Med anledning av dels propositionen 1975/76:100 i vad avser visst anslag för budgetåret 1976/77 till allmän försäkring m. m., dels propositionen 1975/76:133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m. jämte motioner

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1975/76:30

med anledning av dels propositionen 1975/76:100 i vad avser visst anslag för budgetåret 1976/77 till allmän försäkring m. m., dels propositionen 1975/76:133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m. jämte motioner

Propositionerna

I budgetpropositionen 1975/76:100, bilaga 7 (socialdepartementet), under litt. C, punkten 3 Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen (s. 54 och 55) har regeringen föreslagit riksdagen

att till Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 000 kr.

1 propositionen 1975/76:133 (socialdepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att antaga de i propositionen intagna förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om rätt till föräldraledighet.

I propositionen 133 läggs fram förslag om utbyggnad av föräldraförsäkringen. Samtidigt föreslås en ny lagstiftning om rätt till föräldraledighet med anknytning till förmånsreglerna i föräldraförsäkringen. De nuvarande reglerna om sjukpenning vid vård av sjukt barn ersätts av ett nytt system med rätt till föräldrapenning i samband med sjukdom hos barnet eller dess ordinarie vårdare. Liksom nu skall ersättning också utgå när fadern stannar hemma för att ta hand om barn vid annat barns födelse i familjen. Den nya föräldrapenningen föreslås vidare utvidgad till att omfatta besök inom den förebyggande barnhälsovården och förälders kontakt med förskoleverksamheten. Antalet dagar med rätt till föräldrapenning i dessa situationer föreslås ökat till 12 dagar om året i familjer med ett barn, 15 dagar i familjer med två barn och 18 dagar i familjer med tre eller flera barn. Vidare föreslås att föräldrar skall få rätt till resekostnadsersättning från den allmänna sjukförsäkringen när de besöker barn som vårdas på sjukhus.

Adoptivföräldrar har utöver föräldraförsäkringens övriga förmåner f. n. en särskild rätt till föräldrapenning i 20 dagar vid adoption av barn som är äldre än nio månader. Ersättningstiden för den särskilda föräldrapenningen till adoptivföräldrar föreslås då båda föräldrarna förvärvsarbetar ökad till 90 dagar om barnet är under sex år och till 45 dagar om barnet är mellan sex och tio år.

Kostnaderna för den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen beräknas uppgå till ca 100 milj. kr. per år. De nya reglerna föreslås träda

1 Riksdagen 1975/76. II saini. Nr 30

SfU 1975/76:30

i kraft den 1 januari 1977.

I propositionen läggs också fram förslag om fosterförälders rätt till sjukpenning och föräldrapenning och om vissa andra ändringar i lagen om allmän försäkring.

Utskottet har inhämtat inrikesutskottets yttrande över prop. 1975/76:133 i vad den innehåller förslag till lag om föräldraledighet.

De i propositionen 1975/76:133 intagna författningsförslagen är följande.

SfU 1975/76:30

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1 dels att 3 kap. 9 och 14 §S skall upphöra att gälla, dets att 3 kap. 8, 10, 12, 13 och 16-18 §§, 4 kap. 1—6 §§, 7 kap. 3 §, 10 kap. 2 och 4 §§, 18 kap. 7 §, 19 kap. 1 § och 20 kap. 2 och 3 §§ samt rubrikerna till 3 och 4 kap. skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas tio nya paragrafer, 2 kap. 10-14 §§ och 4 kap. 7-11 §§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

10 §

Sjukvårdsersättning utgives av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den försäkrade är inskriven eller skulle hava varit inskriven, därest han uppfyllt äldersvillkoret i 1 kap. 4 §.

Sjukvårdsersättning åt försäkrad, som icke är och ej heller under förutsättning som sagts i första stycket skulle hava varit inskriven hos allmän försäkringskassa, utgives av den kassa, inom vars verksamhetsområde vården erhållits.

11 §

Har ersättning för sjukhusvård utgivits för nittio dagar i följd eller föreligger eljest skälig anledning, skall den allmänna försäkringskassan, i den utsträckning riksförsäkringsverket så föreskriver, undersöka huruvida skäl föreligger att vidtaga åtgärd, som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller att eljest helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av den försäkrades

1 Lagen omtryckt 1973:908. Senaste lydelse av 3 kap. 14 5 1974:87.

Föreslagen lydelse arbetsförmåga. Beftnnes åtgärd som nu sagts erforderlig, skall kassan tillse att lämplig sådan vidtages.

För utgifter för läkarundersökning och läkarutlåtande sorn foranledes av undersökning enligt första stycket utgår ersättning i enlighet med vad regeringen förordnar.

8 För tid efter ingången av den månad. varunder försäkrad fyllt sjuttio år eller dessförinnan börjat åtnjuta Itel ålderspension enligt denna lag, må ersättning för sjukhusvård utgå för högst trehundrasextiofem dagar. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning för tid, varunder den försäkrade åtnjuter hel förtidspension och skall med sådan tid jämställas efterföljande tid, därest förtidspensionen upphört att utgå med månaden näst före den, varunder den försäkrade börjat åtnjuta hel ålderspension.

Vad i första stycket stadgas med avseende på förtidspension äger motsvarande tillämpning där den försäkrade skulle hava kommit i åtnjutande av sådan pension, om han varit svensk medborgare.

Drabbas någon, som är försäkrad enligt denna lag, av skada för vilken han är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, må för tid efter utgången av den i /1 sv sistnämnda lag omförmälda samordningstiden sjukvårdsersättning ej utgivas med anledning av skadan.

SfU 1975/76:30

5 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Omfattas skadan av frivillig försäkring enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, må för tid efter det den skadade blivit berättigad till livränta enligt sagda lag sjukvårdsersättning ej utgivas med anledning av skadan.

Vid sjukdom, som enligt annan lag än lagen om yrkesskadeförsäkring eller enligt särskild författning eller enligt regeringens förordnande medför rätt till motsvarande ersättning, som bestämmes av eller utbetalas från riksförsäkringsverket, utgives sjukvårdsersättning endast i den mån beloppet därav överstiger vad som i motsvarande hänseende utgår enligt den andra lagen, den särskilda författningen eller förordnandet.

Vad i tredje stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid sjukdom, som medför rätt till ersättning enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

14 §

Har försäkrad, utan att bestämmelserna i 12 f först a stycket äro tillämpliga, efter ingången av den månad, varunder han uppnått sextiofem års ålder, åtnjutit ersättning för sjukhusvård under trehundrasextiofem dagar, må allmänförsäkringskassa besluta att sådan ersättning icke längre skall utgå.

3 kap.

Om sjukpenning och föräldrapen- Om sjukpenning ning

8 §

Vid bedömande huruvida fullständig nedsättning av arbetsförmågan föreligger skall, om sjukdomen kan antagas vara kortvarig, särskilt beaktas

SfU 1975/76:30

6 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

huruvida den försäkrade på grund av sjukdomen är urståndsatt att utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete.

Är den försäkrade föremål för åt- Är den försäkrade föremål för åtgärd av beskaffenhet, som angives gärd av beskaffenhet, som angives

i 4 kap. 2 skall arbetsförmågan an- i 2 kap. 11 §, skall arbetsförmågan

ses nedsatt i den mån den försäkrade anses nedsatt i den mån den försäk på

grund av åtgärden är hindrad att rade på grund av åtgärden är hindrad

utföra förvärvsarbete. att utföra förvärvsarbete.

Åtnjuter den försäkrade förtidspension enligt denna lag, skall vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga ske med bortseende från den nedsättning av arbetsförmågan, som ligger till grund för utgående pension.

10 §

För den dag då sjukdomsfallet in- För den dag då sjukdomsfallet inträffade utgår i annat fall än som avses träffade utgår sjukpenning endast

/ 9 § sjukpenning endast om den för- om den försäkrade på grund av sjuk säkrade

på grund av sjukdomen gått domen gått miste om dagpenning

miste om dagpenning från erkänd ar- från erkänd arbetslöshetskassa eller

betslöshetskassa eller kontant ar- kontant arbetsmarknadsstöd enligt

betsmarknadsstöd enligt lagen lagen (1973:371) om kontant arbets (1973:371)

om kontant arbetsmark- marknadsstöd eller sjukperioden

nadsstöd eller sjukperioden börjar börjar inom tjugu dagar efter före inom

tjugu dagar efter föregående gående sjukperiods slut.

sjukperiods slut.

Varar sjukperioden högst sex dagar utöver den dag då sjukdomsfallet inträffade, utgår sjukpenning för dag, då den försäkrade icke skulle hava utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning, endast i den mån antalet sådana dagar, den dag då sjukdomsfallet inträffade oräknad, överstiger två.

Utan hinder av andra stycket utgår

a) sjukpenning för semesterdag;

b) sjukpenning till försäkrad som vid sjukperiodens början äger uppbära dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

c) sjukpenning till försäkrad, som avses i 1 § andra stycket.

Sjukpenning må ej utgivas för tid, innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts hos den allmänna försäkringskassan, där ej hinder mött för sådan anmälan eller eljest särskilda skäl föranleda att sjukpenning bör utgå.

Såsom sjukperiod anses tid, varunder försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 7 §.

SfU 1975/76:30

7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

Försäkrad förälder som icke förvärvsarbetar äger i samband med barns födelse rätt till föräldrapenning.

Föräldrapenning utgår om föräldern varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst etthundraåttio dagar i följd närmast före barnetsfödelse eller den beräknade tidpunkten för denna. Föräldrapenning får utgå även om föräldern icke varit inskriven hos försäkringskassa enligt vad nu sagts men skulle ha varit inskriven om kassan ägt kännedom om samtliga de förhållanden som förelegat.

Hel föräldrapenning utgår med tjugufem kronor om dagen (garantinivå). Har föräldern under minst tvåhundrasjuttio dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför varit, eller skulle föräldern, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga föreliggande förhållanden, ha varit försäkrad för en sjukpenning överstigande nämnda belopp, utgårföräldrapenningen med belopp motsvarande förälderns sjukpenning enligt 4 §.

Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, utgår föräldrapenning över garantinivån till fadern endast under förutsättning att även modern är eller enligt vad förut sagts bort vara försäkrad för sjukpenning överstigande garantinivån. Undantag från vad nu sagts får medgivas när det visas att modern till följd av sjukdom eller av andra särskilda skäl icke kan anses ha möjlighet att vårda barnet.

Villkor om inskrivning hos försäkringskassa eller försäkring för viss sjuk -

Vårdarförsäkrad annans barn under aderton år i hemmet som fosterbarn eller under därmed jämförliga förhållanden och utgår ersättning för värden för tid då sjukpenning kommer i fråga, bedömes rätten till sjukpenning med bortseende från ersättningen. Sjukpenningens storlek fastställes därvid på grundval aven sjukpenninggrundande inkomst som ej omfattar sådan ersättning.

SfU 1975/76:30

8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

penning som angives i denna paragraf anses uppfyllt om det berott på åldersregeln i 1 kap. 4 § att villkoret ej kunnat uppfyllas.

13 Moder äger rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Förtiden efter barnets födelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del ombesörjer vården om barnet berättigad till föräldrapenning. Moder äger dock rätt till föräldrapenning till och med den tjugunionde dagen efter förlossningsdagen även om hon ej har barnet i sin vård.

Föräldrapenning utgår under högst tvåhundratio dagar sammanlagt för föräldrarna. Den får utgå längst till tvåhundrationde dagen efter den då barnet fötts eller, då föräldrarna till följd av barnets sjukdom under viss de! av denna tid varit förhindrade att vårda barnet, däremot svarande längre tid, dock längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter barnets födelse.

1 fråga om föräldrapenning skola bestämmelserna i 7 § första och andra styckena äga motsvarande tillämpning. Föräldrapenning får ej utgå i den mån den försäkrade uppbär sjukpenning enligt denna lag.

Föräldrapenning utgår ej till båda föräldrarna.för samma dag. Utan hinder härav får dock halv föräldrapenning utgå till båda föräldrarna för samma dag, när de avlösa varandra i vården av barnet.

Bestämmelserna i 2 kap. 10 f första stycket, 11 och 13 §§ äga motsvarande tillämpning i fråga om sjukpenning.

Bestämmelserna i 3, 5 och 8 §§ i fråga om förtidspension äga motsvarande tillämpning där den försäkrade skulle ha kommit i åtnjutande av sådan pension, om han varit svensk medborgare.

Har försäkrad, utan att bestämmelserna i 3 kap. 3 H första stycket äro tilllämpliga, efter ingången av den månad, varunder han uppnått sextiofem års ålder, åtnjutit sjukpenning under etthundraåttio dagar, må allmän försäkringskassa besluta att sjukpenning icke längre skall utgå.

2 Senaste lydelse 1974:87.

SfU 1975/76:30

9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 S3

Beträffande arbetstagare, som enligt statliga föreskrifter eller på grund av bestämmelse, som beslutats av kommun eller landstingskommun, är berättigad att uppbära lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse, äger regeringen föreskriva undantag helt eller delvis från vad som är stadgat om rätt till sjukpenning och föräldrapenning.

Har undantag som i forsta stycket sägs icke föreskrivits eller gäller det endast delvis, äger arbetsgivaren i den ordning regeringen bestämmer från allmän försäkringskassa erhålla arbetstagaren tillkommande sjukpenning eller föräldrapenning, i den mån nämnda förmåner icke överstiga den utbetalda lönen.

Överenskommelse att arbetsgivare, som vid arbetstagares sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse utgivit lön till arbetstagaren, skall hos allmän försäkringskassa äga uppbära arbetstagaren tillkommande sjukpenning eller föräldrapenning är bindande för kassan endast såframt överenskommelsen har form av kollektivavtal och å arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation, som enligt lagen om föreningsoch förhandlingsrätt är att anse såsom huvudorganisation. Föreligger dylikt kollektivavtal, må det av arbetsgivare, som är bunden av avtalet, efter överenskommelse åberopas

Beträffande arbetstagare, som enligt statliga föreskrifter eller på grund av bestämmelse, som beslutats av kommun eller landstingskommun, är berättigad att uppbära lön vid sjukdom, äger regeringen föreskriva undantag helt eller delvis från vad som är stadgat om rätt till sjukpenning.

Har undantag som i första stycket sägs icke föreskrivits eller gäller det endast delvis, äger arbetsgivaren i den ordning regeringen bestämmer från allmän försäkringskassa erhålla arbetstagaren tillkommande sjukpenning, i den mån denna icke överstiger den utbetalda lönen.

Överenskommelse att arbetsgivare, som vid arbetstagares sjukdom utgivit lön till arbetstagaren, skall hos allmän försäkringskassa äga uppbära arbetstagaren tillkommande sjukpenning är bindande för kassan endast såframt överenskommelsen har form av kollektivavtal och å arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation, som är att anse såsom huvudorganisation. Föreligger dylikt kollektivavtal, må det av arbetsgivare, som är bunden av avtalet, efter överenskommelse åberopas jämväl beträffande arbetstagare, vilken icke omfattas av avtalet men sysselsättes i sådant arbete för vilket avtalet gäller.

3 Senaste lydelse 1974:510.

SfU 1975/76:30

10 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jämväl beträffande arbetstagare, vilken icke omfattas av avtalet men sysselsättes i sådant arbete för vilket avtalet gäller.

Har försäkrad, som drabbats av sjukdom utom riket, därvid erhållit underhåll genom utrikesförvaltningens försorg, äger förvaltningen i den ordning regeringen bestämmer från allmän försäkringskassa erhålla den försäkrade tillkommande sjukpenning, i den mån sjukpenningen icke överstiger utgivet underhåll.

17 §

Sjukpenning må indragas eller skäligen nedsättas, om försäkrad

a) vägrar att mottaga besök av person, som av den allmänna försäkringskassan erhållit uppdrag att verkställa sjukkontroll;

b) under sjukdom ändrar vistelseort utan att underrätta den allmänna försäkringskassan därom eller avreser till utlandet, där ej kassan medgivit att sjukpenning må utgå under vistelse därstädes;

c) utan giltigt skäl underlåter att på sätt stadgas i 6 § första stycket, anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden, som är av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.

Vad i första stycket sägs äger motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning.

Angående nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här avses stadgas i 20 kap. 3 §.

18 S4

På framställning av nykterhetsnämnd eller styrelse för vårdanstalt för alkoholmissbrukare äger allmän försäkringskassa besluta, att sjukpenning eller föräldrapenning tillkommande försäkrad, som är hemfallen åt alkoholmissbruk och beträffande vilken föreligger omständighet i övrigt som i 15 5 lagen (1954:579) om nykterhetsvård sägs,

På framställning av nykterhetsnämnd eller styrelse för vårdanstalt för alkoholmissbrukare äger allmän försäkringskassa besluta, att sjukpenning tillkommande försäkrad, som är hemfallen åt alkoholmissbruk och beträffande vilken föreligger omständighet i övrigt som i 15 5 lagen (1954:579) om nykterhetsvård sägs, helt eller delvis skall utbetalas

4 Senaste lydelse 1974:244.

SfU 1975/76:30

11 Nuvarande lydelse

helt eller delvis skall utbetalas till kommunal myndighet eller den försäkrades make eller annan person att användas till den försäkrades samt, vad angar sjukpenning, hans familjs och, i fråga om föräldrapenning, barnets nytta.

Beträffande föräldrapenning, som tillkommer försäkrad vilken ej uppnått aderton års ålder, må försäkringskassan på framställning av barnavårdsnämnd besluta om utbetalning till annan enligt vad i första stycket sägs.

Är kvinna vid tiden för barnets födelse intagen i barnhem, ungdomsvårdsskola, fångvärdsanstalt eller vårdanstalt för alkoholmissbrukare, må försäkringskassan på framställning av föreståndare för inrättningen besluta, att kvinnan tillkommande föräldrapenning skall utbetalas till honom att användas till kvinnans och barnets nytta.

4 Särskilda bestämmelser om sjukförsäkring -

Ersättning enligt 2 och 3 kap. utgives av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den försäkrade är inskriven eller skulle hava varit inskriven, därest han uppfyllt åldersvillkoret i I kap. 4 ,ss. Sjukvårdsersättning åt försäkrad, som icke är och ej heller under förutsättning som nyss sagts skulle hava varit inskriven hos allmän försäkringskassa, utgives av den kassa, inom vars verksamhetsområde vården erhållits.

Föreslagen lydelse

till kommunal myndighet eller den försäkrades make eller annan person att användas till den försäkrades och hans familjs nytta.

kap.

Om föräldrapenning

Försäkrad förälder som är inskriven hos allmän försäkringskassa har rätt till föräldrapenning enligt detta kapitel.

Föräldrapenning utgår ej för tid då föräldern förvärvsarbetar.

SfU 1975/76:30

12 Nuvarande lydelse

2 55

Har sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård utgivits för nittio dagar i följd eller föreligger eljest skälig anledning, skall den allmänna försäkringskassan, i den utsträckning riksförsäkringsverket så föreskriver, undersöka huruvida skäl föreligger att vidtaga åtgärd, som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller att eljest helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av den försäkrades arbetsförmåga. Befinnes åtgärd som nu sagts erforderlig, skall kassan tillse att lämplig sådan vidtages.

För utgifter för läkarundersökning och läkarutlåtande sorn foranledes av undersökning enligt forsta stycket utgår ersättning i enlighet med vad regeringen förordnar.

Föreslagen lydelse

Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under högst tvåhundratio dagar sammanlagt för föräldrarna.

Moder har rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. För tiden efter barnets födelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del ombesörjer vården om barnet berättigad till föräldrapenning.

Förälder som ej har barnet isin vård har rätt till föräldrapenning endast om särskilda skäl föreligga. Moder har dock alltid rätt till föräldrapenning till och med den tjugunionde dagen efter forlossningsdagen, även om hon ej har barnet i sin vård.

Föräldrapenning får utgå längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter den då barnet fötts.

3 S6

För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt sjuttio år eller dessförinnan börjat åtnjuta hel ålderspension enligt denna lag, må ersättning för sjukhusvård utgå för högst trehundrasextiofem dagar. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning för tid, varunder den försäkrade åtnjuter hel förtidspension och skall med sådan tid jämställas efterföljande tid, därest förtidspensionen upphört att utgå med månaden näst före den, varunder den försäkrade börjat åtnjuta hel ålderspension.

Föräldrapenning enligt 2 $ utgår ej till båda föräldrarna för samma dag. Halv föräldrapenning får dock utgå till båda föräldrarna för samma dag, när de avlösa varandra i vården av barnet.

5 Senaste lydelse 1975:1155.

6 Senaste lydelse 1975:379.

SfU 1975/76:30

13 Nuvarande lydelse

4 Vad i 3 kap. 3, 5 och 8 §§ ävensom 3 § detta kapitel stadgas med avseende på förtidspension skall äga motsvarande tillämpning där den försäkrade skulle hava kommit i åtnjutande av sådan pension, om han varit svensk medborgare.

Föreslagen lydelse

8 Hel föräldrapenning enligt 2 I utgår med tjugufem kronor om dagen (garantinivå). Har föräldern under minst tvåhundrasjuttio dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför varit, eller skulle föräldern, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga föreliggande förhållanden, ha varit försäkrad för en sjukpenning överstigande nämnda belopp, utgår föräldrapenningen med belopp motsvarande förälderns sjukpenning enligt 3 kap. 4 §.

Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, utgår föräldrapenning över garantinivån till fadern endast under förutsättning att även modern är eller enligt vad förut sagts bort vara försäkrad för sjukpenning som överstiger garantinivån. Undantag från vad nu sagts får medgivas när det visas att modern till följd av sjukdom eller av andra särskilda skäl icke kan anses ha möjlighet att vårda barnet.

5 §7

Drabbas någon, som är försäkrad enligt denna lag, av skada för vilken han är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, må för tid efter utgången av den i 11 § sistnämnda lag omförmälda samordningstiden ersättning enligt 2 och 3 kap. ej utgivas med anledning av skadan.

Omfattas skadan av frivillig försäkring enligt lagen om vrkesskadeforsäk -

Som villkor för föräldrapenning enligt 2§ gäller att föräldern varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst etthundraåttio dagar i följd närmast före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för denna. Föräldrapenning får utgå även om föräldern icke har varit inskriven hos försäkringskassa enligt vad nu sagts men skulle ha varit inskriven om kassan hade ägt kännedom om samtliga de

7 Senaste lydelse 1974:510.

SfU 1975/76:30

14 Nuvarande lydelse

ring, md för tid efter det den skadade blivit berättigad lill livränta enligt sagda lag ersättning enligt 2 och 3 kap. ej utgivas med anledning av skadan.

Vid sjukdom, som enligt annan lag än lagen om yrkesskadeförsäkring eller enligt särskild författning eller enligt regeringens förordnande medför rätt till motsvarande ersättning, som bestämmes av eller utbetalas från riksförsäkringsverket eller bolag varom sägs i I $ lagen om yrkesskadeförsäkring, utgives ersättning enligt 2 och 3 kap. endast i den mån beloppet därav överstiger vadsom i motsvarande hänseende utgår enligt den andra lagen, den särskilda författningen eller förordnandet.

Vad i tredje stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid sjukdom, som medför rätt till ersättning enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

Har försäkrad, utan att bestämmelserna i 3 kap. 3 § första stycket eller 4 kap. 3 § äro tillämpliga, efter ingången av den månad, varunder han uppnått sextiofem års ålder, åtnjutit sjukpenning under etthundraåttio dagar elter ersättning för sjukhusvård under trehundrasextiofem dagar, må allmänförsäkringskassa besluta att förmån som nu sagts icke längre skall utgå.

Föreslagen lydelse

förhållanden som förelegat.

Villkor om inskrivning hos försäkringskassa eller försäkring för viss sjukpenning enligt 4 § anses uppfyllt om det har berott på åldersregeln i 1 kap. 4 § att villkoret ej har kunnat uppfyllas.

Fosterföräldrar likställas med föräldrar vid tillämpningen av bestämmelserna om föräldrapenning i samband med barns födelse.

Föräldrapenning tilt foster- eller adoptiv föräldrar utgår ej för tid innan de har fått barnet i sin vård och får utgå längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter den då barnet foris.

I den mån föräldrapenning ej har utgått till adoptivföräldrar enligt be -

8 Senaste lydelse 1975:379.

SfU 1975/76:30

15 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

stämmelserna i 6 § ha de rätt till föräldrapenning under sammanlagt tjugu dagar i anslutning till att de få adoptivbarn som ej har fyllt tio år i sin vård.

Ha båda adoptivföräldrarna under minst tvåhundrasjuttio dagar i följd närmast före barnets ankomst varit eller enligt vad som sägs i 4 § första stycket bort vara försäkrade för en sjukpenning som överstiger garantinivån, skall det i första stycket angivna antalet dagar ökas till nittio om barnet ej har fyllt sex år och till fyrtiofem om barnet har fyllt sex men ej tio år. Vad nu sagts gäller även ensamstående adoptivförälder som under nämnda tid har varit eller bort vara försäkrad för en sjukpenning som överstiger ga ronti ni vån.

Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om fosterföräldrar som mottaga barn i avsikt att adoptera det.

Förälder har rätt tillföräIdra - penning för tillfällig vård av barn om barnet ej har fyllt tio år och föräldern behöver avstå från föiyärvsarbete i samband med

1. sjukdom hos barnet,

2. sjukdom hos barnets ordinarie värdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4. annat barns födelse,

5. besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.

SfU 1975/76:30

16 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §

Föräldrapenning enligt 8 § utgår för förälder som har barnet i sin värd eller, om föräldrar gemensamt ha barn i sin vård, för föräldrarna tillsammans varje år under högst

1. tolv dagar om i familjen .finns ett barn,

2. femton dagarom i familjen finns två barn,

3. aderton dagar om i familjen finns tre eller flera barn.

Av det anta! dagar som anges i första stycket får varje förälder använda en dag för ändamål som avses i 8 .sv

5. Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning enligt första stycket anses två dagar med halv föräldrapenning som en dag.

Förälder, som vanligen ej har barn i sin vård men som tillfälligt vårdar barn, har rätt till föräldrapenning inom ramen för det anta! dagar för vilket föräldrapenning kan utgå till den andre av föräldrarna enligt första stycket.

10 §

Föräldrapenning enligt 8§ utgår med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning enligt 3 kap. 4 §. Bestämmelserna i 3 kap. 10 § fjärde stycket och 15 $ äga motsvarande tillämpning på föräldrapenning enligt 8 j.

11 §

Föräldrapenning utgår ej i den mån föräldern för samma dag uppbär sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

SfU 1975/76:30

17 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande.

12 §

Bestämmelserna i 2 kap. 10 $ samt

3 kap. 7 $ första och andra styckena. 12$ och 16-18$$ äga motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning. I fall som avses i 3 kap. 12 $ skall föräldrapenning enligt 4 kap. 2 $ alltid utgå med minst ett belopp som motsvarar garantinivån enligt 4 kap.

4 | minskad med den sjukpenning som skulle belöpa på vårdersättningen.

Beträffande föräldrapenning, som tillkommer förälder vilken ej har uppnått aderton års ålder, får försäkringskassan på framställning av barnavårdsnämnd besluta om utbetalning till annan enligt 3 kap. 18$.

År moder vid tiden för barnets födelse intagen i barnhem, ungdomsvårdsskola . fångvårdsanstalt eller vårdanstalt för alkoholmissbrukare, får försäkringskassan på framställning av föreståndare för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkommer modern skall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvinnans och barnets nytta.

7 kap.

3 §

Vid bedömande i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall beaktas den försäkrades förmåga att vid den nedsättning av prestationsförmågan, varom är fråga, bereda sig inkomst genom sådant arbete, som motsvarar hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till hans utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och därmed jämförliga omständigheter. I fråga om äldre försäkrad skall

2 Riksdagen 1975/76. II sami. Nr 30

SfU 1975/76:30

18 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

bedömningen främst avse hans förmåga och möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt lämpligt arbete. Med inkomst av arbete likställes i skälig omfattning värdet av hushållsarbete i hemmet.

Ar den försäkrade föremål för åtgärd av beskaffenhet, som angives i 4 kap. 2 §, skall arbetsförmågan under tiden för åtgärden anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är hindrad att utföra förvärvsarbete.

Är den försäkrade föremål för åtgärd av beskaffenhet, som angives i 2 kap. 11 skall arbetsförmågan under tiden för åtgärden anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är hindrad att utföra förvärvsarbete.

10 kap.

2 §9

Därest pensionsberättigad under hel månad är intagen i fångvårdsanstalt eller är häktad eller eljest är på statens bekostnad intagen i anstalt eller ock tillfälligt vistas utom anstalten, må av hans å månaden belöpande folkpension ej utgå högre belopp än regeringen bestämmer.

Allmän försäkringskassa må medgiva nära anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av den pensionsberättigade, rätt att helt eller delvis uppbära sådan del av folkpension, som enligt vad i första stycket sägs icke skall utgivas.

Åtnjuter barn under hel månad på statens bekostnad vård på anstalt eller eljest kost och bostad, må barnpension eller barntillägg ej utgå för den månaden; dock må sådan förmån utgå för tid då barnet är inackorderat vid nomadskola.

/ fråga om elev i specialskola må pensionsförmån utgå man hinder av bestämmelserna i forsta och tredje styckena för tid då eleven vistas utom skolan. För sådan tid äga bestämmelserna om vårdbidrag i 9 kap. 5 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

4 §

Är någon för samma månad berättigad till flera änkepensioner, utgives endast den största av dem eller, om de äro lika stora, pensionen efter den sist avlidne mannen.

9 Senaste lydelse 1974:510.

SfU 1975/76:30

19 Nuvarande lydelse

Föreligger för samma månad rätt till två eller flera av förmånerna barnpension, förtidspension, änkepension eller hustrutillägg, utgives endast en av förmånerna. Utgives i enlighet härmed änkepension eller hustrutillägg, skall vid tillämpning av 3 kap. 3,5 och 8 S5 sami 4 kap. 3 sv anses som om den försäkrade kommit i åtnjutande av förtidspension.

Föreslagen lydelse

Föreligger för samma månad rätt till två eller flera av förmånerna barnpension, förtidspension, änkepension eller hustrutillägg utgives endast en av förmånerna. Utgives i enlighet härmed änkepension eller hustrutillägg lill någon som är berättigad till förtidspension, skall vid tilllämpning av 2 kap. 12 sv och 3 kap. 3, 5, och 8 SS anses som om den försäkrade kommit i åtnjutande av förtidspension.

18 kap.

7 §io

Styrelse förallmän försäkringskassa består av ordförande och vice ordförande som utses av regeringen samt fyra ledamöter som utses av landstinget eller, där fråga är om kassa vars verksamhetsområde utgöres av kommun, av kommunfullmäktige. Härutöver få i styrelsearbetet deltaga två personalföreträdare. Dessa utses av regeringen på förslag av arbetstagarorganisation. 1 styrelsen för Stockholms läns allmänna försäkringskassa utser landstinget sex ledamöter.

Styrelse förallmän försäkringskassa består av ordförande och vice ordförande som utses av regeringen samt fyra ledamöter som utses av landstinget eller, där fråga är om kassa vars verksamhetsområde utgöres av kommun, av kommunfullmäktige. Härutöver få i styrelsearbetet deltaga två personalföreträdare. I fråga om dessa äger lagen (1976:000) om rätt för arbetstagarorganisation att utse och entlediga företrädare för de anställda i styrelse eller annat organ vid statlig myndighet motsvarande tilllämpning. I styrelsen för Stockholms läns allmänna försäkringskassa utser landstinget sex ledamöter. Personalföreträdare är ledamot i den omfattning som framgår av särskilda bestämmelser.

För annan ledamot än ordförande och vice ordförande utses en suppleant.

19 kap.

1 §"

Arbetsgivare skall enligt vad nedan sägs för varje år erlägga socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för

10 Senaste lydelse 1974:962.

11 Lydelse enligt prop. 1975/76:77.

SfU 1975/76:30

20 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tilläggspension.

Avgift till sjukförsäkringen och till folkpensioneringen utgår å summan av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningareller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller,där fall som avses i 3 kap. 2 Sandra stycket sista punkten ärför handen, annan ersättning för utfört arbete.

Avgift till försäkringen för tilläggspension utgår å summan av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 11 kap. 2 § andra stycket är för handen, annan ersättning för utfört arbete, sedan från nämnda summa dragits ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Härvid skall arbetstagare, som under hela året varit anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och arbetstagare, som under året varit anställd i mindre omfattning, medräknas i motsvarande mån. Det antal arbetstimmar per år som i allmänhet skall anses motsvara full arbetstid fastställes av regeringen efter förslag av riksförsäkringsverket. Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en decimal. Om särskilda skäl föranleda därtill, må avgift beräknas på sätt som avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.

Vid beräkning av avgift enligt denna paragraf skall hänsyn icke tagas till arbetstagare, vars lön under året ej uppgått till femhundra kronor. Vad gäller sjukförsäkringen och folkpensioneringen skall vidare bortses från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, eller, där fråga är om arbete som utförts för annans räkning utan att anställning förelegat, från arbetstagare som varit bosatt utomlands och utfört arbetet utom riket. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall hänsyn icke tagas till arbetstagares lön eller ersättning i vad den för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall vidare bortses från arbetstagare, som vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder, så ock från arbetstagare i fall då lön eller annan ersättning till honom antingen enligt 11 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket icke räknas såsom inkomst av anställning eller, om arbetstagaren icke är svensk medborgare och ej heller är bosatt härstädes, avser arbete utom riket.

Avgift erlägges icke för arbetsta- Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- för vård av barn eller med anledning

ledning av barns födelse till den del av barns födelse till den del lönen

lönen motsvarar sjukpenning eller motsvarar sjukpenning eller föräld föräldrapenning,

som arbetsgivare rapenning, som arbetsgivare äger

SfU 1975/76:30

21 Nuvarande lydelse

äger uppbära enligt 3 kap. 16 §. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen eller för ersättning för vilken bevillningsavgift erlagts enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Föreslagen lydelse

uppbära enligt 3 kap. 16 § eller 4 kap. 12 §. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen eller för ersättning för vilken bevillningsavgift erlagts enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

20 kap.

2 §

Vid tillämpning av bestämmelse i 3 kap. 1 och 9 §§ samt 21 kap. 1 § om försäkrad, som sammanbor med barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 9 och 12-14 §§ samt 9 kap. 4 § likställas den, med vilken förälderäreller varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbo.

Vid tillämpningen av bestämmelse i 3 kap. 1 § och 4 kap. 8-10 §§ samt 21 kap. 1 § om försäkrad, som sammanbor med barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning av bestämmelserna i 4 kap. och 9 kap. 4 § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbo.

3 8

Ersättning enligt denna lag må indragas eller skäligen nedsättas, om den som är berättigad till ersättningen

a) uppsåtligen åsamkat sig sjukdom eller skada, som orsakat den utgift eller nedsättning av arbetsförmågan, för vilken ersättning begäres;

b) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid förövandet av handling, för vilken ansvar genom lagakraftägande dom ådömts honom;

c) vägrar att underkasta sig undersökning av läkare eller att följa läkares föreskrifter eller eljest gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt;

3) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersättning.

Vägrar försäkrad utan giltig anled- Vägrar försäkrad utan giltig anledning att underkasta sig åtgärd av be- ning att underkasta sig åtgärd av beskaffenhet som avses i 4 kap. 2$, skaffenhet som avses i 2 kap. 11 §,

må sjukpenning eller förtidspension må sjukpenning eller förtidspension

SfU 1975/76:30

22 Nuvarande lydelse

helt eller delvis tills vidare förvägras honom, under förutsättning att han erinrats om denna påföljd.

Föreslagen lydelse

helt eller delvis tills vidare förvägras honom, under förutsättning att han erinrats om denna påföljd.

1. Denna lag träder i kraft,såvitt avser 10 kap. 2 §och 18 kap. 7 § den 1 juli 1976, och i övrigt den 1 januari 1977.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 12 § i sin nya lydelse och i 4 kap. 12 § första stycket andra punkten äger motsvarande tillämpning i fråga om sjukpenning och föräldrapenning för tid från och med den 1 juli 1976.

3. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

SfU 1975/76:30

2 Förslag till

Lag om rätt till föräldraledighet

Härigenom föreskrives följande.

Inledande bestämmelser

1 § Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt denna lag.

Som förälder anses vid tillämpning av denna lag även fosterförälder samt den med vilken förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.

2 § Avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag upphäves eller inskränkes är ogiltigt i den delen.

Ledighet i samband med barns födelse m. m.

3 § Arbetstagare har rätt till ledighet under tid då han enligt lagen (1962:381) om allmän försäkringar berättigad till föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption, om han vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.

Vid bestämmande av anställningstid enligt första stycket har 4 i lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

4 § Kvinnlig arbetstagare som ej är berättigad till ledighet enligt 3 S har rätt till ledighet i samband med barns födelse under sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten.

5 § Ledighet som avses i 3 och 4 SS för delas upp på två perioder. Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 3 eller 4 S skall

anmäla detta till arbetsgivaren minst en månad före ledighetens början.

Andra stycket gäller ej, om behovet av ledighet föranledes av sjukdom hos andre föräldern eller annan omständighet som arbetstagaren icke har kunnat råda över. I sådant fall skall arbetstagaren anmäla behovet av ledighet till arbetsgivaren utan dröjsmål.

Ledighet för tillfällig vård av barn

6 § Arbetstagare har rätt till ledighet för tillfällig vård av barn under tid då han enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring är berättigad till föräldrapenning för sådant ändamål.

SfU 1975/76:30

7 § Ledighet enligt 6 § skall, om ledighetenejföranledesavsjukdom, anmälas till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början.

Återgång i arbete

8 § Avbryter arbetstagare ledighet som avses i 3, 4 och 6 SS, har han rätt att åter börja arbeta i samma omfattning som före ledigheten.

Vill arbetstagare utnyttja sin rätt enligt första stycket, skall han underrätta arbetsgivaren om att han vill återgå i arbete. Arbetsgivaren är dock ej skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än en månad efter det att han mottog underrättelsen.

Andra stycket gäller ej i fråga om ledighet som har varit avsedd att pågå kortare tid än en månad.

Anställningsskydd

9 § Arbetstagare får ej sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att han begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag.

Sker uppsägning eller avskedande i strid mot denna lag, skall åtgärden förklaras ogiltig, om arbetstagaren begär det. Därvid har 34-37 §§, 39 § samt 41 § första och andra styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

10 § Vid ledighet enligt denna lag är arbetstagare ej skyldig att vidkännas minskning av de förmåner som är förenade med anställningen i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagares arbetsförhållanden får ej försämras på grund av att han begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet.

Övriga bestämmelser

11 § Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt denna lag skall han utge, förutom lön och andra anställningsförmåner vartill arbetstagaren på grund av lagen kan vara berättigad, ersättning för den skada som har uppkommit. Härvid har 38 §tredjeoch fjärde styckena samt 40 § lagen (1974:12)om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

12 § Mål om tillämpningen av denna lag handlägges enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Lagen gäller ej om ansökan om ledighet har gjorts före ikraftträdandet.

Genom lagen upphäves lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. Har uppsägning eller avskedande skett före ikraftträdandet, tillämpas alltjämt den äldre lagens regler.

SfU 1975/76:30

25 Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen 1975176:133:

1975/76:2231 av fröken Mattson m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen måtte besluta

a. att rätten till ledighet med föräldrapenning vid barns födelse utökas till 8 månader,

b. att tiden fördelas så att ingen av föräldrarna får utnyttja mer än 7 månader av ledigheten,

2. att riksdagen måtte hemställa hos regeringen att förhandlingar upptas med Kommunförbundet i syfte att uppnå en snabb utbyggnad av kommunernas barnvårdarverksamhet,

1975/76:2240 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära

a. förslag till riksdagen i höst om rätt till förkortning av arbetsdagen för småbarnsföräldrar och införande av delföräldrapenning,

b. förslag till utökad rätt till föräldrapenning för de dagar barn vårdas

på sjukhus, i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar anta sådan lydelse av lagen om ändring i lagen om allmän försäkring

a. att adoprivföräldrar erhåller rätt till föräldrapenning under samma tid som vid barns födelse, räknat från dagen för barnets ankomst till familjen,

b. att sista stycket 4 kap. 2 $ utgår,

c. att fadern erhåller rätt till föräldrapenning enligt 4 kap. 9 § även vid första barnets födelse,

d. att åldersgränsen i 4 kap. 8 § höjs från tio år till tolv år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om höjning av åldersgränsen för rätt till resekostnadsersättning vid besök hos barn på sjukhus,

1975/76:2241 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av propositionen 133 beslutar att föräldrapenning i samband med adoption av barn under 10 år skall utgå lika lång tid som vid eget barns födelse och att dagen för barnets ankomst till adoptivföräldrarna skall vara utgångspunkt för beräkning av ersättningstiden,

1975/76:2242 av herr Carlshamre m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 133 beslutar att hos regeringen begära förslag om förlängd ersättningstid inom föräldraförsäkringen vid barns fördelse till höstsessionen med 1976/77 års riksmöte,

1975/76:2243 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att föräldrapenning vid adoption av barn under tio års ålder skall oavsett åldersläge utgå under lika lång tid som gäller vid eget barns födelse och att tiden skall räknas från barnets ankomst till adoptivföräldrarna,

SfU 1975/76:30

1975/76:2244 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att lagen om ändring i lagen om allmän försäkring 4 kap. 6, 7, 8 och 9 erhåller följande såsom motionärernas förslag angivna lydelse:

Propositionens förslag

Fosterföräldrar --

Föräldrapenning till foster- eller adoptivföräldrar utgår ej för tid innan de har fått barnet i sin vård och

får utgå längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter den dä barnet föns.

I den mån föräldrapenning ej har utgått till adoptivföräldrar enligt bestämmelserna i 6 j ha de rätt till föräldrapenning under sammanlagt tjugu dagar i anslutning till att de få adoptivbarn som ej har fyllt tio år i sin vård.

Ha båda adoptivföräldrarna under minst tvåhundrasjuttio dagar i följd närmast före barnets ankomst varit eller enligt vad som sägs i 4 § första stycket bort vara försäkrade för en sjukpenning som överstiger garantinivån skall der i första stycket angivna antalet dagar ökas till nittio om barnet ej har fyllt sex år och till fyrtiofem om barnet har fyllt sex men ej tio år. Vad nu sagts gäller även ensamstående adoptivförälder som under nämnda tid varit eller bort vara försäkrad för en sjukpenning som överstiger garantinivån.

Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om fosterföräldrar som mottaga barn i avsikt att adoptera det.

Motionärernas förslag

6 8

födelse.

Föräldrapenning till foster- eller adoptivföräldrar utgår ej för tid innan de har fått barnet i sin vård.

Föräldrapenning till adoptivföräldrar utgår under en tid av tvåhundratio dagar i anslutning till att de få adoptivbarn som ej fyllt fjorton år i sin vård.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om fosterföräldrar som mottaga barn i avsikt att adoptera det.

SfU 1975/76:30

27 Propositionens förslag

<

Förälder har rätt till föräldrapenning för till fä Ilig vård av barn om barnet ej har fyllt tio år och föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom hos barnet,

2. sjukdom hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4. annat barns fördelse,

5. besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.

Föräldrapenning enligt 8 § utgår för förälder som har barnet i sin vård eller, om föräldrar gemensamt ha barn i sin vård, för föräldrarna tillsammans varje år under högst

/. tolv dagar om i familjen,finns ett barn,

2. femton dagar om i familjen finns två barn,

3. aderton dagar om i familjen finns tre eller flera barn.

Motionärernas förslag

Förälder har rätt till fö rä I d r a - penning för tillfällig vård av barn om barnet ej har fy\\l fjorton år samt därefter om särskilda medicinska skäl föreligger och föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom hos barnet,

2. sjukdom hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4. annat barns födelse,

5. besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.

S

Föräldrapenning enligt 8 $ utgår för förälder som har barnet i sin vård eller, om föräldrar gemensamt ha barn i sin vård, för föräldrarna tillsammans varje år under högst tjuga dagar samt därjämte för besök i förskoleverksamheten fyra dagar för vart och ett av de barn i familjen som deltar i förskola.

Rätt till föräldrapenning kan medges, för tid utöver den som anges i första stycket om barn vistas på sjukhus och förälders närvaro bedöms som värdefull för värden av barnet.

Vid beräkning första stycket.

2. att hos regeringen hemställa om en utredning i syfte att klarlägga behovet av en differentiering av antalet dagar med rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn,

1975/76:2245 av herr Hörberg (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar anta sådan lydelse av lagen om allmän försäkring att fader erhåller rätt till trettio dagars ledighet i samband med barns födelse.

Sfi! 1975/76:30

1975/76:2246 av herr Lindahl i Hamburgsund (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar sådan lydelse av 4 kap. 2 $ lagen om ändring i lagen om allmän försäkring att föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under högst tvåhundrafyrtio dagar sammanlagt för föräldrarna,

1975/76:2247 av fru Lundblad m. fl. (s) vari hemställs att en förlängning av ersättningstiden från föräldraförsäkringen vid barns födelse från sju till åtta månader bör prioriteras vid kommande förbättringar av stödet till barnfamiljerna,

1975/76:2248 av herr Romanus (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att anstånd eller tjänstledighet vid militärtjänst skall medges den som erhåller föräldrapenning enligt riktlinjerna i motionen och att vederbörande utskott utarbetar eventuellt erforderlig lagtext,

1975/76:2249 av fru Sundberg (m) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 133 beslutar att föräldrapenning vid adoption skall utgå från barnets ankomst till adoptivföräldrarna och på samma villkor som för biologiska barn,

1975/76:2250 av fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att föräldrapenning vid adoption av barn mellan nio månaders och 10 års ålder skall kunna tas ut helt eller delvis som halv föräldrapenning för att i motsvarande mån medge förlängd ersättningstid,

2. att ersättningstidens längd, 90 respektive 45 dagar, vid adoption av barn som uppnått nio månaders respektive sex års ålder skall gälla även om adoptivförälders rättmätiga sjukpenning ej överstiger garantinivån,

Motionen 2240 har i vad avser yrkandet 1 a överlämnats till socialutskottet.

Utskottet har inhämtat försvarsutskottets yttrande över motionen 1975/76:2248 (se Bilaga).

Motioner väckta vid riksmötets början

1975/76:181 av herr Torwald (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om och förslag beträffande anpassning av antalet ledighetsdagar för vård av sjukt barn till barnens åldersläge resp. antalet barn i familjen.

1975/76:210 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en snar ändring eller ett tillägg i 3 kap. 13 § andra stycket lagen om allmän försäkring så att förlängd tid för föräldrapenning utgår även i de fall då föräldern på grund av sjukdom i samband med barns födelse inte varit förmögen handha vårdnaden om barnet samt att samma regler beträffande förlängningen skall gälla i dessa fall som i de fall då barnet på grund av sjukdom inte kunnat vårdas av föräldern.

SfU 1975/76:30

1975/76:308 av herr Romanus m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den aviserade propositionen om föräldrapenning bör utgå från att föräldrapenningen vid adoption skall räknas från dagen för barnets ankomst till adoptivföräldrarna och utgå lika länge som för biologiska barn.

1975/76:404 av herr Börjesson i Falköping (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om tillläggsdirektiv till familjestödsutredningen.

1975/76:406 av fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om rättvisare sjukpenning vid vård av sjukt barn för sådana deltidsarbetande som har sitt förvärvsarbete koncentrerat till några dagar i veckan.

1975/76:470 av herr Lindkvist (s) och fru Gradin (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om regeringens aviserade förslag om föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar.

1975/76:553 av herr Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att den utarbetar förslag till lämpliga åtgärder för att ekonomiskt underlätta för blivande adoptivföräldrar att genomföra en internationell adoption.

1975/76:555 av fru Ohlin m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utvidgning av möjligheterna att erhålla föräldrapenning i enlighet med vad i motionen anförts.

1975/76:556 av herr Svensson i Malmö (vpk) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär sådana ändringar i instruktioner för försäkringskassorna, att fäder kan beviljas ledighet - med rätt till föräldrapenning - i samband med sina barns födelse, även för det fall de icke är sammanboende med modern.

1975/76:735 av fru Håvik (s) och fru Hörnlund (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att nuvarande lagstiftning beträffande rätt till vårdbidrag blir föremål för översyn i syfte att icke svensk medborgare blir berättigad till denna förmån.

1975/76:737 av fru Hörnlund (s) och fru Håvik (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag om att även fader utan barn i hemmet att vårda får rätt till ledighet med föräldrapenning under 10 dagar i samband med barns födelse.

1975/76:1181 av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Jonsson i Mora (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i 9 kap. 4 § lagen om allmän försäkring att vårdbidrag utgår även då barnet vårdas i annat enskilt hem.

SfU 1975/76:30

1975/76:1184 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar att anta följande

Förslag till Lag om

ändring i lagen om allmän försäkring (1962:381) 3 kapitlet 9 sv

Nuvarande lydelse

Hos allmän försäkringskassa inskriven förälder som för vård av sjukt barn, vilket ej fyllt tio år, behöver helt eller delvis avstå från förvärvsarbete, äger rätt till sjukpenning om hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår till i 1 § första stycket angivet belopp. Därvid äga bestämmelserna i 7 § första och andra styckena motsvarande tillämpning.

Även om

Sjukpenning enligt första och andra styckena utgår för högst tio dagar varje år för försäkrad förälder som har barn i sin vård eller, där föräldrarna gemensamt ha barn i sin vård, för föräldrarna tillsammans. Utan hinder av vad som nu sagts får förälder, som vanligen icke har barn i sin vård men som tillfälligt vårdar barn, i fall som avses i första eller andra stycket åtnjuta sjukpenning enligt vad där sägs inom ramen för det antal dagar, för vilket sjukpenning kan utgå till den andre av föräldrarna enligt första punkten.

Föreslagen lydelse

Hos allmän försäkringskassa inskriven förälder som för vård av sjukt barn, vilket ej fyllt fjorton år, behöver helt eller delvis avstå från förvärvsarbete, äger rätt till sjukpenning om hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår till i 1 $ första stycket angivet belopp. Därvid äga bestämmelserna i 7 § första och andra styckena motsvarande tillämpning.

Sjukpenning enligt första och andra styckena utgår för högst tjugo dagar varje år för försäkrad förälder som har barn i sin vård eller, där föräldrarna gemensamt ha barn i sin vård, för föräldrarna tillsammans. Utan hinder av vad som nu sagts får förälder, som vanligen icke har barn i sin vård men som tillfälligt vårdar barn, i fall som avses i första eller andra stycket åtnjuta sjukpenning enligt vad där sägs inom ramen för det antal dagar, för vilket sjukpenning kan utgå till den andre av föräldrarna enligt första punkten.

Föreligger särskilda medicinska skäl kan, utan hinder av vad som sagts i törsta och tredje styckena, sjukpenning u'gå till förälder för värd av hemmavarande barn som icke fyllt aderton år under mer än tjugo dagar varje är.

förutsättningarna.

SfU 1975/76:30

1975/76:1195 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c) och Mattsson i Skee (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning av frågan om att utsträcka rätten för förälder att uppbära sjukpenning när ett barn utsätts för sjukdom att omfatta alla barn för vilka vårdbidrag utgår.

1975/76:1212 av fru Skantz m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning och förslag angående vidgad rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn i enlighet med vad i motionen anförts.

1975/76:2002 (jfr 1975/76:1979) av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär utredning och förslag syftande till att de sociala förmånerna vid deltidsarbete förbättras,

2. hos regeringen begär förslag till sådan lagändring, att det inom föräldraförsäkringen medges möjlighet till gemensam ledighet för föräldrar i samband med första barnets hemkomst från sjukhuset.

Utskottet

Inledning

Genom beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973:47, SfU 1973:19, rskr. 198) om införande av föräldraförsäkringen genomfördes betydande förbättringar av samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljer, särskilt i samband med barns födelse och vid vård av sjukt barn. En ytterligare utbyggnad av försäkringen beslöts av 1974 års riksdag (prop. 1974:15, SfU 1974:5, rskr 37). Bestämmelserna innebär i sin nuvarande lydelse i korthet att förälder, som stannar hemma från arbetet i samband med barns födelse, har rätt till föräldrapenning i sju månader med belopp som motsvarar 90 % av förvärvsinkomsten. Förälder som inte förvärvsarbetar är berättigad till ett grundläggande försörjningsskydd i form av föräldrapenning med 25 kr. om dagen under sju månader i anslutning till barns födelse. Förälder har också rätt att i viss utsträckning uppbära sjukpenning som vid egen sjukdom om han/hon behöver stanna hemma från sitt arbete för att ta vård om sjukt barn under tio års ålder. Ersättningsrätten är i dessa fall begränsad till tio dagar per familj och år. Dessa dagar får också utnyttjas av en far som stannar hemma för att ta vård om barn i samband med att ytterligare barn föds i familjen.

Föräldrapenningen utgör liksom sjukpenningen skattepliktig och ATPgrundande inkomst.

Samtidigt med att föräldraförsäkringen trädde i kraft den 1 januari 1974 tillkallades en sakkunnig med uppdrag att göra en första sammanställning och bedömning av erfarenheterna av de nya reglerna och att utreda förutsättningarna för att i vissa avseenden utvidga förmånerna inom föräldraförsäkringen. I ett delbetänkande avlämnat i juli 1975 (Förkortad arbetstid

SfU 1975/76:30

för småbarnsföräldrar, SOU 1975:62) har utredningen, som antagit benämningen familjestödsutredningen, redovisat erfarenheterna från föräldraförsäkringens första tillämpningsår och lagt fram förslag till dess fortsatta utbyggnad. Propositionen, som i huvudsak bygger på detta förslag, innebär bl. a. att de nuvarande bestämmelserna om sjukpenning vid vård av sjukt barn ersätts av ett system med rätt till föräldrapenning i samband med sjukdom inte bara hos barnet utan även hos dess ordinarie vårdare. Ersättningsrätten utvidgas också till att omfatta besök inom den förebyggande barnhälsovården och förälders kontakt med förskoleverksamheten. Förälder skall också ha rätt till resekostnadsersättning från den allmänna sjukförsäkringen för besök hos barn som vårdas på sjukhus. Ersättningstiden, 20 dagar, för den särskilda föräldrapenning som adoptivförälder f. n. äger uppbära vid adoption av barn över nio månaders ålder föreslås förlängd till 90 dagar om barnet är under 6 år och till 45 dagar om barnet är mellan sex och tio år. Propositionen innehåller också förslag till bestämmelser i syfte att undanröja vissa olägenheter som nuvarande regler om sjukpenning och föräldrapenning kan innebära för fosterförälder.

I propositionen 1975/76:92, hänvisad till socialutskottet, läggs fram förslag om ett utbyggnadsprogram för samhällets barnomsorg under den närmaste femårsperioden, omfattande 100 000 nya daghemsplatser, 50 000 nya platser i fritidshem och en ökning av platstillgången i kommunala familjedaghem. De åtgärder inom föräldraförsäkringen som föreslås i propositionen 1975/76:133 och som är avsedda att utgöra ett komplement till en utbyggd barnomsorg har bemötts i huvudsak positivt vid remissbehandlingen av familjestödsutredningens förslag. Detta gäller i synnerhet omvandlingen av sjukpenningen vid vård av sjukt barn till en särskild föräldrapenning i samband med bl. a. barns eller ordinarie vårdares sjukdom och rätten till resekostnadsersättning för besök hos barn som vårdas på sjukhus.

Även utskottet anser de föreslagna åtgärderna vara angelägna utvidgningar av familjestödet och värdefulla komplement till den utbyggnad av barnomsorgen som föreslås i propositionen 92. Förslagen är enligt utskottets mening väl ägnade att förbättra den ekonomiska tryggheten för föräldrarna i samband med sjukdom m. m. och att skapa förutsättningar för en bättre kontakt mellan föräldrarna och daghemmen. Utskottet tillstyrker därför i princip bifall till propositionen men föreslår med anledning av motioner vissa ändringar av de regler som gäller rätten att disponera föräldrapenning och ersättningstiden för föräldrapenning till adoptivföräldrar. I det följande behandlar utskottet huvudsakligen de delar av propositionen som tas upp i de med anledning av propositionen väckta motionerna. Utskottet tar till behandling också upp vissa motioner från riksmötets början vilka rör frågor om föräldraförsäkring och vårdbidrag.

SfU 1975/76:30

33 Föräldrapenning för tillfällig vård av barn

Förälder har f. n. rätt till sjukpenning om han/hon helt eller delvis behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda ett sjukt barn. Detta innebär att förmånen i princip bara gäller i familjer där båda föräldrarna förvärvsarbetar och i familjer med en ensamstående förälder som förvärvsarbetar. Sjukpenning för vård av sjukt barn utgår under högst tio dagar per år och familj. Dessa tio dagar får också tas i anspråk av fader för att ta vård om barn i anslutning till annat barns födelse. Även till förälder som vanligen inte har barn i sin vård men tillfälligt handhar vårdnaden kan sjukpenning utgå under angivna förutsättningar. Sjukpenning vid vård av sjukt barn utgår redan fr. o. m. den första frånvarodagen men i övrigt gäller samma bestämmelser som för sjukpenning vid egen sjukdom.

Förslaget i propositionen innebär att den nuvarande rätten till sjukpenning ersätts av en rätt till föräldrapenning i samband med sjukdom antingen hos barnet eller dess ordinarie vårdare. Med ordinarie vårdare kan därvid förstås antingen hemarbetande förälder eller någon tredje person, exempelvis dagbarnvårdare, barnpraktikant eller någon nära släkting. Föräldrapenning skall också kunna utgå för besök inom samhällets förebyggande barnhälsovård och för kontakter med förskoleverksamheten inom samhällets barnomsorg, dvs. daghem, fritidshem och kommunala familjedaghem. I sistnämnda fall kan ersättning utgå för högst en hel dag eller två halva dagar om året för varje förälder. Ersättningsrätten i samband med barns födelse är enligt förslaget densamma som nu, dvs. en fader kan ta ledigt för att ta hand om äldre barn i familjen. Propositionen innehåller slutligen också förslag om förlängning av ersättningstiden. Dagantalet för vad som i propositionen kallas tillfällig vård av barn har därvid differentierats så att familjer med ett barn får rätt till ersättning högst 12 dagar, familjer med två barn högst 15 dagar och familjer med tre eller flera barn högst 18 dagar per år. Genom denna differentiering av antalet ersättningsdagar är yrkandet i motionen 181 av herr Torwald om anpassning av antalet ledighetsdagar för vård av sjukt barn till antalet barn i familjen tillgodosett. Propositionens förslag förutsätter beträffande det olika dagantalet att samtliga barn är under 10 år. Någon differentiering av ersättningstiden med hänsyn till barnens ålder finner utskottet inte påkallad och avstyrker därför bifall till denna motion.

Fru Hörnlund och fru Håvik framhåller i motionen 737 att föräldraförsäkringen har stor betydelse när det gäller att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor. De anser det därför önskvärt och nödvändigt att allt fler män begagnar sig av möjligheten att vara hemma någon tid i samband med förlossningen och under de första månaderna av barnets liv. Ett sätt att söka åstadkomma detta anser motionärerna vara att mannen får rätt till ledighet med föräldrapenning i tio dagar redan i samband med första barnets födelse. Samma yrkande återfinns i motionen 2240 av herr Ahlmark

3 Riksdagen 1975/76. 11 sami. Nr 30

SfU 1975/76:30

m. fl. Motionärerna bakom motionen 2002, herr Bohman m. fl., anser det angeläget att fader för ökade möjligheter till en nära kontakt med sitt nyfödda barn och att föräldraförsäkringen inom ramen för det totala antalet ersättningsdagar därför bör ge rätt till gemensam ledighet för föräldrarna i samband med första barnets hemkomst från sjukhuset. Herr Hörberg går i motionen 2245 väsentligt längre och menar att varje fader bör ha en särskild rätt till ledighet med föräldrapenning under 30 dagar i samband med barns födelse. Denna rätt bör inte påverkas av att det redan finns barn i familjen och den bör gälla vid sidan av den nuvarande rätten till föräldrapenning för vård av sjukt barn.

En huvudprincip i föräldraförsäkringen är att det för rätt till ersättning skall föreligga en faktisk vårdsituation. Det förutsätts alltså att det verkligen förelegat ett behov av att föräldern stannat hemma för att ta hand om barnet. Ett bifall till förslaget i motionerna skulle strida mot denna princip. Utskottet vill erinra om att förslaget i propositionen innebär att föräldrapenning för tillfällig vård av barn skall kunna utgå inte bara vid barnets utan även vid den ordinarie vårdarens sjukdom. Om modern efter förlossningen är så svag att fadern behöver stanna hemma och ta hand om det nyfödda barnet kommer han alltså i fortsättningen att bli berättigad till ersättning från föräldraförsäkringen i 12 dagar eller ännu längre om det finns fler barn under tio år i familjen. På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till samtliga nu berörda motionsyrkanden.

I åtskilliga motioner, väckta både vid riksdagens början och med anledning av propositionen, har framställts yrkanden om utvidgningar i olika hänseenden av rätten till ersättning för tillfällig vård av barn. Sålunda begär herr Hermansson m. fl. i motionen 1184 från riksmötets början en förlängning av ersättningstiden till 20 dagar och att ersättningsrätten skall gälla barn under 14 år. I vissa fall - motionärerna nämner medicinska skäl - bör ersättningstiden kunna förlängas utöver dessa 20 dagar och åldersgränsen höjas till 18 år. I den partimotion från vpk, 2244, som väckts med anledning av propositionen, återkommer motionärerna med sina krav men med den ändringen att rätten till förlängning av ersättningstiden utöver 20 dagar skall gälla utan särskild åldersgräns i sådana fall då barnet vistas på sjukhus och förälders närvaro bedöms som värdefull för vården av barnet. Motionärerna anser att föräldrarna för besök i förskoleverksamhet tillsammans bör ha rätt till föräldrapenning i fyra dagar för varje barn i familjen som deltar i förskola, och de begär också en utredning för att klarlägga behovet av och formerna för en differentiering av antalet dagar med rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn. 1 partimotionen 2240 från fp, undertecknad av herr Ahlmark m. fl., begärs förslag till ersättning utöver de i propositionen angivna dagarna i de fall då föräldrar avstår från förvärvsarbete för att besöka barn på sjukhus. I samma motion yrkas att rätten till ersättning för tillfällig vård av barn skall gälla till dess barnet fyllt 12

SfU 1975/76:30

år. 1 de vid riksdagens början väckta motionerna 1195 av herrar Mattsson i La ne-Herrestad och Mattsson i Skee samt 1212 av fru Skantz m. fl. tas också frågan om åldersgränsen upp. Motionärerna anser att rätten till ersättning för vård av handikappat barn bör gälla så länge barnet inte fyllt 16 år. Enligt motionen 1212 bör i dessa fall också ersättningstiden förlängas till 20 dagar.

Av vad utskottet tidigare anfört framgår att förslagen i propositionen innebär betydande utvidgningar och kompletteringar av nu gällande föräldraförsäkring. Beträffande antalet ersättningsdagar vid tillfällig vård av barn vill utskottet peka på att propositionens förslag innebär den nyheten att om föräldrarna haft två dagar med halv föräldrapenning endast en dag avräknas från den disponibla ersättningstiden. Denna regel ökar familjernas möjligheter att utnyttja förmånerna på ett flexibelt sätt. Kostnaderna för utvidgningen av ersättningsrätten vid tillfällig vård av barn har beräknats till 85 milj. kr.

Mot bakgrund av den betydande utbyggnad och förbättring av föräldraförsäkringen som propositionens förslag innebär och den utvärdering av erfarenheterna av föräldraförsäkringen som pågår inom familjestödsutredningen är utskottet inte berett tillstyrka de i motionerna aktualiserade och ytterligare kostnadskrävande förändringarna av ersättningsreglerna. Utskottet avstyrker således motionerna 1184,1195,1212,2240 och 2244, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga.

Föräldrapenning i samband med barns födelse

Enligt gällande bestämmelser är förälder som inte förvärvsarbetar berättigad till föräldrapenning med 25 kr. om dagen under sju månader i anslutning till barns födelse. Om föräldern under 270 dagar före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för denna varit eller bort vara försäkrad för en högre sjukpenning än 25 kr. om dagen utgår föräldrapenning med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av inkomsten upp till ett maximum av 7,5 gånger basbeloppet. Föräldrapenningen utgår till den av barnets föräldrar som ombesörjer den huvudsakliga vården av barnet. Föräldrarna får alltså själva avgöra vem av dem som skall stanna hemma hos barnet och uppbära föräldrapenningen. Föräldrapenning kan utgå tidigast fr. o. m. den 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse och längst till 210:e dagen efter den dag då barnet fötts. Saknar föräldrarna till följd av barnets sjukdom möjlighet att under viss tid efter förlossningen vårda barnet, har de rätt att disponera föräldrapenningen längst t. o. m. 270:e dagen efter barnets födelse.

Motionerna 2231 av fröken Mattson m. fl., 2242 av herr Carlshamre m. fl., 2246 av herr Lindahl i Hamburgsund och 2247 av fru Lundblad m. fl. innehåller alla yrkanden om en förlängning av ersättningstiden från

SfU 1975/76:30

sju till åtta månader. Fröken Mattson m. fl. begär omedelbar lagstiftning av sådan innebörd, utformad i enlighet med familjestödsutredningens förslag, dvs. med viss skyldighet för föräldrarna att dela upp ledigheten sinsemellan. Även herr Lindahl i Hamburgsund begär omedelbar förlängning av ersättningstiden, dock utan kvotering mellan makarna. Herr Carlshamre m. fl. yrkar att förslag om en förlängning skall föreläggas riksdagen i höst, medan fru Lundblad m. fl. begär ett riksdagsuttalande om att en förlängning av ersättningstiden bör ges prioritet vid kommande förbättringar av stödet till barnfamiljerna.

Familjepolitiska kommittén, vars förslag låg till grund för föräldraförsäkringsreformen, prövade ingående frågan om längden av den tid för vilken föräldrapenning skulle kunna utgå. Kommittén föreslog en ersättningstid om åtta månader. Familjestödsutredningens förslag till utbyggnad av föräldraförsäkringen innefattar också en förlängning av ersättningstiden från 7 till 8 månader för föräldrar som stannar hemma i samband med barns födelse samt införandet av en ny ersättningsform som avser att ge småbarnsföräldrarna möjlighet att förkorta sin arbetsdag till 6 timmar. Den åttonde månaden av den förlängda heltidsledigheten föreslås kunna bytas ut mot fem månaders deltidsledighet. Förslaget syftar till att ge föräldrarna ökade möjligheter att umgås med sina barn och att begränsa långa vistelsetider för barn i daghem. I propositionen framhålls att det därför är en angelägen reform.

Vid remissbehandlingen av utredningsförslaget har bl. a. från löntagarnas organisationer framhållits att ett beslut i denna fråga förutsätter att de praktiska problemen på arbetsmarknaden kan lösas och att åtgärder kan vidtas för att slå vakt om småbarnsföräldrarnas situation i arbetslivet. Som ett led i den fortsatta behandlingen av denna del av utredningsförslaget har regeringen efter överläggningar med löntagarorganisationerna tillsatt en arbetsgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter för att klarlägga de frågor som har aktualiserats vid remissbehandlingen. Enligt vad utskottet inhämtat genomför arbetsgruppen sina undersökningar med största möjliga skyndsamhet.

Av det anförda framgår att det av familjestödsutredningen framlagda utbyggnadsprogrammet för föräldraförsäkringen omfattar den i motionerna aktualiserade förlängningen av ersättningstiden till 8 månader och införande av delföräldrapenning för att möjliggöra en förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. Utskottet finnér det angeläget att ett ställningstagande till de berörda frågorna om föräldraförsäkringens fortsatta utbyggnad kan ske snarast möjligt sedan den av regeringen tillsatta arbetsgruppen har redovisat resultaten av sina undersökningar. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till lagstiftningsyrkandena i motionerna 2231 och 2246. Motionerna 2242 och 2247, som utskottet anser besvarade med vad utskottet anfört, bör inte heller föranleda någon riksdagens åtgärd.

SfU 1975/76:30

37 Rätten att disponera föräldrapenning

Av den tidigare lämnade redogörelsen för gällande bestämmelser framgår att föräldrapenning f. n. kan utgå för högst 210 dagar men att rätten att disponera förmånen kan förlängas till 270:e dagen efter barnets födelse, om föräldrarna till följd av barnets sjukdom under viss del av denna tid varit förhindrade att vårda barnet.

Genom förslaget i propositionen blir ersättningstiden oförändrad men föräldrarna kommer att ha fri dispositionsrätt till föräldrapenningen i 270 dagar. Även sjukdom hos barnets ordinarie vårdare kommer härigenom att medföra rätt till förlängning av den tid under vilken föräldrapenningen kan disponeras. Utskottet välkomnar detta förslag som tillgodoser önskemål vilka riksdagen framförde år 1975 (jfr SfU 1975:1).

Herr Ahlmark m. fl. yrkar i motionen 2240 att regeln om begränsning i rätten att skjuta upp uttaget av föräldrapenning tas bort helt. Bestämmelsen innebär - menar motionärerna - att de familjer som tvingas ha sitt nyfödda barn på sjukhus mer än två månader inte kan utnyttja hela föräldrapenningen när barnet kommer hem och att förälder som drabbas av exempelvis epidemisk sjukdom under ersättningsberättigad tid gör samma förlust. Med en liknande motivering yrkar herr Börjesson i Falköping m. fl. i den vid riksdagens början väckta motionen 210 att även sjukdom hos föräldrar skall medföra rätt till uppskov av uttag av föräldrapenning men inom den tidsgräns av 270 dagar som nu gäller. Yrkandet i denna motion är alltså tillgodosett med förslaget i propositionen.

Utskottet vill ansluta sig till den i motionen 2240 framförda uppfattningen att behovet av samvaro mellan föräldrar och barn inte minskar därför att barnet måste tillbringa de första månaderna av sitt liv på sjukhus. Även i det fall föräldrarna på grund av sjukdom varit förhindrade att vårda barnet under dess första tid bör de enligt utskottets mening ha möjlighet att efter tillfrisknandet umgås med sina barn under den tid de är berättigade till föräldrapenning. Utskottet tillstyrker således förslaget i propositionen om fri dispositionsrätt till föräldrapenning under 270 dagar men anser att förälder som p. g. a. egen eller barnets sjukdom varit förhindrad att vårda barnet efter dess födelse skall ha möjlighet att uppbära föräldrapenningen även efter denna tidsgräns. Rätten till uppskov av uttag av föräldrapenning bör endast avse sådana situationer då ingen av föräldrarna haft någon möjlighet att vårda barnen. Utskottets ställningstagande föranleder en ändring av 4 kap. 2 § i förslaget till lag om ändring i AFL.

K valifikationsreglerna

Som tidigare nämnts gäller för föräldraförsäkringen en garantinivå om 25 kr. om dagen. Den som är eller eventuellt borde ha varit försäkrad för

SfU 1975/76:30

en högre obligatorisk sjukpenning får föräldrapenning med motsvarande belopp. Härför krävs emellertid en kvalifikationstid på 270 dagar. För att föräldrapenning över garantinivån skall utgå till fader med barn under föräldrarnas gemensamma vårdnad krävs dessutom att även modern är eller bort vara försäkrad för en sjukpenning över den nivån. Undantag härifrån kan dock medges om modern av särskilda skäl inte har möjlighet att vårda barnet.

Fru Ohlin m. fl. framhåller i motionen 555 att det med nuvarande bestämmelser finns föräldrar som av ekonomiska skäl inte kan dra fördel av möjligheten till uppdelning av ledigheten. Om fadern skall kunna utnyttja sin rätt och sin förmån att ta del av vårdnadsansvaret för barnet bör han enligt motionärernas mening erhålla föräldrapenning beräknad efter sin sjukpenninggrundande inkomst, oavsett om modern uppfyller kravet på sjukpenninggrundande inkomst under 270 dagar eller ej.

Den här aktuella bestämmelsen avser bl. a. att förhindra att föräldrapenning över garantinivån utgår till en fader som stannar hemma fastän modern, som även tidigare varit hemmafru, också är hemma och i realiteten är den som vårdar barnet. I sådana fall uppnås - anser man - inte syftet att fadern skall avlösa modern i vården av barnet.

Av uppgifter i propositionen framgår att antalet fäder som utnyttjar föräldraförsäkringen någon tid under barnets första månader ännu är mycket begränsat. I november 1974 begagnade sig endast 2,7 % av fädema av denna möjlighet. I slutet av år 1975 var motsvarande siffra ca 6 96. Utskottet finner det angeläget att fäderna i ökad omfattning tar del i vårdnaden av barnen och delar motionärernas uppfattning att det som ett led i arbetet på att förverkliga detta syfte kan finnas skäl ompröva de kvalifikationsregler som i dag gäller i fråga om rätten att uppbära föräldrapenning. Med hänsyn till att familjestödsutredningen vid sin utvärdering av föräldraförsäkringen också kommer att behandla frågor av den art som aktualiserats i motionen bör dock denna enligt utskottets mening inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Rätten till föräldrapenning för icke sammanboende förälder

En förutsättning för rätt till föräldrapenning under 210 dagar i anslutning till barns födelse är f. n. i regel att föräldern har barnet i sin vård. Modern har dock rätt till föräldrapenning under 29 dagar efter förlossningen även om denna förutsättning inte är uppfylld.

I propositionen föreslås-i huvudsaklig överensstämmelse med nuvarande praxis - att föräldrapenning, när särskilda skäl föreligger, skall kunna utgå även efter dessa 29 dagar till en förälder som inte har barnet i sin vård. Sådana särskilda skäl kan vara att barnet vistas på sjukhus under obestämd tid och föräldern inte tillälligt kan återgå i förvärvsarbete eller att föräldern

SfU 1975/76:30

ammar eller i övrigt behöver hålla kontakt med barnet medan det vistas på sjukhus.

Herr Svensson i Malmö begär i motionen 556 sådana ändringar i instruktionerna för försäkringskassorna att en fader kan beviljas ledighet - med rätt till föräldrapenning - i samband med barns födelse även för det fall han inte är sammanboende med modern. Motionären framhåller bl. a. att det förhållandet att föräldrar inte sammanbor inte utesluter en önskan och strävan hos dem att gemensamt ansvara för barnet och fördela vårdnadsarbetet mellan sig.

Enligt utskottets mening finns det inte något i reglerna för föräldrapenning i samband med barns födelse som hindrar att förälder som inte har den rättsliga vårdnaden om barnet eller som inte sammanbor med den andra föräldern kan få föräldrapenning när föräldrarna är överens därom. Som framhållits i prop. 1973:47 när föräldraförsäkringen infördes bör det när det gäller fader till barn utom äktenskap i regel krävas att faderskapserkännande föreligger från hans sida.

Adoptiv- och fosterföräldrar

Adoptiv- och fosterföräldrar är enligt gällande bestämmelser för föräldraförsäkringen i princip jämställda med biologiska föräldrar. Föräldrapenningen utgår emellertid endast för tid efter det de fått barnet i sin vård och i likhet med vad som gäller för biologiska föräldrar längst till 270:e dagen efter barnets födelse. Härigenom är adoptiv- och fosterföräldrar, som tar emot barn i adoptionssyfte, uteslutna från möjligheten att erhålla föräldrapenning i sådana fall då barnet är 9 månader eller äldre. För att även i dessa fall underlätta barnets anpassning till dess nya miljö har införts en särskild rätt för adoptivföräldrar att uppbära föräldrapenning under högst 20 dagar sammanlagt. Denna ersättningsrätt gäller under förutsättning att barnet inte fyllt tio år.

I propositionen föreslås en utvidgning av adoptiv- och fosterföräldrars rätt till föräldrapenning. Den nuvarande rätten till föräldrapenning under 20 dagar i samband med att barn adopteras eller tas emot i adoptionssyfte blir grundnivå även i fortsättningen för familjer där en av föräldrarna är hemmamake. I familjer där båda föräldrarna arbetar skall enligt förslaget föräldrapenning utgå under en tid av 90 dagar om adoptivbarnet är under sex års ålder. Har barnet fyllt sex men inte tio år utgör ersättningstiden 45 dagar.

Frågan om adoptiv- och fosterföräldrars rätt till föräldrapenning har tagits upp i ett flertal motioner. I de vid riksdagens början väckta motionerna 308 av herr Romanus m. fl. och 470 av herr Lindkvist och fru Gradin begärde motionärerna att riksdagen skulle ge till känna att den då ännu inte framlagda propositionen 133 borde innehålla förslag om att föräldrapenning vid adop -

SfU 1975/76:30

tion skall räknas från dagen för barnets ankomst till familjen. Utskottet har vid sammanträde den 10 februari 1976 beslutat bordlägga dessa motioner för behandling i samband med behandlingen av propositionen 133. De med anledning av propositionen väckta motionerna 2240 av herr Ahlmark m. fl., 2241 av herr Andersson i Nybro m. fl., 2243 av herr Henmark, 2244 av herr Hermnsson m. fl. och 2249 av fru Sundberg innehåller alla yrkanden om att ersättningstiden för föräldrapenning vid adoption skall räknas från dagen för barnets ankomst till adoptivföräldrarna. Enligt motionen 2244 bör denna regel gälla så länge barnet inte har fyllt 14 år, medan enligt motionen 2249 föräldrapenningen fr. o. m. barnets tioårsdag bör avtrappas med belopp motsvarande den avräkning som nu sker när adoptivbarnet är under nio månader. Ett genomgående argument i motionerna är att den i propositionen föreslagna ersättningstiden är alltför kort för att föräldrar och barn skall kunna skapa den nödvändiga känslomässiga kontakten och barnen hinna vänja sig vid sin nya miljö.

Familjestödsutredningen framhöll att man inte generellt kunde jämställa adoptivbarn med nyfödda barn. Adoptivbarnen hade, menade utredningen, speciella och varierande anpassningsproblem som gjorde det svårt att ange en generall tidsperiod som behövdes för att dessa barn på ett harmoniskt sätt skulle växa in i den nya familjen. Utredningen föreslog dock en förlängning av den särskilda ersättningstiden från 20 till 90 dagar.

Det övervägande antalet remissinstanser vilka berört frågan om föräldrapenning vid adoption har ansett 90 dagar vara en alltför kort ersättningstid och menat att denna bör avsevärt förlängas. Så t. ex. har Adoptionscentrum betonat att adoptivbarnen ofta har behov av en tämligen lång anpassningsperiod för att etablera nära och djupa relationer till den nya krets av människor de knutits till och för att få trygghet i sin nya miljö.

Nämnden för internationella adoptioner (NIA) har gett uttryck åt en liknande uppfattning men anser att föräldrapenning inte bör utgå för hela ersättningstiden om ersättning för barnet redan utgått under lika lång eller i det närmaste lika lång tid enligt reglerna om föräldrapenning i samband med eget barns födelse.

På grund av vad som framkommit vid remissbehandlingen av familjestödsutredningens förslag har utskottet, som i andra sammanhang uttalat sig för en utvidgning av adoptivföräldrarnas rätt till ersättning i samband med adoption av barn över nio månaders ålder, ansett sig böra föreslå en förlängning av ersättningstiden vid adoption till 210 dagar eller densamma som gäller i fråga om föräldrapenning i anslutning till barns födelse och att denna tid räknas från dagen för barnets ankomst till den nya familjen. Vid detta ställningstagande har utskottet fäst särskilt avseende vid att det övervägande antalet adoptioner under 1974, avseende barn under sju år, gällde utländska barn.

Utskottet har vid en prövning av frågan vid vilken åldersgräns rätten till den längre ersättningstiden bör upphöra stannat för sju år. Har barnet

SfU 1975/76:30

fyllt sju men inte tio år bor ersättningstiden i enlighet med propositionen begränsas till 45 dagar. Utskottet förutsätter att familjestödsutredningen i sitt fortsatta arbete kommer att ytterligare pröva frågan om adoptivföräldrarnas ställning inom föräldraförsäkringen och att utredningen därvid också kommer att ta upp frågan om rätten till ersättning för familjer med egna barn där det förekommer problem av liknande slag som i adoptivfamiljer. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat samtliga de motionsyrkanden som går ut på en förlängning av ersättningstiden för adoptivföräldrar. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 308, 470, 2240, 2241, 2243, 2244 och 2249 är enligt utskottets mening inte erforderlig. Utskottets förslag, som kan bersknas medföra en ytterligare kostnad för statsverket om ca 25 milj. kr. utöver förslaget i propositionen, föranleder en ändring i 4 kap. 6 och 7 §§ i den föreslagna lagen om ändring i AFL men bör enligt utskottets mening inte medföra någon uppräkning av anslaget i budgetpropositionen till föräldraförsäkringen.

Om föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption börjat utgå enligt äldre bestämmelser och fortfarande utgår när de nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1977 bör enligt utskottets mening dessa regler tillämpas i fråga om ersättningstidens längd. Med hänsyn härtill föreslår utskottet ett tillägg tili ikraftträdandebestämmelserna."

Fru Troedsson tar i motionen 2250 upp ett par andra frågor avseende föräldrapenning vid adoption. Hon anser att man i avvaktan på införandet av en vårdnadsersättning för barn under tre års ålder bör ha möjlighet att ta ut föräldrapenning för barn i åldern mellan nio månader och tio år helt eller delvis som halv föräldrapenning och därigenom i motsvarande mån förlänga ersättningstiden. Hon menar också att ersättningstidens längd inte bör påverkas av om föräldrarnas sjukpenning ligger - eller borde ligga - över eller under garantinivån.

Som framgår av vad tidigare anförts föreslår utskottet en icke oväsentlig utvidgning av adoptiv- och fosterföräldrars rätt att disponera föräldrapenning. Även om utskottet har viss förståelse för motionärens krav på att föräldrapenning i vissa fall skall kunna tas ut som halv föräldrapenning med motsvarande förlängning av tiden för dispositionsrätten finns det enligt utskottets mening mot bakgrunden av utskottets förslag ingen anledning att biträda detta yrkande i motionen. Med hänsyn härtill och då den av motionären aktualiserade kvalifikationsregeln tillhörde frågor som kommer att prövas av familjestödsutredningen i dess fortsatta arbete avstyrker utskottet bifall till motionen 2250.

Herr Jonsson i Alingsås begär i motionen 553 förslag om lämpliga åtgärder för att ekonomiskt underlätta internationella adoptioner. Han framhåller att kostnaderna för sådana adoptioner kan bli höga.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att socialutskottet i sitt betänkande SoU 1975/76:30 angående socialhuvudtiteln för nästkommande

SfU 1975/76:30

budgetår (punkten 5) föreslagit att Adoptionscentrum förbudgetåret 1976/77 får ett bidrag av 200 000 kr. Detta innebär en höjning i förhållande till regeringens förslag med 50 000 kr. och i förhållande till innevarande budgetår med 100 000 kr. Beslutet innebär även att NIA för nästkommande budgetår erhåller viss personalförstärkning. Med hänsyn till de ökade resurser som sålunda ställs till förfogande för internationella adoptioner under budgetåret 1976/77 avstyrker utskottet bifall till motionen.

Resekostnadsersättning för besök hos barn på sjukhus

Enligt regler tillämpliga fr. o. m. den 1 januari 1976 kan förälder eller annan anhörig i vissa fall få ersättning för resekostnader i samband med barns sjukdom även om barnet inte självt är med vid resan. Denna ersättningsrätt är av betydelse främst när barnet behandlas inom den psykiska barna- och ungdomsvården (PBU). F. n. föreligger emellertid ingen rätt till resekostnadsersättning för föräldrar som besöker barn som vårdas på sjukhus.

I propositionen föreslås att ersättning skall kunna utgå från den allmänna försäkringen för en sådan resa fram och åter i veckan förutsatt att barnet är under tio år. För att begränsa ersättningsrätten till sådana fall där resekostnaderna är så stora att de kan tänkas hindra eller allvarligt försvåra besök hos de sjuka barnen har föreslagits att ersättning endast skall utgå med belopp motsvarande den del av förälderns resekostnader som överstiger 30 kr. per besök. Med förälder skall jämställas adoptiv- eller fosterförälder.

Herr Ahlmark m. fl. yrkar i motionen 2240 att rätten till resekostnadsersättning för besök hos barn på sjukhus skall gälla till dess barnet fyllt 12 år.

Vad utskottet tidigare anfört i fråga om föräldrapenning vid tillfällig vård av barn m. m. innebär enligt utskottets mening ett besvarande också av detta yrkande. Utskottet finner förslaget väl avvägt och anser sig i vart fall i nuläget inte ha anledning att gå utöver förslaget i propositionen. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 2240 även i denna del.

Övriga frågor

Fröken Mattson m. fl. understryker i motionen 2231 angelägenheten av att den kommunala barnvårdarverksamheten byggs ut och får en sådan omfattning att förvärvsarbetande och studerande föräldrar kan få hjälp med tillsynen vid barnens sjukdom. Motionärerna begär att regeringen i sådant syfte skall uppta förhandlingar med Kommunförbundet.

Med anledning härav bör erinras om att 1974 års riksdag (prop. 1974:141, SoU 41, rskr 345) beslutat om provisoriska ändringar av det statliga stödet till kommunernas kostnader för hemhjälp avseende åren 1975-1977. Beslutet

SfU 1975/76:30

innebär bl. a. att sådant bidrag skall beräknas på kommunernas bruttokostnader - i stället för som tidigare på nettokostnaderna - för verksamheten. Socialutskottet betonade i samband med riksdagsbehandlingen av propositionen 141 angelägenheten av att de nya bidragsreglerna följdes upp och utvärderades. Mot bakgrund härav och då departementschefen i propositionen angående föräldraförsäkringen understrukit angelägenheten av att förbättringar i denna försäkring inte får leda till begränsningar i den kommunala barnvårdarverksamheten saknar enligt socialförsäkringutskottets mening riksdagen anledning att hos regeringen begära förhandlingar med Kommunförbundet om en ytterligare utbyggnad av denna verksamhet. Utskottet avstyrker därför bifall till detta yrkande i motionen.

Herr Romanus begär i motionen 2248 att den som uppbär föräldrapenning i samband med barns födelse skall ha lagenlig rätt att erhålla anstånd eller tjänstledighet vid militärtjänst. Denna rätt bör enligt motionären gälla både då fadern önskar utnyttja sin del av de sju månaderna och då han vill vara ledig samtidigt med modern i anslutning till förlossningen. Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från försvarsutskottet. Yttrandet är fogat som bilaga till detta betänkande. Försvarsutskottet, som enhälligt avstyrkt bifall till motionen, framhåller bl. a. att det vid prövning av anstånd med repetitionsutbildning inte finns anledning ta hänsyn till den värnpliktiges rätt att vara ledig under tid då han uppbär föräldrapenning i anslutning till barns födelse. När det gäller grundutbildning kan - menar försvarsutskottet - beroende på hur tiden för sådan utbildning sammanfaller med tiden för rätt till föräldraledighet finnas större anledning att ta sådan hänsyn. Beträffande rätten till ledighet från arbete för tillfällig vård av barn gör försvarsutskottet också skillnad mellan grundutbildning och repetitionsutbildning. Vid den senare menar utskottet att det under fredsförhållanden bör vara huvudregel att anstånd beviljas den som har ett starkt önskemål att få vara med vid eget barns födelse och som avses tjänstgöra på sådan plats att han - om anstånd inte beviljas - har små möjligheter att hinna till förlossningen. Vid grundutbildning blir det i detta fall snarare fråga om tjänstledighet än om anstånd.

Av försvarsutskottets yttrande framgår att man vid prövningen av behovet av anstånd och tjänstledighet för värnpliktiga har att ta hänsyn till värnpliktsutbildningens förutsättningar och den avsedda militärtjänstgöringens längd men att man när det gäller privatlivet, alltid måste beakta den enskilde värnpliktiges situation.

Mot bakgrund av försvarsutskottets uttalande saknas enligt socialförsäkringsutskottets mening anledning biträda lagstiftningsyrkandet i motionen 2248.

Sjukpenninggrundande inkomst beräknas på grundval av den inkomst en försäkrad kan antas för år räknat komma att tills vidare åtnjuta av eget arbete. Hel sjukpenning utgör för dag 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten delad med trehundrasextiofem.

SfU 1975/76:30

44 Även för dem som regelmässigt har förvärvsarbete under endast vissa tider av året beräknas den sjukpenninggrundande inkomsten på grundval av den framtida årliga arbetsinkomsten. Genom att den sjukpenninggrundande inkomsten för dag räknat utgör en trehundrasextiofemtedel av årsinkomsten utgår inte full kompensation för denna grupp försäkrade för inkomstbortfallet vid sjukdom under arbetsperiod, medan vid sjukdom under övriga perioder sjukpenning utgår trots att något inkomstbortfall inte uppkommer.

För rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn - i propositionen ersatt med föräldrapenning för tillfällig vård av barn - krävs att den försäkrade tvingats avstå från förvärvsarbete. Föräldrapenning utgår alltså inte för ledig dag. Däremot utgår föräldrapenning - i motsats till sjukpenning - från första sjukdomsdagen.

Fru Troedsson framhåller i motionen 406 från riksmötets början att den berörda bestämmelsen leder till att deltidsarbetande som har sitt förvärvsarbete koncentrerat till ett par dagar per vecka alltid blir starkt underkompenserad. Motionären begär förslag om en rättvisare ersättning vid vård av sjukt barn för sådana deltidsarbetande.

Inom riksförsäkringsverket pågår f. n. ett arbete med att se över reglerna om sjukpenning i syfte att få till stånd en förbättring av de ogynnsamma effekter som kan uppstå för delårs- och deltidsarbetande bl. a. genom att sjukpenningen endast kompenserar ett inkomstbortfall som utgör en trehundrasextiofemtedel av årsinkomsten. Till den del den påtalade underkompensationen från föräldraförsäkringen hänför sig till detta förhållande kan motionsyrkandet således komma att bli tillgodosett. Utskottet anser däremot, med hänsyn bl. a. till att föräldrapenning utgår redan fr. o. m. första sjukdomsdagen, att det inte finns skäl kompensera den försäkrade för dagar då vederbörande ändå har möjlighet att vårda barnet.

Herr Bohman m. fl. begär i motionen 2002 att riksdagen hos regeringen skall begära utredning och förslag om förbättring av de sociala förmånerna vid deltidsarbete. Med anledning härav vill utskottet erinra om det utredningsarbete som nu pågår inom pensionskommittén och som bl. a. syftar till att förbättra de deltidsanställdas ställning i pensionshänseende. Vidare är, som redan nämnts, en arbetsgrupp inom riksförsäkringsverket f. n. sysselsatt med att se över reglerna om sjukpenning i syfte att få till stånd en förbättring av de ogynnsamma effekter som med gällande bestämmelser kan uppstå för deltids- och delårsaarbetande. Även på andra områden än socialförsäkringsområdet pågår ett omfattande utredningsarbete i syfte att förbättra de deltidsarbetandes ställning. Utskottet avstyrker med hänsyn härtill utredningsyrkandet i motionen 2002.

Det i propositionen framlagda förslaget till lag om föräldraledighet är avsett att ersätta lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. Den

SfU 1975/76:30

nya lagen som - i motsats till 1945 års lag - ger förälder möjlighet till ledighet från anställning i alla de fall då han/hon är berättigad till föräldrapenning, har enhälligt tillstyrkts av inrikesutskottet, som yttrat sig över propositionen i denna del. Även socialförsäkringsutskottet tillstyrker detta förslag.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet behandlar avslutningsvis tre motioner i vilka tas upp frågor om vårdbidrag. Sådant bidrag tillkommer fr. o. m. den 1 januari 1974 försäkrad förälder som till huvudsaklig del ombesörjer den särskilda tillsynen och vården av handikappat barn. Med förälder jämställs adoptivförälder samt den med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor. Fosterföräldrar äger däremot inte rätt att uppbära vårdbidrag.

Herrar Gustavsson i Alvesta och Jonsson i Mora framhåller i motionen 1181 att vårdbidrag till skillnad från bl. a. barnpension, inte utgår i de fall barnet bor i annat enskilt hem än föräldrahemmet på bekostnad av landstingskommun eller kommun som inte tillhör landstingskommun. Motionärerna anser att man - i de fall då vård i föräldrahemmet inte är möjlig - bör öka möjligheterna till rekrytering av andra lämpliga enskilda hem och därigenom söka åstadkomma en rättvisare fördelning av kostnaderna mellan å ena sidan staten och å den andra landsting/kommun. Detta kan enligt motionärerna ske genom att man utger vårdbidrag även vid vård i annat enskilt hem.

Ett motionsyrkande av samma innebörd avvisades av riksdagen på förslag av socialförsäkringsutskottet såväl 1974 (SfU 1974:5) som 1975 (SfU 1975:1) med hänvisning till att Kommunförbundet i skrivelse i oktober 1973 till barnavårdsnämnderna och de sociala centralnämnderna uttalat att dessa för tiden efter den 1 januari 1974, dvs. den tidpunkt då de nya bestämmelserna om vårdbidrag trätt i kraft, borde överväga en justering av ersättningen till fosterföräldrar i de fall överenskommen ersättning för samhällsvård i enskild hem bestämts med hänsyn till de vårdbidragsbelopp som utgick före de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Enligt utskottets mening saknar riksdagen anledning frånträda sin tidigare intagna ståndpunkt och utskottet avstyrker därför bifall till motionen 1181.

Herr Börjesson i Falköping har i motionen 404 tagit upp frågan om ferievårdbidrag. Han framhåller att ferievårdbidrag kan utgå för barn som vårdas på enskild anstalt till vars drift bidrag lämnas av landsting eller kommun och att bidrag kan utgå för varje dag som barnet vistas utanför anstalten. Däremot har förälder, vars barn på bekostnad av kommun eller landsting är inackorderat i s. k. vistelsehem och går i hörselklass inom det reguljära skolväsendet eller i hörselförskola, inte rätt till vårdbidrag då barnet vistas hemma.

SfU 1975/76:30

46 Motionären begär att familjestödsutredningen i tilläggsdirektiv skall ges i uppdrag att utreda frågan om vårdbidrag även till sådana barn.

1 samband med behandlingen av propositionen 1974:129 med förslag till sänkning av den allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år föreslog utskottet (SfU 1974:32) med anledning av en framställning från Handikappförbundens centralkommitté (HCK) att frågan om vårdbidrag för barn vilka endast tidvis vistades hemma eller under vissa veckodagar vistades utanför föräldrahemmet skulle bli föremål för översyn inom familjestödsutredningen. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen. När herr Börjesson i Falköping i motion vid 1975 års riksmöte ställde samma yrkande som nu återkommit i motionen 404, framhöll utskottet (SfU 1975:1) att frågan om ferievårdbidrag för hörselskadade hade nära anknytning till frågan om vårdbidrag i de av HCK aktualiserade fallen och att det därför kunde förutsättas att den skulle komma att behandlas av familjestödsutredningen. Motionen avslogs med denna motivering av riksdagen.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer utredningen i sitt arbete att pröva också frågan om vårdbidrag i de fall herr Börjesson avser. Motionen 404 bör enligt utskottets mening därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vårdbidraget ingår bland folkpensionsförmånerna enligt AFL och är beloppsmässigt direkt anknutet till vad som gäller för folkpension. Detta i sin tur innebär att den som vårdar ett barn, för att komma i åtnjutande av vårdbidrag, måste vara svensk medborgare. I en familj där den förälder som vårdar barnet är av utländsk nationalitet kan vårdbidrag alltså i princip inte utgå.

Fru Håvik och fru Hörnlund begär i motionen 735 utredning i syfte att även icke svensk medborgare skall bli berättigad till vårdbidrag.

Pensionskommittén har genom tilläggsdirektiv erhållit regeringens uppdrag att se över vissa frågor rörande bl. a. pensionsförmåner för invandrare. Denna översyn skall också omfatta de regler för vårdbidraget som aktualiserats i motionen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att bestämmelserna i sin nuvarande utformning i vissa fall leder till konsekvenser som inte kan accepteras men anser att ett ställningstagande till yrkandet i motionen bör anstå i avvaktan på resultatet av pensionskommitténs arbete.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. såvitt avser föräldrapenning för tillfällig vård av barn

a. beträffande ersättningstidens längd

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:133 i motsvarande del samt med anledning av motionerna 1975/76:1184

SfU 1975/76:30

och 1975/76:2244, båda i motsvarande del, antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 9 § lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring;

b. beträffande utredning m. m. angående ersättningstidens längd

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1212 i motsvarande del och motionen 1975/76:2240 (yrkandet 1 b);

c. beträffande utredning om differentiering av antalet ersättningsdagar att

riksdagen avslår motionerna 1975/76:181 och 1975/76:2244 sistnämnda motion i motsvarande del;

d. beträffande åldersgränsen

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:1184 och 1975/76:2244, båda i motsvarande del, samt motionen 1975/76:2240 (yrkandet 2d);

e. beträffande utredning om åldersgränsen

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:1195 och 1975/76:1212, sistnämnda motion i motsvarande del;

f. beträffande föräldrapenning vid första barnets födelse

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:2240 (yrkandet 2 c) och 1975/76:2245;

g. beträffande utredning om föräldrapenning vid första barnets födelse m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:737 och 1975/76:2002 (yrkandet 2);

h. att riksdagen antar den i propositionen 133 föreslagna lydelsen av 4 kap. 8 § lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring;

2. såvitt avser föräldrapenning i samband med barns födelse

a. beträffande ersättningstidens längd

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2231 (yrkandena 1 a och b) samt motionen 1975/76:2246;

b. beträffande utredning m. m. om ersättningstidens längd

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:210, 1975/76:2242 och 1975/76:2247;

SfU 1975/76:30

c. beträffande kvalifikationsreglerna

att riksdagen avslår motionen 1975/76:555;

d. beträffande föräldrapenning för icke sammanboende

att riksdagen avslår motionen 1975/76:556;

e. beträffande 270-dagarsgränsen

att riksdagen med anledning av propositionen 133 och med bifall till motionen 1975/76:2240(yrkandet 2 b)beslutar att rätten att disponera föräldrapenning skall kunna förskjutas utöver 270 dagar i de fall sjukdom hos barnet eller föräldrarna under viss tid hindrat föräldrarna från att vårda barnet;

f. att riksdagen antar den i propositionen 133 föreslagna lydelsen av 4 kap. 2 § lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att författningsrummet erhåller följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse:

Propositionens lydelse Utskottets förslag

4 kap.

2 S

Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under högst tvåhundratio dagar sammanlagt för föräldrarna.

Moder har rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. För tiden efter barnets födelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del ombesörjer vården om barnet berättigad till föräldrapenning.

Förälder som ej har barnet i sin vård har rätt till föräldrapenning endast om särskilda skäl föreligga. Moder har dock alltid rätt till föräldrapenning till och med den tjugunionde dagen efter förlossningsdagen, även om hon ej har barnet i sin vård.

Föräldrapenning får utgå längst till Föräldrapenning får utgå längst till

tvåhundrasjuttionde dagen efter den tvåhundrasjuttionde dagen efter den

då barnet fötts. dag då barnet fötts. Har sjukdom hos

barnet eller föräldrarna under viss tid hindrat föräldrarna från att vårda barnet förlänges den i första punkten angivna tiden i motsvarande mån.

3. såvitt avser föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar

att riksdagen med anledning av propositionen 133 och motionerna 1975/76:308, 1975/76:470, 1975/76:2240 (yrkandet 2 a), 1975/76:2241, 1975/76:2243, 1975/76:2249 och 1975/76:2244,

SfU 1975/76:30

sistnämnda motion i motsvarande del, samt med avslag på motionen 1975/76:2250 antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 6 och 7 §§ lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med de ändringar att dessa författningsrum erhåller följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse:

Propositionens lydelse Utskottets förslag

4 kap.

Fosterföräldrar likställas med föräldrar vid tillämpningen av bestämmelserna om föräldrapenning i samband med barns födelse.

Föräldrapenning till foster- eller adoptivföräldrar utgår ej för tid innan de har fått barnet i sin vård och får utgå längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter den då barnet forts.

I den mån föräldrapenning ej har utgått till adoptivföräldrar enligt bestämmelserna i 6 § ha de rätt till föräldrapenning under sammanlagt tjugu dagar i anslutning till att de få adoptivbarn som ej har fyllt tio år i sin vård.

Ha båda adoptivföräldrarna under minst tvåhundrasjuttio dagar i följd närmast före barnets ankomst varit eller enligt vad som sägs i 4 § första stycket bort vara försäkrade för en sjukpenning som överstiger garantinivån. skall det i första stycket angivna antalet dagar ökas till nittio om barnet ej har fyllt sex år och till fyrtiofem om barnet har fyllt sex men ej tio år. Vad nu sagts gäller även ensamstående adoptivförälder som under nämnda tid har varit eller bort vara försäkrad för en sjukpenning som överstiger garantinivån.

Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om

§

Fosterföräldrar likställas med föräldrar vid tillämpningen av bestämmelserna om föräldrapenning i samband med barns födelse. Föräldrapenning utgår ej för tid innan de ha fått barnet i sin vård.

78 Adoptivföräldrar ha från den dag de få barnet i sin vård rätt till föräldrapenning under sammanlagt högst

1. tvåhundratio dagar om barnet ej har fyllt sju år.

2. fyrtiofem dagar om barnet har fyllt sju men ej tio år och båda föräldrarna eller ensamstående förälder under minst tvåhundrasjuttio dagar i följd närmast före den tidpunkt då de få barnet i sin vård varit eller enligt vad som sägs i 4 § första stycket bort vara försäkrade för en sjukpenning som överstiger garantinivån,

3. tjugu dagar i övriga fall om barnet ej har fyllt tio år.

Bestämmelserna för föräldrapenning i samband med barns födelse äga motsvarande tillämpning på föräldrapenning enligt första stycket. Tidpunkten då adoptivföräldrarna få barnet i sin vård jämställes därvid med tidpunkten för barnets födelse.

4 Riksdagen 1975/76. II sami. Nr 30

SfU 1975/76:30

50 Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om fosterföräldrar som mottaga barn i avsikt att adoptera det, /' den män föräldrapenning ej utgår till dem enligt bestämmelserna i 6§.

4. såvitt avser internationella adoptioner att riksdagen avslår motionen 1975/76:553;

5. såvitt avser resekostnadsersättning för besök hos barn på sjukhus att riksdagen avslår motionen 1975/76:2240 (yrkandet 3);

6. såvitt avser förhandlingar med Kommunförbundet

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2231 (yrkandet 2);

7. såvitt avser sociala förmåner vid deltidsarbete

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2002 (yrkandet 1);

8. såvitt avser anstånd eller tjänstledighet vid militärtjänstgöring att riksdagen avslår motionen 1975/76:2248;

9. såvitt avser föräldrapenning för deltids- och korttidsanställda att riksdagen avslår motionen 1975/76:406;

10. såvitt avser vårdbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:404, 1975/76:735 och 1975/76:1181;

11. såvitt avser forfattningsförslagen i övrigt att riksdagen antar

a. de delar av det i propositionen 133 intagna förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring vilka icke behandlats under 1 a och h, 2 f samt 3 ovan med den ändringen att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse:

Propositionens lydelse Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 10 kap. 2 § och 18 kap. 7 § den 1 juli 1976, och i övrigt den 1 januari 1977.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 12 § i sin nya lydelse och i 4 kap. 12 § första

fosterföräldrar som mottaga barn i avsikt att adoptera det.

SfU 1975/76:30

stycket andra punkten äger motsvarande tillämpning i fråga om sjukpenning och föräldrapenning för tid från och med den 1 juli 1976.

3. De nya bestämmelserna om föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption tillämpas även i de fall föräldrapenning som har börjat att utgå enligt äldre bestämmelserfortfarande utgår vid lagens ikraftträdande.

4. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift sorn har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

b. det i propositionen intagna förslaget till lag om rätt till föräldraledighet; 12.

såvitt avser anslagets storlek

att riksdagen med bifall till regeringens i propositionen 1975/76:100 under punkten C 3 framlagda förslag till Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 220 000 000 kr.

Stockholm den 1 april 1976

På social försäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Augustsson (s), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar Hyltander (fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm (vpk) och Andersson i Edsbro (c).

SfU 1975/76:30

52 Reservationer

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn (1 i utskottets hemställan)

vid a. beträffande ersättnings/idens längd

1. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i andra stycket på s. 32 som börjar med ”Genom denna” och slutar med ”denna motion.” bort utgå,

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Av vad” och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är den utbyggnad av föräldraförsäkringen som propositionen föreslår alltför begränsad och, i fråga om differentieringen av antalet dagar, alltför litet underbyggd. Således bör ersättningstiden utsträckas till tjugo dagar utan differentiering i avvaktan på att ett utredningsunderlag för differentieringens utformning framarbetas. Vidare anser utskottet att i de fall särskilda medicinska skäl föreligger, ersättningstiden bör kunna förlängas utöver tjugo dagar. I propositionen påpekas mycket riktigt vikten av att förbättra föräldrarnas kontakt med förskolan. Enligt utskottets mening är emellertid det förslag som ges i propositionen alltför begränsat, och utskottet anser att antalet ersättningsdagar bör anges till fyra per år och barn som deltar i förskoleverksamheten samt att denna ersättningstid skall utgå utöver de tjugo dagarna för tillfällig vård av barn. Utskottet tillstyrker således bifall till motionerna 1184 och 2244 i berörda delar och avstyrker motionerna 1195, 1212 och 2240, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga.

I enlighet med vad utskottet anfört i ovanstående stycke, börén utredning företas för att klarlägga de olika problemställningar som finns i samband med differenteringen av ersättningstiden. Utskottet tillstyrker således motionen 2244 även i denna del. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionen 181 av herr Torwald om anpassning av antalet ledighetsdagar till antalet barn i familjen.

Den i propositionen föreslagna åldersgränsen tio år är enligt utskottets mening alltför låg och bygger på felaktiga föreställningar om barnens möjligheter att klara sig själva när de är sjuka. Åldersgränsen bör därför fastställas till fjorton år. Dessutom bör möjlighet finnas att utge föräldrapenning för vård även av äldre barn när särskilda medicinska skäl föreligger. Utskottet vill härvid peka på sjukdomstillstånd som snabbt kan undergå en dramatisk förändring, exempelvis vid astma och vid cystisk fibrös hos barn, och tillstyrker därför motionerna 1184 och 2244 i motsvarande delar.

och dels att utskottet under 1 a bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:133 och motionerna 1975/76:1184 och 1975/76:2244 båda i motsvarande del

SfU 1975/76:30

a. antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 9 § lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

b. hos regeringen begär förslag till höstsessionen med nästkommande riksmöte om förlängning av antalet ledighetsdagar för tillfällig vård av barn i enlighet med vad i motionen 1975/76:2244 anförts;

vid b. beträffande utredning m. m. angående ersättnings/idens längd

2. av herr Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Mot bakgrund” och slutar med "i fråga.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening förtjänar vad i motionen 2240 anförts om föräldrapenning för dagar då barn vårdas på sjukhus beaktande. Erfarenheterna hittills av föräldrapenningen visar att maximitiderna bara utnyttjas av dem som verkligen har behov av det. Förlängningen av maximitiderna bör därför göra det möjligt att utan onödig prövning av enskilda fall förbättra stödet för de familjer som är särskilt drabbade av sjukdom hos barnen. Enligt utskottets mening bör riksdagen samtidigt höja åldersgränsen för rätt till ersättning. Enligt nuvarande och föreslagna bestämmelser föreligger rätt till denna form av ersättning bara om barnet ej har fyllt tio år. Det är uppenbart att inte alla tioåringar vid sjukdom kan klara sig helt utan föräldrarnas stöd när de blir sjuka. Det gäller kanske särskilt för klena barn och sådana barn som lider av någon kronisk sjukdom. I dessa fall innebär en akut infektion eller dylikt krav på särskilt omsorgsfull vård. Erfarenheterna hittills av föräldraförsäkringen tyder på att åldersgränsen kan höjas utan att fler än de som verkligen behöver stödet utnyttjar det. Utskottet föreslår därför att åldersgränsen för rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn höjs till tolv år. Förslag till författningsändring bör föreläggas riksdagen i höst. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna 1184, 1195, 1212, 2240 och 2244, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under 1 b bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2240 (yrkandet 1 b) och med anledning av motionen 1975/76:1212 i motsvarande del hos regeringen begär förslag om utökad rätt till föräldrapenning för de dagar barn vårdas på sjukhus i enlighet med vad i motionen anförts;

vid c. beträffande utredning om differentiering av antalet ersättningsdagar

3. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som med åberopande av motivering i reservationen 1 anser att utskottet under 1 c bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2244 i motsvarande

5 Riksdagen 1975/76. II sami. Nr 30

SfU 1975/76:30

del och med anledning av motionen 1975/76:181 hos regeringen begär utredning i syfte att klarlägga behovet av en differentiering av antalet dagar med rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn;

vid d. beträffande åldersgränsen

4. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som med åberopande av motivering

1 reservationen 1 anser att utskottet under 1 d bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:1184 och 1975/76:2244, båda i motsvarande del, samt motionen 1975/76:2240 (yrkandet 2 d) hos regeringen begär förslag till höstsessionen med nästkommande riksmöte om höjning av åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn från 10 till 14 år; *

5. av herr Hyltander(fp)som med åberopande av motivering i reservationen

2 anser att utskottet under 1 d bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2240 (yrkandet 2 d) samt motionerna 1975/76:1184 och 1975/76:2244, båda i motsvarande del hos regeringen begär förslag till höstsessionen med nästkommande riksmöte om höjning av åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn från 10 till 12 år;

vid f. beträffandc föräldrapenning vid Järsta barnets födelse

6. av herr Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ”En huvudprincip” och slutar med "berörda motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den av motionärerna framförda uppfattningen att det är av stor betydelse för faderns möjlighet att få en nära kontakt med sitt barn att han redan från början ges tillfälle att delta i skötseln av barnet. Med utgångspunkt i strävandena att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor skulle det vara önskvärt, att föräldraförsäkringen gav fadern möjlighet att avstå från förvärvsarbete i samband med varje barns födelse i familjen under längre tid än vad ramarna för tillfällig vård av barn medger. Utskottet förutsätter, att detta förslag kommer att prövas vid en fortsatt utbyggnad av familjestödet. Även om det inte finns fler barn under tio år i familjen skulle det emellertid innebära ett viktigt stöd för modern, om fadern kunde vara hemma den första tiden efter moderns och det nyfödda barnets hemkomst. Förslaget i motionen 2240 ligger således väl i linje med huvudprincipen i föräldraförsäkringen, att det skall föreligga en faktisk vårdsituation. Utskottet vill därför föreslå en ändring i 4 kap. 8 §, som öppnar

SfU 1975/76:30

en sådan möjlighet. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat samtliga nu berörda motionsyrkanden.

dels att utskottet bort hemställa under 1 f

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2240 (yrkandet 2 c) och motionen 1975/76:2245 beslutar att fader skall ha rätt till föräldrapenning redan vid första barnets födelse, under 1 h

att riksdagen antar den i propositionen 133 föreslagna lydelsen av 4 kap. 8 § lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att författningsrummet erhåller följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse:

Propositionens lydelse

Utskottets förslag

4 kap.

Förälder har rätt till föräldrapenning ej har fyllt tio år och föräldern behöver med

1. sjukdom hos barnet,

2. sjukdom hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4. annat barns födelse,

5. besök i förskoleverksamhet inom net deltar.;

för tillfällig vård av barn om barnet avstå från förvärvsarbete i samband

/. barns födelse,

2. sjukdom hos barnet,

3. sjukdom hos barnets ordinarie vårdare,

4. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

samhällets barnomsorg i vilken har -

vid g. beträffande utredning om föräldrapenning vid första barnets födelse m. m.

1. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”En huvudprincip” och slutar med ”berörda motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse:

En huvudprincip i föräldraförsäkringen är att det för rätt till ersättning skall föreligga en faktisk vårdsituation. Det förutsätts alltså att det verkligen förelegat ett behov av att föräldern stannat hemma för att ta hand om barnet. Utskottet är emellertid berett biträda ett avsteg från den principen till förmån för gemensam ledighet för föräldrarna i samband med första barnets hemkomst från sjukhuset. Visserligen innebär förslaget i propo -

SfU 1975/76:30

sitionen att föräldrapenning för tillfällig vård av barn skall kunna utgå inte bara vid barnets utan även vid den ordinarie vårdarens sjukdom. Om modern efter förlossningen är så svag, att fadern behöver stanna hemma och ta hand om det nyfödda barnet, kan han alltså i fortsättningen bli berättigad till ersättning från föräldraförsäkringen. Förutsättningen är emellertid att sjukdom anses föreligga. Utskottet menar att den förutsättningen saknar relevans i det här sammanhanget och biträder intentionerna bakom nu berörda motionsyrkanden. Förslag bör föreläggas riksdagen i höst.

dels att utskottet under 1 g bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2002 (yrkandet 2) samt med anledning av motionen 1975/76:737 hos regeringen begär förslag till höstsessionen med nästkommande riksmöte om rätt till gemensam ledighet för föräldrar i samband med första barnets hemkomst från sjukhuset;

Föräldrapenning i samband med barns födelse (2 i utskottets hemställan) vid b. beträffande utredning m. m. om ersättningstidens längd

8. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i sista stycket på s. 36 som börjar med "Utskottet finnér” och slutar med "riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér det dock angeläget att riksdagen bereds möjlighet att före utgången av innevarande år ta ställning till ett förslag om förlängd ersättningstid. Därmed biträder utskottet det i motionen 2242 framförda yrkandet att riksdagen hos regeringen begär sådant förslag till höstsessionen med 1976/77 års riksmöte. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till lagstiftningsyrkandena i motionerna 2231 och 2246. Motionen 2247 är med det anförda besvarad.

dels att utskottet under 2 b bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2242, med anledning av motionen 1975/76:2247 och med avslag på motionen 1975/76:210 hos regeringen begär förslag till höstsessionen med nästkommande riksmöte om förlängning av ersättningstiden för föräldrapenning i samband med barns födelse från sju till åtta månader;

Föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar (3 i utskottets hemställan)

9. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 40 med "Utskottet har” och slutar på s. 41 med ”till föräldraförsäkringen” bort ha följande lydelse:

SfU 1975/76:30

57 Utskottet har vid en prövning av frågan vid vilken åldersgräns rätten till ersättning bör upphöra stannat för fjorton år. Det bör härvid påpekas att det årligen inte rör sig om mer än ett hundratal barn som kommer till adoptivföräldrarna efter det att de fyllt sex år. Vägledande för utskottets ställningstagande har varit att ge adoptivbarnen möjlighet till en tämligen lång anpassningsperiod för att etablera goda relationer med den nya kretsen av människor men också att få ett gott kontinuerligt stöd vid inträdet i skolan. Utskottet förutsätter att familjestödsutredningen i sitt fortsatta arbete kommer att ytterligare pröva frågan om adoptivföräldrarnas ställning inom föräldraförsäkringen och att utredningen därvid också kommer att ta upp frågan om rätten till ersättning för familjer med egna barn där det förekommer problem av liknande slag som i adoptivfamiljer. Utskottet tillstyrker motionen 2244 i här berörda delar. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 308, 470, 2240, 2241, 2243 och 2249 är enligt utskottets mening inte erforderlig. Utskottets förslag, som kan beräknas medföra en ytterligare kostnad för statsverket om ca 25 milj. kr. utöver förslaget i propositionen, föranleder en ändring i 4 kap. 6 och 7 §§ i den föreslagna lagen om ändring i AFL. Enligt utskottets mening bör riksdagen hos regeringen hemställa om förslag om höjning av åldersgränsen till 14 år.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 133 och motionerna 1975/76:308, 1975/76:470, 1975/76:2240 (yrkandet 2 a), 1975/76:2241, 1975/76:2243, 1975/76:2249 och 1975/76:2244, sistnämnda motion i motsvarande del, samt med avslag på motionen 1975/76:2250

a. antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 6 och 7 §§ lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med de ändringar som framgår av utskottets hemställan,

b. hos regeringen begär förslag till riksdagen om sådan ändring av gällande bestämmelser om rätt till föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar att sådan föräldrapenning kan utgå till dess barnet fyllt 14 år;

10. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 41 som börjar i första stycket med ”Utskottet förutsätter” och slutar med ”motionen 2250.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid, liksom motionären i motionen 2250, att det då bör stå de försäkrade fritt att tillämpa samma möjlighet till halv ersättning som inom sjukpenningförsäkringen. På det sättet skulle maximalt 90 halva dagars ersättningstid kunna utnyttjas. En sådan uppmjukning av 45-da -

SfU 1975/76:30

garsregeln måste anses rimlig med hänsyn till att adoptivbarn, som vid ankomsten är över 7 års ålder, när de språkliga och emotionella förutsättningarna för skolgång finns, inte behöver heldagstillsyn i hemmet. Vidare skulle två adoptivföräldrar kunna dela tillsynen dagligen under arbetsveckorna. Dessutom mildras övergången från full ersättningstid enligt vad utskottet nyss föreslagit för adoptivbarn som är under 7 år vid ankomsten i den mån adoptivföräldrarna till barn, som är äldre, kan utnyttja halv föräldrapenning.

Utskottet förutsätter (= utskottet) till ikraftträdandebestämmelserna.

Fru Troedsson tar också upp en annan fråga i motionen 2250. Hon menar att ersättningstidens längd inte bör påverkas av om föräldrarnas sjukpenning ligger - eller borde ligga - över eller under garantinivån. Ligger sjukpenningen under garantinivån skulle de enligt propositionens förslag erhålla högst 20 dagars ersättning från föräldraförsäkringen, varvid 25 kronor per dag utbetalas som föräldrapenning. Motionärens krav har emellertid även mot den bakgrunden fortfarande relevans i de fall adoptivbarnen är äldre än 7 år vid ankomsten. Adoption innebär ofta stora utgifter för föräldrarna, oavsett barnens ålder. I den mån adoptivföräldrarnas sjukpenning ligger under garantinivån kan det knappast vara en logisk konsekvens att de skulle erhålla en så mycket lägre sammantagen ersättning från föräldraförsäkringen än föräldrar som har rätt till sjukpenning över garantinivån. Utskottet tillstyrker således bifall till motionen 2250 även i den här berörda delen. Förslag till erforderliga författningsändringar bör föreläggas riksdagen i höst.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 133 och motionerna 1975/76:308, 1975/76:470, 1975/76:2240 (yrkandet 2 a), 1975/76:2241,1975/76:2243,1975/76:2249,1975/76:2250 samt motionen 1975/76:2244, sistnämnda motion i motsvarande del,

a. antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 6 och 7 §§ lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med de ändringar som framgår av utskottets hemställan,

b. hos regeringen begär förslag till riksdagen om sådan ändring av bestämmelserna om föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar, att föräldrapenning vid adoption av barn mellan nio månader och tio års ålder skall kunna tas ut helt eller delvis som halv föräldrapenning och att ersättningstiden vid adoption av barn som uppnått sju års ålder skall gälla även om förälderns rättmätiga sjukpenning ej överstiger garantinivån i enlighet med vad i motionen anförts;

SfU 1975/76:30

59 Resekostnadsersättning för besök hos barn på sjukhus (5 i utskottets hemställan) 11.

av herr Hy Itänder (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Vad utskottet” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Utskottet ser med tillfredsställelse förslaget om resekostnadsersättning för besök hos barn som vårdas på sjukhus men anser i likhet med motionärerna i motionen 2240 att rätt till sådan ersättning bör föreligga så länge barnet inte fyllt tolv år. Förslag om författningsändring bör föreläggas riksdagen i höst.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2240 (yrkandet 3) hos regeringen begär förslag till höstsessionen med nästkommande riksmöte om sådan ändring av bestämmelserna om resekostnadsersättning för besök hos barn som vårdas på sjukhus att sådan ersättning kan utgå till dess barnet fyllt tolv år;

Föräldrapenning för deltids- och korttidsanstälida(9 i utskottets hemställan)

12. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med ”Inom riksförsäkringsverket” och slutar med ”vårda barnet.” bort ha följande lydelse: Inom

riksförsäkringsverket pågår f. n. en översyn av reglerna om sjukpenning i syfte att få till stånd en förbättring av de ogynnsamma effekter som kan uppstå för delårs- och deltidsarbetande bl. a. genom att sjukpenningen endast kompenserar ett inkomstbortfall som utgör en trehundrasextiofemtedel av årsinkomsten. Den underkompensation som motionären talar om i motionen är emellertid främst en följd av den bestämmelse som för rätt till föräldrapenning kräver att den försäkrade tvingats avstå från förvärvsarbete för att kunna vårda barnet. För en förälder som arbetar bara två eller tre dagar i veckan kan den berörda regeln uppenbarligen leda till en stark underkompensation. Utskottet anser därför att bestämmelsen bör omprövas. Detta bör lämpligen ske inom ramen förfamiljestödsutredningens översyn. Utskottet förordar att motionen överlämnas till utredningen för beaktande.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:406 hos regeringen begär att motionen överlämnas till familjestödsutredningen för beaktande.

SfU 1975/76:30

60 Särskilda yttranden

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn

(1. i utskottets hemställan)

Vid f och g beträffande föräldrapenning vid första barnets födelse

1. av fru Håvik (s) som anför:

I motionen 737 om vidgad rätt till föräldrapenning hemställs om utredning och förslag om att även fader utan barn i hemmet att vårda får rätt till ledighet med föräldrapenning under tio dagar i samband med barns födelse.

Utskottet framhåller att en huvudprincip i föräldraförsäkringen är att för rätt till ersättning skall föreligga en faktisk vårdsituation. Utskottet framhåller vidare att ett bifall till motionen skulle strida mot denna princip.

Principen om vårdansvar för rätt till ersättning för fadern i samband med barns födelse ger inte förstagångsfäderna möjlighet att från början känna ansvar för ett barns skötsel och följa dess utveckling från första stadiet. Jag anser att det är angeläget att varje fader får möjlighet att vara ledig i samband med moderns och barnets hemkomst från sjukhus. Detta skulle vara av betydelse för tidig kontakt pappa-barn, och det skulle med all säkerhet betyda ett välbehövligt stöd för en många gånger osäker förstabarnsmamma.

Jag vill understryka att de yngsta männen knappast fastnat i traditionellt tänkande och de bör därför vara mest påverkbara när det gäller jämställdhetsoch könsrollsfrågor. Jag vill även peka på den omständigheten att det i en stor andel av de svenska familjerna endast föds ett barn och därför är det ännu viktigare att fadern vid detta barns födelse får del av familjegemenskapen redan från början.

Jag hoppas att huvudprincipen om vårdansvar undanröjs inom en snar framtid. Principen bör ändras till en rätt för båda föräldrarna att gemensamt vårda sitt barn under den första tiden i hemmet. Jag utgår från att det är av budgetskäl som denna möjlighet inte finns i dag och att det inte är ett nytänkande som behövs.

Avslutningsvis vill jag erinra om alt när familjepolitiska kommittén 1972 framlade förslaget om införande av föräldraförsäkring och föräldrapenning ingen begränsning förordades till de fäder som redan förut hade barn att vårda. Jag hoppas att familjestödsutredningen skall beakta dessa synpunkter i sitt fortsatta arbete.

Föräldrapenning i samband med barns födelse

(2. i utskottets hemställan)

Vid a och b beträffande ersättnings/idens längd

2. av fru Håvik (s) som anför:

I motionerna 2231 av fröken Mattson m. fl. (s) och 2247 av fru Lundblad m. fl. (s) framförs ett angeläget krav på en förlängning av ersättningstiden

SfU 1975/76:30

vid barnsbörd från nuvarande sju till åtta månader. Motionärerna anser att en generell utökning av ersättningstiden till åtta månader inte bör vålla problem på arbetsmarknaden, vilket en avkortning av arbetstiden för småbarnsföräldrar uppenbarligen gör. Alla remissinstanser som uttalat sig om en förlängning av ersättningstiden till åtta månader är positiva och tillstyrker en sådan reform.

Jag delar motionärernas uppfattning att det finns en risk för att en så lång ledighet som åtta månader, om den utnyttjas enbart av kvinnor, får negativa följder för jämställdheten mellan män och kvinnor både i hemmen och på arbetsmarknaden.

Det är att beklaga att under den tid föräldraförsäkringen funnits endast en liten andel män utnyttjat rätten till föräldrapenning i samband med barns födelse. Det har inneburit att de förväntningar man hade då föräldraförsäkringen infördes inte infriats. Det måste därför vara angeläget att, om det finns en fader i familjen, han måste utnyttja minst trettio dagar av ersättningstiden.

Det är av stor vikt att förutsättningar skapas för en nära och tidig kontakt mellan fäder och barn.

Anledningen till att fadern i så ringa omfattning utnyttjat sina möjligheter att stanna hemma från arbetet för att vårda sitt barn kan ha varit att mannen upplevt en negativ inställning från såväl arbetsgivare som arbetskamrater.

I motionen 2231 framhålls att det genom kvotering kommer att bli självklart att fäderna är med och tar hand om sin del av föräldraansvaret.

Jag delar denna uppfattning. Arbetsgivaren kommer inte att ha samma möjligheter att utöva utpressning mot en far, som vill vara hemma och utnyttja föräldraförsäkringens förmåner, om arbetsgivaren är medveten om att villkoret för att barnet skall ha förmånen av att ha en förälder hemma under längst åtta månader är att fadern utnyttjar minst trettio dagar av ersättningstiden.

I motionen 2231 betonas att frågan om en förlängning av ersättningstiden inte behöver utredas ytterligare.

Familjepolitiska kommittén (SOU 1972:34) föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1973:34) åtta månaders ledighet i samband med barnsbörd i första hand därför att många kvinnor på grund av arbetets art är tvingade att ta ut föräldrapenningen redan två månader före den beräknade tidpunkten för förlossningen.

Även fami!jestödsutredningen(SOU 1975:62) har kommit fram till samma resultat som familjepolitiska kommittén när det gäller tidsgränsen. Denna utredning föreslår att försäkringen skall omfatta åtta månader men att samtidigt en regel införs som innebär att ingen av föräldrarna får utnyttja mer än sju månader.

Jag påstår att den kvinna som på grund av arbetets art utnyttjar två månader av föräldraförsäkringen före förlossningen och därigenom endast har fem månader kvar av ledigheten efter barnsbörden upplever sin situation

SfU 1975/76:30

som djupt otillfredsställande, när hon finner att hon på grund av svårigheterna att få in barnet på daghem före sex månaders ålder måste klara sig utan inkomster under en månad. Detta gäller särskilt ensamstående förälder.

Jag hyser den förhoppningen att när regeringen i höst skall ta ställning till familjepolitikens fortsatta utformning man inser vikten av att en utbyggnad av ersättningstidens längd måste prioriteras. Enligt min mening är behovet av en utbyggnad så angelägen att en reform bör genomföras fr. o. m. den 1 januari 1977.

3. av herr Hyltander (fp) som anför:

I folkpartiets partimotion 472 framhålls att ersättningstidens längd för föräldrapenning i samband med barns födelse bör förlängas, på sikt till 12 månader, och i ett första steg till åtta månader. Familjestödsutredningen har föreslagit att föräldrapenning i samband med barns födelse skall kunna

utgå under åtta månader, dock att den åttonde månaden skall kunna bytas

ut mot delföräldrapenning under motsvarande längre tidsperiod. Familjestödsutredningen har härutöver föreslagit införande av delföräldrapenning som ersättning för inkomstbortfallet för småbarnsföräldrar som förkortar sin arbetsdag till sex timmar. Dessa förslag framläggs emellertid inte i propositionen. I motionen framhålls att rätt till kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar samt delföräldrapenning för att täcka inkomstbortfallet bör införas under budgetåret 1976/77. Utredningens förslag bör i sina huvuddrag utgöra underlag för en reform. Då dessa frågor behandlas av socialutskottet har jag inte nu ansett mig böra framställa yrkande om en förlängning av ersättningstiden.

vid d beträffande föräldrapenning för icke sammanboende

4. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anför:

Med anledning av yrkandet i motionen 556 av herr Svensson i Malmö (vpk) om att även icke sammanboende föräldrar skall kunna uppbära föräldrapenning har utskottet förklarat att ett sådant arrangemang inte möter några hinder i gällande bestämmelser. Då det är bekant att ett flertal lokala försäkringskassor ställer sammanboende som villkor för rätt till föräldrapenning, förutsätter jag att sådana avvikelser från bestämmelsernas avsikt och anda i fortsättningen inte skall behöva förekomma.

Internationella adoptioner

(4. i utskottets hemställan)

5. av herr Hyltander (fp) som anför:

Utskottets förslag till utvidgning av adoptivföräldrarnas rätt att disponera föräldrapenning innebär ett stort steg framåt för folkpartiets strävanden. Socialutskottet har dessutom föreslagit en höjning av bidraget till Adoptionscentrum för nästa budgetår med 50 000 kr. i förhållande till regeringens

SfU 1975/76:30

förslag. Med anledning härav anser jag det inte nu nödvändigt att ställa något yrkande om ytterligare åtgärder för att ekonomiskt underlätta internationella adoptioner. Förslaget i motionen 553 bör dock enligt min mening förverkligas inom en inte alltför avlägsen framtid.

Vårdbidrag

(10. i utskottets hemställan)

6. av herrar Magnusson i Nennesholm (c), Hyltander(fp), fröken Pehrsson (c), herrar Andersson i Nybro (c) och Andersson i Edsbro (c) vilka anför:

Före den 1 januari 1974 utgick vårdbidrag i form av invaliditetsersättning till barn under 16 år som på grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat handikapp för avsevärd tid och i avsevärd omfattning var i behov av särskild tillsyn och vård. Fr. o. m. den 1 januari 1974 tillkommer vårdbidraget den förälder som vårdar barnet. Enligt 20 kap. 2 8 lagen om allmän försäkring skall med barn jämställas fosterbarn. Bestämmelsen i fråga tar emellertid uteslutande sikte på sjukförsäkringen, hemmamakeförsäkringen och den därtill anslutna frivilliga försäkringen. Vårdbidrag som tidigare utgick i form av invaliditetsersättning till barnet men som numera skall uppbäras av förälder kan - med den utformning bestämmelserna erhållit - inte utgå för sjukt, utvecklingsstört eller handikappat barn som vårdas av fosterföräldrar. Detta förhållande kan enligt vår uppfattning inte anses tillfredsställande. Vi förutsätter att familjestödsutredningen snabbt prövar frågan om fosterföräldrars rätt till föräldrapenning och föreslår de ändringar av gällande bestämmelser som kan finnas påkallade.

SfU 1975/76:30

64 Bilaga

Försvarsutskottets yttrande 1975/76:3y

över motionen 1975/76:2248 med anledning av propositionen 1975/76:133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m.

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet harden 16 mars 1976 beslutat inhämta yttrande från försvarsutskottet över motionen 1975/76:2248 av herr Romanus (fp).

Propositionen

I anslutning till förslaget om en utbyggnad av föräldraförsäkringen föreslås i propositionen 1975/76:133 en ny lag om rätt till föräldraledighet som anknyter till föräldraförsäkringens förmånssystem. Enligt lagförslaget har arbetstagare som är förälder rätt till ledighet i samband med barns födelse eller adoption under den tid då föräldrapenning utgår, dvs. f. n. under högst sju månader i samband med barns födelse eller vid adoption av barn under tio månaders ålder. Rätt till ledighet föreligger också för tillfällig vård av barn. Även här gäller som en förutsättning för rätt till ledighet att föräldrapenning utgår. Föräldrapenning föreslås utgå för tillfällig vård av barn för föräldrarna sammanlagt i högst 12-18 dagar varje år, beroende på antalet barn i familjen.

Motionen

Med hänvisning till propositionsförslagen hemställs i motionen 1975/76:2248 av herr Romanus (fp) att riksdagen beslutar att anstånd eller tjänstledighet vid militärtjänst skall medges den som erhåller föräldrapenning, enligt riktlinjerna i motionen.

Motionären anser det vara angeläget att föräldrarna utnyttjar möjligheten att dela upp föräldraledigheten mellan sig. Militärtjänst bör inte få utgöra hinder, om inte mycket starka skäl talar för detta. Anstånd eller tjänstledighet bör därför enligt motionen normalt beviljas i samtliga fall då förälder har rätt till föräldrapenning i samband med barns födelse. Detta bör enligt motionärens mening gälla både då fadern önskar utnyttja sin del av de sju månaderna och då han vill vara ledig samtidigt med modern i anslutning till förlossningen. Motionären förutsätter att det sker en prövning i det enskilda fallet.

SfU 1975/76:30

65 Gällande bestämmelser m. m.

Anstånd med värnpliktstjänstgöring beviljas med stöd av föreskrifter i kungörelsen om värnpliktigas tjänstgöring m. m. (1969:380). Enligt 22 § kan anstånd med att börja tjänstgöring eller att fullgöra påbörjad tjänstgöring beviljas värnpliktig som visar att tjänstgöringen skulle medföra avsevärt avbräck i påbörjade studier eller vålla väsentlig olägenhet i hans arbete eller bereda honom eller nära anhörig till honom väsentliga svårigheter.

Ansökan om anstånd med värnpliktsutbildning i samband med eget barns födelse prövas individuellt och med hänsyn till medicinska, sociala och ekonomiska förhållanden. När det inte är att vänta några komplikationer vid förlossningen inriktas prövningen på vilka möjligheter som finns att ordna en god vård för familjens övriga barn.

Önskemålet att fadern skall vara närvarande vid förlossningen avses i första hand bli tillgodosett genom tjänstledighet. Sådan beviljas med stöd av föreskrifter i tjänstereglementet för försvarsmakten (kap. 11 mom. 25) och får inte utan viktiga skäl vägras för eget barns födelse. Ledighet i samband med eget barns födelse för att sköta annat barn som är yngre än tio år och som står under den värnpliktiges vård får beviljas under högst tio dagar. I annat fall får ledighet i samband med eget barns födelse inte utan synnerliga skäl omfatta mer än fem dagar (mom. 27).

Bestämmelserna i tjänstereglementet är föremål för en total översyn. Härvid skall enligt direktiven för utredningen (Fö 1976:14) eftersträvas att så långt möjligt anpassa föreskrifterna till motsvarande regler inom samhället i övrigt. Särskild omsorg bör läggas ned på att få fram moderna föreskrifter på sådana områden som har samband med privatlivet.

Utskottet

Som anförs i motionen har riksdagen under det nu pågående riksmötet behandlat frågan om anstånd med värnpliktsutbildning vid eget barns födelse. I betänkandet FöU 1975/76:6 anförde försvarsutskottet bl. a. följande:

Som motionärerna påpekar kan möjligheten till tjänstledighet i vissa fall vara otillräcklig för att fadern med säkerhet skall kunna vara med vid förlossningen. Enligt utskottets mening bör det därför under fredsförhållanden vara huvudregel att anstånd beviljas den som har ett starkt önskemål att få vara med vid eget barns födelse och som avses tjänstgöra på sådan plats att han annars har små möjligheter att hinna i tid till förlossningen. Utskottet anser det alltså vara motiverat med en generös prövning i de fall då nämnda villkor är uppfyllda. En individuell bedömning krävs alltjämt och utskottet är inte berett att förorda att riksdagen uttalar sig i enlighet med motionärernas förslag. Motionen bör därför avslås.

Ansökan om anstånd med värnpliktstjänstgöring prövas i sista instans av värnpliktsnämnden. Nämnden har under hösten 1975 inhämtat yttranden från försvarsgrenscheferna angående deras principiella syn rörande anstånd

SfU 1975/76:30

i samband med eget barns födelse och beträffande tillämpningen av bestämmelserna om tjänstledighet i sådana fall. Vid sammanträde den 7 januari 1976 beslöt nämnden att vid sin prövning av hithörande ärenden bedöma anståndsfrågan enligt de riktlinjer som försvarsutskottet har angett i FöU 1975/76:6.

Värnpliktsnämndens beslut om praxis i ärenden där eget barns födelse åberopas som skäl för anstånd med repetitionsutbildning torde - som utskottet anförde i betänkandet 1975/76:21 - bli vägledande för de myndigheter som beslutar i lägre instans. Det är sannolikt att fler värnpliktiga kommer att beviljas anstånd med tjänstgöring och därför inte behöver söka ledighet från pågående tjänstgöring.

Försvarsutskottet erinrar om att värnpliktsutbildningen är en del av landets säkerhetspolitik och därför inte kan jämställas med förvärvsarbete. Det är emellertid naturligt att prövningen av behovet av anstånd och tjänstledighet för värnpliktiga påverkas av att föräldrarna har ett gemensamt ansvar för sina barn och av de regler för föräldraledighet som gäller för arbetstagare. Särskilt när det gäller privatlivet måste den enskilde värnpliktiges situation alltid beaktas (jfr FöU 1975:13 s. 17). Att så sker har betydelse såväl för honom själv och hans familj som för utbildningsresultatet.

Värnpliktsutbildningens förutsättningar och den avsedda militärtjänstgöringens längd har särskild betydelse i sammanhanget. Liksom motionären anser utskottet att det behövs en individuell prövning även i fortsättningen.

Värnpliktig som kallas till repetitionsutbildning tillhör ett krigsorganiserat förband och skall om möjligt övas tillsammans med övrig personal i förbandet. En krigsförbandsövning är relativt kortvarig och täcker endast omkring en månad av de sju månader efter födelsen under vilka föräldrarna har rätt att välja vem av dem som skall vara ledig från sitt arbete med föräldrapenning. Utskottet kan därför inte tillstyrka att man vid prövning av behovet av anstånd med repetitionsutbildning tar särskild hänsyn tili den värnpliktiges rätt att vara ledig från sitt arbete enligt 3 § i den föreslagna lagen om rätt till föräldraledighet. Beträffande grundutbildning (8-\ 5 månader) kan - beroende på hur tiden för grundutbildning sammanfaller med tiden för rätt till föräldraledighet - finnas större anledning att ta sådan hänsyn.

När det därefter gäller rätten till ledighet från arbete för tillfällig vård av barn (lagförslaget 6 §) - aktualiserad genom motionen endast såvitt avser vård av barn i samband med annat barns födelse - finns också anledning att göra skillnad mellan grundutbildning och repetitionsutbildning. Vid repetitionsutbildning är det - som förut nämnts - aktuellt med en ändring av praxis i fråga om anstånd, närmast i syfte att ge större möjligheter för den värnpliktige att vara närvarande vid förlossningen. Samma synsätt bör enligt utskottets mening prägla bedömningen när ansökan primärt gäller vården av familjens övriga barn. Vid grundutbildning blir det i detta fall

SflJ 1975/76: 30

snarare fråga om tjänstledighet än om anstånd. Bestämmelserna för tjänstledighet omfattas av det pågående utredningsarbetet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker försvarsutskottet bifall till motionen 1975/76:2248.

Stockholm den 23 mars 1976

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s), Gustafsson i Stenkyrka (c). Gustavsson i Ängelholm (s), fru Sundström (s), herrar Karl Bengtsson i Varberg (fp). Brännström (s). Gernandt (c), Hedberg (s) och Konradsson (s).

SfU 1975/76: 30

68 Innehållsförteckning

Propositionerna 1

Förslag till lag om ändring i lagen om allmän försäkring .... 3

Förslag till lag om rätt till föräldraledighet 23

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen 1975/76:133 25

Motioner väckta vid riksmötets början 28

Utskottet

Inledning 31

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn 33

Föräldrapenning i samband med barns födelse 35

Rätten att disponera föräldrapenning 37

Kvalifikationsreglerna 38

Rätten till föräldrapenning för icke sammanboende förälder . . 38

Adoptiv- och fosterföräldrar 39

Resekostnadsersättning för besök hos barn på sjukhus 42

Övriga frågor 42

Hemställan 46

Reservationer

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn 52

Föräldrapenning i samband med barns födelse 56

Föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar 56

Resekostnadsersättning för besök hos barn på sjukhus 59

Föräldrapenning för deltids- och korttidsanställda 59

Särskilda yttranden

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn 60

Föräldrapenning i samband med barns födelse 60

Internationella adoptioner 62

Vårdbidrag 63

Försvarsutskottets yttrande 1975/76:3y 64

GOTAB 51660 Stockholm 1976