Med anledning av motioner om efterlevandepensionering m. m.
SfU 1975/76: 25
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1975/76: 25
med anledning av motioner om efterlevandepensionering m. m.
Motionerna
1975/76:355 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning syftande till slopande av inkomstprövning av änkepension inom folkpensioneringen för de s. k. övergångsänkorna,
1975/76:405 av fru Skantz m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en smidigare övergång från hustrutillägg till änkepension,
1975/76:469 av fru Andersson i Hjärtum (c) och fru Göthberg (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om att änklingspension skall utgå på samma villkor som änkepension och att sådan pension kan införas från den I januari 1977,
1975/76:734 av fru Fraenkel m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av gällande regler för erhållande av änkepension i syfte att avskaffa inkomstprövningen fördem som blivit änkor före den 1 juli 1960,
1975/76:1217 av herr Turesson (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning rörande sådana ändringar av reglerna för samordning av olika pensioner och för efterlevandepensioner att samband ernås mellan erlagda avgifter och utgående pensionsförmåner.
Motionerna 355 och 734 tar upp frågan om inkomstprövning av änkepension. Motionärerna anser det otillfredsställande att olika bestämmelser skall gälla i fråga om olika grupper försäkrade och att, som en rättviseåtgärd mot dem som blivit änkor före 1960, den nuvarande inkomstprövningen bör avskaffas.
I motionen 405 framhålls att hustrutillägg vid mannens död dras in och ersätts av änkepension. Utbetalningen av hustrutillägget upphör fr. o. m. månaden efter den då mannen avlidit, och frågan om änkepension kan prövas av försäkringskassan först sedan ansökan om sådan pension inkommit till kassan. Detta i sin tur medför att det stundom kan gå någon eller några månader från det hustrutillägget dras in till dess änkepension betalas ut. Motionärerna erinrar om att hustrutillägget, då kvinnan uppnår
I Riksdagen 1975/76. 11 sami. Nr 25
SfU 1975/76:25
den allmänna pensionsåldern, ersätts av ålderspension utan att särskild ansökan om sådan pension behöver ges in till försäkringskassan och anser att det bör vara möjligt åstadkomma en ordning som medger en smidigare övergång från hustrutillägg till änkepension.
I motionerna 469 och 1217 riktas kritik mot det förhållandet att det svenska pensionssystemet inte inrymmer någon rätt för änkling att uppbära ATP. Motionärerna anser det vara ett rättvisekrav att efterlevande make tillerkänns rätt till pension oavsett kön.
Gällande bestämmelser
Försäkringen för tilläggspension
Tilläggspensioneringen innefattar ålderspension, förtidspension och familjepension, som utgår utöver folkpensionen. Pensionsrätten är relaterad till de arbetsinkomster som den försäkrade haft under sin aktiva tid. Den intjänade pensionsrätten är avgörande för pensionens storlek (11-15 kap. AFL).
Pensionsgrundande inom ATP blir den försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det då han fyller 16 år t. o. m. det då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket den försäkrade avlidit eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt lagen om allmän försäkring är dock inte pensionsgrundande. Förvärvsinkomsterna indelas i inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete (11 kap. 1 § AFL). Såsom inkomst av förvärvsarbete anses även bl. a. sjukpenning, föräldrapenning och vårdbidrag enligt AFL, dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen.
Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger en viss minimigräns, nämligen det vid årets ingång gällande basbeloppet, vilket avräknas i första hand mot inkomst av anställning. Maximigränsen för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp från vilket sålunda skall bortses avräknas i första hand från inkomst av annat förvärvsarbete (11 kap. 5§ AFL).
För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställs för en försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång.
I den mån den pensionsgrundande inkomsten härrör från inkomst av annat förvärvsarbete än anställning tillgodoräknas den försäkrade pensionspoäng i regel endast såvida tilläggspensionsavgift för året till fullo erlagts inom föreskriven tid. Å andra sidan kan pensionspoäng enligt särskilda regler tillgodoräknas försäkrad för år, varunder han åtnjutit förtidspension från tilläggspensioneringen, trots att ingen pensionsgrundande inkomst beräknas
SfU1975/76:25
för sådant år (11 kap. 6§ AFL).
Ålderspension utgår under förutsättning av att pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minst tre år. Pensionen utgår fr. o. m. den månad under vilken den försäkrade fyller 67 år (fr. o. m. den 1 juli 1976 65 år) med möjlighet till förtida och uppskjutet pensionsuttag efter samma regler som inom folkpensioneringen. Om den försäkrade gör förtida uttag av ålderspension tas vid pensionsberäkningen hänsyn även till pensionspoäng som kan föreligga för det år som närmast föregår det varunder pensionen börjar utgå.
Storleken av den ålderspension som börjar utgå vid pensionsåldersinträdet motsvarar 60 % av produkten av basbeloppet för den månad för vilken pensionen skall utges och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år beräknas medeltalet på de 15 högsta poängtalen (15-årsregeln). Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år skall pensionen minskas med 1/30 för varje felande år (30-årsregeln).
Änkepension utgår till änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat minst fem år och ingåtts senast den dag, då den försäkrade fyllde 60 år. Efterlämnar den försäkrade barn som också är barn till änkan, är änkan, oavsett om barnet är minderårigt eller uppnått vuxen ålder, berättigad till änkepension även om nyssnämnda förutsättningar inte är uppfyllda. I motsats till vad som gäller för rätt till änkepension från folkpensioneringen krävs för rätt till änkepension från tilläggspensioneringen alltid att legalt äktenskap förelegat. Änkepensionsrätten upphör om änkan gifter om sig. Upplöses det nya äktenskapet innan det bestått i fem år, skall änkepensionen ånyo börja utgå.
Änkepensionen utgör en viss procent av den avlidnes egenpension, dvs. den förtids- eller ålderspension, som utgick till den avlidne, eller - om sådan pension inte utgick - den förtidspension, som han skulle ha erhållit, om rätt till hel sådan pension inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Om den avlidne åtnjöt partiell förtidspension beräknas änkepensionen ändå med utgångspunkt i hel förtidspension. Var han ålderspensionär, räknar man med en ålderspension av den storlek, som gäller vid uttag från 67 (fr. o. m. den 1 juli 1976 65) års ålder (14 kap. 3§ AFL).
Änkepensionens storlek är i övrigt beroende av om den försäkrade jämte änkan efterlämnar barn, som är berättigat till pension efter honom. Finns inte något pensionsberättigat barn, är änkepensionen 40 % av den försäkrades nyss berörda egenpension. Efterlämnar den försäkrade pensionsberättigat barn, är änkepensionen 35 % av samma pension.
En betydande skillnad mellan män och kvinnor föreligger enligt gällande pensionsbestämmelser så till vida att såväl folkpensioneringen som tilläggspensioneringen har regler om änkepension medan någon motsvararande pensionsrätt för efterlevande man inte finns.
1* Riksdagen 1975/76. II sami. Nr 25
SfU 1975/76:25
4 Inkomstprövning av änkepension inom folkpensioneringen
En änka har rätt till folkpension i form av änkepension under förutsättning att hon antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift med honom minst fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande bor tillsammans med barn under 16 år, som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan. Då änkan upphör att ha barn under 16 år i hemmet, skall vid bedömandet av hennes rätt till pension i fortsättningen anses som om mannen avlidit, då barnet upphörde att påverka rätten till pension, och äktenskapet varat t. o. m. denna tidpunkt.
Med änka likställs i fråga om rätt till änkepension ogift eller frånskild kvinna eller änka, som stadigvarande sammanbor med ogift eller frånskild man eller änkling vid dennes död och som varit gift med eller har eller har haft barn med honom. Däremot äger kvinna inte rätt till änkepension efter sin make, om hon levde åtskild från honom vid hans död och efter det sammanlevnaden upphörde stadigvarande sammanbott med en annan man, med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn.
Om änkan ingår nytt äktenskap, dras änkepensionen in. Skulle det nya äktenskapet upplösas inom fem år, börjar änkepensionen ånyo att utgå.
Änkepensionen utgår med samma belopp som oreducerad ålderpension till ensamstående pensionär, dvs. med 95 procent av basbeloppet. Till pensionen kan komma pensionstillskott och kommunalt bostadstillägg. Full änkepension utgår till änka som vid mannens död eller den därmed jämställda tidpunkten fyllt 50 år eller som har barn under 16 år i hemmet. För annan änka minskar pensionen med 1/15 för varje år, varmed änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt då hon upphör att ha barn under 16 år i hemmet understiger 50 år.
För kvinnor som blivit änkor efter den 30 juni 1960 utgår änkepensionen utan inkomstprövning. Pension till kvinnor som blivit änkor dessförinnan är däremot inkomstprövad. Om mannen avlidit under tiden den 1 juli 1958-den 30 juni 1960 är emellertid viss del av pensionen, det s. k. garantibeloppet, fri från inkomstprövning. Garantibeloppet utgör, om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1958-den 30 juni 1959, en tredjedel och, om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1959-den 30 juni 1960, två tredjedelar av det belopp som skulle ha utgått utan inkomstprövning. Inkomstprövningen innebär enligt 16 5 lagen angående införande av lagen om allmän försäkring att pensionen skall minskas med en tredjedel av änkans inkomst till den del den överstiger 2 000 kr. för år. Med inkomst avses inkomster av alla slag, såsom tjänstepension, arbetsinkomst, ränteinkomst och avkastning av fastighet. Vid beräkning av inkomsten skall årsinkomsten ökas med 10 procent av det belopp varmed änkans förmögenhet överstiger 50 000 kr. Änkepension som efter minskningen understiger 1/15 av full pension skall ej utgå. Det är att märka att minskningen av pensionsförmån skall göras i första hand på kommunalt bostadstillägg och i andra hand på änkepension.
SfU 1975/76:25
5 Hustrutillägg
Hustrutillägg tillkommer hustru till den, som åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension, om hustrun fyllt 60 år och själv ej åtnjuter folkpension samt makarna varit gifta minst fem år. När särskilda skäl föreligger kan hustrutillägg utgå även om hustrun ej fyllt 60 år eller makarna varit gifta kortare tid än fem år.
Hustrutilläggets maximibelopp utgör skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda årsbeloppet av folkpension i form av ålderspension till två makar jämte två pensionstillskott samt å andra sidan sådan pension till ogift jämte ett pensionstillskott. Vid denna beräkning skal! man utgå från de ålderspensionsbelopp som gäller vid uttag fr. o. m. den allmänna pensionsåldern.
Vid mannens frånfälle dras hustrutillägget in och ersätts av änkepension. Frågan om änkepension kan prövas av försäkringskassan forst sedan ansökan om sådan pension inkommit till kassan. Utbetalningen av hustrutillägg upphör fr. o. m. månaden efter den då mannen avlidit.
Tidigare riksdagsbehandling m. m.
Motioner med yrkanden om utredning av frågan om en allmän egenpension har vid upprepade tillfällen behandlats av riksdagen. 1966 beslöt riksdagen på förslag av andra lagutskottet (2LU 1966:53) att överlämna motioner i ämnet till pensionsförsäkringskommittén. Ett år senare begärde riksdagen, likledes på förslag av andra lagutskottet (2LU 1967:38), att frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor i socialförsäkringssystemet skulle bli föremål för särskild utredning.
I ett i mars 1971 avlämnat slutbetänkande ”Familjepensionsfrågor m. m.” (SOU 1971:19) redovisade pensionsförsäkringskommittén sina överväganden i fråga om utformningen av ett framtida familjepensionssystem. Kommittén undersökte bl. a. i vad mån de skillnader mellan kvinnor och män, som finns i de nuvarande bestämmelserna inom den allmänna pensioneringen, fortfarande är motiverade mot bakgrund av de förändringar som ägt rum inom samhällslivet och den utveckling som kan förutses i framtiden.
För att klargöra vilka familjepensionsbestämmelser som kunde vara ändamålsenliga i framtiden undersökte kommittén de situationer, då ett efterlevandepensionsskydd kunde anses vara motiverat. Kommittén fann att de personer, som särskilt behövde ett sådant skydd, var minderåriga barn, försörjare till sådant barn samt efterlevande som på grund av ålder, hälsotillstånd eller av arbetsmarknadsmässiga skäl hade särskilda svårigheter att få förvärvsarbete.
Kommittén ansåg att änkepensioneringen i framtiden, när kvinnorna i högre grad än nu kunde ägna sig åt förvärvsarbete, borde ersättas med dels en utbyggd barnpensionering, dels en oberoende av kön utgående försörjarpension och dels särskilda åtgärder för efterlevande som på grund av
SfU 1975/76:25
sin ålder eller av andra skäl hade särskilda svårigheter på arbetsmarknaden. När så skulle kunna ske var enligt kommitténs mening inte möjligt att med bestämdhet förutsäga. Mot ett omedelbart slopande av änkepensioneringen talade framför allt den omständigheten att denna pensionsform fyllde ett stort socialt behov.
För mera omedelbart genomförande lade kommittén fram förslag om införande av en särskild pensionsförmån benämnd barnpensionstillägg. Syftet med denna förmån skulle främst vara att förbättra situationen för änklingars familjer samt för familjer där barnens föräldrar vid enderas död inte var gifta. Vidare framlades förslag om att åldersgränsen för barnpension inom folkpensioneringen skulle höjas från 16 till 18 år och att bestämmelserna om hustrutillägg skulle ges motsvarande tillämpning beträffande män.
Kommittén ansåg också att änkepension inom tilläggspensioneringen vid framtida pensionsfall inte borde utgå till unga kvinnor utan barn och föreslog därför en nedre åldersgräns för rätt till änkepension till barnlösa änkor inom tilläggspensioneringen. Denna gräns borde enligt kommitténs mening sättas vid 36 års ålder, eller samma gräns som gällde inom folkpensioneringen.
Beträffande reglerna om barntillägg till ålders- eller förtidspension föreslog kommittén den ändringen att sådant tillägg skulle kunna utgå även till gift kvinna, söm uppbar egenpension.
När motioner med krav på ökad jämställdhet mellan män och kvinnor i pensionshänseende återkom vid 1974 års riksdag erinrade socialförsäkringsutskottet (SfU 1974:24) om att riksdagen under senare år antagit flera beslut i syfte att undanröja eller utjämna skillnader mellan gifta och ogifta i socialförsäkringssystemet. Utskottet pekade särskilt på 1973 års beslut om föräldraförsäkring och om utbyggd barnpension men också på riksdagens beslut tidigare under 1974 (SfU 1974:6) om att begära en allsidig och förutsättningslös översyn av frågan om pensionsrätt för vårdinsatser i hemmet och om deltids- och korttidsanställdas ställning inom tilläggspensioneringen. Utskottet ifrågasatte om - med hänsyn till samhällsutvecklingen och till kvinnornas ökade utträde i arbetslivet - pensionssystemet i dess nuvarande utformning erbjöd en ändamålsenlig form för efterlevandepensionen i framtiden och ansåg sig därför böra förorda att frågan hur ett efterlevandeskydd som var neutralt i förhållande till kön kunde närmare utformas blev föremål för fortsatta mer ingående överväganden. De riktlinjer i fråga om utformningen av ett framtida pensionssystem som angivits av pensionsförsäkringskommittén borde enligt utskottets mening ligga till grund för det fortsatta utredningsarbetet.
Riksdagen biföll utskottets hemställan, och utredningsuppdraget har numera överlämnats till pensionskommittén.
Motionsyrkanden av innebörd att inkomstprövningen skall avskaffas för kvinnor som blivit änkor före den 1 juli 1960 har prövats av riksdagen under en följd av år. I sitt betänkande 1972:2 lämnade socialförsäkrings -
SfU 1975/76:25
utskottet en redogörelse för frågans behandling fr. o. m. 1948 då änkepension infördes i folkpensioneringen, t. o. m. 1971 och redovisade också de skäl som pensionsförsäkringskommittén (SOU 1971:19, s. 81 ff.) anfört mot att avskaffa inkomstprövningen för de s. k. övergångsänkorna. Med anledning av de i motionerna framförda rättviseaspekterna framhöll utskottet att det i svensk rätt fanns åtskilliga exempel på fall, då till följd av övergångsbestämmelser eller eljest vissa kategorier människor inte kommit i åtnjutande av förmåner som ny lagstiftning erbjudit. Ett avskaffande av inkomstprövningen för övergångsänkor skulle enligt utskottets uppfattning visserligen undanröja den orättvisa som nu otvivelaktigt rådde mellan olika kategorier änkor men skulle samtidigt ytterligare markera den olikhet som enligt gällande regler förelåg mellan änkor med rätt till änkepension och andra utan möjlighet att erhålla motsvarande inkomstförstärkning.
När motioner i ämnet återkom vid 1973, 1974 och 1975 års riksdagar konstaterade socialförsäkringsutskottet (SfU 1973:3,1974:24 och 1975:9) att tidigare åberopade skäl mot att helt avskaffa inkomstprövningen för änkepension inom folkpensioneringen alltjämt ägde giltighet. Utskottet avstyrkte därför bifall till motionerna, och riksdagen biföll utskottets hemställan.
Utskottet
De förevarande motionerna tar upp frågor om efterlevandepensionering. Fru Andersson i Hjärtum och fru Göthberg begär sålunda i motionen 469 förslag om att änklingspension fr. o. m. den 1 januari 1977 skall kunna utgå på samma villkor som gäller för änkepension. Motionärerna anser det vara ett rättvisekrav att en efterlevande make, oavsett kön, erhåller rätt till pension. Även herr Turesson riktar sig mot att pensionssystemet inte inrymmer någon änklingspension och begär i motionen 1217 utredning om sådana ändringar av reglerna för samordning av olika pensioner och för efterlevandepensioner, att samband ernås mellan ertagda avgifter och utgående pensionsförmåner. I två motioner, 355 av herr Börjesson i Falköping m. fl. och 734 av fru Fraenkel m. fl., kritiseras inkomstprövningen av änkepension för dem som blivit änkor före 1960. Motionärerna anser starka rättviseskäl tala för att samma pensionsbestämmelser skall gälla alla änkor oavsett tidpunkten för mannens frånfälle.
Av den redogörelse som lämnats tidigare (s. 5 f.) i detta betänkande framgår att riksdagen på förslag av socialförsäkringsutskottet (SfU 1974:24) under hösten 1974 begärde en utredning av frågan om efterlevandepensionens framtida utformning. I enlighet med riksdagens önskan har utredningsuppdraget överlämnats till pensionskommittén. Till grund för utredningsarbetet skall ligga de riktlinjer i fråga som utformningen av ett framtida pensionssystem som angivits av pensionsförsäkringskommittén i dess slutbetänkande Familjepensionsfrågor m. m. (SOU 1971:19) och som främst
SfU 1975/76:25
syftar till att åstadkomma ett efterlevandeskydd som är neutralt i förhållande till kön. Av det anförda framgår att yrkandena i motionerna 469 och 1217 redan är i huvudsak tillgodosedda.
Vad särskilt angår den i motionen 1217 berörda frågan om sambandet mellan erlagda avgifter och utgående förmåner vill utskottet erinra om att pensionskommittén enligt årets kommittéberättelse har för avsikt att i slutet av 1976 avge ett betänkande om bl. a. avgiftsreglerna inom socialförsäkringarna.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 469 och 1217.
Även frågan om slopande av inkomstprövningen av änkepension inom folkpensioneringen prövades av pensionsförsäkringskommittén (SOU 1971:19). Riksdagen har alltsedan 1972 avvisat motioner i detta ämne med åberopande av de - enligt utskottets mening vägande - skäl mot att avskaffa inkomstprövningen som framfördes av kommittén (jfr 1972:2, 1973:3, 1974:24). Mot bakgrund härav och då frågan om efterlevandepensioneringens framtida utformning utreds av pensionskommittén är utskottet inte berett tillstyrka bifall till motionerna 355 och 734. De i motionerna framförda rättviseaspekterna måste enligt utskottets mening vägas in i det större sammanhanget om likställighet mellan kvinnor och män i pensionssystemet.
Utskottet har slutligen att ta ställning till yrkandet i motionen 405 av fru Skantz m. fl. Även i denna motion behandlas en änkepensionsfråga. Motionärerna erinrar om att hustrutillägg vid mannens död skall dras in och ersättas av änkepension. Utbetalningen av hustrutillägget upphör fr. o. m. månaden efter den då mannen avlidit, och frågan om änkepension kan inte prövas av försäkringskassan förrän ansökan om sådan pension inkommit till kassan. Detta medför enligt motionärerna att det stundom kan gå någon eller några månader från det hustrutillägget dras in till dess änkepension börjar utbetalas, vilket i sin tur för många änkor kan innebära ett betydande ekonomiskt avbräck. Motionärerna anser att det bör vara möjligt genomföra en ordnng som medger en smidigare övergång från hustrutillägg till änkepension och begär i sådant syfte en skyndsam utredning av frågan.
Riksdagen behandlade vid höstsessionen av detta riksmöte en motion (1975:1200) vari begärdes sådan ändring av lagen om allmän försäkring att barnpension skulle kunna utgå för längre tid tillbaka än 3 månader före ansökningsmånaden. Med anledning härav framhöll utskottet (SfU 1975/76:3) att det inte kunde anses uteslutet att rättsförluster kunde uppstå på grund av att barnpensionsansökningar kom in till försäkringskassorna senare än tre månader efter dödsfallet. Enligt utskottets mening borde därför en ändring ske i rätten att uppbära barnpension retroaktivt. Innan en lagändring skedde var det enligt utskottets mening emellertid nödvändigt att överväga vissa frågor rörande bl. a. retroaktivtiden när det gällde andra pensionsförmåner än barnpension. Utskottet ansåg det angeläget att frågan
Sfll 1975/76:25
fick en snar lösning och hemställde att riksdagen skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört. Riksdagen biföll utskottets hemställan.
Numera ligger även denna fråga inom pensionskommitténs utredningsuppdrag.
Det spörsmål som tas upp i motionen 405 hänger intimt samman med retroaktivtiden för pension. Med anledning av riksdagens uttalanden förra året anser utskottet sig därför böra förorda att motionen överlämnas till pensionskommittén.
Utskottet hemställer
1. beträffande efterlevandepensioneringen
att riksdagen avslår motionerna 1975/76:469 och 1975/76:1217;
2. beträffande inkomstprövning av änkepension
att riksdagen avslår motionerna 1975/76:355 och 1975/76:734;
3. beträffande utbetalning av hustrutillägg (änkepension)
att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:405 hos regeringen begär att motionen överlämnas till pensionskommittén.
Stockholm den 9 mars 1976
På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON
Närvarande: herrar Fredriksson (s). Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar Hyltander (fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm* (vpk), Nilsson i Norrköping* (s), Andersson i Edsbro (c) och Nisser (m).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
beträffande inkomstprövning av änkepension (2 i utskottets hemställan) av herrar Hyltander (fp), Fridolfsson (m) och Nisser (m) vilka anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Även frågan" och slutar med ”i pensionssystemet.” bort ha följande lydelse: Vad härefter angår den i motionerna 355 och 734 behandlade frågan om inkomstprövning av änkepension inom folkpensioneringen vill utskottet som sin mening uttala att det inte kan anses rimligt att rätten till änkepension skall vara beroende av när mannen avlidit. Alla rättviseskäl talar för att man inte bör skilja mellan olika kategorier änkor när det gäller rätten till sådan pension. Någon utredning i frågan är enligt utskottets mening inte
SfU1975/76:25
erforderlig. Utskottet tillstyrker med det anförda bifall till motionerna 355 och 734.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 355 och 734 hos regeringen begär förslag till sådan ändring av gällande regler för erhållande av änkepension, att inkomstprövningen för dem som blivit änkor före den 1 juli 1960 avskaffas.
Särskilt yttrande
beträffande efterlevandepensioneringen (1. i utskottets hemställan) av herrar Fridolfsson (m) och Nisser (m) vilka anför:
Herr Turesson hemställer i motionen 1217 om utredning syftande till en sådan ordning att samband nås mellan avgifter och förmåner inom den allmänna pensioneringen. Det sambandet är upplöst i betydande utsträckning genom att avgiftstaket inom socialförsäkringssystemet har avskaffats i enlighet med den s. k. Haga Il-uppgörelsen mellan socialdemokraterna, folkpartiet och centerpartiet. Moderata samlingspartiet däremot kunde inte acceptera villkoren och har i riksdagen både gått emot ett slopande av avgiftstaket och sedermera krävt dess återinförande. Riksdagen har alldeles nyligen tagit ställning i denna fråga med anledning av moderata samlingspartiets partimotion 1975/76:2005. Den behandlades i social försäkringsutskottets betänkande nr 22, till vilket vi fogat reservation syftande till återinförande av avgiftstaket.
När det gäller sambandet mellan avgifter och förmåner inom ATP har vi från moderat håll i samband med behandlingen av frågan om delpensionering avgett förslag syftande till att lång intjänandetid skall kunna medge lägre pensionsålder eller i varje fall mildare pensionsreduktion.
Vi har vidare föreslagit att begreppet pensionsgrundande inkomst skall utredas i syfte att åstadkomma en förbättrad standardsäkerhet för förmånstagarna. Även dessa frågor har riksdagen nyligen behandlat med anledning av moderata motioner och reservationer.
Enligt årets kommittéberättelse avser pensionskommittén att före utgången av 1976 avge ett betänkande om bl. a. intjänande av pensionspoäng och avgiftsreglerna inom socialförsäkringssystemet. Vi förutsätter att kommittén vid sina överväganden beaktar de i motionen 1217 framförda synpunkterna.