Sådana studier har i allmänhet tilldelat den tekniska

utvecklingen” stor betydelse som förklaringsvariabel för historisk tillväxt

och som generator av hög framtida tillväxt. Den andra ansatsen, med

samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (sk har cost-benefit-kalkyler), också använts för att i efterhand mäta värdet av fou-insatser. Metoden

har dock huvudsakligen tillmätts då man betydelse vill avgöra om

fou-projekt eller andra åtgärder med fou-politiskt syfte är lönsamma från

samhällsekonomisk synpunkt. I följande två avsnitt skall de båda ansat-

serna beskrivas och en diskussion föras om möjligheterna att använda

dem.

4.l Produktionsfunktionsansatsen

Man kan urskilja tre delsyften med de studier i vilka produktionsfunk- 1 R M Solow: ”Technical tionsansatsen använts. Ett är att ge en beskrivning av betydelsen av olika Change and the Aggregate Production Func- tillväxtbestämmande faktorer genom att försöka fastställa respektive tion”, The Review of faktors bidrag till den observerade ekonomiska tillväxten. Ett annat är att Economics and Statistics, på grundval av dessa historiska observationer göra prognoser för framtida Aug 195 7. 1 E F Denison: ”The utveckling. Ett tredje, slutligen, är att ge en grund för bedömning av

Sources of Economic effekten av ekonomisk-politiska åtgärder som påverkar de analyserade Growth in the US, and tillväxtbestämmande faktorerna. Det är främst det sistnämnda the Alternatives before syftet som gör metoden aktuell för diskussion Us”, Committee for i detta sammanhang. Alla syften ligger Economic Development, mer eller mindre explicit i de förekommande arbetena. Robert Solows Supplementary Paper No pionjärstudie , exempelvis, har tonvikten lagd på det ”förklarande” 13, 1962, 3 K G Jungenfelt: Pro- syftet medan Denisonsz omtalade studie är starkt prognos- och policy-

duktivitet och kapital- inriktad. Detta kan även sägas om den första svenska undersökningen på mängd inom den svenska som utfördes området, i samband med 1959 års

industrin under efter- långtidsutredning3.

Gemensamt för undersökningarna krigstiden, SOU 1962:11, på detta område är att det i varje Svensk Ekonomi. antas existera tidpunkt ett entydigt samband mellan insatser av arbets-

sraIIigfbu-polirik 39 SOU 1974214 lnfbrmationsbehovför

kraft och realkapital å ena sidan och produktionens värde, (för ekonomin som helhet eller sektorsvis fördelad), å den andra. För de nyssnämnda gäller också att förändringar i dessa produktionsbeundersökningarna över tiden antas ske oberoende av insatta mängder av arbetskraft tingelser och kapital. ett samband med följande utseende På endera av två vägar brukar

bestämmas:

Awgawegügüeg

BNP A L K

L betecknar arbets- A står för årliga förändringar av respektive variabel, Med den ena metoden bestäms restkraftsinsats och K kapitalinsats. faktorn AA/A och koefficienten a med hjälp av statistisk regressionsanaöver BNP (eller sektorprodukt), K och L. Med lys på basis av tidsserier beräknas direkt med information om det andra tillvägagångssättet AA/A samt antagandet att koefficienten a är den ABNP/BNP, AL/L och AK/K andel lönerna utgör av den registrerade bruttonationalprodukten. att här närmare gå in på de metodologiska brister Det saknas anledning Däremot

som vidlåder båda typerna av produktionsfunktionsskattningar.

illustrativt se på orsaker till att olika finns det skäl att i rent syfte tillmäter de förekommande förklaringsvariablerna olika undersökningar stor betydelse. ovan tolkas i allmänhet på följande sätt. Vid en löneandel på Uttrycket årlig tillväxt av arbetskraftsvolyexempelvis 70 % (a = 0,7), en observerad men på 2 % och en årlig kapitalackumulation på l % per år så förklaras” (0,7 - 2 =) 1,4 resp (0,3 - l =) 0,3 procentenheter av den årliga observerade tillväxten i BNP av tillväxt i arbetskraft och realkapital. Om den årliga varit 1,3 procentenheter som en tillväxten i BNP säg, 3 %, återstår har ofta tillskrivits den restpost (AA/A) att förklara. Denna restpost Annorlunda uttryckt förklaras 47 % av tillväxten tekniska utvecklingen”. och resterande 43 % av ökning av antal sysselsatta, lO % av kapitaltillväxt att alla siffror är fingerade men av av ”teknikfaktorn”. (Observera En rad faktorer som inte kan klassificeras som realistisk storleksordning.) emellertid i restfaktorn. De avsevärda teknisk utveckling representeras skillnader som de undersökningarna uppvisar vad gäller tek-

refererade

nikfaktorns” förklaras främst av följande faktorer. betydelse en stor roll. Om det För det första spelar valet av aggregationsnivå som helhet så preciserade funktionssambandet antas gälla för ekonomin kommer restfaktorn att tillskrivas även värdet av resursomfördelningar mellan sektorer. Om det under den studerade tidsperioden har ägt rum av resurser från lågproduktiva till högproduktiva sektorer överflyttningar så kommer detta att registreras som en ökning av restposten. stor betydelse. Om För det andra har de valda måtten på faktorinsatser kommer restfaktorn att arbetskraftsinsatsen räknas i antal arbetstimmar i arbetskraftens kvalitet i vid registrera förekommande förändringar och utbildning på arbetsplatsen är exemmening. Formell skolutbildning faktorer som bidrar till observerad pel på sådana kvalitetshöjande som klassificeras som teknisk utproduktivitetsökning men ej kan

lrzlbrmarionsbehovför starlig/bu-politik

SOU 1974: 14

veckling. Utbildningen utgör ett slags kapitalbildning som förkroppsligas i arbetskraften. Fou-resultat har i viss mån samma karaktär. Delvis utgörs de av förvärvade kunskaper som direkt av arbetskraften omsätts i produktion; till en annan del förekommer de inneboende i kapitalföremål. Maskiner, utrustning i övrigt samt byggnader innehåller den nya tekniken. Den grad i vilken det valda kapitalmåttet återspeglar kvalitetsskillnader hos kapitalföremålen får betydelse för restpostens storlek. De i vilka det gjorts försök att skilja mellan kapitalföremål undersökningar med olika ålder och livslängd uppvisar exempelvis en mindre restfaktor än andra undersökningar med mer ”primitiva” kapitalmål.

Slutligen förekommer en rad andra faktorer vilka inte direkt låter sig fångas i mått på realkapital eller arbetskraft. Ett exempel härpå är ökningar av organisatorisk effektivitet i företagen. Ett annat är produktivitetsökningar hos arbetskraft p g a med tiden förbättrat allmänt hälsotillstånd. Som en illustration till de skillnader i betydelse som ”teknikfaktorn tillmätts kan Solows och Denisons ovannämnda undersökningar jämföras. I Solows undersökning förklaras 1,50 procentenheter av den genomsnitt-

liga observerade årliga tillväxten på 1,71 % mellan åren 1909 och 1949 av teknikfaktorn, medan motsvarande tal i Denisons för undersökning perioden 1929-57 var 0,58 procentenheter av 2,93 %. Möjligheterna att med hjälp av produktionsfunktionsansatser göra prognoser med någon nämnvärd grad av precision rörande framtida produktionsutveckling, aggregerat eller på sektor- eller branschnivå, synes ytterst begränsade. Modellen är för primitiv för att kunna fånga interdependensen mellan produktionsvärde och faktorinsats. Prognosvärdet är också direkt avgörande för att möjligheterna ge rekommendationer beträffande ekonomisk politik på grundval av denna ansats. Att på basis av

produktionsfunktionsresonemang dra slutsatser om ändrad fördelning

av kapitalbildning mellan realkapitalinvesteringar och investeringar i fou saknar stöd i analysen.

4.1 Samhällsekonomisk

lönsamhetskalkyl

Det torde stå helt klart att fou-verksamhet bör behandlas som annan investering, exempelvis i realkapital. Ökat kunnande om varor eller produktionsmetoder representerar i likhet med av specialutbildning personal och organisatoriska förändringar etc ett kapital och bör analytiskt behandlas som sådant. Det betyder bland annat att det föreligger ett behov av att kunna mäta avkastningen på konkreta fou-projekt och fou-befrämjande åtgärder i övrigt. För detta ändamål ligger det nära till hands att använda lönsamhetskalkyler av det slag som diskuteras i detta avsnitt.

Samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl en metod efter representerar vilken konkreta fou-projekt eller fou-politiska åtgärder i övrigt kan värderas. För att så långt möjligt precisera dess användningsmöjligheter görs först ett försök att strukturera den beslutssituation till vilken

srarlig/bu-politik 41 lrgfbrmationsbehov/ör

är att statsmakterna har en kalkylmetoden är anpassad. Utgångspunkten mål för sin verksamhet. Valen mellan tänkbara alternativa uppsättning åtgärder måste ske med hänsyn tagen till dessa mål. Det gäller således att undersöka om åtgärderna är förenliga med de olika målen eller ej. Vidare behöver man undersöka i vilken grad så är fallet för att bland alternativa åtgärder kunna välja den som ger störst total måluppfyllelse. finna kriterier eller normer Det gäller alltså att för dessa undersökningar med vilkas hjälp graden av måluppfyllelse kan bestämmas. schematiska kunna motsvaras av Konkret skulle denna beskrivning kriterier och exempel på åtgärder. Beslutsexempelvis följande mål, fattaren, som kan vara regering och riksdag, överväger beslut om fou-stöd för beslutet får antas vara om till en viss industribransch. Avgörande effektivitet samt åtgärden uppfyller ställda krav på samhällsekonomisk i samhället beslutet förbättras eller om inkomstfördelningen genom Målen är alltså i detta fall samhällsekonomisk effektivitet försämras. respektive krav på en viss inkomstfördelning. ger ett kriterium efter Den samhällsekonomiska lönsamhetskalkylen är samhällsekonomiskt effektiv. Den vilket man kan avgöra om åtgärden enklaste sortens kalkyl är upplagd så att det undersöks om värdet av den med inte överstiger värdet av de resursåtgång som åtgärden är förknippad materiella och immateriella effekter som beslutet medför då värderingen sker enligt berörda personers preferenser. Åtgärden sägs då vara samhällsekonomiskt effektiv om samtliga ”intäkter” (oavsett vem de tillfaller) kostnader för åtgång av reala resurser (oavsett vem överstiger samtliga som betalar kostnaden). saknas att på motsvarande allmängiltiga sätt formulera Möjlighet operationella kriterier efter vilka det kan avgöras om inkomstfördelnings- - mål beträffande av konsumtionsmöjligheter ivid målet fördelningen - eller ej. Orsaken härtill är att uttalade målformulemening uppfylles sällan är operationella. Det nödvändiggör ofta att ringar på denna punkt exempelvis räknat i antal bedömningen sker efter grova approximationer, i en situation med hotande arbetslöshet sysselsatta, så att en åtgärd, lokalt eller i en viss bransch, anses förenlig med inkomstfördelningsmålet om sysselsättningen tryggas eller ökar i viss grad. l bästa fall kan olika kostnader och intäkter identifieras och bestämmas till berörda parters sina belopp varefter en bedömning görs efter grova schabloner; exempelvis att en viss minsta andel av avkastningen skall tillfalla andra än ägarna

till de subventionerade företagen. När talas om samhällsekonomisk kalkyl” avses en i det följande samhällsekonomisk lönsamhetsanalys av nyssnämnt slag. Åtgärdsbedömtill andra mål antas ske på basis av separata kalkyler. Det ningar i relation kan alltså inträffa att den samhällsekonomiska kalkylen ger ett negativt resultat som inkomstfördelningseffekterna bedöms som posisamtidigt l en sådan situation förutsättes beslutsfattarna kunna träffa ett tiva. avgörande efter en avvägning mellan de båda målen. Mot av den företagna definitionen av en samhällsekonobakgrunden misk kalkyl och den angivna bestämningen av dess användningsmöjlighe- Ett beslut om ter skall nu tas ett ytterligare steg mot ökad konkretion.

42 lrifbrmarionsbehov/ör

sratIig_f0u-p0litik

fou-stöd till en industribransch - det ovan introducerade hypotetiska exemplet på åtgärd - bör fattas först efter en närmare granskning av de fou-projekt som därigenom förväntas bli realiserade. En subvention får antas aktualisera ett antal fou-projekt vilka tidigare bedömts som olönsamma för de enskilda eller företagen i övrigt oförenliga med de restriktioner under vilka de arbetar. Dessa projekt kan göras till föremål för samhällsekonomisk vars utförande lönsamhetsanalys för varje enskilt projekt här får utgöra ramen för en kortfattad principiell av beskrivning olika metodproblem som en sådan analys är förknippad med. En lämplig utgångspunkt vara det enskilda synes företagets egen projektkalkyl, vilken normalt bör innehålla den bästa tillgängliga bedömningen av projektets tekniska och kommersiella möjligheter. Därefter behandlas sådana korrigeringar av en traditionell företagsekonomisk kalkyl som är nödvändiga för att erhålla en korrekt samhällsekonomisk värdering av de däri ingående posterna. Till slut diskuteras olika kompletteringar av den företagsekonomiska kalkylen med poster som har relevans från samhällsekonomisk synpunkt men som normalt (och helt naturligt med hänsyn till företagets mål) försummas i den företagsekonomiska bedömningen. Med en ”företagsekonomisk kalkyl avses här en beräkning av skillnaden mellan med projektet förknippade förväntade intäkter och kostnader för företaget. Bland kostnaderna räknas nuvärdet av fou-utgifter. Intäkterna består för kvalitetshöjande och egentliga innovationer huvudsakligen av den förväntade skillnaden mellan försäljningsintäkter och driftsoch kapitalkostnader. För kostnadsminskande innovationer som används i det innoverade företagets egen produktion består intäkterna självklart av minskade drifts- och kapitalkostnader samt eventuellt ökat nettovärde av försäljning. Till detta kan komma intäkter av försäljning av patent och licenser. Det bör nu omedelbart starkt understrykas att en sådan kalkyl är en tänkt idealkalkyl som i praktiken troligen aldrig eller endast undantagsvis kan presteras. Möjligheterna att bedöma sannolikheten såväl för teknisk som kommersiell framgång är naturligtvis i allmänhet ytterst begränsade. Även om det kan förmodas att en viss spridning i förhållandena härvidlag förekommer, kvarstår det väsentliga intrycket att kalkyler inom företaget över fou-projekt på grund av prognosproblem med nödvändighet blir rudimentära. De i det följande diskuterade korrigeringarna och kompletteringarna, som i sig kan vara mycket osäkra, skall alltså appliceras på en föga exakt kalkyl, som dessutom p g a sekretesskäl kanske inte är tillgänglig. Härav får emellertid ej dras slutsatsen att sådana operationer är överflödiga. Den bästa möjliga företagsekonomiska kalkylen kan även genom relativt grova och schablonmässiga korrigeringar och kompletteringar väl komma att genomgå som kastar om slutsatser förändringar rörande genomförandet. Vidare är ofta inte fullständig information om den företagsekonomiska kalkylen nödvändig, exempelvis då det gäller kompletteringar för förekommande externa effekter. De korrigeringar av den företagsekonomiska kalkylens poster som kan vara aktuella gäller i första hand av resurser värderingen som åtgår i

statlig _fou-politik 43 lrgformationsbehovför

och i den eventuella efterföljande varuproduktionen. Som fou-arbetet allmän regel gäller att resurser skall åsättas det värde som de representerar vid bästa alternativa användning. Normalt torde de iföretaget registrera-

de utgifterna för anställda och för råvaror och utrustning utgöra godtagbara mått på detta alternativutnyttjandevärde. Så är fallet om ingen av de marknader på vilka resurserna köps domineras av någon eller några säljare eller köpare. En vanligt förekommande orsak till avvikelse mellan utgifter för företaget och motsvarande samhällsekonomiska kostnader uppträder vid överkapacitet. Det kan gälla såväl arbetskraft som maskiner, byggnader och annan utrustning. Kostnaden för att utnyttja resurser som inte

har någon alternativ användning skall värderas till noll. resultat vid produktinnovationer - om Även värderingen av projektens en sådan över huvud taget kan genomföras - kan aktualisera korrige-

om marknaderna tröghet i prisanpassningen. I ringar, exempelvis uppvisar torde förväntade marknadspriser ge en godtagbar värdering av övrigt berörda konsumenters marginella betalningsvilja för de nya varorna. av kostnadsbesparande innovationer kan också behöva värderingen för eventuellt förekommande awikelser mellan priser på korrigeras och de samhällsekonomiska kostnaderna för deras produktionsresurser framställning. Projektets konsekvenser uppträder vanligtvis under en lång följd av år.

Det blir därför nödvändigt att med ett diskonteringsförfarande göra de olika betalningarna jämförbara vid samma tidpunkt, t ex investeringstid-

Sådana nuvärden varierar med den valda diskonteringsräntan. punkten. Den räntesats som avspeglar statsmakternas tidsvärdering anses i allmänden som privata investerare räknar med. Orsaken är då att het understiga statsmakterna betraktelsesätt. Om så är fallet är anlägger ett långsiktigare även på denna punkt motiverad. Resultatet skall genomen korrigering för de studerade projekten. gående bli högre nuvärden av den företagsekonomiska kalkylen som kan bli De kompletteringar med det tidigare omtalade förhållandet att aktuell sammanhänger ytterst inte kan tillgodogöra sig och realisera hela det det enskilda företaget Dessa värde som en ny produkt eller ny produktionsmetod representerar. bristande privatiseringsmöjligheter är av vitt skilda slag. Marknadsvärdet kan understiga berörda konsumenters av försäljningen av en produkt

totala betalningsvilja för varan i fråga.

av effekter som är externa i förhållande till det enskilda Existensen och för vilka det inte erhåller (eller avkrävs) betalning på företaget marknaden utgör en annan orsak till komplettering av den företagsekonoeffekter miljön (t ex luft- och miska kalkylen. Negativa på den yttre

av kompletteringspost som

vattenföroreningar) är exempel på en typ kostnad från samhällsekonomisk synpunkt. Positiva utgör en extra 1 Med den här totala effekter utgör en intäktspost från samhällsekonomisk på arbetsmiljön betalningsviljan avses det med vilken den företagsekonomiska kalkylen (i avsaknad av synpunkt belopp som skulle uppbämotiv hos företagen) skall kompletteras, ras om varje köpare av en lagstiftning resp filantropiska vara avkrävdes det största liksom exempelvis minskat obehag och lidande, inbesparad sjukfrånvaro . belopp han vore villig att och vårdkostnader etc. betala hellre än att avstå av ”traditionell” företagsekonomisk från den. Stundom förordas användning

44 Iri/ormationsbehov/ör srat/igfou-polirik

kalkyl i stället för samhällsekonomisk lönsamhetsanalys med motiveringen att den senare är förknippad med svåra eller olösbara problem i alla faser av analysen. Vissa poster kan vara svåra att identifiera. Andra kan identifieras men är svåra eller omöjliga att kvantifiera. Även om posterna kan identifieras och kvantifieras kan de vara svåra eller omöjliga att värdera i monetära termer. Visserligen medges oftast att den företagsekonomiska kalkylen i viss mån lider av samma brister men att den samhällsekonomiska kalkylen gör det i så mycket högre grad att den blir omöjlig att tillämpa i praktiken. Till detta synsätt bör några kommentarer fogas. Det synes ofrånkomligt att den samhällsekonomiska ställer kalkylen delvis större informationskrav och är mera resurskrävande än den företagsekonomiska, om man eftersträvar beloppsangivelser för samtliga ingående poster - det kan t o m hända att beloppsangivelser ej går att prestera hur stora ansträngningar som än görs. Detta förhållande talar för att ambitionen att fästa krontal vid de aktuella bör posterna vägas mot kostnaden för och möjligheterna att fastställa Resultatet beloppen. av en sådan avvägning kan bli att man avstår från kvantifiering av vissa samhällsekonomiskt relevanta poster. Detta kan emellertid inte godtas som argument för att inte över huvud taget beakta sådana poster vid sidan av de mer lättidentifierade och i kronor och ören lättare bestämbara poster som uppträder i företagets kalkyl. De samhällsekonomiskt relevanta posterna upphör inte att existera bara för att de är svåra att mäta. Det synes därför lämpligt att som allmän regel tillämpa metoden att åtminstone identifiera alla från samhällsekonomisk relevanta synpunkt poster i analysen (företagsekonomiska kostnader och intäkter såväl som ”kompletteringar”). Därefter bedöms vilka poster som är tillräckligt stora för att kunna påverka utfallet av kalkylen, och som det är värt att anslå utredningsresurser till. Om dessa poster är sådana som skulle ingå i en traditionell företagsekonomisk kalkyl eller utgör kompletteringar till denna, är från analytisk synpunkt likgiltigt. En seriös samhällsekonomisk lönsamhetsanalys bör ange gränserna för vad som är möjligt att kvantifiera och krontalsberäkna. Att ange ett värde på effekter där tillförlitligt sakunderlag fattas, ökar naturligtvis riskerna för felaktiga resultat och beslut. För projekt med extremt osäkra effekter får den här typen av analys uppfattas som en systematisk metod att förteckna för- och nackdelar. Därigenom uppnås vissa garantier för att man i den subjektiva beslutsprocessen tagit hänsyn till de väsentligaste faktorerna. Det skall understrykas att den samhällsekonomiska måste kalkylen avse hela den process som initieras med ett beslut om en viss fou-politisk

åtgärd. Kostnader förknippade med själva fou-verksamheten samt med produktion och försäljning i full skala av exempelvis en ny vara måste vägas mot det värde som den nya produkten representerar för förbrukarna. Detta förhållande måste hållas i minnet vid genomgången av existerande empiriskt material. Detta omfattar endast en de! av de relevanta kostnaderna, nämligen kostnader för fou.

1 Beskrivning av FOU-verksamheten Bilaga

i 20 huvudbranscher

av 47

SOU I974: 14 Beskrivning _fou-verksamheten

Innehåü

Branschförteckning Inledande anmärkningar Gruv- och stenbrytningsindustrin 3.1 Översiktlig beskrivning 3.2 Täckning av fou-kostnaderna 3.3 Exempel på fou-arbetets inriktning 3.4 Fou-intensitet Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustrin 4.1 Översiktlig beskrivning 4.2 Täckning och fou-kostnaderna 4.3 Exempel på fou-arbetets inriktning 4.4 Fou-intensitet 4.5 Fou-kostnadernas fördelning på företagsstorlekar 4.6 Handel med patent, licenser o. d. Beklädningsindustrin 5.1 Översiktlig beskrivning 5.2 Täckning av fou-kostnaderna 5.3 Exempel på fou-arbetets inriktning 5.4 Fou-intensitet Trä- och möbelindustrin 6.1 Översiktlig beskrivning 6.2 Täckning av fou-kostnaderna 6.3 Exempel på fou-arbetets inriktning Massa-, pappers- och pappersvaruindustri samt grafisk industri 7.l Översiktlig beskrivning 7.2 Täckning av fou-kostnaderna 7.3 Exempel på fou-arbetets inriktning 7.4 Fou-intensitet 7.5 Fou-kostnadernas fördelning på företagsstorlekar . . . . 7.6 Handel med patent, licenser 0. d. Gummiindustrin 8.1 Översiktlig beskrivning 8.2 Täckning av fou-kostnaderna 8.3 Exempel på fou-arbetets inriktning 8.4 Fou-intensitet

48 Beskrivning av [ou-verksamheten

8.5 Fou-kostnadernas fördelning på företagsstorlekar . . . . 67 8.6 Handel med patent, licenser o. d. 67 Kemisk industri, petroleum- och kolindustri samt plastvaruin- 68 9.1 Översiktlig beskrivning 68 9.2 Täckning av fou-kostnaderna 69 9.3 Exempel på fou-arbetets inriktning 70 9.4 Fou-intensitet 70 9.5 Fou-kostnadernas fördelning på företagsstorlekar . . . . 70 9.6 Handel med patent, licenser o. d. 71 Läkemedelsindustrin 72 10.1 Översiktlig beskrivning 72 10.2 Täckning av fou-kostnaderna 73 10.3 Exempel på fou-arbetets inriktning 73 10.4 Fou-intensitet 74 10.5 Fou-kostnadernas fördelning på företagsstorlekar . . . . 74 10.6 Handel med patent, licenser o. d. 75 Jord- och stenförädlingsindustri utom tegel och cement . . . 76 l 1.1 Översiktlig beskrivning 76 l 1.2 Täckning av fou-kostnaderna 77 11.3 Exempel på fou-arbetets inriktning . . . . . . . . . . . . . 77 Tegelbruk och cementfabriker m. m. 78 12.1 Översiktlig beskrivning 78 12.2 Täckning av fou-kostnaderna 79 12.3 Exempel på fou-arbetets inriktning 79 Järn-, stål- och ferrolegeringsverk, icke-järnmetallverk samt metallvaruindustrin 80 13.1 Översiktlig beskrivning 80 13.2 Täckning av fou-kostnaderna 82 13.3 Exempel på fou-arbetets inriktning 82 13.4 Fou-intensiteten 83 13.5 Fou-kostnadernas fördelning på företagsstorlekar . . . . 83 13.6 Handel med patent, licenser o. d. 83 Maskinindustrin 84 14.1 Översiktlig beskrivning 84 14.2 Täckning av fou-kostnaderna 85 14.3 Exempel på fou-arbetets inriktning 85 14.4 Fou-kostnadernas fördelning på företagsstorlekar . . . . 86 14.5 Fou-intensiteten 86 14.6 Handel med patent, licenser o. d. 87 Elektroindustrin 88 15.1 Översiktlig beskrivning 88 15.2 Täckning av fou-kostnaderna 89 15.3 Exempel på fou-arbetets inriktning 89 15.4 Fou-intensiteten 90 15.5 Fou-kostnadernas fördelning på företagsstorlekar . . . . 91 15.6 Handel med patent, licenser o. d. 91 Skeppsvarv 93

Beskrivning av fan-verksamheten 49_

16.1 Översiktlig beskrivning 16.2 Täckning av fou-kostnaderna 16.3 Exempel på fou-arbetets inriktning 16.4 Fou-intensitet fördelning på företagsstorlekar . . . . 16.5 Fou-kostnadernas 16.6 Handel med patent, licenser 0. d. exkl. skeppsvarv . . . . . . . . . . . . Transportmedelsindustrin 17.1 Översiktlig beskrivning 17.2 Täckning av fou-kostnaderna 17.3 Exempel på fou-arbetets inriktning 17.4 Fou-intensiteten 17.5 Fou-kostnadernas fördelning på företagsstorlekar . . . . 17.6 Handel med patent, licenser 0. d. och optisk industri samt Instrumentfabriker, fotografisk urfabriker 18.1 Översiktlig beskrivning 18.2 Täckning av fou-kostnaderna 18.3 Exempel på fou-arbetets inriktning . . . . 18.4 Fou-kostnadernas fördelning på företagsstorlekar 18.5 Handel med patent, licenser o. d.

Beskrivning av fort-verksamheten 51

l Branschförteckning

Huvudbransch, benämning Branschbegreppet inkluderar nedanstående delb ranscher

Gruv- 0 stenbrytningsindustri m m Malmgruvor, andra gruvor och mineralbrott Livsmedels-, dryckes- 0 tobaksind exkl vegetabiliska och animaliska oljor och fetter Bekläd nad sindust ri Textilsömnad-, trikå-, beklädnads, garveri-, pälsberednings, lädervaru- samt skoindustri Träindustri och möbelindustri Sågverk, hyvlerier, träimpregneringsverk, möbel- samt övrig trävaruindustri Massa-, pappers- och pappersvaruin- Massa-, pappers- och pappindustri, dustri pappers- och pappvaruindustri Grafisk industri (redovisas tillsammans med massaindustri m m) Gummiindustri Gummivaruindustri Kemisk industri utom läkemedelsin- Kemikalie-, gödselmedels- och plastindustri inkl vegetabiliska och anima- dustri samt annan kemisk industri liska oljor och fetter Läkemedelsindustri Petroleum- och kolindustri (redovisas tillsammans med kemisk industri m m) Jord- och stenförädlingsindustri utom Porslinsindustri, glas- och glasvaruindustri tegel och cement Tegelbruk och cementfabriker m m Järn-, stål och metallverk Järn- och stålverk, ferrolegeringsverk, järn- och stålgjuterier, icke järnmetallverk (redo- Metallvaruindustri Järn-, stål o metallmanufaktur visas tillsammans med järn-, stål- och metallverk) Maskinindustri Tillverkning av maskiner exkl elektriska maskiner Elektroindustri Tillverkning av elektriska maskiner, apparater, tillbehör p Skeppsvarv Skeppsvarv, båtbyggerier inkl Tillverkning och reparation av andra Övrig transportmedelsindustri bilreparationsverkstäder transportmedel än fartyg och båtar utom in- av plastprodukter m m Annan förädlingsindustri Tillverkning strumentfabriker etc (redovisas huvudsakligen tillsammans med kemisk industri m m) Instrumentfabriker, fotografisk och optisk industri samt urfabriker l Enligt 1958 års ISIC.

52 Beskrivning av_ [ba-verksamheten

SOU 1974: 14

2 Inledande

anmärkningar

I branschredovisningarna lämnas uppgifter redovisade både efter den sedvanliga huvudbranschklassificeringen och korrigerade efter faktisk branschtillhörighet. Enligt den förstnämnda metoden klassas således ett - och dess fou-arbete företag helt till den bransch inom vilken företagets huvudverksamhet bedrivs, oavsett om det finns enheter inom företaget med en helt annan inriktning. Korrigeringsförfarandet har möjliggjorts genom att SCB delar upp fou-arbetet på produktgrupper. Dessa har sedan kombinerats så att en fördelning erhållits av själva fou-arbetet, som exakt svarar mot en klassificering på de 20 branscherna (se sid 29 i huvudrapporten). Uppgifter enligt huvudbranschredovisningen är intressanta när man utgår från företaget som beslutsenhet, medan uppgifter enligt faktisk branschtillhörighet visar på fou-arbetets ”verkliga inriktning, dvs utgår från branschtillhörigheten av de produkter (processer, metoder), som fou-satsningarna syftar till att ta fram. I varje branschbeskrivning anges en indexserie över fou-kostnadernas utveckling. Som tidigare nämnts finns uppgifter för de enskilda branscherna endast tillgängliga för företag med minst 50 anställda. För att kunna jämföra branschutvecklingen med utvecklingen totalt för industrin innefattar därför uppgifterna för hela industrin endast företag med minst 50 anställda. Fou-kostnaderna totalt för den utelämnade gruppen företag med 5-49 anställda var 46 milj kr 1971. På grund av de starka statistiska interdependenser som framgår av de olika sätten att klassificera fou-verksamhet samt finansstatistikens omläggning har i det följande vissa huvudbranscher redovisats tillsammans. Det gäller massa-, pappers- och pappersvaruindustri tillsammans med grafisk industri, kemisk industri tillsammans med petroleum- och kolindustri och med plastvaruindustri samt järn-, stâl- och metallverk tillsammans med metallvaruindustrin.

Beskrivning av fou-verksamheten 53

SOU 1974: 14

3 Gruv- och stenbrytningsindustrin

3.1 Översiktlig beskrivning

Tabell 3.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verk- Siffror inom samhet i gruv- och stenbrytningsindustrin. parentes avser hela industrin. Enl. huvud- Enl. redovisn. efter

Fou-kostn. 1967-69, mi1j.kr. fasta priser 0,1 -0, Förändring -0,7 6 s Förändring 1969-71, mi1j.kr. fasta priser

Index över fou-kostn. fasta priser (1967=100) 102 (92) 93 (92) 1969 88 (111) 164 (lll) 1971

efter faktisk branschtillhörighet uppgick drifts- Enligt redovisningen och för med egen personal bedriven fou år 1971 till kapitalkostnader 17,6 milj kr eller 1,2 % av industrins totala fou. Gruv- utförs dels av företag som har detta och stenbrytningsarbeten som huvudsaklig verksamhet och dels av företag som främst är sysselsatta (men som alltså har arbetsställen med järn-, stål- och metallframställning som bedriver och stenbrytningsverksamhet). Den förra gruppen gruvsvarade för hälften av fou-kostnaderna 1967 och 1969, men knappt endast för knappt l/3 år 1971. Den av fou-kostnaderna efter faktisk branschtillhökraftiga ökningen 75 % i fasta svarade järn-, stål och righet 1969-1971 (drygt priser) metallverksindustrin för, medan huvudbranschens fou-kostnader minska-

de något.

3.2 Täckning av fou-kostnaderna

av utförd fou har för huvudbranschen helt skett med Kostnadstäckningen Mctsvarande för all utförd fou inom branschen är egna medel. uppgifter men även här torde den egna kostnadstâckningen vara i det ej tillgängliga, närmaste total.

54 Beskrivning avfbu-verksamheten

3.3 Exempel pa fatt-arbetets inriktning

Gruv- och stenbrytningsindustrin har under perioden haft förhållandevis små fou-kostnader. Inom vissa områden har dock framtvingats betydande insatser. Som exempel kan nämnas dels kraven på förbättrad arbetsmiljö (ventilati0ns-, säkerhetsfrågor m m) och dels de problem som uppstått p g a de allt djupare liggande brytningsplatserna. De allt längre transportvägarna och de ökade lasterna har ställt större krav på såväl materiel som på säkerhetsåtgärder. Kvalitetskraven från avnämarna har medfört produktutveckling t ex i form av kulsinter, vilka har koncentrerad mineralhalt och är lätthanterliga. Branschen är indirekt beroende av andra branschers fen-satsningar. Exempel på detta är transportmedelsindustrins fou-insatser vad avser gruvtruckar, lastningsfordon m m. Maskinindustrin bidrar med ny och förbättrad maskinutrustning, schakthissar m m. Vidare kan nämnasjäm-, stål- och metallverkens fou-resultat avseende material och verktyg som kommer gruv- och stenbrytningsindustrin till del.

3.4 Pau-intensitet

Fou-intensiteten anges här i relation till förädlingsvärde. Den finns endast redovisad för huvudbranschen, men torde vara representativ för all utförd fou-verksamhet inom branschen.

Tabell 3.2 FoU-kostnader i procent av förädjingsvärdet i gruv- och stenbrytningsindustrin 1967, 1969 och 1971.

1967 1969 1971 Hela industrin % 4,6 3,8 4,5 Gruv- o. stenbrytningsindustrin % _ 0,4 0,7 0,5

Beskrivning av fou-verksamheten 55

4 Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustrin

4.1 Översiktlig beskrivning

Tabell 4.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven f0u-verksamhet i livsmedels-, dryckes- och tobaksindustrin. Siffror inom parentes avser hela

industrin.

Enl. huvud- Enl. redovisn. efter branschredovisn. faktisk branschtillhörighet

32,3 (l 544,0) 27,3 (1496,2) F0 u-kostn. 1971, milj.kr.

2,0 1,3 Fou-kostn. i % av hela ind. 1967 2,0 1 Fou-kostn. i % av hela ind. 1969 2,1 1, Fou-kostn. i% av hela ind. 1971

-2,0 2a Förändring 1967-69, milj.kr. fasta priser 5,9 5. Förändring 1969-71, milj.kr. fasta priser

lndex över fou-kostn. fasta priser (l967=100)

91 (92) 1135 (92)

1969 117 (lll) 150 (lll) 1971

efter faktiska branschtillhörighet uppgick drifts- Enligt redovisningen för med egen personal bedriven fou år 1971 till och kapitalkostnader totala fou. 27,3 milj kr eller 1,8 % av industrins av tabellen har livsmedelsindustrin ökat sina reala Som framgår branschtillhörighet under perioden 1967fou-kostnader m a p faktiska 1969 till 1971. 1971, särskilt då under den senare delen, ca 35 % från utförda manår i fou-arbetet har under perioden varit i det Antalet konstant. huvudbranschbegreppet var antalet utförda närmaste Enligt manår vid manår 358 år 1971 mot 337 år 1967. Om det antas att antalet efter fou-arbetets faktiska branschtillhörighet står i samma en redovisning till fou-kostnaderna som vid redovisning efter huvudbranschproportion så skulle det 1971 ha utförts ca 300 manår. begreppet

4.2 Tåckning av fou-kostnaderna

har huvudsakligen täckt sina fou-kostnader med egna medel. Företagen ca 2% täcktes externt, varav den offentliga sektorn Endast (1971)

svarade för ca 0,7 % eller 0,2 Mkr.

56 Beskrivning avfou-verksamheten

Utöver ovan redovisade kan nämnas att uppgifter den statligt understödda kollektiva 1971 totalt konserveringsforskningen uppgick till ca 3,5 Mkr.

4.3 Exempel pá fan-arbetets inriktning

Branschen kännetecknas av att en stor andel av fou-arbetet avser forskning. År 1971 svarade denna del för inte mindre än en tredjedel av totala fou-kostnaderna och var därmed, efter läkemedelsindustrin, den procentuellt mest forskningsintensiva branschen. Utöver vad som här redovisas, bedrivs forskning vid universitet och högskolor samt vid ovan nämnda kollektiva forskningsinstitut. Fou-arbetet avser till 60-70 % produktutveckling. Under senare tid torde den ökade om konsumentupplysningen näringsriktig mat ha påverkat branschens fou-verksamhet. Bla har intresset ökat för nya produkter med låg fetthalt. Proteinframställning är ett viktigt område för branschens fou-verksamhet. En process har utvecklats för att ta fram fiskprotein, som nu används till kreatursfoder men även som tillsatsmedel i bl a cerealier. Forskningen fortsätter för att få fram ett protein med bättre funktionella egenskaper. Utvecklingsarbete har bedrivits för att kunna utnyttja raps som både oljeoch proteinväxt. Proteinutvinning ur raps bedrivs nu i en försöksfabrik samtidigt som utvecklingsarbete pågår för att produkten (proteinmjöl) skall bli lämplig för att konsumeras av människor. Man har vidare inom slakteriindustrin utvecklat anläggningar för återvinning av proteiner och fetter ur avloppsvatten. En process som bygger på vattenrening med hjälp av mikroorganismer har också tagits fram. Potatisavfall utnyttjas för att framställa vitaminoch proteinrik jäst för att berika foder och livsmedel. Djupfrystområdet har varit expansivt och krävt ökade fou-satsningar. Produktutveckling är särskilt inom denna del av livsmedelsindustrin ett viktigt konkurrensmedel. Livsmedelsindustrin är också indirekt en betydelsefull avnämare av andra branschers fou-verksamhet, t ex elektroindustrin vad avser kylaggregat m m, transportmedelsindustrin vad avser kyltransport, plast- och pappersindustrin vad avser förpackningar.

4.4 Fact-intensitet

Pg a att statistiken bygger på huvudbranschbegreppet är fou-intensitetsmâtten bristfälliga. För att ge en ungefärlig uppfattning om fou-intensite-

Tabell 4.2 Fou-kostnader i procent av förädlingsvärde och omsättning 1971, för hela industrin resp. livsmedelsindustri m. m.

Hela indu- Livsmedels-

av _fbu-verksamheten 57

SOU 1974: 14 Beskrivning

visas i tabell 4.2 fou-kostnaderna i relation till ten i branschen och omsättningen i branschen 1971. förädlingsvärdet Som av tabellen är fou-intensiteten liten i livsmedelsinduframgår med hela industrin; ca 1/3 m a p förädlingsvärdet och strin m m jämfört endast ca 1/8 m a p omsättningen.

4.5 Fou-kostnadernas fördelning pa företagsstorlek

om l 000 eller fler anställda svarade 1971 för ca 75 % av utförd Företag koncentrationen 1971 fou mot ca 80 % 1969. Orsaken till den minskade av fou-kostnaderna med drygt 4 Mkr i storleksklassen är en ökning den största storleksklassen som 200#500 anställda. Det är huvudsakligen inom branschen. Koncentrationsgraden avseende svarat för forskningen som helhet. fou-arbetet är något lägre i branschen än för industrin

4.6 Handel med patent, licenser 0 d

Handeln licenser 0 d har varit av samma storleksordning med patent, under 1967-1971. Intäkterna 1971 uppgick till 1,2 Mkr hela perioden och kostnaderna till 4,6 Mkr detta år. Transaktionerna har så gott som

uteslutande skett med utlandet.

58 Beskrivning avfou-verksamheren

5 Beklädnadsindustrin

5.1 Översiktlig beskrivning

Tabell 5.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven f0u-verksamhet i beklädnadsindustrin. Siffror inom parentes avser hela industrin.

Enl. huvud- Enl. redovisn. efter branschredovisn. faktisk bransch tillhörighet

Fou-kostn. 1971, milj.kr. 16,5 (1 544,0) 10,8 (1 496,2) Fou-kostn. i % av hela ind. 1967 0,5 Fou-kostn. i % av hela ind. 1969 1,0 Fou-kostn. i % av hela ind. 1971 0,7 Förändring 1967-69, milj.kr. fasta priser 4,8 Förändring 1969-71, milj.kr. fasta priser - 1,5 lndex över fou-kostn. fasta priser (l 967=100) 1969 163 (92) 184 (92) 1971 169 (lll) 158 (lll)

Enligt redovisningen efter faktisk branschtillhörighet driftsuppgick och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou år 1971 till

10,8 milj kr eller 0,7 % av industrins totala fo_u.

Skillnaderna mellan huvudbranschredovisningens siffror och de som avser faktisk branschtillhörighet har varit stora och tilltagande under perioden. Dessa skillnader förklaras av att företag inom beklädnadsindustrin bedrivit fou-verksamhet hänförlig till främst plastvaruindustrin. I det närmaste en fördubbling av fou-kostnaderna faktisk (map branschtillhörighet) skedde 1967-1969, medan perioden därefter uppvisar en reell minskning. Det bör att utöver här redovisad påpekas fou-verksamhet, även viss kollektiv fou har bedrivits. de 1971/72 uppgick totala fou-kostnaderna i Svenska Textilforskningsinstitutet till ca (TEFO) 2,6 Mkr, varav ungefär hälften finansierats med offentliga medel genom styrelsen för teknisk utveckling. På grund av den statistiska klassificeringen kan inga exakta uppgifter om antalet utförda manår i fou-arbete redovisas vad avser faktisk branschtillhörighet. Uppskattningsvis var den personella insatsen 1967 ca 100 och 1971 ca 115 manår.

Beskrivning avfou-verksamheren

5.2 Täckning av fou-kostnaderna Fou-kostnaderna i denna bransch täcktes 1967 och 1969 helt med egna 0,2 Mkr, vilket kom medel. 1971 var den externa kostnadstäckningen från den offentliga sektorn.

5.3 Exempel pa fou-arbetets inriktning

utförd fou svarade utvecklingsarbetet år 1971 för ca 93 %. Av totalt Motsvarande värde för hela industrin var samma år 81 %. härrör från företag med mellan 200 och Ca 45 % av fou-kostnaderna 500 anställda. av ständiga produktförändringar. Detta med- Branschen kännetecknas för att fou-verksamheten huvudsakligen inriktas på kortsiktiga projekt. Den kollektiva forskningen inom TEFO har däremot en mer långsiktig syftning. inriktas av materialkvalitet och Fou-arbetet i branschen på förbättring avser skrynkelhärdighet, hållbarhet m m. När det gäller nya fibermaterial bedrivs däremot fou-arbetet till största delen inom kemi- och cellulosaindustrin.

5.4 Pau-intensitet Fou- Fou-intensiteten kan endast anges för huvudbranschredovisningen. kostnaderna i relation till förädlingsvärdet var 1967 0,6 %, 1969 1,0 % och 1971 1,2 %.

60 Beskrivning

avfou-verksamheren

6 Trä- och möbelindustrin

6.1 Översiktlig

beskrivning

Tabell 6.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i trä- och möbelindustrin. Siffror inom parentes avser hela industrin.

Enl. huvud- Enl. redovisn. efter branschredovisn. faktisk branschtill-

hörighet

Fou-kostn. 1971, mi1j.kr. 5,2 (1 544,0) 0,6 (1 496,2) Fou-kostn. i% av hela ind. 1967 0,3 0,1 Fou-kostn. i % av hela ind. 1969 0,8 0,1 Fou-kostn. 1% av hela ind. 1971

-0,8 Index över fou-kostn. fasta priser (1967=100) 1969 220 (92) 100 (92) 1971 108 (lll) 38 (111)

Som framgår av tabellen avviker de efter faktisk branschtillhörighet redovisade värdena starkt från huvudbranschredovisningen. Bl a har det i branschen bedrivits fou-verksamhet som är hänförlig till byggnadsverksamhet (ca 1,2 milj kr 1971) och som således ligger utanför undersökningens ram. Vidare har företag inom huvudbranschen trä- och möbelindustri bedrivit fou-arbete, vars huvudinriktning klassas inom plastvaruin-

dustrin; 1971 ca 3,2 milj kr, 1969 ca 6,7 milj kr. Den stora andel av

huvudbranschens totala fou-kostnader som tillfallit plastvaruindustrin återspeglar bla det faktum att plast blivit ett allt material i viktigare möbelframställning. Hur mycket av de medlen som angivna varit inriktade på fou-arbete faktiskt till hänförligt branschen finns ej redovisat. Uppskattningsvis är siffrorna 2-6 kr milj för 1969 och l-3 milj kr för 1971. Trä- och möbelindustrins fou-verksamhet har således varit liten och avtagande l969« 1971.

Det bör här påpekas att den kollektiva forskningen inom branscherna ej är inkluderad i ovanstående tabell. Denna svarade för ca 2 1971/72 milj kr inom träteknikforskning och ca 0,5 milj kr inom möbelforskning. Drygt hälften av kostnaderna har täckts med från anslag styrelsen för teknisk utveckling.

Antalet faktiskt utförda manår i fou-arbete i trä- och möbelindustrin

Beskrivning av fån-verksamheten 61

kan ej anges exakt p g a de stora statistiska avvikelserna. Uppskattningsvis var den personella insatsen 1971 inte större än ett 40-tal manår.

6.2 Tiickning av fort-kostnaderna

som bedrivits har under hela perioden bekostats av Den fou-verksamhet företagen själva.

6.3 Exempel pa fort-arbetets inriktning

Eftersom utförd fou inom trä- och möbelindustrin har varit av så ringa och det statistiska materialet så osäkert, har här valts att ge omfattning forskningens inriktning under perioden några exempel på den kollektiva 1967-1971. Den trätekniska forskningen bedrivs vid Svenska träforskningsinstituvid Möbelinstitutet. En stor del av tet (STFI) och möbelforskningen vid STFI torde indirekt ha ett betydande värde för forskningen möbelindustrin. Omfattningen av fou-verksamhet med direkt anknytning till möbelindustrin är dock relativt liten. Vid STFI har materialteknisk forskning bedrivits med inriktning bl a inklusive brotteori, för fastställande av på träets deformationsegenskaper, tillåtna under olika betingelser. Utvecklingsarbete har utförts spänningar på mät- och kontrollmetoder för såväl råvaror som färdiga produkter. av trävaror har studerats för att öka kunskapen om vätskors Impregnering och gasers rörelse i veden. Forskning avseende träbaserade skivmaterial (plywood, lamellträ, och träfiberskivor) har koncentrerats till sådana delprocesser i spånskivor framställningen där den ökade kunskapen kan väntas ge snabba bespai arbetskraft och råvaror. På produktutvecklingssidan har faktorer ringar och målningsbarhet studerats. som brandhärdighet, ytjämnhet From budgetåret 1971/72 svarar Möbelinstitutet för det treåriga som fastställts av de finansierande parterna STU och ramprogram Bland i detta ramprogram kan Stiftelsen för möbelforskning. projekten funktionskrav möbler, metoder för nämnas följande: generella på bestämning av möblers brukbarhets-, utseende- och hållbarhetsegenskainformationsverksamhet m m. per, Standardisering, Som ovan antytts finns det anledning att något belysa plastens i framförallt Från att ha varit ett användning möbelproduktionen. material har plasten mer och mer kommit att användas kompletterande som ett substitut för trä inom möbeltillverkningen konstruktionselel möbler kan plast användas i bl a lim, ytmaterial, konstläder och för mindre funktionselement (socklar, ment, stoppning, lister m m). fått en ökad vid Det finns flera orsaker till att plasten betydelse framställningen av möbler. Exempel på dessa är lägre tillverkningskostnaegenskaper än trä, brist på vissa trämaterial m m. der, bättre fysikaliska till det nya materialet i möbelindustrin har medfört Övergången ändrad till förmån för materialvärdering, inriktning på fou-verksamheten ytbehandling m m. produktionsprocessteknik,

62 Beskrivning av _føu-verksamheten

SOU 1974: 14

7 Massa-, och

pappers- pappersvaruindustri

samt industri grafisk

7.1 Översiktlig beskrivning

Tabell 7.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i massa-, pappers- och pappersvaruindustri samt grafisk industri. Siffror inom parentes avser hela industrin.

Enl. huvud- Enl. redovisn. efter branschredovisn. faktisk branschtillhörighet Massaindustri m. m.

Index över fou-kostn. fasta priser (1967=100)

1969 153 109 (92) 1971 161 138 (111)

Grafisk industri

Index över fou-kostn. fasta priser (1967=100)

1969 91 382 (92) 1971 73 73 (111)

Massaind. m m. och grafisk ind.

3 Siffrorna osäkra p. g. a. litet statistiskt underlag.

Massaindustrin m rn har under hela perioden 1967-1971 ökat sina faktiska särskilt fou-kostnader, under den senare delen (8 milj kr i fasta priser från 1969 till 1971). Totalt uppgick kostnaderna till 47 milj kr 1971. l hela industrin minskade däremot kostnaderna 1969 för att sedan öka kraftigt. Massaindustrins mm andel av totalt utförd fou i hela

Beskrivning av fou-verksamheten 63

Tabell 7.2 Manårsutvecklingen i fou-arbete för massaindustri m. m. och grafisk industri samt hela industrin 1967, 1969 och 1971. 1967 1969 1971

a Värdet för 1969 är troligen övervärderat (med 100-150 mankorrekta. år). Värdena för 1967 och 1971 torde emellertid vara

industrin är dock liten eller drygt 3 %. Som framgår av tabellen svarar den grafiska industrin för en marginell Det bör del av utförd fou, 0,9 milj kr eller 0,05 % av industritotalen. emellertid endast avser tillverkningsindustri och ej påpekas att statistiken inkluderar branschforskningsinstitut, myndigheter m fl. Det kan i detta nämnas att den statligt understödda kollektiva forskningen sammanhang inom grafisk industri 1971 totalt uppgick till ca l milj kr. Utvecklingen av antalet manår i fou-arbete framgår av tabell 7.2.

7.2 Täckning av fou-kostnaderna

av utförd fou har så gott som uteslutande skett med Kostnadstäckningen 1967-1971. Staten svarade 1971 för ca 0,3 egna medel under perioden i massaindustrin m m. milj kr av fou-kostnaderna

7.3 Exempel pa fou-arbetets inriktning

ca 80 % har fou-verksamheten inom de två branscherna inriktats på Till Samma procentuella fördelning mellan forsknings- och utvecklingsarbete. utvecklingsarbete har varit rådande under hela perioden. För massaindusrrins del har det under 1960-talet skett en förskjutning inom branschen mot allt större enheter. Denna utveckling har tekniskt

möjliggjorts bl a genom införande av omfattande system för processregleför kontinuerlig mätning av ring och kvalitetskontroll. Nya instrument har sålunda införts i produktionen. Datorer används i allt processvariabler för kontroll av processerna. Den nya tekniken har ställt större omfattning krav fou-insatser dels inom branschen och dels på andra på väsentliga branschers fou-verksamhet vad avser tex elektronik, maskinutrustning

m m. 1967-1971 har kraven på miljövårdsåtgärder accen- Under perioden tuerats. Detta har medfört stora fou-satsningar under perioden. har i Sverige främst inriktats på att försöka ändra själva Reningsarbetet sätt att föroreningarna minskas. Bland tillverkningsprocessen på sådant av ovan nämnda slag kan nämnas utveckling av en kombinerad åtgärder

64 Beskrivning avfbu-verksamheten SOU 1974: 14

sulfat- och halvkemisk process och kemikalieåtervinningssystem, varigenom avloppsmängden kraftigt reduceras (slutet system). Ett annat exempel på fou-resultat inom branschen är den s k Q 13-metoden där man genom ett pulver lyckats rena kvicksilverhaltigt vatten upptill 99,5 %. Utveckling av metoder för rening av kvicksilverhaltigt vatten pågår på flera håll med olika angreppssätt. Utöver ovan nämnda fou-verksamhet har ett samarbete mellan företag i branschen etablerats i miljövårdande är i första hand syfte. Projektet inriktat i fabrikerna, på åtgärder i form av minskning av dels utsläppen från dels tillfälliga tillverkningsprocessen, utsläpp vid driftsstopp och dylikt. Ett samarbete har också upprättats mellan samhällets och organ branschen i syfte att utveckla metoder för att minska utsläppen. Sådan gemensam forskning bedrivs tex inom institutet för vatten- och luftvård och svenska träforskningsinstitutet. Staten satsar medel genom styrelsen för teknisk utveckling och naturvårdsverket. Aktivt och under senare år accentuerat fou-arbete på miljövårdande utrustning bedrivs också av andra branscher, till vilka massaindustrin rn m är avnämare. Grafisk industri uppvisar i statistiken en mycket ringa andel fou-verksamhet. Statistiken, som endast avser tillverkningsindustrin, är troligen ej helt tillförlitlig bl a pg a det urvalsförfarande som legat till grund för denna. Exempel på fou-verksamhet med betydelse för branschen är utveckling och förbättring av offsettryck, speciellt under senare år av s k rull-offset för dagstidningar. Fotosättning i stället för användning av blysats är ett annat exempel på fou-resultat, som bidragit till stora effektivitetsvinster. Utveckling av olika s k stackers (förpackningsapparater) liksom utrustning för uppbyggnad av helautomatiska för såväl hanteringssystem tidningar som tidskrifter har varit av stor betydelse under senare år. En betydande handel med utlandet sker med dessa system. Den grafiska industrin är således i stor utsträckning avnämare av andra branschers fou-resultat, t ex maskinindustrin, elektroindustrin (främst dataprocesser), transportmedelsindustrin m fl.

Tabell 7.3 FoU-kostnader i massaindustri m. m. och grafisk industri samt i hela industrin i procent av totala investeringar, förädlingsvärde och omsättning l967, 1969 och 1971.

1967 1969 1971

Fou-kostn. i % av totala investeringar hela industrin massaind. m. m. och grafisk ind. Fou-kostn. i % av förädlingsvärde hela industrin massaind. m. m. och grafisk ind. Fou-kostn. i % av omsättning hela industrin massaind. m. m. och grafisk ind.

Beskrivning av fan-verksamheten 65

7.4 Fort-intensitet brister i det statistiska materialet för massaindustrin och grafisk Pga industri 1969), skall i tabell 7.3 de redovisade intensitetsmåtten (speciellt endast ses som riktvärden. intensitetsmått i Samtliga redovisade tyder på att fou-intensiteten för industrin i branschen varit låg under perioden (ca 1/5 av värdet trots en betydande ökning av fou-kostnaderna under genomsnitt), 19674971.

7.5 Fou-kostnadernas fördelning pá företagsstorlekar I massaindustrin har så gott som allt fou-arbete utförts vid företag om fler anställda under 1967-1971. Av detta svarade 500 eller perioden storleksklassen 500-l 000 anställda för endast ca 4 %. Några märkbara över storleksklasserna kan inte _förmärkas under perioden. förskjutningar För den grafiska industrin är fou-aktiviteterna mer utspridda på de om l 000 eller fler anställda svarade här skilda storleksklasserna. Företag fou-arbete medan återstoden utförts vid företag i för ca 1/3 av utfört storleksklasser inom intervallet 200-1 000 anställda.

7.6 Handel med patent, licenser 0 dyl handel med och licenser ha ägt rum vad gäller En viss patent massaindustrin m m, jfr tabell 7.4. Intäkterna från utlandet har svarat för en viss nominell ökning, i övrigt har handeln minskat 1971 jämfört med 1969.

i hela Tabell 7.4 Handel med patent, licenser o. d. i massaindustrin m. m. och industrin, 1967, 1969 och 1971. Sverige Utlandet

Kostnadera Hela industrin (Mkr) 15,1 Massaindustrin m. m. (Mkr) 0,5 lntäktera Hela industrin (Mkr) 6,5 Massaindustrin m. m. (Mkr) 0,7

3 Löpande priser. b Grafisk industri svarade för 0,1.

66 Beskrivning av fou-verksamheten

8 Gummiindustrin

8.1 Översiktlig beskrivning

Tabell 8.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i gummiindustrin. Siffror inom parentes avser hela industrin.

Enl. huvud- Enl. redovisn. efter branschredovisn. faktisk branschtillhörighet Fou-kostn. 197 l, milj.kr. 10,2 (1544,0) 9,0 (1496,2) Fou-kostn. i % av hela ind. 1967 0,7 0,7 Fou-kostn. i % av hela ind. 1969 0,7 0,7 Fou-kostn. i % av hela ind. 1971

Index över fou-kostn. fasta priser (l967=l00) 1969 99 (92) 93 (92) 1971 106 (111) 94 (111)

Enligt redovisningen efter faktisk branschtillhörighet uppgick driftsoch kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou år 1971 till 9 milj kr eller 0,9 % av industrins totala fou. Som framgår av tabell 8.1 är avvikelserna små mellan huvudbransch-

redovisningens värden och de som redovisar faktisk branschtillhörighet. Differenserna har orsakats av att företagen inom även gummiindustrin bedrivit fou-verksamhet hänförlig till plastvaruindustrin.

Fou-kostnaderna inom gummiindustrin har under hela perioden varit relativt små och konstanta De personella fou-insatserna har varit så som gott oförändrade 1967-1971 vid ca 150 manår. 1 Uppgifter inkomna efter SCB:s enkät tyder på att redovisade fou- 8.2 Täckning av fou-kostnaderna kostnader åtminstone för 1971 är underskattade Kostnadstäckningen av utförd fou har nästan helt skett med egna medel. med ca 6-8 milj kr. 1971 svarade den offentliga sektorn för ca 0,1 milj kr.

Beskrivning av fobi-verksamheten 67

8.3 Exempel pa fou-arbetets inriktning

Av det fou-arbete som utförts i branschen var 1971 ca 82 % utvecklingsvar en viss minskningjämfört med tidigare. arbete, vilket ovan har flera gummibearbetande företag i Sverige Som har antytts Det bedöms som sannolikt inom branschen att startat plastbearbetning. att fortsätta i den riktningen. Fou-verksamheten är utvecklingen kommer marknadsstyrd och i stor utsträckning sker produktutvecklingsarbetet hos gummiindustrins kunder. fou-verksamhet kännetecknas huvudsakligen av vida- Gummiindustrins och förbättring av material och processer. Den forskning reutveckling som bedrivs är främst inriktad på råpolymervärdering. koncentrerats till I däckstillverkning har mycket utvecklingsarbete på detta är ökad automatisering av tillverkningsprocessen. Exempel som ersättning för konventionell vulkanisering. införandet av sprutning

8.4 Fait-intensitet

Fou-intensiteten i gummiindustrin har mellan 1967 och 1971 minskat och förädlingsvärde men varit konstant m a p något m a p investeringar av tabell 8.2 har intensiteten ungefär varit omsättningen. Som framgår hälften så stor som i hela industrin.

8.5 Fou-kostnademas fördelning på företagsstorlekar

ca 70% av utförd fou i branschen har skett vid Huvuddelen, 1971, eller fler anställda. Motsvarande värde för hela företag om 1000 år. Den resterande delen har utförts i industrin var 83% samma 200-500 anställda. Den senast nämnda storleksklassen ê storleksklassen av Ökningarna i fou-kostnaderna sedan 1967. har svarat för merparten

8.6 Handel med patent, licenser 0 d

under Handeln med patent, licenser o d uppvisar en viss nominell ökning De totala kostnaderna var 1971 ca 6,6 milj kr och de totala perioden. intäkterna ca 1,8 milj kr. Merparten av handeln har skett med utlandet.

Tabell 8.2 Fou-kostnader i procent av totala investeringar, förädlingsvärde och omsättning i gummiindustrin och hela industrin 1971.

Gummi- Hela industrin industrin

Phu-kostnadernas andel av: totala investeringarna (%) 10,6 förädlingsvärdet (%) 2,1 omsättningen (%) l 0 y

68 Beskrivning av _fou-verksamheten

SOU 1974: 14

9 Kemisk

industri, petroleum- och kolindustri

samt

plastvaruindustrin

9.1 Översiktlig beskrivning

Tabell 9.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i kemisk industri, och kolindustri petroleum- samt plastvaruindustrin. Siffror inom parentes avser hela industrin.

Enl. huvud- Enl. redovisn. efter branschredovisn. faktisk branschtillhörighet Kemisk industri

Index över fou-kostn. fasta priser (1967=100) 1969 97 96 197 1 Petroleum- och kolindustri Fou-kostn. 1971, milj.kr. 3,0

Fou-kostn. i % av hela ind. 19673 0,3 Fou-kostn. i % av hela ind. 19693 0,1 Fou-kostn. i % av hela ind. 1971 0 0,2 [Jörändring 1967-69, milj.kr. fasta priser -2,0 Förändring 1969-71, milj.kr. fasta priser , --0,l Index över fou-kostn. fasta priser (1967=100) 1969 38 (92) 1971 43 (llI) Plastvaruindustrina Fou-kostn. 1971, milj.kr.

Fou-kostn. i % av hela ind. 1967 Fou-kostn. i % av hela ind. 1969 l-ou-kostn. i % av hela ind. 1971

Förändring 1967-69, milj.kr. fasta priser Förändring 1969-7 l, milj.kr. fasta priser Index över fou-kostn. fasta priser (1967=100) 1969 489 (92) 1971 485 (111) a Uppgifter enligt huvudbranschredovisningen saknas.

Beskrivning avfou-verksamheten 69

efter faktisk branschtillhörighet uppgick drifts- Enligt redovisningen för med egen personal bedriven fou år 1971 i och kapitalkostnader till kr eller 5,7 % av industrins totala fou. kemisk industri 85,4 milj Motsvarande siffror var för petroleum- och kolindustrin 3 milj kr resp

0,2 % och för plastvaruindustrin 15,8 milj kr resp 1,1 %. av tabell 9.1 föreligger stora skillnader mellan det sk Som framgår värden och de enligt faktisk branschtillhörighet, huvudbranschbegreppets industri. Det kan av den anledningen vara av speciellt vad avser kemisk intresse att se vad som orsakat dessa avvikelser. Huvuddelen av de företag, vilkas huvudverksamhet ligger inom kemisk av sitt fou-arbete med industri utför också merparten (ca 84 % 1971) faktiska Den fou-verksamhet, som bedrivs med annan denna inriktning. faktisk är koncentrerad till livsmedels- och läkemebranschtillhörighet delsbranschen. till största delen orsakat skilln..derna är att det i Vad som däremot har bedrivits fou-arbete som är hänförligt till andra huvudbranscher Av totalt utförd fou inom kemiområdet svarade den kemibranschen. kemiska industrin för ca 40 %. Återstoden enligt huvudbranschbegreppet tillverkning av läkemedel (18 %),järn-, kom från företag med huvudsaklig stål- och metallverk (16 %), massa-, pappers- och pappersvaruindustrin och kolindustrin som bedrivit ungefär lika (ll %) samt bl a petroleumstor andel kemisk fou som fou inom den egna branschen. av fou-kostnaderna branschtillhörighet har Utvecklingen enligt faktisk i den kemiska branschen varit likartad den i hela industrin. 1967-1969 minskade fou-kostnaderna realt för att 1969-1971 öka kraftigt. och kolindustrin mycket låga fou-kostnader som Petroleum- uppvisar efter 1967 har minskat i fasta priser. skedde mellan 1967 och 1969 en ökning av I plastvaruindustrin kostnaderna med ca ll milj kr, medan nästan ingen förändring ägde rum

mellan 1969 och 1971. om antalet utförda fou-manår föreligger enligt Inga exakta uppgifter efter faktisk branschtillhörighet. Antas det att förhållandet redovisning för huvudbranschen kemisk industri också fou-kostnad/fou-manår huvudbranscher med kemisk fou-verksamhet skulle gäller för övriga här varit detsamma 1967 som 1971 vid ca 1000. En antalet manår 1969 med ett 50-tal manår. l petroleum- och minskning skedde troligen kolindustrin bedöms antalet utförda fou-manår till 15-30 under periokan endast med den. För plastvaruindustrin en uppskattning göras manårskostnaden för hela industrin. utgångspunkt i den genomsnittliga Med den förutsättningen var antalet utförda fou-manår 1971 ca 170.

9.2 Täckning av fou-kostnaderna

av utförd fou, i här medtagna branscher, har så gott Kostnadstäckningen som uteslutande skett med egna medel.

70 Beskrivning av_ fail-verksamheten

9.3 Exempel pa fort-arbetets inriktning

Inom den kemiska industrin och petroleum- och kolindustrin har ca 80 % av fou-kostnaderna avsett utvecklingsarbete. inom plastvaruindustrin har uteslutande utvecklingsarbete bedrivits. Företagen inom den kemiska industrin har ett mycket heterogent produktsortiment och produktsammansättningen varierar starkt mellan företagen. På motsvarande sätt varierar fou-arbetets varför inriktning ingen mer detaljerad beskrivning härav kan presenteras. Det kan dock nämnas de senaste årens intresse för den yttre och inre miljön, vilket resulterat i lagstiftning som berört den kemiska industrin. har Därigenom också omfattningen och inriktningen av branschens fou-arbete påverkats, bl a i form av förändrade produktionsprocesser.

9.4 Fort-intensitet

Fou-intensiteten (där fou-kostnaderna bygger på huvudbranschindelningen) mätt på olika sätt framgår av tabell 9.2.2 1967 var fou-intensiteten av samma storleksordning i kemisk industri och petroleum- och kolindustrin tillsammantagna som i hela industrin. Därefter inträffade i dessa branscher en kraftig minskning, speciellt mellan 1967 och 1969. År 1971 var branschernas intensitet endast drygt hälften av hela industrins. Relativt sett var dock intensiteten m a p förädlingsvärdct något högre än de övriga måtten.

9.5 Fou-kostnadernas fördelning pá företagsstorlekar

Av statistiska skäl kan endast redovisning efter huvudbransch anges. I den kemiska industrin utförs fou-arbetet till ca 40 % vid företag om l 000 eller fler anställda. I hela industrin var motsvarande värde 1971 83 %. Återstoden (60 %) utföres vid företag i storleksklasser inom intervallet

Tabell 9.2 Fou-kostnader i procent av totala investeringar, förädlingsvärde och omsättning i kemisk industri, petroleum- och kolindustri samt hela industrin, 1967, 1969 och 1971.

1967 1969 1971

Fou-kostn. i % av totala investeringar hela industrin 21,8 21,9 kemisk ind. samt petroleum- o. kolind. Fou-kostn. i % av förädlingsvärde hela industrin 1 Beträffande plastvaru- kemisk ind. samt petroleum- o. industrin se även bransch- kolind. avsnittet trä- och möbelindustri. . Fou-kostn. i % av omsättning hela industrin 2 Det statistiska materiakemisk ind. samt petroleum- o. let har ej tillåtit att plastkolind. varuindustrin medtagits.

Beskrivning avfart-verksamheten

200-1 000 anställda. Inga större förskjutningar mellan storleksklasserna har skett under perioden. denna den kemiska industrin en av de Enligt redovisning uppvisar för fou-arbete i hela tillverkningsindustrin. lägsta koncentrationsgraderna Fou-arbetet i petroleum- och kolindustrin har bedrivits vid företag om 500-1 000 anställda under de tre observerade åren. finns inga uppgifter tillgängliga i detta avseende. För plastvaruindustrin

9.6 Handel med patent, licenser 0 a

Även för denna variabel är tillgänglig statistik bristfällig varför uppskattom huvudbranscherna. ningar måste göras som bygger på uppgifter Handeln med patent, licenser 0 d har nästan bara skett i den kemiska De totala intäkterna 1971 industrin och där i en ganska ringa omfattning. till 3-5 kostnaderna till 5-10 milj kan uppskattas milj kr och de totala har en viss ökning skett jämfört med 1967 kr samma år. På kostnadssidan medan intäktssidan realt minskar något. Kostnaderna för patent, licenser 1971 till ca 10 % av de totala fou-kostnaderna i branschen. o d uppgick

72 Beskrivning avfou-verksamheten

SOU 1974: 14

10 Läkemedelsindustrin

10.1 Översiktlig beskrivning

Tabell 10.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven f0u-verksamhet i läkemedelsindustrin. Siffror inom parentes avser hela industrin.

Enl. huvud- Enl. redovisn. efter branschredovisn. faktisk branschtillhörighet Fou-kostn. 1971, milj.kr. 120,0 (1 544,0) 112,2 (l 496,2) Fou-kostn. i % av hela ind. 1967 6,0 6,4 Fou-kostn. i % av hela ind. 1969 , 8,6 Fou-kostn. 1% av hela ind. 1971

Index över fou-kostn. fasta priser (l967=100) 1969 132 (92) 124 (92) 1971 143 (111) 130 (111)

Enligt redovisningen efter faktisk branschtillhörighet drifts- och uppgick kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou år 1971 till 112,2 milj kr eller 7,5 % av industrins totala fou. Som framgår av tabellen är avvikelserna vid redovisning efter faktisk branschtillhörighet små från huvudbranschbegreppets värden. De awikelser som finns orsakas dels av att läkemedelsföretag bedrivit viss kemisk fou och dels av att företag med annan huvudsaklig verksamhet bedrivit viss fou, som är hänförlig till läkemedelsbranschen.

Fou-kostnaderna i läkemedelsindustrin har ökat under kraftigt perioden 1967-1971, speciellt under den första delen. l hela industrin minskade kostnaderna mellan 1967 och 1969 för att till 1971 åter öka. Utvecklingen av antalet manår i fou-arbete av tabell 10.2. framgår

Tabell 10.2 i fou-arbete för läkemedelsindustrin Manårsutvecklingen och hela industrin 1967, 1969 och 1971.

1967 1969 1971

Hela industrin 15 944 14 515 16 536 100 91 104 Läkemedelsindustrin 878 1 134 1 234 100 129 141

Beskrivning avfou-verksamheren 73

10.2 Táckning av fou-kostnaderna

fou-kostnaderna i läkemedelsindustrin helt Såväl 1967 som 1969 täcktes med egna medel. 1971 svarade dock den offentliga sektorn för 1,9 milj kr

av de totala kostnaderna på ca 112 milj kr.

10.3 Exempel pá fort-arbetets inriktning

är den mest forskningsintensiva bran- Den svenska läkemedelsindustrin Ca 60 % av fou-kostnaderna användes 1971 schen i tillverkningsindustrin. Samarbetet mellan industri och universitet är relativt till forskning. omfattande. som fou-kostnaderna inom branschen ökat mycket kraftigt Samtidigt mätt i antalet nya originalläkemedel, minskat. så har fou-resultaten, för att ta fram ett nytt originalläkemedel har ökat under senare år. Tiden med en utvecklingstid från idé till marknad på 10 år. Det är inte ovanligt som ett företag måste hålla sig med Minimistorleken på de fou-resurser för att ta fram nya produkter har ständigt ökat. Stora och kommersiellt område har uppfattats som mer osäkra insatser på grundforskningens än tidigare för att i framtiden få fram genuint nya preparat. nödvändiga och kostnaderna för denna har påverkats dels av Fou-verksamheten ökade krav för att myndigheternas i olika länder på dokumentation undersökregistrering skall ske, dels av tillgången på mer sofistikerade för att studera läkemedelsrenheten och hur människokropningsmetoder pen tar hand om ett läkemedel. Bland de under senare år bedrivna viktigare forskningsprojekten (vilka

i vissa fall avkastat färdiga produkter) kan nämnas följande. av medel mot - Anti-arteriosklerosmedelsforskning (för framtagning

åderförkalkning). på blodtryck - Forskning på beta-adrenergaområdet (rörande påverkan och hjärtverksamhet via nervsystemet). bl a kan användas i abort- - Forskning rörande prostaglandiner (vilka och magsår) samt - tills framkallande syfte samt mot åderförkalkning - medel att hämma människovidare på grundforskningsstadiet

kroppens produktion av prostaglandiner (prostaglandininhibitorer).

- Cancerforskning. - Utveckling av ett nytt psykofarmakum.

- (ägglossningsstimulerande) me-

Utveckling av ovulationsstimulerande

del. - Utveckling av diagnosmetoder (bl a på allergi-området).

medfört rationaliseringar utan Innovationerna har i ringa utsträckning och medfört bl a ökad omsättning. Därvid varit av expansionskaraktär i fou-resurser såsom laboratoriebyggnader och har krävts nyinvesteringar Vidare har ofta resultaten medfört ökat nyrekrytering av personal. samarbete och stöd till utomstående forskare.

74 Beskrivning avfou-verksamheten -

Tabell 10.3 Fou-kostnader i procent av totala investeringar och förädlingsvärde i läkemedelsindustrin och i hela industrin, 1967, 1969 och 1971.

1967 1969 1971

FoU-kostnader i % av totala investeringar Hela industrin Index Läkemedelsindustrin Index Fou-kostnader i % av förädlingsvärde Hela industrin Index Läkemedelsindustrin lndex

10.4 Fort-intensitet

Den personella fou-intensiteten, dvs antalet fou-manår som andel av totalt utförda antal manår i branschen, har varit hög i läkemedelsindustrin under hela perioden. 1971 var ca 21 % av personalen sysselsatta med fou-arbete. Jämfört med hela industrin har den personella fou-intensiteten i läkemedelsindustrin varit ca 10 gånger högre under hela perioden. Fou-intensitet i relation till totala investeringar och till förädlingsvärde framgår av tabell 10.3.

Läkemedelsindustrin uppvisar de högsta intensitetsvärdena av samtliga branscher i tillverkningsindustrin, mätt i relation till totala investeringar, ca 9 ggr högre än i hela industrin. Även i relation till förädlingsvärdet uppvisar fou-intensiteten höga värden. Trots den kraftiga ökningen av fou-kostnaderna under perioden har intensiteten minskat med något jämfört 1967 på grund av den snabba tillväxten i branschen.

FoU-intensiteten mätt med fou-kostnaderna i relation till omsättningen har haft samma utveckling som de ovan redovisade måtten. Andelen 1967 var ca 15,9 % mot 14,9 % 1971. Läkemedelsindustrin har, enligt detta mått, varit 8-9 ggr fou-intensivare än hela industrin.

10.5 Fou-kostnadernas fördelning pa företagsstorlek

Tabell 10.4 visar fou-kostnadernas i fördelning procent på olika storleksklasser av anställda 197_l.

Tabell 10.4 Andel av totala fou-kostnader inom olika storleksklasser av företag i läkemedelsindustrin och i hela industrin 1971.

Antal anställda 50-99 100-199 200-499 500-999 l 000 Summa

Hela industrin 7,0 7,2 83,0 100 Läkemedelsindustrin 16,5 29,4 48,5 100

av fall-verksamheten 75

Beskrivning

var koncentrationen av fou-verksamheten till Som framgår av tabellen större ihela industrin än i företag om 1 000 eller fler anställda betydligt fou-kostnader har sedan 1967 ökat läkemedelsindustrin. Branschens i den största storleksklassen, men även i övriga storleksklasser kraftigast har fou-verksamheten ökat.

10.6 Handel med patent, licenser 0 d

licenser 0 d har ökat med ca 70 % från 1967 till Handeln med patent, för och intäkter av patent, licenser 1971 mätt i löpande priser. Kostnader 10.5. 0 d fördelar sig på sätt som redovisas i tabell som av tabellen, huvudsakligen skett med Handeln har, framgår utlandet och till största delen i form av inköp.

och i hela Tabell 10.5 Handeln med patent, licenser 0. d. i läkemedelsindustrin industrin 1967, 1969 och 1971.

76 Beskrivning avfart-verksamheten

l 1. Jord- och

stenförädlingsindustn utom tegel

och cement

1 1.1 Översiktlig

beskrivning

Tabell 11.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i jord- och stenförädlingsindustri (exkl. tegel och cement). Siffror inom parentes avser hela industrin.

Enl. huvud- Enl. redovisn. efter branschredovisn. faktisk branschtillhörighet Fou-kostn. 1971, milj.kr. 5,4 (1 544,0) 3,4 (l 496,2) Fou-kostn. i % av hela ind. 1967 0,5 0,5 Fou-kostn. i % av hela ind. 1969

-1,6 Index över fou-kostn. fasta priser (l967=l00) 1969 61 (92) 83 (92) 1971 80 (lll) 53 (lll)

Enligt redovisning efter faktisk branschtillhörighet drifts- och

uppgick kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou år 1971 till 3,4 milj kr eller 0,2 % av industrins totala fou. Som framgår av tabellen avviker de korrigerade värdena relativt mycket från de angivna under huvudbranschbegreppet (se också tabell 3.8 i huvudrapporten). Orsakerna till detta är dels att fou-verksamhet bedrivits som ligger utanför tillverkningsindustrin och dels att företag inom denna huvudbransch bedrivit fou hänförlig till andra branscher såsom tegel och cement, plastvaruindustri m m. Fou-verksamheten har i denna bransch varit av ringa omfattning och avtagande under perioden. 1971 utgjorde fou-kostnaderna 1,3 % av förädlingsvärdet enligt huvudbranschredovisningen. Till branschen kan också räknas den fou-verksamhet som bedrivs vid glasforskningsinstitutet. Institutet finansieras till hälften av industrin och resten med offentliga medel genom för styrelsen teknisk utveckling. Budgeten för 1971/72 uppgick till ca 680 000 kr. Den personella fou-insatsen kan uppskattas till ca 40 manår 1971.

Beskrivning av fail-verksamheten 77

11.2 Täckning av fatt-kostnaderna

med bedrivna fou-verksamhet har under Företagens egen personal perioden 1967-1971 huvudsakligen täckts med egna medel.

11.3 Exempel pá fou-arbetets inriktning

Av den fou-verksamhet som bedrivits i branschen har ca 85 % 1971 varit i form av utvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet under perioden har bl a resulterat i en patentsökt metod för pelletering (kulformning) av glasmäng. Vidare kan nämnas att ett kaliglas för hushållsbruk utvecklats med hög resistens mot maskindiskmedel. har utvecklats för använd- En bullerdämpande isoleringsruta Fou-arbetet har också inriktats på att få ning i bl a bostadslägenheter. fram med bättre bearbetningsegenskaper såsom lägre kristallisaplanglas tionshastighet, lämpligare viskositet och värmeutstrålningsegenskaper.

78 Beskrivning avfou-verksamheten

12 och

Tegelbruk cementfabriker m m

12.1 Översiktlig beskrivning

Tabell l2.l Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven f0u-verksamhet i tegelbruk och cementfabriker m. m. Siffror inom parentes avser hela industrin.

Enl. huvud- Enl. redovisn. efter branschredovisn. faktisk branschtillhörighet

Fou-kostn. 1971, milj.kr. 25,2 (l 544,0) 7,9 (l 496,2) Fou-kostn. i % av hela ind. 1967 1, 0,9 Fou-kostn. 1% av hela ind. 1969 2, 1,1 Fbu-kostn. i% av hela ind. 1971

Index över fou-kostn. fasta priser (l967=100) 1969 107 (92) 114 1971 (92) 101 (111) 63 (111)

Enligt redovisning efter faktisk drifts- och branschtillhörighet uppgick kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou år 1971 till 7,9 milj kr eller 0,5 % av industrins totala fou. Som framgår av tabellen så avviker huvudbranschredovisningens tal kraftigt från dem enligt efter faktisk redovisning branschtillhörighet (se också tabell 3.8 i huvudrapporten). Till största kr delen, 9,9 milj 1971, utgörs skillnaden av fou-verksamhet till hänförlig byggnadsverksamhet, vilken faller utanför undersökningens ram. Återstoden förklaras av att företag inom huvudbranschen, tegelbruk och bedrivit cementfabriker, fou-verksamhet till järn-, hänförlig stål- och metallverk, transportmedelsindustrin, maskinindustrin m f1. De faktiska fou-kostnaderna i branschen har varit begränsade och varierat i storlek. En kraftig inträffade 1969-1971 minskning med ca 45 % mätt i fasta priser.

Fou-kostnadernas andel av förädlingsvärdet utgjorde 1971 2,6 %, enligt huvudbranschredovisningen. Några exakta uppgifter kan ej erhållas om den personella fou-insatsen men uppskattningsvis torde ca 100-150 manår ha utförts i fou-arbete.

Beskrivning av fort-verksamheten 79

12.2 Täckning av fota-kostnaderna

Den bedrivna fou-verksamheten i branschen har under hela perioden 1967-1971 täckts med egna medel.

12.3 Exempel i fou-arbetets inriktning

Av totalt utförd fou har ca 80 % utgjort utvecklingsarbete. har på keramområdet bl a inriktats på att få fram Utvecklingsarbetet ugnsinfodringsmaterial för smältmetallurgiska processer. har utvecklingsarbetet bl a inriktats på Vad gäller betongtillverkning att förbättra materialets egenskaper i olika avseenden, t ex hållfastheten. nyheter utvecklats. Genom att förstärka I detta syfte har två intressanta med stålfibrer förbättras draghållfastheten och slagsegheten. betongen Den andra metoden att förstärka materialet innebär att man fyller har också inriktats på prefabricebetongens porer med plast. Fou-arbetet rade betongelement, förspända balkar m m. och cementfabriker är starkt beroende av andra branschers Tegelbruk vad avser tex fordon för fou-resultat såsom transportmedelsindustrin stål- och metallverk vad avser kvalitetsprefabricerade produkter, järn-, och egenskapsförbättringar av armeringsstål m fl.

80 Beskrivning avfart-verksamheten

13 stâl- och

Järn-, ferrolegeringsverk,

icke-jämmetallverk samt metallvaruindustrin

13.1 Översiktlig beskrivning

Tabell 13.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i järn-, stål- och metallverk, metallvaruindustri samt för båda branscherna tillsammans. Siffror inom parentes avser hela industrin.

Enl. huvud- Enl. redov. efter branschredovisn. faktisk branschtillhörighet Järn; stål- och metallverk Fou-kostnader 1971,mi1j.kr. 200,0 (1 544,0) 72,0 (1 496,2) Pau-kostnader i % av hela ind. 1971

lndex över fou-kostn. fasta priser (l967=100) 1969 94 75 1971 114 79

Metallvaruindustri Pau-kostnader 1971, milj.kr.

Index över fou-kostn. fasta priser (l967=100) 1969 243 1971 98 280

Järn-, stål- och metallverk samt metallvaruindustri

lndex över fou-kostn. fasta priser (l967=100)

1969 96 (92) 127 (92) 1971 113 (111) 141 (111)

Enligt redovisning efter faktisk branschtillhörighet drifts- och uppgick

kapitalkostnaderna för med egen personal bedriven fou år 1971 ijärn-,

stål- och metallverk till 72 milj kr eller 4,8 % av industrins totala fou.

Beskrivning avfart-verksamheten 81

SOU 1974: 14

Motsvarande siffror var för metallvaruindustrin 114,2 milj kr resp 7,6 %.

Som framgår av tabellen blir skillnaderna inte så stora mellan de bägge att redovisa fou-kostnaderna när de två branscherna redovisas sätten av awikelserna för varje enskild bransch är tillsammans. Merparten orsakad av överföringar dem emellan. som järn-, stål- och metallverk har under De företag som klassificerats 1967-1971 haft en stor differentiering av sina fou-aktiviteter. perioden hänförlig tilljärn-, stål- och metallverk Således svarade fou-verksamheten för endast ca 30 % av totalt utförd faktisk fou i branschen. 1971 46 % eller 92 milj kr var fou-arbete hänförligt till metallvaruin- Omkring dustrin. fou-aktiviteter i huvudbranschen järnverk m m låg 1971 Övriga inom kemisk industri (7 %), gruvindustri (6 %), massa- och pappersin-

dustri (5 %). som klassificerats som metallvaruindustn, bedriver fou-verk- Företag till ett flertal branscher. Endast 15 % av totalt utförd samhet hänförligt Återstoden var fou-arbete hänförfou 1971 inriktades på metallvaru-fou. maskinindustri (50 %) och annan förädlingsindustri (20 %). ligt till främst kan sägas att en starkt integrerad fou-verksamhet Sammanfattningsvis bedrivs inom ramen för de två branscherna. Vidare att järn-, stål- och

inom metallvaruindustrin än inom sin metallverk har större fou-satsningar svarar för inte mindre än egen huvudbransch. Järn-, stål- och metallverk fou med inriktning på metallvaruindustrin. För ca 75 % av all utförd svarar främst företag klassificerade som maskintillverkare återstoden (7 %), metallvarutillverkare (2 %). (12 %), elektrotillverkare faktiska fou-kostna- Av tabellen framgår vidare att de tvâ branschernas under 1967-1971, särskilt under der tillsammans ökat kraftigt perioden

den tidigare delen (i fasta priser ca 30 milj kr från 1967 till 1969). Järn-, och metallindustrin är, i fou-avseende, tillsammans stål- och metallverk ”branschen inom industrin. den fjärde mest resurskrävande Utöver här nämnd fou-verksamhet har också kollektiv forskning härför för järn- och metallforskning ca bedrivits. 1971 var kostnaderna forskning ca 1,3 milj kr. Ungefär hälften 2,7 milj kr och för metallurgisk av dessa kostnader täcktes med offentliga medel genom STU. av antalet manår i fou-arbetet framgår av tabell 13.2. Utvecklingen av antalet utförda manår i fou-arbetet har ökat under Utvecklingen men inte isamma utsträckning som de faktiska kostnaderna. perioden

m. m. Tabell 13.2 Manårsutvecklingen i fou-arbete i hela industrin och i järnverken samt metallvaruindustrin 1967, 1969 och 1971.

1967 1969 1971

15 944 14 515 16 536 Hela industrin Index 100 91 104

- Järnverken m. m. och metall- 1 976 2 135 2 224 varuindustrin Index 100 108 113

82 Beskrivning av fair-verksamheten

Tabell 13.3 Kostnadstäckande sektorer för (ou-kostnader i hela industrin och i järnverk m. m. samt metallvaruindustri 1967, 1969 och 1971.

Egen kostnads- Medel från den Övrig kostnadstäckning offentliga sektorn täckning

67 69 71 67 69 71 67 69 71

Hela industrin (%) 77 87 86 22 12 13 1 1 1 Järnverk m. m. och metallvaruindustri (%) 88 90 84 12 10 16 0 0 O

13.2 Täckning av fort-kostnaderna

Fou-kostnadernas procentuella fördelning på kostnadstäckande sektorer framgår av tabell 13.3 baseras (beräkningen på löpande priser och huvudbranschbegreppet). Den egna kostnadstäckningen har under den senare delen av perioden minskat något procentuellt. l absoluta tal har den däremot ökat med ca 40 milj kr 1969-1971. Den offentliga kostnadstäckningen, som 1969 var ca 16 milj kr, ökade med ca 18 milj kr 1971 och svarade därmed för ca 30 % av ökningen mellan de två åren.

13.3 Exempel pa fort-arbetets inriktning

Av totalt utfört fou-arbete inom de två branscherna har utvecklingsarbetet svarat för ca 75 % under perioden 1967-1971.

Utvecklingen inom olika teknikområden, framför allt inom kärnkraftoch ångkrafttekniken har ställt större krav på förbättrade egenskaper såsom varmhållfasthet och korrosionsbeständighet. Utvecklingsarbetet inriktas därför på att genom skilda legeringstillsatser och förbättrade framställningsmetoder möjliggöra produktion av stål med låga och kontrollerbara föroreningshalter. Flera nya processer har utvecklats för produktion av rostfritt stål. Bl a kan nämnas en metod där man med argon blåser in pulverformigt desoxidationsmedel i stålbadet vilket sänker stålets syrehalt avsevärt. Utvecklingsarbete har också nedlagts på en raffineringsmetod för rostfritt stål med vattenånga. Vidare kan nämnas pågående med utvecklingsarbete datastyrning av elektrolysprocessen för industriell framställning av alu-

minium, återvinning av värdemetaller ur skrot och industriella avfallsprodukter m fl. Flera fou-resultat har nåtts vad avser kvalitetsförbättringar av verktyg, speciellt maskinverktyg. Sålunda har bla nya hårdmetallkvaliteter för skärande bearbetning utvecklats under perioden. Utvecklingsarbete har också bedrivits på att få fram förbättrade egenskaper hos olika av plåt. Bland dessa kan nämnas satsningar på typer förlackerad tunnplåt, speciellt profilerad byggplåt. Ett område som har fått ökad betydelse är de miljövârdande åtgärderna vid stålverken. De nya reningskraven har ställt och kommer att ställa

Beskrivning av fair-verksamheten 83

stora krav på fou-insatser såväl inom stålverken som på andra branschers av miljövårdsutrustning till den metallurfen-satsningar. Beställningar 1971. giska industrin på ca 150 milj kr gjordes

13.4 Phu-intensiteten

dvs antalet fou-manår som andel av Den personella fou-intensiteten, utförda antal manår i de två branscherna, har minskat från 1,9 % totalt 1967 till 1971. Jämfört med hela industrin är den personella 1,6% fou-intensiteten här 3/4 av den som registrerats för industrin totalt. Fou-intensiteten mätt i relation till totala investeringar, förädlingsvärde och omsättning redovisas i tabell 13.4. av tabellen är fou-intensiteten i de två branscherna lägre Som framgår än i hela industrin. Variationerna över tiden har också varit betydligt För industrin totalt följdes minskningen i kraftigare i dessa branscher. intensiteten 1967-1969 av en lika stor ökning 1969-1971. Förjärnverk ökade däremot intensiteten 1969- 1971 inte m m och metallvaruindustri så mycket att 1967 års nivå uppnåddes.

13.5 Fou-kostnadernas fördelning pa företagsstorlekar

värden svarade företag med mer än Enligt huvudbranschredovisningens för 95 % av fou-kostnaderna i järn-, stål- och l 000 anställda drygt metallverk och för ca 60 % i metallvaruindustrin.

13.6 Handel med patent, licenser 0 a

År 1971 var de totala kostnaderna för patent, licenser 0 d för järnverk m m och metallvaruindustrin ca 15 milj kr och totala intäkterna ca 11,5 med utlandet. Av milj kr. Huvuddelen härav, ca 80 %, avsåg transaktioner år 1971 sålunda kostnaderna för de totala fou-kostnaderna utgjorde licenser 0 d ca 8 %. För hela industrin var motsvarande andel ca patent, 7 %.

och Tabell 13.4 FoU-kostnader i procent av totala investeringar, förädlingsvärde och i hela industrin 1967, 1969 omsättning ijärnverk m. m. samt metallvaruindustri och 1971.

1967 1969 1971

Fou-kostn. i % av totala investeringar 21,8 22,1 21,9 hela industrin 17,3 12,2 15,6 järnverk m. m. och metallvaruindustri Fou-kostn. i % av förädlingsvärde 4,6 3,8 4,5 hela industrin 3,9 2,2 3,0 järnverk m. m. och metallvaruindustri Fou-kostn. i % av omsättning hela industrin 1,7 1,4 1,7 1,6 . 0,9 1,3 järnverk m. m. och metallvaruindustri

84 Beskrivning av/bu-verksamheten

SOU 1974: 14

14 Maskinindustrin

14.1 Översiktlig beskrivning

Tabell 14.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fouverksamhet i maskinindustrin. Siffror inom parentes avser hela industrin.

Enl. huvud- Enl. redovisn. efter branschredovisn. faktisk branschtillhörighet

Fou-kostn. 1971, milj.kr. 242,1 (l 544,0) 177,9 (1 496,2) Fou-kostn. i % av hela ind. 1967 15,8 18,2 Fou-kostn. i % av hela ind. 1969

Index över fou-kostn. fasta priser (l967=l0O) 1969 107 (92) 73 (92) 1971 110 (lll) 72 (lll)

Enligt redovisning efter faktisk branschtillhörighet drifts- och uppgick kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou år 1971 till 177,9 milj kr eller l 1,9 % av industrins totala fou. Av de totala fou-kostnaderna vid företag som huvudsakligen ägnar sig åt maskintillverkning, har ca 90 milj kr eller 40 % av deras fou-verksamhet 1971 ägnats åt uppgifter som ligger inom andra branscher. Således var 1971 ca 18 % av fou-kostnaderna hänförbara till elektroindustrin, ca 8 % till transportmedelsindustrin, ca 5 % till jårn-, stål- och metallmanufaktur etc. Samtliga ovan nämnda branscher har ökat sina andelar av totalt utförd fou i maskinindustrin (enligt huvudbranschredovisningen), jämfört med 1967. Detta gäller särskilt elektro-fou. Statistiken det avspeglar faktum att maskinindustrin delvis håller att ändra karaktär. Det på traditionella branschbegreppet blir allt svårare att använda då exempelvis ett flertal maskiner bygger på vissa till datatillämpningar hänförliga elektroindustrin. Fou-insatser hänförliga till maskinindustrin bedrivs också av företag som inte huvudsakligen tillverkar maskiner. 1971 bedrevs fou på detta sätt med en kostnad av ca 27 milj kr. Transportmedelsindustrin svarade för ca 9 milj kr, järn-, stål- och metallmanufaktur för ca 8 milj kr och järn- och stålverk för ca 4 milj kr. Jämfört med 1967 har vissa ökningar

Beskrivning av fou-verksamheten 85

i fou-arbete i hela industrin och i maskin- Tabell 14.2 Manårsutvecklingen industrin 1967, 1969 och 1971.

1967 1969 1971

15 944 14 515 16 536 Hela industrin 100 91 104 2 800 2 050 2 020 Skattat för maskinindustrin 100 73 72

skett för järn-, stål- och metallmanufaktur och transportmedelsindustrin. En minskning kan noteras förjärn-, stål- och metallverk. efter faktisk branschtillhörighet i tabellen tyder på att Redovisningen i denna bransch minskat realt under perioden och fou-kostnaderna därmed också dess andel av industrins totala fou. Jämfört med elektroinvar fou-insatsen inom maskinindustrin endast hälften så stor dustrin 1971. av antalet manår i fou-arbete redovisas i tabell 14.2. Utvecklingen manår i fou-arbete huvudbranschredovisningen) har Antalet (enligt i branschen. I hela industrin har antalet följt kostnadsutvecklingen fou-manår ökat med ca 2 000 till 1971 jämfört med 1969, då ett lågt

värde noterades.

14.2 Táckning av fou-kostnaderna

Kostnadstäckningen av utförd fou inom maskinindustrin har så gott som uteslutande 1967-1971. skett med egna medel under hela perioden

14.3 Exempel pa fou-arbetets inriktning

Av totala fou-kostnaderna har ca 88 % utnyttjats för utvecklingsarbete

under perioden, vilket ligger över industrigenomsnittet. i branschen huvudsakligen inriktats Fou-arbetet har, under perioden, För det första har ett betydande arbete lagts ned på att på två områden. och att automatisera dessa i så stor utsträckhöja maskinernas kapacitet För det andra har fou-arbetet inriktats på att förbättra ning som möjligt. vad avser buller, luftföroreningar m m. arbetsmiljön Ett tecken på att fou-arbetet syftat till att uppnå en högre automatisefou-resurser använts ringsgrad är att en så stor andel av maskinindustrins inom elektroområdet. Tidigare omfattade automatiserad bearbetning mest transfermaskiner för detaljer i långa serier. Med numeriskt styrda kan numera mindre bearbetas automaverktygsmaskiner partistorlekar tiskt. Utvecklingsarbetet av numeriskt styrda maskiner har pågått sedan av 1960-talet. Arbetet omfattar även programberedning för dessa mitten maskiner. Fou-arbetet på industrirobotar pågår sedan flera är vid svenska

företag. inriktning och resultat är ändring av Andra exempel på fou-arbetets vid tillverkning av kullagerringar. l stället för den teknologiska processen

86 Beskrivning

avfart-verksamheten SOU 1974: 14

att svarva dessa formas de nu plastiskt (jfr avsnitt av 13.3). Utveckling fullortsborrmaskiner har utförts. Sådana maskiner ger en färdig tunnel i ett arbetsmoment. Utvecklingen medför på materialsidan att borrningar av allt hårdare bergarter blir möjliga. FoU-insatser har också gjorts inom hydrauliken för t ex däckskranar. På miljöområdet har fou-satsningarna under senare delen av perioden 1967-1971 förstärkts. Man har genom olika åtgärder sökt minska såväl avgivet buller från maskinerna som förbättra absorbtionen av redan existerande buller. Olika former av ljuddämpare har inbyggts i borrmaskiner, kompressorer m m. Genom utveckling av nya och förbättrade ventilationssystem samt genom användning av dammsugarsystem har luftföroreningarna kunnat minskas. Fou-verksamhet har också bedrivits för att förbättra säkerheten i arbetet, dels genom ökad automation och dels genom nya säkerhetssystem. Inom maskinområdet bedrivs även kollektiv forskning i branschorganisationernas regi. Av den till ca hälften understödda statligt kollektiva forskningen inom Verkstadsteknik de totala uppgick fou-kostnaderna l97l till ca 4 milj kr.

14.4 Fou-kostnadernas fördelning pa företagsstorlekar

Pga brister i statistiken kan inga exakta siffror anges. Det är dock möjligt att ange riktvärden för fou-spridningen på olika storleksklasser. Huvuddelen av fou-arbetet, ca 80 %, bedrivs vid företag om l 000 eller fler anställda. Fou-arbetet om än i liten bedrivs, omfattning, även vid arbetsställen med till 50 anställda.

14. 5 Fan-intensiteten

Branschen tillhör de mer fou-intensiva i tillverkningsindustrin. Jämfört med elektroindustrin är dock intensiteten endast hälften så stor.

Tabell 14.3 FoU-kostnader i procent av totala investeringar, förädlingsvärde och omsättning i maskinindustrin (enl. huvudbranschredovisning) samt ihela industrin, l97l.

Maskin-a Hela industrin industrin

Fou-kostnader i procent av investeringar förädlingsvärde omsättning

3 Ungefarliga värden.

Beskrivning av fatt-verksamheten 87

14.6 Handel med patent, licenser 0 d Handeln med och licenser har varit förhållandevis stor inom patent branschen. Huvuddelen, ca 80-90 %, har varit handel med utlandet. De totala intäkterna 1971 torde ha legat i intervallet 15-20 milj kr och totala kostnaderna 10- l 5 milj kr samma år.

88 Beskrivning av fou-verksamheten

15. Elektroindustrin

15.1 Översiktlig beskrivning

Tabell 15.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i elektroindustrin. Siffror inom parentes avser hela industrin.

Enl. huvud- Enl. redovisn. efter branschredovisn. faktisk branschtillhörighet Fou-kostn. 1971, milj.kr. 403,9 (l 544,0) 446,1 (1 496,2) Fou-kostn. i % av hela ind. 1967 25,0 26,6 Fou-kostn. i % av hela ind. 1969 26,9 29,7 Fou-kostn. i % av hela ind. 1971

Index över fou-kostn. fasta priser (1967=100) 1969 99 (92) 103 (92) 1971 116 (lll) 124 (lll)

Enligt redovisning efter faktisk branschtillhörighet drifts- och uppgick kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou år 1971 till 446,1 milj kr eller 29,8 % av industrins totala fou.

Skillnaden för elektroindustrin mellan efter faktisk redovisning branschtillhörighet och huvudbranschtillhörighet beror att maskinpå och bedriver transportmedelsföretag en betydande elektroinriktad fouverksamhet.

Förutom inom industrin bedrivs också en betydande elektroteknisk

fou-verksamhet vid statliga affärsverk.

Som framgår av tabellen har elektroindustrin ökat sina reala f0u-kostna-

der under perioden särskilt då under 1967-1971, den senare delen (20 % från 1969 till 1971). För hela industrin minskade motsvarande kostnader fram till 1969 för att sedan öka kraftigt. Elektroindustrins procentuella andel av totalt utförd fou i industrin har hela tiden varit i tilltagande och dess ställning som den mest kostnadskrävande branschen vad avser fou

har än mer accentuerats.

Utveckling av antalet manår i fou-arbetet av tabell 15.2. framgår Samma allmänna mönster återspeglas här som när det gäller kostnads-

utvecklingen. Stagnationen under perioden 196741969 (i fasta priser)

Beskrivning av [ou-verksamheten 89

SOU 1974: 14 Tabell 15.2 Manårsutvecklingen i fou-arbete i hela industrin och i elektroindustrin 1967, 1969 och 1971. 1967 1969 1971

l969«l97l. Den personella ökningen har emellerförbyttes i en ökning tid varit av mindre omfattning än kostnadsökningen.

15.2 Táckning av fou-kostnaderna

fördelar sig på kostnadstäckande sekto- Hur fou-kostnaderna procentuellt rer framgår av tabell 15.3 (beräkningen baseras på löpande priser): Under har den med egna medel bekostade fou-verksamheten perioden i elektroindustrin och i hela industrin. Elektroindustrins ökat parallellt totalt sett beror inte varit lika snabbare utveckling på att branschen beroende av externfinansiering som en del andra branscher, exempelvis Den kraftigt minskade tillförseln av medel från transportmedelsindustrin. försvaret från 1967 till 1969 slog därför inte igenom särskilt mycket. för elektroindustrin var ca 8 milj kr. För 1971 hade Minskningen emellertid den offentliga kostnadstäckningen i branschen ökat med ca lO

milj kr, till totalt ca 40 milj kr.

Tabell 15.3 Kostnadstäckande sektorer för fou-kostnader i hela industrin och i elektroindustrin 1967, 1969 och 1971.

Egen kostnads- Medel från den Övrig kostnadstäckning offentliga sektorn täckning

69 71 67 69 71 67 69 71 67 69 _71 67

22 12 13 l l l 100 100 100 Helaindustrin(%) 77 87 86 14 10 10 1 2 2 100 100 100 Elektroind.(%) 85 88 88

15 .3 Exempel pa fan-arbetets inriktning

i elektroindustrin har under de observerade Andelen utvecklingsarbete fou. åren legat stabilt kring 88 % av totalt utförd inom elektroindustrin har utförts inom Det resurskrävande fou-arbetet vilken mycket skilda områden. Inom den tunga delen av elektroindustrin, svarat för merparten av utförd fou, har en stor del av arbetet fallit på två dels på elektrisk högspänning (likströmsöverföring, tyristorlikområden; transformator- och brytarutveckling) och dels på telekommunikariktare, Båda dessa områden kännetecknas av att tioner (främst automatväxlar). och att svensk industri är väl etablerad de är mycket kunskapskrävande marknaden samt att varje order uppgår till stora på den internationella

90 Beskrivning av_ fött-verksamheten

SOU 1974: 14

belopp. Eftersom avnämarna ofta önskar skräddarsydda produkter medför beställningarna i flera fall kompletterande fou-satsningar. En viss del av fou-ökningen torde också ha lagts ned på att utveckla

hushållsapparater, hemelektronik och elektroniska kontorsmaskiner, speciellt med utnyttjande av halvledarteknik. Inom elektroindustrin ingår också tillverkning av datorer och datakommunikationsutrustning. Denna del bedöms svara för fou-kostnader av storleksordningen 100 milj kr 1971. Det bör påpekas att i de totala fou-kostnaderna redovisade i tabellen 15.1 ingår endast företag som huvudsakligen bedriver tillverkning. Serviceföretag är exkluexempelvis, derade.

Fou-verksamheten för själva datorerna var mycket under expansiv senare delen av 1960-talet bl a p g a utvecklingen av halvledartekniken. Därefter har fou-arbetet kännetecknats av en långsammare expansion. Under senare år har flera datorbaserade process- och produktionssystem utvecklats, exempelvis datorstyrda telefonväxlar, processdatorsystem inom valsverk, järn- och stålindustrin, massa- och pappersvaruindustrin samt flygtrafikkontrollsystem. Ofta medför dessa system stora fou-kostnader p g a deras unika utformning för varje enskild användare. Man kan vänta sig att bla i ökad processdatorsystem utsträckning kommer att utnyttjas för datorstyrning av maskiner. Under perioden 1967-1971 har också skilda typer av terminalsystem för bl a banker, sjukhus och platsbokning utvecklats.

15.4 Pau-intensiteten

Den personella dvs antalet fou-intensiteten, fou-manår som andel av totalt utförda antal manår i branschen, har legat stabilt på ca 6 % under perioden. Intensiteten mätt på detta sätt är ca 2,5 ggr större inom elektroindustrin än för hela industrin och överträffas endast av läkemedelsindustrin som 1971 hade värdet 21 %. Fou-kostnader i relation till totala investeringar, förädlingsvärde och omsättning framgår av tabell 15.4 Fou-intensiteten, enligt de här redovisade måtten, är av storleksord-

Tabell 15.4 FoU-kostnader i procent av totala investeringar, förädlingsvärde och omsättning i hela industrin och i elektroindustrin 1967, 1969 och 1971.

1967 1969 1971

Fou-kostn. i % av totala investeringar hela industrin 22,1 21,9 Elektroindustrin , 115 ,4 84,4 l-ou-kostn. i % av förädlingsvärde hela industrin Elektroindustrin l-ou-kostn. i % av omsättning hela industrin Elektroindustrin

Beskrivning avfart-verksamheten 91

Tabell 15.5 Fou-kostnadernas fördelning på företagsstorlek 1971, i hela industrin och i elektrolndustrin. 50-99 100-199 200-499 500-999 1 000 Summa Antal anställda

i elektroindustrin än i hela industrin. Branningen 3-4 gånger högre schens intensitet i förhållande till industrigenomsnittet är högst i relation och i relation till förädlingsvärde. De största till investeringar lägst i fou-intensiteten m a p investeringarna, vilket fluktuationerna föreligger av den minskade investeringsaktiviteten i branschen 1969. För förklaras har denna intensitet varit i det närmaste konstant. hela industrin fou-intensitet är den näst högsta i industrin och Elektroindustrins överträffas endast av läkemedelsindustrin.

15.5 Fou-kostnadernas fördelning pâ företagsstorlek

i % på storleksklasser av Tabell 15.5 visar fou-kostnadernas fördelning anställda 1971. av tabellen har koncentrationen av fou-verksamheten till Som framgår varit större inom elektroindustrin än företag om 1 000 eller fler anställda i hela industrin. 1971 koncentrerats mer till Jämfört med 1967 har fou-kostnaderna den största storleksklassen, vilken i huvudsak svarat för den ökning som under Den ökade koncentrationen skedde skett i branschen perioden. allt mellan åren 1967 och 1969. För hela industrin har inte framför samma tendenser förekommit.

15.6 Handel med patent licenser 0 a

Kostnader för och intäkter av patent, licenser o d redovisas i tabell 15.6. Den registrerade handeln med patent och licenser inom denna bransch med utlandet. Intäkterna av handeln har ökat under sker huvudsakligen medan kostnaderna minskat något. Handelsbalansöverskottet perioden

Tabell 15.6 Handel med patent, licenser 0. d. i hela industrin och i elektroindustrin 1967, 1969 och 1971.

Sverige Utlandet Totalt

67 71 67 69 67

Kostnader Hela industrin Elektroindustrin Intäkter Hela industrin Elektro industrin

92 Beskrivning avfou-verksamheten

SOU 1974: 14

var 1971 ca 18 milj kr. Elektroindustrin svarade för ca 10% av totala kostnaderna och ca 30 % av totala intäkterna från patent- och licenshandeln 1971. Kostnaderna i branschen för patent, licenser od uppgick 1971 till ca 2 % av totala fou-kostnaderna.

Beskrivning av fou-verksamheten 93

16 Skeppsvarv

16.1 Översiktlig beskrivning

Tabell 16.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet vid skeppsvarv. Siffror inom parentes avser hela industrin.

Enl. huvud- Enl. redovisn. efter branscliredovisn. faktisk branschtillhörighet

Fou-kostn. 1971, milj.kr. 24,3 (1 544,0) 11,4 (1 496,2)

Fou-kostn. i% av hela ind. 19673 l-ou-kostn. 1% av hela ind. 19693 Fou-kostn. 1% av hela ind. 1971 Förändring 1967-69, milj.kr. fasta priser Förändring 1969-71, milj.kr. fasta priser lndex över fou-kostn. fasta priser (1967=l00) 199 (92) 119 (92) 1969 198 (111) 122 (111) 1971 .

3 Uppgifter enligt redovisning efter faktisk branschtillhörighet saknas.

av fou-arbete som denna bransch utför har det P g a den specifika typ här ansetts vara mest korrekt att utgå från det s k huvudbranschbegrepär den maskintekniska fou-verksamheten, som då kompet. Exempelvis mer med, huvudsakligen inriktad på varvens utveckling av fartygsmotorer och klassas lämpligen hellre till Skeppsvarv än till maskinindustri. huvudbranschredovisningen uppgick drifts- och kapitalkostna- Enligt der för med bedriven fou år 1971 till 24,3 milj kr eller egen personal 1,6 % av industrins totala fou.

Tabell 16.2 Manårsutvecklingen i fou-arbete i hela industrin samt vid skeppsvarv 1967, 1969 och 1971.

1967 1969 1971

Hela industrin 15 944 14 515 16 536 100 91 104 95 188 149 Skeppsvarv 100 198 157

94 Beskrivning av fou-verksamheten SOU 1974: 14

Som framgår av tabell 16.1 fördubblades fou-kostnaderna 1967--1969, för att därefter realt stanna på 1969 års nivå även 197 l. Antalet manår i fou-arbete har utvecklats på sätt som framgår av tabell 16.2. Utvecklingen av den personella fou-insatsen visar, till skillnad mot kostnadsutvecklingen, på ett fluktuerande mönster.

16.2 Täckning av fou-kostnaderna

År 1967 täcktes fou-kostnaderna i branschen helt med egna medel. 1969 redovisas en offentlig kostnadstäckning på ca 4 milj kr och 1971 hade den fördubblats Från budgetåret 1970/71 inrättades ett i anslag statsbudgeten för stöd till skeppsteknisk fou på 12 milj kr. Större delen av detta anslag har finansierat ökad fou-aktivitet i varvsföretagen medan resten har använts till att lägga ut uppdrag på speciella institutioner, t ex statens skeppsprovningsanstalt.

16.3 Exempel pá fou-arbetets inriktning

Till ca 94 % utnyttjades fou-kostnaderna 1971 för utvecklingsarbete. Den ökade konkurrensen i byggandet av supertankers, containerfartyg m m har ställt krav på ny eller förbättrad produktionsteknik. Även andra branscher än skeppsvarv har i fou-avseende berörts av övergången till produktion av allt större fartyg, tex transportmedelsindustrin i form av lastvagnar och truckar för hantering av containers, järn- och stålverk i form av ökade krav på materialkvaliteterna m m. Vidare har den tilltagande automatiseringen av fartygen medfört ökade krav på fou-insatserna såväl inom varven som inom andra branscher, tex elektro- och Enligt en utredning maskinindustrin. Under senare år har också ökade fou-insatser skett för utförd av varvens forsk- att förbättra arbetsmiljön vid varven. Tillverkning av oljeborrplattformar ningskommitté tillsammans med en repre- har påbörjats i Sverige och sannolikt medfört krav på nya typer av sentant från industri- fou-insatser inom varvsindustrin. departementet upp- Den ökade offentliga satsningen har i viss utsträckning lett till ökat gick skeppsteknisk samarbete inom varvsindustrins fou-verksamhet. fou i tillverknings- skeppstekniska industrin 1971 till totalt 33 milj kr. Såväl den totala nivån av 16.4 Fort-intensitet utförd fou i branschen som de skilda kostnads- Fou-kostnaderna i procent av totala förädlingsvärdet har utvecklats täckningsandelarna var expansivt på ett sätt som framgår av tabell 16.3. 1971 högre enligt nämnda utredning än motsvarande värden Tabell 16.3 Fou-kostnaderna i procent av förädlingsvärde för hela industrin och för redovisade av SCB. Varvsskeppsvarv 1967, 1969 och 1971. industrins egen fou-satsning skulle således ha 1967 1969 1971 varit ca 18 milj kr mot ca 16 milj kr enligt Hela industrin (%) 4,6 3,8 4,5 SCB och den offentliga Index 100 83 98 kostnadstäckningen ca Skeppsvarv (%) 1,2 2,3 3,1 15 milj kr mot ca 8 Index 100 192 258 milj kr enligt SCB.

Beskrivning av fou-verksamheten 95

Fou-kostnaderna i relation till totala investeringarna visar på en likartad utveckling som intensiteten mätt m a p förädlingsvärdet. Mätt på det förstnämnda sättet var intensiteten 1971 av samma storleksordning som för hela industrin, dvs ca 22 %. Samma utvecklingstendens uppvisar även fou-intensiteten om den mäts genom att sätta fou-kostnaderna i relation till omsättningen. 1971 var denna 1,1% mot 1,7% i hela industrin.

16.5 Fou-kostnadernas fördelning pá företagsstorlekar För den redovisade 1967-1971 har all fou-verksamhet inom perioden branschen utförts vid företag med 1 000 eller fler anställda.

16.6 Handel med patent, licenser 0 d Handeln med patent och licenser har minskat avsevärt 1967-1971. Kostnaderna totalt till ca 3,0 milj kr 1971, en minskning med ca uppgick med 1967. De totala intäkterna uppgick 1971 till ca 3,0 milj kr jämfört 0,2 milj kr, en minskning med ca 0,8 milj kr jämfört med 1967. Så gott som all handel har skett med utlandet, såväl 1971 som 1967.

96 Beskrivning av fou-verksamheten

17 Transportmedelsindustrin exkl. skeppsvarv

17.1 Översiktlig beskrivning

Tabell 17.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i transportmedelsindustrin (exkl. skeppsvarv). Siffror inom parentes avser hela industrin.

Enl. huvud- Enl. redovisn. efter branschredovisn. faktisk branschtillhörighet

Fou-kostn. 1971, milj.kr. 319,0 (1 544,0) 286,9 (1 496,2) Fou-kostn. 1% av hela ind. 1967 25,2 23,6 l-ou-kostn. i % av hela ind. 1969 13,8 13,7 Fou-kostn. i % av hela ind. 1971 20,7 19,2 Förändring 1967-69, milj.kr. fasta priser -145,3 (-92,4) -l22,3 (-84,4) Förändring 1969-71, milj.kr. fasta priser 117,8 (216,2) 96,5 (206,4)

Index över fou-kostn. fasta priser (1967=100) 1969 50 (92) 54 (92) 1971 91 90 (lll) (111)

Enligt redovisning efter faktisk branschtillhörighet drifts- och uppgick kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou år 1971 till 286,9 milj kr eller 19,2 % av industrins totala fou. Transportmedelsindustrin var 1967 den från fou-synpunkt mest resurskrävande branschen. En drastisk av kostnaderna skedde nedskärning 1969, till största delen orsakad av minskade till försvarsbeställningar flygindustrin. År 1971 hade emellertid fou-kostnaderna åter ökat, dock ej till 1967 års nivå. Fou-verksamhet inom transportmedelsindustrin bedrivs till ca 90 % av

Tabell 17.2 Manårsutvecklingen i fou-arbete i hela industrin samt transportmedelsindustrin (exkl. skeppsvarv) 1967, 1969 och 1971.

1967 1969 1971

Beskrivning av fair-verksamheten 97

SOU 1974: 14

sektorer för fen-kostnader i hela industrin och i Tabell 17.3 Kostnadstäckande transportmedelsindustrin (exkl. skeppsvarv) 1967, 1969 och 1971.

Egen kostnads- Medel från den Övrig kostnadsoffentliga sektorn täckning täckning

69 71 67 69 71 67 69 71 67 69 71 67

22 12 13 1 1 1 100 100 100 Hela industrin (%) 77 87 86 55 37 - 5 l 100 100 100 (%) 34 40 62 66 Trp. industrin

som har transportmedelstillverkning som sin huvudsakliga proföretag duktion. Återstoden av fou-arbetet bedrivs av huvudsakligen maskintill-

verkande (ca 7 %) och elektroprodukttillverkande (ca 2 %) företag. av antal manår i fou-arbete framgår av tabell 17.2. Utvecklingen svarade 1967 för ca 26 % av totala antalet Transportmedelsindustrin i hela industrin. 1971 hade denna andel minskat till utförda fou-manår 22 %. under perioden har haft samma kraftiga Manårsutvecklingen svängningar som fen-kostnaderna.

17.2 Täckning av fort-kostnaderna

sektorer framgår av Fou-kostnadernas fördelning på kostnadstäckande tabell 17.3 (beräkningen baseras på löpande priser). tal minskade kostnadstäckningen med egna medel med ca l absoluta 30 kr 1967-1969. Perioden 1969-1971 tredubblades de egna milj medlen och var 1971 ca 197 milj kr. har varit av stor betydelse för Den offentliga kostnadstäckningen branschen. Medlen från den offentliga sektorn (försvarsbeställningar)

1967-1969 med ca 100 milj kr eller 60 %. Mellan 1969-1971 minskade kr och totalt till ca 118 milj kr. ökade dessa med ca 33 milj uppgick Intressant är att de offentliga medlen 1967 svarade för ca 2/3 av utförd

medan motsvarande värde 1971 är drygt l/3. Den egna kostnadsfou, fått en större betydelse och har i stort sett täckningen har således det minskade offentliga tillskottet. kompenserat

17.3 Exempel pa fou-arbetets inriktning

Fou-arbetet för branschen består till ca 80 % (1971) av utvecklingsarbete.

med 1967 har en ökad andel utvecklingsarbete bedrivits. Jämfört har de minskade försvarsbeställningarna avse- Som tidigare framhållits särskilt inom Till stor del har värt påverkat fou-arbetet flygindustrin. för försvarets räkning kompenserats inom dock minskad fou-verksamhet med ökad civil fou-verksamhet 1971. transportmedelsindustrin har fou-satsningarna ökat, till stor del p g a ökade På personalbilssidan l den internationellt hårda konkurrensen i säkerhets- och miljökrav. bransch har de svenska biltillverkarna tvingats att snabbt anpassa denna och säkerhetsbestämmelser som införts respektive vänsig till avgasreningsen snar framtid i olika länder, främst i USA. Det skall tas bli införda inom

98 Beskrivning av fail-verksamheten

här påpekas att den kraftiga ökningen i fou-kostnaderna 1969-1971 delvis förklaras av att AB Volvo byggt ett särskilt forskningscenter. Den nya anläggningen har avsevärt ökat företagets fou-aktiviteter, men samtidigt har tidigare utspridda fou-arbeten centraliserats och först nu registrerats som sådana. När det gäller övriga transportmedel har flera nya och förbättrade

produkter utvecklats. Den ökade mekaniseringen av skogsavverkningen har ställt större krav på terränggående och lastbärande fordon. Nya och förbättrade gruvtruckar har utvecklats. Vidare har nya hydrauliska styrsystem för kranar samt skogs- och entreprenadmaskiner tagits fram. Det kan också nämnas att fou-arbete pågår på nya produkter avsedda för försvaret. Utvecklingsarbetet på en jaktversion av flygplan 37 har inletts. Vidare har utvecklingsarbete påbörjats på en ny mindre stridsvagn och en ny bandkanonvagn.

17.4 Fait-intensiteten

Den personella fou-intensiteten mätt med antalet utförda fou-manår i procent av totalt utförda antal manår i branschen var 11,5 % år 1967, 4,2 % 1969 och 6,0 % år 1971. Fou-intensiteten i relation till totala investeringar, förädlingsvärde och omsättning redovisas i tabell 17.4, och var enligt samtliga mått 1971 drygt 2 gånger högre än i hela industrin. Medan industrin totalt uppvisar en tämligen stabil fou-intensitet har stora fluktuationer skett för transportmedelsindustrin. Den kraftiga ökningen i fou-kostnaderna ibranschen mellan 1969 och 1971 slog dock inte igenom på intensiteten mätt m a p investeringarna eftersom dessa expanderat än mer. Transportmedelsindustrins fou-intensitet är bland de högsta i industrin. Endast för läkemedels- och elektroindustrin redovisas högre värden.

Tabell 17.4 Fou-kostnader i procent av totala investeringar, förädlingsvärde och omsättning i hela industrin och i transportmedelsindustrin (exkl. skeppsvarv) 1967, 1969 och 1971. A 1967 1969 1971

Fou-kostn. i % av totala investeringar hela industrin 21,8 22,1 21,9 transportmedelsindustrin (90,9)3 50,2 48,4 Fou-kostn. i % av förädlingsvärde hela industrin 4,6 4,5 transportmedelsindustrin (18,9)a l 1,5 Fou-kostn. i% av omsättning hela industrin 1 ,7 transportm edelsindustrin (6 ,2 )a 4 ,l

a Felaktig branschklassificering har troligen medfört en överskattning.

Beskrivning av fan-verksamheten 99

Tabell 17.5 Fou-kostnadernas fördelning på företagsstorlek 1971 i hela industrin och i transportmedelsindustrin (exkl. skeppsvarv). 50-99 100-199 200-499 500-999 21 000 Summa Antal anställda 1 1,8 7,0 7,2 83,0 100,0 Hela industrin ,0 1, 1 0,0 1 2 , 0,3 97,4 100,0 Transportmedelsindustrin

17.5 Fou-kostnadernas fördelning pâ företagsstorlek Som framgår är koncentrationen av fou-verksamheten mycket hög till den största storleksklassen. Koncentrationsgraden är här betydligt högre än i industrin i genomsnitt. De kraftiga förändringarna som registrerades 1967-1971 för hela branschen ägde huvudsakligen rum i under perioden företag med mer än l 000 anställda. De övriga storleksklasserna har under perioden ökat sina fou-kostnader i löpande priser från 3,9 milj kr (1967) till 8,3 milj kr (1971).

17.6 Handel med patent, licenser 0 d licenser 0 d har under de tre observerade åren varit Handeln med patent, Kostnaderna för dessa uppgick 1971 till 3,7 milj kr, mycket begränsad. med med 1967. Intäkterna ökade vilket var en ökning 1,3 milj krjämfört kraftigt 1971 och var 4,3 milj kr mot endast 1,1 milj kr 1967. Kostnaderna har varit ungefär lika fördelade på utlandet och Sverige. av intäkterna 1971 kom uteslutande från utlandet. Den kraftiga ökningen

100 Beskrivning av_ fou-verksamheten

SOU 1974: 14

18 Instrumentfabriker, fotografisk och optisk

industri samt urfabriker

18.1 Översiktlig beskrivning

Tabell 18.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven f0u-verksamhet i instrumentfabriker m. m. Siffror inom parentes avser hela industrin.

Enl. huvud- Enl. redovisn. efter branschredovisn. faktisk branschtillhörighet Fou-kostn. 1971, milj.kr. 19,5 (1 544,0) 21,6 (1 496,2) Fou-kostn. i% av hela ind. 19673 0,8 Fou-kostn. i% av hela ind. 19693 0 s Fou-kostn. i% älv hela ind. 1971 l s Förändring 1967-69, milj.kr. fasta priser 0, Förändring 1969-71, milj.kr. fasta priser 8 s Index över fou-kostn. fasta priser (l967=l00) 1969 112 (92) 101 (92) 1971 144 (lll) 192 (lll) a Uppgifter enligt huvudbranschredovisningen saknas.

Enligt redovisning efter faktisk branschtillhörighet drifts- och uppgick kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou år 1971 till 21,6 milj kr eller 1,4 % av industrins totala fou. Som framgår av tabell 18.1 är skillnaderna mellan de faktiska och huvudbranschbegreppets värden ganska små. Orsaken till differenserna ligger i att företag som huvudsakligen tillverkar instrument m m också bedrivit fou-arbetet hänförligt till elektroindustrin, kemisk industri m fl samt att elektroföretag bedrivit fou inom instrumenttillverkning. Fou-kostnaderna var istort oförändrade 1967-1969 medan de 1969- 1971 nästan realt fördubblades. l hela industrin har manårsutvecklingen följt utvecklingen av fou-k0stnaderna, dock mindre expansivt under 1969-1971. I instrumentfabriker m m har däremot manårsutvecklingen varit jämnt Ökande under hela perioden och uppgick 1971 till 192 st. De kraftiga kostnadsökningarna till 1971 återspeglas inte i antalet utförda fou-manår.

av _fou-verksamheten 101

Beskrivning

18.2 Táckning av fan-kostnaderna

Fou-kostnaderna har under huvudsakligen täckts med egna perioden 1971 täcktes endast ca 0,3 milj kr av den offentliga sektorn. medel.

18.3 Exempel pá fobi-arbetets inriktning

utförd fou i branschen svarade utvecklingsarbetet 1971 för ca Av totalt 87 %. Motsvarande värde för hela industrin var detta år 81 %. Den ökade automatiseringen i industrin har ställt allt större krav på Möjligheterna att öka automät-, regler- och kvalitetskontrolltekniken. är bl a beroende av mätvärdesgivare. Utvecklingen inom detta mationen område har dock släpat efter vilket har fått till följd att många väsentliga kan utföras helautomatiskt. För att utvecklingen mot mätningar inte skall kunna fortsätta fordautomatisk process- och produktionsstyrning en fortsatt intensiv och ökad utvecklingsinsats inriktad på att ras därför utveckla alla de nödvändiga länkarna så att hela kedjan av styr-, parallellt regler- och kontrollutrustning finns tillgänglig. mät- och reglermetoder kommit att få stor Redan har dock förfinade Detta kanske framför allt betydelse i flera industribranscher. gäller där en så långt möjligt kontinuerlig process omvandprocessindustrierna lar råvaran till slutprodukten. Exempel på dylika processer är tillverkning även om av papper och cellulosa och i viss mån järn- och ståltillverkning, stålverket ännu endast förekommer som en idé det helt kontinuerliga utarbetande. Även i den kemiska industrin har samma utveckling under försiggått, t ex i oljeraffinaderierna. Även utanför industrin har möjligheterna att göra tillförlitliga mätningar stor betydelse. För forskningen är mättekniken av central bet_ydelse. mätnoggrannhet och Ett nytt område som ställer krav på mätteknik, I stor existerar ännu inte de säkerhet är miljövården. utsträckning kan komma att erfordkontrollinstrument som krävs. Specialinstrument ras för miljökontroll, dvs kontinuerlig övervakning av vissa egenskaper

hos miljön. och Hälso- och sjukvården ställer krav på förbättrade diagnosmetoder stort antal analyser, vilket lett till utveckling av speciell ett exceptionellt som gör snabba, automatiska bestämningar. analysutrustning

18.4 Fou-kostnadernas fördelning pá företagsstorlekar

i instrumentfabriker rn m har 1971 till ca 93 % utförts vid Fou-arbetet om 50-500 anställda. Huvuddelen, ca 70% av detta ligger i företag storleksklassen 200-500 anställda. Några anmärkningsvärda förskjutningar i detta avseende har ej skett under perioden. I hela industrin utfördes ca 83% av totala fou-verksamheten vid

företag om l 000 eller fler anställda.

18.5 Handel med patent, licenser 0 d

En mycket begränsad handel med patent, licenser o d har skett. 1971 var de totala kostnaderna ca 1 milj kr och de totala intäkterna ca 1,2 milj kr.

102 Beskrivning avfart-verksamheten

Bilaga l

Tabellförteckning

Tabell 3.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i gruv- och stenbrytningsindustrin Tabell 3.2 Fou-kostnader i procent av förädlingsvärdet i gruv- och stenbrytningsindustrin 1967, 1969 och 1971 Tabell 4.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i livsmedels-, dryckes- och tobaksindustrin Tabell 4.2 Fou-kostnader i procent av förädlingsvärde och omsättning 1971, för hela industrin resp livsmedelsindustrin m m Tabell 5.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i beklädnadsindustrin Tabell 6.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i trä- och möbelindustrin Tabell 7.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i massa-, pappers- och pappersvaruindustri samt grafisk industri Tabell 7.2 i fou-arbete för massaindustri m m och Manårsutvecklingen grafisk industri samt hela industrin 1967, 1969 och 1971 Tabell 7.3 Fou-kostnader i massaindustri rn m och grafisk industri samt i hela industrin i procent av totala investeringar, förädlingsvärde och omsättning 1967, 1969 och 1971 Tabell 7.4 Handel med patent, licenser o d i massaindustrin m m och i hela industrin 1967, 1969 och 1971 Tabell 8.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i gummiindustrin Tabell 8.2 Fou-kostnader i procent av totala investeringar, förädlingsvärde och omsättning igummiindustrin och hela industrin 1971 . Tabell 9.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i kemisk industri, petroleum- och kolindustri samt plastvaruindustrin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tabell 9.2 Fou-kostnader i procent av totala investeringar, förädlingsvärde och omsättning i kemisk industri, petroleum- och kolindustri samt hela industrin 1967, 1969 och 1971 Tabell 10.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i läkemedelsindustrin Tabell 10.2 Manårsutvecklingen i fou-arbete för läkemedelsindustrin och hela industrin 1967, 1969 och 1971 Tabell 10.3 Fou-kostnader i procent av totala investeringar och förädlingsvärde i läkemedelsindustrin och i hela industrin 1967, 1969 och 1971 Tabell 10.4 Andel av totala fou-kostnader inom olika storleksklasser av företag i läkemedelsindustrin och i hela industrin 1971 Tabell 10.5 Handel med patent, licenser o d i läkemedelsindustrin och i hela industrin 1967, 1969 och 1971 Tabell l1.l Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i jord- och stenförädlingsindustri (exkl. tegel och cement)

av 103

Beskrivning fan-verksamheten

Tabell 12.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven . 78 fou-verksamhet i tegelbruk och cementfabriker m m . . . . . Tabell 13.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven

fou-verksamhet i järn-, stål- och metallverk, metallvaruindustri . . . . . . . . . . . . . . 80 samt för båda branscherna tillsammans Tabell 13.2 Manårsutvecklingen i fou-arbete i hela industrin och i järnver- 1967, 1969 och 1971 . . . 81 ken m m samt metallvaruindustrin Tabell 13.3 Kostnadstäckande sektorer för fou-kostnader i hela industrin och ijärnverk m m samt metallvaruindustrin 1967, 1969 och 82 1971 Tabell 13.4 Fou-kostnader i procent av totala investeringar, förädlingsvärde och i och omsättning i järnverk m m samt metallvaruindustri 83 hela industrin 1967, 1969 och 1971 Tabell 14.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i maskinindustrin . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

Tabell 14.2 Manårsutvecklingen i fou-arbete i hela industrin och i maskin- 85 industrin 1967, 1969 och 1971 Tabell 14.3 Fou-kostnader i procent av totala investeringar, förädlingsvärde och omsättning i maskinindustri (enl huvudbranschredovisning) 86 samt i hela industrin 1971 Tabell 15.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 fou-verksamhet i elektroindustrin Tabell 15.2 Manårsutvecklingen i fou-arbete i hela industrin och i elektroindustrin 1967, 1969 och 1971 89 Kostnadstäckande sektorer för fou-kostnader i hela industrin Tabell 15.3 och i elektroindustrin 1967, 1969 och 1971 . . . . . . . . . . . 89

Tabell 15.4 Fou-kostnader i procent av totala investeringar, förädlingsvärde och omsättning i hela industrin och i elektroindustrin 1967, 90 1969 och 1971 Tabell 15.5 Fou-kostnadernas fördelning på företagsstorlek 1971 i hela industrin och elektroindustrin 91

Tabell 15.6 Handel med patent, licenser 0 d i hela industrin och i elektroindustrin 1967, 1969 och 1971 91 Tabell 16.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet vid skeppsvarv 93 i fou-arbete i hela industrin samt vid Tabell 16.2 Manårsutvecklingen 93 skeppsvarv 1967, 1969 och 1971 Tabell 16.3 Fou-kostnader i procent av förädlingsvärde för hela industrin 94 och för skeppsvarv 1967, 1969 och 1971 Tabell 17.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven (exkl skeppsvarv) . 96 fen-verksamhet i transportmedelsindustrin Tabell 17.2 Manårsutvecklingen i fou-arbete i hela industrin samt transport- . . . . 96 medelsindustrin exkl skeppsvarv 1967, 1969 och 1971 Kostnadstäckande sektorer för fou-kostnader i hela industrin Tabell 17.3 och i transportmedelsindustrin (exkl skeppsvarv) 1967, 1969 97 och 1971 Tabell 17.4 Fou-kostnader iprocent av totala investe och omsättning i hela industrin och i transportmedelsindustrin 98 (exkl skeppsvarv) 1967, 1969 och 1971 Fou-kostnadernas fördelning på företagsstorlek 1971 i hela Tabell 17.5 (exkl skeppsvarv) . . 99 industrin och i transportmedelsindustrin Tabell 18.1 Drifts- och kapitalkostnader för med egen personal bedriven fou-verksamhet i instrumentfabriker m m

och utveckling

Bilaga 2 Industriell forskning

inom OECD-länderna

lndusrriellforsknings- och . . . 107

Innehåll

1. Allmän internationell översikt 1.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 1.2 Kommentarer till materialet 1.3 Den totala fen-verksamheten 1.4 Industriell lou-verksamhet och utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . lll 1.4.1 Omfattning 1.4.2 Täckning av fou-kostnaderna 1.4.3 Fou-intensitet fou-verksamhet och fou-politik i vissa län- 2. Exempel på industriell

. 2.1 Frankrike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Japan 2.3 Kanada 2.4 Storbritannien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 USA 2.6 i vissa industribranscher . . . . . . . . . . . . . . 122 3. Fou-verksamheten 3.1 Inledning 3.2 Elektroindustrin 3.2.1 Den allmänna fen-utvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . 124 3.2.2 Fou-kostnadernas ökningstakt 3.2.3 Kostnadstäckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 3.2.4 Fou-intensiteten Transportmedelsindustrin 3.3.1 Den allmänna fou-utvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . 125 3.3.2 Fou-kostnadernas ökningstakt 3.3.3 Kostnadstäckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 3.3.4 Fou-intensiteten Maskinindustrin 3.4.1 Den allmänna fou-utvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . 130 3.4.2 Fou-kostnadernas ökningstakt 3.4.3 Kostnadstäckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 3.4.4 Fou-intensiteten Kemisk industri och läkemedelsindustrin 3.5.1 Den allmänna fou-utvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . 132 3.5.2 Fou-kostnadernas ökningstakt

108 Industriell jbrsknings- och. . .

3.5.3 Kostnadstäckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 3.5.4 Fou-intensiteten 3.6 Sammanfattning Tabellförteckning Diagramförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 137

Industriell l09

_forsknings- och . . .

1 Allmän internationell översikt

l .l Inledning

av att den svenska industrin är starkt internationellt Mot bakgrund att ofta anses ha stor betydelse för beroende och fou-satsningar har det bedömts lämpligt att i konkurrenskraften på exportmarknaderna även ta med en internationell bilaga. Syftet är främst att ge fou-rapporten internationell fou-statistik och i en sammanställning av tillgänglig vissa kvoter mellan fou-variabler och samband härmed presentera allmänna ekonomiska variabler. Därigenom ges underlag för meningsfulla Avsikten har varit jämförelser mellan Sverige och andra industriländer. för olika OECD-länder, att diskutera att redovisa fou-utvecklingen ställa Sveriges fou-utveckling i relation till nivåskillnader samt att försöka tendenser. De många bristerna i materialet gör att man internationella inte kan fästa något avseende vid smärre länderdifferenser. för det nationella materialet anger statistiken här fou-insatsen. Liksom Framför allt är det dock kvantiteten av och kvaliteten hos de nya varor

och tjänster som fou-satsningarna bidrar till att ta fram som är intressant effekterna expansion och indirekt på om man vill bedöma på industrins i stort. uppstår betydande problem när samhällsutvecklingen Därigenom materialet skall tolkas. Man får i första hand se på de presenterade allmänorienterande” värde och i kombination med övrig storheternas och dess olika delbranscher försöka fastställa om kännedom om industrin och markanta awikelser för variablerna kan observerade trendbrott och initiera fördjupade studier. Som uppfattas som varningssignaler 2 i huvudtexten kan fou-statistik inte utnyttjas påpekats bl. a. i kapitel för att dra definitiva slutsatser, utan får endast ses som ett material kan ställas upp om den tekniska utifrån vilket grova hypoteser fou-statistiken utvecklingen. Med detta synsätt torde den internationella - - vara ett värdefullt bakgrundsmaterial. använd med stor försiktighet efter till I fortsättningen av avsnitt l presenteras några kommentarer i det statistiska materialet ett antal mått på den totala fou-verksamheten Därefter redovisas tillverkningsindustrins andel av vissa OECD-länder. total fou-verksamhet. Vidare anges förändringar i tillverkningsindustrins och dessa relateras också till förädlingsvärde och bruttofou-kostnader Även industrins redovisas. I avinvesteringar. egen kostnadstäckning fou-verksamhet och fou-politik i snitt 2 ges exempel på industriell Storbritannien och USA samt för jämförelsens Frankrike, Japan, Kanada,

110 Industriell forsknings- och. . .

skull även Sverige. Den internationella bilagan avslutas med en kortfattad genomgång i avsnitt 3 av de från fou-synpunkt viktigaste branscherna,

nämligen elektro-, transportmedels-, maskin- samt kemi- och läkemedelsindustrin.

1.2 Kommentarer till materialet

Det material som legat till grund för denna översikt av OECD:s ”A study of resources devoted to R & D in OECD Member countries 1963/64, 1967, 1969 och 1971 (provisional findings), samt National accounts of OECD countries” 1950-1968 och 1960-1970. OECD:s undersökningar bygger i sin tur på inhämtade uppgifter från de olika nationella statistiska centralbyråerna. Jämförelser av fou-statistik mellan länder är synnerligen vanskliga av flera skäl: definitionsproblem vad gäller fou-verksamhet, skilda grupperingsnormer för branscher, skilda tidpunkter och varierande tillförlitlighet i uppgiftslämnandet, olika löne- och prislägen och utveckling över tiden av dessa, svårigheten att få växelkurser som avspeglar fou-kostnaderna i en gemensam valuta, etc. Här har valts att presentera samtliga jämförda länder så som dessa har redovisats i OECD-statistiken. I största möjliga utsträckning har nationell valuta använts. Då gemensam valuta har erfordrats presenteras materialet i amerikanska dollar. Vidare visas de flesta siffror över fou-kostnader i vilket löpande priser, är en allvarlig begränsning. Tyvärr existerar idag inget internationellt, allmänt accepterat index för fou-kostnader. I materialet över fou-kostnadernas tillväxt har dock gjorts en deflatering med prisindex för BNP. De totala fou-kostnaderna har redovisats som driftskostnader plus investeringsutgifter. P. g. a. olikheter i avskrivnings- och beskattningsregler i de olika länderna har investeringsutgifter använts i stället för periodiserade kapitalkostnader. Det bör i detta sammanhang påpekas, som framgått tidigare, att Sveriges fou-kostnader för 1969 var speciellt låga. Stagnationen under perioden 1967-69, orsakad till största delen av minskade försvarsbeställdärefter i en kraftig ökning, ca 20 % i fasta priser, fram ningar, förbyttes till 1971. Vidare bör uppmärksammas att då uppgifterna för Sverige här bygger på 0ECD:s klassificeringar kan vissa avvikelser från tidigare presenterade data förekomma. Statistik för Danmark och Finland finns först fr. o. m. 1967. För Danmark är det senast redovisade året 1970, för övriga länder 1969. Tyvärr är statistiken för 1971 ännu inte helt färdig utan beräknas föreligga komplett under första halvåret 1974. Vissa preliminära data för 1971 har dock kunnat inarbetas i denna bilaga. Första redovisade året avser för Sverige, Nederländerna, Västtyskland, UK och USA 1964, för de övriga länderna 1963.

Industriell och . . . lll forsknings-

Tabell l.l Totala fou-kostnader 1971 ivissa länder, miljoner USA $

5 000-2 000 2 000-l 000 1 000-500 500-100

Frankrike Kanada Sverige Norge Nederländerna Finland Västty skland Danmark J apan Storb ritan nien

Anm: USA:s totala fou-kostnad uppgick till $ 27 527 milj. år 1971.

1.3 Den totala fou-verksamheten

Länderjämförelser i absoluta tal har ett begränsat värde men för att få ett visas i tabell l.l en klassificering av skilda begrepp om storleksordningen länders totala fou-kostnader i milj. år 1971. Sätts de totala fou-kostnaderna i relation till BNP erhåller man en indikation resurserna som anslås till på hur stor andel av de nationella fou-verksamhet. Detta mått får endast ses som allmänt storleksorienteav fou-satsningarna mellan olika länder hänsyn rande, då vid jämförelser måste tas till skillnader i ekonomiernas struktur. Av tabell 1.2 framgår att de länder som har den största fou-kostnaden mest. Undantaget är dels enligt tabell l.l också relativt BNP spenderar Nederländerna med dryga 2 % och dels Japan med det relativt låga ca 1,5 %. av totala fou-kostnader 1963/64-69, mätt i löpande Sveriges tillväxt priser, låg liksom för USA och Storbritannien på ett årligt genomsnitt 8-3 Västtyskland, Frankrike och mellan %. I Japan, Kanada, Norge, var emellertid tillväxten kraftigare, i intervallet 20-12 % Nederländerna årligt genomsnitt.

Tabell 1.2 Totala fou-kostnader i procent av BNP i genomsnitt under perioden 1963/64 - 1969 i vissa länder.

3,3-2,1% 2,0-l,6% 1,5- 1,1% 1,0-0,5%

USA l-“runkrikca Japan Norge b Danmarkc Storbritann. Västtyskland Kanada Nederländ. Sverige Finlandd

a 1967: 2,14 %. b 1963: 1,40 %. ° Avser endast 1967. d Avser endast 1967 och 1969.

1.4 Industriell fou-verksamhet

1.4.1 Omfattning och utveckling

Föremålet för denna undersökning är huvudsakligen den del av total fou i industrin. I tabell 1.3 kan industrins betydelse för som genomförts lands fou-verksamhet avläsas, vad avser dels genomföranderespektive andelen och dels den egna kostnadstäckningen.

112 Industriel/forsknings- och. . .

Tabell 1.3 Industrins andel av total fou i olika länder. Genomförande i% industrins kostnadsav total fou täckning i % av total fou 1963/64 1967 1969 1971 1963/64 1967 1969

3 Avser 1970.

Av tabell 1.3 framgår att de flesta länders fou-arbete huvudsakligen genomförts i industrin. Undantag utgör framför allt Kanada med knappt 40 % industrigenomförande, men även Norge med omkring 50 %. När det gäller finansiering är förhållandena mer skiftande. Den svenska industrin täckte knappt 60 % av totala fou-kostnaderna i landet. Här kan även noteras en stark uppgång från 1963/64 (47 %) till 1971 (56 %). Nederländerna och Västtyskland har i stort sett haft samma kostnadstäckningsförhållande som Sverige, medan såväl Kanada som USA legat under 40 %. Industrisektorn har i alla länder genomfört mer fou än den finansierat med egna medel. Sverige ligger liksom flera länder vid ca 20 % större genomförande än kostnadstäckande. har finansierat Japans industri så gott som allt den genomfört medan USA:s industri genomfört nästan 2 ggr mer än den själv kostnadstäckt. I tabell 1.4 kan ungefärlig tillväxt av tillverkningsindustrins genomförda fou mellan 1963/64 och 1971 i genomsnittlig procentuell ökning per

år avläsas (fasta priser och nationell valuta används).

Tillväxten av tillverkningsindustrins fou visar för del en Sveriges tämligen hög takt mellan 1963-1967 (7 %) medan det 1967-1969 inträffade en real minskning med ca 3 % för vartdera året. Ökningen per år under perioden 1969-71 blev betydande l BNP prisindex har an- (av storleksordningen 15 %). vänts som deflator. Även Motsvarande utveckling ägde rum i Storbritannien under perioden om denna fastprisberäk- 1963-1969 men där fortsatte nedgången till 1971. I Frankrike inträffade ning inte är helt korrekt en stagnation i tillväxten 1967-1969, men där var tillväxten mycket med tanke på fou-kostnastark under den första Generellt dernas sammansättning, perioden. kan ur tabell 1.4 utläsas att torde den ge ett betydligt fou-tillväxten i tillverkningsindustrin var stark under 1963-1967 med en bättre underlag förjämdämpning av ökningstakten under 1967-1969, åtföljt av en ökning förelse av tillväxttakter mellan länder än en redo- 1969-71. Japan och USA utgjorde då deras tillväxt undantag var högst visning i löpande priser. 1967-69.

Industriell forsknings- och . . . 113

1963-1971 Tabell 1.4 Tillväxt per år i % av genomförd fou i tillverkningsindustrin i vissa länder.

1963-67 1967-69 1969-71

7 -3 Sverige - 21 a Danmark - 15 Finland Frankrike 20 0 11 24 Japan Kanada 1 l 4 - 4 Nederländerna 12 10 Norge 16 10 Västtyskland Storbritannien 8 -5 USA 3 5

Medianvärdc ll 5

a Avser 1967-1970. b Avser 1959-1970.

1.4.2 Täckning av fou-kostnaderna

70- Svensk industri har trendmässigt ökat den egna kostnadstäckningen;

76-8lø85 % (1964, 1967, 1969 och 1971). Såväl USA som Storbritan-

nien och Frankrike visar enligt tabell 1.5 relativt låg egen kostnadstäck-

vilket de offentliga beställningarnas betydelse. Flygningsgrad, avspeglar % av fou-kostnaderna i induindustrin svarade i dessa länder för 20-40

strin. de av industrin finansierade täcktes Kostnader för fou utöver medel men även av andra nationella bidragshuvudsakligen med statliga

givare och utländska medel.

1.4.3 Fou-intensitet

land 1967 och den andra I diagram 1.1 avser den första stapeln för varje självfinansierade delen 1969. Den streckade delen anger den av företagen av den totalt utförda fou-verksamheten. Diagrammet bygger på sifferoch ekonomiska statistik. uppgifter från OECD:s forskningsstatistik högt vilket till Siffrorna för Schweiz och Nederländerna ligger mycket del förklaras med att forskningsintensiv industri (läkemedels-, stor

Tabell 1.5 Egen kostnadstäckning i procent av i industrin utförd fou-verksamhet 3 1967 (92 %) och 1969 1963/64-1971. (88 %). Uppgifter för 1971 saknas. ”50% 50-70% 70-90% 90% b lnkl. medel från andra

företag. Uppgifter för 197 USAd Storbritannienc Finlanda Japan saknas. Frankrike Norge Nederländerna C lnkl. medel från andra Sverige Danmark företag och fonder. Kanada d Andel som ej täcks av Västtyskland den offentliga sektorn.

114 Industriellforsknings- och. . .

Tefal FoU .

indUürin

Av foretoqen sjalvfinonnierod FoU

nderna Staterna

Storbritannien

gskland

ke

Nederlö Förenta

Fronkrr

Öster-rike

VösH

Diagram 1.1 Drifts- och kapitalkostnader för fou i tillvcrkningsindustrin i procent av förädlingsvärde 1967 och 1969. _

(källa: lVA:s årsrapport l972)_.

kemisk-, elektrisk-, instrument- m. m.) och multinationella har en företag stark ställning i dessa länder. Tillverkningsindustrins andel av BNP har för de flesta länder legat kring 30 % och är högst i Västtyskland med ca 40 %. Av diagram 1.1 framgår att svensk industris fou-andel av produktionsvärdet i industrin 1969 var drygt 3 % vilket är högre än medianvärdet för de här redovisade länderna. Fou-intensiteten mätt på detta sätt är således ca 2 ggr större än de totala fou-kostnadernas andel av BNP. Den stora skillnaden förklaras av att industrin är mer fou-intensiv än tjänstesektorn och att den senare är förhållandevis stor i Sverige. Ett annat intensitetsmått erhålls genom att relatera fou-kostnaderna till vanliga investeringar. Man får då en indikation på hur satsningarna på att förbättra industrins fördelar produktionskapacitet sig på immateriell kapitalbildning i form av fou och fysiskt Kvoten mellan realkapital. fou-investeringar och real-kapitalinvesteringar (brutto) för industrin totalt uppgick 1969 för USA till ca 80 % och för Storbritannien till drygt 30 %. Sverige hade samma år en kvot på ca 20 %. För Frankrike, Japan, Kanada och Nederländerna var siffran ca 15 % medan Norge och Finland låg något lägre. Dessa intensitetsmått är givetvis osäkra men en viss tendens kan utläsas. De länder där andelen offentlig kostnadstäckning av fou är störst - USA och Storbritannien - har en markant högre intensitet än övriga studerade länder. Åtminstone för USA kan dock det faktum att offentliga beställningar vanligtvis medför en relativt hög andel immateriella investeringar inte förklara hela skillnaden.

Industrielljbrsknings- och. . . 115

2 fou-verksamhet och

Exempel på industriell

fou-politik i vissa länder

fou-inrikt- För att ge en bild av vissa länders fou-situation, fou-politik, nedan några av de mest fou-intensiva (mätt med ning m. m., presenteras fou-kostnadernas andel av BNP) länderna var för sig. Det inhämtade materialet har varit av varierande struktur och kvalitet varför ej varit möjlig att göra. Någon någon enhetlig disposition fullständig bild av fou-situationen i respektive land ger inte materielet utan det får ses som en exempelsamling. Förhoppningsvis kan det dock till den redovisade som det utgöra ett komplement statistiken, samtidigt kan ge perspektiv på den svenska fou-situationen. fou-verksamhet och fou-politik kommer i det Exempel på industriell Storbritannien och USA. följande att ges för Frankrike, Japan, Kanada, skull en motsvarande beskrivning för För jämförbarhetens ges också Sverige, trots att många av de redovisade uppgifterna finns på andra håll i denna rapport.

2.1 Frankrike

De totala fou-satsningarna i Frankrike har under 1960-talet legat kring 2 % av BNP. Målsättningen i den senaste femårsplanen är 2,5 % år 1975. Under 1971 och 1972 har betydande höjningar skett av den statliga Satsningarna på militär fou har varit satsningen på civil fou-verksamhet. konstant. En del förändringar har skett i Frankrikes fou-politik. Fr. o. m. 1971 sker de statliga fou-satsningarna till uppställda program med specificerade och inte som tidigare till organisationer. De tre huvudmålsättningar industriell och målen 1971--1975 har angivits till ny kunskap, utveckling främst medicin, bostäder, livsmedelsindustrin och livskvalitet (avser för miljövårdsutrustning). Vidare strävar man efter tillverkningsindustrier att öka samarbetet mellan universitet och industri. Den statliga fou-politiken för industriell utveckling går ut på att hålla en konstant fou-nivå för de stora programmen (atomenergi, rymd) för att kunna satsa i ökad omfattning på prioriterade industriella därigenom sektorer såsom elektronik, mekanik, kemi och livsmedelsindustrin. Denna politik har börjat genomföras inom elektronikindustrin med en statlig inom industrin, som själv satsning 1973 på 85 Mkr till utvecklingsprojekt måste satsa minst 40 % av projektkostnaden.

116 Industrifellforsknings- och. . .

För att stimulera fou-verksamheten har vissa skatteförändringar skett. 1965 sänktes beskattningen vid försäljning av patent, licenser 0. d. från 50 % till 10 %. Köp och försäljning av patent, licenser o. d. är 10-15 ggr större än i Sverige. 1970 var utgifterna ca l 300 Mkr och intäkterna ca 780 Mkr. 1967 infördes en Organisationsform - ”Groupement dlntérét Eco- - som ett nomique utgör mellanting mellan företag och förening. Denna form anses gynnsam för företag, som önskar samarbeta om ett utvecklingsprojekt. Betydande strukturförändringar har i början av 1970-talet skett i industrin. Koncentrationen till större företagsenheter har ökat. Hur dessa förändringar kommer att påverka fou-aktiviteterna är ännu för tidigt att säga. 1969 utfördes 57 % av den industriella fou-verksamheten vid företag om 5 000 eller fler anställda. Exempel på några stora fou-projekt är gasturbindrivna ”turbotåget svävtåget Aérotrain, spårtaxisystemet ARAMIS med vagnskoppling, utveckling av el-bilar, utveckling av naturgastankers, utveckling av snabba reaktorer, syrgasblekning av pappersmassa, protein ur olja. Internationellt fou-samarbete är ovanligt, bortsett från multinationella företag. Samarbete finns dock inom flygindustrin t. ex. Concorde, inom datatekniken t. ex. Compagnie Internationel pour Plnformatique (C.1.I.) - - Siemens, inom bilindustrin t. ex. Renault Peugot w Volvo för utveckling av en miljövänlig bilmotor. I och med att fransk industri blir mer internationellt inriktad kan en ökning av internationell fou-samverkan väntas.

2.2 Japan

Målsättningen för 1970 var att fou-kostnaderna skulle utgöra 2,5 % av BNP. Trots de kraftiga satsningarna på fou, genomsnittlig tillväxt per år med ca 20 % i löpande priser, kunde detta mål ej realiseras. Fördelningen av fou-kostnaderna i relation till företagsstorlek visar att 19 % av utförd fou i industrin bedrivs vid företag om l 000 eller färre anställda och 46 % om 10 000 eller fler anställda. Kostnaderna för den i industrin utförda fou-verksamheten täcks så gott som uteslutande med egna medel men speciella avskrivningsregler gäller för fou-kostnader. Speciella Skatteregler tillkom 1967 och har i korthet följande innebörd: 1. Företag som ökar sina fou-kostnader från ett år till nästa, får förutom att alla fou-kostnader är avdragsgilla vid taxering - ett extra avdrag på 25 % av ökningen om denna är mindre än 12 %. Om ökningen är större än 12 % får dessutom 50 % dras av från den del av ökningen som överstiger 12 %. 2. Speciella avskrivningsmetoder tillämpas för ny teknik som installeras. 3. För japanska företag som exporterar sin teknik utomlands, får 70 % dras av från intäkterna av försäljningen. 4. Skattebefrielse, med högsta gräns, utgår för bidrag till organisatio-

Industriell forsknings- och . . . 117

ner som sysslar med fou-arbete. Som nämnts ovan är den statliga finansieringen avi industrin utförd Detta kan förklaras av att försvarsutgifterna iJapan är fou mycket liten. mycket ringa, under 1 % av BNP. Inom större och för Japan viktiga områden har dock staten gått in med direkta subventioner. är datorindustrin med rena Exempel på detta subventioner till tillverkarna på 80 Mkr 1972. Det finns även statliga det s. k. pattern restorprojekt såsom utvecklandet av superdatorn, cognition-projektet m. fl. Projekten leds av statliga organ och privat industri får deltaga med bestämda forskningsuppdrag och med personal för att lärdomarna från projekten skall komma företagen till godo. utländska som önskar etablera sig i Japan i stor Eftersom företag till s. k. joint-ventures, kan man säga att utsträckning är tvingade internationell samverkan är viktig för Japan. direkt köpt utländsk teknik i stället för Japan har i stor utsträckning att låta utländska etablera sig i landet. Mellan 1950 och 1970 företag licenser. Enbart 1970 betalades 2440 Mkr i köptes således 13000 medan inkomsterna på licenser endast var ca 320 Mkr licensavgifter har nått ifatt framför allt den samma år. Man genom dessa köp Fortfarande finns dock fler amerikanska tekniska nivån på vissa områden. där man ännu inte köpt ifatt, t. ex. social teknik, medicinsk områden, teknik, flygteknologi etc.

2.3 Kanada

Kanada är ett av de få industriländer där mindre än 50 % av den totala fou-satsningen utföres i industrin (Sverige 66 %, 1969). Denna situation har av Kanadas näringsliv upplevts som mycket otillfredsställande. vid National Research Council (NRC), som Forskningsverksamhet svarar för den största andelen av Kanadas statliga fou-satsning (18% har med åren blivit alltmer grundforskningsinriktad och av liten 1972/73) relevans för den industriella fou-verksamheten. överväganden pågår om genomgripande omorganisationer av NRC:s verksamhet. En annan orsak till den relativt låga fou-verksamheten inom kanadensisk industri har ofta hävdats, nämligen att industrin i Kanada i hög intressen, främst engelska och amerikanska. grad ägs av utländska i detta argument har dock inte kunnat fastställas. Riktigheten har den kanadensiska regeringen sökt finna Sedan början av 1960-talet direkta att industriell forskning och ökad industriell vägar främja produktivitet. Nedan beskrivs i korthet de fyra program som primärt avser stöd till industriell fou: _ l. The Defense Industrial Research Program (DIR) avser att öka försvarsindustrins Staten betalar 50 % av kostnaderna för fou-kompetens. godkända fou-projekt (1972: can $ 4,5 milj.). 2. The Industrial Research and Development Incentives Act (IRDIA), som innebär att staten kan ge kontantbidrag eller skattekredit på 25 % av kapitalinvesteringar för fou samt 25 % av ökningen av löpande fou-k0st-

118 Industriel/forsknings- och ›. . .

nader över genomsnittet för sådana utgifter de föregående fem åren (1972: can $3l milj.). 3. The Industrial Research Assistance Program (IRAP) ger bidrag med 50% främst för forskarlöner för mera renodlade forskningsprojekt i industrin (1972: can $ 8.4 milj.). 4. Program for the Advancement of Industrial (PAIT) Technology bidrar med 50% av utvecklingen av nya och förbättrade produkter. Bidragen täcker förutom ren fou också produktutveckling och produktionsberedning (1972: can $ 25.1 milj.). Dessa statliga stödprogram för kommersiellt orienterad industriell fou torde vara större, relativt sett, än något annat lands motsvarande satsning. Programmen ledde till att etablerandet av nya industriella laboratorier ökade snabbt och nådde en kulmen 1965. Tillväxten av industriell fou fortsatte fram till 1968, varefter en stagnation inträdde. 1970/71 kunde man notera att större väletablerade särskilt företag, inom den kemiska industrin, skar ner sin fou-verksamhet kraftigt. Orsaken torde vara en kombination av lågkonjunktur och det faktum att ovan nämnda IRDIA program är tillväxtmotiverande. Företag som således uppnår en optimal storlek på fou-verksamheten förlorar efter fem år de statliga IRDIAbidragen.

2.4 Storbritannien

Forskningen i Storbritannien har allt sedan andra världskriget åtnjutit en generös skattebehandling och har bl. a. av ovan nämnda anledning legat internationellt långt framme. Nyttiggörandet av resultaten har emellertid ansetts vara otillfredsställande. I mitten av 1960-talet sattes därför kraftigt ökade statliga stödåtgärder in på att stimulera nyttiggörandet av framkomna inom forskningsresultat industrin. Bl. a. tillskapades ett särskilt teknologiministerium, vilket nu uppgått i handels- och industridepartementet. Statsbidrag i form av s. k. launching aid (starthjälp) utgår, i regel med 50 % av utvecklingskostnaderna, för större utvecklingsprojekt. Primära förutsättningen för statsbidrag är att projektet har utsikter att bli ekonomiskt lönsamt, men även sysselsättningsaspekter och andra faktorer kan ha betydelse. De ekonomiska svårigheterna och den låga tillväxttakten i Storbritannien har starkt påverkat de fou-intensiva Dessutom har i stor företagen. utsträckning fou-intensiva industrier fusionerats, varvid rationaliseringsvinster i företagens fou-organisation medfört en minskning av totalt insatta fou-resurser. Under mitten av 1960-talet inträffade en relativt omfattande braindrain” till USA. Någon motsvarande forskarflykt förekommer inte längre. Tillgången på personal för fou-arbete är mycket För god. närvarande finns en avsevärd överproduktion av forskare på många områden. Fou-arbetet i Storbritannien är i stor inriktat utsträckning på förbättring av existerande teknik. Inom exempelvis dataindustrin har

lndusrriellforsknings- och . . . 119

nästa generations ICL-datorer. Verksamman i stort sett färdigutvecklat heten domineras nu av systemutveckling. Även i fråga om Concordeprohar det hävdats att man huvudsakligen arbetar med förbättringar jektet av redan etablerad teknik. i fråga om den totala fou-satsningen kan inte Några större förändringar förutses. Däremot torde, som ovan framhållits, en ökad inriktning på och utvecklingsarbete vara att vänta från den tillämpad forskning sida. Problemet har ej varit idé- och resursbrist utan offentliga sektorns med kommersiellt utnyttjande av idéerna. snarare svårigheter Den brittiska och importen av patent, licenser o. d. är exporten och fördubblades 1965-1970. De totala intäkterna 1970 omfattande till .C 110 och de totala kostnaderna till .C 100 milj. uppgick milj. till USA och EG-länderna, ca 27 % vartdera. Exporten går huvudsakligen Importen kommer till största delen från USA, ca 75 %. Internationellt fou-samarbete förekommer i rätt stor utsträckning inom den brittiska industrin, i synnerhet i samband med specifika större

projekt såsom Concorde, attackflygplansutveckling (Multi-Role-Combat- Aircraft), flygbussen A 300B osv.

2.5 USA

av den totala fou-satsningen i Den under tidigare år snabba ökningen USA började avta ungefär 1967. Detta orsakades främst av nedskärningar och försvarsforskningen. I fast i den federala satsningen på rymdhar den totala fou-satsningen gått något tillbaka sedan penningvärde varit i stort oförändrade. Fou-kost- 1969, medan industrins egna utgifter nadernas andel av BNP har minskat från ca 3 % 1967 till ca 2,6 % 1971. Under 1971-1972 började man i USA se mycket allvarligt på den minskade fou och befarade att detta skulle kunna satsningen på teknisk få betänkliga konsekvenser för USA:s export. För att den nedåtgående trenden har ett antal stödåtgärder bryta har stöd till tekniskt inriktad fou i föreslagits. För budgetåret 1972/73 den civila sektorn ökats med $ 400 milj. Dessa medel skall huvudsakligen tillföras energiområdet och utveckling av s. k. katatransportindustrin,

strofteknik mot jordbävningseffekter). Man har också i

(t. ex. skydd National Science Foundation och provnings- och standarforskningsrådet National Bureau of Standards regi startat experimendiseringsinstitutets Dessa program omfattar tella program med en budget på $ 40 milj. mellan industri, universiteten och de federala fou-samarbetsprojekt samt federala kostnadsbidrag till industrins branschforsklaboratorierna Bland övriga föreslagna åtgärder märks att federalt ägda patenter ning. skall göras tillgängliga för industrin. En prognos över fou-situationen 1973 tyder på en real ökning av totala 1973 med 1972 med ca 4%. Den federala fou-kostnaderna jämfört kostnadstäckningen beräknas i samma prognos till 54 %, industrins egen vidare att kostnadstäckning till 41 % och övriga till 5 %. Man beräknar 1973 kommer att utföra 69 % av total fou, vilket motsvarar industrin 1969 års andel.

120 IndusrrieI/forsknings- och . . .

Vare sig det beror på nämnda fou-befrämjande åtgärder eller ej kan tecken förmärkas på att USA:s och forsknings- utvecklingsintensiva industri åter börjar öka sin aktivitet inom detta område. Exempel på detta är bl. a. att beläggningen vid s. k. industriella forskningsparker kring universiteten Stanford och MIT har börjat öka. Det federala för innebär budgetförslaget 1973/74 en expansion av fou-verksamheten i löpande priser med endast 1,8% med jämfört 1972/73 eller dollar. 17,4 miljarder För de väsentligaste ökningarna svarar följande områden: energi, cancer- och hjärtsjukdomar, transportområdet samt brottsbekämpning. Vidare framhålls att man önskar upprätthålla försvarsmaktens effektivitet och ett balanserat rymdprogram. Ökad uppmärksamhet har ägnats det internationella fou-samarbetet. De federala myndigheterna har uppmanats att, under utrikesdepartementets ledning, söka tillfällen till sådant samarbete. Andra nationer har inbjudits att deltaga i två större forskningsprogram, nämligen cancerforskning och undersökning av negativa hälsoeffekter av kemikalier, läkemedel och miljöföroreningar.

2.6 Sverige

För att stimulera industrins fou-verksamhet infördes 1971 särskilda regler för avdrag för vissa fou-kostnader. Dessa regler kompletterades 1973 med regler för ett särskilt extra fou-avdrag, som medges med 10 % av totala fou-kostnader plus 20 % av ökningen av dessa kostnader från föregående år. Fou-insatsernainom industrin är koncentrerade till de stora företagen. Åtta svenska företag utför omkring hälften av industrins fou, och femtio företag utför tre fjärdedelar av den. Ett framträdande drag iden statliga fou-politiken är numera att stimulera de mindre och medelstora företagens fou. 1972 fick Kungl. Majzt möjlighet att medge avdragsrätt för bidrag m. m. från ett företag till ett annat för verksamhet av väsentlig samhällsekonomisk betydelse, vilket gynnade av fou-samnya former arbete mellan staten och näringslivet eller mellan olika företag inom betydelsefulla sektorer. Denna möjlighet utvidgades 1973 bl. a. till att även gälla tillskott till utländska bolag. En omfattande fou-verksamhet förekommer inom statliga myndigheter och bolag inom t. ex. sektorerna försvar, energiförsörjning, kommunikationer, hälso- och sjukvård och miljövård. Statens direkta stöd till industriell fou fördelas dels genom den 1968 bildade styrelsen för teknisk utveckling (STU), som den övertog verksamhet som bedrevs av ett flertal äldre organ, dels genom olika forskningsråd. Därutöver görs stora insatser inom atom- och rymdforskningen. Medan insatserna inom atomsektorn har minskat sedan mitten av 1960-talet, har anslagen till övrig industriell fou ökat kraftigt. Anslagen till STU har sedan 1968 ökat med i genomsnitt 26 % per år och är för budgetåret 1973/74 ca 180 milj. kr. Bara en del av dessa medel fördelas

och . . . 121

Industriellforsknings-

dock till industrin. som under de senaste åren prioriterats i De tekniska fou-områden STU :s verksamhet är materialteknik, produktionsteknik, miljövårdstekoch informationsteknik. Till varvsindustrins fou utgår nik, socialteknik ett särskilt stöd via STU, ca 15 milj. kr. per år. av industriell fou bör nämnas svenska Bland övriga organ för främjande och norrlandsfonden. 1973 inrättades en särskild utvecklingsaktiebolaget fond, statens utvecklingsfond, med ett kapital på 30 milj. kr. som genom att tillhandahålla riskkapital på fördelaktiga villkor skall stödja framtagoch system. Fonden skall därigenom ning av nya produkter, processer från STU i de senare kapitalkrävande stadierna av komplettera stödet industriell produktförnyelse. för knappt 100 Sverige importerade under 1971 patent och licenser milj. kr. och exporterade samma år för ca 1 10 milj. kr. av industriell betydelse förekommer i Internationellt fou-samarbete bl. a. inom atom- och rymdområdet. För att gynna viss utsträckning fou-samarbete av industriellt värde inrättades 1973 en nordisk nordiskt och industriell utveckling. Den skall kunna lämna stöd fond för teknologi intresse för två eller tlera nordiska länder. till projekt av gemensamt Fondens kapital är i starten 10 milj. kr. men kan ökas efter hand som lämpliga projekt framkommer.

Industriell/brsknings- och. . .

3 Fou-verksamheten i vissa industribranscher

3.1 Inledning

Internationella jämförelser över total fou-verksamhet i industrisektorn har ett allmänorienterande värde. Aggregeringsnivån är dock för hög för att ge underlag för några mer specifika hypoteser om teknisk utveckling. Även om en nedbrytning på huvudbranschnivå inte heller är tillräcklig, ökar dock möjligheterna att göra meningsfulla jämförelser mellan länder och över tiden för att identifiera markanta trendbrott och avvikelser. l de följande branschbeskrivningarna redovisas de branscher som svarar för de största andelarna av industrins totala fou-kostnader i Sverige, dvs. elektroindustrin, ca 26 % 1971, transportmedelsindustrin (inkl. skeppsvarv), ca 21 % 1971, maskinindustrin, ca 16 % 1971, - kemisk industri

och läkemedelsindustri, ca 11 % 1971).

Samtliga dessa branscher har en fou-intensitet som över ligger genomsnittet för industrisektorn. Samma mönster gäller också för andra avancerade industriländer. De ovannämnda branscherna är internationellt sett de största i fou-sammanhang. Fou-intensiteten är hög och förnyelsen i branscherna går snabbt relativt sett, både vad avser produktutveckling och produktionsteknik. De är föremål för omfattande internationell handel. Tabell 3.1 över export- och importhandel visar branschernas stora utlandsberoende.

Tabell 3.1 Export- och importandelar samt andelar av industriproduktionen för vissa branscher för Sverige 1971.

Bransch lixportandcl (%) 1971 1971 Andel av lmportandel Export Import industriproduksaluvärde saluvärde + üonen 1 Siffrorna bygger på re- + Import 4 Export (%) 1971

dovisning efter huvudbranschtillhörighet. Av Elektro 44 statistiska skäl har järn-, stål- och metallverks- Transport 30 Maskin 50 industrin, ca 13 % 1971, Kemi och läkemedel 35 ej medtagits.

Industriellforsknings- och . . . 123

Innan branschgenomgången påbörjas bör några kommentarer göras till

det använda materialet. Det material som legat till grund för följande översikt är ”International of the resources devoted to & in 1963/64, 1967, 1969 and survey countries, National ac- 1971 (provisional findings) by OECD Member counts of OECD countries” 1950-1968 resp. 1960-1970 samt ”The of world 1970 vol. 1. Den redovisade perioden omfatgrowth industry, tar i huvudsak 1963/64-1969, men vissa data har kunnat redoperioden visas också för 1971. Även här är grundmaterialet inhämtat från respek-

tive nationell statistisk centralbyrå.

, Materialet är presenterat i löpande priser samt i nationell valuta där ej över fou-kostnadernas ökningstakt har dock en annat anges. I tabellerna deflatering gjorts med hjälp av prisindex för BNP (ett tillvägagångssätt som inte är allmänt men får betraktas som acceptabelt i brist vedertaget, prisindex för fou-kostnader). Vidare redovisas för de olika på ett speciellt vissa data över fou-manår, vilka ger en bild av den reala länderna utvecklingen. Det statistiska materialet på branschnivå är uppbyggt så att företagen efter en viss norm är klassificerade på huvudbranscher. För Sveriges del efter huvudsakliga verksamhet. Inom sker klassificeringen företagets denna huvudbransch redovisas sedan företagets totala fou-kostnader. medför i vissa fall att stora avvikelser kan förekomma Förfaringssättet mellan huvudbranschredovisning och faktisk branschtillhörighet (se resp. svenskt branschavsnitt). Det bör även observeras att branschklassificesig mellan OECD-länderna så att jämförbarheten ringen i viss mån skiljer nedsätts. för Danmark och Finland finns först fr. o. m. 1967. Det Uppgifter

först redovisade för Sverige, Västtyskland, UK och USA är

uppgiftsåret för övriga länder 1963. För Danmarks del är det sist redovisade 1964, för Neder-

året 1970, för övriga länder 1969, alternativt l97l._Uppgifter

länderna saknas för här behandlade branscher. Som framgår av kapitlet om det statistiska materialets användningsi huvudtexten och av kommentarerna till materialet i den möjligheter internationella översikten är fou-statistiken bristfällig, särskilt allmänna och om den jämförs för olika länder. om den bryts ned på branschnivå Vid användning av detta material är det därför viktigt att notera att små observerade skillnader i de olika storheterna helt kan bero på statistiska

fel.

3.2 Elektroindustrin

definition av elektroindustrin som här har använts är ”Other Den electrical and apparatus (1963/64), ”Electrical products” machinery och ”Electrical ”Electronic equipment & (1967) machinery plus components” (1969 och 1971) enligt OECD.

124 Industriellforsknings- och. . .

Tabell 3.2 Elektroindustrins fou-kostnader i procent av industrins totala foukostnader 1971.

Procent 11-15 16-20 21-25 26-30

Sverige x Danmarka Finlandb Frankrikeb Japan Kanada Norge Västtyskland Storbritanniena USA 3 Avser 1970. b Avser 1969.

3.2.1 Den allmänna

fou-utvecklingen

Elektroindustrin har för samtliga länder varit den mest fou-resurskrävande civila industrin. De ca 23 % av svensk industris fou-medel som användes inom elektroindustrin svarade mot genomsnittet för OECD-länderna. Det faktum att Japans och Kanadas procentuella andelar i elektroindustrin (25 %) är större än de andra stora fou-ländernas bör ses i samband med flygindustrins stora betydelse för såväl Frankrike, Storbritannien som USA. Därigenom dras ju i de sistnämnda länderna övriga branschers fou-andelar automatiskt ned.

3.2.2 Fou-kostnadernas ökningstakt

Den ungefärliga tillväxten genomsnittligt per år i procent av i elektroindustrin genomförd fou av tabell framgår 3.3 (fasta priser med BNP prisindex som deflator): Tillväxten av fou-kostnaderna har i Sverige skett under perioderna 1964-1967 och 1969-1971 medan en minskning inträffade 1967- 1969. Motsvarande utveckling återfinns endast i Kanada och Storbritannien.

Tabell 3.3 Fou-kostnadernas ökningstakt i elektroindustrin 1963/64-1971 i fasta priser.

Sverige Dan- Fin- Frank- Japan Kanada Norge mark land rike

1963/64-67 11 1967-69 -4 1969-71 10 a Avser 1969-70.

Industriell och . . .

SOU 1974: 14 forsknings-

andelar, 1969 i elektro- Tabel|3.4 Kostnadstäckande sektorer, procentuella

industrin.

Kostnadstäckande sektorer

Offentlig Annan Egen

86 11 w Sverige I - Danmark

Japan Kanada 69 19 »företag. Norge 77 17 b lnkl. medel från andra 90 10 Västtyskland företag och fonder.

Storbritannien 62h 33 ml C Inkl. annan kost-

54 I USA 46° nadstäckning.

har fou-kostnaderna expanderat kraftigast mellan I de flesta övriga länder mer än fou-kostnaderna totalt för 1967 och 1969, i många fall betydligt industrin under denna period.

3.2.3 Kostnadstäckning

kostnadstäckande sektorer för i elektroindustrin I tabell 3.4 redovisas genomförd fou 1969 (procent). har av egen kostnadstäckning varit Som framgår av tabellen graden över tiden har varierande mellan länderna. Några väsentliga förskjutningar för Den kostnadstäckningen i inte skett med undantag Sverige. egna har ökat från 61 % 1964 till 86 % 1969. Kostnadstäck- Sverige väsentligt sektorn har minskat från 37 % 1964 till ll % ningen från den offentliga detta en minskning med ca 40 milj. kr. eller 1969. I absoluta tal innebär I framför allt men även i nästan en halvering av 1964 års belopp. Japan är den egna kostnadstäckningen helt dominerande, 98 resp. Västtyskland kostnadstäckning återfinns i 90%. Låg egen respektive hög offentlig Frankrike, Storbritannien, USA och i viss mån även i Kanada. sektor såsom nationella fonder, andra ”Annan kostnadstäckande varit för Kanada och företag eller utlandet har av betydelse speciellt från andra företag för Kanada och från Frankrike, varav huvuddelen

utlandet för Frankrike.

3.2.4 Fou-intensiteten

i de olika länderna har företagits med En jämförelse av fou-intensiteten fou i relation dels till branschens två mått, nämligen elektroindustrins branschens förädlingsvärde. För att totala investeringar och dels till för resp. lands ekonomi har förädlingsbelysa elektroindustrins betydelse i relation till det totala förädlingsvärdet i tillverkningsvärdet ställts industrin. andel fou av bruttoinvesteringarna visar också hög Länder med hög Fou-intensiteten i svensk elektroindustri fou-andel av förädlingsvärdet. med de flesta övriga länder. har varit hög hela perioden, jämfört

126 Indusrrie/Iforsknings- och. . .

D

Tabell 3.5 Elektroindustrins fan-intensitet och andel av industrins totala förädlingsvärde, i procent.

Sverige Dan- Fin- Frank- Japan Kanadad Norge mark land rike

1963/64

1967 Foud/lnvcl 114,8 - 57,4 64,8 47,7 Fouel/Fel 11,9 4,9 5,4 9,2 5,6 Fel/Ft 7,3 6,5 4,2 5,43 1969

Anm: el = elektroindustrin, [nv = bruttoinvesteringar, l* = förädlingsvärde, t = tillverkningsindustrin. 3 Nämnaren inkl. även annan industri. Täljaren avser 1964, nämnaren 1963. C Avser nettoinvesteringar. Kanadas fou-intensitet m. a. p. investeringarna är övervärderat p. g. a. att nettoinvesteringar redovisats. _

3.3 Transportmedelsindustrin

Den definition av som transportmedelsindustrin här har använts är Aircraft plus Motor vehicles” plus Ships plus Other transport enligt OECD. Eftersom OECD-statistiken inte tillåter en finare uppdelning mer än för ett fåtal länder, har här valts att visa hela transportmedelsindustrin för att möjliggöra en länderjämförelse.

3.3.1 Den allmänna

fou-utvecklingen

I tabell 3.6 i procent anges en uppdelning i delbranscher, där så är möjligt, för att ge läsaren en uppfattning av storleksförhållandena för fou-kostnaderna 1971. Av Sveriges totala fou-resurser i industrin gick ca 19 % till transportmedelsindustrin. Från fou-synpunkt har denna industri varierat kraftigt. Andelarna har sjunkit successivt från 26 % 1964 och 20 % 1967 till 14 % 1969 för att således öka igen till 1971. Länder med stor flygindustri har här de största andelarna. Dessa länder har också stora bilindustrier som påverkar fou-andelarna, t. ex. Västtyskland. Noteras bör att Japan ligger relativt lågt trots sin bilindustri, vilken erhöll ca 10,4 % mot Västtysklands 14,1 %.

Industriell forsknings- och . . .

Tabell 3.6 Transportmedelsindustrins andelar i procent av totala fou-kostnadernai industrin 1971.

Fin- Frank- Kanada Norgea Väst- Sverige Dan- Japan marka landb rikeb tyskland

_ 10,4 Flygind 14,1

Bilind FIOA -

Skcppsind 1,4

E

Övrig -)17,6 2,3 transpind.

Summa % av industrins totala fou 19,0 12,7

a Avser 1970. b Avser 1969.

3.3.2 Fou-kostnadern_as ökningstakt

tillväxttakten per år i procent av Den ungefärliga genomsnittligt fou 1963/64-1971 framgår av transportmedelsindustrins genomförda tabell 3.7 (fasta priser med BNP prisindex som deflator). fou-kostnaderna i transportmedelsindustrin i Sverige till- Realt gick baka mellan 1967 och 1969. Även ijämförelse med hela svenska industrins fou-utveckling var denna branschs tillbakagång anmärkningsvärt

stor. Branschen ökade sedan starkt fram till 1971. om så starka fluktuationer i transportmedelsindu- Sverige är ensamt strins fou-kostnader. Vissa länder har ökat sina fou-kostnader avsevärt,

t. ex. Norge, Japan och Västtyskland. Några har dock haft en svag minskoch Storbritannien. ning såsom USA, Frankrike

3.3.3 Kostnadstäckning

I tabell 3.8 redovisas kostnadstäckande sektorer för i transportmedels-

industrin genomförd fou 1969 (procent).

Tabell 3.7 Fou-kostnadernas ökningstakt i transportmedelsindustrin 1963/64 l97l i fasta priser.

Dan- Fin- Frank- Japan Kanada Norge Sverige mark land rike

*2 - 25 1963/64457 1967-69 -18 -11 -10 42 - - 1969-71

3 Avser 1967-70. b Avser 1969-70.

128 Industriell och. . .

forsknings-

Tabell 3.8 Kostnadstäckande sektorer i procentuella andelar, 1969 i transportmedelsindustrin.

företag. b lnkl. medel från andra Norge 63 14 N företag och fonder. Västtyskland 32 C Inkl. annan kost- Storbritannien 67 USA 66 I nadstäckning.

Svensk industri erhöll således ca 50 % av fou-kostnaderna från den offentliga sektorn 1969, vilket procentuellt är mer än övriga länder om de stora flygindustriländerna undantages. Det framgår indirekt av tabell 3.8 att det är flygindustrin som erhåller merparten av de offentliga medlen. I länder utan sådan betydande industri finansieras fou huvudsakligen med egna medel (t. ex. Japan), i vissa fall kompletterade med medel från utlandet (t. ex. Finland) eller från andra företag (t. ex. Norge).

3.3.4 Fou-intensiteten

I tabell 3.9 redovisas mått på fou-intensiteten i respektive land. Här har ställts fou-kostnaderna i transportmedelsindustrin i relation till dels bruttoinvesteringarna i denna bransch, dels till förädlingsvärdet. För att visa transportmedelsindustrins betydelse i respektive lands ekonomi har dess förädlingsvärde ställts i relation till totala förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin. Länder med höga fou-kostnader i förhållande till totala investeringar uppvisar också höga fou-kostnadsandelar av det totala förädlingsvärdet. Ur tabell 3.9 kan för 1969 utläsas stora skillnader i fou-intensitet mellan de stora flygindustrinationerna Frankrike och USA (uppgifter för Storbritannien saknas) och de övriga. Flygindustrin är mycket fouintensiv medan varvsindustrin kräver små fou-insatser vilket förklarar exempelvis Norges särställning. Den svenska fou-intensiteten i transportmedelsindustrin är jämförbar med Japans. Ca 10 % av Sveriges fou-kostnader i denna industri går till skeppsvarvsindustrin. Resten fördelar sig på flyg- och bilindustri. Anmärkningsvärd är Kanadas låga fou-intensitet, där ca 85 % av fou-kostnadema går till flygindustrin. Det är troligt att civilflygindustrin kräver mindre fou-insatser än militärflygindustrin. Sveriges fou-intensitet var i paritet med Frankrikes och vida 1963/64 större än Japans. Även 1967 hade Sverige en förhållandevis fou-intensiv

transportmedelsindustri, visserligen betydligt mindre än Frankrikes men

Industriell forsknings- och . . .

fou-intensitet och andel av industrins totala Tabell 3.9 Transportmedelsindustrins förädlingsvärde, i procent.

Dan- Fin- Frank- Japan Kanadad Norge Sverige mark land rike

1963/64 42,9b 39,70 9,4

FouUp/invup 0,5

s,0b 2,7

Hou /Fup

9,2 10,8

Ftrp/Ft

1967 40,0 23,10 14,2

Fouup/lnvtrp

6,9 2,2 0,9

Foutr /Fnp

11,4 13,7

rup/igup

10,0

1969 16,6 33,1° 12,9

FouUp/lnvup

3,9 3,7 2,3 0,9

Foutrp/Ftrp

10,6 9,2 12,1 12,5

Ftrp/Ft

lnv = bruttoinvesteringar, F = förädlings- Anm: trp = transportmedelsindustrin, värde, t = tillverkningsindustri. 3 Täljaren inkl. även annan industri. b Täljarens värde avser 1964, nämnarens 1963. C Avser nettoinvesteringar. d Kvoten för Kanada m. a. p. investeringar är ej jämförbar med de övriga, eftersom investeringarna har angivits netto.

försvarsbeställningarna till flygindustrin större än Japans. De minskade under 1967-1969 har haft stor genomslagskraft på intensiperioden teten.

3.4 Maskinindustrin

Den definition av maskinindustrin som här har använts är Machinery

(exkluding electricaD” enl. OECD.

Tabell 3.10 Maskinindustrins fou-kostnader i procent av industrins totala foukostnader 1971.

6% 7-9% 10-14% 15-2070

x Sverige Danmark?? Finlandb x Frankrike Japan Kanada Norge* Västtyskland Storbritanniena USA 3 Avser 1970. b Avser 1969.

130 Indusrriel/_forsknings- och. . .

Tabell 3.11 Fou-kostnadernas ökningstakt i maskinindustrin 1963/64-1971 ifasta priser.

Sverige Dan- Fin- l-rank- Japan Kanada Väst- Norge mark land rike tyskland 1963/64-67 13 27 3 1967-69 3 5 -18 1969-71 4 42 3 Avser 1969-70.

3.4.1 Den allmänna

fou-utvecklingen

Maskinindustrins andel av totala fou-kostnaderna i industrin har som framgår av tabell 3.10 varit större i Danmark än i övriga länder. Värdena för Sverige ligger något över genomsnittet, även om en minskning inträffat sedan 1969. I Västtyskland har fou-kostnaderna i maskinindustrin märkbart sänkts relativt till industrins totala fou-kostnader. 1963 maskinutgjorde industrins andel 15 % medan andelen 1969 endast var 8 %. För 1971 noterades dock en liten uppgång till 10 %.

3.4.2 Fou-kostnadernas ökningstakt Den ungefärliga tillväxten genomsnittligt per år i procent av maskinindustrins genomförda fou 1963/64-1971 framgår av tabell 3.11 (fasta priser med BNP prisindex som deflator): Sveriges tillväxttakt var hög under 1964-1967 med 13 % men betydligt lägre under de därpå följande fyra åren. Jämföres den totala fou-tillväxten i industrin med fou-tillväxten i maskinindustrin visar det sig att den senare i regel har varit mycket starkare under de tre perioderna 1964-1967, 1967-1969 och 1969-1971. länder med undan- Samtliga tag för USA, Västtyskland och Storbritannien har successivt ökat sina fou-kostnader i maskinindustrin. Notabelt är den kraftiga ökningen 1969-1971 i Norge och Västtyskland.

Kostnadstäckning

I tabell 3.12 redovisas kostnadstäckande sektorer för genomförd fou i maskinindustrin 1969 (procent): För samtliga länder, med undantag för Västtyskland, gäller att den egna kostnadstäckningen är procentuellt större inom maskin-fou än för industrins totalt utförda fou. I Sverige har den egna kostnadstäckningen ökat från 93 % (1964) till 98 % (1969). För Västtysklands del har den stigit från 59 % (1967) till 78% (1969) medan den sjunkit i Norge från 83% (1967) till 69% (1969). Som framgår av tabellen har medel från den offentliga sektorn till i maskinindustrin genomförd fou varit högst varierande mellan länderna.

Industriell forsknings- och . . . 131

Tabell 3.12 Kostnadstäckande sektorer, procentuella andelar, 1969 i maskinindustrin.

Egen Offentlig Annan

98 1 ›- Sverige Danmark Finland 95 1 69a 28 Frankrike a Inkl. bidrag från 2

h-NNOAV-w-hl

Japan 97 företag. 5 »- Kanada 81 b lnkl. bidrag från andra Norge 69 företag och nationella Västtyskland 78 fonder. Storbritannien 84h C Inkl. annan kostnads- USA 78° täckning.

har erhållit 5 % eller mindre medan Sverige, Finland, Japan och Kanada de övriga länderna erhållit 15-28 %. från andra företag, nationella fonder och utlandet Kostnadstäckning andel. Av den höga siffran för svarar som synes för en mindre procentuell Kanada (14 %) var 2/3 bidrag från utlandet.

3.4.4 Fou-intensiteten

av fou-kostnaderna mellan olika länder, är Av intresse, vid en jämförelse i relation dels till branschens totala investeringar och att sätta maskjn-fou branschens För att belysa maskinindustrins dels till förädlingsvärde.

Tabell 3.13 Maskinindustrins fou-intensitet och andel av industrins totala förädlingsvärde i procent.

Dan- Fin- Frank- Japan Kanada Norge Sverige mark land rike

1963/64 l24,0° Foum/lnvn,

Eoum/lrm

im/Ft 1967 Foum/lnvm 1oum/l7m im/n 1969 6 14,6 Foum/lnvm 1 2,2 Foum/l-m 9 11,8 Fm/F,

Anm. m = maskinindustrin, lnv = bruttoinvesteringar, 1* = förädlingsvärde, t =

tillvcrkningsindustrin. 3 Von-kostnaderna inkluderar även annan industri. b Nämnaren inkluderar även annan industri (ca 2-3 % för stor). C Täljaren avser 1964, nämnaren 1963. d Avser nettoinvesteringar.

132 lndustriellforsknings- och. . .

SOU 1974: 14

betydelse för resp. lands ekonomi har förädlingsvärdet ställts i relation till det totala förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin.

[Tou-intensiteten i maskinindustrin har som framgår av tabell 3.13 näst USA varit högst i Sverige, därefter kommer Norge. Länder med hög andel fou av bruttoinvesteringarna visar också hög andel av förädlingsvärdet. Kanada skiljer sig från nämnda mönster och har låg intensitet mätt i relation till förädlingsvärdet men hög sådan mätt irelation till investe-

ringarna (vilket torde kunna förklaras av att investeringarna räknats netto).

3.5 Kemisk industri och läkemedelsindustri

Den definition av kemisk industri och läkemedelsindustri som här har använts är ”Chemicals plus Drugs enligt OECD.

3.5.1 Den allmänna

ton-utvecklingen

Av tabell 3.14 framgår skilda länders fou-kostnader i kemisk industri och läkemedelsindustri (kl-industrin) i procent av industrins totala fou-kostnader 1971. Knappt 10 % av svensk industris fou-resurser gick 1971 till kemisk industri och läkemedelsindustri Jämfört (kl-industrin). med övriga länder är detta en liten andel. Såväl Danmark, Japan som Västtyskland har haft andelar över 20 %. För såväl Danmark som Västtyskland har kl-industrin förbrukat de procentuellt största andelarna av industrins totala fou-resurser. I absoluta tal satsade Danmark emellertid endast 4 % av Västtysklands fou-kostnader 1971 inom denna bransch.

3 Åtminstone för Sverige

understiger för den kemiska delen fou-insatser- Tabell 3.14 Kemiska industrins och läkemedelsindustrins kostnader i procent av industrins totala fou-kostnader 1971. na klassade enligt huvudbranschbegreppet kostnaderna m. a. p. fou-arbe- 6-10% 11-l5% l6«20% 21-2578 26-30% tets faktiska branschtill- Sverige?! x hörighet. Detta medför Danmarkb en underskattning av den Finlandc x här redovisade siffran. Frankrikec Om en klassificering efter faktisk branschtillhörig- Japan Kanada het hade tillämpats skulle Norgeb Sverige hamna i interval- Västtyskland let 171 -15 %. b Avser 1919._ Storbritannienb USA C Avser 1969.

Industriell _forsknings- och . . .

i kemi- och läkemedelsindustrin Tabell 3. l 5 Fou-kostnadernas ökningstakt

1963/64-1971 i fasta priser.

Frank- Kanada Norge Stor- Sverige Dan- Fin- Japan rike britanmark land nien

3 Avser 1969-70.

3.5.2 Fou-kostnadernas ökningstakt

år i procent för i kl- Den ungefärliga tillväxten genomsnittligt per fou av tabell 3.15 (fasta priser med BNP industrin genomförd framgår

prisindex som deflator). ökad tillväxttakt i fou-kostnaderna un- Endast Sverige uppvisar stadigt der hela Som vanligt redovisas genomgående höga värden för perioden. när det kl-industrins fou-verksamhet Japan. Stagnationstendenser gäller

kan registreras för USA och Kanada.

3.5.3 Kostnadstäckning

3.16 redovisas kostnadstäckande sektorer för den i kl-industrin I tabell fou-verksamheten år 1969. genomförda Som var den egna kostnadstäckningen genomgående mycket framgår %) för alla länder undantaget Norge (med 80 %) och USA. hög (90-99 1 Sverige skedde kostnadstäckningen så gott som uteslutande av egna

medel. sektorn 12 % av fou-kostnaderna 1969 I Norge täckte den offentliga Den del som annan kostnadstäckande sektor” svarade mot 5 % 1963. Kanada och Storbritannien huvudsakligen medel från för var i Finland, delen var medel från andra utlandet, medan det för Norges del till största

företag.

sektorer, procentuella andelar, 1969 i kemi- och Tabell 3.16 Kostnadstäckande läkemedelsindustrin.

ligen Offentlig Annan

I Sverige 99 - Danmark Finland 95 Frankrike 96a

_uu-Mattonin-

99 3 lnkl. medel från andra

lchIooun-n-al

Japan Kanada 91 företag. 80 ..- b lnkl. medel från andra Norge Västtyskland 99 företag och fonder. Storbritannien 919 C lnkl. annan kostnads- USA ».täckning.

134 lndustriellforsknings- och. . .

Tabell 3.17 Kemi- och läkemedelsindustrins fou-intensitet och andel av industrins totala förädlingsvärde i procent.

Sverige Dan- Fin- Frank- Kanada Japan Norge mark land rike

1963/64 Foukl/lnvkl F0uk1/I*k1 Fkl/Ft 1967 l-oukl/lnvk] Fouki/Fki FkI/Fi 1969 Foukl/lnvk] Foukl/Fki Fia/Ft

Anm.: kl = kemisk och läkemedelsindustri, lnv = bruttoinvesteringar, le = förädlingsvärde, t = tillverkningsindustri. 3 Täljaren även inkl. annan industri. Avser nettoinvesteringar. C liäljarens värde för 1964, nämnarens 1963. Aven annan industri i nämnaren (utgör ca 2-3 %).

3.5.4 Fou-intensiteten

Av intresse, vid en jämförelse av fou mellan skilda länder, är att sätta kl-industrins fou-kostnader i relation dels till branschernas totala investeringar och dels till branschernas För förädlingsvärde. att belysa klindustrins ekonomiska betydelse för resp. land har förädlingsvärdet ställts i relation till det totala förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin. Sveriges fou-intensitet har varit hög jämfört med andra länder, enligt båda de här redovisade måtten. Något direkt samband mellan de två intensitetsmåtten tycks ej finnas.

3.6 Sammanjizttning

De fou-resursersom läggs ned på de olika branscherna i resp. land visar att elektro-, transport-, maskin- samt kemisk och läkemedelsindustri för de flesta av de undersökta länderna tillhör de fyra mest fou-intensiva branscherna. Elektroindustrin: Kanada och Japan finns i intervallet 26-30 % av industrins totala fou, Storbritannien, USA, Västtyskland, Norge och Sverige i intervallet 21-15 %, Finland i intervallet 16-20 %. Frankrike har ökat från 15 till 25 % från 1967 till 1969 (data för 1971 saknas). Transportmedelsindustrin: Sverige satsade 1971 ca 19 % av industrins totala fou, vilket utgjorde ett medianvärde för de här medtagna länderna och var betydligt mer än övriga nordiska länder. Frankrike, Storbritannien och USA satsade 1971 mer än 30 % av industrins totala fou inom

lndusrriellforsknings- och . . . 135

ca 25 %, utgjordes av fou-arbete transportmedelsindustrin. Huvuddelen, andel minskade kraftigt i inom flygindustrin. Transportmedelsindustrins 1963/64-1969. Minskningen för USA Sverige och USA under perioden branschen ökade sin andel i Sverige. I fortsatte fram till 1971, medan Västtyskland har branschen hela perioden varit expansiv. Maskinindustrin: Danmark har satsat relativt mest på denna industri,

Många länder ligöver 15 %, Sverige uppvisade värden över genomsnittet.

ger under 10 %. Kemisk + läkemedelsindustri: (Här samredovisade p. g. a. statistikmate-

rialets beskaffenhet.) Sverige ligger här relativt lågt, 6-10 %, medan Dan-

ligger högst, 21-25 %. mark, Japan och Västtyskland maskin- samt kemisk- och läkemedelsin- Elektro-, transportmedels-, i de flesta länder för merparten av i industrin dustri svarar tillsammans andelar i de olika länderna framgår av tagenomförd fou. Branschernas

bell 3.18.

u

C mD v5

:oo

$ mD

Wmm

mD

ucâäñpmmxø

om S i

u

xmä..

.§52

n

.62

.mvmcmM

S u

Qxoomuå

E anv_

...m

..._25

:OO

u

UGN_

E:

...w v??

.amma

.§73

.axixumum

uüu

Nb

u

uovuåmoxåøu

Hm

S så Kwm_

å.

åxå_

.E

2-300

v.32.

.o S

ä. så å. .c

mcrzuzvi

.to

mMD suv_ “az v.92.

ucâim

.E Z ...n

w u

anv_

3 .E .

ä.

En

_OUEN

§2-:

.

suv_

.S3

S m:

«=o5:ooo.a

.E

.o

.c

.

mD

äzh

$ v5

a.: .i Z

maotvmsvå

xäêcmn

.§70 mD

S H0

v5 man i Z u

:nn

azmcmøcwso..

E.

ss_

3 En_ 5a. .owigm

u

Guam-O

gww

m

S :mn E... so_ .o ®_.M

.CECCNKuDuOHW

S_

“mission

-85

:Eanus

.Eu

=uDNF .annah .mEvoE aussi _Sanna_ äês_ 22.2: _ämzuaw .Eämå

-tom .öm›

:oo .65 a

Industriell forsknings- och. . . 137

Tabellförteckning Bilaga 2

Totala fou-kostnader 1971 ivissa länder, miljoner USA $ . . . . . . . . . lll

Totala fou-kostnader i procent av BNP i genomsnitt under perioden ivissa länder 111 1963/64-1969 . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Industrins andel av total fou i olika länder 1963-1971 Tillväxt per år i % av genomförd fou i tillverkningsindustrin 113 i vissa länder ligen kostnadstäckning i procent av i industrin utförd fen-verksamhet

1963/64-1971 samt andelar av industriproduktionen för Export- och importandelar . . . vissa branscher för Sverige 1971 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . lålektroindustrins fou-kostnader i procent av industrins totala fou-kostnader 1971 1963/64-1971 ifasta Fou-kostnadernas ökningstakt i elektroindustrin priser Kostnadstäckande sektorer, procentuella andelar, 1969 i elektro-

industrin lêlektroindustrins fou-intensitet och andel av industrins totala föräd-

lingsvärde i procent Transportmedelsindustrins andelar i procent av totala ibn-kostnaderna i industrin 1971 Fou-kostnadernas ökningstakt i transportmedelsindustrin 1963/64-

1971 i fasta priser Kostnadstäckande sektorer, procentuella andelar, 1969 i transportmedelsindustrin fou-intensitet och andel av industrins totala Transportmedelsindustrins förädlingsvärde, i procent 3:10 Maskinindustrins fou-kostnader i procent av industrins totala fou-kostnader 1971 i maskinindustrin 1963/64-1971 ifasta 3:11 Fou-kostnadernas ökningstakt priser 3:12 Kostnadstäckande sektorer, procentuella andelar, 1969 i maskinindustrin 3:13 Maskinindustrins fen-intensitet och andel av industrins totala föräd-

lingsvärde i procent 3:14 Kemiska industrins och läkemedelsindustrins kostnader i procent av industrins totala fou-kostnader 1971 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3:15 Fou-kostnadernas ökningstakt i kemi- och läkemedelsindustrin 1963/64-1971 i fasta priser 3:16 Kostnadstäckande sektorer, procentuella andelar, 1969 i kemi- och läkemedelsindustrin 3:17 Kemi- och läkemedelsindustrins fou-intensitet och andel av industrins totala förädlingsvärde i procent 3:18 Olika fou-intensiva industriers procentuella andel av industrins totala fou-kostnader för resp. land och år

Diagramförteckning Bilaga 2

1:1 Drifts- och kapitalkostnader för fou i tillverkningsindustrin i procent av

förädlingsvärde 1967 och 1969

Statens offentliga 1974 utredningar

Kronologisk förteckning

. Orter i regional samverkan. A. . Ortsbundna levnadsvillkor. A. Regionala prognoser i planeringen: tjänst. A.

PAPN*

. Ortsbundna produktionskostnader. A. Boken. Litteraturutredningans huvudbetänkande.U. Förenklad konkurs m. m. Ju. Barn- och ungdomsvård. S.

WWF?”

Rättegången i arbetstvister. A. . Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remissvttranden över betänkanden av 1968 års beredning om stat och kyrka. U. . Data och näringspolitik. l. . Svenskindusui Deuapport1.I . Svensk industri. Delrapport 2. l. . SvenskindusnL DeHapport3.L . Svensk industri. Delrapport 4. l.

Statens utredningar 1974 offentliga

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Förenklad konkurs m. m. [6]

Socialdeparteu *ut Bern- och ungdomsvård. [7]

Utbildningsdepartementet Litteraturutredningens huvudbetänkande.

lBolken. 5

Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remissyttranden över betänkanden av 1968 års beredning om stat och kyrka. [9]

Arbetsmarknadsdepartementet Expertgruppen för reglonel utredningsverksamhet. 1. Orter | regional samverkan. [1] 2. Ortsbundne levnadsvillkor. [2] 3. Regionala prognoser i planeringen: tjänst. [3] 4. Ortsbundna produktionskostnader. [4] Rättegången l arbetstvister. [8]

lndustridepartementet Data och näringspolitik. [10] lndustristrukturutredningen. 1. Svensk industri. Delrapport 1. [11] 2. Svensk industri. Delrapport 2. [12] 3. Svensk industri. Delrapport 3. [13] 4. Svensk industri. Delrapport 4. [14]

i den kronologlska förteckningen Anm. Siffrorna inom klarnmer betecknar utredningens nummer

W

“ ä Allmänna

Förlaget L ISBN 91-38-01798-9