Med anledning av motioner om förbättringar i det studiesociala stödet vid sjukdom och handikapp m. m.

SfU 1975/76:11

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1975/76:11

med anledning av motioner om förbättringar i det studiesociala stödet vid sjukdom och handikapp m. m.

Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet

motionen 1975:754 av fru Hjalmarsson (s) och herr Karlsson i Malung (s),vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning beträffande möjligheterna till dels utbyte av till handikappad ungdom utgående pension mot studiestöd enligt studiestödslagen, dels att vårdnadshavaren kan tillerkännas statligt vårdbidrag även efter det handikappad fyllt 16 år;

motionen 1975:758 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c) och Johansson i Skärstad (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär översyn och förslag till ändring av studiestödssystemet i syfte att skapa ekonomisk trygghet vid sjukdom för alla studerande;

motionen 1975:1195 av herrar Börjesson i Falköping (c) och Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att socialpolitiska bidragsutredningen ges i uppdrag att undersöka de hörselskadades möjligheter till ett samordnat studiesocialt stöd under hela studietiden, således även efter 18 års ålder, samt under ferier med hänsyn till den väsentligt längre studietid som hörselskadade på grund av handikappet har jämfört med normalhörande;

motionen 1975:1218 av herr Nyhage m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av försäkringsskyddet för dem som har låga eller inga inkomster, bl. a. för de eftergymnasialt studerande, syftande till ökat ekonomiskt skydd för den försäkrade och dennes familj i händelse av sjukdom, olycksfall eller dödsfall.

Motionerna 1975:758 och 1975:1218 behandlar trygghetsfrågor främst för studerande. I motionen 1975:758 påtalas att en gymnasiestuderande, som på grund av sjukdom tillfälligtvis tvingas avbryta sina studier har ett ofullständigt ekonomiskt skydd. Trygghetssystemet förutsätter, framhåller motionärerna, att den studerande antingen uppbär studiemedel eller att sjukdomen är så långvarig och allvarlig att sjukpension eller förtidspension kan bli aktuell. En utbyggnad av studiestödssystemet och en samordning med sjukförsäkringssystemet bör därför enligt motionärerna ske för att garantera alla studerande trygghet vid sjukdom. I motionen 1975:1218, som syftar till förbättringar vid sjukdom, olycksfall och dödsfall för främst eftergymnasialt studerande påtalar motionärerna följande brister i tryggheten. Vid

1 Riksdagen 1975/76. 11 sami. Nr 11

SfU 1975/76: 11

sjukdom får de studerande, trots den särskilda sjukförsäkring som gäller för dem, ett avsevärt sämre skydd än de förvärvsarbetande. I den mån de studerande inte uppbär studiemedel har de inget ekonomiskt skydd alls vid sjukdom. Vid olycksfall eller yrkesskada som medför invaliditet står de utan annat skydd än det som förtidspensionen ger. Vid dödsfall är familjepensionsformånema från tilläggspensioneringen begränsade.

I motionerna 1975:754 och 1975:1195 behandlas frågor om förbättringar i det ekonomiska stödet till studerande handikappade. Motionärerna i motionen 1975:754 anser att unga handikappade särskolelever som studerar inte bör erhålla förtidspension eller sjukbidrag utan i stället vara berättigade till samma studiestöd som utgår till studerande över 16 år i grundskola och gymnasieskola. Motionärerna anser vidare att vårdbidrag bör kunna utgå till handikappade elever under längre tid än till 16 års ålder. I motionen 1975:1195 påtalas att hörselskadade barn och ungdomar ofta inte anses berättigade till vårdbidrag och - efter 16 år - förtidspension eller sjukbidrag. Det framhålls att för de fall sjukbidrag kan utgå i praxis den begränsningen gäller att bidrag utgår till längst ett år efter den ordinarie skolpliktens upphörande, dvs. till och med vårterminen det år vederbörande fyller 18 år. Motionärerna framhåller att hörselskadade ungdomars utbildning ofta, på grund av handikappet, tar väsentligt längre tid än för normal hörande. De menar därför att hörselskadade ungdomar är i behov av ett samordnat studiesocialt stöd vid gymnasiala studier vilket dessutom skall kunna ge trygghet under ferier.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen om allmän försäkring (AFL) kan vårdbidrag utgå till förälder för vård av barn under 16 år som på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd tid är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätten till vårdbidrag beaktas även sådana merutgifter, som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Alltefter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merutgifternas storlek utgår vårdbidraget med belopp som motsvarar hel eller halv förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen.

Den som fyllt 16 år och ej åtnjuter folkpension i form av ålderspension kan för tid före den månad då han fyller sextiosju år erhålla folkpension i form av förtidspension, om hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska och psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Beroende på graden av nedsättningen av arbetsförmågan kan hel, två tredjedels eller halv förtidspension utgå. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den antas bli bestående avsevärd tid, kan i stället för förtidspension utgå folkpension i form av sjukbidrag begränsat till viss tid.

SfU 1975/76:11

3 Fr. o. m. den 1 juli i år utgår en förbättrad ersättning, kallad handikapperscttning, till försäkrad som fyllt 16 år och som innan han fyllt 65 år fått sin fysiska eller psykiska funktionsförmåga för avsevärd tid nedsatt i sådan omfattning att han antingen i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan eller, för att kunna förvärvsarbeta, behöver fortlöpande hjälp av annan eller eljest får vidkännas betydande merutgifter. Vid bedömning av frågan om rätt till ersättning skall den handikappades vård- och hjälpbehov vägas samman med hans merkostnader till följd av handikappet. Föreligger behov av hjälp i den dagliga livsföringen eller för utförande av förvärvsarbete samtidigt med merutgifter i annat avseende bör bedömningen grundas på det sammanlagda behovet av stöd. Handikappersättningen utgör för år räknat 60 %, 45 % eller 30 % av basbeloppet.

I vissa fall har bl. a. hörselskadade generell rätt till handikappersättning. Detta gäller den som är döv eller gravt hörselskadad. Ersättningen utgör 30 % av basbeloppet. Om stödbehovet ger anledning till högre ersättning skall sådan utgå.

Med försäkrad som utför förvärvsarbete likställs vid bedömning av rätten till handikappersättning studerande som åtnjuter studiestöd eller endast på grund av bestämmelse om behovsprövning är utesluten från sådan förmån.

Statligt studiestöd enligt studiestödslagen utgår till elev över 16 år i grundskola i form av förlängt barnbidrag med f. n. 150 kr. i månaden, till elever på gymnasienivå i form av studiehjälp, innefattande studiebidrag med f. n. 150 kr. i månaden jämte vissa tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel samt till elever över 20 år på nämnda nivå och till elever på postgymnasial nivå i form av studiemedel. Enligt av centrala studiestödsnämnden (CSN) utfärdade anvisningar utgår även till externa särskolelever över 16 år, oavsett vilken form av utbildning de genomgår, studiestöd i form av förlängt barnbidrag under hela den tid eleven är särskolpliktig. Detta är förhållandet så länge eleven behöver undervisning, dock längst t. o. m. vårterminen det år han fyller 21 år eller i undantagsfall 23 år. Övriga handikappade elever inom det allmänna undervisningsväsendet uppbär studiestöd enligt de allmänna reglerna härför.

Bestämmelserna om studiestöd och pensionsförmåner är samordnade på så sätt att studiehjälp till yngre elever på gymnasienivå inte utgårom eleverna uppbär hel förtidspension och deras uppehälle helt eller till väsentlig del bekostas av stat eller kommun.

Pensionsförmånerna kan även inverka på studiestödsförmånerna i de fall de senare utgår efter inkomstprövning.

Gravt syn- eller hörselskadade ungdomar som efter genomgången grundskola fortsätter sin utbildning har i praxis ansetts berättigade till i regel helt sjukbidrag under ett år efter grundskolans slut. Det har därvid ansetts att dessa ungdomar på grund av sitt handikapp saknar möjlighet att, utan att först ha undergått särskild yrkesutbildning under avsevärd tid, skaffa

1 * R iksdagen 1975/76. i 1 sami. Nr 41

SfXJ 1975/76: 11

sig en arbetsinkomst motsvarande minst hälften av vad en arbetsför, icke utbildad person i samma ålder kunnat påräkna.

Fr. o. m. den 1 januari innevarande år finns en särskild obligatorisk sjukförsäkring för sådana studerande som uppbär studiemedel, såväl på gymnasial nivå som på högskolenivå. Försäkringen bibehåller den studerande vid rätten till studiemedel även under sjukdomstiden. I stället reduceras de återbetalningspliktiga studiemedlen under de ersättningsberättigade sjukdagarna, vilka infaller efter en karenstid av 14 dagar.

Till den allmänna sjukförsäkringen är för vissa grupper, bl. a. studerande, knuten en frivillig sjukförsäkring som ger en högsta ersättning vid sjukdom av 20 kr. per dag.

Regeringen kan förordna att elever vid vissa skolor och utbildningsanstalter skall omfattas av den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen. I kungörelsen (1954:715) angående tillämpning av lagen om yrkesskadeförsäkring å vissa elever m. fl. finns en förteckning över de elever som omfattas av detta skydd.

Frågornas tidigare behandling

Ekonomiskt stöd till handikappade elever

Motioner om omprövning av frågan om pension och rätt till studiestöd för elever i särskola behandlades av fjolårets riksdag. 1 socialförsäkringsutskottets av riksdagen godkända betänkande 1974:34 lämnades en bakgrund till tillämpningen av gällande bestämmelser när det gäller pensionsförmåner till nämnda elever och en redogörelse för remissyttranden i anledning av motionerna. När det gällde frågan om pension till särskolelever - motionärerna hade föreslagit att denna förmån inte skulle utgå till särskolelever utan i förekommande fall ersättas av statsbidrag till landstingskommunerna för kostnader i samband med vården och omsorgerna för eleverna - framhöll utskottet bl. a. att den väsentligaste invändningen mot att slopa rätten till pension för eleverna i fråga var att de i AFL angivna förutsättningarna för förtidspension eller sjukbidrag inte gärna kunde utformas annorlunda för en speciell grupp handikappade än för andra grupper försäkrade. Enhetliga regler borde rimligen gälla för alla medborgare när det gällde deras möjligheter att få den grundtrygghet som förtidspension eller sjukbidrag från folkpensioneringen jämte tilläggsförmåner innebar. Om lagens krav för erhållande av dessa förmåner utformades strängare kom detta att drabba även andra grupper av handikappade ungdomar med pension, och svårigheter kunde uppkomma att finna annan lämplig stödform. Utskottet erinrade även om att pensionen till de allra flesta särskoleleverna utgick i form av sjukbidrag, som fortlöpande omprövades.

Beträffande frågan om studiestöd till särskoleleverna framhöll utskottet att i de fall sjukbidrag eller förtidspension utgick var denna stödform från

SfU 1975/76:11

den enskildes synpunkt ekonomiskt vida fördelaktigare än studiemedel. De elever däremot som inte hade pensionsförmåner - dvs. de inte så svårt handikappade, vilka hade de största förutsättningarna att bo i det egna hemmet och att kunna genomföra en yrkesutbildning - kunde antas uppleva det som orättvist att de hade sämre möjligheter till statligt ekonomiskt stöd än sina jämnåriga studiekamrater i gymnasieskolans yrkesskolor. Utskottet fann det angeläget att särskolans elever blev särskilt uppmärksammade när det gällde utformningen av det ekonomiska stödet till handikappade studerande ungdomar. Utskottet framhöll att det erfarit att den nu berörda frågan skulle tas upp till behandling av den inom socialdepartementet tillsatta socialpolitiska bidragsutredningen. Utskottet hade också inhämtat att den inom utbildningsdepartementet tillsatta utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) skulle ta upp frågor som rörde särskolan. Utskottet ansåg att resultatet av dessa utredningar borde avvaktas innan man vidtog någon ändring i gällande regler för studiestöd.

Handikapputredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1969:35) Bättre utbildning för handikappade en rad åtgärder som syftade till att öka de svårast handikappades möjligheter till utbildning. Bland annat föreslogs att de handikappades studiefinansiella situation borde utredas i särskild ordning. Vid överväganden om stödformernas utformning och samordning borde även beaktas samordningen med förmåner enligt lagen om allmän försäkring och utbildningsbidrag.

CSN gjorde i en promemoria i maj 1972 en kartläggning av ekonomiska stödformer för handikappade studerande. CSN ansåg därvid att en utredning borde göras beträffande de olika stödformer som framdeles borde utgå till handikappade som bedriver studier. Bl. a. riktade CSN uppmärksamheten på att ekonomiska stöd kan beviljas från flera instanser efter olika regelsystem. En bättre samordning borde enligt nämnden åstadkommas mellan studiehjälp/studiemedel å ena sidan och utbildningsbidrag och förtidspension å andra sidan.

CSN:s promemoria överlämnades tillsammans med en skrivelse från skolstyrelsen i Örebro angående studiesociala förmåner för gravt hörselskadade gymnasieelever av utbildningsdepartementet till den socialpolitiska bidragsutredningen, som i sin rapport (Ds S 1975:4) Kartläggning av samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet redovisat dem i samband med frågor om rehabilitering (s. 156). Beträffande sådana frågor anser utredningen det angeläget att reformarbetet på området följs upp och att frågan om ytterligare samordningsbehov beaktas vid fortsatt utredningsarbete.

Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) har i sitt i januari i år avgivna betänkande (SOU 1975:6) Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan inlett en principdiskussion om nämnda huvudmannaskap. Betänkandet har remissbehandlats, och utredningen avser att senare återkomma med sitt ställningstagande.

Riksdagen begärde 1974 en översyn av såväl det studiesociala systemet

SfU 1975/76:11

(SfU 1974:19, rskr 265) som det socialpolitiska bidragssystemet (SfU 1974:36, rskr 336). Regeringen har i juni i år tillsatt en utredning om samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet och i september i år en utredning om det studiesociala stödet.

Sjuk- och yrkesskadeförsäkringar för studerande

Riktlinjerna för den särskilda sjukförsäkring, som fr. o. m. den 1 januari i år gäller för studerande som uppbär studiemedel, gavs i propositionen 1973:63 angående studiesocialt stöd. Vid riksdagsbehandlingen väcktes en motion om att försäkringen skulle omfatta samtliga studerande oavsett om de uppbar studiemedel eller ej. Socialförsäkringsutskottet anförde i sitt betänkande SfU 1973:17 att motionens förslag enligt utskottets mening inte innebar någon tillfredsställande lösning, särskilt som någon lämplig definition av begreppet studerande inte stod att få. Utskottet erinrade även om den frivilliga sjukförsäkring som vid behov kunde tecknas av alla studerande, oavsett om de hade studiemedel eller inte. Riksdagen fattade principbeslut om sjukförsäkringen i enlighet med de riktlinjer som förordats i propositionen (rskr 1973:240).

1 propositionen 1974:14 om studiesocialt stöd lades författningsbestämmelser fram om en sjukförsäkring för studerande i enlighet med de av riksdagen antagna riktlinjerna. 1 sammanhanget anförde departementschefen att reglerna borde gälla för dem som uppbar studiemedel inom både studiehjälps- och studiemedelssystemet. Däremot anförde han att motsvarande regler inte torde behövas i fråga om bidragsformer inom studiehjälpssystemet, eftersom de studerande enligt praxis efter särskild prövning kan få behålla tidigare beviljat bidrag jämte vissa tillägg även under kortare tids sjukdom.

Med anledning av propositionen framställdes bl. a. ett motionsyrkande om en övergripande utredning beträffande sjukförsäkringens utformning. Motionen syftade till en sjukförsäkring för alla studerande vid läroanstalter som omfattas av studiefinansieringssystemet.

Socialförsäkringsutskottet (SfU 1974:19), som vid sin behandling av propositionen hade att ta ställning till flera andra yrkanden som bl. a. syftade till utredningar i olika hänseenden av det studiesociala systemet, ansåg att detta system borde göras till föremål för en allsidig och förutsättningslös utredning. Vilka frågor som borde omfattas av det kommande utredningsuppdraget ansåg utskottet, bl. a. med hänvisning till SVUX pågående arbete, det vara för tidigt att definitivt ta ställning till. Utskottet framhöll dock (s. 67) att man särskilt borde undersöka i vad mån förenklingar i nuvarande system var möjliga att åstadkomma. Till de frågor som enligt utskottet kunde bli aktuella att behandla hörde frågor gällande studiemedlens maximibelopp och behovsprövningen mot egen och makes inkomst och förmögenhet vid studiemedelstilldelningen. Men man borde enligt utskottet också pröva andra i motionerna aktualiserade frågor. Riksdagen gav rege -

Sfi] 1975/76: 11

ringen till känna vad utskottet anfort beträffande översyn av det studiesociala systemet med anledning av bl. a. förenämnda motionsyrkande om en övergripande utredning om sjukförsäkringens utformning.

Som tidigare (s. 6) nämnts har nyligen en kommitté tillsatts för att göra en utredning om det studiesociala stödet.

De studerandes skydd vid yrkesskador har varit föremål för utredning inom yrkesskadeförsäkringskommittén, som i sitt nyligen framlagda betänkande (SOU 1975:84) Ersättning vid arbetsskada föreslår att den nuvarande metoden med förteckning över vilka elever som omfattas av skyddet skall överges och att i stället alla studerande som efter fullgjord skolplikt vid sin utbildning är berättigade till studiestöd eller endast på grund av bestämmelse om behovsprövning är uteslutna från sådan förmån skall vara obligatoriskt försäkrade. Därjämte skall de som deltar i arbetsmarknadsutbildning som avses i arbetsmarknadskungörelsen, arbetsprövning eller arbetsträning som anordnas av staten, kommun eller landstingskommun, praktisk yrkesorientering inom grundskolan eller särskolan och den som från och med kvartalet efter det han fyllt 16 år undervisas i särskolans yrkesskola fl del av försäkringsskyddet. Kommittén föreslår också att regeringen skall kunna föreskriva att även annan studerande skall jämställas med arbetstagare. Beträffande underlaget för ersättning till yrkesskadad studerande föreslår kommittén att detta för den beräknade utbildningstiden skall utgöras av den inkomst den studerande sannolikt skulle ha fått om han vid tiden då skadan inträffade avbrutit utbildningen och börjat förvärvsarbeta och för tid efter utbildningstidens slut den inkomst av förvärvsarbete som den försäkrade sannolikt skulle ha haft om skadan ej inträffat. Särskilda regler om minimibelopp för ersättningsunderlaget föreslås av kommittén.

Utskottet

Om ett barn under 16 år på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd tid är i behov av särskild tillsyn och vård, kan vårdbidrag utgå till förälder för vård av barnet. Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merutgifternas storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott.

När barnet fyllt 16 år kan folkpensionsförmåner utgå om arbetsförmågan på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften. Vid varaktig nedsättning av arbetsförmågan utgår förtidspension, medan vid arbetsnedsättning, som inte kan anses varaktig men kan antas bli bestående avsevärd tid, utgår sjukbidrag begränsat till viss tid.

Vidare kan, efter fyllda 16 år, handikappersättning utgå till den, vars

SfU 1975/76:11

fysiska eller psykiska funktionsförmåga för avsevärd tid är nedsatt i sådan omfattning, att han antingen i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan eller, för att kunna förvärvsarbeta, behöver fortlöpande hjälp av annan eller eljest får vidkännas betydande merutgifter. Vid bedömning av frågan om rätt till ersättning skall vård- och hjälpbehovet vägas samman med hans merkostnader till följd av handikappet. Handikappersättning kan även utgå till studerande som åtnjuter studiestöd eller endast på grund av bestämmelse om behovsprövning är utesluten från sådan förmån. Ersättningen utgör 60, 45 eller 30 % av basbeloppet.

Handikappade elever har, med visst undantag för särskolelever, i likhet med andra elever över 16 år rätt till statligt studiestöd, dvs. förlängt barnbidrag så länge de går i grundskola, studiehjälp i gymnasieskola tills de fyllt 20 år och studiemedel i gymnasieskola när de är över 20 år och vid högskoleutbildning. Beträffande särskolelever gäller enligt av CSN utfärdade anvisningar att externa elever över 16 år har rätt till statligt studiestöd i form av förlängt barnbidrag under hela den tid de är skolpliktiga.

Motionerna 754 och 1195 behandlar frågor om det ekonomiska stödet till studerande handikappade ungdomar.

I motionen 754 av fru Hjalmarsson och herr Karlsson i Malung kritiseras det förhållandet att pension eller sjukbidrag tillerkänns handikappade elever från fyllda 16 år. Motionärerna stöder sig på den uppfattning som socialförsäkringskommittén anslöt sig till i sitt betänkande (SOU 1961:29) Förtidspensionering och sjukpenningsförsäkring, nämligen att förtidspension i regel inte bör utgå för särskolelev under utbildningstiden och den närmaste tiden därefter, då han skall anpassas till arbetslivet. Motionärerna menar att frågan om pension bör aktualiseras först efter det att en ordentlig utredning beträffande möjligheterna till yrkesutbildning skett. Under utbildningstiden bör den handikappade eleven få samma studiesociala förmåner som andra studerande. För att underlätta den ekonomiska situationen för de elever som vistas i sitt hem och fullgör sin skolplikt på hemorten föreslår motionärerna en högre åldersgräns för rätt till det statliga vårdbidraget.

Motionärerna i motionen 1195, herrar Börjesson i Falköping och Gernandt, pekar på den väsentligt längre studietid som hörselskadade ungdomar får i förhållande till ungdomar med normal hörsel. De framhåller att sjukbidraget från folkpensioneringen i praxis inte ansetts kunna utgå till hörselskadade ungdomar som studerar under längre tid än ett år efter den ordinarie skolpliktens upphörande. Hörselskadade ungdomar är dessutom ofta inte berättigade till förtidspension eller sjukbidrag. Enligt motionärernas mening måste man beakta hörselskadades behov av att vid gymnasiala studier erhålla ett samordnat studiesocialt stöd under såväl studietid som ferier.

När utskottet föregående år hade att ta ställning till yrkanden om omprövning av frågan om pension och rätt till studiestöd för särskolelever framhöll utskottet att förutsättningarna för förtidspension eller sjukbidrag

SfU 1975/76:11

inte gärna kunde utformas annorlunda för en speciell grupp handikappade än för andra grupper försäkrade och att enhetliga regler borde gälla för alla medborgare när det gällde deras möjligheter att få den grundtrygghet som förtidspension eller sjukbidrag innebar. Utskottet framhöll vidare att sjukbidrag och förtidspension ekonomiskt var vida fördelaktigare än studiemedel. Däremot fann utskottet - med tanke på särskolelever utan pensionsförmåner och med begränsat statligt studiestöd - det angeläget att särskolans elever särskilt uppmärksammades när det gällde utformningen av det ekonomiska stödet till handikappade studerande ungdomar. Utskottet hänvisade till att socialpolitiska bidragsutredningen hade att pröva den sistnämnda frågan och att utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) ämnade ta upp frågor som rörde särskolan.

Som framgår av redovisningen ovan (s. 5) har från skilda håll påvisats behovet av en utredning om de handikappades studiefinansiella situation och av att man i samband därmed uppmärksammar frågor om samordning mellan studiestödsförmånerna och socialpolitiska eller arbetsmarknadspolitiska bidragsformer. Den kartläggning av ekonomiska stödformer för handikappade studerande som CSN gjort i maj 1972 ingår i det material som legat till grund för den socialpolitiska bidragsutredningens nyligen avslutade arbete. Med hänsyn härtill och till de utredningar som nyligen påbörjats dels om samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet, dels om det studiesociala stödet anser sig utskottet ha befogad anledning räkna med att frågorna om ekonomiskt stöd till handikappade elever blir föremål för fortsatta överväganden.

Frågor om trygghet för studerande och andra med låga inkomster i fall av sjukdom eller olyckshändelse behandlas i motionerna 758 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad och Johansson i Skärstad samt 1218 av herr Nyhage m. fl. I den förra påtalar motionärerna att studerande, som på grund av sjukdom tvingas avbryta sina studier, f. n. har ett ofullständigt ekonomiskt skydd i de fall de inte uppbär studiemedel eller sjukdomen är så långvarig och allvarlig att sjukbidrag eller förtidspension utgår. Motionärerna vill därför ha en utbyggnad av studiestödssystemet och en samordning med sjukförsäkringssystemet för att garantera alla studerande trygghet vid sjukdom.

Motionärerna i motionen 1218 framför liknande synpunkter i fråga om de studerandes försäkringsskydd vid studieavbrott på grund av sjukdom. De anser också att skyddet vid olycksfall och dödsfall är alltför begränsat för såväl den som skadas som hans efterlevande.

De båda kommittéer som tillsatts för att utreda samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet och det studiesociala stödet har såvitt utskottet kan bedöma anledning att också komma in på frågor av den art som aktualiserats i nu nämnda motioner. Utskottet vill i sammanhanget erinra om de uttalanden som riksdagen i samband med behandlingen av propositionen 1974:14 (se ovan s. 6) gjorde beträffande vilka frågor som kunde bli aktuella för en utredning om det studiesociala systemet. Vad särskilt

SfU 1975/76:11

gäller skyddet vid olycksfall har som tidigare nämnts (s. 7) yrkesskadeförsäkringskommittén i dagarna lagt fram ett förslag om en obligatorisk arbetsskadeförsäkring för studerande som innebär väsentligt förbättrade sjukoch invaliditetsförmåner.

Utskottet anser på grund av det anförda någon riksdagens åtgärd med anledning av de i betänkandet behandlade motionerna inte erforderlig. Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1975:754,

2. motionen 1975:758,

3. motionen 1975:1195 och

4. motionen 1975:1218.

Stockholm den 11 november 1975

På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Augustsson (s), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik* (s), herrar Hyltander (fp), Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson i Nybro (c). Olsson i Stockholm (vpk), Andersson i Edsbro (c), fröken Engman (s) och fröken Rogestam (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Särskilt yttrande

av herrar Magnusson i Nennesholm (c). Andersson i Nybro (c), Andersson i Edsbro (c) och fröken Rogestam (c) vilka anför:

När riksdagen i samband med behandlingen av propositionen 1974:14 på förslag av ett enhälligt socialförsäkringsutskott begärde en översyn av det studiesociala systemet angavs i utskottets betänkande 1974:19 vissa frågor som en kommande utredning kunde pröva. Detta gällde bl. a. frågan om en sjukförsäkring för alla studerande vid läroanstalter som omfattades av studiefinansieringssystemet.

Denna riksdagens uppfattning har inte kommit till direkt uttryck i de detaljerade direktiven till den kommitté, som numera tillsatts för att utreda det studiesociala stödet. Vi förutsätter dock att även den nu angivna frågan ryms inom ramen för kommitténs arbete. Skulle så inte vara fallet, utgår vi från att regeringen utfärdar tilläggsdirektiv till utredningen av sådan innebörd.