Med anledning av motioner om företagsbeskattningen
SkU 1975/76:53
Skatteutskottets betänkande 1975/76:53
med anledning av motioner om företagsbeskattningen
Motionerna m. m.
I detta betänkande behandlas motionerna
1975/76:973 av herr Gustafsson i Stockholm (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att hos regeringen anhålla om utredning syftande till att en ny skattegrupp införs för konstnärliga och litterära yrkesutövare,
2. att frågan skyndsamt behandlas av företagsskatteberedningen och pensionskommittén; 1975/76:984
av herr Olof Johansson i Stockholm m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
1. hos regeringen anhåller om utredning av oljebranschens beskattning i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. hos regeringen begär skyndsam prövning samt förslag angående ökade insatser för kontinuerlig taxeringsrevision genom offentliga revisorer främst i större internationellt verksamma koncerner;
1975/76:1990 av herr Bohman m. fl. (m)vari - med hänvisning till motionen 1975/76:1979 - under punkterna 1 och 2 hemställs att riksdagen
1. hos regeringen anhåller om utredning av möjligheterna att genom skattelättnader och andra åtgärder stimulera till nyföretagande,
2. hos regeringen anhåller om förslag till sådana ändringar i företagens redovisningsregler som är motiverade av nuvarande höga inflationstakt, däribland införande av rätt till avskrivning på återanskaffningsvärdet;
1975/76:2111 av herr Ahlmark m. fl (fp) vari - med hänvisning till motionen 1975/76:2110 - under punkten 2 hemställs att riksdagen beslutar att förslag om beskattning av multinationella företag föreläggs riksdagen;
1975/76:2117 av fröken Eliasson m. fl. (c) vari - med hänvisning till motionen 1975/76:2116 - hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag till särskilda lättnader i beskattningshänseende för att underlätta för de anställda att träda in som ägare vid försäljning av företag;
1975/76:2124 av herr Fälldin m. fl. (c) vari - med hänvisning till motionen 1975/76:2122 - under punkterna A 3 samt B 1 och B 2 hemställs
A. att riksdagen uttalar angelägenheten av att företagsskatteberedningen snarast lägger fram förslag i syfte att
1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 53
SkU 1975/76:53
3. undanröja den relativt högre skattebelastning, som personalintensiva foretag nu åläggs, och därmed bättre anpassa företagsbeskattningen efter företagets bärkraft,
B. att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag angående 1.
särskilda skattebestämmelser syftande till att underlätta drift av nystartade företag,
2. avdragsrätt för utbildnings- och liknande kostnader som företagare har för sin verksamhet i företaget;
1975/76:2129 av herr Nordgren m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen 1975/76:2128 - under punkten 2 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en förbättring av den näringspolitiska miljön genom att företagsledares utbildning blir avdragsgill kostnad inte bara för aktiebolag.
Med anledning av motionen 1975/76:984 har till utskottet ingivits en skrivelse från Svenska Esso AB.
Yrkandet under punkten 3 i motionen 1975/76:1990 behandlas i betänkandet SkU 1975/76:42 och yrkandet under punkten 4 i samma motion i betänkandet SkU 1975/76:49.
Yrkandet underpunkten 1 i motionen 1975/76:2111 behandlar utskottet i annat sammanhang.
Yrkandena under A 1 och A 2 i motionen 1975/76:2124 behandlas i betänkandet SkU 1975/76:52 och yrkandet under punkten A 4 i samma motion i betänkandet SkU 1975/76:49.
Yrkandet under punkten 1 i motionen 1975/76:2129 behandlas i betänkandet SkU 1975/76:42.
Direktiven för företagsskatteberedningen
Enligt direktiven för företagsskatteberedningen (Fi 1970:77), som har i uppdrag att göra en översyn av företagsbeskattningen m. m., skall utredningen pröva huruvida den nuvarande avvägningen är den riktiga mellan å ena sidan möjligheten till vinstreglerande dispositioner genom bl. a. förmånliga av- och nedskrivningsregler och å andra sidan storleken av den vinstbeskattning som träffar företagen. Utredningen är oförhindrad att överväga även andra konstruktioner inom nettovinstbeskattningens ram, där behovet av konsolidering och stimulans till realkapitalutbyggnad avvägs mot önskemålet om rörlighet och risktagande. 1 anslutning härtill skall också undersökas om de existerande av- och nedskrivningsreglerna har några selektiva, från struktur- eller allokeringssynpunkt mindre önskvärda verkningar. De konsekvenser beskattningssystemet har för företagsstruktur, investeringsurval och resursanvändning skall vidare studeras. Också de skilda förhållanden, som
SkU 1975/76:53
råder mellan familjeföretag och företag med spritt ägande i fråga om möjligheterna att tillgodogöra sig avkastningen av företagets verksamhet, skall uppmärksammas. Utredningen skall dessutom söka utröna i vad mån beskattningsreglerna kan sägas stimulera familjeföretagens ägare att överlåta sina företag till de stora koncernerna och därigenom tillgodogöra sig en under företagets livstid ackumulerad vinst i form av kapitalvärdestegring.
Nettovinstbeskattningen med tillhörande av- och nedskrivningsregler skall också granskas från stabiliseringspolitisk synpunkt. 1 samband därmed framhålls i direktiven att de nuvarande liberala av- och nedskrivningsreglerna tenderar att förstärka likviditeten hos företagen framför allt i högkonjunkturlägen, eftersom det är i sådana situationer som företagens investeringar och bruttointäkter brukar vara högst.
Utredningen skall också överväga att i utjämnande syfte åstadkomma temporära insättningar av vinstmedel på spärrkonto. I direktiven framhålls att systemet med konjunkturinvesteringsfonder har en så väsentlig roll i stabiliseringspolitiken att det inte bara bör bibehållas utan också om möjligt byggas ut. Även lagerinvesteringarna bör mer effektivt än för närvarande inordnas i systemet. Möjligheterna att använda investeringsfondssystemet för andra ändamål, t. ex. att främja forskning, skall också undersökas. I samband därmed skall utredningen pröva om några fördelar i form av överskådlighet och enkelhet i tillämpningen kan vinnas genom att de skilda regelkomplexen för olika slag av fondinsitut vid beskattningen samordnas och sammanförs.
Vidare skall övervägas att komplettera nettovinstbeskattningen med rörliga bruttoskatter, som kan användas i stabiliseringspolitiskt syfte, i första hand investerings- och arbetsgivaravgifter. Utredningen skall bl. a. undersöka verkningarna av dylika avgifter från olika synpunkter, såväl stabiliseringspolitiska som strukturpolitiska, och utreda hur ett system med rörliga avgifter bör konstrueras för att ge största möjliga handlingsfrihet inom den ekonomiska politiken utan att därför i icke acceptabel utsträckning störa företagens planering.
En första uppgift är att i möjligaste mån söka kartlägga de fördelningspolitiska verkningarna såväl av den nuvarande företagsbeskattningen som av de förändringar härav som kan komma att föreslås. I utredningsuppdraget ingår vidare att kartlägga hur företagsbeskattningen verkar i olika företagsformer och i företag med skilda förutsättningar i fråga om lönsamhet, produktivitetsutveckling och marknadsläge.
Utgångspunkten för utredningens överväganden i fråga om utrymmet för privat förmögenhetsbildning bör vara att företagsbeskattningen, sedd tillsammans med övriga komponenter i skattesystemet, bör bidra till en jämnare och mera rättvis fördelning av inkomster och förmögenheter. Särskilt angeläget är att utforma företagens beskattning så, att den inte gynnar uppkomsten av stora förmögenhetskoncentrationer och därmed motverkar
1*Rikvlt/ufi! 6 sunil. \r W
SkU 1975/76:53
strävandena till en minskad koncentration av ekonomisk makt i enskilda händer. Vidare skall en avvägning göras mellan de fördelningspolitiska målen och företagsbeskattningens funktion att möjliggöra en fortsatt utbyggnad, tillväxt och nyetablering av företag med beaktande inte bara av de traditionella formerna för kapitaltillskott i företagen utan också av de nya institutionella sparandeformer, som är under framväxt eller kan tillkomma. Vid sitt ställningstagande skall utredningen ta hänsyn även till de effekter på kapitalavkastning och förmögenhetsutveckling som uppkommer för företagens ägare vid varierande utdelningspolitik genom beskattningen av fysiska personers inkomster, förmögenheter och kapitalvinster. Därvid skall beaktas önskvärdheten av att uppnå likartade effekter i fråga om kapitalavkastningens beskattning oberoende av företagens ägarstruktur och deras associationsform. Inte minst familjeföretagens situation bör uppmärksammas.
Möjligheterna att inom investeringsfondssystemets ram åstadkomma avsättningar av särskilt goda företagsvinster för investerings- och utvecklingsändamål skall också undersökas. Sådana avsättningar skall ha det dubbla syftet att dels stabilisera lönemarknaden, dels skapa resurser för företagens fortsatta tillväxt.
Enligt direktiven skall utredningen eftersträva att åstadkomma så enkla och lättillämpliga beskattningsregler som möjligt. Det bör emellertid också beaktas att det för närvarande i viss utsträckning förekommer att aktiebolagsformen använts av vissa företagare för att vinna icke avsedda lättnader vid beskattning, bl. a. genom möjligheten att driva verksamhet i s. k. enmansbolag samt genom handel med s. k. förlustbolag.
Utredningens överväganden innefattar också ett ställningstagande till frågan huruvida motiv alltjämt föreligger att behålla nuvarande skillnad i skattebelastning vid den statliga inkomstbeskattningen mellan aktiebolag och flertalet ekonomiska föreningar. Vidare bör den nuvarande avdragsrätten för kommunala utskylder avskaffas för nämnda skattskyldiga.
Slutligen ingår i utredningsuppdraget att pröva med vilken grad av frihet i förhållande till viktigare avnämare- och leverantörsländer företagsbeskattningens höjd och utformning kan fastställas mot bakgrund av önskemålet om fortsatt konkurrenskraft och tillväxt i näringslivet. Likaså skall utredningen beakta de resultat som kan komma att uppnås inom olika organ för harmoniering av företagsbeskattningen i olika länder.
Företagsskatteberedningen har genom tilläggsdirektiv i mars 1975 bl. a. fått i uppdrag att utreda en differentiering av den allmänna arbetsgivaravgiften.
Frågornas tidigare behandling
Motionsyrkanden om skattelättnader för nystartade företag, om avskrivning på återanska/fningsvärden och om avdragsrättför utbildningskostnader har prö -
SkU 1975/76:53
vats av riksdagen senast förra året (SkU 1975:16) och avvisats med hänsyn till att frågorna ingår i företagsskatteberedningens utredningsuppdrag.
1 en motion vid 1974 års riksdag yrkades att inkomst av konstnärlig verksamhet skulle få redovisas enligt kontantprincipen. V rkandet avvisades av skatteutskottet, som i sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1974:48 bl. a. framhöll att speciella regler, som undantog konstnärerna från bokföringsmässig redovisning, inte kunde anses motiverade.
Frågan om kulturarbetarnas socialförsäkringsavgifter behandlades i socialförsäkringsutskottets av riksdagen godkända betänkandet SfU 1975/76:17 om enhetliga regler för beräkning av socialförsäkringsavgifter på uppdragsinkomster m. m. 1 en motion yrkades att möjligheten att sluta begränsade likställighetsavtal borde bibehållas för den som yrkesmässigt bedriver konstnärlig eller litterär verksamhet. Socialförsäkringsutskottet ansåg det inte motiverat att införa särregler för en speciell yrkesgrupp. Med förslaget i prop. 1975/76:46 om en generell avgiftsskyldighet för uppdragsgivare att erlägga socialförsäkringsavgifter och om möjligheten för rörelseidkare att även i fortsättningen träffa likställighetsavtal om avgifter för inkomster av uppdrag, som eljest ingår i rörelsen, hade man enligt utskottets mening i huvudsak undanröjt de orättvisor som ett borttagande av avgiftstaket vid oförändrade regler kunnat väntas medföra. I nämnda betänkande hemställde socialförsäkringsutskottet dessutom att vissa motioner rörande behandlingen i beskattningshänseende av egenföretagares avgifter till socialförsäkringarna skulle överlämnas till företagsskatteberedningen för övervägande.
Vid 1970 års riksdag begärde riksdagen (BeU 1970:53) en utredning angående de multinationella företagens beskattning. Som svar på en enkel fråga anförde chefen för finansdepartementet vid 1972 års riksdag att erfarenheterna från de undersökningar av dessa skatteproblem, som pågick inom OECD:s skattekommitté och på gemensam nordisk bas, borde avvaktas innan en speciell svensk utredning tillsattes. Sedermera har en särskild arbetsgrupp tillsatts, bestående av tjänstemän inom statsdepartementen under ordförandeskap av statsrådet Carl Lidbom, för att allsidigt granska de multinationella företagen. Dessa företag kommer också att uppmärksammas inom utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag, vari även skatteexperter ingår, vilken utredning beräknas slutföra sitt arbete under år 1976, liksom inom utredningen (H 1974:05) rörande översyn av konkurrensbegränsningslagen.
SkU 1975/76:53
6 Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet ett flertal motioner, som innehåller yrkanden om ändringar i företagsbeskattningen och som berör företagsskatteberedningens utredningsuppdrag. Dessutom behandlas ett par motioner rörande de multinationella företagens beskattning.
Stimulans av nyjöretagandet m. m.
1 motionen 1975/76:1990 punkten 1 begärs utredning om möjligheterna att genom skattelättnader och andra åtgärder stimulera nyföretagandet, och i motionen 1975/76:2124 punkten B 1 begärs utredning och förslag om särskilda skatteregler för att underlätta driften av nystartade företag. En närliggande fråga uppmärksammas i motionen 1975/76:2117, vari motionärerna hemställer om utredning och förslag om speciella beskattningsregler för att underlätta för anställda att träda in som köpare vid försäljning av företag. Som motivering för sistnämnda yrkande framhålls i motionen 1975/76:2116 att det ligger i såväl samhällets som de anställdas intresse att framgångsrika, mindre och medelstora familjeföretag inte köps upp av stora företag eller investmentbolag.
Av den i det föregående lämnade redogörelsen för direktiven för företagsskatteberedningen framgår, att beredningen bl. a. skall beakta företagsbeskattningens funktion att möjliggöra en fortsatt utbyggnad och nyetablering av företag och att familjeföretagens situation särskilt skall uppmärksammas.
De anställdas rättigheter och möjligheter att träda in som köpare, när ett företag överlåts, är i första hand näringspolitiska frågor, som det inte ankommer på skatteutskottet att ta ställning till. Frågan om och i vad mån beskattningsreglernas nuvarande utformning kan anses försvåra sådana företagsöverlåtelser, som avses i motionen 1975/76:2117, ligger inom ramen för företagsskatteberedningens utredningsuppdrag.
Då de i motionerna uppmärksammade frågorna således redan är föremål för prövning inom företagsskatteberedningen, som beräknas slutföra sitt arbete under innevarande år, avstyrker utskottet bifall till utredningsyrkandena i motionerna 1975/76:1990 punkten 1, 2117 och 2124 punkten B 1.
Skattelättnader för personalintensiva företag
I motionen 1975/76:2124 punkten A 3 begärs ett riksdagsuttalande av innebörd att företagsskatteberedningen snarast skall lägga fram förslag för att undanröja den höga skattebelastningen på personalintensiva företag och bättre anpassa företagsbeskattningen efter bärkraften hos sådana företag. Av motiveringen för yrkandet, som återfinns i motionen 1975/76:2122, framgår att motionärerna i första hand åsyftar arbetsgivaravgifterna.
SkU 1975/76:53
7 I företagsskatteberedningens uppdrag ingår bl. a. att kartlägga hur företagsbeskattningen verkar i skilda företagsformer och i företag med olika förutsättningar i fråga om lönsamhet, produktivitetsutveckling och marknadsläge. Beredningen har också efter initiativ av riksdagen fått tilläggsdirektiv att utreda frågan om en differentiering av den allmänna arbetsgivaravgiften.
Med hänvisning härtill och till att resultatet av utredningens överväganden kommer att redovisas inom en nära framtid avstyrker utskottet yrkandet under punkten A 3 i motionen 1975/76:2124.
Beskattningen av konstnärliga och litterära yrkesutövare
Inkomst av yrkesmässigt bedriven konstnärlig och litterär verksamhet beskattas enligt de regler som gäller för inkomst av rörelse, dvs. enligt bokföri ngsmässiga grunder, vilket bl. a. innebär att hänsyn skall tas till värdet av in- och utgående lager m. m. Inkomst av mer tillfällig sådan verksamhet, som inte kan betraktas som rörelse, beskattas däremot enligt de regler som gäller för inkomst av tjänst, dvs. enligt kontantprincipen.
I motionen 1975/76:973 begärs skyndsam utredning inom företagsskatteberedningen och pensionskommittén om införande av en ny skattegrupp för konstnärliga och litterära yrkesutövare. Som motivering för yrkandet anförs att det visat sig svårt för dessa yrkesutövare att träffa Ii kställ ighetsavtal med uppdragsgivarna och att kulturarbetarna därför själva måste erlägga socialförsäkringsavgifter för sina uppdragsinkomster.
Socialförsäkringsutskottet har vid sitt ställningstagande i höstas till prop. 1975/76:46 om enhetliga regler för beräkning av socialförsäkringsavgifter på uppdragsinkomster m. m. (SfU 1975/76:17) avfärdat tanken på att införa speciella regler för konstnärliga och litterära yrkesutövare men samtidigt påpekat att reglerna om avgiftsunderlag och avgiftsfinansiering i socialförsäkringssystemet är föremål för fortsatta överväganden inom pensionskommittén (S 1970:40). Skatteutskottet vill härutöver erinra om att den från allmän arbetsgivaravgift avgiftsfria inkomstdelen höjts från 10 000 till 18 000 kr. fr. o. m. inkomståret 1976 för att bereda egenföretagarna ytterligare avgiftslättnader, vilket torde vara av betydelse inte minst för de ifrågavarande yrkesutövarna. Även de av regeringen aviserade ändringarna och i motioner tidigare föreslagna åtgärderna rörande egenavgifterna torde komma att eliminera vissa av de i motionen kritiserade effekterna av avgiftssystemet.
Kulturrådet har i betänkandet (SoU 1975:14) Konstnärerna i samhället bl. a. berört frågan om enhetlighet i taxeringsmyndigheternas bedömning av konstnärernas deklarationer och de sociala avgifterna. Även konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys) har i en skrivelse i maj 1975 till justitie-, social-, finans-, utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen framfört vissa synpunkter på bl. a. kulturarbetarnas skatte- och avgiftssituation. Av prop. 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken 3
SkU 1975/76:53
framgår att Kulturrådets förslag och Klys skrivelse i dessa frågor f. n. övervägs inom finansdepartementet. Givetvis kommer också företagsskatteberedningen vid sina ställningstaganden till företagsbeskattningens utformning att beakta de konstnärliga och litterära yrkesutövarnas speciella förhållanden. I fråga om undantag från bokföringsmässig redovisning bör dock liksom tidigare (SkU 1974:48) framhållas att en sådan inkomstredovisning ofta är till fördel och sällan till nackdel för de skattskyldiga och att ett generellt undantag från de allmänna beskattningsprinciperna för konstnärliga och litterära yrkesutövare inte kan anses motiverad.
Av det anförda framgår att konstnärliga och litterära yrkesutövares skatteoch avgiftssituation redan är uppmärksammad i flera olika utredningssammanhang. Utskottet finner därför inte skäl tillstyrka utredningsyrkandet i motionen 1975/76:973.
A vskrivning pä äteranskaffningsvärdet
1 motionen 1975/76:1990 punkten 2 begärs förslag till sådana ändringar i företagets redovisningsregler, som kan anses motiverade av nuvarande höga inflationstakt, bl. a. rätt till avskrivning på återanskaffningsvärdet.
Även denna fråga ingår i företagsskatteberedningens utredningsuppdrag, varför utskottet avstyrker bifall till yrkandet under punkten 2 i motionen 1975/76:1990.
A vdragsrätt för utbildningskostnader
1 motionerna 1975/76:2124 punkten B 2 och 2129 punkten 2 begärs utredning och förslag om avdragsrätt för egenföretagares utbildningskostnader. Motionärerna hänvisar till att kostnader för företagsledares utbildning är avdragsgilla för aktiebolag men inte för företag, som drivs i handelsbolagsform eller som enskild firma.
När ett liknande motionsyrkande behandlades förra året konstaterade utskottet (SkU 1975:16) att denna fråga prövas av företagsskatteberedningen. Frågan har också viss anknytmng till det utredningsarbete som bedrivs inom 1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21), som har till uppgift att utreda frågor om handelsbolag m. m.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena i motionerna 1975/76:2124 punkten B 2 och 2129 punkten 2.
De multinationella företagens beskattning
I motionen 1975/76:984 begärs dels utredning om oljebranschens beskattning, dels förslag om ökade insatser för kontinuerlig taxeringsrevision genom offentliga revisorer främst i större, internationellt verksamma koncerner. Vidare hemställer motionärerna i motionen 1975/76:2111 punkten 2 om
SkU 1975/76:53
förslag rörande beskattningen av multinationella företag.
De multinationella företagens verksamhet har under senare år ägnats allt större uppmärksamhet både utomlands och i vårt land. Sålunda bedrivs ett omfattande och differentierat utredningsarbete rörande dessa företag inom olika internationella organisationer, såsom OECD, ILO och UNCTAD. Sverige deltar aktivt i det internationella samarbetet i nämnda organisationer. Frågan om utlandsägda företags beskattning undersöks f. n. både inom OECD:s skattekommitté och på initiativ av Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet.
Även i vårt land undersöks f. n. vilka åtgärder som bör vidtas för att möjliggöra en ökad insyn i och kontroll av de multinationella företagens verksamhet från samhällets sida. Koncentrationsutredningen har bl. a. haft i uppdrag att göra en undersökning av konsekvenserna för svensk ekonomi och ekonomisk politik av de internationella företagens växande betydelse. Resultatet av undersökningen har redovisats i utredningens betänkande (SOU 1975:50) Internationella koncerner i industriländer. Sedan riksdagen år 1970 begärde en utredning om de internationella företagens beskattning haren särskild arbetsgrupp tillsatts inom statsdepartementen för att allsidigt granska de multinationella företagen. Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag, som enligt uppgift i årets kommittéberättelse beräknas slutföra sitt arbete under detta år, har bl. a. i uppdrag att undersöka möjligheterna till skärpt kontroll över utlandsägda företags skötsel. Utredningen har också skatteexperter till sitt förfogande. Även utredningen (H 1974:05) rörande översyn av konkurrensbegränsningslagen skall uppmärksamma de multinationella företagens verksamhet.
Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av pågående utredningsarbete på det nationella och internationella planet avvaktas, innan ställning tas till en speciell utredning rörande de multinationella företagens beskattning.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1975/76:984 och 2111 punkten 2.
Utskottet hemställer
1. beträffande stimulans av ny för et amande t tn. m.
att riksdagen avslår
a. motionen 1975/76:1990 punkten 1,
b. motionen 1975/76:2117,
c. motionen 1975/76:2124 punkten B 1;
2. beträffande skattelättnader för personalintensiva företag,
att riksdagen avslår motionen 1975/76:2124 punkten A 3;
3. beträffande beskattningen av konstnärliga och litterära yrkesutövare att
riksdagen avslår motionen 1975/76:973;
4. beträffande avskrivning på återanskaffningsvärdet
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1990 punkten 2;
SkU 1975/76:53
5. beträffande avdrags/ ätt för utbildningskostnader att riksdagen avslår
a. motionen 1975/76:2124 punkten B 2,
b. motionen 1975/76:2129 punkten 2;
6. beträffande de multinationella företagens beskattning att riksdagen avslår
a. motionen 1975/76:984,
b. motionen 1975/76:2111 punkten 2.
Stockholm den 6 april 1976
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Nätyarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s). Johansson i Jönköping (s), Josefson (c). Carlstein (s), Wikner (s), Sundkvist (c), Stadling (s), Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fruar Normark (s), Troedsson (m) och herr Hörberg (fp).
Reservation
av herr Hörberg (fp) som ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Enligt utskottets” och slutar med ”punkten 2.” bort ha följande lydelse:
Som framgår av det ovan anförda pågår f. n. framför allt inom internationella organ ett intensivt arbete för att komma till rätta med de problem som de multinationella företagen utgör. Eftersom det här rör sig om frågor av stor vikt för vårt land, måste det svenska utredningsarbetet på detta område påskyndas och förslag om beskattning av multinationella företag utan onödigt dröjsmål föreläggas riksdagen.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2111 punkten 2 och med anledning av motionen 1975/76:984 hos regeringen begär att förslag om beskattning av multinationella företag föreläggs riksdagen.
SkU 1975/76:53
11 Särskilda yttranden
Beträffande moment I och 2 i hemställan
1. av herrar Andersson i Knäred (c). Josefson (c), Sundkvist (c), Olsson i järvsö (c) och Hörberg (fp):
De frågor som tas upp i det föreliggande betänkandet rörande stimulans åt nyföretagandet och skattelättnader för personal intensiva företag måste enligt vår uppfattning få en snabb lösning. Etableringarna av nya företag har under senare år sjunkit kraftigt och kompenserar inte på långt när bortfallet genom nedläggningar och sammanslagningar. En sådan utveckling får snabbt stora skadeverkningar. Åtgärder måste därför sättas in, bl. a. på det skattepolitiska fältet, för att stödja nya företag i startskedet då de som regel möter de största svårigheterna.
Det är enligt vår uppfattning också nödvändigt att anpassa uttaget av löneskatter på ett bättre sätt till de enskilda företagens bärkraft. Detta kan ske genom exempelvis en differentiering av avgifterna. Den nuvarande ordningen medför att de personalintensiva företagen träffas mycket hårt av de olika löneskatterna, något som i sin tur inverkar negativt på bl. a. sysselsättningen.
Som utskottet framhåller behandlas båda dessa ämnesområden av företagsskatteberedningen. Bi. a. när det gäller frågan om differentiering av arbetsgivaravgifterna har utredningen fått tilläggsdirektiv i enlighet med tidigare uttalanden från riksdagen. Då arbetet väntas bli slutfört under innevarande år bör företagsskatteberedningens förslag avvaktas innan riksdagen tar några nya initiativ.
Beträffande moment 1 och 4 i hemställan
2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m):
Moderata samlingspartiet har i motionen 1975/76:1990 begärt att åtgärder för att stimulera till ett ökat nyföretagande inom näringslivet blir föremål för utredning. Det tidigare livliga nyföretagandet i vårt land, särskilt inom småföretagsamhetsområdet, har varit en av de starkast bidragande orsakerna till att vi kunnat hävda oss i konkurrensen såväl på hemmamarknaden som ute på exportmarknaderna. De senaste årens minskade aktivitet på detta område inger därför allvarliga farhågor inför framtiden. Det måste vara något fel i dagens företagsklimat, då intresset för aktiviteter på nybildningsområdet sjunker. Det är därför av största betydelse att företagsskatteberedningen verkligen ägnar detta problem allt intresse.
I samma motion har även ställts krav på utredning om åtgärder för att bevara näringslivets konkurrenskraft med hänsyn till den starka penningvärdeförsämringen. Denna medför att återanskaffningskostnaderna för bygg -
Skll I‘>75/76:53
naclér och maskiner snabbt avlägsnar sig från de historiska anskaffningskostnaderna. Den snabba inflationen gör också att traditionella redovisningsmetoder ger en mindre exakt bild av verkligheten och ofta tenderar att överskatta företagens lönsamhet.
Avskrivningsreglerna är i nuvarande inflationstakt således inte till fyllest. Vi utgår från att företagsskatteberedningen i sitt arbete överväger en anpassning av dessa till återanskaffningsvärdena.
Beträffande moment 5 i hemställan
3. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Sundkvist (c). Olsson i Järvsö (c), fru Troedsson (m) och herr Hörberg (fp):
I motionerna 1975/76:2124 punkten B 2 och 2129 begärs utredning och förslag om avdragsrätt för egenföretagares utbildningskostnader.
Dagens samhälle ställer stora krav på företagsledarna. För att de skall kunna klara dessa krav behöver de en successiv vidareutbildning då det gäller produktionsteknik och företagsekonomi - för att klara konkurrensen - samt juridik - för att kunna följa med i den för företagen viktiga lagstiftningen. Denna utbildning är en avdragsgill kostnad för aktiebolag men inte för handelsbolag och enskilda firmor. Vi förväntar oss att företagsskatteberedningen som har denna fråga under prövning kommer att lägga förslag ägnade att ge frågan om avdragsrätt för egenföretagares utbildningskostnader en från rättvise- och likformighetssynpunkt tillfredsställande lösning.
Beträffande moment 6 i hemställan
4. av herrar Andersson i Knäred (c). Josefson (c). Sundkvist (c) och Olsson i Järvsö (c):
Redan 1970 begärde riksdagen en utredning av de internationella företagens beskattning. En särskild arbetsgrupp tillsattes också i departementen som en följd av riksdagens beslut. Något resultat i skattefrågan har emellertid inte redovisats från detta utredningsarbete. Inte heller har skälen mot en nationell lagstiftning redovisats.
Mot denna bakgrund är det angeläget, att den särskilda arbetsgruppens överväganden och eventuella förslag snarast redovisas. Därmed kan behovet av ytterligare utredning enligt motionen 1975/76:984 liksom hemställan i motionen 1975/76:2111 punkten 2 bättre bedömas. Vi utgår också ifrån att arbetsgruppens material kan ge en grund för ställningstagandet, om det internationella arbetet angående beskattning av internationellt verksamma företag behöver inväntas.
GOTAB 51591 Stockholm 1976