Internationella koncerner i industriländer

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

IIITERHATIOHEIM KOHCIRIIR I IHDIISTRIIKHDER Somhöllsekonomisko aspekter Betön kan kande av Koncentrationsutredningen

Statens offentliga utredningar

U@

w E351 1975:50

§5] Industridepartementet

Internationella

koncerner i

industriländer

Samhällsekonomiska aspekter

Betänkande av Koncentrationsutredningen Stockholm 1975

Omslag Jan Boman ISBN 91-38-02326-1 Göteborgs Offsettryckeri AB Stockholm 1975

Till statsrådet och chefen för

industridepartementet

Genom beslut den 10 november 1961 bemyndigade Kungl Maj :t chefen för finansdepartementet att tillkalla högst sex utredningsmän med uppdrag att verkställa utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen inom det privata näringslivet. Med stöd härav tillkallades såsom sakkunniga professor Guy Arvidsson, tillika ordförande, numera avdelningschef Gösta Edgren, docent Karl-Olof Faxen, numera landshövding Hans Hagnell och numera Överdirektör Lars Lindberger. Sedan Edgren på egen begäran entledigats från sitt uppdrag förordnades numera förbundsordförande Sune Tidefelt som sakkunnig fr o m den 6 oktober 1962. Generaldirektör Helmer Olsson förordnades som sakkunnig fr o m den 25 januari 1963. De sakkunniga har antagit namnet Koncentrationszttredtzirzgen. Koncentrationsutredningen har enligt sina direktiv haft i uppdrag att kartlägga och analysera koncentrationstendenser inom näringslivet och de återverkningar denna utveckling kan ha på konkurrens och produktionsförhållanden. Utredningen har tidigare publicerat sju delbetänkanden: Oljebranschen (SOU 1966:21), Kreditmarknadens struktur och funktionssätt (SOU 1968:3), Industrins struktur och konkurrensförhållanden (SOU 1968:5), Strukturutveckling och konkurrens inom handeln (SOU 1968:6), Ägande och inflytande inom det privata näringslivet (SOU 1968:7), Läkemedelsindustrin (SOU 1969:36) och Stordriftsfördelar inom industriproduktionen (SOU 1970:30). Vidare har professor Carsten Welinder för utredningens räkning utarbetat en promemoria angående beskattningens betydelse för företagens koncentrationsplaner. Genom Kungl Majzts beslut den 26 februari 1971 förordnades att bemyndigandet att tillkalla ledamöter m m i koncentrationsutredningen fr o m den 1 april 1971 skulle gälla chefen för industridepartementet. Genom av den 16 april 1971 har utredningen fått i tilläggsdirektiv uppdrag att genomföra en undersökning av konsekvenserna för svensk

ekonomi och ekonomisk politik av de internationella företagens växande

betydelse. ordförande Guy Arvidsson avled den 20 november 1973. Utredningens Lars Lindberger förordnades till ordförande fr o m den 1 januari 1974. Utredningens sekreterare har varit numera statssekreterare Tony Hagström (t o m den 31 augusti 1972) och numera kansliråd Lars Hjorth (fr o m den 1 september 1972).

Till utredningen har med anledning av riksdagens skrivelse den 30 maj 1974, nr 274, överlämnats motionerna 1974:1816 moment l och 1974:1817 moment 2 för att tas i beaktande vid utredningsuppdragets fullgörande. Koncentrationsutredningen får härmed överlämna föreliggande undersökning rörande internationella koncerner i industriländer. Undersökningen har utförts av fil lic Nils Lundgren. Vid insamling och sammanställning av uppgiftsmaterial har fil kand Karl-Anders Larsson medverkat. Denna har även skrivit första utkast till delar av kapitlen 2 --4 samt utarbetat det appendix som fogats till kapitel 7. Utredningen har velat komplettera framställningen med detta appendix eftersom det ger en viss föreställning om några linjer efter vilka författare som utgått från marxistisk teoribildning har behandlat internationella koncerner. Enligt direktiven har det varit utredningens uppgift att ställa samman material som belyser problemen kring internationella koncerner. Det har inte varit utredningens uppdrag att lägga fram förslag till atgärder eller till den ekonomiska politik, som skulle kunna dra upp ramar för internationella koncerners verksamhet inom näringslivet. Utredningens expert docent Alf Carling har varit behjälplig vid granskningen av manuskriptet. Utredningen räknade tidigare med att huvudresultat och erfarenheter från de olika delundersökningarna skulle sammanfattas i ett avslutande betänkande. Efter förutvarande ordförandens frånfälle har dessa planer övergetts. Bland de huvudproblem som under professor Guy Arvidssons tid som ordförande allt mera kom att fånga utredningens intresse ingick frågan om sambandet mellan företagens inre organisationsformer och koncentrationstendenserna på marknaden. Denna fråga har också visat sig central för den härmed framlagda undersökningen där den också kommit att bli ett betydelsefullt tema. Med detta delbetänkande har koncentrationsutredningen avslutat sitt arbete. Stockholm ijuli 1975.

Lars Lindberger

Karl-Olof Faxén Hans Hagnell Helmer Olsson Sune Tidefelt

/Lars Hjorth

Innehåll

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Del I Problemställning och översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 l Problemställning och definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Problemställningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Internationella koncerner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Direkta investeringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

2 Statistisk översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Den internationella bilden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Några bakgrundsdata för Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 De internationella koncernernas roll i de nordiska grannländernas ekonomier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Utländska investeringari Danmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Danska investeringar i utlandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Utländska i Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 investeringar utlandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Norska investeringari Utländska Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 investeringari Finska investeringari utlandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

3 Den internationella historiska bakgrunden . . . . . . . . . . . . . . 71

Internationella investeringar före 1914 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 De internationella koncernernas uppkomst . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Internationella investeringar efter 1914 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 De internationella koncernernas expansion . . . . . . . . . . . . . . . . 78

4 De internationella koncernernas framväxt i Sverige . . . . . . . . . 85 De svenskägda internationella koncernernas framväxt . . . . . . . . . 85 Utländska koncerner i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

Del Il Den internationella koncernbildningens drivkrafter . . . . . . 105 5 De traditionella förklaringarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Teorier för företagets beteende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Kapitalrörelseteorin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Utrikeshandelsteorin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Risker för växelkursändringar och handelspolitiska ingrepp . . . . . 113

Fördelar av internationell status Stordriftsfördelar

7 Fåtalskorzkurrens och företagstillväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Fåtalskonkurrens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Den unika tillgången 130 Homogena oligopol 133 Företagsledarstyrd tillväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Appendix Den marxistiska litteraturen om internationella koncerner 139 Det individuella kapitalets internationalisering . . . . . . . . . . . . 142 Nationalstaten och kapitalets internationalisering . . . . . . . . . . 145

8 Orsakssamband i internationell koncernbildning: en sammanfatt-

Den tekniska utvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Försäljningsbolagens roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Tendenserna 160

Appendix. Organisatorisk strukturi tjugo internationella koncerner 163

Svenska internationella koncerner 163 Utländska koncerner i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168 Några allmänna iakttagelser 172

Del lII De samhällsekonomiska följderna . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 9 Vad menas med följder av internationell koncernbildning? . . . . 175 Avgränsningarna 175 Jämförelsesituationen 177 Föl_idernas allmänna karaktär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Komplementaritet med utrikeshandel 184 Analogin mellan handelshinder och förbud mot utlandsetablering 187

10 Inkomstfärdelningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Förändringar via prisbildningen 189 Ett räknexempel 195 Högre internationell rörlighet för arbetskraft och kapital . . . . . . . 196 Oligopolprissättningens roll 198 Monopsonistiska företeelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 303

Internprissättningens syften . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 311 lnternprissättningens möjligheter 313

Några statistiska uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 lönsamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Dotterbolagens Fördelningspolitikens effektivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228

12 Den samhällsekonomiska balansen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235 De teoretiska utgångspunkterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237 Den synliga handen Ökat internationellt beroende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 239 och betalningsbalans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 241 Sysselsättning och samhällsekonomisk balans . . . . . . . . . . . 243 Direktinvesteringar Korta kapitalrörelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248 Snedvridningari kredittilldelningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 och de internationella koncernerna . . . . . . . . . . . . . 255 Inflationen och den internationella inflationstakten . 255 Direktinvesteringarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 257 Oligopolprissättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 Lönebildningen

. . . . . . . . . . . . . . . . 261 13 Effektivitet och tekniska förändringar Ett instrument för utrikeshandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 261 Marknadsform och effektivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264 Tekniska och deras spridning . . . . . . . . . . . . . . . . 266 förändringar i forskning och utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . 267 Investeringar Spridning av ny teknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 270

Del lV Slutsatser och framtidsperspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . 277 14 Helhetsbilden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 277 Behovet av data och forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278 Utgångspunkterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279 Samhällsekonomiska följder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 280 lnterntransaktioner över nationsgränserna . . . . . . . . . . . . . . . . 282 Internationella koncerner och marknadsimperfektioner . . . . . . . 283 Jämförelsesituationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 284 Slutord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 285

Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287

Summary . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297

Sammanfattning

Del I Problemställning och översikt

l Problemstállning och definitioner

l ett industriland som Sverige med marknadshushållning i stora delar av ekonomin arbetar den ekonomiska politiken i stor utsträckning med indirekta medel för att förverkliga de mål som utformas i den politiska processen. Den ekonomiska-politiska styrningen sker genom statsmakten som i de demokratiskt styrda industriländema är det viktigaste instrumentet för folklig kontroll av det ekonomiska livet. Det är särskilt två företeelser som befaras skapa svårigheter att styra den privata sektorn, nämligen utlandsberoendet (särskilt det konjunkturella) och förekomsten av stora privata företag som verkar under fåtalskonkurrens. De internationella koncernerna har kommit i centrum för debatten om demokratisk kontroll av ekonomin då de i sin uppbyggnad förenar de båda nämnda stötestenarna för den ekonomiska politiken genom att oftast vara både storföretag i fåtalskonkurrens och en viktig ekonomisk länk till utlandet. De spelar en betydande roll i den privata sektorn i många länder och dominerar flera viktiga branscher. Följden härav är att en stor del av dessa länders ekonomiska förbindelser med omvärlden blir undandragna från de någorlunda överskådliga internationella marknaderna om vilka man har god information och vars funktionssätt kan analyseras med en väl utvecklad ekonomisk teori. Dessa nationalstatens ekonomiska kopplingar till utlandet blir i stället dolda inom de stora internationella företagen, där de styrs enligt ganska okända principer som kanske är väsentligt annorlunda än marknadernas. Prissättningen i utrikeshandeln kan avvika från marknadens, när transaktionerna sker mellan bolag i samma koncern, dolda kapitalrörelser kan äga rum, i realiteten okända inkomster skall beskattas. Den internationella spridningen av forskningsresultat och tekniska innovationer sker inte via marknader för patent och licenser eller genom öppen publicering utan försiggâr inom privata företag. De internationella företagen är därtill förknippade med vissa andra problem. Lojalitet eller undfallenhet gentemot främmande statsmakter kan spela in utan att det går att fastställa. Jurisdiktionen är oklar vilket

10 Summan/anning

kan leda till att både värdland och ursprungsland kräver att ett bolag skall följa deras lagstiftning. De internationella företagen står kanske starkare i uppgörelser med nationalstaten än nationella företag av samma storlek tack vare sin tillgång till reella alternativ i andra länder. Ehuru de internationella koncernerna således undandrar en betydande del av de internationella ekonomiska transaktionerna från marknaderna

och gör dem till interna koncerntransaktioner,kan det samtidigt antas att

dessa företag i stor utsträckning har anledning att simulera marknadsprocesser i sin interna verksamhet. De har därvid bättre information om teknologi, finansiering, transportkostnader, arbetsmarknad och avsättningsmöjligheter i olika delar av världen än företag vars verksamhet i huvudsak är begränsad till ett enda land. Det är därför möjligt att dessa företag samtidigt som de minskar de öppna marknadernas betydelse paradoxalt nog ändrar grundvalarna för världsekonomins funktionssätt i riktning mot det slags perfekta internationella marknadsekonomi med fullständig kunskap som brukar användas för att beskriva vissa grunddrag i den internationella hushållningen. Denna tendens motverkas i sin tur av att de internationella företagens tillväxt ofta innebär en övergång från flertalskonkurrens till fâtalskonkurrens. Av dessa skäl anses de internationella företagen spela en ekonomisk, politisk och kulturell roll av väsentligt annorlunda slag än de nationella. Syftet med denna undersökning är att analysera de samhällsekonomiska aspekterna av dessa särdrag som utmärker de internationella företagen vid en jämförelse med nationella företag. Analysen avser problemen både med att vara ursprungsland och med att vara värdland. Uttrycket samhällsekonomiska aspekter skall fattas i sin konventionella snävare bemärkelse. Åtskilliga i den offentliga debatten uppmärksammade frågor faller därför utanför analysen. Detta gäller tex olika sidor av de internationella koncernernas roll i utvecklingsförloppet i u-länder. Inte heller analyseras de politiska maktförskjutningar mellan grupper och länder som denna företagsform kan tänkas ge upphov till eller de nationella kulturernas öde. Slutligen studeras inte de fackliga rörelsernas problem med att bevaka sina intressen mot internationella koncerner som ett speciellt fackligt problem, ehuru vissa aspekter av lönebiltlningen behandlas. En annan begränsning som görs är att analysen koncentreras till industrikoncerner medan tjänstesektorn får en mera styvmoderlig behandling. Handeln, bankväsendet, rederinäringen och konsultbranschen är näringsgrenar där internationella koncerner är vanliga och av allt att döma av grundläggande betydelse för verksamhetens villkor och utformning. De skiftande förhållandena i dessa olika branscher medför att resursinsatsen skulle bli synnerligen betydande om även dessa skulle analyseras på ett meningsfullt sätt. En sådan resursinsats har inte rymts inom de ramar utredningen har haft att arbeta inom. Vissa data avaseende andra näringsgrenar än den egentliga industrin presenteras dock för att möjliggöra jämförelser av det internationella inslaget. Utredningen avser vidare de internationella koncernerna just i deras egenskap av internationella, dvs den tar sikte pá orsaker till och följder av

Sammanfattning ll SOU l975z5O

deras egenskap att ha koncernbolag i mer än ett land. Detta måste understrykas emedan en stor del av litteraturen och debatten isjälva verket handlar om stora oligopol i allmänhet, trots att man använder som multinationella företag och liknande. När vi här beteckningar intresserar oss för storlek, oligopolstruktur och dylikt är det således inte för dessa egenskapers egen skull utan endast för att undersöka deras samband med internationell koncernbildning.

2 Statistisk översikt

koncernerna har till över 90 % i sitt ursprung i De internationella OECD-länderna och över hälften av världens samlade direktinvesteringar år l97l staterna som hemland. beräknades falla på företag med Förenta över ledande ursprungsländer kommer Storbritanien Närmast på listan med 6 % och Västtyskland och Schweiz med en andel på 15 %, Frankrike med vardera ca 4 %. Sverige låg nia på listan över viktigaste ursprungsländer mätt som bokförda värden av utestående direktinvesteringar med en av världens direktinvesteringar var också andel på 2 %. Två tredjedelar investerade i industriländer år 1967, medan endast en tredjedel fanns i För var motsvarande siffror 88% (den högsta bland u-länder. Sverige 12 %. Även Norge, Danmark, Schweiz och OECD-länderna) respektive staterna i i-länder Förenta hade höga andelar av sina direktinvesteringar i u-länder utmärkte framför allt Neder-

medan höga investeringsandelar

länderna (75 %), Japan, Frankrike och Portugal. OECD-ländernas totala direktinvesteringar utomlands fördelade sig med 40 % på tillverkningsindustri, 29 % oljeutvinning, 7 % gruvdrift och Vad i u-länder enbart var 24 % övrigt. gäller direktinvesteringarna andelarna ungefärligen omkastade mellan oljeutvinning och tillverkningsindustri för 1967 har men i övrigt lika. (Sedan dessa siffor registrerades

emellertid i rask takt börjat övertas av producentländer-

oljeutvinningen na själva.) Sverige är mera ett ursprungsland än ett värdland för internationella eller koncerner. Detta gäller oavsett om man tar värdet av investeringarna verksamhetens omfattförädlingsvärdet i den därpå byggda ekonomiska koncerner med drygt ning. År 1970 fanns det 236 svenska internationella medan utländska internationella koncerner l 300 dotterbolag utomlands, hade omkring 800 dotterbolag i Sverige. Omkring 900 av de förra och 600 av de senare var emellertid försäljnings- och serviceföretag med verksamhet i värdlandet mätt i förädlingsvärde. Antalet obetydlig anställda vid svenska industriföretags utländska dotterbolag uppgick år 1970 till 225 000 personer, medan antalet anställda vid utlandsägda

dotterbolagi Sverige uppgick till 82 000.

Om vi ser till enbart tillverkningsindustrin var antalet svenska internationella koncerner drygt 100. Dessa 100 svenska internationella koncerner hade drygt 400 producerande dotterbolag utomlands, medan antalet utlandsägda bolag med tillverkning i Sverige uppgick till ungefär 200. Av de senare var då några minoritetsägda dvs den utländskt ägda andelen var mindre än 50 %. Det totala antalet anställda och omsättning

12 Sammanfattning

år 1970 respektive år 1971 framgår av tabell 1. De svenska producerande dotterbolagen är i allmänhet små. 238 av de 428 registrerade företagen i Swedenborgs undersökning hade färre än 200 anställda och endast 26 hade över 1000 anställda. Medelantalet anställda var 425 personer, medan det stannade vid 211 för utlandsägda industriföretag i Sverige. Mätt i antal anställda var alltså de svenskägda dotterbolagen utomlands större än de utlandsägda i Sverige, medan motsatt förhållande noteras om vi i stället mäter i omsättning eller tillgångar. Orsakerna till detta torde vara dels att relativt lägre löner utomlands än i Sverige medför att kapitalintensiteten blir lägre där dels att branschstrukturen skiljer sig. De svenska dotterbolagen utomlands domineras fullständigt av verkstadsindustrin som svarar för 73 procent av utlandsproduktionen mätt i antal anställda. Om man därtill lägger kemisk industri med en andel på 14 procent har man nästan täckt in hela utlandssektorn. Verkstadsindustrin och den kemiska industrin är också de mest internationaliserade i den meningen att de bedriver en mycket stor del av sin produktion vid utländska dotterbolag. l båda avseendena utgör dock bil- och varvsindustrin klara undantag inom verkstadsindustrin. Dessa båda har liksom övriga branscher en obetydlig del av sin produktion utomlands. Den geografiska fördelningen av de svenska utlandsinvesteringarna präglas av en kraftig dominans för industrialiserade marknadsekonomier. Undantaget är Brasilien som ligger på femte plats: eljest återfinns inget u-land förrän på femtonde plats. Påfallande är också de sex ursprunliga EG-ländernas starkare ställning isvensk utlandsproduktion jämfört med i den svenska exporten. De har hälften av den förra men föga mer än en fjärdedel av den senare. För de sju ursprungliga EFTA-länderna är förhållandet det motsatta. Förenta staterna spelar däremot ungefär samma roll i exporten som i utlandsproduktionen. De utländskt ägda företagen i Sverige skiljer sig från de svenskägda utomlands både vad gäller branschstruktur och geografisk fördelning. Verkstadsindustrin och järn- och metallverken dominerar inte lika kraftigt, ehuru de svarar för ungefär hälften av sysselsättningen. Den kemiska industrin är däremot starkare representerad i den utlandsägda

Tabell 1. Anställda och omsättning i utländska dotterbolag

Svenskägda Utlandsägda

Anm: Uppgifterna för utlandsägda industriföretag i Sverige avser industriarbetssrällen, varför de inte är fullt jämförbara med siffrorna i första kolumnen, vilka omfattar även producerande dotterbolags âterförsäljningsverksamhet. Omsättningen per anställd var alltså högre vid utlandsägda industriföretag betraktade som juridiska enheter. Källa: Swedenborg (197 3), Statistiska Meddelanden N 1973:32.

Sammanfattning l3

sektorn både vid jämförelse med övrig inhemsk industri och vid jämförelse med svensk utlandsproduktion. Moderbolagen till de utlandsägda företagen i Sverige fördelar sig mellan länder enligt ett väsentligt annorlunda mönster än de svenska dotterbolagen utomlands. Bland ursprungsländerna är naturligtvis u-länderna närmast helt frånvarande och Förenta staterna dominerar med över en tredjedel av de totala investeringarna. Storbritannien, Nederländerna, Västtyskland och Danmark är de länder som är hemland för de flesta övriga moderbolag. Förenta staterna och Storbritannien ligger i topp även om man frånräknar oljebolagen som speciella fall. Den ofta diskuterade frågan hur stor del av den svenska industrin som kontrolleras av utländska koncerner är inte så lätt att besvara exakt. Sannolikt är det bästa måttet totala förädlingsvärdet om man vill mäta den mängd rcala resurser som förbrukas under utländsk ledning eller, möjligtvis, antalet sysselsatta som ju dels säger hur många människor som har utländsk arbetsgivare, dels ofta utgör en god ersättning för förädlingsvärdet som mått på resursförbrukning. Den utländska andelen är omkring 10 % mätt i förädlingsvärde och omkring 8 % mätt i antal anställda. Båda måtten faller med drygt 3 procentenheter till 6 respektive 4,5 % om vi bara räknar företag med utländskt moderbolag, dvs där ett utländskt företag har majoritetsröstetal. Fördelningen på olika former av utländskt ägande framgår av tabell 2. Som synes är det bara 55-60 % (beroende på kriterium) av den i någon form utlandsägda industrin som är egentliga dotterbolag till utländska koncerner. De minoritetsägda företagen har vanligen en svensk majoritetsägare eller åtminstone en kontrollerande aktiepost i svenska händer. För de flesta analyser torde därför de minoritetsägda bolagen i tabell 2 vara att betrakta som svenskkontrollerade. Den lilla gruppen företag som till minst 20 % ägs av utländska fysiska personer kan vanligen försummas och slutsatsen är således att den utlandsägda andelen av svensk industri uppgår till 4,5 % mätt i sysselsättning och 6% mätt i förädlingsvärde. Detta är låga siffror ijämförelse med andra OECD-länder. Motsvarande tal varierar mellan 10 och 20 % för de större västeuropeiska länderna och når över 50 % i Kanada. Endast Japan torde ha en lägre siffra än Sverige bland de viktigare OECD-länderna.

Tabell 2. Procentuella andelar av total svensk industri och gruvdrift år 1971

Ägda till minst 20 5 av utländska fysiska personer 0,7 0,6 Totalt i någon form utländskt ägda 8,2 9,8

Källa: Statistiska Meddelanden Nr N 1974:40.

Sammanfattning

3 Den internationella historiska bakgrunden

Först under 1890-talet började de större i Förenta staterna och företagen

Västeuropa etablera dotterbolag utomlands i större Vid

utsträckning. första världskrigets utbrott hade av de amerikanska koncernerna nâgra fått en internationell Bland de mest avancerade var dä organisation. Singer, som ofta brukar kallas den första internationella koncernen, International Harvester, Standard Oil of New Jersey och New York Life. Den tidiga emellertid i större

utlandsetableringen utgjordes utsträck-

ning än i dag av investeringar i râvaruutvinning. En annan iakttagelse är att de amerikanska som hela tiden har dominerat

direktinvesteringarna i

världen till ungefär hälften var placerade i Latinamerika år 1914. Denna andel har fallit till ca 15 % i dag, medan andel Europas har stigit från 22 % 1914 till över 30 % idag. De internationella koncernernas expansion har ingalunda varit oavbruten. Att döma av amerikanska data var de utestående

direktinvesteiingar-

nas värde knappast större 1950 än i slutet av 20-talet. Över huvud taget ger det historiska perspektivet inte ett så starkt intryck av expansion som debatten ger oss anledning att vänta. Data för direktinvesteringstlödet från Förenta staterna satta i förhållande till landets BNP ger vid handen att en topp nåddes 1914 som inte överträffades förrän under 60-talet och kvoten hade inte stigit mera dramatiskt år 1970 dä den var lägre än 1965. En jämförelse av tillväxten i industriproduktion och i volymen av utestående har gjorts direktinvesteringar av utredningen för fem länder som tillsammans svarar för 80% omkring av alla direktinvesteringar i världen. Resultatet av beräkningarna redovisas i tabell 3. Som synes ger beräkningarna stöd för den förvånande slutsatsen att utlandsproduktionen för dessa fem länder snarast skulle ha sackat efter den inhemska industriproduktionen. Det finns naturligtvis åtskilliga som invändningar kan riktas mot denna kalkyl, men även med till hänsyn dessa synes slutsatsen stå sig att på grund av att det har varit så blygsamma ökningar av direktinvesteringarna från de båda ledande ursprungsländerna, Förenta staterna och Storbritannien, har de internationella koncernernas globala

Tabell 3. industriproduktion

och direktinvesteringar; index för 1970 med 1960 = 100

lndustriproduk- Volymen av utestående tionens volym direktinvesteringar 4

Totalt fem länder 179 168

Källa: Multinational Corporations in World Development (1973). OliCD National Accounts, OliCD industrial Production Historical Statistics.

Sammanfattning 15

under sextiotalet inte vuxit påtagligt snabbare än den utlandsproduktion

globala industriproduktionen. områdena för amerikanska företags utlandsverksam- De två viktigaste het omkring 1960, Latinamerika och Kanada har dragit till sig amerikansunder sextiotalet. 1 ka direktinvesteringar i ganska blygsam omfattning har beståndet inte vuxit alls. Däremot har de amerikanska Latinamerika vuxit utomordentligt snabbt, nästan direktinvesteringarna i Västeuropa volym i området. dubbelt så fort som industriproduktionens

4 De internationella koncernemas fram växt i Sverige

av AB Wicanders Kork- Den första svenska utlandsetableringen gjordes en filial i Åbo 1871. För övrigt dominerades de fabriker som grundade redan från början av de kända svenska svenska utlandsetableringarna (numera Alfa-Laval), som storföretagen. Först av dessa var AB Separator ett bolag i USA där separatorer monterades för att undgå 1883 grundade produkter. Före sekelskiftet grundade de höga tullmurarna på färdiga ett i Wien där man också bedrev Separator ytterligare dotterbolag verkstadsrörelse. Nästa svenska storföretag som etablerade sig utomlands

allt expanderade i Skandinavien. var ASEA, som framför utbrott hade bla följande svenska företag Vid första världskrigets LM Ericsson, Separator, AGA och ASEA. etablerat sig utomlands: SKF, en global organisation med Några hade redan börjat bygga upp

dotterbolag, filialer och agenter över hela världen. Särskilt snabbt skedde i inte mindre än denna utveckling hos SKF, som 1914 var representerat

27 länder. 1920-talet innebar genombrottet för de flesta svenska storföretagens och det var under denna tid som svensk internationella expansion

den internationella position som den har idag. I tabell

industri etablerade som 1972 hade den största verksamheten i 4 finner vi de svenska företag Av dessa 1 l företag hörde sju stycken till utlandet, mätt i antal anställda. som redan före andra världskriget hade mer de åtta svenska företag

Tabell 4. De största privata svenska arbetsgivarna utomlands 1972

Antal anställda Anställda utomlands i av Företag

Källa: Veckan Affärer. (1973 nr 26).

16 Sammanfattning

betydande tillverkning i utlandet. Det är endast Wicanders Korkfabriker som saknas bland koncerner. dagens internationella Alla på listan utom Volvo och Svenska Fläktfabriken hade dotterbolag utomlands redan på 20-talet och sex stycken av dem hade etablerat dotterbolag utomlands redan före första världskriget. Dessa ll företag svarade för omkring 80 % av de svenskägda internationella koncernernas totala utlandsverksamhet mätt i antal anställda vid svenska dotterbolag utomlands. Även om storföretagen idag dominerar utlandsinvesteringarna, var troligen det förhållandet ännu mer markerat före det andra världskriget. Alla dessa företag byggdes upp kring specifika svenska uppfinningar (Wingquists kullager, de Lavals separator, Daléns fyrljus och acetylengas osv). Ensamrätten till en överlägsen teknisk lösning var säkerligen en förutsättning för deras snabba internationalisering. Mest markant är detta hos företag som AGA och SKF, vars utlandsexpansion är intimt förknippad med exploaterandet av det tekniska kunnandet. Det är också dessa företag som, tillsammans med STA B, snabbast och mest medvetet blev internationella. De svenska direktinvesteringarna före det andra världskriget var nästan uteslutande marknadsorienterade. Någon motsvarighet till tex amerikanska företags råvaruexploaterande direktinvesteringar fanns alltså inte. Över huvud taget har den typen av direktinvesteringar aldrig spelat någon större roll för svenska företag.

Del II Den internationella drivkrafter

koncernbildningens

5 De traditionella förklaringarna

Drivkrafterna bakom internationell är ofta missförstâdkoncernbildning da. Vanligen bygger förklaringarna på de svar som företagsledningarna ger på frågan varför deras företag har etablerat utomlands i dotterbolag stället för att bedriva motsvarande verksamhet i ursprungslandet. Svaren blir då med nödvändighet en hänvisning till olika skillnader mellan värdland och ursprungsland, t ex löner, skatter, handelshinder, råvarutillgångar, närhet till marknader. Detta är emellertid de från traditionell ekonomisk teori välkända bestämningsfaktorerna för den internationella lokaliseringen av ekonomiska verksamheter. Sådana faktorer förklarar i vilket land olika slag av produktion bedrivs. En teori för internationell koncernbildning måste emellertid förklara i vilket företag en viss ekonomisk verksamhet bedrivs. Eftersom ett utländskt företag har olika handikapp jämfört med ett inhemskt företag genom sämre kunskaper om tex lagstiftning, arbetsmarknad, språk och sedvänjor krävs det en ganska kraftig av varför utländska i förklaring stället för inhemska bedriver den verksamhet företag som i enlighet med traditionell ekonomisk teori kommer att förläggas till ett givet land. En liknande invändning träffar den ofta omfattade teorin att utländska etableringar är en form av kapitalrörelse från kapitalrika till kapitalfattiga

Sammanfattning 17

›r länder. Skillnader i kapitaltillgång mellan länder kan förklara kapitalrörelser men inte att dessa tar formen av direktinvesteringar. Vore kapitalrörelseaspekten det centrala kan man anta att kapitalmarknadens institutioner, banker och andra finansinstitut, skulle vara effektivare i att överföra kapital mellan länder än företag huvudsakligen organiserade för annan än finansiell verksamhet.

6 Företaget och marknaden I litteraturen växer för närvarande fram en teori vars innebörd är att företagen är organisationer uppbyggda för att lösa vissa typer av samordningsproblem i ekonomin och att de är överlägsna den traditionella marknadsmekanismen på dessa områden. Det sistnämnda gäller troligen framför allt då produktionsprocessen tar i anspråk heterogena och varor. Sannolikt äger det successivt rum en produktionsfaktorer utveckling av nya organisationsmodeller som är överlägsna tidigare kända, samtidigt som heterogeniteten i arbetsuppgifter och produkter växer. Båda dessa faktorer är ägnade att öka den del av den samlade ekonomiska aktiviteten som samordnas inom företagen eller mellan företagen i former som inte är den traditionella öppna marknadens. Samtidigt verkar naturligtvis den växande marknadsstorleken på de flesta områden genom ökad produktion och konsumtion per person, genom urbanisering och genom förbättrade kommunikationer i riktning mot en ökning av marknadsmekanismens användningsområde. Dessa båda tendenser ger oss anledning att förvänta en omstrukturering av näringslivet från företag som bedriver ett stort antal aktiviteter utan närmare organisatoriskt sammanhang inom ett begränsat geografiskt område till företag som specialiserar sig på aktiviteter där samordning inom företag är överlägsen marknadens samordning. Dessa aktiviteter kan med dagens kommunikationsteknik spridas över stora geografiska områden. Den moderna företagsteorin tycks alltså innehålla en förklaring till att internationell koncernbildning ersätter konglomeratbildning i hemlandet eller inom ett ännu mera begränsat geografiskt område.

7 Fâtalskonkurrens och företagstillváxt Ett av de mest slående dragen hos de internationella koncernerna är deras storlek i förhållande till de marknader de uppträder pâ eller, annorlunda uttryckt, deras ställning som oligopolföretag. Den vanligaste förklaringen till internationell koncernbildning bygger också En i litteraturen vanlig observation är att på fåtalskonkurrens. sambandet mellan marknadsstruktur och typ av direktinvestering utomlands (internationell koncernbildning) har den prägel som återges i följande tablå.

Sammanfattning SOU l975r50

lnvesteringstyp Horisontella vertikala Konglomerat- Marknadsform investeringar investeringar investeringar

Differentierat oligopol Vanligt Ovanligt Ovanligt Homogent oligopol Ovanligt Vanligt Ovanligt Många företag varav inget dominerande Ovanligt Ovanligt Ovanligt

Direktinvesteringar utomlands skulle alltså vanligen utgöras av differentierade oligopols horisontella investeringar eller av homogena oligopols vertikala. Branscher utan dominerande företag skulle normalt inte göra direktinvesteringar och konglomeratinvesteringar skulle vara ovanliga oavsett marknadsform. De differentierade oligopolens horisontella direktinvesteringar förklaras vanligen i litteraturen med att dessa förfogar över någon unik tillgång som ger dem en monopolränta. Den unika tillgången kan i och för sig vara en patenterad tillverkningsmetod. Långt vanligare är emellertid att tillgången helt enkelt består av själva produktdifferentieringen. Företaget har byggt upp en föreställning hos allmänheten och potentiella avnämare om att dess produkt är annorlunda än konkurrenternas med hjälp av sin marknadsföring. Oavsett om produkten verkligen skiljer sig från konkurrenternas i något väsentligt avseende eller ej möjliggör produktdifferentieringen att företaget får ett inflytande över dess pris och kan få en monopolränta härav. Företeelsen är ingalunda begränsad till konsumtionsvaror även om den är mest utpräglad där. Den unika tillgång som man förfogar över när man har lyckats differentiera sin produkt har åtminstone i någon utsträckning karaktären av en kollektiv nyttighet inom företaget, men inte på den öppna marknaden. Härmed menas att företaget kan utnyttja produktdifferentieringen (eller patentet) på nya geografiska marknader utan att ádra sig hela kostnaden för produktutveckling och uppläggning av marknadsföringen igen. Detta ärju en karakteristisk egenskap hos all kunskap. Andra företag kan däremot inte utnyttja denna unika tillgång till samma låga kostnad. Vi måste emellertid också visa att företaget behöver etablera dotterbolag på utländska marknader för att kunna tillgodogöra sig monopolräntan på den unika tillgången. För att det över huvud taget skall bli fråga om lokal produktion måste värdlandets komparativa fördelar ha denna karaktär. Faktortillgångar, transportkostnader, stordriftsfördelar måste alltså uppträda i en sådan konstellation att inte export frán ursprungslandet blir den billigaste lösningen för företaget, ty då har viju inte fått någon förklaring till internationell koncernbildning. Även om främmande länder har de komparativa fördelar eller de handelshinder som gör lokal produktion fördelaktig är emellertid bara ett nödvändigt villkor uppfyllt. Det återstår att visa varför inte försäljning av

Sammanfattning 19

patent eller licrnsgivning framstår som en bättre lösning. Lokala producenter torce i kraft av sitt övertag såsom inhemska vara effektivare i att bedriva lolal produktion. Under i övrigt lika förhållanden borde dessa således kuma betala något mera för patentet eller licensen än ett utländskt företag skulle kunna få ut i form av monopolvinst genom egen etablering. En förklaring till att detta inte sker skulle kunna vara att man då ger en konkurrent möjlighet att konkurrera med det egna företaget på andra marknader. Även om detta skulle kunna undgås genom en överenskommelse i sambanc med liecnsöverenskommclsen kvarstår problemet med vad som händer när licensen och överenskommelsen går ut. Ju mera man försöker lösa deta problem med mycket långfristiga överenskommelser, aktiebyten och dylikt, desto närmare kommer vi en direktinvestering. Licenstillverkniig ger det licenstillverkzmde företaget möjlighet att bygga upp en marknadsföringsorganisation speciellt anpassad till företagets differentierade produkt, en FoU-avdelning inriktad på området och specialiserad kunskap hos företagsledningen om hur utveckling, produktion oeh framför allt marknadsföring av produkten bör bedrivas. Att konstatera detta är emellertid att konstatera att det ursprungliga företagets unika tillgång snarare var dessa kunskaper och färdigheter som är specialinriktale på en differentierad produkt än själva tillverkningspatentet. Teorin för de homogena oligopolens internationella koncernbildning kan formuleras på följande sätt. l något förädlingsled i produktionen av en Standardiserad vara ger de tekniska förhållandena plats endast för ett fåtal företag. Primärt skapar detta de vanliga oligopolförhållandena i detta led med prisledarskap och liknande konventioner för att stabilisera ett konkurrenslige som i sig själv är instabilt. Om nu alla tidigare och senare förädlingsled vore präglade av konkurrens mellan ett stort antal företag och investeringar i dessa led kunde ske efter hand i små steg, så skulle det inte föreligga några klara skäl till vertikal integration. Antag att vi talar om stålindustrin och det för exemplets skull antas att järnmalm, kol eller annan energi och transporter av dessa insatsvaror kan köpas på välorganiserade marknader med många säljare. Det skulle då vara möjligt för vilket stâlbolag som helst att besluta om en stor nyinvestttring utan att påverka korkurrentcrnas leveranser av insatsvaror. Oligopolkampen skulle så att säga utkämpas i ståltillverkningsledet. Om det däremot skulle vara nödvändigt att samtidigt göra stora investeringar i tidigare led, djuphamnar, malmfartyg, gruvhantering osv för att säkra tillförseln av olika insatsvaror uppkommer risken för konkurrenterna att det stålverk som utvidgar sin kapacitet kommer att beröva dem deras leveranser i större eller mindre utsträckning. Detta gör det angeläget för alla att integrera bakåt genom att köpa upp sina leverantörer eller bygga upp egna från början. Denna teon bygger på förekomsten av oligopolitisk osäkerhet. Det bör tilläggas att det även utan denna faktor finns ett skäl till varför vi skulle få vertikal integration. Om kapacitetsutvidgningarna är förknippade med odelbarhetet, vilket är det normala när det gäller homogena produkter

20 Sammanfattning

som metaller, massa, baskemikalier och dylikt, så kan det tänkas att marknadsmekanismen fattad i sin traditionella mening inte klarar att anpassa i tiden de investeringar i tidigare led som krävs om även där finns odelbarheter. Det blir emellertid omöjligt att skilja mellan dessa två förklaringar eftersom de tekniska förhållanden som skapar det senare problemet också omöjliggör marknader med många köpare och säljare och således skapar den typ av oligopolistisk osäkerhet som utgjorde den första förklaringen. Slutsatsen blir således att det för många standardiserade produkter. och framför allt då stapelvaror, torde föreligga sådana tekniska samband att väl fungerande marknader mellan fristående producenter och leverantörer inte kan uppkomma. l detta fall ligger vertikal integration nära till hands, ehuru långa kontrakt och andra former av fasta förbindelser ibland kan utgöra alternativ.

8 Sammanfattande synpunkter pa den internationella koncernbildizittgens drivkrafter

Med en teori för internationell koncernbildning av ovan angivna slag kan sedan förändringar i det internationella etableringsmönstret förklaras som ett samspel mellan förskjutningar i de internationella produktionsvillkoren och förskjutningar i dc tekniska möjligheterna att samordna ekonomisk verksamhet över marknader respektive inom företag. Förändringar som är ägnade att minska marknadernas effektivitet (t ex handelshinder, vissa typer av kreditmarknadsregleringar. ökad oligopolitisk osäkerhet) medför mera omfattande internationell koncernbildning. Om tex ett land inför ett högt tullskydd eller kanske bara intar en negativ attityd till vissa slag av import kommer det på vanligt sätt att dra till sig en ökad inhemsk produktion av dessa varor. Om dessa av de diskuterade skälen tillverkas av storföretag, som är överlägsna marknaden i att lösa vissa samordningsproblem, blir resultatet att den ökade inhemska produktionen sköts av dotterbolag till dessa, dvs resultatet blir ökad internationell koncernbildning. Om i stället patentinstitut, underleverantörssystem och dylikt förbättras genom tekniska och organisatoriska innovationer minskar tendensen till internationell koncernbildning till förmån för handel mellan fristående företag i olika länder. De gängse förklaringarna till internationell lokalisering av produktion blir alltså intressanta i sammanhanget, när väl en förklaring har framlagts till varför vissa företag har en företagsspecifik komparativ fördel i sin produktion.

Del lll De samhällsekonomiska följderna

9 Vad menas med följder av internationell koncern bildning Även med de genomgripande avgränsningar som här gjorts, är frågan om följderna av internationell koncernbildning så omfattande och outforskad

Sammanfattning 21

att det kommer att krävas åiratals arbete av stora forskarlag för att nå fram till någorlunda kvantifierade och entydiga svar. Den här föreliggande utredningen har den mera begränsade ambitionen att undersöka vilka frågeställningar som är fruktbara och vilka som kan förkastas samt att pröva hur långt det gär att komma med de förra med hjälp av i dag tillgängliga begrepp, teorier och data. Internationella koncerner är inte samhällsinstitutioner som upprättas genom beslut av myndigheter utan en företagsform som växer fram s a s organiskt under marknadshushållning på grund av tekniska och organisatoriska innovationer. Deras framväxt är således en endagen företeelse i systemet och det är därmed egentligen ologiskt att tala om denna som orsak till något. Den principiellt riktiga metoden att hantera frågan är att _jämföra tvâ olika lägen eller förlopp, nämligen det vi nu har och det vi skulle ha om det vore i lag förbjudet att bilda internationella koncerner, medan all annan lagstiftning vore oförändrad. Skillnaderna mellan dessa båtta lägen kan logiskt hänföras till de internationella koncernernas existens. Det är emellertid sällan möjligt i nationalekonomisk analys att undersöka två så vitt skilda lägen som det här är fråga om. Vanligen arbetar man med mindre förändringar. l den följande analysen inskränker vi oss vanligen till att jämföra nuläget med lägen där nyetablering utomlands inte får ske eller med lägen där en begränsad tillståndsgivning för sådan nyetablering förekommer. Det finns vidare skäl att vilja skilja mellan följder av själva etableringsförloppet och följderna av att det ekonomiska systemet innehåller internationella koncerner. Det kan tex tänkas båtle att själva etableringarna inte är förenade med nägra särskilda problem, men att en internationell ekonomi med internationella koncerner är känsligare för störningar, och att tvärtom existensen av internationella koncerner är någorlunda problemfri, men att förskjutningar i ctableringsverksamheten leder till sttârningar.

l0 Inkomsrförclelningørz Möjligheterna till internationell koncernbildning leder till förändringar i inkomstfördelningen på flera olika vägar. För det första får vi förskjutningar i det internationella handels- och produktionsmönslret genom att vissa internationella transaktioner och faktorrörelser lättare kan ske inom de internationella koncernerna än över de öppna marknaderna. För det andra leder internationell koneernbildning till förändrade konkurrensförhållantten vilket förändrar den andel av produktionsresultal som går till monopolräntor. För det tredje kan de externa effekter som internationell koncernbildning sannolikt är förenad med antas ha konsekvenser för v inkomstfördelningen För det fjärde har de internationella koncernerna vissa möjligheter som nationella företag saknar att på skilda vägar minska skattebelastningen på sina egna och sina anställdas inkomster. Den första mekanismcn för effekter på inkomstfördclningen kan sägas

vara analog med den fördelningsteori som Litvecklats inom utrikeshan-

delsteorin. Denna iakttagelse leder emellertid inte långt då det inte heller beträffande utrikcshandeln har kunnat klarläggas vilka fördelningseffek-

22 Sammanfattning

terna egentligen är. En preliminär hypotes av intresse synes dock vara att internationell koneernbildning liksom Utrikeshandel sannolikt förskjutet inkomstfördelningen från de produktionsfaktorer ett land har ont om till sådana landet har gott om jämfört med viktiga handelspartner. För Sveriges del skulle detta kunna tänkas innebära att högre utbildade och yrkcsarbetare jämte kapitalägare gynnas jämfört med lägre utbildade och icke-yrkeskunnig arbetskraft. Eftersom inom ramen för den då använda modellen den totala nationalinkomsten samtidigt blir högre och det bedrivs en aktiv fördelningspolitik vars uppläggning beror av faktorinkomsternas fördelning är slutsatserna av denna hypotes inte nödvändigtvis, att det faktiska fördelningsresultatet efter skatter och subventioner har denna karaktär. Frågan huruvida möjligheterna till internationell koncernbildning ökar andelen monopolvinster i Sverige eller i världen är inte heller besvarad. Det är uppenbart, att åtskilliga internationella koncerner har vinster som följer av en dominerande marknadsställning, men detta bevisar i och för sig inte att det är möjligheten att etablera dotterbolag utomlands som möjliggör en sådan marknadsställning. Frågan kompliceras av att antalet konkurrerande företag inte behöver vara någon fingervisning om hur hård konkurrens och hur stora monopolräntor som förekommer i en bransch. Ett stort antal företag i en bransch kan verka under kartellartade förhållanden medan ett fåtal företag i en annan bransch kan arbeta i hård konkurrens med blygsam kapitalavkastning som följd. De författare som tagit upp frågan har inte nått någon klar slutsats men synes i huvusak luta åt att internationella koncerner ökar konkurrensen i de länder de etablerar sig i (ehuru det påpekas att det motsatta resultatet också förekommer), trots att det finns en viss korrelalion mellan den utlandsägda andelen och koncentrationsgraden i vissa länder och branscher. En tänkar förklaring till att vi åtminstone till en början skulle ha en sådan effekt, är att det av tidigare diskuterade skäl är i branscher där tekniska och andra faktorer begränsar tillträdet som vi huvudsakligen finner internationell koncernbildning. Det kan vara så att endast stora tttländskzt koncerner kan klara inträde på en nationell oligopolmarknad. Data som visar att lönsamheten överlag föll i västeuropeisk industri under sextiotalet då den stora invasionen av utländska koncerner ägde rum är förenliga med denna hypotes. Monopolräntorna behöver vidare inte komma till uttryck i form av höga vinster. De kan också tas ut iallmänt högre faktorersåttningar i oligopolföretagen eller i form av bättre arbetsvillkor i övrigt. Detta förutsätter naturligtvis imperfektioner på arbetsmarknaderna för att inte dessa överersättningar skall konkurrerasbort. Särskilt om lönerna sättsi lokala förhandlingar på företagsnivå, som är vanligt i Förenta staterna och Storbritannien och förekommer även i Sverige genom att de centrala avtalen ges sin detaljerade utformning där, blir det sannolikt ofta så att företag med ovanligt höga vinster avkrävs, och går med på, lönehöjningai och förbättringar i arbetsvillkoren som överstiger det på landets arbetsmarknad normala.

SOU l975z5O Sammanfarming 23

bör det påminnas om att stat och kommun kan ses som ett Slutligen slags preferensaktieinnehavare som är med och delar monopolräntorna tack vare bolagsbeskattningen som i de flesta länder uppgår till omkring Olika avdrag och andra skatteförmåner reducerar visserligen 50 procent. skattebördan, men på marginalen torde detta vara fallet i mindre grad. Detta förutsätter då naturligtvis att inte dessa koncerner tar ut vägar för beskattning i lågskatteländer eller monopolräntorna på olika rena s k skatteparadis. en fråga som tas upp i kapitel ll. Ur inkomstfördelningssynpunkt innebär dessa överväganden att den som de internationella koncernerna lyckas del av produktionsresultalet undanhålla kunderna genom oligopolistisk prissättning inte helt förbehålles aktieägarna utan tenderar att läcka ut till dc övriga produktionsfaktorer som är sysselsatta i företagen (liksom i alla oligopolistiska företag). för de egna produkterna som Det är emellertid inte bara på marknaden kan ha en dominans som möjliggör monopolvinster. Företag kan företag också ha ett monopsonistiskt grepp om de marknader där de uppträder som köpare. Viktigast härvidlag är arbetsmarknaden. Först måste konstateras att ett företags styrkeposition mot de anställda ofta beror på att företaget är den ende eller den mycket dominerande arbetsgivaren på en ort eller i en region. Detta är knappast vanligare i samband med internationella koncerner än med andra företag. Det måste vara något annat än geografiska faktorer som gör de anställda beroende av det egna företaget för att vi skall kunna tillmäta dessa företag en särskild betydelse. är framför allt huruvida internationella koncerner står starkare Frågan eller svagare i löneförhandlingar än nationella företag av jämförbar storlek och med jämförbart företagsspeeifikt kunnande. Båda ståndpunkterna har framförts. För den förstnämnda hypotesen har åtminstone tre skäl anförts. Internationella koncerner kan försörja sina kunder med leveranser från koncernföretag i andra länder om det blir strejk iett land. De kan flytta produktionen om de anser att lönekraven är för höga och de kan falla tillbaka på moderbolagets finansiella styrka för att täcka fasta kostnader under en lång konflikt. Det första argumentets styrka beror i stor utsträckning av vilken typ av internationell koncern det gäller. lin sådan koncern grundad på vertikal med endast en anläggning i varje förädlingsled fär tvärtom integration antas vara ganska sårbar. Det elementet här är säkert hur det internationella avgörande produktionsnät ser ut som företaget är en de] av, inte ägarförhiillandet mellan företageni detta nät. Man kan emellertid ställa upp ett a priori-fall som beskriver varför oberoende leverantörer skullevara mera sårbara än koncernföretag. Den internationella koncernen kan ju som ägare visa sig mera förstående för ett dotterbolags vilja att stå emot lönekrav än en fristående kund som bara intresserad av sina leveranser och kan strunta i leverantörens framtida lönsamhet. Det måste vidare hållas i minnet att vertikalt integrerade internationella koncerner inte med självklarhet kan få fram leveranser från andra

24 Sammanfattning

företag i koncernen när strejk hotar vid ett koneernbolag i ett land. Exempel finns på att internationella koncerner har tvingats inskränka driften vid ett koncernbolag i ett land på grund av strejk vid ett annat koncernbolagi ett annat land. De horisontellt integrerade koneernerna kan synas ha en stark ställning mot sina löntagare. Även här finns det emellertid vissa stötestenar. När produktionen i varje land är anpassad till värdlandets marknad eller pil annat sätt differentierad är det inte säkert att det lätt giir att låta ett dotterbolag i ett annat land ta över leveranserna. Detta torde gälla många varaktiga konsumtionsvaror som bilar och hushållsmaskiner. När produktdifferentieringen är obetydlig mellan länderna som vid bildäck, oljeprodukter och dylikt är det däremot sannolikt möjligt att ganska snabbt dirigera om leveranserna. Eftersom det är fråga om oligopolmarknader där förlust av marknadsandelar kan vara förödande för ett företag, är dessa möjligheter viktiga för förhandlingspositionen. Sammanfattningsvis förefaller det emellertid som om en ganska stor del av de internationella koneernerna inte har sä stora fördelar av sin internationella status när det gäller möjligheterna att leverera till marknader vid strejk. Däremot är det uppenbart att de internationella koneernernas dotterbolag har en ofta finansiellt helt orubblig förmåga att härda ut underen lång strejk vid ett dotterbolag tack vare stöd från övriga koneernbolag. Slutligen är de internationella koneernerna bättre ställda i löneförhandlingar genom att deras hot att flytta produktion till andra länder är trovärdigare än rent nationella företags. De senare har visserligen ocksa möjlighet att flytta produktion utomlands men trösklarna för en förstatgångsetablering får antas vara betydligt högre. Det måste dock observeras att det inte alltid är så lätt att utan höga kostnader rasera en företagsorgzinisation med speeialutbildade anställda. Möjligheten ligger emellertid alltid latent och kan påverka löneförhandlingarnzi ivarje givet läge i alla fall. Det förefaller således inte orimligt att tänka sig att de internationella konccrnerna står starkare i de förhandlingssituationer som präglair förhållandet mellan anställda och företagsledning ehuru åtskilliga reservationer måste göras. Hela frågan om de internationella koneernerna och förhandlingsstyrkan bygger emellertid på tanken att det är förhandlingarna på företagsnivâ eller vid enskilda arbetsställen som är det ;avgöranden När förhandlingarna bedrivs på förbundsnivåi eller ännu mera eentrztliserat blir de internationella koncernernas särskilda övertag mindre betydelsefullt såvida de inte dominerar vissa branscher. De eentraliserade löneförhandlingarna i Sverige torde således vara ägnade att minska de enskilda internationella koncernernas större förhandlingsstyrka när en sådan föreligger.

l l Internpriser, skatter och tullar De internationella koneernerna genomför transaktioner som iir interna för dem själva men externa för länderna. Genom att myndigheternas

Sammanfattning 25

kontrollmöjligheter utanför det egna landets gränser är sämre och deras

sammanfaller med nationsgränsen har de internationella: jurisdiktion vissa att anpassa sin verksamhet till koneernerna därför möjligheter

tullar som andra företag saknar. Skälet är då att skatter, och regleringar koncernerna består av fristående juridiska personer i de internationella

olika länder men som har gemensam ägare och därmed gemensamma

att sätta priser i transaktioner mellan intressen, vilket öppnar möjligheter

som syftar till att minska koncernens totala skattebörkoncemföretagen, För det första är da o d. Möjligheterna begränsas dock av flera faktorer. inom företaget. Om internprissättningen underlag för beslutsprocessen

av skatteskäl avviker fråin de priser som skulle gälla internprissättningen mellan fristående aktörer blir beslutsunderlaget felaktigt på marknaden och företagets styrsystem mindre effektivt.

revisorernas och de anställdas insyn För det andra är myndigheternas, Myndigheternas och ett hinder för manga slag av internprismanipttlation. är överlag i tilltagande och de ;tnställdas intresse och kontrollmöjlighetet*

samarbetet tycks för närvarande ha stöd av flertalet det internationella av forskningen pä området är att viktiga länder. Det allmänna intrycket

Litryinmet för vinstöverföringar med hjälp av över- och ttnderfakturering

mellan koneernbolag i olika länder minskar. att Det föreligger emellertid betydande, svårigheter på många områden skall se ut. Detta gäller framför allt fastställa hur en korrekt ;irissättning skall belastas med samkostnader som i utomlands frågan hur dotterbolag i moderbolaget för FoU, finansiell planering, första hand uppstär 0 d. Flera av de mera kända fallen av kontroverser företagsledning och internationella koncerner rör denna fråga. mellan myndigheter som internationellt sett Sverige torde vidare ha en fiâretzigsbeskttttning

är låg. Detta jämte v:ssa kvantitativa aspekter pekar på att nägra större

av skatteintäkter för stat och kommun knappast uppstår. förluster enskilda internationella koncerner Däremot ligger det i sakens natur att som avviker från väl kan vinna betydande belopp på en internprissâittning från varandra fristående företagJ Rent den som skulle etableras mellan

torde interntransaktionerna vara ett av de intressantaste problemallmänt koncerner och ett område där det är fälten vid analysen av internationella att förbättra kontrollen. angeläget för myndigheterna

l2 Den samhällsekorzonziska balansen

som tillhör 0.1 internationell koncern torde. trots koncernbanden Företag i andra länder, i stor utsträckning fungera som andra privata till företag (och l i kostnader och intäkter De internationella

företag och alltså reigera på förändringar

de hade varit fristående. oljebolagens internprisförväntningar om sådina) på samma sätt som om sättning har analyserats i tar emellertid sådana reaktioner karaktären av styrelsebelnstitutionellt ett av utredningens om att investera i vissa dotterbolag men inte i titligare betâinkanden slut i koncernledningzirna medan fristående företag skulle (SOU 1966:21). Förhålandra eller lägga nen vissa dotterbolag, landena i (iljeliranschen eller ga omkull på grundval av den lönsamhet som uppstår växa, stagnera har emellertid förändrats förhållandena marknader. De internationella radikalt sedan denna vid de rådande på företagets kan säledes i stor utsträckning antas analys genomfördes koncernernas närvari i ekonomin

26 Sammanfattning

medföra att den osynliga handen blir synlig utan att någon reell skillnad i övrigt föreligger. Detta synsätt innebär givetvis inte att nedläggningar, investeringar osv av internationella koncerner skulle vara samhällsekonomiskt lönsamma bara för att de kan visas ske enligt samma principer som följs av fristående företag på marknaden. Poängen är endast att de problem som då uppkommer inte har med internationell koncernbildning att göra utan är allmänna problem i en marknadshushållning med privata företag och utrikeshandel.

Utlandsberoendet

De internationella koncernerna kan vidare antas öka utlandsberoendet genom att möjliggöra en längre gående internationell arbetsfördelning i vissa avseenden. Detta innebär emellertid inte nödvändigtvis att en given nationell ekonomi som den svenska skulle bli mera instabil. För det första är det inte helt klarlagt att de internationella koncernerna ökar volymen internationella transaktioner i förhållande till den nationella ekonomins. För det andra är det ingalunda säkert att en större transaktionsvolym med omvärlden leder till en lägre stabilitet. importen sänker utgiftsmultiplikatorn och tillgången till stora internationella marknader minskar risken för att störningar på en enstaka inhemsk marknad skall sprida sig inom den nationella ekonomin. Klart är emellertid att ökat utlandsberoende minskar varje enskilt lands möjligheter att .självt stabilisera sin ekonomi vid balansrubbningar i omvärlden, i varje fall under fasta växelkurser. För länder med stort självförtroende vad gäller den egna förmågan att föra en effektiv stabiliseringspoltik, kan det ökade utlandsberoendet därför framstå som ett hot mot den samhällsekonomiska balansen. Vidare vet vi att de internationella koncernerna utgör specialiserade, internationella som informationssystem kan antas leda till att de flesta impulser, som sprids genom världsekonomin, sprids snabbare och därmed ställer större krav pä stabiliseringspolitiken. Slutligen kan det tänkas att internationell är en koncernbildning nödvändig förutsättning för den storlek många koncerner och uppnår som i sin tur har viktiga konsekvenser. Genom anhopningen av finansiella resurser, ledningsorgan och tekniskt kunnande på spccialomräden inom ett enda företag möjliggöres satsningar i mycket stor skala. l)et är därför troligt att reaktioner pä reala och monetära impulser sker i sttárre sprang med mycket stora nedläggningar, nyetableringar och kapitalöverföringar som resultatet av ett enda beslut. Särskilt för små länder skulle det därför kunna tänkas uppstå stabiliseringspolitiska svårigheter genom den omfattning enstaka beslut kan fâ. Denna aspekt skull dock inte överdrivas. l industriländer av Sveriges storlek torde det vara ytterst osannolikt att en internationell koncern ensam kan skapa större svarighetergfär den samhällsekmzr);niska balansen på grund av genomgripande effekter* av enstaka beslut.

Sammanfattning 27

Sysselsättning och bctalningsbzilans

av utlandsetablering för sysselsättning och En bedömning av följderna problem. Utöver de valutareserv är förenad med vissa bcgreppsmässiga

att utröna hur de två förloppen (med och utan praktiska svårigheterna som skall jämföras ser ut rent kvantitativt, föreligger utlandsetablering) beroende av För det första blir ncttoresultalet två principiella problem. En viss Litlandsctablering från Sverige kan tex den valda periodlängden. och ökad sysselsättning första året, sänkt leda till ett stort kapitalutflöde av vinster de närmast följande åren och sysselsättning och ett inflöde

sedan en något högre sysselsättning igen. för betalningsbalans och Det kan synas orimligt att låta följderna

vald arbetskraftsefterfrâgzin under bara det första äret eller en godtyckligt

kort period utgöra underlag för bedömningen. Lägger man å andra sidan

förändringar i framtiden, så tappar man bort frågan om ihop alla väntade samhällsekonomisk balans, som till sin natur är kortsiktig. För att avgöra

för den samhällsekonomiska balansen av en utlandsetablering följderna över en mycket lång period. Det är alltså inte bör man se till tidsprofilen och en kraftig ökning i så att tex en kraftig ökning av valutainflödet för utslag i arbetskraftsefterfrågan om 10 år kan sägas kompensera

motsatt under den första femårsperioden. En sådan tidsprofil riktning tvärtom att den samhällsekonomiska balansen rubbas två gånger. innebär så att ökad arbetskraftsefterfrågan och ökat Vidare är det ingalunda balansen. Vid full valutainflötle i sig är bra för den samhällsekonomiska innebär en sådan effekt av och jämvikt i betalningsbalansen sysselsättning en icke önskvärd inflationistisk störning. De följder en direktinvestcring en framtida måste relateras till den som förväntas under period fluktucrandc balanssituationen under samma period. förväntade, oftast

med överhettning och icke önskvärda betalningsöver- Under en period kan det alltså vara en fördel för skott som Västtyskland ofta har erfarit,

den samhällsekonomiska balansen att företag gör sådana etableringar

följd är att minska urbetskraftsefterfrägan utomlands vars omedelbara

och betalningsöverskott. för oss över till det :andra principproblemet. Pä längre sikt finns Detta och som både automatiska tendenser en statlig stabiliseringspolitik

Om dessa är någorlunda snabbt tenderar att eliminera balansrubbningair. att analysera följderna av verkande blir det nära nog meningslöst

balansen vid förskjutningar utlandsetablering på den samhällsekonomiska och därmed i i den internationella lokaliseringen av produktionen

rum och både handelsmönster. Andra förändringar äger ju också ständigt och stabiliseringspolitiken skall hela ekonomiernas inbyggda stabilitet vi kan dra av en analys av tiden kompensera dessa. De slutsatser

långsiktiga förskjutningar i den internationella produktionslokaliseringen

skulle då snarare gälla inkomstfördelningen till följd av utlandsetablering via teknisk överföring och dylikt. och olika slag av externa effekter

28 Sammanfattning

Korta kapitalrörelser De internationella konccrnernas existens skapar vidare utrymme för en större volym korta kapitalrörelser. Sådana är i stor kapitalrörelser utsträckning resultatet av förändringar i betalningsternrinerna i de internationella betalningarna och kan sättas i gång av alla ekonomiska subjekt som genomför internationella transaktioner. De internationella koncernerna har emellertid ett bättre utgångsläge än nationella transaktörer när det gäller att utnyttja i sin anpassningar portfölj för kortfristiga tillgångar. För det första kan de maximera vinsterna för hela koncernen när överföringen sker mellan koncernbolag. Det finns ju gränser för hur mycket och hur länge en importör kan fördröja betalningarna till ett företag, med vilket han inte har något koneernbantl. lin exportör som skulle vilja få sin betalning tidigare än brukligt på grund av väntade växelkursfiâräntlringar eller ränteskillnader har liten möjlighet till detta. Denna situation fiir allt större betydelse del på grund av att en ökande av våirlttshandeln sker mellan inom samma inernationclla dotterbolag koncern. lått annat skäl till att de multinationella de korta företagen gör kapitalrörelserna mera känsliga för ränteskillnader och förväntade växelkursföriindringar är att de kan ställa samman information om läget på de internationella penningsmarknaderna som en biprodukt av sin övriga verksamhet. Deras marginalkostnad för att skaffa sig sådan information är därför lägre än den är för nationella och enskilda. litt tredje företag skiil som brukar framföras är att de inernationella företagen kan andra sin internprissättning och därigenom överföra kapital. Som framhallits i föregående kapitel är möjligheterna till snabba kast i internprissâit(ningen emellertid begränsade av hänsyn till myndigheter, revisorer och interna administrativa svårigheter. Vad som är känt är emellertid att dcintcrnationellzi koncernerna förfogar över stora summor kontanter och lätt rcaliserade fordringar, att de svarar för en stor del av vtirldshandeln och att de har mera resurser för att följa penningmarknaderna och bättre information iin nationella l)etta företag. betyder inte att vi kan skylla stiñrre delen av de kortfristiga kapitalrörelsernzis iögonfallande ökning i volym och instabilitet Linder senare år på de internationella koneernernas expansion. Förskjutningari betalningsterminerna för de nationella företagens internationella betalningar oeh tillkomsten av eurovalutanrarknzitlen kan ända tänkas förklara större delen av denna förändring. Det bör vidare observeras att internationella kapitalrörelser i form av s k petrodollar har en långt större omfattning än några andra kapitalrörelser. Det följer emellertid att de korta kapitalrörelserna är större och mera föränderliga med internationella koncerner än de skulle vara utan dem. Utredningen har i sitt material från en speeialbestâilld undersökning av betalningarna i utrikcshznrtleln under l973 inte kunnat finna nâgra klara tecken på att luctalningama för koncerntransaktioner skulle ha fluktuerat kraftigare under detta års valutakriser än övriga betalningar. Det kan a

Sammanfattning 29

andra sidan konstateras att några riktigt klara förväntningar om svenska växelkursändringar i större omfattning inte förelåg, varför det kanske inte finns skäl att vänta sig några iögonfallande förskjutningar. Slutligen kan anföras att fortsatta analyser av materialet kan komma att ge något annorlunda slutsatser.

Inflationen

I)ct är en från lärohöckcrna välkänd slutsats att företag med en stark marknadsposition kan sätta och har anledning att sätta högre priser än som inte har någon dominerande marknadsposition. Det har företag också sedan trettiotalet betraktats som empiriskt bekräftat att företag under har en stelare prissättning som inte anpassas särskilt oligpol i kostnads- och efterfråigeförhållanden. Detta är en följsamt till ändringar för föreställningen att de internationella koncernerav utgångspnnktcrna na driver upp inflationstzikten. För att visa detta måste till att börja med två olika frågor besvaras: (l) Leder en mera utpräglad fåtalskonkurrens inte bara till högre priser än under flertalskonkurrens utan också till snabbare stigande priser under (2) Medför möjligheterna till internationell koncernbildlånga perioder? mot färre konkurrenter på varje marknad och därmed ning en utveckling mera utpräglad fåtalskonkurrens? än vid Läroboksslutsatsen att priserna ligger högre vid fåtalskonkurrens flertalskonkurrens under i övrigt lika förhållanden kan inte i sig användas som stöd för tanken att fåtalskonkurrens ökar inf7ari0nen. Detta gäller även möjligheten att de senaste tio årens inflation skulle ha att göra med en engångsförskjutning mot högre monopolgrad och högre monopolvinster. Lönsamhcten i näringslivet har överlag sjunkit under perioden i industriländerna. Det är i stället uppfattningen att oligopolföretag uppvisar en betydande prisstelhet som måste få utgöra utgångspunkten. visso måste denna prisstelhet vara mera utpräglad nedåt än Till yttermera uppåt. Därigenom kan man föreställa sig att de relativprisförändringar i en ekonomi i som måste åtfölja de pågående strukturföråndringarna huvudsak måste att priser stiger, inte genom att de äga rum genom Resultatet skulle bli att det uppstår ständiga tendenser till sjunker. arbetslöshet som statsmakterna då avlägsnar genom en expansiv politik. Följden är en ständig inflation. om långtgående under oligopol har emeller- Föreställningen prisstelhet tid utsatts för växande kritik under senare tid. En berömd studie har visat att när man har flera och tar hänsyn till de olika prisobservationer kvalitetsändringar, kreditformerna för prisändringar (rabatter, service, villkor och dylikt) så finner man många prisförändringar åt båda hållen som i typiska Andra på de produkter prissätts oligopolbranscher. visar att priserna i branscher dominerade av storföretag undersökningar än priserna i branscher med huvudsakligen små företag steg långsammare under perioden 1947- l 970 i Förenta staterna. Beträffande frågan huruvida oligopolgraden har stigit genom internationell konccrnbildning, så har vi ovan konstaterat att något underlag för

30 Sammanfattning

slutsatser inte finns för närvarande. Även om vi bortser friin den internationella koncernbildningens roll i sammanhanget oeh bara ställer frågan, huruvida koncentrationen ökat på världsmarknaderna för olika varor blir svaret tvetydigt. Köparna av olja, stal och bilar har sannolikt flera väletablerade leverantörer att välja mellan nu än för tjugo år sedan i de flesta länder, medan motsatta förhållandet gäller på många andra varumarknader. Slutligen skall det tilläggas att den eventuella prisstelhet som kan uppstå under oligopol inte behöver vara proportionell mot marknadskoncentrationen. Den kan tänkas öka när ett duopol utvidgas med ytterligare ett par konkurrenter tex. Vi har således i själva verket inte något klan underlag för att bedöma huruvida de internationella koneernerna ökar inflationstakten, men litteraturen pekar inte pâ att så är fallet.

13, Effektivitet och tekniska förámlrirzgar Följderna för effektivitet och teknisk utveckling av internationell koneernbildning är trots betydande forskningsinsatser nästan okända. Det torde följa av analogin med utrikeshandeln att ett bidrag till förbättrat utnyttjande av världens resurser kan följa av den mera långtgående arbetsfördelning som internationell koneernbildning möjliggör. l den mån denna samtidigt medför större koncentration och mer begränsad konkurrens skulle det kunna följa att produktionen begränsas och att effektiviteten i företagen sjunker. Å andra sidan kan man i likhet med Schumpeter hävda att stora företag med en minskad osäkerhet och större vinster tack vare en viss kontroll över sin avsättningsmarknad kan satsa mera på FoU än företag som arbetar under hårdare konkurrens. Som framhållits ovan är det emellertid inte ens klarlagt huruvida internationell koncernbildning ökar eller minskar konkurrensen. Internationell koncernbildning kan delvis antas bero på att de fasta kostnader som ncdlagts för att utveckla och lägga upp marknadsföringen för en differentierad produkt kan återvinnas lättare ju större internationell marknad företaget har, och denna internationella marknad kan ofta inte utnyttjas för sådana varor utan lokal etablering, dvs internationell koncernbildning. Det förefaller alltså mycket sannolikt att produktdifferentieringen drivs längre i världen genom de internationella koncernernas existens. För att dra slutsatser om effektiviteten frän denna observation behöver vi alltså ha något underlag för att bedöma om den extra långt drivna produktdifferentieringen är samhällsekonomiskt lönsam eller ej. Produktdifferentiering är i stor utsträckning önskvärd som en metod att anpassa produkter bättre efter differentierade behov. Samtidigt finns det skäl att tro att en betydande del av produktdifferentieringen är samhällsekonomiskt olönsam, ehuru den alltså framstår som lönsam för privata företag. Ett grundläggande problem är att få till stånd en optimal satsning av resurser på forskning och utveckling ien ekonomi som i stor utsträckning bygger på privata vinststrävanden. Kunskap är en nyttighet som produceras under fasta kostnader, dvs den kan utnyttjas utan extra

Sammanfattning 31

resursätgång av hur många personer och företag som helst. Då gränskostnaden således är noll, bör kunskap från samhällsekonomisk synpunkt ställas till förfogande till priset noll för att vi skall få en optimal användning av den. Detta innebär att tarivatzi producenter inte skulle kunna få sina kostnader täckta och att en marknadshushållning av gängse slag alltså inte kan åstadkomma en optimal produktion och användning av t ex tekniska kunskaper. Detta klara exempel på vad den teoretiska litteraturen benämner ett marknadsmisslyckande hanteras på två olika sätt i blandekonomierna. Dels produceras kunskap av samhället och ställs gratis till förfogande för alla. Detta förfaringssätt tillämpas framför allt beträffande grundforskningen, där privata företag inte kan väntas stå för några insatser. Dels producerar privata företag eller privatpersoner kunskap som de på olika sätt tillförsäkrzis ensamrätt eller äganderätt till för en period. Därigenom kan uppliovsföretagct lyfta en monopolvinst som kan mer än täcka dess kostnader och göra produktionen av dessa kunskaper privatekonomiskt lönsam. Monopolvinsten möjliggörs antingen genom det institutionella arrangemang som patentinstitutet utgör eller genom att det tar tid för konkurrenter att imitera. Denna tid kan förlängas genom att upphovsföretaget vidtar åtgärder för att hemlighälla sina kunskaper så länge som möjligt. Båda lösningarna är behäftade med nackdelar. Den samhälleliga produktionen av kunskap uppfyller prissättningskravet men är förmodligen baserad på bristfällig information om hur efterfrågan ser ut för olika sorters kunskap. Den offentliga sektorn har sannolikt svårt att fylla rätt luckor utanför grundforskningssektorn, på grund av att den har för dålig direktkontakt med produktion och marknadsföring. Den privata produktionen sker däremot i bättre kontakt med efterfrâgesitlan men klarar bara av den typ som kan göras privatekonomiskt lönsam genom något slag av monopolarrangemang. Denna kunskap blir dessutom ineffektivt utnyttjad och härtill kommer en slagsida genom att det är olika lätt att patentera eller på annat sätt skydda äganderätten till olika former av producerad kunskap. Som framhållits ovan uppstår de internationella koncernerna till dels därför att deras organisation sätter dem i stånd att klara uppgifter marknaden misslyckas med. Det är sannolikt att det därvid ofta rör sig just om att återvinna utlägg för forskning och utveckling. Dessa utgör en fast kostnad som är lättare att återvinna i ju större skala kunskaper tillämpas av upphovsföretaget innan konkurrenter kan utnyttja samma kunskap. De internationella koncernerna är (åtminstone för ägarna) lämpliga organisationer för att kunna tillämpa ny kunskap på internationell och kanske rentav global grundval med ett minimum av tidsförluster och risker för att kunskapen läcker över till konkurrenter. Om den nya tekniken är en klart identifierbar process eller produkt som lätt kan patenteras blir de internationella koncernerna inte lika överlägsna. Det kan därför antas att deras styrka mera ligger i det successiva utvecklandet av ny teknik än i de stora sprången, och mera i kommersiell tillämpning, organisatoriska nyheter och dylikt än i tekniska

32 Sammanfattning

uppfinningar. Tillgängliga data är i själva verket förenliga med en sådan hypotes. Det är de stora internationella koncernerna som står för de stora kontinuerliga satsningarna på FoU, men det tycks inte vara så att de mera dramatiska innovationerna görs i dessa företag i proportion till deras satsningar. Det sätt på vilket de internationella koncernerna brukar antas överföra teknik -till båtnad för värdlandet är genom att vidarebefordra de tekniska kunskaperna såsom externa effekter till de anställda i dotterbolagen. lokala kunder och lokala underleverantörer. För att här skall ske något som värdlandet eller grupper av värdlandets medborgare tjänar på måste den investerande internationella koncernen misslyckas med att appropriera hela värdet av den tekniska kunskapen. Om kunderna betalar höga priser för produkten därför att den är tekniskt modern kan de i princip tänkas betala så mycket att de inte vinner något utan lika gärna kunde ha stått kvar i den tidigare situationen då den nya produkten inte fanns utvecklad. Om den potentiella underleverantörerna ser att de kommer att förvärva värdefulla tekniska insikter genom en ställning som underleverantörer kan de komma att konkurrera ner sin egen ersättning så att de betalar den internationella koncernen vad kunskapen är värd för dem själva. De anställda kan inse att de kommer att förvärva tekniska insikter

genom att arbeta i dotterbolaget och därmed driva ner lönerna så att de

själva får betala för dessa kunskaper vad de är värda för dem. Det är naturligtvis troligt att ingetdera ytterlighetsfallet normalt inträffar, dvs de tre grupperna får sannolikt betala någon del av värdet av de kunskaper de förvärvar, men det vore ytterst osannolikt att marknaderna skulle vara så perfekta att allt kunde internaliseras av de internationella koncernerna genom prissättningen i transaktioner mellan dessa grupper och koncernen. Farhågan att den internationella koncernen skulle koncentrera FoU-arbetet i koncernen till moderlandet och därmed flytta forskare och framstående tekniker från värdländerna har två aspekter. Dels är frågan om det är en befogad farhåga, dels är frågan vad det är för nackdelar med detta. Data pekar på att utlandsägda dotterbolag ofta bedriver lika mycket FoU som inhemska jämförbara företag men mindre än moderbolagen. Nackdelen med en stark koncentration av FoU till ett fåtal länder är att somliga länder får mycket litet av sådan verksamhet. Detta skapar nationella kulturer med låg vetenskaplig och teknisk nivå vilket i sig kan vara tvärtemot målsättningen för den nationella politiken. Dessutom ger det individer i dessa länder mindre möjligheter till eller högre kostnader för att skaffa sig kunskaper och välja olika intellektuella yrken. Detta är naturligtvis en extern effekt med begränsad geografisk räckvidd. En studie av svenska data visar att utlandsägda företag i Sverige överlag har högre teknikintensitet såsom man brukar mäta denna än svenskägda företag. Andelen anställda med högre utbildning av hela arbetsstyrkan utgjorde 37 % i de utlandsägda och 28 % i alla svenska företag i ett material omfattande praktiskt taget hela tillverkningsindustrin. Om vi ser till ingenjörer enbart var andelarna ll % respektive 7 %. Överlägsenheten var genomgående för alla studerade branscher utom metallverken och

Sammanfattning

trävaruindustrin och skillnaden var i dessa två fall obetydlig. Det är möjligt att dessa siffror kan tolkas som att de utländska företagen i Sverige i varje fall ine placerar sin mera rutinmässiga verksamhet häri landet och behåller den tekniskt avancerade produktionen i ursprungslandet. Samma slag av skillnad blir ännu mera påtaglig om vi i stället ser till FoU-utgifterna. De utlandsägda företagen hade långt högre sådana utgifter i förhållande till sitt förädlingsvärde än alla svenska företag. Detta gäller oavsett om vi ser till totala FoU-utgifter (inklusive köp från andra företag) eller enbart till FoU-verksamhet inom företagen. Även i detta fall är bilden densamma i praktiskt taget alla branscher. Det visar sig också att 80 % av de utlandsägda företagens FoU-utgifter utgjordes av FoU utförd vid företagen i Sverige. Eftersom de svenska koncernernas dotterbolag utomlands visar sig ha en ganska liten del av dessa koncerners totala FoU-utgifter (6--9 %) är kanske slutsatsen att Sverige genom sin relativt avancerade ekonomiska och tekniska miljö har en komparativ fördel i FoU, dvs det är kanske fråga om FoU som i någon form skulle ha ägt rum i Sverige även om de utländska företagen inte hade etablerats här. Beträffande utbildning av personal avspeglas en liknande bild. Antalet utlänningar placerade vid utlandsägda företag i Sverige från koncernen utomlands var bara 150 år 1970, medan de svenska företagen samma år hade 784 svenskar placerade vid sina utländska dotterbolag. Däremot är kanske uppgiften att 15 % av alla tekniker i utlandsägda företag i Sverige år 1970 hade varit på utbildning vid koncernföretag i andra länder en fingervisning om att överföring av tekniska kunskaper från omvärlden till Sverige sker via internationella koncerner. Sammanfattningsvis måste det emellertid konstateras att det är mycket litet som än så länge kan sägas empiriskt om de internationella koncernernas betydelse för teknisk spridning. Den vanligaste formen av empirisk belysning är att redovisa data över FoU-utgifter för internationella koncerner öch annan industri. De internationella koncernerna ligger då överlag högt. Det är emellertid inte klarlagt vilken väg orsakssambandet går. Det har tidigare i del 11 påvisats skäl till att företag som arbetar med produkter där den tekniska förändringen går snabbt eller där produktdifferentiering är lönsam har anledning att etablera dotterbolag utomlands. Vi har i detta kapitel pekat på sannolikheten för att internationell koncernbildning gör viss FoU-verksamhet privatekonomiskt lönsam som eljest inte skulle vara det. Tesen att internationell koncernbildning är en väsentlig förutsättning för eller viktig sporre till forskning, utveckling eller spridning av ny teknik är däremot inte alls styrkt. En studie av spridningen av nya tekniska processer, från numeriskt styrda maskinverktyg till stränggjutning av stål gav inte någon särskild roll åt internationella koncerner utom i någon mån beträffande planglastillverkning med floatmetoden. Det förtjänar också att uppmärksammas att det land vars industri har absorberat teknik från omvärlden snabbare och i större omfattning än något annat land, nämligen Japan, har fört en

34 Sammanfattning

som i stort sett har hållit borta utländska koncerner från politik etableringar i Japan.

14 Helhetsbilden Den helhetsbild som tonar fram i undersökningen är att det saknas vetenskapligt underlag för en mycket stor del av såväl berömmet av som kritiken mot de internationella koncernerna. Dessa företag är stora, de verkar oftast under ofullständig konkurrens, de är ofta tekniskt avancerade och svarar för en stor del av alla internationella transaktioner och av och sysselsättningen i många branscher. Det är emellertid produktionen inte lätt att visa att deras ställning som internationella koncerner är en förutsättning för dessa förhållanden. De samhällsekonomiska för- och nackdelar som är förenade med dessa förhållanden bör kanske hellre studeras direkt i relation till sådana faktorer som privatägda storföretag, öppna ekonomier, tekniska förändringar och dylikt, så länge underlaget för att betrakta internationell koncernbildning som en strategisk faktor är så svagt. Det som klarast skiljer internationella koncerner från andra företag är att de genomför transaktioner som är interna för koncernen, men externa för staterna. Dessa internationella interntransaktioner synes vara grunden till flertalet av de problem som mera klart kan visas hänga samman med internationell koncernbildning. Möjligheterna att utnyttja interntransaktionerna är emellertid ingalunda Samarbete mellan skattemyndigheter i olika länder obegränsade. ökar kontrollen, myndigheternas krav och koncernernas egna behov av korrekt beslutsunderlag verkar för en intern prissättning över gränserna som någorlunda stämmer med den prissättning som skulle uppstå mellan fristående Kontroll och tillståndsgivning för företag på marknader. interna kredittransaktioner över gränsen från centralbankernas sida kan hindra alltför stora kapitalrörelser på denna väg. De internationella interntransaktionernas totala omfattning är en begränsning. Över lag reformer och andra drag i samhällsutvecklingen försämra tycks juridiska miljön för de internationella koncernerna när det gäller möjligheterna att utnyttja interntransaktioner över gränserna för olika syften. Det är inte heller så märkligt om det skulle visa sig att internationell koncernbildning har långt mindre genomgripande effekter på samhällsekonomin än man har föreställt sig. Industriländerna har många ekonomiska problem som hör samman med förekomsten av privata De internationella koncernerna ersätstorföretag och öppna ekonomier. marknadsmekanismen med beslutstattande 1 interter den anonyma nationella företagsorganisationer av identifierbara individer och grupper. handen blir synlig. De internationella koncernerna är därtill Den osynliga för den privata sektorn av de de mest glamorösa representanterna marknadsekonomierna. Båda dessa faktorer torde bidra industrialiserade till att vi i allmänhet är benägna att risa eller rosa de internationella som kanske kännetecknar ekonomier med koncernerna för egenskaper och stort utlandsberoende i allmänhet, men inte privata storföretag

Sammanfattning 35

internationella koncerner i synnerhet. De internationella koncernerna är knappast heller ett så dynamiskt inslag i världens industriella utveckling som man leds att tro när man extrapolerar de amerikanska företagens expansion i Västeuropa under sextiotalet. En blick in i framtiden baserad på iakttagna tendenser i samhället satta i relation till de faktorer som analyserats i denna utredning gör det kanske lika befogat att kasta om den gängse bilden av de internationella koncernerna. Med en viss överbetoning av de tendenser som är negativa för de internationella koncernernas existens är det rentav möjligt att framställa dessa företag, inte på vanligt sätt som framtidens härolder, utan som jätteödlor dömda till tillbakagång i ett nytt klimat för vilket de inte är anpassade. Socialisering av naturtillgångar, utbyggd offentlig kontroll av det ekonomiska livet, växande löntagarinflytande och en tilltagande ekonomisk nationalism är faktorer som underminerar de internationella koncernernas existensvillkor. Tvärtemot ofta framförda synpunkter är det kanske den industripolitiskt aktiva nationalstaten som hör framtiden till medan de internationella koncernerna kanske är slutstegen i en epok.

Del l och översikt

Problemställning

l och definitioner

Problemställning

l ett industriland som Sverige med marknadshushållning i större delen av ekonomin arbetar den ekonomiska politiken i väsentlig utsträckning med indirekta medel för att förverkliga de mål som utformas i den politiska processen. Styrmedlen utgörs, förutom av den direkta statliga verksamheten, av lagstiftning som förändrar de institutionella ramar inom vilka de privata företagens ledare arbetar och/eller ger dem incitament att anpassa sitt beteende till statsmakternas syften. Det är därvid särskilt två företeelser som kan befaras skapa att svårigheter styra den privata sektorn, nämligen utlandsberoendet (särskilt det konjunkturella) och förekomsten av mycket stora företag som verkar under fåtalskonkurrens. Utlandsberoendet innebär att företagsbeteende och ekonomisk-politiska beslut utomlands påverkar den svenska ekonomin som svenska samtidigt myndigheter har inga eller ringa möjligheter att påverka dessa. Privata storföretag i fåtalskonkurrens antas ofta genom sin marknadsposition, sin överlägsna information och sina finansiella resurser ha en stark ställning gentemot samhällsorganen. För att möta de problem som en öppen ekonomi med stora privata oligopolföretag erbjuder har politiska institutioner med mer eller mindre effektiva styrmedel utvecklats. l centrum för denna ekonomisk-politiska styrning står den moderna nationalstatens regeringsmakt, som till sig har samlat allt mera av de beslutsfunktioner som tidigare har varit privata, legat hos regionala organ eller inte funnits över huvud taget. Samtidigt har någon uppflyttning av beslutsfunktioner till överstatliga organ knappast ägt rum utan olika internationella frågor har handlagts genom avtal mellan suveräna nationalstater. Nationalstaten har därmed i de demokratiskt styrda industriländerna blivit det viktigaste instrumentet för folklig kontroll av det ekonomiska livet.

Problemställningen

Teorin för den ekonomiska politiken har därför i hög grad utvecklats för att möjliggöra en nationell styrning av en öppen ekonomi med privata företag. En alltmera internationellt inriktad ekonomisk teori har utvecklats som förklarar hur de internationella marknaderna för varor, tjänster, kapital, arbetskraft och valutor fungerar och hur de reagerar på olika typer av ekonomisk-politiska åtgärder. Den ekonomiska politiken hari

38 Problemställning och definitioner

växande grad grundats på samarbete med andra länder i internationella organ som sysslar med dessa marknader, t ex EFTA, EG, Internationella Valutafonden, GATT. Den internationella koncernen förenar i sin uppbyggnad båda de nämnda stötestenarna för den ekonomiska politiken genom att oftast vara både stort oligopolföretag och en viktig länk till utlandet genom koncernband till företag i andra länder. Denna företagstyp spelar en viktig roll i den privata sektorn i många länder och dominerar flera viktiga branscher. Följden härav är att en stor del av dessa länders ekonomiska förbindelser med omvärlden blir undandragna från de någorlunda överskådliga internationella marknaderna om vilka man har god information och vars funktionssätt kan analyseras med en väl utvecklad ekonomisk teori. Dessa nationalstatens ekonomiska kopplingar till utlandet blir i stället dolda inom de stora internationella företagen, där de styrs enligt ganska okända principer som kanske är väsentligt annorlunda än marknadernas. Prissättningen i utrikeshandeln kan avvika från marknadens, när transaktionerna sker mellan bolag i samma koncern, dolda kapitalrörelser kan äga rum, i realiteten okända inkomster skall beskattas. Den internationella spridningen av forskningsresultat och tekniska innovationer sker inte via marknader för patent och licenser eller genom öppen publicering utan försiggår inom privata företag. De internationella företagen är därtill förknippade med vissa andra problem. Lojalitet eller undfallenhet gentemot främmande statsmakter kan spela in utan att det går att fastställa. Jurisdiktionen är oklar vilket kan leda till att både värdland och ursprungsland kräver att ett bolag skall följa deras lagstiftning. De internationella företagen står kanske starkare i uppgörelser med nationalstaten än nationella företag av samma storlek tack vare sin tillgång till reella alternativ i andra länder. Ehuru de internationella koncernerna således undandrar en betydande del av de internationella ekonomiska transaktionerna från marknaderna kan det samtidigt antas att och gör dem till interna koncerntransaktioner, dessa företag i stor utsträckning har anledning att simulera marknadsinom varje bransch. De har därvid oftast bättre information om processer teknologi, finansiering, transportkostnader, arbetsmarknad och avsätti olika delar av världen än företag vars verksamhet i ningsmöjligheter huvudsak är begränsad till ett enda land. Det är därför möjligt att dessa företag samtidigt som de minskar de öppna marknadernas betydelse nog ändrar grundvalarna för världsekonomins funktionssätt i paradoxalt

mot det slags perfekta internationella marknadsekonomi med

riktning fullständig kunskap som brukar användas för att beskriva vissa grunddrag i den internationella hushållningen. Denna tendens motverkas i sin tur av att de internationella företagens tillväxt ofta innebär en utveckling som till fåtalskonkurrens. 1 Härmed avses privata leder från flertalskonkurrens företag som inte faller Av dessa skäl anses de internationella företagen spela en ekonomisk, under definitionen inter- och kulturell annorlunda politisk roll av väsentligt slag än de nationellal nationella koncerner. Syftet med denna undersökning är att analysera de samhällsekonomiska Beträffande denna definition, se nästa avsnitt. av dessa särdrag som utmärker de internationella företagen vid aspekterna

och definitioner 39

Problemsrällning

en jämförelse med nationella företag. I enlighet med koncentrationsutredningens tilläggsdirektiv kan den grundläggande problemställningen sägas vara följande: Hur förändras möjligheterna för det svenska folket att med den svenska nationalstaten som instrument uppnå olika samhâillsekonomiska mål av de internationella koncernernas närvaro i ekonomin. Med internationella koncerner i den svenska ekonomin förstås därvid bade svenska företag med dotterbolag utomlands och dotterbolag i Sverige till utländska moderbolag. Analysen avser alltså problemen både med att vara ursprungsland och med att vara värdland. Uttrycket samhällsekonomiska mål skall fattas i sin konventionella snävare bemärkelse (se vidare kapitel 9). Åtskilligai den offentliga debatten uppmärksammade frågor faller därför utanför analysen. Detta gäller t ex olika sidor av de internationella koncernernas roll i utvecklingsförloppet i u-länder. lnte heller analyseras de politiska maktförskjutningar mellan grupper och länder som denna företagsform kan tänkas ge upphov till eller de tänkbara riskerna för den nationella kulturen och identiteten. Slutligen studeras inte de fackliga rörelsernas problem med att bevaka sina intressen mot internationella koncerner som

ett speciellt fackligt problem.:

En annan begränsning som görs är att analysen koncentreras till industrikoncerner medan tjänstesektorn får en mera styvmoderlig behandling. Handeln, bankväsendet, rederinäringen och konsultbranschen är näringsgrenar där internationella koncerner är vanliga och av allt att döma av grundläggande betydelse för verksamhetens villkor och utformning. De skiftande förhållandena i dessa olika branscher medför att resursinsatsen skulle bli synnerligen betydande om även dessa skulle analyseras på ett meningsfullt sätt. En sådan resursinsats har inte rymts inom de ramar utredningen har haft att arbeta inom. Vissa data avseende andra näringsgrenar än den egentliga industrin presenteras dock för att möjliggöra jämförelser av det internationella inslaget. Avgränsningen till industrin spelar föga roll rent kvantitativt när det gäller svenska företags investeringar i andra länder. Närmare 90 procent av det svenska beståndet av direktinvesteringar utomlands hänförde sig till industriföretag år 1965 (Lund 1967). Beträffande utlandsägda företag i Sverige saknas data för moderbolagens branschtillhörighet. Drygt hälften av de anställda vid dessa företag var emellertid anställda i tillverkningsindustri och 35 procent i partihandel vilket sannolikt innebär att de är anställda vid försäljningsbolag i Sverige ägda av utländska industriföretag. Troligen innebär avgränsningen till industriföretag i analysen därför inte så stor förlust i kvantitativa termer när det gäller utländska företag i Sverige heller. Däremot skall det observeras att tjänstesektorns internationella koncerner kan vara av stor betydelse trots sin ringa andel mätt i anställda eller fasta tillgångar. De internationella bankernas verksamhet torde vara av stor betydelse för utvecklingen på valutamarknaderna och för möjligheterna för industrikoncerner att 2 Däremot behandlas etablera dotterbolag i främmande länder. Internationella reklambyrå- vissa sidor av frågan om hur förhandlingsstyrkan koncerner och kreditupplysningskoncerner kan erbjuda särskilt intresse kan tänkas påverkas i genom att deras verksamhet kan ha följder i avseenden som ovan samband med analysen av förklarats ligga utanför denna utrednings område. lönebildningen i kap. 10.

40 Problemsrällning och definitioner SOU 1975150

Utredningen avser vidare de internationella koncernerna just i deras egenskaper av internationella, dvs den tar sikte på orsaker till och följder av deras egenskap att ha koncernbolag i mer än ett land. Detta måste understrykas emedan en stor del av litteraturen och debatten i själva verket förs omkring stora oligopol i allmänhet, trots att man använder beteckningar som multinationella företag och liknande. När vi här intresserar oss för storlek, oligopolstruktur och dylikt är det således inte för dessa egenskapers egen skull utan endast för att undersöka deras samband med internationell koncernbildning. Även med dessa begränsningar är analysen så brett uppenbarligen upplagd att den skulle vara orimlig att genomföra inom ramen för ett enda betänkande, om den inte i huvudsak kunde bygga pâ förefintligt statistiskt material och genomföras med hjälp av redan utvecklad ekonomisk teori. Studien syftar därför endast till att presentera forskningsfronten på området och dra slutsatser beträffande den ovan angivna huvudproblemställningen med hjälp av redan tillgängliga statistiska data. l vissa avseenden torde emellertid tillämpningen av teori från andra områden på internationell koncernbildning innebära ett nytt grepp. Detsamma gäller användningen av vissa data. De viktigaste slutsatserna får likväl med nödvändighet den karaktär som forskningen på relativt nya områden inom samhällsvetenskaperna brukar ha. Vissa vanliga problemställningar visas vara fel ställda, andra föreställningar kan förkastas, men de positiva bidragen inskränker sig relativt ofta till en precisering av en problemställning utan någon klar slutsats i sakfrågan. Följande direktiven utmynnar utredningen inte i rekommendationer beträffande ny lagstiftning eller inrättande av nya kontrollerande samhällsorgan. Däremot dras ibland slutsatser om vilka medel som skulle vara lämpligast för att uppnå olika mål i en marknadsekonomi med internationella koncerner. Den sannolika utvecklingen av de internationella koncernerna under de närmaste årtiondena diskuteras i ett mera spekulativt slutkapitel där bla följderna av ökat löntagarinflytande, förstärkta samhällsorgan och annorlunda internationella relationer berörs.

Internationella koncerner

l litteraturen förekommer ett stort antal begrepp av typen multinationella företag, polycentriska företag, internationellt verksamma företag. Många författare använder flera uttryck för att skilja mellan olika grader av internationalism. Definitionerna avgränsar mycket olika grupper som går om lott på ett svåröverskådligt sätt. Aharoni (l 967) och Vahlne (1974) har analyserat olika definitioner på grundval av en indelning i struktur, resultats- och beteendedefinitioner. Strukturdefinitionerna som är de vanligaste och kanske mest användbara utgår från lätt observerbara uppgifter om företagens organisation av typen hur många länder ett företag har dotterbolag i eller huruvida det har en särskild exportdivision eller är organiserat efter t ex produktlinjer utan geografiska begränsningar. l det av Raymon Vernon ledda Harvard-

Problemställning och definitioner 4l

projektet definieras t ex ett multinationellt företag som ett företag med producerande dotterbolag i minst sex länder (Vernon 1971). Även andra

välkända författare som Dunning (1970) och Brooke och Remmers f

(1970) använder sådana strukturella definitioner. Resultatkriterierna utgörs vanligen av sådana storheter som andel av ett företags totala sysselsättning, fakturering eller vinst som faller på dess utländska verksamhet. Beteende- eller attityddefinitionerna slutligen utgår från företagsledningens (eller “teknostrukturens) sätt att insamla beslutsunderlag. Om man ”tänker globalt”, har en internationell horisont osv är företaget ”multinationellt”, ”polycentriskt” eller liknande. De mest etablerade av dessa olika försök till begreppsbildning är de som presenterats av Robinson (1967), Perlmutter (1969) samt av den kanadensiska undersökningsgruppen Task Force on the Structure of Canadian Industry (1968). Robinson skiljer mellan följande fyra typer: l. Det internationella företaget som har en särskild avdelning för sin verksamhet utomlands och låter de utländska marknaderna spela en stor roll för företagets strategi men som inte bedriver produktion utomlands. 2. Det multinationella företaget som bedriver all sorts verksamhet i flera länder inbegripet forskning och utveckling (FoU) och som fördelar sina resurser mellan dessa länder utan hänsyn till nationsgränser. Dess ägare och högkvarter har dock en klart nationell prägel. 3. Det transnationella företaget som helt saknar nationell prägel inte bara i sin verksamhet utan även vad gäller ägarstruktur och koncernledning. 4. Det supranationella företaget som är ett transnationellt företag som också har avnationaliserats i juridisk mening och således kontrolleras av en internationell lagstiftning och en internationell myndighet. The Task Force on the Structure of Canadian industry (1968) gjordei sin rapport följande klassificering av företag med direkta investeringar utomlands: l. Det nationella företaget som i sin verksamhet utomlands följer samma beteenden som i hemlandet och till och med sätter hemlandets lagstiftning i förgrunden. 2. Det multinationella företaget som är känsligt för de nationella traditionerna i varje land och respekterar dess lagstiftning och allmänna politik. 3. Det globala företaget som har så omfattande verksamhet i så många länder att det i praktiken är oberoende av varje enskilt lands lagstiftning. Denna indelning betraktas också av Kindleberger som lämplig och förhållandevis väletablerad, men Kindleberger använder termen det internationella företaget för att beteckna den sistnämnda typen (Kindleberger 1969). Perlmutters indelning är mera utpräglat företagssociologisk genom att den utgår helt frän företagsledningens attityder. Perlmutter delar in det han kallar de multinationella företagen i tre typer (Perlmutter 1969). l. Det etnucentriska företaget som är det hemlandsorientcrade företaget. Metoder och produkter utformas i ursprungslandet, koncern-

42 Problemstäl/ning och definitioner

ledningen är av ursprungslandets nationalitet och genomsyras av medvetenhet om att företaget har denna nationalitet. Direktiv, rad och information flyter ensidigt från högkvarteret i ursprungslandet till dotterföretagen utomlands. 2. Det polycentriska företaget som är det värdlandsorienterade företaget. Koncernledningen utgår från att främmande länder är särpräglade och svårbegripliga. Dotterföretagen utomlands ges en så lokal prägel som möjligt och leds av inhemsk personal. Koncernens huvudsakliga sammanhållande kraft är den gemensamma finansieringen. 3. Det geocentriska företaget vars ledning inte tar nâgra som helst nationella hänsyn utan väljer rätt man för rätt jobb, analyserar finansierings- och etableringsfrågor utan förutfattade meningar om olika länder och uppmuntrar nära kontakter och samarbete mellan koncernens bolag i olika länder. lngen av dessa eller andra indelningar har emellertid blivit allmänt accepterad. Deras värde synes därför i huvudsak vara att de beskriver en skala av företagstyper med successivt mera internationell karaktär och därvid bidrar till att fästa uppmärksamheten på olika egenskaper som kan antas vara väsentliga för diskussionen. Beteendedefinitionerna, som för övrigt som synes har vissa inslag av struktur- och resultatkriterier, är dessutom svåra att använda empiriskt då de uppenbarligen kräver ett intensivstadium av varje företag för sig för att klara gruppindelningen. Som i alla andra sammanhang mäste naturligtvis valet av definition styras av analysens syfte. Definitionerna skiljer ut mycket olika typer av företag och slutsatserna påverkas därför på ett genomgripande sätt av valet av definition. Om man som kriterium väljer att företaget skall ha en årlig omsättning på minst en miljard dollar och producerande dotterbolag i minst tre länder så faller alla svenska koncerner utanför utom SKF, LM, Volvo och kanske ett par till. Däremot kommer ett stort antal amerikanska storföretag med 95 procent av sin verksamhet inom Förenta Staterna men med enstaka anläggningar i tex Kanada och Mexiko att klassificeras som internationella koncerner. Detta kan kanske vara lämpligt om man är intresserad av vad mycket stora företag med viss utlandsproduktion spelar för roll i ekonomin, men i huvudsak torde ändå detta kriterium leda till analys av företag som inte vanligen betraktas som typiska internationella koncerner. l andra sammanhang kan det kanske vara intressantare att undersöka företag som fakturerar mer än 50 % av sin omsättning utanför hemlandet oavsett om de har några producerande dotterbolag utomlands eller ej. Sådana företag kan tänkas vara särskilt känsliga för internationella konjunkturer eller särskilt benägna att flytta sin verksamhet mellan länder eller ha en särskilt utpräglad ”internationell horisont i företagsledningen. Under denna definition faller 44 svenska koncerner. men bara 7 amerikanska (Vahlne 1974). Flera av de beteckningar som används i debatten har redan fått en positiv eller negativ värdeladdning eller bägge. Uttryck som multinationell, flernationell och tvärnationell har sannolikt ofta införts i syfte att skapa en positiv association. Åtminstone när det gäller multinationell

Problemsräl/ning och definitioner 43

torde de kritiska debattinläggen efterhand ha givit en dålig klang åt termen. Som rent beskrivande termer är många av de använda namnen direkt dåliga. Multinationell och flernationell skapar ett intryck av att dessa företag skulle sakna nationalitet trots att ett av de viktigaste problemen ofta anses vara att i stort sett alla företag har en bestämd nationalitet och alltså är utländska i andra länder. För denna utrednings syften har beteckningen internationella koncerner valts såsom den minst värdeladdade och bäst beskrivande. Ordet internationell är det normala ordet för att beskriva relationer och transaktioner mellan länder och ordet koncern beskriver just den företagsform som det nästan alltid är fråga om. Ett företag kan visserligen i princip bedriva verksamhet utomlands i olikajuridiska former. Det kan en filial utomlands varmed menas en anläggning eller annan upprätta rörelsegren utan ställning som egen juridisk person. Detta förekommer så sällan att det saknar betydelse i en studie av de internationella företagens roll i den svenska ekonomin. År 1973 fanns i Sverige endast nâgra tiotal sådana rörelser med utländska ägare och den sammanlagda deklarerade inkomsten av dessa översteg inte 5 miljoner kr. Möjligheten för utlänning att bedriva rörelse i filialform fanns fö inte före 1955 då den sk filiallagen tillkom (Johansson 1968). Ett annat fall som också är av intresse nästan enbart som kuriositet är det att det kontrollerande aktieinnehavet i ett bolag ligger i händerna på fysiska personer bosatta utomlands. Förutom att även detta fall är relativt sällsynt förefaller det osannolikt att ett sådant företag skulle uppvisa de egenskaper och beteenden som har gjort det internationella företaget till föremål för ett sådant livligt intresse. Svenska industribolag i vilka minst 20% av röstetalet innehas av utländska fysiska personer sysselsatte knappt 7 000 personer år l97l vilket utgjorde 0,7 % av den totala sysselsättningen i industrin. Det är däremot okänt hur många och hur stora de företag utomlands är, som helt eller delvis ägs av svenska privatpersoner. Sannolikt är företeelsen ganska vanlig på grund av att den erbjuder en möjlighet att bli beskattad i länder med förmånligare Skatteregler i något avseende. Det är emellertid här snarare fråga om ett kryphål i skattelagstiftningen för privatpersoner än om ett problem som har med den internationella företagsstrukturen att göra. Det är vidare uppenbart att ett företag inte gärna kan sägas bedriva sin verksamhet i ett bolag utomlands, om det inte har ett sådant bestämmande inflytande över bolaget som nämns i § 221, mom. l av 1944 års lag om aktiebolag: Äger ett aktiebolag mer än hälften av aktierna i ett annat aktiebolag eller, om aktier med olika röstvärde finnas, så många aktier. att röstetalet för dem utgör mer än hälften av röstetalet för. samtliga aktier, skall det förra bolaget anses såsom moderbolag och det senare bolaget såsom dotterbolag. Om ett eller flera dotterbolag eller ock moderbolaget och ett eller flera dotterbolag tillsammans äga så många aktier i ett annat bolag som nyss sagts, skall jämväl sistnämnda bolag anses såsom dotterbolag (dotterdotterbolag) till moderbolaget. Har ett aktiebolag eljest på grund av aktieinnehav eller avtal eller av annan orsak ett bestämmande inflytande över ett annat aktiebolag. varmed jämväl är

44 Problemsräl/ning och definitioner

förbundet ett väsentligt intresse i det senares ställning och resultatet av dess verksamhet, skall ock det förra bolaget anses såsom moderbolag och det senare bolaget såsom dotterbolag. Alla bolag, som äro med varandra sålunda förenade att de inbördes äro moder- och eller dotterbolag dotterbolag till samma moderbolag, kallas koncernbolag.” (Stenbeck m fl 1970). Med internationella koncerner skall vi alltså i denna studie mena koncerner med koncernbolag i aktiebolagens mening i mer än ett lands* Detta är uppenbarligen en mycket vid definition som gör ett byggnadsföretag utan export men med en spånskivefabrik i Norge till internationell koncern. Samtidigt kan ett större företag som säljer mer än hälften av sin produktion till tjugo trettio länder hamna utanför om det inte har egna försäljningsbolag på exportmarknaderna. Det senare torde dock vara ett mindre problem, emedan det rent empiriskt förhåller sig så att alla företag som kan tänkas vara intressanta i de sammanhang som skall studeras faktiskt har åtminstone några försäljningsbolag utomlands. Det är däremot sannolikt att definitionen ibland kan verka för vid. Det hävdas ofta i litteraturen att försäljningsbolag inte bör räknas, dä sadana antas sakna flertalet av de särdrag som skapat intresse för de internationella företagen. Det är emellertid uppenbart att denna gränsdragning, liksom varje annan, är otillfredsställande från vissa synpunkter. Redan existensen av försäljningsbolag ger naturligtvis en koncern handlingsmöjligheter, information och kontakter som gör den mera internationellt präglad än ett företag som bedriver sin Utrikeshandel genom fristående representanter. Försäljningsbolagens roll framför allt som en övergångsfas i det internationella företagets framväxt kan vara viktig, och när det gäller betalningar som är interna för en koncern men externa för ett land är försäljningsbolag kanske lika intressanta som tillverkningsföretag. Den följande analysen kommer alltså att avse internationella koncerner i den ovan definierade, vida bemärkelsen, vilken också är den som används i FN-studien ”Multinational Corporations in World Development (1973). Åtskillnad mellan sådana koncerner av olika storlek, Olika internationaliseringsgrad osv kommer dock att göras i de sammanhang där detta är analytiskt intressant. Det bör noteras att den starka koncentrationen innebär att vi för Sveriges del kan välja ut de 20 största internationella koncernerna med svenska moderbolag de 20 respektive största företagen i Sverige med utländska moderbolag och få en täckning på 80-90 procent av hela gruppens ekonomiska verksamhet. Aktiebolagslagens definition av koncern har den fördelen att den ger en nära nog fullständig parallell med definitionen av direkta investeringar Som framhällits i ett av koncentrationsutredningens 3 Även ekonomiska för- (se nästa avsnitt). eningar, handelsbolag och tidigare betänkanden (SOU 1968:7, s 42) är det den ekonomiska enheten kommanditbolag kan inte den juridiska enheten, som är intressant i ekonomisk analys. Den ingå i koncerner genom ekonomiska enheten kan bestå av flera formellt att ha kontrollerande ak- självständiga rättssubjekt tieinnehav i aktiebolag. om de i någon mening kontrolleras av ett subjekt. Enligt den svenska Kooperativa förbundet är mäste detta aktiebolagslagen senare vara ett rättsligt fristående företag således att betrakta som för att de under gemensam kontroll stående företagen skall betraktas som en internationell koncern. koncern. Att en fysisk person kontrollerar två aktiebolag medför alltsa

SOU l975z50 Problemsrällning och definitioner 45

inte att dessa anses stå i ett koncernförhållande till varandra. Det svenska koncernbegreppets definition bestämmer bolagsrättsliga vilka ekonomiska enheter som skall redovisa konsoliderad balansräkning för hela den ekonomiska enheten och aktiebolagslagen reglerar också rätten att utdela vinstmedel i enlighet med hela koncernens resultat. Praktiska skäl talar därför för att använda denna definition i en av de internationella koncernerna. Som Lodin framhåller är undersökning koncern ett begrepp vars innebörd växlar efter syftet (Lodin 1973). Härtill kommer att de fall där ett företag har ett visst inflytande i ett annat men delar detta med andra intressenter, sannolikt inte företag, den grad av intressegemenskap, samordnad ledning och effektiv uppvisar interninformation som normalt är det som väcker intresse och farhågori samband med de internationella koncernerna. l denna utredning intresserar vi oss för en typ av företagsorganisation verksamhet i flera länder, inte för utländska som präglas av samordnad intressen i företag i allmänhet. Ett särskilt problem utgör därvid de bolag i vilka ett utländskt har en stor minoritetspost utan att formell företag har skett. l Sverige sysselsatte egentliga dotterbolag till koncernbildning utländska företag (röstetal på över 50%) år 1971 41000 personer, medan (där utländska företag hade 20-50% av rösteminoritetsägda talet) hade 26 500 anställda. Detta utgjorde 4,5 respektive 3,0 % av det antalet (SCB 1973). Beträffande av svenska totala industrisysselsatta minoritetsägda bolag i utlandet fann Swedenborg (1973) att företag var anställda vid sådana år 1970. (Kriteriet var i detta 60 000 personer fall att andelen av aktiekapitalet skulle vara 10-50 %.) Detta motsvarade drygt 6 % av antalet anställda i svensk industri samma år, att jämföras

med 183 000 personer eller 20 % som var anställda vid av svenska företag företag utomlands. Normalt är dessa minoritetsinnehav majoritetsägda inte uttryck för koncernband i den svenska aktiebolagslagens mening, då finns en eller flera större minoritetsposter och det vanligen ytterligare 4 hos andra ägare. Dylika minoritetsposter är Resonemanget här skall ofta rentav en majoritetspost alltså inte tolkas så att sannolikt vanligen exempel på gemensamt ägda företag, s k joint det allmänt skulle krävas majoritetsröstetal för att ventures. koncerner kontrollera ett aktiebo- Av detta skäl skall vi i det följande med internationella lag. Tvärtom styrs naturnormalt mena sådana företagsgrupper som består av ett moderbolag med ligtvis många fristående majoritetsägda dotterbolag i mer än ett land. Frågan om minoritetsinne- företag med hjälp av i nästa ganska små röstetalsande-

hav berörs ytterligare kapitelfl

lar, ibland inte mer än 5- 10 %. Anledningen till att vi här i huvudsak in- Direkta skränker analysen till investeringar majoritctsägande är att detta är den förhärskande Investering i företag utomlands kan klassificeras antingen som portfölj- metoden att hålla sameller som i betalningsbalansstatistiken. man den typ av företagsinvestering direktinvestering grupper vi är intresserade Avgörande för klassificeringen är huruvida investeringen ger investeraren av. l det fall studiet gäller ett kontrollerande inflytande över företaget i fråga. I sådant fall räknas t ex bankintlytande i näinvesteringen som direkt. Portföljinvesteringar är alltså passiva kapital- ringslivet, ñnansimperier och dylikt blir naturligtplaceringar utomlands där avkastningen står i förgrunden och någon V vis även minoritetsposter strävan att påverka skötseln av företagen inte föreligger. viktiga.

46 Problemstäl/ning och definitioner

I svensk betalningsbalansstatistik räknas en investering i företag utomlands som direktinvestering redan om syftet är att få ett visst inflytande över företaget. Det krävs alltså ingen fastslagen procentandel av totala aktiekapitalet eller totala antalet röster. Även lån mellan företag där det ena har sådant inflytande räknas som direktinvestering. (SOU 1971:31, s 149). Investeringar i gemensamt ägda bolag (joint ventures) räknas alltså också som direkta. l själva verket räcker det med existensen av ett samarbetsavtal för att en investering skall hänföras till denna typ. Internationella valutafonden definierar direktinvesteringar på ungefär samma sätt (Balance of Payments Manual 1966). Vissa länder, tex Förenta Staterna, fastslår däremot en bestämd siffra för aktieandelen. l amerikansk statistik är den satt till lO procent (The Balance of Payments Statistics of the United States 1965). Gränsen mellan portföljinvesteringar och direktinvesteringar kan synas svår att dra i praktiken och de existerande skillnaderna i definitioner mellan olika länder kan synas hota jämförbarheten. l själva verket är emellertid problemet ringa emedan aktieandelen nästan alltid ligger så högt i de fall då inflytande kan antas eftersträvas att de något olika definitionerna leder till praktiskt taget samma av det uppdelning statistiska materialet. De företag i Europa och Nordamerika som klassificeras som utländska dotterbolag är helägda eller kontrolleras genom majoritetsintressen i mer än 90 procent av alla fall. (Brooke- Remmers 1970, s. 261.) Definitionen av internationella företag och definitionen av direktinvestering är alltså sådana att vi kan säga att internationella företag är företag som har gjort direkta investeringar utomlands. Vid fullständig symmetri skulle vi också kunna säga att direkta investeringar är investeringar som görs över nationsgränser men inom en koncern. Denna senare formulering är kanske den som för oss närmast kärnproblemet i diskussionen om de internationella företagen. Vi har att göra med investeringar som är interna för en koncern men externa för en stat. Symmetrin störs emellertid av de direktinvesteringar i minoritetsposter som görs i syfte att få insyn och visst inflytande utan att koncernförhållande uppstår. Den ganska långtgående symmetri mellan definitionerna på internationella företag respektive direkta investeringar som ändå föreligger har medfört att ungefär samma problemområde omväxlande kallas teorin för internationella företag och teorin för direkta investeringar. Egentligen är dock direktinvesteringsteorin en teori som fäster uppmärksamheten på vissa betalningsbalansaspekter av de internationella koncernernas etablering, existens och beteenden. Efterhand som intresset för dessa företag har breddats till att gälla teknisk utveckling, skattefrågor, löntagarsidans situation osv har det blivit vanligare att tala om de internationella koncernerna (under olika benämningar) än om direkta investeringar.

2 Statistisk översikt

Det stegrade intresset för de internationella koncernerna har i stor utsträckning orsakats av deras imponerande dimensioner och deras snabba tillväxt i vissa områden. Det allmänna intrycket av både den vetenskapliga och politiska litteraturen på området är att de farhågor och förväntningar som knyts till dessa företags verksamhet iindustriländerna är baserade på den imponerande karaktären hos dessa statistiska data snarare än på faktiskt konstaterade samhällsekonomiska följder. Syftet med detta kapitel är att teckna en statistisk bakgrundsbild av den företeelse som är föremålet för vår studie. Vi nöjer oss här med att se till ett tvärsnitt i tiden medan utvecklingstendenserna analyseras i de två följande kapitlen.

Den internationella bilden

De internationella koncernerna är i allt väsentligt ett fenomen som vuxit fram ide industrialiserade marknadsekonomierna. Praktiskt taget alla dessa koncerners moderbolag är registrerade i något OECD-land. Några tillförlitliga data över internationella koncerner med ursprung i u-länder finns inte, men deras omfattning torde än så länge vara försumbar. Även data för OECD-länderna är osäkra och svåra att jämföra mellan olika länder. Tabell 2:1 bygger på en FN-framskrivning till 1971 av en sammanställning av data som OECD-DAC gjorde för år 1967. Den första slutsatsen man frestas dra är naturligtvis att Förenta Staternas andel på omkring hälften ingalunda förefaller överväldigande. Den amerikanska ekonomin utgör ju bortåt hälften av OECD mätt i t ex BNP. Det måste emellertid då observeras att vi bör ha anledning att väntaoss att de små västeuropeiska länderna har en stor andel av de utländska direktinvesteringarna liksom de har en stor andel av utrikeshandeln, just genom sin litenhet. Ett företag i Strasbourg som investerar på andra sidan Rhen gör ju en direktinvestering utomlands, medan ett företag i Boston som etablerar ett dotterbolag ända borta i Los Angeles inte får sin investering registrerad på detta sätt. Detta innebär att det finns skäl att vänta sig att den amerikanska ekonomins storlek skall leda till en proportionellt sett liten direktinvesteringsvolym likaväl som den leder till en proportionellt liten utrikes-

48 S talisrisk översikt Tabell 2:1 Beståndet av direktinvesteringar i världen efter moderbolagens hemländer år 197 l; bokförda värden

Källa: Multinational Corporations in World Development (1973). Anm: Övriga utgör en uppskattning av framför allt direktinvesteringar från u-länder.

handelsvolym. Förenta Staterna svarar för endast omkring 18 procent av OECD-ländernas totala utrikeshandel just på grund av att en sa stor del av de transaktioner amerikanska företag genomför faller inom det stora landets gränser. Från denna synpunkt framstår alltså den amerikanska andelen av världens direktinvesteringar som oproportionerligt stor och som ett problem som kräver en förklaring. En annan fingervisning om de amerikanska direktinvesteringarnas övervikt får man när man jämför de västeuropeiska ländernas samlade bestånd av direktinvesteringar i Förenta Staterna på ca 10 miljarder dollar med Förenta Staternas i Västeuropa som uppgick till ca 28 miljarder dollar år 1971. Mellan Kanada och Förenta Staterna är disproportionen ännu mera påtaglig. Det amerikanska beståndet av direktinvesteringar i Kanada var nästan lika stort som det i Västeuropa, 24 miljarder dollar, medan det kanadensiska i Förenta Staterna uppgick till endast drygt 3 miljarder dollar. Man kan alltså hävda att de amerikanska .internationella koncernerna har en dominerande ställning i de utvecklade marknadsekonomierna långt utöver vad den amerikanska ekonomins storlek skulle ge anledning att vänta. I u-länderna var de amerikanska företagen däremot inte påtagligt dominerande. Endast drygt hälften av direktinvesteringarna i dessa länder var amerikanska, vilket alltså någorlunda motsvarar den amerikanska ekonomins andel av hela OECD-områdets. Detta torde till stor del förklaras av att flera av de övriga OECD-medlemmarna är före detta kolonialmakter, vilkas företag har kvar ekonomiska fotfästen från kolonialtiden i gruvor, oljeutvinning och plantager.

sou 1975:50 Statistisk översikt 49

Tabell 2:2 DAC-ländernas totala bestånd av direktinvesteringar fördelat på områden; procentuella andelar av bokförda värden vid slutet av år 1967 l-länder U-länder Varav Afrika Latin- Väst- Övriga Amerika Asien Asien

Västtyskland 52 48 l 28 6 13 Japan Italien 67 33 12 19 1 l

70 30 24 5 0 l Belgien Schweiz 87 13 1 10 O 2

88 12 5 6 0 1 Sverige

Norge Alla DAC-länder 68 32 6 18 3 5

Källa: Multinational Corporations in World Development (1973).

Som framgår av tabell 2.2vardet Frankrike, Nederländerna, Japan och Portugal som hade de största andelarna i u-länder år 1967, följda av Storbritannien, Kanada, Västtyskland och Italien. Förenta Staterna hade en väsentligt mindre andel u-landsinvesteringar än genomsnittet av övriga länder. De skandinaviska länderna och Schweiz var nästan helt koncentrerade till i-länder. Det fanns ett visst samband mellan geografisk och sektoriell fördelning såtillvida att investeringar i u-länder i stor utsträckmedan investeringar i i-länder dominerades av ning avsåg råvaruutvinning, tillverkningsindustri och tjänster. av tabell 2:3 hänförde i huvudsak till Som framgår sig skillnaderna fördelningen mellan oljeutvinning och tillverkningsindustri. De internationella koncernernas verksamhet i i-länder faller alltså till ungefär hälften på tillverkningsindustri och till en fjärdedel på vardera råvaruutvinning och övrigt. Råvaruproduktionen består till större delen av oljeutvinning. I u-länderna är proportionerna mellan tillverknings-

Tabell 2:3 DAG-ländernas totala bestånd av direktinvesteringar fördelat på näringsgrenar; procentuella andelar av bokförda värden vid slutet av år 1966 Totalt l-länder U-länder

29 24 40 Oljeutvinning Gruvdrift o d 7 5 9 40 47 27 Tillverkningsindustri Övrigt 24 24 24 Totalt 100 100 100

Källa: Multinational Corporations in World Development (1973).

50 Statistisk översikt

industri och råvaruutvinning omkastade så att hälften faller på den senare. Även här dominerar oljeutvinningen fullständigt. Med tanke på den utveckling som äger rum på oljeområdet med statliga övertaganden och nya företag torde bilden komma att förändras grundligt under de närmaste åren. Även när prospektering och utvinning sköts av oljebolagen torde det alltmera komma att ske under statlig kontroll och i konsortier med stort statligt inflytande från värdlandets sida. Siffrorna för oljeutvinning i tabell 2:3 kommer därför sannolikt både att falla och efterhand ge en alltmera överdriven bild av oljebolagens roll på området. En liknande utveckling tycks vara på väg när det gäller gruvindustrin i många länder (Liberia, Peru, Chile osv). De internationella koncernerna förutsätts ofta utgöra ett särskilt problem genom att de i tillverkningsindustrin återfinns framför allt i de teknologitunga och prestigefyllda branscherna. Detta är kanske inte helt riktigt om man därmed menar att huvuddelen av direktinvesteringarna i tillverkningsindustrin skulle ligga i dessa branscher. Som framgår av tabell 2:4 svarar de branscher där den tekniskt avancerade produktionen sannolikt ligger (kemiska produkter, maskiner, elektriska produkter och andra produkter) för drygt 60 procent av direktinvesteringarna i tillverkningsindustrin av amerikanska, brittiska och tyska företag och för omkring en fjärdedel för japanska företag. Eftersom emellertid även dessa fyra branscher naturligtvis innehåller en hel del företag med tekniskt mera konventionella produkter är det kanske tillåtligt att dra slutsatsen att åtminstone hälften av direktinvesteringarna i tillverkningsindustrin är av relativt traditionell teknisk standard. Däremot är det uppenbart att, sett från andra sidan, flertalet av de tekniskt avancerade industrierna domineras av internationella koncerner. Detta gäller tex avancerade kemiska produkter, elektronik, kärnkraft. Beträffande fördelningen av övriga direktinvesteringar på jordbruk, handel, kommunikationer, finansinstitut, turism osv är den internationella statistiken dålig. Tabell 2.5 visar att handel och jordbruk är viktiga grenar i u-länderna. Sannolikt är dessa övriga näringsgrenar relativt små

Tabell 2:4 Beståndet av direktinvesteringar i tillverkningsindustrin fördelat på branscher för fyra ursprungsländer; procent av bokförda värden

Källa: Multinational Corporations in World Development (1973).

sou 1975:50 Statistisk översikt 51 Tabell 2:5 DAG-ländernas bestånd av direktinvesteringar i u-ländema vid slutet av 1967; bokförda värden fördelade på näringsgrenar i procent

Källa: Multinational Corporations in World Development (1973).

och föga kapitalkrävande varför direktinvesteringarna har varit små där jämfört med i råvaruutvinning och tillverkningsindustri. Det är dock sannolikt att dessa investeringar ofta kan spela en stor roll i dessa näringsgrenar i enskilda länder. Likaså är det som redan framhållits troligt att tex internationella banker kan vara mycket betydelsefulla för de som står i centrum i denna utredning trots att det problemställningar kapital som investeras i dem är obetydligt. En annan typ av uppgift som ofta presenteras är jämförelser mellan stora internationella koncerners omsättning och totala förädlingsvärdet i nationella ekonomier. Sådana jämförelser är inte bara egendomliga från den självklara att den ena typen av uppgifter är omsättning och synpunkten den andra förädlingsvärde. Omsättningen är normalt drygt dubbel så stor som förädlingsvärdet för tillverkningsindustrin i genomsnitt och man kan alltså lätt göra en grov korrigering för detta genom att halvera omsättningssiffran. Problemet är i stället tolkningen. Även när bruttonationalprodukter jämförs med förädlingsvärden för de största internationella koncernerna befinns många länder vara mindre än de största koncernerna och frågan är vad detta kan antas innebära. Sannolikt presenteras dessa siffror som fingervisningar om en maktbalans till de stora internationella koncernernas förmån. Möjligheterna att använda förädlingsvärden som mått makt är emellertid och vi på ekonomisk och politisk tvivelaktiga skall här undvika att bidraga till den sortens synsätt. Det kan däremot vara av intresse att jämföra årsflödet av direktinvestemed de årliga investeringarna i hemlandet som ett mått på ringar industrins internationaliseringsgrad. Som framgår av tabell 2:6 är Storbritannien, Förenta Staterna och Nederländerna länder vars industri gör del av sina investeringar utomlands. Även Sverige ligger en betydande högt. Storbritannien och Nederländerna intar en särställning ganska genom att samtidigt en stor andel av investeringarna i det egna landet görs av utländska koncerner. Övriga länder är mera markerade ursprungsländer eller för direkta investeringar. Då siffrorna för mottagarländer direktinvesteringar och inhemska industriinvesteringar inte är direkt jämförbara, bör procentandelarna användas endast som en grov fingervisning om skillnaderna mellan länderna.

52 Statistisk översikt Tabell 2:6 Flödet av direktinvesteringar år 1970 i vissa länder

Källa: IMF Balance of Payments Yearbook, OECD National Accounts.

Tabell 2:7 Internationell produktion och export år 1971 för vissa länder i miljoner dollar Produktion Export Utlandsproduk-

Källa: Multinational Corporations in World Development (1973).

Förhållandet mellan export och produktion utomlands betraktas också ofta som en uppgift av intresse av skäl som senare skall diskuteras. Värdet av produktionen per år vid utländska dotterbolag finns emellertid inte tillgängligt på jämförbar grund mellan länder, utan beräknas då schablonmässigt som uppgående till dubbla bokförda värdet av de utestående direktinvesteringarna. Förenta Staterna har som synes en liten i förhållande till export utlandsproduktionen. Detta kan förefalla naturligt med tanke på landets karaktär av kontinent. Transportkostnaderna för mäste i export ju genomsnitt ligga betydligt högre än för de västeuropeiska länderna och det kan då te sig naturligt att många amerikanska företag har föredragit att starta produktion i avnämarländerna. En sådan förklaring förefaller däremot inte alls hjälpa beträffande Schweiz vars utlandsproduktion också ligger mycket högt i förhållande till exporten. Schweiz har ju tvärtom mycket nära till sina viktigaste handelspartner och har dessutom

Statistisk översikt 53 Tabell 2:8 Procentuell andel av antalet bolag utomlands som kontrolleras av internationella koncerner med hjälp av minoritetsposter

Källa: Multinational Corporations in World Development (1973).

högt värdeviktförhållande i sin export. Frapperande av motsatt skäl är de låga relationstalen för Västtyskland och Japan. Den japanska industrin har likaväl som den amerikanska skäl att producera lokalt för att minska sina transportkostnader och båda länderna har en tekniskt välutvecklad industri dominerad av stora koncerner som har den ledningspersonal och den erfarenhet av koncernbildning som krävs för utlandsetablering. Slutligen kan vi konstatera att majoritetskontroll eller hundraprocentigt ägande är det vanligaste i internationella koncerner trots att dotterbolagen i princip skulle kunna kontrolleras med hjälp av röstetal på ända ner till 10 % när det gäller större dotterbolag med i övrigt spritt ägande. Det skall senare analyseras varför denna strävan efter relativt fullständig kontroll är naturlig. Ett problem i sammanhanget är emellertid att FN-statistiken meddelar hur stor del av de företag vilka har identifierats som tillhörande en internationell koncern som kontrolleras med minoritetsaktieposter. Det finns naturligtvis andra företag i vilka internationella koncerner har stora minoritetsposter medan kontrollen ligger hos något annat företag eller delas med ett eller flera andra företag. Studier av de internationella koncernernas betydelse bör rimligen bygga på data över företag som kontrolleras av dessa koncerner och gränsen blir då något flytande. Vi skall återkomma till frågan i nästa avsnitt.

1 Uppgifterna för svenskägda företag utomlands bygger genomgående på

Några bakgrundsdata för Sverige

Swedenborgs undersökning vid lndustrins utred- Som redan har konstaterats ningsinstitut (Swedenär Sverige mera ett ursprungsland än ett borg 197 3). Då denna värdland för direktinvesteringar. Detta gäller när man räknar i värdet av omfattar endast svenska investeringar eller i förädlingsvärdet i den därpå byggda ekonomiska industriföretags utverksamhetens lUI:s fanns det år 1970 ländska dotterbolag omfattning. Enligt undersökningar borde egentligen till de 236 svenska internationella koncerner med omkring l 300 dotterbolag här presenterade siffrorna utomlands medan utländska internationella koncerner hade omkring 800 läggas anställda vid dotterbolag utomlands till dotterbolag i Sverige. Omkring 900 av de förstnämnda dotterbolagen och svenska handelsföretag, omkring 600 av de senare var emellertid försäljnings- och serviceföretag banker, konsultföretag med obetydlig verksamhet i landet mätt i förädlingsvärde. Antalet anställda 0 d. lndustrins domivid svenska utländska år 1970 till nerande roll gör detta industriföretags dotterbolag* uppgick utelämnande försumbart 225 000 personer, medan antalet anställda vid utlandsägda dotterbolagi i det aktuella samman- Sverige uppgick till 82 000. hanget.

54 Statistisk översikt

Tabell 2:9 Anställda och omsättning i utländska dotterbolag

Svenskägda Utlandsägda industriföretag industriföretag utomlands år 1970 iSverige år 1971

Antal anställda 182 650 40916 Omsättning i miljoner kr 16 039 7 230

Anm: Uppgifterna för utlandsägda industriföretag i Sverige avser industriarbetsställen, varför de inte är fullt jämförbara med siffrorna i första kolumnen, vilka omfattar även producerande dotterbolags återförsäljningsverksamhet. Omsättningen per anställd var alltså högre vid utlandsägda industriföretag betraktade som juridiska enheter. Källa: Swedenborg (1973), Statistiska Meddelanden N 1973:32.

Om vi ser till enbart tillverkningsindustrin var antalet svenska internationella koncerner drygt 100. Dessa 100 svenska internationella koncerner hade drygt 400 producerande dotterbolag utomlands, medan antalet utlandsägda bolag med tillverkning i Sverige uppgick till ungefär 200. Av de senare var då några minoritetsägda, dvs den utländskt ägda andelen var mindre än 50 %. Det totala antalet anställda och omsättningen år 1970 respektive 1971 framgår av tabell 2:9. De svenska producerande dotterbolagen är i allmänhet små. 238 av de 428 registrerade företageni Swedenborgs undersökning hade färre än 200 anställda och endast 26 hade över 1 000 anställda. Medelantalet anställda var 426 personer, medan det stannade vid 211 för utlandsägda industriföretag i Sverige. Mätt i antal anställda var alltså de svenskägda dotterbolagen utomlands större än de utlandsägda i Sverige, medan motsatt förhållande noteras om vi i stället mäter i omsättning eller tillgångar. Orsakerna till detta torde vara dels att relativt lägre löner utomlands än i Sverige leder till en högre kapitalintensitet i det senare landet dels att branschstrukturen skiljer sig. Då antalet sysselsatta i svensk industri uppgick till drygt 900000 utgjorde alltså antalet anställda utomlands omkring 20 % av denna siffra, medan omkring 4,5 % av de industrianställda i Sverige var verksamma vid utländska dotterbolag. Koncentrationen i den svenska utlandsproduktionen framgår av att de 10 största utlandsinvesterarna svarar för 75 % av den totala verksamheten och de 20 största för 85 % (Swedenborg 1973). Däremot förefaller det inte som om de svenska internationella koncernerna skulle tendera att producera utomlands i stället för att exportera ju större de är. Kvoten mellan export och utlandsproduktion växer knappast med företagsstorleken, medan såväl exportens som utlandsproduktionsandelarna av koncernernas totala försäljning tycks visa en sådan tendens. Sambandet är således närmast att ju större företagen är desto mer säljer de till utlandet, däremot tenderar de inte att producera utomlands i stället för att exportera. De svenska dotterbolagen utomlands domineras fullständigt av verkstadsindustrin som svarar för 73 procent av utlandsproduktionen mätt i antal anställda (tabell 2:1 l). Om man därtill lägger kemisk industri med

Statistisk översikt 55 sou 197550

Tabell 2:10 Svenska internationella koncerners export och utlandsproduktion år 1970

Källa: Swedenborg (1973). Anm: Med internationella koncerner avses här endast koncerner med producerande dotterbolag utomlands.

Tabell 2:11 Antal anställda i producerande dotterföretag i utlandet och i svensk industri i olika branscher 1970

Bransch Antal anställda Anställda i ej utlandet 1% l utlandet l Sverige av anställda i Sverige

Gruvindustri 0 13 853 0 Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri 1 967 75 074 3 Textil- och beklädnadsindustri samt läder- och lädervaruindustri 3 367 76 738 4 Massa- och pappersindustri 3 875 47 863 8 3 820 57 357 7 Pappersvaru- och grafisk industri Kemisk industri samt gummi- 24 832 65 163 38 och plastindustri Jäm-, stål- och metallverk 19 105 150 156 13 Metallvaruindustri Maskinindustri 78 887 128 406 61 Elektroindustri 32 406 71 407 45 Transportmedelsindustri 4 366 102 562 4 (inkl varvsindustri) 10 023 133 199 8 Övrig industri Alla branscher 182 649 921 778 20

Anm: De utländska dotterföretagens branschtillhörighet baseras på deras huvud- De svenska moderföretagen återfinns därför inte nödvändigtvis sakliga verksamhet. inom samma bransch.

Källa: Swedenborg (197 3).

en andel har man nästan täckt in hela utlandssektorn. Som på 14 procent av tabell 2:11 är det också så att verkstadsindustrin och den framgår kemiska industrin är de mest internationaliserade i den meningen att de bedriver en mycket stor del av sin produktion vid utländska dotterbolag. I båda avseendena utgör dock bil- och varvsindustrin klara undantag inom

56 Statistisk översikt

Tabell 2:12 De 20 viktigaste investeringsländerna i rangordning efter totala tillgångar i producerande dotterföretag 1970

Land Rang Rang Antal Totala Antal 1970 1960 företag tillgångar anställda 1970 1970 1970 milj kr

Västtyskland 1 (l) 57 2 780 32 604 Frankrike 2 (3) 28 1 617 21 237 Italien 3 (6) 19 1 426 15 526 USA 4 (2) 22 1 097 9 807 Brasilien 5 (5) 24 1 082 12 981 England 6 (4) 30 990 13 927 Belgien 7 (8) 15 832 6 020 Nederländerna 8 (11) 26 810 7 629 Kanada 9 (7) 9 706 2 521 Danmark 10 (16) 31 639 7 061 Norge ll (14) 24 499 5 338 Portugal 12 (19) 11 429 3 959 Australien 13 (12) 10 376 5 042 Finland 14 (10) 24 343 5 870

Spanien Summa rangordnade länder 391 15 142 175 953 Alla länder 428 15 607 182 649

Källa: Swedenborg (197 3).

verkstadsindustrin. Dessa båda har liksom övriga branscher en obetydlig del av sin produktion utomlands. Den geografiska fördelningen av de svenska utlandsinvesteringarna präglas av en kraftig dominans för industrialiserade marknadsekonomier. Undantaget är Brasilien som ligger på femte plats; eljest återfinns inget u-land förrän på femtonde plats. Påfallande är också de ursprungliga (sex) EG-ländernas starkare ställning isvensk utlandsproduktion jämfört med i den svenska exporten. De har hälften av den förra men föga mer än en fjärdedel av den senare. För de ursprungliga (sju) EFTA-Iänderna är förhållandet det motsatta. Förenta Staterna spelar däremot ungefär samma roll i exporten som i utlandsproduktionen. Den höga siffran för antalet anställda i Indien är anmärkningsvärd. Nära hälften av dessa arbetstagare återfinns vid STAB:s indiska dotterbolag WIMCO:s anläggningar, vilka etablerades redan under 20-talet när mycket höga tullar infördes på tändstickor. (Markensten 1972). De utländskt ägda företagen i Sverige skiljer sig från de svenskägda utomlands både vad gäller branschstruktur och geografisk fördelning. Verkstadsindustrin och järn- och metallverken dominerar inte lika kraftigt, ehuru de svarar för ungefär hälften av sysselsättningen. Den kemiska industrin är däremot starkare representerad i den utlandsägda sektorn

Statistisk översikt 57

Tabell 2:13 lndustriarbetsställen tillhörande företag som är utlandsägda till minst 20 procent. Antal arbetsställen! antal anställda, saluvärde,b förädlingsvärdec samt procent av total för samtliga industriarbetsställen 1971. Fördelning på branscher

Bransch Antal Procent Saluvärdef Procent Förädlings- Procent anställda av total mkr av total värdef av total

Gruvor och mineralbrott 82 0,6 8,6 0,4 7,1 0,4 Tillverkningsindustri 74 063 8,3 11 911,3 10,8 5 078,9 10,1 Livsmedels-, dryckesvaruoch tobaksindustri 6 271 8,5 l 403,8 7,8 466,7 8,6 Textil-, bekläd nads-, läderoch lädervaruindustri 3 447 5,1 342,8 6,4 195,1 7,4 Trävaruindustri 1 018 1,3 89,4 1,1 36,4 1,0 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, grañsk industri 5 925 5,8 788,0 5,8 355,0 5,2 Kemisk industri, petroleumg gummi-

a Uppgifterna hämtade från industristatistiken som avser alla industriarbetsställen med minst fem sysselsatta. Jfr Industri 1970 (SOS). b Till salutillverkning hänförs även produktion avsedd för leverans till annat arbetsställe inom företaget samt förädling av främmande vara mot lön. C Summa saluvärde med avdrag av kostnader för råvaror, emballage, bränsle, elenergi och lejda transporter samt bortlämnade lönearbeten. Källa. Statistiska Meddelanden Nr N 1973:32.

både vid jämförelse med övrig inhemsk industri och vid jämförelse med svensk utlandsproduktion (tabell 2:13). Dessa uppgifter avser 1971 och har därför inte med de ökningar av de utländska intressena i svensk livsmedelsindustri som inträffat sedan dess Övertagande av Gevalia, Felix och Slotts. Den utländskt ägda genom andelen av livsmedelsindustrin torde därigenom ha stigit från omkring 8 % till omkring 10 %. Den ofta diskuterade frågan om hur stor del av det svenska näringslivet som kontrolleras av utländska koncerner är inte så lätt att besvara exakt. Den siffran fås om man tar andelen av alla svenska företag som lägsta av rörelsedrivande företag ägda av utländskt moderbolag. Den utgjordes andelen var blott 0,9 % år 1971. Den högsta siffran fås om man beräknar andelen av den totala omsättningen i svensk industri som har sitt ursprung i företag där utländska företag och fysiska personer äger mer än 20 % av aktiekapitalet. Denna andel uppgick 1971 till knappt ll % (tabell 2:13). lngendera siffran torde vara något rimligt mått på vad man normalt kan antas mena med utländska koncerner i svensk industri. Sannolikt är det bästa måttet totala förädlingsvärdet om man vill mäta den mängd reala resurser som förbrukas under utländsk ledning eller, möjligtvis, antalet sysselsatta som ju dels säger hur många människor som har utländsk arbetsgivare, dels ofta utgör en god ersättning för förädlings-

58 Statistisk översikt SOU l975z5O Tabell 2:14 Utländskt ägda andelar av total svensk industri och gruvdrift år 1971 i procent

Ägda till minst 20 % av utländska fysiska personer 0,7 0,6 Totalt i någon form utländskt ägda 8,2 9,8

Källa: Statistiska Meddelanden Nr N 1974:40.

värdet som mått på resursförbrukning. Som framgår av tabell 2:13 är den utländska andelen mätt i förädlingsvärde omkring 10 % och omkring 8 % mätt i antal anställda. Båda måtten faller med drygt 3 procentenheter till 6 respektive 4,5 % om vi bara räknar företag med utländskt moderbolag, dvs där ett utländskt företag har majoritetsröstetal. Fördelningen på olika former av utländskt-ägande framgår av tabell 2:14. Som synes är det bara 55-60 % (beroende av kriterium) av den i någon form utlandsägda industrin som är egentliga dotterbolag tillhörande utländska koncerner. Då använder vi den i föregående kapitel antagna definitionen på koncern. Som framhölls i det sammanhanget är de företag som kontrolleras av utländska fysiska personer knappast intressanta för denna utredning då de inte utgör någon större del av samhällsekonomin. De sysselsatte 6 600 personer år 1971 vid omkring 40 arbetsställen med dominans för verkstadsindustrin och den grafiska industrin. Utredningen har inte haft möjlighet att undersöka i hur stor utsträckning det är fråga om företagare som av skatteskäl flyttat till lågskatteländer som tex Schweiz eller som av klimatskäl o d bosatt sig utomlands och i vilken utsträckning det är fråga om privatpersoner t ex i de nordiska grannländerna som etablerat avläggare i Sverige till sina företag i hemlandet 3 Bland de börsnoterade utan att först ha satt de senare på bolag. Från synpunkten av hur skattelagstiftningen slår när ägaren flyttar till kan företagen finns ett från lågskatteland utlandet majoritetsägt denna företagsgrupp vara av stort intresse. dotterbolag nämligen De av utländska koncerner eller företag minoritetsägda företagen är Ford. Utländska kontrolmera centrala för utredningen lerande minoritetsposter både genom sin större andel och genom att förekommer i AEG och de kan tänkas vara styrda av utländska koncerner med företag i många Marabou där moderbola- länder och en internationell strategi. Man kan emellertid redan a priori get respektive det norska misstänka att de minoritetsägda normalt företaget Freja har unge- företagen har en svensk majorifär 30 70 av aktiekapitalet tetsägare. Det är nämligen knappast attraktivt för svenska aktieplacerare samt i Euroclimate där att köpa mindre poster i det börsnoterade företag som kontrolleras av ett det schweiziska företaget utländskt företag. Företagets kan ju då styras i moder- Landis & Gyr har 43 %. I utdelningspolitik Boliden har belgiska bolagets intresse till förfång för inhemska ägare av småposter. Av intressen ett tioprocen- utländska bolag minoritetsägda företag är därför sannolikt vanligen s k tigt aktieinnehav dock

utan motsvarande röste joint ventures i en eller annan mening? Ett viktigt är tex

undantag tal. Marabou som till ca 30 % ägs av det norska företaget Freja. I övrigt gav

Statistisk översikt 59

år 1970 där Tabell 2:15 Svenska aktiebolag med över 10 miljoner kr i aktiekapital utländskt företag hade minoritetspost på 20-50 procent

Aktie- Utländsk aktiepost Största kapital svenska Procen- Hemland mk, aktiepost men procent andel

12 32,7 Storbritannien 51 Celloplast Great Lakes Carbon 22 50 USA 50 18 25 Storbritannien 75 Gyproc

Scandinavian Glasfiber 29 Storbritannien 71 Svenska Radio 15,8 12 49 Storbritannien 51 Svenska Rayon

Källa: Forsgren-Forsgren (1972).

en genomgång av den visserligen nu något föråldrade Forsgren-Forsgren resultatet att alla svenska företag med ett aktiekapital på över 10 (1972) kronor där en minoritetpost på mellan 20 och 50 % låg i ett miljoner utländskt företags händer hade en svensk ägare med en större aktiepost, oftast en majoritetspost. Den bild som avtecknar sig i tabell 2:15 torde vara ganska representativ. De svenska företag i vilka utländska företag har minoritetsposter på 20-50 procent kontrolleras i allmänhet av en svensk ägare. Det är därför att de bör räknas till den utländska företagssektorn i ingalunda självklart med dessa minoritetsposter är visserligen normalt att Sverige. Syftet tillförsäkra de utländska ägarna insyn och inflytande, men samtidigt föreligger ju ingalunda det koncernförhållande med nära nog fullständig med det utländska företaget som brukar läggas till intressegemenskap för av de särskilda problem som internationell koncerngrund analysen antas med. Vi skall i fortsättningen inte räkna bildning vara förknippad till den utlandsägda delen av svensk industri dessa minoritetsägda företag ehuru de kommer att behandlas i olika sammanhang. till de utlandsägda företagen i Sverige fördelar sig Moderbolagen mellan länder ett väsentligt annorlunda mönster än de svenska enligt utomlands. Bland är naturligtvis udotterbolagen ursprungsländerna länderna närmast helt frånvarande och Förenta Staterna dominerar med Storbritannien, Nederöver en tredjedel av de totala investeringarna. och Danmark är de länder som är hemland för de länderna, Västtyskland Som av tabell 2:16 ligger Förenta flesta övriga moderbolag. framgår Staterna och Storbritannien i topp även om man frånräknar oljebolagen

som speciella fall. Storbritanniens andel har ökat något sedan 1970 genom de nyssav Felix och Slotts. Slutligen bör noteras att de nämnda uppköpen

60 Statistisk översikt SOU |975:50

Tabell 2:16 Antal anställda, tillgångar, omsättning och antal företag i den utländska industriföretagssektorn i Sverige 1970, fördelade på länder. Preliminära uppgifter. Avser samtliga företag där minst 25 procent av aktiekapitalet ägs av ett företag i utlandet.

a Urvalsenheten vid undersökningen

har varit koncernen, dvs moder- och eventuella dotterföretag redovisas tillsammans i tabellen som ett företag. Källa: Samuelsson (1973).

norska och danska i genomsnitt företagen är ganska små medan de holländska är påfallande stora. Det är inte klart hur den geografiska fördelningen påverkas av att vi här har Samuelssons data där definitionen på utländskt företag är att det ägs av utländska intressen till 25 procent. De internationella koncernernas betydelse för den svenska ekonomin kan naturligtvis inte beskrivas med hjälp av några enkla andelssiffror. Analysen i de följande kapitlen ägnas åt frågan på vilka vägar och i vilken utsträckning svenska företags ställning som bolag i internationella koncerner har följder för samhällsekonomin. Det kan inte a priori uteslutas att inte dessa företag kan spela en långt roll än deras andel viktigare av ekonomin antyder. De kan dominera i viss produktion, som framstår som särskilt viktig, de kan vara tekniskt ledande, prisledande och dylikt. Trots detta kan det emellertid vara intressant att de internationella belysa koncernernas direkta inflytande på betalningsbalans, och sysselsättning prisnivå i den svenska ekonomin. I svensk industri var år 1970 ungefär 920 000 anställda. Av dessa arbetade drygt 380 000 personer i svenska koncerner med producerande dotterbolag utomlands och drygt 40 000 i utländska internationella koncerners producerande svenska dotterbolag 1973). (Swedenborg Knappt hälften av alla industrianställda hade således internationella koncerner som arbetsgivare. På grund av de stora koncernernas dominans arbetade omkring en tredjedel av alla svenska industrianställda i de tio svenska företag som var de största utlandsinvesterarna. Härtill kommer naturligtvis att många anställda i handel och transport-

Statistisk översikt 61

Tabell 2:17 Antal anställdai företag med utländskt moderbolag år 1971

Antal l procent av antalet anställda anställda hos samtliga rörelsedrivande juridiska personer

Källa: Statistiska Meddelanden N 1974:40.

verksamhet arbetar i företag som KF och SAS som ju bedriver viss produktion och handel i företagsform utomlands. Vidare arbetar många i handel, restauranger, hotell och liknande i utländska dotterbolag. Det -av tabell 2:17 att ungefär 90 000 personer totalt var framgår anställda i utländska dotterbolag och att flera arbetade i tjänstesektorn än i varusektorn. Den stora gruppen i tjänstesektorn är partihandel där försäljningsbolagens verksamhet registreras. Denna omfattade 1971 32 000 anställda. Härtill kan sedan läggas 39 000 personer anställda i företag där utländska företag ägde minoritetsposter, varav 26000 i egentlig industri. Mot bakgrund av vad som tidigare sagts är kanske inte de anställda i minoritetsägda företag att betrakta som anställda hos utländsk arbetsgivare. Sannolikt är intresset normalt att få veta hur många löntagare som har en arbetsgivare som lättare än andra, nationella företag kan tänka sig omlokalisering av produktion till andra länder. Varken anställda i minoritetsägda företag eller anställda i tjänstesektorn kan normalt tänkas tillhöra denna grupp och vi skulle då kunna räkna med att det är de 420 000 industrianställda i internationella koncerner som är de som i detta avseende är intressanta. Dessa utgör alltså knappt hälften av industrianställda och ungefär 12 % av alla löntagare i landet. På grund av tjänstenäringarnas och den offentliga sektorns stora och växande andel av den svenska ekonomin leder alltså de internationella koncernernas dominans på industrins arbetsmarknad till en ganska låg andel av den totala arbetsmarknaden. De internationella koncernernas direkta ansvar för transaktioner i betalningsbalansen är som väntat större. Enligt SCB:s för koncentrationsutredningens räkning utförda tullenkät fördelar sig svensk utrikeshandel enligt tabell 2:18. Som synes kommer över tre fjärdedelar av exporten från internationella koncerner och nästan två tredjedelar av importen köps av företagi Sverige som ingår i sådana koncerner. De svenskbaserade koncernernas dominans är påtaglig på exportsidan och även på importsidan är de

62 Statistisk ö vers/kt Tabell 2:18 Utrikeshandelns värde 1973 fördelat efter typ av företag i procent

Anm: multinationella är här SCB:s beteckning på internationella koncerner med dotterbolag i mer än 10 länder. Källa: Statistiska centralbyrån (opublicerat material från tullenkät utförd för utredningens räkning).

Tabell 2:19 Utrikeshandelns värde 1973 fördelat på transaktionstyper i procent

utländskt ägda koncernerna kanske oväntat små. Internationella koncerner med koncernbolag i mer än 10 länder svarar för drygt en tredjedel av både importen och exporten. Om vi skulle räkna de internationella koncernerna tillgodo alla utrikeshandelstransaktioner där köpare eller säljare är en sådan koncern skulle naturligtvis andelarna stiga ytterligare. Som skall diskuteras i ett senare avsnitt är de transaktioner i utrikeshandeln som är interna inom en koncern, dvs som företas mellan två företag tillhörande samma koncern, av särskilt intresse. Andelarna på denna punkt framgår av tabell 42:1 9. i Drygt en fjärdedel av utrikeshandeln utgöres av internationella koncerners interna transaktioner och en tiondel är internleveranser mellan tillverkningsföretag. De internationella koncernerna är dessutom viktiga för handeln i tjänster, ehuru vi inte vet lika mycket om deras roll där. Intäkterna på direktinvesterat kapital är naturligtvis direkt knutna till deras verksamhet, men större delen av de övriga i statistiken redovisade betalningarna för royalties, licenser och patent torde också beröra sådana företag. Summan av dessa poster jämte entreprenadintäkter och provisioner uppgår emellertid inte till mer än någon miljard kronor i vardera riktningen, vilket är blygsamma belopp ijämförelse med varuhandeln. Slutligen kan det konstateras att en stor del av de kapitalrörelser som registreras i Sveriges betalningsbalans torde initieras av internationella koncerner. Detta är naturligtvis fallet med direktinvesteringarna som under 70-talets första del har legat på halvannan miljard kronor utgående och omkring 1/2 miljard kronor ingående. Även värdepappershandeln och de långa lånen över landets gränser kan antas vara resultatet av dessa

SOU l975z50 S raristisk översikt 63

företags dispositioner. Kapitalbalansens omslutning uppgår emellertid inte till mycket mer än en tiondel av utrikeshandelns. Här måste dock tilläggas två synpunkter. För det första är ju kapitalrörelserna underkastade valutaregleringen, varför det är tänkbart att de internationella koncernernas direkta inflytande här skulle vara mycket större om politiken vore lika liberal som när det gäller varuhandeln. För det andra har de korta kapitalrörelser som uppkommer genom förskjutningar i betalningsterminerna i varuhandeln under vissa perioder uppgått till Dessa kapitalrörelser som statistiskt registreras i miljardbelopp. restposten kan antas i stor utsträckning vara initierade av internationella koncerner redan på grund av dessas dominerande roll inom varuhandeln. Härtill kommer vissa a priori-argument varför den utrikeshandel som är internhandel mellan delar av samma koncern kan tänkas ge utrymme för större förskjutningar i betalningsterminerna än annan handel. Vi kan således konstatera att internationella koncerner har sitt största direkta och därmed betalningsbalansen. Det inflytande på utrikeshandeln är däremot inte direktinvesteringarna och dessas avkastning som är det kvantitativt viktiga direkta inflytandet på de utrikes betalningarna. Dessa företags andel av den totala arbetsmarknaden och därmed i stora drag av den totala svenska ekonomin är inte överväldigande, däremot är de dominerande i den egentliga industrin. Det är således också en relativt konfronteras med som liten del av de priser som den svenska allmänheten direkt sätts av internationella koncerner. Detta innebär att de internationella koncernerna nödväningalunda digtvis skulle ha ringa inflytande på sysselsättning och prisutveckling. för dessa båda målsatta makrovariableri Slutsatsen är att deras betydelse så fall måste göra sig gällande på indirekta vägar, medan deras betydelse för betalningsbalansen, och då väsentligen varubetalningarna, är omedelbara. Dessa frågor analyseras i del III.

De internationella koncernernas roll i de nordiska grannländernas ekonomier*

Jämfört med övriga västeuropeiska länder synes de nordiska ländernas ekonomier vara mindre indragna i de internationella koncernernas världsomspännande produktionssystem. De vanliga stora bolagen (oljebolagen, Philips, Nestlé osv) är naturligtvis etablerade i dessa länder med försäljningsbolag, men den utlandsägda andelen av tillverkningsindustrin är låg. Att döma av tillgängliga uppgifter ligger den på omkring 8 % i Danmark och 5 % i Norge mätt i sysselsättning. Den svenska är ungefär som den norska och den finska någon procent lägre än den svenska. Genomsnittet för Norden är förmodligen mindre än hälften av genomsnittet för det övriga Västeuropa. Till detta måste naturligtvis fogas vissa reservationer. Det är möjligt att de utländska koncernernas roll underskattas genom att viktiga minoritets- 4 Av olika skäl lämnas poster inte kommer med. För Norge ökar andelen från 5 % till 9 % om Island utanför den följanman räknar till den utländska företagssektorn alla företag där mer än de diskussionen.

64 Statistisk översikt

20 % av aktiekapitalet ligger i utländska händer. Beträffande Danmark kan det tänkas att utländska minoritetsposter är ännu vanligare, medan ingenting pekar på att sådana poster skulle vara av större betydelse i Finland. Som redan framhållits är det dock tvivelaktigt huruvida minoritetsposter bör kvalificera företagen som utlandsägda. Det är inte bekant huruvida minoritetsposteri Norge och Danmark vanligen är kontrollerade eller balanseras av en större, inhemskt ägd, aktiepost. En annan reservation gäller branschfördelningen. Om det utländska inflytandet är koncentrerat till vissa branscher av nyckelkaraktär kan det naturligtvis ha en ekonomisk och politisk betydelse som inte framgår av de anförda procentsatserna. Detta är knappast fallet i Norden, utom kanske vad gäller oljeraffinaderier. Med undantag för Sverige är de nordiska länderna inte heller i någon större utsträckning ursprungsländer för internationella koncerner. Som diskuteras i del II är skälet härtill sannolikt förekomsten av stordriftsfördelar i tillverkningsledet. Det är därför vanligen inte förrän företagen har nått en viss minimistorlek för sin bransch som de övergår från export till lokal tillverkning, när det gäller att försörja utländska marknader. De flesta företagen i de nordiska grannländerna har inte uppnått denna storlek. Typiskt är att vi finner större utlandsinvesteringar från dessa tre länder just i de branscher, där de har mycket stora företag, danska handels- och transportföretag, norska rederier, finska skogsindustrier. Sannolikt är dock detta ett läge statt i snabb förändring på grund av exporttillväxten i andra branscher än dessa traditionella.

Utländska investeringar i Danmark Det utländska ägandet i Danmark är mycket bristfälligt dokumenterat trots att det är av tämligen stor omfattning. Utgående från betalningsbalansstatistiken, kan man konstatera att inflödet av direkta investeringar kraftigt överstigit utflödet under senare hälften av 60-talet (tabell 2:20). Enligt Perspektivplanredogørelsen for industrin” är den danska gruvindustrin helt dominerad av utländska intressen. Av den övriga industrin svarade utländska bolag år 1971 för ca 8 % av industriproduktionen och ca 13 % av aktiekapitalet. Utvecklingen mot ökat utländskt ägande synes ha varit snabb de senaste åren och har framförallt skett i form av företagsköp, medan nyetableringarna har varit få. Enligt vissa bedöm-

Tabell 2:20 ln- och Utflöde av direkta investeringar i Danmark 1966-70, miljoner dollar

Källa: IMF, Balance of Payments Yearbook.

sou 1975:50 Statistisk översikt 65

Tabell 2:21 De tio största utländska dotterbolagen i Danmark, rangordnade efter antalet anställda 1972

Företag Antal Rangordning Omsättning Moderbolagets anställda bland danska miljoner dkr hemland industriföretag

l. Hanstrups Fabrik A/S 2 055 21 287,6 Sverige 2 000 24 700,0 Förenta Staterna 2. Rex Rotary lnt. Corp. 3. Philips Industri og Handels A/ S 1 769 30 862,4 Nederländerna l 459 F 1 126,2 Förenta Staterna 4. Dansk Esso A/S 5. Standard Electric A/S l 425 33 194,7 Förenta Staterna 6. BP Olie-Kompagniet A/S 1 370 F 964,9 Storbritannien 7. Nestlé Nordisk A/S 1 300 36 280,0 Schweiz 8. Dansk Shell A/S 1 115 F 872,0 Nederländerna Storbritannien 9. Carmen Curlers A/S 1 020 50 140,0 Förenta Staterna 10. Siemens A/ S 938 F 311,1 Västtyskland

F = Försäljningsbolag Källa: Danmarks l 000 største virksomheder (1973).

ningar är vidare utländska minoritetsposter mycket betydande i flera av

Danmarks största industriföretag. Enligt Andersen är därigenom en

tredjedel av alla större danska industriföretag under väsentligt utländskt inflytande. (Andersen 1968 och 1970.) Som tidigare framhållits är innebörden härav beroende av huruvida det finns en inhemsk kontrollerande aktiepost eller ej. Om detta normalt inte är fallet, får den ovan angivna siffran på 8 % antas innebära en betydande underskattning av den utlandsägda företagssektorns andel: dansk industri. De största (majoritetsägda) utländska dotterbolagen i Danmark redovisas i tabell 2:21. Som framgår, dominerar de välkända internationella koncernerna, men inget av de större danska industriföretagen är dotterbolag till någon utländsk koncern. Det största utlandsägda företaget är PLM:s dotterbolag Hanstrups Fabriks A/S med över 2 000 anställda. Scan-Atlas Husholdsapparater A/S, ägt av Electrolux, kommer bland de 15 största. Andra större svenska dotterbolag är det av Gränges till 2/3 ägda Scanglas som driver ett stort glasbruk i Korsør och Titan Separator som 1969 köptes av Alfa-Laval från Thrige-Titan. Det svenska A/S inslaget blir en emellertid dåligt belyst av dylika tio- eller femton-i-t0pplistor av två skäl. För det första är de svenska dotterbolagen oftast små eller medelstora. År 1970 var totalt 10000 personer sysselsatta vid svenska dotterbolag i Danmark. Av dessa var 7 000 anställda vid produkvilket motsvarade 1,7 % av de anställda i industrin i tionsföretag, Danmark. För det andra har många svenska företag minoritetsintressen i danska l fall är det ju fråga om svenska storföretag med storföretag. många tekniskt kunnande och omfattande internationella kontakter speciellt vilket sannolikt ofta möjliggör ett större inflytande än dessa innehav i sig motiverar. ASEA ägde (1970) 1/3 av aktierna i Thrige-Titan själva maskinfabrik i Odense, som är ett av Danmarks största företag och deltog

66 Statistisk översikt

dessutom tillsammans med Thrige-Titan och finska Kone, i Thrige-Titan Kone Elevatorer. SCA hade stora intressen i Colon Emballage A/S, som i sin tur intimt samarbetade med De Forenede Papirfabriker. LM Ericsson ägde 49 % av aktiekapitalet i GNF Automatic Telefonfabrik. Åhlén & Holm ägde Dana-Tempo, den näst största varuhuskedjan i Danmark och NK samarbetade med danska Schous Fabriker om uppbyggnad av ett detaljhandelsnät i Danmark.

Danska investeringar i utlandet De danska investeringarna i utlandet är relativt Danmarks obetydliga. största internationella koncern är Det østasiatiske Kompagni, GK, som är Nordens största räknat privata företag efter omsättning. øK har omfattande intressen i bl a sjöfart, handel, livsmedelsindustri och träindustri över hela världen. øK hade 1971 intressen i 253 företag i 51 länder, varav 181 var dotterbolag. Som redan framhållits är Danmark vidare ursprungsland för en stor del av de utlandsägda företagen i Sverige. År 1970 var 5 600 personer anställda vid danska koncerners dotterbolag i Sverige, vilket utgjorde 8 70 av hela den utlandsägda industrin i landet (Samuelsson l973).5 De mest betydande etableringarna finns inom läkemedelsindustrin (Leo-koncernen och Ferrosan AB). Två större är också danskveckotidningsförlag ägda: Allers Familjejournal AB och Hemmets Journal. Dessutom finns ett betydande danskt inslag i resebyråbranschen, med AB Spies-resor och Tjäreborg Resor AB.

Utländska investeringar i Norge Norge är liksom Danmark huvudsakligen ett mottagarland för direkta investeringar. Detta illustreras av betalningsbalansstatistiken (tabell 2:22) som visar att intlödet av direkta investeringar betydligt överstigit utflödet under perioden 1966-71. Det utländska ägandet i Norge är utförligt kartlagt, även i historiskt perspektiv, av Stonehill (1965). År 1909 svarade utlandsägda företag för 22 % av sysselsättningen och 39 % av det investerade kapitalet i industrin. De utländska företagen var avsevärt större än genomsnittet och koncen-

Tabell 2:22 ln- och utflöde av direkta investeringar i Norge 1966-71, miljoner dollar

25 % av aktiekapitalet ägs av ett danskt bolag. Kälh: IMF, Balance 01° Payments Yearbook.

Statistisk översikt 67

trerade till fyra exportsektorer: kemisk industri, pappers- och massaindustri, elektrisk industri och grovindustri. Norsk Hydro A/S, som 1909 var ett relativt litet men snabbt expanderande företag, ägdes nästan helt av utländska intressen, bl a Wallenberggruppen i Sverige. Det största utländska gruvbolaget var Sulitjelma Aktiegruber som ägdes av svenska intressen. 1919 hade den utlandsägda andelen av industriföretagen, trots en absolut ökning, minskat till 15 % av det i industrin investerade kapitalet. Under 20-talet köptes många norska företag upp av utländska intressen, bla två kanadensiska företag, Electric Furnace Products och Falconbridge, som fortfarande tillhör de största utländska företagen i Norge. De tyskägda företagen övertogs av staten efter kriget, men utdelades delvis till nya privata ägare. Den tysk-schweiziska majoritetsandelen i Norsk Hydro övertogs och behölls av den norska staten. År 1952 var den utlandsägda andelen av det totala industrikapitalet 10% mot 16% år 1936. Efter andra världskriget stimulerades inflödet av utländska investeringar och den utländska andelen av kapitalstocken ökade till 12 % år 1962. Nästan hela denna expansion skedde inom handelssektorn, medan den utlandsägda andelen inom industrin förblev konstant. 1962 svarade utländska dotterbolag (majoritetsägda) för 0,6 % av antalet företag inom industrin. Dessa svarade dock för ca 8 % av bruttoproduktionsvärdet, ca 7 % av förädlingsvärdet och ca 5 % av sysselsättningen. Inkluderas företag där utländska intressen ägde mer än 20 % av aktiekapitalet, var andelen av sysselsättningen ca 9 %. Denna stora skillnad förklaras emellertid till stor del av att det fanns en utländsk minoritetspost i det statskontrollerade Norsk Hydro som är ett av Norges största företag. Av det utländska aktiekapitalet (i företag där mer än 20 % var utlandsägt) var länderfördelningen följande: USA 29 %, Frankrike 20 %

Tabell 2323 De tio största utländska dotterbolagen i Norge, rangordnade efter antal anställda 1972

Företag Antal Rangordning Omsättning Moderbolagets anställda bland norska miljoner nkr hemland industriföretag 1. Standard Telefon og Kabelfabrik A/S 4 032 7 682,3 Förenta Staterna 2. A/S Norsk Elektrisk & Brown Boveri 2 509 18 381,6 Schweiz 3. Siemens, Norge A/S l 773 27 372,9 Västtyskland 4. Falconbridge Nikkel-

9. Electric Furnace Products Ltd. 917 65 175,9 Kanada 10. ASEA-Per Kure A/S 804 73 186,6 Sverige

Källa: Norges 1 000 største bedrifter (1973).

68 Statistisk ö versikt

(främst p g a en minoritetspost på 38 % i Norsk Hydro), Storbritannien 15 %, Kanada 10 %, Sverige 8 % och övriga 18 %. De senaste åren har de utländska investeringarna ökat mycket snabbt på grund av oljefyndigheterna i Nordsjön. Däremot verkar intresset för investeringar i industri som inte är knuten till oljesektorn vara begränsat. Enligt en undersökning som det norska industridepartementet har gjort, dominerar svenska ägarintresset de små och medelstora utländska företagen i Norge, medan amerikanska företag dominerar bland de största företagen. År 1970 var totalt 8000 personer sysselsatta vid svenska dotterbolag i Norge, vilket motsvarade ca 0,7 % av det totala antalet sysselsatta i Norge. Antalet anställda vid producerande svenska dotterbolag var 5 300, vilket motsvarade ca 1,4 % av de anställda inom industrin. Det finns tecken på att just de svenska internationella koncernerna är mest expansiva för närvarande bland utländska företag i norsk industri. Även i Norge återfinns flera av världens största internationella koncerner representerade med dotterbolag på listan över det 10 största industriföretagen (ITT, Siemens, Exxon och Shell). Den norska ekonomins struktur återspeglas i det stora inslaget av elkraftorienterade företag, Findus (djupfryst fisk) och Falconbridges nickelverk. Asea äger även flera andra företag i Norge. I motsats till vad fallet är i Danmark ägs också två av Norges 20 största industiföretag av utländska moderbolag (Standard Telefon og Kabelfabrik och Norsk Elektrisk). Den på grund av oljefyndigheterna pågående omstruktureringen av den norska ekonomin kan antas medföra betydande förändringar i den utländska företagssektorn både genom att norska intressen köper ut utländska, genom att ökat utländskt intresse för den norska marknaden lockar utländska företag att etablera sig och genom att en mera restriktiv lagstiftning kan komma att införas.

Norska investeringar i utlandet Norska investeringar i utlandet har varit relativt obetydliga, både i förhållande till utländska investeringar i Norge och i förhållande till t ex svenska företagsinvesteringar i utlandet. Medan svensk industri år 1970 sysselsatte omkring 180 000 personer i utlandet, beräknas motsvarande siffra för norsk industri ha varit 20 000. Den enda offentliga redovisningen av norska etableringar i utlandet är en lista som publicerades av Norges Industriforbund 1969. Enligt denna fanns 86 producerande norska dotterbolag i utlandet. Av dessa var 56 belägna i Europa varav 15 i Sverige. 35 stycken etablerades under perioden 1965-69 och endast 7 st hade etablerats före 1949. Uppgifter om sysselsättningen hade lämnats av endast hälften av företagen och av dessa hade 27 st mindre än 100 anställda. Endast fyra företag hade mer än 400 anställda. Till dessa relativt begränsade intressen i utlandet inom industriell verksamhet skall dock läggas Norges traditionellt stora intressen i sjöfart utanför landets gränser. De senaste åren har också märkts ett ökat intresse för etablering av dotterbolag inom fiskerisektorn. Slutligen

Statistisk översikt 69

tillkommer de norska intressena i utländska oljebolag som blivit resultatet av oljefynden i Norge. Det mest internationella norska företaget torde vara Norsk Hydro A/S av franska som till 50 procent ägs av norska staten och till 38 procent Norsk det till omsättningen största norska intressen. Hydro äger bla i Sverige, nämligen grossistföretaget Carl Engström AB. För ett företaget annat norskt intresse i svensk industri svarar, som redan betydande framhållits, A/S Freia, som äger 30 procent i Marabou.

Utländska investeringar i Finland Av framgår att inflödet och utflödet av betalningsbalansstatistiken direkta varit av i stort sett samma storlek i Finland under investeringar 1960-talet. Detta kontrasterar mot mönstret för Danmark och Norge, som haft ett betydligt större inflöde och Sverige som haft ett betydligt större utflöde. Den finska utvecklingen har påverkats särskilt av två Dels har den finska till helt nyligen fört en mer faktorer. regeringen restriktiv mot utländska investeringar än de övriga nordiska politik regeringarna, dels har ett par större etableringar som den finska skogsindustrin gjort i Nordamerika höjt siffran för utflödet avsevärt de senaste åren. Totalt svarade utländska koncerners dotterföretag för ca 4,5 % av sysselsättningen inom industri och handel i Finland 1969.6 De tillverkande utlandsföretagens andel av totalkapitalet inom finsk industri var ca 3 % och av sysselsättningen ca 3,5 %. Omsättningen vid de producerande utlandsföretagen motsvarade ca 3,6 % av omsättningen inomindustrin och vid de utländska försäljningsbolagen ca 10 % av den totala handelni Finland. De flesta utlandsföretagen och särskilt då de amerikanska var helägda och poster på mellan 50 och 80 % var också vanliga, medan andelar på 20-50 % förekom mera sällan. 2/3 av de tillverkande och 3/4 av de försäljande bolagen hade minst en utlänning i styrelsen. I medeltal 22 % av omsättningen exporterades. (Kääriänen m fl 1972.) Även om Finland kanske är det nordiska land som berörts minst av utländska företagsinvesteringar, har utvecklingen under 60-talet varit snabbare än i något annat nordiskt land. Av nyetableringarna de senaste

Tabell 2:24 [n- och utflöde av direkta investeringar i Finland 1966-71, miljoner dollar

70 Statistisk översikt

åren svarar svenska företag för den helt dominerande delen (41 av 69 år 1970 och 36 av 64 år 1971). De svenska dotterbolagen i Finland sysselsatte år 1970 7 800 personer. Av dessa var 5 900 anställda vid produktionsföretag, vilket motsvarade ca 1,1 % av det totala antalet sysselsatta inom industrin i Finland. Via bolag där svenska intressen ägde mer än 20% av aktiekapitalet sysselsattes 1969 ca 15 000 personer. Även om dessa siffror pekar på en mindre andel av sysselsättningen än vad svenska företag svarar för i Danmark och obetydligt mer än i Norge, är den svenska andelen av de totala utlandsinvesteringarna långt mer betydande i Finland. Svenska företag svarar för ganska exakt hälften av omsättningen och sysselsättningen vid utländska företag i Finland. Det har inte varit möjligt att ställa samman en tabell över de största utländska dotterbolagen i Finland, liknande dem som redovisats för Norge och Danmark. Emellertid verkar försäljningsbolagen vara mycket dominerande i Finland, vilket kan bero på att är industriföretagen mindre och oftare minoritets- eller hälftenägda av utländska intressen. Detta gäller tex det största svenska industriföretaget i Finland, Oy Saab-Valmet Ab, som ägs till 50 procent av Saab och till 50 procent av finska staten. I övrigt dominerar även här oljebolagen och de stora internationella koncernerna (Philips, Siemens, IBM osv).

Finska investeringar i utlandet De finska direktinvesteringarna utomlands under 60-talet var av ungefär samma storlek som de utländska i Finland. Den största andelen gick till Nordamerika (ca 39 %) beroende på en stor investering i Kanada inom träförädlingsindustrin. Det största antalet dotterbolag (ca 120) fanns dock i Sverige. Totalt fanns år 1970 ca 340 finska dotterbolag i utlandet. Det största finska dotterbolaget i Sverige är AB Kone-Asea-Graham, dotterbolag till Kone Oy, som i sin tur ägs till 20 procent av ASEA.

3 Den internationella historiska bakgrunden

Data för utrikeshandeln i varor hör till de mest tillförlitliga och mest detaljerade uppgifterna i den ekonomiska statistiken för tidigare skeden. Beträffande direkta investeringar som ju är den form av utrikestransaktioner som närmast belyser de internationella koncernernas framväxt är det däremot tvärtom. Den tillgängliga statistiken för olika länder skiljer i allmänhet inte mellan portföljinvesteringar och direktinvesteringar förrän under mellankrigstiden och det är i själva verket inte förrän långt efter andra världskriget som det har blivit möjligt att ge en mera heltäckande bild av de internationella koncernernas verksamhet. Endast för Förenta Staterna finns tillräckliga data för att man skall kunna följa huvuddragen i utvecklingen sedan seklets början. Även om det skulle visa sig möjligt att upprätta tidsserier över de direkta investeringarnas andel av de totala kapitalrörelserna och fördela dem på branscher och länder, så skulle det inte räcka för att beskriva de internationella koncernernas historiska bakgrund och roll i den internationella industrialismens utveckling. Det är naturligtvis tänkbart att tekniska och organisatoriska förändringar har gjort det möjligt att driva denna företagsverksamhet i helt andra former och att det är dessa förändringar som är det intressanta snarare än utlandsetableringens kvantitativa tillväxt sådan den återspeglas i statistik över direktinvesteringarnas omfattning. En ekonomisk-historisk beskrivning måste därför i princip bygga på en teori för internationella koncerner som klarlägger vilka egenskaper som är

intressanta från den valda utgångspunkten. Man kan tänka sig att tex

organisation, beslutsprocesser, interna informationssystem inbegripet är mycket viktiga för slutsatser beträffande dessa internprissättning koncerners sätt att reagera på nationella ekonomisk-politiska åtgärder. För att beskriva dessa aspekter av internationaliseringsprocessen krävs andra data än de gängse tidsserierna över internationella investeringar fördelade på ursprungs- och värdländer. Den information som finns tillgänglig är dels företagsmonografier och liknande arbeten, dels företagens verksamhetsberättelser. De förstnämnda är naturligt nog av mycket varierande karaktär och gemensamt för många är att de betonar vissa drag i utvecklingen, tex för att framställa företaget eller dess ledande personer i en positiv dager, medan andra drag, som kanske skulle vara värdefulla för en vetenskaplig analys, tonas ned

72 Den internationella historiska bakgrunden

eller döljs helt och hållet. De uppgifter som lämnas om utländska dotterbolag i verksamhetsberättelserna är ytterst knapphändiga, särskilt från tidigare år. l denna historiska återblick vi därför av statistiska tvingas skäl att i stor utsträckning behandla de internationella koncernerna i samband med internationella kapitalrörelser trots att utredningens allmänna uppläggning ingalunda lägger tonvikten vid dessa samband.

Internationella investeringar före 1914

Före 1870 var utlandsinvesteringarna ganska till sin omfattobetydliga ning. Merkantilismen och den tidigare kapitalismen synes ha medfört utlandsinvesteringar huvudsakligen genom handelshusens medverkan vid finansiering av plantager och annan råvaruproduktion. Tidens kommunikationer räckte knappast till för att samordna och produktion marknadsföring på ett effektivt sätt över stora geografiska avstånd. De internationella ekonomiska kontakterna utgjordes i huvudsak av handel som dock inte inskränkte former sig till enkla av köp och försäljning mot kontant betalning. Organisationen av handel, finansiering och transporter på det internationella planet var ganska avancerad och byggde på olika typer av internationell företagsamhet (Ostindiska kompanier, skeppsmäklare, rederier, banker, handelshus). Överlägsen företagsledningsförmåga och tekniskt kunnande mellan länderna genom att flyttades företagaren utvandrade och startade ett företag i det nya landet. Utlandsinvesteringar uppstod därvid genom att sådana företagsgrundare kunde ordna finansiering i det land de kom från. Sådana former av utlandsetablering har synbarligen spelat en stor roll i de nuvarande industriländernas utveckling. Man behöver bara se på Hansans och det tyska borgerskapets roll i Norden under medeltiden eller hugenotternas etableringar under 1600-talet. Från omkring 1870 sker emellertid en snabb utveckling av utlandsinvesteringarna i form av portföljkapital. Storbritannien, Frankrike och Tyskland blir kapitalexportörer i stor skala. Tabell3sl visar de totala utestående investeringarna från de fyra ledande kapitalexportländerna vid fyra tidpunkter före första världskriget. Vi ser att Storbritannien dominerar under hela perioden, och att Förenta Staternas utlandsinvesteringar ökar snabbt efter 1900. Även Frankrikes och Tysklands utlandsinvesteringar var dock betydande och stimulerades aktivt av statsmakten, emedan det var en nationell politisk målsättningi

Tabell 3:1 Beståndet av utlandsinvesteringar 1870-1914, i miljarder brittiska pund

1870 1885 1900 1914

Storbritannien 1,0 1,6 2,5 4,0 Frankrike 0,5 0,7 1,1 1,8 Tyskland H 0,4 1,O 1,4 Förenta Staterna e - 0,1 0,5 Källa: Frankel (19 38).

Den internationella historiska bakgrunden 73

SOU l975:50

Tabell 3:2 Beståndet av brittiska utlandsinvesteringar i offentligt emitterade värdepapper, december 1913, fördelat på länder Miljoner Procentuell andel brittiska pund

Japan Övriga länder _ 190,7 5,1 Totalt 3 763,3 100,0 Källa. Feis (1965). offentligt emltterade vär- Tabell 3:3 Beståndet av brittiska utlandsinvesteringari depapper, december 1913, fördelat på kategorier Miljoner Procentuell andel brittiska pund

Övrigt Totalt 3 763,3 100,0

Källa: Feis (1965). båda länderna att åstadkomma en stor kapitalexport i syfte att öka det landets i omvärlden (Thomas 1972). Den brittiska egna inflytande bars kanske främst ekonomiska incitament kapitalexporten upp av starka ett stort inhemskt överskottssparande och intima kontakter med genom olika delar av det framväxande brittiska imperiet. Viktiga förutsättningar för den enorma i kapitalexporten var säkerligen de stabila ökningen internationella förbindelserna mellan stormakterna under perioden 1870-1914 vilka möjliggjorde ett fungerande internationellt betalningsoch underlättade utvecklingen av internationellt system (guldmyntfoten) verksamma finansiella institutioner. Det brittiska imperiesystemet skänkte också en extra stabilitet åt den stora andel av kapitalrörelserna dess olika delar. Denna utgjorde ännu 1914 bortåt 20 % som gick mellan av världens totala kapitalexport. Naturligtvis är statistiken, speciellt från den tidigare delen av perioden, osäker. Från tiden närmaste före första världskriget finns mycket emellertid bättre siffror. Tabell 3:2 och 3:3 visar de brittiska investe-

74 Den internarione/la historiska bakgrunden

ringarnas geografiska och sektoriella fördelning år 1913. De brittiska var nästan uteslutande investeringarna av portföljkaraktär, ofta i obligationer som gav fast avkastning. Som framgår av tabellerna, gick den överväldigande delen till de områden som hade stor invandring från Europa och investerades till stor del i dessa länders infrastruktur, framförallt i järnvägar. Investeringarna i de egentliga kolonierna var kvantitativt obetydliga och helt koncentrerade förse Storbripå att tannien med råvaror och livsmedel (Nurkse 1954). Den brittiska kapitalexporten före första bestod alltså i världskriget huvudsak av portföljinvesteringar som investerades i syfte att få avkastning utan att utöva kontroll. Den alldeles övervägande delen gick också som synes till offentliga eller halvoffentliga investeringar. Det är visserligen sant, att järnvägsinvesteringarna i tex Kina, Mexico, Argentina, Brasilien, Rhodesia, Indien och Turkiet var utsatta för en viss kontroll från brittiska banker och aktieägare (Feis likaså ledde 1965); naturligtvis de ”koloniala investeringarna i Afrika, Asien och Latinamerika till ett mera direkt ekonomiskt inflytande i olika avseenden från moderlandet; slutligen var alltså de franska och tyska utlandsinvesteringarna i högre grad inriktade på att vinna ett nationellt inflytande i mottagarländerna. Den allmänna slutsatsen blir emellertid likafullt att de europeiska direktinvesteringarnas roll före 1914 var kvantitativt obetydlig och att det utländska inflytande som kapitalimporten i vissa fall medförde knappast gick via privata företag utan snarare utövades av de kapitalexporterande ländernas politiska organ. Den internationella koncernens ursprung står inte att finna i Europa utan i Förenta Staterna, vars storföretag började expandera utomlands redan under slutet av artonhundratalet.

De internationella koncernernas

uppkomst

Förenta Staternas nettokapitalrörelser växlade mellan import och export under perioden före första världskriget och kapitalexporten var hela tiden obetydlig jämfört med Storbritanniens. De amerikanska utlandsinvesteringarna under denna tid är intressanta inte av kvantitativa skäl utan av kvalitativa. De får sitt intresse av det faktum att hela tre fjärdedelar utgjordes av direkta investeringar enligt den officiella statistiken (Historical Statistics of the United States). Denna siffra torde dessutom vara en underskattning, eftersom den största delen av de amerikanska utlandsinvesteringarna finansierades genom lokal upplåning och återinvesterade vinstmedel och därför kan antas ha blivit oregistrerad (Wilkins 1970, s l 1). Snabba kommunikationer till låga kostnader torde vara en förutsättning för internationellt företagande i ännu högre grad än för internationell handel. I ett stort land som Förenta Staterna förhindrade bristen på kommunkationer till en början tom uppkomsten av nationella företag. Det var först efter inbördeskriget som företag med verksamhet över hela unionens område uppkom. När dessa för sin tid mycket stora

Den internationella historiska bakgrunden 75

verka utländska marknader föddes den moderna företag började på internationella koncernen. De första internationella koncernernas operationer var helt inriktade i värdlandet, främst i Europa och Kanada. Först i ett senare på försäljning skede kom de att omfatta råvaruutvinning. Detta berodde främst på att de inhemska var relativt goda. Möjligen spelade det råvarutillgångarna också en roll att råvaruutvinning är en kapitalkrävande verksamhet som

inte tedde sig lockande i ett land med kapitalbrist. På 1870-talet amerikanska varor bli konkurrenskraftiga i började trots Särskilt gällde detta tekniskt avan- Europa, transportkostnaderna. cerade De protektionistiska åtgärder som vidtogs av de flesta produkter. stater emellertid de amerikanska att starta i Europa, tvingade företagen där. av de amerikanska produkterna var avsedda för produktion Många sådan verksamhet som i Europa låg i den offentliga sektorn (t ex och de beställningarna gick oftast till inhemska telenätet), statliga producenter. 1890 var flera av de största amerikanska företagen inter- Omkring nationella koncerner. var minimal, investeringarna finan- Kapitalexporten sierades till stor del av lån i värdlandet. Den amerikanska regeringen förhöll sett i förhållande till företagens utlandsaffärer. sig i stort passiv Under 90-talet inträffade en fusionsvåg i Förenta Staterna, vilken förutsättningar för både en kvantitativ ökning av utlandsinvesteskapade ringarna och delvis nya former för dem. Investeringar i råvaruutvinning blev och därmed förändrades också den geografiska fördelvanligare mindre utvecklade områden, framförallt i Latinamerika, fick en ningen; andel Vid investeringar i sådana områden också större än tidigare. spelade

Tabell 3:4 Förenta Staternas direktinvesteringar i utlandet 1897-1970

År Nettoutflöde från (1) i% av BNP Bokfört värde vid Förenta Staterna årsslutet, miljo- (exkl. återinves- ner dollar, löpanterade vinster), de priser miljoner dollar, löpande priser

1935 1940 _32 _ 7 300 1945 100 0,05 8 400

a lnkl. återinvesterade vinster. b BNP anger medeltal för fyra år. Källor: Historical Statistics of the United States, Survey of Current Business.

76 Den internationella historiska bakgrunden

Tabell 3:5 Förenta staternas utestående direktinvesteringax utomlands 1897-1965

1897 1914 1929 1940 1950 1959 1965 1970

Bokförda värden i miljoner dollar Kanada 160 618 2 010 2103 3 579 10171 15 223 22 790 Latinamerika 308 1281 3 519 2 771 4 735 8 218 9 391 12 252

Procentuell fördelning Kanada 25 23 27 30 32 34 31 29 Latinamerika 49 48 49 40 40 28 19 16

7 Transporter 23a 10a 21 22 12 8b 4b 23 Övrigt 14 26 18 14 11 8 8 4 Endast järnvägar. b ”Public Utilities. Källor: För 1897 och 1914: Lewis (1938, s 578 f). (Beträffande svagheter i materialet, se Wilkins (1970, s 110). För 1929-1950: Historical Statistics of the US. För 1959-1970: Survey of Current Business.

den amerikanska regeringen en mera aktiv roll i att stödja företagen (Wilkins 1970, s 37 f). Ännu 1914 var emellertid Förenta Staterna av kapital. nettoimportör Dess utlandsinvesteringar var små jämfört med Storbritanniens. Som framgår av tabell 3:4 var dock nettoutflödet av direktinvesteringar i relation till BNP av samma storleksordning som tex efter andra världskriget. I tabell 3:5 redovisas direktinvesteringarnas geografiska och sektoriella fördelning. Som synes stod Latinamerika 1914 för ungefär lika stor andel som Europa och Kanada tillsammans. Den överväldigande delen av de latinamerikanska investeringarna gick till Mexico, där de främst gällde transporter, gruvor och olja (Wilkins 1970, s202 f). Mönstret för amerikanska direktinvesteringar 1914 står ganska k1art.Något över hälften bestod av vertikala framåt i försäljning och dylikt eller av horisontella i tillverkningsindustrin och gjordes framförallt i Europa och Kanada. Råvaruutvinningen var koncentrerad till underutvecklade främst områden, Latinamerika.

Den internationella historiska bakgrunden 77

Även i övrigt var skillnaderna mellan investeringar i utvecklade och underutvecklade länder betydande. De flesta företag som investerade i råvaruutvinning hade intressen i bara ett land och blev därför inte påtagligt internationaliserade. De anpassade sig oftast inte till de lokala förhållandena i de länder där de etablerade sig, utan lät det utländska dotterbolaget bli en förlängd arm till det amerikanska moderföretaget. Därmed bäddade de också för den fientlighet som ofta mötte dem i värdlandet. (Wilkins 1970). Några av de största företagen hade dock redan 1914 karaktären av moderna internationella koncerner med och marknadsföring lokaliserad till flera länder och en produktion organisation anpassad för att möta förändringar i dessa länder. Till dessa hörde tex Standard Oil of New Jersey, Singer, International Harvester, New York Life. Grunden var redan 1914 lagd för de internationella koncernernas och de amerikanska företagens dominerande expansion ställning i denna.

Internationella investeringar efter 1914

Redan före första världskriget fanns tecken på förändringar i de internationella karaktär och fördelning. Storbrikapitalrörelsernas tanniens samtidigt som Förenta Staternas förstärkposition försvagades, tes. Men det var kriget som definitivt innebar slutet för de brittiska, liksom storhetstid. för de tyska och franska, utlandsinvesteringarnas Storbritannien tvingades avyttra en stor del av sina utlandsinvesteringar för att kunna betala utgifterna som kriget medförde. De enda placeringar som förblev någorlunda intakta var andelar i oljeföretag, en del gruvdrift 1965). De stora summor som den franska samt gummiplantager (Feis hade lånat ut framförallt till Ryssland gick alla förlorade, regeringen medan i de franska kolonierna, Suezkanalen och Latininvesteringar amerika kunde räddas. De tyska investeringarna drabbades allra hårdast. Tillsammans Det som inte förstördes i kriget, övertogs av segrarmakterna. förlorade de tre europeiska länderna över 35 % av sina utlandsinvesteringar under kriget (Woytinsky-Woytinsky 1955, s 200). Under 20-talet var Förenta Staterna det ledande kapitalexporterande men Storbritannien och Frankrike återhämtade sig efterhand och landet, sina ledande omkring 1930. Av den amerikanska återtog positioner andel i olika former till återuppkapitalexporten gick en betydande länderna i Europa. Direktinvesteringar stod byggnad av de krigshärjade större andel av världens samlade utlandsinvesteringar än för en betydligt 1914 (ca 25 % mot ca 10 %). (Dunning 1970). och de förändringar i de internationella ekonomiska Depressionen förhållandena drastiska reduktioner i de som följde med den, medförde internationella Särskilt kraftigt minskade Förenta Stater- , investeringarna. nas utlandsinvesteringar. Det var emellertid till 90% portföljinvestesom drabbades, medan direktinvesteringarna klarade sig betydringarna ligt bättre (Dunning 1970). Under det andra minskade de internationella investevärldskriget

78 Den internationella historiska bakgrunden

ringarna ytterligare. Utlandsinvesteringarna från Förenta Staterna och Storbritannien föll med sammanlagt ca 20 % vilket var långt mindre än genomsnittet för världen. Vid krigsslutet svarade dessa två länder för ca 80 % av världens samlade mot utlandsinvesteringar, ca 60 % före kriget (Woytinsky-Woytinsky 1955, s 221). Det är först efter det andra världskriget som de internationella investeringarna har återfått den omfattning och intensitet som de hade på 20-talet. I förhållande till bruttonationalprodukten har Förenta Staternas direktinvesteringar ökat något sedan kriget, men förändringen är föga dramatisk. Inte heller har direktinvesteringarnas andel av samtliga privata 4 utlandsinvesteringar ökat nämnvärt. Däremot har de offentliga utlandsinvesteringarna utgjort en allt större andel. Detsamma gäller även för andra länder: av den totala långfristiga kapitalexporten 1951-64, som var 94 miljarder dollar, var inte mindre än 58 miljarder offentlig (Dunning 1970). Det bör dock observeras att det då rör sig om nettokapitalexport. De privata investeringarnas roll underskattas troligen av dessa siffror, eftersom flödet i motsatt riktning är vanligare vid privat än vid offentlig kapitalexport. Det kan också vara värt att notera att den typ av investering som dominerade 1914, nämligen i privata placeringar utländska värdepapper, idag inte svarar för mer än l/2O av kapitalexporten (Dunning 1970).

De internationella koncernernas

expansion

De internationella koncernernas tillväxt i världsekonomin har åskådliggjorts på många sätt. En ofta citerad uppgift är tex att större delen av världens industriproduktion inom några årtionden kommer att ligga i händerna på internationella koncerner (Polk 1968). Det finns två olika slag av invändningar att rikta mot den typen av påstående. För det första kan det ju tänkas att prognosen inte är en prognos i ordets mera sofistikerade mening utan en enkel extrapolering av en utveckling vi har iakttagit under en historisk period. Som framgått av ovanstående har de internationella koncernernas tillväxt gått i vågor i det förgångna och det krävs rimligen någon form av analys av tesen att den expansion som har iakttagits under en period av efterkrigstiden skulle komma att fortsätta i ungefär samma takt trots den politiska och ekonomiska utvecklingen i u-länderna (Kuba, Peru, oljeländerna) och i i-länderna (löntagarinflytande, offentliga sektorns tillväxt). Den frågan skall vi inte diskutera i detta kapitel. För det andra måste man naturligtvis göra klart för sig vilken utveckling det mera precist är fråga om. Om alla världens industriföretag som inte redan nu är internationella koncerner etablerar ett försäljnings- 1 Eller vid någon annan bolag i ett främmande land under 19751 så inträffar i ett slag den definition på internatio- situationen att 100 procent av världens industriproduktion ”ligger i nell koncern tar precis händerna koncerner. Det är svårt på internationella att se från vilken det steg som krävs för att falla under denna synpunkt man kan säga att något omvälvande därmed har skett. Det definition. avgörande när man väljer att betrakta är knappast att produktionsandelar

Den internationella historiska bakgrunden 79

flertalet koncerner har någon del av sin verksamhet utomlands utan snarare hur stor del av industriproduktion och marknadsföring i olika länder som bedrivs av koncerner, vars moderbolag och ledning ligger utomlands. Statistiska data som kan belysa detta är knappa, otillförlitliga och svåra att jämföra mellan länderna. I de industrialiserade marknadsekonomierna varierar det utländska inslaget från över hälften i den kanadensiska industrin till 2 å 3 procent i den japanska. I de fyra stora västeuropeiska länderna Frankrike, Italien, Storbritannien och Västtyskland synes andelen variera mellan 10 och 20 procent. Sverige har en internationellt sett låg andel utlandsägda företag i sin ekonomi på omkring 6 procent. I Förenta Staternas industri torde denna andel vara något liknande. Det är en vanlig föreställning att denna andel rent allmänt ökar mycket snabbt i världen. Bristen på data gör det emellertid svårt att kontrollera detta. Vi skulle ju behöva antingen det totala industrikapitalet fördelat på inhemskt och utländskt ägda andelar vid två tidpunkter med något tiotal år emellan eller industriproduktionens tillväxt vid inhemskt respektive utländskt ägda företag under en någorlunda lång period. Vi har ingendera sammanställningen. Däremot har vi siffror för den totala industriproduktionens tillväxt och för förändringarna i vissa länders utestående direktinvesteringar. Om vi kan anta att förhållandet mellan kapitalinsats och produktion är någorlunda oförändrat över den studerade perioden, blir det meningsfullt att jämföra förändringen i index för industriproduktionen med förändringen iindex för beståndet av direktinvesteringar. Svagheterna i en sådan jämförelse diskuteras nedan. För att åstadkomma denna jämförelse har följande operation genomförts. För de fem länderna Förenta Staterna, Japan, Storbritannien, Sverige och Västtyskland har vi bokförda värden för utestående direktinvesteringar för åren 1960 och 1970. Då dessa fem länder svarade för omkring 80 procent av världens totala utländska direktinvesteringar år 1967, och gruppen innehåller både de minst expansiva investerarländerna (Förenta Staterna och Storbritannien) och de mest expansiva av övriga viktiga investerarländer, kan utvecklingen av deras samlade direktinvesteringar kanske betraktas som representativ. Detsamma torde gälla tillväxten i deras industriproduktion.

Tabell 3:6 Index för 1970 med 1960 = 100 Industriproduk- Volymen av utestående tionens volym direktinvesteringar

Källa: Multinational Corporations in World Development (1973), OECD National Accounts, OECD Industrial Production Historical Statistics.

80 Den inrernarionella historiska bakgrunden

Resultatet av beräkningarna redovisas i tabell 3:6. Som synes ger beräkningarna stöd för den förvånande slutsatsen att utlandsproduktionen för dessa fem länder snarast skulle ha sackat efter den inhemska industriproduktionen. Det finns naturligtvis åtskilliga invändningar som kan riktas mot denna kalkyl. En viktig sådan är att statistiken kanske inte fångar in tillväxten i direktinvesteringarnas volym. En risk för underskattning föreligger således som dock torde vara mindre när utgångspunkten är uppgivna siffror för beståndet vid två tidpunkter. Det är ju ingalunda självklart att statistiken fångar in en allt mindre del. Det förefaller kanske mera troligt att man 1970 hade en bättre täckning och att dessa data således i detta avseende överdriver utlandsetableringarnas tillväxttakt. Mot detta kan å andra sidan hävdas att återinvesterade vinster kanske blivit dåligt registrerade som direktå investeringar under hela perioden. Om denna finansieringskälla ökat i betydelse kunde man tänka sig att täckningen blivit sämre. Det förefaller emellertid otroligt att detta skulle nämnvärt påverka siffrorna för beståndet av direktinvesteringar som registreras direkt ur balansräkningarna för företagen. Vinsterna torde för övrigt ha fallit under 60-talet. Det är ju uppenbart att olikheter mellan de fem ländernas vikt i industriproduktionen respektive investeringar utomlands påverkar totalsiffrorna. Alla länder utom Storbritannien har som synes en snabbare utveckling av sina direktinvesteringar än av sin industriproduktion. Förenta Staterna som är mindre expansivt än genomsnittet i båda verksamheterna väger emellertid mycket tyngre i direktinvesteringsaggregatet än i industriproduktionsaggregatet. Detta kan emellertid inte utan vidare tolkas som ett rent statistiskt fenomen. De två länder som redan har stora utlandsinvesteringar har långsam tillväxt i dessa, medan de utpräglade exportländerna Japan och Västtyskland har en mycket snabb tillväxt. Det skall senare visas att denna skillnad kanske delvis kan förklaras med hjälp av ekonomisk teori som en historisk förskjutning av engångskaraktär. En annan möjlighet är att beståndet av direktinvesteringar har deflaterats med ett för stort prisindextal. Här har använts deflatorn för investeringar i maskiner och anläggningar för europeiska OECD vilken steg med 42 procent över perioden. En annan deflator skulle emellertid knappast förskjuta indexen i tabell 3:6 tillräckligt för att rubba huvudintrycket. En tredje tänkbar felkälla ligger i antagandet att kvoten mellan kapitalinsats och produktionsvolym inte har ändrats under årtiondet. Om denna i stället minskar, leder den här presenterade jämförelsen till en underskattning av den utveckling vi vill undersöka. Här skall bara konstateras att den allmänna erfarenheten är att kvoten är ganska stabil, vilket upplevts som förvånande då nyklassisk ekonomisk teori förutsäger att den borde öka enligt lagen om avtagande avkastning. Lösningen på detta problem har sökts i den tekniska utvecklingen som har antagits kompensera för den ständiga ökningen av kapitalinsatser per sysselsatt. Denna diskussion som lett till komplicerade kapitalteoretiska problem-

Den internationella historiska bakgrunden 81

behöver knappast aktualiseras här. Det skall endast konstaställningar teras att det är möjligt att kapitalets genomsnittliga produktivitet stigit under men att vi saknar anledning att betrakta detta kraftigt perioden, som troligt. En fjärde möjlighet är att solvensen sjönk i de internationella koncernerna under 60-talet, så att det bokförda värdet utgjorde en lägre andel av det totala förvaltade kapitlet i utlandsägda dotterbolag i allmänhet. Den allmänna nedgången i vinstmarginalerna och krav från finansiering av direktinvesteringar utomlands ursprungsländerna på lokal har drivit på i den riktningen. kan det tänkas att skillnader i strukturell och geografisk Slutligen förrycker resultatet. lndustriproduktionsindex täcker sammansättning inte samma näringar som statistiken över direktinvesteringar. Om sådana sektorer som inte ingår i industriproduktionsindex (banker, transportoch andra företag i tjänstesektorn) har ökat sina direktinvesteföretag snabbare än andra och har relativt låg kapitalintensitet underringar skattas i en viss mening utlandsproduktionens tillväxt. Det ter sig dock osannolikt att detta skulle kunna spela någon kvantitativt betydelsefull roll. En geografisk felkälla skulle föreligga om tillväxten i produktionsvarit mycket långsammare i u-länderna än i OECD-länderna volymen som en stor del av direktinvesteringsökningen skett där. Ty samtidigt borde då rätteligen omfatta aggregat för i-länder och u-länder jämförelsen tillsammans och produktionsindex skulle då visa en lägre ökningstakt. Även denna torde falla på empiriska grunder. Större delen av invändning direktinvesteringarna går till i-länder och u-ländernas produktionstillväxt i industrin är snabbare än i-ländernas. En betydande del av tillväxten i i u-länder under sextiotalet har dessutom gått till direktinvesteringarna mycket snabbt växande ekonomier som Brasilien, Taiwan och Sydkorea. av tabell 3:7 växte i världen och i de Som framgår industriproduktionen flesta något snabbare än de fem valda ursprungsländernas regioner direktinvesteringar utomlands. Med tanke på att siffrorna för produktion och investeringar inte är direkt jämförbara bör jämförelser naturligtvis inte hårddras, men slutsatsen tycks stå sig. På grund av att det har varit så av från de båda ledande blygsamma ökningar direktinvesteringarna Förenta Staterna och Storbritannien, har de internaursprungsländerna, under sextiotalet inte tionella koncernernas globala utlandsproduktion

= 100 Tabell 3:7 lndustriproduktionens volym 1970; 1960

Hela världen 192 Marknadsekonomier 178 därav

Källa: UN Monthly Bulletin of Statistics. 6

82 Den internationella historiska bakgrunden

vuxit påtagligt snabbare än den globala industriproduktionen. Denna slutsats kan verka förvånande mot bakgrunden av andra data, uttalanden av politiker och journalister och personliga iakttagelser (Servan-Schreiber 1968, Levinson 1970). Särskilt överraskande ter sig naturligtvis uppgiften att de amerikanska direktinvesteringarna utomlands skulle ha vuxit långsamt. Denna skenbara mellan motstridighet ovan presenterade data och gängse uppfattningar förklaras sannolikt av att västeuropéer ser mest till utvecklingen av de amerikanska investeringarna i Västeuropa, medan tex latinamerikaner och kanadensare ser mest till det rådande läget isina egna länder med de svårigheter det stora amerikanska inslaget i deras industri kan innebära. Tabell 3:8 visar att de två viktigaste områdena för amerikanska utlandsverksamhet företags omkring 1960 (jfr tabell 3:5 ovan), Latinamerika och Kanada, har dragit till sig amerikanska direktinvesteringar i ganska blygsam omfattning under sextiotalet. I Latinamerika har beståndet inte vuxit alls. Däremot har de amerikanska direktinvesteringarna i Västeuropa vuxit utomordentligt snabbt, nästan dubbelt så fort som industriproduktionens volym i området. Föreställningarna om en amerikansk har så utmaning till vida fog för sig, nämligen om man anlägger en mera eurocentrisk syn. Ett annat ursprung till intrycket att de internationella koncernernas betydelse ökar mycket snabbt är jämförelsen mellan BNP-tillväxt och dessa företags produktionstillväxt. Den förra låg i genomsnitt på omkring 5 procent årligen i OECD-området under en stor del av sextiotalet medan tillväxten i de internationella koncernernas utlandsproduktion samtidigt höll sig på omkring 10 procent (Dunning s l9). Dessa siffror är 1970, emellertid räknade i volym. På grund av den skiljaktiga prisutvecklingen har som bekant andel industriproduktionens i nationalproduktionen i i-länderna fallit trots att industriproduktionens volym ökat nästan dubbelt så snabbt som BNP. Jämförelsen mellan BNP:s och den internationella produktionens volymökningar är därför knappast upplysande. Den slutsats som kan dras av förhållandevis statistiska bristfälliga uppgifter är således att det av olika skäl är troligt att de internationella koncernernas är betydligt expansionshastighet överdriven i den populära debatten. Detta innebär naturligtvis inte att det kan anses klarlagt att dessa företag inte ökar i betydelse i världsekonomin. Men det förefaller

Tabell 3:8 Index för beståndet av amerikanska direktinvesteringar år 1970 fördelat på regioner; 1959 = 100 Kanada 153 Latinamerika 102 Europa 3 l 7 Övriga 21 l Totalt 180

Anm: Dessvärre har inte fördelningen på regioner funnits tillgänglig för 1960, vlket medfört att basen har måst bli 1959 i denna tabell i stället för 1960. Källa: Samma som tabell 3:5 ovan. De använda värdesiffrorna har deflaterats ned 146 = prisindex för investeringar i maskiner och anläggningar med 1959 = 100.

Den internationella historiska bakgrunden 83

som om den snabba av de amerikanska direktinvesteringarna i ökningen under en bestämd period fått ligga till grund för just Västeuropa som inte varit befogade. Frågan är värd ytterligare generaliseringar studium. Såvitt vi nu kan bedöma har alltså den andel av världsproduktionen koncerner inte ökat väsentligt som sker i anläggningar ägda av utländska under sex tio talet.

4 De internationella koncernernas

framväxt i Sverige

De internationella koncernernas historia i Sverige är föga utforskad. Den enda större insatsen vid sidan av rena företagsmonografier synes vara Runbloms studie av de svenska företagens dotterbolag i Latinamerika (Runblom 1971). Däremot har naturligtvis ekonomiska historiker som Eli Heckscher och _Torsten Gårdlund under sitt arbete med industrialismen haft anledning att beröra det utländska ägandet av företag i olika sammanhang (Heckscher 1953, Gårdlund 1942). Vidare ger Harry Johansson en visserligen mycket kortfattad regogörelse för de utländska företagens roll i Sverige (Johansson 1968). Föreliggande kapitel bygger därför på ett ganska heterogent material med stora luckor och syftar till att i all blygsamhet skissera ett historiskt perspektiv för att ge en föreställning om huruvida den pågående utvecklingen är en fortsättning eller ett brott i tidigare iakttagna förlopp. De ekonomiska kontakterna mellan Sverige och omvärlden var inte heller före industrialismens genombrott begränsade till utrikeshandel i varor och tjänster. De medeltida tyska borgarna i Sverige, Hansan, valloninvandringen, försöken att sätta upp manufakturer i Sverige och de Ostindiska kompanierna är alla exempel på andra former av internationella kontakter som ligger närmare internationellt företagande. Samtidigt är det tydligt att dåtidens dåliga kommunikationer och antagligen också nationalstaternas lagstiftning vanligen krävde att personer och grupper med särskilda färdigheter flyttade mellan länderna. Någon organisatorisk och mera varaktig juridisk bindning mellan företag i olika länder blev inte följden av dessa kontakter. Det är inte förrän den egentliga industrialismen när Sverige framemot 1870-talet som internationella koncerner i olika former etableras i Sverige. Som påpekats ovan är detta också den tidpunkt då internationella koncerner börjar växa fram i andra länder. Bortsett från handelshusen är den internationella koncernen närmast årsbarn med industrialismen utanför Storbritannien.

De svenskägda internationella koncernernas framväxt

Den första utlandsetableringen gjordes av AB Wicanders Korkfabriker som grundade en filial i Åbo 1871 (Runblom 1971, s 12). Samma företag

86 De internationella koncernernasframväxt i Sverige

etablerade sig även i andra östersjöländer och i Förenta Staterna före det andra världskriget. Bortsett från Wicanders Korkfabriker dominerades de svenska utlandsetableringarna redan från början av de kända svenska storföretagen. Först av dessa var AB Separator (numera Alfa-Laval), som 1883 grundade ett bolag i USA där separatorer monterades för att undgå de höga tullmurarna på färdiga produkter (AB Separator 1908). Före sekelskiftet grundade Separator ytterligare ett dotterbolag i Wien där man också bedrev verkstadsrörelse. Nästa svenska storföretag som etablerade sig utomlands var ASEA, som framförallt expanderade i Skandinavien (Åkerman 1933). 1897 bildades ett finskt producerande dotterbolag, 1898 tecknades en betydande aktiepost i ett norskt elektriskt företag och 1900 ingick man som delägare i ett nytt danskt företag som bildats av ASEA:s tidigare agentur där. Även i England gick ASEA in som delägare i ett bolag där montering av halvfabrikat från Sverige förekom. De dotterbolag som grundats före 1910 och som fortfarande existerar, tillhör 18 olika svenska moderbolag (Hörnell m fl 1973). De flesta av dessa dotterbolag var mindre försäljningsbolag som framförallt etablerades i de nordiska grannländerna. De enstaka produktionsbolagen var monteringsfabriker eller verkstäder. De viktigaste motiven för att starta dessa verkar ha varit höga tullar på förädlade produkter, höga transportkostnader och krav från värdländernas regeringar. Vid första världskrigets utbrott hade bla följande svenska företag etablerat sig utomlands: SKF, LM Ericsson, Separator, AGA och ASEA. Av dessa fem hade fyra dotterbolag i USA, Storbritannien och Ryssland och det är framförallt dessa länder som var viktiga expansionsområden för de stora företagen. Några svenska företag hade redan börjat bygga upp en global organisation med dotterbolag, filialer och agenter över hela världen. Särskilt snabbt skedde denna utveckling hos SKF, som 1914 var representerat i inte mindre än 27 länder (Steckzén 1957). Första världskriget medförde ett visst avbrott i de internationella kontakterna, ehuru inte på något sätt så fullständigt som det andra världskriget. Vidare kom den ryska revolutionen 1917 som stängde den ryska marknaden för fortsatt expansion. Flera företag hade orienterat sig österut, och den ryska revolutionen fick därför viktiga konsekvenser för den svenska utlandsexpansionen. Följderna för företagen blev mycket olika. Några företag nationaliserades genast utan ersättning, tex LM Ericssons dotterbolag. Andra kunde fortsätta verksamheten under olika former eller överläts på för moderbolaget förmånliga villkor till den ryska staten. Särskilt SKF tycks ha behandlats gynnsamt av de ryska myndigheterna (Steckzén 1957). Effekten för de svenska företagen av den ryska revolutionen var att de tvingades att definitivt orientera sig åt väster, mot de större och mer kvalitetsinriktade marknaderna i Västeuropa och USA. Därmed ställdes de också öga mot öga med mäktiga konkurrenter från dessa länder. 1920-talet innebar genombrottet för de flesta svenska storföretagens internationella expansion och det var under denna tid som svensk industri etablerade den internationella position som den har idag. I

De internationella koncernernasframväxr i Sverige 87

Tabell 4:1 Antal länder där vissa svenska företag var representerade av majoritetsägda dotterbolag vid olika tidpunkter

Företag 1900 1910 1920 1930 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970

SKF - 3 19 31 31 32 32 37 36 36 40 LME O 5 21 22 21 20 20 30 24 28 STAB - - 0 31 27 24 23 19 19 22 22 Electrolux - H 25 23 23 24 26 33 Alfa-Laval 2 5 8 11 11 ca 25 0 0 2 2 4 4 11 14 20 24 21 Atlas Copco AGA e 2 14 20 22 29 27 Sandvik 0 1 3 7 9 8 12 14 15 25 34 ASEA 2 2 6 13 16 15 18 21 19 25 22 Volvo - - » 2 2 2 2 2 7 9 15 Sv Fläkt - - 0 0 1 7 12 16 18

Källor: Byttner (1952), Johansson (1953), Modin (1949), Runblom (1971), AB (1908), Steckzén (1957), Åkerman (1933) samt olika årgångar av Separator Svenska Aktiebolag.

Tabell 4:2 De största privata svenska arbetsgivarna utomlands 1972

Källa: Veckans affärer, (1973 nr 26).

tabell 4:1 görs ett försök att redovisa de största företagens utlandsverksamhet vid olika tidpunkter som dock måste läsas med största reservation, då den baserar sig på många olikartade källor, ofta med motsägande uppgifter. Den snabba expansionen mellan 1910 och 1930 är emellertid Även med en snäv definition av begreppet interuppenbar. nationell koncern (tex dotterbolag i minst sex länder) får SKF, LME, Alfa-Laval, AGA och ASEA anses ha uppnått denna rang vid STAB, 20-talets slut. I tabell4:2 finner vi de svenska företag som 1972 hade den största verksamheten i utlandet, mätt i antal anställda. Av dessa 11 företag hörde sju stycken till de åtta svenska företag som redan före andra världskriget hade mer tillverkning i utlandet (Runblom 1971). Det är betydande endast Wicanders Korkfabriker som saknas bland dagens internationella koncerner. Alla på listan utom Volvo och Svenska Fläktfabriken hade dotterbolag utomlands redan på 20-talet och sex stycken av dem hade etablerat dotterbolag utomlands redan före första världskriget.

88 De internationella koncernernasframväxt i Sverige

Endast fyra företag har etablerat sin position bland Sveriges internationella storföretag efter det andra Atlas världskriget, nämligen Copco, Sandvik, Volvo och Svenska Fläktfabriken och av dessa hade Atlas och Sandvik internationella kontakter redan före första världskriget, vilka delvis var gemensamma. Dessa ll företag svarade för omkring 80 % av de svenskägda internationella koncernernas totala utlandsverksamhet mätt i antal anställda vid svenska dotterbolag utomlands. Det är alltså knappast någon överdrift att säga, att de svenska utlandsinvesteringarna idag huvudsakligen utförs av företag med långvarig erfarenhet på detta område och att de många nytillkomna inte kunnat rubba detta företagen förhållande. Även om storföretagen idag dominerar var utlandsinvesteringarna, troligen det förhållandet ännu mer markerat före det andra världskriget. Alla dessa företag byggdes svenska upp kring specifika uppfinningar (Wingquists kullager, de Lavals separator, Daléns fyrljus och acetylengas osv). Ensamrätten till en överlägsen teknisk lösning var säkerligen en förutsättning för deras snabba internationalisering. Mest markant är detta hos företag som AGA och SKF, vars är intimt utlandsexpansion förknippad med exploaterandet av det tekniska kunnandet. Det är också dessa företag som, tillsammans med STAB, snabbast och mest medvetet blev internationella. som troligen STAB, var det svenska företag som hade den mest omfattande internationella verksamheten omkring 1930, har däremot en något annorlunda historia. baserades även Visserligen detta företags expansion kunnande ursprungligen på specifikt (svenska säkerhetständstickor och en tändsticksmaskin) men dess utveckling blev efterhand mera styrd av Kreugerkoncernens monopolsträvanden med ganska speciella affärsmetoder (Lindskog 1970). SKF:s internationalisering innebar framförallt etablering av egna försäljningsbolag i utlandet. Tyvärr föreligger inforingen fullständig mation om fördelningen på produktions- och försäljningsbolag, men påfallande är ändå att medan SKF mycket snabbt byggde upp ett nät av försäljningsbolag över hela världen, har produktionen varit koncentrerad till några få länder. Den produktion man startat utomlands verkar främst har varit motiverad av handelshinder och krav på inhemsk produktion.

De flesta producerande dotterbolagen före andra världskriget etablerades

eller expanderade starkt under det första när kraven världskriget på inhemsk produktion av en så strategisk vara som kullager var särskilt starka (Steckzén 1957). Det är först efter det andra världskriget som SKF börjat sprida ut produktionen till flera länder än dessa ursprungliga (Tugendhat 1972). AGA befann sig i en annan situation än SKF. På grund av svårigheterna att transportera gas tvingades AGA från början uppta produktion vid sina dotterbolag i utlandet (Runblom 1971). Tvånget att anlägga, ijämförelse med försäljningsbolag, betydligt mer kostnadskrävande produktionsbolag, har troligen hämmat företagets internationalisering. Å andra sidan kan det stora antalet tillverkande enheter ha inneburit att företaget snabbare har tvingats utveckla en organisation för sådan lämpad internationell verksamhet och för till andra diversifiering produkter

koncernernasframväxr i Sverige 89 De internationella

(Danielsson 1974). Framförallt för LM Ericsson har krav från värdländernas myndigheter varit orsak till internationaliseringen (Lund 1967, Johansson 1953, för utbyggnad av Danielsson 1974). Det har ofta gällt att få koncessioner i enskilda och koncessionerna har då vanligen varit telenätet länder, förbundna med krav på lokal produktion. l några fall har LM även affärer som nu i stort sett avvecklats. LM befattat sig med telefondrift, Ericsson befinner situationen att i stort sett ha endast sig i den speciella stater som kunder för större delen av sin produktion vilket över huvud

faktor vid studiet av dess utveckling. taget torde vara en väsentlig Det andra medförde som framhållits att kontakterna världskriget nästan helt avbröts mellan de svenska moderbolagen och dotterbolageni

utlandet. Företagen i utlandet blev på så sätt tvungna att försöka klara sig att man tvingades lägga helt på egen hand, vilket i de flesta fall betydde helt eller delvis för att tillfredsställa den efterfrågan om produktionen verksamhet är av naturliga skäl till som kriget gav upphov till. Krigstidens i dunkel. Emellertid kunde kontakterna i de flesta fall stor del höljd efter och trots att många fabriker förstördes i de återupptas kriget verkar de svenskägda internationella koncernerna krigshärjade länderna, ur kriget. Ett särskilt problem erbjöd på det hela taget ha gått stärkta i Tyskland. För tex SKF fanns länge hotet att kullagerdotterbolagen industrin i västmakternas ockupationszoner skulle likvideras på samma sätt som skedde i den ryska ockupationszonen (Steckzên 1957). De svenska före det andra världskriget var nästan

direktinvesteringarna

motsvarighet till tex ameriuteslutande marknadsorienterade. Någon direktinvesteringar fanns alltså inte. kanska företags råvaruexploaterande Överhuvudtaget har den typen av direktinvesteringar aldrig spelat någon större roll för svenska företag. Det enda viktiga undantaget utgör i LAMCO-projektet i Liberia ehuru skogsindustrin Gränges” deltagande under senare år gjort vissa försök att säkra fiberråvaran genom utlandsl de fall där svenska företag sökt skaffa kontroll över investeringar. har dessa vanligtvis varit belägna inom Sveriges gränser råvarukällor, (Swedenborg 1973, s 56).

som fått ökad betydelse de senaste åren

En typ av direktinvesteringar motiveras av lägre lönekostnader i utlandet och är de som huvudsakligen därför inte normalt är marknadsorienterade, utan producerar för export

tillbaka till Sverige eller till tredje land. För storföretagen synes denna ha haft liten De genomförs främst av typ av investeringar betydelse. i arbetsintensiva branscher, ofta mindre företag utan tidigare företag erfarenhet av utlandsverksamhet (Lund 1967). De marknadsorienterade direktinvesteringarna kan i sin tur vara av olika karaktär. Eftersom de procuderande dotterbolagen ofta ursprungetablerades för att moderbolaget skulle komma över de handelsligen hinder som utsattes för bestod produktionen utomlands exporten av halvfabrikat som importerades från huvudsakligen av montering Denna dominerar sannolikt fortfarande (jfr Sverige. typ av dotterbolag men utvecklingen har normalt gått mot mera fullständig kap 8) Flera av de större internationella koncernerna har sedan produktion.

90 De internalionella koncernernasframväxt i Sverige

Tabell4:3 Etableringstidpunkt för 862 dotterbolag fördelad procentuellt på handelsomräden

l862›l913 1914-1944 l945h1957 1958-1963

Källa. Ekman (1964).

länge genomfört en internationell arbetsfördelning. Mera sällan har dock denna gått så långt att varje typ av produktion bedrivs iendast ett land, eftersom det oftast är angeläget att på olika sätt anpassa produkten till den totala marknaden. Dessutom är det naturligtvis att inte fördelaktigt ha alla ägg i samma korg med tanke på risken för produktionsstörningar. När det är fråga om standardiserade produkter och komponenter går emellertid utvecklingen bort från parallellproduktion i flera länder. SKF har tex beslutat att med upphöra all parallellproduktion under de närmaste åren. Direktinvesteringarnas geografiska fördelning under olika perioder framgår delvis av uppgifter om när dotterbolagen etablerades (tabell 4:3) men uppgifterna är inte helt tillfredsställande, eftersom många dotterbolag avvecklats eller ombildats. En klar tendens är emellertid att dotterbolagi Norden etablerades relativt tidigare än dotterbolag iandra områden. För de största företagen var emellertid inte etableringen i grannländerna, med deras begränsade marknader, en grund för en mera långtgående internationalisering. Denna lades först när man etablerade sig i Västeuropa och i USA. Det var också i dessa områden dotterbolagen som utvidgades snabbast, ofta genom inköp av lokala konkurrenter, medan engagemanget i de nordiska grannländerna inskränkte sig till och försäljningsbolag mindre verkstäder. Ett viktigt från denna dock undantag regel utgör ASEA som alltid betraktat de nordiska länder som viktiga expansionsområden (Företag i utveckling 1969). Även Atlas Copco började utlandsexpansionen i Norden (Modin 1949). De övriga storföretagen grundade sina första dotterbolag i de stora europeiska länderna, England, Tyskland och Frankrike, eller i USA. För STAB blev det amerikanska International dotterbolaget, Match Corporation, en grundsten för hela den fortsatta utlandsexpansionen och hade som mest (1932) egna dotterbolagi 15 länder (Byttner 1952). Etablering i USA har dock ofta medfört stora och svårigheter de bolag som etablerades där blev ofta koncernernas LM Ericsson problembarn. tvingades tex sälja sitt amerikanska dotterbolag 1932 i samband med depressionen (Johansson 1953). Utanför Europa och Nordamerika har svenska framförallt företag etablerat sig i Latinamerika. Enstaka investeringar har gjorts på andra

i Sverige 91 De internationella koncernernasframväxi

tex i Australien, Indien och Sydafrika, men Latinamerika

kontinenter, intar en särställning som mottagare av svenskt kapital. Denna expansion första dotterbolaget bildades av LM började visserligen tidigt (det i Mexico men i allmänhet har etableringarna i Latin- Ericsson 1907) Den verkliga vågen av investeringar i amerika skett senare än i Europa. efter det andra världskriget, särskilt under Latinamerika har kommit SO-talet. De främsta mottagarna har varit de största länderna, Mexico,

Brasilien och Argentina. Hörnell m fl (1973) har jämfört den geografiska etableringsstrukturen vid olika tidpunkter. för företag som gjort sin första utlandsetablering är även här att bara alltjämt existerande dotterbolag ingår och Svagheten finns storlek. De uppgifter som att inga uppgifter om etableringarnas etablerade och etableringens rangordning för finns är antalet företag Resultatet visar att de nordiska länderna samt respektive företag. Storbritannien, (Väst-)Tyskland och USA varit de viktigaste etableringsmarknaderna för samtliga företagsgrupper (dvs företag med förstagångs-

under olika perioder). Dock verkar Storbritanniens betydelse etablering för företag som börjat sin internationalisering senare. vara något mindre En klar tendens är däremot att Frankrikes betydelse som etableringsland

är avsevärt mindre för dessa företag. En ytterligare slutsats som kan dras under 50-talet och Portugal under 60-ta1et varit särskilt är att Brasilien populära länder för förstagångsetableringar. Det framgår av tabell 4:4 att de länder som hade dragit till sig mest

i sysselsättning) fram till år 1960 över lag har svensk produktion (mätt haft de ökningarna i svenskkontrollerad produktion långsammaste ligger betydligt under den utomlands sedan dess. Alla fyra toppländerna och deras andel föll från S8 procent till 42 genomsnittliga ökningstakten

i Tabell 4:4 Förändringen i sysselsättningen vid svenska producerande dotterbolag vissa länder 1960-70 samt förändringen av sysselsättningen inom industrin i samma länder 1960-70

Antal an- Antal an- Procen- Proccntuell Länder ställda ställda tuell för- förändring av vid sv prod totala antalet vid sv prod ändring dotterbolag dotterbolag 1960-70 anställda inom 1960 1970 värdlandets industri 1960-70

26 446 32 604 24 11 Västtyskland

Brasilien Italien 3 668 15 526 323 20 2 811 5 870 109 22 Finland Danmark 2 695 7 061 162 3 2 581. 6 020 133 6 Belgien 21 539 44 797 108 Övriga

Totalt 106 197 182 049 71

Källor. Lund (1967); Swedenborg (1973); OECD Main Economic lndicators.

Källa. Sveriges Riksbank.

procent under perioden. Detta förefaller inte ha så mycket med industrins utvecklingstakt i värdländerna att göra. Snarare lockar hypotesen att en viss mättnadstendens efter hand Det bör gör sig gällande. också observeras att två länder, Frankrike och har fört en Brasilien, politik som gjort det angeläget för de svenska att företagen producera lokalt snarare än exportera dit från Sverige. Den bild som framträder i lUls undersökningar är omisskännligen präglad av en snabb expansion av svenskbaserade internationella koncerner utomlands under 1960-talet. ökade med 71 sysselsättningen procent mellan 1960 och 1970, vilket var snabbare än av långt ökningen industrisysselsättningen i Sverige, som stagnerade, och än ökningen av industrisysselsättningen i de viktigare värdländerna. Detta uppsving har dock överilat till intäkt något tagits för att den långsiktiga trenden är lika starkt uppåtriktad vilket inte är riktigt lika klart. Som framgår av tabell 4:5 steg direktinvesteringarna utomlands 1960-4974. trappstegsvis Räknat i 1963 års priser steg de i högkonjunkturen 1964-1965 till en halv kronor miljard och låg sedan kvar där till nästa högkonjunktur 1969, då volymen fördubblades för att sedan ligga någorlunda konstant på drygt en miljard kronor. Det är svårt att av dessa siffror på grundval dra några slutsatser om rådande tendenser. Riksbankens data över svenska direktinvesteringar utomlands bygger på de uppgifter som fås tack vare valutaregleringen. Denna omfattar i princip även återinvesteringar av vinstmedel i dotterbolag utomlands. Sådana skall anmälas till Riksbanken som hemtagna vinster och registreras i bytesbalansen under För att utdelningar. återinvestera dem krävs i princip tillstånd för utförsel och sådan beviljad

direktinvestering registreras då som utflöde under direktinvesteringar i kapitalbalansen. Emellertid har dotterbolagen utomlands rätt att återinvestera utan tillstånd i för branschen normal och dessa omfattning återinvesterade vinstmedel blir därmed oregistrerade. (1 de nordiska

De internationella koncernernasframväxt i Sverige 93

länderna och i u-länder har dotterbolagen to m rätt att återinvestera vinster i obegränsad omfattning.) Om återinvestering av vinster i enlighet med dessa regler ökat utan Riksbankens tillstånd innebär tabell 4:5 en underskattning av utlandsetableringen under senare år. En annan företeelse som kan ha påverkat tabellens siffror negativt utan att någon faktisk uppbromsning behöver ha skett är ökad lokal finansiering. Från 1960 till 1970 föll solvensen i de svenskägda producerande dotterbolagen utomlands från 49,5 % till 36 % mätt som svenskägt kapital i procent av totala tillgångar (Swedenborg 1973, s 49). Utan denna förskjutning skulle ett nettoutflöde på ytterligare 1,5 miljarder kr i 1963 års priser ha krävts under tioårsperioden för att möjliggöra samma expansion utomlands med finansiering från Sverige. Direktinvesteringarna skulle därmed ha legat 24 % högre under perioden. Valutastyrelsen torde ha drivit på denna utveckling under senare år genom att i stor utsträckning ställa finansiering utomlands som villkor för tillstånd till utgående direktinvesteringar. Ingendera av dessa företeelser räcker sannolikt som förklaring. Solvensen kan inte sänkas mycket längre och vinstremitteringarna från producerande dotterbolag utomlands uppgick bara till 36 % av de nettovinster som belöpte sig på svenska koncernbolag år 1970 (Swedenborg 1973). Även om denna andel sänkts ytterligare låg vinsterna också sannolikt lägre 1971-1972. År 1970 var de redovisade nettovinsterna 600 miljoner kr. En ökning av återinvesteringsandelen med 10 procentenheter skulle sannolikt ha inneburit 50-100 miljoner kr ”insparat direktinvesteringsuttlöde i statistiken vilket inte räcker långt som förklaring. Stigande vinster kan emellertid förbättra denna investeringsmöjlighet. Vidare är det möjligt att ett nytt engångslyft av det slag som inträffade 1964-65 och 1969 kan komma. Å andra sidan stiger kapitalintensiteten hela tiden varför man skulle gissa att allt färre anställda tillkommer för varje ny miljard i investeringar. En oförändrad eller endast svagt stigande investeringsverksamhet torde innebära ett fall i andelen av värdlandets totala industri. Den vanligaste jämförelsen av de internationella koncernernas tillväxt med övrig industri är mellan dotterbolagen utomlands och den inhemska industrin. Man kan emellertid också vilja jämföra de svenska internationella koncernernas tillväxttakt i Sverige med övrig industri. Sandén- Vahlne fann att de 17 svenska koncerner som var multinationella enligt defintionen tillverkning i mer än sex länder inte uppvisade någon påtagligt snabbare tillväxt i sin omfattning än den svenska tillverkningsindustrin i dess helhet under perioden 1965-1970. Visserligen hade de 17 internationella koncernerna en procentuell tillväxt som låg omkring en procentenhet högre än den totala tillverkningsindustrins, men 12 av de 17 hade i själva verket långsammare tillväxt än de branscher de tillhörde hade i sin helhet. Regressionsanalys påvisade en mycket svag korrelation mellan multinationell status och tillväxt. Författarna drar slutsatsen att man kan förkasta hypotesen att den multinationella karaktären skulle öka tillväxttakten under i övrigt lika förhållanden. (Sandén-Vahlne 1974).

94 De internationella koncernernasframväxr i Sverige Tabell 4:6 Årliga tillväxttakten i svensk tillverkningsindustri i procent; 1965-1970; omsättning

Källa: SandémVahlne (1974).

Tabell 4:7 Procentuell ökning av totala koncernomsättningen för 112 amerikanska multinationella företag 1960-1970

Antal Ökning

Alla företag 112 129 Stora företag 54 127 Medelstora företag 31 134 Små företag 27 171

Källa: Business International (1972).

Det är emellertid viktigt att notera att Sandén-Vahlne var ute efter att undersöka huruvida själva den multinationella ställningen är förenad med snabbare tillväxt. internationella koncerner kan naturligtvis växa snabbare än övrig industri av andra skäl och deras ökade andel av den totala industriproduktionen kan utgöra ett problem för den nationella ekonomiska politiken i alla fall. Sandén-Vahlne tycker sig finna ett positivt samband mellan storlek och tillväxt istället. Ett sådant samband motsägs emellertid av andra undersökningsresultat på annat material. Hymer-Rowthorn (1970) fann tex ett i huvudsak negativt samband mellan storlek och tillväxt. Samma tendens återfinns i tabell 4:7.

Utländska koncerner i Sverige*

1 Uppgifterna från tiden Det industriella genombrottet i Sverige under 1870-talet medförde ett före sekelskiftet bygger, stort behov av kapitalimport som till att börja med var förenad med en där ej annat anges, på Johansson (1968) som i ganska betydande etablering av utländskt ägda företag i Sverige. Redan sin tur hämtat en stor 1870 gjordes en undersökning i samband med en riksdagsmotion om del av sitt material från skärpning av lagstiftningen mot rätt att förvärva svensk Gårdlund (1942). Även utlänningars för utvecklingen efter egendom. Zinkgruvorna i Åmmeberg köptes av det belgiska bolaget Vielle sekelskiftet har Johans- Montagne redan 1857 och sysselsatte vid denna tid (1872) omkring sons grundläggande ar- 1 000 personer. Engelska intressen förvärvade Gällivareverken år 1864 bete varit en viktig utgångspunkt. som sysselsatte omkring l 000 personer huvudsakligen i skogsindustri vid

De internationella koncernernasframväxt i Sverige 95

70-talets malmbrytning påbörjades dock inte förrän början. Någon tekniska i början av 1890-talet hade gjort det möjligt att framsteg den fosforhaltiga malmen och malmfälten hade då övergått i utnyttja svensk År 1872 övertog ett engelskt konsortium bruks- och ägo. Klotenverken, vilket 1877 ombildades och utvidjärnvägskombinatet Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, vilket vid aktiegades till bolagsregistrets inrättande år 1896 var Sveriges största aktiebolag. Efter denna inledande investeringsvåg synes emellertid den inhemskt ha vuxit snabbare än de utländska företagen. De utländska ägda industrin i Sverige kring sekelskiftet gjordes främst av företagsetableringarna danska och norska företag, framför allt inom jord- och stenindustrin och textilindustrin. De flesta av dessa företag har avvecklats eller övertagits av svenska ägare. Av de företag som etablerade sig i Sverige kring sekelskiftet och som fortfarande har betydande verksamhet här kan nämnas de tyska elektriska företagen Siemens och AEG, de amerikanska oljebolagen Esso och Mobil Oil, samt det danska företaget Allers Familje-Journals Tryckeri AB. Från sekelskiftet och fram till det första världskrigets utbrott gjordes ett flertal Framför allt övergick en rad svenska gruvbolag i etableringar. främst ägo. Den svenska staten förhindrade emellertid utländsk, tysk utländskt över de norrbottniska gruvfälten, varför de tyska inflytande intressena koncentrerades till de mellansvenska gruvorna. Det ökade utländska inflytandet ledde 1916 till stiftandet av den s k inskränkningsvilken tillstånd av Kungl Majzt fordras för utlänning, lagen, enligt utländsk sammanslutning eller svenskt aktiebolag utan utlänningsklausul, som vill förvärva fast egendom eller gruva i Sverige. l praktiken har denna lag inneburit att utländska förvärv av svenska gruvtillgångar

upphört.

Danmark var ända fram till 50-talet det land som svarade för det

största antalet etableringar i Sverige. Denna roll övertogs då av Förenta Staterna. Dessutom har norska, brittiska och tyska företag gjort ett stort

Tabell 4:8 De tio största utländska koncernerna i Sverige 1972, mätt i antal anställda (exkl oljebolag)

Utländsk Ursprungsland Antal anställ- Ökning av ant Första svenska Viktigaste dotterbolag i Sverige koncern da i Sverige anställda dotterbolag 1972 1960-1972 % grundat år

Philips _Nederländerna 4 310 36 1923 Svenska AB Philips lTT Förenta Staterna 3 650 172 1938 Standard Radio & Telefon AB, Stenberg-Flygt IKO Kabelfabrik A IBM Förenta Staterna 3 484 294 1928 IBM Svenska AB Siemens Västtyskland 3 040 159 1898 Siemens AB, Siemens - Elema AB Litton Förenta Staterna 2 500 30a 1959 Svenska Dataregister AB GKN Storbritannien 2 390 73/1 1930 GKN-Stenman AB Unilever Nederl/Storbrit- 2 096 117 1946 Svenska Unilever AB tanien Nestlé Schweiz 2 068 26a 1955 AB Findus Cavenham Storbritannien 1 569 1970 AB Felix AKZO Nederländerna l 164 1969 Lilla Edets Pappersbruk AB

a 1962-72. Källa: Svenska Aktiebolag och företagens årsredovisningar.

96 De internationella koncernernasframväxt i Sverige sou 197550

antal etableringar i Sverige. Även finska har under senare tid företag börjat etablera sig i Sverige i större omfattning. Det bör dock tillfogas att dessa slutsatser grundas på uppgifter om antalet medan etableringar däremot inga uppgifter föreligger om etableringarnas storlek, vilket leder till att de nordiska ländernas roll troligen överskattas. De tyska dotterbolagen i Sverige sattes efter det andra världskriget under administration av den s k Flyktkapitalbyrån, varvid flertalet likviderades bolag eller övertogs av svenska intressenter. Under 50-talet skedde en snabb ökning av de tyska utlandsetableringarna och åtminstone de största

företagen behöll sitt fotfäste i Sverige?

De branscher där de flesta etableringarna gjorts, är metall- och Verkstadsindustri, kemisk och kemisk-teknisk industri och textilindustri. Under de senaste åren har även en del större förvärv gjorts inom livsmedelsindustrin. Antalet etableringar har ökat starkt efter kriget och av de dotterbolag som fanns 1965 hade hälften etablerats sedan mitten av SO-talet. De tio största utländska företagen i Sverige mätt efter antal anställda redovisas i tabell 438.3 Som synes är de överlag av yngre datum än de största svenska koncernernas etableringar utomlands. Flera av dem har etablerats eller i varje fall kommit bland de tio största genom av uppköp existerande svenska företag. Detta gäller framför allt Cavenham och AKZO som bara representeras i Sverige genom sina övertaganden nyligen av Felix respektive Lilla Edet. Litton köpte Sweda av LM Ericsson i två poster 1959 och 1963 och Nestlé hade bara ett försäljningsbolag i Sverige innan det köpte Findus 1962. ITT (som för övrigt ägde 35 % av

aktiekapitalet i LM Ericsson 1933-60) grundade visserligen Standard

Radio 1938 men hälften av dess anställda i Sverige år 1972 arbetade vid Stenberg-Flygt, IKO Kabelfabrik och Joel Olssons Elektriska som alla köptes 1968 samt vid Bröderna Engströms Elektriska, som övertogs året

därpå.4 Även det äldsta företaget, Siemens, har bortemot hälften av sina

anställda på grund av köpet av Elema-Schönander år 1968 och GKN kom på allvar in i landet genom köpet av August Stenman år 1930. Endast Philips, IBM och Unilever kan sägas ha i huvudsak byggt upp verksamheten i Sverige själva. Unilever startade sin verksamhet i dess nuvarande form först efter andra världskriget genom Centrava men var egentligen representerat redan på 20-talet genom van den Berg som ägdes

2 Detta gäller exempelvis de två största tyska företagen i Sverige: Siemens och Bosch. Siemens såldes 1948 till ett statligt holdingbolag i väntan på lämplig köpare. 1951 förvärvades aktierna av ett svenskt konsortium bestående av ledande män i svenskt näringsliv som upprättade kontakter med det förutvarande moderbolaget. 1953 bildade Siemens ett nytt dotterbolag-Svenska Siemens AB (Feichtinger 1967). Boschs dotterbolag i Sverige, AB Robo, övertogs efter beslut av Kungl Maj :t 1950 av ett konsortium främst bestående av tiänstemän i företaget. Det nya Robo delades upp -på två bolag med gemensam styrelse, AB Auto-Marin och AB Robo. 1957 övertogs dessa bolag av det förutvarande moderbolaget, Robert Bosch AG (Källström 1970). 3 Oljebolagen har utelämnats då de har speciell karaktär och dessutom har studerats av utredningen (SOU 1966:21). Endast Esso skulle för övrigt komma med bland de tio största. __ 4 ITT äger även flera andra dotter- och dotter-dotterbolag bland vilka marks Sheraton, Grindex och Glasmekano.

De internationella koncernernasframväxt i Sverige 97 Tabell 4:9 Den utländska företagssektorns procentuella andelar av sysselsättningen i tillverkningsindustrin

Kemisk-, petr0leum-, gummi- 0 plast 14,5 23,5 Jord- 0 sten 4,6 8,4 Verkstads-, järn, metall o övrig 4,8 8,7 Summa tillverkningsindustri 4,6 8,5 Anm: Utländska företag är här definierade som utländskt aktieinnehav på minst 10 % för 1962 och minst 20 % för 1971. Källor: Johansson (1968, s 75) och SCB Statistiska Meddelanden N 1973:32.

av Unilevers föregångare. Numera är Sunlight det viktigaste dotterbolaget, men Trollhätteglass och Liva Fabriker ingår också i koncernen och dessutom äger koncernen 50 procent i Margarinbolaget. IBM har vuxit kraftigt efter andra världskriget. Trots betydande tillväxt och uppköp är de största utländska företagen fortfarande små i förhållande till de inhemska företagen. Även om vi frånräknar statliga verk och ekonomiska föreningar kommer Svenska Philips efter 35 ä 40 inhemska koncerner. Det är förbluffande svårt att fastställa huruvida den utländska företagssektorn ökar snabbt eller långsamt i Sverige för närvarande. Jämförbar statistik finns egentligen endast för perioden 1960-65. För hela sektorn inklusive handel od torde man kunna räkna med att antalet anställda har stigit från 62 000 personer år 1962 (Johansson 1968, s 71) till 144 000 år 1971 (Statistiska Meddelanden N 1974:40), vilket alltså var en dryg fördubbling. Detta är naturligtvis en mycket snabb ökning som dessutom i princip underskattas genom att Johanssons siffra gällde aktieinnehav på minst 10 procent medan SCB:s för 1971 drar gränsen vid 20 procent. Å andra sidan finns det skäl att anta att Johanssons täckning var sämre än SCB:s vilket drar åt andra hållet. Jämförelsen i tabell 4:9 visar att de utländska företagen genomsnittligt sett ökat sin andel till det dubbla under de nio åren 1962-1971. Detta gäller i stort sett även de enskilda branscherna (i den här presenterade uppdelningen) med undantag av skogsindustrin. I denna statistik kommer försäljningspersonal vid företag klassade som industriföretag med. Eftersom flera utlandsägda industriföretag är försäljningsbolag åt sina utländska moderbolag i stor utsträckning blir utländska andelen av tillverkningsindustrin något överdriven. Detta gäller främst livsmedelsindustrin och kemisk (etc) industri, som får sina andelar för 1971 sänkta till 8,5 respektive 19,5 % om man rensar bort dessa försäljningsaktiviteter. För hela tillverkningsindustrin påverkas andelen nedåt med bara ett par tiondelar till 8,3 %. Problemet synes således vara försumbart. De nyssnämnda problemen med olika definitioner och täckning vilka drar åt

98 De internationella koncernernasframväxt i Sverige

var sitt håll kvarstår men torde knappast påverka huvudintrycket. . Som framhölls i kapitel 2 är det sannolikt för studiet av internationella koncerner oftast inte lämpligt att ha med minoritetsägda företag då dessa oftast torde ha en svensk ägare med antingen majoritetsinnehav eller en post som är större än eller lika stor som den utländske ägaren. För jämförelsen med 1962 är det emellertid nödvändigt att använda den vida definitionen på utlandsägt företag eftersom Johansson inte hade någon annan. Om man antar att minoritetsägande var ungefär lika vanligt 1962 som 1971, så kvarstår fördubblingen av andelarna om definitionen ändras till majoritetskontroll. I så fall skulle enda skillnaden vid en snävare definition som tar upp endast majoritetsägda dotterbolag vara att andelarna överlag faller med drygt en tredjedel. Den således ganska kraftiga ökningen av den utlandsägda delen av svensk industri har i stor utsträckning uppkommit genom av uppköp existerande svenska företag snarare än genom nystartande av företag eller investeringar i redan ägda företag. Som framgår av tabell 4:10 har utländska företag haft en större andel av uppköpen av svenska företag än

Tabell 4:10 Utländska förvärv av svenska industriföretag 1946-72, jämförda med samtliga förvärv inom svensk industri År Totala Antal Antal Antal anst (4) i% (3):(l) (4):(2) antalet utländska anst vid vid utl för- av (3) förvärv förvärv förvärvade värvade

46-72 3178 185 356 322 26 011 7,3 112,1 140,6 Källor: 1946-69 Rydén (1971), 1969-72 Marknad och fusioner SPK.

De internationella koncernernasframväxr i Sverige 99

de haft av produktionen i Sverige; under senare år omkring 10 %. De utländska köpen har också i genomsnitt gällt något större företag än de inhemska men skillnaden är i båda avseendena liten. Däremot är spridningen i storlek olika mellan inhemska och utländska företagsköp. De utländska omfattar sällan verkligt små och verkligt stora företag (över l 000 anställda är mycket sällsynt). Vi kan nu jämföra den totala sysselsättningsökningen i utlandsägda (inbegripet minoritetsägda) industriföretag från 1962 till 1971 på 38 000 med antalet anställda vid av utländska företag uppköpta svenska personer industriföretag under samma tid vilket uppgick till omkring 18000 eller knappt hälftems Emellertid avser fusionsstatistiken endast personer förvärv av majoritetsinnehav. Om vi antar att minoritetsandelen har varit konstant får de 38 000 minskas till kanske 25 000, varvid slutsatsen blir att huvuddelen av sysselsättningsökningen i de utländska företagen i Sverige beror på uppköp av svenska företag. Tabell 4:11 visar att den utländska andelen av fusionerna i industrin som i genomsnitt har varit låg på 6-7 % för perioden 1946-1969 högst i de branscher där den utländska andelen i dag är hög, dvs kemisk industri, elektr0-, maskin- och livsmedelsindustrierna. Fusionerna har alltså varit en väsentlig metod för att vinna insteg i dessa industrier. I textil- m rn industrin har nära nog hela den utlandsägda sektorn tillkommit genom fusioner. För 1969-72 ligger utländska andelar av fusioner över de perioden utländska andelarna av respektive branscher i flertalet fall (tabell 4:12). Detta är en fingervisning om att tendenserna till expansion genom och koncentration snarare än genom nyföretagande har föruppköp stärkts.

Tabell 4:11 Antal anställda vid uppköpta företag inom svensk industri 1946-69, fördelade efter bransch Bransch Totalt antal Antal anställda (2) i % anställda vid vid företag som av ( 1) uppköpta företag köpts av utländ- (1) ska intressen (2) 1 714 - - Gruvindustri Livsmedel m m 31 985 2 817 8,8 Textil-, konfektions- och läderindustri 21 907 4 082 18,6 Träindustri 13 484 20 0,1 Massa-, pappers- och grafisk industri 39 804 1 805 4,5 Kemisk industri 17 715 2 023 11,4 5 Jord- och stenindustri 15 666 210 1,3 Egentligen skall också 10 080 - - från dessa 18 000 (1135 Jäm- och metallverk

Transportmedelsindustri 12 288 1 000 8,1 dandé- För åren 1971- Övrig tillverkningsindustri 72 utgjorde den omkring Totalt 264 848 17 350 6,6 6 procent av de svenska

uppköpen av utländska Källa: Rydén (1971). mätt i sysselsättning.

100 De inrernationella koncernernasframväxr i Sverige

Tabell 4:12 Antal anställda vid uppköpta företag inom svensk industri 1969-72, fördelade efter bransch

Bransch Totalt antal Antala anst vid (2) i % anställda vid företag som köpts av (1) uppköpta företag av utl intressen

Massa-, pappers- och grafisk

Källa: Marknad och fusioner SPK.

Utvecklingen av den utländska företagssektorn i Sverige avspeglas ocksåi Riksbankens statistik, dels i posten direktinvesteringar i betalningsbalansen, dels i uppgifterna om givna tillstånd till utländska företag att direktinvestera i Sverige. Den senare publiceras även fördelad på vissa länder och regioner. Vi finner här en intressant skillnad mellan den bild vi får ur fusionsstatistiken och den vi får ur betalningsstatistiken. Enligt tabell 4:10 steg de utländska företagsköpen kraftigt under sextiotalets sista år mätt i antal anställda och har sedan (med en tillfällig topp 1969) legat på en hög nivå. Detta är också förenligt med Samuelssons data som gav en ökning 1965-1970 i antalet anställda vid utländska majoritetsägda dotterbolag i industrin 20% på 37 %, varav utgjordes av ökning vid företag som var i utländsk ägo 1965, medan resten belöpte sig på nystartade och uppköpta företag. Riksbankens statistik pekar emellertid på att det finns en tendens till uppbromsning av den utländska expansionen i Sverige. Enligt tabell 4:13 låg de utländska bruttoinvesteringarna i Sverige lägre i löpande priser under 70-talets första år än under sextiotalets andra hälft. Detta gäller också om vi ser på tillstånden som enligt totalsiffran längst ner utnyttjas nästan fullständigt. Skillnaderna mellan brutto- och nettoinvesteringar som kallas desinvesteringar utgörs av hemtagningar av kapital ur utlandsägda företag. Vanligen har detta formen av att dotterbolagen betalar av skulder till sina moderbolag utomlands men det kan också vara så att de lånar ut till bolag i andra länder tillhörande samma koncern. Desinvesteringama har som synes ökat kraftigt under 70-talet. Sannolikt spelar här oljebolagen en viktig roll. Orsaken till att denna hemtagning av kapital har ökat under senare år kan vara att kreditmarknaden har varit

i De internationella koncernernasframväxt i Sverige lOl Tabell 4:13 Direkta investeringar i Sverige 1960-74, milj kr löpande priser

7 629 5 904 7 971

U Uppskattning. Källor: Sveriges Riksbanks årsböcker, Sveriges Riksbanks Förvaltningsberättelse 1972.

lättare i Sverige än i omvärlden under perioden eller att de svenska dotterbolagen har gjort större vinster som gör deras moderbolag benägna att över den så uppkomna likviditeten till andra länder. l flytta fall är det sannolikt att de höga investeringskostnaderna i oljebolagens prospektering och utvinning i nya svårtillgängliga områden som Nordsjön, Alaska osv lägger en tung investeringsbörda på de stora oljekoncernerna och därmed föranleder dem att mobilisera kapitalresurser från alla sina koncernbolag världen runt. Förhållandet att Riksbankens data bygger på valutastyrelsens tillvållar även här problem. De utlandsägda företagen behöver ståndsgivning inte tillstånd för att återinvestera sina vinster i Sverige eller placera dem den svenska kapitalmarknaden och därför vet vi inte i vilken på utsträckning detta sker. Av SCB:s material framgår att den utlandsägda hade omkring 200 miljoner kr i redovisade nettovinster bolagssektorn vartdera året 1971 och 1972. Detta ger inte mycket utrymme för ökad utlåning eller återbetalning av lån till de utländska moderbolagen. Däremot kan de utlandsägda företagen antas ha haft lika stora vinstökningar som hela svenska näringslivet under 1973 och 1974 vilket kan ha frigjort ett par hundra miljoner kr för dylika ändamål. Om registreringen i betalningsbalansen kunde rättas till skulle dessa vinstdå registreras som utflöde av utdelningar på bytesbalansen och ökningar som intlöde av direktinvesteringar på kapitalbalansen. Desinvesteringar på moderbolagets lån av sådana vinstmedel skulle då motsvaras grundade av högre ingående direktinvesteringar och företeelsen skulle inte leda till ett fall i nettoinvesteringarna utan till en ökning av bruttoinvesteringarna. Om de inte registreras och de likvida medel vinsterna utgör överförs till i andra länder i form av amorteringar eller långivning blir koncernbolag resultatet i stället en nedpressning av det registrerade direktinvesterings-

102 De internationella koncernernasframväxt i Sverige Tabell 4:14 Direkta investeringar i Sverige (brutto) 1962-1974, miljoner kr, 1963 års priser

a Uppskattning. Källa: Riksbankens årsböcker.

flödet. Detta kan vara förklaringen till den exceptionella ökningen av desinvesteringarna under 1973 och 1974. Utlandsägda företag kan ha velat undvika att ta hem stora vinster med tanke på den allmänna opinionen. Det bör noteras att det krävs Riksbankens tillstånd för denna utväg. Sådant har således sökts och erhållits eftersom det blivit registrerat. Om vi sedan går över till att se på utvecklingen i fasta priser (tabell

4:14)° blir intrycket av nedgång direkt dramatiskt och svårt att tro på.

Serien blir som just framhållits missvisande om de utlandsägda företagen har kunnat finansiera sin expansion ur stora outdelade vinster och därigenom inte fått sina investeringar registrerade. Det är dock svårt att tro att de skulle ha gjort så stora vinster att de både skulle ha kunnat höja sin självfinansieringsgrad kraftigt och kraftigt förbättra sin finansiella ställning gentemot sina moderbolag. Dessutom var ju vinstläget allmänt dåligt 1971 och 1972. En annan av bl a Fahlen (1973) framförd förklaring är att de utländska företagen har upprätthållit sin expansion genom lokal finansiering. Sådan kan ske antingen genom aktieemissioner, vilket underminerar kontrollen (och är dyrt och ovanligt) eller genom lån vilket underminerar solvensen. lngendera metoden är alltså obegränsat genomförbar på längre sikt men en engångsförskjutning på några år är naturligtvis möjlig och skulle i det aktuella fallet kunna förklaras med att den svenska kreditmarknaden har 5 Vi nöjer oss här med varit lättare än många andra under de senaste åren. bruttoinvesteringsserien, Ännu en förklaring skulle kunna vara att 70-talets första år var då nettoserien av angivna skäl är tvivelaktig, me- lågkonjunkturår och att detta rent allmänt drabbade industriinvesteringardan tillståndsserien med naiSverige. I så fall borde vi iaktta en liknande tendens hos bruttoinvestevissa tidsförskjutningar ringarna i industrin. Som framgår av tabell 4:15 är detta inte fallet. följer den förra. Förhållandet mellan utländska direktinvesteringar i Sverige och industrins 7 Ehuru förhållandet här totala bruttoinvesteringar visar samma tendens som avlästes i den förra har multiplicerats med 100 får det inte fattas tabellen.7 lnvesteringskonjunkturen har i själva verket varit god under som en procentuell andel den djupa lågkonjunkturen 1971-1973 och de utländska hade företagen då de båda investeringspengar i investeringsfonder i ungefär samma utsträckning som svenskägda begreppen har olika innehåll. företag.

De internationella koncernernas framväxr i Sverige 103

i Sverige, dividerat med bruttoinvesteringar inom Tabell 4:15 Direktinvesteringar industrin 1960-1974

Källa: Sveriges Riksbank och Nationalräkenskaperna. Tabell 4:16 Olika länders andel av sysselsättningen vid utländska industriföretag i Sverige 1965 och 1970 (inkl oljebolag)

ü Företag som till mer än 25 % ägs av utländska intressen. Källa: Samuelsson (1973).

bör det noteras att kapitalinsatsen per anställd stiger konti- Slutligen varför ett fall i investeringarna borde motsvaras av en ännu nuerligt kraftigare effekt på sysselsättningen. Där kan det naturligtvis vara (och är det sannolikt) fråga om en uppbromsning snarare än ett fall. De siffrorna ger inte underlag för slutsatsen att den presenterade utländska har slutat expandera i Sverige. De fyra åren företagssektorn 1971-74 är en för kort tid för detta. Samma invändning kan emellertid riktas mot slutsatser dragna på grundval av utvecklingen 1965-70, vilken nu framstår som exceptionell. Sannolikt hänger denna period samman från Nordmed en allokering av de amerikanska företagens investeringar och Sydamerika (inbegripet Förenta Staterna) till Europa i ett läge då en övervärderad en omstrukturering av västeuropeisk industri och dollar, andra liknande temporära faktorer utövade sitt inflytande. Som framgår av tabell 4:16 var de amerikanska företagen mer expansiva än andra 1965-1970. Samtidigt kan vise att dettajust gäller den perioden, medan

104 De internationella i

koncernernasframväxt Sverige

Tabell 4:17 Tillstånd till direktainvesteringar iSverige 1960-73, regional fördelning i % 4 EFTA EEC Nordamerika Övriga

Källor: Sveriges Riksbank, Förvaltningsberättelse 1972, Sveriges Riksbank, Årsbok 1973.

Nordamerika (vilket är praktiskt taget enbart Förenta Staterna) hade en lägre andel både före och efteråt (tabell 4:17).

sou 1975:50

Del II

5 De traditionella förklaringarna

Såväl den vetenskapliga som den populära debatten är rik på förklaringar till varför etablerar dotterföretag utomlands. Många av dessa företag förklaringar är ohållbara eller otillräckliga och de är i flera fall inbördes Vi saknar tills vidare en mera generell teori för den oförenliga. internationella koncernbildningens drivkrafter. En sådan teori är emellertid av flera skäl nödvändig för analysen av de internationella koncernernas roll i en nationell ekonomi. Dels är det viktigt att känna till drivkrafter för att kunna bilda sig en uppfattning utlandsetableringens om hur denna verksamhet kan tänkas utveckla sig i framtiden under olika om den ekonomiska miljön och den ekonomiska politiken i antaganden allmänhet. Dels krävs det naturligtvis sådan kunskap för att bedriva en rationell ekonomisk politik med syfte att styra utlandsetableringarnas totala och geografiska och strukturella fördelning till lägsta omfattning möjliga samhällsekonomiska kostnad. med den i denna del presenterade diskussionen av utlandseta- Syftet drivkrafter är inte att utveckla och testa en bestämd bleringens förklaringsmodell. Avsikten är i stället att diskutera några av de vanligaste föreställningarna, förkasta dem som någorlunda lätt kan påvisas vara ohållbara och framföra några argument till förmån för förklaringar som vi har funnit fruktbara. I detta kapitel behandlas de traditionella förklaringarna.

Teorier för företagets beteende

av utlandsetableringens drivkrafter har sin utgångspunkt i Analysen teorin vilket bestäms dels av företagets målfunkför företagets beteende, dels av de institutionella och tekniska villkor företaget är tion, underkastat. Dessa båda faktorer är ju ingalunda oberoende av varandra; man behöver bara erinra sig att i den nyklassiska modellen med perfekt konkurrens måste företagets mål vara att maximera vinsten. Teorin för företagets beteende är för närvarande mycket oenhetlig. Anledningen är att flera av de nyare utvecklingslinjerna under efterkrigstiden har varit svåra eller omöjliga att införliva med olika typer av allmän jämviktsanalys. I vissa teorier förefaller själva grundtanken vara att några inte är möjliga beträffande företagets sätt att handla och generaliseringar

106 De traditionella _förklaringama sou 1975:50

reagera på förändringar i sin yttre miljö. I den nyklassiska teorin är företaget knappast närvarande som organisation. Företagets ägare antas följa beslutskriteriet att vinsten skall maximeras, och alla marknader antas uppvisa perfekt konkurrens. Därigenom säkras under gängse nyklassiska antaganden teknisk effekw tivitet, och företaget beskrivs fullständigt av sin produktionsfunktion. (Archibald 1971) Inom denna teoretiska ram kan företagsteorin visserligen utbyggas med teori för investeringsbeteende, lagerhållning, teknisk förändring och osäkerhet, men vi ligger fortfarande nära en ren produktionsteori. Företaget som organisation framstår som ointressant (Cyert«Hedrick 1972). Införandet av antaganden om ofullständig konkurrens i denna teori har däremot givit företaget en mera självständig och intressant roll (Triffin 1940, Georgescu-Roegen 1967) under i övrigt oförändrad uppläggning av analysen. Efter hand som de större bolagen kommit att uppfattas som i huvudsak företagsledarstyrda har det blivit naturligt att arbeta med en mera komplex målfunktion för företagen. I stället för ägare, vars enda intresse antas vara att maximera nuvärdet av den framtida avkastningen av företaget, tänker man sig företagsledare som i sitt beslutsfattande maximerar sin egen nyttofunktion. Företagets tillväxt, tekniska och organisatoriska standard eller forskningsverksamhet, företagsledarnas trygghet i anställning osv kan antas ingå i denna nyttofunktion. Därmed blir företaget som organisation intressant. Själva detta sociala fenomen, som Burnham (1941) kallade direktörernas revolution, observerades redan av Veblen (1923) och Berle och Means (1934). Det är emellertid inte förrän under senare år som följderna för företagsteorin och det ekonomiska systemets funktionssätt börjat analyseras mera ingående (Downie 1958, Baumol 1959, Penrose 1959, Marris 1964, Williamson 1964 och 1970). Utvecklingen mot direktörskapitalism är intimt förknippad med utvecklingen mot fåtalskonkurrens. Som Marris (1964) framhåller begränsas både storleken och tillväxttakten hos ägarstyrda företag. En ägare eller familj kan inte ensam klara beslutsfattandet när företaget växer över en viss storlek. Det blir nödvändigt att delegera ansvar på ett sätt som ger makt till andra än ägaren, till personer med egna målsättningar. Samtidigt kan det egna kapitalet inte växa snabbare än självfinansieringen medger, om inte ägaren genom nyemissioner släpper in andra, i vilket fall ägarintresset blir splittrat och makten över företaget börjar glida över iföretagsledarnas händer av detta skäl. Företagsledarstyrda företag blir på detta sätt intimt förknippade med marknadsformer präglade av fåtalskonkurrens. Ty när företag växer till storlekar som antas göra dem företagsledarstyrda får de vanligen så stora marknadsandelar att de måste ta hänsyn till konkurrenternas reaktion i sitt eget handlande. Den behavioristiska företagsteorin (Carnegieskolan) arbetar inte med maximeringsantaganden alls, utan utgår från föreställningar om att personer i organisationer handlar i enlighet med beslutsregler av helt annan karaktär. (Simon 1957, Cyert-March 1963, Cohen-Cyert

De traditionella _förk/aringama 107

1965.) Särskilt välkända är satisfieringsmodellerna som bygger på tanken

att beslut om ändringar fattas först når utfallet av verksamheten inte

satisfierar vissa uppställda normer. Då utlöses sökprocesser under längre vilka går igenom alternativa handlingssätt till dess man finner ledningen ett som satisfierar normerna igen. Studier i denna anda av utlandsetable-

har visserligen gjorts (Aharoni 1966), men denna ansats förefaller ringar för en analys av de långsiktiga drivkrafterna bakom föga hoppingivande den tendensen till internationalisering av företagen. Det beglobala som har sin styrka i en detaljrik specifikation av havioristiska synsättet det enskilda företagets speciella organisation och beslutsrutiner synes tills

vidare inte möjliggöra den typ av generaliseringar som krävs för att

förklara en så allmän social process. koncernerna verkar nästan enbart på marknader med De internationella och denna omständighet är en utpräglad fåtalskonkurrens, just hörnsten för en stor del av teoribildningen på området] Själva det

faktum att verklighetens internationella koncerner arbetar under fåtals-

konkurrens är emellertid inget bevis för att marknadsformen som sådan

roll för deras uppkomst, och vi skall här börja med att spelar en avgörande diskutera nägra ofta framförda förklaringsmodeller, som inte bygger på

antagande om fåtalskonkurrens.

Kapitalrörelseteorin

Den enklaste och närmast till hands liggande tillämpningen av traditionell

internationell ekonomisk teori har varit att betrakta upprättandet av

dotterbolag utomlands företrädesvis som en form av internationella

Drivkrafterna till en sådan kapitalexport kunde då antas kapitalrörelser. för traditionell teori naturliga att kapital var rikligt förevara den kommande i det kapitalexporterande landet jämfört med det kapital-

importerande. har naturligtvis då den Denna uppläggning aldrig varit tillfredsställande oklart formulerad, dels uppenbarligen besvarar fel fråga. dels är mycket 1 Beträffande skillnariktning i stället för Den förklarar de internationella kapitalrörelsernas derna mellan perfekt eller fri konkurrens, monopolistisk konkurrens, fåtalskonkurrens och Tabell 5 :l Kapitalrörelser 1968-1970 i miljoner dollar; löpande priser monopol se SOU 1968:5. Direkt- Netto Vi antar här att verk- Portföljinvesteringar totalt ligheten domineras investeringar av de båda mellanforln Ut Netto ln Ut Netto merna monopolistisk konkurrens (med många 13 786 6 432 7 354 3 534 18 590 - 15 056 -7 702 företag på varje marknad Förenta staterna 2 183 3 463 - l 280 - 176 eller relativt nära substi- Storbritannien 2 701 l 597 1 104 820 l 214 1 352 - 138 682 tut) och fåtalskonkurrens Nederländerna l 776 956 -4 475 1 016 1 628 - 612 -5 087 Västtyskland 674 5 149 (oligopol), medan de 2 508 2 279 229 l 113 909 204 433 båda ytterlighetsfor- Frankrike 435 368 475 - 107 328 merna betraktas som Sverige 553 118 teoretiska renodlingar Anm: Minustecken anger nettokapitalexport. lämpliga för vissa slag av Källa: IMF Balance of payments yearbook. analys.

l 08 De traditionella jförklaringarna

orsaken till att de tar formen av just direktinvesteringar. Kapitalrörelsehypotesen förkastas emellertid dessutom av data som visar att direktinvesteringar går i båda riktningarna mellan de industrialiserade blandekonomierna. Som redan visats i den statistiska översikten har länder som Storbritannien och Holland mycket omfattande direktinvesteringar i sina egna länder från omvärlden och samtidigt egna direktinvesteringar utomlands till ungefär samma belopp. Förenta staterna vars direktinvesteringar utomlands är långt större än andra länders i Förenta staterna har i stället haft ett nettoinflöde av portföljinvesteringar som inte sällan uppvägt nettoutflödet av direktinvesteringar. Som framgår av tabell 5:1 är många industriländer i den situationen att de har motsatt tecken på nettorörelsen av portföljkapital jämfört med nettorörelsen av direktinvesteringar. I tabellen har endast Frankrike och Västtyskland samma tecken och båda dessa länder har betydande bruttoströmmar in och ut under båda rubrikerna. I själva verket är det svårt att mera helhjärtat karakterisera något av de upptagna länderna som kapitalexportör eller kapitalimportör emedan nettoflödet totalt är så pass blygsamt i relation till bruttoflödena. Med tanke på att nettoflödena dessutom är små i förhållande till kapitalbildningen i varje land kan man nog säga att kapitalrörelserna mellan industriländerna spelar en blygsam roll numera vad det gäller att påverka den totala kapitaltillgången i varje land? Dessa internationella kapitalrörelser torde i huvudsak ha till funktion att möjliggöra en effektivare kapitalmarknad med mera differentierade kreditformer och bättre riskfördelning. Kontrasten mot de enorma nettokapitalrörelser som ägde rum före första världskriget är slående. I samma riktning pekar förhållandet att de företag som gör direktinvesteringar i stor utsträckning finansierar dessa lokalt. En studie av de utländska dotterbolagen till ett fyrtiotal större brittiska koncerner visade att 19 procent av deras totala förvaltade tillgångar bestod av lokalt upplånade medel år 1967 (Brooke-Remmers 1970, s 180). De amerikanskägda dotterbolagen utomlands lånade år 1966 4,6 miljarder dollar samtidigt som flödet av direktinvesteringar från Förenta staterna uppgick till 4 miljarder dollar. De utländska investerade 2 Vi bortser naturligtvis också 6,3 dotterbolagen här från de betydande miljarder dollar ur sina bruttovinstmedel (US Tariff Commission 1973, internationella rörelserna volym II, s 191). av kortfristigt kapital som har ägt rum i samband med valutakriserna under senare år liksom Tabell 5:2 Finansieringskällor för amerikanska dotterbolag i Västeuropa och från de kapitalrörelser Kanada i genomsnitt för åren 1964, 1965, 1967 och 1968 i miljarder dollar. från oljeländerna som blivit resultatet av olje- Kontantflöde (cash flow) idotterbolagen 3 554 prishöjningarna. Genom varav avskrivningsmedel 1 916 de senare har de inter- nettoinkomst efter skatt 1 638 nationella kapitalrörel- Medel från Förenta staterna 974 serna temporärt Upplåning utomlands l 597 uppnått de volymer i Övrigt 177 förhållande till världs- Totalt 6 302 ekonomin som de hade under tiden före första världskriget. Källa: US Tariff Commission (1973).

De traditionella _förklaringarna 109

5:2 en liknande bild. Omkring en fjärdedel av Av tabell framgår för amerikanska dotterbolag i Västeuropa och Kanada finansieringen klarades med upplåning utanför Förenta staterna? utomlands var år 1970 finansierade utomlands Svenskägda »dotterbolag till mer än hälften om vi räknar på deras totala tillgångar. (Swedenborg 1973, s 77). Även om regleringar av kapitalrörelser i Sverige och den amerikanska åtstramningen av kapitalexporten från år 1965 har drivit finansieringsandelen tycks dessa siffror jämte tillgängliga upp den lokala för brutto- och nettoflöden utgöra betryggande indicier för uppgifter att det inte är skillnaden i kapitalrikedom som förklarar hypotesen omfattning och riktning inom den utvecklade direktinvesteringarnas delen av världen. Denna slutsats har en intressant analogi avseende varuhandeln mellan

i-ländernaf Även där har faktorproportionsteorins framstått som en allt

orimligare förklaring just emedan utrikeshandeln i växande grad består av ett byte av varor som kräver ungefär samma typ av produktionsfaktorer för sin tillverkning. Dessa observationer har lett till ett ivrigt sökande efter omformuleområde. Man har ringar och nyformuleringar på utrikeshandelsteorins försökt specifikationer av produktionsfaktorer, oftast bygga på andra med humankapital och företags- eller branschspecifik kunskap icentrum för modellen (Johnson 1968). Inlärning genom utövning i kombination med en viktig roll för den inhemska efterfrågestrukturen är en annan Linder 1961). Andra har pekat på tillgångsfaktorer i absolut (Burenstam mening (Kravis 1956), handelspolitikens effekter (Travis 1964) och olika dynamiska förlopp (Hufbauer 1966, Vernon 1966). Dessa nyvinningar på utrikeshandelsteorins område har som vi skall se ofta analogier inom teorin för direkta investeringar och internationella koncerner. l Vernons s k produktcykelteori är ju också de internationella koncernerna en viktig del i handelsmodellen.

Utrikeshandelsteorin 3 Återinvesterade medel Utrikeshandelsteorin används emellertid oftast på ett annat, mera direkt är naturligtvis begreppssätt för att förklara Det är vanligt att man anför som mässigt likvärdiga med utlandsetableringar. finansiering från hemlanförklaring till direktinvesteringar i ett land att landet i fråga har särskilt det, dvs Förenta stagynnsamma förutsättningar för den typ av produktion det gäller. Därmed terna. hamnar man omedelbart i den vanliga utrikeshandelsteorins föreställ- 4 Det bör observeras att kan då ha sin grund i riklig tillgång vi här talar om handel ningsvärld. Ty dessa förutsättningar i och faktorrörelser mellan och därmed låga priser på produktionsfaktorer som används intensivt i-länder. l relationerna sådan produktion (arbetskraft, kapital, naturtillgång-ar). Detta är den s k mellan i-länder å ena faktorproportionsteorin för utrikeshandel. De kan också bero på natur- sidan och u-länder å den artificiella handelshinder he- andra synes faktorproliga eller (transportkostnader, protektion, portionsteorin alltjämt ha terogenitet i lagstiftningen m m). De kan vara ett resultat av en ett betydande förklageografiskt koncentrerad anhopning av många ekonomiska aktiviteter ringsvärde. (positiva agglomerationseffekter). 5 Denna teoribildning Detta är emellertid utrikeshandelsteori som förklarar den internatio- diskuteras i nästa avsnitt.

110 De traditionella_ /örklaringarna

nella arbetsfördelningens geografiska struktur. Den kan användas för att besvara frågan varför en viss ekonomisk aktivitet bedrivs i ett land. Ett lands komparativa fördelar framstår vid jämviktsväxelkurs som absoluta fördelar för enskilda företag och dessa måste därför alltid antas motivera utlandsetablering med lägre kostnader i något avseende. Utrikeshandelsteorin kastar emellertid inte något ljus över den här aktuella frågan, varför denna aktivitet bedrivs av ett dotterföretag till en utländsk koncern i stället för av ett inhemskt företag. Använda på detta sätt är alltså även dessa analysmetoder från internationell ekonomi otillräckliga för vår problemställning. Med deras hjälp definieras nödvändiga men inte tillräckliga villkor för att direktinvesteringar skall äga rum. Det skall emellertid längre fram visas att de ingalunda saknar intresse för problemställningen, när man väl först har förklarat varför världsproduktionen av olika varor ligger i händerna på ett mindre antal företag. En traditionell utrikeshandelsteoretisk ansats leder i själva verket till slutsatser motsatta den vi är ute efter. Flera författare har understrukit att det krävs ganska starka förklaringar till varför det blir utländska i stället för inhemska företag som genomför etableringar på de områden, där ett land synes ha en komparativ fördel. (Johnson 1970, Caves 1971, Eastman-Stykolt 1967). Argumentet bygger på antagandet att inhemska företag (och medborgare) alltid har ett kraftigt övertag genom sin kulturella bakgrund som ger dem en ingående kunskap om det egna landets särdrag. De förfogar utan resurskostnader över en mängd information om arbetsmarknadens funktionssätt, existensen av lämpliga leverantörer och kunder, kommunikationsmöjligheter, lagstiftningen på relevanta områden, politiska förhållanden osv. De behärskar landets språk. Allt detta är information och färdigheter som ett utländskt företag måste förvärva för att genomföra en etablering. Att insamla och bearbeta all denna mångskiftande och detaljerade information i så stor utsträckning att det utländska företaget blir jämställt med inhemska företag är mycket resurskrävande och innebär därför en betydande privatekonomisk kostnad. Således har inhemska en klar kostnadsfördel. företag Utländska företag måste alltså ha en kostnadsfördel av något annat slag för att kunna upprätta konkurrenskraftiga dotterbolag. Mot detta synsätt synes kunna invändas att utländska kan företag anställa inhemska medarbetare på alla poster till samma löner som inhemska företag. Tanken måste därför vara att åtminstone några funktioner i ett utlandsägt dotterbolag måste skötas av personal från ursprungslandet. Det är rimligt att anta att vissa beslut måste fattas i moderbolaget, annars vore ju inte dotterbolaget ett dotterbolag i någon ekonomisk mening. Dessa beslut kräver att ledningspersonal på hög nivå orienterar sig utomordentligt väl om förhållanden och framtidsutsikter i ett främmande land. Den personalens tid är mycket sannolikt dyrbar, långt dyrare (mätt som företagets alternativkostnad) än lönesättningen anger. Till detta kommer att utlänningar på något sätt måste få reda på att det skulle vara lönsamt att bedriva verksamheter i detta främmande land.

De traditionella _förklaringama l ll

Man vågar således dra slutsatsen att utlandsägda företag har handikapp som tar sig uttryck i högre kostnader än inhemska företag har för motsvarande verksamhet under i övrigt lika förhållanden. Den traditionella utrikeshandelsteorin är således inte bara otillräcklig genom att inte förutsäga förekomsten av internationella koncerner. Den förutsäger tvärtom motsatsen, dvs att utländska direktinvesteringar inte kommer att äga rum. Själva handikappteorin är emellertid ett viktigt element iförklaringen av de utländska direktinvesteringarnas geografiska mönster. När vi väl har uppställt en teori för varför sådana investeringar överhuvudtaget äger leder till slutsatsen att under i övrigt lika rum, handikappteorin förhållanden kommer direktinvesteringar att gå till länder som kulturellt är mest lika ursprungslandet och därför erbjuder minst handikapp av främlingskapet. Detta kan förefalla ha gott stöd av data. l0 procent av de samlade svenska direktinvesteringarna finns i Norden (Swedenborg och av Förenta staternas finns 27 procent i Kanada och ll 1973), i Storbritannien (Tariff Commission 1973). Storbritanniens procent samlade direktinvesteringar fördelade sig med över 60 procent på en länder bestående av Förenta staterna, Kanada, Australien och grupp Sydafrika (Reddaway 1967). Eftersom kulturellt likartade länder också ofta är geografiskt närbelägna förstärks förmodligen slutsatserna av dessa data. Ty som diskuteras vidare nedan kan högre avståndsberoende kostnader under i övrigt lika förhållanden antas leda till att lokal produktion ersätter export. Samtidigt kompliceras dock bilden av att länderna har olika högt tullskydd, vilket ju har antagits stimulera lokal produktion på samma sätt som höga transportkostnader. Särskilt direktinvesteringar i Kanada har ansetts i hög grad bero just på den kanadensiska tullmurens höjd (Eastman-Stykolt De svenska investeringarna i Norden synes emellertid inte kunna 1967). förklaras av vare sig transportkostnader eller handelshinder, varför hypotesen om kulturell likhet ges företräde där. Detsamma kan tycks kunna kanske direktinvesteringar i Storbritannien, eftersom gälla amerikanska är basen för en produktion som sedan dessa i betydande utsträckning exporteras till övriga Västeuropa och alltså lika gärna kunde ha gått till har erbjudit villkor för t ex Västtyskland som uppenbarligen gynnsamma under efterkrigstiden. Amerikanska dotterbolag i industriproduktion Storbritannien nästan en fjärdedel av sin totala avsaluproexporterade duktion i1andet(Dunning 1973, s 89). bör man kanske notera att direktinvesteringar utomlands ofta Slutligen motiveras med behovet av att anpassa produktutformningen till lokala efterfrågeförhållanden. Denna tanke vänder naturligtvis på kulturgemenskapshypotesen eftersom vi då skulle vänta oss att företagen valde export för att försörja sådana närbesläktade marknader utomlands. I den mån anpassningen mest gäller marknadsföring och mera ytlig produktdifferentiering skulle vi vänta oss att direktinvesteringarna huvudsakligen avsåg försäljningsbolag. Sammanfattningsvis kan emellertid konstateras att själva utgångsför resonemanget kvarstår. Utländska företag har ett handikapp punkten

l 12 De Iradirionella_förklaringama

jämfört med inhemska när det gäller att bedriva produktion i ett land. De nu framförda Synpunkterna förutsätter att vi först har förklarat vad det är för faktor som uppväger detta handikapp. Utrikeshandelsteorin bygger i sin traditionella utformning på tanken att länderna har tillgångar på produktionsfaktorer iolika proportioner. l den traditionella teorin antar man att produktionsfaktorerna inte kan röra sig mellan länderna och visar att man då i stället kan byta varor och tjänster och på så sätt undanröja de negativa följderna av en olämplig internationell fördelning av faktortillgångarna. Teorin visar också att en marknadsekonomi kommer att ge upphov till sådan produktivitetshöjande handel under vissa relativt rimliga antaganden. Uppenbarligen skulle samma positiva resultat också kunna uppnås genom att produktionsfaktorerna flyttas mellan länderna. Utrikeshandel och faktorrörelser är således substitut för varandra och i en marknadsekonomi återspeglas detta genom att såväl varu- som faktorpriser skiljer sig mellan länderna i frånvaro av handel. Marknadsekonomin innehåller således privatekonomiska incitament till både handel och faktorrörelser. Det mönster av faktorrörelser och utrikeshandel som uppstår bestäms i princip av de naturliga och artificiella överföringskostnaderna för olika varor och produktionsfaktorer (Mundell 1957). Vi har redan med hjälp av data över kapitalrörelser förkastat tanken att olikheter i kapitaltillgångar spelar en central roll i förklaringen till direktinvesteringar. Det har emellertid föreslagits att man i stället skall betrakta företagsledarskicklighet och teknisk kunskap som produktionsfaktorer och anta att de är mera rikligt förekommande i vissa länder äni andra. Om det är billigt att överföra denna kunskap mellan länder jämfört med transporter av varor och flyttning av arbetskraft i allmänhet, så skulle vi vänta oss att den flyttar internationellt i stor utsträckning. Internationella koncerner skulle då kunna ses som ett institutionellt arrangemang för att bedriva detta slag av faktorrörelseö (Södersten 1969.) Vi står då inför problemet att förklara varför denna ekonomiska process tar formen av just utlandsetablering. Varför skulle inte företag i värdländerna köpa eller hyra kunskap? För att närmare analysera detta problem måste vi undersöka på vilket sätt kunskap egentligen ses som en produktionsfaktor. Det kan uppenbarligen inte vara fråga om tekniska och organisatoriska lösningar som presenteras i teknisk och vetenskaplig litteratur i moderbolagens ursprungsländer. Sådan kunskap är ju tillgänglig för alla. Däremot kan det vara kunskap som åtminstone temporärt är företagshemligheter eller kunskap som är patenterad av företag eller enskilda. 6 Det är ett begreppsmäs- Tills vidare hemlighâllen kunskap kan normalt antas vara möjlig att sigt problem, huruvida man skall se sådan gräns- patentera. Men då måste vi förklara varför inte patentinnehavande passage av kunskap som företag säljer patentet eller rätten att tillverka på licens till företag i andra handel i kapitalvaror eller länder utan startar egna dotterföretag. I enlighet med tidigare resosom faktorrörelse. Vi väljer här att betrakta nemang borde inhemska företag kunna betala mera än utländska företag detta som en faktorrösjälva kan få ut genom att utnyttja patentet i lokala dotterföretag på relse under hänvisning till att äganderätten inte grund av de inhemska företagens postulerade överlägsenhet i att operera överlåtes. på sin hemmamarknad.

De traditionella _förklaringarna 113

Det är uppenbart att vi här definitionsmässigt har att göra med fall av ofullständig konkurrens. Patent är ju en juridisk konstruktion avsedd att tillförsäkra eller företaget monopol på utnyttjande av upphovsmannen i syfte att incitament att producera den. Vi skall kunskap skapa återkomma till den självständiga betydelse den ofullständiga konkurrensen kan ha. Här nöjer vi oss med att konstatera att det patentinnehavande borde kunna ta ut sin monopolränta vid försäljning av företaget eller tillverkningsrätten till inhemska företag i främmande länder patentet och därvid vinna genom att slippa den extra resursåtgång dess något verksamhet kräver på grund av främlingskapet. Det är välkänt att utrikeshandeln i patent och licenser är omfattande och snabbt växande. Ehuru detta förhållande är väl förenligt med vårt är det dock av intet värde när det gäller att förklara varför resonemang, inte all produktiv tillämpning av patenterad kunskap sprids över världen Innan vi går in på detta problem, skall vi emellertid genom denna metod. betrakta den andra form i vilken kunskap kan existera och spridas över

världen. av det som vi här har kallat kunskap borde hellre kallas Mycket då det är fråga om personers förvärvade egenskaper, inte om färdigheter, information som kan registreras i litterär form, datorminnen och dylikt. Vidare finns det kunskap som har sådan karaktär att den kan registreras utanför Utan att en mänsklig hjärna endast till mycket höga kostnader. närmare gå in på de begreppsmässiga svårigheter som här döljer sig kan vi är vad som numera kallas konstatera att färdigheter och sådan kunskap humankapital i litteraturen. på olika typer av humankapital växlar mellan länderna. Den Tillgången arbetskraft i vilken detta kapital är förkroppsligat kan flyttas geografiskt till och/eller verka över stora geografiska avstånd med låga kostnader tekniska som telekommunikationer, post och dylikt. Det är hjälpmedel därför att det under marknadshushållning uppstår incitament begripligt att kombinera denna arbetskraft med produktionsfaktorer i främmande

länder. Liksom i fallet med patenterad kunskap finner vi emellertid att inte leder till en förklaring av utlandsetableringar. Varför skulle analysen inte inhemska anställa sådan kvalificerad utländsk arbetskraft företag om det är ont om den i det egna landet? Varför hyr man inte dess för kortare tid när det är lämpligt? Varför hyr man inte tjänster

för att lösa problem med omorganisation och dylikt.7

företagskonsulter konstatera att ehuru alla sådana transaktioner över Vi tvingas återigen är vanliga och växer snabbt iomfattning så kvarstår problemet gränserna att vi inte förklarar varför vi då får internationella företag.

7 Ännu en möjlighet är att personer med lämp-

Risker för växelkursändringar och handelspolitiska ingrepp liga egenskaper utvandrar

till länder där det är ont om företagsledare och En förklaring som egentligen inte fått stöd av någon annan än där startar egna företag, upphovsmannen är Alibers teori att direkta investeringar uppkommer på Detta var vanligt under grund av växelkursrisker, framför allt under ett system med fasta men 1800-ta1et.

1 14 De traditionella ,förklaringarna

justerbara pariteter (Aliber 1970, 1971). Även risker för tex tullförändringar antogs kunna spela en liknande roll. Den grundläggande tankegången, som här inte närmare skall utvecklas, är att tillgångar i form av företag (eller finansiella fordringar) kan vara mera värda för ett företag (eller annan placerare) i ett annat valutaområde. Skälet skulle vara risken och osäkerheten beträffande växelkursändringar. Modellen avsåg att förklara amerikanska företags investeringar i andra länder. Ett amerikanskt företag vars intäkter är nominerade i dollar antas kunna mobilisera kapital till lägre kostnad än företag i olika tänkta värdländer som har sina inkomster nominerade i andra, mindre säkra valutor. Denna teori krävde vissa kompletterande antaganden om varför långivare till det amerikanska företaget inte genast reviderade sin uppfattning när detta företag hade investerat och fått en del av sina intäkter nominerade i riskfyllda valutor. Vi skall inte närmare gå in på dessa i sig själva tvivelaktiga antaganden, eftersom förändringar i valutaläget har berövat Alibers teori den attraktion den möjligen hade fram till mitten av l960-talet. Det mest otillfredsställande med den är naturligtvis att den inte alls förutsäger och förklarar den faktiska utvecklingen. Direktinvesteringar i båda riktningarna mellan olika länder och investeringar från länder med numera riskfyllda valutor som Förenta staternas blir oförklarade med denna teori. Aliber förefaller att i likhet med flera andra som studerat internationell koncernbildning ha bländats av det dramatiska i de amerikanska företagens expansion i Västeuropa under en given period.

Fördelar av internationell status

Internationell koncernbildning kan också tänkas ske i syfte att utnyttja de fördelar som sådan internationell status kan tänkas ge på grund av möjligheterna att undgå kreditåtstramningar, skatter, effekter av fackliga

aktioner osv. Ställning som internationell koncern gör det i princip

möjligt att genom manipulation av interna koncerntransaktioner redovisa vinster i lågskatteländer. Omfattningen härav diskuteras närmare i kapitel ll, lnternpriser, skatter och tullar. I detta sammanhang skall bara noteras att det närmast till hands liggande lågskattelandet för svenska företag är Schweiz och att man möjligen kunde tänka sig att Schweiz skulle ha en oproportionerligt stor andel av antalet svenska dotterbolag utomlands om denna drivfjäder vore viktig. Så är emellertid knappast fallet. År 1970 fanns det 64 svenska dotterbolag i Schweiz vilket utgjorde 6 procent av de svenska dotterbolagen i i-länder. De nordiska länderna, Belgien och Holland hade alla flera svenska dotterbolag. I t ex Bermuda fanns färre än tio dotterbolag (Swedenborg 1973). Inte heller förefaller Schweiz vara ett land där ett utlandsinvesterande företag sätter upp sina första dotterbolag (Hörnell m fl 1973). Det tycks inte som om mer än en fjärdedel av de svenska koncerner som etablerat dotterbolag utomlands har lockats att göra detta i Schweiz. Dessa iakttagelser pekar på att möjligheterna att

De traditionella _förklaringarna l 15

genom internprismanipulation ta fram vinster i lågskatteland inte är någon grundläggande faktor bakom den internationella koncernbild-

ningen.8

Som framgått av kapitel 4 består de utländska etableringarna i Sverige till en betydande del av uppköp av befintliga mindre företag. Sådana övertaganden kan i princip vara motiverade av säljarens önskan att undgå beskattning genom att få en del av likviden utbetald i ett lågskatteland i en osynlig form. Exempel härpå är möjligheten att sälja företaget till ett pris under dess marknadsvärde och få mellanskillnaden upp till marknadsvärdet i form av möjligheten att köpa till underpris någon annan typ av tillgång i ett lågskatteland. Alternativt kan samtidigt ett kontrakt undertecknas där säljaren blir konsult åt köparen med hög årslön under t ex en femårsperiod med placering i ett lågskatteland. Det är omöjligt att undersöka frekvensen av sådana transaktioner utan att intensivstudera ett stort antal utländska uppköp av familjeföretag. Ännu svårare är det att utan ingående studier av svåråtkomliga uppgifter om motiven för etableringsbeslut avgöra huruvida det är vanligt att företag etablerar dotterbolag för att underlätta internationell finansiering eller ha alternativa tillverkningsställen vid fackliga konflikter (eller konflikter med myndigheter). Den historiska framväxten av dagens internationella koncerner tycks inte stödja dessa hypoteser, men vissa belägg föreligger å andra sidan för att dessa aspekter uppmärksammas i de internationella koncernernas verksamhet. Sammanfattningsvis förefaller emellertid fördelarna av internationell status i form av möjligheter att spela med olikheter i lagstiftningen mellan länder och stå starkare i konflikter med de anställda och myndigheterna inte ha varit primära drivkrafter till internationell koncernbildning. Däremot är det möjligt att hänsyn till dessa aspekter blir allt vanligare efter hand som etablering av dotterbolag utomlands blir en vanlig företeelse och varje företag har flera länder att välja mellan som är likvärdiga ur andra synpunkter.

Stordriftsfördelar

En vanlig förklaring till utrikeshandel är förekomsten av odelbarheter och därmed stordriftsfördelar i många produktionsprocesser. Denna teori skiljer sig från övriga på så sätt att den inte har något att säga om vilket land som passar bäst för olika slag av produktion. Den förutsätter endast att de nationella marknaderna ibland är för små så att lägsta styckkostnader kan uppnås endast genom export. Det blir då närmast en slump vad olika länder producerar och exporterar. Företeelsen att samma varor produceras i flera länder och går i båda riktningarna i handeln 8 Det är naturligtvis en helt annan fråga i hur stor utsträckning dessa möjligheter utnyttjas av de företag som är etablerade med dotterbolag i lågskatteländer. Vidare torde det finnas åtskilliga företag i Schweiz som ägs av fysiska personer i Sverige och där det kan antas att etableringen inte bara används för utan även har motiverats av möjligheterna till förmånligare skattebehandling. Detta framstår emellertid som en fråga om skattesystemets effektivitet i en internationaliserad värld i allmänhet snarare ån som ett problem med internationella koncerner.

l 16 De traditionella Aförklaringama

mellan dem förklaras då med produktdifferentiering. Varje land har så att säga monopol på sin variant. (Lundgren 1971). Stordriftsteorin förutsäger också att inget företag exporterar förrän det har blivit monopolist, dvs ensamsäljare på sin hemmamarknad? Om det då inte har uppnått minsta optimala storlek, kan det löna sig att ta exportkostnader för att exportera. Även denna företeelses sällsynthet kan förklaras av förekomsten av produktdifferentiering. Korselasticiteten mellan produkter som produktionstekniskt och funktionellt är likställda är inte oändligt stor. Varje företag är monopolist på sin hemmamarknad i den meningen att det saknas perfekta substitut för dess produkt. Observerade handelsmönster och marknadsstrukturer är alltså förenliga med förekomsten av stordriftsfördelar på grund av den förhärskande tendensen till produktdifferentiering. Vid första påseende synes Stordriftsteorin emellertid förklara precis motsatsen till det fenomen vi här är intresserade av. Ty den förutsägerju att företagen kommer att koncentrera produktionen av en vara till ett land och försörja andra nationella marknader genom export. Stordriftsfördelarnas roll kommer därför i första hand in som en förklaring till förskjutningar från export till direktinvesteringar utomlands för lokal produktion. När den inhemska marknaden för ett företags differentierade produkt är liten i förhållande till dess minsta optimala produktionsvolym blir det billigare att producera inom landet och försörja utländska marknader med export. När den inhemska marknaden för produkten blir nog stor för att absorbera hela den inhemska produktionsvolymen blir det billigare att försörja utländska marknader genom lokal produktion för att därigenom undvika 0 transportkostnader och andra avståndsberoende kostnadenl Samma effekt skulle vi få om den tekniska utvecklingen skulle minska stordriftsfördelarna, dvs den minsta optimala produktionsvolymen. Mera generellt kan vi säga att om de nationella marknaderna växer snabbare än stordriftsfördelarna, så kommer under i övrigt lika förhållanden utrikeshandel att ersättas av lokal produktion. Fortfarande kvarstår dock problemet att förklara varför de forna exportföretagen skulle äga de nya anläggningar vars produktion ersätter deras tidigare export. Enligt antagandet om utländska företags handikapp skulle vi bara vänta oss att inhemska företag startade tillverkning och trängde ut importen när den inhemska marknaden väl har nått tillräcklig storlek. Stordriftsteorin för internationella koncerner (som sällan utvecklas 9 Vi resonerar här som mera precist) måste därför bygga på föreställningen att odelbarheterna om det endast skulle finnas enproduktföretag, endast i vissa led av produktionsprocessen. Kostnaderna för uppträder då den här diskuterade tex vara oberoende av forskning och utveckling (FoU) kan problemställningen inte produktionsvolymen, medan produktionsanläggningarna når lägsta berörs av huruvida företagen har en eller flera styckekostnad vid förhållandevis små anläggningsstorlekar. Det kan då produktlinjer. visa lönsamt att bedriva FoU i moderlandet och förlägga sig 10 Vi förutsätter ju här produktionsanläggningarna till olika länder för att minimera transportatt några komparativa kostnader, undgå handelshinder, dra fördel av lägre faktorkostnader, för- och nackdelar inte anpassa produkter till nationella marknader eller dylikt. Detta betyder föreligger beträffande produktion i olika länder. att de i utrikeshandelsteorin vanliga bestämningsfaktorerna för den

De traditionella _förklaringarna l 17 sou 197550

internationella arbetsfördelningen blir avgörande även i de fall då sker i internationella koncerners regi. produktionen Vi återkommer då emellertid till det problem som vi redan har fastnat i vid analysen av alla de försök till förklaringar som presenterats ovan. Varför uppstår inte företag som specialiserar sig på FoU, tar ut patent på alla utvecklingsförsök som bedöms vara kommersiellt användbara och sedan säljer patenten eller tillverkningsrätterna till företag världen över? Varför skulle de ta på sig kostnaderna för att undersöka varje nationell marknad med dess särdrag och sedan etablera dotterföretag där som måste ledas med dyrbara kommunikationssystem från hemlandet? Eller mera Varför måste de förädlingsled som uppvisar generellt uttryckt: stordriftsfördelar integreras inom ramen för en koncern med de förädlingsled som inte gör detta?

sou 1975:50 119

6 Företaget och marknaden

_Det problem som de olika förklaringsförsöken i föregående kapitel leder till kan synbarligen generaliseras på följande sätt: Varför visar det sig privatekonomiskt lönsamt att samordna den ekonomiska verksamheten genom intern företagsplanering i stället för med hjälp av marknadsmekanismen? Det finns troligen två typer av förklaringar till att detta är fallet. För det första lönar det sig normalt för företag att genom tillväxt, etablering av dotterföretag, företagsköp och överenskommelser med konkurrenter minska konkurrensen och därmed erhålla monopolräntor. För det andra är det även under ganska fri konkurrens (= ringa möjlighet för enskilda företag att påverka priserna) tänkbart att kostnaderna för marknadsmekanismen är så höga i vissa fall att det är billigare att

samordna produktionen genom planering inom en koncern. I detta

kapitel skall vi behandla den senare förklaringen. Vi möter här ett grundläggande problem i nationalekonomin. Ytterst det ju att förklara varför vi överhuvudtaget har företag. Om gäller marknadsmekanismen är den effektivaste metoden för resursallokering, varför har vi då inte enbart marknadsrelationer i en marknadshushållning där valet mellan den osynliga och den synliga handen är fritt för de ekonomiska subjekten? Den traditionella teoretiska uppläggningen borde egentligen ge oss anledning att vänta att alla ägare till produktionsfaktorer varje morgon ut sina tjänster varefter en jämviktsprisstruktur etableras och bjuder produktionen startar för en dag eller en vecka eller hur länge nu produktionen kan antas fortgå utan ändring. I stället för att ta anställning och sedan följa instruktioner från överordnade på ett företag skulle varje ägare till en produktionsfaktor uppträda som entreprenör och ingå et kontrakt om att under en given period uträtta ett överenskommet arbete. Den närmast till hands liggande förklaringen till att detta inte är fallet, är att det råder osäkerhet om hur det skall visa sig lämpligt att lägga upp verksamheten i framtiden. l stället för att ägarna till olika produktionsfaktorer skall ingå nya kontrakt vid varje förändring, ingås ett mera långsiktigt (men uppsägbart) kontrakt, där den ena parten (de anställda) förbinder sig att följa instruktionerna från den andra parten (företagets ägare). Denne eller dessa kan sedan delegera rätten att beordra andra i en hierarkisk struktur, en företagsorganisation (Coase 1937, Malmgren 1961).

120 Färetaget och marknaden

Enligt Alchian och Demsetz (1972) är det emellertid inte långsiktigheten i kontrakten som är det väsentliga utan det faktum att de tekniska sambanden är av en sådan karaktär och att produktionsfaktorerna har sådan heterogenitet att bidragen till resultatet av de olika produktionsfaktorerna i en produktionsprocess är svåra att bedöma. Det krävs därför en organisation som centralt tolkar all nödvändig information och kodar den i form av signaler till dem som skall delta i produktionsprocessen. Dessa måste sedan i sin tur kunna tolka de instruktioner de får och måste därför vara förtrogna med det signalsystem som har utvecklats för en bestämd produktionsprocess. De anställda blir därmed s a s specialutbildade för den organisation de tillhör och har humankapital med karaktären av sunk costs” som gör att de inte utan kostnader kan flytta mellan sådana organisationer. Företaget är en sådan organisation där en eller flera personer år experter på att bedöma effekterna på produktionsresultatet av olika insatser av arbetskraft, maskiner och material. Dessa experter ger instruktioner till personal som kan förstå dem därför att de är anställda för längre perioder. Därigenom blir intern företagsplanering i viss utsträckning Överlägsen marknadshushållning ur samhällsekonomisk synvinkel. Förklaringen till att en stor del av allokeringen faktiskt också sker genom intern företagsplanering är sedan att denna överlägsenhet avspeglar sig i en privatekonomisk lönsamhet för dem som driver

företag

Denna teori kan förefalla antingen allmänt esoterisk eller åtminstone utan närmare samband med internationella koncerner. En närmare analys

leder emellertid till motsatta slutsatser. Ty även om vi är beredda att utgå

från behovet av företagsbildning som givet så kvarstår det som en helt grundläggande fråga för denna utredning varför det finns så starka tendenser till att flera än en ekonomisk aktivitet samordnas inom ett företag to m när aktiviteterna bedrivs i skilda länder. Att söka efter drivkrafterna till etablering av dotterbolag utomlands är att söka efter en teori för koncernbildning. Tills vidare söker vi den alltså inom ramen för fullständig konkurrens i den meningen att vi inte använder själva strävan efter fåtalskonkurrens och därmed förknippade monopolräntor som förklaring. Vi ställer således frågan varför något företag bedriver mer än en aktivitet. Om marknadshushållning är den mest effektiva metoden att samordna de olika företagens ekonomiska verksamhet borde varje led i produktionen ombesörjas av specialiserade företag. Vid biltillverkning t ex skulle vissa företag tillverka ventiler, andra flyglar eller bagageluckor. Vissa företag skulle syssla enbart med hopsättning, andra enbart med marknadsföring. Till dels fungerar marknadsekonomin på detta sätt. Banker, konsulter, 1 En lättfattlig presentation av denna teoribild- annonsbyråer, underleverantörer, grosshandelsföretag, agenter, detaljning ges av Söderström handel -är specialiserade och deras verksamhet samordnas av marknads- (l 974, kap V, s 4-5) Vi vet också att det finns tendenser till ökad sådan mekanismen. som också refererar till specialisering i takt med den industriella utvecklingen. Vi har alltså den grundläggande litte raturen på området. samtidigt varandra motsatta tendenser i marknadsekonomin. Anledning-

Företaget och marknaden 121

en är att ekonomisk tillväxt och transportteknisk utveckling hela tiden ökar storleken på de marknader företagen kan verka på. Ett företag som verkar i en mindre utvecklad ekonomisk miljö finner det lönsamt att självt för olika komponenter, reklamtryck, konstrukbygga upp avdelningar tionsarbete osv. Det baserar sig på självfinansiering eller blir knutet iett koncernliknande förhållande till en bank eller ett annat företag för att klara kreditförsörjningen. Det bedriver självt yrkesutbildning av arbetskraft och kanske t o m distribution av konsumtionsvaror till de anställda. Den lokala marknaden är för liten för att kunna bära specialiserade företag på sådana områden. Denna situation är välkänd från svenska bruk, nordamerikanska småorter under 1800-talet (och kanske från dagens u-länder?) där ”bolaget” var av ortens exportvara, hyresvärd åt invånarna, skötte producent efter egen kreditbedömning osv. detaljhandeln, gick i borgen för krediter De svenska företagens bundenhet till olika affärsbanker torde på samma sätt förklaras av att den svenska kreditmarknaden långt in i vår tid har varit relativt outvecklad. Med växande marknad sker en fortlöpande specialisering av företagens verksamhet som har analyserats av Stigler Bilfabrikerna har efter hand börjat köpa alltmera av sina (1951). komponenter från underleverantörer som ibland är småföretag, ibland är större än bilproducenten, t ex Bosch, Borg-Warner. Så snart man har sagt detta inställer sig emellertid frågan vad man kan mena med att marknaden inte kan bära specialiserade företag, medan ett företag verksamt på ett annat område skulle kunna bedriva denna verksamhet i egen regi. Förklaringen är troligen odelbarheten hos vissa produktionsfaktorer. Det stora företaget har behov av ett antal specialister i företagsledning, bokföring, finansiella frågor osv, av en viss m m. Dessa resurser kan inte utnyttjas fullt ut annat än transportapparat vid tillfällig toppbelastning och kan inte med lätthet sättas in på andra uppgifter i andra företag eller på andra geografiska orter. Deras alternativkostnad är noll eller låg för företaget, vilket gör det möjligt att ta upp produktion i egen regi av nyttigheter som oberoende företag skulle kunna framställa endast till väsentligt högre kostnader genom att de inte skulle kunna utnyttja sina odelbara resurser lika väl.2 Eftersom marknaderna för olika produkter växer både på grund av och genom att de avståndsberoende kostnaderna faller i stigande inkomster förhållande till övriga kostnadsslag borde utvecklingen alltså präglas av den tendensen. Detta är också fallet men samtidigt har vi nyssnämnda Stiglerska att företag 2 Även i detta fall krävs i också ett stående inslag i den samtida strukturomvandlingen princip en förklaring till horisontellt och vertikalt eller bygger upp konglomeratintegrerar varför inte företaget i koncerner. De stora internationella koncernerna har just denna karaktär. stället säljer tjänster, hyr bakåt att driva egen FoU-verksamhet, kom- ut sina produktionsfak- Företag integrerar genom torer eller på annat sätt och råvaruutvinning, framåt genom att vidareförädla ponenttillverkning bedriver viss legotillverkoch starta egna försäljningsbolag ibland ända fram till detaljhandelsledet. ning åt specialiserade Det är visserligen vanligt att förklara framför allt konglomeratbildning företag. För att förklara har lediga resurser i detta krävs uppenbarligen med en teori å la Stigler, dvs att moderföretagen en teori av det mera form av hög likviditet med åtföljande placeringsbehov, överkapacitet på allmänna slag som presenoch dylikt. Som Kindleberger har påpekat är detta teras nedan. företagsledningsnivå

122 Företaget och marknaden

argument inte i sig självt tillräckligt (Kindleberger 1969, kap l). Kapitalmarknaden borde tex vara ett effektivare instrument för att placera kapital än vad ett företag specialiserat på helt annan verksamhet kan vara. Enbart kapitaltillgången kan således inte motivera koncernbildningen. Förklaringen kan däremot vara att företaget förfogar över expertis som kan placera leda företag, arbeta kapital, med produktutveckling och marknadsföring men som inte är fullt utnyttjad. Kvar står dock frågan varför man inte bara skulle reducera sin kapacitet eller vid odelbarheter sälja sin expertis som konsultföretag när marknaderna är stora och välorganiserade. Enligt den ovan refererade företagsteorin är den centrala förklaringen heterogeniteten i de resurser som skall användas som produktionsfaktorer. Marknadsmekanismen bygger på att priserna ger den nödvändiga informationen. Om alla produktionsresurser kunde indelas i ett antal kategorier med väl definierade egenskaper och därmed användbarhet, skulle priserna ge den övriga behövliga informationen för att produktionen skall bli effektiv i meningen lägsta kostnad för given produktionsvolym. Emellertid är heterogeniteten betydande och det är alltså förknippat med stora informationskostnader att avgöra vad man faktiskt får när man köper varor och tjänster. Detta förhållande motiverar den organisatoriska form för produktion som vi kallar företag på flera olika sätt. Själva kontinuiteten i relationerna mellan köpare och säljare inom ett företag innebär för det första att man inte behöver ådra sig informationskostnaderna för att fastställa egenskaperna hos olika resurser om och om igen, när man utnyttjar samma produktionsfaktorer hela tiden. För det andra innebär modern produktionsverksamhet att särskild kunskap skapas som är specifik för företaget och branschen. Heterogenitet i olika produktionsfaktorer uppkommer alltså genom investeringar i humankapital, och den företagsspecifika karaktären medför att detta kapital inte kan användas lika effektivt och därmed lönsamt utanför företaget. Vi får även av detta skäl företagsbildning, ehuru långa kontrakt och andra typer av permanent samarbete mellan företag ofta kommer till användning i stället (Richardson 1972). Den ovannämnda, av Stigler studerade, tendensen till specialisering av företag och minskning av den samordning som sker inom företagen till förmån för samordning via marknader motverkas således av denna växande heterogenitet. Det krävs då ett centrum där kunskapen om de olika produktionsresursernas egenskaper är samlad för att en effektiv allokering skall ske. Om denna heterogenitet är stadd i tilltagande, vilket

förefaller troligt, får vi en tendens till allt större företag? Den alltmera

3 Vi mäter då inte ett differentierade ekonomiska verksamheten samordnas i allt större utföretags storlek i antal med administrativa metoder inom sträckning företag. Företagets organianställda eller i årsprosation genomlöper samtidigt en utveckling för att klara dessa krav på duktion utan i hur långt det är horisontellt eller differentiering och integration som leder till att marknadsmekanismen i vertikalt integrerat, dvs växande grad simuleras på olika sätt inom företaget. Företaget indelas i hur många transaktioner det sköter inom före- vinstcentra, internprissättningen förfinas och verksamheten fördelas på taget. olika bolag inom koncernen (Lawrence-Lorsch 1967, s 234-245).

Företaget och marknaden 123

Synsättet att de internationella koncernerna är experter på en internationell handel i olika slag av produktionsresurser och framför allt då i information har också föreslagits av Baldwin (1970). Ett kan kanske klargöra problemställningen. Antag att ett exempel FoU-laboratorium vore ett självständigt företag som håller på att utveckla en teknisk lösning av ett produktionsproblem. Det måste då finansiera verksamheten under en lång period. Det krävs ingående förhandlingar med finansiärer (banker, företag, privatpersoner) som måste förses med samma information och övertygas om samma bedömningar av de tekniska och kommersiella utsikterna. Om utvecklingsarbete och finansiering sker inom samma koncern eller företag har man fördelar av personalunioner och av etablerade kontaktnät mellan företagets ledande personer och avdelningar vilket håller gränskostnaderna för ytterligare information att det kan te sig mindre viktigt att nå fram till låga. Till detta kommer det riktiga priset (i tidigare angiven mening) när det är samma ägare bakom såväl finansieringsaktiviteten som FoU-aktiviteten. Vid denna tankegång att intern företagsplanering kan vara effektivare än marknadsallokering blir stordriftsfördelar ett hållbart argument för _ utlandsetablering. Man skiljer i litteraturen mellan externa och interna stordriftsfördelar sett ur företagets synpunkt. Förenklat uttryckt är externa stordriftsfördelar sådana som gör styckkostnaderna lägre för ett enskilt företag ju större branschen är, medan de interna ger fallande styckkostnader med växande storlek på företaget självt. Det är de interna stordriftsfördelarna som här synes vara av intresse. Som Alchian (1959) visat är det inte produktionsstorleken per tidsenhet som skall öka för att ge lägre styckkostnader. Stordriftsfördelar innebär att styckkostnaderna blir lägre vid större planerad total produktion än vid mindre. Däremot stiger styckkostnaderna vid given planerad totalproduktion om man ökar takten i framställningen av denna totala produktionsmängd. Detta är liktydigt med att säga att styckkostnaderna oftast blir lägre i nya projekt ju längre livslängd dessa har. Med projekt som sträcker sig långt in i framtiden blir osäkerheten stor och svårigheten att bedöma deras framtida lönsamhet kan göra det mycket dyrt att överföra information och bedömningar till ett frigenom förhandlingar stående så att ett kontrakt kan ingås. Det innebär tex att ett företag i Förenta staterna skulle försöka sälja ett patent till ett FoU-företag företag i Frankrike för ett belopp som är mycket stort i relation till båda företagens totala omslutning. Det franska företaget skall då investerai samma stora belopp i anläggningar och marknadsföring. Både mening kostnaderna för att genomföra transaktionen och möjligheten att minska riskerna talar då för att ett stort företag som redan bedriver såväl FoU som och marknadsföring i Förenta staterna kommer att produktion kunna genomföra investeringen med större lönsamhet ex ante än ett franskt företag som köper ett amerikanskt patent. Den interna företagsplaneringens överlägsenhet över marknadsmekanismen kan också förklaras som ett resultat av andra odelbarheter. Ett företags verksamhet kan tänkas alstra färdigheter (inlärning genom och information hos företagsledning och anställda som är utövning)

124 Företaget och marknaden .

nödvändiga för en viss ekonomisk aktivitet. Om dessa färdigheter och denna information måste utnyttjas i kombination, kan det tänkas bli mycket dyrare för ett nystartat företag att förvärva dem på: krmmersiell grundval genom köpslagan än det är för det företag i vilka de zlstrats att utnyttja dem genom etablering av dotterföretag. Dessa kunskaper behöver inte ha karaktären av rena ”sunk costs. Det räcker med itt de kan förfogas över inom koncernen till lägre kostnad än utomstående företag kan köpa dem för på marknaden (Caves 1971). Det måste naturligtvis finnas ett element av stigande kostrader med ökad koncernstorlek för att inte denna analysuppläggning skall leda till slutsatsen att den effektivaste organisationen av världsekonomin är att ha ett enda jättelikt företag, dvs en planekonomi. Det som vid varje tidpunkt sätter en gräns för den optimala storleken av företag får antas vara effektiviteten i de metoder och tekniska hjälpmedel som finns för att sköta en koncerns planering (automatisk telekommudatabehandling, nikationer, jetflyg etc). Efter hand som dessa förbättras xäxer den företagsstorlek vid vilken det på marginalen är dyrare att organisera en ytterligare transaktion inom företaget än att låta den ske över en marknadf En annan följdsats är att branscher med snabb teknisk utveckling bör vara organiserade i stora företag, emedan små, icke vertikalt integrerade företag skulle tvingas till marknadstransaktioner under myJket stor osäkerhet. Vi får alltså här en omvändning av det vanligen framförda orsakssambandet, dvs snabb teknisk utveckling i en bransch leder till stora företag i stället för tvärtom. Vidare ger denna en uppläggning förklaring till de långtidskontrakt, aktiebyten, samarbetsavtal och andra överenskommelser som präglar relationerna mellan företagen i dagens näringsliv. Dessa kan ses som alternativ till koncernbildning och äger rum över nationsgränserna i stor utsträckning. Upprättande av dotterbolag utomlands och därmed uppkomsten av internationella företag blir med detta synsätt ett specialfall av de olika åtgärder genom vilka företagen reducerar de kostnader som rena marknadstransaktioner är förbundna med (Richardson 1972). En synpunkt som kan förefalla besläktad med frågan om den interna företagsplaneringens överlägsenhet är den att stora etablerade utländska företag i en given bransch har störra kreditvärdighet och därför tillgång till billigare kapital. Detta hävdas ofta i litteraturen vara en förklaring till att inte inhemska företag tar upp produktionen trots sin ovan postulerade överlägsenhet. Så länge vi studerar direktinvesteringar i industrialiserade blandekonomier är det emellertid troligt att det finns åtminstone några inhemska företag som är så stora att de har högsta möjliga 4 Frågan om vad som bestämmer ett företags optimala storlek har ägnats en stor litteratur efter Kaldor (1934) och Robinson (1934). De tankegångar som här aktualiseras är kanske bäst framställda av Boulding (1966) och Williamson (1967). Vi skall återkomma till frågan om företagets tillväxt. En noggrann genomgång av stordriftsfördelarnas karaktär har gjorts av fil dr G Ribrant i ett av koncentrationsutredningens tidigare betänkanden (SOU 1970:30, kap l-3) till vilket hänvisas för en fördjupad analys av de olika aspekterna av stordriftsfördelar (statiska och dynamiska, ”multiplant”fördelar m m).

Företaget och marknaden 125

och därför kan mobilisera kapital lika billigt som de kreditvärdighet utländska företag som etablerar dotterföretag i landet genom nyetableav befintliga företag. Anledningen till att de nng eller Övertagande inhemska storföretagen inte står för dessa etableringar får då antas vara att de inte har den ingående information om tekniska och kommersiella förhållanden som de utländska moderbolagen på dessa produktområden att det är förfogandet över har. Därmed är vi tillbaka i tankegången

eller kunskap som är avgörandes lnhemska

företags- branschspecifik kan inte köpa denna information på marknaden till lika lågt pris företag som det till vilket den förfogas över av de företag som redan är etablerade Samtidigt är det tydligt att vi med denna uppläggning på området. kommer nära en teori om att vissa företag har något av ett mycket och vissa färdigheter, vilket är ämnet för monopol på viss information nästa avsnitt. Vi kan också här anknyta till den distinktion som föreslogs av Carling betänkanden mellan korseffekter i ett av utredningens tidigare olika till och funktionella samband som två principiellt förklaringar dvs till att marknadsmekanismen ersätts av intern företagsintegration, (SOU 1968:5). Med korseffekter avsågs då effekter (priseffekplanering ter och externa effekter) av förändringar iett företag eller en bransch på avsättning osv i en annan bransch. Genom att integrera kostnader, priser, verksamheten inom en koncern menade Carling att externa effekter kan

internaliseras och risker minskas. Detta är goda exempel på att företagets egen planering är överlägsen marknaden. l båda fallen kan man säga att det är marknadsmisslyckanden som förklarar koncernbildningen. Med funktionella samband avsågs sådana samband i FoU, produktion som endast när samma företag bedriver och marknadsföring gäller verksamheten. som icke utvecklas närmare är att det Carlings tankegång odelbarheter så att ”t ex kapitalutrustning och kvalificerad föreligger ofta utnyttjas mer effektivt vid samtidig produktion av båda arbetskraft varorna” s 47). Detta synes också kunna uttryckas så att (SOU 1968:5, när ett företag bedriver produktion av en vara, så produceras samtidigt vissa andra varor eller tjänster till lägre kostnad än om dessa skulle i ett annat företag. Dessa biprodukter” borde framställas separat kunna till andra företag utan vidare emellertid säljas över marknader inom Om det senare tex får fram forskbearbetning upphovsföretaget. ningsresultat som kan nyttiggöras för produktion i en annan bransch skulle det kunna ta ut patent och sälja det till någon i rätt bransch. Om

företaget för sin egen produkt bygger upp en marknadsföringsapparat som till låg kostnad skulle kunna marknadsföra ytterligare produkter med likartade egenskaper eller samma kundkrets som företaget inte självt s Märk dock att holding. så finns ju möjligheten att ingå ett avtal med ett företag som bolag är en företeelse producerar, Som redan

åçflpåfgâlfjrfâglâlfâåkâv

tillverkar produkter om att sköta dess marknadsföring.

sådana

har framhållits sker också detta, men det är å andra sidan mycket vanligt insikter i en nationen leder till att företaget ekonomi (snarare än i en att dessa förhållanden går in i en annan bransch ä

eller fusion. (Ett mellanting repre- brarfsch) övmäâma

genom nyetablering, företagsuppköp l att kapnalmarknaden senteras av ett samarbetsavtal plus ett aktiebyte). allokera kapital (Bowen Vi finner således att den teoretiska litteraturen åtminstone implicit 1970).

126 Företaget och marknaden

sou 1975:50

innehåller en förklaring till uppkomsten av koncerner som bygger på marknadsimperfektioner av olika slag eller, precisare urttryckt, på höga kostnader för marknadstransaktioner jämfört med reswrsstyrning inom företagen. Stora företag och koncerner framstår som siurrogat för lärobokens och verklighetens

marknader på områden där produktionsfunk-

tionerna är av sådan karaktär att det är svårt att avgöra effekterna av olika insatser. kan alltså Storföretagen ses som en särskild typ av marknader där experter på bedömningar av hur olika personer bidrar till företagets mål använder belöningar och bestraffningar för att uppmuntra och samordna beteenden som maximerar företagsorganisationens möjligheter att uppnå sina övergripande mål (Alchian 1969). Den växande betydelsen av internutbildning i de större företagen är väl förenlig med en sådan teori. Man kan anta att detta är ett sätt att investera i humankapital som är anpassat både till företagets uppbyggnad och verksamhet och till den anställdes förutsättningar och intressen. Den likaledes ökande tonvikten på internrekrytering är förenlig med hypotesen att företagen förvärvar särskild kunskap om varje anställds prestationsförmåga och därför har lättare att exakt utforma en lämplig organisation där arbetsuppgifterna är anpassade efter den redan befintliga personalens karaktär och lättare att utforma det system av belöningar och bestraffningar som är grunden för all samordning av individers arbetsinsatser. Denna teori innebär att företagsorganisationer, t ex koncerner, liksom olika slag av samarbete mellan företag, långsiktiga kontrakt eller enbart fasta förbindelser mellan leverantörer och kunder är överlägsna den rena marknadsmekanismen för vissa uppgifter. Sannolikt äger det successivt rum en utveckling av nya organisationsmodeller som är överlägsna tidigare kända, samtidigt som heterogeniteten i arbetsuppgifter och produkter växer. Båda dessa faktorer är ägnade att öka den del av den samlade ekonomiska aktiviteten som samordnas inom företagen eller mellan företagen i former som inte är den traditionella öppna marknadens.

Samtidigt verkar naturligtvis den växande marknadsstorleken på de flesta områden genom ökad produktion och konsumtion per person, genom urbanisering och genom förbättrade kommunikationer i riktning mot en ökning av marknadsmekanismens användningsområde. Dessa båda tendenser ger oss anledning att förvänta en omstrukturering av näringslivet från företag som bedriver ett stort antal aktiviteter utan närmare organisatoriskt inom sammanhang ett begränsat geografiskt område till företag som specialiserar sig på aktiviteter där samordning inom företag är överlägsen marknadens samordning. Dessa aktiviteter kan med dagens kommunikationsteknik spridas över stora områden. geografiska Den moderna företagsteorin tycks alltså innehålla en förklaring till att internationell koncernbildning ersätter konglomeratbildning i hemlandet eller inom ett ännu mera begränsat geografiskt område.

7 Fåtalskonkurrens och företagstillväxt

Ett av de mest slående dragen hos de internationella koncernerna är deras storlek i förhållande till de marknader de uppträder på eller, annorlunda uttryckt, deras ställning som oligopolföretag. Begreppet marknad blir emellertid mycket svårhanterligt eftersom internationell koncernbildning av nedan diskuterade skäl ofta är intimt förknippad med produktdifferentiering. Det blir då relativt godtyckligt hur vi skall definiera en marknad. Med en snäv definition (= krav på mycket hög korselasticitet gentemot andra produkter) blir varje företag med produktdifferentiering monopolist på sin egen marknad. Med en vid definition blir antalet konkurrerande företag stort och marknadsandelarna således ganska små i de flesta branscher. Vi skall inte här försöka införa någon precis definition utan nöjer oss med att använda begrepp som marknader och branscher i de betydelser som är vanliga i den vetenskapliga och statistiska litteraturen.

Fåtalskonkurrens Den vanligaste förklaringen till internationell koncernbildning bygger på fåtalskonkurrens Förklaringen ligger också mycket nära till hands, eftersom det är tydligt att de internationella koncernerna förekommer just i de branscher som präglas av fåtalskonkurrens, men är ovanliga i branscher med många företag. En i litteraturen vanlig observation är att sambandet mellan marknadsstruktur och typ av direktinvestering utomlands (internationell koncernbildning) har den prägel som återges i följande tablå (Kindleberger 1969, Caves 1971).

lnvesterings- Horisontella Vertikala Konglomerattyp investeringar investeringar investeringar Marknadsform Differentierat oligopol Vanligt Ovanligt Ovanligt Homogent oligopol Ovanligt Vanligt Ovanligt 1 För definitioner och ana- Många företag lys av olika former av fåvarav inget talskonkurrens se Carling dominerande Ovanligt Ovanligt Ovanligt [SOU 1968:5, kap 2].

l 28 F âtalskonkurrens och _löretagsrillväxt

Direktinvesteringar utomlands skulle alltså vanligen utgöras av differentierade oligopols horisontella investeringar eller av homogena oligopols vertikala. Branscher utan dominerande företag skulle normalt inte göra direktinvesteringar och konglomeratinvesteringar skulle vara ovanliga oavsett marknadsform. Tablån synes ge en god bild i det avseendet att om vi kunde fylla i matrisen med utestående direktinvesteringar i världen eller för något (några) av de viktigare ursprungsländerna, så skulle vi sannolikt få de största beloppen i de rutor där det står vanligt. Om vi skrev in andelen i procent av de totala investeringarna (hemma och utomlands) som är direktinvesterade utomlands så skulle de högsta procenttalen likaså redovisas i dessa två rutor. Det är verkstadsindustrins differentierade oligopol som dominerar utlandsinvesteringarna. Likaså domineras de vertikala investeringarna av oljebolagen, metallverken, pappersindustrin osv. Det är svårt finna lämpliga data som kan bekräfta eller förkasta dessa påståenden. Horst fann i sin berömda undersökning att de l 200 största

Tabell 7:1 Beståndet av direktinvesteringar fördelat på branscher i procent

Koncernens USA” i Storbri- Sverige” ursprungsland 1970 tannienb 1970 1964 Bransch Livsmedels- samt dryckesvaruind. etc. 6 (39) 1 Textilind. ett. 2 ( 7) 0 Massa» och pappersindustri 6 ( 9) 11 Kemisk industri 22 (14) 10 Järn-, stål- och metallvaror 8 (10) 13 Maskinindustri 15 ( 1) 43 Elektroindustri ll ( 5) 12 Transportmedels-

”Eftersom uppgift om bokvärdet av direkta investeringar inom industrin i utlandet saknas på branschnivå för USA för 1970 har i stället utlandsföretagens totala tillgångar använts. Uppgiften om totala tillgångar är vidare baserad på en urvalsundersökning. Detta förefaller emellertid inte ge upphov till någon snedvridning utan fördelningen av de totala tillgångarna 1970 överensstämmer relativt väl med fördelningen av ett annat tillgångsmâtt (fasta anläggningstillgångar) som är tillgängligt för 1970 och som avser hela populationen. Bokvärdet av direkta investeringar exkl utlandsföretagens korta skulder till Storbritannien. Observera att uppgifterna är baserade på en urvalsundersökning och dessutom avser ett tidigare år än dem för USA och Sverige. Även om rangordningen mellan branscherna inte kan ha ändrats radikalt sedan 1964, bör de ändå pga urvalsförfarandet tolkas med försiktighet ijämförelser med de två andra länderna. Av detta skäl har de satts inom parentes. C Bokvärdet av direkta investeringar inom industrin i utlandet.

Källa: Swedenborg [ 1974].

Fâtalskonkurrens och /öretagstillväxr 129

amerikanska företagens utlandsinvesteringar var större ju högre utgifter för FoU och reklam ochju högre råntabilitet som präglade deras bransch Eftersom differentierat oligopol just brukar förknippas

[Horst 1973].

med dessa tre faktorer kan denna undersökning sägas vara förenlig med teorin. Vidare ger tabell 7:1 en branschfördelning av tre länders utestående direktinvesteringar. Om vi är beredda att godta såsom allmänt känt vilka branscher som präglas av differentierat respektive homogent oligopol och vilken typ av investeringar som är förhärskande i dessa, så förefaller även dessa data vara förenliga med den teori vi här presenterar. Som alla generaliseringar gör emellertid även denna våld på verkligheten i viss utsträckning. Det är lätt att finna exempel på utlandsetableringar som hör hemma i de rutor i tablån där det står ovanligt, och kanske har dessa blivit vanligare med åren. Vissa begreppsmässiga problem uppstår likaså. Man kan resa invändningen att tex lTT som är en av världens största internationella koncerner är ett utpräglat konglomerat. Detsamma torde gälla Litton och flera andra. Med konglomeratinvestering menar vi emellertid en direktinvestering

utomlands i en .bransch i vilken moderföretaget inte är verksamt i

hemlandet. Om ITT inte ägde några hotell i USA, men hade etablerat hotellkedjor utomlands, skulle vi ha en äkta kongolomeratinvestering. Sådana torde vara mycket ovanliga. Denna definition är emellertid naturlig i vårt sammanhang. Det är nämligen knappast intressant huruvida en internationell koncern är konglomerat ihemlandet eller i ett värdland. Det avgörande är huruvida det förekommer att ett moderbolag etablerar dotterbolag utomlands i branscher som det inte har någon erfarenhet av och där det alltså inte besitter något särskilt företags- eller branschspecifikt kunnande som det kan utnyttja. Det slaget av internationella konglomeratinvesteringar förefaller mycket ovanligt. ITT-mönstret innebär snarast horisontella investeringar i verksamheter koncernen redan bedriver i ursprungslandet. Ett annat problem kan synas vara att även differentierade oligopol gör vertikala investeringar utomlands bakåt i komponenttillverkning och, framförallt, framåt i marknadsföring med egna försäljningsbolag. Även här är det emellertid så att dessa investeringar lika gärna kan ses som horisontella eftersom sådan komponenttillverkning och marknadsföring normalt även bedrivs i ursprungslandet. Vad som förvirrar bilden är snarare att de differentierade oligopolen inte alltid har lika fullständig vertikal integration av sin verksamhet i främmande länder som de har i ursprungslandet. Detta synes väl förenligt med den oligopolteori som här skall presenteras. Slutligen är det naturligt i dagens Sverige att invända mot påståendet att branscher som TEKO-industrin inte skulle företa direktinvesteringar utomlands. Det har ju i själva verket varit en klar tendens att flytta ut produktion till Finland och Portugal. Även denna företeelse synes emellertid kunna förklaras med hjälp av den framväxande teorin för ofullständig konkurrens och internationella koncerner. Företeelsen berörs i nästa kapitel.

130 F âralskonkurrens och ,företagstillväxt

Den unika tillgången

De differentierade oligopolens horisontella direktinvesteringar förklaras vanligen i litteraturen med att dessa förfogar över någon unik tillgång som ger dem en monopolränta (Hymer 1960, Kindleberger 1969, Johnson 1970, Caves 1971). De frågor som då inställer sig är, dels vad det är för slags unika tillgångar det skulle vara fråga om, dels varför det skulle krävas internationell koncernbildning för att komma åt monopolräntan på dem och dels varför sådana unika tillgångar uppstår. Den unika tillgången kan i och för sig vara en patenterad tillverkningsmetod. Långt vanligare är emellertid att tillgången helt enkelt består av själva produktdifferentieringen. Företaget har byggt upp en föreställning hos allmänheten och potentiella avnämare om att dess produkt är annorlunda än konkurrenternas med hjälp av sin marknadsföring. Oavsett om produkten verkligen skiljer sig från konkurrentemas inågot väsentligt avseende eller ej, medför produktdifferentieringen att företaget får ett

inflytande över dess pris och kan få en monopolvinstz härav. Företeelsen

är ingalunda begränsad till konsumtionsvaror även om den är mest utpräglad där. Den unika tillgång som man förfogar över när man har lyckats differentiera sin produkt har åtminstone i någon utsträckning karaktären av en kollektiv nyttighet inom företaget, men inte på den öppna marknaden. Härmed menas att företaget kan utnyttja produktdifferentieringen (eller patentet) på nya geografiska marknader utan att ådra sig hela kostnaden för produktutveckling och uppläggning av marknadsföringen igen. Detta ärju en karakteristisk egenskap hos all kunskap. Andra företag kan däremot inte utnyttja denna unika tillgång till samma låga kostnad. Som Caves framhåller räcker det emellertid inte med detta. Vi måste också visa att företaget behöver etablera dotterbolag på utländska marknader för att kunna tillgodogöra sig monopolräntan på den unika tillgången. För att det över huvud taget skall bli fråga om lokal produktion måste då de komparativa fördelarna ha denna karaktär. Faktortillgångar, transportkostnader, stordriftsfördelar måste alltså uppträda i en sådan konstellation att inte export blir den billigaste lösningen för företaget, ty då har vi ju inte fått någon förklaring till internationell

2 Med monopolvinst skall koncernbildning?

i det följande menas den Även om främmande länder har de komparativa fördelar eller de extra vinst ett företag gör handelshinder som gör lokal produktion fördelaktig är emellertid bara ett genom att ha ett visst inflytande över sina avsätt- nödvändigt villkor uppfyllt. Det återstår att visa varför inte försäljning av ningspriser. Uttrycket patent eller licensgivning framstår som en bättre lösning. Som framhållits skall inte tolkas så att föi kapitel 5 torde lokala producenter i kraft av sitt övertag såsom retagen är monopol. Den vanliga marknadsformen inhemska vara effektivare i att bedriva lokal produktion. Under i övrigt för internationella kon- lika förhållanden borde dessa således kunna betala mera för något cerner är som framhållits patentet eller licensen än ett utländskt företag skulle kunna få ut i form oügopoL av monopolvinst genom egen etablering. 3 Komparativa fördelar En förklaring till att detta inte sker skulle kunna vara att man då ger för ett land framstår ju som absoluta fördelar en konkurrent möjlighet att konkurrera med det egna företaget på andra för enskilda företag. marknader. Även om detta skulle kunna undgås genom en överenskom-

sou 1975:50 Fâralskonkurrens och _företagstil/växr 131

melse i samband med licensöverenskommelsen kvarstår problemet med vad som händer när licensen och överenskommelsen går ut. Ju mera man försöker lösa detta problem med mycket långfristiga överenskommelser, aktiebyten och dylikt, desto närmare kommer vi en direktinvestering. Lieenstillverkning ger det licenstillverkande företaget möjlighet att bygga en marknadsföringsorganisation speciellt anpassad till företagets upp differentierade produkt, en FoU-avdelning inriktad på området och specialiserad kunskap hos företagsledningen om hur utveckling, produktion och framför allt marknadsföring av produkten bör bedrivas. Att konstatera detta är emellertid att konstatera att det ursprungliga företagets unika tillgång snarare var dessa kunskaper och färdigheter som är specialinriktade på en differentierad produkt än själva tillverkningspatentet. Man bör dessutom inte glömma att produktdifferenteringen har en dynamisk aspekt. Under differentierat oligopol måste företagen vanligen befästa sin ställning med förändringar i produkten, nya reklamkampanjer osv. Det torde vara utomordentligt svårt att ingå kontrakt om patent- eller licensförsäljning när patentets eller licensens marknadsvärde för ett fristående lokalt företag är så osäkert och dessutom helt beroende av de beslut som fattas av upphovsföretaget i ett annat land. Vidare följer av denna uppläggning att i den mån faktortillgångar och stordriftsfördelar inte talar för lokal produktion, kommer det likafullt att framstå som angeläget för ett differentierat oligopol att sköta det sista nämligen marknadsföringen, i egen regi, eftersom de förädlingsledet, ovannämnda problemen uppstår även med en representant. En sådan har svårt att veta vad tex en agentur är värd, och värdet kan förändras om producenten vidtar eller underlåter att vidta olika genomgripande för och i takt med åtgärder produktförnyelse produktdifferentiering konkurrenterna. Dessutom är det svårare att få kommunikation andra vägen om den lokala marknadens särdrag och utveckling från en agent som inte är väl insatt i produktionsföretagets verksamhet, inbegripet produktutveckling. Teorin förutsäger således att föreplaner beträffande under differentierat oligopol i små länder kommer att tag som verkar och nöja sig med att etablera försäljningsbolag i de avstå från tillverkning länder som ligger nära hemlandet och har relativt likartade produktions- Detta emedan produktion för hemmamarknaden inte förutsättningar. uttömmer stordriftsfördelarna i produktionen fullständigt. En viktig anledning till att vi har en långt driven produktdifferentiering i en så stor del av näringslivet är förmodligen att de enskilda företagen därigenom kan få ett inflytande över sitt marknadspris och därmed en monopolvinst netto sedan de ökade kostnaderna för produktdifferentiering fråndragits. Säkert skall man inte heller underskatta den ökade trygghet mot överraskningar som produktdifferentiering innebär och som vid negativ riskvärdering har ett egenvärde även vid given avkastning på kapitalet. Dessa välkända slutsatser från gängse oligopolteori blir således viktiga hörnstenar i teorin för de internationella koncernemas tillkomst just genom att de investeringari produktdifferentiering som görs av dessa skäl skapar en unik tillgång som vi har visat vara en trolig förklaring till

132 Fâtalskonkurrens och företagsIi/lväxt

utlandsetablering. Monopolvinster och trygghet vinns till lägre kostnader när sådan företagsspecifik kunskap som är en förutsättning för dessa kan utnyttjas snabbt i produktion i flera länder. Det hävdas att forskningsbaserade företag som tex läkemedelsföretagen måste ha dotterbolag i flertalet viktiga länder för att snabbt kunna få upp den totala försäljningsvolymen av en ny produkt ien värld med stora nationella skillnader

i läkemedelslagstiftningen [Edwardes-Ker 1974].

Det bör understrykas att denna teori också innehåller en förklaring till de internationella koncernernas motvilja mot att dela ägandet med lokala intressenter. Ett sådant arrangemang leder till att företaget får skänka bort en del av sin monopolränta till dessa intressenter förutsatt att det inte kan kapitalisera värdet av denna inkomstström i form av en överkurs på de aktier som emitteras i värdlandet. De helägda dotterbolagen utomlands utgör vanligen omkring 2/3 av totala antalet utländska dotterbolag. Även om man räknar på värdet av investerade tillgångar blir andelen av samma storleksordning. Lägre siffror finner man huvudsakligen vid politiskt motstånd mot internationella koncerner såsom ivissa uländer, Japan och Frankrike (Multinational Corporations l973).4 Den sk produktcykelteorin som tidigast presenterades av Vernon (1966) faller också väl inom ramen för detta förklaringsschema. Enligt produktcykelteorin utvecklas innovationer och nya produktvarianter först av företag i de mest avancerade i-länderna. Så länge de nya produkterna inte är slutgiltigt utformade för massproduktion utan genomgår förändringar för att bättre möta krav på anpassning till produktionstekniken och marknaden produceras de i ursprungslandet. Anledningen härtill är behovet av marknadsnärhet och kontakt med FoU-avdelningar, konsulter och underleverantörer. När produkterna fått en mera slutgiltig form och komponenter, produktionsteknik osv har standardiserats blir de komparativa fördelarna för mindre avancerade i-länder och de mest avancerade u-länderna utslagsgivande och företagen etablerar dotterbolag för produktion där eller låter sina redan befintliga dotterbolag överta produktionen. Som synes är produktcykelteorin avsedd att beskriva ett dynamiskt förlopp med en intressant innebörd vid förändrad rangordning mellan länderna i industriell utveckling. Den saknar en uttrycklig förklaring till varför inte inhemska företag genom imitation tar upp produktionen och konkurrerar ut innovationsföretagen i kraft av sina (ur företagens synpunkt) absoluta fördelar. Det ligger däremot inbyggt iproduktcykelteorin att det är fråga om noggrant differentierade produkter, där den här presenterade teorin för utlandsetablering förefaller klart i Vissa länder kräver visst tillämplig. Produktdifferentieringen hindrar tillträde för främmande och ger lokalt ägande antingen ut- företag tryckligen i lagstiftningen upphovsföretaget en monopolvinst som det kan utöka med de fördelar eller genom mera infor- som till länder med lokalisering gynnsammare faktorpriskombinationer mella påtryckningar. Den västtyska lagstiftningen erbjuder. däremot tvingar ut- I de fall där produktdifferentieringen ligger framför allt i marknadsföländska majoritetsägare och risken för inträde ringen av nya konkurrenter bedöms som mycket att köpa ut inhemska liten, borde det emellertid ligga nära till _hands att bara sluta minoritetsägare om dessa långsiktiga begär detta. kontrakt med underleverantörer i länder med gynnsammare produktions-

F âtalskonkurrens och _föreragstillväxt 133

förutsättningar än hemlandet. Det produktdifferentierande företaget skulle då kunna noggrant specificera utformningen och slippa dra på sig produktion i främmande länder med de handikapp det enligt tidigare resonemang har därvidlag. Detta är ju också ett mycket vanligt förfaringssätt, närhelst risken för att skapa framtida konkurrenter är liten. [detta ljus kan t ex underleverantörssystemet till företag som IBM ses. (Svenska IBM har flera hundra underleverantörer i Sverige, vilka nästan alla är mycket små företag.) Underleverantörerna är genom sin litenhet och specialisering givetvis helt otänkbara som konkurrenter ens på delområden. Produktdifferentieringsteorin har alltså även något att ge till förklaringen av vissa slag av vertikala direktinvesteringar.

Homogena oligopol

Vid homogena oligopol blir produktdifferentieringsteorin naturligtvis ointressant. Det visar sig också att horisontella investedefinitionsmässigt i samma bransch utomlands är ganska ovanliga vid denna markringar nadsform. Stålindustrin, metallverken, pappersindustrin har med tanke är i dessa branscher mycket litet av horisontella på hur stora företagen investeringar. Det är att märka att frånvaron av produktdifferentering också leder till att handeln i stor utsträckning ombesörjs av fristående grossister i dessa branscher. Homogent oligopol är till sin natur en marknadsform där effekterna av ett företags åtgärder på konkurrenternas situation blir kraftiga. Inget skyddas ju av en kundpreferens för den egna produkten när företag denna definitionsmässigt inte skiljer sig från konkurrenternas i kundernas ögon. Av detta skäl måste varje företag också räkna med snabba och genomgripande reaktioner från konkurrenterna. Känsligheten och det beroendet förstärks också av den höga kapitalintensiteten och ömsesidiga anläggningarnas absoluta storlek som torde vara de faktorer som urlett till oligopolstrukturen. Företagens investeringsbeslut och sprungligen får genom sådana odelbarheter mycket stora effekter nya kundkontakter på hela branschen. innehåller därför moment av stor osäkerhet mot Homogent oligopol vilka företagen försöker skydda sig på ett otal sätt. Prisledarskap, tysta överenskommelser om konkurrensbegränsning och karteller är vanliga medel att reducera otryggheten. Den reaktion som synes vara av störst intresse ur utlandsetableringssynpunkt är den strävan efter vertikal integration som ofta tillgrips av samma skäl. Det blir naturligt att integrera bakåt till råvaruleverantörer för att hindra att dessa blir uppköpta av konkurrenter. Med den beskrivna marknadsstrukturen är det nämligen mycket riskfyllt att vara beroende av konkurrenter för sin råvarutillförsel. Risken gäller emellertid inte bara möjligheten till leveransvägran. Det räcker med att företag utan egna råvarutillgångar kan bli utsatta för priskrig från konkurrenter med sådana tillgångar i lägen då råvarupriserna går upp. Konkurrenten med egna råvarutillgångar kan då använda vinsterna i råvaruledet till att finansiera lägre priser på den förädlade produkten. För

134 Fâralskonkurrens och _föreIagsIil/växr

det tredje är det uppenbart att en allmän integration bakåt på detta sätt hindrar tillträdet till branschen för nya konkurrenter och därigenom möjliggör en högre avkastning för branschens etablerade företag. Även vertikal integration framåt kan vara ett verksamt medel att trygga företag under homogent oligopol. Flera svenska papperstillverkare har köpt upp t ex säckfabriker i andra länder för att därigenom reducera osäkerheten på avsättningssidan. Om senare led inte har samma homogena karaktär utan kan produktdifferentieras, kan företagen genom vertikal integration till detta led få större säkerhet där och säkra bakomvarande led genom att deras avsättning då kan ske inom koncernen. Oljebolagens etablering i bensindistributionen är sannolikt ett gott exempel på en sådan företagspolitik. Slutligen kan vi konstatera att det också kan uppstå en tendens till vertikal investering bakåt genom att det föreligger stordriftsfördelar i marknadsföringen. Om det inte finns plats för mer än ett fåtal säljare av en produkt på grund av höga fasta kostnader för försäljningsorganisationen blir de företag som inte klarar att bli en av dessa få säljare beroende av att leverera till företag som är konkurrenter genom sin vertikala integration. l denna situation torde de särskilt under homogent oligopol inte ha annat att göra än att låta sig övertas eller lämna branschen. Visserligen skulle en fristående grossist kunna hantera marknadsföringen men då föreligger ständigt risken för att en konkurrent skulle kunna köpa upp denna. Sammanfattningsvis skulle vår teori för de homogena oligopolens internationella koncernbildning kunna formuleras på följande sätt. I något förädlingsled i produktionen av en standardiserad vara ger de tekniska förhållandena plats endast för ett fåtal företag. Primärt skapar detta de vanliga oligopolförhållandena i detta led med prisledarskap och liknande konventioner för att stabilisera ett konkurrensläge som i sig själv är ytterst instabilt. Om nu alla tidigare och senare förädlingsled vore präglade av konkurrens mellan ett stort antal företag och investeringar i dessa led kunde ske efter hand i små steg, så skulle det inte föreligga några klara skäl till vertikal integration. Antag att vi talar om stålindustrin och det för exemplets skull antas att järnmalm, kol eller annan energi och transporter av dessa insatsvaror kan köpas på välorganiserade marknader med många säljare. Det skulle då vara möjligt för vilket stålbolag som helst att besluta om en stor nyinvestering utan att påverka konkurrenternas leveranser av insatsvaror. Oligopolkampen skulle så att säga utkämpas i ståltillverkningsledet. Om däremot det skulle vara nödvändigt att samtidigt göra stora investeringar i tidigare led, djuphamnar, malmfartyg, gruvhantering osv för att säkra tillförseln av olika insatsvaror, uppkommer risken för konkurrenterna att det stålverk som utvidgar sin kapacitet kommer att beröva dem deras leveranser i större eller mindre utsträckning. Detta gör det angeläget för alla att integrera bakåt genom att köpa upp sina leverantörer eller bygga upp egna från början. Denna teori bygger på förekomsten av oligopolistisk osäkerhet. Det bör tilläggas att även utan denna faktor finns ett skäl till varför vi skulle

Fâralskonkurrens och _löretagstillväxt 135

få vertikal Om kapacitetsutvidgningar är förknippade med integration. odelbarheter, vilket är det normala när det gäller homogena produkter och dylikt, så kan det tänkas att som metaller, massa, baskemikalier marknadsmekanismen fattad i sin traditionella mening inte klarar att anpassa i tiden de investeringari tidigare led som krävs om även där finns odelbarheter. Det blir emellertid omöjligt att skilja mellan dessa två förklaringar eftersom de tekniska förhållanden som skapar det senare problemet också omöjliggör marknader med många köpare och säljare osäkerhet som utgjorde den och således skapar den typ av oligopolistisk första förklaringen. Slutsatsen blir således att det för många standardiserade produkter, och framför allt då stapelvaror, torde föreligga sådana tekniska samband att väl fungerande marknader mellan fristående producenter och leveranl detta fall ligger vertikal nära till törer inte kan uppkomma. integration hands, ehuru långa kontrakt och andra former av fasta förbindelser i ibland kan utgöra alternativ.

Företagsledarstyrd tillväxt

att företagen optimerar sin Så långt har resonemanget byggt på tanken förväntade under osäkerhet och därvid har anledning att avkastning etablera dotterbolag utomlands för att få större avkastning på sitt företagsspecifika kapital och öka sin trygghet mot de risker som konkurrenternas dispositioner ständigt hotar dem med. En tredje förklaring skulle kunna vara att målsättningen för företagens verksamhet är tillväxt och att den tillväxtpolitik som då blir följden leder snarare än avkastning till att företagen växer över ursprungslandets gränser. En stor del av den moderna företagsteorin sätter företagsledarnas intressen i centrum snarare än ägarnas, i varje fall beträffande de större företagen., Eftersom dessa dominerar bland de internationella koncernerna blir det då rimligt att räkna med att företagsledarnas målfunktion är en central faktor i förklaringen till utlandsetableringens drivkrafter. l många studier hävdas att företagsledarnas strävan efter snabb tillväxt

och tekniskt avancerad verksamhet är fundamental [Baumol 1959],

medan vinsten snarare spelar rollen av en restriktion på verksamheten. 5 Denna slutsats ä, Om vinsterna blir för låga kan företagsledningen förlora sin position och naturligtvis inte Självkla Några företag avskedas antingen av de existerande aktieägarna eller av nya som kan .. .. . o . ., ., _ måste lyckas och andra kopa upp foretaget till ett lagt pris pa grund av den laga avkastningen misslyckas för all detta

[Marrls 1964]. skall bli följden. Detta

Om företagsledningen maximerar tillväxttakten under bivillkoret att SW” vara et” g°d bild

êåcii{nåiâl'äåcäfglux

vinsterna skall uppnå en viss miniminivå får vi naturligtvis en snabbare tillväxt av företagen. Flera författare har demonstrerat detta. Resultatet som hade en gynnsam innebär rent allmänt utomlands blir större än om “Weddmå köpte Facit att investeringarna .. .. 5 .. o .. . . som hade en ogynnsam. foretagen vore agarstyrda. Detta galler saval horisontella som vertikala Flndus köptes av Nestlé

och konglomeratinriktade etableringar [Horst 1973]. och Mölnlycke av SCA

fö a”

företagsledningen i ett företag som säljer en differentierad produkt tmvfâixtenüide

. . . o .. . .. . båda uppkopta foretagen under oligopolistisk konkurrens pa hemmamarknad kan oka sin forsaljning skulle kunna upprättbara till en viss gräns. Sedan glider den ner längs sin efterfrågekurva hållas.

136 Fâralskonkurrens ochföretagsti/lväxt

och/eller upp längs sin marknadsföringskostnadskurva så att avkastningen faller under sitt minimum. Vore företaget ägarstyrt skulle det dela ut större vinster än detta minimum och detta överskott skulle gå till konsumtion eller kanaliseras via den vanliga kapitalmarknaden till olika ändamål inom- eller utomlands. Ett tillväxtmaximerande företagsledarstyrt företag har anledning att investera horisontellt utomlands och därmed upprätthålla tillväxttakten. Om företagets målfunktion innehåller teknisk överlägsenhet som ett viktigt argument kommer dessutom den typ av unika tillgångar som FoU skapar (nya processer och produktegen-

skaper) att hela tiden flöda till [Williamson 1964]. l enlighet med tidigare

diskussion blir strömmen av direktinvesteringar utomlands därmed större. Även under vinstmaximering kan det vara befogat att behålla en för nuläget överdimensionerad företagsledningsorganisation med stab och FoU-avdelningar och använda den för uppköp av företag och nyetableringar såväl hemma som utomlands. Anledningen kan vara att uppbyggnaden av ledningsorganisationen medför en typ av inlärning genom utövning. Denna inlärning är företagsspecifik och knuten till organisationen snarare än till dess enskilda medlemmar. Kostnaderna för organisationens uppbyggnad och inträning får då karaktären av sunk costs. Företaget har helt enkelt en tillgång vars värde beror av företagets möjligheter till senare expansion. Om medlemmarna av denna ledningsorganisation fattar besluten i enlighet med sina egna intressen kan man vänta sig att oviljan att skära ner den blir ännu mera påtaglig och att alternativet att investera utomlands blir ännu mera attraktivt. Ett företag i expansion kräver sannolikt en mycket stor ledningsorganisation jämfört med ett företag i

stagnation [Penrose 1959]. Att variera ledningsorganisationens storlek

med växlingarna i företagets möjligheter att expandera i det egna landet och den egna branschen skulle skapa en mycket stor otrygghet för anställda i denna organisation. Företagsledarna har ett personligt intresse av att upprätthålla en hög och jämn expansion av sin koncern för att

stabilisera efterfrågan på sina tjänsterf

Det faktum att många företagsledare vill leda stora och/eller snabbt växande företag innebär emellertid inte i sig självt att vi får någon obeveklig tendens till allt större företag med förgreningar till allt flera länder. Om stora företag och koncernband vore mindre effektiva (och därmed sannolikt mindre lönsamma för ägarna) än små företag vars verksamhet samordnas via vanliga marknader, skulle den förra modellen knappast kunna slå ut den senare. Mindre och fristående företag skulle ge 5 Denna hypotes är väl skulle undvika att högre avkastning och dra till sig kapital. Kapitalägare förenlig med observatiosatsa på företagsledare som inte vill leda företag till hög avkastning, utan nen att företag i vissa lägen med goda vinster använder företagen för sin egen självhävdelse. Detta skulle i första hand och små problem köper leda till att ersättningen till sådana företagsledare blev lägre så att de upp företag i andra bransjälva fick betala för de kostnader koncernbildning och storlek är scher, men säljer dem när likviditet och lednings- förknippade med. Eftersom företagsledningens löner är små i förhållande organisation krävs för att emellertid till storföretagens vinster skulle dessa företagsledare knappast klara påfrestningar i den bransch där koncernen kunna bära mer än en liten del av kostnaderna. har sina huvudintressen. Slutsatsen torde vara att företagsledningens egen förkärlek för att leda

SOIU 1975:50 F âtalskonkurrens och _löretagsril/växr 137

sto›ra koncerner framför små knappast kan spela någon större roll för den internati0nella koncernbildningen. För att förklara denna krävs att komcernbildning ökar eller åtminstone inte minskar kapitalavkastningen. Däiremot kan det tänkas att företagsledningarnas inriktning på tillväxt ledler till en prioritering av tekniska och organisatoriska innovationer som kräiver eller möjliggör stordrift och koncernbildning. Om den tekniska utwecklingen på detta sätt kan betraktas som endogen får vi således en förretagsledarstyrd utveckling mot bl a internationella koncerner. Fortfaramde kan dock ställas frågan om inte kapitalägarna skulle komma att driiva fram mindre företag på lång sikt om sådana gåve högre kapitalavkasstning. De företagsledare som driver fram tekniska och organisatoriska inmovationer i denna riktning skulle då höja avkastningen på kapitalet och bellönas med högre löner och andra förmåner i den omfattning som krävs förr att stimulera ett sådant beteende. Vi skulle då vara tillbaka itanken 7 Detta innebär inte nödattt företagsledare som prioriterar tillväxt måste själva stå för de kostvändigtvis att det är önsknarder denna är förenad med. Det är alltså sannolikt att internationella värt att dessa verksamhei huvudsak förklaras av att sådana organisatoriska ter bedrivs. Den samhällskomcernbildningar ekonomiska nettointäklössningar är överlägsna (eller i varje fall inte underlägsna) den traditioten av t ex ökad pronellla marknadslösningen för vissa av de verksamheter som de internatio- duktdifferentiering benellla koncernerna bedriver.7 handlas i del lll.

V “Qfydå *gâiáisv w

sou 1975:50

till kapitel 7 Appendix

litteraturen om internationella

Den marxistiska

koncerner

Marxistisk teori skiljer sig från traditionell samhällsvetenskap bl a genom

att den alltid har ett helhetsperspektiv närvarande, även vid analysen av fenomen. Det är därför omöjligt att inom marxistisk teori tala speciella den historiska och om en rent ekonomisk analys som är skild från tex De frågeställningar som främst behandlas inom den sociologiska analysen. nationalekonomi (resursfördelning, välfärdseffekter osv) traditionell marxistisk teori. Ytterst behandlar marxisspelar ingen större roll inom mindre än människans sociala historia. Det centrala men ingenting är Marx teori om den ekonomiska nivån i det kapitalistiska arbetet framför allt i Kapitalet och det är produktionssättet som presenteras för de försök att utveckla en teori också denna analys som utgör grunden koncerner som ska behandlas här. om internationella allmänt formulerad och innehåller av Marx” teori är emellertid mycket naturliga skäl inga konkretiseringar som är direkt tillämpliga på fenomekoncerner. har många marxistiska förnet internationella Naturligtvis fattare behandlat den internationella kapitalismen, men det har oftast

varit ur ett mera allmänt perspektiv. Det gäller redan Marx, senare Lenin och i dag framför allt de författare som ägnar sig åt underutvecklingens I den moderna diskussionen har de s k multinationella problem. av marxister men värderingarna kring företagen uppmärksammats dessa baserar sig, liksom hos andra iakttagare, inte på någon utarbetad till deras uppkomst eller om effekterna av deras teori om orsakerna

agerande. De första marxister som uppmärksammade det sk multinationella var Magdoff och Sweezy (1969). Deras artiklar har emellertid företaget varit i första hand beskrivande och någon analys i genomgående marxistiska termer har de sällan fört. De har i stället valt att bygga vidare på de tankar som först framfördes i ”Monopolkapitalet” (Baran-Sweezy och som senare blivit hårt kritiserade av marxister (se tex 1968) Hermanin rn fl 1969). och kritiserar tesen om ”överskottskapital” som Magdoff Sweezy i utlandet, tex tendentiella måste investeras på grund av profitkvotens fall (Magdoff (1972), Sweezy (1973)). Det är dock svårt att se vad de vill sätta i stället. De betonar starkt det s k monopolistiska företagets natur skillnad från det lilla frikonkurrensföretaget), särskilt dess tvång till (till ständig expansion. Varför denna natur skulle leda till direktinvesteringar

140 Den marxistiska litteraturen om internationella koncerner

och internationellt företagande framgår dock aldrig klart. Att inom marxistisk teori koncentrera till det individuella analysen kapitalets (företagets eller koncernens) nivå är emellertid inte invändningsfritt. Marx gör ingen isolerad analys av det individuella kapitalet, utan det behandlas som representant för en viss bransch och detta är också förutsättningen för att det skall vara underkastat den sk

värdelagen. Christian Palloix menar att det därför är felaktigt att det analysera multinationella företaget utifrån det individuella nivå. Det kapitalets måste i stället göras i första hand utifrån branschnivå och i andra hand utifrån hela det samhälleliga kapitalets nivå (Palloix (1973)). Kapitalet som social relation kräver att vi betraktar det Det på branschnivå. individuella kapitalet betraktat isolerat blir endast en formell relation, berövat sitt (sociala) värdeinnehåll. Som en följd av denna ansats kan Palloix konstatera beträffande att, analysen av det multinationella företaget i sig, finns det inget som skiljer en marxistisk analys från en Palloix vill i stället ”borgerlig”. förklara kapitalets internationalisering med varucirkulationens internationalisering. Kapitalets internationalisering avspeglar endast kravet att kontrollera varucirkulationen. Palloix skiljer inte här mellan den passiva penningkapitalets internationalisering och den internationalisering av kapitalet som sker genom skapandet av internationella koncerner (dvs internationalisering inom ett individuellt kapital). Liksom hos Lenin tilldelas också finanskapitalet en dominerande roll. Slutsatsen av Palloix analys tycks vara att multinationella företag” måste reduceras till ett ytfenomen som inte har någon självständig betydelse i marxistisk teori. Denna något förvånande slutsats förklaras alltså av att Palloix tilldelar cirkulationsprocessen en dominans när det gäller kapitalets geografiska expansion. Historiskt sett råder det ju inget tvivel om att varukapitalets kretslopp internationaliserades tidigast, dvs när en världsmarknad började uppstå för vissa varor och ett enhetligt bildades. Det världsmarknadspris är emellertid knappast möjligt att tala om ett internationellt värde på detta stadium eftersom varorna produceras under olika mycket betingelser i de olika nationerna och det inte finns krafter som verkar för några att utjämna dessa. Nästa stadium är penningkapitalets som tenderar internationalisering att utjämna profitkvoterna. Det är nu möjligt att tala om ett internationellt värde (och även om ett internationellt eftersom produktionspris) det finns en utjämnande kraft. Profitkvoten nu inte enbart utjämnas mellan olika branscher (vilket är fallet på nationell utan även inom nivå), branschen, mellan olika länder. Detta är väl en mening i vilken man kan tala om branschernas internationalisering. Slutstadiet i denna process är när alla branscher internationaliserats, dvs när det finns en världsmarknad för alla varor och profitkvoten utjämnas på global nivå. De krav vi sedan måste tillfoga för att kunna betrakta världsekonomin scm en enda nationell ekonomi, är att arbetskraften är internationellt och rörig att hela världen utgör ett enda valutaområde. Vi ska inte oss i problemet fördjupa med värdelagens internaticnella

Den marxistiska litteraturen om internationella koncerner l4l

giltighet, utan endast konstatera att det är denna problematik som legat till för de flesta försök som gjorts av marxistiska författare att grund analysera internationella koncerner. Därav följer givna svårigheter, eftersom den internationella koncernen utgörs av ett individuellt kapital som inom sig samordnar produktionsenheter som tidigare relaterats via marknader och därmed verkar modifierande på värdelagen. Även om Palloix har rätt i sitt antagande om varucirkulationens återstår den fråga som vi här söker besvara, nämligen varför dominans, det uppstår internationella koncerner med produktion i många länder, dvs varför inte realiseringen av mervärdet sker enbart via export av varor. Klaus Busch (1974) har sökt besvara denna fråga huvudsakligen utifrån en analys av värdelagens speciella effekter på världsmarknaden Utgångssom hämtas från Neusüss (1972), är att världsmarknaden punkten, den nationella marknaden främst genom existensen av skiljer sig från olika nationella valutor som är mer eller mindre rörliga i förhållande till varandra. Busch anger tre orsaker till internationaliseringen av mervärdeproduktionen, varav de två första är direkt kopplade till mervärderealiseringens internationalisering. För det första kan kapital från de högst utvecklade länderna erhålla permanenta extraprofiter genom att ersätta export med lokal produktion inom de viktigaste exportmarknaderna. På en nationell marknad kan en mer än genomsnittligt produktiv producent realisera en extraprofit på av att det samhälleligt nödvändiga arbetet och därmed värdet är ett grund Om produktivitetsförsprånget är permanent, är genomsnittsbegrepp. också denna extraprofit permanent. På världsmarknaden ger däremot en produktivitetsförbättring endast upphov till en temporär extraprofit, även om den resulterar i ett permanent produktivitetsförsprång, eftersom kapital från länder med lägre (genomsnittlig) produktivitet skyddas genom växelkursmekanismen, dvs genom att det produktivare landets valuta uppvärderas relativt det mindre produktiva landets valuta. Det enda sättet för det mer produktiva kapitalet att permanenta dessa extraprofiter är genom att etablera produktion inom det mindre produktiva landets gränser. Om vi benämner de hittills diskuterade utlandsetableringarna som offensiva, kan vi betrakta den andra typen som klart defensiva. Dessa görs för att bevara ett kapitals konkurrenskraft på världsmarknaden. En valutas värde uttrycker det totala nationella kapitalets genomsnittliga produktivitet. Det betyder att kapital med lägre produktivitet än det nationella genomsnittet får en sämre konkurrensposition på världsmarknaden än det skulle fått om hela världen bestått av en enda nationell ekonomi. Av denna anledning kan kapital från högt utvecklade länder konkurreras ut av kapital från länder på en lägre utvecklingsnivå därför att dessa intar en relativt högre position inom sitt land. Ett sätt för de förstnämnda kapitalen, att utnyttja sin absoluta överlägsenhet, är att förlägga produktion inom ett mindre utvecklats lands gränser. 1 Det bör noteras att

Dessa etableringar är alltså inte, till skillnad från de offensiva, 395m inte 33997?? “§93

forklanngar ar giltiga of exportsubstituerande, utan görs för att utnyttja de fördelar som det ger o __ _ etableringar inom kapipa världsmarknaden att producera 1 ett land med låg genomsnittlig talismensperiferi.

142 Den marxistiska litteraturen om internationella koncerner

produktivitet. De kan dessutom ytterligare stimuleras av de lägre lönerna i det mindre produktiva landet. Busch ifrågasätter dock detta motiv eftersom de lägre lönerna ofta motsvaras av lägre kvalifikationsgrad hos arbetskraften. För det tredje vill Busch förklara mervärdeproduktionens internationalisering med kapitalets internationella centralisation. Centralisationen av kapitalet sker emellertid långsammare på internationell nivå än på nationell pga att de svagare kapitalen skyddas av växelkurserna. Men dels är inte detta skydd tillräckligt starkt för alla kapital och dels kan kapital som av någon av de två tidigare nämnda orsakerna etablerat produktion i utlandet köpa upp lokala kapital som då inte längre av skyddas växelkursmekanismen. Dessa uppköp kan också vara ett medel för kapitalet att permanenta och utveckla extraprofiter om det lokala kapitalet har fördelar som inte går att erhålla enbart genom nyetablering (kännedom om marknaden, inarbetade varumärken m m).

Det individuella kapitalets internationalisering

Vi nämnde tidigare att Marx inte gör någon isolerad av det analys individuella kapitalet eftersom detta skulle strida mot arbetsvärdeläran. Men en stor del av Kapitalets två första band behandlar förhållanden som berör produktivkrafter och produktionsförhållanden och som resulterar i en arbetsdelning såväl inom individuella kapital (vi kallar denna för kapitalistisk arbetsdelning) som inom samhället i sin helhet. Den samhälleliga arbetsdelningen regleras av värdelagen, som för den enskilde kapitalisten verkar som en ”blind naturlag, medan den kapitalistiska arbetsdelningen regleras planmässigt inom ett enskilt kapitals herravälde. Förutsättningen för kapitalistisk arbetsdelning är att ett visst antal arbetare sysselsätts av samma kapital. Denna arbetsdelning stegrar arbetets produktivkraft, vilket leder till att relativt mervärde produceras. Det är anledningen till att Marx kan säga: Konkurrenskampen föres genom sänkning av varupriserna. Varornas prisbillighet beror under i övrigt lika förhållanden på arbetets men produktivkraft denna i sin tur på produktionens omfattning. De större slår kapitalen därför ihjäl de mindre.” (Marx (1969), s 553). En följd av den kapitalistiska produktionens utveckling är alltså att kapitalet centraliseras. Detta i sin tur leder till nya former av kapitalistisk arbetsdelning: lndustriföretagens ständigt växande storlek utgör överallt grunden för en mera omfattande organisation av mångas samarbete och för en bredare utveckling av de materiella dvs en produktivkrafterna, fortskridande förvandling av enstaka och traditionsbundna produktionsprocesser till samhälleligt kombinerade och vetenskapligt ledda procedurer. (Marx (1969), s 554.) Vi ser alltså att, som en följd av kapitalets centralisation, gränserna mellan samhällelig arbetsdelning och kapitalistisk kommer arbetsdelning att delvis upphävas. Den samhälleliga som arbetsdelningen tidigare reglerats av värdelagen, kommer att inordnas i en vetenskapligt reglerad arbetsdelning inom ett enskilt kapitals herravälde. Den samhälleliga

Den marxistiska litteraturen om internationella koncerner 143 SOU l975:50

arbetsdelningen blir därmed en del av den kapitalistiska arbetsdelningen i och med att produktionen får en alltmer samhällelig karaktär. Den faktiska arbetsdelningen är resultatet av ett samspel mellan produktivkrafter och produktionsförhållanden. Under kapitalismen utvecklas produktivkrafterna och produktionsförhållandenas juridiska former (t ex aktiebolag, holdingbolag, koncern, kapitalistisk statsegendom), vilket ger upphov till en utveckling av arbetsdelning. Denna utveckling innehåller alltså tre olika tendenser: l. En tendens till ökande kapitalistisk arbetsdelning, dvs en allt större arbetsdelning inom varje arbetsorganisation inom ett individuellt kapitals herravälde, vilket ger fördelar för det större kapitalet och leder till centralisation av kapitalet. 2. En tendens till ökande samhällelig arbetsdelning, dvs varje produktionsprocess leder fram till en produkt som fyller en alltmer specialiserad funktion i samhället. Detta innebär framför allt att produktionsmedlen i allt större omfattning själva antar formen av

varor från självständiga produktionsgrenar [Marx l97l, s 35].

3. En tendens till ökad vetenskaplig samordning av enskilda produktionsprocesser inom det individuella kapitalets ram. Den moderna koncernens viktigaste effekt är att den inordnar tidigare självständiga produktionsenheter i ett individuellt kapitals organisation. Den ersätter marknadsrelationer med administrativa relationer över ett stort område. Det är därför av största vikt för en teori om den geografiskt internationella kapitalismen att studera den internationella koncernens och vilka effekter denna struktur har på den organisationsstruktur internationella arbetsfördelningen. Tidigare (under den s k konkurrenskapitalismen) fanns i princip två nivåer inom det individuella kapitalet: arbetarna och kapitalisten. Arbetarna hade fullständig kontroll (i teknisk-organisatorisk mening) över och kapitalisten hade fullständig makt över arbetarna produktionen i Den information som kapitalisten behövde produktionsprocessen. tillhandahölls via marknaden. l den moderna storkoncernen blir förhållandet oerhört mycket mer komplicerat. lnom koncernen måste ett stort antal enskilda kretslopp samordnas, alltmer information måste skapas och behandlas inom koncernen. Många författare går så långt som till att säga att det inte längre är produktionsprocessen som är huvudproblemet

för det individuella kapitalet, utan snarare informarionsprocessen [Palloix

1971, Hymer 1972]. Mandel (1972) har närmare analyserat arbetsdelningens utveckling inom de individuella kapitalen under den moderna kapitalismen. Han den moderna storkoncernen karakteriseras av två motsatser: pekar på att å ena sidan den ökade delegationen av makten att besluta i detaljfrågor och å andra sidan den växande koncentrationen av makten att besluta på

de för kapitalets värdeökning viktiga nivåerna. Detta är möjligt pga att

och ackumulationsprocessen blivit övervägande rent ”tekproduktionsnisk och makten över den kan därför i stor utsträckning delegeras till fackexperter som säkerställer dess friktionsfria gång. Den strategiska

144 Den marxistiska litteraturen om internationella koncerner SOU l975z50

nivån för kapitalet är inte längre processernas förlopp, utan snarare urvalet av nya processer. Dessa beslut håller kapitalisterna för sig själva. Den internationella koncernen innehåller grovt sett tre nivåer [Hymer 1972]. För det första företagsledningen (”kapitalisten) som bestämmer koncernens långsiktiga strategi och i sista instans har makten över

produktionsmedlens och produkternas användning? Den andra nivån

svarar för samordning av de individuella kretsloppen och produktionsenheterna i enlighet med den långsiktiga strategin. På denna nivå överförs och behandlas information från den lägre nivån och den långsiktiga strategin översätts till konkreta målsättningar för de olika produktionsenheterna. Den tredje nivån omfattar de individuella produktionsenheterna. Här utövas den direkta makten över produktionsmedlen och arbetskraften, de s k dag-till-dag-operationerna. Hymer (1972) har betonat de geografiska effekterna av denna struktur. Aktiviteterna på de två högsta nivåerna tenderar att koncentreras till de stora städerna i de utvecklade kapitalistiska länderna, eftersom de är beroende av geografisk närhet till varandra, till motsvarande aktiviteter inom andra kapital, till olika servicefunktioner, statliga myndigheter osv. Den lägsta nivåns aktiviteter däremot sprids ut över hela världen (vilket ju är innebörden i termen ”internationell koncern”). En utförligare och något annorlunda analys av denna process har gjorts av Murray (1972). Han menar att de lagar som styr produktionens lokalisering under kapitalismen tenderar att centralisera produktionen (och andra ekonomiska aktiviteter) till agglomerationer. På grund av kapitalismens tidigare utveckling kommer dessa att ligga huvudsakligen i den utvecklade delen av den kapitalistiska världen, dvs i centrum av det kapitalistiska produktionssättet. Mot denna tendens till centralisering verkar andra krafter, grundade på den fasta av resurser lokaliseringen och/eller på transportkostnader. Samspelet mellan dessa krafter resulterar ien lokaliseringshierarki för ekonomisk aktivitet. I och med att den internationella koncernen ersätter marknadsrelationer med administrativa relationer inom koncernens ram, kommer den att skapa en diskontinuitet mellan sig själv och den ekonomisk-geografiska omgivning i vilken den verkar. Detta betyder att spridningseffekterna i periferin blir mindre (produktionsenheten i periferin relaterar sig till andra enheter i andra områden inom koncernen i stället för till enheteri den geografiska omgivningen). På grund av att ekonomiska aktiviteter inom ett stort område samordnas, kommer dessutom centraliseringstendenserna att förstärkas. Sammantaget betyder detta att den internationella lokaliseringshierarkin stabiliseras. Men samtidigt utvidgas agglomerationerna geografiskt och betydelsen av avstånd inom dessa minskar, vilket tenderar att decentralisera ekonomiska aktiviteter inom centrum. Vi får alltså en förstärkt mellan centrum och i polarisering det 2 Vi bortser här från properiferi blemet med den even- kapitalistiska världssystemet som en följd av kapitalets internationalisetuella separationen mel- ring. Inom centrum koncentreras alltmer av de ekonomiska aktiviteterna. lan juridiskt ägande och Särskilt viktig är lokaliseringen av centrala beslutsfunktioner, forskning makt. Det har analyserats i marxistiska och utveckling till centrum. centrum alltmer termer av Samtidigt integreras under tex Therborn (1971). det internationella kapitalets I ledning. periferin utvidgar sig det

Den marxistiska litteraturen om internationella koncerner 145

kapitalistiska produktionssättet, via de internationella koncernerna, ständigt till nya områden och inordnar dessa i kapitalismens periferi, som spelar en alltmer underordnad, men icke desto mindre nödvändig roll. Genom den alltmer intima länkningen av de internationella koncernernas dotterbolag i periferin till deras moderbolag i centrum, sker, samtidigt med integrationen i centrum, en disintegration av de perifera ekonomierna.

Nationalstaten och kapitalets internationalisering Det finns bland moderna marxister flera olika uppfattningar om hur

statens roll i den nutida kapitalismen bör analyseras? I öststaterna och

hos flera kommunistpartier i väst dominerar teorierna om den sk statsmonopolistiska kapitalismen (STAMOKAP). Enligt dessa karakteriseras den nya fas i kapitalismens utveckling, som de menar har inträtt efter det andra världskriget, av att den statliga inblandningen i ekonomin är en absolut och nödvändig förutsättning för ”monopolkapitalets” utvidgade reproduktion (Kasvio (1973)). Detta anses vara liktydigt med en kvalitativ förändring i produktionsförhållandena. Under denna nya fas växer staten och mon0polen” samman, vilket tar sig uttryckiden statliga sektorns tillväxt. Men samtidigt anses en relativ självständighet för staten växa fram, vilken innebär att arbetarklassen kan erövra vissa delar av statsapparaten, som kan tjäna som medel för den socialistiska reproduktionen. Kapitalets tilltagande internationalisering ses också som ett uttryck för den nya, statsmonopolistiska, fasen. Men med sammansmältningen mellan stat och ”monopol” kan naturligtvis inte problemet med nationalstaten kontra kapitalets internationalisering ställas. Resultatet blir en påbyggnad av Lenins kapitalöverskottsteori, där nu staten och monopolkapitalet gemensamt exporterar kapital. Ett starkt monopolkapital blir enligt dessa synsätt identiskt med en stark stat. En annan syn på den kapitalistiska staten företräds framför allt av Poulantzas (1970). Han betraktar staten som ett rent politiskt organ som representerar hela kapitalistklassens intresse. Detta kan den göra därför att den står relativt självständig i förhållande till de olika fraktionerna inom kapitalistklassen. Denna statens relativa självständighet ger dock inte (till skillnad från hos STAMOKAP-teoretikerna) några reformistiska implikationer. Staten har nämligen ingen egen makt, utan uttrycker och förkroppsligar endast den härskande klassens makt. Detta medför att det tex är felaktigt att (som icke-marxister gör) ställa frågan om statens möjligheter att kontrollera det internationella kapitalet. Det problem som Poulantzas ställer gäller i stället de enskilda nationalstaternas förhållande till de olika nationella kapitalistklasserna när kapitalet internationaliseras. Eftersom han anser att USA-kapitalet är dominerande konkretiseras detta 3 i frågan om de enskilda europeiska nationalstaternas Resonemaüget 1151851förhållande till sina nationella kapitalister kontra det amerikanska

åâtggñåsitåâülgâta_

kapitalet. (Poulantzas (1973).) listiska pmduk_ Enligt Poulantzas företräder nationalstaterna i dag det dominerande tionssättets centrum 10

146 Den marxistiska litteraturen om internationella koncerner

amerikanska kapitalets intressen genom att stödja vad han kallar den ”inre bourgeoisien i det egna landet. Denna del av bourgeoisien är inte längre att betrakta som nationell utan har i första hand gemensamma intressen med USA-kapitalet. Kapitalets internationalisering leder alltså

inte till skapandet av övernationella statsapparater [Mandel 1969, Murray

1971, Rowthorn 1971] utan till en fraktionering av nationen i dess traditionella form. g En tredje syn på staten representeras av bla Altvater (1973). Han definierar staten utifrån kapitalets allmänna natur som självförökande värde. På detta sätt kommer staten att uppfattas som ett instrument utanför kapitalet, som just därför att den är undandraget kapitalets lagar

kan tillvarata kapitalets gemensamma intressen. För de enskilda kapita-

liserna uppträder staten därför som en negativ begränsning för deras värdeökning. Men objektivt sett måste ett instrument som staten finnas för att utföra de uppgifter som inte kapitalet förmår, men som är nödvändiga för dess existens. Altvater, liksom Poulantzas, polemiserar alltså mot STAMOKAPteoretikerna som vill se staten som redskap för en viss fraktion av kapitalistklassen. Skillnaden mot Poultanzas ligger i att han betonar statens förankring i själva kapitalbegreppet och därmed i den ekonomiska basen, medan Poulantzas snarare ser statens utveckling som en konsekvens av klasskampens utveckling, dvs som en del av den politiska nivån. Vi skall inte närmare befatta oss med Altvaters statsteori, eftersom han inte explicit behandlar det problem som intresserar oss här, nämligen statens roll när kapitalet intemationaliseras. Denna fråga har däremot relativt utförligt behandlats av en fjärde grupp av författare (Mandel, Murray, Rowthorn m fl). Mandel menar i sin behandling av EG att den borgerliga statens aktionsradie måste överensstämma med produktivkrafternas och produk-

tionsförhållandenas aktionsradier [Mandel 1969]. Det betyder att kapita-

lets internationalisering kommer att tvinga fram skapandet av nya övernationella statsformer som motsvarar den nya ekonomiska verkligheten. Och Mandel menar att EG kan vara ett embryo till en sådan statsform. Murray har behandlat problemet mera explicit genom att specificera ett antal ekonomiska statsfunktioner som måste utföras av någon statsform under kapitalismen [Murray 1971]. När kapitalet intemationaliseras behöver emellertid inte denna statsform vara staten i hemlandet. Statsfunktionerna kan även utföras av andra existerande nationalstater eller av flera nationalstater i samarbete, av nybildade statsstrukturer eller av kapitalet självt. Vilken statsform som utför statsfunktionen för ett visst kapital (dvs ett kapital med ett visst ursprungsland) beror på hemlandets stats styrka, kapitalets internationaliseringsgrad och internationaliseringens karaktär. Beträffande den sista faktorn anser Murray att det finns vissa kapital vars internationalisering främst kräver inom-nationella statsfunktioner och dessa kan mycket väl utföras av de existerande nationalstaterna. Iisjälva verket baserar många kapital sin internationaliseringsstrategi just på skillnader i nationalstaternas agerande (t ex ifråga om skatte-

Den marxistiska litteraturen om internationella koncerner 147

politik). Men andra kapital kräver, när de internationaliseras, först och främst mellan-nationella statsfunktioner, vilka måste utföras av antingen någon form av övernationell statsstruktur eller av en dominerande stat. På grundval av en liknande analys har Rowthorn dragit en del mera

konkreta slutsatser angående den internationella kapitalismen [Rowthorn

1971]. Han menar att kapitalets möjligheter att konkurrera på det internationella planet i allt högre utsträckning är beroende av statsmakten. Om den statsmakt som av en eller annan anledning finns tillgänglig för ett visst kapital inte motsvarar behoven hos detta kapital, kommer det att vara handikappat i konkurrensen på världsmarknaden. För att lösa detta problem kan staten ifråga gå i allians eller rent av smälta samman med andra stater för att skapa en starkare statsmakt. Om inte detta sker kan kapitalet tänkas byta nationalitet, t ex genom fusion med ett kapital med ett annat ursprungslang. Slutsatsen av detta blir att det i dag finns ett antal självständiga stater som kan fylla de funktioner som deras kapital kräver. Rowthorn kallar dem imperialistiska metropoler”. Mellan dessa föreligger rivalitet. Samtidigt finns det starka krafter som verkar för skapandet av övernationella imperialistiska metropoler. Ett exempel kan vara EG. Andra stater, sk imperialistiska satelliter, som inte förmår motsvara sina kapitals behov, kommer att underordnas metropolerna, såvida de inte kan finna partner att alliera sig med och bilda en metropol. En nationalstats styrka kommer i detta perspektiv inte att betingas av dess kapitals styrka, utan snarare av dess svaghet, eller närmare bestämt av den territoriella korrespondensen mellan stat och kapital. Därav den brittiska statens svaghet.

sou 1975:50 149

8 Orsakssamband i internationell

koncernbildning: en sammanfattning och

några tillämpningar

Det ovan anlagda synsättet på utlandsetableringens drivkrafter och de internationella koncernernas uppkomst bygger på en kombination av teorin för företagets beteende och teorin för den internationella arbetsfördelningen. Mera konkret uttryckt är tankegången att tekniska och organisatoriska förhållanden på företagsnivå förklarar hur världsproduktionen i vissa branscher fördelas mellan företag, medan faktorproportioner, utvecklingsnivå, marknadsstorlek och ekonomisk politik förklarar i vilka nationella ekonomier denna produktion äger rum.

Analogin med utrikeshandelsteorin

Genom en sådan uppläggning undvikes en problemställning som kan vara vilseledande men har legat nära till hands, därför att det har varit

naturligt i empiriska undersökningar att fråga beslutsfattarna i företagen

om deras motiv för genomförda eller planerade utlandsetableringar. Svaret på sådana frågor måste alltid bli en hänvisning till handelshinder, transportkostnader, Iöneläge, krav på marknadsanpassning och dylikt, dvs en hänvisning till sådana faktorer som rent allmänt förklarar den internationella arbetsfördelningens geografiska struktur. Man kommer därmed vid sidan av den egentliga problemställningen som är varför just detta företag skall bedriva produktion i det aktuella landet. Analysen blir koncentrerad till frågor av typen varför ett visst företag väljer utlandsetablering i stället för export, vilket är olyckligt eftersom sådana frågor bygger på antagandet att det är just detta företag som skulle stå för investeringen. Man har då antagit det som skulle förklaras. Ett mycket stort antal undersökningar har använt denna angreppsmetod som av Dunning [1973] har kallats ”survey approach”. Några av de mest kända är Barlow och Wender [l955], Behrman [l962], Safarian [l966], Brash [l966], Brooke och Remmers [1970] samt, för svenska direktinvesteringar utomlands, Lund [l967]. Enkätmetoden är inte bara behäftad med svagheten att den utgår från det som vi är intresserade av att förklara i detta sammanhang. Även när man utgår från att det är det tillfrågade företaget som skall leverera till en bestämd nationell marknad utomlands är det svårt att precisera svarets innebörd. Vilken situation jämför företagsledningen med? Företaget skulle rimligen ha investerat i ursprungslandet och exporterat till det land

150 Orsakssamband i internationell koncernbildning

det nu har investerat i om hemlandet hade haft tillräckligt låga löner,

kapitalkostnader eller sociala avgifter, tillräckligt stora exportsubven-

tioner osv eller om värdlandet hade haft tillräckligt höga löner och

kapitalkostnader eller låga handelshinder osv eller om transport-

kostnaderna hade varit lägre. Vad är det som får företagsledningen att

välja ut en bestämd faktor, dvs att betrakta som självklarjämförelsesitua-

tion ett läge där just denna faktor är annorlunda?

Troligen påverkas företagsledningarna av nyligen inträffade föränd-

ringar (lönehöjningar, nya handelshinder, skattehöjningar) att jämföra

med situationen under en tidigare period. Om enkäten syftade till att få

veta just detta, dvs vilken nyss timad förändring som, om den inte hade

inträffat, skulle ha omintetgjort investeringen utomlands kan svaret

kanske vara relevant, men undersökningsmetoden är likafullt lätt vilse-

1 ledande. Naturligtvis är det egentligen geografiska områden Den föreslagna teorin för internationell koncernbildning är i stor snarare än länder som utsträckning analog till utrikeshandelsteorin. Den mera allmänna föruppvisar sådana skillnader, vilket också är för- klaringen som bygger på förekomsten av företagsspecifika produktions-

klaringen till den regio- faktorer kan sägas innebära att det föreligger skillnader i komparativa nala obalans som präglar I båda fallen

fördelar inte bara mellan länder utan även mellan företag

de flesta länder. Här följer vi den klassiska tradi- är då förklaringen att det finns åtminstone några produktionsfaktorer

tionen och jämställer som inte är obegränsat rörliga mellan länderna respektive företagen?

länder och regioner. för internationella koncerner innebär att Produktdifferentieringsteorin 2 Detta ärju alltid den dessa har företagsspecifika produktionsfaktorer i form av kunskap lagrad

självklara grunden till i en speciell organisation som gör dem överlägsna andra företag i komparativa fördelar (och nackdelar). Vore utveckling, produktion och marknadsföring av sina egna produkter. alla produktionsfaktorer De fördelar som följer av tillgång på specifika prokomparativa perfekt rörliga skulle duktionsfaktorer kan inte utjämnas av en aldrig så perfekt rörlighet inget land eller företag ha någon särprägel i detta hos andra produktionsfaktorer. Denna teori förklarar då interavseende. Kostnaderna nationell koncernbildning som en metod att fördela mellan produktionen för transport av produkbåde företag och länder i enlighet med företagens och ländernas korntionsresultaten mellan länder och företag skulle parativa fördelar. Vi förklarar alltså existensen av ett dotterbolag till SKF

då alltid driva fram en som tillverkar kullager i Västtyskland med att SKF har vissa företagsomfördelning av produkspecifika komparativa fördelar i produktionen av sådana kullager jämfört tionsfaktorerna mellan länder och företag så att med andra företag samtidigt som Västtyskland har vissa nationella de alla bleve utrustade fördelar komparativa för samma produktion jämfört med andra länder? med samma faktortill- Analogin mellan länder och företag kan utsträckas även till stordriftsgångar i samma proportioner. Utrikeshandel fördelarnas roll. Det kan vara så att flera länder är likvärdiga, dvs inte

grundad på stordriftsför- skiljer sig i komparativa fördelar, för en viss typ av produktion. Likväl delar skulle dock bli kvar, måste ett av länderna, godtyckligt vilket, få produktionen lokaliserad till jfr nedan (Ohlin 1933). sig och exportera till de övriga, emedan stordriftsfördelarna driver fram 3 Det bör noteras att det lokalisering till bara ett land. På samma sätt kan alla företag i en bransch här inte spelar någon roll vilket ursprung de kom- ha lika goda förutsättningar att bedriva en verksamhet förknippad med

parativa fördelarna har. stordriftsfördelar, tex aluminiumtillverkning. Det behöver alltså inte Vi kan för vårt ändamål finnas någon företagsspecifik produktionsfaktor med i spelet. Själva godta att Västtyskland är överlägset andra länder aluminiumtillverkningen blir då genom konkurrensen fördelad på ett som produktionsland för fåtal företag. Om sedan själva metallverket effektivare kan samordnas kullager avsedda för Västmed andra led såsom finansiering, transporter, malmutvinning eller dylikt tyskland tack vare västtyska tullar. med hjälp av intern företagsplanering än genom marknadsmckanismen får

SOU 1975150 Orsakssamband i internationell koncernbildning 151

vi stora vertikalt integrerade företag. Anledningen till den interna företagsplaneringens överlägsenhet i sådana fall antogs bla vara att kapacitetsutvidgningar måste ske i stora steg varvid tidsanpassningen av investeringarna i olika led blir mycket viktig (Kindleberger 1968) jämte den osäkerhet och instabilitet som uppkommer när ett fåtal konkurrenter i ett led kan hota varandras tillförsel eller avsättningskanaler i en öppen marknad (Kindleberger 1968, Caves 1971). Denna analogi hänför sig således till den typ av vertikala investeringari homogena oligopol som analyserades i kapitel 7. Här kommer det att vara marknadsstorlek, transportkostnader och dylikt snarare än nationella komparativa fördelar som bestämmer lokaliseringen av förädlingsleden med stordriftsfördelar, medan övriga förädlingsled lokaliseras i enlighet med den vanliga utrikeshandelsteorin. Samspelet mellan dessa faktorer avgör den geografiska fördelningen av koncernernas dotterbolag på marknader med homogent oligopol. Vidare antogs utländska företag ha ett handikapp jämfört med inhemska när det gäller att bedriva olika slag av ekonomiska aktiviteter i ett land. Detta handikapp som då tar sig uttryck i högre kostnader under i övrigt lika förhållanden kan sägas vara analogt med olika avståndsberoende kostnader i vanlig utrikeshandelsteori. Denna utlandsverksamhet torde vara förenad med relativt betydande fasta kostnader, emedan distributionsnät och dylikt innehåller odelbarheter. Dessledningsorgan, utom tillkommer det steg av investeringar i kunskap om det främmande landets förhållanden som sedan blir ett slags kollektiv nyttighet inom företaget sätt som den faktorspecifika kunskap som har på samma antagits ligga till grund för koncernbildning. Till dessa tre byggstenar med analogier i traditionell utrikeshandelsteori behöver vi foga en fjärde, nämligen extrakostnaderna för att sälja på en marknad genom export från utlandet i stället för att vara etablerad på marknaden och bedriva intern marknadsföring (Hirsch 1974). Denna uppläggning ger oss ett antal utgångspunkter för förklaringar och förutsägelser av den internationella koncernbildningens omfattning och inriktning., Förändringar mellan länderna i produktionsbetingelserna för privata företag genom ändrade faktorproportioner, tullar, teknisk samhällsekonomiska balansrubbningar och dylikt kan anautveckling, teori och användas för att dra slutsatser om den lyseras med traditionell observerade utvecklingen av den internationella koncernbildningen. Föri effektiviteten hos marknadsmekanismen jämfört med intern skjutningar företagsplanering, förskjutningar i de tekniska möjligheterna att transvaror och sälja på export jämfört med att leda företag på portera avstånd, teknisk utveckling i riktning mot ökade eller minskade stordriftsfördelar samt tendenser till ökad eller minskad produktdifferentieen relativt tydlig innebörd för de internaring har i denna uppläggning tionella koncernernas utveckling.

l52 Orsakssamband i internationell koncernbildning SOU 975:50

Förändringar i de nationella produktionsbetingelserna

Ökad tillgång på produktionsfaktorer, hög investeringstakt och snabb introduktion av ny teknik i ett land jämfört med omvärlden inneuår att en växande del av världsproduktionen kommer att där. producera; Sådana förskjutningar i världsproduktionens lokalisering äger ständigt rum. Den snabba tillväxten under femtiotalet och en stor del av sextiotalet på den västeuropeiska kontinenten innebar en sådan förskjutning från Förenta Staterna och Storbritannien. Den snabba ökningen av tillgången på relativt välutbildad arbetskraft och den företagmänliga lagstiftningen har under det senaste årtiondet skapat snabb tillväxt i t ex Sydkorea, Taiwan, Spanien och Brasilien. l enlighet med tanken att världsmarknaden för olika differentierade produkter ligger i händerna på ett antal internationella koncerner påverkar denna utveckling utlandsetableringarnas geografiska fördelning. Detsamma gäller de vertikala investeringarna inom homogena oligopol. Vi får anledning att vänta oss en snabb etablering av framför allt amerikanska i dessa dotterbolag snabbväxande delar av världen. Data visar också att det är dessa snabbväxande länder som har dragit till sig större delen av utlandsetableringarna under de senaste två årtiondena och ekonometriska undersökningar pekar på att det är just marknadens storlek och tillväxt som är det avgörande (Scaperlanda-Mauer 1969, dArge 1969, Schmitz-Bieri 1972). Vidare kan olika ekonomier få sin externa stabilitet rubbad för längre och kortare perioder, vilket ur privatekonomisk synpunkt ter naturligtvis sig som förbättrade eller försämrade förutsättningar för produktionen i landet. Sådana rubbningar kan uppstå på olika sätt. Löneökningar, skattehöjningar på produktion, ändringar av tullar och socialförsäkringsavgifter osv kan genomföras som leder till att ett lands pris- och kostnadsnivå uttryckt i utländskt mynt förskjuts i förhållande till omvärldens. Oavsett hur dessa rubbningar uppkommer kan de naturligtvis elimineras med växelkursändring. Annorlunda uttryckt: det finns alltid en växelkurs som ger jämvikt i betalningsbalansen och en internationellt sett rimlig lönsamhet på nyinvesteringar i landet oavsett vilken pris- och kostnadsstruktur som etableras uttryckt i inhemskt mynt. Därmed är också sagt att vi som en ren bekvämlighetsåtgärd kan välja att studera alla rubbningar i kostnadsläget gentemot utlandet ur växelkursens synpunkt trots att förändringen från ett jämviktsläge till en situation med extern ojämvikt kan ha (och oftast har) uppkommit genom att produktivitet, löneläge eller skatter har ändrats visavi utlandet vid oförändrad växelkurs. Antag att vi har en värld där varje nationell ekonomi är ett eget valutaområde och att växelkurserna är fasta men justerbara. Vid givna faktortillgångar, teknik osv kan det förutsättas att det finns en uppsättning växelkurser som ger jämvikt i alla länders betalningsbalanser. Låt oss betrakta ett läge där de fasta växelkurserna helt sammanfaller med dessa tänkta jämviktsväxelkurser. (svårigheterna att definiera jämviktsväxel-

Orsakssamband i internationell koncernbildning 153 )

De olika faktorer som kurser mera precist förbigäs i detta sammanhang.)

ovan nämnits har skapat ett bestämt mönster av utlandsetableringar. niu att vi åstadkommer en övervärdering av ett lands valuta Antag antingen gtenom en revalvering eller genom att dess pris- och kostnadsnivå

som ett resultat av inflationistisk politik går upp vid en given växelkurs, eller teknisk utveckling än i andra länder. Priserna på långsammare internatiomella varor kan emellertid inte utom mera temporärt skilja sig

åt mellan länderna (med mer än transportkostnader och dylikt.4)

Produktionen av sådana varor blir då mindre lönsam i det studerade

landet än i andra länder, På kort sikt kan betalningsbalansen för landet

hållas i jämvikt genom att det ändå lönar sig att hålla någorlunda existerande anläggningar i drift snarare än att lägga ner dem.

den låga lönsamheten i landet På något längre sikt måste emellertid med omvärlden leda till något annat slag av anpassning. Investejämfört faller i landet vilket efter hand leder till lägre export och högre ringarna import än vi skulle ha fått vid jämviktsväxelkursen. (Bytesbalansunder-

skottet antas tills vidare finansieras med valutareservminskning och/eller

utländska Vad som händer på längre sikt är alltså att den krediter.) övervärderade valutan så att säga flyttar över en del av den ekonomiska

aktiviteten till andra länder.

Om nu världsmarknaden för olika branscher är uppdelad på ett antal

stora företag som arbetar under oligopol och ingenting har hänt som

motiverar en ändring i denna marknadsstruktur, så bör vi vänta följande

i landet med övervärderad valuta konstaterar hela tendens. Företagen tiden att det är lönsamt att göra investeringar (som krävs för att behålla

i andra länder. Företag i andra länder finner på marknadsandelen) i Med internationella motsvarande sätt att deras expansion inte bör ske i detta land. Resultatet varor menas varor som valutas bör alltså bli ett större utflöde och mindre går i internationell hanav en övervärderad del. inflöde av direkta investeringar än vid en växelkurs som sammanfaller 5 Med övervärderad valumed landets jämviktsväxelkurs. ta menas en växelkurs lin övervärderad växelkurs kan naturligtvis inte upprätthållas någon mot omvärldens valutor tid utan att landet har tillgång till mycket stora längre antingen som leder till en alltför krediter i sin låg valutareserv, dvs lägre internationella på något sätt eller håller en så låg efterfrågan med jämvikt i än som betraktas som ekonomi att importen reduceras till vad som är förenligt önskvärt, vid full syssel- I det senare fallet får dessutom den överkapacitct som bytesbalansen. sättning. inte resultera i en långsammare pris- och lönestegring än omföljer 6 Som visades i kapitel 3 eftersom detta skulle kunna göra den fastställda växelkursen till världens har den relativa öknings-

jämviktskurs. takten i de västtyska och l)et är möjligt att analysera de erfarenheter de båda länderparen japanska företagens ut- Iandsinvesteringar varit Förenta staterna-Sverige och Västtyskland-Japan haft under sextiotalet snabb, men detta saminom ramen för en sådan modell. De två förstnämnda länderna har haft manhänger med den låga en kraftig tendens till utgående utlandsinvesteringar medan utgångsnivån. Det relemycket vanta i detta sammanutflödet av direktinvesteringar från de två sistnämnda har varit ganska hang är snarast att de med tanke är stora och domineras av blygsamt på att deras ekonomier stora prod uktionsök-

tekniskt och kommersiellt avancerade företag? ningar dessa företag ge-

första nomför i så stor ut- De ovannämnda testbara implikationerna förefaller vid påsträckning har skett i seende stämma med våra preliminära observationer. Förenta staterna har hemlandet och exportehaft en övervärderad valuta under lång tid och har kunnat finansiera sitt rats.

154 Orsakssamband i internationell

koncernbildning SOU l975Z50

betalningsbalansunderskott genom att andra länders centralbanker har hållit dollar som reservvaluta i enlighet med Bretton Woods-systemet. Sverige hade av allt att döma en något övervärderad valuta under perioden 1965-1972 och har under den perioden haft en påtaglig acceleration av sina utgående direktinvesteringar. Under denna period ansågs valutareservens utveckling otillfredsställande när vi hade full sysselsättning, medan omvänt kapacitetsutnyttjandet ansågs för lågt när valutareserven växte mera tillfredsställande. Västtysk och japansk industri har däremot expanderat hemma och klarat sina marknadsandelar utomlands genom export medan amerikansk och svensk industri har gått ganska långt i att ersätta export med produktion utomlands. l Sverige och Förenta staterna har industrin varit utsatt för påtryckningar att inte etablera utomlands i alltför snabb takt. Likaså har den japanska lagstiftningen hindrat etablering av utländska i Japan. De amerikanska företag företagens snabba etableringar i Japan vid lättnader i dessa restriktioner pekar på att de senare har varit effektiva. Utan dessa institutionella hinder och påtryckningar skulle tendensen således sannolikt ha varit än mera uttalad. Den här presenterade skissen till analys försöker inte förklara existensen av utlandsetableringar med ojämvikt i växelkurssystemet. Det vi har härlett är en tänkbar effekt av växelkursrubbningar på den geografiska strukturen hos direktinvesteringama. Denna teori leder till slutsatsen att tex de amerikanska och svenska direktinvesteringarna var större och de västtyska och japanska mindre än de skulle ha varit om vi hade haft jämviktsväxelkurser under de senaste tio, femton åren. Den totala omfattningen av direktinvesteringar i världen hade varit större eller mindre beroende på de faktorer som bestämmer marknadsstrukturen inom varje global bransch. Om industrin i de länder som nu har haft undervärderade valutor inte är så att säga mogen för utlandsetableringar i större skala (på grund av

outnyttjade stordriftsfördelar o d), så hade det kanske inte blivit så mycket mera sådana även om deras valutor hade varit rätt värderade. Om industrin i länder med övervärderade valutor samtidigt har varit precis på gränsen till att lika gärna expandera hemma och sälja på export, så hade den vid riktigt värderade valutor investerat mycket mindre utomlands. I så fall har växelkursrubbningarna inte bara ändrat utlandsetableringarnas struktur geografiska utan även ökat deras totala volym. Det år möjligt att ett sådant resonemang kan vara tillämpligt på amerikanska investeringar i 7 Under senare år har och svenska i tex Västeuropa Västtyskland, dvs i de fall där arbetsväxelkurserna formellt kraftens kvalitet är någorlunda likartad mellan och värdvarit flytande mellan ursprungsland viktiga länder och områ- land samtidigt som lönenivåerna varit olika mycket på grund av en den, men i praktiken felaktig

växelkurs.7

torde växelkurserna lika- Däremot får man kanske anta att investeringar fullt ha varit styrda i i tillverkningsindustrin i enlighet med de olika u-länder som Taiwan, Singapore, Malaysia och Mexico bygger på mera regeringarnas och central- grundläggande faktorer som kvarstår även efter en justering av växelbankernas målsättningar kurserna i riktning mot jämviktskurser. För amerikanska direktinvesteför att göra den ovan skisserade analysen ringar i Västeuropa uppstår emellertid den intressanta frågan om de

tillämplig. senaste årens dollardevalveringar (i kombination

med revalveringar av den

i internationell koncernbildning 155 Orsakssamband

och den holländska florinen) kommer att leda till en västtyska marken eller rent av en viss hemtagning. Dessa förändringar borde uppbromsning föranleda en expansion av västtyska och japanska enligt resonemanget

direktinvesteringar. Tecken på en sådan finns.

Det hitintills förda resonemanget gäller också de temporära följderna

mot till ett visst land. Införandet av av ökade handelshinder import

har under i övrigt oförändrade förhållanden bl a samma effekt sådana eller sänkt reallön och vad gäller denna effekt är alltså som en devalvering tillämplig. Av höjda handelshinder den ovan genomförda analysen emellertid minskad internationell specialisering som en viktig kvarstår och/eller prisstruktur anpassats till att ge

följd även sedan växelkurs.

Denna minskade innebär att varor extern jämvikt. specialiseringsgrad i det betraktade landet som eljest skulle ha kommer att produceras

kommer att användas resurser som importerats. För denna produktion

eljest skulle ha använts i exportproduktion. inför Tillämpningen av vår analys innebär i detta fall att ett land som

får en etablering i landet av sådana utländska företag höjda handelshinder motsvarande produktion i ett annat land och som eljest skulle ha bedrivit till det förstnämnda landet. Resultatet skulle då bli ökade exporterat som dock enbart syftar till att försörja den lokala direktinvesteringar från utländska dotterbolag som tillkommit på grund marknaden. Export är däremot inte sannolik eftersom kostnadsnivån ligger av handelshinder (vid extern jämvikt). Sådana högre i landet på grund av handelshindren framför allt i Latinamerika, där höga direktetableringar är vanliga

handelshinder är ett viktigt medel för att åstadkomma importsubstitution

koncernernas dotterbolagi Latin- (Svedberg 1974). De internationella

amerika och liknande länder i andra delar av världen producerar normalt

enbart för hemmamarknaden och bidrar sällan till exportems Detta gäller

även svenska företags investeringar i Latinamerika, vilka som redan visats

dominerar bland svenska investeringar i u-länder och de investeringari

Indien som STAB och några andra svenska företag har gjort (Markensten

1972). 8 Denna effekt torde på senare år av handelshindrens be- Åtskilliga studier har gjorts under längre sikt uppkomma När det gäller Kanada även i de fall då myndigtydelse för den internationella koncernbildningen. heterna inte använder direktinvestepekar dessa studier på att höga tullar har ökat de utländska tullar eller andra åtgärder att producera i Kanada i mot import utan bara ringarna i landet genom att göra det lönsammare som framför allt vissa skapar förväntningar för stället för att exportera dit sådana produkter sådana åtgärder i frami Förenta staterna har en komparativ fördel i (Eastman-Stykolt) företag tiden. Däremot har försöken att testa hypotesen att EG:s handelshinder 1967). från utanför- 9 Däremot steg de svensmot omvärlden skulle leda till direktinvesteringar i området ka direktinvesteringarna stående länder i huvudsak tenderat att förkasta hypotesen (Scaperlanda i EG utomordentligt

1972). Det är snabbt före 1965 och

1967, Scaperlanda-Mauer 1969, Wallis 1968, Schmitz-Bieri

snabbare än till EFTAvärt att notera att Swedenborg fann att de svenska direktinvesteringarna området. Om man tar och särskilt då i Norden än i EG under ökade snabbare i EFTA-området hela perioden 1960inom EFTA genom- 1970 steg emellertid den perioden 1965-70, dvs under en period då frihandeln svenska utlandsprodukfördes, medan det var mycket osäkert hur Sveriges handelsförbindelser tionen med 81 procent i

med EG skulle komma att utvecklas? EFTA mot 73 procent i land har emellertid under i Övrigt lika EG. Ökade handelshinder i ett

156 Orsakssamband i internationell koncernbildning

förhållanden till effekt att utländska istörre företag utsträckning etablerar produktion där i stället för att exportera dit. Vi får emellertid också en liknande effekt Hinder på exportsidan.. för importen drabbar som redan framhållits på sikt även exporten (Lerner 1936). Varor som inhemska företag skulle ha producerat i hemlandet och exporterat kommer därför att i viss utsträckning av inhemska produceras koncerner vid dotterbolag etablerade utomlands, ofta men inte nödvändigtvis, i de länder där varorna skall avsättas. Vi finner alltså att ökade handelshinder rent allmänt torde vara ägnade att öka de internationella koncernernas utbredning. Detta följer av vår modell som ju innebär att den internationella fördelningen av produktionen bestäms av nationernas komparativa fördelar och kostnaderna för internationell handel, inbegripet handelshinder, medan fördelningen av produktionen mellan bestäms av företag företagens komparativa fördelar. Ökade handelshinder, ökade transportkostnader eller ökade kostnader för marknadsföring av export (jämfört med försäljning av lokalt producerade varor) leder till ökad internationell koncernbildning, när oligopolstrukturen tas som given i varje global bransch. l praktiken är denna naturligtvis inte given men det räcker med en viss grad av tröghet i oligopolstrukturen för att slutsatsen skall hålla och en sådan tröghet synes vara karakteristisk för marknadsformen. Även utjämning av nationella komparativa fördelar är (liksom växande kostnader för utrikeshandel) något som underminerar grunden för utrikeshandel och gynnar internationell koncernbildning. Om vi för att belysa grunddragen tar ett ytterlighetsfall, så kan man tänka sig att alla dagens nationella komparativa fördelar skulle bortfalla genom utbildning av befolkning, nya fyndigheter av naturtillgångar och dylikt. Det skulle då bli samhällsekonomiskt och privatekonomiskt lönsamt att efter hand som befintliga produktionsanläggningar avskrivs bedriva all produktion utspridd jämnt över länderna. Den varuhandel som återstod idet nya läget skulle enbart bygga på stordriftsfördelar i produktionen. Den oligopolstruktur som rådde i ursprungsläget skulle emellertid tendera att bevaras,

emedan de .komparativa fördelar

som dessa företag har i samordning av FoU, produktion och marknadsföring av sina differentierade produkter och de nya decentraliserade produktionsanläggningarna skulle ägas av dessa ursprungliga oligopolföretag i stor utsträckning. Dessa internationella koncerner skulle ha som sina hemländer de länder som tidigare hade komparativa fördelar för produktion i respektive medan värdbransch, länderna skulle vara de som i det tidigare skedet hade komparativa nackdelar. . Som synes är den tidigare nämnda produktcykelteorin (Vernon 1966) ett slags specialfall av denna allmänna uppläggning. Produktcykelteorin bygger på idén att de mest utvecklade industriländerna har komparativa fördelar i produktionen av de tidigaste, icke-standardiserade varianterna av nya produkter, medan mindre utvecklade länder har komparativa fördelari produktionen av de senare, standardiserade varianterna.

Orsakssamband i internationell koncernbi/dning 157

Den tekniska utvecklingen

Tekniska förändringar kan både minska och öka den internationella koncernbildningen enligt det synsätt som här anläggs. Vi skall här i korthet peka på några möjliga generaliseringar. Ökad produktdifferentiering innebär att flera företag får företagsspecifika komparativa fördelar och/eller att redan produktdifferentierade företag får mera utpräglade komparativa fördelar. Detta ökar avkastningen av internationell koncernbildning enligt ovan presenterade hypoteser. Eftersom en tilltagande produktdifferentiering är ett av de mest i industriländernas tillväxt finns här en faktor som påfallande inslagen kraftigt bidrar till de internationella koncernernas tillväxt.” Ett intressant exempel i Sverige synes vara tekoindustrin, där en fortskridande har medfört att de svenska tillverkarna kan hålla produktdifferentiering sig kvar i konkurrensen för en del av sortimentet. Deras företagsspecifika fördelari produktutveckling och marknadsföring medför att komparativa en betydande del av produktionen stannar i deras händer, medan relativa låglöneländer som Finland och Portugal har nationella komparativa fördelar i själva tillverkningen och därför får etableringar av dotterbolag till de svenska företagen. Om den tekniska utvecklingen är snabbare för intern företagsplanering än för den traditionella marknadsmekanismen blir även detta en stimulans till flera och större internationella koncerner. Det allmänna intrycket är att en sådan skillnad föreligger. Marknaderna för patent, licenser, underleveranser, specialister osv har knappast undergått så kapital, förändringar som organisationsformer för företag. Förbättspektakulära persontransporter och telekommunikationer har ringar i databehandling, kanske företagsplanering mer än marknadsmekanismer. Den gynnat offentliga politiken är vanligen föga inriktad på att befordra uppkomsten av effektiva marknader. Förändringar i stordriftsfärdelarnas betydelse kan både minska och öka den internationella koncernbildningen. Om stordriftsfördelarna ökar i tillverkningen leder detta till att existerande företag vill koncentrera sin till färre enheter och därmed ofta till färre länder. Om tillverkning stordriftsfördelarna i FoU eller marknadsföring ökar blir det färre men 1° Det är inte klart om större koncerner i varje sådan bransch med tillverkningen utspridd i olika växande produktdiffercnsom förut. Om stordriftsfördelarna ökar i vissa förädlingslcd kan tiering skall ses som resulländer tatet av tekniska förändföretagen där bli så få att de skapar osäkerhet hos sina leverantörer eller ringar, som en nyttighct kunder om dessa verkar under fåtalskonkurrens. Detta är ägnat leda till med hög inkomstelasticiär sannolikt tet eller som en privatvertikal integration över nationsgränser. Exempel på detta ekonomiskt lönsam poliden svenska köp av säck- och wellpappfabriker utomskogsindustrins tik för oligopolföretag i lands, framför allt i Västeuropa. syfte att minska oligopolistisk osäkerhet där Under de senaste tio åren har åtta svenska massa- och pappersföretag konkurrenterna blir färre. etablerat 25 producerande dotterbolag huvudsakligen i Västtyskland, Sannolikt är alla tre ele- Storbritannien och Frankrike. l flertalet fall har etableringen inneburit menten närvarande, men hade haft något intresse av att föruppköp av kunder med vilka det svenska företaget tidigare söka skilja dem åt förefasta förbindelser ofta i form av finansiella bindningar (Kinch 1974). ligger kanske inte i detta Det antas allmänt att det är oron över att amerikanska intressen sammanhang.

158 Orsakssamband i internationell koncernbildning

efter hand har skaffat sig ett betydande ägandeinflytande bland de svenska företagens kunder på kontinenten. I ledet efter säckar och Wellpapp är kunderna långt flera och produktdifferentieringen påtaglig. Enligt Kinch är det också så att flera av de svenska företagen understryker att det är behovet av att kunna påverka produktutvecklingen i senare led för framtiden snarare än att säkra avsättning i dag som är den stora vinsten. Denna vertikala expansion framåt i utlandet av framför allt Billerud, SCA och MoDo synes alltså utgöra goda exempel på den typ av internationell koncernbildning som beskrivits som typisk för homogent oligopol i kapitel 7 och som har att göra med behovet av att samordna investeringar med odelbarheter i framtiden. Internationell harmonisering av lagstiftning och .Standardisering är en tendens som vid första påseende tycks böra leda till ökad internationell koncernbildning genom att göra det mindre resurskrävande att leda företag utomlands. Det är emellertid inte alls säkert att detta leder till produktion utomlands. Det bör öka försäljningen till andra länder, men produktionens lokalisering kan rentav påverkas i riktning mot mera utrikeshandel i stället. Möjligen skulle man kunna tänka sig att denna faktor stimulerar uppsättande av egna försäljningsbolag för att sköta försäljningen. Man måste också komma ihåg att den starka tendensen till att de fysiska transportkostnaderna faller relativt till produktionskostnaderna gynnar utrikeshandeln framför utlandsproduktion (Landqvist-Lundgren 1974, kap 5).

Försäljningsbolagens roll

Försäljningsbolagens roll har inte uttryckligen förklarats i den presenterade teorin för den internationella koncernbildningens drivkrafter. Det har emellertid framgått av kapitel 2 att försäljningsbolagen spelar en mycket stor roll i den internationella koncernbildningen. Enligt Swedenborg (1973) hade svenska internationella koncerner 43 000 anställda vid 905 försäljningsbolag utomlands år 1970, att jämföra med 183 000 anställda vid 428 producerande dotterbolag utomlands. Expansionen var långt snabbare 1965-1970 i de förra med en ökning av antalet antställda på 73 procent mot endast 24 procent för de senare. Bland utlandsägda företag i Sverige var 58 företag med 32000 anställda verksamma i partihandel mot 228 företag med 32 800 anställda i tillverkningsindustrin. Ökningen av antalet anställda har även här varit betydligt snabbare 1965-1970 i försäljningsbolag än i produktionsbolag, 69 procent mot 35 procent enligt Samuelson (1973). Eftersom de producerande dotterbolagen utomlands i stor utsträckning fungerar som försäljningsbolag åt sina moderbolag är i själva verket en stor del av den internationella koncernbildningen inriktad på försäljning. Detta intryck förstärks ytterligare när man ser närmare på tillverkningens karaktär i de dotterbolag som identifieras som producerande i statistiken. I stor utsträckning torde tillverkningen ha karaktären marknadsföringsstödjande produktion av typen vidarebearbetning, sammansättning, service och leveranstrimning. Johanson och Wiedersheim-Paul (1974) fanni

Orsakssamband i internationell koncernbildning 159

sin studie av de fyra företagen Atlas Copco, Facit, Sandvik och Volvo att deras tillverkningsetableringar nästan undantagslöst hade denna karaktär. Resultatet är av stor vikt, eftersom tre av dessa företag ingick bland de l l största svenska utlandsinvesterarna (kapitel 4, tabell 2), medan Facit var bland de 15 största privata svenska företagen år 1971. Svenska försäljutomlands återförsålde 19 procent av den totala svenska ningsbolag år 1970 och de producerande dotterbolagen svarade för exporten ytterligare 4 procent (Swedenborg 1973). Försäljningsbolagen utomlands tilldrar sig också starkt intresse emedan de har visats vara en grundläggande länk i företagens internationaliseringsunder ett framgångsrikt industri-

process.” Utvecklingen går normalt

företags historia från oregelbunden export via export till fasta kunder, export genom fristående representant och export genom eget försäljningsbolag till lokal produktion. Det är därvid till synes mycket vanligt att utvecklingen stannar av i ett läge mellan de båda sistnämnda. Skälet härtill är troligen produktdifferentieringens krav i förening med stordriftsfördelar i olika tillverkningsled. Det är såvitt man kan se vanligt att svenska företag behöver försäljningsbolag för att kunna sälja sin speciella produktvariant. Endast specialister kan klara försäljningen och ett företag som specialiserar sig på att sälja någon annans differentierade produkt hamnar naturligtvis i ett beroendeförhållande av obehagligt slag. Detta talar för att producenten skall sätta upp ett eget försäljningsbolag. Kringresande försäljare skulle inte räcka, eftersom även länderna är differentierade och det alltså krävs specialisering av marknadsföringen i varje land. Stordriftsfördelarna kommer nu in på det sättet att minsta optimala storlek för hela, eller delar av, tillverkningen kanske är större än moderbolagets anläggningar i hemlandet. l så fall blir det naturligt att stanna vid försäljningsbolag. Om vissa delar av tillverkningen, tex sammansättningen, inte är förenad med några större stordriftsfördelar kan det däremot bli effektivare att förlägga dessa delar till värdlandet. Ju desto troligare blir en sådan utveckling. För de högre transportkostnader, svenska internationella koncernerna som överlag är små och säljer varor med högt kilopris till ganska näraliggande marknader blir det därför ofta att avbryta internationaliseringsprocessen någonstans vid ett naturligt dotterbolag som vidarebearbetar, sammansätter och framför allt säljer deras differentierade Med växande marknader och växande produkter. produktion kan det sedan efter hand bli effektivast att gå över till fullständig lokal produktion i värdlandet såsom många stora amerikanska internationella koncerner redan har gjort. Man kan nog emellertid konstatera att de svenska internationella koncernerna överlag ännu inte 1 l Företagets internatiohar nått detta skede. Än så länge är expansionen snabbare när det gäller naliscringsprocess har Sverige framför allt stuförsäljningsbolag. derats vid företagsekono- Det föreligger emellertid stordriftsfördelar också i försäljningen genom miska institutionen, Uppatt det ligger betydande fasta kostnader i att bygga upp ett försäljnings- sala universitet. Se Forsgren-Johanson (1974), bolag med kontaktnät och specialkunskaper om värdlandet. Försälj- Johansson-Widersheimningen måste därför ofta nå en någorlunda stor volym på en marknad för Paul (1974) samt däri att det skall vara effektivt med eget försäljningsbolag. Denna volym torde lämnade referenser.

160 Orsakssamband i internationell

koncernbildning

vara större ju mera värdlandet skiljer sig från ursprungslandet och mindre ju mera differentierad produkten är. Det ovannämda synsättet kastar ett intressant ljus över de s k handelshusens roll. Dessa är ju en ersättning för egna försäljningsbolag och man finner att de i princip är av två slag. En sort är de som har specialiserat sig på marknader som skiljer sig starkt från hemmamarknaden. Gadelius är inriktat på den japanska marknaden, A. Johnsson & Co och Frick & Nilsson är specialister på öststatsmarknaderna. De ostasiatiska kompanierna har detta ursprung och det förefaller vara en rimlig hypotes att handelshusens starka ställning i Japan (Mitsubishi, Mitsui osv) beror på att japanska företag inte har kunnat investera i all den specialiserade kunskap som krävs för egen export till ur japansk synpunkt mycket främmande marknader i Europa och Amerika (Forsgren-Johansson 1974). Den andra sortens handelshus sköter exporten åt företag som har för liten försäljningsvolym för att kunna föra upp en egen försäljningsorganisation. Dessa verkar då framför allt i näraliggande och likartade industriländer. Ännu en aspekt av försäljningsbolagens roll är att de fasta kostnaderna för försäljning kan bäras upp om sortimentet eller marknadsandelen breddas. Kanske kan Volvos breddning av sitt sortiment av både personvagnar och lastvagnar tolkas så. Sannolikt har SKF köpt kullagertillverkare delvis för att kunna erbjuda ett komplett sortiment. Detta innebär att försäljningsbolagens arbetsvillkor och teknik också spelar stor roll för koncernbildningen i tidigare led. Det bör därvid observeras att hela resonemanget bygger på den i kapitlen 6 och 7 framlagda teorin att företagens inre organisation är överlägsen marknaden i att samordna utveckling, produktion och marknadsföring av differentierade produkter.

Tendenserna

De hittills behandlade aspekterna gör det svårt att på ett klargörande sätt besvara frågan om den svenska industrin kan sägas hålla på att flytta ut produktionen från Sverige till andra länder. Den kraftiga ökningen av antalet anställda utomlands vid produce-rande dotterbolag l965ml970 som sammanfaller med en lätt minskning av antalet industrianställda i Sverige har allmänt tolkats på detta sätt. Det finns emellertid två invändningar mot den synen. För det första har ju exporten från svenska internationella koncerner ökat i ungefär samma takt som utlandsproduktionen, vilket innebär att någon förstärkt tendens till att försörja utländska marknader genom_ produktion lokalt inte tycks föreligga i genomsnitt. Utvecklingen är däremot förenlig med hypotesen att det är en långsammare efterfrågestegring på industriprodukter i Sverige och en snabbare höjning av arbetsproduktiviteten i svensk industri jämfört med utländsk som åstadkommit förskjutningarna. Antag att svensk industri producerar för den svenska marknaden i Sverige och försörjer sina utländska marknader genom export och lokal produktion i ett givet förhållande. Om efterfrågan ökar snabbare utomlands än i Sverige kommer export och utlandsproduktion att växa i

Orsa/cssamband i internationell koncernbildning 161

en smabbare takt än inhemsk produktion. Om sedan arbetsproduktiviteten stigen snabbare i svensk produktion än i produktionen utomlands så kommer sysselsättningen att öka snabbare i de utländska dotterbolagen än i de swenska koncerndelarna. Fiör det andra har de utlandsägda industriföretagen i Sverige ökat sin prodiuktion och sysselsättning ännu snabbare än de svenskägda företagen utormlands, vilket pekar på att någon allmän tendens till att företagen skullle flytta från Sverige på grund av låg lönsamhet, förväntningar om en närimgslivsfientlig politik och dylikt knappast är för handen.

ll

sou 1975:50 163

Appendix till kapitel 8

struktur i tjugo internationella

Organisatorisk

koncerner

Som ett underlag för analysen i del ll har förutom forskningslitteraturen använts vissa data om 20 internationella koncerners organisatoriska uppbyggnad, vilka har sammanställts ur dessa företags årsredovisningar och kompletterats i någon mån med uppgifter från tidningsartiklar eller företagen själva. Koncernerna utgörs av de ll största av svenskt ursprung samt de 9 av utländskt ursprung som har den mest omfattande verksamheten i Sverige (exklusive oljebolagen). Materialet redovisas nedan åtföljt av några allmänna iakttagelser.

Svenska internationella koncerner AGA AGA-koncernens verksamhet är nästan helt organiserad i fem produktdivisioner: gas-, svets-, batteri-, radiator- och elektronikdivisionerna. Utanför dessa står innovationsdivisionen som svarar för långsiktig forskning och utveckling för koncernen som helhet. Gasdivisionen, som är den största divisionen (40 procent av omsättningen 1973), bedriver tillverkning i 18 länder utanför Sverige. I sex av dessa länder sorterar verksamheten gemensamt under gas- och svetsdivisionerna. Tillverkningen är koncentrerad till Västeuropa och Latinamerika. Som nämnts i det historiska avsnittet var det transportkostnader som tvingade AGA att starta produktion i utlandet och dotterbolagens funktion är fortfarande att förse de lokala marknaderna med gas. Svetsdivisionens tillverkning är däremot koncentrerad till en produktionsenhet i Sverige, medan omfattande tillverkning av tillsatsmaterial bedrivs i flera länder i Latinamerika. Förutom de dotterbolag som gemensamt sorterar under gas- och svetsdivisionerna finns endast tre dotterbolag i utlandet som bedriver verksamhet inom mer än ett produktområde. Ett bolag i Storbritannien sorterar gemensamt under svets- och elektronikdivisionerna. Dessutom sorterar två bolags batteriavdelningar under batteridivisionen. Förutom dessa avdelningar innehåller batteridivisionen AB Tudor med dotterbolag i fem länder i Västeuropa. En viss samordning verkar ske mellan dessa bolag. Så har tex all torrbatteriverksamhet samlats i en organisatorisk enhet och produktionen koncentrerades i samband med detta till en

164 Organisatorisk struktur i tjugo internationella koncerner

produktionsenhet i Sverige. En viktig del av divisionens verksamhet är också försäljning av know-how genom licensgivning. Radiatordivisionen har tillverkningsenheter i fem länder i Västeuropa och endast ca en fjärdedel av de anställda finns i Sverige. Elektronikdivisionen, slutligen, skiljer sig från de övriga divisionerna genom att de ingående enheterna är självständiga företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter av sinsemellan mycket olika karaktär. Produktbolagen arbetar oberoende av varandra men divisionen har vissa centrala servicefunktioner som tillhandahåller tjänster på marknadsmässig basis. Den helt dominerande delen av tillverkningen bedrivs i Sverige.

Alfa-Laval

Alfa-Laval inriktar alltmer sin verksamhet på att utveckla och leverera kompletta processer, anläggningar och system för livsmedels- och kemiindustrin, fartyg och lantbruk. Detta leder till att de olika produktionsenheterna som tillverkar komponenter blir alltmer beroende av varandra och behovet av central styrning blir allt större. Alfa-Lavals produktion håller därför på att omstruktureras så att produktionsenheterna inom koncernen knyts organisatoriskt till moderbolagets produktdivisioner (lantbruk, mejeri och industri). Detta berör i första hand produktionsenheterna i Sverige, Danmark, Västtyskland och Österrike. Lantbruksdivisionens centrum skall förläggas till Sverige (Tumba). Under detta skall sortera tre subdivisioner; en för mjölkningsutrustning, förlagd till Sverige (Södertälje), en för utgödslingsanordningar och liknande utrustning, lokaliserad till Wien, och en för kylutrustning, förlagd till Nevers i Frankrike. En följd av den ökade inriktningen på kompakta anläggningar är bildandet av en ny företagsenhet, Alfa-Laval Automation, med uppgift att tillverka utrustning för styrning av processanläggningar. Den nya enheten, som ligger i Lund, skall fungera som ett för hela koncernen gemensamt specialistföretag.

A tlas Copco Atlas Copco skiljer sig från de övriga koncerner som har världsomfattande produktdivisioner genom att produktdivisionerna är identiska med tre separata dotterbolag. Moderbolaget Atlas Copco AB har centrala avdelningar för forskning, teknik, ekonomi, marknadsföring, information m m samt för agent- och öststatsförsäljning. Forskningsverksamheten är .koncentrerad till Lausanne i Schweiz. ABEM, som tillverkar bl a mätinstrument, sorterar direkt under moderbolaget. Under moderbolaget sorterar också ett antal mindre dotterbolag av vilka flera bedriver lokal tillverkning i utlandet. De tre produktbolagen är Atlas Copco MCT AB, Atlas Copco Tools AB och Atlas Copco Airpower AB. MCT tillverkar och marknadsför utrustning för gruv- och entreprenadindustrin och har sin största tillverkningsenhet i Nacka, samt dessutom tillverkning i Storbritannien, Schweiz

Organisatorisk strukturi tjugo internationella koncerner 165

och Tools tillverkar utrustning för verkstadsindustrin och Västtyskland. har centrum i Hammarby och produktionsenheter i utlandet, Finland och Danmark. Airpower tillverkar kompressorer och installationsutrustning och har sitt centrum i Antwerpen, Belgien, där Atlas Copco har sin största utanför Sverige. Airpower bedriver också tilltillverkningsenhet verkning i Italien.

ASEA

Tillverkningen i utlandet spelar en relativt liten roll för ASEA (18 procent var anställda i utlandet 1973). Verksamheten vid moderbolaget är divisionaliserad i nio sektorer men denna organisation omfattar inte dotterbolagen i Sverige och i utlandet, utan dessa intar en relativt självständig ställning. ASEA har tillverkande dotterbolag i åtta länder (Australien, Mexiko, Frankrike, Västtyskland, och Spanien) som främst producerar för de Brasilien, Kanada, Norge lokala marknaderna, ASEA har dessutom förhållandevis stora minoritetsintressen, både i Sverige och i utlandet.

El ec trolux

Electrolux-koncernen utmärks av att den huvudsakliga produktionen består av konsumtionsvaror och att verksamheten är relativt starkt diversifierad. Den största tillverkar s k K-produkter, dvs produktsektorn och frysskåp, frysboxar, spisar, disk- och tvättmaskiner m m. Den kylstörsta sektorn tillverkar städ- och rengöringsmaskiner, framför därnäst allt dammsugare. Den tredje produktsektorn är, efter köpet av Facit, kontorsmaskiner. Dessa tre sektorer svarar för sammanlagt 74 procent av koncernens omsättning. I övrigt finns sektorer för storköks-, sjukvårdsoch industriapparater, stålinredningar och materialhanteringsanläggelektriska småapparater, fritidsningar, dataprodukter, gräsklippare, naturvårdsprodukter, kontorsmöbler och sågverksprodukter. produkter, Dessutom bedriver koncernen kommersiell och industriell städverksamhet i omfattande skala. Av koncernens anställda i utlandet 1973 arbetade eller ca vid kommersiella i 17 5 339 personer 19 procent städbolag länder. Vid i utlandet tillverkas främst dammsugare produktionsbolagen men även vid några av de största enheterna (12 länder), K-produkter Storbritannien, Västtyskland). Därtill kommer (Danmark, Holland, Facits utlandsverksamhet. Electrolux diversifiering är delvis ett resultat av att koncernen expanderat via uppköp av existerande företag. Under 1974 tillkom på detta sätt det amerikanska bolaget National Union Electric Corporation, vilket innebär en diversifiering av Electrolux, som torde kraftig geografisk komma att använda det marknadsföringsapparat för nya dotterbolagets även från andra koncernenheter. Därav följer också att produkter divisionaliseringen inte är lika konsekvent genomförd som i många andra koncerner. Det även utlandstillverkningen som i stort sett är gäller koncentrerad till de två största produktsektorerna samt till Facit.

166 Organisatorisk struktur i tjugo internationella koncerner

LM Ericsson

LM-koncernen har produktsektorer för publika telefonstationer, transmissionsutrustningar, kabel och tråd, abonnentutrustningar, telefonapparater, nätmaterial, datakommunikation, snabbtelefonsystem, försvarselektronik, trafiksignalutrustningar, radiokommunikation och elektronikkomponenter. Publika telefonstationer är den dominerande sektorn och svarade 1973 för 54 procent av beställningsingången. LM Ericsson äger 41 tillverkande eller försäljande dotterbolag i 31 länder utanför Sverige. Dessutom äger koncernen två telefondriftsbolagi Argentina, två fastighetsbolag i Mexiko samt fem holdingbolag i utlandet. Indirekt äger LM aktiemajoriteten i ytterligare ett antal utländska bolag, bl a ägs det största utlandsbolaget i Italien via ett holdingbolag. Lokal tillverkning har ofta varit ett krav för att få statliga beställningar och vid de flesta produktionsbolag i utlandet sker sammansättning av utrustning för telefonstationer. l många länder, speciellt i Latinamerika, finns separata bolag som bedriver kabeltillverkning. Främst på grund av handelshinder tillverkas också abonnentväxlar och tclefonapparater i några länder i Latinamerika. LM-koncernen bedriver omfattande forskning och utveckling, bl a vid det halvstatliga utvecklingsbolaget ELLEMTEL och vid flera utländska bolag, bl a i Italien, Frankrike och Australien.,

Sandvik Basen för koncernens verksamhet är specialståltillverkningen i Sandviken. Dotterbolagen tillverkar olika typer av förädlade stålprodukter samt hårdmetallprodukter. Verksamheten är organiserad i fyra produktdivisioner: specialstål, stålbandstransportörer, stålmanufaktur (sågar m m) och hårdmetallprodukter (bl a bergborrutrustning i samarbete med Atlas Copco). Tillverkning eller sammansättning bedrivs vid 45 dotterbolag i 26 länder utanför Sverige. Vid 32 av dessa bolag bedrivs verksamhet inom endast en av de fyra produktgrupperna. Dotterbolagens främsta funktion är vidarebearbetning av stål- och hårdmetallprodukter som levereras från Sverige. För ståltransportbanden finns dock en speciell dotterbolagsorganisation med huvudkontor i Stuttgart och med produktionen koncentrerad till Västtyskland och USA.

SKF Under SKF-koncernens centrala ledning sorterar avdelningar för finans, juridik, kommunikation, informationssystem, personal och organisation, produktteknik och forskning, tillverkningsteknik, marknadsplanering och koncernplanering. Koncernens forskningsverksamhet är koncentrerad till ett forskningscentrum i Holland. Den övriga verksamheten bedrivs inom tre koncerndivisioner. Den första av dessa samordnar produktionen vid de fem stora rullningslager-

Organisatorisk struktur i tjugo internationella koncerner 167

tillverkande fabrikerna i Europa (Västtyskland, Italien, Frankrike, Storbritannien och Sverige). Denna samordning styrs fro m 1973 från ett kontor i Bryssel. I denna division ingår också SKF:s USA-bolag som dock tills vidare är direkt underställt koncernens VD. De mindre, lagertillverkande bolagen (Brasilien, Argentina, Indien, Sydafrika och Australien) och försäljningsbolagen för rullningslager har samlats i en andra koncerndivision. Dessa dotterbolag karakteriseras, till skillnad från de största, av att de främst har en lokal marknadsförsörjningsuppgift. Den tredje koncerndivisionen omfattar alla icke lagertillverkande bolag (främst stål- och verktygsproduktion). Dessa bolag har en mer självständig ställning inom koncernen än de lagertillverkande bolagen.

Svenska Flaktfabriken

Fläkt-gruppens utländska bolag var tidigare organiserade i en internationell division, medan de svenska enheterna var organiserade i fyra produktdivisioner. Hösten 1974 har emellertid en ny Organisationsform införts, som innebär att även de utländska bolagen organiseras i produktdivisionerna. Dessa divisioner samordnas i tre nybildade grupper direkt underställda koncernledningen: industrigruppen, installationsgruppen och apparatgruppen.

Svenska Tändsticks AB (STAB) STAB-koncernens verksamhet är organiserad i sex produktdivisioner:

byggmaterial-l , tändsticks-, förpacknings-, maskin-, tändar- och pappers-

divisionerna. De senaste åren har framför allt byggmaterialdivisionen expanderat och den svarade 1973 för 44 procent av koncernens omsättning. Tändstickor svarade för 15 procent och förpackningar för 14 procent.. De talrika dotterbolagen i utlandet är nästan undantagslöst knutna till endast en produktdivision. En viktig del av koncernledningen har sitt säte i Bryssel (ekonomi, finans, skatte- och personalärenden). Tre av divisionsledningarna (papper-, tändar- och tändstickor) finns också i utlandet. Byggmaterialdivisionen svarar för ett mycket brett sortiment, både interiörprodukter, byggkomponenter och basmaterial. Utländska tillverkningsföretag i nio länder svarade för 54 procent av divisionens omsättning 1973. Tändsticksdivisionen har sitt huvudkontor i Geneve och är den mest internationella divisionen med tillverkning i 18 länder utanför Sverige. Bland dessa märks flera länder i Asien, bl a svarar STAB-koncernens företag i Indien för närmare 10 000 anställda, alltså betydligt fler än koncernen i sin helhet sysselsätter i Sverige (8 800). l Byggmaterialdivisionen Förpackningsdivisionen producerar ca 35 procent och maskindivi- delas hösten 1974 upp på sionen ca 55 procent i utlandet och har produktion i tre respektive fem fyra nya divisioner: intehade 1973 sitt huvudkontor och riörprodukter, boardproländer utanför Sverige. Tändardivisionen dukter, Eurodoor och huvudsakliga tillverkning i Frankrike. Ijuli 1974 såldes tändardivisionen Nor- Byggkomponenter emellertid till ett brittiskt företag i vilket STAB äger en tredjedel av den.

168 Organsatorisk struktur i tjugo internationella koncerner

aktierna och STAB köpte istället detta intressen företags i spånskivabranschen. Pappersdivisionen slutligen består endast av två fabriker i Tyskland.

Volvo Personbilar svarade 1973 för ca 57 procent av Volvos omsättning. Övriga produktsektorer är: lastvagnar och bussar, marin- och industrimotorer, entreprenad-, lantbruks- och Skogsmaskiner samt jetmotorer, hydraulmaskiner etc. Den största produktionsenheten i utlandet är sammansättningsfabriken i Gent i Belgien som förser EG-marknaden med bilar. Det belgiska dotterbolaget bedriver också lastbilstillverkning vid en fabrik i Alsemberg. Montcringsfabriker för personbilar finns också i Kanada, Peru, Malaysia och Australien. Dessutom tillverkas marinmotorer vid ett dotterbolag i Holland. Fr 0 m 1.1. 1975 övertar Volvo aktiemajoriteteni den holländska bilföretaget DAF. Under 1973 inleddes också uppförandet av en monteringsfabrik i USA.

Utländska koncerner i Sverige

Cavenham Cavenham har expanderat främst genom uppköp av ofta krisdrabbade företag huvudsakligen inom livsmedelsområdet. Moderbolaget i Storbritannien är organiserat i fem produktdivisioner för livsmedelstillverkning samt tre affärskedjor. Även det franska bolaget är organiserat i fem produktdivisioner. I övrigt utgör varje land en egen division inom koncernen. Totalt finns tio sådana divisioner, varav nio tillverkar livsmedel och andra konsumtionsvaror. Dessutom äger Cavenham aktiemajoriteten i en stor affärskedja i USA. Många av utlandsföretagen är dotterbolag till bolag som förvärvats av Cavenham. Så är tex den österrikiska divisionen till svenska dotterbolag Felix. Cavenham äger också dotterbolag i många länder som inte bildar egna divisioner.

GKN ( Guest Keen & Nettlefolds) GKN:s verksamhet är indelad i tre sektorer: två i Storbritannien, bildelar respektive stål och allmänna produkter, samt en för utlandsverksamheten. Under de brittiska sektorerna sorterar många försäljningsbolagi utlandet, bl a tre i Sverige samt dessutom ett i produktionsbolag Västtyskland. Under utlandsektorn sorterar bl a holdingbolag i Australien och Nya Zeeland samt producerande dotterbolag i Sydafrika och Sverige (GKN-Stenman AB). Utlandstillverkningen svarade 1973 för 29 procent av koncernens omsättning. (Europa svarade för 17 procent och övriga världen för 12 procent.) De viktigaste produkterna är bildelar, industriell utrustning, utrustning för byggnadsindustrin och vissa konsumtionsvaror.

struktur i tjugo internationella koncerner 169 Organisatorisk

IBM [BM-koncernen består juridiskt sett av två separata enheter: IBM Corporation som svarar för verksamheten i USA och IBM World Trade (WTC) som svarar för verksamheten i utlandet. Emellertid är Corporation IBM den koncern som mest konsekvent genomfört en internatroligen tionell strategi grundad på internationell arbetsfördelning mellan enheter i olika länder. Det gäller även forskningen som, i motsats till vad som är fallet i de flesta andra internationella koncerner, är lokaliserad till enheter i olika länder, var och en med sin speciell uppgift. De enskilda dotterbolagen synes ha ytterst liten självständighet, framför allt i Europa, där arbetsfördelningen drivits särskilt långt, Normalt bedrivs dock varje typ av verksamhet i minst två länder varav det ena oftast är USA. Koncernens övergripande strategi, som formuleras av moderbolagets centrala ledning, kommer till uttryck i produktstrategier för varje Dessa formuleras av sk produktutvecklingsgrupper och produktlinje. innehåller ”program för intäkter och vinster av en viss produkt under hela dess livstid. Ledningen för ett utländskt dotterbolag har sedan bara att följa den givna planen för en viss kortare period (ett år). Denna styrning kräver naturligtvis ett komplicerat planeringssystem där information snabbt förs från de lokala enheterna upp till central nivå och tillbaka igen. En speciell roll spelar här de s k strategiska länderna i vilka dotterbolagen deltar i formuleringen av planen på ett tidigt stadium.

ITT ITT-koncernen är känd för sin snabba expansion, oftast genom uppköp, till nära nog alla tänkbara typer av verksamhet. Oftast anses denna märkliga utveckling vara resultatet av en enda mans, H.S. Genenn, Denna anses också förklara att koncernen kan samspeciella förmåga. ordna så vitt skilda verksamheter över hela världen. Verksamheten är i dag indelad i tio produktgrupper, varav telekommunikationer är den Några övriga verksamhetsområden är: viktigaste., försäkringar, industriprodukter, (elektriska produkter m m) bildelar, TV-apparater, cellulosa, pappersmassa, livsmedel, hotell, undervisning, och rymdproduktion, Ofta finns ett förlagsverksamhet, krigsmaterielstort antal De enskilda dotterbolagen har bolag i varje land (sju i Sverige). relativt stor självständighet i förhållande till koncernledningen. Ehuru lTT även i framtiden planeras förbli ett konglomerat, annonsei form av det s k Projekt 80. Under fortsättningen av ras en ny strategi 70-talet avses koncernen inte fortsätta att i första hand expandera genom utan tillväxten skall ske främst genom intern expansion inom de uppköp, områden där koncernen har sitt huvudsakliga kunnande, dvs i första hand telekommunikationsområdet.

Litton

Litton-koncernen har liksom ITT expanderat mycket snabbt under 60-talet genom uppköp av företag inom varierande verksamhetsområden.

170 Organisatorisk struktur i tjugo internationella koncerner

Littons viktigaste verksamhetsområden är kontorsutrustning, utrustning för försvar och rymdforskning samt industriprodukter av olika slag. Verksamheten är organiserad i sex världsomfattande produktgrupper. Totalt hade koncernen 1970 ca 215 fabriksanläggningar i 15 länder. Det svenska bolaget, Svenska Dataregister AB (Sweda), bildar tillsammans med det svenska och försäljningsbolaget vissa försäljningsbolag i Nordamerika, Latinamerika, Europa och Australien, en speciell ”division” inom den största av Littons produktgruppcr, ”Litton Business Equipment Group som omfattar 16 företag som tillverkar kontorsutrustning av olika slag. Sweda är världens näst största tillverkare av kassaregister. 90 Drygt procent av produktionen exporteras, därav drygt 50 procent till USA. Sweda bedriver också tillverkning vid en produktionsenhet i Italien.

Nestlé

Nestlé-koncernens verksamhet bedrivs via två holdingbolag, Nestlé Alimentana S.A. i Schweiz och Unilac lnc. i Panama. hari stort sett Bolagen identiska styrelser och behandlas som en enhet i koncernens årsredogörelse. Nestlé-koncernen tillverkar livsmedel vid 296 fabriker i 46 länder. Dessutom äger man bla en stor hotell- och i USA. restaurangkedja Livsmcdelstillverkningen indelas i fem produktgrupper. De viktigaste produkterna är mjölkprodukter, barnmat, snabbkaffe, choklad, soppor, frysvaror och glass. Tillverkningsenheterna är koncenterade till de stora marknaderna Frankrike, USA och där Västtyskland sammanlagt 103 fabriker finns. Förutom de bolag där holdingbolagen äger aktiemajoriteten finns ett stort antal bolag, s k ”allierade bolag, som genom licensavtal använder sig av Nestlés patent och varumärken.

Philips

Philips koncerncentrum i Holland formulerar koncernens övergripande strategi och svarar för samordningen av de nationella organisationerna (NO). Under koncerncentrum sorterar också den produktion i Holland som framställer komponenter för de olika NO. Särskilt är dessa viktiga internleveranser till de mindre NO, där lokal produktion av många delar inte är lönsam på grund av att stordriftsfördelar inte kan tillvaratas. Koncerncentrum svarar också för betydande forskning och utveckling samt utbyte av kunskap och erfarenheter mellan olika NO. Philips koncerncentrum är i första hand organiserat i 13 produktdivisioner som samordnar den globala produktionen och marknadsföringen av respektive produktgrupp, Förutom dessa produktdivisioner omfattar Philips koncerncentrum även en mängd allmänna avdelningar och en regional byrå med representanter för de olika NO. Philips-koncernen har NO i mer än 60 länder. En NO består av samtliga Philips-företag i landet. Även för Holland finns en NO som inte är knuten

struktur! koncerner 171 Organisatorisk tjugo internationella

till koncerncentrum på annat sätt än alla övriga NO. En NO:s huvudsakliga uppgift är att sälja Philips produkter, men många NO har omfattande produktion normalt vid separata bolag för varje produkttyp. (l Sverige finns l l Philipsbolag varav 6 med tillverkning.)

Siemens Siemens-koncernen är organiserad i fem centraldivisioner (ekonomi, finans, personal, teknik och försäljning) och sex världsomfattande produktdivisioner (byggelement, datateknik, energiteknik, installationsteknik, medicinsk teknik och teleteknik). Huvuddelen av verksamheteni Västtyskland bedrivs av moderbolaget Siemens AG, medan utlandsverksom totalt 27 procent av koncernens anställda, av samheten, sysselsätter finansiella skäl huvudsakligen bedrivs via två holdingbolag. Majoriteten av de utländska Siemensbolagen ägs av ett schweiziskt Siemens Beteiligungen AG. Normalt finns endast ett holdingbolag, i varje land. Ett undantag är Sverige där det finns två dotterbolag Siemens AB och Siemens-Elema AB. Ett annat, kanadendotterbolag, Ytterligare nio utländska dottersiskt, holdingbolag äger tre dotterbolag. bolag ägs direkt av moderbolaget.

Unilever Unilever-koncernen har två moderbolag, Unilever N.V., Rotterdam, och Unilever Limited, London. De båda bolagen har en gemensam styrelse och är sammanbundna som tillförgenom avtal, bl a ett utjämningsavtal säkrar samma utdelningar och andra förmåner. Unilever N.V. driver utlandsverksamheten via dotterbolag ivarje land. Så t ex drivs verksamheten i Sverige som helt sorterar under N.V. via ett rent administrativt bolag, AB Centrava, vilket i sin tur till l00 procent äger tio rörelsedrivande bolag (varav sju produktionsbolag) i Sverige och i Margarinbolaget AB och 30 procent i Glacedessutom 50 procent Bolaget AB. Unilever Limited äger däremot sina dotterbolag direkt. Limited äger dotterbolag i 26 länder, liksom även N.V. Det är dock bara i tre länder som båda bolagen har intressen. N.V:s utlandsverksamhet är koncentremedan Limited huvudsakligen har intressen rad till Europa och Amerika, i, förutom Storbritannien, Afrika, Asien och Australien. Unilever-koncernen är verksam inom sex olika produktområden: livsmedel, rengörings- och toalettartiklar, papper och plast samt förpackningar, kemiska artiklar, transport, d_iurfoder. Dessutom ingår ett särskilt olika typer av kommersiell verksamhet, främst bolag, UAC, som bedriver i Afrika. Unilever har också omfattande intressen i plantager (olja, kakao m m). Liknande produktsortiment av konsumtionsvaror gummi, marknader, men den närmare utformningen och marknadssäljs på olika och tillverkningen sker föringen är anpassad efter de lokala förhållandena därför oftast lokalt.

172 Organisatorisk struktur i tjugo internationella koncerner

Några allmänna iakttagelser

l tabell l och 2 sammanfattas data beträffande de 20 koncernerna. Av de svenska koncernerna är det som synes bara två (Volvo och ASEA) för vilka utlandsverksamheten inte svarar för en betydande del av den totala verksamheten. De är också i allmänhet verksamma i ett stort mycket antal länder. Bortsett från Volvo och ASEA finns det emellertid inget klart samband mellan andelen anställda i utlandet (eller det absoluta antalet anställda) och det antal länder där koncernerna bedriver tillverkning. Det kan förklaras av att de utländska för tillverkningsbolagen en del koncerner främst har funktionen att förse de lokala marknaderna med produkter, medan produktionens bas (tillverkning av utgångsmaterial och strategiska komponenter, forskning och är utveckling mm) förlagd till Sverige. Detta medför att koncernen bedriver i tillverkning liten skala i många länder. Ett exempel på en sådan koncern kan vara

Tabell 8:1 De största svenska koncernerna i utlandet, mätt efter antal anställda 1973”

a Exkl SAS. Tabell 8:2 De största utländska koncernerna i Sverige, mätt efter antal anställda 1972 (exkl oljebolagen)

Storbritannien

Organisatorisk strukturi tjugo internationella koncerner 173

Sandvik. För andra koncerner utgör de största utlandsbolagen delar ien internationell arbetsfördelning och produktionen i Sverige spelar ingen särpräglad roll. En sådan koncern är tex SKF. För dessa koncerner kommer en mycket stor del av de anställda att vara koncentrerad till ett begränsat antal länder. En tredje typ av internationella koncerner, som en mer bild, är den som expanderar utomlands via ger komplicerad uppköp av företag, ofta inom olika verksamhetsområden. De utländska dotterbolagen får här en mera självständig ställning, åtminstone på kort sikt. Av de svenska koncernerna motsvarar Electrolux och STAB i viss mån denna typ, men bättre exempel finns bland de utländska koncernerna (ITT, Litton, Unilever). Av de nio största utländska koncernerna i Sverige tillhör fem (Philips, ITT, IBM, Siemens och Unilever) de absolut största i världen. Ingen av de nio koncernerna har någon betydande andel av sin verksamhet i Sverige 1-2 av de anställda). Andelen anställda utanför (normalt procent hemlandet säger inte mycket i detta fall på grund av hemmamarknadernas skiftande storlek.. De flesta koncernerna har någon form av internationell organisation efter Denna modifieras emellertid dels på grund av tekproduktlinjer. niska samband mellan olika tillverkningsprocesser, dels på grund av krav till olika marknadsförhållanden. Den första faktorn på lokal anpassning är framför allt viktig för koncerner som expanderar inom ett relativt begränsat produktområde genom ökad arbetsfördelning och samordning kombinerade med snabb teknisk (t ex IBM och SKF). Den utveckling andra faktorn är speciellt viktig för koncerner som tillverkar och marknadsför konsumtionsvaror. l det första fallet kompletteras organisationen efter produktlinjer med starkt centraliserad styrning, i det andra fallet med regionala eller nationella divisioner.

sou 1975:50

Del III

9 Vad menas med följder av internationell

koncernbildning?

I denna del skall vi analysera vissa följder av internationell koncernbildning. Som vi skall se inställer sig därvid åtskilliga begreppsmässiga Vilka följder av alla tänkbara är vi intresserade av och hur skall problem. man avgöra huruvida vissa företeelser är i någon mening en följd av de internationella koncernernas närvaro i en ekonomi?

Avgränsningarna Internationell koncernbildning har naturligtvis följder av olika slag för de mest skiftande förhållanden i samhället. Vi intresserar oss här endast för följder beträffande sådana förhållanden för vilka det finns samhälleliga mål uppställda. Även denna mindre del är emellertid av överväldigande omfattning. I enlighet med utredningens direktiv lämnas sådana frågor som social struktur, utrikes- och säkerhetspolitik, nationell identitet och kulturella värden utanför analysen. Vi kommer således att inskränka undersökningen till den typ av frågor som något olyckligt brukar benämnas samhällsekonomiska. Beteckningen är olycklig därför att varje mål för samhällspolitiken har en samhällsekonomisk aspekt oavsett om det gäller bostadsförsörjningen, det nationella kulturarvet eller rikets säkerhet. De samhällsekonomiska följder i snävare mening som här skall behandlas tas upp under rubrikerna inkomstfördelning, stabilitet och effektivitet i anslutning till den av Musgrave populariserade indelningen (Musgrave 1958). En rättvis inkomstfördelning är naturligtvis något som kan definieras endast politiskt. Däremot kan förändringar i inkomstfördelningen och möjligheter att uppnå inkomstfördelningsmål i princip analyseras utan normativa inslag. Det bör observeras att det finns åtskilliga inkomstfördelningar till vilka målsättningar kan knytas. Den fördelning som numera diskuteras oftast är kanske den personella fördelningen mellan hög- och låginkomsttagare. Den klassiska fördelningsfrågan är däremot den sk funktionella mellan olika produktionsfaktorer, arbete, kapital och jord. I våra dagar har utbildningsexplosionen fäst uppmärksamheten vid fördelningen mellan personer med olika mycket humankapital. Regionala och internationella inkomstfördelningar aktualiseras också vid studiet av internationella koncerner.

176 F öljder av internationell

koncernbildning

Stabilitet, som i vårt land också brukar benämnas samhällsekonomisk balans, definieras som full stabil sysselsättning, prisnivå och jämvikt i betalningsbalansen. Effektivitet (eller effektiv resursallokering) kännetecknar ett läge då det med resurser inte givna är möjligt att öka produktionen av någon nyttighet utan att minska produktionen av någon annan och inte heller att öka någon individs behovstillfredsställelse utan minska någon annans. Detta mål har också en temporal dimension så att det omfattar även ekonomisk tillväxt. Denna uppdelning har valts därför att den relativt nära anknyter till den debatt och begreppsbildning som användes i den politiska processen. Det måste därvid observeras att alla tre underavdelningarna rör samhällsekonomisk effektivitet i den generella bemärkelsen. Den underavdelning som i Musgraves och här, efterföljd i anslutning till det politiska språkbruket, kallas effektivitet avser således effektivitet i fördelning av resurserna mellan produktion av olika slag av varor och tjänster vid given fördelning av produktionsfaktorerna mellan individer och under förutsättningen att full sysselsättning upprätthålls utan oförutkontinuerligt sedda förändringar i den allmänna prisnivån. Med tanke på den avgränsning till samhällsekonomiska följder i ovan angivna snäva mening som präglar den följande framställningen, bör det understrykas att de slutsatser som eventuellt kan dras i denna del

ingalunda räcker som underlag för en nationell politik gentemot de

internationella koncernerna. En övervägande slutsats beträffande positiv de samhällsekonomiska följder som här behandlas kan tänkas bli mer än uppvägd av en negativ inverkan på nationens kulturella särprägel, självständighet eller säkerhet. Omvänt skulle det kunna hävdas att de internationella koncernerna spinner ett nät av ekonomiska och sociala kontakter mellan nationerna som skapar internationell förståelse och omöjliggör framtida krig. För den som finner en sådan slutsats hållbar kan det i princip vara önskvärt med fortsatt och ökad internationell koncernbildning även om de här diskuterade samhällsekonomiska följderna kunde visas vara i huvudsak Ännu negativa. ett exempel på denna begränsning i slutsatserna av den följande analysen är att det också skulle kunna vara så att de internationella koncernerna ger huvudsakligen positiva bidrag till den typ av blandekonomi som år förhärskande inom OECD-området i dag, men försvårar mera grundläggande av förändringar detta ekonomiska system i riktning mot tex ekonomisk jämlikhet, löntagarinflytande i företagen eller förstatligande av det privata näringslivet. Slutligen förtjänar det kanske att upprepas att även med de ganska snäva avgränsningar som här gjorts, är frågan om följderna av internationell koncernbildning så omfattande och outforskad att det kommer att krävas åratals arbete av stora forskarlag för att nå fram till någorlunda kvantifierade och entydiga svar. Den här föreliggande har utredningen den mera begränsade ambitionen att undersöka vilka frågeställningar som är fruktbara och vilka som kan förkastas samt att pröva hur långt det går att komma med de förra med hjälp av i dag tillgängliga begrepp, teorier och data.

F öjl/der av internationell koncernbildning 177

Jämförelsesituationen svårigheterna inskränker sig inte till frågan i vilka dimensioner följderna av internationell koncernbildning bör eller kan studeras. Vi måste också klara ut frågan om vad man egentligen skall mena med följder av internationell koncernbildning. Internationella koncerner är ju inte samhällsinstitutioner som upprättas genom beslut av myndigheter, utan en företagsform som växer fram s a s organiskt under marknadshushållning på grund av tekniska och organisatoriska innovationer. Deras framväxt är således en endogen företeelse i systemet och det är därmed egentligen ologiskt att tala om denna som orsak till något (Hansen 1955 och 1974). Problemet har en mera välkänd analogi i diskussionen om budgetsaldots betydelse. Även budgetsaldot är en endogen storhet, eftersom det beror på preferenser, inkomstfördelning, utländsk efterfrågan och mycket annat. Det är inte en storhet som statsmakterna direkt fastställer och samma budgetsaldo är förenligt med helt olika samhällsekonomiska lägen. Det framhålls därför ständigt iläroböckerna i nationalekonomi att det som kan tillskrivas verkan och alltså betraktas som en orsak är det som inte bestäms inom systemet, t ex en ändrad skattesats. Budgetsaldot kan däremot inte ses som orsak till en förändring i totala efterfrågan. Relevansen för en diskussion om effekterna av internationella koncerner är uppenbar. Vi kan i princip analysera resultatet av en teknisk och organisatorisk utveckling (eventuellt total frånvaro av sådan) som inte skulle ge upphov till internationell koncernbildning. Om vi jämför ett sådant läge med det vi faktiskt har (eller får) och förklarar skillnaden med att vi i det senare fallet har internationella koncerner i systemet, har vi gjort just en sådan orimlig orsaksanalys som brukar kritiseras i budgetsaldodebatten. Vi skulle tillskriva de internationella koncernernas existens diverse positivt och negativt värderade förändringar i stabilitet, effektivitet och inkomstfördelning, trots att dessa koncerners existens själv är ett resultat av den tekniska utvecklingen på samma sätt som dessa förändringar. Den principiellt riktiga metoden att hantera frågan är i själva verket att jämföra två olika lägen eller förlopp, nämligen det vi nu har och det vi skulle ha om det vore i lag förbjudet att bilda internationella koncerner, medan all annan lagstiftning vore oförändrad. Skillnaderna mellan dessa båda lägen kan logiskt hänföras till de internationella koncernernas existens] 1 Definitionen av interna- En sådan slutsats räcker emellertid inte för våra praktiska behov. tionell koncern är då den andra måste också träffas för att vi skall nå ikapitel 1 antagna, dvs Åtskilliga avgöranden koncern med koncernbotillräcklig precision i analysen. Vi måste för det första ställa frågan: Skall lag i minst två länder. jämförelsen gälla det läge vi hade haft i dag om det aldrig hade varit Detta betyder att följderna av sådana faktorer tillåtet att bilda internationella koncerner eller det läge som skulle uppstå som företagsstorlek och om det bleve förbjudet nu? Från rent teoretiska synpunkter bör det vara marknadsstruktur endast den första jämförelsen som är intressant. Det är denna som ger den mest kommer med idet fall Av dessa faktorer i sin tur är fullständiga bilden av följderna av internationell koncernbildning. följder av att internatiopraktiska skäl skall vi emellertid avhålla oss från det helt orimliga är nell koncernbildning försöket att beskriva hur industrialismens historia i Västerlandet skulle ha möjlig.

178 Fäljder av internationell koncernbildning SOl 1975:50

sett ut under de senaste hundra åren om lagstiftningen hade varit en annan och således teknisk och organisatorisk forskning och ut/eckling hade fått en annan inriktning, utrikeshandel och internationela finansiella förbindelser hade sett helt annorlunda ut osv. Vi skall följaktligen jämföra dagsläget med det läge som skulle uppstå om vi i dag skulle med lagstiftning genomdriva en upplösning av alla internationella koncembildningar och betrakta skillnaderna mellin dessa lägen som följder av företeelsen. Därvid inställer sig den andra frigan: Är det, vid förbud infört i dag, läget strax efteråt eller läget fem å efteråt eller läget årtionden senare som utgör den relevanta jämförelsesituztionen? Följderna av ett förbud blir sannolikt mycket olika på kort och på lång sikt. Om vi i första hand vore intresserade av effekterna av er sådant beslut i dag skulle vi naturligtvis beakta hela anpassningsförlopret, men nu är det fråga om ett tankeexperiment i syfte att fastställa följlerna av internationell koncernbildning. Det förefaller då rimligt att vilja som jämförelse det läge då anpassning till långsiktig jämvikt har slett. De omställningskostnader i form av köproblem, arbetslöshet, informationsinhämtning och dylikt som eventuellt kunde bli inledningen till ett sådant förlopp kan inte rimligen ses som följder av att det inte finns internationella koncerner och tolkas som att sådana företag såedes är tex sysselsättningsbefrämjande. Vi borde då egentligen göra en prognos för hur läget skulle te sig utan förbud vid denna framtida tidpunlt vilket är en svår uppgift ehuru inte lika skräckinjagande som uppgften att skriva om den ekonomiska historien. Det är vidare inte självklart vilka förändringar som skall ha mcgnat ut innan vi skall anse att en långsiktig anpassning till förbud uppnåts. Om i dag ett avklippande av alla internationella koncernband genomdrcvs med lagstiftning, så skulle vi få en teknisk och organisatorisk utveckling ägnad att lösa de uppgifter internationell koncernbildning i dag syftar till att klara av. En sådan utveckling kan omfatta nya typer av samarbetsavtal, nya former av patent och licenser med nya rättsliga regler, havlegala kringgåenden av förbud genom bulvanköp, ömsesidig styrelserepesentation och dylikt. En fingervisning om vilka möjligheter som står öppna kanske kan erhållas från erfarenheter i länder med mycket restriktiv inställning till utländska etableringar. Dessa alternativ borde kanske av logiska skäl få mogna fran i den jämförelsesituation vi söker, men det är föga lockande att tvingas grunda 2 En mera spekulativ ana- analysen på spekulation om den framtida tekniska och organisatoriska lys av tänkbara möjlighe- utvecklingen. Vi skall i denna del räkna med de tekniska och orginisatoter i detta avseende ge-

riska möjligheterna som givna.:

nomförs i stället för sig i som Ännu en fråga att ställning till är, huruvida vi vill veta följderm av att avslutningskapitlet en del av ett resonemang Sverige tillåter koncernbildning över sina gränser i en värld där internaom vad som skulle hända tionella koncerner i övrigt är tillåtna eller av att alla blandekonomier om ett förbud mot internationella koncerner fak- inbegripet Sverige tillåter internationell koncernbildning. Princigfrågan tiskt infördes. Dit hän- om följder av internationell koncernbildning besvaras rimligen med hjälp skjuts också frågan om av den senare jämförelsen mellan en värld med och en värld utan olika illegala och halvleinternationella koncerner. En undersökning av följderna av ett ensidigt gala möjligheter att kringgå sådan lagstiftning. svenskt förbud mot koncernbildning över landets gränser kan inte sägas

Följder av internationell koncernbildning 179

besvara någon annan fråga än den som ligger i formuleringen? Substitu-

tionsmöjligheterna blir alldeles för stora för att jämförelsen skall kunna säga något generellt om följderna av internationella koncerner. Dessutom får vi åtminstone i princip en möjlig analogi till handelspolitisk teori i så mätto att andra länder kan tänkas vedergälla med likartad lagstiftning riktad mot Sverige. Det är dock inte uppenbart på vilken sida dylika vedergällningsaktioner skulle slå: ”Om ni inte släpper in våra företag släpper vi inte in era” eller ”Om ni inte tillåter era företag att investera hos oss tillåter vi inte våra att investera hos er”. måste vi konstatera att det sällan är möjligt i nationalekono- Slutligen misk analys att undersöka två så vitt skilda lägen som det här är fråga om. Vanligen arbetar man med mindre förändringar. Man ställer t ex frågan hur inkomstfördelningen påverkas av en skatteförändring eller en ökning Däremot undersöker man sällan följderna av att av någon statlig utgift. det finns en offentlig sektor, eftersom det blir ett närmast oöverstigligt hinder att fastställa hur en given ekonomi som den svenska skulle se ut utan offentlig sektor. Problemet är likartat, ehuru kanske inte fullt lika när det gäller de internationella koncernernas närvaro i skräckinjagande blandekonomierna. Det ligger därför nära till hands att inskränka analysen till att jämföra nuläget med lägen där nyetablering utomlands inte får ske eller med lägen där en begränsad tillståndsgivning för sådan nyetablering förekommer. Vi skall i det följande växla mellan båda dessa jämförelser eftersom det finns skäl att vilja skilja mellan följder av själva etableringsförloppet och följderna av att det ekonomiska systemet innehåller internationella koncerner. Det kan tex tänkas både att själva etableringarna inte är förenade med några särskilda problem, men att en internationell ekonomi med internationella koncerner är känsligare för störningar i växelkurssystemet och att existensen av internationella koncerner är någorlunda men att förskjutningar i etableringsverksamheten leder till problemfri, svåra störningar.

Följ dernas allmänna karaktär

Analysen av följderna av internationell koncernbildning har som redan 3 Man kan naturligtvis nämnts disponerats så att stabilitet, effektivitet och inkomstfördelning inskränka tankeexperibehandlas skilda från varandra. Denna indelning framstår som ändamåls- mentet ännu mera och enlig från politisk synpunkt, eftersom den politiska debatten i stor undersöka följderna av att tillåta endast svenska utsträckning följer en sådan uppdelning. Ur teoretisk och framställningsföretags etableringar teknisk synpunkt är den emellertid något klumpig, emedan den lätt utomlands eller omvänt framtvingar en upprepning av samma analyskedja i syfte att betrakta endast utländska företags i Sverige. Då har man samma följder ur nya politiska synvinklar. För att så långt möjligt emellertid definitivt komundvika sådana omtagningar skall vi här gå igenom några grundläggande mit över på en analys av skillnader mellan ett läge med och ett läge utan koncernbildning. en speciell ekonomiskteorin för den internatio- politisk åtgärd i stället Vi bygger därvid på den i del II framförda för en analys av följderna nella koncernbildningens drivkrafter och börjar med att analysera följder- av internationell koncernna av ett förbud mot fortsatt etablering utomlands i ett exempel. Antag bildning.

180 Följder av internationell

koncernbildning

att världen består av två länder, A och B och att ett företag land A planerar att investera i en ny produktionsanläggning i land B. Va( händer om myndigheterna i A i enlighet med en tillämplig lagstiftning ger avslag på en sådan ansökan? Om de nationella fördelarna är mycket utgräglade, medan företagets komparativa fördelar är föga påtagliga så blir föiden att ett annat företag i B gör investeringen i stället. Följden är då att produktionens lokalisering, handelsströmmar och dylikt blir oförändrade. Däremot blir produktionen något mindre effektiv genom att företagets komparativa fördel inte blir utnyttjad och det blir ett fall iersätningen till det företagsspecifika kapital som är grunden till denna komaarativa fördel. Om det i stället är företagets komparativa fördelar som är avgörande medan skillnaderna i nationella komparativa fördelar mellan :e båda länderna är små, skulle resultatet av myndigheternas avslag bli att företaget i stället gör samma investering i land A. Följden blir då :n ökad export från land A och ökad efterfrågan på resurser där förenid med ökad import till land B och minskad resursefterfrågan där. Fö-etagets komparativa fördel blir utnyttjad men inte landets. Även dennalösning är ineffektiv och leder till för stor utrikeshandel! Slutligen kan det tänkas att investeringen inte blir av alls. Detta händer när investeringen är marginell i den meningen att varken Bzs naionella komparativa fördel eller företagets ensam räcker för att göra den lönsam. Investeringen är inte lönsam i B utom för det betraktade företageli A vars komparativa fördel dock,inte är större än att den dränks av lmd Azs komparativa nackdelf Hufbauer och Adler gjorde en uppdelning av detta slag utan at dock presentera någon teori för varför de olika fallen skulle uppträdx (Hufbauer-Adler 1968). Fallet då en utlandsinvestering ses som ett tillskott till investeringsvolymen där och motsvaras av en lika stor inveseringsminskning i ursprungslandet kallade de det klassiska fallet under hänvisning till att Ricardo, Bastable och Ohlin synes ha tänkt sig detta fill. Det omvänt klassiska fallet innebär däremot att utlandsinvesteringen ersätter en investering som annars skulle ha gjorts av ett annat företag isamma land, medan investeringarna i ursprungslandet blir helt opåverkade. l det omvänt klassiska fallet skulle ett förbud mot en utlandsinvestering alltså inte påverka det branschmässiga investeringsmönstret eller investeringsvolymen i vare sig värdland eller ursprungsland utan endast investeringarnas fördelning mellan inhemska och utländska företag. Slutligen gav Hufbauer-Adler beteckningen det antiklassiska fzllet åt det fall där förbud mot en utlandsinvestering medförde att en dylik investering över huvud taget inte blev av i vare sig värdland eler ursprungsland. 4 l detta På ytan är således dessa beteckningar mycket passande för de tre fall vi sammanhang antar vi att privatekono- har urskilt ovan och vi skall i fortsättningen använda dem. Det måste misk och samhällsekono- dock observeras att Hufbauer-Adler hade en helt annorlunda uppläggmisk lönsamhet sammanfaller. Awikelser där- ning. De hade ingen teori för varför dessa olika fall skulle uppträda och emellan diskuteras i de de gick direkt på beräkningar av de kvantitativa effekterna på betalningsföljande kapitlen. balansen.

F öljder av internationell koncernbildning 181

De tog alltså inte upp frågan om vilka anpassningsmekanismer som kan antas fungera i sammanhanget. Detta kan sägas vara rimligt för deras ändamål, eftersom de var intresserade enbart av initialpåfrestningen på Förenta staternas betalningsbalans. För denna utredning är det däremot mycket väsentligt att se till anpassningsmekanismerna och skilja mellan följder på kort och lång sikt. Sammanfattningsvis kan vi emellertid här konstatera att när det är ländernas komparativa fördelar som väger tyngst har vi det omvänt klassiska fallet, dvs vid förbud skulle ett annat företag göra samma investering; när företagens komparativa fördelar väger tyngst får vi det klassiska fallet, innebärande att moderföretaget i stället gör samma investering i sitt eget land; när det är fråga om en marginell investering där företagets och värdlandets komparativa fördelar nätt och jämnt räcker till för att göra investeringen lönsam får vi det antiklassiska fallet, dvs investeringen blir inte av i vare sig i ursprungsland eller värdland. Exemplet ovan gällde en odelbar produktionsinvestering utomlands som vid förbud mot internationell koncernbildning kunde tänkas bli behandlad på tre olika sätt. Vid studier av samlade investeringsvolymer för företag, branscher och länder och över längre perioder bortfaller sådana odelbarheter. Om vi dessutom nu vänder på frågan för att få den i önskad form kan vi dra följande slutsats. Den internationella koncernbildningen medför att viss produktion flyttas från ett land till ett annat (från ursprungsland till värdland), att viss produktion bedrivs av utlandsägda företag i stället för av inhemska och att viss produktion förekommer som eljest inte skulle äga rum i denna bransch. Så långt har diskussionen avsett företag med företagsspecifik kunskap som grundval för sina utlandsetableringar. Denna typ av företag äri enlighet med tidigare framförd teori att hänföra till branscher med differentierat oligopol. Företag under homogent oligopol antogs därvid investera utomlands på grundval av en typ av stordriftsfördelar i stället för företagsspecifika komparativa fördelar. Innebörden var att ett företag i en sådan bransch inte antogs ha några företagsspecifika kunskaper som skilde det från konkurrenterna. Den vertikala integrationen (eventuellt över nationsgränser) berodde enbart på att det fanns fördelar med att samordna flera förädlingsled inom ett företag. Vidare har vi tidigare konstaterat att utrikeshandel mellan länder inte enbart förklaras av komparativa fördelar. Stordriftsfördelar i produktionen kan göra det privat- och samhällsekonomiskt lönsamt att koncentrera produktionen för flera länders marknader i ett enda land och försörja de övriga med export. När vi nu fogar till problemet att lokalisering av produktion till länder och fördelning av produktion mellan företag inte bara beror på komparativa fördelar utan även på sådana stordriftsfördelar kompliceras analysen. Låt oss ta om exemplet ovan under antagandet att det är enbart stordriftsfördelar som har bestämt fördelningen av produktionen mellan länder och företag. Om företaget i A nu vill investera i B, men detta hindras, vad blir då alternativet? Som synes är ingen lösning bestämd om vi inte inför ytterligare antaganden. Utan sådana blir slutsatsen att det är

182 Följder av internationell koncernbildning SOU 1975250

lika troligt att investeringen görs av samma företag i land A som att den görs av ett inhemskt företag i samma bransch i B. I verkligheten torde det sällan uppkomma sådana extrema fall. Det finns sannolikt nästan alltid vissa komparativa fördelar hos det land i vilket investeringen sker när internationell koncernbildning är tillåten (land B). Åtminstone transportkostnaderna torde ge ett dylikt utslag. Resultatet skulle då bli att ett inhemskt företag i B i stället tar hand om produktionen varvid det omvänt klassiska fallet fås. För det andra är en viss produktdifferentiering och därmed företagsspecifik komparativ fördel vanligen också för handen och då är vi tillbaka i den tidigare jämförelsen. Det bör emellertid noteras att det kan uppstå ganska labila situationer i en värld med flera länder och tillväxt, när det föreligger stordriftsfördelar i en bransch under homogent oligopol och de nationella marknaderna samtidigt är så stora att vertikal internationell koncernbildning aktualiseras. Nyinvesteringar i stålverk, raffinaderier, planglasbruk och liknande branscher i Västeuropa synes vara exempel på sådana icke-determinerade lösningar. Osäkerheten om St Gobains och Pilkingtons investeringar i Norden är kanske belysande för denna situation. Det är knappast uppenbart huruvida ett förbud mot utländska direktinvesteringar i Norden skulle ha lett till samma produktion av planglas i Norden av nordiska producenter eller till att St Gobain och Pilkington hade gjort sina investeringar i t ex Västtyskland för export till Norden. Sammanfattningsvis kan det kanske konstateras att när det gäller homogena oligopol och när inget land har några utrerade komparativa fördelar blir det antiklassiska elementet svagt (möjligheterna till internationell koncernbildning ökar inte investeringarna och produktionen totalt i större omfattning), medan det är omöjligt att säga något generellt om huruvida det klassiska eller det omvänt klassiska fallet är tillämpligt. Det förefaller emellertid vara ett empiriskt faktum att homogena oligopol vanligen förekommer i förening med utpräglade nationella komparativa fördelar (med de nyssnämnda undantagen). Anledningen härtill är att homogena oligopol av tekniska skäl förekommer i processindustrier relativt nära råvaruledet och att internationell koncernbildning i sådana fall oftast gäller integration bakåt till detta led. Iråvaruproduktion har naturligtvis länderna utpräglade komparativa för- (och nack-)delar. Den kanadensiska aluminiumindustrin i Norge är rimligen ett exempel på detta. Om inte Alcan hade gått in i Norge hade motsvarande produktion säkerligen likväl bedrivits i Norge i ett norskt företag på grund av den rikliga tillgången på vattenkraft. Detta är i så fall ett omvänt klassiskt fall där internationell koncernbildning inte nämnvärt ökar produktionen i branschen i Norge eller minskar den i Kanada. Även det antiklassiska inslaget är sannolikt litet. Även utlandsinvesteringar som lockas av riklig tillgång på (och därför billig) arbetskraft torde kunna beskrivas som omvänt klassiska. Den svenska tekoindustrins investeringar i Finland och Portugal har sannolikt

i sou 1975:50 av internationell koncernbildning 183 Följder

inte ökat produktionen i dessa länder eller minskat den i Sverige, då Sveriges komparativa nackdel i den typ av konfektionsindustri det där är

vara alltför utpräglads Här gäller det sannolikt att de

fråga om torde aktuella svenska tekoföretagen visserligen har företagsspecifika komparativa fördelar i formgivning och marknadsföring av sina differentierade på den svenska marknaden, men att Sveriges nationella produkter nackdel i sådan produktion dominerar över dessa fördelar. komparativa Utan möjligheter till internationell koncernbildning kan man anta att svensk konsumtion av sådana produkter skulle ha förblivit någorlunda oförändrad till sin volym och tillgodosetts genom import från andra tillverkare utomlands. Möjligen föreligger också en viss samvariation av motsatt slag, så tillvida att företag med utpräglade företagsspecifika komparativa fördelar ofta har produktionsbolag utomlands som är ganska fotlösa, dvs värdländerna har inte särskilt annorlunda produktionsförutsåttningar än ur- Det kan synas som om en hel del av den produktion som sprungslandet. tex svenska verkstadsföretag bedriver utomlands kräver det slag av som Sverige har i ungefär samma proportioner som produktionsresurser värdländema. Dessa investeringar skulle då vara ihuvudsak klassiska, dvs följden av internationell koncernbildning är att produktionen flyttas från ursprungsländer till värdländer. Fotlösheten är emellertid inte fullständig. Även om vi ögonblicket

för

bortser från handelshinder och krav från värdlandets myndigheter på lokal så måste det ofta finnas något privatekonomiskt skäl för de produktion, internationella koncemerna att producera i värdlandet i stället för i ursprungslandet. Till dels kan dessa vare desamma som ovan angivits som möjliga för standardiserade produkter från företag under homogent dvs avsättningen i värdlandet är nog stor för att tillåta oligopol, utnyttjande av stordriftsfördelar vid lokal produktion och därmed minska transportkostnader och andra avståndsberoende kostnader, såsom service och reservdelsförsörjning. För differentierade produkter tillkommer ofta behovet att anpassa produkter till den lokala marknaden med dess annorlunda säkerhetsföreskrifter, standardmått, klimat, kulturella särdrag osv. Detta innebär att värdlandet faktiskt har vissa komparativa fördelar och att följden av internationell koncernbildning inte bara är produktion flyttad från ursprungsland till värdlandet (det klassiska fallet) utan även att produktion i värdlandet övergår i utländska händer eller inte blir av överhuvudtaget (det omvänt klassiska respektive antiklassiska fallet). i detta avsnitt kan belysas med följande diagram som Huvudpunkten av de båda skalor efter vilka upptar fyra fall. Dessa utgör en förenkling 5 Den kanske kan sägas investeringar och produktion vid dotterbolag utomlands antas fördela sig. ha ökat tekoproduktionen i Finland och Portu- Fall IV ger då situationen med stor osäkerhet genom att kostnaden för gal, emedan det fanns fleatt flytta denna produktion till ett annat företag och/eller ett annat land ra länder med sam ma na-

är låg. Det år framför allt dessa investeringsprojekt som kan vålla tionella produktionsför-

mellan internationella koncerner mellan national- utsättningar. Detta är i så maktkamper inbördes, fall exempel på den osästater inbördes och mellan sådana företag och stater. Som redan framhål- kerhet som redan har belits torde raffinaderier, stålverk, petrokemiska anläggningar handlats ovan. planglasbruk,

184 Föl/der av internationell

koncernbildning SOJ 1975:50

och dylikt kunna vara exempel på detta när länderna är likarade och ligger nära varandra som i Västeuropa. Förvecklingarna mellan S Gobain och Pilkington, debatten om Stålverk 80:5 möjligheter att klara sig som fristående tillverkare, planerna på raffinaderisamarbete mellan Sverige och Norge kan betraktas som exempel på fall IV, som naturigtvis är lämpliga objekt för industripolitik på nationell och internationellnivå.

Företagsspecifika komparativa fördelar

Nationella utprägbde obetydnsa komparativa fördelar

utpräglade I II

obetydliga HI IV

Fall II och III har den egenskapen att gemensam de långsiktiga realekonomiska följderna av internationell koncernbildning är blygsamma. Detta följer naturligen av att det vid förbud mot sådan koncernbildning är förenat med små privat- och samhällsekonomiska kostnider att låta ett inhemskt fristående företag sköta produktionen i värdlandet (fall II) eller för moderbolaget att bedriva produktionen i hemlandet (fall III). Däremot är skillnaderna i följder för lokaliseringen av produktion och därmed för det internationella handelsmönstret stora. Internationell koncernbildning påverkar ju dessa faktorer obetydligt i fall Il, men betydligt i fall Ill. Som framhölls ovan synes dessa båda fall vara de typiska, med de produktdifferentierade oligopolföretagen som exempel på det förra och företag i homogent oligopol som exempel på det senare. Fall l är ur samhällsekonomisk synpunkt det fall där internationella koncerner kan sägas vara gynnsammast, eftersom internationell koncernbildning där kan vara enda möjligheten att någorlunda fullständigt utnyttja både nationella och företagsspecifika fördelar. komparativa Exempel på detta fall kan möjligen vara vissa välintegrerade världsomspännande företag verksamma i branscher med snabb teknisk förändring och med komponenttillverkningi många länder, typ IBM och Philips.

Komplementaritet med utrikeshandel

Hitintills har den internationella koncernbildningens följder analyserats som ett ganska okomplicerat samspel mellan företagsspecifika och natio-

F ölider av internationell koncernbildning 185

nella komparativa fördelar som bestämmer en internationell företagsstruktur och en internationell produktionsstruktur. Det finns emellertid som ger annorlunda slutsatser än de en empiriskt viktig komplikation som hitintills dragits. Som redan framhâllits har de svenskägda företagen utomlands till stor del vad som brukar kallas en marknadsstödjande funktion och det samma torde gälla beträffande de utlandsäga i Sverige. Härmed menas att deras funktion helt eller delvis är att möjliggöra för moderbolaget i hemlandet (eller andra företag i samma koncern) att sälja på export till värdlandet. i värdlandet utnyttjar vissa nationella komparativa fördelar Dotterbolaget som bara föreliggeri de sista leden i förädlingskedjan. _ Att döma av litteraturen om företagens internationaliseringsprocess tycks det vara vanligt att etableringar utomlands byggs upp från rena försäljningsbolag via företag med viss produktion eller sammansättning som är vertikalt ända från den till producerande dotterbolag integrerade produktionsprocessens början (Forsgren-Johansson 1974, egentliga Johansson-Wiedersheim-Paul 1974). Denna successiva vertikala tillväxt av dotterbolag baklänges i förädlingsprocessen förklaras sannolikt av att koncernen har en företagsspecifik fördel i marknadsföring, service, reservdelsförsörjning och dylikt vad produkt. Dessa aktiviteter måste emellergäller dess egen differentierade tid utföras i värdlandet varför försäljningsbolag är en naturlig lösning och en förutsättning för lönsam export i konkurrens med inhemska producenter och företag från tredje land. De led som ligger före i förädlingsär emellertid förenade med sådana stordriftsfördelar att det är kedjan olönsamt att sprida ut produktionen från ursprungslandet (så sker efter hand som försäljningen i värdlandet når tillräcklig volym). Det intressanta i detta sammanhang är att sådana marknadsstödjande kan vara en förutsättning för moderbolagets export till dotterbolag värdlandet. Utan internationell koncembildning skulle exporten falla och (om vi bortser från tredje land) antingen ersättas av lokal produktion eller medföra ett fall i den lokala förbrukningen. Möjligheten att etablera Sådana dotterbolag har till följd både att marknadsföringsaktiviteter flyttas från ursprungsland till värdland och att vissa marknadsföringsaktiviteter i värdlandet övertas av den utländska koncernen tex från fristående Detta är exempel på både det klassiska och det representant. 5 Detta hävdas ofta vara omvänt klassiska fallet och, eftersom marknadsföringsinsatserna stiger fallet av de internationelmed ökad exportförsäljning, även på det antiklassiska. Fördelningen la koncernernas företagsmellan de tre kan inte klargöras utan omfattande empiriska studier. ledningar i ursprungslánreser emellertid en annan derna. På grund av den De marknadsstödjande direktinvesteringarna allmänna farhågan för befråga. Våra tre hittills diskuterade fall innebär aldrig att internationell talningsbalansproblem koncernbildning omlokaliserar produktion från värdland till ursprungs- och arbetslöshet hävdas effekten blir detta däremot sällan att värdland. När vi tar hänsyn till den s k marknadsstödjande ländernas import då blir t 0 m kunna röra sig om ett slags hävstångseffekt, om möjligt. Det skulle större på grund av de ut-

relativt små direktinvesteringanö lnte ländska dotterbolagens

en stor export möjliggörs genom att undersöka hur stora export- närvaro. (lngendera följheller på denna punkt har vi möjlighet den har någon självklar det kan röra sig om. Vi får nöja oss med att konstatera att det inneökningar vällärdsekonomisk finns en sådan effekt av internationell koncernbildning. börd.)

186 Föl/der av internationell koncernbildning

Däremot kan vi med statistiskt material något belysa den roll marknadsstödjande utlandsetableringar spelar för den svenska ekonomin. Av det svenska exportvärdet år 1973 utgjordes 29 % av leveranser inom samma koncern. Härav var naturligtvis en del export från utlmdsägda dotterbolag i Sverige. Enligt Swedenborg var emellertid år 1970 7 miljarder kr eller 20 % av totala exportvärdet leveranser från svenska internationella koncerner till deras dotterbolag utomlands. Hârav gick drygt 4 miljarder till försäljningsbolag och knappt 3 miljarder till producerande dotterbolag. Av de producerande utländska dotterbolagens totala omsättning på 16 miljarder utgjordes således 17 % av leveranser från svenska delar av respektive koncern. Då förädlingsvärdet i de

producerande dotterbolagen utgjorde omkring 6 miljarder kr bestod de

från andra företag inköpta varorna och (i någon mån) tjänsterna på 10 miljarder kr till 27 % av leveranser från moderbolagen. Frågan är hur stor del av dessa totala leveranser på 7 miljarder kr år 1970 från svenska företag till dotterbolag i utlandet som skulle gå förlorade om dotterbolagen inte funnes utan försäljningen skulle ske till fristående representanter och liknande. Leveranserna faller till omkring 2/3 på verkstadsindustrin som producerar differentierade produkter, och näst största varugruppen är metaller som svarade för 17 % och där differentierade produkter som specialstål kan antas spela en viktig roll. Endast 4% utgjordes av skogsprodukter (Statistiska Meddelanden N 1974:103). Vi vet mycket litet om hur betydelsefullt det är att kunna exportera till och via egna lokala dotterbolag men slutsatsen torde ändå vara att ett relativt stort sortiment av svenska exportvaror är lättare att sälja utomlands till följd av internationell koncernbildning. Vad gäller utländska företag i Sverige synes det ganska klart att deras funktion är i huvudsak marknadsstödjande, dvs de utländska koncernerna ökar den svenska importen. Som visats i kapitel 2 utgörs 26 % av importen av interntransaktioner. Vidare består den utlandsägda företagssektorn till över en tredjedel, mätt i antal anställda, av försäljningsbolag, och de utlandsägda företagen i tillverkningsindustrin är också i stor utsträckning sysselsatta med återförsäljning och vidareförädling. Det senare framgår av att kvoten mellan förädlingsvärde och avsaluvärde är ungefär densamma när man jämför industriarbetsställen i utlandsägda och svenskägda företag, medan den är avsevärt lägre för de utlandsägda när man jämför företagen i tillverkningsindustrin som juridiska enheter. Som framgår av tabell 9:1 är skillnaden särskilt stor för verkstadsindustrin i vilken 40 % av de utlandsägda industriföretagens förädlingsvärde produceras. Eftersom de rena försäljningsbolagen står för en relativt blygsam del av förädlingsvärdet (ehuru snabbt växande; jfr kapitel 4) torde etableringen av dessa kunna antas leda till ökad export från ursprungsland till värdland. Det kan emellertid inte uteslutas att även etableringen av producerande dotterbolag (svenska utomlands och utländska i Sverige) leder till ökad svensk utrikeshandel netto. Detta är i sig varken positivt eller negativt, men slutsatsen är viktig för de följande kapitlen.

FÖI/der av internationell koncernbildning 187

Tabell 9:1 Föriidlingsvärdet i procent av avsaluvärdet år 1971 i svensk tillverkningsindustri

Utlandsägda Svenskägda företag företag

Hela tillverkningsindustrin industriarbetsställen 42,8 44,9 29,9 36,5 företagsenheter Verkstadsindustrin företagsenheter 38,6 53,0

Källa. Statistiska Meddelanden N 1973:32 och SOS lndustri 1971, Del l.

mellan handelshinder och förbud mot Analogin utlandsetablering

Handelshinder kan från de synpunkter vi här anlägger ses som artificiellt nationella komparativa fördelar. Ur de olika effektivitetsvinktillskapade lar som behandlas senare är handelshinder naturligtvis däremot ganska väsensskilda från sådana fördelar. Ju högre handelshinder som föreligger är det att följden av internatiomot export till ett land, desto sannolikare nell koncernbildning blir att utländska företag med en företagsspecifik fördel etablerar dotterbolag som ersättning för lokal produkkomparativ i ett inhemskt som ersättning för helt annan tion företags regi eller Såtillvida kan alltså internationell koncernbildning vid givna produktion. höga handelshinder inte sägas innebära att export från ursprungslandet utomlands. Alternativet till utlandsetablering är ersätts med etablering inte export. Vi har i stället att göra med det vid höga handelshinder omvänt klassiska och det antiklassiska fallet.7 är ofta av det subtila slaget att man fruktar att bli Handelshindren senare, om man enbart exporterar till ett land. Nationalstaterutestängd en alltmera aktiv näringspolitik med allt flera menas regeringar bedriver som försäkring mot sådana risker kan sannolikt del. Utlandsetablering behandlas mera påtagliga handelshinder. De på samma sätt som vanliga har till följd att den internationella koncernbildningen blir mera omfattande på grund av strävan att utnyttja företagsspecifika komparativa fördelar även när nationella komparativa fördelar inte kan utnyttjas. De svenska investeringarna i framför allt Brasilien (som är ett av de värdländerna för svenska koncerner) synes vara tillkomna i viktigaste huvudsak Vissa etableringar i Frankrike kan på grund av handelshinder. tänkas vara motiverade av oro för lokala reaktioner mot för stor import. Koncerner sektorn (IBM, LM Ericsson) torde som säljer till den offentliga med lokal produktion i olika länder ha starka skäl att vara representerade

1 l och med att vi nu diskuterar differentierade produkter uppstår ett mellan det antiklassiska och det begreppsmässigt problem, vad gäller distinktioncn omvänt klassiska fallet. Ty om en inhemsk tillverkare vid förbud skulle bedriva motsvarande tillverkning i värdlandet, så är denna definitionsmässigt inte densamma vid differentierade produkter. Eftersom även det antiklassiska fallet förutsätter att de sa s friställda resurserna dras in i någon typ av produktion blir distinktionen beroende av hur nära substitut varor skall vara för att kallas differentierade varianter av samma produkt.

188 Följder av internationell koncembildning

emedan offentliga myndigheter ofta är mera benägna att gynna inhemska

producenter. [Baldwin 1971, Kindleberger 1969, s 28, Brash 1965, s 40]

De från handelspolitisk teori välkända problemen med vedergällning ger intressanta resultat när internationella koncerner är inblandade. Antag att land A exporterar en produkt till land B som det senare landet har något skäl att vilja säkra en inhemsk tillverkning av med hjälp av tillräckligt höga handelshinder mot import av produkten. Om företaget i A hade en företagsspecifik komparativ fördel kan detta leda till att det etablerar ett dotterbolag i B som försörjer Bzs marknad. En motsvarande nedläggning av produktion i A kan tänkas leda till förbud mot utlandsetablering i A. Om handelshindren i B inte var nog höga kan följden bli att A-företagets företagsspecifika fördelar räcker för att kompensera handelshindren, varvid produktion i A för export till B blir följden. Om B därefter höjer sina handelshinder tillräckligt blir det omöjligt för A-företaget att exportera från A trots dess företagsspecifika fördelar. Härav framgår att följderna av internationell koncembildning kan ses som analoga med följderna av utrikeshandel i vissa avseenden. Liksom utiikeshandeln möjliggör utnyttjande av nationella komparativa fördelar, möjliggör internationell koncembildning utnyttjandet av företagsspecifika komparativa fördelar. Handelshinder och begränsningar av internationell koncembildning har betydande likheter vad gäller följderna för effektivitet och fördelning som skall analyseras i de följande kapitlen. Det kan bl a ställas frågan om de företagsspecifika egenskaperna är lika fundamentala som de nationella ekonomiernas produktionsförutsättningar.

sou 1975:50 139

10 Inkomstfördelningen

Möjligheterna till internationell koncernbildning leder till förändringar i inkomstfördelningen på flera olika vägar. För det första får vi förskjutningar i det internationella handels- och produktionsmönstret genom att vissa internationella transaktioner och faktorrörelser lättare kan ske inom de internationella koncernerna än över de öppna marknaderna. Dessa skall vi här kalla förändringar via prisbildningen. För det andra leder internationell koncernbildning till förändrade konkurrensförhållanden vilket förändrar den andel av produktionsresultatet som går till monopolräntor. För det tredje kan de externa effekter som internationell koncernbildning sannolikt är förenad med antas ha konsekvenser för inkomstfördelningen. För det fjärde har de internationella koncernerna vissa möjligheter som nationella företag saknar att på skilda vägar minska skattebelastningen på sina egna och sina anställdas inkomster. Vi skall i detta kapitel behandla de principiella fördelningseffekterna av internationell koncernbildning under de första tre rubrikerna, medan frågorna om skatter och internprissättning tas upp i det följande kapitlet. Eftersom det finns flera fördelningar att intressera sig för kommer vi att få ta upp dessa under flera av rubrikerna. Vi har anledning att beakta såväl den funktionella som den personella, den regionala och den internationella inkomstfördelningen. Med den funktionella avses då framför allt den klassiska mellan arbete och kapital, men också fördelningen mellan löntagare med olika utbildning. Analysen av den internationella fördelningen gäller framför allt paret ursprungsland-världland medan fördelningsfrågor mellan u-länder och i-länder betraktas som liggande utanför denna utredning. Den här valda dispositionen innebär som varje annan systematisering ett visst våldförande på verkligheten. Frågor som hör nära ihop blir behandlade var för sig genom att indelning sker efter mekanismer i stället för efter grupper av inkomsttagare. Slutsatser beträffande tex fördelningen mellan ursprungsland och värdland återkommer under varje rubrik. Detta har framstått som en oundviklig olägenhet.

Förändringar via prisbildningen

Det har i föregående del hävdats att internationell koncernbildning möjliggör vissa internationella transaktioner som eljest inte skulle bli av

190 Inkomszfördelningen

och att den internationella arbetsfördelningen därigenom påverkas. Detta betyder att ett förbud mot eller en begränsning av den internationella koncernbildningen kan ses som analog med en tull eller kvantitativ reglering av utrikeshandeln. Vi kan således till att börja med utgå från den analys av fördelningseffekter via prisbildningen som bygger på det s k Stolper-Samuelsonteoremet. Formellt bygger alltså detta avsnitt på ett antagande om fri konkurrens, vilket skall tolkas så att de här diskuterade aspekterna inte på något grundläggande sätt antas bero av marknadsförmen. Stolper-Samuelsonteoremets innebörd är i korthet att den faktor som det är knapp tillgång på i ett land förlorar på frihandel och vinner på att landet upprätthåller importtullar (Stolper-Samuelson 1941). Med vinner och förlorar avses då förändringar i absolut mening, dvs det är inte bara faktorns andel av totalproduktionen som stiger eller faller utan även faktorersättningen i absoluta tal. Anledningen till detta resultat kan sägas vara att utrikeshandel är ett sätt att hushålla med den knappaste faktorn. Utan utrikeshandel drivs priset upp på denna faktor då dess gränsprodukt blir hög. En tull eller annat handelshinder håller därmed uppe den

knappa faktorns ersättning. Stolper-Samuelsonteoremet härleddes emellertid endast för en modellekonomi med två produktionsfaktorer och två varor och byggde på ett antal stränga antaganden beträffande de tekniska förhållandena i produktionen. Den intensiva forskningen under fyrtio- och femtiotalen 1 Möjligheten av s k om- har inte [Bhagwati 1963] möjliggjort några klara generaliseringar av kastningar i faktorintensiteterna i produktionen, slutsatserna till modeller med många produktionsfaktorer och varor? faktorer-nas och varornas Kanske kan man likafullt att det är sannolikt våga dra slutsatsen att ställningar som substitut förändringar som ökar möjligheterna till internationell arbetsfördelningi och komplement till varandra och skillnader i enlighet med komparativa fördelar leder till att de produktionsfaktorer konsumtionsmönstret som i ett visst land får en ersättning som ligger över samma faktors mellan olika ägare till ersättning i andra länder (eller kanske dess genomsnittliga ersättning i produk tionsfak torer har varit de viktigaste hind- världen) förlorar på åtgärder som underlättar utrikeshandel och internaren för härledningcn av tionella faktorrörelser. Produktionsfaktorer i motsatt situation skulle då sådana allmänna slutsatvinna på motsvarande sätt? ser. Ett exempel på detta är den svenska jordbrukspolitiken. 2 Analysen i detta avsnitt Ersättningen till produktionsfaktorn jord skulle ha fallit kraftigt om Sverige under gäller hela tiden läget i långsiktigjämvikt. Under femtio- och sextiotalen inte hade haft höga handelshinder mot import av anpassningsperioder mel- Detsamma jordbruksprodukter. gäller naturligtvis ersättning till det hulan sådana lägen kan helt mankapital de svenska bönderna över i form av specifika andra fördelningssituatio- förfogade ner föreligga, vilket vi här kunskaper om jordbruk i tempererade områden. Däremot skulle sannobortser från. Om möjlig- likt till deras allmänna ersättningen icke branschspecifika arbetsförmåga heten till internationell koncernbildning medför (allmänna kunskaper och fysisk arbetskraft) ha stigit. Det bör noteras att snabbare omställningar vi hela tiden talar om produktionsfaktorer, inte ägare till produktionsfakkan dessa dynamiska torer. problem vara betydelse- En reglering av produktionsfaktorernas flöde över gränserna har i fulla i sammanhanget. Några generaliseringar princip samma effekt och är dessutom mera intuitivt begriplig. Enligt vår synes inte ligga nära till djärva tolkning förutsäger Stolper-Samuelsonteoremet att icke-yrkesutbilhands. Problemet med snabbare anpassning be- dad arbetskraft, som är knappt förekommande i Sverige jämfört med rörs i kapitel 12. många andra länder i världen, förlorar på sänkta importtullar på varor från

Inkomst/örde/ningen 191

i den relativa att deras sådana länder. Detta gäller åtminstone meningen andel av den totala nationalinkomsten faller? Anledningen är då att vi

antar att tex textilindustrin sysselsätter relativt mycket icke-yrkesutbildad arbetskraft. Samma effekt uppkommer om vi tillåter en fri av icke Analogin uppkommer genom att invandring yrkesutbildade. importen av textilvaror kan ses som en indirekt metod att importera

arbetsinsatser av icke yrkesutbildad arbetskraft (jfr Heckscher-Ohlin-

teoremet). Det visar sig emellertid utomordentligt svårt att med utgångspunkt i dessa resonemang ens generera hypoteser om vilka produktionsfaktorer som vinner och förlorar på internationell koncernbildning. Det räcker ju inte med att identifiera vilka faktorer som från den här nämligen diskuterade synpunkten vinner respektive förlorar på att vi i största allmänhet ökar våra ekonomiska förbindelser med omvärlden. Det gäller att fastställa vilka typer av ekonomiska förbindelser just de ju också internationella koncernerna möjliggör och vilka produktionsfaktorer som

då framför allt får sin situation påverkad. Om vi först ser till fördelningen mellan arbete och kapital finner vi att det är en mycket vanlig uppfattning att de internationella koncernerna från till värdland som inte genomför en kapitalexport ursprungsland skulle ha kommit till stånd om internationell koncernbildning vore otillåten eller mera begränsad. Detta skulle vara ägnat att förskjuta inkomstfördelningen från arbete till kapital i ursprungsländerna och tvärtom i värdländerna. Detta är också en uppfattning som brukar framföras från löntagarhåll i Förenta staterna och kanske även i Sverige. framförs kritiken ofta mot de kortsiktiga effekterna som då är 3 När nationalinkomsten Visserligen men resultatet stiger tack vare vinsterna vad som brukar kallas export av arbetsplatser, kan givetvis av friare utrikeshandel, av den reallön vid vilken skulle ha ses som en sänkning ursprungslandet vilket oftast torde vara Sannolikheten för att nettokapitalexport från ett land fallet i länder som Sverifull sysselsättning. förmån är stor. ge, föreligger naturligtvis förskjuter inkomstfördelningen till kapitalets möjligheter att med olika Som vi redan framhållit föreligger emellertid inget nära samband statliga åtgärder (skattemellan direktinvesteringar utomlands och netto-kapitalexport. Om man och bidragsändringar) kompensera den som försom i Sverige reglerar kapitalexporten i portföljform hårt men är liberal lorar. Här diskuterar vi med tillstånd till direktinvesteringar, så skulle visserligen de senare kunna följderna av internatioutsträcks till att nell koncernbildning unbli ett kryphål. Men ingenting hindrar ju att regleringen der i övrigt lika förhållanomfatta kapitalutförsel i samband med direktinvesteringar så att någon den.

mera avsevärd nettokapitalexport inte kommer till stånd denna väg hel- 4 1 u-länder och ofulller. Frågan om följderna av nettokapitalexport för den svenska inkomstständigt industrialiscrade torde därför i huvudsak kunna skiljas från diskussionen av länder kan det givetvis fördelningen tänkas att ett nettokapi-

internationell koncernbildningf*

talinflöde endast kom mer Enligt den tidigare presenterade teorin sker internationell koncernbild- till stånd om direktinvesning för att kunna utnyttja en typ av kunskap eller färdighet som så att teringar sker som på ett om mera grundläggande sätt säga ligger lagrad i företagsorganisationen. Det är fråga om kunskaper förändrar den ekonomishur produktion, produktutveckling och marknadsföring skall inköp, ka strukturen. Detta falorganiseras. Dessa kunskaper kan användas effektivare i andra länder ler emellertid utanför utav dotterbolag där. Det är emellertid knappast till- redningens intresseområgenom etablering de, då problemställningen gången på skicklig företagsledande personal och specialister som är den inte är tillämplig på Sveririkligt förekommande faktorn. De flesta i-länder är både ursprungsländer ge.

192 Inkomsz/ördelningen

och värdländer, vilket pekar på att den produktionsfaktor som är rikligt förekommande är en företagsspecifik kunskap som förekommer relativt oberoende av faktorproportionerna i olika i-ländens Man kan därför ställa frågan hur möjligheterna till internationell koncernbildning påverkar fördelningen mellan företagsspecifikt kapital och andra produktionsfaktorer. Antag att världen består av två länder med samma faktorproportioner och att båda länderna har internationella koncerner med samma mängd investeringar utomlands. Vad skulle hända om internationell koncernbildning förbjöds i båda länderna (dvs eftersom resonemanget är komparativt statiskt jämför vi bara två lägen utan hänsyn till anpassningsförloppeo? Enligt tidigare framförd teori skulle de internationella koncernernas utlandsproduktion då ersättas av lokal produktion i fristående företag fram till den gräns där transportkostnader och andra avståndsberoende kostnader inte längre kan uppväga de forna moderbolagens företagsspecifika fördelar i form av speciella kunskaper. Då ersätts den lokala produktionen i stället av export från moderbolaget. Vidare, eftersom produktionen av de varor det nu gäller har blivit dyrare i resursåtgång, får vi en substitutionseffekt som innebär att resurser styrs över från dessa branscher i någon mån. Slutligen har vi en därmed sammanhängande inkomsteffekt som kan påverka efterfrågan på olika varor och produktionsfaktorer. Om förhållandena är symmetriska i olika avseenden äger det inte rum någon förskjutning i bytesförhållandet mellan länderna eller i faktorprisstrukturen genom att lokal produktion ersätts av export. Däremot kan återverkningarna på andra marknader (ökad transport- och kommunikationsefterfrågan, överflöde av efterfrågan till andra marknader osv) naturligtvis ha effekter på faktorersättningarna (men inte på bytesförhållandet på lång sikt på grund av antagandet om lika faktorproportioner i länderna). Resultatet av denna tänkta ändring torde vara att ersättningen till det sektorspecifika kapitalet i båda länderna sjunker medan det stiger för övriga produktionsfaktorer. Särskilt gynnas kanske företags- och sektorspecifika faktorer i transportindustrin och i industrier som tillverkar nära substitut till de produkter de forna internationella koncernerna tillverkar. Under de här gjorda antagandena skulle resultatet således bli en ökning av 5 Ett annat problem är andel av nationalinkomsten. skulle vara att den löntagarnas Anledningen vilka som faktiskt är ägafaktor som respektive land har relativt olika former av re till detta företagsspeci- gott om, nämligen fika kapital och alltså er- företagsspecifikt kapital, inte exporteras lika fritt längre. Eftersom de håller avkastningen på varor som _producerades med hjälp av sektorspecifikt kapital i båda det. Är det företagsledländerna nu kräver mera reala resurser har dock nationalinkomsten fallit i ning och specialister som äger detta kapital och får båda och någon absolut ökning av ersättningen till övriga faktorer, t ex avkastningen i form av behöver löntagarna, inte ha uppkommit. högre löner än de norma- Om vi däremot betraktar ett utpräglat ursprungsland blir slutsatserna la på marknaden för sådan personal eller är det av denna modell tydligare, Med ett utpräglat ursprungsland menar vi då företagets ägare som upp- ett land som exporterar företagsspecifik kunskap via internationella bär avkastningen? Denna koncerner i väsentligt större utsträckning än det importerar. Ett allmänt fråga diskuteras i nästa avsnitt. (internationellt) förbud mot internationell koncernbildning skulle då

I nkømst/örde/ningen 193

medföra att de forna moderbolagen bjuder upp ersättningen till andra produktionsfaktorer i sin strävan att utnyttja sin företagsspecifika kunskap i exportproduktion i stället för i lokal produktion utomlands. Detta förskjuter inkomstfördelningen från ägarna av det företagsspecifika kapitalet till andra produktionsfaktorer samtidigt som avnämarna i andra länder tvingas betala mera för produktionerna från dessa företag. Eftersom de produktionsfaktorer som dras in i den nya exportproduktionen åtminstone delvis får antas komma från den skyddade sektorn uppkommer vidare en tendens till exportöverskott som delvis motverkas av höjda priser på faktorer osv.6 Om landet är stort i förhållande till världsmarknaden uppkommer därvid en bytesförhållandeförbättring som ytterligare kan gynna de inhemska produktionsfaktorer som vunnit på förbudet mot koncernbildning. Om landet är litet kan det dock stå inför givna världsmarknadspriser (utom naturligtvis vad gäller produkterna av det sektorspecifika kapitalet). Bytesförhållandeförbättringen skulle då bli blygsam vilket är en slutsats som torde vara giltig för Sverige. Däremot kvarstår att ersättningen till företagsspecifikt kapital i svenskägda koncerner skulle sjunka till förmån för andra inhemska produktionsfaktorer. Den samtidiga produktivitetsminskningen skulle dock urholka denna vinst för tex löntagarna. Möjligheterna att erhålla en uppfattning om hur stora effekter det är fråga om och vilka grupper som berörs år dessvärre små. Principiellt kan vi säga att om de företagsspecifika kunskaper som antagits ligga till grund för internationell koncernbildning är av ringa ekonomisk betydelse, så leder ett förbud inte till några nämnvärda resultat i fråga om omlokalisering av produktion. Om de är mycket stora blir resultatet däremot en kraftig övergång till export från ursprungslandet. Det är möjligt att och 5 Härmed menas den sekutvecklingen går mot allt större inslag av företagsspecifik kunskap tor som tillverkar varor allt lägre avståndsberoende kostnader vilket i så fall skulle innebära att och tjänster som inte går man kan vänta sig allt större omlokaliseringseffekter av förbud mot i internationell handel i Kanske detta särskilt inom där större utsträckning (nonutlandsetablering. gäller Västeuropa, tradables). skillnaderna mellan olika länder i komparativa fördelar ofta är små och 7 Härmed menas den sektransportkostnaderna mellan länderna låga. En sådan situation skulle tor som producerar varor innebära att löntagarna i utpräglade ursprungsländer framför allt i den och tjänster i direktkonkonkurrensutsatta7 sektorn skulle kunna kurrens med omvärldens sägas förlora på att exportföreproducenter (”tradtagen kan etablera produktionsföretag utomlands. ables”). Utan denna skulle dessa att i möjlighet företag välja producera 3 Såvida inte löntagarna i ursprungslandet trots att de därmed skulle driva upp sina faktorkostna- de internationella koncerder. De skulle därmed nerna får del i monopol- ._ tvingas dela med sig av monopolräntan på sin räntan genom att deras företagsspecifika kunskap till löntagarna i hemlandet. Förbudet mot löner ligger över de norinternationell koncernbildning ger ett slags monopol åt de inhemska mala på grund av imperatt bedriva fektioner på arbetsmarklöntagarna den produktion som är förknippad med sådan naden. I det fallet blir det företagsspecifik kunskap. Sverige är uppenbarligen ett utpräglat ur- också en omfördelning sprungsland och kan såtillvida sägas uppvisa ett kännetecken som talar från löntagare i internaför att tionella koncerner till inkomstfördelningen skulle vridas i ofördelaktig riktning för löntagarna i övriga före-

löntagarna av internationell koncernbildning.”

tag. Frågan berörs ytter- Kanske kan man också göra några ytterligare å priori-överväganden ligare nedan.

194 Inkomst/ördelningen

beträffande vilka löntagargrupper som förlorar mest i det fall vi hitintills har diskuterat. Svenska företag bedriver en del av sin produktion utomlands, därför att det ändå finns några nationella komparativa föroch nackdelar att utnyttja. Ett förbud mot eller en begränsning av

internationell koncernbildning flyttar produktion från länder som hade

gott om produktionsfaktorer som används intensivt i denna produktion. Detta leder sannolikt till en förskjutning i inkomstfördelningen från rikligt förekommande till knappa faktorer i olika länder. För Sveriges del skulle detta kanske innebära att internationella koncerner gynnar högt utbildad arbetskraft (ledningspersonal, försäljare, tekniker, utpräglade yrkesarbetare) i Sverige på bekostnad av lågt utbildad arbetskraft. Ett sådant inslag i följderna av internationell koncernbildning för svenska produktionsfaktorersättningar är sannolikt. Man får emellertid inte dra alltför långtgående slutsatser av detta. För det första är naturligtvis en del av utlandsetableringarna gjorda emedan värdlandets komparativa fördelar är mycket utpräglade. l dessa fall är alternativet som framhållits i kapitel 9 att lokala producenter bedriver tillverkningen. Följden av internationell koncernbildning är då huvudsakligen att möjliggöra en högre avkastning på ursprungslandets företagsspecifika kunskap. Denna är sannolikt liten sedd som andel av nationalinkomsten och dessutom beskattad i ursprungslandet, varför det kan tänkas att stora grupper där vinner något på utlandsetableringarna medan få förlorar. De svenska företagens utlandsetableringar hör visserligen kanske i huvudsak till den förra typen, såtillvida att värdländerna överlag är närbelägna industriländer utan större skillnader i produktionsförutsättningar. Emellertid är handelshinder och hot om handelshinder i detta sammanhang likvärdiga med nationella komparativa fördelar. Man torde kunna räkna med att om ett förbud mot internationell koncernbildning skulle införas i Västeuropa så skulle befintliga och nyinförda handelshinder motverka en större överflyttning av produktion till ursprungsländerna i syfte att i fortsättningen sälja på export till de forna värdländernag För det andra har vi den typ av utlandsetableringar som vi tidigare har kallat marknadsstödjande. I detta fall innebär förbud mot utlandsetablering inte bara att produktionen vid dessa övergår i inhemsk regi utan även att exporten från ursprungslandet ersätts med inhemsk produktion eller (vid ensidigt förbud i värdlandet) av export från tredje land. Här medför således internationell koncernbildning ökad efterfrågan inte bara på de internationella koncernernas företagsspecifika kunskaper utan även på de 9 Denna analys av vad vi har kallat fallet med ett utpräglat ursprungsland är i princip giltig även för det fall då ett land ensidigt förbjuder sina egna företag att etablera dotterföretag utomlands. Förutsättningen måste då vara att inte andra länder tillgriper någon form av vedergällning som begränsar företagens möjligheter i dessa länder att direktinvestera i det studerade landet. Om så sker blir effekterna av förbud naturligtvis åter beroende av nettoexporten av företagsspecifik kunskap (samt de substitutionsförhållanden, inkomstelasticitcter m m som är relevanta för det anpassningsförlopp som följer). Ett ensidigt svenskt förbud skulle kanske på lång sikt innebära att avancerad FoU och produktion inte kunde lokaliseras i Sverige med följden att den svenska arbetsmarknaden inte skulle kunna erbjuda kvalificerade arbeten på det vetenskapliga och tekniska området i samma utsträckning som nuf Detta är kanske också en fördelningsaspekt.

Inkomstfördelningen 195

produktionsfaktorer som används intensivt i ursprungslandets exportindustri. Följderna av utlandsetablering för inkomstfördelningen i ursprungslandet är då att höja dessa produktionsfaktorers avkastning. l Sverige skulle man gissa att det framför allt är tekniker, yrkesarbetare, marknadsförare och företagsledande personal som vinner på detta. Uppläggningen i detta avsnitt är således analog med utrikeshandelsteorins och vi får lika litet som i den senare något grepp som storleksordningen av fördelningseffekterna. Vi har fått fram tre fall med ganska olika principiella resultat. I det första fallet, där de företagsspecifika fördelarna var utpräglade medan skillnaderna mellan ursprungsland och värdland var små, kunde följden av internationell koncernbildning sägas vara att ägaren till den företagsspecifika kunskapen i viss utsträckning slipper dela monopolråntan på denna med ursprungslandets löntagare. I det andra fallet, där de företagsspecifika fördelarna antogs vara mindre men de nationella komparativa fördelarna stora, var fördelningseffekterna små. I det tredje fallet med marknadsstödjande etableringar blev följderna av internationell koncernbildning likartade dem av ökad utrikeshandel. Vi har i kapitel 9 angivit skäl till varför det första och det tredje fallet är de mest intressanta för Sverige sett som ursprungsland, medan det tredje är övervägande när det gäller Sverige sett som värdland. Några kvantitativa slutsatser kan vi inte nå fram till i detta sammanhang. Den mest användbara slutsatsen är att de följder vi här skulle kunna kvantifiera med nödvändighet måste vara små jämfört med de följder av samma slag som utrikeshandeln och invandringen har. Härav kan vi emellertid inte sluta oss till att den internationella koncernbildningens inkomstfördelningseffekter i Sverige är ointressanta, ty det kan ju lika fullt vara så att den samhällsekonomiska kostnaden för att tvinga svenska företag att investera i Sverige för export utomlands i stället för att investera ilokal produktion utomlands är liten och mindre än alternativa sätt att vrida inkomstfördelningen i Sverige i den aktuella riktningen.

Ett räkneexempel 1° Med en snävare de- De svenskågda producerande dotterbolagen utomlands hade 1970 ett finition på producerande dotterbolag (att minst förädlingsvärde på 5,7 miljarder kr (Swedenborg 1973, tabell 9) vilket 75 % av dess försäljning kan jämföras med ett förädlingsvärde på 43,3 miljarder kr i svensk skall utgöra egen produkindustri samma år och en bruttonationalprodukt på 170,5 miljarder kr. tion) faller den export från Sverige som går till Frågan är hur stor del av de 5,7 miljarderna av efterfrågan på resurser sådana företag till 0,9 utomlands i dotterbolagen som skulle riktas mot den svenska ekonomin miljarder kr trots att desom utlandsproduktion inte vore tillåten. Samtidigt skall vi beakta att 2,7 sa rena produktionsföretag svarar för 3/4 av miljarder kr av den totala svenska exporten på knappt 40 miljarder såldes hela produktionen i protill dessa producerande företag och att dessa också kan tänkas på andra ducerande dotterbolag sätt vara väsentliga för svensk export genom sina kontakter och kunska- enligt definitionen att ° minst 5 % av försäljnings-

per om respektive exportmarknadenl

värdet skall utgöras av Ett förbud mot internationell koncernbildning skulle således år 1970 egen produktion. (Sweha inneburit en 6 miljarder kr högre efterfrågan på den typ av resurser denborg 1973, tabell 31.)

196 inkomstfördelningen

som används i svensk exportindustri minus det bortfall som skulle ha uppkommit genom att lokala företag i värdländerna hade övertagit produktionen och minus den export som kan tänkas vara avhängig av lokal produktion. Inkomstfördelningseffekten av en anpassning av svensk ekonomi till en sådan högre exportefterfrågan på kanske ett par tre miljarder måste antas vara obetydlig. Det är nämligen inte dessa miljarder som omfördelas från en grupp till en annan. Anpassningen innebär att ersättningen till de produktionsfaktorer som används intensivt i den berörda exportindustrin går upp och lockar över resurser från såväl den skyddade sektorn som från den konkurrensutsatta (importkonkurrerande industri och övrig exportindustri). Som redan framhållits torde den omfördelning som spelar störst roll vara nedgången i avkastning på de svenska moderföretagens specifika kunskap. Denna skulle tendera att omfördelas till övriga produktionsfaktorer i Sverige. Huruvida denna avkastning sedan kan visas vara nödvändig för att stimulera investeringar i sådan kunskap kan inte avgöras här. Ovanstående överväganden avsåg producerande dotterbolag utomlands. Beträffande försäljningsbolagen kan vi konstatera att bortåt 20 procent av den svenska exporten år 1973 såldes via sådana dotterbolag utomlands. Här kan vi kanske ställa frågan på följande sätt: Hur mycket lägre priser, netto efter marknadsföringskostnader, skulle svensk industri få för den export som nu säljs via försäljningsbolag om sådana inte finge etableras? Det förefaller sannolikt att de alternativa försäljningskanaler som står till buds inte skulle vara så mycket mindre effektiva att den prissänkningen skulle bli mycket stor. Detta gäller särskilt efter en period av teknisk och organisatorisk utveckling i syfte att anpassa försäljnings- 1

verksamheten till ett sådant läge? Fördelningseffekterna skulle då inte

heller bli alltför påtagliga. Följderna för inkomstfördelningen på de här diskuterade vägarna av att inte ha möjligheten till utlandsetablering i Sverige torde vara ännu blygsammare. En stor del av de utlandsägda dotterbolagen i Sverige sysslar som redan framhållits med försäljning och marknadsstödjande verksamhet. För dessa gäller sannolikt den nyssnämnda slutsatsen beträffande försäljningsbolag. Flera av de övriga utlandsägda företagen av typ Findus, Gevalia eller Flygts pumpar skulle sannolikt drivas i Sverige även utan utländskt moderbolag. De produktionsföretag vars existens i Sverige utan utländskt moderbolag är tvivelaktig är sannolikt få ehuru i några fall ganska stora (IBM, Philips). Någon betydelse för inkomstfördelningen via ändrade faktorprisrelationer är svår att föreställa sig.

U Vi analyserar här läget

med totalt förbud i värl- Högre internationell för arbetskraft och rörlighet kapital

den. Ett ensidigt svenskt förbud skulle däremot Hitintills har vi analyserat tänkbara följder för inkomstfördelningen av sannolikt skapa mycket stora svårigheter att sälja att internationell koncernbildning underlättar handeln i varor och leder den berörda exporten i till ett förbättrat utnyttjande av företagsspecifik kunskap. Internationell konkurrens med företag i koncernbildning emellertid samman i olika länder, vilket värdlandet och i tredje knyter företag land. ökar den internationella rörligheten hos löntagarna.

Inkomstfördelningen 197

Arbetskraftens internationella rörlighet hindras av skillnader både mellan nationella livsmiljöer och mellan företagens arbetsmiljöer. Löntagarna förvärvar ett mänskligt kapital i form av kunskap om både nationella samhällens och företags sätt att fungera (jfr resonemanget om i företag i kapitel 6). Arbetskraften är därför långt mera signalsystem trögrörlig mellan arbetsplatser i olika företag än mellan arbetsplatser inom samma företag. Internationella koncerner öppnar möjligheten för anställda att flytta mellan arbetsplatser i olika länder som ligger inom samma koncern och ökar därmed arbetskraftens internationella rörlighet. Denna effekt kan sannolikt bli ganska påtaglig bland sådana anställda vars allmänna utbildning gör dem mera internationellt rörliga. Tekniker, naturvetare och företagsledande personal är exempel på sådana grupper. Fördelningseffekten härav bör vara en tendens till internationell utjämning av ersättningen till dessa grupper. l ett land som Sverige med relativt god tillgång på sådana yrkesgrupper som samtidigt är höglönegrupper kan internationell koncernbildning således antas öka löneskillnaderna något. I princip innebär detta också ett undergrävande av fördelningspolitiken i Sverige i vissa avseenden. Ett av de på längre sikt viktiga medlen att påverka lönestrukturen i Sverige är utbildningspolitiken. Genom att inrikta denna på att utbilda folk till yrken där lönerna är höga på grund av utbildningsräntor (snarare än för att kompensera för hårt och krävande arbete eller lång och privatekonomiskt dyrbar utbildning) uppkommer en tendens till mera likartad ersättning till folk i olika yrken inom landet. Samtidigt verkar, såsom ovan beskrivits, det internationella bytet och faktorrörelserna i riktning mot en utjämning av ersättning till människor i samma yrken i olika länder, och de internationella koncernerna bidrar till denna process. l den mån utbildningspolitiken i Sverige är ambitiösare än i omvärlden urholkas resultatet därför av de internationella förbindelserna. Om invandringen vore fri och de avståndsberoende kostnaderna i utrikeshandeln låga skulle utbildningspolitiken bli försvagad vad gäller att krympa löneskillnaderna mellan icke-yrkesutbildade arbetare och tex 2

läroverksingenjörerÅ

l praktiken är de internationella marknaderna långt ifrån perfekta, varför resultatet av den omfattande ingenjörsutbildningen faktiskt har blivit att löneskillnaderna där har minskat gentemot lågutbildade. Delvis är ju detta en följd av att fördelningspolitiken använder sådana medel som reglering av invandring för att hindra det internationella beroendet från att underminera utbildningspolitikens åsyftade fördelningseffekter. Som redan har framhållits torde emellertid de internationella koncernernas roll vara obetydlig jämfört med utrikeshandelns och invandringens i detta avseende. Sannolikt var mindre än ett par tusen svenskar anställda i svenskägda företag utomlands år 1973 enligt uppgifter från SAF och antalet utlänningar i utlandsägda företag i Sverige som rekryteras dit från något av koncernens bolag i annat land uppgick år 1970 inte till mer än 17 Däremot blir natur-

150 personer. [Samuelsson 1975.] ligtvis allt fler i samhället

omkring välbetalda tekniker i stäl- Även rörligheten hos olika typer av kapital torde öka som en följd av let för lågbetalda arbetare internationell koncernbildning. Detta gäller då inte så mycket nettorörel- vid en sådan politik.

198 lnkomstfördelningen

serna som handeln i krediter med olika risk och löptid. De kunskaper om olika länders och företags finansiella läge som byggs upp i de internationella koncernerna bidrar sannolikt till en mera perfekt internationell kapitalmarknad. Några fördelningseffekter härav är svåra att härleda, eftersom det gäller kapitalströmmar i båda riktningarna mellan länder. När det gäller i-länder som Sverige är det sannolikt att deltagandet i en effektiv internationell kapitalmarknad hänger närmare samman med valutaregleringens utformning än med den internationella koncernbildningen. Fördelningseffekterna av ökad rörlighet torde vara försumbara vid fri internationell kapitalmarknad. Däremot är möjligheterna att kringgå valutaregleringen med hjälp av internationella koncernband viktiga. Dessa diskuteras i nästa kapitel.

Oligopolprissättningens roll

Det har framgått från både översiktliga data och den teori för de internationella koncernernas uppkomst som har presenterats i del ll, att dessa företag är oligopol. De kan påverka sitt eget pris och de är medvetna om att det föreligger ett intimt samband mellan de åtgärder ett företag tillgriper i fråga om tex prissättningen och de övriga oligopolmedlemmarnas beteende. Det är således självklart att det i en ekonomi med internationella koncerner måste förekomma monopolräntor. Det är 3

lika självklart att förekomsten av monopolvinster måste vara av vikt

för inkomstfördelningen. Vår problemställning här är emellertid följande. Skulle en ekonomi (eller värld) där internationell koncernbildning inte är tillåten ge upphov till mera eller mindre av monopolräntor? Och kan de båda jämförda lägena då i övrigt tänkas vara så lika att det blir meningsfullt att ta en skillnad i volymen av monopolräntor som ett mått på den internationella koncernbildningens inkomstfördelningseffekter i detta avseende? Oligopolmarknader kan i princip indelas i homogent och differentierat monopol. Vid homogent oligopol är det ganska väl klarlagt att prisnivån kommer att ligga över gränskostnaden, och alltså definitionsmässigt ligga högre än den skulle ha gjort under fullständig konkurrens under i övrigt lika förhållanden. Problemet här är naturligtvis att homogent oligopol ofta uppstår, emedan det föreligger fallande styckkostnader över stora intervall i produktionsanläggningarna i branschen. Detta leder till att gränskostnaderna blir lägre när antalet tillverkningsställen reduceras och det blir alltså inte självklart att prisnivån efter en sådan omorganisation av branschen blir högre. Kvar står dock att om det fåtal tillverkare vi då har kvar kan förmås att bete sig som under fullständig konkurrens så blir priset lägre. Om en frihandelspolitik möjliggör konkurrens på en världsmarknad 13 Med monopolvinster minskar sannolikt det antal homogena vars tillverkning rent eller monopolråntor me- produkter, nas alltså i fortsättningen produktionstekniskt leder till en oligopolsituation. Detta torde gälla den vinst som uppkommånga råvaror och halvfabrikat som metaller, massa, papper osv. I vissa mer i ett företag genom att det kan påverka sitt fall är det dock aå att höga transportkostnader delar in världsmarknaden i försäljningspris. delmarknader där problemet kvarstår. Dessutom är det ibland så att

lnkomstfördelningen 199

stordriftsfördelarna under homogent oligopol ligger i samordningen av olika produktionsled. l sådana fall gäller uppenbarligen att en ordning med privata företag bara erbjuder alternativet oligopol plus teknisk effektivitet medan fullständig konkurrens plus teknisk ineffektivitet är ett instabilt läge som tenderar att avskaffa sig självt. Vi tvingas alltså jämföra två lägen där det ena ger högre realinkomst och mera monopolräntor än det andra. Detta förstnämnda läge kan alltså tänkas förbättra inkomsterna för den betraktade branschens aktieägare utan att försämra någon annans inkomster. Några forskningsresultat att stödja oss på har vi knappast i denna fråga, men principen är kanske någorlunda överskådlig. När det gäller differentierat oligopol uppkommer andra problem. Vi har ju här ett samband mellan själva produktdifferentieringen och monopolräntor. Här får vi betydande svårigheter av djupgående teoretisk art. Man kan hävda att det finns en efterfrågan på många olika varianter av en vara och att det därför av tekniska skäl uppstår monopol eller näst intill i produktionen av varje variant. Eller man kan hävda att varje företag genom marknadsföringen skapar en efterfrågan på sin variant i syfte att erhålla en monopolränta. I vilket fall som helst tvingas vi här jämföra priset på många differentierade produkter med priset på en enda odifferentierad produkt. Kan vi säga att den prisskillnaden är ett mått på hur mycket oligopolstrukturen driver upp priserna? En del av prisskillnaden beror ju på extrakostnader som tillkommer för att tillgodose speciella krav som uppskattas av köparna. Ett rimligare mått vore kanske att beräkna hur mycket lägre priserna skullevligga om varje företag sänkte priset så att det fick endast normal avkastning på sitt kapital, dvs om monopolräntan användes till prissänkning. Detta förutsätter att oligopolsituationen inte påverkar den tekniska effektiviteten åt någotdera hållet, vilket förmodligen är oriktigt. Dessutom är ”normal avkastning på kapital” ett svårgripbart begrepp. Både homogent och differentierat oligopol erbjuder alltså problemet att det inte alltid är klart, huruvida det finns något fall med fullständig 14 Om det hade varit konkurrens som det är rimligt att jämföra med. Det är kanske mera sällan fritt tillträde till de oligosom produktionsstrukturen och produkternas egenskaper skulle kunna polistiska branscherna vara lika under fullstän-dig konkurrens. Detta är naturligtvis särskilt skulle deñnitionsmässigt då. vi arbetar med teorin en del av det kapital som påtagligt att företag växer därför att de övertar nu har investerats i uppgifter från marknadsmekanismen som de är effektivare på att sköta. branscher med fullständig En möjlig uppskattning av själva oligopoleffekten på inkomstfördel- konkurrens i stället ha invore Vi skulle kunna bestämma vad som är normal vesterats där. l så fall ningen följande. skulle skillnaderna i avlångsiktig avkastning på kapital under fullständig konkurrens. Denna kastning ha varit mindre skulle sedan kunna dras från den faktiska avkastningen i och vårt mått skulle då avkastning branscher konkurrens varvid vi skulle ha ett mått på de överdriva monopolräntormed ofullständig nas omfattning i den mesamlade monopolräntorna. ningen att en del av dessa Ett sådant förfaringssätt är givetvis förknippat med många svårigheter inte är en omfördelning

(partialanalys,4 hänsyn till riskersättning, val av mått på avkastning till kapitalägarna som

skulle det emellertid om storleksord- grupp från övriga i samosv). Sannolikt ge en uppfattning hället utan en omfördelningen av denna inkomstfördelning genom oligopol. Om t ex i Sverige 10 ning mellan grupper av kr (vilket med säkerhet är en för hög siffra) vore investerat i kapitalägare. miljarder

200 lnkomszfördelningen

kapital som tack vare oligopolpositioner ger en avkastning som ligger 10 procentenheter högre än normalavkastningen på riskkapital så skulle vi alltså ha en omfördelning på l miljard kr på grund av oligopolstrukturen. Nästa steg är emellertid att fråga hur oligopolstrukturen påverkas av internationell Såväl Caves (1971) koncernbildning. som Kindleberger (1969) menar att etableringar av utländska koncerner normalt ökar konkurrensen i värdlandets ekonomi. Detta kan emellertid inte vara någon á priori-slutsats. Det är t ex fullt möjligt att internationella koncerner i vissa länder och under vissa historiska skeden ökar konkurrensen genom att etablera dotterbolag i ekonomier och branscher där de inhemska företagen har levt ett lugnt liv i skydd av handelshinder eller i tillfällig frånvaro av aggressiva konkurrenter. På lång sikt kan de internationella koncernernas tillväxt likafullt innebära en utveckling mot mera utpräglad oligopolkaraktär med större monopolräntor. Några studier av denna fråga har knappast gjorts. Det är lätt att peka på exempel där en internationell koncern har köpt en tidigare fristående konkurrent i ett land dit koncernen exporterar. Huruvida sådant ökar eller minskar koncentrationen är svårt att säga. IBM bygger t ex knappast sin marknadsdominans på att det har kunnat etablera i produktion Sverige och andra länder. General Foods lyckades aldrig etablera en marknadsposition i Sverige genom att bygga upp ett dotterföretag från grunden. Köpet av Gevalia var sannolikt en förutsättning för att General Foods skulle uppnå den höga marknadsandel i kaffe som koncernen nu har. Å andra sidan ökade knappast koncentrationen på denna marknad genom detta köp. De europeiska bilföretagens försäljning på den amerikanska marknaden skulle kanske bli effektivare om de etablerade produktionsföretag där vilket innebär att internationell koncernbildning skulle minska koncentrationen på den amerikanska bilmarknaden. Det internationella oljeoligopolet har uppluckrats snabbt under det senaste årtiondet, men detta har till stor del berott på statliga och kooperativa etableringar av olika slag. Å andra sidan kan man ställa frågan om det inte hade funnits flera oberoende tillverkare av kullager, bilar, datorer osv om internationell koncernbildning hade varit förbjuden. Svaret beror på om de gjorda investeringarna framför allt är att betrakta som klassiska eller omvänt klassiska. I det förra fallet skulle vi ha haft ungefär samma oligopolstruktur, men export i stället för lokal produktion. Om det senare fallet är vanligast skulle vi ha haft flera företag i världen på varje marknad, men samtidigt torde det följa att transportkostnader och olika skillnader mellan de nationella marknaderna ofta skulle ha givit dessa oberoende nationella företag en dominerande marknadsposition. De författare som tagit upp frågan förutom och Caves Kindleberger har inte nått någon klar slutsats. Behrman [1970] synes i huvudsak luta åt att internationella koncerner ökar konkurrensen i de länder de etablerar sig i (ehuru han påpekar att det motsatta resultatet också förekommer), trots att det finns en viss korrelation mellan den utlandsägda andelen och koncentrationsgraden i vissa länder och branscher. de Jong [1973] drar slutsatsen att den omedelbara effekten av etableringar

Inkomstfördelningen 201

utomlands vanligen är att underminera en existerande oligopolstruktur och öka konkurrensen, medan den mera långsiktiga effekten är närmast att säga någonting generellt om. Rosenbluth [1970] fann att omöjlig mellan utländskt ägd andel och koncentrationsgrad i olika något samband branscher inte förelåg i den kanadensiska ekonomin. Caves [1974] har testat att amerikanska företag har ökat konkurrensen och hypotesen sänkt vinstnivån i vissa kanadensiska branscher och funnit data vara med denna. En tänkbar förklaring till att vi åtminstone till en förenliga skulle ha en sådan effekt är att det av tidigare diskuterade skäl är början i branscher där tekniska och andra faktorer begränsar tillträdet som vi huvudsakligen finner internationell koncernbildning. Det kan vara så att endast stora utländska koncerner kan klara inträde på en nationell Data som visar att lönsamheten överlag föll i västoligopolmarknad. europeisk och amerikansk industri under sextiotalet då den stora invasionen av utländska koncerner ägde rum är förenlig med denna hypotes. Vi finner således att vi står på utomordentligt osäker mark i fråga om de internationella koncernerna och oligopolstrukturen. Det är inte åt vilket håll det slår i de två grundfrågorna: (l) Leder uppenbart förekomsten av internationella koncerner till mer eller mindre av monoi en ekonomi? (2) Finns det tänkbara lägen med mera polräntor fullständig konkurrens som inte är effektivitetsmässigt starkt underlägsna? Härtill kommer sedan svårigheterna att nå fram till någon kvantitativ bedömning av de monopolräntor sådana koncerner ger upphov till när man har besvarat dessa båda frågor. behöver nämligen inte komma till uttryck i form av Monopolräntorna övervinster. De kan också tas ut i allmänt högre faktorersättningar i eller i form av bättre arbetsvillkor i övrigt. Detta oligopolföretagen förutsätter naturligtvis imperfektioner på arbetsmarknaderna för att inte dessa överersättningar skall konkurreras bort. Om lönerna sätts i lokala som är vanligt i Förenta staterna och förhandlingar på företagsnivå, Storbritannien och förekommer även i Sverige genom att de centrala avtalen utformning där, blir det sannolikt ofta så att ges sin detaljerade företag med ovanligt höga vinster avkrävs, och går med på, lönehöjningar och förbättringar i arbetsvillkoren som överstiger det på landets arbetsmarknad normala. På sikt måste naturligtvis sådana skillnader konkurreras bort, om andra löntagare kan erbjuda sina tjänster. Undersökningar pekar på att detta inte fungerar särskilt perfekt utan att monopolräntor sprids ut i viss omfattning till de anställda. Beträffande de rena penninglönerna är det kanske inte sannolikt att skillnaderna kan bli alltför stora på detta sätt, särskilt inte i ett land där fackföreningsrörelsen bedriver en konsekvent solidarisk lönepolitik. Det finns emellertid andra förmåner än löner (resor, kurser, fritidsstugor, motionsanläggningar osv) där det är närmast omöjligt att göra kvantitativa jämförelser mellan företagen. På dessa områden finns betydande möjligheter för ett företags anställda att komma åt det egna företagets monopolvinster och inte få förmånerna bortkonkurrerade av andra löntagare. Dessa tendenser torde förstärkas både av att skattemässiga fördelar står att vinna på ersättning i dessa

202 lnkamstlördelningen SOU 1975350

former och av utvecklingen bland löntagarna mot ökat intresse för och större inflytande över arbetsmiljön. Sannolikt kommer man att kunna gå långt snabbare fram med arbetsmiljön i företag med stora monopolräntor. Ännu ett sätt på vilket olika kategorier av anställda kan få del av ett företags monopolräntor är genom minskad arbetstakt och lägre krav på prestation i allmänhet. Detta är ju till dels förklaringen till att företag vars lönsamhet plötsligt försämrats genom skärpt konkurrens kan öka sin produktivitet, såsom man nu mäter den. Detta sätt att ta ut förmåner är kanske begränsat till ledande personal. Vidare bör vi i enlighet med den typ av företagsteori som har legat till grund för denna undersökning iövrigt betrakta de flesta produktionsfaktorer i ett företag som delvis företagsspecifika. Alla löntagare i ett företag kan antas ha genomgått en viss utbildning i företaget och förvärvat kunskaper om företagets sätt att fungera (dess signalsystem, riktlinjerna för verksamheten osv). Detta innebär att löntagarna i företaget är delaktiga i monopolställningen och naturligtvis då också kan tillskansa sig delar av eller kanske hela monopolräntan. Aktieägarna kanske inte har någon del i monopolställningen. Dessa synpunkter anförs för att peka på den flexibilitet som trots allt finns i systemet och de mätsvårigheter som dessa är förenade med. Slutsatsen blir således att de extra monopolräntor i det ekonomiska systemet som de internationella koncernerna kan tänkas ge upphov till i viss utsträckning blir osynliga i företagens räkenskaper även om de märks på så sätt att vissa företag framstår långt mera attraktiva

som arbetsplat-

ser trots att penninglönerna och andra registrerbara förmåner inte ligger över andra företags. Ur inkomstfördelningssynpunkt innebär detta att den del av produktionsresultatet som de internationella koncernerna lyckas undanhålla kunderna genom oligopolistisk prissättning inte helt förbehålles aktieägarna utan tenderar att läcka ut till de övriga produktionsfaktorer som är sysselsatta i företagen (liksom i alla oligopolistiska företag). Slutligen bör det påminnas om att stat och kommun kan ses som ett slags preferensaktieinnehavare som är med och delar monopolräntorna tack vare bolagsbeskattningen som i de flesta länder uppgår till omkring 50 procent. Olika avdrag och andra skatteförmåner reducerar visserligen skattebördan, men på marginalen torde detta vara fallet i mindre grad. Detta förutsätter då naturligtvis att inte dessa koncerner tar ut monopolräntorna ,på olika vägar för beskattning i lågskatteländer eller rena s k Skatteparadis, en fråga som tas upp i nästa kapitel. De utlandsägda företagen i Sverige (utom oljebolagen) synes visserligen ha ungefär samma lönsamhet i genomsnitt som de rent svenska företagen, men detta motsäger ju inte tanken att monopolräntor har tagits ut ur landet på andra vägar.

Monopsonistiska företeelser

Ersättningen till de produktionsfaktorer de internationella koncernerna använder bestäms inte nödvändigtvis på marknader med någorlunda

Inkomst/ördelningen 203

fullständig konkurrens. Om de anställda vid ett företag inte med lätthet kan flytta över till andra företag får företagen ett slags monopsonistiskt

om de anställdas lönersättning.” Detta skulle innebära att de

grepp kunde vrida inkomstfördelningen till kapitalägarnas fördel genom sitt grepp om arbetsmarknaden liksom oligopolföretag kan göra genom sitt grepp om sina avsättningsmarknader. Vår fråga är då om internationella koncerner som sådana kan spela en särskild roll av detta slag. Först måste konstateras att ett företags styrkeposition mot de anställda mycket ofta beror på att företaget är den ende eller den dominerande Detta är knappast vanligare i arbetsgivaren på en ort eller i en region. samband med internationella koncerner än med andra företag. Det måste faktorer som gör de anställda beroende vara något annat än geografiska för att vi skall kunna tillmäta dessa företag en av det egna företaget särskild betydelse. Här kan vi återigen bygga på den moderna företagsteori vi redan har använt oss av. Antag att de anställda genom sitt arbete vid företaget förvärvar särskilda kunskaper om teknik, organisation, inköp och marknadsföring med tillhörande signalsystem för interna kommunikationer som är helt eller till stor del företagsspecifika och tar lång tid att förvärva. Läget blir då i första hand att företaget får ett monopsonistiskt grepp om arbetskraften. Det kan så att säga hota varje enskild anställd med avsked om denne inte går med på en lön som ger företaget nästan hela avkastningen av det företagsspecifika humankapital han förfogar över. Den anställde kan på egen hand inte vinna på avsked om inte lönen understiger vad han skulle få netto om han byter till ett annat företag och där bygger upp nya företagsspecifika kunskaper. Om förmågan att förvärva sådana kunskaper avtar med åldern blir han kanske ställd i ett läge där han inte kan komma åt just någon del av avkastningen på detta slags humankapital. (Däremot förhåller det sig annorlunda med bransch- Företaget måste då naturligtvis vara verksamt i en specifika kunskaper.) bransch med begränsat tillträde så att inte existerande eller potentiella konkurrenter konkurrerar bort denna monopolränta. på faktormarknaden. Det förefaller mycket sannolikt att de internationella koncernerna mer än andra företag passar in på den beskrivning som här presenterats. Som vi har framhållit verkar de under oligopolförhållanden och är till stor del specialiserade på att utveckla och underhålla företagsspecifik kunskap av 15 Det bör påminnas om de nämnda slagen i syfte att bevara och utveckla sina oligopolvinster. att när ett företag kan Detta sker i huvudsak i former som innebär att kunskaper och färdigheter hålla priset över marginalav företagsspecifik typ lagras hos företagets anställda. kostnaden på sin produkt under ofullständig kon- Det faktum att vi kan vänta oss att den beskrivna situationen normalt kurrens kommer också uppstår i internationella koncerner räcker dock inte för vårt ändamål. Vi värdet av arbetets gränsmåste här hela tiden ställa frågan om förbud mot internationell koncern- produkt att ligga över lönen, en företeelse som bildning skulle väsentligt ändra på denna situation. Den frågan är inte lätt Joan Robinson i sitt klasatt besvara. Det finns ett å priori-argument för varför mindre resurser siska verk om ofullstänskulle komma att investeras dig konkurrens kallade i företagsspecifik kunskap i detta fall. Utan monopolistisk utsuginternationella etableringar skulle enligt tidigare antaganden sådan kun-

ning” [Robinson 1933,

skap inte vara lika lönsam. Alternativen är i princip tre. För det första kap 25, Bishop 1967].

204 Inkomst/ördelningen

skulle man kunna försöka patentera kunskapen och sälja licenser till lokala tillverkare i främmande länder. För det andra skulle man kunna

producera allt i hemlandet och sälja på export.” För det tredje skulle

man kunna nöja sig med mindre försäljningsvolym. Allt detta skulle emellertid ske redan nu om det inte vore mindre lönsamt. Man kan således räkna med att avkastningen på investeringar i företagsspecifikt kunnande skulle falla och därmed minska investeringsvolymen. Det är svårt att avgöra hur väsentlig en sådan effekt skulle vara. Sannolikt är tendenser till produktdifferentiering och unika egenskaper hos företagsorganisationen dominerande drag i utvecklingen som inte är så starkt avhängiga av möjligheterna till utlandsetablering. De internationella koncernerna kan emellertid komma in på ett annat väsentligt sätt i denna analys. Det monopsonistiska läge som tenderar att uppstå visavi arbetskraften möts med facklig sammanslutning på löntagarsidan. Därigenom kan de anställda i princip hota med strejk och blockad och arbetsmarknaden ersätts med en förhandlingssituation. En sådan kan säkerligen antas föreligga i de flesta fall. Vi får då i stället den intressanta frågan huruvida internationella koncerner står starkare eller svagare i ett sådant än förhandlingsspel nationella företag av jämförbar storlek och med jämförbart företagsspecifikt kunnande. Båda ståndpunkterna har framförts. För den förstnämnda hypotesen har åtminstone tre skäl anförts. Internationella koncerner kan försörja sina kunder med leveranser från koncernföretag i andra länder om det blir strejk i ett land. De kan flytta produktionen om de anser att lönekraven är för höga och de kan falla tillbaka på moderbolagets finansiella resurser för att täcka fasta kostnader under en lång konflikt. Det första argumentets styrka beror i stor utsträckning av vilken typ av internationell koncern det gäller. En sådan koncern grundad på vertikal integration med endast en anläggning i varje förädlingsled får tvärtom antas vara ganska sårbar. Antingen är företaget verksamt under homogent oligopol och blir vid strejk utlämnat åt sina konkurrenter på ett sätt som vi ovan i kapitel 7 har antagit vara så riskfyllt att den internationella koncernbildningen har förklarats just med en strävan att undvika den. Eller också är företaget organiserat i ett komplicerat internationellt nätverk av dotterföretag som vart och ett tillverkar komponenter till en differentierad produkt som säljs på en oligopolmarknad. Om komponenterna, som oftast är fallet, är specialutformade och det bara finns en anläggning för varje komponent blir koncernen mycket sårbar för driftsstörningar som strejker. Det har to m hävdats att detta allmänt skulle göra de internationella koncernerna svagare i lönekampen (Maynard 1974). En sådan syn är knappast generellt rimlig. Flertalet vertikalt integrera- 6 Vi har här antagit att utomlands de internationella koncerner har fler än ett dotterbolag som levererar produktion normalt inte avsätts i mo- samma produkt men verkar i olika länder bl a för att undvika detta slags derbolagets hemland. sårbarhet. Vidare är det naturligtvis så att varje företag, dotterföretag Några principiella skillnaeller ej, som en komponent som kunden måste få utan der synes emellertid inte producerar uppstå i detta fall. avbrott, måste vara noga med att undvika störningar. Det avgörande

Inkomstfördelningen 205

elementet här är säkert hur det internationella produktionsnät ser ut som företaget är en del av, inte ägarförhållandet mellan företagen i detta nät. Man kan lika gärna ställa upp ett a priori-fall som beskriver varför oberoende leverantörer skulle vara mera sårbara än koncernföretag. Den internationella koncernen kan ju som ägare visa sig mera förstående för ett dotterbolags vilja att stå emot lönekrav än en fristående kund som bara är intresserad av sina leveranser och kan strunta i leverantörens framtida lönsamhet. Det måste emellertid hållas i minnet att vertikalt integrerade internationella koncerner inte med självklarhet kan få fram leveranser från andra företag i koncernen när strejk hotar vid ett koncernbolag i ett land. Exempel finns på att internationella koncerner har tvingats inskränka driften vid ett koncernbolag i ett land på grund av strejk vid ett annat koncernbolag i ett annat land. Enligt Carlsson (1974) tvingades belgiska Fordbolaget permittera 1 500 man och vidta produktionsinskränkningar år 1969 på grund av att Fordstrejken i Storbritannien stoppade leveranserna av komponenter. Carlsson refererar emellertid också till en strejk vid de amerikanska kopparproducenterna som dessa kunde rida ut i åtta månader genom att flytta tillverkningen utomlands. Den långtgående integrationen inom SKF, IBM och liknande koncerner torde emellertid försvaga dessa företags förhandlingsposition efter hand som de övergår till att rationalisera genom att skära ner produktionens sortimentbredd vid dotterföretagen i olika länder. De horisontellt integrerade koncernerna kan synas ha en stark ställning mot sina löntagare. Även här finns det emellertid vissa stötestenar. När produktionen i varje land är anpassad till värdlandets marknad eller på annat sätt differentierad är det inte säkert att det så lätt går att låta ett dotterbolag i ett annat land ta över leveranserna. Detta torde gälla många varaktiga konsumtionsvaror som bilar och hushållsmaskiner. Vid en strejk hos GM :s dotterföretag Opel kan inte brittiska GM börja leverera Opelbilar i en handvändning. Tvättmaskiner från ett svenskt Electroluxföretag kan inte så snabbt ersättas med tvättmaskiner från ett franskt Electroluxföretag. Nestlé kan inte med större framgång ersätta Findus produkter med andra Nestlé-företags utan långa omställningstider. När produktdifferentieringen är obetydlig mellan länderna som vid bildäck, oljeprodukter och dylikt är det däremot sannolikt möjligt att ganska snabbt dirigera om leveranserna.” Eftersom det är fråga om oligopolmarknader där förlust av marknadsandelar kan vara förödande för ett företag, är dessa möjligheter viktiga för förhandlingspositionen. Sammanfattningsvis förefaller det emellertid som om en ganska stor del koncernerna inte har så stora fördelar av sin av de internationella 17 För ytterligare analys internationella status när det gäller möjligheterna att leverera till markna- och beskrivningar av de internationella koncerder vid strejk. nernas förhandlingsstyrka Däremot är det uppenbart att de internationella koncernernas dottergentemot löntagarna se bolag har en ofta helt orubblig förmåga att härda ut under en lång strejk Carlsson (1974), Levinson-Sandén (1972) och vid ett dotterbolag tack vare finansiellt stöd från övriga koncernbolag. Levinson (1974) samt lit- Om vi tar andelen anställda vid en internationell koncern i ett land i teratur som hänvisas till i procent av koncernens samtliga anställda världen över som mått på hur dessa skrifter.

206 Inkomst/ördelningen sou 1975:50 Tabell 12:1 Antal anställda i Sverige i procent av koncernens totala antal anställda i världen

Källa: Respektive koncerns årsredovisningar.

stor del av koncernens verksamhet som ligger i ett visst land får vi ofta mycket låga tal. Som framgår av tabell 12:1 utgör de svenska dotterföretagen till de utländska koncerner som är störst i Sverige inte mer än l-2 % av dessa koncerners totala verksamhet och även de största svenskägda koncernerna har en betydande del av sin verksamhet och sannolikt då också av sina finansiella resurser utomlands. Slutligen är de internationella koncernerna bättre ställda i löneförhandlingar genom att deras hot att flytta produktion till andra länder år trovärdigare än rent nationella företags. De senare har visserligen också möjlighet att flytta produktion utomlands men trösklarna för en förstagångsetablering får antas vara betydligt högre. Om vi jämför med förbud mot internationell koncernbildning bortfaller dessutom denna möjlighet helt. Det måste dock observeras att det inte alltid är så lätt att utan höga kostnader rasera en företagsorganisation med specialutbildade anställda. Möjligheten ligger emellertid alltid latent och kan påverka löneförhandlingarna i varje givet läge i alla fall. Det förefaller således inte orimligt att tänka sig att de internationella koncernerna står starkare i de förhandlingssituationer som präglar förhållandet mellan anställda och företagsledning. Det finns dock flera reservationer. Det är troligt att det slag av humankapital som vi här har diskuterat byggs upp främst hos anställda med ganska hög utbildning. Kollektivanställda blir kanske inte alls lika specialiserade på det egna företagets arbetssätt. Om detta vore fallet skulle det här framförda resonemanget inte vara så väsentligt vad gäller de stora löntagargrupperna. Data pekar emellertid på att utvecklingen snabbt går mot allt större företagsspecifika upplärningskostnader för alla kategorier av anställda. En annan intressant fråga är på vilken sikt resonemanget är tillämpligt. Inga anställda har ju anledning att på mycket lång sikt välja att arbeta vid företag som inte betalar en marknadslön utan är kända för att relativt hänsynslöst utnyttja ett monopsonistiskt övertag mot anställda med lång tjänstetid bakom sig vid företaget. Det finns förmodligen en tendens till att företagen antingen betalar investeringarna i upplärning genom att

Inkomstfördelningen 207

betala löner över gränsprodukten till att börja med och sedan själva skördar avkastningen eller håller låg begynnelselön med snabba höjningar med växande anställningstid. Oavsett om löneprofilen blir flack eller stigande över tiden skulle man kunna vänta sig att summan av förväntade framtida löner diskonterade till nuvärde skulle bli densamma och jämförbar med hela arbetsmarknadens. I så fall skulle något monopsonistiskt grepp om de anställda inte föreligga. Sannolikt är emellertid arbetsmarknaden inte tillräckligt perfekt för att denna situation skall föreligga. Ett annat problem är att de anställda därvid inte kommer åt de monopolvinster enskilda oligopolistiska företag erhåller. Detta är emellertid en välkänd svårighet för svensk fackföreningsrörelse som ju iprincip har en politik som syftar till lika lön för lika arbete oavsett företagets lönsamhet och en minskning av monopolvinsterna genom konkurrens på avsättningsmarknaderna och skattepolitiska ingrepp. Slutligen finns det skäl att påminna om den tendens som diskuterades i föregående avsnitt att de anställda blir delaktiga i företagets monopolräntor genom löneglidning, lokala löneförhandlingar, förbättrad arbetsmiljö och naturaförmåner. Denna företeelse som har ett visst stöd av empiriska studier torde vara mindre uttalad i internationella koncerner än i andra företag med samma monopolräntor, om de förra har starkare förhandlingsposition tack vare sin internationella ställning. Hela frågan om de internationella koncernerna och förhandlingsstyrkan bygger vidare på tanken att det är förhandlingarna på företagsnivå eller vid enskilda arbetsställen som är det avgörande. När förhandlingarna bedrivs på förbundsnivå eller ännu mera centraliserat blir de intemationella koncernernas särskilda övertag mindre betydelsefullt såvida de inte dominerar vissa branscher. De centraliserade löneförhandlingarna i

Sverige torde således vara ägnade att minska effekterna av de enskilda

internationella koncernernas större förhandlingsstyrka när en sådan föreligger. l Sverige är de utländska koncernerna nästan undantagslöst medlemmar i SAF och alltså bundna av de centrala avtalen mellan parterna på arbetsmarknaden.

Betalar de internationella koncernerna högre löner?

l den politiska debatten tenderar naturligtvis frågorna att ställas påett

något annorlunda sätt än i denna framställning. Särskilt vanligt är att

fråga om, eller påstå att, de internationella koncernerna betalar högre löner. Det kan kanske vara av intresse att se hur ett sammanfattande svar byggt på den ovan genomförda analysen skulle se ut. Vid någorlunda fullständig konkurrens på arbetsmarknaden och/eller en solidarisk lönepolitik bör lönen för likvärdig arbetskraft inte variera mellan företag. Den enhetliga lönenivån skulle dock kunna tänkas ligga något högre genom att de internationella koncernerna ökar effektiviteten i ekonomin och därmed höjer reallönen. Detta förutsätter att företagens ägare inte lyckas ta ut hela effektivitetshöjningen i monopolräntor. En sådan reallönehöjande effekt skall emellertid inte ta sig uttryck i

208 Inkomst/ördelningen

löneskillnader mellan internationella koncerner och andra företag. Under en period av expansion för internationella koncerner jämfört med Övriga företag kan man emellertid vänta sig att de förra erbjuder högre löner eller bättre arbetsvillkor. Utanför långsiktig jämvikt i denna mening skall alltså dessa koncerners eventuella positiva effekt på reallönerna kunna iakttas i form av en löneskillnad eller en skillnad i arbetsförhållanden, vars effekt är att dra löntagare över till mera produktiva sysselsättningar i dessa företag. Samtidigt kan iakttagelsen att de internationella koncernema erbjuder högre löner och/eller arbetsvillkor ha ett par helt annorlunda tolkningar. Företeelsen kan bero på att de anställda lyckas komma åt en del av deras monopolräntor genom förhandlingar vid en imperfekt arbetsmarknad. l detta fall är skillnaden inte uttryck för att löntagarna som grupp vinner på att det tillkommer flera och större internationella koncerner, eftersom de själva betalar för detta i form av oligopolpriser. Slutligen kan det tänkas att de internationella koncernema av skäl som har att göra med deras sofistikerade organisation och teknik anställer ett slags elit ur olika löntagargrupper och betalar de högre löner dessa får vid alla företag. Förklaringen till lönedifferensema är då helt enkelt en dålig specifikation av olika kvalitet på arbetskraft. Löneskillnaden framstår då som en synvilla. Slutligen föreligger möjligheten att internationella koncerner måste kompensera löntagarna för de risker eller andra obehag dessa anser vara förknippade med utländska företag. Denna tolkning är kanske mindre trolig. Som framgår av tabell 12:2 är personalkostnaden per anställd överlag

Tabell 12:2 Personalkostnad i kr per anställd i utlandsägda och svenskägda privata företag i Sverige år 1972

(1) (2)

Utlandsägda Svenskägda (17 . (2)

restaurangoch hotellrörelse

Källor: SM N 1974:40, SOS Företagen 1972.

sou 1975:50 lnkomstfördelningen 209

något högre i utlandsägda än i svenskägda företag i Sverige. Detta är emellertid troligen en företeelse som beror på att företagen bedriver olika slags verksamhet. De utlandsägda företagen i tillverkningsindustrin är i stor utsträckning sysselsatta med återförsäljning och har därför ett större inslag av marknadsföringspersonal som har högre löner än genomsnittet för anställda. Detta återspeglas i att de större företagen uppvisar mindre skillnader. När vi går till de stora livsmedels- och verkstadsindustriföretagen är skillnaden obetydlig. (Skillnaden åt andra hållet för massapapper och grafisk industri förklaras sannolikt av att de utlandsägda företagen är sämre företrädda i vissa delar av den grafiska industrin (med

högre löner) än i skogsindustrin.) Några slutsatser går dessvärre knappast

att dra av detta material utom att skillnaden är mycket liten för de större företagen i tillverkningsindustrin och att detta är förenligt med tesen att de internationella koncernerna i Sverige inte betalar högre löner än svenskägda företag av motsvarande slag vad gäller storlek, bransch och tillväxttakt.

Externaliteter

Vi har hitintills diskuterat effekter på inkomstfördelningen som går via marknadsprisbildningen. Som framhållits tidigare är det sannolikt att internationell koncernbildning också har effekter vid sidan av prissystemet, trots att företeelsen som sådan i stor utsträckning kan ses som en organisatorisk innovation med det explicita syftet att intemalisera externaliteter av olika slag. De externaliteter som det kan vara fråga om är, som framhållits, huvudsakligen att hänföra till utbildning av olika slag av arbetskraft. Det är sannolikt att de internationella koncernerna möjliggör viss verksamhet i sina värdländer som leder till utbildning av arbetskraften på arbetsplatsen. Om företaget inte lyckas intemalisera dessa utbildningseffekter genom att de anställda arbetar för lägre löner, så sker naturligtvis en inkomstomfördelning till dessa löntagares förmån. Denna sprids sedan vidare till andra grupper i värdlandet genom att det blir rikligare tillgång på arbetskraft med speciella färdigheter och därmed tendenser till lägre ersättning för deras arbetsinsatser. Värdlandets nationalprodukt stiger således och denna ökning fördelas över de olika produktionsfaktorerna i landet. Som redan framhållits är det sannolikt att dessa effekter är mest

påtagliga när värdlandet är ett u-land, där högt utbildad arbetskraft är en

mycket knapp resurs. I ett land som Sverige är förmodligen det antal personer i utländska dotterbolag som får en utbildning på arbetsplatsen, som de inte själva betalar för genom lägre lön, relativt litet och det tillskott dessa får oftast marginellt. Frågan berörs ytterligare i kapitel 13.

sou 1975:50 211

1 1 skatter och tullar

Internpriser,

I föregående kapitel analyserades de följder för inkomstfördelningen som kan tänkas bli effekten av ändrade faktorpriser vid internationell koncernbildning. Vi bortsåg därvid från den offentliga sektorns roll i sammanhanget. Myndigheterna i de olika länderna har emellertid infört skatter, tullar och andra avgifter som läggs på vinster och löner, på utrikestransaktioner, på produktion och försäljning. Dessutom finns i flertalet länder olika regleringar som syftar till att ge myndigheterna kontroll över vinsthemtagningar och över de internationella kapitalrörelsernas totala volym, sammansättning och anpassning till den kortsiktiga konjunkturutvecklingen. Slutligen finns olika slag av förmånliga arrangemang, tex avsättningar till investeringsfonder som påverkar företagens lönsamhet. Vi kommer här in på den kanske mest grundläggande egenskapen hos de internationella koncernerna. Dessa företag genomför transaktioner som är interna för dem själva men externa för länderna. Genom att myndigheternas kontrollmöjligheter utanför det egna landets gränser är sämre och deras jurisdiktion sammanfaller med nationsgränsen har de internationella koncemerna därför vissa möjligheter att anpassa sin verksamhet till skatter, tullar och regleringar som andra företag saknar. Skälet är då att de internationella koncemerna består av fristående juridiska personer i olika länder som har gemensam ägare och därmed gemensamma intressen. Vi skall i detta kapitel analysera internprissättningen mellan bolag i olika länder tillhörande samma koncern medan kredittransaktioner behandlas i kapitel 12. Vidare berörs något de möjligheter de internationella koncemerna har att minska inkomstskatten för de internationella koncernernas anställda.

lntemprissättningens syften

Internprissättning är vanligen en metod att simulera en perfekt marknadsprisbildning inom en koncern eller ett företag för internprestationer, dvs att sätta priser på varor och tjänster som levereras från en del (division, resultatsenhet, filial, dotterbolag, osv) av ett företag till en annan. Syftet med ett sådant förfaringssätt inom ett företag är att uppnå de fördelar som prisbildning på perfekta marknader kan ge i form av

212 lnternpriser, skatter och tullar

information och incitament. En riktig internprissättning kan ge underlag för jämförelser med andra företag så att olika produktionsled i det egna företaget kan kontrolleras ur effektivitetssynpunkt. Därigenom blir det lättare att avgöra huruvida delar av verksamheten bör utvidgas elle: skäras ned eller rentav nedläggas och helt ersättas med utomstående leverantörer. För det andra kan chefer eller arbetsgrupper ges incitamsnt till effektiv verksamhet (bibringas ett stärkt kostnadsmedvetande). JJ mera det finns skäl att decentralisera beslutsfattandet, desto viktigare blir en

välutvecklad internprissättning

När företaget är en koncern som består av flera juridiska personer tillkommer som syften för internprissättning på leveranser mellan dessa att ge en skattemässigt lämplig fördelning av kostnader och intäkter mellan koncernbolagen. Om slutligen koncernens delar är lokaliserade i flera länder blir det naturligt att i internprissättningen ta hänsyn till skillnaderna i skattelagstiftning mellan länder, existensen av tuliar och andra avgifter i utrikeshandeln samt restriktioner på överföringar av vinstmedel och kapital mellan dessa länder. Vi skall här inte närmare utveckla internprissättningens allmänna principer utan gå direkt på de aspekter som är speciella för de internationella koncernernaz Som lätt inses ställs de internationella koncernerna inför vissa målkonflikter när de skall prissätta leveranser mellan koncernbolag i olika länder. Ju större och mera komplicerad till sin uppbyggnad en sådan koncern är, desto viktigare att internprissättningen är marknadsorienterad och återspeglar altemativkostnader för att koncernen skall kunna styras effektivt. Samtidigt kan hänsyn till skatter, tullar och dylikt tala för en helt annan prisstruktur. Vidare kan skattehänsyn och tullhänsyn dra åt motsatt håll. Om ett dotterbolag ligger i ett land med hög företagsbeskattning har moderbolaget anledning att hålla höga priser på sina leveranser till detta dotterbolag för att låta vinsten uppträda i moderbolaget. Om landet har höga värdetullar leder detta emellertid till avbränningar i form av inbetalningar till tullverket i landet. Ibland kan ett land ha låg företagsskatt, men en restriktiv inställning till hemtagning av vinstmedel från landet. Då kan det finnas skäl att låta vinsten i större grad uppkomma i ett högskatteland. Koncernen måste också beakta reaktionerna hos olika nationella myndigheter och löntagargrupper. Skattemyndigheterna och löntagarna vid dotterbolaget i värdlandet bevakar att priserna inte blir för höga på leveranser från moderbolaget, 1 Beträffande olika medan tullverket bevakar att de inte blir för låga. Företagsledningen kan styrsystem och deras demoraliseras i ett koncernbolag som tvingas gå med låg lönsamhet. egenskaper hänvisas till Ramström (1967), Slutligen har myndigheterna i värdland och ursprungsland motsatta Rhenman (1964) samt intressen (liksom löntagarna i de båda länderna). Planering och programbudgetering i försvaret (SOU 1969:25). 2 För en grundlig

Intemprissättningens möjligheter

genomgång av internprissättningens teori och Möjligheterna att utnyttja internprissättningen för att undgå lagstiftarens empiriska studier, se avsikter i olika länder begränsas i viss utsträckning av dessa olika Arvidsson (1971) och däri anförd litteratur. målkonflikter och motsättningar. Någon enighet kan inte sägas föreligga i

sou 1975:50 internpriser, skarrer och tullar 213

litteraturen om hur stora möjligheterna faktiskt är. Utgångspunkten för analysen är att internpriserna vid internationella leveranser skall vara s k armslängdspriser, dvs de priser som skulle ha gällt om leveranserna hade skett mellan fristående företag på en marknad. Detta föreskrivs i de flesta länders skattelagstiftning och kontrollen tenderar att öka. För denna

princip talar också behovet av effektiv styrning av företagets verksamhet.

Kravet på armslängdspriser och rätt för nationell skattemyndighet att helt enkelt omtaxera när sådana priser inte har uttagits förekommer i OECD:s Model Tax Treaty, artikel 9, och återkommer i de flesta viktiga länders lagstiftning. Mest berömd är §482 i Förenta staternas Internal Revenue Code som har legat till grund för ett stort antal fall där de amerikanska skattemyndigheterna har ingripit och ändrat internprissättningen (Summary Study 1973, Duerr 1972). l den svenska lagstiftningen är det kommunallagens § 43, l mom, som utgör juridiskt underlag för internprissättning över rikets gränser. Detta moment, som ändrades år 1965 (SFS nr 573) för att ansluta sig till den ovannämnda OECD-modellen, har nu följande lydelse: Har näringsidkare till någon, som är ekonomiskt intresserad i hans företag eller kan utöva inflytande på dess ledning eller i vars företag han är ekonomiskt intresserad eller på vars företags ledning han kan öva inflytande, försålt varor till lägre pris eller av honom köpt varor till högre pris än de i allmänhet gällande eller i övrigt med honom avtalat ekonomiska villkor som avvika från vad som skulle hava avtalats mellan två av varandra oberoende näringsidkare och har, i följd härav, inkomsten av företaget blivit lägre än den eljest skolat bliva, samt har tillika den, vilken inkomsten i stället tillförts, icke att utgöra skatt för inkomsten här i riket, skall inkomsten av företaget beräknas till det belopp, vartill den kan antagas hava uppgått, därest dylika åtgärder icke vidtagits.” (Markstedt 1971.) I Sverige liksom i många andra länder görs dock undantag när avsteg från armslängdsprincipen kan antas gynna exporten. I propositionen till ovannämnda ändringar av KL § 43, l mom, fastslås att ett svenskt moderbolag kan ta ut lägre priser än armslängdspriser av ett utländskt dotterbolag under ett uppbyggnadsskede. (Prop 1965 nr 126, s 57-58.) Liknande bestämmelser återfinns i andra länder. lnternprissättning kan sägas ske efter fyra huvudprinciper (Larsson m fl 1971). (l) Marknadsbaserade internpriser (2) Kostnadsbaserade internpriser (3) Förhandlingsbaserade internpriser (4) Centralt fastställda internpriser Marknadsbaserade internpriser är således det internprissystem som krävs i lagstiftningen. Dessa priser är dessutom de som förmedlar den bästa informationen till centrala och lokala beslutsfattare i företaget. De skiljer sig i vissa fall från kostnadsbaserade internpriser, nämligen då den egna företagsenheten är mer eller mindre effektiv än genomsnittet eller då vinstläget allmänt ligger högt eller lågt för den berörda förädlingsverksamheten. Om en enhet t ex får ta ut det pris dess produkt skulle kunna

214 internpriser, skatter och tullar

säljas för på den öppna marknaden och detta internpris gör enheten exceptionellt lönsam så är detta värdefull information till koncernen om att det är i just detta led som lönsamheten framför allt ligger. Vid kostnadsbaserat internpris skulle det koncernbolag som säljer vidare till externa kunder registrera den höga lönsamheten och risk skulle föreligga för att ledningen blir felinformerad med eventuella felinvesteringar till följd. Kostnadsbaserade priser har ovannämnda nackdelar som information till myndigheter och koncernledning. De är dessutom ofta svåra att sätta, därför att det är svårt att fördela koncernens samkostnader på olika verksamheter. Data som refereras nedan är förenliga med hypotesen att producerande dotterbolag inte belastas med sådana samkostnader och därför framstår som mera lönsamma än moderbolaget. Från vissa synpunkter är detta också riktigt eftersom det kan sägas att dotterbolagen ges möjlighet att utnyttja företagsspecifik kunskap som producerats till en fast kostnad inom företaget på det sätt som beskrivits i kapitel 6. Förhandlingsbaserade internpriser fastställs som namnet antyder genom förhandlingar mellan företagsenheterna. Detta är ett sätt att åstadkomma en intern marknad, och förutsätter vanligen att enheterna har rätt att i stället handla med fristående företag. Centralt fastställda internpriser slutligen kan antingen syfta till att ge underlag för koncernens centrala planering av verksamheten och/eller att ta fram intäkter och kostnader i de företag där det av tidigare nämnda skäl framstår som taktiskt och strategiskt befogat. Larsson m fl (1971) fann i sin undersökning av 235 större svenska företag att 194 tillämpade internprissättning. Av dessa tillämpade 127 mer än en av de nämnda metoderna för prissättning medan flertalet av de övriga använde kostnadsprissättning (tabell l l :l ). Det visade sig också att kostnadsprissättning var vanligast. Detta förekom i 158 av företagen medan marknadsprissättning användes i 109 företag. De båda övriga metoderna förekom vardera i ett femtiotal företag. Fördelningen skilde sig inte på något entydigt sätt för den andel av företagen som hade självständiga enheter utomlands. De varor som är lättast att åsätta marknadsbaserade internpriser är naturligtvis de som är någorlunda standardiserade och föremål för marknadsprisbildning. Detta gäller råvaror som stål och papper, men även för mera standardiserade komponenter som vevaxlar och elmotorer bör

Tabell 11:1 Fördelningen av 194 större svenska företag efter internprissättningsmetod

Källa: Larsson m fl (1971).

Inrernpriser, skatter och rullar 215

det egentligen kunna fastställas marknadspriser. Vidare hör leveranser från produktionsbolag till försäljningsbolag oftast till denna grupp, emedan det vanligen sker sådana leveranser till försäljningsbolag både hemma och utomlands. Dessa leveranser kompliceras dock av att prisbildningen under oligopol också skiljer sig från land till land för samma produkter av skäl som har med konkurrensförhållandena att göra snarare än med koncernernas strävanden att minimera skatte- och tullbetalningar. Den nästan totala frånvaron av vinster i de utlandsägda oljebolagen i Sverige under många år på sextiotalet är ett exempel på dessa komplikationer. Existensen av svenska oljeföretag (framför allt OK och Nynäs) med redovisade vinster kan synas peka på att de utlandsägda borde ha redovisat vinster om de internationella oljebolagen hade tillämpat armslängdsprincipen vid sin internprissättning. Mot detta kan invändas att vinstbeskattningen överlag för de utländska oljebolagen har legat på ungefär samma nivå i producentländer och konsumentländer och att det alltså inte har funnits anledning för de internationella oljebolagen att med hjälp av höga priser i tidiga förädlingsled ta fram vinsterna i producentländerna. Som framhållits av Carling i ett av utredningens tidigare betänkanden (SOU 1966:21, s 37-38) får dock sannolikt oljebolagens inkomstskattebetalningar till producentländernas regeringar delvis ses som ett slags avgift för utnyttjande av råvarukällorna. Om de redovisade vinsterna hade varit lägre i dessa länder hade sannolikt oljebolagen tvingats betala mera till staterna i någon annan form. Detta innebär att oljebolagen under sextiotalet kanske kan sägas ha haft en internprissättning som minskat deras skatter och andra inbetalningar till statskassorna åtminstone i konsumentländerna. Samtidigt är det tydligt att den tillämpade prissättningen ofta inneburit att avdragsmöjligheter har gått förlorade i konsumentländer och att dotterbolagen där har förlorat marknadsandelar till fristående oljeföretag i vissa produkter. Detta sammanhänger dock kanske i högre grad med oligopolstrukturen och de därav följande riskerna med en alltför aktiv prispolitik än med en strävan att undgå beskattning i Sverige. Under det senaste året har dock läget förändrats kraftigt i producentländerna och skapat ett helt nytt läge där råoljans pris är givet för oljebolagen. I dylika fall med relativt standardiserade varor har dessutom myndigheterna (skatteverk, tullverk, valutastyrelse) principiella möjligheter att kontrollera prissättningen, och eventuella hinder sammanhänger sannolikt oftast med bristen på resurser för kontroll (eller med bristande intresse). Även om koncernerna använder någon av de övriga tre metoderna för intemprissättning finns denna kontrollmöjlighet. När det gäller komponenter som är företagsspecifika (delar till differentierade varaktiga konsumtions- och investeringsvaror) är däremot de principiella svårigheterna större, Som visades i kapitel 2 (tabell 2:18) utgjordes 29 procent av exporten och 26 procent av importen av interna koncerntransaktioner. Härav var emellertid större delen leveranser till försäljningsbolag, där det principiella problemet i enlighet med resonemanget ovan inte är så stort. Det är bland de 10 procenten av både exporten och importen som utgörs av

216 Intempriser, skatter och tullar

leveranser mellan tillverkningsföretag som vi har den för myndigheterna svårkontrollerade internprissättningen. En del av dessa 10 procent måste dock vara svenska papperstillverkares leveranser av papper till dotterbolag (se kapitel 8) och andra standardiserade varor. Mindre än 10 procent av utrikeshandeln, dvs mindre än 10 miljarder kr, skulle i så fall vara en maximivolym för de varuleveranser där internprissättningen kan innebära att betalning av skatter och tullar minskas. Sannolikt är dock den verkliga siffran för detta utrymme emedan en stor del av dessa väsentligt mindre, leveranser mellan tillverkningsbolag är färdiga eller nästan färdiga varor för återförsäljning. Det ligger i problemets natur att vi inte vet hur stor omfattning en manipulerad internprissättning på dessa 10 miljarder i utrikes transaktioner har netto och hur stor förlust (eller stat och möjligen vinst) kommun i så fall gör. Vore det någorlunda enkelt att beräkna skulle skattemyndigheterna göra undersökningar, och manipulationer skulle vara uteslutna. Det förefaller sannolikt att de totala skatteintäkterna endast påverkas marginellt, eftersom dessa är mycket stora i förhållande till de maximibelopp det kan röra sig om.3 Däremot kan det givetvis gälla betydande belopp för enskilda företag. Det bör dock ånyo understrykas att någon kunskap på detta område inte föreligger. När det gäller interntransaktioner i form av företagsledartjänster, teknisk kunskap, licenser och dylikt är möjligheterna till kontroll från myndigheternas sida långt mindre. Man kan åtminstone i princip tänka sig att ett moderbolag bara behöver sända en faktura avseende företagsledartjänster eller teknisk rådgivning när det önskar överföra medel för uttag som vinst i moderbolagets hemland i stället. Emellertid registreras dessa transaktioner i betalningsbalansen och blir därmed kända till sin totala År omfattning. 1973 uppgick betalningarna över Sveriges gräns för licenser, royaltyn, patent och administrationskostnader inte till mer än 779 miljoner kr utflöde och 322 miljoner kr inflöde totalt. Även om vi skulle anta att en större andel av importen av sådana tjänster är luftfakturor, tex en tredjedel, blir den undanhållna skatten mycket liten i relation till skatten på de totala faktorinkomsterna i landet. Tillverkningsindustrins rörelseresultat före avskrivningar år 1973 uppgick till omkring 15 miljarder kr och dess förädlingsvärde till över 50 miljarder kr.. Slutsatsen synes vara att effekten på inkomstfördelningen mellan arbete och kapital i Sverige av även sådana maximibelopp som vi har räknat med när det gäller internprismanipulationer i utrikeshandeln i varor och tjänster är liten. Det är dessutom föga troligt att priser som är 3 Tullintäktema torde felsatta är felsatta åt samma håll. Sverige framstår nämligen knappast som vara så små i samman- ett särskilt utpräglat högskatteland för företagen vid jämförelse med hanget att vi kan bortse andra industriländer. Beskattningen av bolagsvinster ligger mnt 50 från dem. I princip bör procent i flertalet länder. Långt för den faktiska de något minska det viktigare skattebelastningen på ett företags verksamhet belopp som eventuellt är de olika avdrag som får göras för blir undandraget avskrivningar, FoU-utgifter, fondavsättningar och dylikt. Sverige torde statskassan, eftersom med sina liberala och detta förutsätter att avskrivningsregler investeringsfonder vara ett utlandsägda dotterbolag i attraktivt land för många typer av verksamhet. Dessa förhållanden hör Sverige överfaktureras. emellertid till de faktorer vi redan har använt i del II för att förklara den

lnternpriser, skatter och tullar 217

internationella lokaliseringen av ekonomisk verksamhet. Det finns ingen anledning att anta att dessa leder till en internprissättning som allmänt till att över redovisningen av vinster till länder med syftar flytta i detta avseende. Det är endast om ett dotterbolag till förmånliga regler en internationell koncern skulle ha en så förmånlig skattesituation att det skulle redovisa förluster som inte får dras av i moderbolagets taxering i hemlandet som det blir lönsamt att föra över vinster dit med hjälp av

internprissättning. En mot striktare kontroll från myndigheternas sida av de utveckling internationella koncernernas internprissättning har ägt rum. Särskilt Förenta staternas och skattemyndigheter har skärpt sin Västtysklands kontroll under senare år. I Förenta staterna är det den nysskraftigt nämnda i Internal Revenue Code jämte Subpart F och den sk §482 ”doomsday tax (§ 1248) som är underlag för skattemyndigheternas övervakning. [Västtyskland finns sedan september 1972 den s k Aussensteuergesetz. De nordiska länderna har det sk nordiska handräckningsavtalet av den 9 november 1972 som gör det möjligt för dem att använda varandras fiskala resurser för undersökning och indrivning. Automatisk information nordiska där det finns dotterbolag till går till grannländer EG-länderna arbetar som företag i det egna landet. på ett liknande system dock anses ta lång tid att få fram (Edwardes-Ker 1974, kap 4, s 14). Mest lovande på området är kanske det arbete som utförs i WP 6 av OECD:s Committee of Fiscal Affairs och pekar fram mot ett multilateralt med automatik beträffande information om företag, deklautbytesavtal m m. Alla OECD-länder förefaller vara intresserade av rationshandlingar en sådan utveckling och det kan antas att utrymmet för internationella koncerner att internprissättningen därmed kommer att manipulera krympa mycket väsentligt. Denna slutsats gäller då leveranser mellan koncernbolag av varor och tjänster som inte innehåller betydande element av sunk costs”. Myndigheter har då i princip samma möjligheter att beräkna kostnaderna som och ligger närmast i att ge de berörda företagen själva problemet myndigheterna tillräckliga resurser och befogenheter. När det gäller kunskap och andra resurser som producerats till fasta kostnader inom koncernen sätt som analyserats i kapitel 7 blir på det svårigheterna däremot stora. Om ett moderbolag i Förenta staterna utvecklar en produkt eller process genom satsningar på FoU och sedan denna genom produktion och försäljning med hjälp av ett utnyttjar dotterbolag i Sverige, så är det inte självklart hur redovisningen mellan dotterbolag och moderbolag bör se ut. Skall dotterbolaget erlägga eller för utnyttjande av moderbolagets tekniska royaltyn licensavgifter och redovisa den vinst som hade uppstått om det som ett av kunskaper många svenska företag hade kunnat ge anbud på att få tillverka produkten Eller skall dotterföretaget inte betala alls utan få gå på licens? med en kraftig vinst som sedan inlevereras till moderbolaget? i Värdlandets regering har anledning att vilja ha den senare lösningen, medan regering av som ger det skattemedel på vinsten, ursprungslandets motsvarande skäl kan antas föredra den förra. De anställda har kanske i

218 Inrernpriser, skatter och tullar

detta fall samma intresse som sina länders regeringar, emedan höga vinster i ett företag i enlighet med resonemangen i kapitel 10 tenderar att läcka ut” till företagets anställda i viss utsträckning. Den internationella koncernens aktieägare har ofta anledning att vilja få vinsterna att uppstå i länder med lägre företagsbeskattning, vilket kan innebära att de vill att vinsterna till stor del skall tas ut i ett tredje land med hjälp av ett dotterbolag där. Från samhällsekonomisk effektivitetssynpunkt förefaller det rimligt att dotterbolaget betalar de avgifter till moderbolaget som tillverkningsrättigheterna skulle ha betingat på en marknad med anbudskonkurrens. Avkastningen på FoU-investeringar blir då återspeglad i red0visningen,ger korrekt underlag för beslutsfattarna i företagen och blir beskattad

där investeringarna gjorts. Denna typ av internprissättning är emellertid

långt svårare att bedöma för skattemyndigheterna, eftersom man då måste ha en uppfattning om förhållandet mellan FoU, produktdifferentiering och dylikt å ena sidan och intäkter under en tidsperiod å den andra/l Förutom myndigheternas hårdnande kontroll lägger de övriga ovannämnda faktorerna en hämsko på de internationella koncernernas möjligheter att utnyttja internprissättningen för vinstöverföringar mellan länderna. En utveckling mot ökat löntagarinflytande och därav följande löntagarinsyn i bl a företagens redovisning får antas göra det allt svårare att förra en internprispolitik i enlighet med enbart aktieägarnas intressen. Ett annat hinder utgör koncernens eget behov av information om kostnader och intäkter i de olika dotterbolagen för att kunna styra koncernen. Om den officiellt för revisorer och myndigheter redovisade bokföringen anpassas efter skatte- och tullhänsyn skulle ett annat system med skuggpriser behöva användas av koncernledningen för att skapa ett 4 Det är väsentligt att korrekt beslutsunderlag. Imycket stora och komplicerade företag kan skilja problemet att klara detta vara ganska svårt. Som redan framhållits sker visserligen en stor del ut vad som skall betraktas som av inom-koncern-leveranserna över Sveriges gränser till försäljningsbolag,

beskattningsbar inkomst i varvid det inte torde vara så svårt att arbeta med ett annat pris i

ett företag från Å andra sidan är dessa fall de som är lättast koncernledningens kalkyler. problemet med internatt kontrollera för myndigheterna. Ett visst mått av självreglering föreprissättning. Alla företag, inhemskt eller utländskt ligger således såtillvida att den typ av internprissättning som är svårast ägda, har naturligtvis att kontrollera för utomstående också är svårast att använda utan möjligheter att ta ut sina

rörelseöverskott i vinst fördärvliga följder för koncernens styrning.5 Slutligen torde revisorerna

eller disponera dem i utgöra ett problem när det gäller att ändra internprissättningen någorandra former tills vidare. lunda kraftigt för att åstadkomma överföringar mellan koncernbolag i 5 lin studie av Arpan olika länder. Välrenommerade revisionsföretag torde ha svårt att låta (197 l) pekar framför allt stora förändringar i internpriserna passera om det inte finns några på styrproblem och myndigheternas förskjutningar i kostnadsförhållanden att peka på. Däremot är revisorerna påtryckningar som knappast något hinder för långsiktig över- eller underfakturering mellan faktorer vilka driver fram en korrektare intern- koncernbolag inom rimliga gränser, eftersom det inte åligger dem att prissättning.. bedöma de reviderade företagens pris- och marknadspolitik.

Inrernpriser, skatter och tullar 219

Några statistiska uppgifter

Om internprissättningen används av internationella koncerner i stor utsträckning för att föra inkomster ut från Sverige innebär detta givetvis i första hand att handel mellan svenska företag och företag i lågskatteländer tillhörande samma koncern som motiveras av vanliga företagsekonomiska skäl (produktions- och transportkostnader, marknadsförhållanden osv) prissätts så att svensk import övervärderas och svensk export undervärderas. [andra hand kan dessutom handel mellan Sverige och andra länder med likartade skatteförhållanden dirigeras via ett dotterbolag i ett lågskatteland med sådan internprissättning att vinsterna uppstår i detta dotterbolag. Huruvida sådana avvikelser från kommunallagens § 43, l mom, i prissättning förekommer i större omfattning kan endast skatte- och tullmyndigheter avgöra genom att sätta in relativt betydande personalresurser och samarbeta med motsvarande myndigheter i andra länder. En sådan utveckling är som framhållits igång, men tills vidare är mycket litet känt om hur stort problemet är med de internationella koncernernas internprissättning över Sveriges gränser. Vissa data kan dock användas för att kasta ytterligare ljus över frågan. Det följer av de förda resonemangen att det huvudsakligen är i handeln mellan Sverige och mera typiska lågskatteländer som det går att vinna större belopp genom att manipulera internprissättningen. De utpräglade skatteparadisen är länder med vilka Sverige har ingen eller obetydlig handel (Gibraltar, Bahamas, Bermuda, Hongkong, Panama, osv; se Edwardes-Ker (1974)). Naturligtvis kan internationella koncerner utnyttja dessa i sin handel med tredjeländer och på olika vägar minska skattebetalningarna även i Sverige. Därvid torde man dock vara nere i andra ordningens storheter. De väsentliga möjligheterna för internationella koncerner att med internprissättningen minska sina skattebetalningar i Sverige ligger därför sannolikt i handeln med Schweiz-Liechtenstein. Det kan förefalla vara en viss fingervisning att Schweiz (inklusive Liechtenstein) var inköpsland för 2,1 miljarder kr svensk import år 1973 men ursprungsland för endast 1,2 miljarder kr. Nära en miljard kr svensk import från Schweiz var alltså tillverkad i tredje land och såld via Schweiz. Det kunde då ligga nära till hands att anta att Schweiz roll som förmedlingsland beror på dess lågskattekaraktär. Det visar sig emellertid att endast ca 350 miljoner kr av den totala importen från Schweiz bestod av transaktioner inom en koncern. Minst 600 miljoner kr import från tredje land via Schweiz utgjordes alltså av transaktioner mellan svenska importörer och från dessa fristående leverantörer i Schweiz (SCB Tullenkåt). Däremot kan det betyda att internationella koncerner har sålt från tredje land till dotterbolag i Schweiz till låga priser varefter dotterbolagen i Schweiz har exporterat till fristående kunder i Sverige. Det förefaller alltså som om det i huvudsak inte är den svenska statskassan som förlorat skatteintäkter utan myndigheter i tredje land. Det kan visserligen vara så att Schweiz av helt andra s a s legitima skäl har valts som förmedlingsland. Med tanke på Schweiz läge utan hamnar ter sig detta föga troligt.

220 Internpriser, skatter och tullar

Tabell 11:2 Import 1973 med Schweiz som inköpsland och annat land som ursprungsland. Urval av varor och länder

SITC Ursprungsland Mkr

Fisk Norge 22,9 Danmark 14,8 Indien 10,3 Kaffe Brasilien 102,3 Fodermedel Turkiet 15,9 Rågummi Frankrike, USA, m fl 20,2 Malmer och skrot Irland, m fl 36,0 Oljor 72,9 Kem. grundämnen etc Västtyskland, m fl 34,9 Läkemedel USA, m fl 37,1 Plaster USA, m fl 27,1 Garn, vävnader 37,9 Järn och stål Japan 13,1; Sydafrika 23,6 80,4 Arb. av metall 11,0 Icke el. maskiner Västtyskland, m fl 23,0 135,0 Belgien 14,4 Storbritannien 11,7

Källa: Uppgifter från SCB.

6 Detta är däremot fallet

med importen via Szor- Varusammansättning och ursprungsländer enligt tabell 1 l :2 pekar britannien och Dannark. knappast på att Schweiz är det naturliga förmedlingslandet av andra Från det förstnämnla skälf landet köptes varorför 2,2 miljarder med w- Det är sannolikt så att avsättningspriserna i Sverige är givna av sprung i tredje land år konkurrensförhållandena på den svenska marknaden för en import från 1973. Denna impor: ut- Schweiz som går till Sverige som internleveranser inom internationella gjordes till 1,6 miljarder av olja från Mellersti koncerner. Den del av denna import som utgörs av leveranser till Östern och Afrika. Danförsäljningsbolag i Sverige är inte möjlig att vinna särskilt mycket på mark var inköpslanc för genom internprismanipulation eftersom försäljningsbolagens andel i avsvensk import från Iredje land till ett belopp på ca sättningspriset är liten. Vi skulle alltså komma ner till ett belopp på 1/2 miljard. lngctdera 100 kr år 1973 knappt miljoner som utgjordes av leveranser från landet erbjuder veterligt tillverkningsbolag i Schweiz till tillverkningsbolag i Sverige, där en några större skattefördelar för sådan hancel, avvikande internprissättning av skatteskäl kan ge någorlunda stora skattemen båda har ett gym- vinster för företagen. samt läge och en tralitionellt välutvecklad parti- När det gäller svensk export till Schweiz är det lättare att föreställa sig

handel i vissa produkter. en skattemotiverad internprissättning i stor omfattning. Exporten från

S00 1975:50 Intern/viser, skatter och tullar 221

Sverige till kunder tillhörande samma koncern som exportören uppgick till ca 500 miljoner kr år 1973. Endast ett tjugotal miljoner härav såldes till tillverkningsbolag. Här lockar alltså slutsatsen att koncerner i Sverige upprättar försäljningsbolag i lågskattelandet Schweiz delvis för att med hjälp av låga priser vid försäljning till Schweiz låta vinsterna i större utsträckning redovisas där. Andelen av exporten som utgörs av internleveranser är emellertid inte slående hög vid export till Schweiz jämfört med andra länder och Schweiz används inte heller som förmedlingslandi större utsträckning. Endast drygt 100 miljoner kr av exporten såldes via Schweiz till tredje land. Några långtgående slutsatser kan naturligtvis inte dras av den typ av data vi förfogar över på detta område, men det allmänna intrycket är kanske att internprissättningen inte används i svensk varuhandel med omvärlden för att i större utsträckning minska skattebelastningen på de internationella koncernerna. Det skall emellertid observeras att vi då har sett till totalsiffror och genomsnittliga skattebelastning. För enskilda företag och varor kan naturligtvis vinsterna likafullt vara mycket stora och en aktiv skattemotiverad manipulation av internpriserna pågå. För handeln i tjänster är som framhållits kontrollen av internprissätt-

ningen långt svårare. Det är därvid posten licenser, royaltyn och patent

som är av störst intresse emedan detta är en typisk debitering över gränsen mellan moderbolag och dotterbolag. Totalbeloppen för denna post uppgick för 1973 inte till mer än 159 miljoner kr inflöde och 316 miljoner kr utflöde enligt riksbankens statistik. Även om denna statistik är mycket otillförlitlig och behöver justeras framför allt på inflödessidan torde man kunna utgå från att beloppen inte är mer än några hundra miljoner kr.7 Som framgår av tabell 11:3 tycks inte heller slagsidan mot lågskattelandet Schweiz på utflödessidan vara särskilt påtaglig även om betalningarna dit är högre än de är till större länder som Västtyskland och Storbritannien. Den överföring till Schweiz som dock kan antas föreligga gäller sannolikt till stor del utländska internationella

Tabell 11:3 Betalningar för licenser, teknisk kunskap, varumärkesrättighet mm över Sveriges gränser, milj kr

1965 1970 1971 1972 1973

Till utlandet

Från utlandet Norden” 3 5 14 15 13 l1 7 Riksbanken upp-

222 Inrernpriser, skatter och tullar

koncerner som kan redovisa sina intäkter i Schweiz i stället för i tredje land. I detta fall är det dock inte fråga om förluster för den svenska statskassan. Tabell 11:3 bör betraktas med viss skepsis. Sverige betraktas allmänt som ett tekniskt framstående land och som visats är det netto ett utpräglat ursprungsland. Man skulle då vänta sig att de många svenska dotterbolagen utomlands skulle betala betydande belopp av detta slag till sina moderbolag i Sverige. De utlandsägda företagen i Sverige å andra sidan utgörs i ganska stor utsträckning av företag som torde ha köpts upp därför att de förfogade över en speciell teknik men saknade möjligheter att finansiera sin tillväxt, snabbt bygga upp sin marknadsföring utomlands och dylikt. Detta gäller tex företag som Findus, Flygts pumpar, Ljungmans Verkstäder. Andra företag som IBM, Philips och några till är naturligtvis nettoimportörer av teknik, men det är likafullt svårt att tro att Sverige skulle vara nettoimportör av teknik inte bara från Förenta staterna utan även från Norden. Skillnaderna mellan totalt in- och utflöde beror emellertid sannolikt huvudsakligen på ofullständig täckning i statistiken på exportsidan. Någon manipulerad internprissättning behövs inte för att förklara dem. Däremot är den mycket låga siffran för intäkter från Schweiz egendomlig. Nu gäller dessa betalningar inte bara interntransaktioner i internationella koncerner och det är inte heller rimligt att tro att sådana företag skulle ha anledning att försöka ta ut sina inkomster i övriga Norden eller Västtyskland eller ens Förenta staterna av skatteskäl. Å andra sidan kan betalningar gå i kedjor, varvid den typ av uppgifter som redovisas i tabell ll :3 inte är så upplysande, ens när de är helt korrekta. Vidare kan det väl tänkas att strängare lagar och strängare i vissa länder övervakning föranleder internationella koncerner att redovisa mera av inkomster i dessa länder för att undvika oförmånlig publicitet och förlust av goodwill hos myndigheter och allmänhet snarare än för att minimera sina skatteoch tullbetalningar. Den allmänna slutsatsen av analysen blir således att vår kunskap är liten om huruvida internprissättningen i internationella koncerner leder till stora effekter på inkomstfördelningen mellan företagens ägare och övriga grupper, men att a priori-skäl och tillgängliga data pekar på motsatsen. Däremot motsäger dessa inte att enskilda företag kan undgå skatt i stor omfattning. Fördelnings- och rättviseproblemen mellan företag är med säkerhet stort, emedan möjligheterna att utnyttja skillnaderi lagstiftningen mellan länderna beror av företagens organisation, produktionsinriktning och geografiska lokalisering som ändå huvudsakligen bestäms av andra faktorer än skatter, tullar och valutareglering.

Dotterbolagens lönsamhet

De utländska dotterbolagens lönsamhet är en av de stora stridsfrågornai debatten om de internationella koncernerna. Kritik framförs därvid både

Inrempriser, skatter och rullar 223 Tabell 11:4 Alternativa mått på lönsamheten 1970 i tre företagsgrupper Lönsam hetsmått De svenska Prod ucerande Hela svenska

Bruttovinst / fasta

eget kapital Källa: Swedenborg 1973, Appendix.

mot för höga och för låga vinster på grund av redan berörda intressekonflikter mellan värd- och ursprungslandsregeringar och mellan anställda vid moder- respektive dotterbolag. Ibland gäller kritiken dotterbolagens monopolställning i värdlandet som leder till höga vinster. Detta är ett problem som redan har diskuterats i föregående kapitel. Här intresserar vi oss enbart för huruvida de vinster som görs redovisas korrekt eller justeras med hjälp av internprissättningen. I Sverige har de utländska oljebolagens låga redovisade vinster stått i förgrunden i debatten. I allmänhet är dock dotterbolagens registrerade lönsamhet högre än genomsnittet för värdlandets industri och ofta högre än moderbolagens (Brooke-Remmers 1970, s 216, Multinational Corporations 1973, tabell 37, Dunning 1973, tabell 2.3 och 2.4). Thiel visar att de svenskägda producerande dotterbolagen som grupp år 1970 var mera lönsamma än de motsvarande svenska koncerndelarna, som i sin tur var mera lönsamma än övrig svensk industri (Swedenborg 1973, Appendix A). Detta gällde för de två lönsamhetsmått som Thiel kunde beräkna för alla dessa tre företagsgrupper och författarens överväganden leder till slutsatsen att samma förhållande torde gälla de båda övriga måtten i tabell 1 1 ;4.5 Beträffande de utlandsägda företagen i Sverige är det väl känt att flera av de mest lönsamma företagen i landet är dotterbolag i utländska koncerner. År 1973 var de fem mest lönsamma företagen i Sverige utlandsägda (tabell 11:5). Dessa utlandsägda företag synes överlag ha en

Tabell 11:5 Mest lönsamma företag i Sverige år 1973. Procentuell avkastning på arbetande kapital 5 Eliasson (1972) fann 42 emellertid att för de 23 1. Rank Xerox AB

5. Svenska Unilever AB dotterbolagen oavsett hur 6. Nymölla AB 23 AB 22 han beräknade det 7. Stenberg-Flygt sysselsatta kapitalet. Det

Anm: Unifos Kemi AB är ett samprojekt hälftenägt av KemaNord och Union har inte kunnat fastställas Carbide. V varför denna skillnad Källa: Veckans affärer nr 26, 1974. föreligger.

224 Inrernpriser, skatter och tullar

lönsamhet som återspeglar hela den internationella koncernens lönsamhet. Åtminstone Rank Xerox, lBM och Kodak synes ha haft en recovisad lönsamhet för hela koncernen som ligger nära den som redovisades i de svenska dotterbolagen. Det visar sig också att denna skillnad gäller hela den utländska företagssektorn i genomsnitt jämfört med den svenskägda och oavsett vilket lönsamhetsmått som används. Det framgår av tabell 11:6 ztt det viktiga undantaget är de utlandsägda varuhandelsföretagen, vilka genomgående har lägre lönsamhet. Detta beror till en del på att de utländska oljebolagen i denna statistik från SCB klassificeras under Varuhandel, men även utan deras inflytande skulle de utländska försäljningsbolager. redovisa lägre genomsnittlig lönsamhet än de svenskägda. De utlandsägda företagens lönsamhet är också genomgående högre vid jämförelser mellan branscher och företag av olika storlek. Som tabell 11:7 visar är skillnaden för de större företagen med över 200 anställda ungefär densamma. Bland branscherna är det endast massa-, papper- och

Tabell 11:6 Alternativa mått på lönsamheten hos utlandsägda och svenska företag 1971

Mått Samtliga Tillverkn. Vamhandel företag industri Utl Sv Utl Sv Utl Sv

Rörelseöverskott efter avskrivningar/total balansomslutning 3,5 2,3 5,6 2,9 0,5 2,9 Rörelseöverskott före avskrivningar/total balansomslutning 7,1 5,3 9,4 6,7 2,6 5,2 Rörelseöverskott efter avskrivningar/omsättning (bruttointäkt) 2,9 2,3 4,5 3,0 0,4 1,3 Rörelseöverskott efter avskrivningar/eget kapital 19,4 14,4 29,4 12,5 3,0 19,4 Källor: SM N 1973:32.. SOS: Företagen 1971.

Tabell 11:7 Lönsamheten hos utlandsägda och svenskägda företagi Sverige 1971

Anm: Lönsamheten är här definierad som rörelseöverskottet efter avskrivningar på materiella anläggningstillgångar (men före justering för finansiella utgifter och intäkter) i procent av total balansomslutning. Källor: SM N 1973:32. SOS: Företagen 1971.

skatter och tullar

Intempriser, 225

grafisk industri som visar en svag skillnad åt motsatt håll. Utredningen har inte fastställt orsaken härtill. Denna relativt allmänna tendens att de producerande dotterbolagen utomlands är mera lönsamma än övrig industri i värdlandet och ofta kanske också än sina moderbolag i ursprungslandet kan bero på att de internationella koncernerna inte låter sin internprissättning styras av skatter och tullar så mycket i dessa fall utan följer några andra redovisningsprinciper. Lönsamhetsskillnaden skulle kunna följa av att de internationella koncernerna överlag befinner sig i ett skede där de inte har anpassat sin geografiska struktur till nya marknadsmässiga, tekniska och organisatoriska förhållanden. De skulle kunna sägas befinna sig utanför långsiktig jämvikt. Slutsatsen skulle då vara att en snabb fortsatt expansion utomlands kan förväntas. Nu vet vi emellertid inte vad den marginella lönsamheten, dvs lönsamheten på nya investeringar i dotterbolag utomlands, är. Denna kan ju redan ha drivits ned till densamma som dessa koncerner har på investeringar i sina ursprungsländer. Den redovisade lönsamheten i privata företag synes också ligga högrei Förenta staterna än i många andra industriländer av skäl som inte här kan diskuteras. Det är begripligt att amerikanska företags dotterbolag utomlands har höga lönsamhetskrav på sig av detta skäl, och etableringar utomlands kanske inte görs om inte en ”amerikansk” lönsamhet kan uppnås. Eftersom amerikanska dotterbolag dominerar bland utlandsägda företag i flertalet länder inbegripet Sverige slår denna höga lönsamhet igenom i genomsnittssiffrorna för alla utlandsägda företag. (Brooke- Remmers 1970, s 222.) Vidare är de marknader på vilka de internationella koncernerna verkar oligopol med betydande hinder mot inträde, varför det är rimligt att vänta sig högre lönsamhet under långa perioder i sådana företag (Caves 1971.) En annan förklaring som redan berörts är att de utländska dotterbolagens lönsamhet blir missvisande återgiven på grund av att de inte betalar riktiga ersättningar för teknisk kunskap, hjälp med företagsledning och annan service från moderbolaget. Flera av de undersökningar den brittiska Monopolies Commission har gjort av dotterbolag i Storbritannien till internationella koncerner har gällt denna fråga. Dunning (1958 och 1969) och Reddaway (1967, s 102) kom till uppfattningen att det är vanligare med underfakturering än överfakturering av utländska dotterbolag. Sådana uppfattningar måste emellertid bygga på föreställningar om vad som är en riktig fakturering, vilket är mycket svårt att avgöra. Både Kodak och Procter and Gamble har hävdat inför den brittiska Monopolies Commission att deras brittiska dotterbolag betalade mindre för teknisk kunskap och service från moderbolagen än det skulle ha kostat dem att köpa motsvarande tjänster på marknaden. Brittiska Kodak betalade i slutet av 60-talet en årlig royalty på 3 procent av sin nettoförsäljning till moderbolaget, varav hälften för nyttjande av moderbolagets patent. Brittiska Procter and Gamble betalade 1,5 procent av sin nettoförsäljning till moderbolaget (Brooke-Remmers 1970, s 219). Det är svårt att se hur man skall kunna få ett grepp om internprissättningeni 15

226 Internpriser. skatter och rullar

detta fall, när det är fråga om att bedöma hur FoU och marknadsföringsinvesteringar skall fördelas både över tiden och mellan produkter och koncernbolag. Det bör dock observeras att svårigheter att bedöma vad som är vinst i ett företag föreligger även utan internationell koncernbildning. Dessa problem blir särskilt påtagliga när det gäller läkemedelsindustrin där FoU-kostnaderna utgör en mycket stor del av de totala kostnaderna. Enligt Koncentrationsutredningens undersökning var FoU-utgifterna 10-15 procent av försäljningsvärdet i slutet av 60-talet och var då i stigande (SOU 1969:36, s 104). Den schweiziska läkemedelskoncernen Hoffman La Roches prissättning av librium och valium har tilldragit sig stor uppmärksamhet som ett exempel på detta. Monopolies Commission konstaterade att det brittiska Hoffman La Roche-bolaget hade fått betala 437 respektive 979 pund per kilo för dessa läkemedel till moderbolaget trots att den aktiva substansen kunde fås från flera italienska tillverkare till 9 respektive 20 pund per kilo. Hoffman La Roche förklarade att dess försäljningspriser fastställdes genom en beräkning av vad man kunde få ut på den brittiska marknaden. Från detta drogs kostnader för verksamheten i det brittiska dotterbolaget samt bidrag till koncernens FoU och övriga samkostnader. Residualen kallades helt enkelt internpriset på librium och valium för det brittiska dotterbolaget. Koncernen hade då också låtit en vinst uppstå i det brittiska dotterbolaget som de brittiska Skattemyndigheterna hade godkänt vid prisdiskussioner i förväg. Monopolies Commission beräknade att Roche-koncernens vinst på försäljningen av valium och librium i Storbritannien hade varit totalt 24 miljoner pund för sjuårsperioden 1966-1972, varav det brittiska dotterbolaget hade redovisat endast 3 miljoner. Då hade kommissionen gjort avdrag med ca l miljon pund per år för bidrag till koncernens FoU. Till detta kommer att koncernen torde ha haft bortåt dubbelt så höga priser som i Storbritannien i flera andra länder, däribland Västtyskland, Holland och Sverige. Hoffman La Roches försvar var att endast en av 5 000 produkter som det utvecklade blev en kommersiell produkt och att priserna på dessa måste täcka kostnaderna för koncernens hela FoU-verksamhet (Monopolies Commission 1973). Vi ser här hur just den företeelsen som vi har betraktat som den viktigaste drivkraften till internationell koncernbildning, företagsspecifik kunskap, också hamnar i centrum för internprissättningens problem. Det är just den typ av tillgångar som helt eller delvis har karaktären av en kollektiv nyttighet inom koncernen som är svåra att prissätta mellan koncernföretagen. Skälet är att det samhällsekonomiskt riktiga priset (= gränskostnaden) då blir mycket lågt. Skillnaden mellan dessa tre belagda fall i Storbritannien kan emellertid också bero på att Schweiz har låg företagsbeskattning medan Förenta staterna har relativt hög. Kodak och Procter and Gamble har kanske inte haft någon skattemässig fördel av att föra över redovisningen av vinster till ursprungslandet med hjälp av internprissättning, medan detta är mycket lönsamt för schweiziska koncerner. Enligt Gainsbury Report (1967) var lönsamheten under perioden 1961-1965 hälften så hög i

sou 1975:50 Imernpriser, skatter och tullar 227

brittiska läkemedelsföretag med schweiziskt moderbolag som i dem som hade amerikanskt moderbolag och minst 30 procent lägre än iläkemedelsfranska, tyska, holländska och svenska koncerföretag ägda av brittiska, ner. Skillnaden berodde åtminstone delvis på de höga priser de schweibetalade för leveranser från sina moderbolag. Utveckziskägda företagen lingen synes allmänt vara på väg mot mera debitering av dotterbolagen för tjänster, FoU och dylikt från moderbolagen på grund av krav från ursprungsländemas myndigheter. Dessa har ett kraftfullt påtryckningsmedel genom att de kan vägra avdragsrätt för moderbolagets utgifter och kräva att de debiteras dotterbolagen utomlands. Framför allt Förenta staterna har gått långt på denna väg (Edwardes-Ker 1974). De utlandsägda företagen i Sverige var inte bara mera lönsamma än svenska företag utan betalade också mera i skatt. De betalar betydligt större andel av företagsskatterna än vad som motsvaras tex av deras andel av rörelseöverskottet. För den utlandsägda sektorn som helhet utgör överskottet före avskrivningar 6,8 procent av samtliga företag (tabell 11:8). Avskrivningarna är något mindre än för svenska företag, vilket, som framgår av tabell 11:9, gäller i högre grad för industriföretagen, medan avskrivningarna för de utlandsägda försäljningsföretagen är större än för svenskägda företag inom varuhandeln. Beträffande finansiella intäkter och kostnader samt avsättningen till investeringsfonder tycks inga avgörande skillnader föeligga mellan svenskägda och utlandsägda företag, Däremot svarar koncernbidragen för en stor positiv post i de utlandsägda försäljningsföretagens resultat, vilket förklarar att de, trots det låga rörelseöverskottet efter avskrivningar på aggregerad nivå, redovisar tämligen stora vinster före skatt.

Tabell 11:8 Utländska dotterbolags procentuella andelar av vissa poster i resultaträkningar för alla företag 1971 och 1972

Rörelseöverskott före avskrivningar 6,8 6,1 6,3 6,3 9,6 4,0 Rörelseöverskott

Källor: SCB SM N 1973:32 och SCB SM N 1974:40.

228 internpriser, skatter och tullar SOL 1975:50 Tabell 11:9 Utlandsägda företags procentuella andel av vissa poster i resiltaträkningen för alla företag 1971

- Finansiella intäkter

Källor: SCB SM N 1973:32. SOS: Företagen 1971.

Som framgår av tabell 11:9 är emellertid de utlandsägda företagens andel av de redovisade vinsterna före skatt genomgående lägre än deras andel av skatterna. Detta beror på att de utlandsägda företageni högre grad än svenskägda företag redovisar förluster som drar ned de aggregarade vinstsiffrorna, men som, eftersom skatten aldrig kan vara iegativ, inte påverkar de aggregerade skattesiffrorna i motsvarande grad. Några slutsatser beträffande den allmänna tendensen i de utlandsägda företagens internpriser och skattebetalning kan knappast dras på gundval av det material som finns att tillgå. För detta ändamål krävs mycket detaljerade genomgångar av hela den utländska koncernens intäkter och kostnader för varje dotterbolag i Sverige som skall studeras. Det faktum att dotterbolagen betalar skatt i minst samma omfattning som de svenskägda företagen är förenligt med många hypoteser. Der. första uppgiften synes vara att undersöka prissättningen på de produkzer som återförsäljs av utlandsägda företag i Sverige från andra företag isamma koncern belägna utomlands. Dessa produkter säljs ju även till andra länder och ibland även till fristående representanter, varför det firns vissa utgångspunkter för en analys av prisbildningen.

Fördelningspolitikens effektivitet

I kapitel 10 analyserades tänkbara följder av rätten till internationell koncembildning för den inkomstfördelning som uppkommer vad given fördelning av produktionsfaktorer i en marknadsekonomi. D: flesta länder har emellertid en mer eller mindre ambitiös fördelningspolitik som syftar till att förändra den på marknaderna uppkomna inkomstfördelningen i riktning mot en mer egalitär struktur. Det finns därför också anledning att analysera hur effektiviteten hos de medel som därvid kommer till användning påverkas av de internationella koncernernas existens. Vi har redan berört den politik som ,syftar till att ändra den personella inkomstfördelningen genom utbildning och skall här bara kortfattat peka på några problem som kan aktualiseras vad gäller skatter, transfereringar och fördelningen av offentliga nyttigheter.

Internpriser, skatter och rullar 229

arbetar ju i stor utsträckning med finanspolitiken Fördelningspolitiken inkomster. lnsom redskap för att påverka medborgarnas disponibla och är beroende av komstskatten är progressiv inkomstöverföringar antalet m m. Dessutom ställs inkomsten och/eller barn, olika handikapp sektorns till medborgarnas fören stor del av den offentliga tjänster fogande gratis, vilket naturligtvis gynnar de grupper som har särskilt stor efterfrågan på sådana tjänster. Det är välkänt att inkomstskatten (jämte inkomstberoende överföringar som ju fungerar på samma sätt) kan undvikas i viss mån genom att företagen ersätter sina anställda i former som inte enligt svensk lagstift- Vi har ovan arbetsmiljön kan ning är skattepliktiga. pekat på att förbättras, att motionsanläggningar, rekreationsresor, hjälp med bostad krediter kan erbjudas m m. Det gällde då möjligheten att och förmånliga den totala för samma arbete varierar mellan företagen utan ersättningen att det kommer till synes i lönestatistiken. Det är sannolikt att samma metoder också används på ett sådant sätt att anställda högre upp på löneskalan får en större del av sin ersättning i sådana obeskattade former. Incitamenten till en sådan förskjutning från penninglön till naturaförmåner ökar ju med stigande inkomstskatteprocent. Om arbetskraftsutbudet från chefer och specialister vore helt (eller åtminstone nästan) oelastiskt skulle resultatet av en sådan politik emellerinkomst. Effekten skulle tid inte påverka dessa höglönetagares disponibla helt enkelt bli att de företag som i högre grad än andra kan och vill utnyttja denna metod blir mera lönsamma under i övrigt lika förhållanden. Om alla företag gör detta i ungefär samma utsträckning blir effekten sannolikt försumbar eftersom näringslivets allmänna lönsamhet på längre sikt torde bestämmas av andra förhållanden. Det är dock sannolikt att de höglönetagare i företagen som nu diskuteras i själva verket har ett relativt elastiskt arbetsutbud. De har att variera intensitet och tid i sina arbetsinsatser och kan möjligheter därför välja mellan mera fritid och mera varor och tjänster. Om deras arbetsutbud är någorlunda elastiskt kommer en politik med stora inslag av obeskattade förmåner att höja deras ersättning efter skatt. I detta läge urholkas alltså riksdagens avsikter med skatteskalan och fördelningspolitikens målsättning uppnås inte. Denna slutsats följer om riksdagen har fastställt den gällande skatteskalan utan att veta om dessa företeelser. Om skatteskalan fastställts med förmåner föreligger ju inget problem. Eftersom hänsyn tagen till olika riksdagen får antas vilja beskatta alla höglönetagare lika medan möjligtill obeskattade förmåner varierar mellan olika arbetsplatser så heterna föreligger emellertid problemet likafullt att denna företeelse undergräver fördelningspolitiken. Hitintills har diskussionen gällt företag i allmänhet.. Frågan är nu om de internationella koncernerna har möjligheter och incitament att utdenna teknik i större utsträckning än nationella företag. Mycket nyttja på att så är fallet. Internationella koncerner har en intern pekar arbetsmarknad som sträcker sig över flera länders jurisdiktioner. Detta öppnar stora möjligheter att minska beskattningen .på anställd personali

230 Imernpriser, skatter och rullar

ledar- och specialistbefattningar. Många länder har speciella förmåneri sin inkomstskattelagstiftning för utländska företagsledare, tekniker och liknande, sannolikt i syfte att stimulera utländska etableringar i landet. Detta gäller tex Belgien, Västtyskland, Nederländerna, Japan. I Italien anses utländska kunna komma företagsledare till ett för den skattskyldige ”tillfredsställande” arrangemang med myndigheterna (Edwardes-Ker 1974, kap 22). Andra metoder är att utnyttja budgetårets början och slut genom att flytta mellan länder vid rätt tidpunkt så att inkomsten i vartdera landet för hela budgetåret blir låg; att utnyttja skillnader i kapitalvinstbeskattning så att anställda får göra kapitalvinster när de är placerade i länder med låg sådan skatt; att dela upp lönen så att en del utbetalas i ett Skatteparadis; att använda sk Offshore vilket funds”, emellertid har visat sig riskfyllt (JOS, Gramco, JJG) och dessutom har mött motstånd från myndigheterna i t ex Schweiz, Västtyskland, Italien och Japan vad gäller marknadsföringen (Edwardes-Ker 1974, kap 19.) Den svenska lagstiftningen och särskilt då valutaregleringen gör åtskilliga av dessa möjligheter olagliga för svenska företag och medborgare. Svensk medborgare får tex inte ha bankkonton utomlands om han är bosatt i Sverige. Likväl torde det finnas för internationella möjligheter koncerner att hålla nere skattebelastningen på vissa svenska specialister och chefer. I =vilken utsträckning dessa möjligheter också står öppna för rent svenska företag är inte känt, men ofta torde det vara egalt huruvida företaget är en internationell koncern eller ej. Ett annat problem är att de internationella koncernernas möjligheter kan förvärra den vanliga konflikten mellan fördelnings- och effektivitetsmålen. Arbetskraftsutbudet är trots allt ganska orörligt mellan länder, eftersom människor oftast har en nationell identitet. Detta faktum möjliggör ganska betydande internationella skillnader i beskattning av personliga inkomster utan att folk flyttar till lågskatteländer. Genom att den enskildes arbetsutbud är förhållandevis oelastiskt övervältras sannolikt skatten normalt inte i någon större utsträckning på arbetsgivaren utan bärs i huvudsak av löntagaren. Därigenom uppnås i viss utsträckning målsättningen att med en progressiv inkomstskatt utjämna de disponibla inkomsterna, men man kan anta att specialister och ledningspersonal har en tillräcklig internationell rörlighet för att kunna övervältra en del av inkomstskatten på arbetsgivaren. Därigenom kommer kostnaföretagens der för FoU, finansiering, företagsledning osv att variera med inkomstskattens höjd mellan länderna. Så länge dessa utgifter är en mindre del av företagens totala kostnader är det då sannolikt att effekten på produktionens internationella lokalisering blir Effekterna av den blygsam. högkvalificerade arbetskraftens internationella rörlighet inskränker sig då till att fördelningspolitiken inte når sitt utjämnande syfte för vissa mindre vilka grupper i ett land med särskilt progressiv inkomstskatt då kommer att erhålla särskilt höga löner före skatt. De internationella koncernerna har emellertid den för dem unika egenskapen att kunna integrera FoU, och drift inom ett finansiering företag men sprida dem över flera länder. Därigenom uppstår en möjlighet att förlägga sådan verksamhet som kräver mycket högt kvalificerad

Inrernpriser, skatter och tullar 231

och därför högavlönad arbetskraft till länder med låg eller föga progressiv inkomstskatt. Denna form av internationell rörlighet hos vissa aktiviteter tenderar därmed att utjämna lönerna före skatt för vissa högkvalificerade, medan dessa löntagares egen rörlighet är ägnad att utjämna lönerna efter skatt. koncernernas Så långt skulle alltså analysen peka på att de internationella existens under i övrigt lika förhållanden är ägnad att minska problemet men leda till en omlokalisering av med fördelningspolitikens effektivitet, viss kvalificerad verksamhet till lågskatteländer. Eftersom de flesta länder räknar med externa effekter av sådan verksamhet och det dessutom sannolikt framstår som välfärdshöjande att landets medborgare kan välja ur ett rikt utbud av kvalificerade uppstår här yrken inom det egna landet, en konflikt mellan fördelnings- och effektivitetsmålsättningar. Det finns emellertid en annan aspekt av de internationella koncernernas existens som ger problemet en annan karaktär. Det är välkänt att arbetskraften är mera trögrörlig mellan arbetsplatser i olika företag än mellan arbetsplatser inom samma företag. Detta torde sammanhänga med att de flesta anställda förvärvar företagsspecifik kunskap som blir en del av deras humankapital. Denna går förlorad vid flyttning mellan viktig vilket relativt kostsam. Internationella konföretag gör sådan flyttning cerner en internationell men samtidigt intern arbetsmarknad möjliggör för högt kvalificerad arbetskraft. Eftersom detta är ägnat att utjämna inkomster mellan länderna blir kostnaderna för företagen disponibla mera olika och detta förstärker naturligtvis tendenserna till lokalisering av kvalificerad verksamhet till lågskatteländer. Uppgifter från företagare på att man räknar med betydande skillnader i kostnader för pekar specialister och ledningspersonal därför att förhandlingarna mellan företag och anställda avser disponibel inkomst. Om ett land har 20 procents inkomstskatt och ett annat land har 50 procent för den personal som skall anställas vid ett planerat forskningslaboratorium och personalen skall ha samma disponibla inkomst oavsett vilket land som väljs, så blir kostnaden i högskattelandet 60 procent högre. skall emellertid noteras att någon mera utpräglad koncentra- Samtidigt tion av FoU och stabsfunktioner till lågskatteländer ej tycks föreligga. Det i Sverige välkända fallet med SKF:s förläggning av ett nytt forskningslaboratorium till Nederländerna är knappast heller belysande eftersom detta land visserligen har något lägre skatter än Sverige på högre inkomsttagare, men likväl ligger i den absoluta toppen i världen i detta avseende. Förklaringarna till den åtminstone hitintills relativt ringa effekten av skillnader i skatteprogressivitet kan tänkas vara att den ekonomiska miljön måste vara tillräckligt sofistikerad för att de aktiviteter det gäller skall kunna bedrivas med framgång. Om den ekonomiska miljöns kvalitet är korrelerad med inkomstskattens höjd och progressivitet blir det svårt att observera effekter av inkomstskatten utan noggranna studier. En sådan korrelation kan förklaras på två olika vägar. Dels kan det tänkas att avancerade industriländer finner att de attraherar så mycket kvalificerade aktiviteter att de kan kosta på sig att gå ganska långt i inkomstutjämning

232 Inrempriser, skatter och rullar

med skatteinstrumentet utan att utarma sin miljö. Dels kan det ju tänkas att en stor offentlig sektor (och därmed höga skatter) är en nödvändig förutsättning för att den ekonomiska miljön skall kunna vara så avancerad. Slutligen måste man observera att vi hitintills har talat endist om skatterna, dvs statsbudgetens intäktssida, och vissa transfereringir. Utgiftssidan omfattar också alla de offentliga tjänster som ställs till medborgarnas förfogande. Dessa tillfaller medborgarna i mycket olika proportioner och påverkar därmed inkomstfördelningen Om det skulle vara så att högre inkomsttagare utnyttjar avsevärt mera av den offentliga sektorns tjänster kan det tänkas att finanspolitiken totaliteter har en ganska ringa utjämningseffekt trots en progressiv inkomstskatt. Dessa grupper kanske utnyttjar kostnadsfri högre utbildning, njuter av ren miljö och värdesätter personlig trygghet mer än lägre inkomsttagare. Skulle sammanhanget vara av den karaktären bedrivs ju i själva verket inte någon mera aktiv utjämningspolitik och de internationella koncernernas rall blir relativt ointressant. Om emellertid de länder som har en mindre piogressiv inkomstskatt har samma utbud av offentliga tjänster i de högre inkomsttagarnas intresse blir det ju likafullt en skillnad i progressiiitet av den typ som ovan analyserats. Dessutom kan det vara så att den personal det gäller kan åtnjuta den offentliga sektorns nyttigheter i det land där den är stationerad men uppbära sin inkomst och betala sina skatter i andra länder där skatterna är lägre. Man får då tillbaka problemet att de internationella koncemerna kan försvåra för ett enskilt land att tedriva en för höginkomsttagare mera oförmånlig fördelningspolitik än omvärlden. Som framhölls i föregående kapitel är det en relativt liten grupp svenskar som är anställda av svenskägda internationella koncernerutomlands, sannolikt inte över 2 000 personer, och utlänningar verksamma i internationella koncerner i Sverige är ännu färre (enligt vissa uppgifter omkring 150 personer). Emellertid kan svenskar anställda i Sverige av både utlandsägda och svenskägda internationella koncerner tänkas få sin ersättning i former som minskar skattebelastningen tack vare arbetsgivarens ställning som internationell koncern. Många av dessa har dessutom varit eller räknar med att bli placerade utomlands under någon period. Härtill kommer att om internationella koncerner har väsentligt större möjligheter att reducera inkomstskattebelastningen för chefspersoner och specialister, så ställs rent nationella företag i ett oförmånligt konkurrensläge om sådan personal, vilket tenderar att övervältra vinsten av ;kattemöjlighetema från de berörda personalgrupperna till de internat.onella koncemerna. Dessa blir därigenom mera lönsamma under i övrigt lika förhållanden. Då dessa personalgruppers löner utgör en liten ehuru växande) del av företagens totala kostnader bör effekterna emellertid vara småi Ett blygsamt försök att få ett grepp om huruvida de internatonella koncernernas interna men internationella arbetsmarknad tenderar att utjämna lönerna efter skatt har gjorts med följande operation. Skatten på en årslön av 140 000 kr har tagits fram för ett antal länder år 1974.

Inrernpriser, skatter och rullar 233

för 1974 med = 100 Vidare har FNs levnadskostnadsindex Sverige beräknats för samma länder. Med hjälp av dessa siffror har sedan en index för den reala köpkraften av 140 000 kr i årsinkomst som återstår efter att skatten fråndragits (tabell 11:10). Vi finner då att vissa latinamerikanska länder kommer mycket högt liksom Förenta staterna, Kanada och Storbritannien. Även i Schweiz, Spanien och Frankrike är en årslön på 140 000 kr värd över 20 procent mera än i Sverige. 1 övriga registrerade västeuropeiska länder är behållsom i Sverige utom i Danmark och Holland där den är ningen ungefär väsentligt lägre., Om de svenskägda internationella koncernernas utlandsstationerade tjänstemän övervältrar inkomstskatten på sina arbetsgivare tack vare sin rörlighet borde alltså deras löner i dessa länder variera i motsatt riktning mot indexen i tabell 11:10. Enligt vissa uppgifter beträffande löner för tjänstemän med utlandsär detta inte fallet. Det allmänna intrycket är att de tjänstgöring nominella årslönema närmast visar en positiv samvariation med indexen i tabell 11:10. Brasilien ligger i topp tillsammans med Argentina, Peru, Kanada och Förenta staterna, medan Danmark och Belgien ligger ganska lågt. Sannolikt beror detta på att andra faktorer inte har kunnat hållas konstanta, såsom klimat, främmande kultur, avstånd från Sverige. Inte heller jämförelser inom Västeuropa tycks emellertid ge någon negativ samvariation. Schweiz och Västtyskland ligger båda högt. Endast Storbritannien ligger klart lågt i lönehänseende av länderna med hög index. Det är troligt att den lokala lönesättningen påverkar lönesättningen för den personal som placeras och att möjligheterna att minska skattebelastningen under de ”normalsiffr0r som här har använts förklarar frånvaron av förväntade samband. (Enligt vår hypotes borde vi ju antingen ha ett negativt samband mellan nominell lön och indexen eller ungefär samma nominella lön för samma slags befattning i olika länder.) Det bör också understrykas att den använda levnadskostnadsindexen kan vara missvisande. Det är välkänt att det är svårt att konstruera sådana indexar.

Tabell 11:10 Index för köpkraft efter skatt av en total årslön på 140000 kr år 1974 med Sverige = 100

171 Mexiko 165 Argentina Australien 114 Peru 144 109 Schweiz 120 Belgien

sou 1975:50 235

12 Den samhällsekonomiska balansen

Med samhällsekonomisk balans brukar menas ett läge där samhällsekonomin kännetecknas av full sysselsättning, stabil prisnivå och jämvikt i betalningsbalansen. Alla tre kännetecknen är förenade med vissa välkända begreppsmässiga svårigheter. Med full sysselsättning menas att någon statistisk serie över arbetslösheten inte överstiger ett visst tal. Ett visst antal antas bli registrerade som arbetslösa medan de byter anställning även under full sysselsättning. Prisnivåns förändringar registreras olika av olika prisindex och frågan huruvida det råder jämvikt i betalningsbalansen avgörs av vilka målsättningar man har för nettokapitalrörelsema och valutareservens utveckling. Eftersom vi här endast skall studera tänkbara förändringar i dessa storheter till följd av de internationella koncemernas närvaro i ekonomin torde vi emellertid kunna bortse från dessa svårigheter.

De teoretiska utgångspunktema

Teoribildningen för samhällsekonomisk stabilitet och stabiliseringspolitik är för närvarande ganska svåröverskådlig av två olika skäl. För det första har skillnaderna mellan nykeynesianska och monetaristiska synsätt inte överbryggats trots en skönjbar utbeckling mot en syntes. För det andra har efterkrigstidens internationella betalningssystem, det sk Bretton Woods-systemet, brutit samman och ersatts av ett komplicerat system med valutablock, helt flytande kurser mellan vissa länder och områden och styrda flytande kurser mellan andra samt med flera olika reservvalutor (dollar, D-mark, SDR) jämte guld. Det nedan presenterade försöket till en presentation av vissa teoretiska utgångspunkter för den följande analysen har därför mycket blygsamma ambitioner och syftar ingalunda till att ge en sammanhängande modell. l den nationalekonomiska teori, som Keynes kallade den klassiska, fungerade anpassning på olika marknader på ett sätt som automatiskt återförde ekonomin till samhällsekonomisk balans efter inträffade störningar oavsett om dessa var reala eller monetära. Keynes bröt med denna syn genom att uppställa en modell där arbetslöshet kunde bli permanent eller i varje fall så långvarig att det krävdes en aktiv stabiliseringspolitik för att upprätthålla full sysselsättning utan långa och

236 Den samhällsekonomiska balansen SOU 1975150

djupa bakslag. Med efterkrigstidens inflationserfarenheter blev det efter hand vanligt att se det stabiliseringspolitiska problemet som ett avvägningsproblem mellan arbetslöshet och inflation och finna ekonomisk-politiska lösningar som kunde göra valet mellan de båda mindre svårt. Den s k Phillipskurvan blev det vanliga sättet att presentera denna valsituation (Phillips 1958). På något längre sikt antas emellertid numera oftast att detta samband mellan arbetslöshet och inflation är svagt. Detta gäller särskilt i mera monetaristisk teori. Arbetslösheten bestäms då av strukturella faktorer och har en i varje läge, med given teknisk utveckling, strukturomvandling och institutionell nivå. uppbyggnad, naturlig En expansiv politik kan visserligen öka sysselsättningen genom att öka prisstegringstakten, men detta läge är tillfälligt genom att det bygger på att företag och löntagare inte har förutsett denna pris- och löneutveckling. Under en kortare period av lägre reallöner (och högre vinster) ökar efterfrågan på arbetskraft och därmed sysselsättningen, men detta driver de upp nominella lönerna så att den tidigare reallönenivån återställs, varvid också arbetslösheten stiger tillbaka till sin tidigare, nivå. lnflationsnaturliga, takten ligger däremot då högre och kan sänkas genom en kontraktiv politik som tillfälligt ökar arbetslösheten. För en relativt liten öppen ekonomi i ett system med fasta växelkurser kan det vidare antas att även prisutvecklingen är opåverkbar för stabiliseringspolitiken. (Myhrman 1975, Hansen 1956, Edgren m fl 1970, Ettlin 1974). Tankegången är då att världsmarknadspriserna på internationella varor och tjänster är givna utifrån för ett sådant land, uttryckt i utländskt mynt, att de genom fasta växelkurser blir givna även i inhemskt mynt och att övriga, nationella, varor och tjänster har en prisutveckling som i huvudsak bestäms i förhållande till de internationella priserna av strukturella faktorer på produktionssidan (Calmfors- Lundberg 1974). De allt besvärligare betalningsbalansproblemen under sextiotalet i många länder har efter hand riktat uppmärksamheten mot svårigheterna att förena yttre och inre balans i öppna ekonomier (Mundell 1968, Niehans 1968, Neuman-Whitman 1970, Swoboda I denna 1972). litteratur har inre balans oftast jämställts med full sysselsättning och Phillipsproblematiken har därmed ersatts med en avvägningsfråga mellan yttre och inre balans. Försöken att hantera alla tre stabilitetsmålsättningarna inom en enhetlig teoretisk ram befinner sig ännu i sin linda

(Nyberg-Viotti 1975).

Den syn som har vuxit fram på inre balans kan sågas innebära en föri betraktelsesättet i riktning skjutning mot att både prisutveckling och arbetslöshet på något längre sikt skulle vara opåverkbara för penning- och finanspolitik i en öppen ekonomi med fasta växelkurser som den svenska. Arbetslösheten kan knappast sänkas under den naturliga” nivån annat än genom arbetsmarknadspolitik, och prisutvecklingen kan styras endast om upprepade växelkursändringar godtas. Detta hindrar inte att prisutveckling och arbetslöshet kan avvika från dessa långsiktiga trender under kortare perioder, på t ex något år eller mera. Om t ex ett efterfrågebort-

Den samhällsekonomiska balansen 237

fall inträffar i den svenska ekonomin så är den omedelbara effekten na-

en ökning av arbetslösheten. Denna försvinner enligt den skisseturligtvis av lönerade teorin av sig själv efter en tid genom en viss uppbromsning

så att den naturliga arbetslösheten återställs. Stabilisestegringstakten uppgift kan sägas vara just att förkorta denna period och ringspolitikens minska arbetslösheten under den, och detta kan tydligen åstadkommas

genom en expansiv penning- och finanspolitik till priset av en högre infla-

tionstakt. Denna är i sin tur möjlig på kortare sikt genom att de interna-

tionella marknaderna inte är perfekta. Svenska exportföretag reagerar på

med vissa prishöjningar som då kombineras med något en kostnadsökning än som eljest skulle ha blivit fallet. lmportörer betalägre exportvolymer lar något mera för importvaror av samma skäl.

Stabliliseringspolitiken kan i detta exempel alltså på kort sikt inriktas

till av höjd inflationstakt och minska arbetslösheten priset på att 1 Det bör understrykas

försämrad betalningsbalans . att begreppet yttre balans

då ett fall i valutareserven på grund av både hänför sig till hela betal- Resultatet blir och en försämrad ningsbalansen. Vissa län-

(till -följd av monetär expansion:)

kapitalutflöde der är kapitalexportörer Detta frambringar efter hand en kontraktiv politik jämfört netto, andra är kapitalimbytesbalans. med omvärlden för att minska kapitalutflödet och förstärka bytesbalan- portörer. Detta innebär som att de har överskott remed kontraktiv uppstår en arbetslöshet sen. Under perioden politik spektive underskolt i bysuccessivt elimineras genom en sänkning av prisnivån i landet i förhållande tesbalansen. Det finns

kan vara ett sätt att snabbt åstadkomma en ingen anledning att utgå till omvärlden. En devalvering av arbetslöshet, men från att yttre jämvikt är förstärkning av bytesbalansen och minska perioden detsamma som saldot fortfarande en monetär kontraktion jämfört med omvärlden. noll i bytesbalansen. Med förutsätter En väsentlig utgångspunkt i det följande är att länder som Sverige yttre jämvikt får vi i stället mena att valutaresersåledes alltid kan upprätthålla full sysselsättning på längre sikt vid olika ven är av önskad storlek

industristruktur, även om kortare perioder av arbetslöshet *kan visa sig och förändras över tiden

störningar. på önskat sätt. nödvändiga på grund av tillfälliga Det är inom en teoretisk ram av denna typ som vi analyserar vissa 2 Det är en omstridd

för den samhällsekonomiska balansen av de internatio- fråga huruvida en monetänkbara följder tär expansion vid fria nella koncernernas närvaro och tillväxt i världsekonomin. Med tanke på kapitalrörelser leder till den utveckling mot större växelkursflexibilitet som ägt rum efter det på en ökning av penning-

baserade sammanbrott skall dock i olika mängden i landet eller fasta kurser dollarsystemets om resultatet blir ett kaberöras även de möjligheter och problem som flytande sammanhang pitalutflöde utan effekt växelkurser en aktiv växelkurspolitik medför. på inhemsk efterfrågan respektive och räntenivå. Mot det senare talar den moderna

handen synen på kortsiktiga kapi-

Den synliga

talrörelser som anpassoch beteenden hos internatio- ningar i portföljer till Innan vi går in på de särskilda egenskaper följd av ändringar i räntenella koncerner som kan tänkas påverka den samhällsekonomiska differenserna mellan länsom balansen är det på sin plats att peka på ett identifieringsproblem der. Stockjämvikt kan

sannolikt är av stor betydelse för den offentliga debatten. alltså uppnås vid olika räntedifferenser och pen- En slutsats av den i del II genomförda analysen av den internationella blir därmed ningpolitiken drivkrafter var att produktionens internationella koncembildningens inte verkningslös på sys-

och därmed handelsmönstret i stor utsträckning bestäms av selsättningen om bara lokalisering penningtillgången ändras fördelar även när produktion och handel samnationella komparativa tillräckligt mycket (Gru-

ordnas inom internationella koncemer. l själva verket var slutsatsen t o m bel 1968, Branson 1970,

ökade den internatio- Leamer-Stern 1970). att möjligheten till internationell koncembildning

238 Den samhällsekonomiska balansen

nella specialiseringen i enlighet med komparativa fördelar. Utan sådan koncernbildning skulle i vissa fall ett utnyttjande av företagets komparativa fördelar framtvinga en förläggning av produktionen i hemlandet trots

dettas komparativa nackdel (det klassiska fallet), i andra fall investezringen

över huvud taget inte bli av (det antiklassiska fallet). specialisering och handel i enlighet med nationella komparativa fördelar går under till så att dessa översätts marknadshushållning till absoluta fördelar för de enskilda vinstmaximerande företagen (i frånvaro av marknadsimperfektioner) genom marknadsprisbildningen. Sådana företag behöver alltså i det idealiserade systemet bara följa lönsamhetskriterier, och vid förändringar i efterfrågan, i produktions- och transportteknik eller i faktortillgångar kommer en anpassning att ske genom att vissa företag i vissa branscher och länder blir mera lönsamma och expanderar, medan andra företag stagnerar, kontrakterar eller läggs ner. Det följer av denna teori för internationell att dessa koncernbildning anpassningsmekanismer till dels fungerar likadant för de dotterbolag som samordnas inom en internationell koncern. Samma förlopp kommer emellertid då att ha formen av beslut av företagsledningar i stora koncerner om att lägga ner dotterbolag, flytta produktion från ett land till ett annat, göra stora investeringar i nya länder osv. Den osynliga handen blir synlig och uppfattas av den allmänna opinionen på ett helt annat sätt än motsvarande företeelser på vanliga marknader i enlighet med de principer som gäller för resursallokering under marknadshushållatt skeendet ning, trots är i enlighet med de principer för frihandel om vilka det råder betydande enighet. Även när störningama är rent monetära föreligger den ovan beskrivna att Sverige genom en för kraftig monetär expansion parallellen. Antag skulle ha drivit upp sitt kostnadsläge, så att ett allmänt importöverskott börjar växa fram. Utan internationella koncerner får detta förlopp formen av nedläggningar av svenska företag och minskade investeringar i landet. Samtidigt blir expansionen genom nyetablering och ökad allmän investeringslust större hos våra handelspartner än den eljest skulle ha blivit. Om emellertid en stor del av näringslivet är organiserat i internationella koncerner kommer detta förlopp, ehuru oförändrat till sin effekt på industrins tillväxt i Sverige och utomlands, att ta formen av att sådana koncerner flyttar sin produktion från Sverige till andra länder. Ännu ett exempel är en höjd tullmur för en svensk exportmarknad. Utan internationella koncerner kommer den svenska exporten dit att bli mindre än den skulle ha blivit utan tullhöjning, samtidigt som produktionen av produkten ökar snabbare inom det tullhöjande landet (eller i tredje land som ej drabbas av tullhöjningen). Om de svenska exportföretagen är, eller kan välja att bli, internationella koncerner händer i stor usträckning samma sak, men då i form av utlandsetableringar i det tullhöjende landet. . Denna slutsats innebär inte att företagsnedläggningar och nyinveste- .. ringar alltid sker på samma grunder och med samma metoder oavsett om _. det är nationella eller internationella företag som fattar besluten. Allt vi hitintills har konstaterat är att det bör vara ganska vanligt att de n-,

...

u...

unna-www»

i 239 i Den samhällsekonomiska balansen

internationella koncernerna investerar i och lägger ner företag på samma som sker när endast nationella och oberoende företag är med i grunder Att en internationell koncern investerar i ett land är alltså ingen spelet. om att internationella koncerner höjer sysselsättningen i fingervisning data som landet i fråga; en nedläggning säger inte motsatsen. Tillgängliga koncerner är underrepresenterade i företagspekar på att internationella nedläggningar och överrepresenterade i nyinvestering kan således inte tas för att dessa företag skulle öka sysselsättningen (i meningen att till intäkt skulle ha blivit lägre vid tänkt förbud mot internationell sysselsättningen koncembildning). innebär heller inte att nedläggningar, investeringar osv av Analysen internationella koncerner skulle vara samhällsekonomiskt lönsamma bara för att de kan visas ske enligt samma principer som följs av fristående är endast att de problem som då företag på marknaden. Poängen uppkommer inte har med internationell koncembildning att göra utan är allmänna i en marknadshushållning med privata företag och problem utrikeshandel.

Ökat internationellt beroende

De internationella koncernernas inverkan på den samhällsekonomiska balansen förknippas ofta med själva etableringen och i andra hand med deras möjligheter att kringgå valutaregleringar eller genom sin maktposi- Det finns tion sätta priser och löner på ett annat sätt än andra företag. emellertid anledning att reflektera över vilka skillnader som eventuellt kan enbart att det internationella produktions- och uppstå genom handelsmönstret blir annorlunda på grund av möjligheterna till internationell koncembildning. är att de internationella koncernerna ökar En vanlig uppfattning handeln och de ekonomiska kontakterna mellan länderna. Detta tas sedan till intäkt för föreställningen att det sålunda ökade internationella beroendet det ekonomi mindre stabil. Detta är gör egna landets emellertid en tvivelaktig slutsats av två skäl. För det första är det säkert att en större utrikeshandelsvolym minskar stabiliteten. ingalunda sänker utgiftsmultiplikatorn och tillgången till stora internatio- Importen nella marknader minskar risken för att störningar på en enstaka inhemsk marknad skall den nationella ekonomin. Klart är sprida sig inom

emellertid att ökat utlandsberoende minskar varje enskilt lands möjlig-

heter att självt stabilisera sin ekonomi vid balansrubbningar i omvärlden, i varje fall under fasta växelkurser. För länder med stort självförtroende att föra en effektiv kan vad gäller den egna förmågan stabiliseringspolitik det ökade utlandsberoendet därför framstå som ett hot mot den samhällsekonomiska balansen. För det andra är det emellertid inte självklart att internationell koncembildning ökar den internationella transaktionsvolymen i förhållande till de nationella ekonomierna. Schematiskt uttryckt lämnar ju omvänt klassiska investeringar primärt utrikeshandeln opåverkad, medan

240 Den samhällsekonomiska balansen

klassiska investeringar minskar dess volym. Nettoeffekten av antiklassiska investeringar är obestämd. Härtill kommer sedan olika sekundära effekter av att de internationella koncernerna har upparbetat kund- och leverantörsnät som kan ge helt andra utrikeshandelsmönster än vi skulle ha fått med enbart nationella företag. Det kan alltså väl tänkas att handelsströmmarnas omfattning minskar genom internationell koncernbildning. Vi vet således varken om utrikeshandeln ökar eller minskar eller vilken effekt detta har på den samhällsekonomiska balansen. Däremot vet vi att de internationella koncernerna utgör internationella inspecialiserade, formationssystem som kan antas leda till att de flesta som impulser, sprids genom världsekonomin, sprids snabbare och därmed ställer större krav kan det tänkas på stabiliseringspolitiken. Slutligen att internationell koncernbildning är en nödvändig förutsättning för den storlek många koncerner uppnår och som i sin tur har viktiga konsekvenser. Genom anhopningen av finansiella resurser, ledningsorgan och tekniskt kunnande på specialområden inom ett enda företag möjliggöres i satsningar mycket stor skala. Det är därför att reaktioner reala och troligt på monetära impulser sker i större språng med stora mycket nedläggningar, nyetableringar och kapitalöverföringar som resultatet av ett enda beslut. Särskilt för små länder skulle det därför kunna tänkas stabiliuppstå seringspolitiska svårigheter genom den omfattning enstaka beslut kan få. Denna aspekt skall dock inte överdrivas. I industriländer av Sveriges storlek torde det vara ytterst osannolikt att en internationell koncern ensam kan skapa större svårigheter för den samhällsekonomiska balansen på grund av genomgripande effekter av enstaka beslut. En nedläggning eller i stor skala etablering i Sverige kan knappast tänkas avse mer än några tusen arbetsplatser och någon miljard kronor i investeringar, vilket naturligtvis är litet i relation till den totala arbetskraften 4 på omkring miljoner personer och en total efterfrågan på över 200 miljarder kronor per år. Däremot kan naturligtvis de lokala effekterna av sådana beslut bli mycket stora. Det föreligger knappast några exempel på att den samhällsekonomiska balansen i Sverige skulle ha störts av enstaka satsningar, nedläggningar eller transaktioner med omvärlden av internationella koncerner. Detta 3 Det förefaller dock som tycks också gälla även lokalt. Projekt med stora lokala effekter som i om utländska företags- Luleå och Oxelösund har oftast av nationella och genomförts företag köp under 60- och 70vanligen i samarbete med stat och kommun. Utbyggnaden i Stenungsund talen har lett till vissa ändringar i denna bild. har dock genomförts av utländska koncerner i stor utsträckning, men har Köpen av t ex Findus, kanske ändå stått under viss samhällskontroll. Större av nedläggningar lKO Kabelfabrik, Lilla företag med stora lokala effekter i Sverige har inte genomförts av Edet, Stenberg-Flygt och Vargön har medfört att internationella koncerner. Detta är knappast heller att vänta. Utlandsägda väsentligt flera svenska företag i Sverige är överlag små och är lokaliserade till industriorter med orter fått en domineran-

differentierat näringsliv i större utsträckning än svenska företag3.

de utländsk arbetsgivare. Det allmänna intrycket är Däremot ingår flera företag som är dominerande företag på sin ort i att utländska dotterföre- svenska internationella koncerner, t ex SKF:s järnverk i Hofors, Electrotag som startas av sina luxägda Facit i Åtvidaberg, Volvos anläggningar i Olofström. Kraftiga moderbolag är mera koncentrerade till större or- förändringar i dessa koncerners verksamhet skulle givetvis kunna genomter än de som köps upp. föras och vålla stora svårigheter lokalt.

Den samhällsekonomiska balansen 241

Sammanfattningsvis torde dock kunna konstateras att de svenska erfarenheterna hittills är lugnande vad gäller risken för att de internationella koncemerna genom storleken på sina åtgärder skall störa den samhällsekonomiska balansen. Detta beror naturligtvis på att den svenska ekonomin är differentierad och har få verkligt stora utländska dotterföretag. Länder med ensidigt eller outvecklat näringsliv kan ha ett helt annat läge. Två andra reservationer bör göras. För det första kan framtiden te sig annorlunda även i Sverige. För det andra torde enskilda kommuner ha erfarenheter av en svag förhandlingsposition visavi större koncerner i allmänhet på grund av skillnaderna i handlingsalternativ.

Sysselsättning och betalningsbalans

Som har framhållits i kapitel 2 är det direkta inflytandet från de internationella koncemerna på de stabiliseringspolitiska målen störst när det gäller betalningsbalansen. Det faktum att de två viktigaste ursprungsländerna, Förenta staterna och Storbritannien, har dragits med besvärliga under 60-talet har också bidragit till att rikta betalningsproblem av dessa företags verksamhet. Ett uppmärksamheten på dessa aspekter stort av de internationella koncemerna antal empiriska undersökningar har ägnats åt just denna fråga (Reddaway 1967 och 1968, Hufbauer- Adler 1968). Även i Sverige har följderna för exporten stått i förgrunden för diskussionen om de svenska företagens utlandsetablering. Därvid har det dock kanske inte varit så mycket omsorgen om betalningsbalansen som om sysselsättningen i Sverige på grundval av exportproduktion som avsetts. Det är betecknande att de ändringar i valutalagen som genomfördes under våren 1974 framför allt syftade till att möjliggöra för valutastyrelsen att pröva svenska direktinvesteringar utomlands utifrån deras förväntade följder för sysselsättningen. Den typ av analys som då görs innebär att man jämför följderna för sysselsättning och betalningsbalans av att tillåta jämfört med att inte tillåta en bestämd direktinvestering. En sådan analys måste då vara kortsiktig och utesluta en stor del av anpassningsförloppet för att säga något om följderna för den samhällsekonomiska balansen. Ty antag att det kan visas att en svensk direktinvestering skulle innebära (l) ett på 100 miljoner kr första året, (2) ett inflöde av kapitalutflöde kapitalavkastning på 5 miljoner per år fr o m år 3 för överskådlig tid, (3) en exportleverans av specialutrustning från moderbolaget på 30 miljoner

år 2, (4) en minskad export på 5 miljoner per år under år 3-l0,4 samt (5)

en ökad export på 2 miljoner av komponenter från moderbolaget till det utländska dotterbolaget från år 10 och för överskådlig tid. 4 Ett sådant mönster kan Utöver de praktiska problemen att utröna hur de två jämförelseförbero på att alternativet är loppen ser ut finns det två principiella problem av stor vikt för analysen i försörjning av en utdetta avsnitt. För det första blir slutsatserna beträffande nettoresultatet ländsk marknad från svensk fabrik till dess det på arbetskraftsefterfrågan och valutareserv helt beroende av periodlängsvenska företaget har den. Betraktar man bara första året får man ett kraftigt valutautflöde på konkurrerats ut av en lokapitalbalansen, men ingen effekt på arbetskraftsefterfrågan. Andra året kalt etablerad tillverkare.

242 Den samhällsekonomiska balansen

förstärks bytesbalansen tillfälligt och arbetskraftsefterfrågan ökar. Åren 3-10 påverkar inte valutareserven medan i arbetskraftsefterfrågan Sverige dämpas. Efter år 10 förstärks arbetskraftsefterfrågan och valutainflödet ökar. (Vi jämför då hela tiden med det förlopp som väntas utan direktinvesteringen ifråga.) Det kan synas orimligt att låta följdema för och betalningsbalans arbetskraftsefterfrågan under bara det första året eller en godtyckligt vald kort period utgöra underlag för bedömningen. Lägger man å andra sidan ihop alla väntade förändringar i framtiden, så tappar man bort frågan om samhällsekonomisk balans, som till sin natur är kortsiktig. För att avgöra följderna för den samhällsekonomiska balansen av en utlandsetablering tvingas man se till tidsprofilen över en mycket lång period. Det är alltså inte så att tex en kraftig ökning i valutainflödet och en kraftig ökning i arbetskraftsefterfrågan om 10 år kan sägas kompensera för utslag i motsatt riktning under den första femårsperioden. En sådan tidsprofil innebär tvärtom att den samhällsekonomiska balansen rubbas två gånger. Vidare är det ingalunda så att ökad arbetskraftsefterfrågan och ökat valutainflöde i sig är bra för den samhällsekonomiska balansen. Vid fullsysselsättning och jämvikt i betalningsbalansen innebär en sådan effekt av en direktinvestering en icke önskvärd inflationistisk störning. De följder som förväntas under en framtida period måste relateras till den förväntade, oftast fluktuerande balanssituationen under samma period. Under en period med överhettning och icke önskvärda betalningsöverskott som Västtyskland ofta har erfarit, kan det alltså vara en fördel för den samhällsekonomiska balansen att företag gör etableringar utomlands vars omedelbara följd är att minska och betalarbetskraftsefterfrågan ningsöverskott. Detta för oss över till det andra principproblemet. På längre sikt finns både automatiska tendenser och en statlig som stabiliseringspolitik tenderar att eliminera Vore balansrubbningar. dessa någorlunda snabbt verkande blir det nära nog meningslöst att av analysera följderna utlandsetablering på den samh.ällsekonomiska balansen via förskjutningar i den internationella lokaliseringen av produktionen och därmed i handelsmönstret. Andra förändringar ägerju också ständigt rum och både ekonomiernas stabilitetstendenser inbyggda och stabiliseringspolitiken skall hela tiden kompensera dessa. De slutsatser vi kan dra av en analys av långsiktiga förskjutningar i den internationella produktionslokaliseringen till följd av utlandsetablering skulle då snarare gälla inkomstfördelningen som behandlats ovan och olika slag av externa effekter via teknisk överföring och dylikt som tas upp i nästa kapitel. Som vi framhållit är emellertid svårigheterna att upprätthålla och kanske framför allt att återställa samhällsekonomisk balans stora i ett intemationellt ekonomiskt system med relativt bundna växelkurser och internationella handelspolitiska överenskommelser som hindrar utgiftsomfördelning mellan inhemska och utländska resurser. Detta medför att de flesta länder blir kvar i balansrubbningar under med långa perioder kroniska intlations-, arbetslöshets- eller som betalningsbalansproblem följd. Möjligheterna att med andra medel stabilisera en nationell ekonomi

Den samhällsekonomiska balansen 243

bedömningen och medför att det kvarstår ett intresse påverkar givetvis för de mera direkta följderna av utlandsetablering för sysselsättning, inflation och betalningsbalans.

Direktinvesteringar och samhällsekonomisk balans

Om den internationella kapitalmarknaden vore perfekt skulle en direktinte vara förknippad med någon nettokapitalrörelse alls. investering av portföljtyp skulle utjämna kapitalavkastningen mellan Kapitalrörelser alla länder. En direktinvestering förutsätter visserligen en överföring av aktiekapital för att få kontroll över ett företag, men denna skulle så att säga motverkas av en portföljrörelse i motsatt riktning så att direktinvesteringarnas omfattning inte skulle påverka nettokapitalflödena mellan olika länder.5 Nu är den internationella kapitalmarknaden inte perfekt. Åtskilliga länder, däribland Sverige, reglerar kapitalrörelserna. Vi vet inte hur stora direktinvesteringar vi skulle ha om dessa kunde göras helt fritt. Det räcker ju inte att se på antalet begärda tillstånd eftersom det ju kan tänkas att företagen inte begär om de vet att det blir avslag. Valutaregleringen kan också ändra bilden genom att tillståndsgivningen är långt mer liberal när det gäller direktinvesteringar än när det gäller värdepapper. Detta kan teoretiskt leda till en konstlad övervältring av kapitalströmmar till direktinvesteringssidan, så att det blir ett större flöde av direktinvesteringar i ena riktningen och ett mindre i den motsatta av detta skäl. Det är emellertid troligt att eurovalutamarknaden, de möjligheter redan etablerade internationella företag har och de internationella bankkontakter varje större exportföretag upprätthåller tillsammans möjliggör kapitalrörelser åtminstone på lång sikt i en omfattning som ligger relativt nära en perfekt marknads. Eftersom det är stabilitetsproblem vi här är intresserade av är det emellertid betydelsefullt att veta hur snabbt kompenserande kapitalflöden uppstår. Mekanismen antas ju vara följande. En direktinvestering måste finansieras till någon del i ursprungslandet. Enligt antagande skapar detta en kreditefterfrågan där, utöver vad som hade förelegat utan direktinvesteringen. Detta medför en viss kreditåtstramning och tendens till räntehöjning varvid ett kapitalinflöde initieras utöver vad som eljest skulle ha kommit till stånd. Det skulle då kunna tänkas att denna mekanism fungerar mycket långsamt eller eventuellt inte alls om ursprungslandet är dåligt integrerat i eller rent av avskärmat från den internationella kapitalmarknaden. Detta 5 Detta är inte ett helt

är emellertid inte troligt i våra dagar ens för Sveriges del. Kapitalinflödet k°°kt_På5få°“_d°4i“9_“l

:âäeâtüfsåââiäâättlåååâ-

kan antas komma till stånd praktiskt taget omedelbart genom att betalningsterminerna i utrikeshandeln förskjuts vid en åtstramning på nell koncernbildning för- Efter hand konsolideras ändm* de

kreditmarknaden hemma jämfört med utlandet. _ekWwmiska

stmkturenlohka avseendessa handelskrediter i form av mera långfristiga krediter utomlands den och därmed även pågenom näringslivets kontakter med utländska banker och företag verkarkapitalrörelsema. Detta samband är emel- (Lybeck 1974)_ ° .. . . .. o . .. . . l td dff tt

Aven om v1 inte kan stracka oss sa langt for Sveriges del torde v1 kunna beâriseâafråln lätt? dei/tim

hävda att nettokapitalutflödet av en svensk direktinvestering är väsentligt sammanhang.

244 Den samhällsekonomiska balansen

mindre än den registrerade investeringen. Eftersom nettoutflödet under direktinvesteringar uppgått till mindre än en miljard kr under åren 1969-1973 (och fluktuerat runt noll under den föregående femårsperioden) medan det totala valutautflödet för importbetalningar, transfereringar och kapitaltransaktioner år 1973 uppgick till 64 miljarder kr kan man nog säga att själva kapitalrörelseaspekten är föga betydelsefull från den samhällsekonomiska balansens synpunkt. Vad gäller effekterna på det internationella produktions- och handelsmönstret är det omvänt klassiska fallet uppenbarligen det fall där en direktinvestering är minst störande för den samhällsekonomiska balansen. Investeringsvolymen lämnas ju i detta fall i princip opåverkad i både ursprungsland och värdland. Effekterna på betalningsbalansen kan därför antas bli mindre än i de andra fallen. Ursprungslandet får i huvudsak ett inflöde av ersättning till sin unika tillgång, en monopolvinst, samt eventuellt en viss extra export av företagsledartjänster och komponenter som inte skulle ha kommit till om ett inhemskt företag i värdlandet hade stått för investeringen. Flödet av utdelningar på direktinvesteringen motsvaras till dels av ett flöde av avkastning på portföljkapital i motsatt riktning. l det ideala fallet skulle således betalningsbalansstörningen av själva direktinvesteringsverksamheten i detta fall bli utomordentligt liten. Denna skulle då utgöra en mindre del av den post i betalningsbalansen som utgörs av utdelningar på aktier ingående i kontrollerande aktieinnehav. Effekterna på resursefterfrågan och därmed på sysselsättning och inflationstakt framstår som försumbara. Låt oss sedan betrakta betalningsbalanseffekterna i det klassiska fallet. Antag att växelkurs och prissystem har anpassats till ett läge med jämvikt i betalningsbalansen, när förbud mot direktinvesteringar råder. Om detta förbud sedan hävs, kommer alltså en del av de direktinvesteringar som registreras att motsvaras av lägre investeringar i ursprungslandet än som eljest skulle ha blivit fallet. Modellfallet blir då följande. Ursprungslandet (A) får ett kapitalutflöde i form av förlorade reserver vilket leder till en viss monetär kontraktion. Samtidigt faller totala efterfrågan med motsvarande och resurser frigörs. l värdlandet (B) inträffar det motsatta. Vi står då inför det välbekanta överföringsproblemet. Kommer en realöverföring av kapitalrörelsen att ske delvis, helt eller med ett större belopp? Det vi är intresserade av här år emellertid betalningsbalansens utveckling under anpassningsperioden., Det är tydligt att om hela utrustningen för investeringen köps från A och all montering och dylikt sköts av personal som sänds tillfälligt från A så kommer Azs export att stiga med ett belopp som motsvarar kapitalutflödet och någon betalningsbalansstörning uppstår inte på den punkten. Det vanligaste fallet är emellertid sannolikt att endast en mindre del av de reala resurser som används för direktinvesteringen exporteras från A till B. Begynnelseeffekten torde därför vara att A får undersysselsättning och betalningsbalansunderskott medan B får ett inflationsgap och ett betalningsbalansöverskott. Om A bedriver expansionspolitik för att

Den samhällsekonomiska balansen 245

uppnå fullt kapacitetsutnyttjande blir dess underskott i betalningsbalansen större. Fortsättningen blir följande: avkastningen av investeringen förstärker A:s betalningsbalans och försvagar B:s. Till detta kan komma intäkter från dotterföretaget i B till moderföretaget i A i form av betalningar för företagsledartjänster, licenser och dylikt. Slutligen skall hänsyn tas till vart dotterföretagets försäljning går. Om den går till B enbart och där ersätter tidigare import får vi ett förstärkande element i Bs betalningsbalans. Samma resultat följer om försäljningen sker utomlands. Vi måste emellertid också begrunda vilken effekt den större produktionskapaciteten skulle ha haft på A:s utrikeshandel. Oavsett om investeringen hade syftat till att öka exporten (till B eller något annat land) eller till att försörja hemmamarknaden så har utlandsinvesteringen försvagat A:s bytesbalans. Detta är givetvis spegelbilden av de kapacitetseffekter som påvisades för land B. Till att börja med skall alltså följande betalningsbalanseffekter på A av direktinvesteringen adderas: l) Det momentana uttlödet på kapitalbalansen. 2) De leveranser till investeringen som kommer från A. 3) De inputs som moderföretaget eller andra A-företag säljer till dotterföretaget i B när produktionen är i gång. 4) Avkastningen på kapitalet i dotterföretaget som flyter in till A. 5) Förlusten av export eller importkonkurrerande inhemsk produktion genom den inhemska investering som inte blev av. Som synes är den momentana effekten säkert en försvagning av A:s betalningsbalans. För den närmast följande perioden pekar faktorerna 3)-5) på en fortsatt sämre betalningsbalans jämfört med om investeringen hade skett i A. Anledningen är att faktorerna 3) och 4) hade exporterats eller satts in i importkonkurrerande industri även om investeringen hade skett i A. Det måste alltså bli ett negativt totalresultat på betalningsbalansen även efter den momentana försämringen när jämförelsenormen är att investeringen i stället sker i hemlandet. Detta är emellertid inte hela sanningen. Vi måste också ta hänsyn till effekten av fallet i A:s investeringar via investeringsmultiplikatorn på totala efterfrågan och därmed på importen. Med stor multiplikator och hög marginell importbenägenhet kan A:s bytesbalans förstärkas kraftigt på denna väg. Direkt eller indirekt via andra länder drabbar detta B:s

export och därmed dess bytesbalans. Om A med finans- och penningpoli-

tik upprätthåller full sysselsättning, men misslyckas med att få en tillräckligt stor del av effekten att slå på industriinvesteringarna blir emellertid A:s betalningsbalans försämrad netto. Detta gäller a fortiori om B bedriver en kontraktiv politik som till någon del riktar sig mot någon annan efterfrågekomponent än industrins investeringar. Någon slutsats om nettoeffekten kan inte dras från dessa a prioriresonemang. De antaganden om stabiliseringspolitiken som krävs för att utfallet av en direktinvestering i det klassiska fallet skall bli negativt för betalningsbalansen förefaller emellertid verklighetsnära och ägnade att inge en viss pessimism. Det förefaller i själva verket sannolikt att när direktinvesteringar tillåts efter att förut ha varit förbjudna så tvingas landet att bemästra en försämring av betalningsbalansen. Beträffande

246 Den samhällsekonomiska balansen

efterfrågan på resurser i A skulle vi då också få ett fall, vilket skulle dämpa ett inflationstryck eller skapa arbetslöshet där beroende på utgångsläget. I B skulle vi få motsatt tendens. Slutligen har vi det anti-klassiska fallet där ett förbud mot direktinvesteringar skulle leda till att investeringar helt enkelt faller bort. Om vi ånyo startar med land A och B ijämvikt under förbud och studerar vad som händer när vi släpper förbudet får vi följande förlopp. Företag i A beslutar att direktinvestera i B. Kapital upplånas till lägsta ränta. På marginalen är kapital lika dyrt i båda länderna under fria kapitalrörelser men det land som har det mest elastiska kapitalutbudet står för den största delen av finansieringen och får alltså primärt en försvagning av sin betalningsbalans genom ett kapitalutflöde. Resultatet blir samtidigt att räntenivån drivs upp av den ökade investeringsefterfrågan. Det kommer att tränga undan en viss konsumtionsefterfrågan, men naturligtvis också andra marginella investeringsprojekt. Det är således inte ens i det anti-klassiska fallet riktigt att hävda att tillstånd till direktinvesteringar ökar världens totala investeringsvolym med direktinvesteringarnas fulla värde. Det anti-klassiska antagandet måste syfta på mikrobeteendet: just de direktinvesteringar som tillkommer skulle inte ha genomförts av någon annan eller någon annanstans. Men det skulle ha tillkommit andra investeringar genom att kapitalkostnadema då hade varit lägre, vilket vi således finner genom en allmän jämviktsanalys. Effekterna på betalningsbalansen blir komplicerade. Som framhållits kommer finansieringen att fördelas på länderna i enlighet med deras utbudselasticitet för lånekapital. Om denna är låg i A kommer det momentana utflödet på kapitalbalansen iform av direktinvesteringar då att balanseras i viss utsträckning av ett inflöde av portföljkapital. Sedan skall vi emellertid också ta hänsyn till de marginella importbenägenheterna i de olika ekonomiska aktiviteter som stimuleras i B och skärs ned i A. Slutligen kommer alla de indirekta effekterna som för ekonomierna mot allmän jämvikt. Om de företag som producerar insatsvaror till de aktiviteter investeringen avser ligger i A, medför detta förstärkningar av Azs betalosv. ningsbalans Den rena a priori-analysen ger alltså inte entydiga utslag beträffande direktinvesteringarnas effekt på betalningsbalansen. Data om den ekonomiska strukturen krävs för att besvara frågan. Det är t ex sannolikt att de tekniska och organisatoriska skälen till att företag investerar utomlands också medför att dessa dotterbolag handlar med moderbolaget snarare än med fristående företag. Komponenterna passar, kontakterna är intima

osv. Detta beteende förstärks naturligtvis av att det oftast är fråga om

utpräglade oligopolföretag som har anledning att vilja hålla samman koncernen och inte släppa in potentiella konkurrenter. Dessa faktorer torde ligga bakom det vanliga påståendet från internationella koncerner att om de inte upprättar dotterbolag kommer motsvarande produktion att bedrivas av något annat företag i värdlandet, varvid en betydande export dit går förlorad. Som framgick av tabell 2:18 utgörs 10 procent av svensk utrikeshandel av leveranser mellan tillverkningsbolag inom samma

Den samhällsekonomiska balansen 247

koncern. Det bör emellertid noteras att detta år fallet på både exportoch importsidan. En allmän begränsning av den internationella koncernbildningen skulle alltså slå på båda sidor i detta avseende.

Några kvantitativa slutsatser om effekterna på betalningsbalansenö och

efterfrågan på arbetskraft i Sverige av en begränsning av den internationella koncernbildningen kan inte dras utan en ekonometrisk undersökning med input-output-data och noggranna uppgifter om konkurrensförhållanden m m. Det är emellertid tvivelaktigt huruvida denna fråga är intressant från stabilitetssynpunkt, eftersom det endast är vid förändringar i direktinvesteringsverksamheten som den samhällsekonomiska balansen rubbas. Om tillväxtmönster och marknadsförhållanden är sådana att svenska företag kontinuerligt ökar den andel av sin försäljning utomlands som sker från lokal produktion i stället för genom export från Sverige, så kan detta vara helt förenligt med samhällsekonomisk balans. Detta är inte mårkvärdigare än att Sverige har haft jämvikt i bytesbalansen under större delen av efterkrigstiden trots att importen har ökat

praktiskt taget varje år. Som ovan framhållits är det sannolikt när andra medel att återställa samhällsekonomisk balans inte finns tillgängliga som det kan bli intressant att försöka påverka direktinvesteringarna för att stabilisera ekonomin. Det är då fråga om en typ av näst bästa lösning av samma slag 6 Däremot kan man nog som importreglering i ett trängt läge. Likaså kan det vara av intresse att våga slutsatsen att kapiveta de momentana effekterna på den samhällsekonomiska balansen av talilödet i samband med när själva direktinvesteringaratt göra förändringar i lagstiftningen beträffande utlandsetableringar na är obetydligt. Denna sådana framstår som önskvärda av andra skäl. Det bör då observeras att slutsats skall då skiljas det torde gälla rent temporära effekter. Om tex en begränsning av från frågan hur de korta och långa kapitalrörelserutländsk etablering i Sverige skulle medföra en viss arbetslöshet så är na i övrigt påverkas av detta inte ett permanent problem. På någon sikt kan naturligtvis Sverige existensen av internatiobeträffande internatio- nella koncerner. Denna ha full sysselsättning vid alternativa arrangemang fråga behandlas i nästa

nell koncembildning över dess gränser.7 avsnitt.

Av detta resonemang följer också att det inte är avgörande för den 7 Ett undantag skulle vi samhällsekonomiska balansen huruvida sysselsättningen i utlandsägda ha om Sverige hade en företag i Sverige har ökat eller huruvida de svenska dotterbolagen har speciell ekonomisk struksnabbare än de svenska har ökat sin tur där vissa slag av arökat sin försäljning moderbolagen betskraft eller naturtillexport. Samhällsekonomisk balans kan i princip upprätthållas oavsett gångar inte kan utnyttjas vilka strukturförändringar som sker, om dessa sker successivt så att alls utan tillgång till ett kunnande som endast inekonomin är anpassad till en sådan utveckling. Problemen uppkommer ternationella koncerner om mera plötsliga exogena förändringar (t ex tekniska och organisato- har eller vars utnyttjande riska innovationer eller ändrad lagstiftning utomlands) leder till snabba kräver att svenska företag kan etablera dotterföreengångsförskjutningar i direktinvesteringsverksamheten. Samtidigt kan tag utomlands. Ett sådant dock möjligheterna till utlandsetablering bidra till stabilitet vid störningar läge föreligger knappast på den inhemska marknaden. De svenska byggföretagens utlandsverksam- för några svenska produktionsfaktorer utom vad het har kanske bidragit till att klara nedgången på den inhemska gäller den typ av kunskap byggmarknaden i början på sjuttiotalet. Möjligheten att etablera en som finns lagrad i vissa sammansättningsfabrik på en exportmarknad kan minska bakslaget för företags organisation och som i vissa fall inte kan sysselsättning och export i Sverige vid höjda handelshinder. skapas eller underställas Vidare kan den samhällsekonomiska balansen bli mer eller mindre utan internationell konstabil och mer eller mindre lätt att påverka med ekonomisk politik på cernbildning.

248 Den samhällsekonomiska balansen

grund av de internationella koncernernas närvaro i ekonomin. Det är därvid framför allt deras möjligheter att överföra krediter inom koncernema men över nationsgränserna samt följderna av deras oligopolställning för inflationsutvecklingen som har diskuterats. Dessa frågor behandlas i de följande avsnitten.

Korta kapitalrörelser

De internationella koncemernas existens skapar utrymme för en större volym korta kapitalrörelser. Sådana kapitalrörelser är i stor utsträckning resultatet av förändringar i betalningsterminema i de internationella betalningarna och kan sättas i gång av alla ekonomiska subjekt som genomför internationella transaktioner. Ett företag som exporterar sin produkt till ett främmande land kan fördröja hemtagningen av betalningen i väntan på en devalvenng hemma eller en revalvering av kundens valuta eller därför att räntorna är högre utomlandss. Detta kan ske antingen genom att kunden ombeds betala senare än vanligt eller genom att intäkterna investeras på eurovalutamarknaden. De internationella koncernerna har ett bättre utgångsläge än nationella transaktörer när det gäller att utnyttja anpassningar i sin portfölj för kortfristiga tillgångar. För det första kan de maximera vinsterna för hela koncernen när överför-ingen sker mellan koncembolag. Det finns ju gränser för hur mycket och hur länge en importör kan fördröja betalningarna till ett företag, med vilket han inte har något koncemband. En exportör som skulle vilja få sin betalning tidigare än brukligt på grund av väntade växelkursförändringar eller ränteskillnader har liten möjlighet till detta. Denna situation får allt större betydelse på grund av att en ökande del av världshandeln sker mellan dotterbolag inom samma internationella koncern. I en undersökning har man jämfört volymen korta kapitalrörelser som skulle uppstå när alla företag handlar på armlängds avstånd med den volym som skulle bli följden om all internationell handel skedde inom internationella koncerner som maximerar koncernvinsten. Skillnaden var mycket betydande, med liten variation i betalningsbalanserna i det första fallet och starka fluktuationer i det andra (Robbins-Stobaugh 1973). Det andra skälet till att de multinationella företagen gör de korta kapitalrörelsema mera känsliga för ränteskillnader och förväntade växelkursförändringar är att de kan ställa samman information om läget på de internationella penningmarknadema som en biprodukt av sin övriga verksamhet. Deras marginalkostnad för att skaffa sig sådan information är därför lägre än den är för nationella företag och enskilda. Ett tredje skäl som brukar framföras är att de internationella företagen kan ändra sin internprissättning och därigenom överföra kapital. Som framhållits i 8 föregående kapitel är möjligheterna till snabba kast iinternprissättningen Valutaregleringen utgör inte något större hinder emellertid begränsade av hänsyn till myndigheter, revisorer och interna för detta i Sverge efter- administrativa svårigheter. som kravet på lembuds- Vad som är känt är emellertid att de internationella koncernerna skyldighet måste tillämpas mycket flexibelt. förfogar över stora summor kontanter och lätt realiserade fordringar, att

Den samhällsekonomiska balansen 249

de svarar för en stor del av världshandeln och att de har mera resurser för att och bättre information än nationella följa penningmarknaderna företag. Detta betyder inte att vi kan skylla större delen av de kortfristiga ökning i volym och instabilitet under kapitalrörelsemas iögonfallande senare år på de internationella koncernernas expansion. Förskjutningari för de nationella företagens internationella betalbetalningsterminema av eurovalutamarknaden kan ändå tänkas förklara ningar och tillkomsten större delen av denna förändring (Hansen 1961, Einzig 1968, Uggla 1970, Grassman 1973). Det bör vidare observeras att de internationella kapitalrörelser som grundas på de s k petrodollarnas tillkomst har en långt större Det gäller dock fortfarande att omfattning än några andra kapitalrörelser. är större och mera föränderliga med internatiode korta kapitalrörelserna nella koncerner än de skulle vara utan dem. dra slutsatsen att Vi kan emellertid inte av detta påstående omedelbart är mera instabil och svårare att stabilisera för världsekonomin följaktligen de nationella regeringarna. Om vi kommer fram till att de internationella marknaderna för kortfristiga värdepapper behärskas av sådana skickliga och välinformerade som de internationella koncernerna spekulanter vi i första hand ha anledning att tro att denna spekulation är skulle inte destabiliserandeg Detta tycks emellertid inte vara stabiliserande, var under sjuttiotalets första år fallet. Spekulationen på dessa marknader Skälet till detta är att vi har haft fasta växelkurser som destabiliserande. legat långt från jämviktsväxelkurserna och att de nationella regeringarna har haft alltför små reserver. Regeringarna har inte kunnat få det att

framstå som trovärdigt att de skulle kunna hålla ut vid den fasta pariteten och anpassa den inhemska prisnivån genom penning- och finanspolitiska blir lika med den fastställda fasta åtgärder så att jämviktsväxelkursen förväntningar om växelkursens framtida utveckpariteten. Asymmetriska fram och givit upphov till kraftig spekulation. På grund av ling har vuxit i de flesta länder, och i synnerhet i de länder som haft att reservema Övervärderad växelkurs, har varit små i förhållande till de kortfristiga

kapitalrörelser som kan äga rum har man ofta tvingats infria förväntning-

arna. slutsatserna borde följaktligen bli av följande slag. Med internationella koncerner behöver länderna större reserver (och större internationella än de skulle behöva om sådana företag inte funnes, kreditmöjligheter) att de vill fortsätta med ett system med fasta växelkurser där förutsatt 9 Det är en välkänd sluttillåts röra sig långt bort från paritetema och ligga sats från ekonomisk teori jämviktsväxelkursema Större flexibilitet ivåxelkurserna och/eller att välinformerade skickkvar där under långa perioder. internationella skulle liga spekulanter som tjästörre reserver och automatiska kreditmöjligheter nar på sin verksamhet utemellertid kunna undanröja denna svårighet med att ha internationella övar ett stabiliserande inkoncerner. En utveckling mot rörligare växelkurser har också ägt rum och “Ylande på marknaden och att destabiliserande har minskat till destabiliserande spekulation. Vi bortser då anledningarna spekulation leder till för- Detta från de speciella former som gäller för placering av s k petrodollar. luster för spekulantema. berör ju knappast de internationella koncernerna. Om både skickliga och problem som hänger samman med en oskickliga spekulanter Det finns ett annat uppenbart problem uppträder kan dock de nära nog perfekt internationell penningmarknad under fasta växelkurser. förra tjäna på en destabi- Som framhållits ovan blir nationell penningpolitik mindre effektiv under liserande spekulation.

250 Den samhällsekonomiska balansen

ett sådant system. En ökning i penningmängden leder delvis till ett utflöde av kortfristigt kapital i stället för till lägre räntenivå och högre total efterfrågan på varor och tjänster. Under antagande om någorlunda välintegrerade internationella penning- och kapitalmarknader måste ett land som vill öka den inhemska efterfrågan och sänka sin egen räntenivå då öka penningmängden i mycket större omfattning. Detta kräver internationella reserver i en omfattning som inget land kan hoppas ha, i synnerhet när vi räknar med de möjligheter att sterilisera penningflödena som länderna har.” I den mån som dessa marknader har gjorts mera perfekta av de internationella koncernernas verksamhet, har de bidragit till att penning- och finanspolitiken är mindre effektiv under fasta växelkurser. Det finns emellertid vissa skäl att tona ned dessa speciella anklagelser mot de internationella koncernema för de svårigheter nationalstatema kan ha med att upprätthålla den samhällsekonomiska balansen. Först, och troligen främst, gör eurovalutamarknaden och möjligheterna till förskjutningar i de internationella betalningsterminerna kapitalmarknaderna i det närmaste perfekta även utan de internationella koncernema, ehuru dessa givetvis bidrar till detta perfekta tillstånd. För det andra av den teori följer som visar att penningpolitiken är mindre effektiv under fasta växelkurser och fria kapitalrörelser också att finanspolitiken är särskilt effektiv under samma förhållanden. Det finns då inget bromsande inflytande från penningmarknaden. Man kan då ställa frågan varför regeringarna skulle framhärda i att använda ett verktyg som blivit mindre effektivt i stället för ett som blivit mera verksamt? För det tredje, om det som troligt är finns andra skäl att föredra penningpolitiska framför finanspolitiska åtgärder för att åstadkomma ekonomisk stabilitet, så måste man också komma ihåg att varje land faktiskt har frihet att införa flexibla växelkurser. Detta omkastar läget och gör penningpolitiken mera effektiv samtidigt som det mildrar det svårhanterliga problemet med den externa balansen och bidrar till att frigöra den inhemska prisnivån från den internationella inflationsutvecklingen. För det fjärde tyder den ovannämnda moderna kapitalrörelseteorin på 1° Förenta staterna kan att de internationella och kapitalmarknaderna penning- inte är perfekt emellertid tänkas ha beintegrerade ens när kapitalrörelserna är helt fria Penningplacerare, funnit sig i ett annat läge på grund av att det är så exportörer och importörer håller sig med multinationella portföljer för stort i förhållande till att fördela riskerna. Om ett land genomför en monetär expansion och världsekonomin och på driver ner sin räntenivå, anpassas portföljerna och kapital strömmar ut ur grund av att dess position som reservvalutaland i landet, men utflödet stannar när en ny stockjämvikt uppnåtts. l princip princip har eliminerat kan ett land därför etablera en ränteskillnad mot utlandet och i praktiken problemet med tillräckfinns det alltid sådana skillnader. Kapitalrörelser av liga reserver. I praktiken uppstår på grund kunde, som vi har sett, förändringar i dessa skillnader. Följaktligen måste förändringar i penninginte heller Förenta stater- vara större mängden för att givna penningpolitiska målsättningar skall na räkna med att andra uppnås och de internationella reserverna måste vara större när det finns länder accepterar att hålinternationella koncerner som de internationella la obegränsade dollartill- gör penning- och godohavanden. kapitalmarknaderna mera perfekta än när dessa saknas. Eftersom det

Den samhällsekonomiska balansen 251

knappast kan finnas några invändningar mot att använda större doser i och större internationella reserver borde kunna

penningpolitiken”

skapas om den politiska viljan finns, borde_ det inte heller finnas någon anledning att bekymra sig om de internationella koncernernas existens på dessa grunder. Man skulle alltså kunna dra följande slutsats. Med internationellt integrerade kapitalmarknader behöver man ganska stora internationella FCSCFVEI (inklusive internationella kreditmöjligheter) för att kunna bibehålla fasta växelkurser. De internationella koncernema ökar denna integration och leder därmed till krav på större internationella reserver eller större växelkursflexibilitet. l den svenska valutaregleringen är även korta kapitalrörelser underkastade tillståndsgivning. Trots detta äger sådana rum i stor omfattning genom förskjutningari betalningsterminema, vilket yttrar sigi betydande oförklarade förändringar i valutareserven. Det är detta slag av kapital-

rörelser som de internationella koncernerna i princip har större möjlig-

heter att genomföra och som skulle kunna vara ett problem för den samhällsekonomiska balansen och penningpolitikens effektivitet. Den genomsnittliga kredittiden i svensk utrikeshandel var under 1973 2 månader på både import- och exportsidan. Eftersom exporten uppgick till 51 miljarder kr och importen till 46 miljarder hade svenska exportörer fordringar på utlandet i form av handelskrediter på över 8 miljarder kr under året, medan importörernas motsvarande utestående

kortfristiga skulder uppgick till knappt 8 miljarder. Varje genomsnittlig

vecka betalades under året omkring en miljard kr i vardera riktningen. Om det uppstår en allmän förväntan att den svenska kronan kommer att devalveras mot övriga valutor skulle exportörema i princip ha anledning att uppskjuta sina betalningar och importörerna ha anledning att påskynda sina. Exportörema kan då på en vecka maximalt spekulera med ungefär l miljard kr genom att inte ta hem några betalningar alls, medan importörerna kan påskynda sina betalningar så långt deras likviditet räcker upp till omkring 8 miljarder kr. Vid en förväntad skulle möjligheterna omkastas. Den totala likviditeten i revalvering näringslivet (industri och handel) uppgick under året 1973 i genomsnitt till nära 20 miljarder. För en så kort tid som en vecka kan man således tänka åtskilliga miljarder i handelskrediter kan användas för sig att ändamål. Skillnaden torde därvid också vara liten mellan spekulativa inomkoncemtransaktioner och andra. När det gäller längre perioder blir det sannolikt lättare att förskjuta betalningar som avser inomkoncemtransaktioner av tidigare angivna skäl. Som framhållits tidigare utgjorde dessa transaktioner 29 procent av exporten och 26 procent av importen. Kredittiderna är emellertid i genomsnitt nästan tre veckor längre i inomkoncemtransaktioner, varför andelen av utestående handelskrediter är större än så. I princip finns det alltså något mer betalningar att förskjuta för internationella koncerner än 11 Penningmängden eller dessa procentandelar, varför vi redan av detta skäl skulle kunna vänta oss förändringar i denna innågot större svängningar vid valutakriser. går ju knappast i den so- Ovanstående framställning är emellertid en förenkling i två viktiga ciala välfárdsfunktionen.

252 Den samhällsekonomiska balansen

avseenden. För det första har vi inte tagit hänsyn till i vilken valuta en transaktion har avslutats trots att detta spelar stor roll för vem som har intresse av att förskjuta betalningen. Om en svensk exportör har ingått kontrakt i svenska kronor har han ingen anledning att fördröja betalningen även om han fruktar en svensk devalvering, medan däremot den utländske köparen har det. En svensk importör i samma situation (väntad devalvering och kontrakt i svenska kronor) har ingen anledning att påskynda betalningen och lär inte kunna tvingas därtill av säljaren. Om det är mera komplicerade växelkursändringar som väntas, där vissa valutor väntas gå upp och andra ner och dessutom i olika grad, blir utrymmet för betalningsförskjutningar väsentligt beskuret på ett svåröverskådligt sätt. För det andra har vi inte beaktat att kontrakten i utrikeshandeln ingås på mycket olika betalningsvillkor. Öppen räkning (på en, två eller tre månader) är det vanligaste och används för 3/4 av importen och 2/3 av exporten, men kontant mot dokument är också av betydelse (10 procent respektive 20 procent) och vad gäller handeln i fartyg dominerar kontrakt. Betalningsvillkoren torde påverka möjligheterna till förskjutningar i betalningsterminerna. De internationella koncernerna tycks inte använda andra betalningsvillkor än andra men inomkoncernföretag, transaktionerna gäller i huvudsak sådana varor där öppen räkning är dominerande. lnomkoncerntransaktionerna sker därför praktiskt taget uteslutande på villkoret öppen räkning och, som sagt, med relativt långa kredittider i genomsnitt. Eftersom förskjutningar lättast kan genomföras vid öppen räkning skulle vi alltså ha anledning att vänta att sådana är mera omfattande för inomkoncerntransaktioner av det skälet. Under år 1973 ägde två valutakriser rum, i februari mars. respektive Den 12 februari skrevs den amerikanska dollarn ner mot guld och därmed mot flertalet andra västeuropeiska valutor med 10 procent. Den svenska kronan följde med halvvägs tre dagar senare och devalverades alltså med ca 5 procent mot övriga Västeuropa, dock ej Finland, England och Italien. Efter valutakrisen i mars gick Sverige med i det västeuropeiska valutablocket som då började flyta mot bl a dollar, pund och yen med betydande fluktuationer under resten av året. Ijuni revalverades den västtyska marken mot valutablockets övriga valutor. Dessa händelser kan antas ha givit underlag för sådana kortfristiga kapitalrörelser genom förskjutningar i betalningsterminerna som vi här analyserar. Den svenska valutareserven steg dock mycket jämnt nästan vecka för vecka under första halvåret och visade obetydliga fluktuationer under resten av året, vilket pekar på att några stora kursändringar mellan den svenska kronan och andra valutor i genomsnitt inte väntades av företagen. Enligt materialet från SCB :s tullenkät var det inte heller några mycket stora fluktuationer i betalningarna under de krisartade veckorna i februari och mars. Under de två veckor i mars då valutabörserna var stängda i Europa var betalningarna något lägre på både export- och importsidan, vilket tycks ha tagits igen under de närmast påföljande veckorna. Den enda relativt tydliga avvikelse som kan iakttas är att betalningar

Den samhällsekonomiska balansen 253

för svensk export föll till 180 miljoner kr under veckan före den svenska devalveringen tillsammans med dollarn i februari, medan de alla årets övriga veckor varierade mellan en halv miljard och upp till drygt en miljard kr. Det visar sig emellertid att de betalningar som inte utgjorde inomkoncerntransaktioner då föll till 159 miljoner. Detta var den klart lägsta siffran för sådana betalningar under året. De båda registreringar som kom därefter räknat nerifrån var på omkring 250 miljoner och för övrigt var betalningen för icke-koncerntransaktioner aldrig under 300 miljoner på exportsidan. Om man tar de tre veckorna före devalveringen kan man visserligen konstatera att inomkoncerntransaktionerna inte utgjorde mer än ll av de totala medan de stod för 29 procent av procent betalningarna betalningarna under hela året. Om denna andel hade gällt under de tre veckorna hade inomkoncernbetalningarna för export varit ca 400 miljoner kr högre under perioden. Något tydligt utslag är detta emellertid inte. Företeelsen kan vara en ren slump och man tvingas därför dra slutsatsen att någon klar tendens hos de internationella koncernerna att utnyttja tidsförskjutningar i sina interna betalningar över svensk gräns till inte kan iakttas i materialet. Det kan å andra sidan spekulation konstateras att några riktigt klara förväntningar om svenska växelkursändringar i större omfattning inte förelåg, varför det kanske inte finns skäl att vänta sig några iögonfallande förskjutningar. Slutligen bör det noteras att fortsatta analyser av materialet kan tänkas ge något annorlunda slutsatser.

Snedvridningar i kredittilldelningen Det påstås ofta att en stram penningpolitik får snedvridande effekter på olika investeringsverksamhet. Argumentet går ut på att de företags internationella företagens dotterbolag och för den delen också deras inhemska moderbolag har tillgång till finansiellt kapital från koncernföretag utomlands och därigenom kan undvika effekterna av en kreditåtstramning. Resultatet blir inte bara att minskningen av penningmängden måste gå mycket längre för att man skall uppnå den önskade minskningen i totala efterfrågan, vilket är en aspekt som redan diskuterats. Det hävdas också att man då kommer att klämma åt rent inhemska företag medan de internationella koncernerna inte påverkas alls eller mycket litet. För varje kreditåtstramning kommer de senare sedan att öka sin andel av marknaden och sitt tekniska försprång. Det utländska inflytandet i ekonomin trappas upp, koncentrationen i industrin ökar och små företag med tillväxtpotential kvävs i sin linda. Det finns flera invändningar mot detta synsätt. En mycket uppenbar är att med eurovalutamarknaden och fria kapitalrörelser till landet ifråga står möjligheterna att låna utomlands öppna för de flesta företag av tillräcklig storlek. Men behöver inte vara internationell. Emellertid håller inte denna invändning om landet reglerar kapitalrörelserna, vilket är och kanske ganska logiskt att göra i kombination med ganska vanligt under fasta växelkurser. I detta fall har kanske de penningpolitik

254 Den samhällsekonomiska balansen

internationella koncernerna bättre möjligheter att kringgå regleringarna och finansiera sina investeringsplaner genom direkt kapitalimport än de rent nationella företagen har. De internationella koncernerna har emellertid inte obegränsade möjligheter av detta slag. Deras reguljära lån till och från koncernbolag i andra länder är underkastade riksbankens tillståndsgivning. Det är då de ovannämnda större möjligheterna till variation i betalningsterminerna som skulle vara förklaringen. Varukrediter kan eventuellt få växa till stora belopp och stå ute långa perioder mellan koncernföretag men detta är data som framgår av företagens årsredovisningar. De är inte hemliga. År 1972 uppgick den utlandsägda bolagssektorns tillgångar i form av handelskrediter till 3,1 miljarder, medan dess skulder av samma slag uppgick till 1,8 miljarder. Dessa totalsiffror framstår knappast som uppseendeväckande vid jämförelse med bolagssektorn i dess helhet. År 1973 skulle förskjutningar i betalningsterminerna med en månad åt motsatta håll i inomkoncerntransaktionerna i exporten respektive importen medföra ett okontrollerbart kapitalflöde på 2 miljarder kr. Eftersom möjligheten står öppen även för företag utan interntransaktioner över gränsen kan säkerligen ytterligare flera miljarder röra sig på samma sätt. Detta skall ställas i relation till den siffra för den totala likviditeten på omkring 20 miljarder kr år 1973 som tidigare nämndes. Penningpolitiken behöver alltså ta hänsyn till de betydande kapitalflöden som kan uppkomma denna väg, ehuru ingalunda enbart eller ens huvudsakligen via 2 internationella koncernen Analysen kan emellertid inte sluta här. Antag att riksbanken stramade åt kredittillgången under antagande om att kontrollen över kapitalinflödet är vattentät. Om de internationella koncernerna kan få kapital utomlands till lägre ränta kommer de att använda den möjligheten och den inhemska kredittillgången blir inte så knapp som den eljest skulle ha blivit. Inhemska företag kommer indirekt att dra nytta av detta. Om möjligheterna är obegränsade kommer det inte att bli någon effekt alls av åtstramningen. Landet har då inte någon kontroll alls över kapitalinflödet. De internationella koncernerna blir de institutionella kanaler genom vilka den interna kapitalmarknaden knyts till den globala kapitalmarknaden. Resultatet blir faktiskt att de gör penningpolitiken ganska ineffektiv, men inte att de ger upphov till diskriminering mot inhemska företag. Om de internationella företagen endast kan få en begränsad mängd kapital från utlandet, blir penningpolitiken mera effektiv, och ett diskrimineringselement kommer in i bilden. Det är dock framför allt om penningpolitiken får formen av en sådan reglering som inte tillåter företagen att låna i bank mer än en bestämd andel av sin totala kredit vid 12 Det bör observeras att ett givet tillfälle i det förflutna, som diskrimineringen blir kraftig. De om en liknande penninginternationella koncernerna skulle visserligen kunna ge ”grå krediter till politik förs i andra länder blir möjligheterna för nationella företag (de skulle göra detta i vinstmaximeringens intresse) företagen att genomföra men ineffektiviteten i denna typ av kreditmarknad skulle vara till nackdel kapitalrörelser via förför nationella företag och sannolikt också skapa beroendeförhållanden av skjutningar i betalningsterminerna mindre. icke önskvärt slag mellan storföretag (som ju oftast är internationella)

Den samhällsekonomiska balansen 255

och mindre företag. Eventuellt skulle en mycket imperfekt nationell kreditmarknad kunna få samma slags effekt som en reglerad kreditmarknad. Det verkar emellertid naturligt att då lägga skulden för de diskriminerande effekterna på regleringarna eller på imperfektionen och inte på de internationella koncernerna som sådana. Men om en regering har goda skäl att reglera kreditmarknaden är det sant att den endast kan göra så till priset av en diskriminering mot nationella företag när man tillgriper en stram penningpolitik.

Inflationen och de internationella koncernerna Den tilltagande inflationstakten sedan 60-talets slut har ofta tillskrivits de internationella koncernerna. Dessa föreställningar har emellertid sällan framförts av fackekonomer utan hör mera hemma i den politiska debatten. Detta innebär att någon mera utarbetad teori för hur internationell koncernbildning skulle driva upp inflationstakten inte föreligger. Det förefaller som om det skulle finnas tre olika typer av inflationsteori som tillmäter internationella koncerner en särskild betydelse. För det första har man ansett att de amerikanska direktinvesteringama framför allt i Västeuropa har lett till en uppbyggnad av likviditeten i världsekonomin som verkat inflationsdrivande (Företagandets internationalisering 1973, s 85-88). För det andra har man hävdat att internationell koncernbildning leder till oligopolisering av marknader och därmed till snabbare inflation genom snabbare höjningar av avsättningspriserna eller mindre priskänslighet nedåt. Den mest kände företrädaren för denna uppfattning är den kanadensiske fackföreningsmannen Charles Levinson, som hävdar att de stora internationella koncernerna kan höja sina priser oberoende av marknaden genom sin oligopolställning (Levinson 1971, kap VII). Även Galbraith har hävdat liknande synpunkter (1957, 1967). För det tredje har det framförts att en alltmera utpräglad oligopolstruktur har lett till inflationsbefrämjande attityder hos företagsledningen vad gäller arbetsmarknaden och lönebildningen.

Direktinvesteringarna och den internationella inflationstakten

Det är vanligt att ge framför allt de amerikanska företagens direktinvesteringar utomlands skulden för världsinflationen, som ju på lång sikt drabbar alla länder under fasta växelkurser. Argumenten är då följande: dessa amerikanska företag för över dollar till andra länder för att köpa redan etablerade företag eller för att köpa eller anställa produktionsfaktorer för dotterbolag som de själva etablerar där. De dollartillgångar som skapas utomlands och som centralbankerna håller som reserver ökar penningmängden där och skapar inflation. Denna tankegång är emellertid inte självklar. Antag först att dessa direktinvesteringar i enlighet med vår grundmodell beror på att den förväntade avkastningen på nyinvesteringar ligger högre i Västeuropa än i

256 Den samhällsekonomiska balansen

Förenta staterna i vissa branscher som domineras av amerikanska oligopolföretag, medan någon allmän skillnad i kapitalavkastning inte föreligger mellan Västeuropa och Förenta staterna. Jämfört med om direktinvesteringar hade varit förbjudna blir det då knappast någon effekt alls. Ty i förbudsfallet skulle således inhemska företag ha stått för samma investeringar och i båda fallen skulle finansieringen ske på den västeuropeiska eller den internationella kapitalmarknaden. En liten komplikation uppträder såtillvida att det aktiekapital som tillkommer och skall ägas av amerikanska förutsätter en formell moderbolag överföring av kapital från Amerika till Europa. Detta kan ske direkt genom kapitalutförsel eller genom återinvestering av vinstmedel. I båda fallen innebär detta primärt att det blir mindre i tillgång på kapital Amerika och mer i Europa. Under i övrigt lika förhållanden stimuleras då en rörelse av portföljkapital från det senare området till det förra som uppväger strömmen av direktinvesteringar i motsatt riktning. Om detta inte sker, har vi definitionsmässigt att göra med ett läge där kapitalavkastningen är högre i Europa än i Amerika. Detta stimulerar en kapitalström från det senare området till det förra oavsett om vi har internationella koncerner i systemet eller ej. Förloppet blir då ungefär följande: amerikanska företag beslutar sig för att investera mindre hemma och mera utomlands, tex i Västeuropa. Den totala efterfrågan faller då något i Förenta staterna och stiger i Västeuropa. Den amerikanska industrins relativa konkurrenskraft förbättras och Förenta staterna får ett bytesbalansöverskott medan Västeuropa får ett motsvarande underskott. Detta är naturligtvis den vanliga överföringsmekanismen som är förknippad med en mängd teoretiska och praktiska problem, vilka dock inte angår oss här. Det är klart att när ett flöde av direktinvesteringar från Förenta staterna till Västeuropa sätter i gång eller accelererar blir effekten att en viss inflation stimuleras i det senare området och att ett visst deflationistiskt tryck uppstår i det förra. Ett stabilt flöde av direktinvesteringar får emellertid inte detta slags effekt när de relativa prisnivåerna väl har anpassats till detta flöde. Samma typ av slutsatser gäller betalningsbalansstörningar, där sambandet är ännu tydligare. Ett stabilt utflöde av direktinvesteringar liksom allt kapitalutflöde som finansieras av ett stabilt bytesbalansöverskott är inte något stabilitetsproblem. Problemen uppkommer när utflödets volym förändras under ett system med fasta växelkurser. Dessa företeelser är emellertid inte särskilt intressanta för vår analys eftersom problemen uppstår även utan internationella koncerner. Sambandet mellan amerikanska direktinvesteringar utomlands och världsinflationen är av långt mera indirekt natur. Om Förenta staterna genom en expansionistisk penning- och finanspolitik förhindrar den sänkning av totala efterfrågan som en ökning av de direkta investeringarna utomlands tenderar att åstadkomma, uppstår ett inflationstryck som sprider sig till Västeuropa genom att dollartillgodohavandena ökar i centrala banker och på eurodollarmarknaden. Detta torde ha hänt under slutet av 60-talet och början av 70-talet, men denna överföring av inflation från Förenta staterna synes då rimligen böra tillskrivas den monetära i expansionen

Den samhällsekonomiska balansen 257

Förenta staterna och det betalningssystem som gjorde det möjligt för landet att få andra länder att hålla dess valuta som reserver. Direktinvesteringarna spelar knappast någon självständig roll i detta sammanhang.

Oligopolprissáttning

Det är en från läroböckerna välkänd slutsats att företag med en stark marknadsposition kan sätta och har anledning att sätta högre priser än som inte har någon dominerande marknadsposition. Det har företag också sedan Gardiner Means berömda trettiotalsstudier betraktats som empiriskt bekräftat att företag under oligopol har en stelare prissättning som inte särskilt följsamt till ändringar i kostnads- och anpassas efterfrågeförhållanden (Means 1935 och 1939). Detta är av allt att döma för föreställningen att de internationella koncernerna utgångspunkten driver upp inflationstakten. För att visa detta måste till att börja med två olika frågor besvaras: (l) Leder en mera utpräglad fåtalskonkurrens inte bara till högre priser än under flertalskonkurrens utan också till snabbare stigande priser under (2) Medför möjligheterna till internationell koncernbildlånga perioder? mot färre konkurrenter på varje marknad och därmed ning en utveckling mera utpräglad fåtalskonkurrens? Den första frågan har ägnats en viss uppmärksamhet under senare år medan den andra, som redan har berörts i kapitel 10, inte givits några svar i litteraturen. än vid Läroboksslutsatsen att priserna ligger högre vid fåtalskonkurrens flertalskonkurrens under i övrigt lika förhållanden kan inte i sig användas som stöd för tanken att fåtalskonkurrens ökar inflationen. Detta gäller även möjligheten att de senaste tio årens inflation skulle ha att göra med en engångsförskjutning mot högre monopolgrad och högre monopolvinster. Lönsamheten i näringslivet har överlag sjunkit under perioden i industriländerna. Det är i stället Means resultat att oligopolföretag uppvisar en betydande prisstelhet som måste få utgöra utgångspunkten.

visso måste denna prisstelhet vara mera utpräglad nedåt än

Till yttermera uppåt. Därigenom kan man föreställa sig att de relativprisförändringar i en ekonomi alltid som måste åtfölja de pågående strukturförändringarna måste äga rum genom att priser stiger, aldrig genom att de sjunker (Edgren m fl1970, s 210-1 l, Lerner 1958). Resultatet skulle bli att det uppstår ständiga tendenser till arbetslöshet Följden är en som statsmakterna då avlägsnar genom en expansiv politik. ständig inflation. om de ”administrerade prisernas stora betydelse har Means slutsatser kritik under senare tid. En berömd studie emellertid utsatts för växande av Stigler och Kindahl (1970) visade att när man har flera prisobservationer och tar hänsyn till de olika formerna för prisändringar (rabatter, kreditvillkor och dylikt) så finner man många service, kvalitetsändringar, åt båda hållen på de produkter som prissätts i typiska prisförändringar Liknande slutsatser har dragits av DePodwin-Selden oligopolbranscher.

258 Den samhällsekonomiska balansen SOL 1975:50

(1963). Thompson (1974) fann att priserna i branscher dominerade av storföretag steg långsammare än priserna i branscher med huvudsakligen små företag under perioden 1947-1970 i Förenta staterna. Beträffande frågan huruvida oligopolgraden har stigit genom internationell koncernbildning, så har vi i kapitel 10 konstaterat att något underlag för slutsatser inte finns för närvarande. Även om vi bortser från den internationella koncernbildningens roll i sammanhanget och bara ställer frågan, huruvida koncentrationen ökat på världsmarknaderna för olika varor blir svaret tvetydigt. Köparna av olja, stål och bilar har sannolikt flera väletablerade leverantörer att välja mellan nu än för tjugo år sedan i de flesta länder, medan motsatta förhållandet gäller på många andra varumarknader. Slutligen skall det tilläggas att den eventuella prisstelhet som kan uppstå under oligopol inte behöver vara proportionell mot marknadskoncentrationen. Den kan tänkas öka när ett duopol utvidgas med ytterligare ett par konkurrenter t ex. De ovanstående observationerna och referenserna till olika forskningsresultat har gjorts för att understryka att vi isjälva verket inte har något klart underlag för att bedöma huruvida de internationella koncernerna ökar inflationstakten, men att litteraturen inte pekar på att så är fallet.

Lönebildningen

Det har också framförts tanken att de internationella koncernernas effekter på ekonomin är inflationistiska indirekt via lönebildningen. Denna uppfattning finns i åtminstone tvâ något olika varianter. Den ena går ut på att företagen dels är så kapitalintensiva att lönekostnaderna är en liten del av deras kostnader, dels har ett sådant fast grepp om sin avsättningsmarknad att de med lätthet kan övervältra dessa kostnadsökningar på kunderna (Levinson 1971, Galbraith 1967, s 213). Som framhållits ovan är det inte klart, huruvida internationell koncernbildning spelar någon roll för en sådan modell. Den andra varianten innebär att den internationella koncernens om föreställningar normala löner har utformats i ursprungslandet och att dotterbolagen i värdländer med lägre löner därför tenderar att driva upp den allmänna lönenivån och därmed stimulera inflationen (Maynard 1974). Sådana kostnadsinflationsteorier är mycket tvivelaktiga. Lönekraven påverkas av förväntningar om produktivitets- och prisutveckling. Den förra är relativt stabil från år till år, varför lönekraven kan sägas i huvudsak vara styrda av prisförväntningar. Dessa torde grundas på förväntningar om statsmakternas växelkurs-, finans- och penningpolitik och det ter sig därför naturligare att söka inflationsförklaringarna där. Däremot är det sannolikt att de internationella koncernerna ofta verkar iexpansiva branscher och växer genom att investera i kapacitetsutvidgningar. För att dra till sig arbetskraft från andra företag och branscher kan de då komma att betala högre löner än normalt för landet. Detta är också vad de bör göra, eftersom detta är det sätt på vilket arbetskraften

Den samhällsekonomiska balansen 259

omfördelas ien marknadsekonomi. Detta handlingssätt ökar inte nödvändigtvis inflationstakten. Det är emellertid möjligt att fackföreningsrörelsen inte anser sig kunna acceptera de kortsiktiga löneskillnader som krävs i en marknadsekonomi för att åstadkomma omfördelningar av arbetskraften utan försöker etablera den långsiktiga lönestrukturen genom att kräva lika lön för lika arbete även på kort sikt. Om de gör detta uppkommer en tendens till arbetslöshet i de marginella företagen och branscherna. Om regeringen försöker undanröja denna arbetslöshetstendens genom en expansiv penning- och finanspolitik i stället för med selektiva medel blir resultatet i stället inflation (och betalningsbalansproblem vid fasta växelkurser). Detta är förmodligen en realistisk beskrivning av situationen i många eller de flesta länder. De internationella koncernernas roll i detta är dock inte helt klar. Det är givetvis förekomsten av sammanhang företag i allmänhet med högre genomsnittlig lönsamhet och marginell arbetskraftsproduktivitet som skapar problemet, inte de internationella som sådana. Men vi kan kanske vänta oss ett statistiskt företagen samband mellan internationell status och denna tendens att sätta högre löner än genomsnittet i ekonomin. Anledningen till detta skulle då vara att vi lever i en tid när tekniska och institutionella förändringar gör det mera effektivt att producera och bedriva utrikeshandel genom det institutionella verktyg som den internationella koncernen utgör. Och det är utmärkande för varje period av förändring att expanderande sektorer och företag betalar högre löner än de krympande. Detta gäller generellt för all ersättning till produktionsfaktorer utanför långsiktigjämvikt. Det finns till sist en intressant möjlighet att de internationella koncernerna leder till att internationella fackföreningar uppstår. Anledningen till detta kan sägas vara att de multinationella företagen får en ränta på de internationella arbetsmarknaderna, om inte monopsonistisk också organiserar sig internationellt för att återställa det fackföreningarna nationella arbetsmarknader. Erfarenspelteoretiska läge som utmärker heter från den nationella nivån visar emellertid att fackföreningsrörelsen har svårt att hålla samman sina organisationer om den inte strävar efter liknande eller samma löner för hela det område de arbetar inom. Om detta skulle hända nivån skulle effekterna bli på den internationella eftersom detta vore liktydigt med ett steg mot att genomgripande, utrikeshandeln i stället för på komparativa fördelar. grunda på absoluta Områden med lägre produktivitet än genomsnittet skulle få arbetslöshet och ett utflöde av resurser till områden med högre produktivitet än genomsnittet. Erfarenheterna från inhemsk handel som i stort bygger på absoluta fördelar skulle upprepa sig på den internationella nivån. Risken finns att samarbete mellan de olika nationella fackföreningarna skulle i en viss utsträckning. Utöver de leda till en sådan ”s0lidarisk lönepolitik nämnda skälen skulle kanske fackföreningarna i de rikaste länderna betrakta sådan politik som ett förtäckt skydd för sina egna arbetstillfäldet skulle undanröja möjligheterna för de mindre industrialen, eftersom liserade eller bara mindre produktiva länderna att använda sin komparativa fördel i branscher som använder relativt mycket lägre utbildad eller

260 Den samhällsekonomiska balansen sou 1975:50

outbildad arbetskraft. Samtidigt kan dagens organiserade arbetskraft i sådana områden kanske vinna på de högre löner de skulle få genom en sådan internationell lönepolitik, medan den arbetslöshet den skulle skapa skulle gå ut över oorganiserad arbetskraft utan inflytande i den internationella fackföreningsrörelsen. Den tyngsta bördan skulle förmodligen drabba morgondagens outbildade arbetare i dessa områden, vilka då kommer att bli arbetslösa. Återigen tycks slutsatsen om de internationella koncernernas roll bli att dessa företag inte är den direkta anledningen till de problem som diskuteras, ehuru de är inblandade på ett betydelsefullt sätt. Försöken att upprätthålla den ekonomiska stabiliteten såsom den definierats här, skulle kunna bli förödande eftersom det inte skulle finnas den frihetsgrad i systemet som är nödvändig för detta ändamål. Med faktorpriser som utjämnas direkt med institutionella medel för regioner som omfattar flera länder som har fastställt sina växelkurser eller t o m har gemensam valuta, måste varje lands stabilitetsproblem lösas med hjälp av en regionalpolitik på internationell nivå. Detta kräver institutionella reformer som kan ta mycket längre tid än att få en internationell lönepolitik av angivet slag.

sou 1975:50 261

13 Effektivitet och tekniska förändringar

l enlighet med den i kapitel 9 framförda definitionen används begreppet effektivitet här i den snävare bemärkelsen effektivitet i resursfördelningen vid given fördelning av produktionsfaktorer mellan individer och under förutsättningen att ekonomisk stabilitet upprätthålls kontinuerligt. Det kan konstateras omedelbart att frågan om de internationella koncernernas inverkan på effektiviteten i denna mening är mycket litet känd. Anledningen är inte bara bristen på data. Även arbetet på att utarbeta fruktbara problemställningar är i huvudsak ogjort och vi skall i detta kapitel inte komma mycket längre än till att göra en första genomgång av de faktorer som där kan antas vara av intresse. Vi delar därvid upp området något godtyckligt i tre olika avdelningar. För det första diskuteras frågan om de internationella koncernernas eventuella roll som en form av internationella marknader för varor och tjänster som inte lika effektivt kan göras till föremål för internationell handel mellan fristående företag. För det andra ger vi några synpunkter på frågan hur internationella koncerner via effekter på marknadsformen kan tänkas påverka den statiska effektiviteten i resursutnyttjandet i olika branscher. För det tredje behandlar vi den fråga som har väckt mest intresse, nämligen hur den tekniska utvecklingen kan tänkas bero av internationell koncernbildning. Som framgår av den följande framställningen är denna indelning behäftad med nackdelar genom att de olika problemen går ini varandra.

litt instrument för Utrikeshandel

Det har framför allt av Baldwin (1970) hävdats att internationell koncernbildning över gränserna till dels är ett sätt att underlätta utrikeshandel och därmed en internationell specialisering i enlighet med komparativa fördelar. En sådan slutsats synes också följa av vår analys av drivkrafterna till sådan koncernbildning. I den utsträckning de internationella koncernerna kan ses som organisationer för informationsförmedling torde denna slutsats vara av betydande praktisk betydelse. Genom sin internationella utbredning torde de ha bättre information om produktefterfrågan och utbud av produktionsfaktorer och om tillgänglig teknik i olika delar av världen. Internationella koncerner kan av detta

262 Effektivitet och tekniskaförändringar

skäl effektivare än nationella företag koppla ihop produktionsfaktorer och bedriva tillverkning i länder med komparativa fördelar för olika slag av tillverkning som sedan kan exporteras till andra länder eller förbrukas internt. Vi har vidare pekat på att de är uppbyggda för att hantera särskilt heterogena produktionsfaktorer och varor där kraven på informationens precision eller mängd blir för stora för traditionella marknader. Slutligen har vi också, på grundval av litteraturen i ämnet, hävdat att de internationella koncernerna kan åstadkomma en riskutjämning inom sin egen verksamhet som gör det möjligt för dem att bedriva vissa typer av internationella transaktioner som eljest inte skulle klaras av privata företag på marknader. Slutsatsen att de internationella koncernerna till dels påverkar resursfördelningens effektivitet på ett sätt som är analogt till utrikeshandelns är en väsentlig utgångspunkt för analysen av dessa företags följder för effektiviteten. Dessvärre är det knappast möjligt att på forskningens nuvarande stadium komma mycket längre. Med tanke på de internationella koncernernas kvantitativa betydelse i utrikeshandel och industriproduktion är det rimligt att tillmäta dessa följder en ganska stor vikt. Däremot är det svårt att säga något om hur nettoresultatet för effektiviteten ser ut. Det råder en välgrundad enighet om att en stor del av utrikeshandeln är kraftigt effektivitetsbefrämjande genom att den möjliggör specialisering i enlighet med komparativa fördelar och stordriftsfördelar. På marginalen måste det samtidigt antas bedrivas en hel del utrikeshandel vars värde är begränsat ehuru positivt, från denna synpunkt. Slutligen finns det utrikeshandel som på grund av externa effekter och dynamiska konsekvenser för den inhemska industrins möjligheter att utvecklas i importländerna har negativa följder för effektiviteteml Frågan är emellertid om det kan visas att det internationella handelsoch produktionsmönster de internationella koncernerna möjliggör har en slagsida av något slag i dessa avseenden. Någon kunskap härom har vi än så länge inte. Det s k uppfostringsargumentet för importskydd bygger tex på tanken att om inhemska företag får möjlighet att utvecklas under begränsad konkurrens från omvärlden kommer de att växa och bli konkurrenskraftiga utan importskydd senare. Är det då så att möjligheten för utländska, redan väletablerade företag att starta producerande 1 Dessutom kan åtmins- dotterbolag skall ses som en fördel får värdlandet den (därigenom tone en del av utrikesönskade inhemska produktionskapaciteten) eller som en nackdel (inhandeln skapa beroenden hemskt får aldrig någon chans att växa upp)? Uppenbarligen och andra politiska nack- ägda företag delar som är så stora att beror svaret på om de utlandsägda har samma effekter som införetagen de inte uppvägs av de efhemskt ägda företag på faktorinkomster, teknisk nivå och dylikt i landet. fektivitetsvinster som den Detta behandlas i senare avsnitt. medför i produktionen. Detta kan tänkas vara en Franko hävdar i en historisk genomgång av varierande data för ett särskilt viktig invändning hundratal internationella koncerner av europeiskt ursprung att det är mot just den typ av interförst under de allra senaste åren som dessa företag mera allmänt nationell specialisering som internationella kon- organiserats för att utnyttja koncernens resurser i form av möjligheter till cerner möjliggör. Frågan och centrala riskutjämning företagslednings-, FoU- och marknadsföringshar dock ansetts ligga resurser (Franko 1973). Tidigare skulle de i stor utsträckning ha varit utanför utredningens direktiv. tullföretag, dvs dotterbolagen utomlands hade för att upprättats

sou 1975:50 Effektivitet och tekniska _förändringar 263

producera innanför en tullmur eller av fruktan för framtida handelshinder. De skulle då enbart ha utnyttjat moderföretagets specifika fördelar internationellt genom utlandsetableringar medan andra effektivitetsvinster som kan stå att vinna genom internationell företagsorganisation inte börjat användas på allvar förrän konkurrenstrycket från amerikanska internationella koncerner hårdnade under sextiotalet. Frågan huruvida lösningar utan internationell koncernbildning skulle leda till högre eller lägre effektivitet i produktion och marknadsföring kan alltså inte besvaras för närvarande ens när vi antar att koncentration och konkurrensförhållanden är opåverkade. Kanske är dock sannolikheten störst för att de har positiva nettoeffekter på samma sätt som utrikeshandeln i industriländer, där uppfostringsindustriargumentet har mindre vikt. Skälet till en sådan allmän slutsats skulle vara att det finns åtskilliga samordningsvinster av en integrerad företagsorganisation såsom beskrivits i kapitlen 6«7, medan det inte är så lätt att peka på några avvikelser mellan privatekonomiska och samhällsekonomiska kalkyler i dessa avseenden (dvs när vi bortser från ökad företagskoncentration, politiskt beroende och dylikt). En konkretisering av den jämförelse det är fråga om kanske har sitt värde. Antag att SKF hade tvingats expandera enbart i Sverige. Hade kullagerproduktionen i världen då varit lika effektiv? Hade de samordningsvinster som görs genom SKF:s internationella organisation kunnat vinnas, om tex dess nuvarande fem större fabriker i Västeuropa hade varit oberoende företag och hade köpt verktyg och specialstål från andra fristående företag i stället för som nu till stor del från andra koncernföretag? Att ställa frågan så är att anta att SKF:s investeringar är av det omvänt klassiska slaget. Svaret kan förmodas vara att den lösningen hade varit mindre effektiv. Om vi istället antar att SKF:s investeringar huvudsakligen är av det klassiska slaget och ställer frågan hur det hade varit om SKF hade haft 65 000 anställda i Sverige i stället för omkring 15 000 finns det anledning att misstänka att det hade uppstått vissa effektivitetsförluster genom en sådan koncentration och begränsning av tillgången på arbetskraft av olika slag jämte högre transportkostnader. Härtill kommer möjligheten av dynamiska effektivitetsförluster genom den ensidighet som skulle prägla industristrukturen i små länder om stora företag skulle uppstå men tvingas till expansion i ett enda land. Till dessa sannolika förluster i effektivitet på produktionssidan kommer möjliga förluster i form av sämre anpassning till efterfrågesidan på grund av dotterbolagens roll som informationsinhämtare på avsättningsmarknaderna. _ Sådana överväganden tycks leda till hypotesen, ivåntan på empirisk forskning i framtiden, att internationella företagsorganisationer ger ett positivt netto till den tekniska effektiviteten. Vi bortser då fortfarande från förluster genom mindre konkurrens och överdriven produktdifferentiering. Det måste dock observeras att de framförda Synpunkterna inte är lika tillämpliga på alla typer av internationella koncerner. Flertalet sådana företag har en långt mindre integrerad struktur än den antagna. Ofta är de internationella genom att de har etablerat lokal produktion utom-

264 Effekrivirer och tekniska _förändringar

lands för att komma över handelshinder eller för att de fruktar sådana. Om något problem med handelshinder inte hade förelegat, hade de producerat hemma för export. Det är då också mindre klart hur vi skall se på resultatet. Värdlandet har kanske nått sitt syfte att tillförsäkra sig en viss typ av produktion till lägre kostnad genom att samordningsvinsterna i företaget kan bibehållas tack vare internationell koncernbildning. Annars hade kanske landet fått använda högre handelshinder för att göra ett oberoende inhemskt företag (med lägre produktivitet i avsaknad av sådana samordningsyinster) privatekonomiskt lönsamt. Detta hade sannolikt lett

till en mindre effektiv produktion?

Från ursprungslandets synpunkt föreligger dock ingen nettovinst utan sannolikt en nettoförlust genom att dess förlust på grund av lägre produktivitet inte kompenseras av någon vinst av den typ som värdlandet erhåller i form av en mer differentierad produktionsstruktur. (Detta gäller också när vi bortser från det eventuella stabilitetsproblemet att sysselsättning och betalningsbalans försvagas under i övrigt givna förhållanden.)

Marknadsform och effektivitet Högre koncentrationsgrad i en bransch kan vara förknippad med lägre effektivitet på flera olika sätt. Vi skall här diskutera tre olika aspekter, som kan tänkas bli aktualiserade i samband med internationella koncerner, nämligen den traditionella slutsatsen om för lågt kapacitetsutnyttjande, risken för lägre teknisk effektivitet i frånvaro av konkurrens, samt frågan om överdriven produktdifferentiering. Som framhållits i kapitel 10 är emellertid frågan om följderna av internationell koncernbildning för marknadsform och konkurrens nästan outforskad, varför vi saknar möjlighet att dra några klara slutsatser. Den litteratur som hänvisades till i kapitel 10 samt ovan i detta kapitel pekar överlag på att konkurrensen skulle hårdna och vinsterna falla genom internationell koncernbildning, trots att denna ofta är förenad med ökad koncentration eller i varje fall mest förekommer i branscher med hög koncentration. Internationella koncerner från andra länder har bl a större möjligheter att komma över de inträdeshinder oligopolistiska industrier i olika länder uppvisar. Vi kan i detta sammanhang bara konstatera att några data och studier som ger tydliga slutsatser inte finns för Sveriges del, men att det är svårt att finna goda exempel på att konkurrensen begränsats i svenska branscher genom utländsk etablering. 2 Å andra sidan var Branscher med hög koncentration och dominans av utländska koncerner landet kanske mest intresserat av att få den är inte så många. Datorindustrin med IBM:s tydliga dominans och kanske med produktionen i fråga bara ett par konkurrenter i världen (Univac, Honeywell-Bull) när det förknippade FoU-verk- datorer gäller större är kanske det mest utpräglade exemplet, men det är samheten och planeringen och hade kanske knappast självklart att själva etableringen av dotterbolag utomlands har fått en inhemsk framväxt lett till denna marknadssituation. av sådan om det hade va- Å andra sidan kan det vara så att möjligheten att bygga upp rit förbjudet för utländsinternationella koncerner i andra länder har varit väsentlig för koncentraka företag att etablera dotterbolag i landet. tionen i många branscher, medan etableringar i Sverige kan vara bety-

Effektivitet och tekniskaförändringar 265

delselösa från denna synpunkt. Det kan vidare tänkas att det är framför

allt uppköp av existerande företag som är den väsentliga utgångspunkten internationell i denna analys. Detta kan vara en metod att med hjälp av minska antalet konkurrenter. De utländska köpen av koncernbildning svenska livsmedelsföretag från Findus till Felix kan vara exempel på med fortsatt självständig ställning kunde ha etableringar där alternativet ökat konkurrensen från de utländska koncerner som nu har köpt upp Svenska företag som SKF och skogsföretagen har köpt dessa företag. utomlands koncentration. företag på ett sätt som torde ha lett till ökad för effektiviteten i detta sammanhang är emellertid inte Det väsentliga utan beteendet. Konkurrensen kan vara hård melkoncentrationsgraden som dominerar en marknad och kartelliserad på en lan ett fåtal företag de Jong (1973) kommer till slutsatsen marknad med många små företag. via internationell koncernbildning tenderar att öka att koncentration liksom flera andra tidigare nämnda författare. Detta skulle konkurrensen, koncernernas bidrag till koncentrationen i innebära att de internationella skulle ha sina oroande följder när det gäller maktförhållanden näringslivet snarare än när det gäller kapacitetsutnyttjande och tendenser i samhället effektivitet av den typ Leibeinstein (1966) har kallat till lägre teknisk tankegångar i sin X-effektivitet. Berlin (1973) synes vara inne på liknande som konkurrerar på ett stort antal olika analys av globala oligopol situation visavi ett mindre marknader, men står i ett slags spelteoretisk som verkar områden. En antal andra mycket stora företag på likartade mellan oligopolföretag som vilar på sin finansiella maktkamp globala kan då föras med hjälp av inträde, innovationer, priskrig och styrka marknadsföringskampanjer på de olika delmarknaderna. inte komma längre än till slutsatsen att den Vi kan alltså mycket forskning som gjorts på området hitintills inte tycks stödja blygsamma att internationell koncernbildning skulle leda till ett monohypotesen eller en lägre politiskt underutnyttjande av produktionsresurserna X-effektivitet” möjliggör ett lugnt liv genom att sådan koncernbildning innanför Frågan är emellertid fortfarande öppen och höga inträdeshinder. är negativa i det här diskuterade avseendet på det är möjligt att följderna sikt och att det varierar kraftigt beroende på marknadernas längre karaktär. skall vi i korthet peka på det problem som överdriven Slutligen kan medföra. Vi har i del Il tillmätt produktproduktdifferentiering roll som ett led i de internationella koncerdifferentiering en viktig nernas Dessa företag har skäl att vilja differentiera sina expansion från konkurrenternas för att få en monopolvinst och minska produkter riskerna för fluktuationer och störningar genom konkurrenternas åt-

gärder. Internationell koncernbildning kan delvis antas bero på att de fasta kostnader som nedlagts för att utveckla och lägga upp marknadsför en differentierad produkt kan återvinnas lättare ju större föringen

internationell marknad företaget har, och denna internationella marknad

kan ofta inte för sådana varor utan lokal etablering, dvs utnyttjas Det förefaller alltså mycket sannolikt att internationell koncernbildning. produktdifferentieringen drivs längre i världen genom de internationella

266 E/_Vêkrivirer och tekniska _förändringar

koncernernas existens?

För att dra slutsatser om effektiviteten från denna observation behöver

vi alltså ha något underlag för att bedöma om den extra långt drivna

produktdifferentieringen är samhällsekonomiskt lönsam eller ej. Produkt-

differentiering är i stor utsträckning önskvärd som en metod att anpassa

produkter bättre efter differentierade behov. finns det skäl att Samtidigt tro att en betydande del av produktdifferentieringen är samhällsekono-

miskt olönsam, ehuru den alltså framstår som lönsam för privata företag.

Bishop (1967) drar härav slutsatsen (i Chamberlins efterföljd) att det är

samhällsekonomiskt optimalt med en produktdifferentiering som leder

till priser överstigande marginalkostnaderna och alltså till ofullständig

konkurrens. Bohm (1972) konstaterar att samhällsekonomisk effektivitet kan förutsätta standardiseringsbestämmelser, närmast för att minska kundernas informationskostnader.

Här torde det föreligga en klarare kvalitativ slutsats än i de tidigare

diskuterade fallen. Internationell koncernbildning ökar produktdifferen-

tieringen i samhället, och till någon del kan denna antas vara samhälls-

ekonomiskt icke-önskvärd. Kvantitativa slutsatser som kan göras till

underlag för en politik kan däremot inte dras utan detaljstudier och en

tillämpning av politiska värderingar.

Tekniska

förändringar och deras spridning

3 Det bör påminnas om

att produktdifferentie- Det är en vanlig uppfattning att de internationella koncernerna spelar en

ring kan drivas längre i särskild roll för utveckling och spridning av ny teknik. Det hävdas ibland två olika dimensioner. En att de är överlägsna andra företag i båda verksamheterna och att de ger produkt som fyller samma basfunktion kan före- betydande bidrag till spridningen av ny teknik från sina moderländer till

komma i många eller få värdländerna. Det hävdas emellertid också att internationella koncerner varianter vilket vi kan kalla frekvens. De olika köper upp patent och företag med tekniska nyheter i syfte att hindra

varianterna kan emeller- användningen av dessa, att de tillämpar en olämplig, kapitalintensiv tid också skilja sig mera teknik i u-länder, att de koncentrerar FoU till moderlandet och därmed eller mindre från varandutarmar den vetenskapliga miljön i värdländerna m m. ra vilket är en variation av vad man kan kalla pro- Syftet med detta avsnitt är att presentera vad som synes vara de

duktdifferentieringens grundläggande problemställningarna för utredningen beträffande produkdjup. Internationella kontion och överföring av teknik. Det har inte varit cerner kan t ex tänkas möjligt att göra

minska frekvensen och empiriska studier av hur de internationella koncernerna den påverkar öka djupet i produktdif- tekniska utvecklingen i den svenska ekonomin/l Diskussionen i det ferentieringen. De välföljande är i huvudsak principiell. I analysen brukas ordet teknik i den fardsekonomiska aspekterna av distinktionen är i vidaste bemärkelsen, liktydig med om metoder kunskap att transhuvudsak okända. formera olika till varor och distribuera inputs dessa till avnämare. Vi 4 En studie av utländska räknar alltså både rent tekniska produktionsmetoder, varornas egenkoncerners betydelse för skaper, företagsorganisation och marknadsföringsmetoder till området. den tekniska utvecklingen i Sverige baserad I både vetenskapligt och politiskt språkbruk är det vanligt att ny

på ett omfattande enkät- teknik betraktas som något självklart från samhällsekonomisk positivt material är under utarbesynpunkt. Detta är naturligtvis inte alltid befogat. Det tande vid lndustriens Ut- föreligger

redningsinstitut av Hans- betydande principiella problem i sammanhanget. Det är visserligen

Fredrik Samuelsson. möjligt att vi bör betrakta all kunskap som värdefull. Även kunskapen att

och tekniska .förändringar 267

SOU ll975:50 Effektivitet

alternativa är underlägsna de tidigare kända ur vissa nya lösningar samhällsekonomisk är värdefull i den meningen att det är synvinkel än att inte veta det.5 Men kostnaderna för bättrte att veta att så är fallet av den. att generera ny kunskap måste ofta antas vara högre än värdet Däirmed aktualiseras också det vanliga problemet att det kan föreligga

mellan samhällsekonomiska och privatekonomiska koststora avvikelser nadeir och intäkter av sådan kunskap, så att privata vinstmaximerande

felallokerar resurser i FoU-verksamhet. Nya produkter, längre föret.ag kan vara driven produktdifferentiering och nya marknadsföringsmetoder

myclket lönsamma för företagen utan att generera något samhällsekono-

miskt överskott av intäkter över kostnader. Även ny teknik som minskar

av givna produkter kan vara samföretagens kostnader vid produktion hällsekonomiskt olönsam om det finns negativa externaliteter i produk-

som medför att mertionen eller imperfektioner på faktormarknaderna och dylikt för de kostnader i form av stress, högre olycksfallsrisker i höjd ersättning till den berörda arbetskraften. anställda inte återspeglas Sådana avvikelser är dock en allmän företeelse utan någon nödvändig

internationella koncerner. Vi måste här utgå från att koppling till externaliteter bör göras till föremål för ekonomisk-politiska görs eller företagen är internationella eller ingrepp utan hänsyn till om de berörda den form av teknisk ej. Vi skulle då kunna nöja oss med att betrakta lönsam och undersöka om denna förändring som är samhällsekonomiskt av internationella koncerner. En sådan stimuleras eller sprids effektivare emellertid av att det sannolikt är svårt för utgångspunkt kompliceras en effektiv l den mån de samhällsorganen att bedriva FoU-politik. i sina bidrag till teknisk koncernerna har en slagsida internationella 5 Detta är ingalunda mot en samhällsekonomiskt icke lönförändring och spridning i riktning någon odiskutabel ståndså finns det alltså en annan infallsvinkel på de punkt. Sannolikt är det

sam produktdifferentiering

än den som mycket av den kunskap internationella koncernernas roll i den tekniska utvecklingen mänskligheten i dag förnedan.° Det är da fraga om ett slags cost of competition”. behandlas fogar över som enskilda, grupper och kanske majoriteten av befolkningen skulle ha velat slippa. Detta har då oftast att

göra med en rädsla för att Investeringar i forskning och utveckling kunskapen ifråga skall

missbrukas, vilket i sin Sedan Schumpeter har det varit vanligt att skilja mellan (l) uppfinningar tur har att göra med frå-

och upptäckter; (2) ekonomiskt utnyttjande av sådana och (3) imitation gan om spridning av så- Vi använder här termerna forsk- dan kunskap och det sätt eller spridning av sådant utnyttjande. på vilket beslut fattas i ning, utveckling och spridning för dessa tre steg. samhället om tillämpning är att få till stånd en optimal satsning av av ny kunskap. Vi har Ett grundläggande problem i en ekonomi varken möjlighet eller anresurser på forskning och utveckling som bygger på privata ledning att ta upp sådana som produceras under fasta vinststrävanden. Kunskap är en nyttighet grundläggande problem i

kostnader, dvs den kan utnyttjas utan extra resursåtgång av hur många detta sammanhang.

personer och företag som helst. Då gränskostnaden således är noll, bör 6 Utredningen har i en

från samhällsekonomisk ställas till förfogande till tidigare undersökning kunskap synpunkt av den. Detta innebär dragit slutsatsen att det priset noll för att vi skall få en optimal användning inom läkemedelsindustrin inte skulle kunna få sina kostnader täckta och att att privata producenter kan förekomma överinen marknadshushållning av gängse slag alltså inte kan åstadkomma en vesteringar av detta slag.

268 Effektivitet och rekniskajörändringar

optimal produktion och användning av t ex tekniska (Johnson kunskaper 1970). Detta klara exempel på vad den teoretiska litteraturen benämner ett marknadsmisslyckande hanteras på två olika sätt i blandekonomierna. Dels produceras av samhället kunskap och ställs gratis till förfogande för alla. Detta förfaringsätt framför allt beträffande tillämpas grundforskning, där privata företag inte kan väntas stå för några insatser. Dels producerar privata företag eller privatpersoner kunskap som de på olika sätt tillförsäkras ensamrätt eller äganderätt till för en period. Därigenom kan upphovsföretaget lyfta en monopolvinst som kan mer än täcka dess kostnader och göra produktionen av dessa kunskaper privatekonomiskt lönsam. Monopolvinsten möjliggörs antingen genom det institutionella arrangemang som patentinstitutet utgör eller genom att det tar tid för konkurrenter att imitera. Denna tid kan förlängas genom att upphovsföretaget vidtar åtgärder för att hemlighålla sina kunskaper så länge som möjligt. Båda lösningarna är behäftade med nackdelar. Den samhälleliga produktionen av kunskap uppfyller prissättningskravet men är förmodligen baserad på bristfällig information om hur efterfrågan ser ut för olika sorters kunskap. Den offentliga sektorn har sannolikt svårt att fylla rätt luckor utanför grundforskningssektorn, på grund av att den har för dålig direktkontakt med produktion och marknadsföring. Den privata produktionen sker däremot i bättre kontakt med efterfrågesidan men klarar bara av den typ som kan göras privatekonomiskt lönsam genom något slag av monopolarrangemang. Denna kunskap blir dessutom ineffektivt utnyttjad och härtill kommer en slagsida genom att det är olika lätt att patentera eller på annat sätt skydda äganderätten till olika former av producerad kunskap. Som vi har framhållit i del ll uppstår de internationella koncernerna till dels därför att deras organisation sätter dem i stånd att klara uppgifter marknaden misslyckas med. Det är sannolikt att det därvid ofta rör sig just om att återvinna utlägg för forskning och utveckling. Dessa utgör en fast kostnad som är lättare att återvinna i ju större skala kunskaper tillämpas av upphovsföretaget innan konkurrenter kan utnyttja samma kunskap. De internationella koncernerna är (åtminstone för ägarna) lämpliga organisationer för att kunna tillämpa ny kunskap på internationell och kanske rentav global grundval med ett minimum av tidsförluster och risker för att kunskapen läcker över till konkurrenter. Om den nya tekniken är en klart identifierbar process eller produkt som lätt kan patenteras blir de internationella koncernerna inte lika överlägsna. Det kan därför antas att deras mera i det styrka ligger successiva utvecklandet av ny teknik än i de stora sprången, och mera i kommersiell tillämpning, organisatoriska nyheter och dylikt än i tekniska uppfinningar. Tillgängliga data är i själva verket förenliga med en sådan hypotes. Det är de stora internationella koncernerna som står för de stora kontinuerliga satsningarna på FoU, men det tycks inte vara så att de mera dramatiska innovationerna görs i dessa företag i proportion till deras satsningar (Mansfield 1974, Scherer 1970. kap 15, Schmookler 1966).

SOU 1975150 Effektivitet och tekniska _förändringar 269

Däremot är det synbarligen vanligt att mindre företag som gör en teknisk innovation köps upp av en internationell koncern. Anledningen där är naturligtvis som vid alla transaktioner att den sålda varan är mera värd för köparen än för säljaren. Man kan anta att skälet i detta fall är att den internationella koncernen kan utnyttja innovationen för att ta hem större monopolvinster genom att snabbt lansera den på många nationella marknader. Om man ser det hela mera schematiskt kan man säga att de internationella koncernerna i stor utsträckning är just organisationer för att ta hem monopolvinster på innovationer som de själva producerar eller köper av andra. Denna teori pekar på att en del tekniska framsteg blir gjorda och utnyttjade tack vare existensen av internationella koncerner. Framsteg som det inte skulle löna sig för andra privata företag att bekosta och som sektorn inte skulle vara i stånd att upptäcka möjligheten av den offentliga och därmed finansiera. Å andra sidan finns det naturligtvis också fall där de internationella koncernerna har skapat hårt knutna oligopol på vissa marknader, så att de själva utgör anledningen till att mindre, fristående nationella inte kan bryta sig in med sina innovationer utan att företag ådra sig så stora marknadsföringskostnader att den potentiella monopolvinsten på deras innovationer äts upp eller urholkas kraftigt. En annan av de tekniska framsteg som fråga är sedan om vinsten existensen av internationella koncerner möjliggör helt approprieras av dessa företag för alltid eller om de på olika vägar sipprar ut och fördelas bland ägarna till andra produktionsfaktorer. Det förefaller troligt att det senare händer i många fall och att internationella koncerner i detta avseende alltså kan fungera som ett surrogat för patentinstitutet på Deras monopol är områden där patentering är tekniskt svårgenomförbar. ofta liksom vid patent och det följer också därav att både temporärt och internationella koncerner har sina begränsningar som institupatent tionella att generera samhällsekonomiskt lönsam lösningar på problemet kunskap. data pekar däremot på att den större storlek i sin bransch Tillgängliga utomlands sällan är ett företag kan uppnå genom att etablera dotterbolag

en förutsättning för att finansiera FoU i tillräcklig omfattning [Mansfield

Denna slutsats kanske inte företag i små länder. Å 1974]. gäller dock andra sidan är det ju så att företag i små länder blir stora genom export till dess minsta optimala anläggningsstorlek uppnås (eller något mindre kostnader och handelshinder), varför med hänsyn till avståndsberoende denna reservation kanske inte är så väsentlig. Så långt har vi emellertid endast diskuterat problemet med fasta kostnader av ny teknik i teknik präglas i produktionen Investeringar också av stor osäkerhet såtillvida att det på förhand är mycket osäkert vilka resultat FoU skall ge i form av privat- och/eller samhällsekonomiskt lönsam kunskap. Som Arrow (1962) har visat torde en negativ riskvärdeföretag investerar för litet i FoU emedan de inte ring leda till att privata kan försäkra att sig mot bakslag. Av denna slutsats kan kanske antas följa stora företag som kan arbeta med FoU i stor skala och med många projekt har större förmåga att bära risker och alltså bidrar till att höja

270 Effektivitet och tekniska/örändringar

investeringsvolymen i FoU i riktning mot den samhällsekonomiskt önskvärda, ehuru det fortfarande skulle återstå projekt som kräver ännu större riskbärande förmåga och därför måste lämnas åt samhället. De internationella koncernernas speciella roll i sammanhanget skulle kunna vara att möjliggöra större företag med riskkapacitet. För en sådan slutsats krävs dock flera ytterligare led i analysen. Aktiemarknaden är i princip en marknad avsedd att möjliggöra för individer och företag att fördela sina risker. Därigenom skulle ett enskilt företags bakslag i FoU inte vara någon katastrof för någon enskild. Som Arrow (1962) påpekat är problemet då att de faktiska beslutsfattarna i ett sådant företag inte

får bära följderna i form av vinster eller förluster av besluten vilket

påverkar effektiviteten negativt. Det är tänkbart att de internationella koncernerna är organisationer, så uppbyggda att detta problem kan hanteras effektivare. Det är sannolikt lättare att inom en sådan koncern fastställa beslutsfattarnas (= företagsledarnas) prestationer genom det interna informationssystemets överlägsenhet över de system som sprider offentlig information om företagens investeringar. För att de internationella koncernerna skall spela en speciell roll krävs emellertid inte bara att företagsorganisationen skall vara överlägsen marknader i detta speciella avseende. Det måste också gälla att det är effektivare att uppnå en stor företagsorganisation (i meningen som samordnar många aktiviteter) inom samma bransch i stället för över många branscher. Detta har vi redan tidigare antagit vara fallet på grundval av iakttagelsen att konglomeratbildning är mindre vanlig över gränserna. Synsättet ligger väl i linje med antagandet att internationell koncernbildning bygger på företagsspecifik kunskap. Såsom vi hitintills har lagt upp analysen skulle de internationella koncernernas roll vara att producera teknik som utan deras existens inte skulle vara privatekonomiskt lönsam att generera och därför inte skulle komma att produceras Eftersom vi sannolikt överhuvudtaget. har stigande gränskostnader vid ökad takt i FoU skulle emellertid förmodligen sådan kunskap efter hand komma att genereras i alla fall. Dessa företags effekt är i så fall snarare att öka takten i den tekniska utvecklingen. Eftersom denna roll dessutom bygger på deras förmåga att snabbt sprida ny teknik i form av ekonomisk tillämpning över nationsgränser (men hindra att den alltför snabbt är sprider sig över till andra organisationer), det kanske framstegstakten snarare än utvecklingens allmänna inriktning som de påverkar. Vi påminner dock om den slagsida deras FoU kan antas få mot det icke-patenterbara och svårimiterade. Denna slagsida måste ha ekonomiska kostnader liksom patentsystemet har det.

Spridning av ny teknik

Det som har väckt mest intresse i detta sammanhang är kanske tanken att de internationella koncernerna överför ny teknik till värdlânderna. Det hävdas på den positiva sidan att de Överför ny teknik till värdländerna, det hävdas på den negativa sidan att de utarmar värdländerna på tekniskt kunnande genom att koncentrera FoU till moderländerna eller att de som

sou 1975:50 Effektivitet och tekniska _förändringar 271

nämnts överför en olämplig teknik till dem. Denna senare fråga hör hemma i denna framställning som inte sysslar med u-landsknappast problem. Dessa uppfattningar är förenade med vissa begreppsmässiga svårigheter. Vad menas med att ny teknik överföres till värdland? Uppenbarligen att landet eller några av dess medborgare vinner på ligger i påståendet detta. Detta är alltså inte tillräckligt att ett dotterföretag etableras som en i landet tidigare okänd teknik. Om företaget vore en enklav utnyttjar med enbart anställda från moderlandet, vilka inte har några kontakter med landets och utan lokala underleverantörer eller egna medborgare kunder så vore det naturligtvis helt ointressant. Det är genom att de tre nämnda sätt berörs som begreppet överföring av grupperna på något Det kan ske genom att inhemska företag i teknik får någon mening. samma bransch utsätts för hårdare konkurrens samtidigt som en överlägsen teknik eller organisation demonstreras, genom studiebesök, genom personkontakter av många slag. Det bör observeras att om personkontakterna är viktiga talar detta för att värdländerna borde välkomna i dotterbolagen och att utländska dotterbolag som utländsk personal kanske inte erbjuder ökad konkurrens för inhemproducerar för export som de som producerar för värdlandets ska företag i samma utsträckning inhemska marknad. Båda dess slutsatser går på tvärs med mycket av det som brukar anföras för och emot internationella koncerner. Det måste dock understrykas att något empiriskt underlag inte föreligger på dessa varför det inte går att fälla några avgöranden i dessa ekonoområden, misk-politiska frågor. Det skall också erinras om att spridning av ny teknik via internationella koncerner inte alls behöver ske enbart från ursprungs- till värdländer. Det kan också tänkas att dotterbolagen i värdländerna fungerar som informationsorgan åt moderbolagen och sprider ny teknik från Stanford Research Institute till ursprungsländerna. Enligt en rapport var detta ett av de viktigaste skälen att sätta upp FoU-laboratorier för amerikanska koncerner (Mansfield 1974, Papo 1971). Det finns inte heller på denna punkt några systematiska data men det torde inte vara svårt att finna exempel köpts upp av utländska koncerner som velat på att företag förvärva dess teknik för tillämpning i andra länder inbegripet ursprungslandet. Nestlés köp av Findus är ett exempel på ett sådant fall. Findus behärskade kommersiell tillämpning av djupfrysningsteknik och erbjöd en snabb väg för Nestlé att förvärva sådan kunskap för koncernen. Vi skall emellertid i fortsättningen koncentrera oss på spridning till värdländer, vilket är den företeelse som har diskuterats flitigast. Ett första sätt att sprida teknik till värdländer genom internationella koncerner i en mening som betyder något för länderna är att utländska kan höja faktorpriserna i landet och etableringar av produktionsföretag alltså förbättra landets bytesförhållande. Detta är slutsatsen av traditeori där tekniken kan ses som en separat produktionsfaktor som tionell tillföres landet och driver upp gränsprodukten för lokala produktionsfaktorer. ökning någonstans i världen av utbudet av en faktor, Varje har sådana effekter i princip. Länder i vilka sådana inbegripet kunskap,

272 Effektivitet och tekniska/örändringar

tillämpningar av ny teknik kommer först får emellertid del av den temporära monopolvinsten om faktormarknaderna är nog små i förhållande till satsningen på den nya tekniken. Det finns alltså ett rationellt skäl till att vilja dra till sig sådana investeringar. Om det uppstår konkurrens mellan potentiella vårdländer så att de bjuder över varandra med olika specialförmåner (skattelättnader, subventionerad industrimark osv) kan emellertid de internationella koncernerna helt eller delvis undgå att göra förluster som följer av att det driver upp priserna på vissa produktionsfaktorer. Dessa följder har redan diskuterats i kapitel 10 och är att betrakta som priseffekter. Det sätt på vilket de internationella koncernerna brukar antas överföra teknik till båtnad för värdlandet är emellertid genom att vidarebefordra de tekniska såsom externa effekter kunskaperna till de tre nyssnämnda grupperna, anställda i dotterbolagen, lokala kunder och lokala underleverantörer. För att här skall ske något som värdlandet eller grupper av värdlandets medborgare tjänar på måste den investerande internationella koncernen misslyckas med att appropriera hela värdet av den tekniska kunskapen. Om kunderna betalar höga priser för produkten därför att den är tekniskt modern kan de i princip tänkas betala så mycket att de inte vinner något utan lika gärna kunde ha stått kvar i den tidigare situationen då den nya produkten inte fanns utvecklad. Om de potentiella underleverantörerna ser att de kommer att förvärva värdefulla tekniska insikter genom en ställning som underleverantörer kan de komma att konkurrera ner sin egen ersättning så att de betalar den internationella koncernen vad kunskapen är värd för dem själva. De anställda kan inse att de kommer att förvärva tekniska insikter genom att arbeta i dotterbolaget och därmed driva ner lönerna så att de själva får betala för kunskaperna vad dessa är värda för dem. Det är naturligtvis troligt att ingetdera ytterlighetsfallet normalt inträffar, dvs de tre grupperna får sannolikt betala någon del av värdet av de kunskaper de förvärvar, men det vore ytterst osannolikt att marknaderna skulle vara så perfekta att allt kunde internaliseras av de internationella koncernerna genom prissättningen i transaktioner mellan dessa grupper och koncernen. Ett inslag av externa effekter säkert.7 föreligger Mest påtaglig är kanske denna effekt när det gäller utbildning på arbetsplatsen av anställda eftersom lönebildningen framför allt på lägre nivåer kan antas vara ganska okänslig för variationer mellan i företagen sådana utbildningshänseenden. Det finns sannolikt många människor som har fått kvalificerade och välbetalda jobb eller har kunnat starta egna företag tack vare kunskaper och färdigheter som de har förvärvat genom anställning vid tekniskt och organisatoriskt högtstående företag utan att ha sämre anställningsvillkor än de skulle haft vid vilket företag som helst. Huruvida internationella koncerners dotterbolag spelar en viktig roll i ett sådant sammanhang i Sverige är okänt. 7 Dessutom har vi kanske Det bör dock noteras att själva denna utbildning på arbetsplatsen kan ofta en vinst genom att fungera som ett bidrag till flexibiliteten Om den senare ilönebildningen. mottagarnas totala betalinte fungerar så att de som har bäst personliga kvalifikationer i en ningsvilja inte blir exploaterad. yrkesgrupp får högre lön eller bättre andra påtagliga förmåner, så är det

och tekniskaförändringar 273

Effektivitet

Det kan möjligt att dessa i stället får de platser som ger mest utbildning. av arbetskraft och innebär samtidigt att antas förbättra allokeringen en större del av vinsten av den inlärning som företaget kan appropriera

sker. att den vinst för arbetskraft, leverantörer och Vidare måste observeras som det kan tänkas innebära att få teknisk kunskap utan att kunder

betala för den är temporär på samma sätt som för de internationella över hela världen och koncernerna själva. Efter hand sprids kunskapen

blir att öka den totala produktiviteten i världsekonomin. dess effekt tillämpas kan den emellertid Under den period som ny teknik börjar externa effekter såsom ovan beskrivits gynna de grupper som drar genom fördel av verksamheten via externa effekter. Detta är analogt med den

ovan påverkade temporära karaktären av höjda faktorpriser.

avser företagets möjligheter att internalisera dessa En annan analogi externa effekter skatteförmåner och dylikt av genom att kräva särskilda värdländerna för att göra etableringar som kan väntas ha starka externa

effekter i form av höjd utbildningsnivå och dylikt. Om så sker blir

effekten att värdlandet ger ett ekonomiskt incitament till utbildning på

via avtal med en internationell koncern, vilket är en krokig arbetsplatsen form av internalisering är men inte nödvändigtvis orimlig väg. Denna företeelse när värdlandet är ett i-land som dock knappast en vanlig

Sveriges

Ännu är att det spelar en viktig roll huruvida den teknik en synpunkt i form av externa effekter är så företagsspecifik att den inte som överförs utanför Då blir de resonemang tillämpliga som går att använda företaget. anförs i avsnittet om inkomstfördelningen. Mycket pekar emellertid på

att en stor del av den inlärning som sker ger kunskaper som är tillämpliga

även utanför upphovsföretaget. kan vi konstatera att ju mera de internationella koncernernas Slutligen ett värdland genom höjda faktorpriser och spridning av teknik gynnar desto mindre får koncernerna ut i form av monopolexterna effekter, och desto mindre benägna blir de att göra investeringar i sådan ny vinster Det finns dock sannolikt ett betydande intervall för de flesta teknik. innovationer inom vilket monopolvinsterna blir nog stora för potentiella och externa att motivera investeringar men ändå ge vissa priseffekter

effekter. koncernen skulle koncentrera FoU- Påståendet att den internationella

och därmed flytta forskare och

arbetet i koncernen till moderlandet tekniker från värdländerna har två aspekter. Dels är frågan framstående det är för nackdelar om det är en sann utsaga, dels är det inte klart vad ofta bedriver lika med detta. Data pekar på att utlandsägda dotterbolag företag men mindre än modermycket FoU som inhemska jämförbara fann t ex att amerikanska dotterbolagi Storbritannien bolagen. Dunning som andel av sina totala omsättning än sina hade större FoU-utgifter Safarian konstaterade också en 3 För en analys av probrittiska konkurrenter (Dunning 1966). bleme

i Kanada (Safarian Kid Iüêrhandnnåar

betydande FoU-verksamhet i utlandsägda företag mellan vardlander och in- _ n fick liknande resultat för Australien och for- temationena koncerner, 1966). Brash (1966) att seStreeten(1974). hållandet torde vara detsamma i Sverige. Men det är också troligt

274 Effektivitet och tekniska jförändringar

koncentration av många personer som sysslar med FoU ökar dessa effekter. Personkontakternas roll synes understrykas i modern forskning på området (Mansfield 1974, s 151). Det som har väckt farhågor är sannolikt att dessa faktorer kan leda till en så stark koncentration av FoU till ett fåtal länder att somliga länder får mycket litet av sådan verksamhet. Detta skapar nationella kulturer med låg vetenskaplig och teknisk nivå vilket i sig kan vara tvärtemot målsättningen för den nationella politiken. Dessutom ger det individer i dessa länder mindre möjligheter till eller högre kostnader för att skaffa sig kunskaper och välja olika intellektuella yrken. Detta är naturligtvis en extern effekt med begränsad geografisk räckvidd. En studie av svenska data visar att utlandsägda företag i Sverige överlag har högre teknikintensitet såsom man brukar mäta denna än svenskägda företag. Andelen anställda med högre utbildning av hela arbetsstyrkan utgjorde 37 % i de utlandsägda och 28% i alla svenska företag i ett material omfattande praktiskt taget hela tillverkningsindustrin. Om viser till ingenjörer enbart var andelarna ll % respektive 7 %. Överlägsenheten var genomgående för alla studerade branscher utom metallverken, trävaruindustrin och skillnaden var i dessa två fall obetydlig. Det är möjligt att dessa siffror kan tolkas som att de utländska företagen i Sverige i varje fall inte placerar sin mera rutinmässiga verksamhet här i landet och behåller den tekniskt avancerade produktionen i ursprungslan-

det [Samuelsson 1975]

Samma slag av skillnad blir ännu mera påtaglig om vi istället ser till FoU-uppgifterna. Som framgår av tabell 13:1 hade de utlandsägda företagen långt högre sådana utgifter i förhållande till sitt förädlingsvärde än alla svenska företag. Detta gäller oavsett om vi ser till totala FoU-utgifter (inklusive köp från andra företag) eller enbart till FoU-verksamhet inom företagen. Även i detta fall är bilden densamma i praktiskt taget alla branscher. Det visar sig också att 80 % av de utlandsägda företagens FoU-utgifter utgjordes av FoU utförd vid företagen i Sverige. Eftersom de svenska koncernernas dotterbolag utomlands visar sig ha en ganska liten del av dessa koncerners totala FoU-utgifter (6-8 %) är kanske slutsatsen att Sverige genom sin relativt avancerade ekonomiska och tekniska miljö har en komparativ fördel i FoU och att de utländska företagens FoU i Sverige därför kan som omvänt klassiska snarare än som klassiska verk-

betraktas

samheter i stor utsträckning, dvs det är kanske fråga om FoU som i någon

Tabell 13:1 Kostnader för FoU som procentuell andel av förädlingsvärdet isvensk tillverkningsindustri, exklusive oljeindustri år 1970

Anm: Data för alla svenska företag avser 1969. Källa: Samuelsson [1 975

sou 1975:50 Effektivitet och tekniska förändringar 275

form skulle ha ägt rum i Sverige även om de utländska företagen inte hade etablerats här. Beträffande utbildning av personal avspeglas en liknande bild. Antalet utlänningar placerade vid utlandsägda företag i Sverige från koncerner utomlands var bara 150 år 1970, medan de svenska företagen samma år

hade 784 svenskar placerade vid sina utländska dotterbolag [Samuelsson

1975]. Däremot är kanske uppgiften att 15 % av alla tekniker i utlandsägda företag i Sverige år 1970 hade varit på utbildning vid koncernföretag i andra länder en fingervisning om att överföring av teknisk kunskap från omvärlden till Sverige sker via internationella koncerner. Sammanfattningsvis måste det emellertid konstateras att det är mycket litet som än så länge kan sägas empiriskt om de internationella koncernernas betydelse för teknisk spridning. Den vanligaste formen av empirisk belysning är att redovisa data över FoU-utgifter för internationella koncerner och annan industri. De internationella koncernerna ligger då överlag högt. Det är emellertid inte klarlagt vilken väg orsakssambandet går. Det har tidigare i del Il påvisats skål till att företag som arbetar med produkter där den tekniska förändringen går snabbt eller där produktdifferentiering är lönsam har anledning att etablera dotterbolag utomlands. Vi har i detta kapitel pekat på sannolikheten för att internationell koncernbildning gör viss FoU-verksamhet privatekonomiskt lönsam som eljest inte skulle vara det. Tesen att internationell koncernbildning är en väsentlig förutsättning för eller viktig sporre till forskning, utveckling eller spridning av ny teknik är däremot inte alls styrkt. Den studie som ett antal forskningsinstitut gjorde av spridning av nya tekniska processer, från numeriskt styrda rnaskinverktyg till stränggjutning av stål, gav inte någon särskild roll åt internationella koncerner utom i någon mån beträffande planglastillverkning med floatmetoden (The Diffusion of New Industrial Processes 1974). Även i floatglasfallet var det långtifrån uppenbart att internationella koncerner var en förutsättning eller underlättade spridningen. Det förtjänar också att uppmärksammas att det land vars industri har absorberat teknik från omvärlden snabbare och i större omfattning än något annat land, nämligen Japan, har fört en politik som i stort sett har hållit borta utländska koncerner från etableringar i Japan. OECD har jämfört utvecklingen i Japan och Västeuropa och funnit att den tekniska spridningen från Förenta staterna till dessa båda områden har gått via samarbetsavtal mellan fristående företag och imitation i det första fallet, men genom amerikanska etableringar i det andra. [OECD 1971]

Del IV Slutsatser och framtidsperspektiv

14 Helhetsbilden

Utredningen har i de föregående tretton kapitlen behandlat olika samhällsekonomiska aspekter av de internationella koncernernas närvaro i industriländerna och framför allt då i vårt eget land. l detta kapitel ett försök att på grundval av denna genomgång teckna en görs helhetsbild. Det följande skall alltså inte läsas som en sammanfattning av de tidigare kapitlen utan som ett försök till en frihandsteckning med i dessa. Den bild vi då får fram är emellertid mycket ofullutgångspunkt ständig i viktiga avseenden och vi skall börja med att peka på de olika begränsningar som gäller för undersökningen. För det första har vi på grundval av vår tolkning av direktiven avstått från att behandla ett antal problemområden som står i centrum för den debatten. Dessa begränsningar har redan presenterats i avsnittet politiska Problemställningen i kapitel l och skall här endast i korthet rekapituleras. Den viktigaste begränsningen av uppdraget är att de ojämförligt internationella koncernernas roll i u-ländernas ekonomi inte berörs. Vidare analyseras inte de Statsvetenskapliga och Sociologiska problem som avser maktförskjutningar mellan länder och samhällsgrupper eller följder för de nationella kulturernas särart. Slutligen har vi i huvudsak inte behandlat den internationella koncernbildningen på det finansiella området och inom tjänstesektorerna, emedan detta skulle ha ställt alltför stora krav på resursinsatser. Dessa områden är delvis annorlunda till sin struktur och sitt funktionssätt och är sämre statistiskt belysta än de internationella industrikoncernernas verksamhet. För det andra har utredningen i huvudsak tvingats bygga på existerande forskningsresultat och publicerade data. Vår kunskap om de internationella koncernerna är än så länge blygsam och de slutsatser som kunnat dras är få och oftast av begränsad räckvidd. I stor utsträckning har de en i den meningen att de möjliggör ett förkastande av ofta negativ karaktär sedda problemställningar och påståenden, medan det är ganska sällan som analysen leder fram till ett mera tydligt urskiljande av en bestämd positiv slutsats om vad som är det mest fruktbara sättet att se på följderna av internationell koncernbildning.

278 HeIhersbi/den

Behovet av data och forskning

Bristen på relevanta data för den typ av problem har undersökningen gällt beror till stor del på att internationell inte har koncernbildning betraktats som ett intressant politiskt problem förrän under senare år. Den löpande statistiken är därför i allmänhet inte upplagd för att belysa de internationella koncernernas verksamhet. Detta gäller de flesta länder. I Sverige år den löpande statistiken i stor utsträckning baserad på riksbankens för valutatransaktioner tillståndsgivning och är föga lämpad för den typ av analyser som kan besvara frågor om de internationella koncernernas roll för den svenska ekonomin. Större delen av det vi vet om internationella koncerner i Sverige är grundat på engångsundersökningar gjorda med stora mellanrum och med varierande definitioner. Läget är likartat i andra länder och eftersom den tillgängliga statistiken inte är jämförbar mellan länder går mycken intressant information förlorad på det sättet. Till detta kommer att forskningen på området befinner sig i sin linda. Det råder stor osäkerhet om hur problemen egentligen skall ställas. Kombinationen av magert och dataunderlag outvecklad teoribildning har medfört att forskningsresultaten i stor utsträckning består av enkla jämförelser av andelar och tillväxttakter på vilkas grund förhastade slutsatser ofta dras. Man visar att sysselsättningen har ökat snabbare i internationella koncerner än i nationella företag i ett land och antyder att utländska företag tar över ekonomin” eller att internationell koncernbildning är sysselsättningsbefrämjande. Liknande jämförelser och slutsatser görs för exportutveckling, utgifter för FoU osv, trots att orsakssambanden är okända. Det visas att tekniskt ledande företag i ett land är utlandsägda i någon bransch och sedan sprider sig tolkningar av typen ”de internationella koncernerna tillför landet tekniskt kunnande eller de hindrar en nationell teknisk att växa potential fram. De internationella koncernernas följder för samhällsekonomins sätt att fungera i industriländer är än så länge mycket ofullständigt kända. Varken de positiva eller de negativa uttalanden som görs om internationella koncerner i detta avseende har i allmänhet någon vetenskaplig underbyggnad. De områden som framför allt behöver utforskas är drivkrafterna till internationell koncernbildning, de internationella koncernernas inverkan på marknadsformer och konkurrens samt deras bidrag till den tekniska utvecklingen. Resultaten på dessa fält har sedan väsentliga följdsatser för studier av stabilitet, tillväxt inkomstfördelning, och dylikt. Det framstår som särskilt viktigt att statsmakterna skaffar information sig en bättre

beträffande internationella interntransaktiolner eftersom i

dessa står centrum för de problem med skatter och kapitalrörelser som är mest påtagliga i samband med internationella koncerner. Detta kan tänkas förutsätta en lagstiftning om krav på mera detaljerad redovisning, men den viktigaste förutsättningen är sannolikt helt enkelt resurser för att kunna ta emot och bearbeta de uppgifter från de internationella koncernerna som redan nu finns tillgängliga.

SOU l9l75z50 Helhetsbilden 279

Utgånigspunkterna

En väsentlig utgångspunkt för denna undersökning har varit att företagsorganisationer uppkommer och växer delvis därför att de är överlägsna (eller ii varje fall privatekonomiskt mer lönsamma än) marknadsmekanismen i att samordna vissa typer av ekonomiska aktiviteter och i att utjämna risker. Detta behandlas i del II ovan. De internationella koncernerna möjliggör genom sin avancerade organisation en längre driven internationell specialisering i enlighet med ländernas och företagens komparativa fördelar. Av denna uppläggning följer att effekterna av internationell koncernbildning till dels kan ses som analoga med effekterna av utrikeshandeln. Den senare leder normalt till vissa effektivitetsvinster, ändrar inkomstfördelningen och gör den svenska ekonomin mera öppen och därmed mera beroende av utvecklingen iomvärlden. En annan utgångspunkt är att den internationella koncernbildningen leder till andra marknadsformer och konkurrensförhållanden än som skulle ha blivit följden i dess frånvaro. Som framhållits ovan saknas slutsatser på denna punkt. De preliminära studier som gjorts underbyggda och åt olika håll. behandlas de har dåligt underlag pekar Slutligen tekniska förändringarnas beroende av möjligheterna till internationell koncernbildning. Vi har framhållit att privatekonomiskt lönsam produktion och processer, om organisation av av kunskap om nya produkter och marknadsföring samt om produktdifferentiering förutsätproduktion ter en form av ensamrätt till nyttjandet av sådan kunskap under en period. Internationell koncernbildning kan därvid ses som ett slags substitut till patentinstitutet. Om patentskydd kan skapas kan andra företag och särskilt då företag i andra länder än upphovsföretagets hemland producera på licens, varvid den nya kunskapen kan tas i bruk snabbt och användas i enlighet med ländernas komparativa fördelar, samtidigt som uppkan få sina FoU-kostnader täckta. Patentinstitutet är sålehovsföretaget des en tänkbar lösning på problemet att få till stånd en samhällsekonomiskt önskvärd produktion av teknisk kunskap i en marknadsekonomi med privata företag. Den internationella koncernen kan fylla samma funktion utan patentering genom att ny kunskap kan spridas snabbt via koncernorganisationer till dotterföretag i olika länder, medan fristående konkurrenter blir efter att det tar tid för dem att absorbera innovationer. Den genom internationella koncernen blir då ett substitut för patent-licensmetoden både då det föreligger praktiska svårigheter att patentera ny kunskap och om licensrätter och av kunskaperna till då förhandlingar överföring fristående företag av olika skäl skulle vara tidsödande. Inom en koncern finns redan etablerade personkontakter med en gemensam referensram vilket att och med gemensamma ägarintressen bakom, gör det lättare överföra teknisk kunskap och nya metoder för företagsledning, marknadsföring och dylikt vilka överhuvudtaget inte går att patentera.

280 H elhetsbilden

Samhällsekonomiska följder

Den mest generella slutsats som tonar fram i den genomförda analysen är att vi i allmänhet saknar vetenskapligt underlag för att tillskriva de internationella koncernerna både de goda och de skadliga följder som brukar förknippas med dem i den offentliga debatten. Detta torde vara det mest kontroversiella inslaget i de tidigare kapitlen. Det visar sig svårt att hävda att de internationella koncernerna i någon intressant mening ökar sysselsättningen och förstärker betalningsbalansen i värdländerna eller minskar sysselsättningen och försvagar betalningsbalansen i ursprungsländerna. Ännu mindre underlag har vi för tanken att de internationella koncernerna skulle driva upp inflationstakten. Över huvud taget tycks de internationella koncernernas inverkan på möjligheterna att upprätthålla samhällsekonomisk balans vara ganska liten utom då det gäller kortsiktiga kapitalrörelser och dessas följder på valutamarknaderna och de inhemska penningsmarknaderna under fasta växelkurser och reglerade kapitalrörelser. I det senare fallet är de internationella koncerneras möjligheter till transaktioner som är interna för koncernen men externa för länderna en faktor som ger dem en särställning. Utredningens undersökning av interntransaktionerna över Sveriges gränser under år 1973 har visserligen inte tills vidare givit vid handen att de internationella koncernerna skulle

ha opererat på ett sätt som haft betydelse för de korta kapitalrörelserna

under detta år. Detta kan emellertid bero på att den svenska kronan trots oron på de internationella valutamarknaderna var mycket stabil under 1973 och inte förväntades undergå några större värdeförändringar uttryckt i andra myntslag. Kvar står att de korta kapitalrörelserna är ett av de bäst klarlagda problemen vad gäller de internationella koncernernas inverkan på den samhällsekonomiska balansen. Det måste dock observeras att dessa slutsatser beträffande den samhällsekonomiska balansen bygger på förutsättningen att industriländer som Sverige vid balansrubbningar kan återställa full sysselsättning och jämvikt i betalningsbalansen med vanlig ekonomisk politik inom en inte alltför lång tidsrymd - kanske ett par tre år - och att det därför är de internationella koncernernas benägenhet att vålla kortsiktiga störningari den samhällsekonomiska balansen som är problemet. Detta medför att dessa företags benägenhet att på lång sikt medföra en större utrikeshandel, ett in- eller utflöde av kapital osv kan betraktas som fördelnings- och effektivitetsfrågor. Det kan tex tänkas att de svenska företagens direktinvesteringar utomlands under en period har medfört en större export än landet skulle ha fått utan sådana investeringar. Med det här anlagda synsättet betraktas inte de som är sysselsatta i produktionen av denna extra export som löntagare som skulle ha varit arbetslösa i alternativfallet eftersom full sysselsättning kan upprätthållas vid olika produktions- och utrikeshandelsmönster. Pris- och lönebildningen och den ekonomiska politiken anpassas ju på något längre sikt. Däremot har en mera plötslig förändring i direktinvesteringarna antagits kunna få denna följd. Därvid blir frågan, huruvida de internationella koncernerna visar större benägenhet

H elhetsbilden 281

åt ettdera hållet. Någon sådan har veterligt inte att vålla sådana störningar

påvisats i litteraturen. effekter på utrikeshandels- och Vi har därför betraktat långsiktiga som neutrala vad av internationell koncernbildning produktionsmönstret balansen och i stället behandlat dessa ur gäller den samhällsekonomiska Därvid har utgångspunkten varit fördelnings- och effektivitetssynpunkt. koncernerna i stor utsträckning har samma effekter att de internationella De kan antas möjliggöra en effektivare hushållning som utrikeshandeln. under med de resurser som är relativt knappa i ett land och skulle därmed

kunna antas ändra ersättningen till olika produktionsvissa antaganden till de faktorer som Sverige faktorer i riktning mot en högre ersättning landet har har relativt gott om och en lägre till de produktionsfaktorer

relativt ont om. konstateranden kan dock inte läggas till grund Denna typ av allmänna de faktiska fördelningseffekterna i den för några slutsatser beträffande av data. De teoretiska och emsvenska ekonomin på grund av frånvaron som närmare berörs i kapitel 10 är också av sådan piriska svårigheterna beträffande möjligheterna att på art att de är ägnade att inge pessimism än till allmänna hypoteser. denna punkt komma mycket längre om inter- En annan form av fördelningseffekter kan tänkas uppkomma

nationell koncernbildning leder till högre monopolvinster på kundernas

bekostnad genom lägre bekostnad genom högre priser eller på löntagarnas och tillgängliga data inte till några löner. Som vi har visat leder analysen men observerad, klara slutsatser ens på denna punkt. Det är en Omtvistad, koncernbildning ökar eller minskar inslaget fråga huruvida internationell

i de berörda branscherna och det är inte så självklart av monopolvinster koncerner allmänt står kan förefalla att internationella som det ytligt i industriländer. Erfarenstarkare mot fackföreningarna i lönekampen

heterna pekar åt båda hållen. för den produktionstekniska effektiviteten Även när det gäller följder forskoch produktivitetstillväxten visar det sig att den internationella tydliga effekter av tills vidare inte har kunnat påvisa några ningen Det ofta att internationella internationell koncernbildning. påpekas och allmänt förekommer i branscher där koncerner har höga FoU-utgifter är hög. Orsakssambanden är emellertid den tekniska förändringstakten är stora. utgifter för det relativt okända och mätproblemen Höga i arbetsstyrkan är företagen har valt att kalla FoU och stor andel tekniker så mycket om de vanligaste måtten, men dessa säger inte nödvändigtvis En stor del av FoU-utgifterna kan den egentliga innovationstakten. i hårt

tänkas bero på behovet av kontinuerlig produktiondifferentiering

samhällsekonomiska värde knutna oligopol. Produktdifferentieringens viktiga innovationer ofta kan variera kraftigt. Data pekar på att verkligt av ny teknik mellan intrcduceras av mindre företag och att spridningen

koncerner. länderna ofta sker genom andra kanaler än internationella är att vi inte vet huruvida internatio- Ett annat grundläggande problem

nella koncerner som kan visas producera och sprida samhällsekonomiskt

önskvärda innovationer skulle sakna möjlighet att göra detta om de inte

vore internationella koncerner. Det är svårt att visa att den internationel-

282 Helhetsbilden

la koncernbildningen som sådan är en nödvändig, eller åtminstone viktig, förutsättning för hög teknisk standard och hög innovationstakt. I flera branscher med hög teknisk standard och hög innovationstakt är de internationella koncernerna föga betydelsefulla.

Interntransaktioner över nationsgränserna

Det som klarast skiljer internationella koncerner från andra företag är att de genomför transaktioner som är interna för koncernen, men externa för staterna. Dessa internationella interntransaktioner synes vara grunden till flertalet av de problem som mera klart har kunnat visas hänga samman med internationell koncernbildning. Ekonomiska beslut av stor vikt för andra parter i samhällsekonomin, såsom myndigheter (skatteverk och

tullverk), löntagare, kommuner, kunder och leverantörer blir därmed dolda för insyn och återspeglas endast ofullständigt i de internationella koncernernas interna bokföring. är okänd Beslutsprocessen för omvärlden, prissättning på internleveranser, kreditvillkoren mellan koncernföretag och rörligheten i betalningar för tekniskt kunnande, m m företagsledning är svårbedömbara för utomstående och lämnar i princip spelrum för ett kringgående av olika typer av lagstiftning. De internationella koncernerna står starkare i vissa förhandlingssituationer genom att de har dessa speciella möjligheter. Skillnader i beskattning, kreditvillkor och dylikt mellan länderna ger dessutom de internationella koncernerna starka incitament att utnyttja interntransaktionerna för att exploatera sådana skillnader. Som visats i kapitel ll är dessa möjligheter ingalunda obegränsade. Samarbete mellan i olika länder skattemyndigheter ökar kontrollen, myndigheternas krav och koncernernas egna behov av korrekt beslutsunderlag verkar för en internprissättning över gränserna som någorlunda stämmer med den prissättning som skulle mellan uppstå fristående företag på marknader. Kontroll och tillståndsgivning för interna kredittransaktioner över gränsen från centralbankernas sida kan hindra alltför stora kapitalrörelser på denna väg. De internationella interntransaktionernas totala omfattning är en begränsning. Över lag tycks juridiska reformer och andra drag i samhällsutveck-

lingen begränsa möjligheterna för de internationella koncernerna att utnyttja interntransaktioner över gränserna för olika syften. För det första l Detta är emellertid en skärps lagstiftningen i de flesta länder och ger ett bättre juridiskt undermindre tydlig utveckling. En alltmera aktiv ekono- lag för krav på insyn och kontroll. För det andra ökar samarbetet mellan misk lagstiftning med- myndigheterna i olika länder med handräckningsavtal och dylikt. För det för också att nya skillnatredje blir lagstiftningen mera likformig ivissa centrala avseenden mellan der uppkommer mellan ländema vilket ökar inci- länderna vilket minskar incitamenten för syften som inte överensstämmer tamenten för internatio- med lagstiftarnas intentionenl För det fjärde avdelas alltmera resurser i nella koncerner att utländerna för att samla och analysera information om de internationella nyttja prissättningen i interntransaktioner koncernernas verksamhet. För det femte över ökar löntagarnas och myndiggränserna. heternas insyn genom representation i bolagsstyrelser och dylikt.

Helhetsbilden 283

Internationella koncerner och marknadsimperfektioner

Som framhållits kan internationell koncernbildning till dels ses som ett

sätt att lösa vissa uppgifter, där resursfördelning inom en företagsorganiär en effektivare eller åtminstone privatekonomiskt lönsammare sation via marknader. Skälen härtill utvecklas närmetod än resursfördelning för vissa slutsatser om hur den mare i del Il. Detta synsätt ger underlag utvecklingen mot internationell koncernekonomiska politiken påverkar liksom mot tillväxten av integrerade storföretag och företagsbildning grupper över huvud taget. slutsats är att cm den ekonomiska politiken möjliggör väl En marknader minskar tendenserna till koncernbildning såväl fungerande inom länderna som över gränserna. Det är därvid sannolikt framför allt

kreditmarknaden och patentinstituten som är väsentliga. Finansieringsfrådrivkrafterna till gan (bristen på kapital) synes vara en av de viktigaste fusioner och till att redan existerande storföretag står för en så stor del av

introduktionen av nya produkter även när de inte själva svarat för den rent tekniska innovationen. I den mån kapitalbristen beror på regler som tillväxtföretag med riskhindrar kapitalmarknaden att försörja utpräglade eller att säkerställa en fortlöpande fikapital under expansionsperioden senare kan naturligtvis ändringar i lagstiftningen och i prinnansiering innebära att fördelarciperna för kreditpolitikens konjunkturanpassning na med koncernbildning minskar. som inte kan komma från kreditinstitut När det gäller en finansiering marknadsvärdet av en innovation är därför att dessa inte kan bedöma situation att endast problemet svårare. Det är sannolikt en vanlig ofta utländska, i samma bransch har både kapital och de storföretag, tekniska och kommersiella insikterna för en projektbedömnödvändiga

ning. När det gäller patentinstitut och möjligheterna att skapa effektiva för tekniskt kunnande är svårigheterna kanske ändå större. marknader kan internationella koncerner ses som ett Som framhållits inledningsvis Detta innebär att en substitut för handeln i patent- och licensrättigheter. det senare området i den mån den kan effektivare marknad på förbättrad skulle leda till en minskad åstadkommas genom lagstiftning internationell koncernbildning. En stor del av den produktion av ny för internationell koncernbildning torde kunskap som är underlag och successiv att någon äganderätt inte emellertid vara så svårdefinierbar kan formuleras i så klara termer att det räcker för ändamålet. Det bör understrykas att vi med de ovan nämnda marknadsimperfeken olämplig lagstiftning, som kan tionerna syftar på sådana som beror på resursinsatser. När det gäller transakförbättras utan nämnvärda kan elimineras för aktörerna på tionskostnader av olika slag som måste marknaden endast genom att någon annan bär dem, t ex staten, göras, som jämför dessa naturligtvis en vanlig samhällsekonomisk kalkyl det kan anses innebära att minska de kostnader med de vinster internationella koncernernas betydelse i ekonomin. där lagstiftningen är Det finns en typ av marknadsimperfektion,

284 Helhersbilden

vållande och resultatet utan tvivel har blivit att den internationella koncernbildningen har stimulerats kraftigt. Detta gäller de olika slag av handelshinder som staterna upprätthåller mot import. Som framhållits i kapitel 8 är resultatet av handelshinder ofta att importlandet lyckas dra till sig produktionen av den skyddade men att den förblir i varan, händerna på koncerner i de länder som eljest skulle ha exporterat den, genom att dessa företag etablerar lokala dotterbolag. Med handelshinder menas då inte bara importtullar och importreglering utan även de mera subtila former som innebär att den offentliga upphandlingen gynnar inhemska tillverkare eller att det risk föreligger för handelshinder i framtiden eller mer eller mindre framförda krav tydligt på lokal produktion från värdlandets Även i detta fall myndigheter. måste emellertid en avvägning ske. Handelshinder finns i princip därför att de fullgör någon funktion som betraktas som värdefull av lagstiftaren. Att sänka dem eller avskaffa dem för att minska den internationella koncernbildningen är motiverat endast om vinster av det senare är större än de kostnader det skulle medföra att reducera handelshindren (inbegripet åtaganden att inte diskriminera mot importen i framtiden).

Jämförelsesituationen

l analysen av följder av internationell koncernbildning har syftet givetvis varit att identifiera företeelser för vilka internationell är koncernbildning en nödvändig förutsättning. Det har framstått som ett grundläggande mål att undvika en uppläggning som i största allmänhet konstaterar att vissa egenskaper och beteenden är vanliga bland internationella koncerner. Metoden har därför varit att jämföra den svenska ekonomin sådan den ter sig i dag i vissa avseenden med den ekonomi vi skulle ha om internationell koncernbildning inte vore tillåten, medan alla andra och juridiska tekniska förutsättningar vore lika. Uttryckt på detta sätt ter sig uppgiften att analysera följder av internationell koncernbildning närmast överväldigande svår. Det är emellertid klart att det är denna typ av jämförelse man måste antas göra när man uttalar sig om sådana följder. I denna undersökning torde den ha gjorts klarare än vad som är vanligt i litteraturen. Det är självklart att utredningen endast har kunnat komma en liten bit på väg med detta tankeexperiment. Reservationer av olika slag framförs också flitigt i de olika kapitlen i del lll. Här skall endast pekas på två principiella aspekter av den genomförda jämförelsen. För det första har vi vanligen hållit oss till det rena tankeexperimentet när vi studerat följderna och har inte diskuterat de praktiska och politiska problemen med att försöka genomföra ett allmänt förbud i världen mot internationell koncernbildning. En analys av detta problem skulle se helt annorlunda ut. Däremot har vi vid några tillfällen mellan tagit upp skillnaden ett ensidigt svenskt förbud och ett allmänt förbud. Inte heller i detta fall har naturligtvis syftet varit att klara ut de praktiska och politiska problem som en sådan omorientering av svensk handelspolitik skulle innebära. Det som eftersträvats har varit vissa slutsatser beträffande skillna-

Helhetsbilden 285

derna mellan två tänkta lägen vad gäller det internationella produktionsoch handelsmönstret. För det andra måste man beakta det vanliga problemet med hur kan och bör göras. Det är långt ifrån självklart vad som generell analysen och tekniska förhållanden om kan tas som givet ifråga om institutionella man tänker bort till internationell koncernbildning. Denna möjligheten har antagits vara framgångrik därför att den är en samhällsföretagstyp lönsam lösning av vissa internationella och/eller privatekonomiskt Om den inte hade funnits tillgänglig skulle antaglisamordningsproblem. resurser ha kommit att sättas in på att finna andra gen betydande Utredningen har inte institutionella lösningar på samma slags problem. försökt spekulera över dessa möjligheter utan har begränsat sig till att där redan kända alternativ till internationell analysera ett jämförelseläge koncernbildning fått stå som substitut, dvs produktion för export, vidgad avstående från samordning av vissa ekonomiska verksamhelicensgivning, antas att andra lösningar skulle utvecklas ter osv. Det måste emellertid om internationell koncernbildning inte stode till buds. Nya organisationsformer innebärande en vidareutveckling av arrangemang med minoritetsintressen, bulvaner och samarbetsavtal kan tänkas. En övergång till kon-

inom länderna är en annan. En satsning på en helt anglomeratbildning norlunda teknisk utveckling skulle kunna bli följden och ändra samhället avseenden. skulle kanske utveckla större i helt oförutsebara Företagen utomlands, men utan looch effektivare marknadsföringsorganisationer för att kunna lansera sina nya produkter. Det bör kal företagsbildning, kan tänkas få svårare att styra en ekonomi där utnoteras att staterna ländska företags verksamhet i det egna landet inte bedrivs i form av dot- En slagsida i den tekniska utterbolag som är egna juridiska personer. för innovationer som det är lätt att patentera är en vecklingen till förmån annan möjlighet.

Slutord

som denna utredning kan sammanfattas i två Den helhetsbild presenterar Vi vet långt mindre om de internationella koncernerna huvudpunkter. och deras inflytande på samhällsekonomin än den livliga debatten ger deras intryck av och det vi vet är på det hela taget ägnat att reducera med de förhärskande uppfattningarna. De växer betydelse jämfört deras roll i råvaruproduktionen är knappast så snabbt som antagits, kontroll hårdnar (med Förenta kanske snarast på retur, industriländernas staterna och Västtyskland i spetsen när det gäller skattefrågor). Löntagarinflytande i företagen kan komma att ytterligare öppna de internationella koncernerna för insyn. tendenser i samhället satta En blick in i framtiden baserad på iakttagna i relation till de faktorer som analyserats i denna utredning gör det

kanske lika befogat att kasta om den gängse bilden av de internationella koncernerna. Med en viss överbetoning av de tendenser som är negativa

286 Helhetsbilden

för de internationella koncernernas existens skulle det måhända vara möjligt att framställa dessa företag, inte på vanligt sätt som framtidens härolder, utan som jätteödlor dömda till tillbakagång i ett klimat för vilket de inte är anpassade. Socialisering av naturtillgångar, utbyggd offentlig kontroll av det ekonomiska livet, växande löntagarinflytande och en tilltagande ekonomisk nationalism är faktorer som underminerar de internationella koncernernas existensvillkor. Tvärtemot ofta framförda synförda synpunkter är det kanske den industripolitiskt aktiva nationalstaten som hör framtiden till medan de internationella koncernerna kanske är slutstegen i en epok. Även om ett sådant scenario också bygger på ett mycket ofullständigt underlag som dessutom givits en kraftig slagsida, är det väsentligt att hålla i minnet att vår kunskap om de internationella koncernerna inte ger en så entydig bild som den man får vid en extrapolering av de amerikanska företagens expansion i Västeuropa under sextiotalet. Det är inte heller så märkligt om det skulle visa sig att internationell koncernbildning ofta har långt mindre genomgripande effekter på samhällsekonomin än man har föreställt sig. Industriländerna har många ekonomiska problem som hör samman med förekomsten av privata storföretag och öppna ekonomier. De internationella koncernerna ersätter den anonyma marknadsmekanismen med beslutsfattande i internationella företagsorganisationer av identifierbara individer och grupper. Den osynliga handen blir synlig. De internationella koncernerna är därtill de mest glamorösa representanterna för den privata sektorn av de industrialiserade marknadsekonomierna. Båda dessa faktorer torde bidra till att vi i allmänhet är benägna att risa eller rosa de internationella koncernerna för egenskaper som kanske kännetecknar ekonomier med privata storföretag och stort utlandsberoende i allmänhet, men inte internationella koncerner i synnerhet.

sou 1975:50

Referenser

Aharoni, Y (1966) The Foreign Investment Decision Process, Harvard i Business School, Boston Aharoni, Y (1971) ”On the Definition of a Multinational Corporation, Quarterly Review of Economics and Business, Autumn Aktiebolaget Separator (1908), Stockholm Alchian, A (1959) ”Costs and Outputs i The Allocation of Economic Resources, red M Abramovitz, Stanford University Press and Property Rights i The Alchian, A (1969) Corporate Management Economics red Furubotn-Pejovich, Ballinger Pubof Property Rights, lishing Company, Cambridge, Mass. A och Demsetz, H (1972) ”Production, Information Costs and Alchian, Economic Organization, American Economic Review, årg 62, nr 5 Aliber, R Z (1970) ”A Theory of Direct Investment” iThe International red C P Kindleberger, M l T Press, Cambridge, Mass och Corporation, London Aliber, R Z (1971) ”The Multinational Enterprise in a Multiple Currency World i The Multinational Enterprise, red J Dunning, Allen & Unwin, Guildford och London Altvater, E. (1973), ”Om nogle problemer ved statsinterventionismen, Kurasje, nr 7. Andersen, H (1968) Er det udlandet der ejer Danmark?, Fremad Andersen, H (1970) Hvem ejer Danmark nu?, Fremad G C (1971) ”Introduction” i The Theory of the Firm”, red Archibald, G C Archibald, Penguin, Harmondsworth dArge, R (1969) Notes on Customs Unions and Direct Foreign Investment”, Economic Journal, årg 79, nr 314 Arpan, JS (1971) International Intercorporate Pricing, Praeger, New York Arrow, K J (1962) ”Economic Welfare and the Allocation of Resources for Invention” i The Rate and Direction of Inventive Activity: Economic and Social Factors, NBRS, Princeton University Press, Princeton, N J G (1972) lnternpriser, EFI, Sveriges Mekanförbund, Stock- Arvidsson, holm Balance of Payments Manual (1966), International Monetary Fund, Washington Baldwin, R (1970) International Trade in Inputs and Outputs”, American Economic Review, Papers and Proceedings, årg 55, nr 2 Baldwin, R (1971) Den nya protektionismen, SNS, Stockholm Bara Luft (1946), Svenska Fläktfabriken 50 år, Stockholm Baran, P.-Sweezy, P. (1968), Monopoly Capital, Penguin, Bungay. Barlow-Wender (1955) Foreign Investment and Taxation, Prentice-Hall,

288 Referenser SOL 1975:50

Englewood Cliffs Baumol, W (1959) Business Behaviour, Value and Growth, The Macmillan Company, New York Behrman, J (1962) Foreign Associates and their Financing i U S Private and Government Investment Abroad, red R Mikesell, Oregon University Press, Eugene, Ore. Behrman, J N (1970) National Interests and the Multinational Enterprise, Prentice-Hall, Englewood Cliffs Berle, A A och Means, G C (1934) The Modern Corporation and Private Property, The Macmillan Company, New York Bertin, G (1973) Multinational Growth, Oligopoly and Competition” i La Croissance de la grande firme multinationale, red G Bertin, CN RS, Paris Bhagwati, J (1963) Some Recent Trends in the Pure Theory of International Trade” i International Trade Theory in a Developing World, red R F Harrod och D Hague, Macmillan, London Bishop, R L (1967) Monopolistic Competition and Welfare” i Monopolistic Competition Theory: Studies in Impact, red R E Kuenne, Wiley & Sons, New York, London, Sydney Bohm, P (1972) Samhällsekonomisk effektivitet, SNS, Stockholm Boulding, K E (1966) The Economics of Knowledge and the Knowledge of Economics, American Economic Review, Papers and Proceedings, årg 56, nr 2 Bower, J L (1970) Planning within the Firm”, American Economic Review, Papers and Proceedings, årg 60, nr 2 Branson, W H (1970) ”Monetary Policy and the New View of International Capital Movements”, Brookings Papers on Economic Activity, nr 2 Brash, D T (1965) American Investment in Australian Industry, Harvard University Press, Cambridge, Mass Brooke, M Z och Remmers, H L (1970) The Strategy of Multinational Enterprise, Longman, Bristol Burenstam-Linder, S (1961) An Essay on Trade and Transformation, Almqvist & Wiksell, Stockholm, John Wiley & Sons, New York Burnham, J (1941) The Managerial Revolution. What is Happening in the World, The John Day Company, New York Busch, K (1974), Die multinationale Konzerne, Zur Analyse der Weltmarktbewegung des Kapitals, Suhrkamp, Frankfurt am Main. Byttner, A (1952) Arvet efter Ivar Kreuger, Natur & Kultur, Stockholm Calmfors, L och Lundberg, E (1974) Inflation och arbetslöshet, SNS, Stockholm Carlsson, S (1974) Wage Determination and Collective Bargaining” i Economic Analysis and the Multinational Enterprise, red J Dunning, Allen & Unwin, Old Woking Caves, R E (1971) International Corporations: The Industrial Economics of Foreign Investment”, Economica, New Series, årg 38, nr 149 Caves, R E (1974) Multinational Firms, Competition, and Productivity in Host-Country Markets, Economica, årg 41, nr 162 Coase, R (1937) The Nature of the Firm”, Economic Journal, årg 47, nr 4 Cohen, K J och Cyert, R M (1965) Theory of the Firm: Resource Allocation in a Market Economy, Prentice-Hall, Englewood Cliffs Cyert, R M och Hedrick, C L (1972) ”Theory of the Firm: Past, Present and Future: An lnterpretation, Journal of Economic Literature, årg 10, nr 2 Cyert, R M och March, J G (1963) A Behavioral Theory of the Fiirm, Prentice-Hall, Englewood Cliffs Danielsson, C (1974) Studier i företags tillväxtförlopp, Studentlitteratur, Lund

Referenser 289

Danmarks 1000 største virksomheder (1973), Teknisk forlag A/S, Köpenhamn De Podwin, H J och Selden, R T (1963) Business Pricing Policies and Inflation, Journal of Political Economy, årg 71, nr 2 The Diffusion of New Industrial Processes (1974), red L Nabseth och G F Ray, Cambridge University Press, Aberdcen Downie, J (1958) The Competitive Process, Duckworth, Woking och London Dunning, J (1958) American Investment in British Manufacturing Industry, Allen & Unwin, London Dunning, J (1966) U S Subsidiaries and their UK Competitors, Business Ratios, Autumn Dunning, J H (1969) The Role of American Investment in the British Industry”, PEP Broadsheet, nr 507, London Dunning, J H (1970) Studies in International Investment, Allen & Unwin, London Dunning, J H (1973) United States Industry in Britain, Financial Times, London Eastman, H C och Stykholt, S (1967) The Tariff and Competition in Canada, Macmillan, Toronto G, Faxén, K-O och Odhner, C-E (1970) Lönebildning och Edgren, Samhällsekonomi, Rabén & Sjögren, Stockholm Edwardes-Ker, M (1974) International Tax Strategy, In-Depth Publishing Ltd, Dublin Ekman, B (1964) Svenska dotterbolag i utlandet”, Industriförbundets tidskrift, nr 4 Einzig, P (1968) Leads and Lags. The Main Cause of Devaluation, London - Eliasson, G (1972) International Competitiveness an Empirical Analysis of Swedish Manufacturing, stencil, Sveriges Industriförbund, Stockholm Eliasson, G (1972) Capital Transfers, Taxes and International Corporations”, stencil, Sveriges lndustriförbund, Stockholm Ettlin, F (1974) The International Dependence of Swedish Wages and Prices” i A New Econometric Model of Sweden: Some Main Features of the 1 Model, stencilerat bidrag till LINK Conference, Step Washington DC, september 9-13, EFI Handelshögskolan Fahlen, 0 (1973) De multinationella i Sverige, Sveriges lndustriförbund, Stockholm Feichtinger, A F (1967) Minnen från mina 50 år hos Siemens, Stockholm The Worlds Banker 1870-1914, Norton, New Feis, H 11965) Europe: York Forsgren, B och Forsgren, O (1972) Vem äger vad i svenskt näringsliv, Almqvist & Wiksell, Uppsala Forsgren, M och Johansson, J (1974) Internationell företagsekonomi, Norstedts, Stockholm Frankel, S H (1938) Capital Investment in Africa, Oxford University Press, London Franko, L G (1973) The Growth, Organizational Structure and Allocative Efficiency of European Multinational Firms” i La Croissance de la grande firme multinationale, red G Bertin, CNRS, Paris - välfärdshot eller framstegsgaranti Företagandets internationalisering (1973), TCO, Prisma, Stockholm i utveckling (1969), Till Marcus Wallenberg den 5 okt 1969, Företag Stockholm Gainsbury Report (1967) MMSO, London Galbraith, J K (1957) Market Structure and Stabilization Policy,

290 Referenser

Review of Economics and Statistics, årg 39, nr l Galbraith, J K (1967) Den nya industristaten, Wahlström & Widstrznd, Stockholm _ Georgescu-Roegen, N (1967) Chamberlins New Economics and the Unit of Production i Monopolistic Competition Theory: Studies in Impact, Red R E Kuenne, New York Grassman, S (1973) Exchange Reserves and the Financial Structure of Foreign Trade; A Study in Commercial Capital Movements, Saaon House, London Grubel, H G (1968) Internationally Diversified Portfolios: Welfare Gains and Capital Flows, American Economic Review, årg 58, nr f Gårdlund, T (1942) Industrialismens samhälle, Tiden, Stockholm Hansen, B (1955) Finanspolitikens ekonomiska teori, SOU 1955:25 Hansen, B (1961) Foreign Credits and Exchange Reserves, North Holland, Amsterdam Hansen, B (1973) On the Effects of Fiscal and Monetary Policy: A Taxonomic Discussion, American Economic Review, årg 63, nr 4 Heckscher, E (1953) lndustrialismen. Den ekonomiska utvecklingen sedan 1750, Kooperativa förbundet, Stockholm Hermanin m fl (1969, Monopolkapital, Thesen zu dem Buch von Paul A. Baran und Paul M. Sweezy, EVA, Nördlingen. Hirsch, S (1974) An International Trade and Investment Theory of :he Firm, University of Reading Discussion Papers in International Investment and Business Studies, nr 17 Horst, T (1972) Firm and Industry Determinants of the Decision to Invest Abroad: An Empirical Study, The Review of Economics and Statistics, årg 54, nr 3 Hufbauer, C G (1966) Synthetic Materials & the Theory of International Trade, Duckworth, Woking och London Hufbauer, C G och Adler, F M (1968) Overseas Manufacturing Investment and the Balance of Payments, US Treasury Department, Washington DC Hymer, S (1960) The International Operations of National Firms. A Study of Direct Investment, opublicerad doktorsavhandling, Cambridge, Mass, MIT Hymer, S och Rowthorn, R (1970) Multinational Corporations and International Oligopoly: The Non-American Challenge iThe International Corporation, red C Kindleberger, MIT Press, Cambridge, Mass/London Hymer, S. (1972), The Multinational Corporation and the Law of Uneven Development i Economics and World Order from the 19705 to the 1990s, red J Bhagwati, Collier-Macmillan, London Hörnell, E, Vahlne, J-E och Wiedersheim-Paul, F (1973) Export och utlandsetablering, Almqvist & Wiksell, Uppsala IMF Balance of Payments Yearbook, Washington Industrins struktur och konkurrensförhållanden (1968), Koncentrationsutredningen III, SOU 1968:5, Stockholm Johansson, H (1953) Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Stockholm Johansson, H (1968) Utländsk företagsetablering i Sverige, SNS, Uddevalla Johnson, H (1968) Comparative Cost and Commercial Policy Theory for a Developing World Economy, Wicksell Lectures, Almqvist & Wiksell, Stockholm Johnson, H (1970) The Efficiency and Welfare Implications of the International Corporation i The International Corporation, red C. Kindleberger, MIT Press, Cambridge, Mass/London Johansson, J och Wiedersheim-Paul, F (1974) ”Internationaliserings-

Referenser 291

i några svenska företag i Internationellt företagande, red processen J-E Vahlne, Norstedts, Stockholm de Jong, F J (1973) Multinational Enterprises and the Market Form i La Croissance de la grande firme multinationale, red G Bertin, CNSR, Paris Kaldor, N (1934) The Equilibrium of the Firm”, Economic Journal, årg 44_ nr l Kasvio, A. (1973), ”Den statsmonopolistiska kapitalismen i Finland”, Häften för Kritiska Studier, nr 2-3. Kinch, N (1974) ”Utlandsetableringar inom massa- och pappersindustrin. En studie av olika metoder att hantera en osäker marknad i Internationellt företagande, red J-E Vahlne, Norstedts, Stockholm C P (1969) American Business Abroad. Six Lectures on Kindleberger, Direct Investment, Yale University Press, New Haven/London Kravis, J (1956) Availability and Other Influences on the Commodity Composition of Trade, Journal of Political Economy, årg 64, nr 2 Källström, P (1970) Bosch i Sverige - en företagshistorik, Stockholm Käärinen, K, Relander, M, Ramm-Schmidt, C och Sundholm, G (1972) Utländska företag i Finland - en kartläggning, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors - Larsson, L, Sundqvist, L och Arvidsson, G (1971) lnternprissâttning metoder vid avräkning av internprestationer i 235 större svenska företag, stencil, EFI, Handelshögskolan, Stockholm Lawrence, J R och Lorsch, J W (1967) Organization and Environment: Managing Differentiation and Integration, Harvard Business School, Boston Leamer, E och Stern, R (1970) Quantitative International Economics, Boston Leibenstein, H (1966) Allocative Efficiency vs X-Efficiencym, American Economic Review. årg 56, nr 2 Lerner, A (1936) ”The Symmetry between Import and Export Taxes”, Economica, årg 3, aug _ Lerner, A P (1958) ”Halting the Current Recession, Commentary, årg 25, nr 2 Levinson, C (1971) Capital, Inflation and the Multinationals, Allen & Unwin, London. På svenska: De multinationella företagen och inflationen, Rabén & Sjögren, Stockholm 1972 Levinson, K (1974) ”Multinationella företag och internationella kollektivavtalsförhandlingar i Internationellt företagande, red J-E Vahlne, Norstedts, Stockholm Levinson, K och Sandén, ?(1972) Kapitalets international, Prisma, Lund Lewis, C (1938) Americas Stake in International Investment, Brookings Institution, Washington lvar - en storsvensk Askild & Lindskog, C (1970) Kreuger dröm, Kärnekull, Solna Lodin, S-O (1973) Koncernbeskattningi USA, Nordstedts, Stockholm Lund, H (1967) Svenska företags investeringar i utlandet, Industriför- Katrineholm › › bundets förlag, Lundgren, N (1971) ”Utrikeshandeln och den ekonomiska strukturen, Ekonomiska Samfundets tidskrift, årg 24, nr 2 Lundqvist, Å och Lundgren, N (1974) Integration i Västeuropa, AWE/Gebers, Stockholm Lybeck, J (1974) En modell över den utrikes kapitalbalansen 1952-72 samt prognos för 1973-75”, stencil, Handelshögskolan, Stockholm Magdoff, H. (1972), ”Imperialism without Colonies” i Studies in the Theory of Imperialism, red Sutcliffe och Owen, Longman. Bristol. lvlagdoff, H.-Sweezy, P. (1969), ”The Multinational Corporation”

292 Referenser SOU 1°75250

Monthly Review, Oct. och Nov. Malmgren, H B (1961) Information, Expectations and the Theory of the Firm”, Quarterly Journal of Economics, årg 75, nr 3 Mandel, E. (1969), EEC och konkurrensen Europa-USA, Partisanlörlaget, Halmstad. Mandel, E. (1972), Der spätkapitalismus, Suhrkamp, Frankfurt am Main Mansfield, E (1974) ”Technology and Technological Change” i Economic Analysis and the Multinational Enterprise, red J Dunning, Allen & Unwin, London Markensten, K (1972) Foreign Investment and Development. Swedish Companies in India, Studentlitteratur, Lund Markstedt, H (1971) Prissättning av varor och tjänster vid transaktioner mellan svenskt bolag och dess dotterbolag eller moderbolag i utlandet”, Skattenytt, nr 10-11 Marris, R (1964) The Economic Theory of ”Managerial” Capitalism, Macmillan, London Marx, K. (1969), Kapitalet I, Cavefors, Uddevalla Marx, K. (1971), Kapitalet II, Cavefors, Köthen. Maynard, G W (1974) ”The Theory of Monetary Policy i Economic Analysis and the Multinational Enterprise, red J Dunning, Allen & Unwin, Old Woking Means, GC (1935) Industrial Prices and Their Relative Inflexibility, Senate Document No 13, 74th Congress, lst Session Means, GC (1939) The Structure of the American Economy, Part I, Basic Characteristics, National Resources Committee, Washington Modin, K (1949) Atlas Diesel 1873/1898/1948, minnesskrift vid 75 års-jubiléet, Stockholm Monopolies Commission (1973) A Report on the Supply of Chlordiazepoxide and Diazepam, H M S O, London Multinational Corporations in World Development (1973), UN, New York The Multinational Enterprise (1971), red J Dunning, Praeger, New York Mundell, R A (1957) International Trade and Factor Mobility, American Economic Review, årg 47, nr 3 Mundell, R A (1968) International Economics, Macmillan, New York och London Murrary, R. (1971), ”The Internationalization of Capital and the Nation State, New Left Review, 67, May-June. Murray, R. (1972), Underdevelopment international firms and the international division of labour”, i Towards a New World Economy, Rotterdam University Press, Rotterdam. Musgrave, R A (1958) The Theory of Public Finance. A Study in Public Economy, McGraw-Hill, New York Neuman-Whitman, M (1970) Policies for Internal and External Balance, Special papers in International Economics, nr 9, Princeton University Neusüss, C. (1972), lmperialismus und Weltmarktbewegung des Kapitals, Politladen, Erlangen. Niehans, J (1968) Monetary and Fiscal Policies in Open Economics under Fixed Exchange Rates: An Optimizing Approach, Journal of Political Economy, årg 76, nr 4 Norges 1 000 største bedrifter(1973), A S Okonomisk Literatur, Oslo Nurkse, R (1954) ”The Problem of International Investment Today in the Light of Nineteenth-Century Experience, Economic Journal, årg 64, nr 5 Nyberg, L och Viotti, S (1975) A Control Systems Approach to Macroeconomic Theory and Policy in an Open Economy”, Institute for International Economic Studies, Stockholm

Referenser 293

B lnterregional and International Trade, Harvard Ohlin, (1933) University Press, Cambridge, Mass Oljebranschen (1966), Koncentrationsutredningen 1, SOU 1966:21, Stockholm Palloix, C. (1917), Uéconomie mondiale capitaliste, 11, Maspero, Paris. Palloix, C. (1973), Les firmes multinationales et le procês dinternationalisation, Maspero, Paris. How to Establish and Operate Multinational Labora- Papo, M (1971) tories”, Research Management, nr 1 Penrose, E T (1959) The Theory of the Growth of the Firm, Blackwell, Oxford Perlmutter, H V (1969) ”The Tortuous Evolution of the Multinational Corporation, Columbia Journal of World Business, årg IV, nr 1 The between Unemployment and the Phillips, A W (1958) Relationship Rate of Change of Money Wage Rates in the United Kingdom 1861 -1957, Economica, New Series 25, nr 100 Planering och programbudgetering i försvaret (1969), SOU 1969:25, Stockholm The new world economy, Columbia Journal of World Polk, J (1968) Business, årg 3, jan-feb Poulantzas, N. (1970), Politisk makt och sociala klasser, René Coeckelberghs Partisanförlag, Falköping Poulantzas, N. (1970), ”Uinternationalisation des rapports capitalistes et lEtat-Nation, Les Temps Modernes, Nr 319 Ramström, D (1967) The Efficiency of Control Strategies. Communications and Decision-making in Organizations, Almqvist & Wiksell.

Uppsala Reddaway, W B (1967) Effects of U K Direct Investment Overseas. An lnterims Cambridge University Press Report, Rhenman, E (1964) Företaget som ett styrt system, Norstedts, Stockholm Richardson, G B (1972) ”The Organization of Industry”, Economic Journal, årg 82, nr 327 Robbins, S och Stobaugh, R B (1973) Money in the Multinational Enterprise: A Study of Financial Policy, Harvard Robinson, A (1934) The Problem of Management and the Size of the Firm, Economic Journal, årg 44, nr 2 Robinson, J (1935) The Economics of lmperfect Competition, Macmillan, London R (1967) International Management, Holt, Rinehart & Winston, Robinson, New York Rosenbladh, G (1970) The Relation between Foreign Control and Concentration in Canadian Industry, Canadian Journal of Economics, årg 3, nr 1 Rowthorn, B. (1971), ”lmperialism in the Seventies - Unity or Rivalry”, New Left Review, 69, sept-okt. Runblom, H (1971) Svenska företag i Latinamerika: Etableringsmönster och förhandlingstaktik 1900-1940, Läromedelsförlaget, Uppsala B (1971) Fusioner i svensk industri, lndustriens Utrednings- Rydén, institut, Almqvist & Wiksell, Stockholm of Canadian Industry, McGraw- Safarian, A E (1966) Foreign Ownership Hill, Toronto H-F (1973) ”Utlandsföretag i Sverige. Utvecklingen Samuelsson, 1965-70”, Ekonomisk Revy, nr 1 Samuelsson, H-F (1975) ”National Scientific and Technological Potential of Multinational - the Case of and the Activities Corporations Sweden, report to the OECD Committee for Scientific and Technolo-

294 Referenser

gical Policy, Industriens Utredningsinstitut, Stockholm Sandén, P och Vahlne, J-E (1974) The Growth Rates of Swedish Multinational Corporations, Journal of International Busiress Studies, Spring Scaperlanda, A (1967) The EEC and US Foreign Investment: Some Empirical Evidence. Economic Journal, årg 76, nr l Scaperlanda, A E och Mauer, L J (1969) ”The Determinants of US Direct Investment in the EEC, American Economic Review, årg 59, nr 4 Scherer, F (1970) Industrial Market Structure and Economic Performance, Rand McNally, Chicago Schmitz, A och Bieri, J (1972) ”EEC Tariff and US Direct Investment”, European Economic Review, årg 3, s 259-270 Schmoohler, J (1966) Inventions and Economic Growth, Harvard University Press, Cambridge, Mass Servan-Schreiber, J J (1968) Den amerikanska utmaningen, Bonniers, Stockholm Simon, H (1957) Administrative Behavior, Macmillan, New York SOS: Industri 1970, Stockholm SPK: Marknad och fusioner, Stockholm Statistiska meddelanden N 1973:32, SCB, Stockholm Statistiska meddelanden N 1974:40, SCB, Stockholm Statistiska meddelanden N 1974:103, SCB, Stockholm Steckzén, B (1957) SKF - en svensk exportindustris historia 1907-57, Nordstedts, Stockholm Stenbeck m fl (utg) (1970) Aktiebolagslagen jämte dithörande författningar med förklaringar, Nordstedts, Stockholm Stigler, G J (1951) The Division of Labor is Limited by the Fixtent of the Market, Journal of Political Economy, årg 59, nr 3 Stigler, G J och Kindahl, J K (1970) The Behavior of Industrial Prices, NBER, New York Stolper, W F och Samuelson, P A (1941) ”Protection and Real Wages”, Review of Economic Studies, årg 9, s 58-73 Stonehill, A (1965) Foreign Ownership in Norwegian Enterprises, Central Bureau of Statistics, Oslo Stordriftsfördelar inom industriproduktionen (1970), Koncentrationsutredningen VII, SOU 1970:30, Stockholm Streeten, P (1974) ”The Theory of Development Policy i Economic Analysis and Multinational Enterprise, red J Dunning, Allen & Unwin, London Summary Study of International Cases lnvolving § 482 of the IRC (1973), US Treasury Department, Washington DC Svedberg P (1972) Utländska privata direkta investeringar i underutvecklade länder, Promemoria D 1 till SOU 1972:90, Utrikesdepartementet, Stockholm Swedenborg, B (1973) Den svenska industrins investeringar i utlandet, IUI, Uppsala Sweezy, P. (1973), ”Till teorin om monopolkapitalismen, Zenit, 3. Den svenska betalningsbalansstatistiken (1971), SOU 1971:31, Stockholm Swoboda, A K (1972) On Limited Information and the Assignment Problem” i Stabilization Policies in Interdependent red E. Economics, Claassen och P Salin, North Holland, Amsterdam Södersten, B (1969) Internationell ekonomi, Rabén & Sjögren, Stockholm Söderström, H (1974) ”Studies in the Microdynamics of Production and Productivity Change”, stencil, Institute for International Economic Studies, Stockholm

Referenser 295

Tarift Commission (1973) implications of Multinational Firms for World Trade and Investment and for US Trade and Labor, Report to the Committee on Finance of the United States Senate and its Subcommittee on International Trade, TC Publication 537, Washington DC Task Force on the Structure of Canadian Industry (1968) Foreign Ownership and the Structure of Canadian Industry, Queens Printer, Ottawa Therborn, G., (1971), Klasser och ekonomiska system, Cavefors, Kristianstad. Thomas, B (1972) The Historical Record of International Capital Movements to 1913 i International Investment, red JH Dunning, Penguin, Bungay Thompson, A A (1974) Absolute Firm Size, Administered Prices, and Inflation: An Explanatory Analysis”, Economic Inquiry, årg 12, nr l W P (1964) The Theory of Trade and Protection, Harvard Travis, University Press, Cambridge, Mass Triffin, R (1940) Monopolistic Competition and General Equilibrium Harvard University Press, Cambridge, Mass Theory, Tugendhat, C (1972) De multinationella, Prisma, Falköping Uggla, C (1970) ”Handelskrediter och företagens kurssäkringsproblem, Skandinaviska Bankens Kvartalsskrift, nr 3 Vahlne, J-E (1974) Svenska multinationella företag. Prövning av ett par definitioner” i Internationellt företagande, red J-E Vahlne, Norstedts, Stockholm K F (1968) ”The EEC and United States Foreign Investment: Wallis, Some Empirical Evidence Ile-examined, Economic Journal, årg 78, nr 311 Absentee and Business Enterprise in Recent Veblen, T (1923) Ownership Times, B W Huebsch, New York Veckans Affärer, nr 26, 1973 International Investment and International Trade in Vernon, R (1966) the Product Cycle”, Quarterly Journal of Economics, årg 80, nr 2 Vernon, R (1971) Sovereignty at Bay. The Multinational Spread of US Enterprises, Basic Books, New York/London. På svenska: Självständigheten hotad, Bonniers, Stockholm, 1972 M (1970) The Emergence of Multinational Enterprise, Harvard Wilkins, University Press, Cambridge, Mass Williamson, O E (1967) ”Hierarchical Control and Optimum Firm Size”, Journal of Political Economy, årg 75, nr 2 O E (1970) Corporate Control and Business Behavior, Pren- Williamson, tice-Hall, Englewood Cliffs W S och Woytinsky, E S (1955) World Commerce and Woytinsky, Governments. Trends and Outlook, The Twentieth Century Fund, New York Åkerman, J (1933) Ett elektriskt halvsekel, ASEA:s utveckling 1883-1933, Västerås inom det privata näringslivet (1968), Koncentra- Ägande och inflytande tionsutredningen IV, SOU 1968:7, Stockholm

Summary

Part I Problem formulation and general survey

l Problem formulation and definitions

In an industrial country such as Sweden where market mechanisms operate in large parts of the economy, official economic policy primarily indirect means in order to achieve the goals formulated in the applies political process. Economic policy is implemented mainly by the central government, which is the most important instrument for popular control of the national in the democratic industrial countries. Two economy are thought to threaten to undermine the phenomena in particular of controlling the private sector: interdependence with the possibilities world economy, especially through the business cycle, and the presence of large private firms which compete under oligopolistic conditions. Business concerns or groups which have affiliates in more than one referred to in this report as international corporations, have country, become elements in the debate on democratic control of the major economy. This is because these corporations are usually both largewscale firms in oligopolistic competition and major economic links to the rest of the i.e. their structure combines the two main obstacles to world, economic policy. International corporations play an important role in the private sector of many countries and dominate several important industries. As a result, economic ties of these countries with the outside world are many withheld from international markets where good information is available and whose functioning can be analyzed by means of sophisticated economic These nations economic links with foreign countries theory. become hidden inside the large international corporations, where they are managed according to obscure principles that often differ substantially from those which markets. When transactions are made govern between companies belonging to the same group, prices in foreign trade are not determined as they are on the open market, hidden capital transactions may take place and tax-liable income may be concealed from tax authorities. The international diffusion of research results and technical innovations does not take place through markets for patents and licenses or through open publication but goes on inside private firms. Certain other problems are also associated with international corpora-

298 Summary

SOU l975z5O

tions. Loyalty or compliancy towards foreign governments may occur but cannot be confirmed with certainty. Jurisdictions are unclearly defined. This can lead to situations where both host and home countries require a company to comply with their legislation. Finally, to owing their access to real alternatives in other countries, international corporations may have a stronger bargaining position in relation to the national

government than national firms of the same size.

Although international withhold corporations a sizable segment of international economic transactions from the markets and treat them as intercompany transactions payable at internal transfer prices, they also have reason to simulate market within processes their organizations. They usually have better information about technology, financing, transport costs, labor markets and marketing in different possibilities parts of the world than firms whose business is limited to a single country. Thus, even though they tend to invalidate the open markets, these firms might be changing the foundations of the world economy towards the kind of perfect international market economy with complete often knowledge assumed in basic trade theory. This tendency is in turn

offset by the fact that the growth of international corporations often entails a transition from competition among many to competition among a few.

For these reasons, the and economic, political cultural role of international corporations is assumed to differ considerably from that of national firms. The purpose of this study is to analyze certain economic

aspects of the features which distinguish international from corporations national firms. Our analysis deals with the problems of being both a home country and a host country. The term economic aspects refers

to the concept in its conventional, narrow sense. Therefore, many of the

raised in the public debate are excluded from the analysis. This questions

means, for example, that various aspects of international corporations influence on the development process in less developed countries will not be analyzed. Shifts of political power between social classes and

countries generated by this form of business organization and the fates of national cultures are also omitted from the analysis. The problems trade unions encounter in their interests protecting against international corporations are not studied as a special trade union problem, although certain aspects of wage formation in such corporations are dealt with to some extent.

Another limitation is that the analysis is concentrated to the manu-

facturing industry, while the primary and tertiary sectors will be covered less thoroughly. The primary sector (mining and other extractive

industries) are disregarded because Sweden has little experience of international in that field. corporations The service sector Commerce,

banking, shipping companies and consulting firms, represents branches of economic activity where international parent-subsidiary relationships aire common and appear to have grofound implications for the structure a;nd

operation of the various industries. Owing in the varying conditions in these industries, more time and effort would be required in order to

SOU [975350 Summary 299

analyze them than has been available. However, some data on economic sectors other than the manufacturing industry are presented to permit comparisons of the international element. This investigation refers to international corporations in their specific international i.e. the causes and consequences of the fact that capacity, have affiliated or subsidiary companies in more than one country. they because much of the literature and the This point should be emphasized debate actually revolves around large oligopolies in general, even though labels such as multinational firms and the like are used. Size, oligopoly structure and similar aspects are not studied for the sake of these attributes but only because of their possible connection with themselves, the formation of international corporations.

2 Statistical survey More than 90 % of the international corporations originate in the OECD countries. In 1971, more than half of the worlds combined direct investments were estimated to stem from firms based in the United States. Great Britain is next on the list of leading countries of origin with a share of 15 %, followed with 6 % and West Germany and by France 4 % each. Sweden ranked ninth on this Switzerland with approximately measured in terms of the book value of outstanding direct list, with a share of 2 %. Moreover, as of 1967, two-thirds of the investments, worlds direct investments went to industrial countries, while only one-third occurred in developing countries. The corresponding figures for Sweden were 88 % (the highest rate among the OECD countries) and Switzerland and the United States 12 %, respectively. Norway, Denmark, also allocated of their capital expenditures to investhigh proportions ment in industrial countries, whereas the Netherlands (75 %), Japan, France and Portugal had high investment shares in the developing countries. Total direct investments made by OECD countries abroad were distributed as follows: 40 % to the manufacturing industry, 29 % to oil 7 % to mining and 24 % to other categories. As for the extraction, distribution of direct investments in developing countries, the shares between oil extraction and manufacturing were roughly reversed but otherwise identical. (However, since these figures were recorded, the countries have rapidly taken over control of oil extraction.) producer Sweden is more of a home With respect to international corporations, than a host country. This applies when measured in terms of both the and the value added by the economic activity based value ofjnvestments on these investments. As of 1970, there were 236 Swedish international corporations with l 300 subsidiaries abroad, and foreign international had around 800 subsidiaries in Sweden. However, about corporations 900 of the former and 600 of the latter were sales and servicing companies with negligible business in terms of value added. The foreign subsidiaries of Swedish manufacturing firms employed 225 000 persons, whereas the number with foreign-owned subsidiaries in employed

300 Summary

Sweden amounted to 82 OOO. ln the manufacturing industry alone, there were just over 100 Swed.sh international corporations, while the number of foreign-owned cornpanies in Sweden came to about 200. Some of the latter firms were minority-owned, ie the foreign-owned share of the equity capital Was lower than 50%. These 100 Swedish international ccncorporations tr011ed more than 400 production subsidiaries abroad. Table I shows the total number of employees and the turnover in 1970 and 1971. The Swedish production subsidiaries are generally small. 238 of the 428 firms registered in Swedenborg°s study has fewer than 200 employees and only 26 had over 1 000 employees. The average number of employees was 425 and the corresponding figure for foreign-owned manufacturing firms in Sweden was 211. Measured in terms of the number of employees, Swedish-owned subsidiaries abroad were larger than their foreign-owned counterparts in Sweden. This relation is reversed when measured in terms of turnover or assets. This is assumed to be due partly to the lower wages paid abroad than in Sweden which leads to lower capital intensity abroad and partly to differences in industrial structure. Table l Employees and turnover in foreign subsidiaries

Swedish-owned manu- Foreign-owned manu-

Note: The figures for foreign owned manufacturing firms in Sweden refer to planls or establishmenrs. As such, they are not fully comparable with the figures in the first column, which also include retail sales transacted by producing subsidiaries. ln other words, turnover per employee was higher at foreign-owned manufacturing firms regarded as legal entities. Source: Swedenborg (1973), Statistiska Meddelanden N 1973:32.

Swedish subsidiaries abroad are dominated by the engineering industry, which accounts for 73 per cent of the foreign output as measured on the basis of the number of employees. When the chemical industry, with a share of 14 per cent is added to this amount, the foreign sector is almost completely covered. Moreover, the engineering and chemical industries are the most internationalized in the sense that they produce a very large part of their output at foreign subsidiaries. In both of these respects, however, the automobile and shipbuilding industries constitute clear-cut exceptions in the engineering sector. These two and all the other industries have located a negligible of their part production facilities abroad. lndustrialized market economies predominate in the geographic distribution of Swedish foreign investments. The important is exception Brazil, which ranks fifth on the investment list; otherwise there is no developing country until the 15th place. Another striking fact is that the original EEC countries (then numbering six) have a stronger position with respect to Swedish foreign production as compared with Swedish

Summary 301

exports. They account for half of the former and slightly more than one-fourth of the latter. The situation is reversed with regard to the original EPTA countries (when they numbered seven). By Contrast, the United States plays about the same role in exports as in foreign production. Foreign-owned firms in Sweden differ from Swedish-owned companies abroad both in terms of industry structure and geographic distribution. Engineering and the primary metal industries do not dominate as strongly, even though they account for about half of the employment levels. On the other hand, the chemical industry is more strongly represented when compared with other domestic industry as well as Swedish foreign production. The parent companies of foreign-owned subsidiaries in Sweden exhibit a pattern which differs substantially from Swedish subsidiaries abroad. Among the countries of origin, the developing countries are, of course, almost totally absent, while the United States dominates with over one-third of the aggregate investments. Most of the other parent companies are in Great Britain, The Netherlands, West Germany and Denmark. The United States and Great Britain maintain their top rankings even when the oil companies are disregarded as a special case. lt is difficult to ascertain how much of the Swedish manufacturing industry is controlled by foreign groups. Total value added is the best measure if we are interested in the amount of real resources used under foreign management, but we can use the number of employees, which indicates how many people work for foreign employers and often provides a good substitute for value added as a measure of resource use. The foreign proportions are approximately 10% for value added and around 8% in terms of the number of employees. lf only subsidiares are counted, i.e. firms where a foreign finn has a majority of the voting stock, then both measures decrease by slightly more than 3 percentage points. Table 2 shows the distribution of Swedish industry according to different types of foreign control. Only 55-60% (depending on the criterion used) of the industry that is foreign-controlled in any sense is attributable to subsidiaries which belong to foreign groups. Table 2 Ownership and control of Swedish mining and manufacturing, 1971, in per cent

As least 20 % owned by foreign natural persons 0.7 0.6 Total foreign-owned in some sense 8.2 9.8 Source: Statistiska Meddelanden Nr N 1974:40. The minority-owned firms usually have a Swedish majority owner or at least a controlling block of shares in Swedish hands. Thus for most

302 Summary

analyses, the minority-owned companies shown in Table 3 should probably be regarded as Swedishecontrolled. For practical purposes the small cluster of firms which are at least 20 % owned by foreign natural persons can be disregarded and it can be inferred that the foreign-owned segment of Swedish industry amounts to 4.5 % in terms of employment and 6 % in terms of value added. These are low figures compared with other OECD countries. Corresponding ratios range from 10 % t) 20 % for the major Western European countries and exceed 50 % in Canada. Japan is probably the only country with a lower figure than Sweden among the more important OECD countries. 3 International historical background

Leading firms in the United States and Western Europe did not begin to establish subsidiaries abroad to any large extent until the l890s. By the time of World War l some of the American corporations had build up a truly international administrative structure. Among the forerunners were Singer, which is often called the first international corporation, International Harvester, Standard Oil of New Jersey and New York Life. In those days, however, more of the direct investments in foreign markets went into raw materials extraction and the geographical distribution was different from what it is today. In 1914, about half of all US direct investment (which has accounted for more than 50 % of total world direct investment all along) was directed towards Latin America. This proportion has decreased to approximately 15% today, whereas Europes share has risen from 22 % in 1914 to over 30 % today. International corporations have by no means expanded without interruption. Judging from American data, outstanding direct investments were scarcely larger in 1950 than in the late 1920s. The historical perspective certainly does not convey the impression of strong expansion which contemporary public discussion gives reason to expect. Data on the direct investment flow from the United States in relation to its GNP indicate that a peak was reached in 1914. This was not surpassed until the l960s and the ratio had not risen dramatically by 1970, when it was in fact lower than in 1965. In this report the growth in industrial output is compared with the growth in volume of outstanding direct investments for five countries, which combined account for approximately 80% of all direct investments in the world. Table 3 Industrial production and direct investment; index for 1970 (1960 = 100)

Volume of Volume of outstanding industrial output direct investments

Source: Multinational Corporations in World Development (1973), OECD National Accounts, OECD Industrial Production Historical Statistics.

Summary 303

The results of the calcualtions are shown in Table 3. They lead to the surprising conclusion that, if anything, foreign output for these five countries has been lagging behind domestic industrial output. Even though there could be many objections to this estimate, it still seems reasonable to conclude that because the two leading countries of origin, the United States and Great Britain, have been increasing their direct investments abroad so modestly, the international corporations global foreign output during the l960s did not grow more rapidly than global industrial production. The two most important areas for the foreign operations of American firms around 1960, Latin America and Canada, did not attract more than a fairly modest volume of direct US investments during the l960°s. The volume did not increase at all in Latin America. By Contrast, direct US investments in Western Europe expanded with exceptional speed, growing at a rate which was almost twice as fast as the volume of industrial output in this area.

4 The enzergence of international corporations in Sweden The first Swedish company to set up in business abroad was AB Wicanders Korkfabriker, which in 1871 founded a branch plant in Turku, Finland, then a Grand Duchy under the Russian Czar. Otherwise, Swedish investments abroad were dominated from the very outset by the well-known large Swedish firms. The first of these was AB Separator (now Alfa-Laval), which founded a company for assembling cream separators in the US in 1883 in order to avoid the high customs duties levied on finished products. Prior to 1900, Separator set up another subsidiary in Vienna, where an engineering business was also conducted. The next Swedish firm to become established abroad was ASEA, which above all expanded in Scandinavia. By the time World War I broke out, the following Swedish firms were among those which had subsidiaries abroad: SKF, LM Ericsson, Separator, AGA and ASEA. Some had already begun to build up a global network of subsidiaries, branches and agents. SKF in particular was represented in no less than 27 countries by 1914. Most of the large Swedish firms made their definite international breakthroughs during the 1920s. lt was during this period that Swedish industrial enterprise established the international position it holds today. The Swedish firms which had the most activities abroad in 1972, as

measured in terms of number of employees, are listed in ,Table 4. Seven

out of these ll firms were among the eight Swedish companies were engaged in substantial foreign production prior to World War II. All of the firms listed, except Volvo and Svenska Fläktfabriken, had subsidiaries abroad as early as the l920s and six of them even had subsidiaries abroad before World War I.

304 Summary Table 4 The largest private Swedish employers abroad, 1972

Source: Veckans Affärer (1973 No 26). These 11 firms accounted for approximately 80 % of the Swedishowned international corporations total foreign enterprise as measured in terms of the number of persons employed by Swedish subsidiaries abroad. Even though large firms now dominate the foreign investments, this condition was probably even more pronounced before World War II. All of these firms were built up around specific Swedish inventions (Wingquisfs ball bearings, de Lavals separator, Daléns lighthouse beacons and acetylene gas, etc.). Possession of the exclusive right to a superior technical solution was certainly a prerequisite for their rapid internationalization. This point is noticeable in the case of firms such as AGA and SKF, whose foreign expansion is intimately related to the exploitation of technical know-how. These firms, along with STAB (Swedish Match), turned international the most deliberately and at the most rapid rate. Prior to World War Il, Swedish direct investments were almost exclusively market-oriented. There was no counterpart to, say, the direct investments which American firms made to exploit raw materials. On the this kind of direct investment has never been important for whole, Swedish firms.

Part II The determinants of direct investment abroad

5 Traditional explanations The motives for the formation of international corporations are often misunderstood. As a rule, the explanations are based on the answers given by corporate managements when asked why their firms have set up subsidiaries abroad instead of carrying on similar enterprise in the home country. Of necessity, these answers refer to various differences between the host and home countries, eg wages, taxes, trade barriers, Supplies of raw materials and proximity to markets. However, all of these factors, well-known from Classical economic theory, determine the international location of economic activity.

Summary

Such factors explain in which country different kinds of production are carried on. But a theory of international corporations has to explain in which firms a specific economic activity is carried on. Since a foreign firm has various handicaps as compared with a domestic firm, owing to inferior knowledge of eg legislation, labor markets, languages and Customs, a rather forceful argument is required to explain why foreign rather than domestic firms carry on activities which, according to classical economic theory, are going to be located in a given country. There is similar objection to the widely accepted theory that foreign business entries represent a form of capital movement from countries where capital is abundant to countries where it is scarce. Intercountry differences in capital supply may explain capital movements but not that these take the form of direct investments. If capital movements were the central aspect, it could be assumed that the financial institutions in the capital market, banks and other financial intermediaries, would be more efficient transmitters of capital between countries than firms which are organized primarily for other than financial enterprise.

6 The firm and the market

According to a theory that is now evolving in the literature, firms are organizations created to solve certain types of coordination problems in the economy, at which they are superior to the traditional market mechanism. This theory is particularly relevant whenever the production process involves heterogeneous production factors and goods. New organizational models are gradually unfolding which are superior to earlier models, at the same time as the heterogeneity of work tasks and products is growing. Both of these factors will tend to increase the portion of aggregate economic activity which is coordinated within firms or between firms in forms different from those of the open market. At the same time the growing size of most markets through increased production and consumption per capita, urbanization and improved communications is enlarging the applicability of the market mechanism. Both of these tendencies give us cause to expect a restructuring of the private economic sector from firms which carry on a great many activities, without more explicit organizational coherence in a limited geographic area, to firms which specialize in activities where internal coordination is superior to the markets coordination. Given todays communications technology, these activities can be spread across huge geographic areas. In short, the modern theory of the firm seems to explain why the formation of international corporations is superseding conglomerate growth of firms in the home country or within an even more limited geographic area.

7 Oligopolistic competition ana growth of firms

One of the most striking features of international corporations is their size in relation to the markets in which they are active or, in different 20

306 Summary

terms, their status as oligopolistic firms. The most common explanation of the emergence of international corporations is also based on oligopolistic competition. An frequent observation in the literature is that the relation between market structure and type of direct investment abroad is of the character shown in the following table.

Market form Horizontal Vertical Conglomerate Investment type investments investments investments

Differentiated oligopoly Usual Unusual Unusual Homogeneous oligopoly Unusual Usual Unusual Many firms, none of which dominates Unusual Unusual Unusual

Direct investments abroad would thus ordinarily consist of either horizontal investments of differentiated oligpolies or vertical investments of homogeneous oligopolies. Industries without dominating firms would normally not make direct investments and conglomerate investments would be unusual regardless of market form. The horizontal direct investments made by differentiated oligopolies are usually explained in the literature by the existence of some unique asset which gives them a monopoly rate of return. The unique asset may be a patented product or manufacturing process. lt is much more common, however, that the asset simply consists of the actual product differentiation. Through marketing endeavors, the firm implants a notion in the minds of consumers and potential customers that its product differs from these of its competitors. Regardless of whether or not the product really differs from those with which it is competing in any material respect, product differentiation enables the firm to influence its price and thus earn a monopoly rent. This phenomenon is by no means restricted to consumer goods even though it may be most pronounced in this area. Once a firm has managed to differentiate its product, the unique asset at its command will take on the character, at least to some extent, ofa collective good within the firm but not on the open market. That is to say, the firm can exploit the product differentiation (or the patent) on new geographic markets without having to incur the whole cost of product development and planning its marketing anew. This is in fact a characteristic attribute of all knowledge. By Contrast, other firms cannot exploit this unique asset at the same low cost. However, it also has to be shown that the firm needs to set up subsidiary companies on foreign markets in order to profit from the monopoly rate of return on the unique asset. If local production is at all taken into account, the host country must have a comparative advantage in that particular type of production. ln other words, factor endowments, transport costs and economies of scale have to be combined in such a way that exports from the home country will not become the

Summary 307

firms Cheapest solution. lf this would be the case, then we would not have provided any explanation for the formation of international corporations but only for traditional exports. Even if foreign countries have comparative advantages or trade barriers which favor local production, only one necessary condition has been satisfied. It remains to be shown why the sale of patents or granting of licenses is not a better solution. By belonging to the domestic market, local producers would appear to be in a better position to carry on local production more efficiently. Other circumstances being equal, therefore, these producers should be able to pay somewhat more for a patent or license than a foreign firm could gain in monopoly profit by setting up its own business. One explanation as to why this does not occur might be that a licensed firm could become a competitor in other markets. Even if this could be avoided by reaching an agreement at the same time a license is granted, there remains the problem of what will happen when the license and the agreement expire. The greater the efforts to solve this problem with long-term agreements, joint ventures and so on, the closer to a direct investment it becomes. Manufacturing under license enables the license to establish a marketing organization especially adapted to the firms differentiated product and an R & D department directed towards the specific area. Top management also acquires specialized knowledge as to how the products should be developed, produced and marketed. These objections obviously imply that the original firm°s unique asset consisted of such knowledge and skills which are directly aimed at a differentiated product, rather than the manufacturing patent itself. The positive theory of the international Corporation under homogeneous oligopoly may be formulated as follows. In some processing stage in the production of a standardized commodity, technical conditions will only leave room for a handful of firms. The primary effect of this situation will be the creation of the usual oligopoly patterns in this stage of the production process with price leadership and similar conventions to stabilize a competitive position which would otherwise be unstable. Now if earlier and subsequent processing stages were characterized by competition between many firms and investments in these stages could be made in small increments, there would be no obvious reasons for vertical integration. Consider the steel industry and assume for the sake of the argument that iron ore, coal or other energy, and the transportation of these inputs can be bought on well-organized markets with many sellers. It would then be possible for any steel company to decide on a large new investment without affecting the inputs supplied by competitors. The oligopoly battle would be fought, so to speak, at the steel manufacturing stage only. But should it prove necessary to make heavy investments in earlier stages at the same time, as represented by deep-water ports, ore carriers, mining, etc in order to secure inflows of various inputs, competitors run the risk that the steel mill which is expanding its capacity will deprive them of their deliveries to a greater or lesser extent. This requires all

308 Summary

parties to integrate backwards by buying up their suppliers or by building up their own supplier network from the outset. This theory is based on oligopolistic uncertainty. It should be added that even without this factor there is one reason why vertical integration would result. lf capacity extensions are associated with indivisibilities, which is the normal case with respect to homogeneous products such as metals, pulp, basic Chemicals, etc., then the traditional market mechanism may well be unable to cope with the timing problems involved in synchronizing such investments with investments in earlier stages which is necessary if indivisibilities exist there too. However, it seems impossible to distinguish between these two explanations, since the technical conditions which generate the latter problem will preclude markets with many buyers and sellers and thus create the type of oligopolistic uncertainty associated with the first explanation. The following conclusion may be drawn. For many standardized products in general, and for staple commodities in particular, the technical relationships are probably such that smoothly working markets between separate producers and suppliers cannot arise. In this case vertical integration is an obvious alternative, although long-term contracts and other forms of fixed commitments may present alternatives.

8 Summary viewpoints 0n the determinants of direct foreign investment A positive theory of the international Corporation of the kind described above can explain changes in the international pattern of direct investment as the interplay between shifts in international production determinants and shifts in the technical feasibilities of coordinating economic enterprise across markets or within firms, as the case may be. Changes which are calculated to impair the efficiency of markets (eg trade barriers, certain types of credit market controls, increased uncertainty) will encourage the growth of international oligopolistic corporations. If a country introduces high tariffs or perhaps does no more than adopt a negative attitude to certain kinds of imported goods, it will attract increased domestic production of these goods in the usual way. lf such goods, for the reasons discussed above are made by large foreign firms which are superior to the market in solving certain coordination problems, subsidiaries of these firms will move in to handle the increased domestic production, ie resulting in the growth of international corporations. If, instead, patent-granting agencies, subcontracting systems and the like are improved by technological and organizational innovations, the tendency towards the formation of international corporations will abate in favor of independent trading between independent firms in different countries. The traditional theory of international production and trade proves to be very useful once it has been explained why certain firms enjoy a comparative advantage in the production of their own products; a comparative advantage that is specific to each firm.

Summary 309

Part III Economic effects

9 What is meant by effects of international corporations?

Even with the far-reaching delimitations made in this analysis, the question of the economic effects of the presence of international corporations in a national economy is so broad and undefined that it will take large research teams and years of work to arrive at reasonably quantified and unambiquous answers. The present investigation has a more modest ambition: to find out which problem formulations seem promising and how far we can go using the concepts, theories and data at our disposal. International corporations are not government institutions established through legislation, but a form of business organization which is evolving organically, so to speak, in a market system in response to technological and organizational innovations. Their evolution is an endogenous phenomenon in the system, which makes it illogical to speak of it as though it were the cause of anything. In principle, the correct method of handling the question is to compare two different situations or processes, ie what we have now and what we would have if the creation of international corporations were prohibited by law while all other legislation remained unchanged. The differences between these two situations may be logically attributed to the existence of international corporations. However, in economic analysis it is seldom possible to investigate two such widely disparate situations. Ordinarily, the economist works with marginal changes. ln the subsequent analysis, we confine ourselves to comparing the present situation with others where the establishment of new subsidiaries abroad is prohibited or with situations where permits for such establishments are issued to a limited extent. There is also good reason for wanting to distinguish between the effects of the expansion of international corporations and the consequences of the fact that the economic system contains international corporations. Two completely different possibilities may be envisioned. First, the process of setting up subsidiaries abroad may not involve any special problems, but an international economy with international corporations may, for instance, be more sensitive to disturbances or lead to an undesirable income distribution. Second, the presence of international corporations in an economy may be reasonably problem-free, but changes in the rate at which subsidiaries are established abroad may lead to monetary disturbances.

10. Income distribution The creation and existence of international corporations brings about changes in income distribution in several different ways. First of all, there are shifts in the international pattern of production and trade since certain international transactions and factor movements can occur more

310 Summary

easily within international corporations than across open markets. Second, international corporations tend to change the share of the production result which goes to monopoly rents through their effect on market form and conduct. Third, the externalities that are probably connected with the presence of international corporations may be assumed to have effects on income distribution. Fourth, international corporations have certain opportunities which are denied to national firms such as reducing the tax burden on their own incomes and on those of their employees. The first mechanism may be regarded as analogous to the theory of distribution which has evolved as part of foreign trade theory. But this observation is inconclusive, since it has not been possible to explain what the effects of foreign trade on distribution really are. Even so, a tentative hypothesis is that the existence of international corporations, as well as foreign trade, probably shifts the income distribution in a country from the scarce to the abundant factors of production. As far as Sweden is concerned, this hypothesis implies that highly educated and skilled workers plus the owners of capital are favored as compared with less educated and unskilled manpower. Since, at the same time, total national income increases within the framework of the model used, and an active distribution policy is pursued which is based on the distribution of factor incomes, it cannot be concluded from this hypothesis, however, that the actual distribution after taxes and subsidies has this character. The question of whether the possibility of establishing international corporations increases the share of monopoly profits in Sweden or in the world has not been answered either. It is evident that many international corporations earn profits attributable to their dominant market position, but this in itself does not prove that exercising the option to set up subsidiaries abroad is what makes this position possible. T0 complicate the question, the number of competing firms need not provide any clue to the fierceness of competition or to the magnitude of monopoly rents that occur in an industry. A large number of firms in one industry may behave as a cartel, whereas a few firms in another industry may experience strong competition and earn no more than a modest return on their invested capital. Although the writers who have dealt with this question have not come to any clear-cut conclusion, most of them are inclined to believe that international corporations intensify competition in the countries they enter (while pointing out that the opposite also occurs), the despite existence of a correlation between the foreign-owned segment and the degree of concentration in certain countries and industries. A plausible explanation of this effect, at least to begin with, is that for reasons discussed earlier most international corporations are found in industries where technical and other factors are barriers to entry. lt may well be that large foreign companies are the only ones which can succeed in entering a national oligopoly market. Data which indicate that profit performance decreased throughout Western European industry during the l960s, when American international corporations conducted

Summary 311

their heaviest invasion, is compatible with this hypothesis. Furthermore, monopoly rates of return need not be reflected in high profits. They can also be taken out in generally higher factor payments firms or in the form of better working conditions by oligopolistic otherwise. Naturally, this presupposes imperfections on the labor markets so that these rents are not competed away. Especially if wage rates are set in local negotiations on the plant level, a common practice in the United States and Great Britain (and to some extent also in Sweden have to interpret the central labor agreements), it where local negotiators often that firms will agree to wage increases and probably happens conditions” which exceed the normal pattern on the improved working country°s labor market. Another way in which different categories of employees can share in a firm”s monopoly returns is by slowing down the work pace and meeting generally lower standards of performance. This of course partly explains why firms whose profitability has suddenly deteriorated due to stiffer competition can increase their productivity, as this criterion is now measured. This means of extracting benefits is perhaps limited to executive personnel. it should be remembered that central government (state) and Lastly, local authorites (municipalities) can be regarded as preference stockholders who receive a share of the monopoly returns because of corporate income taxes, which in most countries amount to about 50 per cent. Various deductions and other tax benefits obviously reduce the tax burden, but this is probably the case to a lesser degree at the margin. This that these corporations will not take out the monopoly rents presupposes through various channels for taxation in low-tax countries or in so-called tax havens (this question is considered in Chapter ll of the present report). From the point of view of income distribution, these considerations imply that the portion of the production result which the international corporations manage to keep from their customers through oligopolistic will not be completely reserved for their shareholders, but will pricing tend to leak out to the factors of production used in the firms (as happens in all oligopolistic firms). However, the dominance which makes monopoly profits possible does not only occur in the market where firms sell their products. Firms may also hold a monopsonistic grip on markets where they are buyers. The most important of these is presumably the labor market. A firm°s position of strength vis-á-vis its employees very often depends on its being the only or the predominant employer in a locality or a region. This is hardly more common in connection with international corporations than with other firms. In order to attribute special weight to international corporations, the factors which make people depend on the enterprise which employs them will have to be non-geographic. The main question is whether international corporations are stronger

or weaker in collective bargaining than national firms of comparable size

and with comparable firm-specific know-how. Both standpoints have been proposed.

312 Summary

At least three arguments have been presented in support of the first hypothesis. International groups can supply their customers with deliveries from affiliated companies in other countries if a strike occurs in one country. They can transfer production if they feel the wage demands are too high and they can resort to the parent companys financial strength to cover fixed costs during a long conflict. The strength of the first argument depends largely on which type of international Corporation is involved. If such a group is based on vertical integration with only one plant at each processing stage, it could on the contrary be considered rather vulnerable. The crucial element, however, is the character of the firms international production network, not the ownership relations between firms in this network. For a case could also be formulated to show why independent would be more suppliers vulnerable than the companies affiliated with a group. As owner, an international Corporation can afford to be more to a sympathetic subsidiary”s resolve to resits wage demands than an independent customer who is solely interested in his deliveries and can ignore the supplier°s future profitability. Vertically integrated international corporations cannot, as a simple matter of course, obtain deliveries from other companies in the group when a strike threatens a subsidiary in one country. There are examples of international corporations which have been forced to reduce production at a subsidiary in one country because ofa strike at a subsidiary in another country. The horizontally integrated groups might appear to be in a strong position vis-á-vis their wage earners. However, there are some obstacles in this case as well. When production in each country is adapted to the host countrys market or is otherwise differentiated, it is often difficult to let a subsidiary in another country assume responsibility for deliveries. This not doubt applies to many consumer durables such as cars and domestic appliances. When intercøuntry product differentiation is insignificant, as in the case of automobile tires, oil products, etc., it is possible andindeed probable that deliveries can be diverted at short notice. Since we are dealing with oligopolies where a loss of market share can be devastating, these possibilities are important for the negotiating position. In general, however, it appears as though international corporations do not benefit a great deal from their international status in terms of their possibilities for making deliveries to markets in the event of strikes. On the other hand, it is evident that the subsidiaries of international corporations often have the financial strength required to endure a long strike because of support from other group companies. Lastly, international corporations have a better position in collective bargaining because their threats of transfering production to other countries are more credible than those of national firms. Of course, the latter can also set up production abroad, but the thresholds for initial entry can be assumed to be much higher. lt should be kept in mind, however, that it is not always so easy to dismantle a corporate

Summary 313

with specially trained employees without incurring high organization losses. Even so, this option is always latent and can always affect wage bargaining. Thus it does not seem unreasonable to assume that international corporations are stronger than other companies in the kind of bargaining situations that characterize the relationship between employees and management, although several reservations have to be made. The whole of international corporations and bargaining strength is based question on the notion that wages are basically settled in negotiations at company are conducted on an industry-wide level or plant level. When negotiations or are even more centralized, the particular strength of international will become less important unless they dominate certain corporations industries. The centralized bargaining system in Sweden extremely of therefore tends to reduce the potentially greater bargaining strength individual international corporations.

ll Transfer prices, taxes and tarifB

International make transactions which are internal for corporations themselves but external for countries. As government authorities have to control transactions outside their country and their less opportunity jurisdiction coincides with their national boundary, international corporations have certain possibilities of adapting their operations to taxes, tariffs and controls which other firms lack. This is because international corporations consist of formally independent legal persons in different countries who have a common owner and thus share mutual interests. holds possibilities for setting prices in transactions between This position group companies aimed for instance at reducing the group”s total tax burden. However, several factors interact to restrict these possibilities. First, the transfer system of an international corporation is the pricing basis of its decision-making process. lf, for tax reasons, its transfer prices deviate from the prices on the market between separate traders, the firm”s managerial system will be less effective. Second, the access to information about transfer prices that government agencies, auditors and employees have, constitutes an obstacle to many kinds of internal price manipulation. The interest of government agencies and employees in the management of private firms is rising in most countries, it and both parties are increasing their power to influence international cooperation in this area now seems to be receiving support from the majority of important countries. The general impression conveyed by research in the area is a contracting scope for profit transfers based on over-invoicing and under-invoicing between companies belonging to the same group but located in different countries. formulation of a correct is In many areas, however, pricing system extremely difficult. A crucial question is how subsidiaries abroad should be charged for joint costs which arise primarily in the parent company for R & D, financial planning, management services, etc. Several of the better-known cases of controversies between regulatory agencies and

2]

314 Summary

international corporations concern this problem. Rates of corporate taxation in Sweden are low by world standards. This, combined with certain quantitative aspects, suggests that central government and local authorities in this country do not incur any major losses of tax revenue. On the other hand, it is obvious that individual international corporations may nevertheless be able to earn substantial amounts from a transfer pricing systern which deviates from the system of market prices that would establish itself between separate firms Internal transactions seem to be one of the most interesting and important issues in the analysis of international corporations and comprise a problem area where governments will have to improve their control apparatus.

12 Economic stability ln spite of their organizational ties to affiliates in other countries, companies which belong to an international group probably function like other prive firms to a large extent. As such, they are likely to react to changes in costs and revenues (and to expectations of such changes) as though they were independent firms. lnstitutionally, however, such reactions take on the character of decisions made in corporate boardrooms to invest in certain subsidiaries but not in others or to shut down certain plants, while independent firms would grow, stagnate or go bankrupt depending on the profitability in relation to conditions on the firms markets. To a great extent, the presence of international corporations in an economy can thus be assumed to do no more than make visible Adam Smith°s invisible hand; without having any other impact on the economy. Obviously, this philosophy does not impy that international corporations decisions to shut down plants, make investments, etc. are socially beneficial just because they may often prove to adhere to the same principles observed by independent firms on the market. The point is that the problems which then arise are general problems in a market economy with private firms and foreign trade and have little to do with the existence of international corporations.

Foreign dependence

International corporations can be assumed to increase 1 The transfer pricing foreign depractices of the interna- pendence by contributing to a more far-reaching international division of tional oil companies were labor in certain respects. But it does not necessarily follow from this that analyzed in one of the a given national economy such as the Swedish economy becomes more committees earlier unstable. In the first place, it is not clear whether international reports (SOU 1966:21). Since this analysis was corporations increase the volume of international transactions in relation made, however, condi- to those of the national economy. In the second place, it is by no means tions in the petroleum certain that a larger transaction volume with the outside world leads to industry have changed completely. lower stability.

Summary 315

Imports reduce the expenditure multiplier and access to large international markets lessens the risk that disturbances on a domestic market will spread throughout the national economy. lt is clear, however, that increased foreign dependence impairs every countrys ability to act by itself in stabilizing its economy when there are monetary disturbances in the surrounding world, at least under a regime of fixed exchange rates. With regard to countries that are highly self-confident in their ability to conduct an effective stabilization policy, increased foreign dependence can become a threat to economic stability. On the other hand, we know that international corporations constitute specialized, international information systems, which is to say that impulses generated somewhere in the world economy are likely to be diffused more rapidly and thus impose greater demands on stabilization policy. Lastly, it can be assumed that the formation of international corporations is a necessary antecedent to the size attained by many multicompany organizations and which in turn has important consequences. The amassing of financial and executive resources and technical know-how in specialized areas within a single firm permits undertakings on a massive scale. Therefore, the reactions to real and monetary impulses are likely to be abrupt, with very large plant shutdowns, new business incorporations and capital transfers all resulting from a single decision. ln view of the effects such a decision can have, difficulties could be created with regard to stabilization policy, especially for small countries. This aspect should not be exaggerated, however. In industrial countries of Sweden”s size it is extremely improbable that an international corporation can really disturb overall stability just because of the total quantities involved in a single decision.

Employment ana the balance of payments

Certain conceptual problems are related to an evaluation of the consequences of setting up subsidiaries abroad on employment and foreign exchange reserves over and above the practical difficulties of finding our how the two processes to be compared (with and without such investments) appear in purely quantitative terms. First, the net result will depend on the length of the period chosen for analysis. For instance, if a Swedish firm sets up a subsidiary abroad, a high capital outflow and increased employment can occur in the first year followed by lower employment and an inflow of dividends during the next few years, and then slightly higher employment again. It may seem unreasonable to let the effects on the balance of payments and the demand for labor during the first year alone, or during an arbitrarily chosen short period, form the data base for an evaluation. On the other hand, if the time period is extended to cover the foreseeable future, we lose sight of the stability problem, which by nature is short-term. In order to determine the consequences of an .Overseas entry on economic stability we should consider the time profile

316 Summary

over a very long period. Sharp increases in the inflow of foreign currency and in the demand for labor in ten years cannot be said to compensate for effects in the opposite direction during the first five-year period. On the contrary, such a time profile implies that economic stability is upset twice. In addition, it is by no means true that increased demands for labor and an increased inflow of foreign currency are in fact good from the point of view of economic stability. When there is full employment and the balance of payments is in equilibrium, such an effect of a direct investment will produce an undesirable inflationary disturbance. The consequences expected during a future period will have to be related to the expected, usually iluctuating relation between aggregate demand and supply during the same period. In a period of overhealing and undesirable payments surpluses, as has often occurred in West Germany, it may be beneficial for economic stability when international corporations set up subsidiaries abroad. The immediate consequence will be a reduction in the domestic demand for labor and the payments surplus. We now turn to the second problem of principle. In the long run there are automatic tendencies and government stabilization policy which both tend to eliminate unbalances. If these react reasonably quickly, it becomes almost meaningess to analyze the impacts of direct investment on economic stability. Other changes occur continuously, and both the built-in stabilizers of national economies and the stabilization policies of national governments constantly work to offset such changes. The conclusions we can draw from an analysis of long-term shifts in international plant location resulting from the activities of international corporations would then have to concern income distribution and different kinds of external effects through eg technology transfer.

Short-term capital movements The existence of international corporations also stimulates an enlarged volume of short-term capital movements. Many of these monetary transfers result from leads and lags in international payments and can be brought about by all economic agents that carry out international transactions. However, international corporations are in a better position than national transactors with regard to taking advantage of changes in their portfolio of short term assets. First of all, they can maximize profits for the whole group when the transfer takes place between affiliated companies. There are limits to how much and for how long an importer can postpone paying a firm with which he does not have any organizational ties. An exporter who wants to be paid earlier than usual because of expected parity changes or interest rate differentials is in at a disadvantage. This difference between international corporations and national companies become even more important because a growing share of world trade occurs between subsidiaries which belong to the same international corporation.

Summary 3l 7

Another reason why the multinationals tend to make short-term capital movements more sensitive to interest rate differentials and expected parity changes is that they can acquire information about the state of the international monetary markets as a by-product of their other activities. Thus the marginal cost they incur to obtain this information is lower than for national firms and private persons. A third reason which is usually advanced is that the multinationals can change their internal pricing and thereby transfer capital. As has already been in transfer pointed out, however, the possibilities of drastic changes pricing policy are limited by the existence of regulatory agencies and auditors and by internal administrative difficulties. What is known, however, is that international corporations have large amounts of cash and liquid assets at their disposal, that they account for a large part of world trade and that they have more resources to keep up with the monetary markets and better information than national firms. This does not mean that we can blame most of the striking increase in the volume and instability of hot money transactions in recent years on the expansion of international corporations. The leads and lags in national firms international payments and the advent of the eurocurrency market may explain the greater part of this change. Moreoever, the international capital movements spawned by ”petrodollars are of much greater magnitude than other capital movements. Nevertheless, it follows that short-term capital movements are larger in volume and more changeable with international corporations than they would be without them. Data on payments in Swedish foreign trade in 1973 week by week and broken down on intra-international corporation and other payments did not indicate that the payments for intra-group transactions fluctuated more than other payments during that year”s currency crises. lt is possible, however, that Swedish partity changes were not really anticipated to any greater extent, so perhaps there was no reason to expect any conspicuous leads and lags in payments between Sweden and abroad. Also, further analysis of the data may change the general impression somewhat.

Inflation

A familiar conclusion drawn in textbooks is that firms with a strong market position can, and have reason to set higher prices than firms which do not have a dominating market position. Since the 1930°s, moreover, it has been regarded as confirmed empirically that firms operating under oligopoly have more rigid pricing policies and do not adapt very flexibly to changes in cost and demand patterns. This is one of the starting points for the notion that international corporations fuel the rate of inflation. T0 begin with two questions will have to be answered separately in order to prove this contention: (l) Does oligopolistic competition lead not only to higher prices than competition among many but also to more rapidly rising prices over long periods? (2)

318 Summary

D0 the possibilities for international Corporation formation give rise to a trend towards fewer competitors on each market and thereby towards more pronounced oligopolistic competition? The textbook conclusion that prices are higher in oligopolistic than in pure competition, other circumstances being equal, cannot in itself be used to support the idea that the former increases inflation. It could. of course, be argued that the inflation of the past ten years was caused by a once and for all shift towards higher monopoly rents due to the expansion of international corporations. This proposition is not Supported by data which show that profit levels have generally fallen in the industrial countries during the period. The starting point for an analysis of the relation between oligopoly and inflation must be the proposition that prices are more rigid under oligopoly. lf this price rigidity is more pronounced downward than upward we can assume that the relative price changes which must acco mpany continuous structural changes in an economy will have to take place primarily through price increases. The result would be constant tendencies towards unemployment which governments then have to eliminate by means of an expansive policy. The result would be perpetual inflation. Lately, however, the theory of ”administered prices has been increasingly criticized. A famous study has shown that when there are several price observations and different types of price changes (discounts, service and quality changes, credit terms, etc) are taken into account, many price changes will be found in both directions for products which are priced in typical oligopolistic industries. Other studies relating to the period 1947-1970 in the United States, showed that prices in industries dominated by big firms rose more slowly than in industries consisting mainly of small firms. As to the question of whether the degree of oligopoly has risen due to international Corporation formation, we noted above that there is no conclusive evidence. Even if the role of international corporations in this context is disregarded and we simply ask whether economic concentration has increased in world markets for different commodities, the answer is ambiguous. Today, the buyers of oil, steel and cars probably have more well-established suppliers to choose among in most countries than they had twenty years ago, whereas the reverse applies in many other markets. Lastly, it should be added that any price rigidity which might arise under oligpoly does not have to be proportional to the degree of market concentration. Price rigidity could increase when a duopoly is extended to include a few more competitors. Thus, we have no clear evidence for judging whether international corporations contribute to a rise in the rate of inflation, but the literature does not indicate that this is happening.

13 Efficiency and technical changes In spite of substantial research efforts the effects of international corporations on effificency and technological development are almost unknown. By analogy with foreign trade, a contribution to improved

Summary 319 SOU l975z5O

resources the utilization of the world”s may be assumed to ensue from of labor which the organization of international more pervasive division makes possible. T0 the extent that international corporacorporations tions also entail heavier concentration and more restricted competition,

on output and a decrease in efficiency. the outcome might be restrictions as Schumpeter did, that large On the other hand, it can be maintained, more in R & D than firms which operate under heavier firms can invest because of the reduced uncertainty and larger profits they competition control they exercise over their market achieve as a result of the partial clarified outlets. However, as was pointed out above, it has not even been

of international corporations increases or decreases

whether the existence

competition. to the The creation of international corporations may be partly attributed costs allocated to developing and planning the marketing fact that fixed of a differentiated product can be more easily recovered the larger the

market. International markets cannot always size of a firms international business, ie forms an be exploited unless the firm sets up a local Thus it is quite likely that product differinternational combination. existence of entiation is carried to greater lengths in the world due to the

international corporations. about efficiency from this observation, ln order to draw conclusions of data base is required for judging whether or not carrying some kind further than would be the case without internaproduct differentiation Such differentiation is to a great tional corporations is socially beneficial. of products to differextent desirable as it means better adaptation entiated needs. At the same time there is reason to believe that a great

differentiation is a net social cost, even though it appears deal of product

profitable for private firms. is to arrive at an optimal allocation of A fundamental problem in an economy which is largely resources to research and development Knowledge is a utility which is based on private profit maximization. under fixed costs, ie it can be used by any number of persons produced without additional resources. Since the marginal and firms consuming should be made available at a zero costs is therefore zero, knowledge use of it. This might mean that price to ensure the socially optimal be unable to cover their costs and that private producers would a free-market economic system of the present type cannot accordingly, and use of eg technical know-how. achieve the optimal production of what is termed market failure in the theoretical This clear example is handled in two different ways in mixed economies. First, literature and provided free of charge to knowledge is produced by society who cares to use it. This procedure prevails in basic research, everyone to invest. Second, private where private firms usually cannot be expected knowledge over which they are firms or private persons produce exclusive period. As a somehow guaranteed right or title for a specified firm can earn a monopoly rent which may more result, a copyrighting than cover its costs and make the production of this knowledge privately

rent is possible either through the institutional profitable. Monopoly

320 Summary SOU l9”5:5O

known arrangement as patents, or because it takes time for compettors to produce an imitation. This time can be prolonged by steps whicl_ the originating firm can take to keep its knowledge secret as long as possible. Both solutions have their drawbacks. The social productior of knowledge satisfies the pricing criterion but is presumably based on inadequate information about the demand for different kinds of knowledge. The public sector probably finds it hard to fill the right gap outside of basic research because of poor direct contacts with production and marketing. Private production, on the other hand, is closer to the demand side but can only handle the type of knowledge which can be made privately profitable through some kind of monopoly arrangement. Moreover, this knowledge will be utilized ineffectively. There is also a bias towards research and development, where the results of which can be patented or titles easily protected. As was noted above, one reason for the emergence of international corporations is that their organizational structure enables them to succeed in tasks where the open market fails. An important type is lil-:ely to be the ability to recover outlays spent on & These outlays constitute a fixed cost which is easier to recover the greater the scale on which knowledge can be applied by the originating firm before competitors follow suit. International corporations are (at least for their owners) appropriate organizations for utilizing new knowledge in production on an international scale, indeed even on a global scale, with a minimum of delay and risks that the knowledge will leak out to competitors too early. If the new technology is a clearly identifiable process or product which can easily be patented, international corporations will not be superior to the patents system. It can therefore be assumed that their strength lies more in the gradual development of new technology than in giant leaps, and more in commercial application, organizational innovations, etc than in technical inventions. The data available are in fact compatible with such a hypothesis. While the large international corporations account for massive sustained investments in R & D, they do not seem to produce technological breakthroughs in proportion to their undertakings. International corporations are usually assumed to transfer technology to the host countrys benefit by forwarding technical knowledge as external effects to the employees of subsidiaries, to local customers and to local subcontractors. In order for something to happen which would benefit the host country or groups of its citizens, the investing international corporation would have to fail to appropriate the entire value of the technical know-how. lf customers pay high prices for the product because it is technically modern, they might, at least theoretically, pay so much that they would not gain anything and could just as well have remained as before when the new product did not exist. If potential subcontractors see that they will acquire valuable technical insights through subcontracting, they might reduce their own compensation and thereby pay the international corporation what the knowledge

Summary 321

is worth to themselves. Employees may perceive that they will acquire for the subsidiary and thereby lower their technical insights by working so that they pay what this knowledge is worth to them. wage demands neither of these extremes is very likely, ie these three Naturally, groups will probably each have to pay a share of the value of the but it seems highly improbable that markets knowledge they acquire, could be internalizedby international would function so that everything through the pricing of transactions with these groups. corporations There are two aspects to be considered with regard to fears that the concentrate its & D projects in the international corporations might and thereby attract scientists and engineers from home country qualified the host countries. First, are these fearsjustified,and second, what - if any --

drawbacks involved? Data on this issue indicate that many are the subsidiaries carry on as much R & D as comparable foreign-owned The disadvantage of a domestic firms but less than the parent companies. of R & D in a few countries is that some countries heavy concentration This creates national cultures of low will then get very few such projects. scientific and technical standing, which may run contrary to national also gives individuals fewer opportunities or policy goods. This drawback makes it more for them to acquire knowledge and to choose expensive vocations. is an external effect of various intellectual This, of course, limited geographic scope. data shows that foreign-owned firms in Sweden A study of Swedish are generally more technology-intensive (according to accepted measurethan Swedish-owned firms. The proportion of qualified emments) in the total labor force amounted to 37 % for the foreign-owned ployees firms and 28 % for all Swedish firms out of a population of nearly the With to engineers alone, the entire manufacturing industry. regard proportions were ll % and 7 %, respectively. This superiority applies the industries studied, except in non-ferrous metals and the throughout sawmills, and the difference in these two cases was small. These figures could be interpreted to mean that the foreign firms in Sweden at least do not locate their more routine activities here reserving sophisticated

production for the country of origin. becomes even more pronounced when we The same kind of difference look instead at the R & D figures. Foreign-owned firms spent far more on R & D as a ratio of value added by manufacture than all Swedish firms. is valid of whether we look at total & This finding regardless expenditures (including purchases from other firms) or only at R & D

activity within the firms. Here again the picture is the same in almost all

industries. Moreover, it was found that 80 % of the outlays spent on R & D by firms was, allocated to projects carried out at the firms in foreign-owned Sweden. Since the foreign subsidiaries of Swedish parent companies small amounts of the total corporate R & D expenditures spend rather that Sweden, by virtue of her relatively (6--9 %), is may be concluded advanced economic and technical environment, enjoys a comparative in R & D. This could that the R & D observed would advantage imply

322 Summary

have taken place in Sweden in some form even if the foreign firms had

not entered the country.

A similar picture is reflected by the training of personnel. The number of aliens placed at foreign-owned firms in Sweden by the parent company abroad was only 150 in 1970, whereas in the same year, Swedish firms had 784 Swedes working at their foreign subsidiaries. On

the other hand, the fact that 15 % of all engineers employed with

foreign-owned firms in Sweden as of 1970 had been in training with affiliated companies in other countries may provide a clue that transfers of technology from the outside world to Sweden take place through international corporations.

Summing up, however, it must be observed that as for now very little can be said empirically about the significance of international corporations for technology diffusion. The most common form of empirical illustration is to present data on R & expenditures for international corporations and other industry. International corporations rank high in

all sectors. The direction of the causal relationship, however, still has to be clarified. Reasons were advanced earlier as to why firms which work with products where technical change is rapid, or where product differentiation is profitable, have cause to set up subsidiaries abroad. ln this we have pointed chapter to the probability that international

corporation formation makes some R & D activity privately profitable which would not otherwise be so. By Contrast, the proposition that international corporation formation is an essential prerequisite or major impetus to research, development or the diffusion of new technology has

not at all been established.

A study of the diffusion of new technical processes, from ranging numerically controlled machine tools to continuous casting of steel, did not accord any special role to international corporations, except to some extent as regards manufacturing plate glass by means of the float method. Also, the country whose industry has absorbed technology from the outside world more rapidly and to a greater extent than any other

country, namely Japan, has been waging a policy which has largely served to prevent foreign international corporations from subsidiestablishing aries in the country.

14 The overall picture

The overall picture which from our emerges study is the lack of a scientific basis for a great deal of the praise and criticism of international

These firms are large, they usually operate under imperfect corporations.

competition, they are often technically sophisticated and they account for a large part of all international transactions and production and

employment in many industries. However, it is not easy to show that

their status as international corporations is a prerequisite for these Characteristics. Perhaps the social costs and benefits associated with these properties should be studied in direct relation to factors such as large private companies, open economies, technical change, etc as long as the

Summary 323

international as a strategic factor is so basis for regarding corporations weak. International are most clearly distinguished from other corporations firms by the nature of their transactions, which are internal for the group for countries. These international internal transactions seem but external

to be at the root of most of the problems which can be clearly shown to

be related to international corporations. of international to transfer However, the possibilities corporations are not unlimited. Collaboration between internal revenue pricing authorities in different countries is strengthening the control apparatus. and the own need for correct information Legislation corporations a trend towards internal pricing across frontiers that will agree promote fairly well with pricing between independent firms Operating on markets. Control of internal credit transactions across frontiers by central banks movements from travelling along can prevent inordinately large capital this route. The total volume of international internal transactions is also a limitation. On the whole, legal reforms and other features of social change are making it increasingly difficult for international corporations internal transactions across national boundaries for various to exploit purposes. Nor would it be so remarkable if future research were to prove that the existence of international has less profound effects on corporations the national economy than Originally imagined. Industrialized countries have many economic problems which are bound up with the existence of

firms and International corporations are

large private open economies. market mechanism with decision-making in replacing the anonymous international by identifiable individuals and corporate organizations The invisible hand is becoming visible. In addition, international groups. corporations are the most glamorous representatives of the private sector in the industrialized market economies. Both of these factors presumably to our inclination to criticize or praise international help explain corporations for phenomena which emanate from large private firms and in foreign dependence in general, but not from international corporations

particular. International are hardly such a dynamic element in corporations world-wide industrial development as we are led to believe by extrapolaof American firms in Western Europe during the tions of the expansion l960s. A look into the future based on observed trends in social change set in relation to the factors analyzed in this study, may make it equally justified to reverse the prevailing image of international corporations. With some slight overemphasis on those tendencies which are negative for the existence of international these firms could more or corporations, less be portrayed not as heralds of the future as they are often made out to be, but as dinosaurs doomed to wither away in a new climate to which The nationalization of natural resources, expanded they are ill-adapted. control of economic life, growing influence of employees on the public firms and mounting economic nationalism are management of private factors which undermines the conditions for the existence of interna-

324 Summary

SOU I975:50

tional corporations. Contrary to popular the future viewpoint, perhaps belongs to the modern nationstates, whereas international corporations may well be nearing the end of an era.

KUNGL. BåBL.

2 4 SEP7975 6 . . . ..,.. -

Statens offentliga utredningar 1975

Kronologisk förteckning

. Demokrati på arbetsplatsen. A. . Psalmer och visor. Del 1:1. U. . Psalmer och visor. Del 1:2. U. . Psalmer och visor. Del 1:3. U. Bättre bosättning för flera. S. . Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolen. U. . Framtida studerandehålsovård. U. . Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju. Individen och skolan. U. . Rörlig pensionsålder. S. . Svensk press. Tidningar i samverkan. Fi. . Totalfinansiering. B. . Vägtrafikolyckor och siukvårdskostnader. S. . Konstnärerna i samhället. U. . Kommunal rösträtt för invandrare. Kn. . Kriminalvårdens nämnder. Ju. . Markanvändning och byggande. Remissammanställning ut» given av bostadsdepartementat. 8. . Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. Kn. . Konsumentskydd på läsområdet. H. (Utkommer hösten 1975) . Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. Ju. . Pensionsförsäkring. Fi. . lag om allmänna handlingar. Ju. . JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. R. . Tre sociologiska rapporter. Ju. . Å jour. Om iournalistutbildning. U. . Forskningsråd. U. . Politisk propaganda på arbetsplatser. A. . Program för ljud och bild i utbildningen. U. . Medborgerliga fri-och rättigheter i vissa länder. Ju. . Barnens livsmiljö. S. (Utkommer hösten 1975) . Samhället och barns utveckling. Bammiljöutredningens rapport 1. S. (Utkommer hösten 1975) . Barns hälsa. Barnmiliöutredningens rapport 2. S. (Utkommer hösten 1975) 33. Barns uppfostran och utveckling. Barnmiljöutredningans rapport 3. S. (Utkommer hösten 1975) 34. Förskolan, skolan och fritiden. Barnmiljöutredningens rapport 4. S. (Utkommer hösten 1975) 35. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutredningans rapport 5. S. (Utkommer hösten 1975) 36. Barnen och den fysiska miljön. Barnmiljöutredningens rapport 6. S. (Utkommer hösten 1975) 37. Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöutredningens rapport 7. S. (Utkommer hösten 1975) 38. Barnkultur. Bernmiljöutredningens rapport 8. S. (Utkommer hösten 1975) 39. statsbidrag till kommunerna. Fi. 40. Trafikolyckor och statistik. K. 41. Kommunal demokrati. Kn. til. Rbntmuzwl demokrati. Sammanfattning. Kn. 43. Kvinnor i statlig tjänst. Fi. 44. Etablering av miljöstörande industri. B. 45. Vidareutbildning i internationell marknadsföring. H. 46. Kommunal organisation och information. Kn. 47. Kollektivtrafik i tätort. K 48. Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. K. 49. Massmadiegrundlag. Ju. 50. internationella koncerner i industriländer. l.

Statens offentliga utredningar 1975

Systematisk förteckning

Riksdagen Arbetsmarknadsdepartementet JO-ambetet. Uppgifter och organisation. [23] Demokrati pa arbetsplatsen. [1] Politisk propaganda på arbetsplatser. [27] Justitiedepartementet Utlandssvenskarnas rösträtt. [8] Bostadsdepartementet Kriminalvårdens nämnder. [16] Totalfinansiering. [12] Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. [20] Markanvändning och byggande. Remissammanstallning utgiven av Lag om allmänna handlingar. [22] bostadsdepartementet. [17] Tre sociologiska rapporter. [24] Etablering av miljöstörande industri. [44] Medborgerliga fri- och rättigheter i vissa llnder. [29] Massmediegrundlag. [49] lndustridepartementet Internationella koncerner i industrilånder. [50] Socialdepartementet Bättre bosättning för flera. [5] Kommundepartementet Rörlig pensionsålder. [10] Kommunal rösträtt för invandrare. [15] Vagtrafikolyckor och sjukvårdskostnadar. [13] Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. [18] Barnmiljöutredningen. 1. Barnens livsmiljö. [30](Utkommer hösten om den kommunala demokratin. 1. Kommunal de- Utredningen 1975] 2. Samhället och barns utveckling. Barnmiljöutredningens mokrati. [41] 2. Kommunal demokrati. Sammanfattning. [42] 3. rapport 1. [31] (Utkommer hösten 1975] 3. Barns hälsa. Barn- Kommunal organisation och information. [46] miljöutredningens rapport 2. [32] (Utkommer hösten 1975] 4. Barns uppfostran och utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 3. [33] (Utkommer hösten 1975) 5. Förskolan, skolan och fritiden. Barnmiljöutredningens rapport 4. [34] (Utkommer hösten 1975] 6. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiliöutredningens rapport 5. [35] (Utkommer hösten 1975]7. Barnen och den fysiska miljön. Barnmiljöutredningens rapport 6. [36](Utkommer hösten 1975]8. Barn och föräldrars arbete. Bammiljöutredningens rapport 7. [37] (Utkommer hösten 1975]9. Bamkultur. Bammiljöutredningens rapport 8. [38] (Utkommer hösten 1975]

Kommunikationsdepartementet Trafikolyckor och statistik. [40] Utredningen om kollektivtrafik i tätorter. 1. Kollektivtrafik i tätort. [47] 2. Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. [48]

Finansdepartementet Svensk press. Tidningar i samverkan. [11] Pensionsförsäkring. [21] statsbidrag till kommunerna. [39] Kvinnor i statlig tjänst. [43]

Utbildningsdepartementet 1969 ars psalmkommitté., 1. Psalmer och visor. Del 1:1. [2] 2. Psalmer och visor. Del 1:2.[3] 3. Psalmer och visor. Del 1:3. [4] Utredningen om skolan, staten och kommunerna. 1. Huvudrnannaskapet för specialskolan och sarskolan. [6] 2. lndividen och skolan. [9] Framtida studerandehålsovard. [7] Konstnårerna i samhallet. [14] Å jour. Om journalistutbildning. [25] Forskningsrad. [26] Program för ljud och bild i utbildningen. [28]

Handelsdepartementet Konsumentskydd på låsområdet. [19] (Utkommer hösten 1975] Vidareutbildning i internationell marknadsföring. [45]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarna: nummer i den kronologiska förteckningen

Nordisk utredningsserie (Nu) 1975

Kronologisk förteckning

1, Nordisk överenskommelse om förmåner vid sjukdom, havandeskapoch barnsbörd Peruskoulu pohioisnmissa Litteratur om nordiskt samarbete

$“.*“P!°

Nordisk kommunal rösträtt och vaibarhot Bötesstraffet

. . a. w”

an.. . ämm...