Med anledning av propositionen 1975/76:122 om omorganisation av förenade fabriksverken, m. m. jämte motioner
NU 1975/76:62
Näringsutskottets betänkande 1975/76: 62
med anledning av propositionen 1975/76:122 om omorganisation av förenade fabriksverken, m. m. jämte motioner
Ärendet
I detta betänkande behandlas propositionen 1975/76:122 (industridepartementet) med förslag till omorganisation av förenade fabriksverken (FFV), m. m. och sex motioner som har väckts med anledning av propositionen. Hemställan i propositionen återges nedan.
Motionerna redovisas nedan (s. 2).
Generaldirektör Erik Malmberg och direktör Lennart Jansson, FFV, har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.
Från försvarets materielverk har inkommit en skrivelse rörande tvätt och reparation av textilpersedlar och skodon för försvaret.
Propositionen
Huvudsakligt innehåll
I propositionen föreslås riktlinjer för inriktningen av förenade fabriksverkens verksamhet samt ny organisation för verket: Vidare föreslås att verksamheten vid Centrala beklädnadsverkstaden i Karlskrona och Åkers krutbruk avvecklas. Ett investeringsanslag på 65 milj. kr. föreslås till investeringar hos verket budgetåret 1976/77.
Hemställan
Regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna vad chefen för industridepartementet har förordat om förenade fabriksverkens verksamhetsinriktning,
2. godkänna vad chefen för industridepartementet har förordat i fråga om förenade fabriksverkens organisation och medge regeringen rätt att i fortsättningen besluta om ändring i denna,
3. bemyndiga regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för förslagets genomförande,
4. bemyndiga regeringen att besluta om försäljning av statens aktier och andra andelar i företag, som förvaltas av förenade fabriksverken,
5. medge att 45 000 kr. får tas i anspråk från anslaget Byggnader och utrustning under fabriksverkens fond för teckning av aktier i Trivab Konfektions AB,
6. till Byggnader och utrustning under fabriksverkens fond för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 65 000 000 kr.
1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 62
NU 1975/76:62
2 Motionerna
Yrkanden
Motionerna är följande:
1975/76:2277 av herr Knut Johansson i Stockholm m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om tillsättande av en utredning med uppgift att framlägga förslag om lämplig företagsform för statlig konkurrensutsatt affärsdrivande verksamhet samt om bättre samordning mellan dessa verksamheter,
1975/76:2288 av herr Carlström (fp), vari hemställs att riksdagen
1. ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande Centrala beklädnadsverkstaden i Karlskrona (CBV) och dess framtida utveckling, ävensom vad som i motionen framhållits beträffande tvätteriverksamhetens fortsatta utveckling,
2. med avslag på propositionen i dessa delar beslutar att avvecklingen av CBV icke skall förverkligas,
1975/76:2289 av herr Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen
1. ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den civila produktionen inom förenade fabriksverken och om tvätteriverksamhetens fortsatta utveckling,
2. med avslag på propositionen i denna del beslutar att avvecklingen av verksamheten vid Åkers krutbruk skall anstå och att möjligheterna till lokalisering av ytterligare verksamhet skall främjas,
3. ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om behovet av insatser i fråga om FFV:s verksamhet,
1975/76:2290 av fru Hambraeus m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen anvisar ett med 7 milj. kr. förhöjt anslag till förenade fabriksverken för bl. a. produktion av en stirlingmotor för kombinerad elgenerering och uppvärmning i enlighet med vad som anförts i motionen,
1975/76:2291 av herrar Karlsson i Mariefred (c) och Sundkvist (c), vari hemställs att riksdagen uttalar
1. att vid en avveckling av verksamheten vid Åkers krutbruk denna avveckling skall anpassas till möjligheterna att bereda berörd personal annan sysselsättning på orten, även om avvecklingen därigenom inte skulle kunna ske under budgetåret 1980/81,
2. att den särskilda arbetsgruppens verksamhet för att åstadkomma andra sysselsättningsmöjligheter skall ske i nära samverkan med de kommunala myndigheterna,
1975/76:2292 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
1. ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande verksamheten för FFV,
NU 1975/76:62
2. hemställer om ytterligare utredning av alternativet att överfora FFV:s underhållssektor till en under försvaret lydande organisation, samordnad med övrig underhållsverksamhet inom försvaret,
3. uttalar att frågan om vart från FFV avskilda projekt och verksamheter skall överföras prövas förutsättningslöst.
Motivering
Frågan om företagsform för FFV tas upp i motionen 1975/76:2277. I motionen framhålls att frågan om överförande av verksamhet i affärsdrivande verk till bolagsform har utretts vid flera tillfällen. Bland de skäl som anförts för en sådan övergång har varit behovet att skapa konkurrenslikställighet mellan statlig verksamhet och övrig företagsamhet inom aktuella branscher. De tre statliga verk som av detta skäl har legat närmast till hands för en övergång till bolagsform är statens vattenfallsverk, FFV och domänverket. Motionärerna föreslår att en offentlig utredning skall tillsättas med uppdrag att under tre år göra en förutsättningslös översyn av verksamhetsformen för och samordning av de statliga affärsdrivande verksamheterna för att därigenom, i enlighet med vad som föreslagits i propositionen 1975/76:122, underlag skall skapas för en prövning av FFV:s företagsform.
Den av 1972 års FFV-utredning, i betänkandet (SOU 1974:38) FFV - Förenade fabriksverken, föreslagna nedläggningen av Centrala beklädnadsverkstaden i Karlskrona(CBV) tas upp i motionen 1975/76:2288. Motionären ifrågasätter inte den lönsamhetsbedömning som utredningen har grundat sitt förslag på men anför att man inte får bortse från de arbetsmarknadspolitiska och samhälleliga effekter m. m. som en fortsatt verksamhet innebär. I motionen föreslås att CBV på lämpligt sätt sammanförs med de statliga verk som svarar för kommunikationer - postverket, televerket och statens järnvägar - och inriktas på tillverkning av uniformer för dessa verk och för försvaret. Vidare anför motionären att de i propositionen aviserade förhandlingarna mellan staten och företrädare för landstingskommunerna om tvätteriverksamheten vid FFV snarast bör komma till stånd. Vid en eventuell förändring av företagsformen för tvätteriverksamheten är det enligt motionären väsentligt att de resurser för forskning och utveckling som har skapats inom FFV:s tvätterisektor tas till vara.
Önskemålet om snara förhandlingar beträffande FFV:s tvätteriverksamhet poängteras också i motionen 1975/76:2289. Ett uppskov medför enligt motionären risk för en personalavtappning. 1 motionen understryks värdet av en sammanhållande organisation inom den framtida offentliga tvätteriverksamheten. Den statliga tvätteriverksamheten bör kunna utvidgas, anser motionären, som vidare hävdar att det kan finnas anledning att verka för en stärkt ställning åt tvätteriernas branschorganisation. Enligt motionären kännetecknas propositionen av en alltför restriktiv inställning till FFV:s civila verksamhet. Motionären föreslår att en ökad satsning skall ske på den civila
NU 1975/76:62
verksamheten. Vidare önskar han att beslutet om en avveckling av verksamheten vid Åkers krutbruk skall uppskjutas tills frågan om FFV:s framtida företagsform har prövats på nytt.
Den föreslagna nedläggningen av verksamheten vid Åkers krutbruk tas också upp i motionen 1975/76:2291. Motionärerna vill att avvecklingen av verksamheten vid bruket skall anpassas till möjligheterna att bereda berörd personal annan sysselsättning på orten, även om avvecklingen av Åkers krutbruk därigenom kommer att få ske senare än under budgetåret 1980/81, vilket föreslås i propositionen. De erinrar om att orten i övrigt huvudsakligen har tung industri och anför att det finns små möjligheter att vid denna bereda sysselsättning för övertalig personal från Åkers krutbruk.
Enligt motionen 1975/76:2292 har under en lång tid förelegat behov av en precisering av målen för FFV. Motionärerna finner att det centrala målet för FFV:s verksamhet framgent bör vara att bidra till att trygga den svenska försvarssektorns behov av försvarsmateriel och underhåll av sådan materiel. De verksamheter som inte syftar till att tillgodose detta mål bör avskiljas från FFV. Motionärerna anser att 1972 års FFV-utrednings förslag att FFV skall ombildas till aktiebolag åtminstone såvitt gäller FFV:s försvarsmaterielsektor är väl underbyggt. De förordar att frågan om återförande av FFV:s underhållsverksamhet till försvaret utreds. Beträffande avskiljandet av civila verksamheter från FFV och ändrat huvudmannaskap för FFV:s tvätteriverksamhet förutsätter motionärerna att dessa frågor prövas förutsättningslöst, så att även överlåtelse till andra än landsting eller statliga företag kan komma i fråga. Motionärerna förordar också att den föreslagna avvecklingen av Åkers krutbruk får ske i sådana former att olika alternativa sysselsättningsmöjligheter förutsättningslöst kan prövas.
FFV har i sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 beräknat 7 milj. kr. för investeringar i bl. a. tillverkning av civila produkter vid gevärsfaktoriet i Eskilstuna och torpedverkstaden i Motala. 1 motionen 1975/76:2290 påpekas att medel för dessa ändamål inte finns med i det anslagsbelopp som föreslås i propositionen. 1 det av FFV önskade investeringsanslaget ingår medel för fullföljande av det s. k. Stirling-Power-Packprojektet, som avser en liten stirlingmotor. Denna avses bli serietillverkad för användning som på en gång elgenerator och uppvärmningsaggregat för husvagnar, fritidshus m. m. Motionärerna tillstyrker det av FFV föreslagna anslagsbeloppet till investeringar i civil tillverkning.
Vissa kompletterande uppgifter
Utredning och förhandlingsuppdrag beträffande tvätteriverksamheten
I augusti 1975 tillkallade chefen för industridepartementet en arbetsgrupp med uppgift att behandla FFV:s tvätteriverksamhet mot bakgrund av de förslag som lagts fram i 1972 års FFV-utrednings betänkande (SOU 1974:38)
NU 1975/76:62
och remissyttrandena däröver. I arbetsgruppen ingick representanter för FFV, försvarets materielverk (FMV), två landsting, Landstingsförbundet och industridepartementet. Arbetsgruppen, som antog arbetsnamnet Tvätt75, förutsatte att i utredningsuppdraget ingick att komplettera och uppdatera 1972 års FFV-utrednings förslag beträffande faktaunderlag och att beskriva ett antal alternativa lösningar av FFV:s nuvarande och potentiella kunders tvättförsörjningsproblem.
Arbetsgruppen överlämnade i januari 1976 en rapport till chefen för industridepartementet. I rapporten anges fyra alternativa lösningar för tvätteriverksamhetens framtida organisation:
1. Tvätterierna ägs och drivs av landstingskommunerna utan central sammanhållning.
2. ”Statens tvätteriverk” tillskapas som ett centralt statligt verk avsett att svara för tvättgodsförsörjning för sjukvård och försvar.
3. Tvätterirörelsen drivs i stiftelseform; tvätterierna ägs av landstingskommunerna eller av landstingskommunerna och staten.
4. ”Svensk textilservice AB” inrättas med uppgift att betjäna landstingskommuner, statliga sjukhus och försvaret samt även den växande privata marknaden.
De två förstnämnda lösningarna innebär befrielse från mervärdeskatt, medan de två sistnämnda lösningarna medför att mervärdeskatt uttas.
1 mars 1976 uppdrog regeringen åt statens förhandlingsnämnd att uppta förhandlingar med företrädare för de landstingskommuner som f. n. är kunder hos FFV:s t vätteri verksam het om ändrat huvudmannaskap för verksamheten. Enligt uppdraget skulle förhandlingar föras bl. a. på grundval av den ovan nämnda arbetsgruppens rapport.
Försvarets materielverk anför i en skrivelse den 23 april 1976 att ett genomförande av det förstnämnda alternativet i arbetsgruppens rapport för försvaret skulle innebära klara nackdelar jämfört med andra alternativ. Den centrala sammanhållningen av tvätteriverksamheten skulle upphöra med åtföljande negativa effekter på tvätteknisk utveckling, standardisering, administration och långsiktsplanering. Enligt materielverket skulle det nämnda alternativet också innebära en försämring jämfört med nuvarande ordning, bl. a. därigenom att verket i så fall framdeles måste förhandla med tio leverantörer (landsting) med olika ambitioner och resurser och utan speciellt intresse för service gentemot försvarsmakten. Enligt materielverket skulle detta alternativ också kräva uppbyggnad av en central administrationsenhet inom materielverket med åtföljande kostnader. Materielverket föreslår som handlingslinje för den framtida organisationen av tvätteriverksamheten att en centralt sammanhållen tvätteriorganisation skapas, varigenom försvaret kan få enhetlig service med gemensam prissättning m. m.
NU 1975/76:62
6 Uppgifter rörande Stirling-Power-Pack-projektet
Sedan år 1968 är FFV engagerat i utveckling av den s. k. stirlingmotorn, dels genom det tillsammans med Kockums Mekaniska Verkstads AB ägda dotterbolaget KB United Stirling (Sweden) AB & Co, dels genom verksamhet inom FFV.
Denna senare verksamhet innebär dels tillverkning av stirlingspecifika komponenter åt United Stirling, dels utveckling av en liten stirlingmotor - det s. k. Stirling-Power-Pack-projektet.
För FFV:s engagemang i KB United Stirling (Sweden) AB & Co har riksdagen senast hösten 1975 anvisat medel avseende innevarande budgetår (prop. 1975/76:25, NU 1975/76:18, rskr 1975/76:135). Nästa beslutstidpunkt beträffande projektet anges i propositionen 1975/76:25 till i början av år 1977. Utskottet har vid besök hos United Stirling under våren 1976 informerats om projektet.
Enligt vad som inhämtats från FFV avser det s. k. Stirling-Power-Packprojektet ett system för miljökomfort drivet av en liten stirlingmotor med motoreffekt på 10 kW. Produkten är avsedd för både civila och militära marknader, men i inledningsskedet är den ämnad för användning inom fritidssektorn, t. ex. i fritidsfordon, fritidsbåtar och fritidshus för el- och värmeförsörjning. F. n. är olika prototyper under tillverkning och provning. Enligt FFV beräknas under år 1979 ca 300 Stirling-Power-Pack-produkter bli försålda, och år 1980 beräknas serieproduktion i större skala kunna starta.
Av de 7 milj. kr. som FFV har begärt för investeringar i kompletterande produkter avser 1,5 milj. kr. Stirling-Power-Pack-projektet. Om det önskade anslaget ej erhålls innebär detta enligt FFV att möjligheterna att rationellt och billigt tillverka komponenter försvåras, att projektet försenas och att nödvändig erfarenhet ej kan tillgodoräknas. FFV anser också att det med hänsyn till sysselsättningssituationen vid berörda enheter inom verket är angeläget att investeringsmedel ställs till förfogande för att FFV skall kunna fullfölja Stirling-Power-Pack-projektet o>.h andra projekt inom den civila sektorn.
Fråga i riksdagen om bibehållande av förenade fabriksverkens konfektionsverksamhet 1
en fråga i riksdagen (1975/76:273) av herr Gustavsson i Ängelholm (s) om bibehållande av förenade fabriksverkens konfektionsverksamhet berördes den föreslagna försäljningen av det av FFV förvaltade företaget Trivab Konfektions AB i Ängelholm. Frågan var riktad till chefen för industridepartementet statsrådet Johansson och gällde vilka möjligheter som industriministern ansåg föreligga för en försäljning av Trivab till större företag inom branschen och för företagets bibehållande och drift i fortsättningen.
Industriministern anförde i sitt svar den 30 mars 1976 att han såg positivt
NU 1975/76:62
på möjligheten att sälja företaget till någon som har bättre förutsättningar än fabriksverken att utnyttja företagets möjligheter att utvecklas. 1 första hand avsågs ett sammanförande med något annat statligt konfektionsföretag. Enligt industriministern fanns också goda förutsättningar för att företaget även i fortsättningen skulle kunna drivas i Ängelholm i ungefär oförändrad utsträckning.
Utskottet
Förenade fabriksverken (FFV) inrättades år 1943 som ett statligt affärsverk med namnet försvarets fabriksverk. Vid årsskiftet 1969-1970 överfördes verket från försvarsdepartementet till industridepartementet, och i samband därmed ändrades namnet till förenade fabriksverken. FFV driver statliga fabriker för tillverkning och underhåll av försvarsmateriel. Under FFV sorterar också tvätterieroch beklädnadsverkstäder. Sedan år 1960 bedriver FFV försäljning av överskotlsmateriel från främst försvaret. Verksamhetsåret 1974/75 sysselsatte FFV ca 8 000 personer och hade en omsättning på 809 milj. kr. Av omsättningen svarade faktureringen till det svenska försvaret för ca 450 milj. kr.
År 1972 tillkallades sakkunniga för att utreda den framtida verksamhetsinriktningen för FFV. De sakkunniga, 1972 års FFV-utredning, avlämnade i juni 1974 betänkandet (SOU 1974:38) FFV - Förenade fabriksverken. Betänkandet, som har remissbehandlats, ligger till grund för propositionen.
1 propositionen behandlas först frågor om FFV:s verksamhetsinriktning. Industriministern uttalar att verksamheten vid FFV huvudsakligen bör vara inriktad på tillverkning och underhåll av försvarsmateriel för det svenska försvaret och för export. Dimensioneringen av dessa båda verksamhetsgrenar skall bestämmas främst av säkerhetspolitiska krav men också av kraven på att en lönsam och rationell drift skall kunna upprätthållas. Sedan början av 1960-talet har FFV försökt att skapa en kompletterande, civilt inriktad produktion. I propositionen anförs nu att verksamheten vid FFV bör kunna omfatta även viss sådan produktion, om den är lönsam, om den är väl lämpad för de slag av resurser och den kompetens som används i den försvarsmaterielinriktade verksamheten och om den i övrigt passar väl in i FFV:s struktur. Affärsidéer som grundas på unik kompetens inom FFV bör, sägs det vidare, kunna förverkligas om detta kan bidra till att tillfredsställande lönsamhet uppnås i den samlade verksamheten. De verksamheter inom FFV som inte ryms inom den angivna ramen bör däremot avskiljas från FFV. Fortsatt anknytning skall dock kunna övervägas om sådan verksamhet bedöms inte kunna bedrivas bättre av annan huvudman. Om något civilt projekt inom FFV kommer att leda till en mera omfattande verksamhet torde den sällan med framgång bedrivas som supplement till FFV:s övriga verksamhet, yttrar industriministern. Han vill dock inte på förhand utesluta att det kan visa sig lämpligt att ett sådant projekt bedrivs
NU 1975/76:62
inom ett bolag med anknytning till FFV.
Med utgångspunkt i dessa principer anförs i propositionen sammanfattningsvis följande om olika verksamhetsgrenar vid FFV. Beträffande FFV:s tvätterier skall förhandlingarom ett förändrat huvudmannaskap upptas med de landstingskommuner som nu är kunder hos tvätterierna. Om förhandlingarna ger resultat avser industriministern att återkomma i frågan. Av FFV:s två enheter för konfektionsverksamhet skall den ena, Centrala beklädnadsverkstaden (CBV) i Karlskrona, avvecklas och upphöra vid utgången av budgetåret 1976/77. Den andra, Trivab Konfektions AB, som tillverkar sjukhus- och skyddskläder, skall avskiljas från FFV och försäljas. I propositionen föreslås att 45 000 kr. av FFV:s investeringsanslag får användas för höjning av Trivabs aktiekapital till det minimum som den nya aktiebolagslagen (1975:1385) föreskriver. Frågan om huvudmannaskap för uppfödningen av försöksdjur bereds inom jordbruksdepartementet. Industriministern räknar med att denna verksamhet kommer att avskiljas från FFV. Överskottsförsäljningen - som till stor del avser materiel från andra statliga myndigheter och från de s. k. samhällsverkstäderna - föreslås skola behållas inom FFV t. v. Åkers krutbruk har av FFV-utredningen föreslagits bli avvecklat under budgetåret 1980/81. I propositionen godtas att en avveckling skall ske, men tidpunkten sägs böra anpassas till möjligheterna att bereda berörd personal annan sysselsättning. FFV:s egen tillverkning av jakt- och sportskyttevapen läggs ned, men FFV kommer även fortsättningsvis att ha en viss verksamhet på denna marknad. Industri AB Gelfa -med tillverkning av gevärsstockar, förlagd till Jämtland-skall ev. överlåtas till annan huvudman som kan garantera sysselsättningen vid företaget. Några andra bolag - Avimat AB, FFV Sport AB och Swedelop Hospital Equipment AB - skall avskiljas från FFV genom att upphöra eller säljas. Regeringen begär i propositionen bemyndigande att försälja statens aktier och andelar i bolag som förvaltas av FFV. Däremot skall FFV t. v. förvalta statens aktier och andelar i Telub AB, i Innovations AB Projection och, åtminstone till nästa beslutstidpunkt beträffande fortsatt utveckling av stirlingmotorn, i KB United Stirling (Sweden) AB & Co.
Enligt motionen 1975/76:2289 kännetecknas propositionen av en restriktiv inställning till FFV:s civila verksamhet som motionären finner svår att förstå. Motionären anser att det borde vara angeläget att skapa möjligheter till ökad satsning på civil verksamhet, bl. a. med hänsyn till den betydelse denna har från sysselsättningssynpunkt i en situation då den försvarsinriktade verksamheten kan förväntas gå ned.
Konfektionsverksamheten inom FFV, en verksamhetsgren som särskilt berörs av motionärens synpunkter, har under de senaste åren fått vidkännas betydande förluster. Enligt 1972 års FFV-utredning, som regeringen har anslutit sig till, saknas ekonomiska förutsättningar för ett långsiktigt upprätthållande av produktionen vid CBV. Utskottet finner att en beklädnadsproduktion för i huvudsak civila avnämare inte bör utgöra ett primärt ålig -
NU 1975/76:62
gande för FFV. FFV:s centrala uppgift bör i enlighet med de riktlinjer som anges i propositionen vara att bidra till att läcka den svenska försvarssektorns behov av försvarsmateriel och underhåll av sådan materiel. I fråga om den avveckling av CBV som i propositionen föreslås ske vid halvårsskiftet 1977 förutsätter utskottet att, såsom förutskickas i propositionen, alla ansträngningar görs för att bereda de anställda annan sysselsättning. Vad beträffar den andra produktionsenheten inom FFV:s konfektionsverksamhet, Trivab Konfektions AB, anser utskottet att tillgängliga fakta tyder på att förutsättningar finns för att företagets fortbestånd skall kunna tryggas efter en försäljning. Som redovisats i det föregående har industriministern i svar den 30 mars 1976 på en fråga i riksdagen (1975/76:273) om bibehållande av FFV:s konfektionsverksamhet anfört att det enligt hans bedömning finns goda förutsättningar för att företaget även i fortsättningen skall kunna drivas i Ängelholm i ungefär oförändrad utsträckning.
Mot bakgrund av det ovan anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag om avveckling av FFV:s konfektionsverksamhet. Med reservation för att vissa hithörande frågor berörs i det följande godtar utskottet även i övrigt vad som anförs i propositionen om FFV:s civila verksamhet. Utskottet avstyrker alltså motionen 1975/76:2289 i här aktuell del.
Frågan om lämplig företagsform för FFV har utförligt behandlats av FFVutredningen, vars förslag har blivit att FFV skall ombildas till aktiebolag. Vid remissbehandlingen har de flesta av de myndigheter som blivit tillfrågade instämt i utredningens uppfattning, och denna delas i princip även av industriministern. Med hänsyn till att huvuddelen av de anställdas organisationer vill att affärsverksformen skall bibehållas för FFV förordas dock i propositionen att så sker under ytterligare en tid. Ett beslut om en ev. förändring av företagsformen anses böra träffas om fem år, och detta motiverar att frågan om FFV:s företagsform skall prövas på nytt om ca tre år.
Frågan om förändrad företagsform för FFV tas upp i två motioner. I motionen 1975/76:2277 föreslås en genomgång av de statliga industriella och affärsdrivande konkurrensutsatta verksamheterna inom samtliga verk för att det skall utrönas vilken företagsform som är mest ändamålsenlig för olika verksamheter. Regeringen bör enligt motionärerna tillsätta en kommitté med uppdrag att under ca tre år göra en förutsättningslös utredning beträffande de statliga affärsdrivande verksamheterna och att framlägga förslag om lämplig företagsform. Enligt motionen 1975/76:2292 är det angeläget att FFV arbetar under samma betingelser som övriga tillverkare så att dessa kan konkurrera på lika villkor och så att FFV:s försvarsmaterielsektor får samma självständighet som konkurrenterna. FFV-utredningens förslag att FFV skall ombildas till aktiebolag är därför enligt motionen väl underbyggt.
Enligt utskottets mening talar mycket för att aktiebolagsformen är en lämpligare företagsform för FFV än den nuvarande affärsverksformen. Olika omständigheter, bl. a. personalens inställning, medför dock att frågan inte kan bringas till ett snabbt avgörande, varför den i enlighet med vad som
NU 1975/76:62
anförs i propositionen får ses på längre sikt. Utskottet instämmer i uttalandet i motionen 1975/76:2277 om behovet av en utredning med syfte att framlägga förslag om lämplig företagsform för den statliga affärsdrivande verksamhet som bedrivs i konkurrens med andra företag. Utskottet anser att en sådan utredning bör komma till stånd vid en tidpunkt som möjliggör att underlag finns för ett beslut när frågan om företagsform för FFV ånyo tas upp om tre-fem år. Ett självklart krav på en sådan utredning är att den skall visa såväl för- som nackdelar med alternativa företagsformer för berörda intressenter inom de statliga verken.
1 fråga om FFV.s organisation föreslås - på grundval av ett omfattande internt utredningsarbete inom FFV - en förändring som innebär att FFV i fortsättningen skall omfatta styrelse, koncernledning samt sektorer för försvarsmateriel, underhåll, civila produkter och överskottsförsäljning. Ett antal koncernstabsenheter ställs till koncernledningens förfogande. Regeringen önskar riksdagens godkännande av den organisation som anges i propositionen och dessutom ett bemyndigande att i fortsättningen besluta om ändringar i den.
1 motionen 1975/76:2292 påpekas att 1972 års FFV-utredning inte närmare har prövat vilka konsekvenserna skulle bli om underhållsverksamheten inordnades under försvaret. Motionärerna förordar att alternativet med ett återförande av FFV:s underhållsverksamhet till försvaret utreds.
1 FFV-utredningens betänkande betonas vikten av att kraven på största möjliga effektivitet i FFV:s underhållsverksamhet inte eftersätts. Utredningen säger sig inte ha funnit någon anledning att pröva frågan om ett återförande av verkstäderna till försvaret. I stället förordas att underhållsverksamheten ges de ökade möjligheter till effektivisering och affärsmässigt handlande som ligger i ett överförande av verksamheten till aktiebolagsform. Enligt utredningen borde underhållsverksamheten drivas som ett särskilt aktiebolag.
Utskottet instämmer i FFV-utredningens bedömning att det inte föreligger någon anledning att pröva frågan om ett återförande av underhållsverkstäderna till försvaret. Utskottet finner i stället, med hänsyn till det samband som här finns med frågan om valet av företagsform för FFV, att formerna för den framtida organisationen av underhållsverksamheten bör tas upp till övervägande vid den tidpunkt då frågan om FFV:s företagsform ånyo prövas. Utskottet avstyrker motionen 1975/76:2292 i här aktuell del och tillstyrker propositionen i vad gäller FFV:s organisation.
Fyra motioner innehåller yrkanden beträffande de avsnitt i propositionen som avser olika övergångsåtgärder och åtgärder som eljest erfordras för genomförande av förslaget till omorganisation av FFV.
1 motionen 1975/76:2288 föreslås att CBV skall överföras till de statliga kommunikationsverken med uppgift att tillverka uniformer för dessa verk och för militären. För detta talar enligt motionären önskemålet om tryggad sysselsättning för personalen och dessutom beredskapssynpunkter.
NU 1975/76:62
11 Utskottet vill framhålla att frågan om CBV:s nuvarande verksamhet och framtida utveckling ingående har analyserats av FFV-utredningen. Utredningen framhåller att den produktion - mestadels uniformer och uniformspersedlar - som sker vid CBV besväras av icke ändamålsenliga lokaler och föråldrad maskinpark. Produktionskostnaderna vid CBV är högre än hos konkurrerande svenska företag. Utredningen har också bedömt möjligheterna att driva CBV:s verksamhet lönsamt som små. Enligt utskottets mening ger tillgängliga fakta inte stöd åt motionärens antagande att ett överförande av CBV till de statliga kommunikationsverken skulle förbättra möjligheterna till ökad produktionsvolym och lönsamhet. Utskottet avstyrker motionen 1975/76:2288 i denna del.
Samma motion tar också, liksom motionerna 1975/76:2289 och 1975/76:2292, upp frågan om den framtida organisationen av FFV:s tvätteriverksamhet. 1 den förstnämnda motionen betonas att de i propositionen aviserade förhandlingarna mellan staten och landstingen snarast bör komma till stånd, så att en personalavtappning med negativa följder för verksamheten i stort undviks. De inom FFV samlade resurserna för forskning och utveckling på tvätteriområdet bör vidare enligt motionären tillvaratas inom ramen för den organisation av tvätteriverksamheten som förhandlingarna leder till. Liknande synpunkter kommer till uttryck i motionen 1975/76:2289, vari värdet av en sammanhållande organisation för tvätteriverksamheten understryks. Enligt båda de nu nämnda motionerna finns det anledning att verka för att branschens industriorganisation, Sveriges tvätteriförbund, fåren stärkt ställning. 1 motionen 1975/76:2292 understryks vikten av att de erfarenheter och det kunnande som finns samlade hos personalen vid FFV-tvätteriernas centralkontor tas till vara i samband med de förhandlingar om ändrat huvudmannaskap för FFV:s tvätterier som aviseras i propositionen. Motionärerna anför vidare att diskussionen om överlåtande av delar av verksamheten inte bör begränsas till att avse enbart landstingskommunerna utan att även andra alternativ bör prövas. Motionärerna uttalar också att civila projekt i övrigt, som har nått en sådan omfattning att de i enlighet med propositionens förslag bör överföras från FFV till annat lämpligt företag, i första hand statligt, även bör kunna överföras till enskilda foretag om förutsättningar härför finns.
Utskottet förutsätter att förhandlingarna om förändrat huvudmannaskap för FFV:s tvätteriverksamhet bl. a. av hänsyn till personalen genomförs så snabbt som möjligt. Utskottet anser sig kunna utgå ifrån att förhandlingarna sker med tillbörligt tillvaratagande av statens och därmed också FFV:s intressen och finner därför inte anledning att gå in på frågan efter vilka riktlinjer förhandlingarna skall föras. Vad gäller önskemålet i motionen 1975/76:2292 om en förutsättningslös prövning av frågan om vart från FFV avskilda projekt och verksamheter skall överföras anser sig utskottet kunna utgå ifrån att i detta och liknande fall regelmässigt olika alternativ - såväl statliga och kommunala som privata - prövas där så är lämpligt.
NU 1975/76:62
12 Propositionens förslag om avveckling av Åkers krutbruk tas upp i motionerna 1975/76:2289, 1975/76:2291 och 1975/76:2292. I den förstnämnda motionen föreslås att beslutet i denna sak skall få anstå till dess att frågan om FFV:s framtida företagsform prövas på nytt. Under tiden skall FFV ges möjligheter att etablera alternativ produktion vid bruket. I motionen 1975/76:2291 anförs att avvecklingen av verksamheten vid bruket bör anpassas till möjligheterna att bereda berörd personal annan sysselsättning på orten. Den i propositionen nämnda särskilda arbetsgruppens verksamhet bör enligt motionärerna bedrivas i nära samverkan med de kommunala myndigheterna. Liknande synpunkter framförs i motionen 1975/76:2292, vari förordas att arbetsgruppen tillsätts snarast möjligt och får en allsidig sammansättning, så att olika alternativ förutsättningslöst kan prövas.
Utskottet vill understryka nödvändigheten av att alternativa sysselsättningsmöjligheter ordnas för de anställda som berörs av den planerade avvecklingen av Åkers krutbruk. Eftersom avvecklingen av bruket enligt propositionen inte kommer att ske förrän under budgetåret 1980/81 finner utskottet att ett visst rådrum finns för att planera och överväga alternativ produktion för att sysselsätta den berörda personalen. Utskottet anser det angeläget att den föreslagna arbetsgruppen tillsätts och utgår ifrån att den kommer att arbeta i nära samverkan med de kommunala myndigheterna samt förutsättningslöst pröva alternativa sysselsättningsmöjligheter.
En del anslagsfrågor tas upp i propositionen. Frågan om medel för teckning av aktier i Trivab Konfektions AB har utskottet behandlat ovan. I övrigt beräknas för investeringar inom FFV för nästa budgetår 62,5 milj. kr., vilket med hänsyn till erforderlig marginal och befintlig behållning ger anledning till ett investeringsanslag av 65 milj. kr. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen. Ett beslut av riksdagen i enlighet härmed bör inte anses innefatta någon detaljerad reglering av investeringsmedlens fördelning på olika ändamål.
I motionen 1975/76:2290 föreslås att riksdagen utöver det investeringsanslag som anges i propositionen skall bevilja 7 milj. kr. till FFV för bl. a. produktion av en stirlingmotor för kombinerad el- och värmeförsörjning. Beloppet, som begärdes i FFV:s anslagsframställning för budgetåret 1976/77, har inte tagits upp i den nu föreliggande propositionen. Det utvecklingsarbete som avses i motionen sker i FFV:s egen regi parallellt med den utveckling av stirlingmotorn som sker i samarbete med Kockums Mekaniska Verkstads AB inom ramen för KB United Stirling (Sweden) AB & Co. Enligt vad utskottet har inhämtat från FFV avser 1,5 milj. kr. av de sammanlagt 7 milj. kr. som FFV har begärt för investeringar i kompletterande produkter det s. k. Stirling-Power-Pack-projektet. FFV beräknar att år 1980 kunna starta serieproduktion av produkten i större skala. Bl. a. av sysselsättningsskäl anser FFV att det är angeläget att de önskade investeringsmedlen ställs till förfogande.
Det arbete som bedrivs inom FFV för utveckling av kompletterande pro -
NU 1975/76:62
dukter kan komma att visa sig vara av stort värde. FFV har emellertid, såvitt utskottet kunnat finna, varken i sin senaste anslagsframställning eller på annat sätt presenterat erforderliga kalkyler till underlag för ett ställningstagande i frågan om investeringsanslag för utveckling av kompletterande produkter, såsom det här aktuella projektet. Med hänsyn härtill anser sig utskottet sakna grund för ett positivt ställningstagande till motionen 1975/76:2290, som alltså avstyrks.
Utskottet hemställer
1. beträffande förenade fabriksverkens verksamhetsinriktning
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:122 yrkandet 1, med anledning av motionen 1975/76:2292 yrkandet 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2289 yrkandet 1 i ifrågavarande del godkänner vad chefen för industridepartementet har förordat,
2. beträffande företagsform för förenade fabriksverken
att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:2277 och 1975/76:2292 yrkandet 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande förenade fabriksverkens organisation
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:122 punkten 2 och med avslag på motionen 1975/76:2292 yrkandet 2 godkänner vad chefen för industridepartementet har förordat och medger regeringen rätt att fortsättningsvis besluta om ändring i organisationen,
4. beträffande övergångsåtgärder m. m.
att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:122 punkten 3 samt motionen 1975/76:2288, motionen 1975/76: 2289 såvitt den inte omfattas av utskottets hemställan under 1, motionen 1975/76:2291 och motionen 1975/76:2292 yrkandet 3 bemyndigar regeringen att i enlighet med vad utskottet anfört vidtaga erforderliga övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt i samband med omorganisationen av förenade fabriksverken,
5. beträffande försäljning av vissa av statens aktier och andelar att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:122 yrkandet
4 bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av statens aktier och andra andelar i företag som förvaltas av förenade fabriksverken,
6. beträffande höjning av aktiekapitalet i Trivab Konfektions AB att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:122 punkten
5 medger att 45 000 kr. får tas i anspråk från anslaget Byggnader och utrustning under fabriksverkens fond för teckning av aktier i Trivab Konfektions AB,
NU 1975/76:62
7. beträffande investeringsanslag
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:122 punkten 6 och med avslag på motionen 1975/76:2290 till Byggnader och utrustning under fabriksverkens fond för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 65 000 000 kr.
Stockholm den 28 maj 1976
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c) (p. 4-7), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp), Wååg (s) (p. 1-4), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herrar Pettersson i Helsingborg (s), Sivert Andersson i Stockholm (s) (p. 5-7), Siegbahn (m), fru Jordan (s) och fru Oskarsson (c).
Reservationer
1. beträffande förenade fabriksverkens organisation (utskottets hemställan under 3) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet instämmer” och slutar med ”FFV:s organisation” bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det av största vikt att möjligheterna till samordning av verksamheter med anknytning till försvaret tas till vara, så att största möjliga effektivitet kan uppnås. FFV-utredningen har inte närmare prövat frågan om återförande av FFV:s underhållsverksamhet till försvaret. Utskottet anser att skäl finns för att, såsom förordas i motionen 1975/76:2292, konsekvenserna av ett sådant återförande övervägs redan nu, så att beslutsunderlaget förbättras införden omprövning av frågan om FFV:s organisation och företagsform som skall äga rum. Utöver vad här sagts har utskottet ingen erinran mot propositionens förslag i fråga om FFV:s organisation.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:122 punkten 2 och med bifall till motionen 1975/76:2292 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande investeringsanslag (utskottets hemställan under 7) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), fru Hambraeus (c) och fru Oskarsson (c) som anser
NU 1975/76:62
dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Det arbete” och slutar på s. 13 med ”alltså avstyrks” bort ha följande lydelse: Utskottet finnér att det arbete med utveckling av kompletterande produkter som bedrivs inom FFV är av stort värde. Speciellt gäller detta det s. k. Stirling-Power-Pack-projektet, som gäller utveckling av en liten stirlingmotor som synes ha mycket stora fördelar därigenom att den kan drivas med vilken värmekälla som helst och är i det närmaste avgas-, buller- och skakfri. En serieproduktion av motorn innebär att på marknaden tillhandahålls ett nytt alternativ för el- och värmeproduktion, som från miljösynpunkt är att föredra jämfört med flera av de nu tillgängliga produktionsformerna. Utskottet tillstyrker förslaget i motionen 1975/76:2290 om en höjning av investeringsanslaget till FFV med 7 milj. kr. utöver det i propositionen angivna beloppet för att en kompletterande produktutveckling skall möjliggöras.
dels att utskottet under 7 bort hemställa
7. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:122 punkten 6 och med bifall till motionen 1975/76:2290 till Byggnader och utrustning under fabriksverkens fond för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 72 000 000 kr.
Slockholm 1976