Svensk industri i utlandet : en analys av drivkrafter och effekter

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Svensk

industri

i utlandet

En av drivkrafter

analys

och effekter

Expertrapraeort

från direktinvesteringskommittén

:ä14wl...:.§31v.,.._i\_

J14. J, 4

/05

Statens offentliga utredningar

5% 1982:27

§ Industridepartementet

Svensk industri i utlandet

En analys av drivkrafter och effekter

Expertrapport från direktinvesteringskommittén Stockholm 1982

Omslag Johan Hillbom Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-06981-4 ISSN 0375-250X LiberTryck, Stockholm 1982

Förord

Genom beslut den 30 juni 1977 fastställde regeringen direktiven för en kommitté med uppgift att utreda de näringspolitiska effekterna av företagens internationella investeringar. Kommittén, som påbörjade sitt arbete vid årsskiftet 1977-1978, antog namnet direktinvesteringskommittên (DIRK).

DIRK har initierat fem större undersökningar. I den undersökning som redovisas i denna rapport beskrivs svensk industris internationalisering utifrån ett material insamlat med hjälp av enkäter till de utlandsinvesterande företagen. Materialet utnyttjas för en ekonometrisk studie av sambandet mellan svenska företags utlandsproduktion och exporten från de svenska koncernbolagen. I en tidigare publicerad rapport(SOU 1981:33) redovisades en undersökning av effekterna av svenska företags utlandsinvesteringar med hänsyn tagen till konkurrens och köparkrav. I en annan rapport (SOU 1981: 43) redovisades en studie av effekterna av svenska företags investeringar i Sverige med särskild hänsyn tagen till uppkomna beroendeförhâllanden mellan de olika koncerndelarna. I en fjärde undersökning (SOU 1982:15) jämförs beteendet i utlandsägda företag i Sverige med de svenska delarna av svenskkontrollerade multinationella företag och svenska nationella företag. I en femte studie studeras inverkan av internationella investeringar på sysselsättningsstrukturen i svensk industri. Kommitténs betänkande avses publiceras under hösten 1982.

Den här rapporterade undersökningen har genomförts vid Industriens Utredningsinstitut (IUI). Projektledare har varit Ph D Birgitta Swedenborg. Fil kand Fredrik Bergholm har varit assistent.

Enligt överenskommelse mellan IUI och DIRK skall IUI hålla det enkäten insamlade materialet för år genom 1978 tillgängligt för forskningsändamâl till en er-

sättning motsvarande särkostnaden för själva framtagningen av de begärda uppgifterna. Samma sekretessbestämmelser som statistiska centralbyrån (SCB) tilllämpar skall därvid gälla.

Uppläggningen av undersökningen har diskuterats och godkänts av kommittén. Utredarna, som stått för genomförandet, svarar ensamma för slutsatserna. Kommitténs ställningstaganden redovisas i slutbetänkandet.

Stockholm i april 1982

, n f \

I _ , _. v z

LÅCL..\_____\ _çWQ Utøxxwag/

;ic;Pettersson

/Jan-Erik Vahlne

Innehåü

l ll Kapitel Inledning l.l ll Bakgrund 1.2 Syfte och relation till föregående lUl-studier av industrins utlandsverksamhet lll

1.3 lUI:s 15 enkätundersökningar 1.4 Studiens och inriktning 17 uppläggning

2 Något om de internationella investe- Kapitel drivkrafter och verkningar 20 ringarnas 2.1 Drivkrafter bakom företagens internationalise- 20 ring 2.2 Effekter av utlandsproduktion: en bakgrund 25

2.3 Sambandet mellan utlandsproduktion och export 28

2.14 indirekta effekter 30 på konkurrenskraften 2.5 Sammanfattande 32 synpunkter

3 Den svenska industrins tillväxt i Sve- Kapitel rige och utomlands under 1960- och l970-talen 35

3.1 De internationella koncernernas verksamhet i Sverige och utlandet - en översikt 35

3.2 internationalisering 43 Företagens 3.3 De internationella koncernernas tillväxt jämfört med hela den svenska industrin 51

Tillväxt 60 3.4 genom företagsförvärv 3.5 Sammanfattande synpunkter 65

Kapitel 4 Mer om tillväxten av olika slag av utlandsverksamhet 67 14.1 Produktionsetableringarna i historiskt perspektiv 67 4.2 Utvecklingen 1960-78 69 4.2.1 Nyetableringar och företagsköp 69 4.2.2 Utvecklingen branschvis 72 4.2.3 Utvecklingen regionalt 77 14.3 Övriga dotterföretag i utlandet 83 4.4 Minoritetsägda företag i utlandet 90

Kapitel 5 Utlandsproduktion och Utrikeshandel 98 5.1 Dotterföretagens utlandsproduktion och utrikeshandel i olika regioner och branscher 1965-78 93 5.2 Specialiseringstendenser 107 5.3 Sambandet mellan svensk export och utlandsproduktion 1 lO 5.14 Betydelsen av etableringssätt 119 5.5 Lokalisering av FoU-verksamhet samt kostnader för och intäkter av patent och licens 126 5.6 Sammanfattande synpunkter 135

Kapitel 6 Analys av utlandsproduktionens bestämningsfaktorer och effekter: Teoretisk modell. Skattningsmetod och skattningsekvationer 139 6.1 Varför ekonometrisk analys? 139 6.2 Den teoretiska modellen 142 6.3 Testbara hypoteser 146 6.4 Skattningsekvationer och skattningsmetod: tvärsnitt, tidsserie och tvåstegsskattning 1149 6.5 Tvâstegsskattning 155 6.6 Regressionssamband och variabler 156 6.7 Definitioner av variabler 161

Kapitel 7 Empirisk analys av utlandsproduktionens bestämningsfaktorer och effekter 164 7.1 Orsaker till skillnader mellan företag och länder i utlandsförsäljningens och utlandsproduktionens relativa omfattning 165 7.2 Effekter på svensk export av att utlandsproduktion tillåts 173 7.3 Utlandsproduktionens bestämningsfaktorer och effekter över tiden 183 7.14 Sammanfattning och slutsatser 197

Kapitel 8 En sammanfattande syn på företagens utlandsinvesteringar 201 8.1 Utvecklingen 1974-78 201 8.2 Effekterna på de utlandsinvesterande företa-

A:3 Frågornas svårighetsgrad och uppgifternas kvalitet 221

Appendix B Försäljningen i Brasilien, Västtyskland, Holland och Storbritannien uppdelad på produktion i utlandet, export från Sverige och export från tredje land 2140 13:1 Bakgrund och syfte 240 B22 Definitioner och urval 241 8:3 Försäljningens och restpostens sammansättning och utveckling i de fyra länderna 197l+ och 1978 243 8:4 Slutsatser 251

Appendix C Bilaga till kapitel 7 253 C:l Regressionsskattningar på tvärsnittsdata för 19714 254 C:2 stabiliteten i tvärsnittssambanden 260 C:3 Regressionsskattningar på kombinerade tvärsnitts- och tidsseriedata med de beroende variablerna uttryckta i absoluta värden 270 C:l: Teoretisk härledning av sambandet mellan elasticiteter skattade på kvottal (benägenhetselasticiteter) och på variablerna i absoluta värden 280

Appendix D Tabellbilaga 282

Litteratur 296

FIGURER

3:1 Verksamhetens fördelning på Sverige och utlandet 1965, 1970, 1971+ och 1978 47 5:1 Utlandsproduktionens och exportens regionala fördelning 1965 och 1978 116 6:1 Bestämning av företagets produktion och försäljning hemma och utomlands 1441+ 6:2 Bestämning av företagets produktion och försäljning hemma och utomlands vid reglering av utlandsproduktionen 144 6:3 Illustration av hur tidsseriesambanden kan variera över tvärsnittet 154 7:1 Illustration av en möjlig relation mellan tvärsnitts- och tidsseriesamband 184 7:2 Illustration av den skattade effekten av utlandsproduktionen på komplementär respektive icke-komplementär export 195

TABELLER

3:1 De svenska koncernföretagens försäljning, export och leveranser till utländska dotterföretag 1978 37

Förändring i populationen av koncerner med producerande dotterföretag 1965-73 38

De internationella koncernernas utländska dotterföretag och minoritetsintressen 1965, 1970, 1974 och 1978 02

3:4 Genomgående koncerner med produktion i utlandet: verksamhetens fördelning på de svenska och utländska koncerndelarna 1965-78 65

3:5 Koncerner med produktion i utlandet 1978 grupperade efter andelen av den totala koncernomsättningen som avsattes i utlandet detta år #9

3:6 Koncerner med produktion i utlandet 1978 grupperade efter andelen av den totala koncernomsättningen som utgjorde produktion i utlandet detta år 149

Total svensk export och export från svenska utlandsinvesterande koncerner 52

Antal anställda i svensk industri, i svenska utlandsinvesterande koncerner och i deras utländska produktionsföretag 1960-78 52

Genomgående företags och de 20 största företagens exportutveckling jämfört med svensk industri 1965-78 50

3:10 Genomgående företags och de 20 största företagens sysselsättningsutveckllng med svensk industri 1965-78 55 jämfört

Jämförelse av sysselsättningstillväxten i svensk industri, i svenska utlandsinvesterande koncerner och i producerande doti utlandet 1960-78 56 terbolag

3:12 Sysselsättningstillväxt i olika branscher 1965-78: Svenska utlandsinvesterande och hela den svenska industrin 59 företag

3:13 De utlandsinvesterande företagens sysselsättningsförändring 1974-78 i Sverige per bransch, fördelad på intern och extern expansion. Genomgående företag 1974-78 62

Producerande dotterföretag ”i utlandet fördelade pâ etableringsform under olika perioder 71

4:4 Antal anställda och totala tillgångar i producerande dotterföretag fördelade på branscher 1960, 1970, 1974 och 1978 74

Antal anställda och totala tillgångar i producerande dotterföretag fördelade på regioner 1960, 1970, 1974 och 1978 78

4:6 sysselsättningen i producerande dotterföretag 1978, fördelade på branscher och regioner 82

4:7 Försäljande dotterbolag i utlandet 1978 samt tillväxt 1965-78 i olika branscher 86

Försäljande dotterbolag i utlandet 1978 samt tillväxt 1965-78 i olika regioner 87

49 Övriga rörelsedrivande dotterföretag fördelade på verksamhetstyp 1974 och 1978 89

4:10 Minoritetsägda företag i utlandet 1965-78 92

4:11 De minoritetsägda företagens branschfördelning 1974 och 1978 94

4:12 De minoritetsägda företagens fördelning på olika regioner 1974 och 1978 95

4:13 Minoritetsägda företag i utlandet grupperade efter de svenska företagens ägarandel 1978 97

5:1 Utlandsproduktion och utrikeshandel 1965-78 100

5:2 Försäljning och utrikeshandel 1978 102 per region

5:3 Försäljning och Utrikeshandel 1978 104 per bransch

5:4 Importen från de svenska koncernföretagen fördelad på färdigvaror och insatsvaror i olika branscher 1978 106

5:5 Tillväxten i dotterföretagens utlandsproduktion och i den svenska exporten (utanför öststaterna) i olika regioner 1965-78 113

5:6 Dotterföretagens utlandsproduktion i relation till den totala svenska utlands- (utanför öststaterna) i olika försäljningen 1965 och 1970 115 regioner

5:7 Producerande dotterföretag i utlandet etablerade under perioden 1971-78 123

5:8 FoU-kostnadernas fördelning mellan Sverige och utlandet i olika branscher 1978 128

5:9 FoU-kostnadernas fördelning mellan Sverige och utlandet 1965-78 för genomgående koncerner 130

5:10 FoU-intensitet enligt alternativa mått 1965-78 för genomgående koncerner 131

5:11 De internationella koncernernas kostnader för köp av licenser, patent, royalties och know-how 133

5:12 De internationella koncernernas intäkter från försäljning av licenser, patent, och know-how 133 royalties

6:1 Variabler i modellen för utlandsproduktionens och exoortens bestämningsfaktorer 157

6:2 Det förväntade sambandet mellan benägenheten att sälja och producera utomlands och de exogena variablerna 160

7:1 Utlandsförsäljningens och utlandsproduktionens bestämningsfaktorer 166

lO

Bestämningsfaktorer till utlandsförsäljning och utlandsproduktion i olika länder 170

Utlandsproduktionens effekt på exporten 175

Utlandsproduktionens effekt pâ exporten till olika länder 178

Den skattade effekten av att utlandsproduktionen ökar med l kr på genomsnittsföretagets export till produktionslandet 179

Bestämningsfaktorer till utlandsförsäljningens och utlandsproduktionens utveckling över tiden 187

7:7 Bestämningsfaktorer till utlandsförsäliningens och utlandsproduktionens utveckling i olika länder 188

Utlandsproduktionens effekt på exporten över tiden 190

7:9 Utlandsproduktionens effekt på exporten till olika länder över tiden 191

7:10 Den skattade effekten av att utlandsproduktionen ökar med l kr på genomsnittsföretagets export 194

Inledning ll

Kapitel 1

Inledning

l.l B_alggrund_

Den svenska ekonomin har traditionellt kännetecknats av en hög grad av internationellt beroende till följd av en relativt omfattande utrikeshandel. En betydande del av landets produktion avsätts på utländska marknader och en lika stor del av landets efterfrågan på varor och tjänster tillgodoses från utlandet. Under 1960och 1970-talen har dessutom en annan form av internationellt beroende kommit att få allt större betydelse, nämligen det som följer av att svenska företag förlägger en del av sin produktion i utlandet. Mellan 1960 och 1978 ökade t ex antalet anställda bara i svensk industris utländska produktionsföretag från 105 500 till 230 000, vilket motsvarade en ökning från 12 96 till 26 96 av antalet industrianställda i Sverige.

Medan det råder stor enighet om fördelarna med den specialisering som följer med internationell handel, råder betydande oenighet om vilka effekter företagens utlandsetableringar har i såväl ursprungslandet som mottagarlandet. Den allvarligaste farhågan, inte bara i Sverige utan även i andra länder med stora utlandsinvesteringar såsom USA och England, är att de utländska dotterbolagens produktion konkurrerar med hemlandets export och innebär en export av arbetstillfällen. l Sverige har denna farhåga fått uttryck i valutaregleringen. År 1969 infördes således som villkor för att företagen skulle få investera i utlandet att de kunde visa, att utlandsverksamheten skulle ha en gynnsam effekt på bytesbalansen, dvs ha en positiv effekt på exporten. Detta villkor togs visserligen bort relativt nyligen (oktober 1981) men kvar står kravet att företagen måste ansöka om tillstånd hos riksbanken att få företa direkta investeringar och att ansökan kan avslås om investeringen skulle åsamka landets intressen utomordentlig skada, varvid bla betalningsbalans- och sysselsättningseffekter skall beaktas. Kvar står också en betydande politisk oenighet om utlandsinvesteringarnas effekter och om den framtida regleringspolitiken.

12 Inledning

Utlandsinvesteringarnas växande betydelse samt osäkerhet rörande deras effekter är bakgrunden till att regeringen år 1977 tillsatte en kommitté att utreda de internationella investeringarnas näringspolitiska effekter. 1 kommittédirektiven konstateras, att flera utredningar i Sverige redan har behandlat frågor som berör det internationella företagandet och dess effekterl men att det trots detta fortfarande saknas betydelsefullt underlagsmaterial rörande de internationella investeringarnas samlade näringspolitiska effekter i stort - framförallt saknas på flera delområden empiriska uppgifter med direkt anknytning till Sverige. (Dir 1977:94, s 3) Utredningen uppmanas koncentrera sig till tillverkningsindustrins investeringar och belysa de internationella investeringarnas effekter pâ bl a branschstruktur och industrikoncentration, pâ export och sysselsättning samt på konkurrenskraft och utveckling.

På grund av det arbete på detta område som pågått under många år vid 1Ul2 fick 1U1 en förfrågan om att deltaga i utredningen. l december 1978 träffades ett avtal mellan direktinvesteringskom-

1 Hörnell och Vahlne (1973), Swedenborg (1973, 1976), Lundgren (1975), Samuelsson (1977) och Meyersson (1976) för att nämna några.

2 Detta arbete har hittills utmynnat i följande publikationer:

Swedenborg, B, Den svenska industrins investeringar i_ utlandet, lUl, Stockholmj97f. --- Svenska, amerikanska och engelska utlandsinvesteringar: några jämförelser i Lundgren, N, red, De internationella koncernerna och samhällsggnomin, Stockholm 1975. --- under medverkan av Lindörn, Den svenska B, industrins investeringar i utlandét_“1977+778T _ Forskningsrapport nr 5 1976,_1UI. --- Industrins och export utlandsproduktion

tig ökad välfärd. Expertbilaga. Ds Ju 1979: izyâgar_ .

--- The Multinational Operations of Swedish Firms. An Analysis of Determinants and Effects, lUl, Stockholm 1979. --- och direkta investeringar i Valutaregleringen Valutareglering och ekonomisk politik, SOU 1980:51. --- med Takeovers of Swedish Lipsey, R E, Foreign Firms, National Bureau of Economic Research, Working Paper No 641, 1981.

SOU 1982 :27 Inledning 13

mittén (DIRK) och lUI om att jag skulle dels göra en uppdatering till 1978 av det omfattande empiriska material angående den svenska industrins utlandsproduktion som insamlats vid IUI för perioden 1965-74, dels på grundval av det samlade materialet analysera orsakerna till och effekterna av den svenska industrins produktion i utlandet.

Uppdraget har gjort det möjligt att belysa av den utvecklingen svenska industrins utlandsverksamhet under en för svensk industri ganska speciell period, nämligen en period av osedvanligt långsam tillväxt och stark kostnadsobalans i Sverige. Det har också gjort det möjligt att utvidga och i vissa avseenden fördjupa den analys av orsakerna till och effekterna av den svenska industrins utlandsverksamhet som avslutades under 1979 (Swedenborg, 1979). Motivet för fortsatt empirisk analys var att framför allt de s k exporteffekterna av företagens utlandsproduktion fortfor att vara en politiskt kontroversiell fråga och att vidare analys förhoppningsvis kunde orsaker till kontroversen. undanröja några I övrigt har emellertid de snäva tidsramar som givits för både datainsamling och analys med nödvändighet inneburit att IUI:s för delundersökning utredningen i stora stycken kommit att få karaktären av uppföljning och utvidgning av tidigare analys.

Ungefär samtidigt med ovannämnda utredning tillsatte regeringen en utredning, den s k valutakommittén, med uppgift att se över den svenska valutaregleringen, och jag fick uppdraget att belysa effekterna av internationella investeringar ur valutaregleringssynpunkt. Valutakommitténs uppdrag innebar att delvis andra aspekter av internationella investeringar skulle belysas, såsom effekter av internationella kapitalflöden och valutaregleringens nuvarande krav på utlandsfinansiering av direkta investeringar. Men det innebar också att krav valutaregleringens på att investeringarna skulle vara exportbefrämjande skulle behandlas. Det sistnämnda har inneburit ett ofrånkomligt dubbelarbete inom denna del av de två utredningarna. Eftersom rapporten till valutakommittén låg

14 Inledning

tidsmässigt före den fördjupade analys som redovisas i denna studie, tvingades jag basera rapporten till valutakommittén på de resultat rörande exporteffekterna jag funnit i min tidigare analys (1979). Dessa resultat och slutsatser står sig emellertid i allt väsentligt efter den vidare analysen. (Jfr avsnitt 7:4.)

1.2 §y_f_t_e och relation till föregående [UI-studier av industrins gandsverksamhet

§y_f_t_e_t med denna undersökning är att beskriva utvecklingen av den svenska industrins utlandsverksamhet under perioden 1965-78 samt analysera orsakerna till och effekterna i Sverige av denna verksamhet. Bland de frågor analysen söker besvara är: Vad bestämmer om, och hur mycket, företagen producerar utomlands? Vad kännetecknar dessa företag? Hur betydelsefulla är produktionskostnader i olika länder och handelshinder för produktionens lokalisering? Vilken roll spelar tillväxt genom utlandsproduktion i företagens totala tillväxt? Vilken effekt skulle en reglering av företagens utlandsproduktion ha på exporten från Sverige? Innebär utlandsproduktionen att exporten är större eller mindre än den annars skuile ha varit? Vad är implikationerna för företagens konkurrenskraft? För sysselsättning och sysselsättningsstruktur i Sverige?

De grundläggande frågeställningarna är desamma som de som analyserades i Swedenborg (1979). Den nuvarande studien bygger emellertid vidare på tidigare lUl-studier i tre avseenden. E§r__d_et innehåller den en uppdatering av tidigare kartläggningar av åriga_ industrins utlandsverksamhet till 1978. Kartläggningen är, liksom tidigare, baserad på en enkätundersökning till samtliga svenska industriföretag som bedriver produktion i utlandet vid egna dotterbolag. Det är den tredje enkätundersökningen av dessa förhållanden som utförts vid IUI. Tidigare undersökningar avsåg åren 1965, 1970 och avseenden 1971+. föLdgLarldga_ innehåller den en i flera

Inledning 15

fylligare beskrivning av utvecklingen över tiden. Beskrivningen tar fasta på sådana frågor som förändringen i företagens internationella inriktning, i deras tillväxt i Sverige och i utlandet, i utlandsproduktionens bransch- och ländermönster och i karaktären av utlandsverksamheten.

innebär denna studie, att den ekonometriska analyüLcgLtlgje sen av orsaks- och effektsambanden fördjupas genom att data för flera år utnyttjas. Den tidigare analysen (ibid) byggde på tvärsnittsskattningar för ett enskilt år (1974). Detta är en vanlig och accepterad metod, men den kan förbättras i många avseenden. Genom att utnyttja tvärsnittsdata för flera år är det således möjligt att undersöka, dels stabiliteten i de skattade sambanden, dels huruvida skillnader mellan företag i tvärsnittet faktiskt ger en god bild av effekten av en viss förändring över tiden. Denna fördjupade analys kan således ge svar på frågan om de struktursamband som redovisats i den tidigare studien kan användas för att uttala sig om t ex effekten av reglerad utlandsproduktion över tiden.

1.3 1_U.lis›__enkätunders_öknin_g_a_r_

lUl:s enkätmaterial rörande den svenska industrins utlandsverksamhet för åren 1965, 1970, 1974 och 1978 är unikt i så måtto, att

liknande information inte existerar någon annanstans i SverigeÅ

En liknande undersökning för 1960-65, som dessutom omfattade andra näringsgrenar än industrin, utfördes av Lund (1967) på uppdrag av Svenska Arbetsgivarföreningen och Sveriges industriförbund. En kartläggning av sysselsättningen i svenska företags utländska dotterbolag 1974 utfördes av SCB och samordnades med lUl:s för samma år.

1 Det är även unikt internationellt. Det enda land där det gjorts liknande totala kartläggningar av de egna företagens multinationella verksamhet är USA. I USA har statistikinsamlingen emellertid skett i offentlig regi av US Commerce Department.

16 Inledning

Syftet med lUI:s enkätundersökningar har varit att erhålla information om främst industrins utlandsproduktion och om de svenska moderbolagen som skulle möjliggöra en analys av drivkrafterna bakom multinationell verksamhet samt dess effekter svensk på ekonomi.

Data har samlats in vid tre tillfällen: 1971, 1975 och 1979. Vid samtliga tillfällen var enkäten avsedd att täcka alla svenska industriföretag som hade producerande i utlandet undotterföretag der respektive Därutöver har urvalskriterierna undersökningsår. varierat något. 1965-70 års undersökning täckte t ex samtliga producerande och försäljande dotterbolag till svenska industriföretag samt utländska produktionsföretag i vilka de svenska företagen hade ett minoritetsintresse. 1974 års omfattade undersökning därutöver svenska industriföretags dotterbolag och minoritetsintressen i andra sektorer än industri och handel. 1978 års undersökning har uteslutit företag som endast hade andra utlandsintressen än producerande Den omfattar således svenska dotterbolag. industriföretag som bedrev produktion i utlandet 1978 samt deras utländska dotterbolag och minoritetsintressen i olika sektorer.

Med menas i som

svenska_gi_d_us_tijfg_e_ta_g undersökningen företag

är registrerade i Sverige och inte är dotterbolag till utländska företag och vars huvudsakliga verksamhet faller inom industrin. Endast företag med mer än 50 anställda i Sverige omfattas. Med Egoducgt-_ande dotterbolag (koncernbolag) i_ utlandet avses företag i utlandet som ägs direkt eller indirekt till mer än 50 96 av det svenska företaget och som bedriver någon form av industriell verksamhet. är verk-

gxijgLdgttegbglag (koncernbolag) dotterbolag

samma inom andra näringsgrenar än industri. l\_/l_i_n_gr_i_t_e_t_s_i_rlt_r__g§3e_n omfattar företag som ägs till minst lO och 50 96 av de högst svenska företagen.

Utlandsinvesteringar företagna av små företag, utlandsägda företag, icke-industriföretag samt industriföretag som saknar producerande dotterbolag (för år 1978) faller således utanför undersök-

SOUl982:27 17 Inledning

ningen. Trots dessa avgränsningar tyder totalundersökningar som Lunds (ibid) och SCB:s (ibid) på att 90 procent av svensomkring ka företags utländska dotterbolag och minoritetsintressen inom alla näringsgrenar täcks av IUl-undersökningarna. Därtill kommer ett visst svarsbortfall, i genomsnitt på 2-5 procent.

Datamaterialet utgörs av relativt detaljerad information om den svenska koncerndelen och om varje enskilt producerande koncernföretag i utlandet, information rörande försäljning, produktion och produktionsinriktning, handelsströmmar, tillgångar, sysselsättning, lönekostnader, forskningskostnader, etc. Det omfattar mer begränsad information om andra utlandsintressen. Samtliga uppgifter som redovisas i det följande härrör från detta datamaterial om inte annat anges. Uppgifter för 1960 härrör från Lunds undersökning som IUl fått tillgång till och bearbetat för att möjliggöra jämförbarhet över tiden.

En utförligare redovisning av urvalskriterierna, populationen, datainsamling och svarsprocent samt av frågeformulären ges i Appendix A.

1.4 §_t_udi_ens uppläggning och inriktning

Trots att utredningsdirektiven endast talar om effekterna av näringslivets utlandsverksamhet på den svenska ekonomin, är ett viktigt syfte med denna studie att även analysera orsakerna till företagens utlandsproduktion. En orsaksanalys har naturligtvis ofta ett intresse i sig, men vad som är viktigare i det här sammanhanget är att den är ett nödvändigt första steg vid en analys av effekterna av utlandsproduktion. Effekten av att företagen producerar utomlands på t ex exporten från Sverige är således i hög grad beroende av vad orsakerna till är. är utlandsproduktion Anledningen att effekten av utlandsproduktion definieras med utgångspunkt från vad som skulle ha hänt inte hade om utlandsproduktionen

18 Inledning

ökat, allt annat lika. Alla faktorer som påverkar både exporten och utlandsproduktionen måste då hållas konstanta samtidigt som vi frågar oss hur mycket större eller mindre exporten skulle vara om utlandsproduktionen varierades.

Analysen här liksom tidigare betonar sambandet mellan utlandsproduktion och export. Orsaken är att utlandsproduktionens bestämningsfaktorer inte kan isoleras från de faktorer som bestämmer exporten och valet mellan export och utlandsproduktion vid försäljning på utlandsmarknaderna. Vidare är exporteffekten central för många av de andra effekter av utlandsinvesteringar man är intresserad av. Det är centralt för en bedömning av effekterna på t ex betalningsbalansen, sysselsättningsstrukturen i Sverige och de välfärdsskapande effekterna av internationell specialisering och handelsutbyte. Effekter i dessa avseenden uppstår helt eller delvis v_ia_ effekten på exporten. Det är t ex främst genom effekten på exporten som sysselsättningen i Sverige tänks påverkas.

Studien sönderfaller i två delar. Den första är en beskrivande och diskuterande del, som redogör för utlandsverksamhetens framväxt och olika samband som har intresse för en analys av orsaker och effekter.

Den andra delen är en mer strikt orsaks- och effektanalys. Denna bygger på en teoretisk modell som visar hur företagets försäljning och produktion både i hemlandet och i utlandet bestäms samtidigt och av, i huvudsak, samma faktorer. Det betyder att storlek, hemmamarknadsförsäljning, export, hemmaproduktion och utlandsproduktion är alla beroende variabler och förklaras i modellen. Förklaringsvariabler är alla de faktorer som påverkar utbudsoch efterfrågeförhållanden hemma och utomlands.

Modellen testas genom regressionsanalys på data för svenska företag och deras utländska dotterbolag. Den ekonometriska analysen tillåter oss att kvantifiera den relativa betydelsen av olika driv-

sou 1982:27 Inledning 19

krafter till utlandsproduktion och export samt effekten på exporten från Sverige av att företagen tilläts producera utomlands.

Med utgångspunkt från den ekonometriska analysen diskuteras avslutningsvis indirekta effekter på sysselsättning och konkurrenskraft.

20 Drivkrafter och verkningar

Kapitel 2

de internationella

Något

om

drivkrafter

investeringarnas

och

verkningar

Att döma av den centrala roll de multinationella stundföretagen tals tillmäts i den svenska debatten förkroppsligar de för många de komplexa orsakerna till diverse störningar i samhällsekonomin. l extrema fall anklagas de för att göra landet fattigare genom kapitalexport, att skapa arbetslöshet genom att flytta ut produktionen och att förvärra inflationen genom och konkurrensbegränsning monopolprissättning. Det finns därför skäl att inledningsvis presentera den mer nyanserade bild av orsakerna till och effekterna av företagens internationalisering som vuxit fram i den ekonomiska forskningen under de senaste årtiondena. Den ökar vår förståelse av den svenska industrins utveckling, som redovisas i närmast följande kapitel, och den ger en bakgrund till den kvantitativa analysen av utlandsproduktionens drivkrafter och verkningar i senare kapitel.

2.1 Drivkrafter bakom företagens internationalisering

Internationella direkta investeringar är investeringar av företag i ett land i koncernbolag eller i andra ländenl Den intressebolag alldeles överväldigande delen av internationella direkta investeringar görs i praktiken i koncernbolag och ger därigenom upphov till internationella eller multinationella koncerner, dvs företag organiserade över nationsgränserna. Den moderna teorin för internatio-

l Det faktum att det investerande företaget har ett kontrollerande ägarintresse i det utländska företaget är det som skiljer internationella direkta investeringar från internationella portföljinvesteringar. De sistnämnda tillåts inte under den svenska valutaregleringen, så distinktionen är viktig.

Drivkrafter och verkningar 21

nella direkta investeringar och framväxten av internationella koncerner tar fasta på just detta och förklarar företeelsen genom att väva samman faktorer som bestämmer storlek och företagens tillväxt med dem som bestämmer produktionens Utlokalisering. gångspunkten är att vi måste kunna förklara dels varför en viss produktion bedrivs i flera länder, dels varför denna produktion bedrivs av ett internationellt och inte av fristående införetag

hemska i varje land.l

företag Vi börjar med den sistnämnda frågan, som för direkt in på de faktorer som bestämmer företagens storlek.

En viktig orsak, som vi har anledning att framhäva, till att olika

transaktioner organiseras inom ett i stället för att företag komma till stånd genom avtal mellan fristående producenter på en marknad står att finna i de effektivitetsvinster som därmed uppnås. I princip skulle varje vara och tjänst som en producent efterfrågar (utbjuder) - såsom råvaror, komponenter, transporttjäns-

ter, lagerhållning, forskning och utveckling, och service försäljning - kunna köpas (säljas) på en marknad. Men kostnaderna att fortlöp-

ande skaffa information om pris och kvalitet och sluta avtal samt se till att de efterlevs med många olika säljare och köpare, är ofta mycket stora jämfört med att och planera organisera dessa transaktioner inom ett

företag? När så är fallet är det

från både privatekonomisk och samhällsekonomisk lönsynpunkt samt om företagsorganisationen ersätter transaktioner på marknaden.

15e t ex Caves (1971), (1975) och Lundgren Lundgren (1980), kap 6, och Swedenborg (1979), kap 2.

2 Se t ex Werin (1979) och Casson (1979) för en utförligare redogörelse för denna av företag syn på tillkomsten och organiserad samverkan. Casson lägger emellertid, enligt min mening, för stor tonvikt vid marknadsmisslyckanden och vid multinationella företag som monopolföreteelser. Caves (1981) delar min uppfattning på denna punkt.

22 och verkningar

Drivkrafter

Det finns vid varje tidpunkt en gräns för hur långt det lönar sig för ett visst företag att gå i internaliseringen av olika transak-

tioner och den bestämmer den optimala storleken på företageml

Den gränsen är olika för olika företag och beror på sådana faktorer som stordriftsfördelar i produktionen, externa effekter i olika tillverkningsled, och behovet av långtgående samordning av olika verksamheter samt på svårigheten att sluta långsiktiga avtal på olika marknader. Den beror också på i vilket utvecklingsskede företaget befinner sig, eftersom tillväxtkostnader sätter en gräns för hur snabbt företaget kan växa.

Några av de faktorer som bestämmer företagets storlek är specifikt knutna till själva tillverkningen och påverkar produktionsanläggningarnas storlek och lokalisering. Stordriftsfördelar i produktionen leder till att tillverkningen koncentreras till relativt få och stora anläggningar. Handelshinder i form av t ex dyra transporter i förhållande till produktens värde motverkar detta och kan motivera mindre anläggningar nära avsättningsmarknaderna.

Andra faktorer är specifikt knutna till företaget och påverkar företagets men inte anläggningarnas storlek. Så t ex kan huvudkontorsfunktioner, forsknings- och marknadsföringsavdelningar ofta med fördel centraliseras, även när företagets produktionsanläggningar är geografiskt spridda. Det är denna typ av verksamhet som är av central betydelse för en förklaring av förekomsten av multinationella företag. Den utmärks av att den skapar ett kunskapskapital (intangible assets), som kan utnyttjas oberoende av produktionens lokalisering, och av att avkastningen på detta kapital ökar med ökad försäljningsvolym. FoU-resultat framtagna i hemlandet kan t ex utan större extra kostnad utnyttjas av alla koncernens produktionsenheter oavsett var de är belägna. Samtidigt ökar lönsamheten i gjorda FoU-investeringar om de fasta kostnaderna kan spridas över en större försäljningsvolym.

l Något taftologiskt kan den formuleras så att det lönar sig så länge marginalintäkten av fortsatt internalisering överstiger marginalkostnaden. Se Coase (1937) och Alchian och Demsetz (1972).

Drivkrafter och verkningar 23

Enligt den moderna teorin för internationella och ininvesteringar ternationell koncernbildning förklaras utlandsinvesteringar av att det utlandsinvesterande företaget har en konkurrensfördel gentemot fristående i utlandet företag som sammanhänger med de immateriella kapitaltjänster som överförs inom det internationellt verksamma företaget. Konkurrensfördelen består av ett ackumulerat kunnande - och utveckantingen genom tidigare forskningslingsinsatser eller helt enkelt på grund av samlad erfarenhet (learning-by-doing) - om den verksamhet företaget bedriver. Kunnandet är specifikt för företaget i den bemärkelsen att företaget (till följd av informations- och transaktionskostnader) kan erhålla en högre avkastning genom att själv utnyttja det än det skulle erhålla om kunnandet såldes till utomstående genom patent, licenser eller managementkontrakt. Det sistnämnda förutsätter att effektivitetsvinsten är tillräckligt stor när kunskapsöverföringen sker inom företaget och att andra företag i utlandet inte har motverkande fördelar vid utomlands produktion exempelvis på grund av en bättre kännedom om lokala förhållanden. När dessa förutsättningar inte gäller kommer vi att observera andra transaktionsformer, alltifrån försäljning av patent och licenser till minoritetsengagemang och joint ventures med utländska företag.

De här skisserade bestämningsfaktorerna till företagens storlek och tillväxt är i stort sett lika tillämpliga på företagets tillväxt inom ett land som över nationsgränserna. Vad vi kan notera är att fördelarna med intern företagsorganisation sannolikt avtar när avståndet mellan de olika företagsenheterna ökar eftersom vissa kostnader ökar med geografisk expansion. Det är svårare att kommunicera med och administrera avlägsna företagsenheter. Det är också mer kostsamt att skaffa information om produktionsbetingelser på geografiskt avlägsna och kulturellt mer främmande platser. Av dessa skäl skulle företagen föredra att koncentrera verksamheten närhelst detta är möjligt. Benägenheten att etablera egna dotterbolag skulle minska med det geografiska och kulturella avstândet. Det sistnämnda kan förklara varför en så stor andel av svenska har i de nordiska utlandsinvesteringar gjorts grannländerna, av USAs i Canada och av Englands i de forna samväldesländerna. (Jfr Swedenborg, 1979, kap 3.)

24 Drivkrafter och verkningar SOU 1982527

Enligt detta synsätt är den enda skillnaden mellan multinationella och nationella företag att de förra väljer att förlägga en del av sin utomlands. Detta för produktionstillväxt oss in på frågan om vad som bestämmer valet mellan produktion hemma och produktion utomlands. Produktion hemma för export och produktion utomlands för lokal försäljning eller försäljning till tredje land är ju alternativa sätt att försörja utlandsmarknaderna. Motsvarande val finns även för försörjning av hemmamarknaden.

Produktionens lokalisering och handelns omfattning och inriktning kan inte analyseras oberoende av varandra. De bestäms samtidigt och av, i huvudsak, samma faktorer, nämligen av produktionskostnader i olika länder - ländernas komparativa fördelar som produktionsland - och av tullar och icke-tariffära transportkostnader, handelshinder. Skillnader i produktionskostnader, i sin tur, sammanhänger med skillnader i kostnader för geografiskt relativt orörliga produktionsfaktorer, främst arbetskraft och râvarutillgångar, samt med möjligheterna att dra nytta av stordriftsfördelar. Handelshinder skall tolkas i vid mening och inkluderar alla faktorer som försvårar handel mellan länder, såsom offentlig upphandlingspolitik som diskriminerar mot utländska tillverkare, krav på korta leveranstider och direkta kontakter mellan kunder och tillverkare. Ändrade komparativa fördelar, eller ändrade handelshinder, betyder således samtidigt en ändrad produktionsinriktning och ett ändrat handelsmönster.

Enskilda företags val mellan produktion hemma för till utexport landsmarknaderna och produktion utomlands för försäljning där bestäms på samma sätt med den skillnaden att ett lands komparativa fördel som produktionsland en absolut kostnadsfördel utgör för företagen i det landet. Minskade komparativa fördelar för Sverige inom t ex skogs- och stålindustrin betyder en absolut försämring i dessa branschers internationella konkurrenskraft.

Slutsatsen att produktionens lokalisering endast beror på produktions- och handelskostnader kan tyckas alltför enkel. Bakom den ligger emellertid bara ett antagande om att företagen strävar ef-

Drivkrafter och verkningar 25

ter att hålla så låga kostnader som möjligt. I övrigt är det förenligt med olika målfunktioner för såsom att maximera företagen, vinsten (nu och i framtiden) eller att maximera försäljningsvolymen. (Se Horst, 1971+.) För enkelhetens och för skull, att det förmodligen är en rimlig approximation, kommer vi fortsättningsvis att utgå från att strävar efter företagen en så hög vinst som h

möjligt.

Sammgrgattningsvis kan vi konstatera att multinationella

företag växer fram när (l) det är mer lönsamt att en viss produktion bedrivs i mer än ett land och (2) det är mer lönsamt att organisera vissa transaktioner som med denna sammanhänger produktion inom ett än på en marknad. företag Det finns inte - på det ab-

straktionsplan vi här rört oss - någon avvikelse mellan det privatekonomiska incitamentet till multinationell verksamhet och den samhällsekonomiska vinsten av denna verksamhet: båda härrör

från en effektivare mellan såväl länder resursallokering som företag. Nedan skall vi emellertid diskutera effekter av företanågra gens internationalisering som bygger på att den privatekonomiska avkastningen och den samhällsekonomiska vinsten, sett från inves-

terarlandets synpunkt, kan skilja sig.

2.2 Effekter av utlandsproduktion: en bakgrund

En av de mest diskuterade frågorna kring utlandsinvesteringarnas växande betydelse under senare år har rört implikationerna av den ökade produktionen utomlands för investerarlandets export: Ersätter utlandsproduktionen eller exporten stimulerar den exporten? I den ekonomisk-politiska debatten står företrädare för näringslivet, som hävdar att utlandsproduktion är nödvändig för att bibehålla eller öka sysselsättningen hemma, mot de anställdas re-

presentanter, som menar att konkurrerar utlandsproduktion med inhemsk produktion och sysselsättning. Deras ståndpunkter bringas

knappast närmare varandra av den stora mellan de spännvidden effekter som har skattats i olika studier. empiriska Så t ex upp-

26 Drivkrafter och verkningar

skattade en statlig utredning i USA att amerikanska utlandsinves- - via effekten på amerikansk export och import - kan ha teringar inneburit ett bortfall på 1,3 miljoner arbetstillfällen (U.S. Tariff Commission, 1973), medan en studie vid Harvard Business School kom fram till att de skapat 600 000 nya jobb (Stobaugh 5135 1972). Båda citeras flitigt.

Effekterna av utlandsproduktionen på exporten samt på industrioch sysselsättningspolitiska mål genomsyrar inte bara den svenska debatten om företagens utlandsinvesteringar utan har också påverkat lagstiftningen i Sverige. De är avgörande för huruvida svenska företag beviljas tillstånd att investera utomlands enligt den svenska valutaregleringen. Valutaregleringen stipulerar, i sin nuvarande att utlandsinvesteringar endast bör tillåtas om utformning, de är exportbefrämjande eller i övrigt förmånliga från bytesbalanssynpunkt. Den medger även att sysselsättningspolitiska strävanden beaktas, även om förbud för närvarande kräver att investeringen på grund av dess storlek eller andra faktorer skulle åsamka landets intressen utomordentlig skada. Ett tredje kriterium är betydelsen av utlandsproduktionen för företagens konkurrenskraft och långsiktiga utvecklingsförmâga.

och osäkerhet rörande utlandsproduktionens effekter Oenighet beror dels på genuina svårigheter att fastställa vilka de är men också l hög grad på oklarhet om vad som skall menas med effekter. Ett par viktiga klarlägganden bör göras redan från början. Det ena är att en hög export - eller ett givet saldo i bytesbalansen - inte är ett mål i sig, även om man lätt bibringas den uppav debatten och av valutaregleringens utformning. Vad fattningen är inkomstnivån och insom ä_r mål för den ekonomiska politiken komstfördelningen i landet. En ökad export är önskvärd bara om den låter oss köpa varor och tjänster utomlands billigare än om vi i stället skulle producera dessa varor och tjänster själva. Fri Utrikeshandel, dvs handel utan subventioner och inskränkningar, tillåter oss att höja inkomstnivân i landet. Om utlandsproduktion innebär att exporten är större än den annars skulle ha varit, med-

Drivkrafter och verkningar 27

för den också en högre inkomstnivå. Men det måste understrykas att utlandsinvesteringar också kan höja inkomstnivån i landet utan att den påverkar exporten, t ex genom ökade och företagsvinster ökad avkastning på företagets immateriella kunskapskapital.

Det andra klarläggandet gäller effekterna Det på sysselsättningen. är missvisande att, som ofta görs, tala om effekterna av svenska företags produktion i utlandet på hemma,

sysselsättningsn_iv_år_1_

utom möjligen på mycket kort sikt. På lite sikt är nämlilängre gen de enda relevanta effekterna de som rör sysselsättningsstrukturen. Anledningen är att även om innebär utlandsinvesteringar att vissa arbetstillfällen går förlorade, finns det alltid en alternativ användning av resurserna i landet. Om den friställda arbetskraften inte kan finna annan sysselsättning - eventuellt efter en viss tid, på annat håll och till andra löner - är det något fel på ekonomins funktionssätt. Sysselsättningsgraden i landet faller inom den ekonomiska politikens inte de multinationella ansvarsområde, företagens. Det faller således på den ekonomiska politiken att se till att t ex det allmänna eller arbetsmarknadens kostnadsläget, funktionssätt, är sådant att det är förenligt med full sysselsättning. Med denna insikt ter sig sysselsättningseffekterna av företagens utlandsproduktion kanske mindre dramatiska: utlandsproduktion medför inte en export av arbetstillfällen utan endast att en viss typ av arbetstillfällen ersätts av en annan typ.

Det som sags ovan betyder inte att de problem som har diskuterats i samband med internationella har definierats investeringar bort. Det betyder bara att problemen bör formuleras på ett annat sätt. Eventuella effekter av svenska föpå sysselsättningen retags utlandsproduktion utgörs av effekter på sysselsättningsstrukturen och av kostnaderna att en ändrad anpassa sig till produki form av kortsiktig arbetslöshet tionsinriktning och omflyttning. En viktig fråga är då om utlandsproduktion möjliggör ökad specialisering i enlighet med Sveriges komparativa fördelar, och därmed högre inkomster, än som annars skulle vara fallet. En annan är om kostnaderna att anpassa en ändrad sig till produktionsinriktning är mycket stora.

28 Drivkrafter och verkningar

Beträffande är det viktigt att framhålla anpassningskostnaderna att sådana kostnader vid strukturförändring i ekouppstår _v_a_rj_e nomin. Det att dessa kostnader är särskilt stora om utär möjligt är förenad med minskad export från det utlandsinlandsproduktion vesterande företaget. Men det behöver inte vara så. Anpassningskostnader uppstår också om det utlandsinvesterande företaget ökar sin export och drar till sig arbetskraft från andra företag och orter. Det expanderande företaget driver upp priset på produktionsfaktorer, vilket tvingar fram en kontraktion vid andra och en överflyttning av arbetskraft. Varje förändring som företag medför att ett eller en bransch går tillbaka eller ökar reföretag lativt till andra företag eller branscher ställer krav på anpassning och ger upphov till anpassningskostnader.

Effekterna av svenska företags utlandsproduktion beror dels på hur påverkar exporten från Sverige, dels på utlandsproduktionen hur den storlek och konkurrenskraft totalt. påverkar företagens Det är endast via dessa mekanismer som utlandsproduktionen påverkar inkomstnivån och inkomstfördelningen i Sverige. Vi börjar med sambandet mellan utlandsproduktion och export och frågan om varför detta samband är så kontroversiellt.

2.3 Sambandet mellan utlandsproduktion och export

Utlandsproduktionen och exporten bestäms, som vi sagt tidigare, och av, i stort sett, samma faktorer. Det betyder att samtidigt man kan tala om dessa faktorers inverkan på både utlandsproduktion och export, men man kan inte tala om utlandsproduktionens effekt på exporten. Man kan inte förklara en företeelse med en annan företeelse som beror på samma faktorer. Eller, annorlunda man kan inte förklara en endogen variabel med en uttryckt, annan endogen variabel. Däremot kan man fråga sig vilka effekter kvantitativa regleringar av utlandsproduktionen skulle ha på t ex exporten från hemlandet. Man är då intresserad av hur myc-

Drivkrafter och verkningar 29

ket större eller mindre exporten hade varit utlandsproduktiogm nen inte hade tillåtits öka (eller öka lika mycket). Effekten på exporten av sådana förändringar i utlandsproduktionen definieras således i relation till en situation som vi inte kan observera, nämligen en där allt annat är lika utom att utlandsproduktionen genom regleringar hålls på en lägre nivå än den faktiska.

oklarhet om vad som skall menas med utlandsproduktionens effekt på exporten ligger bakom många missförstånd i den allmänna debatten. Svårigheten att empiriskt mäta denna effekt ligger bakom de vitt skilda resultat som redovisas i olika empiriska studier.

Följande exempel kan illustrera. Det är vanligt att man pekar på att svenska multinationella företag uppvisar en högre tillväxttakt än andra svenska företag och drar slutsatsen att den högre tillväxten beror på utlandsverksamheten. Man skulle också, om man så vill, kunna peka på att svensk export tidvis uppvisat en långsammare tillväxt i sådana länder där svenska företag byggt ut sin produktion relativt mest och hävda att den långsammare exporttillväxten beror på utlandsproduktionen. Men i ingetdera fallet säger sambandet något om effekten av att utlandsproduktionen faktiskt tillåts öka. Det positiva sambandet beror i första hand på skillnader mellan företag som påverkar tillväxten både i Sverige och utlandet i samma - t ex skillnader i konkurriktning renskraft. Ett konkurrenskraftigt företag växer snabbt både i Sverige och i utlandet. Det negativa sambandet beror förmodligen främst på skillnader mellan länder som påverkar exporten och i - t ex skillnader i hanutlandsproduktionen glåa_ riktning delshinder. Höga tullar i ett land missgynnar exporten till men gynnar produktionen i landet. Effekten av utlandsproduktionen beror på hur utvecklingen hade varit i den hypotetiska alternativsituationen då utlandsproduktionen inte hade ökat, allt annat lika.

Effekten av att svenska företag tillåts producera utomlands kommer att analyseras i senare kapitel (kap 6-7). Här räcker det att konstatera att i den mån exporten påverkas sker det via pri-

3-T7

30 Drivkrafter och verkningar

set på de varor som tillverkas i utlandet. Ett vinstmaximerande företag väljer att producera utomlands för att det kan sänka kostnaderna och därmed priset på sina produkter. Företaget ökar därigenom sin totala försäljning jämfört med att det inte hade tillåtits producera utomlands. Huruvida det även ökar sin export från hemlandet beror på hur exporten reagerar på att priset av den utlandsproducerade varan har fallit. Detta i sin tur beror på om exporten huvudsakligen är substitut för eller komplement till de produkter som tillverkas utomlands och på produkternas priskänslighet. Experten av varor som är substitut (konkurrerande varor) kommer att minska, exporten av varor som är komplementära (t ex insatsvaror som används i den utländska tillverkningen) kommer att öka. Nettoeffekten är osäker på teoretiska grunder och kan endast bestämmas empiriskt. Däremot finns det anledning att vänta sig att den är mycket liten jämfört med den produktionsökning som faktiskt sker i utlandet. Det viktigaste skälet är att även en stark produktionsökning av svenska företag i utlandet inte har någon större effekt på marknadspriset så länge företagen konkurrerar på marknader där det finns flera andra producenter av likartade produkter. Detta får anses gälla flertalet svenska företag på utlandsmarknaderna. inte ens våra allra största eller mest specialiserade företag kommer upp i marknadsandelar på världsmarknaden på mer än 25 96.

2.4 indirekta effekter på konkurrenskraften

Utlandsproduktionen tillåter företagen att växa sig större än de skulle kunna om de varit enbart hänvisade till produktion i och export från Sverige. Anledningen är, som nämnts ovan, att de kan sänka sina totala kostnader och därmed öka sin försäljning. (Se kapitel 6.) Ökad storlek ger dem möjlighet att investera mer i konkurrenshöjande verksamhet såsom forskning och utveckling, en mer specialiserad företagsledning och ett mer vittförgrenat nät av egna försäljnings- och servicebolag runt om i världen, eftersom de fasta kostnaderna för denna verksamhet kan slås ut

Drivkrafter och verkningar 31

över en större försäljningsvolym. Detta ökar deras konkurrenskraft såväl på hemmamarknaden som på utlandsmarknaderna. Just storföretags- och specialiseringsfördelar är, som framhållits tidigare, en viktig §53): till att företagen blir multinationella. Det räcker som förklaring till varför ett multinationellt företag är mer effektivt och kan konkurrera ut i övrigt lika lokala företag när det producerar utomlands.

Om företagen inte tilläts förlägga sin produktionsexpansion till utlandet skulle många av dem ändå växa. Men de skulle i större utsträckning tvingas växa genom försäljning på hemmamarknaden. Alternativet till expansion inom deras ursprungliga produktområde (t ex kullager, teleprodukter) på utlandsmarknaderna är diversifiering till andra produktomrâden på hemmamarknaden.

En noggrann utvärdering av dessa båda alternativ är mycket svår att göra, och vi kommer endast att återkomma till frågan diskussionsmässigt i senare kapitel. Utvärderingen beror bl a på betydelsen av specialiseringsfördelar såväl inom företaget som i produktionen. En preliminär jämförelse skulle emellertid visa att företagen är större totalt sett (dvs i Sverige _c›_c_h i utlandet), mer specialiserade och mer konkurrenskraftiga inom ett begränsat produktområde om de tillåts producera utomlands. De har också en större marknadsandel inom sitt givna produktomrâde i hemlandet. Diversifiering på hemmamarknaden betyder att de har en större produktion i hemlandet men är mindre specialiserade och sannolikt har lägre marknadsandelar på många olika produktområden.

Med avseende på koncentrationen inom näringslivet har vi att jämföra den koncentration som består i att ett företag har en ledande marknadsposition med den som består i att ett företag är en dominerande arbetsgivare i landet. lmplikationerna är mycket annorlunda. I fallet med en dominerande marknadsposition finns det risk för monopol- eller oligopolbeteende på marknaden, dvs höga priser, marknadsuppdelning och liknande. I fallet med en dominerande arbetsgivare finns det risker som sammanhänger med

32 Drivkrafter och verkningar

en för stor ekonomisk maktkoncentration (vad som är bra för företaget är bra för landet). Faktisk eller potentiell konkurrens från importerade varor reducerar sannolikt risken för monopolbeteende på den svenska marknaden, varför det kan vara ett större problem att många svenska företag är mycket stora i förhållande till den svenska ekonomin och, alldeles särskilt, den ort där de

är belägna. Dessa problem gäller framför allt storföretagen. Ut-

landsinvesteringar är emellertid på intet sätt ett storföretagsfenomen, och flertalet svenska multinationella företag är inte så stora i nâgotdera avseende att dessa risker är reella. (Jfr Swedenborg, 1979, kap 6.) Renodlade exempel kan emellertid tjäna som en illustration på riktningen i effekterna av olika tillväxtalternativ.

2.5 Sammanfattande synpunkter

Företagens internationalisering, som inneburit att deras produktionsverksamhet spritts till flera olika länder, har liksom den växande utrikeshandeln inneburit att den svenska ekonomin bundits samman med omvärlden i ökad utsträckning. Det är viktigt att känna till omfattningen och karaktären av denna sammanbindning. Det är också - ur ekonomisk-politisk synpunkt - att veta viktigt vilka återverkningar företagens multinationella verksamhet har på den svenska ekonomin. Politikerna kan ju välja att begränsa denna verksamhet, om konsekvenserna skulle vara alltför negati- V3..

Syftet med detta kapitel har varit dels att ge en kortfattad bakgrund till den kommande redogörelsen för och analysen av den svenska industrins internationalisering, dels att redan inledningsvis söka avmystifiera fenomenet multinationella företag. Den omfattande teoretiska och empiriska forskning som bedrivits kring internationella investeringar och internationella företag under de senaste decennierna har lett fram till synen att orsakerna till internationell koncernbildning i princip är desamma som orsakerna till

Drivkrafter och verkningar 33

att växer över huvud växer företag taget. Företag sig stora inom ett land eller över nationsgränserna - när de har en konkurrensfördel gentemot andra företag och när transaktioner kan organiseras mer effektivt inom ett företag än på en marknad. Det sagda betyder inte att endast, eller ens företrädesvis, stora företag etablerar sig utomlands. Även små företag kan finna det lönsamt att växa i utlandet.

Vad gäller effekterna av internationell företagsbildning har de ett särskilt intresse, bl a genom att de uppstår på olika sidor nationsgränserna. Effekterna av själva utlandsproduktionen är kanske de som har tilldragit sig det största intresset i debatten. De är också utgångspunkten för den nuvarande regleringen av svenska direkta investeringar i utlandet under valutaregleringen. Som framhållits ovan kan oenigheten om vilka dessa effekter är, och hur stora de är, till stor del återföras på oklarhet över vad som menas med effekter samt på svårigheter att faktiskt mäta dem. Ur både teoretisk och ekonomisk-politisk synpunkt utgörs de av vad som händer när utlandsproduktionen tillåts (eller tillåts öka) jämfört med att den inte tillåts, agtwarlgaüg.

Effekterna av företagens utlandsproduktion framstår allmänt som mindre dramatiska om man tar hänsyn till den relevanta jämförelsesituationen, dvs om de mäts på ett korrekt sätt i stället för på ett felaktigt sätt. Så t ex beror normalt huvuddelen av den exportminskning som sker om tullarna på svenska exportmarknader höjs på att tullarna höjts och inte på den ökning av utlandsproduktionen som eventuellt inträffar samtidigt. En exportminskning skulle inträffa under alla förhållanden men den kan bli

något större eller något mindre beroende på om ökningen av ut-

landsproduktionen (partiellt) har en negativ eller positiv effekt på svensk export.

Effekten på exporten är av intresse, slutligen, inte för att en hög export är ett mål i sig utan för att en ökad export innebär, eller

34 Drivkrafter och verkningar

möjliggör, ökad specialisering i enlighet med landets produktionsförutsättningar. Detta leder till högre inkomster i landet. Det är med hänsyn till effekterna på inkomstnivân och på inkomstfördelningen i landet som utlandsinvesteringar bör bedömas.

Tillväxt under 1960- och I970-taIen 35

Kapitel

Den svenska industrins tillväxt i och utomlands under

Sverige

1960- och 1970-talen

En beskrivning av den svenska industrins utlandsverksamhet under 1960- och l970-talen är en beskrivning av en snabbt tilltagande internationalisering. Produktion och sysselsättning vid egna dotterbolag i utlandet har ökat i väsentligt snabbare takt än i Sverige. Samtidigt har de utlandsinvesterande koncernerna uppvisat en större sysselsättningsexpansion i Sverige än övrig svensk industri. Resultatet har blivit att de utlandsinvesterande företagens verksamhet såväl i Sverige som i utlandet har vuxit i betydelse för svensk industri. I det följande skall vi beskriva de internationella koncernerna och deras expansion i Sverige och utlandet. Vi skall också relatera denna expansion till inom hela den utvecklingen svenska industrin under samma period och diskutera sambandet mellan tillväxt i Sverige och i utlandet.

3.1 koncernernas verksamhet Dg_i_n_ternationella i Sverige och u_t_l_andet -_ en översikt

Den grupp företag, vars verksamhet denna studie handlar är om, svenska industriföretag som bedriver produktion utomlands vid egna dotterbolag. Dessa företag, som vi kan kalla multinationella företag eller internationella koncerner, utgörs av ett förhållandevis litet antal företag, omkring 120 år 1978. De svarar emellertid inte bara för den överväldigande delen av den svenska industrins verksamhet i utlandet utan även för huvuddelen av Sveriges totala utlandsinvesteringar. Anledningen är att det svenska näringslivets utlandsverksamhet domineras av industrin och inom industrin av de företag som bedriver produktion utomlands. industriföretag

36 Tillväxt under 1960- och 1970-talen

med enbart försäljande dotterbolag i utlandet svarade t ex endast för l procent av sysselsättningen i industrins utländska dotterbolag 1970.

De utlandsproducerande koncernerna väger också tungt inom den svenska industrin med 47 procent av industrisysselsättningen och 58 procent av svensk export 1978. Av detta framgår att dessa företag är genomsnittligt mycket stora och dessutom mer exportinriktade än svensk industri i övrigt.

Skillnaden mellan de utlandsproducerande företagen och svensk industri i övrigt kan illustreras med hänvisning till tabell 3:1 som visar försäljning, export och leveranser till utländska dotterbolag från svenska koncerner med producerande dotterbolag i utlandet âr 1978. Liknande uppgifter på koncernnivâ för hela den svenska industrin finns inte. Däremot finns för 19714 motsvarande uppgifter även för koncerner med enbart försäljande och en dotterbolag jämförelse mellan koncerner med producerande dotterföretag respektive koncerner med enbart försäljande dotterföretag detta år visar att de förra var genomsnittligt större (4 gånger större försäljning), hade en genomsnittligt högre exportandel (48 mot 142 procent) och en betydligt högre andel av deras export såldes till dotterbolag i utlandet (35 mot lll procent).

Trots en, som vi ska se, stark utbyggnad av industrins utlandsverksamhet sedan mitten på 1960-talet har koncerner glalet inom svensk industri som har producerande i utlandet dotterbolag ökat endast obetydligt. Som framgår av tabell 3:2 har antalet företag med produktion i utlandet ökat från 82 till ll8 mellan kartläggningsåren 1965 och 19781 och huvuddelen av ökningen inföll före 1970. Därefter har inte antalet utlandsproducerande företag ökat nämnvärt.

1 Det exakta antalet pâverkas av svarsbortfall, men storleksordningen gör det inte.

Tillväxt under 1960- och 1970-talen 37

Tabell 3:1. och leveran- Qg_svenska koncernföretagens försäljning, export

s_e_r_ till utländska dotterföretag 1978

För- Leveranser till sälj- utländska dotterning Export f öretag

Antal i 96 av f örsälj- i 96 av milj kr milj kr ning kr milj export

Koncerner med

producerande dotterföretag i utlandet 118 lll 770 56 670 51 22 950 #0

De svenska - med få - av Definitioner: koncernföretagen utgörs undantag koncernernas svenska delar. Dotterföretag av i vilka koncerutgörs företag nen äger minst 50 96 av aktiekapitalet och vilka omfattas av koncernens redovisning (koncernf öretag).

Anm: De svenska exklusive leveranser koncernföretagens försäljning anges inom koncernens svenska delar men inklusive leveranser till utländska dotterbolag. Elimineringen av interna leveranser mellan svenska koncernföretag gör att försäljningsvärdet i tabellen inte kan med saluvärdet i jämföras svensk industristatistik, som inkluderar leveranser mellan arbetsställen inom ett företag. Industristatistikens av saluvärdet inom industrin inneredovisning bär även att exportandelen för hela industrin inte kan beräknas och jämföras med den som anges i tabellen.

38 Tillväxt under 1960- och 1970-taIen

Tabell 3:2. Förändring i populationen av koncerne_r__ med produ; Eâêüéâ & Antal koncerner Koncerner med producerande dotterföretag

därav_ på grund av att moderbolaget mellan 1965 ochl978 har fusionerat med annan koncern inom

avvecklat producerande dotterbolag men har kvar försäljande dotterbolag/minoritetsintressen 21 ej har svarat 1978 6 Koncerner med producerande dotterföretag

Tillväxt under 1960- och I 970-talen 39

Nettoförändringen av antalet koncerner med utlandsproduktion ger emellertid ett falskt intryck av konstans. av svenska Populationen multinationella företag har i själva verket förändrats en hel del. Av de 118 var endast eller företagen 47, drygt 40 procent, genomgående, dvs bedrev produktion i utlandet under hela perioden.

De genomgående dominerar emellertid företagen utvecklingen i alla avseenden och i högre än vad deras antal vid grad ger handen. I tabell 3:1 svarade t ex de för 75 genomgående företagen procent av de utlandsproducerande koncernernas 79 försäljning, procent av deras export och 90 procent av internleveranserna över gränserna.

Bakom de genomgående dominans att utlandsföretagens ligger verksamheten i så hög grad är koncentrerad till ett fåtal stora, och ofta gamla, utlandsinvesterare. De 20 största arbetsgivarna utomlands svarar för drygt 80 procent av industrins sysselsättning och produktion i utlandet. Det att det i vissa betyder sammankan vara att hang tillräckligt se på storföretagens tillväxt för att skapa sig en bild av utvecklingen i utlandet totalt.

Samtidigt bör inte koncentrationen till stora med några företag sedan gammalt etablerad produktion i utlandet det faköverskugga tum, att nya etablerar utomlands och företag ständigt sig blir multinationella och att många väljer att avveckla engagemanget efter kortare eller För det första kan dessa längre perioder. förändringar inom gruppen multinationella i företag ge oss en inblick det komplicerade samspelet mellan storlek och tillväxt hemma och i utlandet: Etablerar endast stora i utlandet eller sig företag växer de sig stora parallellt med Växer utlandssatsningen? företagen snabbare hemma av eller en snabb tillväxt utpå grund _t_r_o_ts_ omlands?

40 Tillväxt under 1960- och 1970-taIen sou 1982:27

Den förra frågan har analyserats tidigare (Swedenborg, 1979, kap. 6). Det visade sig därvid att det visserligen finns ett positivt samband mellan företagens storlek hemma och utomlands, men att stora företag inte har en större benägenhet att producera utomlands. Små företag investerar lika mycket i utlandet i förhållande till sin storlek som stora företag. Den senare frågan är mer komplicerad, och vi får anledning att återkomma till den längre fram.

För det andra har det onekligen ett visst intresse om den snabba tillväxten utomlands beror på att ett begränsat antal stora företag växer snabbt eller om den beror på tillkomsten och tillväxten av nya utlandsinvesterare. I det förra fallet skulle koncentrationen bland de internationella koncernerna öka, i det senare inte.

De utlandsproducerande koncernerna sysselsatte 1978 ca 300 000 anställda vid 1700 egna dotterbolag i utlandet. Merparten av sysselsättningen, eller 76 procent, fanns inom företag som bedrev

någon form av industriell produktion. Omkring 18 procent var i

och 6 procent i övriga rörelsedrivande dotterförsäljningsföretag verksamma i andra än införetag, dvs dotterföretag näringsgrenar dustri och handel. Exempel på de senare är holdingbolag, service-, transport- och forskningsbolag.

Det bör framhållas redan här att den använda cefinitionen av producerande dotterföretag innebär, att dessa företag inte är rena produktionsföretag utan företag som i varierande grad sig åt âterförsäljningsverksamhet för de svenska koncerägnar nernas Denna vida definition motiveras av önskemålet att räkning. täcka in nära nog all industriell produktion i utlandet. Samtidigt innebär den genomgående en viss överskattning av den incustriella verksamheten vid de utländska dotterbolagen jämfört med svensk industri, eftersom återförsäljningsverksamhet i princip inte inräknas i den svenska industrisektorn. Det kan nämnas att företag

Tillväxt under 1960- och 1970-taIen 41

som är producerande enligt ett enkelt mest-kriterium, dvs att saluvärdet av den egna produktionen överstiger saluvärdet av âterf örsâlda varor, svarar för 80-90 96 av sysselsättning, tillgångar, etc, i samtliga producerande dotterföretag.

Utöver egna dotterbolag, dvs företag i vilka de svenska företagen har ett majoritetsintresse, har de utlandsproducerande koncernerna mlnoritetsintressen i utländska företag. För 1978 rapporterade de att de hade minoritetsintressen på mellan l0 och 50 procent i ca 170 utländska produktionsföretag.

Tabell 3:3 visar utvecklingen av de olika slagen av utlandsverksamhet under perioden 1965-78. Sysselsättningsökningen i såväl producerande som försäljande dotterbolag har varit och ganska hög likartad fram till 19714, omkring 5 procent per år. Därefter har en tydlig avmattning gjort sig gällande. Mellan 19714 och 1978 ökade sysselsättningen i produktionsbolagen endast obetydligt, eller med 1+ procent på 4 år. Vi skall återkomma till orsakerna till detta trendbrott.

Vi kan inte göra motsvarande jämförelse av tillväxten i övriga rörelsedrivande dotterbolag och i minoritetsägda beroende företag på att vi, vad gäller de förra, saknar data före 1974 och, vad gäller de senare, har en mycket dålig och över tiden varierande täckningsgrad. De svenska företagen saknar helt enkelt ofta den typ av uppgifter vi efterfrågar rörande minoritetsägda företag. Vi kan emellertid konstatera att sysselsättningen i övriga rörelsedrivande dotterbolag har ökat kraftigt 1974-78, eller med 22 procent under perioden. Däremot tycks sysselsättningen i minoritetsägda företag ha minskat 1974-78. Detta gäller även om vi gör en grov korrigering för det större svarsbortfallet 1978 jämfört med 1974. (Se not i tabell 4:10 samt diskussionen på s 91 i kap 4.) Antalet minoritetsägda företag har ökat endast obetydligt 1974-78. Tillsammantaget tyder dessa siffror på att den långsamma tillväxten i producerande dotterbolag 1974-78 har kom- Elg

42 Tillväxt under 1960- och 1970-talen

n:›

ucov_

umEE

øuupzE

:OEE

matig

.mmuvåw

-Smxmöå

usoo

mcocöucox

mvwwmpopCoEE

-mwåcrmånw

mumöoåmmâx

mmm ma. oS o_m 08 09.

.wmmo

.

mamma

DU

N

Emma:

m

mmm

R R

sm m3 ›m

com

uw:ucomw›

cv

.âvcøamm

›m

mvwwmuoutoEE

mccøv Emma:

_ om

.uuvcmäz

K

._0353

3:203*

mmtmwEo

M22

...mv

omw So omm S» m? m2 m: ma om

uoätamxaxpxm

mmxcwu

co

mvzwpmcm

n _ E0

mnzmumcø

.R2

W383

i å

am

S

3a

:oo mmm:

MMMUCU

:oE

_

Eom

...vcogcaov

9=?

.coZxsvoko

:owzxmmvaâoc

§2 oon

wmuoöfouuov

X0 m

in_

wmpoåu

EE,...

H

cøwcEämxmaaa

om... om_ mi. o$

wcEuuwnomøä

...oo

13m

3 om

u u

wmuøhmtøuaov

.E2

øvcmzhvommrâo.

mccm

mn om

S2 mmm

R

m: :oo

vvmc

uoucmz:

.covotøa

Eon

zoiumavc_

Hmmm;

mvwmmuouiâsE

uoñtamåxuxm

.S2

wmmo

_

:ax

mnzwumcø

øvcwuøusvgo

o; omo ono

vmpvcmuowo

o?

_m›.=..mco$m_:ooa

:oo

wmuøåwsm

u n

Eeva:

uoww: §50

m

men:

3:_

mm

0vcm_._vom_m._m..

ä m.

m:

wâonuopuov

E

_ m

comwøbcñozöaø:

3:35

o_

vwE :oE FCOH

EO om

mmuokü

mvzwumcm

ä;

Emma:

om

.Gmmö

?EE

.öm

E0 :m3 .ooo

ammo :own:

.uoLEamx._øou_>._om

mwfm

.öcuøucox

?EE

øvcmrmmumw

ä Q.

ok NS ai N: no

.mmm

ä..

§2

uovcmü:

mvwwmuøutoEE

ømwxwwouo.

_ _

#22,.:

:oo

_

wöncøuøam

uämucm

:§5:

.vikten

.omm

:i _

mvzwumco

coEøucox

mzm _ få?

0:3?

møuoumwuøuuov

øvmcEm_

Eom :oo

_

manus_

_

umcEw_

cøcgoucox

R

mmm

ä

:s 5. a: E: n

ogmwiwwus

§2 _

cømmvuuc_muoå._oc_E

wcuzønmu

.cocEa_oxwmc_cuuwm_omm›m

mmmov

:S

9=?

:v43

mvzwumcø

mmuøöw

Eon man_

acoiøzmuwc_

wcäämäømmä

3:2

_

m:

oucwammhmm

9=?

voE

:o

:n :w

Eon

mångas:

mzm

_

matta

mm

in

.wwcwc wmuoåm

m NS m m

»Emacs

.öm

ä...

E3 _ ä: :m3

mm?

mmuoåu

zoo

.wâonösou

møcxw.

Eom

.öcöucox umxmEE

.Evans

m Eow

UOS :R9 vuE

moucøama movmcxw..

voE

møckocgoocov_

om m

mmm

...m

wm_on._0u«ou

m2

numöEGov

S: u u u :w tm ...oo

uoucmz.:

.32

om

gmnuwwêw_ ummäovø..

fñnpmuEm_

Guam Emma:

.ovgwåwciswmhmw

_umöcEEox

Eos_

uucmnwøxyo

.nu wmmo _

mhumsvc_ »S28

.vuuwmuzhmm

Cm .mc

umøvco

wmaøuøçüüov

Emm_

_åocozmchwuc_

mcöhmm

DMC_

W222

:owmaohmwmccüxzvopa

uñuozoEo

.öE :w

.ocöucøx

.Awmuoåmcgvucoxv

mmêmtozøu mmpohmmhouuon

mmm_

335m

mmmzmtoppov

...W .m

mpmkü

.m

HZODHCOO

mvwwmuouEoEE

:av

umuumuEo

»mwctwc

0_u:m›_._vom_0._m._ muwwmpoêese

EO

»Soörozou

Bowmwopmw

.mmcxmm

m 0D mv

mwiå

ovcmhøusvoum

EOEEJ_Ov_m_OHC

cowsuoEumw

uvmäå

nwmzzâmcosxauoa

øvcmrwmamwm

;R2

Q.

cøucøuo._om._mm

Eoävåo mpucm

ma

mvwwmuouiøczz

nt

ousnzouaook_ »Søâcozou

tm

öcogczoø

›m

.uo.._Emnx.ö

:ozønmh

ovcmswcøm mmuoufocg

:man:

mwrso meEsm pumpas* mvwwmauui wåcmiovo.

m.

:med mwiå asså E8 ._0500 _onâ mmuwaøw .mEc much Eom Eoc_

x m n_ u nov_ o_

Tillväxt under 1960- och 1970-talen 43

av en större penserats ökning av minoritetsengagemangen utomlands-l Tvärtom av de senare ha varit tycks utbyggnaden ännu långsammare.

Tyngdpunkten i industrins utlandsverksamhet emellertid ligger otvetydigt pâ de utländska produktionsföretagen och det är effekterna av deras verksamhet som har varit, och är föremål för så mycket debatt. Det är också till denna som huvudintresset knyts i denna studie. Praktiska skäl, nämligen tillgången på bättre data, gör att vi begränsar oss till att analysera verksamheten vid de majoritetsägda Annars kan motiven produktionsföretagen. ju för och effekterna av att svenska minoriföretag går in med ett tetsintresse i ett utländskt antas vara likarproduktionsföretag tade de som gäller vid etablering av dotterbolag. Under alla omständigheter är ett minoritetsintresse ofta ett alternativ till ett eget dotterbolag, ibland framtvingat av mottagarlandets krav på inhemskt majoritetsintresse. En utförligare av de utbeskrivning ländska dotterföretagen och deras tillminoritetsägda företagen, växt och fördelning på branscher och länder, 4. ges i kapitel

3.2 Företagens internationalisering

Under perioden 1965-78 har den svenska industrin expanderat snabbare i utlandet än i Sverige. Detta gäller vare sig tillväxten i utlandet jämförs med de utlandsproducerande koncernernas tillväxt i Sverige eller med hela den svenska industrins tillväxt. För de utlandsproducerande koncernerna - som uppvisat en högre tillväxt i Sverige än industrin i genomsnitt - har den starkare expansionen i utlandet inneburit att produktionen vid utländska dotökat med terbolag jämfört produktionen i Sverige samt att en ökad andel av deras export säljs via egna dotterbolag i utlandet. Denna utlandsverksamhet har därmed blivit ett allt inviktigare slag i dessa företags internationella beroende.

1 Det enda skälet till att man möjligen skulle förvänta sig ett sådant omvänt samband är att ett par större producerande dotterbolag övergått till att bli minoritetsägda under perioden. Sådana försäljningar har emellertid även ägt rum under föregående perioder och utgör därför inte någon till den lägre tillväxten förklaring för producerande dotterbolag 1974-78.

under 1960- och 1970-taIen SOU 1982127 44 Tillväxt

Tabell bild av företagens internatio- 3:14 ger en sammanfattande under Tabellen avser endast genomgåence fönalisering perioden. för att jämförelser över alla åren. Motsvarande retag möjliggöra för företag 1978 visar uppgifter samtliga utlandsproducerande att ett inkluderande av de nytillkomna utlandsinvesterarna skulle att mått koncerndelarnas beinnebära, samtliga på de utländska

tydelse sänktes någohl Det beror ju på att företag som ryligen

etablerat utomlands har en relativt mindre verksamheti utsig som bedrivit i utlandet unier en landet än de företag produktion längre tid.

l tabell 3:14 har koncernernas externa omsättning de olika åren fördelats och utlandet tre olika principer. Först på Sverige enligt har den fördeiats på försäljning på den svenska marknaden respektive på utländska marknader, varvid även den del av utlardsförsom sker från Sverige särskilts. Därefter säljningen genom export har den fördelats försäljning från den svenska respektipå extern ve den utländska koncerndelen, dvs på grundval av var i koncernen försäljning till utomstående kunder sker. Till sist har koncernfördelats av var tillverkningen sker. Proomsättningen på grundval duktionen exi Sverige mäts då som de svenska koncernföretagens terna de leveranser som sker till de utländska omsättning plus Produktionen i utlandet blir då lika med de utländsdotterbolagen. ka externa omsättning minus sådana ieveranser dotterbolagens från de svenska koncernföretagen. Detta motsvarar uppenbarligen inte produktionsbegrepp, men det är det mått något vedertaget som bäst jämförelser med svensk export och som lämpar sig för inte innebär dubbeiräkning. Produktion vid utländska försäljningsföframkommer som en residual vid denna fördelning och utretag förutom av försäljningsmaginaler på återförsäljningen för de görs svenska koncernföretagen samt eventuell installation och serviceverksamhet också av tull- och transportkostnader.

1 Den totala 1978 för samtliga koncerner koncernomsättningen i ta›ell 4 envar 172 800 milj kr och fördelade sig på posterna Under l: 32 96, 68 96, 33 96, under punkt 2: ligt följande: punkt 5196, #9 96, 33 96, 1696, under punkt 3: 65 96, 35 96, 27 96, 8 96.

Tillväxt under 1960- och 1970-talen 45

Tabell 3:4. koncerner med Genomgående_ groduktion _i_ utlandet: verksamhetens fördelning_gâ de svenska och utländska

59QEEEQQE1âEQâ___1 9 5 5 78

Fördelning i 96

1978 1965 1970 19714 1978 milj kr

Total koncernomsättning 142 560 100 100 100 100

därav: l. Försäljning på svenska marknaden 42 160 148 39 35 30 utländska marknader 100 1400 52 61 65 70 därav: export från Sverige 41+ 780 26 32 33 31

2. Försäljning från svenska koncernföretaga 66 360 65 60 55 #7

utländska koncernföretagb 76 200 35 ao 45 53

därav: producerande dotterföretag 51 200 27 29 30 36 försäljande dotterföretag 25 000 8 ll l5 17

3. Produktion av svenska koncernföretagC 86 940 714 72 68 61

utländska koncernföretagd 55 620 26 28 32 39

därav: producerande dotterföretag 42 625 23 25 25 30 försäljande dotterföretag l2 995 3 3 7 9

a Exklusive leveranser till utländska dotterbolag.

b Inklusive leveranser från svenska koncernföretag. C De svenska koncernföretagens externa omsättning inklusive leveranser till utländska koncernföretag.

d Utländska dotterföretags omsättning exklusive leveranser från de svenska koncernföretagen. Se även anmärkning till tabell 2:1.

4AT7

46 Tillväxt under 1960- och I970-taIen

Av tabell av figur 3:1, framgår även att 3:4, och ännu tydligare tyngdpunkten i koncernernas verksamhet i hög grad förskjutits mot utlandet under perioden. Den mest dramatiska förändringen är kanske den kraftigt ökade andelen av koncernernas försäljning som avsätts Denna andel ökade från 52 96 på utlandsmarknaderna. 1965 till 70 96 1978.

År 1965 utgjordes exakt hälften av utlandsförsäljningen av export hälften i utlandet. Denna andel bibefrån Sverige, av produktion hölls oförändrad fram till 1971+, vilket speglar att exporganska ten och ökade i ungefär samma takt och i utlandsproduktionen lika bidrog till försäljningsökningen i utlandet ungefär hög grad fram till dess. Efter 1974 har emellertid tillväxttakten i exporten starkt hälften av tillväxttakten i utsjunkit och legat på endast (41 96 mot 86 96 i den senare 1970-78). Resullandsproduktionen tatet är att 1978 var större än exporten och utlandsproduktionen utgjorde 56 96 av den totala utlandsförsäljningen.

Såväl som utlandsproduktionen har emellertid ökat snabexporten bare än koncernernas i Sverige. De svenska koncernproduktion har således ökat från i genomsnitt 35 96 företagens exportandel 1965 till 5196 medan har ökat från 1978, utlandsproduktionen 26 96 av den totala koncernomsättningen 1965 till 39 96 1978.

De utländska totala försäljning översteg utlandsdotterbolagens med av deras import för de svensproduktionen (export)värdet Av tabellen kan utläsas att så mycket som ka koncernföretagen. 66 96 av koncernernas totala utlandsförsäljning skedde genom utländska 1965. 1978 hade denna andel stigit till 76 96. dotterbolag Koncernernas exportförsäljning har således alltmer överflyttats från oberoende återförsäljare till egna dotterbolag under perioden.

Beträffande 1974-78 kan vi notera att trots att ututvecklingen landsproduktionen ökat i väsentligt snabbare takt än företagens och så har den ändå inte ökat hemmamarknadsförsäljning export i lika snabb takt som under den föregående iL-årsperioden (86 96

Tillväxt under 1960- och 1970-taIen 47

Figur 3:1 Verksamhetens fördelning på Sverige och ut1andet 1965, 1970, 1974 och 1978

Export från Sverige x;

reduktion F? ut1andet Försäljning i Sverige

1974-78 jämfört med 107 96 1970-74). Detta är samma förhållande som noterats på sysselsättningssidan i tabell 3:3. Anledningen till denna avmattning får sökas i den osedvanligt långa och djupa lågkonjunkturen på flertalet viktiga utlandsmarknader under dessa år. Det sistnämnda är däremot inte en tillräcklig förklaring till den mycket långsamma tillväxten i svensk export mellan samma år. Här rör det sig sannolikt främst om en försämring i svenska företags internationella konkurrenskraft under den s k kostnadskrisen, som även visade sig i växande bytesbalansunderskott under perioden. I båda fallen borde det emellertid röra sig om tillfälliga obalanser, snarare än om en permanent lägre tillväxt i utlandsförsäljning och utlandsproduktion.

48 Tillväxt under 1960- och I 970-talen

Företagens internationella beroende kan mätas antingen som andelen av deras totala försäljning som avsätts på utlandsmarknader eller som andelen av deras produktion som ligger utanför Sverige. Tabell 3:4 visar att de utlandsinvesterande koncernernas internationella beroende är väsentligt högre enligt det första nâttet än enligt det andra, dvs de är i hög grad beroende av utlandet för avsättning för sina produkter, men tillverkningen ligger huvudsakligen i Sverige. Men oavsett vilket mått som används så har deras internationella beroende ökat under l960- och 1970-talet: såväl utlandsförsäljningen som utlandsproduktionen ökade i relativ betydelse.

För flertalet svenska utlandsinvesterare finns det ett uppenbart samband mellan de två formerna av internationellt beroende. Dels är det framför allt exportinriktade företag som etablerar utlandsproduktion, dels avsätts så gott som hela utlandsproduktionen i utlandet. Men hur ser sambandet ut?

I tabellerna 3:5 och 3:6 har vissa av de genomsnittliga värden som visades i tabell 3:4 disaggregerats något. l tabell 3:5 har koncerner med produktion i utlandet l978 grupperats efter andelen av deras försäljning som avsattes i utlandet samma âr. För varje grupp anges det genomsnittliga värdet av utlandsförsäljningen, som utgjorde produktion i utlandet. Först kan vi konstatera att det finns stora avvikelser mellan företagen i andelen av den totala försäljningen som avsattes i utlandet. En dryg tredjedel av koncernerna avsatte mellan 60 och 80 96 av sin försäljning i utlandet, dvs omkring genomsnittet för samtliga koncerner i tabell 3:0. För flertalet var utlandsförsäljningen relativt mindre. Vidare framgår att storleken av utlandsförsäljningen stiger med stigande internationaliseringsgrad. Det finns följaktligen ett positivt samaand mellan genomsnittsstorleken av utlandsförsäljningen och dess andel av koncernernas totala försäljning. Delvis sammanhänger cetta med att stora företag ofta har både en större export och en högre exportandel än mindre företag.

Tillväxt under 1960- och 1970-taIen 49

Tabell 3:5. Koncerner med i utlandet produktion 1978 gngaperade efter andelen av den totala som koncernomsättningen avsattes i utlandet detta år

koncernomsättning mska koncerndelens försäljning i Sverige. Produktion i utlandet är lika med producerande dotterföretags omsättning minus leveranser från den svenska koncerndelen. Endast koncerner för vilka av tabellens finns samtliga uppgifter har tagits med.

Tabell 3:6. Koncerner med produktion i utlandet 1978 grupperade efter

andelen av den totala koncernomsättningen som utgjorde produktion i utlandet detta år

Produktion i ut- Genomsnittlig

A_n_r_n: Se anmärkning till tabell 3:5.

50 Tillväxt under 1960- och 1970-talen

Däremot är det inte så att företag med stor utlandsförsäljning, vare eller relativt till den totala försäljningen, har en sig absolut större att producera utomlands. Sista kolumnen i tabenägenhet bell 3:5 visar således att det inte finns något systematiskt samband mellan utlandsförsäljningens relativa storlek och utlandsproduktionens relativa storlek. Endast de mest internationella företavilka utlandsförsäljningen utgör mer än 80 96 av koncerngen - för - uppvisar en klart högre att förse ut-

omsättningen benägenhet

landsmarknaderna via i utlandet. Det finns inte heller produktion anledning att förvänta sig att det skulle finnas något sånågon dant samband. absoluta eller relativa storlek Utlandsförsäljningens är ju ett uttryck för företagens internationella konkurrenskraft. att producera utomlands (som den mäts här) beror Benägenheten på faktorer som påverkar produktionens lokalisering.

Tabell 3:6 visar att det också finns ett positivt samband mellan av och betydelsen av genomsnittsstorleken utlandsproduktionen denna i relation till koncernernas produktion i Sverige. Det betyder att utlandsproduktionen ökar mer än proportionellt med koncernernas verksamhet i Sverige. Detta gäller i genomsnitt och vid en jämförelse mellan grupper av företag. I en tidigare analys (Swe- 1979, kap 6) har detta även visat sig gälla över ett denborg, tvärsnitt av enskilda företag. Om sambandet tolkas som en beav företagens utveckling över tiden tyder det på att skrivning när väl startat utlandsproduktion så växer den snabbare företagen än deras hemmaproduktion.

Den ökade internationalisering som visades i tabell 3:4 beror inte ett mindre antal företag har ökat sin internationela inriktpå att utan en allmänt höjd internationaliseringsgrad. En ning speglar jämförelse mellan värdena i tabellerna 3:5 och 3:6 och motsvarande värden för 1970 visar nämligen att hela fördelningen av företag efter har förskjutits uppåt. Ungefär hälfinternationaliseringsgrad ten av koncernerna avsatte mer än 60 96 av sin totala försäljning i utlandet med en tredjedel av företagen 1970. För 1978 jämfört närmare hälften av koncernerna uppgick utlandsproduktianen till mer än 20 96 av den totala försäljningen 1978. Åtta år tidigare gällde detta bara en fjärdedel av företagen. (Jfr Swedenborg, 1973, tabellerna 6 och 7.)

Tillväxt under 1960- och I970-taIen 51

3.3 De internationella koncernernas jämfört med tillväxt hela_ industrin

d_e_n__s_Venska

De utlandsinvesterande koncernerna har vuxit snabbare i Sverige under periooden 1965-78 än den svenska industrin i övrigt och utlandsverksamhetens ökade betydelse framstår därför ännu mer om den jämförs med utvecklingen inom hela den svenska industrin. Detta framgår vid en jämförelse av de uppgifter vi har gemensamma för svensk industri, utlandsinvesterande koncerner i Sverige och deras utländska dotterbolag.

Tabell 3:7 visar att koncerner med produktion i utlandet har ökat sin andel av den totala svenska exporten från 41 procent 1965 till 58 procent 1978. Den största ökningen inföll i början av perioden. internleveranserna, dvs leveranserna till utländska dotterbolag, har uppvisat en snabbare och stadigare andelsökning, från lll till 23 procent av svensk export mellan 1965 och 1978. Ungefär 60 procent av internleveranserna 1978 utgjorde försäljning till rent försäljande dotterbolag i utlandet, vilket var en oförändrad andel jämfört med 1965.

Tabell 3:8 visar en liknande utveckling på sysselsättningssidan. sysselsättningen i svenska utlandsinvesterande koncerner har ökat från 35 till #8 procent av industrisysselsättningen i Sverige 1965- 78 medan motsvarande andel för deras utländska produktionsbolag har ökat från 12 till 26 procent under den längre perioden l960-78.1

sysselsättningen i utlandet har således ökat i väsentligt snabbare takt än inom svensk industri under hela l960-talet och större delen av 1970-talet. Men hittills har vi inte visat att de svenska moderkoncernerna också vuxit snabbare än industrin i övrigt. Den

1 lUl:s enkätmaterial täcker åren 1965-78. Uppgifter för 1960 härrör, som nämnts i kap l, från det enkätmaterial rörande svenska företags investeringar i utlandet som samlades in av Harald Lund 1966 (ibid). En utförlig redovisning av vilka ändringar som gjorts i 1960 års material för att uppnå jämförbarhet med senare år ges i Swedenborg (1973).

varav leveranser till: producerande koncernföretag 1 180 2 680 5 350 9 390 försäljande koncerniöretag l 620 3 720 8 050 13 560

Tabell 3:8 Antal anställda i svensk industri, i svenska utlandsinvesterande koncerner och i deras utländska produk-

tionsföretag 1960-78

1960 1965 1970 1974 1978

Industrin i Sverige 880 260 938 915 921 780 929 200 874 230 Svenska utlandsinvesterande företag 325 980 395 990 431 740 416 235 i 96 av svensk industri 35 43 46 48 Utländska produktionsföretag 105 510 147 805 182 650 219 625 227 825 i 96 av svensk industri 12 16 20 24 26

Tillväxt under 1960- och 1970-taIen 53

export- och sysselsättningstillväxt som visas i tabellerna 3:7 och 3:8 är ju resultatet av både en förändring i populationen av utlandsinvesterande företag i Sverige (jfr tabell 3:2) och av olikheter i tillväxttakt mellan utlandsinvesterande företag och övriga svenska företag. För att kunna uttala oss om de förras tillväxt jämfört med övrig svensk industris måste vi eliminera den del av tillväxten som beror på att nya företag blivit utlandsinvesterare under perioden, dvs vi måste jämföra tillväxten i företag som varit genomgående under hela perioden.

Tabellerna 3:9 och 3:10 visar därför export- och syssselsättningsutvecklingen för genomgående koncerner 1965-78 och för de 20 största utlandsinvesterarna, som samtliga är genomgående. Genom att sätta dessa företags export och sysselsättning i relation till hela den svenska exporten och industrisysselsättningen under olika år får vi ett mått på deras relativa storlek och på deras tillväxt jämfört med hela den svenska industrin. Av tabellerna kan utläsas att de genomgående företagen väger tungt bland de utlandsinvesterande företagen under hela perioden, men att deras relativa betydelse minskat genom tillkomsten av nya utlandsinvesterare. Utlandstillväxten har således inte varit förenad med en ökad koncentration inom gruppen internationella koncerner. Det framgår också att de genomgående företagen faktiskt har haft en mycket snabbare export- och sysselsättningstillväxt än svensk industri i övrigt: deras andel av svensk export ökade från 40 till #6 96 och deras andel av svensk industrisysselsättning ökade från 32 till 37 96 1965-78.

Tabell 3:11 ger en mer översiktlig bild av olikheterna i tillväxt mellan svensk industri och de internationella koncernerna i Sverige och utlandet. Tillväxttakten i sysselsättningen har där uttryckts som genomsnittlig förändring för att underlätta jämförelser mellan olika perioder. Vi ser där att vi skulle överskatta olikheterna i tillväxttakt mellan svensk industri och de internationella koncernerna om vi inte tar hänsyn till den sysselsättningsökning som skett genom att nya företag blivit utlandsinvesterare under perioden. Ändå står det helt klart att även genomgående fö-

54 Tillväxt under 1960- och 1970-taIen

Tabell 3:9 Genomgående företags och de 20 största företagens exportutveckling jämfört med svensk industri 1965-78. Milj kr och procent

Export 1965 1970 1971+ 1978

Genomgående företag Export från svenska koncernföretag 8 220 16 440 31 570 144 775 i 96 av total svensk export 40 147 45 46 Leveranser till utländska koncernföretag 2 770 6 100 12 970 20 575 i 96 av total svensk export 13 17 18 21

De 20___största_företa_g__e;r_1 Export från svenska koncernföretag 5 550 ll 730 22 740 35 600 i 96 av total svensk export 27 33 32 36 Leveranser till utländska koncernföretag 2 290 5 090 ll 0140 18 140 i 96 av total svensk export ll 14 16 18

Definitioner: Genomgående företag utgörs av företag som bedrev produktion i utlandet under hela perioden 1965-78 och för vilka vi därför har uppgifter för alla år. De 20 största företagen utgörs av de 20 största utlandsinvesterande företagen 1978 rangordnade efter totala antalet anställda i utlandet.

sou 1932:27 Tillväxt under 1960- och 1970-taIen 55

Tabell 3:10 Genomgående företags och de 20 största företagens sysselsättningsutveckiing _iämf ört med

svensklndustri 1965-78

Antal anställda 1965 1970 1974 1978

Geno_m_aâ_srw_1e.f.§r_e:es

l Sverige 305 020 334 190 360 770 323 830 i 96 av svensk industri 32 36 39 37 1 utländska produktionsföretag 1143 9140 172 120 206 #10 207 630 i 96 av svensk industri 15 19 22 20

& I Sverige 219 490 247 160 271 530 259 530 i 96 av svensk industri 23 27 29 30 1 utländska produktionsföretag 133 450 158 390 189 520 196 900 i 96 av svensk industri 14 17 20 23

Definitioner: Se tabell 3:9.

56 Tillväxt under 1960- och 1970-taIen SOU 1982127

Tabell 3:11 Jämfêjrelse al_ sysselsättningstillväxten i svensk industri, i svenska utlandsinvesterande koncerner och i ploducerandg_ dotterbolag i utlandet 1960- E.

Årlig procentuell sysselsättningsförändring

1960-65 1965-70 1970-74 1974-78 1965-78 Industrin i Sverige 1,3 -0,4 0,2 -1,5 -0,5 Internationella oncerner 1

Sverige:

Producerande dotter- 1

______icSretag utlandst:

Definitioner: Se tabell 3:9.

retag uppvisat en högre sysselsättningstillväxt i Sverige än industrin i övrigt. Detta beror uteslutande på deras mycket höga tillväxt 1965-74. Under åren 1974-78 har de uppvisat en lägre tillväxt i Sverige - dvs en större sysselsättningsminskning - än den övriga industrin. Delvis kan detta förklaras med den industripolitik som förts under denna period och som inneburit att staten övertagit konkurshotade verksamhetsgrenar från privata företag, däribland de internationella koncernerna, och upprätthållit sysselsättningen i dessa genom en massiv bidragspolitik. Skillnaden i sysselsättningsförändring mellan de internationella koncernerna och industrin i övrigt 1974-78 är sannolikt mycket större än de skulle ha varit utan en sådan politik. Vi skall återkomma till detta längre fram. (Se Carlsson m fl, 1981.)

Sett över hela perioden 1965-78 har de genomgående företagen

Tillväxt under 1960- och 1970-taIen 57

ökat med 6 96, vilket kan sysselsättningen jämföras med en sysselsättningsminskning inom hela industrin med -7 96. Eftersom de genomgående företagen väger tungt inom svensk industri blir skillnaden naturligtvis ännu större om jämförelsen görs med industrin exklusive dessa företag. De genomgående företagens sysselsättningsökning ställs då mot en inom industrin i sysselsättningsminskning övrigt på -13 96 under perioden.

De 20 största utlandsinvesterarna har emellertid vuxit snabbare än andra och de har även haft genomgående företag en positivare sysselsättningsutveckling än den övriga industrin 1974-78. Denna grupp företag har således kombinerat en relativt tillväxt i hög Sverige med en mycket snabb expansion i utlandet under denna

peri0d.1

Ytterligare ett förhållande förtjänar uppmärksamhet i tabell 3:11, nämligen att sysselsättningstillväxten i Sverige och utlandet tycks samvariera. Den starkaste sysselsättningstillväxten såväl i svensk industri som i dess utländska infaller under åren produktionsbolag 1960-65. De internationella koncernerna bibehåller en relativt hög tillväxt både i Sverige och utlandet 1965-74 medan svensk industri i genomsnitt har i stort sett oförändrad Den sysselsättning. kraftiga sysselsättningsnedgången i Sverige 1974-78 drabbar såväl utlandsinvesterande företag som grupp som svensk industri. övrig Den visar sig också och detta är det intressanta - i en kraftig avmattning i utlandet. För första gången sedan början på 60-talet - dvs så långt tillbaka som vi har uppgifter - har sysselsättningen i industrins utländska ökat under en ü-årsproduktionsbolag knappt period.

Tillväxten i utlandet har således varit när tillväxten i Sverihög ge varit hög och omvänt har den varit när tillväxten i Sverilåg ge har varit låg. Detta tyder på att det är faktorer gemensamma som påverkar tillväxten i och i utlandet i samma Sverige riktning. Huruvida det är en allmän expansionskraft hos svensk indu-

1 Observera att de 20 största utlandsinvesterarna definierats pâ grundval av deras relativa storlek 1978. Det är inte säkert att utvecklingen tett sig densamma om hade baserats rangordningen på den relativa storleken 1965.

58 Tillväxt under 1960- och 1970-talet: sou 1982:27

stri som över till utlandet eller en kraftig efterfrågeökspiller som motiverar en utbyggnad både i ning på utlandsmarknaderna och utlandet är naturligtvis omöjligt att avgöra. Förmodli- Sverige det sig om en kombination av dessa faktorer. gen rör

om de utlandsinvesterande företagens högre tillväxt i Uppgifter tas ibland som indikation på att utlandsverksamheten har Sverige eller i varje fall inte en negativ, inverkan en positiv, på företai Sverige. Så kan emellertid inte siffrorna gens expansionskraft tolkas. För det första ett aggregat av föregäller jämförelserna som sinsemellan kan ha mycket olika tillväxt. Det är t ex tag inte säkert att det är samma företag som har vuxit snabbt både

För det andra inte ens en hög korrei Sverige och utlandet. säger lation mellan tillväxten i Sverige och utlandet för enskilda föreom den kausala i detta samband. Vi vet tag något riktningen t ex inte skulle ha vuxit ännu snabbare i Sveriom dessa företag hade tillåtits att växa i utlandet. ge om de inte

kunna undersöka i vilket olikheterna i till- Vi borde utsträckning växt beror på att utlandsinvesterande företag återfinns i expansiva branscher genom att jämföra tillväxten branschvis, som görs i tabell 3:12. En branschvis mellan de svenska moderföjämförelse och hela den svenska industrin försvåras emellertid av retagen att av de utlandsinvesterande koncernerna inte branschindelningen är lika ren som den som hela industrin, eftersom den gäller förra är baserad verksamhet i Sveripå koncernernas huvudsakliga det att den senare är baserad på enskilda arbetsställen. ge under Det faktum att koncerner är verksamma inom flera branmånga scher har branschsammanslagningen i tabellen och nödvändiggjort av en särskild blandad branschtillhörighet. Den redovisning grupp sistnämnda av koncerner, vars verksamhet inte till minst utgörs 60 procent faller inom en bransch. Ungefär 10 procent av syssel-

inom de företagen i tabell 3:12 faller sättningen genomgående inom denna grupp.

Tabell stora skillnader i tillväxttakt - mätt som sys- 3:12 avslöjar selsättningsförändring - mellan olika branscher i svensk industri. Tekoindustrin och och pappersvaruindustrin samt massa-, pappers-

Tillväxt under 1960- och I 970-talen 59

Tabell 3:12 Sysselsättningstillväxt i olika branscher 1965-78: Svenska utlandsinvesterande företag och hela den svenska industrin

Förändring av antal anställda i 96 Svenska utlandsinvesterande koncerner Industrin i Sverige Bransch 1965-70 1970-74 1974-78 1965-70 1970-74 1974-78 Livsmedels- samt dryckesvaruoch tobaksindustri 1,1 -5,6 2,5 Textil- och beklädnadsindustri samt läder- och lädervaruindustri a -11,1 -3l,5 -26,3 -21,0 -28,6 Massa- och pappersindustri samt pappersvaru- och grafisk industri 1,0 -11,0 3,4 -6,2 -l,7 -0,3 Kemisk industri samt gummivaru och plastindustri 3,6 4,4 -9,1 10,6 5,0 -3,9 Järn-, stål- och metallverk

Transportmedelsindustri (inklusive varvsindustri) 27,3 23,2 -7,8 6,2 15,4 -l,O Övrig industrib 10,9 2,7 -25,0 -0,6 -3,8 -8,9 Blandad branschtillhörighet . -2,9 6,7 -l4,2 Alla branscher 9,6 7,9 -l0,2 -l,8 0,8 -5,9 a Kan ej beräknas. b industri här av och industri för Övrig utgörs trävaruindustri, jord- stenvaruindustri, instrument, foto och optik samt annan tillverkningsindustri. Anm: Förändringstalen för de utlandsinvesterande företagen avser företag som är genom-

gående 1965-78. Företag som bytt branschtillhörighet till följd av fusioner 1974-78 (3

stycken) har fått kvarstå i sin ursprungliga bransch för jämförbarhetens skull.

TiIIvâxt under 1960- och 1970-talen sou 1982:27 60

industri har konsekvent minskat sin sysselsättning under övrig hela några branscher har minskat bara under perioden. Ytterligare den senaste dvs 1974-78. Den genomsnittligt högre tillperioden, växten bland de internationella koncernerna 1965-74 kan då delvis med att särskilt i branscher förklaras dessa företag väger tungt som varit relativt främst inom maskin-, elektro- och expansiva, transportmedelsindustrin.

Däremot är det inte så att de internationella koncernerna nödvänhar vuxit snabbare än sin respektive bransch. De gjorde digtvis i flertalet branscher 1965-70 och 1970-714. Men 1974-78 var det den omvända: oftast en långsammare tillväxt bilden de uppvisade än branschen i övrigt. I ett par fall beror det emellertid på de speciella förhållanden som nämnts tidigare. Minskningen ganska beror således uteslutande på att ett inom transportmedelsindustrin stort redovisade den svenska koncerndelen exkluverkstadsföretag som först år (1979) avyttrades till stasive varvsdelen, påföljande ten. En liknande stor till staten ligger bakom den neförsäljning för en annan problembransch, nämligen stålingativa utvecklingen dustrin. Jämförelsen med hela industrin blir i dessa fall missvisande, eftersom sysselsättningen i dessa branscher hölls uppe genom massiva subventioner kombinerat med statligt Övertaganstatliga de. Om vi skulle exkludera dessa särfall skulle den stora skillnaden i tillväxttakt mellan utlandsinvesterande företag och gruppen industrin totalt försvinna. Även med en sådan korrigering kvarstår ändå att de utlandsinvesterande företagen i flera branscher vilket är vuxit långsammare än branschen i genomsnitt 1974-78, en år. Beroende på den orena förändring gentemot tidigare bör man emellertid vara försiktig vid tolkbranschklassificeringen av dessa skillnader. Det är nämligen möjligt att de interningen nationella koncernernas avvikande tillväxt beror på en annorlunda produktionsinriktning inom varje bransch.

3.4 Tillväxt genom företagsförvärv

l den mån de utlandsinvesterande företagens höga tillväxt skett förvärv av andra bidrar den inte till industriell exgenom företag pansion i Sverige - åtminstone inte på kort sikt. Sådana företags-

Tillväxt under 1960- och l970-talen 61

förvärv nettas ju ut inom industrisektorn. Eftersom denna fråga har uppmärksammats i debatten om sysselsättningseffekterna av internationella investeringar finns det skäl att titta närmare på i vilken utsträckning de utlandsinvesterande tillväxt i företagens Sverige har skett genom förvärv av andra företag och innebörden av detta.

Vi har om och uppgifter köp försäljning av företag i Sverige endast för perioden 1974-78, då ju inom sysselsättningsförändringen gruppen utlandsinvesterande företag varit negativ. Vi frågar därför i stället hur sysselsättningsförändringen under denna period för företag som är genomgående under perioden - fördelar sig på extern respektive intern expansion. Extern expansion är då sysselsättningsförändringar genom försäljning och köp av företag, medan intern expansion är den som sker inom ett och förändring samma företag.

Tabell 3:13 ger svar. Den visar hur för sysselsättningsförändringen de genomgående företagen fördelar intern och extern exsig på pansion totalt och i olika branscher. Kolumn (l) visar antal anställda 1974 och kolumn (2) visar sysselsättningsförändringen 1974- 78. Kolumnerna (3) och (14) anger antal anställda i sålda respektive köpta företag. Köp och försäljningar iLrg gruppen genomgående företag har exkluderats, där så varit möjligt, för att belysa de internationella koncernernas externa expansion gentemot den övriga industrin. Kolumn (5) visar nettot av köp och försäljningar, dvs den externa Genom att antal anställda sysselsättningsförändringen. noteras vid köp- respektive försäljningstillfället bokförs förändringar i antal sysselsatta före eller efter denna som interna. tidpunkt Den interna sysselsättningsförändringen beräknas residualt och framgår av kolumn (6).

Till att börja med kan vi konstatera att sysselsättningsminskningen inom företag som är l97ü-78 är större än den genomgående som gäller hela gruppen utlandsinvesterande Den senare företag. (-l5 505 enligt tabell 3:8 och sista raden i tabell 3:13) påverkas positivt av ett nettotillskott av nya utlandsinvesterare under perioden.

5-T7

62 Tillväxt under 1960- och 1970-talen SOU 1982727

Tabell 3:13 De utlandsinvesterande företagens sysselsättningsförändring 19714-78 i Sverige per bransch, fördelad på intern och extern expansion. Genomgående företag 19714-78

Förändring Antal anställdaü Antal i antal Extern Intern anställda anställda sålda köpta expansion expansion Bransch 19714 19714-1978 företag företag (14) - (3) (2) - (5) (l) (2) (3) (14) (5) (6)

Livsmedels- samt dryckesvaruoch tobaksindustri 148614 213 0 2714 2714 -61

Textil- och beklädnadsindustri samt läder- och lädervarub industri 3 925 -1 0146 1435 210 -225 -821

Massa- och pappersindustri 1414 988 -665 7 555 8.195 6140 -l 305

Pappersvaru- och grafisk industri 6 988 -67 0 607 607 -6714

Kemisk industri samt gummivaru och plastindustri 18 1433 -2 207 973 1 010 37 -2 21414

Järn-, stål- och metallverk samt metallvaruindustri 149058 -8 899 6 125 1 2814 b -14 8141 -14 058

Maskinindustri 58 520 -l 597 287 2 1402 2 115 -3 712

Elektroindustri 67 078 -6 180 57 l 682 1 625 -7 805

Transportmedelsindustri (inklusive varvsindustri) 814835 -6 735C 7 221 l 570 -5 651 -l 0814

Övrig industri 12 259 -3 092 1472 14146 -26b -3 066

Blandad branschtillhörighet 63 968 -14 101 2 717 3 14614 7147 -14 8148

Alla branscher 14114 916 -314 376 25 8142 21 11414 -14 698 -29 678

Företag som tillkommit under perioden 35 695

Företag som fallit bort under perioden -l6 825

Summa -15 505

ing: Liksom alla branschvisa fördelningar av de svenska moderkoncernerna är den i tabell 3:13 oren. För att undvika att sysselsättningsförändringen i olika branscher skall bero på branschbyte av företagen mellan 19714 och 1978 har 1978 års branschtillhörighet använts bada åren. Ändrad branschtillhörighet kan annars uppstå i samband med köp och försäljning av företag eller i övrigt ändrad produktionsinriktning.

Vid försäljnings-

g respektive köptillfället.

Dessa siffror påverkas av svarsbortfall. Förmodligen skulle antal anställda vara ett par hundra högre. En större försäljning (till Svenska Varv) har tidigarelagts i materialet och påverkar siffran för 1978, trots att den inträffade i början av 1979.

sou l982:27 Tillväxt under 1960- och 1970-talen 63

Som framgår av summan av alla branscher i tabell 3:13 är huvuddelen (närmare 90 procent) av den negativa Sysselsättningsförändringen i de genomgående företagen intern, dvs har inom ägt rum varje företag. Samtidigt har det skett betydande förändringar i koncernernas sammansättning genom köp och av föreförsäljning tag. Sysselsättningsminskningen till följd av försäljning eller nedläggning (-25 8142) och sysselsättningsökningen genom förvärv (Zl 1114) är nästan av samma storleksordning som den interna sysselsättningsminskningen (-29 678). Nettot är negativt (-14 698) men inte särskilt stort jämfört med den interna sysselsättningsförändringen.

Ser vi på sysselsättningsförändringen i olika branscher finner vi att den negativa utvecklingen till följd av försäljning av företag är hänförlig till endast tre branscher. Det är återigen de tre branscher som utgjort problembranscher under senare år, nämligen teko-, stål- och varvsindustrin. l praktiskt taget samtliga övriga branscher har den externa varit posisysselsättningsförändringen tiv: antalet anställda i köpta har varit större än antalet företag anställda i avyttrade företag. Däremot har den interna sysselsättningsförändringen varit negativ i alla branscher.

De stora företagsförsäljningarna inom stál- och varvsindustrin, liksom i massa- och pappersindustrin (det rör ståldelen av sig om ett massaföretag), är speciella av det skälet att de till övervägande delen (80 96) utgörs av till staten, till försäljningar nämligen Svenska Varv och Svenska Stål AB. Utan ett i statligt ingripande dessa konkurshotade företag hade, som nämnts tidigare, sysselsättningen i just dessa företag sannolikt inte minskat lika mycket, och sysselsättningen i respektive bransch i inte ökat. övrigt

l debatten om sysselsättningseffekterna av svenska utlandsinvesteringar har det förhållandet att ett flertal svenska multinationella företag vuxit genom förvärv i Sverige använts som ett argument för att dessa effekter inte är positiva för industrin som helhet.1

1 LO-SAF-debatten 1978, som började med L025 av undersökning sysselsättningen i de 22 största svenska multinationella företagen.

64 Tillväxt under 1960- och 1970-taIen sou l982:27

Detta argument bygger emellertid på flera felaktiga antaganden och slutsatser. För det första utgår man därvid ifrån att de multinationella företagens högre sysselsättningsökning skulle tyda på att effekterna på sysselsättningen av utlandsverksamheten skulle vara positiv. (Annars finns det ju ingenting att bemöta.) Men en sådan slutsats är, som framhållits ovan, felaktig. Vi vet nämligen ingenting om hur snabbt dessa företag hade expanderat i Sverige i_r_1_t_ç_ hade tillåtits producera utomlands. Detta är den rele- _o_r_nde vanta jämförelsenormen för en utsago om effekterna av utlandsverksamheten. För det andra utgår man från att förvärvade företag hade kunnat överleva eller växa i samma eller högre takt o_m de hade köpts upp av ett annat företag. Också detta är ett

_inte_

otestat påstående.

På a grunder skulle man kunna argumentera att det förepriori tag som köper upp ett annat företag förväntar sig en högre framtida inkomstström från detta företag än det säljande företaget självt gör och att detta förklarar transaktionen. Anledningen kan vara att det har resurser köpande företaget företagsledning, marknadsorganisation eller dylikt - som när det kombineras med det uppköpta företagets resurser kan höja avkastningen på det senares verksamhet. Om så är fallet borde det uppköpta företaget ha en bättre tillväxtpotential efter förvärvet än det annars skulle ha haft. Detta resonemang är emellertid giltigt endast under förutsättning att det köpande företaget inte tillskansar sig en monopolposition på marknaden genom uppköp av konkurrenter, för i så fall kan fusionen mycket väl leda till en produktionsminskning. är mindre - allt Produktionsvolymen på monopolmarknader ju annat lika - än på marknader med konkurrens. För en liten öppen ekonomi som den svenska är emellertid importkonkurrens ofta ett viktigt hinder för monopolbildning.

Längre fram - i kapitel 7 - kommer vi att ta upp frågan om effekterna av utlandsverksamheten på produktion och sysselsättning i Sverige. Här nöjer vi oss med att konstatera att de utlandsinvesterande tillväxt i - oavsett om den är intern företagens Sverige eller extern - inte säger någonting om sådana effekter. Den är intressant främst som en beskrivning av den typ av företag som bedriver produktion i utlandet.

Tillväxt under 1960- och 1970-talen 65

3.5 Sammanfattande synpunkter

Svensk industri har genomgått en stark internationalisering under 1960- och 1970-talen och de internationella koncernerna, som beskrivits i detta kapitel, svarar för en betydande del av denna utveckling. En hög exporttillväxt och en stark utbyggnad av produktionen i utlandet har inneburit att utlandsverksamheten ökat starkt i relation till hemmamarknadsförsäljning och hemmaproduktion. Ändå har dessa företag samtidigt uppvisat en väsentligt högre tillväxt i Sverige än den övriga industrin. Uppenbarligen representerar dessa företag som grupp den mer konkurrenskraftiga och expansiva delen av svensk industri. I den senare analysen skall vi försöka identifiera några av de faktorer som förklarar dessa företags internationella konkurrenskraft.

Under den senaste för vilken vi har perioden uppgifter nämligen 1974-78 - har det inträffat en märkbar tidiförändring gentemot gare: tillväxten såväl i Sverige som utlandet har mattats betydligt. Delvis kan detta förklaras med den lägre tillväxten under dessa år på Sveriges viktigaste marknader som också är de viktigaste produktionsländerna för svenska företag. Till en betydande del kan det förklaras med hemmatillverkade problem såsom strukturkriser och för snabb kostnadsutveckling inom svensk industri. Ett förhållande som talar för att. problemen på hemmaplan spelar en självständig roll är att exporten från Sverige ökat mycket långsammare än försäljningen på utlandsmarknaderna från de tillverkande dotterbolagen i utlandet. Det tyder på att de svenska produktionsenheterna har blivit relativt mindre konkurrenskraftiga.

Huruvida utvecklingen kommer att vända och vi återigen kommer att uppleva en fortsatt stark utbyggnad av industrins utländska dotterbolag och minoritetsengagemang är naturligtvis svårt att

66 Tillväxt under 1960- och I 970-taIen SOU l982z27

veta. I den mån det positiva sambandet mellan industrins tillväxt i Sverige och i utlandet, som framskymtar i tabell 3:11, åtminstone delvis beror på att en allmän expansionskraft hos de svenska företagen spiller över till utlandet och leder till en samtidig stark utbyggnad där, så kommer tillväxten i utlandet att vara relativt långsam tills balansen i svensk industri och konkurrenskraften hos de svenska företagen âterställs. Tyngdpunkten i koncernernas verksamhet kan trots det fortsätta att förskjutas mot utlandet, såsom har skett 1970-78, beroende på att hemmaförsäljningen och exporten uppvisar en ännu långsammare tillväxt. En svensk kostnadskris, allt annat lika, gör det fördelaktigare att förlägga produktionen till utlandet.

SQU 1932:27 Mer om tillväxten 67

Kapitel 4

Mer om tillväxten av olika

slag

av

utlandsverksamhet

Den översiktliga beskrivningen av utvecklingen av olika slag av utlandsverksamhet som gavs i kapitel 3 kan göras fylligare. Här ska vi visa hur utlandsföretagen fördelar branscher och sig på olika länderomrâden, vilket, som vi ska se, ger en antydan om drivkrafterna bakom olika typer av utlandsverksamhet. Vi ägnar störst uppmärksamhet åt de producerande och bördotterbolagen jar med en historisk tillbakablick för på produktionsetableringarna att därefter beskriva deras tillväxt 1960-1978 i olika branscher och regioner. I de två sista avsnitten men mer ges en liknande summarisk redogörelse för utvecklingen av övriga dotterbolag och minoritetsägda företag i utlandet.

4.1 Produktionsetableringarna i historiskt perspektiv

Sedan början av 1960-talet har det skett en stark av utbyggnad svensk industris produktion utanför av Sverige. Någon kartläggning denna verksamhet finns inte för år så vi kan inte tidigare säga om detta representerar en oförändrad eller tillväxttakt höjd jämfört med tidigare. Svensk industri har ju sedan gammalt varit inriktad på försäljning i utlandet och flera svenska industriföretag bedrev produktion vid utländska redan vid sekelskifdotterföretag tet.

Genom att se på när de utländska etablerades produktionsbolagen kan vi få en viss bild av hur utlandsverksamheten utvecklats över en under senare längre period. Etableringsverksamheten år järn-

68 Mer om tillväxten

fört med tidigare överskattas naturligtvis av att vi ser på etableringsdatum för de företag som har överlevt fram till nu. Nedläggelser av utlandsföretag är vanliga och ju längre tid som har förflutit sedan etableringen desto mera tid har funnits att lägga ned företaget. Detta är sannolikt en viktig förklaring till den närmast explosionsartade utveckling av antalet etableringar under 1960och 70-talen som framgår av tabell 4:1. Om ett 20-tal år, när många av dessa företag har hunnit läggas ned och ersättas av nya, ter sig skillnaden i utveckling jämfört med tidigare perioder kanske inte fullt så dramatisk.

Tabell 4:1 visar således hur utländska produktionsbolag 1978 fördelar sig på etableringsperiod och region. Vi kan konstatera att utlandsetableringarna går långt tillbaka i tiden: de äldsta produktionsbolagen kom till på 1800-talet och ett 50-tal daterar från före 1930. Så här i efterhand ser etableringsverksamheten mellan 1900 och 1960 ut att vara ganska jämnt fördelad med toppar under efterkrigsperioderna på 20- och 50-talet. Den ser särskilt jämn ut i jämförelse med den oerhört starka ökningen under 1960och 70-talen: mer än 76 procent av alla företagen etablerades efter 1960. Etableringsverksamheten under 70-talet (269 företag) framstår som väsentligt livligare än under 60-talet (162) men det beror huvudsakligen på att ett betydande antal företag etablerade under den tidigare perioden redan lagts ned.

Den sista kolumnen visar etableringsfrekvensen för utländska produktionsbolag som fanns 1970, vari ingår ett stort antal företag som lagts ned, slagits ihop eller sålts 1970-78. Det visar sig att 30 96 av de drygt 400 utländska produktionsbolag som fanns 1970 har försvunnit av en eller annan anledning under de följande 8 åren. Det tyder på att det sker en betydande, och troligen kontinuerlig, förändring i populationen av utlandsföretag och att det inte på något sätt är samma företag vi följer när vi studerar utvecklingen över en längre period.

Självfallet ger etablering av nya företag inte en god bild av ut-

Mer om tillväxten 69 Tabell 4:1 Etablering av producerande dotterföretag under olika perioder och i olika regioner 1978

företagen är olika stora, dels för att nya anläggningar kommer till och gamla byggs ut inom ramen för existerande företag. Men tabell 41:1 ger oss i alla fall ett visst historiskt perspektiv inför redogörelsen av tillväxten i utlandsproduktionen efter 1960.

4.2 1960-78

Utvecklingen

4.2.1 Nyetableringarloch företagsköp

Tillväxten i utländska produktionsföretag 1960-78 har, som vi sett tidigare, varit imponerande. sysselsättningen i de producerande dotterföretagen har mer än fördubblats sett över hela perioden. Tillväxten var relativt starkast 1960-65 men den låg kvar på en

70 Mer om tillväxten

hög nivå 1965-70 och 1970-74 för att sedan sjunka starkt 1971+- 78.

Det är anmärkningsvärt att denna tillväxt huvudsakligen skett genom att nya företag har etablerats i utlandet eller genom att utländska företag har förvärvats av svenska företag. Nyetableringar och företagsförvärv svarade således för över 80 96 av sysselsättningsökningen under 60-talet och för mer än 100 96 under 70-talet. Existerande utlandsföretag som grupp har således vuxit långsamt. Under den senare perioden har de t o m minskat sysselsättningen.

Tabell 4:2 visar hur stor del av sysselsättningstillväxten som kommer från befintliga företag, från nyetablerade respektive förvärvade företag 1960-78. Sysselsättningsbidraget från företag som tillkommit genom förvärv underskattar emellertid den externa tillväxten i utlandet eftersom existerande företag också kan växa genom förvärv. Avveckling eller försäljning av företag påverkar utför företag. Det negativa bidraget till sysselvecklingen befintliga från denna grupp företag 1974-78 beror således sättningstillväxten

Tabell 14:2 Producerande dotterföretags Sysselsättningsförändring 1960-70 och l970-78 fördelad pâ intern och extern tillväxt

Förändring i % av antal anställda

1960-1970 1970-78

Alla dotterföretag 73 25 därav: 12 -l2 befintliga nystartade resp period 29 9 tillkomna genom förvärv 32 28 resp period

Mer om tillväxten 71

bl a på ett par större försäljningar, i praktiken på att ett par tidigare dotterföretag övergått till att bli minoritetsägda. Förvärvens relativa betydelse under olika perioder pâverkas pâ motsvarande sätt av enstaka stora företagsköp - exempelvis 1960-65 och 1974- 78.

Förvärvens ökade betydelse beror emellertid inte enbart på enskildheter. Tabell 4:3 visar att antalet producerande dotterföretag som tillkommit genom förvärv har ökat kraftigt under 1960-talet och speciellt under 1970-talet. Förvärvens andel av etableringarna före 1960 var ca 21 96, de var 39 96 1960-70 och 61 96 1971-78. Jämförelsen med etableringarna före 1960 är givetvis rättvisande endast under förutsättning att nedläggningar före 1960 liksom svarsbortfallet - som framförallt gäller äldre företag vars etableringssätt numera är glömt - inte påverkar dessa relationer.

Tabell 4:3 girgducerande_ dotterföretag i utlandet fördelade på etableringsform under olika perioder

Antal producerande dotterföretag etablerade

Etableringsform före 19s0a 19e0-70b 1971-7sb

Nystartade 103 105 54 F d försäljande

Samtliga företag i undersökningen 223 254 267

3 etablerade före 1960 av som Företag utgörs dotterföretag fanns 1965 och/eller 1970.

b Bland etableringar under 1960-talet har endast inkluderats företag som fanns kvar 1970 och bland etableringar under 1970-talet endast de som fanns kvar 1978.

72 Mer om tillväxten

En branschvis jämförelse av benägenheten att etablera sig genom förvärv visar att trenden mot ökade förvärv inte beror på utvecklingen i enstaka branscher. Det är således inte så att branscher där förvärvsfrekvensen är hög har vuxit snabbare under senare år och därmed lett till en allmänt höjd förvärvsfrekvens. I samtliga branscher utom en är andelen av sysselsättningstillväxten som kommit från förvärvade företag högre under 70-talet än under 60talet.

4.2.2 Utvecklingen branschvis

De utländska produktionsföretagens branschfördelning skiljer sig markant från industrins branschsammansättning i Sverige. Verkstadsindustrin svarade för omkring 75 96 av produktionsföretagens tillgångar och sysselsättning i utlandet 1978 jämfört med 46 96 av sysselsättningen inom industrin i Sverige. Verkstadsföretagen är expansiva både i Sverige och utlandet och deras dominans i utlandet är en viktig förklaring till utlandsverksamhetens starka tillväxt under 60- och 70-talen.

När vi jämför branschmönstret i utlandet med det i Sverige bör vi vara medvetna om vissa skillnader i inombranschspecialiseringen i utlandsverksamheten och i Sverige. Så t ex består textiloch beklädnadsindustrin i utlandet så gott som uteslutande av konfektionsföretag medan textilproduktion, som sysselsatte hälften av antalet anställda i branschgruppen i Sverige 1978, inte förekommer vid utiandsföretagen. Järn-, stål- och metallverken har sammanförts med metallvaruindustrin i utlandet, beroende på att de är så få att de med hänsyn till konfidentialiteten inte kan särredovisas. I Sverige har de 45 96 av branschernas sammanlagda sysselsättning men l utlandet är de obetydliga. Branschens utländska dotterföretag är främst verksamma inom metallvaruindustrin, dvs i ett senare förädiingsled än moderföretagen i Sverige om man ser till de sistnämndas huvudsakliga verksamhet. Detsamma gäl-

Mer om tillväxten 73

ler, om än i mindre grad, massa- och pappersindustrins utländska dotterföretag, som i stor utsträckning hör hemma i pappersvaruindustrin. Vi ska återkomma till orsakerna till dessa skillnader i in-

ombranschspecialisering. Till sist kan nämnas att trävaruindustrin samt jord- och stenindustrin väger tungt i gruppen övrig industri i utlandet.

Branschfördelningen av de utländska anställproduktionsföretagens da och tillgångar har förändrats en hel del sedan 1960.1 Branscher med omfattande utlandsproduktion sedan gammalt, såsom kemisk industri och har minskat maskinindustri, i betydelse medan nya utlandsinvesterande branscher, såsom främst massaoch pappersindustrin, järn- och stålindustrin samt transportmedelsindustrin, svarar för en ökande andel av utlandsverksamheten. Dessa

förskjutningar har ägt rum ganska under hela 1960- och stadigt 70-talen, som framgår av tabell 4:4.

Ett par undantag från en i övrigt över tiden jämn förskjutning bör nämnas. Den stora nedgången (från #3 till 33 96) i maskinindustrins andel av sysselsättningen innebar en ab- 1970-714, som även solut minskning av antalet sysselsatta, till stor del sammanhängde med långtgående inom ett av de största utlandsrationaliseringar investerande företagen. Det behöver inte ha inneburit en minskad försäljnings- och produktionstillväxt om det åtföljdes av en kraf-

tig produktivitetsstegring. Framförallt var neddragningen av engångskaraktär, vilket stöds av att branschens sysselsättningsandel inte fortsatt att minska.

Elektroindustrin har också en ojämn, uppvisat om än positiv utveckling. Tillfälliga andelsförluster har inträtt i samband med för-

1 Branschernas andel av sysselsättningen och av totala tillgångar sammanfaller inte helt beroende på skillnader i kapitalintensitet mellan branscher men också på åldern i olika på anläggningarna branscher. Användandet av bokförda värden av tillgångarna innebär nämligen en systematisk undervärdering av de äldre tillgångarna beroende på att ofta är större bokföringsmässiga avskrivningar än de som baseras på verklig ekonomisk livslängd.

74 Mer om tillväxten

Tabell 4:4 Antal anställda och totala tillgångar i producerande dotterföretag fördelade på branscher 1960, 1970, 1974 och 1978

Antal anställda, 96 Totala tillgångar, 96 Bransch 1960 1970 1974 1978 1960 1970 1974 1978

Livsmedels- samt dryckesvaruoch tobaksindustri 1 1 l 1 l l Textil- och beklädnadsindustri samt läder- och lädervaruindustri O,5 2 3 2 0,7 1 1 0 Massa- 2 2 4 7 6 6 och pappersindustri Pappersvaru- och grafisk industri 2 3 6 3 4 5 Kemisk industri samt gummivaru och plastindustri 21 14 11 8 14 8 8 7 Järn-, stål- och metallverk 7 10 12 12 11 14 13 14 Metallvaruindustri Maskinindustri 47 43 33 34 50 43 32 37 Elektroindustri 19 18 24 21 18 15 22 15 Transportmedelsindustri (inklusive varvsindustri) 1 2 5 8 1 3 7 11 5 6 6 4 5 5 6 4 Övrig industria Alla branscherb 100 100 100 100 100 100 100 100

a industri här av trävaruindustri, jord- och stenvaruindustri, in- Övrig utgörs dustri för instrument, foto och optik samt annan tillverkningsindustri. b Stämmer inte exakt med summan för alla branscher på grund av avrundning.

Mer om tillväxten 75

av större 1974-78 säljning dotterbolag. tvingades en sådan försäljning fram av värdlandets krav på majoritetsintresse i ett utländskt dotterbolag.

Trots en ansenlig expansion i utlandet under 60- och 70-talen har maskin- och elektroindustrins dominans minskat tidiga kraftigt, från 66 96 av 1960 till 55 96 1978. Den utlandssysselsättningen kemiska industrin, som haft en långsam tillväxt i hade utlandet, 21 procent av utlandssysselsättningen 1960 mot endast 8 96 1978. Utvecklingen under 60- och 70-talen har i stället inneburit att nya företag och branscher har vuxit i betydelse på utlandsmarknaderna.

Vad är det då som bestämmer vilka branscher som förlägger sin produktion i utlandet? Delvis kan i utlandet branschfördelningen sägas vara historiskt bestämd i den bemärkelsen att den uppstod redan i samband med de allra tidigaste utlandsinvesteringarna. Därmed är inte sagt att samma som ledde till utlandsfaktorer, produktion då, inte är giltiga nu utan endast att det är vanskligt att med utgångspunkt från fastställa orsakerna till att nuläget dessa företag blev multinationella. Framförallt kan det vara missvisande att tala om ett branschmönster i samband med de tidigare utlandsinvesteringarna, eftersom endast ett eller ett par företag i Sverige svarade för inom utlandsetableringarna varje bransch och det knappast var faktorer för branschen gemensamma som ledde till etablering av Ett utlandsproduktion. gemensamt drag för dessa tidigare utlandsinvesterare förefaller vara att deras internationella konkurrenskraft till stor del härrörde från någon svensk uppfinning och därmed förknippat kunnande (säkerhetständstickor, fyrar, kullager, kylskåp, separatorer, telemateriel etc). Det är inte otroligt att likartade faktorer bakom ligger såväl dessa företags som andra företags senare i utlanexpansion det, även om det inte förklarar varför denna sker via expansion produktion i utlandet och inte genom export.

Givet att ett eller en bransch, är internationellt konkurföretag, renskraftigt så avgörs valet mellan export och utlandsproduktion

76 Mer om tillväxten

av likartade överväganden som ligger bakom företagets lokalisering inom ett land. Produktionens lokalisering bestäms då av tillgången på produktionsfaktorer och deras relativa priser på olika ställen och skillnaden i kostnaderna att transportera råvaror samt andra insatsvaror respektive den färdiga produkten till avsättningsmarknaden. När det gäller produktionens lokalisering internationellt tillkommer ett antal handelshinder mellan länder.

Kostnadsskillnader av detta slag mellan branscher och länder kan förklara branschmönstret i både exporten och utlandsproduktionen liksom deras länderfördelning. Med andra ord: produktionens lokalisering och handeln bestäms samtidigt.

Branscher som gruvindustrin, järn- och metallverken och skogsindustrin är för en stor del av sin produktion beroende av närheten till råvarukällan och endast senare förädlingsled kan tänkas förläggas närmare marknaden. Råvaruberoende har för svenska företag än så länge betytt en bundenhet till svenska råvarutillgångar och de har endast i obetydlig utsträckning, i motsats till t ex amerikanska och engelska företag, etablerat sig i utlandet för att utnyttja tillgången på råvaror där. Andra branscher är i högre grad beroende av låga arbetskraftskostnader, som t ex textilindu-

stri, och den grafiska industrin, varför lokalisering till regioner

med låga löner inom ett land eller till låglöneländer blir attraktivt. Vissa branscher är typiska hemmamarknadsindustrier, vilket betyder att deras produkter inte alls eller i mindre utsträckning går i internationell handel på grund av prohibitiva transportkostnader. Hit hör en stor del av tjänsteproduktionen, som t ex sjukvård, utbildningsväsende, konsulttjänster och personliga tjänster, byggnadsverksamhet och byggmaterial. Dessa branschers produktion ligger vanligen i närheten av marknaden, vilket också kan vara ett motiv till utlandsinvesteringar.

Mer om tillväxten 77

Qy/_egklingerljegionalt_

De producerande dotterföretagen är i hög grad koncentrerade till Europa och framförallt EEC-länderna. Detta framgår av tabell 14:5, som visar den regionala fördelningen av produktionsföretagens sysselsättning och totala tillgångar samt förändringen i dessa 1960-78.

I tabellen definieras EEC och EFTA som de var sammansatta

1978.1 Men för att möjliggöra jämförelse bakåt redovisas de tidi-

gare EFTA-medlemmarna Storbritannien och Danmark var för sig. Fram till 1970 utgjordes således EFTA av EFTA plus Storbritannien och Danmark. EEC, under samma period, utgjordes av vad

som i tabellen kallas övriga EEC.2

Nästan 60 96 av produktionsföretagens tillgångar låg inom det utvidgade EEC 1978, nästan 50 96 inom det ursprungliga EEC. Jämfört med i början på 60-talet har de ursprungliga EEC-ländernas andel av den totala sysselsättningen fallit medan deras andel av de totala tillgångarna i utlandsföretagen ökat. Bakom denna förändring ligger en mycket kraftig expansion inom de ursprungliga EEC-länderna i början av 60-talet, dvs kort efter handelsblockens bildande i slutet av 50-talet. Därefter har tillväxttakten i de gamla EEC-länderna avtagit och 1974-78 märks t o m en klart lägre tillväxt än i övriga länder.

I gengäld tycks Storbritanniens inträde i EEC (1973) ha gjort Storbritannien till ett mer attraktivt investeringsland. i varje fall har antalet anställda i produktionsföretag i Storbritannien ökat relativt kraftigt 1974-78.

Tillväxten i de nuvarande EFTA-länderna har varit något lägre än genomsnittet för samtliga regioner sett över hela perioden 1960- 78. Dessa länder svarar för mindre än 10 96 av utlandsföretagens sysselsättning och tillgångar och mer än hälften återfinns i Norge och Finland.

1 EEC 1978 utgörs således av de ursprungliga 6 medlemsländerna Belgien-Luxemburg, Frankrike, Holland, Italien och Västtyskland samt nykomlingarna Irland, Storbritannien och Danmark. 2 Samma fördelade återfinns i tabell D:3 i uppgifter på länder Appendix D. 6-T7

78 Mer om tillväxten SOU 1982227

Tabell 4:5 Antal och totala tillgångar i _anställda producerande dotterföretag fördelade på regioner 1960, 1970,

1_9_7_4__ocll_1978. Procent

Antal anställda, 96 Totala tillgångar, 96 Region/land 1960 1970 1974 1978 1960 1970 1974 1978

l-länder EEC 60 58 55 54 55 58 59 59 varav:

varav:

varav: USA 9 5 6 9 17 7 7 10

Övriga i-ländera 3 4 L; 3 4 4 4 4

U-länder

Afrika, Asien 10 8 7 3 4 2 2 1 Latinamerika 7 12 14 17 9 12 13 14

Alla länder 100 100 100 100 100 100 100 100

3 i-länder här av Övriga utgörs Sydafrika, Japan, Australien och Nya Zeeland.

Utvecklingen i Nordamerika har varit ojämn. En kraftig nedgång under 60-talet har vänts i en under 70-talet. En kraftig uppgång viktig bidragande orsak var i det förra fallet av ett försäljning stort amerikanskt dotterbolag och i det senare fallet förvärv av ett likaledes stort amerikanskt Resultatet är att Nordaföretag. merika svarar för samma andel av 1978 utlandssysselsättningen som 1960.

Mer om tillväxten 79

Den mest ihållande trenden sedan början av 1960-talet är den starka expansionen i Latinamerika: regionens andel av produktionsföretagens sysselsättning har ökat från 7 till 17 96 1960-78. De latinamerikanska länderna har med sina snabbt växande marknader innanför nära nog prohibitiva tullmurar attraherat en ökande andel av svenska företags Tre länder - Arutlandsinvesteringar. gentina, Brasilien och Mexiko - svarar för 85 96 av produktionsföretagens tillgångar i området. Denna kraftiga tillväxt kontrasterar skarpt mot utvecklingen i övriga u-länder i Afrika och Asien, som svarar för en allt mindre del av produktionsföretagens sysselsättning - endast 3 96 1978.

Den regionala fördelningen av produktionsföretagens tillgångar skiljer sig en del från fördelningen av sysselsättningen. En relativt större andel av tillgångarna än av sysselsättningen återfinns inom t ex EEC och Nordamerika, medan det omvända inom gäller EFTA och i u-länderna. Dessa skillnader kan, liksom motsvarande skillnader mellan branscher, förklaras av i kapitalintensi-

olikheter

tet. Flera EFTA-länder, främst Finland och Portugal, är låglöneländer ur svenska företags synvinkel, vilket betyder att mer arbetskraftsintensiva produktionsled förläggs dit, alternativt att en given produktion produceras med mer arbetskraftsintensiva metoder. Detsamma gäller uppenbarligen u-länderna, medan det omvända gäller EEC-länderna och USA, som ju kännetecknas av jämförelsevis höga arbetskraftskostnader.

Utlandsproduktionens regionala fördelning motsvarar uppenbarligen inte utlandsmarknadernas storlek men stämmer bättre med utlandets efterfrågan på svenska produkter som den framkommer av svensk exportförsäljning. Experten, som till 80 96 avsattes på den europeiska marknaden, är emellertid i ännu högre grad koncentrerad till Europa än svenska företags utlandsproduktion. U-länderna med för - har återigen undantag Latinamerika en något större andel av den svenska exporten än av utlandsproduktionen. Latinamerika har till följd av en medveten politik som syftar till importsubstitution en betydligt högre andel av utlandsproduktionen än av exporten.

80 Mer om tillväxten

En förklaring som tidigare nämnts till den regionala fördelningen av svenska och förändringarna i denna företags utlandsproduktion kan sökas i skillnaderna i handelshinder mellan länder. troligtvis Trots att svenska företag redan tidigare i stor utsträckning förtill de nuvarande EEC-staterna är det trolagt produktionsföretag ligt att den kraftiga ökningen av investeringarna inom EEC på 60-

talet beror av de handelspolitiska blocken i slutet på

på bildandet 50-talet och de resulterande förändringarna i medlemsländernas tullstruktur. Mindre för svensk export, vilgynnsamma betingelser ket tullar ett exempel på, bör skapa ökade incitahöjda utgör ment att etablera innanför tullmurarna. EEC:s andel produktion av svensk export har också minskat parallellt med en ökad andel av svensk utlandsproduktion. Under samma period skedde en stark av EFTA-ländernas andel av svensk export samtidigt som ökning EFTA - utom de nordiska länderna - mottog en minskad andel av svenska utlandsinvesteringar.

Det är i och för att inte bara exporten utan även utsig möjligt kan öka till följd av en tullavveckling. Existenlandsetableringarna sen av tullar viss marknad skapar bara incitament att på en lägga produktionen av de varor som ska säljas på just den marknaden innanför tullmurarna. Eftersom tullstrukturen ofta innebär tullsatser förädlingsled (s k tulleskalering) är det högre på senare framförallt de sista som tillverkas lokalt. Ett bortförädlingsleden tagande av tullar å andra sidan möjliggör en större specialisering i produktionen och förläggandet av olika produktionsgeografiskt led till orter där produktionskostnaderna är relativt lägst. Hänsyn måste naturligtvis fortfarande tas till skillnader i transportkostnader och eventuellt kvarvarande icke-tariffära handelshinder. Olika delar av en produkt kan dä tänkas produceras i olika länder med en omfattande handel i komponenter, halvfabrikat och den slutlimellan dessa länder. Detta är en del av mekanisga produkten men bakom en ökad produktionsvolym och utrikeshandel med tullfrihet. Om företagen är vertikalt integrerade sker den ökade produktionen och handeln inom de multinationella företagen.

Mer om tillväxten 81

De här antydda faktorerna bakom etablering av utlandsproduktion, bl a handelshinder och olikheter i kostnadsläge mellan Sverige och etableringslandet, kan också utläsas ur olika branschers lokalisering till speciella regioner, som visas i tabell 4:6. Flera branscher har produktion nästan uteslutande i Europa, nämligen livsmedels- samt textil- och konfektionsindustrierna och övrig industri. Den senare består huvudsakligen av byggnadsmaterialindustrin. Samtliga av dessa tillhör de nya utlandsinvesterarna under 1960talet. Textil- och konfektionsindustrin är koncentrerad till EFTAländerna, främst låglöneländerna Portugal och Finland. Eftersom utlandsetableringen ofta sker i avsikt att öka konkurrenskraften på den svenska marknaden är tullfrihet en viktig aspekt. Pappersvaruindustrin som särskilt drabbats av EEC:s tullhöjningar, har förlagt huvuddelen av sin utlandsproduktion inom den gemensamma marknaden. Sedan 1970 har branschen även expanderat i Nordamerika. Massa- och pappersindustrin är koncentrerad till EEC av samma skäl. Utanför EEC domineras denna branschs utlandsproduktion av ett par stora massaproducenter i Nordamerika och inom EFTA, där råvarutillgângen varit bestämmande för produktionens lokalisering. Transportmedelsindustrins utlandsetableringar , också de praktiskt taget helt tillkomna under 1960- och 70-talen, ger exempel på en ännu mer koncentrerad satsning på att komma innanför tullmurarna. Såväl EEC som Latinamerika och Nordamerika är stora marknader som skyddas med högre tullar mot import av färdiga transportmedel än mot omonterade delar, vilket gör det lönsamt att i första hand sätta upp sammansättningsfabriker i dessa områden.

Den kemiska industrin och den övriga verkstadsindustrin är de enda branscherna med en verklig geografisk En så stor spridning. del av dessa branschers utlandsinvesteringar gjordes före 1960 att deras länderfördelning knappast kan förklaras med hjälp av förändringar i relativa kostnadslägen eller handelshinder som inträtt sedan dess. Speciellt den kemiska industrins stora engagemang i Asien och Latinamerika hänger samman med rätt speciella historiska faktorer. I övrigt gäller att, eftersom dessa branscher svarar

82 Mer om tillväxten

Tabell 14:6 âLsselsättningen _i_ groducerande dotterföretag 1978, fördelade på branscher och regioner

Fördelning i 96

__ _ __ Antal Ovriga Nord- Övriga Latin- an- Ovriga Bransch EEC EFTA Europa amerika i-länder amerika u-länder Summa ställda

Livsmedelsindustri 96 14 100 2 174

Textiloch beklädnadsindustri 13 78 8 1 100 14 583

Massa- och PaPPeTS° industri 73 16 11 100 8 707

Pappersvaruoch grafisk industri 59 15 1 16 2 7 100 12 3114

Kemisk industri 33 17 l 13 1 27 8 100 17 031

Metallverk, metallvaruindustri 57 6 2 12 7 12 14 100 28 14110

Maskinindustri 68 5 1 13 2 8 3 100 77 515

Elektroindustri 30 6 10 12 7 31; 1 100 1.18 537

Transportmedelsindustri 514 2 3 39 2 100 18 057

Övrig industri 79 15 1 Q 1 100 9 817

Antal anställda 122 561119 6911 7 133 211 9140 7 781 38 9711 6 063 227 1149

Mer om tillväxten 83

för den överväldigande delen av utlandsinvesteringarna, deras regionala fördelning och förändringen i denna är ungefär densamma som har noterats för alla branscher tillsammans.

4.3 Övriga dotterföretag i utlandet

Bland industrins övriga dotterföretag i utlandet dominerar försäljningsföretagen. Uppgiften för dessa är att sälja koncernens produkter, främst svenska exportvaror men även i viss utsträckning de utländska produktionsföretagens produkter, samt i vissa branscher utföra service och installationsarbeten. År 1978 hade de utlandsproducerande koncernerna drygt l 000 sådana försäljningsföretag som tillsammans sysselsatte uppemot 55 000 personer.

Som framhölls i kapitel 2 omfattar dessa uppgifter endast försäljande dotterföretag till just de utlandsproducerande koncernerna. De utgör därför inte en kartläggning av svensk industris försäljande dotterbolag i utlandet. Fyra år tidigare, 1974, fanns ett par hundra svenska industrikoncerner som enbart hade försäljande dotterbolag i utlandet och de svarade då för 8 96 av sysselsättningen i samtliga försäljande dotterbolag i utlandet (4 600 av knappt 54 300 anställda totalt).

Vidare ingår här endast rena försäljningsföretag, dvs företag som enbart ägnar sig åt försäljning, eventuellt kombinerat med installations- och serviceverksamhet, men utan tillverkning. Om indelningen i producerande och försäljande företag hade grundats på företagens huvudsakliga verksamhet i stället, skulle antalet försäljningsföretag och antalet anställda i dessa vara betydligt större, eftersom ett relativt stort antal utlandsföretag har både tillverkning och ren âterförsäljning.

Även bland de företag som i det följande redovisas som försäljande finns betydande skillnader. Här återfinns små företag med bara ett par anställda som endast förmedlar försäljning åt moder-

84 Mer om tillväxten

bolaget, oftast mot provision, och stora företag med egen fakturering, lagerhållning, service-, reparations- och installationsverksamhet.

De utländska försäljningsföretagens starka tillväxt 1965-78 - med en sysselsättningsökning på närmare 150 96 - är enbart resultatet av en ökad svensk export under perioden. Den speglar inte att en ökad andel av svensk export försålts genom egna dotterbolag i utlandet. Leveranser till försäljande dotterföretag i relation till de svenska moderkoncernernas export har snarare minskat (från 27 96 1965 till 21+ 96 1978). Då är att märka att 1978 var ett osedvanligt dåligt år för svensk export. Samtidigt bör sägas att betydelsen av de utländska koncernföretagen som återförsäljare av svenska varor givetvis underskattas genom vår snäva definition av försäljande dotterföretag.

Etablering av egna försäljningsföretag i utlandet hänger uppenbar-

ligen samman med de svenska företagens exportförsäljning.l En

växande exportvolym eller en intensifierad satsning på utländska marknader förutsätter ofta en förstärkt försäljningsorganisation och ökar förmodligen önskemålet att direkt kunna kontrollera denna. Det sistnämnda avgör då valet mellan försäljning genom en oberoende representant och genom ett eget företag i utlandet. För varje företag borde det följaktligen finnas ett samband mellan exportvolym och antalet egna försäljningsföretag i utlandet. Däremot gäller inte detta nödvändigtvis i en jämförelse mellan företag eller branscher beroende på att man använder olika omfattande eller specialiserad försäljning för olika produkter. En given försäljningsvolym kan vanligen uppnås med en mindre försäljningsinsats när det gäller standardiserade och okomplicerade produkter jämfört med märkesvaror och mer komplicerade produkter. Därtill kommer att installation och service ingår som ett led i försäljningsverksamheten för vissa produkter men inte för andra.

l Vahlne dc Wiedersheim-Paul Hörnel, (1973) har analyserat detta samband.

Mer om tillväxten 85

l tabell 14:7 ser vi att förekomsten av också försäljningsföretag uppvisar ett branschmönster som inte enbart förklaras av branschernas andel av den svenska exporten. Såväl antalet försäljningsföretag som deras genomsnittliga storlek är störst i Verkstadsindustrin, vilket endast delvis förklaras av denna branschgrupps högre exportvolym. Verkstadsindustrin svarade för över 80 96 av antalet anställda i utländska försäljningsföretag jämfört med 145 96 av den svenska exporten 1978. Skillnaden beror på att verkstadsprodukter ofta är mindre homogena än andra branschers produkter samt att installation och service ingår i försäljningsföretagens verksamhet. Det sistnämnda är en viktig anledning till att maskin- och elektroindustrin har en så mycket större andel av sysselsättningen än av de svenska koncernernas leveranser till utländska försäljningsföretag. Skogsindustrin och järn- och stålindustrin har också en stor exportvolym men skiljer sig i övriga avseenden från verkstadsindustrin, vilket då skulle förklara det mindre antalet försäljningsföretag i dessa branscher. Beträffande övriga branscher förklaras det obetydliga antalet försäljningsföretag förmodligen huvudsakligen av deras låga exportvolym.

Om den svenska exportens sammansättning inte skiljer alltför sig mycket på olika utlandsmarknader borde antalet försäljningsföretag och deras storlek relativt väl sammanhänga med exportvolymen på samma marknader. En annorlunda produktsarnmansättning i exporten skulle innebära att det ovan påvisade branschmönstret störde denna bild. Om t ex verkstadsprodukter i exvägde tyngre porten till ett land än till ett annat skulle antalet försäljningsföretag vara större i det förra landet även om exportvolymen till de två länderna var densamma. Av tabell 3:8 emellertid framgår att försäljningsföretagens i stort motsvarar regionala fördelning exportens.

86 Mer om tillväxten

Tabell 4:7 Försäljande dotterbolag i utlandet 1978 samt tillväxt l965-78 i olika branscher

Förändl965-78 Fördelning i 96 i 96 1978 Antal anställda Total Antal Antal svensk Bransch företag anställda företag Anställda Anställda export

Livsmedels- samt dryckesvaruoch tobaksindustri 11 96 9 -8 0 2 Textil- och beklädnadsindustri samt läder- och lädervaruindustri 14 44 3 26 0 3 Massa- och pappersindustri 70 559 8 305 1 13 Pappersvaru- och grafisk industri 22 812 37 313 2 3 Kemisk industri samt gummivaru- och plastindustri 118 2 909 25 535 5,5 9 Järn-, stål- och metallverk

Transportmedelsindustri

kuterades i anslutning till tabell 3:12.

Observera att tabellens uppgifter inte är jämförbara med de som publicerats för tidigare år (Swedenborg 1973 och 1979) eftersom de förra endast omfattar försäljande dotterbolag till koncerner som också har producerande dotterföretag i utlandet.

Mer om tillväxten 87

Tabell 4:8 i utlandet Försäljande dotterbolag 1_9Z§_samt tillväxt _1265-78 i olika regioner

Förändring 1965-78 Fördelning i 96 i 96 1978 Antal anställda Antal Antal per Svensk Region företag anställda företag Anställda Anställda export

varav: Storbritannien 117 2 992 26 33 6 11 Danmark 93 3 524 38 126 7 9

varav: rflorge, Finland 155 6 571 42 150 12 16 Ovriga EFTA 96 3 219 33 144 6 4

Övriga Europa (inkl

Allaglegioner 1 054 53 694 51 1141 100 100

a EEC och EFTA definieras genomgående såsom de var sammansatta 1978. Jfr i övrigt anm till tabell 4:5. Jämförbara om antal uppgifter försäljningsföretag och antal anställda i tabell per land finns D:6 i tabellbilagan.

88 Mer om tillväxten

Nuvarande EEC och EFTA, Nordamerika och u-länderna som grupp har således samma andel av i sysselsättningen försäljande dotterbolag som av svensk export. Ser vi däremot på enskilda länder eller mindre grova finner vi emellertid ländergrupperingar inte samma exakta överensstämmelse. längre De gamla EFTA-länderna, dvs det nuvarande EFTA plus de tidigare medlemmarna Storbritannien och Danmark, har t ex en andel av betydligt lägre sysselsättningen i försäljande dotterbolag än av svensk export (25 96 mot 36 96) medan det omvända gäller för bl a de ursprungliga EEC-länderna och Latinamerika. tycks så- Försäljningsföretagen ledes vara något mer koncentrerade till samma länder och länderområden som de utländska produktionsföretagen, kanske för att de även fungerar som återförsäljare åt dessa, kanske för att större försäljningsansträngningar krävs dessa anpå just marknader, tingen p g a handelshinder eller p g a försäljningens varusammansättning.

Förutom producerande och försäljande i utlandet dotterföretag hade industrin även ett knappt 70-tal verksamma dotterföretag inom andra näringsgrenar med närmare 20 000 anställda. I denna grupp ingår ett rätt stort antal holdingbolag och servicebolag i utlandet. Därtill kommer en handfull som dotterbolag huvudsakligen är verksamma inom handel (inköpsverksamhet i motsats till återförsäljningsverksamhet), transport samt forskning och utveckling. Det överväldigande antalet av de drygt 20 000 anställda i dessa dotterbolag (omkring 80 96) är emellertid sysselsatta i så speciella verksamheter som telefondriftsbolag och städbolag.

Tabell 14:9 visar hur de övriga rörelsedrivande dotterföretagen fördelar sig på näringsgrenar och 1974-78. utvecklingen Uppgifter om dessa företag finns däremot inte för år. tidigare

SOU 1982527 Mer om tillväxten 89

Tabell 4:9 Övriga rörelsedrivande dotterföretag fördelade på verksamhetstyp 1974 och 1978 Svensk andel av eget Verksamhetstyp Antal företag Antal anställda kapital, Mkr 19714 1978 1970 1978 1974 1978 Handel, transport,

3 Huvudsakligen holdingbolag och servicebolag av typen städbolag och telefondriftsbolag.

kan inte göras mer detaljerad beroende Näringsgrensindelningen det stora flertalet dotterföretag förts till kategorin övripå att och att en uppdelning där inom skulle innebära att ga tjänster enskilda identifierades. Vi kan emellertid konstatera att företag det har skett någon större utflyttning av FoU-verksamheten

i_n_t_e_

eller i svenska till särskilda utlandsföav koncernledningen företag retag 1974-78. Den utbyggnad av övriga rörelsedrivande företag som skett under perioden är i stället hänförlig till just övrig tjänsteproduktion, en produktion som ofta kompletterar koncernernas övriga tillverkning både i Sverige och i utlandet.

av rörelsedrivande jämfört med Betydelsen övriga dotterföretag producerande och försäljande dotterföretag framgår något av att i dessa motsvarade nästan 10 96 av antalet anställsysselsättningen da i producerande dotterföretag och nästan 40 96 av antalet anställda i försäljande dotterföretag.

v/ 90 Mer om tillväxten

14.14 Minoritetsägda företag i utlandet

Svenska har i viss utsträckning investerat i utländsindustriföretag ka företag utan att tillförsäkra sig det kontrollerande inflytande som följer av en absolut aktiemajoritet i företagen. Dessa investeringar är fortfarande blygsamma jämfört med investeringar i egna den svenska andelen av det egna kapitalet i dessa födotterbolag: som ett mått uppgick till en dryg retag, på investeringsvolymen, tiondel av enbart det i producerande dotterföretag 1978.

hade de undersökta koncernerna ett minoritetsintres- Sammanlagt se - här definierat som minst lO 96 och högst 50 96 av det utländska företagets aktiekapital - i drygt 170 utländska företag år 1978. Antalet sådana minoritetsintressen ökade särskilt starkt mellan 1965 och 1974. Efter 1974 har tillväxttakten avtagit. Antal anställda och svenskt investerat i dessa företag tycks ha kapital samma Osäkerheten på denna punkt beror på uppvisat utveckling. att svarsbortfallet vad denna typ av utlandsintressen, som gäller är förhållandevis stort och att det har varit tidigare nämnts, olika vid olika undersökningstillfällen.

Det stora svarsbortfallet i sin tur, beror på att de svenska moderofta saknar detaljerade uppgifter rörande företag som företagen inte är koncernföretag och för vilka de inte har det administrativa ansvaret. Det har inte heller varit rimligt i vissa fall att begära att skulle ned ett stort arbete på att inhämta företagen lägga För år 1978 betyder detta att vi har alla efterdessa uppgifter. för endast 64, eller en dryg tredjedel, av de mifrågade uppgifter vilket är en väsentligt lägre andel än tidinoritetsägda företagen, Motsvarande andel 1970 var drygt 75 96 gare undersökningsâr. med storleken mioch 19714 var den 79 96. Vägt på de utländska noritetsintressena är Svarsfrekvensen mycket högre, men den är inte för att vi skall kunna göra säkra uttalanden tillräckligt hög över tiden. Vi skall ändå försöka redovisa de uppom utvecklingen vi har på ett sådant sätt att vi får en bild av omfattninggifter en och av svenska minoritetsengagemang i utvecklingen företags utlandet.

Mer om tillväxten 91

Tabell 4:10 visar utvecklingen av minoritetsägda företag i utlandet 1965-78. Siffrorna är desamma som i tabell 3:3 med den skillnaden att antal anställda 1978 har räknats upp med lit 300 anställda, vilket utgör en grov korrigering för det högre svarsbortfallet 1978 jämfört med 1974. Förutsatt att företag som utgör svarsbortfall 1978 (men inte 1974) inte har en kraftigt annorlunda utveckling vad gäller deras utländska minoritetsintressen än företag som har lämnat uppgifter båda åren tyder siffrorna på att tillväxten av utländska minoritetsintressen har avtagit starkt 19714- 78. Såväl antalet minoritetsägda företag som sysselsättningen i dessa har ökat mindre än under föregående perioder. Sysselsättningen tycks i själva verket ha minskat.

Vi kan också konstatera från tabell 4:10 att föreminoritetsägda tag inom andra sektorer än industri svarade för så mycket som 20 96 av antalet minoritetsintressen i utlandet men för endast 5 96 av sysselsättningen i de utländska minoritetsföretagen 19744. (1978 var andelarna något högre, vilket kan bero på svarsbortfall.) Dessa företag är således förhållandevis små, vilket sammanhänger med att det stora flertalet utgörs av försäljningsföretag.

Vare sig antal minoritetsägda företag eller i sysselsättningen dessa är ett särskilt bra mått på omfattningen av det svenska engagemanget i minoritetsägda företag i utlandet. är Företag olika stora och det svenska ägarintresset i företagen är också olika stort. Ett mått som tar hänsyn till båda dessa faktorer är den svenska andelen av det egna kapitalet i de utländska företagen.

Mer om tillväxten sou 193227

Tabell 4:10 företag i utlandet 1965-78 Minoritetsägga

Antal Antal anställda företag

1970 l974 1978 1965 1970 1974 1978 1965

Minoritets-

ägda produktions- 72 114 129 24 030 55 690 74 420 69 9l5b företaga 39

Övriga minoritets- 33 43 x x 3 995 7 385 ägda företaga x x

Summa

minoritets-

147 172 x x 78 415 77 soob

ägda företaga x x

l Observera att tabellens inte är jämförbara med dem som redovi- Anm uppgifter 1973 och eftersom tabell 4:10 endast sats 1 tidigare rapporter (Swedenborg, 1976, koncerner i omfattar minoritetsintressen till som har producerande koncernföretag redovisat minoritetsintressen till samtliga svensutlandet medan tidigare rapporter De här undersökta koncernerna svarade emellertid för 86 96 av ka industriföretag. i dessa företag 1974. minoritetsintressen och för 96 96 av sysselsättningen

av svarsbortfall. om antal företag är för- Anm Uppgifterna påverkas Uppgift Z: ett ökande men uppgift om antal anställda uppvisar modligen ganska fullständig svarsbortfall.

x Uppgift saknas.

a om anta- Antalskolumnen är inte jämförbar med sysselsättningskolumnen. Uppgft let anställda finns t ex endast för 77 av de minoritetsägda produktonsföretagen

1974 och för 64 1978.

b 14 300, vilket var sysselsättningen 1974 Antalet anställda har räknats upp med till koncerner som lämnade denna uppgift 1974 men utgör i minoritetsintressen 1978. förutsätter att sysselsättningen i dessa företags svarsbortfall Uppräkningen minoritetsintressen har varit oförändrad 1974-78. Detta kan ge en överskattning till att för koncerner har sysselsättningen minskat under periomed hänsyn övrga den (från 64 000 anställda 1974 till 63 000 1978). drygt

Mer om tillväxten 93

Tabellerna 4:11 och 4:12 visar hur de minoritetsägda företagen fördelade sig på olika branscher och regioner 1974 och 1978. Uppgifterna för 1978 redovisas trots att det stora svarsbortfallet gör att bilden för detta år är mycket osäker, och att en jämförelse mellan 1974 och 1978 knappast låter sig göras. En utsago om minoritetsföretagens fördelning på branscher och regioner bör i stället baseras på uppgifterna för 1974. Eftersom tabellerna endast omfattar företag för vilka samtliga uppgifter finns visar de i alla fall hur de olika måtten på utländska minoritetsintressen - antal företag, antal anställda, eget kapital och svensk andel av eget kapital - förhåller sig till varandra.

Minoritetsintressenas omfattning i olika branscher visar sig i tabell 4:ll vara delvis beroende av vilket mått sorn används. Mätt med storleken av den svenska andelen av det egna kapitalet har de största minoritetsinvesteringarna (1974) skett i följande tre branscher: gruv-, järn- och stâlindustrin, elektroindustrin och transportmedelsindustrin. De minoritetsägda företagen i dessa branscher är också genomsnittligt större än i andra branscher (mätt som anställda och eget kapital per företag).

Benägenheten att investera i minoritetsägda företag uppvisar således inte samma branschmönster som benägenhet att investera i majoritetsägda tillverkningsföretag. Huvuddelen av gruv- och järnoch stâlindustrins investeringar i utländska dotterföretag har t ex inte skett i gruvor eller stålverk, som är fallet med investeringar i minoritetsägda företag, utan i metallvaruföretag, d v s i ett senare förädlingsled som oftast kännetecknas av mindre produktionsenheter. (Jfr tabell 4:4 och kommentarerna på s 72 och ff.) Såväl elektro- som transportmedelsindustrin har en väsentligt större andel av investeringarna i minoritetsägda än i majoritetsägda produktionsföretag.

7-T7

94 Mer om tillväxten SOU 1982327

Tabell 14:11 De minoritetsägda företagens branschfördelning 19714 och 1978

Fördelning i 96 19714 i 96 1978 Fördelning Bransch Antal An- Eget Svensk Antal An- Svensk Eget företag ställda kapital andel av företag ställda kapital andel av 19714 eget 1978 eget kapital kapital

Massa- 0 pappers- 5 16 ll 9 1 0 0 O industri

Pappersvaru- o 5 3 2 3 5 14 14 5 grafisk industri

Kemisk industri samt 6 l 3 5 3 114 10 14 gummivaru o plastindustri

industri (inklusive varvsindustri)

Övrig industri samt livsmedel o textil 7 5 3 3 14 l 0 0

Summa 73 100 100 100 1414 100 100 100

Antal resp milj kr 714 1420 3 055 l 015 39 920 2 370 790

Andra näringsgrenar, antal resp milj kr 33 3 995 230 85 143 7 1480 200 140

Anm: Tabellen gäller endast företag som lämnat samtliga uppgifter resp år. Det större svarsbortfallet 1978 omöjliggör en direkt jämförelse mellan 19714 och 1978.

SOU 1982127 Mer om tillväxten 95

Tabell 4:12 De minoritetsägda företagens fördelning på olika

1974 och 1978 regioner

i 96 1974 Fördelning i 96 1978 Fördelning Antal An- Svensk Antal An- Eget Svensk Region Eget ställda kapital andel av företag ställda kapital andel av företag 1974 eget 1978 eget kapital kapital

73 75 69 73 39 66 53 50

klanger_

EEC 29 45 31 34 12 28 17 20 varav:

Storbritannien 5 0 1 1 2 0 1 l 5 6 6 7 3 6 7 8

Danmark

Ovr EEC 19 39 24 26 7 22 9 11

EFTA 20 19 16 19 9 23 15 10 varav:

Finland 14 18 15 18 6 22 14 9 Norge, Ovr EFTA 6 l 1 1 3 1 1 1

Övr 7 6 6 5 5 8 10 7 Europa 7 2 11 9 4 1 4 2 Nordamerika

övr i-ländera 10 3 5 6 9 6 7 11

27 25 31 27 25 34 47 50

gläder;

Asien 14 13 20 17 15 12 26 30 Afrika, 13 12 ll 10 10 22 21 20 Latinamerika

100 100 100 100 64 100 100 100 Summa

Antal resp kr 78 415 3 285 l 100 47 400 2 570 830 milj

Antal minoritetsägda tot 147 172 företag

Se anm till tabell 4:11.

a av och Sydafrika. Övriga i-länder utgörs Australien, Nya Zeeland, Japan

96 Mer om tillväxten

Även vad gäller fördelningen på länder skiljer sig minoritetsinvesteringarna från investeringarna i majoritetsägda tillverkningsföretag, vilket framgår av en jämförelse av tabell 4:12 med tabell

145.1 En lägre andel av minoritetsinvesteringarna har

väsentligt t ex gjorts i EEG-länderna med omkring 30 96 (19714) av svenskt investerat kapital i minoritetsägda företag mot närmare 60 96 av totala tillgångar i producerande dotterföretag. En väsentligt högre andel av minoritetsinvesteringarna har i stället gjorts i

u-länderna

med över 25 96 (1974) av svenskt investerat kapital i minoritetsmot l5 96 av totala tillgångar i producerande dotterföföretagen retag. U-ländernas andel av minoritetsinvesteringarna är i själva verket ännu högre än dessa siffror visar, eftersom svarsbortfallet för minoritetsintressen i dessa länder är högre än i i-länderna. (Räknat i antal företag var svarsbortfallet 48 96 i u-länderna jämfört med 2l 96i i-länderna 1974.)

Vilka faktorer bestämmer då om ett företag går in med ett minoritetsintresse i ett utländskt företag i stället för att etablera dotterföretag i utlandet? Orsaken är ofta att de utländska egna medintressenterna kontrollerar andra resurser som kompletterar det svenska företagets satsning, t ex kunnande, råvarutillgângar, kapital eller distributionsnät. Ett annat skäl är ibland att det föreligger krav på inhemsk kontroll i värdlandet antingen av utveckskäl som i u-länderna eller av försvars- eller indulingspolitiska stripolitiska skäl inom vissa verksamhetsområden. Sådana krav har lett till att i flera tillverkande aktiemajoriteten dotterföretag både i i- oçh u-länder har övergått till lokala intressenter under 1960- och 1970-talet. Det förklarar även varför minoritetsägda företag är relativt vanligare än majoritetsägda företag i uländerna. .En kombination av ovannämnda faktorer förklarar sanno-

1 Tabell 4:12 inkluderar visserligen inte bara minoritetsintressen inom industrin utan även inom övriga sektorer, men de senare svarar - som nämnts ovan - för en mycket liten andel av såväl sysselsättning som svenskt investerat kapital i de minoritetsägda företagen. Jämförelsen påverkas inte heller av att vi använder totala tillgångar som mått på investeringsvolymen i producerande dotterföretag och den svenska andelen av det egna kapitalet som mått för de minoritetsägda företagen.

Mer om tillväxten 97

likt de relativt stora minoritetsinvesteringar som gjorts av svenska företag i gruv- och järn- och stålindustrin liksom i elektroindustrin och transportmedelsindustrin.

Av tabell 14:11 framgår att det svenska ägandet i de minoritetsägda var i genomsnitt industriföretagen precis en tredjedel såväl 19714 som 1978. l tabell där 4:13, företagen har fördelats efter den svenska ägarandelen ser vi att 1978, ägarandelen varierar mellan olika men att nära hälften företag, av företagen ägdes till mellan 140 och 50 96 av de svenska företagen. Anmärkningsvärt många av dessa - 48 96 av totalt 171 minoritetsägda eller företag 28 96 - ägdes dessutom till exakt 50 96 från Sverige. Denna grupp företag intar en ur särställning ägarsynpunkt: de representerar inte minoritetsintressen i egentlig för de svenska mening företagen, men de är inte heller dotterföretag till dessa. Det kan nämnas att ägarbilden var nästan exakt densamma 1970. (Jfr Swedenborg, 1973, tabell 35.) Det är också värt att notera att det inte finns något systematiskt samband mellan ägarandelen och storleken på det utländska Det företaget. förhåller sig således inte så - i genomsnitt - att tenderar att företagen ha en lägre ägarandel i mycket stora företag, vilket skulle kunna vara fallet om storleken på var ett kapitalsatsningen viktigt skäl till att man går in med ett minoritetsintresse i stället för ett majoritetsintresse.

Tabell 4:13 i utlandet Minoritetsägda företag grupperade efter de svenska 1978 företagens ägarandel

Ägarandel Antal företag

%

98 och utrikeshandel

Utlandsproduktion

Kapitel 5

och utrikeshandel

Utlandsproduktion

omfattning, karaktär och utveckling över Utlandsproduktionens tiden är av central betydelse för dess effekter på den svenska ekonomin. I vilken utsträckning konkurrerar utlandsproduktionen med i och export från Sverige? I vilken utsträckning produktion den ett stöd för i Sverige genom att tillåta de utgör produktion svenska att inrikta produktion som de är företagen sig på sådan mest i? Hur förändras sambandet mellan hemkonkurrensmässiga och utlandsproduktion över tiden? Går utvecklingen maproduktion mot en ökad mellan koncernernas svenska och utspecialisering ländska delar med ökad Utrikeshandel som följd? Hur ser i så fall den ut? Innebär den att den mer kvalificerade specialiseringen behålls i Sverige och att enklare tillverkning förproduktionen läggs till utlandet?

som detta och följande skall Detta är några av de frågor kapitel I detta skall vi beskriva utlandsproduktionens kabelysa. kapitel raktär och över tiden. Vi kommer också att belysa utveckling sambandet mellan och svensk export och innebörutlandsproduktion av en ökad trend mot förvärv samt ta den etableringar genom om de internationella koncernernas lokalisering av upp frågan av utlandsproduktionens ef- FoU-verksamhet. En stringent analys fekter är däremot ämnet för senare kapitel.

5.1 och utrikeshandel i Dotterföreta=gens utlandsproduktion olika regioner och branscher 1965-78

hade 1978 en sammanlagd för- De producerande dotterföretagen säljning på 57 miljarder kronor. Detta försäljningsvärde representerar inte saluvärdet av företagens produktion och kan bl a av det

Utlandsproduktion och utrikeshandel 99

skälet inte jämföras med den svenska industrins salutillverkningsvärde (235 miljarder kronor) samma år. Det kan inte heller direkt kontrasteras mot värdet av den svenska exporten (93 miljarder kronor utanför öststaterna) samma år. Anledningen är att i de producerande dotterföretagens försäljning ingår en betydande import från de svenska koncernföretagen bestående av såväl färdigvaror för âterförsäljning som insatsvaror och komponenter för vidare bearbetning och sammansättning.

Fob-värdet av denna import uppgick till drygt 9 miljarder kronor 1978, d v s ett värde motsvarande l6 96 av företagens försäljning. Genom att lägga produktionsföretagens försäljning exklusive leveranser från de svenska koncernföretagen till den svenska exporten erhåller vi den totala utlandsförsäljningen av svenska varor. Denna var närmare lül miljarder kronor 1978, varav 34 96 var produktionsvärdet i utlandet.

Utlandsproduktionens andel av den totala utlandsförsäljningen har därmed ökat ganska kraftigt från 1974, då den låg på 28 96.

Återigen får denna förskjutning tillskrivas den osedvanligt svaga

exporttillväxten 19714-78. Under perioden 1965-714 höll exporttillväxten jämna med tillväxt och relatiosteg utlandsproduktionens nen mellan dem bibehölls därför ganska oförändrad. (Jfr tabell 5:1.)

Större delen av produktionsföretagens försäljning avsattes i de länder där de var belägna. Deras export uppgick i genomsnitt till 21+ 96 av försäljningen 1978, vilket emellertid var en dubbelt så. hög andel som 1965. Exporten till Sverige har däremot varit oförändrat låg under hela perioden och var endast 3 96 av omsättningen 1978.

Produktionsföretagens import från svenska koncernföretag har inte uppvisat samma trendmässiga ökning relativt till försäljningen. Den steg något i relation till omsättningen 1965-70 (från 13 till 17 96) men har därefter varit oförändrad. 1978 utgjorde den 16 96 av omsättningen.

100 och utrikeshandel SOU 1982127 Utlandsproduktion

Tabell 5:1 Utlandsproduktion och Utrikeshandel 1965-78

Procent 1965 1970 1974 1978

Producerande dotterbolag: Produktion/total svensk utlandsförsäljninga 27 29 28 314 Export/omsättning 12 17 23 21+ Export till Sverige/ omsättning l 2 3 3 Import från Sverige/ omsättning 10 17 17 16

a Total svensk utlandsförsäljning utgörs av de utländska produktionsföretagens omsättning minus deras import från de svenska koncernföretagen total svensk export (utanför öststaterna).

plus

Säväl dotterföretagens import från de svenska koncernföretagen som deras export uppvisar stora regionala och branschbundna olikheter, vilket framgår av uppställningarna i tabellerna 5:2 och 5:11 l tabell 5:2 ser vi att dotterbolagens export i relation till deras omsättning är högst i EEC och EFTA. Från EEC såldes emellertid endast en mycket liten del (ll 96) av exporten till Sverige medan över 40 96 av EFTA-företagens export såldes till Sverige. I övrigt har vi inga uppgifter om hur dotterbolagens export fördelar sig pâ länder, men det förefaller troligt att en stor del av exporten från åtminstone de ursprungliga EEC-länderna är intra-EEC export, d v s säljs inom tullomrädet. Etablering av produktion i ett EEC-land har ofta skett i syfte att sälja inom hela den gemensamma marknaden. Exportandelen, d v s exporten i procent av företagens omsättning, var högst i de mindre EEC-staterna

1 Motsvarande uppgifter för tidigare år återfinns i tabellerna D 4 och D 5 i tabellbilagan.

Utlandsproduktion och utrikeshandel 101 C Belgien och Holland, där den låg på 73 respektive 149 96. Inom de ursprungliga EEC-länderna har exportandelen ökat från 16 96 1965 till 35 96 1978.

Inom EFTA har dotterföretagen i Portugal den utan jämförelse högsta exporten i relation till omsättningen (72 96). Om vi exkluderar ett stort och exportinriktat dotterföretag faller exportandelen något men i gengäld stiger andelen av omsättningen som exporteras till Sverige avsevärt (från 5 96 till 33 96). Dotterföretagen i Finland har också en relativt hög export som huvudsakligen är inriktad på Sverige (28 96 av försäljningen avsattes i Sverige). inriktningen på den svenska marknaden hos produktionsföretagen i Portugal och Finland antyder betydelsen av produktionskostnader ochtullfrihet för lokaliseringen till dessa länder. (Jfr kap 4.)

Även inom de nuvarande EFTA-länderna har exporten ökat i relativ - från 13 till 28 96 av 1965-78. betydelse försäljningen Utanför de europeiska handelsblocken är dotterföretagens export obetydlig och produktionsetableringarna verkar ha gjorts nästan helt i syfte att sälja i etableringsländerna.

Benägenheten att importera från de svenska koncernföretagen

uppvisar inte lika klara regionala skillnader. Den är högst (27 96)

i Storbritannien, som traditionellt är en viktig exportmarknad för svenska företag. Den är nästan lika hög i grannländerna Norge och Finland och i avlägsna i-länder som Australien och Sydafrika. Mönstret låter sig inte på något enkelt sätt förklaras av olikheter i handelshinder, produktionskostnader eller liknande mellan länder. Inte heller har det inträffat någon systematisk förändring sedan 1965. Importen från Sverige i relation till utlandsföretagens omsättning har varit i stort sett oförändrad i olika regioner under hela perioden.

Skillnaderna mellan regioner i dotterföretagens export- och importbenägenhet beror emellertid inte enbart på skillnader mellan länder i produktionskostnader och handelshinder. De beror även på att vissa branscher dominerar mer i en del regioner än andra.

102 Utlandsprøduktiøn och utrikeshandel SOU l982:27 s Tabell 5:2. Försälining och utrikeshandel 1978 per region. M11:) kr.

I Z av försäljning Region/land För- Export Export Import export export import sälj- till från till från ning Sverige Sverige Sverige Sverige

FZEC 35 264 11 183 1 295 6 030 32 4 17 2221 Stor-

“ri

EEE

Utlandsproduktion och utrikeshandel 103

De branschvisa skillnaderna i produktionsföretagens försäljning och Utrikeshandel framgår av tabell 5:3. Där ser vi att två branscher har en högre exportandel än genomsnittet för samtliga väsentligt branscher: transportmedelsindustrin (49 96) och konfektionsindustrin (65 96). Vad beträffar transportmedelsindustrin härrör denna extill stor del från ett par företag i de små EEC-länderna Belport och Holland och avser främst försäljning inom det gien antagligen EEC. Konfektionsindustrins höga exportandel, och speciellt övriga den stora del av exporten som säljs till Sverige, illustrerar de nämnda motiven för branschens utlandsproduktion. Det är tidigare värt att notera att medan transportmedelsindustrins exportandel har ökat har konfektionsindustrins minskat under perioden 1965- 78. Det sistnämnda tyder på att (åtminstone delar av) konfektionsindustrin även har börjat hävda sig försäljningsmässigt på utlandsmarknaderna.

Den största dotterbolagsexporten kommer emellertid volymmässigt från och maskinindustrin. Båda branschertransportmedelsindustrin na har ökat sin exportandel kraftigt 1965-78 och därigenom starkt till den höjda exportandelen för alla branscher bidragit tillsammantagna.

Den i förhållande till omsättningen uppvisar mehögsta importen tallvaruindustrin och transportmedelsindustrin. Fob-värdet av den förra branschens import var 28 96 av utlandsföretagens omsättning. Huvuddelen av importen bestod dessutom av färdiga produkter för vilket understryker branschens starka beroåterförsäljning, ende av inte bara utan även basproduktionen i råvarutillgången i utlandet överskattat därför utlands- Sverige. Försäljningsvärdet produktionens betydelse i denna bransch.1

importandel på 36 96 bestod däremot Transportmedelsindustrins till största delen av halvfabrikat för sammansättning i utlandet. i förhållande till omsättningen i denna Importens omfattning

l i med 1970, då den var Nedgången importandelen jämfört 40 96, beror bl a att företag som är gränsfall mellan på några och producerande företag har omklassificerats från proförsäljande ducerande till försäljande bolag 1974 och 1978.

104 Utlandsprøduktion och utrikeshandel

Tabell 5:3 Försäljning och utrikeshandel 1978 bransch. per Milj kr

I Z av försäljning

Export Import export export import Branch För- Export till från till från sälj- Sveri- Sveri- Sveri- Sverining ge ge ge ge

Livsmedel samt dryckesvaror och tobak 620 217 22 22 34 3 3

Textil och beklädnadsind. samt läder och lädervaror 442 288 172 56 65 39 13

Massa och papper 2 848 640 6 190 22 O 7

Pappersvaror och grafisk industri 3 178 635 139 294 20 4 9

Kemisk ind. samt gummi- och plastindustri 4 166 425 135 520 10 3 12

Järn-, ståloch metallverk

Metallvaru- 8 094 864 105 2 297 11 1 28 industri

Maskinindustri 18 568 5 426 613 1 647 29 3 9

Elektroindustri 8 129 565 220 1 226 7 3 15

Transport-

och utrikeshandel 105 Utlandsproduktion

bransch tyder på att i den utländska förädlingsvärdet tillverkningen än så länge är förhållandevis lågt. lmportandelen för branschen som helhet har varit ganska oförändrad sedan 1965.

Elektro- och maskinindustrins också utlandsproduktion genererar en rätt omfattande från export Sverige av både komplementära produkter för återförsäljning och produkter som i den utingår ländska tillverkningen. Importen i relation till den utländska varuproduktionen är emellertid högre än vad som framgår av tabellen, eftersom montering och installation av maskiner och hela anläggningar ofta ingår i produktionsföretagens verksamhet i dessa branscher och inräknas i försäljningsvärdet.

Fördelningen av produktionsföretagens import på varor för återförsäljning respektive för vidare av bearbetning dotterföretagen samt i olika branscher investeringsvaror 1978 framgår av tabell 5:4. Den sistnämnda kategorin visar försumbar. sig helt Färdigvaruimporten och insatsvaruimporten är, i genomsnitt för alla branscher, ungefär lika stora och svarar vardera för hälften av dotterbolagens import. De mest anmärkningsvärda avvikelserna från det mönstret genomsnittliga är de tidigare nämnda, nämligen den relativt höga färdigvaruimporten i metallvaruindustrin och den relativt höga insatsvaruimporten i transportmedelsindustrin.

Det är vanskligt att söka avgöra om det skett någon förskjutning i importens sammansättning över tiden, främst beroende på att uppgiftsmaterialet är av osäker kvalitet. Uppdelningen av importen på varor för vidare återförsäljning respektive bearbetning

görs normalt inte i företagens egen varför de läm-

redovisning, nade ofta uppgifterna är uppskattningar. En jämförelse av mönstret i olika branscher olika år emellertid inte klar ger någon antydan om att importens skulle ha förändrats sammansättning över tiden.

Sammanfattningsvis kan vi således konstatera att de utländska produktionsföretagens exportandel har stigit trendmässigt 1965-78 medan deras benägenhet att från har förblivit importera Sverige ganska oförändrad. Vad är innebörden av detta och vad säger det om utlandsföretagens utveckling över tiden?

106 och utrikeshandel SOU 1982127 Utlandsproduktion

Tabell 5:4. Importen från de svenska koncernföretagen fördelad på färdigvaror och insatsvaror i olika bran-

scher 1978

I Z av import Import mi1j.kr färdig- insats- invest. Svars- Bransch 1970 varor varor varor bortfalla

Livsmedelsind. samt dryckesvaru- 0. tohaksind. 22 95 5 O 0

Textil- o.bekläd.nadsind. samt lädervaruindustri 56 43 52 5 Å

Massa- och pappersindustri 190 3 97 O 0

Pappersvaru- och grafisk industri 294 50 50 O 0

Kemisk industri samt gummi- och plastindustri 520 46 50 4 1

Järn-, ståloch metallverk 2 297 75 25 0 13

Metallvaruindustri

Maskinindustri 1 647 65 31 4 19

Elektroindustri 1 226 61 38 1 12

Transportindustri 3 071 25 75 0 0

Övrig industri 64 45 53 2 13

Summa 9 387 49 50 1 8

a av de Den procentuella fördelningen har gjorts på grundval uppgifter som finns. Svarsbortfallet när det gäller uppdelningen av importen på olika kategorier är emellertid, som framgår av den sista kolumnen, i vissa fall ganska stort. Om företag som inte har kunnat göra denna uppdelning har en väsentligt annorlunda fördelning av sin import skulle givetvis tabellens värden vara missvisande i vissa branscher. Det finns emellertid ingen a priori anledning att vänta sig att så skulle vara fallet.

och utrikeshandel 107 Utlandsproduktion

5.2 Specialiserin stendenser

Den höjda exportandelen betyder att de internationella koncernerna i ökad utsträckning förser marknader i tredje land från sina utländska Den andel produktionsanläggningar. av exporten som säljs till är ju försumbar. Detta Sverige i sin tur betyder att utlandsproduktionen potentiellt påverkar svensk även till exportförsäljning dessa marknader. Huruvida denna påverkan är positiv eller negativ beror bl a på om utlandsföretagen tillverkar samma produkter som de som exporteras från Sverige eller om de är specialiserade till sådan produktion som de svenska av olika skäl inte företagen är konkurrensmässiga i.

En höjd exportandel har också vissa implikationer för orsakerna till utlandsproduktion. Ju mer sådan betydelsefull tredjelandsförsäljning, desto mindre viktiga måste ju sådana motiv till utlandsproduktion som marknadsnärhet (i fall omedelbar varje sådan) och krav från mottagarländerna vara. I den på lokal tillverkning mån dotterbolagens export sker till huvudsakligen grannländer eller inom ett tullområde kan handelshinder ändå spela en viktig roll för produktionens lokalisering. En något annorlunda specialisering mellan dotterbolag i olika länder kan då vara ett sätt att både tillgodose krav på lokal tillverkning och samtidigt dra nytta av stordrifts- och specialiseringsfördelar i varje land.

Det är sannolikt att den höjda exportandelen faktiskt speglar ökad specialisering mellan tillverkningsenheter i olika länder. Exportsiffrorna domineras ju av de europeiska och där också dotterbolagen av de större utlandsinvesterande koncernerna. Eftersom dessa har producerande dotterbolag i flera, ibland flertalet, länder inom tullområde varje kan vi utgå ifrån att det till stor del rör sig om handel mellan länder där respektive koncern bedriver produktion. Sådan handel, i sin tur, kan bara förklaras av att

produktionsföre-

tagen i dessa länder inte tillverkar samma varor. En ökad specialisering borde därför vara en del av förklaringen till den kraftigt höjda exportandelen inom främst de ursprungliga EEG-länderna (från 16 till 35 96 1965-78).

och utrikeshandel

108 Utlandsproduktion

Vi har försökt fastställa hur betydelsefull inomkoncernspecialiseoch är genom en specialstudie av de ringen tredje landsexporten större utlandsinvesterande företagens försäljning på vissa marknader där de också bedriver produktion. (En utförligare redovisning för denna återfinns i Appendix B.) Huvuddelen av specialstudie koncernernas försäljning i de länder som studerades, nämligen Storbritannien, Västtyskland och Holland, kom från pro- Brasilien, i landet eller av export från Sveriduktionsanläggningar utgjordes men en del kom också från tillverkande koncernföretag i ge, andra länder.

Det är emellertid svårt att närmare fastställa storleken av just Vi kan bara mycket grovt sluta oss till den tredjelandsimporten. storleken från skillnaden mellan konungefärliga med utgångspunkt land å ena sidan, och cernernas omsättning i respektive totalt, storleken av lokal för lokal försäljning samt exporten produktion från å den andra. icke desto mindre är det troligt att Sverige, den klart i Västtyskland och Holland beror på högre restposten en mer omfattande där jämfört med i just tredjelandsförsäljning Brasilien och Storbritannien. Anledningen är att de andra kompokan förväntas vara större där än i t ex nenterna i restposten inte

Storbritannieml till den högre i

En förklaring tredjelandsimporten och Holland är då att såväl närhet som Västtyskland geografisk tullfrihet inom den gemensamma marknaden gynnat en mer långtmellan tillverkningsenheter i olika EEC-längående specialisering der. Storbritanniens inträde i den gemensamma marknaden i börbör till liknande tendenser men jan av 70-talet ha gett upphov det har ännu inte gett klart utslag i siffrorna.

Den oförändrade att från de svenska konbenägenheten importera cernföretagen säger något om utlandsföretagens produktionsinrikti relation till den svenska koncerndelen. En oförändrad relaning tion mellan i utlandet och insatsvaruimporten produktionsvärdet

l var 1978 25 96 av dessa koncerners omsättning i Restposten 26 96 i Holland, 15 96 i Storbritannien och 8 96 i Västtyskland, från tred- Brasilien. Kanske hälften av detta utgörs av just import je land.

Utlandsproduktion och utrikeshandel 109

från Sverige kan tolkas så att utlandsföretagen i_n_t_eövertar nya förädlingsled och produkter från de svenska eller att i företagen den mån de gör det, ersätts den av annan komplementär produktion i Sverige. Det skulle tyda på en annorlunda specialisering mellan koncernens utländska och svenska delar.

Det är en ganska vanlig föreställning att förädlingsvärdeandelen i de utländska tillverkningsföretagen skulle öka över tiden så på sätt att de övertar nya förädlingsled eller av tillverkningen nya produkter från moderbolaget. Man tänker sig då att dotterbolaget börjar med t ex enklare sammansättning av en produkt och sedan gradvis, allteftersom det utvecklar produktionskunnande och blir alltmer etablerat på utlandsmarknaden, till att tillverövergår ka flera delar av produkten, delar som det importerat tidigare från det svenska moderbolaget. Om till sist tillutlandsföretaget verkar hela produkten upphör importen av insatsvaror från moderbolaget helt. Detta behöver inte betyda minskad specialisering och utrikeshandel så länge koncernföretag i olika länder tillverkar olika produkter inom koncernens sortiment. Men det kan naturligtvis betyda att produktionsföretagen förser hela den lokala marknaden med koncernens produkter.

Vi skulle kunna undersöka huruvida att benägenheten importera från de svenska koncernföretagen minskade med tiden att genom se på utvecklingen för genomgående dotterbolag. Tyvärr är det mycket svårt att följa en sådan grupp i datamaterialet. Vi kan göra det endast för de två åren 1965 och 1970. Mellan dessa år ökade importbenägenheten för samtliga dotterbolag från 10 till 17 96. Importbenägenheten för de genomgående dotterbolagen ökade samtidigt från 11+ till 16 96. (Jfr tabell 26 i Swedenborg, 1973.) Samma tendens gjorde sig gällande i alla länderområden. Utvecklingen för dessa företag motsäger således tesen att det skulle finnas en tendens till minskad import från de svenska koncernföretagen.

För hela perioden 1965-78 kan vi följa utvecklingen för dotterbolag till koncerner som är genomgående. En jämförelse av dessa koncerners utlandsverksamhet olika år kan visa om deras tillväxt

8-T7

110 Utlandsproduktion och utrikeshandel SOU 1982127

i utlandet inneburit ett minskat beroende av från den import svenska koncerndelen. Dessa koncerner svarar emellertid för en så stor del av den totala utlandsverksamheten (90 96 av de utländska produktionsbolagens omsättning 1978) att deras dotterbolag uppvisar ungefär samma utveckling som den vi sett för samtliga dotterbolag. lmportbenägenheten hos dotterbolag till genomgående koncerner har således också ökat 1965-78. Den har emellertid ökat från l3 till l7 96, vilket är en större än för ökning samtliga dotterbolag i utlandet. För koncernerna som helhet har den växande utlandsproduktionen således inneburit att exporten från Sverige till utländska produktionsföretagen ökat relativt till utlandsproduktionen och därmed en ökad specialisering mellan koncernernas svenska och utländska delar.

Beskrivningen hittills har gällt de utländska produktionsföretagens utveckling. Som sådan ger den en mycket ofullständig bild av sambandet mellan svensk export och svenska företags utlandsproduktion. Den visar endast hur exporten till dotterbolagen har utvecklats men inte hur exporten till produktionslandet i övrigt har utvecklats. Eftersom export och utlandsproduktion är alternativa sätt att förse utlandsmarknaderma med svenska finns det varor, skäl att vänta sig att utlandsproduktionen ersätter från exporten Sverige. Orsaken är att de faktorer som kan förväntas driva fram en ökad utlandsproduktion - såsom relativt låga produktionskostnader i utlandet och höga handelshinder - har en negasamtidigt tiv effekt på exporten från Sverige. Detta betyder inte, som vi skall se nedan, att har en negativ effekt på

utlandsproduktionen

exporten från Sverige.

5.3. Sambandet mellan svensk export och utlandsproduktion

Det finns ett uppenbart men i praktiken komplicerat samband mellan företagens produktionsetableringar i utlandet och utrikeshandeln. Det underliggande sambandet grundar sig på att produktionens lokalisering bestämmer det möjliga handelsutbytet: Givet efterfrågan på svenska företags produkter både hemma och utom-

Utlandsproduktion och utrikeshandel lll

lands så kan dessa produkter tillverkas antingen i Sverige eller i utlandet. Valet däremellan beror, som vi har faktorer sagt, på som påverkar produktionens lokalisering.

Det är med utgångspunkt från detta enkla samband som man förväntar sig att etablering av produktion i utlandet invespåverkar terarlandets och och mottagarlandets export import. l verkligheten är de slutliga effekterna utrikeshandeln mer på betydligt komplicerade. Som understrukits tidigare (jfr kap 2) är det nödvändigt att ta hänsyn till vad som skulle ha hänt om inte företaget hade flyttat ut produktionen, eftersom det är effekten rimligtvis jämfört med detta alternativ som man är intresserad av. En analys av dessa effekter kommer att i följande Här göras kapitel. skall vi ge en bakgrund till denna analys att visa hur exgenom porten och utlandsproduktionen faktiskt har utvecklats under 60och 70-talet.

Huvuddelen av svenska företags avsätts ututlandsproduktion på landsmarknaderna och ersätter svensk Orsadärigenom export. kerna till utlandsproduktionens framväxt borde därför stå att finna i faktorer som gynnar utlandsproduktionen bekostnad av på svensk export, nämligen i utlandet lägre tillverkningskostnader och höga handelshinder i form av tullar, statlitransportkostnader, ga krav på lokal liksom avståndsberoende informatillverkning tions- och transaktionskostnader. Det att om vi kunde betyder konstanthålla olikheter i efterfrågan mellan t ex olika länder, så borde vi finna ett samband mellan negativt utlandsproduktionens och exportens tillväxt i olika länder. handelshinder innebär Höga ju, vid i övrigt lika en och omständigheter, lägre exporttillväxt ökade incitament till lokal produktion.

Hur har den faktiska utvecklingen varit? Kan vi observera ett negativt samband mellan svensk export och svenska utlandsföretags produktion på olika marknader? Eller skyms detta samband av att t ex en stark vissa marknader har lett efterfrågetillväxt på till både en och hög exporttillväxt en hög tillväxt av utlandsproduktionen? l föregående avsnitt vi att till såg exporten produce-

112 Utlandsproduktion och utrikeshandel

rande dotterföretag hållit jämna steg med utlandsproduktionens tillväxt. Ett negativt samband mellan tillväxten av den totala svenska exporten och produktionstillväxten i utlandet skulle då betyda att utlandsproduktionen främst har ersatt svensk exövrig port till landet, antingen de utlandsinvesterande företagens export till andra än producerande dotterföretag eller andra svenska företags export till landet.

1 tabell 5:5 visas den procentuella tillväxten av de utländska dotterföretagens produktion (deras försäljning exklusive deras import från Sverige) och av hela den svenska exporten 1965-70, 1970-74 och 1974-78 i olika länderområden. Under förutsättning att huvuddelen av dotterföretagens produktion avsätts inom respektive ländergrupp visar tabellen i vilken utsträckning svenska företag valt att förse olika marknader genom produktion i utlandet respektive genom export från Sverige. Denna förutsättning uppfylls, som vi har sett, i länder utanför de europeiska handelsblocken, där ju dotterföretagens export är försumbar. Det är sannolikt att den i stort sett även inom uppfylls handelsblocken, där dotterföretagens export till stor del kan antas avsättas inom respektive frihandelsområde.

Tabellen uppvisar en något splittrad bild. Sett över hela perioden 1965-78 finns det ett mycket starkt negativt samband mellan utlandsföretagens produktionstillväxt och den svenska exportens tillväxt på olika marknader. l var och en av de fyra regioner där varit starkast - i utlandsföretagens produktionstillväxt nämligen de ursprungliga EEC-länderna, i de nya EEG-länderna Storbritannien och Danmark, i övriga Europa och i Latinamerika - har den svenska exporten vuxit långsammare än i övriga regioner. Den synnerligen starka tillväxten för produktionsföretagen i övriga Europa, d v s huvudsakligen Spanien, bör emellertid ses mot bakgrund av deras obetydliga storlek i periodens början. Även för delperioden 1965-70 kan ett liknande negativt samband skönjas. För de påföljande perioderna störs emellertid det förväntade underliggande sambandet av andra faktorer. En delförklaring är den mycket annorlunda exportkonjunkturen för svensk industri på olika markna-

och utrikeshandel Utlandsproduktion

Tabell 5:5 Tillväxten i och dotterföretagens utlandsgroduktion den svenska exporten (utanför öststaterna) 1 olika regioner 1965-78

Region Förändring i Z

Produktion i utlandet Svensk export 1965- 1970- 1974- 1965- 1965- 1970- 1974- 1965- 70 74 78 78 70 7á 78 78

I-länder EEC 100 92 80 595 60 91 37 318 varav: Ursprungliga EEC 103 96 73 587 52 87 44 311

U-länder Afrika, Asien 7 46 -30 13 98 154 126 1 037 Latinamerika 131 90 129 906 69 121 5 291

Alla regioner 82 91 84 543 69 1 1 39 373

114 Utlandsproduktion och utrikeshandel

der just åren 1971+ och 1978. Ett statistiskt test av sambandet mellan produktionstillväxt och exporttillväxt bekräftar det som kan skönjas i tabellen: det negativa sambandet är starkast för perioden i sin helhet och för åren 1965-70. i båda dessa fall är det

klart signifikannl

I tabell 5:6 ser vi hur utvecklingen har förskjutit relationen mellan den del av den totala svenska utlandsförsäljningen som utgörs av export från Sverige respektive har producerats vid utländska dotterbolag i olika regioner. (Vi utgår då fortfarande från att utlandsproduktionen avsätts inom respektive region.) För samtliga regioner har utlandsproduktionen i relation till total utlandsförsäljning ökat från 27 till 34 96 1965-78, vilket är en återspegling av att de utländska produktionsföretagen vuxit genomsnittligt snabbare än den svenska exporten. Det sistnämnda gäller i praktiskt taget alla regioner sett över hela perioden. Däremot finns det stora regionala olikheter i hur stor andel av den totala försäljningen som utgörs av lokalt tillverkade varor. Denna andel var - med bred marginal - i Latinamerika, där högst så mycket som 65 96 av den totala svenska försäljningen 1978 utgjorde produktion vid de utländska produktionsföretagen. Därnäst uppvisar de EEC-länderna ursprungliga de högsta andelarna lokal produktion båda närmare 50 96 - och gruppen övriga i-länder - med närmare 00 96. Den kraftigaste vridningen mot ökad andel lokal produktion under hela perioden ser vi i de ursprungliga EEC-länderna, övriga Europa och i Latinamerika med andelsökningar på 12-28 procentenheter.

l vissa länderområden har det således skett en kraftig förskjutning mot ökad lokal produktion på bekostnad av svensk export under 1960- och 1970-talen. Om vi dessutom tar hänsyn till att den del av den svenska exporten som går till de producerande dot-

l Spearmans rangkorrelation mellan produktionstillväxt och exporttillväxt är -0,88 1965-70, -0,2l 1970-74, -0,88 19714-78 och -0,98 för hela perioden 1965-78. Sambandet är signifikant på l 96 nivå 1965-78 och 1965-70. Det är insigniiikant 1970-74 och 1974-78.

Utlandsprøduktion och utrikeshandel 115

Tabell 5:6 Dotterföretagens utlandsproduktion i relation till den totala svenska utlandsförsäljhingen (utanför öststaterna) 1 olika regioner 1965 och 1970

Region Produktion 1 utlandet i Z av total utlandsförsäljning

1965 1970 1974 1978

I-länder EEC 28 32 33 39 varav:

U-länder Afrika, Asien 29 18 11 4 Latinamerika 42 49 46 65

Alla regioner gl 32 gå gå

Anm.:Tota1 utlandsförsäljning är lika med total svensk export plus de producerande dotterbolagens försäljning minus deras import från de svenska koncernföretagen.

116 Utlandsproduktion och utrikeshandel

Figur 5.1 Utlandsproduktionens fördel-

gçjjuexportens regionala

&

1978 75r Q

x

70›

60- - ä

50- -

x

40-

EEC EFTA Uvr Nord- övr Latin- övr Europa amerika i- amerika u-1änder länder

Export Totai ut1andsförsä1jning Produktion

Utlandsproduktion och utrikeshandel ll7

terföretagen har vuxit i ungefär samma takt som utlandsproduktionen kan vi konstatera att övrig svensk export till dessa länder en ännu långsammare tillväxt än den totala exporten. Exuppvisar till andra än producerande dotterföretag har således minsporten kat från 60 till 144 96 av den totala försäljningen i de ursprunglil965-78, vilket kan jämföras med motsvarande ga EEC-länderna andelsminskning för den totala exporten från 65 till 53 96, för att ta ett exempel. Utvecklingen har varit likartad i flertalet regioner.

Mot denna bakgrund får frågan om vilka effekterna är på svensk export av att svenska företag tillåts producera utomlands ökad tyngd. Håller utlandsproduktionen på att ersätta svensk exportförpå flera av våra viktigaste marknader? Beror detta på säljning bakomliggande faktorer som påverkar exporten och utlandsproduktionen i olika riktning eller är det åtminstone delvis en effekt av att företagen tillåts producera utomlands?

Vad den hittillsvarande beskrivningen inte visar - och inte kan visa - är vad som skulle ha hänt om inte utlandsproduktionen ökat. Det är fullt möjligt att exporttillväxten hade varit ännu mindre inom t ex EEC och Latinamerika, men det motsatta kan lika gärna vara fallet. Det förhållandet att produktionsföretagen vuxit snabbast på marknader med relativt höga tullar och andra handelshinder mot svenska varor tyder på att handelshinder kan vara en viktig gemensam förklaringsfaktor. Den relativt starka ökav utlandsproduktionen i Portugal och Spanien kan - av ningen skäl som tidigare nämnts - vara ett utslag för betydelsen av låga lönekostnader för den tillverkning som förläggs dit. Och den höga andel av total svensk utlandsförsäljning i övriga i-länder - Austra- Zeeland - från lien, Nya och Sydafrika som kommer produktionsanläggningar i dessa länder i kombination med en relativt ringa export från Sverige till dessa marknader kan delvis bero på avståndsbetingade transportkostnader. Till dessa faktorer får sedan läggas subventioner av olika slag (investeringsbidrag, skattelättna-

118 Utlandsproduktion och utrikeshandel

der etc). som används av länder - inte minst inom EEC många och Latinamerika - för att förmå att sin tillföretagen förlägga verkning till landet eller till eftersatta regioner inom landet.

I den mån utlandsproduktionen motiveras av handelshinder eller skillnader i produktionskostnader mellan länder är det troligt att åtminstone en del av exportbortfailet hade ägt rum även utan etablering av utlandsproduktion. Svenska producenter hade i dessa fall haft svårigheter att konkurrera med export som inte belastades med tullar eller med lokalt tillverkade varor. Hur stort detta exportbortfall hade varit är omöjligt att säga på förhand.

Vi har sett att de utländska produktionsföretagens verksamhet också ger upphov till en omfattande import från Sverige. Hela denna export kan emellertid inte räknas som en positiv effekt av utlandsproduktionen eftersom en del med säkerhet hade kommit till stånd ändå. Det gäller framför allt produktionsföretagens import från de svenska koncernföretagen av färdiga produkter för återförsäljning eller installation i utlandet, dvs den dei av deras import som inte är knuten till produktionen i utlandet. Import av färdigvaror utgjorde, enligt tabell 5:14, ungefär hälften av produktionsföretagens import från de svenska moderföretagen 1978. Svenska av sådana varor - inte bara de svenska företags export moderföretagens utan även andra svenska företags export - kan i vissa fall gynnas av de utländska dotterbolagens produktion, t ex om erhåliandet av importlicenser enbart beror på om företaget har etablerat produktion i landet.

Produktionsföretagens import av varor för bearbetning eller sammansättning i utlandet hänger rner direkt samman med den utländska produktionsverksamheten. Denna typ av export från Sverige ökar troligen (åtminstone på kort sikt) till följd av utlandsetableringar. Men inte heller denna export utgör i sin helhet en positiv effekt av att svenska företag etablerar produktion i utlandet. Många insatsvaror är inte differentierade mellan företag (t ex

Utlandsproduktion och utrikeshandel 119

stål, kablar) och säljs även till utomstående företag. Endast beträffande de insatsvaror (t ex maskindelar) som är speciella för det utlandsinvesterande företaget och som saknar en marknad utanför detta kan hela exportökningen med säkerhet sägas vara effekten av den svenska utlandsetableringen.

Varken den negativa effekten på konkurrerande export eller den positiva effekten på exporten av insatsvaror som eventuellt uppstår till följd av att företagen tillåts producera utomlands kan bestämmas på teoretiska grunder eller på grundval av enkla tabellsammanställningar. För detta krävs en ganska ingående empirisk analys där man söker fastställa effekten av ökad utlandsproduktion jämfört med alternativsituationen att utlandsproduktionen inte hade ökat allt annat lika. Först efter en sådan analys kan vi säga om den här beskrivna exportutvecklingen är bättre eller sämre än den skulle ha varit om företagen inte hade tillåtits producera utomlands. Vi återkommer därför till dessa frågor i samband med den fördjupade analysen av exporteffekterna i kapitel 7.

Vi nöjer oss avslutningsvis med att konstatera att utvecklingen av svensk export och svenska företags utlandsproduktion på olika marknader tyder på att utlandsproduktionen har ersatt svensk export på marknader där produktionskostnader, handelshinder och liknande faktorer har gynnat denna utveckling. Den visar även att utlandsproduktionen framför allt tycks ha ersatt export till andra än de utländska produktionsföretagen, eftersom exporten till de sistnämnda har hållit jämna steg med utlandsproduktionens tillväxt.

5.4 Betydelsen av etableringssätt

Det har blivit allt vanligare att svenska företag etablerar sig i utlandet genom att de förvärvar utländska företag. I kapitel 4 såg vi att förvärvade företag utgjorde omkring 20 96 av etable-

120 Utlandsproduktion och utrikeshandel

ringarna före 1960 för att sedan öka till närmare 40 96 av etableringarna under 1960-talet och till över 60 96 under 1970-talet. (Jfr tabellerna 4:2 och 4:3.) Under 1970-talet svarade förvärvade företag för nästan hela i utlandet. Denna sysselsättningsökningen utveckling har ett visst intresse eftersom såväl motiven för utlandsetabiering som effekterna på bl a svensk av svensexport ka företags utlandsproduktion kan vara olika när sker etableringen genom att ett utländskt företag förvärvas jämfört med att ett helt nytt företag startas.

Producerande dotterbolag kan etableras även på andra sätt än genom förvärv eller att ett helt nytt startas. produktionsbolag Det kan t ex ske genom att produktion påbörjas vid ett tidigare rent försäljande dotterbolag. Distinktionen har i detta fall intresse bl a som en beskrivning av En relativt etableringsförloppet. vanlig beskrivning av detta är att tidigare försäljningsverksamhet i utlandet så småningom leder till av Utetablering produktion. landsproduktionen ses då antingen som en följd av marknadens tillväxt eller av att det utlandsinvesterande företaget, som en biprodukt av den tidigare närvaron och verksamheten, fått ökad information om produktionsmöjligheter i landet. Naturligtvis innebär inte denna förklaring att just till försäljningsföretaget övergår att bli producerande utan endast att en utlandsproduktionen följer utveckling som börjat med försäljning. Det är emellertid relativt vanligt att produktionsföretaget faktiskt utvecklas ur ett tidigare rent försäljande dotterföretag, vilket är en orsak till att många producerande dotterföretag också bedriver ren återförsäljningsverksamhet.

Det ovan skisserade utvecklingsförloppet utesluter inte att produktionsföretaget kommer till genom köp av redan befintliga anläggningar i utlandet. Men många av de motiv som sannolikt finns för sådana förvärv är inte förenliga med en som förklaring främst bygger på marknadens tillväxt och ökad information om produktionsm öjligheter. Köp av utländska företag kan t ex förkla-

Utlandsproduktion och utrikeshandel 121

ras av önskemålet att överta ett utländskt företags försäljningsnät eller nät av underleverantörer eller av att man vill införliva en kompletterande produkt i det egna sortimentet för vilken man inte har ett redan utvecklat produktionskunnande. Vidare kan det motiveras av svårigheten att växa internt på en stagnerande marknad eller av försök att eliminera besvärande konkurrenter.

Rent allmänt skulle men då förklara trenden mot ökade företagsförvärv med att svenska företags konkurrensfördel gentemot utländska företag inte längre är så unik eller speciell att den inte kan utnyttjas genom att bygga vidare existerande utpå ländska företag. Man skulle också kunna förklara den med att många svenska företag numera är så stora på utlandsmarknaderna att en fortsatt hög tillväxt förutsätter att de kan köpa marknadsandelar av konkurrenterna. Men det sistnämnda kan inte gälla mer än en handfull företag. Eftersom den ökade att benägenheten växa genom förvärv under 70-talet inte är begränsad till ett fåtal eller branscher ü) är kanske företag (jfr kapitel en viktigare förklaring den allmänt långsarnmare marknadstillväxten under 70-talet jämfört med 60-talet.

Utlandsetableringen kan också förväntas ha annorlunda effekter beroende på om den sker genom att det svenska företaget bygger upp en helt ny produktionsanläggning i utlandet eller om det köper befintliga anläggningar från ett utländskt företag. Det gäller i varje fall på kort sikt.

För det första kommer de finansiella att betalningsflödena skilja sig. När det gäller nyetableringar kan det dröja flera år från det att de första investeringarna görs och tills dess produktion är i gäng i full skala vid de nya anläggningarna och företaget kan börja remittera vinster till Sverige. Någon sådan tidsfördröjning behöver däremot inte förekomma vid övertagandet av existerande företag. Dessutom är det troligt att moderföretaget i Sverige till en början tvingas stå för en relativt större del av finansieringen i

122 och utrikeshandel SOU l982:27

Utlandsproduktion

ett nystartat företag, eftersom detta kan förväntas ha svårare än äldre, konsoliderade företag att hävda sig på lokala kreditmarknader .

För det andra kan effekterna på svensk export förväntas vara annorlunda. Vid en nyetablering har det svenska företaget möjlighet att bestämma anläggningens utformning, vilket skulle kunna betyda en större benägenhet att köpa maskinutrustning från Sverige. Vidare är det trolig att ett nystartat företag jämfört med ett existerande företag har en större benägenhet - åtminstone under ett initialskede - att utnyttja det svenska moderbolagets underleverantörer. Om dessa finns i Sverige skulle också detta tendera att öka efterfrågan på svensk export. Förmodligen är emellertid båda dessa effekter blygsamma jämfört med effekterna på det svenska moderbolagets export. När det gäller nystartade företag är det ju högst sannolikt att utlandsproduktionen medför ett tillskott av just den typ av produktion som bedrivs av det svenska företaget och därmed ökad konkurrens för exporten från Sverige av dessa varor. Mot denna potentiellt negativa effekt står att det nystartade företaget kan förväntas ha en större benägenhet att importera andra varor som kompletterar den egna produktionen från det svenska moderbolaget, t ex insatsvaror och halvfabrikat samt färdiga produkter som säljs tillsammans med dem som tillverkas i utlandet. Såväl substitutionseffekten som komplementaritetseffekten av utlandsproduktionen kan därför förväntas vara större när ett nytt företag startas jämfört med att ett svenskt företag övertar ett befintligt företag i utlandet. Detta gäller på kort sikt. På längre sikt kommer sannolikt de differentiella effekterna av de tvâ etableringssätten att suddas ut.

Tabell 5:7 belyser skillnaderna mellan produktionsbolag som tillkommit genom att ett helt nytt produktionsbolag startats, genom att ett tidigare rent försäljade dotterföretag påbörjat produktion respektive genom att ett utländskt företag förvärvats. Tabellen omfattar endast företag som etablerats under 1970-talet och

och utrikeshandel 123 Utlandsproduktion

Tabell 5:7 Producerande dotterföretag i utlandet etablerade under perioden 1971-78: procentuell av fördelning dessa företags totala tillgångar, antal anställda, etc. 1978, fördelade på etableringsform

gångar, milj kr

Svenskt inves- 1 671 7 15 78 100 terat kapital, milj kr

Omsättning, 6 388 8 16 76 100 milj kr

Import från 1 255 10 41 49 100 svenska koncernföretag, milj kr

därav:

varor Export, milj kr 1 285 11 6 83 100 därav: exoort till 216 22 11 67 100 Sverige

och utrikeshandel

124 Utlandsproduktion

visar hur antalet etableringar, sysselsättning, omsättning, import fördelar etableringskategorierna. Eftersom föetc, sig på de olika som etablerats under 1970-talet svarar för hela tillväxten retag under visar även hur stor del av tillperioden tabelluppställningen växten som kommer från respektive företagsgrupp.

l tabellen ser vi att helt nystartade företag svarar för 20 96 av antalet under perioden men för en mindre än hälften etableringar så stor andel av de nytillkomna företagens sysselsättning och om- Förvärven, å andra sidan, svarar för ca 60 % av antalet sättning. men för över 75 96 av sysselsättningen och omsättetableringar Skillnaderna att förvärvade föreningen i dessa företag. speglar tag - av naturliga skäl - ofta är väsentligt större än helt nystartade och att extern expansion kan ske snabbare än intern företag expansion.

De dotterbolagens omfattande import av färdigvaproducerande ror för är främst hänförlig till de dotterföretag återförsäljning från enbart verksamhet till att också besom övergått försäljande driva Dessa företag svarade för drygt 40 96 av dotterproduktion. från de svenska koncernföretagen och för drygt bolagens import med endast 16 96 60 96 av deras import av färdigvaror jämfört Andelen i denna typ av föreav omsättningen. egen tillverkning tag är således förhållandevis låg.

De förväntade skillnaderna mellan nystartade produktionsföretag och förvärvade företag bekräftas i tabellen vad gäller deras benäatt insatsvaror och investeringsvaror från Sverigenhet importera som tillkommit genom förvärv har en väsentligt lägre ge. Företag att från de svenska koncernföretagcn än benägenhet importera vilket av att de förra svarar för helt nystartade företag, framgår andel av importen från Sverige än av dotterboen mycket högre har - som väntat lagens omsättning. De nystartade företagen både en hög benägenhet att köpa insatsvaror och investeringsvaror de svenska Skillnaden när det gäller infrån koncernföretagen.

Utlandsproduktion och utrikeshandel 125

är särskilt markant, men här är att märka att vesteringsvaror omfattningen av investeringsvaruimporten över huvud taget är nästan försumbar.

Samma tabelluppställning för dotterbolag etablerade under 1960talet liknande skillnader mellan dessa företag som de uppvisar framgår av tabell 5:7. (Se Swedenborg 1973, tabell 30.) Sannolikt suddas en del av dessa skillnader ut med tiden allteftersom förädlingsvärdet i de nystartade företagen ökar, å ena sidan, och förvärvade blir mer integrerade med den svenska koncerndeföretag len, å den andra. Tyvärr kan vi inte testa hypotesen att företamer lika med tiden beroende på svårigheten att ta fram gen blir uppgifter om genomgående dotterbolag i materialet. Om vi jämför dotterbolag etablerade under 1960-talet år 1970 och år 1978, d v s efter ett antal år, jämför vi inte samma företag eftersom ett relativt stort antal företag försvunnit under perioden. Mer än en tredjedel av de företag som etablerats under 1960-talet hade ned, sålts eller ombildats 1978. De företag som fanns kvar lagts uppvisar emellertid likartade skillnader beroende på etableringssätt som kunnat konstateras åtta år tidigare. Den viktigaste slutsatsen av denna jämförelse är således att de skillnader som finns mellan de olika etableringsformerna består under ganska lång tid.

Trenden mot ökade företagsförvärv kan, som nämnts ovan, både spegla förändrade motiv till företagens utlandsproduktion och ha vissa irnplikationer för svensk export. Några skulle kanske beträffande utlandstillväxt genom förvärv av utländska företag vilja arpå samma sätt som görs när moderföretagen växer gumentera förvärv i Sverige. l det senare fallet har ju hävdats att genom den tillväxt som sker genom att andra svenska företag köps upp inte påverkar produktion och sysselsättning i landet. (Jfr kapitel 3.) Om samma resonemang tillämpades på utlandsverksamheten skulle vi kunna utgå från att tillväxt genom förvärv i utlandet inte hade några effekter på svensk export. Men så enkelt är det inte. I båda fallen har vi att jämföra den faktiska utvecklingen med den som skulle ha varit om företagen inte expanderat genom förvärv av andra företag.

126 Utlandsproduktion och utrikeshandel SOU l982:27

För företag som etablerar produktion i utlandet genom förvärv av utländska företag har vi att jämföra effekten på svensk export av att ett utländskt företag förblir i utländsk ägo eller läggs ned i stället för att förvärvas av ett svenskt företag. Det är, av skäl som nämnts ovan, troligt att effekterna på svensk export ofta är mindre i detta fall än när företagen växer genom att etablera nya anläggningar. Såväl den negativa effekten av konkurrerande produktion i utlandet (substitutionseffekten) som den positiva effekten på moderbolagets export av insatsvaror (komplementaritetseffekten) kan förväntas vara mindre om utlandsproduktionen i praktiken knappast ökar utan bara övergår i svensk ägo. Hur betydelsefull denna initiella skillnad mellan olika etableringsformer är beror naturligtvis på hur stora de potentiella effekterna av svenska företags utlandsproduktion är. Om effekterna över huvud taget är försumbara spelar ju skillnaden mellan olika etableringsformer mindre roll.

5.5 Qkalisering av och in- FoU-verksamhetwsamt kostnaderuför

täkEEE.êLEâEâEEfiEE-“°fâQ§

En fråga som har diskuterats i samband med företagens utlandsinvesteringar är vilken typ av produktion som förläggs till utlandet. Ur svensk synpunkt, sägs det, skulle det vara önskvärt att, givet att företagen producerar i utlandet, enklare tillverkning bedrivs i utlandet och mer avancerad tillverkning behålls i Sverige, eftersom den senare skulle generera högre inkomster inom landet och kanske också en högre tillväxt. Huruvida detta faktiskt sker kan förväntas sammanhänga med sådana faktorer som Sveriges komparativa fördelar som produktionsland, olikheter i skattesystem mellan Sverige och utlandet, samt utformningen av handelshinder på utlandsmarknaderna. Om Sverige har komparativa fördelar i produktion som utnyttjar relativt högt kvalificerad arbetskraft och det svenska skattesystemet inte snedvrider detta genom en relativt högre beskattning av denna produktionsfaktor jämfört med i utlan-

Utlandsproduktion och utrikes/tande! l27

det och om omvärldens handelshinder inte utformas så att även de försöker dra till sig just denna typ av produktion, då_ är det sannolikt att den mer avancerade produktionen behålls i Sverige.

Vi skall inte fördjupa oss i denna fråga här utan endast se på i vilken utsträckning en speciell kategori av företagens mer kvalificerade produktion, nämligen deras FoU-verksamhet, sker i Sverige snarare än i utlandet. Vi skall också se på i vilken utsträckning de internationella koncernerna köper FoU-resultat utifrån och på deras intäkter från försäljning av egna FoU-resultatJ

Det första som måste framhållas är att de internationella koncernerna svarar för en betydande del av den svenska industrins totala FoU-verksamhet. Denna andel var 1978 drygt 70 96, vilket kan jämföras med samma koncerners andel av industrisysselsättningen i Sverige på 47 96 och deras andel av svensk export på 58 96. Bland de internationella koncernerna finns således flertalet av de mest forskningsinriktade svenska Det industriföretagen. finns en orsak till detta, nämligen att just företag med stora FoU-kostnader kan förväntas vara särskilt benägna att växa över nationsgränserna. Dels kan ju det kunskapskapital som skapas genom FoU-investeringar utnyttjas oberoende av tillverkningens lokalisering, dels ökar ju avkastningen på gjorda FoU-investeringar med företagens försäljningsvolym. (Jfr avsnitt 2.1.)

Frågan om var denna omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet bedrivs är naturligtvis betydelsefull. Tabell 5:8 visar att den alldeles övervägande delen, 86 96, av de internationella koncernernas kostnader för FoU var för FoU bedriven i Sverige. Kostnaderna avser såväl egen FoU som FoU bedriven på uppdrag av företagen. Den branschvisa fördelningen avslöjar emellertid att flertalet branscher har en ännu högre andel av sin FoU i Sverige och att det framför allt är två branscher som drar ned genomsnit-

1 Se Håkanson (1980) för en utförlig behandling av dessa frågor.

128 Utlandsproduktion och utrikeshandel sou 193237

Tabell 5:8. FoU-kostnadernas fördelning mellan Sverige och utlandet i olika branscher 1978

Bransch FoU-kostnader, Fördelning av mkr Totalt Sverige (1) i Z (2) i Z (1 ) (2 ) av (1 )

Livsmedels- samt dryckesvaru- 12 12 0 100 och tobaksindustri Textil- och beklädnadsindustri 1 1 O 100 samt läder- och lädervaruindustri Massa- och pappersindustri 73 70 2 96 Pappersvaru- och grafisk 18 13 1 72 industri Kemisk industri samt gummivaru- 455 393 13 86 och plastindustri stål- och metallverk 257 239 7 93 Järn-,

(inkl. varvsindustri) övrig industri 82 77 2 94 Blandad hranschtillhörighet 335 282 9 8b

Alla branscher 3 621 3 109 100 86

Anm.:FoU-kostnader definieras i enlighet med SCB:s definition som kostnader för forskning och utveckling utförd av företaget eller på uppdrag av företaget. De mäts som driftkostnader plus periodicerade kapitalkostnader.

Utlandsproduktion och utrikeshandel 129

tet för samtliga, nämligen maskinindustrin och blandad gruppen branschtillhörighet. l dessa båda återfinns också branschgrupper flera av de största och mest internationella företagen.

Hur har utvecklingen varit? Finns det tendens till någon utflyttning av företagens FoU-verksamhet? I tabell 5:9 visas utvecklingen för genomgående koncerner 1965-78. (Bilden är likartad om vi ser på samtliga koncerner i undersökningen respektive år, eftersom de genomgående koncernerna svarar för den överväldigande delen av FoU-kostnaderna: 90 96 1978.) Vi ser där att andelen FoU i Sverige visserligen har mins|at från 91 96 1965 till 86 96 1978, men att hela denna inträffade mellan 1965 och minskning 1970. Därefter har andelen FoU i Sverige varit anmärkningsvärt konstant. Den minskning som inträffade före 1970 berodde på att ett stort företag flyttade ut huvuddelen av sin FoU-verksamhet till ett europeiskt forskningscentrum.

Det har alltså inte skett någon utflyttning av företagens FoUverksamhet under 1970-talet, i den att en ökad andel meningen av FoU-verksarnheten förlagts till utlandet. FoU-kostnaderna har ökat i samma takt i Sverige och i utlandet. Huruvida riksbankens tillståndsgivning varit en återhållande faktor är omöjligt att säga. Bara det faktum att företagen känner till riksbankens negativa syn på sådan utflyttning gör förmodligen att de inte ens inkommer med någon ansökan. Mycket talar emellertid för att de allra flesta företagen även utan en sådan spärr skulle välja att bedriva samlad och i anslutning till forskningsverksamheten sin basproduktion i Sverige. Endast ett fåtal stora som har mycket företag, tyngdpunkten av sin produktion utanför Sverige, skulle kanske välja att förlägga den utanför Sverige om möjligheten gavs.

En hög FoU-intensitet, d v s höga FoU-kostnader relativt till företagens omsättning, kan vara inte bara en förklaring till multinationell verksamhet utan också en effekt av att tillåts företagen

130 och utrikeshandel SOU I982:27

Utlandsproduktion

Tabell 5:9» FoU-kostnadernas fördelning mellan Sverige och utlandet 1965-78 för genomgående koncerner. Procent

1965 1970 197A 1978

FoU bedriven 1 Sverige 1 relation till total Fou 91,4 85,6 86,0 85,9

växa större genom produktion i utlandet. Det sistnämnda sig beror utlandsproduktion tülåter företagen att växa sig störpâ att re inoni ätt verksanümtsonwâde än de hade kunnat OUW de givna hade varit begränsade till produktion i Sverige och att ökad storlek tillåter att investera mer i FoU. I tabell 5:10 redoföretaget visas tre olika mått FoU-intensitet. Enligt det förspå företagens ta måttet sätts totala FoU-kostnader i relation till företagens deras totala det andra sätts samma koncernomsättning. Enligt FoU-kostnader i relation till de svenska koncernföretagens omsättd v s hemmamarknadsförsäljning plus export. Ett resultat av ning, att bedriver produktion i utlandet är då att FoU-intensiföretagen teten sett i relaton till den svenska verksamheten är högre, vilket också illustreras av tabellen. Om vi antar, vilket är rimligt, att FoU bedriven i utlandet är lika_tillgänglig för den svenska koncerndelen som FoU bedriven i Sverige, så är det senare måttet det som är - i någon mening - bestämmande för det svenska konkurrenskraft. Det sistnämnda förutsätter naturligtvis företagets att det finns ett samband mellan kostnader för FoU, å ena sidan, och intäkter från FoU, å den andra. Det är ju FoU-resultaten som förutsätts påverka företagens konkurrenskraft.

Utlandsproduktion och utrikeshandel 131

Tahe11 5:10, FoU-intensitet enligt alternativa mått 1965-78 för genomgående koncerner. Procent

1°65 1970 1974 1978

Total FoU/total 1,84 2,15 2,22 2,30 koncernomsättning Total FoU/svenska 2,48 3,01 3,25 3,77 koncernföretagens omsättning Svensk FoU/svenska 2,27 2,53 2,77 3,23 koncernföretagens omsättning

Det tredje måttet anger FoU-kostnader för FoU i Sverige i relation till de svenska företagens omsättning och tas med endast för att visa att FoU-intensiteten blir om vi bortser från att lägre företagen även har tillgång till den FoU som bedrivs av koncernen i utlandet.

Tabell 5:10 visar också hur FoU-intensiteten de tre alternaenligt tiva måtten har utvecklats för genomgående företag 1965-78: såväl den totala FoU-intensiteten (mått nr l) som FoU-intensiteten för den svenska koncerndelen (mått nr 2) har ökat stadigt under perioden. Den senare har ökat relativt mer beroende på att produktionen i Sverige inte har ökat lika snabbt som den totala produktionen. Utvecklingen visar således att företagen har ökat sina satsningar på FoU-verksamhet och att detta, för den svenska koncerndelen, delvis underlättats av den växande utlandsproduktionen.

132 Utlandsproduktion och utrikeshandel

Skillnaden mellan FoU-intensiteten för den svenska koncerndelen (mått 2) och den totala FoU-intensiteten (mått 1)- 1,47 procentenheter - skulle kunna vara effekten av utlandsproduktionen på företagens FoU-intensitet under förutsättning att l) F0U-k0stnadernas storlek bestäms enbart av företagens absoluta storlek och 2) utlandsproduktionen utgör ett nettotillskott till företagens produktion, d v s om företagen i alternativsituationen utan utlandsproduktion inte hade varit större i Sverige. Troligtvis gäller ingetdera antagande fullt ut. Det är t ex möjligt att i den ökningen totala FoU-intensiteten delvis beror av den ökade utlandsverksamheten. Det är också möjligt att företagen faktiskt hade varit större i Sverige om de inte hade tillåtits producera utomlands. Det sistnämnda beror bl a på implikationerna av utlandsproduktion för exporten från Sverige - en fråga som vi ju tar upp i kapitel 7. En fråga som vi också tar upp i orsaksanalysen i samma kapitel är hur en hög FoU-intensitet (enligt mått 2) påverkar de svenska företagens konkurrenskraft på utlandsmarknaderna.

Hittills har vi sett på de internationella koncernernas FoUegen verksamhet. Men ett alternativ till att bedriva FoU i egen regi är att köpa FoU-resultat utifrån och ett alternativ till att utnyttja FoU-resultaten genom egen produktion hemma och utomlands är att sälja FoU-resultat till utomstående via licens och patent. I vilken utsträckning utnyttjar de utlandsinvesterande företagen även dessa alternativ?

Tabell 5:11 visar de internationella koncernernas kostnader för köp av licenser, patent, royalties och knowhow från utomstående. Det är relativt blygsamma belopp, endast 5-10 96 av koncernernas kostnader för egen FoU under perioden. Drygt hälften av dessa köp var från utlandet.

Koncernernas totala intäkter från försäljning av licenser, patent etc, vilket inkluderar intäkter från av takoncernbolag, framgår bell 5:l2. De är beloppsmässigt större och genererar ett klart po-

Utlandsproduktion och utrikeshandel 133

Tabell 5:11. De internationella koncernernas kostnader fär köp av licenserl patent, royalties och know-how. Mkr

1965 1970 1974 1978

Hela koncernens 50 99 128 172 totala kostnader varav: betalningar 28 54 70 98 till utlandet

Tabell 5:12. De internationella koncernernas intäkter från försäljning av licenser; patent, royalties och knowhow. Mkr

1970 1974 1978 De svenska koncernföreta- 316 557 gens totala intäkter varav: utländska koncernföretag 1113 200 333 utländska minoritetsägda 25 33 företag ñvtiga utländska företag 64 150 8 Endast producerande koncernföretag

134 Utlandsproduktion och utrikeshandel

sitivt tjänstenetto gentemot utlandet. Försäljningsintäkterna från utlandet är omkring tre gånger så stora som kostnaderna för köp av licenser, patent etc. Huvuddelen av de totala intäkterna korn från utlandet, omkring 60 96 från utländska koncernföretag. En jämförelse med hela den svenska industrin visar att är tjänstenettot betydligt mer positivt för svenska utlandsinvesterare än för övriga svenska företag. Det speglar de internationella koncernernas starkare inriktning på FoU. Tjänstenettot för utlandsägda företag är, förmodligen av liknande skäl, betydligt mer negativt än för svensk industri i övrigt. (Jfr Promernorior från SCB 1978:7. Export av tjänster.)

De utländska koncernföretagens betalningar för licenser, patent etc tillsammans med den FoU som bedrivs i utlandet ett ger mått på de utländska koncernföretagens till koncernernas bidrag FoU-kostnader. Detta bidrag uppgick till 845 miljoner (333 miljoner plus 5l2 miljoner) 1978, vilket utgjorde 23 96 av koncernernas totala FoU-kostnader samma år. Det motsvarar de utungefär ländska koncernföretagens andel av koncernernas totala produktionsvärde, som var drygt 25 96 samma år. I genomsnitt kan därför utlandsföretagen sägas betala för sin andel av de internationella koncernernas totala FoU-kostnader. Men det bör understrykas att det finns stora variationer mellan enskilda i detta företag avseende. Flertalet företag tar inte direkt betalt för de FoU-resultat som kommer de utländska till koncernföretagen godo.

Till sist: En jämförelse av koncernernas totala kostnader för FoU och intäkter från försäljning av FoU-resultat och kunskap, i synnerhet om vi exkluderar den del som kommer från de utländska koncernföretagen som kanske inte är marknadsstyrd, visar att försäljning av sådan kunskap inte är ett attraktivt alternativ till att utnyttja den själv. Försäljningsintäkterna (exklusive från den utländska koncerndelen) utgjorde endast 6 96 av koncernernas totala FoU-kostnader. En slutsats vi kan dra av detta är att orn företagen inte tilläts producera utomlands skulle intäkterna från försälj-

Utlandsproduktion och utrikeshandel 135

ning av FoU-resultat sannolikt inte kunna uppväga intäktsbortfallet frân den egna produktionen. De internationella koncernerna är helt enkelt ett effektivare instrument för internationell spridning av kunskap och genom sin internationella verksamhet har dessa koncerner möjlighet att investera mer i specialiserad forskningsoch utvecklingsverkssamhet. Dessa slutsatser är helt i linje med teorin för drivkrafterna bakom och effekterna av företagens internationalisering, som framhölls i kapitel 2.

5-6

åâLLaüåââåâüäâ_â3L“_P.L..k_FSE

l detta kapitel har vi tagit upp olika aspekter av sambandet mellan utlandsproduktion och utrikeshandel. Diskussionen har utmynnat i bl a följande slutsatser.

De producerande dotterbolagens utveckling under perioden 1965-78 pekar mot en ökad specialisering mellan koncernernas svenska och utländska delar. Bakom denna slutsats ligger de utländska produktionsbolagens under perioden starkt höjda exportandel samt det förhållandet att en stor del av dotterbolagens export avsätts i länder där koncerner också bedriver

samma produk-

tion. Handel mellan länder där de utlandsinvesterande koncernerna bedriver produktion tyder pâ att koncernbolag i olika länder - åtminstone delvis - är till olika Detta specialiserade tillverkning. gäller både de svenska koncernföretagen som exporterar till utländska produktionsbolag och de utländskas koncernföretagen som exporterar till länder där det finns producerande systerföretag.

Innebörden kan sägas vara följande: En ökad specialisering utgör en motvikt mot den uppsplittring av produktionen - ofta framdriven av handelshinder av olika slag - som utlandsproduktion i sig innebär. Den innebär att de utlandsinvesterande koncernerna ändå

136 Utlandsproduktion och utrikeshandel

i viss utsträckning kan utnyttja olikheter i produktionsförutsättningar mellan länder och eventuella stordriftsfördelar i produktionen på ett effektivitetshöjande sätt.

Utvecklingen av den totala svenska exportförsäljningen på marknader där svenska företag bedriver produktion tyder - sett över hela 1965-78 - det finns ett samband perioden på att negativt mellan exporttillväxt och produktionstillväxt i utlandet. Givet att utlandsproduktion och export från Sverige är alternativa sätt att förse utlandet med svenska varor är detta vad man skulle vänta sig. Det negativa sambandet gäller framför allt mellan utlandsproduktionen och svensk export till andra än producerande dotterföretag. Exporten till de senare har ökat i samma takt som utlandsproduktionen och har därigenom delvis kompenserat bortfallet av övrig export. Denna utveckling är förenlig med hypotesen att export till producerande dotterföretag utgörs av varor som är komplementära till utlandsproduktionen och övrig export till landet utgörs av varor som är substitut för eller i varje fall är icke-komplementära till utlandsproduktionen. Vi kommer att testa den hypotesen i kapitel 7, när vi analyserar av Ef_f_e__kt_e2 ökad utlandsproduktion på svensk export. Det hittills beskrivna sambandet säger ju inte om den komplementära exporten hade ökat lika mycket, eller om substitutexporten hade minskat lika mycket, även utan utlandsproduktion.

Med anledning av trenden mot ökad tillväxt genom förvärv har vi undersökt hur produktionsbolag som tillkommit genom köp av utländska företag skiljer sig från helt nystartade företag. Vi fann bl a att de förra initiellt har en lägre benägenhet att köpa såväl färdigvaror för återförsäljning som insatsvaror för vidare bearbetning från de svenska koncernföretagen och att denna skillnad tycks kvarstå under ganska lång tid. Huruvida detta innebär att en eventuell komplementaritetseffekt på svensk export är mindre positiv när företagen expanderar genom förvärv beror - återigen

Utlandsproduktiøn och utrikeshandel 137

på hur utvecklingen skulle ha varit om det utländska företaget inte hade köpts av det svenska företaget. Det förefaller emellertid sannolikt att såväl (den positiva) komplementaritetseffekten som (den negativa) substitutionseffekten på svensk export är mindre när utlandsproduktionen ökar till följd av övertagandet av befintliga företag i utlandet. Det viktigaste skälet är att Övertagandet - i varje fall på kort sikt - inte medför en ökning av denna typ av produktion i utlandet.

I vår redogörelse för de internationella koncernernas FoU-verksamhet konstaterade vi att denna till närmare 90 96 var belägen i Sverige och att det inte har funnits någon tendens under 1970talet att förlägga en ökad andel till utlandet. Under en period när koncernernas tillverkning har förskjutits mot utlandet har således FoU-verksamheten bibehållits i Sverige. Ett skäl till detta kan naturligtvis vara att den svenska regleringspolitiken haft en âterhâllande inverkan. Ett annat - och tillräckligt - skäl är de stordriftsfördelar som kan uppnås om verksamheten hålls samlad i kombination med det förhållandet att det inte finns hinder mot att överföra FoU-resultaten till utlandet motsvarande de hinder som finns för överföringen av varor. Det sistnämnda betyder att, i den mån företagen skulle finna det lönsammare att bedriva sin FoU utanför Sverige, skulle de förmodligen vilja flytta ut hela sin FoU-verksamhet och sätta upp ett utländskt forskningscentrum. Detta är också vad ett av de största utlandsinvesterande företagen gjorde 1965-70. Beroende på fördelarna med att bedriva FoU-verksamheten i anslutning till företagens huvudsakliga tillverkning, som i de allra flesta fall än så länge ligger i Sverige, är en sådan utflyttning knappast aktuell för andra än ett fåtal mycket stora utlandsinvesterare.

Köp och försäljning av licens och patent är ett alternativ till att bedriva FoU i egen regi och till att utnyttja FoU genom egen tillverkning, men det är ett alternativ som utnyttjas i ganska liten utsträckning. De internationella koncernerna bygger sin verksam-

138 Utlandsproduktion och utrikeshandel

het nästan uteslutande på egen FoU och väljer att utnyttja resultaten nästan helt i egen regi. Produktion vid egna dotterföretag i utlandet tycks således ha varit ett betydligt mer lönsamt alternativ än försäljning av licens och patent. Därigenom har utlandsproduktionen också gjort det möjligt att upprätthålla en hög FoUverksamhet.

Analys av bestämningsfaktorer och effekter 139

Kapitel 6

av

Analys utlandsproduktionens

och

bestämningsfaktorer

effekter:

Teoretisk modell.

Skattningsmetod

och

skattningsekvationer

Detta kapitel ägnas åt en kortfattad av den teoretispresentation ka modell som ligger till för grund den empiriska analysen av utlandsproduktionens bestämningsfaktorer och effekter i nästa kapitel. De skattningsmetoder som kommer att användas och de samband som kommer att testas redovisas även. Med för undantag diskussionen i avsnitt 6.4 av hur data för flera år kommer att utnyttjas i den empiriska analysen är en starkt förkortad kapitlet version av kapitel 4 med tillhörande i appendix Swedenborg (1979). Den teoretiskt-tekniskt ointresserade läsaren kan undvara framställningen efter det inledande avsnittet som förklarar varför vi vill använda ekonometrisk för att bestämma orsakerna analys till och effekterna av utlandsproduktion.

6-1

Xâcâêtsalsgnprn..sâtciáleâqrüaâ

l kapitel 2 och i samband med beskrivningen av de internationella koncernernas tillväxt i Sverige och i utlandet i tidigare kapitel har vi skisserat den typ av faktorer som kan förväntas förklara företagens produktionstillväxt i utlandet, nämligen faktorer som skapar skillnader mellan företag i konkurrenskraft och mellan länder i produktionskostnader och handelshinder. Den därefter beskrivna utvecklingen är i mycket med en grova drag förenlig sådan Men vi kan inte förklaringsansats. på grundval av den säga vare eller enskilda

sig _0_r__n _lluLmyckgt faktorer verkligen förkla-

rar olikheter mellan och mellan länder företag i utlandsproduktio-

och

140 Analys av bestämningsfaktorer effekter

nens tillväxt. För detta krävs en statistisk analys där man nume-

riskt preciserar inflytandet av enskilda förkiaringsfaktorer på utoch Regressionsanalys är då en vanlig landsproduktion export. metod.

är förvisso inte den enda metod som kan använ- Regressionsanalys das för att testa vi har om vad som ligger bakom uthypoteser framväxt. Men den har vissa fördelar jämfört landsproduktionens med alternativa metoder, såsom intervjuundersökningar och fallstudier. För det första i resultaten, som ger den ökad precision numeriska vars tillförlitlighet, åtminstone vad exempelvis estimat, felkällor, kan uppskattas i form av signifikansgäller slumpmässiga till enskild För det angivelser varje regressionskoefficient. andra den av det omfattande datamaterialet i möjliggör analys denna studie. Det större antalet observationer, i sin tur, tillåter

slutsatser som är mer tillförlitliga än de som kan dras i generella intervjuundersökningar eller fallstudier. begränsade

kan de olika metoderna komplettera varandra. De ge- Naturligtvis slutsatser som möjliggör har ju ett nerella regressionsanalysen Generella och slutsatser måste .alltid bygga på pris. förklaringar förenklingar och försök att från en mängd enskildheter urskilja och bestående. och varje invad som är gemensamt Varje företag är ju unikt i den meningen att det kännetecknas vesteringsbeslut av flera för och situationen speciella faktorer. Det är i företaget princip möjligt att fullständigt beskriva, och därigenom förklara, ett beteende i en speciell situation, t ex speciellt företags en fallstudie. Men denna förklaring har inte någon giltiggenom het för andra och andra situationer. Därmed har den ett företag värde för och för ekomycket begränsat som underlag prognoser nomisk politik. Allmängiltigheten köps oundgängligen på bekostnad av detaljrikedomen och det unika.

Den vi kommer att i det följande tillåter regressionsanalys göra oss att bestämma den partiella effekten på exporten av (exogena) annorlunförändringar i utlandsproduktionen. Eller, uttryckt något

Analys av bestämningsfaktorer och effekter 141

da, den gör det möjligt att fastställa hur exporten förändras när utlandsproduktionen ökar, En ytterligare fördel

al_l_t___a_np_at__l_i_l__a_.

jämfört med intervjuundersökningar och fallstudier kan därmed sägas vara att regressionsanalysen inte nödvändiggör subjektiva tolkningar av vad alternativet till utlandsproduktionen hade varit för att fastställa effekten av ökad utlandsproduktion.

Innebörden av det sistnämnda kan illustreras genom en jämförelse med den tidigare (i kapitel 2) refererade amerikanska studien, som kom fram till att amerikanska utlandsinvesteringar kan ha inneburit ett bortfall på 1,3 miljoner arbetstillfällen. (U.S. Tariff Commission, ibid.) Den amerikanska utredningen arbetade med olika antaganden om vad alternativet till utlandsproduktion från amerikanska företag skulle ha varit. Den negativa effekten på -l,3 miljoner arbetstillfällen var då resultatet av de mest pessimistiska antagandena om alternativet till utlandsproduktion, nämligen att utan amerikanska företags produktion i utlandet skulle motsvarande produktion inte ha kommit till stånd utanför USA. Det mest optimistiska antagandet om alternativet var att sådan produktion kommit till stånd, vilket gav vid handen att anta-

hage

let arbetstillfällen i USA skulle ha ökat med 0,5 miljoner. Sanningen antogs ligga däremellan, dvs mellan -l,3 och +0,5 miljoner arbetstillfällen. Men däremellan blir var och ens bedömning Lä: och beror på vad man tror om konkurrensiörhållanden på utlandsmarknaderna, dvs i vilken utsträckning amerikanska företags utlandsproduktion skulle kunna ha ersatts av utländska företags produktion. Bestämningen av ett sådant intervall är belysande, men den kontroversiella frågan om huruvida effekten av att tillåta utlandsproduktion är positiv eller negativ kvarstår uppenbarligen. Poängen med den analys som kommer att göras här är att subjektiva bedömningar av var i detta intervall effekten verkligen ligger blir onödiga, eftersom storleken på denna effekt kommer att skattas direkt.

Innan vi ger oss i kast med den empiriska analysen måste vi emellertid ha klart för oss vilka hypoteser vi vill testa och hur vi skall uttrycka dem för att kunna testa dem på tillgängliga

l0eT7

142 Analys av bestämningsfaktorer och effekter

data. Vi måste alltså specificera de teoretiska sambanden och de empiriska skattningsekvationerna och definiera de däri ingående var iabler na.

6.2 l2_e_r_1_Ee_o_r;et_i_s›_l__a___m0dellen

Vi utgår från en enkel modell över ett vinstmaximerande företag som producerar en enda vara och har möjlighet att sälja och producera i mer än ett land.l Vi antar att efterfrågan på företagets produkt är mindre än oändligt elastisk, dvs att efterfrågekurvan är negativt lutande. Detta skulle vara fallet om vi antar att företaget säljer en differentierad produkt, dvs en produkt som i köparnas ögon inte är helt likvärdig konkurrenternas, eller om det är så stort relativt till marknaden att det inte kan öka sin försäljning utan att sänka priset. Betydelsen av dessa antaganden kommer att framgå snart. Vi antar också, för enkelhetens skull, att den hemmaproducerade varan säljs både hemma och på export, men den utlandsproducerade varan säljs bara utomlands.

Försäljning hemma och utomlands och produktion hemma och utomlands bestäms simultant i en sådan modell av villkoren för vinstmaximering. Dessa är att (l) marginalkostnaden för produktion hemma är lika med marginalintäkten från försäljning hemma, (2) marginalkostnaden för produktion utomlands är lika med marginalintäkten från försäljning utomlands, och (3) marginalintäkten hemma är lika med marginalintäkten utomlands?

Modellen kan illustreras diagrammatiskt som i figur 6.1. Figuren visar företagets marginalintäktskurva och marginalkostnadskurva vid försäljning respektive produktion hemma (H) samt dess margi-

1 En sådan modell har utvecklats av Horst (1969) och utnyttjats i Swedenborg (1979). 2 För en fullständigare presentation av modellen, se Swedenborg (1979).

Analys av bestämningsfaktorer och effekter 143

nalintäktskurva och marginalkostnadskurva vid försäljning respektive produktion utomlands (A). Marginaiintäktskurvorna är härledda från respektive efterfrågekurvor, som emellertid inte visas i figuren. Det totala utbudet på utlandsmarknaden erhålls genom hori-

sontell summering av exportutbudskurvan (X5) plus rnarginalkost-

nadskurvan för produktion utomlands Exportutbudskurvan, i (MCA), sin tur, härleds som den horisontella skillnaden mellan marginalkostnadskurvan och marginalintâktskurvan hemma (MCH och MRH),

l figuren uppfylls alla vinstmaximeringsvillkoren i den punkt där marginalintäktskurvan utomlands skär den totala utbudskur- (MRA)

vanl utomlands (MCA + X5).2 Den optimala produktionen och för-

säljningen hemma respektive utomlands (QH, QA, SH och SA) samt exportvolymen (SX) avläses på den horisontella axeln. (SX = QH - SH = SA - QA). Priset på hemmamarknaden och utlandsmarknaden vid den givna försäljningsvolymen kan- avläsas på respektive efterfrågekurva, som dock ej är inritade i diagrammet.

Modellen visar hur försäljning och produktion hemma och utomlands samt export bestäms simultant av efterfråge- och kostnadsförhållanden hemma och utomlands. Exogena variabler i modellen är alla faktorer som påverkar företagets efterfråge- och utbudskurvor hemma och utomlands. Vi skall närmare specificera vilka dessa är nedan, men först skall vi peka på några viktiga slutsatser som följer av denna enkla modell.

För det första kan vi med hjälp av diagrammet direkt avläsa effekterna av att företagen inte skulle tillåtas producera utomlands. Om en bindande kvantitativ reglering av företagets utlandsproduktion införs, försvinner ett av vinstmaximeringsvillkoren,

1 En terminologi som används i brist på bättre. Utbudskurvan i strikt mening existerar ju inte för en monopolist.

2 Det följer av att MRH = MCH på ana punkter X5 och

MR längâ

= MCH = MC på alla punkter längs (MCA + x ), vilket

gälllelr vid horisonten summering av dessa kurvor.

144 Analys av bestämningsfaktorer och effekter sou 1932:27

Figur 6.1 Bestämninguâx_företagets groduktion och försäljning

hemma__(_ljl_)_ggl1__qtomlarl1§”(_/\l

Utomlands Hemma

MRA MRH XS MC MC A A MCH

MCA+XS

MCH

f

MRA \

ma;

S

s” QH swoü QA sx SA A,QA

Villkoren för vinstmaximering är: MCH=MRH MCA=MRA MRH=MRA

Figur 6.2 Bestämning av företagets groduktion och försäljning hemma (H) och utomlands (A) vid reglering av ut-

(55

landsproduktionen é Q A

Hemma Utomlands

MR MRH MCH MCA MCA S X MCH f z” S _

z/,MCHX QA: A

,f d? f?

NRA

\MRH

ø/ a 4 .ø S

H QH SWQH QA sx SA SA,QA

V1lk 1 oren f = or v1nstmax1mer1ng ar : MCH MRH MR=MR H A

Analys av bestämningsfaktorer och ejfekter 145

nämligen att marginalkostnaden för utlandsproduktion skall vara lika med marginalintäkten utomlands. Vinstmaximering ger nu andra jämviktsvärden, som illustreras i figur 6.2. Utlandsproduktio-

nen tillåts där inte överstiga 6A. Det totala utbudet utomlands

anges då av den streckade utbudskurvan, som är mindre elastisk än den i figur 6.1. Jämfört med i figur 6.1 är priset högre och försäljningen både hemma och utomlands mindre, medan hemmaproduktionen och exporten är större.

En otvetydig effekt av att tillåta utlandsproduktion är således att företaget är större - totalt sett - än det annars skulle vara.1

Effekten på exporten av att utlandsproduktion tillåts är alltid negativ (SX SX) för ett företag som producerar en enda vara. Då finns ju bara en substitutionseffekt.

För ett flerproduktföretag kan det emellertid finnas effekter på företagets andra produkter på grund av att utlandsproduktionen sänker priset på den utlandsproducerade varan. Om dessa produkter huvudsakligen är komplementära, ökar efterfrågan på dessa. Efterfrågan såväl hemma som utomlands på de komplementära varorna skiftar ut och exporten av dem kan förväntas öka. Om de huvudsakligen är substitut, är effekten den omvända. Nettoresultatet för ett flerproduktföretag kan inte avgöras på Lägg_ grunder utan är en empirisk fråga.

För det andra framgår betydelsen av antagandet om negativt lutande efterfrågekurva också från figurerna. Om efterfrågan både hemma och utomlands var oändligt elastisk - som vid perfekt kon-

1 Denna slutsats gäller oavsett vilka antaganden som görs beträffande företagets efterfråge- och utbudskurvor. Företaget kommer endast att producera utomlands om det därmed kan sänka sina totala kostnader. Lägre totalkostnader innebär alltid större försäljningsvolym så länge efterfrågan inte är fullständigt oelastisk. Alla relevanta utseenden på efterfråge- och utbudskurvorna leder därför till denna slutsats.

146 Analys av bestämningsfaktorer och ejYekter

kurrens - skulle vara en horisontell vid efterfrågekurvan linje det utifrån givna priset = p), Företagets produk- (MRH = MRA tionsvolym bestäms av att marginalkostnaden hemma och marginalkostnaden utomlands är lika med priset. Avvägningen mellan hemmamarknadsförsäljning och utlandsförsälining blir då obestämd, eftersom företaget kan sälja allt det producerar på endera av de två marknaderna.

Vidare är det uppenbart att perfekt konkurrens på enbart utlandsmarknaden är tillräckligt för att en reglering av utlandsproduktionen inte skall ha någon effekt på priset och därmed inte heller på exporten eller hemmamarknadsförsäljningen. En nödvändig förutsättning för att exporten skall påverkas av att utlandsproduktion tillâts är således att efterfrågan i utlandet inte är fullständigt elastisk, dvs har ett sådant utseende som har antagits i figurerna 6.1 och 6.2. Huruvida denna förutsättning är uppfylld i praktiken är naturligtvis en empirisk fråga.

6.3 Testbara hypoteser_

Vilka testbara hypoteser rörande utlandsproduktionens bestämningsfaktorer och effekter kan vi formulera med utgångspunkt från denna modell? Bestämningsfaktorerna är, som framgått ovan, de som påverkar företagens efterfrâge- och kostnadsförhållanden hemma och utomlands. De kan indelas i sådana som skapar skillnader mellan länder, mellan branscher och mellan företag vid en given tidpunkt. Förändringar i samma bestämningsfaktorer leder till förändringar i utlandsproduktionen över tiden.

För ett enskilt företag bestäms utlandsproduktionens omfattning totalt och i olika länder av skillnader mellan länder bl a i marknadens storlek, tullar och andra handelshinder på efterfrågesidan och i priset på produktionsfaktorer (kapital, arbetskraft och insatsvaror) på kostnadssidan. Främst priset på internationellt relativt

Analys av bestämningsfaktorer och ejfekter 147

orörliga produktionsfaktorer, t ex naturtillgångar och arbetskraft, kan förväntas skilja sig mellan länder och påverka produktionens lokalisering. Högre tullar i ett land, allt annat lika, betyder att utlandsproduktionen är relativt större och exporten relativt mindre än i andra länder.

l en jämförelse mellan företag i olika branscher bestäms utlandsproduktionens omfattning av olikheter mellan branscher och mellan företag. Olika branschkarakteristika såsom relativ faktoranvändning (den relativa användningen av kapital, olika kategorier arbetskraft, FoU-resurser och råvaror) och stordriftsfördelar i produktionen samt transportkostnader för olika produkter leder till olikheter i produktionens lokalisering mellan branscher. Om exportlandet kännetecknas av relativt höga löner för outbildad arbetskraft, till exempel, kommer produktionskostnaderna hemma jämfört med utlandet att vara relativt högre inom branscher som använder denna typ av arbetskraft relativt mer. Företag i sådana branscher kommer att förlägga en relativt större andel av sin produktion utomlands än företag i andra branscher.

olikheter mellan företag inom samma bransch beror på företagsspecifika faktorer. Hit hör sådana faktorer som ger upphov till en företagsspecifik konkurrensfördel såsom patenterade produkter och ett överlägset marknadsföringskunnande på efterfrågesidan och patenterad teknologi och ackumulerat produktionskunnande på kostnadssidan. En företagsspecifik konkurrensfördel gör att företaget växer sig större än det annars skulle kunna. (Jfr kapitel 2.) Däremot påverkar det inte i sig företagets val mellan export och produktion utomlands.

Sammanfattningsvis kan vi säga att ett företag kommer att ha en mer omfattande utlandsproduktion ju lägre priset på relativt orörliga produktionsfaktorer utomlands relativt till i exportlandet eller ju högre handelshindren är. Skillnader i utlandsproduktionens omfattning mellan företag och branscher beror på företagsspecifika

148 Analys av bestämningsfaktorer och effekter

konkurrensfördelar som påverkar företagens storlek och på betydelsen av branschkarakteristika som påverkar produktionens lokalisering. Dessa hypoteser kommer vi att testa.

Beträffande effekterna av att företagen tillåts producera utomlands har redan sagts att det kan finnas både en substitutionsoch en komplementaritetseffekt och att nettoeffekten därför är osäker på teoretiska grunder. Mycket talar emellertid för att ökad export av komplementära varor åtminstone delvis uppväger minskad export av samma varor som produceras utomlands. Så t ex finns det flera skäl för att just förlägga sammansättningsledet till utlandet. Detta produktionsled är ofta en relativt arbetskraftsintensiv process och därför relativt känsligt för lägre löner i utlandet. Transportkostnader och tullar - till följd av s k tulleskalering - är ofta högre för en sammansatt produktion än för komponenter. Praktiskt taget alla svenska företag med produktion utomlands exporterar också insatsvaror till sina utländska produktionsbolag.

En annan typ av komplementaritet uppstår på grund av vissa institutionella faktorer. En sådan, som sannolikt är viktig i praktiken, är krav från värdlandets sida att åtminstone en del av företagets försäljning i landet utgörs av varor som tillverkats lokalt, eller mer subtilt, offentlig upphandling som diskriminerar mot utländska tillverkare. En sådan politik kan motiveras av försvarspolitiska överväganden (som är fallet med vissa produkter) eller vara en del av en medveten utvecklingspolitik (som i flertalet u-länder). Vanligtvis gäller kravet på lokal tillverkning endast en del av företagets produktion, medan resten får utgöra importerade varor, förutsatt att företaget faktiskt producerar i landet. Effekten av att tillåta utlandsproduktion i sådana fall är naturligtvis enbart positiv, eftersom företagets export till landet är helt beroende av att utlandsproduktion finns.

I den empiriska analysen skall vi försöka fastställa storleken av eventuella substitutions- och komplementaritetseffekter för att kunna bestämma nettoeffekten på svensk export av att svenska företag tillåts producera utomlands.

Analys av bestämningsfaktører och effekter 149

En ytterligare effekt av utlandsproduktionen som påvisats i detta avsnitt är att utlandsproduktionen tillåter företagen att växa sig större inom sitt givna produktområde. Ökad storlek möjliggör ökade i FoU, i utbyggnaden av ett specialiserat distinvesteringar ributionsnät etc, vilket ökar företagets konkurrenskraft både hemma och utomlands. (Jfr kapitel 2.) Indirekt, och på längre sikt, pâverkas exporten av att utlandsproduktion tillåts också genom detta. Dessa indirekta effekter, som kan antas vara positiva och särskilt viktiga i ett längre perspektiv, kommer vi inte att kunna kvantifiera i den empiriska analysen, eftersom det skulle kräva en mer komplicerad simultan skattningsmodell. Det är ändå viktigt att ta hänsyn till dem i en utvärdering av utlandsproduktionens effekter, och vi har redan berört dem i avsnitt 5.5.

6.14 Skattningsekvationer och skattningsmetod: tvärsnitt, tidsserie och

tvâstegsskattning

De data som vi använt för att analysera utlandsproduktionens bestämningsfaktorer och effekter avser samtliga svenska industriföretag med producerande dotterbolag i utlandet och varje producerande dotterbolag i utlandet. Uppgifterna baseras nämligen pâ totalundersökningar. De finns för fyra olika år: l965, 1970, 1974 och 1978.

Datamaterialet är väsentligen ett tvärsnittsmaterial, eftersom det finns betydligt fler observationer över individer (företag och länder) för varje enskilt år (uppemot 400 observationer) än det finns observationer för en enskild individ (företag eller land) över tiden (4 observationer). Det betyder att materialet kan användas för att regressionsskatta rena tvärsnittssamband ett visst år, men inte för skattning enbart av tidsseriesamband. Däremot kan vi göra kombinerade tvärsnitts- och tidsserieskattningar samtidigt gaå alla observationer i materialet. Vi skall redogöra för det nedan, men först några ord om vad tvärsnitts- respektive tidsserieanalys visar och därmed vilken metod som är lämpligast för de samband vi vill bestämma.

150 Analys av bestämningsfaktorer och effekter

Tvärsnittsanalys och tidsserieanalys ger svar på olika frågor. Tvärsnittsanalysen förklarar olikheter i t ex utlandsproduktionens omfattning mellan företag och länder. Tidsserieanalysen förklarar förändringen i utlandsproduktionen över tiden för ett enskilt företag eller ett aggregat av företag. Under vissa förutsättningar kan tvärsnittssambandet tolkas som ett tidsseriesamband, nämligen om företagens utveckling över tiden kan beskrivas av olikweter mellan företag i dag.1

De effekter vi vill belysa är effekter på mikronivå, d v s de gäller det enskilda företagets beteende. En typ av fråga är effekten av att ett enskilt företag ökar sin konkurrenskraft genom att öka sin satsning på FoU relativt till alla andra företag, eller at: ett visst land förändrar sin position gentemot andra länder genom att ensidigt höja sina handelshinder. ädaqajlypgtetisgfögärmggngag relativt till _andra företag eller andra lä_n_c_l_e_r__Ed_g1__gi_v_er_1_ti_d-_ punkt keLrLbelysas av tvärsnittsanalys på mikronivâ.

En annan typ av fråga är effekten av att ett enskilt företag ökar sin satsning på FoU när andra företag kanske också förändras i detta avseende, eller effekten av ökad marknadsstorlek i ett land när alla andra marknader också växer. Eögändringar för__e;t_t__gt1:

skilt företag eller et_t__VisSt land över tiden som inte innebär för-

ändringa_|__relativt till a_ndra företag och länder belyses bäs_t__av en t_i_ds_se_r_i_ca_a_r\_a_ly_§_p_å__rr_1_i_l_i;gn_i_v§. Till denna typ av fråga hör också effekten av en generell reglering av företagens utlandsproduktion. Hur påverkas det enskilda företaget (eller ett aggregat av företag) av att en kvantitativ reglering av företagens utlandsproduktion införs?

1 för att detta skall är Förutsättningarna gälla l) att samtliga företag befinner sig i långsiktig jämvikt, d v s att inte tillfälligheter gör att de har en lägre eller högre utlandsproduktim än som motiveras av de exogena variablerna; 2) att inverkan av de exogena variablerna på ett enskilt företag är densamma om bara det enskilda företagets situation förändras (vilket är experimentet i tvärsnittet) som när alla företags situation förändras (vilket oftast är fallet över tiden).

Analys av bestämningsfaktorer och effekter l5l

Datamaterialet tillåter oss då att skatta ekvationer av följande

= a + bxit + + + e (l)

yüt cxjt dxm

där indiceringarna i, j och t anger företag, land respektive år.

Den beroende y-variabeln varierar alltså över företag, länder och år medan de oberoende variablerna varierar över företag ochleller länder och över tiden. Om y är utlandsproduktionens omfattning kan vi exempelvis förklara skillnader i denna mellan företag (i) med företags- och branschkarakteristika som vi

(xi) samtidigt

håller land (j) och tidpunkt (t) konstant. Vi kan också förklara skillnader i utlandsproduktionens omfattning mellan länder (j) med länderkarakteristika samtidigt som vi häller företag (i) och

(Xi)

tidpunkt (t) konstant. Om vi kombinerar dessa ansatser får vi en tvärsnittsanalys över företag och länder ett givet år, som visar vilka faktorer som förklarar skillnader mellan företag och länder i utlandsproduktionens omfattning.

l min tidigare analys av utlandsproduktionens bestämningsfaktorer och effekter (Swedenborg, 1979) använde jag tvärsnittsanalys över företag och länder för ett enda år (1974). Detta är en vanlig metod och ofta den enda möjliga, eftersom man vanligen inte har jämförbara tvärsnittsdata för flera tillfällen. Vi skall även göra en sådan analys i det följande men vi skall också gå ett steg längre och utnyttja det faktum att vi har data för fyra år.

Tvärsnittsdata för olika år kan utnyttjas dels för att testa stabiliteten i de skattade tvärsnittssambanden, dels för att skatta sambanden över tiden. I det förra fallet skattar man ett tvärsnittssamband för varje år och jämför sedan skattningarna för att fastställa om de är stabila. Om sambanden är instabila kan man gå vidare och försöka förklara vad instabiliteten beror på. Man kan t ex undersöka om det finns en tidstrend i tvärsnittssambanden,

152 Analys av bestämningsfaktorer och ejfekter SOU [982227

dvs en tendens till ökning eller minskning, över tiden. I det senare fallet testar man ett faktiskt tidssamband genom att låta 0bservationerna i ekvation (l) variera över tiden (t) samtidigt som man kontrollerar för inflytandet av skillnader mellan företag och länder.

Ett sätt att det kombinerade tvärsnitts- och regressionsskatta tidsseriematerialet, som vi kommer att utnyttja, är att konstanthålla inverkan av unika företags-, land- och tidpunktkarakteristika med av dummyvariabler för företag, land och år. Vi komhjälp mer att göra det genom att skatta följande typ av ekvationer.

: + + + +

yüt (aoeraiDi ajDj) (b0+biDi)Xlit (C0+CjDj)X2J-t

(3)

(do+diDi+diDj)x3ijt

l ekvation (2) varierar den beroende variabeln över företag (i) och länder (j) medan tidpunktkarakteristika hålls konstant med

hjälp av dummyvariabeln Dt. Ekvation (2) är således ett sätt att

utnyttja data för flera år för en utvidgad tvärsnittsanalys. Koeffi- Cienterna etc visar om och hur tvärsnittssamban-

ao, at, bo, bt

den skiljer sig mellan olika år.

I ekvation (3) varierar den beroende variabeln över tiden (t) medan karakteristika, som är unika för enskilda företag (i) och länder (j), hålls konstanta genom dummyvariablerna och

Di Dj,

Ekvation (3) är således ett sätt att utnyttja tvärsnittsdata för flera år för att skatta ett tidssamband. Koefficienterna ai, 3-, bi, etc visar hur tidssambandet varierar mellan olika företag och Cj länder.

av bestämningsfaktorer och

Analys effekter 153

Dummyvariabeltekniken tillåter oss att dekomponera inflytandet av de exogena variablerna på vad som är gemensamt för samtliga företag, länder, etc och det som är unikt för varje företag, etc. Om Y = CXPOWC Och visar hur effek-

X3 = utlandsproduktionen di

ten av y varierar mellan företag och hur den varierar X3 på

dj

mellan länder. Genom att beräkna medelvärdet av t ex kan vi

di

också beräkna avvikelsen av för från medelvär_

di varje företag

det. Vi får därmed ett mått på hur stor variansen är i den exogena variabelns effekt på den beroende variabeln till följd av unika företagskarakteristika.

I praktiken kommer vi inte att skatta ekvation (3) i precis den form som beskrivits ovan. Det viktigaste skälet är att en sådan uttömmande användning av dummyvariabler som i (3) innebär ett kraftigt ökat antal oberoende variabler och minskat antal frihetsgrader och därmed försämrad precision i skattningarna. Det vore liktydigt med att skatta ett tidssamband på bara fyra observationer i tiden. minskar m ° (Antalet frihetsgrader med + n

Di Dj

+ m + n ° I vårt fall skulle antalet frihetsgrader minska _ xi xj. från ca 775 till 330.) I stället kommer vi att skatta en modifierad form av (3), som innebär att interceptet tillåts varie-

(ai, aj)

ra mellan företag och länder, medan lutningskoefficienterna antas vara lika (d v s = = = = 0).

b-l cj di dj

Innebörden av det som sagts ovan kan illustreras diagrammatiskt som i figur 6.3. Figuren illustrerar ett hypotetiskt samband mellan export och utlandsproduktion. Punkterna är observationer för enskilda företag olika år. Vi vill skatta en regressionslinje som beskriver effekten av utlandsproduktionen på exporten för ett enskilt företag över tiden. Genom tillåts interceptet vara

aiDi

olika för olika företag. Genom kan

diDi lutningen på regressions-

linjen, d v s effekten av utlandsproduktionen på exporten, vara olika för olika företag, som i figur 6.3. Om däremot sätts

diDi

lika med noll kommer den skattade linjen att ha sammas lutning för alla företag. Den skattade effekten av utlandsproduktionen

154 Analys av bestämningsfaktorer och effekter

6.3 Illusgration av hur tidsseriesambanden __k_2_:_r1__v_a_|-_i_gr_§ Figur

Ö_V.°_*_E*_§'_5'li_“.°_*_

it

T A

I / o /

// / / x O // B / ,› ° /// /ø/ // x /// X / , /l ///

/l ,//

/ ° // / o x /, X o ,/ ------------------ __ C

___//"

i X it

= (ao+aiDi) + (bo+b1Di)xit

yit i = A, B, C...

t 1965, 1970, 1974, 1978

Analys av bestämningsfaktorer och 155

effekter

kommer då att visa det genomsnittliga sambandet för samtliga företag över tiden, dvs den kommer att innehålla såväl olikheter mellan företag som förändringar över tiden. Den visar då inte ett rent tidssamband.

6.5 uågteggskattning

Vi vill fastställa dels de underliggande bestämningsfaktorerna till exporten och utlandsproduktionen, dels effekten på exporten av en kvantitativ reglering av utlandsproduktionen. Det förstnämnda syftet innebär att vi vill skatta en ekvation för exporten och en för utlandsproduktionen i reducerad form:

sx =

där exporten (SX) och utlandsproduktionen (QA) endast beror av

de exogena förklaringsvariablerna (Ul,,_,,LJT.|),

Det andra syftet innebär att vi måste skatta en 2ekvationsmodell i två steg. Orsaken är att både exporten (SX) och utlandsproduktionen (QA) är endogena variabler i modellen och att man inte kan använda en endogen variabel (QA) för att

förklara en annan endogen variabel (SX).l

För att utröna effekten på exporten av exogena förändringar i utlandsproduktionen (till följd av regleringar) är det nödvändigt att utlandsproduktionen ingår som en exogen variabel i exportekvationen. Detta kan åstadkommas genom en skattning i två steg (two- ;h-m. a... 0-1 1 Modellen har följande principiella utseende i strukturform: (i) SX =

f1(QA,U1,...,Un)

(ii) Q^ =

f2(SX,U1,...,“n)

156 av bestämningsfaktorer och effekter

Analys

stage-least-squares-estimation). l första steget skattar man ekvationen för - ekvation (5) utlandsproduktionens bestämningsfaktorer ovan. l andra steget sätter man in det i steg l skattade värdet (QA) i ekvationen för exportens bestämpå utlandsproduktionen ningsfaktorer - ekvation (4) ovan, d v s regressionsberäknar sambandet

sx = (s)

t3(QTA, u1,...,u,,›

vilket vi kan kalla den kvasireducerade formen.l

Genom en sådan tvåstegsskattning kan man undvika att utlandsproduktionen fångar upp inverkan på exporten av andra förklaringsfaktorer och eliminera det systematiska fel i estimaten som skulle uppstå i enkla en-ekvationsberäkningar på grund av det dubbelriktade orsakssamband som finns mellan två simultant bestämda variabler och SX). Tidigare ekonometriska undersökningar av (QA detta samband (med undantag för Swedenborg, 1979) har varit envilket torde medföra inkonsistenta estimat. ekvationsskattningar, Vi skall kommentera dessa studier längre fram.

6.6 Regressionssamband och variabler

Vår ekonometriska modell har formulerats med hänsyn till den underliggande teoretiska modellen, som presenterades i föregående avsnitt, och de data som vi har haft tillgång till. Tabell 6:1 sammanfattar de i den ekonometriska modellen ingående endogena och exogena variablerna. De exogena variablerna utgörs av fakto-

1 kräver att koefficienterna i ekvationen för QA, Förfaringssättet som skattas i första steget, identifierar koefficienten framför QA i ekvationen för SX, som skattas i andra steget. Det, i sin tur, förutsätter att det finns åtminstone en koefficient i strukturekvationen för QA som kan sättas lika med noll i strukturekvationen för SX. att dessa villkor I Swedenborg (1979), Appendix A, visas uppfylls i värt Z-ekvationssystem.

SOU 198227 Analys av bestämningsfaktorer och effekter 157

rer som förväntas förklara skillnader mellan företag, branscher och länder i efterfråge- och kostnadsförhâllanden hemma och utomlands och därmed i exportens och omfattutlandsproduktionens ning. De är inte de enda faktorer som skulle kunna tänkas göra det, men de är de enda som vi har data De svarar på. också mot nâgra av de viktigare teoretiska som förklaringsfaktorer diskuterats tidigare.

Tabell 6:1 för !_a_r_i_abler i_ modellen utlandsproduktionens och exporte_r1s__bgs_t_ämning§f_aktorer

& .Yâüêâlâi

(l) SH = QH - SX =

hemmamarknadsförsäljning

(2) SX : export (3) SQ = utlandsproduktion för lokal försäljning (4) QH = SH + SX = produktion hemma (5) QA = produktion utomlands

§19s2qLv.a_r_iab.1.e.r_

F öretagsspecifika faktorer (i)

RD = FoU-intensitet LS = mått på arbetskraftens kvalitet YR = ålder på utlandsproduktionen

âi-_ansghkarakteristika (_l_)_

KL = kapitalintensitet NR = råvaruintensitet SC = skalekonomi

Engdkagakteristika

BNP = bruttonationalprodukt

BNPcap : BNP per capita

= lön i utlandet

Wj/wH relativt till lön i hemlandet

Anm: Definitioner på ovannämnda variabler av framgår variabelförteckningen i avsnitt 6.7. ll-T7

158 Analys av bestämningsfaktorer och effekter

Ekvationerna (7) och (8) visar det förväntade inflytandet av de exogena variablerna på exporten respektive utlandsproduktionen:

SX- f(RD, LS,

YRj, KL, NR, sc)i, (GDP,

+ + ? + + + f GDPCap, wj/wH)j;

+ +

soij f(RD, LS, KL, NR, sc),, (GDP, + + YRj, f - - - GDPCap, Wi/WH)j; -

+ +

Utlandsproduktionen i ekvation (8) definieras som produktion i land j för lokal försäljning och har därför benämnts SQ i stället för, som tidigare, QA.

Företagsspecifika förklaringsfaktorer (xi) utgörs av Fou_intensitet

(FoU) och ett mått på arbetskraftens skicklighet eller kvalitet (LS). Båda förväntas vara korrelerade med företagets kunskapskapital och ha en positiv inverkan på företagets konkurrenskraft totalt. Åldern på företagets utlandsproduktion (YR) är också en företagsspecifik faktor. Den inkluderas för att ta hänsyn till att företagets storlek på utlandsmarknaderna kan förväntas bero på hur lång tid företaget har haft på sig att växa, eftersom tillväxtkostnader sätter en gräns för hur snabbt företaget kan växa. Variabeln kan också antas visa effekten av ackumulerat kunnande (learning-by-doing) i utlandsproduktionen, dvs effekten av tiden på produktionskostnaden. Teoretiskt förväntas den endast påverka utlandsproduktionens omfattning. Därför ingår den med obestämt tecken i ekvationen för exporten i reducerad form ovan. Om vi hade haft motsvarande uppgift för hela företaget skulle vi emellertid av samma skäl förvänta oss att det skulle ha en positiv inverkan på företagets totala storlek.

Branschkarakteristika faktorer som i olika (XI) är skiljer företag branscher men i den empiriska analysen varierar de i praktiken över alla företag (och har subscript i). De inkluderar kapitalintensitet (KL) och genomsnittlig anläggningsstorlek (SC), som ett mått på betydelsen av stordriftsfördelar, samt den relativa användningen av vissa inhemska råvaror (NR). Dessa faktorer förväntas påverka produktionens lokalisering. Om Sverige antas ha kom-

Analys av bestämningsfaktorer och ejfekter 159

parativa fördelar som produktionsland i produktion som använder relativt mycket kapital och relativt mycket inhemska råvaror bör KL och NR ha en positiv effekt på exporten och en negativ effekt på utlandsproduktionen. Stordriftsfördelar i produktionen bör leda till en benägenhet att vilja koncentrera produktionen till förhållandevis få och företrädesvis inhemska anläggningar och en benägenhet att förse utlandsmarknaderna via export.

Landkarakteristika inkluderar landets BNP, som ett mått

(xj) på

marknadens storlek, BNP per capita, för att ta hänsyn till att höginkomstländer kan ha ett annorlunda efterfrågemönster, och relativa löner De två förstnämnda antas påverka efterfrå-

(Wi/WH).

gan på såväl svensk export som utlandsproduktionen i positiv riktning. Effekten av det relativa löneläget i utlandet, mätt som lönekostnader i utländska produktionsbolag relativt till det svenska moderbolaget, är däremot osäker I den mån variabeln

_a___pr_i_o|_*_i_.

mäter skillnader i arbetskraftskostnader, dvs. skillnader i lön korrigerat för skillnader i produktivitet, bör den ha en positiv effekt på exporten och en negativ effekt på produktionen i ett visst land. I den mån löneskillnader mellan länder helt och hållet uppvägs av skillnader i produktivitet hos arbetskraften har den antingen inte någon effekt på produktionens lokalisering eller också kan den ha en positiv effekt. Det sistnämnda skulle vara fallet om svenska företag tenderade att producera mer i länder med en relativt hög produktivitetsnivå, dvs en som är mer lik den svenska. Argument kan anföras för samtliga förmodanden. Tills vidare ser vi emellertid relativa löner som en kostnadsvariabel som pâverkar produktionens lokalisering.

En viktig landvariabel lyser med sin frånvaro i (7) och (8) och det är ett mått på skillnader i tullar och andra handelshinder mellan länder. Handelshinder i vid mening är sannolikt en viktig förklaring till produktionens lokalisering men vi saknar tyvärr tillfredsställande mått på dem.

De beroende variablerna i ekvationerna (7) och (8) har uttryckts i absoluta värden, dvs. export och utlandsproduktion i kronor. För att eliminera det starka samband som kan förväntas finnas (och

160 Analys av bestämningsfaktorer och effekter

faktiskt finns, se Swedenborg (1979), kap 6, mellan de exogena variablerna och företagsstorlek totalt och i stället få fram de exogena variablernas differentiella effekt på företagens internationella konkurrenskraft och valet mellan export och utlandsproduktion definieras de beroende variablerna som benä enheter i den empiriska analysen. Benägenheten att förse utlandsmarknaden via export respektive utlandsproduktion till ett visst land definieras som export respektive utlandsproduktion relativt till företagets storlek på hemmamarknaden, dvs

(SXlSHlj respektive (SQ/SH)j,

Tabell 6:2 sammanfattar de samband vi kommer att skatta empiriskt och det förväntade inflytandet av de exogena variablerna. Förutom de ovannämnda beroende variablerna har ytterligare tvâ beroende variabler inkluderats i tabellen, nämligen benägenheten att sälja på en viss marknad oavsett om det sker genom export eller utlandsproduktion, (SX+SQ)/SH, och benägenheten att producera i ett visst land oavsett var utlandsproduktionen avsätts, QA/QH. I den förra förväntas variabler som påverkar försäljningens storlek totalt, dvs företagens konkurrenskraft och efterfrå-

Tabell 6:2 Det förväntade sambandet mellan benaégenheten att och producera utomlands och de exogena

sålla

variablerna_

Företags- och Beroende landkarak- Landkarakvariabel Företags- och branschkarakteristika teristika teristika RD LS KL NR SC

YRj Wj/WH GDPJ- GDP-capi

a. u: + u: O + + 7 7 ? 7 7 + + ngn-

+ + + + + 7 i + + å;

- - -

gg

+ + +- - + +

- - - -

gg

o) u) + o) u)

Analys av bestämningsfaktorer och effekter 161

gans storlek, framgå tydligare samtidigt som nettoeffekten av faktorer som påverkar produktionens lokalisering blir osäker. l den senare förväntas variabler som påverkar produktionens lokalisering framgå tydligare, medan inverkan av företagets konkurrenskraft och efterfrågans storlek bör försvagas. Eftersom SQ vanligtvis är en så stor del av QA - merparten av utlandsproduktionen avsätts lokalt - har alla de exogena variablerna i QA ekvationen åsatts samma förväntade tecken som i SQ ekvationen i tabellen. Deras effekt förväntas dock vara svagare i QA ekvationen i vissa fall, vilket markeras med parenteserna i tabell 6:2.

De tillkommande beroende variablerna (SX+SQ)/SH och QA/QH kompletterar SX/SH och SQ/SH i en analys av bestämningsfaktorerna till utlandsförsäljningens respektive utlandsproduktionens relativa omfattning. SX/SH och SQ/SH utgör emellertid de fundamentala variablerna i vår tvåekvationsmodell för bestämning av effekten på exporten av reglerad utlandsproduktion. Det är ju produktion i land j för lokal försäljning i j som potentiellt konkurrerar med eller gynnar exporten till land j. För att noggrannare fastställa effekten på exporten kommer vi att dela upp exporten på komplementär export, SXC/SH, och på icke-komplementär eller substitutexport, SXS/SH. Effekten på den komplementära exporten av att utlandsproduktion tillåts öka förväntas då vara positiv, på substitutexporten förväntas den vara negativ. Eftersom dessa effekter går i motsatt riktning kan nettoeffekten på den sammanlagda exporten till land j mycket väl vara insignifikant.

6.7 Definitioner av variabler

SX = den svenska koncerndelens export SH = den svenska koncerndelens (externa) omsättning i Sverige SQ = lokal produktion för lokal försäljning. Utländska producerande dotterbolags nettoförsäljning i utlandet, dvs dotterbolagens - från svenska konomsättning import cerndelen med - (vägt SQ/QA) dotterbolagens export

l62 Analys av bestämningsfaktorer och effekter

till Sverige. Vägningen med SQ/QA är nödvändig för att ta hänsyn till att en del av importen från den svenska koncerndelen ingår i dotterbolagens export till Sverige. SX+SQ = total försäljning utomlands, dvs den svenska koncerndelens export + utländska producerande dotterbolags nettoförsäljning i utlandet. QA produktion i utlandet. Utländska producerande dotter- bolags nettoförsäljning, dvs dotterbolagens omsättning import från svenska koncerndelen. QH produktion i Sverige. Den svenska koncerndelens externa omsättning (= SH + SX). SXS = SX - SXC = substitutexport eller icke-komplementär export. SXC = komplementär export. Den svenska koncerndelens export till producerande dotterbolag, vilket omfattar varor för återförsäljning, varor för vidare bearbetning, investeringsvaror. sx. den svenska koncerndelens export till land j lokal produktion i land j för i land j, dvs

soj försäljning

försäljning från producerande dotterbolag i land j - import frân svenska koncernföretag (vägt med -

sQl-lQj)

export från dotterbolag i land j. Vägningen med SQj/QJtar hänsyn till att en del av dotterbolagens import från den svenska koncerndelen ingår i deras export till andra länder. produktion i land j, dvs nettoförsäljning från produce-

Qi:

rande dotterbolag i land j.

(Alla ovannämnda variabler är i tusental kr.)

\ RD: FoU-intensitet. Koncernens totala kostnader för FoU (bedriven av företaget eller på uppdrag av företaget) i relation till den svenska koncerndelens externa omsättning (QH). 96. LS: arbetskraftens skicklighet. Lön per anställd i den svenska koncerndelen. l 000 kr.

Analys av bestämningsfaktorer och effekter 163

KL = kapitalintensitet. Bokförda värdet av den svenska koncerndelens fasta anläggningstillgångar relativt till antalet anställda i den svenska koncerndelen. l 000 kr. NR râvaruberoende. Dummyvariabei. NR : l för massaoch pappersindustrin samt för järn- och stålindustrin. SC = skalekonomier eller minsta effektiva anläggningsstorlek mätt som genomsnittligt förädlingsvärde i svensk industri på 5-ställig SNI-nivå, vägt med den relativa storleken av respektive produktgrupp i koncernens totala produktion. l 000 kr. YR ålder på företagets äldsta producerande dotterbolag i utlandet (eller i land j) per decennium, dvs 1978 minus etableringsår, med användande endast av de tre första siffrorna (+1 för logtransformationenh t ex 197-195 = 2. 0 4 YR 8. i tidsserieskattningar definieras YR om så att det ökar med l mellan varje observationsâr (YR = 2 1965, YR = 3 1970, YR = 1+ 1974 och YR : 5 1978 för ett dotterbolag etablerat på 1950-talet).

= i producerande

\Vj/Wh genomsnittslön dotterbolag i land j rela-

tivt till genomsnittslön i den svenska koncerndelen. (96). = landets eller marknadens storlek. BNP i land GDPj j. Milj dollar.

GDP-capj = per capita inkomst. BNP per capita i land j. Milj

dollar.

Samtliga variabler utom SC och finns för 1955,

GDP-capj 1970,

1974 och 1978. SC finns för 1974 och 1978, finns för

GDP-capj

alla år utom 1965. För en utförligare diskussion av de empiriska måtten, se Swedenborg (1979), avsnitt 14.3.

164 Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter

Kapitel

Empirisk analys

av

utlandsproduk-

tionens och

bestämningsfaktorer

effekter

Flera tidigare studier, företrädesvis amerikanska, har analyserat utlandsproduktionens bestämningsfaktorer med hjälp av regressions-

analys.l Några har sökt bestämma effekten av ökad utlandsproduk-

tion på exporten från investerarlandet med denna met0d.2 Den regressionsanalys som jag kommer att redovisa i det följande skiljer sig från tidigare studier i flera avseenden. För det första bygger den på svenska data, vilket gör det möjligt att testa hypoteser som tidigare testats endast på data över amerikanska utlandsinves- För det andra är den baserad på data för enskilda företeringar. tag i stället för på data för hela branscher, vilket är en fördel vid en analys av samband på företagsnivâ. För det tredje används en mer sofistikerad metod för att skatta effekten på svensk exav att företagen tillåts producera utomlands, vilket bör öka port tillförlitligheten i resultaten. Så långt är analysen en upprepning av vad som redan presenterats i min tidigare studie av dessa frå- (Swedenborg, 1979.) Här skall vi emellertid ta ytterligare ett gor. par steg i riktning mot en mer utförlig empirisk analys. Vi skall utnyttja data över svenska företags utlandsverksamhet under flera år för att undersöka stabiliteten i skattade tvärsnittssamband. Vi skall också undersöka huruvida de samband som hittills endast skattats på tvärsnittsdata även förklarar enskilda företags utveckling över tiden.

l Horst (1972) och (1974), Caves (19714), Lipsey och Weiss (1976), Dunning (1973), Samuelsson (1977) för att nämna några. 2 Horst (1974), Lipsey och Weiss (1976).

Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter 165

7.1 Orsaker till skillnader mellan företag och länder i utlandsförsäljningens och utlandsproduktionens relativa omfattning

På grundval av den teori som formulerats tidigare väntar vi oss att svenska företags utlandsproduktion och utlandsförsäljning bestäms av deras företagsspecifika konkurrensfördelar samt av branschkarakteristika som påverkar produktionens lokalisering. Vidare har vi skäl att tro att dynamisk-historiska faktorer är av betydelse, som t ex när företaget började växa i utlandet.

Närmare bestämt förväntar vi oss att ju större företagens förekonkurrensfördelar är, desto större kommer deras uttagsspecifika landsförsäljning att vara, vare sig denna utgör export från Sverige eller kommer från utländska anläggningar. Vidare väntar vi oss att ju större Sveriges komparativa fördelar som produktionsland är - på grund av vissa råvarutillgângar eller på grund av en större tillgång arbetskraft - eller ju fördelaktipå t ex yrkesskicklig gare det är att koncentrera produktionen till följd av stordriftsfördelar, desto större andel av utlandsförsäljningen kommer att utgöra export från Sverige. Till sist: ju äldre ett företag är, speciellt ju längre tid det har haft att växa genom utlandsproduktion, desto större kommer utlandsproduktionen att vara.

Här skall vi testa dessa hypoteser med hjälp av regressionsanalys på data för svenska företag 1978. Motsvarande analys på data för 1974 har presenterats utförligt i Swedenborg (1979). För att möjliggöra jämförelser mellan den tidigare, och utförligare, analysen och den som redovisas här visas i appendix till detta kapitel de regressionsresultat för 1974 som låg till grund för denna.

Tabell 7:1 presenterar regressionsresultaten för 1978. Regressionsekvationerna är i logaritmisk form så att de skattade koefficienterna är elasticiteter, dvs de visar den procentuella förändringen i den beroende variabeln när den oberoende variabeln ökar med l 96.

166 Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter SOU l982z27

umm

.mas

.såå :amg: §24:

IB...

N

umummuuuox

m m

w«uxwnwwu

no

Nm S. S. om. å.

um

uu«=mumH

mm

CH

ä wa

mn m.: ä: E:

cauumsmøaamuw .numnuwempmq

mcmxawncwam

:§4 3%;

.uwuouxwumwcwøamumøn

§2... ?få

?få STC

S...

z› :oo

umamucm

S uøumn HNwH

23A.-

:EAL 297V ?many mscwe

Sö-

8.?

.ou :oo

om *ia*

acmcowuxsvoumwvawaus

uwuomawm

uaaønammumumeau=\m=a=nHmmuww

.NUCH

ISA :a:

:må Små En.:

3.0-

uw=o«umuwwno

mz

.Hog

mwmw

:oo

.m

om Goa

:mamma

Se.:

8.0- 3.0-

:WTV

Sö:

2.0-

umamucw

V

ax

:oo

U

soau

uwHamauw

.møuwanm«um

mamma iom; §24

mvv

oCUvHWIu

xoauoummwcmøwwmaøm

IE; .SHOW

Hmxoa

coauxsvounwsemnxcoauxsvoummvcmaua

Gm.: 8.13

=uo:m«HxoHxm

:Nå ?NS

S...

wwuwumu

ma

wcwønHmmuwwm§Eo:\m:u:nnmmumwwvcmnus

:wuw:awmxuwmv:mau=

m=vw:w=nAwauuumv=mHu:

umw m

uwvmummuwnmnw

uøcuøuøox

HW

øvcuouwno

MWHEUHHNMOH

mmm

*«.CM.C 33.0 :.25

wcuunnmmuwumssonxupoaxu

13.8 :ai Små

en

øowumcmwmv

coauxsvouauuawaua

w0uGOHW@

umuamamucanaou umäwøuucaamuaaâ manuuacmeonwu

umw

H

ø=uuwm»xmuonu= HwnmuummEa:ø

ma

HM

uoamucw

§25- 39.2: 32.?

:slav âoáuv âmáuv

2.7 EOCH

uwvam

COM uøwum

museum:

NGhOHDWHHm

Hun

.uovmummuøzuuw

u n | n u u n n u n

uwma

møuouwwqm

cm

Hamnma Acmáav mmxxm

.ä mm

.nam .um ä mm om =|m ä wo. W cm+xm =m\om mc\o az mn d. az om MW umm ha

Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter 167

Liksom i den tidigare studien får de teoretiskt förväntade sambanden stöd av den kvantitativa FoU-intensitet (RD)1 analysen. och en hög genomsnittlig utbildningsnivå eller kvalitet (LS) hos arbetskraften har ett signifikant positivt inflytande på företagens konkurrenskraft, vilket stämmer med vår hypotes att företagens konkurrensfördel sammanhänger med skillnader i kunskap. Det är värt att notera att FoU-intensitet tycks ha en större betydelse som förklaring till skillnader i medan arbetsexportens storlek, kraftens utbildningsnivå är viktigare som till skillnader förklaring i utlandsproduktionens omfattning. Vi skall återkomma till möjliga skäl till detta längre fram.

inverkan av faktorer som förväntas påverka produktionens lokalisering framträder, som väntat (jfr tabell 6:2), när den betydligast roende variabeln är utlandsproduktionen relativt till hemmaproduktionen (QA/QH). Företag som kännetecknas av relativt hög kapitalintensitet (KL) och stora anläggningar (SC) i produktionen har således en särskilt låg benägenhet att producera utomlands. Däremot har de inte en högre att förse utlandsmarknaderbenägenhet na via export. Den variabel som mäter betydelsen av närhet till inhemska råvaror (NR), helt enkelt en variabel som särskiljer massa- och pappersindustrin och stålindustrin, visar att de råvarubaserade branscherna har en särskilt hög att förse utbenägenhet landsmarknaderna via export. Eftersom dessa branscher samtidigt kännetecknas av hög kapitalintensitet och stora anläggningar fångar råvaruvariabeln även upp det positiva inflytandet av dessa variabler på exportbenägenheten.

Det starkt positiva inflytandet på utlandsproduktionens relativa storlek av åldern på företagets (YR) utlandsproduktion understryker hur viktigt det är att ta hänsyn till dynamisk-historiska faktorer, något som normalt inte görs i tvärsnittsanalys. Åldersvaria-

1 FoU-intensiteten mäts här som totala FoU-kostnader företagens relativt till de svenska koncernföretagens dvs omsättning, utgörs av mått 2 i avsnitt 5.4.

168 Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter sou 1982:27

beln visar således att ju längre företaget varit etablerat i utlandet, desto större är utlandsproduktionen. En orsak till detta är att det på grund av tillväxtkostnader tar tid att växa sig stor. En annan är att ju längre företaget bedrivit produktion utomlands, desto mer kunskap har det ackumulerat rörande denna verksamhet (genom learning-by-doing) och desto större dess företagsspecifika konkurrensfördel.

Det samlade förklaringsvärdet av de faktorer vi kunnat kvantifiera i tabell 7:1 är anmärkningsvärt högt. Tillsammans förklarar de omkring 40 96 av olikheterna mellan företag i utlandsförsäljningens och utlandsproduktionens relativa omfattning. Det är högt för

att vara tvärsnittsanalysl och för att vara baserat pâ data för en-

skilda företag, där ofta unika faktorer kommer in och ökar variansen. Det är också högt med hänsyn till de grova empiriska mått vi arbetar med och de många viktiga faktorer som påverkar - såsom och produktionens lokalisering tullar, transportkostnader statliga regleringar som nödvändiggör att produktionen förläggs nära marknaden - som vi inte har kunnat ta hänsyn till ianalysen.

När vi skall förklara utlandsförsäljningens och utlandsproduktionens omfattning i olika länder måste vi ta med faktorer som skapar skillnader i efterfrågan och produktionskostnader i olika länder. De faktorer som vi har kunnat kvantifiera är landets BNP,

l Förklaringsvärdet är normalt mycket högre i tidsserieanalys på grund av en gemensam tidstrend i variablerna. Det är också högre i tvärsnitt som inte, som här, eliminerar inflytandet av företagens absoluta storlek. Förklaringsvärdet hos regressionerna i tabell 7:1 höjs till 0,59 - 0,65 om de beroende variablerna uttrycks i absoluta värden i stället för relativa värden. Detta beror emellertid på att vissa faktorer starkt påverkar företagets storlek både hemma och utomlands - tex företagets ålder och genomsnittlig anläggningsstorlek i branschen. Genom att normalisera för företagets storlek har vi velat få fram den differentiella effekten av dessa faktorer på företagets val mellan export och utlandsproduktion.

Empirisk analys av bestämningsfaktorer och efekrer 169

som ett mått på marknadens storlek, och BNP för per capita, att ta hänsyn till skillnader i efterfrâgestruktur i hög- och låginkomstländer. Båda variablerna tänks positivt storleken påverka på efterfrågan på svenska företags produkter men valet knappast mellan export och utlandsproduktion. i utlandet relativt Löneläget till i Sverige skulle däremot påverka i produktionens lokalisering den män det är ett mått på relativa arbetskraftskostnader mellan länder. Som nämnts tidigare behöver det inte vara det. Arbetskraft är inte en homogen och löneskillnader produktionsfaktor, kan uppvägas av skillnader i produktivitet. Dessutom finns det en hög samvariation mellan per capita inkomst och lönenivå i ett land, så att båda kan potentiellt fungera som efterfråge- alternativt kostnadsvariabler. Den empiriska får analysen ge oss vägledning om hur dessa variabler skall tolkas.

I tabell 7:2 presenteras resultaten av en kombinerad över analys företag och länder. Det som skall förklaras där är försäljning och produktion i varje land. Därigenom utökas antalet observationer kraftigt - från omkring 100 i tabell 7:1 till 330 i tabell drygt 722.1 Samma och branschkarakteristika företags- som tidigare förväntas förklara skillnader mellan företag, medan landkarakteristika skall förklara skillnader i utlandsproduktionens och utlandsför-

säljningens omfattning mellan länder.

En konsekvens av att utöka antalet observationer är att signifikansen i flertalet koefficienter ökar. Däremot ökar inte förklaringsvärdet i regressionerna som helhet beroende på att vi ökat variansen i de beroende variablerna utan att öka variansen i förklaringsvariablerna i samma mån. Endast två av de oberoende variablerna, nämligen relativa löner och åldern på utlandsproduktionen i ett visst varierar över land, både företag och länder, som

1 Antalet i regressionerna är ingående producerande dotterbolag - 330 - men antalet högre omkring observationer reduceras genom att dotterbolag till samma koncern i samma land summeras. SQ/SH i tabell 7:2 utgör således ett företags sammanlagda produktion i ett visst land för lokal relativt till företaförsäljning gets försäljning på hemmamarknaden.

u

170 analys av bestamningsfaktorer och effekter

Empirisk

*...059 32.2 3.:.: 53m.:

m

Nm ä. 2. S. S.

mc :m 2a ?Ä ,än

...ämne 8.0- §2... :§6 .mwC

m› 5.8 35.3 23.3 N

m

x .Hog

iom... 3.3.0 ram...

.povcmn :Náv

3\

Små

.E6

A25

wauxwcwwu

n .w 3

ma

nmo

Iâñcu

Ca

86- 5.5.0

a

?EL

med:

azm ?må

WC

:wm:w:xumuunw«mnm«um

5.36 .S36 §25

wcmvümqcuam

:ouuuâvounmvzmau:

?T3 9.0.3 9.3.3 :vil

:ÅÄÖ

az:

ummf.

3.2...- .Icmöc 23...:

29m usmm

:ämne

med

?EL

:oo om v

ik.

Anm

u*

§2; 2.2;

:EL 2.0

Aamnmu

:Sá

373 SW.: C73 .uucq

ucaøwammummwvcmmu:

az

uvvcmn Aaqu

mmmfø

2.:;

med: :.01 oc... saw

:oo ax Sö: Com

V mm

:U u

uøcuwoccx

2.0 36 36

...Com

.wwanm«um

& ma

=øvum|u

uououxwumxcwzemumum

:xwioum

uox

:wuuawu

xmweuuumuoa

wvcwouotc

5.5.0:

hmm

CTU .gömd 8.? .umcmu

93.2 :WE mm«um

uuacmnmxrr

om non

WUUCUMNQ

mcwcwcxumz:

H m

umeoxcwz

5.2.7 Sâummox

um

än.:

321m: ?máuv

and.. 3.7

.umcox

umcowuwcmuwv

EOCw

n n

NK

mcumanwuumxø

mcuoutum

:came Acmtav nmu\mzm

:m m2:

.uom .hm ä mm cm Mm c :|o m :En: pmm

Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter 171

de beroende variablerna i tabell 7:2 förklagör. Regressionerna rar således endast omkring 25 96 av variationen i de beroende variablerna jämfört med 140 96 i tabell 7:1. omkring

Resultaten vad gäller inflytandet av företags- och branschkarakteristika på företagens konkurrenskraft och produktionens lokalisering är i huvudsak desamma som tidigare. Den mest anmärkningsvärda avvikelsen är inflytandet av FoU-intensiteten. Trots att den fortfarande har ett starkt positivt inflytande på exportbenägenheten har den nu ett påtagligt - och oväntat - negativt inflytande

på benägenheten att producera utomlands (QA/QH). Vi hade ju inte sett konkurrensfördel företagets som något som skulle påverka produktionens lokalisering. Tabell 7:2 visar emellertid att de mest FoU-inriktade företagen har en hög benägenhet att förse utlandsmarknaderna via export från Sverige och inte via produktion utomlands. En möjlig teoretisk till detta förklaring ges av den s k produktcykelteorin (Vernon, 1966). Enligt denna är FoU-verksamheten i hög grad integrerad med själva tillverkningen på tidiga stadier av produkt- och processutveckling. Tillverkningen sker därför i anslutning till FoU-verksamheten som ligger hemma. Utlandsmarknaderna förses via export. Eftersom FoU-kostnader utgör en så stor del av produktpriset är producenterna förhållandevis mindre känsliga för skillnader i rena tillverkningskostnader på detta stadium. Allt efter som produkten blir mer standardiserad

väger tillverkningskostnader tyngre i den totala kostnadskalkylen och produktionen kan komma att flyttas utomlands.

De råvarubaserade branscherna - massa- och pappersindustrin och stålindustrin uppvisar fortfarande, som väntat, en särskilt hög benägenhet att förse utlandsmarknaderna via export från Sverige jämfört med att producera utomlands (NR-koefficienten i SX/SH regressionen är drygt tre gånger så stor som NR-koefficienten i SQ/SH regressionen). Stordriftsfördelar i produktionen bepåverkar nägenheten att utomlands producera i negativ riktning. Åldern på företagens produktion i varje land har ett positivt inflytande på storleken på utlandsproduktionen.

och

172 Empirisk analys av bestämningsfaktorer efekter

Beträffande landvariablerna - det nya i tabell 7:2 - kan vi notera att en stor marknad (BNP) innebär att både exporten och utlandsär stor. Att marknadens (efterfrågans) storlek har produktionen en så starkt effekt att producera i ett positiv på benägenheten visst land marknadsnärhet påverkar produktionens lotyder på att vilket kan ses som ett uttryck för betydelsen av avkalisering, ståndsberoende kostnader såsom transportkostnader, informationskostnader tullar. Enligt vår hypotes skulle BNP per och, kanske, capita ha en positiv effekt på efterfrågan på svenska produkter, medan det relativa löneläget i utlandet skulle påverka produktionens Korrelationen mellan dessa variabler är, som lokalisering. vilket gör att man måste tolka dem som en väntat, hög (r = 0,78), enda variabel. Var för samtidigt, har båda ett signisig, men inte fikant på benägenheten att förse en viss markpositivt inflytande Det visar sånad såväl genom export som genom lokal produktion. ledes att svenska företag är: i allmänhet har en hög benägenhet Det är tydligt att i exematt producera i låglöneländer. företag konfektionsindustrin, som uppenbarligen motiverats av lägre pelvis löner i utlandet, inte är representativa. l stället tycks höga löner för flertalet svenska företag som producerar i utlandet mgLän kompenseras av andra faktorer som också kännetecknar höglöneländer. En sådan faktor kan vara en hög produktivitet hos arbetskraften. En annan, på efterfrågesidan, kan vara höglöneländernas sofistikerade marknader för industrivaror. I det senare fallet spegliksom av marknadsnärhet för lar inkomstnivân, BNP, betydelsen produktionens lokalisering.

kan vi konstatera att regressionsresultaten

Sammanfattningsvis,

stöder som utvecklats för att förklara de interden typ av teori nationella koncernernas tillväxt. (Jfr kap 2.) De ger också stöd i de tidigare, avsnitten. till de tolkningar som gjorts deskriptiva Utlandsinvesterande företag har en konkurrensfördel som bygger former av kunnande till följd av bl a FoU-verksamhet på olika eller hos arbetskraften. Vidare tenderar uten hög utbildningsnivå att ersätta när produktionskostnaderna i utlandsproduktion export

Empirisk analys av bestämningsfaktorer och ejfekter 173

landet är låga och handelshindren är höga. I grova drag överensstämmer resultaten med dem som erhållits i tidigare, liknande

studienl Våra resultat skiljer sig främst genom att de tyder

på att FoU-intensiva företag har en högre att förse utbenägenhet landsmarknaderna via export än via lokal produktion. Detta resultat finns implicit i vissa tidigare studier (exempelvis Horst (1974) och Lipsey och Weiss (l976a) och explicit i Cohen e_t__a_l. (1975)) och kan förklaras med utgångspunkt från den s k produktcykelteorin. Våra resultat är intressanta även genom att de tydligt visar att både en hög inkomstnivå och en hög lönenivå i utlandet påverkar utlandsproduktion i positiv riktning. Jämfört med tidigare amerikanska studier visar de, vilket kanske är viktigast, att existerande teorier gäller utlandsinvesteringar från ett annat land än USA och även stämmer på företagsnivå, dvs på en lägre aggregationsnivå än vad som analyserats i andra studier.

7.2 Effekter på svensk gport av att utlandsproduktion tillåts

Som visats tidigare kan utlandsproduktionen påverka exporten från Sverige på två sätt. Genom att företagen tillåts producera utomlands kan priset på den utlandsproducerade varan sänkas. Om så sker ersätter utlandsproduktionen den dyrare exporten av konkurrerande varor från Sverige. Samtidigt innebär det en ökad efterfrågan på varor som är komplementära till den utlandsproducerade varan.2

1 T ex Horst (1972) och (1974), Caves (1974), som båda analyserar bestämningsfaktorerna till USAs utlandsproduktion och export, Samuelsson (1977), vars analys avser utländska investeringar i Sverige, och Swedenborg (1979) med en analys av svenska företags utlandsproduktion baserad på data för år 1970. För en utförligare redovisning, se Swedenborg (1979). 2 Antag att utlandsproduktion innebär att vissa delar av en produkt tillverkas utomlands eller att ett visst (t ex tillverkningsled sammansättningen av en produkt eller ett helt system) förläggs till utlandet. Genom att en viss komponent i produkten eller ett visst produktionsled i tillverkningen blir billigare sänks priset på slutprodukten. Det ökar den efterfrågade mängden på såväl slutprodukten som, indirekt, delar av denna. Så länge vissa delar produceras i Sverige finns en positiv effekt på svensk export som åtminstone delvis uppväger den negativa effekten av att utlandsproduktionen konkurrerar med annan produktion i Sverige. l2-T7

174 Empirisk av bestämningsfaktorer och

analys effekter

Hur stor den respektive den positiva effekten (substitunegativa tions- är i praktiken kan

respektive komplementaritetseffekten)

inte bestämmas på teoretiska grunder utan är en empirisk fråga. som vi skall söka besvara i detta av- Det är den empiriska frågan snitt.

Det har framhållits tidigare, bl a i kapitel 6, att utlandsproduktionen och bestäms simultant och att man därför inte exporten kan tala om effekten av den ena på den andra. Man kan endast sig vad effekten på exporten skulle vara gr__n utlandsprodukfråga tionen reglerades utifrån, dvs genom ekonomisk-politiska åtgärder ställa samma beträffande begränsades. (Man kan naturligtvis fråga effekten av reglerad export, om man skulpå utlandsproduktionen le se den senare som ekonomisk-politiskt instrument.)

Det skulle inte vara något problem att skatta effekten på exporten om utlandsproduktionen faktiskt under en period varit föremål för kvantitativa regleringar. Men så har inte varit fallet, vare sig eller utan frågan ställs Innei Sverige på annat håll, hypotetiskt. börden av det som sagts ovan om simultanitet är då att man inte kan sätta in utlandsproduktionen som förklaringsvariabel i exportekvationen (i tabell 7:1 och 7:2), eftersom utlandsproduktionen inte

är variabeLl Däremot kan man använda det skattade

en exogen värdet på utlandsproduktionen (SO/SH) som förklaringsvariabel. avsnitt 6.5.) Den skattade koefficienten visar då effekten av (Jfr utifrân bestämda i utlandsproduktionens relativa storförändringar lek, t ex till följd av regleringar.

I tabell 7:3 har det skattade värdet pâ utlandsproduktionen erhållet från SQ/SH ekvationen i tabell 7:1) satts in som (SQ/SH, förklaringsvariabel till skillnader mellan företag i dels exportens

1 Ett sådant förfaringssätt ger upphov till både bias och inkonsistens. En ekvationsskattningar har trots det använts av t ex Horst (1974) och och Weiss (l976a, l976b) men kritiserats på Lipsey dessa grunder av Frank och Freeman (1978).

, _ _ , ,

SOU 1982 2 7 E m Hm .W n W M .M .m .m H .m m m m r 0 C .h e .D m m 175

P

N

m,

...å

?Åuxmamwuáä

Nm S. an. S.

NwNOH

ma

.E o... E, z.

wcmzaacuaw

MUChOUGOv»

...OA

.

:E23

med-

/\

mc...

.m

AS.:

umw

å...

Lmwf,

m.:

uemw

t...

uuwcmumâ.

Ncá Sö- E.: J:

om

:n

45:_

åáiw ...234 HHoLau

?få Sms.: Gm.:

.84

.CMUMOQXQ

az

mmm:

»Hwu

WR

CJ

22.3 Se:

?NAL

v

uxmuwo

Sö: mc.:

ucacusamcø

.E u

uwanmuum›

...Com

.u

.cwcumánu

sååå

.uwvmumwumsuuu

owe- ?än 2.7

mcsnu

m..

mcoøoauxøvouawvcmuub

xmasuaumuow

.nu

ovømouwno

få... Inna :Fd

ST.: 23.3 8.18

umaswuum., uwmmucm

ca

mmucmuw:

m

.um N

Se.: pmma

m:

2:35 STC

Sá E; EOCH

:Cox

wcuwnsmuumb

mun

uwcowuacaumc

m:

wcuouuwqv

HHULWF .umm 3:3 ä mm mä 5 8a 5 m ...gas

176 av bestämningsfaktorer och

Empirisk analys effekter

relativa omfattning totalt (SX/SH), dels den relativa omfattningen på export som definierats som icke-komplementär eller substitut (SXS/SH) respektive på export som definierats som komplementär

(sxc/sH).1

Den förväntade effekten på den sammanlagda exporten är obestämd, men den förväntade effekten på icke-komplementär export är negativ, på komplementär export är den positiv. Tabell 7:3 visar emellertid att i ingetdera fallet är effekten signifikant skild från noll. En (exogen) förändring av utlandsproduktionen har således ingen statistiskt påvisbar effekt på koncernernas totala export eller på deras export av varor som är komplementära till

eller substitut för utlandsproduktion.

I Definitionen av komplementära respektive icke-komplementära varor är naturligtvis viktig i det här sammanhanget. Komplementära varor har definierats som den svenska moderkoncernens export till producerande dotterbolag i utlandet. Icke-komplementär export, eller substitutexport, utgörs av all övrig export till landet.

Den använda definitionen av komplementär export är vid, eftersom den omfattar både export av varor för vidare bearbetning av dotterbolaget och export av varor för återförsäljning, eventuellt kombinerat med installation. Varor för bearbetning är otvivelaktigt komplementär till utlandsproduktion, men varor för återförsäljning behöver inte vara det. I praktiken är den ofta det. Många verkstadsföretag exporterar således färdigvaror till sina utländska produktionsföretag för installation tillsammans med de i utlandet tillverkade varorna. Allmänt sett verkar det dessutom osannolikt att man skulle exportera samma varor till de utländska produktionsföretagen som de som tillverkas av dessa.

I den mån den använda definitionen av komplementär export är för vid (och den av icke-komplementär export samtidigt för snäv) kommer både den förväntade effekten på komplementär export och den förväntade negativa effekten på icke-komplementär export att underskattas, eftersom den förra motverkas av en negativ effekt på den icke-komplementära exporten och den senare inte tar hänsyn till hela den negativa effekten på den icke-komplementära exporten. Resultatet skulle bli en lägre precision i skattningarna samt att både den positiva och negativa effekten underskattades.

Med hänsyn till betydelsen av val av definitioner har jag gjort skattningar på grundval av både det vidare och det snävare måttet på komplementär export, och resultaten stöder den valda definitionen. Såväl storleken som signifikansen på de skattade effekterna var större med det vidare måttet på komplementär export.

Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter 177

Ett skäl till att vi inte finner någon effekt kan vara att vi ser på koncernernas export totalt i stället för till länder där de faktiskt bedriver produktion. Många företag bedriver produktion i bara ett eller ett par länder och denna produktion är så liten i förhållande till deras totala export att eventuella effekter av den dränks av andra förhållanden som också påverkar exporten. Eventuella effekter på exporten av utlandsproduktionen bör framträda tydligare om vi ser på exporten enbart till länder där företagen har produktion.

Tabell 7:4: visar därför effekten på exporten till enskilda länder där företagen har producerande dotterbolag. Vi konstaterar emellertid återigen att det inte finns någon statistiskt signifikant effekt på vare sig exporten av komplementära eller icke-komplementära varor.

Slutsatsen från tabell 7:14 skulle vara att det inte finns någon effekt på svensk export av att företagen tillåts producera utomlands. Denna slutsats skulle kunna vara legitim efter en noggrannare utvärdering av resultaten i tabell 7:4 och under förutsättning att dessa resultat vore de enda vi hade att tillgå. Men det är de inte. Motsvarande analys har gjorts på grundval av data för 19714 och för första gången är det nödvändigt att här även ta med resultaten från denna analys i bedömningen. Den tidigare analysen på 1971+ års data gav nämligen helt andra resultat be-

träffande effekten på svensk export: både den negativa och den

positiva komplementaritetseffekten var signifikanta, men den senare var mer signifikant och dessutom så mycket större att den beräknade nettoeffekten var positiv.

l tabell 7:5 ställs effektkoefficienterna som erhölls på grundval av 1971+ års data och som redovisats i Swedenborg (1979). (Hela regressionerna återfinns i tabellerna C:2 och Cz3 i appendix till detta kapitel.) De skattade koefficienterna är elasticiteter och

178 Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter SOU 1982 :27

m unc.: «n.n «Nx.m umm«

nu ou. nu. HH. mc

mn ewa Hmm cum m›«:

N

\ m

ømmxomv

/\

nm.c- mo.ca

mn

m.cu

m›«uxwamou

:

«om.o

^cu.“V ^mN._V

ax

xo.o

«g.o:

n

.aøa

ca

.m

mao mm

««ox.c

^cm.NV

mn

nN.o nc.o

mzm

uswm

mcwxuuucaaw

.umvcma

man

^N0.Hv

aN.o øg.c gN.c

mzm

:oo

wxamo ann uwmu

^Nc._-V

No.o

aa.c›

^nm.c|.

ar

om

Hua»

ucucuaoawu

.«

w.anoH

cuuuonxo

««cc.n ««en.a ««an.n

.vana

^m_.v ^N0.nV ^hm.mV

zz

uovøma mauu

wwu«

ma

^oo._-V

:oo c

^eN._-v

mN.o- nn.o- _«.ou

unucuswwcm

uxwuuø

v

ax

u

uonuaocox

uuaaw«uw

.Euow

«mn.N

u

mn.H

.:0vum›|u

^cn.a. Aux...

mo._

ma

uwx mzcuw

m:u=oHux=vou:uv:wnu:

xmneuwumuoa

um

wvcøononc

c«Nm.c «:am.o

^oN.n. ^mn.HV ^a«.NV

NN.o

uuw=mumb uuHcmaum

om

wwucouwn

a

.uwvmnmmumswnw

um

««om.oNu

««An.a›

›m

ucwum ^N.m|y

ow.nu

.cox ^_.«»V aocu

.enn

w:uwHaw«uw

uonowuucquun mcuouuwnm

umamucm

Hamann .ams .uw mmxxm =m\mxm =m\uxm w

av bestämningsfaktorer och effekter l79

Empirisk analys

Tabell 7:5 Den skattade effekten av att utlandsproduktionen ökar med l kr gå genomsnittsföretagets export till produktionslandet. Tvärsnittsanalys för 1974

i Swedenborg (1979). t-värden inom parentes.

b Beräknat för medelvärdet.

visar den procentuella förändringen i exportbenägenheten till följd av en procentuell av att utomförändring benägenheten producera

lands.l

1 Dessa benägenhetselasticiteter är svårtolkade. De visar något den differentiella effekten på exporten jämfört med hemmaförsäljningen när utlandsproduktionen ökar jämfört med hemmaförsäljningen (ESX .

gg)

SH SH

De visar inte den procentuella förändringen i exporten som följer

på en vis-;Erocentuell förändring i utlandsproduktionen (ESX/S ),

utom när benägenhetselasticiteten = l eller SH inte beror gv

SQ (dvs om - = 0). Detta visas teoretiskt i appendix aSQ SH till detta kapitel (avsnitt CA). Direkta skattningar på variablerna i absoluta värden visar att, i varje fall i de kombinerade tvärsnitts- och tidsserieskattningar som presenteras längre fram i detta kapitel, A A ESX/SQ

k, ESX/SQ.

SH SH

180 Empirisk analys av bestämningsfaktorer och ejYekter SOU 1982 :27

Skattningarna på 1974 års data visade således att när benägenheten att producera i ett visst land ökade med l 96 minskade bemägenheten att exportera till utomstående (icke-komplementär export) med 0,28 96 och ökade benägenheten att exportera till producerande dotterbolag (komplementär export) med 0,67 96.1 Nettoeffekten pâ svensk export beror då pä den relativa storleken av den icke-komplementära respektive den komplementära exporten. För att kunna jämföra dessa effekter med varandra är det emellertid nödvändigt att räkna om koefficienterna till absoluta värden, så att de visar effekten av att utlandsproduktionen ökar med en enhet på de olika typerna av export i absoluta tal.2 Omräkningen har endast gjorts för signifikanta koefficienter. Eftersom exporteffekterna inte är linjära funktioner (de är log-linjära) av utlandsproduktionen, gäller de på så vis beräknade effekterna endast för de speciella värden för vilka de har beräknats. I tabell 7:5 visas hur stora effekterna är när utlandsproduktionen är lika med medelvärdet. Vid lägre värden på utlandsproduktionen är effekterna större och vid högre värden är de mindre än de genomsnittliga, i båda fallen med bibehållet tecken.

1 Detta är de resultat som redovisats i Swedenborg (1979). I samband med bearbetningen av 1978 års material har nya regressionsanalyser utförts även på 1974 års material, varvid specifikationen av vissa variabler ändrats något (behandlingen av RD = 0 har ändrats genom att âsätta den lägsta värdet i respektive bransch och TU, dummyvariabeln för EFTA-länderna har tagits bort) och den stegvisa beräkningen av utlandsproduktionens effekt gjorts automatiskt genom användandet av ett annat prograrnpaket. Ändringarna har lett till något ändrade resultat, vilket framgår av en jämförelse mellan de regressionsresultat för 1971+ som presenteras i appendix till detta kapitel och de som redovisats i Swedenborg (1979). Koefficienten för den negativa (substitutions-)effekten är nu -0,29 i stället för -0,28 och inte längre signifikant på lO 96 nivå (t = l,ll i stället för 1,83, som innebar signifikans med knapp marginal på denna nivå). Koefficienten för den positiva (komplementaritets-kffekten är nu 0,714 i stället för 0,67 och fortfarande klart signifikant (t = 3,14 i stället för 4,08). De nya resultaten ger således vid handen att endast komplementaritetseffekten är signifikant. 2 Absoluta värden erhålls genom att exportelasticiteten multipliceras med storleken av exportkvoten relativt till utlandsproduktionskvoten, dvs med (SX/SHWSQ/SH).

Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter 181

Tabell 7:5 (tredje kolumnen) visar att 1974 års data gav till resultat att om utlandsproduktionen tilläts öka med 100 kr, minskade den icke komplementära exporten med 9 kr och ökade den komplementära exporten med 15 kr. Eftersom den positiva effekten var klart mer signifikant, drog jag slutsatsen att nettoeffekten på

svensk export var svagt positiv.1

Min tidigare slutsats motsägs emellertid av den analys på 1978 års data som redovisats i tabellerna 7:3 och 7:4. Hur skall vi då tolka dessa motstridiga resultat och vilken vikt kan vi fästa vid dem? Vi kan börja med att konstatera att de skattade sambanden för de olika åren inte är stabila. Det gäller inte bara med avseende på effekten av utlandsproduktionen utan även övriga förklaringsvariabler. En näraliggande orsak till detta är att regressionerna för 1974 och 1978 inte baseras på samma företag. Det har

1 En beräkning av konfidensintervallet på 95 96 nivå för varje effekt för sig visar att den negativa effekten är -0,09 +0,lO och den positiva effekten är 0,15 +0,07. Det betyder att derTnegativa effekten med 95 96 sannolikhet kan förväntas ligga mellan -O,l9 och +0,0l och den positiva effekten mellan +0,08 och +0,22. Slutsatsen om en svagt positiv nettoeffekt är inte strikt korrekt om man gör en beräkning av konfidensintervallet för den sammanlag-

da effekten, som ligger mellan -0,07 och +O,l7. Det ety er att

man inte med 95 96 säkerhet kan säga att effekten är skild från

noll eller positiv. (Jag är tacksam mot Anders Ågren för detta på-

pekande.) Om man i stället skulle beräkna konfidensintervallet för den skattade -sammanla da effekten (koefficienten för SX/SH som var ÖJI, t = IE?) , EI” ll det 0,15 +0,l8. Som lägst blir det alltså -0,03 och som ögst +0,33. På en något lägre konfidensnivå än 95 96 lir den sammanlagda effekten därför positiv. Skillnaderna i resultat mellan de olika beräkningssätten beror på det mindre antal observationer som ingår i regressionerna för den uppdelade exporten (vilket påverkar medelvärdena för vikterna SX/SH, SXS/SH och SXC/SH). Slutsatsen på grundval av 19744 års regressionsanalys är emellertid att den sammanlagda effekten är positiv endast om man accepterar en något lägre konfidensnivâ än 95 96.

182 Empirisk analys av bestämningsfaktorer och ejYekter

skett förhållandevis stora förändringar under lt-årsperioden både vad gäller de moderkoncerner (jfr tabell 3:2) och dotterföretag i utlandet (jfr tabell 4:1) som ingår i populationen. Vi har endast kunnat utesluta att resultaten beror på förändringar vad gäller de

moderkoncerner som ingånl En annan förklaring skulle kunna

sökas i det faktum att 1971+ och 1978 är mycket olika år vad gäller svenska företags exportframgångar: 1974 kännetecknades av en osedvanlig högkonkunktur för svensk export, 1978 av efterdyningarna av den påföljande, djupa struktur- och kostnadskrisen. En ytterligare förklaring skulle kunna vara att det större antal länder som ingår i regressionen för den komplementära exporten är speciella i något avseende som kan förväntas snedvrida skattningarna.

Vi skulle kunna undersöka i vilken utsträckning de skilda resultaten beror på ett antal olika förklaringar. Några belyses i appendix till detta kapitel, där stabiliteten i de skattade tvärsnittsregressionerna undersöks samt inverkan av tidpunktkarakteristika (eller tiden) analyseras på det samlade tvärsnittsmaterialet. Vi skall inte uppehålla oss vid det här utan vi skall i stället gå direkt på en analys av hur sambanden ser ut över tiden. Vi är då speciellt intresserade av hur en förändring i utlandsproduktionen påverkar exportens utveckling över tiden. Som framhölls i kapitel 6 (jfr s 150) bör en analys som baseras på tidsseriedata för enskilda företag ge det mest tillförlitliga underlaget för en utsago om just denna effekt. Vi väntar därför med nâgra slutsatser om effekten på svensk export av att svenska företag tillåts producera utomlands.

1 över samma moderkoncerner har och Regressioner gjorts gav inte ett annorlunda resultat. Korrigering för förändringar i populationen utländska dotterbolag kan emellertid inte göras.

av bestämningsfaktorer och effekter 183

Empirisk analys

7.3 bestämningsfaktorer och effekter över Utlandsproduktionens tiden

Den hittillsvarande analysen har varit en tvärsnittsanalys där vi använt och landkarakteristika för att förklara skillnader företagsmellan företag och länder i utlandsproduktionens och utlandsförsäljningens relativa omfattning. Men vad kan vi säga om vad som förklarar över tiden? Kan vi på grundval av tvärsnittsutvecklingen att om företagen ökar sina FoU-satsningar så analysen säga, kommer deras internationella konkurrenskraft att öka? Eller kan vi att om de ökar utlandsproduktionen kommer exporten säga från av vissa varor att minska, exporten av andra varor Sverige att öka?

Ofta man använda tvärsnittsanalys på grund av att tidssetvingas riedata saknas, trots att det är sambandet mellan variablerna över tiden man är intresserad av. Man drar då ofta slutsatser om tidssambanden på grundval av tvärsnittsanalysen. Under vissa speciella är det legitimt. I praktiken vet man sällan omständigheter om de speciella omständigheterna är för handen. (Se avsnitt 6.4.)

I figur 7:1 illustreras problemet med att använda tvärsnittssamband för att dra slutsatser som gäller längdsnitt. Punkterna i figuren är observationer från fyra olika företag (A, B, C, D) vid fyra olika tillfällen (1965, 1970, 1974, 1978). Om observationerna ser som ett tvärsnittssamband för ett ut i figuren, och man skattar år - t ex 1974+ - finner man inte något samband mellan den givet beroende och den oberoende variabeln - t ex SX/SH och (SQ/SH). Om man kombinerar tvärsnitt för flera år med en dummyvariabel för tiden - som i appendix C - får man i varje fall en positiv tidseffekt Observationerna skiftar ju upp över tiden. på interceptet. Om man däremot skattar ett samband över tiden för ett enskilt får man ett renodlat tidsseriesamband som också är posiföretag tivt. Detta samband är alltså det som visar den effekt över tiden som den oberoende variabeln har på den beroende för varje en-

184 Empirisk analys av och efekter bestämningsfaktorer

Fi ur 7:1. Illustration av 8 en möjlig relation mellan tvärsnltts-

och tidsseriesamband

SX

(Wlit

D C / B A

l/ ,/

/// l/ //O // / / / Å x / / / / 0 / / / /o I / 78 74 / / /ø 78 / .

070 / .// // // / / // 74

,l

o 70 z o // 65 /

,§55

I ”

f 65 / / .70

/ l/ //

65./

d)

sö

( ) än it

Punkterna längs de streckade hänför linjerna sig till olika företag

(företag A, företag B...).

Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter 185

skilt företag. Om dessutom inga företagsspecifika skillnader - såsom visar finns i lutningen på regressionslinjerna figuren skall även ett aggregerat tidsseriesamband (med aggregerade observationer för alla fyra företagen) ge korrekta riktningsestimat. Då finns med andra ord inte heller nâgra aggregeringseffekter som snedvrider estimaten.

I det skall vi utnyttja det kombinerade tvärsnitts- och följande tidsseriematerialet för att analysera tidsseriesambanden. Fyra observationer i tiden är inte tillräckligt för att göra en ren tidsse- Men om vi kombinerar de fyra observationerna för alla rieanalys. och använder en skiftparameter (dummyvariabel) för att företag ta hänsyn till olikheter mellan företag får vi ett mycket större antal observationer. Precisionen i skattningarna ökar genom att vi kan utnyttja hela datamaterialet.

Genom införandet av dummyvariabler tillåter vi varje företag (och varje land) att ha olika intercept (som illustreras i figur 7:1). Däremot tar vi inte någon hänsyn till att lutningen på regressionslinjerna kan vara olika mellan företag (i figur 7:1 illustreras ett fall där de är lika) utan skattar en gemensam lutningsko-

efficient för samtliga företag! Det betyder att vi inte skattar

ett rent tidsseriesamband utan ett tidsseriesamband som utgör ett för alla företag. Detta kan uppenbarligen dölja rätt genomsnitt stora skillnader mellan företag i de oberoende variablernas effekt på den beroende variabeln (jfr figur 6:3). Om skillnaderna är alltför stora får det emellertid till följd att de skattade koefficienterna blir Omvänt gäller att ju mer signifikanta esinsignifikanta. timaten är, desto mer lika är effekterna mellan företag (och länder).

1 Vi skattar således följande modell: = + + + + .u +

ao

där Di = dummyvariabel för enskilda företag och D. = dummyva-

J riabel för enskilda länder.

186 Empirisk analys av bestämningsfaktorer och ejfekter

l den kombinerade tvärsnitts- och tidsserieanalys som vi nu gör skall vi undersöka om samma faktorer som bestämde skillnader i utlandsförsäljning och utlandsproduktion i tvärsnitten också har samma inverkan över tiden. Endast koncerner för vilka vi har uppgifter samtliga år och endast länder för vilka vi har obvservationer på de beroende variablerna för minst två år inkluderas nu i analysen. Totalt ingår därmed 45 koncerner och

(Zl, 244)

21 länder

(LI, Lzl).

Resultaten av denna analys framgår av tabellerna 7:6 och 7:7. I tabell 7:6 ingår samma företagsvariabler som analyserats på tvärsnittsdata i tabell 7:1. Vidare ingår 41+ dummyvariabler som visar inflytandet av andra företagskarakteristika på interceptet, dvs det värde den beroende variabeln får för varje enskilt företag enligt respektive regressionsekvation, givet att alla de medtagna förklaringsvariablerna är noll. Den konstanta termen i regressionen visar detta inflytande för det 45:e företaget. Koefficienterna till dummyvariablerna för övriga företag (utom det 45:e) visas däremot inte i tabellen, men vi kan notera att 15-23 av dem var signifikanta i de olika regressionerna. De torde därför ha bidragit till det höga förklaringsvärdet = 0,84 - 0,90) för

(R2 regressions-

ekvationerna.

I tabell 7:7 ingår, förutom företagsvariabler, samma landvariabler som analyserats på tvärsnittsdata i tabell 7:2. Dessutom ingår dummyvariabler för både företag och land. Här visar skattningarna att närmare 30 av dummyvariablerna för företag och omkring 10 av dummyvariablerna för land är signifikanta i de olika; regressionsekvationerna. Förklaringsvärdet för regressionsekvationerna är

högt också här (R2 = 0,57 - 0,69) men inte lika högt som i re-

gressionerna i tabell 7:6. Orsaken är densamma som diskuterats i anslutning till tvärsnittsanalysen.

Tabellerna visar att de företags- och landkarakteristika som bestämde skillnader i utlandsförsäljning och utlandsproduktion i tvärsnitten i flera fall har ett likartat inflytande över tiden.

av bestämn ingsfaktorer och effekter 187

Empirisk analys

måuxønmou

m

ca

Nm å. ä. ä. o... ...ä

.E m2 e: .m2 m:

mcwåmucmam

mät:

nmccmau:

:E:

»amg

.ENSZLN

:oo

ma

.ES

Am 2 Au Av f..

i» .a

.mås

:amd :gå Ica;

:mama

wcmucacnamwuxuwvcmau:

?få Små

.musa

..

GW.: GTS

ä... .. ..

:TÅ:

E,

.awnau

N .. .. ..

:U

mmm.:

.mcäocox

.. .. .. S

217;

c

.uwm

c.c| 3.0:

mm ..

Sö..

.. .. :ö: v S_

wcwøuaamcm

u

occumasoaum

SU

ucuaxuwxyu:

uowswaum.,

wuømxqmacuuw

..

:meg .Euom

.. ..

3.3.6 393 2.0!

a

G93

.cwvumürru

m.. CTC

på annan

xmaauaumuoa

...wuouxwwwucacñmuwwm

wvcwouwno

um

wcmcoauxacoua

55:6 §25 523.0

:is Se.: §28

2.0 Søá

uvanmnumxr

nu

0:033... mmucwuwc

uwucmquawwwoxnmwumumu

H

.. .. ..

um

pågå! ...§57 *xmcån 1.2.?

E...

317V

93.3 QWNL âfuuv

E05

[COM 23m

mun

mcamanwaumkø

uwøoauacauø: wcuoummam

...SE mm S

å 2

.Sonny :ätas

:w N

.nom å? ä W cm W 0 .WO m m. Am. 3 Au Cu

188 Empirisk analys av bestämningsfaktorer och ejfekter

hmm

2912 22.2 33m.: 32.2

wauowmvus

m

N m å. S. S. ä. umm«

mo

.uovama

mc m: m2 m.: m8

wxaao .=ma:|x

« m

wa

x=qHxu0u=

2 s. C 2

.omg

mwuxwam0u

:oo

ica

ncwcoauxzzoummvcwauz

ä.. G ö.. Q oeA.m ma

ma

:oo

m=m›«m«:u«m

m› G98 8.? v 32.0 V man

:oo :oo m

uwmu

§25 ...Rud §36 §56

G98 13.3 ^oo.mV

3\

n Hun

.W252

*r

mcumaumswu

.«

38... §2...

øcwucacnnwmuxwmvcmuuz

:E: azm ?§8 2.3.8 Sö: Sö-

.wuca :muc

x ..

mauu

.E2

mmm«›

CH ..

me... :du 36 8.0

c wa ..

ucuzusamcm

ax

.mås

v

amma

u

øucmxwwacunm

HUMÅWHHW.)

^c_.H-V

.show

..._25

AS.:

å... S... a

Sö:

.=ocumtu

m_ .

uwuouxwwmmuacsmumwm

mzaum

xmaeuuuwuon

;ä

OVCOOHOSC

um

:.26 Iam... 28.0 33.0

ex Q9.: ?mil 93.3 ^oc.NV

uuucwuuawuuoxmmwumumm uoucwaoawwmoxmuwuwnmw umucouoawuooxmmwumuww

äauuucox nwanw«uw

mwucøumn

uwucoauumuwoxvcwa uwucuwuuuwwoxvcmn umucwwuummøoxmumuwuwu

M

.umvmummumnmuw

uoucøwouwwwoxvcmm uoucoaouwwøoxvcwa

um

åxå- 5.006: 3.2.7 2.3.7

m

ucmum 317V 5.3 Simnv .om.N-V

1:02 EOCH

man

m=umaam«uw

pocowuwcuwwc mcuoumwum

uoamucm

. mm

Hagens ,äta

:m

uw

.

.HOS ä wm om mm 0 mm w Am

av bestämningsfaktorer och effekter 189

Empirisk analys

Men de visar också på några skillnader. FoU-intensitet (RD) och arbetskraftens kvalitet (LS) har således fortfarande ett positivt införetagens internationella konkurrenskraft, även om flytande på en hög FoU-intensitet nu tycks betydelsefullare för benägenheten att producera utomlands. Åldern på företagens utlandsproduktion (YR) har alltjämt ett starkt inflytande pâ företagens utlandsproduktionÅ Bland de faktorer som påverkar produktionens lokalisehar endast (KL) inkluderats, och den är ring kapitalintensiteten

(liksom i tvärsnitten) insignifikannz Marknadens storlek (BNP)

har ett inflytande på exporten men - till skillnad från positivt vad som var fallet i tvärsnittsskattningen - inte på utlandsproduktionen. Inflytandet av det relativa löneläget stämmer med

(Wi/WH)

resultatet från tvärsnittsanalysen och den tolkning som gavs där.

Vi kan sammanfatta genom att konstatera att de företagsvariabler som medtagits i regressionsekvationerna tillfredsställande förklarar såväl skillnader i utlandstörsäljningens och utlandsproduktionens storlek mellan och länder som förändringen i dessa företag över tiden för och varje land. FoU-intensitet och varje företag marknadens storlek har ett ändrat inflytande, men detta är något knappast förvånande. Att ökad FoU-intensitet över tiden har en effekt export och utlandsproduktion är vad man positiv på både skulle vänta Det inte att en hypotetisk ökning av sig. motsäger FoU-intensiteten relativt till andra företag vid en given tidpunkt, vilket är experimentet i tvärsnittsanalysen, inte har en positiv effekt på utlandsproduktionen. Den förklaring som gavs till detta resultat från tvärsnittsanalysen är fortfarande giltig.

Och nu till den viktiga frågan om hur ett enskilt företags export över tiden av att företaget tillåts producera i utlandet. påverkas Tabellerna 7:8 och 7:9 visar det svar som ges av en kombinerad

1 Observera att YR definierats så att den ökar över tiden i tidsserieskattningarna. Jämför variabeldefinitionen på s 163.

2 Råvaruvariabeln (NR) har exkluderats, eftersom den är en dumsom nu ersatts med dummyvariabler för enskilda föremyvariabel Mâttet på skalekonomier (SC) har inte beräknats för alla år tag. och ingår följaktligen inte heller.

l3vT7

190 Empirisk analys av bestämn ingsfaktorer och

effekter S()L1l982:27

2.2..: :§22 ?TYS

h.

. ma. 2.

Na ä.

.S NS NS SH

:E:

dä.:

N

.cmvmu

.ES

N Q 2 G

u0n

:a

.mås

/e

^mn.Nv

mic

72.3 ra.:

Sá

.m«C

.

ømuuoaxm

umcumucox

N

mm c.

m

Ncé

?du

uxwwww

_U_ E...?

ucawmuaocmm

wucmxauucuwm

H0#LNwhN

.ISA :oc:

20.8 22x8

. å... 5

møuaomuxsvoummncmaus

på

UCCUOHODC ^mm.HV

ccé S... S.:

h®uCOHUHuu®OX

.

.Ham

.E

utmanas.

“Hanau

th?? «.«.O©.NI

22; ?Twi

8.? ucox ucåm

mumuwpmu

man Hawu

. Ecm mm eu å

Hampus .umm

b? xm W mä rm Sa mm mm Am AL G

SOU 1982 :27 av best amningsfaktorer och effekter 191

Empirisk analys

12.3 32.: 410.2

b

Nm S.. ä. 3.

.m2 m.: men m.:

ANA..

.

...på S s. C

QQN.

. .

.noga

..u

N Am G Au

MUD

AEm\Omv

?än 5:a...

/\

GTTV

:E:

23.3 Sö:

umvcma

.§1

rand

nå?

353 Se.:

36 .16

23\ñ3

.Ei

:Mu

. . . . .

.ESV ram... 53e;

93.3 ?T3

Sá:

aim

...ST

..

:vuuomxu

.. .. ..

N .. .. .. .. ..

umvcä

mm cm .. .. .. .. ..

ocáu

.. .. .. ..

;oo E...

Sö:

uxouwm

AM

yngsta»

muumxumünmam

...ucäucoå

.. .. .. ..

...§6 §6: ...To

md STC

mcüömuxsnoummucmsu:

...i

ovcoouonc

§26 ...med 22:e

CB 23.3 2a.: ?T3

nwucwuu

0:033...

.Nä

uwucøuuuwwuoxmuwuwuwu nuucouuutooxnumuouwu uoucuaowuuøoxmuwuouxu

uøucouunuuooxvcma .oåååtooxccøñ

:§3

32.? :amg:

?many

N06:

Icox ucwum :EL

Euøoxvcwa

o: :C

a .w

så om S Z .Z

:mås .kom .HWD mä 8a

ä x|m :m :m um Q 2 G :v 3 C

192 Empirisk analys av bestämningsfaktorer och ejyekter

tvärsnitts- och tidsserieskattning. Tabell 7:8 visar utlandsproduktionens effekt på företagets totala benägenhet att exportera, respektive exportera komplementära och icke-komplementära varor. Den enda effekt som är signifikant är den positiva effekten på komplementär export (SXC/SH). Trots att det inte finns någon motverkande negativ effekt på den icke-komplementära exporten, är den positiva effekten inte tillräckligt stark för att slå igenom på företagets totala export (SX/SH). Den skattade effekten på den senare är visserligen positiv, men den är endast signifikant på 16 96 nivå, dvs på en lägre signifikansnivå än den på lO 96 som vi satt upp som godtagbart gränsvärde.

Resultaten i tabell 7:9 är betydligt intressantare. Här finns en antydan till en negativ effekt på företagens export av icke-komplementära varor och en klart signifikant positiv effekt på deras export av komplementära varor till länder där de bedriver produktion. Resultaten visar att om utlandsproduktionen tillåts öka med 1 96 så minskar den icke-komplementära exporten med 0,4 96 och

ökar den komplementära exporten med 0,8 96.1 Signifikansnivån

för den senare effekten är högre, dvs den är mer statistiskt säkerställd, än för den förra.

Trots att den positiva effekten är så mycket större, och trots att den komplementära exporten till produktionsländer i genomsnitt är större än den icke-komplementära exporten, så att nettoeffekten på den sammanlagda exporten borde vara positiv, visar skattningen - återigen - att det inte finns någon signifikant effekt på den sammanlagda benägenheten att exportera. Exporten till produktionsbolagen ökar, exporten i övrigt minskar, men den totala exporten tycks opåverkad när utlandsproduktionen ökar.

l Här uttrycker jag mig något oexakt. Vad som har skattats är ju benägenhetselasticiteter. (Jfr fotnot på s 180.) Det visar sig emellertid att motsvarande regressionsskattningar på absoluta värden ger nästan samma elasticiteter: -0,lt 96 för den icke-komplementära exporten och 0,9 96 för den komplementära exporten. Regressionsekvationerna återfinns i appendix till detta kapitel.

SOU l982:27 analys av bestâmningsfaktorer och effekter 193

Empirisk

Hur skall vi tolka dessa resultat? Vi har gradvis närmat oss en alltmer disaggregerad nivå för analysen, och det finns skäl att fästa mer tilltro till en sådan än en mer aggregerad analys när man vill få fram säkra slutsatser. Det betyder att vi fäster mer vikt vid de separat skattade effekterna på den icke-komplementära respektive på den komplementära exporten samt det sammanvägda inflytandet av dessa än vi fäster vid den skattade totala effekten. Vi fäster också större vikt vid de resultat som redovisas i tabell 7:9 än vid dem som presenterats i tabell 7:8 och tidigare i detta kapitel, eftersom vi i tabell 7:9 konstanthåller inflytandet av olikheter mellan både och länder. Min slutsats företag grundad på resultaten i tabell 7:9 - är således att en (tillåten) ökning av utlandsproduktionen innebär en tendens till minskning av ickekomplementär export och en ökning av komplementär export.

l tabell 7:10 har de skattade koefficienterna räknats om till absoluta värden, så att vi kan jämföra den negativa effekten på ickekomplementär export med den positiva effekten på komplementär export. (Jfr s 177-181.) Vi ser där att om utlandsproduktionen tillåts öka med 100 kronor i ett visst land så minskar den ickekomplementära exporten till landet med i genomsnitt 2 kronor och ökar den komplementära exporten med i genomsnitt l2 kronor. Nettoeffekten är positiv och i genomsnitt lika med 10 kronor. Om vi tar hänsyn till osäkerheten i skattningarna kan vi uttrycka det så att med 95 96 sannolikhet är den negativa effekten -0,02 kr :OJ kr, den positiva effekten 0,12 kr :OJO kr och nettoeffekten 0,10 kr kr, dvs ligger mellan 0,04 kr och 0,16 kr.l

550,06

1 Konfidensintervallet för den sammanlagda effekten är

+ 0,l468(0,8l)

0,o5052(%L§å)2

o,0505(-0,42) 1 2 + 7 0

0,1uss2(3-E5

194 Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter

Tabell 7:10. Den skattade effekten av att utlandsproduktionen

ökar med l kr på genomsnittsföretagets export.

Kombinerad tvärsnitt-tidsserie

Variabel Medelvärde Elasticiteta Derivatab

Totalt

gg

0,l›l88

0,59% 0,15 0,21 % (1442)

SXS 0 4847 O 15 0 17 S”

(1,§9)

o,o575 0,57 0,03 ä? (2,75)

Till enskilda länder

2-3

0,004

sx o 0275 -0 07

m

(-0,21)

sxs 0 0033 -o 42 -0 02 37*-

(-1,36)

SXC o 0096 o 81 o 12 ä”

(5,u3)

a Är lika med de skattade regressionskoefficienterna i tabellerna 7:10 och 7:11. t-värden inom parentes.

b Mittpunktsberäknad och endast för t 1,0.

C Motsvarande elasticiteter skattade på variablerna i absoluta värden (SQ, SX, etc) återfinns i tabell i appendix till detta kapitel.

av bestämningsfakrorer och effekter 195

Empirisk analys

sambanden är i log form gäller de beräk- Eftersom de skattade nade absoluta effekterna endast för de värden på utlandsproduk-

och för vilka de har beräknats. omräkningen i tabell tion export för de där redovisade medelvärdena. För lägre vär- 7:10 har gjorts i ett visst land är såväl den positiva den på utlandsproduktionen den effekten större, för högre värden mindeffekten som negativa är alltid som av illustrationen i re. Men den positiv, framgår av det samband som illustreras i figuren är figur 7:2. Innebörden är (ju mer internationaatt ju större företagens utlandsproduktion desto mindre är både den positiva effekliserade företagen är), den och den negativa effekten på ten på komplementära exporten när utlandsproduktionen ökar den icke-komplementära exporten

ytterligare.

Illustration av den skattade effekten av utlands- Figur 7:2 komplementär respektive ickeproduktionen på

komplementär export

SXS.,

sxcq

4* J

(milj kr)

S X .

CJ

3 _

l ._ SXS. J

l › 20 (milj kr)

SEJ.

Den horisontella axelns skala är förkortad för att framhäva Anm: värden som har markerats utgör medelkurvaturen. De på axlarna värden för variabel i absoluta värden (milj kr). respektive

196 Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter

De effekter som presenteras i tabell 7:10 kan sägas vara genomsnittliga i ännu en bemärkelse. Regressionskoefficienterna har erhållits på basis av observationer över tiden för enskilda företag och länder och observationer över företag och länder för enskilda år. Dessa tids- respektive tvärsnittsobservationer genererar var för sig olika samband som kan ha olika utseende. l termer av figur 7:1 har många förmodligen en brantare lutning, andra en flackare, andra kanske ingen lutning alls eller en negativ lutning. De exporteffekter som redovisats visar således det genomsnittliga tidssambandet för alla företag och länder och, bakom detta kan ligga ganska stora olikheter mellan företag och länder. En viss uppfattning om spridningen i effekterna får man genom de signifikansnivåer som är associerade med de skattade koefficienterna. Ju högre signifikansnivå, desto närmare den skattade regressionslinjen ligger de underliggande observationerna. Den lägre signifikansnivån för effekten på icke-komplementär export jämfört med den för komplementär export tyder då på att spridningen är större vad gäller den förra effekten än vad gäller den senare.

Om vi hade ett större antal observationer i tiden skulle vi kunna skatta ett samband för varje företag och för varje land var för sig och därmed belysa dessa olikheter. Men vi skulle också vilja föra samman dem för att få ett sammanfattande svar på frågan om effekterna på exporten är positiva eller negativa sett över alla företag över tiden. Vi skulle vilja veta hur sannolikt det är att effekten är positiv. Vi skulle också vilja veta ungefär hur stor effekten är. Det är bara ett sådant sammanfattande svar som skulle kunna ligga till grund för en någorlunda generellt utformad ekonomisk politik.

Det sammanfattande svar som analysen här har utmynnat i är att effekten på svensk export över tiden av att företagen tillåts producera utomlands i genomsnitt sannolikt är positiv och sannolikt ganska liten. Detta är samma slutsats som jag drog på grundval av min tidigare analys av 1974+ års data. (Jfr tabell 7:5 och Swedenborg, 1979.)

Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter 197

7.4 Sammanfattning och slutsatser

Vi har i detta ekonometriskt testat den teori till företakapitel gens utlandsproduktion som skisserats i kapitel 2 och som formaliserats för empirisk prövning i kapitel 6. Den empiriska analysen i detta har visat att flertalet faktorer har haft det förkapitel väntade inflytandet och att regressionsekvationerna i sin helhet, vi haft haft trots de grova mått på de teoretiska variablerna, ett gott förklaringsvärde.

Resultaten visar att utlandsinvesterande företags internationella konkurrenskraft såväl vid export som utlandsproduktion i stor utberor på immateriellt kunskapskapital - till sträckning på tillgång av FoU-verksamhet, yrkesskicklig arbetskraft och ackumuleföljd rat kunnande i utlandsverksamheten. Produktionens lokalisering bestäms av sådana faktorer som förekomsten av stordriftsfördelar närhet till inhemska marknadsi produktionen, råvarutillgångar, dvs betydelsen av avstândsberoende kostnader, samt av närhet, arbetskraftens i produktionslandet. lnverkan av den produktivitet sistnämnda belyses genom att svenska företag förklaringsfaktorn visat benägenhet att producera i länder med relasig ha en högre tivt än i länder med relativt låga löner. Relativt höga höga löner löner i utlandet tycks således mer än kompenseras av en hög produktivitet hos arbetskraften.

Den centrala i den kvantitativa analysen har varit att uppgiften söka besvara den ekonomisk-politiskt kontroversiella frågan om hur exporten från Sverige påverkas av att företagen förlägger av i utlandet. har kanske varit en del sin produktion Analysen svår att följa eftersom den delvis givit motsägelpå denna punkt, sefulla resultat. Beroende vilken analysmetod som använts på visar resultaten att utlandsproduktionen inte har någon antingen effekt från Sverige eller att den har en (signifikant) på exporten negativ effekt på exporten av varor som kan tänkas konkursvagt rera och en något starkare effekt med utlandsproduktionen positiv på exporten av varor som kan tänkas komplettera dem som produceras i utlandet. l det senare fallet är nettoresultatet av den

198 Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter

negativa och den positiva effekten en blygsam positiv effekt på de utlandsinvesterande företagens export till länder där de bedriver produktion: i genomsnitt någonstans mellan 1+ och 16 kronor för en ökning av utlandsproduktionen med 100 kronor. Just detta resultat bygger på den mest sofistikerade analysmetoden, varför det finns anledning att fästa mest tilltro till det.

Här kan nämnas att man i liknande amerikanska undersökningar även funnit att utlandsproduktionen har en positiv effekt på amerikansk export och att den uppmätta effekten är av ungefär samma storleksordning som den vi funnit för svenska företag. (Horst (ibid), Lipsey och Weiss (ibid).) De amerikanska undersökningarna bygger visserligen på grövre analysmetoder, som använda på svenska data leder till klart större positiva effekter på tvärsnittsmaterial (se Swedenborg, 1979), men de säger ändå något om den sannolika storleken av eventuella effekter på exporten.

De skattade effekterna kan tyckas små, inte minst mot bakgrund av den livaktiga debatten. Men de är varken förvånande eller orimliga när man betänker vad som faktiskt ligger bakom. De beror ju ytterst på priskänsligheten i efterfrågan på företagens produkter och på elasticiteten i utbudsfunktionen vid produktion hemma för export (jfr figur 6:2). Om priskänsligheten är hög, dvs företagen konkurrerar på en marknad där det finns flera andra producenter av likartade produkter, som svenska företag kan antas göra på utlandsmarknaderna, kan effekterna inte vara särskilt stora. Ökad utlandsproduktion har då en liten effekt på priset i utlandet och därmed också på företagets export av substitut och komplementära varor.

Man kan fråga sig varför just frågan om utlandsproduktionens effekt på exporten skapat så mycken debatt - inte bara i Sverige utan även i andra utlandsinvesterande länder, som USA och England - när effekterna är så små. Till stor del har det berott på osäkerhet om vad alternativet till utlandsproduktion skulle ha varit och i vilken utsträckning utlandsmarknaderna hade kunnat förses via export. Resultaten av den analys som presenterats här

SOU l982:27 Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter 199

tyder på att de inte hade kunnat förses via export, att utan utlandsproduktion hade dessa marknader i stort varit förlorade för företagen. Den skattade substitutionseffekten innebär ju att i ge-

nomsnitt endast 2 96 (i3 96) av den försäljningsökning som kom-

mer från de utlandsproducerande företagen hade kunnat utgöra export från Sverige. De resterande 98 96 av produktionsökningen representerar således en nettoökning av företagens utländska marknadsandelar.

Sammanlagt innebär resultaten att svenska företag inte bara vinner i utländska marknadsandelar utan också lyckas exportera något mer om de inte förhindras att förlägga en del av tillverkningen utomlands. I genomsnitt är exportökningen omkring 12 96

(14 96) av produktionsökningen i utlandet. Produktionsinriktningen i

Sverige förändras samtidigt och mer än den skattade nettoeffekten på exporten antyder. Den förändras från den typ av varor som produceras i utlandet till komplementär produktion.

Det viktiga att notera är emellertid inte den exakta storleken på den skattade effekten utan att den, om något, är positiv. Detta resultat är viktigt, inte för att ökad är ett mål i export sig utan för att det eliminerar ett av de skäl som för närvarande anges till grund för kontroll av företagens utlandsinvesteringar under den svenska valutaregleringen. Det är också betydelsefullt för att det har implikationer för effekter på sysselsättning och inkomster, vilket _a_r_ mål för den ekonomiska politiken.

Avslutningsvis bör framhållas att den analys som genomförts i detta kapitel går längre än tidigare empiriska studier på detta område i flera avseenden. För det första den bygger på en explicit teoretisk modell. För det andra bygger den ett på väsentligt rikare och mer omfattande datamaterial - inte minst över tiden än som varit tillgängligt i tidigare ekonometriska studier både i Sverige och utlandet. För det tredje utnyttjar den, i motsats till tidigare amerikanska studier, ett ekonometriskt skattningsförfarande som på ett mer korrekt sätt tillåter oss att fastställa den partiella effekt som går från ökad utlandsproduktion (till av följd minskad reglering) till exporten.

200 Empirisk analys av bestämningsfaktorer och efekter SOU |982:27

Men även om den här redovisade analysen i vissa betydelsefulla avseenden innebär en förbättring jämfört med tidigare studier kan den självfallet inte göra anspråk på att ge fullkomliga eller slutgiltiga svar. Bättre teoretiska modeller, bättre data och bättre analysmetoder ger alltid bättre svar. Det är omöjligt att avgöra E1: sådana förbättringar skulle ändra de resultat som har presenterats här. Det enda vi kan säga är att vår analys i vissa avseenden ger oss en bättre vetenskaplig grund att stå på än tillgängliga alternativ när det gäller att generellt bedöma de sannolika effekterna av att tillåta utlandsproduktion. Det är viktigt att understryka att det är mot denna bakgrund analysresultaten skall ses.

Den nuvarande regleringspolitiken, liksom överhuvudtaget alla uppfattningar om utlandsinvesteringarnas effekter som framkommer i debatten, bygger på mer eller mindre explicita och mer eller mindre väl underbyggda teoretiska modeller av orsakssambanden och bedömningar av den kvantitativa betydelsen av olika faktorer. Självfallet kan också dessa uppfattningar kritiseras på vetenskapliga grunder, inte bara för sina implicita antaganden och modellsamband utan framför allt för sina otestade slutsatser. Detta är värt ett påpekande, eftersom man ibland möter uppfattningen att teoretisk och empirisk analys skulle vara verklighetsfrämmande och utan praktisk relevans. Bakom denna uppfattning tycks ligga en tro på att det skulle finnas alternativa metoder som går fria från motsvarande kritik.

En utlandsinvesteringar 201

sammanfattande syn på företagens

Kapitel

En sammanfattande

syn på företagens

utlandsinvesteringar

Framställningen i tidigare kapitel har stundtals varit faktaspäckad, stundtals utgjorts av svârgenomtränglig teoretisk eller statistisk analys. Men syftet har hela tiden varit att genom presentation av systematisk information skapa underlag för en bedömning av den potentiella betydelsen av den svenska industrins utlandsverksamhet. Nu är det dags att sammanställa och sammanfatta de viktigaste resultaten av denna analys och försöka göra en total bedömning av svenska företags utlandsverksamhet utifrân detta.

Vi börjar med en redogörelse för vad vi har lärt oss av utlands- Droduktionens utveckling under perioden 1974-78 och av vår analys av utlandsproduktionens effekter. Därefter går vi igenom vilka återverkningar dessa effekter kan ha på sysselsättning och inkomster i hela ekonomin. Sist diskuteras vilka slutsatser vi kan dra rörande önskvärdheten av att reglera företagens utlandsproduktion Då grundval av resultaten i denna studie.

8.1 Utvecklingen 1974-78

Under perioden 1960-74 dokumenterades vid flera tillfällen en oerhört snabb expansion bland svenska företag utomlands. Tillväxten i utlandet var hög jämfört med såväl industrins tillväxt hemma som utlandsmarknadernas tillväxt. Endast den svenska exporten höll jämna steg med utlandsproduktionens ökningstakt.

202 En sammanfattande syn på företagens utlandsinvesteringar

Efter ett och ett halvt årtionde av stark multinationell expansion har det legat nära till hands att tro att expansionen skulle fortsätta. Men 1974-78 inträffade ett kraftigt trendbrott: sysselsättningsökningen i producerande dotterbolag i utlandet föll till mindre än l °6 per år från ett tidigare genomsnitt på 5 96 per år (jfr kap 3). Vad denna uppbromsning visar är således att svenska företags tillväxt utomlands inte är något ofrånkomligt. För dem som såg den tidigare utlandstillväxten som något negativt, något som innebar minskad export från Sverige och minskad i sysselsättning svensk industri är det också värt att påminna om att både exporten och sysselsättningen i Sverige har utvecklats sämre väsentligt under denna period än under föregående perioder av hög utlandsexpansion.

Men orsakssambanden är inte så enkla, som framhållits upprepade gånger i denna studie. Utlandsproduktionen är inte något som primärt orsakar förändringar i svensk export. I stället är det så att utlandsproduktion och export gemensamt påverkas av ett antal faktorer. De påverkas båda positivt av en hög konkurrenskraft hos svenska företag och en hög efterfrågetillväxt på utlandsmarknaderna. De pâverkas i olika riktning av förändrade produktionskostnader i Sverige relativt till utlandet samt av förändrade handelshinder.

Under perioden 1974-78 har både svensk export och svenska företags utlandsproduktion uppvisat en svag utveckling, varför orsaken, åtminstone delvis, måste sökas i faktorer som påverkar exporten och utlandsproduktionen i samma riktning, dvs i en långsam efterfrågetillväxt på utlandsmarknaderna och/eller en försvagad konkurrenskraft hos de utlandsinvesterande företagen. Men samtidigt måste en del av orsaken sökas i faktorer som påverkar exporten och utlandsproduktionen i olika riktning, eftersom exporten har vuxit ännu långsammare än utlandsproduktionen och medfört att utlandsproduktionens andel av den totala utlandsförsäljningen har ökat kraftigt (från 28 till 34 96). Orsaken till detta får sökas i svenska förhållanden, främst den s k kostnadskrisen.

En sammanfattande syn på företagens utlandsinvesteringar 203

Vår analys tillåter oss inte säga i vilken utsträckning den långsammare tillväxten av utlandsproduktionen beror på den långsammare tillväxten på utlandsmarknaderna respektive på en försämring i företagens konkurrenskraft. Förmodligen är det en kombination av dessa faktorer. Efterfrågetillväxten i utlandet har bevisligen varit svagare under denna period än tidigare. Men det förefaller sannolikt att den långsammare tillväxten av utlandsproduktionen också till en del beror på den dåliga utvecklingen i Sverige. Ett skäl som talar för detta är att utlandstillverkningen och den svenska tillverkningen åtminstone delvis är komplementära till varandra och en ökad kostnad för svensktillverkade varor minskar efterfrågan på en del utlandstillverkade varor. Ett sådant specialiseringsmönster kan visserligen ändras, men det tar tid, och på relativt kort sikt kommer vi att observera att export och utlandsproduktion utvecklas ganska parallellt. Så var det fram till 1974. Så var det också 1970-78 men med en skillnad. Det försämrade konkurrensläget för företagen i Sverige under den senare perioden innebar två delvis motverkande effekter på utlandsproduktionens tillväxt. Det innebar dels att utlandsproduktionens absoluta tillväxt hämmades, dels att utlandsproduktion blev relativt mer lönsam än export från Sverige så att utlandsproduktionens andel av utlandsförsäljningen ändå ökade starkt. Utvecklingen 1974-78 kan då tolkas så att ett försämrat konkurrensläge för företagen i Sverige inte bara leder till en sämre utveckling av exporten från Sverige utan även leder till en långsammare produktionstillväxt i utlandet.

8.2 Effekterna på de utlandsinvesterande företagens export och konkurrenskraft

I debatten talas det ofta om att utflyttningen av företagens produktion innebär *en export av arbetstillfällen. Ibland kanske man t o m kan observera att en svensk fabrik läggs ned för att återuppstå i ett annat land. Som ofta understrukits i denna studie betyder detta i_rlt_e_ nödvändigtvis att produktionen i Sverige hade kunnat vara större om företagen inte hade tillåtits förlägga produktion utomlands.

204 En sammanfattande syn på företagens utlandsinvesteringar SOU I982:27

De faktorer som leder till att produktionen förläggs utomlands betyder samtidigt försämrade betingelser för svensk export. Den för ekonomisk politik relevanta frågan är hur mycket större eller mindre produktionen i och exporten från Sverige skulle vara om utlandsproduktionen inte tilläts öka. Denna fråga kan inte ges ett entydigt svar på teoretiska grunder beroende på att det kan finnas effekter i både negativ och positiv riktning och att det inte på förhand är givet vilka som dominerar. Den faktiska effekten kan därför endast fastställas empiriskt.

De effekter som stått i förgrunden i debatten är effekterna på exporten från Sverige och indirekt pâ sysselsättningen i landet, på kort sikt, och på företagens konkurrenskraft, på längre sikt. Effekterna på exporten beror på om utlandsproduktionen leder till att priset på den utlandsproducerade varan faller och hur det lägre priset påverkar svenska företags export av konkurrerande respektive komplementära varor. Den största påverkan bör vara på de utlandsinvesterande företagens egen export, men även andra svenska företags export kan pâverkas. Effekterna på företagens konkurrenskraft beror på att utlandsproduktion leder till att företagen växer sig större än de skulle ha gjort om de enbart varit hänvisade till produktion i Sverige och att ökad storlek möjliggör storföretags- och specialiseringsfördelar, bl a en större satsning på FoU.

Effekterna på de utlandsinvesterande företagens export har vi skattat direkt. Resultaten visar att dessa företags export i allmänhet är något högre än den skulle ha varit utan utlandsproduktion. Det betyder att i den mån utlandsproduktionen är förenad med en faktisk minskning av exporten från Sverige - som när en svensk fabrik ned och ersätts med en fabrik i utlandet läggs skulle exportminskningen ha ägt rum och varit ännu större om utlandsproduktionen inte hade tillåtits öka.

Skattningarna visar att utlandsproduktion innebär ett mindre bortfall av konkurrerande export men att detta mer än väl uppvägs av en ökning av annan, komplementär export. Nettoeffekten är så-

En sammanfattande syn på företagens utlandsinvesteringar 205

ledes positiv (i genomsnitt ca 10 kr när utlandsproduktionen ökar med lOO kr). (Se kap 7.) Den ändrade exportsammansättningen implicerar att produktionsinriktningen i de utlandsinvesterande företagen förändras: från den typ av varor som produceras i utlandet till varor som är komplementära till utlandsproduktionen. Effekterna på de utlandsinvesterande företagens sysselsättning är följaktligen också positiv i genomsnitt, även om den ändrade produktionsinriktningen i företagen kan ge upphov till omställningsproblem för arbetskraften kort sikt. Vi skall återkomma till på sysselsättningseffekterna i nästa avsnitt där vi tar hänsyn till effekterna i hela ekonomin.

Det är viktigt att understryka att de skattade exporteffekterna gäller marginella förändringar i utlandsproduktionen på ganska kort sikt. För ett längre tidsperspektiv är det nödvändigt att till dessa lägga den sannolikt positiva effekten företagens utlandstillväxt har för deras totala konkurrenskraft. Denna indirekta effekt är svår att skatta, men våra resultat tillåter oss att säga någonting om den.

I avsnitt 5:4 såg vi att de svenska koncernföretagens FoU-intensitet var högre som ett resultat av utlandsproduktionen - i genomsnitt kanske så mycket som 65 96 högre (3,8 96 jämfört med 2,3 96). l kapitel 7 har vi sett att en hög FoU-intensitet har en signifikant positiv effekt på företagens internationella konkurrenskraft: en ökning av FoU-intensiteten med l 96 leder till en ökning av exporten (relativt till hemmamarknadsförsäljningen) med omkring 0,14 96. (Jfr tabellerna 7:1, 7:2 och 7:9.) “xn grov kalkyl skulle då visa att exporten (relativt till hemmamarknadsförsäljningen) skulle kunna vara så mycket som 26 96 högre (0,4 96 - 65 96) på grund av bara denna indirekta effekt.

Kalkylen är givetvis mycket grov, eftersom den bygger på antaatt i alternativfallet utan utlandsproduktion skulgandet företagen le ha samma FoU-intensitet som i dag kännetecknar hela koncernen (i 2,30 96). Det förefaller inte orimligt, men vi genomsnitt

14-T7

206 En sammanfattande syn pâ företagens utlandsinvesteringar

vet inte om det förhåller sig så. Det skulle inte vara så om företagen i alternativfallet utan utlandsproduktion skulle kunna få samma avkastning på FoU-investeringar om de sålde sitt kunnande i form av licenser och patent.

Om företagen kan få samma avkastning på FoU-investeringar och annat kunskapskapital genom försäljning av licenser och patent som genom egen produktion i utlandet skulle dessa sätt att utnyttja en kunskapsfördel vara perfekta substitut. Det är de knappast. Det skulle förutsätta, för det första, att konkurföretagens rensfördel är i en form som i sin helhet förhållandevis lätt låter sig patenteras, exempelvis en viss teknologi, och för det andra, att det inte finns några informations- och transaktionskostnader förenade med en sådan försäljning. (Jfr av- Swedenborg, 1979, snitt 2.2 och Caves, 1981.) Även om det i princip är möjligt att sälja såväl managementtjänster som allmänt produktions- och marknadsföringskunnande kan transaktionskostnaderna förväntas vara så höga att det i praktiken är ett förhållandevis mindre lönsamt alternativ.

Att licensförsäljning inte utgör ett egentligt alternativ till utlandsproduktion stöds av att svenska utlandsinvesterande företag i praktiken inte väljer att sälja sin kunskapsfördel till fristående utländska företag. Intäkter från försäljning av licenser, patent, royalties och know-how från fristående utländska företag utgör endast 4 96 av bara koncernernas FoU-kostnader. Motsvarande intäkter från koncernföretag och minoritetsägda företag i utlandet är mer än dubbelt så höga (10 96), trots att flertalet inte företag tar betalt i den formen från sina dotterbolag för deras utnyttjande av centrala tjänster. (Jfr avsnitt 5:4.)

En högre FoU-intensitet bör följaktligen vara en effekt av utlandstillväxten på längre sikt. Till denna bör också effekter i läggas form av en mer specialiserad företagsledning, ett mer specialiserat och geografiskt vitt förgrenat distributions- och servicenät samt andra odelbara investeringskostnader som genom utlandsproduktion kan spridas över en större talar försäljningsvolym. Mycket

En utlandsinvesteringar 207

sammanfattande syn på företagens

för att dessa effekter är de viktigaste effekterna av att företagen tillåts växa sig större och mer specialiserade genom utlandsproduktion.

l debatten har framhâllits att export från Sverige och försäljning av licenser både är möjliga och önskvärda alternativ till utlandsproduktion. (Jfr SOU 1981:33.) Vår analys har visat att de i princip är möjliga alternativ men att både exporten och FoU-investeringar, liksom andra konkurrenshöjande investeringar, är större om utlandsproduktion tillåts än om den inte tillåts. I nästa avsnitt skall vi diskutera innebörden av detta för den svenska ekonomin. Men först några ord om varför man i debatten menar att de skulle vara önskvärda alternativ. (Detta diskuteras inte i OU 1981:33.)

Anledningen till att export från Sverige anses som ett önskvärt alternativ bygger på föreställningen att utlandsproduktion skulle innebära en export av arbetstillfällen. Vi har redan diskuterat den frågan (jfr kap 2) och dessutom empiriskt visat att utlandsproduktion i varje fall inte innebär minskad sysselsättning i de utlandsinvesterande företagen. (Med samma missvisande terminologi skulle vi, när det gäller dessa företag, börja tala om en import av arbetstillfällen i stället ...) Anledningen till att licensförsäljning skulle vara ett önskvärt alternativ är mera oklar men tycks även den byggas på tanken att licensförsäljning i motsats till utlandsproduktion inte skulle leda till en export av arbetstillfällen.

Att detta är en felsyn framgår av följande. Om det inte finns några transaktionskostnader och den utländska licenstagaren kan utnyttja det licensierade kunnandet lika väl som det svenska företaget bör avkastningen för det svenska företaget vid licensförsäljning bli densamma som om det svenska företaget själv hade producerat i utlandet. Utlandsproduktionen av produkten i fråga bör även vara lika stor och följaktligen den potentiellt konkurrerande effekten på svensk export. Det finns därför ingen anledning

208 En sammanfattande syn på företagens utlandsinvesteringar

att förvänta sig att produktion och i det svenska sysselsättning företaget skulle vara större om detta alternativ valdes framför utlandsproduktion i det svenska företagets Om man vill förregi. hindra eventuella återverkningar på svensk måste man export förbjuda _t_›§d_eutlandsproduktion och_ licensförsäljning av svenska företag.

8.3 Effekter i hela ekonomin

Hittills har vi endast talat om effekterna de utlandsinvestepå rande företagens export och konkurrenskraft. Men vad kan vi säga om effekterna i hela ekonomin? den effek- Uppvägs positiva ten på de utlandsinvesterande företagens export av andra förändringar? Vad som är viktigare, kan vi säga något om effekterna på resursallokering och relativ efterfrågan på produktionsfaktorer?

Det finns två sorters effekter att ta till. Den första är hänsyn att utlandsproduktionen kan påverka exporten från icke utlandsinvesterande företag i Sverige. Det förutsätter att det finns en interdependens till följd av substitutions- eller komplementaritetsförhållanden mellan utlandsproduktionen och dessa företags export, dvs att andra svenska företag är konkurrenter eller underleverantörer till de utlandsinvesterande Med differentierade företagen. produkter och vertikalt integrerade bör dessa effekter företag emellertid vara ganska små jämfört med dem som vi har redovisat i det Nettoeffekten är osäker föregående. visserligen a Eriori, men mycket talar för att komplementaritetseffekten dominerar över substitutionseffekten när det svenska Antalet gäller företag. inhemska producenter av närliggande substitut är litet i mycket flertalet svenska branscher - exempelvis inom kullager, teleprodukter, hushållskapitalvaror - av hemmamarknadens litenpå grund het. Dessutom drabbar inte konkurrensen från utlandsproduktionen dessa företag mer än den drabbar det stora antalet konkurrenter i utlandet. Beroendet av underleverantörer, varav är svensnågra ka, kan däremot vara större. Tillgängliga uppgifter tyder ändå på

En utlandsinvesteringar 209

sammanfattande syn på företagens

att sådan komplementär export från svenska underleverantörer i praktiken är försumbar. (Se Swedenborg, 1973.)

Den andra effekten är den som uppstår på faktormarkader vid full sysselsättning i investerarlandet. Ökad efterfrågan på de utlandsinvesterande företagens export innebär att dessa företag kommer att öka sin produktion hemma. De kommer att göra det genom att dra till sig produktionsfaktorer, arbetskraft och kapital, från den icke-utlandsproducerande sektorn, vilket tvingar denna sektor att krympa. De företag i den icke-utlandsproducerande sektorn som i första hand kommer att påverkas av höjda faktorpriser är marginella producenter i den importkonkurrerande industrin eller i den från internationell konkurrens skyddade sektorn. Följaktligen borde utlandsproduktion innebära en viss produktionsminskning i dessa sektorer och en viss ökning av importefter-

frågaml

Nettoeffekten på bytesbalansen av de utlandsinvesterande företagens exportökning, å ena sidan, och en produktionsminskning i den importkonkurrerande industrin, å den andra, är (återigen) osäker a 32-135 Men frågan är inte heller väsentlig, eftersom ett bytesbalansöverskott inte kan vara ett mål i sig.

Ökad - eventuellt kombinerad med ökad innebär export importökad specialisering mellan länder i enlighet med ländernas komparativa fördelar. Detta, i sin tur, innebär en högre nationalinkomst. Det innebär också ökad efterfrågan på produktionsfaktorer som används relativt intensivt i exportindustrin och en minskad efterfrågan på produktionsfaktorer som används relativt intensivt i den importkonkurrerande industrin. Relativa faktorinkomster borde förändras på motsvarande sätt, åtminstone på längre sikt.

1 Vid mindre än full sysselsättning i utgångsläget innebär en ökad efterfrågan på arbetskraft främst ökad sysselsättning, utan en motsvarande krympning av andra sektorer.

210 En sammanfattande syn på företagens utlandsinvesteringar

Den ändrade resursallokeringen i Sverige till följd av att företagen tillåts producera utomlands kan naturligtvis ge upphov till omställningsproblem för arbetskraften på kort sikt: vikande sysselsättning inom viss produktion eller vid vissa företag, ökande inom andra. Dessa omställningsproblem borde normalt sett inte vara större än de som ständigt till uppstår följd av skiftningar i efterfråge- eller utbudsförhâllanden både i Sverige och utomlands. SnarariäLåmycket rlingrg. Det viktigaste skälet är att huvuddelen av påverkan på exporten (och därmed på sysselsättningen) inte kommer från en ökad i utan från utlandsproduktion sig samma- faktorer som drev fram en ökad exemutlandsproduktion, pelvis förändringar i konkurrensförhållanden mellan länder. Denna påverkan finns oavsett om utlandsproduktion tillåts. Ett annat skäl är att omställningen äger till stor del rum inom ett och sam ma företag.

l den mån omställningen leder till varaktiga sysselsättningsproblem kan det inte räknas som en effekt av utlandsproduktionen. Förutsättningen för lagg förändring i produktionsinriktningen är att löner och priser anpassar sig till förhållanden och att nya produktionsfaktorer är rörliga mellan sysselsättningar. Ytterst är sysselsättningsnivån och det totala resursutnyttjandet i landet en fråga för den ekonomiska politiken. På längre sikt bör därför de enda effekterna av ökad utlandsproduktion vara på inkomster och inkomstfördelning mellan olika typer av arbetskraft i landet. l den mån utlandsproduktionen innebär att exporten är större än den annars skulle ha varit är dessa effekter desamma som de som följer av ökad specialisering och utrikeshandel.

8.4 Slutsatser beträffande en regleringspolitik

För närvarande regleras företagens utlandsinvesteringar under valutaregleringen. Regleringen, som kom till 1939, är delvis en kvarleva från andra världskrigets delvis ett krislagstiftning, uttryck för en syn på företagens som vuxit fram utlandsinvesteringar sedan slutet av 1960-talet. Existerande har regleringsbefogenheter utnyttjats för att möta nya krav på kontroll av just företagens utlandsinvesteringar och utlandsproduktion.

utlandsinvesteringar 21 l

SOU l982:27 En sammanfattande syn på företagens

kom ursprungligen till för att stödja penning- Valutaregleringen och att möjliggöra en avskärmning av den valutapolitiken genom svenska kreditmarknaden från oönskat inflytande från utlandet. Det att den främst var inriktad på att motverka effekterbetyder na kapitalrörelser av räntedifferenser och av förpå kortsiktiga Fram till 1969 berördes direkta

väntade valutakursförändringanl

i utlandet endast indirekt de förbud och reginvesteringar genom leringar som gällde andra kapitaltransaktioner, d v s portföljin- Således krävdes ett ansökningsförfarande vid direkta vesteringar. endast för att riksbanken skulle kunna försäkra sig investeringar om att det rörde investering och inte en portföljsig om en direkt

investering?

De av svenska direkta investeringar i utlandet som regleringar successivt infördes från och som gällde fram till oktober 1969, hade emellertid inget direkt samband med valutareglering- 1981, ens målsättning. I stället motiursprungliga, stabiliseringspolitiska verades de av att direkta investeringar inte skulle tillåtas påverka i negativ riktning samt av övriga centrala mål bytesbalansen för den ekonomiska såsom strävan att överbrygga flera politiken, års med utländsk upplâning samt indubetalningsbalansunderskott stri- och sysselsättningspolitiska strävanden. Bytesbalanskriteriet att en var ett tillräckligt skäl för betydde hög avkastning ing att investeringen skulle tillåtas, något som också sades uttryckli-

gen i regleringen.

Kravet på utlandsfinansiering av direkta investeringar tillämpas fortfarande ganska allmänt-a och motiveras av allmänekonomiska

1 En genomgripande av görs för närvaöversyn valutaregleringen rande inom ramen för en statlig utredning, den s k Valutakommittén. För en för valutaregleringens tillutförligare redogörelse komst och funktionssätt, se SOU 1980:51.

2 ne s k Höganäsvillkoren som investeraren förband sig att åtlyda var att hindra investeraren att via ett utländskt dotterägnade bolag kringgå förbudet mot portföljinvesteringar.

3 från detta allmänna krav för investeringar i för- Undantag görs investeringar i vissa u-länder samt för investeringsäljningsbolag, ar på mindre än l milj kr.

212 En sammanfattande syn på företagens utlandsinvesteringar

övervägandeml Övriga villkor, som nyligen innebar emel-

ändrats, lertid att varje måste av investeringsansökan prövas riksbanken, som är tillståndsgivande med till myndighet, hänsyn investeringens (förväntade) effekter på företagens export (sedan 1969), på företagens marknadsposition och utvecklingskraft (sedan 1972) och

även på sysselsättnings- och mål industripolitiska i Sverige (sedan 19714). Dessa villkor togs bort (i oktober 1981) bl a med hänvis-

ning till svårigheten, trots stora resursinsatser både av företagen och riksbanken, att göra en tillförlitlig bedömning av dessa effek-

ter. Man bibehöll endast det 1971+ införda förbehållet att en inves-

teringsansökan kunde avslås om den skulle åsamka landets intres-

sen utomordentlig skada, varvid bl a sysselsättnings- och industripolitiska strävanden skall beaktas.

Även om den hittillsvarande till stora delar är avskafregleringen fad, så är frågan om reglering av företagens utlandsproduktion fortfarande politiskt levande. Det finns således en stark politisk opinion för ett återinförande och en skärpning av den tidigare reg-

leringen.2 En fråga som inställer är därför

sig avslutningsvis vilka slutsatser vi kan dra av i denna studie analysen för en sådan regleringsoolitik. Kan vi med utgångspunkt från våra resultat dra slutsatsen att vi inte bör reglera företagens utlandsproduktion om vi vill uppnå de målen för utsagda regleringspolitiken? Svaret oå den frågan är att det beror på regleringspolitikens utformning. Om regleringspolitiken utformas som en begenerell gränsning av företagens utlandsproduktion innebär resultaten att

vi bör

lite reglera utlandsproduktionen. Resultaten visar ju att en

tillåten ökning av svenska företags utlandsproduktion generellt har en, om något, positiv effekt de utlandsinvesterande på företagens export och sysselsättning och en förmodligen ännu mer betydelsefull positiv effekt på deras och marknadsposition utvecklings-

l Det betyder inte att är - frågan betydelselös långt därifrån utan bara att den ligger utanför vår egentliga frågeställning som är knuten till utlandsproduktionens effekter. av Betydelsen kravet på utlandsfinansiering behandlas i Swedenborg (1980).

2 Den socialdemokratiska minoriteten i riksbanksfullmäktige reserverade sig mot beslutet om avskaffande. I en socialdemokratisk riksdagsmotion 1982 krävs också ett återinförande av bytesbalansprövningen.

En sammanfattande syn på företagens utlandsinvesteringar 213

kraft. I genomsnitt skulle därmed de mål som motiverat den hittillsvarande regleringspolitiken uppnås genom att företagen tillåts producera utomlands.

Om regleringspolitiken utformas som en selektiv begränsning av företagens utlandsproduktion, såsom var fallet fram till 1981, ger de empiriska resultaten i denna studie däremot ingen klar vägledning. Resultaten gäller ju i genomsnitt, dvs för flertalet företag och/eller för de största företagen, och de utesluter inte att effekterna i några fall kan vara negativa. En reglering skulle då kunna motiveras med att man vill förhindra de negativa effekterna som kan finnas i vissa fall. Här ställs vi emellertid inför en annan och mycket viktig fråga, nämligen, vilka förutsättningarna är att kunna reglera företagens utlandsinvesteringar på ett sådant sätt att eventuella negativa effekter av utlandsverksamheten reduceras. Detta är en praktisk och metodologisk fråga, som, enligt min mening, förtjänar väsentligt mycket mer uppmärksamhet än den

hittills rönt i debatteml Jag skall här bara antyda nâgra av de

svårigheter som är förenade med en sådan uppgift.

De i valutaregleringen uppställda kriterierna, enligt vilka företagens investeringsansökningar prövats, förutsätter att det är möjligt att bedöma i varje enskilt fall: 1) vad som skulle hända med företagets export om företaget inte beviljades tillstånd att producera utomlands, 2) hur företagets konkurrenskraft på lång sikt skulle påverkas om det inte tilläts växa sig stort på utlandsmarknaderna och 3) vad alternativanvändningen av eventuellt friställda resurser i Sverige skulle vara.

Även om vi bortser från svårigheten att bedöma de samhällsekonomiska effekterna av utlandsinvesteringar enbart med utgångspunkt från bytesbalansmässiga kriterier (jfr kap 2) bör en slutsats

1 Vi skulle kunna få ett empiriskt svar på. frågan om prognoser som gjorts av den reglerande myndigheten om utvecklingen i enskilda fall konfronterades med den faktiska utvecklingen när företagen tillåts producera utomlands. Sådana studier har mig veterligt aldrig gjorts på detta område.

214 En sammanfattande syn på företagens SOU 1982127 utlandsinvesteringar

av anlysen i denna studie vara att det är oerhört vanskligt att på förhand göra dessa bedömningar i enskilda fall. Något så när korrekta bedömningar förutsätter kunskap av ett slag som knappast finns vare sig hos handläggande tjänstemän inom den myndighet som har att fatta avgörandet (för närvarande riksbanken) eller hos det berörda företaget (och dess anställda), som lämnar underlag för beslutet.

Det är möjligt att, som jag har sökt göra, ge vissa och generella, mycket grova, svar på dessa frågor på grundval av en statistisk analys av historiska data. Det torde vara omöjligt att ge några enkla tumregler för hur en sådan bedömning skulle göras i enskilda fall. Sådana bedömningar måste under alla bli omständigheter ytterst osäkra.l

Det bör sägas att riksbanken i praktiken inte har försökt att göra de bedömningar som förutsätts i den hittillsvarande regleringen. Man har helt förlitat sig på företagens uppgifter. Kontrollen - i varje fall när det gällt - har främst inindustriinvesteringar skränkt sig till att söka avgöra om det rört sig om en direktinvestering och inte en portföljinvestering, dvs har uthuvudsakligen gjort en tillämpning av den ursprungliga delen av valutaregleringen. Riksbankens beslut att avskaffa regleringen utjorde därför ett formellt erkännande och en logisk konsekvens av detta förhållande.

Sammanfattningsvis: De empiriska resultaten i denna studie talar mot en generell reglering av företagens utlandsproduktion om vi vill uppnå de uttalade målen för en Praktiska regleringspolitik. svårigheter gör att möjligheten att uppnå dessa mål genom en selektiv regleringspolitik kan starkt ifrågasättas. Den sistnämnda frågeställningen ligger emellertid utanför ramen för denna studie.

l svårigheterna framgår klart av andra expertrapporter till Direktinvesteringskommittén (SOU 1981:33 och SOU 1981:43), som bygger på fallstudier av enskilda branscher och företag. Fallstudierna, tillsammans närmare 900 sidor utredningsmaterial, utmynnar inte i säkra och entydiga slutsatser rörande alla relevanta effekter ens i de enskilda fallen.

Appendix A 215

APPENDIX A

IU1:s av den svenska industrins direkta invesenkätundersökningar teringar i utlandet

IU1:s av den svenska industrins utlandsverkenkätundersökningar samhet för åren 1965, 1970, 19714 och 1978 är unika i så måtto att det inte finns information någon annanstans i Sverijämförbar En liknande för 1960-65, som också täckte utge. kartläggning av andra än industrin, utfördes av landsinvesteringar näringsgrenar Lund (1967) på uppdrag av Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Industriförbund (S1). En kartläggning av antalet an- Sveriges ställda i svenska utländska dotterföretag år 19741 utförföretags des av Statistiska Centralbyrån (SCB) och samordnades med IU1:s undersökning för samma år.

lUl har fått till 1960 års data om direkta investeringar i tillgång och dessa har sammanställts på ett sådant sätt att de utlandet, är jämförbara med IU1:s data för senare år. (För en beskrivning av vilka korrigeringar som gjorts, se Swedenborg (1973), Appendix B.) Flera av datatabellerna i Appendix C innehåller därför uppgifter om utlandsverksamheten under hela perioden 1960-78.

Författaren till denna studie har varit huvudansvarig för uppläggoch av IU1:s enkätundersökningar vid samtliga ning genomförande tillfällen. 1 1965-70 års undersökning delades ansvaret med Eva Thiel. I 1974 års delades det med Bo Lindörn och undersökning Rolf Rundfelt, som emellertid var huvudansvariga för insamling och av data rörande finansiella flöden mellan de svenska analys och utländska koncerndelarna. I 1978 års undersökning har Fredrik varit ansvarig för insamling och kontroll av enkätsva- Bergholm ren.

2 l 6 Appendix A

A:l. Enkätundersökningarnas syfte och omfattning

Syftet med enkätundersökningarna har varit att erhålla information om, främst, den svenska industrins utländska produktionsverksamhet, som kunde ligga till grund för en analys av drivkrafterna bakom och effekterna på den svenska ekonomin av denna verksamhet.

Data har samlats in vid tre tillfällen, 1971, 1975 och nämligen 1979. Vid samtliga tillfällen var enkäten avsedd att täcka alla svenska industriföretag som hade producerande (kondotterföretag cernföretag) i utlandet respektive undersökningsâr. Därutöver har urvalskriterierna varierat något. 1965-70 års täckte undersökning t ex samtliga producerande och försäljande till svensdotterbolag ka industriföretag samt utländska produktionsföretag i vilka de svenska företagen hade ett minoritetsintresse. 197l+ års undersökning omfattade därutöver svenska industriföretags och dotterbolag minoritetsintressen i andra sektorer än industri och handel. 1978 års undersökning har uteslutit företag som endast hade andra utlandsintressen än producerande dotterföretag. Den omfattar således svenska industriföretag som bedrev produktion i utlandet 1978 samt deras utländska dotterbolag och minoritetsintressen i olika sektorer.

Med svenska industriföretag menas i undersökningarna företag som är registrerade i Sverige och inte är dotterbolag till utländska företag och vars huvudsakliga verksamhet faller inom industrin. Endast företag med mer än 50 anställda i Sverige omfattas. l princip betraktas hela koncernen som undersökningsenhet och hela den svenska koncerndelen - och svenska dotmoderbolag - som investerande eller svenskt terbolag företag moderbolag. Moderbolagen i svenska koncerner har i enkätundersökningarna ombetts lämna uppgifter om hela koncernen, både i Sverige och utlandet. Orsaken till att hela koncernen betraktas som en enhet är att koncernmoderbolaget är den slutliga beslutsenheten och att beslut fattas med hänsyn till deras effekter på den totala verksamheten.

Appendix A 217

Vi har emellertid gjort vissa undantag från den allmänna regeln att inkludera hela koncernen om denna huvudsakligen är verksam inom industrin. Ett fåtal stora industriföretag, som är dotterbolag till företag i andra näringsgrenar (rederi och handel), har behandlats som moderbolag och fristående från den del av koncernen vars verksamhet faller utanför industrin. Detta har ansetts som ett bättre alternativ än att helt utesluta dem. Vidare har vissa dotterbolag till holding- och investmentbolag betraktats som så pass fristående från övriga dotterbolag inom gruppen att de och deras utländska dotterbolag kunnat behandlas som en fristående koncern.

Dotterbolag (koncernbolag) definieras i enlighet med § 21 i aktie-

bolagslagen som företag som direkt eller indirekt ägs till mer än 50 96 och därför måste omfattas av koncernens redovisning. Minoär företag i vilka det svenska företaget direkt

ritetsägda företag

eller indirekt äger minst l0 96 men högst 50 96 av aktiekapitalet. Dessa företag omfattas inte av koncernredovisningen, och det investerande företaget saknar vanligtvis detaljerad information om dessa företag.

Som har räknats alla som

Eroducerande dotterbolag dotterbolag

över huvud taget bedriver någon form av varuproduktion (utvinning, tillverkning, sammansättning) i utlandet, även om detta inte är dess huvudsakliga verksamhet.

Försäljande dotterbolag

har definierats som företag som endast ägnar sig åt försäljning, eventuellt kombinerad med installations- och serviceverksamhet, men utan varuproduktion. av

Övriga dotterbolag utgörs

dotterbolag verksamma inom andra näringsgrenar än industri och handel.

Indelningen i producerande och försäljande dotterbolag har gjorts så att all produktionsverksamhet i utlandet skall omfattas. Det är viktigt att påpeka att denna indelning innebär att vad som i denna undersökning redovisas som produktionsföretag i utlandet utgörs av företag som i mycket varierande grad ägnar sig åt produktion.

2 l 8 Appendix A

Vi har endast inhämtat uppgifter om utländska produktionsföretag i vilka verksamheten varit i gång under hela det år uppgifterna avser. Det betyder att nystartade företag respektive år inte ingår. Avgränsningen motiveras av syftet med analysen, nämligen att relatera den utländska verksamheten till den svenska.

De avgränsningar som gjorts innebär att utlandsinvesteringar företagna av små företag (mindre än 50 anställda i Sverige), ickeindustriföretag samt industriföretag som saknar producerande dotterbolag (för år 1978) faller utanför undersökningen. Därmed faller ett ganska stort antal utlandsinvesterare utanför, men täckningsgraden på utlandssidan påverkas relativt litet. Totalundersökningar, som Lunds (ibid) och SCB:s (ibid), tyder på att omkring 90 96 av svenska företags utländska dotterbolag och minoritetsintressen inom alla näringsgrenar täcks av IUI-undersökningarna. Därtill kommer ett visst svarsbortfall på 2-5 96 olika år.

Datamaterialet utgörs av relativt detaljerad information om den svenska koncerndelen och om varje enskilt producerande koncernföretag i utlandet, information rörande försäljning, produktion och produktionsinriktning, handelsströmmar, tillgångar, sysselsättning, lönekostnader, forskningskostnader etc. Det omfattar mer begränsad information om andra utlandsintressen. Exakt vad som omfattas av 1978 ârs enkät framgår av de i slutet av denna bilaga återgivna enkätformulären med tillhörande anvisningar. Tidigare enkätformulär finns återgivna i Swedenborg (1973) respektive Swedenborg (1979).

Uppgifterna har erhållits från företagen under löfte om konfidentialitet. Det betyder att de inte redovisas på ett sådant sätt att enskilda företag kan identifieras och att det inte förekommer företagsnamn i texten. Trots att en del av det presenterade materialet är publicerat för vissa företag, bl a i årsredovisningar, så har denna princip tillämpats konsekvent för att undvika obalans i framställningen.

Appendix A 2 l 9

A:2. Datainsamlingen och svarsfrekvens

Information om de utlandsinvesterande företagen har insamlats via en enkät som skickats till det svenska moderbolaget. Populationen av sådana förtag som uppfyller undersökningens urvalskriterier har inte varit känd utan den har vi vid varje tillfälle varit tvungna att själva fastställa.

Svenska företag som önskar investera i utlandet måste ansöka om tillstånd för detta hos riksbanken. Från riksbankens valutaavdelning har vi erhållit en förteckning över samtliga företag som sedan 1955 blivit beviljade sådant tillstånd. Denna förteckning omfattar omkring l 500 företag, men med hjälp av extern infor-

mation om företagenl samt direkta telefonsamtal kunde ett stort

antal elimineras för att de inte uppfyllde de kriterier som gällde för undersökningsurvalet. Flertalet utgick på grund av att de inte var industriföretag med mer än 50 anställda eller inte kunde identifieras och lokaliseras. Ett stort antal utgick på grund av att de var utlandsägda eller ingick i samma koncern eller, år 1978, för att de enbart hade andra utlandsintressen än producerande dotterföretag i utlandet.

Den population vi har kunnat fastställa för år 1978 utgörs av 126 koncerner. För ll7 av dessa har vi tämligen fullständiga uppgifter, vilket utgör en svarsprocent på 93 96 i antal räknat. För ett medelstort företag som inte besvarade enkäten har vissa uppgifter tagits fram med hjälp av årsredovisningen och tidigare enkätundersökningar. Detta företag ingår därför i flertalet tabeller i denna studie. Det resterande bortfallet utgörs huvudsakligen av mindre företag. Om antalet svar vägs med storleken på företagens utlandsinvesteringar blir svarsprocenten således mycket högre. De 118 företagen svarade 1978 för 99 96 av antalet anställda i producerande dotterbolag i utlandet. Svarsprocenten i föregående enkätundersökningar har varit lika hög.

1 Svensk lndustrikalender, SAF:s Matrikel, Svenska Aktiebolag.

220 Appendix A

Den höga Svarsfrekvensen betyder att uppgiftsmaterialet borde tillåta en så gott som fullständig kartläggning av den typ av utlandsverksamhet som omfattas av undersökningen. En ytterligare reservation är emellertid nödvändig.

Förutom svarsbortfallet är det möjligt att täckningen inte är fullständig på grund av att riksbankens förteckning av någon anledning inte omfattar alla företag som investerat i utlandet eller på grund av att vi felaktigt eliminerat företag från denna förteckning vid utarbetandet av utsändningslistan. Det finns sannolikt ett sådant bortfall, men även detta borde röra mindre utlandsinvesterare.

ofullständiga svar har varit relativt vanligare än inga svar alls. Den information som erhållits från flertalet företag är tillräcklig för att täckningsgraden i de deskriptiva tabellerna i t ex Appendix D skall vara praktiskt taget fullständiga. Däremot har avsaknaden av vissa uppgifter inneburit att många observationer har uteslutits från regressionsanalysen i kapitel 7.

Trots att flertalet företag i allmänhet besvarat enkäten inom tre månader efter utsändningen, så har arbetet med koninsamling, troll, komplettering och korrigering av enkätmaterialet tagit omkring ett år i anspråk för varje enkätundersökning. uppföljande kontakter med företagen har huvudsakligen varit per telefon med företagens finans- och redovisningsavdelningar.

Ett stort arbete har lagts ned av de deltagande företagen för att lämna de uppgifter vi har begärt. Arbetet har varit direkt proportionellt till i första hand antalet producerande dotterföretag företagen har i utlandet men i viss mån även till antalet juridiska enheter inom den svenska koncerndelen. Det senare beror på att den konsolidering över den svenska koncerndelen som efterfrågas i enkäten inte normalt görs av företagen själva i deras egen redovisning. Spridda uppgifter som vi fått tyder på att de större före-

Appendix A 221

tagen har lagt ned uppemot 1+ manveckor på besvarandet av enkäten (något mer 1971 och 1975 och något mindre 1979). För de mindre företagen har tidsåtgången varierat mellan en timme och tvâ dagar. Ofta har det rört sig om en ansenlig kostnad för det enskilda företaget. Otvivelaktigt har detta arbete gett avkastning i form av en genomsnittligt hög kvalitet på svaren, även om brister alltid kommer att kvarstå i ett sådant material.

A:3 Frågornas svårighetsgrad och uppgifternas kvalitet

Enkätformulären har i möjligaste mån utformats så att de efterfrågar uppgifter som finns tillgängliga i företagens egen redovisning eller med en rimlig arbetsinsats kan tas fram av företagen. Vissa uppgifter har emellertid varit klart svårare att ta fram än andra och då har uppgiftskvaliteten vanligen också blivit sämre. Här skall nämnas några av de speciella svårigheter som har funnits i lUl: enkäter och som har påverkat uppgifternas kvalitet.

l) Konsolidering av uppgifter om den svenska koncerndelen. En uppdelning av koncernerna på en svensk och en utländsk koncerndel är en central del av syftet med enkätundersökningen. Det är också en uppdelning som koncernerna sällan eller aldrig har anledning att göra i sin egen redovisning, där man vanligtvis endast redovisar det svenska moderbolaget för sig och konsoliderade uppgifter om hela koncernen. Underlaget för en konsolidering över den svenska och utländska koncerndelen finns naturligtvis i form av uppgifter om varje enskild juridisk enhet i Sverige och utlandet, men det kan vara ett betydande arbete att genomföra en konsolidering över dessa. l praktiken kan det vara liktydigt med att göra upp en helt ny koncernredovisning.

De uppgifter som är svåra att konsolidera är de som inte är direkt summerbara över de olika juridiska enheterna på grund av att interna flöden måste avräknas. Antal anställda och fasta anlägg-

222 Appendix A SOU [982127

ningstillgångar är således lätt framräknade medan extern omsättning, export och totala tillgångar kan vara svåra att konganska solidera, i synnerhet om det finns många juridiska enheter såväl i Sverige som i utlandet. Bland de uppgifter A som på blankett särskilt berörs av detta är då uppgifterna A:l0-A:l3 och A:l5. Fråga Azl2 - extern omsättning och export per land - kan förefalla troskyldig men utgör utan tvivel en av de svåraste i enkäten. Flertalet tar inte fram företag själva dessa uppgifter i sin egen redovisning.

2) Ujpgifter om producerande dotterbolag i utlandet som inte ingår i dotterföretagets balans- och Hit hör resultaträkning. främst om uppgifter dotterbolagens export och import samt fördelningen av produktionen på produktgrupper. Uppgifter om dotterbolagens totala import från de svenska viskoncernföretagen ingår serligen i underlaget för beräkning av koncernens konsoliderande omsättning, men de kan vara svåra att få fram. Uppdelningen på färdigvaror etc, liksom de andra uppgifterna, tas däremot över huvud taget inte fram. Här har de uppgiftslämnande personerna inom förlita företagen tvingats sig på sin kunskap om företagen. Uppgifter om FoU-kostnader hör också under denna rubrik, men dessa är i de allra flesta fall obetydliga varför en enkel uppskattning har kunnat räcka.

3) Uppgifter om producerande dotterbolag i utlandet som ingår i företagens rapportering men där redovisninjsprinciper varierar mellan länder eller där olika av redovisningsprinciper tillämpas det rapporterande här företaget. Exempel på svårigheter är uppgiften om medelantal årsanställda (i stället för t ex totalt antal anställda per ett visst datum) och löner inklusive sociala kostnader (de sistnämnda bokförs på olika sätt i olika länder). Olika sätt att omräkna till svenska kronor dotterbolagens tillgångar (historiska eller aktuella växelkurser) påverkar värdet av såväl tillgångarna som avskrivningarna och därigenom också nettovinsten. Här har sannolikt varierande använts principer av de rapporterande företagen.

A 223

Appendix

om minoritetsägda företag i utlandet. Här har fö- 4) Uppgifter - förvånande mycket begränsad, ibland obefintretagen nog - ofta information. Svarsbortfallet har varit betydande på denna lig, fråga.

kan nämnas att 1978 års enkät har varit enklare Avslutningsvis att besvara än tidigare enkäter. Anledningen är dels att frågorna har begränsats ganska mycket jämfört med i föregående enkäter, dels att i ökande utsträckning har börjat ta fram de företagen vi efterfrågar för sin egen redovisning. uppgifter

224 Appendix A sou 1982:27

Fi Industriens

Utredningsinstitut

THE INDUSTRIAL INSTITUTE FOR ECONOMIC AND SOCIAL RESEARCH

Stockholm 1979-04-09

Till Verkställande direktören

Svenska industriföretags produktionsverksamhet i utlandet

Industriens Utredningsinstitut åren l97l (IUI) genomförde och 1975 omfattande enkätundersökningar av svenska industriföretags utländska Resultaten från dotterbolag. dessa undersökningar har presenterats i flera Intresset för inpublikationer. dustrins utlandsverksamhet fortsätter emellertid att vara stort. l977 tillsatte regeringen en offentlig utredning i syfte att undersöka de internationella investeringarnas näringspolitiska effekter. Utredningen har vänt sig till IUI och bett att institutet skall medverka i en ny kartläggning av industrins utlandsverksamhet och en analys av utlandsproduktionens effekter från och på bl a exporten sysselsättningen i Sverige. Institutets styrelse har bedömt det som angeläget att IUI medverkar i utredningen.och har därför ställt sig bakom denna undersökning, som omfattar svenska samtliga industriföretag med någon form av varuproduktion i utlandet l978. Besvarandet av enkäten är naturligtvis, liksom tidigare, frivilligt, men det är vår förhoppning att företagen kommer att medverka i samma utsträckning som vid de föregående information undersökningarna. Saklig om företagens utlandsverksamhet är inte bara värdefull för den ekonomisk-politiska debatten utan har även visat sig vara av intresse för näringslivet.

Undersökningen genomförs självständigt av institutet och kommer att utmynna i en IUI-publikation, som även kommer att ingå som bilaga till den statliga utredningen. Det insamladeuppgiftsmaterialet förvaras på institatet, där det behandlas konfidentiellt. Uppgifterna kommer inte att lämnas ut eller sätt publiceras på sådant att enskilda företag kan identifieras.

För att kunna delta i institutets seminarier rörande projektet kommer utredningens sekreterare, ekon dr Jan-Erik Vahlne, att under begränsad tid få ta del av materialet. Jan-Erik Vahlne är därvid bunden av samma förpliktelse om konfidentialitet som den personal inom institutet som arbetar med undersökningen.

Inom institutet kommer M.A. Birgitta Swedenborg och pol.mag. Eva-Christina Horwitz att ansvara för

projektet.

Frågor beträffande denna undersökning och ifyllandet av blanketterna besvaras av de på blanketterna namngivna handläggarna inom institutet.

Vi skulle vara tacksamma för att få de ifyllda blanketterna tillbaka före den l5 maj l979.

Med utmärkt och med tack för medverkan högaktning vänlig

\

r/

Gunnar Eliasson

Galuadress Posladress Telelon Bankgivo Postgiro Grevgatan 34 114 53 Stockholm 08-63 50 20 446-9995 IQ 15 92-5

Appendix A 225

INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT GREVGATAN 34, 5 TR, 114 53 STOCKHOLM TEL. 08/63 50 20 REF. EVA-CHRISTINA HOFiWiTZ OCH FREDRIK BERGHOLM

BLANKETTERNA lNSÄNDS FÖRE DEN 15 MAJ 1979

UPPLYSNINGAR OCH ANVISNINGAR ANGÅENDE ENKÄTEN OM

SVENSKA |NDUSTRiFÖRETAGS PRODUKTIONSVERKSAMHET l UTLANDET

I. Vilka företag skall besvara enkäten? institutets undersökning omfattar samtliga svenska industriföretag som hade producerande koncerntöretag i utlandet 1978 (se definitionerna nedan). Dessa företag ombeds lämna uppgifter om såväl den svenska koncerndelen som om utländska koncernföretag och minoritetsägda företag. Intresset koncentreras till de varuproducerande koncernföretagen i utlandet. Rent försäljande och övriga rörelsedrivande dotterföretag, liksom minoritetsägda företag. omfattas i mer begränsad utsträckning. Enkäten sänds i huvudsak till svenska industriföretag som erhållit tillstånd från riksbanken att företa direkta investeringar i utlandet. Företag som erhåller enkäten trots att de ej omfattas av undersökningens urvalskriterier ombeds i sitt svar ange om tillståndet avsåg utländska intressen av annat slag än sådana som berörs av undersökningen, om ett tidigare utlandsintresse awecklats före 1978 eller om investeringstlllståndet ännu ej utnyttjats detta år.

Il. Definitioner Som svenskt industriföretag betraktas företag som år registrerat i Sverige och som inte är dotterföretag till ett utländskt företag samt är verksamt huvudsakligen inom industrin. liIl producerande företag räknas här alla företag som utför någon form av varuproduktion, såsom utvinning, tillverkning eller sammansättning av varor. Även företag som huvudsakligen bedriver annan verksamhet. tex försäljning, men därutöver utför någon produktion räknas i denna undersökning som producerande företag. Till försäljnlngsföretag räknas här företag som endast ägnar sig át försäljning. eventuellt kombinerad med installations- och serviceverksamhet. Försäljningen skall i inte obetydlig utsträckning utgöras av koncernens produkter. l de fall då sammansättning eller montering av varor är en så enkel process att den även kan utföras av kunden och av företaget inte betraktas som industriell tillverkning kan detta produktionsled innefattas i försäljningsföretagets verksamhet. övriga rörelsedrfvande företag är företag som är verksamma inom andra näringsgrenar än industri och handel. Koncernföretag eller dotterföretag och dofterdotterföretag utgörs av företag i vilka aktiekapitalet ägs till mer än 50 °/o av ett eller flera koncernföretag. Sådana företag omfattas enligt § 221 i aktiebolagslagen av koncernredovisningen. svenska koncernföretag eller den svenska koncerndeien utgörs av moderföretaget och övriga i Sverige belägna koncernföretag. Utländska koncernföretag eller den utländska koncerndelen utgörs av koncernföretag belägna i utlandet. Utländska minoritetslntressen definieras som företag i utlandet i vilka minst 10 °/o och högst 50 °/o av aktiekapitalet ägs av ett eller flera koncernföretag.

226 Appendix A

2 ill. Undersökningens syfte Denna enkät utgör en uppföljning av de enkåtundersökningar angående svenska industriföretags direkta investeringar i utlandet som institutet företog 1971 och 1975. Syftet med föreliggande enkät, liksom med de tidigare. är att kartlägga omfattningen och inriktningen av svenska industritöretags utlandsverksamhet samt därmed sammanhängande betalningsflöden mellan Sverige och utlandet. l huvudsak är 1979 års enkät upplagd på samma sätt som 1971 och 1975 års, vilket möjliggör detaljerade jämförelser mellan enkâtåren 1965, 1970, 1974 och 1978.

IV. Enkäten: utformning Det företag som ombeds besvara enkäten är moderföretaget i koncernen. Detta innebär att koncernens moderföretag ombeds lämna uppgifter även för indirekt ägda koncernföretag i utlandet. Om det väsentligen skulle underlätta besvarandet av enkäten kan emellertid annat svenskt koncernföretag än moderföretaget besvara enkäten beträffande sina utländska dotterföretag. l dessa fall bör separata frågeformulär ifyllas i tillämpliga delar såväl av koncernens moderföretag som av ifrågavarande dotterföretag, eftersom det är av vikt att vi erhåller uppgifter rörande hela koncernen. Enkäten består av två formulär_ Blankett A insånds i ett exemplar och avser uppgifter om företaget/koncernen i Sverige samt vissa uppgifter om dess intressen i utlandet. Blankett B ifylls l ett exemplar för vart och ett av de producerande utländska koncernföretagen. Blankett B bifogas även i engelsk översättning. Bifogade kopior av blanketterna kan behållas av företagen Ytterligare exemplar av blanketterna kan erhållas från institutet.

V. Valutaomrâknlng Alla belopp bör uttryckas i svenska kronor efter omräkning enligt de valutakurser som använts vid upprättandet av koncernbokslutet 1978.

Vl. Râkenskapsår Uppgifterna bör avse kalenderåret 1978. l regel torde räkenskapsåret sammanfatta med kalenderåret. varför uppgifter direkt kan hämtas ur företagens redovisningshandlingar. Företag med brutet räkenskapsår kan dock i stället lämna uppgifter för det räkenskapsår som närmast sammanfaller med kalenderåret. Vid räkenskapsår 1 juli-30 juni anges uppgifter för räkenskapsåret 1977/78 osv. Om räkenskapsåret ej omfattar 12 månader skall detta anges.

Vll. Exaktheti uppglttslämnandet En hel del av de begärda uppgifterna finns förhoppningsvis relativt lätt tillgängliga för de flesta företag. När så inte âr fallet efterfrågas emellertid inte redovisningsmässlg exakthet i svaren utan rimliga uppskattningar. Det år viktigt att sådana uppskattningar i möjligaste mån görs jämförbara mellan olika dotterföretag och länder. Om speciellt stor osäkerhet vidlåder en viss uppgift var god ange detta under punkten Kompletterande uppgifter i respektive avdelning.

Vlll. Särskilda anvisningar till frågorna Hänvisning till nedanstående nummer görs i anslutning till den fråga på blanketterna som förklaringen avser. 1. l blanketterna skall anges företagets/koncernens huvudsakliga branschtlllhörlghet enligt nedanstående kodförteckning, som svarar mot 2- och S-ställig SNI i svensk industristatistlk. Om företagets/ koncernens verksamhet fördelar sig på mer än en bransch anges således den bransch inom vilken den övervägande delen av verksamheten faller.

2. För de utländska dotterföretag och minoritetsägda företag som inte är i huvudsak producerande skall verksamhetstypen anges enligt nedanstående kodförtecknlng: 1. Handel 5. Forsknings- och utvecklingsverksamhet 2. Jord- och skogsbruk 6. Koncernledning 3. Byggnadsindustri 7. Transport 4. Kraftverk 8. Övriga tjänster 3. Moderföretagets (i koncernen) direkta och indirekta andel av det utländska företagets aktiekapital beräknas på följande sätt: Antag att 80 °/a av aktie- eller andelskapltaiet l ett utländskt koncernföretag ägs av ett annat utländskt företag

Appendix A 227

som i sin tur till 60 °/o ägs av det svenska moderföretaget. Moderföretagets direkta och indirekta ägande i dotterdotterdirekta ägande i dotterdotterföretaget blir noll. Att företaget blir då 60 °/o x80 °/o=48 °/o.De svenska koncernföretagens dotterdotterföretaget klassificeras som koncernföretag bestäms av att det till mer än 50 °/o - här 60 °/o - ägs av ett annat koncernföretag.

4. Med bokfört värde på eget kapltal avses totalt aktiekapital samt övrigt beskattat eget kapital, såsom fonder, reserver och balanserade vinster. beräknas lämpligen som genomsnittligt antal 5. Antal anställda avser medelantalet anställda under året. Medelantalet årsarbetare.

6. Antalet anställda l mlnoritetsägda företag i utlandet kan vara en svårtillgänglig uppgift. Även en grov uppskattning på denna punkt vore emellertid värdefull. vär- 7. Exporten bör om möjligt värderas fob, dvs till det pris som erhålls när varorna lämnar landet. Om någon annan deringsprincip använts för beräkning av de begärda exportsiffrorna, var god ange hur denna förhåller sig till fob-priserna. An- 8. Ett exempel kan förtydliga anvisningen för företag med utländska producerande dotterföretag i färre än 6 länder. tag att ett företag har 3 producerande dotterföretag i utlandet 1978. Ett av dessa ligger i Västtyskland, ett i Storbritannien och ett i Colombia. De två förstnämnda länderna är upptagna separat i länderförteckningen i fråga 12 och företaget nåombeds ange koncernens omsättning i och export till dessa länder. Colombia är däremot inte upptaget separat och gon uppgift behöver därför inte lämnas, vare sig för detta land eller för Latinamerika, i vilket det ingår.

9. De flesta företag gör en uppdelning av sin tillverkning och försäljning på divisioner, sektorer, huvudsakliga produktgrupper eller produkter. Aggregationsnivån bestäms av företagets egen indelning i huvudsakliga produkter. Grunden för denna indelning kan vara produkternas användningsområden, dvs försâljningsinriktad eller, vilket år vanligare,produktionsmetoder, dvs produktionstekniskt bestämd. Här vore det önskvärt att denna indelning kunde ske på grundval av som används i produktionsmetoder eller av i produktionen använda material, dvs motsvara de klassificeringsprinciper svensk industri- och handelsstatistik (SNl resp. SITC). Vidare är det önskvärt att så långt möjligt samma indelningsgrunder används vid en produktuppdelning av de svenska koncernföretagens produktion och export som vid en produktuppdelning av de utländska dotterföretagens produktion, även om den sistnämnda görs mer finfördelad. Rimliga uppinformation inomföreskattningar kan mycket väl godtas, om uppgifterna är svåra att beräkna på grundval av tillgänglig taget. 10. Definitionen av arbetare och tjänstemän skiljer sig ofta mellan olika länder. Om någon enhetlig definition inte tillkan göras för respektilämpas inom hela koncernen, kan därför de lämnade uppgifterna baseras på den indelning som ve företag.

11. Om uppgift om löneblkostnader i de utländska dotterbolagen saknas ombeds företaget göra ett procentuellt påslag på lönesumman. 12. Uppgifterna A:21(a) och A:22(a) svarar åtminstone delvis mot vissa uppgifter som lämnas i deklarationen för att erhålla särskilt avdrag för forsknings- och utvecklingsarbete (Utredning angående särskilt forskningsavdrag). A:21(a) svarar således delvis mot raden intäkt vid avyttring av forsknings- och utvecklingsarbete och A:22(a) mot raden Kostnader för förvärv av forsknings- och utvecklingsarbete på deklarationsblanketten. Skillnaden består endast av eventuella intäkter respektive kostnader för know-how och administrativa tjänster som inte är relaterade till FoU-resultat.

13. Statistiska centralbyråns (SCB) definition av forskning och utvecklingsarbete inom industrin omfattar grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete inom naturvetenskap, teknologi, medicin, lantbruksvetenskap mrn, men ej inom samhällsvetenskaplig humanistisk forskning (innefattande marknadsforskning, företagsekonomisk forskning etc). Ett normalt konstruktionsarbete som Vidare sägs att i allt arbete som hänförs till FoU skall finnas ett nyhetselement. helt följer utstakade banor och etablerade rutiner skall e] räknas till FoU. Kostnader för FoU omfattar driftskostnader och periodicerade kapitalkostnader för av företaget med egen personal bedrivet FoU-arbete samt utbetalda medel för FoU som på företagets uppdrag utförts av annan. Licensbetalningar bör däremot ej inkluderas som utgift för FoU. Uppgifter om FoU-kostnader bör finnas tillgängliga inom flertalet företag av två skäl. Dels uppger flertalet företag med FoU-kostnader överstigande 100 tkr dessa till SCB vartannat år, dels specificeras dessa kostnader numera även i företagens deklaration. Det särskilda avdrag för FoU som görsi deklarationen (se VlII.12 ovan) baseras på uppgifter som delvis svarar mot vad som efterfrågas under A:23(b), nämligen posterna Löner m (inkl. 5/3 av detta belopp) (exkl. därav FoU i utlandet), dvs de två första raderna på deklarationsblanketten. Därtill måste plus Utgivna bidrag . . läggas avskrivningar på kapitalutrustning för FoU för att komma upp i totala FoU-kostnader enligt A:23(b).

14. Skillnaden mellan total omsättning och värdet av varor tillverkade eller sammansatta vid dotterföretaget utgörs av varor som endast återförsälis utan vidare förädling vid företaget. Återförsäljningen kan utgöras av varor som tillverkats vid andra koncernföretag eller av varor som inköpts från utomstående företag.

15. Dotterbolagens Import värderas fob, dvs till de priser som erhålls när varorna lämnar Sverige. l de fall då de svenska koncernföretagens totala export till landet ifråga går via detta dotterföretag blir uppgifterna under 5) lika med de uppgifter som lämnats för ifrågavarande land under fråga 12) på blankett A.

»u

228 Appendix A sou 1982:27 BLANKETT A

m KONFIDENTIELLT

m

SVENSKA INDUSTRIFÖRETAGS PRODUKTIONSVERKSAMHET I UTLANDET

iNDUSTRiENS UTREDNINGSINSTITUT GREVGATAN 34, 5 TR. 11453 STOCKHOLM TELEFON 08/63 50 20 REF. EVA-CHRISTINA HORWITZ OCH FREDRIK BERGHOLM BLANKETTEN INSÄNDS FÖRE DEN 15 MAJ 1979 TILL INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT

Blankett A: Uppgifter om företaget/koncernen i Sverige och dess intressen i utlandet.

Blanketten besvaras endast av företag/koncerner med producerande koncernföretag i utlandet. Före ifyllandet av frågeformulären vad god se Upplysningar och anvisningar om enkäten och kontrollera noggrant att företaget berörs av undersökningen. Uppgifterna lämnas för företagets räkenskapsår. När de efterfrågade uppgifterna inte finns relativt lätt tillgängliga inom företaget efterfrågas inte redovisningsmâsslg exakthet utan rimliga uppskattnlngar.

AVD. 1 lulzs kod (Ifyile av IUI) 1. Företagets/moderföretagets namn och adress:

2. Kontaktperson: Tel. / ankn.

3. Företagets/de svenska koncernföretagens huvudsakliga branschtillhörighet. Ange l sverskolumnenbranschenssiffra enligt branschkodenl anvisningarna.VlIl:1.

sou l982:27 Appendix A 229 A:2

4. var god ange nedan vilka i Sverige belägna rörelsedrivande företag som tillkommit respektive utgått ur koncernen mellan 1974 och 1978 samt antalet anställda i dessa. Uppgifterna kan begränsas till industriföretag med mer än 50 anställda. Se anvisningarna,lI, Vlll:1 och VlIl:5.

Antal anställda Bransch Företagetsnamn (enl. koden i Tlllkom år UtgåttAr köp- resp Vlll:1) “59” försäljnings- m” tillfället °°'°°

23° Appendix A sou 1982:27 A:3 A t | n a 5. Antal producerande koncernföretag i utlandet 1978. Se anvisnlngarna. ll. För varje produeorandc koncornlörøtag insänds en blankett B.

6. Uppgifter angáende försäljande koncorntörmg i utlandet 1978. Se anvisningarna.II och VIlI:5.

Iulza kod Antal Antal (llylls av lUl) företag anställda

SOU |982 :27 Appendix A 231

A24

7. Uppgifter angáende övriga röralsedrlvande koncerniöretag i utlandet 1978.

Se anvisningarna.Ii samt VIlI:2. 3, 4 och 5.

Andel av aktie- Verksam- kapitaletsom ägs luizs kod hetstyp Antal Bokiört värdepå Land (enligt eget kapital direkt och direkt av de (ifylls anställda koden i 1000kr indirekt av svenskakonav IUI) VIiI:2) moderföre- cernföretagen taget. la /o

8. Uppgifter angáende mlnorltetsägda företag i utlandet 1978.

Med minoritetsâgda företag menas här att minst 10 och högst 50 °/a av företagets aktiekapital ägs av ett eller fiera koncerniöretag. För utländska produktionsföretag anges branschtiiihörigheten nedan enligt branschkoden i anvisningarna.Vlilzt.

För utländska försäljningsföretag och övriga röreisedrlvande företag anges verksamhetstypenligt koden i VlIl:2.

Se även anvisningarna.II samt VIII:3, 4, 5 och 6.

Bransch- Andel av aktielUl:s tillhörighet; kapitaletsom ägs verksam- Bokförtvärde på Land kod Antal hetstyp eget kapital direkt och direkt av de (lfyils anställda (enligt koder- 1000 kr indirekt av svenskakonav tul) na I VllI:1 moderförecemtöretagen och Vlilz2) taget, °/: lo

232 Appendix A AVD. 2 A:5 1000 kr, 1978 9. Hela koncernens externa fakturerade omsättning. Koncernomsåttninganges netto, dvs efter avdrag för omsåttningsskatter.rabatter och returer. All försäljning inom koncernen skall vara eliminerad.

10. Företagets/de svenska koncernföretagens externa omsättning. Exklusiveförsäljning inom koncernenssvenska delar men inklusive försäljning till utländska koncern företag. 11. (a) Total fakturerad export frán företaget/de svenska koncernföretagen. Se anvisningarna,VIIl:7. varav (b) försäljning till utländska koncernföretag. Inklusive försäljning till både försäljningsföretag och producerande företag.

12. Hela koncernens externa omsättning och export från Sverige enligt uppgifterna 9 och 11 (a) ovan, fördelad på lånder/länderomraden. Omsâttningssitfrornaskall avse koncernens totala externa försäljning i respektive land inklusive import till och exklusive export från landet. All försäljning mellan koncernföretag i landet skall elimineras. Experten frán Sverige avser hela exporten. dvs såväl försäljning till koncernföretag som Övrig export till landet ifråga. Företag med producerando konce .utbratagI 6 alla! flera lindar (utom Sverige) ombeds ange omsättning i och export till samtliga nedan uppräknadeländer/Iånderomráden. Övriga företag ombeds lämna dessa uppgifter endast för de av de nedan upprâknadeländerna i vilka de har producerande koncernföretag. Se anvisningarna,VIlI: 7 och B.

lUl:s kod 1000 kr. 1978 Länder/Iåndergrupper (lfylls av IUI) omsättning Exportfran Sverige Belgien Frankrike Italien Holland Västtyskland Danmark Norge Finland Schweiz Storbritannien Österrike Portugal Övriga Västeuropa varav Spanien Östeuropa USA Kanada Syd- och Mellanamerika varav Argentina Brasilien Mexico

SOU [982227 Appendix A 233 A:6 12. (forts.) lulzs kod 10W kr. 1978 Länderhändergrupper (Ifylls av lUl) Omsättning från Sverige

Export

Afrika varav Sydafrika Asien varav Indien Japan Australien Nya Zeeland Summa

13. De svenska koncernföretagens externa omsättning och export 1978 enligt uppgifterna 10 och 11 (a) ovan fördelade på produktgrupper 1978. Exklusive försäljning inom koncernens svenska delar men Inklusive försäljning till utländska dotterföretag. Se anvisningarna.Vlll 9. lUl:s kod Andel av Andel av exporten Produkter/produktgmpper lo (Hyllaav lUl) omsättningen(°/o)

14. Kompletterande uppgifter:

234 Appendix A AVD. 3 A:7 1000 kr. 1978 Koncernen därav totalt Sverige 15. Totala tillgångar (total balansomslutning). Härmedavses bokfört värde av tillgångarna.

16. Värdet av fasta anläggningstillgångar. Med fasta anläggningstillgångar avses fastigheter, maskiner och inventarier. (a) Bokfört värde. (b) Efter kalkylmässiga avskrivningar. Baserat pá áteranskaffningskostnadoch verklig livslängd. Anges endast om det tas fram i företagets redovisning.

(c) Brandförsâkringsvârde

17. Rörelseöverskott. Härmed avses omsättning minus tillverkningskostnader före avskrivningar.

18. (a) Summa lönekostnader. Härmed avses utbetalade löner och lönebikostnader. Se anvisningarna.VIII:10 och 11. varav (b) för arbetare (kollektivanstållda)

Antal anställde1 978 Koncernen därav totalt Sverige 19. (a) Antal anställda. Se anvisningarna.VIll:5 och 10. varav (b) arbetare (kollektivanstâllda)

. Kompletterande uppgifter:

Appendix A 235

A18 AVD. 4 1 000 kr, 1978 21. (a) De svenska koncernföretagens totala intäkter från licenser, patent, royaltles, know-how och management fees. Inklusive kostnadståckandebidrag för FoU-arbeteoch central administration. Exklusive betalningar mellan svenska koncernföretag. Se anvisningarna.VIII:12.

VBFIV (b intäkter frán utländska koncernlöretag

(c intäkter från utländska minoritetsägda företag y»

(d intäkter frán övriga utländska företag

n .(a ä-ø Hela koncernens kostnader för licenser, patent, royalties och know-how Exklusive betalningar mellan samtliga koncernföretag.Se anvisningarna.VIII:12.

VBYEV (b betalningar till andra länder än Sverige \_f

23. (a9 Hela koncernens kostnader för torsknings- och utvecklingsarbete (FoU). Exklusive betalningar mellan koncernföretag. Med kostnader lör FoU avses såväl löpande utgifter som avskrivningar på kapitalutrustning för FoU enligt Statistiska centralbyráns definition. Både FoU som utförts vid det egna företaget och det som utförts av annan på uppdrag av företaget skall inkluderas. Se anvisningarna,VlII:13.

varav (b för FoU bedrivet i Sverige y,

24. (a) Andel av kostnaderna enligt 23 (b) som avser FoU-arbete bedrivet inom de svenska kon- °/o cernföretagen (aktivt FoU-arbete enligt SCBs definition). Antal 1976

(b) Antal ársverken i aktivt FoU-arbete i Sverige Om antalet inte kan exakt beräknas.var god gör en uppskattning.

25. Inriktning av FoU enligt 23 ovan. Ange (ungefärlig) andel av FoU som utgörs av

(a) Förbättring av existerande produkter/processer °/o

(b) Utveckling av nya produkter/processer °/o

(c) Långsiktig forskningsverksamhet °/o

26. Ungefär hur lang tid har lagts ned inom företaget för besvarande av

blankett A7

blanketterna B?

236 A SOU 1983:27

Appendix

BLANKETI B

m KONFIDENTIELLT

m

SVENSKA lNDUSTRIFÖRETAGS PRODUKTIONSVERKSAMHET I UTLANDET

lNDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT GREVGATAN 34, 5 TR, 114 53 STOCKHOLM TELEFON: 08/63 50 20 REF. EVA-CHRISTINA HORWITZ OCH FREDRIK BERGHOLM BLANKETTEN INSÄNDS FÖRE DEN 15 MAJ 1979 TILL INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT

Blankett B: om det koncernföretaget i utlandet

Uppgifter producerande

Före ifyllandet av frågeformulären var god se upplysningar och anvisningar angående enkäten. En utförligare förklaring av enskilda frågor ges i anvisningen vars nummer anges i anslutning till frågan.

IUI:s kod D\ (Ifyiis av nu:) 1. Företagets namn: Land: Moderföretaget i koncernen:

2. (a) Sedan när ingår företaget i koncernen som ett producerande koncernföretag

(b) ingick företaget för ovannämnda år i koncernen som försäljningsföretag? ja D ne] D

(c) Bedrev företaget före ovannämnda år produktion i annans ägo? Ja D nej D

Appendix A 237 B:2

1000 kr, 1978

3. (a) Total fakturerad omsättning. Omsättningskall anges netto, dvs. efter avdrag för omsåttningsskatter. rabatter och returer. varav (b) varor tillverkade eller sammansatta vld företaget. Se anvisningarna.V|II:14. En rimlig uppskattning kan mycket väl godtas.

4. (a) Total export av 3(a) Export skall Inkludera försäljning till koncernföretag. Se anvisningarna.Vlil: 7.

varav (b) till Sverige

5. (a) Import av varor från de svenska koncernföretagen. Se anvisningarna,VIII:15. Rimliga uppskattningar av posterna nedan kan mycket väl godtas.

varav (b) varor för áterförsåljning utan bearbetning vid företaget

(c) varor för bearbetning vid företaget

(d) investeringsvaror för användning vid företaget. Med Investeringsvaroravses maskiner och inventarier.

6. sammansättning av företagets produktion enligt 3 (b) ovan. Ange de huvudsakliga produktar/produktgrupper som produceras av företaget samt deras respektive andel av produktionen. Se anvisningarna,VII|:9. IUI:s kod Andel av total Produkter/produktgrupper (lfyns av “J” produktion(°/o)

l6-T7

238 Appendix A B:3

1000 kr, 1978

f Totala tillgångar (total balansomslutning) Här avses boklört värde av företagets tillgångar. se även anvisningarna,V.

. Värdet av företagets fasta anläggningstillgångar. Med lasta anläggningstillgångaravses fastigheter, maskiner och inventarier. (a) Bokfört värde

(b) Brandförsäkringsvärde (eller motsvarande).

. Totalt eget kapital. Härmed avses totalt aktiekapital samt övrigt beskattat eget kapital som fonder. reserveroch balanserade vinster.

10. Andel av aktiekapitalet som ägs °/o a) direkt och indirekt av moderföretaget l koncernen (b) direkt av de svenska koncemföretagen Se anvisningarna,VIIl:3. °/o

11. Lángfristiga skulder till de svenska koncernföretagen. Härmedavsesskulder vers ursprungligalöptid år mer ån 1 år.

12. Rörelseöverskott. Härmed avses omsättning minus tlllverknlngskostnader före avskrivningar.

13. (a) Fiedovisad nettovinst

varav (b) total beslutad utdelning (c) utdelning remitterad till de svenska koncernföretagen (exkl. withholding tax) Här avses remitteriuugav 1978års utdelning oavsett när själva remitteringen ägt rum.

14. (a) Summa lönekostnader för anställda. Härmed avses utbetalade löner och lönebikostnader. Se anvisningarna, VlIi:10 och 11. varav (b) för arbetare

Antal anställda.1978

15. (a) Antal anställda. Se anvisningarna,Vlll: 5 och 11.

varav (b) arbetare

SOU l982z27 Appendix A 239

B:4

1000 kr. 1973 16. (a) Kostnader för forskning och utvecklingsarbete (FoU) Exklusive betalningar mellan koncernföretag. Med kostnader för FoU avses såväl löpande utgifter som avskrivningar på kapltalutrustnlng för FoU enligt Statistiska centralbyråns definition. Både FoU som utförts vid det egna företaget och det som utförts av annan pá uppdrag av företaget skall inkluderas. Se anvisningarna,Vlll: 13.

varav (ungefärlig) andel som utgörs av o /° (b) Förbättring av existerande produkter/processer

°/° (c) Utveckling av nya produkter/processer

(d) Långsiktig forskningsverksamhet 0/0

17. (a) Andel av kostnaderna enligt 16(a) som avser FoU-arbete bedrivet inom dotterbolaget (aktivt o /° FoU-arbete) Antal. 1978

(b) Antal ársverken l aktivt FoU-arbete Om antalet inte kan exakt beräknas,var god gör en uppskattning.

18. Kompletterande uppgifter.

240 Appendix B

APPENDIX B

Försäljningen i Brasilien, Västtyskland, Holland och Storbritannien uppdelad på produktion i utlandet, e›g)ort från Sverige och export från tredje land av Fredrik Bergholm

B:l Bakgrund och syfte

Det ena syftet med denna bilaga är att beskriva hur stor del av svensk försäljning i vissa länder som består av försäljning från svenska dotterbolag i tredje lagg, s k tredjelandsförsäljning. Undersökningen har inte tidigare gjorts och omfattar länderna Västtyskland, Holland, Brasilien och Storbritannien åren 1974 och 1978.

I kapitel 5 och 7 har sambandet mellan svenska företags utlandsproduktion och export analyserats som om företagens försäljning i ett visst land eller en viss region endast bestod av produktion i landet och/eller export från Sverige, utan att ta hänsyn till att det finns ytterligare en komponent i denna försäljning, nämligen från dotterbolag i tredje land. Eftersom denna försäljning potentiellt konkurrerar med svensk export borde man i en mer förfinad analys ha tagit hänsyn till detta. För ett företag som förser t ex den västtyska marknaden från såväl anläggningar i Västtyskland som Holland borde det vara den totala försäljningen i Västtyskland som sätts i relation till den svenska exporten. Det har inte varit möjligt att ta hänsyn till tredjelandsförsäljningen i kapitel 5 och 7 beroende på att vi saknar tillförlitliga uppgifter om sådan försäljning för samtliga företag. För ett urval företag och ett urval länder är det dock fullt möjligt att skaffa sig en bild av storleksordningen av tredjelandsförsäljningen. Denna bilaga kan därmed utgöra ett komplement till analysen i kapitel 5 och 7.

Det andra syftet med denna bilaga är att, med hjälp av uppgifter om tredjelandsförsäljningen 19714 och 1978, undersöka om specialiseringsmönstret ändrats. Omfattningen av tredjelandsförsäljningen

Appendix B

kan indirekt information om specialisering mellan de svenska ge koncernernas utländska produktionsbolag. En omfattande försäljning mellan länder där en koncern bedriver produktion betyder sannolikt att koncernföretag i dessa länder tillverkar olika produkter, eller tar hand om olika led i produktions-processen. En ökande tredjelandsförsäljning över tiden kan vara ett tecken på en ökad specialiseringsgrad bland svenska företag i utlandet.

5:2 Definitioner och urval

Svensk försäljning i ett land kan delas upp i tre delar (se fig 1):

(l) Varor som producerats i svenska producerande dotterbolag i landet, s k lokal produktion.

(2) Export från Sverige.

(3) Övrig försäljning i landet, där försäljning från svenska dotterbolag i tredje land, s k tredjelandsförsäljning, ingår.

Figur l.

Försäljning i ett land (illustrerat med pilar)

X

\\

Xi

X

A ä

x betyder svenskt producerande dotterbolag.

242 Appendix B

Från [Ulzs enkäter för 19714 och 1978 har vi uppgifter om respektive koncerns totalförsäljning i vart och ett av ovannämnda länder. Dessutom finns uppgift om varje koncerns produktion i och export till respektive land. Skillnaden mellan totalförsäljningen och de båda sistnämnda posterna består av övrig försäljning, där bl a tredjelandsförsäljning ingår. Vi kan kalla den övriga försäljningen för rest osten, eftersom den beräknas residualt. Restposten i tabellerna nedan är summan av de enskilda koncerneras restposter. Restposten för varje koncern i ett visst land beräknas alltså som:

TOTALFÖRSÄLJNING i landet - (PRODUKTION I LANDET för lokal försäljning) - (EXPORT till landet från den svenska koncerndelen)

Begreppet lokal produktion, punkt (i) ovan, är en förkortning för

produktion i landet för lokal försäljning. Med detta avses den

delen av de producerande dotterbolagens försäljning som stannar

inom gränserna, dvs som säljs till externa kunder i produktionslan-

det. En del av försäljningsvärdet består av varor från den svenska koncerndelen (insatsvaror från den svenska delen som skickas till producerande dotterbolag för bearbetning, eller varor för återförsäljning), och dessa inköp dras bort i vårt mått lokal produktion för lokal försäljning. Däremot registrerar vi dessa inköp som export från Sverige (till producerande dotterbolag).

Den strikta definitionen av Lokal produktion för lokal försäljning blir alltså:

- från - från svenska

E((försäljning)i

(export landet)i (inköp delen)i

i där summeringen (index i) görs över producerande dotterbolag i landet för de svenska moderföretag som studeras.

Appendix B 243

är en vikt som approximerar andelen svenska inköp som säljs

Wi

lokalt, dvs vi vill undvika att dra bort inköp från den svenska delen då export från landet har ett dubbelt, ju dotterbolagens visst importinnehåll.

Vi har valt att studera Västtyskland, Holland, Brasilien och Storbritannien. Dessa länder tillhör de viktigaste produktions-länderna för svenska Västtyskland och Holland är två viktiga länföretag. der inom EG där man, på grund av det stora antalet producerande och deras geografiska närhet (inom samma handelsdotterbolag område), borde förvänta sig en hel del handelsströmmar mellan länderna. Storbritannien studeras därför att det historiskt sett utanför EG (Storbritannien gick in i EG 1973), och hanlegat delsströmmar som tredjelandsförsäljning skulle kunna ha mindre i detta land. I Brasilien förväntas lokalt producerad förbetydelse vara dominerande. Tredjelandsförsäljningens storlek borde säljning alltså bli rätt olika i det urval av länder som gjorts.

Företagsurvalet består av 13 av de 15 största utlandsinvesterande företagen, rangordnade efter antalet anställda i producerande dotterbolag i utlandet.

De utvalda företagen är: Eiektrolux, SKF, L M Ericsson, Sandvik, Volvo, Svenska Tändsticks AB, Atlas Copco, Alfa Laval, AGA, Asea, Svenska Fläkt, Saab Scania och Astra.

Dessa företag väger ojämförligt tyngst i totalsiffrorna, och för dessa företag finns någorlunda fullständiga uppgifter.

5:3 Försäljningens och restpostens sammansättning och utveckling i de fyra länderna 1974 och 1978

I tabellerna l a) till d) nedan visas hur försäljningen i de fyra länderna fördelar sig på produktion i landet för försäljning där, export från Sverige och restposten, dvs övrig försäljning.

244 Appendix B

Tabell B:l Försäljningens sammansättning i Västtyskland, Holland. Storbritannien och Brasilien 1974 och 1978. Tabellen omfattar de största företagen.

Miljoner kr Procentuell i löpande priser

fördelning

Tabell 13 : la VKSTTYSKLANDa Lokal produktion för lokal försäljning 2909 42á3 65 55 Export från den svenska koncerndelen 695 1512 16 20 varav: export till producerande dotterbolag (289) (627) (7) (8) export till försäljande

Tabell B :lb HOLLAND Lokal produktion för lokal försäljning 593 1577 35 48 Export från den svenska koncerndelen 395 870 24 26 varav: export till producerande dotterbolag (126) (272) (8) (8) export till försäljande

a Saab Scania, som enbart har försäljande dotterbolag i Västtyskland och Storbritannien, ingår ej i tabellen eftersom siffror för 1974 för dessa länder saknas för detta företag. Antalet summerade företag blir alltså 12. Exkluderingen av Saab Scania påverkar den procentuella fördelningen 1978 med t 2 Z i Västtyskland och i 3 Z 1 Storbritannien för posterna lokal produktion och restpost.

Appendix B 245

Miljoner kr Procentuell i löpande priser

fördelning

Tabell B:1c STORBRITANNIENa Lokal produktionc för lokal försäljning 768 1813 30 34 Export från den svenska koncerndelen 1490 2691 57 S0 varav: export till producerande dotterbolag (339) (1085) (13) (20) export till försäljande

Tabell B:1d BRASILIENb Lokal produktion för lokal försäljning 921 ZÅ73 61 82 Export från den svenska koncerndelen 415 290 27 9 varav: export till producerande dotterbolag (248) (190) (16) (6) export till försäljande

a Saab Scania, som enbart har försäljande dotterbolag i Västtyskland och Storbritannien, ingår ej i tabellen eftersom siffror för 1974 för dessa länder saknas för detta företag. Antalet summerade företag blir alltså 12. Exkluderinzen av Saab Scania påverkar den procentuella fördelningen 1978 med t 2 X i Västtyskland och 1 3 Z 1 Storbritannien för posterna lokal produktion och restpost.

b I denna tabell har 1974 en exportleverans på 280 miljoner kr exkluderats. Denna exportlevernas var en export av engångsnatur från ett svenskt företag inom elektronikindustrin. (Stora anläggningar exporterades just 1974.) För att de allmänna förändringarna i de procentuella fördelningarna mellan 197á och 1978 skall framträda tydligare, har denna export av engångnatur exkluderats.

C Lokal produktion för lokal försäljning 197A har skattats för ett företag med hjälp av exportandelar från 1970. Detta kan medföra fel på ca 20 till 30 miljoner kr.

d Total försäljning i landet 197A har för 2 företag beräknats residualt med hjälp av antaganden om restpostens storlek för dessa företag. Detta kan medföra fel på ca 20 till 30 miljoner kr.

246 Appendix B

Beträffande siffrornas kvalitet bör nämnas att förändringar mellan åren på ett par procent ligger inom felmarginalen, varför man bör undvika att ge så pass små förändringar någon tolkning.

Vidare bör framhållas att utvecklingen över tiden i tabellerna för Holland och Västtyskland kraftigt påverkas av ett eller ett par företag med starkt avvikande utveckling i förhållande till övriga företag i gruppen. Dessa slår igenom kraftigt i de siffror som presenteras nedan och skulle även på grund av sin storlek synas tydligt i tabeller för hela svenska industrin. Självfallet blir förändringarna mellan åren något mer markerade i nedanstående siffror, eftersom en delpopulation behandlas.

Man bör hålla i minnet att, trots att populationen är liten (13 företag), så utgör företagens sammanlagda totalförsäljning i respektive land en ganska stor del av svensk industris (kapitel 5) totalförsäljning i respektive land, framför allt därför att företagen svarar för en betydande del av den lokala produktionen. Förhållandet mellan lokal produktion för de utvalda företagen och för svensk industri totalt är av storleksordningen ca 70 96 (Brasilien), ca 60 96 (Storbritannien), ca 80 96 (Holland) och ca 65 96 (Västtyskland). Motsvarande förhållande för exporten från Sverige blir grovt sett ca 55 96 (Brasilien), ca 25 96 (Storbritannien), ca 20 96 (Holland) samt ca 15 96 (Västtyskland). Siffrorna gäller 1978. Dessutom visar det sig att tredjelandsförsäljningen ofta är koncentrerad till nägra få företag i vår delpopulation.

Vi börjar med att kommentera utvecklingen och storleksordningen av lokal produktion (lokal produktion för lokal försäljning).

Tabellerna visar ganska stora skillnader mellan länder för den lokala produktionens andel av den totala försäljningen. Denna andel är högst i Brasilien, följd av Västtyskland, Holland och Storbritannien i nämnd ordning.

Appendix B 247

Av tabellerna framgår att de 13 (12) företagen ökat andelen lokal

i Holland och Brasilien, och i någon mån i Storbritanni-

produktion en, men minskat andelen i Västtyskland. Att andelen lokal produktion ökar över tiden är ett resultat som man förväntar sig med tanke de siffror som presenterades i kapitel 5. Där redovipå sades ju en allmän vridning mot (i 96 räknat) ökad utlandsproduktion (jfr tabell 5:1 samt 5:6).

En orsak till minskningen i Västtyskland är just tredjelandsförsälj- Ett företag med stora produktionsanläggningar i Holland ningen. och ökade sin försäljning på den västtyska marknaden Belgien att kraftigt öka sin tredjelandsförsäljning från dessa längenom der. Observera att exporten från Sverige procentuellt sett varit oförändrad mellan åren. Tredjelandsförsäljningen till Västungefär tyskland kommenteras ytterligare nedan.

Den lokala produktionen i Västtyskland minskar mellan åren med ca 5 96 även om man exkluderar det ovannämnda företaget ur siffrorna. Vad som är orsakerna bakom denna minskning vet vi inte.

När det gäller restposten ser man tydligt att dess nivå är avsevärt högre i Västtyskland (25 96 1978) och Holland (26 96 1978) än i Brasilien (8 96 1978) respektive Storbritannien (15 96 1978).

En närmare studie av restpostens sammansättning visar att detta är ett uttryck för skillnader i tredjelandsförsäljningen till dessa länder. visar sig nämligen utgöra en stor Tredjelandsförsäljningen del av restposten i de undersökta länderna. Tredjelandsförsäljningen i och Holland till mer än hälften och i Västtyskland uppgår Brasilien till huvuddelen av restposten. I Storbritannien är det svårt att avgöra restpostens sammansättning. I tabellerna 2 a) och 2 b) redovisas resultatet av studien av restpostens sammansättning i Västtyskland och Holland.

248 Appendix B

Tabell B:2 Restpostens sammansättning i Holland och Västtyskland 1974 och 19783

1974, z 1978, Z

Tabell B:2aB HGLLAND:

Registrerad tredjelands- 3 3 försäljning ca 57 ca 53

Installationsverksamhet 1 försäljande dotterbolag samt verksamhet 1 övriga rörelsedrivande dotterbolag ca lá ca 12

Ofördelad restpost (=b1andn1ng av tredjelandsförsäljning och ytterligare försäljningsvärde 1 försäljande dotterbolag) 29 25

100 100 (700 Mkr) (870 Mkr)

Tabell B:2b° VÄSTTYSKLAND:

Registrerad tredjelandsca 42 8 a

Anm: Siffrorna är ungefärliga. Osäkerheten bedöms vara av + storleksordningen 5 Z.

Noterna a, b och c på nästa sida.

Appendix B 249

Noter till tabell B:2a och Bz2b.

a Om ett svenskt företag endast har producerande dotterbolag i ett land utgörs restposten definitionsmässigt av tredjelandsförsäljning till kunder i landet. Om företaget har försäljande och/eller övriga rörelsedrivande dotterbolag i landet tillkommer fler komponenter i restposten. I sådana fall har intervjuer gjorts med företagen för att få en. ungefärlig uppfattning om storleken av tredjelandsförsäljningen. (Intervjuer har dock inte gjorts med alla företag.)

Tredjelandsförsäljning definieras som försäljning från svenska dotterbolag i tredje land till externa kunder eller försäljande dotterbolag i landet. Vad som förutom tredjelandsförsäljning, ingår i restposten år ytterligare försäljningsvärde i försäljande dotterbolag. Experten till för-säljande dotterbolag från Sverige (som sedan säljs vidare till kunder i landet) finns redan registrerad som svensk export i tabellerna. Det som säljs från de försäljande dotterbolagen kan av flera skäl upgå till högre belopp än de som köps in från den svenska koncerndelen. Här ingår bl a skillnaden mellan exportpris och återförsäljningspris, installations- och serviceverksamhet samt återförsäljning för utomstående företag. Därtill kan det finnas övriga rörelsedrivande företag (som t ex sysslar med städverksamhet, transporter etc), som ger bidrag till försäljningen i ett land.

b I Holland kan man för 5 företag i stort sett betrakta hela restposten som tredjelandsförsöuning. För de övriga företagen är fördelningen oviss. I tabell B:2 redovisas restposternas ungefärliga sammansättning. Registrerad tredjelandsförsäljning är approximativt 60 Z båda åren. Oregistrerad tredjelandsexport ingår i den ofördelade restoosten.

c För 2 företag i Västtyskland är det ganska klart att huvuddelen av restposten består av tredjelandsförsäljning. Som framgår av tabell 2b) svarar dessa företag för en avsevärd del av restposten (ca 60 Z 1978).

För de övriga företagen rör det sig om en blandning av tredjelandsförsäljning och ytterligare försäljning i försäljande dotterbolag, där säkerligen en hel del av den ofördelade restposten har att göra med uppköp från utomstående, eftersom åtskilliga försäljande dotterbolag ägnar sig åt att installera anläggningar. Däremot ár det inte sannolikt att den ofördelade restposten i särskilt hög grad består av försäljningsmarginaler etc., eftersom de företag som har stora restposter samtidigt har rätt liten export från Sverige i förhållande till sin restpost.

250 Appendix B

Restpostens höga nivå i Holland sammanhänger med att produktionsenheter i omkringliggande länder (t ex Belgien) säljer en hel del på den holländska marknaden. Tredjelandsförsäljningen kommer, för två av de fem företagen med stor registrerad tredjelandsexport till Holland, från stora produktionsanläggningar i Belgien som exporterar till många länder och bl a till Holland. I ett annat fall har en koncern det sista produktionsledet i beläget Västtyskland och föregående produktionsled i Holland. Det västtyska produktionsbolaget exporterar sedan till en massa olika länder, och bl a tillbaka till Holland. Specialiseringen gör alltså att vi får handelsströmmar i båda riktningarna, nämligen export från producerande dotterbolag i Holland till producerande dotterbolag i Västtyskland och tredjelandsförsäljning till kunder i Holland från västtyska produktionsbolag.

Restpostens höga nivå i Västtyskland beror på några få företag som har stora produktionsanläggningar i Belgien och Holland och som förser den västtyska marknaden med varor. Mellan 1974 och 1978 skedde större inköp av producerande i Holdotterbolag land, som säljer på bl a västtyska marknaden.

Restposten i Brasilien är, i stort sett, hänförlig till ett enda maskinindustriföretag med stora produktionsanläggningar i Belgien och som exporterar till kunder i många länder, däribland Brasilien.

Det är enbart i Västtyskland och Holland som man kan notera tydliga ändringar av restpostens andel av totalförsäljningen. Man kan fråga sig vad dessa ändringar beror på.

l Västtyskland beror ökningen som sagt på ett enda företag med stor och växande tredjelandsförsäljning till landet, och om detta företag skulle exkluderas ur siffrorna skulle restposten bara öka med ca 2 96 mellan åren och lokal produktion enbart ändras med ca -5 96. Den ökade tredjelandsförsäljningen till Västtyskland sammanhänger delvis med de ovannämnda inköpen av producerande dotterbolag i Holland som gjordes av samma företag.

Appendix B 251

Minskningen av restposten i Holland är en spegelbild till den kraftiga ökningen av andelen lokal produktion. Utvecklingen i Holland präglas av det förutnämnda företagets expansion mellan åren. Köp av stora produktionsanläggningar i landet påverkade kraftigt andelen lokal produktion (och restpostens andel). Om man exkluderar detta företag ur siffrorna minskar lokala produktionen med 3 96 och restposten minskar med ca 6 96. På grund av statistisk osäkerhet i restpostens nivå för just Holland går det inte att ge denna minskning någon säker tolkning.

Slutligen kan påpekas att siffror för exporten, uppdelad på export till kunder och export till producerande dotterbolag, finns i tabellerna l a till l d. För Brasilien kan man notera att såväl exporten till kunder som exporten till producerande dotterbolag minskat, procentuellt sett, mellan 1974 och 1978 samtidigt som den lokala produktionens andel ökat markant (61 96 till 82 96). (Dessa båda exportkomponenter svarar mot begreppen komplementär och icke-komplementär export i kapitel 5.)

5:4 Slutsatser

Utvecklingen av försäljningens sammansättning med avseende på lokal produktion, export från Sverige och restpost har studerats för en grupp stora utlandsinriktade industriföretag. Data för 1974 och 1978 har utnyttjats.

Mer än hälften av restposten i Brasilien, Västtyskland och Holland har visat sig bestå av tredjelandsförsäljning. Restpostens storlek varierar i de studerade länderna för denna grupp företag mellan 10 och 25 96 av totalförsäljningen 1978. Det är följaktligen en ganska ansenlig del av svenska företags totalförsäljning i vissa länder som försummas om inte tredjelandsförsäljningen inkluderas i totalsiffrorna. Missvisningen är störst i länder som Holland och Västtyskland.

252 Appendix B

Att tredjelandsförsäljningens nivå är hög till länder som Västtyskland och Holland sammanhänger med två saker. Dels finns det stora produktionsanläggningar i omkringliggande länder som förser marknaderna med varor. Dels förekommer det specialisering mellan produktionsbolag i olika länder för vissa koncerner. Denna specialisering består i att olika produkter tillverkas i olika länder eller i att olika led i produktionsprocessen lokaliseras i olika länder .

Endast i ett land kan vi notera en markant ökning av restposten (och därmed tredjelandsförsäljningen), nämligen i Västtyskland. I Västtyskland har restpostens andel av totalförsäljningen ökat med ca 6 96. En granskning av restposten visar klart att dess ökning beror på ökad Den minskade andelen lokal tredjelandsförsäljning. produktion i Västtyskland är delvis - en spegelbild av den snabba tillväxten av tredjelandsförsäljningen till landet. I Holland har restpostens andel minskat kraftigt på grund av stora inköp av producerande dotterbolag (ökad andel lokal produktion). Både förändringen av restposten i Västtyskland och i Holland hänger huvudsakligen samman med ett enda företags agerande.

att utvecklingen går mot ökad specialisering mellan Hypotesen svenska i utlandet, som bl a borde yttra sig i produktionsbolag en ökad tredjelandsförsäljning, finner alltså inte något stöd i de framtagna siffrorna, då ju restposten inte visar någon allmän tendens att öka bland de studerade företagen i de utvalda länderna. har bara ökat i ett land, och ökningen i detta Restposten land var hänförlig till ett enda företag. Man bör huvudsakligen emellertid hålla i minnet att det är en ganska kort tidsrymd som studerats.

Appendix C 253

APPENDIX C

Bilaga till kapitel 7

l denna bilaga presenteras främst ett antal regressionsskattningar som olika sätt kompletterar dem som redovisats i kapitel 7. på Avsnitt innehåller på tvärsnittsdata för C_Z:_l_ regressionsskattningar 1970. Dessa är direkt jämförbara med motsvarande skattningar på 1978 års som redovisas i texten, men skiljer sig i vissa data, smärre hänseenden från dem som redovisats i Swedenborg (1979). fotnot s 180.) Avsnitt den analys som ut- (Jfr på C_:2_ redovisar förts för att testa stabiliteten i de skattade tvärsnittssambanden för 19714 och 1978. Här redovisas även kombinerade tvärsnittsför alla år (1965, 1970, 1974 och 1978) med en dumskattningar för Avsnitt ç:_3 innehåller remyvariabel tidpunktskarakteristika. som har skattats på de beroende variablerna gressionsekvationer, uttryckta i absoluta värden i stället för i kvottal, dvs på SX, SQ, SXS etc i stället för SX/SH, SQ/SH, SXS/SH etc. Skattningar på absoluta värden har endast gjorts för de regressionsekvationer som återfinns i tabell 7:9. Orsaken till att även denna alternativa har är att koefficienterna för variablerna i specifikation prövats absoluta värden har en klarare innebörd, framför allt med hänsyn till att den modell som beskrivits i kapitel 6 är formulerad i absoluta värden. är det av intresse att kunna jämföra Följaktligen de resultat som erhålls i de olika I avsnitt C:4 specifikationerna. av samma en teoretisk härledning av det teoretiska görs, skäl, sambandet mellan elasticiteter skattade på kvottal och absoluta värden.

17-T7

254 Appendix C C:l Regressionsskattningar på tvärsnittsdata för 1971+

Definitioner av variabler, se tabell 7:1.

256 Appendix C

Tabell C:2 Utlandsproduktionens effekt Tvärsnitt gå exporten. över koncerner 1978

MUDEL: MODhL02 sse 93.005552 F RAT10 5021 CFE do APPROX PRF 00O06d UEP VAR: LSXSH M$E 1.052158 R-SOUARE 001831 SECUND STAGE STATJSTICS

SECUND STAGE s1AT1s11cs

SECOND STAGE STAT1ST1CS

Definitioner av variabler, se tabell 7:1. B0O1.LSQSH = (SQ/SH)

Appendix C 257

Tabell C:3 Bestämningsfaktorer till utlandsförsäljning och ut-

landsproduktion i olika länder. Tvärsnitt över kon-

cerner och länder 1974

MOUELZ MUUELOI SSL 3740717949 F RATIU 9010 UFE 292 PROUF 000001 DEP VAR: LbX$u$HJ MSE 10253309 R-SOUARE 002202

PAHAMcTtR STANDARD VARlABLE U 1 EbTlMATL dknuk T RATIU PROUlTl

INTERCEPT -Oob3lb$9 20500952 °2ob4Å5 000115 LR02 -0000247525 0oO55ÖUO OOOQÖS 009646 LLSI l0d5J309 00539561 203228 000209 LKLl -00011450 OolJl0Ö9 -000870 O-9307

uppmanas-puppy.

LNR 10034133 00314104 302923 000011 LSC -00431392 00975572 -300619 000024 LBNP 0o30J2Ö2 00000340 500262 000001 LBNPC 0›0J9474 0c|33l2O -002965 007670 LWJWH1 00Jll2OZ 00170893 lcI593 0›0796 LYRJ 00688054 00160933 402804 0-0001

MUDELÅ MUUtLUl 5$t 5IJn4Jl4U§ F RAYIO 6-90 DFL 290 PRUBF 000001 DEP VAN: LSÅSHJ MSE lc977Jb0 R-SUUARE 001704

PARAMETER STANDARD VAHIAULL -n ESTIMATL ERRUR T RATIU PRUdlT1

INTERCEPT -140920146 3.232511 -4øÖ152 000001 LRD2 -00067629 0.069572 -009679 003339 LL5l 10456560 0.600945 |09922 00O47J LKL| 0o1$34ll 0.154054 |ol748 Oo24lO

u-...ppppg-pp-g_

LNR ÅnbO9389 0.3d9965 401270 00000] LSC 00062105 0.09a2u4 006595 Ö0Öl0l LBNP 00219170 0.0I5172 259156 UQOOJU LUNPC 00546722 0.1o5zbb 3oJO77 000911 LWJwHl U0043b4b 0.220300 Ool977 058434 LYH3 0020ÖUÖ2 0.199617 ||J370 00lÖ2J

MUUtL2 MUQtLUl :SE ,34uO14lb1 F RATIU UFE J11 PRObF OEP VAR: LSQSHJ MSE 20302103 R-SQUARE

PANAMET:R STANDARD

258 Appendix C Tabell C:3 (forts) MUUtL: MUJCLU1 SSL 4029.05 1401 F NAFIU 15.03

i

3 r J

1 4 Definitioner 2 av variabler, se tabellerna 7:1 och 7:2. 1 i

Appendix C 259

Tabell CW Utlandsproduktionens effekt gg ggporten till olika länder. Tvärsütt över koncerner och länder 1974

MODEL: M0utL02 set b9105u1047 F RATIU 700 uFt 255 APPRDX PRF 000001 DEP VAR: LSXSHJ MSE 10535494 R-SUUARE 001985 SECUNU STAGE stAr1sr1cs

SECUND STAGE STATISTICS

SECOND STAGE STATISTICS

Definitioner av variabler, se tabellerma 7:1 och 7:2. 5001150511: =

(SQ/SH)j

260 Appendix C

C:2 stabiliteten i tvärsnittssambanden

För att utröna graden av stabilitet i de skattade tvärsnittssambanden tittar vi på om ekvationernas förklaringsvärde är signifikant annorlunda vid två skattningstillfällen. Vi testar med andra ord hypotesen att koefficienterna i tvärsnittsskattningar baserade på data för 19714 respektive för 1978 är lika. Vi utnyttjar då testvariabelnl

-

_ eöeo eiel

F OBS

meiel/n-p

där = residuaisummorna i en OLS-skattning på 1971+ och

eöeo

1978 års material tillsammantaget, = residuaisummorna i

eiel

en OLS-skattning på 19714 års material, m = antalet observationer 1978, n = antalet observationer 19714 och p = antalet parametrar.

Hypotesen att koefficienterna är lika vid de två skattningstillfällena förkastas om det beräknade F-värdet är signifikant skilt från F enligt en F-fördeining

(FOBS Flag, mp) på 100 a 96 518m_

fikansnivå.

Stabilitetstestet görs endast för tvärsnittssambanden för 1974 och 1978. Resultaten, som visas i tabell C:5, kan tolkas så att inflytandet av bestämningsfaktorerna till utlandsförsäljning och utlandsproduktion totalt (som presenterats i tabell 7:1) inte skiljer sig mellan 1974 och 1978. Testvariabeln är här klart lägre än det värde som innebär signifikans på 5 96 nivå, dvs utesluter risken för att felaktigt förkasta den alternativa hypotesen att sambantill och utden ä_r skilda. Bestämningsfaktorerna utlandsförsäljning landsproduktion i enskilda länder uppvisar däremot en splittrad bild. Endast regressionen för utlandsproduktionens bestämningsfaktorer (SQ/SH och QA/QH) tycks vara stabil. lnstabiiiteten i export-

1 Se Chow (1950).

F______________4444444444444444'1 C 251

sou 1982:27 Appendix

Tabell C:5 Stabilitetstest på de skattadev tvär-

snittssambanden för 1974 respektive 1978

Regression Resultat

FOBS

Tabell 7:1 Sambandet är instabilt

° (“'P)

Foss F1-.05

=l.40)

SX+SQ 1.09 stabilt SH

1.03 stabilt §5 SH

0.69 stabilt

gg

SH

Tabell 7:2 Sambandet är instabilt

°m › (mnp)

Foss F1-.05

=1.20)

SX+SQ 1.19 (instabi1t)a SH

1.31 instabilt §5 SH

0.83 stabilt §9 SH 1.00 stabilt gå Q

Tabell 7:4 Samma som för tabell 7:2

1.43 instabilt §5 SH

SXS 1.62 instabilt SH

SXC 1.72 instabilt SH

a inte är Med hänsyn till att stabilitetstestet helt effektivt (jfr texten) krävs egentligen en mer betryggande marginal än F 1.20 för stabilitet.

262 Appendix C SOU 1982 :27

ekvationen kan bero på att de medtagna förklaringsvariablernas inflytande har ändrats. Den kan också bero på en ändrad inverkan av faktorer som vi inte har kunnat ta till. hänsyn

En möjlig orsak till instabiliteten i exportekvationerna är att det finns en systematisk tidstrend i de skattade sambanden, antingen så att hela sambandet förskjuts över tiden och/eller så att uppåt inflytandet av vissa variabler förändras systematiskt över tiden.

Vi har testat för sådana tidseffekter i samtliga regressioner genom att i varje regression kombinera data för år och samtliga tillåta en tidseffekt mellan åren på såväl som lutinterceptet

ningskoef ficienterna.l Resultaten framgår av i ta-

regressionerna bellerna C:6 och C27. I dessa regressioner den första konutgör stanta termen interceptet för 1965, den andra (DTl) interceptet för 1970, den (DT2) för tredje interceptet 1974 etc, och den första koefficienten (LRD2) effekten av den variabeln exogena 1965, den andra (DLRDZI) effekten av samma variabel 1970 etc. Resultaten kan sammanfattas så att har ett tidpunktkarakteristika signifikant inflytande på intercept och endast i lutningskoefficienter ett fåtal fall. Det betyder att det med inte finns några undantag signifikanta avvikelser i de exogena variablernas effekt på den beroende variabeln olika år. Däremot kan man vissa skönja systematiska förändringar över tiden, även om enskild koefficient varje inte alltid är signifikant på den nivå vi normalt kräver. Interceptet i varje regression skiftar mellan 1970 och 1974 uppåt 1965, och skiftar ned igen 1978. Det att den beroende variabetyder beln (exporten, utlandsproduktionen) ökade mellan de första åren bara som ett resultat av tiden, dvs utan att denna kan ökning förklaras av de variablerna exogena i regressionen. 1978 minskar

1 Följande modell testades:

= + T) + +

Yi: “o (30 3177 xit

där T är en dummyvariabel för år som visar om intercept och lutningskoefficienter är olika beroende på år.

Appendix C 263

och utlandsproduktionen utan att denna minskning kan exporten förklaras av de exogena variablerna. Här ser vi således tydligt hur avvikande 1978 är. Vi avläser effekterna av den internajust tionella lågkonjunkturen och den svenska kostnadskrisen.

I SX/SH regressionen ser vi även andra tecken på att 1978 skiljer från de föregående åren. Företagskarakteristika, såsom FoUsig intensitet (RD), arbetsskraftens kvalitet (LS), kapitalintensitet râvaruintensitet (NR) har samtliga en mer markant annorlun- (KL), da effekt på exportens relativa storlek det året än andra år. Huruvida detta beror strukturkriser eller andra fakpå konjunkturen, torer kan vi inte av regressionsresultaten. Det säga på grundval är emellertid en orsak till instabiliteten i tvärsnittsskattningarna för 1974 och 1978.

264 Appendix C

Tabell C:6 Bestämningsfaktorer till och ututlandsförsäljning landsproduktion i olika länder. Tvärsnitt över koncerner och länder för fyra år (1965, 1970, 1974

och 1978) med dummyvariabel för tiden!

S()IJ 1982:27 Appendix C 265

i Tabell C:6 (forts l)

266 Appendix C Tabell C:6 (forts 2)

Regressionsmodell: yiit (ao + atDt) + (bo + btDt) xüt ...

lntercept Il interce pt 1965 ll H 1970 DT 1 DT 2 Il 1971+ DT 3 Il 1978 LRD 2 ll 1965 DLRD 21 ll 1970 etc

Definitioner av variabler, se tabell 7:2.

C 267

Appendix

Tabell C:7 Utlandsproduktionens effekt gå exEo_r_t_grl_ti1l olika länder. Tvärsnitt över koncerner och länder för fyra år (1965, 1970, 1974 och 1978) med dummyvariabel för tidenl

MODELÅ MLUELOZ 2bOd00 F EAIIO 10093

Zcm mrnrr

O APPRCX PRF 000001

DEF VAR: LSXSHJ UEWU. 2045408 R-SGUARE 002417

SECGND S1ACt $TAT1STlCS

268 Appendix C

Tabell C27 (forts l)

MOUELOZ Sbü 2858089 F HATIO 80 03 MODELS DFE 810 APPROX 000001 VAkZ LSXSSHJ MSE 30529494 R-SQUARE 002351 DEF

SECOND S1AGh STATLSTICS

LbJwH1

DLWJuH12 DLWJWH13 -04437395 09431588 1o01J5

DPLSGHJ3

Appendix C 269

Tabell C:7 (forts 2)

MLDEL02 F RAT10 4055 MODELZ APPHCX PRF 000001

H-SGUÅRE 001251 DEP VAR: L$XCShJ

SECUND STAGE STAT1$T1CS

STANDARD ÅPPHGX

C I ERRUN T RATIG PRCB1T1 VARIAULE

60792578 -103400 001805 INTEFCEPT 00122914 2515882 000098 LRD2 10340544 008505 003953 LLSI 00315292 1u2131 002254 LKL1 30JOZ14J 00507628 400887 000001 LNR Ju278219 00230300 101671 002434 LUNP 10211932 00353103 304322 000006 LWJMHI -Oa43G018 00527449 -008153 0n4151 B0O1aL5CSHJ 11u7ö04Z6 eu 753849 103457 001787 DT1 100443958 70473400 103965 001628 DT2 70103940 80333040 008524 003942 DT3 -00200996 00223060 -099011 0o3é77 DLRD21 -00049297 00180208 -002735 007845 DLHD22

»Fo-»ms-u-n-p-ø-»D-b-v-n-nw-wwO-w_wp_»g_pp_p

-00338176 Ou166573 *2u0302 000420 DLRU23 -2oé541Z4 2014/278 -102360 002167 DLLS11 -20011380 10557802 1o2912 001969 DLLS12 -OaU93ö64 10770360 “0o504Ö Ou6138 DLLS13 -00559355 00557238 -100038 003157 DLKL11 -0u688190 00448025 -105340 001253 DLKL12 -00051758 00419513 0a2180 008270 DLKL13 -10956208 10330020 -104491 001476 DLNR1 -03639410 10032743 -006191 005360 DLNR2 -10627196 00965578 -106852 000922 DLNR3 -0u141492 00314064 0u4505 006524 DLBNP1 00037855 0n276178 001371 008910 DLUNP2 -00301386 00265765 -101425 002535 DLBNP3 -00551802 00470583 1o1726 002412 DLWJMHII -0u681314 00430120 1u4015 001613 DLUJWH12 -00649035 00441586 10468B 001422 DLWJlH13 00460023 00557344 005254 004093 DPLSOHJI 00318058 00582586 005459 005852 DPLSGHJ2 0a9b9194 00546624 107724 000766 DPLSCHJJ

5. 1 Regressionsmodell som i tabell

Definitioner av variabler, se tabell 7:2.

= 1955

BOOLLSQSHJ (sQ7sH)j

PLSQSHJ 1 = 1970

(SQ/^SH)j

etc.

270 Appendix C

sou 1932:27

C:3 Regressionsskattningar på kombinerade tvärsnitts- och tidsseriedata med de beroende variablerna uttryckta i absoluta värden

Appendix C 271

NFrPPrFFTWFFPFF

-00565737 00203665 -207778 000056

nNN-nønmn-nuønom

00249586 00203110 102288 002195 00198428 00288133 006887 004913

FOWSNGMÖUN-O

-rwmuwnm-nwHuh0%-øwnuunm-p_pppnu-_pp_u#pmpam___hg____”“___#__,__”ü__________

Nunn-mvnnnuw 007122 NNNNNNNNNNN OOONOUÖWNND

272 Appendix C Tabell C:8 (forts l)

-oøm-u›w›um-

n-i-n-I-r-uu-vdwø-o-›-unnar-nunnan:-ppø-pø-pnøh-p-r-nu-ø-pn-ømpu-pop-;ua-nn-øn-ø-uu-u-ø-uøu-p-p-p...pppp_p_pp_pp›-›.

-103/09 001705 -00704275 00232111

mmnønupuupønømcmqompumaømmuñødwápøiáø-øø-

3o0342 000025 00016255 00248844 000653 009479

NNNNNNNNNNNNNNNNBHHHNNFPFFFFFFWFF

“°0DNCNHbUNWO

Appendix C 273 Tabell C:8 (forts

uoomqomaum_

annM-wm-nønnpuupmm-npanppu,”n.pppp.qppppp»up»›%0«._n_a__g_»Q_-_p-g_-pmm-ppmønp

Nwvüw-“-*-“*0m*UMmbUN*NhNN-nnnpnnw

-00613561 00236164 -205980 000096 0o6U1Ö40 00253189 -206922 000073

NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNPFFPFPFPPPP