Sysselsättningsstrukturen i internationella företag : en studie av utvecklingen i svensk industri 1966-1980

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

[industriella

foretag

i En studie av

utvecklingen

i svensk industri 1966-80

från Expertrapport i direktinvesterings- * kommittén

Statens offentliga utredningar

ww 1983:16

% Industridepartementet

Sysselsättnings-

i

strukturen

internationella

företag

En studie av svensk

utvecklingeni

industri 1966-1980

Expertrapport från

dairektinvesteringskommittén

Stockholm 1983

Omslag Johan l-lillbom .Fernström Offsettryck AB

ISBN 91-38-07526-1 ISSN 0375-25OX

4 v i 4 I

S()lJ 1983:16

Förord

Genom beslut den 30 juni 1977 fastställde regeringen direktiven för en kommitté med uppgift att utreda de näringspolitiska effekterna av företagens internatio-

nella investeringar. Kommittén, som påbörjade sitt ar-

bete vid årsskiftet l977-l978, antog namnet direktinvesteringskommittén (DIRK).

DIRK har initierat fem större undersökningar. I en har effekterna av svenska företags verksamhet

utomlands upp-

skattats med hänsynstagande till konkurrens och

köpar-_

krav (SOU 1981:33). I en andra undersökning studerades effekterna av svenska företags investeringar utomlands och utländska företags investeringar i Sverige med särskild hänsyn till uppkomna beroendeförhållanden mellan koncernernas olika delar (SOU 1981:43). I en studie (SOU 1982:15) jämförs utvecklingen i några centrala avseenden i svenska multinationella, utlandsägda och svenska nationella företag. I en fjärde studie (SOU 1982:27) beskrevs svensk industris utlandsverksamhet och värderades med ekonometriska metoder inverkan av förändringar i svenska företags utlandsproduktion på deras export från Sverige. I denna undersökning studeras inverkan av internationella investeringar på sysselsättningsstruk-

turen i svensk industri. Kommitténs slutbetänkande kommer

att publiceras under våren 1983.

g Denna undersökning är baserad på det av arbetsmarknadens parter gemensamt kontrollerade underlaget till den s k å Q förhandlingsstatistiken. DIRK vill härmed framföra ett i tack till Svenska som fram Arbetsgivareföreningen tagit ä material i för DIRK bearbetningsbar form och Industriens

E

E som tillhandahållit material avseende Utredningsinstitut å Olof svenska utlandsinvesterande företag. BSc, MSSC Erland, Institutionen vid

i

Företagsekonomiska Uppsala Universitet, har genomfört undersökningen. I

i

Studiens uppläggning har diskuterats och godkänts av kommittén. Utredaren svarar emellertid ensam för slutsatserna. Kommitténs ställningstaganden redovisas i slutbetänkandet.

Stockholm i februari

rie pectia§ e

MN_ gud, V Q

Q Jan-Erik Vahlne

S()lJ 1983:16

INNEHÅLL

KAPITEL l INLEDNING

Bakgrund

Intentioner 16

Utgångspunkter och perspektiv 18

Några metodsynpunkter

KAPITEL 2 FÖRETAGETS FUNKTIONER 25

KAPITEL 3 DATAUNDERLAG

l

3.1 Tjänstemannastatistiken 39 R 3.2 Arbetarstatistiken l 46 X I 1 Internationaliseringsstatistiken 48

3.4 Företagsurval och klassificeringar 51

E KAPITEL 4 SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLINGEN 1966-1980 63

k 4.1 i Sysselsättningsutvecklingen nationella, multinationella och utländska företag 53

g Sysselsättningsutvecklingen i olika

l branscher 59

4.3 för arbetare Sysselsättningsutvecklingen och tjänstemän 74

4.4 Utvecklingen i genomgående företag 81

KAPITEL 5 TJÄNSTEMÄN 85

5.1 Funktionsstrukturen i multinationella, nationella och utländska 86 företag _ 5.2 Utbildningsstrukturen i nationella,multinationella och utländska 95 företag

Funktionsstrukturens utveckling 1966-1980 101

5.4 Utbildningskategoriernas utveckling 1966-1980 111

S()lJ 1983:16

Sid

KAPITEL 6 ARBETARE 119

6.1 Arbetarstrukturen i nationella, multinationella och utländska företag 120 Arbetarstrukturen i olika delbranscher 128 6.3 Arbetarstrukturen i olika av kategorier multinationella 130 företag 6.4 Arbetarstrukturens 1974-1980 134 utveckling

KAPITEL 7 INTERNATIONALISERING OCH ARBETS- FÖRDELNING 137

7.1 Samband mellan internationalisering och sysselsättningsstruktur 138 7.2 Samband mellan i internatioförändringar nalisering och sysselsättningsstruktur 147 7.3 Olika typer av multinationella företag och sysselsättningsstruktur 150

KAPITEL 8 SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER 163

8.1 Sysselsättnings- och utbildningsstrukturen 1966-1980 165 8.2 Kommentarer 171

APPENDIX A Befattningsnomenklatur för tjänstemän 181

APPENDIX B De 20 största multinationel1aindustriföretagen 1978 183

LITTERATUR 185

S()lJ 1983:16

FIGURER

Vertikal och horisontell arbetsfördelning Exempel på olika typer av produktionsförutsättningar Internationell arbetsfördelning

Företagets huvudfunktioner Ägandefunktioner i företagen Enkel produktion Integrerad produktion Global produktion

S()lJ 1983:16

TABELLER Sid

3.1 Antal tjänstemän och arbetare (tusen- 54 tal)i industrin och i undersökningen åren 1966-1980 Branschindelning och beteckning sysselsättningen (tusental) i olika 58 företagskategorier i polulation och i urvalet åren 1966-1978 Antal sysselsatta (tusental) i multi- 59 nationella företag och i urvalets genomgående företag för olika perioder 1966-1978. Undersökningsvariabler 61

Årlig procentuell sysselsättningsför- 64 ändring för olika företagskategorier och statistikunderlag Internationaliseringsgrad 1965-1978 för 68 olika storlekskategorier Multinationella företags relativa fördel-70 ning av sysselsättningen på branscher (procent) och andel av den totala sysselsättningen inom branschen Årlig procentuell sysselsättningsföränd- 72 ring per bransch och företagskategori Arbetare och tjänstemän i olika företags-76 kategorier åren 1966-1978 Arbetare och tjänstemän i nytillkomna 77 multinationella företag åren 1970-1978 Andelen tjänstemän i procent av totala 78 antalet anställda fördelad på bransch och företagskategori, åren 1966-1978 Årlig procentuell förändring i antalet 81 arbetare och tjänstemän i genomgående företag Tjänstemannaandel i genomgående före- 82 tag åren 1966-1978

Tjänstemannafunktionernas andel av 37

totala antalet tjänstemän i olika företagskategorier år 1974 Tjänstemannafunktionernas andel av den 89 totala sysselsättningen i Sverige år 1974 Kontrollfunktionernas andel av totala 91 antalet tjänstemän i olika företagskategorier år 1974

S()lJ 1983:16

Tjänstemannafunktionernas andel av totala antalet tjänstemän i olika branscher och företagskategorier år 1974 Utbildningskategoriernas andel av 96 totala antalet tjänstemän i olika företagskategorier år 1974 Utbildningskategoriernas andel av 98 totala antalet tjänstemän i olika branscher och företagskategorier år 1974 Jämförelse mellan andel kvalificerade 100, tekniker (QSE) och den tekniska utvecklingsfunktionen (RDD) för olika företagskategorier och ett urval branscher år 1974 Årlig procentuell sysselsättningsför- 102 ändring inom olika företagsfunktioner i genomgående företag

Årlig procentuell sysselsättningsför- 106 ändring i kontrollfunktionerna igenomgående företag Funktionsstrukturen i genomgående multi- 108 nationella företag år 1976 och 1980 Funktionsstrukturen i multinationella 110 och blivande multinationella företag åren 1966, 1970 och 1974 Årlig procentuell sysselsättningsför- 112 ändring i olika utbildningskategorier i genomgående företag

Utbildningsstrukturen i genomgående 115

multinationella företag i olika branscher åren 1976 och 1980 Utbildningsstrukturen i multinationella 117 och blivande multinationella företag åren 1966, 1970 och 1974

Arbetare 1974-1980, antal och procen- 121 tuell förändring

Arbetarkategorier 122 Skillnader i löner avtalsåret 1979 123 (minimilön) Arbetarstrukturen i genomgående företag, 124 procent Internationaliseringsgrad i verkstads- 125 industrin, procent

S()lJ 1983:16

Sid

i Sverige och utom- 126 sysselsättningen lands 1974-1978 i multinationella företag i Sverige 127 Arbetarsysselsättningen 1974-1978 i multinationella företag Arbetarstrukturen branschvis i genom- 128 gående företag, procent för olika 129 Sysselsättningsförändring arbetarkategorier 1974-1978 Arbetarnas fördelning på branscher 131 och företagskategorier år 1974 Internationaliseringsgrad och storlek, 132 procent Arbetarstrukturen i genomgående multi- 133 nationella företag i olika storlekskategorier, procent för olika 134 6.13 Sysselsättningsförändring arbetarkategorier och storleksklasser 1974-1978 för olika 135 Sysselsättningsförändring arbetarkategorier 1978-1980 för olika 135 Sysselsättningsförändring arbetarkategorier och storleksklasser 1978-1980

Korrelation mellan internationalise- 139 rings- och sysselsättningsvariabler år 1978 av branscher kluster- 142 Gruppering enligt analys Samband mellan 144 sysselsättningsstruktur och internationalisering 1966-1978 Samband mellan förändring i sysselsätt- 149 ningsstruktur och internationalisering Olika av multinationella företag 152 grupper Procentuell fördelning av företag och 152 anställda olika grupper av multipå nationella företag. i olika typer 154

Sysselsättningsstrukturen

av multinationella företag 1966-1980, andelen av totala antalet tjänstemän (procent).

S()IJ 1983:16 11

Sid

Sysselsättningsstrukturen i olika 156 typer av multinationella företag 1978- 1980, andelen av totala antalet tjänstemän exklusive produktionskontroll (procent). Utbildningsstrukturen i olika typer av 158 multinationella företag 1974 och 1980, andelen av totala antalet tjänstemän (procent). Arbetarstrukturen i olika typer av 159 multinationella företag 1974 och 1980, andelen av totala antalet arbetare (procent).

sou 1983:16 Inledning 13

KAPITEL l INLEDNING

I direktiven till direktinvesteringskommittên (DIRK) anges bl a att Kommittén bör söka klarlägga vilken betydelse de internationella investeringarna hittills har haft och kan beräknas få för industrisysselsättningen i Sverige på sikt. Såväl den samlade sysselsättningseffekten, regionala effekter och effekterpå yrkessammansättningen bör belysas. Speciellt anges en kartläggning av lokaliseringen av forsknings- och utvecklingsverksamhet och av avancerad tillverkning som önskvärd (Dir 1977:94).

Mot bakgrund av vid Centrum forskningsinriktningen för internationella företagsstudier, univer- Uppsala sitet, och mina tidigare studier baserade på tjänstemannastatistiken (av arbetsmarknadens partergemensamt uppgjord lönestatistik för tjänstemän) fick jag en förfrågan om en delutredning för DIRK. I mars 1980 träffades ett avtal med DIRK och Industriens Utredningsinstitut (IUI) om att jag skulle utföra en undersökning med syfte att beskriva och analysera effek- _ terna av företagens internationella direktinvesteringar på sysselsättningsstrukturen i och i företagen svensk industri som helhet. För undersökningen fick jag av IUI tillstånd att använda material avseende svenska utlandsinvesterande företag (se SOU 1982:27, Appendix A). Vidare gav Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Verkstadsförening och Svenska Metallindustriå arbetareförbundet tillstånd att statistiken utnyttja över medlemsföretagens tjänstemän och kollektivanställda, förutsatt att resp företag gav sitt tillstånd. Förfråganonntillstånd utsändestill företageni.mars1981.

Utredningen utgör ett komplement till tidigare undersökningar, som har initierats av DIRK (SOU 1981:33, SOU 1981:43, SOU 1982:15 och SOU l982:27).Dessaundersökningar har på olika sätt, och utifrån olika perspektiv, berört sambandet mellan direktinvesteringar

14 Inledning sou 1983:16

och sysselsättning. Denna undersökning är unik i sammanhanget så tillvida att den baseras på ett omfattande datamaterial som inte tidigare har utnyttjats och som kombineras med IUIs statistik.

I detta kapitel redovisas delutredningens intentioner och utgångspunkter samt undersökningens perspektiv och metoder. I kapitel 2 diskuteras företagets olika funktioner och de aktiviteter som ligger till grund för indelningen i sysselsättningskategorier. I kapitlen 3-7 redovisas statistiken över sysselsättningen och i kapitel 8 återfinns slutligen en sammanfattning och kommentarer.

I fortsättningen används nedanstående indelning i företagskategorier: l. Nationella koncerner/företag (NAT). Svenska företag som enbart har tillverkning i Sverige. 2. Multinationella koncerner/företag (MNF). Svenska företag som har tillverkningsenheter i utlandet. 3. Utländska koncerner/företag (UTL). Utländska företags tillverkningsenheter i Sverige.

För multinationella och utländska koncerner/företag används den gemensamma beteckningen internationella koncerner/företag (INT). Med koncerner avses moderföretag inkl dotterföretag.

l.l Bakgrund

Antalet sysselsatta inom den svenska tillverkningsindustrin ökade successivt fram till börjanav 1960-talet. Från år 1966 till år 1980 minskade sysselsättningen av arbetare med drygt 74 000, medan sysselsättningen av tjänstemän ökade med 16 000. På grundeuzstagnation i världshandeln och ökad internationell konkurrensvar sysselsättningsminskningen speciellt påtaglig under senare delen av 1970-talet i en rad s k krisbranscher (gruvindustri, stålindustri, varvsindustri och tekoindustri). (SOS Industri)

SOU 1983: 16 Inledning 15

De internationella investeringarna har i allmänhet tenderat att öka snabbare än både världshandel och industriproduktion under efterkrigstiden.Under perio-

den 1960-1974 fördubblades antalet anställda i svensk-

ägda producerande dotterföretag i utlandet, medan ökningen från år 1974 till år 1978 var mera måttlig; från 220 000 till 227 000. I Sverige ökade sysselsättningen i de internationellt investerande koncernerna med drygt 70 000 under periodenl965-l974,medan sysselsättningen minskade med 14 000 under perioden 1974-1978,(SOU 1982:27)

De utländska investeringarna i Sverige är betydligt mindre än de svenska investeringarna i utlandet. År l975 var drygt 50 000 sysselsatta i industriföretag

med utländskt moderbolag. De utländska företagen är

till största delen verksamma inom livsmedels-, kemioch verkstadsindustrierna. Antalet sysselsatta har varit relativt konstant under 1970-talet (SOU 1978:73, SOU 1979:9).

År 1978 var de svenska multinationella företagens andel av industrisysselsättningen i ca 48 % Sverige medan de utländska företagens andel var ca6 %.Sammantaget kan alltså över hälften av industrisysselsättningen i Sverige hänföras till internationella företag.

Sysselsättningen i svenska företag i utlandet totalt, dvs industriföretagens producerande och försäljande dotterföretag samt företag i andra näringar (byggnadsindustri, konsultverksamhet m m), kan för år l978uppskattas till närmare 400 000 (jfr SOU 1982:27, kap 4, SCB 1981:5). Av den totala sysselsättningen i svenska företag (i Sverige och i utlandet) återfanns enligt denna uppskattning ca en tredjedel i utlandet, medan enbart de svenska multinationella företagens sysselsättningsandel utomlands var drygt 40 %.

16 Inledning SOU 1983:116

Den beskrivna utvecklingen är ett av uttrycken för en

ökad internationell mellan national-

kapitalöverföring

stater varvid i-ländernas multinationella företag utgör dominerande institutioner. Med en ökad sammanflätning av världsekonomins produktionssystem följer också andra resursöverföringar, som t ex licenser, management contracts, handelskrediter, lån och kapitalplaceringar. (Mitchell 1976 Och Dünning 1979-)

Vilka är konsekvenserna för den nationella samhällsekonomin av de internationella företagens uppdelning av produktionen mellan olika länder? Hur påverkas den internationella arbetsfördelningen och sektorstrukturen i olika länder och den interna arbetsfördelningen inom de internationella företagen? Finns det en motsättning mellan de internationella företagens intressen och nationella samhällsekonomiska intressen? Vilka är konsekvenserna för sysselsättning, inkomstfördelning och möjligheterna att kontrollera utvecklingen på nationell nivå?

Mot bakgrund av sysselsättningsutvecklingen i svensk industri och de problem som följer av strukturomvandlingen och förändrade internationella konkurrensförhållanden är dessa frågor av grundläggande betydelse för ekonomisk-politiska ställningstaganden.

1,2 Intentioner

Avsikten med denna studie är att beskriva och förklara internationella direktinvesteringars samband med förändringar i sysselsättningsstrukturenj.olika

sektorer i Sverige och i företagen. Studien avserock-

så att belysa de problem som de internationella företagens roll i Sverige kan innebära för statens möjligheter att kontrollera den ekonomiska utvecklingen.

Undersökningens omfattning begränsas till stor del av tillgänglig statistik. Således finns ingen möj het att belysa sysselsättningsstrukturen inom de

sou 1983:16 17

Inledning

internationella företagens enheter utanför Sverige. Till viss del kan dock en jämförelse mellan svenska multinationella företag och utländska dotterföretag i Sverige belysa allmänna tendenser i arbetsfördelningen också inom företagens olika delar. Undersökningens tidsperspektiv är begränsat till åren 1966 - 1980 för tjänstemän och till åren 1974- 1980 för kollektivanställda. För de kollektivanställda finns uppgifter tillgängliga enbart förverkstandsindustrin, som dock har en dominerande roll i den internationella arbetsfördelningen.

Mot bakgrund av att flera av de stora multinationella svenska företagen etablerade sig utomlands redan i början av sekelskiftet är den internationella arbetsfördelningen ett resultat av en lång utvecklingsprocess. Likaså är många av de utländska etabföretagen lerade i Sverige långt före den period vi studerar. Dessa företag kan alltså antas ha en uppnått mognad och en karaktär som endast kan förklaras tillfredställande i ett längre tidsperspektiv.

Undersökningen kan också sägas vara avgränsad till en historisk period med specifika som utvecklingsdrag, framför allt avser förändrade internationella konkurrensbetingelser, en avmattning av världshandeln och nya teknologiska förutsättningar genom t ex utvecklingen på data- och elektronikområdet.

Undersökningen är också avgränsad till enbart indu-

strins roll i och arbetssysselsättningsutvecklingen

fördelningen,vi1ket särskilt bör noteras eftersom

det finns en rad studier som hävdar att industrin och produktionen får en alltmer underordnad roll i välfärdsstatens utveckling och att andra poli-

ekonomiska,

tiska och sociala förhållanden utgör drivkraften i samhällsutvecklingen (Bell l973, Himmelstrand et al 1981, Anell 1980). En undersökning begränsad till industrin är emellertid ändå av stort intresse för att belysa

18 Inledning

dess förändrade roll, effekterna på samhällsutvecklingen i övrigt och de politiska kontrollmöjligheterna.

Förutom ovannämnda avgränsningar finns en rad begränsningar i det statistiska materialet. Dessa J problem, och de avgränsningar som de medför, dis- 1 kuteras i

närmare kapitel 3.

i

1.3 Utgångspunkter och perspektiv

I

1 När ett företag etablerar i utlanproduktionsenheter det fördelas det totala arbetet som utförs i företaget på olika länder. Om företaget ses som en kontrol-

lerad (baserat på ägande) enhet är fösammanhängande 1 retagets olika aktiviteter lokaliserade till olika re- 1 gioner/länder. Det uppstår alltså en internationell arbetsfördelning inom företaget genom av lokalisering företagets olika aktiviteter.

Genom specialisering och handel också en uppstår internationell arbetsfördelning mellan företag i olika länder.

Sammantaget kan arbetsfördelningen mellan och företag inom företag sägas beskriva en aspekt ekonomins på struktur inom ett land.

På samhällsnivå kan beskrivas arbetsfördelningen med strukturen av

sektorer, näringar, yrken och 1

bosättning (regioner). Denna arbetsfördelning ut- | vecklas dels genom en differentiering l på grundval av naturförutsättningar och dels genom tekniska produktionsmöjligheter. Med fristående företagför- 3 medlas arbetsfördelningen genom och * köp försäljning av varor/tjänster inom landet och en internatiopå nell marknad.

sou 1983:16 Inledning 19

På företagsnivå kan arbetsfördelningen beskrivas genom strukturen av aktiviteter och kvalifikationer hos olika arbetstagare. Arbetsfördelningen förmedlas genom företagens efterfrågan på olika slag av arbetskraft och genom arbetsfördelningen i företaget. Med arbetsfördelning avses då en uppdelning av arbetsaktiviteter i olika delaktiviteter. Kravet på kvalifikationer är beroende av arbetsfördelningens karaktär.

Arbetsfördelningen på samhällsnivå kan i förstahand antas bestämma vad som produceras medan arbetsfördelningen på företagsnivå anger hur produktionen är organiserad.

I perspektivet av den internationella arbetsfördelningen blir frågan: Vad produceras var och hur?

För att belysa den internationella arbetsfördelningen på samhällsnivå kan vi beskriva produktionsinriktningen i två dimensioner. För det första kan produktionen vara koncentrerad till olika förädlingsled från råvara till slutprodukt (vertikal arbetsfördelning) och för det andra kan produktionen vara fördelad på olika sektorer eller branscher (horisontell arbetsfördelning).

Vi antar vidare att produktionen antingen är specialiserad eller diversifierad (mångsidig) i den horisontella dimensionen resp specialiserad eller integrerad (sammanhängande) i den vertikala dimensionen.

Med denna indelning får vi fyra kategorier av internationell arbetsfördelning som karaktäriserar olika länders position i världsekonomin (fig 1.1).

S()IJ 1983:16

20 Inledning

HORISONTELL ARBETSFÖRDELMNG

(sektor)

Diversifierad Specialiserad

VERT| |(A|_ Specialiserad

ARBETS

FQBDELNING centrum (foradhngsled) integrerad

och horisontell arbetsfördelning. Figur 1.1 Vertikal

vertikal arbetsför-

I figur l.l anger specialiserad

inom landet är inriktad delning att produktionen

som t ex råvaruproduktion, på ett förädlingsled

att en sammanen inriktning anger medan integrerad

finns inom landet. En speciahängande förädlingskedja

betyder att horisontell arbetsfördelning liserad

inom vissa sektorer medan landet endast producerar

andra sektorer tillgodoses genom efterfrågan inom

horisontell arbetsfördelimport. En diversifierad

inom alla sekinnebär att produktion återfinns ning

torer.

är i allmänhet relativt speciali- U-länder (periferi)

och vertikal arbetsfördelserade i både horisontell

är mera diversifierade medan i-länder (centrum) ning

och integrerade.

indelning göras och kan en liknande Pâ företagsnivå

företagens arbetsfördelning/produktionsinriktning

landets i arbetsfördelsammantaget anger position

för de delar av föremen med undantag ningsmatrisen, På detta som utanför landets gränser. taget ligger internationella arroll den sätt påverkar företagens

och därdels genom specialisering betsfördelningen,

och dels genom utländska med internationell handel,

en förändrad vertisom innebär direktinvesteringar inom förehorisontell arbetsfördelning kal och/eller

och därmed också i samhällsekonomin. tagen

Inledning 21*

Som vi tidigare antydde är den internationella arbetsfördelningen en fråga om vad som produceras var och hur. Den horisontella och vertikala arbetsfördelningen anger vad som produceras och därmed efterfrågas vissa produktionsfaktorer. över tiden utveck-

las produktionsinriktningen (vad som produceras) i

enlighet med tillgången till (relativt andra länder) teknik och produktionsfaktorer. schemat i figur l.2 visar exempel på sådana produktionsförutsättningar, där den internationella arbetsfördelningens karaktär bestäms av resp lands relativa kostnader för produktionsfaktorer och den relativa tekniska utvecklingsnivån för olika branscher. Arbetsfördelningen inom företag bestäms av i vilken utsträckning olika arbetsfunktioner och aktiviteter inom företaget kan lokaliseras i olika länder eller regioner.

TEKNlK Standardiserad Innovativ Rä I,

kaánüüerla

järn 81 stål kemi DOMINERANDE PRODUKTIONSFAKTOR Arbete konfektion elektro

Figur 1.2 Exempel på olika typer av produktionsförutsättningar.

I figur 1.2 anges några typexempel på branscher med olika grundläggande produktionsförutsättningar.

Ovanstående diskussion av internationell arbetsfördel-

ning anger det perspektiv vi utgår från när det gäller

att beskriva de internationella direktinvesteringarnas 2 samband med förändringen i sysselsättningsstrukturen i olika sektorer och i företagen. Perspektivet kan förenklat illustreras enligt figur 1.3.

22 Inledning S()lJ 1983:16

UTLANDET Gräns SVERIGE

...____._u

- branscher - aktiviteter Handel - kvalifikationer 1 l Internationella företag

I E

Figur 1.3 Internationell arbetsfördelning.

Den internationella arbetsfördelningen uppstår alltså genom specialisering och handel mellan företag och genom lokalisering av produktion inom företag. Arbetsfördelningens struktur beskrivs med industrins branschinriktning, företagens fördelning av aktiviteter och arbetskraftens olika kvalifikationer.

1.4 Några metodsynpunkter

I föregående avsnitt diskuterade vi utredningens utgångspunkter och perspektiv. Produktionsförutsättningar, teknologi, internationell arbetsfördelning m m kan antas utgöra strukturella betingelser, eller nödvändiga orsaker för företagens handlande. Det strategiska handlingsutrymmet anger möjligheterna att besluta om vad, var och hur företagen skall producera. Det vi beskriver är inte enskilda om direktin-

beslut

vesteringar utan en serie av på varandra överlappande produktions- och lokaliseringsbeslut som till resultat får en förändrad internationell arbetsfördelning.

Detta perspektiv skall ställas i motsats till det neoklassiska ekonomiska perspektiv som vanligen utgör grunden i direktinvesteringsteorier. Där angesenskilda - som förklaras av marknadsstrukdirektinvesteringar turen - som orsak till i förändring export, sysselsätt-

sou 1983:16 Inledning 23

ning m m, som därmed blir effekter eller konsekvenser. Frånsett att de monokausala sambanden kan vara en överdriven förenkling av orsakssammanhangen antas direktinvesteringen ha givit upphov till en empiriskt fastslagen verkan som emellertid också skulle kunna åstadkommas av andra orsaker. Investeringen är en orsak, medan en nödvändig orsak talar tillräcklig om vad som inte bör saknas för att åstadkomma en viss verkan.

Den vanliga metoden att fastställa en direktinvesterings effekt är att bedömma vad som skulle ha hänt om investeringen inte gjorts (Hawkins 1972, Stobaugh 1972, U.S. Tariff Commission 1973 och Frank & Freenan 1978). En sådan kontrafaktisk hypotes kräver emellertid, som t ex Gustafsson (1976) påpekar, en realistisk analys av orsakssammanhangen, en distinktion mellan tillräckliga och nödvändiga orsaker, en acceptabel teori och framför allt att man släpper antagandet om “allt annat lika (sid 288). Den kontrafaktiska hypotes som utnyttjas i direktinvesteringsstudierna för att bedömma effekter uppfyller inte något av dessa krav.

Frank & Freeman (1978), som har utfört den mest ambi- 5 tiösa ekonometriska studien av direktinvesteringarnas konsekvenser, erkänner också indirekt bristerna i : å förutsättningar att analysera direktinvesteringar med F enkla kausalsamband och ofullständiga De

teorier.

konstaterar att undersökningarna - kräver strikta modellantaganden -

orsaksanalysen är en preliminär inledning

- resultaten är för extremt känsliga parameterföränd- Ä ringar (antaganden om t ex exportsubstitution) - § indirekta effekter och unika företagsegenskaper kan ) inte fångas upp.

24 Inledning sou 193346

i alternativstudierna lYtterligare en begränsning de ekonometriska - är att alternativspeciellt situationen är antingen den gjorda investeringen eller ingen investering alls. I många fall torde mellanformer vara realistiska.

Alternativsituationen export/direktinvestering kan också innebära att företagen vid en investering gör förändringar i produktionen organiseras, dvs

hur

förhållandet komplementär/icke komplementär export är beroende av de möjligheter till produktionsomläggning företagen väljer att utnyttja vid en investering och omlokalisering.

Utöver de problem som Frank & Freeman tar upp och allmänna metodproblem med kontrafaktiska hypoteser, är slutsatserna av ekonometriska analyser i hög grad beroende av dataunderlagets kvalitet.

Det finns alltså mycket som talar för att direktinvesteringsstudier baserade på den neoklassiska ekonomiska teorins grundantaganden är teoretiskt och metodiskt begränsade. Denna undersökning presenterar inte något utarbetat teoretiskt alternativ. Genom de tämligen övergripande och generella utgångspunkterna och perspektiven som presenterades i avsnitt 1.3 ökar osäkerheten och möjligheten att dra bestämda

slutsatser om direktinvesteringarnas effekter. Ett

bredare perspektiv ökar emellertid möjligheternaatt närma sig en mera riktig helhetsbild.

Företagets funktioner 25

KAPITEL 2 FÖRETAGETS FUNKTIONER

Vi har valt att studera frågan om sambandet mellan internationella direktinvesteringar och sysselsättning frân ett perspektiv som kan sammanfattas med begreppen internationell arbetsfördelning mellan företag och inom företag. Perspektivet innebär att vi ser de internationella företagen som aktörer, vars beteende - med avseende på arbetsfördelningen (vad som produceras, var och hur produktionen bedrivs) - får konsekvenser för statens att konmöjligheter trollera resursanvändningen och utvecklingsbetingelserna .

I detta kapitel skall vi diskutera arbetsfördelningen inom företagen genom att härleda olika funktioner eller aktiviteter i företagen. Dessa funktioner harett samband med olika yrken och kvalifikationer ochväxer fram som ett resultat av teknologisk utveckling och förändringar i arbetsprocessen. Förändringarna i arbetsprocessen kan sägas vara en omstrukturering inge som påverkar arbetsfördelningen. På motsvarande sätt kan vi tala om en process som förändrar företayttre gets position i det industriella systemet. Tillväxt, koncentration och centralisering påverkar arbetsfördelningen som i sin tur kan innebära förändringar i den yttre utvecklingsprocessen och i arbetsprocessen .

Funktionsindelningen ligger till grund för beskrivningen av den internationella arbetsfördelningens utveckling i kapitlen 4-7.

26 Företagets funktioner

I den neoklassiska ekonomiska teorin ses företaget som ett homogent ekonomiskt subjekt, som reagerar rationellt på marknadens prissignaler. Företagets funktion är ur det ekonomiska systemets synvinkel att allokera knappa resurser enligt marknadens (konsumenternas) krav.

Andra teoretiska traditioner har på olika sätt betonat företagets heterogena karaktär. Den marxistiska traditionen ser företagen som instrument för kapitalägare i en värdeförädlingsprocess, suv baseraspå produktion av varor i en arbetsprocess. Den kapitalistiska produktionen leder därigenom till motsättningar mellan heterogena klasser. I den traditionen är emellertid intresset mindre inriktat på företagens interna dynamik och mer på arbetets och kapitalets roll i ett helhetsperspektiv på samhället.

Å andra sidan har vi en mera sociologiskt inriktad tradition - - som Max organisationsteori bygger på Weber och som ser den interna dynamiken i byråkratier eller företag som relativt fristående från det samhälle i vilket de ingår.

Inom företagen uppstår heterogena funktioner eller roller som beskrivs i termer av status, sociala grupper etc. som företagsfunktioner är emellertid dessa grupper homogena i relation till företagens mål och bidrar till dessa i förhållande till utbytet för egna intressen (March & Simon 1957).

I organisationsteorin talar man i allmänhet om komplexa organisationer i en heterogen omgivning (se t ex Thompson 1967) men avgränsar oftast företagets handlande utifrån ett abstrakt ekonomiskt subjekt (beslutsfattare).

Företagets funktioner 27

Oberoende av tradition kan vi sammanfatta olika teoretiska och empiriska studier med att det finns en grundläggande distinktion mellan tvåolikaaktiviteter i företaget. Den ena aktiviteten avser produktion eller arbete (konkret-, produktivt-) och den andra

kan uttryckas med termer som beslutsfattande, kon-

troll, icke-produktion etc (Delehanty 1968).

Vi kan som utgångspunkt för en härledning av företagets funktioner utnyttja denna distinktion och indela företagets verksamhet i en kontrollsfär och en regl- (enligt Kornai 1971). Kontrollsfärens aktivitegfêr ter är inriktade på informationsbehandling och beslut medan realsfären omfattar konkret arbete eller framställning av produkter. Distinktionen mellan en kon-

trollsfär och realsfär är emellertid abstrakt och kan

inte direkt översättas med t GX tjän9temänre$P arbetare

som konkreta företagsfunktioner. Speciellt gäller att funktionerna ändras med organisationsmetodernas och produktionsteknologins utveckling. Mendner (1975) beskriver arbetets funktionsförvandling med utgångspunkt från det konkret nyttiga arbetets grundfunktioner i arbetsprocessen inom mekaniseringen (sidlO4)och an-

ger de väsentligaste funktionerna som:

l. Handhavande av arbetsstycket (insättande, borttagande, transport). 2. Bearbetningen av arbetsstycket.

3. Kontrollen av produkten och arbetsförloppet.

4. Korrigeringen av produkten och arbetsförloppet.

Med mekaniseringwövertas en del av dessa funktioner av tekniska anordningar. I den mekaniserade produktionen förändras uppgifterna till att utlösa och styra maskinernas tekniska operationer antingen direkt eller genom hjälpinstrument. Mendner betecknar dessa kopplings- och styrarbeten som huvudfunktioner. Dessutom anges en förberedelsefunktion, sonxomfattar inställning av maskiner, verktygsbyte m m,(xü1en sidofunktion omfattande transport och handhavande av arbetsstyckena.

28 Företagets funktioner

Dessa funktioner kan i varierande grad mekaniseras, medan planering, kontroll och korrigering enligt Mendner i huvudsak förblir funktioner som arbetaren utför (sid 106).

Också vid automation kvarstår funktionerna planering, kontroll och korrigering till viss del som mänskligt arbete genom övervakning och reglering. Karaktäristiskt för automationsfasen i den teknologiska utvecklingen är enligt Mendner (sid 161) att arbetaren står vid sidan av produktionsprocessen i stället för att vara dess huvudagent. Men samtidigt får foskning- och utvecklingsarbete som en funktion före den omedelbara produktionsprocessen (produktionsbeledsagandearbete) allt mer karaktären av egentlig produktiv verksamhet. ° Av ovanstaende kan vi konstatera att funktionerna förändras över tiden och att också arbetarfunktioner innehåller moment av kontroll. Vi kan emellertid skilja på kontroll som avser enskilda produktionsmoment och kontroll som avser funktioner som täcker in företagets verksamhet som helhet. På den grunden skall vi hänföra de funktioner som arbetare (eller kollektivanställda) utför som hänförliga till realsfären. över en längre tidsperiod är naturligtvis gränsen mellan arbetare och tjänstemän skiftande, och speciellt arbetsledande verksamhet kan vara svår att avgränsa.

Jämfört med tjänstemännen är arbetarna en relativt J homogen kategori som huvudsakligen kan hänföras till J realsfären. Tjänstemännen är svårare att avgränsa i

olika funktioner och innehåller tjänstemannakategorier som kan hänföras dels till kontrollsfären, dels till realsfären.

Tjänstemännens andel av det totala antalet anställda i industrin har ökat från 6 % i början av 1900-talet (Höök 1953) till 30 % i dag (SOS Industri). Tjänstemännen utgör en mycket heterogen grupp och omfattar befattningar på olika kvalifikationsnivåer, från ledande administrativt arbete till kontorsrutiner. Det är svårt att klart precisera vad en tjänsteman egentligen är. För att avgränsa kategorin används ibland

Företagets funktioner ,29

olika kännetecken såsom mansqhettproletär (jfr engelskans white collar), kostymarbetare etc. Ofta görs också avgränsningar med hjälp av skillnaden mellan intellektullet och manuellt arbete, men som vi konstaterade i anslutning till diskussionen om det produktiva arbetets karaktär förändras inslagen av intellektuellt arbete i realsfären över tiden bero-A ende på organisationsmetoder och teknologi.

Som auutgångspunktför en funktionsindelningav“tjänstemännen skall vi utnyttja Fritz Croners arbeten (1939, 1951, 1963, se också Höök l953). Hans arbeten, som utfördes inom Handelstjänstemannaförbundet,utgår från Emil Lederers studier av den medelklassen-i nya Tyskland i början av 1900-talet(jfrBel1l973,sid69). E De ledde till den statistiska av

E klassificeringen

3 tjänstemän som så småningom ledde fram till den be- § fattningsnomenklatur som vi skall utnyttja för be- I skrivningen av sysselsättningsutvecklingen i denna z studie (se kapitel 3). Croner avgränsarför det första

f

tjänstemannakåren från andra sociala klasser med

i att de har

motiveringen 1) likartade ekonomiska förå hâllanden (inkomst, funktioner), 2) likartad social

E

status (utbildning, livsföring) och 3) bestämda och entydiga sociala värderingar,(Croner 1951) För att

E

I gruppera tjänstemännen utgår Croner ifrån två kompletterande teorier: funktionsteorin och delegationsteorin. 1 (Jfr Nilsson, 1976) 3 Enligt funktionsteorin utgörs tjänstemannaarbetet av fyra arbetstagarfunktioner:

l. den arbetsledande funktionen

2. den konstruktiva (gestaltande) resp den analyserande funktionen

3. den förvaltande funktionen

den merkantila funktionen

30 Företagets funktioner

funktionerna tjänstemännen dels mot De fyra avgränsar genom arbetstagarrollen (funktioföretagsledningen dels mot arbetstagare (den direkta pro-. när), övriga duktionen) genom nämnda funktioner.

Som förklaring till tjänstemännens särställning anger Croner att deras (de fyra funktionerna) arbetsuppgifter från företagaruppgifter över tiden (deledelegerats Utgångspunkten är attdeti begynnelsen gationsteorin). finns en som driver ett företag med hjälp företagare

av arbetare. Företagaren konstruerade produkter, såldg

förvaltade och ledde och övervakade dem, företaget arbetet i Med ökade krav på rationaliproduktionen. funktionerna till anställda, som sering delegerades utförde särskilda tjänster för företagarens räkning.

Vi kan Croners funktioner för en indelning av utnyttja men samtidigt konstatera att delegationstjänstemännen behöver utvecklas. Bl a utgår den från att den teorin funktionen är och oproblematisk och ledande homogen inte om makt och hierarkier inom konbehandlar frågan och skillnader mellan t ex ledande och rutrollsfären tinbetonat arbete. Vidare förutsätter den att arbetsi samhället endast sker vertikalt och inte fördelningen horisontellt genom uppkomsten av kvalitativt nya typer av Den beaktar inte helleratt tjänstjänstemannayrken. temannafunktioner kan delegeras till arbetare (regle- (Nilsson 1977, sid 53) ring, övervakning).

Mot av diskussionen om en uppdelning i en bakgrund kontrollsfär och en realsfär och tjänstemännens och arbetarnas olika funktioner skall vi försöka ange en samlad bild av företagets olika funktioner.

För det första kan de arbetsledande och förvaltande funktionerna hänföras till kontroll, eftersom de inte innefattar något reellt, omedelbart produktionsarbete.

Vi skall utnyttja benämningarna produktionskontroll

för administrationskontroll för förarbetsledning resp valtning.

Företagets funktioner 31

För det andra kan den konstruktiva resp analyserande funktionen hänföras till realsfären. Det är fråga om arbetsuppgifter som har en mer eller mindre

omedelbar

koppling till produktionsprocessen (jfr diskussionen ovan om forsknings- och utvecklingsarbetets förändring). Dels är det fråga om en strategisk funktion,

som omfattar konstruktion och analys av vad som

skall produceras (produkter, marknader), dels en teknisk utvecklings- och vars upp-

anpassningsfunktion,

gift är att gestalta vad som produceras (teknik, produktutformning) och hur (produktionsmetoder).

För det tredje har vi den merkantila funktionen, som omfattar köp och försäljning samt transport och information. Arbetsuppgifterna har att göra med olika externa transaktioner och kan också hänföras till realsfären, även om det här, liksom för produktionsarbete, kan ingå moment av kontroll inom funktionen. Vi kan benämna funktionen transaktionsaktiviteter med

igkäp

och m§rkg§§§§§ring som de väsentligaste undergrupperna.

Utöver dessa grundläggande funktioner skall vi också ange en hjälpfunktion, som omfattar t ex kontorsarbete och som inte direkt kan hänföras till någon huvudfunktion inom kontroll- eller realsfären. Vi kan sammanfatta uppdelningen av företagets olika funktioner enligt figur 2.l.

Vi har sålunda identifierat de företagsfunktioner eller aktiviteter som direkt eller indirekt har ett samband med arbetsprocessen. Vi har dock inte berört på vilket sätt funktionerna ingår i en hierarkisk ordning, och vi skall här komplettera schemat på en viktig punkt, nämligen ägarfunktionen och företagsledningens roll.

S()IJ 1983:16

32 Företagets funktioner

ARBETARE TJÅNSTEMÄN

KONTROLLSFÄR Administrationskontroll

at»

Produktions- 5 Utförande kontroll

(Hjälpfunktion) I

arbete

i REALSFÅR Strategi

intellektuellt

Teknisk utveck- k_°“““k ling och anpass- _ t°v 99 staltnnng, äng? analys

l “ Transaktion - marknadsföring

arbeteaq-a-ç

- inköp

Produktion - huvudfunktion

rmfömmje

- förberedelsefunktion - sidofunktion (Hål fmküm)

_--Manuellt

- planering, kontroll och korrigering l

Figur 2.1 Företagets huvudfunktioner.

om ägarmakten faktiskt har övergått till före- Frågan tagsledarna är kontroversiell (zeitlin 1974). Vi skall här endast identifiera de funktioner som har

med och ledning i företaget att göra utan ägande att gå in på vilka funktioner som faktiskt dominerar.

I till (1979) skiljer vi mellan ekoanslutning Wright nomiskt och förfogande (p0ssessi0n) och melägande lan ekonomiskt och juridiskt ägande. Ekonomiskt ägande som funktion omfattar kontrollen över investeringar i

(eller som medan

produktionsapparaten ggg produceras),

förfogande innebär kontroll över produktionsprocessen

Företagets funktioner

(eller oo; det produceras). Kontrollen över produktionsprocessen kan ytterligare indelas i kontroll över produktionsmedlen och kontroll över arbetet. Skillnaden mellan formellt, juridiskt ägande och reellt ekonomiskt ägande av har att företagen göra med fördelningen av aktier och aktiernas röstvärde. Ett spritt aktieägande i juridisk ökar mening möjligheten för större aktieägare att innehadenfaktiska kontrollen (ekonomiskt ägande över företagen).

I förhållande till olika och grupper befattningshavare får vi en indelning enligt 2.2 där + figur betyder innehav av kontroll eller makt l979L (Wright

kapitalister styrelsemedlemmar + + Direktörer +

Figur 2.2 Ägandefunktioner i företagen.

Enligt denna indelning av ägandets och ledningens funktioner kan den externa kontrollen över arbetsprocessen variera mellan olika grupper från traditionella kapitalägare till direktörer. Vibör företagets också tillägga möjligheterna till institutionellt (banker, försäkringsbolag) ekonomiskt ägande.

Vi har således härlett en för typologi företagets funktioner. Av dessa funktioner kan vi särskilja mellan sådana som mer eller mindre direkt kan hänföras till

oroeosorocosoeo (reell produktion och direkt

kontroll över denna)och sådana som kan hänföras till en

okonomisk orocoso (ägande- och ledningsfunktionenh

Arbetsprocessen omfattar framställning av varor och

34 Företagets funktioner S()IJ 1983:16

tjänster medan den ekonomiska processens syfte är avkastning på kapital och kapitalackumulation genom köp och försäljning av varor och tjänster. Sammantaget utgör arbetsprocessen och den ekonomiska processen en som avgränsar prgdgktignsprogegâ företagets eller koncernens verksamhet.

Företaget som helhet ingår i ett industriellt produktionssystem med inriktning på en viss mer eller mindre specialiserad verksamhet och därmed ett beroende av och en konkurrens gentemot andra produktionsenheter i systemet. Ett internationellt verksamt företag är uppdelat på två eller flera nationella produktionssystem, vilket får konsekvenser för den ekonomiska kontrollen över arbetsprocessen inom ett givet nationellt territorium. Kontrollen är dels beroende av företagets organisation och funktionsuppdelning och dels av beroendet och konkurrensen ide olika nationella produktionssystemen och de ekonomiskpolitiska betingelserna i respektive land.

En internationalisering av den reella produktionen, och därmed i varierande utsträckning också av den interna kontrollen, förändrar förutsättningarna för kontroll och inflytande. I internationella företag utövas samhällskontrollen av två eller flera nationalstater och de kollektiva partsintressena i den reella produktionen och i de interna kontrollfunktionernaär uppdelade på flera nationella institutioner. På en mera övergripande nivå påverkas inflytande- och kontrollstrukturen av t ex den internationella fackföreningsrörelsen och överstatliga organ, såsom FN.

Koncentrationen av tillverkningen i många branscher och centraliseringen av ägandet har ett sambandned uppkomsten av komplexa hierarkier av kontroll i företagen. Denna yttre utvecklingsprocess påverkar inflytande- och kontrollstrukturen i industrinliksom en inre utvecklingsprocess via en förändrad arbets-

S()lJ 1983:16 Företagets funktioner 35

fördelning påverkar inflytande- och kontrollstrukturen i företagsenheterna. Vi kan anta att stora företag med en utvecklad kontrollhierarki har större möjligheter att omfördela produktionen internationellt genom att de har kontroll (eller ekonomiskt ägande) över ett flertal företagsenheter bch pro- .duktionsenheter.

inom internationella - Arbetsfördelningen företag och därmed i sysselsättningsstrukturen Sverige är beroende av en rad faktorer såsom storlek, utvecklingsfas, marknadsstrategi, teknisk kompetens och bransch. Med avseende på kontrollaspekter och samhällsekonomiska konsekvenser samt möjligheter till inflytande skall vi som en avslutning pådetta kapitel diskutera tre olika hypotetiska fall.(jfr Erland, 1980)

l. I det första fallet kan vi tala om enkel prgduk: tion med avseende på utlandsverksamheten. Direktinvesteringen görs för att utnyttja kostnadsfördelar i produktionen och/eller förbättra avsättningsmöjligheterna genom lokal produktion och marknadsföring (fig 2.3).

DOTTE RFÖ RETAG IMODERFÖRETAG

Marknads- PFOÖUKUO produktionskontroll föring \

i

Produktion Marknads. ekonomisk avkastning _ föfing Teknisk utveckling Figur 2.3 Enkel produktion

Ur moderföretagets synvinkel innebär enkel produktion utläggning av en del av produktionsvolymen med bibehållen integrerad verksamhet och kontroll i övrigt. Sambandet mellan moder- och dotterföretaget är produktionskontroll och krav på ekonomisk avkast-

36 S()lJ 1983:16

Företagets funktioner

ning. Enkel produktion passar in på branscher med relativt standardiserad verksamhet (t ex teko) och på de inledande faserna i internationaliseringsprocessen.

De samhällsekonomiska konsekvenserna är främst att integrerade produktionskedjor helt eller delvis bryts upp.

2. Utlandsenheterna i mera föränderliga industribranscher tenderar att vara mera helintegrerade avseende funktionsindelningen. Vi kan här tala om en integrgrgd_produktion där verksamheten anpassas till olika länders krav på kontakter på avsättnings- och inköpsmarknaderna och möjligheterna att tillgodogöra sig teknisk kompetens i det omgivande industriella produktionssystemet. (fig 2.4)

DOTTERFÖRETAG MODE RFÖRETAG

Teknkk Tbknhk utveckling utveckling

x

ekonomisk kontroll Marknadsföring Marknadsföring

information, kunskap Produknon _ l

Produkaon

Figur 2.4 Integrerad produktion

Sambandet mellan moder- och dotterföretaget är övergripande ekonomisk kontroll och utbyte av information och kunskap och verksamheten anpassas till respektive lokal marknad med en stor andel export från moderföretaget i ett inledningsskede. Utvecklingen av det internationella företaget med integrerad produktion är beroende av i vilken utsträckning de områdesbundna resurserna i hemlandet

S()(J 1983:16 Företagets funktioner 37

utgör en väsentlig förutsättning för verksamheten och om strategin är att utveckla dessa. Om så är fallet kan vi tala om hemmabaserad integrerad produktion.

Om den utländska produktionsverksamheten är relativt omfattande eller om uppbyggnaden sker genom förvärv av utländska företag tenderar tyngdpunkten att förskjutas från hemlandet genom att väsentliga kompetens- och kontaktområden koncentreras till utlandet. Kontrollen av information och kunskap är avgörande för de samhällsekonomiska konsekvenserna i hemlandet av en internationellt integrerad produktion.

3. I en senare utvecklingsfas kan koncernen utveckla en gloäal där olika länders speciella förproduktion delar systematiskt kan utvecklas utan någon områdesbundenhet i arbetsprocessen och den direkta produktionskontrollen (fig 2.5).

MODE RFÖRETAG

Information, _ Ägande _ Information, avkastning - Strategi avkastning - Utveckling

DOTTER- DOTTER- FÖRETAG Finansiell Finansiell FÖRETAG kontroll, kontroll, kunskap kunskap

Teknisk Teknisk utveckling utveckling Marknadsföring Marknadsföring Komponenter

I

Produktion Produktion

Figur 2.5 Global produktion

v / 38 S()lJ 1983:16

Företagets funktioner

Moderföretagets väsentliga roll blir att styra dotterföretagen finansiellt och att bevaka de olika ländernas marknads- och produktionsförutsättningar. Dotterföretagen utvecklas i större eller mindre utsträckning till specialiserade enheter där produktion av komponenter sammanförs för försäljning av produkter eller system på olika nationella marknader. Det kan också finnas en tendens till funktionell uppdelning(produktion, teknisk utveckling och marknadsföring i skilda enheter) mellan dotterföretagen i global produktion. IBMs internationella organisationsstruktur är ett exempel på detta.

De samhällsekonomiska konsekvenserna av global produktion är mindre stabilitet i produktionen, risken för ensidig funktionsinriktning och att strategiskt förflyttas ut ur landet. viktiga utvecklingsresurserkan

För samtliga tre typfall gäller, att på samma gång som de kan förknippas med samhällsekonomiska risker, är avsikten ur företagens synvinkel att stärka den internationella konkurrenskraften. Direktinvesteringar innebär att olikheter i nationella produktionsförutsättningar utnyttjas och de ekonomiskpolitiska intresset är att skapa sådana olikheter i förutsättningar att den internationellaarbetsfördelningen möjliggör att samhället kan kontrollera resursanvändningen och utvecklingsbetingelserna.

Från enkel och integrerad produktion till global ökar risken för att företagens internationella konkurrenskraft inte sammanfaller med enskilda länders internationella konkurrenskraft. En beskrivning av funktions- och sysselsättningsstrukturen i de internationella företagen är en möjlig grund för att bedöma utvecklingen i detta avseende.

Dataunderlag 39

KAPITEL 3 DATAUNDERLAG

I kapitel 1 angav vi att undersökningens beskrivande del utgår från den internationella arbetsfördelningen mellan företag och inom företag. Arbetsfördelningens struktur kan beskrivas med industrins branschinriktning, företagens fördelning av aktiviteter och arbetskraftens kvalifikationer.

I detta kapitel skall vi redogöra för den statistik som ligger till grund för beskrivningen av sysselsättningsutvecklingen (kapitel 4), tjänstemannastrukturen (kapitel 5), arbetarstrukturen (kapitel 6) och sambandet mellan internationalisering och sysselsättning (kapitel 7).

Då undersökningentill stor del bygger på egna bearbetningar av icke-officiell statistik för tjänstemän och arbetare i industrin, geseurrelativt utförlig presentation av statistikens uppbyggnad i avsnitt 3.1 resp 3.2. Industriens Utredningsinstituts (IUI) undersökningar av svenska företags direktinvesteringar har utförligt presenterats i annat sammanhang (Swedenborg 1973 och 1979, SOU 1982:27). I avsnitt 3.3 diskuteras IUI-statistikens användning i denna undersökning.

För övrigt har en rad olika källor använts för att sammanställa den på individer baserade tjänstemanna-ocharbetarstatistiken på företags- och koncernnivå samt för att klassificera företagen som nationella, multinationella eller utländska och fastställa branschtillhörighet.Detta diskuteras i avsnitt 3.4 där också urval och representativitet behandlas.

3.1 Tjänstemannastatistiken

Den statistik för tjänstemän som utnyttjas i denna undersökning baseras på den lönestatistik som uppgörs på basen av ett avtal.mellan Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF), Sveriges Arbetsledareförbund (SALF) och Handelstjänstemannaförbundet (HTF). Statistiken (i fortsättningen SAF-statistiken)

å

Dataunderlag sou 1933; 16

insamlas årligen (vanligen den l augusti) och är syftet att den skall utgöra underlag för och löneförhandlingar bl a möjliggöra jämförelser mellan olika tjänstemannakategorier och mellan tjänstemän i olika För företag. detta syfte har en gemensam klassificering av tjänstemän

utarbetats. Klassificeringssystemet kallas Befattningsnomenklatur Tjänstemän. Första upplagan kom år 1955 och byggde till stor del på motsvarande som i slutet system av 1940-talet och i början av 1950-talet utvecklades av I SIF x och det till SAF anslutna Järnbruksförbundet üfrchsä kussionen om Croners roll i kap.2) . Efter första tillämpningsâret reviderades nomenklaturen år 1956, och år 1965 kom en J tredje upplaga med en mera långtgående differentiering å i klassificeringen. Den tredje upplagan av befattnings-

nomenklaturen reviderades år 1968 på några få punkter. 1 i (Lönestatistik för tjänstemän 1973) J

i

En relativt omfattande revidering gjordes år 1975, vilket Å ledde till både uppdelningar och av tisammanslagningar

digare klassificeringar. 1

Befattningsnomenklaturen bygger på två grundbegrepp:

arbetets funktion - arbetets svårighetsgrad.

Medfunktion avses olika verksamheter, såsom att konstruera, att tillverka, att köpa, att sälja. Med.svårighetsgrad

avses de sammanlagda krav man ställer på ett visst ar-

bete, t ex krav på kunskap/erfarenhet, krav på skapande insatser, arbetsledning med personellt och ekonomiskt ansvar, art och omfattning av kontakter, mångsidighet i § arbetsuppgifterna (Befattningsnomenklatur Tjänstemänl975). 1

Klassificeringssystemet är uppbyggt på en fyrsiffrig kod 1 enligt följande: 3xxx = = likartade Befattningsområde funktioner 3l0x = = funktion Befattningsfamilj xxx6 Befattningsskikt = svårighetsgrad 3106 Befattningstyp = funktion kombinerad med svårig-

hetsgrad.

S()IJ 1983:16 Dataunderlag 41

Systemet innehåller 60 befattningsfamiljer (51 befattningsfamiljer efter år 1975) och 7 olika befattningsskikt. Arbetsfunktionerna och svårighetsgraden för varje befattningstyp anges med en verbal beskrivning och inplaceringen av enskilda tjänstemän i en befattningstyp baseras i princip på ett avtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarparten. Följande befattningsomrâden ingår i systemet: Tredje reviderade upplagan Fjärde upplagan år 1975 år 1968 Administrativt arbete Oförändrat Pnmhktknsleknüe miste Oföüürkat Forsknings-, experiment- och Forsknings- och utvecklingsutwwklnnsaünte arbete Konstruktions- och formgivnings- Oföüüxkat miete

övrigt tekniskt arbete Tekniskt metod-, planerings-,

kontroll- och servicearbete samt teknisk företagshälsowäñ Humanistiskt och konstnärligt Kcnmunikativt arbete samt añxie biblioteks- och arkivarbete Undervisningsarbete Persxaladxie Alhmüuzservice- och våniniete

xoooxlcx

Alhmüm servicearbete

KOOJQCN

Kcnnersiellt arbete Oñnämhnt Kamxahzañxme Ekononiskt arbete och kontorsservice.

Inom varje befattningsområde gjordes relativt omfattande förändringar år 1975. En förteckning över de olika befattningsfamiljerna återfinns i Appendix A.

För denna undersökning motsvarar inte i beindelningen fattningsområden den teoretiska härledning av företagsaktiviteter eller huvudfunktioner som gjordes i 2. kapitel För att beskriva den internationella arbetsfördelningen har vi gjort en omgruppering av som befattningsfamiljerna bättre svarar mot indelningen i huvudfunktionerna kontroll, marknadsföring, inköp samt teknisk utveckling och anpassning. Huvudfunktionen produktion omfattas inte av tjänstemän. Då kontrollfunktionen är mera heterogen än övriga funktioner har vi gjort en uppdelning i fyra undergrupper. De olika befattningsfamiljernas fördelning på funktioner framgår av nedanstående uppställning (för vissa

Dataunderlag funktioner kan hela befattningsområdet fördelas till funk tionen, jfr Appendix A): 1. KONTROLL (CON) 1.1 Administrativ kontroll (CADM) O: Administrativt arbete 960: Administrativ rationalisering 1.2 Produktionskontroll (CPROD) 1: Produktionsledande arbete 410: Produktionsplanering 415: Transportplanering 440: Produktionskontroll (utom laboratoriekontroll) 480: Skydds-, säkerhets- och bevakningsarbete 1.3 Ekonomikontroll (CECON) 900: Ekonomiförvaltning 9lO: Redovisnings-, budget- och kassaarbete 940: Internrevision 1.4 Datakontroll (CDATA) 962: Ledning av dataarbete 964: Systemarbete, programmering 966: Datamaskinarbete 968: Datastansning

2. MARKNADSFÖRING (MAR) 8: Kommersiellt arbete (utom 870: Inköp och 891: Resebyråarbete)

3. INKÖP (PUR)

870: Inköp

4. TEKNISK UTVECKLING OCH ANPASSNING (RDD) 2: Forsknings-, experiment- och utvecklingsarbete 310: Konstruktion (utom anläggningskonstruktion) 320: Anläggningskonstruktion 350: Formgivning, modellkonstruktion och dessinering 400: Teknisk rationalisering 450: Patentarbete 470: Teknisk instruktion och teknisk service

Dataunderlag 43

5. HJÄLPFUNKTIONER (ASS) övriga funktioner.

Den förkortade beteckningen på funktioner används i den statistiska redovisningen i kapitlen 4-7. Ovanstående indelning bygger på 1968 års upplaga av Befattningsnomenklatur. 1975 års upplaga förändrar inte befattningsfamiljernas fördelning på funktioner, med undantag av 450: Patentarbete, som efter år 1975 i ingår Administrationskontroll (det är dock fråga om ett så litet antal tjänstemän att resultatet inte påverkas nämnvärt).

Indelningen utgår från de teoretiska funktioner vi identifierade i kapitel 2, men fördelningen av befattningsfamiljer är naturligtvis i vissa fall oklar och kan då baseras enbart på en subjektiv bedömning. Oftast har det i dessa fall varit fråga om till antalet relativt små befattningsfamiljer.

Klassificeringen av tjänstemän görs inte för företagsledarbefattningar och i allmänhet inga andra befattningar på direktionsnivå, och dessa ingår följaktligen inte i den statistik som undersökningen baseras på. Antalet tjänstemän i detta befattningsskikt är emellertid litet.

I ovanstånde har arbetets -

indelning svårighetsgrad be-

- uteslutits och fattningsskiktet funktionerna innehåller alltså antal tjänstemän oberoende av arbetskrav. Det är främst av databehandlingsskäl som förenklingen har gjorts i denna undersökning. Antalet klassificerade tjänstemän i undersökningen är ca 150 000 för vartannat år under perioden l966-l980. Denna omfattning på underlaget gör att varje sortering och fördelning av statistiken blir dyrbar och svår att hantera datatekniskt.

Inplaceringen av tjänstemän i befattningsskikt är avsedd att motsvara arbetskrav och inte de formella kvalifikationerna hos tjänstemannen. I allmänhet samvarierar dock utbildning och befattningsskikt. I Befattningsnomenklatur Tjäntemän 1968 anges följande samband mellan skikt och utbildning:

44 Dataunderlag SOU 1983: 16

Befattningsskikt Utbildning 2 - 4 Högskoleutbildning 4 - 6 Gymnasie- eller fackskoleutbildning 6 - 8 Grundskoleutbildning

Som ett mått på kvalifikation skall vi därför tillämpa klassificeringen av tjänstemännens utbildning i statistiken. Utbildningsklassificeringen omfattar högre utbildning (utöver grundskola) och indelas i 12 kategorier (9 kategorier före år 1970). För att reducera datamaterialets omfattning har vi gjort en indelning i tre huvudkategorier och en underkategori enligt följande uppställning:

1. TEKNISK UTBILDNING (ENG) l.l Kvalificerad teknisk- och naturvetenskaplig utbildnin9,(QSE) 0 Teknisk högskoleutbildning o Naturvetenskaplig högskoleutbildning 1.2 övrig teknisk utbildning (särredovisas ej) o Teknisk gymnasieutbildning 0 Teknisk institutsutbildning 0 Teknisk fackskoleutbildning

2. EKONOMISK UTBILDNING (BUS) Handelshögskoleutbildning Företagsekonomisk utbildning 2-årig handelsgymnasieutbildning samt ekonomisk fackskoleutbildning 0 3-årig handelsgymnasieutbildning \\ 3. ÖVRIG UTBILDNING (ÖVR)

0 Juridisk och samhällsvetenskaplig utbildning 0 Allmän gymnasieutbildning o Övrig akademisk utbildning

Utbildningskategorin kvalificerad teknisk- och naturvetenskaplig utbildning (QSE) kan ses som ett komplement till funktionen tekniskt utvecklings- och anpassningsarbete (RDD). QSE bör avspegla en inriktning på forsknings- och utvecklingsarbete med en snäv definition, medan

Dataunderlag 45

RDD är ett mera omfattande mått på vad som vanligen avses med forskning och utveckling (fou).

Klassificeringen av tjänstemän enligt funktion och utbildning utgör grunden för dataunderlaget i undersökningen. Ett problem när statistiken skall användas för att studera företag är emellertid att de enskilda tjänstemännen inte

i alltid hänförs till en juridisk företagsenhet eller en

H koncern. Företag som tillhör SAF är medlemmar i något av SAFs förbund och om företagets Verksamhetsinriktning omfattar fler än ett förbund kan också företaget som juridisk enhet inneha fler än ett medlemsskap. Detta problem aktualiseras också när ett på grundval av ägande kontrollerat företag indelas i divisioner med status av juridisk enhet. Tjänstemännen hänförs i statistiken till delägare eller medlem i SAF. Detta motsvarar en form av administrativ enhet, där kriteriet kan sägas vara en enhet som självständigt administrerar sina personella resurser. Den administrativa enheten och koncernen är alltså inte jämförbar, speciellt om koncernen är stor.

Eftersom IUI-undersökningen är uppbyggd på koncerner måste alltså tjänstemännen i olika administrativa enheter omfördelas till koncerner. Vi skall närmare redogöra för detta i avsnitt 3.4.

46 Dataunderlag

3.2 Arbetarstatistiken

Liksom för tjänstemännen har arbetsmarknadens parter ett behov av lönestatistik för arbetare. Sveriges Verkstadsförening (VF) och Svenska Metallindustriarbetareförbundet har sedan år 1949 gemensam lönestatistik, som insamlas kvartalsvis och innefattarför varje individ bl a sysselsättning (yrke), statistikgrupp (yrkesarbetare, tempoarbetare) samt timmar och lönebelopp för tidlön och ackord.

Arbetarstatistiken (härefter VF-statistiken) är uppbyggd på liknande sätt som SAF-statistiken medewxklassificering av arbeten efter två principer. Även om principerna är likartade är det dock fråga om skillnader som det kan vara av intresse att beröra även om det inte direkt påverkar den statistik som används i denna undersökning.

För tjänstemännen baseras klassificeringen av arbetets art på en relativt omfattande verbal beskrivning, där det endast i vissa fall finns klara yrkesbenämningar. För arbetarnas klassificering enligt arbetets art finns 366 yrkesbenämningar, som fördelar sig på 307 tresiffriga sysselsättningskoder. De tre siffrorna anger en successiv avgränsning av yrkesbenämningen enligt följande exempel: lxx Gjuteri l4x Ugnsarbetare 140 Smältare

Den mera långtgående arbetsdelningen och specialiseringen för arbetare avspeglas således i klassificeringssystemet.

I föregående avsnitt angavs att tjänstemännen inte egentligen klassificeras efter kompetens utan efter arbetets krav och svårighetsgrad, även om formell kompetens i allmänhet samvarierar med befattningsskikt. För arbetarstatistiken gäller en kompetensindelning som är en kombination av yrkesutbildning, erfarenhet i yrket ochålder.- Indelning görs i fem kategorier enligt följande:

Dataunderlag 47

Vuxna yrkesarbetare, 19 år och äldre övriga vuxna arbetare, 18 år och äldre

FZOUJIP

övriga vuxna arbetare, 18 år och äldre Minderâriga (17 år och yngre) Lärlingar

Yrkesarbetare (A) är enligt definitionen den, som efter förfluten lärlings- eller annan utbildningstid utfört arbete, för vilket fordras en utbildningstid av tre år. Till grupp B hänförs arbetare, som huvudsakligen utför arbeten, vilka - i antingen avsevärd grad ställer krav på någon av faktorerna skicklighet, ansvar, ansträngning eller arbetsplatsförhållanden - eller i viss grad ställer krav på flera av faktorerna. Till grupp C hänförs arbetare, som huvudsakligen utför arbeten, vilka i ringa grad ställer krav på faktorerna skicklighet, ansvar, ansträngning och arbetsplatsförhållanden (Statistikanvisningar 1972, Verkstadsavtaletl979). Klassificeringen utgör en utgångspunkt för lokala löneförhandlingar. Centralt fastställs minimilöner för de olika kategorierna, både för timlön och ackordsarbete.

Av tids- och kostnadsskäl redovisas inte arbetarnas indelning i sysselsättningsgrupper i denna undersökning. För redovisningen av arbetarstrukturen i företagen används den ovan beskrivna indelningen i kategorierna A, B och C, men med lärlingar och minderåriga inräknade i C-kategorin. Arbetarstatistiken insamlas, som nämndes ovan, kvartalsvis. Undersökningens uppgifter avser 2:a kvartalet resp år.

Dataundeçlag

Arbetarstatistiken är liksom tjänstemannastatistiken individbaserad, men eftersom verkstadsföreningen ingår i SAF, tillämpas samma företagsklassificering, dvs delägarnummer. Problem med anknytning av arbetare och tjänstemän från administrativa enheter till företag och koncerner diskuteras vidare i avsnitt 3.4.

3.3 Internationaliseringsstatistiken

Industrins utredningsinstitut (IUI) har för åren 1965, 1970, 1974 och 1978 gjort enkätundersökningar av den svenska industrins direkta investeringar i utlandet. Enligt ett avtal med Direktinvesteringskommitten (DIRK) har en del av dessa uppgifter kunnat utnyttjas i denna undersökning. För en redovisning av enkätundersökningen hänvisas till SOU 1982:27, Appendix A. I denna undersökning utnyttjas följande uppgifter för åren 1965-78:

1. Vilka företag/koncerner som bedriver produktion utomlands i majoritetsägda dotterbolag. 2. Andelen produktion utomlands av total produktion (QAH). 3. Andelen anställda utomlands av totala antalet anställda (AAH). 4. Andelen försäljning utomlands av totalförsäljning (SXA). 5. Andelen forskning utomlands av total forskning (FAH).

Variablerna definieras enligt följande: (SOU 1932:27: s 161-162) i l ! QA = i utlandet, utländska produktion producerande dotterföretags nettoförsäljning, dvs dotter- - från svenska företagens omsättning import { koncerndelar

sou 193345 Dataunderlag 49

QH produktion i Sverige. Den svenska koncerndelens externa omsättning SX den svenska koncerndelens export SQ total produktion för lokal försäljning. Utländska producerande dotterföretags nettoförsäljning i utlandet, dvs dotterbolagens omsätt- ning import från svenska koncerndelen (vägt med - SQ/QA) dotterbolagens export till Sverige. Vägningen tar hänsyn till att en del av den svenska koncerndelens export återförs genom import från dotterföretaget.

SANST, UANST H medelantal årsanställda i Sverige, resp utlandet SFOU, TFOU kostnader för och forskning utveckling (bedriven av företaget eller på uppdrag av företaget) i Sverige resp totalt.

Må§2_Eå_$2§§§9ê§i92êli§§§i99

l. Produktion QAH = QA QA+QH 2. Försäljning SXA = SX+SQ QA+QH Anställda AAH = UANST UANST+SANST FAH = TFOU-SFOU Forskning TFOU

IUI:s undersökning avser företag med mer än 50 an-

ställda i Sverige. Ett mindre antal som inte

företag ingår i IUI-statistiken finns med i SAF-statistiken. Dessa har inkluderats i de fall då sysselsättningen för hela gruppen multinationella företag redovisas. Då internationaliseringsvariablerna ingår utesluts dessa företag. Det är omöjligt att här göra någon självständig bedömning av IUI-statikens kvalitet. Detta diskuteras i SOU 1982:27, s 219-223. Här kan endast nämnas att

50 ,Dataunderlag S()IJ 1983:16

uppdelningen av extern omsättning och export på koncernernas svenska och utländska delar kan vara osäker. Likaså medför olika redovisningsprinciper att medelantalet årsanställda kan vara svårt att fastställa. Vidare bygger uppgifterna om utlandsföretagens FOU-kostnader ofta på de uppgiftsläm-I nade personernas egna bedömningar. Statistiken får emellertid bedömas som relativt tillförlitlig då det här inte är fråga om en uppdelning på enskilda länder och dotterbolag som i IUI-undersökningen.

För de” utlandsägda företagen redovisas ingen motsvarande statistik över internationaliseringsgrad, utan kategorin behandlas som helhet och jämförs avseende sysselsättningsstrukturen med andra kategorier. Liksom för multinationella företag finns inget officiellt register över utländska företag i Sverige. Identifieringen av utlandsägda företag bygger på en rad olika undersökningar och källor (Johansson, 1968, Samuelsson, 1977, uppgifter från DIRK, Svenska Aktiebolag, årsredovisningar m.m.). SCB publicerar uppgifter om de utlandsägda företagen och en jämförelse av antalet anställda enligt SCB och denna underenligt sökning antyder att den utlandsägda sektorn - med hänsyn till att denna undersökning baseras på ett urval - är väl någorlunda intäckt.

För de multinationella företagen i IUI-undersökningen inkluderas endast majoritetsägda producerande dotterföretag. För de utländska företagen har denna strikta definition frångåtts och vissa minoritetsägda (20- 50%) dotterföretag har inkluderats i de fall där företagen har bedömts vara i realiteten kontrollerade av moderföretaget i utlandet. Företag med i huvudsak inriktning på försäljning har inte medtagits i redovisningen.

Dataunderlag 51

3.4 Företagsurval och klassificeringar

Dataunderlaget i undersökningen är uppbyggt på individbaserade uppgifter om tjänstemän och arbetare som tillhör olika administrativa enheter (delägarnummer i SAF- resp VF-statistiken). Statistiken omfattar vart annat år från 1966 till 1980 och är baserad på tre olika urval.

Det första urvalet avser tjänstemän för perioden 1966 - 74. Urvalskriteriet var i administrativa tjänstemän enheter med mer än 20 tjänstemän år 1974, i de av SAF;s förbund där företagen i allmänhet bedömdes bedriva industriell tillverkning. Av totalt ca 450.000 tjänstemän (inkl stora servicebranscher såsom handeln) inom SAF omfattar urvalet ca 170.000.

Enligt industristatistiken var antalet tjänstemän (förvaltningspersonal) år 1974 250.000, vilket skulle innebära att urvalet representerar härmare70% av alla tjänstemän i den svenska industrin (gruv- och tillverkningsindustri). Urvalskriteriet administrativa enheter med mer än 20 tjänstemän innebär att företag med mindre än 50 anställda i stort sett saknas i statistiken. Antalet administrativa enheter i statistiken för l974 är llll.

Det andra urvalet avser tjänstemän för perioden 1974 - 80. För att få till statistiken krävdes tillgång företagens medgivande och en förfrågan sändes ut i mars 1981. Urvalskriterierna var denna gång mindre precisa och syftet var att i första hand täcka in multinationella och utlandsägda företag. För att begränsa materialets omfattning sattes en gräns vid företag med 100 anställda år 1974. Av 579 förfrågningar med en påminnelse efter två veckor besvardes 405 med medgivande “ och 28 med nej eller med okänd adress. Andelen tillstånd av totala antalet förfrågningar var således 70%. Med dotterföretag representerar de 405 företagen 455 administrativa enheter.

i 52 Dataunderlag SOU 1983: 16

Antalet tjänstemän i det andra urvalet är för 1974 drygt 120.000 vilket representerar ca 60% av tjänstemännen enligt industristatistiken.

Det tredje urvalet avser Verkstadsföeningens och Metal1inudstriarbetarförbundets arbetarstatistik. En förfrågan om tillstånd att använda statistiken utsändes på samma gång som för det andra urvalet till medlemmar i Verkstadsföreningen. Svarsprocenten var av samma storleksordning som för tjänstemän (de flesta av företagen gav samtidigt tillstånd för både arbetare och tjänstemän). Sammanlagt gavs 260 tillstånd * som med ingående enheter sammantaget innebär 268 ad- i ministrativa enheter i statistiken. Antalet arbetare J i statistiken för år 1974 är 163.000 av ca 220.000

Q

totalt i Verkstadsföreningen (74%). Enligt industri- 1

statistiken fanns det år 1978 i verkstadsbranscherna i

(SNI 38) totalt ca 297.000 arbetare. Av dessa repre- | \ senterar urvalet 55%. De arbetsplatser som täcks av

I

verkstadsavtalet (VF-Metall) omfattar ca 80% av arbetarna inom verkstadsindustrin (SOU 1976:29, s 22).

1 Statistiken för tjänstemän och arbetare som bygger på klassificerade individer och deras anslutning till administrativa enheter,har sammanställts till juridiska enheter (företag) och koncerner. För mindre företag, där den administrativa enheten och den juridiska enheten ofta sammanfaller,har detta inte varit något större problem. För större företag och koncerner har det varit ett omfattande arbete och varje administrativ enhet måste undersökas för att fastställa företagseller koncerntillhörighet. För åren l966-74 rör det sig om över 1.000 administrativa enheter som har kontrollerats för varje statistikår. Uppgifterna har inhämtats i

från olika källor (Forsgren 1976, Svenska Aktiebolag, Sta-

tens pris- och kartellnämnds fusionsundersökningar, företa kataloger m.m.) och genom telefonförfrågningar. De adminis trativa enheternas företagstillhörighet kan alltså vara

SOU 1983: 16 Dataunderlag 53

osäker för samtliga år. Den enda kontrollmöjligheten har varit att jämföra antalet anställda i företagen och se om de administrativa enheterna täcker upp detta antal. För de administrativa enheterna finns emellertid endast uppgifter om antalet klassificerade tjänstemän och det totala antalet sysselsatta har därför införts manuellt i statistikunderlaget från SAF:s matriklar. Dessa upptar antalet arbetare resp tjänstemän för varje delägare (administrativ enhet), men uppgifterna inrapporteras direkt från företagen och är svåra att kontrollera. En avstämning på grundval av andra källor har gjorts på företagsnivå.

För en del företag är någon eller några administrativa enheter uteslutna p.g.a urvalsförfarandet. Om de uteslutna enheterna representerar en liten andel av den totala sysselsättningen (max 20%) har tjänstemanna- resp arbetarstrukturen förutsatts vara lika i de uteslutna och i de ingående delarna. Samma förfarande har tillämpats då de är fråga om koncerner.

SCB upprättade ett första koncernregister för 1974 och har sedan gjort uppföljningar. För 1974-78 torde koncerngrupperingen vara någorlunda riktig, medan den är osäker för tidigare år. För 1970 finns ett koncernregister (Fredriksson & Lindmark l976a)men det är ofullständigt och har kompletterats med uppgifter från andra källor (jfr ovan om företagsidentifiering).

I tabell 3.1 återfinns en sammanfattning av de olika urvalens storlek för tjänstemän och arbetare i förhållande till hela industrin. Av tabellen framgår att urvalet för åren 1966-74 representerar 58-67% av den totala industrisysselsättningen medan tjänstemännen representerar 65-83% och alltså är överrepresenterade, främst p g a att mindre företag är uteslutna. Skillnaden mellan tjänstemän och klassificerade tjänstemän i tabell3.l beror dels att tjänstemän i en del företag som på

54 Dataunderlag S()lJ 1983:16

ucwoonm .uwamn5

.nmxaumaumumanumøvøa

H

amuc CMHW omma

smmmuwunw

ucmoonm a

m

GOOCHCMQMHOUCU

Huomwumx

ams

mnma amucm cm Ammav ^wmmV vma ^o›mv^n now

mUcmHmwuoE

.S00 uawooum mccam

mwxwmmmaxcna

no mm av

:Huumøvøa

ummwcm Mmm vnma amuná mao mom wav

wwmcm

ucmoonm .uwamxønø

mcaquummaommmw

AHMUGQMSH:

cwxHumHumum|m

MHUCG emma Hmucá

amma OHMUQQHM now

uawoonm

cwxHum«umpm..m.cwxaumaumumummm

mmmn mumnwm

uonmwwmamuou

C00 I

mmm

nmsmumamnu

.HOUGM

How

ppm vhmñ

amucm Hmmcm

Hmawvcmucwooum

HDL.. .auumøvca

mmaumwzsxaumaumum cmxaumaumumanum:v:H amxaumwumumnmmm

mmHzm

mnmnwoamammmam ovmuwoamammmax

mmucwnmm

a.n

:mxHpmHumum-m

MCHOHMWHW mom

cmemumamma wumuwnnm cmäwumcmns cmñmumcmnu mnmuwnum mumuwnnm

mnmc Haonøa QHMHOB uamuos umaamx

.Es I AM An

Dataunderlag 55 SOU 193345

ingår i koncerner har inkluderats i statistiken över totalsysselsättningen trots att uppgifter om klassificerade tjänstemän inte ingår.

För det andra urvalet (1974-80) har den totala sysselsättningen i företagen tagits fram endast för en del av företagen för ett år (1978), då detta arbete är tidskrävande och omfattande. Det samma gäller för det tredje urvalet (VF-statistiken).

VF-statistikens urval omfattar 55-47% av arbetarna i verkstadsindustrin. Den minskade omfattningen beror på omstruktureringen i främst varvs- och stâlindustrin. Antalet arbetare i Verkstadsföreningen totalt har också minskat kraftigt.

För branschklassificeringen avföretagenhar centrala företagsregistret (CFR)utnyttjats.I vissa fall har olika administrativa enheter i samma företag klassificerats i olika branscher på grundval av uppgifter om tillverkningsinriktning och förbundstillhörighet i SAF. För redovisningen i följande kapitel har det en viss betydelse om de olika administrativa enheternas branschtillhörighet använts i stället för en och samma bransch för alla enheter i en koncern. Med denna princip har vi också i stort sett kunnat undvika problem med ändrad branschtillhörighet, då detta i allmänhet uppstår på grund aV att adminstrativa enheter tillkommer eller utgår i en företagsenhet eller en koncern.

För klassificering av koncerner har den bransch som dominerar enligt antalet anställda tillämpats. Koncernernas branschtillhörighet stämmer därför inte alltid med IUI:s klassificering. Branschindelningen redovisas i tabell 3.2.

Genom sammanställningen individ -9 administrativ enhet (delägare) -9 företag -9 koncern av det statistiska underlaget har det varit möjligt att sammankoppla SAF/VF-statistiken och IUI-statistiken. De ingående enheterna i statistiken har identifierats som nationella (NAT), multinationella (MNF) eller utländska (UTL) för varja statistikår,

56 Dataunderlag SOU 1983: 16

Tabell 3.2 Branschindelning och beteckning.

BRANSCHINDELNING

Be- Benämning Standard för svensk tecknäringsindelning ning (SNI)

LÄDER- OCH LÄDERVARUINDUSTRI

O\D®\lO\U1-lb)l\)

323,

sou 1933; 16 Dataunderlag 57

Som tidigare har nämnts överensstämmer de multinationella företagen med IUI:s statistik med undantag för ett fåtal mindre företag. De utländska företagen har identifierats från olika källor och vid den detaljerade genomgången av administrativa enheter har ett fåtal företag som inte torde ingå i annan statistik över utländska företag befunnits ha utländska ägarintressen. Det har dock varit en svårighet att följa alla ägar- och strukturförändringar över tiden. Det är alltså möjligt att antalet sysselsatta i utländska företag i denna undersökning inte alltid stämmer överens med andra undersökningar. Till detta tillkommer att majoritetsägande som klassificeringsprincip inte har tillämpats strikt utan kriteriet har varit faktisk kontroll från de utländska koncernföretagens sida.

I tabell 3.3 visas urvalets andel av populationen för de olika företagskategorierna. Det framgår att de multinationella företagen i undersökningen omfattar 78-86% av populationen enligt IUI. De utländska företagens andel av industrisysselsättningen totalt 4-7%. För år utgör 1978 finns uppgifter om totala antalet sysselsatta i undersökningsföretagen endast för multinationella företag.

Eftersom vissa företag i undersökningens statistik inte finns representerade för alla år och på grund av brister

i statistiken har vi gjort en indelning i perioder för

att minska bortfallet. Periodindelningen gör det också

lättare att ta hänsyn till fusioner och förvärv. Dessa har antingen hänförts till periodernas början eller slut. I tabell 3.4 visas antalet sysselsatta i genomgående multinationella företag för tre perioder (1966-70, 1970- 74, 1974-78). Om vi jämför med tabell 3.3 ovan framgår att bortfallet med redovisning av enbart genomgående företag är obetydligt. Indelningen i perioder tillämpas i de följande kapitlen för att beskriva förändringar i sysselsättningsstrukturen i genomgående administrativa enheter. Klassificeringen av multinationella företag kan göras antingen i periodens början eller i periodens slut som framgår av tabell 3.4.

58 Dataunderlag S()lJ 1983:16

x |

mv em ov

ooa

^my

ucwooum

| I

mn om

ooa

Aay

®mHH®w

wnma amucm

mmm wav omm

| 1

Hom

Ammmy

A

ømaoapmaømom

um

.nmnumoøox

mv Hm mm

ooa

Hwauwucox

Amy

ucwoonm

.mwma

om mm

ooa

A

Aay

mmHumm

am

uoauomouwxmmmuwuwm

vnma amucá

nomm

om

mmm omv vwm mao Hmm

m©qmumuwmaHuxwuHU

Aommy

a

maawcowumcauaøå

mv vm ao vm

ooa

cwmcacuummammmmm

Amy

ucooonm

.mmuwunwnmuuov

mpma

cwxHumHumum|HDH

om nu

ooa

Aay a

|

H

mxwao amma

Hmusm

cwmcacuummaomwmm

onma

om

mmm mmm mmm mom

Amway

Ham

mmumunwnwuuow

H

nmuwnumämumuHaH

w

mamuou

:mmm

mvqmumosvoum

v

mm mm mm

ooa

Amy

Aamuøwmsuy øwmmumumm

uøwooum uoHmuø

mm mn :mv

con

Aay

m m

uumnnw

mvcmnawmnmm

w

owma amucm Amomm amvsm amucm

mm

.coñumüøumuäm

wmm apa omm mmm

^mqHy

:oo

cmmcacuummammmmm

MHHGCOHMMCHUHDE

mmucwnmm

II Il

^HDHy

mamøHxcH

Amy Amy

.HHEDEH

.

EOCH

aauumswca

maamcoaumcauasz

oo

ucwooum ucmoonm

4^numncmHuø

maamxxaumaumum maamzoaumaauaøz

omHumm

m.m

mom Am An

aawnma mmaausmm mxmøamaun

H H

mama MHHWM E54

1 | ä_

S()IJ 1983:16 Dataunderlag 59

mnma

mi.

HHH

mnmauomma

UOHHGQ mnma

mmumuow

vnma

o?

O

HH

uoUoHuwm.mxaao

UOHHWW mnma

maamcowumcwuass

Hmm

:w:owuma5mom|HDH

mmm mmm mmm 3C

O

amma

mmumunw

a

H wwma

m

Aamucmmøuv

ovøwwmñoawm

UOHHMQ aovcm

omm mmm

omma

ummumnnm

muummammmmm

HDH

muwamH3

mmumgnm

muwHmH5

»B35

wvsmwmaocwm

H A H

wwucwnmm

.m.m

amucm

mzz

cmnnwn

S00

uøaw

maawcoaumcauaøa

Hamnmu

m

mCHCEm#m$QmUHB

v.m

maawcoaumcauaøz maaocoaumcwuaøz

mm EOGH

umwcwumwm wcwvoaumm mcovoahwm

aamnma mumamuD

maamx uE:

m

60 Dataunderlag sou 1933:16

Genom att jämföra de olika tidsbestämningarna är det att beskriva och möjligt sysselsättningsstrukturen förändringarna i blivande resp nya multinationella företag.

Vi har i detta kapitel beskrivit dataunderlaget för undersökningen. Det statistiska materialet är uppbyggt från individstatistik för tjänstemän och arbetare till en sammankoppling med IUI-statistiken över de svenska industriföretagens direktinvesteringar på koncernnivå.

De huvudsakliga begränsningarna i materialet är att t ex personal i utländska dotterföretag inte finns med i statistiken och att det inte finns någon möjlighet att utöver de personella resurserna bedöma hur de ekonomiska resurserna används för att, t ex i stället för att anställa egen personal, utnyttja konsulter och serviceföretag. Vidare kan det vara en begränsning att befattningsnomenklaturen är given utifrån och densamma för alla företag. En riktig bild av arbetsfördelning och specialisering förutsätter att alla tänkbara befattningar finns medtagna i nomenklaturen. På längre sikt är det givet att nomenklaturen avspeglar företagens interna utveckling med en viss eftersläpning, och det är möjligt att nya delfunktioner och omgrupperingar av den orsaken inte registreras i undersökningen. Detta har emellertid mot bakgrund av ingående fallstudier och en jämförelse med l975 års upplaga av nomenklaturen (som inte uppvisar några större principiella förändringar) bedömts vara ett marginellt problem.

Vidare torde den relativt grova indelningen i företagsfunktionerinnebära att förändringen i tjänstemännens klassificering snarare sker inom än mellan funktioner (med undantag för omfördelningen av hjälpfunk-

i

tioner enligt 1975 års befattningsnomenklatur).

l

1 1

sou 193116 Dataunderlag 61

För att sammanfatta detta kapitel presenteras nedan

i tabell 3.5 en uppställning över de variabler som

används för att beskriva sysselsättningsstrukturen i

de följande fyra kapitlen (4-7).

Tabell 3.5 Undersökningsvariabler

INTERNATIONALISERING 5

I

ÃPERSONALSTRUKTUR I i

i

1. Produktion QAH A. NTOT “ Tjänstemän p l 2. Forsaljning SXA ›l. Kontroll CON

i

3 Personal l AAH administration - CADM 5 § 4. Forskning FAH ; _ _ data

CDATAE

- ekonomi

cEc0N§

- -

produktion cpnoni

*2. Transaktion

marknadsföring MAR

VALIFIKATION i inköp PUR

§3. Teknisk utveckling

och anpassning RDD 4

h. Tekniker ENG-

4. _ kvalificerade QSE, Hjalpfunktioner ASS

_______________________________ _-

Q. Ekonomer BUS!

z . . . ; Övrlga

ÖVRi

B. Arbetare

E

TOT

l. Kvalificerade yrkes-

arbetare KA

32. Yrkesarbetare KB

§3. Okvalificerade yrkes-

i

arbetare KC

4. övriga (ingår i KC) 1

Sysselsättningsutvecklingen 1966-1980 63

KAPITEL 4 SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLINGEN l966-1980

I detta kapitel skall vi beskriva hur sysselsättningen i de undersökta företagen har utvecklats under perioden 1966-1980. Sysselsättningsutvecklingen beskrivs dels med totala antalet anställda i Sverige, dels med en uppdelning på tjänstemän och arbetare. Dessa grupper av anställda kommer att undersökas närmare i kapitel 5 resp 6 genom en uppdelning i olika undergrupper.

Sysselsättningsutvecklingen är beroende av en rad externa faktorer, såsom konjunkturer, kostnads- och prisförhållanden och industripolitiska åtgärder. Företagens geografiska organisering av produktions- och administrationsfunktioner och marknadsinriktning anger vilka externa faktorer företagen utsätts för. Dessa påverkar i sin tur företagens förändringar i geografisk organisation eller Verksamhetsinriktning osv. Det är alltså fråga om ett samband där orsak och verkan inte strikt kan särskiljas, speciellt om man betraktar utvecklingen över en längre tidsperiod.

Den geografiska fördelningen av företagens verksamhet i denna studie är begränsad till företagens internationaliseringsgrad, dvs vilken andel av den totala verksamheten som finns utanför Sverige. I detta kapitel och de två följande är syftet med beskrivningen att belysa i vilken utsträckning man i samband med en internationalisering av företagens produktion kan identifiera ett mönster och en utvecklingstendens i arbetsfördelningen inom företagen i Sverige.

4.1 Sysselsättningsutvecklingen i nationella, multinationella och utländska företag Av DIRKs tidigare undersökningar (SOU 1982:27) framgår att de multinationella företagen ökade sin andel av den totala industrisysselsättningen i Sverige från 35 % år 1965 till närmare 50 % år l978. Under samma period ökade antalet anställda utomlands med ca 130 000 till drygt 300 000. Andelen anställda utomlands i svenska företag med utlandsproduktion ökade från 34 % år 1965 till 42 % år 1978.

Sysselsättningsutvecklingen 1966-1980 sou 193345

Tabell 4.1 Årlig procentuell sysselsättningsförändring för olika företaqskateqorier och statistikunderlag.

Statistik Företagskategori Perrad I:l966-70 II 1970-74 III:l974-78 1978-80e SOS: Hela industrin -0,1 0,2 -1,1 -0,4

i

-

, 1 - Multinationella 0,3 1,9 -0,8 0,7

övriga

1 4 Källa: SOS Industri, SAF-statistiken, IUI-statistiken 1

a För IUI-statistiken är hegynnelseåret l965. b Inkluderar de direktinvesterande koncernernas försäljningsbolag ixmlarbt. C Begränsat urval jämfört ned tidigare perioder. d sm inte var multinationella i början nen som var det i Företag slutet av perioden. e Avser enbart tjänstemän.

Den årliga procentuella sysselsättningsförändringen i de olika företagskategorierna och förolikastatistiska underlag framgår av tabell 4.1. Uppgifterna för hela industrin (SOS Industri) visar att förändringarnai.den

Sysselsättningsutvecklingen 1966-1980 65

totala industrisysselsättningen under period I (1966-70)

och period II (1970-74) var relativt måttliga, medan

sysselsättningen från år 1974 till år 1978 minskade med 1,1 % årligen, eller med närmare 40 000 i absoluta tal.

Enligt IUI-undersökningen, som visar förändringen i beståndet av utlandsföretag samtidigtned förändringen i sysselsättningen, var tillväxten i sysselsättning stark både i Sverige och utomlands under perioderna I Och II men med en mindre tillväxt i Sverige mellan åren 1970 och 1974 (drygt 2 % jämfört med 4%). Mellan åren 1974 och 1978 minskade de multinationella företagen sin sysselsättning i Sverige med närmare 1 % (13 500 i absoluta tal) medan dotterbolagenökadened 1,4 % (drygt 16 000 sysselsättningstillfällen).Enbart producerande dotterföretag ökade antalet anställda med 7 500 (0,9 % årligen). De 20 största multinationella företagen enligt totala antalet anställda i utlandet år 1978 ökade något mindre än övriga under hela företag perioden 1965-1978, men de flesta av de 20 företagen var redan år 1965 i hög utsträckning internationella. Sysselsättningsökningen utomlands var dock jämförelsevis hög under alla tre perioderna (se Appendix B för en förteckning över de största multinationella företagen).

Om vi sedan övergår till SAF-statistiken är de årliga procentuella sysselsättningsförändringarna något avvikande jämfört med annan statistik. Det beror till viss del på att det är fråga om ett urval av företag. De multinationella företagen i SAF-statistiken omfattar närmare 80 % av de anställda enligt IUI-statistiken, medan de nationella företagens andel är ca 50 %.

Den största skillnaden beror emellertid på att SAFstatistiken redovisas som genomgående företag för resp period. För en viss period är det alltså fråga om utvecklingen inom samma administrativa företagsenheter (jfr kapitel 3). Fusioner och sammanslagningar under resp period har projicerats framåt eller bakåt i tiden så att de gäller hela perioden, även om de redovisas som fristående medlemmar/administrativa enheter i SAF-statistiken. För 5

66 Sysselsättningsutvecklingen 1966-1980 sou 19g3;15

vissa omstruktureringar och fusioner större (speciellt företags köp av mindre enheter) inkluderas förändringarna genom att de anställda förändrar sin medlemsanknytning i SAF-företagen under resp period.

Skälet till att denna redovisningsprincip tillämpas är att den är bättre lämpad för att beskriva hur förändringar i internationaliseringsgraden återverkar på sysselsättningsstrukturen i givna administrativa enheter oberoende av förändringar i ägarstrukturen.

I SOU 1982:27 (sid 60 ff) diskuteras tillväxt genom företagsförvärv under perioden 1974-1978. Slutsatsen är att den negativa i de sysselsättningsförändringen genomgående företagen är intern, dvs har ägt rum inom varje företag. För övriga företag är effekterna av förvärv och försäljning/nedläggningar av samma storleksordning. För olika branscher gäller att teko-, stål- och varvsindustrierna minskade genom försäljningar av företag, medan övriga branscher hade en positiv extern sysselsättningsförändring.

En Viss uppfattning om betydelsen av fusioner och andra förändringar i beståndet av internationella företag får vi om vi jämför SAFsysselsättningsutvecklingen enligt statistiken med IUI-statistiken i tabell 4.l. Under perioden 1966-1970 var tillväxten för de multinationella företagen enligt SAF-statistiken 0,3 % årligen jämfört med 4,0 % i IUI-statistiken. För de 20 största företagen var tillväxten mindre än genomsnittet enligt IUI-statistiken, medan SAF-statistiken visar att de 10 största hade en högre tillväxt och de ll-20 största en lägre tillväxt jämfört med genomsnittet.

För perioden 1970-1974 var sysselsättningsökningen i genomgående företagsenheter 1,9 % jämfört med 2,2 % i IUI-undersökningen där både nettoökningar i företagsbeståndet och fusioner/försäljningar ingår. För perioden 1974-1978 var sysselsättningsutvecklingen i det

S()lJ 1983:16 1966-1980 67

Sysselsättningsutvecklingen

närmaste lika för SAF- och IUI-statistiken. Som vi konstaterade ovan var förvärv och försäljningar av samma storleksordning under perioden och för de internationella företagen som helhet borde alltså sysselsättningsminskningen under period III vara internt genererad också i IUI-statistiken.

Enligt SAF-statistiken har de 10 största koncernerna genomgående en högre tillväxt än multinationella företag i övrigt, medan de ll-20 största har en sysselsättningsminskning i genomgående företag under alla period (med undantag av perioden 1978-80 som emellertid enbart avser tjänstemän).

I tabell 4.1 har också tillväxten för blivande multinationella företag medtagits. Tillväxten för dessa företag är högre än för multinationella företag under perioderna I och III men lägre under period II. De utländska genomgående företagen ökade mer än andra kategorier under perioden 1965-1970, medan ökningen var mindre efter år 1970. De nationella företagen, som i urvalet är underrepresenterade avseende mindre företag, har en högre tillväxt än hela industrin under alla perioder.

Om vi jämför sysselsättningsförändringarna i Sverige enligt tabell 4.1 med förändringar i internationaliseringsgraden i tabell 4.2 kan vi konstatera att de 10 största företagen i utgångsläget (år l965) hade en hög internationaliseringsgrad, som har ökat speciellt avseende försäljning och utlandsanställda, samma på gång som sysselsättningsökningen i Sverige har varit jämförelsevis hög. De ll-20 största företagen, som har haft en sysselsättningsminskning i Sverige, uppvisar en stark ökning av produktion och anställda utomlands och närmare sig i dessa avseenden de l0 största företagen. Däremot har andelen utlandsförsäljning inte ökat lika mycket.

J i 1978 36 33 29 Andel av försälj- 1965 55 46 48 “ing 1970 65 51 56 1 J 1974 68 51 60 4 1978 71 55 64 1

1965 43 23 31 N

1 1970 43 29 31 1 1 1974 51 36 40 1978 51 44 42 Källa: IUI-statistiken

En tänkbar förklaring till den här utvecklingen är att bland de 10 största koncernerna återfinns företag som länge varit stora och internationella och har en etablerad position på världsmarknaden och en dominerande marknadsposition i SVerige.Därigenom skulle de ha möjlighet att anpassa produktionen till relativakostnadsfördelar för olika typer av arbetskraft i olika länder. Man kan t ex förvänta sig att sysselsättningsökningen \ i Sverige för dessa företag består av relativt utbil- å l dad/yrkesskicklig arbetskraft.

Bland de ll-20 största företagen återfinns en rad företag som är mer bundna till Sverige genom sin produktion och därigenom har mindre möjlighet till globala omfördelningar av sysselsättningen med hänsyn til].den relativa kostnaden för arbetskraft. Dessa företag är dessutom mer utsatta för importkonkurrens i Sverige, och

S()lJ 1983:16 Sysselsättningsutvecklingen 1966-1980 69

ett handlingsalternativ är att omfördela produktionen från Sverige till utlandet. De största multinationella företagen har däremot större möjlighet att förändra produktionsinriktningen och arbetsfördelningen mellan givna produktionsenheter.

Ett stöd för den här typen av resonemang återfinnsockså i SOU 1982:27, där det konstateras att företagets ålder som multinationellt företag har stor betydelse för den internationella konkurrenskraften. Ålder tolkas där som ackumulerat kunnande, men som antyddes ovan kan det också vara fråga om marknadsposition och möjlighet att göra produktionsanläggningarna flexibla för förändringar i arbetsfördelning. Sysselsättningsi Sverige skulle alltså inte på något diförändringar rekt sätt vara kopplat till förändringar i direktinvesteringar. En given internationell arbetsfördelning för hur en förändring i arbetsutgör utgångspunkter âterverkar på produktionsinriktningen och fördelningen i företaget/koncernen som sysselsättningsstrukturen helhet.

4.2 i olika branscher Sysselsättningsutvecklingen Den multinationella företagssektorn i Sverige domineras av ett antal större företag med blandad branschtillhö- En branschklassificering på koncernnivå är därrighet. för relativt godtycklig och detta i ökad utsträckning med hänsyn till ett ökat antal fusioner inriktade på vertikal eller horisontell ingegration. I industristatistiken är branschklassificeringengjordenligt produktionsinriktningen på ett arbetsställe, medan SAF-statistikens branschklassificering avser en administrativ enhet, som ofta omfattar mer än ett arbetsställe. Av primärmaterialet framgår dock att olika arbetsställen i en administrativ företagsenhet oftastharsammabransch- 4-ställig SNI-nivå. Däremot har de fötillhörighet på retag som ingår i en koncern ofta olika branschtillhöriqhet.

70 S 1966-1980

ysselsättningsutvecklingen S()lJ 1983:16

Som framgick av tabell 3.2 har den multinationella företagssektorn i Sverige ökat sin andel av industrisysselsättningen från 35 % år 1965 till 47 % år 1978. Sysselsättningsförändringen i de multinationella företagen har alltså stor betydelse för branschstrukturen i svensk industri.

Tabell 4.3 Multinationella företags relativa fördelning av sysselsättningen på branscher, procent, och andel avden totala sysselsättningen inom branschen (inom parentes). Bransch 1966 1970 1974 1978 4 Textil- ochbeklädnads- 1,5 ( 5) 2,5 (11) 2,7 (17) 1,8 (15) industri häanmümüd LO (3) m9 (3) L3 (5) L3 (M Massa- och pappers- 6,6 ( a) 6,5 ( a) 6,1 ( a) 7,3 ( a) industri 8 Pappersvaruindustri 3,2 (13) 3,0 (16) 2,7 (17) 2,8 (16) Kemisk industri 5,3 (23) 5,1 (26) 5,1 (28) 4,5 (24) 10 Läkenedelsindustri 0,9 (44) 1,0 (55) 1,0 (55) 1,2 (51) 11 Jord- och stenvaru- 1,8 ( 9) 3,8 (29) 3,1 (32) 1,9 (21) industri 12 Järn- och stålindustri 20,4 (a,b) 17,6 ( a) 14,9 ( a) 13,9 ( a) 13 Metallvaruindustri 6,9 ( b) 6,2 (23) 5,9 (23) 5,8 (24) 14 Maskinindustri 23,1 ( b) 22,8 (54) 22,0 (57) 23,2 (60) 15 Elektroindustri 17,9 (65) 14,8 (63) 15,0 (62) 16,4 (66) 16 Transportnedels- 8,8 (39) 13,3 (55) 16,8 (70) 18,5 (68) industri övrig industri 2,6 2,5 3,4 1,4 Samtliga 100 (28) 100 (34) 100 (38) 100 (40)

Källa: SOS Industri, SAF-statistiken

Anm: a) För ett par av de större bruksföretagen har en uppdelning av sysselsättningen inm massa och papper och stål inte hnuwm.göras. Den sanmnüagda andelen är ca 50 % av daxtotala industrisysselsättningen i branscherna. b) Ny branschindelning efter 1966 gör att siffran inte är jänr ñhiarrmñ sanne år.

1966-1980 71

Sysselsätmingsutvecklingen

Tabell 4.3 visar de multinationella företagens sysselsättning fördelad på olika branscher. I koncerner med företagsenheter i olika branscher har sysselsättningen fördelats enligt de ingående företagens branschtillhörighet. För vissa s k administrativa enheter (se kap 3) finns dock ingående företagsenheter och arbetsställen med olika branschtillhörighet. Det gäller speciellt bruksföretag med produktion inom både stål- och skogsindustrierna. Branschklassificeringen bygger i de flesta fallen på Centrala företagsregistret och för de flesta ingående enheterna har branschtillhörigheten varit oförändrad över undersökningsperioden. Av tabellen framgår att järn- och stålindustrin samt verkstadsindustrin står för en dominerande andel.av sysselsättningen i multinationella företag.Dessabranscher har haft en relativt konstant andel under hela perioden på drygt 75 %, med en ökning i transportmedelsindustrin och en ungefär motsvarande minskning i järn- och stål-, metallvaru- och elektroindustrierna. övriga branscher med relativt stor andel av den totala sysselsättningen i multinationella företag är läkemedelsindustri(ca.50%), kemisk industri (ca 25%), jord- och stenvaruindustri (drygt 20 %). I pappersvaru- och tekoindustrierna är ca 15 % sysselsatta i multinationella företag.

Under hela perioden 1966-1978 har de multinationella företag som undersöks här ökat sin andel av industrins totala sysselsättning från 27 % till 40 %. Under perioderna 1966-1970 och 1970-1974 var ökningen tämligen jämnt fördelad över alla branscher, medan perioden 1974-

1978 tycks innebära att de traditionellt internatio-

nella branscherna i allmänhet fortsätter att öka,medan andra branscher minskar sin andel av industrisysselsättningen.

Tabell 4.4 belyser ytterligare utvecklingen av sysselsättningen i de olika branscherna med den årliga procentuella sysselsättningsförändringen i genomgående företag för resp period. Multinationella företag under perioden avser företagets status under begynnelseåret. Som tidigare nämnts visar inte tabellen de multinationella företagen enligt huvudbransch utan enligt de i

72 S ysselsättningsutvecklingen 1966-1980

Am

M5 :nanm mxw

:oo

-Små .oümc mamma

m5 m5 mm m5 m5 m5

m5- :T a m5- 55- To- än- im- m5» m4-

nomamun

mämuämmummm

.små ñwum

m5 m5 im

30m mi? 5.? m5- m5- :a m5- TT pmm

m5 m5 im

-ua .cam mxm u u

mcmuucmuwwmmcmcuummammwmm

m

505 55m

io m5 ño ...m im m5 m5 m5 m5 m5 m5 m5

20m 551 m5- m5» v5- TT 5;?

.anamma

HH

uwamuuwmw

.auoomumxm

aamøucmooum

.mmm

mmauá mumuww mmdxmm

.

må im mm mm m5 H5 m; v; m5 m5 im

v.v mmwm 59h 55m u - T3- u u wnmm

H -av Hm

aawnwa

mämøünmxmnou :mñumümumumä

-vasa

mümøvânøzmuwâä

muumøøñmømâmmvma

xuoåmüm:

mümøøqnümâmøü mâmüumwümwmmmüou

zoo

mümøøñmywømøm

mümøuâñgâpm

mümøwâmmømåugmmü

3:a zoo

LmSm

:oo

müwøwâmmwømüuømøügy

.mbmømøm

mbwsuñmmmwåmq mümøuâmmwøåxü mümøvâmmüå

:oo

umsomäun

zoo

-mmpm

E0

zoo zoo

mämøøqâugmua mümøuâoupxmmm

:oo

mümøuøäümâ

:8

mgumsøqääo âmøxøüo .aümøwqmøbä müäøñâxø

mom

.Seas ;M83 :amma: uxmüøö xmäwx .Eon .nån ?H6 »måga mmmüåm mamma

H m m v m m n m m S d S. mm 3 mm S S 3 Am

Sysselsättningsutvecklingen 1966-1980 73

Under perioden 1966-1970 var tillväxten i den multinationella sektorns genomgående företag 0,3 % årligen medan den totala industrisysselsättningen var ungefär konstant (-0,1 %). Verkstadsindustrin som helhet expanderade under denna period med en mindre ökning i den multinationella verkstadssektorn och i järn- och stålindustrin.

Om vi går tillbaka till diskussionen i anslutning till § tabell 4.1, där vi kunde konstatera att de 10 största företagen hade en högre tillväxt än genomsnittet, liksom också de företag som inte var multinationella år 1965 men blev det år 1970, kan vi möjligen hävda att de största multinationella företagen följde den allmänna konjunkturuppgången med en sysselsättningsökning i Sverige och utomlands, medan mindre företag (inkl de 11-20 största) med ökad utlandsförsäljning investerar relativt sett mer i utlandet. En bakomliggande faktor i denna process är förmodligen bristen på arbetskraft då verkstadsindustrin som helhet expanderar. I övriga branscher ökar sysselsättningen i multinationella företag mer än i hela industrin i livsmedels-, trävaru-, läkemedels- och jord- och stenvaruindustrierna.

Den utlandsägda sektorn ökade kraftigt under 1960-talet, främst genom köp av svenska företag. De utlandsägda industriföretagen finns främst i livsmedels-, kemi- och verkstadsindustrierna. Enligt Samuelsson (l977:28, tabell 2:2) ökade industrisysselsättningen i den utlandsägda sektorn med ca 13 500 från år 1965 till år 1970. Detta motsvarar en årlig ökning med 8,1 %. Tabell 4.4 visar att ca hälften av ökningen kan hänföras till intern sysselsättningsökning i de genomgående företagen. Sysselsättningsökningen är stor i nästan samtliga branscher. Ungefär samma mönster gäller för perioden 1970-1974 men med lägre tillväxt. Totalt ökade den utlandsägda sektorn under den perioden med drygt 4 % årligen (SCB 1978:8), medan ökningen i genomgående företag var 1,1 %. För perioden 1974-1978 är urvalet av utländska företag för litet som underlag för en meningsfull jämförelse på branschnivå. Av SCB(l98l:5)framgår dock att för den utländska sektorn som helhet har sysselsättningen minskat.

74 Sysselsättningsutvecklingen 1966-1980 sou 193346

För de multinationella företagen var sysselsättningsökningen i Sverige i genomgående företag störst under perioden l970-1974. Till största delen är ökningen att

hänföra till de l0 största företagen, varav de flesta

har sin huvudbransch i någon av verkstadsindustrins delbranscher (jfr tabell 4.lL Under perioden 1974-1978, då de multinationella företagen som helhet minskade sin sysselsättning med 0,8%, var det fortfarande de största som stod för en ökning (massa- och papper samt verkstadsföretag).

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att periodenl966- 1970 karaktäriserades av en sysselsättningsökning av utländska företag i Sverige och av svenska företag i utlandet med en jämförelsevis liten ökning av de multinationella genomgående företagens sysselsättning i Under stark | Sverige. perioden 1970-l974,meden1fortsatt ökning av de multinationella företagens internationaliseringsgrad, ökade både utländska och svenska multinationella företag sin sysselsättning,främsti kapitaloch kunskapsintensiva branscher. Perioden 1974-1978 karaktäriseras av en minskning av sysselsättningen i både multinationella och utländska företag, med undantag för de stora svenska internationella koncernerna, främst inom verkstadsindustrin.

4.3 Sysselsättningsutvecklingen för arbetare och tjänstemän Medan sysselsättningen i industrin har minskat sedan ökat

mitten av 1960-talet har tjänstesektorn kraftigt. Det är dels fråga om en långsiktig tendens med en om- 4 mellan sekundär och tertiär sektor I fördelning primär, förändrade som beror av teknologisk utveckling och produktivitetsförhållanden, och dels en politisk fråga om omfördelning mellan privat och offentlig konsumtion mål. Sett från det

grundad på välfärdspolitiska industri-å

ella kan man också tala om en

systemets perspektiv i

av vissa med

externalisering företagsfunktioner åtföljanda

framväxt av konsult- och serviceföretag, utbildnings- .i J institutioner m m. å

Sysselsättningsutvecklingen 1966-1980 75

I kapitel 2 diskuterades den interna utvecklingen av företagsfunktioner och förändringar i arbetsprocessen. I detta avsnitt skall vi beskriva utvecklingen av sysselsättningsstrukturen med en uppdelning av företagens anställda i tjänstemän och arbetare. Det finns alltså en tendens att industrisysselsättningen i allmänhet minskar och att tjänstesektorn ökar. Men också inom företagen finns en tendens till förskjutningar i sysselsättningsstrukturen från arbetare till tjänstemän. Mer komplexa administrations-, produktions- och marknadsförhållanden tenderar att kräva en ökad andel tjänstemän (se t ex Blau & Schoenhert, 1971). Vi kan alltså förvänta oss en högre andel tjänstemän i internationella företag i allmänhet men också en uppdelning av verksamheten som medför regionala skillnader, eller annorlunda uttryckt, en internationell arbetsfördelning. Speciellt i en begynnande internationaliseringsprocess är andelen försäljare i de utländska företagsenheterna relativt stor (Johansson & Vahlne, 1977) medan större multinationella företag med global produktionsinriktning har möjlighet att anpassa arbetar- och tjänstemannastrukturen till specifika regionala förutsättningar.

Tabell 4.5 visar antalet arbetare och tjänstemän samt andelen tjänstemän av totala antalet sysselsatta för hela industrin och för olika företagskategorier i urvalet. Företagskategorierna anger företagens status för resp år, och det är alltså här inte frågaonlgenomgående företag.

I hela industrin ökar andelen tjänstemän från 26 % år 1966 till 29 % år 1978. I absoluta tal minskar antalet

arbetare med närmare 70 000 medan tjänstemän ökar med

knappt 20 000. De multinationella företagen har en högre andel tjänstemän än de nationella 34 % jämfört med 27 % år 1978 - och skillnaden ökar från år l966 till år 1974, medan ökningen i procentenheter är lika stor i multinationella företag och i hela industrin mellan åren 1974 och 1978. De utländska företagen har ca 10 % högre andel tjänstemän än de multinationella företagen. Andelen tjänstemän i utländska företagsteg från 40 % år 1966 till 45 % år 1974.

76 Sysselsättningsutvecklingen 1 966-1980

.mmmalmmma mmv mov

.mmm

.mpmqmna

.. mmm

cmnm

SME m2 m3

vmm m8 Sw

23 .apan mama m8 omm mmm

uoauoumumxmmmuwuwm

amg mms?

mm mm vm mv mm

Em .vom mmm mmv mmm

-Bmqmma

mm Hm va: omm md mom

§30 moo mvm mmm mvm

:w

umeå mmm»

..n mm

ES mmm m3 Hmm v:

sme?

cmaoumcmnø

H82

mm mm mm 2 mm

mmm mmm mmm mmm mmm

:U0 øHmE E Å så m3 m5

Ra mvm mam

oumumnum

m3 :o

2.3 gud

am ä vmm v: mom äm

även.

...á å? mm mm Hm 8 mm

Homme

mmm mov omm n: v3

1.3.2?

mm mm

mmm

2 m åh m2 mm mm mm

mvm mmm mmm

cmñumauøumuåm

Em mä

.mnä wHmu

mm

mmm mma mmm

m m5 mm mm mm

mümâm

mama

mmpmunm .AMUMSUCH

mmumumm

mämøoümândâ

ummanøäñm

m

:Hämøuâ maawcoauw: mxwøømüs mmaaucñm

mom

müoøoümøüasz

ucøooum

mümøoüøz mxmucmauø uwaå: 55905

Madam

|

mama

H

1966-1980 77

SOU 193346 Sysselsättningsutvecklingen

z Den tillgängliga statistiken medger inte någon jämförelse mellan de olika företagskategorierna för år 1978. Som framgår av uppgifterna om de olika företagskategoriernas andelar av hela industrin i tabell 4.5 representerar tjänstemännen i de multinationella företagen år 1978 över 50 % av tjänstemännen i hela industrin (med beaktande av att urvalet representerar ca 80 % av sysselsättningen i multinationella företag torde den rätta andelen vara ca 60 %). År 1974 var 13 % av tjänstemännen i hela industrin anställda i utländska företag enligt urvalet, som sammantaget representerade 82 % av tjänstemännen i hela industrin för detta år.

Andelen tjänstemän skiljer sig alltså väsentligtnellan olika företagskategorier. Dels beror det på branschstrukturen, dels på arbetsfördelningen i internationella företag. De multinationella företagen kan i allmänhet förväntas förlägga kontrollfunktionerna och teknisk utveckling till hemlandet, medan en del av försäljnings- och marknadsfunktionerna lokaliseras till utlandet.

Frågan om tjänstemannaintensiva företag blir internationella eller om internationella företag blir mera tjänstemannaintensiva kan delvis belysas genom sysselsättningsstrukturen i nytillkomna multinationella företag. Tabell 4.6 Arbetare och tjänstemän i nytillkomna multi; nationella företag åren 1970-1978. Klassifi- 1970 1974 1978 Arbe- Tjänste- Arbe- Tjänste- Arbe- Tjänsteoeringsår tare nån tare nän tare nån 1966 174537 86514 (33) 1970 207843 103299 (33) 223050 116408 (34) 1974 231842 118799 (34) 208968 120710 (37) 1978 230 612 129 407 (36) 33306 16785 (34) 8792 2391 (21) 21644 8697 (29) Nytillhmna Källa: SAF-statistiken

78 Sysselsättningsutvecklingen 1966-1980

vnmv

vmamvnom

om om I mm hm vv mv vv om vn vm mm vw mm mm mm - vm

.

emma mv mm i am mm mm om om mv mv Hm mm vm mm om mm om

mxmncmvua

-

momv mv Hm I R vm »N mv vw mm mm mm mm mm mm vv -

.mvaamumcm

mnmv vv om I om mm vm mm mv mm mv mm om mm ov vv mm - om

uwamucm

.w›ma|woma

vnmv vm om I ä. mm mm vw cv mm mm mm hm am mm av vm am vv vm

mvvmcovumcvuvsz

mamuou

onmv

cwum

mm m I m: S Hm mm mm mm mm om mm mm mm av sm mm vv mm

m mama ha m | mm S mm om mm mm om mm mm om vm mm vm mm ov Hm

ucmuoua

.wuovwumxmvmumnwm

vnmv mm Hm mm S .mm »N mm mm mm mv vm vw mm mm vm wa om vm mm

H

onmv

mvvocovumz

mm mm .mm 3 S mm vw m mm mv »N vm mm mm m pm mm hm om

cwemumcmnu

zoo oomv mm mm mm S S. mm om mm vm mv vw mm vw mm mm m vw mm om

nomcmun amma

qoamU:

mm mm wm om S av mm mm mm mm om hm vn mm mm Hm mm vm om

wa

vnmv am mm mm S m... mv om um am pm vw vw mm mm mm Hm »N mm hm

›.v

cauumsuca

emma Hm mm mm S ha vv mv mm mm vm mm mm mm mm om Hm »N mm pm

Haonma

mvmm momv mm vm mm S 2 mv mv mm mm mm om mm Hm om mm om mm »N om

ååumncümuåm

xum›Hvmum:

tønvnauvwrxllrin_

.summuommm

Huumsøcvmnmmmmm

nsnmâxmnou

vupmøo:Høam:mpm

nmwmcømüon

HMumswcvmmcvcumHvvp

.suøñmumv

.u=;smnu.ummvmHvgxmvsox Huumsvcvmvmomnpyommcmua

.HHumDEH

vaumøwcvmvmumamvq HuuwøU:HsMmmuB vuumøucvmvmumeøxmq vMum:wavsgmvHmpmz vaumsvcvavxmmz

0 o

ñrkwnålmxinvrrøuWc

Hnumsucvoguxmvm

0 o

HuumsocH:uo Hñwüüüå o.ampm..numn vnumøocvmum>

o .v

uxmvwmuo mmvvuemm

mom

nomcmum

uo

umHHmM

| G

sou 1933:16 Sysselsättningsutvecklingen 1966-1980 79

Tabell 4.6 visar antalet arbetare och tjänstemän samt andelen tjänstemän av totala antalet anställdaföråren 1970, 1974 och 1978. Företag som klassificerades som multinationella år 1970, men inte år 1966 (egentligen 1965), hade en något högre tjänstemannaandel än företag som var multinationella både 1966 och 1974. För åren 1974 och l978varemellertid tjänstamannaandelen lägre. För nytillkomna företagår l974vartjänstemannaandelen i nya företag endast 21 %, dvs lägre än för hela industrin (27 %). År 1978 hade de nytillkomna företagen samma tjänstemannaandel som hela industrin.

Motsvarande uppgifter om de utländska företagen visar att nytillkomna företag år 1970 hade en andel på 36 % tjänstemän och 37 % år l974,dvs lägreêhiför utländska företag i allmänhet men högre än för hela industrin i genomsnitt.

Ovanstående skulle tyda på att multinationella företag är mer tjänstemannaintensiva än nationella företag,men att företag som blir multinationellainte nödvändigtvis är mer tjänstemannaintensiva. För utländska företag förefaller det somcnnnyetablerade företag är mer tjänstemannaintensiva än andra företag i industrin, men i mindre utsträckning än i redan etablerade företag.

Vi skall ytterligare belysa fördelningennmllanarbetare och tjänstemän i de olika företagskategorierna genom en uppdelning på branscher.

Om Vi först ser på utvecklingen i hela industrin enligt tabell 4.7 varierar tjänstemannaandelen år 1978 från 16 % i läder- och lädervaruindustrin till 59 % i läkemedelsindustrin. För de flesta av branscherna är förändringarna i tjänstemannaandelen relativt små mellan åren 1966 och 1978. I några få branscher (grafiskoch pappersvaruindustri, läkemedelsindustri, jord- och stenvaruindustri och övrig tillverkningsindustri) har förändringen mellan åren 1966 och 1974 varit större än 5 procentenheter. En betydande del av förändringarna kan förklaras med en minskning av antalet arbetare snarare än med en ökning i det absoluta antalet tjänstemän.

80 1966-1980

Sysselsättningsutvecklingen

För det multinationella företagen är tjänstemannaandelen hög, speciellt i verkstadsindustrin, där multinationella företag också har den största andelen av sysselsättningen totalt. Däremot tycks inte tjänstemannaandelen i multinationella företag vara högre än i na-

tionella i branscher som karaktäriseras av råvarube-

roende och/eller kapitalintensiv processtillverkning (trävaruindustri, massa- och pappersindustri, kemisk industri och järn-, stål- och metallverk). De utländska företagen har en relativt hög andel tjänstemän i livsmedelsindustri, kemisk industri, läkemedelsindustri, maskin- och elektroindustri samt i övrig tillverkningsindustri. Dessa branscher kan i allmänhet karaktäriseras som kunskapsintensiva. De utländska företagen i råvaruberoende branscher eller med kapitalintensiv processteknologi tycks inte ha en tjänstemannastruktur som avviker väsentligt från övriga företags- \ kategorier. l 1

En slutsats av ovanstående beskrivning av sysselsättningsstrukturen, uttryckt som andelen tjänstemän av

totala antalet anställda, skulle vara att internatio-

nella företag intei.allmänhetbehövervarameratjänstemannaintensiva än nationella Ä företag (jfr tjänstemannaandelen i nytillkomna företag och företag i råvaru-/ kapitalintensiva branscher). Däremot har företag som redan är internationella möjlighet att välja en sådan Verksamhetsinriktning som är inriktad på mer tjänstemannaintensiv produktion, t ex genom automatisering, rationaliseringar och teknisk utveckling. På samma gång som man kan säga att direktinvesteringarpåverkar sysselsättningen (hemma och utomlands) är en given sysselsättningsstruktur grsgk till att investeringar görs. Resultatet av dessa, över tiden på varandra lagrade, investeringar och sysselsättningsförändringar blir en omfördelning av sysselsättningskategorier mellan nationella, multinationella och utländska företag samtidigt som branschfördelningen förändras.

Sysselsättningsutvecklingen 1966-1980 81

4.4 Utvecklingen i genomgående företag

I föregående avsnitt beskrev vi arbetar- och tjänste-

mannastrukturen i olika företagskategorier och bran-

scher för alla företag som ingår i urvalet jämfört med strukturen i hela industrin.lidettaavsnittskall vi se närmare på utvecklingen i genomgående företag med samma indelning i perioder som i avsnitt 4.2, dvs å 1

1966-1970, 1970-1974 och 1974-1978.

Tabell 4.8 Årlig procentuell förändring i antalet arbetare och tjänstemän i genomgående företag.

Eöretagskategori I:l966-1970 II:l970-1974 III:l974-l978a

Arbe- Tjänste- Arbe- Tjänste- Arbe- Tjänste- 0

-

Källa: SAF-statistiken a Uppgifter cnlnationella och utländska företag är otillräckliga för en meningsfull rakwimüng. De genomgående företagen har, som framgår av tabell 4.8, i allmänhet en högre tillväxt i antalet tjänstemän jämfört med arbetare under alla perioder. Enda undantaget utgör de 10 största multinationella företagen under 1970-1974, då sysselsättningstillväxten var perioden som störst. Antalet arbetare ökade med 4,1v% årligen mot 3,4 % för tjänstemän. Den avtagande tillväxten under 1974-1978 för de multinationella företaperioden beror till största delen på minskning i antalet gen arbetare, medan tjänstemännen ökar i de 10 största men minskar i de 11-20 största. Minskningen i antalet arbetare är dock större än för tjänstemän i de ll-20 största multinationella företagen. Om vi jämför med förändringarna i internationaliseringsgraden (se tabell 4.2) kan vi konstatera att för de 10 största företagen är andelen anställda utomlands oförändrad under perioderna 1965-1970 och 1974-1978. Under peri0den]B70-1974

1966-1980

82 Sysselsättningsutvecklingen

ökar de 10 största_ande1en anställda utomlands från 43 % till 51 % på samma gång som de har den största ökningen av sysselsatta i Sverige, med en högre sysselsättningsökning blandarbetare.Fördell-20största multinationella företagen, som under hela perioden 1965-1978 ökar andelen sysselsatta utomlands,minskar av arbetare under alla perioder och k sysselsättningen speciellt under 1974-1978, då internationa- ä

perioden

liseringen var som starkast bland dessa företag.

Tabell 4.9 visar de förändrade tjänstemannaandelarna utvecklingen av för genomgående företag,s0n1speg1ar arbetare och enligt tabell 4.8.Av tabellen tjänstemän att delo största multinationella företagen jämframgår fört med de ll-20 största har en högreandeltjänstemän av 1960- och av 1970-talet, men att ani slutet början delen är lika efter år 1974. Det kan tyda på att ökad tenderar att leda till en minskinternationalisering i den relativa andelen arbetare, som emellertid ning avtar med ökad storlek och internationaliseringsgrad. för utländska företag tyder på Tjänstemannaandelarna att i andelar är obetydliga i genomgåförändringarna ende men att nya utländska företag har en hög företag, (förändring från 41 % till 44 % år tjänstemannaandel 1970).

i genomgående företag åren Tabell 4.9 Tjänstemannaandel 1966-1978.

Utländska - - 29 31 32 33 Samtliga

Källa: SAF-statistiken a Se tabell 4.8

1966-1980 83

Sysselsättningsutvecklingen

I inledningen av detta kapitel antog vi att internationalisering har ett samband med tillväxt och koncentration, en ökning av antalet tjänstemän och en relativ minskning av arbetare. Någon entydig tendens till tillväxt och ökning av tjänstemännen i absoluta tal föreligger inte för multinationella företag som helhet. Råvarubaserade och kapitalintensiva branscher med processproduktion tycks skilja sig från kunskapsintensiva branscher. De 10 största multinationella företagen skiljer sig också i flera avseenden från de ll-20 största, vilket också har samband med den antydda skillnaden mellan branscher.

Tillväxten och koncentrationen, men också ökningen i antalet tjänstemän,kan till stor del hänföras till de 10 största multinationella företagen. Dessa företag har en relativt kunskapsintensiv produktionsinriktning i Sverige. För övriga multinationella företag kan man anta att en del råvarubaserade och processinriktade företag utvecklar sin verksamhet med kunskapsintensiva delar i Sverige och/eller i utlandet, medan andra investerar utomlands för att kontrollera marknader (försäljnings- och marknadsföringsinriktade produktionsenheter).

Motsvarande mönsterkanmmn se i de utlandsägda företagen i Sverige, där vissa företag är inriktade på försäljning, medan andra är inriktade på kunskapsintensiv produktion/produktutveckling (livsmedel, kemi). En tredje kategori (maskin- och elektroindustri) är i allmänhet delar av internationella koncerner som är specialiserade och marknadsledande inom resp område.

En slutsats av ovanstående är att de största svenska multinationella företagen sysselsätter en allt större andel i hela industrin, och att både svenska och utländska multinationella koncerner 1960-talet(eller på tidigare) inriktade verksamheten i Sverige på tjänste-

84 Sysselsättningsutvecklingen 1966-1980

mannaintensiv produktion. Utvecklingen efter år 1979 tycks tyda på att nya multinationella företag inte är speciellt tjänstemannaintensiva, och att de multinationella eller utländska företagen förändras på ungefär samma sätt som övriga företag vad gäller absoluta antalet tjänstemän. Förändringar i det relativa antalet tjänstemän beror alltså till stor del på förändringar (minskning) i antalet arbetare under 1970talet.

Tjänstemän 85

KAPITEL 5 TJÄNSTEMÄN

Företagens verksamhet kan indelas i en kontrollsfär och en realsfär. I kapitel 2 identifierade\ü.meddenna utgångspunkt en indelning i företagsfunktioner baserad på befattningsklassificeringen för tjänstemän- De grundläggande funktionerna är produktion, teknisk utveckling och anpassning, marknadsföring, inköp och kontroll med en kompletterande funktion av hjälp- Produktionsfunktionen sammanfaller i denna tjänster. studie med kategorin arbetare, medan övriga funktioner handhas av tjänstemän.

I föregående kapitel kunde vi konstatera att andelen tjänstemän är högre i multinationella företag än i nationella, och att de utländska företagen i Sverige har en betydligt högre andel tjänstemän än övrigaföretagskategorier. Detta gäller emellertid inte nödvändigtvis för alla industribranscher. I detta kapitel skall Viner ingående undersöka de olika funktionerna inom sysselsättningskategorin tjänstemän och också se på utbildningsstrukturen och förändringarnaöver tiden.

Som påpekades i kapitel 3 finns det enradproblem med tjänstemannastatistiken. Bl a behöver befattningsklassificering inte helt avspegla arbetsinnehållet och vara jämförbar mellan företag och över tiden. Vidare gjordes förändringar i klassificeringssystemet år 1975. Med de relativt grova funktionskategorier vi tillämpar torde dock en jämförelse vara tillförlitlig både mellan företag och över tiden, med en indelning i perioder på samma sätt som i kapitel 4. Den största förändringen p g a det nya klassificeringssystemet återfinns i kategorin hjälpfunktioner, som speciellt efter år 1975 till stor del omfördelades till resp huvudfunktioner.

86 Uänstemän sou 1983:16

Den tjänstemnnastatistik som redovisas i detta kapitel omfattar perioden 1966-1989, men med två olika urval. Populationen för perioden 1966-1974 omfattar SAFmedlemmar med mer än 20 tjänstemän år 1974 och utgör ca 67 % av industrisysselsättningen och ca 82 % av sysselsättningen i multinationella företag i Sverige år 1974. Populationen för åren 1974-1980 omfattar de multinationella företagen samt ett antal större nationella och utländska företag. Urvalet representerar ca 86 % och totalt ca 50 % av tjänstemännen i hela industrin.

5.1 Funktionsstrukturen i nationella, multinationella och utländska företag

Direkta investeringar innebär att ett företags eller en koncerns produktion lokaliseras till flera länder. Den fråga vi försöker belysa här är vilkakonsekvenser detta får för företagens andra funktioner - dels för svenska multinationella företag i hemlandet, dels för utländska företagsenheter i Sverige.

Som vi tidigare har diskuterat kan man förvänta sig skillnader i funktionsstrukturen av en rad olika skäl. För det första medför ökad företagsstorlek möjligheter till effektivare utnyttjande av administrativ personal, och man kan i detta avseende förvänta sig stordriftsfördelar. För det andra kan man anta att osäkra marknadsförhållanden och komplex teknologi ställer större krav på företagens administrativa funktioner. Eftersom internationella företag i allmänhet är stora och samtidigt verkar i en relativt komplex och osäker miljö påverkas kontrollfunktionenom ovanstående är - av två motantaganden riktiga satta tendenser.

En tillkommande faktor vid analysen av internationella företags tjänstemannastruktur i Sverige är lokaliseringen av funktioner mellan moderföretaget ochdotterföretagen.Vidproduktion utomlands kan man anta att

S()lJ 1983:16 Dünmanän

marknadsföringsfunktionen i första hand delvis utlokaliseras, och i många fall torde också marknadsföringen vara primär i förhållande till produktionen, speciellt i ett tidigt skede av internationaliseringsprocessen.

Av tabell 5.1 framgår att andelen tjänstemän inom marknadsföring (MAR) är lägre i multinationella företag och högre i utländska år 1974 (p g a urvalet är 1974 det senaste år en någorlunda fullständig jämförelse kan göras mellan olika företagskategorier).

största inte skiljer sig nämnvärt från de nationella företagen.

Kontrollfunktionen (CON) omfattar allmän administradatabehandling och tion, produktionsadministration, Kontrollfunktionens andel av tjänsteekonomistyrning. männen är för multinationella företag än för lägre nationella, vilket dels kan bero på stordriftsfördelar (de 10 största har också en lägre andel än övriga multinationella företag), dels på att en del av kontrollfunktionen lokaliserats till utlandet. Den låga andelen tjänstemän i kontrollfunktionen för utländska

88 Uänstemän sou 1983:16

företag (28 %) kan dock tyda på att dotterföretagen i allmänhet har en mindre omfattande kontrollfunktion i förhållande till övriga funktioner. I så fall skulle den lägre andelen för svenska multinationella företag i huvudsak bero på stordriftsfördelar i administrationen.

Hjälpfunktionerna (ASS) samvarierar i allmänhet med kontrollfunktionen och som framgår är skillnaderna mellan de olika företagskategorierna likartade.

Den största skillnaden mellan företagskategorierna återfinns i den tekniska utvecklingsfunktionen (RDD). Teknisk utveckling och anpassning är här ett vidare begrepp än forskning och utveckling och inkluderar bl a konstruktions- och formgivningsarbete (se kap 3 för en mer ingående definition). De multinationella företagen har en betydligt högre andel tjänstemän inom funktionen teknisk utveckling än övriga företagskategorier. Den höga andelen är emellertid till största delen hänförlig till de 10 största företagen. Skillnaden mellan nationella företag, ll-20 största multinationella, övriga multinationella och utländska företag är inte speciellt stor.

Inköpsfunktionen, som är betydligt mindre än övriga funktioner, skiljer sig obetydligt mellan de olika företagskategorierna. Funktionen är också svårare att avgränsa i befattningsklassificeringssystemet, då flera administrativa och tekniska funktioner torde ha nära samband med inköpsprocessen.

Ovanstående beskrivning av tjänstemannastrukturen avser de olika huvudfunktionernas relativa andel, bortsett från produktionsfunktionen. En fullständig jämförelse mellan olika företagskategorier skulle kräva uppgifter om sysselsättningsstrukturen i utländska enheter för de svenska multinationella företagen och

Tjänstemän 89

för moderföretaget i de utländska företagen. Om produktionsfunktionen inkluderas och de olika funktionernas andel av den totala sysselsättningen i Sverige redovisas försvåras analysen p g a att utländska dotterföretag dels kan ses som försäljningskanaler, dels som sammansättningsfabriker i varierande grad. Detta innebär att de internationella företagens svenskadelar administrerar, kontrollerar, säljer och producerar i en utsträckning som är beroende av arbetsfördelningen mellan de svenska och utländska företagsenheterna.

För att belysa skillnaderna med en redovisningav funktionsandelarna med och utan produktionsfunktion kan tabell 5.2 nedan jämföras med tabell 5.1.

övriga Utländska 13 lQ 0,8 9 ll

Samtliga ll S 0,6 9 8

Källa: SAF-statistiken

Som framgick av kapitel 4 var andelen tjänstemän av totala antalet anställda högst i utländska företag (45 % år 1974) och högre i multinationella jämfört

med nationella företag (34 % resp 28 %). Om man jämför

med den totala sysselsättningen blir funktionernas andel vad som framgår av tabell 5.2. 1 stort blir enligt slutsatserna av beskrivningen enligt tabell 5.2 samma som för tabell 5.l. Vad som ytterligare kan tilläggas är att marknadsföringsfunktionen har lika stor andel i

90 Tjänstemän sou 193345

nationella och multinationella företag, vilket skulle kunna antyda att den, för de multinationella, anpassas till hemma- resp

utlandsmarknaden.

För de ll-20 största multinationella företagen, där andelen är större än för övriga multinationella företag, kan förklaringen vara att de är mera exportinriktade och mindre internationellt produktionsinriktade än de 10 största multinationella företagen (jfr tabell 4.2). Vidare kan vi från tabell 5.2 konstatera att den multinationella företagen har ungefär samma andel tjänstemän i kontroll- och hjälpfunktioner som de nationella företagen trots en större omfattning av verksamheten p g a utlandsenheterna. Som tidigare antytts är det fråga om både storleksfördelar och lokalisering av funktioner till utlandet.

För de utländska företagen, som till stor del kan ses som försäljnings- och administrationskanal för moderföretagen, visar tabell 5.2 att den tekniska utvecklingsfunktionen har en relativt stor andel av den totala sysselsättningen (9 % jämfört med 5 % för nationella företag).

Kontrollfunktionen kan indelas i olika delfunktioner. I tabell 5.3 redovisas deras andel av det totala antalet tjänstemän. Den största andelen har produktionsledning och -planering (CPROD). Skillnaderna mellan de olika företagskategorierna avspeglar skillnaderna i kontroll över det som produceras i Sverige. Med andra ord kan man anta att produktionskontroll är geografiskt bunden till produktionsverksamheten, medan de andra kontrollfunktionerna är beroende både av vad som produceras i Sverige och vad som produceras utomlands. Således återfinns 30 % av tjänstemännen i nationella företag, 23 % i multinationella och l7 % i utländska företag inom funktionen produktionskontroll.

SOU 1983: 16 l Tjänstemän 91

Om man jämför den höga andelen inom marknadsfunktionen i utländska företag understryker detta ytterligare deras karaktär av marknadsföringskanal för moderbolagets produktion. Skillnaden mellan de 10 största ochsamtliga i andelen multinationella företag produktionskontroll 20 % resp 23 % - kan förklaras av att de största multinationella företagen producerar relativt sett mer utomlands och administrerar relativt sett mer i hemlandet.

5.3 Kontrollfunktionernas andel av totala antalet Eggell

-

Källa: SAF-statistiken Av övriga funktioner tyder den höga andelen tjänstemän i administrativa funktioner U2ADM)för de ll-20 största multinationella företagen på att en hög exportandel medför krav på mer administrativ kontroll. Detsamma gäller ekonomistyrning KZECON).

En jämförelse mellan ekonomistyrning och datafunktionen UZDATA) visar att de 10 största multinationella företagen har en låg andel i den förra och en hög i den senare funktionen. Förklaringen kan vara att stora företag allmänt tekniskt avancerade branscherock-

inom

så har möjlighet att ersätta ekonomistyrningen med datakontroll. De utländska företagen har den högsta andelen inom datakontroll av de olika företagskategorierna men också en hög andel inom ekonomifunktionen jämfört med multinationella företag. Skillnadernatorde de utländska dotterföretagens karakåterigen avspegla tär av marknadskanal, där en i förhållande till produktionen relativt sett stor försäljningsvolym administreras och registreras/styrs ekonomiskt.

92 Tjänstemän SOU 1983: 16

Vi har kunnat konstatera att den tekniska utvecklingsfunktionen skiljer sig mest mellan nationella och multinationella företag och att utländska företag har en hög andel marknadsförare och en relativt hög andel tjänstemän inom teknisk utveckling. Den höga andelen tjänstemän i teknisk utveckling i de multinationella var dock till stor del till de 10

företagen hänförlig 3

1 största koncernerna. De flesta av de företag som ingår i dessa koncerner ingår i branscher inom verkstadsindustrin. En jämförelse av funktionsstrukturen mellan branscher borde därför visa en hög andel inom teknisk utveckling i verkstadsbranscherna och också en relativt låg andel inom Att så l marknadsföringsfunktionen. \ \ också är fallet framgår av tabell 5.4. Teknisk utveck- \ l ling (RDD) i multinationella företag jämfört med natio- 1 1 nella har en mycket högre andel i samtliga verkstads- 4 4 branscher utom för maskinindustrin, där de multinatio- 1

nella företagen har 31 % och de nationella 28 %. Också 1

I

inom grafisk -och pappersvaruindustri har de multinationella en andel inom funktionen tek-

företagen hög nisk utveckling.

För mera processinriktade och råvarubaserade branscher (trä, massa- och papper, kemi, jord- och stensamt järn-, stål- och metallverk) är skillnaderna mellan nationella och multinationella företag relativt små. Detta l gäller också textil- och beklädnadsindustrin. 4

1 Marknadsföringsfunktionen skiljer sig inte nämnvärt mel- 4 J lan nationella och multinationella företag, med undantag av grafisk- och pappersvaruindustri, elektroindu- { stri och transportmedelsindustri, där andelen i de multinationella företagen är betydligt lägre. Förklaringen kan vara att företagen inom dessa branscher är mer produktionsorienterade i Sverige och att utlandsmarknaderna kräver lokalt baserad marknadsföring. För övriga verkstadsföretag kan man anta att de svenska resp de utländska företagsenheterna är mer integrerade vad avser olika funktioner (med undantag för teknisk utveckling) jämfört med de ovannämnda branscherna, som då kan antas ha en mera internationellt uppdelad funktionsfördelning.

Tjänstemän 93

H

smñwumcmnu

uwamucm

än mm |

.vwma

axmwømaum

.

um

mamuou

.uwpäøñø

umauommumxmwmuwuwm

m

amwcm

mmäqmpmaaømo

mom

müoøoüønuüå

ma: m

:oo m

mmCH®c0HuxcSwmcGmEmpmcmwa

m

mm mm mm

Z8 »M wm vw em om mm mv mm mm mm vm

uwcomcmun

. .

mumspmamuø

mm mm mm mm mm mm ma mm nu

.cmxwumauwumumcm

mxaao

ma mm mm mm ma Hm om ma

gm:

S

v.m

umumdmmma

H.H w.o mä o.m m.m H.m H.m m.H m.H

nmaanm

Hawama

w v

ma ma ma ma m

ma:

»H S »H

maamøoaumz

ZOO

Leasw

.

xumHamumsnu.Hmum

.øäânøåøm

magumswcamamumauomwcmua

-mømâmaän

Huumsn:HcumHHHu

:oo

HuumswcHøumcmumnu.øuon

m

hämma

manumøwcamaoumuoxmq

HHumDUCH

mHuumøwcHsummua o.gmmHm.xmHsmx Hüwønødümâaøuå

GHHQMSUGHMHOUQHMNVHÅ mauumgxnuoowg Huumsvcwoupxmam

O

Huumøøøacwxmmz HuumøucHmum>

o

Huumgunssno uøhmxømwxomuo .Uumøvâñøx/

9.38 -Hasse wümøøñ ummwmz Huumswna Ixwammno Huumaaa LhHmn mmnausmm

Ho

94 Tjänstemän SOU 1983: 16

Av tabell 5.4 framgår också att andelen tjänstemän inom inköpsfunktionen (PUR) är lägre för multinationella företag i flertalet branscher och speciellt i sådana där dessa är dominerande (verkstadsindustrin). Detta skulle kunna tyda på att dessa företag utnyttjar underleverantörer i mindre utsträckning i Sverige, antingen p g a att de genom sin storlek är i relativt hög grad självförsörjande på insatsvaror eller att företagets behov av insatsvaror tillgodoses via de utländska produktionsenheterna.

Också för de utländska företagen har inköpsfunktionen.

en relativt låg andel inom verkstadsindustrin, medan järn-, stål och metallverk liksom i de multinationella företagen har en relativt hög andel. Andelen tjänstemän i inköpsfunktionen kan antas avspegla i vilken utsträckning produktionen i Sverige är standardiseradmen också i vilken utsträckning produktionen är integrerad bakåt i produktionskedjan.

som vi tidigare har konstaterat är andelen tjänstemän i marknadsföringsfunktionen hög i utländska företag. Detta gäller emellertid främst för branscherna livsmedel och kemi, där de utländska företagen har en stor andel av sysselsättningen. För den kemiska industrin är också andelen för teknisk utveckling låg och de svenska företagsenheterna förefaller vara marknads- och produktionsinriktade, medan livsmedelsindustrin är mera marknads- och utvecklingsinriktad.

Andelen tjänstemän inom teknisk utveckling i utländska g \ företag är inte speciellt hög jämfört med nationella företag med undantag för livsmedel och pappersvaror. Däremot återfinns utländska företag oftast i branscher som allmänt har en hög andel inom teknisk utveckling.

SOU 1983: 16 Tjänstemän 95

5.2 Utbildningsstrukturen i nationella, multinationella och utländska företag

I föregående avsnitt kunde vi se att de multinationella företagen i Sverige hade en stor andel tjänstemän inom teknisk utveckling främst inom verkstadsindustrin medan

de utländska företagen var mer inriktade på marknadsfö-

ring och med en andel inom teknisk utveckling som är jämförbar med nationella företag.

Ett allmänt antagande om internationella företag skulle, mot bakgrund av ovanstående, vara att de utvecklar och upprätthåller tekniska företagsspecifika fördelar i hemlandet som marknadsförs i utlandet via producerande dotterföretag. Vissa undantag finns emellertid som pekar på att detta antagande inte gäller generellt. För de multinationella företagen har processinriktade och/eller råvarubaserade branscher en funktionsstruktur som inte är speciellt avvikande från de nationella företagen. De utländska företagen i livsmedels-r grafisk Och pappersvaruindustri har en andel inom teknisk utveckling som är relativt hög. För råvarubaserade branscher kan förklaringen vara att de företagsspecifika fördelarna erhålls genom vertikal integration framåt på utlandsmarknaderna. För de utländska företagen är det möjligt att den tekniska utvecklingsfunktionen förändras över tiden då utländska förvärv oftast återfinns i branscher med en stor andel tjänstemän inom teknisk utveckling. Vi skall närmare undersöka förändringarna över tiden i avsnitt 5.3 och 5.4 nedan.

En ytterligare belysning av företagsspecifika fördelar får vi genom att se på utbildningsstrukturen. Som framgick av kapitel 3 har tjänstemännen klassificerats efter utbildning och vi har grupperat dessa i fyra utbildningskategorier:ingenjörer (ENG), kvalificerade naturvetare och tekniker (QSE), ekonomer (BUS) och övriga (ÖVR). Närmare 40 procent av tjänstemännen har någon eftergymniasial utbildning eller specialiserad gymnasial utbildning enligt klassificeringen.

96 Tjänstemän sou 1983:16

Utbildningsstrukturen i de olika företagskategorierna visar att de multinationella företagen har en stor andel tekniker medan de nationella och utländska har ungefär samma andel (tabell 5.5). Inom utbildningskategorin tekniker (ENG) har kvalificerade naturvetare och tekniker (QSE) en stor andel i de multinationella företagen (6,4 %) medan de utländska företagen har en lägre andel(4,0%) men högre än de nati0nella(2,9%). En slutsats av detta och föregående avsnitt är att de multinationella företagen i Sverige är starkt inriktade på teknisk utveckling och utnyttjar en stor andel högt kvalificerade tekniker medan de utländska företagen inte är mer inriktade på teknisk utveckling än nationella företag och använder kvalificerad personal i mindre utsträckning. Tabell 5.5 andel av totala l Utbildningskategoriernas antalet tjänstemän i olika företagskategorier år 1974.

BUS ÖVR Företagskategori

§§§BäEä;-ö§E-

- ll-20 största 26 7,8 3,8 4,9 - 28 4,3 7,1 övriga Utländska 23 4,0 8,7 3,9

Samtliga 29 5,1 6,9 2,8 Källa: SAF-statistiken

Som tidigare kan vi också se att de 10 största multinationella företagen förklarar en stor del av skillnaden mellan multinationella företag och nationella.

De utländska företagen har den största andelen ekonomer (BUS) och också en relativt stor andel med övrig utbildning (ÖVR) vilket överensstämmer med beskrivningen av funktionsstrukturen som visade att företagen har en hög andel tjänstemän inom ekonomistyrning och marknadsföring.

SOU 1983: 16 97 Tjänstemän

De multinationella företagen har också en relativt hög andel ekonomer men här förklaras skillnaden gentemot nationella företag av de ll-20 största företagen medan de 10 största har en lägre andel. Förklaringen kan vara att de ll-20 största företagen har en stor andel export och således administrerar och marknadsför en större andel av produktionen från Sverige jämfört med de 10 största multinationella företagen.

En uppdelningpâ branscher visar att de multinationella och utländska företagen inom verkstadsindustrin, med undantag av metallvaruindustrin,har en hög andel kvalificerade naturvetare och tekniker medan t ex kemi- och stålindustrin har en lägre andel (tabell 5.6). För de multinationella företagen är också andelen ingenjörer relativt stor i verkstadsindustrin men detta gäller inte genomgående för de utländska Det är företagen. möjligt att förklaringen kan vara att och forskningsutvecklingsfunktionen i de utländska företagen i Sverige har en mer förmedlande karaktär med av utbyte

teknisk information mellan och dotterföre-

moderföretag tag.

Föruutbildningskategorin ekonomer (BUS) kan vi konsta-

tera att de utländska har företagen en högre andel än övriga företagskategorier i samtliga branscher och att de multinationella företagen åt skiljer sig beroende på om branschen är inriktad på en stor andel produktion utomlands (de l0 största, verkstadsindustrin) eller på export (processinriktade och råvarubaserade).

I avsnitt 5.1 redovisades andelen tjänstemän inom funktionen teknisk (RDD) som är mer omutveckling fattande än forskning och I detta utveckling. avsnitt har vi dels beskrivit andelen med tjänstemän ingenjörsutbildning (ENG) och andelen kvalificerade naturvetare och tekniker (QSE). Dessa tre mått är alla indikatorer på forskföretagens inriktning på ning, utveckling och teknisk anpassning. QSE kan sägas vara ett mera inskränkt mått än RDD och ENG. Det som eftersträvas i är beskrivningen en indikation

98 Tjänstemän

auømauumqmru mmm

uwamuqm

293m

.emma

um

mamuou §0

uoauommumxmmmuwumm

m .11-

o

mmm ma m5 io m6 im Tv m; im m6

Hwucm

ä»

0.3 i

C(lE1FFId

o

mmo dm md To

maamâümm

m; mä m; m5 m5 Q» må

.Q 0.3

I

zoo

knän

Sw

i

.undgå

mmcumauommumxmwøacwawnuø

wzm

S ma 3 mm mm mm mm mm R 3 mm mm mm mm

Hwsomcmnn Inuilljadiu

aoxHumHumumumm

. im m; m6 så m; m.” m; m;

(vila

mxwao 0;. m5 im a; mä dm på de

|||1nWwEu

m.m

nmaamm

H n . .

mmo md To ad

N H MÅ üm ma. må mä 0:e,

aaonma

m.. .m

?må

FGCOHMMZ

ozm

ügüümø

uwummmmm

Hümøøñ

Ishmxømummmøm

:oo

Hüwønânâcøpm

-mømâmaxmn

müumøcâåmøäüoømâga

.

:do

.ummä

müumøwñâmøåü müumøuâämvâwxü

oadwpm

maümøuåüa gâåå

3923 Hämêñønuxøam

O

cUo

mañmâqwáno Hbmøuñmänou müumøøâumøü aümøuødüøx, Hüäøäüñå “bmøwñâäøz Hb8w5mä>

o

än_

:DHQEQUÖQ

:Seas Andén... nmmmmz ...H65 nxmqumä .nxmäam .Eau .nånn awaüåw

H6

S. S 3 E ma S S S

sou 1983:16 Tjänstemän 99

på företagens inriktning på förnyelse i tekniskt avseende, dels avseende nya produkter och dels avseende nya processer. I stort kan vi säga att RDD uttrycker omfattningen av teknisk utveckling, medan QSE uttrycker kvaliteten. ENG är mera ett mått på verksamhetens inriktning på teknik i stort i företaget dvs inkl nuvarande produktionsinriktning.

I tabell 5.7 har vi jämfört de intensiva och extensiva måtten på teknisk förnyelse, nämligen QSE och RDD. Av tabellen framgår att de multinationella företagen i allmänhet är inriktade på mer omfattande verksamhet inom teknisk utveckling och på högre kvalitet med undantag för grafisk- och pappersvaruindustri, kemiindustri och stålindustrin.

De utländska företagen har, jämfört med de nationella, ungefär samma omfattning på teknisk förnyelse men är mer inriktade på kvalificerad personal inom verkstadsindustrierna.

Tjänstemän

zoo

-annu

Ammov

mxaao

DOM S S ma mm ma mm om om ma om mm am

.vhmH

mxwøømüo

una a .

.HW mmo m im m.«

uoxHcxmu.oumuooawHHmx

Aoamv w

nmzomcmun

mmo

Hmvå

HMH5

:o:oHuxcsmmmnHHxomuø

Bm

mdmcoümäüaå

amucm

...Q0

S00

m8 mä

amaaoe

I

w

Hmanommumxmmmu

mxmaøxou

mmo

ømamunusmn

øouüumwumumnmøm

amøå

cow

9.. 3 um wa vw

›.m

som

m v

.En HH Hm wa mm na mm mm ma

mümâümz

aaonma mimx

a .

mmo N m;

.sgmH=g5w

xumHHmumu

nPnmx/mummmmm

Haumsøaamuommm

Hnum:wcHøumamum

-wømâmaxøn

o

o

Hüwøwñmamømumxwd Hümøøñâmøâaâ HuumøucHøumaaøpmz

uamum

waumgccaouuxmam

0 O

.ummHm_.xmu:mx Haumsøcacaxmmz

o o

åüxøa üumøøñ :amma: LEUMHO Hbmøøñ Huumsoaa uouon mmaausmm

.ucgmn

HH ma ma va ma

S()lJ 1983:16 Tjänstemän 101

5.3 Funktionsstrukturens utveckling åren 1966-1980

I kapitel 4 kunde vi konstatera att de 10 största multinationella företagen hade en bättre sysselsättningsutveckling i genomgående företag än övriga företagskategorier. Samtidigt ökade andelen tjänstemän i multinationella företag. Beskrivning av företagsstrukturen i föregående avsnitt visade att multinationella företag år 1974 hade en hög andel tjänstemän inom den tekniska utvecklingsfunktionen medan de utländska företagen hade en hög andel inom marknadsföring och en relativt hög andel inom teknisk utveckling. › i z För att beskriva utvecklingen av olika företagsfunktioi ner en i tre för att ett görs indelning perioder medge i I större antal genomgående företag i statistiken. Period I l omfattar åren 1966 till 1970, period II åren 1970 till 1974 medan den från år 1976 efter-

i tredje perioden utgår

› som en omläggning av klassificeringen av tjänstemän gjordes mellan år 1974 och 1976.

Klassificering av multinationella och utländska företag avser resp periods första år med undantag för peri0dIII & där klassificeringen avser år 1978.

Tabell 5.8 visar den årliga procentuella sysselsättningsförändringen inom olika företagsfunktioner för de olika företagskategorierna.

För periodenl366dB70 var tillväxten i antalet tjänstemän knappt 1 procent årligen för samtliga företagskategorier. De utländska företagen hade den högsta tillväxten av tjänstemän totalt och av de olika funktionerna var tillväxten speciellt hög inom kontroll och teknisk utveckling.

102 Tjänstemän S O U 1 9 8 3 1 6

m.o ›.o

omumnma

OD o.v- «.o- m.m- m.«u o.oa

mxaao 0.0 m.H

man o.w- H.H- o.m- m.m- v.H|

EOEH w.H «.o

M42 m.«u ›.o- m.m- ›.v- H.a|

uHHH\U0HH®m

«.o w.o

”RÖ «.«u ›.a- o.m› m.w- m.Hu

.mmuwuww

mcanwcwnmmmmGaauummHmmm›w

HQUOB

m.m o.m m.m «.o m.H m.m

«.o-

wvcmmmsoqmm

a.m ›.o «.m m.a

mmm ›.H| a.H- m.o:

m.m m.H m.m m.H

od m.H- m.Hu o.H-

vnuonma

a

mmm H.m ñ.m H.w m.m H.v o.m m.m

HH

aaosucooonm

mm: m.m m.m m.v

UOHHOM

umcowuxcømmmmuwnou

»SO m.m «.m m.m m.o m.a ›.H m.m

maauñ

HQUDB

m.o m.c m.H o.o m.o

m.o-c.m: m.H.o.m:

m.m

mmm ›.m: m.«- w.m: H.o- m.«u

ømxwumaumumummm

Hamnma

DD H.H o.m m.m o.N m.m m.H

m.o-

onuooma

mbm m.« m.m m.« m.m m.m m.m a.«

\ H

ma: ›.« m.m m.m

moanmm umaamx

»GO m.m m.m m.m «.m o.m H.o m.m

mumunum mumanum

Huommumxmwmumanm maaocaumcauasz

omaaa mmHun

maamcöaumz mxmuamauo

ca

mmaaueñm

u u -

SCDIJ 1983:16 Tjänstemän 103

De multinationella företagen hade en något lägre tillväxt än genomsnittet, men däremot var tillväxten för de 10 största högre. Jämfört med de nationella företagen hade de multinationella en lägre tillväxt i marknadsföringsfunktionen och en högre i teknisk utveckling. För samtliga företagskategorier minskade antalet tjänstemän i hjälp-funktionen (allmänt kontorsarbete 0 d). Detta kan vara en konsekvens av rationaliseringar men det bör också påpekas att befattningsklassificeringen för perio- & kan vara osäker för hjälpfunktionerna. De relativa skillnaderna i sysselsättningsförändringarna mellan olika företagskategorier bör dock vara någorlunda tillförlitliga.

För & är tillväxten i antalet tjänstemän hög för de nationella företagen och för de 10 största multinationella. Liksom under period I är tillväxten speciellt hög i marknadsförings- och inköpsfunktionerna för dessa företagskategorier. Tillväxten i teknisk utveckling är också relativt hög för de nationella företagen och de största multinationella men däremot negativ för de utländska och de ll-20 största multinationella företagen.

För de utländska företagen var tillväxten i marknadsföring låg under period I men hög under period II medan motsatsen gäller för övriga funktioner (med undantag för hjälpfunktionen som minskade under båda perioder). Det är möjligt att detta beror på att de utländska företagen i stor utsträckning ändrade karaktär och blev mer försäljningsinriktade under åren 1970-1974.

Som vi tidigare har antytt är skillnaderna stor mellan de 10 största och de ll-20 största multinationella företagen. För hela perioden 1966 till 1974 är tillväxten också lägre i samtliga funktioner för de ll-20 största. Under samma period hade dessa företag en stark ökning av både produktion och anställda utomlands i förhållande till Sverige. Deras internationaliseringsgrad närmade 10 största mellan åren 1965 och 1974 (jfr tabell

ii%)de

104 Tjänstemän SOU 1983: 16

En möjlig hypotes är att företagen under en internationell uppbyggnadsperiod omlokaliserar sysselsättningen och produktion från hemlandet till utlandet medan mogna (här lika med de 10 största) omfördelar produktion och sysselsättning mellan koncernens olika delar i olika länder i ett globalt produktionssystem (jfr Laestadius 1980).

Under & Ökade de 10 största multinationella företagen sin försäljningsandel utomlands från 55 procent till 68 procent medan andelen anställda ökade från 43 till 51 procent. Utvecklingen av tjänstemannafunktionerna under period I och II och den ökade andelen tjänstemän av totala antalet sysselsatta (jfr kap4) tyder på att de största multinationella företagens svenska delar alltmer får karaktären av administrationsoch utvecklingsenheter medan produktionsfunktionen i högre utsträckning lokaliseras i utlandet. För de ll-20 största och övriga multinationella företag är det möjligen så att de utländska företagsenheterna är mer helintegrerade vad avser funktionsstrukturen.

Under minskade antalet to- * & tjänstemän talt i de undersökta företagen, medan sysselsättningen ökade något för utländska företag och för de största multinationella. Minskningen var störst i övriga multinationella.företag och i de nationella företagen och relativt jämnt fördelad över alla tjänstemannafunktioner, vilket också gäller de ll-20 största multinationella företagen där sysselsättningsminskningen dock var något lägre, eller 3 procent jämfört med 5,3 resp4,7.

De ll-20 största multinationella företagen fortsatte mellan åren 1974 och 1978 att öka sysselsättningen och produktionen utomlands i högre utsträckning än de 10 största (jfr tabell 4.2) och utvecklingen av sysselsättningen i Sverige tyder på en fortsatt förskjutning av tyngdpunkten till utlandet (jfr tabell 4.9 som visar att andelen tjänstemän Ökar samtidigt som det absoluta antalet minskar enligt tabell 5.8).

Tjänstemän 105

Utvecklingen av kontrollfunktionen (CON i tabell 5.8)

var jämförbar med utvecklingen av tjänstemännen totalt under period II och III medan den ökade mer under period I. Tabell 5.9 visar utvecklingen av kontrollfunktionens olika delfunktioner. Under period I är tillväxten störst inom administration (CADM som omfattar utrednings- och planeringsarbete, juridiskt arbete, PR etc) och databehandling (CDATA). Databehandling ökade markant för de utländska och de största internationella företagen vilket kan antyda att de stora internationella företagen i högre utsträckning än övriga företag utnyttjar sofistikerade kontroll- och planeringssystem.

Perioden l9W@JB74 visar en fortsatt ökning av administrationsfunktionen och också en relativt stor ökning av tjänstemän inom ekonomistyrning (CECON). De utländska företagen som under period I hade en relativt stor ökning av produktionsadministration (CPROD) har en mindre ökning i denna funktion under period II, vilken understryker vårt tidigare antagande om en övergång till mer försäljnings- och marknadsföringsinriktad verksamhet.

För perioden 1976-1980 är sysselsättningsförändringen relativt likartad för de olika kontrollfunktionerna med undantag för de 10 största multinationella företagen där databehandling ökar med 4 procent årligen jämfört med 0,4 procent totalt för kontrollfunktionerna. Databehandlingen ökar också relativt mycket i de utländska företagen eller med 2,7 procent jämfört med 0,4 totalt. För dessa företagskategorier procent minskar också produktionsadministration med 0,7 resp 0,4 procent årligen. Utvecklingen av dessa två funktioner kan tolkas så att de internationella företagen i högre utsträckning rationaliserar produktionsverksamheten i Sverige.

106 Tjänstemän S O U 1 9 8 3 1 6

E09

§38.

To To

TT TT ?mn ma- m4-

aom M37

owumnma

naaouucox

zum

.io

os? 0;? im- 0.? fo- m4-

UHHH im

áñdd

H m; o; m;

ma- 0:? 3-

øoauom

To m5

:G40 ma- å? mg? You m4-

AZOUV

mcauvcmumwmmøacuummamwmmm

.mmumnow uamuoa

m.m v.m m.m m.o m.H ›.a w.m

nomm

›.m m.a w.m m.o 5.0 v.H H.m

wocmmmsoømm

wnnopma zumu

v; iv m5, ...m im mä m.«

amma

HH

im Yu im m; m.m

aamsuamooum

H må

ma-

uoquom :0

0.0 m.m ›.› m.m v.« H.m m.m

mcuwcoauxqøu

SHM:

maaH

QHMUDB

m.m Qm mä m8 Tm o.m im m.m

cmxaumaumumummm

mom

Hamnms

m.m m.H m.H m.m o.m m.m «.m

onuomma

ZÖOM «.m m.m m.« m.o «.m m.H min

mango

H m.› H.v

›.oH m.oa H.va m.«H QS

woauom :E40 nmaamm

o.m m.m H.w w.m ›.m m.m mg.

muEBm

3830.

müoøoümâuáz

mñoøoümz Emuñüb mmdusmm

S åäö u - a

sou 1933; 16 Tjänstemän 107

Är skillnaderna i de olika funktionernas sysselsättningsutveckling i första hand beroende på branschtillhörighet eller är skillnaderna beroende på storlek och internationaliseringsgrad? Tabell 5.10 visar funktionsstrukturen och den totala årliga sysselsättningsförändringen för åren 1976 och 1980 i multinationella företag i olika branscher.

Sysselsättningsutvecklingen är negativ i de flesta k

f branscher och speciellt stor i massa- och pappersin-

L dustrin, kemiindustrin och jord- och stenvaruindustri. En positiv sysselsättningsutveckling har läkemedelsindustrin samt elektro- och transportmedelsindustrin där företag bland de 10 största multinationella ärdominerande.

Förändringarna i funktionsstrukturen är obetydliga med undantag för en ökning av teknisk utveckling i läkeme-

delsindustrin. Detta skulle kunna tyda på att skillna-

derna i funktionsutvecklingen för de 10 största multinationella företagen beror på en omfördelning mellan de multinationella företagen medan strukturen totalt är relativt oförändrad över tiden. Det faktum att sysselsättningsutvecklingen i flera branscher där företag bland de 10 största ingår (t ex stål, metallvaruoch maskinindustri) är negativ kan tyda på att det är storlek och internationaliseringsgrad som förklarar en positiv sysselsättningsutveckling bland tjänstemannafunktionerna snarare än branschtillhörighet.

Ytterligare en fråga som vi skall belysa i detta avsnitt är om företag som blir internationella har en funktionsstruktur som avviker från övriga nationella företag. Enligt direktinvesteringsteorin (se t ex Hood & Young, 1979) bör företag som blir internationella ha någon företagsspecifik fördel som t ex avspeglas i en hög andel tjänstemän inom teknisk utveckling eller marknadsföring (heterogena oligopol). Men som vi tidigare antytt kan också en lokaliseringsför-

108 Tjänstemän S()IJ 1983:16

maaancmgom

w

omawnma maagn .uamuou

TN:

mmuwuww

MHHWGOHUGCHHHDE

wvcmmmEocmm

.

a

.emma

cmuøpxønummcoauxqøm

:oo

wnma

gm

Sim

20 mm mv mm mv mv 3 om ä d. mm mm om cv mw mw mm

cwxwumaumumummm

2 .mm

xumHamum:

Hnum:w:Hsuwcmum

Huumøuñ

:shgmuoømmm

zoo

maaocoaumzauasa

-møaêüxøn

åüoømøm

HHuMDUEWHQuQDHOQwCMHB

uummam

mumnmum

auumaadamsuaaa Hämsøñmamøämxü _üumøoâñøåaøuå

o.Jampm

Huumzoaacaxmmz

83933 umaamx

o

Hümøcadoüxøam

mpmgnum

o

Hnommumxmmmumunm

uxmawmuo

mmHg0

-Genoa Huumöqa Huumøvñ auumöqq .uxmaewm

oN-HH

:Mmmm: .-cumn

mmaausmm mdnmøoaumz

uøuon

øxmøcmauo

od

E6 u

- -

0a aa ma m.” wa B ma S

Tjänstemän 109

ändring (internationell produktion) skapa möjligheter för förändringar i produktionsinriktningen. Enligt detta resonemang skulle en tendens till internationalisering bero på företagets försök att exploatera redan utvecklade fördelar, medan en annan tendens skulle vara att omfördela produktionen och marknadsinriktningen geografiskt för att på samma gång ge möjligheter till investeringar i funktioner som utvecklar företagsspecifika fördelar. Fördelar kan vara tekniska (produkter, produktionsprocesser), marknadsinriktade (närhet, samarbete med köpare eller säljare (inköpsmarknaden))eller administrativa (samordning av olika produktionsled och inom ett produktionsled).

Tabell 5.ll visar skillnaderna i funktionsstruktur mellan multinationella företag ett visst år, de nationella företag som blir multinationella följande undersökningsår och samtliga nationella företag för statistikåret (1966, 1970 resp 1974).

De företag som var nationella år 1966 men blev multinationella år l970 avviker främst genom en hög andel tjänstemän inom teknikutveckling, medan andelen inom marknadsföring är relativt låg. Motsvarande uppgifter för år 1970 visar däremot att blivande multinationella företag hade en hög andel tjänstemän inom marknadsföring men låg inom teknisk utveckling. För år 1974 var andelen också låg inom tekniskutveckling men jämförbar med övriga nationella företag för marknadsföring. Det förefaller alltså som om de företag som har blivit internationella under de olika perioderna sedan 1966 har helt olika karaktär. Under den första perioden (1966-1979) investerade företagen utomlands för att exploatera företagsspecifika tekniska fördelar, medan företagen under perioden 1970-1978 kan antas vara mer inriktade på marknads- och samordningsinvesteringar (t ex i samband med rationalisering av produktionen). Blivande nationella företag under perioden 1970-1978 har också en högre andel tjänstemän i kontrollfunktionen och kan antas omfördela produktionen från svensk export till utlandsproduktion. Ett annat sätt att skilluttrycka

110 Uänstemän S()IJ 1983:16

mmm .wnma

:oo cam

:GUGMNVHHDAAUO

emma

man .mmma

ømum

GAHOCCHUWCHUHUE

mms una

umuwunu

CGHDHMÖHUWMGOHUMCUW maamøoaumøauaøs

m.H m.o o.H o.H «.a m.H m.m a.m m.H

coxaumaumpmummm

HHGQMH.

mm om mm mm mv om mm mm mm

umaamx

emma owma vnma onma mnma wnma amma emma vnma

maamcaumc maamcoaums maaogoaumc

maaoqoaumqauaøe maamçoaumcauase maamcoaumzauaøa

maaocoaumaauasz maamcöaumqauaøz

umxnmaem maamcöaumcauaøz

mmaaeamm mmaaenmm mmaausmm

wmma onma unma na muz ua maz un mmz

Tjänstemän

naderna i internationaliseringen under 1960- och 1970talet är att investeringarna förändrades från offensiva till defensiva för nytillkomna multinationella företag.

I anslutning till vår tidigare diskussion om skillnaderna mellan de 10 största multinationella företagen och övriga understryker ovanstående beskrivning vikten av att skilja på internationalisering som ett sätt att exploatera företagsspecifika fördelar och internationalisering som en process för att skapa förändrade förutsättningar för produktion och marknadsföring och därigenom ett sätt att skapa möjligheter att utveckla företagsspecifika fördelar.

5.4 Utbildningskategoriernas utveckling åren 1966-1980 I avsnitt 5.2 visade vi att de multinationella företagen år 1974 hade en hög andel tjänstemän med teknisk utbildning och också en hög andel kvalificerade naturvetare och tekniker bland dessa. De utländska företagen hade en lägre andel tekniker men en högre andel med ekonomisk och övrig utbildning.

I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet ökade utbildningen i Sverige av framför allt ekonomer och samhällsvetare. Detta avspeglas också i en hög årlig procentuell sysselsättningsökning för dessa kategorier (BUS, ÖVR i tabell 5.12) under perioden 1966-1974 och speciellt under perioden 1966-1970 (period I). Speciellt markant var ökningen av utbildningskategorin övriga (ÖVR) som omfattar t ex samhällsvetare (pol mag) och jurister. Ökningen utgick emellertid från en låg nivå år 1966 då utbildningskategorin omfattade mindre än 1 procent av det totala antalet tjänstemän.

Under period I (1966-1970) ökade antalet ingenjörer med 6 procent årligen i de genomgående företagen medan antalet kvalificerade naturvetare och tekniker ökade ungefär lika mycket i procent (5,7 procent årligen).

112 Uänstemän S O U 11 9 8 3 1 6

mom

umvcwccawnuø

«.m m.« m.m o.m

mmo m.m- . m.o- m.o-

HHH

23mm

mxwao ?dam

w.a

ozm m.m| m.ou m.m- m.m a.H

m.o-

.L

v.m

o.mH

m.m

E6 m.va o.oH m.NH o.›a

vcauwcmunmmmcacuummawwwmm

mmm

:AK2

.UGUOHDM

m.m H.m

m\mH

o.› m.› ›.m m.m

mao

“HH .

?§8

øoümm 05

OUCOWUEOCQU §0 m.mm ›.H« m.mm o.mm m.mm m.mm m.›m

aamøusooonm

._..

mom m.›H m.ma o.«H H.«H w.mH m.aa m.vH

:måumñumumuwmm

HGHHOUGUGM 0782

Waauw.

mao «.m m.m o.› «.m m.H o.m ›.m

H

ma.

Nymans

m

weapon mina

OZH ›.m m.m o.m m.› m.m o.w

aawnme

mumanpm mumunpm

Huowmumxmmøpmuwm maamgoaumcauaøz

mmHuo

maawaoaumz

omuañ

mxwvcmaua mmaausmm

OH a - u

S()lJ 1983:16 Tjänstemän 113

I multinationella företag var ökningen något högre än genomsnittet med en större ökning av kvalificerade tekniker för de 10 största multinationella företagen och en högre ökning av ingenjörer i allmänhet för de ll-20 största.

I de utländska företagen ökade också antalet ingenjörer mer än genomsnittet medan ökningen av kvalificerade naturvetare och tekniker(QSE)var något mindre.

Under period II (1970-1974) var emellertid ökningen av tjänstemän med kvalificerad teknisk mer utbildning än dubbelt högre i de utländska företagen. För de 10

I största multinationella företagen var ökningen idenna

z utbildningskategori än för de natio-

i

obetydligt högre

l nella företagen (8,7 jämfört med 7,6 procent) under

I 1 samma medan i de ll-20 största konperiod, ökningen

z

cernerna var lägre (5,5 procent), vilket ocksågäller | de andra utbildningskategorierna.

r

Jämfört med de nationella företagen hade de l0 största multinationella företagen en något större ökning för samtliga utbildningskategorier (med undantag för kategorin övrig utbildning) under perioden 19704974 medan de utländska företagen hade en mycket större ökning. Under peri0den]370d974 kan man alltså konstatera att arbetsfördelningen mellan den nationella och internationella företagssektorn i Sverige förskjöts mot en högre kvalificeringsgrad i de största multinationella och de utländska företagen. Samma tendens finns under perioden 19764380 där de 10 största multinationella företagen och de utländska ökade antalet tjänstemän i samtliga utbildningskategorier, medan de minskade för övriga företagskategorier. ökningen var speciellt hög i jämförelse med övriga för utbildningskategorier tjänstemän med kvalificerad teknisk eller naturvetenskaplig utbildning.

114 Tjänstemän

Om vi ser pågförändringarna i utbildningsstrukturen

mellan åren 1976 och 1980 i olika branscher kan vi från tabell 5.13 konstatera att de multinationella företagen i allmänhet harenökadandeltjänstemänmed utbildning enligt den använda klassificeringen på samma gång som totala antalet tjänstemän har minskat. För de 10 största multinationella företagen har antalet tjänstemän i utbildningskategorierna ökat medan de för övriga multinationella företag har minskat mindre än tjänstemännen totalt.

Kvalificerade naturvetare och tekniker har främst ökat inom verkstadsindustrierna och övrig tillverkningsindustri. Andelen ingenjörer (ENG) och kvalificerade tekniker (QSE) minskade i massa- och pappersindustrin och i jord- och stenvaruindustrin. I dessa

branscher var också minskningen av det totala antalet

tjänstemän störst mellan åren l976 och 1980. En minskning i kvalifikationsgraden bland tjänstemän kan eventuellt bero på en omfördelning av vissa funktioner till utlandet. För övriga branscher ökar kvalifikationsgraden i allmänhet trots en minskning av antalet tjänstemän vilket kan förklaras med en tendens till rationalisering och automatisering.

Den genomgående tendensen för de multinationella företagen är alltså att de 10 största ökar kvalifikationsgraden i allmänhet bland tjänstemännen medan andelen kvalificerade naturvetare och tekniker ökar i övriga multinationella företag,men främst på grund av att antalet minskar mindre än antalet tjänstemän totalt. Undantag är massa- och pappersindustrin samt jord- och stenvaruindustrin där också andelen kvalificerade tekniker minskar.

Av tabell 5.13 framgår också att utbildningsstrukturen i de nationella företagen är relativt lika åren 1976 och 1980 medan de utländska företagen ökar sin

Tjänstemän

w

mñnvqmumm

.uamuou

81m»

müä .nu v70.- än: TT må?

å» 2

.33

w m N. H w H . . . . . .

m6 NJ. m; så 3 im 0;. 9» md Him

mmo 0.2 ...ma

w m m m o OH

:oo

?Ewa

E3 83 ozm 2 ha 3 mm mm mm om mm F. om »m um mm S. mm om HN mm

:muw

uosomcmun

850 H

L9HmdE5m

cwuâumaumumuåm

üumsøämnoømâ

Hüäøñmøøåmaxøn

ügäøuø:

.Euåäwmommøm

:oo

Huumsøqängømum

Hüwøøñmwâsügaaü

MHHGCOHUMGHUHDSH

o

üumüñåoøäøuømwâuy

u

summan”

mumnwum

üumüñwamømâä üumøucdügaaøumz

-Hmmm

o

MHHWM

muwunum

üumöqäämmz Hämsøñpüxmam

o o

-Hüäa lmmmmz -xwüüo .Ixmdnwx üumøvñ

mmåå

ONIOH

.Eon .uñmn

müwâüøz

OH

§0

mmdnüäm MMWUGWHUD

I I I

3 ma 3 3

116 Tjänstemän S()IJ 1983:16

andel av kvalificerade tekniker från 5,0 till 6,1 procent. Som vi tidigare har antytt kan förklaringen vara att de utländska dotterföretagen i Sverige fungerar dels som marknads- och försäljningskanaler och dels i ökad utsträckning som kanaler för utbyte av teknisk information.

Vi skall ytterligare belysa skillnaden i utbildningsstrukturen mellan multinationella företag och övriga genom att beskriva skillnaderna mellan multinationella, blivande multinationella (jfr tabell 5.ll) och natio-

nella företag.

Av tabell 5.14 framgår att de blivande multinationella företagen har olika utbildningsstruktur under olika perioder. Liksom när det gäller funktionsstrukturen (se avsnitt 5.3) är företag som blir multinationella år 1970 teknikerintensiva år 1966. Jämfört med de nationella företagen har de blivande multinationella en högre andel ingenjörer (30 jämfört med 19 procent) och kvalificerade tekniker (4,4 jämfört med 2,6 procent), medan övriga utbildningskategorier har ungefär samma andel av det totala antalet tjänstemän.

Under åren l970 och 1974 är de blivande multinationella företagen mera ekonom-intensiva (BUS i tabell 5.14) och mindre teknik-intensiva (speciellt QSE) än nationella företag.

Tjänstemän 117

Tabell 5.14 Utbildningsstrukturen i multinationella och blivande multinationella företaq åren 1966, 1970 och 1974.

Sunisükår ENG

År 1966 Multinationella 1966 Nya multinationella 1970 Sanml nationella 1966 År 1970 Multinationella 1970 Nya multinationella 1974 Samtl naüonella 1970 19 2,6 5,5 1,3 År 1974

Källa: SAF-statistiken

Vi kan återigen konstatera att ovanstående tyder på att företag som blir internationella inte nödvändigtvis exploaterar företagsspecifika tekniska fördelar. Orsaken till internationalisering kan lika väl vara att utvidga marknaden för att kunna utveckla en specifik kompetens och förändra produktionsinriktningen i samband med olika (internationella och nationella) investeringsbeslut.

S()IJ 1983:16 Arbetare 119

KAPITEL 6 ARBETARE

När svenska företag förlägger en del av sin produktion utomlands påverkar det också i större eller mindre utsträckning produktionens inriktning och organisation i Sverige. Beslut om förändringar i produktionsprocessen och beslut om lokalisering av produktionen är inte oberoende av varandra. Omständigheterna bakom besluten kan vara olika: anpassning till tekniska förändringar, anpassning till konkurrenter, rationalisering av arbetsprocessen eller den administrativa kontrollen, krav på lokal produktion osv.

Ett beslut om förändringar i produktionens inriktning och omfattning aktualiserar också ett lokaliseringsbeslut, och ett lokaliseringsbeslut leder till att produktionsförändringar övervägs. Besluten berör dels var ny produktion skall förläggas, dels hur olika produktionsenheter skall fördela produktionen sinsemellan.

I tidigare avsnitt har vi betonat att förändringarna i sysselsättningen är olika för olika funktioner i företaget. I detta kapitel skall vi beskriva hur den internationella fördelningen av produktion och försäljning hänger samman med produktionsfunktionen eller arbetarstrukturen i Sverige.

Vi har tidigare visat att andelen arbetare av totala antalet anställda minskar och detta i högre utsträckning i multinationella och utländska företag jämfört med nationella. Den fråga vi skall försöka besvara i detta kapitel är i vilken utsträckning förändringen i den internationella produktionsstrukturen innebär förändringar i arbetarstrukturen, så att vissa typer av arbetsuppgifter ökar på andras bekostnad.

120 Arbetare SOU 1983: 16

I kapitel 2 diskuterades olika förändringar i arbetsprocessen. Även om det finns olika uppfattningar om förändringarna i industriarbetets karaktär och arbetarklassens struktur kan två huvudsakliga drivkrafter bakom bakom förändringarna identifieras: dels företagens strävan att kunna analysera, kontrollera och planera produktionsprocessen, och dels nya teknologiska förutsättningar att producera (t ex automation).

Mot bakgrund av dessa drivkrafter kan det alltså inte vara fråga om att påvisa att internationell produktion är en entydig och omedelbar orsak till förändringar i arbetarstrukturen. Den övergripande fråga som möjligen kan besvaras är snarare: har internationella företag kontrollsystem och produktionsteknologier som skiljer sig från Övriga företags och som leder till en annorlunda arbetar- « Ä

struktur? E

6.1 Arbetarstrukturen i nationella, multinationella och utländska företag

Uppgifter avseende arbetarstrukturen har för oss varit tillgängliga endast för arbetare som hör till medlemsföretag i Sveriges verkstadsförening. Statistiken, som insamlas för Verkstadsföreningens och Metallindustriarbetareförbundets lönestatistik, möjliggör en grov indelning av industriarbetarna efter graden av krav på skicklighet, ansvar, ansträngning och arbetsplatsförhållanden (Verkstadsavtalet 1979).

Totalt fanns år 1974 ca 296 000 arbetare inom

före-

tag i verkstadsindustrin enligt industristatistiken. Av dessa andelen arbetare i

utgör Verkstadsförening- 3

ens medlemsföretag ca 80 % och undersökningens urval Ä \ närmare 60 %. Arbetarna i undersökningen ingår dock också i företag eller koncerner vars huvudbransch

sou 1983:16 Arbetare 121

kan vara utanför verkstadsindustrin. Undersökningen i detta kapitel omfattar alltså inte strikt verkstadsindustrin, öven om huvuddelen av arbetarna i urvalet finns i verkstadsföretag.

Tabell6.l Arbetare 1974-1980, antal och procentuell

förändring.

1974 1976 1978 1980 1974-1980

Källa: VF-statistiken

Tabell 6.1 visar en kraftig minskning av antalet arbetare mellan åren 1974 och 1980. Totalt minskade arbetarna med 22 % i hela urvalet. Den siffran är dock missvisande på grund av strukturförändringen i speciellt varvs- och stålindustrierna som ledde till att vissa företag upphörde att vara medlemmar i Verkstadsföreningen och således inte ingår i statistiken för alla år. Speciellt markerad är förändringen mellan åren 1976 och 1978. Industristatistiken visar att antalet arbetare i Verkstadsindustrin minskade med 7 % mellan åren 1974 och 1978 (se avsnitt 4.3), medan de genomgående i

företagen

urvalet minskade med 14 %. Detta skulle innebära att de mindre företagen, som är underrepresenterade i urvalet, stod för en ökad sysselsättning av arbetare under perioden. Minskningen i arbetarsysselsättningen i multinationella företag var något högre än i hela urvalet. Minskningen var 15 % för företag som var mulitnationella år 1974 och lika stor för företag som var multinationella 1978.

122 Arbetare

För att beskriva strukturförändringen har VF-

statistikens indelning av arbetarna i olika kate-

gorier utnyttjats enligt tabell 6.2 (se också kapitel 3). Tabell 6.2 Arbetarkategorier

Kategori Definition

A Yrkesarbetare, som efter förfluten lärlingseller annan utbildningstid utför arbete, för vilket fordras en utbildningstid av tre år. B Arbetare, sm huvudsakligen utför arbeten, vilka antingen i avsevärd grad ställer krav på någon av faktorerna skicklighet, ansvar, ansträngning eller arbetsförhållanden eller i viss grad ställer krav på flera av faktorerna. C Arbetare, som huvudsakligen utför arbeten, vilka i ringa grad ställer krav på fdmxuerna skicklighet, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden. övriga Minderåriga (18 år och yngre) och lärlingar. 1 Källa: Verkstadsavtalet 1979.

Kategori övriga utgör ca 4 % av totala antalet arbetare och redovisas inom kategori C. Lönerna för de olika kategorierna fastställs på grundval av huvudorganisationernas arbetsvärderingssystem efter lokal överenskommelse.

Tabell 6.3 ger en uppfattning om skillnaderna i värde mellan kategorierna, där A-kategorin har 14 % högre lön än B-kategorin och C-kategorin 8% lägre lön än B. Ovanstående löner är enbart riktmärken för lönesättning i de fall då arbetsvärdering ej tillämpas men ger en ungefärlig uppfattning om skillnaderna i värderingen av olika arbetarkategorier. Förhållandet mellan de olika kategoriernas löner är relativt konstant över tiden. Däremot

Arbetare 123

är det inte möjligt att fastställa om arbetsinnehållet och arbetskraven för de olika kategorierna är likartade över tiden. Enligt SOU 1976:29 är byten mellan företag, kategorier och yrkesgrupp relativt vanliga bland arbetare i verkstadsindustrin.

Tabell 6.3 Skillnader i löner avtalsåret 1979 (minimilön)

kategori hälften inom kategori B.

Tabell 6.4 visar arbetsstrukturen i genomgående företag åren 1974 och 1980. De svenska multinationella företagen representerar drygt 80 % av alla arbetare i urvalet, vilket dels beror på urvalsförfarandet och dels på att stora multinationella företag dominerar i verkstadsindustrin.

124 Arbetare

Tabell 6.4 Arbetarstrukturen i genomgående företag, . procent. Kate- Nationella .Multinationella Utländska Alla företag 9°ri 1980 1974 1980 1974 1980 1974 1980 1974 i

antal 14 495 14 182 117 979 100 327 11 354 9 872 143 828 124 381

Antal 90 ll4 38 242 företag

Källa: VF-statistiken Anm.: med företag avses administrativa enheter (se kap. 3)

Av tabellen framgår att de nationella har företagen den högsta andelen kvalificerade yrkesarbetare (A), 36 % jämfört med 22 % i de multinationella och utländska företagen. För B-kategorin har de nationella företagen den minsta andelen, de utländska något högre och de multinationella företagen betydligt högre (38 % jämfört med 56 %). Den stora andelen B-arbetare i multinationella företag avspeglar arbeförmodligen tarstrukturen i stora anläggningar med löpande-band tillverkning.

Andelen C-arbetare är lägst i multinationella företag och relativt hög i utländska Vi kan alltså företag. konstatera att multinationella och utländska företag utnyttjar relativt sett mindre av kvalificerade yrkesarbetare. I multinationella företag dominerar arbetare i B-kategorin, medan utländska har företag en jämförelsevis stor andel okvalificerade arbetare. Strukturen i utländska företag hänger förmodligen samman med att deras produktion ofta är av sammansättningskaraktär och därför ställer mindre krav på yrkeskunnande.

r ›

SOU 1983: 16 Arbetare 125

Av tabell 6.5 framgår att de multinationella företagen ökade andel sysselsättning utomlands med 2 procentenheter mellan åren 1974 och 1978. Andelen anställda utomlands var 40 % år 1974 och 42% år 1978. I verkstadsindustrin var ökningen större än för samtliga företag i metallvaruindustrin och transportmedelsindustrin och mindre i elektro-och maskinindustri.

imhmtria 18 övrig industri 21 19 70 69 41 35 Satliga branscher 1-18 24 28 60 64 40 42

Källa: IUI a Exklxmuvsnxmstri

Produktionsandelen och försäljningen utomlands

ökade i verkstadsindustrin ungefär som för samtliga företag med undantag för transportmedelsindustrin, med en relativt stor produktionsökning utomlands, och maskinindustrin,där utlandsförsäljningen ökade mindre än för andra branscher.

För samtliga företag ökade sysselsättningen i abso-

luta tal utomlands med 15 794 (5 %) och minskade

i Sverige med 13 529 (3 %) mellan åren 1974 och 1978 (tabell 6.6).

126 Arbetare ,

Tabell 6.6 sysselsättningen i Sverige och utomlands, 1974-1978, i multinationella företag. 1974 1978 1974-1978 Sverige Utcur Sverige Utcnr Sverige(%) Utcmr (%) lands lands lands -

13 Metallvaruindustri 13017 5664 12234 6703 783 (-6) + 1039(18)å

14 Maskinindustri 77329 119939 77737 126436 + 408 ( 1) + 6497( 5);

15 Elektroinustri 73386 63671 68261 60747 - 5125 (-7) - 2924(-5) 17938 78266 25891 - 938 (-1) + 7953(44) 16 Transqninedels- 79204 industria Samtliga 429629 288 990 416100 304784 -13529 (-3) +15794( 5)

Källa: VF-statistiken

aEwd.vwnmimhmtri

Minskningen av sysselsatta i Sverige var störst inom elektroindustrin, som också minskade sysselsättningen utomlands. För övriga Verkstadsindustrier (med undantag för maskinindustrin, där 1 i Sverige var i stort sett konsysselsättningen stant under perioden) minskade sysselsättningen i samma gång som den ökade utomlands. Sverige på Mest påfallande var sysselsättningsökningen utomlands i metallvaruindustrin (18 %) och transportmedelsindustrin (44 %).

Verkstadsarbetarna minskade med 16 600 (14 %) mellan åren 1974 och 1978 i de multinationella företagen (tabell 6.7), Vilket är betydligt mer än minskningen av totala antalet sysselsatta i verkstadsindustrin (-6438 enl tabell 6.6). I metallvaruindustrin, där utlandssysselsättningen ökade med 18 %, minskade det totala antalet sysselsatta med 6% och Verkstadsarbetarna med 20 %. I maskinindustrin minskade arbetarna med 14 %, medan det totalt antalet sysselsatta i Sverige ökade med 1 % och de utlandssysselsatta med 5 %.

SOU 1933:16 Arbetare 127

Tabell 6.7 Arbetarsysselsättningen i Sverige 1974-1978 imultinationella företag- 4

16 Transportnedelshuhmtri Samtliga ll7 979 l0l 379 16 600 - 14

Källa: VF-statistiken

I elektroindustrin, där av totalt minskningen antalet sysselsatta var störst både i och utomlands Sverige (-7 % resp -5 %), var arbetarnas sysselsättningsminskning något lägre för övriga eller verkstadsföretag, -12 %. Transportmedelsindustrin, med en relativt konstant sysselsättning i ökade med 44 % utom- Sverige, lands, medan arbetarna i Sverige minskade med 14 %.

Med reservation för att redovisningen baseras ett på urval kan vi konstatera att arbetarsysselsättningen i Sverige förefaller att minska mer än

sysselsätt-

sättningen totalt i de multinationella företagen, samtidigt som sysselsättningen ökar utomlands (eller minskar relativt sett mindre, som i elektroindustrin). Den stora ökningen av utlandssysselsatta i transportmedelsindustrin (44 %) motsvaras inte av minsknågon ning utöver genomsnittet av arbetarsysselsättningen i Sverige (14 %) medan så är fallet för maskinindustrin (ökning i med 18 % och utlandssysselsättningen minskning av arbetarsysselsättningen med 20 %).

Verkstadsindustrins olika delbranscher uppvisar alltså något olika tendenser i arbetarnas sysselsättningsförändringar. Hur ser då motsvarande strukturförändringar avseende de olika yrkeskategorierna ut?

Arbetare S(3IJ 1983:16

Tabell 6.8 Arbetarstrukturen branschvis i genomgående företag, Erocent. Brasch Kate- Nationella Internationella Utländska 9°n 1974 1978 1974 1978 1974 1978 -A 31 31 26 29 12 17 13 rdetallvannindustri

16 Transpcuimedels_

Samtliga -B 38 35 56 59 41 46 -C 26 26 22 16 37 29 Källa: VF-statistiken a Exkl varvsindustri 6.2 Arbetarstrukturen i olika delbranscher

Om vi först jämför arbetarstrukturen mellan de olika företagskategorierna i de olika delbranscherna ser vi att de multinationella jämfört med de nationella företagen sysselsätter relativt sett färre kvalificerade yrkesarbetare i metallvaru- och maskinindustrierna och fler i elektro- och transportmedelsindustrierna. Andelen okvalificerade arbetare är i allmänhet lägre i multinationella företag i alla delbranscher, medan andelen i B-kategorin är högre och mycket högre i transportmedelsindustrin.

De utländska företagen utnyttjar i allmänhet en relativt liten andel kvalificerade yrkesarbetare (kategori A) med undantag av maskinindustrin. Andelen i C-kategorin är relativt hög, också här med undantag av maskinindustrin.

S()lJ 1983:16 Arbetare 129

Under perioden 1974-1978 har andelen utlandsanställda ökat i samtliga delbranscher för de multinationella företagen, samtidigt som sysselsättningen i Sverige har minskat eller varit konstant. Sysselsättningsminskningen tycks för samtliga delbranscher ha resulterat i en högre andel kvalificerade yrkesarbetare (A) och en lägre andel okvalificerade (C). Andelen kvalificerade yrkesarbetare har också ökat i utländska företag i metallvaru- och maskinindustriernaoch

i

för nationella företag likaså i maskinindustrin. I absoluta tal har också de kvalificerade yrkesarbeå P l tarnas antal ökat något för samtliga företagskatek gorier (tabell 6.9).

enligt vad tabell 6.9 visar att de mindre kvalificerade verkstadsarbetarnas antal minskar i allmänhet och i synnerhet i multinationella företag. Utländska företag, som år 1974 hade en relativt hög andel okvalificerade arbetare visar också en stark minskning för denna kategori, men den andelen var fortfarande något högre år 1978 jämfört med samtliga företag.

För de multinationalla verkstadsföretagen tycks alltså den ökade andelen produktion utomlands (setabell 6.5) åtföljas av en minskad sysselsättning av arbetare i Sverige som är större för mindre kvalificerad arbetskraft.

130 Arbetare sou 1985:16

Arbetarstrukturen i olika kategorier av multinationella företag

Verkstadsindustrin har en stor andel stora multinationella företag. Har dessa företag samma mönster som de mindre multinationella företagen? De stora företagens utveckling slår naturligtvis i hög grad igenom i redovisningen ovan, men för att beskriva eventuella skillnader mellan de stora företagenoch övriga skall vi se på arbetarstrukturen och utvecklingen i de 10 största, de ll-20 största och övriga multinationella företag (se Appendix B för en förteckning över de största multinationella företagen).

Av de 10 största har 8 koncerner Verkstadsindustrin som huvudbransch och av de ll-20 största 4 koncerner. Sammanlagt klassificeras 46 av de 118 internationella koncernerna år 1978 som verkstadsföretag. I redovisningen av arbetarstrukturen ingår dock också delar av koncerner med huvudbransch utanför Verkstadsindustrin.

Med de 20 största företagen i tabell 6.10 avses de 20 största multinationella koncernerna enligt totala antalet anställda i utlandet âr 1978 (Se Appendix B). Dessa svarade för 70% av arbetarna i VF-statistiken år medan multinationella företag svarar 1974, övriga för 12 % och de nationella och utländska för vardera 10 %. Bland de 20 största dominerar några mycket stora verkstadsföretag och bland de 10 största företagen återfinns drygt 60 % av de här redovisade enheterna.

S()lJ 1983:16 Arbetare 131

ä ›H

5 :L

mm mH

ä

5 Nm vw om

uamooum 5

H mH

.v›mH

um

süøamün

Nom mmm NmH HoN opw oHo mmw

ä.: N m m H

vH

nmHn0UwumxmUmuwumm

.zomcmunmxsün

www mom »mv »me

mmüå

?V m o H

som

Saøøoüøqüaøz

møumunum

:oo »mv Hwo

»ma mmm mmm

omm.Hm

m N

5 mm Nm om

ooH

âuumøüämømvmxê

HOSOWGMHQ

wa

mdmøoüøz

mmm mmm mmv com NvN »ma omo mmv .HMS

S N m H H H H

va

ccHcHw©n©m

mnumøamäox

coxaumaumumumx,

mmqnmumnum

omm man voH men NvN wav vmo mmm

»H38 mumuwpm

H m m

Ad ma mv mm mm

mvH

mv

m

oH.o

MHHWM

NH m.

mmHHuEBm

HHmnmB noâmum mmHHD

MH wH mH mH »H wH

i 132 Arbetare S()lJ 1983:16

De 10 största koncernerna enligt antalet anställda i utlandet år l978 är också mest internationella i alla tre dimensionerna enligt tabell 6.ll.

Tabell 6.11 Internationaliseringsgrad och storlek, 7

11-20 största 13 14 54 57 19 22 Övriga t 24 29 60 64 40 42 Samtliga

Källa: IUI-statistiken

1 1

Andelen anställda utomlands har varit konstant från 1

l

år 1974 till år 1978 för de l0 största koncernerna

samma som de har ökat både produktions- och på gång

1 De ll-20 största koncernerna försäljningsandelarna. har ökat andelen och anställda utomlands produktion

i

med 8 procentenheter, medan andelen försäljning ökat

med har haft en 4 procentenheter. Övriga företag

utomlands I

mindre ökning i produktionsandelen (l pro- 1 1 centenhet), medan försäljning och sysselsättning ökat å med 3 procentenheter.

i

1 Vi kunde tidigare i detta kapitel konstatera att

i allmänhet har en lägre

multinationella företag andel kvalificerade yrkesarbetare än nationella och Ä \ utländska. Av tabell 6.12 framgår att detta i stort

sett endast gäller för de största internationella

koncernerna. De ll-20 största koncernerna och övriga

multinationella företag har ungefär samma andel kva-

lificerade yrkesarbetare som de nationella verkstads-

För övriga arbetarkategorier gäller att företagen.

Arbetare 133

andelen i B-kategorin är stor i samtliga storleksklasser, liksom att andelen C-arbetare är lägrebland de ll-20 största koncernerna jämfört med de 10 största och övriga företag.

Tabell 6.12 Arbetarstrukturen i genomgående multinationella företag i olika storlekskategorier, procent.

retag

Källa: VF-statistiken Anm.: I redovisningen ingår 8 koncerner bland de 10 största och 4 bland de ll-20 största. Antal företag avser adnánistrativa enheter.

Förändringen mellan år 1974 och år 1978, då samtliga storlekskategorier minskar antalet arbetare, är en förskjutning från okvalificerat arbete till mera kvalificerat.

Den allmänna tendensen i multinationella företag att

utnyttja en mindre andel okvalificerad arbetskraft gäller som framgår av tabell 6.12 alla storlekskategorier. Tendensen att kvalificerade yrkesarbetare ökar eller minskar mindre gäller också för de största koncernerna och för de mindre. Däremot har de ll-20 största koncernerna en stor minskning av både A- och B-arbetare mellan åren 1974 och 1978 (tabell 6.13).

134 Arbetare S()lJ 1983:16

Tabell 6.13 Sysselsättningsförändring för olika arbetarkategorier och storleksklasser 1974-1978.

Kategori 10 största ll-20 största övriga Antal % Antal % Antal %

Källa: VF-statistiken

Ovanstående kunde tyda pâ att de allra största multinationella koncernerna har minskat sin sysselsättning genom ändringar i produktionstekniken med ett större utnyttjande av mer kvalificerat yrkesarbete, medan de 11-20 största koncernerna i högre utsträckning också har minskat produktionsvolymen i Sverige. Av tabell 6.11 ovan framgår också att de ll-20 största koncernerna har en relativt måttlig ökning av försäljningen utomlands trots en stor ökning av andelen utlandsproduktion och sysselsättning.

6.4 Arbetarstrukturens utveckling 1978-1980

Vi skall slutligen i detta kapitel se vad som har hänt med arbetarsysselsättningen och -strukturen efter år 1978.

Sysselsättningsminskningen bland arbetare i den redovisade statistiken var 14 % mellan åren 1974 0chl978. Enligt tabell 6.14 var den betydligt mindre mellan åren 1978 och 1980. Den tidigare trenden mot en ökning av den relativa andelen kvalificerade yrkesarbetare har inte fortsatt efter år 1978 och speciellt i de multinationella företagen är minskningen jämförelsevis stor. De nationella företagen hade tidigare en ökning av kvalificerade yrkesarbetare, men efter år 1978 har 7% medan C-arbetare har ökat med 16%.

dessandnskatfmed

S()IJ 1983:16 Arbetare 135

Tabell 6.14 för olika arbetar- Sysselsättningsförändring kategorier 1978-1980.

Nationella Multinationella Utländska Kategori

Samtliga Källa: VF-statistiken

För de multinationella företagen fortsätter en relativt stark minskning av A- och B-arbetare i de ll-20 största koncernerna, medan de 10 största ökar antalet B-arbetare mellan åren l974 och 1980 med nästan lika mycket som minskningen mellan åren 1974 och 1978 (tabell 6.15). De övriga företagen, dvs mindre multinationella företag, fortsätter sysselsättningsminskningen men efter år 1978 är den större för de mer kvalificerade arbetarkategorierna.

Tabell 6.15 Sysselsättningsförändring för olika arbetarkategorier och stofleksklasser 1978-1980.

Källa: VF-statistiken Av ovanstående redovisning framgår att sysselsättningsförändringarna bland verkstadsarbetare är speciellt stora mellan åren 1974 och 1978 då sysselsättningen minskade med 18 374. Från år 1978 till år 1980 minskade sysselsättningen med 1 073 arbetare. Under

136 Arbetare S()lJ 1983:16

båda perioderna är förändringarna i de 10 största multinationella koncernerna av avgörande betydelse. Medan övriga multinationella företag har minskat sin sysselsättning totalt och för alla kategorier - med undantag för en liten ökning i antalet C-arbetare för de mindre mellan åren 1978 och l980 företagen har de största koncernerna ökat antalet kvalificerade yrkesarbetare och minskat andelen okvalificerade arbetare över hela perioden 1974-1980.

sou 1983:16 Internationalisering och arbetsfördelning 137

KAPITEL 7 INTERNATIONALISERING OCH ARBETSFÖRDELNING

Vi harhittillsbeskrivit sysselsättningsstrukturengenom att jämföra nationella, multinationella och utländska företag i kapitel 4, 5 och 6. En grov uppdelning efter antalet anställda i utlandet visar att de 10 största,de ll-20 största och övriga uppvisar relativt stora skillnader i sysselsättningsstruktur och i förändringar över tiden. Utvecklingen i olika branscher visar ocksâpå systematiska skillnader mellan teknologiintensiva, råvaruoch processbaserade och övriga branscher.

I detta kapitel skall vi ytterligare belysa eventuella samband mellan internationalisering, storlek, resp bransch och sysselsättningsstruktur. Som vi tidigare har hävdat

kan man inte på teoretiska grunder vänta sig att

finna enkla orsakssamband mellan internationalisering och sysselsättning. För varje enskilt företag är det frâga om en kombination av vad, var och hur företaget producerar, och företag i olika situationer har olika grad av handlingsutrymme. Speciellt kan man anta att stora multinationella företag i branscher där teknologin förändras är mer flexibla när det gäller lokaliseringen av olika funktioner.

För att koncentrera beskrivningen av sambandet mellan internationalisering och arbetsfördelning skallvi.utnyttja korrelationsmått och multipel regressionsanalys. Avsikten är inte att påvisa orsakssamband utan att pröva om det finns tendenser som kan ge en grund för att precisera de ömsesidiga och mer komplexa orsakssamband som vi antar att det finns mellan olika internationaliseringsdimensioner och sysselsättningsstruktur. I avsnitt 7.1 beskriver vi sambandet mellan internationaliserings- och sysselsättningsvariablerna med hjälp av korrelationsmått och prövar sambanden mellan variabelgrupperna med hänsyn till storlek och produktionsinriktning (bransch) och i avsnitt 7.2 belyser vi motsvarande samband medförändringar över tiden. I avsnitt 7.3 slutligenskall vi

138 Internationalisering och arbetsfördelning sou 193345

försöka identifiera olika grupper av multinationella företag mot bakgrund av systematiska skillnader mellan grupperna avseende internationalisering och sysselsättningsstruktur.

7.l Samband mellan internationalisering och sysselsättningsstruktur

Direktinvesteringar innebär en ökning av produktionsandelen utomlands. Arbetsfördelningen påverkas genom en förändrad omfattning av företagets verksamhet, men investeringen kan också vara ett led i en förändrad inriktning och därmed påverka arbetsfördelningen genom förändringar i produktionsprocessen i Sverige. Med produktion utomlands följer också att andra funktioner i större eller mindre utsträckning lokaliseras i utlandet beroende på utlandsproduktionens omfattning och företagets val av organisationsstruktur. Speciellt kan man

anta att etablering av produktionsenheter utomlands fö-

regås av etablering av försäljande dotterbolag (jämför Hörnell et al, 1973).

På grundval av ovanstående resonemang kan vi inte förvänta oss några givna samband mellan internationalisering och sysselsättningsstruktur utöver att tjänstemannaandelen bör öka med ökad internationalisering (en mer omfattande verksamhet att administrera), och att andelen inom funktionen produktionskontroll bör minska (överflyttas till produktion utomlands).

I tabell 7.1 visas korrelationen mellan sysselsättningsoch internationaliseringsvariabler samt företagets storlek mätt som totala antalet anställda (logaritm). Tabellen visar att det som väntat finnsettrelativtstarkt statistiskt samband mellan andelen produktion utomlands (QAH) och andelen tjänstemän i företagets svenska delar (NP). Andelen tjänstemän inom produktionsfunktionen minskar också som väntat med ökad produktion utomlands.Sambanden är likartade för andelen anställda utomlands(AAH) som samvarierar starkt (korrelationskoefficierat över 0,9) med produktionsandelen.

S()lJ 1983:16 Internationalisering och arbetsfördelning 139 Tabell 7.1 Korrelation mellan internationaliserings- och

0,7 avvikelse

ÖVR

+= signifikant på 10 %-nivå ++= signifikant på 1 %-nivå

Av övriga funktioner har marknadsföring ett positivt samband med andel produktion utomlands medan sambandet med försäljningsandel utomlands däremot är negativt. Försäljningen utomlands består dels av export från Sverige, dels av försäljning från de utländska dotterföretagen. Exportförsäljning borde innebära en ökad marknadsföring men funktionen kan lokaliseras till utlandet genom försäljande dotterföretag. Vi har emellertid inte uppgifter i statistiken om försäljande bolag, men den negativa korrelationen mellan försäljning utomlands och andelen tjänstemän i marknadsföring i Sverige skulle kunna tyda

140 och arbetsfördelning S()IJ 1983:16 Internationalisering

på att marknadsföring är beroende av geografisk närhet, dvs funktionen lokaliseras till försäljningsområdet.

Det positiva sambandet mellan produktion i utlandet (eller anställda) och marknadsföring i Sverige är svårare att förklara. Produktion utomlands borde kunna medföra att andra funktioner dras med. Marknadsföring kan tänkas ha en starkare geografisk kopplingtill om produktionen är föränderlig och tekniskt produktion avancerad med krav på anpassning i produktionsprocessen och Det positiva sambandet mellan produktutformningen. i utlandet och marknadsföring isverige skulle produktion i så fall kunna förklaras med att den produktion som ut är enklare än den som blir kvar i Sverige och läggs att och som kräver samordprodukt- processanpassningar med marknadsföring tenderar att finnas i företaning tekoindustrin som lägger ut gets svenska delar (jfr men behåller funktioner i Sverige). produktion, övriga sambandet mellan produktion i utlandet Det positiva (ENG) skulle möjligen tala för och ingenjörsutbildning sådant men å andra sidan har teknisk utett samband, och ett svagt samband med utlandsveckling anpassning produktion.

sambanden mellan teknisk utveckling och anpassning (ENG) och kvalificerade tekniker (RDD), ingenjörer med utomlands är positiva och stark- (QSE) försäljning utomlands, vilket talar mot den are än för produktion kopplingen mellan avancerad produktion geografiska och eftersom marknadsföring har ett marknadsföring, samband med utlandsförsäljning. De positiva negativt sambanden mellan teknikfunktioner (RDD, ENG, QSE) storlek samt de sambanden mellan marknadsoch negativa och (PUR) och storlek tyder på att föring (MAR) inköp storlek har en för hur rörliga de olika betydelse och att de enkla samband som korrelafunktionerna är, i tabell 7.1 mäter inte är tillräckliga för tionerna förklaringar av samband mellan sysselsättningsstruktur och internationalisering.

sou 193346 Internationalisering och arbetsfördelning 141

Av arbetarekategorierna har andelen kvalificerade yrkesarbetare (A) ett positivt samband med andelen forskning och utveckling utomlands, vilket kan tolkas så att företag med forskning i utlandet i allmänhet har en avancerad produktion. Det positiva sambandet mellan tempoarbetare (B),resp det negativa sambandet mellan icke kvalificerade arbetare (CL och storlek kan antas bero på ett samband mellan storlek-och bransch.

Enkla korrelationskoefficienter för att mäta sambandet mellan internationalisering och andelen sysselsatta i olika funktioner ger inte möjlighet att identifiera några entydiga samband, möjligen med undantag för en ökad andel tjänstemän vid ökad produktion utomlands och också en mindre andel tjänstemän i funktionen produktionskontroll (CPROD).

För att pröva om sambanden mellan internationaliserings- och sysselsättningsvariabler blir mera entydiga om man rensar bort effekterna av storlek och branschinriktning.och om sambanden är konstanta över tiden, skall vi tillämpa multipel regressionsanalys på statistiken enligt följande modell:

sysselsatta

{lnternationalisering,s*torlek ,BranschE

äjmdel

(log)

i olika funktioner =)C

För branschvariabeln har vi gjort en kluster-analys för att sammanföra branscher med likartad sysselsättningsstruktur. I en klusteranalys grupperas branscherna så att de med hänsyn till de olika variablerna för sysselsättningsstruktur sammanförs på olika hierarkiska nivåer. Sysselsättningsstrukturen inom olika grupper är mer eller mindre likartad, medan avståndet tillandra grupper maximeras. Enligt klusteranalysen kan sex olika grupper med optimalt avstånd urskiljas. Sysselsättningsstrukturen för dessa grupper visas i tabell 7.2. För att förenkla analysen har vi reducerat antalet kluster till tre (enligt Dl = l och D2 = l i tabellen). Indelningen är naturligtvis något godtycklig, och t ex grupp 3 har likheter med både grupp l och 4 beroende grupp på vilka funktioner man jämför. Likaså har varvsindustri

142 och S()IJ 1983:16

Internationalisering arbetsfördelning

en som kan jämföras med grupp 4 sysselsättningsstruktur för alla sysselsättningsvariabler utom TUA och QSE. 3 och 4 (D2=l) kan karaktäriseras som råvaru- och Grupp medan grupp 5 och 6 (Dl=l)ka:1benämnas processindustri, teknikintensiva industrier.

Tabell 7.2 Gruppering av branscher enligt klusteranalys.

CON CPRDD MAR PUR ASS TUA QSE ENG BUS

95929.? Livsmedelsindustri Dryckeswmnr 0 udmüur industri 30 19 25 1,1 31 12 2 12 9 4 Tekoinustri Grafisk- 0 pappersvaruimhstri

§E5IL.* 5 Iäderindustri 41 33 11 2,5 35 10 0 6 Träindustri

EEIEEÅ* 1 Gnndmmstri 56 47 ll 0,9 23 14 6 7 Nassa- 0 pappersindustri

Gnq§Lg: D2=1 9 mamsk hxhstri l1Jon+-0 suawarwutmstri 20 4 24 7 35 25 16 1,6 27 12 Järn- 0 stålindustri 13 Nbtallvaruindustri

§E§EL_* l0 Iêüaanadelsindustri 20 12 16 1,5 27 35 7 26 8 18 övrig tillverkningsindustri

Dl=l §EäEL§* 14 Masknündustri 15 Elektronxhmtri 30 20 10 2,1 23 35 7 36 6 16 Transportnedelsindustri 17 Varvsnxhstri

Källa: SAF-statistiken.

årnbletsfördelning

Internationalisering och 143

I regressionsekvationen är andelen sysselsatta i olika funktioner uttryckta som beroende variabler och internationalisering, storlek och bransch som oberoende9. Det är dock inte fråga om att förklara sysselsättningsandelarna utan att beskriva samband i koncentrerad form. Ett samband som inte är statistiskt signifikant behöver därför inte innebära ett bevis för att ett samband inte existerar. Som vi tidigare har diskuterat är det fråga om komplexa kausala och ömsesidiga samband, som påverkas av drivkrafter,somxü.inte kan mäta empiriskt, och ett strategiskt handlingsutrymme.

Tillämpningen av multipel regressionsanalys får således ses som en metod att söka samband snarare än att testa hypoteser. I tabell 7.3 sammafattas resultatet av regressionsanalyserna med tecknen för parametrarna i regressionsekvationen. Samband som är relativt starka (signifikant +-

värde på 10 procentsnivå) är inringade. R2-värdet i ta-

bellens sista kolumn visar den andel av variablerma i den beroende variabeln som de oberoende variablerna fångar upp.

Tabellen visar att sambandenmellansysselsättningsstruktur och internationalisering i allmänhet är och svaga att storlek och bransch har fler signifikanta samband. För vissa sysselsättningsvariabler är det totala för-

klaringsvärdet (R2) i ekvationerna relativt litet(CADM,

CDATA, ÖVR) och förklaringsvärdet varierar också från år till år. För variabeln QAH (andel utlandsproduktion) är sambandet med kontrollfunktionen (CON) negativt liksom, som väntat, för produktionskontroll (CPROD)som utgör den största kontrollfunktionen. Tjänstemannaandelen (NP) ökar med ökad utlandsproduktion år 1978, men för tidigare år är sambandet inte signifikant och det är också negativt år 1970. Tjänstemannaandelen tycks i stället ha ett starkare samband med teknologiintensiv bransch (Dl) och sambandet är positivt och konstant för alla år.

1 4 4 I m r m t .m n a l .U e r .m oo 0 m a m e m PJ .m a .m .m oo S()lJ 1983:16

.whmñlmwma

m

.mm om vm NH ma a 2 Ä om aa mm mm å ma

UCHHOWHHMCOHUMCHGUGH

mn 4

. å en

on

mo om +

.S00 mp + 1 nmv | vn u + + .man *ma

mmv

-

.w«cmucwooum

om E Ho .B om |

God Amoav

Høuxøuumwücacuummawmmäm

v3 mn 1 + + | OH

vn + + wa

xmauoum

mmvnmv nmvmmv

xwüoum

.xoüoum

om +

nmv

muumup

om + + + | +-\\ +®\\ -@\\

EE mmm

ucmxqmaamam

- + +

så mxm

nmv

CMHHGE

nmv

+ + + -®\\

mmmw

®® ®\\ --\\

mâw

umnoqqw

mn | + +

wømnøñw

nmvmmv GG mmaxmm

uumaamvoucoammwnmmm

u u vn + 1 + -+ ®®

om a Mo

Anu

-

M.ñ §4

wouâow

om

umammmø

-@\\ +@\\

+-\\- zoow umaam n .HHMQMB

.H .m \

on Am ^nV^n Au

5G om

.EC

mp

vn

om

mä om

Internationalisering och arbetsfördelning 145

Vi kunde ovan konstatera att korrelationen mellan utlandsproduktion och.andel tjänstemän i marknadsföring

var positiv och signifikant. Också här får vi ett po-

sitivt signifikant samband som gäller för alla år. För-

klaringen kan dock knappast vara att marknadsföring är

kopplat till teknikfunktionerna (RDD, ENG, QSE) eftersom sambanden mellan dessa och utlandsproduktion är svaga och till övervägande delen negativa.

För utlandsförsäljning är sambandet med marknadsföring som tidigare negativt, vilket kan förklaras av attfunktionen delvis överförs till utländska försäljningsenheter.

Resultaten visar alltså att vid given försäljning utomlands ökar andelen marknadsförare i Sverige när utlandsproduktionen ökar. Det är möjligt att förklaringen kan vara att marknadsföringsfunktionen inte ökar i absoluta tal utan att sambandet uppstår genom att andra funktioner flyttas ut med ökad utlandsproduktion. Av övriga tjänstemannafunktioner har ekonomikontroll (CECON) och andelen företagsekonomer (BUS) ett positivt samband med utlandsproduktion, vilket kan förklaras med att ökad produktion i utlandet kräver mer ekonomisk styrning centralt.

Av sambanden med arbetarfunktioner framgår att ökad utlandsproduktion innebär en minskning av kvalificerad arbetskraft (A) och en ökning av tempoarbetare (B). Tecknen är signifikanta för år 1974 men inte för årl978.

Andelen försäljning utomlands (SXA) visar positiva samband med teknikvariablerna (RDD, ENG, QSE) även om de inte är genomgående signifikanta. Här kan vi eventuellt anta ett omvänt samband i regressionsekvationen, dvs teknikintensiv produktion är en förutsättning för en hög andel försäljning utomlands (konkurrenskraft och komparativa fördelar). För arbetare har utlandsförsäljning ett positivt men icke signifikant samband med kvalificerade yrkesarbetare för 1974 och 1978 medan tecknen för B- och C-kategorierna varierar. De positiva sambanden för utlandsförsäljning med sysselsättningsvariabler som innebär avancerad teknik eller höga kvalifikations- 10

146 Internationalisering och arbetsfördelning

krav och motsvarande övervägande negativa samband för produktion ut0mlands,kan tolkas så att hög utlandsförsäljning förutsätter avancerad produktion i Sverige, och om utlandsproduktionen ökar vid given försäljning så är det fråga om en utflyttning av funktioner med höga kvalifikationskrav. Man kan möjligen också tolka det så att vid en given utlandsförsäljning finns det multinationella företag som omfördelar produktionen mellan olika länder som medför en internationell specialisering.

För variablen andel forskning utomlands (FAH) vari- ; erar tecknen i regressionsekvationen över tiden för de flesta sysselsättningsfunktionerna, och sambanden är övervägande svara och svåra att tolka. Av de genompositiva tecknen för kvalificerade tekniker kan man dock dra den slutsatsen att om företagen etablerar forskning utomlands behâllerxmnideni.Sverige, det är

och

också här möjligen fråga-om en internationell * specialisering på olika områden. Sambandet med teknisk utveckling och anpassning (RDD) är dock negativt för åren1970, 1974 och 1978, vilket kan tyda på att det endast är den j mest kvalificerade personalen som bibehålls i företaä gens svenska delar. 1 \ Företagets totala storlek har ett positivt samband med teknikfunktionerna (RDD, ENG, QSE). En tänkbar förklaring är att absolut storlek innebär att företagen är verksamma på en internationell oligopolmarknad som kräver produktdifferentiering och teknisk utveckling. De negativa sambanden med marknadsföring och inköp skulle då kunna förklaras av att dessa funktioner är geografiskt spridda i större koncerner.

Dummyvariablerna Dl och D2 mäter teknologintensitet resp råvaru- och processbaserad produktion. Av regressionskoefficienternas tecken och signifikans framgår att branschinriktning förklarar en hel del av skillnaderna i sysselsättningsstruktur. Man kan därför anta att vad som produceras (produktionsinriktning eller bransch) tillsammans med produktionens omfattning (storlek) utgör en ram för möjliga variationer i arbetsfördelningen1

sou 193345 Internationalisering och arbetsfördelning 147

och att enskilda direktinvesteringar och förändringar i försäljningsandelen utomlands innebär marginella förändringar i funktionsstrukturen. Produktionsinvesteringar utomlands kan emellertid på sikt innebära förändringar i produktionens inriktning och omfattning och en internationell specialisering som förändrar arbetsfördelningen i företagets internationella produktionssystem.

Några entydiga slutsatser om samband och konsekvenser kan vi dock inte utläsa från regressionsanalysen. Den enda slutsats vi kan dra är att utlandsproduktion och utlandsförsäljning har ett samband med vissa funktioner och att sambanden med sysselsättningsstrukturen för olika år i allmänhet är svagare än mellan storlek/ bransch och sysselsättningsstruktur. Förutom den funktion som mera direkt påverkas av ökad utlandsproduktion, dvs produktionskontroll (CPROD), förefaller det som produktionen i Sverige skulle bli mindre kvalificerad när andelen produktion ökar utomlands. Det kan bero på en internationell specialisering och uppdelningen av produktionen mellan olika länder och en inriktning på administrativa funktioner i Sverige.

7.2 samband mellan förändringar i internationalisering och sysselsättningsstruktur

För att pröva om förändringar i har internationalisering något direkt samband med förändringar i sysselsättning skall vi liksom i föregående avsnitt tillämpa multipel regressionsanalys på det statistiska materialet för att möjliggöra en koncentrerad beskrivning. Vi får då följande regressionsmodell: Förändring i i

andel?

:fFöüüñrün

sysselsatta i olika internationa-, Storlek (109), Bransch funktioner liäning

148 Internationalisering och arbetsfördelning sou 193346

Liksom tidigare använder vi dummyvariablerna Dl och D2 för bransch och skilda regressioner för andel produktion utomlands (QAH) och andel anställda utomlands (AAH) .

Av tabell 7.4 framgår att en ökning i andelen utlandsproduktion också inom enskilda koncerner har ett samband med en ökning av marknadsföringsfunktionen och en minskning av teknikfunktioner (RDD, ENG, QSE) med undantag och kvali-

för perioden 1976-1980 då andelen ingenjörer

i internationali-7 I ficerade tekniker ökar (förändringarna i avser 1974-1978 medan sysselsättnings- I sering perioden variablerna avser 1976-1980).

Andelen kvalificerade arbetare (A) minskar med ökad utlandsproduktion medan andelen tempoarbetare (B) ökar under perioderna 1974-1978 och 1976-1980. Totalt minskar antalet arbetare med ökning i utlandsproduktion, men sambandet är inte signifikant. Det totala antalet anställda minskar under perioderna 1966-1970, 1970-1974 1974-1978 men ökar från 1976-1980 med ökad andel

resp

utlandsproduktion 1974-1978.

Förändringarna i andelen anställda utomlands har i stort sett samma samband med sysselsättningsstrukturen som andelen produktion utomlands, även om sambandens styrka och signifikans kan variera något.

den med teknikfunktionerna övervägande positiva. Det totala antalet arbetare (Ta) ökar med ökad utlandsförsäljning, men andelen kvalificerade yrkesarbetare (A) \ minskar. Det totala antalet tjänstemän(Tj) i

genomgående

i Sverige ökar med utlandsförsäljningen utom förd

företag i 1974-1978, men sambanden är inte signifikanta. perioden Storleksvariabeln har färre signifikanta samband i regressionerna enligt tabell 7.4 än i tabell 7.3 (samband mellan olika företag vid en tidpunkt), och regressionskoefficienterna har i de flesta fall inte heller samma 1 tecken för de olika perioderna. Detta gäller också branschvariablerna Dl och D2.

S()lJ 1983:16 .m W m a t .w n a HM C r .m OO 0 .m a .m e M t] M0 .m Jm ana 1 4 9

|m:oHumcHwucH

ucmooä

m m v m

HH mH ha mm mH om aa va mH

mm H HH ä mH Hm Ha mm om om Hm mm mH om Hm

:oo H +

HHH +

HH ..

mo H

H:ux:HummmcHcuummHwmmmw

H + +

HHH +

® HH n +

Ho H

M

SH

.wood

.. H

HHH n

xmHHBm

HH + a

Hmmcwuwsmnwm

H + u

H + u

HHH

HH

mä

CGHHOE .m.›

e

J +

o›mHumomH «›mH.o›mH mHmH-«HmH ommH-wHmH

møanwmaa

+

HHoamu

G9

« -

(DG +®(D®®®® G)

UCGQEMM

H H H

må xx

ä xx ®+® Hmb H HH HHHH H

v.›

.E24

aamnmh

sa H G

H

HHH

HH ++

§0

150 Internationalisering och arbetsfördelning

Resultaten av regressionsanalysen ger, som har framgått av diskussionen ovan, inte några entydiga samband mellan internationalisering och arbetsfördelning. Detta kunde vi heller inte vänta oss mot bakgrund av diskussionen i kapitel l. Att sambandenärsvårtolkade beror på att internationaliseringsvariablerna och storleks- och branschvariablerna sinsemellan har ett samband och att de variabler som ingår i regressionsekvationerna inte fångar upp mer än i medeltal ca 1

30 % av variationerna i sysselsättningsvariablerna. 4 1

För att förklara varför och hur arbetsfördelningen I förändras krävs därför för det första en mera komplex kausal modell som tillåter ömsesidiga samband och andra variabler, som t ex mäter enskilda företags strategier och organisationsstruktur. 1

l

1 Regressionsekvationerna utgör en koncentreradbeskriv-

I

ning av samband mellan internationalisering och ar-

betsfördelning, och de slutsatser vi kan dra av ana- 1 J

lysen är att produktionens inriktning och omfattning utgör en ram för möjliga sysselsättningsstrukturer men att arbetsfördelningen bestäms av företagets internationaliserings- och investeringsmönster över tiden. Yttre ekonomiska betingelser (konjunkturer, prisförhållanden etc) och företagets strategier avgör i vilken riktning arbetsfördelningen mellan det multinationella företagets olika delar utvecklas.

3 Resultaten av regressionsanalysen visar dock attdet å finns en tendens till mindre kvalificerad produktion i Sverige med ökad utlandsproduktion och ett samband mellan kvalificerad produktion i Sverige och ökad utlandsförsäljning.

7.3 Olika typer av internationella företag och sysselsättningsstruktur

I föregående avsnitt har vi analyserat sambanden mellan internationalisering och sysselsättningsstruktur. sambanden är i allmänhet svaga mellan sysselsättnings-

Internationalisering och 151

arbetsfördelning

variabler och internationalisering respektive förändringar i internationaliseringsgrad. Storlek och bransch har i allmänhet ett starkare samband med sysselsättningsstrukturen än internationaliseringsvariablerna.

Mot bakgrund av bland annat diskussionen i kapitel 2, där vi presenterade tre olika hypotetiska internationella - inteföretagsstrukturer enkel, grerad och - kan vi förvänta global produktion oss att gruppen multinationella företag är heterogen

E och att sysselsättningsstrukturen

systematiskt % skiljer sig mellan olika typer av internationella företag.

För att särskilja olika av internationella grupper företag har vi analyserat statistiken med hjälpav klusteranalys. Klusteranalysen innebär att vi utgår från att varje företag eller koncern har en unik sysselsättningsstruktur och att vi successivt sammanför enheterna till där grupper sysselsättningsstrukturen i de ingående enheterna är likartad.

Med hjälp av olika statistiska mått sedan en görs bedömning av vilket antal grupper som det är meningsfullt att analysera och redovisa. är att Principen minimera skillnaderna i sysselsättningsstruktur inom gruppen och att maximera skillnaderna mellan grupper.

Vi skall i detta avsnitt redovisa tre olika grupper som representerar olika typer av internationella företag med avseende på internationaliseringsgrad och sysselsättningsstruktur. Som ett resultat av klusteranalysen används andelen försäljning utomlands (SXA) och andelen produktion utomlands (QAH) som kriterium för gruppindelningen. Med avseendepå försäljning skiljer vi mellan företag med mindre respektive mer än 40 % av försäljningen i utlandet. Motsvarande gräns för produktionen är 30 % (uiell7.ü.

152 Internationalisering och sou 193346 arbetsfördelning

Tabell 7.5 Olika grupper av multionataionella företag

Produktion i utlandet(%)

0 - 29 Försäljning i utlandet (%) Grupp I

Grupp II Grupp III

För vissa år finns det enstaka företag med en försäljningsandel utomlands som är mindre än 40 procent samtidigt som produktionsandelen är över 30 procent. Dessa företag särredovisas dock inte då majoriteten av företagen och de anställda återfinns i grupperna enligt tabell 7.5.

Tabell 7.6 visar den procentuella fördelningen av företag och anställda i de tre grupperna.

Tabell 7.6 Procentuell fördelning av företag och anställda på olika grupper av multinationella företag

.Grupp Samtliga

Anm.: avser år 1974

En tredjedel av företagen har relativt liten produktion och försäljning utomlands och representerar 9 procent av de anställda i multinationella företag i Sverige och 7 procent av det totala antalet anställ- j da. Drygt 40 procent av företagen har en relativt

och 153

S()lJ 1983:16 Internationalisering arbetsfördelning

stor försäljning utomlands och relativt liten produktion. De representerar 58 procent av sysselsättningen i Sverige och 40 procent totalt.

Den mest internationella gruppen (III) omfattar en tredjedel av de anställda i multinationella företag i Sverige och drygt hälften av sysselsättningen totalt.

I grupp I var antalet anställda i Sverige år 1974 i medeltal l 400 och motsvarande för grupp II och III 6 800 resp. 7 000.

Tabell 7.7 visar sysselsättningsstrukturen i deolika grupperna angivet som ett medeltal för de ingående koncernerna i respektive grupp. De största skillnaderna mellan olika typer av internationella företag finns inom produktionskontroll (CPROD). Grupp III med den största andelenznlproduktionen i utlandet har en betydligt lägre andel inom denna funktion än övriga grupper vilket, som vi tidigare konstaterat, förklaras av att produktionskontrollen lokaliseras till produktionen. Grupp II som har en stor andel försäljning utomlands och en relativt liten andel produktion i utlandet har en lägre andel marknadsförare än övriga grupper. Vi har i tidigare kapitel visat att det finns skillnader mellan olika branscher vad avser andelen produktion utomlands och grupp II domineras av branscher där produktionen är mera lokalt bunden till Sverige och där internationeliseringen i första hand innebär en utflyttning av marknadsföringsfunktionerna till försäljande dotterbolag.

Teknisk utveckling och anpassning (RDD) har den största andeln av totala antalet tjänstemän i grupp III och den minsta i grupp I. Skillnaden mellan grupp II och III är relativt liten och man kan anta att det är storlek snarare än internationalisering som har ett samband med andelen tjänstemän inom teknisk utveckling.

154 Internationalisering och arbetsfördelning S()lJ 1983:16

mmHHusmm

av

mm

HHH

HH mv m.« m.m im. mm mH mm mm

.owmH|oomH

ommH

H vv

mmHHuemm

mv

mmumnnw

HHH om m.m m.m ha mm ›.N mm om

1305 HH mv w.« «.m mm ha ›.m mm mm

MHAGGOHUMCHUHSE

w w m

om om om

V. 4 A

m HHH om a.N m.m m8 wH mH om om

HH hm m.H m.m m8 mm mH en om

Hmmäu

cmeoumswnu aoüåøoummüäüa

mxHHo §3 u..-

H

um

w w w

uwamuam

äuwö

HHH mm w.H «.m m5 om mH o.H mm mm

8 8

HH om m.H m.m md mm mH m.H om Hm ?V A A

cwHøuxsHumwm=HcuummHwmmmw

among

oHmH

H Hm

o.a m.m mm wa mH om

mHmu0u

mqänHmmumumuaHuo

mmHHEmm

m om m.H o.m mm Na en mm

H.H m.m

cwaovqm

mm mH mH hm mm

cmxHumHumumumm

cmäuâäüêmmâñpmmmm

HHH

m

HH om m.H om «.H mm mm

H

HH

HHH

mm mH ›.H Hm

.n.n

Hm

mmño mango

åäö

Hamnma mmm umHHmx tâa

Internationalisering och arbetsfördelning 155

Eftersom funktionen produktionskontroll skiljer sig relativt mycket mellan de olika företagstyperna har _ vi i tabell 7.8 redovisat sysselsättningsstrukturen bland tjänstemän exklusive produktionskontroll (CPROD) för åren 1978 och 1980, som har en jämförbar befattningsnomenklatur. Någon entydig orsak till att sysselsättningsstrukturenskiljer signmllan deolikatyperna kan vi inte ange då det är fråga om ömsesidiga samband mellan storlek, branschteknologi, organisationsstruktur och företagsstrategi. Oberoende av orsakerna kan vi emellertid se vissa tendenser till förändringar i sysselsättningsstrukturen med ökad internationaliseringsgrad i tabell 7.8. ;

Andelen tjänstemän inom teknisk utveckling och anpassning (RDD) ökar med ökad internationalisering och är högst i företag med en hög andel utlandsförsäljning § men relativt lite produktion i utlandet (grupp II). L Grupp II och III består av relativt stora företag och en av förklaringarna till en högre andel teknisk utveckling i dessa företag är att de verkar på en internationell oligopolmarknad med krav på produktdifferentiering. Att andelen tjänstemän inom teknisk utveckling är lägre inom grupp III än inom grupp II förklaras delvis med att denna grupp har en relativt hög andel av den tekniska utvecklingen förlagd till utlandet. Enligt IUI-statistiken var andelen forskning och utveckling i utlandet drygt 20 procent för grupp III och ca 5 procent för grupp II. Vi kan alltså anta att forskning och utveckling är en funktion som har en tendens att dras med produktionsfunktionen .

Inköpsfunktionen (PUR) minskar sin andel av tjänstemännen vid ökad internationalisering både med avseende på försäljning och produktion i utlandet. När produktionen förläggs till utlandet är det rimligt att anta att inköpsverksamheten tenderar att följa med, speciellt vid tekniskt avancerad produktion medkrav på anpassningoch närhet till leverantörsmarknader.

156 Internationalisering och arbetsfördelning S()lJ 1983:16

|mcoHuxøvoum

.OMQOHDM

mznmsaxxo

maawcoHumcwuaøñ

HHH mm m.m m.o o.m mm m.m om

m

cwñmumcmnu

HH vw ›.o H.w m.m mm H.m mm

HGONU

uwamuqm

MMHHO ommH

H

m.m

H.oH

mm H.› mm o.m mm

..H

.mamuou

0.» ›.m m.m

m.mH

HHH om om mm

.

m

Auswoou

cwHduxøHuwmmøHøuummawmmmm

awvam

HH mm m.o m.› m.m Hm m.m mm

V

w›mH

H

.owmauwnma

mm o.o m.w m.m mm m.« mm

nmxHumHumum›Hm

Haonpcox

o;.HH9#u.om

m.h

mamao zoomo

øoHuxcøm

:mao

HHOQMB zoo mom som HMAHWM

mm:

Internationalisering och arbetsfördelning 157

Att också grupp II har en relativt liten andel inköpare kan möjligen förklaras med att företagen är större och mera helintegrerade jämfört med grupp I och därigenom mindre beroende av externa insatsvaror .

Marknadsfunktionen (MAR) har som vi tidigare konstaterat en lägre andel i grupp II vilket antas beropå att dessa företag har utländska försäljningsbolag. Andelen marknadsförare minskade från år 1978 till år 1980 i grupp I och III vilket kan bero på att funktionen i högre utsträckning lokaliseras till ut-

g

landet.

Kontrollfunktionen är den som skiljer sig mest mellan åren 1973 och 1980 i de olika företagsgrupperna. Administrationskontroll (CADM) och ekonomikontroll (CECON) minskar i de mest internationaliserade företagen (grupp III) vilket kan tyda på en tendens att intern styrning och kontroll omfördelas internationellt till olika produktionsenheter och att organisationen alltmer får en karaktär av globalt produktionssystem.

När man jämför de olika grupperna för ett visst år bör man beakta att det är fråga om relativa andelar. Således innebär t.ex. en hög andel tjänstemän inom teknisk utveckling i grupp II att den relativa andelen inom kontrollfunktionen minskar. Eftersom vi endast har tillgång till uppgifter om sysselsättningsstruktur i Sverige är det därför svårt attgöra direkta jämförelser mellan företagskategorierna. Det vi kan utläsa av tabell 7.7 och 7.8 är Vissa tendenser i sysselsättningsstruktur bland tjänstemän i Sverige.

Tabell 7.9 visar utbildningsstrukturen för tjänstemän i de olika företagstyperna för åren 1974 och 1980.

158 Internationalisering och arbetsfördelning

Källa: SAF-statistiken

Andelen utbildade tjänstemän ökar med internationaliseringsgrad och skillnaderna mellan olika typer av multinationella företag är störst när det gäller ingenjörer (ENG) och kvalificerade tekniker och naturvetare (QSE). Andelen utbildade tjänstemänökade

i samtliga företagstyper mellan åren 1974 och 1980 1 J med undantag för ingenjörer. Eftersom det absoluta antalet tjänstemän i multinationella företag var ungefär detsamma åren 1974 och 1980 kan vi konstatera att kvalifikationsgraden har ökat bland tjänstemännen. Till en del beror detta på att de multinationella företagen har specialiserat sin verksamhet i Sverige på funktioner som utnyttjar en relativt sett större andel utbildade tjänstemän.

Vi skall slutligen i detta kapitel se arbetarpå strukturen i olika typer av multinationella företag. Tabell 7.10 visar fördelningen mellan kvalificerade yrkesarbetare (A), tempoarbetare (B) och arbetare utan yrkesutbildning (C) åren 1974 och 1980. Uppgifterna avser arbetare i verkstadsindustrin.

Internationalisering och arbetsfördelning 159

Källa: VF-statistiken

Multinationella företag med en stor andel försäljning och en liten andel produktion utomlands (grupp II) har den största andelen kvalificerade yrkesarbetare (A) år l974 medan den minst internationaliserade gruppen (I) har den största andelen okvalifice-

rade arbetare.De mest internationella företagen

(grupp III)ändrade.andeLa1 kvalificerade yrkesarbetare markant mellan åren 1974 och l980 till stor del beroende pâ, som vi konstaterade i kapitel 6, en minskning av det absoluta antalet i övriga kategorier. I de minst internationaliserade företagen ökar också andelen kvalificerade yrkesarbetare samtidigt som B-kategorin minskar kraftigt och C-kategorin ökar. En.del av förändringarna kan förklaras med att en del företag ändrar kategori mellan åren 1974 och 1978. Således har nya multinationella företag som ingår i grupp I år 1980 i medeltal en högre andel kvalificerade yrkesarbetare än övriga företag i gruppen. Likaså har de företag som övergår från II till III - och grupp grupp således ökar produktionsandelen utomlands - en andel kvalificehögre rade arbetare. En slutsats av detta skulle kunna vara att de stora svenska multinationella exportföretagen (grupp II) har en stor andel kvalificerade arbetare i produktionen medan de företag som

160 Internationalisering och arbetsfördelning sou 1933:16

har en stor andel produktion i utlandet före år 1974 har en relativt sett mindre andel. Med ökad produktion i utlandet (övergång från grupp IItill III) finns det en tendens till att den progrupp duktion som finns i Sverige i relativt stor utsträckning utnyttjar kvalificerad arbetskraft.

J I detta kapitel har vi försökt belysa eventuella J samband mellan internationalisering, storlek, bransch och sysselsättningsstruktur i svenska mul- J tinationella företag. Vi har konstaterat att det och att J inte finns några enkla samband kategorin multinationella företag är heterogen och domineras JJ av en rad stora företag med unika egenskaper och strategier.

1 J Genom klusteranalys har vi identifierat tre typer av företag där sysselsättnings-

multinationella

strukturen skiljersignmllan grupperna. De olika J kan sägas representera olika staföretagstyperna dier i ett utvecklingsförlopp med ökad internationaliseringsgrad. Detta innebär emellertid inte att vi antar att alla företag som investerar i utlandet fullföljer utvecklingskedjan. Utvecklingsförloppet är beroende av strategiska val och storlek, teknologi, konkurrensförhållanden etc avgör vilka strategiska val som är möjliga. J För de tre typerna av multinationella företag kan J vi vissa till i inte- J se paralleller indelning enkel, grerad respektiva global produktion i kapitel 2.Vid \ enkel produktion är det i första hand produktionskontroll som lokaliseras till utlandet vid direkt- J investeringar. Vid integrerad produktion är produktionen hemmabaserad och det är i första hand marknadsföring som lokaliseras till utlandet genom försäljande dotterföretag med viss produktion av sam- J mansättningskaraktär. Det tycks också finnas en tendens till att inköpsfunktionen lokaliseras till de utländska enheterna.

Internationalisering och arbetsfördelning 161

ökad internationaliseringsgrad innebär en ökad specialisering på teknisk utveckling och anpassning i Sverige och en inriktning på tjänstemannafunktioner som utnyttjar högre utbildning och en produktion som i relativt hög utsträckning utnyttjar kvalificerad arbetskraft. För de mest internationaliserade multinationella företagen tycks det finnas en tendens till att produktionssystemet blir globalt med en omfördelning av funktioner mellan länder där Sverige har en hög men minskande andel ingenjörer och kvalificerade tekniker och naturvetare i tjänstemannafunktionerna och en hög andel kvalificerade yrkesarbetare inom en minskande produktionsfunktion. Detta tycks gälla de företag som redan har en hög andel produktion utomlands. ökar det emellertid - När produktionsandelen tycks - finnas en tendens till enligt regressionsanalysen mindre kvalificerad produktion i Sverige medan sambandet mellan ökad utlandsförsäljning och kvalificerad produktion är positivt. En slutsats skulle då kunna vara att företag som ökar sin produktionutomlands har en verksamet som utnyttjar en stor andel utbildade tjänstemän och kvalificerade yrkesarbetare i Sverige, men att när de har utvecklat ett internationellt produktionssystem omfördelas funktionerna så att verksamheten i Sverige utnyttjar en relativt sett mindre andel kvalificerade tjänstemän och ett mindre antal kvalificerade yrkesarbetare. Det finns också en tendens till att forsknings- och utvecklingsverksamheten,som i jämförelse med övriga företagskategorier har en stor andel av sysselsättningen i Sverige,tenderar att öka relativt sett mer i utlandet.

sou 193346 Sammanfattning och kommentarer 163

KAPITEL 8 SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER

Utbytet av varor och tjänster mellan länder ärett resultat av den internationella arbetsfördelningen. Genom olika länders specialisering av aktiviteter och funktioner förändras utbytets karaktär.

En dominerande del av den internationella handeln försiggår mellan de utvecklade industriländerna

där tillväxten i handeln till stor del kan hänföras

till s k branschintern handel med differentierade produkter inom en och samma industribransch. De multinationella företagens verksamhet över nationalstatsgränserna resulterar i att en stor del avvärldshandeln sker inom ett och samma företag eller mellan närstående företag med samarbetsavtal, kontrakt och andra former av förbindelser. Det finns också en ökad tendens till bilaterala avtal och andra statliga regleringar av det internationella handelsutbytet. (Anell et.a1., 1980)

I den svenska industrin kan över 50 % av sysselsättningen hänföras till företag som har produktionsverksamhet också i andra länder (se kapitel 1). Syftet med denna studie har varit att beskriva sysselsättningsstrukturen i dessa företag och belysa deras roll i den internationella arbetsfördelningen.

Företag med produktionsverksamhet i utlandet kan ses som internationella vars verksamproduktionssystem hetsinriktning och lokalisering av funktioner påverkar sysselsättningsstrukturen i olika branscher och i företagen i Sverige. På så sätt en uppstår internationell arbetsfördelning mellan företag och inom företag. De internationella investeringarna innebär en förändring i det

internationella produk-

tionssystemet som påverkar den horisontella (sektorer och branscher) och vertikala (förädlingsled)

164 Sammanfattning och kommentarer S()lJ 1983:16

arbetsfördelningen i den svenska industrin och funktionsstrukturen inom företagen.

För att beskriva sysselsättningsstrukturen har vi utnyttjat arbetsmarknadsorganisationernas lönestatistik för tjänstemän och arbetare. Befattningsklassificeringen för tjänstemän har omgrupperats till grundläggande funktioner och aktiviteter inom företagen. För arbetare har vi utnyttjat statistikens indelning i olika kvalifikationsgrupper.

Undersökningen baseras på ett urval som omfattar ca 60 % av industrisysselsättningen totalt i Sverige och ca 80 % av sysselsättningen i den multinationella företagen. Statliga och kooperativa företag ingår inte i undersökningen och de mindre företagen är i allmänhet underrepresenterade. För perioden 1974-1980 är urvalet för nationella och utländska företag mindre än för tidigare perioder. I arbetarstatistiken är de nationella och utländska företagen också underrepresenterade.

Urvalets storlek torde vara tillräckligt för att kunna ge en bild av utvecklingen av sysselsättningsstrukturen och skillnaderna mellan de olika företagskategorierna i stora drag. Som framgått av tidigare kapitel är dessutom de stora multinationella företagens verksamhet av avgörande betydelse för arbetsn fördelningen och sysselsättningen. För dessa företag är statistiken i det närmaste heltäckande med undantag för ett statligt företag och en del mindreföretagsenheter som ingår i koncernerna.

En brist i undersökningen är att det inte har varit möjligt att undersöka sysselsättningsstrukturen i de svenska multinationella företagens utländska enheter. Företagen har i allmänhet inte heller själva någon statistik över befattningsstrukturen i dotterföretagen och någon arbetsmarknadsstatistik som mot-

Sammanfattning och kommentarer 165

svarar den svenska är inte tillgänglig. Av IUIs enkätundersökningar framgår också att klassificeav - i den mån sådan tillringen befattningshavare - mellan olika länder. Slutsatlämpas skiljer sig ser om omfördelning av funktioner i det internationella produktionssystemet kan alltså enbart baseras på en beskrivning av sysselsättningsstrukturen i Sverige.

En avgränsning i undersökningen är att de internationella företagens indirekta effekter på sysselsättningen inte har studerats. Detta skulle kräva en kartläggning av leverantörer och köpare och en mer eller mindre fullständig input-output tabell med de multinationella företagen som en separat företagssektor. I detta sammanhang kan vi endast göra antaganden om sådana effekter på grundval av företagens funktionsinriktning och en allmän tendens till ökad internationell konkurrens och en mindre lokal bundenhet i regionala produktionssystem. (Fredriksson & Lindmark, 1976)

I detta kapitel skall vi först sammanfatta undersökningens resultat i avsnitt 8.1 och i avsnitt 8.2 skall vi kommentera undersökningen och försöka ange nâgra slutsatser om den svenska multinationella företagens roll i den internationella arbetsfördelningen, konsekvenser för samhällsekonomin och behovet av och möjligheterna till att kontrollera

resursanvändningen och utvecklingsbetingelserna i

Sverige.

8.1 Sysselsättnings- och utbildningsstrukturen 1966-1980

I kapitel 4 beskrivs hur sysselsättningen i Sverige har utvecklats i de undersökta företagen under perioden 1966-1980. I genomgående multinationella företag är sysselsättningsutvecklingen jämförbar med de natio-

166 Sammanfattning och kommentarer sou 193345

nella företagens med undantag för de 10 största multinationella som har en högre tillväxt. Utländska genomgående företagsenheter hade en hög tillväxt på 1960-talet som sedan har avtagit.

En jämförelse med redovisningen av de multinationella företagens tillväxt i övriga DIRK-rapporter (speciellt SOU 1982:15 och SOU 1982:27) ledertill slutsatsen att en stor del av ökningen av den multinationella sektorn i Sverige fram till årl974 skedde genom förvärv av andra företag. Efter år 1974 har sektorn ökat sin andel av industrisyssel- sättningen i Sverige dels genom nya multinationella företag och dels genom de största multinationella företagens tillväxt.

fram till år 1974 var ökningen i sysselsättningen i

den multinationella företagssektorn jämnt fördelad på branscher som tidigare hade multinationellaföretag, medan ökningen efter år 1974 återfinns främst i verkstadsindustrin.

Under hela perioden 1966-1980 kan vi konstatera att det har skett en koncentration till internationella (multinationella och utländska) företag och en förändring i industrisektorn mot kapital- och kunskaps-

intensiva branscher.

Andelen tjänstemän av totala antalet sysselsatta har ökat från 26 % âr 1966 till 29 % år 1978 i hela industrin. Motsvarande ökning i de multinationella företagen är från 31 till 36 %. De utländska företagen har genomgående en högre andel tjänstemän som ökade från 40 % år 1966 till 45 % år 1974. ökningen av andelen tjänstemän i hela industrin beror bl a påatt antalet arbetare minskar. Den andelen i högre tjänstemän i internationella företag kan till en del förklaras av att de återfinns i branscher som i allmänhet har en högre andel tjänstemän. Tillväxten i an-

sou 193346 Sammanfattning och kommentarer 167

delen tjänstemän i den multinationella företagssektorn kan till stor del hänföras till de 10 största multinationella koncernerna.

Funktionsstrukturen mellan de olika företagskategorierna skiljer sig åt främst genom att de multinationella företagen är inriktade på teknisk utveckling och anpassning medan de utländska företagen har en större andel av tjänstemännen inom marknadsföring. De internationella har också en an-

E företagen högre

del tjänstemän inom databehandling.

Skillnaderna i funktionsstruktur beror till en del på branschfördelningen. Inom branscherna är andelen tjänstemän i marknadsförings- och inköpsfunktionerna lägre i multinationella företag i verkstadsindustrin men högre i järn-, stål- och metallverk. Detta kan tolkas så att dessa funktioner i större utsträckning flyttas utomlands med produktionen i Verkstadsindustrin p g a större krav på lokal produktanpassning jämfört med mera processinriktade branscher.

De internationella företagen har i allmänhet en högre andel tjänstemän med högre utbildning och de svenska multinationella företagen har en högre andel ingenjörer och kvalificerade tekniker än övriga kategorier.

Förändringarna i funktionsstrukturen tyder på att de utländska företagen har inriktats mer på återförsäljning medan de största multinationella företagen alltmer inriktas på administration, samordning och teknisk utveckling och anpassning.

Funktionsstrukturen i nya multinationella företag tyder på att de under 1960-talet var inriktade påatt exploatera teknisk kompetens (offensiva investeringar) medan de på 1970-talet förefaller vara mera inriktade på att bevaka och säkerställa marknader genom lokal tillverkning (defensiva investeringar).

168 Sammanfattning och kommentarer S()lJ 1983:16

Förändringarna i utbildningsstrukturen visar en relativ höjning av kvalifikationsnivån bland tjänstemän i de internationella företagen. Förändringarna i funktions- och utbildningsstrukturen främst avseende marknadsföring och teknisk kompetens kan tolkas så att speciellt de större multinationella - svenska och utföretagen både ländska - alltmer inriktar sin verksanmet på produktanpassning och försäljning av system med avancerad teknik.

Beskrivningen av arbetarstrukturen i kapitel 6 avser perioden 1974-1980. Arbetarsysselsättningen minskade i alla företagskategorier med en större minskning i genomgående multinationella företag. i urvalet - där mindre före- De nationella företagen är - har en andel kvatag underrepresenterade högre lificerade yrkesarbetare än de internationellaföretagen. Under perioden 1974-1978 förändras strukturen de multinationella företagen mot mera kvalificerat

i

arbete medan tendensen var den motsatta under perioden 1978-1980.

De största multinationella koncernerna har en lägre andel kvalificerade yrkesarbetare än övriga och en ökad kvalifikationsgrad tycks till största delen bero på att antalet mindre kvalificerade arbetare minskar mest.

I kapitel 7 studeras sysselsättningsstrukturens samband med internationalisering i enskilda företag och koncerner. Sambanden är i allmänhet svaga med det förefaller som om storlek och bransch förklarar en stor del av skillnaderna i sysselsättningsstrukturen och dess utveckling. För enskilda företag ökar inte inriktningen på kvalificerad sysselsättning i Sverige med utlandsproduktion medan däremot stora företag i allmänhet har en stor andel ingenjörer och kvalificerade tekniker.

Sammanfattning och kommentarer 169 sou 193345

En förefaller ha ett

storandel utlandsförsäljning

samband med en hög andel inom teknikfunktionen och i de olika utbildningskategorierna men också meden inriktning på kvalificerat yrkesarbete inom produktionen.

Inriktningen på tekniskt kvalificerad produktion med en hög andel tjänstemän i den multinationella sektorn förklaras alltså av de stora multinationella företagens inriktning med en koncentration till teknikintensiva branscher och en hög andel utlandsförsäljning. Om man konstanthåller övriga faktorer tycks en stor andel produktion utomlands leda till en mindre andel tjänstemän inom teknik och en mindre kvalificerad arbetarstruktur medan andelen ekonomer och marknadsförare ökar.

Indelningen i grupper enligt olika grader av internationalisering visar att företag med både stor andel försäljning och produktion utomlands har en högre andel tjänstemän med högre utbildning men en lägre andel kvalificerade yrkesarbetare än övriga kategorier. Det förefaller rimligt att anta att de multinationella företagen genomgår olika faser där internationella investeringar i ett första skede innebär små förändringar i sysselsättningsstrukturen i Sverige medan företag som växer kan utnyttja olika länders specifika fördelar och faktortillgångar och därigenom utvecklas till internationella produktionssystem som omfördelar företagsfunktionerna mellan länder.

Utvecklingen i de stora svenska multinationellaföretagen tyder på en inriktning av verksamheten mot tekniskt avancerad systemförsäljning med en ökad andel tjänstemän och ett mindre utnyttjande av kvalificerad arbetskraft i produktionen i Sverige med ökad produktion utomlands. Företag med en stor andel utlandsförsäljning och en mindre andel utlandsproduk-

170 Sammanfattning och kommentarer

tion förefaller däremot att i högre utsträckning

utnyttja kvalificerade yrkesarbetare.

De största svenska multinationella företagens stora andel av svenskindustrisysselsättning innebär att deras Verksamhetsinriktning får ett stort genomslag isysselsättningen och funktionsstrukturen i industrin som helhet. Det är möjligt att tänka sig att sysselsättningens omfattning och struktur är konstant och att det endast sker omfördelningar mellan de olika företagskategorierna när multinationella företag expanderar eller när nationella företag investerar utomlands. Av undersökningen framgår emellertid att förändringarna i de olika företagskategoriernas andel av industrisysselsättningen i Sverige under perioden 1966-1980 har åtföljts av en förändring i

branschinriktning mot kapital- och

kunskapsintensiva branscher och en förändring i sysselsättningsstrukturen mot tjänstemän framför allt inom teknisk utveckling och anpassning.

De största multinationella företagen har alltså utvecklats i samma riktning avseende sysselsättningsstrukturen på samma gång som de har ökat sin andel av industrisysselsättningen totalt.

En tänkbar övergripande förklaring till den utveckling som Vi har beskrivit i denna studie är att de stora svenska multinationella företagen har en marknadsposition, storlek och Verksamhetsinriktning som möjliggör en uppbyggnad av ett globalt produktionssystem som kan utnyttja automatisering och rationaliseringar och omfördela olika funktioner i enlighet med olika länders specifika förutsättningar.

Om vi återknyter till indelningen i enkel, integrerad respektive global produktion i kapitel 2 kan vi seen tendens till att den multinationella företagssektorn i - och därmed också Sverige den svenska industrin

Sammanfattning och kommentarer 171

helhet - under 60- och 70-talet domineras av som företag med globala produktionssystem.

Oberoende av enskilda direktinvesteringars effekter på företagens sysselsättning i Sverige är det fråga om en kvalitativ förändring av det industriella systemet som karaktäriseras av en mindre integrerad och mera specialiserad vertikal och horisontell arbetsfördelning.

8.2 Kommentarer

g

I detta avsnitt skall vi som en slutkommentar till undersökningen försöka uttyda vilken roll de svenska multinationella företagen har haft och kan tänkas få för den industriella utvecklingen i Sverige. Det är härvid fråga om en renodling av de utvecklingstendenser som framträder i denna undersökning och i andra studier av multinationella företag och en bedömning som inte direkt kan härledas från de resultat vi har redovisat.

De svenska multinationella företagen har ökat sin andel av industrisysselsättningen samtidigt som tyngdpunkten har förskjutits mot teknologiintensiva delbranscher inom verkstadsindustrin. Utlandsproduktionen har kontinuerligt ökat under 60- och 70-talen samtidigt som sysselsättningen i Sverige har stagnerat.

De multinationella företagen kan indelas i olika grupper med olika karaktär beroende på Verksamhetsinriktning, utvecklingsfas etc. En dominerande grupp utgörs av stora multinationella företag med en stor andel produktion och försäljning utomlands (över 30% av produktionen och över 40 % av försäljningen). Av de 10 största multinationella företagen enligt totala antalet anställda kan samtliga hänföras till denna grupp och av de ll-20 största, fem koncerner. Gruppen

172 Sammanfattning och kommentarer S()lJ 1983:16

domineras av koncerner med verkstadsindustrin som huvudbransch. Företagen i denna grupp kan betraktas som internationella produktionssystem på en global oligopolmarknad där verksamheten i Sverige till stor del inriktas på administration, marknadsföring och teknisk utveckling. För vissa av företagen finns en tendens till att också strategiska funktioner inom företagsledning/kontroll och teknisk utveckling förläggs till utlandet. Några koncerner i denna grupp har också valt en strategi

som innebär specialisering av produktionen i olika

länder med inriktning på komponenter och delar i en slutprodukt av systemkaraktär. Företagens svenska delar har en högre andel tjänstemän än övrigamultinationella företag och utnyttjar mindre kvalificerad arbetskraft i produktionen i Sverige jämfört med hela industrin.

En andra grupp utgörs av relativt stora företag med en mindre andel produktion utomlands (mindre än 30%) men med en stor utlandsförsäljning (mer än 40 %). Dessa företag återfinns dels i kunskapsintensiva branscher (verkstadsindustrin), dels i processinriktade och kapitalintensiva branscher (kemisk industri, järn-, stål- och metallverk, massa.och papper). En del av företagen i denna grupp är inriktade på standardiserad produktion i internationell konkurrens med likartade produkter där investeringarna utomlands är marknadsorienterade. Andra företag i denna grupp (främst verkstadsföretag) är inriktade på differentierade producentvaror för hemmamarknaden och för utlandet och produktionen i Sverige utnyttjar en relativt stor andel kvalificerade yrkesarbetare. Investeringarna utomlands kan för dessa företag antas vara betingade av behovet av lokal anpassning och marknadsföring.

I en tredje grupp återfinns multinationella företag med en jämförelsevis liten andel produktion och försäljning utomlands. Dessa företag kan karaktäri-

= 173

.Sammanfattning och kommentarer

seras som direktinvesteringsföretag där enskilda investeringar görs för att utnyttja företagsspecifika fördelar i enlighet med den etablerade direktinvesteringsteorin. De två övriga grupperna av multinationella företag representeras i större utsträckning av mer eller mindre mogna koncerner med en etablerad utlandsmarknad och ett internationellt produktionssystem. I den första gruppen är strategin för produktionssystemets utformning att

l koncentrera verksamheten i Sverige på ett avgränsat

förädlingsled (administration, teknisk utveckling) 3 medan den andra gruppen mera är inriktad på en strategi som innebär en internationell utvidgning av produktionssystemet genom marknadsbevakning och lokal teknisk anpassning.

i den första - Företagen gruppen glg§§l§_mglti- - har ökat sin andel av industrin§tiQn§ll§_§§r§§ag sysselsättningen i Sverige vilket har inneburiten specialisering av den vertikala (förädlingsled) och den horisontella (sektorer) arbetsfördelningen till vissa tjänstemannafunktioner och till teknikintensiva delbranscher. Samtidigt möter företag i den andra gruppen Q§9@êB§9§EEEi9E§§§§§Eꧧ_@El§i - en ökad konkurrens från bl a g§§i9g§;l§_§§r§§§g nya industriländer (NIC) med en stagnerande sysselsättning i Sverige som följd.

Den tredje gruppen kan karaktäriseras som pegrängag mgltinagiggglla företag och har en relativt liten andel av sysselsättningen i den multinationella sektorn i Sverige.

Det finns alltså en tendens till att den svenska industrin får karaktären av en monokultur genom den specialiserade vertikala och horisontella arbetsfördelningen med ett större internationellt beroende som följd. Samtidigt innebär emellertid de globala

174 Sammanfattning och kommentarer

multinationella företagens specialisering en anpassning till de förädlingsled där Sverige har komparativa fördelar.

I förlängningen av en sådan utveckling kan man se en krympande industrisektor och en övergång till projektering, marknadsföring, teknisk utveckling och entreprenadverksamhet. Risken med en sådan utveckling är att de länder som står för industriproduktionen i högre utsträckning ställer krav på lokalisering av strategiska utvecklingsfunktioner. Så är t ex fallet med Brasilien där en del av de globala multinationella koncernerna har investerat på 70-talet. Den brasilianska strategin innebär att de multinationella företagens inbördes konkurrens utnyttjas för att ställa krav på tekniköverföring, utbildning och utvecklingsverksamhet. (Sabel, 1982)

Parallellt med produktlivscykelteorin (Vernon, 1966 kan vi här tala om en process- och förädlingscykelteori där nya produktions- och organisationsmetoder utvecklas i i-länderna och överförs och imiteras i mindre utvecklade länder. Detta leder till en utvidgad konkurrens på världsmarknaden där i-länderna i allmänhet har en oförmânlig kostnads- och prisrelation.

En avgörande fråga för de svenska globala multinationella koncernerna är i vilken utsträckning de kan bibehålla kontrollen över en integrerad förädlingskedja när en större del av produktionen - och därmed den interna kontrollen över produktionsmedlen och produk- - lokaliseras utomlands. tionsorganisationen

I

I de fall där de utländska enheterna har karaktär av sammansättningsfabriker är den interna kontrollen i dotterföretagen relativt svag (jfr fallet Gambro i SOU 1981:43). Om dotterföretagen däremot är funktionellt integrerade och oberoende av moderföretagets

och kommentarer 175

Sammanfattning

resurser begränsas koncernledningens inflytande över produktionens inriktning (jfr fallet NUE- Electrolux i SOU 1981:43).

Om de svenska koncerndelarnas verksamhet inriktas på administration, marknadsföring och teknisk utveckling förutsätts att det är möjligt att bibehålla dotterföretagens beroende av strategiska utvecklingsresurser och kunskap. Om försäljningen inriktas på kund- och marknadsanpassade system kan man anta att det ställs krav på att den tekniska utvecklings- och anpassningsfunktionen samordnas med den lokala produktions- och marknadsföringsfunktionen. Om detta är riktigt försvåras möjligheterna att välja en industriell strategi isverige som innebär en specialisering på en utbruten del av förädlingsledet även om det på kort sikt innebär en anpassning till komparativa fördelar.

En krympande industriell bas innebär förmodligen också negativa indirekta effekter för samhällsekonomin genom att en fragmenterad produktion i de globala multinationella företagen innebär ett internationellt fragmenterad underleverantörssystem.

Ett fragmenterat produktionssystem innebär ocksåatt eventuella industripolitiska åtgärder i Sverige får en begränsad effekt då investeringsbesluten dels påverkas av utländska lokala förhållanden, dels inordnas i en global utvecklingsstrategi.

Ur samhällsekonomins synvinkel skulle det mot bakgrund av ovanstående vara önskvärt att utpåverka vecklingen av de multinationella företagen i riktning mot en mera integrerad produktion i Sverige för att minska det internationella beroendet och bibehålla en viss kontroll över resursanvändningenoch utvecklingsbetingelserna.

176 och kommentarer S()lJ 1983:16 Sammanfattning

Å andra sidan verkar de globala multinationella koncernerna på en internationell oligopolmarknad som framtvingar ett globalt produktionssystem. De utländska utgör emellertid inte i investeringarna detta avseende någon balanserande faktor i svensk industri. Det kan så att de svenska muluttryckas tinationella företagen har en starkare konkurrenskraft än det svenska territoriet, dvs företagen kan sina internationella investeringar bibegenom hålla sin marknadsposition medan industrin inom har investeringsbetingelser och Sverige dåliga förlorar i konkurrenskraft gentemot andra därigenom länder.

De negativa följderna av de globala multinationella koncernernas verksamhet för den svenska samhällsekonomin som har antytts måste ställas mot deras möj-

ligheter att generera inkomster genom export och

försäljning från dotterföretagen. Man kan emellertid hävda att en krona är mera värd är exportinkomster en krona inkomster från dotterföretag i utlandet eftersom en del direktinvesteringsinkomster gârtill

lokala skatter. Investeringar utomlands betyder dess-

utom mindre investeringar i hemlandet och en risk för att företagets kompetens överförs till utlandet. (Gilpin, l975)

önskvärdheten att styra investeringarna till Sverige står alltså emot nödvändigheten att investera utomlands för att stärka de globala multinationella koncernernas konkurrenskraft.

multinationella före- De hemmaproduktionsbaserade verksamhet är av en annan karaktär. Produktiotagens nen i Sverige är mera integrerad och dotterföretagen är ofta direkt kopplade till den övriga verksamheten genom att de till stor del fungerar som lager, samoch marknadskanaler. Mot bakmansättningsfabriker av diskussionen om de globala multinationella grund

Sammanfattning och kommentarer 177

företagens effekter och möjligheterna att - ur svensk industripolitisk synvinkel - kontrollera utvecklingen kan hävdas att det är önskvärt att utländska investeringar inte innebär att den integrerade funktionsstrukturen i Sverige bryts. Däremot är det möjligt att det är samhällsekonomiskt önskvärt att ändra Verksamhetsinriktning från

standardiserade produkter - där Sverige har svårt

att konkurrera internationellt - till en mera kunskapsintensiv produktion. Varvsindustrin utgör ett exempel på att en Verksamhetsinriktning på standardiserade, relativt osofistikerade produkter i långa serier först möter konkurrensen från nya industriländer med lägre lönekostnader. Även om varvsindustrins produktion har inriktats på automatiserade arbetsmoment för att minimera lönekostnaderna har det varit lätt att överföra den nya produktionstekniken till skeppsvarven i t ex Brasilien, Korea och Spanien.

En liknande utvecklingstendens finns inom andra branscher s s stål-, kemi- och skogsindustrin.

Ovanstående skulle tala för en inriktning på tekniskt avancerade specialprodukter inom de traditionella industribranscherna. Problemet här är emellertid att länder med samma specifika fördelar som Sverige i allt större utsträckning satsar på specialprodukter inom t ex kemi- och stålindustrin (plast och fiber samt substitut för metall, mikroorganismer genom DNA-teknik, ministålverk etc). Speciellt i USA och Västtyskland förefaller en sådan förändring av verksamhetsinriktningen vara påtaglig.

De hemmaproduktionsbaserade multinationella företagen förefaller alltså att stå inför ett olösligt dilemma - konkurrens från nya industriländer med en fördelaktigare kostnadsstruktur eller konkurrens

_178 Sammanfattning och kommentarer sou 1933:15

från avancerade industriländer med lika godaeller bättre förutsättningar för teknisk utveckling på många strategiska områden.

Ovanstående diskussion av de två dominerande multinationella företagsgrupperna utgör ett försök att uttyda de huvudsakliga tendenserna i de multinationella företagens roll i arbetsfördelningen i den svenska industrin. Grupperna är naturligtvis mer heterogena än vad redovisningen ovan anger men tendensen till en ökad vertikal och horisontell specialisering finns. Detta innebär ett större internationellt beroende för samhällsekonomin och en investeringsinriktning för de större multinationella koncernerna som mer betingas av den internationella konkurrensen än av samhällsekonomins behov. På samma gång som de nationella ekonomierna genom specialiseringen blir mera beroende av varandra blir de multinationella koncernernas strategier allt mindre beroende av enskilda nationella ekonomier.

Utvecklingen av sysselsättningsstrukturen i Sverige visar på en krympande industrisektor på samma gång som tjänstemannafunktionerna ökar sin andel av industrisysselsättningen. En mindre integrerad produktion i Sverige och en ökad inriktning på marknadsanpassade system och teknisk utveckling innebär en .anpassning till Sveriges komparativa fördelar i nuläget. Men frågan är om inte en bibehållen teknisk kompetens på sikt bäst utvecklas i mera integrerade produktionskedjor där den traditionellt yrkeskunniga arbetskraften utnyttjas i ett hemmabaserat nätverk av produktionsenheter. För samhällets behov av att kontrollera utvecklingsbetingelserna och resursanvändningen i en internationellt beroende samhällsekonomi och en ökad konkurrens skulle i så fall de hemmaproduktionsbaserade och de begränsat multinationella företagen vara den strategiska sektorn. De

Sammanfattning och kommentarer 179

globala multinationella koncernerna däremot verkar i en miljö där investeringsbetingelserna ligger utanför nationalstaternas kontrollmöjligheter. De nyprotektionistiska tendenserna i i-länderna tyder emellertid på att också de globala multinationella koncernerna dras in i konflikten mellan önskvärdheten av frihandel och behovet av större kontroll av samhällsekonomin- och syssel- - inom nationalstatens ramar. sättningsutvecklingen

Appendix A 181

APPENDIX A BEFATTNINGSNOMENKLATUR FÖR TJÄNSTEMÄN

Benämning

ADMINISTRATIVT ARBETE

Administration av platsförvaltning 020 Allmänt utrednings- och planeringsarbete § 040 Personalarbete E 060 Juridiskt arbete * 080 PR-arbete

l PRODUKTIONSLEDANDE ARBETE

110 Ledning av produktions-, underhålls-, transportoch reparationsarbete 120 Arbetsledning, allmän l40 Arbetsledning, byggnads- och anläggningsverksamhet 160 Produktions- och arbetsledning, skogsbruk 170 Produktions- och arbetsledning, jordbruk och trädgårdsskötsel

2 FORSKNINGS-, EXPERIMENT- OCH UTVECKLINGSARBETE

200 Matematiskt arbete 210 Laboratoriearbete

3 KONSTRUKTIONS- OCH FORMGIVNINGSARBETE

310 Konstruktion (utom anläggningskonstruktion) 320 Anläggningskonstruktion 330 Arkitektarbete 350 Formgivning, modellkonstruktion och dessinering 360 Dekorering 370 Teckning 380 Fotografering

4 ÖVRIGT TEKNISKT ARBETE

400 Teknisk rationalisering 410 Produktionsplanering 415 Transportplanering 440 Produktionskontroll (utom laboratoriekontroll) 450 Patentarbete 470 Teknisk instruktion och teknisk service Skydds-,säkerhets- och bevakningsarbete

182 Appendix A S()IJ 1983:16

HUMANISTISKT OCH KONSTNÄRLIGT ARBETE

560 Redaktionellt arbete 565 översättningsarbete Arkivarbete 590 Biblioteksarbete

UNDERVISNINGSARBETE 600 Administration av utbildning 660 Teoriundervisning 670 Yrkesundervisning

ALLMÄNT SERVICE- OCH VÅRDARBETE

740 Hälso- och sjukvård 770 Fastighets- och bostadsförvaltning 775 Restaurangarbete

KOMMERSIELLT ARBETE

810 Marknadsföring 820 Försäljning genom kundbesök 830 Försäljning från utställningar, reservdelslager m m 840 Offertkalkylation 850 Orderbehandling 860 Reklamarbete 870 Inköp 880 Förråds- och lagerförvaltning 890 Speditionsarbete 891 Resebyråarbetare

9 KAMERALT ARBETE

900 Ekonomiförvaltning 910 Redovisnings-, budget- och kassaarbete 940 Internrevision 950 Sekreterararbete, stenografi och maskinskrivning 960 Administrativ rationalisering (AR) 962 Ledning av dataarbete 964 Systemarbete, programmering 966 Datamaskinarbete 968 Datastansning 970 Telefonistarbete 980 Kontorstryckeriarbete 985 Vaktmästarearbete 986 Chaufförsarbete 990 Allmänt kontorsarbete

Källa: Befattningsnomenklatur tjänstemän, tredje upplagan augusti 1968. Stockholm 1971.

Appendix

B 183

APPENDIX B DE 20 STÖRSTA MULTINATIONELLA INDUSTRIFÖRE- TAGEN 1978 a

Antal anställda Etableringsår Utländs- för utka koncern landspro- Huvudsaklig produk- Namn Totalt företag duktion tion

10_s2ö5s2=

packning, tändstickor Atlas Copco 17 660 12 040 1943 Tryckborrar, utrustning Alfa Laval 17 760 10 890 1897 Separatorer, mejeri- och jordbruksutrustzrüng AGA 15 370 9 410 1913 Gas- och gasenergi (uppvärmning, kylning, svetsning) ASEA 40 600 9 100 1916 Elektrisk utrustning, motorer, turbiner

1J:Äl§@?EFê=

ning , maskiner

B sou 198.

i 184 Appendix

Antal anställda Etableringsâr Utländs- för utka koncern landspro- Huvudsaklig produk- Namn Totalt företag duktion tion

ruktioner , kopparoch aluminiumprodukter

a Baserad på storleken av utländska dotterföretags sysselsättning.

Källa: SOU 1982:27

S()lJ 1983:16 Litteratur 185

LITTERATUR

ANELL, LARS 1980 Världsordningen och välfärdsstatens kris. En delrapport från projektet Sverige i en ny ekonomisk världs-

ordning. Stockholm: Sekretariatet

för framtidsstudier.

1 ANELL, LARS, STAFFAN IJESTADIUS & BIRGITTA NYGREN

1980 Om morgondagens ekonomiska världsordning. Trosa: sekretariatet för framtidsstudier.

BEFATTNINGSNOMENKLATUR TJÄNSTEMÄN 1968 Tredje upplagan. Stockholm: Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Arbetsledareförbund, Handelstjänstemannaförbundet.

BEFATTNINGSNOMENKLATUR TJÄNSTEMÄN 1975 4:e upplagan. Katrineholm: Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Arbetsledareförbund, Handelstjänstemannaförbundet.

BELL, DANIEL 1973 The Coming of Post-Industrial Society: A Venture Towards Social Forecasting. New York: Basic Books.

BLAU, PETER M. & RICHARD A. SCHOENHERR 1971 The Structure of Organizations. New York: Basic Books.

CFR (CENTRALA FÖRETAGSREGISTRET) 1979 Statistiska Centralbyrån

CRONER, FRITZ 1939 De svenska privatanställda. Stockholm: Kooperativa Förbundet.

1951 Tjänstemännen i det moderna

samhäl1et.i

Uppsala.

186 Litteratur S()lJ 1983:16

1963 Tjänstemännen. Ystad: Rabén & Sjögren.

DELEHANTY, GEORGE E. 1968 Nonproduction Workers in U.S. Manufacturing. Amsterdam: North-Holland.

Dir (KOMMITTEDIREKTIV) 1977:94 De internationella investeringarnas näringspolitiska effekter (Industridepartementet).

DUNNING, JOHN H. 1979 Recent Developments in Research on Multinational Enterprises: An Economists Viewpoint, in Lars Gunnar Mattsson & Finn Wiedersheim-Paul (eds.). Recent Research on the Internationalization of Business. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

ERLAND, OLOF 1980 International Take-overs ang Technological Intensity, i Lars Engwall a Jan Johanssons (eds.), Some Aspects of Control in International Business. Stockholm: Almqvist & Wi se l.

FORSGREN, OLOF 1976 Vem äger vad i svenskt näringsliv. Tredje omarbetade upplagan. Stockholm: AWE/Gebers.

FRANK, ROBERT H. & RICHARD T. FREEMAN 1978 The Distributional of Direct Consequences Foreign Investment. New York: Academic Press.

FREDRIKSSON, CARL & LEIF LINDMARK 1976 Nationella och lokala produktionssystem. En strukturstudie av svenskt näringsliv. Umeå universitet.

1976 a Storkoncerner inom svensk tillverkningsindustri. Umeå universitet.

SOU 1933316 Litteratur 187

GILPIN, ROBERT 1975 U.S. Power and the Multinational Corporation. New York. Basic Books.

GUSTAFSSON, BO 1976 Den nya ekonomisk-historiska forskningen och de kontrafaktiska förklar- å ” ingarna några synpunkter. Historisk tidskrift, (76): 273-289.

HAWKINS, ROBERT G 1972 Job displacement and the Multinational Firm: A Methodological Rewiew, Occasional Paper no 3, Center for Multinational Studies.

HIMMELSTRAND, ULF, GÖRAN AHRNE, LEIF LUNDBERG & LARS LUNDBERG 1981 Beyond welfare Capitalism. Issues, Actors and Forces in Societal Change. London: Heinemann.

HOOD, NEIL & STEPHEN YOUNG 1979 The Economics of Multinational Enterprise. London: Longman.

HÖRNELL, ERIK, JAN-ERIK VAHLNE & FINN WIEDERSHEIM- PAUL 1973 Export och utlandsetableringar. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

HÖÖR, ERIK 1953 Tjänstemännen och den industriella omvandlingen. Stockholm: Beckman.

JOHANSSON, HARRY 1968 Utländsk företagsetablering i Sverige. Uddevalla: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.

188 Litteratur sou 198116

JOHANSSON, JAN & JAN-ERIK VAHLNE 1977 The Internationalization Process of the Firm-A model of Market Development and Increasing Market Commitments, Journal of International Business Studies, Spring/Summer.

KONCERNREGISTRET - CFR 1979 Centrala företagsregistret, Statistiska Centralbyrån.

KORNAI, JANOS 1971 Anti-equilibrium. On Economic Systems Theory and the Tasks of Research. Amsterdam: North-Holland.

LAESTADIUS, STAFFAN .l98O Produktion utan gränser. Stockholm: sekretariatet för framtidsstudier.

LÖNESTATISTIK FÖR TJÄNSTEMÄN 1973 1974 Stockholm: Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Arbetsledareförbund, Handelstjänstemannaförbundet.

MARCH, JAMES G & HERBERT A SIMON

1957 Organizations. New York: John Wiley.

n MENDNER, JURGEN H 1976 Teknologisk utveckling i den kapitalistiska arbetsprocessen - Om den reella subsumtionen av arbetet under kapitalet. Göteborg: Röda Bokförlaget.

MITCHELL, DANIEL J.B. 1976 Labor Issues of American International Trade and Investment. Baltimore: John Hopkins UniversityPress.

Litteratur 189

NILSSON, E. TOMMY 1976 Frits Croner och tjänstemännen, Socilogisk forskning, XIII (4):48-54.

Arbetsdelning och klassindelning, sociologisk forskning, (XIV,2):5l-65.

SABEL, CHARLES F 1982 Work and Politics. The division of labor in industry. Cambridge: Cambridge University Press.

SAFS MATRIKLAR 1966-1981 Nacka: Svenska Arbetsgivareföreningens förlag.

SAMUELSSON, HANS-FREDRIK 1977 Utländska direkta investeringar i Sverige. En ekonometrisk analys av bestämningsfaktorer. Stockholm: Industriens Utredningsinstitut.

SCB(STATISTISKA CENTRALBYRÅN) 1978:8 Utlandsägda företag 1975 och 1976, Statistiska meddelanden, serie F.

1981:5 Utlandsägda företag, Statistiska meddelanden, serie E.

SOS INDUSTRI (SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK) 1966-1980 Statistiska centralbyrån. Stockholm: Liber Förlag.

SOU (STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR) 1976:29 Verkstadsindustrins arbetsmarknad. Kartläggning av arbetskraftsströmmar. Rapport från verkstadsindustridelegationen. Stockholm: Liber Förlag.

1978:73 Kontroll av utländska företagsetableringar i Sverige m m. Betänkande av utredningen om utländska övertaganden av svenska företag. Stockholm: Liber Förlag.

1979:9 Löntagarna och kapitaltillväxten 2 (avsnitt 3, Internationella koncerner och löntagarfonder). Stockholm: Liber Förlag.

190 Litteratur S()(J 1983:16

1981:33 Effekter av investeringar utomlands. En studie av sex industrier. Delbetänkande av direktinvesteringskommittên. Stockholm: Liber Förlag.

1981:43 De internationella investeringarnas effekter. Några fallstudier. Expertrapport från direktinvesteringskommittên. Stockholm: Liber Förlag.

1982:15 Internationella företag i svensk industri. En jämförelse mellan svensk; multinationella, utlandsägda och nationella företag- Expertrapport från direktinvesteringskommittén. Stockholm: Liber Förlag.

1982:27 Svensk industri i utlandet. En analys av drivkrafter och effekter. Expertrapport från direktinvesteringskommittên. Stockholm: Liber Förlag.

SPK (STATENS PRIS- OCH KARTELLNÄMD) 1963-1975 Marknad och fusioner. Fusioner och konkurrensbegränsande avtal i svenskt näringsliv. (Register)

STATISTIKANVISNINGAR 1972 Västerås: Sveriges Verkstadsförenings och Svenska Metallindustriarbetareförbundets gemensamma lönestatistik.

STOBAUGH, ROBERT 1972 How investment abroad creates at jobs home, Harward Business Review (September - October): 118-126.

SVENSKA DOTTERBOLAG 1966-1978 Stockholm: Norstedt.

SVENSK INDUSTRIKALENDER 1966-1980 Stockholm: Sveriges Industriförbund, Norstedts.

SOU 1983: 16 Litteratur 191

SVERIGES HANDELSKALENDER 1966-1980 Stockholm: Bonniers

SWEDENBORG, BIRGITTA 1973 Den svenska industrins investeringar i utlandet. Stockholm. Industriens utredningsinstitut.

SWEDENBORG, BIRGITTA 1979 The Multinational Operations of Swedish Firms. An Analysis of Determinants and Effects. Stockholm: Industriens utredningsinstitut.

THOMPSON, JAMES D 1967 Organization in Action. New York: McGraw-Hill.

VERKSTADSAVTALET 1979 Stockholm: Sveriges Verkstadsförening och Svenska Metallindustriarbetareförbundet.

VERNON, RAYMOND 1966 International Investment and International Trade in the Product Cycle, Quarterly Journal of Economics (Vol. 80, May):l90-207.

WRIGHT, ERIK OLIN 1979 Class, Crisis and the State. London: Verso.

ZEITLIN, MAURICE 1974 Corporate Ownership and Control: The Large Corporation and the Capitalist Class, American Journal of Sociology, 79 (March): 1073-1119.

ÅRSREDOVISNINGAR l966-1980

Statens offentliga utredningar 1983

Kronologisk förteckning

. Friståendeskolor för inte längre skoipliktigaelever.U. Nytt militärt ansvarssystam.Ju. Skattereglerom traktamentenm. m. Fi. Om hälftenvore kvinnor.A.

wmøw›wp-

Koncessi-u för försåkringsrörelse.Fi. Radon i bostäder.Jo. . Ersättningför miljöskador.Ju. . Suämpeiskatt.Fi. . Lagsliftningenpå kärnenergiområdet.i. . Användningav växtnâring.Jo. . Bekämpningav vâxtskadej-uauuoch ogräs. Jo. . Formarför upphandlingav försvarsmateriel.Fö. . Att möta ubåtshotut.Fö. . Barnkostar.S. . Kommunelforskningi Sverige.C. . Sysselsättningsstrukturen i internationellaföretag.I.

KL.

lêdä i

Statens offentliga utredningar 1983

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Nytt militärt ansvarssystem. [2] Ersättning för miljöskador. [7]

Försvarsdepartementet Former för upphandling av försvarsmateriel. [12] Att möta ubåtshotet. [13]

Socialdepartementet Barn kostar. [14]

Finansdepartementet Skatteregler om traktamenten m. m. [3] Koncession för försäkringsrörelse. [5] Stâmpelskatt. [8]

Utbildningsdepartementet Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. [1]

Jordbruksdepartementet Radon i bostäder. [6] Utredningen om användningen av kemiska medel i jord och skogsbruket m. m. 1.Användning av växtnåring. [10]2. Bekämpning av växtskadegörare och ogräs. [11]

Arbetsmarknadsdepartementet Om hälften vore kvinnor. [4]

lndustridepartementet Lagstlftningan på kirnenergiområdet. [9] Dlrektlnvesteringskommittén. 1. Sysselsättningsstrukturen i internationella företag. [16]

Civildepartementet Kommunalforskning i Sverige. [15]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

E SPI*

LiberFÖrlag

ISBN 91-38-07526-1 Allmänna Förlaget |SSN 0375-250X