Med anledning av motioner om vissa pensionsfrågor för invandrare m. m.
SfU 1975/76:39
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1975/76:39
med anledning av motioner om vissa pensionsfrågor för invandrare m. m.
Motionerna
1975/76:213 av herr Henmark (fp) och fru Ekelund (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådan ändring i lagen om allmän försäkring (AFL) att utländskt barn som i adoptionssyfte placerats i ett hem från ankomsten till hemmet i vad rör sociala förmåner betraktas och behandlas som om adoption redan genomförts,
1975/76:677 av herrar Fridolfsson (m) och Nilsson i Agnäs (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av försäkringsskyddet för svenskar med anställning utom riket,
1975/76:738 av fru Hörnlund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen måtte besluta att bidragsförskott skall utgå till den som inte kan få barnpension därför att han ej har svenskt medborgarskap eller ej omfattas av konvention, men som i övrigt uppfyller kraven att få sådan pension,
1975/76:2131 (jfr 1975/76:2130) av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att reglerna för folkpension ändras så att lika villkor gäller för invandrare och svensk medborgare.
Motionärerna bakom motionen 213 återger som motivering för sitt yrkande följande fall. Två makar hade för avsikt att adoptera ett utländskt barn, som flyttat till deras hem i Sverige. Innan adoptionen hunnit fullföljas, avled mannen. I denna situation tillerkändes hustrun änkepension för änka utan barn, eftersom mannen inte var fader till barnet i juridisk mening, och barnet kunde inte erhålla barnpension, eftersom den avlidne inte var att anse som barnets fader i försäkringslagens mening.
Motionärerna anser det vara ett oavvisligt krav att ett utländskt barn, som placerats i ett hem i adoptionssyfte, i fråga om sociala förmåner behandlas på samma sätt som om adoption redan hade ägt rum.
I motionen 677 framhåller motionärerna att läkare och sjuksköterskor i u-landstjänst i sina meriter inte får inräkna tjänsteår utomlands och att många av dem som i uppoffrande arbete i fattiga länder tjänat mänskligheten och representerat Sverige på ett hedrande och betydelsefullt sätt dessutom erhåller en mycket låg ATP. Motionärerna anser det från rättvisesynpunkt nödvändigt att pensionsförhållandena för dessa enligt motionärernas mening i försäkringshänseende klart diskriminerade svenska medborgare utreds. En
1 Riksdagen 1975/76. II sami. Nr 39
Sfi! 1975/76:39
person som arbetar i statens eller i en organisations tjänst utomlands bör - menar de - jämställas med den som har liknande anställning i hemlandet.
I motionen 738 tar motionärerna upp frågan om invandrarbarnens möjligheter att få barnpension. De framhåller att familjepolitiska kommittén i sitt betänkande Familjestöd (SOU 1972:34) föreslog att bidragsförskott skulle utgå till den som inte kunde få barnpension därför att han inte var svensk medborgare och inte heller omfattades av någon konvention men i övrigt uppfyllde kraven på att erhålla sådan pension. Kostnaden för att genomföra kommitténs förslag skulle - menar motionärerna - bli ganska blygsam men vara av stor betydelse för de invandrarfamiljer det gäller. De yrkar därför att förslaget genomförs.
I folkpartiets partimotion 2130 slutligen, som innehåller motiveringen för yrkandet i motionen 2131, uttalar motionärerna som sin mening att samma regler för folkpension bör gälla för såväl invandrare som svenska medborgare.
Gällande bestämmelser m. m.
Folkpension kan utgå i form av ålderspension, förtidspension eller familjepension och tillkommer i princip varje svensk medborgare som är bosatt i Sverige eller som varit mantalsskriven här för det år under vilket han fyllt 62 år och för de fem åren närmast dessförinnan. Rätten till folkpension är oberoende av tidigare avgiftsbetalning eller förvärvsinsats.
Utlänningars rätt till folkpension regleras genom konventioner. Sådana har träffats med de övriga nordiska länderna 1955 (den nordiska trygghetskonventionen), med Schweiz 1954, med Storbritannien 1956, med Italien 1957, med Jugoslavien 1968 och med Österrike 1975. Vidare har Sverige anslutit sig till en provisorisk europeisk överenskommelse 1953 med betydelse för, utöver redan nämnda länder, Irland, Nederländerna, Västtyskland, Belgien, Frankrike, Luxemburg och Grekland. Genom överenskommelserna avses att under vissa förutsättningar skapa likställighet melian konventionslandets medborgare och svenska medborgare. När det gäller barnpensioner är i konventionsfall barnets bosättningstid irrelevant då rätten till förmånen i första hand är beroende av den avlidnes bosättningstid vid dödsfallet. Enligt den nordiska trygghetskonventionen gäller således att den avlidne skall ha vistats i Sverige tre år före dödsfallet och att barnet var bosatt i Sverige vid dödsfallet.
A TP avser att bereda ålderspension, förtidspension och familjepension utöver folkpensionen. Rätten till ATP grundas på inkomsten av det förvärvsarbete som den försäkrade utför under sin aktiva tid, och pensionen är avvägd i förhållande till denna inkomst.
Den inkomst, som blir pensionsgrundande inom ATP, är den försäkrades
SfU 1975/76:39
inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det då han fyller 16 år t. o. m. det då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket den försäkrade avlidit eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt lagen om allmän försäkring är dock inte pensionsgrundande. Förvärvsinkomsterna indelas i inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Såsom inkomst av förvärvsarbete anses även bl. a. sjukpenning, föräldrapenning och vårdbidrag enligt AFL, dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd samt utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen.
Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger en viss minimigräns, nämligen det vid årets ingång gällande basbeloppet, vilket avräknas i första hand mot inkomst av anställning. Maximigränsen för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp från vilket sålunda skall bortses avräknas i första hand från inkomst av annat förvärvsarbete.
Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall i princip hänsyn inte tas till lön eller annan ersättning som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare bosatt utom riket eller från utländsk juridisk person. Lön till svensk medborgare från utländskt dotterföretag skall emellertid räknas som inkomst av anställning, om det svenska moderföretaget ”äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen” och moderföretaget enligt en av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse åtagit sig att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension. Även i det fall svenska staten åtagit sig att svara för ATP-avgiften kan inkomst av tjänst hos arbetsgivare bosatt utom riket eller hos utländsk juridisk person räknas som pensionsgrundande inkomst.
Tidigare gällde som villkor för rätt till bidragsförskott att barnet skulle vara svensk medborgare och bosatt i riket. Bidragsförskott kunde även utgå till barn utan svenskt medborgarskap om barnets vårdnadshavare var svensk medborgare och bosatt i riket. För barn som var medborgare i annat nordiskt land gällde enligt den nordiska trygghetskonventionen samma regler som för svenskt barn.
På grundval av förslag i familjepolitiska kommitténs betänkande Familjestöd (SOU 1972:34) föreslogs i propositionen 1975:1 bilaga 7 (socialdepartementet) att medborgarskapskravet för rätt till bidragsförskott skulle slopas och att denna förmån skulle utgå i alla de fall då vårdnadshavaren och barnet var bosatta i Sverige. Dock skulle den begränsningen gälla att barnet eller dess vårdnadshavare sedan minst sex månader måste ha vistats här i riket. Förslaget bifölls av riksdagen (SoU 1975:5, rskr 80).
Såväl makar som ensamstående kan adoptera barn. Ena maken kan även adoptera andra makens barn. Adoptivförhållandet kommer till stånd genom
SfU 1975/76:39
beslut av allmän domstol eller - när utländskt adoptionsbeslut föreligger - genom godkännande av regeringen. Efter adoptionen anses barnet i rättsliga sammanhang som barn till adoptanten eller adoptanterna och inte till sina biologiska föräldrar.
Handläggningen av ett adoptionsärende, vari ingår utredning om att förutsättningarna för adoptionen är uppfyllda, kan ta åtskilliga månader i anspråk. Under denna tid vistas utländska barn under 16 år som kommer till Sverige regelmässigt som fosterbarn i det blivande adoptionshemmet.
Folkpension i form av barnpension utgår enligt 8 kap. 5 § AFL till barn under 18 år som förlorat någon av föräldrarna. Såsom villkor för rätt till barnpension från folkpensioneringen krävs att barnet är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Skulle barnet inte uppfylla dessa villkor vid tidpunkten för dödsfallet utan först vid en senare tidpunkt, börjar pensionen att utgå vid denna senare tidpunkt. Adoptivbarn har i enlighet med vad ovan nämnts sin pensionsrätt helt knuten till adoptanten. För fosterbarn är rätten till barnpension bunden till föräldrarna och inte till fosterföräldrarna.
Utredningsarbete och tidigare riksdagsbehandling
Invandrarutredningen föreslog i sitt slutbetänkande Invandrarna och minoriteterna (SOU 1974:69) att alla invandrare som inte omfattades av konvention skulle tillförsäkras ett minimiskydd i form av lagfäst rätt till folkpension på samma villkor som svensk medborgare efter viss tids vistelse i Sverige. Rätten till folkpension borde enligt förslaget föreligga åtminstone på de kvalifikationsvillkor som gällde enligt den av Sverige biträdda europeiska pensionsöverenskommelsen av år 1953 (SFS 1955:563), vilken innebär att den som har vistats i Sverige minst 15 år efter fyllda 20 år, varav minst fem år omedelbart före pensionsansökan, skall äga rätt till folkpension enligt samma regler som svensk medborgare så länge han är bosatt i Sverige. Vissa särskilda villkor borde enligt utredningen uppställas för förtidspension.
Efter remissbehandling av invandrarutredningens förslag har chefen för socialdepartementet i tilläggsdirektiv till pensionskommittén, dagtecknade den 13 november 1975 och avseende översyn av bestämmelserna om folkpensionsförmåner vid bosättning utomlands m. m. framhållit att frågan om invandrarnas rätt till folkpension bör bli föremål för ytterligare överväganden. Han anför bl. a.
Jag vill understryka de möjligheter till folkpension som redan står en invandrare till buds efter förvärv av svenskt medborgarskap eller på grund av konvention. Kommittén bör mot denna bakgrund förutsättningslöst pröva för- och nackdelar med en anordning i form av lagfästa minimiregler för invandrares rätt till folkpension. Det kan därvid finnas skäl att anlägga skilda betraktelsesätt i fråga om olika kategorier av folkpensionsförmåner. Här bör särskilt uppmärksammas barnpensioner och vårdbidrag för svårt handikappade barn, vilka förmåner ingår bland samhällets åtgärder för stöd till barnfamiljerna. Frågan om samordning av svenska och utländska pensionsförmåner bör beaktas.
SfU 1975/76:39
5 Socialutskottet behandlade år 1975 en motion med samma innehåll som motionen 738 av fru Hörnlund m. fl. Utskottet avstyrkte (SoU 1975:5) bifall till motionen med hänvisning till invandr^rutredningens förslag och till att den av motionärerna aktualiserade frågan skulle komma att bli föremål för särskild prövning. Riksdagen biföll socialutskottets hemställan.
Vid 1974 års riksdag behandlade socialförsäkringsutskottet en motion av i huvudsak samma innebörd som motionen 213 av herr Henmark och fru Ekelund. Utskottet avstyrkte bifall till motionen och anförde därvid (SfU 1974:29) bl. a. följande.
Barnpensioner grundar sig på principen att samhället skall ge ekonomiskt skydd i fall där barnet på grund av förälders död mister den som lagligen är skyldig att försörja det. Motsvarande skydd har inte ansetts påkallat i fall när t. ex. släkting eller fosterförälder utan laglig skyldighet åtagit sig att sörja för barnet men sedan avlider. Motionärens förslag syftar till att barnpension efter skälighetsprövning skall kunna utgå även då något bortfall av underhållsskyldigheten inte föreligger. Utskottet, som inte är berett att förorda en förändring av den hittills gällande principen, kan inte biträda motionsförslaget. Tilläggas bör att det även skulle strida mot de allmänna grundsatserna i AFL att avgöra frågan om viss förmån skall utgå eller ej efter en skälighetsprövning. En bestämmelse av angiven art kan dessutom knappast ges en utformning som möjliggör en enhetlig rättstillämpning.
Utskottet
I de förevarande motionerna behandlas frågor om rätt till folkpension för invandrare och om försäkringsskydd för svenska medborgare med anställning utom riket.
I motionen 2131 yrkar herr Ahlmark m. fl., med åberopande av motivering i motionen 2130, att riksdagen hos regeringen skall begära sådan ändring av lagen om allmän försäkring att folkpension kan utgå till invandrare på samma villkor som för svensk medborgare. Fru Hörnlund m. fl. yrkar i motionen 738 lagstiftning av innebörd att barn, som inte kan erhålla barnpension därför att det saknar svenskt medborgarskap och inte heller omfattas av konvention men i övrigt uppfyller de krav som gäller för rätt till sådan pension, i stället skall vara berättigat till bidragsförskott på de villkor som gäller i fråga om bidragsförskott till invandrarbarn. Motionärerna framhåller att familjepolitiska kommittén i sitt betänkande Familjestöd (SOU 1972:34) föreslog en regel av sådant innehåll och menar att ett genomförande av kommitténs förslag skulle vara ägnat att garantera invandrarbarn, vars ena eller båda föräldrar avlidit, en ekonomisk grundtrygghet. Herr Henmark och fru Ekelund tar i motionen 213 upp en fråga om barnpension till utländskt adoptivbarn. Motionärerna relaterar ett fall där en blivande adopti vfader avled innan adoptionen av ett utländskt barn hunnit fullföljas, vilket hade till följd bl. a. att barnet inte blev berättigat till barnpension. Motionärerna menar att utländskt barn, som i adoptionssyfte redan hunnit
SfU 1975/76: 39
placeras i ett hem, redan från ankomsten till hemmet i fråga om rätten till sociala förmåner bör behandlas som om adoption redan genomförts.
Av den redogörelse som lämnas på s. 4 i detta betänkande framgår att pensionskommittén genom tilläggsdirektiv den 13 november 1975 erhållit regeringens uppdrag att se över bestämmelserna om folkpensionsförmåner vid bosättning utomlands och att i samband därmed också pröva frågan om invandrares rätt till folkpension. Kommittén skall förutsättningslöst undersöka för- och nackdelar med en anordning i form av lagfästa minimiregler för invandrares rätt till folkpension. Chefen för socialdepartementet har i direktiven särskilt uttalat att det kan finnas skäl anlägga skilda betraktelsesätt i fråga om olika kategorier av folkpensionsförmåner och att man härvid särskilt bör uppmärksamma barnpensioner och vårdbidrag för svårt handikappade barn.
Av dessa tilläggsdirektiv framgår att frågor av den art som aktualiserats i motionerna 213, 738 och 2131 numera ligger inom pensionskommitténs utredningsuppdrag. Utskottet anser att ett ställningstagande till yrkandena i motionerna bör anstå till dess resultatet av kommitténs arbete föreligger och avstyrker därför bifall till samtliga nu berörda motioner.
Herrar Fridolfsson och Nilsson i Agnäs begär i motionen 677 en översyn av försäkringsskyddet för svenskar med anställning utom riket. Motionärerna framhåller bl. a. att läkare, sjuksköterskor och andra i u-landstjänst erhåller en mycket låg ATP och menar att en person som arbetar i statens eller i en organisations tjänst utomlands bör jämställas med den som har liknande anställning i hemlandet.
Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst av anställning skall i princip hänsyn inte tas till lön eller annan ersättning som försäkrad åtnjutit från utländsk arbetsgivare eller utländskt företag. Om svenska staten eller, där lönen härrör från utländskt företag i vilket ett svenskt moderföretag äger ett bestämmande inflytande, det senare företaget åtagit sig att svara för den anställdes ATP-avgift, skall emellertid inkomsten räknas som pensionsgrundande.
Svenskar som tjänstgör i av svenska staten anordnad biståndsverksamhet utomlands torde således alltid kunna tillgodoräkna sig pensionspoäng för inkomst av denna tjänstgöring och detsamma gäller enligt vad utskottet erfarit även i sådana fall då tjänsten fullgörs vid biståndsorgan hos övriga nordiska länder.
Inkomst av anställning liksom inkomst av annat förvärvsarbete beräknas på grundval av den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt. I princip kan alltså endast inkomster för vilka skattskyldighet föreligger i Sverige grunda pensionsrätt. En svensk som under vistelse utomlands uppbär avlöning eller åtnjuter annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där är med vissa undantag - avseende bl. a. inkomst av anställning hos staten eller kommun - inte skattskyldig för denna inkomst i Sverige, om anställningen och vistelsen i utlandet varat eller kan antas komma att vara
SfU 1975/76: 39
minst ett år. Ett bifall till motionärernas yrkande förutsätter att man inför en regel av innebörd att pensionspoäng generellt kan tillgodoräknas för inkomster som inte beskattas och för vilka någon ATP-avgift inte erläggs i Sverige. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 677.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1975/76:213, 1975/76:677, 1975/76:738 och 1975/76:2131.
Stockholm den 12 maj 1976
På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON
Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c), Augustsson (s), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik* (s), herrar Hyltander* (fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm (vpk) och Andersson i Edsbro (c).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Särskilt yttrande
av herr Carlsson i Vikmanshyttan (c), fröken Pehrsson (c) och herr Fridolfsson (m).
Enligt vår uppfattning är det otillfredsställande att många läkare, sjuksköterskor och andra som under många år utför ett betydelsefullt arbete i u-landstjänst f. n. inte kan få ett tillfredsställande pensionsskydd inom den allmänna försäkringens ram. Vi har viss förståelse för att det kan vara förenat med svårigheter att praktiskt tillgodose kravet.på ATP för en inkomst som inte beskattas i Sverige men vill erinra om att rätten att här i landet få tillgodoräkna sig pensionspoäng för en viss inkomst inte nödvändigtvis förutsätter att inkomsten är skattepliktig i Sverige. När fråga är om anställning i nordisk biståndsorganisations tjänst kan nämligen redan nu i vissa fall pensionspoäng tillgodoräknas även för sådan inkomst som inte tas upp till beskattning här. Såvitt vi kan bedöma bör det vara möjligt att införa en liknande ordning när det gäller biståndsarbete över huvud taget.
Den i motionen aktualiserade frågan har samband med såväl spörsmålet om intjänande av pensionspoäng som avgiftsreglerna inom socialförsäkringarna. Båda dessa frågor utreds f. n. av pensionskommittén. Vi förutsätter att kommittén i sitt fortsatta arbete kommer att ta upp också frågan om pensionsrätt för u-landsarbetare och har därför avstått från att reservera oss till förmån för yrkandet i motionen 677.
Slockholm 1976