Med anledning av motioner om avdrag för bilresor till och från arbetet m. m.
SkU 1975/76:40
Skatteutskottets betänkande 1975/76:40
med anledning av motioner om avdrag för bilresor till och från arbetet m. m.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1975/76:695 av herr Danell m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att regeringen antingen föreslår riksdagen sådan ändring av kommunalskattelagen eller utfärdar sådana tillämpningsföreskrifter, att resa till och från barndaghem i samband med arbetsresa får inräknas i den tidsvinst som avgör om rätt till avdrag för bilresa föreligger;
1975/76:711 av herr Winberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen antar följande
Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrives att punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.
Anvisningar till 33 §
4. Även för särskilt fortskaffningsmedel.
Riksskatteverket fastställer milbundna kostnaderna. För skattskyldig
som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp är nödsakad att använda bil fastställer riksskatteverket särskilda grunder för avdrag för bilresor till och från arbetsplatsen. Detsamma gäller skattskyldig som har en årlig körsträcka till och från arbetsplatsen om sammanlagt minst 2 000 mil och skattskyldig som är tvungen att använda större bil på grund av skrymmande last.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Äldre bestämmelser äger dock alltjämt tillämpning vid 1976 års taxering samt eftertaxering för år 1976 eller tidigare år.
1975/76:1038 av fru Fraenkel (fp) och herr Jonsson i Mora (fp) vari hemställs -
1 Riksdagen 1975 / 76. 6 sami. Nr 40
SkU 1975/76: 40
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av 33 § kommunalskattelagen att även frånskilda får möjlighet till avdrag för resor som företas för att besöka sina barn,
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lika rätt vid tjänstgöring på annan ort till avdrag för hemresor oavsett civilstånd;
1975/76:1039 av herr af Ugglas m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen antar följande
Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) att punkten 4 av anvisningarna till 33 § skall ha nedan angivna lydelse.
Anvisningar
till 33 §
4. Även för det anlitat särskilt fortskaffningsmedel.
Riksskatteverket fastställer för de milbundna kostnaderna.
För skattskyldig som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp är nödsakad att använda bil fastställer riksskatteverket särskilda grunder för avdrag för bilresa till och från arbetsplatsen. Detsamma gäller gift skattskyldig med förvärvsarbetande make och bosatt inom stödområdet samt skattskyldig som är tvungen att använda större bil på grund av skrymmande last.
Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk Författningssamling och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.
Gällande bestämmelser m. m.
Kostnader, som uppkommer på grund av att den skattskyldige har sitt arbete på annan ort än där han är bosatt, anses i princip som en ej avdragsgill levnadskostnad.
Ökade levnadskostnader, som uppkommit på grund av tjänsteresor eller under speciella omständigheter som anges i punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) - KL - anses emellertid avdragsgilla. Detta gäller inte endast kostnader för hotellrum, merkostnader för måltider m. m. Avdrag medges också för skälig kostnad för besök hos familjen. Avdrag i detta hänseende är enligt rättspraxis medgivet även om avdrag för ökade levnadskostnader inte kommer i fråga enligt det angivna lagrummet. Ensamstående erhåller emellertid avdrag för hemresor endast om speciella omständigheter föreligger.
SkU 1975/76: 40
3 Enligt punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL medges också avdrag för skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen, om denna varit belägen på sådant avstånd från bostaden att han behövt anlita särskilt fortskaffningsmedel.
När det gäller avdrag för bilresor till och från arbetsplatsen gäller särskilda anvisningar av riksskatteverket. Verket fastställer för varje kalenderår en schablon för avdraget på grundval av genomsnittliga kostnader för mindre bil. Hänsyn skall tas till kostnader, som är direkt beroende av körd vägsträcka (milbundna kostnader), och till övriga kostnader för bilen (årsbundna kostnader). De årsbundna kostnaderna fördelas mellan resor till och från arbetsplatsen och annan körning med hänsyn till genomsnittliga årliga körsträckor för de båda slagen av körning. Den genomsnittliga årliga färdsträckan mellan bostad och arbetsplats beräknas till 1 000 mil och privatkörningen till i medeltal 1 300 mil per år. I enlighet härmed beräknas avdraget för de årsbundna kostnaderna till 1/2 300 av årsbeloppet för sådana kostnader för varje körd mil intill 1 000 mil. Om den privata körsträckan inte uppgår till 1 300 mil eller om körsträckan till och från arbetet är längre eller kortare än 1 000 mil innebär schablonen att en större del av de årsbundna kostnaderna hänförs till privatkörning än vad som skulle ha blivit fallet vid en direkt proportionering mellan de olika slagen av körning.
Riksskatteverkets anvisningar i ämnet för 1976 års taxering (RSV ser. Dt 1975:34) innebär att som skälig kostnad i regel bör anses lägsta avgift för resor med tillgängligt allmänt kommunikationsmedel. Har den skattskyldige använt bil bör emellertid skäligt avdrag medges för bilkostnaden under följande förutsättningar, nämligen
att vägavståndet mellan bostaden och arbetsplatsen uppgår till minst en halv mil samt
all det av omständigheterna klart framgår, att användandet av bil i stället för allmänt kommunikationsmedel regelmässigt medför en tidsvinst av minst en och en halv timme sammanlagt för fram- och återresan.
Den som i sin tjänst regelmässigt använder bil bör få avdrag för bilkostnader för resor mellan bostaden och den fasta arbetsplatsen oavsett avståndet och tidsvinsten.
Som skäligt avdrag för bilkostnader anses - med vissa undantag - 4:10 kr. för körd mil t. o. m. 1 000 mil per år och för körsträckor däröver 2:70 kr. för mil.
Om någon på grund av hög ålder, sjukdom eller handikapp är nödsakad att använda bil medges avdrag för bilkostnad även om avståndet är mindre än två kilometer och utan hänsyn till eventuell tidsvinst. Avdraget får i så fall - om det är fördelaktigare - medges med den del av de faktiska bilkostnaderna som belöper på körningar till och från arbetsplatsen.
Dessa anvisningar gäller inte beträffande avdrag för resekostnader för handelsresande och jämförliga yrkeskategorier och ej heller i övrigt i fråga om avdrag för egentliga tjänsteresor med bil.
1* Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 40
SkU 1975/76: 40
4 Traktamentsbeskattningsutredningen föreslog i sitt betänkande Samordnad Traktamentsbeskattning (SOU 1974:45) vissa ändringar i fråga om beskattningsreglerna för traktamenten och resekostnadsersättningar. Utredningen gick emellertid inte in på de grundläggande förutsättningarna för avdrag för ökade levnadskostnader, och dessa regler kvarstod således oförändrade i utredningens förslag. Även reglerna om avdrag för bilresor i tjänsten berördes av utredningens förslag. I fråga om bilresor mellan bostad och arbetsplats föreslogs också vissa ändringar. Bl. a. skulle avdraget kunna begränsas om det skäligen kunde ifrågasättas att den skattskyldige flyttade närmare arbetsplatsen.
Utredningens förslag har inte remissbehandlats.
Skatteutskottet har vid tidigare års behandling av motionsyrkanden på detta område avstyrkt motionerna med hänvisning till gällande principer och pågående utredningar.
Beträffande den särskilda frågan om avdrag för hemresor anförde utskottet vid 1973 års riksmöte (SkU 1973:10) att avsevärda gränsdragningsproblem givetvis uppkommer i praktiken. Dessa problem hade emellertid uppmärksammats av de tillämpande myndigheterna. Var avståndet långt mellan arbetsorten och familjens bostadsort medgavs visserligen avdrag endast för ett begränsat antal resor för besök hos familjen, men enligt vad utskottet inhämtat hade utvecklingen åtminstone i vissa län gått i den riktningen att avdrag medgavs för minst två resor i månaden om avståndet inte översteg 50 mil. Den som inte hade familj i hemorten kunde givetvis i allmänhet inte anses berättigad till avdrag i detta hänseende, men utskottet utgick från att denna fråga liksom dittills skulle bedömas med hänsyn till de särskilda omständigheter som förelåg i det enskilda fallet. Med det anförda avstyrkte utskottet motionsyrkanden om mer generösa avdragsregler för resor av denna typ.
När det gäller resor för att besöka barn framhöll utskottet i sitt betänkande SkU 1975:2 att det givetvis var angeläget att på allt sätt underlätta för den av föräldrarna, som ej har vårdnaden, att umgås med barnet. Att i sådant syfte medge avdrag för kostnader för resor, som inte har direkt samband med den skattskyldiges förvärvsarbete, kunde emellertid enligt utskottets uppfattning inte anses medföra sådana förbättringar i detta hänseende att ett avsteg från grundläggande principer vid beskattningen var motiverat. Om ekonomisk hjälp behövdes i ömmande fall för att underlätta kontakten mellan föräldrar och barn, borde den i stället lämnas såsom socialhjälp. Med hänvisning härtill och till de kontrollsvårigheter ändrade beskattningsregler i detta hänseende skulle medföra för taxeringsmyndigheterna avstyrkte utskottet det motionsyrkande som framställts i denna riktning.
Motionsyrkanden om vidgade möjligheter till avdrag för bilkostnader har avstyrkts av skatteutskottet vid upprepade tillfällen. Vid 1974 års riksdag hade utskottet (SkU 1974:7) inhämtat från traktamentsbeskattningsutredningen, att utredningen också skulle beröra frågor om avdrag för bilkostnader
SkU 1975/76: 40
såväl vid resor till och från arbetet som i tjänsten. I avvaktan på ställningstagandet till utredningens förslag avstyrkte utskottet ett utredningsyrkande som syftade till att skapa enhetliga och för olika grupper av skattskyldiga likartade regler beträffande rätten till avdrag för bilkostnader för resor till och från arbetet och för resor i tjänsten.
Beträffande frågan om vidgad rätt till avdrag för längre bilresor till och från arbetet framhöll utskottet, att en för det praktiska taxeringsarbetet nödvändig schablonregel för beräkning av avdraget givetvis inte kunde konstrueras så att den gav ett i alla lägen rättvisande resultat. Genom att schablonen bygger på en genomsnittlig årlig körsträcka till och från arbetet på 1 000 mil och genom att kostnaderna för slitage o. d. är obegränsat avdragsgilla inom ramen för schablonen hade man enligt utskottets uppfattning tagit vederbörlig hänsyn till sådana skattskyldiga som har långa körsträckor till och från arbetet. Utskottet ansåg därför att det för tillfället inte fanns anledning att införa en bestämmelse, som gav större avdrag än vad som då var fallet vid förhållandevis långa avstånd mellan bostad och arbetsplats. Med hänvisning härtill och till vad utskottet anfört beträffande traktamentsbeskattningsutredningens överväganden avstyrkte utskottet bifall till den motion som väckts i frågan.
Vad beträffar ett motionsyrkande om att vid bedömande av tidsvinst för rätt till avdrag för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats hänsyn också skulle tas till resa till barndaghem ville utskottet endast framhålla, att avdrag för kostnader för tillsyn av barn medgavs i form av förvärvsavdrag. Enligt utskottets uppfattning saknades därför anledning att ta hänsyn till resor till och från barndaghem vid beräkning av avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats. Utskottet avstyrkte därför det yrkande som framställts i detta hänseende.
Även vid innevarande riksmöte har utskottet avstyrkt motioner på detta område. Under hösten 1975 erinrade utskottet (SkU 1975/76:13) om att riksdagen år 1973 begärt utredning om ändrade regler rörande avdrag för ökade levnadskostnader i sådana fall då skattskyldig har arbete på annan ort än den där han och hans familj är bosatta och avstyrkt de yrkanden som framställts med hänvisning bl. a. till traktamentsbeskattningsutredningens då pågående arbete. Enligt vad utskottet inhämtat var utredningens förslag och därmed sammanhängande frågor föremål för överväganden inom finansdepartementet. De avdragsfrågor som berördes i motionerna ingick också i pågående översyn inom 1972 års skatteutredning. Utskottet, som fann det angeläget med en samordnad översyn av de berörda reglerna, var dock inte berett att föregripa resultatet av de nämnda övervägandena och avstyrkte följaktligen motionerna. Betänkandet, som var enhälligt, godkändes av riksdagen.
SkU 1975/76:40
6 Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet vissa frågor rörande avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats m. m. Så yrkas i motionen 1975/76:711 att gällande schabloner för avdrag för kostnader för bilresor ändras så att större hänsyn tas till den som har förhållandevis lång körsträcka till och från arbetsplatsen, 2 000 mil om året eller mer. I motionen 1975/76:1039 yrkas att makar, som är bosatta inom stödområdet och som båda förvärvsarbetar skall bli berättigade till högre bilkostnadsavdrag än gällande regler medger. Yrkandet motiveras bl. a. med att två bilar är nödvändiga i sådana fall och att schablonreglerna inte tar hänsyn till att de fasta kostnaderna då blir förhållandevis höga. Enligt motionärerna i motionen 1975/76:695 bör även resor till och från barndaghem beaktas vid bedömningen av erforderlig tidsvinst för avdrag för bilkostnader. Yrkandena i motionen 1975/76:1038 går ut på att frånskilda bör få möjlighet till avdrag för besök hos sina barn och att den som tjänstgör utanför hemorten bör få avdrag för hemresor oavsett civilstånd.
De begränsningar som gäller i fråga om avdrag för resor till och från arbetsplatsen bör ses mot bakgrund av att kostnader i detta hänseende i princip är att hänföra till levnadskostnader. Resor mellan bostad och arbetsplats har emellertid ansetts stå i så nära samband med den skattskyldiges förvärvsverksamhet att avdrag medges med skäligt belopp enligt särskilda schabloner.
Vid början av innevarande riksmöte har utskottet vid sin behandling av frågan om utökade avdragsmöjligheter för fördyrade levnadskostnader m. m. enhälligt avstyrkt likartade motionsyrkanden beträffande långa resor till och från arbetsplatsen och tidsvinst vid resa till och från barndaghem. Som skäl härför har utskottet åberopat pågående överväganden inom finansdepartementet med anledning av traktamentsbeskattningsutredningens förslag och inom 1972 års skatteutredning.
Vid tidigare års behandling av frågor om avdrag för bilkostnader har bred enighet rått inom utskottet om att schablonerna för bilkostnadsavdrag för resor till och från arbetet tar vederbörlig hänsyn även till långa körsträckor och att en för det praktiska taxeringsarbetet nödvändig schablonregel givetvis inte kan konstrueras så att den ger ett i alla lägen rättvisande resultat. Utskottet finnér nu liksom tidigare att det f. n. saknas skäl att föregripa kommande ställningstaganden på detta och närliggande områden genom att nu besluta om större bilkostnadsavdrag vid långa avstånd eller för dem som är bosatta inom stödområden. I sammanhanget kan också påpekas att traktamentsbeskattningsutredningens förslag beträffande långa resor går i motsatt riktning mot vad som föreslås i motionerna. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975/76:711 och 1039.
När det gäller tidsvinst genom bilresor mellan bostad och barndaghem har utskottet vid sin tidigare behandling av denna fråga framhållit att avdrag
SkU 1975/76:40
för kostnader för tillsyn av barn medges i form av förvärvsavdrag. Enligt utskottets uppfattning saknas anledning att införa regler om att hänsyn skall tas till resor till och från barndaghem vid beräkning av avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats. Utskottet avstyrker således motionen 1975/76:695.
Beträffande frågan om resor för att besöka barn vill utskottet på samma sätt som tidigare framhålla att det givetvis är angeläget att på allt sätt underlätta för den av föräldrarna, som ej har vårdnaden, att umgås med barnet. Att i sådant syfte medge avdrag för kostnader för resor, som inte har direkt samband med den skattskyldiges förvärvsarbete, kan emellertid inte medföra sådana förbättringar i detta hänseende att det kan motivera ett avsteg från grundläggande principer vid beskattningen. Om ekonomisk hjälp behövs i ömmande fall för att underlätta kontakten mellan föräldrar och barn, bör den - såsom utskottet tidigare enhälligt framhållit - i stället lämnas i form av socialhjälp. Av det anförda framgår att utskottet avstyrker motionen 1975/76:1038 i denna del.
Vad beträffar resor för besök hos familjen i samband med tjänstgöring på annan ort har - som framgår av utskottets tidigare behandling av denna fråga - utvecklingen gått i den riktningen att avdrag medges för minst två resor i månaden om avståndet inte överstiger 50 mil. Den som inte har familj i hemorten kan i allmänhet givetvis inte anses berättigad till avdrag i detta hänseende, men utskottet utgår nu liksom tidigare från att denna fråga liksom hittills bedöms med hänsyn till de särskilda omständigheter som föreligger i det enskilda fallet. Vad som anförs i motionen 1975/76:1038 utgör inte tillräckliga skäl att frånträda utskottets tidigare uppfattning i detta hänseende, varför utskottet avstyrker motionen även i denna del.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motionen 1975/76:695,
2. motionen 1975/76:711,
3. motionen 1975/76:1038,
4. motionen 1975/76:1039.
Stockholm den 16 mars 1976
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg (s). Magnusson i Borås (m), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein (s), Sundkvist (c). Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), herrar Hallenius* (c), Lundgren (s), fru Troedsson (m), herrar Boström (s)och Hörberg (fp).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
SkU 1975/76:40
8 Reservationer
1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”När det” och slutar på s. 7 med ”motionen 1975/76:695 bort ha följande lydelse: Enligt motionärerna i motionen 1975/76:695 bör även resor till och från daghem beaktas vid bedömningen av erforderlig tidsvinst för avdrag för bilkostnader. Det göres understundom gällande att avdrag för dessa kostnader medges i form av förvärvsavdrag. Enligt utskottets mening är emellertid denna synpunkt inte relevant eftersom förvärvsavdrag medges antingen den skattskyldige har extra kostnader på grund av långa resor till och från barndaghem eller inte. Utskottet anser att det är skäligt att tidsvinsten genom bilresor mellan bostad och barndaghem beaktas på det sätt som föreslagits i motionen 695. Utskottet tillstyrker bifall till motionen 1975/76:695.
dels ansett att utskottet under moment 1 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:695 begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring av kommunalskattelagen (1928:370) att resa till och från barndaghem i samband med arbetsresa får inräknas i den tidsvinst som avgör om rätt till avdrag för bilresa föreligger;
2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Vid tidigare” och slutar med ”och 1039” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att reglerna rörande avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats m. m. utformas på ett sådant sätt att de genom att i möjligaste mån motsvara de faktiska kostnaderna medger största möjliga rättvisa. Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna 711 och 1039 att dessa regler, vad gäller dem som är bosatta i glesbygdsregioner, inte möjliggör tillräckliga avdrag för att svara mot de kostnader som ifrågavarande arbetstagare de facto har. Sålunda bör i enlighet med vad som framförs i motionen 711 större hänsyn tas till dem, som har förhållandevis lång körsträcka till och från arbetsplatsen, per år 2 000 mil eller mer. Likaså bör i enlighet med motionen 1039 makar, som är bosatta inom glesbygdsområden och som båda förvärvsarbetar och på grund härav tvingas ha två bilar, medges rätt till avdrag som svarar mot de förhållandevis höga fasta kostnader detta medför. Utskottet tillstyrker motionerna 1975/76:711 och 1039. dels ansett att utskottet under momenten 2 och 4 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:711 och 1039 antar följande
Skl) 1975/76:40
9 Förslag lill
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrives att punkt 4 av anvisningarna till 33 S kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.
Anvisningar till 33 S
4. Även för särskilt fortskaffningsmedel.
Riksskatteverket fastställer milbundna kostnaderna.
För skattskyldig som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp är nödsakad att använda bil fastställer riksskatteverket särskilda grunder för avdrag för bilresor till och från arbetsplatsen. Detsamma gäller skattskyldig som halen årlig körsträcka till och från arbetsplatsen om sammanlagt minst 2 000 mil, skattskyldig som är bosatt inom stödområdet och vars make förvärvsarbetar och skattskyldig som är tvungen att använda större bil på grund av skrymmande last.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Äldre bestämmelser äger dock alltjämt tillämpning vid 1976 års taxering samt eftertaxering för år 1976 eller tidigare år.
Särskilt yttrande
av herr Hörberg (fp):
Enligt min mening kan frånskild, som ej har vårdnaden om barnen, ha lika stort behov som gifta av att besöka sina barn på hemorten, när förvärvsverksamheten utövas på annan ort. Om den förälder, som har vårdnaden, flyttar till annan ort kan dessutom resekostnaderna medföra att umgängesrätten inte helt kan utnyttjas. Utskottets uttalande att ekonomiskt bidrag i dessa fall bör lämnas i form av socialhjälp får ses som lösningen i dagens läge men torde inte innebära någon skyldighet för kommunerna att lämna sådan hjälp.
Motionärernas principiella uppfattning är att även den som inte är gift kan ha behov av att vid tjänstgöring på annan ort göra resor till hemorten för att besöka barn eller andra närstående personer. Denna princip bör vara vägledande vid kommande ändringar av avdragsrätten.