Med anledning av propositionen 1975/76:166 med förslag till lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m. jämte motioner

Näringsutskottets betänkande

1975/76:68

med anledning av propositionen 1975/76:166 med förslag till lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m. jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1975/76:166 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att antaga förslag till

1. lag om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor,

2. lag om styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser,

3. lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar,

4. lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar,

5. lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

6. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

Med anledning av propositionen har väckts sju motioner, som redovisas nedan (s. 2).

Utskottet behandlar samtidigt med detta ärende i betänkandet 1975/76:69 propositionen 1975/76:169 med förslag till lag om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag jämte motioner.

Propositionen

Riksdagen antog år 1972 lag om uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor, lag om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser samt lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Lagarna gäller till utgången av juni 1976.

I propositionen föreslås att uppgiftsskyldighetslagen med endast smärre jämkningar ersätts av en ny permanent lag.

Den offentliga styrelserepresentationen, som f. n. omfattar 30 förvaltningsbolag och allmännyttiga stiftelser, föreslås utvidgad. Sålunda avses regeringen få möjlighet att tillsätta offentliga styrelseledamöter i 60 aktiebolag eller ekonomiska föreningar och tio allmännyttiga stiftelser. En ny lag föreslås gälla under en försöksperiod om tre år.

I fråga om de anställdas styrelserepresentation föreslås att den gällande lagen ersätts av en ny permanent lag. Den nu gällande storleksgränsen för företag som omfattas av lagen, 100 anställda, föreslås sänkt till 25 anställda. Vissa ändringar föreslås i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska för -

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 68

NU 1975/76:68

eningar för att garantera att styrelsearbetet bedrivs på sådant sätt att syftet med arbetstagarrepresentationen tillgodoses. Vidare avses arbetstagarrepresentant fä rätt att närvara och delta vid beredning av ärende i s. k. arbetsutskott. Arbetstagarledamöternas suppleanter föreslås få närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Vissa tvister om tillämpningen av lagen skall kunna prövas av arbetsdomstolen.

Motionerna

Yrkanden

Motionerna är följande:

1975/76:2408 av herr Bergman i Göteborg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. antar i bilaga till motionen upprättat förslag till lag om styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser (,bilaga, s. 33),

2. i övrigt antar de i propositionen 1975/76:166 upprättade lagförslagen,

1975/76:2468 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. (c) vari, såvitt här är i fråga, hemställs att riksdagen med avslag på propositionen 1975/76:166 [i motsvarande delar] beslutar

1. beträffande förslag till lag om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor uttala att central myndighet inte skall erhålla tillgång till primärmaterial från enskilt företag i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. beträffande förslag till lag om styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser beslutar att nuvarande försöksverksamhet skall förlängas med tre år i enlighet med vad som i motionen anförts,

3. beträffande förslag till lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar att rätten till arbetstagarledamot skall gälla företag som i genomsnitt sysselsätter minst 50 arbetstagare i enlighet med vad som i motionen anförts,

4. beträffande förslag till lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar uttala att AU-representation för arbetstagarrepresentant må beslutas av styrelse i enlighet med vad som i motionen anförts,

1975/76:2469 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen beslutar att

1. lagen om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor skall gälla intill den 30 juni 1977,

2. avslå propositionen vad avser styrelserepresentation för samhället,

3. a. 5 § lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar får sådan lydelse att företag med minst 100 anställda

NU 1975/76:68

i stället för i propositionen föreslagna 25 anställda omfattas av lagen, b. 13 § skall ha följande lydelse: Arbetstagarrepresentant skall utses bland de anställda vid företaget eller, i fråga om moderföretag, bland de anställda inom koncernen, c. hos regeringen hemställa om förslag till sådan ändring av lagen att arbetstagarorganisation med 10 procent av de anställda tillförsäkras en ordinarie styrelseplats,

1975/76:2470 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen avslår propositionen 1975/76:166 i vad gäller offentliga styrelseledamöter i 60 aktiebolag eller ekonomiska föreningar,

1975/76:2471 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen beslutar att lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar skall gälla

1. aktiebolag och ekonomiska föreningar med minst 50 anställda,

2. aktiebolag och ekonomiska föreningar med minst 25 anställda som den 1 januari 1976 eller senare har minst tre styrelseledamöter,

1975/76:2472 av herr Fridolfsson (m), vari hemställs att riksdagen beslutar att 5 § i förslag till lag om styrelserepresentation förde anställda i aktiebolag

och ekonomiska föreningar får följande lydelse: I företag minst 100

arbetstagare sådan ledamot. Består företagets en suppleant. Första

och inom koncernen,

1975/76:2473 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. i lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar inför stadganden om att de anställdas representanter skall vara partsrepresentanter med vetorätt och att de icke åläggs sekretessplikt,

2. - om yrkandet under 1 icke tillgodoses - avslår förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar i propositionen 1975/76:166.

Motivering

I motionen 1975/76:2408 påpekas att i propositionen 1975/76:166 saknas förslag om kommunal styrelserepresentation. Enligt industriministern (propositionen s. 132) finns det beträffande den kommunala representationen skäl att ytterligare överväga frågan om omfattningen av och formerna för en sådan representation. Som motiv för detta ställningstagande anger statsrådet bl. a. att kommunerna regelmässigt får ta del av primäruppgifter från det i propositionen föreslagna informationssystemet. Motionärerna menar att informationssystemet får ses inte som ett alternativ till förslaget om kommunal representation utan som ett komplement till detta. De anser att det är viktigt att informationsutbytet mellan kommunerna och näringslivet intensifieras och framlägger i enlighet härmed ett förslag till lag om

1* Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 68

NU 1975/76:68

styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, vilket innefattar föreskrifter om kommunal styrelserepresentation. Dessa innebär att kommun ges rätt till styrelserepresentation i företag som antingen har mer än 500 personer anställda inom kommunen eller där svarar för mer än en tiondel av det totala antalet anställda. Sammanlagt berör förslaget omkring 160 kommuner och 260 företag.

I motionen 1975/76:2468 betonas betydelsen av att en utveckling sker mot fördjupad företagsdemokrati. Ett decentraliserat näringsliv med små företag ger bättre möjligheter därtill än ett som kännetecknas av koncentration till stora företag, anser motionärerna. Mindre företag ger naturliga möjligheter till direkt kontakt och samråd. Detta sägs även inbegripa en utveckling av de anställdas inflytande på styrelsenivå; det betonas emellertid att styrelserepresentationen måste kopplas samman med löntagarinflytande på olika nivåer i företaget. En gräns vid 50 anställda för de anställdas rätt till styrelserepresentation i aktiebolag och ekonomiska föreningar skulle, påpekar motionärerna, överensstämma med de regler som gäller för inrättande av företagsnämnd i företag. Vidare anförs i motionen att erfarenheterna av arbetsrättsreformen bör avvaktas innan slutlig ställning tas till frågan om anställdas styrelserepresentation. Lagen föreslås därför även fortsättningsvis vara av provisorisk karaktär. I propositionen föreslås att arbetstagarrepresentanter skall ha rätt att delta i förberedande behandling av styrelseärenden. I motionen hävdas att företagens styrelser bör få avgöra denna fråga och att därför inte något särskilt stadgande i lagen är erforderligt. Beträffande propositionens förslag till uppgiftsplikt i planeringsfrågor konstaterar motionärerna att det innebär att primärmaterial från företag också kommer att utnyttjas på central nivå, vilket, hävdas det, medför risk för att uppgiftslämnarens förtroende och tillit kan minska med allmänt hållna och neutrala enkätsvar som följd. Motionärerna, som anser att sekretessfrågorna är av stor betydelse, finnér en direktkontroll från departement och statliga verk vara olycklig och föreslår att central myndighet inte skall få tillgång till primärmaterial från enskilt företag. Den utvidgade försöksverksamhet med statlig styrelserepresentation som föreslås i propositionen ställer sig motionärerna tveksamma till. I stället förordar de en förlängd försöksperiod enligt nuvarande former. De framhåller att det finns anledning att närmare pröva andra former än styrelserepresentation för insyn i t. ex. de multinationella företagens verksamhet.

Erfarenheter från försöksverksamheten med informationssystemet företag-samhälle redovisas i departementspromemorian (Ds I 1975:5) Företagsamhälle. Enligt motionen 1975/76:2469 tyder redovisningen i departementspromemorian på att resultatet av försöksverksamheten inte har motsvarat förväntningarna och att osäkerheten är stor om hur systemet bör förändras. Motionärerna anser att arbetet med uppgifterna inte synes ha stått i rimlig proportion till nyttan och finner därför att försöksverksamheten

NU 1975/76:68

inte bör permanentas utan förlängas ytterligare ett år och att en ny utvärdering bör ske innan lagstiftningen permanentas. Därvid bör, framhålls det, särskilt undersökas om ett tillfredsställande sekretesskydd kan skapas. Enligt motionärerna kan ett utnyttjande av uppgifter om företagens planering enligt de intentioner som framgår av propositionen 1975/76:166 bli ett ytterligare steg i riktning mot central styrning av företagens verksamhet i selektiva former, något som motionärerna säger sig ofta ha kritiserat.

Motionärerna tar också upp propositionens förslag till lag om styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. De är kritiska till det framlagda lagförslaget och hänvisar till vad som vid riksdagsbehandlingen 1972 av den nu gällande lagen om offentlig styrelserepresentation anfördes från deras sida (mot. 1972:1841). Det hävdades då att den föreslagna lagstiftningen stred mot de principer som bär upp vår författning i fråga om hur staten skall utöva sin överhöghet. Dessa principer bygger bl. a. på, uttalades det, att myndighets verksamhet skall utövas under offentlig insyn och vara normbunden och att förutsättningar för demokratisk kontroll skall föreligga. Vidare anfördes att näringspolitiken hittills hade utövats inom ett system av lagar och förordningar samt att detta system skulle komma att brytas genom införande av offentlig styrelserepresentation. I den nu aktuella motionen vidhålls dessa uppfattningar.

Beträffande propositionens förslag till lag om styrelserepresentation för de anställda anför motionärerna att styrelserepresentation enligt deras synsätt kan vara ett medel för att garantera de fackliga organisationerna möjlighet att erhålla information om beslut och planer samt att direkt lämna sina synpunkter i samband med beslutsfattande i styrelsen. Motionärerna tillstyrker förslaget i dess huvuddelar. De föreslår dock beträffande lagens tilllämpningsområde att den nuvarande begränsningen till företag med mer än 100 anställda skall bibehållas. Vidare framförs krav på att styrelserepresentant för de anställda skall vara anställd i företaget. Motionärerna anser också att propositionens förslag inte är tillfyllest när det gäller att säkerställa en allsidig representation i företagens styrelser för de anställda. Till de föreslagna reglerna bör därför enligt motionärerna ett tillägg göras så att organisation med minst 10 % av de anställda erhåller en ordinarie plats i styrelsen.

Även i motionen 1975/76:2472 föreslås att lagen om anställdas styrelserepresentation skall omfatta endast företag med minst 100 anställda. Motionären framhåller att, i ett litet företag, företagets ekonomi och företagarens privatekonomi ofta är samma sak. Styrelsearbetet i sådant företag är oftast en ren formalitet, och det framstår från denna synpunkt som stötande att utanförstående skall få omotiverade inblickar i företagarens privatekonomi.

I motionen 1975/76:2470 deklareras en avvisande hållning till statlig och kommunal styrelserepresentation i banker och företag. Motionärernas grundsyn är att politikerna skall stå fria att övervaka företagen. Samma uppfattning

NU 1975/76:68

gavs från deras sida uttryck för (mot. 1972:1844) vid riksdagsbehandlingen av förslaget om offentlig styrelserepresentation. Bland de synpunkter som då anfördes och som enligt motionärerna har full giltighet även nu kan följande erinras:

- Det är nödvändigt att upprätthålla en klar boskillnad mellan stat och kommun å ena sidan och företagen å den andra.

- Statlig och kommunal styrelserepresentation i företagen skapar en oklar ansvarsfördelning mellan enskilda och offentliga intressen.

- Statliga och kommunala styrelserepresentanter bidrar inte till att motverka den ökade koncentrationen inom näringslivet.

Beträffande den föreliggande propositionen anför motionärerna vidare bl. a. att de finner det uppseendeväckande att regeringen inte är beredd att i propositionen uttryckligen undanta tidningsföretag från statlig styrelserepresentation.

Ett viktigt led i demokratiseringen av arbetslivet är, anför samma motionärer i motionen 1975/76:2471, att de anställda får möjlighet att vara med och fatta beslut på alla nivåer inom företag och förvaltning. Det är därför enligt motionärerna självklart att de anställda skall vara representerade i företagens styrelser. Motionärerna ansluter sig i huvudsak till de ändringar i förhållande till gällande lag som föreslås i propositionen. När det gäller vilka företag som skall omfattas av lagen om styrelserepresentation för de anställda anser motionärerna i likhet med vad som föreslås i propositionen att det bör vara företag med minst 25 arbetstagare.

Dock bör enligt motionärerna gränsen sättas vid minst 50 anställda för sådana företag där antalet styrelseledamöter vid lagens ikraftträdande eller senare är mindre än tre.

Styrelserepresentationen har inte ökat de anställdas makt över sitt arbete, hävdas det i motionen 1975/76:2473, och detta sägs besanna den bedömning som från motionärernas sida gjordes år 1972 (mot. 1972:1845) vid riksdagsbehandlingen av förslaget till nu gällande lag om styrelserepresentation för de anställda. Motionärerna upprepar nu vad som då hävdades, nämligen att de anställdas representanter - för att icke bli uppbundna - skall verka i styrelserna som partsrepresentanter, att de inte skall vara underkastade sekretess utan kunna informera och rådgöra med de arbetare som har valt dem samt att de skall ha vetorätt, så att inga beslut riktade mot de anställdas intressen skall kunna fattas.

Utskottet

År 1972 beslöt statsmakterna (prop. 1972:116, NU 1972:62, rskr 1972:340) att en försöksverksamhet skulle inledas med syfte dels att samarbetet och informationsutbytet mellan företagen och samhället skulle förbättras, dels att de anställda skulle beredas insyn och inflytande i företagen. Försöks -

NU 1975/76:68

verksamheten inleddes den 1 april 1973 och har tre olika komponenter, som regleras genom tre lagar, nämligen lagen (1972:826) om uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor, lagen (1972:827) om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser samt lagen (1972:829) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Giltighetstiden för de tre lagarna löper ut den 1 juli 1976.

Försöksverksamheten med förbättrat informationsutbyte mellan företagen och samhället, som regleras genom den först nämnda lagen, har omfattat årliga enkäter till företag med minst 50 anställda.Ca 4 000 industriföretag samt vid två tillfällen ett antal partihandelsföretag har berörts av verksamheten, vilken har utvärderats av delegationen för informationssystemet företag-samhälle. Enligt delegationen är erfarenheterna av informationssystemet övervägande positiva. I flera avseenden anges dock att en ytterligare utveckling och utvärdering måste göras. Förslaget i propositionen innebär att den gällande lagen med vissa justeringar görs permanent.

Försöksverksamheten med offentlig styrelserepresentation har utvärderats av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Verksamheten har omfattat 22 aktiebolag och åtta stiftelser. Enligt arbetsgruppen är erfarenheterna i stort sett positiva. Vid remissbehandlingen av den rapport som arbetsgruppen har lagt fram om försöksverksamheten har emellertid remissinstansernas synpunkter i fråga om den offentliga styrelserepresentationen och särskilt den kommunala varit splittrade. De organisationer som företräder företagarna har genomgående avstyrkt förslaget. Propositionens förslag innebär en utvidgning av den nuvarande försöksverksamheten till att omfatta statlig styrelserepresentation i högst 60 aktiebolag eller ekonomiska föreningar och tio stiftelser under en försöksperiod om tre år. Bland de 60 företagen avses även rena produktionsföretag ingå.

Försöksverksamheten med styrelserepresentation för de anställda har utvärderats av statens industriverk, som anser att försöksperioden i stort har utfallit positivt. Samtliga remissinstanser som har behandlat industriverkets rapport över utvärderingen ställer sig bakom denna bedömning. Försöksverksamheten har omfattat drygt 1 500 företag, och i 80 % av dessa företag har de anställda utnyttjat sin rätt till styrelserepresentation. Systemet med styrelserepresentation för de anställda föreslås nu i propositionen bli permanentat. Förslaget till ny lag i ämnet omfattar företag med minst 25 anställda, vilket innebär att ca 8 000 företag berörs. Lagförslaget innehåller stadganden som ger suppleant närvaro- och yttranderätt vid styrelsesammanträden samt ger arbetstagarrepresentanter rätt att delta vid förberedande behandling av styrelseärenden inom arbetsutskott och liknande organ. Utskottet tar i det följande upp de tre lagförslagen ett efter ett och koncentrerar därvid framställningen på frågor som tas upp i de motioner som har föranletts av propositionen.

NU 1975/76:68

8 Informationssystemet förelag-samhälle

Två motioner berör informationssystemet företag-samhälle såvitt avser företagens uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor. I båda motionerna uppmärksammas sekretessfrågorna och användningen på central nivå av primärmaterial från företagen. Enligt motionen 1975/76:2468 medför det förhållandet att central statlig myndighet kan förfoga över primärmaterial om företagen risk för att uppgiftslämnarens förtroende för och tillit till uppgiftsmottagaren kan minska. En direktkontroll från vederbörande departement och statliga verk synes olycklig, anförs det. I motionen 1975/76:2469 uttalas att resultatet av den pågående försöksverksamheten inte torde ha motsvarat förväntningarna. Motionärerna menar att en ny utvärdering bör ske innan lagstiftningen permanentas och att därvid särskilt bör undersökas om ett tillfredsställande sekretesskydd kan skapas. De ser också risker med ett centralt utnyttjande för industripolitisk planering av de uppgifter som systemet tillhandahåller. Ett sådant förfarande kan, hävdar de, komma att utgöra ytterligare ett steg i riktning mot central styrning av företagens verksamhet i selektiva former.

Beträffande tillgång för central statlig myndighet till primärmaterial förutsätts i den föreslagna lagen om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor, då det gäller informationen mellan samhällsorganen, att en viss vidarebefordran sker av primäruppgifter och att i övrigt materialet offentliggörs i form av sammanställningar. 1 lagförslagets 1 § nämns som mottagare av primäruppgifter dels länsstyrelsen, dels den myndighet som har regeringens uppdrag att anmoda näringsidkare lämna uppgifter. Enligt 3 § får uppgifterna endast användas som underlag för statlig eller kommunal planering och prognosverksamhet eller för framställning av statistik. En förutsättning för att lämnade uppgifter av känslig natur skall vara av god kvalitet är att företagen känner förtroende för sekretesskyddet, anför chefen för industridepartementet i propositionen. Han uttalar vidare att det därför är väsentligt att primärmaterialet inte sprids till vidare krets än som är absolut nödvändigt. Enligt 4 § får primäruppgift överlämnas till statistiska centralbyrån, länsarbetsnämnd och kommunstyrelse. Till annan statlig eller kommunal myndighet får uppgiften överlämnas endast om den är av väsentlig betydelse för myndighetens verksamhet. Frågan om överlämnande prövas av myndighet som regeringen bestämmer. Detta förutsätter enligt delegationen för informationssystemet företag-samhälle att den anmodade myndigheten förfogar över hela primärmaterialet.

Jämfört med den nu gällande lagen har i det framlagda lagförslaget tillagts en bestämmelse om att behövliga förbehåll skall göras vid överlämnande av material till annan statlig eller kommunal myndighet. Vidare erfordras beslut vid varje särskilt tillfälle för att överlämnande av uppgift ur primärmaterialet skall få ske till annan myndighet. I detta sammanhang bör också nämnas att, i samband med att den nu gällande lagen om uppgifts -

NU 1975/76:68

skyldighet antogs av riksdagen, i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen) infördes en särskild bestämmelse, 20 a §, som gör det möjligt att skydda handlingar innehållande uppgifter som har infordrats med stöd av uppgiftsskyldighetslagen.

Beträffande det förslag till ny sekretesslag som har lagts fram av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK) har JK anfört att om förslaget genomförs vissa jämkningar bör ske i lagtexten i uppgiftsskyldighetslagen. Detta sammanhänger med att i förslaget till ny sekretesslag vissa bestämmelser finns som reglerar sekretess mellan myndigheter. Detta område är för närvarande inte reglerat i lag. Utskottet instämmer med departementschefen, som i specialmotiveringen till 4 § i det nu framlagda lagförslaget anför att det finns anledning att beakta den av JK väckta frågan i samband med att slutlig ställning tas till OSK:s förslag.

Delegationen för informationssystemet företag-samhälle konstaterar i sin utvärdering av den hittillsvarande försöksverksamheten att enkäternas uppgifter har utgjort ett värdefullt underlag för i första hand planeringen länsvis - i huvudsak arbetet med länsplanering 1974. Uppgifterna har också enligt delegationen varit av visst värde på kommunal nivå, medan användningen har varit begränsad på central nivå. Den väntas dock där få en större roll inom bl. a. det industripolitiska området.

I propositionen nämns de särskilda branschråd som har bildats för samråd rörande förhållanden och framtida utveckling inom olika branscher. 1 propositionen anförs att informationssystemet företag-samhälle bör kunna spela en betydelsefull roll i dessa sammanhang. Jämsides med en lokal och regional användning bör systemet i framtiden komma till användning vid den industripolitiska planeringen såväl totalt som för olika industribranscher.

Enligt utskottets mening är de farhågor som kommer till uttryck i motionerna 1975/76:2468 och 1975/76:2469 beträffande bristande sekretessskydd för uppgiftslämnare utan fog. Något missbruk har såvitt känt inte förekommit under försöksperioden, och det nu framlagda lagförslaget innebär jämfört med nu gällande lag en ytterligare utbyggnad av sekretessskyddet för näringsidkare. Påståendet i den förstnämnda motionen att företagen till följd av bristande tillit och förtroende inte skulle lämna uppgifter av värde synes inte välgrundat. Utskottet anser inte heller att det finns skäl för antagandena i de båda motionerna att informationen kan komma att användas för direkt kontroll av företagen från vederbörande departement och statliga verk och för central styrning av företagens verksamhet i selektiva former. Enligt 3 § i den föreslagna lagen får primäruppgift endast användas som underlag för statlig eller kommunal planering och prognosverksamhet eller för framställning av statistik. Något utrymme för direktkontroll eller central styrning inryms inte i denna formulering.

Med hänvisning till det anförda avvisar utskottet yrkandet i motionen 1975/76:2468 att riksdagen skall uttala att central myndighet inte skall erhålla tillgång till primärmaterial från enskilt företag. Vidare kan utskottet inte

NU 1975/76:68

finna de skäl styrkta som i motionen 1975/76:2469 anförs för en förlängning av den nuvarande lagen och en ny utvärdering, varför utskottet avstyrker även detta förslag.

Styrelserepresentation för samhället

Fyra motioner innehåller yrkanden beträffande förslaget till lag om styrelserepresentation för samhället. 1 motionen 1975/76:2408 framhålls vikten av att informationsutbytet mellan kommunerna och näringslivet intensifieras. Motionärerna avvisar den tanke som framförs i propositionen att informationssystemet företag-samhälle kan ses som ett alternativ till kommunal representation i företagsstyrelser. Denna tanke har i propositionen använts som argument mot att stadganden om kommunal styrelserepresentation skall införas i lagen. I motionen framläggs ett förslag till lag om styrelserepresentation för samhället innefattande stadganden om kommunal styrelserepresentation.

Upphovsmännen till motionen 1975/76:2468 är tveksamma till tanken på en utvidgad försöksverksamhet med offentliga styrelserepresentanter, vilken innebär att antalet berörda företag jämfört med vad som gäller för närvarande i stort sett fördubblas och att ekonomiska föreningar i motsats till nu kommer att omfattas av verksamheten. Motionärerna framhåller att det finns skäl att i vissa fall pröva andra former för samhällsinsyn än styrelserepresentation. De förordar att den nuvarande lagen med dess mera begränsade räckvidd förlängs för tre år.

Principiella invändningar mot samhällsrepresentation i företagsstyrelser förs fram i motionerna 1975/76:2469 och 1975/76:2470. 1 båda fallen ställer sig motionärerna - med åberopande av argument som framfördes vid 1972 års riksdagsbehandling av frågan om offentliga styrelseledamöter- avvisande till det framlagda lagförslaget. Enligt den förstnämnda motionen strider den föreslagna lagstiftningen mot de författningsprinciper efter vilka staten bör utöva sin överhöghet. Vidare bryts, anför motionärerna, det hittillsvarande systemet att näringspolitiken utövas inom vissa ramar av lagar och förordningar. Näraliggande synpunkter utvecklas i den andra motionen, där det också betecknas som förvånande att regeringen i lagförslaget inte uttryckligen undantar tidningsföretag från statlig styrelserepresentation. Motionerna utmynnar i yrkanden att det här aktuella lagförslaget skall avslås.

Till stöd för de krav som framförs i motionen 1975/76:2408 om styrelserepresentation för kommunerna anför motionärerna bl. a. att förslag därom har lagts fram av den interdepartementala arbetsgrupp som har utvärderat försöksverksamheten med offentliga styrelserepresentanter och att utredningen om den kommunala demokratin i sitt huvudbetänkande (SOU 1975:41) Kommunal demokrati har rekommenderat en försöksverksamhet med kommunal styrelserepresentation. 1 förarbetena till den nu gällande lagen om offentlig styrelserepresentation föreslog departementschefen att

NU 1975/76:68

en försöksverksamhet med kommunal styrelserepresentation skulle komma till stånd, baserad på frivilliga överenskommelser mellan berörda kommuner och företag. Det förutsattes därvid att riktlinjerna för denna verksamhet skulle tas upp till överläggning mellan Svenska kommunförbundet och andra berörda organisationer.

Enligt den nu föreliggande propositionen har frivillig försöksverksamhet kommit till stånd endast i mycket begränsad utsträckning. Förslaget i utredningsbetänkandet (SOU 1975:41) Kommunal demokrati om försöksverksamhet med kommunal styrelserepresentation har vid remissbehandlingen givit upphov till delade meningar i frågan. Likaså har meningarna varit delade vid remissbehandlingen av den promemoria som utarbetats av den nämnda interdepartementala arbetsgruppen. Inom många remissinstanser - bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen, de flesta länsstyrelserna, ett stort antal kommuner och Kommunförbundet - förekommer reservationer.

Utskottet instämmer med departementschefen i att utfallet av remissbehandlingen motiverar att frågan om den kommunala styrelserepresentationen ytterligare övervägs. Kommunernas behov av information, bl. a. för planeringsändamål, kan enligt utskottets mening i väsentlig mån tillgodoses genom de från kommunernas synpunkt positiva förändringar som föreslås i informationssystemet företag-samhälle. Givetvis bör det liksom nu finnas möjligheter för företag och kommuner att sluta frivilliga överenskommelser om styrelserepresentation. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet förslaget i motionen 1975/76:2408 till lagstiftning om kommunal styrelserepresentation i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

1 motsats mot den nu behandlade motionen ger, som framgår av vad ovan sagts, de tre övriga här aktuella motionerna uttryck åt en negativ syn på förslaget om utvidgad försöksverksamhet med offentlig styrelserepresentation.

Utskottet har svårt att förstå den tveksamhet som uttalas i motionen 1975/76:2468. Den hittillsvarande försöksverksamheten har såvitt kunnat utrönas inte gett några negativa erfarenheter. Ingen av de tillfrågade styrelseordförandena i berörda företagsstyrelser har heller framfört kritik mot reformen som sådan. Enligt utskottets mening är det därför naturligt att den hittillsvarande verksamheten nu fortsätts i utvidgad form. Utskottet instämmer i departementschefens omdöme att offentlig styrelserepresentation i företagsstyrelser är en ändamålsenlig form för samarbete och informationsutbyte mellan samhälle och företag. Därtill vill utskottet peka på att motionens förslag om en fortsatt försöksverksamhet i nuvarande omfattning skulle innebära att ekonomiska föreningar, som vid sidan av aktiebolag är den vanligaste associationsformen bland större företag, även fortsättningsvis skulle stå utanför försöksverksamheten. Utskottet anser det naturligt och värdefullt att även ekonomiska föreningar kommer att omfattas av denna.

Den invändning mot en utvidgad försöksverksamhet som framförs i mo 1**

Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 68

NU 1975/76:68

tionen, nämligen att det finns andra och lämpligare former för informationsutbyte än styrelserepresentation, är enligt utskottets mening inte styrkt. Hittills har det inte varit möjligt att konstruera ett informationssystem som gör styrelserepresentation obehövlig. Styrelserepresentation bör i stället ses som ett lämpligt komplement till det tidigare förordade informationssystemet.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks yrkandet i motionen 1975/76:2468 om förlängd giltighet för en treårsperiod av den nuvarande lagen om offentlig styrelserepresentation.

I motionen 1975/76:2469 anförs att systemet med samhällsrepresentation innebär risker för myndighetsutövning utan insyn och demokratisk kontroll. Den hittillsvarande ordningen att näringspolitiken utövas genom ett system av lagar och förordningar bryts, hävdas det vidare.

Mot detta vill utskottet erinra om vad som anförs i propositionen på denna punkt. Industriministern uttalar att samhällsrepresentation i företagsstyrelser ligger väl i linje med den allmänna demokratiseringsprocessen i Sverige och innebär att kretsen av beslutande personer i de ledande organen i för samhällets utveckling betydelsefulla företag och institutioner vidgas. Utskottet finner det viktigt att i sammanhanget betona att uppdraget som offentlig styrelseledamot inte är förenat med någon form av myndighetsutövning gentemot berörda företag. Industriministern framhåller på denna punkt att en offentlig styrelseledamot inte är samhällets representant på det sättet att ledamoten skall överlägga med de offentliga organen rörande behandlingen av enskilda styrelseärenden. Vidare kan inte något offentligt organ ge direktiv om hur den offentliga styrelseledamoten skall rösta i olika ärenden. Sådan styrning har hittills inte förekommit och skall heller inte framdeles förekomma, säger industriministern. Offentlig styrelseledamot har i princip samma ställning som övriga styrelseledamöter och skall efter bästa förmåga främja företagets fortbestånd och utveckling. Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet motionen 1975/76:2469 i här berörd del.

Även i motionen 1975/76:2470 hävdas att stora risker finns för att systemet med samhällsrepresentation i företagsstyrelser utnyttjas som ett instrument för maktutövning gentemot näringslivet utan demokratisk kontroll. I motionen anförs vidare att politikerna skall stå fria att övervaka företagen och att systemet med samhällsrepresentation skapar oklarheter beträffande ansvarsfördelningen mellan enskilda och offentliga intressen. Systemet med offentliga styrelserepresentanter sägs också öka koncentrationen inom näringslivet.

Mot detta vill utskottet upprepa vad som tidigare sagts att styrelserepresentationen innebär en utvidgning av kretsen av beslutande personer i de ledande organen inom för samhällets utveckling betydelsefulla företag. Uppdraget som offentlig styrelseledamot är, som nyss sagts, inte förenat med någon form av myndighetsutövning mot berörda företag. Det ansvar som åvilar olika förvaltningsmyndigheter går således inte i något avseende

NU 1975/76:68

över på den offentliga styrelseledamoten. Inget offentligt organ kan ge direktiv om hur den offentliga styrelseledamoten skall agera i olika frågor. De nu anförda principerna finns uttalade i propositionen. Enligt utskottets mening finns det mot denna bakgrund inget fog för påståendena i motionen 1975/76:2470 beträffande maktutövning utan demokratisk kontroll, oklar ansvarsfördelning och ökad koncentration. Beträffande motionens krav att tidningsföretag uttryckligen skall vara undantagna från styrelserepresentation vill utskottet hänvisa till vad industriministern anför (s. 133). Frågan saknar aktualitet med hänsyn till vad som anges beträffande omfattningen och inriktningen av den föreslagna offentliga styrelserepresentationen. Utskottet avstyrker även motionen 1975/76:2470.

Styrelserepresentation för de anställda

Yrkanden beträffande förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar framställs i fem motioner. Fyra av dem berör lagförslagets 5, 6 och 7 §§, som innehåller stadganden om det antal arbetstagare i företag som erfordras för att de anställda skall ha rätt att utse styrelserepresentanter. 1 motionen 1975/76:2468 föreslås att gränsen skall sättas vid 50 anställda, medan i motionerna 1975/76:2469 och 1975/76:2472 förordas att den nuvarande gränsen på 100 anställda skall bibehållas. I motionen 1975/76:2471 framförs förslaget att gränsen skall sättas vid 25 anställda utom i företag med styrelse bestående av mindre än tre ledamöter, där den skall sättas vid 50 anställda. I motionen 1975/76:2469 föreslås också att, i det fall då en arbetstagarorganisation företräder mer än fyra femtedelar av de anställda, organisation som företräder minst 10 % skall vara berättigad till en ordinarie styrelseplats (12 §). I samma motion krävs också att arbetstagarledamöter alltid skall utses bland anställda i företaget (13 §).

I motionen 1975/76:2468 föreslås att rätt för arbetstagarorganisation att utse ledamot i organ som förbereder styrelseärenden inte skall bli föremål för lagstiftning och att 16 § i lagförslaget i enlighet därmed skall utgå. Samma motionärer föreslår också att anställdas styrelserepresentation även fortsättningsvis skall utgöra en försöksverksamhet och att lagen därför skall gälla endast i tre år.

Endast en motion tar upp hela det framlagda lagförslaget om styrelserepresentation för de anställda till principiellt övervägande. I denna motion, 1975/76:2473, hävdas att den hittillsvarande försöksverksamheten med styrelserepresentation för de anställda inte har ökat de anställdas makt över sitt arbete.

Detta styrks, anser utskottet, inte av erfarenheterna från den hittillsvarande försöksverksamheten, vilka har sammanställts av statens industriverk. Verkets utredning visar att de anställda i ökad omfattning och på ett tidigare stadium än förut har fått information om förändringar beträffande deras

NU 1975/76:68

egen situation. Utöver förbättrad insyn och ökat inflytande har lagen bidragit till att skapa bättre kommunikationer mellan företagsledning och anställda. Det bör också erinras om att i lagförslagets 1 § uttryckligen sägs att lagen syftar till att de anställda genom styrelserepresentation skall beredas insyn i och inflytande över frågor som har betydelse för de anställda som kollektiv.

Lagförslaget grundas också på principen att de anställdas styrelserepresentanter skall jämställas med övriga ledamöter och att särregler för arbetstagarledamöterna bara undantagsvis skall förekomma. Mot denna grundsyn strider förslaget i motionen om att de anställdas styrelserepresentanter skall verka i styrelserna som partsrepresentanter utan sekretessplikt och med vetorätt. Detta krav skulle dessutom inte kunna förverkligas utan en vittgående omarbetning av den nyligen antagna aktiebolagslagen. Någon påvisbar förändring av den allmänna uppfattningen på detta område i riktning mot den åsikt som motionärerna företräder föreligger inte enligt utskottets mening. Utskottet avstyrker kraven i motionen på införande av stadganden i den nya lagen i enlighet med motionärernas önskan. Ett avslag av riksdagen på motionärernas begäran på denna punkt medför enligt motionen att motionärerna yrkar avslag på lagförslaget beträffande anställdas styrelserepresentation i dess helhet. Utskottet ansluter sig inte heller härvidlag till motionärerna.

Beträffande frågan om vilket antal anställda som skall utgöra gräns för rätt att utse arbetstagarrepresentanter föreligger två alternativa förslag i förhållande till 5, 6 och 7 §§ i lagförslaget.

De två alternativa förslagen framförs i tre motioner, varav två med samma yrkande och likartad motivering. Genomgående för de tre motionerna, 1975/76:2468, 1975/76:2469 och 1975/76:2472, är att där hävdas att styrelsearbetet i många mindre företag inte är utvecklat och att det antal anställda som krävs för styrelserepresentation med hänsyn härtill bör sättas högre än vad som föreslås i propositionen. Frågan om styrelsearbetet i mindre företag tas också upp i motionen 1975/76:2471, som tillstyrker propositionen i vad avser 5,6 och 7 §§ i lagförslaget. Yrkandet i motionen om en särregel beträffande företag vars styrelse består av mindre än tre ledamöter tar utskottet upp till separat behandling nedan.

Utskottet har förståelse för att särskilda problem kan vara förbundna med styrelserepresentation i mindre företag, där i många fall styrelsearbetet är föga utvecklat eller styrelsen i praktiken bara finns på papperet. Utskottet finner i likhet med industriministern att det finns skäl att skaffa större erfarenhetsunderlag innan frågan avgörs huruvida rätten till styrelserepresentation skall vara generell. Det bör således alltjämt finnas en gräns som bestäms av antalet anställda i företaget. Att gränsen skulle sättas så högt som till 100 anställda, vilket föreslås i motionerna 1975/76:2469 och 1975/76:2472, finner dock utskottet vara uteslutet. Även den av industriverket föreslagna gränsen vid 50 anställda, vilken förespråkas i motionen 1975/76:2468, är enligt utskottets mening onödigt hög.

NU 1975/76:68

15 I motionen 1975/76:2468 anförs också att erfarenheterna av arbetsrättsreformen (prop. 1975/76:105) bör avvaktas innan slutlig ställning tas till frågan om vilket antal anställda som skall berättiga till styrelserepresentation i företag. Med anledning därav vill utskottet erinra om att tillämpningsområdet för lagen om medbestämmande i arbetslivet enligt propositionen 1975/76:105 inte är begränsat till arbetsplatser med ett visst antal anställda utan skall gälla förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i allmänhet. Denna lag kan således inte åberopas som skäl för att de mindre arbetsplatserna skall undantas från styrelserepresentation för de anställda. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet de yrkanden beträffande lagförslagets 5, 6 och 7 §§ som framförs i motionerna 1975/76:2468, 1975/76:2469 och 1975/76:2472.

Förespråkare för motionen 1975/76:2471 föreslår att stadgandena i 5, 6 och 7 §§ i lagförslaget skall kompletteras med en särregel av innebörd att för företag, där styrelsen består av mindre än tre ledamöter, gränsen för rätt att utse arbetstagarrepresentanter skall sättas vid 50 anställda i stället för vid 25.

Utskottet finner det inte lämpligt med en särregel av detta slag och avstyrker sålunda motionen 1975/76:2471 i den del som här är aktuell.

I motionen 1975/76:2469 hävdas beträffande ordning för utseende av arbetstagarrepresentanter (12 §) att en mer allsidig representation i företagens styrelser bör säkerställas. Motionärerna föreslår därför att 12 § i lagförslaget ändras på så sätt att där föreskrivs att organisation med minst 10 % av de anställda skall erhålla en ordinarie plats i styrelsen.

I samma motion vidhålls också den uppfattning beträffande valbarhetsbestämmelser som från motionärernas sida framfördes vid 1972 års riksdag, dvs. att arbetstagarrepresentant skall vara anställd vid företaget (13 §).

12 § i lagförslaget innehåller hjälpregler för det fall då organisationerna inte kan enas om fördelningen av ledamots- eller suppleantplatserna i styrelsen. För närvarande gäller att den organisation som omfattar minst fyra femtedelar av arbetstagarna äger att besätta samtliga styrelseplatser. Enligt lagförslaget skall i sådant fall organisation som företräder minst 5 % av arbetstagarna vara berättigad till en suppleantplats. Bestämmelsen är föranledd av att suppleanten i den nya lagen får en mer självständig ställning än tidigare. Att därutöver införa en regel av den innebörd som föreslås i motionen 1975/76:2469 är enligt utskottets mening att i onödan komplicera fördelningsförfarandet. Propositionens förslag tillgodoser alla rimliga krav på representation för minoritetsorganisationer genom att gränsen sätts så lågt som till 5 %. Motionens förslag innebär ingen förbättring härvidlag. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motionen 1975/76:2469 i här aktuell del.

Beträffande valbarhetsbestämmelserna har industriverket undersökt i vilken utsträckning de lokala fackliga organisationerna har utnyttjat möjligheterna att utse externa styrelseledamöter. Endast 2 % av de utsedda ar -

NU 1975/76:68

betstagarledamöterna har rekryterats externt. Enligt verket kan det finnas tillfällen, t. ex. vid lokala konflikter mellan arbetstagare och företagsledning, då det är temporärt motiverat att använda externt rekryterad arbetstagarledamot. Dessa fall har enligt industriverket som regel inte medfört några speciella problem. Mot den bakgrunden har industriverket inte funnit anledning att föreslå en ändring av nuvarande bestämmelse. Utskottet instämmer i detta och avstyrker förslaget beträffande lagförslagets 13 § i motionen 1975/76:2469.

I motionen 1975/76:2468 föreslås att 16 § i lagförslaget med stadgande om rätt att delta i förberedande behandling av styrelseärenden skall utgå.

Enligt industriverket finns det styrelser som sammanträder mycket sällan och vidare i nära en femtedel av styrelserna arbetsutskott där arbetstagarledamötema i regel inte får delta. Industriverket anser det vara motiverat att rätt för arbetstagarrepresentant att delta i arbetsutskott och liknande organ blir lagfäst. Flera remissinstanser har samma uppfattning. Utskottet finnér den föreslagna bestämmelsen motiverad och avstyrker motionen 1975/76:2468 i här aktuell del.

I samma motion föreslås också att lagen om styrelserepresentation för de anställda även fortsättningsvis skall vara av försökskaraktär och att lagens giltighetstid skall vara tre år. Som motiv anförs att erfarenheterna av den arbetsrättsreform som föreslås i propositionen 1975/76:105 bör avvaktas innan slutlig ställning tas i frågan om vid vilket antal anställda gränsen för styrelserepresentation skall sättas.

Som utskottet tidigare har påpekat är tillämpningen av den föreslagna lagen om medbestämmande i arbetslivet inte begränsad till företag av en viss storlek. Den koppling som i motionen görs mellan förslaget om styrelserepresentation för de anställda och arbetsrättsreformen är därför inte sakligt motiverad. Vidare är erfarenheterna från försöksperioden till övervägande delen positiva, vilket motiverar en permanentning av lagen om styrelserepresentation. Utskottet avstyrker motionen 1975/76:2468 i här aktuell del.

I de delar som förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda inte har tagits upp tili särskild behandling här tillstyrks det av utskottet.

Propositionen i övrigt

Utskottet tillstyrker övriga punkter i propositionen, dvs. förslagen till ändring i sekretesslagen, i lagen om ekonomiska föreningar och i aktiebolagslagen.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen

NU 1975/76:68

1975/76:2468 yrkandet 1 och motionen 1975/76:2469 yrkandet

1 antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget till lag om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor,

2. beträffande styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser

att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2408 yrkandet 1, motionen 1975/76:2468 yrkandet 2, motionen 1975/76:2469 yrkandet 2 och motionen 1975/76:2470 antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser,

3. beträffande vetorätt för arbetstagarrepresentanter, m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2473,

4. beträffande gräns för rätt att utse arbetstagarrepresentanter

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet

2 i ifrågavarande del, med anledning av motionen 1975/76:2471 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen 1975/76:2468 yrkandet 3, motionen 1975/76:2469 yrkandet 3 a och motionen 1975/76:2472 antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda

1 aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser 5, 6 och 7 §§,

5. beträffande särregel för företag med styrelse bestående av mindre än tre ledamöter

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2471 i ifrågavarande del,

6. beträffande ordning för utseende av arbetstagarrepresentanter att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet

2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2469 yrkandet 3 c antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser 12 §,

7. beträffande valbarhetsbestämmelser

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2469 yrkandet 3 b antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser 13 och 20 §§,

8. beträffande rätt att deltaga i förberedande behandling av styrelseärenden att

riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2468 yrkandet 4 antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget till lagom styrelserepresentation förde anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser 16 §,

NU 1975/76:68

9. beträffande giltighetstid för lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2468 i ifrågavarande del antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelser,

10. beträffande övriga delar av lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation förde anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan under 4 och 6-9 ovan,

11. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del antager i propositionen 1975/76:166 framlagda förslag till

a) lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkning i rätten att utbekomma allmänna handlingar,

b) lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

c) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

Stockholm den 25 maj 1976

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s). Gustafsson i Byske (c), Andersson i Storfors (s), Rask (s), Sjönell (c), Blomkvist (s), Hovhammar (m), Wååg (s), Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c) och Nyquist (fp).

NU 1975/76:68

19 Reservationer

1. beträffande uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor (utskottets hemställan under 1) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Petersson i Ronneby (c) och Nyquist (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Enligt utskottets” och slutar på s. 10 med ”detta förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att principiella skäl talar mot att primäruppgifter om enskilda företag samlas hos en central statlig myndighet. Det finns en uppenbar risk för att sådana uppgifter på olika sätt utnyttjas för direkt kontroll av företagen. Denna risk ökar i framtiden om propositionens intentioner genomförs att de uppgifter som nu åligger delegationen för informationssystemet företag-samhälle efter en tvåårsperiod överförs till statens industriverk. Enligt utskottets mening bör primäruppgifterna användas för lokal och regional planering, medan på central nivå sammanställningar av företagens enkätsvar får anses utgöra ett tillfredsställande planeringsunderlag. Det framlagda lagförslaget - som utskottet i huvudsak godtar - bör därför ändras på sådant sätt att det tydligt framgår att primäruppgifter om företag endast får överlämnas till statlig regional eller kommunal myndighet samt till statistiska centralbyrån, som svarar för teknisk bearbetning av uppgifterna. Likartade tankegångar framförs i motionen 1975/76:2469. Det angivna önskemålet tillgodoses genom den lydelse av 1 och 4 §§ som utskottet föreslår i anslutning till vad som anförs i motionen 1975/76:2468, vilken utskottet alltså tillstyrker i här berörd del.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2468 yrkandet 1, med anledning av motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2469 yrkandet 1 antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget till lag om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor, dock med ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i enlighet med vad som i det följande betecknas som alternativt förslag:

Regeringens förslag Alternativt förslag

Näringsidkare är efter anmodan av myndighet som regeringen bestämmer skyldig att i fråga om arbetsställe inom länet skriftligen till länsstyrelsen eller den anmodande myndigheten översiktligt redovisa

1. rådande förhållanden i fråga om produktionen, sysselsättningen eller driften vid arbetsstället,

Näringsidkare är efter anmodan av myndighet som regeringen bestämmer skyldig att i fråga om arbetsställe inom länet skriftligen till länsstyrelsen eller statistiska centralbyrån översiktligt redovisa

1. rådande förhållanden i fråga om produktionen, sysselsättningen eller driften vid arbetsstället,

NU 1975/76:68

20 Regeringens förslag

2. den väntade ekonomiska utvecklingen av verksamheten,

3. planerad eller väntad utvidgning eller inskränkning i produktionen, sysselsättningen eller driften eller 4.

annan liknande omständighet av väsentlig betydelse för statlig eller kommunal planering.

Alternativt förslag

2. den väntade ekonomiska utvecklingen av verksamheten,

3. planerad eller väntad utvidgning eller inskränkning i produktionen, sysselsättningen eller driften eller 4.

annan liknande omständighet av väsentlig betydelse för statlig eller kommunal planering.

Uppgift enligt 1 § får överlämnas till statistiska centralbyrån, länsarbetsnämnden och kommunstyrelsen i den kommun där arbetsstället finns. Till annan statlig eller kommunal myndighet får uppgiften överlämnas endast om den är av väsentlig betydelse för myndighetens verksamhet. Vid överlämnandet skall behövliga förbehåll göras.

Fråga om för a

Vid tillämpningen

§

Uppgift enligt 1 § får överlämnas till statistiska centralbyrån, länsarbetsnämnden och kommunstyrelsen i den kommun där arbetsstället finns. Till annan statlig regional eller kommunal myndighet får uppgiften överlämnas endast om den är av väsentlig betydelse för myndighetens verksamhet. Vid överlämnandet skall behövliga förbehåll göras, görande.

- oundgängligen behövs.

2. beträffande uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor (utskottets hemställan under 1) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Enligt utskottets” och slutar på s. 10 med ”detta förslag” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening motiverar inte erfarenheterna av den pågående försöksverksamheten med informationssystemet företag-samhälle den permanentning av lagstiftningen som föreslås i propositionen. Resultatet synes inte ha motsvarat förväntningarna. I likhet med vad flera remissinstanser har uttryckt finner utskottet att arbetet med sammanställning av uppgifterna inom företagen inte har stått i rimlig proportion till nyttan. Därtill kommer att det föreliggande lagförslaget ger utrymme för att centrala och statliga myndigheter utnyttjar primäruppgifter från företagen. Det finns en uppenbar risk att denna information kan användas som underlag för en central styrning av företagens verksamhet i selektiva former. Denna risk blir än mer uppenbar om propositionens intentioner beträffande den framtida administrationen av systemet genomförs och sålunda statens industriverk efter en tvåårsperiod övertar ansvaret för informationssystemet företag-samhälle.

NU 1975/76:68

21 Enligt utskottets mening styrker det anförda att försöksverksamheten inte bör permanentas. I stället bör den nuvarande försöksverksamheten förlängas för en ettårsperiod, så att en ny, mera fullständig utvärdering kan göras. Därvid bör särskilt undersökas om ett sådant sekretesskydd kan skapas som gör det möjligt för företagen att lämna ut information av verkligt värde för den offentliga planeringen. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda det här aktuella yrkandet i motionen 1975/76:2469 och framlägger förslag till en lag om fortsatt, tidsbegränsad giltighet av den nuvarande uppgiftsskyldighetslagen.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2469 yrkandet 1 och med avslag på propositionen 1975/76:166 punkten 1 samt motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:2468 yrkandet 1 antager följande

Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1972:826) om uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor

Härigenom förordnas att lagen (1972:826) om uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor, som gäller till utgången av juni 1976, skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni 1977.

3. beträffande styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser (utskottets hemställan under 2) av herrar Börjesson i Glömminge, Gustafsson i Byske, Sjönell och Petersson i Ronneby (alla c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Utskottet har” och slutar på s. 13 med ”motionen 1975/76:2470” bort ha följande lydelse:

Förslaget i propositionen till lag om styrelserepresentation för samhället innebär en kraftigt utvidgad försöksverksamhet, där antalet berörda företag mer än fördubblas. Med hänsyn till de berörda företagens storlek är detta totalt sett en stor förändring. Vid remissbehandlingen av den nämnda departementspromemorian beträffande utvärdering av försöksverksamheten har framkommit delade meningar. Mot den bakgrunden finns det enligt utskottets mening skäl att ställa sig tveksam till en utvidgning av försöksverksamheten både vad gäller antalet berörda företag och vad gäller offentliga styrelseledamöter i ekonomiska föreningar. Över huvud taget finns det enligt utskottets mening skäl att ifrågasätta om systemet med styrelserepresentation för samhället är en generellt framkomlig väg när det gäller att öka informationsutbytet mellan samhället och företagen. Exempelvis förde multinationella företagens del kan det finnas andra och mer ändamålsenliga

NU 1975/76:68

former för insyn och informationsutbyte. I det sammanhanget kan ett förstärkt inflytande för de anställda samt regelbundet informationsutbyte mellan samhälle och företag, bl. a. enligt de riktlinjer som utskottet i det föregående har tillstyrkt, ge bättre förutsättningar för ökad insyn. Med hänsyn till vad som anförts tillstyrker utskottet förslaget i motionen 1975/76:2468 om en förlängning av försöksverksamheten med offentlig styrelserepresentation i nuvarande former. I det lagförslag som utskottet med anledning härav framlägger har - med hänsyn till vad som anförs i propositionen (s. 61 och 163) - intagits en bestämmelse om ersättning till offentlig styreseledamot och suppleant.

dets att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med avslag på propositionen 1975/76:166 punkten 2 och motionen 1975/76:2408 yrkandet 1, med bifall till motionen 1975/76:2468 yrkandet 2 samt med anledning av motionen 1975/76:2469 yrkandet 2 och motionen 1975/76:2470 antager följande

Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1972:827) om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser, m. m.

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1972:827) om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser, som gäller till utgången av juni 1976,

dels att lagen skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni 1979, dels att i 1, 3 och 4 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att 5 och 6 §§ skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse

Om ej annat följer av denna lag, äger vad som är föreskrivet om styrelseledamot och styrelsesuppleant i lagen (1944:705) om aktiebolag motsvarande tillämpning på offentlig styrelseledamot i aktiebolag och suppleant för sådan ledamot. Bestämmelserna i 8 § första stycket 6 nämnda lag gäller dock ej.

Det åligger aktiebolag och stiftelse att till offentlig styrelseledamot och suppleant för sådan ledamot utge ersättning med belopp som Konungen bestämmer.

Föreslagen lydelse

§

Om ej annat följer av denna lag, äger vad som är föreskrivet om styrelseledamot och styrelsesuppleant i aktiebolagslagen (1975:1385) motsvarande tillämpning på offentlig styrelseledamot i aktiebolag och suppleant för sådan ledamot. Bestämmelserna i 2 kap. 4 § 6 nämnda lag gäller dock ej.

§

Det åligger aktiebolag och stiftelse att utge arvode och annan ersättning till offentlig styrelseledamot och suppleant för sådan ledamot.

NU 1975/76:68

23 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utgår arvode till ledamot eller suppleant som har utsetts av företaget, har offentlig styrelseledamot eller suppleant rätt till samma arvode. I annat föll bestämmer företaget arvodet särskilt. Arvodet för år skall i båda föll för ledamot utgöra lägst 5 000 kronor och högst 20 000 kronor samt för suppleant lägst 3 000 kronor och högst 15 000 kronor.

Offentlig styrelseledamot och suppleant har rätt till ersättning för nödvändiga kostnader för resa och uppehälle.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976 och gäller till utgången av juni 1979. Hänvisning som i lagen göres till aktiebolagslagen (1975:1385) skall till utgången av år 1976 avse motsvarande lagrum i lagen (1944:705) om aktiebolag.

4. beträffande styrelserepresentation församhället i aktiebolag, ekonomiskaföreningar och stiftelser (utskottets hemställan under 2) av herrar Regnéll (m), Hovhammar (m) och Nyquist (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Utskottet har” och slutar på s. 13 med ”motionen 1975/76:2470” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det starka skäl att beakta de principiella invändningar mot systemet med offentliga styrelseledamöter i företagen som framförs i motionerna 1975/76:2469 och 1975/76:2470 och som uttrycktes redan vid 1972 års riksdagsbehandling av frågan om offentlig styrelserepresentation.

I båda motionerna uttalas att systemet med offentliga styrelseledamöter innebär risk för godtyckligt handlande och myndighetsutövning utan demokratisk kontroll. Utskottet instämmer med motionärerna på denna punkt och anser att systemet skapar uppenbara svårigheter att upprätthålla den nödvändiga klara ansvarsfördelningen mellan offentliga och enskilda intressen. Utskottet vill här peka på att även industriministern i propositionen medger att risker för lojalitetskonflikter finns till följd av motsättningar i särskilda situationer mellan företagets och samhällets intressen.

Över huvud taget försöker industriministern i sina uttalanden gå förbi den principiella kritik som har framförts såväl vid riksdagsbehandlingen

NU 1975/76:68

av frågan år 1972 som av flera remissinstanser. Han påstår sålunda att flera av invändningarna mot den offentliga styrelserepresentationen grundas på missuppfattningar om dess innebörd. I propositionen sägs att uppdraget som offentlig styrelseledamot inte skall vara förenat med någon som helst form av myndighetsutövning mot berörda foretag. Mot detta kan ställas vad departementschefen 1972 anförde i motiveringen för införandet av offentliga styrelseledamöter. Han framhöll då behovet av demokratiskt inflytande som grund för samhällsrepresentation och pekade på styrelserepresentation som en väg att garantera nya intressenters inflytande. Styrelserepresentation betecknades som en flexibel och direkt metod att kanalisera de nya intressenternas medverkan och därmed skapa ökade samarbetsmöjligheter och en förbättrad och fortlöpande samordning av företagens och samhällets planering och utbyggnad. Häri ligger enligt utskottets mening en intention som syftar till ökad central styrning av företagen.

1 den nu föreliggande propositionen saknas dessa formuleringar, men i propositionen saknas också ett avståndstagande från de tankar som 1972 uttrycktes om samhällsrepresentation i företagsstyrelserna som en metod att åstadkomma samordning av företagens och samhällets planering och utbyggnad-dvs. om samhällsrepresentation som ett centralt styrinstrument. Systemet med offentliga styrelserepresentanter bär inom sig sådana risker för utveckling av okontrollerad makt hos den centrala byråkratin att det inte bör komma till användning. Näringspolitiken bör liksom hittills utövas genom ett system av lagar och förordningar. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet förslaget i propositionen beträffande styrelserepresentation för samhället. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1975/76:2469 i aktuell del och motionen 1975/76:2470.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2469 yrkandet 2 och motionen 1975/76:2470 avslår propositionen 1975/76:166 punkten 2 samt motionen 1975/76:2408 yrkandet 1 och motionen 1975/76:2468 yrkandet 2,

5. beträffande vetorätt för arbetstagarrepresentanter, m. m. (utskottets hemställan under 3) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Detta styrks” och slutar på s. 14 med ”till motionärerna” bort ha följande lydelse:

Vid riksdagsbehandlingen år 1972 av förslaget till den nu gällande lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar hävdade vänsterpartiet kommunisterna att, såsom förslaget var utformat, lagen skulle medföra att de anställdas representanter skulle ”knytas upp till företagen” och därigenom "bli bundna till och inlemmade i ett system som felaktigt utgår från att det finns en grundläggande intressegemenskap mellan kapital och arbete”. Erfarenheterna av försöksverksam -

NU 1975/76:68

heten med de anställdas styrelserepresentation har enligt utskottets uppfattning bekräftat riktigheten i denna bedömning. Därtill har viktiga beslut om många företags utveckling fattats utan att de anställdas styrelserepresentanter fått vetskap om dem - förrän i efterhand.

Det nu framlagda lagförslaget om styrelserepresentation för de anställda innebär inga viktigare förändringar jämfört med vad som nu gäller. För att en förändring skall komma till stånd krävs att i lagen införs stadganden om att de anställda skall verka i styrelserna som partsrepresentanter, att de inte skall vara underkastade krav på sekretess utan kunna informera och rådgöra med sina valmän samt att de skall ha vetorätt så att inga beslut riktade mot de anställdas intressen kan fattas. Med hänvisning till det anförda yrkar utskottet bifall till de krav på förändring av det framlagda lagförslaget som framförs i motionen 1975/76:2473.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2473 avslår propositionen 1975/76:166 punkten 3 och hos regeringen hemställer om nytt förslag till lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar i enlighet med vad utskottet anfört,

6. beträffande gräns, för rätt att utse arbetstagarrepresenranter(ulskoUels hemställan under 4)av herrar Börjesson i Glömminge, Gustafsson i Byske, Sjönell och Petersson i Ronneby (alla c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. 14 med ”De två” och slutar på s. 15 med ”och 1975/76:2472” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill på denna punkt hänvisa till att industriministern i sin motivering till lagförslaget anför att man inte kan bortse från att särskilda problem är förbundna med styrelserepresentation i mindre företag. 1 åtskilliga av dessa företag är styrelsearbetet föga utvecklat. I somliga finns styrelsen i praktiken bara på papperet. Detta hänger ofta samman med att de mindre företagen är i hög grad anknutna till ägarens privata ekonomi. Styrelserepresentationen i dessa företag kan lätt leda till en formalisering av beslutsprocessen som inte ter sig naturlig för vare sig ägare eller anställda.

De anställda är då betjänta av andra former av insyn och inflytande än styrelserepresentation.

En gräns vi 50 anställda innebär att ca 4 000 företag berörs, vilket är en fördubbling i förhållande till dagens situation. Regeringens förslag innebär att inte mindre än ca 8 000 företag skulle komma att beröras. Gränsen 50 anställda, som enligt utskottet bör gälla, överensstämmer dessutom med den gräns som gäller i fråga om inrättande av företagsnämnd i företag. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att statens industriverk, som har utvärderat försöksverksamheten med styrelserepresentation för anställ -

NU 1975/76:68

da, har föreslagit att gränsen sätts vid 50 anställda. Förslaget har remissbehandlats och meningarna har varit delade bland remissinstanserna. Att i ett sådant läge sätta gränsen till 25 anställda är enligt utskottets mening en omotiverad åtgärd. Utskottet tillstyrker alltså förslaget i motionen 1975/76:2468 beträffande gräns för rätt till styrelserepresentation.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2468 yrkandet 3 samt med anledning av motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del, motionen 1975/76:2469 yrkandet 3 a, motionen 1975/76:2471 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:2472 antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation förde anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser 5, 6 och 7 jjjj med ändrad lydelse i enlighet med vad som i det följande betecknas som alternativt förslag:

R egeringens förslag A Iternativt förslag

I företag som ej är moderföretag och som under det senast förflutna räkenskapsåret här i landet har sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare har de anställda rätt att utse två ledamöter i styrelsen (arbetstagarledamöter) och en suppleant för varje sådan ledamot.

Består företagets

Första och inom

I företag som ej är moderföretag och som under det senast förflutna räkenskapsåret här i landet har sysselsatt i genomsnitt minst 50 arbetstagare har de anställda rätt att utse två ledamöter i styrelsen (arbetstagarledamöter) och en suppleant för varje sådan ledamot, en suppleant, koncernen.

6 §

Har arbetstagarledamöter utsetts, förändras ej de anställdas rätt till styrelserepresentation, om därefter antalet anställda underskrider 25 eller antalet styrelseledamöter nedgår under två.

Bolagsstämma eller föreningsstämma kan utan ändring av bolagsordningen eller stadgarna besluta att denna lagskall äga tillämpning, även om antalet anställda ej uppgår till 25, eller att de anställda skall ha rätt att enligt denna lag utse fler arbetstagarledamöter och suppleanter än som följer av 5 S.

Har arbetstagarledamöter utsetts, förändras ej de anställdas rätt till styrelserepresentation, om därefter antalet anställda underskrider 50 eller antalet styrelseledamöter nedgår under två.

§

Bolagsstämma eller föreningsstämma kan utan ändring av bolagsordningen eller stadgarna besluta att denna lag skall äga tillämpning, även om antalet anställda ej uppgår till 50, eller att de anställda skall ha rätt att enligt denna lag utse fler arbetstagarledamöter och suppleanter än som följer av 5 §.

NU 1975/76:68

7. beträffande gräns för rätt att utse arbetstagarrepresentanter{ utskottets hemställan under 4) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 14 med ”De två” och slutar på s. 15 med ”och 1975/76:2472” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att styrelserepresentation för de anställda kan vara ett medel att garantera de fackliga organisationerna möjlighet att dels få information om beslut och planer, dels lämna synpunkter direkt till styrelsen i samband med beslutsfattande. Detta gäller företag som har en fungerande styrelse. I många mindre företag är företagets och ägarens ekonomi intimt förknippade med varandra. Det kan därför från integritetssynpunkt ofta vara olämpligt med styrelserepresentation i sådana företag. I flertalet mindre företag torde vidare styrelsearbetet vara av formell natur, varför styrelserepresentation blir utan betydelse för de anställda. Utskottet vill peka på att industriministern har uppmärksammat dessa problem i motiveringen till lagförslaget i propositionen. Enligt honom kan styrelserepresentation i mindre företag lätt leda till en formalisering av beslutsprocessen som inte ter sig naturlig för vare sig ägare eller anställda. De anställda är i sådana fall bättre betjänta av andra former för insyn och inflytande än styrelserepresentation.

Den hittillsvarande försöksverksamheten har avsett företag med minst 100 anställda. Försöksverksamheten har utvärderats av statens industriverk, och erfarenheterna är i allmänhet positiva. Industriverket har föreslagit att de anställdas styrelserepresentation fortsättningsvis skall omfatta företag med minst 50 anställda eller med minst tre styrelseledamöter. Vid remissbehandlingen av detta förslag har meningarna varit starkt delade. Enligt utskottets mening vore det med hänsyn härtill en förhastad åtgärd att sänka gränsen. Det är i stället motiverat att även fortsättningsvis och tills vidare bibehålla 100 anställda som minimigräns för styrelserepresentation för anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda förslagen på denna punkt i motionerna 1975/76:2469 och 1975/76:2472.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2469 yrkandet 3 a och motionen 1975/76:2472 samt med anledning av motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del, motionen 1975/76:2468 yrkandet 3 a och motionen 1975/76:2471 i ifrågavarande del antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation förde anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser 5, 6 och 7 §§ med ändrad lydelse i enlighet med vad som i det följande betecknas som alternativt förslag:

NU 1975/76:68

28 R ege ringens förslag

I foretag som ej är moderföretag och som under det senast förflutna räkenskapsåret här i landet har sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare har de anställda rätt att utse två ledamöter i styrelsen (arbetstagarledamöter) och en suppleant för varje sådan ledamot.

Består företagets

Första och inom

6 Har arbetstagarledamöter utsetts, förändras ej de anställdas rätt till styrelserepresentation, om därefter antalet anställda underskrider 25 eller antalet styrelseledamöter nedgår under två.

Bolagsstämma eller föreningsstämma kan utan ändring av bolagsordningen eller stadgarna besluta att denna lag skall äga tillämpning, även om antalet anställda ej uppgår till 25, eller att de anställda skall ha rätt att enligt denna lag utse fler arbetstagarledamöter och suppleanter än som följer av 5 §.

A Iternativt förslag

§

I företag som ej är moderföretag och som under det senast förflutna räkenskapsåret här i landet har sysselsatt i genomsnitt minst 100 arbetstagare har de anställda rätt att utse två ledamöter i styrelsen (arbetstagarledamöter) och en suppleant för varje sådan ledamot, en suppleant, koncernen.

§

Har arbetstagarledamöter utsetts, förändras ej de anställdas rätt till styrelserepresentation, om därefter antalet anställda underskrider 100 eller antalet styrelseledamöter nedgår under två.

§

Bolagsstämma eller föreningsstämma kan utan ändring av bolagsordningen eller stadgarna besluta att denna lag skall äga tillämpning, även om antalet anställda ej uppgår till 100, eller att de anställda skall ha rätt att enligt denna lag utse fler arbetstagarledamöter och suppleanter än som följer av 5 §.

8. beträffande särregel för företag med styrelse bestående av mindre än tre ledamöter (utskottets hemställan under 5) av herr Nyquist (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet finnér” och slutar med "är aktuell” bort ha följande lydelse:

En skattning gjord på basis av statens industriverks material visar att ca tre fjärdedelar av antalet företag med 25-49 anställda har minst 3 styrelseledamöter. Förslaget i motionen gäller således ett mindre antal företag där styrelsearbetet inte torde upplevas som meningsfullt av vare sig ägare eller anställda.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet i anslutning till motionärernas förslag att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till komplettering av lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar med en särregel av angiven innebörd.

NU 1975/76:68

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2471 i ifrågavarande del hos regeringen begär förslag till komplettering av lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar i enlighet med vad utskottet anfört,

9. beträffande ordning för utseende av arbetstagarrepresentanter (utskottets hemställan under 6) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), Hovhammar (m) och Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”12 § i lagförslaget” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Enligt lagförslagets 12 § gäller i det fall då en arbetstagarorganisation företräder minst fyra femtedelar av medlemmarna att annan organisation som företräder minst 5 96 av arbetstagarna har rätt till en suppleantplats. Utskottet anser att detta inte är till fyllest för att minoritetsgruppers möjligheter till medinflytande i olika sammanhang skall tryggas. Inom vissa branscher, t. ex. företag inom massaindustrin, där tjänstemännen är för få för att erhålla ordinarie styrelseplats, eller företag inom dataindustrin, där motsvarande gäller för arbetarna, kan på detta sätt en grupp inom företaget utestängas från inflytande i viktiga frågor. En mer allsidig representation i företagens styrelser bör därför säkerställas genom att reglerna i lagförslaget ändras på sådant sätt att organisation med minst 10 96 av de anställda skall erhålla ordinarie plats i styrelsen. Utskottet tillstyrker motionen 1975/76:2469 i här aktuell del.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2469 yrkandet 3 c och med anledning av motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda såvitt avser 12 § med ändrad lydelse i enlighet med vad som i det följande betecknas som alternativt förslag:

R egeringens förslag

Alternativt förslag

Enas ej -

12 §

-av arbetstagarrepresentanter.

Tillhör i fall som avses i 5 § första stycket mer än fyra femtedelar av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna vid företaget samma lokala arbetstagarorganisation, får denna utse samtliga arbetstagarrepresentanter, såvida icke annan sådan organisation

Tillhör i fall som avses i 5 § första stycket mer än fyra femtedelar av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna vid företaget samma lokala arbetstagarorganisation, får denna utse samtliga arbetstagarrepresentanter, såvida icke annan sådan organisation

NU 1975/76:68

30 Regeringens förslag

företräder minst en tjugondel av dessa arbetstagare. Denna organisation får i sådant fall utse en suppleant. Företräder icke någon organisation mer än fyra femtedelar av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna vid företaget, får de två lokala arbetstagarorganisationer som företräder det största antalet sådana arbetstagare utse vardera en ledamot och en suppleant. I fall som avses i 5 § andra stycket utses arbetstagarrepresentanterna av den lokala arbetstagarorganisation som företräder det största antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget. Vid tillämpningen av vad som nu har sagts anses lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma centrala arbetstagarorganisation som en organisation.

Andra stycket dess he

Alternativt förslag

företräder minst en tjugondel av dessa arbetstagare. Företräder denna organisation minst en tionde! av arbetstagarnafår den utse en ledamot och i annat fall en suppleant. Företräder icke någon organisation mer än fyra femtedelar av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna vid företaget, får de två lokala arbetstagarorganisationer som företräder det största antalet sådana arbetstagare utse vardera en ledamot och en suppleant. I fall som avses i 5 § andra stycket utses arbetstagarrepresentanterna av den lokala arbetstagarorganisation som företräder det största antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget. Vid tillämpningen av vad som nu har sagts anses lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma centrala arbetstagarorganisation som en organisation.

10. beträffande valbarhetsbestämmelser (utskottets hemställan under 7) av herrar Regnéll (m). Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c). Hovhammar (m) och Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Beträffande valbarhetsbestämmelserna” och slutar med "motionen 1975/76:2469” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner vidare att det är förvånande att regeringen i sitt lagförslag har intagit en bestämmelse (13 §) som i likhet med nu gällande lag medger att arbetstagarledamöter rekryteras externt. Enligt utskottets mening skall styrelserepresentationen för de anställda syfta till förbättrade relationer inom företaget. Det är med hänsyn till detta onaturligt att en utomstående person tas in i styrelsen som representant för de anställda. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen 1975/76:2469 att i lagen skall stadgas att arbetstagarrepresentant skall vara anställd i företaget.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2469 yrkandet 3 b och med anledning av motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation för de an -

NU 1975/76:68

ställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser 13 och 20 §§ med ändrad lydelse i enlighet med vad som i det följande betecknas som alternativt förslag:

Regeringens förslag Alternativt förslag

13 §

Arbetstagarrepresentant bör utses Arbetstagarrepresentant skall utbland de anställda vid företaget eller, ses bland de anställda vid företaget i fråga om moderföretag, bland de eller, i fråga om moderföretag, bland anställda inom koncernen. de anställda inom koncernen.

Till arbetstagarrepresentant samma koncern.

20 §

Fråga om tillstånd enligt 13 § andra Fråga om undantag enligt 18 eller stycket eller undantag enligt 18 eller 19 § prövas av nämnden för styrel19 § prövas av nämnden för styrel- serepresentationsfrågor, serepresentationsfrågor.

Mot nämndens ej föras.

11. beträffande rätt att delta i förberedande behandling av styrelseärenden (utskottets hemställan under 8) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c). Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Hovhammar (m) och Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Enligt industriverket” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan deltagande av de anställda i beslutsförberedande organ såsom arbetsutskott och liknande i många fall vara av värde. Utskottet anser dock att det inte är motiverat att denna fråga i detalj regleras genom lagstiftning. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet motionen 1975/76:2468 på denna punkt.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2468 yrkandet 4 och med avslag på motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del

dels avslår det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser 16 §, dels beslutar att 15 § andra stycket i nämnda lagförslag skall utgöra en särskild paragraf med beteckningen 16 §,

12. beträffande giltighetstid för lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar (utskottets hemställan under 9) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c). Sjönell (c). Hovhammar (m) och Petersson i Ronneby (c) som anser

dets att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Sorn utskottet” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

NU 1975/76:68

32 Utskottet instämmer i vad som anförs i motionen att erfarenheterna av den i propositionen 1975/76:105 föreslagna arbetsrättsreformen bör avvaktas innan slutlig ställning tas till frågan om vilket antal anställda som skall utgöra gräns för rätt till styrelserepresentation. Mot bakgrund härav bör lagen i enlighet med vad som föreslås i motionen 1975/76:2468 även fortsättningsvis vara av försökskaraktär. Lagens giltighetstid bör därför begränsas till tre år, dvs. tiden t. o. m. utgången av juni 1976.

dets att utskottet under 9 bort hemställa

9. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2468 i ifrågavarande del och med anledning av motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelser med ändrad lydelse i enlighet med vad som i det följande betecknas som alternativt förslag:

Regeringens förslag Alternativt förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976 utom såvitt avser 15 § andra stycket, som träder i kraft den 1 januari 1977. Hänvisning som i lagen göres till aktiebolagslagen (1975:1385) skall till utgången av år 1976 avse motsvarande lagrum i lagen (1944:705) om aktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976 utom såvitt avser 15 § andra stycket, som träder i kraft den 1 januari 1977, och galler lill utgången av juni 1979. Hänvisning som i lagen göres till aktiebolagslagen (1975:1385) skall till utgången av år 1976 avse motsvarande lagrum i la -

gen (1944:705) om aktiebolag.

Har beslut nya lagen.

Har beslut det alltjämt.

Bestämmelserna i motsvarande tillämpning.

Särskilt yttrande

av herr Svensson i Malmö (vpk):

Vänsterpartiet kommunisterna anser inte att styrelserepresentanter för de lönarbetande skall bindas upp utifrån falska föreställningar om att de har gemensamma intressen med kapitalets representanter. De bör ha bestämda rättigheter, få framträda som partsrepresentanter och allmänt bevara en självständig ställning.

Dessa krav, som utvecklas i reservationen 5, har inte vunnit stöd hos utskottet. I konsekvens därmed har jag avstått från att deltaga i utskottets beslut i övrigt rörande förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda. Vid kammarbehandlingen kommer vänsterpartiet kommunisterna att ta ställning utifrån vad som kan bedömas vara minst ogynnsamt ur de lönarbetandes synvinkel.

NU 1975/76:68

33 Bilaga

1 motionen 1975/76:2408 framlagt Förslag till

Lag om styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser

Härigenom föreskrives följande.

1 § Staten har rätt att utse en ledamot och en suppleant i styrelsen för aktiebolag eller ekonomisk förening, som har särskild betydelse från allmän synpunkt genom att företaget

1. har ett betydande antal anställda eller bedriver verksamhet på flera platser inom landet,

2. bedriver verksamhet i flera länder eller tillhör företag som bedriver sådan verksamhet eller

3. har ägarinflytande i andra juridiska personer.

2 § Rätt som anges i 1 § tillkommer staten även i fråga om allmännyttig stiftelse med tillgångar överstigande fem miljoner kronor.

3 § Regeringen beslutar om styrelserepresentation enligt 1 eller 2 §. Högst sextio aktiebolag eller ekonomiska föreningar och tio stiftelser får samtidigt omfattas av sådan representation.

4 § Kommun har rätt att enligt denna lag utse en ledamot och en suppleant i styrelsen för aktiebolag eller ekonomisk förening som ej omfattas av styrelserepresentation som avses i 1 §, om företaget har mer än 500 anställda inom kommunen eller där svarar för mer än en tiondel av det totala antalet anställda.

Har styrelseledamot utsetts, består rätten till styrelserepresentation för kommunen även om antalet anställda därefter underskrider det antal eller den andel som anges i första stycket.

5 § Denna lag gäller icke bankaktiebolag eller försäkringsaktiebolag och ej heller företag vars verksamhet huvudsakligen avser opinionsbildning av politisk, religiös eller liknande art.

6 § Ledamot som utsetts enligt 1, 2 eller 4§ (offentlig styrelseledamot) skall särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i företagets verksamhet.

NU 1975/76:68

7 § Om ej annat följer av denna lag, äger bestämmelserna om styrelseledamot och styrelsesuppleant i aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar motsvarande tillämpning på offentlig styrelseledamot och suppleant för sådan ledamot.

8 § Bestämmelserna i 2 kap. 4§ 6 aktiebolagslagen (1975:1385) samt 6 § 6 och 22 § andra stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller ej offentlig styrelseledamot eller suppleant för sådan ledamot.

9 § Uppkommer fråga om inrättande av offentlig styrelserepresentation i stiftelse, är stiftelsen efter anmodan skyldig att till regeringen överlämna avskrift av stiftelseurkund, stadgar och andra handlingar som bestämmer stiftelsens verksamhet eller visar dess ekonomiska ställning.

Anmodan som avses i första stycket får förenas med vite.

10 § Beslutar kommun om inrättande av offentlig styrelserepresentation, skall beslutet delges företaget.

11 § Äger två eller flera kommuner rätt till styrelserepresentation i samma företag och enas kommunerna ej om annat, utses den offentlige styrelseledamoten av den bland kommunerna där företaget har det största antalet anställda och suppleanten av den kommun där företaget har det näst största antalet anställda.

12 § Tiden för offentlig styrelseledamots uppdrag bestämmes av den som utser ledamoten.

Förordnas ej annat i anledning av ansökan om undantag enligt 16 eller 17 §, tillträder offentlig styrelseledamot sitt uppdrag vid tidpunkt som bestämmes av den som utsett ledamoten. I fall som avses i 10 5 får dock tillträde ske tidigast tre månader efter det att företaget mottagit underrättelse som där sägs.

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning på suppleant.

13 § Offentlig styrelseledamot får närvara och deltaga i överläggningarna när ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förberedes av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter.

14 § Det åligger företag att utge ersättning till offentlig styrelseledamot och suppleant för sådan ledamot.

Ersättning enligt första stycket skall utgå med arvode för år som för ledamot uppgår till högst 20 000 kronor och lägst 5 000 kronor samt för suppleant till högst 15 000 kronor och lägst 3 000 kronor. Utgår arvode till ledamot eller suppleant som utsetts i den för företaget gällande ordningen, har offentlig styrelseledamot eller suppleant rätt till samma arvode inom

NU 1975/76:68

de angivna gränserna. I annat fail bestämmer företaget arvodet särskilt.

Utöver arvode har offentlig styrelseledamot och suppleant rätt till gottgörelse för nödvändiga kostnader till resa och uppehälle.

15 § Offentlig styrelseledamot får ej handlägga fråga om avtal, om den som utsett ledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som ej är av allmän natur och intresset kan vara stridande mot företagets.

16 § Skulle offentlig styrelserepresentation enligt 4 § medföra väsentlig olägenhet för aktiebolag på grund av att

1. styrelsens sammansättning är beroende av förhållande mellan olika aktieägare eller aktieägargrupper, som framgår av bolagsordningen, avtal eller annan omständighet eller

2. bolagsordningen innehåller föreskrift om särskild röstmajoritet för styrelsebeslut,

kan undantag medgivas från denna lag, om olägenheten ej kan undanröjas på annat sätt.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på ekonomisk förening. Undantag skall förenas med villkor om åtgärder som på annat sätt tillgodoser kommunens intresse av insyn och inflytande i fråga om företagets verksamhet.

17 § Bestämmelserna i 16 § äger motsvarande tillämpning, om olägenhet som där sägs skulle uppkomma genom att representation för stat eller kommun införs i företag med styrelserepresentation för de anställda enligt lagen (1976:000) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Vill samhället och de anställda samtidigt införa styrelserepresentation och kan de ej få sådan representation utan att olägenhet som sägs i 16 § uppkommer för företaget, äger de anställda företräde framför samhället.

18 § Fråga om tillämpningen av 4,5,11, Oeller 15 § eller fråga om undantag enligt 16 eller 17 § prövas av nämnden för styrelserepresentationsfrågor.

Mot nämndens beslut får talan ej föras.

19 § I anmälan om styrelsens sammansättning enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen (1975:1385)eller 37 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall anges om ledamot eller suppleant har utsetts enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976 och gäller till utgången av juni 1979.