De internationella investeringarnas effekter

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

pationelga

mvestermgarnas

effekter

fallstudier

Några

från

Expertrapport direktinvesterings-

kommittén

I. ,.

31,,

. .n v..

2..

...uiwnääâkäüllo

Statens offentliga utredningar §9] ?ä 1981:43 % Industridepartementet

i

De internationella

i

i investeringarnas

”

effekter

Några

fallstudier

Betänkande av direktinvesterigskommittén Stockholm 1981

Omslag Jan Bohman Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-06343-3 ISSN O375-25OX

Gotab, Stockholm 1981

Förord

Genom beslut den 30 juni 1977 fastställde regeringen direktiven för en kommitté med uppgift att utreda de effekterna av företagens internationäringspolitiska nella Kommittén, som påbörjade sitt investeringar. arbete vid årsskiftet 1977-1978, antog namnet direktinvesteringskommittên (DIRK).

DIRK har initierat fem större undersökningar. I den som redovisas i denna rapport studeras undersökning effekter av sex svenska företags investeringar utomoch utländska företags investeringar i fyra : lands svenska Huvudvikten har lagts vid effekten

E företag.

konkurrenskraft och sysselsättning samt uppkomna _ på

beroendeförhâllanden mellan de olika koncerndelarna.

I en rapport (SOU 1981:33) redotidigare publicerad visades en undersökning av effekterna av svenska föunder hänsynstagande till retags utlandsinvesteringar konkurrens och köparkrav. En tredje studie värderar inverkan av förändringar i utlandsproduktion på exportutvecklingen. I en fjärde undersökning jämförs beteendet i utlandsägda företag i Sverige medk2svenska delarna av svenskkontrollerade multinationella och svenska nationella företag. I en femte företag studie studeras inverkan av internationella investeringar på sysselsättningsstrukturen i svensk.industri. avses publiceras under år 1981 Samtliga delrapporter och slutbetänkandet under våren 1982.

Den här avrapporterade undersökningen har genomförts vid institutionen vid Uppsala uniföretagsekonomiska versitet. Projektledare har varit universitetslektorn Mats Forsgren som också svarar för kapitel l. Övriga medverkande har varit universitetslektorernaNilsKinch och Jan Johanson samt assistenterna Jane Johansson, Anders Larsson och Bo Wictorin.

Uppläggningen av undersökningen har diskuterats och godkänts av kommittén. Utredarna, som stått förgenomförandet, svarar ensamma för slutsatserna. Kommitténs ställningstaganden redovisas i slutbetänkandet.

Stockholm i maj 1981 z.

Eric Pettersson ›/ // /Jan-Erik Vahlne

INNEHÅLL

INTRODUKTION 1 EFFEKTER PÅ EXPORT, INVESTERINGAR, Kapitel KONKURRENSKRAFT OCH BEROENDE FALLET ASSI Kapitel FALLET ELECTROLUX Kapitel FALLET GAMBRO Kapitel FALLET IKEA Kapitel FALLET PLM Kapitel Kapitel FALLET VOLVO FALLET FINDUS Kapitel 9 FALLET FIRESTONE-VISKAFORS Kapitel 10 FALLET FLYGT Kapitel ll FALLET IKO Kapitel

buroduküon 1

Mats Forsgren

INTRODUKTION

för de internationella in- På uppdrag av Kommittén

effekter (DIRK) har vesteringarnas näringspolitiska av sex svenska företags direktfallstudier genomförts utomlands och fyra utlandsägda företag investeringar resultatet av i Sverige. Föreliggande rapport utgör

dessa fallstudier.

är ASSI, Elektrolux, Gambro, De företag som studerats

Volvo, Findus, Firestone-Viskafors, Flygt IKEA, PLM, Z

l Som har dessutom Felix,

och IKO Kabel. jämförelse V Kabelverk studerats. Urvalet av Gislaved och Sieverts

av kommittén, har syftat till att, företag, som gjorts

med studier som görs inom utredningens tillsammans övriga inblick i de internationella investeram, ge en bred

i olika företag och situationer. ringarnas egenskaper också i viss mån styrts av till- Urvalet av företag har

gången på data.

och på in- Genom att varje företag är unikt tillgången

skiftar mellan företagen har varje formation i hög grad

särprägel. I några fall, fallstudie fått sin speciella

och Firestone-Viskafors, är studierna framförallt Gambro

av bristen på tillförå ena sidan kortfattade på grund Volvo, å andra sidan, har litlig information. I fallet

relativt stora tillgången på material gett möjligden av hur de olika inhet till utförliga beskrivningar

fram över tiden. Övriga fall befinner vesteringarna växt

emellan dessa båda ytterligheter. sig

om fallstudier så har den över- Eftersom det är fråga

delen av insamlats från företagen, vägande uppgifterna med befattningshavare eller antingen genom intervjuer som företagen givit. I den från skriftlig information

har information också insamlats mån det har varit möjligt

2 Introduktion S()lJ 1981:43 från av företaget oberoende källor eller från andra delar av företaget än företagsledningen, i första hand fackliga företrädare. Trots detta är det nödvändigt att varna för den risk som finns i fallstudier av denna typ att de i högre grad speglar företagsledningens än andra gruppers version av investeringarnas motiv och effekter. Uppgifter om källor och intervjuade personer av framgår respektive fall.

I kapitel 1 görs ett försök till en analys av fallstudierna med avseende de studerade på investeringarnas effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende. I därpå följande kapitel presenteras varje fall för sig.

Det är viktigt att att

understryka kapitel l inte sammanfattar innehållet i fallstudierna. Det mesta av det som behandlas i dessa, t ex beskrivningar av

internationaliseringsförloppet och motiven bakom en-

skilda investeringar berörs bara ytligt i kapitel l. Fallstudierna måste därför läsas i sin helhet och inte bara som illustrationer till diskussionen i kapitel l.

konkurrenskraft och beroende 3

Effekter på export, investeringar,

Mats Forsgren

1. EFFEKTER PÅ EXPORT, INVESTERINGAR, KONKURRENS- Kapitel KRAFT OCH BEROENDE. ANALYS AV FALLSTUDIERNA.

s. 4 Avsnitt1 Inledning

Avsnitt 2 Effekter på export och investeringar. s. 7 En statisk jämförelse

De svenska fallföretagens utlandsins. 9 vesteringar

De utländska fallföretagens investei s. 17 ringar Sverige Slutsatser s. 20

och konkurrenskraft s. 24 Avsnitt 3 Direktinvesteringar

s. 24 3.1 Inledning

koncernens konkurrenskraft s. 36 3.2 Effekter på

3.3 Kontrollen över företagets konkurrenss. 42 kraft

3.4 Industripolitiska konsekvenser av s. 51 direktinvesteringar

4 Effekter på export, investeringar, och beroende

konkurrenskraft

Avsnitt 1. Inledning

De fallbeskrivningar som gjorts av sex svenska företags direktinvesteringar utomlands och fyra utlandsägda företag kan av naturliga skäl inte för en utgöra grunden generalisering av internationaliseringens effekter till en större population. Därtill är fallen alltför få och är heller inte utvalda med det med syftet. Syftet fallstudierna är istället att försöka nå en fördjupare ståelse för vilken roll internationella investeringar kan spela i olika företag i olika situationer. Däremot kan fallen sammantagna ge till hur man uppslag generellt skall se pâ effekter av internationella investeringar. Det är mot den bakgrunden delbetänkandet skall ses.

Antalet fallföretag är tio, eller, om vi inkluderar jämförelseföretagen tretton. I flertalet fall har vi studerat fler än en varför antalet utlandsinvestering, undersökta fall i den meningen är relativt stort. Eftersom ett av syftena med fallstudierna har varit att visa på mångfalden egenskaper hos och situationer i vilka investeringarna uppstår, är den samlade bilden med nödvändighet splittrad. Delvis på grund av avsaknad av en enhetlig effektteori, men också beroende på detta syfte, har beskrivningen inte en mall eller följt analysmodell som är lika för alla fall. I stället har uppläggningen av respektive fall i hög grad fått sin följa egen väg mot bakgrund av det vi bedömt som intressantast möjligt att göra på den tid som stått till förfogande och tillgången på material.

konkurrenskraft och beroende 5

S()lJ 1981:43 Effekter på export, investeringar,

Denna uppläggning försvårar naturligtvis möjligheterna att dra generella slutsatser om investeringarnas effekter. fall framstår som unikt och svårt att klassificera Varje i en viss struktur. Vi kan dock inte nöja oss med ett sådant konstaterande eftersom vår uppgift trots allt är att söka efter generella mönster. I det arbetet får fallen tillsammans med existerande teori på området, som material ur vilket uppslag till generaliseringar tjäna kan hämtas. Detta kan innebära att vi riskerar våldföra oss fallen i den meningen att vi läser in egenskaper på som inte finns där. Men om vi accepterar att egentligen det för diskussionen i kapitel 1 är de uppslag primära fallen kan snarare än den absoluta sanningen i ge fall så kan vi lättare godta ett sådant respektive våld. Lite vårdslöst skulle man kunna säga att varje fallbeskrivning så långt möjligt skall beskriva det faktiska och sanna händelseförloppet, medan vi i kapitel fallen och kanske därför 1 utnyttjar explorativt också mer spekulativtr

Diskussionen om investeringarnas effekter kommer att två skilda linjer. I avsnitt 2 försöker vi följa om de omedelbara sysselsättningseffekterna är precisera eller negativa. Analysen bygger på en statisk positiva mellan två lägen, ett med och ett utan den jämförelse aktuella Den fråga vi försöker bedirektinvesteringen. svara är om export av motsvarande produkter överhuvudutgör ett alternativ i ett läge då direktinvestetaget är möjliga. Denna diskussion har sin utgångsringar ej i de teorier som menar att företagen kan investera punkt därför att de grund av marknadsimperfektioner besitter på en fördel. Avsnittet avslutas med slutsatsen komparativ att fördelsteorin bara i en mycket begränsad mening kan beskriva effekterna av direktinvesteringar.

6 Effekter på export, investeringar, och beroende konkurrenskraft

Sistnämnda slutsats leder oss i stället över till en diskussion om direktinvesteringarnas mera långsiktiga effekter på konkurrenskraft och beroende. I avsnitt 3 försöker vi analysera effekterna koncernens konpå kurrenskraft utifrån en beskrivning av direktinvesteringens konstruktion med avseende på relationen till företagets tidigare verksamhet. I avsnitt 3.3 försöker vi ringa in var i koncernen kontrollen finns över de resurser som utgör grunden för konkurrenskraften och vilkai konsekvenser detta har för den svenska delen. I avsnitt 3.4 slutligen förs en diskussion om de industripolitiska konsekvenserna av olika typer av investeringar.

S()IJ 1981:43 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende

Avsnitt 2. Effekter på export och investeringar.

En statisk jämförelse.

teorin om orsakerna till uppkomsten av En stor del av

har sin utgångspunkt i förekomsten direktinvesteringar de företag som investerar av marknadsinperfektioner; besitta annan utomlands måste enkunskapsmässigeller de kan balansera den nackdel man fördel som gör att

har i med lokala producenter vid investering jämförelse Dessa fördelar antas ofta vara på en främmande marknad. att de inte låter sig avskiljas från av den karaktären dess verksamhet. Därav följer att företaget självt och

för att fördelen på en utländsk företaget, exploatera ofta export eller direktmarknad, väljeratt göra detgenom av fördelen i investering istället för genom avyttring

Valet mellan export och direktsig, t ex licensiering. i sin tur av förekomsten av investeringar pâverkas stordrift, krav på handelshinder, transportkostnader,

lokal tillverkning etc. Kravet på en kunskapsmässig

kombination med att stora företag har ett fördel i när det att skaffa inresursmässigt försprång gäller marknader skulle tala för att formation om utländska

framför allt är stora företag med differentierbara det

som står för de utländskadirektinvesteringarprodukter också visat att andelen utlands-

na.1 Empiriskt har man

är störst i de branscher som har högst investeringar och där avkastandel FoU och marknadsföringskostnader

är störst.2 I de relativt få fall utlandsin-

ningen skett i branscher som kan karakteriseras vesteringar dvs. branscher med få företag som homogena oligopol, har dessa förmen med icke-differentierbara produkter,

klarats med att det är fråga om vertikal integration

framåt eller bakåt för att säkra råvaruförsörjning

situation med stor osäkerhet om eller avsättning i en 3 och beroende av konkurrenternas agerande.

denna teori se t ex Caves, R.E.;

1För en beskrivning av

The Industrial Economics of International Corporations: Investment Economica 1971 Foreign Determinants of

2Se t ex Horst, T.; Firm and Industry

Invest Abroad; An Empirical Study. The the Decision to Review of Economics and Statistics 1972

3 s. 133 Se t ex Lundgren, SOU 1975:50,

8 Effekter på export, investeringar, och beroende konkurrenskraft

Denna starkt schematiska teori för av direktförklaring investeringar kan i sin tur kopplas till en lika schematisk metod för att analysera effekterna av utlandsinvesteringar på hemlandets (och värdlandets) och export investeringar. I en undersökning av de amerikanska ut-

landsinvesteringarnas effekter på betalningsbalansen in-

delades dessa i tre skilda

kategorier.1 I den första ka-

tegorien baseras investeringen på en förgtagsspecifik fördel. I den andra är

kategorien investeringen i stället;

en följd av att det investerande vill komma åt företaget en fördel som är kopplad till det land i vilket investeringen görs, en nationsspecifik fördel. I den tredje kategorien hamnar de investeringar som inte bygger på enbart den ena eller andra fördelen utan av på någon typ kombination av de två fördelstyperna som gör investeringex lönsam.

Denna uppdelning kan relateras till teorin för marknadsimperfektioner på så sätt att fallet med en företagsspeci fik fördel kopplas ihop med stora differentierade företags utlandsinvesteringar medan fallet med en nationsspecifik fördel närmast ansluter till fallet homogent oligopol. Eftersom den tredje kategorien kan ses som en blandform går det inte att hänföra denna enbart till den ena eller

andra marknadsformen.2

Det intressanta med denna ur uppdelning effektsynpunkt är att fallen ger helt olika resultat i en situation då vi tänker oss att av utlandsinvesteringen någon anledning

inte går att genomföra. När denna bygger på en företags-

specifik fördel innebär alternativsituationen att motsvarande investering, helt eller delvis, i stället skulle göras i ursprungslandet med ökad som Den export följd. komparativa fördelen, t ex ett patent, en unik tillverkningsteknik etc, är ju kopplad till det specifika företaget, inte till mottagarlandet. När utlandsinvesteringen bygger på en nationsspecifik fördel kommer däremot

1Hufbauer, Adler; Overseas Manufacturing Investment and

the Balance of Payments, US 1968. Treasury Department

2För en utförlig diskussion av dessa samband, se Lundgren

op.cit., s. 179-184

och beroende 9

Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft

denna fördel, t ex en råvara eller någon annan tillgång som är bunden till landet, i stället att exploateras av annat företag som inte är förhindrat att investera något i landet I den tredje kategorien slutligen antas ifråga. inte bli av vare sig i ursprungsland eller investeringen värdland det är just kombinationen av ett specip g a att fikt och ett land som möjliggör investeföretag specifikt ringen.

För att skall vara användbar måste vi klassificeringen alternativsituationen. När vi säger att inprecisera i alternativsituationen istället skulle ha vesteringen antingen i hemlandet, mottagarlandet eller inte gjorts alls så avses med detta investering i tillverkning av samma för samma marknad. Däremot kan inte produkt användas för att besvara frågan hur klassificeringen företagets investeringar i tillverkning av en annan produkt och/eller för en annan marknad, påverkas. En sådan analys skulle kräva antaganden om företagets lönsampreciserade hetskrav, tillgång på kapital och administrativa kapacitet att hantera flera investeringar.

På-§!§E§Eê_Ãêll§9E§Eê9§E§_EElꧧ§iEY§§E§E2992!-

På vilket sätt skulle klassificeringen kunna utnyttjas för att de näringspolitiska effekterna i de olika analysera I de undersökningar som gjorts av kategorierna? empiriska effekterna av utlandsinvesteringar på sysselsättningen har den s k substitutionseffekten spelat en stor roll, dvs en effekt som visar hur av den sysselsättning som är mycket hänförbar till den utländska direktinvesteringen istället hade kunna åstadkommas genom export från det investerande hemland. PLM-fallet är ett exempel på ett förföretagets sök att fastställa substitutionseffekten utifrån empiriskt

en mikroteoretisk m0dell.2

1Se t ex Frank & Freeman, Distributional Consequences of

Direkt Investment 1978, Hawkins R, Job Displacement and the Multinational Firm: A Methodological Review. Occ. nr 3, Central for Multinational Studies 1972, paper Nine Investments Abroad and Their Impact at Stobaugh, R; Home, Boston, 1976, Meyerson, P-M; Företagens utländska direktinv. Sthlm 1976.

2Se fallet PLM, s.268.

10 Effekter på export, investeringar, och beroende konkurrenskraft

I allmänhet innebär det att man försöker fastställa den möjliga exporten i alternativsituationen utan direktinvesteringar, och sedan översätter detta i sysselsättningstermer.

Om vi skall utnyttja modellen ovan för att analysera fallen blir det första steget att försöka klargöra i vilka situationer investering i Sverige och är export ett alternativ till de svenska företagens utlandsinvesteringar. Definitionsmässigt är det ju enbart i fallet med en företagsspecifik fördel som det finns utsikter att motsvarande istället i investering görs Sverige. Vilka av de studerade direktinvesteringarna bygger på en så utpräglad företagsspecifik fördel att export kan vara ett alternativ?

Vi kan omedelbart konstatera att flera av investeringarna inte passar in på den beskrivningen. ASSIS förvärv av säck- och wellpapptillverkare är ett bra exempel på hur ett företag på en marknad som kännetecknas av homogent oligopol tillförsäkrar sig en viss trygghet på sin avsättningsmarknad förvärv av kunder genom tidigare och samtidigt uppnår vissa integrationsvinster i produktionen. I enlighet med klassificeringen ovan skulle det passa väl in på det nationsspecifika fallet. Om ASSI ej kunnat förvärva dessa företag hade man inte kunnat uppnå samma syfte genom en investering i wellpapptillverkning i Sverige och samtidigt hade sannolikheten varit stor att andra företag istället förvärvat företagen i fråga. Därmed har vi också konstaterat att ett förbud mot utlandsinvesteringen inte medfört en mot- - svarande ökning av investeringsvolymen och därmed sysselsättningen i företagets svenskbaserade produktion. Eventuellt kan man snarare tala om en motsatt effekt. Om ASSI inte håller jämna steg med sina utländskaukonkurrenter i fråga om vertikal integration skulle det kunna leda till minskad

försäljning.1

18e Fallet ASSI, s. 81, ff.

Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende 11

Om vi går vidare och tittar på de andra fallföretagens investeringar är det också flera som passar dåligt in på den förstnämnda kategorin. Ett skäl till detta är att investeringarna snarast har en marknadsstödjande karaktär. På samma sätt som en stor del av de svenska företagens utlandsinvesteringar görs i försäljningsbolag så kan det primära syftet med investeringar i tillverkning faktiskt vara att stödja försäljning från företagets tillverkningsenheter i Sverige. Electrolux förvärv av Arthur Martin är ett exempel på detta. Det kanske viktigaste resultatet av den investeringen är att Electrolux förvärvar en uppbyggd marknadsorganisation och ett varumärke på den franska marknaden, varigenom exporten av kyl- och frysskåp från Mariestad kan öka.

Om vi å ena sidan betraktar förvärv av en utbyggd marknadsorganisation och ett välkänt varumärke som en viktig förutsättning för att en tillverkare skall kunna nå upp till motsvarande försäljning på den franska marknaden så kan vi säga att denna situation har stora likheter med det nationsspecifika fallet. Om Electrolux förhindrats att göra investeringen hade man inte kunna uppnå samma resultat genom en motsvarande marknadsinvestering i Sverige. Istället hade något annat företag förvärvat Arthur Martin, dvs vi betonar den nationsspecifika fördelen i situationen.

Om vi å andra sidan menar att det är kombinationen av Electrolux tillverkningskunskap och Arthur Martins marknadskunskap och varumärke som utgör grunden för direktinvesteringen så har vi att göra med ett fall enligt den tredje kategorin, dvs om Electrolux varit förhindrat att göra den hade den överhuvudtaget inte kommit till stånd eftersom inget annat företag definitionsmässigt besitter tillräckligt mycket av den företagsspecifika fördelen.

Se fallet Electrolux, s. 145 ff.

12 Effekter på export, och beroende

investeringar, konkurrenskraft

Oavsett om vi anser att Arthur Martininvesteringen passar in på det nationsspecifika fallet eller är ett exempel på en kombination av företags- och nationsspecifika fördelar (tredje så blir konsekvensen

kategorin)

definitionsmässigt att den inte innebär något bortfall av motsvarande investeringar som i alternativsituationen I e skulle ha gjorts i Sverige. Ä

i

i Även i fallet IKEA är det svårt att hänföra de utländska investeringarna till den första IKEA:s kategorin. investeringar baseras i hög grad på en avancerad kombi- l nation av grossiströrelse i Sverige och detaljiströrelse på olika marknader. Det är således ihopkopplingen av varuhusen, belägna på de marknader man vänder sig till (det nationsspecifika) med verksamheten i Sverige (det företagsspecifika) som är en förutsättning för IKEA:s verksamhet. I alternativsituationen uppstår därför ingen motsvarande investering vare sig i Sverige eller på den

utländska marknaden.1

Det karakteristiska för både Arthur Martininvesteringen och IKEA:s etablering av utländska varuhus är att de får en marknadsstödjande funktion, sett ur den svenska pro-

duktionens synvinkêl. Ett annat sätt att detta

uttrycka är att säga att investeringarna innebär en av den ökning företagsspecifika fördelen som därmed underlättar exportel Genom förvärv av en marknadsorganisation och ett varumärke kan Electrolux differentiera sin produkt den på franska marknaden i högre grad. Motsvarande resonemang kan föras för IKEA. Därmed kan vi säga att vi här har exempel på investeringar som syftar till att förändra den företagsspecifika fördel som enligt direktinvesteringsteorin är en förutsättning för de differentierade oligopolföretagens utlandsinvesteringar. I denna teori och i Hufbauer-Adlers klassificering utgår man implicit ifrån att företagen besitter eller inte besitter fördelen och därmed blir också indelningen i investerande

1Se fallet IKEA, s288.

konkurrenskraft och beroende 13 Effekter på export, investeringar,

och icke investerande företag alltför grov. företag Ovanstående mot att en hel del utländska exempel pekar också för att skaffa sig eller öka investeringar görs i den som gör att man kan differentiera styrkan egenskap sig från andra konkurrerande företag.

Vissa av de studerade investeringarna i våra svenska främst Volvos investeringar i Gent och fallföretag, PLM:s i utländska glasbruk, Gambro:s etable- Alsemberg, och Electrolux förvärv av National Union Electric ringar verkar sett bättre kunna passa in på den första ytligt i Hufbauer-Adlers klassificering; investekategorin en företagsspecifik fördel och ringarna tycks bygga på är också åtminstone teoretiskt därmed exportalternativet tänkbart.

Klarast Gambro in i den beskrivningen. Företaget passar relativt unik FoU-kostnader i förhar en produkt, höga hållande till och tillhör de världsledande omsättningen inom området konstgjorda njurar. Man exporteföretagen rar taget allt man säljer och har etablerat praktiskt lokal de marknader som anses stora nog tillverkning på att bära en sådan (USA, Västtyskland, Italien och Japan). till kunderna och leveranssäkerhet uppges vara Närhet de främsta skälen till etablering. Ingenting tyder på att de länder man etablerat i genomsnittligt omgärdas av handelshinder än de länder man exporterar högre till länderna i innan

till.1 Företaget exporterade fråga

etablering skedde.

\ i Gent (personvagnar) och Även Volvos investeringar (tunga lastvagnar) har denna prägel. Alsemberg innebär sammansättning av produkter Investeringarna och tillverkas av Volvo i Sverige. Föresom utvecklats till EG-marknaden redan före etabletaget exporterade och har även haft export till denna marknad ringarna efter det att etableringarna skett. Vid etableringstid-

Se fallet Gambro, s 214.

14 Effekter på export, och beroende

investeringar, konkurrenskraft

punkten var reduceringen av tullkostnader i kombination med att man betraktade EG-marknaden som den största vid sidan av den nordamerikanska de främsta skälen till

att investeringarna gjordes.1

Volvos investering i DAF däremot måste bedömas annorlund x Investeringen är inte en av att Volvo ville

följd exploaá

tera en specifik kompetens i tillverkning eller marknads- E a föring av en småbil utan att man snabbt ville kompletter* 4 sitt sortiment genom förvärv av ett företag som tillverkar mindre bilar. Därigenom kan inte investeringen ä utan vidare hänföras till fallet med en företagsspecifik fördel, varför exportmöjligheterna i alternativsituatione blir mera svårtolkade. Liknande slutsatser kan dras för Volvos investering i Ooostakker för produktion av lätta

lastvagnar.2

När PLM påbörjade planeringen för att investera utomlands i Västtyskland ansåg man sig ha ett starkt konkurrensmässigt försprång i marknadsföring av förpackningsglas och (i mindre utsträckning) kunskaper i den s k “kalla ändan. Ett viktigt skäl var också den starka tron på engångsglasets frammarsch i mitten av 1960-talet och därmed förväntan om en stark tillväxt i efterfrågan på förpackningsglas. Även här ansåg sig PLM ha ett visst teknologiskt försprång i förhållande till de stora konkurrenterna. Skälet till att man föredrog etablering framför export var de relativt höga frakt- och (vid

den tidpunkten) tullkostnaderna.3

I likhet med Gambro och Volvo skulle vi också här kunna tala om företagsspecifika fördelar som drev fram investeringarna. Det finns emellertid avgörande skillnader mellan Gambro och Volvo å ena sidan, och PLM å den andra. Den företagsspecifika fördelen i marknadsföring PLM hade gällde i stort sett den svenska marknaden medan man där-

1Se fallet Volvo, s 353.

2 Se fallet Volvo, s 378. Se fallet PLM, s 262-265.

konkurrenskraft och beroende 15

Effekter på export, investeringar,

\

emot hade liten erfarenhet av marknadsföring på då-

rrürøfwvrøw

varande EEC-marknaden. Den export PLM haft till dessa w marknader före etableringarna i Holland (Dongen) och (Münder) var relativt obetydlig. Till detta Västtyskland kommer också att engångsglaset inte fick den utveckling som PLM förväntade sig 1967.

Sett ur PLM:s synvinkel i Sverige visade det sig att konkurrenssituationen på EEC-marknaden var annorlunda än man väntat och att PLM:s möjligheter att differensig tiera sina produkter utifrån de svenska erfarenheterna var mer än man trott. De investeringar man begränsade faktiskt fick formen av förvärv av redan existegjorde rande och den produktionsinriktning dessa fick glasbruk snarare från den samlade kunskapen hos glasbruken utgick utomlands än från en specifik fördel hos PLM i Sverige. Så som utvecklingen blev kom den komparativa fördelen till stor del att bli beroende av de förvärvade förevilket i Hufbauer-Adlers terminologi innebar att tagen, i minst lika hög grad kan hänföras till investeringarna fallet med en nationsspecifik fördel som en företags- Av fallbeskrivningen framgår att glasbruken specifik. sannolikt hade köpts av något annat företag om PLM ej förvärvat dem. På grund av att den företagsspecifika fördelen i realiteten var mindre och transport- och tullkostnader relativt höga blir exportalternativet för PLM:s del annorlunda. Våra analyser i fallstudien också mot att endast en del av det som nu produpekar

ceras utomlands hadekunnatexporteras.1

Electrolux långa erfarenhet av tillverkning och förav dammsugare är självfallet en bidragande säljning orsak till förvärv av ett av USA:s största dammsugar-

företag, National Union Electric (NUE). Men dammsugare

är numera en masstillverkad produkt och man kan knappast

1Se fallet PLM, s 277.

16 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende

tala om en påtagligt företagsspecifik fördel kopplad till produkten hos någon av de stora tillverkarna. Till detta kommer att den amerikanska marknaden för dammsugare skiljer sig en hel del från den europeiska, att Electrolux har mycket liten erfarenhet från den amerikanska marknaden samt att man är förhindrad att

använda i

varumärket Electrolux i USA. Den viktigaste I förutsättningen för investeringen kan istället sannoå likt kopplas till faktorer som Electrolux multi- I

nationalitet per se, finansiella styrka och företags- 1

ledningskapacitet. Beskrivet på detta sätt blir de företagsspecifika fördelar som skulle kunna möjliggöra export från Sverige till USA mycket begränsade. Electrolux export till Nordamerika var ju också helt

obetydlig så väl före som efter förvärvet 1974.1

Låt oss sammanfatta ovanstående tolkningar av Gambros, Volvos, PLM:s och Electrolux (NUE) utlandsinvesteringar. De företagsspecifika fördelar som skulle kunna möjliggöra export är starkast för Gambro och Volvos investeringar i Gent och Alsemberg, betydligt mindre för PLM och minst för Electrolux (NUE). I en situation där utlandsinvestering ej vore möjlig skulle Gambro istället sannolikt kunna exportera en stor del av den produktion som nu bedrivs i de utländska bolagen. Detta av följer att vi bedömer att Gambros fördel företagsspecifika starkt dominerar över de nationsspecifika fördelar som är kopplade till de länder man investerat i. I princip kan samma resonemang föras för Volvos i investeringar Gent och Alsemberg med den skillnaden att den nationsspecifika fördelen blir något större i dessa fall beroende på tullkostnaderna, varigenom också i exporten alternativsituationen kan förväntas vara relativt sett mindre.

15e fallet Electrolux, s 163.

konkurrens-kraft och beroende 17

Effekter på export, investeringar,

fördelen är liten På grund av att den företagsspecifika i både PLM och Electrolux blir också exportmöjligheterna mindre eller helt obei en alternativsituation betydligt

tydliga.

att ovanstående analys är Det är viktiga att understryka den avser att besvara helt statisk. Den frågeställning av den utländska tillverkningen hade i är: hur mycket stället kunnat exporteras vid etableringstillfället? att försöka fastslå styrkan i Frågan besvaras genom fördelen i relation till den den företagsspecifika vid Däremot kan nationsspecifika etableringstidpunkten. inte besvara frågan på vilket sätt investeringarna den verksamhet över tiden och därmed inte påverkar företagets heller ett uttömmande svar på sysselsättningseffekterna. ge

har denna gett oss Trots den starkt förenklade analysen till av bilden av utlandsinvesteuppslag en nyansering effekter i två viktiga avseenden: ringarnas

har även kortsiktigt en 1. Många utlandsinvesteringar effekt att de innebär inrent exportstödjande genom led. ASSI, Electroluxvesteringar i efterföljande och IKEA är på detta. Därmed Arthur Martin exempel kan man knappast tala om negativa sysselsättningsav utlandsinvesteringar i dessa fall. effekter

förekommer utan Investeringar i utländsk tillverkning en företagsspecifik fördel som gör att det föreligger till ett realistiskt alternativ. export

modell för att analysera de Går det att utnyttja samma Vi har konstaterat ovan att det utlandsägda företagen? ju fördel som en utebliven är i fallet med en företagsspecifik direktinvestering i stället kan ge en högre sysselsättning bara är i den situationen som föri Sverige, eftersom det för att export i delen är stark möjliggöra

tillräckligt

18 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende

alternativsituationen. På analogt sätt medför ett hinder för utländska investeringar i Sverige i motsvarande fall ett investeringsbortfall, eftersom motsvarande verksamhe i stället skulle ta formen av i det investera produktion företagets hemland (eller något annat land) för export ti Sverige (och eller andra länder). Även i det fall investe ringen baseras på en kombination av företagsspecifik och I nationsspecifik fördel, dvs den tredje kategorin i % i Hufbauer-Adlers klassificering, innebär

alternativsitua-J

tionen en mindre investeringsvolym i Definitions Sverige. mässigt skulle ju inte investeringen bli av i om Sverige inte det utländska företaget gör den. 1

I vilka av fallen skulle ett hinder för de utländska före tagen att investera inneburit en i motsvarande mindr grad verksamhetsvolym i Sverige, eller annorlunda uttryckt, vilka av fallen passar in i Hufbauer-Adlers första eller tredje kategori?

Det ligger nära till hands att att detta inte säga gäller för något av de studerade fallen, eftersom insamtliga vesteringar har formen av förvärv av redan igångvarande företag som i alternativsituationen kan tänkas ha fortsati sin verksamhet i svensk

äg0.1 En sådan slutsats skulle

emellertid innebära en alltför stark förenkling, eftersom skillnaden mellan förvärv och egen etablering kan bero på flera faktorer. Om vi använder kan vi uteslutningsmetoden till att börja med konstatera att fallet 1 Flygt ej passar på varken den första eller tredje kategorin. Bakgrunden ti den investeringen är ju knappast ITT:s specifika kunskap inom pumpområdet eller en unik kombination av ITT:s och Flygts fördelar som möjliggör Flygts verksamhet. Därmed kan vi inte heller kortsiktigt tala om ett verksamhetsbort fall i i en situation utan

Sverige ITT:s investering.2

Ett liknande resonemang kan föras för Cavenhams förvärv

av Felix 1973.3

1Observera att Gambro och Volvo, vars utlandsinvesteringaå

vi betraktade som mest företagsspecifika, genomfördes som etablering av egna fabriker, ej förvärv av redan existerande företag.

2Se fallet Flygt, s 573; 3Se fallet Findus, bilaga 13

och beroende 19

Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft

De andra fallen sig från Flygt på det viset skiljer att den utländske ägaren långt före investeringstillfället förvärvat kunskaper inom det aktuella produktär det i fallet Firestone, där området. Pâtagligast sedan länge tillverkat däck och etablemoderbolaget i var ett sätt för Firestone att göra ringen Sverige det att förvärva ett redan existerande gummigenom men alternativet etablering var i det företag, egen ett realistiskt alternativ. Man hade läget säkerligen varumärke och tillverkningen av däck kom ett välkänt helt att baseras Firestones recept. I en situation på förbud för utländska företag att investera i med hade man därför sannolikt kunnat förlägga verk- Sverige annanstans och exportera till Skandinasamheten någon Därmed kan vi också dra slutsatsen att vien istället. det, allt annat lika, inneburit ett investerings-

bortfall i Sverige.

annorlunda måste Nestlês förvärv av Findus be- Något dömas. Visserligen hade detta företag en mycket lång erfarenhet livsmedelsområdet. Men själva djupfryspå ningstekniken och kunskapen om förädlingsprocessen fanns hos Findus. Av från råvara till färdig produkt fallstudien också att tillgången till varuframgår Findus stor roll för Nestlês investemärket spelade att Nestlês

ringsbeslut.1 Vi kan därför knappast säga

fördelar var en förutsättning för

företagsspecifika verksamhet vid förvärvstidpunkten eller att Findus i händelse av ett investeringsförbud omedelbart Nestlé att istället lägga motsvarande verkhade kunnat välja i t ex Schweiz för export till Sverige. Därmed samhet också att vi inte har att göra med det har vi sagt fallet. Det är inte heller troligt företagsspecifika att det var kombinationen Findus-Nestlé som möjjust Findus verksamhet vid förvärvstidpunkten. liggjorde Därmed skulle vi dra slutsatsen att ett hinder för

Nestlé att investera inte skulle ha inneburit någon

Se fallet Findus, s 465.

20 Effekter på export, och beroende

investeringar, konkurrenskraft

motsvarande i

verksamhetsminskning Sverige.1

Liknande slutsatser måste dras för fallet IKO-Kabel. ITT:s specifika fördel kan inte vara ett sägas nödvändigt villkor för IKO:s verksamhet vid förvärvstidpunkten, trot ITT:s långa erfarenhet på telekommunikationsområdet. Situationen vid förvärvstidpunkten pekar i stället mot att IKO mycket väl hade kunnat fortsätta som familjeföretag eller som dotterbolag till av svenska någon övriga kabeltillverkare.

Slutsatsen blir således att det bara är i fallet Fireston som vi eventuellt kan tala om en verksamhets- och därmed sysselsättningsminskning i Sverige vid ett svenskt investeringsförbud. Observera att denna slutsats helt baseras på en statisk jämförelse mellan två ett med lägen, och ett utan investeringen i Ett helt annat fråga. problem är hur vi skall bedöma de samlade effekterna av de utländska företagens investeringar, från förvärvstidpunkte fram till idag.

Slutsatser

Vår avsikt har inte varit att testa den teori som tar sin utgångspunkt i antaganden om en fördel som specifik motorn bakom flertalet såsom den direktinvesteringar,

formulerats av t ex Caves.3 Men efter att ha försökt be-

skriva de situationer i vilka utlandsinfallföretagens vesteringar kom till är det emellertid frestande att göra vissa sammanfattande reflexioner:

1. Antaganden om en fördel inte företagsspecifik ger någon uttömmande förklaring till många av de studerade investeringarna, om man med fördel menar ett kunskapsmässigt övertag att producera och marknadsföra en viss vara för en viss marknad. Om vi bortser från det fall av homogent oligopol som ingår i ASSI, så kan undersökningen, knappast

1Observera att analysen fortfarande är helt statisk, dvs v

uttalar oss inte om effekterna av de utländska företagen närvaro tiden efter förvärvet.

2Se fallet IKO-Kabel, s589. Observera att en större del av

IKO:s produktion är kraftkabel, en produkt som inte hör hemma i ITT:s traditionella sortiment.

3Se Caves, R.0p.cit.

konkurrenskraft och beroende 21 Effekter på export, investeringar,

den dominerande bilden hos majoriteten av de övriga sägas vara en sådan fördel. Resoneinvesteringarna att denna fördel, som medför en manget bygger ju på Viss kontroll över varans pris, från början finns hos det investerande företaget och överförs i det nya slående är istället hur ofta den värdedotterbolaget. fulla om produktionen och/eller marknadskunskapen föringen antingen redan finns hos investeringsobjektet från eller uppstår som ett resultat av investebörjan den förra situationen är ringen. Tydliga exempel på Electrolux förvärv av NUE, ITT:s förvärv av Flygt och IKO och Nestlês och Cavenhams förvärv av Findus resp. Felix. Även PLM:s förvärv av glasbruken i Holland och Västtyskland bör räknas dit, även om etableringsplanerna från baserade sig på en föreställning om en början framför allt i marknadsföring av överlägsen förmåga, den senare si-

förpackningsglas.1 Tydliga exempel på

tuationen är Electrolux förvärv av Arthur Martin, som innebär en kraftig ökning av konkurrensförmågan för Electrolux genom ett ihopgifte av en tillverkningsmed en marknadsorganisation och ett välkänt kunskap

varumärke i Frankrike.2

En indikation att man snarare förvärvar än exploapå terar en fördel är det sätt på vilket etableegen till. I samtliga exempel ovan har investeringen gått skett i form av förvärv av igång varande föreringarna vars förmåga att producera och eller marknadsföra tag, varit drivkraften bakom investeringen. Detta kan oftast med de fall vi ovan ansett stämmer mera överjämföras ens med den traditionella fördelsteorin, dvs Gambro, Volvo Alsemberg) och Firestone. I de två först- (Gent, nämnda fallen har man byggt egna anläggningar, utformade för att exploatera moderföretagets specifika kompetens. Även om Firestone köpte ett redan existerande kan detta i hög grad ses som ett val mellan företag,

1 Se fallet PLM, s 262-

Se fallet Electrolux, s 145 ff.

22 Effekter på export, investeringar, och beroende konkurrenskraft

att köpa redan befintliga fabrikslokaler eller bygga nya. Produktionen kom att utformas enligt moderföre-

tagets anvisningar.1

Om man utvidgar innebörden av fördel till begreppet N att omfatta allt, t ex även allmän företagslednings-g 4 förmåga och tillgång på kapital kan vi naturligtvis säga att samtliga studerade investeringar bygger på en sådan fördel. Men då får en så allmän begreppet innebörd att det förlorar både i förklaringsförmåga och som hjälp i en effektdiskussion. Även om vi således accepterar att ITT:s förvärv av och IKO Flygt baseras på någon form av komparativ fördel som balanser den komparativa nackdel som ITT har i med jämförelse svenska företag, så är det inte till större någon hjälp när vi vill besvara frågan om Flygts och IKO:s verksam hetsförutsättningar ITT förutan.

Hela idén med den företagsspecifika fördelen som en förutsättning för direktinvesteringar bygger ju på föreställningen om att utländska investerare besitter ett kunskapsmässigt och informationsmässigt handikapp i förhållande till inhemska Men i den mån företag. detta handikapp minskar i betydelse, t ex av på grund att företaget sedan länge samlat om på sig kunskap internationella investeringar, så minskar också behovet av en företagsspecifik fördel som motvikt. Därmed skull vi också kunna förklara varför stora av företag typen ITT, Cavenham och Electrolux kan investera utomlands utan ibland alltför påtagliga fördelar i komparativa produktion eller marknadsföring av de aktuella produkten na.

1Som framgår av fallbeskrivningen baserade den förre

ägaren, Ostermans, sedan några år verksamheten på ett licensavtal med Firestone. Se fallet.Firestone,S 51

2Ett annat sätt att uttrycka detta är att säga att man

utvecklat en specifik fördel i just att förförmågan värva företag.

konkurrenskraft och beroende 23

Effekter på export, investeringar,

Det faktum att så många investeringar inte tycks passa in särskilt väl på den traditionella fördelsteorin gör att den statiska effektanalysen blir (om möjligt) ännu besvärligare. När investeringen utgår ifrån en specifik fördel i moderföretaget, dvs den första kategorin i Hufbauer-Adlers terminologi, kan effektanalysen inriktas att försöka utröna exportalternativet, givet kostnadspå skillnader mellan att producera i Sverige eller utomlands och på marknaden. Men när inpriskänsligheten vesteringen istället innebär förvärv av en fördel blir alternativsituationen betydligt besvärligare att beskriva. Avstår då företaget helt ifrån att investera eller investerar man inom något annat verksamhetsområde i Sverige där man kan exploatera en fördel eller förvärva en fördel? Antalet tänkbara alternativ som behöver analyseras blir här genast större än i det enkla fall då man utgår ifrån att företaget exploaterar en fördel som man redan besitter.

24 Effekter på export, och beroende

investeringar, konkurrenskraft

Avsnitt 3. Direktinvesteringar och konkurrenskraft.

ê2§2i§§_§;l_Ir_›-l§é2$n9

Föregående avsnitt pekade mot att många av direktinvesteringarna innebar i något som kunde förändringar kallas fördel snarare företagsspecifik än gåploatering av en redan befintlig fördel. Därmed det också ligger nära till hands att gå över till att diskutera effekter i termer av påverkan på konkurrenskraft. företagens Med ett sådant angreppssätt inriktar vi intresset på direktinvesteringarnas roll i företagets strävan att förvärva och utveckla sina komparativa fördelar över tiden snarare än de omedelbara effekterna investepå ringarna i Snuige. Utifrån en sådan analys har vi sedan bl a möjlighet att dra vissa slutsatser om de mera långsiktiga effekterna på både den svenska delens verksamhetsomfattning och beroende till koncernens utländska del.

Företag tenderar att specialisera sig på verksamheter där man har en komparativ fördel. Det är denna komparativa fördel som konstituerar

företagets konkurrens-

kraft. Begreppet konkurrenskraft, så som det används i detta avsnitt, betonar företagets att möta förmåga de krav som olika delar av omgivningen ställer verkpå samheten. Med detta perspektiv blir hanterandet av relationen till de delar av miljön som är beföretaget roende av centralt. Yttre effektivitet snarare än

inre effektivitet betonas.1

1Detta synsätt överensstämmer med den ofta förekommande

uppdelningen i organizational effectiveness och organizational efficiency. Se t ex J Pfeffer, G Salancik; The External Control of Organizations. A Resource Dependence New York Perspective. 1978, s. 11-12.

konkurrenskraft och beroende 25

Effekter på export, investeringar,

Ett rimligt antagande är att direktinvesteringar görs för att på ett eller annat sätt öka företagets konkurrenskraft. Det intressanta är emellertid på vilket sätt direktinvesteringens konstruktion ger den ökade konkurrenskraften och hur detta i sin tur inverkar på den svenska delens ställning. Det är primärt två frågor vi vill försöka besvara:

1. Vad är det för egenskaper i den gjorda direktinvesteringen som påverkar koncernens konkurrenskraft? och 2. Vilken roll spelar moder- resp dotterbolag som bärare av koncernens konkurrenskraft?

Vi inriktar vår analys på frågan hur konkurrenskraften förändrats från läget före till läget efter direktinvesteringen. Det innebär att vi inte analyserar konkurrenskraften utifrån en jämförelse mellan den gjorda direktinvesteringen och alla tänkbara alternativ, t ex licensförsäljning, fortsatt export, vidareförädling i Sverige osv. Denna begränsning motiveras av att vi primärt är intresserade av de faktiskt gjorda direktinvesteringarnas effekter i ovannämnda avseenden, inte av huruvida dessa i varje situation var de företagsekonomiskt lämpligaste.

I avsnitt 3:2 skall vi försöka besvara frågan under punkt ett medan frågan under punkt 2 behandlas i avsnitt 3:3.

I analysen skall vi utgå ifrån följande allmänna bild av industriell verksamhet. Denna kan beskrivas som ett antal separata produktionsprocesser där varje steg i processen sköts av ett eller flera företag och ett företag kan sköta ett eller flera steg. Med produktionsprocess menar vi inte bara det fysiska flödet från råvara till färdiga produkter i det slutliga förbrukarledet utan även de delar som innefattar olika former av kunskapsproduktion som en nödvändig förutsättning för den fortsatta processen. För att t ex bedriva tillverkning

26 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende sou 1931:43

av ett visst läkemedel krävs inte bara tillgång till

viss*

råvaror utan även en försäkran om tillgång till

forskning:

och produktutveckling.Stegen i en produktionsprocess skull

k

därmed kunna ges följande allmänna beskrivning.l

K H

FCU Vüêöêêåiiig Tillv. Iliágåål iélutför gkåvaru-

Tillv. 5 och design framtagnin steg 1 brukn.

sgåglgl Lförin

Om vi betraktar flera produktionsprocesser samtidigt kan vi säga att de parallella stegen i dessa i olika g

hög grad bygger sin verksamhet på en likartad teknol0gi.ä

T ex forskning om läkemedel har vissa gemensaxma drag ned livsnedelsforskning nen inte mycket gemensamt med forskning inan papperså ntmsuün.På motsvarande sätt finns det flera beröringspunkter mellan produktionsprocesserna för t ex spisar och diskmaskiner när det gäller tillverkning och marknadsföring men knappast några beröringspunkter alls mellan dessa och produktionsprocessen för t ex wellpapplådor.

Antag nu att det finns en tendens hos företagen att försöka öka sin konkurrenskraft genom att specialisera sig på likartade verksamheter, i den meningen att dessa utgår ifrån en gemensam komparativ fördel. Ett företag kan därför tänkas specialisera sig på ett och samma steg i en produktionsprocess eller röra sig i riktning mot likartade steg i andra produktionsprocesser. Ett marknads föringsföretag kan t ex specialisera sig på marknadsföring av en eller flera likartade produkter.

1Se t ex SIND 1980:4 Multinationella företag:FoU-

verksamhet, tekniköverföring och företagstillväxt, s. 33

SOU 19281243 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende 27

Men en lika viktig förklaring till organisation av industriell verksamhet är att de olika stadierna i en produktionsprocess är och därför kräver någon komplementära form av koordinering. Byggnadsverksamhet och produktion av tegel är exempel på två komplementära aktiviteter. För att bedriva byggnadsverksamhet krävs kunskaper om priser och kvaliteter på tegel men också försäkringar om att rätt kvantitet och kvalitet av tegel finns att köpa vid rätt tidpunkt. Omvänt behöver tillverkaren av tegel känna till den framtida efterfrågan på tegel av olika kvalitet. Den koordinering som krävs mellan de båda aktiviteterna kan antingen skötas via en komplementära marknad, via mer eller mindre formaliserade avtal mellan och tegeltillverkare eller inom ramen för byggföretag

en och samma organisati0n.1

Det är viktigt att klargöra distinktionen mellan likartade och komplementära aktiviteter. Aktiviteter kan vara likartade, d v s utnyttja samma kunskap, men inte vara beroende av varandra produktionsmässigt. Tillverkning av industrigummi (t ex lister och packningar) och bildäck utnyttjar i hög grad samma teknologiska kunskap men verksamheterna kan i princip bedrivas helt skilda från varandra, eftersom de inte producerar insatsvaror för varandra eller på annat sätt utgör nödvändiga villkor för varandras verksamhet. På motsvarande sätt kan tillverkning av olika konsumentkapitalvaror betraktas som likartade aktiviteter i den mån t ex varorna marknadsförs genom samma slags försäljningskanaler, men ändå vara helt separerade tillverkningsmässigt. Pâ analogt sätt kan aktiviteterna vara komplementära men icke likartade. Tillverkning av tegel och byggnadsverksamhet är komplementära men har få gemensamma nämnare teknologiskt eller marknadsföringsmässigt.

1För en utförligare beskrivning av innebörden i be-

greppet komplementaritet, se t ex Richardson, G.B., The Organization of Industry; Economic Journal 1972, s. 889-890.

28 Effekterpå export, investeringar, konkurrenskraft och beroende

Det kan nu vara dags att anknyta ovanstående beskrivning till fenomenet direktinvesteringar. Enligt modellen skulle en typ av direktinvesteringar vara en följd av att företaget vill inkorporera flera steg i tillverkningsprocessen och väljer att göra det inom ramen för en koncern i stället för via marknaden eller via avtal mellan tvâ fristående företag. En indikation på att den studerade direktinvesteringen har den karaktären är att det förekommer någon form av vertikal integration mellan moder- och dotterbolag (eller mellan dotterbolagen). Denna integration kan antingen ha formen av ett fysiskt varuflöde och/eller ett kunskapsflöde, d v s en form av

komplementaritet.l

Men modellen säger oss också att direktinvesteringar kan vara ett resultat av att företaget går in på områden som är likartade. Det behöver inte innebära att den nya verksamheten utgör ett produktionssteg före eller efter den verksamhet som företaget redan tidigare bedriver, men att den baseras på tillverknings-

eller marknadsföringsmässig kunskap som företagetredan

har. Eftersom vi antagit att de två variablerna komplemen-

taritet och likhet är oberoende kan vi också tänka oss

fall där både egenskaperna föreligger resp inte föreligger- Vi skulle därmed ha att göra med en enkel fyrfältstablå enligt nedanstående figur;

1Behovet av att hantera komplementariteten mellan olika

produktionssteg i företagets form kan återföras på antagandet att de resurser företaget behöver för sin verksamhet ofta är heterogena och därför mindre lämpliga att överföra via en marknad. Se t ex SOU 1975:50, s. 119-126, Swedenborg, B., The Multinational Operations. of Swedish Firms, s. 33-39 och Buckley, P., Casson, M., The Future of Multinational Enterprise, kap. 2, för en beskrivning av dessa tankegångar.

S()lI 1981:43 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende -29

likartade icke likartade

komplementära

icke komplementära

På den övre halvan av fyrfältstablån hamnar de direktinvesteringar som är ett uttryck för att företaget vill sköta flera steg i produktionsprocessen själv. I den övre vänstra rutan återfinns de fall som dessutom innebär att direktinvesteringen sker i sådan verksamhet som baseras på för det investerande företaget välkänd teknologi. I den nedre vänstra rutan hamnar de investeringar som baseras på samma tillverknings- och marknadsföringsteknologi som företaget redan besitter men inte är ett resultat av komplementaritet mellan olika produktionssteg. I den nedre högra rutan slutligen hamnar sådana investeringar som varken baseras på tidigare kunskap eller utgör andra steg i samma produktionsprocess. De sistnämnda direktinvesteringarna kan därmed sägas ha mer konglomerativ karaktär än de övriga.

I nedanstående figur har de investeringar vi studerat i praktikfallen inplacerats. Det måste understrykas att den karakteristik vi därmed gör inte avprimärt ser frågan varför investeringarna utan gjorts egenskaperna med avseende på komplementaritet och likhet sedan de genomförts.

Likartade Icke likartade Volvo-Gent,Alsemberg? Assi Gambro 1 Komplementära Ikea

i

Firestone

5 Electrolux-AM

l |

2 Volvo-DAF,Oostakker ITT-Flygt

Icke PLM Cavenham-Felix komplementära , ITTO-IKO Electrolux-NUE Nestlé-Findus Q

30 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende

De direktinvesteringar som vi studerat i Volvo, Gambro, IKEA och Firestone kan alla sägas bygga på sådan teknologisk och marknadsföringsmässig kunskap som moderföretaget hade redan innan. Man kan således knappast säga att koncernen tillförs en tidigare okänd teknologi tack vare investeringen. Volvos investering i monterings- 1 fabriker i Belgien (Gent, Alsemberg) innebär att delar l i av produktionen i Sverige och det utländska dotterbolaget

blir två steg i en och samma til1verkningsprocess.1 1

Med utgångspunkt ifrån att lokal sammansättning bedömdes i som fördelaktigast ur kostnadssynpunkt (framför allt ä p g a tullar) hade det varit möjligt att antingen sälja packningssatserna till ett fristående företag för lokal montering eller sköta monteringen själv. Volvo valde I det senare alternativet medan t ex SAAB:s leveranser av halvfabrikat till Valmet i Finland är exempel på det förra alternativet. I båda fallen blir det emellertid fråga om en mycket stark verksamhetsmässig koppling mellan respektive enhet, och med verksamheten i hög grad baserad på moderbolagets teknologikunskap.

En likartad beskrivning kan ges för IKEA:s investerringar i utländska varuhus. Eftersom företagets affärsidé i hög grad är en kombination av nära leverantörsförbindelser, en viss sortimentsprofil och distributionsform så framtvingar det försäljning genom egna varuhus istället för försäljning genom fristående företag. Försäljning av IKEA-möbler på en utländsk marknad medför därför också investeringar i egna varuhus. I likhet med Volvos investeringar i Gent och Alsemberg blir de verksamhetsmässiga kopplingarna mellan moder- och dotter- e företag påtagliga, och i lika hög grad är det moderbolaget som besitter baskunskaperna.

1Se fallet Volvo, s 359 ff.

Se fallet IKEA, s 238.

Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende 31

Gambros investeringar i lokal tillverkning av dialysatorer i Västtyskland, USA, Italien och Japan är en följd dels av att man funnit det nödvändigt att själv sköta tillverkningen än att sälja licenser eller sluta tillverkningsavtal med lokala företag, dels ansett lokal tillverkning lönsammare för företaget än export. Det I första skälet är en följd av det starka ömsesidiga beroendet mellan FOU och tillverkning i ett företag av Gambros typ med en forskningsintensiv verksamhet och en ! produkt som utvecklas snabbt. I sådan verksamhet finns det en stark tendens att inordna teknologiutveckling och exploatering av själva teknologin i ett och samma före-

tag.1

Som en följd av den starka komplementariteten mellan dessa aktiviteter blir också den kunskapsmässiga koppi lingen mellan moder- och dotterbolag påtaglig. Dotter- I | bolagets verksamhet kan ses som en förlängning av I och baseras på exakt samma teknologiska kunskap som | I E moderföretaget.

i Det senare förhållandet även för Firestones

{ gäller däckstillverkning i Sverige. Moderbolaget bestämde mer eller mindre i detalj tillverkningsteknik, och därmed kvalitet, sortimentsval, produktutformning, etc. Ett skäl till detta är moderföretagets strävan att uppnå exakt samma kvalitet på däck som säljs under samma varumärke oavsett var det är producerat. Det förklarar också delvis varför företaget valde att tillverka däcken för den svenska marknaden själv, istället för att›sälja

tillverkningsrätten till något annat företag.2

1Se Richardson, G.B., op.cit., s. 892

Zse fallet Firestone, s.5l7-

32 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende

Electrolux förvärv av Arthur Martin innebär tillgång till en utbyggd marknadsorganisation och ett välkänt varumärke för kyl- och frysenheter på den franska marknaden. Investeringen innebär att tillverkningsledet integreras med återförsäljarledet inom ett och samma företag. I det här fallet är det dock inte lika självklart som i de övriga kommenterade fallen att den verksamhet Electrolux förvärvade baseras på för moderföretaget helt välkänd teknologi. Ju mer vi betonar det specifika i att kunna marknadsföra hushållsprodukter av typen kyl- och frysskåp på den franska marknaden, desto mindre finns av den nödvändiga kunskapen hos moderföretaget. Eftersom marknadsföring av hushållskapitalvaror för köksutrustning, t ex spisar och kyl/frysskåp, i relativt hög grad är lokalt betingad, kan man våga påståendet att en stor del av den nödvändiga kunskapen finns hos Arthur Martin, inte

Electrolux i Sverige. Därmed skulle investeringen klassi-5

ficeras som komplementär men icke likartad och därmed

den:

kunskapsmässiga balansen mellan moder- och dotterföretag 1 vara annorlunda än i de tidigare refererade fallen.

Produktion av kraftliner och wellpapp har få likheter tillverkningsmässigt och marknadsföringsmässigt, men är komplementära aktiviteter eftersom kraftliner är en insatsvara för wellpapp. När därför ASSI ville trygga en del av sin avsättning genom förvärv av wellpappsföretag i Danmark, England och Schweiz gick man in på ett affärsområde utan att besitta specifika kunskaper om wellpappteknologin.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att av de sex

inves-I

teringar vi valt att kalla komplementära så är flertalet Å av den karaktären att verksamheten bygger på för moder- _ företaget välkänd teknologi. Undantag är ASSI:s investeringar i wellpappföretag och (i mindre grad) Electrolux förvärv av Arthur Martin.

konkurrenskraft och beroende 33

Effekter på export, investeringar,

I den nedre halvan av figuren ovan har de investeringar inplacerats som inte primärt kan betraktas som föregående eller efterföljande produktionssteg i förhållande till moderbolaget. De produktionsmässiga och/eller kunskapsmässiga kopplingarna mellan moder- och dotterföretag vid investeringstidpunkten var därför betydligt mer begränsade än för de investeringar som betecknats som komplementära. Majoriteten av investeringarna har dock gjorts i verksamheter som har stora likheter med moderbolagets egen verksamhet. Till denna grupp räknas Volvos förvärv av holländska DAF och investeringen i Oostakker, PLM:s förvärv av glasbruken i Holland och Västtyskland, ITT:s förvärv av IKO, Electrolux förvärv av NUE och Nestlés förvärv av Findus. I det sistnämnda fallet är denna karakteristik inte lika uppenbar, eftersom Nestlê visserligen hade lång erfarenhet från livsmedelsproduktion i allmänhet men saknade erfarenhet från djupfrysningsområdet.

I nâgra av dessa fall har vissa former av verksamhetsmässig integration utvecklats efter det investeringen gjorts, i andra fall har detta ej skett i nämnvärd omfattning. Till den förra gruppen kan Volvo-DAF och Nestlé-Findus räknas, till den senare PLM, ITT-IKO och Electrolux-NUE. De sistnämnda investeringarna har därför i realiteten stora likheter med de investeringar som vi betecknat som icke-komplementära och icke-likartade, dvs ITT-Flygt och Cavenham-Felix (nedre högra rutan i figuren).De senare investeringarna har dock en mer utpräglat konglomerativ karaktär eftersom ITT respektive Cavenham från början i hög grad saknade kunskaper om tillverknings- och marknadsföringsteknologin inom pump-respektive livsmedelsproduktion. Därmed kan vi också påstå att de potentiella förutsättningarna för integration inom koncernen är större i den förra gruppen än i den senare.

Diskussionen ovan kan sammanfattas genom att de studerade investeringarna delas in i tre huvudgrupper enligt följande:

34 konkurrenskraft och beroende

Effekter på export, investeringar,

1. Direktinvesteringar som kännetecknas av vertikal integration mellan moder- och dotterföretag. Dessa investeringar är i sin tur av två slag. De kan antingen ha tillkommit genom att moderbolaget inkorporerat tidigare eller efterföljande produktionssteg för att därigenom uppnå ökad kontroll över dessa. Till denna grupp räknar vi ASSI:s förvärv av utländska säck- och wellpappföretag och Electrolux förvärv av Arthur Martin. De kan också ha tillkommit genom att företaget valt att lokalisera ett eller flera produktionssteg, som man redan tidigare kontrollerade, till en utländsk marknad. Till denna grupp räknar vi Volvos etablering av monteringsfabriker i Belgien, Gambros etablering av fabriker

för tillverkning av dialysatorer, IKEA:s etableringar

av varuhus utomlands och Firestones förvärv av Viskafors Gummifabrik. 1

Observera att direktinvesteringar i form av vertikal integration kan ske i verksamheter som baseras på för moderföretaget okänd teknologi. Ett exempel på det är ASSI och (i mindre grad) Electrolux-Arthur Martin.

Direktinvesteringar genom omlokalisering däremot innebär alltid investeringar i känd teknologi, eftersonlmoderbolagetredan innan kontrollerade det produktionsled som omlokaliseras.

Såväl när det gäller inkorporering som omlokalisering utgör moder- och dotterbolag skilda steg i en och samma produktionsprocess. Därigenom blir den finansiella och administrativa styrningen bara en del av kopplingen mellan verksamheten i hemlandet och utomlands. Kännetecknande är också ett flöde av varor och/eller tjänster mellan moder- och dotterföretag, eftersom verksamheterna i de båda företagen är komplementära.

Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende 35

2. Direktinvesteringar som kännetecknas av att företaget går in i nya verksamheter som inte är komplementära i förhållande till redan existerande verksamhet men baseras på företagets specifika tillverknings- och marknadsföringskunskap. Dessa investeringar kan âtföljas av olika former av integration mellan moder- och dotterföretagets verksamhet för att därigenom uppnå stordrift i inköp, tillverkning, marknadsföring eller FoU. Hit räknar vi PLM:s förvärv av glasbruken i Västtyskland och Holland, Electrolux förvärv av National Union Electric, Volvos investeringar i DAF och Oostakker, ITT:s förvärv av IKO och Nestlês förvärv av Findus.

Direktinvesteringar som kännetecknas av att de varken har en komplementär eller kunskapsmässig koppling till existerande verksamhet. (Konglomerativa investeringar). Integration mellan moder- och dotterföretagens verksamheter förekommer knappast. Hit räknar vi ITT:s förvärv av Flygt och Cavenhams förvärv av , Felix.

Oavsett om ett företags direktinvesteringar känneteck- Q * nas av eller av

inkorporering omlokalisering produktions-

steg, eller är ett resultat av att företaget gått in i mer eller mindre likartade verksamheter, så är vår utgångspunkt att företaget gjort detta för att utveckla och stärka sin konkurrenskraft. Vi skall därför övergå till att diskutera på vilket sätt investeringen påverkar konkurrenskraften. Diskussionen förs med utgångspunkt från de tre grupperna ovan.

36 Effekter pd export, investeringar, konkurrenskraft och beroende

å;2_Eâäâäzes_eêJseasssasaâjseaägäzesâlszais

Vertikal integration

Vertikal integration i form av inkorporering innebär ju att flera produktionssteg sammanförs inom ramen för ett och samma företag. För ASSI och Electrolux-Arthur Martin bör därför förändringen i konkurrenskraft sökas 1 1 i detta . förhållande. Fördelen medvertikal integration

I

kan preciseras till följande tre faktorer. För det i | första kan den ge ett högre ekonomiskt utbyte genom I en bättre teknisk anpassning av tillverkningen i de båda produktionsstegen. För det andra kan den ge det

investerande företaget en av kontroll över l

högre grad de resurser som utnyttjas i framförvarande eller bakomled. För det kan de till resultat

liggande tredje ge i en högre grad av kunskapsutveckling inom koncernen *i

genom en tätare kontakt mellan produktionsleden. ä

i

ASSI:s förvärv av säck- och wellpappsföretag innebär å framför allt en högre grad av kontroll över avsättnings- å ledet på de marknader investeringarna gjorts, dvs och

tidigareä

England, Danmark Schweiz. Genom att förvärva

i

kunder får man större möjlighet att påverka dessas inköpspolitik i en situation då allt fler kunder förvärvas ä av de stora leverantörerna. Förvärven ger en slags grundtrygghet i avsättningsledet snarare än en pâtaglig ökning av försäljningen. Möjligheterna till styrning av inköpspolitiken utnyttjas primärt i perioder av större avsättningssvårigheter för att utjämna leveranserna av säckpapper och kraftliner. För ASSI:s del betyder den ökade kontrollen mest för konkurrensförmågan medan högre ekonomiskt utbyte genom anpassning av säckpappers- och kraftlinerkvaliteterna till dotterbolagens tillverkning (och omvänt) spelar mindre roll möjligheterna till intensivare produktutveckling

liksom

osv.

1Se fallet ASSI, s. 72 och 81.

Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende 37

Electrolux förvärv av Arthur Martin kan kopplas till samma konkurrensfördel; en ökad kontroll av avsättningsledet. För Electrolux del blir dock effekten betydligt mera påtaglig, dels beroende på förvärvets storlek, dels beroende av att Electrolux omgående kunde ersätta Arthur Martins tidigare leverantörer av kyl/frysenheter med Electroluxtillverkade produkter. Även här är kontrollen av en stor del av avsättningsledet det viktigaste inslaget i den ökade konkurrensförmågan, vid en jämförelse med läget före investeringen, medan däremot möjligheterna till en bättre anpassning av kyl/frysskåpen till den franska marknaden och en intensivare produktutveckling spelar en relativt 1 underordnad roll.

I båda fallen av vertikal integration genom inkorpo- I rering den ökade framför allt bygger konkurrensförmågan på en bättre kontroll över de utbytesrelationer som fö-

i

retaget har med sin avsättningsmarknad.2

Vertikal integration genom omlokalisering av produktions-

f

steg till utlandet görs primärt för att sänka tillverkoch/eller fraktkostnaderna eller för att

E

nings- uppnå ] en bättre kontakt mellan marknaden och den produktionsprocess företaget kontrollerar. Volvos beslut att investera i en personbilsfabrik i Gent byggde i hög grad på viljan att komma innanför EEC:s tullmur och därmed sänka tull- och fraktkostnaderna. I ett senare utbyggnadsskede spelade också tillgången på arbetskraft i Göteborgsområdet relativt Belgien en viss roll. Genom de sänkta kostnaderna skulle man kunna hålla konkurrenskraftigare priser inom EG -området än vad man tidigare

1Se fallet Electrolux, s 145 ff.

2Dessa slutsatser rimmar väl med erfarenheter som

Pfeffer och Salancik redovisar i sin undersökning av ett stort antal företagssammanslagningar i USA. Se J. Pfeffer, G. Salancik; The External Control of Organizations, op.cit., s. 114-123.

38 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende

kunnat göra. Betydelsen av närmare kontakt med kundmarknaden spelade också en viss roll genom att investeringen i Belgien gav återförsäljarna inom EG 1 ett viss psykologiskt stöd.

Gambros och Firestones investeringar tycks också primärt ha baserats på möjligheterna till lägre produktkostnader vid lokal tillverkning på de marknader som når över en viss miniminivå. För Gambro spelade också möjligheten till större leveranssäkerhet genom undvikande av längre transporter en viss roll liksom möjlighet till tätare kontakter mellan tillverkningsled och avnämarna/sjukhusen.

IKEA:s utländska investeringar avviker från de övriga fallen av vertikal integration såtillvida att de är en direkt konsekvens av den affärsidé på vilken företaget baserar sin verksamhet. Denna idé innebär att man, utan att bedriva egen produktion av möbler, kopplar ihop en omfattande grossistfuntion med försäljning genom egna varuhus av ett specifikt IKEA-sortiment. Därigenom kan man uppnå en total anpassning av verksamheten i de båda leden och uppnå stordriftsfördelar i inköp och distribution. En hög grad av kontroll över varuhusens inköp och marknadsföring är en viktig förutsättning för verksamheten. Försäljning till utländska marknader leder därför till etablering av varuhus på dessa marknader.

1Se fallet Volvo, s.37l.

Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende 39

Likartade, icke-komplementära investeringar.

Dessa investeringars inverkan på koncernens konkurrenskraft är av helt annan karaktär än vad som gäller för vertikala investeringar. I huvudsak är den ökade konkurrenskraften en följd av att 1) den verksamhet man investerar i ger en högre avkastning än koncernen i övrigt eller 2) investeringen medför kontroll över en större del av den totala produktionen av en vara (eller annorlunda uttryckt högre monopolränta genom starkare ställning i förhållande till konkurrenterna) eller 3) verksamhetsmässig integration mellan moder- och dotterföretag ger effektivare utnyttjande av gemensamma resurser, eller en kombination av dessa tre faktorer.

På vilket sätt har de företag, vars investeringar vi betecknat som likartade, icke komplementära höjt sin .

l konkurrenskraft? I

PLM:s investeringar i europeiska glasbruk har medfört att företaget fått en högre andel av den västeuropeiska › E marknaden för förpackningsglas än man tidigare hade. r Denna andel är dock även efter förvärven relativt liten och kan knappast sägas ge PLM någon utpräglad monopolliknande ställning. Karakteristiskt för dessa investeringar är också den låga graden av samordning mellan PLM:s svenska glasdivision och Euroglas i fråga om t ex inköp, försäljning och FoU. Slutsatsen blir därför att direktinvesteringarna primärt bidrar till PLMkoncernens konkurrenskraft genom dotterbolagens avkastning som under ägoperioden varit betydligt högre än den svenska glasdivisionens.

Electrolux förvärv av det stora amerikanska dammsugarföretaget National Union Electric innebar också ett tillskott till koncernen av ett hittills mycket lönsamt företag. Men investeringen innebar också en kraftig ökning i Electrolux andelar på dammsugarmarknaden, framförallt i USA. Investeringen innebär att koncernen

40 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende

flyttar fram sina positioner ytterligare och stärker sin ställning som ett av de två, tre stora dammsugarföretagen i världen. Därigenom innebär också investeringen möjligheter till högre monopolränta, bl a genom den kontroll man får över NUE:s försäljning på marknader utanför USA.

Däremot har NUE-förvärvet hittills inte medfört någon 1 1 påtaglig ökning av koncernens slagkraft genom samord- V

och effektivare av resurser.1 i

ning utnyttjande gemensamma 1 \ att i Volvos förvärv av DAF:s personvagnsdel avsåg i 4 komplettera personbilsprogrammet med en mindre bil, för att därigenom uppnå en starkare ställning i förhållande till konkurrenter och återförsäljare vid förav det traditionella sortimentet. Däremot l säljning i har inte investeringen påtagligt bidragit till kon- I kurrenskraften genom verksamhetsintegration eller en 1 4 högre avkastning eftersom verksamheten varit förlustbringande sedan starten. 1

i

Även Volvos investering i Oostakker för tillverkning å av lätta lastvagnar innebär framförallt en starkare Å ställning på lastvagnsmarknaden genom den komplettering å

av sortimentet som därmed uppnåddes.2 i

å ITT:s förvärv av IKO-Kabel kan inte sägas ha inneburit 1 några större förändringar i ITT-koncernens ställning

på telekabelmarknaden. Pâ grund av detta företags rela-

i tiva litenhet på telekabel har inte IKO:s resurser för inköp, tillverkning eller marknadsföring på något mer påtagligt sätt integrerats med den övriga ITT-koncernen.

1Ett exempel på detta utgör istället vissa av de in-

vesteringar som Electrolux gjort på vitvaruomrâdet som inneburit koncentration av tillverkningen av olika produkter genom produktbyten m m för att därigenom uppnå stordriftsfördelar. Se fallet Electrolux, s.l31.

28e fallet Volvo, s.378.

Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende 41

Den integration som förekommer gäller FOU-området där en viss uppdelning av utvecklingsprojekten sker mellan de olika kabelföretagen inom koncernen. Det är dock tveksamt om detta förhållande i sig innebär någon påtaglig höjning av ITT-koncernens totala konkurrenskraft, dels därför att FOU spelar en relativt liten roll för ett kabelföretags ställning, dels p g a att IKO är försvinnande litet i förhållande till ITT:s totala verksamhet på telekommunikationssidan. Det dominerande intrycket blir istället att förvärvet av IKO inverkat på ITT:s konkurrenskraft framför allt via IKO:s tillväxt och avkastning.

Nestlé förvärvade Findus därför att koncernen ville diversifiera in på området djupfrysta livsmedel och ett förvärv var ett enklare sätt att göra detta än att bygga upp en egen verksamhet från grunden. Findus hade arbetat upp en kompetens på området sedan flera år tillbaka och företagets varumärke började bli känt, även internationellt. Genom detta förvärv och förvärv av andra djupfrysningsföretag kunde Nestlêuppnå en ställning som en av de stora företagen på djupfrysningsområdet i världen. Däremot innebar inte förvärvet av Findus några omfattande förändringar i form av integration av resurser mellan moder- och dotterföretag. Visserligen har Nestlé efter förvärvstidpunkten inordnat all FOU-verksamhet i en gemensam organisation, där varje research-company är specialiserat på vissa forskningsuppgifter och skall betjäna alla företag i koncernen. Denna samordning av resurserna kan dock inte sägas vara en följd av Findusförvärvet utan orsakas av de möjligheter till stordrift i FOU som ett företag av Nestlês storlek och marknadsinriktning har.1

1Se Fallet Findus, s476.

42 konkurrenskraft och beroende

Effekter på export, investeringar,

Konglomerativa investeringar

Återstår de investeringar vi i figuren i föregående avsnitt kallat icke-komplementära och icke likartade, dvs ITT:s förvärv av Flygt och Cavenhams förvärv av Felix. I båda fallen gäller det investeringar i för moderföretaget artfrämmande“ verksamheter. Eftersom investeringarna har portföljkaraktär innebär det också att det är avkastningen som primärt väntas bidra till det investerande företagets konkurrenskraft i form av en större medan och integra- I cashflow, monopolräntor tionsvinster spelar en underordnad roll. 1 å Ett lite oväntat resultat av denna genomgång blir att även i de fall investeringen sker i för moderföretaget l mycket likartade och välkända verksamheter så kan effekten koncernens konkurrenskraft ofüadomineras av

på denå

avkastning dotterbolagen ger. Vi skulle kunna tala om även här. PLM är det bästa någon slags portföljeffekt detta, men även Electrolux förvärv av NUE a exemplet på har åtminstone hittills haft en sådan prägel. Integrationen mellan moder- och dotterföretag är i båda fallen 1

relativt obetydlig. i

1 Avsnitt 3.3 Kontrollen över företagets konkurrenskraft. å

I föregående avsnitt försökte vi fastställa på vilket 5

sätt de studerade direktinvesteringarna inverkade på ä koncernens konkurrenskraft. Vi fann att i fall

några spelade den ökade kontrollen av avsättningsmarknaden 1

en huvudroll, medan i andra fall lägre tillverknings- 3

f och/eller transportkostnader var den viktigaste följden av I vissa fall baserades den direktinvesteringen. ökade konkurrenskraften framför allt på en ökad avkastning, antingen direkt eller indirekt via en större kontroll av det totala utbudet av varan i fråga eller bättre utnyttjande av gemensamma resurser genom verk- Vi bekymrade oss då inte om vilken samhetsintegration.

Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende 43

del i koncernen som kontrollerade de resurser som var viktigast för konkurrenskraften eller om maktbalansen inom koncernen förändras genom direktinvesteringen. Det är denna fråga vi nu skall ta upp med utgångspunkt från fallstudierna.

Om vi accepterar att ägandet i sig ger full kontroll över de resurser som konstituerar konkurrenskraften så behöver vi inte närmare analysera var i koncernen de kritiska resurserna finns. Vi drar då en skarp gräns mellan svenska företag med utländska investeringar och utlandsägda företag i Sverige och menar att i de förra är konkurrenskraften i sin helhet svenskbaserad medan den i de senare är helt kontrollerad av de utländska ägarna.

Makten i ett företag kan emellertid inte helt lokali- 1 seras till ägandet och den formella hierarkin. Ägandet innebär i första hand kontroll över kapitalresurser men inte automatiskt kontroll över andra resurser, t ex kunskap om tillverkningsteknik, tillgång till viktiga råvaror eller försäljningskanaler. ; Därför kan vi tänka oss situationer där ett svenskt \ moderföretag besitter en mindre del av den komparativa fördel som verksamheten är uppbyggd kring än sitt utländska dotterbolag respektive ett utlandsägt företag i Sverige som dominerar över sin utländske ägare i samma hänseende.

Vi skall därför titta närmare på maktbalansen mellan moder- och dotterföretag m a p kontrollen över kritiska resurser. Skälet är nationa1istiskt; vi nöjer oss inte med att konstatera att en direktinvestering har stärkt konkurrensförmågan i hela koncernen utan vi är också

1För en diskussion av vilka faktorer som bestämmer

vilka som har makten i en organisation, se J. Pfeffer; Organizational Design 1978, s. 15-21.

44 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende

intresserade av att se hur den svenska delens inflytande pâverkas. Denna frågeställning har släktskap med frågan om det internationella beroendet. I vilken grad är den svenska delens existens baserad på resurser som kontrolleras av andra delar av koncernen och vilka alternativ

finns att erhålla motsvarande resurser från annat håll.1

Vi kan återigen dra nytta av vår tidigare indelning i komplementära och likartade direktinvesteringar. En komplementär direktinvestering innebär ju definitionsmässigt en verksamhetsmässig eller kunskapsmässig relation mellan moder- och dotterföretag, eftersom de utgör två på varandra följande steg i en produktionsprocess. Men är det moder- eller dotterföretag som förfogar över den kritiska resursen i denna relation?

För att besvara den frågan måste vi titta på varje enskilt fall. I tre av de fall vi kallade för komplementära medförde direktinvesteringen en ökad komplementaritet. I fallet IKEA innebar investeringarna i egna varuhus en högre grad av kontroll över hela distributionsprocessen ända fram till detaljistledet och därmed en högre konkurrensförmåga. Kunskapen om distributionsprocessen är i hög grad koncentrerad till moderföretaget i Sverige medan dotterföretaget/varuhuset framför allt är mottagare av varor i form av ett färdigkomponerat sortiment. IKEA är därmed inte beroende av de olika varuhusens förmåga att anpassa sig till de lokala marknadernas krav eftersom man använder ett i huvudsak likartat sortiment överallt. Inflytandet över konkurrensförmågan torde därför till största delen finnas i moderbolaget.

1Resonemanget ansluter till det gängse sättet att

definiera beroende, dvs Azs beroende av B är proportionellt till Bzs innehav av resurser som A behöver och omvänt proportionellt till antalet alternativ A har att erhålla resurserna från annat håll. Se R. Emerson; Power-dependence relations, American Sociological Review, Vol. 27, 1962:1.

Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende 45

För Electrolux investering i Arthur Martin är svaret inte lika enkelt. Investeringen innebär att man förvärvar ett igångvarande företag med ett varumärke och en inarbetad marknadsorganisation. Det är varumärket och marknadsorganisationen som ger den högre konkurrensförmågan via en avsevärt större kontroll över den franska vitvarumarknaden. Men är det dotterbolaget eller moderbolaget som kontrollerar denna resurs?

Uppenbarligen finns kunskapen om den franska marknaden och hur marknadsföringen skall skötas i avsevärt högre grad hos Arthur Martin än hos Electrolux i Sverige. Det är en naturlig följd av motivet bakom investeringen. Genom investeringen kunde man omgående förvärva en marknadsorganisation istället för att bygga upp en egen. Men innebär detta också att Arthur Martin skulle kunna bedriva en från moderbolaget mer självständig sortimentspolitik, med t ex mindre leveranser från Sverige, om man fann det lämpligt? Arthur Martins ställning som ett av koncernens största vitvaruföretag och dess kunskapsmässiga överläge när det gäller den franska marknaden talar för att en sådan situation skulle vara möjlig. Samtidigt är Arthur Martin beroende av moderbolagets kapitalresurser, p g a svag lönsamhet, vilket talar emot en sådan situation. Det är möjligt att i varje fall på sikt Arthur Martin skulle kunna utöva ett relativt stort inflytande över investeringar och sortimentsinriktning. Därmed skulle också ca en fjärdedel av Electrolux kyl- och frysskåpsproduktion delvis

bli beroende av beslut som fattas utanför Sverige.1

Den ökade exporten från Sverige skulle därmed inte motsvaras av en lika stor ökning av moderbolagets kontroll över den konkurrenskraft som möjliggör exportökningen.

1Se fallet Electrolux, s.l60-

46 konkurrenskraft och beroende

Effekter på export, investeringar,

Denna situation kan jämföras med ASSI:s utlandsinvesteringar i wellpapptillverkning. Även dessa sker i verksamheter som moderbolaget har relativt liten kunskap om. Som kraftlinertillverkare har man liten erfarenhet av den teknologi som utnyttjas vid tillverkning och marknadsföring av wellpapp. Den kunskapen finns hos dotterbolagen.

Till skillnad från Electrolux är emellertid denna kunskap inte särskilt nödvändig för att moderföretaget skall kunna öka sin konkurrenskraft genom att trygga avsättningen via påverkan på de ägda företagens inköp av kraftliner. Eftersom kraftliner är en standardprodukt, så kan inte de ägda dotterbolagen med hänvisning till skillnader i pris och kvalitet hävda att de måste köpa av andra leverantörer än ASSI. Därmed har också moderföretaget betydligt större möjligheter att använda sin formella ägarmakt för att få dotterbolagen att prioritera inköp från ASSI i konjunkturnedgångar. Dotterbolagen har ingen kunskapsmässig fördel gentemot moderföretaget som försvårar en sådan politik.

ASSI:s investeringar och Electrolux förvärv av Arthur Martin innebär att moderföretaget går in i verksamheter som nan har begränsad kunskap om. Det är inte fallet för övriga investeringar vi kallat för komplementära. Skälet till dessa är ju framför allt att omlokalisera stegen i produktionsprocessen för att därigenom uppnå lägre tillverknings- och/eller transportkostnader. Fortfarande är det moderbolaget som kontrollerar hela processen och de resurser som konkurrenskraften är baserad på. I fallet Gambro ligger all forskning och produktutveckling hos moderbolaget och tillverkningen i de utländska dotterbolagen är i mycket hög grad baserad på moderbolagets kunskap. Konkurrenskraften vilar i hög grad på ett samspel mellan FOU, tillverkning och avnämare. Dotterbolagen har knappast någon specifik kunskap om dessa tre delar som inte moderbolaget har, möjligen med undantag för avnämarkontakterna på de lokala marknaderna. Så länge all forskning och produkt-

Effekter på export, och beroende 47

investeringar, konkurrenskraft

utveckling sköts av moderbolaget och detta även har egen tillverkning av samma slags produkter som dotterbolagen förfogar också moderföretaget över de resurser som är avgörande för konkurrensförmågan.

Liknande resonemang kan föras för Volvos investeringar i Gent och Alsemberg och Firestone även om FOU-verksamheten inte har samma relativa betydelse för konkurrensförmågan i dessa företag som i Gambro. I båda fallen är dotterbolagen starkt beroende av resurser som kontrolleras av moderföretagen; i Volvo av verktygsutrustning, maskiner och halvfabrikat, i Firestone-Viskafors av gummirecept och tillverkningsmetoder.

I föregående avsnitt kunde vi konstatera att ickekomplementära direktinvesteringar inte behövde innebära några verksamhetsmässiga eller kunskapsmässiga kopplingen mellan moder- och dotterföretag. Det är bara i det fall som investeringen åtföljs av någon typ av integration av olika funktioner som sådana kopplingar uppstår. Om några verksamhets- eller kunskapsmässiga kopplingar inte existerar mellan moder- och dotterföretag innebär ju detta att moderföretagets inflytande enbart kan baseras på ägandet och kontrollen över kapitalresurser. I ett sådant läge blir dotterbolagets storlek, tillväxt och avkastning av avgörande betydelse för maktbalansen mellan moder- och dotterföretag. Ett bra exempel på detta är Electrolux förvärv av National Union Electric. Den påverkan på koncernens konkurrenskraft som det resulterar i sammanhänger i hög grad med den ökade dominans som koncernen får på dammsugarmarknaden. Men eftersom Electrolux i Sverige inte besitter några för National Union Electric kritiska resurser, kunskapsmässiga eller andra, så blir moderbolagets inflytande i första hand fråga om en rent administrativ styrning, speciellt som företaget är mycket lönsamt och inte behöver kapital från moderföretaget. Detta torde innebära att det relativa inflytandet för

48 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende

moderföretaget över koncernens dammsugartillverkning minskar genom förvärvet. Det är en rimlig slutsats med tanke på att National Union Electric svarar för ca 40-50 procent av hela koncernens dammsugarproduktion.

Liknande slutsatser kan dras för PLM,vars dotterbolag är mycket litet integrerade med PLM i Sverige. Om man ser till PLM:s glasproduktion i sin helhet så är det Euroglas som svarar för tillväxten och lönsamheten medan den svenska delen stagnerar. Därmed blir också Euroglas relativa inflytande allt större.

Volvos investering i DAF ger en något annorlunda bild av maktbalansen mellan moder-dotterbolag. Visserligen

övertog Volvo dårigenom ett modellprogram som utvecklats

i Nederländerna och som inte baserades på att moderbolaget utvecklade och producerade vitala delar. Efterhand har emellertid DAF:s beroende till moderbolaget å ökat, dels genom en ökad samordning av inköp och marknadsföring mellan de båda företagen, dels genom DAF:s dåliga lönsamhet.

Av övriga fall, dvs IKO, Findus,Flygt och Felix är det bara i fallet Findus som en för konkurrensförmågan hos dotterföretaget kritisk resurs kontrolleras av moderföretaget. Det gäller den integrerade FOU-verksamheten i Nestlêkoncernen som styrs av moderbolaget. I övriga fall är den verksamhetsmässiga eller kunskapsmässiga kopplingen mycket begränsad. Därigenom blir återigen dessa dotterföretags tillväxt och lönsamhet viktiga för maktbalansen mellan moder- och dotterföretag.

Om vi utgår ifrån att konkurrenskraft är en betydelsefull faktor för ett företags möjligheter att växa, så kan vi också säga att växandet i hög grad påverkas av de delar av företaget som kontrollerar och utvecklar konkurrenskraften. Det behöver inte innebära att till-

konkurrenskraft och beroende 49 Effekter på export, investeringar,

växten alltid sker i dessa delar, men att tillväxten i andra delar blir sårbar för förändringar i de dominerande delarna.

Utifrån det perspektivet kan vi först diskutera de utlandsägda företagens situation. Mot bakgrund av den analys som gjorts i föregående avsnitt kan vi konstatera att tillväxten i Flygt, Felix och IKO under ägoperioden sannolikt varit relativt oberoende av utvecklingen i respektive moderbolag. Denna slutsats bygger på konstaterandet att den konkurrenskraft som är för-

utsättningen för respektive företags verksamhet finns

hos dessa, inte hos moderbolaget. Kopplingarna mellan moder- och dotterbolag är framför allt av finansiellt/ administrativ art.

En test på graden av oberoende är att ställa frågan i vad mån verksamheten skulle kunna bedrivas vidare även om banden till ägaren/moderbolaget klipptes av. Möjlig-

heten att göra detta är stora i de tre företagen.1

Situationen för Firestone-Viskafors AB har varit i princip den rakt motsatta. Verksamheten i detta företag har hela tiden haft en mycket påtaglig verksamhetsmässig koppling till moderbolaget i USA och koncernens FOU-enhet i Italien, med små möjligheter att utveckla egna konkurrensfördelar på olika marknader och inom olika produktsektorer. Så länge moderbolagets konkurrensförmåga bibehöll en viss nivå så medförde detta beroende inga påtagliga negativa konsekvenser för det svenska företaget. När däremot konkurrensförmågan av olika skäl avtog inom koncernen blev också situationen besvärlig för Firestone-Viskafors. Företaget kunde inte fortsätta sin verksamhet på basis av egen konkurrenskraft.

11 Felix fall har detta skett i och med att Beijerinvest

förvärvade företaget från Cavenham.

50 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende

I det här perspektivet intar Findus en mellanställning och det är därför också svårare att dra preciserade slutsatser om i vad mån Findus idag skulle kunna drivas utan Nestlê. För detta talar å ena sidan att den specifika kompetensen att producera och marknadsföra livsmedel fortfarande i hög grad finns och utvecklas i det l svenska företaget. Mot detta talar å andra sidan att l

den åtminstone I

viktigaste forskningsverksamheten, \ formellt, ligger utanför Findus. N Om vi övergår till att studera de svenska företagen utifrån samma slags perspektiv kan vi konstatera att i de 1 fall konkurrenskraften fortfarande är baserad i moderbolaget så spelar också moderbolaget huvudrollen ifråga om inflytande över den fortsatta utvecklingen, inrikt-

ningen på investeringar osv. Enligt den tidigare förda I

diskussionen det framför allt Volvo

gäller Gambro, (Gent, Alsemberg) IKEA och ASSI. Om det däremot är så 1 att de kritiska resurser som konstituerar konkurrenskraften finns i dotterbolaget så blir också maktba1ansen annorlunda, eftersom ägandet i sig inte ger några garantier för att moderbolaget får ett dominerande inflytande. Ovan karakteriserades PLM:s investeringar i utländska glasbruk och Electrolux förvärv av NUE på detta sätt. I en sådan situation kan det inträffa att moderbolaget successivt tappar mark och istället blir beroende

av de utländska investeringarna för sin egen verksamhet.1

Därigenom minskar också den svenska industripolitikens möjligheter att påverka den del av koncernen som ligger i Sverige.

18e fallet Electrolux, s.175 ff

konkurrenskraft och beroende 51 Effekter på export, investeringar,

3.4 Industripolitiska konsekvenser av direktinvesteringar.

Statens möjligheter att via olika medel påverka företag och branscher att agera på ett visst sätt sammanhänger med innehållet i de maktbaser staten resp. företagen har i förhållande till varandra. Statens maktbas är dels av formell art, framför allt i form av lagstiftning, dels i form av företags resursberoenden till staten. Olika undersökningar tyder på att de företag, vars verksamhet kännetecknas av ett högt beroende till staten, t ex i form av att en stor andel av försäljningen sker till myndigheter, i högre grad än andra företag reagerar på

industripolitiska åtgärder.1 Statens möjligheter att på-

verka sammanhänger emellertid också med beroendeförhållandet till andra viktiga delar i företagens omgivning. I detta resursperspektiv kan ett företags agerande beskrivas som ständiga åtgärder att tillfredsställa krav hos de parter i omgivningen som är viktigast för före-

tagets fortlevnad.2

Industripolitikens möjligheter blir därför i hög grad en fråga om dels i vilken grad staten utgör en viktig resurs i företagets omgivning, dels företagets beroende till andra parter i omgivningen. Annorlunda uttryckt kan vi säga att de industripolitiska möjligheterna påverkas av i vilken utsträckning staten konkurrerar med andra dominerande parter och vilka begränsningar dessa parter i sin tur sätter på företagets möjligheter att agera.

Om vi mot den bakgrunden vill analysera direktinvesteringarnas industripolitiska effekter så bör frågeställbli hur dessa påverkar statens maktbas, både i ningen förhållande till företagets egen maktbas och i förhållande till maktbaser som andra parter i omgivningen förfogar över. En sådan skulle bli mycket komplicerad och analys

1Se J Pfeffer, G Salancik, 1978; The External Control of

Organizations, s. 54-60.

2Se t ex H. Aldrich, 1979; Organizations and Environment,

s. 61-62.

52 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende

kräva ingående information om egenskaperna hos företagens relationer till andra företag m m och hur dessa påverkas av direktinvesteringen. Vår information i respektive fallstudie är för knapphändig för att utnyttjas för en sådan analys. Trots detta kan ändå fallstudierna användas för att dra vissa generella slutsatser om hur olika typer av direktinvesteringar påverkar det industri- 4 J

politiska handlingsutrymmet.1 Dessa slutsatser baseras på 4

l den diskussionen 1 föregående om effekterna på konkurrenskraften och var i koncernen kontrollen över denna konkurrenskraft hamnar.

Qtlêaéêlsê_âêässêsê_inysêssäánsêgi_êyszigs- \

\ Det är uppenbart att en investering, som innebär att en 1 produktionsenhet lokaliserad i Sverige ägs av en enhet \ utanför Sverige, innebär en viss i statens

begränsning 1

möjligheter att påverka denna enhet i jämförelse med om ä ägaren fanns i Sverige. Men eftersom vi utgår ifrån att maktbasen bara till en del kan härledas till själva ägandet så är det lika uppenbart att effekterna på industripolitikens möjligheter också beror av det utlandsägda Å företagets förhållande till det utländska företaget. I den tidigare analysen har vi tagit fasta på vem som kontrollerar de för företagets verksamhet och tillväxt nödvändiga resurserna, dvs var konkurrensförmågan är lokaliserad. Utifrån den analysen skulle vi kunna dra å

följande slutsatser: i

2 1. För konglomerativa investeringar, dvs då investeringar na varken är komplementära eller likartade i för- 1 hållande till moderbolagets egen verksamhet, innebär å utlandsägandet i sig sannolikt mindre

industripolitiskaä

begränsningar än andra typer av investeringar. Denna slutsats torde framför allt vara giltig då dotterbolagei

1Diskussi0nen begränsas till industripolitikens möjlig-

heter att påverka industrins struktur och storlek till den del den är lokaliserad till Sverige. Vi behandlar således inte frågan om huruvida industripolitikens räckvidd utanför landets gränser påverkas av direktinvesteringarna.

Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende 53

är lönsamt och inte är beroende av moderbolaget för

sin kapitalanskaffning. I en sådan situation blir

likheten med helt svenskägda företag stor och det blir andra faktorer som i högre grad avgör statens påverkansmöjligheter. Ovan betecknade vi Flygt och Felix som exempel på sådana investeringar. Flygts höga exportberoende och det faktum att nära hälften av företagets personalstyrka finns utomlands i en omfattande marknadsorganisation är sannolikt viktigare faktorer att beakta än själva utlandsägandet i sig.

För de investeringar vi betecknat som både komplementära och likartade blir situationen den rakt motsatta. Här är det utländska ägandet förknippat med att det svenska dotterbolaget ingår i ett verksamhetsoch kunskapssystem inom den internationella koncernen. Den konkurrenskraft som det svenska företaget har är en följd av detta system och beroendet till moderboeller andra delar i koncernen blir stort. laget Firestones förvärv av Viskafors betraktade vi ovan som ett exempel på en sådan investering.

Om vi de investeringarna med de jämför konglomerativa komplementära/likartade kan vi dra den något paradoxala slutsatsen att i de fall den utländska koncernen tillför det svenska dotterbolaget viktiga resurser i form av t ex teknologi, viktiga råvaror eller marknadsnödvändig organisation och därmed inverkar positivt på verksamhetsförutsättningar och tillväxt blir samtidigt den industrisårbarheten störst. Detta är en följd av att politiska vi ifrån att statens möjligheter att påverka ett utgår företags beteende bl a beror av hur dominerande andra delar av företagets omgivning är. De konglomerativa investeringarna skulle därmed varken tillföra särskilt mycket eller begränsa de politiska påverkansmöjligheterna i jämförelse med om företaget i fråga varit svenskägt.

54 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende

Det är rimligt att anta att många av de utländska företagens investeringar ligger någonstans emellan dessa båda extremer. Fallen IKO och Findus beskrev vi som icke komplementära men likartade eftersom det investerande företaget långt innan beinvesteringstidpunkten drivit verksamhet som baseras på samma slags teknologi. Mest uttalat gällde det ITT:s förvärv av IKO. I denna situation blir det svårare att utvärdera de industripolitiska effekterna, eftersom det krävs information om pâ vilket sätt denna likhet i teknologi inverkar på maktbalansen mellan moder- och dotterföretag. I IKO:s fall tyder vår analys på att denna likhet inte hittills lett till något påtagligt beroende verksamhetsmässigt till moderbolaget. I fallet Findus är bilden mera oklar.

§Y§E§Eê_§§E§Eê9§_lEY§§E§EiE9êE_E§9El§E§§-

Till skillnad från de utlandsägda företagen kan de industripolitiska effekterna inte till någon del hänföras till ägandet, eftersom ägandets lokalisering i princip inte är annorlunda än i icke-utlandsägda svenska företag. Resursperspektivet blir därför ännu mera betydelsefullt om vi vill analysera svenska företags direktinvesteringar. Den fråga som skall besvaras är om dessa r medför ett beroende till en investeringar resursmässigt utlandsbaserad enhet på ett sådant sätt att det begränsar påverkansmöjligheterna för den svenska industripolitiken. Jämförelsenormen är fortfarande ett svenskt företag i motsvarande situation men utan direktinvesteringen i fråga.

I de fall direktinvesteringen ingår som ett led i exploatering av en teknologisk kunskap som finns i moderföretaget och den utländska etableringen kan ses som en omlokalisering av ett eller flera produktionssteg till en utländsk marknad (utflyttning) blir sannolikt de industripolitiska effekterna begränsade. Förenklat kan vi betrakta denna situation som ett omvänt Firestonefall. De utländska dotterbolagen är i betydligt högre grad

Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende 55

beroende av moderbolaget än tvärtom. I föregående avsnitt placerade vi Gambro och Volvos investeringar i Gent och Alsemberg i denna kategori. Sannolikt är dessa företags starka inriktning på utländska marknader i sig en viktigare faktor för industripolitikens möjligheter än det faktum att man bedriver utländsk tillverkning. Resonemanget leder fram till konstaterandet att den typen av investeringar som enligt analysen i avsnitt 2 har de största exportmöjligheterna i alternativsituationen samtidigt ger små industripolitiska effekter!

En grupp av investeringar beskrevs i avsnitt 3.2 som Vertikal integration. Vare sig integrationen sker bakåt eller framåt är en viktig orsak till dessa investeringar möjligheten till ökad kontroll över omgivande produktionsled. En vanlig strategi för företag som är starkt beroende av t ex en râvaruproducent eller en viss avnämare är att

om möjligt inkorporera dessa enheter i organisationen.1

Utländska direktinvesteringar som en följd av en sådan strategi innebär i varje fall ofta inget ökat beroende till dessa enheter i jämförelse med läget före investeringen. De industripolitiska implikationerna blir därför också begränsade.

ASSI är ett bra exempel på denna situation. Redan före förvärvstidpunkten sålde ASSI en stor del av sin produktion till de förvärvade företagen och beroendet blev inte större p g a investeringarna. Det är dock viktigt att att vertikala investeringar på sikt kan understryka leda till ökat ömsesidigt beroende genom att den fastare kopplingen leder till en ökad specialisering av respektive parts produktionsapparat. I denna situation pâverkas också handlingsutrymmet för industripolitiken. Detta kunde bli fallet om t ex Eloctrolux förvärv av Mariestads för den franska markproduktion skräddarsyddes naden på ett sådan sätt att produktionsapparatens alternativanvändning minskade kraftigt.

1 J. Pfeffer, G. Salancik, op.cit. s. 115-123.

56 Effekter på export, investeringar, konkurrenskraft och beroende

I de fall vi varken har att göra med vertikal integration eller omlokalisering av produktionssteg som redan tidigare kontrollerades av moderföretaget så blir bilden återigen komplicerad. I de fall investeringen baseras

på en önskan att öka kontrollen över det totala utbudet av en viss vara blir den industripolitiska effekten i hög grad beroende av dels storlek och ekonomisk styrka hos dotterbolaget, dels vilken typ av verksamhetsmässig 1 integration som utvecklas mellan moder- och dotterföre-

tag. I de konglomerativa investeringarna kommer de först-i

nämnda faktorerna att dominera. En försiktig slutsats är 4 dock att så länge det svenska moderbolagets beroende

tilll

sitt utländska dotterbolag begränsas till den avkastning dotterbolaget ger har direktinvesteringen i sig begränsa-

de industripolitiska implikationer. Om denna avkastning i

utvecklas till möjligheter för dotterbolaget att påverka

i

koncernens investeringar överhuvudtaget blir situationen en annan .

Vår i avsnitt 3.2 var att direktinveste- i

utgångspunkt ringar görs för att öka företagets konkurrenskraft. Eftersom konkurrenskraften utgör en viktig komponent i företagets maktbas leder det till slutsatsen att direktinvesteringar rent allmänt stärker företagets ställning gentemot staten. Men eftersom detta i princip måste gälla för alla typer av investeringar som ett företag gör blir slutsatsen inte särskilt användbar vid analys 3 av sambandet mellan just direktinvesteringar och

industriä

politik. I varje fall går det inte att utifrån de

klassi-å

ficeringar vi använt oss av ovan säga vilken direktinvesteringstyp som via en positiv inverkan på moderbola-

gets ekonomiska ställning får de största effekterna på

industripolitikens möjligheter.

S()IJ 1981:43 Fallet ASSI 57 Mats Forsgren Bo Wictorin

Kapitel 2 FALLET ASSI

Sid. Avsnitt l. Introduktion 58

Avsnitt 2. ASSI:s produktionsinriktning och - 61 utlandsverksamhet

2.1 Kort.historik 61 2.2 Faktamässig beskrivning av ASSI:s investeringar i utländsk tillverkning 63

Avsnitt 3. Marknads- och konkurrenssituationen för och kraftliner 65 säckpapper

3.1 65 Säckpapper 3.2 Kraftliner 67

Avsnitt 4. ASSI:s investeringar i utländsk säcktillverkning 72

4.1 avsättning 72 Tryggad 4.2 Samordning av produktion och investeringar 75 4.3 Större avkastning i förädlingsledet 75 4.4 Bättre marknadskontakt. Relation till övriga kunder 75 4.5 Vad har förvärvet av Flexer betytt näringspolitiskt? 76

Avsnitt 5. ASsI:s investeringar i utländsk wellpapptillverkning 81

5.1 Tryggad avsättning 81 5.2 Samordning av produktion och investeringar 87 5.3 Större avkastning i förädlingsledet 87 5.4 Bättre marknadskontakt. Relation till övriga kunder 88 5.5 Vad har förvärven av de utländska wellpappföretagen betytt närings- 88 politiskt?

BILAGOR

58 Fallet ASSI S()lJ 1981:43

Avsnitt l. INTRODUKTION

ASSI:s investeringar utomlands i produktion av säckar (England)

och wellpapp (Danmark, Schweiz, England) är samtliga utmärkta

exempel på detsom brukar benämnas vertikala produktionsinves-

teringar, d v s investeringar i framförvarande eller bakom-

I

liggande förädlingsled. Denna typ av investering utgör oftast ; den vanligaste formen i branscher med relativt få företag och

1 relativt likartade produkter (homogena oligopol). l

Den främsta drivkraften bakom vertikala direktinvesteringar är

förekomsten av oligopolistisk osäkerhet. Denna osäkerhet uppstår 1 konkurrenternas får stor för 1 p g a att agerande betydelse det 1 enskilda företaget, ett resultat av fåtalskonkurrensen i kombina-

I

tion med \ den relativt ringa produktdifferentieringen. Denna osäkerw

het blir särskilt stor om även bakomliggande och/eller framför-

varande förädlingsled kännetecknas av oligopol. I ett sådant i läge blir i

konkurreá

varje förändring maktbalansen, t ex genom att en

genom avtal eller en av kunderna till

köp knyter (de fåtaliga) sigÄ

en potentiell fara för Av detta att

ten-Å

övriga företag. följer en dens till koncentration till färre företag i förädlingsledet

utgöri

en drivfjäder till vertikal integration framåt. Så länge kunderna ä

är många och var och en svarar för en liten del av den lokala mark-

naden innebär inte ett kundförvärv någon större i förändring maktbalansen och investeringen blir i så motto också verkningslös. 5 x

De typiska omständigheterna och drivkrafterna bakom vertikala inve

teringar framåt av den typ ASSI gjort skulle således vara

förekom-1

sten av oligopolistisk osäkerhet p g a en maktbalans i säc känslig tillverknings-resp wellpappstillverkningsledet. Ett uttryck för

denna osäkerhet är graden av koncentration i led. En sådan resp situation innebär också att någon eller några konkurrenters direkt- 1 investeringar kan utlösa motsvarande hos 1

åtgärder övriga p g a att?

z företagen bevakar varandra.

Även om detta är det primära motivet så kan skälet till att

inves-å

tera förstärkas av att man framåt kan minska genom integrationen kostnaderna genom samordning av produktion och Genom investeringar.

Fallet ASSI 59

integrationen framåt erhåller man också bättre kontakt med de slutliga förbrukarna. Slutligen kan en eventuellt högre

vinstnivå i kundledet driva fram vertikala investeringar.1

De främsta problemen för ett företag som investerar i kundledet är att man uppträder både som leverantör och konkurrent i förhållande till övriga kunder. På samma sätt som förvärv av»t ex ett wellpappsföretag ändrar maktbalansen mellan kraftlinerproducenterna så påverkar det också i mer eller mindre grad relationerna mellan producenter och kunder, framförallt det investerande företagets relationer till övriga kunder.

De näringspolitiska effekterna av horisontella direktinvesteringar brukar traditionellt kopplas ihop med möjligheterna att istället exportera produkten ifråga. När vi har att göra med vertikala investeringar blir de hypotetiska alternativen mer komplexa, efterl som drivkrafterna bakom investeringarna är annorlunda. Man invesl terar inte primärt i utländska wellpappsföretag för att ersätta export av kraftliner med wellpapproduktion utomlands utan för E att trygga exporten av kraftliner genom att stärka sin position på marknaden. Det kan naturligtvis i princip tänkas att en invesa tering av den här typen påverkar Sveriges export genom att de I I | utländska dotterbolagen köper mer kraftliner från ASSI (utan att motsvarande minskning sker i leveranserna till andra köpare) i jämförelse med om man inte gjort förvärven. Men avsikten är fram-

förallt att få en jämnare avsättning eller en omfördelning till

l lönsammare marknader, inte en större.

Diskussionen om alternativ till kommer

t

utlandsinvesteringarna därför primärt att koncentreras till tre frågeställningar: › - vilka alternativa hade man haft att avsättmöjligheter trygga ningen av säckpapper resp kraftliner? - vilka hade funnits att i stället vidareförädla möjligheter till säckar resp wellpapp i Sverige för export?

i lSe N. Kinch, Utlandsetableringar inom massr-och pappersindustrin,

i Vahlne (red.) Internationellt företagande, 1974.

60 Fallet ASSI

- i vilken har utomlands utsträckning investeringarna påverkat möjligheterna att söka upp och realisera andra vidareförädlingsalternativ i Sverige?

Den tredje frågeställningen är mycket svår att besvara och i föreliggande rapport förs bara ett allmänt resonemang kring möjligheterna att vidareförädla inom ramen för massa- och papper. Diskussion gäller här om utlandsinvesteringarna förhindrat eller fördröjt en sådan vidareförädling, däremot inte vilken inriktning en vidareförädling bör ha. Några försök att bedöma motsvarande alternativ utanför massa-och pappersområdet görs ej.

Rapporten är uppbyggd på följande sätt: I Avsnitt 2 ges en kort historik över ASSI:s tillkomst samt en \ faktamässig beskrivning av koncernens utlandsengagemang. I

Avsnitt:

3 sätts dessa investeringar in i sitt sammanhang genom en beskrivning av hur marknads- och konkurrenssituationen allmänt ser ut för säckpapper och kraftliner. Avsnitt 4 behandlar ASSI:s utlandsengagemang på säckpappersomrâdet. I avsnittet försöker vi Visa i vad mån innehavet av en utländsk säcktillverkare påverkat ASSI:s leveranser av säckpapper. I avsnittet diskuteras också vilka effekter investeringen har på koncernens totala lönsamhet, kontakte med övriga kunder samt förekomst av samordningsvinster mellan de två produktionsleden. Avsnittet avslutas med en diskussion kring

förvärvets näringspolitiska effekter. I Avsnitt 5 slutligen görs

motsvarande analys för kraftliner-wellpapp. Detta avsnitt avslutas?

med ett försök att bedöma i vad mån de totala investeringarna i utländsk tillverkning (inklusive säckfabriken) hade varit disponibl

för alternativa investeringar i Sverige, vilka möjligheter som hade

funnits att istället exportera säckar resp wellpapp från Sverige

samt hur utlandsinvesteringarna allmänt påverkat vidareförädlingen:

av massa- och papper i Sverige.

Om inget annat sägs baserar sig uppgifterna i rapporten på material som ASSI välvilligt ställt till vårt förfogande, intervjuer med vissa befattningshavare samt årsredovisningar och annat offentligt

Fallet ASSI 61

tryck. Källhänvisningar görs därför bara i undantagsfall. Statistik i tabellform har samlats i en särskilt bilaga.

Avsnitt 2. ASSI:s PRODUKTIONSINRIKTNING OCH UTLANDSVERKSAMHET

2.1 Kort historik Aktiebolaget Statens Skogsindustrier tillkom genom en proposition 1941 (nr 68).

Propositionen innebar att Domänverkets skogsindustriella verksamhet skulle ändras till bolagsform. ASSI fick till en början sortera som dotterbolag till Domänverket, men 1957 fick företaget bli fristående statsbolag. Ett nära samarbete mellan ASSI och Domänverket ansågs dock av Riksdagen som betydelsefullt. Företaget var vid främst råvaruproducerande. Verksamheten

starten

innefattade de första åren sexton sågverk, en sulfatmassefabrik (Karlsborg), fem trädestillationsverk, trähustillverkning i sex verk samt lådtillverkning och träullproduktion (se bilaga 1 och 2).

Efterhand förflyttades dock produktionens tyngdpunkt mot mer förädlade varor samtidigt som sågverksanläggningarna koncentrerades till färre och större enheter. Av de ursprungliga sexton sågverken återstår idag endast sex. Årskapaciteten har emeller-

tid ökad betydligt och är f n nära 700 000 m3 jämfört med

367 000 m3 år 1942.

Omkring hälften av sâgverkskapaciteten finns idag i Norrbotten. Totalt sysselsatte sågverken ca l 900 personer 1978 (inklusive snickerier),vilket motsvarar l/4 av ASSI:s anställda i Sverige. Det totala nettoleveransvärdet var drygt 550 miljoner kronor samma år.

En betydande del av ASSI:s verksamhet är tillverkningen av träfiberskivor. Den verksamhetsgrenen sysselsatte ca 1 300 personer 1978 och hade samma år ett nettoleveransvärde på 290 miljoner kronor.

62 Fallet ASSI S()lJ 1981:43

Vid starten hade ASSI endast sulfatfabrik Karlsborgs på massa-och papperssidan. hade 1942 en Anläggningen kapacitet på 15 000 ton avsalumassa âr. 1952 sulfatper kompletterades fabriken med ett pappersbruk, vilket medförde att man byggde ut kapaciteten till 125 000 ton massa år 1957. har massa- Idag fabriken och pappersbruket en 185 00 ton kapacitet på resp 85 000 ton. Pappersbrukets är säckhuvudsakliga produktion papper och 1978 producerades 51 600 ton. Leveranserna fördelade sig samma år med 9 % på den svenska marknaden (exklusive internleveranser), 81 % på export och 10 % inom koncernen i Sverige.

Utbyggnaden av massa- och pappersindustrin ökade väsentligt under slutet av 50-talet. 1962 stod ett i nytt pappersbruk Lövholmen färdigt med en ca 100 000 ton kraftliner. kapacitet på Kapaciteten 1978 var 390 000 ton och produktionen 300 000 ton. Leveranserna fördelade sig samma år med 5 % på den svenska marknaden (exklusive 86 internleveranser), % på export och 8 % förbrukades av koncernen i Sverige. Av andra investeviktiga ringar i Sverige inom massa-och området kan nämnas förpappersvärvet av Förenade Well AB 1967, och örebro AB 1973. Pappersbruk

Förenade Wells huvudsakliga produktion är wellpapp. Företaget har produktion i fyra fabriker med en sammanlagt kapacitet på 60 000 ton. Till Förenade Well AB tillhör även fyra dotterbolag. Tre av dessa producerar medan det tillplastprodukter, fjärde verkar och marknadsför förpackningsmaskiner.

Förenade Well sysselsatte totalt 820 1978 och hade samma personer år ett nettoleveransvärde 262 på miljoner kronor.

örebro Pappersbruks är huvudsakliga produktion kraftpapper och papperssäckar. Bruket har produktionsanläggningar i örebro och Frövif0rs.Av den totala kapaciteten 1978 180000 ton på massa, utgjorde 75 % massa för avsalu. Återstoden av massaproduktionen förädlas till och År 1978 kraftpapper kartong. hade örebro Pappersbruk en kapacitet på 23 000 ton och 50 000 ton kraftpapper kartong. Av kraftpappersproduktionen vidareförädlas en stor del

193143 Fallet ASSI 63 sou

till papperssäckar och produktionskapaciteten var 1978 25 milj.st. säckar. Företaget har även en viss produktion av l978 - 17 000 ton). plastprodukter (kapacitet

örebro Pappersbruk sysselsatte 1978 totalt 987 personer och har amma år ettnettoleveransvärde på 274 miljoner kronor.

År 1978 svarade produkter som kraftliner och kraftpapper och med anknytning härtill för ca 2/3 av koncernens nettoprodukter leveransvärde (d v s inkl utlandsbolagen).

2.2 Faktamässig beskrivning av ASSI:s investeringar i utländsk tillverkning AsSI:s köp av tillverkande företag i utlandet har endast omfattat företag med anknytning till produkterna kraftliner och kraftpapper. Idag har ASSI fem helägda dotterbolag i England, Danmark och Schweiz.

I början av 1967 förvärvades Flexer Paper Sacks Ltd i England för 4 mkr. Detta företag producerar pappers- och plastsäckar och hade 1978 en kapacitet på 94 milj st. Flexer Paper Sacks sysselsátte 1978 120 personer. Omsättningen var samma år 64 mkr.

Sedan övertagandet av Flexer har investeringar i anläggningstillgångar i detta företag uppgått till 21 mkr. Ingen del av dessa investeringar har dock finansierats från Sverige. Under samma tid har utdelningen till moderföretaget uppgått till totalt 3 mkr.

1975 köptes ASSI Emballage A/S i Danmark. Företaget hade 1978 en kapacitet på 10 000 ton emballage och sysselsatte 77 personer. ASSI Emballage är dotterföretag till Förenade Well.

1976 förvärvades Dansk Kraftemballage A/S, vilket tillverkar wellpapp och solidpapp. Omsättningen 1978 var 123 mkr och antalet anställda 392. Dansk Kraftemballage svarare för omkr 20 % av den totala wellpappförbrukningen på den danska marknaden.

64 Fallet ASSI sou 1931:43

1976 införlivades Wellkarton AG Swisswell i Schweiz för 6 mkr i ASSI-koncernen. Tidigare hade ASSI en minoritetsg andel. Wellkarton AG Swisswell hade 1978 en kapacitet på 16 000 ton wellpapp. Företaget sysselsatte samma år 135 _

personer. Swisswell har ca 9 % av den schweiziska wellpapp- Q

marknaden. Företagets omsättning 1978 var 48 miljoner kronor.

Det senaste förvärvet är köpet av Dolan Packaging Ltd i England 1977. Köpet genomfördes i konkurrens med bl a ett kanadensiskt företag. Dolan Packaging tillverkar främst wellpapp och har en kapacitet på 65 000 ton om året. Företaget § har mellan 3 och 5 % av den * uppskattningsvis engelska well- L pappmarknaden. Dolan tillverkar även testliner och fluting av inhemskt returpapper. Kapaciteten är 40 000 ton per år. Till detta företag hör även ett dotterbolag som samlar in ca lG)0O0 ton returpapper om året. Dolan Packaging hade år 1978 en omsättning på ca 220 mkr och sysselsatte l 027 anställda.

De i särklass största utländska investeringarna är således Dansk Kraftemballage och Dolan. Det danska företaget förvärvades för 61 mkr och Dolan för 146 mkr. Köpen finansierades

helt genom upptagande av utländska lån.l

I samtliga ASSI:s utländska wellpappföretag (inklusive ASSI Emballage) har efter förvärven totalt investerats i anläggningstillgångar för 54 mkr, till ingen del finansierade från 4 Sverige. 1

Den totala omsättningen för ASSI:s tillverkande företag i utlandet var 1978 458 miljoner kronor. Hela koncernen hade . samma år en omsättning på 2 371 miljoner kronor. Av företagets totala leveranser av kraftliner (Lövholmen), 350 000 ton, gick 87 % på export. Av de totala leveranserna gick ca 8 % 5 till koncernens egen förbrukning i Sverige och ca 10 % till

1Räntan på dessa lån skall täckas av utdelningarna från

dotterbolagen.

Fallet ASS] 65

dotterbolagen i utlandet (se bilaga 3).

för blekt och oblekt kraftpapper är 62 Motsvarande uppgifter 38 resp 22 % för koncernens egen användresp 78 % på export, i och 3 resp 27 % till Flexer (se bilaga 4). ning Sverige

Av att det är först de allra senaste åren bilaga 5 framgår relativa andel av försäljning och resultat som utlandsbolagens ökat nämnvärt. Andelen av faktureringarna var 1975 enbart 4 %

mot f n 19 %. Resultatetl från utlandsbolagen 1974 (d v s

motsvarade ca 1 % av koncernens totalt resultat medan Flexer) motsvarande siffra 1978 var hela 200 %.

har utlandsbolagen gått betydligt bättre än Resultatmässigt koncernen i sin helhet.

Avsnitt 3. MARKNADS- OCH KONKURRENSSITUATIONEN FÖR SÄCKPAPPER OCH KRAFTLINER

3.1 säckpapper Av 1977 på 951 tusen ton, bestod Sveriges kraftpappersproduktion 65 % av Störst var kraftpappersproduktion 1974, säckpapper. 1 269 tusen ton. 1978 tillverkades kraftpapper vid ll anläggningar inom 8 koncerner i Sverige, varav de största är Korsnäs-Marma Av den svenska 1978 på 1 074 och Billerud/Uddeholm. produktionen varav ASSI svarade för 6% exporterades 904 tusen ton tusen ton, ca d v s 84 %. Av var 5,5 % (varav 70 % säckpapper) exporten leveranser från ASSI.

andel av EG:s säckpapperskonsumtion har sedan länge Sveriges varit stor - ca 50 %. EG:s egen självförsörjningsgrad har mycket under 70-talet omkring 25 %. De viktigaste avnämarlegat på länderna för svenskt är Västtyskland och Storbritannien. säckpapper Av hela marknaden för papper och papp är det endast på säckpappersmarknadsandelar är så höga att man skulle marknaden som Sveriges

lMed resultat avses resultat före avskrivningar och räntor.

66 Fallet ASSI

kunna påstå att Sverige har en prisledande roll.

Säckpappersmarknaden i Europa är dock en stagnerande marknad. Stagnationen är främst orsakad av att papperssäckar substitueras med plastsäckar eller Endast bulktransporter. England betraktas som en lönsam marknad, förmodligen p g a en lägre grad« av substituering än i övriga I Västeuropa. Stagnationen kan

i

illustreras med hjälp av nedanstående tabell. 1 1 Industriproduktion och konsumtion av kraftpapper i Västeuropa. 1 Index 1970 = 100 i 1 1

Källa: Förenta Nationerna, Statistical Year Book 1976, 1977. FAO, Pulp and paper.

Av tabellerna att framgår Västeuropas industriella tillväxt i sin helhet varit snabbare under betydligt 70-talet än kraftpappersmarknadens tillväxt. Detta talar alltså för en relativ stagnation på kraftpappersmarknaden i Västeuropa.

Den nästan helt uteblivna tillväxten för kraftpå marknaden papper återspeglas även i de svenska produktionssiffrorna (se bilaga 6). Med undantag för det mycket året 1974 exceptionella har den totala svenska produktion 1967-1977 i det närmaste varit konstant och varierat kring 1 000 000 ton. knappt

Till marknader med ett visst räknas länder expansions utrymme som har svårt att klara d v s u-länder m fl. bulktransporter

Fallet ASS] 67

Antalet m a o säcktillverkare, i Västeuropa säckpapperköpare, till ett 100-tal. Några större förändringar av antalet uppgår företag har inte ägt rum under 60- och 70-talen.

Av 7 framgår andelen integrerade företag för några vikbilaga marknader. intressant ter sig den höga intetigare Speciellt för England (knappt 30 %) d v s den marknad där grationsgraden ASSI har en helägd säckfabrik.

ser vi till andelen integrerad säckkapacitet (bilaga 7) blir förhållandet ännu mer uttalat och integrationsgraden för England blir då ca. 40 %.

3.2 Kraftliner Norden, och i synnerhet Sverige, har sedan länge intagit en dominerande ställning på den västeuropeiska kraftlinermarknaden. I kraftliner av i huvudsak tre tillverkare Sverige produceras - och SCA. Smärre kvantiteter produceras ASSI,Obbola-koncernen dock av ett 10-tal företag. Av den svenska kraftlinerproduktionen 1978 på 921 tusen ton exporterades ca 80 %. 2/3 av denna export avsattes i Storbritannien, Västtyskland och Frankrike. Den svenske andelen av de tre ländernas kraftlinerkonsumtion har i genomsnitt under 70-talet omkr 20 % (bilaga 8). Köparna, d v s legat på på den europeiska marknaden karaktäriseras wellpapproducenterna, främst av det starka lokala beroendet. Orsaken till detta beroende ligger till stor del i att wellpapp betraktas som en mycket “bu1kig vara och därför inte kan transporteras några längre sträckor. Ett ytterligare skäl är wellpappkundernas varierande önskemål om produkternas storlek, utseende etc. Detta sistnämnda skäl ställer höga krav på wellpapproducenternas förmåga till lokal anpassning.

Ovanstående situation innebär att antalet wellpapproducenter är förhållandevis stort. En viss uppfattning om wellpapptillverkarnas antal kan 9 och 10 ge. Bilagorna beskriver antalet förebilaga och fabriker anslutna till Federation Europeenne des Fabricants tag de Carton Ondule (FEFCO) perioden 1963-1978. (Enligt ASSI.s betorde ca 70 % av alla företag vara anslutna till dömning wellpapp denna organisation.)

68 Fallet ASS]

Av tabellerna framgår att såväl antalet som medlemsföretag antalet medlemsfabriker varit påfallande konstant på de flesta

marknader sedan 1963. Ett undantag är Spanien, där antalet

företag och fabriker ökat mycket kraftigt under Bara perioden. under de fem senaste åren ökade antalet spanska medlemsföretag i från 40 st 1974 till 98 st 1978. I stort sett hela 4 ökningen av I totala antalet medlemsföretag i FEFCO kan alltså förklaras med i

det ökade antalet spanska medlemsföretag. 4

och i

Efterfrågan priser på skogsprodukter i allmänhet och kraft-

liner i synnerhet påverkas i hög grad av den internationella

marknaden och det allmänna konjunkturläget. Nordens roll som

dominerande leverantör och förändrades drastiskt

prisledare under senare delen av 60-talet. I samband med en kraftig kapaci-

tetsutbyggnad i Nordamerika, ökade de nordamerikanska kraftliner-

producenternas intresse för den europeiska marknaden. Ungefär å samtidigt ökade EG-länderna sin av testliner i egen produktion i och EG:s egen självförsörjningsgrad av kraftliner från steg 1 9 % 1970 till 28 % 1976. 3 2

Från att ha varit relativt obetydligt under förra delen av

1960-talet, steg USA:s marknadsandel mycket kraftigt under

senare delen av 60-talet. Störst var andelen 1971, då USA

hade knappt 70 % av den kontinentaleuropeiska kraftlinermark-

naden. Därefter har andelen sjunkit och 1978 var den knappt 35 %. D v s från och med 1977 kunde Norden återta sin position som Europas mest betydelsefulla leverantör av kraftliner.

Fallet ASS1 69

sou 1981:43

nedan visar USA:s, Canadas och Nordens andelar Diagrammet av kraftlinermarknaden i det kontinentala Europa.

i : 1 - ?fä - _ : .

›/_ agg;

p “\

»/““\./k-x\ .°“-o*/

-° __..q__ “

E0805: ?Eoouçzzs

2b °“ -°- Å“°°* »o Io CÅNÅBÅ _._-0--° o_- o--oi --›,0 . n l n 1 I . l v \._-e-.“\./ I g ç

Hm ll” I th; 2/73 l l/;ç

th, th., (År | :[3 I

l/r” I Åh VH L J” ur |/ Ås A1 ar

Andelar av kraftlinerleveranserna från USA (=x), Canada (O) och (=o) till det kontinentala Europa 1969-1978. Sverige/Finland

l/X januari-juni 2/x januari-december Källa: The International Linerboard Statistic.

är hämtad ur CIF Working Paper 1979/3 The Swedish Pulp Figuren and Paper Industry - Basic Conditions, Market Structures, Conduct and Performance, Mats Klint, s. 63.

Bilaga ll visar USA:s kapacitet och konsumtion av kraftliner samt USA:s export till Västeuropa. Tyvärr är inga konsumtionssiffror för 1960-talet, vilket begränsar analysen. Vi kan tillgängliga emellertid utläsa att konsumtionsökningen i USA under perioden 1970-1973 åtföljdes av en samtidig minskad export till Västeuropa, trots att Västeuropas totala import ökade under samma period vilket framgår av bilaga 12. Motsatt var förhållande 1974.

70 Fallet ASS]

Den ökade konkurrensen fr 0 m 1960-talets senare del från de nordamerikanska kraftlinerproducenternas sida kan även illustreras med hjälp av diagrammet nedan. US Dollar 40

USA, Southeast states .u (low prices) British Columbia n{az11 (°“iP“) Sao Paulo

A

66 6; 65 69 70 71 72 75 74 75 76

Prisutvecklingen för massaved i olika länder perioden 1966-19764

Priserna värderade i USA-dollar fritt fabrik/m3.

Källa: Jaakko Pöyry.

Figuren är hämtad ur CIF Working Paper l979/3, The Swedish Pulp and Paper Industry - Basic Conditions, Market Structures, Conduq and Performance, Mats Klint, s. 13.

Råvarukostnaden utgör ca 60 % av tillverkningskostnaderna för d svenska kraftliner tillverkarna 1978. Av diagrammet framgår att; skillnaden i massavedpriset mellan Europa Nordamerika, ökat mycket kraftigt under 70-talet, vilket inneburit en betydande nackdel ur konkurrenssynpunkt.

sou 193143 Fallet ASS] 71

den hårdare konkurrensen är Sveriges ställning på den väst- Trots marknaden stark. Den svenska exporten har under perioden europeiska 1970-1978 kunnat öka med över 100 % (Bilaga 13). Exportökningen har dock ej varit tillräcklig för att motsvara den kraftiga kapa- Under 1970-1977 ökade den svenska kapacitetsökningen. perioden citeten med över 150 % (Bilaga 13). Detta har inneburit att kapacitetsvarit 70 tiden då efterfrågan varit utnyttjande lågt,ca %,under dämpad.

nämnda ökade intresset för den europeiska marknaden hos Det nyss i USA är inte något förhållande som kan bekraftlinerproducenter tecknas som normalt. De flesta kraftlinertillverkare i USA är intemed och är därför i första hand hemmagrerade wellpappindustrin, marknadsorienterade. En av integrationsgraden ger en uppskattning så pass hög siffra som 80 %. Det medför i sin tur att exportberoendet för de företag som inte är integrerade ökar.Av USA:s export 1974 på ca 1,5 milj. ton kom l/4 från ett enda företag.

I Europa har kraftlinerproducenternas integrationssträvanden varit mycket påtagliga. Av Bilaga 14 framgår att integrationsgraden i Västeuropa ökat från 25 % 1967 till knappt 40 % idag. Intregrationsgraden för de två största kraftlinertillverkarna i Sverige - ASSI och - var 1978 ca SCA(med Obbola) 20 resp 35 %.

Suntidigare nämnts bestäms priserna på kraftliner i stor utsträckning av den internationella marknaden. Sveriges möjlighet att pâverka prissättningen är i hög grad beroende av de svenska exportandelarna på respektive marknad. De nordiska tillverkarna utarbetade tidigare officiella prislistor, men har efterhand övergått till den s k prisledarprincipen. Detta innebär att initiativ till en prisförändring oftast kommer från någon av de större tillverkarna, som sedan följs av de övriga företagen.

Detstora flertalet tillverkare i USA är knutna till Kraft Exporters Association (KEA-kartellen). KEA-kartellen har fasta prislistor, men medlemmarna kan avvika i pris utan att meddela övriga företag. En i måste emellertid meddelas till sekretariatet. förändring pris

72 Fallet ASS]

Under lågkonjunkturer fungerar KEA-kartellen dåligt. Den västeuropeiska marknaden bearbetas då av amerikanska företag som måste bli av med sina överskottskvantiteter och som i sin har prissättning som primärt mål att täcka sina rörliga kostnader. Trots små kvanti-

teter leder detta till oro på marknaden;

Avsnitt 4. ASSI:s INVESTERINGAR I UTLÄNDSK SÄCKTILLVERKNING

4.1 Trygcad avsättning En tryggare avsättning borde framför allt innebära en jämnare utveckling över tiden av leveranserna till de länder där företaget har integrerat framåt, d v s i detta fall En full- England. ständig analys av huruvida detta är fallet skulle kräva uppgifter om leveranserna till England och övriga marknader i fr o m Europa några år innan ASSI:s förvärv av Flexer 1967. saknas data Tyvärr för perioden före förvärvsåret och vi kan därför inte studera variationerna i leveranser före och efter detta år. Däremot har vi möjlighet att jämföra den leveransutvecklingen på engelska marknaden med övriga marknader mot bakgrund av den allmänna konjunkturutvecklingen för säckpapper.

Konjunkturutvecklingen under vår analysperiod kan i korthet illustreras med Sveriges av och ASSI:s leveranser av export säckpapper kraftpapper (se Bilaga 15). Karaktäristiskt för perioden är en lugn utveckling 1967-1972 som sedan förbyts i en kraftig konjunk-

1 . u u De amerikanska foretagen anses av flera orsaker vara mer obenagna än europeiska producenter att minska utbudet i lâgkonjunkturer. En av orsakerna är en för - USA speciell typ av skatt depletion tax - som innebär att får företagen betala skatt på råvaruuttaget. Denna skatt är avdragsgill först när varan är producerad.

Fallet ASSI sou 1981:43

1973-74 av en minst lika kraftig nedgång under turuppgång följt 1975. Under 1976 sker en viss ökning i ASSI:s leveranser i hela förhållande till 1975, men under såväl 1976 som 1977 är konjunkturerna relativt och leveranserna ligger långt under nivån svaga för 1973 och 1974. 1978 sker återigen en uppgång.

ASSI:s leveranser till England domineras i hög grad av internleveranserna till Flexer, framförallt på oblekt papper (ca 90 %). om innehavet av Flexer skulle medföra en tryggare avsättning så borde också ASSI:s leveranser till dotterbolaget variera mindre över konjunkturförloppet än till övriga marknader.

Under det kraftiga nedgångsâret 1975 minskade ASSI:s totala export från 60 000 ton året innan till 27 000 ton, d v s mer än 50 %. ASSI:s leveranser till Flexer under detta år minskade från 14 000 ton till ll 000 ton, eller ca 22 % (se Bilaga 16 och 17). Leveranserna till hela den engelska marknaden minskade med 35 %, d v s fortfarande mindre än hela exporten. Som jämförelse kan betydligt nämnas att den marknaden för ASSI:s del minskningen på västtyska under 1975 blev hela 60 %. Händelseutvecklingen detta år ger alltså ett visst stöd för att innehavet av Flexer innehypotesen bär mindre variationer i avsättningen på den engelska marknaden än på övriga marknader.

Är i leveranserna till England mindre i konjunkturminskningen bör också uppgången bli relativt mindre i konjunkturnedgângar ju ASSI:s totala ökade med nära 100 % från 1975 till uppgångar. export medan däremot leveranserna till England ökade med endast 1978 18 %.

Ett för att leveranserna till ett land där man har egen uttryck säcktillverkning blir mindre konjunkturkänsligt är förändringen i andel av marknadens totala konsumtion. Av Bilaga l7 företagets framgår att ASSI:s marknadsandel i England ökar relativt mycket i samband med den 1975, mer än i kraftiga konjunkturnedgången något annat av ASSI:s viktigaste mottagarländer.

Sambandet mellan och konjunktur framgår också av avsättning i Flexers andel av ASSI:s till England. Om variationerna export

74 Fallet ASSI SOU 1931143

det vore så att innehavet av Flexer innebär större i trygghet leveranserna så borde denna andel öka under konjunkturnedgângar

och följaktligen minska under Som Bilaga 16 konjunkturuppgångar. visar så var andelen de goda åren 1973 och 1974 71 resp 81% medan

det 1975 hade ökat till 96 %, d v s det året gick nästan all för-

säljning till Flexer. Omvänt så minskar motsvarande andel l978 sam-

inköp?

tidigt som konjunkturerna förbättras. Även andelen av Flexers

av säckpapper som kommer från ASSI visar på en minskning från 100 %§

till 85 a; mellan åren 1975 och 1978.”

å Ur siffermaterialet kan ej någon leveransutjämnande effekt utläsas

för nedgångsåret 1972. Nedgången detta år var emellertid av mindre

omfattning, ca 3-4 procent i ASSI:s leveranser, medan motsvarande

siffra för 1975 är hela 42 %I

Möjligheterna att använda internleveranser som konjunkturutjämnare

är avhängigt av moderbolagets dotterförepåverkansmöjligheter på tagens inköpspolitik. Ägarskap innebär inte automatiskt möjligheter

till full kontroll över beteende från moderföredotterbolagets tagets sida. Graden av självständighet beror av en rad faktorer

bl a dotterbolagets storlek, kunskap, personal och finansiella

styrka men också hur lång tid dotterbolaget befunnit i modersig bolagets ägo och dess historia före tidpunkten för investeringen. Köpet av Flexer motiverades av att som hade företaget, länge varit den dominerande kunden för ASSI den på engelska marknaden, riskerades att köpas av någon av ASSI:s konkurrenter i samband med ett

generationsskifte i mitten av 1960-talet. För ASSI var det viktigt att få behålla sin den för ställning på företaget största utländska marknaden, vilket i viss mån tvingade fram ett förvärv. bör Köpet också ses mot bakgrund av att Flexer var - och fortfarande är -

ett företag med god lönsamhet. Det leds av andra generationen Flexer pâ ett enligt och uppgift mycket självständigt framgângså rikt sätt. Såväl före som efter förvärvet har Flexer

köpt merparten?

av sitt från ; säckpapper ASSI och det har därför inte funnits något skäl att i normalfallet aktivt påverka dotterbolagets inköpspolitik. Som analysen ovan indikerar, vilket också av ASSI:s styrks egna uppgifter har dock den rätt till som ändå i påverkan, ligger ägarskapet, utnyttjats vid åtminstone ett tillfälle, genom regelrätta direktiv från koncernledningen. _ 1 Av bil.35 framgår att ingon större skillnad för de olika landcrnas konjunkturcykler föreligger.

Fallet ASSI 75

4.2 Samordning av produktion och investeringar Enligt ASSI:s egna uppgifter förekommer ingen särskild samordning av produktion och investeringar mellan Karlsborg och Flexer. Det beror på att säckpapper och säckar är relativt okomplicerade produkter och att behovet av integration mellan de två produktionsleden är begränsat. Däremot uppges den genomsnittliga ordern per kvalité från Flexer vara större än från övriga kunder, varför produktionskostnaderna också blir lägre för dessa order.

4.3 Större avkastning i förädlingsledet Vi har sett att det främsta skälet till förvärvet av Flexer var att ASSI därigenom försäkrade sig om att få behålla sin viktigaste kund på den största utländska marknaden. Förvärvet har dock samtidigt inneburit att ASSI därigenom fick del av en lönsammare verksamhet än den egna säckpapperstillverkningen. Lönsamheten i Flexer har hela tiden varit god och klart överstigit lönsamheten i Karlsborg. ASSI har hela tiden kunnat ta ut vinst i form av utdelningar. Enligt ASSI:s egen bedömning är dock säcktillverkning i allmänhet en stagnerande marknad med låg lönsamhet. Flexers utveckling kan därför ses som av ett något undantag,dels beroende på företaget som sådant, dels på att den engelska marknaden inte är utsatt för lika hård konkurrens från andra emballageformer.

4.4 Bättre marknadskontakt. Relationen till kunder övriga Behovet av god kontakt med de slutliga förbrukarna av säckar för att t ex kunna föra ut produktutvecklingsidêer och få marknadsinformation kan inte sägas vara särskilt påtagligt för en säckpapperstillverkare. Produkten är relativt amartmi och några påtagliga integrationsfördelar mellan de två tillverkningsleden finns ej. Förvärvet av Flexer var därför inte heller primärt motiverat av någon önskan att få en bättre marknadskontakt i ovannämnda betydelse. Enligt ASSI har dock förvärvet medfört att företaget fått entrêbiljett till säckfabrikanternas branschorgan Eurosac och därmed fått tillgång till den allmänna marknadsinformation som denna organisation tar fram. Om detta ASSI:s påverkat möjligheter

76 Fallet ASSI sou 1981:43

att exportera säckpapper till England och övriga marknader går ej att avgöra med säkerhet, men mycket talar för att denna effekt ändå måste anses vara marginell. Genom förvärvet av örebro Pappersbruk l974 har dessutom ASSI ändå kommit att tillhöra Eurosac.

Eftersom leveranserna till Flexer svarat för en så dominerande del av ASSI:s till såväl före som efter förvärvet 5 export England och Flexer enbart säljer till denna marknad är det inte troligt ä

att förvärvet påverkat ASSI:s relationer till övriga kunder i någon;

högre grad.

4.5 Vad har förvärvet av Flexer betytt näringspolitiskt? Vi har tidigare framhållit att en tryggare avsättning är det traditionella motivet för vertikala investeringar av den typ Flexer representerar. Eftersom en tryggare avsättning på exportmarknaden också är positiv ur näringspolitisk synvinkel är det relevant att studera i vad mån det funnits andra sätt att uppnå en jämn avsättning av säckpapperet från Karlsborg. Men vi bör också vidga perspektivet och diskuterar i vad mån investeringar i Flexer kan ses som ett alternativ till investeringar i vidareförädling av säckpapper resp annan tillverkning och vad detta

i så fall betyder näringspolitiskt.l

Alternativa sätt att avsättningen av säckpapper trygga

Flexer kostade ASSI Ca- 4 mkr i inköp och var således en relativt

begränsad investering. Under ägoperioden har mkr investerats

i Flexer, till ingen del dock finansierat från Sverige. Hade man kunnat uppnå en lika hög grad av tryggad avsättning på den engelska marknaden på annat sätt?

Det mest närliggande alternativet är olika former av långtidskontraktmed kunder. Svårigheten med dessa är att det i praktiken inte går att fixera priserna för någonlängre tid. Kontakten görs ofta upp på basis av ett marknadspris, som alltid kan bli före-

som ett till

llnvesteringar i annan tillverkning alternativ förvärv

av utländska kommer att diskuteras 1 ett sammanhang 1 företag slutet av rapporten.

sou 193143 Fallet ASSI 77

mål för olika tolkningar från de båda parterna. Enligt ASSI:s bedömning kan därför ett långtidskontrakt aldrig medföra samma stabilitet i leveranserna till kontraktsparterna som man kan uppnå genom att äga en säcktillverkare.l Möjligheter att använda sig av långtidskontrakt minskar ju också i takt med att andelen icke-integrerade säckfabriker minskar. 1976 var hälften av alla säckfabrikanter i England integrerade med säckpapperstillverkare

vilket motsvarade 68 % av hela säckproduktionen.3 Även i säcktill-

verkningsledet har vi homogent oligopol, vilket gör att en påbörjad integrering genom förvärv från någon eller några säckpappersproducenter mer eller mindre tvingar fram motsvarande agerande från konkurrenterna. Förvärvet av Flexer är ett bra exempel på detta. Här fanns det en risk att en gammal kund skulle av en köpas upp säckpappersproducent i samband med ett generationsskifte. Detta hade inte behövt innebära några större problem för ASSI ifall det leveransbortfall som detta inneburit hade kunnat täckas genom ökade leveranser till andra kunder. Men Flexer var ASSI:s i särklass största kund i England och det skulle ha inneburit betydande svårigheter att finna avsättning för motsvarande kvantiteter hos andra kunder på den engelska marknaden eller andra på marknader överhuvudtaget. Om Flexer hade med annat integrerats något företag, en fullt möjlig och kanske också trolig utveckling, är det i Vart fall sannolikt att det för ASSI:s del hade inneburit en lägre total lönsamhet, åtminstone under en öwaqångqxmiod,gemmxattnan tmümmts avsatta motsvarande kvantiteter med mindrecmderstorlekar och lägre på marknader priser. Det är inte troligt att detta hade kunnat uppvägas av en eventuellt utbyggd marknadsorganisation notsvarande de ca 4 mkr scn1ASSI lagt ner på köpet av Flexer. Säckpappersmarknaden har som vi beskrivit et ovan varit relativt stagnerande och produkten som sådan är inte av den karaktären att ett företag bara genom att förstärka sin marknadsorganisation snabbt kan dra till sig nya kunder. Utmärkande är att de stora producenterna av säckpapper uppvisar relativt stora likheter m a p tillverkningsteknik, produktkvalitê och marknadsföring.

l - . . Se N Kinch, . . . Utlandsetableringar inom mass- och pappersindustrin 1 Internationellt

J:E Vahlne företagandeför en diskussion av

inom mass- och

Zlangtidskontrakt pappersindustrin.

Uppgift från ASSI.

78 Fallet ASSI

Sammanfattningsvis vågar vi nog påstå att ASSI genom den relativt begränsade investeringen som köpet av Flexer innebar tillförsäkrade sig en viss avsättningstrygghet för 15-20 procent av Karlsborgs totala produktion, en avsättningstrygghet som det hade varit svårt att uppnå genom andra metoder än förvärv.

.Y êflâiåâl_ 3232955513299.. _i_ §1 §17 _igê_ Om vi för analysen ett steg vidare kan vi fråga oss om ett alternativ till förvärvet av Flexer hade varit att ASSI startat egen vidareförädling av säckar i Karlsborg för export till t ex England eller någon annan utländsk marknad. Rent principiellt är detta alternativ till vertikal integration utomlands kanske det mest realistiska på kortsikt; företaget ligger kvar inom det produktområde man känner till men integrationen framåt sker i Sverige istället för i utlandet.

För att besvara vad detta alternativ hade inneburit måste vi veta dels hur försäljningen av hade utvecklats om säckpapper man ej förvärvat Flexer, dels vilka möjligheterna är att exportera säckar från Sverige. Den första frågan har vi redan berört; mycket talar för en minskad försäljning till Flexer om detta före- .tag hade integrerats med någon annan säckpappertillverkare i eller utanför England. Oavsett om detta hade inträffat eller inte hade en vidareförädling av säckpapperet i Karlsborg (eller någon annanstans i Sverige) krävt att ASSI måste söka avsättning en på ny marknad, säckmarknaden. Detta är en helt annan situation än att integrera framåt genom förvärv av en kund med en redan inarbetad marknad. Vi har tidigare konstaterat att säckmarknaden under hela 1970-talet knappast växt någonting alls. Av Bilaga 18 framgår Sveriges export av papperssäckar 1968-77. Under denna period har exporten pendlat mellan 2-5 tusen ton säckar, vilket kan jämföras nedexporten av säckpapper 1978 som var drygt 600 tusen ton. Vi kan alltså konstatera att dels inte är någon stor papperssäckar exportvara för Sverige dels snarast har minskat kvantitativt sedan 1968. Andelen av exporten som går till länder utanför Europa, framförallt i Asien, har ökat beroende på att konkurrensen från plastsäckar och bulktransporter inte varit lika hård i dessa 1änder.

Fallet ASSI 79

Ett tillskott till marknaden i Europa från ASSI:s sida skulle i ett sådant läge kräva att någon/några av de redan etablerade säckföretagen minskade sina marknadsandelar. Detta skulle i sin tur kräva att ASSI kunde Visa upp en specifik konkurrensfördel i produktion eller marknadsföring av säckar som var stark nog att ge företaget en del av marknaden. Tillverkning av sopsäckar o dyl kräver ingen komplicerad teknik, produktions-eller marknadsföringsmässigt. Enligt uppgift i branschen finns det inte heller några speciella fördelar förknippademed att lokalisera säcktillverkning i anslutning till säckpapperstillverkningen. I en sådan situation blir produktionskostnader och redan etablerade förbindelser med säckförbrukare förmodligen en avgörande konkurrensfaktor, speciellt om marknaden inte växer. Ingenting tyder på att ASSI skulle ha fördelar i det avseendet. Möjligheterna att starta några specifika av säckpapperet skulle därför kräva att egen vidareförädling man hittade en nisch som innebar ett nytt användningsområde för säckpapper.

orsak till att till säckar i En bidragande vidareförädling för är så pass begränsad är att de svenska säck- Sverige export inte vill komma i ett besvärligt konkurrenspapperstillverkarna förhållande till sina kunder. I en situation där företaget sedan länge haft upparbetade förbindelser med säcktillverkare i Europa, skulle ett försök att vidareförädla och sälja en del av säcki form av säckar riskera att få negativa effekter på den papperet traditionella Företaget skulle behöva säckpapperstillverkningen. bearbeta säckförbrukare som redan är kunder till företagets säckåtminstone om vidareförädlingen gäller de tradipappersköpare, tionella En successiv vidareförädling av säcksäckprodukterna. skulle därför vara en besvärlig väg att vandra papperet antagligen för en Ett alternativ Vore i så fall att säckpapperstillverkare. helt och istället bli säcktillverkare med ändra produktinriktning mer eller mindre som en restpost. En sådan säckpappersförsäljning skulle dock kräva en radikal omställning med stora förändring i och marknadsorganisation som följd. I investeringar produktion ett sådant blir förvärv av säcktillverkande kunder det vanläge ligaste sättet att integrera framåt.

80 Fallet ASS] S()IJ 1981:43

Flexer kostade Ga.4 mkr 1967. hade dessa Uppskattningsvis pengar räckt till en säckfabrik med en motsvarande ca 4 000 ton kapacitet f örbrukning av d v s ca 6-7 av säckpapper, procent Karlsborgs

totala kapacitet.l Även om det hade varit att en

möjligt bygga S äckfabrik av denna är det att ett storleksordning troligt beslut om vidareförädling av Karlsborgs säckpapper i Sverige hade krävt e n betydligt större Detta inte minst mot investering. bakgrund av v ad som sagts ovan om svårigheterna för en traditionell säckpappers t illverkare att fuska i Därför är det säckexport. också tveksamt o m förvärvet av Flexer rent finansiellt kan ses som ett alternativ.

S ammanfattningsvis kan vi konstatera att Mycket talar för att förvärvet av Flexer inneburit en tryggare avsättning för ASSI:s export av säckpapper till England, speciellt om hänsyn tas till risken att Flexer kunde ha förvärvats av någon av ASSI:s konkurrenter. Ett alternativ till förvärvet hade varit att bygga en säckfabrik i Sverige för vidareförädling av Karlsborgs säckpapper. En säckfabrik av motsvarande storleksordning hade dock inneburit att en relativt liten del av Karlsborgs säckpapper vidareförädlats. Under förutsättning att ASSI:s försäljning av säckpapper till England ej påverkats negativt av ett uteblivit förvärv av Flexer och att företaget kunnat exportera de ca 20 milj säckarna hade en säckfabrik i denna storleksordning inneburit ett sysselsättningstillskott i Sverige på ca 50-60 personer. Med tanke på det som sagts tidigare om risken för att något annat företag förvärvat Flexer samt svårigheterna för en ny säckproducent att kapa åt sig en del av en relativt stagnerande marknad är det mycket tveksamt om dessa båda förutsättningar gäller.

l som jämförelse kan nämnas att Uddeholm 1967 byggde en av de största säckfabrikerna i Sverige. Investeringskostnaden var l2,5 mkr och kapaciteten 50 milj säckar som motsvarar ca 12 000 ton säckpapper. Antal anställda var 160.

Fallet ASSI 81

- En vidareförädling av säckpapperet i Sverige hade sannolikt krävt större satsningar i form av investeringar i betydligt och än vad som motsvaras av produktion marknadsorganisation av Flexer. Det är därför tveksamt i vad mån detta förvärv köpet kan ses som ett konkurrerande alternativ.

Avsnitt 5. ASSI:s INVESTERINGAR I UTLÄNDSK WELLPAPPTILLVERKNING

5.1 Tryggad avsättning

i utländska är av mycket sent Investeringarna wellpappfabriker i huvudsak efter 1975, vilket omöjliggör en analys av hur datum, innehavet leveranserna på dessa marknader under olika påverkar sätt som gjordes för säckpapper. Först konjunkturförlopp på det om några år är en sådan analys meningsfull.

leveranserna till de marknader där ASSI I Bilaga 19 framgår har och även hur stor andel av dessa leveranser wellpappföretag som till såväl före som efter förvärvsåret. går dotterbolagen, Vi kan för det första se att leveranserna till Danmark 77-78 är till ca 80 att leveranserna till Schweiz integrerade procent, är till hälften medan leveranserna till Dolan uppgår integrerade till 18 % av ASSI:s leveranser till England. I de flesta drygt har en markant skett av andelarna i jämförelse med fall höjning före förvärvet, vilket indikerar att förvärvet inneburit perioden en i de förvärvade företagens inköpspolitik. Huruvida förändring detta också inneburit en starkare ställning för ASSI på dessa marknader är svårt att säga utifrån tillgängliga data.

intressant faktum är att Dolans andel av ASSI:s kraftliner- Ett

leveranser till England minskade drastiskt under de svåra åren

och d v s åren före förvärvsåret. Året närmast efter 1975 1976, ökade andelen till det dubbla i jämförelse med 1977. förvärvsåret i Danmark och Schweiz förvärvades under 1975-76. I Dotterbolagen av dessa kan vi notera en motsvarande minskning i inget företag dessa snarare tvärtom. Detta skulle kunna tolkas andelarna år, som att hade betydelse för möjligheterna att upprättägarskapet i En sådan tolkning är möjlig

hålla leveranserna konjunktursvackor.

förutsätter att dotterbolagen inte förändrat sin totala endast om vi i förhållande till övriga ASSI:s kunder. verksamhetsvolym kraftigt

82 Fallet ASSI

I varje fall i fallet Dolan har vi ingen anta att den anledning kraftiga minskningen i andelen 1975-76 skulle förklaras av en minskning i Dolans totala verksamhet relativt andra kunder ASSI har i England. Istället är det att troligt Dolan faktiskt köpte en mindre del från ASSI dessa år än man gjort tidigare.

Ett sätt att analysera förvärvens är att undersöka betydelse hur ASSI:s ställning relativt andra svenska leverantörer förändrats på marknader med och utan under den dotterbolag aktuella perioden. I bilaga 20 framgår förändringen i ASSI:s andelar av Sveriges export av dnektkraftliner till de engelska, danska, schweiziska och västtyska marknaderna. Andelarna har varierat ganska kraftigt på samtliga fyra marknader under den studerade perioden. Ingenting tyder på att den utvecklingen på västtyska marknaden avviker på något markant sätt från utvecklingen på de övriga marknaderna 1976-78, d v s under de år ASSI haft dotterföretag på de sistnämnda marknaderna. Istället är likheten i utvecklingen mellan de två största och marknaderna, England Västtyskland 1974-78 påtaglig i form av en relativt kraftig minskning av ASSI:s ställning i forhållande till svenska övriga leverantörer, d v s i första hand SCA. En orsak till viktig detta är sannolikt den i kraftiga ökningen linerkapaciteten 1975 genom färdigställandet av Obbola kraftlinerbruk. För åren 1976-78 är dock återhämtningen av ASSI:s andel den pâ västtyska marknaden större än på den engelska marknaden. ökningen på England kan nästan helt tillskrivas de i kraftiga ökningarna internleveranserna till Dolan från den nivån mycket låga 1976. Leveranserna till övriga kunder har ökat betydligt mindre än av Sveriges export oblektkraftliner till England, ll resp 23 procent. Vi kan alltså konstatera att oavsett vilken vi anser att betydelse förvärvet av Dolan haft för ASSI:s till försäljning detta företag, så tyder materialet snarast på att ASSI:s relativa ställning på den övriga engelska marknaden försvagats. Om vi bara ser till det sista året, 1978, så har ASSI:s totala leveranser till England inklusive Dolan ökat mindre än till Sveriges export England, 7 resp 9 procent.

Fallet ASSI 83 S()IJ 1981:43

För Danmarks del sker en markant ökning iandelarna från början på sjuttiotalet som avbryts av en nedgång 74-76 men därefter sker återigen en uppgång, d v s åren närmast efter förvärvet av Dansk Kraftemballage. I Schweiz slutligen har andelarna varierat kraftigt för de år uppgifter finns tillgängliga. Några effekter av förvärvet av Swisswell 1976 kan inte spåras i dessa data. Det bör också påpekas att ASSI innehaft minoritetsandelar i Swisswell sedan 1970.

Ur svensk synvinkel är det intressantare att se vad förvärven betytt för ASSI:s konkurrenskraft i förhållande till samtliga övriga leverantörer. Tyvärr är statistiken över de olika ländernas förbrukning av kraftliner osäker och ofullständig. I bilaga 21 framgår ASSI:s andelar i England, Danmark och Västtyskland, (tyvärr saknas uppgifter för Schweiz) 1972-77. I stort ger uppgifterna för dessa tre länder samma bild som i bilaga 20. I Danmark sker en påtaglig nivåhöjning i andelen året efter förvärvet av Dansk Kraftemballage. I Västtyskland och England har andelarna sjunkit i jämförelse med 1973, i likhet med vad som gällde för ASSI:s andelar av den svenska exporten. Tyvärr saknas uppgifter för l978, varför vi inte kan analysera effekterna av Dolanförvärvet.

Vi vill återigen understryka att oavsett vilken av ovanstående metoder vi använder för att analysera förvärvens betydelse så har alltför kort tid gått sedan förvärven gjordes för att effekterna skall hinna slå igenom fullt ut i statistiken. Förvärven kan också betraktas som justeringar i maktbalanserna på marknaden utan att det för den skull behöver innebära dramatiska förändringar i leveransstatistiken.

Ett uttryck för marknadssituationen är andelen integrerad wellpapproduktion på de viktigaste marknaderna, vilket framgår av bilaga 22. Vi kan se att integrationsgraden uttryckt som den andel av produktionskapaciteten för wellpapp som ägs av råvaruleverantörer, i första hand kraftlinertillverkare, är mycket hög. I en situation med homogent oligopol är det sannolikt viktigt för ett enskilt företag att bibehålla maktbalansen gentemot

84 Fallet ASSI sou 1981:43

konkurrenterna genom att förvärva wellpapptillverkare. Danmark kan tas som exempel. 1975 var i detta land 5 av 6 wellpappföretag ägda av utländska råvaruleverantörer, d v s de företag som vill sälja t ex kraftliner till Danmark har bara en fristående kund att konkurrera om i den mån manvinte får sälja till de integrerade företagen

Med den allmänna bild vi har över den höga integrationsgraden i Europa är det närmast förvånande att ASSI integrerat framåt först under senare år och i en relativt liten omfattning. SCA, som är ASSI:s främste svenske konkurrent på kraftlinermarknaden, förvärvade flertalet av sina intressen i utländska wellpappföretag under 1960-talet. Redan 1963 förvärvade SCA ett 50-procents

intress

i Danmarks största wellpappföretag med en tredjedel av den danska p marknaden. 1964 köpte man ett franskt wellpappföretag med en

kapa-5 N

citet motsvarande knappt 5 % av den franska marknaden och 1966

förvärvades intressen i Västtysklands största wellpappföretag. 1978 utöka

ägarintresset till Storbritannien och Irland genom ett 49-procentig

intresse i ett irländsk/brittiskt företag. Genom dessa förvärv kan

SCA leverera ca 35 % av sin produktion i Munksund och Obbola till

hel- eller delägda we1lpappföretag.l Motsvarande siffra för ASSI

p är 20 %. Om vi bara ser till andelen som går till utländska

intresá

företag blir motsvarande andelen drygt 30 resp 10 procent. ä

Även Billerud, som tillverkar fluting, hade vid 1960-talets slut l

sex hel- eller delägda wellpappföretag utomlands.2 I jämförelse å

med såväl SCA som Billerud har ASSI att

relativt sent valt integreá

framåt genom utländska förvärv, och ännu idag är ASSI:s inte- g grationsgrad på exportmarknaden betydligt lägre. Om vi däremot å ser till andelen leveranser som går till egna svenska dotterbolag, såväl som utländska, blir skillnaden betydligt mindre g a att p ASSI förvärvade Förenade Well 1967.

Möjligheterna att trygga avsättningen genom förvärv är beroende av i vilken utsträckning ASSI kan påverka dotterbolagens inköps-

lSCA årsredovisning 1977 och 1978.

2 . . . N Kinch, Utlandsetableringar inom mass- och pappersindustrin.

Fallet ASSI 85

politik. Ägandet i sig ger naturligtvis möjligheter till inflytande som det kan vara mer eller mindre omöjligt att uppnå på annat sätt. Därmed är det inte sagt att ägandet automatiskt ger inflytande över löpande verksamheten i dotterföretaget. Ju

den

mindre kunskaper moderföretaget har om teknologin, marknaden etc för den tillverkning dotterbolaget bedriver, desto svårare är det att styra centralt. Tillverkning av kraftliner ger inte automatiskt goda kunskaper om förutsättningarna för tillverkning och marknadsföring av förpackningar av wellpapp. Dels är produktionen i sig relativt olikartad, dels är marknaden för wellpappförpackningar starkt lokalt betingad vilket gör att kunskaper om den lokala marknaden blir mycket viktig. Kraftliner är en extremt standardiserad produkt medan wellpappförpackningar i flera avseenden är raka motsatsen. Trots skillnaden i förutsättningar mellan de båda leden kan man inte säga att kunskapsbegränsningar om wellpappföretagets råvarubehov försvårar styrningen av dotterföretagens inköp. Eftersom liner är en extremt odifferentierad produkt har dotterföretaget små möjligheter att, med hänvisning till kvalitetsskillnader, hävda att man själv måste få välja leverantör.

ASSI vill ändå betraktasina utländska dotterbolag som självständiga resultatenheter. Det är mot den bakgrund man får se företagets policy gentemot sina dotterbolag. Enligt företagets uppgift är grundprincipen den att dotterbolagen skall behandlas som vilken annan kund som helst, vilket t ex innebär att priset är en förhandlingsfråga mellan dotterbolagen och ASSI:s försäljare. Någon styrning av dotterbolagens löpande inköp förekommer ej och organisatoriskt är det bara koncernchefen själv som har rätt att gå in och ge dotterbolagen direktiv. Det hindrar inte att ASSI via sin representation i företagens styrelser ges möjligheter att påverka, men karakteristiskt torde ändå vara att styrningen är mera av indirekt natur och begränsad till enstaka och för ASSI-koncernen viktigare tillfällen. Med detta vill vi har sagt att ägandet i sig ger möjlighet att trygga en del av leveranserna av kraftliner men att denna möjlighet med stor sannolikhet reserveras för

de tillfällen då avsättningssvårigheterna är mycket stora.l

llnom ramen för konstellationen kraftliner-wellpapp finns det natur-

ligtvis möjligheter att tillämpa olika grader av centraliserad styrning. Det är möjligt att ASSI tillämpar en liberalare linje än vad t ex SCA gör gentemot sina dotterföretag.

86 Fallet ASSI

Hur stor är integrationsvinsten p g a tryggad avsättning? Ett sätt att mäta denna är att försöka uppskatta skillnaden mellan intäkterna för internleveranserna till det integrerade företaget och de intäkter man erhållit om man ej varit integrerade. svårigheterna med denna typ av analys är givetvis att bedöma storlek och marknadsinriktning på i försäljningen det senare fallet. Vi kan ta Dolan och England som exempel. Vad hade hänt med de linerkvantiteter som 1977 och 1978 levererades till Dolan om man ej ägt företaget?

Om vi antar att ASSI i så fall ej hade kunnat till Dolan sälja kan två principfall urskiljas; 1) motsvarande kvantiteter hade istället gått till de översjöiska lågprismarknader som ASSI i sista hand säljer till, 2) motsvarande leveranser hade bortfallit. I det första fallet kan integrationsvinsten mätas som kvantitet gånger skillnaden i pris per ton mellan lågprismarknaderna och den engelska marknaden. Prisskillnaden kan enligt uppgifter i branschen vara så stor som 400-500 kr. Skillnaden i exportpriser för den svenska exporten av kraftliner mellan England och länderna utanför mätt som värde genom Europa,

kvantitet, var 1977 och l978 200 resp 144 kr.l Utgående från

I sistnämnda uppgifter skulle det betyda en integrationsvinst

i

för ASSI sammanlagt för båda dessa år 2 mkr i form av

i

på drygt leveranser till högre priser. I det andra fallet blir inteä grationsvinsten motsvarande kvantitet gånger täckningsbidraget

i

per ton vilket sannolikt innebär ett högre belopp.

Med tanke på marknadsläget och det låga kapacitetsutnyttjandet s

under 1977 och l978 är det senare fallet troligare än det förra. Hade inte ASSI fått leverera till Dolan så hade man sannolikt ändå inte kunnat leverera mer till övriga marknader.

Men fortfarande vet vi ingenting om ASSI fått leverera till Dolan eller ej i en situation då man icke är ägare. Ju mer man hade fått leverera desto mindre blir vinsten enligt kalkylen ovan. Leveransmöjligheterna i sin tur beror dels på om Dolan integrerats med något annat företag, dels på om detta företag valt

lsveriges Utrikeshandel.

Fallet ASSI 87 SOU 193143

att kasta ut ASSI som leverantör. Sannolikheten för att Dolan av annan är stor, eftersom ASSI köpts någon mycket hade konkurrerande vid förvärvstillfället. Vi har köpare dock små möjligheter att bedöma hur detta företags inköpsvisavi ASSI hade blivit. ASSI var Dolans största politik leverantör av kraftliner, och man kan därför anta att ett förvärvande ñnetag hade valt att inta den rollen istället. Det är dock möjligt att det hade skett först efter en längre omställningsperiod.

5.2 Samordning av produktion och investeringar ASSI:s förekommer ingen särskild samordning av Enligt uppgifter och investeringar mellan Lövholmen och de utländska produktion wellpappföretagen.

5.3 Större avkastning i förädlingsledet Som vi redan har konstaterat är konkurrenssituationen i wellpappledet av helt annan natur än på den europeiska kraftlinermarknaden. Den senare marknaden domineras av ett fåtal stora tillverkare som en i stort sett likartad produkt. Priskänsligheten är utbjuder stor och marknadssituationen påverkas i hög grad av de stötvisa kapacitetsutbyggnaderna och kraftiga beroendet av konkurrensen från USA. Lönsamheten i kraftlinertillverkningen varierar därför mycket starkt.

I förädlingsledet är marknaden lokalt betingad där produkterna skiljer sig från tillverkare till tillverkare beroende på anpassningen till den närliggande marknadens specifika behov. Wellpapplådorna är svåra att transportera längre sträckor varför det sällan är fråga om konkurrens från många tillverkare på en given lokal marknad. Priserna och lönsamheten varierar betydligt mindre än för kraftliner. Mot den bakgrunden kan vi även se förvärven av som ett sätt att integrera ett förädlingsled som wellpappföretag

av olika skäl ofta är lönsammare än kraftlinertillverkningen. De

vi har om resultatet i ASSI-koncernen visar också att uppgifter under den korta tid man haft de utländska wellpappföretagen har dessa varit klart lönsammare än kraftliner.

88 Fallet ASSI S()lJ 1981:43

5.4 Bättre marknadskontakt. Relationen till övriga kunder

I likhet med vad som gällde för kan inte de utländska säckpapper dotterbolagen sägas spela någon större roll för ASSI:s möjligheter att föra ut produktutvecklingsidêer på marknaden. Däremot upp-

ger ASSI att man genom innehavet av wellpappföretagen lärt

sig mer om hur kraftliner skall marknadsföras. Detta skulle vara särskilt markant för den

engelska marknaden där förvärvet av

Dolan enligt ASSI:s inneburit bedömning en uppryckning av företagets försäljning till andra engelska wellpappföretag. Om detta är riktigt innebär detta att de utländska förvärven ger en motsatt effekt än det som brukar omnämnas i samband med vertikal integration, nämligen försvårade möjligheter att till sälja gamla kunder p g a att man nu samtidigt blivit konkurrent. Som framgår av avsnitt 5.1 ger inte våra marknadsdata för England perioden 1976-78 intryck av någon i ASSI:s nivåhöjning leveranser till andra köpare än Dolan. En sådan är höjning naturligtvis ändå möjlig eftersom vi inte vet hur konkurrenssituationen för ASSI sett ut om man ej ägt Dolan.

5.5 Vad har förvärven av de utländska wellpappföretagen betytt näringspolitiskt?

De frågeställningar som behandlades i samband med förvärvet av

Flexer återkommer även vilka här; möjligheter finns att trygga avsättningen på andra sätt än genom förvärv vilka resp möjligheter finns att vidareförädla kraftlinern till wellpapp för från export Sverige.

När det gäller den första kan frågan vi konstatera att samma situation föreligger som i fråga om säckpapper. Möjligheterna att trygga leveranserna genom långtidskontrakt begränsas framförallt av svårigheterna att fixera Det priserna. gör att även om långtidskontrakt på upptill 5 år i viss utsträckning förekommer, så spelar de en relativt liten roll. att Möjligheterna använda dessa beror ju också på storleken av den icke integrerade delen av marknaden. Bilaga 21 visar att denna del är betydligt mindre än 50 procent på de viktigaste marknaderna i Europa.

Fallet ASS! 89

och beroende av till den lokala mark- Varans bulkighet anpassning

naden starkt att exportera wellpapp från begränsar möjligheterna

Sverige. I Bilaga 22, tabell l framgår att exporten av wellpapp

är och domineras av leveranser till av mycket begränsad betydelse

Danmark. av av wellpapp är större men sett Exporten förpackningar

över 1967-77 har den vårit oförändrad till sin omfattning perioden

Även här dominerar exporten till Danmark. (Tabell 2).

att i stort sett är omöjlig som Om vi accepterar wellpapp

bortfaller också alternativet vidareförädling i exportvara

i En vidareförädling måste ske i närheten av förbrukarna,

Sverige.

innebär direktinvesteringar utomlands

i

vilket med nödvändighet

eller förvärv av gamla kunder. genom egen etablering x

oss inom kraftliner kommer därför de Om vi håller produktområdet

effekterna av förvärven av wellpappföretagen att

näringspolitiska

leveranserna av denna produkt, en

E framförallt gälla påverkan på

E redan behandlat. Lite tillspetsat skulle man kunna fråga som vi

att förvärven av utländska företag är en följd av satsningen å säga

om hänsyn tas till den höga integrationspâkraftliner,speciellt § för kraftliner. gnmkm i Europa och den allmänna marknadsbilden

av de utländska varierar mellan kraftinvesteringarna

F

Omfattningen

men förvärv av kunder kan sägas ha varit ett linerproducenterna

drag under de senaste 10-15 åren. genomgående

sätt för företagen att genom inte- Förvärven kan scs som ett

leveranstrygghet som man kan gration skaffa sig en grundläggande

kan falla tillbaka på i konjunktursvackor. En hög integrationsgrad

i

avstå från fördelaktiga leveranser till dock innebära att man måste

f och därför vill man inte driva andra kunder i konjunkturtoppar, 3 över en viss nivå. Allmänt anses SCA ligga integrationen optimal

närmare denna nivå än ASSI.

lagt ner på den utländska Hur har ASSI-koncernen mycket pengar iställetkunnat användas och hur av detta hade tillverkningen mycket

för alternativa investeringar?

90 Fallet ASSI

Till att börja med kan det vara intressant att studera omfattningen av de utländska

investeringarna.l Bilaga 24 anger ASSI:s totala

investeringar i anläggningar under perioden 1965-1977 uppdelade på investeringar i Norrbotten, i de utländska tillverkningsföretagen och i hela koncernen. Vi kan konstatera att före l97l var investeringarna i utländsk tillverkning, d v s Flexer, relativt betydelselösa i förhållande till i Vi vet också investeringarna Sverige. att före 1975 hade ASSI ingen ytterligare tillverkning utomlands, varför investeringarna utanför i stort sett Sverige begränsades till löpande investeringar i Flexer. Dessa under åren l97luppgick l974 till ca 5 mkr. Det är först därefter som utlandsinves- *

teringarna får någon större betydelse, framförallt i och med 4 förvärvet av Dolan. Sett över hela perioden l97l-77 gör detta Ä att utlandsinvesteringarnas andel av de totala koncerninvesteringarn hoppar upp till ca 17 procent vilket kan jämföras med 3 procent perioden 1965-70. Om vi begränsar jämförelsen till perioden 1975- 77, d v s den period under vilken samtliga utländska wellpappföretag förvärvades, blir motsvarande andel ca 27 procent, vilket framgår av Bilaga 24.

Bilaga 24 visar att fram t o m 1977 hade ASSI investerat 250 mkr i de utländska tillverkningsbolagen. Om vi adderar investeringsbelqqnt ñü:l978 blir totalsumman ca 296 mkr. Av detta utbelopp gör emellertid drygt 79 mkr investeringar efter det att själva förvärven gjorts. I inget fall har dessa finansierats med medel från Sverige utan är helt självfinansierade eller externfinansierade: på den lokala marknaden. Vi måste därför anta att om ASSI inte ägt dessa företag hade inte heller medlen funnits för alternativa investeringar. Kvar återstår sålunda 217 mkr, som motsvarar den sammanlagda köpeskillingen för företagen. Endast en mindre del, ca 10-15 mkr har finansierats direkt från De i sär- ASSI, Sverige. klass största förvärven, Dolan och Dansk är i sin Kraftemballage helhet finansierade genom utländska lån.

lVi inkluderar här även förvärvet av Flexer i analysen.

Fallet ASS] 91

Om vi antar att ASSI hade kunnat låna upp pengarna utomlands även om de inte använts för förvärven av Dolan och Dansk Kraftemballage så skulle utrymmet för alternativa investeringar vara ca 217 mkr. Om vi däremot utgår ifrån att hela eller delar av det totala lånebeloppet var förbundet med investeringarna i just dessa båda företag blir det svårare att ange det alternativa investeringsbeloppets storlek. Det kommer då att pendla någonstans mellan 15 och 217 mkr. Mycket talar dock för att ASSI, som statligt företag i ett land med hög internationell kreditvärdighet, hade kunnat låna utomlands för investeringar i Sverige av motsvarande storleksordning. Detta är också ASSI:s egen bedömning.

Enligt företagsledningen hade färre investeringar utomlands inte medfört fler investeringar i Sverige. Trots den besvärliga likviditetssituationen i ASSI 1976-78 anser man sig ha kunnat göra de önskevärda investeringarna. Alternativet till utlandsinvesteringarna skulle i så fall ha varit att inte göra dessa, allt annat oförändrat. å

E Om vi ändå vill se utlandsinvesteringar och hemmainvesteringar

det närmast till hands att

E som konkurrerande alternativ ligger

diskutera olika former av integration framåt i Sverige inom ramen för kraftpapper och liner, eftersom detta innebär en ökad förädling av skogsråvaran. Vi har tidigare diskuterat möjligheterna att vidareförädla säckpapper och kraftliner till säckar resp wellpapp och konstaterat att dessa är små. En vidareförädling av Karlsborgs produktion måste därför begränsas till det kraftpapper som inte går till säckpapper. ASSI har också startat en av en av Karlsborgs pappersmaskiner så att en del ombyggnad av kan vidareförädlas till finare kvalitéer. På kraftpapperet motsvarande sätt måste en vidareförädling av produktioner i - av kvaliteten Lövholmen innebära en stegvis förändring på linern. Ett exempel på detta är den marmorerade liner som f n tillverkas i Lövholmen.

92 Fallet ASSI SOU 1931543

Mycket talar för att alternativen vidareförädling i Sverige av Karlsborgs och Lövholmens produktion dels är begränsade

p g a marknadssituationen som sådan, dels måste få formen av stegvisa höjningar av som ter mindre förädlingsgraden sig dramatiska än företagsförvärv.

Det är omöjligt att avgöra om ASSI:s i utlandsinvesteringar något avseende verkat begränsande på företagets möjligheter att söka och realisera idéer upp om vidareförädling i Sverige. En begränsande faktor vid sidan av de rent likviditetsmässiga förutsättningarna är tillgången på I den ledningskapacitet. mån investeringarna utomlands sker i som kräver företag mycket å ledningsstöd från moderföretaget så kan detta benaturligtvis

gränsa utvecklingsmöjligheterna för andra verksamhetsgrenar.

ASSI:s investeringar utomlands är i hög koncentrerade grad till perioden 1975-77 och under dessa år bör en stor del av ASSI:s ledningsresurser ha i resurser som annars tagits anspråk, kunde ha använts för att söka i vidareförädlingsalternativ Sverige. Integreringen innebär samtidigt en ytterligare bindning av resurserna till framförallt kraftliner och kan därför i ett längre perspektiv ses som ett hinder för diversifiering

till andra produktområden.l

Mot detta måste dock ställas ASSI:s behov av att stärka sin

ställning på avsättningsmarknaden för kraftliner. Därmed är vi tillbaks vid konstaterandet att förvärven av wellpappföretag i mycket är en konsekvens av beslutet att tillverka kraftliner.

llnnehavet av Flexer innebär sannolikt ingen större

begränsning i möjligheterna att ändra produktinriktningen i Karlsborg, eftersom detta företag lätt skulle kunna om ASSI avyttras valde att upphöra med säckpapperstillverkningen.

Fallet ASS] 93 SOU 193143 BILÅGA 1

Verkställande direktörer 1942 - 1959 Knut O Norlin 1960 - 1971 Olov Rynell

träförädling Träull ton 1 500 62

Wallboard ton 34 000 132 300 189 700 142 700 ton 65 000 Spånskivor

Cellulosa för avsalu ton 15 000 32 000 74 000 91 300 74 200 ton 53 000 56 500 67 600 Papper Kraftliner ton 251 400 273 900

Träkol 1:131 101 700 3 000

Tjära, ättiksyra, metanol ton 4 600 129

Tackjärn, stâlsand, E 5 300 17 600 r mineralull ton

i

z

Källazuppgifter från

94 Fallet ASSI sou 1931;43

BILAGA 2

ASSIS industrier 1942

Överlátna eller nedlagda år

Sågverk

Seskarö å Bâtskärsnäs 1968 1 Karlsborg Lövholmen

Saxviken Vikarby legosågning 1947 3 Skinnskatteberg å Valâsen

Trähusfabrikation

ä Trädestillationsverk

Lâdor Skinnskatteberg 1945 Träull Horndal 1952 Sulfatfabrik Karlsborg Källazuppgifter från ASSI

I

96 Fallet ASSI BILAGA 4

Leveranser av blekt och oblekt kraftpapper från Karlsborgs br

Andel av totala leveranser av blekt oblekt Sverige 38 % 22 % England *O % 28 % Flexer 3 % 26 % Danmark 3 % 6 % Dansk - 2 % Kraftemballage Västtyskland ll % ll % Frankrike 8 % 7 % Italien (övriga) 7 % Belgien 3 % l % Holland l % 2 % Algeriet (övriga) 3 % i E113 ll % (övriga)

i

n 11 % (övriga)

övriga ll % 13 %

i

Anm. Av leveranserna var :a. hälften blekt- och hälften ob1ekt-1 kraftpapper.

i

Källa: Egna beräkningar grundade från ASSI. på uppgifter

SOlJ198h43 FhU%tz4SSI 97 Bilaga S

5§SI:s LEVERANSVÄRDEN OCH RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR.JÄMFÖRELSE KONCERNEN MED UTLANDSBOLAGEN LEVERANSVÄRDEN NETTO i Mkr

RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR i Mkr Koncernen Ut1.b01. 55

K

77 -0,7 17,5 E 76 4,9 14,3

E

E 75 15,2 7,0 74 33,8 11,3

L

_ 1 73 21,7 10,9 72

E

9,7 8,5

1) Avser: Flexer Sacks, Dolan Packaging, Dansk Kraftemb., Wellkarton 2) Avser: Flexer Sacks, Dansk Kraftemb., wellkarton 3) Avser: Flexer Sacks, Estalon, Perfonit

Källa: Egna beräkningar grundade på uppgifter från ASSI.

98 Fallet ASSI Bilaga 6 SVENSK PRODUKTION AV KRAFTPAPPER 1967-1977

tusen * ton

Källa: Svensla Cellulosa och Pappersbruksföreningen

Fallet ASS] 99

Antal säckproducenter och inteqrationsgrad Antal säck- Antal integrerade Andel integrerad fabriker med skandinav.före- säckkapacitet tag England 14 21 3 30 % Västtyskland Frankrike 15 l 20 %

Tabell Inhemsk säckpapperkapacitet England 40 000 ton Frankrike 110 000 ton Italien 80 000 ton

Källa: Uppgifter från ASSI

100 Fallet ASS1 sou 1981:43 Bilaga 8

Sveriges andel av kraftlinerkonsumtionen i ett antal länder 1970-1976

Västtyskland 18,2 20,3 18,8 20,9 21,9 20,3 22,4 Storbritannien 17,2 19,5 u.s. 26,3 26,3 22,0 40,0 Frankrike 19,0 16,7 19,8 20,0 16,6 13,3

21,0%

Källa: FAO, Pulp and Paper Svensk handelsstatistik

Fallet ASSI 101 Bilaga 9 Antal wellpappföretag anslutna till FEFCO 1963-1978 Totalt Danmark Västtyskland Frankrike Storbr. Sveriü Schweiz E

Källa: FEFcozs egen statistik.

102 Fallet ASSI Bilaga 10

6 1970 362 8 59 71 64 14 6 4

Källa: FEFCO:s egen statistik. 1

FhU%tz4SS7 103

Bilaga ll

no:

mooo Hoooo Hmooo acmm:

xmwwmu

l u cm

mo NT

m mp

xm>0Hama

mm

Emww0m: wo.w:ww

au

ms

man

vmvmd

mm omm

mm

wmwmñ

Hbmdwdcdm xozmczeHoz

mg

mm

mm

up

xwmarHzmw

gm

qw

ut

gm mza

gm

mxwowa

cmm

gu

Admmmdmwmwmv

mmdmcd0wm xodmcädwos

^mømdm6mWmHmV

qm

Xwvmowámd

^m:mnmömWmHmv

um HHFV

wo mxvodd

dwww

.| | å wmamcwow.

mao dos

Hooo

.ncmms

Bilaga 12

VÄSTEUROPAS IMPORT AV KRAFTLINER SAMT USA:S EXPORT TILL

VÄSTEUROPA 1966-1976

Eååmá»

2500 L

I Västeuropas inport _ 0 z _ I 0 1500 %

i

1000 -

, 4

1 u

I i u | i 1 - I

i

/ 500 - USA:s export till - Västeuropa I

66 67 88 69 70 71 72 73 7H 75 76 År

KÄLLA: American Paper Institute

Fallet ASS] 105 SOU 1931313 Bilaga 13

Sveriges Kapacitet, produktion, konsumtion och

exgort av kraftliner. tusen ton

1150 r

1100 - Kapacitet - 1050 1000 - 950 - 900 - 850 - 800 - Produktion 750 - 700 - 650 - 600 - 550 - Export 500 - 450 - H00 - 350 - 300 - Konsumtion 250 - 200 - - 150 100 - 50 -

69 70 71 72 73 71+ 75 76 77 78 År Källa: FAO, Pulp and Paper Svensk handelsstatistik Svenska Cellulosa och Pappersbruksföreningen

106 Fallet ASS] S()lJ 1981:43 Kraftl 4 1 ner .3 D .T e T a 121071 U SA Oc Bi laga 1u och V äs teuropa

Fallet ASS] 107 Bilaga 15

SVERIGES EXPORT AV KRAFTPAPPER

Eåieh

1200 1100 1000 900

l

800 - § 5 700 - 500 « 500 u00 - 300 - 200 - 100 -

67 68 69 70 71 72 73 711 75 76 77 78 År Källa: Svenska Cellulosa och Pappersbruksföreningen

ASSI:s totala leveranser av kraftpapper tusen

ton 4

100 - 90 - 80 - 70 - 60 - 50 - 140 - 30 - 20 - 10 -

68 59 70 71 72 73 74 75 70 77 78 År 67 Källazuppgifter från ASSI

108 Fallet ASS! S()lJ 1981:43

ummmm “maa

nmxwam

zoo anma

Uømaacm

onma manaa

aaau

w w

.Hmmm

amma

m.mwå ooa

xønnmmnoamaumm

:wuw

m w w ;?w

n

amma mmmoa oomaa ommwa oonna

x

m.mw o.wa m.on .w.:

v›w$,,, ›ghHsw

x .. . W

:mmm

.

nmuwnmmmøxmmsuwwwrøum

w w w

mmnoa oomaa

%w;m.mH_L

wavaa ooowa

mama mnma

Hwmmmmuwmux

›.mm w.›H v.H› .m.=

Eom

Hauu

.,

Eom . . L M Hawa . Eom

wnmannoma

m

mwxaa

muonmanmm muonmanmm muoam4AmM mnonmaumx

Haau

mnonmaumm

Haau

Hwm:mn®mA

.copy

muoxmam

nmmcaaxmuwA.mmmw.mHamM

umxmam

Mmm

vcmamcm

mxomm

Uamamcm

Hmm

Hmxmam H®N®Hh nmxmam nwxwam mmxmam

Auoummam

qwum Eom :mmm Gwuw Cwum

.

Eow

nwnw

.a m

Han» Haau Haau Hawu Hawa Hag»

ømamwcm øcmamcm amaovam ømamvam vcmamam cwaovcc umeeox muxmmov

Hampus

C®H®UG

oA mA umm mq mq umm

Fallet ASSI 109 S()lJ 1981:43 Bilaga 17

Konsumtion

1974 1975 1976 1977 1978 1972 1973 608 216 259 240 11.5 281 290 England 60 41 43 44 11.5 Danmark 43 44 571 178 224 201 u.s 214 251 Västtyskland

Marknadsandelar = Assis leveranser av kraftpapper/

konsumtion av säckpapper i procent

1973 1974 1975 1976 1977 1978 1972

1) Uppskattad siffra Källa: från ASSI och FAO, Pulp and Paper. Uppgifter

110 Fallet ASS]

Bilaoa 18

Sveriges export av papperssäckar 1968-1977 fördelade på länderområden. ton

1968 1970 1972 1974 1975 1976 1977

Norden 304 763 652 479 508 467 1621 1 övriga väs teuropa 2559 2141 1976 286 311 289 557

1 Östeuropa 143 427 188 785 258 107 -

Afrika 210 402 772 1108 208 750 729

391 157 619 1351

Asien] 409 927 1122

Sydamerika 585 1011 757 252 23 234 96 J Övr.1änder 436 77 162 7 12 172 53

I

Totalt 4619 4978 5126 4361 1729 2946 4178

1 Europas andel av ä exporten 65 % 67 % 55 % 35 % 62 % 29 % 52 % Ä

Källa: Sveriges utrikeshandel .

sou 19g1;43 Fallet ASSI 111 Bilaga 19

ASSI:s leveranser av kraftliner från Lövholmen till England-Dolan Packaging Ltd.- Danmark-Dansk Kraftemballage A/S, ASSI Emballage A/S - Schweiz-Wellkarton AG Swisswell. (ton)

1973 1974 1975 1976 1977

1972 1978

Från Lövholmen:

i % av tot.1ev

England 22 20 20 16 17 16 13 3 Danmark 0 1 2 2 2 3 3

Schweiz 3 3 3 3 2 3 3

% av England “ som går till Dolan u.s. 10 12 1 1 9 18

% av Danmark till Dansk Kraftmebal. u,s. 8 44 47 69 82 79

% av Danmark till ASSI Emballage 4 22 23 29 15 15

% av Schweiz till Swisswell 3 28 36 34 52 51

Förvärvade ASSI-Emb. Swisswell Dolan företag Dansk Kraftemb.

Källa: Egna beräkningar grundade på uppgifter från ASSI.

112 Fallet ASSI sou 1981:43

BILAGA 20

ASSI:s andel av Sveriges export av oblekt kraftliner till vissa länder 1968-1978.

A

5 30

\

7?”

“

70 Sckweiå

x

\

l/ç V.ÃL.+/'L|'›kl:l»(_

70 - 4 I -|

i

E Iam cl

ha

:so »- i

Danmark

i

*i

as 5;? ?io ?i ?i ?ä ?Z/ 7.5 ?L 75 7:2

Källa: Uppgifter från ASSI och Sveriges utrikeshandel.

Fallet ASSI 113 BILAGA 21

Egna FAO, Pulp and Paper.

114 Fallet ASSI S()lJ 1981:43 .

uummux

Umnwnmmuøñ oøvoumuwcwa

mm mm mm mm Hm MM av

Uwe

umvøma

UmHmHmwuøH pxmvcmauø umuaommmx

mxmammouøm

vmumuwwucH

mamma

now sou

uwuaommmx

mp3..

cmmøu

.

uuwmnx

wumnoumounH oøvonmnmcaa

uwuaomqøxmnoauxzvoum

Ume

mxwvøwauø

wvmumnmwucH

:oo

mmumuwm

mnma

v9:

mvmnmgmmusa

.Hmwá

mmumnmmmmmüaaws

Hmucm

:man

mmumnwm

cv

.nmucá

uwuuammma

Hmuam

vømaxmmuéø $XHHMCMHh NH®3QUw

.Hampus .annoum MHMECMQ 0mHH®m mmuoz maamm

Fallet ASS] 115 S()lJ 1981:43 Bila a23 »saa ovaa mnom »maa nanm mama

oFmH woom

mhaoa

moøa »omm

emma momm mnma Hvmm Mmmm

mama mmmm wnma »mmm

wmaha

mvwa vmmm ;§-mNmH

mmmma vmmmm

^oaa.oH.w«v

amma amma mpma Howw

cos »amma

mmva mmma

wmmua

Hpma “omm

.mmmmaaws

m amma mona onma vnmm

ohama

ummaacxommnwm

otur! wwaa mama amma vmmw

nnwaa

. maaa vnma mmma vmom movm m &

uuomxw

HOUCMÃWOMHHUU

nwma mnma anna »maa omam ovmw

mwmauwm

mmmauwxøm

.m

xumaømo uaøpoe aamnma MHMECMO uamuos MAHWM

Ha ga

116 Fallet ASSI

Bilaga 24

ASSI:s investeringar 1965-771 Mkr

Norrbotten Utländska företagz mmmenmm totalt

Köpeskilling Övr.inv. Tot.

1965-70 187,3 4,3 8,0 12,3 360 , 1 1971-77 618,7 212,6 25,1 237,8 1381

E

1965-77 806,0 219,9 33,1 1741 250,1

1 Inkluderar investeringar i anläggningar samt för köpeskillingen de utländska dotterföretagen.

2Exk1usive investeringar i utländska försäljningsbolag.

Källa:Uppgifter från ASSI

ASSI:s investeringar 1975-77 fördelade på utlandsinvesteringar i tillverkande företag och koncernen totalt. Mkr

i

1975 1976 1977 1 1975-1977

4 Utländska tillv. företag -Köpeskilling u.s. 66,5 146,1 u.s. -övriga inves-

1 1 Källa: Uppgifter från ASSI

i

Fallet ASSI 117 SOU 1981=43 Bilaga 25

Konsumtion av säckpapper Källa: F%0

Sverige

+ _ Damm-mk r---____,.__._.--i

n l n | 1972 1973 1974 1975 §976 1970 1971

118 Fallet Electrolux

Mats Forsgren Anders Larsson Kapitel 3 FALLET ELECTROLUX

INNEHÅLL

Inledning 1. Företagsbildningen och utvecklingsmönster 122 2. Etablering av 131 utlandstillverkning Vitvaror, K-produkter 131 Dammsugare, D-produkter 137 Sammanfattande synpunkter på etableringarnas Sysselsättningseffekter inom vitvaruoch dammsugarområdet 140

3. Fallstudier 145 3.1 Investeringen i Arthur Martin 145 Bakgrunden till förvärvet 146 Marknadsstruktur, vitvaror i Frankrike 148 Utveckling i AM, samordning av Electrolux verksamhet i Frankrike 150 Integrationen Sverige-Frankrike 152 Sysselsättningseffekter i Sverige, kort sikt 160

3.2 Förvärvet av National Union Electric 163 Sysselsättningseffekter 167 Relationen Electrolux-NUE 169

3.3 Arthur Martin och NUE, en summerande jämförelse 171 Näringspolitiska effekter för Sverige på kort sikt 171 Långsiktiga effekter 175

Referenspersoner 182

Bilagor

S()lJ 1981:43 Fallet Electrolux 119

Inledning

Electrolux är idag ett i hög grad internationaliserat företag med större delen av sin omsättning utomlands. Senare delen av Electrolux historia kännetecknas framför allt av tillväxt genom förvärv av andra företag med tillverkning som i olika hög grad liknat Electrolux ursprungliga verksamhetsområde, såväl utomlands som i Sverige.

Electrolux kan inte betecknas som ett innovativt företag, utan den breddning av produktsortimentet som skett sedan 60-talet är en direkt följd av de många förvärven(bil.1) Vägen ur köket inleddes redan med köpet av Flymo (gräsklippare) 1967 och genom ytterligare företagsförvärv hade Electrolux i början av 70-talet omfattande verksamhet inom bland annat naturvård, fritidsprodukter, entrepenad- och utomhusstädning. Genom köpet av Facit-koncernen 1973, kom man in på kontorsmaskiner som var ett för Electrolux helt nytt område. Flera av de större förvärven, (NUE 1974, Arthur Martin 1975, Tornado 1976 Husqvarna 1977 och Tappan 1979), gav förutom

120 Fallet Electrolux

1 det huvudsakliga produktområdet även vissa biprodukter och Electrolux fick härmed ett brett sortiment vilket mycket framgår av bilaga 2. Eftersom förvärven varit många och Electrolux verksamhet numera blivit så mångskiftande finns inga praktiska möjligheter att beskriva och analysera innebörden och effekterna av samtliga utlandsetableringar som Electrolux vidtagit under t.ex de senaste femton åren. (Det har t.o.m visat sig förenat med stora besvär att överhuvudtaget få fram en komlista över företagets samtliga bolag i Sverige och plett utomlands med angivande av Verksamhetsinriktning, produktionsvolym, etc.) Vi har därför valt att utforma rapporten enligt 1 Avsnitt 1 avser att ge läsaren en bild av hela konföljande; cernens utveckling från grundandet âr 1919 fram till idag, med tyngdpunkten lagd på beskrivningen av internationaliseringen och företagets tillväxtstrategi. På grund av företagets och ur internationaliseringssynpunkt händelserika hilånga, storia blir dock avsnittet med nödvändighet ganska ytligt. I avsnitt 2 har vi för att kunna fördjupa analysen begränsat till att gälla enbart dammsugare och vitvaror. perspektivet Expansionsmönstret inom dessa produktgrupper har varit tämligen enhetligt, men mönstret skiljer sig åt mellan dem. (Tidpunkten för den skiljer sig dessutom för de huvudsakliga expansionen båda Begränsningen till dessa två produktgrupper grupperna). vi för att i åtminstone någon mån få möjligheter att dra gör slutsatser utifrån de studier vi gör uV enskilda generella

1 I köpet av Husqvarna 1977 som huvudsakligen genomfördes 4 l pga Husqvarnas produktion inom vitvarusektorn, ingick även en viss produktion av motorsågar. Då denna del inte kunde avyttras pga att inga andra motorsågstillverkare var tillräckligt intresserade/kapitalstarka valde Electrolux att expandera verksamheten i stället för att avyttra den. Sålunda köptes de två övriga svenska tillverkarna, Jonsered och AB Partnerintressen 1978 och under 1979 förvärvades Skil Corp:s motorsågsdivision USA, Jobu Skogsprodukter A/S Norge, Pioneer Chain Saw Corp.Inc. Canada samt Nordfor Teknik AB. Electrolux har genom dessa förvärv blivit en av världens ledande motorsågstillverkare (Årsredovisningen 1979)

Fallet Electrolux 121

investeringar inom resp. produktgrupp. Vitvarorna och dammsugarna är de två största produktområdena i Electrolux verksamhet med 40% resp. 20% av koncernomsättningen. Det är också inom dessa produktomrâden som tyngdpunkten inom företagets utländska etableringar ligger. Avsnittet innehåller en diskussion av viktiga skillnader i strategier mellan de tvâ produktomrâdena som i sin tur har konsekvenser för Electrolux tillverkning, och därmed sysselsättningen i Sverige. I avsnitt 3 går vi ned ytterligare ett steg i beskrivningsnivå och gör en närmare analys av två av Electrolux utlandsetableringar, förvärvet av det franska vitvaruföretaget Arthur Martin 1976 och den amerikanska dammsugarföretaget National Union Electric (NUE) 1974. Dessa investeringar utgör båda bra exempel på Electrolux strategi inom resp. produktomrâde. I detta avsnitt tas frågan upp om hur investeringarna pâverkar Electrolux övriga verksamhet i Sverige och beroendeförhållanden mellan Electrolux i Sverige och de utländska företagen, produktionsmässigt, kuskapsmässigt och finansiellt/administrativt. Rapporten innehåller avslutningsvis en sammanfattande jämförelse av de båda investeringarnas effekter för svenskt vidkommande.

122 Fallet Electrolux

Avsnitt 1

Företagsbildningen och utvecklingsmönster

Electrolux grundades 1919 genom en sammanslagning av AB Lux oc Elektro-Mekaniska AB. Det gemensamma för dessa båda företag 4 1 var att de, bland flera andra verksamheter, bedrev viss pro- 1 duktion och försäljning av dammsugare, en produkt som börjat

lanseras i av amerikanska i av 1900- I

Europa företag början 1 talet.

Electrolux förste ägare och grundare, Axel Wenner-Gren, hade redan 1908 kommit i kontakt med dammsugartillverkning och \ sett stora utvecklingsmöjligheter för produkten. Efter

handelsf

utbildning i Tyskland arbetade Wenner-Gren en tid som för-

i

säljare i USA men återvände sedan till Tyskland där han år I

1912 fick AB 1

agenturen för Lux dammsugare.1

1 Electrolux tidiga historia kom i mycket att präglas av Wenner-Grens person. Han var affärsman i betydligt större utsträckning än tekniker och man kan nog säga att upprinnelsen till Electrolux snarare var en försäljningsidê än en produktidê till skillnad från de flesta andra svenska

storföretag. Wenner-Gren hade under sin vistelse i USA tagit

starka intryck av den försäljningsmetod som utvecklats av bl a Singer. Inriktningen på hushållet som kundgrupp, och tanken om hemförsäljning och avbetalningsköp som försäljningsmetod fanns redan under sökandet efter en lämplig produkt att exploatera. 1

1Unger, G; Axel Wenner-Gren. En Vikingasaga, Stockholm, 1962.

Fallet Electrolux 123

Behovet av arbetskraft till industrin och den stigande köpkraften inom det privata hushållet var faktorer som skapade ett behov av arbetsbesparande utrustning till hemmen, och volymen på försäljningen kunde bli väldigt stor om en produkt kom att accepteras av merparten hushåll.

Dammsugare var vid denna tidpunkt ett tungt och skrymmande hjälpmedel som främst kom till användning inom industrin. Inom Electrolux ansåg man dock att det fanns en stor potentiell marknad för arbetsbesparande maskiner inom det privata hushållet om man bara kunde göra maskinerna mindre och därmed mer lätthanterliga samt producera och distribuera dem pâ för konsumenten acceptabla villkor. Arbetet i 5 med att förbättra den tekniska konstruktionen började l omedelbart och 1913 var den första modellen klar. Pro-

i *

dukten var emellertid fortfarande otymplig och det kom att dröja till början av 20-talet innan dammsugaren anpassats för bruk inom det privata hushållet vilket var den kundgrupp som Electrolux var primärt intresserade av.

Affärsidén, kundgruppsinriktningen, försäljningsmetoden och den internationella framtoningen är således karaktäristiska drag för Electroluxkoncernen av idag som grundlades mycket tidigt i företagets historia.

i l I I

124 Fallet Electrolux sou 193143

1919-1939

Under de första verksamhetsåren arbetade man inom företaget med att utveckla försäljningsmetoden och att förbättra dammsugarkonstruktionen. Genom att åstadkomma i som 1 sugeffekten med en fläkt i stället för en pump annars var den vanliga metoden, och genom att konstruera | 1 en dammsugarmodell på medar hade Electrolux år 1921

i

lyckats få fram en produkt som lanserades.som världens första hushâllsdammsugare och med vilken man nådde stora försäljningsframgångar. I samband med dessa framgångar i 20-talets början började man också bygga ut

den internationella försäljningsorganisationen. l \

1 \

l l För en snabb expansion ansåg man det nödvändigt att \

ta upp nya produkter på programmet. Man ville dock i

kunna dra nytta av den försäljningsorganisation som redan fanns och diversifieringen skulle därför ske hushållet fortfarande var den på ett sådant sätt att huvudsakliga avnämaren.

För att åstadkomma denna sortimentsbreddning knöts, i början av 20-talet, ledande svenska tekniker till företaget. Under de närmast följande åren utvecklades det s k absorptionskylskåpet, även det en produkt som på sikt skulle kunna finnas i samtliga hushåll, och år 1925 startades serietillverkning av kylskåp i Motala.

Fallet Electrolux 125 S()lJ 1981:43

av i Electrolux historia även År 1925 utgör något en milstolpe

andra sätt. Redan under 20-talets första hälft hade företaget på

i ett flertal europeiska staterl, men år 1925

försäljningsbolag etablerades den första utländska tillverkningsenheten genom upp-

âr då

Tysklandz.

av en fabrik i Berlin, Fram till 1928, förandet

Wenner-Gren avgick som VD för företaget3, fortsatte internationa-

av verksamheten i oförminskad takt. VLd]320-talets liseringen

slut d v s ett decennium efter bolagsbildningenkadeIüecumüux 4 och 350 kontor utspridda över hela världen fyra Fabriker, tjugo dotterbolag

(bi1.3).

30-talet framstår som en betydligt lugnare period i företagets

utveckling. Perioden kännetecknas huvudsakligen av konsolidering

och expansion inom de redan etablerade bolagen snarare än nybild-

Den enda tillverkande enheten som etablerades fram till andra världsningar.

kriget var den fabrik som öppnades i Danmark år 1934 pga svårig-

heter med leveranserna från Sveriges. Även vad avser försäljnings-

betydlig under 30-talet. Ett viktigt bolag avtog etableringstakten emellertid under perioden i och med grundandet av dotterstog togs

(1921) Finland

1Danmark (1919), Belgien, Holland, England, Norge

(1922) samt Spanien och Österrike (1923).

S. och Molin, H.; Electrolux Internationalisering, Källa:Björklund, (stencil), Företagsekonomiska Inst, Uppsala.

mellan de olika bolagen kan Något egentligt koncernförhâllande vid denna tid. Ägarförhållandena var i många inte sägas existera fall oklara. För vissa av bolagen stod Wenner-Gren personligen svenska Finans AB som ägare medan andra ägdes av hans holdingbolag, Svetio. (Bohman, R. och Dahlberg, I., Dansen kring guldkalven,

s.20, Falköping, 1975).

2Internt PM, Electrolux, G. Bratt l979(red.).

1928 en omorganisa-

3I samband med Wenner-Grens avgång genomfördes

AB. tiodubblades och koncernen tion av Electrolux Aktiekapitalet med att flertalet av de tidigare endast tog en fastare form i och Wenner-Gren kvarstod dock som associerade bolagen köptes upp. framtill år 1956 då koncernen såldes till Wallenberghuvudägare gruppen. Källa: Internt PM, Electrolux, G.Bratt 1979 (red.)

4 Ibid.

5 Rapport nr 2-1967. Personaltidning, Electrolux

126 Fallet Electrolux

bolaget i Canada år 1931, som därmed blev Electrolux första

egentliga dotterbolag på den nordamerikanska kontinenten.

Ytterligare några produkter avsedda för hushållet tillkom i före-

tagets sortiment under 30-talet, men huvudsakligen kännetecknas perioden av utvecklingsarbete med det befintliga sortimentet snarare än nya produktidêer.

1940-1968

Det andra medförde av världskriget naturliga skäl en nedgång av

både försäljning och produktion. Svârigheterna med främst leverans-

sidan1 fortsatte de närmaste åren efter

freden, men i slutet av

40-talet ökade koncernens omsättning åter snabbt. Försäljnings-

framgångarna fortsatte under hela perioden och år 1965 var det

första året med en över koncernomsättning på 1 miljard kronor. Den utvecklingen av försäljningsnätet som ägde rum under perioden

var av huvudsakligen etablering dotterbolag på marknader som tidi- 1 bearbetats av 1 gare fristående agenter. 1

En kraftig ökning av faktureringen skedde under Under perioden.

de sista 10 åren i perioden, ökade faktureringen i Sverige med | 340 mkr. eller 350% medan motsvarande siffra för utlandsfakture-

ringen är 425 mkr. eller 90% (se bil. 4). Relativt sett ökade

således faktureringen i Sverige mer än utomlands under

perioden. Detta gäller i än högre antalet grad sysselsatta (se bil. 5).

Andelen utlandsanställda, som under 50-talet nått en topp, började

åter att sjunka, främst av på grund Electrolux uppköp av svenska

vitvarutillverkare. Vid periodens slut fanns sålcbes majoriteten av koncernens anställda utomlands även om andelen sjunkit från 74% som mest, till 64% år 1968.

r

1Intern PM, G. Bratt, op.cit.

2Australien 1941, Nya Zeeland 1945, Syd-Afrika

1949, Västtyskland 1957 (verksamheten efter ett återupptogs avbrott i samband med kriget), Mexico 1958, Indien 1961, Holland Peru 1961, 1963, Norge 1964 (genom fusionen med Electro-Helios), Columbia 1968.

Källa: Björklund & Molin, op.cit.

Fallet Electrolux 127

Med avseende på produktinriktning var perioden 1940-1968 på intet

sätt revolutionerande. Sortimentet utökades med diverse hushållsmaskiner, samt tvättmaskiner och spisar (spisarna genom fusionen med Electro-Helios år 1964) men samtliga dessa produkter var avsedda för den etablerade kundkretsen och de gamla produkterna dominerade fortfarande försäljningen. E En viss förändring av produktionsinriktningen påbörjades dock under l perioden i och med att maskiner för storkök och vissa inrednings- I detaljer för kontor och industri togs upp på programmet. Detta t skedde emellertid fortfarande i ganska liten skala.

1968-

E

i Skälen till att låta senare delen av sextiotalet och framåt utgöra å

5 en ny period i beskrivningen av Electrolux utveckling är flera.

i I |

i

Genom försäljningen av minoritetsintresset i Electrolux Corporation, USA frigjordes kapital som senare skulle komma att användas till en breddning av produktsortimentet. Perioden kännetecknas även av en ytterligare intensifiering av verksamheten på den internationella marknaden samt en delvis förändrad strategi för koncernutbyggnaden.

Av bilaga 4 framgår att koncernfakturcrinqen, som stagnerat något

I åren närmast innan, på nytt satte fart från 1968. Speciellt markant

D är ökningen av utlandsfaktureringen. Från 1968 till 1979 ökade

l koncernens utlandsfakturering drygt 13 ggr vilket motsvarade knappt

78% av koncernens totala

! faktureringsökning under samma period1.

Vidare att även ökade markant. 6 visar hur

E

framgår exporten Bilaga I koncernens fördelat fakturering sig på olika länder under perioden.

1Utlandsfaktureringsökningen blir överskattad i och med att vissa

tidigare agenturer och exportmarknader övergick till dotterbolagsmarknader, men skillnaden är oavsett detta remarkabel.

128 Fallet Electrolux

Ser vi till sysselsättningen (bil. framgår att antalet an- 5) ställda hemma resp. utomlands i båda fallen tredubblats under perioden, varför andelen sysselsatta uotmlands varit i stort sett oförändrad, knappt två tredjedelar.

Att undersöka antalet länder i vilka Electrolux under perioden etablerat bolag för första gången ger inte någon bra bild av internationaliseringen eftersom företaget fanns representerat i flertalet länder redan vid periodens början. För att få en riktigare bild av den väldiga expansionen får man i stället se på de enskilda investeringarna. År 1968, ett år efter Hans Werthên tillträde på VD-posten, sålde Electrolux hela sitt minoritetsintresse i Electrolux Corp. USA eftersom aktieposten inte gav svenska Electrolux det inflytande över Electrolux Corp:s verk-

samhet man önskade1. Försäljningen av det 39%-iga aktieinnehavet

gav Electrolux ca 290 Mkrz, och ungefär lika mycket till fri-

gjordes under den närmast följande femårsperioden genom fastig- 1 1

hetsförsäljningar3. Dessa pengar användes till en mängd företags-

I köp och förändrade på så sätt koncernens ansikte i hög grad (bil. 2). Särskilt intressanta förändringar är dels breddningen av produktsortimentet och därmed avvikelsen från hushållen som enda kundgrupp, dels satsningen på expansion genom företagsförvärv.

Sammanfattningvis kan man säga att de olika perioderna i företagets utveckling karaktäriseras av följande:

1919-1939 - av antalet men bibehållande utökning produkter, av det privata hushållet som målgrupp. 1 - snabb av den internationella utbyggnad organisationen genom dotterbolagsetableringar, mestadels i Europa. 1 - snabb omsättningsökning. i ________ 1

1Electrolux Corp. är det bolag som grundats av Wenner-Gren men

som inte införlivades i koncernen i samband med konsolideringen år 1928.

2Årsredovisningen 1968.

3Werthên, H.: Mitt företag. ur Vårt Ekonomiska Läge 1975, 2

1975. 1 Lidköping,

Fallet Electrolux 129

1940-1966 - viss fortfarande breddning av produktsortimentet, huvudsakligen samma kundgruppsinriktning. - en fortsatt av det geografiska verksamhetsutvidgning omrâdet, till bl a Syd- och Mellan-Amerika samt Australien. - ökad satsning på även tillverkning och montering utomlands. - den snabba utvecklingen efter nedgången under kriget såväl hemma som utomlands.

1968- - mot även industriella köpare och kontor nyorientering genom sortimentsbreddning. - ökande marknadsandelar inom de traditionella produktområdena, främst genom förvärv av konkurrenter. - intensifierade på redan etablerade geoansträngningar grafiska marknader. - fortsatt snabb tillväxt, främst i den utlandsbaserade delen av koncernen genom företagsförvärv. - vissa ansträngningar att integrera även tidigareliggande produktionsled.

Gemensamt för de tre perioderna är att de kännetecknas av tillväxt såväl i antal anställda (bil 5) som i faktureringen (bil 4). Speciellt snabb är tillväxten från 1968 och framåt. På grund av att koncernen under denna senare period vuxit huvudsakligen genom företagsförvärv kan det vara intressant att studera den organiska tillväxten, dvs hur koncernen utvecklats under en viss neriod korrigerat med uppgifter om förvärvad och avyttrad kapacitet. På basis av de uppgifter som vi har till vi tyvärr endast genomföra detta för den sven-

tillgång kan

130 Fallet Electrolux sou 1981:43

ska delen av koncernen varför jämförelser mellan organisk till-

växt utomlands med motsvarande i Sverige blir omöjliga. Vi saknar

dessutom data för att genomföra från beräkningar perioden före

1963. Beräkningar av materialet i bilaga 7 ger vid handen att av

Electrolux anställda i Sverige 7 200 1963, personer, återstod

7 254 resp. 3 663 personer år 1968 resp. 1979. Räknas förvärv

och avyttringar bort ur materialet återstår alltså en ökning

av antalet sysselsatta med 54 personer från 1963 till 1968,

men en minskning med 3 537 från personer 1963 till 1979. Används

1968, dvs inledningen av som förvärvsperioden, basår

är minskningen fram till 1979 3 591 personer. Trots att bilaga 5

visar på en kraftig av antalet ökning anställda, såväl i Sverige

som utomlands, har

följdaktligen sysselsättningstillfällena inom

den verksamhet som fanns 1968 minskat med 3 S91 personer, eller

48% fram till 1979 beräknat detta på sätt.

S()IJ 1981:43 Fallet Electrolux 131

Avsnitt 2 Etablering av utlandstillverkning inom vitvaror och dammsugare.

Vitvaror, K-produkter

Electrolux tillväxt har sedan 1968 huvudsakligen åstadkommits genom företagsförvärv, framförallt inom de så kallade vitvarorna. Förvärven har, som tidigare nämnts, medfört att koncernens verksamhetsområde idag är mycket varierande. Detta tycks till stor del bero på att de förvärvade bolagen i sin tur haft flera skilda verksamhetsgrenar som ingått i köpen. I många fall har Electrolux avyttrat koncernfrämmande verksamhetsgrenar som tillkommit på detta sätt, men i andra fall har verksamheten byggts ut och/eller kompletterats med nya köp (jmf. motorsågsindustrin). Man kan dock påstå att förvärvet av Facit och det förestående förvärvet av Gränges är de enda stora förvärven som inte på något påtagligt sätt varit relaterade till Electrolux traditionella verksamhetsområden. Genom att större delen av diversifieringen skett under 70-talet har vit- 1 varornas och dammsugarnas andel av koncernens totala omsättning I naturligtvis minskat (bil.2), men att en kraftig volymtillväxt

i inom dessa båda faktiskt rum av

produktgrupper ägt framgår I bilaga 8,

Förvärven har varit ett billigt sätt för Electrolux att snabbt

nå höga marknadsandelar och en dominerande ställning inom flera olika branscher. Enligt företagsledningen är det en del av före- › tagets policy att hellre skaffa marknadsandelar genom köp än genom mödosamt eget arbete. De huvudsakliga anledningarna till att företaget valt förvärv av tillverkande bolag som expansionsmodell är: 1. Man når snabbt så stora volymer att man kan rationalisera produktionen och utnyttja skalfördelar. 2. Man får tillgång till ett redan utvecklat distributionsnät och ett inarbetat märkesnamn. 3. Det är ett förhållandevis billigt sätt att expandera.

Båda de första punkterna är exempel på integrationsvinster som kan nås i samband med företagssammanslagningar, och som kommer att illustreras vid presentationen av fallstudierna. Den tredje punkten skall vi dock beröra lite närmare redanihär.

132 Fallet Electrolux Att börsvärdet tenderar att ligga under substansvärdet är naturligtvis något som kan locka till företagsförvärv. I USA blev det under 60-talet och början av 70-talet vanligt att företagen förvärvade mycket lönsamma företag även till priser långt över de förvärvade bolagens eget kapital om man fick betala med egna aktier. Under förutsättning attaktidqmsaii ñümållandektill vinsten per aktie i det egna bolaget var höqre än i det förvärvade bolaget reagerade börsen med att uppvärdera kursen på det förvärvade bolagets aktier. I och med att Electrolux inte var ett rikt företag i början av 70-talet valde man istället att förvärva i

företag enligt ett motsatt mönster.1 Electrolux köper företag

som har svaga resultat, ofta förluster, men ett högt eget kapital till lågt pris. Vid redovisning enligt förvärvsmetoden elimineras skillnaden mellan det förvärvade bolagets eget kapital och köpeskillingen så att koncernens soliditet inte påverkas av själva förvärvet. Däremot ger ofta ett svagt resultat i ett förvärvat bolag anledning till omstruktureringar och avyttring av olön-

samma delar som följdz. Bland annat på grund av att vitvarutill-

verkare ofta har ett mer eller mindre komplett , och därigenom tämligen heterogent sortiment, har omstruktureringarna blivit mer genomgripande i samband med dessa förvärv än vad de blivit vid förvärv av dammsugarföretag.

Vitvaror är en benämning som omfattarmånga olika produkter (se bil.2). Det finns av detta skäl stora olikheter beträffande konkurrenssituationen etc. såväl inom gruppen som gentemot exempelvis dammsugare. I Skandinavien säljs vitvaror ofta i stora volymer direkt till byggföretag. Detta har inneburit att köparparten i regel är förhållandevis stark och har kunnat ställa krav på rationalitet i såväl produktion som försäljning. I övriga Europa är det fortfarande ofta lägenhetsägaren som komponerar sitt vitvarubestånd och försäljning och och produktion av vitvaror är också rationaliserad i betydligt lägre grad i dessa länder. En anledning till branschens låga grad av strukturering är att kraven på lokal anpassning av produkterna av tradition är betydligt större på vitvarusidan än när det gäller dammsugare.

H.Werthên ; Vårt Ekonomiska Läge 1975, Lidköping : 2 . m , 10 man kopet av Husqvarna hade Electrolux fatt tillbaka

efter

kopeskillingen genom att vissa som

hela sälja tillgångar ingått

1 kopet. (International Management, Dec.1979)

i

Fallet Electrolux 133

Skandinavien

till då Electrolux förvärvade Elektro-Helios, bestod Fram 1964, av och köksmaskinen Assistent. I och vitvarusortimentet kylskåp med fusionen fick man även spisar och frysskåp i sortimentet

nådde en dominerande position på den svenska markoch samtidigt Trots detta situationen, framför allt den naden. upplevdes konkurrensen, som besvärande . Electrolux befann italienska i det dilemmat att vara för stora för att vara små och för sig

för att vara stora1. De italienska producenter som i upp-

små efter andra världskriget nått en ansenlig volym byggnadsskedet i produktionen hade en förhållandevis svag försäljningsorgaoch mötte därför på den europeiska vitnisation stagnationen

med i stället för produktutveckling varumarknaden prissänkningar Detta blevintroduktionentill Elektrolux och marknadsbearbetning. av Elektra år 1967. Samma år förvärvsvåg som inleddes med köpet en stor tillverkare av kyl- och övertogs det danska A/S Atlas, en rad förvärv av mindre Vitvarufrysenheter. Ytterligare lång under hela 60- och 70-talen. tillverkareiNorden genomfördes

som tidigast kom Bland åtminstone de nordiska dotterbolagen, har Electrolux genomfört an rad loatt inlemmas i koncernen, av i syfte att kaliseringsmässiga förändringar produktionen Strax efter övertagandena förtillvarata stordriftsfördelar. till Danmark, där Atlas sedan lades tillverkningen av frysboxar inom området. Produktionen av hade stor erfarenhet tidigare förlades till Mariestad, och Motala stående kyl- och frys-skåp Till dessa

blev huvudort för den svenska spistillverkningen1

fördes från de mindre företagsförvärven, orter produktionen Industrier m.fl i slutet av 60-talet Ankarsrums Bruk, Håkanssons

och början av 70-talet.

1 cit H.Werthên, op

134 Fallet Electrolux

ävsisa-Egrgpâ

Många av förvärven av i av vitvaruföretag Europa.är så pass

färskt datum att större delen av omstruktureringen återstår att

göra under 80-taletj

Europa kan sägas vara uppdelat i tre dominerande block när det

gäller konstruktion och design av vitvaror. Tysk stil, skandinavisk

stil och stil. fransk/belgisk Spisar skiljer sig markant mellan

olika länder men även vad gäller kyl/frys samt tvättmaskiner har 1 speciellt fransmännen särskilda I utformningskrav. Anpassnings- 1

kraven har medfört att det fortfarande finns ett stort antal

I

lokala producenter och därmed stora

outnyttjade rationaliserings- l

möjligheter. Genom en av standardisering komponenter är det

möjligt att effektivisera eftersom produktionen de huvudsakliga

anpassningskraven gäller design.

1 En viss I omstrukturering av branschen har redan fart även \ tagit l

om man inom Electrolux anser att den 1 mellaneuropeiska Vitvaru- 1

tillverkningen idag står på ämne strukturnivâ 1 som bilbranschen l gjorde under 30-talet. Struktureringen av marknaderna har i

I

regel inletts av respektive länders större hemmaföretag vilket

medfört att E |

t.ex Italien domineras av Frankrike Zanussi,

av Thomson-Brandt, Västtyskland av AEG och Siemens, samt att

det i regel är inhemska företag som finns även på de nästföl-

jande platserna i Av de större storleksordning. europeiska vit-

varuföretagen är det endast Electrolux och Philips som har en

så liten hemmamarknad att de tidigt tvingades ut i internatio-

nell konkurrens. För att kunna expandera på de starkt hemma- 1 I dominerade marknaderna runt om i har Europa såväl Electrolux

som Philips arbetat förvärv genom av inhemska företag med ett

etablerat varumärke och utbyggda distributionskanaler.

Flertalet av de Electrolux vitvaruföretag förvärvat har haft

spisar i sitt sortiment. har spisen något av en nyckelroll

ivitvarusortimentet. Detta beror på att är den spisar produkt

üxmlvitvarugruppen som kräver den största om de kunskapen

lokala marknaderna. I Norge den köptes ledande spistillverkaren,

Elddna redan 1967. Det danska företaget Scan-Atlas saknade

visserligen spistillverkning men 1980 köpte Electrolux Foss som

Electrolux årsredovisning 1979

SOU 1981143 Fallet Electrolux 135

var Danmarks ledande spistillverkare. Finska 0.Y Slev tillverkade även de spisar. Denna spisproduktion avyttrade dock Electrolux till Finlands största spistillverkare i utbyte mot en försäljningsrättighet av spisarna i Finland. I Schweiz köpte Electrolux Bono (som senare gått upp i Therma), Therma och Prometheus, som samtliga tillverkade spisar. I Frankrike och Belgien köptes Arthue Martin respektive Nestor Martin, två företag med omfattande produktion av spisar. Det stora förvärvet under 1979 gällde Tappan, USA, även det ett företag med spisar i produktsortimentet. i l

i

i Många av de förvärvade spisföretagen har saknat vissa andra vitvaror i sitt sortiment. Det har därför legat nära till hands för Electrolux att försöka komplettera sortimentet med produkter tillverkade inom koncernen.

Utöver dessa sortimentskompletteringar planeras omlokaliseringar

Q

§ av hela koncernens vitvarusortiment för att uppnå stordriftsl fördelar. Dessa planer ser i korthet ut på följande sätt: i I - tillverkas lokalt i land vid en spisar resp. enhet, pga produktens speciella anpassningskrav tvättmaskinsproduktionen koncentreras till Frankrike - skall komma att koncentreras diskmaskinsproduktionen till Sverige - tillverkas i Danmark frysboxar - tillverkas i frysskåp Sverige - tillverkas i och kylskåp Sverige (stora) England (små)

Flera av Electrolux utländska företagsförvärv har motiverats av de ökade försäljningsmöjligheter som de förvärvade bolagens försäljningsorganiskationer och varumärke medfört. Förvärven har dessutom inneburit att Electrolux fått en produktionsstruktur som är ganska spridd inom vitvaruområdet. Ett av motiven bakom förvärven uppges ha varit att kunna sänka produktionskostnaderna genom att successivt koncentrera tillverkningen till färre och därmed större produktionsenheter. Som framgår ovan är Sverige tänkt som huvudsaklig produktionsbas för vissa produkter medan andra ska tillverkas utomlands. Från Electrolux företagsledning framhålls att Sverige alltid varit prioriterat i företagets lo-

136 Fallet Electrolux

kalisering av produktionen och att detta gäller dagens lokaliseringsplaner i lika hög grad som tidigare.

Våra möjligheter att undersöka huruvida Sverige prioriteras i koncernens lokalisering av produktionen har varit begränsade. Med utgångspunkt från data för produktionsvärden vid olika produktionsenheter (bil.9) kan vi dock konstatera att den svenska andelen av produktionsvärdet på vitvarusidan minskat från 59% år 1975 till 47% år 1979. Att föra ett resonemang om tillväxt i form av har dock i produktionsvärdesförändring många problem gemensamma med resonemanget om sysselsättningsutvecklingen, jmf s.10f. Förändringen förklaras huvudsakligen av nyförvärvad produktionskapacitet snarare än omlokaliseringar av existerande produktion. Mellan 1975 och 1979 har såväl Husqvarna som Martingruppen tillkommit i statistiken, vilka båda påverkat relationen mellan svenskbaserad och utlandsbaserad produktion. Räknas båda

dessa i

förvärv, som är de klart största, bort ur materialet har den svenska andelen av produktionen minskat med 9 procentenheter, men även denna siffra pâverkas i stor utsträckning av

nyförvärvad I

utländska produktionskapacitet. Vad man kan säga med utgångspunkt från uppgifterna i bilaga 9 är att det skett en produktionstillväxt i såväl Motala- som Mariestads-fabriken 1975-1979 samt i Arthur Martin 1977-1979. Vid övriga produktionsorter där tidsjämförelser är möjliga är produktionsvärdena i stort sett oförändrade. Omlokalisering av produktionen är ytterligare ett problem vid analysen av tillväxten. Avsikten med att försöka eliminera de omedelbara effekterna av förvärv är att kunna renodla den ursprungliga organisationens utveckling. Bortsett från regionalpolitiska hänsyn är en omflyttning eller av olika sammanslagning produktionsenheter per se vare sig positiv eller negativ ur sysselökad i

sättningssynpunkt. produktion och/eller sysselsättning 1

Mariestad och Motala kan mycket väl ha skett bekostnad av en på motsvarande minskning på andra orter. Man måste dessutom hålla i minnet att omfördelning av produktionen oftast motiveras av att företagen söker minskade kostnader, däriblad lönekostnader. Bedömer man företagens utveckling utifrân sysselsättningstillfällen kan följdaktligen en rationalisering leda till organisk minskning trots en ökad produktion.

Fallet Electrolux 137 S()lJ 1981:43

En form av omlokalisering av produktionen som inte skulle synas i är produktbyten mellan de olika produktionsvärdesstatistiken eller en av tillverkningen i flera steg som enheterna uppdelning olika En sådan omlokali-

fördelades på de produktionsenheterna.

skulle dock märkas ökade internleveranser av färdiga sering genom komponenthandeln har vi produkter resp. komponenenter.Beträffande redan konstaterat att den är mycket begränsad inom vitvaruproduktionen även om det finns på att utöka den. Internidag planer I handeln över med färdiga produkter har förvisso ökat gränserna I inom men detta kan lika väl förklaras med en vitvarusektorn,

i av en

totalt sett ökad försäljningsvolym (effekt försäljnings-

i som av en koncentration av tillverkningen.

mässig integration)

5 Ett motiv till investeringarna är att få tillgång till viktigt utbyggda distributionskanaler och därmed ökade avsättningsmöjfå en bild av de effekter som

i

ligheter. För att fullständig fått för avsättningen skulle man behöva följa I investeringarna såväl externt som internt för varje försäljningsutvecklingen och land under en både åke och efter ett företagsprodukt period Detta är dock omfattande som försvåras förvärv. en mycket uppgift av att och land inte finns ytterligare export per produktlinje direkt redovisat i Electrolux datasystem. Internhandeln över dock ett tänkbart mått på den försäljningsmässiga gränserna utgör som faktiskt förekommer, även om den inte speglar integrationen effekten av förvärvet. direktexport kan ju ha ersatts (Tidigare av Den totala av vitvaror från internexport). internexporten var år 1979 668,0 Mkr (l974=288,l Mkr) varav 422,5 Mkr var Sverige inom Under samma år importerades vitvaror till export Europa. Electroluxenheter för Mkr från övriga Europa. Dessa svenska 124,5 siffror kan med koncernens totala omsättning av vitvaror jämföras som år 1979 var 6 384 Mkr.(Electrolux totala export fördelat på

externa och interna kunder framgår av bilaga 10).

›

I

I

PêLHB§ESêEQLJQIPEQQEEEQE

Även om kylskåpet som produkt är nästan lika gammal som dammhar utvecklingen inom K-sektorn gått betydligt snabbare. sugaren

138 Fallet Electrolux S()lJ 1981:43

Dammsugaren är en mogen standardprodukt och konkurrenssituationen skiljer sig i många avseenden från motsvarande vitpå varusidan. På grund av produktens relativa tekniska enkelhet och de förhållandevis

låga transportkostnaderna1 kom branschen

aüzoligopoliseras i ett tidigt skede. År 1979 svarade världens två största Electrolux och för dammsugartillverkare, Hoover, tillsammans 50% av världsproduktionen, och de 10 största tillverkarna för ca 80%. Detta kan jämföras med vitvarusektorn där världens största tillverkare, Whirlpool, svarade för mellan S och 6% av produktionen och de 10 största tillverkarna för samman-

lagt 20-21%2. Orsakerna till att dammsugarproduktionen kom att

struktureras tidigare än vitvarutillverkningen är flera. Dammsugartillverkarna är i regel specialiserade en på produkt till skillnad från vaitvarutillverkarna som ofta för ett mycket brett sortiment. Vidare är kraven av på anpassning produkterna sedan gammalt ganska små när det gäller Det huvuddammsugare. sakliga anpassningskravet består i att följa lokala normer för elektriska apparater, dvs spänningstal, kontaktutformning etc. Beträffande design är smaken i i stort sett Europa enhetlig medan däremot de nordamerikanska väsentdammsugarna skiljer sig ligt från de europeiska. Ytterligare en väsentlig skillnad mellan de båda produktqrupperna är att vitvarutillverkningen kräver betvdliqt större kapitalinvesteringar och därmed är en svårare bransch i största allmänhet.

Redan år 1930 hade Electrolux tillverkande utomfyra bolag lands(bil. 3), och alla dessa hade eller sammantillverkning sättning av dammsugare. I takt med den tilltagande protektionismen i Latinamerika etablerade Electrolux sammansättningsfabriker i allt fler länder, och idag tillverkar företaget

Distanskostnaden för en dammsugare från exempelvis till Sverige Frankrike uppgår till ca 1-2% av medan produktionskostnaden motsvarande för kyl/frys-enheter är ca 7-8%, (Källa: Electrolux)

züppgifter från företaget.

Fallet Electrolux 139

dammsugare i 13 olika länder.1 Till detta kommer den dammsugar-

tillverkning som tillfallit koncernen genom företagsförvärv under

1970-talet. I princip använder Electrolux idag samma förvärvs-

strategi på dammsugarsidan som när det gäller vitvaror. Genom

den starka koncentrationen av dammsugartillverkare samt det för-

hållandet att mycket få av dem varit olönsamma har det emellertid

varit ganska få av de senaste årens förvärv som gällt dammsugar-

tillverkning. Av företagen i bil.1 är det endast National Union å i Electric, Tornado samt Exelsior som huvudsakligen haft produktion

i

av I förvärvet av NUE var emellertid av sådan dammsugare. synnerhet omfattning att koncernens tillverkningsstruktur påverkades kraftigt inom D-sektorn. Bilaga 6 visar utvecklingen av koncernens totala

av olika produkter uttryckt i antalet enheter. Tabellen försäljning visar att antalet försålda dammsugare ökade med 2,3 milj. enheter, ! eller en fördubbling, från år 1973 till 1974 vilket var det år dryg

i vill inte Electrolux lämna

då NUE köptes. Av konkurrensskäl upp-

i

om tillverkningsvolymen vid de olika produktionsställena, men gifter

g

den svenska andelen av koncernens totala produktion torde idag inte

i

överstiga 10 %.

l

I

Electrolux traditionellt haft sin starkaste posi- Inom Europa har

I

i synnerhet på den franska tion på direktförsålda dammsugare, dammsugarehetingar ett och den tyska marknaden. Då direktförsålda Å av skäl, inte fritt ut- , högre pris är modellerna, konkurrensmässiga Det ökade samarbetet mellan

i

bytbara mellan olika distributionskanaler. länder har dessutom medfört att de tillverkande bolagen

l

europeiska ha mellan olika länder. { måste en tämligen enhetlig försäljningsstrategi En dammsugarmodell får inte användas i två olika distributionskanaler.

E hade innan förvärven affärs-

Varken Tornado eller Excelsior några

i svenska Däremot

förbindelser med Electrolux dammsugartillverkning. ; var Electrolux franska dammsugargren leverantör till Tornado och

i

Electrolux räknade därför med att kunna nå vissa integrationsvinster E i samband med förvärvet.

l. Sverige, Tyskland, Frankrike, England, Spanien, Portugal, Colombia,

Peru, Mexico, Equador, Brasilien, Australien och Nya Zeeland

140 Fallet Electrolux

Sammanfattande synpunkter på etableringarnas sysselsättningseffekter inom vitvaru- och dammsugaromrâdet.

Samtliga investeringar som Electrolux gjort har sin speciella historia och det kan därför vara svårt att över huvud taget tala om ett gemensamt mönster. Det kan istället vara frestande att begränsa karaktäristiken av förvärven utomlands (och i Sverige) till en fråga om företagsledning; Electrolux köper förlustföretag inom för koncernen mer eller mindre kända produktområden och utnyttjar den samlade administrativa erfarenheten från andra delar av koncernen för att göra företagen lönsamma. Efterhand som koncernen växer uppenbarar sig nya förvärvsmöjligheter, inte sällan genom att företagen själva kontaktar Electrolux för erbjudande om försäljning, och koncernen utvecklar så småningom en .specifik kompetens i att bedöma företag inom ett allt bredare produktområde och att ordna finansiering. Inriktningen av koncernens l tillväxt blir mer en fråga om vilka företag man råkar köpa än följden av en långsiktig produktstrategi.

i

Om man studerar koncernens många bolag idag inom de mest skif- J tande verksamhetsområden så ligger det nära till hands att beskriva utlandsinvesterinqarna på detta sätt. Koncernen växer genom att förvärven sprider sig som ringar på vattnet till nya verksamhetsområden,som ofta är en följd av att andra verksamhetsområden än de man ursprungligen var intresserad av ingick i förvärvet och måste utvecklas (eller avyttras), tgex motorsågstillverkningen.

Även om man begränsar sig till vitvaror och dammsugare kan tillväxten och förvärven i viss mån förklaras på detta sätt. En när-

mare analys av respektive produktområde ger emellertid möjlig- 1 I

heter till tolkningar som är annorlunda och kanske intressantare ur effektsvnpunkt. Analysen bygger på en jämförelse mellan \ vitvaror och dammsugare.

i

Eäêé_êYÅEEQEEêEÅQEâHäEÅES

Av bilaga 3 framgår andelen av koncernens totala inom Å produktion vitvaruområdet 1975, 1977 och 1979. 1975, dvs året innan Electrolux förvärv av Arthur Martin, Frankrike och BONO, Therma och Prometheus ischweiz så var huvuddelen av produktionen, nära 60%,

S()lJ 1981:43 Fallet Electrolux 141

förlagd till Sverige. Om vi jämför det med dammsugartillverkningen så kan vi uppskatta andelen svensktillverkade dammsugare till mindre än en femtedel av koncernens totala antal redan innan de stora förvärven av National Union Electric (USA), Tornado (Frankrike), Excelsior (Holland) och Progress (Västtyskland). Graden av internationalisering, mätt på detta sätt, är således betydligt större på dammsugare än vitvaror och den skillnaden har accentuerats vtterligare efter de senaste årens förvärv.

Den viktigaste förklaringen till detta är att Electrolux internationaliserades betydligt tidigare på dammsugarsidan. Redan i slutet av 1920-talet hade man fyra utlandstillverkande bolag i Europa (Frankrike, Tyskland, England och Italien) och på fyrtiooch femtio-talen skaffade man sig tillverkningsbolag i Latin- Amerika, Australien och Skälet till dessa investe- Nya_Zeeland. ringar var förmodligen de traditionella, det vill säga kostnadsskäl 0 dyl. samt behov av att av typen tullar, transportkostnader nära marknaden. I denna situation kan det vara relevant att ligga tala om export som alternativ till utlandsetablering och därmed diskutera av dessa investeringar i Sverige. sysselsättningseffekter Eftersom så lång tid förflutit sedan de gjordes är detta emellertid svårt, för att inte säga meningslöst.

De utlandsinvesteringar som gjorts på dammsugarsidan under senare år, och som därför bättre lämpar sig för en sådan analys, är emellertid av en helt annan karaktär. Idag är Electrolux det största dammsugarföretaget i världen i en bransch som domineras av några få företag med försäljning i praktiskt taget alla länder. Produktionen är internationellt sett mycket spridd och produkten Produktionskostnad och priser blir viktiga inslag i mogen. konkurrensen och den marknadsandelenen viktig mätare på konegna cernens styrka i förhållande till konkurrenterna. Sverige som land har såtillvida för länge sedan upphört att ha någon särställning i koncernens produktionslokalisering.

Även i denna situation är det naturligtvis tänkbart att utlands-

etableringarna görs för att ersätta export från Sverige av t.ex

kostnadsskäl. De stora investeringar som Electrolux gjort under 1970-talet har emellertid en annorlunda karaktär. De innebär fram-

142 Fallet Electrolux

för allt att koncernen befäster sin som ledande dammställning sugarföretag genom förvärv av marknadsandelar. Investeringarna är inte i första hand motiverade av att man utifrån tillverkningen i Sverige ser möjligheter till eller omstruktureringar andra liknande kopplingar utan är en av att koncernen vill följd vara stor på alla marknader. Därigenom berör de inte heller tillverkningen i Sverige annat än marginellt. De sortimentskompletteringar som är ett så utmärkande bakom drag motiveringarna på vitvaruomrâdet har inte alls samma roll för förvärven av dammsugarföretag, även om följden kan bli vissa sikt. ihopkopplingar på De uppköpta dammsugarföretagen har redan vid förvärvet ett komplett sortiment. Ett uttryck för detta är att internleveranserna från Sverige till NUE, Excelsior och Tornado är relativt obetydliga. Däremot har köpen av Tornado och Excelsior givit Electrolux vissa möjligheter att nå samordninqsvinster en genom integration med Electrolux tidigare versamhet i Frankrike, Holland och 1 Belgien 1 och förvärvet av det tyska förväntas kunna samma Progress ge effekt i Västtyskland. l I i Etableringarna på vitvaruomrâdet har en annorlunda bakgrund och ger också andra sysselsättningseffekter. För det första är samtliga utlandsförvärv gjorda 1967 eller senare. För det andra har de en mer direkt produktions- eller till tillmarknads-koppling verkningen i Sverige. Som framgått av föregående avsnitt så har en av strategierna varit att förvärva tillverkare av spisar, den produkt som är svårast att exportera pga lokala i eftersärdrag frågan, för att därefter komplettera med vitvaror från andra delar av koncernens ofta den svenska delen. Detta tillverkning. gäller i första hand förvärven av Elektra Arthur Martin (Norge), (den jämte Tappan i särklass största investeringen på vitvaror), BONO, Therma och Prometheus (Schweiz). Därigenom har också expor- 1 ten från Sverige ökat genom att det förvärvade fått 4 företaget 1 lägga om sina av de vitvaror man l inköp ej tillverkat själv (oftast i kyl/frys) från andra tillverkare till Electrolux. Det \ främsta exemplet på detta är Arthur Martin, som vi återkommer till i nästa l avsnitt.

I andra fall har förvärven inneburit som produktbyten inneburit att tillverkningen koncentrerats till ett färre antal produktions-

Fallet Electrolux 143 SOU 1931:43

ställen, Exempel på detta är förvärvet av Scan-Atlas i Danmark som inneburit att frysbox- och frysskåp-tillverkningen koncentrerats till Danmark resp. Sverige.

Överhuvudtaget kan förvärven på vitvaruomrâdet ses som effekten av kombinationsmöjligheter, framför allt marknadsföringsmässigt (sortimentskompletteringar) som uppstått efterhand som koncernen växt inom vitvaror. Eftersom internationaliseringsgraden varit relativt låg, framför allt i början av perioden så har också I förvärven ofta direkt påverkat tillverkningen i Sverige. Efterhand l I 3 som koncernen växer utomlands så kommer även inom vitvaruområdet l i koncerden relativa andelen förvärv som påverkar andra delar av E E nen än den svenska, att öka.(Ett på en sådan investering exempel är förvärvet av Tappan, USA där integrationsmöjligheterna snarare finns gentemot NUE än mot Sverige.)

W

På grund av vitvarubranschens rationaliseringsmöjligheter och 1

den relativt stora andelen små företag har möjligheter hela

tiden funnits till denna förvärvsstrategi. Pâ dammsugarsidan är antalet företag betydligt mindre, företagen är marknadsmässigt starkare och rationaliseringsmöjligheterna mer uttömda. Detta förklarar till stor del skillnaden i antalet förvärv de senaste åren

r

mellan de båda produktomrâden.

i

Mot av det som ovan är det rimligt att ställa upp

Z bakgrund sagts

utsagor om den direkta påverkan på Electrolux svenska följande del och därmed sysselsättningen i Sverige av utlandsinvesteringarna under 1960- Och 70-talen:

1. De relativt fåtaliga investeringarna pâ dammsugarsidan har hittills haft varken positiv eller negativ effekt på sysselsättningen i Sverige. De är framförallt ett uttryck för en kamp om marknadsandelar mellan några få företag, och export kan knappast ses som ett alternativ till de investeringar som gjorts.

144 Fallet Electrolux

Vid flera av investeringarna på vitvaruomrâdet har Electrolux kunnat komplettera eller ersätta tidigare externa leveranser till det förvärvade bolaget med produkter tillverkade inom koncernen. Många av de förvärvade bolagen, exempelvis Arthur Martin, Therma, Bono och Prometheus hade vid förvärvstillfället produktion av spisar medan man där-

emot köpte kylprodukterna från utomstående leverantörer1

Genom att ersätta de externa leverantörerna med internleveranser har sysselsättningen i Sverige, främst Mariestad påverkats positivt. Till den del investeringarna gällt andra produktbyten är nettoeffekten oklar. Med tanke på att förvärvet av Arthur Martin, som tillhör den första kategorien, är så stor i förhållande till de övriga investeringarna, så är det troligt att den totala nettoeffekten är positiv.

En något annorlundatolkning av hur investeringarna på vitvaruområdet påverkat sysselsättningen i Sverige bör också nämnas. Internationellt sett var Electrolux i inledningen av förvärvsperioden ett relativ litet företag och förvärvet av Elektro- Helios blev startpunkten för expansionen. Genom de fortsatta förvärven, i första hand i Skandinavien, kunde man växa och bli det dominerande företaget på den nordiska marknaden. Därigenom kunde man stänga ute de stora konkurrenterna, i första hand och Philips Zanussi från den svenska marknaden med en lägre import av vitvaror som följd.

i 4 Gen0m genomgången av respektive produktgrupps historiska utveckling har vi viljat öka möjligheterna till generella utsagor om de effekter som Electrolux utlandsinvesteringar haft. En noggrannare analys av den faktiska samordningen mellan moder- och dotterbolag med olika J mått på den försäljningsmässiga integrationen måste emellertid göras genom studier av enskilda investeringsfall, i denna rapport genom studier av Arthur Martin och National Union Electric NUE.

Åke Säwbeck,marknadschef för vitvaror, AB Electrolux

Fallet Electrolux 145

Avsnitt 3 Fallstudier

3:1 Investeringen i Arthur Martin

År 1976 genomförde Electrolux sitt dittills i särklass största

företagsförvärv inom vitvarusektorn genom köpet av Martingruppen.

I om ca 50 milj.kr ingick Usines et Arthur

hnesterhmwn Fonderies

Martin S.A., Frankrike med dotterbolagen Secam i Aubervilliers

i Wasquehal, Saprime i Reims, Secomam i Revin och Saone i Sagam

Bois-Colombes samt systerföretaget Usineset Fonderies Nestor i å Martin S.A., med dotterbolaget surdiac S.A. (Arthur Martin Belgien 5 var vidare minoritetsägare i Menalux S.A., Schweiz, ett ägarskap l I år förvärva 74 % 5 som AB Electrolux kompletterade genom att samma 3 av Menalux övriga aktier.) 1 1 j .

1 finansierades genom en riktad aktieemission till Investeringen

l

Schweizerisch som vid tillfället förband sig att Bankgesellschaft l

inte släppa ut aktierna på börsen inom tre år.l

1 Arthur Martin var ett utpräglat vitvaruföretag som tillsammans med

tillverkade och sålde gasspisar, tvättmaskiner, diskdotterbolagen

maskiner och diverse andra hushållsprodukter medan Nestor Martins

var kring värmealstring, huvudsakligen kaminer produktion uppbyggd

och Såväl Arthur Martin som Nestor Martin var vid invesspisar.

i hög grad koncentrerade till respektive hemmateringstillfället

marknad (bil.11). Den låga graden av integration mellan de båda å N det möjligt för oss att i denna rapport koncentrera l företagen gör

\ oss Arthur Martins utveckling, och då huvudsakligen den franska på \ vitvarumarknaden trots företagens gemensamma bakgrund. å

Arthur Martin och Nestor Martin hade från början grundats av två

bröder och hade alltså samma I samband med en finanägarfamilj.

såldes båda företagen till investeringsbolaget Sociêtê sieringskris

L

Génêrale åren 1970-72. Försälyüngsmässigtlumb Arthurbkmtin Ä Belgique

bra med en stigande omsättning och ökade marknadsandelar E lyckats som och både Arthur Martin och bolagets andra

E följd (se bil.12)

var väl etablerade namn i

i

varumärke, Faure, på vitvarumarknaden

Frankrike. Vid 70-taletsmitt hade företaget trots den positiva E \

ll den mån aktierna inte säljs till den svenska kapitalmarknaden

innebär detta förfarande att kapitalutflöde sker från inget Sverige.

146 Fallet Electrolux

försäljningsutvecklingen kommit i produktmässigt underläge gentemot sina största konkurrenter, och fått betydande lönsamhetsproblem. Orsaken till detta var framförallt ägarnas bristande investeringsvilja men även till viss del problem med av verkomstrukturering samheten i Revin , Arthur Martin geografiska kärnpunkt.

Société Generale hade mer eller mindre mot sin 1 vilja övertagit

l

aktiemajoriteten i Arthur Martin. Vitvarutillverkning utanför låg traditionella 1 företagets verksamhetsområde och investeringsviljan var låg. Under Société Generales kom därför ägarskap investeringsvolymen i Arthur Martin att ligga under de föreväsentligt övriga

tagen i branschen1. Vidare upplevdes ett behov av en avsevärd

kapacitetshöjning för att nå lönsamhet i produktionen. Inom Socêtê Génêrale fanns det att verksaminga planer på utvidga heten inom vitvaruomrâdet utan man i stället att föredrog avyttra Arthur Martin

Bakgrunden till förvärvet

Till skillnad från i Skandinavien så vitvarorna i Frankrike säljs nästan uteslutande via fackhandeln till konsumenten. som tidigare nämnts finns det dessutom i Frankrike lokala krav på produkternas utformning som skiljer sig från såväl den som den skandinavis tyska stilen. På grund av de smakskillnader som finns och som tidigare varit än mer betonade samt de relativt höga transportkostnaderna har det varit mycket svårt för icke-franska att nå bolag några större framgångar på marknaden. Ett väletablerat varumärke är

därför idag ett av branschens viktigaste konkurrensmedel. När

Electrolux köpte Arthur Martin så var det för att huvudsakligen få tillgång till ett gammalt och väl ansett varumärke och en J väl utbyggd Den strukturomvandförsäljningsorganisation. pågående lingen inom vitvarutillverkningen och de höga investeringskostnaderna för att ta fram nya modeller skjuter kontinuerligt gränsen för en lönsam storlek på allt och produktionsapparaten högre upp på Electrolux ansåg man att ett förvärv av ett etablerat företag var det enda sättet att nå dessa volymer.

lAnders Andrén, VD Arthur Martin.

Fallet Electrolux 147 S()lJ 1981:43

Electrolux hade redan innan 1976 försäljning av vitvaror i Frankrike ( bil.13), även om dammsugaren var den stora Electroluxprodukten. Däremot saknade man helt lokal tillverkning av vitvaror eftersom den som företaget bedrivit i Frankrike under kylskåpstillverkning 50-talet lades ned kring 1960. Fram till 1975 bedrev Electrolux sin vitvaruförsäljning i den direktförsäljningsorganisation som byggts för dammsugarna, samt genom Electrolux Industrie som sålde upp för husvagnar och hotell. År 1975 grundades absorptionskylskåp å ett som vitvaror via fackhandeln, samtidigt som ETC, bolag säljer

l lades ned. ETC säljer huvudsakligen till

direktförsäljningen för vidare befordran till detaljistledet. Electrogrossistföretag 5 lux Industrie har dock fortsatt sin verksamhet även efter grundan-

i

det av ETC. För att kunna sälja produkterna direkt till de stora vitvarukedjorna och stormarknaderna fordras det att sortimentet är och att priserna är konkurrenskraftiga. Av pronågotsånär komplett dukterna i franska Electrolux vitvarusortiment var det endast vissa av och frys-skåpen som tillverkades inom koncernen. Den

f

kyl-

s dåliga bredden i tillverkningen medförde svårigheter nä det gällde

att hålla nere och Electrolux profilerades i stället som priserna en exklusiv till ett förhållandevis högt pris. Genom att man produkt sätt var utestängd från vissa distributionskanaler hade man på detta också att nå så stora volymer i försäljningen som man svårigheter önskade.

Arthur Martin däremot, var ett för fransmännen välkänt Vitvaru-

märke som fanns representerat även i de distributionskanaler där

Electrolux saknades. Enbart i Frankrike hade man mellan 3 000 och 4 000 försäljare, och sammanlagt såldes Arthur Martins produkter över 20 000 försäljningsställen runt om i Frankrike och Belgien. på

Även passade Arthur Martin in utmärkt som ett produktionsmässigt till Electrolux verksamhet i Frankrike. Arthur Martins komplement starka produkter var sedan gammaltgasspisar och tvättmaskiner,(bil.14) tvågmodmder ym1intetidigare tillverkades inom Electrolux-koncernen. (De tvättmaskiner som tillverkades av Wascator var för kommersiell tvätt och de hushållstvättmaskiner som marknadsfördes av Electroluxkoncernen, och för övrigt även Husqvarna, var externt tillverkade, huvudsakligen av västtyska AEG och Bauknecht samt italienska Zanussi.) Däremot saknade Arthur Martin sedan ett par år en egen produktion | r1 av kyl/frys-enheter, vilket var Electrolux stora vitvaruprodukt. x ›

148 Fallet Electrolux sou 1981:43

Marknadsstruktur, vitvaror i Frankrike Att vitvarumarknaden i Frankrike är starkt dominerad av hemmaföretag är idag en sanning med modifikation. Varumärkets stora betydelse som konkurrensmedel framgår tydligt av att det fortfarande existerar ett stort antal, ursprungligen franska, namn på vitvaror trots att flera av dem p g a företagsköp tillverkas och/eller säljs av ett och samma företag. I Frankrike säljer exempe vis Electrolux vitvaror under märkena Electrolux, Arthur Martin, Faure (ett bolag som köptes av Arhtur Martin 1960) och Lincoln I (köptes av AB Electrolux år 1979). Den franska Thomson-Brandt-koncernen marknadsför märkena Thomson, Brandt och Vedette medan holländska Philips använder varunamnen Philips, Laden och Radiola. Dessa tre koncerner är de dominerande den vitvaruförsäljarna på franska marknaden som i stort kan beskrivas enligt följande:

Tabell Marknadsandelar

i

Tvättmaskiner: Thomson-Brandt 40 % Electrolux 17-18 % Philips 16 % övriga små

Spisar: Electrolux 25 % Thomson-Brandt 15 % 2 st franska tillv. ä 10 %

Diskmaskiner: Thomson-Brandt 30-35 % Philips 14 % Electrolux 10 %

Kyl/frys: Thomson-Brandt 10 % Philips 13-15 % Electrolux 10-13 %

Utvecklingen av den totala vitvarumarknaden i Frankrike, samt Electrolux S.A.s andel därav 1975-79 framgår av bil15. Som framgår av bilagan har Electrolux-gruppens marknadsandel ökat under något perioden. Detta beror dock huvudsakligen på att fram till 1978 ingår endast Arthur Martin och Faure. Från och med 1978 ingår även

Fallet Electrolux 149 S()IJ 1981:43

ETC (gamla Electrolux) och Chappee, och från och med 1979 även Réseaux Paralleles och Lincoln.

av vitvaror i Frankrike sker huvudsakligen genom Försäljningen olika distributionskanaler; stormarknader, varuhus, vitvarufyra och mindre detaljister. Dessutom kan tillverkarna sälja kedjor som i sin tur vidare till Vitvarutill grossister säljer produkterna och Genom att förlägga tyngdpunkten i förkedjorna detaljisterna. olika distributionsformer profilerar de större företagen säljning på sina olika varumärken ytterligare, se tabell nedan.

Stormarknad Varuhus Kedjor Detaljister Grossister Arthur Martin X X X X Faure X X Electrolux X X

Brandt X X X X Thomson (X) X X Vedette X X X

x (x) x x Philips Laden X X X X Radiola Källa: C Malhaire, Marketing Manager, Arthur Martin Inom konkurrensmedlen något för de olika vitvarugruppen skiljer sig Bland de som är avsedda att placeras i köket produkterna. produkter är och estetik av stor betydelse medan däremot konkurrensen design och till viss del tvättmaskiner är en mer utpräglad på frysboxar De produkter som marknadsförs av de etablerade priskonkurrens. är i stort sett lika med avseende på funktion och form företagen och också i stor utsträckning produkter från företagen köper varandra när man behöver komplettera sortimentet eller utjämna I slutledet kan det trots detta finnas avsekapacitetssvängningar. värda mellan de olika företagens produkter. Detta prisskillnader förklaras dels av valet av distributionskanal (de produkter som via blir i konsumentledet), dels av den säljs grossister dyrare efterfrågeskillnad som skapas med hjälp av exteriör och design, men naturligtvis även av kostnadsskillnader mellan företagen.

150 Fallet Electrolux

Kostnadsskillnaderna mellan företagen är i stort en funktion av den omsatta volymen. Sambandet mellan kostnader och pris är dock komplicerat. I och med att de olika i den stora floran produkterna av varumärken i grunden är så pass lika försöker diffeföretagen rentiera sina produkter genom mode i och design finish. Täta modellbyten och mindre modifieringar av är därför produkterna ett viktigt inslag i konkurrensbilden. Dessa förändringar kräver, trots att de ofta är ganska små, löpande i verktyg

etc, som kan investeriqgar E

investeringar vara tämligen omfattande. För att kunna ha konkurrenskraftiga är det därför av stor 4 styckekostnader vikt för företagen att kunna dela upp ett stort utvecklingskostnaderna på antal produkter. Lyckas företagen sedan med av hjälp investeringarna 1 att differentiera och lansera ett nya produkter på slagkraftigt sätt ger detta möjlighet till ett högre större och pris, marginaler större vinster och/eller nya i investeringar produktionen. Effekten av höga marknadsandelar har sätt en dubbelverkande på detta positiv effekt på företagets verksamhet.

Utvecklingen av Arthur Martin efter förvärvet, av samordning Electrolux verksamhet i Frankrike.

Genom förvärvet kom Arthur Martin att i ingå Electrolux S.A. under vilket hela Electrolux inklusive Frankrikeverksamhet, dammsugarsidan, sorterar (bil.16). Som framgår av organisationsschemat har Electrolux valt att behålla försäljningsorganisationerna från de ursprungliga företagen intakta medan man i större utsträckning försökt att samordna de funktionerna. övriga Sammanslagningen av Arthur Martin och Electrolux till en organisation har därför inte fått någon direkt effekt i konsumentledet. För Electrolux del var dock förvärvet av stor Genom betydelse. ArthurMartin, som utgör merparten av Electrolux S.A. har Frankrike blivit hela koncernens största enskilda vitvarumarknad. På grund av verksamhetens stora omfattning fungerar Electrolux S.A. som en koncern i koncernen med en tämligen självständig position gentemot moderbolaget. För att

1jfr not 1 s.36

S()IJ 1981:43 Fallet Electrolux 151

kunna fungera som en enhet har det krävts vissa förändringar

av de delarna i samband med förvärven, även om ommöbleingående

åtminstone i fallet Arthur Martin, inte varit speciellt ringarna,

drastiska.

förändringar som Electrolux vidtog i omedelbar anslutning till

De

förvärvet av Arthur Martin var av administrativ art. Arthur

Martins huvudkontor som fanns i Paris flyttades till de tidigare

lokaler i Senlis som var Electrolux huvudsäte. Båda företagen hade

å sedan i Reims (Electrolux tillverkade dammtidigare produktion 3 sugare) och man samordnade därför även koncernens produktions-

å utveckling på denna ort. (I och med att de båda företagens pro-

sig åt genomfördes inga omflyttningar av duktionsprogram skiljde

Arthur Martins direktion ersattes successivt under produktionen.)

i

ett år, och Electrolux frankrikeverksamhet samordnades genom par

att de ingående bolagen fick en gemensam VD. Vidare samordnades

redovisningssystem, budget, data, för att passa in i moderbolagets

(det svenska Electrolux) system.

Vidare har man genomfört en samordning av reservdelshanteringen,

i

de olika bolagenslagerhållning i Frankrike samt till viss del även › och logistik-funktionerna i Electrolux samtliga franska

inköps-

bolag för att rationalisera hanteringen.

Några nya produkter i Arthur Martins vitvarusortiment har inte tillkarmit

under Electrolux ägarskap,varken iförsäljningen eller i produktionen.

Man har inte heller avyttrat några verksamhetsgrenar som ingick

i Arthur Martin vid förvärvet. Under hösten 1980 stängs dock ett

som vid förvärvet sysselsatte 400 till 500 man eftersom gjuteri

det gjutgods som tidigare ingick i spisarna sedan länge ersatts

med annat material.

som rationaliseringen av lager- Såväl nedläggningen av gjuteriet som framtvingats av strukturreservdelshanteringe n är åtgärder och betonar att och Electroluxledningen förändringen på marknaden, › - - som varit ä are. 9 n n varit nodvandiga oavsett vem dessa forandringar o - ° 1 ux till forandringarna har ocksa Initiativet och inte från Stockholm. som verkar i Frankrike bolag

152 Fallet Electrolux

Någon produktionsmässig samordning inom Frankrike aktualiserades inte i samband med att Electrolux förvärvade Arthur Martin eftersom Electrolux inte bedrev någon tillverkning där utan enbart försälja ning. Någon försäljningsmässig samordning genomfördes, som nämnt, inte heller. Den mest märkbara effekten som förvärvet fick för Arthur Martin var förändringar i leverantörsledet. Till detta återkommer vi dock i följande avsnitt.

Av det ovan sagda framgår inte någon anledning till att förvärvet skulle drastiskt förändra Arthur Martins resultatutveckling, och

så är inte heller fallet. Även om hela gruppens volymtillväxt

varit drygt 200 000 enheter sedan 1975 (bil.15) så har tillväxten för Faure och Arhtur Martin, de varumärken som tillkom genom förvärvet, i stort sett följt den trend som fanns redan innan 1976. (Se bil.17)

Integrationen Sverige-Frankrike, i samband med Electrolux förvärv av Arthur Martin.

Innan 1976 bedrev inte Electrolux någon tillverkning av vitvaror i Frankrike utan verksamheten bestod i försäljning av produkter tillverkade externt och/eller importerade från andra länder, bland andra Sverige. Verksamheten var av en så liten omfattning att någon lokal tillverkning inte var aktuell och dessutom så liten att de franska myndigheterna inte hade något att invända mot det franska Electrolux negativa handelsbalans. I och med förvärvet av Arthur Martin förändrades bedömningsgrunderna för produktionslokaliseringen radikalt för såväl Electroluxledningen i Sverige som för de franska myndigheterna. Frankrike blev i ett slag Electrolux viktigaste avsättningsmarknad för vitvaror och Electrolux blev ett av de 3-4 största vitvaruföretagen i Frankrike. Genom att Arthur Martin och Electrolux-koncernen inte hade konkurrerande produktion för den franska marknaden i någon större utsträckning genomfördes inga omfördelningar i tillverkningen. I största möjliga utsträckning ersattes dock Arthur Martins externa leverantörer med interna.

Fallet Electrolux 153

stor betydelse fick detta för kyl- och frys-tillverkspeciellt i Mariestad eftersom motsvarande tillverkning saknades ningen i Arthur Martin. Omfattningen av internleveranserna framgår av bilaga T3.

Hur har då de omfattande leveranserna från Mariestadsfabriken till Arthur Martin påverkat utvecklingen inom Electrolux gamla vitvaruverksamhet i Frankrike, dvs ETC och Electrolux Industrie? för att ersätta den av vit- ETC grundades 1975 direktförsäljning varor som Electrolux bedrev dessförinnan medan däremot Electrolux 1 Å Industrie bedrivit försäljning av mindre absorptionskylskåp i Frankrike under hela 1970-talet. Av bilaga13 framgår hur utveckvarit under 70-talet för dessa båda verksamhetsgrenar. lingen ETC har haft en försäljningsutveckling på samtliga redopositiv visade medan utvecklingen varit den motsatta för produktgrupper den verksamheten med undantag för kylskåpen. Av övriga gamla är utvecklingen beträffande kyl- och frys- 5 speciell betydelse i viss del hämtat dessa från enheter eftersom ETC till produkter tillverkningen i Sverige. Om man jämför bilagorna 12 och 17 framatt ETCs försäljningsökning även inneburit ökade leveranser går från Mariestadsfabriken. Förvärvet av Arthur Martin (1976) motinte av för leveranserna till svaras följdaktligen någon nedgång ETC. Däremot sker det en kraftig nedgång i försäljningen inom gmnla Electrolux vid mitten av 70-talet (bil.13). Försäljningen av såväl som tvätt- och disk-maskiner, som svarade för frysenheter 50% av Electrolux försäljning 1974 (uttryckt som andel av drygt har helt försvunnit år 1979. Till viss volymen) praktiskt taget del kan detta förklaras av att ETC successivt ersatt naturligtvis den tidigare direktförsäljningen. Detta gäller framförallt frys-, tvätt- och diskmaskiner. För alla dessa produkter gäller att Electrolux tappat mark sedan mitten på 70-talet (Arthur Martin borträknat). Särskilt markant är nedgången i försäljningen av tvättmaskiner och frysenheter. Beträffande tvättmaskinerna så köpte Electrolux dessa från Thomsson, Frankrike varför nedgången inte berör svensk tillverkning direkt. Vad minskningen med 12 571 frysenheter betytt för svensk tillverkning vet vi inte exakt då vi saknar leverantörsstrukturen i Electrolux verksamhet. Förmodligen rör det sig dock gamla inte om mer än en tredjedel av produkterna dvs ca 4 000 enh/år.

154 Fallet Electrolux Minskningen torde dock kunna kopplas direkt till Martin-förvärvet även om Arthur Martins frysförsäljning inte ökade med mer än ca 6 000 enheter mellan 1975 och 1976.

Kylskåpsförsäljningen har fortsatt att öka inom de gamla kanalerna även efter förvärvet av Arthur Martin vilket inte tyder på någon överflyttning av försäljningsansträngningarna. Att försäljningen av kylskåp är så omfattande, och har fortsatt att öka även efter 1975 är helt följdriktigt med tanke att Electrolux l på l Industrie arbetar på en marknad som till stora delar är skild ä från ETC:s och Arthur Martins

i

kylskåpsförsäljning. Absorptionskylskâpen är en specialprodukt, avsedd för husvagnar och hotellrum

utsträckä

och producentmarknaden är koncentrerad i betydligt större ning än vad som är fallet för hushållskylskåpen. Electroluxkoncernens position är betydligt starkare för \ absorptionskylskåpen och produkterna säljs genom andra kanaler. Av dessa skäl påverkar 1 vare sig ETC:s tillkomst eller förvärvet av Arthur Martin verksamheten inom Electrolux Industrie i särskilt stor utsträckning. Den absoluta merparten av de absorptionskylskåp som Electrolux Industrie säljer i Frankrike importeras från koncernens fabriker

utanför Sverige1 och påverkar därmed inte den svenska sysselsätt-

ningen. Electrolux har tillverkning av absorptionskylskåp även i Sverige (Motala). Denna uppges dock vara specialanpassad för den nordamerikanska marknaden samt för tropiska länder vilket skulle 4 vara anledningen till att inte Motalafabriken levererar några 4 produkter till Frankrike.

En följd av ovanstående resonemang är att de produkter som Electrolux levererar från Mariestad till Arthur Martin i stort sett utgör ett nettotillskott i produktionen orsakade av investeringen. 1 Möjligen ska siffrorna reduceras med högst 4 000 frysskåp årligen p g a nettominskningen i de gamla försäljningskanalerna. å

Den ökade avsättningen av kyl- och frysskåp p g a Arthur Martinförvärvet skulle således innebära att den årliga produktionen i Mariestad behövt öka med ca 90 000 enheter vid en jämförelse mellan 1976 och 1980. Produktionsvolymen i Mariestad påverkas

1Anders Andrén, VD Electrolux S.A

SOU 193143 Fallet Electrolux 155

naturligtvis av andra marknader än den franska. I och med att den årliga produktionsvolymen i Mariestadsfabriken ökad med 158 000 enheter under perioden kan vi dock säga att leveranserna till Arthur Martin inte möjliggjorts endast genom en motsvarande minskning på andra marknader. Stämmer våra bedömningar kan man dessutom se att över hälften av tillväxten i Mariestadsfabriken från 1976 beror på förvärvet av Arthur Martin.

Genom att de utbytta underleverantörerna till stor del var franska försämrades handelsbalansen ytterligare för Electrolux verksamhet ur fransk synvinkel. I första hand Frankrikes gynnsamma geografiska läge, men även Arthur Martins kunskap inom området samt önskemål från de franska myndigheterna har medfört att Electroluxledningen valt just Frankrike som centralort för koncernens tvättmaskinstillverkning. Trots att den franska marknaden till skillnad från det övriga Europa domineras av toppmatade tvättmaskiner har Electrolux valt att genom

stora investeringa9förlägga utvecklingen och tillverkningen av en

ny frontmatad tvättmaskinsmodell till Arthur Martin. Effekterna av denna satsning har ännu inte hunnit märkas eftersom produkten ännu inte finns färdig för serieproduktion. Modellen är emellertid avsedd för såväl den franska marknaden som för export och Electrolux räknar med att den övervägande delen av koncernens tvättmaskinsförsäljning runt om i världen år 1982 kommer att vara fransktillverkade. Går dessa planer i uppfyllelse skulle det vara det första exemplet där Arthur Martins produktion påverkas som en direkt följd av förvärvet. Dels får man en frontmatad tvättmaskin i sortimentet, vilket förmodligen inte varit fallet utan Electrolux, och dels kan man genom koncernens försäljningsorganisation i övriga länder räkna med en omfattande export och därmed utbyggnad av tillverkningskapaciteten

i inom koncernens franska del. Någon av svensk till-

utflyttning verkning är det i detta fall inte fråga om eftersomlüectninx nunn N förvärvet av Arthur Martin alla sina hushållsztvättmaskineri köpte från externaleverantörer. I och med att den svenska marknaden domineras av frontmatade tvättmaskiner är det emellertid fullt tänkbart att Electrolux hade kunnat flytta Arthur Martins tillverkningskunskap till Sverige i stället för tvärtom. I detta beslut uppges dock relationerna till de franska myndigheterna ha spelat en avgörande roll.

llnvesteringarna för den nya modellserien rör sig om ca 50 Mkr

varav 30 Mkr i verktyg. Källa: A Andrên,VD Electrolux S.A H

156 Fallet Electrolux SOU 1931143

Diskmaskiner är den enda produkten där Arthur Martin och Electrolu

bedrev (och bedriver)konkurrerande produktion för samma marknad.

För båda företagen hade (och har) dock en diskmaskinstillverkningen

förhållandevis liten betydelse totalt sett. Någon förändringar

beträffande tillverkning och försäljning av diskmaskiner som en

direkt följd av köpet har inte genomförts, men på sikt (Ca 2 år)

räknar Electrolux med att överföra Arthur Martins produktion, år

1979 ca 38 000 enheter, till Mariestad.

Beträffande den övriga inom produktionen Arthur Martin (värmeå kaminer och spisar) och svenska

Electrolux (spisar, dammsugare, 1

mindre köksapparater etc) har ingen samordning kommit till stånd

vare sig i eller tillverkning försäljning. För dammsugare är detta

helt naturligt eftersom dessa inte finns med i Arthur Martins

sortiment och Electrolux dessutom redan innan förvärvet hade en

utbyggd försäljningsorganisation för i

dammsugarprodukter Frankriked

vad gäller spisar är det ännu så en

länge uttalad policy från

Electroluxledningen med lokal i stället för tillverkning export.

i

Några omläggningar av produktionen eller produktbyten mellan den

svenska resp den franska försäljningsorganisationen har därför inte å aktualiserats. Däremot har Electrolux redan från början haft å planer på att försöka Arthur Martins utnyttja försäljningsorgani-

man än så länge med. misslyckats

Internhandeln med komponenter är mycket marginell inom Vitvaru-

sidan idag, men kan eventuellt komma att få en ökad betydelse. De motorer som används i koncernens (Arthur Martins) egentillverkade tvättmaskiner idag köps antingen från Thomson eller från

italienska tillverkare. För närvarande arbetar Electrolux pâ att utveckla en tvättmaskinsmotor av samma typ som den som används i dammsugarna. Produktionen av en sådan motor skulle, om den visar

sig fungera, förläggas till Västervik som är koncernens huvudtillverkare av motorer.

sou 193143 Fallet Electrolux 157

Förvärvet har i liten utsträckning påverkat andra ganska

svenska

än den i Mariestad även om det finns exempel . produktionsenheter Arthur Martin köper inte några komponenter till sin tillverkning från svenska leverantörer utan de som kan finnas spridningseffekter i underleverantörer till Mariestadsfabriken. Den Sverige gäller största enskilda underleverantören är Electrolux egen fabrik i Motala. leveranser kommer från ett flertal externa tillövriga

verkare. Tvvärr saknar vi statistik för att närmare belysa dessa

indirekta effekter som Martin-förvärvet haft på den svenska syssel-

sättningen. Enligt Electrolux bedömningzskapar dock en produktions-

ökning i Mariestad med 90 000 enheter, ett 40-tal sysselsättningstillfällen i leverantörsledet, varav ca 20 i Motala.

Samarbetsformer Exemplen på mer permanenta samarbetsformer mellan moderbolaget i Sverige och Arthur Martin är få. Organisationen i Frankrike är, liksom den svenska själv utvecklingsansvarig för de produkter man tillverkar och har en lokal utvecklingsavdelning.Persxer ñåm de olika utvecklingsavdelningarna i koncernen träffas dock i de så kallade produkt-råden en gång per kvartal för att samordna koncernens produkt- och marknadskunskap.

Omdelbart efter förvärvet etablerade Electrolux ett tekniskt centrum i Reims. Detta centrum arbetar främst med anpassning av produktionen för den franska marknaden, men har även sporadisk kontakt med de större utvecklingsavdelningarna i Sverige i frågor som inte ñürden franska produkterna speciellt. Den mer grundläggande forskningen om materialens hállfaäümm grundkonstruktioner etc är dock i sin helhet koncentrerad till Stockholm. Eftersom Electrolux ; i mycket stor utsträckning arbetar med mogna produkter och välkändatekniska konstruktioner är istället processutvecklingen av central l betydelse för konkurrensförmågan. Även utvecklingen av produktionstekniken är i sin helhet lokaliserad till Sverige och inplanteras därifrån i de utländska dotterbolagen.

1Efter förvärvet utökades Arthur Martin sortiment, på Electrolux

initiativ, med TV-apparater, tillverkade i Sverige av Luxor. Försäljningen av TV-apparater uppgick 1979 till knappt 10 000 enheter. Luxors möjligheter att exportera till Frankrike genom Arthur Martin kommer dock troligen att minska väsentligt genom Electrolux förvärv av den franska TV-tillverkaren Oceanic. 2 Hans Wiklander, prod.tekn.avd.,Electrolux

158 Fallet Electrolux _

Vad gäller kyl- och frys-skâpen, där Arthur Martin, inte har någon egen tillverkning, kan man framföra synpunkter antingen direkt till utvecklingsavdelningen i Sverige eller också via det s k informa-

tionsproduktrådet.

I det löpande försäljningsarbetet förekommer inget samarbete mellan 1 den svenska och den franska organisationen så när som på att reklamavdelningarna ibland sammanträdar för att diskutera idéer till reklamsatsningar. l l Även om försäljningsorganisationen, varumärket och själva produk- 1 tionsapparaten är de viktigaste delarna i Electrolux köp av Arthur Martin har man till viss del även kunnat utnyttja företaget som å informationskanal för smärre lokala marknadsanpassningar av de produkter som exporteras från Sverige samt \

âterförsäljarbearbetning.\

l l

Ö§EÅEŧEEEEÅY_§EYEEEES l Delvis beroende Arthur Martins starka inom koncernen l på ställning i men framför allt beroende på det stora antalet dotterbolag, är den centrala Electroluxledningen möjligheter till detaljstyrning

tämligen begränsade. Man saknar såväl kompetens som resurser för att från Stockholm sköta de många bolagen bättre än vad som görs lokalt. De styrinstrument som utarbetats är i första hand gemenå i samma för att med av

redovisningssystem hjälp resultatuppföljning

kunna koncentrera den centrala ledningens insatser till bolag med

lönsamhetsproblem. Utöver detta har man i Arthur Martin tillsatt en svensk VD, vilket dock snarare är undantag än för konregel cernens utlandbolag. Däremot finns den centrala koncernledningen representerad i samtliga dotterbolags styrelser. \

ä Normer för avkastning på egetkapital, omsättningshastighet på { lager och kundfordringar utarbetas centralt och

resultatrapporteringä N

sker månatligen. Till detta kommer att Arthur Martin en gång per kvartal skall upprätta en balansanalys med kommentarer utförliga om utvecklingen, samt tvâ gånger per år en försäljningsprognos som N sträcker 18 månader framåt. VD Anders

i

sig Enligt Andrén, är det dock endast avvikelser från som

centrala

kraftiga budget föranleder I åtgärder.

SO[J198h43 Fallet Electrolux 159

Beträffande investeringar är det endast investeringar i fast egendom samt större lån ( l MFF) som kräver styrelsens godkännande. är dock att varje bolag skall ha ett positivt resultat Styrfilosofin varje år vilket naturligtvis minskat Arthur Martin investeringsmöjligheter under l970-talet.

När det personalrekrytering är det endast VD-posten som gäller kräver centrala beslut. Även marknadsplaner, och reklamkampanjer etc lokalt även om samarbete naturligtvis förekommer upprättes genom reklamträffar och liknande.

Produktpriser bestäms lokalt medan däremot internpriserna sätts av den centrala ledningen efter diskussion med berörda parter. Detta gäller för samtliga interna transfereringar och alltså inte bara de fall där Sverige är den ena parten.

laäsgäâäiegeauêâäbyr-lisääin-:-iisE§:§!§2§5§2_1s999s§2129l§9 Genom integrationseffekter med koncernbolag utanför Sverige kan den svenska delen beröras även indirekt av Martinförvärvet. Någon omlokalisering av koncernens produktion har dock inte skett utanför Sverige. Däremot finns flera exempel där förvärvet givit upphov till sortimentskompletteringen och utbyte av leverantörer. Förutom Sverige är England det största exempel på den förstnämnda effekten och Danmark på den andra. I bilaga17 redovisas förutom köpen från Mariestad även Martin-gruppens internköpfrån fabriken i Luton resp Atlas i Danmark. De produkter som man i första hand köper från England är mindre kylskåp som tidigare köptes från Zanussi och Thomson-Brandt medan man från Atlas köper frysboxar som tidigare köptes från Gram, ett annat danskt företag.

Till detta kommer att Arthur Martin hoppas att med hjälp av den engelska försäljningsorganisationen i ökad utsträckning kunna exportera gasspisar.

Sammantaget kan man dock säga att ommöbleringarna i samband med Martinköpet än så länge varit ganska små, i synnerhet avseende tillverkningen, jämfört med strukturrationaliseringen i Skandinavien tidigare under 1970-talet.

160 Fallet Electrolux SOU 1931:43

Sysselsättningseffekter i Sverige, kort sikt

En summering av de effekter för produktionen i Sverige som kan kopplas direkt till Electrolux förvärv av Arthur Martin skulle då se ut enligt följande:

- en ökad lgggggg leverans av kyl- och frysskåp från Mariestad Å på drygt 300 000 enheter under perioden 1976-1980. (Internleveranserna från Mariestad till Arthur Martin). Av produktionen i Mariestad år 1980 skulle ca 90 000 enheter bero på förvärvet av Arthur Martin. i Uttryckt antal sysselsatta motsvarar dessa 90 000 enheter ca

250 arbetstillfällen inklusive tjänstemänl.

1 - effekter vid Electrolux några på diskmaskinsproduktion å svenska enheter har ännu inte skett. Inom ett år ska l l dock tillverkningen enligt planerna förläggas till 1 Sverige. (År 1979 sålde Martin-gruppen ca 28 000 disk- 4 maskiner). I 1 l l 1 - bedrivs inte av Electrolux någon tvättmaskinstillverkning i Sverige idag. Den planerade importen av tvättmaskiner i

i

från Arthur Martin ersätter alltså ingen svensk produktion. Totalt omsatte dock koncernen 428 000 enheter under 1979. Inom Electrolux planerar man att förlägga motortill-

verkningen för tvättmaskinerna till Västervik. Enligt företagets egna bedömningar är en volym på 200 000 enheter per år från och med 1983 realistisk, vilket i så fal; skulle ge sysselsättning åt drygt 60 arbetare. l - för vitvaror har vi inte funnit effekt som övriga någon direkt kan kopplas till förvärvet. 1 Externt - Arthur Martins av Luxors om-

försäljning TV-apparater 3

fattade åren 1978-1979 totalt ca ll 000 enheter och torde inte komma att uppgå till mer än 25 000 sammanlagt i och med förvärvet av Oceanic.

l . . H Uppgifter fran foretaget

Fallet Electrolux 161 SOU 1981343

Som redan nämnts bedömer Electrolux effekterna för lgggggåt-

Mariestadsfabrikens leverantörer till ca 40 arbetstill-

fällen. En annan typ av indirekta effekter är om Electro-

lux förvärvet av Arthur Martin får ökad vinst, och genom

denna vinst investeras i produktion i Sverige. En bedömning

av dessa effekter är dock förenad med så många antaganden

av vi avstår från den.

är tar t.ex inte hänsyn Ovanstående kalkyl mycket grovkornig.Den

andra marknader i till vilka effekter köpet fått på geografiska

Vi har inte heller kunnat kvantifiera någon större utsträckning.

resultatförändringar och de indirekta effekterna av exempelvis

av grundval av som en följd investeringen.På utvecklingsarbete

har vi kunnat uppskatta de direkta Electrolux produktionsdata

av Arthur Martin-förvärvet till knappt sysselsättningseffekterna av företagets verk- 300 arbetstillfällen år 1980. Sker utvecklingen

för får förvärvet dessutom en samhet enligt de planer vi redogjort

ökade leveranser från Mariesuccessivt ökad betydelse, dels genom

vissa omfördelningar av produktionslokaliser“ stad och dels genom

bör man för att kunna bedöma invesringen. Mot dessa resultat

Den vi

även ställa en alternativ utveckling. fråga

teringen upp

av blivit större måste ställa oss är om exporten kyl/frysenheter

motsvarande förvärvet istället än nuvarande utveckling om medel

på den för marknadsföring av Electrolux egna produkter använts

utländsk marknad.Med tanke marknaden eller någon annan franska

på varumärkets och marknadsorganisationen/distributionskanalernas

av större volymer är detta högst centrala betydelse för försäljning

hade inneburit dels att Electrolux osannolikt. Detta alternativ

måste bli ett reklam och andra marknadsföringsåtgärder genom

dels stora investeringar i en marknadsorganisation välkänt varumärke,

stormarknader och liknande större med sikte på försäljning genom

de medel som nu satsats i Även om manför försäljningskanaler. är det osannolikt att Martin hade nått en bra bit på väg, Arthur

de 300 000 enheter man under en femårsperiod hade lyckats sälja

nu sålt Arthur Martins försäljningsorganisation. som man genom

hade i marknadsföring och en marknadsorganisation Investeringar i en mindre omfatteffekt först längre sikt och betydligt gett på att nettoeffekten ur export än nu. En slutsats blir därför ning Arthur Martinförvärvet blir därmed av

och sysselsättningssynpunkt

Electrolux haft även när hänsyn tas till de möjligheter positiv

öka av vitvaror från Sverige. att på andra sätt exporten

162 Fallet Electrolux sou 193143

Resonemangen i avsnittet om Arthur Martin har i huvudsak berört

integrationseffekter, faktiska och planerade, i samband med förvärvet och därmed implicit utgått ifrån att dessa effekter skulle vara drivkraften bakom Electrolux investeringen. motiverar ju också sin investering med att den medfört och kan komma att medföra ytterligare effektivisering av verksamheten, dels genom tekniska stordriftsfördelar genom omlokalisering av och dels produktionen, genom stordriftsfördelar i marknadsföring och distribution inköp som en följd av och av 5 sortimentskompletteringar samordning företagens leveranser. Efter genomgången i detta avsnitt är det dock påtagligt hur stor del av de påtalade som integrationsmöjligheterna 5 år efter förvärvet fortfarande är på planeringsstadiet. På produktionssidan har praktiskt taget skett och vad inga förändringar gäller försäljning och leveranser är Arthur Martins leverantörsbyte för den enda

kylskåpen förändringen som på något avgörande sätt

haft betydelse för den svenska Ett annat skäl som sysselsättningen. framförts för investeringarna är att dessa ökar att möjligheterna värja sig på hemmamarknaden. Konsekvenserna av den enskilda inves teringen är desamma även med denna men får en förklaring analysen annan inriktning om grundantagandet är att Electrolux genomfört denna och andra investeringar i att stärka sin syfte position, dvs öka sin makt inom branschen. Makthypotesen, dvs att drivkraften till investeringen skulle vara tillväxt och storlek i sig, för att därmed kunna uppnå högre monopolränta, alldeles oavsett

om någom effektivij

sering genom verksamhetsintegration blir följden av sammanslagningen?

kommer att belysas tydligare i studien av NUE. Med tanke på Electrolux dominans på vitvaror i Scandinavien och den koncenttilltagande rationen på den europeiska producentmarknaden måste denna aspekt beaktas även i fallet Arthur Martin.

Fallet Electrolux 163 S()lJ 1981:43

3:2 Förvärvet av National Union Electric.

Redan 1920 etablerade Wenner-Gren ett företag i USA för tillverkning av dammsugare, Electrolux Corporation. Som framgått av beskrivningen av Electrolux internationalisering så ingick detta bolag aldrig i koncernen. Den minoritetspost på 39 procent som Electrolux ägde vid Werthéns tillträde som VD 1967 avyttrades för 57 milj dollar, pengar som blev grundplâten för de många företagsvärv som gjordes efter detta år. Electrolux Corporation existerar ännu idag och rätten till varumärket Electrolux på den nordamerikanska marknaden innehas av detta företag.

Om vi bortser från ovannämnda företag har Electrolux aldrig varit inne den nordamerikanska marknaden i någon nämnvärd på före förvärvet av National Union Electric (NUE) 1974. omfattning Förvärvet av detta innebar en mycket kraftig ökning av företag Electrolux totala dammsugarproduktion, vilket framgår av bil.19 1978 sålde Electrolux i runda tal 5,5 milj dammsugare, varav NUE svarade för ca. 2,3 milj eller drygt 40 procent. Av den resterande delen tillverkades mindre än l0 procent, ca 400 tusen enheter i medan övrig produktion var förlagd till före- Sverige tagets övriga anläggningar i Europa (England, Västtyskland, Frankrike, Spanien), Latinamerika (Brasilien, Mexico, Peru, Colombia), Australien och Nya Zeeland. Grovt sett Equador, kan man att genom förvärvet av NUE fördubblades Electrolux säga dammsugarproduktion utanför Sverige.

för NUE var 255 mkr, den då största affären Köpeskillingen i Electrolux historia. NUE tillverkar dammsugare och någonsin 1979 var omsättningen i NUE luftkonditioneringsanläggningar. 270 dollar varav 187 utgjordes av dammsugare och resten milj milj luftkonditioneringsapparater och plastdetaljer. Dammsugartillverkningen är den dominerande delen i företagets produktion, ca och sker i företagets huvudfabrik i 3/4, tillverkningen Illinois. Dessutom har man en mindre sammansättningsfabrik i Canada. under varunamnet Eureka, sker uteslutande Försäljningen, den nordamerikanska marknaden. Vid sidan av Hoover är Eureka på

164 Fallet Electrolux sou 19s1;43

det mest sålda dammsugarmärket i USA med ca. 25 procent av marknaden. Marknadsandelen har varit stigande sedan en längre tid. Medan under tioårsperioden 1966-75 den försäljningen på amerikanska dammsugarmarknaden ökade med 137 procent så kunde Eureka öka försäljningen med 322 procent. Luftkonditioneringsaggregat, både för officiellt och privat bruk, tillverkas i New Jersey och formsprutade plastdetaljer i Ohio. 75 procent av plastdetaljerna används i de egna Eureka dammsugarna medan resten säljs till utomstående kunder.

The Eureka Company, grundat 1909, en huvudroll vid spelade introduktionen av hushållsdammsugare på den amerikanska marknaden. Eureka, som införlivades med NUE 1960, har under åren byggt ut sina distributionskanaler och täcker idag hela USA genom 37 000 fristående återförsäljarbutiker (dealers). till Försäljningen butikerna går igenom ett 100-tal agenter, varav ca. 80 av ägs

E

Eureka medan resten är fristående. Karakteristiskt för Eureka är att all försäljning av dammsugare till konsumenterna går 1 igenom de 37 000 återförsäljarna. Några andra distributionskanaler å * eller direktförsäljning utnyttjas således inte. NUE:s Enligt företagsledning är ett av skälen till att av Eureka

försäljningen ökat så pass kraftigt under senare år att man valt att satsa på en produkt (dammsugare) och en distributionskanal (detaljhandeln). å stöder dels 3 Företaget detaljhandlarna, genom årliga rikstäckande

annonskampanjer, dels genom bidrag till lokalannonseringl.

Avbilaga20 framgår att under den period Electrolux ägt NUE har detta ükeuxsymsätuüng ökat från 619 mkr till l 160 mkr,eller med i genomsnitt drygt 12 procent per år. Även antalet anställda har ökat under i ägandeperioden. Företaget har hela tiden varit

lönsamt och 4

Electrolux har erhållit utdelning under hela perioden. I 1979 var utdelning 35 mkr vilket motsvarar ca l5 procent på insatt kapital och 73 procent av redovisad nettovinst efter skatt.

Electrolux finansierade förvärvet av NUE genom ett lån 54 på milj dollar i Morgan Guaranty Trust, ett s k multicurrency roll

lstorleken på lokalannonseringsbidraget är direkt proportionell

till den enskilde handlarens försäljningsresultat.

Fallet Electrolux 165

over lån 5 år som innebär att lånevalutan är utbytbar och på

räntan fastställs i tre- eller sexmånaders intervaller.

var det främsta motivet till förvärvet Enligt Electroluxledningen

att i slag ökade sin marknadsandel från 0 till företaget ett

den enda marknad av man tidigare inte 25 procent på betydelse

hade haft till. Genom köpet skulle man också någon försäljning

få en den nordamerikanska marknaden för hushållsinkörsport på

produkter överhuvudtaget.

också svårigheterna att exportera till Bakom förvärvet sägs ligga

marknaden. Av bilaga21 framgår att USA den nordamerikanska

varit liten för Electrolux genom åren en mycket avsättningsmarknad

att USA svarar för nära hälften av hela världens dammsugare, trots

Ett skäl till dessa svårigheter som brukar dammsugarkonsumtion.

i mellan Europa och Nordamerika, anföras är skillnader efterfrågan

g

när det utseende. I Europa framförallt gäller produkternas ä av den s k tankmodellen medan s k

3 domineras försäljningen

i USA och Canada. I USA domineras uprights är betydligt vanligare

sedan tillbaka av två mycket stora dessutom försäljningen långt

Hoover och Eureka, med mycket stora tilloch välkända märken,

och väl inarbetade försäljningsorganisationer. verkningsvolymer

trots vissa skillnader i utförande i hög Eftersom dammsugare

är en så blir priser och därmed tillverkningsgrad standardprodukt

av stor betydelse för konkurrensförmågan. och försäljningskostnader

finns det att exportera lön- Enligt Electrolux inga möjligheter

till USA till de som råder i detaljistsamt från Sverige priser

ledet. För att skall vara lönsam krävs högre priser, exporten

kunde sälja genom en helt annan vilket kanske skulle gå om man

t ex svårigheterna att distributionsform, direktförsäljning.

och kostnaderna för att inarbeta ett nytt varumärke på marknaden

direktförsäljning, bebygga upp en marknadsorganisation, typ

stora. Till detta kommer Electrolux traktas dock som mycket

med varumärkesnamn på den nordamerikanska speciella svårigheter

rätten till varumärket Electrolux innehas marknaden, eftersom

av Electrolux Corporation.

som faktiskt finns att exportera Oavsett vilka möjligheter

USA så kan vi konstatera att den totala amerikanska dammsugare till

är i förhållande till den importen av dammsugare mycket obetydlig

Avbilaga 22 framgår att totala konsumtionen av dammsugare.

varit ca. l-3 av den totala konsumtionen importandelen procent

166 Fallet Electrolux S()lJ 1981:43

under 1970-talet. Den lilla som förekommer domineras import av försäljning från Canada, Västtyskland, Storbrittanien, Japan, Korea, Hongkong och Taiwan. Medan importen från Canada, Storbrittanien och Västtyskland kan förklaras av dessa marknaders relativa närhet geografiskt och kulturellt är från importen Japan ett exempel på hur ett utomstående varumärke under senare år försökt bryta sig in på den nordamerikanska marknaden. Genom en mycket intensiv reklamkampanj lyckades det japanska jätteföretaget National Panasonic sälja relativt stora dammmängder sugare, i huvudsak inom Bostonområdet. Som framgår av tabellen har dock Japans importandel tillbaka gått kraftigt under 1970talet. Svängningarna i de angivna ländernas är importandelar ganska stor vilket avspeglar att det är om relativt små fråga importkvantiteter totalt sett och från varje land.

Electrolux export av dammsugare till Nordamerika har alltid varit obetydlig. Av bilaga23 framgår till USA och försäljningen Canada sedan 1961. Bortsett från ett år 1970-talet har par på export ej förekommit alls eller bara uppgått till hundra några dammsugare. Försäljningen av aktieinnehavet i Electrolux Corporation 1967 resp köpet av NUE 1974 tycks inte ha inneburit några markanta förändringar i det avseendet. ex- Visserligen porterades ovanligt många dammsugare 1973 och 1974, ca. 5 000 resp år, medan exporten 1976-79 varit praktiskt taget obefintlig. Det är dock högst osannolikt att denna skillnad beror förpå värvet av NUE. Dels är exportkvantiteterna små även åren 1973 och 1974, dels var försäljningen år närmast innan NUEövriga förvärvet mycket liten eller andra tillobefintlig. Sveriges verkare av dammsugare, KF-ägda Hugin, som exporterar ca. 45 procent av sin produktion, har till den aldrig exporterat nordamerikanska marknaden.l (Sebilaga 24 .)

1Enligt Hugins försäljningsledning är det omöjligt att

exportera till USA p g a den hårda konkurrensen. (Tel.intervju med Mats Axling, Hugin.)

Fallet Electrolux 167

êyêêelêêszaáagâeâêsägsz

Om vi ifrån att exporten av dammsugare från Sverige till utgår Nordamerika under överblickbar period inte kunnat få någon större än den hittills haft innebär det att NUEomfattning förvärvet ej inneburit några negativa sysselsättningseffekter för del i form av minskad dammsugarproduktion. Förvärvet Sveriges kan istället närmast karakteriseras som ett förvärv av en mark-

nadsandel på en stor marknad, som Electrolux annars knappast hade varit inne på, i varje fall inte genom export.

2 Däremot kan i Sverige ända påverkas om försysselsättningen värvet innebär i olika avseenden mellan integrationseffekter

I fanns

NUE och Electrolux i Sverige. Enligt Electroluxledningen | en om att man med av NUE:s det vid förvärvet förhoppning hjälp skulle kunna marknadsföra andra kon-

G

försäljningsorganisation på den amerikanska marknaden. Någon sådan försäljcernprodukter * har emellertid hittills inte skett. Det främsta skälet ning ; till detta är NUE:s ovilja att blanda in andra koncernprodukter 3 i sitt sortiment och därmed bryta mot filosofin en produkt, : distributionskanal. NUE har sedan länge varit ett lönsamt en och företag, och Electroluxledningen har inte framgångsrikt kunna gå in och diktera vilka produkter NUE skall tyckt sig sälja eller hur distributionen skall gå till. De begränsade som hittills skett har gällt den motsatta vägen; via kopplingar Electrolux har NUE kunnat sälja en del försäljningsorganisation av sina dammsugare och (framförallt) luftkonditioneringsapparater till mer marknader. 1979 uppgick den försäljningen till avlägsna ca 15 milj dollar. Tidigare hade NUE inte någon export.

Påverkan i skulle också kunna ske på sysselsättningen Sverige internhandel med Av tabellen nedan framgår genom komponenter. omfattningen av leveranserna av insatsvaror från Electrolux i till NUE. (Internhandel i motsatt riktning förekommer Sverige ej.)

168 Fallet Electrolux sou 1981:43 År Leveranser av motorfläktaggregat från Västervik mkr

Leveranser av dammpåsar från. Pappersförädling AB i Nygård mkr. 0 0 O s |- k) s å DJ s O

Totalt 0 0,3 h) x U1 i-4 O s b) 5- LU s O Källa: uppgifter från företaget i

i

Som framgår av tabellen har leveranserna av komponenter hittills

i

varit relativt obetydlig. Ett skäl till detta är säkerligen att Electrolux i Sverige, med en dammsugartillverkning på mindre än 20 procent av NUE:s, har små möjligheter att på kort sikt ändra leverantörsstrukturen för ett stort och framgångsrikt företag. De internleveranser av någon betydelse som förekommit är främst motorfläktaggregat från Västerviksfabriken. NUE tillverkar själv

i

enbart aggregat för sina upright-dammsugare, resten köper man från utomstående leverantörer. En svårighet för Electrolux har varit att anpassa aggregaten till de amerikanska elektriska säkerhetsbestämmelserna, som avsevärt skiljer sig från motsvarande svenska bestämmelser. Delvis pga detta men främst pga andra faktorer som transportkostnader och seriestorlek, blev produktionskostnaden så hög att Electrolux inte ansåg sig kunna konkurrera med andra tillverkare. Internexporten av motorfläktaggregat till NUE har därför upphört under 1980.

Även om leveranserna av aggregat till NUE hade blivit mer omfattande skulle detta inte ha inneburit några omfattande sysselsättingseffekter för Västerviksfabriken. som mest exporterades år ca 150 000 aggregat vilket innebar sysselsättting för

ca 30 arbetare.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förvärvet av NUE spelar en obetydlig roll för Sverige ur sysselsättningssynpunkt. Detta Å är inte oväntat eftersom förvärvet primärt motiverades av den marknadsandel man därmed skulle få av den amerikanska marknaden och företagets goda tillväxt och lönsamhet. Möjliga integrationseller samordningsvinster med tillverkningen i Sverige eller i ä andra delar av koncernen spelade ingen avgörande roll för i

beslutet,;

i trots de förhoppningar man hade att sälja andra produkter genom

i Eurekas försäljningsorganisation. 3

i

Fallet Electrolux 169

Relationen Electrolux-NUE

När Electrolux förvärvade NUE 1974 innebar detta att man köpte ett som i storlek kunde mäta sig med Electrolux hela företag övriga dammsugartillverkning. Företaget var lönsamt, framgångsrikt, med sedan länge ett väl inarbetat märkesnamn på en marknad som Electrolux, i varje fall när det gäller dammsugare, dittills hade mycket liten erfarenhet av. Detta faktum påverkar i relationen mellan moder- och dotterbolag och föruthög grad för integration. Till skillnad från flertalet andra sättningarna I förvärv som Electrolux gjort efter 1967 har företaget i mycket

i begränsad utsträckning möblerat om i företaget. Bortsett från

vissa rent administrativa förändringar, inklusive flyttning av å huvudkontor och inordning av företaget Keltec (Kommersiella 1 under NUE har Electrolux förändrat verksamheten

E

städmaskiner) ej i större omfattning. NUE:s verksamhet bedrivs mycket

i någon

i förhållande till Electrolux och med den inriktning

5 självständigt

som man haft sedan tidigare. sammansättningen av ledningsperä E sonalen i NUE har ej förändrats som en följd av Electrolux förvärv, med det undantaget att representanter för koncernledningen sitter i NUE:s (en princip som Electrolux tillämpa för styrelse alla sina större dotterbolag.)

Electrolux förekommer ett visst samarbete i produktutveck- Enligt fot mellan Electrolux i Sverige och lingsfrâgor på jämbördig NUE. Detta samarbete har dock inte inneburit några markanta förändringar i resp företags sortiment, produktutvecklingsarbete eller utan mera haft karaktären av samtal om FoU-organisation möjliga gemensamma utvecklingsprojekt.

är integrationen mellan NUE och Electrolux Sammanfattningsvis i med avseende marknadsföring och FoU övrigt på produktion, mindre än för flertalet andra dotterföretag Electrolux betydligt förvärvat. På sikt kommer självklart möjligheter till utökad att En framtida integration med och därmed integration uppstå. Electrolux övriga verksamhet kommer därvid att påverkan på

1Ett uttryck för NUE:s relativa storlek och självständiga ställ-

som dotterföretag är att verkställande direktören för NUE ning är den enda från Electrolux många dotterföretag som personen sitter i AB Electrolux styrelse (som suppleant).

170 Fallet Electrolux

kännetecknas av följande. För det första kommer integration i första hand att gälla Electrolux övriga verksamhet i USA, framförallt verksamheten i dotterbolaget Tappan, däremot inte dammsugartillverkningen i Sverige eller övriga Europa. För det andra kommer NUE, i kraft av sin storlek och framgång, att ha betydligt större inflytande över den framtida integrationen än vad som är normalt för Electrolux dotterbolag.

Fallet Electrolux 171

Arthur Martin och NUE, en summerande jämförelse

NêäiâüêêêllEiêkâhêåiêäååä_çE_§Y§Ei9§_EåJS9EE_§iEE

Hufbauer och Adler delade in företagens utlandsinvesteringar med från alternativsituationen om investeringen ej fick utgångspunkt i tre skilda det klassiska, det omvänt klassiska göras grupper;

och det antiklassiska fallet.l I det första fallet antas inves-

som en följd av en komparativ fördel hos företaget; teringen uppstå ett förbud mot skulle då medföra att företaget exinvesteringen

i ploaterade fördelen genom export från hemlandet genom en motsvarande

där. I det andra fallet motiveras investeringen av en investering fördel hos värdlandet och ett förbud skulle då innebära komparativ att annat motsvarande investering medan investenågot företag gör i hemlandet ej påverkas. I det tredje fallet slutligen ringsvolymen innebär ett förbud att investeringen ej blir av vare sig i hemlandet eller värdlandet. Orsaken till detta skulle då vara att det är den effekten av och värdlandets komparativa försammanlagda företagets lönsam, medan däremot fördel

delar som gör investeringen respektive

ensamt ej kan göra detta.

Sett ur hemlandets blir det klassiska fallet det fall då synvinkel innebär minskad medan de övriga två en direktinvestering export, fallen i princip ej påverkar exporten.

Traditionellt brukar man hänföra differentierade oligopol till det klassiska eftersom dessa företag definitionsmässigt har en fallet, medan icke har det utan, i stället specifik fördel, homogena oligopol

förekomma i förening med nationella komparativa fördelar.2

tycks I det sistnämnda fallet är direktinvesteringarna av typen omvänt om de nationella fördelarna inte är klassiska, eller komparativa tillräckligt betydande, av typen antiklassiska.

Investment and the Balance

lHufbauer, Adler; Overseas Manufacturing

of US Treasury 1968. Se också SOU 1975:50, Payments. Department. s. 179-184.

2500 1975:50, s. 182.

172 Fallet Electrolux

Går det att använda ovanstående mycket förenklade modell för att beskriva Electrolux förvärv av Arthur Martin och NUE? Marknaden för Electrolux husthâllsprodukter, d v s vitvaror och dammsugare, har drag av både differentierat och homogent oligopol. Generellt kan man säga att graden av standardisering och därmed prisets betydelse som konkurrensmedel är mest påtaglig för dammsugare, trots betydelsen av varumärke och design. Antalet företag och produktvarianter är större inom resp produkt på vitvarusidan, framförallt spisar och kyl/frysprodukter.

Om vi först betraktar Arthur kan vi dela Martininvesteringen in vitvarorna i två huvudgrupper; diskmaskiner och tvättspisar, maskiner resp kyl- och frysprodukter. Produkterna i den första gruppen tillverkadesoch såldes av Arthur Martin vid förvärvstidpunkten medan kyl-frysprodukterna köptes av utomstående leverantörer och såldes med eget varumärkam Från Sverige exporterade Electrolux kyl/frysenheter i viss till Frankrike omfattning däremot inte spisar, disk- och tvättmaskiner. Uttryckt i modellens termer kan vi säga att den företagsspecifika fördelen i tillverkning och försäljning av var (och är) kyl/frys tillräckligt hög för att möjliggöra viss export, medan däremot den nationella komparativa nackdelen av att inte känna till den franska marknaden för spisar och disk- och tvättmaskiner försvårat export av dessa produkter. Därmed skulle vi kunna beteckna kyl/fryssidan som det klassiska fallet (den företagsspecifika fördelen dominerar över den nationella) medan de andra produkterna hänförs till det omvänt klassiska (den nationella fördelen dominerar över den företagsspecifika).

För spisar, tvätt- och diskmaskiner skulle därmed förvärvet av Arthur Martin inte innebära någon i och minskning investeringar sysselsättning i Sverige. Men vilka slutsatser gäller för kyl/ frys? Trots att vi hänfört produkterna till det klassiska fallet innebär inte alternativfallet (d v s förbud mot investeringen) en ökad investering i Sverige utan tvärtom! skälet till detta är att förvärvet av Arthur Martin snarast innebär en kraftig ökning i den företagsspecifika fördelen i kyl/frysförsäljning på den franska marknaden. Genom förvärvet får man till ett tillgång

Fallet Electrolux 173 S()lJ 1981:43

spritt varumärke och en väl inarbetad försäljningsmycket vilket omgående innebär ökad export från Sverige. organisation Ett annat sätt att uttrycka detta är att säga att man i modellens klassificeringsschema inte tagit hänsyn till att utländska direktinvesteringar kan vara marknadsstödjande. I modellen ger en av alternativsituationen alltid till resultat att analys

investeringen är negativ för hemlandet ur sysselsättningssyn-

(det klassiska fallet) eller neutral (omvänt klassiska punkt och antiklassiska). En marknadsstödjande investering som innebär att man får tillgång till varumärke och marknadsorganisation medför i stället en positiv effekt för investeringar och sysselsättning i hemlandet. Därmed skulle ett förbud att investera, allting annat lika, ha en negativ inverkan på sysselsättningen i Sverige.

Hur skall vi då karakterisera NUE-förvärvet? Dammsugare är en i förhållande till vitvaror mer standardbetonad vara. Det mesta talar för att den företagsspecifika fördel man har vid tillverki inte är tillräcklig för export till USA. Därmed ning Sverige har vi också att vi inte har att göra med det klassiska sagt fallet, d V s ett förbud att investera skulle inte (automatiskt) innebära en motsvarande investering i Sverige. I motsats till Arthur Martinförvärvet innebär inte heller investeringen någon påtaglig ökning av den företagsspecifika fördelenför Electrolux i d v s den är inte marknadsstödjande. Förvärvet inne- Sverige, bär inte att fler dammsugare kan exporteras från Sverige till ju USA.

NUE-förvärvet förefaller inte heller kunna passa in pâ det omvänt klassiska fallet, eftersom det inte är fråga om att exploatera någon specifika nationell fördel i värdlandet, t ex råvarutillgång eller låga arbetskostnader. Därmed har vi också sagt att ett förbud inte automatiskt innebär att något annat företag gör

motsvarande investering i USA.l Återstår således det antiklassiska

l till att Om vi utvidgade begreppet nationell fördel i värdlandet omfatta detta lands företag med företagsspecifika fördelar och betraktade utifrån det investerande företaget i heminvesteringen landet så skulle vi kunna betrakta NUE-förvärvet som möjligen omvänt klassiskt. Det skulle i sin tur innebära att vi accepterar i det ofta framförda om inte vi köpt föreriktigheten påståendet; taget skulle någon annan gjort det.

174 Fallet Electrolux S()IJ 1981:43

fallet; d v s hade Electrolux inte fått göra investeringen hade inte heller något annat företag kunnat det och ett göra förbud hade därför inneburit att förvärvet inte överhuvudtaget hade blivit av. Det är emellertid tveksamt om det antiklassiska elementet är tillräckligt starkt för att vi skall kunna dra den slutsatsen. Ju mer vi har att göra med ett homogent oligopol (d V s den företagsspecifika fördelen är svag) och ju mindre roll det spelar i vilket land produktionen bedrivs (d v s den nationella fördelenär liten), desto svårare är det att säga något bestämt om alternativsituationen i modellen. Vi får icke-deterministiska

lösningar.l

Dammsugartillverkningen är höggradigt koncentrerad med 2-3 tillverkare som dominerar världsproduktionen. Produktionsstrukturen i USA, den marknad som svarar för nära hälften av världskonsumtionen är i minst lika stor utsträckning en utpräglad oligopolmarknad. I en sådan situation blir marknadsandelar och maktbalansen mellan ett fåtal tillverkare av central betydelse. Genom förvärvet av NUE flyttade Electrolux fram sina positioner ytterligare, totalt, och framför allt i USA. Det är svårt att avgöra vad som hade hänt om Electrolux ej förvärvat NUE. Möjligen hade då någon av de andra större konkurrenterna, t.ex Hoover

eller Panasonic, 1 stället förvärvat NUE2. Ett skäl till detta

skulle då vara att Electrolux specifika fördelar inte gör detta företag till den enda tänkbara köparen (d v s det antiklassiska elementet är svagt).

Oavsett om vi betecknar NUE-förvärvet som antiklassiskt eller omvänt klassiskt kan vi konstatera att sysselsättningen i Sverige på kort sikt i princip ej påverkas. ersätter, i Investeringen likhet med Arthur Martin förvärvet, i ingen investering Sverige. Till skillnad från denna investering har den däremot hittills inte haft någon marknadsstödjande effekt sett ur den svenska tillverkningens synvinkel. Ur sysselsättningssynpunkt blir detta

lse sou 1975 50, s. 182 2Hoovers möjligheter att förvärva NUE hade antagligen forsvårats

av den amerikanska antitrustlagstiftningen.

Fallet Electrolux 175 SOU 1931:43

den viktigaste skillnaden mellan de båda investeringarna.

Denna skillnad förklarar också den stora skillnaden i volymen internhandel mellan Sverige och resp utlandsbolag. Den marknadsstödjande funktionen i Arthur Martin innebär relativt stor från Sverige, medan NUE-förvärvet inte givit någon liknande export effekt, i varje fall inte i den omfattningen. (Och inte heller avsåg att ge det.)

§ê29§15§i92_§§§§152sz att bedöma de effekterna av förvärven på

f

Möjligheten långsiktiga sysselsättningen begränsas av en rad olika skäl och vi avstår å därför från att försöka genomföra en sådan analys. Vi skall i stället ta upp en frågeställning som gäller den framtida 7 Ã relationen mellan moder- och dotterföretag och var tyngdpunkten g i olika avseenden ligger i koncernen sedan investeringen verkat en tid. Denna frågeställning kan direkt kopplas tillindustrimöjligheter och begränsningar att påverka den svenska politikens delen i svenska internationella företag genom de beroendeför-

hållanden som existerar i förhållande till de utländska delarna.

Vi kan konstatera att båda de förvärvade företagen är mycket stora och innebar kraftiga tillskott i Electroluxkoncernens utlandsbaserade tillverkning.Förvärvet av Arthur Martin medförde att ca. hälften av hela koncernens spistillverkning (inklusive inköp och av andra företags spisar) 1976 blev frankrikebaserad försäljning (andelen har därefter sjunkit p g a att ytterligare förvärv gjorts, framförallt Tappan). Liknande förhållande gäller för tvättmaskiner medan för diskmaskiner relationen är ca 15 procent. När det gäller koncernens tillverkning av hushållstvättmaskiner kan vi konstatera att alla maskiner idag de facto görs i Frankrike. För kyl/frys är situationen annorlunda eftersom Arthur Martin inte har någon eqautilhmrhüng . Försäljningsmässigt svarar dock Arthur Martin för mer än tio procent av koncernens totala leveranser och för ca 25 procent av leveranserna från Mariestad.

176 Fallet Electrolux

NUE är ännu mer dominerande i förhållande till koncernen i sin helhet och den Sverigebaserade delen. Dammsugartillverkningen i NUE är nära nog lika stor som Electroluxkoncernens övriga tillverkning utanför Sverige och nästan sex gånger större än tillverkningen i Sverige.

Redan utifrån sin storlek borde Arthur Martin och NUE komma att spela relativt stor roll i koncernens framtida lokaliseringsoch produktpolitik. Det enkla faktum att en allt större andel av produktionen ligger utanför Sverige gör ju att t ex framtida å förvärv eller omlokaliseringar utgår ifrån och kanske också i allt högre grad initieras/bestäms av de stora utländska dotterbolagen. Speciellt tydligt är detta i fallet NUE. Om t ex i en framtid den optimala tillverkningsvolymen för dammsugare genom en innovation i tillverkningsteknik ökar drastiskt förefaller en koncentration av koncernens tillverkning till NUE inte otänkbar, med motsvarande minskning eller nedläggning av övrig produktion i koncernen som följd. I ett sådant läge blir sannolikheten för en minskning eller nedläggning i Sverige större, allting annat lika, ju mindre tillverkningen i Sverige är, i förhållande till hela koncernen och till den optimala storleken.Detta gäller säkerligen även om vi tar hänsyn till att koncernen rent administrativt styrs ifrån Sverige.

Den svenska delens utsikter att tappa sitt dominerande inflytande i en fortgående internationalisering kan motverkas av att moderbolaget på något sätt är oumbärligt för det utländska dotterbolagets verksamhet. Vi har i analysen av såväl NUE som Arthur Martin försökt kartlägga i vilken utsträckning dessa företag är beroende av moderbolaget vid inköp av insatsvaror, produktion och/eller marknadsföring av de färdiga varorna. Endast undantagsvis kan man tala om beroenden i dessa avseenden, eftersom dotterbolagen i stort sett köper alla sina insatsvaror från annat

i

håll och baserar sin marknadsföring på en sedan länge utbyggd egen marknadsorganisation. Inte heller kan man tala om att dotter-

bolagen är beroende av moderbolaget när det gäller teknologisk eller marknadsmässig kunskap, dels därför att tillverkningskunskapen på vitvaror resp dammsugare i hög grad är allmängods,

Fallet Electrolux 177

därför att båda bedrivit tillverkning i många dels företagen år innan Electrolux förvärvade dem. De främsta kopplingarna

till moderbolaget gäller leveranser av motorfläktaggregat1och

från Sverige till NUE resp leveranser av kyl/frysskåp dammpåsar till Arthur Martin. I det förstnämnda fallet spelar detta mycket roll i NUE:s totala och möjligheten att skaffa alterliten inköp leverantörer är stor. I det sistnämnda fallet nativa säkerligen leveranserna i Arthur Martins totala omsättning. Med väger tungt tanke att dotterbolaget tidigare köpte motsvarande mängd kyl/ på från andra leverantörer är det dock tveksamt i vilken frysskåp är beroende av moderbolagets leveranser. Uppengrad man egentligen finns andra leverantörer. Däremot kan vi med visst fog barligen att ett motsatt beroendeförhållandet föreligger; moderbolaget påstå lever dotterbolagets varumärken och försäljningsorganihögt på sation vid från Mariestad till den franska marknaden. export

Ett minskat från moderbolagets sida kan också motinflytande verkas av att och det administrativa organisationsstrukturen i sig ger stora möjligheter till påverkan på dotterstyrsystemet beslutsfattande efter det att moderbolaget mist bolagets långt dominerande roll i koncernen rent verksamhetsmässigt. Av sin av de båda investeringarna har det framgått att beskrivningarna en starkt decentraliserad styrning. Detta moderbolaget tillämpar blir i en koncern där antalet dotterbolag och verksamnaturligt är stort men antalet personer i koncernledningen hetsgrenar mycket relativt litet. Såväl Arthur Martin som NUE är t ex själva för av de produkter man tillverkar, även ansvariga utvecklingen om visst samarbete förekommer med motsvarande verksamhet i Sverige. av är exempel på ett annat område som dotter- Rekrytering personal sköter (med undantag för VD-posten). Det lokala bolagen själva över i dotterbolagen är också stort inflytandet investeringarna finns som att investeringar över en även om formella regler anger viss nivå måste föreläggas koncernledningen.

administrativa vara att moder- De påtagligaste styrmedlen tycks är i dotterbolagens styrelser samt att bolaget representerat i ett ekonomisystem med dotterbolagen ingår koncerngemensamt att ge ekonomiska rapporter till Sverige. skyldighet löpande Observera också att vad vi här primärt talar om är koncernledningens

styrmedel, inte moderbolagets.

1 Upphört fr.o.m 1980

178 Fallet Electrolux sou 1981:43

Sammanfattningsvis ger inte Electroluxkoncernens administrativa styrsystem intryck av att balansera den minskade dominans som moderbolagets verksamhet i Sverige med nödvändighet får genom investeringar av den typ Arthur Martin och NUE representerar.

Om ovanstående analys av den svenska delens i konställning cernen är riktig, vad kan vi dra för slutsatser av detta? Om Electroluxkoncernen varit förhindrade att förvärva utländska företag skulle då den svenska delen kunnat bebehålla sitt oberoende och därmed också samtidigt underlättat för industripolitiken att påverka industristruktur m m i Sverige?

Klokast vore kanske att inte försöka besvara den sistnämnda

frågan. Electroluxledningens svar skulle med all sannolikhet

bli nej. Argumentet skulle vara att om inte företaget tillåts växa genom utländska förvärv skulle man så småningom distanseras av sina konkurrenter med minskad som och export följd även Ökad import till Sverige. Hellre än svensk & minskat inflytande i en stark koncern än en dominerande svensk del i en svag koncern.

I avsnitt 2 pekade vi att de nordiska på förvärv på vitvaruområdet som Electrolux gjorde fr o m 1967 och påföljande produktrationaliseringar stärkte företagets marknadsdominans i Norden och samtidigt förhindrade en ökad import från som Zanussi och företag Philips. Denna utveckling skulle således ligga i med linje ovanstående argumentering. Effekterna av Arthur Martinförvärvet kan kanske också ges en sådan Genom förvärvet får tolkning. Electrolux en betydligt starkare ställning på vitvaruområdet på ett av Europas större marknader och ökad av export kyl/frysskåp från Sverige. Den ökade i Mariestad borde tillverkningen samtidigt innebära en starkare i förhållande till ställning konkurrenterna på de nordiska och andra närliggande marknader.

Förvärvet av NUE får inte riktigt samma roll i det här perspektivet. l Investeringen har ingen direkt inverkan Electrolux

i

på möjligheter att sälja dammsugare i andra delar av världen eller i Sverige. Orsaken är dels att Electrolux redan var stark ställning tidigare på dessa marknader, dels att förvärvet inte medför några produkt- J

i

i

Fallet Electrolux 179

byten, verksamhetskopplingar eller rationaliseringar som påtagligt i den svenska delen. Förvärvet motiveras höjer konkurrensförmågan i stället av önskan att tillräckligt stor marknadsandel uppnå totalt och största marknaden för hela koncernen. på den

dominerar i koncernens utlandsinves- Förvärven på vitvaruområdet under senare år och många av förvärven har antagligen teringar haft en direkt inverkan även på den svenska koncerndelens ställning konkurrenskraft. För dessa investeringar skulle vi därmed och tala om en rävsax; en fortsatt interkunna industripolitisk av tillverkningen genom utländska förvärv ökar nationalisering sidan den svenska delens beroende till koncernens utländska å ena och minskar därmed frihetsgraderna i industripolitiken system visavi den svenska verksamheten. En minskad internationalisering t ex förbud att växa utländska förvärv leder å andra genom genom till mer nationellt dominerade företag som är lättare att sidan men som successivt tappar sin påverka industripolitiskt samtidigt å och hemmamarknaden. Denna rävsax är konkurrenskraft på exporthelt enkelt en konsekvens av det internationella ekonomiska system som av Electrolux typ verkar i. företag

lEnligt uppgift från Electroluxledningen ligger .en optimal

världsmarknadsandel vid ca.25 procent.

180 Fallet Electrolux

I föreliggande rapport har vi utifrån ett nationellt (svenskt) perspektiv belyst olika effekter av två av Electrolux utländska företagsförvärv och då huvudsakligen koncentrerat oss effekter på

för sysselsättningen inom svensk Vi har i

produktion. därvidlag första hand försökt att precisera de som en enskild förändringar investering utomlands inneburit för den svenskbaserade produktionen och som inte skulle ha inträffat om investeringen uteblivit. Möjligheten till effektivisering av produktion och/eller administra- 1 tion uppges vanligtvis av företagen som motivet bakom företagsför- l värv. Vi har emellertid visat att varken NUE- eller Arthur Martin- i köpet följts av nâgra större förändringar i vare sig moderbolgets eller de förvärvade bolagens verksamhet, bortsett från att Arthur Martin bytt leverantör för kylprodukterna. Ur det nationella perspektivet blir därmed även effekterna tämligen små. Det mest påtagliga skälet till investeringarna skulle i så fall vara det kapitaltillskott som moderbolaget kan få genom från sina dotterutdelningar bolag. En annan tolkning av motiven är dock möjlig.

Electrolux är ett utpräglat internationellt företag som expanderar sin verksamhet genom företagsförvärv på flera olika verksamhetsområden och det är mot den bakgrunden som måste för analysen göras att man bättre ska förstå Studier som företagets agerande. avgränsas till enskilda kan vara helt fruktlösa investeringar om investeringen endast utgör en del av ett mer omfattande Görs investeringsprogram. effektbedömningen ur ett internationellt perspektiv kan detta ge stora skillnader jämfört med om bedömningen ur snäv nationell görs synvinkel. Om en företagssammanslagning ger till ett effekupphov tivare resursutnyttjande är detta positivt ur ett internationellt perspektiv. För att en investering ska framstå som positiv ut en nationell synvinkel krävs emellertid inte någon sådan effektivisering. Det är mer en fråga om balansen mellan berörda nationer. Den enda större förändring som genomförts i samband med av de beskrivna något förvärven är att Arthur Martin bytt ut franska och italienska leverantörer mot svenska. Detta framstår i vår som analys något positivtur svensk synvinkel, men det sker på bekostnad av franska I I l och italienska intressen. Med ett internationellt måste 1 perspektiv Electrolux ha en effektivare, resurssnålare produktion än sina konkurrenter för att förändringen ska ha en positiv effekt. I och

i

1 l 1 l 1 l

Fallet Electrolux 181

såväl den franska som den italienska leverantören är betydmed att inom är det till och med ligt större än Electrolux kylprodukter minskat sämre möjligheter att tillmöjligt att effektiviteten genom varata stordriftsfördelar.

av en perspektivväxling i analysen Den kanske viktigaste betydelsen motiv till förvärv i många fall kommer att är dock att företagens Ur en internationell behöver inte tolkas på olika sätt. synvinkel tolkas som att företaget missen utebliven verksamhetsintegration utan kan snarare tolkas lyckats att effektivisera verksamheten, som är den drivande kraften bakom som att det är ägarintegrationen om förvärven ses som en del av ett paket och förvärven. Speciellt har en världsmarknadsandel framstår en sådan tolkning företaget hög Genom ökad storlek och minskad konkurrens ökar koncernens som trolig. inklusive staten. Det speciella med makt gentemot alla intressenter, är att dessa medför ytterligare en möjligutländska företagsförvärv att kontroll. Ur maktsynpunkt innebär interhet för företagen undgå blir en form av nationaliseringen att de multinationella företagen över vilka medel att påverka och utöva överstatlig institution kontroll för närvarande endast finns i en begränsad omfattning.

182 Fallet Electrolux

Förteckning över intervjupersoner

Anders Andrén, VD Electrolux S.A och Arthur Martin Mats Axling, förs.avd., Hugin (telefonintervju) Gösta Bystedt, VD AB Electrolux Claude Malhaire, marketing Arthur Martin manager, Lennart Ribohn, group controller, AB Electrolux Åke Säwbeck, marknadschef för AB Electrolux vitvaror, Hans Wiklander, prod.tekniska avd.,AB Electrolux (telefonintervju)

Fallet Electrolux 183

Bil.1

1967 - Electrolux företagsförvärv

1967 Elektra, Norge /K-prod Scan-Atlas, Danmark /K-prod E.A Rosengren /Ind.inredningar

1 AB Flymo, Sv /gräsklippare ä Ankarsrums Bruk, Sv /K-prod AB Alfa Lavals stâlinredningsti1lv.,SV AB Bencoverken, Sv ê

5 1969 oy Slev AB, Fin /K-prod

J.F. Quatfass N.V. Diemen, Holland /Ind.prod Ä Keltec Inc., USA /Kom. städmaskiner Allm.Sv Städ AB, Sv /Kom. städning Liljendal Patenter, Sv 1 weibulls (del), Sv

2 1970 Euromekan, Sv /Högtrycksrengöring I 3 Warmmanglar,Sv /K-prod E Städutensilier AB, Sv /K-prod

1971 K.A. Hartman Maskinfabrik A.S, Danmark /Ind.prod AB Schaub & Co, Sv /Ind.prod Håkanssons Industrier, Sv /K-prod Kockums Jernverk, Sv /Ind.prod

1972 Kreft S.a.r.1., Lux /K-prod A/S Vestfrost, Danmark /K-prod Thomees, Sv /Lantbruksmaskiner Brdr.Brodd, Sv /Gaturengöring Plåt ind.AB, Sv /Ind.prod AB Gârdscisterner, Sv /Lantbruksprod.

1973 Wilhelm Loh, BRD /K-prod Wascator, Sv /K-prod Växjö Rostfritt, Sv /Ind.prod 1 * FACIT, Sv /Kontorsprod. 1 Cubus Golv AB, Sv /Köksinredn. 1 AB Ballingslövs Träförädling, Sv /Köksinredn. I Göte Andersson AB, Sv Gunnar Abrahamsson AB, Sv

1 sv

1 Strömsholmens Mek.Verkst.AB, 1 AB Orwak, Sv /Avfallkompr. Å Ermelo, Sv Eltronia Signal AB, Sv

1974 National Union Electric Corp., USA /D-prod Kone Lamminen OY, Fin /Ind.prod Reventa Produkter, Sv Modulfönster, Sv /Köksinredn. Modulfasad, Sv AB Cisternskydd, Sv AB Formverktyg, Sv Hillberg Distance, Sv

184 Fallet Electrolux

Bil.1 forts

Kramme & Zenthen A/S, Danmark /Ind.prod AB Tvättman, Sv /Tvättservice Förenade Tvätt,Sv /Tvättservice Gtbg:s Bost.AB:s Tvätt, SV /Tvättservice Skeppshjälp AB, Sv /Tvättservice Örnen AB, Sv Zätatryckerierna, Sv Skurupverken, Sv /Lantbruksredskap Johanssons Pappersförädling, Sv

1976 SAGAM) Frankrike /Ind.prod Arthur Martin, Frankrike /K-prod Nestor Martin, Belgien /K-prod Menalux, Schweiz /K-prod Tornado S.A., Frankrike /D-prod BONO, Schweiz /K-prod Plåtindustri AB, Sv /Ind.prod Anderson Gjut, Sv /Ind.prod Sellberg Städ, Sv /Städservice Martins Kemiska Tvätt AB, Sv /Tvättservice Depend, Sv /Tvättservice AB IMA Uthyrningsservice, Sv AB Katrinedalstvätten, Sv /Tvättservice Biab Bygg och Ind.service, Sv Norrbottens Cisternvård, Sv

1977 Therma A.G.,Schweiz /K-prod Prometheus , Schweiz /K-prod Walter Brynzeel A.G., Schweiz /Ind.prod Zig-Zag Fabriks AB, Sv /Inredningar AB Formverktyg, Sv örebro Värme AB, Sv Autoterm Villavärme, Sv AB Marcustrac, Sv /Gaturengöring SW Hydraulik AB (del), Sv Mölndals Persiennindustri AB, Sv Royal Plast AB, Sv Sandgren Trading Comp., Sv Sonny Lööf, Sv Allfix iHalmstad, Sv

1978 Dataroyal Inc., USA / Kontorsprod AB ETH, Sv /Ind.prod Inter Industri AB, Sv Flens Boat 0 Building AB, Sv AB Järnförädling , Sv Husqvarna, Sv /K-prod, symask. 0 motorer AB Partnerintressen, Sv /Motorprod. Städningskåren AB,Sv./Städservice Sthlms Ångtvätt AB, Sv /Tvättservice. Rockstatvätten AB, Sv /Tvättservice Piteå Kem.Tvätt AB, Sv /Tvättservice Jonsereds AB, Sv /Motorprod C Ejerås, Sv /Tvättservice

1979 Tappan, USA /K-prod Hjo Mek. Verkstad, Sv NK Inredn. Juno, Sv /Inredningar Nordfor Teknik AB, Sv /Motorprod ABAB lokalvård, Sv / Städservice SIA Lustgården, Sv / Städservice CeGe Tvätt, Sv /Tvättservice

Källa: dagspress, Electrolux

sou 1981:43 Fallet Electrolux 185 Bil. 2

Electrolux produktsortiment 1979

K-produkter (42,2%) Kyl- och frys-skåp, frysboxar, tvätünaskiner torktumlare, torkskåp, kallmanglar, spisar, diskvitvaror maskiner, köksfläktar, köksinredning, vänneapparater, badrumsirxredraingar

Städutrustning och Dantnsugare, golvbonare, kotmerciell städutrustning (21,3%) symaskiner, luiágtxycksrengöring, gaturertlgöring etc. symaskiner

Industriprodukter (15,2%) Lager- verkstads- och arkiv-inredningar, elektriska smârrotorer, industrirobotar, lantbruksredskap, gjutgods, fönster.

Motorprodukter (7 , 6%) hbtorsâgar, gräsklippare

(7,1%) Skriv- och räknemaskiner, dataprodukter, kontors- Kontorsprodukter xröbler, tryckeriprodukter

Komnerciell städoch service-verksamhet (6,6%) Tjänster

Källa: årsredovisningen 1979

Produktgruppenxas resp. andel av den totala omsättningen.

1 & Ind.prod. Motor Kontor Kcrmstäd Övrigt \ K-prod - -

,

fördelning Källa: Electrolux årsredovisningar

186 Fallet Electrolux Bil. 3

Electrolux dotterbolagsmarlmader år 1930 förs . bolag tillv . bolag Europa Belgien 1921 Danmark 1919 Finland 1922

Frankrikel 1907 1927

Holland 1921 Italien 1924 1925-1926 Norge 1921 Portugal 1927 Schweiz 1922 Spanien 1923 Storbrittanien 192 l 192 7 Västtyskland 1925 1926 Österrike 1923

Nordamerika USAZ 1924

övr .Amerika Argentina 1926 Brasilien 1926 Mexico 1929

Oceanien Australien 1925 New Zeeland 1925

Afrika Syd-Afrika 1927 ;

l Redan innan bildandet av Electrolux hade ett av de bolag som senare kom att utgöra Electrolux ett franskt dotterbolag. 2 Dotterbolaget i USA ägdes av Wenner-Gren personligen och ingick aldrig i den egentliga koncernen.

Källa: Björk1und,S Nblin,H ; Electrolux Internationalisering (stencil) ,1975, Företagsekonokiska Institutionen, Uppsala Univ.

Källa: Uppgifter från företaget

188 Fallet Electrolux sou 193143 Bil.5 Antal anställda hxm1Electrolux.

* inklusive Facit Källa: Electrolux årsredovisningar frxxm 1965 samt aktiebolaqsboken

Fallet Electrolux 189

mm

mms mi. mmm mmm

.

mmá mw.m mm.m

mñmm mmm_ mmdm

m

mhmm mmm mmm mom mmm mmm

mmvm mmom momm

mww hvw

mmhom

m m

mñm mmm mom mmm mmm med mo... mmm mmm

.

mw.h

mmém m...? ww.mh mmé_

m ä...

w

mmmm mmm mwm mmm omm mom

E

mmm omm

mmom mmmm

av

wowm

hwm hmm

mmomm

wvmm

mw

ä. m_

mmm mmm mmm mmm wow mmm

mmmm

m: mm...

.

mñm

ämm mmm_ mi.:

m å.. .m

hmmm

mm

mmm vmm mmm mmm mmm

mmmm

mmw mmv mmm

mmvm

Em

vmmm

vmh m3.

whmm mhhw

ommm

m5

wvwh

m ,

omm GR mmm

9.8 mmmw

,m

ovm mom .mmm mmm

wmmm

mom mmm m2 mmm

mms.

u

Bm

m2

mmvm

:a

vmm wmm

mmmm

m:

. .r

mm mm mm mm :m

wom

hm mm

mmw mom mmm mom oom

mwmm

mo_

ohmm ma;

mhmmiwwmm

mm mm vm mm hm wm mm mw ...mm oh

mmm

mmmm

mmm vmm

mwmm mmmm

m:

. r

mmm

m

mm vw mw mm wm mm mm mm mm

mmm mmm mo_

.mwmm os: hmmm

m

vømwønâwwøwüö

mm mm ...mm wm

mmom

vmm

hwmm

hm mm S mm

wmm

wwmm ohom

uømøuønøu

små

:omqümäuäuñøoøox

Snuäanøäommhøøo

“avgång

:mämuüunuoum

mmoä

mååånga vâdâuumwx, mñuåoz

ommäâ wmHOZ Så xnøämo Enda: 98min mmmån snuva ömma qwüaooo ummuoa aims

mmm

190 Fallet Electrolux SOU 1981243 Bil.7

(1) Antal anställda i Sverige 1963=7.200 1968=7.468 1979=28.122

(2) Absoluta och procentuella av antalet anställda förändringar 1963-1968= 268 (3,7%) 1968-1979= 20.654 (276%) 1963-1979= 20.922 (291%)

(3) Antal anställda berörda av förvärv eller i avyttringar Sverige 1963-1968 1968-1979 1963-1979 Förvärv 220 25.067 25.287 - 822 - Avyttring -__§_ ___§g§ Netto 214 24.245 24.459

De i tabellen angivna uppgifterna avser i antalet princip anställda vid förvärvs-/avyttringstillfället. Organiska förändringar inom bolagen kommer på så sätt att tillräknas Electrolux

(4) Sysselsättningsutveckling med hänsyn till (3) Antal anställda i Sverige 1963=7.200 1968a=7.254 1979a=3.663 1979b=3.877 a=kvarvarande av basorganisationen från 1963 b=kvarvarande av basorganisationen från 1968

(5) organisk tillväxt 1963-1968= + 54 1963-1979= -3.537 1968-1979= -3.591

Källa: PM sammanställt av Peter Sandén, Industridepartementet,

MNF-sekretariatet 1980 11 251.

1PM:en bygger på uppgifter från årsredovisningar,

SPK-publikationer Svensk Industrikalender, Svenska 1 000 Aktiebolagsboken, Sveriges största företag, Albinson,G.,m.fl.,strukturproblem,Stockholm,1968 tidningsartiklar samt material fråm projektet Svenska multinationella företags tillväxt (Uppsala Universitet) och från uppgifter företaget per telefon.

Fallet Electrolux 191 Bi1.7 forts.

I PM:en beräknas även proportionerna mellan sysselsättningen i utomlands. Antalet utlandsanställda har Sverige respektive därvidlag korrigerats genom frånräkning av antalet sysselsatta inom utländska dotterbolag till svenska företag som förvärvats av Electrolux. frånräkning av utländsk kapacitet som för- Någon värvats direkt av Electrolux görs däremot inte. På basis av dessa kommer Sandén fram till att antalet anställda uppgifter i Sverige minskat med 49,1% under perioden 1963-1979, samtidigt som antalet utlandsanställda ökat med 193,1%.

192 Fallet Electrolux S()IJ 1981:43

oom.m m_m._

oom.m mmm..

oon.m _m›.F

oom.m own..

oow.v own..

AHMUEGWDUVUHMUOU

mmmmmmmmmmmä

oom.v mom..

com.. ›mm._

oo›._ mv.._

cwaumoøoxxsaohuooam

mvvmp emo..

mama_ ooo..

Hmm:a:mH0©®umum

.uwumncm

mom

oom.F

Hmucm

oo...

xøaouuumam

H@CHMmMEPUWB umpmHmmmmmEum

mcachammhüm

®HmmømEEøD maumxaax ummammam ummHmm.u© HMCHMWMEMWHD

umaamx

Fallet Electrolux 193

Bil.9

huvudsakligen vitvaror(Mkr) Produktionsvärden,

Sverige:

316,1 387,0 403,7 Mariestad 287,8 463,4 653,4 Motala 40,6 61,0 78,9 Ballingslöv 486,5 Husqvarna Höör 55,4 Arvika (50%) ---_ 911,4 1 677,9 644,5

219,1 399,9 478,4 Luton, England 120,4 137,3 120,6 Lundtofte,Danm. 20,0 24,2 27,5 Nykøbing, Danm. 46,2 79,5 87,4 Bøn, Danm. 83,6 Sarpsborg, Norge 31,8 80,2 102,5 Siegen, BRD 15,2 Moosbach, BRD Lux. 16,7 44,7 38,6 Vianden, 25,6 33,7 Menalux, Schweiz å Schweiz 21,1 Liestahl,

3 Schweiz 71,2 Schwanden,

Nestor Martin, ä * 1 886,5 454,2 1 338,1

1 098,7 2 249,5 3 564,5 TOTALT

Källa: Electrolux

194 Fallet Electrolux Bil.10

Export från Sverige 1978 per produktlinje 12 31,Mkr Export till Export till Produktlinje Total export koncernbolag externa kunder

företaget

Fallet Electrolux 195 Bi l .1 l

Arthur Martins export samt expertens andel av omsättningen 1970 - 1979, MFF

Källa: Uppgifter från företagetsamt beräkningar grundade på dessa

g Prisutveckling i Frankrike Index med 1970 som bas (100)

i

dec . 1979 Producentprisindex 229 , 3 Kons.pris (vitvaror) 169,3

i

Källa: Grougnent des Industries Francaises des Appareil Uequipnent Manager (GIFAM)

196 Fallet Electrolux Bil. 12 tabell 1 Omsättningsutvecklingen i Arthur Martin 1970-1979, milj. FF

Omsättning 13 %

\ J 1 tabell 2 Arthur Martins marknadsandelar per produkt 1970-79,

i

franska marknaden

Fallet Electrolux 197

»

HAMHHW

Enmxnmammmwmm

5460M39.,

mwmonHowcx

www:

oodxmwwmn

manmwmomn

mHmnñHoHøx

mmnmmäøuøm

34m

Hdmømñnwm

:damm

.G4w

axmnøamnwmn

34A

mwmonnowcx

4m» Ö; m8 ä: Sa mmm må mä S» Sw www of m8 Nm4 NS 34m

.mm m4m m: mä om4 m8 §4 mä .Em :a »m4 40m m5 A4o äm 34m

_3oL3PmønmH.

04._ m8 :x 8a .E4 u? 34 wN4 äo mmm m: ma» m8 ,am Go 344

m.. m8 wmm m; »Nm m8 8a mä Bm Am» omm mom âw mom om4 .G4m

mwmswwwwm

3 m. m4m Bm m3 Bm am §4 må 4 Bm mmm w.: 4 8a om... m8 34m

198 Fallet Electrolux S()IJ 1981:43 Bi1.14 Produktion inom Martingruppen 1970-1979, antal enheter.

Fallet Electrolux 199 1311.15 Den totala franska vitvarumarknaden samt Electroluxgruppens omsättning (antal) och andel (%) (glidande medelvärden, kvartalsvis).

1979 3. 5 452 800 857 515 15.7 4. 5 550 600 876 115 15,8

Källa: Uppgifter från företaget.

200 Fallet Electrolux SOU 1981143

311-”

aT____J..

* l Siêge

EE

Electrolux 8 á Regional_ _ Menager

g avd_

9 på _ Direction

Industrielle I

Lä _ä

m Electrolux -

Husvagn* Industrie 4

_______, kylskap

I

å? u: m: _ _ _ _ _ Marketing F _ Tornado Supply

__224- a

o

Volta _ Regionalavd. m Underhålls- 5 st kontor

_ år_

avdelning runt om i

g

_ Arthur Martin m Frankrike H

Faure h _ Mark t e ing . I

Electrolux _ Techxncuisine

g

o-_-;-z›

å H

- g

Lincoln - Chappeê

-áár- Informations- Arthur ,man avdelning _ i_ n: Electronique Hj › g: m

fi* Martin

Arthur L_ ä:

Finansiering , 011517195 .- å

administraå tion

tå

Husqvarna n_ ,...

ä u.

r pers_avd å SOC. Rel. I- N i ›

Electrolux - __ Constructor

Organisation

r-

›

Tammermetic ,_J

Fallet Electrolux 201 SOU 1981 143

Bi 1 .1=7

eoammn anwwn mvwumn

...Samir

34mm. xmmmz?

ommmâmux. umáomuv.

mámnnammx.

33m

Z. m.: m: ma

mmnmmmmamsm

m: mo E. Z_ .E ma m: mm m! m8 mm m?

?Em 105.0 HWCHO »min ...nano ?En 3:3 mmønm

marmnmn

Im mm mmm m m mm m mm m m mm mo mm mm mm mm mmm mm mm. - u u u man

mmmo

mmm m.: mmm mmm m mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm omm mom mmm mmm å» .mo

mncäunxmam

mom mmm mmm mmm

nomøxn

mm .mm m m mm m mm m m mm mm mm mm mm mm - u › n

mmm mmm mmm mmm mmm mmmm

omm mmm mmm mmm mm... mmm mmm mmm mm.. mmm mmm mmm mmm m: mmm n:

.

runwcn

mmm mm :m mm mm mmm mm mm m m m mm mm mm m.. mm mm mmm mo m.:

mmmm

mm.. mmm mmm mmm mm.. mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mm.. mmm mmm mmm mmm mmm mmm omm mmm

:nanm:

mmm mm .mm mm mm mmm mm mmm mm m mm mom mm mm mm mm mm mmm mm mmm

mmmm

oc:

mmm mmm mmm mmm mmm mmo mmm mmm mmm mmm omm mmm mmm m.: mmm mom mmm mmm mmm mmm mmm

Husum

mmm mmm mmm mm m mm må mo mmm mm m.. mo mm.. mm mom mm mm mm mmm mm mmm

mm.:

mmmmumm

mmm mm.. mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mom mmm mmm mmm omm mmo mmm mmm mmm mmm mmm

mo. mmm mmm mm m mm mmm .m m8 m.. mm mm mmm mm mm mm mo mm mmm mm mmm

.mmmm

a a a

mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm .Em mmm mmm mmm mom mmm omm mmm mm.. mmm mmm mmm mom

mmm mom mmm m.. m mm mmm mm mmm mm mm mm mmm mm mm mm mm mm mmm mm mmm

mmmm

u u

mmm mmm mom mom mmm mmm mmm mmm mmm mmm mm.. mmm mmm âm mmm mmm mom mmm mmm mmm m:

mmm mmm .mm mm m mm mmm mm mmm mm mm mm mmm mm mm mm I mm mmm mm mmm

mmm mmm mmm mmmm

mmm mm. mmm mmm mmm m8 mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm

mmm mmm mmm m m mm m mm mmm mm mmm mm m. mm mmm .m mm .m mm mm mmm mm mm.

n

mmm mmm mom mmm mmmm

mmm mmm mmm mm. mm.. mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm om. mmm mmm mmm mmm

mmm mmm m.: mm mm mm m mm mmm 2 mmm mm m.. mm mmm 2 mmm ä mm mm mom mm mmm u

mmmm

mom mmm im mmm mmm .mm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mm.. mmm mmm mmm mmm mmm mmm mm..

202 Fallet Electrolux

wmwwmu

HnnmH:HmmHm:mmH H:nmH:HmmHm:mmH

cwwmwmnmn

w. N. A.

wnpmm Ucwos eodmw eonmw

zmwwmmnmm

aonå

w M

HmmHmammH HmmHm:mmH HmmHm:wmH

»Smm hane:

zmnummdmm

mmm: nwpw nnpp

w N

m m m

mao.

wanwcn

manmnmamn

www-

äwsmnm

mH%mU0xmH

mønmw

00:

EWHHHU.

www-

SNS Noman

mnämnmn

ämm Hmqm

mwwmnwwmb

wmcnm

+

.så wqmuw Hmqq

mHm|mwmw

mman

:å:

Emamwcx.

83m .§8 mmqww Hoqm

msnmw

wosvwømnwosmmwmw

33m Små mmmwo

msSmnmH

Hmqm

Fallet Electrolux 203

Electrolux produktion av hushållsdammsugare 1978.

Tusen st.l

Sverige England 840 Frankrike 407 Västtyskland Spanien Latinamerika 1533 Australien Nya Zeeland

Canada 2300 USA, ê Totalt 5500

Källa:Industristatistiken, årsredovisningar, uppgifter från 3 företaget.

lFöretaget vill ej lämna exakta uppgifter om tillverkningens

i de länder man har produktionsbolag, varför omfattning siffrorna i tabellen utgör grova uppskattningar genom sammanställning av olika källor.

04 Fallet Electrolux Bil . 20

Omsättning, nettoresultat, räntor och utdelningar i NUE Nlkr. Antal anställda 1974-79.

1974 1975 1976 1977 197 8 197 9

Omsättning 619,0 698,5 740,3 925,2 979,2 1l60,0 Nettoresultat 9,7 41,4 41,7 49,6 43,3

3 Räta till 5 ABEkmubhm L4 15 zm

Utdelning till ABElectrolux 8,8 33,0 37,3 25,7 35,0

Ränta på 15,2 16,4 10,2 17,0 21,1 ,NUE_lånet,

Antal antsällda 3249 3505 3652

Fallet Electrolux 205

mmm mnma

mmmav momaa vvamm wmnnm

ommoav mmmmoa wmmmaa

mnma omm

»mH

mmmma aonma mmmam

mwmmmm mvmmoa

Hpmma mhooa

mnma

che wmv msn mwma mmmm

mmmma wmmvm

mhnv

vnmoma

ohoma

mhma

mmmhoa

vhma

.um

mnma mmm men man mmom amma mama oamm

manen mmoam namoa

vmwhvm mmmama

.ñmøm

.mnnmmma mhma

:må

mummømânmv

anwa hum wvm mam mmma vana mmsm mmoa

mmmmm mamoa

mm»

...mugg

mmomm

Hvomaa

m 28 anwa

»mv

unomxm

Hmüåwøxaün

mvoa vmaa

mmaav

vm› amma

mowwma

mmvhm

Nagu

xøaouuowam maouøm umncma mmmüwå

§2

müuüaâuü

.

åxmñuå, mxaåâä

uamuoa ?Små xâmöm §25 .§50 W508 mmaubo

...på “mämx

206 Fallet Electrolux

maoxmaâ Ta 06 1a m6 im m6 m5

0.3 ...S

åsäe

;ømuox

.§28

mmüoâ

E:

4.332 :amma »Ãv man oem üov man 12

Q»

Q2

NC.

.mms

H ,

C28

men

.uuünuoum

hd

QS QS Tmm mGH ämm osm Qom

§5.:

man man

m5 hä. oç.

mnmâu

?mm 05m T9” än

Sømømøäømaawsmøn

vagnen.

I

m.o m5 n; md m8 ...m m; mä

å

øaâxmñ;

man

m5 H6 m5 m6

...mm du. 05m än..

:müoøñ

zoo

Hmüaüoøñ

Muang.

.uaumwumummaøäan

cømqEDmmumw

ä

üoøñ

m; im im od v..., m6 06

pda

E.

.mwudbw xmâüuøå

adam

Fallet Electrolux 207 sou 1981:43

|

mmm

Som 33

I I I 2 I

i

83 ma.:

I

n; hhv

E

.um

mm

.E333

mxaumñøuoz

hm

mm

wuømømiüv

m

.Hmwasmmähø

“G098

XDHOHUUOHM

mmmüoå

”adam

208 Fallet Electrolux S()lJ 1981:43

.Små

umn

å

mxmcmm

...gå

oumnun

om So

.møâå

H |

umamuuonma

.wnmmømniw

mnma

.um mn

Bm:

.um

nos m m

ooo

:mama

om

:oauxsvøum

dåämøoumamu

...Eu

.mo

m==mm

.hosøouowma

ooo

a

.Em mñmøm umngø »Hampa umaøuuon .mmwum

om E

nnma oomm ooon ooma oomm

oommm oommv oomma

.um

.mnnmwma

mnma coon

ooomm ooomo

mnmmømsämv

mnma coon

oomov oomwm

m

amma oomm

oovmv ooomv

unomm mzammm

amma

oommm

Fallet Gambro 209 Mats Forsgren Bo Wictorin Kapitel 4 FALLET GAMBRO

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Avsnitt . Inledning Avsnitt Företagets tillkomst och utveckling Avsnitt . Investeringar i utländsk tillverkning Avsnitt Produktions- och kunskapsmässiga kopplingar mellan moderbolaget och de utländska tillverkningsbolagen

Figur Bilagor

210 Fallet Gambro

Avsnitt l. Inledning

Fallet Gambro skiljer sig från övriga fallstudier i

utredningen på flera sätt. För det första är Gambros

internationalisering och tillväxt i övrigt intimt för-

knippat. Företagets etablering av försäljningsbolag och

tillverkning utomlands påbörjades i stort sett samtidigt med att företagets verksamhet kom allvar. Interigång på

nationaliseringen var en viktig del av företagets strategi redan vid startpunkten. För det andra är Gambro ett hög-

teknologiskt företag vars verksamhet i högre grad än vad

som gäller i övriga fallstudier baseras en unik på produkb

kunskap. För det tredje har företaget inte ansett

sig kunnê

lämna ut uppgifter eller ge information i tillnärövrig

melsevis den omfattning som övriga har

fallföretag gett.

Det sistnämnda gör att avviker J föreliggande rapport från

övriga fallstudier både när det gäller omfattning och l

kvalitet på analysen. Det material som baseras rapporten

på är av mycket allmän karaktär och kan närmast liknas ä vid den information som ges i ett större årsföretags Vi har ändå valt att utforma en I redovisning. rapport om

Gambro eftersom 2

företaget utgör en viktig pusselbit

i

i gruppen av fallstudieföretag.

Z

Avsnitt 2. Företagets tillkomst och utveckling ä Gambro är ett ungt högteknologiskt som har sina företag I

rötter i ett samarbete mellan industrimannen

i

Holger

Crafoord och njurprofessorn i Lund, Nils Alwall. Samä arbetet inleddes i början av 1960-talet och var syftet Ä

att utveckla och marknadsföra

en konstgjord njure, till- 1

räckligt enkel för att använda i Hösten

rutinsjukvård.

1967 kunde produktionen av den första industriella

Gambro-I

njuren påbörjas (kallad ad modum Alwall). Denna var

njure 1

bra ur patientens men för

synvinkel svârhanterlig persona-Å

len, tung och krävde en alltför stor fyllningsvolym. Det

fortsatta utvecklingsarbetet inriktades därför att få på fram en enklare och mera 1972 lätthanterlig engångsnjure. 3 kunde produktionen av en engångsnjure och påbörjas försäljs ningen av Gambros engångsnjurar har därefter ökat 5 mycket z

i

r 4 å i4

Fallet Gambro 211

snabbt. Genom forsknings- och utvecklingsarbete har produkten successivt förbättrats och man är nu inne på femte generationens engângsnjure.

Parallellt med arbetet med engångsnjuren har systerbolaget AB Instrumenta utvecklat produkter som behövs vid användning av engångsnjuren, framför allt dialysapparaten, d v s den maskin som driver och övervakar dialysbehandlingen. AB Instrumenta övertogs av Holger Crafoord 1966, men hade bildats redan vid slutet av andra världskriget av en grupp instrumentmakare och läkare vid Lunds universitet. J

i

Vid sidan av arbetet med den konstgjorda njuren utveck- E lade Gambro en apparat som kan hålla mänskliga utbytes- § njurar vid liv, den s k perfusionsapparaten. Även här var det fråga om ett samarbete mellan företaget och läkare/ forskare och apparaten finns numera på praktiskt taget alla transplantationscentra i Europa.

Gambros och Instrumentas produkter (Gambro övertog Instrumenta 1977) kan idag grupperas i fyra huvudområden; dialysatorer (den s k konstgjorda njuren, en engångsartikel helt tillverkad i plast), slang-satser (engångsartikel), dialysapparater och perfusionsmaskiner. Samtliga produkter kan sägas vara resultatet av ett avancerat forsknings- och utvecklingsarbete, där kontakten med den akademiska forskningen spelat stor roll.

Under den relativt korta tid företaget bedrivit verksamhet har försäljningen vuxit mycket kraftigt. Redan från starten har exporten dominerat avsättningen och Gambro har efterhand byggt upp en egen utländsk försäljningsorganisation med f n egna försäljningsbolag i ett femtontal länder. Efterhand har också en del av tillverkningen förlagts utomlands, i Västtyskland (1973), USA (1974), Italien (1977) och Japan (1978).

Av fig. 1 framgår Gambro:s försäljningsutveckling i Sverige mellan åren 1970-1978. Leveranserna från de till-

212 Fallet Gambro

verkande enheterna i Lund har ökat från ca. 12 mkr 1970 till drygt 190 mkr pâ åtta år. Detta innebär en genomsnittlig årlig ökningstakt på mer än 40 %, en mycket kraftig tillväxt även om hänsyn tas till peningsvärdeförsämringen. Praktiskt taget hela ökningen faller på de utländska marknaderna. Försäljningsmässigt utgör dialysatorer och slangar de tyngsta produkterna i sortimentet. 1978 svarade dessa produkter för 83 % av Gambro AB:s försäljning (inkl utlandsbolag). Efterhand som exporten ökat har företaget byggt ut den egna försäljningsorganisationen och en allt större andel av leveranserna har gått 3 via egna försäljningsbolag. Under åren 1970-1972 svarade leveranser till de utländska försäljningsbolagen för ca. 34 % av den totala exporten medan motsvarande siffra 1978 var ca. 69 % (se bilaga 1). Uppskattningsvis nära en femte-; del av den personal som sysselsättes i tillverkning och försäljning av de svenskbaserade produkterna (d v s exklusive de utländska tillverkningsbolagen) ingick 1978 i den utländska marknadsorganisationen. Denna höga andel är en följd av dels exportmarknadens dominerande ställning i Gambro:s försäljning, dels produktens karaktär som kräver ganska omfattande kundkontakter. 3 Den kraftiga omsättningsökningen har också inneburit en kraftig ökning av sysselsättningen i Gambro (se bilaga 2). Gambro och Instrumenta sysselsatte tillsammans enbart 82 årsarbetare 1970. 1978 hade denna siffra stigit till 692. Sistnämnda år var antalet årsarbetare i tillverkande ut-

landsbolag 395 och i försäljningsbolag 81.1)

l 1 1 I Bilaga l upptar en sammanställning av antal årsarbetare i i hela koncernen, Holger Crafoord AB. Sistnämnda l bolag äger Gambro AB (inklusive Instrumenta), Institutet för 1 färgfoto AB (47 årsarbetare) och Kärnkaffe AB (56 årsarbetare). Gambro AB äger i sin tur de i bilagan upptagna utländska tillverkningsbolagen och försäljningsbolagen. Det tillverkande bolaget i Västtyskland ägs direkt av Holger Crafoord och ingår inte i sifferuppgifterna som lämnas i detta avsnitt.

SOU 1981143 Fallet Gambro 213

Avsnitt 3. Investeringar i utländsk tillverkning

Den första Gambro Lundia II, började tillengångsnjuren, verkas 1972. Redan 1973 startade Gambro tillverkning utomav

lands. Denna förlades till Västtyskland.1 Uppbyggnaden

den utländska fortsatte med uppförande av tillverkningen en fabrik i News, Virginia 1974. Maskinerna för Newport d v s utrustning för formsprutning, montillverkningen, och av engångsnjurarna, importerades från tering packning Sverige. Kostnaden för inredning, maskiner och verktyg

uppgick till ca. 10 mkr medan fabriksbyggnaden hyrdes.2

Det amerikanska dotterbolaget är det i särklass största av Gambros utländska tillverkningsbolag med en personalsom 1978 var nära 40 procent av antalet anställda styrka i Gambro i Sverige (se bilaga 2).

1978 Gambro vid en anläggning i Latina påbörjade produktion i Italien. Lundia Dializzatoris totala fakturering uppgick samma år till 37 mkr varav 33 mkr utgjordes av intern- 3 H leveranser från övriga Gambro företag, framför allt Antalet anställda var 1978 47 st. Den Västtyskland. italienska fabriken var i inledningsskedet främst avsedd för av delar från Gambro:s västtyska fabrik. montering

I februari 1979 skedde produktionsstarten för en nyuppförd fabrik i Koga, Japan. Anläggningen är ett resultat av ett venture mellan Gambro och Yanagimoto Mfg joint

Co. Ltd., där Gambro har 75 % av aktierna.4 Gambro K.K.

1978 75 anställda och hade samma år en faksysselsatte tuering på 59,2 mkr.

De utländska fabrikerna är i huvudsak avsedda att producera dialysatorer och slangsatser medan dialysapparater och endast tillverkas i Sverige. perfusionsapparater

direkt

1Fabriken ingår ej i Crafoordkoncernen utan ägs

av H Crafoord.

2Gambros personaltidning nr 1, 1974. 3Gambros personaltidning nr 1, 1976.

4Yanagimoto var tidigare Gambros japanska agent.

214 Fallet Gambro

Av bilaga 3 framgår Gambros investeringar, perioden 1970-78, i det svenska moderbolaget och i de utländska

tillverkande bolagen.l Av Gambrozs investeringar 1978

på 79,9 mkr avsåg 38 % (30 mkr) det svenska moderbolaget och 62 % (49,9 mkr) de utländska Motanläggningarna.

svarande relationer för övriga år framgår av bilagan.2

Företagets möjligheter att exportera dialysatorer från Sverige har under perioden sedan 1970 uppenbarligen varit mycket goda. Som framgår av fig. 1 sammanhänger den kraftiga tillväxten i Gambrozs omsättning med en lika kraftig ökning i exporten, medan däremot försäljningen inom Sverige ökat relativt obetydligt. Det är också uppenbart att företaget haft möjlighet att till de exportera länder man sedan valt att förlägga produktion i. Av bilaga framgår att innan etableringarna gjordes i USA, Italien och Japan hade företaget etablerat i försäljningsbolag ä

dessa länder.3 Redan innan företaget investerade i

egen tillverkning i USA hade man uppnått en andel 20-procentig av marknaden för engångsnjurar på denna marknad och 1975

l

hade man uppnått en världsmarknadsandel ca. 18 procent. på

i

Q

Vi vågar därför dra slutsatsen att inte etableringarna tillkommit därför att export omöjligjordes p g a t ex å I prohibitiva tullar, alltför höga transportkostnader eller liknande. Därmed har vi också sagt att om direktinvesteringarna ej hade kunnat göras så hade sannolikt Gambro åtminstone på kort sikt,kunnat fortsätta att exportera hela eller delar av den produktion som nu bedrivs i de utländska dotterbolagen.

Enligt företaget är skälet till utlandsetableringarna dels J kostnadsmässiga, dels marknadsmässiga. De kostnadsmässiga J i \

lüppgifter om den västtyska fabriken föreligger ej. 2Under 1980 har Gambro förvärvat ett holländskt företag

1 som tillverkar hjärt-lungmaskiner. Denna investering behandlas inte närmare i denna rapport.

3Företaget vill ej uppge exportens länderfördelning under

perioden.

4Anders Althin, Gambros personaltidning nr 2, 1974 och

nr 1, 1976.

Fallet Gambro 215 S()lJ 1981:43

är framför allt tullar och dyrbara och känsliga transde marknadsmässiga att man kommer närmare sina porter, kunder. Ett skäl som anges är också att etabytterligare leringarna ger bättre möjligheter till kontakter med de institutioner i respektive land som bedriver forskning

inom dia1ysområdet.1

Gambro var redan från början inriktat på den internationella marknaden eftersom den stora efterfrågan fanns där. Det har funnits en medveten strategi att vara representerad i samtliga länder där det funnits marknader av någon betydelse för dialysatorer. De mest expansiva marknaderna under större delen av perioden har Japan, USA, Frankrike och Italien varit. Genom den unika Västtyskland,

och den tidiga satsningen pâ de utländska mark-

produkten naderna kunde företaget uppnå relativt höga marknadsandelar tidigt och från början dra nytta av den kraftiga efterfrågeökningen av njurdialys i olika länder. När till de större marknaderna uppnått en företagets export viss volym har man funnit det vara ekonomiskt motiverat att starta egen tillverkning av dialysatorer och slangsatser i landet.

Gambro har under perioden tillhört de fyra-fem ledande företagen i världen inom njursjukvården, och 1977 uppskattades Gambro:s tillverkning av konstgjorda njurar

till den näst största i världen.2 Totalt har antalet

konkurrenter uppskattats till ca 30 stycken. Enligt förehar det kvalitetsmässiga försprång som tagets uppgifter man haft i förhållande till konkurrenterna minskat under

de senaste åren och kundernas priskänslighet har ökat.3

Allmänt sett torde ändå Gambro under perioden från 1970 haft en mycket stark ställning, framför allt beroende på tillgång till en unik produkt i kombination med en tidigt

1Anders Althin, Gambro:s personaltidning nr 2, 1974. 2Anders Althin, Gambro:s personaltidning nr 1, 1976,

Veckans affärer nr 27, 1977. 3 Göran Nilsson, Gambro. Några av företagets konkurrenter är stora företag i USA,Japan,Frankrike och Schweiz. mycket

216 Fallet Gambro sou 193143

uppbyggd försäljningsorganisation. Efterhand som alternativa lösningar på dialysproblemet utvecklats av andra företag har emellertid konkurrensen enligt företagsledningen blivit mera märkbar för Gambro, vilket inneburit att produkternas produktions- och transportkostnader fått en relativt sett större betydelse än tidigare.

En utvärdering av exportalternativet i en situation då å \ företaget varit förhindrat att etablera tillverkning i de länder man gjort försvåras av bristen på å uppgifter. Utifrån det vi tidigare sagt om företagets exporttillväxt och konkurrenssituation under större delen av 1970talet är det en rimlig hypotes att Gambro under den perioden hade kunnat exportera en stor del av det som i stället nu produceras utomlands. hade det Sysselsättningsmässigt sannolikt inneburit ett nettotillskott i den svenska sysselsättningen på något hundratal anställda, eftersom antalet årsarbetare i Gambro:s fabriker 1978 uppgick till 395 (se bilaga 2). I 1 \ Vilka konsekvenserna hade blivit på längre sikt är

I

svårare att bedöma. Möjligheterna att exportera sammanhänger ju i hög grad med vilken konkurrensfördel man besitter genom produktens egenskaper. Genom den starka tillväxten och goda lönsamheten i Gambro har företaget I haft möjlighet att avsätta en stor del av resurserna för \ forskning och utveckling, eller ca. 10 % av företagets \

omsättning.1

Den kraftiga exporttillväxten. under 1970-talet sammanhänger sannolikt därför också med företagets förmåga att ständigt utveckla nya generationer av sina produkter och därmed minskad konkurrens från andra Till företag. bilden hör också att Gambros produkter i hög grad patent-

skyddas.2 Det är därför tänkbart att den tendens till

hårdare kostnadskonkurrens som efterhand ger sig till

1Göran Nilsson, Gambro.

2 u u u

Fallet Gambro 217

känna för ett som är tidigt ute med en unik företag produkt kan uppvägas av en ständig produktförnyelse.

Detta är också en strävan hos Gambro.1 Mot denna bak-

är det utomordentligt svårt att avgöra företagets grund att sikt från Sverige i ett förmåga på längre exportera läge utan utländsk tillverkningsetablering.

Avsnitt 4. Produktions- och kunskapsmässiga kopplingar

mellan moderbolaget och de utländska tillverk-

ningsbolagen som sker utomlands avser dialysatorer och Den produktion slangsatser medan dialys- och perfusionsapparaterna 1 uteslutande görs i Sverige. På grund av att produktionen ä är så pass specialiserad har inte investeringarna gjorts förvärv av redan existerande fabriker eller företag. genom I fall har etableringarna i stället tillkommit samtliga eller förhyrning av fabrikslokaler som

i

genom uppförande försetts med maskiner och övrig utrustning, ofta levererade å i från har i hög grad styrts från Sverige. Investeringarna E I moderföretaget. När t ex den amerikanska fabriken byggdes och monteringschef direkt från rekryterades platschef Gambro i Lund och en del av den personal som sysselsätts i t ex och montering utbildades i Sverige formsprutning

och Gambro:s systerbolag i Västtyskland.2 En likartad

har investeringarna i Västtyskland, Italien uppläggning och Japan haft.

tillverkningsbolag tillverkar i princip samma Samtliga och några internleveranser av betydelse slags produkter › mellan förekommer ej. De utländska fabrikerna g bolagen E sitt råvarumaterial men en viss samordning köper själva sker ändå centralt från moderföretaget, bl a genom att särskilda kvalitetsspecifikationer ges ut. På motsvarande

sätt fastställs övergripande marknadsföringsstrategier centralt medan dotterbolagen själva sköter den löpande är att varje tillverkmarknadsföringen.Ehsåin1strategi försäljning enbart skall avse värdlandets ningsbolags marknad.

1Anders Althin, Gambrozs personaltidning nr 11, 1977.

2 nr a. nr 2

1,1974

218 Faller Gambro

I huvudsak är företagets forsknings- och utvecklingsverksamhet koncentrerad till Sverige. 1977 färdigställdes ett i Lund

forskningslaboratorium för ca 10 mkr,1 I

Sverige är ca 100 personer sysselsatta med FOU av en _ total arbetsstyrka på ca 700 personer. I dotterbolaget i

USA uppges 5-6 ha av FOU-karaktär.2

I

personer uppgifter \ 1 Även de utländska

i

administrativt/finansiellt uppges 1 dotterbolagens beroende till moderbolaget vara stort? I samtliga bolagsstyrelser sitter förutom verkställande å direktören i Gambro ytterligare 2 personer från moderbolaget.

Huvudintrycket är att de utländska tillverkningsbolagen kan ses som en förlängning av företagets verksamhet i Lund, med starka kopplingar till moderbolaget som följd. Den produktion som bedrivs i dotterbolagen är identisk med den i Lund, (bortsett ifrån att dotterbolagen ej tillverkar dialys- och perfusionsapparaterna) och kunskapsmässigt vilar verksamheten i det närmaste helt på den forskning och produktutveckling som bedrivs i moderbolaget. Pâ sikt kan naturligtvis den bilden ändras när dotterbolagen tillväxer och blir tillräckligt stora för att motivera egna FOU-resurser i större omfattning.

lAnders Althin, Gambros personaltidning nr 3, l977.

2Göran Nilsson, Gambro. 3

Fallet Gambro 219 Figur 1. Gambro AB:s försäljning från tillverkningen i Sverige fördelad på inhemsk försäljning och export. Mkr 1970-78 Lögande grisar .

g 200 Totalt å å 1904 180- 170- 160- 150- 140« 130- 120--

100-* 90-- 80-- 70» 60-* Export . / 50-- 404. / 30-*

20.. Z

\

1 0 t mmhø-“ø--øp

* J *//__;?- »w-ø -w-w--ø-A- Sverige __ | | l | 1 l

70 711 72 73 74 75 76 77 70 År

Källa: Gambro 15

Källa: Gambro

Fallet Gambro 221 Bilaga 2

Antal årsarbetare i Crafoord AB 1970-1978, fördelade på Holger ingående bolag. åâlâå Är 1978 1977 1976 1975 1974 1973 1972 1971 1970 Gambro + Instrumenta 692 512 500 358 332 243 158 106 82

Ti11v. bolag

i Gambro Dreissen 9 å DELTOTAL 395 236 198 157 150

I

2 I 1

§ Förs. bo1ag

Austra1ien 6 4 2 2 t 1 6 3 2 1 1 1 3e1gien

E1192

Källa: Gambro

222 Fallet Gambro sou 1981:43 Bilaga 3

Bruttoinvesteringar i Gambro AB och utländska tillverkningsbolag.

Moderbolaget Utländska ti11verkningsb01ag Gambro Inc. Lundia Dializzatori Gambrqä 1970 2 721 1971 1 191 1972 2 435 % av tot 1973 7 220 ?ü j 1974 6 313 (36%) 11 415

å

Källa: Gambro

i

7 3 i z 3

Fallet IKEA 223 sou 193143

Nils Kinch Jane Johansson Kapitel 5 FALLET IKEA

INNEHÅLL

Presentation av företaget IKEA:s mål och affärsidé IKEA-gruppens framväxt och 60-talets utveckling 70-talets expansion och utlandssatsning - av varuhus utanför Skandinavien Etablering - Export till övriga marknader Finansiering IKEA:s - bakåt inköp integration Analys av IKEA:s internationalisering - Utlandsberoende - Effekter av internationaliseringen Referenser Bilagor

224 Fallet IKEA

Presentation av företaget

IKEA-gruppen bedriver grossist- och detaljiströrelse av möbler och heminredning i Sverige och utomlands. Verksamheten består av att sätta samman ett sortiment, som till ca 75% utgörs av egna utvecklade modeller, att få utomstående leverantörer att tillverka detta efter IKEA:s specifikationer och att fysiskt distribuera varorna via centrallager till gruppens samtliga varuhus där de försäljs. En müñre del av omsättningen avsätts via postorder och fristående distributörer. IKEA har inte någon tillverkning i egen regi. Det viktigaste kontaktmedlet med kunderna är den katalog som i ca 24 trycks

miljoner exemplar på nio sprâk.1

Gruppen omfattar IKEA Svenska AB med det helägda dotterbolaget IKEA Svenska Försäljnings AB, Inter IKEA A/S i Danmark samt IKEA Europaa i Holland. Av de svenska företagen svarar IKEA Svenska AB i Älmhult för grossistverksamheten och vissa för gruppen gemensamma funktioner, t ex driften av centrallagret i Älmhult, distribution av varor, EDB-service och utgivande av IKEA IKEA-katalogen. Svenska Försäljnings AB svarar för driften av de sju inhemska varuhusen, de fem citylokaliserade Sencello-butiker* na och postorderverksamheten. Som överordnad koncernledninç fungerar IKEA A/S i Humblebaek vid Köpenhamn och där liggex ansvaret för utveckling, samordning och kontroll av gruppens verksamhet. Företaget medverkar även vid finansiering av utlandsverksamheten. IKEA Europaa är ett holländskt holdingbolag som äger de utländska varuhusen, vilka är fri-

stående bolag inregistrerade på de olika orterna.2 För när-

varande har 16 varuhus varav 10 i

gruppen Västtyskland.3

1Framställningen bygger på intervjuer och internt material

från företaget och avser förhållandet 1979.

2De västtyska varuhusen ägs av IKEA Deutschland Gmbh,

vilket i sin tur ägs av IKEA Europaa. Varuhuset i Schweiz ägdes fram till 1973 av IKEA Svenska AB men i samband medå omorganisationen 1975 överfördes aktierna till det 3 holländska holdingbolaget.

3Se Bilaga 2.

Fallet IKEA 225

koncernförhållande i egentlig mening existerar inte Något utan de olika IKEA-företagen knyts ihop av att grundaren Ingvar Kamprad med familj äger företagen.

IKEA Svenska AB har idag inte något ägarintresse i de utländska varuhusen. Det har ändå en stark koppling till utlandsverksamheten och 1979 gick 46% av utleveranserna från centrallagret i Älmhult till de utländska varuhusen. Den svenska delen av gruppen svarar även för ett antal viktiga funktioner för gruppen som helhet.

IKEA-gruppen har under senare år haft en snabb expansion och inte minst är detta ett resultat av satsningarna utomlands och då främst i Västtyskland. Denna marknad svarade 1978/79 ensam för 42% av gruppens omsättning, som detta år till drygt 2,6 miljarder kronor. Totalt svarade uppgick utlandssektorn för 66% av omsättningen. Antalet sysselsatta var 77/78 3 250 och av dessa var 1 415 personer eller 44% sysselsatta utomlands.

46% av sortimentet kom 1978/79 från utländska leverantörer och totalt till Sverige ca 30% varav en del importerades sedan återexporterades.

IKEA:s utlandsexpansion är ett exempel på en horisontell av ett handelsföretag och kan inte jämföras integration med en traditionell etablering av en tillverkade enhet. Genom utlandsetableringar av i första hand varuhus, men även av lagerlokaler, söker IKEA på nya marknader exploatera sin affärsidé och sitt kunnande inom design, inköp,

distribution och försäljning vad avser heminredning och

möbler. i IKEA:s fall består av

Utlandsverksamheten

distributions- och försäljningsaktiviteter och dessa kan endast i begränsad utsträckning utföras i Sverige då de förutsätter direkt kontakt med marknaden. Den sysselsättsom utomlands konkurrerar idag inte med nings skapas i Sverige. Tvärtom visas i denna rapport sysselsättningen att den ökade utlandsverksamheten skapat sysselsättningstillfällen såväl direkt i IKEA Svenska AB som indirekt hos detta företags svenska underleverantörer.

226 Fallet IKEA sou 1981:43

;KEA:s mål och affärsigg

IKEA strävar, enligt Ingvar efter att Kamprad, erbjuda ett brett sortiment heminredningsartiklar till så låga priser att så många människor som får råd att möjligt köpa dem. Tyngdpunkten skall vara ett som bassortiment, avspeglar IKEA:s egen profil, enkla hållbara varor till lägsta möjliga priser, god funktionell form, färg och

glädje som tilltalar sinnen i alla åldrar.1

Bassortimentet skall i Skandinavien som uppfattas typiskt IKEA och utanför Skandinavien som typiskt svenskt. Ett oeftergivligt krav är att alla artiklar skall vara lämpade för den skandinaviska marknaden.

Vid sidan avvårt bassortiment får finnas ett mindre sortiment med mera traditionell anknytning som har bred förankring hos de flesta människor och som går att kombinera med vårt bassortiment. Denna del av sortimentet skall starkt begränsas utanför Skandinavium.1

IKEA vill inte bara sälja möbler utan även föra ut en livsstil och betonar i marknadsföringen en annorlunda profil. Ett motto som företaget använder är Att skapa en bättre vardag åt de många människorna.

IKEA håller en lâgprislinje med en medveten anpassning av kvaliteten efter kundernas behov. För att genomföra denna lågprislinje har varuhusen lokaliserats utanför stadskärnorna, vilket ger lägre markpriser och tillgång till parkeringsplatser. IKEA har vidare överfört flera funktioner, som handeln tidigare svarat för, till kunderna, vilket förbilligat distributionen. Själbetjäningsprincipen har införts och kunderna får svara för och hemtransport i förekommande fall montering av de emballerade och vanligen nedmonterade möblerna. För att effektivisera distributionen har IKEA utvecklat egna modeller och från leverantörerna övertagit en rad funktioner som dessa tidigare

1Kamprad 1976

FhUetIK1å4 227 S()l 1981:43

svarat för, t ex design, konstruktion, inköp av vissa varar, kvalitetskontroll och lagerhållning. Stor vikt har lagts vid att utveckla möbler som kan levereras nednonterade, vilket möjliggör en rationell varuhanterinq med enhetslaster. Den årligen utkommande katalogen är det viktigaste kontaktmedlet med konsumenterna.

E IKEA-gruppens framväxt och 60-talets utveckling { 5 s ä Handelsfirman IKEA startades 1943 av den då sjuttonårige E e Elmtaryd, Agunnaryd. Från föräldrahemmet Ingvar Kamprad, ç beérev han försäljning av fröer och pennor. En mer omfattande verksamhet startade först i början på 50-talet ock sortimentet omfattade då i huvudsak möbler och inredskedde direkt till konsument nirgsartiklar. Försäljningen vie annonser i tidningar. Den första egentliga postorderkom hösten 1950. Verksamheten överfördes 1953 katalogen till en nedlagd snickerifabrik i Älmhult, vilken byggdes om till att kontor, lager och en utställning. Komrymma birationen katalog/varuhus, som blivit IKEA:s kännetecken, introducerades härmed. Den första etappen av den nuvarande

vaxuhusbyggnaden i Älmhult en anläggning på ca 6 000 m2,

i bruk 1958. Omsättningen uppgick detta år till totoçs talt ca 24 miljoner kronor.

I början på 60-talet etablerades Sencello-butiker, specialisexade sovrumsmöbler och bäddutrustning, 1 ett antal på svenska städer. Sambandet mellan IKEA och Sencello markerades inte och nådde den vanlige konsumenten ganska sent.

Nästa etablering skedde utomlands då IKEA 1963 öppnade et: mindre varuhus utanför Oslo. Anledningen till att sökte utomlands, trots att endast ett varuföretaget sig hus i Sverige har inte kunnat klarläggas, tidigare öppnats men IKEA betraktade Skandinavien som en marknad med ensmak. IKEA var vid denna tidpunkt ett utpräglat hezlig men hade långt framskridna planer på att postorderföretag

1Kamprad 1972 s. 164

228 Fun2:1xua4 SCHJ198h43

etablera ett varuhus i Stockholm. Omsättningen uppgick 1964/65, året efter etableringen i Norge, till 108 mkr varav 6 mkr, knappt 6%, utomlands. Antalet anställda utgjorde 471 varav 30 utomlands. Exporten från Sverige var 4 mkr.

Under 60-talet etablerades möbelvaruhus utanför Stockholm (1965), Sundsvall (1966) och Malmö Med dessa (1967). etableringar minskade andelen leveranser via postorder. Nästa utlandsetablering skedde i Danmark 1969 då ett medelstort varuhusöppnades utanför Köpenhamn. Verksamhetsåret 1969/70 uppgick omsättningen till 272 mkr och av dessa avsattes 51 mkr, 19%, utomlands. Antalet anställda utgjorde 962 personer varav 122, 13% var sysselsatta utomlands. Exporten från Sverige till 33 mkr. uppgick

IKEA-gruppens utveckling 1958 till 1969/70 (Mkr)

År Oms. Oms. i % Anst. Anst. i % fr i % av Exp. tot. utl. tot. i utl.- Sverige oms. _ 1958 24 64/65 108 6 6 471 30 6 69/70 272 51 19 962 122 13 33 12

Källa: Sammanställning av uppgifter från tabellbilagan.

70-talets expansion och utlandssatsning_ IKEA hade under 60-talet mer än sjudubblat sin omsättning. Ingvar Kamprad framförde 1970, i en intervju för Veckans Affärer, att det var väsentligt att IKEA hela tiden expanderade för att genom ökade serielängder kunna uppnå rationellare produktionsmetoder hos underleverantörerna och därmed behålla en 1

lågprisprofil företaget.1

1Veckans Affärer nr 10 1970, s. 25

Fhüetlklåá 229

förutsattes ske efter tre linjer: Flera för- Expansionen i Sverige och övriga Norden, egna varusäljningsställen hus i och slutligen export till länder som övriga Europa inte motiverade en etablering. Nödvändigheten av en exupprepades i en skrift från 1976: pansion

Vi vet att större serier ger oss nya fördelar på Vi får också flera marknader att sprida hemmaplan. riskerna pâ. Därför är det vår plikt att expandera.

Under 70-talet öppnades varuhus utanför Göteborg (1972), (1973) och Linköping (1977). I Malmö togs ett Köping större varuhus i bruk 1976 och därmed hade IKEA täckt den svenska marknaden. Postorderverksamheten hade med dessa ytterligare minskat och svarade 78/79 utbyggnader för ca 40 miljoner kronor i Sverige.

tal vid konferens Vårt ekonomiska

2 I ett sparbankernas

1972 Kamprad för IKEA:s framtida läge Ingvar

å redogjorge

utomlands. I talet ansåg Kamprad att utredningen 5 satsning - och bortsett Svensk möbelindustri problem möjligheter från att via detaljistledet stimulera export möjligheterna IKEA vid ut i av svenska möbler. planerade expansionen ha som mål att till mellan 80 och 90% arbeta med Europa en kollektion där 60-70% av möblerna skulle tillenhetlig verkas inom Skandinavien. En fördubbling av den svenska ställdes i utsikt under förutsättning att möbelexporten för de svenska tillverkarna höll sig kostnadsutvecklingen i nivå med den för övriga Västeuropa. För att nå detta en satsning från IKEA:s sida på verkmål förutsåg Kamprad för plastmöbler och utvecklingskostnader tygskostnader för att få ett ännu större antal av artiklarna monterbara.

Inför den planerade utlandssatsningen flyttade Ingvar med koncernledningen till Humlebaek utanför Kamprad där Inter IKEA A/S etablerades 1973. IKEA hade Köpenhamn vid denna redan etablerat varuhus i Norge och tidpunkt Danmark och just startat i Schweiz. I koncernledningen

1Kamprad 1976

2Kamprad 1972

230 Fallet IKEA

arbetar idag ca 30 personer. Av dessa sköter 6 personer samordningsfunktioner avseende ekonomi och finansering av i första hand de utländska varuhusen. På byggnadsavdelningen, som ritar och projekterar varuhusen utanför Sverige, arbetar 546 personer. Med policyfrågor avseende produktutveckling och inköpsfrågor för hela koncernen arbetar 4-5 personer. Denna grupp samarbetar intimt med grossiströrelsen i Älmhult. Vidare finns 10-15 personer, som har till uppgift att starta upp och under det första året svara för driften av nyetablerade utländska varuhus. Huvuddelen av personalen i koncernledningen är svenskar och de flesta bor i Sverige och pendlar dagligen över sundet via Helsingör.

De utländska företagen rapporterar antingen direkt till koncernledningen i Humlebaek eller till en som europachef är placerad i Schweiz. varuhusen i Danmark och Norge rapporterar till en kontaktman i koncernledningen. För den tyska marknaden och ländergruppen Schweiz/Österrike finns det en landschef, som administrativt är underställd europachefen. Det nyöppnade holländska varuhuset rapporterar tills vidare direkt till europachefen.

När etableringsverksamheten försköts söder ut ä flyttade Kamprad 1977 till Lausanne i Schweiz för att förbereda en inbrytning på den franska marknaden, men är fortfarande chef för Inter IKEA A/S.

§E§12l§EiE9_§Y_YêP-_1EE§_E§êE§§E_§lSêE§iEê!i§E

IKEA sökte sig 1973 för första gången utanför Skandinavien genom att öppna ett varuhus utanför Zürich i tyskspråkiga Schweiz. Anledningen till att etableringen skedda just i Schweiz var att denna marknad ansågs starkt konservativ, inte minst när det gällde möbelhandel. Kunde IKEA erövra denna marknad så skulle enligt många bedömare vilket land som helst stå öppet. Satsningen i Schweiz och lyckades IKEA inriktade den fortsatta expansionen på den västtyska marknaden och denna_etablering har blivit en stor framgång.

Fallet IKEA 231 SOL! 1981:43

Mellan åren 1974-1979 öppnades där, som framgår av

Bilaga 2, 10 varuhus, 1 postorderfirma, 1 postorder-

butik samt 3 centrallager.

denna marknad passerade under 1979 IKEA:s omsättning på

den i Sverige och Västtyskland är därmed storleksmässigt

företagets mest betydlesefulla avsättningsområde.1 Vid

sidan av dessa etableringar har varuhus öppnats i Wien

Rotterdam (1978) och i Lausanne (1979) i fransk- (1977), Schweiz. Den sistnämnda etableringen ses som en talande

till en inbrytning i Frankrike och förberedelse planerad

IKEA att sälja sin idê på franska. prövar

y

vid har varit att få tillstånd ( Er svårighet expansionen i varuhus utanför stadsl från planmyndigheter att etablera K l länder slår vakt om cityhandeln och är 1 kärnan. Många

till externlokaliserade varuhus. Planer på att å tveksamma r ett varuhus i Finland har länge funnits men etablera

i avvaktan att en överenskommelse kan

E dessa vilar på

K nås Av samma skäl dröjer den planerade med myndigheterna.

av ett varuhus på Jylland, Danetableringen ytterligare

som eventuellt kan ske under 1982. I avvaktan på mark, att etablera varuhuset på Jylland har att tillstånd ges

IIEA ett ovanligt grepp. I nâgra järnvägsvagnar tagit ett antal interiörer möblerats upp och denna rullande har nu som visningslokal och kunderna kan utställning fungerar

beställa varorna per postorder.

senaste åren har IKEA i genomsnitt årligen etablek Under de

5 rat 3 varuhus. Under bokföringsåret 1980 har företaget

en skapande paus för att stabilisera organisationen. gjort Avsikten har bl a varit att föra tillbaka erfarenheterna

från de varuhusen till de gamla enheterna, nyetablerade mellan den svenska och den utländska a:t förstärka utbytet

1 dalen av gruppen samt att förstärka Varuförsörjningen

att stabilisera och förbättra rutinerna mellan genom i Älmhult och de svenska och de utländska grossiströrelsen

13e varuhusen svarade 1978/79 för 42% av den

västtyska De svenska varuhusen svarade för 34%. totala omsättningen.

232 Fallet IKEA

varuhusen. Efter detta återhämtningsår beräknas expansione fortsätta med etablering av varuhus i Västytterligare tyskland och därefter på den franska marknaden.

EZSEQEI--EilLJÅYEÅSQJBêEEEQQQE

Utöver varuhusen i Skandinavien och har övriga Europa det även öppnats en rad mindre IKEA-varuhus lite varstans i världen, Japan (1971), Singapore (1978), Kanada (1976), Australien (1977), Hongkong (1975). Dessa mini-IKEA har tillkommit genom att Inter IKEA A/S har slutit agentavtal med företag/personer ursprungligen s k franchisingavtal där IKEA säljer varor och Utbudet i tjänster. dessa butiker är det vanliga IKEA-sortimentet men mycket smalare, företrädesvis ljusa skandinaviska möbler av furu. Denna verksamhet omfattade 1978/79 ca 69 miljoner kronor, knappt 3% av den totala omsättningen.

I Japan hade IKEA sedan 1971 i samarbete med ett inhemskt företag lanserat IKEA-produkter i ett 30-tal varuhus över hela landet. Varje varuhus hade ett IKEA Corner och IKEA svarade för grossistdelen. Denna verksamhet har sedermera avvecklats. Sedan 1976 har IKEA genom ett 50% intresse i ett joint venture med tre även ett dijapanska företag rekt ägarintresse i detaljistledet i en butik lokaliserad till ett strax öster ; köpcenter om Tokyo.

I Kanada har IKEA övertagit de sex IKEA-butiker som drivs i franchisingform av två Kanada bedöms vara företag. en expansiv och mycket intressant marknad sikt varför på IKEA helst vill driva verksamheten i och egen regi sätta sin prägel på varuhusens Vidare sker överutformning. tagandet för att trygga och effektivisera Varuförsörjningen och planer finns på att ett centralt upprätta uppsamlingslager.

Fallet IKEA 233 SOl 1981:43

Firansiering

finansiering har underlättats av att kunderna Företagets i stor betalat kontant samtidigt som IKEA utsträckning hace kredit till leverantörerna. IKEA drev länge prinom fullständig självfinansiering och belånade cipen Denna övergavs under 70inte anläggningarna. princip ta;ets första år. 1974 var ca 70% av taxeringsvärdena

på företagets fastigheter be1ânade.1

Den första utlandsetableringen skedde i förhyrda lokaler, vi;ket minskade finansieringsbehovet. IKEA Svenska AB ha: tillstånd av Riksbanken att ge varukrediter generellt

till 6 månader till de utländska varuhusen.2

upp

denna varukredit belånas de egna varuhusen maxi- Utöver ma;t och i och med att IKEA blivit känt utomlands har även utnyttjats. Vidare används, checkräkningskrediter fö: fortsatta utbyggnad, de resurser som utlandsgruppens de;en genererat.

Utnetalningar från Sverige i form av aktieutdelningar från IKEA Svenska AB förekommer. Utdelningen uppgick 1977/78 till 11 miljoner kronor.

Vi saknar uppgifter om fördelningen mellan investeringar i och utlandet. Klart är att det svenska moderbo- Sverige inte utomlands. Under några år ägdes laget idag äger något det schweiziska varuhuset av IKEA Svenska AB (se sid 1). i i Älmhult har ökat för Investeringarna grossiströrelsen att kunna svara mot behovet av leveranser till de utländska varuhusen. Den svenska koncernen har redovisat tillfredsställande vinst och på en omsättning som 1977/78 uppgick till 1 350 kronor utgjorde den redovisade nettomiljoner vinsten 16 miljoner kronor.

1Veckas Affärer nr 17 1974

Ztsterrikes lokala lagstiftning medger endast varukrediter

Lpp till 3 månader.

234 Fallet IKEA

IKEA:s - bakåt inköp integration

IKEA har inga egna fabriker och tillverkar således inget av sortimentet. Produkterna köps från ett 40-tal länder av IKEA Svenska AB och säljs till varuhusen i Sverige

och utomlands.1

IKEA utövar en form av integration bakåt, som innebär att man intimt samarbetar med leverantörerna och bedriver viss konsulterande verksamhet för att hjälpa dem. Vidare har IKEA, från leverantörerna övertagit en del funktioner, som man anser sig kunna klara billigare, t ex formgivning, VDN-testning och ibland konstruktion, ytbehandling. IKEA gör ofta inköp av råvaror, halvfabrikat och emballage för leverantörerna i syfte att pressa inköpspriserna åt dem. IKEA:s princip har hela tiden varit att inte äga möbelproduktionen. I några fall har emeller-

tid denna princip av speciella skäl frångåtts.2

Samarbetet med leverantörerna har i ett fall tagit sig uttryck i att IKEA köpt maskiner och överfört dessa till ett företag i Sovjetunionen. Betalningen har sedan skett i form av leveranser av varor som framställts med hjälp Q av dessa maskiner.

IKEA:s inköp är uppdelade pâ sex produktsektioner i Älmhult, vilka bär ansvaret för såväl en skandinavisk inköpsavdelning som en importavdelning för utomskandi-

naviska inköp.3

Inköparna har kunskap om leverantörernas maskinpark och kapacitet och kan placera order på lämplig tillverkningsenhet. IKEA har ofta flera leverantörer för varje artikel, dels för att sprida risken om någon leverantör skulle

1IKEA-PM Inköpsutveckling

2Veckans Affärer nr 10 1970 s. 25

3Lenf0rs 1978

SOL 1981:43 Fallet IKEA 235

falla bort, dels för att en order kan vara så stor att tillverkares kapacitet är otillräcklig. Valet av leen verantör är inte begränsat till möbeltillverkare utan IKEA kan t ex beställa ett bordsunderrede av en fönsterfabrikan eller bokhyllor från en fabrik som tillverkar För att rationalisera tillverkningen har spånplattor. t ex vissa möbler ritats med utgångspunkt från standard etc för att på bästa sätt utnyttja matepå spånplattor rialet.

Gemmlegen formgivning och konstruktion samt det nära samarbetet med leverantörerna kan grossist- och detaljistföretaget IKEA kontrollera varans väg från idé till kon-

sunent.1 Detta möjliggör ett för hela systemet effektivt

varuflöde och enligt Ingvar Kamprad gör IKEA större bemed denna speciella form av integration bakåt sparingar än genom rationell distribution genom stora säljenheter.

Idag är ca 75% av sortimentet utvecklat av företaget.3

Från IKEA framhålls nödvändigheten av att ständigt exför att genom större serier möjliggöra ratiopaniera nellare produktionsmetoder hos underleverantörerna och på så vis behålla IKEA:s lågprisprofil.

Unéer de första åren köptes i stort sett hela sortimentet utifrån och IKEA hade vid denna tidpunkt en lägre kvalitet och i viss utsträckning förekom kopior av andra på varorna tillverkares möbler. Under 50-talet och tidigt 60-tal hade IKEA vissa problem med att få leveranser från etablerade leverantörer. Dessa tvekade att leverera till IKEA då de befarade att ordinarie säljkanaler skulle sluta att köpa om detta skedde. I takt med att IKEA vuxit har dessa problem minskat. Däremot möter IKEA liknande attityder när de går in utländska marknader. IKEA har t ex inte på

1IIEA-PM Produktutveckling

2Veckans Affärer nr 10 1970 s. 25

3IIEA-PM Produktutveckling.

236 Fallet IKEA

lyckats engagera underleverantörer i Norge och Österrike

av bl a detta skä1.1

En av ambitionerna i utlandsprogrammet har annars varit att få leverantörer i varje nytt land man etablerar sig i. Vi vill gärna köpa i de länder där vi etablerar oss och då det leveranser till hela

gäller IKEA-kedjan.2

Följande kan sägas om IKEA:s inköp från utländska underleverantörer. Under 1963 började IKEA importera möbler från Öststaterna. I sortimentet hade tidigare förutom svenska möbler även ingått danska. Omfattningen av denna import har vi inga uppgifter om. Från 1968, före etableringen i Danmark, finns en uppgift att IKEA samarbetade med 3-4 danska möbeltillverkare. Detta samarbete uppgavs ha medfört att dessa tillverkare utestängdes från danska

möbelkoncerner.3 Året därpå uppgavs Finland och Danmark

vara de största leverantörerna och att IKEA var Sveriges

största importör av möbler från dessa länder.4 1970 upp-

gick importandelen till 20-25%, varav drygt hälften kom

från öststaterna.5 1974 kom ca 40% av sortimentet från

utländska leverantörer och 20% av varusortimentet importerades ifrån Öststaterna. Polen var det största leverantörslandet, därefter kom Rumänien, Tjeckoslovakien och Östtyskland. En intern utredning i företaget visar 5 att 1978 ca 61% av vad sålde var tillverkat i

företaget 1 Sverige och 69% tillverkat i Norden. Resterande 31% tillverkades utanför Norden och av dessa kan ca hälften antas

vara framställda i öststaterna.7

1Svenska Dagbladet 31/3 1978

2Al1an Cronwall fd koncernchef, Veckans Affärer nr 17 1974

s. 23

3Sydsvenska Dagbladet 9/1 1968

4Svenska Dagbladet 27/2 1969

Sveckans Affärer nr 10 1970 s. 25

6Veckans Affärer nr 17 1974 s. 23

7 IKEA-PM 1978 S. 10

»Fallet IKEA 237 sou 1931:43

Från företaget har vi fått uppgifter om importen fr 0 m 1974/75 och andelen inköp från utländska leverantörer har, som framgår av Tabell 3, inte nämnvärt förändrats under de senaste åren.

Under 1970 togs den första delen av ett centrallager i Älmhult i bruk. Tidigare hade kunderna fått leveranser antingen från lagret i Älmhult eller direkt från leverartören. Det nya lagret möjliggjorde snabbare leveranser och långsiktigare inköpspolitik. Lagret i Älmhult har successivt byggts ut och den sammanlagda lagerytan upp-

gick 1979 till mer än 200 000 m2. Den senaste utbygg-

naéen är ett datorstyrt automatiskt lager och enligt en intern skrift, skulle IKEA-Sverige med denna investering

vara fullbyggt.1

Uttver lagret i Älmhult finns idag även lager i Ödåkra, Nässjö och Jönköping som IKEA hyr och där hyresvärden svarar för lagerpersonal. Lagren styrs från Älmhult och IKEA avser att öppna fasta linjer för dataöverföing och ställa terminaler på respektive ort för att lokalt skriva ut nödvändiga frakthandlingar. Förhandlingar pågår om ytterligare lagerlokaler i Skåne. Lagren i sydsverige är främst avsedda för IKEA:s export.

I Västtyskland driver IKEA två centrallager i första hand avsedda för direktleveranser från Öststaterna. Enligt gällande handelsavtal får en vara med detta ursprung inte imgorteras via tredje land till t ex Västtyskland eller Österrike. Ett tredje lager skall byggas för att ta hand om den fysiska distributionen för volymtunga delar av sortimentet. Dessa varuströmmar styrs från Älmhult men leveranserna sker direkt från respektive leverantör för att få ett effektivt varuflöde och bl a undvika omlastnirgar.

I Österrike hyr IKEA lager genom vilka leveranserna från Öststaterna förmedlas.

1IIEA-PM 1978 s. 7

238 FhUetIK1å4 S()IJ 1981:43

Analys av IKEA:s internationalisering

Utlandsberoende

Marknadsinriktning

Fördelningen av IKEA-gruppens omsättning på olika marknader framgår av Tabell 1. Av gruppens totala omsättning 78/79 på 2 651 mkr hänför sig 1 740 mkr eller 66% till utlandsmarknaden. Så sent som verksamhetsåret 73/74 var denna andel endast 24%. Under de senaste 5 åren har utlandsmarknaden svarat för 81% av omsättningstillväxten. Den stora ökningen sammanhänger med den kraftiga satsningen utomlands och då främst på den västtyska marknaden som ensam svarade för 56% av omsättningsökningen. Under 1979 blev Västtyskland storleksmässigt IKEA:s största enskilda marknad. Denna utveckling kommer att fortsätta under kommande år då expansionsutrymmet i Sverige är begränsat genom att IKEA täckt in marknaden och redan har en hög marknadsandel.

Om vi istället ser till utlandsberoendet av den svenska delen av IKEA-gruppen finner vi att exportandelen ökat till ca 44%. Vid början av 70-talet var denna andel endast ca 12%. Både för den svenska delen och gruppen som helhet gäller att beroendet av utlandsmarknaden är stort och

Q

ökat kraftigt under den senaste femårsperioden. IKEA:s

konkurrenskraft i Sverige kan antas ha ökat p g a utlandsetableringar genom att den större försäljningsvolymen möjliggjort rationellare inköp och effektivare tillverkningsmetoder hos underleverantörerna samt medgivit en långt driven specialisering i grossiströrelsen.

Ägande och ledning

I samband med att IKEA förberedde en intensifierad utlandssatsning flyttades huvudkontoret 1973 från Älmhult till Humlebaek utanför Köpenhamn. Därifrån styrs numera hela koncernen. Även om flertalet av de anställda på huvudkontoret arbetar med den utländska delen av koncernen

sou 1981:43 Fallet IKEA 239

ligger den centrala finansierings-, produktutvecklingsoch inköpsfunktionen där.

Ett avgörande steg i IKEA:s internationalisering togs 1975 i samband med att verksamheten omorganiserades. Tidigare hade IKEA Svenska AB varit ett svenska företag som fram till 1973 även varit etablerat utomlands genom att det ägde ett varuhus i Schweiz. Efter omorganisationen ägs de svenska IKEA-bolagen dels via ett av Kamprad ägt holländskt holdingbolag dels direkt av Kamprad med familj som är bosatt i Schweiz. De svenska IKEA-bolagen ändrade i samband med detta bolagsordningen och tog bort utlänningsklausulen. För IKEA har således tillväxten och den ökade satsningen utomlands inneburit att företaget övergått från att vara ett svenskt företag med en successivt ökad utlandsverksamhet som inkluderade etablering av utländska varuhus till att i ett slag omvandlas till att bli en del i ett utländskt företag med huvudsaklig uppgift att täcka den svenska marknaden.

Kopplingen mellan den svenska och utländska delen är fortfarande omfattande vad avser likhet i sortiment etc och den svenska delen svarar för en betydande del av grossistverksamheten för de utländska varuhusen. Ledningen och finns dock utomlands och de centrala besluten om ägaren koncernens framtida utveckling och den svenska delens ställning fattas där. På sikt kommer koncernens beroende av det kunnande som finns i den svenska delen att minska. I takt med att lager och distributionscentraler byggs upp utomlands borde det genom att flytta över ett fåtal per-

soner med specifik kompetens på produktutveckling och in-

köp vara möjligt att helt frigöra den utlandsbaserade delen av koncernen om så skulle bedömas vara önskvärt. En broms på detta kan tänkas vara att företaget i sin marknadsföring utomlands tidigare starkt betonat kopptill Sverige och Skandinavien. På senare tid har lingen dock denna koppling ifrågasatts av konkurrenterna då så stor del av sortimentet utgörs av möbler tillverkade i andra länder än de skandinaviska.

240 Fallet IKEA

§2âslszeLêxuiesssaêäienêliâsáinqsg

Nedan görs ett försök att beräkna effekterna av IKEA:s internationalisering på inköp och handelsbalans för möbler samt sysselsättning i Sverige. I till anslutning avsnittet om sysselsättningseffekter behandlades även de begränsningar som föreligger i I ett analysen. separat avsnitt behandlas avslutningsvis några tänkbara negativa effekter av internationaliseringen.

Inköp och handelsbalans

Vi har endast tillgång till statistik över Varuförsörjningen fr 0 m verksamhetsåret 1974/75. Av tabell 3 framgår att andelen_inköp från utlandet på år har ökat fyra från 39 till 46%. Av dessa levererades 14% direkt till de utländska varuhusen och 32% importerades till Sverige. Därvid kan konstateras att den andel som levererades direk1 till de utländska varuhusen ökade från 2 till 14%. Denna utveckling sammanhänger med att varor tillverkade i öststaterna inte får införas på vissa marknader via tredje land. Av direktleveranserna uppskattas 20-30% bestå av import från öststaterna. Det är vidare orationellt att först transportera på kontinenten tillverkade varor till Sverige och sedan åter exportera dem. Det finns anledning anta att i framtiden en allt större del av Varuförsörjningen kommer att gå via utländska centrallager.

Utleveranserna från IKEA Svenska AB till IKEA Svenska försäljnings AB uppgick 1978/79 räknat i grossistpriser till 678 mkr och till den utländska verksamheten till 706 mkr (se tabell 2). Vi skall nedan försöka beräkna vilket effekt utlandsverksamheten har haft på IKEA:s beställningar från svenska underleverantörer respektive import från utländska tillverkare. För att göra detta försöker vi berökna hur stor andel av IKEA:s från inköp svenska och utländska leverantörer som ingår i leveranserna till den svenska och utländska verksamheten.

Fallet IKEA 241

antar i brist bättre uppgifter, att samman- Vi därvid, på av leveranserna till kund på samtliga marksättningen nader är lika m a p varornas ursprung. I ett första steg omräknas utleveranserna från lagret från grossistpriser I nästa beräknas hur mycket av till inköpspriser. steg utleverans, mätt i inköpspriser, som är tillrespektive verkat i Sverige respektive importerat. Uträkningarna av bilaga 1 och tabell 2. framgår

Även om den andel av sortimentet som IKEA-gruppen köper utlandet ökat under de senaste fyra åren kan vi från konstatera att utlandssatsningen varit positiv för svensk och för handelsbalansen för möbler. Exaktmöbelindustri i våra är skenbar men utslaget i posiheten beräkningar så att våra slutsatser inte kulltiv riktning entydigt av av våra endast skulle vara kastas om några antaganden

grova approximationer.

tabell 4 har en av verksamheten gjorts så I uppdelning att det är att urskilja hur stor del av inköp, möjligt etc som den svenska respektive den utländska verkimport samheten svarar för. IKEA:s försäljning i Sverige har sedan ökat med 64% eller 355 mkr vilket enligt 1974/75 motsvarar ökade inköp på ca 261 mkr. våra beräkningar Av dessa antas ca 144 mkr ha importerats och 107 mkr från svenska tillverkare. Om vi istället antar levererats andelen utländska varor i sortimentet varit oförändrad att och bibehållits vid 62% skulle inköpen från sedan 1974/75 av i Sverige ökat till Sverige som genererats försäljning mkr. av möbler skulle som en konsekvens av 155 Importen detta minska från 277 mkr till 229 mkr.

för den utländska delen har under motsvarande Omsättningen ökat med 616% eller 1 497 mkr. Denna ökning har period i en från Sverige på 559 mkr och resulterat exportökning utländska direktleveranser på 195 mkr. Av exi ökade från omräknat till inköpspriser beportökningen Sverige vi att 368 mkr motsvaras av beställningar från räknar svenska tillverkare och 136 mkr av importerade varor. innebär att utlandsverksamheten under de senaste Detta

242 Fallet IKEA

fem åren svarat för drygt trefjärdedelar av av ökningen gruppens beställningar från svenska leverantörer.

Av IKEA Svenska AB:s inköp gick 78/79 58% av leveranserna från svenska leverantörer och 39% av importen vidare till den utländska marknaden. Utlandsverksamheten svarade för ca 51% av verksamheten i det svenska grossistledet. IKEA-gruppens utländska del har enligt våra beräkningar under de senaste fem åren inneburit att nettoexporten från Sverige ökat från 105 till 503 mkr. Under dessa år har gruppen som helhet därmed vänt ett importöverskott på 28 mkr till ett exportöverskott 251 mkr vilket på framgår av tabell 5.

Sveriges import och export av möbler samt IKEA Svenska AB:s import och export av möbler framgår av tabell 6 och 7. Siffrorna för IKEA omfattar möbler men innehuvudsakligen håller även andra varor. av detta har vi Omfattningen dock inga uppgifter om vilket medför att vi i beräkningarna nedan något överskattar företagets andelar av Sveriges import respektive export. Om vi antar att relationen mellan möbler och övriga produkter varit oförändrad är dock förändringen av andelarna rättvisande.

IKEA:s andel av Sveriges utrikeshandel med möbler har ökat under senare år och ökningen är mest markant vad avser exporten. Enligt våra beräkningar har IKEA:s andel av möbelimporten Ökat från ca 32 till 42 mellan 1975 och 1978 och för exporten från 20 till 39 (tabell 7 och 8).

Överskottet i Sveriges handelsbalans för möbler var 1978 547 mkr. IKEA:s exportöverskott beräknat för detta kalender år var ca 195 mkr men i denna summa ingår då även annat än möbler. Som ett överslag kan vi dock anta att IKEA svarade för storleksordningen 175 mkr av detta överskott.

Fallet IKEA 243

Sammanfattningsvis kan vi trots viss osäkerhet i beräkningarna konstatera att företagets utlandsetablering haft en gynnsam inverkan på Sveriges tillverkning, export och handelsbalans vad avser möbler och att IKEA:s utlandssatsning har haft den effekt som Kamprad utlovade i sitt tal 1972 (se ovan s. 5).

Effekter på sysselsättningen

Antalet anställda i gruppen uppgick 1977/78 till 3 250 varav 1 415 eller 44% utomlands (tabell 8). Den andel av IKEA-gruppens omsättning som avsatts utomlands har sedan 1974/75 ökat från 30 till 57%. Trots detta har andelen utlandssysselsatta endast ökat från 40 till 44%. Utlandsverksamheten har skapat sysselsättningstillfällen i grossiströrelsen i Älmhult, i övriga lager i Sverige samt hos gruppens svenska underleverantörer. I Älmhult kan enligt en uppgift från företaget uppsakttningsvis ca 350-400 arbetsplatser bero på utlandsverksamheten. Till detta kommer den sysselsättning som skapats i övriga lager och hos underleverantörerna i Sverige.

En fullständig analys äqule kräva ett alternativresonemang där vi försöker få fram vad som skulle ha hänt om IKEA inte tagit dessa produktionsresurser i anspråk på beskrivet sätt. Denna analys har inte varit möjlig och vi begränsar oss därför till möbelindustrin och konstaterar att IKEA:s etableringar utomlands direkt genererat arbetstillfällen dels i grossistverksamheten i Älmhult dels genom beställningar hos möbelindustrin och övriga underleverantörer i Sverige. Den export av möbler och övriga produkter som utlandsetableringarna genererat kan endast i begränsad ä 1 utsträckning antas konkurrera med traditionell svensk export av dessa varor. IKEA har etablerat nya marknader genom att de utnyttjar ett annat distributionssätt och vänder sig till andra kunder än den traditionella svenska möbelexporten. Effekten har snarast varit att IKEA:s framgångar utomlands lett till förfrågningar hos svensk möbel-

244 Fallet IKEA

industri från utländska möbelbutiker och varuhus efter ett IKEA-sortiment.

Större betydelse än IKEA:s utlandsetableringar har troligtvis den strukturomvandling av svensk möbeldistribution mot stora varuhus och kedjor med inköpssamarbete som företagets agerande på den svenska marknaden bidragit till. Genom inköpssamarbete, ökade serielängder, och ändrad produktutformning har möjligheterna för utländsk möbelindustri att komma in på marknaden ökat och konkurrenssituationen för traditionella svenska möbeltillverkare hårdnat. Till detta kommer att konkurrenterna för att möta IKEA imiterat dem och upptagit import från t ex öststaterna. Dessa effekter sammanhänger inte primärt med att IKEA etablerat varuhus utomlands varför vidare analys inte görs här.

Negativa effekter av internationalisering

En tänkbar negativ konsekvens at IKEA:s utlandssatsning, som kommer att accentueras i takt med att utlandsverksamj

heten om nuvarande utveckling fortsätter, kommer att svara:

för en allt större andel av gruppens omsättning, är att den utländska delen får större inflytande på gruppens utveckling. Denna utveckling sammanhänger med att expansionsi möjligheterna i Sverige är begränsade genom att IKEA geografiskt täckt in marknaden och har höga marknadsandelar. Sverige är i princip fullbyggt och den framtida expansionen kommer att ske utomlands.

En utveckling som redan är märkbar är att centrallagret i Älmhult i mindre utsträckning utnyttjas för mellanlagring av utomlands tillverkade möbler och av distributionsekonomiska skäl ersätts med lager som ligger närmare de större utländska marknaderna. Detta medför kortare transportvägar, snabbare leveranser och större flexibilitet samt mindre kapital bundet i lager. Viss del av de möbler som tillverkas utomlands måste p g a bestämmelser om ur-

Fallet IKEA 245

sprungsregler som säger att de inte får importeras via trejde land alltid levereras direkt.

En annan utveckling kan vara att av distributions- och skäl flera leverantörer i anslutproduktionsekonomiska ning till de huvudsakliga avsättningsomrâdet väljs för artiklar. Andelen svensktillverkade möbler volymtunga i sortimentet har under de senaste 5 åren minskat med 8% till 54% och inget säger att inte denna utveckling kommer att fortsätta. Hittills har emellertid denna andelsminskning mer än väl uppvägts av den mycket stora exportökning av svensktillverkade varor som volymtillväxten p g a utlandssatsningen givit upphov till.

Kamprad säger uttryckligen beträffande sortiments- Ingvar politiken att ett oeftergivligt krav är att alla artik-

lar skall vara lämpade för den skandinaviska marknaden.1

En konsekvens av att tyngdpunkten i verksamheten förutomlands kan annars vara att sortimentet på sikt skjuts efter lokala behov. Om Västtyskland om några år anpassas blir den helt dominerande marknaden kan hänsynstagande till lokala krav leda till att ett specialanpassat västtyskt sortiment utvecklas. Detta kan vara ännu en anledutöver ovan redovisade till att i framtiden en ökad ning andel inköp kommer att ske från denna marknad och att även andra funktioner som nu endast utförs i Älmhult upptas utomlands. Några tendenser till att anpassa sortimentet efter traditionell tysk möbelstil har ännu inte E märkts. Tvärtom försöker man framhäva det skandinaviska

% och denna markeras även i valet av maträtter i koppling varuhusens och försäljning av typiska svenska restaurang varor som sill, knäckebröd och snus.

Vi kan oavsett hur utlandsverksamheten kommer att förändra inköpspolitik och Älmhults roll i grossiströrelgruppens sen konstatera att den utländska delen av gruppen kommer att få större inflytande på gruppens utveckling i takt med att den kommer att svara för en allt större del av gruppens försäljning och vinst. 1 Kamprad 1976

246 Fallet IKEA S()lJ 1981:43

Referenser

Kamprad, I; Mitt företag IKEA i Vårt ekonomiska läge 1972, Sparbanksföreningen 1972. Kamprad, I; Att skapa en bättre vardag åt de många människorna. Intern PM daterad 1976-12-20. IKEA, Älmhult. IKEA PM Intern stencil som behandlar IKEA:s framväxt och organisation, inköpsutveckling, distribution och produktutveckling 1978. Lenfors, B-M; IKEA- Ein Fallstudium mit dem Schwergewicht auf IKEAs Internationalisirungsstrategi und Etablirung in Wien, Företagsekonomiska institutionen, Lund 1978. Stencil.

Förteckning över intervjuer Harald Witt IKEA Svenska AB Älmhult. Per Ludvigsson Inter-IKEA A/S Humlebaek, Danmark.

Fallet IKEA 247 BILAGA 1

BERÄKNING AV URSPRUNG I LEVERANSER TILL OLIKA MARKNADER

1. Av bilaga 1 framgår IKEA Svenska AB:s inköp från svenska och utländska tillverkare samt de inköp som sker direkt till de utländska varuhusen.

. Nästa steg blir att räkna ut andelen svenska varor av de totala inköpen.

1978/79 totalt för 775 + 455 + 203 = 1 433 mkr och av dessa var inköptes 775/1 433 = 54% tillverkade i Sverige.

3. Genom att dividera summa inköp till IKEA Svenska AB med summa utleveranser får vi fram en faktor med vars hjälp vi kan räkna om utleveranserna från grossistpriser till inköpspriser.

Inköpen från Sverige och utlandet uppgick till 775 + 455 = 1 230.

Utleveranserna till de svenska varuhusen utgjorde 678 mkr och framgår av (Denna uppgift finns endast för de 3 senaste åren och årsredovisningar. har skattats för de 2 första åren.) Exporten till egna varuhus var 637 mkr och till fristående detaljister 69 mkr. Summa utleveranser 1 384. 1230 Omräkningsfaktorn blir då = 0,889 1384

Hänsyn tas ej till eventuella förändringar i lagret.

4. Vi antar att sortimentet på olika marknader har samma sammansättning m a p ursprung av VBTOFHÖ . Det svensktillverkade innehållet vid leverans till de olika marknaderna kan då beräknas enligt följande: - = 325 Leveranser till Sverige 678 - 0,889 0,54 till fristående utländska detaljister 69 - 0,889 - 0,54 = _§§ 358 till utländska varuhus 775 - 358 = 417 775

har på samma sätt fördelats på olika marknader. Importen Leveranser till Sverige 678 ° 0,889 - 0,46 = 277 till fristående 69 - 0,889 - 0,46 =

?gå

detaljister 150 till utländska varuhus 455 - 305 = Ägg

248 FhHktIKIå4 S()lJ 1981:43 BILAGA 2 I Etab1eringsår och st0r1eken på o1ika an1äggningar

Källa: IKEA 1979 Broschyr

FhUetIRHL4 249

Tabell 1

_ pmso

.rus

Fmpou ä

_ Neo NS äm ä.. äm än äN ä_ äN ä:

m

mso m

N . N w W N N

vec m

om

own_

s

om

NN

m:

5:.

E.. ?N N.:

M

,._sou:.._Eou:.m::=Lm

ax:

po».pm_;p

N

mo 2 ...N m: t :

. _ _ .

»Noz4»:

m.

.Paz

NN 8. S

BN mNN N: 8_

m8_

Nå

_No_

:No

u:a__o:

Nø_aNm

om

p.=;e_«

W

o

mxwg

Nm

8. Ng_

vLwumø*Fmvcø

U N u _

Lamcwcxmguz

N4Namnm

mao

.xwønm.s=:

www

_muou

N: äN äN

mcmm

.uumw

ozHz»»gmzo

N N N N

mgH

m;_xm>u

usøm

_o.._

m ›umm . W H _ H N N N N

NxH Nm Nm 3 SN om ø_.mg _m3;um

oN_

.

m:;=Lm

xxme

Nm E z Nm 2 mm

-zman

mm_ 5 m: N:

w E 2

mmgoz

3 S 8 NN NN ON

m__ å_

._u:

c mao

mmm«Lwm

Nem äm .NS NE NE NE åw NNN .Nä

Ne: Neo_

Nä N;

»musa .meon

om

ms

mmw;mm

__m m5 mNN m3 mmm Em m: ;N m8 s:

meoN_mpo»

0 å

se

m2 mä o? .Nm :N CNN o:

mao _moN s.: å.:

M

NN R E R E 2 NN E E å 8 mm

;

NNNNNN_

Kä11a: Årsredovisningar och IKEA Äimhuit

TABELL 3 IKEA:S INKÖP FRÅN UNDERLEVERANTURER

Leveranser via Leveranser IKEA Svenska AB direkt ti11 “ köpta i utländska 2? inköp varuhus från från utut1ändska 1ändska Sverige Ut1andet ti11verkare tiilverkare i. inköp

Kä11a: IKEA A1mhu1t

Fallet IKEA 251

IKEA:S OMSÄTTNING OCH URSPRUNG AV VARUINKUP 74/75 - I TABELL 4 78/79 SVERIGE OCH UTLANDET

Utländska de1en

Omsättning Varuinköp Sverige Ut1andet Direkt Import Export Inverkan Teveranser ti11 Sverige från Sverige hande1sba1ans 78/79 1740 450 203 178 706 + 503 1497 368 195 136 559 398 74/75 243 82 8 42 147 + 105

Svenska de1en 1 911 325 - 277 - - 277 1 78/79 355 107 144 å - - 556 218 - 133 133 74/75

Kä11a: Tabe11 2 och 3

TABELL 5 IKEA SVENSKA AB:S IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 1974/75 - 1978/79 MKR

Import Export Hande1sba1ans 78/79 455 705 + 251 *

74/75 Kä11a: IKEA Ã1mhu1t

252 2174116] IKEA

TABELL 6 SVERIGES IMPORT AV MÖBLER, IKEA:S IMPORT SAMT ANDEL AV SVERIGES MUBELIMPORT 1974 - 1979 MKR

1) Sveriges import IKEA:S import av möb1er 2)

1) I IKEA:S siffror ingår även andra varor än möb1er varför andelen är en överskattning. 2) IKEA Svenska AB har b0ks1utsår 1/9 - 31/8 varför siffrorna omräknats att gä11a ka1enderår. Kä11a: IKEA Ä1mhu1t och SCB

sot 193m Fallet IKEA

TABELL 7 SVERIGES EXPORT AV MÖBLER, IKEA:S EXPORT SAMT ANDEL AV SVERIGES MÖBELEXPORT 1973 - 1979 MKR

1) Sveriges export IKEA:S export av möb1er 2) Bokslutsår Ka1enderår

1807 78/79 706 1450 77/78 533 1203 76/77 426 1015 75/76 243 856 74/75 147 752 73/74 78 575 72/73 66

1) 1 IKEA:S siffror ingår även andra varor än möb1er varför ande1en ir en överskattning.

2) [KEA Svenska AB har b0ks1utsår 1/9 - 31/8 varför siffrorna omräknats att gä11a ka1enderår.

Käl a: IKEA Ä1mhu1t och SCB

254 Fallet IKEA ANTAL ANSTÄLLDA (ARSARBETARE)

44444444 484 835 36%

444444y\)r\)u›4

KäHa: IKEA Älmhult

Fallet PLM 255

Mats Forsgren Anders Larsson Bo Wictorin Kapitel 6 FALLET PLM

Kort historik över PLM:s internationalisering 2. Bakgrund till PLM:s utlandsinvesteringar inom 262 glastillverkning Situationen för PLM 252 Marknadssituationen, Mellaneuropa 265 3. Sysselsättningseffekter av PLM:s utländska 266 glasinvesteringar Analysansats 267 3:1 Hur stor del av nuvarande utomlandsproduktion 268 skulle kunna ersättas med export?

3:2 Hur hade utvecklingen blivit om inte PLM haft 277 möjlighet att etablera tillverkning utomlands? Utvärdering Västtyska marknaden 278 Utvärdering Holländska och Belgiskalmnknaüuna 280 Slutsatser 231 APPENDIX I APPENDIX II APPENDIX III Bilagor

256 Fallet PLM sou 1981:43

l. Kort historik över PLM:s internationalisering

PLM bildades år 1919 genom en sammanslagning av tre mindre bleckvaruföretag (AB Bleckvarufabriken, Hugo Bruzewitz Bleckvaruföretag i Göreborg och AB Kungsörs Bleckkärlsfabrik).

Bleckvaruindustrin i Sverige hade vid denna tidpunkt en mycket diversifierad produktion och den gemensamma nämnaren för de tre företagen var råvarusidan. Under 20- och 30-talen införlivades ytterligare tre bleckbaserade företag och produktsortimentet var under denna tid mycket varierande. I samband med att Knut Laurin tillträdde på VD-posten år 1943 inleddes en ny period

i PLM:s utveckling. Fråuatt bygga upp företaget kring

råvaran övergick PLM till en strategi där ett mer enhetligt sortiment eftersträvades. År 1942 svarade förpackningssidan av PLM för knappt hälften av företagets totala omsättning, och det var inom detta område som PLM ansåg sig ha goda möjligheter att expandera. AB Kungsörs Bleckkärlsfabrik som hade ett produktsortiment som låg utanför denna nya inriktning såldes år 1943, och det var inledningen till den strukturrationalisering 4 som skulle komma att pågå till 1952 då den sista koncernfrämmande grenen

avskiljdes.

Konservindustrin i Sverige svarade i början av 40-talet i stor utsträckning själva för tillverkningen av de förpackningar man behövde. Smâskaligheten i produktionen medförde emellertid att den modernaste tekniken inte gick att utnyttja och att förpackningarna därför blev onödigt dyra. Med en produktion i stor skala skulle PLM kunna nå en så låg prisnivå att man kunde konkurrera ut konservindustrins egen tillverkning.

För att kunna genomföra en expansion i enlighet med företagets nya riktlinjer fordrades en mycket stark ställning på den svenska marknaden eftersom denna fortfarande var PLM:s enda avsättningsmarknad. I företagets

Fallet PLM 257

strategi, som presenterades av Knut Laurin i ett nya föredrag år 1944, ingick en strävan efter monopol på

konservburkstillverkning i Sverigel. Första steget mot

detta monopol togs i och med att PLM år 1944 träffade ett samarbetsavtal med en av USA:s två ledande konservburksfabrikanter, Continental Can Co. Avtalet innebar att PLM fick tillgång till den processkunskap som utvecklats vid Continental Can och en ensamrätt i Sverige på avancerade maskiner för tillverkning av plåtförpackningar.

Genom avtalet fick PLM det konkurrensmässiga försprång som krävdes för att kunna uppfylla företagets målsättning. Genom informationsträffar m.m.arbetade PLM för att uppnå ett samarbete med konservindustrin och därmed

g

möjligheter att avsätta den produktion som den nya tektill. Trots med rå-

E nologin gav möjligheter svårigheter

* Varuförsörjningen ända fram till till mitten av 50-talet kunde PLM expandera och successivt förverkliga sin målsättning och vid 60-talets början hade man nått det monopol inom bleckburkstillverkning som man eftersträvat.

År 1960 markerar ett nytt skede i PLM:s utveckling. I och med att företaget nått en mycket dominerande ställning inom sin bransch krävdes en diversifiering av produktsortimentet för en fortsatt expansion inom Sverige. Företagets långa erfarenhet av förpackningstillverkning . ledde, kombinerat med en snabbt ökande användning av engångsförpackningar i samhället, till att PLM kom att rikta sitt intresse mot glas- och plast-förpackningar.

År 1960 köptes Surtes och Hammars glasbruk samt Svenska

AB Polva (plastprodukter). Ytterligare några små bleckvarutillverkare samt Lhnmared glasbruk och Austria AB (plastprodukter) köptes under perioden fram till 1965.

1. Planering för freden. Ett föredrag vid AB Plåtmanufakturs informationsmöte för konservindustrin 1944:

258 Fallet PLM sou 1981:43

Trots att PLM vid 60-talets mitt betraktades som ett utpräglat hemmaföretag hade man en exportandel av före-

tagets totala produktion som översteg l0%1.

Genom en kontinuerlig satsning och på specialisering förbättrad produktionsprocess ökades vid kapaciteten PLM:s glasbruk, samtidigt som miljödebatten under 60talets senare hälft medförde en tillväxttakt avtagande och så småningom vikande marknad för Redan engångsglas. då började PLM anse den svenska marknaden som trång. Företaget betraktade minskningen i av försäljningen glasförpackningar som en strukturell förändring snarare än som något konjunkturbetingat, och inledde en med-

veten satsning exportz.

på

På grund av att det dåvarande EEC-området hade ett mycket högt prisläge på glasförpackningar var det möjligt att exportera glas till framför allt trots Tyskland fraktkostnader och de relativt tullarna. höga I exportavdelningen arbetsuppgifter ingick förutom att försöka avsätta det svenska produktionsöverskottet även att undersöka möjligheterna för att etablera en egen tillverkning inanför EEC:s tullmur och därmed förbättra ytterligare

lönsamheten3. Intresset riktades i första hand mot den

tyska marknaden då den ansågs ha störst tillväxtpotential, men under 1969 fick PLM möjligheten att förvärva Glasindustrie Dongen i Holland till ett, enligt företagsledningen förmånligt pris, och gjorde så. De 9,3 milj. kronor som förvärvet tog i anspråk erlades kontant.

Dongen sysselsatte 1979 478 personer vilket utgör ca 6% av antalet anställda i koncernen. Sedan PLM förvärvade företaget harproduktionskapaciteten i Dongen fördubblats. Företaget tillverkar främst glasburkar (till grönsaker) och flaskor åt bl.a Heineken och Coca-Cola.

1 Se bilaga 4 2 Arsredovisningarna 1968, 1969 3 Intern företags-PM från 1967. (En disk. utförligare om bakgrunden till utlandsetableringarna förs i avsnitt 2)

193143 Fallet PLM 259 sou

Samma år som Dongen förvärvades, förvärvade man även ett danskt företag, A/S Haustrups Fabriker. Företaget var ett ledande förpackningsföretag och har många likheter med PLM. Haustrup är specialiserat på plåt- och Den totala köpeskillingen för plast-förpackningar. var 72 mkr. Omkring 25% av PLM-koncernens an- Haustrup

ställda är sysselsatta i Haustrup (l978)l.

á å Eftersom den tyska marknaden bedömdes ha den största efterfrågetillväxten fortsatte PLM-ledningen sina ansträngningar ett etablera egen glasproduktion i Tyskland även efter köpet av det holländska glasbruket och 1971 förvärvade man Glashütte Münder för ca. 4,4 mkr. Glashütte Münder var vid köpet i behov av stora investeringar företagets produktionsutrustning var nedsliten och dess- 3 : utom låg produktionen i fel bransch då den var inställd * för på kleinglas, dvs förpackningar läkemedelsindustri och liknande.

Efter investeringarna har tillverkningskapaciteten vid de utländska glasbruken höjts successivt samtidigt som kapaciteten vid den svenska glasdelen minskats. Den minskande efterfrågan på engångsglas i Sverige ledde till att PLM under 70-talet upplevde ett allt större behov av att kunna avsätta produktionen utomlands. Från 1973 avtog lönsamheten vid de svenska glasbruken och PLM beslöt att skära ner överkapaciteten som bedömdes vara Hösten 1975 fattade PLM:s beslut

E

stadigvarande. styrelse ; om att lägga ned verksamheten vid Surte glasbruk. Avvecklingen beräknades ta 2-4 år;

Då den svenska glasdivisionen började stagnera valde PLM att försöka expandera sin svenska verksamhet inom nya områden. Genom att man redan tidigare varit engagerad i 1 Årsredovisningen 19 79

260 Fallet PLM sou 1931:43

miljödebatten ansåg ledningen att en satsning på andra förpackningar, och återmaterialhantering vinning var lämplig. En rad företagsförvärv inom dessa områden genomfördes under 1974, och 1975 hade PLM helt bytt ansikte. Den svenska förpackningsdelen svarade för endast en tredjedel av den totala verksamheten medan utlandsdelen och de nya verksamhetsområdena sva-

rade för ungefär lika stor del varderal

I PLM:s årsredovisningar för senare hälften av 70-talet betecknas resultatet inom Euroglas-divisionen som fullt tillfredsställande med undantag för 1978 då divisionen

kände av en stark priskonkurrensz.

Kapacitetsnedskärningen vid den svenska glasdivisionen ledde till att divisionen kunde visa ett positivt resultat under de följande åren. Däremot minskade omsättningen ytterligare.

Denna utveckling har medfört att i företagsledningen allt större omfattning inriktat sig på att utveckla

den utländska glastillverkningen3. Detta har visat

sig dels genom att kapaciteten vid dessa bruk och dels höjts genom att de fått ett utökat produktsortiment.

PLM Haustrup avsätter idag över 80% av sin produktion på export. Stora delar av exporten sker via den danska köttkonservindustrin samt bryggerierna. är Teknologiskt Haustrupfabriken den mest framstående delen inom PLM:s plåtburkstillverkning. Företaget hade redan vid köpet goda ingenjörstraditioner och PLM har därför valt att överföra huvuddelen av utvecklingsarbetet med de i burk-

produktionen ingående maskinerna till Danmark4.

Persöner Återvinning AB, Persöner Miljöteknik AB 1973, Westervik/Forsså, Sellbergs l974.

Årsredovisningarna l975.l976 och 1977 Årsredovisningarna 1975 och 1977 Uppg. från företaget samt 1971. årsredovisningen

SOL 1981:43 Fallet PLM 261

Derna tekniska kompetens har medfört att PLM Haustrup kurnat i turn-key projekt i Polen där man hjälpt deltaga till att bygga upp en förpackningsanläggning för den konservindustrin . polska

De två nyaste divisionerna, PLM Papper och PLM Återvinning är fortfarande huvudsakligen hemmabaserade vad det gäller produktionen. Däremot förekommer en viss export av pappförpackningar.

262 Fallet PLM SOU 1931:43

2. Bakgrund till PLM:s i utlandsinvesteringar glastill-

verkning.

Situationen för PLM

I mitten av 1960-talet hade PLM nått en så dominerande

ställning inom plåt- och i glasförpackningar Sverige att en fortsatt tillväxt av samma omfattning som hittills förutsatte någon form av Vid denna tid utlandssatsning. trodde sig PLM ha en avsevärd konkurrensfördel på marknadsföringsområdet. Till bilden hör att PLM mer eller

mindre ostört hade fått utveckla sin marknadsföringsfilosofi på den svenska marknaden och man hade en för den tiden relativt väl utvecklad med en marknadsorganisation, egen marknadsavdelning, butikskonsulenter etc. Med denna organisation hade PLM lyckats dominera förpackningsutvecklingen i Sveige vad beträffar glas och och plåt PLM-ledningen utgick ifrån att det skulle vara att fortsätta med möjligt samma strategi på andra marknader. Flertalet utländska kon-

kurrenter, t ex tyska glasbruk, ha antogs en betydligt mindre utvecklad marknadsföring med i stort sett som pris enda konkurrensmedel. Till detta kom att PLM ha en ansågs fördel i den s k kalla änden, dvs kvalitetskontroll och förpackning. I mitten av 1960-talet ansåg man också att

engångsglaset så småningom skulle komma att införas på å bred front i Europa, vilket skulle medföra en mycket kraftq tillväxt på marknaden. Fram till 1966 hade ju PLM

kunnatbe-å

vittna en motsvarande utveckling i Sverige. På grund av

marknadsutvecklingen hade PLM:s svenska glasbruk möjlighet att utveckla en effektiv produktion av engångsflaskor för kolsyrade drycker med en betydligt lägre vikt än vad som

hittills ansetts möjlig. I detta avseende hade man antagligen ett visst försteg framför de kontinentala glasbruken. PLM ansåg sig ha ett tillräckligt marknadsföringskunnande

och en tillräckligt god teknik för att kunna vidare ut gå

på den europeiska marknaden.1 erfarenheter

Företagets

11 Sverige kom dessa lättviktsflaskor inte att

spela någon roll, då engångsglaset snabbt försvann från den svenska marknaden. I Västeuropa fick detta lättare stor beglas tydelse först 1976, då även Euroglas fann att anledning själva utveckla en egen teknik för sådan tillverkning.

Fallet PLM 263

från de utländska marknaderna var dock vid denna tidpunkt små. Visserligen hade man sedan en tid exporterat glas, mer det var frågan om relativt marginella kvantiteter och någon egentlig bearbetning av den europeiska marknaden hade man inte gjort. Det innebär att kunskaperna om hur avrämarsidan tänkte och fungerade i olika länder var små, mer PLM ansåg trots detta att företagets överlägsna marknaésföringskunnande mer än väl skulle kompensera för detta. Det marknadsföringsmässiga försprånget gällde både plåt ock glas. Genom avtalet med Continental Can var man dock förhindrade att etablera plåtburkstillverkning utomlands, förutom i Danmark, varför utlandssatsningen kom att koncentreras till glas. Till bilden hör också att PLM:s ledning i slutet av 1966 bedömde att den kapacitet man byggt upp i glasbruken i Surte, Limnared och Hammar var för stor i förhållande till efterfrågan i Norden, vilket i sin tu: sammanhängde med ölburksmarknadens snabba tillväxt och den då inledda miljökritiken mot engångsglas. E Det uppdrag som tilldelades chefen för PLM:s exportavdelning 1966 löd: Avsätt tillgänglig överskottskapacitet till marknader utanför Norden. Lär därigenom känna de inhemska europeiska delmarknaderna för glasförpackningar. Använd sedan kunskaperna för skapande av egna glasbruk

inom EEC. Köp inte befintliga bruk utan bygg nytt!1

PL! betraktade redan från början export från Sverige till Västeuropa utanför Norden enbart som ett övergångsstadium. En varaktig utlandssatsning skulle kräva att man etablerade lokal tillverkning. Skälet till detta var att, bort-

sett från vissa glasförpackningar,2

E

speciella glasflaskor/ I som burkar är en utrymmeskrävande standardprodukt lämpar sig dåligt att frakta längre sträckor. Den internationella handel som förekom i mitten av 1960-talet var framförallt grânshandel, t ex mellan de nordiska länderna och mellan EEC-länder samt import från öststaterna. I övrigt var produttionen lokalt betingad. Till bilden hör också att glastillverkning är en gammal och mycket spridd teknologi son knappast ger de konkurrerande företagen några utpråglade konkurrensfördelar.

1PLM-meddelande 1978-12-05

2 S k Flaconnage, förpackningar främst för kosmetik, men a7en for kemiSkt°:tekniska- och medicinska ändamål.

264 Fallet PLM

Det var framförallt på den stora västtyska marknaden som PLM ville etablera sig och sökandet efter lämpliga investeringsobjekt inleddes. Alaternativet att bygga eget övergavs relativt snart och man görjade därför söka i Västtyskland efter lämpliga glasbruk som kunde vara till salu. Det visade sig dock vara betydligt svårare att etablera sig än vad PLM hade tänkt sig. Något glasbruk som var till salu fanns ej och de tyska konkurrenterna var mycket ovilliga att släppa in PLM i Västtyskland. Sökandet drog ut på tiden och när därför PLM 1969 plötsligt fick erbjudandet att köpa ett nyuppfört glasbruk i Dongen, Holland, till ett förmånligt pris, så beslutade man sig för att göra denna investering. Genom fortsatta investeringar i glasbruket utökades kapaciteten kraftigtåret efter. Sökandet i Västtyskland fortsatte dock hela tiden i enlighet med PLM:s ursprungliga planer. Det var dock först 1971 som tillfälle bjöds att förvärva ett mindre glasbruk, Glashütte Münder. Eftersom det hade gått cza 5 år efter det att PLM aktivt började söka investeringsalternativ, så beslöt man sig för att göra investeringen, trots att bruket var litet, maskintekniskt omodernt och hade en sortimentsinriktning som inte passade PLM. Lite tillspetsat

i

kan man säga att PLM förvärvade ett av de minsta och mest I nedslitna glasbruken i Västtyskland, istället för, som man planerat, ett av de större. Sedan förvärvet har PLM investerat kraftigt i Münder för att modernisera utrustningen och utöka sortimentet. Idag har Münder och Dongen ungefär samma sortimentsinriktning med undantag för kleinglas som ej tillverkas i Dongen. Tron på engångsglasets framtid på den västtyska marknaden spelade uppenbarligen en stor roll när PLM inledde sökandet efter etableringsalternativ 1967. Fram till förvärvet av Münder 1971 hann dock situationen förändras en hel del, bl a beroende på miljödebatten om engângsglaset. När PLM därför inledde sina investeringar i Dongen och Münder, gjordes inte dessa i syfte att utöka tillverkningen av engångsglas. Investeringarna i Dongen som innebar en fördubbling av kapaciteten avsâg en Vanna för vitt glas som ökade tillverkningskapaciteten för returflaskor för läske-

S()ll 1981:43 Fallet PLM 265

drycker och burkar för livsmedelskonservering. Münders utbyggnad skedde för att göra det möjligt att tillverka livsmedelsburkar även där, samt för att minska beroendet av kleinglas. Om man jämför med PLM:s planer 1967 kan man säga att produktionsinriktningen i de utländska enheterna inte blev som planerat. När investeringsperioden de facto inleddes hade man dock släppt tanken på att engångsglasen skulle dominera sortimentet.

Maåkâagsåiåuâtloâeâr_M§1laEeEr9Pâ- Produktionen av förpackningsglas var redan vid investeringstillfället sedan länge koncentrerat till ett fåtal stora företag i de västeuropeiska marknaderna. I England domineras marknaden av 4 stora företag med United Glass i spetsen, i Frankrike av BSN och S:t Gobain (som tillsammans har 85 % av marknaden) och i Västtyskland av Gerresheim och Veba (tillsammans 60-70 % av marknaden). Eftersom Västtyskland var den största marknaden inom EGområdet, så riktades PLM-ledningens intresse i första hand

dit.”

Mot bakgrund av en kartelliknande situation kunde den tyska glasindustrin före mitten av 70-talet bedriva en högprispolitik, vilket ytterligare ökade PLM:s intresse för marknaden. I och med att några av de mindre glasbruken, bl.a. PLM:s bruk, expanderade under 70-talet, förlorade Gerresheim och Veba stora marknadsandelar och 1977 utbröt 2) det priskrig som varade fram till 1979. I vissa fall sänktes 3) priset med mer än 30 %. Den huvudsakliga produktionsstrukturen har emellertid i stort sett bestått. Den Västtyska marknaden domineras fortfarande av Gerresheim och Veba. Totalt finns det 18 glaskoncerner i landet med 33 glasbruk. Västtyskland totala produktion uppgår till 9 miljarder enheter av vilken 73 % utgörs av dryckesförpackningar, 17 % 4) av glas till livsmedelsindustrin och 10 % övrigt glas.

1)En1igt den marknadsundersökning som PLM lät genomföra inför investeringssatsningarna var den totala tyska förnackningsmarknaden 4 300 milj.st., jmf. den svenska på300 milj.st 2)S.Fågelström,Euroglas. Priskriget spred sig omedelbart till Benelux och fick följder även i Frankrike. 3)PLM:s årsredovisning. 4)I.Axe1sson, PLM.

266 Fallet PLM

De huvudsakliga avnämarna, dvs bryggerier, vinfyllare m m, är ca 1 400 st.

3. Sysselsättningseffekter av PLM:s utländska glase investeringar.

Av densummariska historiken ovan framgår att PLM sedan början av 1970-talet förskjutit tyngdpunkten i sin glastillverkning till sina två utländska bruk. Under den senaste 10-årsperioden har merparten av investeringarna i PLM:s glasproduktion skett i de utländska tillverkningsenheterna, vilket framgår av bilaga 1 och 2. Dessa bruk har under perioden 1969-1978 ökat sin andel av koncernens totala fakturering (avseende glas) från 19 % till 60 % (bil.3) Av samma bilaga framgår att den svenska delens faktureringar

ökat med c:a 35 % under perioden medan Dongen och Münder1)

ökat faktureringarna med 775 % under samma period. Även om man ser till perioden efter 1971, för att eliminera effekterna av förvärvet av Münder, är skillnaden i faktureringsökningen markant, knappt 20 % för den svenska delen och 260 % för den utländska. Under hela perioden 1965-78 har exporten motsvarat c:a 20 % av den svenska produktionen (bil.4). Ser vi till sysselsättningen återfinns samma mönster där. Sedan förvärvet av Dongen och Münder har en minskning skett av antalet sysselsatta i den svenska glastillverkningen. samtidigt som sysselsättningen i de utländska bolagen ökat efter 1975 (bil.5). PLM:s glasbruk i Dongen och Hünder sysselsatte år 1978 1 043 personer, vilket utgjorde 49 % av koncernens totala antal sysselsatta inom glassektorn (bil.6). Det totala antalet sysselsatta inom PLM:s glassektor har varit drygt 2 100 personer under hela perioden. Minskningen i Sverige beror på nedläggningen av Surte glasbruk som inleddes efter ett styrelsebeslut år 1975. Surte glasbruk sysselsatte i slutet av 1975 599 personer och

beräknades avvecklas under en period på 2-4 år.2) I slutet

av år 1978 hade antalet anställda skurits ned till knappt 300 personer.

1) PLM Euroglas är det samlande divisionsnamnet för verksamheten i Dongen och Münder.. 2) Surte-rapporten, 1976, samt uppgifter från företaget.

S()Lf1981:43 Fallet PLM 267

ênêlxsanâass; För att bedömma sysselsättningseffekterna måste vi klara ut hur jämförelsesituationen ser ut, d.v.s. hur mycket PLM haée kunnat exportera från Sverige om man ej hade haft dotterbolag i Dongen och Münder. En första ansats i en sådan undersökning kan vara att utifrân en mikroteoretisk modell en statisk jämviktsanalys av tvâ lägen, dels en med ütgöra lardsinvesteringar, dels en där utlandsinvesteringar är förbjudna. Utifrån uppgifter om skillnader i produktionsock transportkostnader och den priselasticitet som företaget möter och med hjälp av den mikroteoretiska modellens anom vinstmaximering m.m. går det i princip att ta taganden fram hur stor andel av nuvarande utlandsproduktion som istället hade kunnat Starka invändningar kan dock exporteras. n mot en sådan analys, dels därför att den arbetar med r göras i förenklade antaganden, dels därför att den inte mycket säçer något om övergången från det ena jämviktstillståndet till det andra. Fördelen i analysen ligger istället i att korkretisera vilka grundläggande kunskaper som behövs om ekonomiska samband för att man överhuvudtaget skall kunna en analys. Därmed kan den mikroteoretiska ansatsen göra som en utgångspunkt för en mer dynamisk analys som tjäna försöker besvara frågan: Om PLM varit förhindrade att förvärva Dongen och Münder 1969 resp. 1971, hur skulle då företagets export av glas till Holland och Västtyskland ha utvecklats fram till idag? I en sådan analys är självklart den mikroteoretiska modellens komponenter fortfarande giltiqa, men dessutom kan man ta mer hänsyn till dynamiska och kvalitativa faktorer. Det är dock mer frågan om en gradän artskillnad mellan ansatserna eftersom den mikroteoretiska modellen skulle kunna appliceras på samtliga år efter etaunder förutsättning att tillgång fanns på rebleringsåren levanta data. Skillnaden ligger framförallt i att man i den förra ansatsen en mycket förenklad modell med utnyttjar klart samband medan man i den senare ansatsen specificerade försöker diskutera fram till en trolig utveckling utan sig at: använda en explicit modell.

268 Fallet PLM S()lJ 1981:43

Vi kommer nedan att börja analysen utifrån den mikroteoretiska modellen för att sedan till en mer kvaliövergå tativ diskussion. I avsnitt 3:1 är som vi frågeställningen skall försöka besvara Hur stor andel av nuvarande produktion i Dongen och Münder hade istället kunnat exporteras från Sverige, givet kunskaper om kostnader och marknadsförhållanden, och hur hade detta inverkat på sysselsättningen i Sverige? I avsnitt 3:2 är istället: Vad är frågan den troligaste utvecklingen i m.a.p. glastillverkningen Sverige om PLM varit förhindrade att etablera glastillverkning utomlands?

3:1 Hur stor del av nuvarande skulle utomlandsproduktion kunna ersättas med export?

Om vi begränsar oss till en statisk kan jämförande analys vi säga att sysselsättningseffekten framkommer som en jämförelse mellan två marknadsbearbetningsalternativ, export och bearbetning via lokal produktion. De effekter som vid en direktinvestering i produktion utomlands leder till minskad sysselsättning p.g.a. att hela eller delar av produktionen likväl hade kunnat tillverkas i och exporterats från hemlandet brukar ibland benämnas produktionsomfördel-

ningseffekten.1)Vi återkommer nedan till hur vi skall upp-

skatta denna effekt. De effekter som vid en direktinvestering i utomproduktion lands leder till sysselsättning i hemlandet brukar ökad

benämnas export-, extern- och servicestimulanseffekten.2)

Med exportstimulanseffekten menas den export av t.ex. kapitalvaror, insatsvaror samtkompletterande varor som är en direkt följd av att investeringen görs. Den sysselsättning som skapas i produktionen av dessa varor kan aldrig påverka hemlandets sysselsättning negativt. Då glasbruket i Dongen köptes av PLM var det en helt nyuppförd och modern tillverkningsenhet. Eftersom byggnaderna och den nödvändiga maskinparken redan fanns på plats aktualiserades inte någon associated export av det slaget i någon större utsträck- . 3) ning.

1) Se t.ex. Meyerson P-M, Företagens utländska direktinvesteringar, sidan 44 ff 2)Ibid 3)Uppgifter från företaget.

Fallet PLM 269

Inte heller nâgra reservdelar, halvfabrikat eller andra insatsvaror tillverkade av PLM exporterades till det holländska glasbruket. Glasbruket i Münder hade till skillnad från det i Dongen varit i drift en längre tid då det köptes av PLM. Delvis p.g.a. slitage och delvis p.g.a. att PLM avsåg att ändra produktionsinriktningen vid bruket, var vissa investeringar nödvändiga.Materia1 och arbetskraft för ombyggnationer kunde dock tillgodoses på den lokala marknaden och påverkade således inte svensk sysselsättning. Inte heller till Münder har någon export av halvfabrikat, reservdelar

maskiner,

eller andra insatsvaror tillverkade av PLM skett. Externstimulanseffekten avser den efterfrågan på investeringsvaror m.m. som utlandsinvesteringen förorsakar utanför det investerande företaget. I samband med en modernisering av maskinparken i den svenska glasdivisionen 1970, överfördes en del av den begagnade maskinparken till

de utländska enheterna.1) Två s.k. trippel-gob linjer, till-

verkade vid Sundsvalls Verkstäderinstallerades inom den svenska glasdivisionen som ersättning för de maskiner som överförts. Till Dongen Och Münder levereras vidare pallpackningsmaskiner, krymppackmaskiner, transportsystemet i den kalla änden samt formnummerläsare, det mesta tillverkat i PLM:s maskinverkstad i Lysekil.Ett annat exempel på extenuüimulans effekt skulle kunna vara export av råvaror till produktionen. De råvaror som används importeras ej i något fall från Sverige. (Däremot importerar de svenska glasbruken sand från Belgien för tillverkning av helvitt glas.) Med servicestimulanseffoktçn avses den sysselsättning som genom en direktinvestering genereras inom andra funktioner än produktionen i det investerande företaget. Omedelbart i anknytning till investeringarna åtgick ungefär 10 svenska manâr i arbetet med att organisera produktionen och att

överföra PLM:s processkunskap till de båda företagen.2)

Sammanfattningsvis kan sägas att de faktorer som bidrar till äkgg sysselsättning i det land från vilket direktinvev steringen utgår, haft en begränsad betydelse när det gäller PLM:s investeringar i glasbruk utomlands. Detta huvudsakligen

1) Årsredovisning 1971 2) Intervju vid PLM

270 Fallet PLM

beroende på att vare sig råvaror eller andra insatsvaror exporteras från Sverige, att verksamheten ställer låga krav på integration av de olika enheterna, och att de huvudsakliga investeringarna ligger i byggnader och vannor som av naturliga skäl inte kan exporteras. Sammantaget torde investeringarna inte ha givit upphov till mer än 10-12 manår under inledningsfasen och till detta ytterligare högst 4-5 manår. Praktiskt taget hela den effekt som PLM:s utlandsinvesteringar fått på sysselsättningen i Sverige skulle således bero på produktionsomfördelningseffekten, vilken speglar den sysselsättning i Sverige som exportalternativet hade fört med sig. Vi gör därför i nedanstående avsnitt ett försök att belysa denna effekt för PLM:s investering i Västtyskland. Att vi väljer att göra bedömningar med utgångspunkt från den västtyska marknaden beror huvudsakligen på att PLM vid investeringstillfället ansåg denna marknad som den viktigaste. Vidare är branschen så enhetlig inom hela mellaneuropa att bedömningarna torde vara giltiga även för Holland.

grgdgktignsomfördelningsgffektgnÅinvgsteringgn_i_V§sttysklang.y

Storleken på produktionsomfördelningseffekten avgörs av storleken på den produktion det utländska dotterbolaget har, labouroutputrelationen i de berörda länderna samt exportsubstituerbarheten, d.v.s. den andel av det utländska 1) dotterbolagets produktion som går att ersätta med export. Av avgörande betydelse för resultatet blir bedömningen av exportsubstituerbarheten. För att kunna bedömma storleken på denna måste vi först jämföra kostnadssidorna vid de två olika alternativen, d.v.s. tillverkningskostnaden i resp. land samt distanskostnaden vid exportalternativet. För att kunna bedömma konsekvenserna av olika totalkostnad måste vi dessutom känna priselasticiteten som det enskilda företaget möter på marknaden. För att överhuvudtaget kunna genomföra analysen måste vi införa vissa förenklade antaganden. För det första

l) Meyerson P-M, Företagens utländska dir.invest. sid 41

SOJ 1981:43 Fallet PLM 271

antasatt samma produktionsteknologi används vare sig till-

verkning sker i Tyskland eller i Sverige, och att kvanti-

tetsproportionerna på insatsvarorna därmed är lika i båda fallen. Eftersom produktionen avser samma marknad och därmed samna kvalitétskrav anser vi detta antagande som tämligen realistiskt. I antagandet ryms också att relationen arbete/ kapital är lika i båda produktionsalternativen. Genom detta blir behovet av att undersöka kapitalkostnaderna närmare av mindre intresse eftersom vi antar att priset på kapital inte skiljer sig nämnvärt mellan Sverige och EG-området. För det andra antar vi att labour-outputrelationen är lika vid de båda lokaliseringsalternativen. Detaljerade beräkningar av kostnaderna framgår av Appendix I. Enligt beräkningarna i Appendix I skulle exportalternativet

medföra c:a 15-20 % högre kostnader för företaget jämfört

med lokal produktion. (PLM:s dotterbolag i Holland räknar med (1980) att frakt av glas från Sverige till lager i Hclland skulle innebära en kostnadsökning med omkring 5 öre/flaska, d.v.s. 20 % av priset.) För att bedömma vad en skillnad i kostnader i enlighet med ovanstående beräkningar skulle innebära för möjligheterna till avsättning i exportalternativet måste vi ha en uppfattning om hur priskänslig den tyska marknaden är. Vad betyder ett 15-20 % högre pris för efterfrågad kvantitet? Er ansats att besvara den frågan gör Frank & Freeman i en studie av de amerikanska direktinvesteringarnas sysselsätt- 1) mikroekonomisk ningseffekter . Man utgår från en enkel mcdell över företaget. Grundläggande antaganden i modellen är att företaget är vinstmaximerande, möter en stabil mark-

nad med avtagande efterfrågekurvor och att marginalkost-

naderna inom det studerade intervallet är konstanta. Dessa artaganden innebär självfallet så starka förenklingar att de riskerar att göra modellen oanvändbar. Eftersom ansatsen ändå ger en god inblick i vilka begränsade möjligheter vi har att på teoretisk väg få fram en produktionsomfördeln;ngseffekt så vill vi så långt som möjligt utnyttja den på det material som står till vårt förfogande. För att inte

1 R.Frank, R. Freeman; Distributional Consequences of D;rect Foreign Investment, 1978, Academic Press, NY

272 Fallet PLM

tynga texten har beskrivningen av modellensuppbyggnad placerats i Appendix II. I enlighet med denna modell kan den priselasticitet som det enskilda företaget möter approximeras med hjälp av uppgifter om intäkter och rörliga kostnader för det

utländska dotterbolaget.1) Tyvärr har vi ej till

tillgång det tyska dotterbolagets intäkter och rörliga kostnader. Vi har därför valt att utnyttja motsvarande för uppgifter Hammar och Limmared år 1977. Av bilaga 10 framgår att de sålunda framräknade elasticitetstalen varierar mellan 1,4 och 2,7 beroende på produktionsort och huruvida arbetarlöner betraktas som rörliga eller fasta kostnader. Givet dessa värden kan vi, fortfarande i enlighet med Frank och Freemans modell, härleda andelen

möjlig export.2)

Ovanstående beräkningar av priselasticiteten ger värden nå N

Gjsom varierar mellan 0,6 och 0,8. gm vi accepterar de an-

§ taganden som Frank och Freemans modell bygger på och gm vi anser det vara möjligt att approximera de utländska dotterbolagens rörliga kostnader och intäkter med motsvarande uppgifter för Limmared och Hammar kan vi dra slutsatsen att v * PLM, under i övrigt lika förhållanden, hade kunnat exportera 60-80 % av den tillverkning man nu har i Münder. Resultatet bör tolkas med försiktighet och ses mot av modellens bakgrund brister. Antaganden om att företagen är vinstmaximerande och möter en stabil marknad kan kanske betraktas som rimliga då glas är en mycket mogenVara. Däremot kan om antagandet konstanta marginalkostnader ifrågasättas, och därmed det sätt på vilket vi får fram priselasticitet och exportsubstituerbarhet. Inom ett begränsat intervall, motsvarande en produktionslinje, skulle dock om konstanta antagandet marginalkostnader kunna accepteras, då de rörliga kostnaderna inom intervallet i stort sett av råvarukostnader utgörs

l) I modellen är rörliga Priskostnader=marginalkostnader. elasticiteten= R ; där R står för intäkter i dotterbolaget

och V för motsåayande rörliga kostnader.(se FâF sid 36)

2) Andelen möjlig export , beräknas enligt formeln “CF ; MC H se Frank och Freeman sid 36. Observera att i MC H ingår distanskostnader. Kvoten har sats till

lf15

resp. IT70 i två olika beräkningsalternativ.

SO.) 1981:43 Fallet PLM 273

och i viss mån energikostnader. Om vi däremot studerar ett irtervall omfattande en produktion som kräver flera produktjonslinjer faller antagandet om konstanta marginalkostnader och vi får istället språngvis rörliga kostnader. Fn exportsibstituerbarhet på 0,6 innebär att vi i modellen rör oss irom ett intervall som klart överstiger en produktionslinje. talar för att ovanstående sätt att bestämma pris- M§cket eiasticiteten innebär en underskattning av den västtyska nurknadens priskänslighet. PLM:s monopolliknande ställn;ng i Sverige borde genomsnittligt ge möjligheter till er högre prisnivå på hemmamarknaden än på den västtyska där det råder konkurrens mellan flera glastillverkare. Om v; antar att tillverkningskostnaderna är desamma, innebär detta att vi skulle få ett högre värde på priselasticiteten

on vi utgått från uppgifter för dettyska dotterbo1aget.1)

Frank & Freemans beräkningar ger också genomgående högre

vården än de vi fått.2) De allmänna uppgifter vi har om

konkurrenssituationen och produktens karaktär ger också ett intryck av att våra beräkningar underskattar elastic.teten. (Vi bedömmer just elasticiteten som den av de två variablerna som innehåller den största osäkerheten.)

Ett alternativt sätt är från kunskaper om marknaden försöka priskänsligheten, d.v.s. hur reagerar uppskatta nurknaden för en prisförändring i ett enskilt företag? Den mellaneuropeiska glasmarknaden har stora likheter med

den marknadssituation som brukar kallas homogent oligopol,3›

vilket skulle tala för en hög priskänslighet. (Enligt PLM:s egen uppgift innebär ett pris 10-15 % högre än rådande

nurknadspris närmast obefintliga möjligheter att avsätta

D Detta följer av det sätt på vilket priselasticiteten bedöms i Frank & Freemans modell; intäkter/intäkter-rörliga k)stnader (se appendix II) 2) Frank & Freeman har i sina beräkningar använt de utländska datterbolagens intäkter och kostnader (sid 38) 3) Se avsnitt 2 sid 10.

274 Fallet PLM sou 1981:43

några större kvantiteter.) Kostnaderna för glas utgjorde 1977 c:a 26 % av bryggerinäringens saluvärde, vilket också 1) talar för att man är relativt känslig för prisskillnader. Den efterfrågan som möter det enskilda företaget skulle mot bakgrund av marknadssituationen kunna illustreras med 2) en s.k. kinked demand curve, se fig. l nedan:

Fig. 1 \

Figuren avser att illustrera den efterfrågekurva den enskilde oligopolisten tror sig möta. En prissänkning leder inte till en så stor ökning av marknadsandelen, eftersom konkurrenterna väntas följa efter med sina priser. En prisökning däremot leder till en kraftig minskning av det prishöjande företagets försäljning, J eftersom de andra företagen inte väntas följa efter.

De fakta vi har om marknaden ger oss ingen möjlighet att med säkerhet fastställa PLM:s priselasticitet i en oligopolsituation av ovanstående typ, men allt talar för att det innebär ett väsentligt högre värde än i de tidigare be- Å 1 räkningarna. Enligt ledningen på Euroglas skulle en prishöjning på l-2 % minska den avsatta kvantiteten med 20 % ,

omedelbart och efterfrågan skulle upphöra helt efter l-2 år?)

Detta skulle i så fall peka på en i det närmaste obefintliq exportsubstituerbarhet.

l) Industristatistiken 1977. Intervjuer med svenska brygqerier tyder också på att 10-15 % prisskillnad betraktas som relativt mycket. Eftersom marknaderna i Sverige och åt - i har PLM i stort Västtyskland skiljer sig Sverige sett monopol - är det emellertid svårt att bedömma effekterna av en prisskillnad. 2) Se t.ex. Caves; American Industry, Structure, Conduct and Performance, sid 54 f, 1977, Prentice-Hall 3) Kontrakten skrivs vanligen på ett år.

Fallet PLM 275 sou 193143

Av bilaga ll framgår relationen mellan exportsubstituerbarheten och priselasticiteten viden skillnad i marginalkostnad mellan och lokal produktion på 15-20 %. Värdet export är relativt känslig för förändpå exportsubstituerbarheten i elasticiteten. Exportsubstituerbarheten påverkas ringar också kraftigt av skillnaden mellan marginalkostnaderna vid de båda alternativen, som framgår av bilaga 12. Vi kan där se att exportsubstituerbarheten varierar mellan 0,95 och 0,03 inom intervallen 5-30 % och l-10 för marginalkostnadsskillnaden resp. priselasticiteten. Det insamlade materialet ger egentligen ingen möjlighet att utesluta någon av dessa ändpunkter, varför bestämningen av exportsubstituerbarheten blir ytterst osäker. Möjligen kan vi säga attsannolikheten är större att marginalkostnaskillnaden och priselasticiteten ligger i intervallen 15-20 % resp. 5-10 än i intervallen där omkring. Detta skulle i så fall innebära en exportsubstituerbarhet på mellan 0,5 och 0,15.

Det är naturligtvis inte bara produktionsvolymen utan även vinst som kommer att skilja sig åt i de båda företagets alternativen. Den ökade lönsamhet som en produktionsetai utlandet kan antas innebära uppväger till en del blering den negativa sysselsättningseffekten, då den ökade vinsten, i form av utdelningar och räntor, kan bidra till investeringar i hemlandet och därmed ökad sysselsättning. I Appendix III gör vi uppskattningar av hur resultatet (i vårt fall för 1978) förändras vid olika priselasticitetstal. En rimlig bedömning av priskänsligheten är att den i vart fall inte understiger 5 (se ovan ). Detta skulle i så fall innebära att exportsubstituerbarheten som högsta värde skulle anta 0,4, vilket ger ett resultat, enligt i bästa fall i 0. Om man antar att våra uppskattningar, på samma förhållande gäller de övriga åren så kan detta jämföras med de utdelningar och räntor som moderbolaget i Sverige erhållit från Euroglas under PLM:s ägoperiod. Dessa har uppgått till, perioden 1969-1978, 12,9 milj.kr., varav 10,5 mi1j.kr. erhållits de fyra sista åren.

276 Fallet PLM

Ovanstående diskussion har kretsat kring vilken frågan kvantitet det hade varit möjligt att av det som exportera nu produceras utomlands, givet vissa antaganden om den marknad företaget möter och kostnaderna i de båda länderna. Analysen är en statisk jämförelse och avser i princip ett visst år. En annorlunda och kanske mera relevant frågeställning är hur utvecklingen hade blivit om PLM 1969 resp. 1971 hade varit förhindrade (förbjudna) att investera i Dongen resp. Münder. Hur hade PLM:s export utvecklats under perioden fram till idag och hur hade företagets övriga verksamhet påverkats? Denna fråga tas upp i avsnitt 3:2.

Fallet PLM 277

Hur hade utvecklingen blivit om inte PLM haft 3.2 att etablera tillverkning utomlands? möjlighet

som framgick av beskrivningen av utlandsetableringarnas tillkomst så var PLM från början inriktade på att en internationalisering på glasförpackningsområdet förutsatte lokal etablering. Om företaget av någon anledning varit förhindrade att göra detta,t.ex pga förbud är det att PLM i slutet av 1960-talet valt att exmöjligt inom ett helt annat område, t.ex. återvinning, pandera snarare än att försöka utveckla glasexporten från Sverige, En diskussion av vad detta i så fall skulle ha betytt för sysselsättingen i Sverige blir så dåligt underbyggd att den ter sig meningslös.

Däremot kan det vara intressant att försöka besvara fråom hur PLM hade kunnat exportera om man valt gan mycket detta som näst bästa alternativ. Det finns uppenbarligen faktorer som talar emot en omfattande export. Det många viktigaste är kanske att produkten i sig är besvärlig att transportera längre sträckor, vilket tar sig uttryck i att den internationella handeln med glasförpackningar är relativt begränsad och framför allt av typen gränshandel. Detta illustreras av bilagorna l3 och 14 som visar Västtysklands och Hollands konsumtion och import av Västtysklands importerade andel förpackningsglas. av den totala konsumtionen varierar mellan 6 och 9% under perioden 1970-78, och mer än hälften av importen kommer från övriga EG-länder, framför allt Holland, Belgien och Frankrike. Man kan därför tala om en stark dominans för de inhemska företagen och företagen i när det gäller den västtyska marknaden. grannländerna Traditionellt har Hollandimporterat en större andel av sin konsumtion än Västtyskland, mer än en tredjedel. Även här dominerar importen från EG, t.o.m i än högre grad än för Västtysklands del.

Enligt beräkningarna i föregående avsnitt är transportkostnaderna från Sverige till Västtyskland ca 15-16% av

278 Fallet PLM S()IJ 1981:43

produktionskostnaderna. 1968/69 var importtullen för EG 15% men har successivt minskat till 0%. Om vi bara ser till tull- och frakt-kostnaderna skulle det innebära en kostnadsnackdel för svenska exportörer i jämförelse med konkurrenter inom EG, på mellan 15 och 30% under perioden 1969-1979.

Fraktkostnadernas relativt stora betydelse och den traditionellt ringa importbenägenheten, framför allt på den marknad som PLM bedömde som den viktigaste, Västtyskland, talar emot att PLM skulle ha kunnat exportera i någon större omfattning som alternativ till lokal etablering. En konkurrensnackdel i form av tull- och fraktkostnader måste ju kompenseras av en konkurrensfördel på något annat sätt. Det är svårtattse att PLM i början av 70-talet hade tillgång till en sådan fördel i tillräcklig Omfattning.Visserligen låg man marknadsföringsmässigt långt framme i förhållande till liknande men erfarenheterna förpackningsföretag av marknadsföring gällde framför allt den svenska marknaden. Produktions- Å tekniskt låg man också väl framme, inte minst i Hammar, Ä men inte heller detta kan sägas nackdelen i Å uppväga fråga om tull- och frakt-kostnader.

Htläådårlni-_Vä$EtX$Ea_mârEnâdån_

Exportmöjligheterna sammanhänger i hög grad med marknadssituationen i Västtyskland under de aktuella åren. Från det att PLM på allvar intressera för började sig Västtyskland och fram till 1976 rådde periodvis en viss överkapacitet med fallande men de dominepriser rande företagen kunde däremellan föra en högprispolitik, bl.a pga av att marknaden var relativt kartelliserad. Efter hand skedde emellertid en viss av de inbrytning mindre företagen på marknaden. Sålunda ökade t.ex Münder sin marknadsandel från 1,5% 1972 till ca 3,5% 1979 Se bil. 15). De dominerande företagen genomgick samtidigt förändringar bl.a i tillverkningsprogram och i form av ledningsbyten. Från och med l977 startade dessa företag ett priskrig i syfte att ta de markigen

Fallet PLM 279

nadsandelar man förlorat. som synes av bilagorna 16-18 bröts den uppåtgående pristrenden 1976/77. Fram till 1979 sjönk priserna på de flesta produkttyperna och det är först 1980 som marknaden återgått

till mer normala förhållandenl Lite förenklat kan

man således tala om en period med varierande priser före 1977 och en period med betydligt hårdare konkurrens och lägre priser efter 1977.

Mot bakgrund av den ovan beskrivna marknadsutvecklingen är det naturligt att exporten av glas från Sverige till Västtyskland minskar kring 1977 och hamnar på en lägre nivå. som framgår av bilagorna 7 och 13 inträffar detta dock redan 1973. Detta kan naturligtvis bero på att den hårdare konkurrensen började kännas av redan då, men en bidragande orsak kan också vara att det är från och med 1973 som de utländska bruken bildar en egen division, Euroglas. Från och med detta år är det Euroglas som inom koncernen har ansvaret för den tyska respektive holländska marknaden och export från Sverige sker bara i den mån Euroglas inte har möjlighet att leverera. Nåsjälvständig bearbetning av marknaderna från Sverige gon kan man tala om. Enligt PLM förklaras också nedknappt i exporten 1973 av att man måste prioritera levegången ransåtagandena på den svenska marknaden i en situation av som rådde i början av 1970-talet. I Euroknapphet glas marknadspolitik ingick från början att sälja betydande kvantiteter från Sverige, för 1975 t.ex så pass som 100 milj. enheter (ca 33 000 ton) men detta mycket visade sig omöjligt.

Om PLM ej etablerat lokal tillverkning, utan i stället försökt exportera från Sverige är det därför ett rimligt antagande att man åtminstone kunnat bibehålla samma exportnivå 1973-76 som man hade under åren 1968-72.

1 Enligt uppgift från PLM beräknas de förluster som de två största tillverkarna, Gerresheim och Veba, fick vidkännas pga priskriget till ca 40-50 milj.D-mark

280 Fallet PLM sou 1981:43

som framgår av bilaga 13 minskar andelen export från Sverige i procent av den Västtyska konsumtionen från en nivå på ca 0,5 1970-72 till 0,1 1976. Om vi antar att man i en situation utan etablering bibehållit sin konsumtionsandel under åren 1973-76 och minskat denna till hälften 1977 och 1978 skulle det innebära en merexport på ca 50 tusen ton under perioden jämfört med den faktiska utvecklingen.

Ovanstående beräkning tar inte hänsyn till att PLM, i en situation då lokal etablering inte varit möjlig, gett exporten från Sverige en högre prioritet med större försäljningsansträngningar som följd. Detta borde i så« fall ha resulterat i genomgående större marknadsandelar. Om vi räknar med att PLM därvid fått ca 1% marknadsandel under perioden 1970-76 och 0,5% 1977-78 skulle det ge en merexport på ca 150 tusen ton under perioden 1970- 1978.

Det är naturligtvis omöjligt att i efterhand fastställa exportensnöjliga omfattning i en situation utan eta- 1 blering. Sannolikt hade PLM, trots de relativt höga

fraktkostnaderna kunnat exportera betydligt mer än man i

nu har gjort fram till 1977. Därefter hade exporten

sannolikt minskat kraftigt p.g.a den betydligt större konkurrensen från

de marknadsledande företagen. J Htzäzdsrinsz - _Hâlläâdâkâ 90h 132919 Esbâmâr Enâdârâa

När det gäller BeNeLux är det ännu svårare att spekulera i exportmöjligheterna om PLM ej kunnat förvärva Dongen. Exporten till Holland och Belgien påbörjades i större omfattning ungefär samtidigt son etableringen skedde. Efter det att företaget förvärvade Dongen mer än fördubblades kapaciteten i detta företag och försäljningen kunde öka från uppskattningsvis 40 000 ton 1969 till 88 000 ton 1972. 1978 hade försäljningen ökat till 128 000 ton (se bilaga 15). Merparten av denna försälj-

Fallet PLM 281

ningsökning beror på ökade leveranser till Västtyskland och Belgien. Leveranserna från Dongen till den holländska marknaden har däremot varit ganska konstanta. En del av det expansionsutrymme som PLM i en situation med export eventuellt hade kunnat fånga in inkluderas därmed i princip genom beräkningarna i föregående avsnitt av den möjliga exporten till Västtyskland. Trots detta och med hänsyn tagen till nackdelarna i form av transportkostnader och tull är det rimligt att anta att försäljningen från Sverige till Holland och Belgien, med export som enda alternativ, hade varit större än vad den faktiska utvecklingen nu uppvisar. Om man antar att företaget i exportalternativet hade kunnat täcka in en tredjedel av den årliga försäljningsökning som genomförts i Dongen sedan l969 så skulle det peka på

en merexport fr.o.m detta år på totalt ca 30 000 tonl.

1 I Slutsatser

K S Om vi accepterar de mycket grova antaganden som gjorts ovan skulle beräkningarna peka på ett totalt exportbortfall p.g.a utlandsetableringarna pâ 80 000 till 180 000 ton, fördelat på perioden 1970-1978, eller ca 9 000 - 20 000 ton år. per Detta motsvarar maximalt en produktionslinje. I Limmared och Hammar finns för närvarande sammanlagt ca 14 linjer. En linje sysselsätter ca 20 personer.

När man skall utvärdera vad utlandsetableringarna betytt för den svanska glasproduktionen är det kanske ändå av mindre betydelse hur stort ett eventuellt exportbortfall varit under hittillsvarande period. Det väsentliga är att tyngdpunkten i glastillverkningen successivt överflyttats till den utländska delen, produktions- och kunskaps-mässigt.

1 Observera att den faktiska exporten 1974 var så pass hög som ca 23 000 ton. Se bilaga 14.

282 Fallet PLM sou 1981:43

Genom etableringarna skedde en klar marknadsmässig uppdelning av PLM:s glastillverkning i en hemmamarknadsinriktad del och en internationell del, bl.a manifesterad genom divisionsuppdelningen 1973. Någon självständig marknadsföring på Västtyskland, BeNeLux och Frankrike förekommer numer ej från den svenska glasdivisionens sida. Den lilla export som förekommer avser närmast att täcka tillfälliga underskott i Euroglas leveranskapacitet. Detta innebär i sin tur att produktinriktning, marknadsföring etc. anpassas mer och mer till respektive marknad. Den svenska marknaden är relativt stagnerande , konkurrensen är mindre och PLM:s glasbruk har en dominerande ställning. Marknaderna i Västtyskland, BeNeLux och Frankrike är flera gånger större, konkurrensen är betydligt hårdare och Euroglas har en liten andel av den totala marknaden. Den hårdare konkurrensen i EGområdet har tvingat fram en kvalitêtskontroll i Dongen och Münder som idag är annorlunda uppbyggd än i de svenska glasbruken. Detta beror bl.a på att bryggerierna på kontinenten har snabbare påfyllningsmaskiner vilket 4 förutsätter en hög och jämn kvalitét på glasflaskorna. 4 Det är vidare framför allt i fråga om lättviktsflaskor som kvalitêtskontrollkraven är höga och denna marknad existerar knappast i Sverige. Ett annat resultat av skillnaden i marknadstillväxt är att Euroglas i en helt annan omfattning kunnat över till 8-stationersmaskiner

gå vilket innebär lägre produktionskostnader per tillverk-

i

ningsenhet. Skillnaden i marknadsförutsättningar mellan EG och Sverige gör det sannolikt att de svenska glasbruken får allt svårare att uppfylla de krav som EGmarknaden ställer, alldeles oavsett nackdelar i fråga om transportkostnader. De potentiella exportmöjligheter som de svenskaglasbruken hade i slutet av 1960-talet har därför successivt minskat, eftersom man under en längre tid ej varit utsatt för kraven från den marknaden.

Mot bakgrund av PLM:s filosofi och ställning i slutet av 1960-talet kan man se den då planerade etableringen av lokal tillverkning i Västeuropa som en fortsatt expan-

Fallet PLM 283

sion utomlands av glastillverkningen i Sverige, med det produktionsmässiga och marknadsföringsmässiga kunnandet i den svenska glasdivisionen som bas. På grund av skillnaderna i marknadsutvecklingen hemma och utomlands och inriktningen på de företag man förvärvade kom den utländska glastillverkningen snart att få en mycket självständig ställning. Något beroende i produktionsmässigt (inkl. inköp och marknadsföring) avseende kan Euroglas idag knappast sägas ha i förhållande till de svenska glasbruken. Däremot ! råder, som tidigare påpekats, ett viss beroende i den motsatta riktningen, såtillvida att exporten från Sverige till Västtyskland och BeNeLux går via Euroglasdivisionen. De viktigaste kopplingarna, förutom de rent finansiella och administrativa relationerna, gäller visst tekniskt samarbete. E L Euroglas har efterhand byggt upp en egen kunskapsprofil framför allt när det gäller ugnarnas konstruktion. Det är sannolikt att tyngdpunkten i teknikutvecklingen inom koncernens glastillverkning hamnar i Euroglas i takt med den snabbare tillväxten i den divisionen. Det är därför I också troligt att de två främsta nyheterna när det gäller l i framtidens glas, plastöverdragningen och lättglasets utveckling, kommer att introduceras 1 Euroglas, inte i Sverige. l Därmed kommer den skillnaden att accentue-

E kunskapsmässiga

F ras ytterligare. k i i

284 Fallet PLM sou 1981:43

APPENDIX I Beräkningar av skillnader i produktions- och distributionskostnader mellan Sverige och Västtyskland.

Beräkningarna har genomförts mot följande bakgrund: - råvaror och särskilda skäl för att emballage. Några anta några prisskillnader mellan länderna har vi inte funnit. - bränsle. om de internationella Uppgifter bränslepriserna har hämtats från Statens Industriverk (omvandlingsfaktor Sverige; Västtyskland = 0,95).

elenergi. Uppgifter hämtade från Svenska Elverksföreningen. (omvandlingsfaktor Sverige/Tyskland = 2).

lejda transporter. Kostnadsposten rör huvudsakligen inrikestransporter och antas lika i båda länderna. - löner. Uppgifter hämtade från Svenska Arbetsgivareföreningen. (omvandlingsfaktor = 0,8) Sverige/Tyskland övrigt. I denna post antar vi att det huvudsakligen ingår fasta kostnader, ex. kapitalkostnader. Dessa antas vara lika höga i båda länderna.

är

del

Omvandlingsfaktorerna beräknade på 1976 års uppgifter ur prisserier som framgår av 8. Att vi använder kostnads-

bilaga uppgifter från 1976 beror huvudsakligen att PLM

i

på angivit detta år :om en vändpunkt för att I möjligheterna exportera

glas till EG-marknaden. i

l

Till dessa kostnader tillkommer i exportalternativet tulloch frakt-kostnader som av PLM vara den anges huvudsakliga orsaken till att utomlands är att föredra framtillverkning för exportalternativet. Tullkostnadens över utveckling tiden samt olika av 9. fraktkostnadsuppgifter framgår bilaga

Kostnaden för insatsvarorna är hämtade ur PLM:s till uppgifter SCB och avser 1976 års siffror för i glasbruket Limmared.

sou 193143. Fallet PLM 285 Tabell Produktionskostnader 1976, tkr

><><><><>< Elenergi

3 S I 37 638 36 S54 Kap.kostn. 34 661 34 661

i

72 299 71 215

5 I tabell 1 har kostnaderna för ett tyskt glasbruk tagits fram i att korrigera uppgifterna från det svenska glasbruket genom med marknadspriserna på insatsvarorna. Dessa beräkningar ger

3 % högre rörliga kostnaderlvid tillverkning i Sverige.

Till dessa kommer kapitalkostnader som antas vara

kostnader

lika i de båda lokaliseringsalternativen vid samma produk- I 3 tionsvolym. I brist på fullständiga kostnadsuppgifter har vi i beräkningarna nedan betraktat även vinsten som en del av

E

kostnaderna, d v s saluvärde-rörl.kostn.=kapitalkostnader,

I

vilket innebär en brist i

g

analysen.

E En jämförelse mellan de båda ländernas kostnader inklusive

i

l kapitalkostnaderna ger till resultat en 2 % högre kostnad

vid tillverkning i Sverigez.

För att kunna jämföra de olika alternativen måste vi slutligen addera tull- och frakt-kostnader till exportalternativet. Tullkostnaderna var år 1976 nere i 1,9 % för att under 1977 avskaffas helt. Transportkostnaderna varierar kraftigt beroende på vilken ort i Tyskland vi väljer som destination (se bil. 9)

..l,03 ; i exemplet har de fasta kostnaderna antagits lika med kapitalkostnaderna

286 Fallet PLM

Nedan redovisas två exempel:

1. Limmared-Dortmund (ASG:s tabellpriser)

57 862 ton3 x 283 kr/ton4%-16 375 000 kr

Detta innebär tillsammans med tullen 18,9 % högre

kostnader? Summerar vi detta med skillnaden i tillverk-

ningskostnader ger exportalternativet totalt 20,9 % högr kostnader

2_ Limmared - Hamburg (prisuppgifter från PLM) 57 862 ton x 178 kr/ton 10 299 000 kr vilket innebär t°ta1t 14:9 % högre kostnader

3 . 0 N . . _ Limmared totala forsaljning 1978 från enligt uppgift PLM. Grundas på 1979 års priser, se bil. 9 5 111 726 95 117* 95 351 * 15 375 = 111 726

351(1978 års saluvärde)%

Fallet PLM 287 S()lJ 1981:43

Appendix ll

Modellen kan illustreras i följande figur: P,MC,MR

(Se Frank och Freeman, sid. 34).

Efterfrågekurvan som det investerande företaget möter betecknas med D och motsvarande marginalintäktskurva betecknas med MR. Vidare antas i modellen att marginalkostnaderna är konstanta, vilket anges i figuren med för produktion i hemlandet och MCH med för produktion i utlandet. inkluderar distanskost- MCF MCH naderna. Produktiviteten i hemlandet och i utlandet förutsättes konstant och lika, med motiveringen att det investerande företaget har samma möjligheter i de båda fallen att tillämpa samma teknologi. Skillnaden mellan alternativens marginalkostnader består i skilda kostnader i de båda länderna.

Om företaget väljer att exportera till den utländska marknaden kommer det att producera och sälja så mycket att marginalintäktskurvan skär hemlandets marginalkostnadskurva, vilket ger priset och kvantiteten PH QH.

288 Fallet PLM 1981:43

S0_U

Det andra alternativet, d v s produktion i utlandet, innebär ett lägre pris, i figuren, men en större kvantitet, PF QF.

Eftersom arbetsproduktiviteten i de båda länderna antogs vara densamma och konstant kommer förändringen 1 hemlandets sysselsättning vara direkt avhängig skillnaden mellan och QH QF.

Om man förutsätter att priser och kvantiteter bara rör sig inom ett begränsat intervall kan vi anta att företagets efterfrågan har en konstant priselasticitet. Under antagandet att företagets marginalkostnad är konstant, och företaget vinstmaximerar, d v s sätter MC = MR kan Vi beräkna priselasticiteten som

där R står för total intäkt från det utländska dotterbolagets försäljning och V för motsvarande totala rörliga kostnader.

Om vi betecknar 6“= d v s den andel av den

gå,

utländska produktionen som i stället hade kunnat produceras lokalt för export,

så fås den via 6=MCF. Detta blir det nya jämviktsläge som det å

l .MC Vinstmaximerande ”H företaget uppnår i exportalternativet.

{

1 1 i å

lse Frank o Freeman s. 35-36.

Fallet PLM 289

Utifrån om och skillnaden mellan och uppgifter

6/7 MCF

kan vi få fram skillnaden i täckningsbidrag(intäkter MCH - kostnader) mellan exportalternativet och lokal rörliga

produktion; = -

Täckningsbidrag/1ok.prod. QFXPF QFXMCF

Täckningsbidrag/export = 0

H xpH QHXMCH

MCE = 1 =4 vilket = Antag

Antag tex. att gerÖ 0,57. ,7

MCH 1,15

vidare att

=1

QF

P =2 F MC =1 viket i så fall ger

= 1x2 - 1x1 = 1 Täcninqsbidrag/ lok.prod. = - = 0,60

TäCKniWJSbiÖraQ/export 0,57x2,21* 0,57x1,15

*Med en 4 ger en ökning av priset med

priselacticitet på en minskning i efterfrågad kvantitet med 43 10,7 procent

procentñW§=0,57

i 290 Fallet PLM sou 1931343

F & F gör en vidareutveckling av denna enkla modell och beskriver en situation där vi har stigande marginalkostnadskurvor och en avtagande marginalintäktskurva. Detta kan illustreras med nedan stående figur:

Q1

I det fall direktinvesteringar i utlandet skulle vara uteslutet,

kommer en kvantitet motsvarande att i hemlandet Q1 produceras

för export. Om det däremot inte föreligger några hinder för utländska direktinvesteringar, kommer en kvantitet motsvarande att produceras i utlandet och en kvantitet motsvarande

Q3-Q2

kommer att produceras i hemlandet för export.

Q2

Bristen på relevanta data gör det dock omöjligt för oss att empiriskt använda denna mer sofistikerade modell.

S()lJ 1981:43 Fallet PLM 291

Aggendix III

Tabellen nedan anger priselasticitet och därmed härledd prisökning vid givna värden för exportsubstituerbarheten:

C=0,2-›A ;v1 =12 háp=0,02

610,35 ›v1= 9 ›Ap=0,03

020,4 b n: 6,5* --›Ap=0,0s

O105mw› n=5. w.›Apm,1

=

Ö/=0,6-- V1 3,5.._-...›A p=0,17

010,7 =

»bn 2,5-..---.›Ap=0,2s

0203 .›n= h5__›Ap=m6

020,9» wlan: 1 4›Ap=0,9

Vi utgår från Euroglas omsättning och resultat efter avskrivningar 1978 på 288,9 resp. 7,4 milj.kr. De rörliga kostnaderna är uppskattningsvis c:a 50 % av omsättningen,d.v.s. 144,5 mi1j.kr. Dessa är uppskrivna i tabellen nedan med 15 %, då vi antog att marginalkostnaderna i exportalternativet var 15 % högre. Omsättningen har också justerats med den ovan härledda prisökningen. Exportsub- (milj .kr .)

i

stituerbarhet Omsättning Fastakost. Rörl.kost. Uppskriv. Resultat

292 Fallet PLM S()lJ 1981:43 BILAGA 1 PLM:S INVESTERINGAR I GLASTILLVERKNING, mi1j.kr. ÅR HOLLAND OCH TYSKLAND SVERIGE TOTALT

Källa: PLM

Fallet PLM 293 PLM:s investeringar i glastillverkning, totalt, BILAGA 2 i Sverige och i utlandet.

5Dongen + Münder

. + -v å å , , _,, + , , __.;_.._. 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1971 Källa:PLM

294 Fallet PLM sou 1981:43 BILAGA 3 PLM-KONCERNES TOTALA FAKTURERINGAR AVSEENDE GLAS OCH DE UTLÄNDSKA DOTTERBOLAGENS ANDEL DÄRAV, mi1j.kr. ÅR DONGEN+MUNDER SVERIGE 1017111 1

414,5 \ 77 269,0(55%) 196,8 492,8

78 288,9(60%) 189,4 478,3

Källa: PLM

Fallet PLM 295 PLM:s faktureriggz totalt, i Sverige, BILAGA 4 t.. MKr och i de utländska enheterna.

Münder+ Dongen

Sverige

1960 __ Ka1la:PLM

296 Fallet PLM Antal. sysseisatta mom PLM-KODCGIHGH, totalt, BILAPA J 5 ant-anst- i och i utlandet. Sverige A1

1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976” 1977 1978

Källa:PLM

Fallet PLM 297

BILAGAÄS

ANTAL ANSTÄLLDA I PLM-KONCERNEN OCH ANDELAR FÖR OLIKA LÄNDER. K0nc.t0t. Sverige Danmark HoHand Syssehattamedglasi

Tysklang

5736 1877(33%)261(5%) - och ande1 3598(63%) Sverige 5820 - av tot.anta1 sysse1s. 3551(61%) 1929(33%)340(6%) 6243 3409(55%) 1995(32%)437(7%) 402(6%) med glas 1 konc. 5981 3214(54%) 1930(32%)423(7%) 414(7%) 5716 3417(60%) 1519(27%)416(7%) 407(7%) 1309(61%) 9581 6953(73%) 1797(19%)406(4%) 424(4%) 1333(62%) 9830 7493(76%) 1520(16%)383(4%) 434(4%) 1283(61%) 9423 5654(60%) å079(Z2%)442(5%) 431(5%) 1167(57%) 9817 5727(58%) 2280(23%)472(5%) 436(4%) 1178(57%) 8576 5388(63%) 2145(25%)563(7%) 480(6%) 1093(51%)

KäHazPLM

298 Fallet PLM S()lJ 1981:43

BILAGA 7

m.m

m.mH m.Ho

m.m N.A m.m «.m 5.0

m.H« H.mm m.m›

mpma v.mma

m.NHa

H.v

o.mH

m.w v.m «.m v.m

o.mm m.wm m.mm

»nad a.m›H

o.m

m.mH

N.m

w.wH

a.m N.o

m.a› o.mm m.mm o.v«

onma w.mva

o.m H.v «.m m.«

«.Hm

o.moH

o.mm

m.mmH w.›NN

«.›m N.«m

mnma

v.H

o.aH N.oH m.mH

m.mHH

o.mm

m.wmH

w.mm ›.«m m.om

vnma m.H«H m.wmm

man

To m.H

m.mH

N.o o.m

m.›H

m.›vH

N.N v.vw

mmma må: m.mmm

od N.a

vän w.Hm m.oH

mnma mdoa m.mwH

o.m v.H

v.wm

w.m«H

o.«m

m.«mH

o.øm a›ma

m.m

m.» «.mm

m.«HH

«.mv «.«H

amma

._.m.:.§ a.m

v.m› o.mm m.NH

m.voH

m.mv

woma

wnmaumwma

m.m H.m

o.Hw

w.o

m.›m m.mm

mama

uunxwnmmao

mueaw

FhübtI?LAd 299

Tab. 1 Medeipriser i öre/kwh, högspänning industrier vid 500 kw; 2000 Mwh/år och (2500kw; 15000 Mwh/år) 1973 1970 1973 1976 Sverige 6,44 7,43(5,39) 11,49(9,57) Tysk1and 13,09 15,27(11,23) 22,62(17,14) Holland 7,84 10,44(8,21) 18,98(16,15) Källa: Svenska E1verksföreningen

g

Källa: Svenska Arbetsgivare Föreningen

300 Fallet PLM

BHaga 9

TULL- OCH FRAKTKOSTNADER Tab. 1 Tullkostnader för förpackningsg1as 1/7-1968 - 31/12 1969 15,2 % 1/1 1970 - 31/12 1970 13,3 % 1/1 1971 31/12 1971 14,4 % 1/1 1972 - 31/3 1973 9,5 % 1/4 1973 - 31/12 1973 7,6 % 1/1 1974 - 31/12 1974 5,7 % 1 1/1 1975 - 31/12 1975 . 3,8 % * 1/1 1975 - 30/6 1977 1,9 % 1/7 1977 - 0,0 % KäHa: Sveriges Exportråd

Tab. 2 Fraktkostader 1979, (fraktpriserna avser 23 ton)

65831 Stuttgart 7550:- 6000:- 7627: München 8100:- 6700:-

7372 Amsterdam 7500:- 4400:- 8055 Kä11a: ASG, SJ, PLM

sou 1981:43 Fallet PLM 301 BILAGA 10

BERÃKNINGAR AVI3 OCH ,?UR HAMMARS- RESP. LIMMAREDS GLASBRUK.

[ \ i* t s ä. se.:

1\ MCH/

Beräkningarna är grundade på kostnadsdata från PLM en1igt

tabe11en nedan.1) (kostnader i tkr. 1977)

Lejda transp. Arbetar1öner 15109 42978 16362 39205

1 Tjänstemanna1öner 3892 3756

Sa1uvärde 69077 88816

Som rör1iga kostnader betraktar vi samt1iga kostnader i tabe11en utom tjänstemanna1öner. Arbetar1öner betraktas som både fast och rör1ig kostnad i två 01ika beräkningsa1ternativ. å ,z E =

1 Givet* 0,872) (se sidl5) får vi fö1jande värden på ochii .

Ik

å Hammar å . _ 5an2z_. _ _,a -J_ 2,65 8 .7 - g

E 1a-

Limmared % 5 & nu-. 0 1,79 ,. 7 _ » ,L Under förutsättning att vi betraktar arbetar1öner som fast kostnad får vi: Hammar

1,es»F: 0,79

11-:

Limmared 1,35:W; 0,83

,älg

1) jmf. svensk industristatistik, bransch 36 202 (SNI) 1 . 2)

T71§;.0,87

302 Fallet PLM

BILAGA 10,f0rts.

3/=

Givet 0,831%år vi fö1jande värden på och*7i.

ll

Hammar =

.› (0,83)265:0,61

az-zzms

Limmared

.w 9 79 v- (0 s s3)1°79» 0 72 9

L

(v

1 Under förutsättning att vi betraktar arbetarlöner som fast kostnad

får vi: i

Hammar

.{;0,73

.pages

Limmared

730,78

48-3135

Å

Ä

i

\

i

a

Fallet PLM 303 BILAGA 11

A

(BiCFWTWä-ÃITÖ

MCH 6 :exportsubstituerbarheten i :priselacticiteten

vid lokal prod.

MCF=marginalkostn

MC = marginalkostn. vid export. H 1,0

0,9 +

0,8 4

0.7 0

0,6 w

0,5 . \

0,4 1

0,3 1 ,

,xxx

. \\

0,2 7 \

0,1

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

304 Fallet PLM BILAGA 11, forts .

Fallet PLM 305 Bilaga 12.

Sambandet mellan skillnaden i marginalkostnad och exportsubstituerbarheten vid olika värden på priselacticiteten.

r

z

,MI

i..

25 30 Prdcent högre

marg.k0stn. i

exportalternativet.

306 Fallet PLM BILAGA 13

.con mm mmm

N

:musa

mm mmm

N

.wmm_-omm_

mm .om

N

v:mFxm›upmw

MN

F

uuomxm

NN mme

w |

mø_mmm:_:xuøaLn»

uuomäa

.N

+

m

ox em_

agoms_

COHUXUUOHQHCOHUEUWCOM

:oo

comuszmcox comuezmcox

omm;m›m Lmpøumpmn

comuszmcov_ u;oae_.uop bowpezmcox

^_=o_us=m:ox ;mmø_._x:_V

om

çomusamcox ^.Lu=mLmç »_mpop-

psoasH ma cmgm- cmgm- cmgu-

.F

MN øa øa mN

Fallet PLM 307 W U N 8 M 3

BILAGA 14

mw

www wow «.o

ww

www m..

Aco»

mw

www mww m.m

cmmsu.

mw

www 0.0

.um.nHHE

xowumaumum

.wwmwuwmmw

vw

mmw wmw

o.mm

A

mw mc

mmw

h.)

. v.m

.

:muuomxmmmwm

H0O

mmammmøacxommunw

wb

vmw www o.m

ømmuøm

E0 ww

mw. m.m

m

umuwwmmms

ow mm Hmuucou

www wow

v.ow

coausømcox

muzqm

.xaumwpmum

mm

Ä wmw m.v

mumwwm

:oo

:muwauø

mm mm

www www

xmccmaaom

m.w

uHOmEH

...x

w.w_omHamw

:wum :man

umcxmumm ømuumxmmmn

.uou .uou

COHUEDW

mwcmwaom uuomEH uuonEH uuoaea umaawx

m m

QHOQEH om :am COM

w m .w

Am.

308 Fallet PLM

BILAGA 1

.C0#.hHHE

›.m

.sou

Haau

mn

www

mnmr

nu

cmmsu..m›mF|m›mF

»rm

cwnoauesmcox

mn

vom

nmvcaz

mn

mn_

mxm›uumm xaumwumum

:oo vn

owe

cmmcon

m

mn

AHOCOHFMG

mv_

øwuw

mcacuumxmmmø

mn

mm_

mmam

xmuumm>

m cm

umm:mgwwH

mm

.pop CWHM CWHM S00

§35?

uwwcmuwwA

Eåm

Umzxmnom

Hmmcmnwwq nwwcmuwwq n®mcmuw0q mnoncaz :oHuE:m:ox

å.

cmmcon .HMGCEE nMHHwM

w H A_

Fallet PLM 309

B I m »um

^N_._mmmV

Hoxwmammwáoauw

.m›-o›m_

.mm._mmm. ^.p..mNm. å

.

As:

ozqxmwapmn

uoxmmawmxoauv

MUH

.

uoxmmammxoauø

mmHmnwmcoxHuumsncH

.e H

AmF._mmm. mango

muazâmmxi.

m:øum..\

a.

mn

11/ .

mqwmozHzxu<mmom.mxmamom

.

mn

.

.

on

cxaqo

mn

.MHHWHUGUW

.i.

vn

m\zmuzHqxomeømHmm

.-z;i

HHMCOHUMC

» mn

xmäu

:zx-:,;

mh m

:sas

møacuonumwm

T F»

sz.

._ o›

4 uømådä

om

omm com omm oem .omv omm 4dom amm dam dm_ .oo_

cou\wm

3 mn .m m P. m BILAGA 17

Amm

.

.mm..mmm.

Fmmm.

mmüö

. H

mmamcaomøwz

.wuwsmom .

\ \

:oo

.w›-o›m.

mmdouâuosmox

w=mHgmmuuwu

.wo

. H

:mocamxomxøusmahm

mmamøauoums

Fallet PLM 311 BILAGA 18

.uomvønuowmrv

.uomuønuomm

oc???

C

umvmøumox

min..

xooå H.

.owåäp

mmamoaoøm

mmgoomøm

mom

wzaqxomxøaowømzamom

zum u

áåqä

Q

moo

nmHmm

312 Fallet PLM S()lJ 1981:43

BILAGA 19

u

Äñl?x\l:..

1\.

E00 nu

zmHzaaHmmmoam

om

:oHcmuuHunnoum,x\\

mn

.ZMQMOZ en

._..moo

QQHB

vcmHxmuumm>,.

mn

.sou

x

/

mqomozHzzo<mmom

x N

ømmsu.

./

z mm

HOU

.nnmpammmp

X _›

.HGUCMCWOMHMUS

amomxm

om

ozqmm›eemm

wmUHmW%W

xmcom

mm

CÅÅNK

\ .

-cv o_

ZOB

S()IJ 1981:43 Fallet Volvo 313

Nils Kinch Kapitel 7 FALLET VOLVO

INNEHÅLL Sid

Avsnitt 1. inriktning och 317 Rapportens uppläggning 317 Utgångspunkter Rapportens uppläggning 318

Avsnitt 2. Volvokoncernens utveckling 1927-1979 321

2.1 Volvos utveckling fram till 1939 321 De första åren 321 323 Tidig internationalisering Sammanfattning av internationalisefram till 1939 325 ringen

314 Fallet Volvo

Avsnitt 3. - Belgien Alsemberg och Gent

3.1 Utredningen om en Europafabrik 3535 Bakgrund 353 Tullar och besparingsmöjligheter 355 Prognoser över försäljning och prissänkningsutrymmet vid en etablering 356 Etablering i mindre skala 357

3.2 Personvagnar 359 Investeringen i Gent 359 Utveckling av produktion och försäljning i EEC 362

3.3 Tunga lastvagnar 366

Vad hade hänt om Volvo inte etablerat sig? 372

3.5 Sysselsättningseffekter 373 Direkta effekter 373 Förändrade inköp som en följd av etableringen 376

Avsnitt 4. Belgien - Oostakker 378

Samarbete Volvo och Saviem utanför klubbprogrammet

S()1J 1981:43 Fallet Volvo 315

iii

Sid Varför tillverkning i Belgien? 383 Försäljning av vagnarna 384 Inköp till klubbvagnen 385 Framtida utveckling av fabriken 386 Sammanfattning 387

Avsnitt 5. Kanada 388

Motiv för etableringen 388 Försäljnings- och produktionsutveckling 388 Inköp av material från Kanada 339 Sysselsättningseffekter 390

Avsnitt 6. USA 390

Personvagnar 390 Lastvagnar 391

Avsnitt 7. Holland 394

Volvo Car BV 394 Sysselsättningseffekter 395

Avsnitt 8. Brasilien 393

Volvo do Brazil 398 Volvos i Brasilien 398 tidigare engagemang Finansiering av investeringen 399 Ledning av verksamheten 400 491 Produktionsapparatens utbyggnad

Kravet på lokal integration och återexport 401

Uppbyggnaden av underleverantörsnät i Brasilien 402 Avsättningsmarknad för framtida export från Volvo do Brazil 404 Huvudmotiv till Volvos produktionsetablering i Brasilien 405 Sysselsättningseffekter i Sverige 409

N

316 Fallet Volvo sou 1931:43

Sid Avsnitt 9. Frankrike 415

PRV 415? Utvecklings- och investeringskostnader 415 Inköp 416 Ledning 417 Volymutveckling 417 Sysselsättningseffekter av investeringen 418

Avsnitt 10.Sammanfattande 420 analys

Grund för klassificering av etableringar 420 Marknadsorienterade investeringar 421 Resursorienterade investeringar 425 Volvos ställning i bilindustrin 428

Fallet Volvo 317

Avsnitt 1. Rapportens inriktning och uppläggning

Utgångspunkter

I denna studie ges en beskrivning av hur Volvokoncernen vuxit fram och successivt internationaliserats samt en fördjupad beskrivning och analys av ett antal utländska direktinvesteringar. Huvudvikten i framställningen läggs vid utvecklingen inom Bil Volvo och övriga verksamhetsgrenar berörs endast i förbigående. Anledningen till denna avgränsning är att den studerade delen idag svarar för ca 80% av omsättningen och den övervägande delen av utlandsetableringarna. Inom Bil Volvo är det i huvudsak situationen för person- och lastvagnar som berörs medan bussektorn behandlas mer översiktligt. Ett förslag föreligger från Volvos styrelse att köpa AB Beijerinvest, vilket märkbart skulle förändra företagets inriktning, men konsekvenserna av detta har inte studerats.

Utredningens huvudsyfte är att Visa på olika näringspolitiska effekter av de investeringar i tillverkande enheter som koncernen gjort. För att sätta in dessa investeringar i ett sammanhang beskrivs i denna rapport hur Volvo i takt med att det

växer blir allt mer internationaliserat. Utlandsinvesteringarna

kan inte studeras en och en, utan måste ses i ett sammanhang, där även utveckling av nya produkter och marknader, utbyggnad av produktionsapparaten både vad avser komponenttillverkning och slutmontering samt en satsning på en internationell marknadsorganisation beaktas. Utlandsetableringarna ingår som en del i den utveckling från ett litet hemmamarknadsorienterat företag till en stor internationell koncern som Volvo genomgått.

Internationaliseringen beskrivs ur en rad olika aspekter och genom tillgång på data för de senaste åren har det varit möjligt att kvantitativt mäta detta i en rad dimensioner. Vid sidan av att beskriva Volvos utveckling och utlandsetableringar

318 Fallet Volvo sou 1981:43

har denna framställning även till syfte att belysa internationaliseringsprocessens mångfald och komplexitet. I rapporten behandlas utvecklingen av försäljning, tillverkning och inköp. Det har inte varit vår ambition att även beskriva koncernen m a p finansiering och betalningsbalanseffekter, då rapporten därigenom skulle bli för omfattande. Däremot har avsnittet om inköp inte fått avsedd utformning p g a bristande tillgång till material.

Rapportens uppläggning

Volvos framväxt och internationalisering

I avsnitt 2 beskrivs hur Volvo utvecklats och internationaliserats från starten 1927 till 1979. Internationaliseringen studeras ur tre aspekter. Under de avsnitt som berör försäljningen behandlas framväxten av den utländska marknadsorganisationen, exportens länderfördelning och andel av omsättningen. å Internationaliseringen av produktionen studeras m a p

förekomst-i

en av tillverkning och samarbetsavtal utomlands och mäts, i mån av tillgång till data, med storleken av utlandsdelen av t ex investeringar, produktion och antal sysselsatta. Den tredje aspekten som tas upp är hur inköpen av material och delar från utlandet utvecklats och hur inköpsorganisationen ser ut.

Framställningen i detta avsnitt bygger i huvudsak på externt tillgängligt material som årsredovisningar, personaltidningar och diverse broschyrer, som företaget givit ut. För tiden fram till 1967 har det varit stora svårigheter att få fram jämförbara sifferserier över t ex exportens länderinriktning, fördelning på produktgrupper etc. Vissa data, som t ex länderfördelning av investeringar och inköp, finns bara för de senaste åren.

För att göra framställningen mera överskådlig behandlas ett antal kortare tidsperioder. Den första behandlar utvecklingen fram t o m 1938. Nästa avsnitt tar upp krigsåren och efter-

Fallet Volvo 319 S()lJ 1981:43

krigsperioden fram till dess EEC bildades. I därpå följande avsnitt behandlas problematiken kring EEC och expansionen under 60-talet fram till 1970. Det sista avsnittet beskriver utvecklingen under 70-talet fram till 1979 och är p g a bättre tillgång pâ data mera utförligt. Mer av en händelse råkar indelningen i stort överensstämma med den tid företagets tre verkställande direktörer verkat. De två första avsnitten täcker i huvudsak den tid då Assar Gabrielsson var VD,fram till 1956. Det därpå följande avsnittet som behandlar 60-talet täcker i stort Gunnar Engellaus period som företagschef och under 70- -talet har PG Gyllenhammar varit VD.

Praktikfallen

Sammanlagt beskrivs i avsnitten 3-9 sju olika direktinvesteringar. Urvalet av dessa är gjort med hänsyn till att dels få med de storleksmässigt mest betydande, dels kunna belysa olika typer av problem. Några etableringar behandlar investeringar som innebär att slutmontering utomlands upptas av i Sverige utvecklade produkter. Andra beskriver tillverkning av nya slutprodukter eller komponenter utomlands, som inte tillverkas i Sverige. Vissa av investeringarna är helägda, i andra har Volvo ett minoritetsintresse. Några etableringar är ett resultat av ett samarbete med utländska intressen om gemensam produktutveckling. Beskrivningen av bakgrund och motiven till varför Volvo etablerade sig sker ur det perspektiv företagsledningen hade vid etableringstillfället. I några fall har det varit möjligt att redogöra för de alternativ som övervägdes och den serie . överväganden som ledde fram till ett beslut. Vidare tas kopp- A lingen mellan den utländska enheten och moderbolaget upp vad

..,.,._\,,,v...

avser informations- och materielutbyte. I något fall har det varit möjligt att göra kvantitativa bedömningar av lönsamheten av att förlägga tillverkningen utomlands. Det är endast för

investeringen i Brasilien som det gått att göra en mer de-

taljerad beskrivning av sysselsättningseffekterna. Beskriv-

320 Fallet Volvo sou 1931343

ningen av bakgrund och motiv för baseras etableringarna på interna utredningar och/eller intervjuer med inom personer i Volvo som varit med vid beslutstillfället eller vid starten av utlandstillverkningen. För etableringarna i Kanada och USA och köpet av den holländska personvagnsfabriken är redogörelsen mer översiktlig och grundas på externt material.

Sammanfattande analys

I avsnitt 10 görs en sammanfattande och av beskrivning analys utlandsetableringarna inom Volvo och en koppling till övriga åtgärder inom företaget. I avsnittet delas etableringarna upp i två slag av investeringar - marknads- och resursorienterade. Volvos ställning som biltillverkare sätts i relation till övrig bilindustri och därvid framgår dess i förhållande till utländska företag stora utlandsberoende.

Fallet Volvo 321

1927 - 1979 Avsnitt 2. Volvokoncernens utveckling

1) 2.1 Volvos utveckling_fram till 1939

De första åren

På sommaren 1924 överenskom Assar Gabrielsson och Gustaf Larsson att försöka starta en bilfabrik. Den senare konstruerade en bil som under åren 1925-26 tillverkades i 10 exemplar. Gabrielsson som var anställd 1 SKF, sedan 1/1 1920 i befattning som försäljningschef, satsade 200 000 kr på konstruktion och framtagning av vagnarna. Efter ett misslyckat försök året innan lyckades det Gabrielsson och Larsson att sommaren 1926 intressera Björn Prytz, som var verkställande direktör i SKF, att detta bolag skulle ta hand om projektet. Resultatet blev att SKF i augusti 1926 beslöt att förlägga biltillverkningen i ett vilande bolag, AB Volvo. Samtidigt utsågs Assar Gabrielsson till bolagets verkställande direktör och Gustaf Larsson till dess vice verkställande direktör. Något aktieintresse i Volvo hade de inte men i samband med att SKF, genom AB Volvo, övertog det fortsatta arbetet med biltillverkningen beslöts att Volvo skulle täcka de utlägg som Gabrielsson haft för konstruktion och tillverkning av de första 10 bilarna.

- Det planerade tillverkningsprogrammet var ganska optimistiskt 1 000 bilar första året, 4 000 andra året, 8 000 tredje året.

Den första serietillverkade Volvo bilen blev färdig 1927 och första året tillverkades 297 enheter. Den verkliga försäljningen motsvarade inte de optimistiska planerna och-Gabrielsson och Larsson insåg att Volvo inte skulle komma fram enbart med personvagnar. Därför påbörjades konstruktionen av lastbilar med samma

1 Avsnittet bygger i huvudsak på uppgifter hämtade ur Gabrielsson 1956 och Lidström 1972.

322 Fallet Volvo sou 193143

motor som i personbilen och med i övrigt så många gemensamma

delar som möjligt. De första lastbilarna blev i färdiga slutet

av 1928. De första bussarna tillverkas egentliga började 1933.

Volvo gick under åren 1926-1929 med förlust och den första må-

nad som gick ihop var september 1929. Detta föranledde SKF att

överväga en avveckling av verksamheten och kontakt togs också

med en amerikansk biltillverkare.

När Volvos verksamhet under åren 1927-28 månad visavarje de förlust, började SKF så fundera en avvecksmåningom på ling i en eller annan form. En trevare i den riktningen bemxñ i att SKF:s chef i Amerika, W L Batt, inbjöd Charles Nash, som var chef och ägare för Nashfabrikerna i Amerika, att tillsammans med sin tekniske direktör komma över till Sverige för att se på Volvo. Assar Gabrielsson, som fortfarande trodde på möjligheten att Volvo skulle kunna slå sig igenom, hade samma morgon som Nash skulle komma till Göteborg ett samtal med Björn Prytz och då sätta in erbjöd sig de 220 000 kronorna, som han fått ut från Volvo, ovanpå SKF:s lån till Volvo. Således med sämre rätt till återbetalning än SKF hade. Detta erbjudande begagnade sig Björn Prytz icke av, men han kände sig genom detsamma i sin tur mera övertygad om Volvos och efter en telefonmöjligheter, konferens med övriga i SKF beslöt han att

icke utbjuda Volvo till styrelseledamöter Nash. 1

En viktig strategi från början var att bygga bil på volvovis

d v s att använda sig av den och som teknologi yrkesskicklighet

fanns i landet, att själv konstruera bilen och att ett bygga system av fristående underleverantörer, vilka svarade för komponenttillverkningen, och sedan slutmontera produkten i egen regi. Det första steget mot en kontroll över av vitala produktion

komponenter togs 1931 i och med förvärvet av aktiemajoriteten i

AB Pentaverken i Skövde. Företaget hade sedan starten levererat

motorer till Volvo och införlivades 1934 helt med Volvo. Från

1930 gick företaget med vinst och i samband med att SKF delade

Årsredovisningen 1976 sid 45.

Fallet Volvo 323

ut aktierna i Volvo som en bonus till sina aktieägare introduce-

tades Volvo på Stockholms Fondbörs 1935.

Volvo började som personbilstillverkare,men fann snart att lastvagnar och senare också bussar var mer vinstgivande. På personbilsmarknaden kom konkurrenterna, i huvudsak amerikanska tillverkare, varje år med nya modeller. Volvo kunde, beroende på höga verktygskostnader för personbilskarosser och liten årlig försäljning, endast tillverka en modell som måste behållas i flera år. För lastvagnar och bussar var faktorer som bränsleförbrukning och hållbarhet viktiga då kvaliteten var avgörande i högre utsträckning än för personbilar.

Tidig internationalisering

Redan i samband med att det första t produktionsprogrammet gjordes upp bestämdes att en viss del av produktionen skulle exporteras. Leverans utomlands skulle vara ett sätt att utjämna säsongsvariationer. Personbilar såldes i Sverige vid den tiden huvudsakligen under vår- och sommarmånaderna och för att få en jämn beläggning i fabriken måste Volvo finna en ersättningsmarknad för den del av höst- och vinterproduktionen som inte såldes i Sverige. Volvo beslöt att avsätta denna i Argentina och några andra länder söder om ekvatorn. Av planerade 1 000 bilar skulle 400 exporteras första året. Under de två första åren exporterades inte enenda personbil beroende på att den planerade tillverkningsvolymen inte uppnåddes och att vad som tillverkades kunde säljas i Sverige. En säsongsutjämning uppnåddes istället i och med att Volvo bör-

“ijüøqøwlf . jade tillverka lastbilar vars försäljning var jämnare fördelad

över året.

Under 1928 levererades 987 vagnar varav 24 lastbilar exporterades, samtliga till Finland. Volvo hade som politik att inte sälja bilar genom egna filialer eller dotterbolag, dels beroende på kapitalbrist, dels för att Assar Gabrielsson var övertygad

324 Fallet Volvo SOU 1931343

om att en affärsman med eget risktagande och vinstintresse gjorde en bättre insats än en filialföreståndare. Då Volvo inte lyckades finna någon som ville åta sig försäljningen i Finland etablerades samma år det första utländska dotterbolaget Oy Volvo-Auto AB.

Volvos export var till en början inriktad på de skandinaviska länderna därefter Holland, Belgien och några medelhavsländer samt Latinamerika som var den största marknaden. Av utlandsförsäljningen dominerade lastbilar och bussar nästan hundraprocentigt. När andra världskriget bröt ut sålde Volvo på 25 länder och hade försäljande dotterbolag i Argentina, Finland och Norge. Ca 35% av lastbilarna och bussarna exporterades.

En annan aspekt av tidig internationalisering är kontakter med utländska leverantörer och biltillverkare. Volvo försökte i första hand bygga upp ett nät av underleverantörer i Sverige. För vissa för bilindustrins specifika konstruktioner som förgasare, elektrisk utrustning, instrument, etc. var företaget tvingad att söka sig utomlands då inhemska leverantörer saknades. De utländska kontakterna vidgades vartefter och gav Volvo möjlighet, att mot de svenska leverantörerna, i den mån det endast fanns en tillverkare av detaljen i landet, ställa upp utländsk konkurrens. Enligt Gabrielsson agerade Volvo friare vid val av leverantörer i förhållande till sina utländska konkurrenter, som i stor utsträckning begränsade inköpen till inhemska leverantörer. Detta har enligt vissa bedömare gjort att Volvo utvecklat en kompetens att köpa internationellt, som ger dem en konkurrensfördel. Av materialet var enligt Gabrielsson ca 15% utländskt, men enligt den bedömning företaget gör idag skulle andelen varit högre.

Av icke oväsentlig betydelse var enligt Gabrielsson, att Volvo lyckades övertyga sina svenska leverantörer att skicka tekniker utomlands, främst till USA, för att lära sig de modernaste

SOU 1931143 Fallet Volvo 325

tillverkningsmetoderna och införa dessa i Sverige. I detta arbete spelade Gustaf Larsson, som själv under flera år arbetat i det engelska bilföretaget Morris fabriker, en stor roll.

Sammanfattning av internationaliseringen fram till 1939

Företaget var vid ingången till 1939 internationaliserat i följande avseende. Exportförsäljningen sköttes genom tre egna dotterbolag och ett antal agenter på ca 25 länder. Det första dotterbolaget etablerades redan 1928. Av tillverkningen av lastvagnar och bussar såldes ca 35% på export men endast en obetydlig andel av personbilarna. Redan 1933 hade exporten uppnått en andel på 25% av omsättningen. Försäljningen var inriktad på de nordiska länderna, Belgien och Holland samt Latinamerika.

Någon tillverkning i egen regi förekom inte utomlands men under något år i början av 30-talet hade i begränsad utsträckning Volvovagnar monterats av den danske agenten för att undvika importrestriktioner.

vid slutet av perioden utgjorde andelen inköp från utlandet ca 15%.

Sammanfattningsvis är resursbindningen utomlands inte av någon större omfattning och antalet sysselsatta utomlands ringa.

326 Fallet Volvo

2.2 Utvecklingen 1939-1957

1) Allmänt

I och med krigsutbrottet förändrades situationen. Bensinransonering och brist på bildäck medförde att försäljningen minskade. Av en planerad omsättning på 9 000 enheter uppnåddes 7 500. Företaget stod nu inför problemet att upprätthålla full tillverkning i fabrikerna och att ersätta de delar som tidigare importerats.

Medan Volvo ännu hade problem att helt belägga fabrikerna hade motorfabriken i Skövde samarbetat med Svenska Flygmotor AB i Trollhättan som leverantör av vissa delar. Detta samarbete fördjupades och Volvo förvärvade 1941 aktiemajoriteten i företaget. Under 1943 införlivades Köpings Mekaniska Verkstad vilket innebar att Volvo övertog produktionen av växellådor och bakaxlar och nu,frånsett karosserna,tillverkade samtliga huvudkomponenter i egen regi. Tidigt upptogs tillverkning av gengasaggregat och i övrigt kom produktionen under krigsåren att nästan helt inriktas på tillverkning av militärfordon och något problem att utnyttja kapaciteten uppstod inte. Bristen på gummi hade orsakat företaget stora problem och tillverkning av traktorer startade, då dessa till viss del kan köras med stålhjul, utan gummi. Traktorproduktionen kom igång först efter kriget.

I samband med utveckling av specialfordon för försvaret upptogs samarbete med AB Bolinder-Munktell och detta företag förvärvades sedan 1951.

Volvo presenterade i september 1944 personbilen PV 444 som skulle börja säljas efter kriget. Vidare utvecklades en dieselmotor, som successivt under efterkrigsperioden ersatte bensinmotorerna i

Avsnittet bygger på Gabrielsson 1956 och Lidström 1972.

Fallet Volvo 327 sou 1981:43

bussarna och Efter kriget rådde materialbrist och lastvagnarna. kunde trots stor efterfrågan inte börja tillverka PV 444 Volvo före 1947 p g a avsaknad av karosseriplåt.

Fram till 1957 svarade och bussar för den värdemäslastvagnar största andelen av AB Volvos omsättning och export. Antalssigt hade denna grupp under 1949. Enmässigt personbilarna passerat Volvo hade länge för lastvagnar och bussar varit ligt företaget fullt konkurrenskraftigt då de inte mötte samma priskonkurrens som masstillverkade Detta år passerade dock personpersonbilar. bilarna denna grupp och i exporten kom de för omsättningsmässigt att ungefär samma värde som lastförsta gången representera vagnar och bussar, som tidigare även dominerat exportförsäljoch antal anställda för de olika enheterna i ningen. Omsättning koncernen vid slutet av perioden framgår av tabell 1 nedan.

Tabell1. Volvokoncernens omsättning och antal anställda 1957. Fördelad på produktgrupper.

Anställda Omsättning AB Volvo 679 mkr 6 405 AB Bolinder-Munktell 130 mkr 2 687 Svenska AB 140 mkr 2 312 Flygmotor Mekaniska Verkstads AB 15 mkr 1 891 Köpings 964 mkr 13 295

Källa: Bearbetning av årsredovisningen 1957.

Internationalisering av försäljningen

av och framgår av bilaga 1. Utvecklingen omsättningen exporten

en rad av år kom licens- och att uppta en Under valutaproblem av tiden för Bristen på dollar och stor del exportavdelningen. den dollarkursen innebar emellertid en konkurrensfördel höga

328 Fallet Volvo 4

gentemot den amerikanska bilindustrin. Under åren 1946-50 var valutaproblémen minst i handeln med Brasilien och Argentina, vilket medförde att den största delen av exporten, liksom före kriget, gick till dessa länder. Senare kom importrestriktioner att tillstöta på dessa marknader varför de fick minskad betydelse. I Argentinaavvecklade Volvo sitt dotterbolag 1955 sedan möjligheterna att importera monterade lastvagnar stoppats. Representationen sköttes därefter av en agent som i egen regi startade en 1) karosserifabrik efter några år. 1958 skärptes kraven ytterligare och Volvo lämnade då in en plan till myndigheterna för sammansättning och delvis även detaljtillverkning av lastvagnsschassier i landet. Planen accepterades dock inte av myndighet-

erna.2) Liknande krav restes i Brasilien 1956 vilket innebar att

denna marknad stängdes för Volvo. Det norska dotterbolaget likviderades 1939. I generalagentens regi påbörjades 1951 montering av personvagnar i Belgien och 1954 i Holland.

1953 fanns Volvo representerat i 36 länder. I Finland och Argentina av dotterbolag som generalagenturer. övriga exportmarknader bearbetades av fristående företag, i vissa fall generalagenter med egna underagenter, i andra fall främst i Norge och Danmark, av ett flertal agenter som samarbetade direkt med Volvo och

representerade bolaget inom en mindre del av landet.4)

4. Genom ett avtal med norska myndigheter och industrier hade Volvo 1956 i utbyte mot att engagera norsk industri som underleverantörer tillförsäkrat sig en extra importkvot för sina personbilar. Exportökningen uppgick under året ungefär till de 3 000 bilar som avtalet avsåg.

1 Ratten nr 61, 1969, sid 13, citerat ur Lidström 1972. 2 Luftrenaren nr 31/2, 1962, sid 4, citerat ur Lidström 1972_ 3 Årsredovisningen 1954, sid 6. 4 Årsredovisningen 1953, sid 24.

Fallet Volvo 329

Något som skulle komma att starkt påverka företagets framtida utveckling var att Volvo började exportera personbilar till USA. Under 1955 hade försäljning försöksvis startat i Californien. Följande år koncentrerades ansträngningarna till de 11 västra staterna och samtidigt upptogs försäljning även i de östra delarna av USA genom dotterbolaget Volvo Import Inc. Sammanlagt såldes ca 5 000 personbilar och detförsta fartyget för leverans av personbilar till USA chartrades. Under 1957 byggdes försäljningsorganisationen ut och importen till hela marknaden organiserades av Volvos importbolag. Detta år levererades 10 414 bilar på USA marknaden. Av 41 488 tillverkade personbilar, levererades sålunda endast två år efter introduktionen, nästan 25% till USA, som sedan dess jämsides med Sverige varit Volvos mest betydande marknad för personbilar och gjort Volvo som företag starkt beroende av den amerikanska bilmarknaden. Under 1957 påbörjade företaget vidare undersökningar angående möjligheterna att sälja lastbilar i USA och 1958 såldes första Volvolastbilen inte lanseringen och nästa förnen företaget fullföljde sök gjordes först i mitten av 70-talet.

I Sverige avsattes detta år 27 907 personbilar eller 67% av produktionen och Volvos marknadsandel uppgick till 18,1%. Samma år producerades 14 309 lastvagnar av vilka 5 103 eller 35% avsattes på hemmamarknaden där marknadsandelen var 40,4%. Av 1 082 tillverkade bussar avsattes 170 eller 16% i Sverige och marknadsandelen var 31,4%. Huvuddelen av traktortillverkningen hade upphört i moderbolaget och liksom försäljningen överförts till dotterbolaget AB Bolinder-Munktell.

Andra viktiga marknader vid sidan av USA var Norge och Danmark, g men även till Holland, Grekland och Sydamerika skedde betydande § Å leveranser.

Det är dock anmärkningsvärt att marknaderna i Europa utom Norden och speciellt de bilproducerande länderna i detta område utgjorde

330 Fallet Volvo

en så liten del av exporten. Anledningen till detta förklaras av följande citat ur årsredovisningen:

Volvo har hittills icke till de länder i 1

exporterat Europa, som ha en själva betydande biltillverkning England, Tyskland, Frankrike och Italien - men marknadsundersökningar har nu igångsatts för att söka få klarhet i om Volvo skulle kunna tänkas vara konkurrenskraftigt även i dessa. Det har därvid visat sig, att med nuvarande tullförhållanden så icke är fallet. Volvo åtnjuter i Sverige ett tullskydd av 15% på värdet och har ingen önskan att få detta tullskydd höjt, men de bilproducerande länderna har tullar, som varierar mellan 30 ä 40% på värdet. Skulle en sådan ändring i de nuvarande förhållandena kunna uppnås, att Volvos produkter finge införas i de andra bilproducerande länderna i Europa till samma tull som dessa produkter får införas i Sverige, så skulle Volvo ha möjlighet att taga en liten del av omsättningen i dessa länder. Denna omsättning är emellertid så stor, att även en mycket liten del av densamma skulle betyda ett väsentligt tillskott för Volvo.

Bolaget fortsätter att utveckla sin försäljningsorganisation i de icke bilproducerande länderna.1

AB Volvos export uppgick 1957 till 254 miljoner kr eller 37% av 2 ) omsättningen. Detta motsvarade 2% av Sveriges export.

Sammanfattning av internationaliseringen fram till 1958

1 Volvo var 1957 internationaliserat i följande avseenden. Exportförsäljningen sköttes via två dotterbolag och i övrigt av agenter. Dotterbolagen i Norge och Argentina hade avvecklats och ytterligare ett tillkommit i USA 1956. AB Volvo sålde 37% av omsättningen på export. Under kriget inställdes exporten och under de första efterkrigsâren var Latinamerika en betydande marknad, men fick sedan p g a importrestriktioner minskad vikt. I övrigt sålde företaget i huvudsak till de nordiska länderna samt Belgien och Nederländerna. Anmärkningsvärt är att Volvo inte sålde på de

Årsredovisningen 1954, sid 6.

2 Sveriges export 1957: 11 091 mkr.

Fallet Volvo 331

stora bilproducerande marknaderna i Europa som Storbritannien Västtyskland, Frankrike och Italien. En viktig händelse var att personbilsexport till USA startades 1955 och snabbt kom att svara för ca 25% av antalet sålda personbilar. Detta har gjort att Volvo därefter varit starkt beroende av utvecklingen på USA marknaden.

Någon tillverkning i egen regi utomlands förekom inte men agenterna i Belgien och Holland startade montering av vagnarna i början av 50-talet. I samband med att importrestriktioner infördes i Argentina övervägde företaget lokal montering som dock ej genomfördes.

Några kvantitativa uppgifter om länderfördelningen av inköpen finns inte. Under kriget tvingades Volvo ersätta tidigare im-

porterat material och utvecklade ett samarbete med svenska under-

leverantörer. Efter kriget köptes mycket från USA p g a att den europeiska industrin var nedsliten. successivt skedde en övergång till inköp från bilproducerande länder i Europa främst England och Västtyskland. De närmaste efterkrigsåren kännetecknades av brist på material, t ex karosseriplåt.

Beroendet av utlandsmarknaden ökade, men de resurser som bands utomlands var fortfarande av liten omfattning vid periodens slut.

332 Fallet Volvo

2.3 Utvecklingen 1958-1969

Allmänt

Under denna period tillväxte koncernen snabbt. Omsättningen fyrdubblades från 1 078 mkr till 4 400 mkr. AB Volvo ökade omsättningen från 799 mkr till 2 969 mkr eller med 272% och exporten från 312 mkr till 1 750 mkr eller med 461%. Moderbolaget svarade 1958 för 74% av koncernens omsättning. Denna andel sjönk under perioden till 67% vilket sammanhängde med de utländska dotterbolagens expansion.

AB Volvos omsättning fördelad på produktgrupper framgår av bilaga 2. Personvagnarnas andel av omsättningen steg från 62% till 67% under perioden 1961-69, samtidigt som andelen för lastvagnar och bussar sjönk från 34%1961 till 26% 1969. Så sent som 1957 svarade sistnämda grupp fortfarande för 50% av omsättningen och utvecklingen mot minskade andelar fortsatte således under 60-talet. I samband med modellbyte i mitten på 60-talet fick Volvo problem med kvaliten och i det kärva marknadsläge som då rådde övervägde Volvo att lägga ned tillverkningen av lastvagnar. Det var personbilarna som expanderade och var vinstgivande något som under 70-talet återigen ändrades till lastvagnarnas favör.

Några större avsättningssvårigheter för personbilar hade företaget inte utan försäljningen begränsades under några år p g a bristande tillverkningskapacitet. En kraftig satsning skedde på en uppbyggnad av en utländsk försäljningsorganisation och marknaderna i de stora bilproducerande länderna i Europa började bearbetas. Volvos första utländska tillverkningsenheter etablerades och kapital bands i dessa produktionsanläggningar och i den utbyggda marknadsorganisationen.

Under 1959 påbörjades en investeringsperiod och i Sverige byggdes produktionsapparaten ut i takt med den ökade försäljningen och

Fallet Volvo 333 S()lJ 1981:43

den största investeringen skedde i början av 60-talet i den nya i Torslanda samtidigt som kapaciteten i övripersonbilsfabriken fabriker byggdes ut. Olofströms AB förga komponenttillverkande värvades under 1969 från Alfa-Laval AB för 140 mkr. Sedan 1930-talet hade Olofström varit den dominerande leverantören till koncernen av karosser och pressade delar av plåtmaterial. Med detta förvärv integrerades den sista viktiga huvudkomponenten i Utöver den slutliga sammansättningen omfattade tillföretaget. även framställning av karosser, motorer, växellådor verkningen och transmissioner samt inredning och klädslar.

Antalet anställda i koncernen ökade från 13 715 personer till 34 048 och andelen som var sysselsatta utomlands utpersoner 1969 9%. I moderbolaget ökade antalet anställda under gjorde samma tid från 6 773 till 18 070 personer.

De överväganden som låg bakom utlandssatsningarna präglades till stor del av kring de förändringar som tillproblematiken komsten av EEC innebar 1958. När sedan EFTA bildades något var av i tvâ marknadsblock ett faktum. senare uppdelningen Europa I den fortsatta framställningen beskrivs först problematiken kring EEC och EFTA, därefter behandlas marknadsorganisationens och och slutligen beskrivs uppbyggnad försäljningsutvecklingen Volvos produktionsetableringar.

EEC-EFTA

i och med tillkomsten av EEC 1958 bildade tullunionen inne- Den bar att de interna tullarna successivt skulle avvecklas mellan och en tullmur upprättas. Detta medlemsländerna gemensam yttre skulle vara fullt i januari 1967 med en yttre tullmur genomfört 22%. För Volvo medförde detta en helt förändrad konkurrenspå i t ex och Holland, genom att företaget diskrisituation Belgien minerades i förhållande till billeverantörer från Västtyskland, Frankrike och Italien.

334 Fallet Volvo sou 1981:43

Genom den s k Kennedyrundan 1967 âstadkoms en 50% tullsänkning på importen av personvagnar till EEC, men de bibehölls på tyngre lastvagnar. De interna tullarna inom EEC avlägsnades slutgiltigt 1/7 1968 då även den sista yttre tullanpassningen skedde.

EFTA bildades 1959 sedan försöken att få till stånd ett allmäneuropeiskt frihandelsområde brutit samman. England tog upp förnyade förhandlingar med EEC, men dessa strandade definitivt under 1963. Först 1973 skulle England och Danmark ansluta sig till EEC. Inom EFTA området hade de interna personvagnstullarna vid export till Schweiz, Österrike, Storbritannien och Danmark fram till 1963 reducerats med 50%. För lastvagnar gällde samma förhållanden för ovanstående länder jämte Finland som 1961 associerades med EFTA. Portugal tillämpade särskilda bestämmelser och Norge behöll tullarna då de betraktade dem som fiskala. Vid årsskiftet 1966/67 genomfördes den totala avvecklingen av de interna tullarna. Fortfarande kvarstod dock vissa för bilindustrin viktiga undantag.

Osäkerheten om det framtida handelspolitiska läget ledde till att Volvo 1963 beslöt att etablera en tillverkningsenhet inom EEC. Dessförinnan hade försäljningsansträngningar inletts inom de bägge marknadsblocken vilket redovisas i följande avsnitt.

Internationalisering av försäljningen

Marknadsorganisationens uppbyggnad.

Under perioden byggdes försäljningsorganisationen ut i snabb takt och ett flertal dotterbolag etablerades. 1957 hade Volvo egna utländska försäljningsbolag i Finland och USA. Under de följande åren etablerades dotterbolag i Västtyskland (1958), Peru (1958), Norge (1959), Schweiz (1960), Kanada (1961), Danmark (1963) och Frankrike (1964).

Fallet Volvo 335

Under 1959 vidtogs enligt årsredovisningen vissa förberedelser som en anpassning till de nya villkor som skulle komma att gälla för exporten inom Europa. Exporten till Storbritannien som startat 1958 genom en agent ökades och som ett led i en ökad försäljningsinsats på den schweiziska marknaden etablerades 1960 ett dotterbolag med säte i Lausanne.

Ett mycket högt tullskydd i Storbritannien hade länge hindrat Volvos introduktion på denna marknad. I Schweiz gällde tidigare ett nästan fullständigt importförbud för större lastvagnar och bussar och ett prohibitivt tullskydd i Österrike hade enligt Volvo tidigare omöjliggjort en introduktion av de modeller som 1) exportmässigt var mest attraktiva. Genom tullsänkningen förbättrades nu förutsättningarna för export till Schweiz, österrike och Storbritannien.

Av länderna inom dåvarande EEC var Belgien och Holland sedan länge väl etablerade marknader för Volvo med av generalagenter utbyggda försäljningsnät. Från och med 1958 startade Volvo marknadsbearbetningen även av övriga EEC-länder, då ett dotterbolag etablerades i Västtyskland och följande år etablerades fast representation genom agenter i Italien och Frankrike.

Försäljningsorganisationen förstärktes i USA och Volvo övertog 1961 det västra distributionsbolaget och 1967 även distributionen i södra delen av landet. Därmed sköttes distributionen på hela USA marknaden genom helägda dotterbolag.

1 Årsredovisningen 1959, sid 24.

336 Fallet Volvo S()lJ 1981:43

Försäljningsutveckling.

Länderfördelningen av AB Volvos leveranser framgår av bilaga 3. Uppgifterna är ofullständiga för 1958 och 1960 men av tabellen kan följande utläsas. Internationaliseringen mätt i den andel av omsättningen som exporterades ökade från 39% 1958 till 59% 1969. Exporten passerade leveranserna till hemmamarknaden 1965. Värdemässigt ökade exporten under hela perioden under det att leveranserna till Sverige tillfälligt minskade under 1967.Ikxwenmms export från Sverige uppgick 1969 till över 2 miljarder kronor och dess andel av Sveriges export ökade från 2% 1957 till 7% 1969 vilket gjorde Volvo till landets största enskilda expor-

tör.1)

Efter Sverige var USA den ojämförligt mest betydande enskilda marknaden och frånsett några år mellan 1960-64 har ca en tredjedel av exporten gått till Nordamerika. Vissa år begränsade brist på vagnar leveranserna till USA. Viktigare är dock att notera att företaget sökte undvika att bli för beroende av en 3 enskild marknad.

För att motverka de risker ett så utpräglat exportföretag löper på internationella marknader inom en jämförelsevis konjunkturkänslig bransch, maximerar Volvos ledning försäljningen till vissa större exportmarknader enligt principen att ej ha för många ägg i samma korg. USA marknaden har sedan 1960-talets början befunnit sig nära denna maximigräns. Den andel av produktionen USA försäljningen tagit i anspråk uppgick 1960 till 18,6 procent och år 1968 till 22,8 ) procent.

Andelen leveranser till EEC var oförändrat ca 10% 1960 och 1969. Under 1966 gick 15% till denna marknad. Att andelen för denna marknad inte ökade mer kan sammanhänga med att värdet i leveranserna från Sverige minskade i takt med att en ökad andel av de Vagnar som såldes denna marknad monterades lokalt.

1 Årsredovisning 1969 2 Årsredovisning 1968, sid 47.

Fallet Volvo 337

för och kostnaden för det material Eörädlingsvärdet montering direkt till de fabrikerna avgår för de en-. som inköps belgiska heter som sammansattes inom EEC.

av EFTA medförde tullättnader och detta förklarar Tillkomsten den ökade andelen för denna marknad. Utvecklingen inom detta dock åt. Andelen för de nordiska länderna block skiljer sig minskade till ca 25% under det att leveranserna till övriga EFTA-länder ökade till 16%. De andel som exporterades till länder minskade från 20% 1960 till 15% 1969 och inom denna övriga fick Latinamerika, som tidigare varit en viktig markländergrupp nad minskad vilket sammanhängde med ökade importbebetydelse, gränsningar.

Internationalisering av produktionen

agenters regi montering även i Under perioden påbörjadesi Marocko 1959 fordon), Chile 1963 och Portugal 1964 (tunga (tunga Under 1960 även montering av personbilar i fordon). övervägdes Mexiko men dessa realiserades inte. planer

Volvo tillsammans med lokala partners Ägarmässigt engagerade sig i Peru (1958 av och 1966 av lasti slutmontering personbilar och i (1966 av personbilar). I samarbete med vagnar) Malaysia AB Bolinder-Munktell och generalagenten startades å dotterbolaget r 5 av traktorer och lantbruksredskap 1963 montering lastvagnar, å i i Iran.

fabriker för av etablerades i Helägda montering personbilar 1963 och i 1964, där även slutmontering av last- Kanada Belgien bilar I England skedde hos engelska tillverkare påbörjades. under åren 1959-63 montering av sportbilen P1800 då tillräckinte fanns i Göteborgsfabriken. Av lig produktionskapacitet Volvo 1969 monterade 17% av personbilarna bilaga 4 framgår att och 20% av lastbilarna utomlands, de flesta i Belgien.

338 Fallet Volvo sou 1931:43

Etableringen av sammansättningsfabriker utomlands påverkade även valet av leverantörer. Avtalet med de kanadensiska myndigheterna förutsatte t ex att vagnarna tillfördes visst kanadensiskt värde. Investeringarna i Belgien skedde för att minska tullbelastningen och detta gynnades av lokala inköp. I båda fallen verkadedetta i riktning mot att Volvo ökade andelen utländska materialinköp. Detta berörs ytterligare i de separata beskrivningar som ges av respektive etablering.

Sammanfattning av internationaliseringen fram till 1970

AB Volvo var 1969 internationaliserat i följande avseende. Under perioden tillkom åtta nya försäljande dotterbolag och en utbyggnad av försäljningsorganisationen skedde inom såväl EEC som EFTA. Den andel som exporterades uppgick till 59% och USA var den största enskilda marknaden.

Produktion i egen regi bedrevs i Belgien och Kanada och med lokala partners i Iran, Malaysia och Peru. Av den sammanlagda tillverkningen slutmonterades 1969 17% av personvagnarna och 20% av lastvagnarna utomlands. De största utländska tillverkningsenheterna fanns i Belgien och de svarade för ca hälften av all utlandstillverkning.

Knappt nio procent av koncernens anställda arbetade utomlands. Av koncernens inköp av material och delar svarade utländska leverantörer för 49%.

Sammanfattningsvis kan för denna period noteras en kraftigt ökad internationalisering i alla mätta dimensioner.

S()lJ 1981:43 Fallet Volvo 339

2.4 Volvo under 70-talet

Allmänt

I februari 1969 offentliggjordes en investeringsplan för Bilvolvo för de närmaste åren omfattande ca 1 300 mkr. Produktionskapaciteten förutsågs öka för personbilar till 275 000 enheter men redan nu var siktet inriktat 350 000 - 400 000 1975, på enheter vid slutet av 1970-talet. De största investeringarna planerades i Torslanda, där ett tekniskt centrum uppfördes, men omfattade även kapacitetsutbyggnad av sammansättningsfabriker och komponenttillverkning. Planerna inför 70-talet innebar en fortsatt stark satsning på personbilar och export. Utomlands planerades utbyggnad av monteringsfabrikerna i Belgien och Kanada och inom försäljnings- och serviceorganisationen avsåg

investeringarna främst EEC marknaden.1) Under 1974 togs en ny

sammansättningsfabrik med en kapacitet av 30 000 personbilar i bruk i Kalmar.

De optimistiska planerna infriades inte och som framgår av bilaga 4 uppgick 1979 tillverkningen av personbilar i 200 serien till 230 000 vilket skall jämföras med den högsta produktionssiffran 252 000 som uppnåddes 1973. Expansionen för personvagnarna bröts av de kraftiga prisstegringarna på olja hösten 1973.

I början av 1974 offentliggjordes ett omfattande investeringsprogram för lastvagnar med avsikt att höja årsproduktionen till ca 40 000 enheter inom sex år. Satsningen på lastvagnar innebar att andelen för denna grupp, som fram till 1957 svarat för den största delen av omsättning och export, nu återigen ökade. Andelsmässigt svarade personbilarna för den största delen av koncernens omsättning med 60% 1971 för att sedan fram till 1977

1 Årsredovisningen 1968, sid 8.

340 Fallet Volvo

sjunka till 51%. Under motsvarande period ökade andelen för lastvagnar och bussar från 19 till 28%. Under 1978 ökade andelen för personbilar igen och andelarna för respektive produktgrupp uppgick som framgår av tabell 2 1979 till 54 respektive 29%. AB Volvos och koncernens försäljning uppdelad på produktgrupper framgår av bilaga 5 och 8.

Tabell 2. Volvokoncernens försäljning 1970 och 1979 fördelad på produktgrupper. Andelar och total omsättning (mkr). Å

1970 1975 1979

tiska maskiner etc. övriga produkter 3% 2% 2% 100% 100% 100% Totalt 5 324 13 692 23 472

Källa: Bilaga 8

AB Volvos försäljning ökade under perioden till 13 565 mkr, vilket innebar en ökning med 290%. Koncernen ökade under samma tid omsättningen till 23472 mkr eller med 340%. (Bilaga 6 och 7.) Genom av DAF:s - nuvarande Volvo Car BV köp personvagnsdivision utökades produktionsprogrammet med en mindre personbil. Den ökade satsningen på lastvagnar genomfördes, för att minska koncernens beroende av personbilsmarknaden. De investeringar som skedde genom förvärvet av Jofa och ytterligare några företag som tillverkar fritidsutrustning samt Monark-Crescents utombordstillverkning får ses som mindre steg i samma riktning Vissa av företagen inom fritidssektorn samt utombordstillverkningen har avvecklats.

Fallet Volvo 341

Under 1977 avbröts de förhandlingar om en sammanslagning av Volvo och Saab-Scania som förts mellan företagen. Volvo presenterade 1978 planer på att uppta samarbete med norska staten för

att stärka Volvos kapitalbas, vidga företagets hemmamarknad,

intensifiera produktutvecklingen och vinna insteg i oljeindu- 1) strin. Avtalet innebar att norska intressen skulle överta 40% av aktierna i Volvo-koncernen (utom vissa delar), att viss tillverkning skulle flyttas till Norge samt att Volvo skulle få koncessioner för oljeutvinning. Detta avtal genomfördes inte p g a motstånd från aktieägargrupper, men Volvo har upptagit ett samarbete i avtalets anda och bl a fått koncession för oljeutvinning i Norge. Volvo har inom ramen för ett nybildat bolag, Volvo Energi AB, sammanfört sina intressen inom energisektorn. Detta omfattar tre huvudområden oljeutvinning, utrustning för off-shore-branschen och energiteknik.

Som ett led i satsningen på energisektorn har Volvo förvärvat 30% av aktierna i Consafe och ett delägarskap i ett nytt oljebolag för arbete i utvecklingsländervu (IECD).

Ett samarbetsavtal träffades med det franska bilföretaget

Renault på personvagnsområdet om samverkan i fråga om forskning, produktutveckling och komponentproduktion. Renault kommer vid halvårsskiftet 1981 att äga 15% i det nybildade bolaget Volvo Personvagnar AB.

1 Årsredovisningen 1978, sid 3.

342 Fallet Volvo

AB Volvo överlåter till Volvo Personvagnar AB sin personbilsrörelse i Sverige med tillhörande tillgångar och skulder - med för undantag produktionen av komponenter och för den svenska marknaden försäljningsfunktionen liksom sina aktier i Volvo Car BV, Nederländerna samt aktierna i ett nybildat belgiskt dotterbolag, Volvo Car NV, Europa omfattande personbilsrörelsen i nuvarande Volvo Europa NV. andra - såsom i Inga dotterbolag försäljningsbolagen eller utom - omfattas av Sverige Dessa kvarstår

som till AB Volvo. överenskommelsen.

dotterbolag

I slutet av 1980 har Volvo lagt ett bud på AB Beijerinvest och om denna fusion genomförs tillförs koncernen en rad nya verksamhetsgrenar och beroendet av personvagnssektorn minskas.

Under 60-talet och början av 70-talet var tillverkning och försäljning av personbilar koncernens främsta vinstkälla. En resultatanalys för 1976-79 (se tabell 3) visar det bidrag de olika grupperna grät tül koncernens resultat. För produktgruppen personbilar har 200-serien alltid varit lönsam och för bila . 640-och 340-serierna som tillverkas i Holland gäller att de sedan de införlivades i koncernen 1975 alltid gått med

förlust?)I början av 70-talet svarade personvagnarna för ca

60% av koncernens vinst, men efter oljekrisen sjönk denna drastiskt och 1979 var det lastvagnar och bussar som bidrog med nära 60% av koncernvinsten.

1 Årsredovisningen 1979, sid 8 f. 2 Biltillverkningen gick med förlust redan innan Volvo tog över företaget.

sou 193143 Fallet Volvo 343

Resultatanalvs

Tabell 3.

Resultat per pnxmkqpmppnkr

Personvagnar I E Lastvagnar och bussar 350 480 520 720

Entreprenad-, lantbruksoch 60 - 10 - 85 100 skogsmaskiner

i

Övrigt I Koncernvinst före bokä och slutsdispositioner å skatter 582 465 646 L244 ; Källa: Financial and Operating Statistics 1979/80.

Internationalisering av försäljningen

Marknadsorganisationens uppbyggnad.

Under 70-talet fortsatte en utbyggnad av försäljningsorganisationen och ett antal nya försäljande dotterbolag etablerades. § I Australien (1970), Storbritannien (1972 lastvagnar) och i 1 Italien (1972) etablerades dotterbolag, vilket i samtliga fall skedde genom att tidigare agenter helt eller delvis övertogs av Volvo. Efter några år övergick de helt i bolagets ägo. Tillsammans med ett inhemskt företag etablerade Volvo 1974 ett hälftenägt försäljningsbolag i Japan. I och med att Volvo 1975 övertog kontrollen av den holländska bilfabriken, samordnades marknadsföringen av koncernens personbilsprogram och försäljningsorganisationerna slogs samman.

344 Fallet Volvo S()lJ 1981:43

En kraftig satsning skedde på en utbyggnad av marknadsorganisationen inom EEC och bl a byggdes import- och serviceanläggningar ut. På USA-marknaden tillkom 1971 ytterligare ett distributionsbolag och 1974 genomfördes en organisationsförändring. Volvo lastvagnar introducerades i USA 1974 och i Italien 1977. På den nordamerikanska marknaden upptogs 1978 samarbete med ett amerikanskt företag om försäljning och service av Volvos lastvagnar.

För att handha marknadsföringen av koncernens produkter pâ nya marknader bildade företaget 1976 Volvo International Development AP.

Denna enhet skall bl a ansvara för affärer med statshandelsländerna och med utvecklingsekonomier. Verksamheten avser såväl försäljning av projekt med

produktionsanlägg-

ningar som försäljning av produkter och bytesaffärer.

Några uppgifter om den totala storleken på marknadsinvesteoch hur de fördelats ländervis, har ej varit tillringarna, gängliga.

Försäljningsutveckling

6 och 7 redovisas länderfördelning av AB Volvos och

I bilaga koncernens I tabell 3 visas hur försäljningen försäljning. för koncernen i början, mitten och fördelas andelsmässigt slutet av 70-talet.

1 Årsredovisningen 1976, sid 3.

Fallet Volvo 345

Tabell 4. Koncernens försäljning fördelad på marknader 1970 och 1979. Andelar och total försäljning mkr

1970 1975 1979 Sverige 35% 29% 24% övriga Norden 16% 12% 13% Europa utom Norden 22% 28% 40% Nordamerika 20% 16% 12% övriga marknader 7% 15% 11% Summa utlandet 65% 71% 76% 100% 100% 100% Total försäljning 5 324 13 692 23 472

Källa: Bilaga 7.

Av tabell 4 framgår att den andel av koncernens leveranser som avsätts i Sverige minskat från 35% till 24%. Koncernens försäljning till Europa utom Norden har mellan 1970 och 1979 ökat från 22% till 40% och den passerade 1976 den andel som levererades till hemmamarknaden.

å Den nordamerikanska marknaden, som sedan 1958 svarat för en be- E k tydande andel av exporten, har under 1970-talet minskat sin

E andel av koncernens

omsättning.

Till gruppen övriga länder, som tidigt svarade för en stor del av men som under hela 60-talet fick minskad försäljningen betydelse, ökade andelen av leveranser igen. Andelen ökade från 7% till 11% och under 1975 uppnåddes 15%. Dana dqüng kmmbl a antas sanmanhänga dels med den investeringsökning som följde på höjningarna av oljepriserna, dels med att Volvo i takt med att marknadsorganisationen på mer närbelägna marknader byggts ut även intensifierat försäljningsansträngningarna på dessa länder. Detta arbete bedrivs i stor utsträckning av Volvo International Development AB.

346 Fallet Volvo

Fördelningen av koncernens person- och lastvagnsförsäljning på olika marknadsområden och de största enskilda marknaderna framgår av bilaga 9. Av lastvagnarna svarade hemmamarknaden 1979 för 17% av omsättningen och motsvarande siffra för personvagnarna var 22%. Sverige var 1979 Volvos största enskilda marknad för personvagnar och Storbritannien för lastvagnar.

Av tabell 5 framgår att Volvos marknadsandel för personbilar sjönk 1974 och att den därefter långsamt stigit igen. Från och med 1975 ingår de bilar som inporterats från Holland vilket innebär att Volvo under 70-talet för de i Sverige tillverkade personbilarna säljer färre enheter på hemmamarknaden och har lägre marknadsandel. 1970 såldes av dessa vagnar 53 500 i

en

Sverige och marknadsandelen uppgick till 26%. Under 1980 sålde Volvo i USA 57 000 vagnar av 200-serien, vilket översteg den sammanlagda försäljningen av bägge personvagnsmodellerna i

Sverige som uppgick till 50 500.1)

Denna utveckling sammanhänger bl a med att de svenska modellerna som ursprungligen utvecklades för inhemska krav, i och med att en större andel avsatts utomlands och anpassats för exklusivare segment, blivit för exklusiv för den svenska marknaden.

Tabell 5. Registrering av nya bilar i Sverige och Volvos mark- I nadsandel 1970-1979. Antal i 1000-tal och marknads-

E

3 andel 1 %.

1970 71 72 73 74 75 76 77 78 79 Tbtal antal registrerade bilar 203 198 221 226 260 285 313 241 201 215 Volvos marknadsandel 26,3 25,8 25,2 26,4 21,9 22,9 24,5 23,1 24,8 25,9

Källa: Financial and Operating Statistics 1979/80.

1 Pressinformation 81 01 27

S()lJ 1981:43 Fallet Volvo 347

Av bilaga 10 kan utläsas hur AB Volvos och koncernens andel av Sveriges export utvecklats mellan 1970 och 1977. För AB Volvo har andelen stigit från 5,9% till 7,2% för koncernen från 7,3% till 8,3%.

Internationalisering av produktionen

Etableringar utomlands.

Under 70-talet utökades kapaciteten i merparten av tidigare etablerade utländska monteringsfabriker. Nya produktionsenheter tillkom - i Australien helägda (1971 personbilar och lastvagnar), Storbritannien (1974 lastvagnar och bussar), Belgien (1976 lätta - i Thailand lastvagnar) delägda (1976 personvagnar) och Brasilien (1979 lastvagnar och bussar). Av dessa är satsningarna i Belgien och Brasilien de mest omfattande och planerna i Brasilien anses ha varit en av anledningarna till att diskussioner om en sammanslagning med Saab-Scania togs upp,då detta företag redan

var etablerad där.” I USA uppfördes en verkstadshall för montering av

personbilar med beräknad produktionsstart 1977 som emellertid ännu inte tagits i bruk. Samarbete med den holländska bilfabriken DAF upptogs 1972 och detta samarbeteutvecklades till att Volvo övertog kontrollen av detta företags personbilstillverkning 1975.

Ett antal samarbetsavtal slöts med utländska biltillverkare. Med de franska bilföretagen Peugeot och Renault träffade Volvo 1971 ett avtal om att utveckla och tillverka en personvagnsmotor. Tillverkning sker sedan 1974 i norra Frankrike. Samma år inleddes ett samarbete med tre europeiska lastvagnstillverkare om konstruktion och gemensam komponenttillverkning av till lätta detaljer lastvagnar. Som ett resultat av detta samarbete uppförde Volvo en sammansättningsfabrik för lastvagnar i Oostakker i Belgien.

I Peru fick Volvo 1971 monopol på att tillverka lastvagnar och 1973 träffades med den peruanska staten och Perkins Ltd ett avtal om en dieselmotorfabrik.

1 Dagens Nyheter 1977 05 08

348 Fallet Volvo

I Ungern bildade Volvo tillsammans med två lokala intressenter ett bolag med uppgift att marknadsföra Volvos lätta gemensamt terränggåendefordon. I slutet av 1976 påbörjade Volcom-Hungary KFT, av vilket Volvo ägde 48%, leverans av terrängvagnar enligt det avtal som träffades 1974. Volvo levererademotorer och fick betalt i form av färdiga jeepar som Såldesav Volvo på andra

marknader?)Verksamheten är numera nedlagd.

Samarbetet med utländska tillverkarelmmiwmzdes av att Volvo vill minska kostnaden och kapitalbindningen för utveckling, konstruktion och produktion av komponenter. Genom samarbetet uppnås

högre volymer och utvecklingskostnaderna kan slås ut på flera

enheter.

Under 70-talet startade även montering av personbilar och tyngre av agenter utomlands. I Indonesien togs en mindre sammanvagnar sättningsfabrik ägd av Volvos importör i bruk 1975.

Lastvagnar (L) och bussar (B) monterades 1979 av agenter i följ-

ande länder: Costa Rica (B), Grekland & Kenya (L), Marocko (L), Nya Zeeland (L), Portugal & Uruguay (L) och Venezuela (B). volymerna är dock småÄ

Tillverkning och investeringar

I bilaga 4 visas hur fördelar tillverkningen sig på koncernens - olika I tabell 6 visas monteringsfabriker. hur slutmonteringen av personvagnar och utvecklats sedan 1970. lastvagnar

För personbilarna i 200-serien den andel som steg slutmonterades utomlands från 18% till 30% 1975 för att sedan

197Q sjunka till

25% 1979. Inräknas Volvo Car BV har andelen i monterade Sverige personbilar sjunkit till 54%. För lastvagnar var andelen som monterades utomlands 25% 1970 och har sedan dess till stigit 49%. Motsvarande andel för bussar har ökat från 21% till 31%.

Veckans affärer 1974 03 01

S()lJ 1981:43 Fallet Volvo 349

Tabell 6. Slutmontering av personvagnar (200-serien) och lastvagnar i Sverige och utomlands 1970, 1975 och 1979 antal och andelar.

1970 1975 1979 Personvagnar

1) Lastvagnar

1F 0 m 1975 ingår även lätta lastvagnar.

Källa: Bilaga 4.

koncernens bruttoinvesteringar under perioden framgår av bilaga 11. Av sammanlagt 6 286 mkr som under dessa år investerats i anläggningar och maskiner har 5 153 mkr eller ca 71% investerats i Sverige. Utomlands svarade Europa utom Norden för den största andelen eller 19% varav investeringarna i Volvo Car BV sedan 1976 svarat för den största delen. Räknas dessa investeringar 3 ifrån,ökar den andel som investerats i Sverige till 76%.

Personal

Antalet anställda i koncernen utgjorde 1979 ca 65 000 och av dessa utgjorde de utlandsanställda ca 17 200. Den geografiska fördelningen av de anställda under åren 1975-79 samt fördelning på produktgrupper för 1979 framgår av bilaga 21. Sedan 1970 har medelantalet anställda i koncernen ökat med ca 24 400. Av denna ökning har 12 900 tillkommitutomlands vilket motsvarar ca 53% av ökningen i antalet anställda. Av ökningen utomlands hänför sig hälften eller ca 6 700 personer till förvärvet av den hol-

350 Fallet Volvo S()IJ 1981:43

ländska personbilsfabriken. Exkluderas denna blir ökningen av antalet anställda istället ca 17 700 personer varav ökningen utomlands ca 6 200 personer vilket motsvarar 35%. Vid utgör sidan av Volvo Car BV är Volvo Europa NV i Belgien det utländska dotterbolag som har flest anställda.

Andelen sysselsatta utomlands utgör ett av flera mått på internationalisering. Sedan 1970 har denna andel ökat från 10% till 26%. Frånräknas Volvo Car BV blir andelen utlandsägda 18%. personvagnar svarade 1979 för 50% och lastvagnar Produktgruppen för 21% av antalet anställda.

Några uppgifter på det antal personer som i Sverige direkt sysslar med t ex utvecklings-, konstruktions-, produktions- och försäljningsarbete för den utlandsbaserade delen av tillverkningen har inte varit tillgängliga.

Internationalisering av inköpen

Volvo har mer än 1 600 leverantörer och köper över 200 000 olika och från mer än 30 länder. Företaget har komponenter detaljer beräknat att ca 32 000 är direkt sysselsatta i inköpspersoner ledet. För att administrera inköpen finns inköpskontor i bl a i Nederländerna, Belgien, USA och Japan. 3 å i annan landets störste enskilde i . Volvo är, som framgår på plats, I 4 1 exportör och troligen även den störste importören. Några uppsom visar av importen till Sverige har vi gifter utvecklingen ännu inte erhållit från företaget.

Inköpssiffror för koncernen framgår av bilaga 23, Några uppav storleken på importen till Sverige finns inte, utan gifter inkluderar även de inköp som sker till Volvos utuppgifterna ländska Från 1975 ingår även inköpen till produktionsenheter. den holländska personbilsfabriken Volvo Car AB.

är för den perioden statistik finns att Utvecklingen entydig Andelen i Sverige har sedan 1967 successivt minskat tillgå. inköp

Fallet Volvo 351

från55% till 32% samtidigt som andelen inköp i Europa utom Norden ökat från 35% till 57%. Dessa båda länderomrâden har vad avser betydelsen som leverantör av material under bytt plats det att länderfördelningen i övrigt i stort är oförändrad. För de senaste åren kan dock en viss ökning av inköpen från övriga länder konstateras.

En förklaring till att andelen leveranser av material och komponenter från Sverige minskat sammanhänger med att produkternas innehåll förändras. Bilarna blir mer tekniskt komplexa och utrustade med t ex pumpar och elektroniska komponenter. Dessa framställs av komponenttillverkare i de stora bilprodukter länderna och trots flera försök har någon inhemsk producerande tillverkning inte kommit igång. Det finns anledning att anta att den tekniska utvecklingen framöver kommer att resultera i ökad andel utländskt material i produkterna och att det tekniska innehållet i dessa inköp höjs. Från Sverige köper företaget t ex pressade metalldetaljer och plastprodukter för t ex inredning.

Till en del sammanhänger den ökade andelen utländska inköp med den ökade sammansättningen utomlands samt av förvärvet av personbilsfabriken i Nederländerna. Det är naturligt att en holländsk fabrik har en levernatörssammansättning som avviker från en svensk och att dess inköp i högre grad är koncentrerad just till Europa utom Norden. För några av investeringarna gruppen t ex i Malaysia, Kanada och Peru har det från myndigheterna förutom krav lokal sammansättning även funnits krav på att på vissa sker lokalt. I något fall (t ex Kanada) förekommer inköp det även bestämmelser om att Volvo i viss utsträckning skall delar från landet ifråga till övriga fabriker i importera koncernen.

Volvo strävar vidare efter att ha flera leverantörer av samma där serielängderna är tillräckligt stora för att därigenom detalj

352 Fallet Volvo

undvika ett alltför stort beroende av någon enskild leverantör.

För fabrikerna i Belgien gäller att tillverkningen är så stor att lokala beställningar av vissa komponenter blir lönsam. För att öka serielängden ytterligare tas även i viss omfattning delar till de svenska fabrikerna.

Detta gäller speciellt produkter som är tunga eller skrymmande och därmed har höga transportkostnader. I linje med detta har företaget för visst material som t ex batterier, klädslar och andra inredningsdetaljer ersatt leveranser från Sverige till Belgien med produktion hos lokala underleverantörer. Fabriken i Oostakker intar en särställning genom att av de tillverkning lätta lastvagnarna endast sker där och att inköpen genom samarbetet med de övriga parterna har en stark koncentration till Frankrike.

Sammanfattning av internationaliseringen fram till 1980

Efter 1970 har försäljningsorganisationen ytterligare förstärkts och tre nya försäljande dotterbolag etablerats. Koncernens utländska fakturering har ökat från 65 till 76% av omsättningen. De största leveranserna sker till Europa utom Norden och andelen för denna marknad har ökat till40% av företagets leveranser. 1979 såldes 78% av personvagnarna och 83% av lastvagnarna utomlands. Andelen utlandsproducerade vagnar ökade till 25% för personvagnar respektive 49% för lastvagnar. Trots den ökade internationaliseringen m a p försäljning och produktion har huvuddelen eller 71% av koncernens investeringar sedan 1970 lokaliserats till Sverige. Utvecklingen mot en ökad andel utländska inköp har fortsatg delvis som en följd av ökade utlandsetableringar. Andelen utlandsanställda har ökat från 10 till 26%. Samarbete har inletts med ett antal utländska bilföretag m a p produktion av komponenter och montering av bilar. Det franska bilföretaget Renault har blivit delägare i Volvos personvagnstillverkning vilket representerar ytterligare ett steg i en internationaliseringsprocess.

Fallet Volvo 353

- och Gent Avsnitt 3. Belgien Alsemberg

Volvo har i Belgien tre tillverkningsenheter Alsemberg (tunga lastvagnar), Gent (personvagnar) och Oostakker (lätta och tunga lastvagnar). De förstnämnda tillkom i samband med att företaget p g a ddarheüax om den framtida utformningen av handelspolitiken i 1964 etablerade en tillverkningsenhet inom EEC. Västeuropa Den sistnämnda är ett resultat av ett samarbete om utveckling av ett nytt lastvagnsprogram med tre europeiska lastvagnstillverkare som startade 1971. De två första etableringarna beskrivs och analyseras i ett sammanhang och investeringen i Oostakker tasupp separat. Fabrikerna ägdes fram till 1980 av Volvo Europa NV (VENV), men uppdelades då i Volvo Europa Car NV som svarar för och Volvo Europa Truck NV som svarar personbilsverksamheten

för lastvagnsverksamheten.1)

3.1 Utredning om en Europafabrik

Bakgrund

Inom Volvo startades under 1962 en utredning angående etablering av en sammansättningsfabrik för personbilar och lastbilar inom EEC för att tullkostnader. Denna utredning hade som utspara att Sverige skulle stå isolerad utanför detta markgångspunkt nadsblock. England, Danmark och Norge hade ansökt om medlemskap F i EEC och dessa förhandlingar fördes med olika avbrott under år i 60-talet tills de definitivt avbröts i och några början på med de Gaulles veto i 1963. Den för oss tillgängliga utjanuari vid ett sammanträde i februari 1963. redningen presenterades När startade antogs att försäljningsprogrammet för utredningen

1967 EEC-länderna Danmark och Norge skulle

på jämte England, till 6 000 lastvagnar och 40 000 personvagnar. Mot bakuppgå k av detta skulle förutsättningarna för en fabrik med grund 25 000 personvagnar och 6 000 lastvagnar i ett skift kapaciteten undersökas.

1 ur Avsnittet bygger på två interna utredningar, uppgifter årsredovisningen samt intervjuer i AB Volvo.

N

354 Fallet Volvo sou 1981:43

Den skulle uppföras i två etapper varvid i andra etappen hopsättning och målning av karosser och lastbilshytter skulle övertas från Sverige. Kostnaderna skulle bli 49 mkr för första etappen och 36 mkr för den andra. Vid alternativet PKD skulle 813 arbetare och 306 tjänstemän behövas på ett skift och vid CKD 1 100 arbetare och 340 tjänstemän.

Under utredningens gång framkom att man gärna skiftarbetade i de aktuella etableringsländerna och för att fabriken skulle utnyttjas rationellt borde produktionen ligga på 50 000 personbilar och 12 000 lastvagnar. Förutsättningarna för denna fabrik blev efter januari 1963 helt felaktiga i och med att grundförutsättningen för utredningen, nämligen försäljningsprogrammet, hade förändrats. Någon undersökning av hur mycket investeringskostnaden skulle kunna minskas genom att räkna med två skift och minska fabrikens dimensioner gjordes inte.

Genom det definitiva avbrottet i en av

planerna på utvidgning i

EEC ändrades marknadsunderlaget för EEC-fabriken. I och med att EFTA bestod fortsatte tullavtrappningen där,vilket ökade Volvos avsättningsmöjligheter på denna marknad. För EEC utarbetades nya försäljningsplaner baserade på att Volvo i mindre skala etablerade sig på denna marknad.

Dåden handelspolitiska utvecklingen inom EEC och Volvos försäljningsmöjligheter där var svår att bedöma på sikt, eftersträvades en lösning med låg initialinvestering, och med flexibilitet både för neddragning till en ren importanläggning och för udvidgning av monteringens omfattning och volym. Detta erhölls genom kombination att hyra Alsembergfabriken för LV-montering och att på den stora tomten i Gent bygga

en hall om 11 000 m2 för PKD-montering av personvagnar.1)

1 Odaterad utredning från AB Volvo utarbetad som underlag för beslut om utvidgning av Gentfabriken.1965. sid 1.

Fallet Volvo 355

Stora delar av den första utredningen gällde förutsättningarna för den större fabriken, men de principiella resonemangen är tillämpliga även för den mindre etableringen.

Tullar och besparingsmöjligheter

I tabell1 i 12 framgår tullsatserna på bilar inom EEC. bilaga Biltullarna inom EEC skulle genom en överenskommelse avtrappas till noll fram till 1967 då en gemensam yttre tullsats på 22% skulle För Volvo innebar detta vid försäljning till gälla. Frankrike en fördel i och med att tullen skulle sänkas från 30 till 22%. I blev det däremot en försämring i och med att Tyskland tullen ökade från 17 till 22%. Samtidigt ökade i bägge fallen diskrimineringen i tullbehandling i förhållande till övriga EEC-leverantörer.

För bildelar uppgick tullen till ca 14% mot 22% för färdiga Bildelarna delades in i olika kategorier och en komplett vagnar. räknades t ex som en bil och belades med 22% tull. hytt komplett vid inom EEC reduceras tullbelastningen genom att kostmontering naden för befriadesfrån tull och detta gällde även montering vissa viktpålägg, utvecklings- och administrationskostnader. Genom att montera inom EEC skulle Volvo sänka tullbelastningen från 22% på den färdiga vagnens exportpris till 14% på en mindre del av vagnens kostnad.

För att kunna utnyttja möjligheterna till tullbesparingar gjordes i av vilka delar som skulle komma utredningen bedömningar från och vilka som borde köpas lokalt. Därvid togs spe- 1 Sverige ciell till vad som tillverkades inom koncernen och Olof- Q hänsyn ström, där stora investeringar gjorts.

Ett av med etableringen var att bättre kunna utnyttja syftena i de komponenttillverkande fabrikerna i koncernen kapaciteten och få de investeringar som gjorts där. I utredavkastning på

356 Fallet Volvo sou 193143

ningen nämns att övriga svenska leverantörer, men även engelska och amerikanska, skulle bli lidande avetableringen genom att inköpen flyttades till EEC-leverantörer. Detaljer som tidigare tillverkats i Sverige och som planerades inköpas lokalt var t ex däck, inredning och klädslar, kylare, gummimattor och elledningar. Förutsättningen för detta var att det gick att komma fram till konkurrenskraftiga inköpspriser. Vad som vanns i tullavseende motvägdes av att serielängderna minskade och ökade kostnaderna för leverantörerna. Inköpsverksamheten skulle omorganiseras och inköp från EEC-leverantörer levereras direkt till monteringsfabriken. Genom omläggningar av produktion och inköp skulle sikt kunna

på ytterligare tullbesparingar göras. Exempel 1

på detta varen övergång till CKD-satser och lokal montering av motorer. Speciella möjligheter till överflyttning av detaljer angavs föreligga i samband med modell- och konstruktionsändringar.

Prognoser över försäljning och prissänkningsutrymme vid en etablerin 1

1962 hade Volvo en fakturering till EEC på 64 mkr och sålde 1 500 tunga enheter och 4 500 personbilar. I en prognos 1963 uppskattades försäljningen 1967 till drygt 180 mkr omfattande 2 100 tunga enheter och 15-16 000 personbilar. För 1970 var prog- ; nosen en totalfakturering på 265 mkr bestående av 3 000 tunga å enheter och 24 000 för denna

personbilar. Förutsättningen prognos 3

var att EFTA bestod och att Volvo etablerade en monteringsfabrik

E

i EEC. En etablering inom EEC minskade tullbelastningen vilket j enligt utredningens uppskattning skulle möjliggöra en ca tioprocentig kostnadssänkning fram till 1967 räknat på dåvarande importpris till respektive EEC-land.

Preliminära kalkyler upprättades som visade en jämförelse av priset till kund vid en montering i EEC-fabrik respektive vid montering i Sverige. Dessa byggde bl a på att täckningsbidraget skulle vara detsamma för Volvo i båda fallen vilket innebar att

Fallet Volvo 357

i Sverige i alternativet EEC-montering sysselsättningsförluster var täckta i Enligt försäljningsprognoserna skulle kalkylerna. totala försäljningen under 1964-67 bli 46 700 personvagnar.

I samband med att dessa kalkyler presenterades framfördes

följande:

För att få en verklig uppskattning av vad en etablering skulle ge Volvo, borde man egentligen ha två program, ett för det man sätter med ledning av utredningen och ett pris för det pris vi skall ta ut, om vi inte etablerar

program oss.

Några sådana kalkyler har inte varit tillgängliga.

Etablering i mindre skala

Eftersammanbrottet i Bryssel i januari 1963 började vi söka efter en lösning för Volvos del med förprovisorisk att uppdelningen av EEC och EFTA skulle bestå utsättningen och att Sverige inte skulle bli isolerat de närmaste åren, men att sedan vad som helst kunde hända och att man följ-

aktligen inte nu ville investera stora pengar.2)

Två alernativ framkom i Belgien och Holland. Det ena alternativet var att den belgiska generalagenten som utanför utnyttja

hade en fabrik på 10 000 m2 med 120 anställda, där

Bryssel 2 000 och 600 lastvagnar årligen monterades. Denne personvagnar var intresserad av att utöka kapaciteten. Lokaliseringen av fabriken mindre ur transportsynpunkt vilket ansågs lämplig skulle öka fraktkostnaden med 100 kr per personvagn. Vid lokaliav den tänkta större fabriken togs stor hänsyn till tillsering

1 Protokollsammandrag 63 02 21, sid 23

2 a a, sid 23.

358 Fallet Volvo

försel- och distributionskostnaderna. Ett läge vid hamnen var önskvärt då tillförseln av material från Sverige borde ske med båt. En analys av kostnaden att distribuera bilarna till BEC- -marknaden pekade på att fabriken borde lokaliseras till omrâdet Amsterdam-Antwerpen, eventuellt utsträckt till Brügge. En för- 1 skjutning av försäljningen med ökad andel för Frankrike och 1 Italien skulle förändra dessa kalkyler. Lönerna var högre i 1 1 Belgien än i Holland och ytterligare nackdelar var att fabriken J

använde orationella metoder vilka dock skulle kunna förbättras i

med assistans från Volvo och att på monteringskostnaderna uten vilket 1 gick sexprocentig omsättningsskatt sammanlagt medförde en fördyring på 150-200 kr per personvagn. I detta alternativ behövde ca 1 mkr investeras. Fördelen med alternativet var att det fanns personal, men det sågs som en nackdel att inte ha produktionen i egna händer.

“ Det andra alternativet gällde Amsterdam. där kontakt tagits med ett varv som kunde erbjuda lokal och ställa arbetskraft till förfogande. Verksamheten skulle drivas av Volvo och preliminära beräkningar antydde en kapacitet på 5-6 000 personvagnar och 1 500 lastvagnar.

I en sammanfattning framhölls fraktkostnadernas stora betydelse och dessa var beroende av anläggningens läge och hur ekonomiskt godset kunde packas. Betydelsen av att anläggningen låg rätt från början skulle även gälla det fall att verksamheten efter en tid reducerades till en importanläggning. Vidare betonades osäkerheten beträffande tullbelastningen. Även beträffande priserna på det material som skulle köpas lokalt, det löneläge och den produktivitet som företaget i praktiken skulle få rådde osäkerhet. Ett ytterligare problem utgjorde det utbredda administrativa krånglet med omsättningsskatter.

Fallet Volvo 359

av de skisserade alternativen genomfördes. Volvo övertog Inget den monteringsverksamhet i Alsemberg istället belgiske agentens om denna för lastvagnsmontering och beslöt att uppoch byggde föra en ny personbilsfabrik i Gent.

3.2 Personvagnar

Investeringen i Gent

Den första aktieteckningen i det nybildade produktionsbolaget Volvo Europa NV skedde under 1963. Dotterbolaget hyrde generali Alsemberg, tog över personalen agentens monteringsanläggningar i februari 1964. Produktionen under och började tillverkning

året till 2 650 och 946 1astvagnar.1)

första uppgick personvagnar

Den nyuppförda fabriken för personbilsmontering med en kapacica 14 000 i bruk 28/6 1965 och omfattade till en tet på togs av s k PKD-satser (Partly Knocked Down) början slutmontering bestod av färdiga karosser och komponenter, d v s insatsvarorna i från Göteborg till kaj i omedelbar som containers skeppades till Detta år tillverkades 5 500 anslutning monteringsfabriken. Volvo till en början den personal

personbilar.2) transporterade

skulle arbeta i Gentfabriken i bussar till Alsemberg och som tränade den där i monteringsarbete. Volvo anställde kvinnor, vilket då var nytt, och gav dem samma lön som männen. något

1 36. Årsredovisningen 1965, sid 2 a.a. sid 36.

360 Fallet Volvo

Valet av fabrikens lokalisering till Gent i Belgien motiverades av följande skäl:

Mycket tungt vägande var naturligtvis Belgiens medlemskap i EEC samt landets goda industritradition. Vidare driver den belgiske regeringen en progressiv investeringspolitik bl a i syfte att balansera den regionala expansionen. Inom landet finns vidare en förhållandevis god arbetskraftspotential. Belgiens centrala läge i Europa med mycket goda förbindelser sjövägen var en annan förutsättning för Volvos v etablering då produktionen förutom den 1 egna tillverkningen är baserad på ca 1 500 fristående leverantörer. Detta rikt förgrenade leverantörsnät kräver ett väl fungerande transportsystem med största möjliga flexibilitet där transporter per båt utgör en dominerande del. Stora delar av produk-

tionsmaterialet i containers 4

transporteras på special- , chartrade s k roll on/roll off-fartyg. Dessa lastas i Sverii Wallhamn * ge utanför Göteborg och anländer via Gent- -Terneuzen-kanalen till personvagnsfabriken. Företaget har här i omedelbar anslutning till fabriken tillgång till en hamnanläggning. Via kanalen kan båtar på upp till 60 000 ton gå direkt till hamnen. Gent ligger vid Europaväg 3. Dessutom har Volvo från Gent-anläggningarna direktanslutning till järnvägen. Detta utmärkta kommunikationsnät underlättar väsentligt Volvos intransporter.

Belgien lämnade subventioner till företag som etablerade sig f där landet ville främja industrilokalisering. 50-60% av investeringsbeloppet fick lånas i bank och på detta lämnades en räntesubvention på mellan 2-4% i fem till sju år. Gent var en gammal textilstad med ett energiskt omstruktureringsprogram. Större betydelse för valet av Gent som etableringsort har uppgivits vara att Volvo fick en tomt vid kaj och av Belgien som etableringsland var att det hade erfarenheter av bilindustri och en positiv attityd till att främja industrin.Det belgiska tullverket förändrade de rutiner som gällde vilket tullbehandlingen, underlättade det administrativa arbetet vid införsel av delar från Sverige.

1 Volvo Europa. Broschyr utgiven av AB Volvo 1972.

Fallet Volvo 361

1967 utökades kapaciteten i Gent till 20 000 personbilar i PKD- -utförande och för marknadsföringen av bolagets produkter bildades Volvo Continental S.A. Försäljningen på den belgiska marknaden sköts dock fortfarande av den tidigare agenten.

Den utredning som gjordes 1965 och föregick detta beslut utgick från delvis andra förutsättningar än när Gentfabriken etablerades. Osäkerheten kring det handelspolitiska läget kvarstod och några avgörande ytterligare erfarenheter av Volvos försäljningsmöjligheter inom EEC fanns heller inte.

När nu en utbyggnad av PV-monteringen i Gent diskuteras är orsaken till detta helt den svåra arbetskraftssituation som råder i Sverige, och då speciellt i Göteborg och vid VGV. Detta problem väntas för VGV:s del bli speciellt akut i början av 1967, då enligt nu föreliggande program ett stort antal arbetare måste anställas nästan samtidigt,

väntas dessutom bestå under en av år.1 men

problemet följd

som tänkbara alternativ till att avlasta Torslanda framfördes en utbyggnad av kapaciteten i Gent eller lån av arbetskraft från Gent till Torslanda.

I början av 1970 fattades beslut om en ytterligare ökning av produktionskapaciteten och en övergång till tillverkning och målning av karosser och efter denna utbyggnad fick fabriken 1972 en kapacitet på 70 000 i CKD-utförande (completely Knocked Down = materialet är inte förmonterat och i detta fall startade sammansättning av karosser) vid tvåskiftsproduktion.

1972 beslöt Volvo att uppföra ett nytt centrallager för reservdelar i Gent för 70 mkr och det färdigställdes påföljande âr. En utbyggnad till 100 000 enheter var enligt en uppgift planerad, men någon ytterligare utbyggnad av fabriken i Gent har dock inte

1 Odaterad internutredning från AB Volvo, sid 1.

Fallet VOIVO

genomförts.1) Personbilstillverkningen har istället minskats

genom att man under andra halvåret 1977 övergick från tvåskiftstill enskiftsarbete.

I och med att monteringsfabriken i USA inte togs i bruk, överfördes de monteringsvagnar som skulle användas istället för ett löpande band (enligt samma uppläggning som Kalmarfabriken), vanligt i viss till fabriken i Gent. utsträckning

av produktion och försäljning i EEC Utveckling

Gentfabriken är den klart största utländska monteringsfabriken

för inom Volvokoncernen med ca1 Sooanställda och 1

personvagnar svarade 1979 för ca 37 000 enheter eller 16% av produktionen i 200-serien. Denna andel ökade fram till 1974 då den utgjorde 21%. mest vagnar 1973 då 50 600 enheter Antalsmässigt producerades av fabriken har därefter reducerats färdigställdes. Betydelsen absolut och relativt. (Se 4.) När koncernen 1977 drog bilaga ner var minskningen något större i Gent tillverkningsprogrammet 26% mot 22%. När två år 2 än i Sverige, programmet påföljande ökade förlades däremot största delen av ökningen till Sverige, 38% mot 11%. 2

Vid produktionsminskningen i Gent 1977 genomfördes en övergång 3

från tvâskifts- till enskiftsarbete och någon återgång till Ä

i

tvåskift har därefter inte skett. I samband med denna förändring

utbröt en i Gentfabriken. Den lägre personalomsättningen 1

strejk i Gent Volvo förändringar i produktionsvolymen svåragör enligt re än i Sverige.

med Gentfabriken var att förse den ursprungliga EEC- Avsikten med Av bilaga 13 och tabell 6 framgår att -marknaden vagnar. åren hela produktionen avsattes under de första praktiskt taget inom detta område.

1 Årsredovisningen 1970, sid 29.

Fallet Volvo 363

Tabell 7. Leveranser av personvagnar från VENV till EEC och övriga marknader samt leveranser från Sverige till EEC 1964-1979. Antal.

Leveranser 1964 från VENV till EEC 2650 marknader - 512 24923 3735 övriga Totalt 2650 16723 49979 37547

Leveranser från Sverige till EEC 4011 1598 1016 4334 Nettoinflöde (+)/ utflöde (-) till EEC +4011 +1086 -23907 +599

Källa: Bilaga 13 och 15.

Under de sista åren på 60-talet förekom viss export till andra områden och 1970 utgjorde denna 10%. Efter en tillbakagång 1971 ökade leveranserna till andra områden kraftigt fr 0 m 1972 för att 1974 uppgå till 50% av produktionen. Dessa leveranser gick främst till USA som 1974 svarade för 42% av Gentfabrikens avsättning. Med början 1975 har andelen leveranser utanför det gamla EEC-omrâdet minskat och utgjorde 1979 endast 10%. Den stora försäljningen till USA har helt fallit bort och samtidigt som Gentfabrikens produktion har minskat har leveranserna till de tidigare EEC-länderna antalsmässigt ökat. När försäljningen i USA kraftigt steg några år in på 70-talet svarade Gentfabriken för hela tillväxten. Leveranserna från Sverige sjönk t 0 m något år. Den belgiska fabriken tillgodosåg 1974 1/3 av USA-marknadens behov av personvagnar (se bilaga 14). När försäljningen i USA sedan gick tillbaka fr o m 1975,minskades leveranserna från Belgien lika snabbt igen och fr 0 m 1977 förses denna marknad helt från Sverige.

364 Fallet Volvo

Alltsedan tillverkningen i Belgien startade har personbilar levererats till EEC-marknaden från Sverige. Försörjningen av denna marknad med bilar från Sverige respektive Belgien framgår av bilaga 15. Volvos totala leveranser av personbilar till EEC ökade oavbrutet fram till 1972, men föll tillbaka under därpå följande tre âr. Under 1976 överträffades åter tidigare leveranser, men redan nästa år sjönk försäljningen åter med 22%. Därefter har leveranserna ökat igen och uppgick 1979 till ca 38 000 enheter. Andelen bilar som levereras från Sverige har med vissa avbrott successivt minskat fram till 1977 då de återigen ökade. Under 1979 levererades ca 4 300 eller 11% av EEC- -marknadens behov från sverige. Året före etableringen (1963) uppgick exporten från Sverige till ca 5 300 bilar och denna volym har sedan dess endast uppnåtts 1970.

Uppgången 1970 berodde på att Gentfabriken inte kunde tillgodose efterfrågan på bilar till Västtyskland utan att bilar måste skeppas även från Sverige, vilket normalt endast sker för typer

och specifikationer som inte sammansätts i Belgien.1) Den ökade

försäljningen på EEC-marknaden har sålunda täckts av lokalt monterade vagnar.

Samtidigt som bilar levererats till EEC-marknaden från Sverige har Gentfabriken exporterat bilar till marknader utanför EEC. Dessa leveranser konkurrerar med leveranserna från Sverige och det är därför av intresse att studera balansen mellan inflödet från Sverige och utflödet från Belgien. I bilaga 15visas utvecklingen av denna balans. Fram till 1971 översteg importen från Sverige exporten från Gentfabriken. Mellan 1972 och 1978 översteg exporten från Gentfabriken importen från Sverige. Under 1974 uppgick nettoutflödet till ca 24 000 personbilar. Sedan dess har utvecklingen vänt och 1979 var nettoinflödet ca 600 bilar vilket innebär att Gentfabriken på senare tid inte påverkar leveranserna från Sverige till andra marknader än EEC.

1 3. VENV Financial Statement, p. 8/70, Comments sid

Fallet Volvo 365

Vi kan konstatera att Gentfabriken idag används i sitt ursprungatt förse den ursprungliga EEC-marknaden med personliga syfte bilar och att exporten från Sverige ligger på en nivå som med ca 1 000 enheter understiger den som gällde före etableringen Denna export balanseras dock av ett nästan lika stort utflöde av bilar från EEC-området vilket gör att bortfallet är större. Produktionen har under några år varit väsentligt högre än 1979 och svarade då för en större andel av koncernens personbilsprogram. Under dessa år var även nettoutflödet av bilar till andra marknader betydande. Under 1979 hade detta nettoutflöde vänts till ett smärre nettoinflöde, vilket förklaras dels genom att försäljning inom EEC ökat, dels genom att produktionen i Gentfabriken minskat absolut och relativt den övriga personbilstillverkningen i koncernen.

366 Fallet Volvo

3.3 Tunga lastvagnar

i 1) Investeringen Alsemberg

När tillverkningen av personvagnar 1965 överfördes till Gent fortsatte tillverkningen av lastbilar och bussar i de förhyrda i lokalerna i Alsemberg som fick en kapacitet på ca 2 800 tunga lastvagnar. Kapaciteten i fabriken i Alsemberg har successivt

ökats och uppgår idag till ca 4 000 tunga lastvagnar. För att få i

ökat utrymme flyttades 1969 hyttmonteringen från Alsemberg till i

Gent. Fr 0 m 1971 överfördes all hyttmontering för tunga lasti vagnar från Belgien till Volvo Umeåverken som därigenom förser i i i såväl Belgien som Lundbyfabriken med hytter vilket gör att större i serielängder uppnås. i i Kapaciteten i Alsemberg är fullt utnyttjad och vidare expansion får ske i fabriken i Oostakker som redan idag i viss utsträckning även utnyttjas för tillverkning av det tunga lastvagnsprogrammet. Fabriken i Alsemberg fungerar trots sin ålder utmärkt och Volvo är mycket nöjd med kvaliteten på de vagnar som byggs där och fabriken uppges paradoxalt nog ha den bästa produktiviteten i koncernen trots att den är den äldsta.

3 i

Utveckling av produktion och försäljning ä

i

Liksom personbilsfabriken i Gent är störst av Volvos utländska i personbilsfabriker är Alsembergfabriken Volvos största utländska enhet för montering av tunga lastvagnar. Det antal vagnar som monteras där uppgick till ca 4 000 enheter vilket motsvarar ca 18% av koncernens totala tillverkning.(Bilaga 4.) Andelen har sedan fabriken startade långsamt ökat med en mer markerad ökning de senaste åren.

1 . . .

êvsnltte? bY99er pa uppgifter ur VENV Financial Statement,

arsredovisningar för AB Volvo och i intervjuer AB Volvo.

S()lI 1981:43 Fallet Volvo 367

Bilaga 16 och tabell 8 visar att huvuddelen av tillverkningen i Belgien eller 93% avsattes inom de ursprungliga EEC-länderna. Till skillnad från personbilsförsäljningen har någon ökning av kapaciteten för att tillgodose efterfrågan utanför EEC-området inte skett. Enstaka år t ex 1975 har en p g a vikande efterfrågan överkapacitet avsatts på andra marknader. uppkommen

Tabell 8. Leveranser av lastvagnar från VENV till EEC och övriga marknader samt leveranser från Sverige till EEC. 1964-1979. Antal.

1964 1968 1972 1977 1979 Leverenser från VENV till EEC 931 1380 2384 3532 3736 marknader - 234 154 345 282 övriga Tbtalt 931 1614 2538 3877 4018

Ieweranser fråiswerige till EEC 790 27 546 1604 2825 Nettoinflöde (+)/ utflöde (-) till EEC +790 -207 +392 +1259 +2543

Källa: Bilaga 16 och 17

Volvos försäljning av lastvagnar till EEC sjönk som framgår av bilaga 17 och tabell 8 året före etableringen i Belgien från ca

1 500 till ca 950 vagnar. Under 1964 levererades ca 800 från

Sverige utöver de 931 som monterades lokalt. Under de därpå följande åren sjönk exporten från Sverige av monterade vagnar och försörjningen av EEC-marknaden skedde från ytterligare monteringsfabriken i Alsemberg och Volvos lastvagnsförsäljning i EEC nådde inte upp till 1964 års siffror förrän 1969. Denna tillbakagång på marknaden kan antas sammanhänga med tidigare å problem i samband med modellbyte av lastvagnarna. a påpekade å

368 Fallet Volvo

Under 70-talet har leveranserna av monterade vagnar från Sverige åter stigit samtidigt som produktionen i Belgien ökat. Ökningen i leveranserna av monterade vagnar från Sverige har varit särskilt stark under de senaste åren och dessa vagnar svarade 1979 för 43% av EEC-marknadens : behov. Etableringen av fabriken i Belgien innebar fram till 1974 att leveranserna av monterade lastvagnar från Sverige till ä

1 EEC inte nådde upp till de volymer som uppnåddes före 1964. Under de senaste åren har dessa leveranser överträffats och en jämförelse av exportvärden skulle genom att dagens lastvagnar är större och bättre utrustade ytterligare accentuera detta. l Även från den belgiska lastvagnsfabriken levererades vissa vagnar till andra marknader än EEC, men dessa leveranser har inte haft samma omfattning som för personbilarna. Av bilaga 17 och tabell 7 kan utläsas att det sedan 1970, med undantag för år 1975, varit ett nettoinflöde till EEC från Sverige. Under 1979 uppgick detta till 2 543 vagnar. Tillverkningen i Belgien kansåhgma ung ggasha konkurrerat med leveranser från Sverige på andra marknader, utan har istället inneburit ett betydande nettoinflöde av monterade vagnar från Sverige.

För lastvagnsfabriken gäller attdenalltsedan starten 1964 huvudsakligen använts i sitt ursprungliga syfte att försörja EEC-marknaden. Kapaciteten har successivt dess andel stigu;och av koncernens produktionskapacitet för montering av lasttunga vagnar har ökat. Leveranserna av monterade lastvagnar från Sveminskade i samband med att Volvos rige försäljning på EEC gick tillbaka, men har i takt med stigande försäljning ökat kraftigt under de senaste åren och svarade 1979 för 43% av antalet leveranser vilket antals- och volymmässigt väsentligt översteg vad som gällde före etableringen av fabriken. De båda fabrikerna skiljer sig åt i detta avseende. Personbilsfabriken har tidvis konkurrerat med leveranser från Sverige på andra marknader och har inte inneburit ökade leveranser av monterade bilar från Sverige. För lastvagnsfabriken gäller det omvända.

Fallet Volvo 369

3.4 Fördelar av tillverkning inom EEC

Kostnadskalkyler

Tillgängligt material behandlar endast situationen för personbilar och härrör frân en utredning som gjordes 1965 inför en

planerad utbyggnad av Gentfabriken.1)

I utredningen 1965 jämfördes kostnaden för att leverera en från Torslanda och Gent till EEC och andra marknader. personbil De olika framgår av uppställningen nedan: utbyggnadsalternativen

Följande alternativ studerades: 1. Investering för max kap 30 000 CKD per år a) utnyttjat för 20 000/år b) 30 000/år.

2. Investering för max kap 50 000 PKD per år a) utnyttjat för 30 000/år b) 50 000/âr.

3. Investering för max kap 50 000 CKD per år a) utnyttjat för 30 000/år b) 50 000/år.

Samtliga kapaciteter avser 2 skift.

På basis av beräknat antal mantimmar för respektive alternativ kompletta vagnskalkyler med hänsyn till tullar, fraktgjordes : kostnader, fakturaskatter och olika pålägg. Dessa kalkyler analy- 1 seras nedan.

i Odaterad intern utredning från AB Volvo.

370 Fallet Volvo S()IJ 1981:43

I bilaga 18 framgår kostnadsutfallet vid försäljning inom EEC och vid export utanför EEC för 1965 och olika framtida utbyggnadsalternativ i Gent. För 1965 att den gällde införtullade kostnaden för en i monterad bil var 1 602 Sverige BF högre än för en bil producerad i Gent. Efter slutrationalisering av den första byggnadsetappen i Gent beräknades kostnaden minska med 5 402 BF eller ca 574 kr bil. Detta innebär att per kostnaden av en i EEC monterad 1965 var ca personbil 6% lägre jämfört

med en bil monterad från vilket i

Sverige, överensstämde med de

i

kalkyler san gjordes 1963. Med en tillgänglig kapacitet a på ca 14 000 Vagnar 1965 skulle, an.alla vagnar avsattes imon EEC, en lokal montering ge en kostnadsfördel på ca 8 mkr. Detta kan med att jämföras AB Volvo detta år redovisade en vinst 174 sammanlagd på miljoner före dispositioner och skatter.

Tullkostnaden för en bil tillverkad i till Sverige uppgick 15 431 BF eller ca 1 590 skr. En utökning av kapaciteten och övergång till CKD-montering skulle dessa enligt beräkningar öka kostnadsfördelen av att tillverka inom EEC. På vagnar för EEC münspmzdestull på och karosshopsättning målning samt på färgen. I alternativet en utnyttjad 50 000 i kapacitet på CKD-utförande var skillnaden mellan en och en importerad lokalt tillverkad vagn 11 452 BF eller ca 1 180 skr. Detta motsvarar en kostnadsfördel på ca 13 % för en lokalt monterad bil. För Volvo skulle vid en utnyttjad kapacitet 50 000 och en förpå vagnar säljning inom EEC detta motsvara en kostnadsfördel ca 59 mkr. på

Som framgår av bilaga 18 var utfallet av en jämförelse mellan Gent och Torslanda av den kalJcylerade kostnaden vid leverans till marknader utanför EEC till fördel vid alla

Torslandas jämförda

alternativ,men minskade vid en tänkt ökad i Gent och kapacitet övergång till CKD-utförande.

Fallet Volvo 371

Vid export utanför EEC från VENV förelåg en kostnadsnackdel jämfört med att ta vagnarna från Sverige. I kalkyler från 1965 uppgavs den till 1 592 BF eller 155 kr i alternativet 3b som var mest fördelaktigt.

Kalkylen ovan ger oss en uppfattning om situationen vid kalkyltillfället och de tullar som då gällde. Av denna framgår att lokal montering 1965 beroende på utbyggnadsalternativ gav en tullfördel per vagn vid leverans till EEC från 574 till 1 180 skr vilket motsvarade 6 respektive 13% av priset.

Andra fördelar av lokal montering

Det har enligt företaget aldrig varit ett positivt argument gentemot en kund att Volvo har lokal tillverkning av personvagnar i Belgien. Istället var det i början viktigt att visa att de lokalt monterade vagnarna var lika bra som de som kom från Sverige.

Däremot har det gentemot âterförsäljarna varit positivt, då deras tilltro till Volvo ökade när de såg att Volvo satsade på att bygga upp en marknad i Europa. Därmed blev det också lättare att knyta nya återförsäljare till företaget.

I i En annan fördel av lokal montering har varit att detta underlättade marknadsanpassningen av främst lastvagnar. Varje land hade vid den tiden egna bestämmelser och Volvo hade t ex problem att få bromssystemen på lastvagnar godkända i Frankrike. Förhandlingarna med de franska myndigheterna fördes under flera år och underlättades av etableringen då kontakter kunde tas från Belgien

372 Fallet Volvo S()lJ 1981:43

Beträffande lastvagnar gäller att Volvo vill ha en lokal montering inom EEC av en viss omfattning. Skälet uppges vara att behovet av anpassning till olika marknaders och kunders krav för dessa är större och att förutsättningarna att tillgodose detta underlättas av korta kontaktvägar mellan försäljning och produktion. Genom att vara inne på marknaden med en producerande enhet har Volvo vidare undvikit att få en bromsande attityd från myndigheterna. Det har ibland höjts röster för ingripande mot lastvagnssidan där Volvo varit mycket framgångsrik.

Vad hade hänt om Volvo inte hade etablerat sig?

Vid tidpunkten för beslutet om Gentfabriken var, enligt vad som framkommit vid intervjuerna, samtliga i Volvos ledning eniga om att en satsning på EEC-marknaden var nödvändig för att företaget skulle överleva som biltillverkare. Vid sidan av Nordamerika var EEC-marknaden den möjlighet företaget hade att komma upp i erforderliga volymer.

Tullsituationen var sådan att satsningen på EEC förutsatte en etablering, då företaget genom lokal montering kunde göra tullbesparingar och sänka sina priser och därmed bli konkurrenskraftigt.

Utfallet av den s k Kennedyrundan i GATT ändrade förutsättningarna och om detta varit känt vid etableringstillfället hade investeringen kanske inte behövt göras. Det hade i så fall inte gått att vänta till dess tullsänkningen genomfördes, utan Volvo hade behövt börja bygga upp sin försäljning tidigare och leverera vagnar från Sverige som under en övergångsperiod sålts med lägre marginaler. Att vänta med att bearbeta marknaden i 6-7 år, d v s efter att dessa förhandlingar genomförts, hade efter vad som framkommit av intervjuerna enligt företaget inte varit möjligt. Vid tidpunkten för etableringen var Europa en växande marknad och det var nödvändigt att tidigt bygga upp en försäljningsorganisation och ta en del av marknaden.

Fallet Volvo 373 S()lJ 1981:43

3.5 §ysselsättningseffekter

I detta avsnitt görs ett försök att uppskatta sysselsättningseffekten i Sverige av de första investeringarna i Belgien. Intresset koncentreras till Gentfabriken och behandlar dels direkta sysselsättningseffekter genom omfördelningar inom koncernen, dels indirekta effekter genom ändrade inköp.

Antalet anställda i Belgien knutna till personbilstillverkning uppgick 1979 till 1 490 personer fördelade på 1 254 kollektivanställda och 236 tjänstemän. Antalet har minskat sedan 1974, då personalenvid personbilsfabriken översteg 2 000 anställda. Lastvagnstillverkningen i Alsemberg och Oostakker sysselsatte 1979 totalt 894 personer och reservdels- och stabsfunktionen ytterligare 410. Det totala antalet anställda uppgick till 2 794 personer 1979.

Direkta effekter

För att beräkna effekter på sysselsättningen i Sverige krävs en uppskattning av hur försäljningsutvecklingen varit om etableringen inte genomförts och marknaden istället försetts med i Sverige monterade vagnar. Något entydigt svar på detta finns inte och det återstår då att resonemangsvis försöka utreda frågan. med detta angreppssätt är att analysen En metodologisk svaghet leder till den slutsatsen att investeringen alltid varit lätt och att några andra allternativ inte funnits. nödvändig

För en utomstående är det svårt att bedöma vad som hänt om lokal tillverkning av personbilar för EEC-marknaden inte hade startats. Av de redovisade kostnadskalkylerna framgår att kostnadsbesparingar på mellan 6 till 13% kunde uppnås beroende på fabrikens storlek och uppläggning av produktionen. För att kunna uttala sig närmare Qndeüabehövs uppgifter om produkternas priskänslighet. Dessa uppgifter saknas men med tanke på att

374 Fallet Volvo

Volvo inom EEC hade att konkurrera med starka hemmamarknadsmärken är det rimligt att anta att priskänsligheten var stor och att företaget inte nått samma volymer alternativt fått lägre bidrag till att täcka utvecklingskostnader och fasta kostnader i komponenttillverkning i Sverige om någon etablering inte skett.

Beaktas endast den ur svensk synpunkt fördelaktigaste lokaliseringen och utesluts tillsvidare övriga effekter kan följande ä resonemang föras. En etablering på EEC ger en större volym, men ett mindre svenskt arbetsinnehåll per försâld vagn. Utan lokal montering blir försäljningsvolymen lägre, om vi antar J att ett högre pris måste tas ut för att erhålla samma

i

täckningsbidrag som vid en etablering inom EEC.

För det mindre antalet vagnar som säljs gäller dock att detsvenska arbetsinnehållet är större. Frågan är då hur mycket mindre försäljningen på de aktuella marknaderna skulle kunna tillåtas vara för att den totala sysselsättningen i de svenska produktionsenheterna skulle vara oförändrad, givet att vagnarna slutmonterats i Sverige istället för i Belgien. Enligt företagets uppskattning erfordras ca 800 årsarbetare inom koncernen för att tillverka 10 000 färdiga personvagnar varav ca hälften för 1) komponenttillverkning. Detta innebär att en halvering av försäljningen till följd av slutmontering i Sverige skulle ge samma sysselsättning som etableringsalternativet, men med en omfördelning från komponenttillverkande till sammansättningsfabriker. Denna omläggning innebär allt annat oförändrat att stordriftsfördelarna i komponenttillverkningen inte kan tillvara- \ tas i samma utsträckning, att utvecklingskostnaderna fördelas på å Ett Å färre enheter och att företagets vinst minskas. Viktigt motiv för etableringen har också varit att företaget för att säkra sin existens ville komma upp i större volym.

1 Uppgifterna hämtade ur Meyerson 1976, sid 142 f.

S()lJ 1981:43 Fallet Volvo 375

Samtidigt kan vi konstatera att en viktig utgångspunkt när en utbyggnad av Gentfabriken planerades 1965 var att avlasta fabriken i Sverige. Att även andra faktorer än tullar inverkat framgår av årsredovisningen för 1969. I samband med att den gynnsamma utvecklingen under 60-talet summerades, angavs förutom tullarnas betydelse för etablering utomlands, även andra skäl, som t ex brist på arbetskraft och det höga kostnadsläget i Sverige.

Sedan slutet av 1950-talet har Volvo-koncernen medvetet satsat på export. De produkter som speciellt varit föremål för denna exportinriktning har varit industrimaskiner av olika slag. Uppställda mål har nåtts.

Redan nu står det emellertid klart att framför allt bristen på arbetskraft och den ogynnsamma kostnadsutvecklingen i Sverige kommer att tvinga koncernen att låta en del av den erforderliga utbyggnaden av produktionen, liksom i ökad utsträckning slutmontering, ske i utlandet för att icke företagets internationella konkurrenskraft skall minska. Väsentliga komponenter som motorer, växellådor m m, kommer dock inom överskådlig tid att tillverkas i Sverige. Bilvolvos produktionsenheter för montering av person- och lastvagnar i Belgien kommer enligt redan träffade beslut att byggas ut, vilket i någon mån minskar på

framför allt i efterfrågan

nyanställningar Göteborgsområdet.

Liknande resonemang fördes även i för 1965 i samårsredovisningen band med att fabriken i Gent invigdes. Som framgår av citatet ovan har ett alternativ till ytterligare i varit investeringar Belgien en utbyggnad i Sverige,givet att problemet med att få arbetskraft kunnat lösas.

Detta förhållande gör det svårare att bedöma sysselsättningseffekterna och analysen kompliceras ytterligare om vi beaktar att en stor del av produktionen i Gentfabriken under de första åren av 70-talet gick till marknader utanför EEC. Under 1974

1 Årsredovisningen 1969, sid 7.

376 Fallet Volvo

tog t ex USA emot närmare 21 000 vagnar eller drygt 40% av Gents produktion vilket täckte 1/3 av denna marknads behov. Detta förklaras av att Volvo i och med beslutet att starta montering i USA inte ville bygga ut Torslandafabriken för att sedan riskera att bli stående med ledig kapacitet i Sverige när tillverkningen i USA startade. Efter 1976 har inga leveranser skett till USA och kapacitetsneddragningen i Gentfabriken har varit större än i Torslanda. Som framgår av bilaga 15 uppgick nettoinflödet av vagnar till denna marknad 1979 till ca 600 vagnar.

Vid intervjuer i Volvo har det framkommit att tillverkningskostnaden aldrig varit lägre i Belgien, men att arbetsproduktiviteten idag mätt i timmar/vagn är bättre i Belgien. Lönerna var vid etableringstillfället lägre än i Sverige men idag gäller det omvända. Värdet av att idag ha en tillverkning i Belgien av en i i personvagn kan ifrågasättas men dels är mycket kapital investei rat dels är Torslandafabriken så stor som en i där, ungefär optii mal sammansättningsfabrik bör vara med en kapacitet på 200 000

i

bilar/år. Hade inte fabriken i Belgien byggts hade Volvo med den

volym som var planerad i början av 70-talet fått bygga en fabrik i

i oss om en loka-

i

någon annanstans. Med facit i hand kan vi fråga lisering av denna till Sverige gagnat den inhemska sysselsätt- å

i

ningen?

i

Förändrade inköp_som en följd av etableringen

i

1 Huvudanledningen tilletableringen i Belgien var att minska tullbelastningen genom lokal produktion. Tullen på införda varor var i genomsnitt ca 12% vilket innebar att kostnadsbesparingar kunde göras genom att förlägga en större andel av inköpen till EEC-omrâdet. För att erhålla tullbefrielse på från EEC till Sverige infört material,som vidarebearbetades och sedan skickades vidare till fabrikerna i Belgien,genomfördes vissa organisatoriska omläggningar av leveranserna. Till detta kom att arbets-

Fallet Volvo 377

lönerna i Belgien vid etableringstidpunkten var lägre än i Sverige. Detta gynnade en omläggning av inköpen av detaljer som var arbetsintensiva och hade höga transportkostnader. Från de belgiska myndigheterna fanns vidare önskemål om att Volvo skulle göra en viss del av inköpen lokalt men detta var inget formellt krav.

Ett separat inköpskontor upprättades i Belgienfabriken med uppgift att finna leverantörer av lokalt producerade detaljer. Till Belgien överfördes bl a tillverkning av bilklädslar då dessa uppfyller de ovan angivna villkoren. De är dels skrymmande och har höga transportkostnader, dels konfektionsliknande och därigenom arbetsintensiva och gynnas av lägre löner. För fabrikerna i Belgien är serielängderna så stora att lokala beställningar av vissa komponenter blir lönsamma. Detta gäller även för det material som används i modeller som enbart tillverkas i Belgien.

Genom att tullarna avvecklades 1973 och att har Belgien idag högre löner än i Sverige har till lokal anledningen produktion bortfallit.Inköpsavdelningen för personvagnstillverkningen avvecklades i slutet på 70-talet och idag har denna fabrik inga 5eParata leverantörer.

De få inhemska leverantörer som finns kvar levererar även till Sverige och enligt uppgift köper företaget nog mindre andel av materialet från belgiska underleverantörer idag än det gjorde för tio år sedan. Däremot finns en inköpsavdelning för lastvagnstillverkningen i Belgien.

378 Fallet Volvo

Avsnitt 4. Belgien-Oostakker

1) Innebörden av klubbprogrammet

Volvo har i Oostakker i anslutning till Gent uppfört en monteringsfabrik för lätta lastvagnar som togs i drift 1975. Sedan 1976 monteras även tunga lastvagnar då kapaciteten i lastvagnsfabriken i Alsemberg inte räcker till.

Ett samarbetsavtal ingicks hösten 1971 mellan fyra lastvagnstillverkare i - Saviem från DAF från Europa Frankrike, Holland, Magirus Deutz från Västtyskland och Volvo. Samarbetet döptes rätt omgående av pressen till the club of four och detta namn har blivit känt över Europa. De fyra parterna skulle tillsammans utveckla komponenter till medeltunga lastvagnar med en totalvikt n av 6-12 ton. I praktiken har man gått något högre och Volvo har 1 en 13 tonnare som räknas in i samarbetet. I samband med att av- i

talet ingicks talades även om viss gemensam tillverkning av i

1 komponenter och ev. även viss gemensam montering. Det sistnämnda l 1 har inte alls genomförts och beträffande gemensam tillverkning 1 av komponenter har det praktiskt taget inte blivit något av där

alla fyra parter är inblandade. Däremot tillverkas hytten av 2

Magirus Deutz för deras, Volvos och DAFs behov. Saviem har egen i hyttillverkning.

i

Gemensamt utvecklades komponenter för lastbilar och den vikti- 1

gaste var hytten,men även delar som ingår i chassit och framaxeln har fram. Konstruktionsarbetet har l tagits väsentligt gjorts av Saviem som hade en prototyp framme. I det gemensamma konstruktionsbolaget kom ca 80 personer från Saviem och utförde det verkliga utvecklingsarbetet och resterande 20 personer från de tre övriga parterna hade mera till uppgift att bevaka sina respektive intressen.

Avsnittet bygger på intervjuer och avser förhållandena under 1979.

S()lJ 1981:43 Fallet Volvo 379

Varje part har sedan gjort en lastbil av dessa gemensamma komponenter, anpassat den efter egna behov och kompletterat med egna komponenter som t ex motor och växellåda. Denna utveckling har för Volvos del gjorts i Belgien i det konstruktionskontor, be-

stående av ett 50-tal personer, som finns i anslutning till den

monteringsfabrik som 1974-75 uppfördes där för att montera dessa bilar.

Saviem var som lastvagnstillverkare störst i de lätta och medeltungaklasserna och har idag de största volymerna i klubben, ca 10-12 000 vagnar, även om de har haft svårast att leva upp till sina ursprungliga förväntningar och planer. Magirus Deutz hade 1979 en volym på drygt hälften av Saviem och Volvo låg straxt under. DAF slutligen tillverkadeendast ca 2 000 vagnar.

Motiv till samarbetet

Volvo anser det vara av stor vikt att det har en betydande marknadsandel i Norden. Detta är en viktig strategisk fråga, då Volvo tillsammans med Scania vill behålla dominansen på denna marknad för tunga vagnar och ogärna ser att konkurrenterna kommer in.

volvo hade under 60-talet vagnar i dessa men modellen

klasser

bli omodern och företaget hade svårt att få fram bilar började till som var konkurrenskraftiga och som samtidigt gav priser tillfredsställande vinstmarginaler. Mercedes och Ford tog marknadsandelar från Volvo i de lätta klasserna vars andel där sjönk till ca 20-25%. Denna utveckling kunde enligt Volvo ha banat väg även för en inbrytning i de tyngre vagnsklasserna.

380 Fallet Volvo 5(31) 1981:43

En breddning av produktprogrammet var också nödvändig för att

förstärka försäljningsorganisationen och få behålla återförsäljarna. Sedan länge var dessa vana vid att Volvo skulle ha en egen

vagn i detta segment. För vissa av återförsäljarna, speciellt

i storstäderna, utgjorde försäljningen av denna en bevagntyp

tydande del av omsättningen. Ä i I i Ytterligare ett motiv till att komplettera produktprogrammet

var att det finns storkunder som har behov av såväl stora som

små vagnar och gentemot dessa är det en fördel om man kan er-

bjuda ett fullständigt sortiment.

När Volvo såg på möjligheterna att ersätta dessa som var vagnar J på väg att bli omoderna konstaterade man att det inte fanns några Il

J förutsättningar att på egen hand utveckla en ny vagn. Det första

alternativet som beaktades var att se om det att en i

gick köpa i vagn av någonannan tillverkare. Tanken var att träffa ett avtal

i

3 med någon annan lastvagnstillverkare för att få ensamrätt till 1 den skandinaviska 3 försäljningen på marknaden, där det var vikti- Å 1 gast att ha detta komplement till det egna i produktprogrammet. 1 Volvo undersökte och kom i kontakt $ köpmöjligheterna därigenom

med Saviem som inte tidigare sålde sina medeltunga i Norden vagnar 4 och 1 som därigenom kunde tänkas vara intresserade av att komma

in på denna marknad genom att Volvo tog hand om försäljningen.

Det visade sig emellertid vid dessa kontakter att även Saviems

vagnar började bli omoderna och att de hade en till en prototyp I ny vagn framme. Istället för att Volvo köpte denna vagn färdig- i z utvecklad och därefter anpassade den till nordiska förhållanden 1

och krav önskade i

egna företaget redan på utvecklingsstadiet få 1 i in dessa krav varför ett samarbete inleddes. Sedan kom också 1

Magirus Deutz och DAF in i detta samarbete.

Fallet Volvo 381

Fördelar med samarbetet

Det är framför allt i delade utvecklingskostnader och effektivare tillverkningsmetoder av hytten, den viktigaste enskilda komponenten, som fördelarna av ett samarbete ligger. Genom att det

var fyra som utvecklade programmet fick Volvo betala endast en

tredjedel av den summa det skulle ha kostat att ta fram produkterna på egen hand. Samarbetet fördyrar den totala utvecklingskostnaden beroende på att det tar längre tid och blir omständligare. Utslaget på varje part blir det dock billigare. 1970/71 kostade framtagningen av programmet 120 mkr varav 30 föll på Volvo. Hade Volvo gjort motsvarande satsning ensam hade det kostat 100 mkr vilket då bedömdes vara för mycket att bära pâ egen hand.

Besparingar sker även i utprovningskostnader, verktygskostnader och att effektivare metoder för att tillverka hytter kan användas. Volvo tillverkar idag ca 5-6 000 vagnar i dessa klasser och kommer kanske så småningom upp i en volym av 7 000 vagnar. Denna är alldeles för liten om man vill använda sig av mer avancerad tillverkningsteknologi och utnyttja effektiva verktyg för att pressa stora detaljer. Genom samarbetet är den sammanlagda volymen uppe i 30-35 000 hytter, vilket jämfört med Volvos behov ger andra möjligheter till produktionsuppläggning och möjligheter att närma sig den teknologi som används vid tillverkning av personvagnskarosser.

Inköpsmässigt uppnås fördelar genom samordning av inköpen av delar till hytten. Större volymer ger besparingar i form av uppsättnings- och verktygskostnader för leverantörerna av de pressade detaljer som huvudsakligen köps i Frankrike.

382 Fallet Volvo

Möjligheter till fortsatt samarbete

Sedan avtalet skrevs har sammanslagningar och samarbete mellan europeiska bilföretag medfört att Volvo är den enda kvarstående oberoende lastvagnstillverkaren. Saviem, som redan tidigare ägdes av Renault, har gått ihop med Berliet som var den andra stora franska lastvagnstillverkaren och idag heter företaget RVI och ägs av Renault. Magirus Deutz ägdes tidigare av Klöckner Humboldt Deutz som huvudsakligen tillverkar motorer, men ingår numera i den Fiatägda IVECO-gruppen. DAF ägs till en tredjedel av International Harvester och uppger sig förhandla med Peugeot om någon form av samarbete med Chryslers f d lastvagnsindustri som Peugeot har övertagit. Detta gör att förutsättningarna för ett fortsatt samarbete kring det lätta lastvagnsprogrammet när å nuvarande program blir förâldrat bedömts vara mycket små.

Det finns ett gemensamt bolag kvar som uppdaterar produkten och detta samarbete måste finnas kvar så länge produkterna finns. Avtalet är så skrivet att de olika parterna kan lämna det en i taget, vilket också troligen kommer att ske när produkten mot mitten av 80-talet blir omodern och måste ersättas. För Volvo och ä DAF, som till skillnad från de övriga parterna inte tillverkar hytten, kan detta ställa till problem beträffande tillförseln av hytter i framtiden.

Förhoppningarna på samarbetet uppges av Volvo ha varit större när det inleddes kanske inte minst från Saviems sida som i avtalet fick inskrivet en punkt att även samarbetsmöjligheter beträffande komponenter till tyngre lastvagnar skulle undersökas. En arbetsgrupp tillsattes, men arbetet slutade med att gruppen konstaterade att några förutsättningar för detta inte fanns. Enligt Volvo, som anser sig starka på denna marknad, skulle ett sådant samarbete inte tillföra något samtidigt som det hjälpte konkurrenterna att bli starka.

S()lJ 1981:43 Fallet Volvo 383

Samarbete Volvo och Saviem utanför klubbprogrammet

Volvo och Saviem (nuvarande RVI) har ett samarbete vid sidan av klubbprogrammet, som gäller en bred version av en hytt som säljs med en 6-eller 7-litersmotor. 6-litersversionen monteras endast i Belgien och av 7-litersversionen monteras de flesta i Sverige men i viss mån även i Skottland. Den finns i 7-litersversion och med dubbla framaxlar i Skottland och denna vagn endast där och är en vanlig anläggningsbil i Storbritannien. görs Hytten görs i Umeå och de bitar som är gemensamma med klubbprogrammet köps i Frankrike via Renault och den färdiga hytten levereras till Göteborg, Gent och Skottland. Den sammanlagda volymen på denna hytt är större än för klubbprogrammet.

E Varför tillverkning i Belgien?

Denna investering skiljer sig från de övriga utlandsinvesteringarna Volvo gjort genom att den inte föregåtts av någon tillverkning i Sverige och att huvuddelen av baskomponenterna med

i

undantag för motorn tas från utlandet. Istället importeras ca 1 200 vagnar per år till Sverige. Varför lokaliserades då

i

tillverkningen till Belgien? Innan Volvo slutligen bestämde siq för att sätta upp en fabrik i Belgien övervägdes alternativet att samarbeta med en lastvagnstillverkare i Frankrike. Volvo ansåg sig

l

ha nått en sådan position på lastvagnsmarknaden i Europa, att det kände sig moget att göra en kraftig satsning i Frankrike.och g ( undersökte möjligheten av att ta upp ett samarbete med den inhemska lastvagnstillverkaren Berliet. Det hade enligt Volvo

utan vidare gått att montera Volvos bilar hos detta företag som

hade överkapacitet, men något samarbete blev inte av.

Istället byggde Volvo en fabrik med en kapacitet av 11 000 lätta lastvagnar i Oostakker som ligger i anslutning till Volvos V i Gent. Bakom valet av plats låg en ren lokaå personbilsfabrik › liseringskalkyl baserad på fraktkostnader för in- och utleve-

384 Fallet Volvo

ranser till fabriken. Det mesta av materialet som hytt, bakaxel och växellåda tas från kontinenten. Volvo hade förhoppningar att sälja vagnarna nere i Europa, kanske mer än vad som blivit fallet, och att en stor del av vagnarna därför skulle stanna på kontinenten. Vidare hade företaget ett tekniskt samarbete med det gemensamma utvecklingsföretaget, som var lokaliserat till Paris, och det ansågs viktigt att den teknikergrupp på 50 personer, som skulle sitta i anslutning till fabriken, hade nära kontakter med det gemensamma företaget. Sammantaget talade detta enligt Volvo för att fabriken av kotsnadsskäl borde lokaliseras till Belgien.

Försäljningen av vagnarna l I i

Utseendemässigt är vagnarna, frånsett namnet och grillen, ganska 5

beträffande växellådor etc.

lika men de skiljer sig åt motorer, rådde till en börja om att Volvo inte skulle

l

Viss osäkerhet lyckas behålla sin identitet på produkterna, men dessa farhågor

har inte besannats. De som företaget samarbetar med är visserli- å gen konkurrenter, men inte de allvarligaste och direktaste och å samtliga parter hade likartade intressen. Volvo har i första Q hand sålt de marknader för vilka fram och före-

på vagnen tagits I taget är nästan ensam om att sälja den i Norden. vagnarna säljs vidare i Holland, Belgien,Frankrike och USA. På de tre förstnämnda såldes även föregångaren fast i betydligt lägre volymer.

Av 22 att endast ca 30% av vagnarna stannat nere bilaga framgår J i och att ca 50% avsätts i Norden. Enbart till Sverige

Europa i

svarade samma år l gick 1979 20% av vagnarna och USA-marknaden för en något större andel.

Genom att ersättaren kom för sent förlorade Volvo marknadsandelar i Sverige till Ford och Mercedes. Med det nya vagnsprohar marknaden tagits tillbaka och Volvo har ökat grammet marknadsandelarna för lastvagnar från 20-25% till medeltunga hade Volvo 1979 en markca 60% i Sverige. På tunga lastvagnar

S()lJ 1981:43 Fallet Volvo 385

nadsandel på 52%, Scania 47% och övriga 1%. Företaget kan därför hittills sägas ha lyckats med sin strategi att ta tillbaka marknaden för medeltunga vagnar och hålla utländska konkurrenter utanför hemmamarknaden.

Anledningen till att inte fler vagnar stannat i Sverige och säljs inom det ursprungliga EEC-området uppges främst vara den hårda konkurrensen från Mercedes som sedan länge på denna marknad är väletablerad i dessa viktsklasser. Paradoxalt nog,har Volvo lyckats bäst i Frankrike trots att detta är Saviem/RVIs hemmamarknad. Där säljes ca 1 000 lätta vagnar. jämte 3-4 000 tunga enheter. Även på denna marknad har det funnits starka önskemål från återförsäljarna att ha ett komplett produktprogram.

Den uteblivna försäljningsvolymen i Europa anges av företaget som en orsak till att leveranserna till USA fått en sådan omfattning. På USA-marknaden säljs vagnar förutom av Volvo även av Saviem/RVI och Magirus Deutz/IVECO vilket inte uppges vara helt problemfritt. För ytterligare uppgifter om lastvagnsförsäljningen i USA hänvisas till avsnitt 6.

Inköp till klubbvagnen

De gemensamma inköpen till programmet sköts av Renault men Volvo är inte bundet att köpa genom detta De företag. gemsamma inköpen gäller främst detaljer till hytten och vissa chassidetaljer. Unika Volvodetaljer t ex frontaipå hytten köper företaget på egen hand. Gemensamma detaljer för alla eller några av parter köps Renault och de köps i stor utsträckning nere i då Renault Europa inte har någon erfarenhet av att i och därför inte köpa Sverige heller har några kontakter. Detta har enligt företaget inneburit att inköpen i Europa ökat. Volvo försöker bevaka att om det går att köpa billigare i Sverige så sker, men dessa får i så inköp fall skötas av Volvo.

386 Fallet Volvo sou 1981:43

En erfarenhet som företaget dragit av detta samarbete sanur Wnyos synpunkt innebär en konkurrensfördel, är att både franska och tyska tillverkare är mycket mer bundna av sina hemmamarknader när det gäller att köpa. De tänker inte internationellt i sitt inköp

på samma sätt som Volvo tvingats göra. Det går inte enligt Volvo i

att bilar i baserat enbart att tillverka \ bygga Sverige på vad som går 4 i 1 Smxige,Det finns inte en tillräcklig underleverantörsindustri motsvarande den i Frankrike och Västtyskland. Men villkoren för inköpen blir inte lika bra om de begränsas till hemmamarknaden och detta har Volvo fått bevaka i samarbetet och i vissa fall ange inköpsställen utanför Frankrike. | I Motorn till vagnen och bakaxeln till de tyngsta versionerna tas från Sverige men i övrigt inget. växellådan köps från ZF i Västtyskland. Även i den vagn som klubbprogrammet ersatte togs växellådan från utlandet så i detta avseende har lokaliseringen av tillverkningen till Belgien inte inneburit någon förändring.

Framtida utveckling av fabriken

Idag monteras ca 6 000 lätta och 2 000 tunga lastvagnar i fabriken på ett skift men arbetsinnehållet per enhet i en tung bil är större ca 70 mot 50 arbetstimmar varför de tunga andelsmässigt ä svarar för en större del av (ca 1/3). å kapaciteten i | ! .

Volvo avser att utnyttja Oostakkerfabriken som ha a

idag uppges

en kapacitet på ca 11 000 lätta lastvagnar eller 8-9 000 tunga i

1 vagnar fullt ut. En upptrimning genom ökad mekanisering skulle kunna öka kapaciteten till 12-13 000 lätta vagnar.

Volvo har f n inga planer på ytterligare investeringar i Belgien, som inte längre är ett billigt land, men har bra produktivitet med höga löner.

sou 1931:43 Fallet Volvo 387

Sammanfattning

Av redogörelsen ovan framgår att anledningen till att det lätta lastvagnsprogrammet utvecklades har av Vobnafrämst angivits vara att bredda produktprogrammet, för att försvåra en inbrytning av utländska lastvagnstillverkare på hemmamarknaden. Även på exportmarknaden har det varit en fördel att kunna erbjuda ett komplett program av lastvagnar. Volvos strategi med det lätta programmet uppges vara att skydda och stötta försäljningen av de tunga lastvagnarna och inte primärt att tjäna pengar. Produktgruppen täcker enligt uppgift sina kostnader, men har inte en

E ) lönsamhet i nivå med det

tunga lastvagnsprogrammet.

i

Lokaliseringen av fabriken till Belgien förklaras av företaget sammanhänga dels med att en kalkyl baserad på in- och utfrakter talade för en lokalisering nere på kontinenten,dels att det var en fördel med en placering av fabriken i närheten av Frankrike, där utvecklingsarbetet gjordes. Till detta kommer att företaget

l i vill ha en viss omfattning av tillverkningen i EEC för att balan-

I sera den stora försäljningen av tunga lastvagnar på denna marknad. I Etableringen har av Volvo setts som en riskgardering mot protektionistiska tendenser inom EEC, om lastvagnsindustrin i Europa skulle hotas utifrån på samma sätt som hänt med personbilsindustrin. Dessa fördelar med en lokal produktion kan uppnås oberoende av vilken produktgrupp som monteras och har vägts in vid I valet av lokaliseringsort.

Lokaliseringen i Belgien har medfört att ca 1 200 vagnar impor-

E teras till Sverige. Denna import ersätter till stor del de

Ford- och Mercedesvagnar som tidigare importerades. Även om det svenska innehållet i vagnarna i stort begränsas till motor och bakaxel innebär denna import dock ett visst tillskott av arbetstillfällen i Sverige. Till detta kommer det svensktillverkade innehållet i de vagnar som säljs utanför Sverige. Med den utgångspunkt som investeringen gjordes får vid av beräkning sysselsättningseffekterna även hänsyn tas till att Volvo avsåg att dels skydda den för det tunga lastvagnsprogrammet betydelsefulla hemmamarknaden, dels att förstärka företagets position internationellt. I detta sammanhang bör framhållas att Scania inte har några lätta lastvagnar på sitt försäljningsprogram.

388 Fallet Volvo S()lJ 1981:43

Avsnitt 5. Kanada

Motiv för etableringen

Volvos första helägda produktionsföretag utanför var Sverige 1 den sammansättningsfabrik som invigdes i Kanada 1963. De första

leveranserna av personbilar till Kanada skedde hösten 1957.

Under 1961 övertogs den tidigare agenten och ett dotterbolag etablerades. Devalvering av den kanadensiska valutan och nya

importrestriktioner under 1962 medförde att frågan om montering

av personbilar i Kanada blev aktuell. Volvo sålde detta år ca

2 000 personbilar i landet. Följande år kunde Volvo starta l monteringen i hyrda lokaler i Dartmouth, Nova Scotia. Därmed 1 erhöll Volvo tullättnader och 1 på packsatser färdiga vagnar som J tas från Sverige. Volvo måste en viss kvot av I uppfylla 1 Canadian Value Added (CVA). Detta kan ske genom det material och

kostnader som har i ! övriga företaget Kanada för de lokalt monte-

rade vagnarna eller genom att Volvo köper material eller reserv-

delar från Kanada till sina under övriga produktionseneheter för- å i utsättning att det har en sådan inhemsk bearbetningsgrad att det

anses ha kanadensiskt ursprung. Kvoten kan även l uppfyllas genom

export av färdiga bilar. En överenskommelse mellan USA och Kanada å

angående tullfrihet på vissa villkor för bilar och bildelar har

även kommit att gälla Volvo, vilket att tullfritt gör företaget l kan leverera kanadamonterade vagnar till USA.

Försäljnings- och produktionsutveckling I

Utvecklingen av antalet i Kanada monterade samt för-

personbilar 5

l säljning och marknadsandelar framgår av bilaga 19.

Under 1965 startades en rationalisering av fabriken i Darthmouth

för att möta den ökade efterfrågan. Den uppnådda produktions-

ökningen var dock inte tillräcklig, utan under 1967 flyttade

SOU 1981743 Fallet Volvo 389

Volvo in i en ny fabrik i Halifax. 1969 tillverkades 6 700

personbilar.

Under 1973 ökades genom tillbyggnad tillverkningskapaciteten från 10 000 till 15 000 enheter och under året tillverkades 11 000 Den största försäljningen i Kanada uppca personbilar. nåddes 1973 med 11 300 enheter, men sedan dess har försäljningen mer än halverats och 1978 till 5 300 personbilar. Den uppgick har istället använts för att försörja ledigblivna kapaciteten Den hittills uppnåddes 1975 USA-marknaden. högsta produktionen 13 500 enheter som försäljningen i Kanada detta med samtidigt till endast 6 500 vilket innebar att ca 7 000 av de år uppgick 58 000 i USA sålda kunde levereras från denna personbilarna fabrik. Under 1979 8 600 enheter vilket innebar

I producerades

60% av utnyttjades. Volvo hade att tillgänglig kapacitet

E knappt

en marknadsandel i Kanada 0,7% och andelen har över åren 1979 på som mest varit 1,2% vilket uppnåddes 1972, året före utbyggnaden

av fabriken.

som av bilaga19 uppgick leveranserna av färdigmonterade framgår från till Kanada 1979 till ca 1 100. Vilket innebär bilar Sverige var Volvobil som detta år såldes i landet slutmonteatt sjätte rades i Sverige.

Inköp av material från Kanada

1 › Från Kanada har Volvo för den svenska tillverkningen tidigare bl och bakaxlar till för att uppfylla köpt a glas personbilar Volvo har stundtals inte lyckats fylla dessa kvokraven1påCVA. men de kanadensiska myndigheterna har låtit tillverkningen ter, få fortsätta, då fabriken är belägen i ett avfolkningsområde de är att hålla igång sysselsättningen. Anledoch angelägna till att Volvo inte kvoterna är att material kunnat ningen fyllt annat håll och att produkterna skulle köpas fördelaktigare på

390 Fallet Volvo

fördyras om Volvo gav sig in på kompensationsaffärer istället för att välja den ekonomiskt mest fördelaktiga leverantören oavsett ursprung.

Sysselsättningseffekter i 1 Att beräkna sysselsättningseffekten av denna investering är 1 komplicerat. Det förutsätter tillgång till den alternativa förå säljningsutvecklingen, givet att bilarna monterats i Sverige

och med pålägg för tullar införts i landet. Vidare måste de

inköp av material i Kanada till övriga fabriker som avtalet för- I

utsätter beaktas och de leveranser av som sker

personbilar dels från Kanada till USA, dels från Sverige till Kanada. Dessa beräk- 1 J ningar har inte utförts i

Avsnitt 6. USA

Personvagnar

I september 1973 offentliggjordes planer på en fabrik för montering av personbilar med en kapacitet av 100 000 vid tvåskifts-

arbete. Som första utländska biltillverkare skulle Volvo starta tillverkning på den största och i många avseenden för bilindustrin ledande marknaden.

Volvos avsikt att uppföra en monteringsfabrik för personvagnar i USA innebär inte endast en ökning av monteringskapaciteten. Det är också en ökad satsning på världens största marknad för personvagnar. Egen montering i USA innebär en säkrare tillgång på personvagnar på denna marknad och bättre möjligheter till marknadsanpassning av produkterna. Verksamheten blir mindre utsatt för transportstörningar och eventuella handelshinder. Volvo kan även minska sina färdiglager genom att skeppa komponenter istället för färdigmonterade bilar. En förbättrad ställning på USA-marknaden ger ökad säkerhet åt den svenska komponenttillverkningen, som skulle drabbas av sysselsättningsförluster om Volvos USA- -försäljning skulle minska.

1 Gyllenhammar i Volvo översikt hösten 1973.

SOU 1931:43 Fallet Volvo 391

Lastvagnar

Avtalet med Freightliner

I i Sedan 1 januari 1979 är den amerikanska lastvagnstillverkaren för Volvos lastbilar i USA

E

Freightliner Corporation generalagent och Kanada. Genom detta avtal får Volvo tillgång till ca 200 å och serviceställen över hela kontinenten. Volvo

2 försäljnings-

2 började 1974-75 inom ramen för Volvo of America Corporation att

sälja medeltunga lastvagnar för distributionsändamål avgränsat till de nordöstra staterna. P g a dåliga konjunkturer kom någon egentlig försäljning inte igång förrän 1977 och förväntningarna på volymer infriades inte. Företaget konstaterade att det skulle bli dyrbart att på egen hand bygga upp ett återförsäljarnät och . började se sig om efter en lämplig samarbetspartner. Kontakter togs med Freightliner, som hade ett ganska smalt program av tunga fordon och som därför kunde tänkas vara intresserade av att komplettera detta med Volvos lätta och medeltunga program. Det Volvoprogram som säljs i USA ligger under Freightlinerlastbilarna i storlek och utgörs till ca 40% av de s k klubbvagnarna som tillverkas i Belgien och till 60% av medeltunga och tunga lastvagnar monterade i Sverige. Värdemässigt svarar de svensktillverkade vagnarna för en större del. Volvo har inga planer på att gå in med de tyngsta vagnarna för fjärrtrafik i USA, då detta skulle kräva en omfattande omkonstruktion av lastvagnarna efter lokala marknadskrav och fordonslagstiftning.

Avtalet med Freightliner innebär inget tekniskt eller produktmässigt samarbete, utan är ett rent agentavtal. Om Volvo i framtiden skulle börja lokal montering kommer detta troligen att ske i egen regi och vagnarna även fortsättningsvis att säljas genom Freightliner.

Lokal montering av lastvagnar i USA?

Om försäljningen i USA stabiliseras på en nivå av storleksordningen 2-3 000 lastvagnar kan montering där bli aktuell. Några

392 Fallet Volvo

Investeringen utgjorde Volvos dittills största satsning på en marknad och produktionen i fabriken avsâgs starta under första halvåret 1977. Kostnaden för fabriken uppgick till 160 mkr.

Med hänsyn till den minskade efterfrågan i USA och tillgänglig produktionskapacitet i övrigt togs anläggningen inte i bruk för personvagnsmontering. Den användes istället för leveransservice och distribution till de östra staterna. I årsredovisningen för 1976 skriver Gyllenhammar:

Hösten 1976 beslöts att produktionen av personvagnar i USA inte skulle starta vid den tidpunkt som tidigare planerats. Det alltför låga kapacitetsutnyttjandet i våra europeiska fabriker föranledde uppskjutandet av produktionsstarten i Virginia. Strategiskt sett är investeringen i USA riktig med hänsyn till den amerikanska marknadens stora betydelse. Personbilar kan produceras till lägre kostnader i USA än i Sverige.

I stället för Volvo blev Volkswagen det första utländska bilföretag som startade tillverkning i USA och det har sedan följts av några japanska företag.

Försäljningsutvecklingen i USA framgår av tabell 2 Bilaga 14. Försäljning, som fram till 1973 utvecklats positivt och förväntades stiga till uppemot 100 000 inom några år, utvecklades fram till dess fabriken var färdig att tas i bruk istället negativt och minskade med ca 30%. Anledningen till denna tillbakagång uppges vara att kostnadsutvecklingen i Sverige i kombination med sjunkande dollar kurs gjorde att Volvo prismässigt hamnade i ett högre segment. Samtidigt hade företaget under några âr problem med kvaliteten på produkterna. Under 1980 såldes 57 000 vagnar, men trots att detta innebär att försäljningen ökat med drygt 13 000 sedan 1976 är det en bit kvar till de tidigare högsta försäljningssiffrorna på 61 000, som uppnåddes samma år som beslutet om USAfabriken togs 1973.

Försörjningen av den amerikanska marknaden har som framgår av bilaga 14;under åren 1972-76 i betydande utsträckning skett från Gentfabriken i Belgien vid sidan av leveranserna från de svenska produktionsenheterna (se vidare avsnitt 3.).

Årsredovisningen 1976, sid 2.

Fallet Volvo 393

konkreta planer på detta finns inte idag. Vad som talar för lokal montering är transportkostnadernas utveckling, behovet av marknadsanpassning av produkterna och möjligheten att göra fördelaktiga inköp.

De stigande oljepriserna har inneburit höjda sjöfrakter och kostnaden för att transportera en lastvagn från till USA I Europa i har ökat och för uppgår en medeltung lastvagn till 7-10 000 kr. Denna utveckling är speciellt accentuerad för lastvagnar där det, beroende på att volymerna är mindre, inte finns specialbyggda fartyg som för personvagnar. Detta har medfört att transportkostnaden för lastvagnar CBU (Completely Built Upp) och PKD förändrats.

För lokal montering talar även rena marknadskrav, där kunderna å önskar skräddarsydda vagnar efter sina speciella önskemål. Denna å montering efter kundorden som underlättas av korta avstånd till marknaden, gäller speciellt för anläggningsbilar.

I USA finns också möjligheten att köpa bildelar till fördelaktiga priser.

Mot en lokal montering talar att kostnaden för att sätta samman och packa monteringssatserna tillkommer. Dessa kostnader uppgår till mer än 50% av monteringskostnaden och måste tjänas in genom att någon annan kostnadspost istället reduceras.

394 Fallet Volvo

Avsnitt 7. Holland

Volvo Car BV

I november 1972 slöts ett samarbetsavtal mellan Volvo och det holländska bilföretaget DAF, Van Doorne:s Automobielfabrieken NV. I början av 1973 förvärvade Volvo 33% av aktierna i DAFs personvagnsföretag.

DAF, som till 75% ägdes av familjen Van Doorne och till 25% av holländska statsintressen, började tillverka släpvagnar 1928. 1950 inleddes lastbilstillverkningen och 1958 produktionen av Bilarna var utrustade med DAFs patenterade växelpersonbilar. låda, Variomatic, som innebär helautomatisk steglös kraftöverföring.