Effekter av investeringar utomlands : en studie av sex industrier : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Statens

offentliga utredningar

ww 1981:33

@

Industridepartementet

Effekter av

investeringar

utomlands

En studie av sex industrier

Delbetänkande av

direktinvesteringskommittén

Stockholm 1981

Omslag Johan Hillbom Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-06305-0 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1981

Förord

Genom beslut den 30 juni 1977 fastställde regeringen direktiven för en kommitté med att utreda de uppgift näringspolitiska effekterna av företagens internationella investeringar. Kommittén, som påbörjade sitt arbete vid årsskiftet 1977-1978, antog namnet direktinvesteringskommittén (DIRK).

! Som framgår av kapitel l har DIRK initierat fem större E undersökningar.I den undersökning som redovisas i denna

i

rapport har effekterna av svenska företags verksamhet

i

utomlands uppskattats med hänsynstagande til1.konkurrens och köparkrav. Ien undersökning studeras effekterna av svenska företags investeringar utomlands och utländska företags investeringar i Sverige med särskild hänsyn till uppkomna beroendeförhållanden mellan koncernernas olika delar. En tredje studie värderar inverkan av för-

i ändringar i utlandsproduktion på I

exportutvecklingen. en

E

fjärde undersökning jämförs beteendet i utlandsägda företag i Sverige med de svenska delarna av svenskkonä trollerade multinationella företag och svenska natio- I nella företag. I en femte studie studeras inverkan av

internationella investeringar på sysselsättningsstruk- E turen i svensk industri. avses Samtliga delrapporter

i

publiceras under våren 1981 och slutbetänkandet under våren 1982.

Materialet för denna undersökning insamlades av personal vid Institutet för internationellt vid företagande Handelshögskolan i Stockholm på uppdrag av DIRK. som projektledare fungerade därvid kommitténs sekreterare ekon dr Jan-Erik Vahlne och Dr Jordan. med- Gary övriga arbetare har varit civilekonomerna Louise Casparsson, Monica Hillman och Örjan Sölvell. Jan-Erik Vahlne och Örjan Sölvell har sammanställt denna rapport.

Uppläggningen av undersökningen har diskuterats och godkänts av kommittén. Utredarna, som ståttförgenomförandet, svarar ensamma för slutsatserna. Kommitténs ställningstagande redovisas i slutbetänkandet.

i maj 1981

Stogkholm

ç)2é

/Jan-Erik Vahlne

INNEHÅLL KAPITEL l BAKGRUND, TEORI OCH METOD

KAPITEL 7 EFFEKTER AV DIREKTA INVESTERINGAR I 235 UTLANDET KÄLLFÖRTECKNING 257

Bakgrund, teori och metod 1

KAPITEL 1 BAKGRUND, TEORI OCH METOD

Företagens internationalisering har varit ett av de viktigaste inslagen i efterkrigstidens strukturomvandling.

l

Även om de första utländska dotterbolagen tillkom redan i på 1800-talet är det först under de tre senaste decen-

nierna som den stora expansionen av de multinationellal

företagens utlandsverksamhet skett. Sverige tillhör de å länder som i förhållande till sin storlek har mest ut- £ landsinvesteringar. Däremot är den utlandskontrollerade sektorn i vår industri liten vid internationell jämförelse. .

år

E Koncentrationsutredningen fick 1971 genom tilläggs-

Q direktiv i uppgift att genomföra en undersökning av konsekvenserna för svensk ekonomi och ekonomisk politik f av de internationella företagens växande betydelse. i i Kommittén presenterade som svar på denna begäran en rapi port SOU 1975:50. Den innehöll en helt teoretisk uti av de i värdering samhällsekonomiska effekterna. E F Vid halvårsskiftet 1977 beslöt regeringen att tillsätta denna kommitté med uppdrag att utreda effekterna av såväl utländska företags direkta investeringar i Sverige

som av svenska företags i utlandetz. Bakgrunden till

utredningen var de direkta investeringarnas växande betydelse och behovet av ett bättre underlag för bedömning I av konsekvenserna av denna utveckling. Samtidigt som re-

i tillsatte DIRK den direktiv till valuta-

geringen gav iP kommittên, som tillkallats av ekonomiministern för över- F syn av valutaregleringen.

E

lScn1nmltinationella betecknar vi företag scnlbedriver produktion

i minst ett land utöver hemlandet.

2Uttrycket direkt investering markerar att investeraren aktivt

kontrollerar objektet för investeringen. Vid avsaknad av en aktiv kontroll används uttrycket portföljinvestering.

2 Bakgrund, teori och metod sou 19g1;33

Denna förordning är det instrument som används för reglering av svenska företags utländska investeringar. Det är valutakommittêns uppdrag att överväga i vad mån utlandsinvesteringarna bör regleras genom valutaregle-

ringen och därvid utnyttja de resultat som DIRK presen-

terar. Det faller också på valutakommittên att bedöma de valutamässiga och finansiella effekterna av internationella direkta investeringar, medan DIRK utreder de näringspolitiska effekterna. DIRK kommer också att utifrån sina utgångspunkter diskutera behov av åtgärder från samhällets sida med anledning av företagens direktinvesteringar.

Uppläggningen av DIRKs arbete

I direktiven specificeras de olika näringspolitiska effekter som kommittén bör undersöka. Det är effekterna på industriproduktionens storlek, industri- ochloranschstruktur, industrins regionala fördelning, export och import, teknisk utveckling, produktivitet, sysselsättning samt internationell konkurrenskraft. Dessa effekter är inte oberoende av varandra och påverkar dessutom överordnade ekonomiska mål. Att empiriskt uppskatta effekterna direkt pâ nivån Sveriges handelsbalans osv är förenat med stora svårigheter. Den förändring i ett företags verksamhet som en investering i ettannatland innebär får verkningar inte bara för företaget självt utan i princip också för leverantörer, kunder, konkurrenter, samhälle och anställda. DIRK har därför valt att göra beskrivningar av förändringar i effektdimensionerna på breda material kombinerade med sambandssökande studier på små material. Men även i de breda studierna prövas vissa orsakssamband. Det gör det möjligt att jämföra resultaten från delundersökningarna. Det betyder emellertid att varje delundersökning är att se som partiell och att DIRKs ställningstaganden kommer att grundas på det samlade materialet.

S()lJ 1981:33 Bakgrund, teori och metod 3

I en undersökning har kommitténs sekretariat bearbetat statistiska centralbyråns material avseendecknusvenska industrin. Syftet med bearbetningen var att undersöka om det förelåg skillnader i beteende mellan följande fyra kategorier av företag

företag med utländskt majoritetsintresse

företag med utländskt minoritetsintresse

o svenskägda företag med egen produktionsverksamhet i utlandet

o svenskägda företag utan produktionsverksamhet i utlandet.

De olika företagsgrupperna undersöktes med avseende på bl a FoU-verksamhetens omfattning, investeringar,sysselsättning samt export och import.

En annan undersökning, som genomförts vid Industrins Utredningsinstitut (IUI), har haft som syfte att med hjälp av statistiska metoder pröva hur svenska företags tillverkning i utlandet påverkar exportförsäljningen från Sverige. Dataunderlaget är insamlat genom en enkät till svenska samtliga företag med produktionsverksamhet utomlands. Genom att uppgifter finns från åren 1965, 1970, 1974 och 1978 har det varit möjligt att beskriva och analysera de internationellt verksamma koncernernas utveckling under denna tid.

Genom medverkan från några av arbetsmarknadens organisationer har DIRK beretts möjlighet att bearbeta underlaget till förhandlingsstatistiken. Denna bl a inrymmer uppgifter om de anställdas arbetsuppgifter och kvalifikationer. I ett samarbete mellan IUI och företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet har prövats inverkan fått

vilken företagens internationalisering

för sysselsättningsstrukturen. Indirekt kan därmed in-

verkan på svensk industris struktur avläsas.

4 teori och metod

Bakgrund,

De tre nu nämnda studierna kan karakteriseras som tobaserade stora datamaterial. Som talundersökningar på ett till dessa har DIRK låtit utföra två komplement mer studier avseende ett färre antal föreinträngande En av dessa är studie som avser sex tag. föreliggande olika industrier eller branscher i vilka svensk industri är med ett eller flera internatiorepresenterad nellt verksamma företag. Syftet med denna undersökning är att försöka värdera effekterna av gjorda utlandsinkoncernens konkurrenskraft ochmdensvenska vesteringar på koncerndelens utveckling med hänsyn tagen till faktiska som bl a konkurrensen och köparnaskrav. omständigheter,

Den andra studien beskrivningsnivâ gjbrdes vid på låg institutionen vid Uppsala universiföretagsekonomiska tet och ett urval om ett tiotal företag. De underavsåg sökta var dels svenska multinationella föreföretagen dels utländska multinationella företags dotterbotag, i Sverige. Förutom effekterna i de näringspolitiska lag dimensionerna har studerats i vilken mån beroendeförhållanden mellan moder- och dotterbolag. uppkommit

Teoretisk föreställningsram

Försöken att formulera teorier för multinatiospeciella nella och direkta investeringar var aldrig sär-

företag

skilt I stället har det visat sig bäst framgångsrika. att kombinera existerande teorier eller fragment av teorier med varandra. Dessa teorier är från områden som industriell (dvs hur strukturella förhålorganisation landen påverkar företags beteende), företagstillväxt,

konkurrens och internationell handell.

oligopolistisk Dessa teorier bygger på antaganden om förekomst av produktdifferentiering, ofullständig konkurrens, förekomst av osäkerhet, begränsat antal säljare och köpare med ibland stabila relationer till varandra. Detta är intressant att notera eftersom välfärdsteori och›teori för ekonomisk snarare bygger på antaganden om politik information, stort antal säljare och köpare, perfekt homogena produkter osv.

18e t ex sou 1975:50 och Dunning, 1979.

teori och metod 5 Bakgrund,

Direktinvesteringar anses vanligen vara förbundna med marknadsimperfektioner och förekomma i branscher med

höga etableringshinderl. I sådana branscher är också

antalet konkurrerande företag litet. (fåtals- Oligopol konkurrens) är därför ofta en relevant beteckning på debranschstruktureri vilka multinationella företaghar uppstått.

En oligopolistisk struktur behöver inte nödvändigtvis innebära att företagen är mycket stora i absolutmening, t ex mätt i förädlingsvärde eller antalet anställda. Alla multinationella företag är heller inte stora. Det omvända är mer giltigt, dvs att stora ofta är företag

i

multinationella. Detta gäller i hög grad för svensk ini dustri, där de största multinationella industrikoncernerna svarar för den dominerande delen av svensk industris utländska produktionsverksamhet. Man kan därför inte bortse från storlekens betydelse vid studium av E internationella investeringar. Den här mest intressanta aspekten av storlek är målstrukturen. Stora företagkäng netecknas i regel av att ägandet är utspritt stort på ett ; antal händer, något som lett till att ägarinflytandet försvagats till förmån för framför allt företagsledningen. I företagsledningsdominerade är

företag inte

maximering av nuvärdet av företagetdetcentralamålet.H

Snarare söker man i sådana ett företag optimera nyttobegrepp sett ur företagsledningens eller organisatio-

nens synvinkelz. Denna nytta är en funktion av variab-

ler som storlek, tillväxt, lönsamhet, stabilitet och undvikande av osäkerhet.

Det har diskuterats huruvidaökadstorlekinnebärstörre fördelar genom möjlighet att skaffa och andra kapital : resurser till lägre kostnad. Det finns teoretiska förklaringar till varför tillväxt i sig skulle framstå

lHymer (1960).

Begreppet etableringshinder avser förhållanden scnugör det svårt att starta nya företag i en bransch. Det kan vara differentierade produkter genan forskning och utveckling eller marknadsföring, krav på tillgång till viss insatsfaktor eller krav scn1patent på viss storlek för att nå skalekonmi (Bain, 1968). Se t ex Marris (1964) och Galbraith (1967).

6 teori och metod S()lJ 1981:33 Bakgrund,

som lönsamt. Huvudargumentet är att tillväxt medger

ett mer effektivt utnyttjande av odelbara resurserl.

har också funnit positiva sambandnellan Undersökningar

storlek och lönsamhetz.

Ett storlek bör ses i relation till övriga företags

företags storlek inom den industri3 eller den produkt-

marknad som är verksamt. Hög relativ storföretaget som företagets marknadsandel, indikerar lek, uttryckt att företaget har fördelar gentemot konkurrenterna. Dessa fördelar kan uppkomma genom stordrift och längre driven specialisering men också genom större möjlighet att framför allt med avpåverka avsättningsmarknaden,

seende på prissättningen.4 Empiriska undersökningarhar

också visat att marknadsandelens storlek samvarierar

med lönsamhetens. Det är därför naturligt att

positivt tillväxt framstår som både ett viktigt mål och medel. I det kan en utländsk investering sålunda perspektivet ses som en inom industrin i positionsframflyttning fråga.

Ett annat, vidare synsätt på utländska direktinveste-

ringar erbjuder den s k internaliseringsteorin6. En-

denna är administrativ kontroll i vissafallöverligt marknadsmekanismen. Detta brukar ibland betecklägsen nas För ett företag kan det marknadsmisslyckande. t ex därför vara att självt äga och konfördelaktigt trollera sina i stället för att anavsättningskanaler vända fristående mellanhänder. Detta gäller då såväl ursprungliga som främmande marknader.

lPenrose (1959).

2Se t ex Connor (1977).

3Med en industri avses i denna rapport de producenter som ut-

bjuder varor ned en sinsemellan hög grad av substituerbarhet.

4Shepherd (1976), George och Silberston (1976) cxdu Hedley (1976).

5Connor (1977) och där refererade källor.

68e sou 1975:50 och Dunning (1977).

teori och metod Bakgrund, 7

Kännetecknande för ett utlandsinvesterande företag är att det besitter någon typ av fördel eller överlägsenhet som mer än väl kompenserar för den nackdel det innebär att inte ha lika god kunskap, eller vara lika känd, som de företag som redan finns på den främmande

marknadenl. Sådana fördelar är besläktade med de etab-

leringshinder som gör det svårt för nya företag att ta sig in i en bransch. Fördelen måste emellertidvara knuten till det enskilda företaget, annars skulle ty den lika gärna kunnat exploaterats av de som företag redan finns i det andra landet. (1973) har Dunning grupperat tänkbara företagsspecifika fördelar på följande sätt:

1. lättare eller billigare till och tillgång kunskap l information

2. lättare eller billigare tillgång till produktionsfaktorer

l

E 3. lättare tillgång till marknader eller från § försälj- E ningssynpunkt gynnsammare produktkarakteristika, I t ex varumärke

I

4. skalfördelar eller vertikal integration.

Ett företag kan ha större eller mindre fördelarj.alla 6 de uppräknade avseendena, och det är summan av deolika

F

fördelarna som avgör om företaget kan göra enframgångsrik utlandsetablering. Vilken idetta fördelsl komponent P som är paket väsentligast kan variera över tiden, och

E man kan därför tänka sig att det totala värde

paketets genomgår förändringar. Man skulle kunna tala om en för-

g delscykelz som kan illustreras med Sandviks utveckling.

Genom förvärv av patentet för stålframställning enligt Bessemermetoden och vidareutveckling av denna teknologi erhöll Sandvik ursprungligen en fördel. företagsspecifik Denna exploaterades genom också de utförsäljning på

lsou 1975:5o.

2-sandén s. Vahlne (1976).

8 teori och metod Bakgrund,

ländska marknader som både medgav och nödvändiggjorde uppbyggnaden av ett internationellt försäljningsnät. När värdet av den teknologiska fördelen så småningom avtog kom den lokala närvaron på marknaderna, meduppbyggda relationer till kunderna, att bli.denviktigaste företagsspecifika fördelen. Den är fortfarande betydelsefull vid sidan av den fördel som det framtagna hårdmetallkunnandet Det förhållandet att föreskapat. taget blivit multinationellt kan sägas innebära ytterligare fördel genom att företaget får en större riskoch flexibilitet samt bättre tillgång till spridning

informationl.

Att ett företag besitter företagsspecifika fördelar är emellertid inte en tillräcklig förutsättning för att ä i det skall investera utomlands. Företaget skulle kunna överlåta till ett företag i utlandet att exploatera fördelen. Det är vad som sker när exempelvis ett patent säljs. För att ursprungsföretaget skall göra en direktinvestering måste det uppenbarligen vara förmånligare att för det första själv stå för tillverkningen och för det andra att bedriva den i det främmande landet. Förekomst av handelshinder kan vara en förklaring till att det är fördelaktigare att producera på den utländska marknaden i stället för att försörja den genom exfrån utvidgade anläggningar i hemlandet. I prakport tiken är det emellertid sällan så att företaget ställs inför ett val mellan flera olika alternativ. Det är snarare så att alternativen blir aktuella efter varandra i en process som leder till en fördjupad internationalisering. Förklaringen ligger i att företaget successivt ändrar, medvetet eller omedvetet, sitt fördelspaket bl a genom en inlärningsprocess.

Alternativens fördelaktighet från företagets synpunkt karaktär och

ändras därför över tidenz. Teknologins

successiva spridning har sålunda visatsigkunnatbidra

lJämför DLmning (1977) .

2Jhans0n - Vahlne (1975), Johanson - Mattson - Sandén - Vahlne

(1976).

teori och metod 9 Bakgrund,

till att förklara vilket exploateringsalternativ som 1 föredras under olika stadiereu/produktens . livscykel Företagets teknologi är emellertid i sin tur resultat av beslutsomföretaget tidigare fattat. Den dynamiska aspekten är därför viktig vid förklaring av varför ut-

landsetableringar kommer till stând2.

Fördelsbegreppet gör det möjligt att skilja mellan ett par principiellt olika typer av direktinvesteringar. Marknadsorienterade investeringar i lokal produktion görs i syfte att försörja en marknad vilken svårligen skulle kunna nås genom import p g a exempelvis handelshinder. Enligt direktinvesteringslitteraturen är det företagsspecifika fördelar som uppväger de nackdelar det innebär att konkurrera på en främmande marknad. vid resursorienterade investeringar är syftet inte att sälja i det främmande landet utan att utnyttja någon där befintlig resurs. Det kan vara råvaror eller arbetskraft som finns till lägre kostnader än i andra 1 länder. Det är således landsspecifika fördelar som exä ploateras vid denna typ av investering.

E

I en oligopolsituation, då få med lik-

E

nâgra företag artade produkter delar på marknaden, är det vanligt

I

att företagenbevakar och imiterarvarandrasbeteendena.

Företagen undviker priskonkurrens och satsar i stället

R på andra samt och ut-

marknadsföringsåtgärder forskning

I

veckling. Kampen om marknadsandelarna står i centrum i den oligopolistiska konkurrenssituationen. Detzhar också

D

förekommit att företag i oligopolistiska branschergjort l direkta investeringar därför att konkurrenterna tidi-

gare hade gjort det4. Det föreligger en ovilja att ge

upp, eller avstå från, en geografisk marknad även om 5 det får negativa konsekvenser för lönsamhetenunderlång tid. Oligopolistens dilemma har formulerats: If I do

lVernon (1966).

2Jänför SOU 1975:50 sid 8 f, Caves (1976) sid 5, Cbnnor (1977).

3oonnor (1977) .

4Knickerbocker (1973) .

10 Bakgrund,. teori och metod S()IJ 1981:33

not take advantage of an opportunity my competitors

wil].l.

Modell

I föreliggande studie har vi tillämpat ett synsätt som innebär att om man vill förklara varför ett företag tex gör en utlandsinvestering, satsar mycket på FoU eller minskar sitt sortiment, så måste man känna till under vilka betingelser företaget arbetar. Dessa betingelser antas vara likartade för alla företag i en industri eller i en bransch och avser blexkonkurrenssituationen, vilken typ av teknologi som används i branschen och betydelsen av stordriftsfördelar. Sammantaget brukar sådana förhållanden benämnas branschens eller indu-

strins struktur2.

Företagens beteende i en viss industri påverkas således av dess struktur. Man kan emellertid också tala om att det sker en påverkan i andra riktningen, dvs att företagens beteende bidrar till att förändraindustrins struktur. Ett företags utlandsinvestering kan sålunda förändra exempelvis konkurrenssituationen. När man försöker uppskatta utlandsinvesteringarnas effekter kan man därför förvänta sig inte bara en omedelbar eller kortsiktig effekt. Det uppstår också en indirekteller långsiktig effekt genom att utlandsinvesteringen påverkar industrins struktur och därmed så småningom företagens beteende (se figur 1.1).

Industrins -e Effekter Företagens E struktur é.___._ beteende

Figur 1.1 Industristudiens modell (variablerna specificeras i texten).

lMuller (1976) sid 260.

2Den nodell vi konstruerat har stora likheter med den traditionella

nodellen för Industrial Organization. Skillnaden är föruban innehållet i rutorna (figur 1.1) förekomsten av ett feedrbacksamband från beteende till struktur i vår modell. Även Caves (1976, sid 5) anser att det finns behov av en dylik dynmisering.

Bakgrund, teori och metod 11

Det är emellertid inte enbart företagens beteende som

ger upphov till strukturella Av stor förändringar. betydelse är också bl a myndigheternas agerande inonxramen för t ex den ekonomiska politiken.

Som vi närmare kommer att utveckla i metodavsnittet,

uppskattas effekterna genom en jämförelse mellan kon- I sekvenserna av det faktiska beteendet och ett

I alterna-

l tivt beteende under i första hand den strukturen givna

3 men också med

hänsyn till förändringar i strukturen.

§ ? De strukturella förhållanden som beaktats är: efterfrå-

i geutveckling, geografiska marknader och

avnämarkatego-

rier, geografisk lokalisering av produktion och inter- I nationell handel, teknologiintensitet, kostnadsstruktur

och skalekonomi, myndighetsregleringar (i synnerhet han-

delshinder), köparna och deras kriterier för val avleve-

rantörer, strukturen i tillverkarledet samt tillverkarna

och deras egenskaper (bl a omfattning och typ av inter-

nationell verksamhet, storlek ochgraden/diversifiering).

De beteenden vi försökt observera är väsentligaredelar av konkurrensstrategierna som direkta investeringaroch

förändringar i formerna för av utländska bearbetning marknader, forsknings- och väutvecklingsaktiviteter,

sentligare förändringar i produktsortimentet, former

för marknadsföring, kostnadsminskande åtgärder, köp av

företag samt avtal med andra och företag organisationer.

De effektdimensioner vi slutligen studerat är: koncer- ‘ I nens internationella konkurrenskraft, den svenska kon-

cerndelens konkurrenskraft, FoU-aktiviteternas stor-

lek och lokalisering, sysselsättningens utveckling och

fördelning på Sverige och utlandet samt export-ochim-

portutvecklingen. Förändringar av den internationella

konkurrenskraften har uppskattats som i förändringar dels marknadsandelar, dels värdet av de företagsspecifika fördelarna vis-â-vis konkurrenterna. Den svenska

koncerndelens konkurrenskraft är svår att i en ange

långt integrerad multinationell koncern, vars olika

delar är inbördes beroende. Vi har studerat förekoms-

12 teori och metod sou 1931:33 Bakgrund, ,.

ten av sådana beroendeförhållanden och i vilken utfunktioner förlagts till utsträckning väsentligare landet. Vi hade också önskat kunna beskriva utveckav industris nettoexport frånsverige men lingen resp sånär som i ett fall, inte kunnat göra det, Förehar, har inte kunnat ge oss uppgift om importens uttagen veckling. \ l I denna är effekterna iakttagna på föreundersökning 1 Dessa effekter kan inte adderas och sägas tagsnivå. 1 effekter för De är snarast attse som utgöra Sverige. ett moment i industrins strukturella förändring. Vilken effekt en i ett företag sysselsättningsminskning får för Sverige blir beroende av bl a sysselsättningsi stort. Råder arbetslöshet kan en sysselsättläget i ett utlandsinvesterande företag leda ningsminskning till arbetslöshet. Råder det a andra sidan brist högre arbetskraft blir kanske effekten att den friställda på börjar arbeta i andra företag. personalen

En i utomlands kan tämligen ominvestering produktion få effekter för export resp import och därmed gående i företagets svenska koncerndelar.De sysselsättningen har därför varit de effektdimensioner som vi antagit främst varit av kortsiktig karaktär. På lång sikt däremot är samtliga effektdimensioner relevanta.

Metod

Att värdera effekterna av företagens utländska direktsig ett avgörande sätt från investeringar skiljer på i s k evaluation research: obeffektmätning vanlig jekten i den senare är åtgärder vidtagna av myndigheter i att påverka någon samhällelig företeelse. syfte Sådana kallas exogena, vilket bereglerande åtgärder att de är och sett ur företyder givna ej pâverkbara I vårt fall är det emellertid fråga tagens perspektiv. om att värdera effekter av en företeelse som är endogen i det ekonomiska företagen kan välja mellan systemet; olika alternativa beteenden, varav att investera utom-

teori och metod 13 Bakgrund,

lands är ett. Vilket beteende är avföretagen väljer hängigt målstrukturen och omvärldens egenskaper.

Utlandsinvesteringarnas effekter har därför definierats som skillnaden mellan det faktiska konstaterade utfallet, t ex i fråga om och utfallet sysselsättning

av ett alternativt beteende.1 Det kan

sägas innebära att vi uppskattar effekten av ett förbud mot investeringen i fråga. Som alternativ har vid marknadsorienterade investeringar använts andra sätt att det sälja undersökta företagets produkter den aktuella marknapå den. De sätt som övervägts är därvid iförstahandnâgon form av eller till exportförsäljning licensiering ett

utländskt företag på marknaden.2

Ur teoretisk synvinkel borde i jämförelsealternativet

i vara det beteende som skulle ha valt om di-

företaget

i rektinvesteringen, av skäl som t ex förbud,intekommit

E till stånd; second best-alternativet. Detharvi inte

E valt. Vi har i stället

prövat påtvingade alternativ av typen export från Sverige eller licensförsäljning även om dessa inte skulle valts av Skälet företaget. är att det är dessa alternativ som ofta förts framsom mer önskvärda. Jämförelsen med dem är därför särskilt intressanta. Ganska långt fram i internatioföretagens naliseringsprocess har dessutom export från Sverige varit det efter lokal produktion bästa alternativet.

Jämförelsen baseras på antagandet att alla andra förhållanden utom det svenska sätt att förse företagets marknaden med varor är oförändrade. Det att betyder företag från andra länder kan antas kunna att välja investera pâ den främmande marknaden i Som disfråga. kuteras i kapitel 7 är om i lika antagandet övrigt förhållanden vid alternativet utan direkta investeringar sannolikt orimligt vid en av de analys långsiktiga effekterna.

lDetta är det vanliga sättet att definiera

effektbegreppet (se t ex SOU 1975:50 sid 177).

2Alternativen till icke-narknadsorienterae är

investeringr dock av en annan beskaffenhet.

14 teori och metod S()lJ 1981:33 Bakgrund,

När vi talar om effekterna av företagens utlandsinvesär det effekter av investeringar i produktionsteringar som avses. Det är om dessa som osäkerhet råkapacitet der. Om investeringarna i utlandsproduktion och alternativen till dessa bör också sägas att de behandlats helheter. Med det menas att vi inte prövat undersom som skulle kunnat bestå i uppstyckning av alternativ i utländska dotterbolag. Det är produktionsprocessen därvid teoretiskt möjligt att pröva förläggninganzolika moment i till Sverige. I praktiken produktionsprocessen har detta inte varit för oss att göra. Resultamöjligt skulle också varit oanvändbara för praktiskt bruk. ten

Det är möjligt att pröva andra alternativ, naturligtvis som att andra marknader eller att tillverka andra välja alternativ diskute- 1 produkter. I någon mån har sådana å men i huvudsak har vi avstått därifrån. Resonerats, mangen skulle nämligen kräva så långtgående antaganden å att hållbarheten starkt skulle ifrâgasättas.Det ärnaturså att t ex det sortiment som företaget en gång ligtvis

I

valt att sig på till stor del bestämmer specialisera

I

vilken form för bearbetning av utländska marknadersom är eller nödvändig. Ett exempel: ett företag som möjlig för decennier sedan valde att tillverka och exnâgra kraftliner kan ha funnit att konkurrenternabörportera jat köpa upp sina tidigare kunder, wellpapptillverkarna. För att inte se sin marknad försvinna och för att komma i av samma effektivitetsvinster som konkuråtnjutande renterna anser företaget i fråga tvunget att också sig investera utomlands och förvärva någon wellpapptillverkare. Denna situation hade naturligtvis aldrig uppstått inte beslutat att tillverka kraftlinery men om företaget det är meningslöst att ta upp den diskussionen. skäligen Det är svårt att tänka sig en reglering av företagens sortiment med till en senare påkallad tillhänvisning verkning utomlands.

i effektanalysen ligger i Den oundvikliga svårigheten att konstruera de alternativen som nödvänhypotetiska måste antaganden. Dessa avser framdigtvis grundas på för allt hur företagets försäljning på den utländska marknaden skulle ha utvecklats om produktion inte hade

teori och metod Bakgrund, 15

lokaliserats till marknaden. Hade handelshinder stoppat eller fördyrat produkterna? Hur hade och konkurköparna renterna reagerat? Dessa antaganden är osäkra även på lägsta möjliga - de analysenhet investeringar ettsvenskt företag genomfört med avseende på en avsättningsmarknad.

De vunna erfarenheterna från används för analyserna att diskutera betydelsen av utländska för koninvesteringar cernen, eller den del av koncernen som tillverkar och marknadsför berörd som helhet med produktgrupp, hänsyn tagen till marknad, teknologi och konkurrens. Detta kan ses som en mer systemorienterad för värdering nödvändig

att uppskatta de långsiktiga effekternal.

I metodlitteraturen anges åtskilliga empiriska förfal ringssätt vara

principiellt tillämpligaz. Men mångfal-

E den av variabler och samband i modellen i

kombination med det lilla antalet undersökta fall, gör attdetinte j var möjligt att använda statistiska metoder för attvisa å förekomst av samband. Detta är inte heller ju syftet. I Variablerna bildar en sammanhängande helhet och vi un- ; dersöker vad som skulle ha hänt om vibyterettbeteende, [ att bedriva produktion på en utländsk mot marknad, ett

annat beteende.

Trots att många försök gjorts att värdera effekternaav

direktinvesteringar känner vi endast till en undersökning i vilken man arbetat på samma

beskrivningsnivåoöh

med likartade metoder. Den är vid genomförd Harvard Business School i USA och värderar effekterna.för betalningsbalans och sysselsättning i hemlandet nio utav

landsinvesteringar i lika många branscher3. Effekterna

befanns vara positiva. i den amerikanska Antagandena undersökningen baserades emellertid inte på lika många faktorer som angavs i modellen för studie. föreliggande

lMed ett systenorienterat synsätt läggs mindre vikt vid enkla

kausalsamband och mätning av måluppfyllelse. I stället betonas att utvärderingarna avser scm består system av kcnponenter, vilka interagerar ned varandra eller på mer mindre kcnçdicerat sätt. (Lind, 1979, sid 136.)

2Se t ex Weiss (1972).

3Stobaugh (1976) .

16 teori och metod Bakgrund,

En annan skillnad är att den amerikanska studien inte betydelsen av utlandsinvesteringarna för analyserade den investerande koncernens totala utveckling. Detta anser vi att man bör göra för att kunna uppskatta de långsiktiga effekterna.

Man vågar resultaten till alla utlandsgeneralisera i de undersökta industrierna och anger etableringar exempelvis att antalet vunna sysselsättningstillfällen år 1970 var av storleksordningen 600 000. Att addera effekter uppskattade på nivån enskilda investeringar till makronivå utan till bl a inverkan på andra hänsyn företag är en knappast tillåten förenkling.

Urval av industrier och företag

I

Av det totala antalet i svensk industri år sysselsatta Ä ca 875 Var inte mindre än 48 % anställda i i 1978, 000, svenska multinationella företag. Motsvarande andel för ‘ utlandskontrollerade företag var ungefär 6 %.Till följd av de svenska multinationella företagens större betydelse för svensk ekonomi har dessa ägnats det största intresset i DIRKs arbete och denna undersökning har helt

ägnats industrier medsvenskamultinationella företagl.

Den svenska industrin domineras sedan länge av ett antal långt internationaliserade företag. De 20 största svenska koncerndelar svarade för utlandsarbetsgivarnas inte mindre än 30 % av sysselsättningen inom svensk industri år 1978 (IUI, Dessa 20 koncerner hade opubl). dessutom inte mindre än 86 % av det totala antalet anställda i svenskägda produktionsföretag i utlandet. Resterande l4 % finns i ett drygt hundratal koncerner. 3 å De 20 största är fortfarande stora utlandsinvesterare och har hållit sin andel av antalet sysselsatta i utländska under hela 1970-talet. Det produktionsföretag är därför särskilt viktigt.atteffekterna av dessa företags utlandsverksamhet utreds och de är följaktligen överrepresenterade i industri- och fallstudierna.

1 I industrier ned svenska multinationella företag lyser utlandskontrollerade, producerande företag praktiskt taget helt med sin fnåumuo.

SOU 1981 :33 teori och metod Bakgrund, 17

De större och äldre multinationella har ofta företagen

ingen egentlig svensk konkurrent, utan deras konkurren-

ter är multinationella från andra länderl. Detta

företag

förhållande har påverkat valet av ansats för denna stu-

die, nämligen att värdera effekten av svenska företags

utlandsinvesteringar som utslag av konkurrensen inom

ramen för ett internationellt

oligopolz. Antalet under-

sökta industrier bestämdes till sex - en avvägning mel-

I lan kravet

på spridning mellan industrierna och vad som

kunde anses vara en

g

rimlig omfattnimgpåundersökningen3.

Då de flesta av de stora utlandsinvesteringarna tillhör

verkstadsindustrin fick denna också dominera i urvalet.

Flertalet delindustrier inom verkstadsindustrin kan ka-

J rakteriseras som differentierade och utlands-

1 oligopol,

. investeringarna är att huvudsakligen betrakta som hori-

sontell integration. Det att betyder utlandsverksamheten

är av samma art som den som bedrivs i

, Sverige4.

å

I Vi hade också den förutfattade meningen, som visadesig

L

vara i huvudsak riktig, att huvuddelen av investeringarna var marknadsorienterade, dvs var direkt inriktade

I

på att vinna nya eller försvara marknadstidigare uppnådda andelar snarare än att utnyttja speciella produktions-

faktorer. För att också få med en industri med resurs-

1 orienterade investeringar medtogs konfektion. Ett annat

skäl till detta val var att konfektionsbranschen är en

av de branscher som snabbast ökat utlandsinvesteringarna under 1970-talet, även om den har små utlandsinveste-

ringar i absoluta tal (IUI, opubl).

lJämför

Jaoquemin och Philips (1976) ...there is a striking tendency towards increased global concentration, (sid 74).

2Ett annat skäl är att man i hittillsvarande nästan ute-

forskning slutande studerat endast det egna landets multinationella företag, gärna rätt över alla branscher. Detta då utan att görs ta någon hänsyn till konkurrerande multinationella från andra länföretag der, trots att den nu mest betrodda teorin för av multi- Lçxü«mnt nationella företag bygger om förekonst på antaganden av överlägsenhet gentemot konkurrenterna.

31 efterklokhetens tecken anser vi att antalet

industrier blev för stort.

4Inm ramen för fallstudierna studeras också andra av in-

typer vesteringar.

och metod S()lJ 1981:33 18 Bakgrund, teori

Urvalet av industrier gjordes sedan så att det i underskulle ingå industrier som hade såcolika struksökningen tur som De som därvid bedömdes som möjligt. egenskaper särskilt för att förklara företagens beteende viktiga var teknologiintensitet och teknokoncentrationsgrad, För företagen inom respinlogins förändringshastighet. dustri angavs hur länge de haft utlandsinvesteringar för att också i detta avom möjligt uppnå spridning Det visade inte oväntat vara svårt att sorseende. sig tera även med våra enkla, kvalitativa kriterier. Varje kan i undergrupper som kan ha produktgrupp uppdelas olika Ett exempel är sinsemellan mycket egenskaper. som valdes därför att vi vid den presvetsutrustning, liminära beskrivningen fann denna industri låggradigt koncentrerad. karakteristik visade sig dock gälla Denna enklare svetsmaskiner medan underendast delgruppen svetselektroder kännetecknas av hög koncengruppen Det är därför hur en industri tration. betydelsefullt ochvi strävar efter att redovisa den valda avgränsas, industrins avgränsningar och beröringspunktexmed.andra Inte minst är utvecklingen över tiindustrier. viktig då förändringar just kan bestå i att den, väsentliga

industrins gränser förändrasl. De valda industrierna

identifieras i tabell 1.1 och de studerade företagen i tabell 1.2.

l.1 karakteristik av de stude- Tabell överslagsmässig rade industrierna

Industri Koncentra- Teknologi- Teknologins tionsgra intensitet förändringshastkmet

Damkonfektion låg låg låg medium medium låg Svetsutrustning hög medium Hårdetallbergborrar hög maünm Imxüum Benfinrnnmusufing hög Ventilationsutrustning låg låg låg Ielekcnumnikations- hög hög hög utrustning

lcaves (1972) diskuterade de svårigheter som är förknippade med

avgränsningen av en industri.

teori och metod 19 Bakgrund,

Tabell 1.2 studerade företag Industri Företag

Damkonfektion: Algots ABl

Janstorp International AB Petri AB l Cewilko AB ej utlandsin— Hettemarks Konfek- vesterande tions AB1 Svetsutrustning: AGA AB ESAB AB Hårdmetallbergborrar: Fagersta AB Sandvik AB Bergborrutrustning: Atlas Copco AB Ventilationsutrustning: AB Bahco AB Svenska Fläktfabriken Telekcnnmnikations- Telefonaktiebolaget utrustning L M Ericsson

l Dotterbolag till AB Eiser, san i sin tur ingår i Statsföretag AB.

Eftersom urvalet avser en viss industri omfattas inte alltid hela koncernerna i tabell 1.2 av undersökningen. De undersökta koncerndelarna utgör i procent av hela omsättningen för resp företag: konfektionsföretagen 100%, AGA 10 %, ESAB 100 %, Fagersta 20 %, Sandvik 10%, Atlas Copco 60 %, Bahco 10 %, Svenska Fläktfabriken 20 % och L M Ericsson 85 %. De närmare studerade marknaderna och investeringarna representerar i sin tur endast delar av de nyss nämnda koncerndelarna.

Datainsamling

Utifrån operationaliseringar av de i modellen ingående faktorerna upprättades listor över behövliga data. Strä-

vanvar att så långt möjligt skaffa material som

medgav egna bedömningar och antaganden. I de fall vi måst förlita oss på andras bedömningar, har vi försökt få dessa från flera, av varandra oberoende, källor. Allt material

20 Bakgrund, teori och metod

vi önskat har vi inte kunnat få därför att det i vissa fall inte funnits tillgängligt. Det gäller exempelvis produktions- och handelsstatistik, som inte alltid varit indelad på det sätt vi önskat. I andra fall har företagen inte velat lämna uppgifter av konfidentialitetsskäl. Några typer av data, som importvolym, har flera koncerner ansett vara alltför arbetskrävande att ta fram.

Det ligger i sakens natur att vi ofta inte kunnatkontrollera via företagen inhämtade uppgifter. Vi har därför svårt att garantera exaktheten i vissa faktauppgifter beträffande t ex marknadsstorlekar och förvärv av företag. Å andra sidan är inte karaktären av analyserna sådan att en höggradig precision är nödvändig.

DIRK har ett 20-årigt sekretesskydd för det material som erhållits från företagen. överenskommelsen med de deltagande företagen har varit att utredarna förbundit sig att inte sprida företagsuppgifter som inte i förväg godkänts av kontaktmannen i företaget. Denna överenskommelse gällde självfallet inte utredarnas analyser och slutsatser.

Syfte och begränsningar

Syftet med denna undersökning är att värdera effekterna av några svenska företags utlandsinvesteringar för koncernernas resp de svenska koncerndelarnasinternationella konkurrenskraft, för storleken och lokaliseringen av koncernernas forsknings- och utvecklingsverksamhet, för den export och import dessa koncerner bedriver samt för sysselsättningen i de svenska koncerndelarna. Den analys som görs har begränsningar som gör att resultaten inte ensamma kan tas till utgångspunkt för slutliga ställningstaganden. En Viktig sådan begränsning ligger i att endast effekterna på den direkt berörda koncernen analyserats och alltså att förekommande indirekta effekter och spridningseffekter på andra företag inte undersökts.

24 S()IJ 1981:33 Bakgrund, teori och metod 21

En andra viktig begränsning är att de undersökta koncernerna svarar för endast en mindre del avden totala utländska produktionsverksamheten, och även on1de representerar typiska fall finns det ingen möjlighet att i statistisk mening generalisera resultaten. Vi är å andra sidan övertygade om att den valda ansatsen ger information som inte varit möjlig att nå på andra vägar. Det gäller för det första den högre graden av tillförlitlighet i resultaten. För det andra gör studien det också möjligt att se de långsiktiga effekterna genom kopplingen av de internationella investeringarna till koncernernas totala utveckling och inverkan på vissa strukturella förhållanden som visat sig betydelsefulla för företagens fortsatta beteende.

Denna rapport innehåller tämligen utförliga beskrivningar och analyser av de undersökta industrierna, företagen och marknaderna. Tankenä1att till läsaren förmedla något av den komplexitet som vidlåder problemområdet och samtidigt öka förståelsen för fenomenet multinationella företag och direkta investeringar.

22 Industrin för telekommunikationsutrustning sou 1981:33

KAPITEL 2 INDUSTRIN FÖR TELEKOMMUNIKATIONSUTRUSTNING

Telekommunikation kan definieras som överföring av tal, text, data eller bild med hjälp av elektromekaniska eller elektroniska system. Med telekommunikationsutrustning avses de olika produkter, t ex telefonapparater, växlar och kabel, som tillsammans utgör ett system. Marknaden för telekommunikationsutrustning kan delas upp i för det första den publika markdvs försäljning av utrustning som skall använnaden, das i offentligt bruk och vanligen administreras av en offentlig förvaltning, och för det andra den enskilda marknaden, som utgörs av kunder somköpereller hyr abonnentutrustning för internt bruk.Dennarapport behandlar främst den publika marknaden,därI.MEricsson (LME) har sin huvudsakliga verksamhet.

Investeringsutgifterna för ett publikt telefonsystem kan fördelas på det sätt som anges i tabell 2.1, som därmed också ger en uppfattning om systemets väsentligaste beståndsdelar. Fördelningen kan anses vara representativ för publika system i industriländerna i början av 1970-talet. Den tekniska utvecklingenkommer att innebära att kostnaden för abonnentutrustningarna, de publika växlarna och transmissionsutrustningen inkl installation kommer att minska relativt övriga beståndsdelar. Totala investeringskostnaden för ett telefonsystem anses i dag vara ungefär 2 000 US dollar per linje.

Tabell 2.1 Fördelning av investeringsutgiften i ett

Källa: CCITT.

Industrin för 23

telekommunikationsutrustning

Den tekniska utvecklingen har under senare år varit mycket snabb. Introduktionen av elektronik har drastiskt förändrat systemuppbyggnaden. Telefonsystemen blir snarast delar i integrerade informationssystem som också innehåller datamaskiner och allehanda för olika ändamål specialiserade datautrustningar. Utveckling av transmissionstekniken har ökat överföringskapaciteten. Kabelkapaciteten har mångfaldigats. På senare tid har påbörjats experimentmedöverföring via optiska signaler. Överföring via radiovågor praktiseras i växande utsträckning. De publika växlarna, som under decennier byggde på elektromekaniska principer, sätts nu samman av integrerade kretsar och såväl styrnings- som kopplingsfunktionen sköts på elektronisk väg. Det har inneburit att hârdvarans andel av systemens pris under några år har minskat från ungefär tre fjärdedelar till mindre än hälften. Kostnaden för systemuppbyggnaden har ökat i motsvarande grad. Elektronifieringen har också inneburit ett i förhållande till faktureringen minskande förädlingsvärde genom att inköpta komponenter, i vilka man kunnat bygga in avancerade systemfunktioner,svarar för en växande del av priset på slutprodukten. Vissa tillverkare av komponenter har själva börjat saluföra tillämpningar för bl a telekommunikation och kan därmed komma att förändra en sedan länge stabil konkurrenssituation.

Efterfrågan och marknader

Ett fungerande telefonsystem är en väsentlig beståndsdel i ett lands infrastruktur. Det föreligger således

ett starkt samband mellan telefonintensitetl och ut-

vecklingsnivå (se figur 2.1). Sambandet tycks också existera för visst land över tiden. så är t ex korrelationen mellan bruttonationalprodukt och telefonintensitet mellan åren 1910 och 1958 för Sverige så hög som 0,99. Sannolikt är det uppmätta sambandet uttryck för ett ömsesidigt beroendeförhållande. ökad levnads- 1 De vanligaste volyunåtten för den publika telefonmarknaden är antalet linjer eller antalet telefoner. Måtten är högt, om än inte fullständigt, korrelerade ned varandra.

24 Industrin S()IJ 1981:33 för telekommunikationsutrustning

Antal telefoner per 100 nnåmare

1má

IW 500 ‘ION 2000 5000 10000 20000 BNP i USD å perinvånan Figur 2.1 Telefontäthet och bruttonationalprodukt i 68 länder år 1978.

SW .Sverige AR — Argentina FR Frankrike

US USA KR Korea BH Bahrein CA Kanada EC DD Equador Östtyskland NZ Nya Zeeland MX Mexico IR Iran JP Japan SV El Salvador FJ Fidji AU Australien PK Pakistan BR Brasilien HK Hongkong Indien MY Malaysia IT Italien ET PH Etiopien Filippinerna ES Spanien DK Danmark TH Thailand IE Irland NL Nederländerna ID Indonesien SG Singapore DE Västtyskland BD Bangladesh TW Taiwan KW Kuwait

Källa: CCITT

Industrin 25

för telekommunikationsutrustning

standard och mer specialiserade industrier kräver rationellare och snabbare kommunikation samtidigt som den ekonomiska utvecklingen resurser för skapar investering i telekommunikation.

Som framgår av figur 2.1 är det främst de europeiska länderna och USA som har hög telefontäthet och hög BNP per capita, medan Afrika och Asien (utom Japan) har låg telefontäthet. har varit den vikti- Europa gaste avsättningsmarknaden och har mer än 40 % av världens ca 340 miljoner huvudlinjer år 1980. Nordamerika och Japan har mellan 15-20 % medan övriga

Världsdelar har små andelar. Flera prognoserl

spår att västvärldens expansiva utveckling,kn.atekniskt och kulturellt, kommer att innebära att efterfrågan fortsätter att öka, medan övriga länder får en mera dämpad efterfrågeökning. Det skulle i så fall betyda att de viktigaste äveni.framavsättningsmarknaderna tiden kommer att vara de utvecklade industriländerna.

En uppfattning om marknadernas tillväxt ger uppgifterna om förändringen i telefonbeståndet. Som framgår av tabell 2.2 har antalet installerade telefoner nästan fördubblats under 1967-1977. tioârsperioden Större tillväxt kan noteras för länder som vid periodens början hade låg telefontäthet, som de sydeuropeiska länderna. Fortfarande är dock telefontätheten låg i många länder. Den totala telefonutrustningsmarknaden påverkas också av av ersättomfattningen ningsinvesteringar och utbyggnaden av privata kommu-

nikationssystem.Enligtkonsultbolaget ArthurlDLittle

E

E kommer marknaden för

all telekommunikationsutrustning

y att växa med 8,3 % per år under 1975-1985. perioden { För år 1977 angavs världsmarknaden till 30ndluppgå jarder US dollar, varav den marknaden svarar publika för drygt två tredjedelar.

l från bl a American Telehone & Telegraph & och LME.

26 Industrin S()lJ 1981:33 för telekommunikationsutrustning Tabell 2.2 Tillväxt i beståndet av antalet telefoner.

Japan

Västtyskland

Spanien

Övriga Källa: & 1977. Produktionslokalisering och internationell handel Som senare skall motiveras finns detstarkapreferenser för lokalt tillverkade telekommunikationsprodukter och den internationella handeln är liten. Destora förbrukarländerna är också stora tillverkare. Det främsta undantaget från den regeln är Sverige, som

är det näst största exportlandet (se tabell 2.3)l.

Den internationella statistiken medger tyvärr inte en redovisning av produktionen av telekommunikationsvilket hade behövts för en beräkning av utrustning, importens andel av förbrukningen. I stället gjordes en av några marknaders storlek med grov uppskattning hjälp av antalet levererade huvudlinjer vid mitten av 1970-talet och ett antaget pris om 1 500 USD per linje (D02, 1979). Beräknat på detta vis utgjorde importens andel av förbrukningen på stora avsätt-

l för I denna statistik inkluderas naturligtvis all utrustning telekcnnmmikation, varför handeln ned produkter avsedda för den publika marknaden är mindre än vad sam anges i tabellen.

Industrin för telekommunikationsutrustning 27

Tabell 2.3 Import och export av telekommunikationsprodukter (SITC Revised l, 724.91) för några OECD-länder år 1977, miljoner USD.

Källa: OECD, 1979.

ningsmarknader som Frankrike, Italien och Västtyskland ungefär 5 %. För mindre marknader är andelen större. För Danmark var den t ex över 50 %. För Sverige var importandelen 20 %.

Vid LDdEricsson har man försökt beräkna olika länders självförsörjningsgrad beträffande utrustning för de publika systemen (se figur 2.2). Även denna beräkning visar att själförsörjningsgraden är hög. Det gäller i synnerhet de stora avsättningsmarknaderna.

2 8 I M .W .m f .m M .M k 0 m m u n m a t .w n S u W u S m .m g S()lJ 1981:33

mcHnx»oaHHu

.:oauxs©onm

coaumxacøssoxmamu

Hmxoa

um: Hmxoa

Eocmo

xaanø

u

omu nom

Ammnmx

.comwuaum

wcacumøuuø

:00

E

m

umaxm

A

ocwn

.HmuumumE

m

Hwvcm .umuanmamwv

m.m ucumucm

Industrin 29

för telekommunikationsutrustning

Produktionskostnader och skalfördelar

För att belysa stordriftsfördelarnas vid betydelse tillverkning skall vi exemplifiera med uppgifter rörande publika växlar som är industrins viktigaste produkt. Produktionsprocesserna för elektromekaniska och elektroniska växlar skiljer emellertid åt. sig Tillverkning av elektromekaniska växlar består av dels tillverkning av delar, dels Den sammansättning. första delen utförs av utbildade och specialiserade arbetare medan sammansättningen inte kräver kvalificerad arbetskraft. Tillverkning av elektroniska växlar, som innebär montering av inköpta komponenter och integrerade kretsar, kräver inte kvalificerad arbetskraft. Det komplicerade testförfarandet måste dock utföras av högt utbildad arbetskraft. Direkta arbetstimmar i tillverkningen varierar per linje från teknologi till teknologi enligt följande:

§l§EEE9IB§EêEi§1S§L§Y§E§E

- Strowgersystemet mellan 15 och 20 timmar - Koordinatväljarsystem mellan 8 och 12 timmar

§l§E§E9Qi§Eê_§Y§E§9 mellan 2 °°h 4 timmar

Den minskade kostnaden för direkt arbete för elektroniska växlar uppvägs till viss del av ökade kostnader för kontroll och tester för dessa växlar.

Då industrin nu håller på att till att alltmer övergå tillverka elektroniska system minskar behovet av ar-

betare per producerad enhet kraftigtl. Men fortfaran-

de dominerar de elektromekaniska För I.M systemen. Ericsson utgjorde dessa den större andelen av produktionen fram till och med år 1978.

Scn exempel kan nämnas att Western Electric åren 1974-1977 nünskade antalet sysselsatta ned 27 % och ändå anses ha överkapacitet. (Guzzardi, 1977).

30 Industrin telekommunikationsutrustning för

För produktion av elektromekaniska stationer skiljer kostnadernas volymberoende avsevärt mellan prosig duktion av komponenter resp montering (se figur 2.3). Den senare delen, som är arbetskraftsintensiv, berörs inte av skalfördelar i samma grad som tillverkningen av komponenter, vilken kräver stora maskininvesteringar. För att uppnå skalfördelar i tillverkning av delar krävs en produktion på 150 000-250 000 linjer per år. Vid montering av koordinatväljarsystem uppnås inga nämnvärda skalfördelar utöver en produktion av 15 000 linjer per år.

De låga kraven på volym och förekommande löneskillnader har i vissa fall inneburit att det varit kostnadsmässigt fördelaktigt att förlägga monteringsarbetena till avsättningsmarknaderna (jfr LbdEricsson 100 âr, Band II). De krav beträffande lokal tillverkning som många länder ställer har emellertid inneburit att långt ifrån all monteringsverksamhet bedrivs i enheter som kommer upp till optimal storlek (15000 Les Têlécommunications 3 linjer per år). (N Jecqier, et lEurope, 1976, citerad av Doz, 1979.)

De elektroniska komponenterna tillverkas i kapitalintensiva anläggningar som kräver mycket stora volymer. Tillverkningen är därför koncentrerad till relativt få anläggningar, som ofta inte ägs av tillverkarna av telekommunikationsutrustning. När det sedan gäller slutmontering och testning kan dessa moment utföras lönsamt i enheter som inte tillverkar mer än 20 000 â 30 000 linjer per år (Doz 1979). Den stora vinsten med övergång till elektroniska växlar är att, lönekostnaderna i produktionen sjunker (se tabell 2.4). I gengäld har antalet anställda i telekommunikationsindustrin som sysslar med forskning och utveckling samt marknadsföring och administration ökat.

SOU 1981.33 Industrin

för telekommunikationsutrustning 31

L095 .39.

:ao

SO..n#.mH.®0uG._.. nmuficmeocwm

coo

Hwaam

wcwuflflnmw

.oem

mcflficofiflm

3%.. »mån

Hmxoa

mxmEw£c..n

J .

mmvcmxmv ummocm

m

UN: gm

£32.

Em

Eoflflmoufi

HMHQD Emm

m:dbe$dUuc8oQ8x

m

$.92

HMHQU

mfiumucoa

1.3.3 UWHUHWQMM m5§nm3fi_

89:. mmvmhww

H

:m

u | I H HH

gflmnuofimxm

IHHH

.mfifiigflfit83mum: € uoox

OS

H

umawnuoflmxm

.23

So. . .NCO

m.m

_ _

mfiumpcoe

_ _

usmfim mämx

H o .

00m omm Sm Sm omm 00m om: QS oi 03 oS

uflmouoflfim

w.nc..nH\©m.Dmox

32 Industrin för telekommunikationsutrustning

Not: Kostnaderna för FoU och overhead ingår inte. Källa: Doz, 1979.

l

Industristruktur 1 _ I detta avsnitt de olika aktörerna, som I presenteras ‘ i tre kategorier: säljare, köpare och myngrupperats digheter.

E§£2*_c29§r_1

I tabell 2.5 redovisas några centrala storleksuppgifter för de 15 största tillverkarna inom industrin för telekommunikationsutrustning. Industrin är starkt koncentrerad - de 15 svarar i det närmaste för företagen hela världsmarknaden. På grund av fragmentiseringen i efter och nationsgränser ärbesegment produktgrupper marknadsandel på denna nivå knappast relevant. greppet Fördelningen av den totala försäljningen ger ändå en viss uppfattning om företagens betydelse.

Ett försök gjordes att utifrån internt LME-material beräkna andelarna på 13 viktigare telefonmarknader för lokalstationer âr 1975. Bland dessa länder ingår t ex inte Västtyskland och Japan för vilka storlekssaknades. Beräkningarna är alltså osäkra uppgifter men kan ändå ge en uppfattning om storleksordningarna. Inräknat den amerikanska marknaden, år 1975 gigantiska mer än volymen på den näst största markfyra gånger naden som var Storbritannien, framstår Western Electric som det överlägset största med inemot hälften av försäljningen på de 13 länderna. Exkluderas USA

Industrin

för telekommunikationsutrustning 33

Tabell 2.5 De 15 största tillverkarna och dessas

storlek och diversifieringsgrad.

Företag Hemland Antal

Total fakture-1 Fakturering

ring, mil] USD telekannu- an- 1

ierings- _l_ USD2 9rad3

T372

1 Källa: Respektive företags årsredovisningar. 2 Källa: Internt naterial,I.M Ericsson. 3 Total fakturering år 1976 - fakturering av telekcunmnikationsutrustning år 1976 / total fakturering år 1976.

var ITT den största leverantören av lokalstationer följt av LME och Siemens. De fyra största företagens andel av de 13 marknaderna 75 %. Den interöversteg nationella marknaden för lokalstationer är således starkt koncentrerad.

Att antalet företag är så pass litet torde framför allt bara beroende av karaktär.FoU-verkteknologins samheten är så omfattande att den endast kan bäras av företag med mycket stora resurser. Omvänt torde också gälla att när teknologin väl existerar är det fördelaktigare för företagen att själva utnyttja den för tillverkning av produkterna än att sälja själva kunskapen. Samtliga tillverkare är därför internatio-

34 Industrin S()lJ 1981:33 för telekommunikationsutrustning

nellt verksamma eller strävar efter att bli det. Störst andel har ITT,I.M Ericsson utlandsproduktion och Siemens i nu nämnd ordning. Utlandsproduktionen är förlagd till resp företags avsättningsmarknader, vilka i stora drag omfattar Västeuropa och Sydamerika.

De flesta telekommunikationstillverkarna är diversifierade med verksamhet i elektrisk och elektronisk industri. Western Electric och LME utgör härundantag. Vertikal integration bakåt till vidlag förekommer i viss utsträckkomponenttillverkning framåt var tidigare regel men är ning. Integration nu ovanligt. Några undantag - men väsentligasådanaär de företagen Western Electric,

nordamerikanska

GTE och Northern Telecom. Dessa företag dominerar i grad driften av telenätet på den nordamerihög kanska kontinenten.

Sedan många år pågår rättsliga processer, initierade av ITT, med syfte att bryta uppkopplingennellanfram-

för allt & och Western Electricl. Faktiskt utgör

också Sverige i någon mån ett undantag så till vida att Televerket integrerat bakåt och genom sin tillverkningsverksamhet i Teli är i hög grad självförsörjande med telekommunikationsutrustning.

Genom att de olika länderna i så hög grad fungerar som marknader är det motiverat att något separata undersöka strukturen också på den nivån. Inom branschen är som gör det möjligt att beräkna uppgifter marknadsandelar betraktade som konfidentiella, och vi har därför varit hänvisade till material som ställts till av LME. Detta material omförfogande fattar 13 viktigare marknader, dock ej Japan och För några produktgrupper har marknads- Västtyskland. andelarna i de olika länderna beräknats i procentav

för varje år under perioden 1973-19782»

orderingången 1 att erhålla ITT har förmåtts lägga nr processen mot löfte order av en viss storlek från & 2 Andelarna har beräknats av LMEs representanter på resp marknad.

Industrin 35 för telekommunikationsutrustning

Vi valde att närmare undersöka publika växlar(lokal resp transit), som är industrins viktigaste produkt- 9rUPP: samt abonnentväxlar.

Man kan för det första konstatera att koncentrationsgraden är hög. För lokalväxlar är det vanliga att tre till fem koncerner svarar för 100 % eller nästan

100 % av försäljningen i resp landl. För transit-

växlar är koncentrationsgraden ändå Ofta är högre. hela marknaden fördelad på två företag eller inte sällan på endast ett. Denna marknad är emellertid liten och det ligger fördelar i att endast ha ett system. Även marknaden för abonnentväxlar är höggradigt koncentrerad. Det vanliga är att tre till sex företag har hela eller nästan hela marknaden. Här hade man kunnat förvänta sig en större då spridning antalet köpare är större. Men det förhållandet att nationella myndigheter ofta tillämpar ett godkännandeförfarande håller tydligen nere antalet konkurrenter.

I länder där lokal tillverkning finns har de tillverkande företagen hela eller nästan hela marknaden. Det betyder också att den internationella handel med telekommunikationsutrustning som förekommer till stor del är inomkoncerntransaktioner. När ett landharett eller flera egna, dvs lokalt kontrollerade företag är företagskoncentrationen särskilt I har hög. regel de inhemskt ägda företagen en dominerande andel av marknaden och återstoden innehas av endast en konkurrent (se också avsnittet om myndigheternas agerande). Företagskoncentrationen är likaledes hög när det fö- F I rekommer vertikal mellan drift- och induintegration striföretag, som i USA, Kanada, Sverige och Italien.

i

I dessa länder har de tillverkande med införetagen i tegration framåt upp till 80 % av marknaderna. E i Den tidsperiod (1973-1978) under vilken vi kunnat studera förändringen i marknadsandelar är för kort för att det skall gå att dra säkra slutsatser några l .. m . N Detta overensstanuer ned uppgifter lamnade av Doz (l979).

36 Industrin för telekommunikationsutrustning

om förändring i företagskoncentrationen. De olika företagens marknadsandelar uppvisar en anmärkningsvärd stabilitet över tiden. I den mån förändringar förekommit har de varit till fördel för hemmaföretag, som Philips i Nederländerna. Marknadsandelarnas stabilitet gäller i första hand degam1atelefonmarknaderna, dvs länder som tidigare byggt upp ett fungerande telefonnät. På nya marknader är bilden något annorlunda. På grund av ryckigheten i utbyggnaden av telefonsystemen i dessa länder kan det uppstå kraftiga variationer i företagens markå ‘ nadsandelar mellan olika år. Ett år kanettföretag få 100 % av beställningarna för att påföljande år inte erhålla någon beställning alls. Det är också framför allt på de nya marknaderna som de japan- ‘ ska telekommunikationsföretagen ochföretagmed ur- ‘ sprunglig hemhörighet inom elektronik börjat saluföra applikationer för telekommunikation.

Världens största telekommunikationstillverkare är således det amerikanska telefondriftsbolaget & dotterbolag Western Electric. Företaget;har hittills Ä endast varit verksamt på den amerikanska marknaden 1 och har utanför USA.WesternElec-

i

inga anläggningar tric har försökt komma ut på den internationella

4 marknaden bl a genom att delta i en anbudstävling om en beställning från Saudi-Arabien. Western Electric har visserligen nyligen fått en beställning från Sydkorea men får ändå betraktas som huvudsakligen ett hemmamarknadsföretag. Konkurrenternas respekt är dock påtaglig. Western E1ectric,son1tidigare varit tekniskt ledande, kom emellertid efter i den tekniska utvecklingen på grund av en satsning på analoga i stället för digitala system.

Det amerikanska bolaget ITT har sedan bildandet i huvudsak verkat utanför USA och har i stället flera hemmamarknader i Europa. ITT är genom sin internationellt spridda verksamhetIJM Ericssons viktigaste konkurrent. Bland de europeiska teletillverkarna är Siemens störst. Företaget harenstorhemma-

Industrin för 37

telekommunikationsutrustning

marknad och en betydande del av försäljningen sker i Västtyskland. Koncernen har dock också produktion utomlands och andelen utlandsanställda var 31 % år l978.

Tillsammans med Western Electric är LhIEricsson det mest renodlade bland de telekommunikationsföretaget större företagen i industrin. LME saknar emellertid den stora garanterade avsättningsmarknaden som Western Electric har genom äganderelationen till & LME har kompenserat detta genom en tidig och omfattande internationalisering. Övriga företag i tabell 2.5 har större delen av sin försäljning på resp hemmamarknad, även om de också har tillverkning i utlandet och försöker expandera internationellt.

göparna

Man kan tala om två olika avnämare för telekommunikationsmateriel: de som sköter driften av ländernas telefonsystem och de som använder telefonsystemen. De senare, abonnenterna, hyr eller köper utrustning, såsom abonnentväxlar, telefonapparater och mobilradiosystem från teleförvaltningen e1ler,i.vissafall, teleföretagen. Abonnenterna kan vara privatpersoner, företag och offentliga institutioner. Telefondriften sköts numera i de flesta länder av en teleförvaltning under resp lands regering. Det karakteristiska är således att driften är nationaliserad och att en

enda

organisation administrerar systemet. På den publika marknaden råder således monopsoni (en Men köpare). inte heller abonnentmarknaden är fri från påverkan av teleförvaltningarna; dessa har i allmänhet förbehållit sig rätten att godkänna den som utrustning kan anslutas till det publika nätet. Därför är abonnenternas valmöjligheter ofta starkt begränsade.

Det›finns vissa avvikelser från det ovan beskrivna mönstret. I två länder, USA och Kanada, sker telefondriften alltjämt i privat regi. I gengäld bedrivs denna verksamhet som regulated vilket business, innebär att myndigheterna för att bevilja koncession

38 Industrin S()lJ 1981:33 för telekommunikationsutrustning

förbehåller sig rätten till betydande insyn i avsikt att bevaka konsumenternas intressen. I USA har & ägaren till Western Electric, ungefär 80 % av driftmarknaden medan resten, den s k independentmarknaden, är fördelad på flera hundra mindre företag. Av dessa är GTE-koncernen det största genom sina dotterbolag. I Kanada är Bell-koncernen, som äger Northern Telecom, det största driftbolaget.

Några länder har, trots att driften är nationaliserad, ingen central teleförvaltning utan i stället flera regionala organisationer för de lokala näten och en särskild administration för de interurbana och internationella näten. I Finland,somharlokala förvaltningar får dessa också fatta självständiga inköpsbeslut. Vertikal integration från förvaltning till tillverkning är ovanligt. Det förekommer dock i bl a USA, Kanada, Italien och Sverige samti.viss mån i Japan.

Myndigheterna

De olika ländernas myndigheter visar också ett starkt intresse för telekommunikationsindustrin som industri betraktad. Det beror på att investeringar i telefonsystem representerar stora värden, vars konsekvenser för betalningsbalans och sysselsättning påverkas av var tillverkningen äger rum. Också det förhållandet att telekommunikationsindustrirxär kunskapsintensiv med förmodade spridningseffekter till annan industri gör att myndigheter gärna ser att tillverkning sker inom det egna landets gränser. I flera länder har myndigheterna på senare år också krävt att utlandsägda dotterbolag skall bedriva FoU-verksamhet i och exportera från landet i fråga. Exempel på sådana länder är Italien och Brasilien. I några fall har myndigheterna gått ännu längre och framtvingat försäljning av utländska dotterbolag till inhemska ägare i syfte att främja den nationella industrins utveckling. Frankrike är det land som härvidlag gått längst. Där har såväl ITT som LME förmåtts sälja sina dotterbolag. I några fall har denna industri-

Industrin

för telekommunikationsutrustning 39

politik lett till att statsmakterna att tvingats kraftigt subventionera de övertagna företagen, då dessa nationella Champions sällan når samma effektivitet som de multinationella dotterföretagens bolag. Frankrike har av ITT kallatsthegoldencage därför att prisnivåerna av de franska myndigheterna hållits uppe så högt för att de nationella franska företagen skulle kunna överleva och därmed också givit de mer effektiva internationella koncernerna stora överskott (Doz, 1979). I många fall finns dessutom anledning att sätta frågetecken för dessanationella företags förmåga att hävda i den teknolosig giska utvecklingen.

Kriterier för val av leverantör av telekommunikationsutrustning

Sammanfattningsvis gäller alltså att företagen som säljer utrustning för telekommunikation möter både teletekniska och mer allmänna,näringspolitiska krav. Båda typerna av krav framförs ofta av den köpande teleförvaltningen. Denna är i regel beroende av regeringen för finansiering av och kandärinvesteringar för tvingas att också ställa krav som inte direktär förknippade med själva telefonsystemets effektivitet. De krav som en köpare har och som därför vanligen utgör kriterier vid leverantörsval är (Doz, följande l979,I.M Ericsson m fl):

l-

9EE§Xll§E§§-ê!_E§l§E§EEi§Eê_§E§§i§i3§êEi9B§§

Då varje lands telefonsystem har speciella egenskaper måste utrustningen kunna anpassas till dessa lokala tekniska krav.

2 - Iillâêäliiilläbêä

Telesystemets officiella status och stora betydelse för samhällets funktioner att gör tillförlitlighet prioriteras högt. För att uppnå detta krävs kvahög litet på själva liksom leverantörens utrustningen på förmåga att genom service få att systemet fungera

S()IJ 1981:33 40 Industrin för telekommunikationsutrustning

klanderfritt. Utbildning av köparens personal spelar därför också en viktig roll.

3- E£.i.§

Då det vanligen råder knapphet på investeringsmedel är naturligtvis köparen angelägen om att pressa priserna.

4- Esêéiäês

I takt med att utgifterna för utbyggnad av telefonsystemet stigit har ökade krav på leverantörskrediter rests.

5- ê95§l_§illy§§Enin9

Det finns två huvudargument för kravet på lokal till- Det ena kan sägas vara teletekniskt i den verkning. meningen att försörjning med reservdelar inte skall drabbas i händelse av störningar i den internationella handeln eller avspärrning i händelse av krig. Det andra är, som redan nämnts, av näringspolitisk karaktär. De teletekniska resp näringspolitiska kraven är delvis motsägelsefulla och vilka avvägningar som land gör varierar med sådana faktorer som resp landets utvecklingsnivå och teletekniska mognad samt,intendnst, om det finns någon lokal telekommunikationstillverkning - vare sig den är inhemsktägd eller I så gott som alla industriländer finns ej. det sådan tillverkning och marknaden är därmed någon mer eller mindre stängd för import. Kravet på sysselsättning i den inhemska industrin har nämligen Kraven på tillförlitlighet gör desshögsta prioritet. utom att den köpande myndigheten föredrar atthabara ett fåtal och långvariga förbindelser med lesystem verantörerna av dessa system.

I utvecklingsländer utan egen industri spelar priset, och framför allt erbjudna krediter,enbetydligtstörre roll vid val av leverantör; så stor att det i extremfallet kan förekomma mer än 25 olika system i

Industrin

för telekommunikationsutrustning 41

ett land med åtföljande kaotiska förhâllanden.0fta är dock de tekniska kraven långtgående ävenj.u-länderna - det vanliga är att endast den senaste teknologin kommer i fråga. Upphandling kan ske genom anbudsförfarande, där den lokala teleadministrationen tar av - både

hjälp konsultbolagl vad gäller

kravspecifikation och utvärdering av anbud. Det är därvid inte ovanligt att krav lokal på tillverkning nämns explicit i i andra kravspecifikationen, fall kan dessa krav vara underförstådda. På detta sätt utökas successivt länder med gruppen egen tillverkning av utrustning för telekommunikation.

Företagens konkurrensbeteende

Telekommunikationsföretagens beteende är en spegel av de krav som köparna uppställer. De viktigaste konkurrensmedlen beskrivs i det följande.

l-

£§1_9i§1s_1_1_cy§91_<lir_19

För ett företag som vill konkurrera på utländska marknader är det ett nödvändigt, men inte tillräckligt, villkor att dess håller produkter en hög teknisk nivå. Kunskap om nya metoder sprids snabbt, tex vid återkommande internationella konferenser, genom tidskriftsartiklar och Teleförvaltkonsultföretag. ningarna är i många industrialiserade länder högt tekniskt förfarna, bl a därför att de i vissa fall bedriver utvecklingssamarbete med tillverkarna. Det gäller bl a Televerket, som tillsammans med LMEäger utvecklingsbolaget Ellemtel. Därtill hör att mindre tekniskt kunniga förlitar förvaltningar sig;å.avancerade, oberoende förvaltningars så utvärderingar. har t ex den australiensiska teleförvaltningen ett högt anseende och dess val anses därför viktiga. Låg teknisk nivå eller låga prestanda i övrigt gör det därför svårt att erhålla orderutanförhemmamarknaden. Följaktligen spenderar tillverkarna stora summor på forskning och För utveckling. LMEs vidl Sweétel, som är dotterbolag till Televerket, är ett sådant komalüxüag.

S()lJ 1981:33 42 Industrin för telekommunikationsutrustning

kommande FoU-utgifterna år 1979 till 8l71nilj uppgick 9 % av omsättningen. Omkr, vilket motsvarar knappt av konkurrenternas satsningar är inte fattningen kända.

Traditionellt har Western ElectricsBellLaboratories varit ledande i fråga om teleteknisk utveckling.Bell både med elektromekaniska och halv- Labs var först växlar. Antitrustmyndigheterna i USA elektroniska Bell Labs att dela med sig av sitt har dock tvingat varför andra företag genom licensavtalkunkunnande, den kunskapen. Att Bell nat tillgodogöra sig nyvunna ledande inte att inte andra tillvervarit betyder varit tekniskt överlägsna inom vissa kare periodvis Telekommunikationsutrustning är ett så omområden. fattande att de flesta tillverkarna produktområde sitt utvecklingsarbete till vissa måste koncentrera t ex LME för närvarande vara teksegment. Så anses niskt överlägset vad gäller lokalstationsväxlar,och Telecom har varit framgångsrikt i utveck- Northern landet av privata växlar.

har ofta inneburit tillkomst av en ny Uppfinningar och därför är förmågan att plocka typ av komponenter i system central. ihop dessa komponenter fungerande är framför allt systemnivå mer än på kompo- Det på som skiljer sig åt. Att bygga sysnentnivå systemen arbete, som tem är ett ingenjörsadministrativt krav i kombination

ställer på organisationsförmåga

teknisk Viktigt är också att kunna med kompetens. till lokala krav, vilket ställer anpassa produkterna motsvarande krav. LME-representanter anser ungefär attderas nuvarande försprång inom elektronisjälva tillbaka tilldessa,delvis adminiska växlar går strativt orienterade kompetenskrav.

Electric var först att introducera elektro- Western växlar, medan exempelvis ITT och LME, niska publika som var etablerade i många länder med väl beprövade kom betydligt senare(Müller, elektromekaniska system, Ibland är det emellertid inte en fördel att 1979).

SOlJ198k33 Industrin

för telekommunikationsutrustning 43

vara först. Western Electrics system byggde på s k

analoga programminnesstyrda växlar, vilka hann in-

troduceras och befästa en viss ställning -intendnst

mentalt inom företaget. Därför kom Western Elec-

tric först relativt sent att börja utveckla digitala

system som blivit den dominerande teknikenl. Tids-

skillnaden mellan introduktionerna av de olika elek-

troniska systemen har emellertid inte varit särskilt

stor. Detta kan i fall varje delvis bert›påBell Labs

teknikförmedlande verksamhet. Även återkommande kon-

ferenser med företrädare för de konkurrerande före-

tagen och

informationsutbytenellanteleförvaltningar

och tillverkare leder till att kännedom om en pro-

duktutveckling snabbt blir allmänt Konkurspridd.

renterna imiterar sedan varandras produkter, vilket

är ett typiskt i inslag branschens konkurrenssitua-

tion. Något effektivt för skydd en teknisk innova-

tion finns inte när väl nyheten blivit känd. Under

utvecklingsarbetet är däremot sekretessen hög; det

gäller att skaffa sig ett så försprång att företa-

get efter lansefingen har en viss tid på sig att

hinna etablera hos produkten så många förvaltningar

som möjligt. Rent tekniskt föreligger oöveringa

stigliga hinder för en att teleförvaltning ha pu-

blika telefonväxlar av flera fabrikat. Med tanke

på kostnaderna för drift, och utbildning underhåll

är dock i förvaltningarna praktiken tämligen hårt

bundna till det de system tidigare valt.

Att intensiteten i utvecklingsarbetet ökatkanillu-

streras med den allt kortare tidslängden för deolika

generationer av publika växlar som existerat. Mellan

år 1920 och andra världskriget dominerade de första

automatiska systemen, t ex LMEs 500-väljare. Efter

kriget och fram till mitten av 1960-talet såldes

huvudsakligen elektromekaniska system, som LMEs ko-

ordinatväljare. Därefter kom de halvelektroniska

systemen och nu senast de helt elektroniskasystemen

l De sistnämnda systenen medger överföring inte bara av tal utan även t ex information mellan datamaskiner, vilka de analoga inte klarar utan särskild utrustning för omvandling av signalerna.

S()IJ 1981:33 44 Industrin för telekommunikationsutrustning _

som styrningsfunktion elektromed såväl kopplingsnu den fortsatta utvecklingen av nifierad. Det är kretsarna som främst bestämmer takten de integrerade som händer ärattkretsarna

iproduktutvecklingen-Vad

ökad till mycket lägre tillverkfår starkt kapacitet växlarna innehåller inga rörningskostnader. De nya ökar både driftsäkerheten och kaliga delar, vilket

paciteten.

har emellertid också inneburit Elektronikens intåg industrins börjat suddas ut; små företag att gränser hemvist i elektroniken har gett sig med ursprunglig tillämpningar och datorin på kommunikationstekniska både som drifts- och utföretag har börjat uppträda Telekommunikationsföretag har börrustningsföretag. datorer. Denna förändring i branschen jat tillverka svårare att överblicka och förbetyder att det blir utsäga den tekniska utvecklingen.

2 - E9EêLEillY§EEEiE9

framhållits försörjs de flesta marknasom tidigare De företag som framför der genom lokal tillverkning. i främmande länderär ITT allt etablerat tillverkning och Lb4Ericsson samt i något mindregradSiemens.Även Northern Telecom och de japanska företagen Philips, har tillverkande dotterbolag. Etableringarna några långt tillbaka i tiden i industriländerna gjordes och skedde ofta så att befintliga nationella företag På de nyare marknaderna är etableringköptes upp. av senare datum och har i regel skett genom nyarna investeringar.

att marknaderna i så hög grad för- Det förhållandet sörjs genom lokal tillverkningutgöreneffektivspärr för de som vill expandera internationellt, företag och nordamerikanska Detta som de japanska (utomITT). är ett skäl till att Northern Teleconllagt tyngdpunkför vilka de nationella markten på abonnentväxlar, mindre för naderna är något stängda (representant Northern Telecom, januari 1979).

Industrin

för telekommunikationsutrustning 45

På mogna marknader måste förutom företagen, krav på tillverkning, ofta tillmötesgå önskemål om lokal FoU och export. över huvud framstår taget myndigheternas önskemål som så många och skiftande att de internationella koncernerna varit att tvungna ge dotterbolagen en hög grad av självständighet. ITT, LMEs viktigaste anses vara konkurrent, det företag som gått

längst härvidlag (Doz, l979)l.

De internationella koncernernas i ett etableringar visst land har ofta skett nära nog samtidigt. Enförklaring är att delat teleförvaltningarna uppdraget att genomföra en av upprustning telesystemet mellan ett par företag som båda sedan etablerat tillverkning i landet. kan vara Enannanförklaring att konkurrenterna matchar varandras beteenden.

3. Kredit ivnin och rissättnin ____ _-9-____9___-_E__--____-_9

Vissa länder bistår sina med företag generösa exportkrediter och dessa har blivit ett verkningsfullt konkurrensmedel, i synnerhet vid försäljning till utveck- ; lingsländer. De franska och japanska anses företagen därvid kunna erbjuda särskilt förmånliga krediter.

Priset är också ett viktigt konkurrensmedel vid för-

E

säljning till utvecklingsländerna och i då synnerhet

E

Världsbanken är finansiär. Konkurrenterna anser således att de

E fyra japanska företagen, som ärjämförelse-

E vis nya på den internationella marknaden, använder : för att komma priset in på utländska marknader. De japanska företagen skulle därvid sätta priset så att det klart kostnaderna. understiger Företagen påstås § vidare ha samordnat vid de offertgivningen anbudstävlingar de deltagit i (källa: för representanter konkurrentföretagen). Inga uppgifter tyder emellertid på at: prissättningen på övriga marknader är det mest väsentliga i konkurrensen inslaget mellan de internationellt verksamma företagen.

1 Denna självständighet i fråga cn1verksamhetens utformning uppwágs av en hård finansiell styrning.

S()lJ 1981:33 46 Industrin för teIekommunikationsutrustning p

4- §s:2i9s_9912_2§12;l§ni99

att det är viktigt för Kraven på driftsäkerhet gör att finnas på plats för att snabbt leverantörerna lösa eventuellt uppkommande problem. Framgångj.detta till att leverantören betraktas som avseende bidrar vilket är en definitiv fördel för honom pålitlig, nästa det blir aktuellt med en större upphandgång ha varit framgångsrikt i detta avling. LME anses

seende.

av teleförvaltningarnas personal kan Att utbildning effekter både kort och lång sikt är ha positiva på LME utbildar år elever vidsin skola uppenbart. varje samarbetar med Televerket i dess uti Stockholm och i Kalmar, där teleadministratörer bildningsanstalt en omfattande utbildning. LME befrån u-länder ges i bl a Brasilien och Mexico. driver utbildning

utveckling åren 1965-1979 i IiMEricsson-koncernens näringspolitiska dimensioner nâgra

har fyrdubblats mellanårenl965 Koncernens omsättning

priserl

Räknad i fasta har omoch 1979 (tabell 2.6). fördubblats. En ökande andel av sättningen ungefär - 59 % år sker på utländska marknader försäljningen 1979. i utlandsandelen be- 1965 mot 80 % år ökningen framför allt större försäljning till utomeuroror på men Europa (inkl Sverige) svarade peiska marknader, ändå för 59 % år 1979. Länder i vilka LhdEricssonhar ökat sin andel. År koncernen har tillverkning 1965 avsåg 41 % och år 1978 63 % av omsättningen

dessa vars antal under perioden ökatxned fyra. länder,

i koncernens verksamhet har hela perio- Tyngdpunkten telekommunikationsutrustning och

den legat på sär-

telefonstationer som svarat för ungeskilt publika fär hälften av omsättningen (se tabell 2.7).

1 De löpande priserna justerade ned konsumentprisindex.

Industrin

för telekommunikationsutrustning 47

Tabell 2.6 Lh4Ericssons omsättning och export perioden 1965-1979, milj kr.

100 100 100 100 Källa: L M Ericsson.

Antalet anställda nådde en år 1975 och har därtopp efter sjunkit (tabell 2.8). Det är främst två orsaker till detta. Majoritetsintressena i flera utländska dotterbolag har sålts till lokala intressenter. De viktigaste är därvid de franska och brasilianska bolagen. Avyttringen av det franska minsdotterbolaget kade år 1976 antalet anställda i koncernen med 9 500. I det brasilianska har bolaget LME fortfarande en minoritetspost och ledningsansvaret, men försäljningen av rösträttsmajoriteten innebar att antalet anställda i koncernen år 1979 minskade med ungefär 6 300. Under perioden 1965-1979 har ett antal företag förvärvats och avyttrats, vilket kan beräknas ha tillfört koncernen högst 1 000 anställda.

Den andra orsaken till sysselsättningsminskningen utgörs av övergången från elektromekaniska till elektroniska produkter, vilka LME först började tillverka

S()lJ 1981:33 48 Industrin för telekommunikationsutrustning

Tabell 2.8 Antalet anställda i koncernenl och i kon-

cernens svenska delar åren 1965-1979.

4 1978 61 400 27 500 45 1979 55 690 27 950 50

1 inte. Sysselsättningen i de utländska telefondriftsbolagen ingår

År 1980 hade dessa 3 978 anställda.

Källa: LhdEricsson.

i Det illustreras tydligt av minskningen av Sverige. antalet arbetare i tillverkningen vid moderbo1aget(dvs telefonitillverkningen) som successivt minskat från 16 180 år 1975 till ll 560 år 1979 trots att produkökat. Under samma tid har antalet arbetare i tionen i den svenska koncerndelen relativt toproduktionen tala antalet arbetare i koncernens produktion minskat från 56 % till 54 %. Denna beräkning påverkas emellertid av försäljningen av det franska dotterbolaget.Borträknas dettas antal arbetare från 1975årsvärdensku1le den svenska andelen ha minskat från 70 % till 54 %.

Antalet dotterbolag i utlandet har ökat producerande år 1970 enligt följande: år 1965 var antalet 13, 15, - 18 och år 1978 - 24. Antalet länder i vilka år 1974 LME har har inte ökat lika mycket: år 1965 produktion - år 1974 - 13 och år 1978 var antalet 10, år 1970 12, - 16. År 1978 hade LME 13 minoritetsintressen i producerande i ll länder. ökningen i antalet minoföretag ritetsintressen från år 1974 till år 1978 var fyra. Antalet anställda i de minoritetsägda företagen var 18 700 år 1978 varav ungefär hälften i det tidigare franska och närmare 4 000 i norska föredotterbolaget Från och med år 1979 är också, som redan nämnts, tag. det brasilianska dotterbolaget (ca 6 300 anställda) endast minoritetskontrollerat. Genom en träffad överenskommelse år 1980 med det amerikanska företaget Atlantic Richfield om bildandet av ett till Company

sou 193133 Industrin för 49

telekommunikationsutrustning

lika delar ägt företag - Anaconda Ericsson Inc -har antalet anställda utomlands ökat.-Förvärvet av Datasaab motverkar delvis denna tyngdpunktsförskjutning. Tilläggas kan vidare att LMEs produkter tillverkas på licens i Venezuela, Australien, Egypten, Jugoslavien och Ungern samt i några länder i Asien.

Exporten från de svenska koncernbolagen har ökat i snabbare takt än vad omsättningen har gjort (tabell 2.6). Hur importen för koncernen totalt har utvecklats har vi inte kunnat få uppgift om.\H.hardäremot möjlighet att jämföra export- och importutvecklingen för moderbolaget, dock endast mellan åren 1975 och 1979 (tabell 2.9). Moderbolagets andel av koncernens export från Sverige var dock så stor som 85% år 1978. Som förväntat har handeln ökat Den av LME kraftigt. direkt initierade exporten är dock avsevärt än högre importen, vilket resulterat i en stor och växande nettoexport.

Tabell 2.9 LbdEricsson-koncernens moderbolags export och import åren 1975-1979, milj kr. 1975 1978 1979 Export 2 706 3 332 3 953 Dmxn: från fristående leverantörer 230 290 370 uumüands

l Storleken av den inport som faktureras av svenska nellanhänder är en uppskattning gjord av avdelning koncerninköp vid LME.

Källa: L M Ericsson.

Av exporten från Sverige har varierande andelar gått till producerande dotterbolag i utlandet: årl965 -20 %, år 1570 - 23 1974 - - %, år 41 % och år 1978 20 %.Den

koncerninterna handelsbalansen med avseende dessa på bolag har förbättrats från ett exportöverskott 80 på milj kr år 1965 till 223 milj kr år 1970, 896 kr milj år 1974 och 763 milj kr år 1978. Exportens fördelning

50 Industrin för telekommunikationsutrustning

färdigvaror och halvfabrikat har vi inte kunnat på få uppgift om. De utländska producerande dotterbolaexport har utgjort endast en ringa delavderas gens omsättning. Någon nämnvärd ökning har inte noterats under perioden.

Koncernens FoU-utgifter har ökat kraftigt (tabell 2,10) och något snabbare än omsättningen.FOU-verksamheten är koncentrerad till Sverige ochdennakoncentration har förstärkts under perioden. Den svenska andelens ökning har dock något påverkats av att det franska dotterbolaget lämnat koncernen. FoUverksamheten i dotterbolagen utgörs delvis av anav produkterna till lokala krav men delpassning

Källa: L M Ericsson.

De svenska koncernföretagens intäkter av försäljning av licenser, patent och royalties uppgick år 1978 till 117 milj kr, en ökning med 14 % jämfört med år 1974. Av intäkterna kom 66 % frånkoncernbolag, 19 % från minoritetsägda företag och 11 % från fristående utländska företag.

En del av FoU-verksamheten bedrivs sedan år 1970 inom det tillsammans med Televerket ägda Ellemtel. Det av LME konsoliderade företaget har 600 anställda. Den övriga FoU-verksamheten sysselsätter 3 400 personer.

Industrin

för telekommunikationsutrustning 51

Koncernens konkurrenskraft, mätt som i förändring marknadsandelar, har enligt material tillgängligt i varje fall inte försämrats. Det lyckosammautvecklingsarbetet bakom AXE-stationernaharförstärkt LMEs position inom segmentet publika stationer. Orderingången har under senare år ökat mer än tillväxten i det publika telenätet och marknadsandelarna således ökat. Framgången i flera anbudstävlingarundersenare år, där konkurrenternas system ställts mot varandra, stöder detta påstående.

Vad gäller den svenska delen av koncernen har nettoexporten ökat. Även om tyngdpunkten i tillverkningen (mätt efter antalet arbetare i produktionen)ytterligare förskjutits mot utlandet, påstås detta inte ha inneburit någon av teknisk eller annan utflyttning

kompetensl.

Effektanalyser

I enlighet med redovisningen av industristudiernas uppläggning i kapitel l har visöktuppskattautlandsinvesteringarnas effekter genom att undersökaxnnisom hänt medI.M Ericssons utlandsförsäljning om utlands-

etableringarna inte kommit till stånd. Hade det så-

lunda varit möjligt att upprätthålla utlandsförsäljningen och därmed verksamhetsvolymen gen0n|att.enbart tillverka i Sverige och sedan exportera produkterna? Alternativet att sälja licenser kommer också att beröras något.

Som redan framhållits är det svårast att exportera till länder som redan har-en etablerad å inhemsk tilli verkning av för s utrustning telekommunikation. Den följande analysen baseras på ett urval avtreländer som kan sägas representeraolikastadier medavseende på den inhemska teleindustrins De är Itautveckling. lien, som sedan länge har en väletablerad industri, Brasilien, som utgör ett mellanstadium,ochcolombia, som förstnycketsentfåtten lokaltillverkning. 1 Enligt uppgift förestår nu en övergång till av tillverkning elektroniska produkter i de utländska och därdotterbolagen ned reduceras antalet arbetare även i dessa.

52 Industrin S()lJ 1981:33 för telekommunikationsutrustning

Italien

I Italien finns det sex företag som tillverkar telekommunikationsprodukter. FACE Standard (ITT) etablerades av Western Electric år 1909 men ursprungligen av ITT och Pirelli år 1924. År 1960 blev övertogs FACE ett helägt dotterbolag till ITT. General Tele-

phone and Electronics (GTE)l startade ett försälj-

år 1926 och började tillverka lokalt år ningsbolag 1936. Siemens etablerade ett försäljande och tillverkande dotterbolag år 1921. Efter kriget nationaliselades under IRI - en av de stora statrades detta och liga koncernerna. Det heter nu SIT-Siemens. Telettra, som startade år 1946, kontrolleras numera av Fiatkoncernen. Etableringen av LMES telefontillverkning i Italien kan dateras till år 1925. FATME, som bonamn förkortas, ägs i dag till 51 % av LME. lagets aktier är på flera ägare, som enbart övriga spridda har finansiella intressen.

LMEs totala verksamhet i Italien utgörs dock inte bara av tillverkningen i FATME. LMEs totala omsätti Italien var l 003 milj kr år 1978 varavFATME ning svarade för 652 milj kr. Det säljande och installerande SIELTE hade år 1978 nästan 4 000 anbolaget ställda (2 600 år 1965). Av importen utgjordes den allra största delen av varor för direkt vidareförsäljning. Exporten från FATME är liten.Denharunder senare år uppgått till l-2 % av omsättningen. Ungefär hälften av den blygsamma exporten har gått till har nu enligt uppgift från Sverige. Myndigheterna både Lizzeri-de Brabant (1979) och LME givituttryck för om en växande export från Italien. förhoppningar

Den italienska marknaden domineras avk2fyrastörsta tillverkarna i landet som tillsammans har minst 80% av den totala försäljningen av de olika produktgrup-

(se tabell 2.ll)2. Klart dominerande är det

perna kontrollerade SIT-Siemens med ökande markstatligt l Dänuande Auteloo. 2 Ett undantag är transmissionsutrustning där det femte största företaget, Telettra, har den näst största narknadsandehan

Industrin 53

för telekommunikationsutrustning

nadsandelar som år 1978 översteg 50 % för alla produktgrupper utom transmission. LMEs andelar varierar något mellan de olika produktgrupperna men uppges vara i genomsnitt knappt en femtedel. Detta gäller också de publika växlarna, där marknadsandelen minskat något för lokalstationer men ökatnågotförtransitstationer under 1970-talet (tabell 2.12).

priser) för publika växlar och andelar (%) i Italien perioden 1970-1976.

År FÄCE F%EME GTE SIT- Tel- Tbtalt

% milj USD % se % s:

1970 20,5 28,87 22,2 11,8 45,5 - 129,85 1971 19,9 40,02 20,7 - 8,9 50,5 193,20 1972 19,9 65,06 - 21,8 8,8 49,5 297,89 1973 20,4 91,71 23,4 7,8 48,4 - 391,36 1974 20,8 58,04 - 17,5_ 8,1 53,6 331,88 1975 22,7 48,57 16,4 5,6 - 55,3 296,91 1976 17,6 37,72 15,4 7,7 59,2 0,1 244,93

Källa: Lizzeri-de Brabant, 1979.

Italiens internationella handel med telekommunikationsmateriel är liten. Importen har under 1970talet varit av 5 % av den totala storleksordningen försäljningen på den inhemska marknaden (Lizzeride Brabant, 1979). För och växlar publika privata

54 Industrin S()lJ 1981:33 för telekommunikaiionsutrusming

var importens andel i mitten av 1970-talet ungefär 6 % (U.S. Department of Commerce, 1979).

samstämmiga källor har Italien det mest komp- Enligt licerade systemet av alla länder för administration av telekommunikationerna (se figur 2.4). Efter natioav de lokala driftbolagen överläts dessa naliseringen till det företaget IRI. Detta skapade för statliga ändamålet ett holdingbolag, STET, som också kontrollerar det efter kriget nationaliserade produktions- SIT-Siemens. Detta ägarsamband innebär att företaget SIT-Siemens har en särställning på marknaden. Enligt en källa 1979) hålls relativt hög av (Doz, prisnivån till SIT-Siemens, som är det minst effektiva hänsyn i branschen. Som tidigare framhållits har företaget SIT-Siemens ändå ökat sina marknadsandelar.

Bilden kompliceras ytterligare av att det statliga verk (PTT) som sköter den interurbana och internationella trafiken också har ett övergripande ansvar för SIP, dvs driften av de lokala telefonnäten (Lizzeride Brabant, 1979). Dessutom utövar politiska instanser en kontroll bl a budgeten. Italien är engenom samt om att ha ett särskilt departement för statliga företag (StateBusiness-PublicEnterprise Experience in the EEC, Ds I l979:l). Denna politiska koppling leder till att förutom teletekniska och ekonomiska kriterier även andra överväganden påverkar valet av telekommunikationsleverantörer.

Situationen i Italien är nu den att samtliga de tre

dotterbolagen till multinationella koncerner-LME, ITT och GTE — kan erbjuda elektroniska system för att lösa telefonsystemets stora kapacitetsbrist. STET har i flera år väntat på att SIT-Siemens skall nå resultat i sitt utvecklingsarbete. Detta skall och ett samarbetsavtal har med nu påskyndas ingåtts Telettra. Det antas nu att systemet kan komma att vara under 1982-83. Det antas vidare att färdigt det inte kan bli tal om fyra olika system, utanatt de företag som inte får sina egna system antagna får tillverka de valda systemen på licens (Financial Times, 14 juni 1979).

Industrin för telekommunikationsutrustning 55

å.

nomeox

nacomoamu

mfifiiwiflu

mxmflconuxwam

umuawc

now

mom

umamummm

w

mm m

Z

mcmEmwm|BHm nmxacdfifioxmamu mcflcuwsuvsmcowu

HMH

cofiuxswoum

W T

MXWCOHHQUH

w w

E k _ ooa

www

4;

a

Eflonmfimzofi

;z

cwvamaawaunmnmmn

eqmmo

m

amsm som

.coaumuuwacaavm

\_/ _ M _ ooH

w .anwa

mv

.Noa

m

v.m

E

H5mHh umaamx

_

mnmmm

umcaomflmflmxoa _..Il|ll..sI

M

Hmmummawu

numuqa

ismnuøumusa

mumHum #M._u.H©

w

aim

coo

m

umcoaou Hamcoauwc

umauo

_ . m

Ham

S()lJ 1981:33 56 Industrin för telekommunikationsutrustning

av LMEs till Italien var921nilj kr Storleken export år 1974 och 91 milj kr år 1978. Exporten från FATME till var 1,4 milj kr resp 6,3 milj kr. Kon- Sverige cernens nettoexport till Italien var således drygt 84 milj kr. Därtill kommer utdel- 90 milj-kr resp och licensavgifter, vilka enligt LME debiteningar ras dotterbolagen på kommersiell basis. Någon uppom storleken av dessa betalningar har vi emelgift lertid inte.

inte varit möjligt för LME att bedriva egen gm det den italienska marknaden, vilka alterproduktion på nativ hade då kunnat komma i fråga? Att sälja till den italienska marknaden genom export från Sverige från land) hade sannolikt inte kunnat (eller tredje komma i beställningar görs till koncerfråga. Inga ner som inte har tillverkning lokalt. Orsaken äratt den ende köparen starkt prioriterar näringspolitiska vid valet av leverantör av telekomaspekter munikationsutrustning. Den lilla imp0rts0n1faktiskt förekommer är sannolikt interntransaktioner till lokala dotterbolag.

Att förse den italienska marknaden med enbart teknisk är en tänkbar kunskap genom licensförsäljning Det kan emellertid ifrågasättas om LME möjlighet. var i besittning av en sådan teknisk överlägsenhet, före introduktionen av AXE, att det gått att attrahera licenstagare. Det är möjligt att AXE,som någon är ett av de i Italien valda systemen,kunnatsäljas licens, men det är svårt att tro attdettaskulle på kunnat leda till mer omfattande export till någon Italien. Det är också tveksamt om LME, sedan teknologin åldrats och spritts, skulle kunnat påräkna order. Det är i stället troligtattdet ytterligare är LMEs lokala närvaro som att företaget kungjort nat bevara sin ställning på marknaden. Sammantaget detta att vi bedömer det som uteslutet att betyder LME kunnat uppnå sin nuvarande marknadsandel genom enbart export. Den exportförsäljning som hadekunnat komma till stånd, främst som en följdenreventuellt skulle förmodligen inte ha blivit lika licensavtal, stor som den export som nu går till LMEs italienska dotterbolag.

Industrin

för telekommunikationsutrustning 57

Brasilien

LME inledde sin verksamhet i Brasilien år 1923 då ett försäljningsbolag etablerades. Det var emellertid först efter andra

världskriget som försäljningen

blev av någon betydelse. I avsikten att industriali-

sera landet började försvåra myndigheterna importen och år 1952 vägrades Ericsson do Brasil Comércio e Indüstria S A (EDB) importlicens såvida man inte gick med på att etablera lokal Villtillverkning. koret gällde vid den tidpunkten endast telefonapparater. Inledningsvis var det att tillräckligt apparaterna sattes samman i landet, men efter fem år skulle den lokala produktionen ha en omfattningnwtsvarande 70 % av apparaternas tillverkningsvärde (LME 100 âr, band II, sid 253).

Bakom kravet på lokal de brasiliantillverkninglåg ska myndigheternas önskemål att få en inhemsk konkurrent till det redan ITT-k0ntidigare etablerade, trollerade, Standard. CTB, det ledande driftbolaget, hade ca 80 % av landets och telefonapparater köpte all utrustning från Standard. Man hade inom LME börjat ana skärpningar av kraven lokal på tillverkning. LME-ledningen såg en möjlighet att förekomma övriga konkurrenter och beslöt därför samma år att (1952) starta lokal tillverkning som även omfattade viss

övrig telekommunikationsutrustningl. Fabrikationen

kom i gång år 1955 och LME erhöll ocksåökadebeställningar från CTB. År 1957 upptogs av tillverkningen växlar med koordinatväljarteknik.

Under 1960-talet fattade beslut om myndigheterna kraftig utbyggnad av Brasiliens telefonnät. Som ett led i denna förstatligades det dittills kanadensiskt ägda CTB. EDB erhöll stora och beställningar expanderade kraftigt. Marknadsandelen kom att överstiga 50 %. Åläggande av myndigheterna tvingadesenareLME att sälja en del av aktierna i EDB och år l97lhade 1 För att bilden fullständiga av IMES engageang i Brasilien bör nämnas att LME mellan åren 1940 och 1955 hade ett par nündre driftbolag. År 1968 förvärvades ett nünoritetsintresse i en kabelfabrik.

S()lJ 1981:33 58 Industrin för telekommunikationsutrustning

LMEs andel minskat till 74 %. I samband med en stor anbudstävling år 1977 tvingades både ITT ocü1LME att avstå från rösträttsmajoriteten i sina dotterbolag till lokala privata intressenter. Företagsledningsansvaret ligger dock kvar hos de utländska minoritetsägarna.

År 1976 den totala marknaden för teleuppskattades till ca en miljard dollar, varav 10 % fonprodukter tillfördes genom import (Departmentaofcommerce, 1978). Samstämmiga källor redovisar att det inte går att den brasilianska marknaden utan lokal tillsälja på verkning. Kravet anges i dag vara 90 % integrations- En officiell amerikansk rapport beskriver sigrad. tuationen på följande sätt:

“The domestic manufacture of all basic rangecofequipment is either established or being established, and the established multinational manufacturers by being inside the basic market have a very strong competitive advantage in the remaining import market. (US Department of Commerce, 1978, sid 8.)

Marknadens kraftiga tillväxt har bidragit till att flera företag etablerat tillverkning i Brasilien (se tabell 2.13). Utöver de i tabell 2.13 angivna finns även några mindre, nationellt ägda producenter.

En undersökning av företagens andelar av marknaderna för de tre av växlar (abonnent-, lokal- och typerna transitväxlar) bekräftar att marknaderna till 100 %, eller nära 100 %, innehas av företag som etabmycket lerat lokal tillverkning. I början av perioden 1973- 1978 hade framför allt LME, och i något mindre grad ITT, stora marknadsandelar. Därefter har de senare etablerade konkurrenterna ökat sina andelar på de två storas bekostnad.

Ericsson do Brasils verksamhet har expanderat kraftigt från år 1965. Exporten från Sverige ökade också fram till mitten av 1970-talet förattdärefter mycket minska när kapaciteten i de brasilianska anläggning-

S()lJ 1981:33 Industrin

för telekommunikationsutrustning 59

Tabell 2.13 Företag med av

Källa: Department of Commerce, 1978.

arna utökats. Från att som mest ha varit 358 milj kr gick LMEs nettoexport från ner Sverige ti1l.33mi1j kr år 1978. Denna export hade med all sannolikhet inte kommit till stånd av nämnda skäl om LME intehaftlokal tillverkning. Det är inte heller sannolikt atteneventuell skulle kunnat

licensförsäljning generera export

av nämnvärd från omfattning Sverige; importen tycks vara förbehållen de koncerner som bedriver lokal till-

verkning. Enligt uppgift från LME har dock exporten till Brasilien nu åter börjat öka, vilkethängersamman med övergången till elektroniska system. Beställarna önskar installationer i snabbare takt än vad omställningarna i de lokala fabrikerna Effekterna medger. för svensk export och av sysselsättning LMEs investeringar i Brasilien har därför varit positiva.

Colombia

I Colombia använde LME sedan sig 1920-taletavenuagent. År 1943 bildades ett försäljande dotterbolag och år 1970 inköptes en kabelfabrik, Facomec. År l975byggde LME landets första för anläggning tillverkning av tele-

kommunikationsutrustning (Ericsson de Colombia). År

1979 satte Siemens upp en fabrik för tillverkning av telefonapparater. ITT (etablerat år 1963) och 0KIhar försäljande dotterbolag.

S()IJ 1981:33 60 Industrin för telekommunikationsutrustning

I motsats till de flesta andra länder har Colombia antal 30 st) förvaltningar för lokal ett stort (ca telefondrift. De svarar var och en för sina inköp. LMEs beslut att etablera lokal tillverkning motiverades inte av krav från köparna men ansågs ändåkunna fördelar. Pâ senare tid innebära försäljningsmässiga colombianska infört regeln att har de myndigheterna lokalt tillverkade pris nedräknas med20% produkters vid av offerter vid förekommande anbudstävvärdering För att komma i åtnjutande av denna fördellingar. måste dock minst 50 % av produkaktiga prisvärdering

ternas värde gå att hänföra till lokal produktionl

för åren 1973-1978 visar att LME haft en Uppgifterna dominerande ställning på den colombianska marknaden under hela dvs även innan den lokala tillperioden, verkningen påbörjades.

Ericsson de Colombia hade år 1978 en omsättning på kr och 887 anställda. Importen från Sverige 52 milj till 4,5 milj kr. Statistik för år l976visar uppgick var det ledande exportlandet för telekomatt Sverige munikationsutrustning till Colombia (se tabell2.l4).

Alla tillfrågade bedömare anser att LMES försäljning den colombianska marknaden positivt av på påverkats av tillverkning. Etableringen har emeletableringen lertid också lett till att från Sverige har exporten minskat i omfattning. Frågan är hur exporten skulle ha utvecklats om etableringen inte kommit till stånd. En möjlig utveckling kunde ha varit att LME lyckats fortsätta att dominera marknaden och då har etableinneburit en minskad export från och sysselringen sättning i Sverige.

En annan tänkbar utveckling kunde ha varit att någon i stället etablerat tillverkning av av konkurrenterna telefonstationer som är LMEs huvudsakligapropublika dukt i Colombia. Om detta inträffat är detintetroligt

1 installation scn kan Det är därvid uöjligt att inräkna även till 20-25 % av det totala värdet. upgå

S()lJ 1981:33 Industrin för 61

telekommunikationsutrustning

att LME kunnat behâlla sin marknadsposition, och det är inte uteslutet att marknaden i sin helhet skulle förlorats.

Man kan inte heller bortse från att de colombianska myndigheterna i framtiden kanske sin skärper inställning till import av

telekommunikationsutrustning på

det sätt som skett i andra många länder, och då kan en redan etablerad tillverkningsenhet vara en stor tillgång för L M Ericsson-koncernen. Licensförsäljning hade knappast varit ett möjligt alternativ i Colombia, då det inte fanns lokala några företag som kunnat fungera som licenstagare.

Tabell 2.14 Import till Colombia år 1976 av telekommunikationsprodukter (utom kabel) från OECD-länderna (milj USD).

Exportland USD Milj

I Kanada

538 I

Italien } 407

i

Nederländerna 87 Storbritannien

I 3 039

Sverige 14 038 Schwe;z l 017 Spanien 130

Summa 27 973 I Källa: OECD: Statistical yearbook 1977.

I s Generaliseringsmöjligheter

Frågar är om hur pass typiska observationerna från de tre beskrivna marknaderna är för samtliga. Frågan är inte lätt att eftersom besvara, en marknads grad av öppenhet kan förändras över tiden. I men regel, inte nödvändigtvis alltid, tycks utvecklingen ha gått mot er allt högre försörjning genom lokal produktion av skäl som tidigare

presenterats. De uppgifter vi

erhållit och den statistiken emelleroffentliga tyder

S()lJ 1981:33 62 Industrin för telekommunikationsutrustning

att och i stora, marknader tid på många, synnerhet för av utrustning för publik teleär stängda import kommunikation.

Sammanfattning och slutsatser

är storskalig till sin Telekommunikationsteknologin natur. Det gäller såväl det tekniska utvecklingsarbesom Det har hittet själva produktionsprocesserna. att de som tillägnat sig teknotills betytt företag har haft en fördel som kunnat exploateras och login ett hinder för andra företag attetabsom har utgjort lera i branschen. Övergången till elektroniska sig att detta hinder minskat i system har dock inneburit Förutom den rent tekniska kunskapen behöbetydelse. i branschen också vad man skulle kunna ver företag som förvärvas genom erkalla applikationskunskap, farenheter av och installationsverkproduktanpassning samhet i många olika länder. Brist på applikationskunsvårt för företag att konskap gör det likaledes nya kurrera i branschen.

Teknologins karaktär, produkternas långa livslängd och osäkerhetssituationen vid köpet har inneburitatt att ha ett mycket litet antal köparna har föredragit Mellan och säljare uppkommer ömleverantörer. köpare beroendeförhållanden och det blir näst insesidiga till att komma in på en marknad där detredan omöjligt finns ett antal leverantörer. Häri ligger ett mycket för de redan etablerade företagen. Allt starkt skydd detta har till att miljön och konkurrenssibidragit tuationen för telekommunikationsutrustningsföretagen varit stabil och branschen har kännetecknats tämligen av en av koncentration såväl internationellt hög grad

som nationella marknader. Sedan mitten på 1970-

på vissa tendenser skönjas till en förtalet kan dock ändring av denna stabilitet.

Den internationella handeln med telekommunikationsi vad gäller utrustning avprodukter är, synnerhet för det telefonnätet, mycket liten, trots sedd publika att det finns skalfördelar även i sammansättningsledet.

Industrin

för telekommunikationsutrustning 63

Anledningen är i stället situationen på köparsidan. På varje nationell marknad finns normalt endast en

köpare, som därför har stor makt i förhållande till

leverantörernal. Köparna, dvs teleförvaltningarna,

står i sin tur under myndigheternas och inflytande åläggs att beakta kriterier utöver de rent teleeko-

nomiska. Dessa andra kriterier leder till att inhem-

ska företag, vare sig de är nationellt eller ägda

i

ej, favoriseras.

Som man kan förvänta sig i en sådan marknadssituation

g är inte priset det viktigaste konkurrensmedlet, annat

än i undantagsfall. Det är i stället tekprodukternas niska kvalitet i med leverantörens förening förmåga att genom och service hålla utbildning telesystemet

t

fungerande som avgör tillsammans med de näringspoliå i tiska effekter som kan vinnas genom lokal tillverk-

ning. Det har lett till att den delen av

i övervägande

z utrustningen för det publika nätet produceras inom

i

resp användarland.

E

L M Ericsson har med de

konkurrensförutsättningarsom

I gällt i branschen agerat med relativt stor framgång.

En väsentlig

t

del av förklaringen till detta i ligger det faktum att LME tidigt etablerade i olika länsig der och därigenom dels förvärvade den applikations- ! f tekniska kunskapen, dels kom att ett åtnjuta skydd som nationellt företag. har såväl tidi- Företaget gare som i inledningen av det elektroniska skedet

lyckats ta fram teknologiskt avancerade produkter, som i varje fall periodvis medfört I företagsspecifika fördelar.

3 Etableringen av lokala tillverkningsbolag har såle-

des varit nödvändiga i den konkurrenssituation LME

befunnit sig. Utan dessa hade till de försäljningen

2 offentliga förvaltningarna, som är LMEs viktigaste

kunder, inte kommit till stånd. Det är att möjligt

1 Vissa källor som US Department of Ccnuerce, år 1975, och E02, år 1979, använder uttrycket allokering av marknadsandelar för att karakterisera förteleförvaltningarnas delning av order.

S()lJ 1981:33 64 Industrin för telekommunikationsutrustning

det varit tänkbart att sälja licenser i kombination med från Sverige under de korta perioder som export LME haft en Men däremellan har överlägsen produkt. den lokala närvaron och LMEs goda rykte för pålitvarit de väsentligaste företagsspecifika förlighet delarna. En stor försäljningsvolym har varit en förför den omfattande FoU-verksamheten som utsättning till nya företagsspecifika fördelar. givit upphov

Vår blir att investeringarna i lokal tillbedömning varit för LMEs internationella konverkning avgörande kurrenskraft. Förekomsten av de tillverkande bolagen olika marknader har också inneburit att exporten på från och i de svenska koncerndelarna sysselsättningen blivit större än de annars skulle ha varit. Sys-

vad

har ändå minskat i LMEs svenska delar. selsättningen är om LME i stället för att etablera tillverk- Frågan i utlandet kunnat diversifiera till närliggande ning harLME

verksamheter i Sverigel. Som tidigare framgått

en omsättning utanför telekommunikation ijämblygsam förelse med konkurrenterna. Under andra världskriget diversifieringsgraden kraftigt för att sedan, steg när släppte, åter sjunka. Detärtroavspärrningarna men inte styrkt av oss, att det grundläggande ligt, eltekniska kunnandet skulle ha kunnat användas för verksamhet inom produktomrâden. Däremot närliggande är med all sannolikhet applikationskunnandet eller endast i mindre grad marknadsföringsorganisationen användbara vid diversifiering till andra produktomrâden. Vi anser det emellertid inte möjligt att beräkna konsekvenserna av ett utvecklingsalternativ som byggt på diversifiering. De nödvändiga antagandena skulle komma att bli alltför löst grundande.

Några tendenser i utvecklingen

Under 1970-talet har det framkommit tecken sonxskulle kunna innebära att telekommunikationsindustrinkommer att förändras i viktiga avseenden. En del av förändringarna är konsekvenser av dentekniskautvecklingen.

1 tillverka År 1980 bildade L M Ericsson en division scnlskall och marknadsföra utrustningar och system för informationsöverföring och -behandling.

Industrin

för telekommunikationsutrustning 65

Nya överföringsmedia, som satelliter, tillsammans med förbättrade kanförmåvissa abonnentutrustningar storförbrukare att gå vid sidan av det telepublika nätet och bygga egna

kommunikationssystem.Detskulle

kunna innebära att den monopsonistiska köparstrukturen upplöses. Det är i så fall inte troligt att kraven på lokal tillverkning kommer att vara lika framträdande.

Dagens telefonväxlar kan sägasvarateleapplikationer av datorer. Även förutan applikationskunnandet har det lyckats t ex IBM och en del mindre med företag hemvist inom elektronikbranschen att etablera sig inom vissa delar av telekommunikationsmarknaden.Detta kan kommma att förändra industrins struktur.E1ektroniken har således raserat en del av skyddsmuren för de traditionella Fortsatt eftelefonföretagen. fektivisering av teleutrustningsprodukter anses i hög grad ha att göra med tillgång till förbättnya, rade elektroniska

komponenterl Å andra sidan kan

strävan att uppnå skalfördelar komma att reducera antalet konkurrenter.

Många bedömare anser att det finns en klar tendens till övergång till lokalt av utlandskontrolägande lerade För i dotterbolag. synnerhet L M Ericsson, som är det enda av de stora som företagen saknaren stor hemmamarknad, är detta ett allvarligt hot.Til1 L M Ericssons och övriga företags i telekommunikationsindustrin fördel talar den fortsatta tillväxt som förutses för informationsindustrin. Varje telefonapparat blir en dataterminal med access till computers med olika slag av information och problemlösningskapacitet inmatade. En del bedömare anser att vi står inför lika förändringar genomgripande som den industriella revolutionen. Här borde rymmas tillväxtmöjligheter för L M Ericsson inom såvälden

1 Ett par av L M Ericssons konkurrenter ansåg IÅES höga beroende av inköptalxmçnnenter I årsreáysanexxsvaghet. visningen för år 1979 signaleras också för att åtgärder förbättra denna situation.

66 Industrin för telekommunikationsutrustning

traditionella telefonin som genom diversifiering till närliggande områden.

Vad den lokala tillverkningen, som i huvudgäller sak av sammansättning och testning, ställer utgörs den elektroniska teknologin krav på längre serier. Företagen kommer att söka koncentrera produktionen. I synnerhet mindre länder kommer att tvingas acceptera större skillnader i pris mellan lokalt producerade och importerade produkter.

Industrierna

för bergborrutrustning 67

KAPITEL 3 INDUSTRIERNA FÖR BERGBORRUTRUSTNING OCH

BERGBORRAR

Detta kapitel skall behandla de två industrier sonltill-

t verkar produkter som används vid Den ena

bergborrning.

i

är som tillverkar bergborrutrustningsindustrin, hand-

I hållna och mekaniserade och som räknas

borrutrustningar å som Verkstadsindustri. Den andra är I bergborrindustrin, som tillverkar utrustningens förbrukningsvara bergborrarna och som ingår i branschen stålmanufakturindu-

Q stri.

l Borrning i berg kan innebära antingen att man borrar

ett hål i berget i vilket % man placerar sprängladdningar för sönderdelning av berget, eller att man borrar ett

I

. hål för annat syfte än sprängning. Det kan vara I fråga

i om provborrning eller borrning efter olja, gas eller

vatten. Under 1970-talet har man också med s k börjat fullortsborrning, som betyder att man borrar mindre upp tunnlar och stigorter (vertikala i förbindelsegångar) gruvor utan att spränga. Slutligen kan borrhål i göras förankrings- eller förstärkningssyfte.

Detta kapitel kommer huvudsakligen att behandla spränghålsborrning och i någon mån den modernare fullortsborr-

ningen. Denna avgränsning motiveras med att svensk bergborrningsteknologi bygger på bergsprängning (framför allt i hårt berg) vilket i sin tur är en av de följd geologiska förutsättningarna i Sverige. Teknologin vid

borrning efter olja och naturgas samt vid kontinuerlig malmbrytning (mjukbergförstöring) har främst utvecklats av amerikanska företag. Även fullortsborrningstekniken har utvecklats i USA. Svenska har först under företag 1970-talet börjat använda amerikanska mjukbergtekni-

kerl.

lEn grundläggande teknisk skillnad vid i hårt

borrning och mjukt berg är att hannarborrning, dvs slående har varit borrning, förhärskande vid hårdbergborrning, nedan roterande borrning varit förhärskande vid mjukbergborrning. Under 1970-talet har den roterande tekniken börjat

appliceras på hårdbergborrning.

68 Industrierna för bergborrutrustning

till dagens bergborrningsteknik är de hand- Ursprunget hållna bergborrmaskinerna, som innebar att man borrade ett hål i taget. Maskinerna har sedan blivit allt mer miljövänliga och effektiva genom att håldiameter och djup har kunnat ökas. Figuren nedan visar utvecklingen vid s k pallborrning (sprängning mot fri yta).

IHFI

\\\ 1935 1950 1960 1965 1973 1977

Borrmeter 65 80 150 150 250 250 per man och skift Krondiame- 35 51 35 76 35 76 ter mm Källa: Atlas Copco Manual, 1978.

Tekniken för har således successivt effekbergborrning tiviserats och förbättrats.

Det har också skett två större tekniska förändringar inom maskindriven borrning, nämligen dels övergången från handhållen till mekaniserad borrning, dels överfrån till hydraulisk drivning av gången pneumatisk borrmaskinen. Ett tekniksteg, som ännu är isin tredje

Industrierna 69

för bergborrutrustning

linda, är övergången från till fullspränghålsborrning ortsborrning. En lönsam tunneldrivning med de fullorts-

borrningsaggregat man har i dag kräver dock idealiska förutsättningar i bergstrukturen, varför marknaden ännu så länge är relativt I begränsad. tätbebyggda områden, där det är svårt att spränga, finns kanske det vikti-

gaste användningsområdet. Stigortsborrarna har däremot i redan gjort stora framsteg.

Fram till början av 1950-talet användes uteslutandehandhållen borrning i hårdberg. Därefter har det skett en

tilltagande mekanisering. Av Atlas Copcos försäljning är i dag sålunda 80 % mekaniserad och drygt knappt 20% handhållen borrning. Övergången från handhållen till mekaniserad borrning innebar att borrmaskinernanmnterades

på riggar, s k bergborraggregatl. Riggarna

anpassades för olika former av anläggningsborrning, dvs väg-, hamn- A och husbyggen, tunnel- och samtförolika bergrumsbyggen

i former av dvs produktionsborrning, gruv- och dagbrotts-

borrning. Speciella riggar utvecklades även för provborrning och vattenborrning.

Övergången från pneumatik till hydraulik har inneburit att borrsjunkhastigheten ökat med 50 — 100 %, att ener-

l

n giförbrukningen minskat med 60 — 70 % och att bullernivån sänkts med 10 - 15 %. Den tekniken nya betingar emellertid också ett ungefär tredubbelt mer avanpris, cerad service samt högre krav vid användande på kunskap och skötsel.

g Förutom att den tekniska utvecklingen gjort maskinerna mer effektiva har i och vid arbetsmiljön gruvor anlägg-

ningsbyggen kunnat förbättras.

Förbättringarnahargällt minskad dammspridning (användande av påmonterade dammsugare med uppsamlingspåsar), minskat buller (användande av manövreringshytter) och minskade vibrationer. Myndigheterna i och kanske främst Västeuropa, i Norden,

lEtt mekaniserat

bergborraggregat är en ihcçnontering av bergborrnaskin (-er), natare, bcnnar, system, Vagnchassi (hjul- eller larvband), ev fordonshytt, kompressor m m.

Industriema S()lJ 1981:33

70 för bergborrutrustning

i

har varit de första attåställa miljökrav på bergborr-

Även i Nordamerika, Austra-

produkterna. myndiåheterna

har att miljö-

kommit

lien och Sydafrika uppmärksamma problem i samband med Uergborrning.

förstärkta med hårdmetallkronor, bör- Helstångsborrar, introduceras på 1940-talet. Hårdmejade på marknaden tallen, som gjorde borrarna överlägsna stålborrarna, hade fram under 1920- och 1930-talen. Anledningen tagits var att lampindustrin för sin tråddragning efterfrågade oerhört slitstarka valsar (dragskivor). Pâ 1920-talet fick man vid Osramfabrikerna i Berlin för första gången fram en hårdmetall. I Sverige började bl a KF-ägdaLuma att tillverka hårdmetall. Fagersta startade sedan på 1930-talet och Sandvik på 1940-talet.

Den starka 1950-talet av den mekaniserade ökningen på ledde till att det utvecklades slçskarvbergborrningen som det möjligt att skarva borrarna till borrar, gör En annan var att borrkronan, som långa stänger. nyhet på helstångsborren sitter fastlödd,blevavtagbar.Detta i sin tur att man började framställa flera medförde av borrkronor för olika ändamål. Skärborrolika typer och stiftborrkronor utvecklades för slåendeborrkronor ning och rullborrkronor för roterande borrning.

I fortsättningen kommer vi att med bergborrutrustning avse handhâllna bergborrmaskiner, mekaniserade bergsamt transportabla kompressorer, som är borraggregat drivkälla till bergborrmaskiner. Utrustpneumatiska har traditionellt varit Verkstadsinduningsföretagen strier som svarat för en stor del av tillverksjälva av olika delar. Utvecklingen mot ningen utrustningens ökad har dock medfört att utrustningsspecialisering företagen allt mer börjat likna sammansättningsindutill stor del från strier. Komponenter köps nämligen olika specialiserade underleverantörer. Komponenter som är särskilt viktiga för slutproduktens konkurrenskraft tillverkas dock fortfarande inom tenAtlasCopco. tillverkar normalt borrmaski- Borrutrustningsföretagen matare, bom och eventuellt kompressorn, som i sin nen,

Industriema 71 för bergborrutrusming

tur är ihopmonterad av en mängd inköpta komponenter. Fasta samarbetsavtal med underleverantörer är vanligt.

Bergborrtillverkarna är däremot mer integrerade bakåt mot råvaruutvinning. För de svenska del är företagens det riktigare att tala om en framåt från integrering gruvor och stålverk till bergborrtillverkning. Stålindustrin har nämligen traditionellt varit förbunden ; med bakomliggande råvaruutvinning. Flera av de utländska konkurrenterna har ingen sådan fast till bindning stålindustrin utan har ett vanligt kund-leverantörsförhållande till stålverken.

Hårdmetalltillverkningen (karbidframställning och sintring) ligger vanligtvis inom bergborrkoncernerna.Kedjan bakåt till insatsvarorna wolfram och kobolt är dock normalt inte integrerad i koncernerna. Boart sonrtill- (SA), hör Anglo-Americankoncernen med bl a stora gruvintressen , i Sydafrika, utgör ett undantag. Det är emellertid inte osannolikt att bergborrtillverkarna i framtiden kommer I att investera i gruvor för att säkra I tillgånger1på.hårdmetallråvaror. Sandviks nyligen gjorda gruvinvestering i Australien är ett detta. Man bör dock inte exempel på överbetona utvecklingen mot en integrering bakâti.gruv- Ä drift, då bergborrtillverkarna inte har någon egentlig ‘ konkurrensfördel i själva gruvdriften. Intresset är snarare att genom viss finansiell koppling bakåt säkerställa långtidskontrakt.

Vid försäljning av både och borrar försöker utrustning företagen komma i direktkontakt med slutanvändaren för

i

att göra sin marknadsföring mer effektiv. Å Företagenföri söker också ha ett eget servicenät nära kunden. Detta har

i

inneburit en vertikal integrering framåt. Agenter används av de stora företagen endast mindre på viktiga

E marknader.

Eftersom det finns ett naturligt samband mellan utrustningen och dess - förbrukningsvara bergborren är en integration mellan de resp tillverkande industrierna en naturlig följd. Många exempel finns på integration genom gemensamt ägande eller samarbete. Atlas Copcos

72 Industrierna för bergborrutrustning S()lJ 1981:33

av Sandvik Coromantbergborrar är ett exemförsäljning

pel på ett fast samarbetel mellan de båda industrierna.

Avsättningsmarknaderna

Traditionellt har de mest utvecklade ekonomierna, dvs och Nordamerika, utgjort de största markna- Västeuropa derna. Det är också på dessa marknader som dagens ledande konkurrenter har utvecklats. Efter hand som nya marknadsområden har med början i kolonisatioexploaterats, nen, har utrustning för råvaruutvinning och uppbyggnad

av infrastruktur kommit att efterfrågasz. Marknadersom

Australien, och Latinamerika kom att Indien, Sydafrika stora tillväxtpotentialer för industrin samtidigt utgöra som de traditionella marknaderna alltmer mättades.

I takt med att allt fler länder industrialiseradesökade antalet marknader för bergborrindustrin. Då en effektiv kundbearbetning och after sale service krävdeegetsälj-

bolag på varje viktigare lokal marknad3,komAt1as Copco,

och framför allt dess amerikanska konkurrenter, attbygga ut stora säljnät i Latinamerika, Afrika, Asienxfl1Austra— lien. Under de senaste två decennierna har de svenska föockså etablerat sig i Nordamerika för att söka retagen mindre marknadsandelar som i absoluta tal betyder uppnå stora intäkter. De amerikanska företagens etableringar den marknaden är av klart äldre datum. på europeiska

Den internationella efterfrågebilden för bergborrindustrin är i dag att Latinamerika, Australien och Japan fortfarande befinner sig i ett tillväxtskede, medan och Nordamerika är mättade marknader medenxviss Europa minskning i volym. Under de senaste åren har oljestaterna och statshandelsländerna kommit att utgöra allt betydelsefullare marknader. Följande förteckning anger de nu viktigaste gruv- och entreprenadmarknaderna:

lSamarbetet gäller både försäljning och produktutveckling.

2Gruvor och anläggningsentreprenörer är de två Viktigaste avnä-

narna för bergborrutrustning och borrar.

3Då infrastruktur fanns uppbyggd fanns heller inga kompe-

ingen tenta att Egna sälj- och servicebolag var enda agenter tillgå. vägen till effektiv narknadspenetration.

Industrierna 73

för bergborrutrustning

Anläggnings- Gruvor entregrenörer Y§§E§EE9Eê Sverige X X Norge (X) X Finland Storbritannien Västtyskland X (X) . I Frankrike X X

i

Spanien X (X) Italien

i (x) x

E U9EQêE§Ei5ê

USA x x

N

Kanada X (X) Mexico X

§Y§§@§EiEê Brasilien X X Argentina X Chile X Peru X Bolivia X

êâäikê Sydafrika X X Zambia Zaire X Nigeria (X) êêiêâ Saudi Arabien (X) Indien X Japan X

E Filippinerna X

å êäêääêliêê X (X)

êsêsêäêaéêlêläaéâs

Sovjetunionen (X) Kina (X) X Polen (X) Jugoslavien (X) (X) () = mindre något viktig marknad Källa: Atlas Copco.

74 Industrierna för bergborrutrustning

Det förhållandet att kunderna till entreprenörerna finns en viss marknad betyder inte nödvändigtvis på att används där. Framför allt internatioutrustningen nellt verksamma i Europa, Nordamerika entreprenörer och använder samma utrustning utomlandssomhemma. Japan och borrar starkt av till- Valet av utrustning påverkas verkarens att ge service i olika länder. möjligheter

är viktigast, följt av För de svenska företagen Europa och som är ungefär lika st0ra.De Nordamerika Sydafrika viktigaste länderna är:

USA Sydafrika Indien Sverige Norge Kanada Frankrike Brasilien Italien

Spanien

Rangordningen är något olika för ovanjordsutrustningar, och bergborrar. Bilden har också J underjordsutrustningar

över tiden, även om den är ganska stabil. 1

ändrats något är de europeiska ländernas Den viktigaste förändringen och motsvarande ökning för minskade relativa betydelse Vissa år har det förekommit beställningar 1 Nordamerika. statshandelsländerna, främst Sovjetunionen, Polen från har som

och Jugoslavien. På entreprenadsidan oljeländer 1

Arabien och blivit allt viktigare markna-

Saudi Nigeria 1

\ der. l

Sett över ett längre tidsperspektiv har entreprenadmarkhaft en starkare tillväxt än gruvmarknaden och den naden står i dag för omkring 50 % av försäljningsvolymen.Grusom traditionellt varit den största avnämarkatevorna,

står för ca 40 %l. Gruvorna är vanligtvis stora ,

gorin, stabila kunder, ofta statligt ägda eller med statsinär å andra sidan en mycket hetressen. Entreprenörerna finns både lokalt terogen grupp. På varje ländermarknad verksamma Ofta föreoch internationellt entreprenörer. en mellan under- och ovankommer också specialisering

lövriga l0 % går till verksamheter scnxvattenborrning, prospekte-

ringsbornüng och lüquumb.

2Exkl kolgruvorna finns det i dag omkring l 000 gruvor i världen

av intressant storlek för de svenska företagen.

Industriema för 75

bergborrutrustning

jordsentreprenörer samt projektspecialiserade entre-

prenörerl

Så gott som alla marknader utanför har i Europa dag

någon form av importskydd. De största importhindren

finner man i Latinamerika, Afrika och Asien. På senare

tid har även USA försvårat import av bergborrar och

utrustning. För svenska är EG i en företag dag helt

öppen marknad. Däremot är den inte det för de ameri-

kanska konkurrenterna.

De olika ländernas skilda standardiseringsnormer ver-

kar ofta fördyrande för de internationellt verksamma

företagen. De lokala tillverkarna har därför en konkur-

rensfördel jämfört med utländska företag.

Industrimedlemmar

êesaêgrägzägêäeáaaêiaégâäráa

Som beskrivits ovan är den studerade industrin svårde-

finierad därför att flertalet företag har verksamhet

inom flera branscher. I vissa fall är det t o m så att

borrprodukterna endast utgör en liten del av företagets

sortiment. För Atlas Copco att hela 40 % av gäller för-

säljningen går till verkstadsindustrin och av utgörs

produkter som inte har någonting med bergborrning att

göra. Likadant är det med Atlas största Copcos konkur- ‘ renter i USA.

Att de konkurrerande företagen inon1utrustningsindustrin

egentligen är delar av stora koncernerharstorbetydelse för deras agerande.

i

? Bland de som företag räknas in i den internationella ? . . . _ industrin finns allt fran sma lokala tillverkare med

§ smalt sortiment till stora internationella koncerner å med global verksamhet och ett mycket brett sortiment. E

lEn viss, geografiskt betingad

specialisering förekonuer naturligt nog, så att t ex entreprenörer i alpländerna är duktiga tunnelbyggare, holländska entreprenörer är duktiga hamn- och kanalbyggare, osv .

76 Industrierna för bergborrutrustning

Y

finns tre stora koncerner som tillsammans kansägas Det

ett internationellt oligopol: Atlas Copco (S), utgöra

och Gardner Denver (USA). De tre

Ingersoll-Rand (USA)

är företag som genom sitt tryckluftskoncernerna gamla

ett produktprogram med tyngdpunkt kunnande byggt upp

Efter år 1970, då en på pneumatisk spränghålsborrning.

fusion av sex företag ägde rum, kan1mn1eventuellt.räkna

de stora. Inom området för CompAir (GB) till riktigt

- - som där är kolborrning finns en koncern Joy (USA)

Världsmarknaden för den modernare hydvärldsledande.

domineras av Atlas Copco och Tamrock (SF). rauldriften

Ledande inom marknaden för fullortsborrningär slutligen

Robbins och Jarval.

de amerikanska företagen

industrimedlemmar, omsättning och Tabell 3.1 Viktigare

sysselsättning. 1

USD Därav Ibtalt antal Omsättning, milj bergborrutrust-

ningl, milj USD arlställda 5

1974 1978 1970 1974 1978 1978 1970

- - 630 17 664 Atlas 297 685 1 050

1 Copco

2 332 230 424 687 48 700 766 1 415

Ingersoll-Rand

- 155 198 12 700

Denverz

194 355 652 Gardner i 714 134 262 460 12 500 273 396 Joy

l

1 398 3 054 1 14 37 55 100 Dresser Industries 789

156 280 85 156 280 8 000 85

I

CcmpAir

kan vara osäkra då det är svårt att jämföra

ltxçgifterna något i

mellan koncerner. Sifforganisatoriska enheter/produktprogram rorna skall notsvara försäljning till gruvor och entreprenörer,

dvs i huvudsak bergborrutrustning samt last- och transportsy-

stem för underjordsbruk.

2 Industries Dotterbolag till Cocper (USA).

Källa: Årsredovisningar, intervjumaterial.

diversi- Av de stora företagmuärIngersoll-Rand(IR)ett

med högteknologiska produkter, såsom fierat företag

turbiner, pumpar och pappersstationära kompressorer,

för och kemisk industri. Därmaskiner kraft-, process-

man kullager, lås, el- och handdrivna till tillverkar

samt slutligen entreprenad- och gruvmaskiner verktyg

m m). Det (bergborrutrustning, kolbrytningsmaskiner

1 Förvärvads år 1979 av Atlas Copoo.

S()lJ 1981:33 Industrierna

för bergborrutrustning 77

område som kommer starkast är oil, chemicalandprocess equipment, dvs produkter för kraftindustrin.Av

försäljningen går ca 65 % till hemmamarknaden, 25 %

till Europa och slutligen lO % till världen. övriga

Redan före sekelskiftet etablerade Uutländskadotter-

bolag i Sydafrika, Storbritannien och Australien. I

Sverige har företaget haft sedan år 1926. E försäljning § År 1961 etablerades det svenska som andotterbolaget : svarar för hela Skandinavien. IRhar nu försäljning på å drygt 100 marknader. Säljande dotterbolag finns i ett 4 I 40-tal länder(ungefärsamma som Atlas dotterbo- Copcos 1 medan lagsländer), man på drygt 70 mindrenarknaderhar I agenter.Nyligensatte manuppsäljkontori.Sovjetunionen I Z och Polen. IR har 1 produktion av bergborrutrustning i

nio länder utanför USA1.

I Den dominerande delen av pro-

duktionen ligger i USA, därefter kommer den i Japan, Storbritannien och Sydafrika i nu nämnd ordning.

i

Det andra stora Gardner Denver I företaget, (GD), uppstod år 1927 genom en fusion av

l

ångmaskinföretaget Gardner

(grundat år 1859) och Denver Rock bergborrföretaget Drill Manufacturing (grundat år 1905). Sedan âr 1979

ingår företaget i Cooper tre Industries.Företagethar olika verksamheter som är ungefär lika stora: Mining and Construction, Petroleum, Water Well and Exploration samt General Industry.

GDs produkter (inom Mining and Construction) konkurre-

I rar med Atlas På de flesta marknader Copcos. säljerGD

t Timkens borrar på samma sätt som Atlas

Copco säljer E Sandviks Coromant. Genom köpet av engelska & Padley Venables, & har GD dessutom tillgång till egentill-

g verkade bergborrar. Av omsättningen utgör utlandsför-

säljningen 33 % och ungefär hälften av dennaskerj.USA.

Säljande dotterbolag finns på alla viktigare gruvmarknader och företaget har också ett stort nät.avagenter.

1 T o m år 1979 fanns en tionde i Italien som då lades anläggning ned. Fabriken, san tillverkade portabla kcnpressorer och borrtraktorer, sålde en hel del på export. Efter den japanska var det den största utländska anläggningen.

S()lJ 1981:33 78 Industrierna för bergborrutrustning (\

Först 1950-talet GD tillverka utomlands. I på började har man tillverkning av bergborrutrustning i åtta dag länder utanför USA och i två länbergborrtillverkning der.

är, som redan nämnts, världsledande inom områdena Joy (underjord) och processmaskiner. Sedan kolbrytningsår 1978 är koncernen uppdelad i två separata bolag: Joy Machinery Company och Joy Industrial Equipment Company. De produkter som konkurrerar medAtlasCopc0s sortiment 56 % av hela Joys omsättning år utgjorde 1977. stod år 1978 för 29 % av Utlandsförsäljningen sker till över 100 länder. omsättningen. Försäljningen Säljande dotterbolag finns främst på viktigare gruvmarknader. Produktion av gruv- och anläggningsutrustsker i sex länder utanför USA. Joys lönsamhet ning har ökat stadigt sedan år 1973.

Dresser Industries, som har en omsättning som är tre gånger så stor som Atlas Copcos, är främst inriktatpå och naturresursindustrierna (olja, gas, kol energim m), som man erbjuder ett brett sortiment med varor och Företaget är organiserat i fem större tjänster. enheter, som i sin tur är uppdelade i tolv grupper innehållande totalt 40 divisioner. Dresser baserar sitt gruvkunnande dels på The Jeffrey Galion Group, som redan år 1877 började tillverka kolbrytningsverkdels The Mining Services and Equipment Divityg, på sion med rötter tillbaka till år (hårdbergborrning) 1895. Dresser har tillverkat kompressorer i över 60 år under varumärket Le Roi (tillverkar även borrtraktorer under detta varumärke). År 1960 köpte Dresser som är en av de främsta tillverkarna av rull- Security borrkronor. Vidare köpte man år l977 Marion, som tillverkar större pneumatiska pallborrningsaggregat.

Av omsättningen står hemmamarknaden för 77 %, Kanada 4 %, Latinamerika 4 %, Europa 9 % samt Afrika/Mellan- Östern 6 %. Försäljningen sker till drygt 100 länder i vilka företaget har dotterbolag i ca 50 och agenter i de återstående. Tillverkning utanför USA sker i åtta länder, däribland i Sverige.

S()IJ 1981:33

Industrierna för bergborrutrustning 79

CompAir tillkom genom en fusion för tio år omkring sedan mellan tre brittiskaochen amerikansk kompressortillverkare (Broomwade, Hydrovane, Reavell och

Kellogg),ettbergborrföretag,H0lman,och ett tryckluftsföretag, Maxam. Fusionen har fungerat bra. År 1978 försökte CompAir utan att utöka sitt framgång produktsortiment genom att köpa upp verktygsföretaget Dessoutter.

Utlandsförsäljningen utgör 73 % av omsättningen. År 1977 ökade markant i utlandsförsäljningen speciellt Spanien, Iran och Australien. Försäljningsbolagfinns i fem europeiska länder och i de viktigare f d brittiska kolonierna. CompAir har även licenstillverkning i Iran och ett samarbetsavtal med Tamrock (SF).

Tamrockingåri denstorafinskask0gskoncernenTampella.

Huvudkontoret ligger i Tampere,Finland,och företaget har 700 anställda. Tamrock, som grundades så sent som år 1968, har redan nått för världsrykte sinaframgângsrika hydraulmaskiner. Sortimentet består av mekaniserade bergborrningsaggregat (främst tunhydrauldrivna neldrivningsaggregat) och portabla skruvkompressorer.

Utlandsförsäljningen har utvecklats i snabb taktunder flera år och nu till uppgår 75 % av omsättningen. En fjärdedel av den totala sker till Comeconförsäljningen länder. Försäljningsbolag finns i Sverige, Västtyskland, USA och Kanada. Fram t3m år 1979 sålde Tamrock ej-ihopmonterade aggregat till en framgångsrik agent i Kanada, Jarvis Clark, som sedan satte ihop riggarna och sålde dem under namn eget (i dag gör Jarvis Clark motsvarande med Montabert-aggregat). I övrigtharTamrock ett världstäckande agentnät. I Norge t ex säljer företaget genom Fagersta-Haak. Tamrocks underjordsutrustning går genom CompAirs säljnät.

Vid sidan av de stora, internationellt verksamma företagen finns det mindre, hemmamarknadsinriktade företag. Dessa mindre företag kan ändå genom priskonkurrens, baserad på lägre och kapacitets- transportkostnader, god marknadskännedom och en effektiv marknadssegmente-

80 Industrierna för bergborrutrustning

den lokala marknaden. Starka lokala ring hävda sig på konkurrenter finns främst i Västeuropa, USA och Japan. att de verkar inom begränsade om- Förutom geografiskt råden har de vanligtvis också smala produktsortiment. och fullortsborrning, där det Inom områdena hydraulik förekommer finansiella och teknologiska trösklar, lokala konkurrenter. Den lokala konkur-. finns det inga störst vid av de enkla handhållrensen är försäljning De lokala företagen har svårt na bergborraggregaten. med i utvecklingen av nya tekniker och proatt följa dukter forskningsresurser. Många p g a otillräckliga förvärvas ocksåanzde stora av de mindre konkurrenterna 3.2 visas en sammanställning av företagen. I tabell sortimenten hos de viktigare tillverkarna av bergborr-

utrustning.

vilken ställning de större före- När det sedan gäller de olika marknaderna, kan man börja med tagen har på att konstatera att Atlas Copco har sin starkaste posi- På både ovan- och underjordssidan är tion i Norden. marknadsandelar ca 60 %. Atlas Copcos markföretagets nadsandelar i övriga delar av världen (USA undantaget) är hälften eller drygt hälften så stora. I Nordenutgör

Atlas tillsammans med främst Lindén-Alimakl (S)

Copco ett Dessa tre företag har tilloch Tamrock oligopol. %.Under

sammans en marknadsandel som ej understiger90

1960-talet försökte amerikanska och franska företag i men de har nu nästan helt att etablera sig Norden, hade Gardner Denver en dragit sig tillbaka. En period mycket stark ställning i Norge.

domineras av Atlas Copco, Tam- Västeuropa (utom Norden) och Secoma (F) vad A rock (SF), SIG (CH), Montabert (F) E Men här finns även Aligäller underjordsutrustningar. och Gardner Denver. Liksom i mak, Joy, Ingersoll—Rand var de amerikanska företagen starka under l960- Norden i Frankrike och Ingersoll-Rand i Italien, talet; Joy men har nu sig tillbaka. Atlas CopcoochTamr0ck dragit SIG och Montabert har viss extäcker hela Västeuropa. medan Secoma endast är verksamt på hemmamarknaden. port är Demag viktigaste lokala konkurrenten. I Västtyskland

lEndast underjordsutrustningar.

SOU 1981 :33 Industriema 81 för bergborrutrustning

mxmflnsmufimm

xx

mossa

mfiaihonmwnoflcmg mcmnüonmawnmøwumm pmmwnmmmunonmnwn

moo

m.xma.um=Bm_:m

.OmmH Säg xx

HW

:agge ?mannen

madrfionmfioflsm

umfiomfim mødüuoø_

.mc.umu.m£mUumHu:wuwm

GHHUWSUCHWOCHCUMSHUUHHOQOHOQ

mxwaaømnømm

x x x

xx xx

massa

mqunufimouonmmoco mficuuonmawnmcmunwm ummwummmnuonmnwn

ImmG._..CM.H0HH..—I.«

coo

EOCH

m£m..3mEDm:m

.§8

Såg

52m

Mmmm

HGUCWHHÖMCOM mflafiom Immunwbx

Eom

:mamma “Honom

Hmnmuømmwummm

.oomoo

N.M

0.330:

mmHu

uoflmz

HHWQMB

mm .m

.EMEHOE

m m m. á EU 5 D m mo mo m m

N

Egmmémzv

umcfimc

mmuwuxmuucox

män:

mdnmm

Ȥ98

Eflmgfit

can

H85

unmfiflom

u:.mE..flMom

H89

fiqfifiuwsioflo

coU.oE...m:8 Aomu.oH.nEmv

fimcowuxscoum

m4 :mm

aoHmHE\mmu9.s.z

oomoo

äââuømøâg xmmfimmboamm

Sufi: uLw_.d,m

uwnamm

mmêöäm .nummmwnmm

mawm

xooéae .628 mamma üäâpm H2mEoo UMQfiUGOE mfioowm

u

uxx møüm Sm

x a m

Industriema 82 för bergborrutrustning

mxmflsmuwam

mmfifi

m:..n8u0nm©Ho.ncmo mqflfiuonmamzmcmnmm ummwummmuhonwnmn

coo

mxmflfiamam

.emma

Sung

um

IHOCCUB mødes

mfiupnonflhoafifl

canumøvcammcacuwsuuønuonmuwn

Iwuhomådm någon

mxmaadmnmvmm

m¢HC.HHOQmH

mfipflonmflo

mmcbu

ummwnwmmuuonmawn

EOGH S00

wnmqmumm mxmaumdfimcm

.Guns muu..m.A

nmuqwuusxcox

m.m

uowumz uwuaamc

Hawnme

Am@H.Hu.m.D©GH

mmaufi

A A

?.3flm.6:H

Hoou.

.HQwOOUv

mnommmuofido

.. ..

.oo

ucmfifluom ucmefiruom

owumesmcm

&

nmmmmuns

wnam

H9/awn

co..nm..nHo\mmumnDm

§30

©:m.mI:ow.nwmaH

mmüs

.L L |

Hwmum

gå vadå

coumfifihoz Emflsmfiz

umconmo mnumusm man;

Hem

ommodb Hommmuo nova: Gran mfinaom fimflsm Aoomoo 25m

omoa

n

x uxx »om 3 Box

Industrierna

för bergborrutrustning 83

På ovanjordsområdet dominerar Atlas Copc0,Ingersoll- Rand, Gardner Denver och Joy (kolborrninq). I Västtyskland och österrike har Böhler ett starkt fäste. I Storbritannien är och hemmaföretagen CompAir Halco- Halifax viktiga konkurrenter samt i Belgien Stenuick (främst sänkborrmaskiner). Halco-Halifax och Stenuick har även en ganska stark i ställning SpanienochPortugal på sänkborrmaskiner.

Den nordamerikanska marknaden domineras av Ingersoll- Rand, Gardner Denver, Joy, Atlas Copco och Tamrock (underjord). Tamrock kom in så sent som i slutet av 1970-talet men har med sina hydrauliska utrustningar gjort stora insteg på marknaden. I Kanada har det inhemska företaget Jarvis Clark stark ställning.Hydraulmaskinerna köps, som redan från Montabert påpekats, (tidigare från Tamrock) och monteras på egna riggar.

§§E9§9E§åE§9§EElE

I bergborrindustrin ingår ståltillverkande och hårdmetalltillverkande företag samt sammansättningsföretag. Några av de företagen täcker alla tre tillverkningsstegen. Sandvik Coromant bergborrarär detledande märket i alla världsdelar inom området för slående borrning om man undantar Nordamerika. Därefter kommer Fagersta Secoroc, Boart (SA), Gardner Denver (USA), Ingersoll-Rand (USA), Kenroc (USA) och Brunner & Lay

i

(USA). Coromant håller en världsmarknadsandel kring 30 %, Boart och Fagersta l5 Gardner kring %, Denver och Ingersoll-Rand 10 %, Kenroc strax under 10 % och

Brunner & Lay strax under 5 %l.

, Inom området roterande är borrning konkurrenssituationen en helt annan. Teknikenluar växt fram i USAoch det är där de ledande finns. företagen Rullborrkronor,som är den viktigaste produkten, används framför allt vid olje- och naturgasborrning men ävenvidspränghålsborrning av större hål i Först under hårdberg. 1970-talet har Sandvik börjat tillverka rullborrkronor och har 1 Sandvik ser i dag Boart scn1den nest aggressiva konkurrenten. Boart är också i ett starkt tillväxtskede med geografisk diversifiering.

84 Industrierna för bergborrutrustning

konkurrera med de stora amerikanska bodärmed börjat (Dresser Industries), Hughes, Reedoch lagen Security

Sandvik, Fagersta och Boartl har satsat på rull-

Smith, borrkronor för hårdare bergarter, medan de amerikanska tillverkar borrkronor för medelhårt och mjukt bolagen berg vid borrning efter olja och naturgas.

På stålsidan är de tre största stålverken Iscor (SA), Steel och Sandvik ingefär lika stora. De Atlas (Can) tre dominerande företagen tillverkar ungefär två tredjedelar av Därefter kommer Fagersta, världsproduktionen. Böhler (A), Timken (USA) och Mitsubishi (J).

(inräknat all hårdmetall av Av hârdmetalltillverkarna vilken stor del till skärande verktyg, slitdelar går Sandvik och Secoroc störst. Därefter kommer m m) är (USA), Kennametal, vari Kenroc ingår (USA), Carboloy som ägs av Sandvik (F), Widia (D),Wick- Eurotungsten, som av Sandvik (GB), Boart (SA) och man Wimet, ägs som är klart do- Toshiba (J). Sandvik (moderbolaget), minerande, tillverkar ungefär lika mycket som Carboloy och Kennametal gör tillsammans.

Hârdmetall tillverkas dessutom av en mängd småföretag. kan nämnas att Storbritannien har omkring Som exempel 30 tillverkare, vilka mestadels har specialiserat sig Produktionen i dessa företag, som ligpå kolbrytning. än två ton år, är mycket liten i jämger på mindre per förelse med Sandviks (moderbolaget och Seco Tools) på 2 500 ton år. De företag som nämndes ovan, omkring per de tre största, har en tillverkning kring 200förutom 800 ton per år.

Först i Sverige med hårdmetalltillverkningvarFagersta, kom Sandvik. Senare kom även stålföretag som därefter Stora och Avesta Jernverk in i Uddeholm, Kopparberg branschen. Uddeholms och Stora Kopparbergs hårdmetallförvärvades av medan Avestas hårdrörelser Fagersta, metallrörelse förvärvades av Sandvik på l960-talet.Tabell 3.3 visar de viktigaste tillverkarna av bergborrar.

1 I samarbete med Smith.

Industrierna 85 för bergborrutrustning

uMOm

.HO£O.HvTflHOQHH3M

EDHUQE

X X

UHME X X

axzmm JHHOQ Hggx

X X X X X X X X X x

.O®m.__

mvmmqmo Luca .HQGO.Hx

.HW

mS...5mPflPQon

X X X

nwmcmumfimxm M0m._ns>Hmxm

EHHUWDUCHHHOQÖHUQ

wmfimxm Hmuummum

uflxsvoum

mmnmmm Immswum anon

EOCH -Hmm

. o

Hmucouudxaox

:Emm :mama uwâum Hmxm

X X X

uoääåüå

»Emm IHHOQ dmum

m.M

HHGQMH. uoflmz pmuâmø mm%-r:mQo8888rsJL:Jr.u:un. §63

Emåmø

wcmmaoo

uméumg

§..:6cmmv cnécmmv

H83

§..So:mmV Efiécmmv

flmusafimz

mm3m8

?#388

umfiz

E95:

:oHmHE\mBw.6.m

a

xmmflmmu8dn..m fibmmfiuonsm

a

mumummmm

.,

cmmoamfimx

âäm

åâäm Smaom uwfinm xodawum man: S950: »måna någon; wmwmmz mmmumfiz mmfiz flmom .uoomH

86 Industrierna för bergborrutrustning

tom

2332.

HOCDH¥H§H:H3

vä:

.ämm . :Raon HOCOHM

.OwmH

wwmmnmo.

Janos 565_

HW

mfifimsfiahon

Hwmqwumfimxm Homifxrumxm

CHHUWDUCHHHOQUMÖQ

omfiflm Hmnummvm

umnäøoä

mmnfimm -än -mamma §3

EOGH

o

.232.

HOUGOHH5¥GOM

:Emm umfim Hmxm X

HQHMGMHHflz

pflwm ;dop mum

M.M

Hamnme uoflmz ändan

.mwdnñøuâ

Tuna

.moflDm8cH

uwmooov

.på

uwmmmue

3395.9:

wmq

aw/:8

a6.nmHaQ\mmu®u©.m

a

33m

ccmmuflomuwmfi

H08.

HOGEHHM umcwnmo mmnmzm fiflsomm :Gamma: msfinom ?S88 Emflswfiz 3589

oøäøx agera. wmmm 52m måna OUHMD

Industrierna för bergborrutrustning 87

I Norden, där de viktigaste marknaderna är Sverige och Norge, har Sandvik Coromant och Secoroc Fagersta traditionellt dominerat. I Sverige säljersandviksjälv till gruvorna och statens men i övvattenfallsverk, rigt sker all försäljning genom Atlas Coromant Copco. har ungefär 50-60 % av Secoroc marknaden, 30-40% och sydafrikanska Boart knappt 10 %. Kometa och Gardner Denver har mindre marknadsandelar. I Finland är dock det inhemska Kometa starkt. företaget

Sandvik, Fagersta, Boart, Ingersoll-Rand och Gardner Denver säljer i hela GD tillverkar sina Västeuropa. produkter i sitt engelska & och är dessutom agent för Timken. Sandvik Coromant är det klart ledande märket. Fram till år 1970 försågs Västeuropa genom export från Sverige. Numera finns

tillverkningsenheter i Frankrike (år 1970), Spanien

(år 1971), England (âr 1972) och Norge (år 1979). Boart har först under senare delen av 1970-talet pâ allvar börjat intressera sig för den västeuropeiska marknaden. Det första steget var att en tillbygga verkningsenhet i Shannon på Irland, varigenom företaget kom i åtnjutande av statliga subventioner och skattelättnader. Hittills har Boart satsat främst på Norden, Västtyskland och Storbritannien. I Spanien har Boart samarbete med CompAirs dotterbolag. Arbete pågår för att få ett täckande i säljnät Västeuropa. Ett sådant har Fagersta Secoroc som har all tillverkning förlagd till Sverige.

I flera länder förekommer mindre tillverkare som en viktig del i konkurrensen på ländermarknad. I varje Storbritannien är & marknadsledande. & är även starka i f d brittiska kolonier. Widia finns (Krupp) i de tysktalande i länderna, sporadiskt Italien (används ofta i SIG- och Böhlermaskiner) samt i Indien, där de är stora inom sänkborrområdet.

Amerikanska Kenroc gjorde år 1975 ett inbrytningsförsök i Västtyskland genom Försöket att prisdumpning. få fotfäste misslyckades och är inte företaget längre kvar på marknaden. På sänkborrkronor under 100 mm har

S()lJ 1981:33 88 Industrierna för bergborrutrustning

en total dominans med ungefär 95 % lokala Karnebogen marknaden. (Hårdmetallen köps bl a av den västtyska Zimmerman är en annan lokal tillverkare från Sandvik.) av betydelse inom vissa produktgrupper.

finns lokala Minas & Metalurgia, som på I Portugal är större än Coromant. Belgiska Stenuick helstångsborr Halco-Halifax och Holman och de två engelska bolagen i är, förutom på hemmamarknaderna, (ingår CompAir) även i och Spanien, främst på sänkborrstora Portugal området, där de är större än Coromant.

Nordamerika dominerar de amerikanska tillverkarna I Eftersom den roterande borrningen utvecklats stort. är detta den marknaden för rullborrkrohär viktigaste Reed och Smith har nor. Företag som Security, Hughes, marknadsdominans, främst inom områdena medelen klar hårt och löst På kolområdet är Joy ledande. berg.

för slående borrning täcks marknaden av Inom området Ingersoll-Rand, GardnerDenver(Timken),Kenroc,Brunner Secoroc och Boart med de tre sistnämn- & Lay, Coromant, kom in marknaden genom att da som de största. Boart på förvärva som är ett amerikanskt företag. [Mexico Gills, en lika stark ställning som Coromant. Båda har Secoroc har där lokal tillverkning.

näst största tillverkare av hålat borrstål, Världens finns i Kanada. Atlas Steel levererartill Atlas Steel, flertalet av de konkurrerande bergborrföretagen.

som helhet har de viktigaste kon- För världsmarknaden och deras marknadsandelar återgivits i kurrenterna tabell 3.4. som där är marknaden starkt konframgår har inneburit en ökande ancentrerad och utvecklingen del för de större företagen.

Industriema 89 för bergborrutrustning

g

Gardner & 15 138 12 173 78 720 85 l 228 Världsmarknaden l00 923 100 l 444 Källa: Sandvik

Produktionslokalisering och internationell handel

De multinationella utrustningsbolagens produktionslo- ; kalisering visas i tabell 3.5. Av tabellen framgår att det är Atlas Copco, Gardner Denver, Ingersoll-Rand, Joy och Dresser som etablerat flest utländska tillverkningsenheter. Vidare kan man se att fabrikerna lokaliserats till de viktigaste marknaderna. Den främsta skillnaden mellan Atlas octxde amerikan- Copco ska konkurrenterna är att Atlas C0pcc›har tillverkning i fler europeiska länder. För de amerikanska företagens del är England (av skäl som sprâkfördelar m m) viktigt som språngbräda till Europa.

Pâ bergborrsidan är produktionsnätet mindre internal tionaliserat än på utrustningssidan (se tabell 3.6). De flesta investeringarna ligger på de stora markna- Å derna i Nordamerika, Sydamerika och södra Afrika. världsledande Sandvik, som tillverkar i 14 länder, har den största spridningen av produktionsorganisationen. De övriga konkurrenterna med utlandsproduktion tillverkar i två till sju länder.

Kundkriterier vid val av leverantör

Kunderna efterfrågar alltmer hela paketlösningar med utrustning, kompressorer och borrar. För underjordsarbeten vill man samtidigt få last- och transportproblem lösta. För en större tillverkare är det därför

90 Industrierna för bergborrutrustning

Huwwbo

mw..nHuw:U:H

mcflcumsuunuuonwuwn

ummmmno

won

Em

mcacxuwxáaau nxkmmufiomnwmcm

Mwvcmau:

Uwe uwcmQ

.Hw:cHmU

.83

mmumunm

hm.

m.m

Hamann.

RAB

m.©:mx.Hm.3._U

mmaonumuuoc

H

@GH.CMH®H._..Hu.\HOUfiOvRuD>5m mq.Efio1flm..§mH.Eox

mmmmflaflmuflflocfiz Smflsammcoflvaooum mfi5_umflUm:8E

mn:mxuoaHHa

cfiflmfipmg :mcoflBuwnom cwgmamomsh

wm.flHmm vädra v%3fi cmdfimw wxfificmum N..nw3:om nmamaom poäng mvmcmm cofldmmum mädom Snummgm «Baum äümüwâ

wmuoz oodm: :man :Mach

u u u u u u

ämmoom .än

m m m m 3 I m m .m W a .m .m m m m .m m um. m.. . oo

.83

oonqmx

En: mäö

4 VE 4

?AE

ä.

nmnuonmuon

såå

4 mm 4

moamøm

å.

4 m: Ho

mficfimiflu

uwcmuaw Hakan

dad

a ä 4 4 m

xmncmfis

£88

4 mm 4

vas

mäns

mmumumm

mä. 398m

Seams.

wpmuwmmh

4 4 4 4 4 m

mfloa

GHHDM

..HMD§HCmHOmu@.HmHW

:såå

8aS_um§fi

mn

Müöømw .umE..n3

En:

v5 4 4 4 a 4. 4 4 4 4

H zoo

mflofloflow

.Haom s.H05

ma.u.UfimHfl..u\uou5umMS5m 8.ofim__amm:oUx.6oHm mfis_uoflflm§mfi8m

was

wmmwflfimuflflofiz wfi§um§Um:mo3

.mHOUEH

mncmfiwzfla

m:m.Eamm._H..n.H.

nâümüummb fiamflm mfiuwmvmm 543.384

när: qwflmfi umaamm

u n u u n

032m: 535

.hä

mm: 45mm

4 m o a m & H 7

S()lJ 1981:33 92 Industriema för bergborrutrustning

att vara fullsortimentföretag. Kunden gör nödvändigt en mellan pris och kvalitet. Högprisprodukavvägning terna har varit förknippade med bättre funktionsdugoch Ett lågt pris har en lighet servicemöjligheter. vid försäljning av exempelvis de större betydelse lätta handhållna maskinerna,vars framställningsteknik blivit allmänt och konkurrensen ökat genom tillgänglig av lokala tillverkare. Vid köp av tillkomsten mindre, som hydraulmaskinerna, ärkundennündre nya produkter, Tekniska är då viktigare än priskänslig. prestanda vilket också betyder att tillverkningskostnapriset, derna är av mindre betydelse för tillverkaren.

är ett viktigt konkurrensmedel liksom Service mycket korta leveranstider vid köp av reservdelar. Tidskraven som avtalas vid t ex ett tunnelbygge gör att entreprenören är mån om snabb service och korta leveranstider För en internationellt verksam entreför reservdelar. är det att leverantören har ett serviceprenör viktigt de områden där entreprenören verkar. I nät som täcker där arbetsskiften går utan arbete om maskigruvorna, nerna står stilla, ställs också höga krav på service för reservdelar. Däremot är och korta leveranstider korta leveranstider mycket mindre uttalat kravet på vid köp av ny utrustning p g a gruvornas långa plane-

ringshorisont.

I där köparna ofta är finansiellt utvecklingsländer, är ett mycket viktigt konkurrenssvaga, kreditgivning medel. Goda kontakter i internationella finansieringsoch är av stort värde för tillverorgan biståndsorgan karna. I vissa länder slutligen spelar produkternas ursprung en viktig roll, då statliga upphandlingsorgan och prioriterar lokalt tillverkade statsägda gruvor produkter.

Vid av borrutrustning tar köparna alltmer hänsyn köp till hur olika fabrikat tillgodoser arbetsmiljökrav. har sålunda fått mer att säga till om Operatörerna vid val av och de får avge utlåtanden utrustningar om produktens olika egenskaper efter provborrning.

S()lJ 1981:33 Industriema 93 för bergborrutrustning

Vid försäljning till stora där konsulter är projekt inkopplade blir självklart köpbeslutet i hög grad beroende av konsultens rekommendationer om metoder och utrustningar.

De avgörande konkurrensmedlen vid försäljning av borrar är pris, kvalitet (framför allt i jämnhet stålkvaliteten) och leveranstider. Bergets sammansättning är avgörande för om det är ekonomiskt att använda de kvalitetsmässigt bättre, men dyrare,svenska borrarna. Framför allt i lösare är sämre berg stålkvalitet att föredra ekonomiskt. I vissa länder, som i Frankrike,ärdetdessutomnödvändigtattborrarna är tillverkade lokalt.

Konkurrensbeteende

De svenska företagen är som är kända högprisföretag,

för sin kvalitetl och pålitlighet. Samtidigt har de

satsat på att få ett som tillverkare rykte av miljövänliga produkter som blivit ett allt viktigare konkurrensmedel. Både svenska och amerikanska företag har satsat att bli på fullsortimentföretag samtidigt som de byggt upp ett globalt servicenät. Framförallt de japanska företagarna och de mindre, lokala tillverkarna använder priset som främsta konkurrensmedel. De mindre tillverkarna kan också inrikta sig på små, lönsamma segment av marknaden och så sätt på plocka . russinen ur kakan.

âszaéeâsyzzgsEaágsêieégääris

Strax efter andra världskriget Atlas började Copco marknadsföra en ny produkt, som innebar en mindre revolution inom gruvbrytningen. s0n1kom att Metoden, kallas The Swedish Method, kombinerade en lätt ny knämatad maskin med Sandviks hårdmetallnyframtagna, förstärkta bergborrar. Produktsamarbetet lade grunden till den framtida och tillinternationaliseringen

l En kontinuerlig uppföljning av kvalitetsnivån får man i och ned att kunderna ofta anordar borrtest mellan konkurrenterna.

94 Industrierna för bergborrutrustning

växten. Atlas Copco kom att bli produktledare inom underjordsborrning i hårt berg över hela världen, Nordamerika undantaget.

I USA började man redan på 1920-talet att mekanisera Produkterna var avsedda för rotebergborrningen. rande borrning i löst berg (bl a kol- och oljeborr- Gardner Denver och Ingersoll-Rand gav sig ockning). så in på hårdbergteknologin och kom att bli produktledande inom ovanjordsborrning i hårt berg. Gardner Denver kom med sin första borrtraktor redan år 1954, medan Atlas Copcos lanserades först år 1965. På underjordssidan i löst berg har Joy varit ledande och är det alltjämt.

De större förändringarson1inträffade inom teknologin påverkade konkurrensstrukturen. Inom bergborrning växte under 1940-, 1950- och 1960-talen ett relativt stabilt oligopol fram uppbyggt kring pneumatiken. Hydraulikens inträde på marknaden skakade om strukturen. Några mindre företag fick en snabb tillväxt, medan de amerikanska företagen Ingersoll-Rand och Gardner Denver p g a några missade år fickdrasig tillbaka från Västeuropa, där hydraulikkonkurrenterna hör hemma. Gardner Denver kom först ut på marknaden med en hydraulmaskin år 1968. Den visade sig ha stora brister och modellen drogs in efter ett par âr. I stället lyckades franska Montabert lansera en

modell år 1972 som visade sig pålitlig och effektivl.

Lagom till 100-årsjubileet lanserade Atlas Copco sin första modell år 1973. Åren strax efter kom Tamrock (med mycket bra prestanda), Ingersoll-Rand, Gardner Denver (med en helt ny generation), Joy (för borrning i lösberg) och Le Roi (Dresser). Japanska Toyo och Furukawa ligger just i startgroparna.

1 Att Nbntabert kcn\ned den första fungerande hydraulnaskinen är förknipat ned det faktum att Frankrike är ett framstå- 3 ‘ ende land incnxhydraultekniken (Citroêns bilar och Poclains entreprenadmaskiner är exenpel på detta).

S()lJ 1981:33 Industrierna för 95

bergborrutrustning

Teknologiövergången till hydraulik betyder att utrustningsindustrin fått en beröringspunkt med de industrier som har hydraulikkunnande. Detta innebär möjligheter för företag med ett redan befintligt hydraulkunnande att applicera detta på produkterinom bergborrområdet. Så har t ex Lindén-Alimak, tillverkar bl a hydraulhissar och kranar, framgångsrikt börjat konkurrera med hydrauliska underjordsmaskiner.

Av nya bergborrmaskiner som såldes i världen år 1978 var ungefär 25 % hydrauldrivna och 75 % luftdrivna. Atlas Copco räknar med en 50-50 fördelning redan år 1983. Utvecklingen kommer att gå fortanepåovanjordssidan, där entreprenörerna p g a tidspress efterfrågar snabbare utrustningar. På i underjordssidan gruvorna, där man byggt upp fasta pneumatiska system, ; kommer övergången till hydraulik att gå långsammare. Likaså vid borrning av små hål är det ekonomiskt ofördelaktigt att använda hydrauliska maskiner med outnyttjad kraft. Den luftdrivna maskinen räcker här för att utnyttja borret till det yttersta.

Atlas Copcos och dess tre stora konkurrenters sortiment uppvisa stora likheter beroende på modellimitationer och till följd av att de mekaniserade riggarna byggs upp av standardkomponenter. dvs borr- Hjärtat, maskinen, som representerar l0 % av borrtrakomkring torns totala värde, är den strategiskt viktiga komponent som skiljer konkurrenterna åt.

Genom företagsförvärv och olika former av sälj- och

tillverkningssamarbete har resp företag breddat sitt

kunnande och därmed sitt produktprogram. Om vi börjar 3 med Atlas Copco går det att finna flera viktiga j steg i utvecklingen av produktsortimentet till följd av externt tillförd

g kunskap. Avtalet från år 1947, ge-

7 nom vilket Atlas Copco fick exklusivrätten att sälja Sandvik Coromant bergborrar, var ett första viktigt steg mot försäljning av hela På paketlösningar. 1960talet fick Atlas Copco agenturen utanför Nordamerika för Mobile Drills produkter (roterande brunns- och undersökningsborrning).

96 Industrierna för bergborrutrustning

År 1977 blev Atlas Copco agent för Hägglundsproduk-

malmlastning och transport och sonudärter avseende Atlas sortiment. I och för kompletterar Copcos eget blev den dominerande inom med att dieselteknologin och malmtransportområdet underl970malmlastnings- Atlas inte längre någon fullsortitalet var Copco mentleverantör. Detta försvagade ställningen på

där kunderna efterfrågade helhetslösmarknaden, Diesellastarna är uppbyggda av standardningar. där konkurrenterna i stor utsträckning komponenter, Att med en använder samma komponentleverantörer. slå sig in i detta oligopol egen standardprodukt kostsamt. var då skulle vara mycket Agentavtalet resurskrävande alternativ för Atlas Copco. ett mindre

att stärka sin ställning inom mekaniserad pro- För (roterande borrning som duktionsborrning ovanjord slöt Atlas Copco ett avhar amerikanskt ursprung) tal med amerikanskaschramm. om produktionssamarbete För att få tillgång till fullortsborrningsteknoloförst ett samarbete med gin satsade Atlas Copco på i Schweiz, som hade utvecklatdenslçunder- Habegger Med tiden hade denna visat sig unskärsprincipen. med rullborrskär, varför Atlas derlägsen principen förvärvade Jarva Inc, en av de två Copco år 1979 ledande tillverkarna i världen för utrustningar

denna metod. Gardner Denver har agentbaserade på avtal med både Timken och Widia på motsvarandesätt Coromant. Gardner Denverhar . som Atlas Copco säljer & också förvärvat bergborrtillverkandePadley slöt år 1969 ett agentav-

i England. Ingersoll-Rand

I

tal som gällde försäljning av Fagerstas bergborrar.

g

och har upphört på de 3 samarbetet fungerade dåligt Z Även gav sig in på

flesta marknader. Ingersoll-Rand

men lyckades inte få verksamheten fullortsborrningen lönsam, varför den lades ned.

det är det själva borrmaskinen som tidigare påpekats den tekniskt avancerade komponenten. Denna som är kan sedan med enkla verkstadsresurser montemaskin som i sin tur är ett montage av stanras på en rigg, Detta har lett till att företagen dardkomponenter.

Industriema 97

för bergborrutrustning

med de tekniskt mest framstående maskinerna säljer dessa till mindre verkstäder runt om i världen.Atlas Copco säljer t ex pneumatiska maskiner både till inhemska Lindên-Alimak (som komplement till deras hydraulprogram) och Strömnes. Tamrock och Montabert, som inte har någon globalt täckande och sersäljviceorganisation, har sålt hydraulmaskiner till utrustningstillverkare utan eget hydraulprogram. Tamrock sålde tidigare sina maskiner till kanadensiska Jarvis Clark. Montabert säljer sina hydraulmaskiner till Jarvis Clark i Kanada och Toyo i Japan som monterar dem på olika chassin. Joy har licensierat ut tillverkningen till bl a Secoma i Frankrike och Kobe Steel i Japan. Secoma, som tidigare köpte maskinerna från Klemm, har nu förvärvat detta bolag.

Marknadsförutsättningarna är helt olika för Atlas Copco, med en liten hemmamarknad, och dess främsta konkurrenter, som alla kommer från USA och har världens största hemmamarknad. Atlas Copco måste därför ha en större utlandsförsäljning för att nå till Q upp à samma volym som konkurrenterna. Atlas Copcos ut-

i landsfakturering är nu drygt 90 %, medan de ameri-

1 kanska konkurrenternas ligger kring 30 %. Atlas Copco har också hunnit längst bland konkurrenterna i fråga om internationalisering. Atlas Copco, Ingersoll-Rand, Gardner Denver och Joy har alla en global marknadstäckning med säljande dotterbolag på de 40-50 största marknaderna i världen. Skillnaden ligger i att Atlas Copco i större utsträckning än sina konkur-

renter valt att producera lokaltl. Atlas Copco har

spritt sin produktionsorganisation i flera europeiska länder, medan konkurrenterna från andra sidan Atlanten främst använder England som exportplattform. I USA, vars marknad kan jämföras i storlek med Västeuropas,harhemmaföretagen produktion i flera viktiga delstater. 1 Atlas Copto har produktion av bergborrutrustning i tolv ländr, Ingersoll-Rand i tio länder, Gardner Denver i nio och Joy i åtta länder, se vidare tabell 3.4.

98 Industriema för bergborrutrustning

På de marknader som inte täcks av dotterbolag används

agenter. Tamrock och Montabert, som nu försökersprida

sina hydraulprodukter, satsar framför allt på Västeuropa och Nordamerika. Olika agentavtal med större konkurrenter samt med lokala konkurrenter hjälper de

båda företagen att snabbt få ut sina produkterl. Tam-

rock har också börjat bygga ut ett dotterbolagsnät.

De amerikanska företagens internationella satsningar har av konjunkturcyklerna i USA. En dalande påverkats har stimulerat till utlandssatsningar, medan konjunktur en uppåtgående konjunktur verkat i motsatt riktning. Atlas som inte har denna bindning till en domi- Copco, nerande marknad, har bedrivit en mer konsekvent internationalisering.

Förutom en geografisk diversifiering har även en kunddiversifiering gjorts. Detta är en följd av att föreständigt breddat sina produktprogram och därmed tagen kommit att vända sig till nya kundkategorier. De amerikanska företagen har således börjat sälja till kunder inom hårdberg, samtidigt som Atlas Copco alltmer börjar intressera sig för kunder inom mjukberg, exempelvis

kolgruvorz.

För att förstå det strategiska beteendet inom industrin måste man studera hela koncernerna i vilka bergborrut- (divisionerna) ingår. Beteendet är rustningsföretagen nämligen i allra högsta grad avhängigt av koncerntillom amerikanarnas till-

Q

hörigheten. Vi har tidigare talat bakadragande från bl a Västeuropa. Konjunkturuppgången l år 1978 är en del av Dessutom kan

trolig förklaringen. E

en del av förklaringen ligga i prioriteringar hos koncernledningarna. Dresser, Ingersoll-Rand,JoyochGardner

1 Tamrock har sålt agenturer till OaugAir, Sullair (USArnarknaden) och en japansk tillverkare. I Norge har man säljsamarbete ned Faxmsurñäm. 2 Viktigaste kolmarknaderna är USA, Australien, Japan, Sydafrika, Västtyskland, England, Spanien, Indien, Polen, Sovjetunionen cnh Kina.

S()lJ 1981:33 Industrierna för bergborrutrusming 99

m . .l Denver ar alla verksamma inom området energi Energidivisionerna (de flesta baserade i Texas), som hos dessa bolag presenterar 10-40 % av omsättningen, är vanligtvis de mest lönsamma delarna av koncernerna. Satsningar på energisidan drar ned resurstilldelningen till andra koncerndelar. Ett

ytterligare exempel på detta är det stora engelska

företaget CompAir som år 1979 annonserade att det kommer att satsa hårdare på tillverkningsindustrin.

§§ESI129£§.i.’_.1§E§§§lE

I princip fungerar bergborrföretagen på samma sätt som bergborrutrustningsföretagen. Tillväxtsträvan mot dominans bygger på och penetration utvidgning av produktsortiment och marknader. Sandvik, Fagersta och Boart har närmat

sig mjukbergteknologinz,medan

de amerikanska konkurrenterna närmat sig hârdbergteknologin. Sandvik tog ett stort steg mot kolborrningsteknologin i och med köpet av Wickman Wimet.

Ett alternativ till helstångsborren kom i början på 1950-talet. Coromant och Gardner Denver kom då ut med gängade skarvborrar. Dessa möjliggjorde långhålsborrning och utbyte avborrkronorna.Utvecklingen av skarvborrar var en av den följd begynnande mekaniseringen av borrutrustningarna.

Hârdmetallbestyckade rullborrkronor utvecklades i USA under mitten av 1950-talet för den roterande borrningen. Sandvik och Fagersta kom in detta på omrâde först i början av 1970-talet.

Under slutet av 1950-talet utvecklades sänkborrmaskinerna i framför allt USA (Ingersoll-Rand,Mission m fl) och England (Halco, Holman och Stenuick), vilket ledde till att man kom från problemetmedeffekt-

l Atlas Copco har mycket begränsad verksamhet incnlcnmådet. 2 Sandvik började tillverka rullborrkronor år 1973. Boart har ett tillverkande joint venture för rullborrkronor rmfl amuikanma Smth.

100 Industriema SOU 198133 för bergborrutrustning

förluster i borrskarvarna. Till dessa maskiner kopplades sänkborrkronor. Sandvik lanserade sin första sänkborrkrona år 1969.

Stiftborrkronan (används vid slående borrning), som kom i slutet av 1960-talet, utvecklades i USA som en av rullborrkronetekniken med användande av hårdföljd metallstift. Fördelen med dessa var att slitstyrkan ökades, vilket minskade antalet omslipningar -enstor fördel vid djupborrning. I dag håller stiftborrkronorna helt att tränga ut skärborrkronorna och används på uteslutande vid sänkborrning. Under slutet av l970talet lanserade Sandvik och Secoroc stiftborrkronor i små dimensioner.

Beteendet hos flera av borrföretagen är lika med utrustningsföretagens, då dessa står för försäljning och marknadsföring. Sandvik och dess största konkurrenter har en global marknadstäckning. Sedan början av 1970-talet kan man framför allt för Sandviks del skönja en marknadspenetration byggd på företagsförvärv, dvs förvärv av marknadsandelar men som också tillverkningskapacitet som inte alltidvaritett gett önskvärt tillskott. De svenska företagen hardennwst spridda produktionen utomlands.

Boart växer snabbt i främst Nordamerika sydafrikanska och Som främsta konkurrensmedel används Västeuropa. Boart har infört ett nytt system, som innebär priset. att man säljer borrmeter i stället för borrar. Systemet, som uteslutande används i gruvor, fungerarså att Boart, som äger borrarna, lägger upp konsignationsi gruvorna, ur vilket kunden kan ta hur många lager borrar han vill. Betalning sker till ett fastställt pris per borrad meter. Boart tillhandahållerävenviss personal för övervakning av arbetena.

Boarts system används i dag i stor utsträckning iSydafrika, Italien, Schweiz, Österrike och Norge. Atlas Copco (dvs Coromant) och de övriga konkurrenternahar på dessa marknader varit tvungna att följaefterBoart för att inte tappa marknadsandelar. Inom Atlas Copco

Industrierna för 101

bergborrutrustning

är man besvärad över systemet som man menar leder till dåligt handhavande med borrarna, samtidigt som man får problem med lagerstyrning och kontroll. För kunden är det en uppenbar fördel, eftersom kapital inte behöver bindas i borrlager.

Det strategiska beteendet hos Fagersta, Widia,Böhler m fl har påverkats av att de tillhör stålkoncerner. UtrustningstillverkarnaIngersoll-Rand,GardnerDenver och Joy, som alla tillverkar och innehar agenturer för bergborrar, har behandlats ovan. Sandviks strategiskabeteendehar sedanl960-taletframföralltstyrts av hårdmetallmanufaktursidan. Bergborrarnas dominerande ställning har efter hand tagits över av verktygssektorn. Investeringarna under l970-taletj.hârdmetallproduktion har främst styrts av verktygssektorn. Förändringar i produktionsorganisationen för bergborrar har därför i viss utsträckning varit ett resultat av strategiska beslut som tagits inom verktygssektorn. Inom amerikanska Timken, som är en av världens största tillverkare av kullager, står bergborrtillverkningen för en obetydlig del av koncernens totala verksamhet.

ATLAS COPCO AB

Atlas Copcol, med ursprung från 1870-talet, har ut-

vecklats till ett av Sveriges största och mer internationaliserade verkstadsföretag. Med början i tillverkning av järnvägsmaterial och dieselmotorerharman kommit över på ett brett produktsortiment, uppbyggt kring tryckluftsteknologin (kompressorer, bergborrutrustning, industriverktyg m m). Av försäljningen går i dag omkring 20 % till gruvor, 40 % till entreprenadverksamhet och 40 % till industrin. Bolaget är delat i tre Tools

produktbolag; (verktyg), Airpowerz (komp-

1 Bygger på en fusion mellan Nya AB Atlas och AB Diesels Nbtorer 3 till AB Atlas Diesel sun i början av 1950-talet döptes m till z Atlas Copoo, där Copco står för Crupagnie Ccnnerciale. Pnumatique 2 Huvudkontor cxii huvudsaklig tillverkning är lokaliserade till Belgien.

102 Industriema för bergborrutrustning

ressorer) och MCT (bergborrutrustning), ett 40-tal säljbolag samt några förvärvade fristående dotterbolag. Omkring år 1950 inleddes Atlas-koncernens internationalisering på allvar. Framför allt vidgades säljorganisationen, men även tillverkningen kom alltmer att internationaliseras. Atlas Copco-koncernens internationella utveckling förstärks av att företagets långsiktiga FoU-verksamhet numera bedrivs vid CERAC-laboratoriet i Schweiz. Andelen FoU som bedrivs i Sverige har sedan år 1965 minskat från 97 % till 66 % år 1978 (källa: IUI-enkät).

Utlandsinvesteringarna inom bergborrtillverkningen

År 1939 startades en fabrik i England. Där monterade man in engelska motorer i sina kompressorer för att bli stämplat som engelskt bolag, Buy Britishkänslorna i England på 1930-talet var mycket starka. Dessutom tillverkades här betongspett (lätta handhållna maskiner för vägbyggen och byggnadsindustri). När så England gick med i EG flyttades tillverkningen av transportabla kompressorer över till Airpower i Belgien. Det lediga verkstadsutrymmet gjorde det möj-

ligt att utöka betongspettproduktionen. År 1947 för-

värvade Atlas Copco 22 % i det sydafrikanska företaget Delfos och startade med produktion av bergborrutrustning. Atlas Copco har fullständigt managementansvar trots att företaget bara äger en minoritetsandel. Den lokala produktionen var motiverad av närheten till en av världens största gruvmarknader.Dessutom krävs en viss anpassning av produkterna p g a lokal lagstiftning. Mycket av insatsvarorna tas från Europa. De färdiga produkterna säljs till den lokala marknaden samt i mindre utsträckning till Zambia.

De låga arbetskostnaderna i sydafrikanska gruvor motverkar en mekanisering av bergborrutrustningarna. Lätta handhållna maskiner av äldre typ efterfrågas därför mest. Priserna på dessa maskiner är hårt pressade och uppgår till ungefär hälften av priset i övriga världen.

Industrierna

för bergborrutrustning 103

År 1960 öppnades en fabrik i Brasilien i att syfte försörja denna stora marknad som då var i stark tillväxt. Risken för framtida hårdnande importrestriktioner samt valutasvårigheter motiverade investeringen. Från början tillverkades bara bergborrmaskinerj.liten skala. Senare byggdes samproduktionskapaciteten ut, tidigt som nya modeller började tillverkas. Dessutom startade man en kompressortillverkning.

I Indien, där man haft sedan försäljning 1950-talet via en agent (Vulcan man Trading), övergick först till säljbolag och senare till lokal (år 1962). tillverkning Valutaproblem och handelshinder motiverade investeringen. Bolaget, som ursprungligen var ett helägt dotterbolag, har i enlighet med myndigheternas direktiv efter hand övergått till ett 40-procentigt minoritetsintresse. Produktionen som först tvålättaborrgällde maskintyper omfattar nu även stationära och transportabla kompressorer samt mekaniserade utrustningar. Dessutom importeras vissa från utrustningar Europa.

År 1966 kom den andra i investeringen Latinamerika, nämligen i Mexico. Marknadens tillväxt i med förening importrestriktioner motiverade investeringen. Härproduceras lätta handhållna maskiner samt vissa typerav kompressorer. Mexicos marknad fortsätter att växa mycket, varför Atlas Copco planerar att expandera tillverkningen. Nyligen startades ett joint venture med en stor mexikansk och entreprenör stålkonstruktör.

När Atlas Copco under mitten och slutet av 1960-talet kom in på mekaniserad ovanjordsborrning behövde man utöka sina tillverkningsresurser. Den kontraktstillverkning som utfördes i Sverige hade inte tillräcklig kapacitet för de framtida förväntade produktionsökningarna. Den bästa kalkylen för en produktionsinvestering visade sig vara en lokalisering till Västtyskland (Bremen). Detta till viss del beroende tillpå fälligheter, men även placeringen inom EG samt god tillgång på yrkesarbetare låg till grund för investeringen. Produktionen kom i gång år 1970. Samma år

S()lJ 1981:33 104 Industrierna för bergborrutrustning

man Habeggers patent och tillverkningsrättigköpte för av tunnelborrningsmaskiner i heter produktion Schweiz.

etablerades ett säljbolag redan år 1950. I Turkiet och turkiska myndigheters löften Importrestriktioner om ensamrätt till marknaden fick Atlas Copco att starta en mindre tillverkning där år 1970. Produksammansättning av kompressorer från tionen bygger på borrmaskiner från Sverige och spett från Belgien, Trots villkor från statens sida England. förmånliga varit förenad med många problem. De har etableringen har kringgå reglerna om statliga uppköparna lyckats och köper både GardnerDenver-ochIngerimportförbud ofta genom bundet amerikanskt soll-Randutrustningar, bistånd.

I Australien, som är en stor marknad, finns en mindre som p g a olönsamhet har skurits sammansättningsenhet Den sammansättning som finns kvar motined kraftigt. med att den håller Atlas Copco-namnet känt som veras en australiensisk tillverkare. Den klart övervägande delen av de sålda produkterna kommer från Europa.

I att sänka kostnaderna för specialmaskiner syfte allt för den nordamerikanska (framför hydrauliska) marknaden sätts dessa samman i Kanada. De viktiga tas från Rigg, chassin m m komponenterna Sverige. så till i Kanada. Systemet medför en kostnadsläggs i sänkning på omkring 15 %. i I

hårdnande handelsregler samt länder- Andin-paktens tvingade I prioritering för producentvaruindustrier Atlas att tillverka lokalt om man ville stanna Copco kvar Atlas Copco fick också ensamrätt på marknaden. handhållna samt staatt tillverka bergborrmaskiner tionära och kompressorer i Bolivia. De transportabla tullmurarna är emellertid inte omöjli- 70-procentiga att Andinska intressenter har rätt att ga kringgå. inom 20 år förvärva 51 % av bolaget. De 5 % som hittills skulle ha sålts ut har det dock inte funnits

några köpare till.

Industrierna

för bergborrutrustning 105

I USA förvärvade Atlas inte mindre än tre Copco företag år 1979. Ett av dem var Jarva Inc, som tillsammans med Robbins är världsledande på tunnelborrningsmaskiner. De tvâ övriga förvärven gällde kompressorsidan. Ett joint venture för kompressortillverkningstartade nyligen i Jugoslavien, där Atlas andel är 30 %. Copcos Atlas Copco tillför teknologi i mot utbyte färdiga produkter.

De lokala är i de flesta fall tillverkningsbolagen s k marknadsorienterade Motiven direktinvesteringar. har främst varit handelshinder samt att åstadkomma ett närmande till marknaden vilket underlättat produktanpassning och service. i Bremen Investeringen var däremot resursorienterad. Förvärven av tillverkningsrättigheterna till Habeggers produktion i Schweiz samt av Jarva i USA var rena teknikköp. Produktionen av bergborrutrustningens viktigaste del - borrmaskinen - sker fortfarande huvudsakligen i Sverige. De strategiskt viktiga delarna tillverkas i egna verkstäder. I övrigt fungerar produktionsanläggningarna som sammansättningsindustrier av externt anskaffade

komponenter.

Under 1960-talet ökade koncernens från fakturering 380 milj kr till l 280 kr, vilket innebar en milj dryg tredubbling eller en genomsnittlig årlig tillväxt med drygt 12 %. Med om en antagande 30-procentig prisstegring under perioden blir den genomsnittliga volymökningen 10 % per år. Tillväxttakten i försäljningen mattades något under den senare hälften av 1970-talet (se tabell 3.7).

Tabell 3.7 Atlas Copcokoncernens försäljningsutveck- - totalt och ling på utländska marknader.

År Atlas

Källa: Gårdlund (1973), årsredovisningar.

S()lJ 1981:33 106 Industrierna för bergborrutrustning

år 1979 1,1 miljarder kr. Grovt kan MCT omsatte drygt denna delas på utrustning 1/3, reservförsäljning upp delar 1/3 och Coromant 1/3. Dotterbolagens försäljning till lokal marknad. Undantag är går huvudsakligen resp Bremenfabriken som exporterar större delen av sin produktion 100 milj kr år 1978). Av denna export (drygt liten del till Dotterbolagen i går en mycket Sverige. Storbritannien och Turkiet Sydafrika, Västtyskland, har ökat sin (i priser) från de svenska import löpande koncernenheterna, dock ej i samma takt som bolagens totala (se tabell 3.8). Brasilien försäljningsökning och Indien har minskat sinaköpunder1970-talet.Största av svenska färdigvaror och insatsvaror är importörer Sydafrika och Västtyskland.

Tabell 3.8 Koncernens utlandsförsäljning - ande1.svensktillverkade produkter, milj kr.

1965 1970 1974 1978

utländska 457 967 2 627 4 381 Onsättning koncernbolag från 204 287 415 760 Varav exporterat svenska koncernenheter i 45 30 16 17 Andel procent

Källa: Atlas Copco.

1950-talets ökade sysselsättningen konti- Från början nuerligt fram till början av 1970-talet då ökningen stagnera. Efter år 1975 har sysselsättningen började varit relativt konstant. I Sverige har genom förvärv 1 000sysselsättningstillfällen under tillförts drygt 1970-talet. Endast mindre förvärv skedde utomlands mellan åren 1960-1978. Däremot har förvärv under åren å USA,ti1lförtdrygt 500 arbetstill- 1979-1980,främsti fällen (se tabell 3.9).

3.9 Koncernens åren Tabell sysselsättningsutveckling 1960-1978. 1960 1965 1970 1974 1978

Totalt antal an- 7 740 10 415 13 764 17 392 17 664 ställda i koncernen varav i % 55 45 34 33 32 Sverige, Källa: Gårdlund, aan samt årsredovisningar.

S()lJ 1981:33 Industrierna

för bergborrutrustning 107

Den svenska produktionen av bergborrutrustning var fram till år 1967 koncentrerad tillNacka.Tabel13.l0 visar för sysselsättningsutvecklingen yrkesarbetare och tempoarbetare i Sverige. från Nedgången 1262 arbetare år 1965 till 701 arbetare år 1978 förklaras delvis av den som skedde till omfördelning de nyuppsatta verkstäderna i Borås och Smedjebacken åren 1967 resp 1971. Atlas Copco MCT AB sysselsatte totalt 2839 anställda år 1979 (2 112 år 1971).

Tabell 3.10 Antal inom sysselsatta tillverkningen av bergborrutrustning i Sverige.

1965 1970 1974 1978

1.161755 Yrkesarbetare 695 564 474 424 Tamxr-cxh 567 585 451 277 gnmmmbebmr Totalt 1 262 l 149 925 701

Källa: Atlas Copco.

Under perioden utflyttades svarvautomatsverkstaden år 1967 från Nacka till Borås och år 1971 till smedjan Smedjebacken, som därefter haft den personalutveckling som redovisas i tabell 3.11.

Tabell 3.11 Utvecklingen av antalet anställda vid arbetsplatserna i Borås och Smedjebacken.

1967 1970 1971 1974 1978 1980

g Bmås: Arbetare 62 60 54 49 54 ; Tjänstemän 5 5 5 s 10 Totalt 67 65 59 57 64 a Smedjebacken:

i Totalt 114 244 193 238

Anm: Av ovanstående siffror avser endast en tredjedel i Borås och två tredjedelar i Smedjebacken bergborrproduktion. Dessutom tillkcnner vissa arbeten scnuutförts i örebro (ca 250-300 anställda år 1978).

Källa: Atlas Copco.

S()IJ 1981:33

108 Industrierna för bergborrutrustning

,. . Fallet Västtyskland

um-n-u-.smmww

av 1960-talet beslöt Atlas Copco att bredda I början och in på mekaniserad ovansitt produktsortiment gå de s k borrtraktorerna (crawlers). I jordsborrning, var bristen stor år 1965 och Sverige på yrkesarbetare dessutom hade Atlas Copco ingen ledig tillverkningska- I stället för att bygga ut tillverkningskapapacitet. citeten lade man i ett första skede ut tillverkningen

på kontrakt hos en underleverantör-WennbergsMekaniska

Karlstad. gick mycket bra och Verkstad i Försäljningen man inom Atlas att Wennbergs tillsnart förstod Copco inte skulle räcka till för ett framverkningsresurser tida behov. Samtidigt ansåg man att Karlstad transporttill. I och med att produkten blev mässigt låg dåligt del i sortimentet önskade Atlas Copco allt viktigare kontrollen över något som taockså öka produktionen, lade emot en fortsatt kontraktstillverkning.

Vid samma tid höll man på kompressorsidan på.attplanera

en fabrik i I Bremen, där biltillverka-

för ny Europa. i konkurs, stod omkring 30 000 ren Borgward just gått I försök att locka människor arbetslösa. myndigheternas industri förmånliga villkor i form till sig ny erbjöds och Atlas Copco erbjöds en äldre av olika subventioner fabrik. det bestämt att Atlas Copco Så småningom blev med vissa subventioner skulle sätta upp en ny fabrik viss Verkstaden avmed krav på minimisysselsättning. då att användas för tillverkning av kompressorer. sågs

I Atlas svängde man dock så småningom Copcos styrelse om att dela mellan Anti sin uppfattning produktionen med huvudkontor för Airpower) werpen (huvudanläggning Bremen. Men man befann sig då i den situationenatt och

vissa utfästelser till myndigheterna i

man redan gjort och det var då som idén kom upp att man skulle Bremen, av borrtraktorer dit. Den jämföförlägga produktionen mellan olika investeringsalternativ som rande kalkyl talade för Bremen. Rädsla för EGs upprättades entydigt tullmurar, lägre tillverkningskostnader, gott om yrkesnärhet till den expanderande EGutbildad arbetskraft, m m talade för Bremen. År 1968 togs beslutet marknaden ochår 1970 sattes produktionen i gång.

Industriema 109

för bergborrutrustning

Utvecklingen av fabriken i Bremen

Den första verkstaden som togs i bruk hade lika stor kapacitet som Wennbergs maximalt kunde Fram erbjuda. till i dag har kapaciteten fyrdubblats. År 1970 tillverkades en huvudtyp av borrtraktor och numera sex huvudtyper. Genom rationaliseringar har man inte behövt höja priset för en borrtraktor med mer än omkring 20 % sedan år 1970. Tillverkningstiden har med sjunkit 60 %. År 1971 17-18 % av produktvärdet i

tillfördes

Bremenfabriken, 55 % togs från Sverige (övervägande delen från egna koncernbolag) och 27-27 % från underleverantörer främst inom EG. Nu tillförs 25 % vid Bremenfabriken, 50 % från Sverige (omkring 40 % från Atlas

Copco) och 25 % från underleverantörer inom EG.l Den

externa tillförseln består helt och hållet av standardkomponenter.

Av produktionen går 95 % på export. motta- Viktigaste garländer är Norge, Sverige, Italien, Frankrike, Brasilien och Saudi Arabien. Fabriken sysselsätter knappt 300 personer (65 personer år 1971) varav 80 tjänstemän. Viss utvecklingsarbete, men framför allt anpassningsarbete, utförs i en mindre Inkonstruktionsavdelning. köpen görs av en egen inköpsavdelning. Försäljningsker till olika priser till säljbolagen. Priset av påverkas ständigt pågående prisförhandlingar. Vid stora referensobjekt kan man sälja till priser under tillverkningskostnad. Koncernen som helhet tjänar på det ändå genom följdköp av service och reservdelar hos säljbolagen. Kontakt med finansinstitut sköter dotterbolaget på egen hand.

Relationerna till underleverantörer utvecklas alltmer. Sålunda meddelar Bremenfabriken numera leveranvarje tör sitt framtida behov att översända rullande genom femkvartalsprognoser.

1 I muta pnmhkter smntjjlverkas i Bnamxfabrüqäxärcmxk andelen svenska konponenter betydligt lägre. För fabrikens totala produktvärde torde andelen svenskt innehåll därför vara av storleksordningen 15-20 %.

S()LIl981:33

Industrierna för bergborrutrustning

110‘

Effektanalys

Atlas i mitten av 1960-talet beslöt sig för När Copco sitt med mekaniserade ovanatt utöka produktsortiment s k borrtraktorer, befann företaget jordsutrustningar, i en situation med kapacitetsbrist. Kontraktstillsig i Karlstad löste problemet. Mot verkningen temporärt av de marknadsutsikterna bestämde man bakgrund goda i slutet av l960—talet för att överta produktionen sig i Att förvärva Wennbergs kom inte i fråga. egen regi. var inte till salu och huvuddelen av till- Företaget utanför Atlas Copcos verksamhetsområde. verkningen låg Vidare Karlstad som lokaliseringsort mindre ansågs av Atlas Copco beslöt därför lämplig transportskäl. en tillverkningsenhet för borrtrakatt bygga upp ny torer.

hade man inom Atlas Copco beslutat sig för att År 1966 sätta en större tillverkningsenhet för kompressoupp rer. Motivet var, förutom det allmänna expansionsbehovet, att komma innanför EGs tullmurar. Kompressortillkom att lokaliseras till Belgien och inte verkningen som först var tänkt. Även inom bergborrtill Bremen fanns behov av lokalisering inom EG, tillverkningen och löften som man tidigare givit staden Bremen enligt nu att lokalisera en mindre anläggning för monbeslöts av borrutrustning till Bremen. Då strax därefter tering behovet av en tillverkningsenhet för borrtraktorer uppstod beslöt man att förlägga även denna till Bremen. motiv har angivits vara fördelen av att ha Väsentliga tillverkningen inom EG och framför allt svârighetenatt arbetare i Sverige. Inledningsrekrytera yrkesutbildade vis 100 arbetare i Bremen. I dag är antasysselsattes let 300. Produkterna säljs över hela världen, ungefär då denna enhet är ensam om borrtraktortillverkninginom

Atlas Copco.

kan vi konstatera Sverige fick ett Ex post följande. avtal med EG som lett till att handelshindren avlägsnats. De vid 1970-talets början lägre arbetskraftskostnaderna i Västtyskland har höjts snabbare än i Sverige

lndustrierna för bergborrutrustning 111

och är nu högre. Produktiviteten ha sägs utvecklats likartat i Bremenanläggningen som vid de svenska enheterna.

På grund av nedläggning av ett större verkstadsföretag fanns det gott om yrkesutbildad arbetskraft i Bremen. Det var däremot inte fallet iSverige.Enligt Konjunkturinstitutet har det under hela 1970-talet rått brist på yrkesarbetare i Under Sverige. andra halvan av 1969 och 1970 hade således 80 % av verk-

stadsföretagen anmält brist på yrkesarbetare (Konjunkturbarometern, mars 1980).

När vi därför försöker summera effekterna för Atlas Copco av investeringen i Bremen och som alternativ har en lokalisering till finner vi att ef- Sverige, fekten för konkurrenskraften är positiv. Igångsättningen blev snabbare och sannolikt mindre kostsam än om fabriken hade lokaliserats till På Sverige. lång sikt måste denna effekt ändå vara relativtmarginell.

Vilka är då de näringspolitiska effekterna för Sverige? I genomsnitt har ungefär 200 personer i sysselsatts Bremen. Då det under 1970-talet rått bristpåyrkesarbetare hade en till förläggning Sverige knappast betytt att ytterligare 200 arbetslösaberettsarbete. Sannolikt hade en del av dessa arbetare måst rekryteras från andra företag, som i sin turvarittvungna att rekrytera osv. Effekten är snarast av strukturomvandlande karaktär. Den

kundehainneburitattvissa

företag fått svårigheter att producera men ocksåatt arbetsbesparande maskiner införts i snabbare takt samt att ett antal nya yrkesarbetare utbildats. Således kan antas ha haft en Bremeninvesteringen viss negativ effekt för sysselsättningsstrukturen och produktivitetsutvecklingen.

Exporten av komponenter från till Bremenfa- Sverige briken var år 1978 ca 20 milj kr. Hade monteringen legat här hade exporten varit ca 100 milj kr. Importen av färdiga borrtraktorer var år 1978 ungefär

112 Industrierna för bergborrutrustning

Den hade bortfallit vid montering i 13 miljoner. Sverige. I gengäld hade komponentimporten, antagandes att samma leverantörer använts, uppgått till vad gäller Atlas ll miljoner. Nettoexportbortfallet var således drygt 80 milj kr. Om emellertid Copco Atlas sin arbetskraft från andra Copco rekryterat hade från dessa minskat, eller om företag exporten de producerade för den svenska marknaden, importen ökat. Därför är den negativa effekten på handelsbalansen mindre än 80 milj kr menstörneännoll. långt

Effekterna för den totala FoU-verksamheten inom kan antas vara ringa. Den centrala ut- Atlas Copco med bl a byggande av prototyper, vecklingsenheten, är till även om visst konstruktionsförlagd Sverige, i Bremen. Effekterna för kompetensupp- I arbete görs

i Sverige är därför små. byggnaden

I efterhand står alltså en positiv effekt för Atlas konkurrenskraft, framför allt Copcos internationella till av att snabbt kom i gång, följd produktionen mot vissa effekter för sysselsättningsstruknegativa Sverige. Vid den aktuella turenj.ochexportenfrån tidpunkten, åren 1969-1970,hadebedömningen antaglivarit annorlunda, bl a på grund av osäkergen något framtida relationer till EG. De heten om Sveriges effekterna för Atlas Copco hade sannolikt positiva bedömts som större än vad de faktiskt kom att bli. var är det emellertid troligt att Som situationen i Sverige om Atlas Copco förinvesteringen gjorts bjudits att göra den utomlands.

Den av Atlas utlandsinvesteringar som vi här Copcos har diskuterat är inte på något vis representativ för Även om den inte kan sägas varaenrensamtliga. odlat resursorienterad investering tycks tillgången arbetskraft ha varit den mest betypå yrkesutbildad delsefulla enskilda förklaringen till lokaliseringen. i har varit Övriga investeringar produktionskapacitet motiverade av handelshinder, kostnadsskälochj.fallet av önskemål om att få tillgång till ny Jarva, USA,

teknologi. Effekterna av investeringar på skyddade

Industriema för 113

bergborrutrustning

marknader, som de sydamerikanska, är troligen positiva. Investeringarna ger upphov till export av centrala komponenter som tillverkas i Sverige. Denna export skulle sannolikt inte kommit tillståndinvesteringarna förutan. Investeringarna i Sydafrika och Kanada är motiverade av framför allt kostnadsskäl. Exporten av färdiga produkter från Sverige skulle inte vara ett konkurrenskraftigt alternativ. Effekterna är positiva på grund av komponentexporten.

Sammanfattningsvis finner vi att Atlas Copcos investeringar utomlands i produktionskapacitet för bergborrutrustning haft övervägande positiva effekter för export och sysselsättning, även om den senare minskat i absoluta tal. Investeringen i Bremen anser vi emellertid haft vissa negativa effekter samtidigt som dess effekt på Atlas Copcos internationella konkurrenskraft har varit begränsad. Övriga investeringar bedömer vi varit väsentliga i stärkandet av den internationella konkurrenskraften. De har bidragit till att Atlas Copco både marknadsmässigt och tekniskt är ett av världens främsta i borrutrustningsföl retag.

Den svenska koncerndelens kompetens är hög genounatt huvuddelen av forskningen och utvecklingen samt tillverkningen av själva borrmaskinerna är förlagd till

Sverigel. Emellertid har en del av den långsiktiga

forskningen förlagts till Schweiz sedan början av 1960-talet. Motiven var bl a att öka kunskapernaom förutsättningarna för borrning i

mjukabergartersamt

svårigheten att rekrytera utländska forskare till Sverige. Totalt sysselsätts ett 40-tal personer.

1 Det bör påpekas att för den här inte undersökta kcnçmessortillverkningen finns såväl ledning san produktutveckling i Belgien.

114 Industrierna för bergborrutrustning

SANDVIK AB

Historik

Upprinnelsen till Sandvikens Jernverk, fr o m år 1972 Sandvik AB, var två viktiga händelser. År 1858 lyckades grundaren av Sandvik, Göran Fredrik Göransson, att såsom den förste i världen få fram en industriell stålframställning enligt Bessemermetoden. År 1895 köpteså Göransson en femtedel av det patent som låg till grund för stålframställningen.

Sandvikens Jernverk kom att satsa på olika stålmanufakturer (propelleraxlar, hjul m m). Efterfrågan var stor i hela Europa, varför utlandsmarknaderna redan från början fick stor Ett första steg i interna-

betydelse.

E tionaliseringen togs i och med att man övergick från ! 4 att exportera via svenska handelshus till att byggaupp J ett eget agentnät ute i Europa före och omkring sekel- 1

i

skiftet. Det andra steget togs år 1914 då det förstautländska dotterbolaget etablerades i England. I slutet av l930-talet hade Sandvik omkring 15 utlandsbolag och fram J antalet kom att bli i stort sett oförändrat till J slutet av 1950-talet. Under denna tid fortsatte dock 1 agentnätet att växa från omkring 30 till 75 agenter. Under 1960- och 1970-talen har antalet dotterbolagxnångdubblats, samtidigt som agentnätet kraftigt har reducerats. Utvecklingen visas i tabell 3.12. Tabell 3.12 Antal utländska joint ventures, dotterbolag \ samt antalet länder (förutom Sverige) täckta 1 av åren 1945-1978. l dotterbolag 1

1 Varav tre för specialprodukter inm kärnkraftsindustrin år 1970, två 1974, ett - 1978.

2 Inkl enklare sanuansättningsindustri. Källa: Årsredovisningar.

Industriema 115

för bergborrutrustning

Intressant att notera är att antalet ökat dotterbolag mycket mer än antalet dotterbolagsmarknader. Mot att företaget år 1965 i genomsnitt hade ett företag per marknad har man i dag tre. Sandviks är sålestrategi des att stärka sin ställning pâ befintliga marknader, vilket huvudsakligen skett genom Av företagsförvärv. de 40 utländska bolag som tillkommit under 1970-talet har mer än hälften skett genom förvärv.

Produktionssystemet

Sandvik hör till de svenska industrikoncernersonlredan i början av detta sekel började investerai.produktionsanläggningar utomlands. För Sandviks del var det de ökade handelshindren för sågar som fick att företaget starta utlandsproduktion. Strax efter andra världskriget, då den s k svenska metoden fick sitt genombrott, beslöt företaget att för första även gången förlägga produktion av bergborrar utomlands. Produktionsbolagen i utlandet har i ett första skede enbart som å fungerat l sammansättningsenheter. När dotterbolagen växtharfler › och fler led i produktionsprocessen förlagts dit, samtidigt som nya produkter tagits upp på produktprogram-

1 men. Tillverkningen uppdelas i följande fyra led:

Tillverkning av Framställning av Sannansätt- Tillverkning hålat borrstål av hârmetall-9 till hårdmetallskär/ ning pulver stift bergborrar

i

1 2 3 4

T

Sverige

Huvuddelen av bergborrproduktionen ligger fortfarande

kvar inom Sverige. Anläggningen för produktionaä/hålat borrstål (led 1) ligger i Sandviken och är Sandviks enda. Tackjärn tas från olika svenska bruk. Hårdmetallen framställs vid Coromantfabrikerna i Stockholm och Gimo (led 2 och 3), medan sammansättningen (led 4) utförs i Sandviken och sedan år 1973 även i Köping (rullborrkronor). Insatsvarorna för hårdmetallframställningen köps från olika håll i världen. Kobolten köps helt

116 Irzdustriema för bergborrutrustning

och hållet från Belgienl. Wolfram köps vanligtvis ge-

nom leveransavtal direkt med gruvbolagen. långsiktiga För Sandviks del köps den mesta wolframen från Sverige, Australien (där Sandvik år 1977 gick in som Brasilien, i en wolframgruva) och Kanada. På minoritetsdelägare 1980-talet man kunna köpa från Kina. hoppas

Sydafrika (1948)

och fortfarande en av världens Sydafrika utgjorde utgör största För att kunna vara med och kongruvmarknader. kurrera denna marknad var företagen mer eller mindre på att tillverka lokalt. Fördelarna var att man tvungna fick till den billiga arbetskraften och det tillgång inhemska stålet, samt att man undgick tull på billiga ca 5-10 %.

I och med av Avestas bergborrdivision år l969och köpen Wickman Wimet år 1973 tillkom två dotterbolag som man hade konkurrerat med i Sydafrika. Dessa bolag tidigare är nu helt med det ursprungliga dotterbointegrerade Sandvik (Pty) Ltd i Benoni. I dag utför man tilllaget 2, 3 och 4 medan det hâlade borrstâlet verkningsled lokalt. Produktionen täcker så gott som hela proköps duktprogrammet.

Kanada (1952)

Liksom är Nordamerika en stor gruv- och anlägg- Sydafrika Sandvik började med att sammansätta helningsmarknad. Produktsortimentet har efter hand utökats stångsborrar. till att även omfatta gängad borrutrustning. År 1971 startade man tillverkning av hårdmetallskär. Produktionen av dessa är så stor att man exporterar en del till det amerikanska bolaget. Hålat borrstål köps till mer än 50 % lokalt från en av världens största tillverkare, Atlas Steel. I övrigt importeras stål från Sandviken. Trots sin ålder är bolaget relativt litet medenuomsättomkring 20 milj kr. Motiven för bildandet var, ning på

1 i Kobolten som kcnuer från Zaire vidareförädlas Belgien.

Industrierna för 117

bergborrutrustning

förutom den lockande marknaden, risken för dumping-

anklagelserl samt att myndigheterna på den tiden

krävde viss lokal tillverkning av försörjningsskäl.

Brasilien (1958)

De främsta motiven för bergborrtillverkningi.Brasilien var marknadens storlek och tillväxt samt mycket höga handelshinder. Under en lång följd av år har en regel tillämpats som tvingat importören att avsättaenxsumma, lika stor som köpesumman, på ett räntelöst kontoi.riksbanken under ett år, vilket betytt stora förluster på grund av den höga inflation som rått i Brasilien. Regeln är sedan något år borttagen och har ersatts med höga tulltariffer.

Sandviks dotterbolag har växt betydligt och har nu den största omsättningen efter det sydafrikanska dotterbolaget. Produktprogrammet är ganska heltäckande. Investeringar har gjorts efter hand, så att man i dag utför leden 2, 3 och 4. Led 2 utförs i Seco Tools anläggningar. Bolaget täcker förutom den lokala marknaden även Chile och Argentina (LAFTA-området).

Indien (1962)

En viktig marknad med några av världens besvärligaste handelshinder var motivet för etableringen i Indien. Sedan år 1963 tillverkar Sandvik där hårdmetallskär och stift (led 3). Numera står man även för den kemiska hårdmetallpulverprocessen (led 2. Wolfram köps från Thailand via ett svenskt handelshus.). På grund av att lokalt hålat borrstål av tillräcklig kvalitet ej går att få tag på importeras detta från Sandviken på licens. 10 % av produktionen exporteras (vanligtvis till Sverige) i enlighet med de indiska myndig-

1 Priserna, san på den kanadensiska marknaden är hårt pressade, står inte i samklang ned de priser som Atlas Copco vid normala nzuginaler skulle behöva ta ut för importerade bergborrar. En försäljning av Atlas Copcos produkter till marknadspris skulle då kunna leda till dumpinganklagelser.

118 Industrierna för bergborrutrustning

heternas krav. Bolaget är i dag ett av Sandviks större och har ett så gott som heltäckande produktsortiment.

Zambia (f d Nord-Rhodesia) (1965)

Det förhållandet att Zambia var en betydande gruvmarknad, som samtidigt var skyddad av handelshinder, motiverade Sandvik att börja med en enklare sammansättning (led 4) av helstångsborrar. Så småningom har man även börjat tillverka gängad utrustning. Stål och hårdmetallskär importeras från Sverige. Tidigare,innangränsen mot Sydafrika stängdes, togs insatsvarorna därifrån. Bolaget, som är ett av Sandviks minsta, sysselsätter totalt 17 personer (år 1978).

Australien (1967)

4 Sandvik förutsåg framtida handelshinder varför man etablerade en mindre tillverkningsenhet i syfte att vara väl förberedda när tullskyddet senare trädde i kraft. I dag ligger tullsatserna kring 25 %. Australien är ett av världens största gruvländer.

Bolaget (benämns SAPL) som är ganska litet håller just nu på att integreras med det australiensiska dotterbolag (benämns WAU) som följde med vid köpetzn/Wickman Wimet. SAPL har tidigare endast utfört sammansättning (led 4) av svenska insatsvaror men får genom WAUs anavhârd- i läggningar nu tillgång till egen framställning 1 metallpulver och sintringsanläggningar för hårdmetall- Å skär och stift (led 2 och 3). Stâlet tas från Sandviken.

1 Mexico (1967)

Även när det gäller Mexico har investeringar i produktionsanläggningar motiverats av att landet är en stor marknad som är stängd för import. Tullsatser på upp till 175 % samt tidvisa förbud mot importeulhårdmetallpulver och färdig hårdmetall har omöjliggjort en import. Insatsvarorna köps främst lokalt. Tidvis har wolframkarbid skickats för vidareförädling vid Coromant-fabriken i Stockholm för att sedan skeppas

Industriema för bergborrutrustning 119

tillbaka till Mexico. År 1968 startade Sandvik tillverkning av hårdmetallskär och stift (led 3). Led 2 är just under införande. Fortfarande är det mexikanska bolaget ett av de mindre men med en god tillväxt.

Frankrike (1970)

Sandvikhaderedan före köpet av Le Burin år 1971 en ledande ställning på den franska marknaden. När så Le Burin förklarade att man var till salu var flera av Sandviks konkurrenter, däribland Fagersta, intresserade av att komma in och bryta Sandviks dominans. För att inte mista sin dominerande beslöt ställning Sandvik att förvärva företaget. utför en- Företaget dast sammansättning av ett ganska brett sortiment (led 4). Insatsvarorna importeras från Sverige. Bolaget, som är medelstort, exporterar till flera EGländer, främst Italien och Västtyskland. Genom förvärv år 1980 av Eurotungsten blev Sandvik ensanltillverkare i Frankrike av bergborrar med hârdmetallskär.

Spanien (1971)

Köpet av Mimetesa år 1971 medförde att Sandvik slapp importkostnader (tull och frakt från Sverige) på 40-50 %. Bolaget som har egna utför led sintringsanläggningar 2 och 4. Stål och från hârdmetallpulver importeras Sverige. Fabriken, som är liten (omsatte 7 milj kr år 1978), har viss export till Marocko.

England (l973)

Köpet av Wickman Wimet var ett led i av expansionen hårdmetallverktygssektorn. Det köpta företaget hade emellertid även en mindre tillverkning av sänkborrkronor och Sandvik kom därmed kolbrytningsverktyg; in på en teknologi för kolbrytning som man tidigare inte sysslat med.

Wickman Wimet utför hela hårdmetallkedjan, led 2 och 3 (wolfram köps främst från Australien) samt sammansättning, led 4. Stål tas från Sverige. Hårdmetallen som är anpassadförkolverktygêürav lägrekvalitet.

120 Industrierna för bergborrutrustning

USA (1973)

nämnts Nordamerika en stor och in- Som tidigare utgör tressant marknad, framför allt inom anläggningssektorn, trots de hårt pressade priserna. Importkostnaden (tull och frakt från Sverige) ligger kring 15 %. Å av Mountaintop-fabriken var dock starkt be- Köpet av Atlas satsning på den nordamerikantingat Copcos ska marknaden. Fabriken är medelstor med ett smalt Insatsvarorna tas från Kanada och produktsortiment. sverige.

Peru (1978)

Den som Sandvik byggt upp fungerar endast anläggning som en (helstângsborrar) och sammansättningsindustri är fortfarande under inkörning. Meningen är att pro- :

l dukterna skall säljas inom hela den Andinska gruppen. ä

av olika

i

Enligt den länderprioritering för produktion som görs inom Andinpakten, har Peru producentvaror J prioriterats för produktion av bergborrar (helstångs- I borr och utrustning). stålet importeras vanli- J gängad från medan hârdmetallskären tas fråndet gen Sverige, brasilianska Så småningom kommer en del av bolaget. smidesarbetet att förläggas till den peruanska fabriken. Bolaget är det minsta bergborrproducerandedotteri koncernen. Sandvik äger 70 % och lokala inbolaget tressenter 30 %. Enligt lag kommer Sandvik endastatt I n kunna behålla 49 % och 51 % blir nationelltägt(gruv- l bolag m m). i

i

Produktionsmönster S

De utländska dotterbolagen har byggts upp som sammansättningsindustrier. Efter hand har fler produktionsled införts, samtidigt som produktsortimentet utökats. Mer lokal av insatsvaror har följt med upphandling det ökade Utvecklingen med ökat produktionsansvaret. produktionsansvar är betingad av marknadens storlek, tillväxt och lönsamhet. På grund av investeringarnas karaktär förekommer mycket litet av specialisering mellan enheterna. Dotterbolagen som bygger utsintillalternativt inför nya förädlingsverkningskapacitet,

SOU 19v81:33 Industrierna

för bergborrutrustning 121

steg, köper normalt sin utrustningj.Sverige,antingen det gäller standardiserad maskinutrustningellersådan som specialtillverkas inom Sandvik.

Som det är i dag är det möjligtvis som verktygssidan kan motivera lokal produktion av hårdmetall. Bergborrsidan är för liten för lönsamma investeringar i hårdmetallanläggningar. Enligt uppskattningar på Sandvik skulle en lönsamhetsgräns ligga kring 300 ton hårdmetallpulver. I Stockholm tillverkas i dag 1 700 ton. Av detta levereras 1 100 ton till svenska anläggningar och 600 ton till utländska dotterbolag i Frankrike (Safety), Spanien, Italien, Västtyskland, England,USA, Kanada, Japan, Australien och Sydafrika. I de utländska anläggningarna tillverkas betydligt mindre;j.Indien 125 ton, i Sydafrika 100 ton, i Brasilien 130 ton och i England 360 ton (Wickman Wimet). Dessutom tillverkar Q Seco Tools 450 ton i Sverige. Tabell 3.13 visar produktionsmönstret för bergborrtillverkningen år 1978. Hur stor andel av produktionen i de fyra produktionsleden som utförs i Sverige resp utlandet visas i figur 3.1.

Tabell 3.13 Produktionsmönster Sandviks bergborrproduktion.

T l Sanuansätt-

Tillverkning Franställning Tillverkning l av hålat avhårmetall- avhårdmetall- till ning borrstål pulver stift/skär bergborrar l 2 3 4 Sverige X England (1973 köp) Indien (1962)

><-><><><><

Sydafrika (1948)

><><><><><><><><

Brasilien (1958) Australien, WAU (1973 köp)

><1><><><><><><><><><><><><.‘

Spanien (1971 köp) Nbxioo (1967 köp) Kanada (1952) Frankrike (1970 köp) Zambia (1965) Peru (1978) Australien, SAPL (1967)

USA (1973 köp)

Källa: Sandvik.

122 Industrierna för bergborrutrustning

LED Andel 10 u. q» 17- % Produktion i Sverige

Produktion i utlandet 0 Figur 3.1 Andel av produktionen i de fyra produktionsleden som utförs i Sverige resp utlandet. Källa: Sandvik.

Försäljningsutvecklingen Tabell 3.14 Koncernens totala fakturering fördelad på marknadsomrâden (%) samt bergborrfakturering. 1965 1970 1974 1978

milj kr Bergborrfakturering 130 183 414 535 milj kr 1 Fördelning beräknad på 1968 års fakturering. Källa: Sandvik.

Industrierna 123

för bergborrutrustning

Bergborrfaktureringen vid moderbolaget dominerar stort. Därefter kommer dotterbolagen i Sydafrika och Brasilien. Bolagen i dessa tre produktionsländer står i dag för ca 70 % av Sandviks totala fakturering av bergborrar. Moderbolagets andel av total bergborrfakturering har stadigt sjunkit från 68 % år 1965 till 64 % år 1970, 50 % år 1974 och slutligen 46 % år 1978.

Tabell 3.15 Bergborrprodukter, exportfakturering av mellanvaror till producerande dotterbolag samt export av färdiga produktervia Atlas Copco, milj kr, åren 1965-1978. 1965 1970 1974 1978

N Exportandel % 91 80 81 84

Källa: Sandvik.

› Exporten av mellanvaror uppvisar, till av det följd ökade antalet utländska produktionsenheter underl970- ‘ talet, en mycket starkare ökning än exporten av färdiga produkter (7,5 gånger mot 1,4 gånger mellanåren 1965-1978). Import till Sverige av mellanvaror (råvaror ej inräknat) eller hela bergborrprodukter förekommer i mycket liten omfattning.

§y§selsättningsutvecklingen

Sandvik har i dag drygt 28 000 anställda, varavdrygt 50 % är utlandsanställda. Som normalt är inom stora svenska multinationella bolag, har andelen utlandsanställda ökat med åren, dvs företaget har växt snabbare utomlands än här hemma. Figur 3.2 visar att andelen utlandsanställda har ökat från 20 % år 1964 till 54 % år 1978.

124 Industrierna för bergborrutrustning

Procent 100 _

90.

80_

Andel anställda i Sverige 70_

60.

50.

40 30

20 Andel anställda utomlands 10.

1964 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78

Figur 3.2 Fördelning av anställda mellan Sverige och ‘ utlandet åren 1964-1978. Källa: Sandvik.

Relationen - arbetare har också stadigt förtjänstemän ändrats så att tjänstemannasidan ökat fortare än arbetarsidan och därmed kommit att utgöra en allt större andel av de sysselsatta. År 1945 utgjorde tjänstemännen 16 % av arbetsstyrkan, år 1978 hela 39 %, vilket bl a I visar ökade betydelse (se tabell 3.16). mjukvarusidans

Inom Sverige sysselsattes år 1978 omkring 13 000 männi- N

3 000 sedan 1 skor, vilket innebär en ökning med omkring år 1965. Under samma period har Sandvik genom företagsförvärv i Sverige införlivat omkring 3 000 anställda, vilket att personalökningen i Sverige sedan år betyder 1965 kan förklaras med företagsförvärv.

I utlandet har antalet anställda ökat från omkring3 500 år 1965 till drygt 15 000 år 1978, dvs med omkringll 500 personer. Genom företagsköp har omkring 5 500 anställda tillförts koncernen och den interna sysselsättningsök-

Industrierna 125

för bergborrutrustning

mmm OS mma 00a Em 00a amm 00a mom o3

§30...

o

goo

v

mmm

»mccain

w©m.:m.nmmm.mcmE

om om mm

So ama

m»

mEumm

Sm

å

fiance

m 0a 2 .ma

m8 00a mom 00a Sw 00a mä 00a :a 00a

.umvcmauø

m

a

umccmfio

mm

:oo

Z

.w$T.:.$

mmHnmm

momcflfiefl.

mm å om

mmEmm

«mm mm:

v 0a

:mä

.mvaamumcm

won mao mma

.wE.é3meU

00a ax. 00a 36 00a 00a 00a

a N w

0a aa

amuä

nånsin

ma

oa.m 00N.(.

mcmcmgmmcmcmz

aawama

mm

mmflgm

00a

a

.xäøcmm

umflmx

126 Industrierna för bergborrutrustning P inom utlandsorganisationen har därför varit ningen

ca 6 000 personer;

gysselsättning inom bergborrproduktionen

År 1978 sysselsattes 715 personer i bergborrproduk-

tionen i Sverige. Av dessa arbetade ungefär 70 % i Sandviken och 30 % i Köping. Efter år 1965 ökade sysselsättningen fram till mitten av 1970-talet, varefter den sjönk för att år 1978 ligga på samma nivå som år 1965. Köpet av Avesta Bergborrdivision gav ett tillskott på ungefär 200 anställda, vilket gör att bruttosysselsättningen har ökat under perioden.

Totalt i världen sysselsattes drygt 1 700 personer, en ökning med omkring 850 sedan år 1965. Denna ökning

har till 80 % berott på företagsförvärv. Se vidare i

tabell 3.17. 1

Tabell 3.17 Brutto- resp nettosysselsättning inonxbergborrproduktionen totalt och i Sverigeâren 1965-1978. 1965 1970 1974 1978

Sverige brutto 526 552 831 715 netto 526 362 641 525 Totalt brutto 858 1 071 2 076 1 717 netto 858 881 1 386 1 027 Anm: För att få nettosysselsättningen har från bruttosysselsättningen, för varje år efter inköpsåret, dragits av ingångssysselsättningen för inköpsåret. Företagsförvärv so exkluderats i nettosysselsättningen är sysselsatta med bergborrproduktion vid Avesta Bergborrdivision, Le Burin, Mimetesa, Mmnmannxçrfabrümm cmxwidqmüxwümet. Källa: Sandvik.

Forskning och produktutveckling

FoU-verksamheten för bergborrar har varit koncentrerad till Sandviken. FoU för hårdmetaller bedrivs vid Coromantfabriken i Stockholm men även vid tillverkningsenheterna i Indien, USA, Japan och England. I Indien ställde nämligen myndigheterna kraV På Viss

Industrierna

för bergborrutrustning 127

FoU-verksamhet i samband med en kapacitetsutbyggnad. Kontakt med framstående forskningsinstitut samt närhet till storindustrin har motiverat till viss FoUverksamhet i USA, Japan och England. I samband med köpet av Wickman Wimet i England man tog överenxganska betydande vilken bl a bedriforskningsavdelning, ver forskning inom kolbrytningsområdet. Vid de utländska tillverkande enheterna förekommer viss lokal produktanpassning, vars kostnad dock understiger 5 % av de totala FoU—utgifterna.

Inom hårdmetallområdet pågår ett samarbete1maiLab0ratoire Suisse de Recherches Horlogêres, den schweiziska urindustrins forskningsinstitut. Tillsammans med detta institut fick Sandvik fram bl a en hårdmetall ny för skärande verktyg år 1969 som innebar en närapå revolution i fråga om skärhastigheter och skärekonomi.

Tabell 3.18 visar FoU-utgifter och inom sysselsättning bergborrforskningen.

Källa: Sandvik.

Forskningsinsatserna för bergborrar har varit inriktad på att öka så att man dels kan öka livslängden borrsjunkhastigheten, dels minska behovet av omslipning. Stora forskningsinsatser har också för gjorts att m;nska beroendet av hittills använda råvaror för hårdmetallskären.

lndustriema 128 för bergborrutrustning

Fallet Frankrike

Den franska marknaden domineras starkt av Sandvik som har en marknadsandel kring 50 % (inkl Le Burin) . Därefter

kommer Eurotungsten (F)l med omkring 20 %, Secoroc med

10 %, Gardner Denver med knappt 10 % och restedrygt

rande företag på marknaden2 med omkring 10 %. Total-

marknaden är 80 milj kr- 85 milj kr. Coromant och Eurohar fallit tillbaka något under l970-talet. tungsten Secoroc och GD har kraftigt ökat sina marknadsandelar sedan år 1978.

Den franska marknaden har de senaste åren minskat något. Den minskade inhemska förbrukningen har dock till viss del av reexport via de internationellt verkkompenserats Endast Sandvik, dvs Le Burin, och

samma entreprenörerna.

har inom landet. Boart överväger I Eurotungsten produktion I eventuellt större etablering i Frankrike. Timken någon och Padley & Venables säljs via GDs säljbolag.

På kundsidan finns både kol- och metallgruvor. Kolgruvorna, som konsumerar stora mängder borrar, pressar priserna. Relationerna mellan leverantör och kund bygger ofta kontakter och är mycket stabila. Kolpå personliga som till stor del är statligt ägda, köper engruvorna,

bart franska borrar, dvs från Le Burin3 och Eurotungsten.

Relationerna till kunderna på metallsidan är även de stabila på 3-5 års sikt.

har samma leverantör av borrar under Entreprenörerna ett visst Innan nya arbeten sätts i gång görs projekt. ofta borrtest mellan konkurrenterna. Relationerna till som bedriver stenbrott är dock instabila, då köparna dessa ofta byter leverantör. Stenbrotten kännetecknas av viss och risken för kundförluster är oorganisation stor.

l från Förvärvades av Sandvik sommaren 1980 efter godkännande franska myndigheter. 2 Böhler (A), Timken (USA), I-R (USA), & (GB) och Boart (SA). 3 stål och hårdmetall. Observera att Le Burin använder svenskt borrar tas från Kunden upplever dock Även färdiga Sverige. varumärket Le Burin som franskt.

Industrierna 129

för bergborrutrustning

Hos kunderna har folket på mer arbetsplatsen mycket att säga till om vid val av borrleverantör än vid val av utrustningsleverantör. Beslutsfattare vid utrustningsköp är främst den centrala inköpsavdelningen. Borrmästarna värderar hög och framför allt kvajämn litet, medan inköparna främst ser till (denna priset syn hade både intervjuade leverantörer och inköpschefen i ett kundföretag).Enligtenintervjupersonskulle Ä man hos stora kunder, där produktiviteten inte hänger I på borren utan på utrustningen, se mer till priset på borrarna än till kvaliteten. Däremot skulle för en mindre kund kvaliteten på borren vara av större betydelse än priset. En mindre kund kan inte använda sig av slit och släng-filosofin samma sätt som en på

storförbrukarel. Marknaden utgörs till ungefär 40 %

av stora kunder och 60 % av små kunder.

Bergborrpriserna i Frankrike är förhållandevis höga. Enligt en källa skulle det t 0 m vara lönsamt för en kund att köpa borrarna i USA och frakta dem över till ‘ Frankrike. Samma källa uppgav att I-R skulle vara40 % billigare i USA än i Frankrike. Den verkliga prissätt-

ningen fluktuerar kraftigt och över korta tidsrymder.

Fluktuationerna kan uppgå till 40 %. Generellt ligger t ex Pimken 30 % under Coromant. en annan Enligt källa är kunderna beredda att betala 10 % mer för högkvalitetsbarrar som Coromant och Secoroc. För att de bryta stabila kundrelationer som finns med skulle gruvorna det krävas 20-procentiga prisreduktioner.

Sandviks köp av Le Burin

Le Burin är ett gammalt franskt Inbergborrföretag. satsvarorna, hålat borrstâl och hårdmetall, köptes från olika underleverantörer. Före år l970k0u1stålet från Sverige, Kanada och England, medan hårdmetallen köptes lokalt. Viktigaste kunden var, och är fortfarande. de franska gruvorna. Sedan 1940-talet hade borrarna sålts genom Montabert (kommissionsförsäljning). Fram till år 1970, då förvärvades av bolaget Sandv;k, exporterades mycket litet (mindre än lO % av omsätzningen).

lEn stcr gruvkund kan förbruka 50 000 borrar

upåt årligen.

130 Industrierna för bergborrutrustning sou ;98133

Mot slutet av 1960-talet började man inom Le Burin anse att var för litet för att kunna klara företaget av framtiden. Man hade främst problem med att få stål med kvalitet. Det naturliga var då att söka sanjämn

arbete med något stålföretagl. Med Le Burins storlek

fanns också risk för leveransvägran från de stora stålkoncernerna. Slutligen ansåg man sig inte kunna tillräckligt med resurser för att kunna fölgenerera ja med i den framtida tekniska utvecklingen.

Resultatet av Le Burins sökande blev att företaget förvärvades av Sandvik. Sandviks främsta motiv var att öka sin marknadsandel i Frankrike och därmedsir dominerande ställning. Alternativet att inteförvärva Le Burin, vilket att någon konkurrentgjort

inneburit

det, hade kunnat leda till en försvagning av dominansen.

Efter år 1970 har FoU-intensiteten ökat i Le Burin till ca 5 % av omsättningen. Produktsortimentet har inte förändrats. liggerkring 20%. Defrämsta Exporten är Italien, Västtyskland och Storbriexportländerna tannien. Av Le Burins försäljning är 20 % produkter som tillverkats i Sverige och som säljs under varunamnet Le Burin. Till övriga 80 % tas stål och hårdmetall från Sverige för sammansättning i Frankrike.

Bffektanalxs

syfte var att öka Sandviks marknads- Investeringens andel i Frankrike, samtidigt som köpet förhindrade att större konkurrent kom in och bröt Sandviks någon dominans Förvärvet förbättrade Sandviks på marknaden. konkurrenskraft genom att företaget fick tillgång till ett franskt varumärke, som är en nödvändig intill de franska gruvorna. Däremot medträdesbiljett för inte förvärvet i någon större grad sänkta produktionskostnader, förbättrade leveranstider, förbättrade servicemöjligheter eller kreditmöjligheter.

1 Sandvik Tänkbara alternativ var Krupp, Atlas Steel, Bedford, och Fagersta.

Industriema för 131

bergborrutrustning

Härvidlag verkar ett säljbolag på den franska marknaden vara en lika effektiv kanal som lokal produk-

tionl. Ingen av de utländska konkurrenterna förutom

Sandvik har heller någon lokal produktion.

Alternativmöjligheten att exporteraborrarfrånsverige och samtidigt öka marknadsandelen i Frankrike motsvarande vad köpet av Le Burin innebar, skulle ha krävt ett utkonkurrerande av antingen de övriga importörerna eller de inhemska tillverkarna. Det senare skulle närmast ha varit omöjligt på grund av köparpreferenserna för franska borrar.

Förvärvet har inneburit ökade försäljningsintäkter inom koncernen med omkring 20 milj kr per år. Av detta härrör huvuddelen från Sverige (20 % direktförsäljning plus insatsvaror till resterande 80 % av försäljningen kommer från Sverige). Effekten på sysselsättning och export kan bedömas som positiv. Förvärvet har däremot inte påverkat Sandviks tekniska kompetens, ej heller importen.

Här har vi således bedömt effekterna i jämförelse med det påtvingade alternativetexportfrånsverige. Av skäl som framförts tidigare är det inte troligt att Sandvik skulle ha valt det alternativet. Med tanke på förvärvets relativa litenhet i förhållande till de resurser som Sandvik förfogar över ter det Q sig inte heller särskilt meningsfullt att diskutera : en alternativ av de finansiella användning resurserna inom ramen för Sandviks verksamhet. Det centrala är snarast betydelsen av förvärvet som ett medel för stärkande av Sandviks ställning inonldet globala oligopolet.

Sammanfattning Sedan år 1948 har Sandviks produktion av bergborrprodukter blivit alltmer internationaliserad. Ofta har plötsligt uppkomna eller förväntade handelshinder varit den utlösande faktorn. I ett fall, Indien, 1 Studier av Fagerstas försäljning, san sker via säljbolag, styrker oss i denna tro.

132 Industriema för bergborrutrustning

har investeringen tillkommit efter krav från myndigheternas sida. I de fall investeringarna gällt företagsförvärv har behållande av eller ökade marknadsandelar varit det främsta motivet. I ett par fall har Sandviks investeringar kommit till som en följd av Atlas Copcos internationalisering.

Fram till och med 1960-talet byggde Sandvik upp en för att nå ut tillstora växproduktionsorganisation ande marknader. Utifrån den dominerande ställning som Sandvik fått på världsmarknaden har det varit fördelaktigare att efter hand öka marknadsandelarna företagsförvärv. 1970-talets expansion har därgenom för enbart tillkommit till följd av företagsförvärv (undantaget Peru med dess speciella förutsättningar). Förvärven har skett på relativt öppna marknader i Västeuropa samt i USA. Tidigare investeringar ligger företrädesvis på för import stängda marknaderi.Asien, Afrika och Latinamerika (där även Sandviks främsta konkurrenter har lokal produktion).

För Sandvik, som är ledande i bergborr0ligopolet(hårdberg), är dominansen en specifik fördel, som möjliggör kontroll över produktutveckling, prisutveckling m m. Internationella investeringar i produktion och marknadsföring har banat vägen för denna dominans. Förutom de vanliga konkurrensmedlen är därför dotterbolagens storlek (marknadsdominans) och en globalspridning av produkterna två mycket viktiga aspekter av Sandviks konkurrenskraft. Direktinvesteringarçå större marknader runt om i världen, genom uppbyggnad eller företagsförvärv, har därför varit en naturlig del i Sandviks expansionsstrategi.

Sysselsättningen i den svenska delen av tillverkningen av bergborrar har ökat från år 1965 men vid frånräkning av förvärv varit ungefär konstant. Denêürhögre än vad den skulle ha varit om inte de utländska direktinvesteringarna genomförts. Exporten av bergborrar och material för sådana har ökat. Även om Sandvik via förvärv utomlands kommit att ha en del FoU-verksamhet i andra länder är ändå huvuddelenförtill Ingen central kompetens saknas lagd Sverige. därför här.

[ndustrierna 133 för bergborrutrustning

FAGERSTA AB

Fagersta, som bildades år 1873, började redanår 1932 med hårdmetalltillverkning under namnet Seco. Bergborrtillverkningen kom i gång år 1944. Fagerstakoncernen har genomgått ett flertal omstruktureringar. Under 1960- och 1970-talen skedde en specialisering genom produktbyten med övrig svensk stålindustri. Fagersta övertog sålunda hårdmetallrörelserna från Uddeholm, Bofors och Stora Kopparberg. På stålsidan har Fagersta dragits med stora problem under lågkonjunkturerna med ett flertal nedläggningar som följd.

I början av 1970-talet drabbades Fagersta av en allvarligare kris som ledde till stora omstruktureringar. Man sålde då bl a skogsegendomar och en del utländska dotterbolag samt 65 % av verktygsrörelsen (hårdmetallverktyg) - Seco Tools - till Sandvik. De finansiella resurserna satsades inom stål- och bergborrörelserna. På bergborrsidan investerade företaget både i Secorocfabriken i Fagersta samt i en ny bearbetningsenhet i östersund.

Bergborrtillverkningen organiserades i ett eget bolag, Fagersta-Secoroc år 1971. Secorocs produkter avsätts i dag till 90 % utanför Sverige. För att förbättraden internationella marknadsföringen skrev manår 1969 ett avtal med Ingersoll-Rand (motsvarande Sandviks avtal med Atlas Copco). Samarbetet fungerade dock aldrig ; tillfredställande och har sedan år 1973 gradvis uppä * lösts.

Produktionen av bergborrar har genomgått en internationalisering med början i Sydafrika år 1949. Tilltill

E

gången en av världensstörstanmrknadersamttill- E till inhemskt gång billigt stålochbilligarbetskraft L motiverade etablering av en anläggning för produktion av helstångsborrar. Dotterbolaget, som är Secorocs största, sysselsätter i dag omkring 420 personer med en omsättning på ll5 milj kr (år 1979).

134 lndustrierna för bergborrutrustning

I Mexico, där man sålt bergborrar sedan mitten på 1940-talet, öppnades en fabrik för helstångsborrar år 1953, motiverad av handelshinder och en kommande marknad. Företaget, som har ca 90 anställda, omsatte 22 milj kr år 1979. I sortimentet ingår nu även borrkronor och skarvborrar.

År 1954 sattes så en mindre fabrik upp i Kanada för tillverkning av helstångsborrar. I dag tillverkas där även borrkronor. Företaget, som har ca 70 anställda, omsatte 31 milj kr år 1979, varav 45 % är hänförligt till Secorocprodukter. Secoroc har ordentligt stärkt sin ställning på den kanadensiska marknaden under senare hälften av 1970-talet, efter ett kraftigt avbräck under åren som Ingersoll-Rand skötte försäljningen.

Fabrikenj.Brasilien, Fagerstak)Brasil (FdB), förvärvades år 1968 i och med övertagandet av Stora Kopparbergshårdmetallrörelse.Stora Kopparbergs fabrik igångsattes år 1961 i Sao Paulo med ett fullständigt hårdmetallprogram, från tillverkning av hårdmetall till färdiga bergborrar och skärande verktyg.

År 1970 förvärvade Fagersta firman VulcanuskBrasil (VdB) i Sao Paulo. VdB var en av världens största tillverkare av helstångsborrar,grundatpål950-talet och baserat på svensk teknik, från bl a Hällefors. Fagersta hade levererat borrstål och FdB hårdmetall- i skär till Vulcanus. VdB hade vid förvärvet en endast tvâ år gammal, rymlig fabrik, som tillät överflyttning av hela hårdmetalltillverkningen från FdBs ann

läggning under slutet av år 19701. Produktionen av-

ser dels tillverkning av helstângsborrar, dels skarvborrutrustning.

Anledningen till att Fagersta etablerade sig i Brasilien var främst handelshinder. Därtill var förväntningarna på en marknadstillväxtstora,bådei.Brasilien och i omkringliggande länder inom LAFTA. Fagersta-

l År 1978 såldes verktygsdelen till Seco Tools AB.

Industriema 135 för bergborrutrustning

Secorocs do Brasil omsättning var 45 miljkr år 1979 och i bergborrproduktionen l70 sysselsattes omkring personer.

I Australien, där Fagersta haft sedan år säljbolag 1964, bildade man år 1972 ett joint venture(Fagersta- Titan) tillsammans med Titan Co. Manufacturing Pty. Ltd, som ägs av Australiens största industrigrupp, Broken Hill Proprietary Co. Titan Ursprungligen ägde 75 % och Fagersta 25 % men i samband med att Secodivisionen bröts ur Fagersta år 1974 och ombildades till Seco Tools övertog detta bolag 25 % från Titan. Secorocs investering i Australien var en av följd dålig

försäljningsutveckling och förlorade marknadsandelarl.

Ett joint venture med lokala Titan innebar tillgång till en bra och marknadsorganisation en komplettering av produktprogrammet med kolbrytningsverktyg. Man räknade dessutom med att Sandvik skulle samexpandera, tidigt som man visste att myndigheterna alltmerskulle försvåra importen genom höjda tullar.

För Titans del innebar samarbetet att man fick tillgång till avancerad teknologi. Titan var dessutonlinne i en finansiell kris. De sista förluståren hos Titan innebar en attraktiv avdragspost för det nybildade Fagersta-Titan. Fagersta-Titan nådde aldrig de förväntade framgângarna, utan sålde årl977sin Fagersta aktiepost, bl a till följd av och en ledningsproblem vikande marknad.

Under år 1979 började Fagersta en tillverkbygga upp ningsenhet i Peru. Där var företaget på samma sätt som Sandvik tvingat att starta lokal för produktion att kunna sälja på den stora peruanska gruvmarknaden. , Insatsvarorna till den peruanska tillverkningsenheten tas från Brasilien. Det gäller även som urstålet, sprungligen kommer från Sverige. till 51% Bolagetägs av lokala intressenter.

1 Vid tiden för investeringen sålde Ingersoll-Rand Secorocs produkter.

136 Industrierna för bergborrutrustning

Tabell 3.19 visar hur de lokala tillverkningsbolagen med insatsvaror. Förutom denna handel tillförsörjs kommer handel av färdiga produkter.

Tabell 3.19 Bergborrtillverkande enheternas försörjning med insatsvaror. Enheter för berg- Borrstål Hårdmetall- Sintring borrtillwarkning pulver stif t/ skär

Sverige Forsbacka Seoo Tools Egen sintring Brasilien Forsbacka Seoo Tools Seoo Tools do Brasil do Brasil - —

Kanadal Lokal tillverk-

ning Maxioo Forsbacka Lokal till- Egen sintring verkning Lokal till- Lokal till- Egen sintring Sydafrika verkning verkning Peru Fagersta- Seoo Tools Seoo Tools Secoroc SA do Brasil do Brasil (Brasilien)

l Endast produktion av borrkronor. Källa: Fagersta-Secoroc.

och sysselsättning inom Secoroc har ut- Fakturering vecklats som nedan (tabell 3.20).

Tabell 3.20 Fakturering och sysselsättning (i Sverige) Fagersta-Secoroc åren 1971-1979. År Total fakturering Fakturerat i Genonsnittligt antal Seooroc, milj kr Sverige (inkl anställda ‘°‘9°rt) m” kr

Källa: Fagersta-Secoroc.

S()lJ 1981:33 Industriema för 137

bergborrutrustning

Hela koncernen fakturerade för drygt 1,5 miljarder kr år 1978 (900 milj kr år 1970). Avsysselsättningen, som år 1978 låg på 6 178 har andelen anställda, sysselsatta i Sverige legat omkring 70 %underhe1al970talet (secoroc knappt 50 %). År 1970 sysselsattes 9 800 personer inom koncernen. har Sysselsättningen starkt av påverkats de omstruktureringsprocessersom Fagersta genomgått. Under 1970-talet harnärmare2 000 sysselsatta övergått till andra företag som en följd av avyttring av vissa produkter. Försäljningen av Seco Tools (år 1974) väger klart l tyngst (ca 500 anställda). Genom förvärv har drygt 1 00Osysse1sättningstillfällen tillförts sedan slutet av 1960-talet. Förvärvet år 1968 av Stora hårdmetall- Kopparbergs rörelse (inkl tre dotterbolag) innebar ett tillskott på ca 600 anställda.

Exporten från Secoroc-Sverige till går huvudsakligen USA, Norge, Brasilien, Kanada, Frankrike, Finlandoch Västtyskland. Enstaka år har Polen, och Sydafrika Österrike tillhört de marknaderna.I viktigare exporten till Brasilien, Kanada, Mexico och Sydafrika ingår insatsvaror främst i form av ihåligt borrstål, se vidare tabell 3.21.

Tabell 3.21 Secorocs i och Sverige export import åren 1965-1978, milj kr.

1965 1970 1974 1978

Export

Import Färdiga varor och 2 4 6 8 mellanvaror

Källa: Fagersta-Secoroc.

138 Industrierna för bergborrutrustning

Koncernen som helhet satsar omkring 5 % på FoU (se utveckling nedan). FoU-resurserna finns huvudsakliinom Enda undantaget är Brasilien där gen Sverige. man håller sig med ett komplett forskningslaboratorium.‘

Tabell 3.22 FoU-kostnader åren Fagerstakoncernens 1960-1978.

1960 1970 1973 1975 1978

kr FoU 35 40 50 65 75 Milj

Källa: Fagersta-Secoroc.

Sammanfattning

främsta konkurrensfördel har legat Fagersta-Secorocs i (stål- och hårdmetalltillverk- I produktionsteknologin samt i av bergborrar av hög kvalitet. ning) framtagande Inom stâltillverkningen har man dessutom skalfördelar.

Beroendet av utlandsmarknader är stort då 90 % av försker utomlands. På de marknader därmanhar säljningen lokal närliggande marknader (tex tillverkning,samtpå sina starkaste fästen. I Latinamerika Norge),harman och delar av Europa är man med och dominerar ett flermarknaderna bearbetas via tal marknader. De europeiska säljbolag och agenter med export från Sverige.Ik2höga marknadsandelar man nått avlägsna marknader, t ex på i hade inte varit möjliga utan lokal \ Latinamerika, Mexico, Kanada, Brasilien och produktion. Sydafrika,

Peru är alla exempel på marknader som inte kunde ha I

bearbetats med från Sverige med lika gott reexport n sultat.

Direktinvesteringarna har positivt påverkat Secorocs via vinsthemtagning och överföring produktutveckling av marknadsinformation. FoU-resurserna ligger till allra största delen i Fagersta (både stål- och hård- Även inköpsfunktionen har i stor metallteknologi). utsträckning behållits i Fagersta.Direktinvesteringarna har till en ökad stålexport men därbidragit emot inte givit upphov till ökad import.

Industrierna

för bergborrutrustning 139

SAMMANFATTANDE OM BERGBORRINDUSTRIERNA

De svenska bergborrutrustnings- och bergborrindustrierna täcks mycket väl genom studierna av Atlas Copco AB, Sandvik AB och Fagersta AB. Vad gäller industriernas direktinvesteringar ger studien en heltäckande bild. På utrustningssidan har det historiskt sett förekommit mycket få industrimedlemmar. mindre Några företag har förvärvats av Atlas Copco(Berema,Gematic, Jahrls Mekaniska Verkstad och i Monsun-Tison) syfte att bredda sin kompetens (främst inom hydraultekniken) och bredda produktprogrammet (t ex bensindrivna bergborrmaskiner från Berema).

På bergborrsidan har det när det gäller hårdmetall-

tillverkningen varit en klar koncentrationsutveckling i svensk industri. Detta främst till av den konföljd kurrenskraft som Sandvik och inter- Fagersta byggt upp nationellt, vilket lett till förvärv av övriga svenska tillverkare. Den internationella under expansionen l960- och 1970-talen har främst hårdmetallbyggt på verktygen. Sandvik revolutionerade marknaden med en ny produkt i slutet av 1950-talet (de s k vändskären) och expansionen började allvar. på

Mot slutet av l§60-talet hade konkurrenterna kommit

på efterkälken. Fagersta tog i detta skede ett djärvt investeringsbeslut. För 60 milj kr byggde man en ny hårdmetallfabrik och 18 milj kr satsadesi en ny bergborrfabrik. De mindre konkurrenterna valde att dra sig ur. Fagersta kunde köpa in Uddeholms och Stora

Kopparbergs hårdmetallrörelser, medan Sandvik tog

över Avestas hårdmetallrörelse. Därmed var Fagerstas hårdmetallrörelse lite mer än en av Sandtredjedel viks. Sandvik, som var störst i hadeu:l5% världen, av världsmarknaden och Fagersta hade 5 %.

I slutet av 1960-talet lanserade Sandvik en återigen nyhet. Ett mycket tunt skikt av titankarbid,slgammacoating, ökade hârdmetalldelarnas livslängd.

140 Industrierna för bergborrutrustning

drabbades av sin första stora kris och sålde Fagersta år som ett led i rekonstruktionen, bort 65 % av 1973, sin hårdmetallrörelse, Seco T0ols.Därmedhade Sandvik hela den svenska produktionen av hårdmetallövertagit verktyg. Däremot fortsatte konkurrensen på bergborrområdet mellan de två återstående tillverkarna Sandvik och Genom att dessa båda företag numera kon- Fagersta. trolleras av investmentbolaget Kinnevik,ochdärigenom kommit att få samma styrelseordförande, har koncentrationen ökat ytterligare. De två företagens bergborrdelar fortsätter dock att verka som två fristående företag.

behov av investeringsmedel hade, om inte Fagerstas Sandvik trätt in, troligen lett till att Seco Tools sålts till någon av de amerikanska konkurrenterna,

vilket hade betytt att en konkurrenskraftig svensk- 1

baserad verksamhet hade blivit utlandsägd.

De tre svenska företagen arbetar i internationella kännetecknas av att varje lokal oligopol. Oligopolen marknad domineras av ett fåtal multinationella bolag. Därutöver finns ofta lokala konkurrenter som några har mindre marknadsandelar. Framför allt Atlas Copco och Sandvik har växt och stärkt sin internationella konkurrenskraft så att man på flertalet marknaderhar en dominerande ställning inom sina huvudsakliga produktområden.

om marknaderna och marknadsandelarna har bli- Greppet vit allt viktigare. Konkurrenterna bevakar varandra Investeringarna under 1970-talet kan i hög grad noga. betraktas som defensiva, dvs tillkomna i syfte att inte mark till konkurrenterna. För Sandviksoch tappa del gäller det främst att hålla ställning- Fagerstas arna Boart, som är på stark gentemot sydafrikanska frammarsch. Om Boart på allvar skulle lyckas bryta Sandviks dominans, främst genom prisetsontkonkurxensmedel, skulle detta innebära kraftiga försämringer för Sandviks lönsamhet.

Industrierna 141

för bergborrutrustning

Atlas Copco har, förutom sina amerikanska konkurrenter och engelska C0mpAir, de tvâ nya Tamföretagen rock och Sullair att bevaka. De kan genom samarbete komma att bli ännu mer konkurrenskraftiga.Denteknikförändring som kom i början på 1970-talet har kraftigt påverkat styrkeförhållandena i oligopolet. Konkurrenskraften hos Gardner Denver har försvagats och det råder nu osäkerhet om vad som kommer att hända efter det att företaget blivit uppköpt av Cooper Industries, som tidigare inte varit med i branschen. För Atlas Copcos del, som tillsammans med Tamrock och Montabert ledde teknikförändringen, har teknologiförändringen inneburit möjlighet att på allvar slå sig in på de viktigaste konkurrenternas hemmamarknad, USA, som är världens största marknad för borrutrustning.

Det har blivit allt vanligare att direktinvesteringarna skett genom förvärv av företag som försvagats gentemot de multinationella bolagen. Efter samgåendet med de stora koncernerna, vilket medfört ökade resurser i form av management, investeringsmedelrnm, har de förvärvade företagen kunnat fortleva, i många fall som fristående dotterbolag. Företagsförvärven har ofta gällt köp av ny teknologi, antingen nya lösningar på gamla kunders problem eller en diversifiering mot nya kundgrupper. Dessutom har det i flera fall för Sandviks och Atlas Copcos del varit lönsammare att ytterligare öka sina marknadsandelar genom förvärv än genom att konkurrera ut befintliga företag.

Den svenska marknaden har kommit attbetydaalltndndre för de tre företagen. Detta är en av den interföljd nationalisering av försäljnings-, service- och tillverkningsverksamhet som pågått under hela l900-talet. I jämförelse med konkurrenterna i USA är de svenska företagen långt mer internationaliserade.Förklaringen ligger i att de amerikanska konkurrenterna har en stor hemmamarknad och ett mindre behov än de svenska företagen att sprida sin tillverkning internationellt.

142 Industrierna för bergborrutrustning sou 19:31:33

Skillnader i Fagerstas och Sandviks internationalisering avspeglar tydligt skillnader i internationell konkurrenskraft (storlekstillväxt, vinstnivå m m). Fagersta exporterar t ex till flera av de marknader där Sandvik har produktion. Skillnaderna i marknadsandelar är emellertid mycket stora.

Atlas Sandviks och Fagersta-Secorocs utländ- Copcos, ska investeringar i produktion utomlands har enligt vår mening varit nödvändiga beståndsdelar i utveckav dessa koncerners ställning inom bergborrutlingen bergborrindustrin. Tillsammans med ett rustnings- resp fåtal konkurrenter dominerar de nu de flesta av världens marknader. Koncentrationsutvecklingen är en följd av företagens agerande. Den hade med all sannolikhet rum även de svenska företagens medverkan förutan. ägt Ett hinder för de svenska företagen att ingenerellt I vestera i utomlands hade därför endast inneproduktion burit att vi inte haft några svenska medlemmar av dessa globala oligopol.

De svenska koncerndelarna inom resp industri har stärkt sin konkurrenskraft i den meningen att forskning och utveckling samt tillverkning av de teknologibärande

komponenterna sker härl.

1 I

l Atlas Copcos kcnpressordivision har dock lokaliserat ledningsansvar och produktutveckling till sitt belgiska dotterbolag. Sandviks har administrativ ledning och Transportördivision produktutveckling i anslutning till sin enhet i Västtyskland.

Industrin för svetsprodukter 143

KAPITEL 4 INDUSTRIN FÖR SVETSPRODUKTER

Inledning

Svetsproduktindustrin tillverkar och säljer produkter för och sammansättning skärning av metallstycken. Dessa produkter kan grovt indelas i gassvetsutrustningar resp utrustningar och elektroder för elsvetsning.

Vid gassvetsning upphettas metallen av en gaslåga. Speciella utrustningar har utvecklats för skärning i metall, s k gasskärutrustningar.

Elsvetsning uppdelas i ljusbågsvetsning ochxnotståndssvetsning. Inom ljusbågsvetsningen skiljermani.första hand mellan manuell, halvautomatisk och automatisk svetsning.

vid manuell ljusbågsvetsning tillförs svetsfogen metall från en s k handsvetselektrod. Denna är belagd med en pulvermassa, som vid förbränning skyddar svetsfogen från syret i luften och därmed en ger fogen hög beständighet. Elektroderna är anpassade till olika metaller och stålkvaliteter. Grovt skiljer man mellan legerade och olegerade elektroder. be- Utrustningen står i huvudsak av en strömkälla (omformare, transformator, likriktare eller omriktare).

Vid halvautomatisk svetsning utgörs elektroden av svetstråd och svetsfogen skyddas från luftens syre under svetsningen av ett gasflöde (koldioxid, argon eller blandgas). av Utrustningen utgörs strömkälla (likriktare), matarverk för tråden, svetskabel och svetspistol. Svetsaren följer fogen manuellt med pistolen.

Vid automatisk svetsning utgörs också elektroden av svetstråd men svetsförloppet sker under ett lager av pulver (flux) som mot skyddar luftens syre. Meto-

144 Industrin

för svetsprodukter

den kallas också under-pulver svetsning. Utrustav strömkälla, matarverk för tråd ningen utgörs och pulver samt system för fogföljning.

Vid (vanligt förekommande bl a motståndssvetsning inom bilindustrin) används en teknik där vanligen inget tillsatsmaterial tillförs svetsfogen.

Svetsningsarbetena är ofta underställda stränga kvalitets- och säkerhetsnormer. Svetsobjekten varierar starkt med till form, storlek, matehänsyn rial och godstjocklekar. Svetsproduktsortimentet är därför mycket omfattande. Tillsvetsutrustningen hör också en betydande del tillbehör och kringutför fixering och kontroll av rustning hantering, samt skyddsutrustning för svetsaren. svetsobjekten

Industrirobotar för motståndssvetsning har utvecklats främst inom bilindustrin. Under senare år har robotar även för ljusbâgsvetsning utvecklats och svensk svetsindustri är ledande inom detta område.

Detta är koncentrerat kring de stora volymkapitel gassvetsutrustningar, manuella och halvprodukterna automatiska ljusbâgsvetsutrustningar samt belagda

handsvetselektroderl. Vidare är kapitlet koncentre-

rat kring marknaderna i Europa, Nord-ochsydamerika där de svenska företagen huvudsakligen verkar.

Avsättningsmarknaden

av svetsprodukter samvarierar i hög Försäljningen då 70-80 % av stålet ingrad med stålkonsumtionen, IJ i och konstruktioner som genomgår någår produkter form av svetsning. Den totala världsmarknaden gon för svetsutrustning och tillsatsmaterial uppgick till 25 miljarder kr år 1977. Västeuropa stod för omkring 4 miljarder kr och Norden för 800 milj kr. Den drygt 1 Svetstrâd scnnbredvid de belagda elektroderna utgör dbxxstora på tillsatsmaterialsidan, tillverkas främst volymprodukten irmn\stålmanufakturindustrin, varför produktgruppen endast behandlas perifert i denna rapport cnnsvetsproduktindustrin.

Industrin 145 för svetsprodukter

nordiska marknaden fördelade sig ungefär enligt följande: 100 milj kr gassvetsutrustning, 300 milj kr elsvetsutrustning, 200 milj kr belagda elektroder och 200 milj kr övrigt tillsatsmaterial (svetstråd m m).

Tillväxten på de traditionellt stora marknaderna,dvs de utvecklade ekonomierna i västvärlden, har under l970-talet avtagit och flera marknader har till och med minskat i volym. Den västeuropeiska marknaden ökade fram till och med år 1974, men har sedan sjunkit drastiskt. Detta är en följd av de kriser sonxdrabbat delar av verkstadsindustrin och varvsindustrin.Efterfrågan har i stället ökat i de starkt växande ekonomierna i Mellersta Östern och Fjärran Östern, därbl a anläggnings- och varvsindustrierna expanderat snabbt. Vidare har offshore-marknaden ökat betydligt.Enökad byggnation av pipelines innebär också en ökad efterfrågan på svetsprodukter. På elsidan har en ökande användning av halv- och helautomater lett till en minskad efterfrågan på de belagda elektroderna till förmån för svetstråden. En i nedgång efterfråganinom tung industri, t ex inom varven där handsvetsning fortfarande är av störst betydelse, bidrar också till

svetstrådens allt större andel av tillsatsmaterial-

marknaden. År 1960 stod för handsvetsutrustningarna omkring 90 % och halvautomaterna för resterande 10% av marknaden. I dag står de för 45% meomkring var, dan resterande l0 % täcks av helautomaterna. Helautomaterna, som introducerades på allvar i början av 1970-talet, har under senare år haft en långsanltillväxt. Andelen har

sjunkit något till följdavnunskad

aktivitet vid bl a varven, som är den viktigaste kundkategorin för helautomater. Svetsrobotarnas andel är fortfarande obetydlig. till den Anledningen , långsamma tillväxten av automatiserade utrustningar å är att en mycket stor del av all sker i svetsning korta serier och att svetsobjekten ofta är svårhanterliga. Repetitiva svetsmoment, som är en förutsättning för automatisering, utförs främst inonlverkstadsindustrin och speciellt då inom bilindustrin. Vid t ex anläggningsverksamhet är få svetsmoment

146 Industrin för svetsprodukter

lika varandra. Detta gäller också i huvudsak för varven, även om helautomater kan användas vidsvetsning av stora fartygsplâtar med långa, raka fogar.

av utgörs avdels stora Köparna elsvetsutrustningar kunder som anläggningsindustri (broar och andra stålkonstruktioner), Verkstadsindustri (bilindustri m m) och varv, dels småkunder som mindre verkstäder (bilverkstäder m m), reparatörer och montörer (rörmokare m m), jordbrukare och privatpersoner som köper för hobbybruk. Det normala är att de stora kunderna utgör mindre än 5 % av det totala antalet, men att de stora kunderna står för närmare hälften av inköpen. Kriserna bland storförbrukarnaharlett till att de kunderna blivit betydelsefullare,

mindre

vilket i sin tur ökat möjligheterna för nya, mindre svetsprodukttillverkare att slå sig in på marknaden. Distributionen till storförbrukarna går vanligen direkt från svetsproduktföretagen, medan försäljningen till småkunderna går över grossister och detaljister. USA utgör ett undantag där i stort sett all svetsprodukthandel går via distributörer.

används främst i mindre meka- Gassvetsutrustningar niska verkstäder, på lantgårdar och vid hobbyverksamhet, för utförande av mindre reparationsarbeten, sammanfogning, uppvärmning och skärning. Gassvetsutrustningar används mycket sällan vid rena tillverkningsmoment. Utrustningarna, som kräver mycket små investeringar, har vid normalt verkstadsarbete en livslängd på minst två år. Gassvetsutrustningarna kan ändå närmast karakteriseras som förbrukningsvaror. På grund av efterfrågestrukturen och utrustningens relativt korta varaktighet, samvarierar efterfrågan på gassvetsutrustningar inte fullständigt med investerings- och konjunkturcyklerna. Marknaden för dessa utrustningar har ökat stadigt men långsamt.

Industrin 147 för svetsprodukter

Produktionslokalisering och handel

13£9E“_1EEl9’_‘§l-9’.S§l}§§£.5.-£19

Produktionen av svetsutrustning är mer centrerad än produktionen av tillsatsmaterial (elektroder m m). Detta beror huvudsakligen på de höga kostnaderna för att frakta elektroder längre sträckor. Det gäller särskilt huvudprodukten olegerade belagda elektroder som har lågt värde i förhållande till sin vikt.

De elektriska svetsmaskinerna består i huvudsak av ett ihopmontage av den elektriska strömkällan med omgivande plåthölje, kablar, matarverk och svetspistol. Stordriftsfördelar är av stor betydelse vid komponenttillverkning men däremot inte vid sammansättningsmomenten. Stordriftsfördelarna vid komponenttillverkning har resulterat i en del före-

att

tag specialiserat sig på någon viss komponent. sålunda levereras t ex flertalet som svetspistoler monteras i Europa från en tillverkare. västtysk Småskaligheten vid sammansättningsmomenten, vilken möjliggjorts av det ökade i komkomponentutbudet bination med ett alltmer spritt elektronikkunnande, har lett till ett ökat antal små, nationellt verksamma företag.

Ihopmontaget av utrustningen kräver mycket arbetskraft, varför produktion i låglöneländer tett sig alltmer intressant. Så låter t ex både ESABochAGA kontraktstillverka elektriska svetsutrustningar i Polen och Jugoslavien.

På tillsatsmaterialsidan är kunskapen närdetgäller tillverkningsprocessen och pulverblandningen för belagda elektroder begränsad, vilket lett till enstor licenshandel. Elektrodproduktionen når lönsam produktionsvolym vid relativt små kvantiteter(omkring 2 000 ton per år och vilket produktionslinje), gör det möjligt att lägga produktionen nära avsättningsmarknaderna.

148 Industrin för svetsprodukter

Produktionen av utrustningar och elektroderär främst lokaliserad till de största marknaderna i Västeuropa, Nord- och Sydamerika. På dessa marknader har,förutom den inhemska industrin, multinationella föresatt lokal tillverkning. De länder som har tag upp största antalet utlandsägda tillverkande dotterboär USA, Kanada, Mexico och Brasilien i Nord- och lag samt Storbritannien, Frank- Sydamerika Västtyskland, rike och Spanien i Västeuropa.

Handelsstrukturen

Utrikeshandeln med svetsprodukter motsvarar inte mer än ungefär 10 % av världsproduktionen. Anledningen till det är att det finns loringa handelsutbytet

kala tillverkare på alla större marknaderl. Relate-

rat till marknadsstorleken är handeln med svetsutklart större än handeln med tillsatsmaterustningar rial.

Trots att utrustningstillverkningen erbjuder begränsade stordriftsfördelar i tillverkningen har flera av de största tillverkarna produktionen koncentrerad till ett fåtal enheter. Däremot kan det erbjuda fördelar att lokalt tillverka tillsatsmaterial med ett tusen ton. Detta förklarar varför volymer på par handeln med utrustning är större än denmedtillsatsmaterial.

Länderna i Mellersta Östern är stora importörer av både och tillsatsmaterial från främst utrustning Europa där Västtyskland står för stor del. De sydeuropeiska länderna exporterar tillsatsmaterialtill Nordafrika. öststaterna och Latinamerika är stora I 1 av elsvetsutrustningar från USA, Japan importörer och Europa. 1 Analytische übersichten des Aussenhandels, l971,l974,l977. Industrie und Handwerk, Reihe 8, Industrie des Auslandes. Produktion Erzeugnisse des Verarbeitende Gewerausgewählter bes im Ausland, 1972-1977, Reihe 2.2, Statistik des Auslanr des (sid 193, 194). Verarbeitende Industrie 1973 (sid 127, 137). world Trade Annual, Vol V, 1971, 1974, 1977. v

Industrin för svetsprodukter 149

Marknadens stagnation har inneburit att priskonkurrensen intensifierats och marginalerna pressats.

Genomsnittligt uppgår transportkostnaderna inom Europa till 5 % av försäljningsvärdet.

Indus tr imedlemmar

Den internationella industrin för svetsprodukterkan inte liknas vid internationella oligopol typ telekommunikationsutrustnings- eller bergborrutrustningsindustrierna. Industristrukturen, framför allt på de traditionellt stora marknaderna, är nämligen relativt lågt koncentrerad. Världens elva största tillverkare av svetsprodukter (se tabell 4.1) står för mindre än halva världsmarknaden (exkl statshandelsländerna) .

Tabell 4.1 Produktsortiment hos de största industrimedlemmarna i den internationella svetsproduktindustrin. Företag Natio- bfiljarder Till— El— Gas- Maskinutrustnali- kr, fak- sats- svets svets ning för tilltet turering mate- satsmaterialsvetspmtr rial tillverkning dukter 1979 ESAB S 1,4 X X X Oerlikon CH 0,5 X X X British Oxygen Corp GB 2,4 X X X X (BOC)1 Messer-Grieshenn D 0,7 X X X SAF/Air Liquide F 1,6 x X x N V Philips NL 0,5 X X X Miller Electric Co USA 0,6 X Union Carbide USA 0,5 X X X Lincoln Electric C0 USA 1,7 X X Hobart Bros. Co USA 0,5 X X X Kobe Steel J 0,7 X X X 1 Inkl Airco. Källa: Intervjumaterial, olika svetsföretag och årsredovisningar.

150 Industrin för svetsprodukter

I Europa finns en mängd tillverkare. Som exempel kan nämnas att Västtyskland har över 100 inhemska

elsvetstillverkarel. Likaså finns det i USA rela-

tivt många inhemska tillverkare. På gassvetssidan finns mindre tillverkande verkstäder på de flesta lokala marknader.

är således relativt låg i Företagskoncentrationen Västeuropa och USA. Norden utgör därvidlag ett unmed hög företagskoncentration för alla de dantag tre studerade huvudproduktgrupperna: belagda elektroder, elsvetsutrustning och gassvetsutrustning.

Elektrodtillverkningen är genomgåendeImerkoncentrerad än utrustningstillverkningen och harenklarare oligopolstruktur. Medan det på utrustningssidan blivit allt fler tillverkare har det på elektrodsidan skett en företagskoncentration. Pâ de nya

i

marknader som kommit under 1960- och 1970-talen, framför allt i Latinamerika och delar av Asien, finns ingen, eller endast en obetydlig, inhemskt ä |

ägd industriz. Marknaderna försörjs i stället ge-

l nom lokal tillverkning och import från multinationella bolag i USA, Västeuropa och Japan.

Inom AGA, Philips, BOC, Messer-Griesheim, Oerli— kon, SAF och Union Carbide utgör svetsproduktsektorn endast en liten del av resp koncern ( 10 %), medan ESAB (100 %), Miller (60 %), Hobart (70 %) och Lincoln (100 %) är mer renodlade svetsproduktföretag. Svetsrörelserna inom AGA, BOC, Messer— Griesheim, SAF och Union Carbide har utvecklats ur företagens gasverksamhet (tillverkning och distribution av gas bl a för gassvetsning och som skyddsgas vid elsvetsning). 1 Efterhand san elsvetstekniken kcnuüt att bli allmänt känd, samtidigt med att marknadstillväxten fortfarande var god, växte sannansättningsverkstäder för manudetuqqnnundre ella och halvaubunatiska elsvetsutrustningar, främst i Europa och USA. Utvecklingen inon elektronik och koponenttillverkning har bidragit till denna utveckling. 2 Dock finns det på gassvetssidan ofta mindre tillverkande verkstäder.

Industrin för svetsprodukter

§l§EEE9§§E

De olika ländermarknaderna för elektroder täcks vanligtvis till omkring 80-90 % av tre till sex företag. Den inhemska industrins dominans är stor. De största företagen har på sina nationella marknader andelar om 30-60 %. Det gäller ESAB i de nordiska exempelvis länderna, BOC i Storbritannien, Westphälische Union i Västtyskland, SAF i Frankrike, Philips i Holland, Böhler i Österrike, Oerlikon i Schweiz och Lincoln i USA.

El:_9S}.3_9§§§.Y§E§EE£1~_1§13£1}D9

Företagskoncentrationen är lägre inom produktområdena el- och än vad gassvetsutrustningar som gällde för elektroder. Dock domineras de flesta viktigaxnarknaderna av de i tabell 4.l upptagna I Euföretagen. ropa är amerikanska Miller, Union Lincoln Carbide, och Hobart svåra konkurrenter till den europeiska hemmaindustrin. Starka lokala konkurrenter,s0minte tidigare nämnts, är Migatronic i Danmark och Kemppi i Finland (elsvetsutrustningar).

Köparnas kriterier vid val av leverantör

Följande kriterier kan sägas vara avgörande vid val

av leverantör (utan rangordning): pris, varumärke, jämna svetsresultat (kvalitet), miljöpåverkan (gaser, rök m m), produktivitet (tekniska nyheter), - service.

På grund av hårdnande konkurrens inom både gas- och elsvets (manuella och en halvautomatiska), stagnerande marknad och ett ökat antal industrimedlemmar, har marginalerna kommit att Även en pressas. stagne-

152 Industrin för svetsprodukter

rande elektrodmarknad, med minskat kapacitetsutnytt-

till

jandel som följd, har lett pressade marginaler.

Prisets roll i mixen av konkurrensmedel bör inte

överbetonas. För kunden kostar utrustning (manuell

eller halvautomatisk) och tillsatsmaterial ca 8 000

svetsare och medan lönekostnaden för en kr per år,

svetsare är ca 100 000 kr. Endast 15-20 % av den tid

svetsarbete till n svetsaren använder för ett åtgår

själva svetsmomentet. övrig tid används till posi- l

av svetsämnen och kontroll av fogar. För tionering kunden är således priset på utrustningar och till-

satsmaterial av mindre betydelse i jämförelse med

driftsäkerhet, kvalitet och produktivitet i svets-

arbetet. av manuella och halvautomatiska ut- Köp 4 föranleder inte heller kunden att göra rustningar l n inköpskalkyler, utan köpen sker löpande n noggranna Å i takt med att utrustningarna tar slut, ungefärsom I

vid av förbrukningsmaterial (samma situation i

köp I råder Vid köp av en större mängd på gassvetssidan). t ex vid uppbyggande av en produksvetsutrustning, med fasta svetsstationer, har dock pritionslinje set en relativt avgörande betydelse för val avleve-

rantör. är då mer att karakterisera som en Köpet

investering i maskinutrustning.

Allt eftersom marknaden för storförbrukare minskat

har småkunderna ökat i betydelse, vilket i sin tur

lett till att distributörernas ställning stärkts

då dessa står för huvuddelen av försäljningen till

småförbrukarna.

Kraven driftsäkerhet samt hög och jämn kvalitet på n l är vanligtvis de viktigaste kritepå svetsfogarna x rierna, vilket gynnar företag med väl inarbetade

varumärken och missgynnar nya märken utan kvali-

Kunderna är märkestrogna framför tetsstämpeln. allt Någon uttalad märkestropå utrustningssidan. het mellan och tillsatsmaterial finns utrustning är 3 inte. För industrin där produktionsstopp mycket ——————— !

De flesta europeiska tillverkare ligger i dag på ett kapacitetsutnyttjande i intervallet 50-60 %.

Industrin för svetsprodukter 153

kostsamt betyder en utbyggd serviceorganisation mycket. De mindre tillverkarna har ofta inte tillräckliga resurser att kunna erbjuda lika bra service som de större tillverkarna och har därmed en konkurrensnackdel vid försäljning till de större kunderna.

Egenskaper hos produkterna (även tilläggsprodukter som röksugar m m) som skyddar svetsaren från farliga gaser, rök, strålning m m blir allt viktigare som en följd av att tillmäts alltstörarbetsmiljön re vikt.

Industrimedlemmarnas konkurrensbeteende

För att kunna konkurrera med har priser företagen sökt sänka kostnaderna genom att rationalisera tillverkningsprocessen. Vidare har man ersatt tidigare material och komponenter med varianter billigare och även ökat användningen av färdiga komponenter. Från att tidigare ha satsat konstruktionochtillpå verkning av alla detaljer, har meroch1ner företagen övergått till ren sammansättningsverksamhet. Några tillverkare har valt andra vägar, att nämligen specialisera eller

sig på någon några detaljerl.

För att möta nya svetsbehov har produktutvecklingen styrts mot användare inom bl a offshoreindustrin och pipelinebyggen. Amerikanska Lincoln har varit särskilt framgångsrikt på dessa områden. Företaget har bl a utvecklat elektroder för arktiska förhållanden. För att närma sig kunderna och få direktkontakt med deras svetsbehov har några företag valtatt starta svetsentreprenadverksamhet och svetssälja tjänster (bl a BOC och Norgas).

Internationalisering av produktionen (tabell 4.2) har varit ett sätt att sänka kostnaderna genom minskade transportkostnader och tullar. De största industrimedlemmarna har breddat sina produktpro-

1 mkring halva värdet på en elsvetsutrustning ligger i kringutrustningen (svetspistol, kablar m m) till strömkällan.

154 Industrin för svetsprodukter

fimnom

sods Q®._uQ.Hm0

.322

.H:uuB.uumm:o..flx:voum

mmüdü

maawcoaumchwuqa

Z 4

fimxmmm 833g

mHm=E.m.:.u0E..F.DmsU:..n

aoåüoo

uommmz åøcmmüo mHm.m.nux..n

NJ» U8 309mm. 404 mm

mfisugflfi

mama

mflofimflou

-

mq.EfiwflflflxmH.Eox ånmänañuoucoä$øs

mafia?

9osunoflfl mummmumcmofl

cofiafiflnnoum

ufiofl

ccmflmfiumwb mfimnamflmowz

wm..Qmm madam qwfimamm wfiuxqmum cmdummm Hwmsuuom sw.J.muH fiwzsum oåämøwo CMHEMHWOWDÖ Summan mcmqmm

u wmnoz 230m .ams

Industrin för svetsprodukter 155

fimnom m .

zum

COED 4 m goo

ämm

~33:

.no m

Qsuxsuummqofiisvoum

umflmmv

CHoOc..3 m m m

usuxsnummsflxsufim

mmflfim

m:m:o..flm§mu5

z 4

“Exam @333

msnmxugflfl

U

mHm:EUH.©9:..C.|...mdfiEH

:own

.Hwuuommmu

#80 znmmmmm m

mxmflwmonum

E..nm£mw..nH0

mHm.mflUn

ummmmz

mm..~m«U

8 . 4

m4 umflmm

.Emo

00m

was

309mm.

404 4 -1 :oo

m

ummmflwnom

mmHHmm

mama 4 Ummm

wfiofimfion

.C

umcmflvqmumdfimo

|

.mGHGM.H0HH4..4.«\HOUGOvRu5.>.D£

mG.n2HoSflwfl_mfl:ox

o.dfic.m

yoBTÃmuGH

wvnmfimflfl wHmmm.»mcwo3

uc..no.n :Såå

MHQDN åh:

mfimfimmflfi

cwflmfi

mmnoxuam

qflflmmum Süqøøä måummøä umüwmä

u n n u n

§3 uonmøwm mflmmflz

umaamx

Somna »minä cøäâ :m3._um.u

80 3.26 suwm :ämm amma...,

Mm GNH

:så

KCIIIUD

H 9.3

156 Industrin för svetsprodukter samtidigt som man sökt sig ut på nya markgram, nader. Av tabell 4.1 ser man att flertalet av de största konkurrenterna har ett heltäckande sortiment. De i tabellen uppräknade företagen finns på de flesta viktigare marknaderna genom egna säljbolag eller representanter. Trots den geografiska spridningen är både de amerikanska och europeiska tillverkarna starkt koncentrerade till hemmamark-

nadenl. ESAB, med sin begränsade hemmamarknad, ut-

gör ett undantag. Detta avspeglas bl ai.ESABs långt gångna internationalisering. Inget annat företag har en så geografiskt spridd produktion.

Licensgivning förekommer i ganskalitenomfattning. Framför allt är det ESAB, Oerlikon, Lincoln och Hobart som sålt produktionsteknisk kunskap inom elektrodtillverkning. Forskning och utvecklinghar i hög grad inriktats mot att åstadkomma en högre automatisering. Tekniken har förändrats långsamt med en förskjutning mot avancerad elektronik (halv- l ledartekniken). Denna förskjutning har fått stor i för konkurrensstrukturen. De äldre svets- I betydelse

i

produktföretagen som byggts upp som Verkstadsindustrier har förlorat marknadsandelar,främsthos kundkategorin småförbrukare, till små, lokala företag med elektronikkunnande som relativt lätt kunnat tillgodogöra sig teknologin. sammansättning av utrustning erbjuderhelleringastordriftsfördelar.

Utvecklingen i de undersökta företagen

ESAB

ESAB är i dag ett av världens ledande svetsproduktföretag. De viktigaste produkterna har varit, och 1 är fortfarande, belagda elektroder och annat till- 3 I satsmaterial samt elektriska svetsutrustningar. 3 i Koncernens försäljningsutveckling visas i tabell 4.3 Utlandsförsäljningen är koncentrerad framför allt till de traditionellt stora marknadernaj.Västeuropa 1 Det är vanligt att försäljningen på hennanarknaden uppgår till 60-80 % av den totala försäljningen.

S()lJ 1981:33 Industrin för svetsprodukter 157

Tabell 4.3 ESABs åren 1969försäljningsutveckling 1979, milj kr.

Försäljning/produkt 1969 1971 1973 1975 1977 1978 1979

Elektroder och 223,9 282,5 380,6 622,0 689,0 718,0 742,0 annat tillsatsmaterial Svetsutrustning 125,9 169,3 217,4 358,9 394,0 579,0 655,0

övrigtl 30,0 47,1 115,9 156,4 218,0 114,0 92,0

Totalt i koncernen 379,8 498,9 713,9 1 137,3 1 301,0 1 411,0 l 489,0

Försäljningñnarknadz

Norden 401,7 478,0 484,0 502,0 varav Sverige 88,3 98,9 125,9 216,1 242,0 255,0 242,0 Västeuropa 379,5 489,0 530,0 597,0 Nord- och Sydamerika 356,1 163,0 208,0 183,0 Övriga Världen 171,0 189,0 207,0

Moderbolaget 177,7 215,8 322,9 554,0 455,0 507,0 567,0 Export 367,3 321,0 367,0 391,0 1 Fränst gasskärutrustning och elektrodtillverkningsutrustning. 2 Före år 1974 användes annan indelningsgrund, varför värdena ej ärnedtmnn. Källa: ESAB.

och Amerika. Av exporten från har underl970- Sverige talet omkring hälften gått via egna dotterbolag (både tillverkande och försäljande) och hälften sålts externt.

Som tabell 4.4 visar så har andelen i den sysselsatta svenska delen av koncernen ökat under 1970-talet. Av

den totala koncernsysselsättningen har 1 000

omkring sysselsättningstillfällen tillförts genom företagsförvärv mellan åren 1965 och 1978 (varav 600 ungefär i Sverige). Inga försäljningar av vikt har förekommit. Huvuddelen av förvärven har till tillbindningar verkningen av svetsprodukter.

Industrin 158 för svetsprodukter

Tabell 4.4 i ESAB åren Sysselsättningsutvecklingen 1965-1979.

Huvudenheterna ligger i Göteborg, Perstorp Källa: Årsredovisningar.

ESAB redan på 1920-talet att tillverka utombörjade lands. Det var främst fråga om elektrodtillverkning ett flertal marknader i Europa. Fram till år 1970 på startades ett 10-tal tillverkande dotterbolag för elektrodtillverkning. Från att tidigare alltid ha satt dotterbolag började man efter år 1970 gå upp över till att licensiera ut produktionstekniken och fick nio licenstagare under 1970-talet som, förutom i Kanada, låg i statshandelsländer och utvecklingsländer. Utlandsinvesteringarna är uteslutande marknadsorienterade, varför mycket liten export före-

kommer från de utländska dotterbolagenl

Internationaliseringen har syftat till att stärka konkurrenskraften genom sänkta kostnader till följd av lägre transport- och lönekostnader (t ex genom kontraktstillverkning i Östeuropa). Att sprida elekmedför inte sämre lönsamhet, då trodtillverkningen man redan vid relativt små volymer uppnår lönsam produktionsstorlek.

På maskinsidan har endast ett fåtal utländska till- i ( verkande enheter satts Den första elsvetspro- I upp. duktionen började dock under 1920-talet i ett tyskt, ä

senare össtyskt dotterbolagz. Först när leveranserna

Z 1 Viss handel förekommer inom Norden (till följd av specialiseå ring nellan bolagen) samt inan EG. Leveranser från europeiska I bolag till marknader i Afrika och Asien är av obetydlig storlek (5-10 %). 2 : Dokaliseringen var motiverad av den goda tillgången på kunnig arbetskraft inon anrådet för elektriska maskiner.

sou 193133 Industrin för svetsprodukter 159

från det tyska bolaget av på grund krigetblevosäkra började man år 1942 med elsvetstillverkningi.Sverige. Den stora som anläggning då byggdes upp i Laxå utgör fortfarande centrum för elsvetsproduktionen. Utlandstillverkningen sker i dotterbolaget i Brasilien samt av licenstagare i I Polen har Jugoslavien. man kontraktstillverkning av transformatorer, vilka importeras till Sverige.

Forskning och utveckling har och är varit, fortfarande, huvudsakligen förlagd till de svenska enheterna. De olika FoU-avdelningarna sysselsätter knappt 200 personer. År 1978 uppgick de totala FoU-utgifterna till 2,5 % av omsättningen. 60 % av FoU-resurserna användes till produktutveckling, 35 % till utvecklande av för företaget och nya produkter S % till ren grundforskning.

Effektanalys

För den här redovisade valdes analysen dotterbolaget i Frankrike som i likhet med de flesta dotterövriga bolag tillverkar endast elektroder. Verksamheten igångsattes år 1951 i samarbete med den tidigare agenten som innehade en Denne lösminoritetspost. tes senare ut. Motiven till var etableringen huvudsakligen att sänka kostnaderna genom att hanundgå delshindren och få lägre Under transportkostnader. perioden 1958-1963 tillverkades även elsvetsutrustningar. År 1967 byggdes fabriken ut. Efterhand har fabriken alltmer automatiserats. Sysselsättningoch försäljningsutveckling visas nedan i tabell 4.5.

Tabell 4.5 ESAB S A, och sysselsättning produktion. 1968 1970 1973 1974 1975 1976 1977 1978

Sysselsättning Antal arbetare 126 15e 172 183 184 178 175 157 Antal tjänstemän 106 173 199 198 202 205 215 201 - -

Fakturering1,mi1jkr 97 120 150 133 168 173

1 ESAB S A, ETARC S A och Sarazin Soudure. Källa: tEsAB.

160 Industrin S()lJ 1981:33 för svetsprodukter

Elektroderna säljs lokalt dels under eget varumärke,

dels ett med eget varumärkel.

genom systerföretag Förutom elektroder säljs elsvetsmaskiner, reservdelar och för elektrodtillverkning som imutrustning från Storleksordningen av denna porteras Sverige. är ungefär 10 milj kr och elsvetsmaskiner import svarar för den dominerande delen av beloppet.

Kunder är främst kärnkraftsindustrin, petroleum-och kemisk industri, varv samt järnvägsindustrin. Den franska marknadens behov ledde till framtagande av elektroder, vilka senare vidareutveckhöglegerade lades i Sverige för övriga marknader.

ESABs olegerade har hållit en marknads-

elektroder

andel 20 % under 1970-talet. Störst på den kring franska elektrodmarknaden är SAF med en marknadsandel 30 %. De övriga 50 procenten delas av på knappt mindre tillverkare. 10 % täcks av import en mängd från bl a BOC, Böhler och Messer-Griesheim. ESAB också av legerade elektroder. På har tillverkning maskinsidan från Sverige) ligger marknads- (import andelarna Marknaden har minskat bl a till lågt. följd av kris inom varven.

Det största företagets, SAF, styrka anses ha legat i det väl utvecklade distributionsnätet. ESABS fördel har legat i kvaliteten och de förtroendefulla relationer man efter hand lyckats etablera till några storförbrukare, sonxvarv och leverantörer till kärnkraftverk. De mindre företagen har sökt hävda Priset anses emellertid ha sig genom låga priser. varit mindre den franska marknaden: det viktigt på skall vara stora skillnader för att storförbrukarna skall leverantör. ESAB är det enda utländska byta som har lokal produktion av elektroder. företaget

Det franska har enligt uppgift från dotterbolaget ESAB varit en lönsam affär, som lämnat royalty och samt initierat export från Sverige. Att utdelningar

1 - År 1978 förvärvads dessutom en större distributör Sarazüxsomüue.

S()IJ 1981:33 Industrin 161 för svetsprodukter

exportera den volym som under de senare åren producerats lokalt i det franska dotterbolaget skulle kostnadsmässigt vara fullt tänkbart. Destörretransportkostnaderna skulle mer än väl uppvägas av de lägre tillverkningskostnaderna som skulle blivit följden av det högre kapacitetsutnyttjandet i de svenska anläggningarna.

På ESAB gör man emellertid den att man bedömningen aldrig skulle ha nått den ställning man i dag harpå den franska marknaden om man inte haft den lokala tillverkningen. För det första har den lokala tillverkningen givit vissa fördelar gentemot kunderna. Under de första 20 åren spelade tullarna en viss roll och ESAB använde inledningsvis priset för att vinna vissa kunder. För en del köpare, som försvaret, var det viktigt att tillverkningen var lokal. Andra köpare har haft allmänna preferenser förfransktillverkade produkter. Status av ett tillverkande och därmed också större företag gjorde attESABsågs som seriöst och fick lättare att etablera kontakt med presumtiva köpare. För det andra har det med en tillverkningsenhet i Frankrike varit möjligt attproducera varianter speciellt för vissa större kunder. Det hävdas att det inte skulle varit att möjligt göra dessa i Sverige, genom att det är både mentalt (i Sverige finns ingen förståelse för problemen där ute) och tekniskt besvärligt att ställa om produktionsutrustningen. Det är också troligt att det föregående utvecklingsarbetet, som byggde på samverkan mellan dotterbolagets och kundernas

tekniker, aldrig skulle kommit till stånd. Genom

att ESAB bedrev tillverkning blev det nödvändigt och möjligt att rekrytera personal medemikompetens som inte skulle kunnat sysselsättas i enbart försäljande bolag. Dessa senare argument har delvis att göra med produktionsfaktorernas odelbarhet, delvis är de av organisatorisk art. Implikationen är alltså att det inte går att se tillverkningen som en isolerad företeelse - den har haft verkningar utöver de man ser vid ett statiskt betraktande av tillverkningskostnaderna. Tillverkningen

162 Industrin för svetsprodukter

har ingått såm en väsentlig beståndsdel i det för-

lopp som lett fram till ESABs marknadsposition i Frankrike.

AGA

AGAs kompetensuppbyggnad grundar sig på Gustaf Dalêns uppfinningar i början av detta sekel. Användningen av gas var den gemensamma nämnaren för det produktsortiment som växte fram vid sidan om den rena gastillverkningen. Applikationsområdena kon1att.bli många, vilket ledde till en kompetensuppbyggnad inon1områden som optik, medicinsk och nautisk utrustning, luftbehandling, svetsning, elektronik m m. Tyngdpunkten har dock alltid i själva gastillverkningenoch

legat

distributionen.

Redan år 1906 började AGA tillverka gassvetsutrustningar. När elsvetstekniken med skyddsgas kom gav man sig även in på sådan tillverkning år 1947. Tillverkningen av gassvetsutrustningar började internationaliseras redan på 1910- och 1920-talen. Intresset riktades mot Europa och Latinamerika (de åtta största länderna), där anläggningar för gasförsörjningetable-

radesl. I Latinamerika började AGA även tillverka

elektroderz. I Europa har man däremot ingenegenelek-

trodproduktion utan använder sig av kontraktstillverkning och agenturer. De utländska enheterna för tillverkning av svetsprodukter är mycket små med en omsättning under 10 milj kr. Tillverkningenharefter en decentraliseringsperiod fram till och med årl967 centraliserats till Malmö. Dit lokaliserades även FoU-resurserna.

I Europa är endast enheterna i Finland3ochÖsterrike

kvar. I Latinamerika finns ett flertal mindre verkstäder,menendast tvâ tillverkningsenheter, de i 1 Den utländska tillverkningen av svetsprodukter ligger alltid i anslutning till gasanläggningar och utgör alltså inga fristående enheter. 2 På licens från Oerlikon. 3 Fabriken är organiserad som filial till huvudenheten i Malmö.

S()lJ 1981:33 Industrin för svetsprodukter 163

Mexico och Venezuela, är av någon I Polen betydelse. och Jugoslavien konstraktstillverkas främst ström-

källor till halvautomater.

År 1972 separerades svetsverksamheten från gasdivisionen och fick status som egen division. Sex år se-

nare införlivades svetsdivisionen åter i gasdivisionen. Försäljning av sker främst svetsprodukterna genom gasbolagen. Därutöver har man egna säljbolag i

Västtyskland och Storbritannien samt i ett agenter flertal länder. 65 % går via AGAs och koncernbolag 35 % till externa kunder (år Tabell 4.6 visar 1978). försäljningsutvecklingen inom AGA.

Tabell 4.6 inom Försäljningsutvecklingen AGA-koncernen/svetsprodukter fördelat pâ viktigare marknader, milj kr.

År Total Gas + svets fakturering Svets koncernen

varav faktu- Tbtalt Skandi- Latin- Övriga rerat utom- navien axrerika Europa lands

1977 2 443 l 500_ 1 582 293 160 29 104 1978 3 635 2 400 l 985 - - - -

Källa: Interna PM, årsredovisningar.

som synes står för svetsförsäljningen en mycket liten del av AGA-koncernens totala 10 omsättning (ca %) och andelen tenderar att minska. svetsmarkna- Viktigaste derna är Norden, Storbritannien, Öster- Nederländerna, rike, Mexico och Venezuela.

164 Industrin S()IJ 1981:33 för svetsprodukter

Mellan åren 1965-1977 tillfördes AGA-koncernen ompå drygt 500 milj kr genom förvärv. sättningsvärden År 1978 tillfördes ytterligare 862 milj kr genom förvärven av Frigoscandia och Burdox Inc. Den vikvar Tudor år 1976 som hade en tigaste avyttringen omsättning kring 250 milj kr.

visas i tabell 4.7. Sysselsättningsutvecklingen Elektrodtillverkningen i Mexico och Venezuela har ökat medan tillverkningen vid övriga enheter har minskat, vilket visar sig i nedanstående sysselsättningssiffror.

Vidxdktigmx utländska enheter

1 Ny elektrodfabrik år 1976. Källa: Interna PM.

Koncernen som helhet hade 15 374 anställda år 1978. Genom förvärv har omkring 6 000 anställda tillkommit och 3 000 anställda utgått till följd av avknappt yttringar mellan åren 1965-1978. sysselsättningen inom svetsdelen har inte påverkats av dessa strukturförändringar.

I anslutning till de större gasbolagen i Europa placerades mindre svetsverkstäder. En del verkstäder

byggdes ut till mindre tillverkningsenheterl Så små-

ningom insåg man småskalighetens kostnadsnackdelar och började centralisera tillverkningen till Malmö. De två tillverkningsenheterna som finns kvarj.Europa 1 faktor. I fallet Finland var andra världskriget utlösande

Industrin 165 för svetsprodukter

minskar i betydelse. Verkstaden i Finland, som är organiserad som filial till centralenheten i Malmö, har halva sin produktion i form av legoarbete åt den svenska koncerndelen.

På senare år har en del av den svenska produktionen av vissa elsvetsprodukter ersatts av kontraktstillverkning i Östeuropa. Man åstadkommer därigenonxkostnadssänkningar i produktionen med 25-40 %. Även om utlandstillverkningen i detta fall inte 5rea1direktinvestering är dess påverkan på den svenska ekonomin ändå av intresse. Kontraktstillverkningen har bl a lett till att numera bara 10 % av insatsvarorna anskaffas i Sverige mot tidigare 20-25 %.

I Latinamerika har man på svetssidan främst investerat i elektrodanläggningar. De viktigaste, som ligger i Mexico och Venezuela, producerar omkring 6 000 ton/år. Då importhinder och transportkostnader omöjliggör en exportförsäljning från Sverige har AGAs alternativ varit antingen direktinvesteringar eller att helt avstå från marknaderna. Den starka marknadsställning AGA byggt upp har gjort det möjligt att sälja kompletterande produkter via agenturer på elsvetssidan och produktionssamarbeten på gassvetssidan. De gjorda direktinvesteringarna ger god avkastning. Även gasförsäljningen pâverkas positivt av produktförsäljningen. Insatsvarorköps nästan uteslutande från lokala källor samtidigt som de färdiga varorna avsätts lokalt. AGAs sälj- och servicenät, som byggts upp kring gastillverkningen och dess distribution, har starkt bidragit tillkonkurrenskraften inom svetsproduktsidan. Med denna fördel inom marknadsföringen har AGA framgångsrikt kunnat bearbeta utländska marknader, inte bara med egentillverkade produkter utan i stor utsträckning också med agenturprodukter med AGAs varumärke. AGAs försäljning av svetsprodukter har i sin tur bidragit till konkurrenskraften i koncernen. Större delen av konkurrenskraften tillgodogörs då Sverige, huvudfunktionerna finns här.

166 Industrin S()lJ 1981:33 för svetsprodukter

Sammanfattande effektanalys

Den grundläggande svetsteknologin är mycket gammal och väletablerad. Utrustning och tillsatsmaterial har emellertid förändrats kontinuerligt till följd av kundernas förändrade svetsbehov. Detta har också viss specialisering av produkterna.Svetsmöjliggjort behoven varierar beroende på vilka metallersonlskall svetsas, i vilket klimat det sker, gradenznlrepetitivitet m m. Detta är en förklaring tillattstordriftsfördelar i tillverkning och marknadsföring inte spelar så stor roll. Även om de stora företagen har svarat för en del av världsproduktionen har anansenlig talet små varit stort. Elektroder kan inte företag i hur liten skala som helst, men genom månggöras falden av varianter som har tillverkats, vilketkräver av är kravet omställning produktionsapparaturen, på storskalighet inte särskilt framträdande.

De stora företagens ursprungliga konkurrensfördelar synes ha legat i kunskap om elektrodtillverkning. Med hjälp av denna har de byggt upp marknadsföringsoch distributionsnät.

På ett segment har de stora tillverkarna begränsat under senare tid skaffat en fördel. Det gäller den repetitiva svetsningen vid löpande-bandtillverkning av svetsning av bilkarosser. Här har funnits möjtyp ligheter till mekanisering av svetsmomentenmedhjälp av som svetsrobotar. Inom detta område svetssystem anses ESAB vara ett ledande företag.

Inom tillverkning av enklare svetsutrustning finns ett stort antal små företag. De kan lätt kopiera befintliga aggregat och ofta montera dem till lägre kostnader. Komponenter finns att köpa från specialiserade tillverkare. Denna tillverkning är däremot ofta storskalig.

Utlandstillverkningen i svetsindustrin grundas på två olika förhållanden. De gastillverkande företasom till följd av transportkostnadsskäl är gen,

0 Industrin för svetsprodukter 167

tvingade att ha lokal har ofta i antillverkning, slutning till den lokala gastillverkningen lagt mindre verkstäder för tillverkning av gassvetsapparatur. Några elektrodtillverkande har å företag andra sidan utnyttjat om elektrodframställkunskap ning till att etablera lokal elleratt tillverkning sälja licenser. Värdet av dessa företagsspecifika fördelar har avtagit efterhand och ersatts av fördelar i form av etablerade kundrelationer och distributionsnät. Den minskning av som försäljningen förekommit i industriländerna har inte lett till

någon strukturrationalisering. Det kan bero på att minskningen framför allt legat hos storförbrukare som varit kunder hos större tillverkare av elektroder och utrustning.

ESABS etableringar gjordes relativt tillbaka långt i tiden och motivet var förekomsten av handelshinder och de då relativt sett transbetydelsefulla portkostnaderna. De utländska tillverkningsbolagen har bidragit till att ge ESAB en framskjutande position i svetsindustrin. Vår är att bedömning exporten från och i sysselsättningen Sverige påverkats positivt av tillkomsten av de utländska tillverkande bolagen. De svenska delarna av koncernen har gynnats genom att den större utlandsförsäljningen lett till kompetensuppbyggnad som huvudsakligen skett i hemlandet.

Under 1970-talet har i av ökningen försäljningen svetsutrustning skett på marknader som ESAB inte tidigare bearbetade.

168 Industrin för ventilationsprodukter

OI

KAPITEL 5 INDUSTRIN FÖR VENTILATIONSPRODUKTER

Inledning

Ventilationsindustrin omfattar företag som tillverkar och för kontroll och påverkan produkter anläggningar av luftcirkulation, luftfuktighet, s k värme, kyla, klimatinstallationer, samt luftföroreningar. Industrin kan delas upp i ett antal grupper;fordons-ochnarina luftbehandlingssystem, utrustning för livsmedelsindustrin (lagring och frysning), industriell processut- (bark-, massa-, pappers- och färgtorkning), rustning luftbehandlingsanläggningar för den yttre miljön (rökgasrening, stoftavskiljning) och slutligen produkter och anläggningar för luftbehandling avdeninre miljön, dvs bostäder, kontor, samlings- och affärslokaler, skolor, och verkstadslokaler. Det är densistsjukhus nämnda som denna rapport behandlar. Motivet gruppen bakom valet var framför allt den låga koncentrationsgraden i denna delbransch.

Till luftbehandling av den inre miljön hör gruppen fläktar (axial-, radial- och följande komponenter: tvärströmsfläktar), värmehatterier, kylbatterier, tilluftfuktare, lufttorkare, spjäll, till- och frånter, luftsventiler, värmeväxlare och kanaler ljuddämpare, samt såsom klimataggregat, luftvärmare, inprodukter fläktkonvektorer (även kallade fan duktionsapparater, coil units), luftridåer m fl. De olika komponenterna och sätts samman av installatörer till produkterna I för ventilation av byggnader. system

Med ventilation menas utbyte av luft. Det finns två

olika metoder för luftbytez självdragsventilationoch

mekanisk ventilation. Den allra enklaste formen av är fönstervädring. En annantyp självdragsventilation av man installation av en versjälvdrag uppnår genom tikal luftkanal. Genom att den varma inomhusluften

Industrin 169 för ventilationsprodukter

stiger uppåt och ut genom kanalen, skapas ett undertryck i byggnaden, och kall utomhusluft strömmar in genom springor i väggen. Den bästa drageffekten uppnås vintertid då temperaturskillnaden är som störst.

Det vanligaste sättet att uppnå luftväxling är dock mekanisk ventilation, där en fläkt utnyttjas för att öka ventilationskapaciteten. Genom att använda en fläkt eliminerar man kapacitetsskillnaden mellanårstiderna. Den allra enklaste formen av mekanisk ventilation är att använda en fläkt som ut luften suger ur lokalen. I och med att luften sugs ut ett uppstår undertryck i lokalen, och ny luft strömmar till genom springor i väggen. Om även ersättningsluften regleras med en fläkt benämns detta balanserad ventilation.

En vidare utveckling av ventilationsprincipen uppnås om den tillströmmande luften behandlas på något sätt, dvs värms, kyls, filtreras, fuktas eller avfuktas. Vid kontroll över temperatur, fuktighet, luftcirkulation och luftens renhet i en lokal talar man om luftbehandling eller luftkonditionering (tonvikt på kylning).Denmoderna luftbehandlingstekniken började utvecklas i början av 1900-talet. Grundläggaren av luftbehandlingsteknikenvaramerikanen Williscarrier, som även grundade företaget Carrier Corporation, i dag ett av de ledande företagen på den internationella luftbehandlingsmarknaden.

De fläktar som tillverkades under 1800-talets slut och 1900-talets början utgjorde framför allt komponenter i olika produktionsprocesser. I Sverige började man inte utnyttja principen för balanseradventilation förrän under 1940-talet. Det främsta användningsområdet var bergrumsanläggningar, därdet annars inte fanns någon möjlighet till luftbyte. I början av 1950-talet börjademanäveninstalleraanläggningar för balanserad ventilation i sjukhus, kontorsbyggnader och butiker.

170 Industrin S()lJ 1981:33 för ventilationsprodukter

Den svenska luftbehandlingsteknikens utveckling kan indelas i två faser med början på 1960-talet. Ett flertal faktorer hade en avgörande betydelse för den utveckling som då tog fart. För det första övergick man till lättare byggnadsmaterial, som hadeenxbättre isolerande effekt. För det andra utvecklades arkitekturen mot större fönsterytor, och för det tredje man utnyttja belysning med hög installerad började efter amerikanskt mönster. De nämnda faktostyrka rerna ledde till ett ökat behov av ventilation och kylning.

I USA hade utvecklingen börjat ungefär 20år tidigare. varmt och klimati.stora delar På grund av ett fuktigt av landet drevs utvecklingen framåt av behovet av och avfuktning. Detta medförde att luftkondikyla tioneringssystem utvecklades vars primära uppgift var att sänka temperatur och luftfuktighet och inte att ventilera. Samma mönster finner mani.andrade1ar av världen där klimatet är liknande, vilket inneburit att amerikanska företag och amerikansk teknik fått en ledande ställning.

Nästa fas i den svenska utvecklingen inträdde i och med energikrisen 1973/74. 1960-talets ventilationssystem innebar ofta ett stort värmespill. De höjda energipriserna tvingade fram energisnålare system. Man började utnyttja ventilation för attta tillvara den värme som alstras av starka belysningar. Värmeav värmeväxlare i luftbehandåtervinning med hjälp blev också ekonomiskt attraktivt. Under lingssystem 1970-talet ökade även kraven på en bättre arbetsvilket ökade behovet av ventilations- och utmiljö, sugningsanläggningar till industrilokaler.

I med övriga Europa harSverige legat ca jämförelse tio år före luftbehandlingens område under 1960på och 1970-talen. På industrisidan har de svenskakraven mer och mer blivit normgivande i många länder. Även i med USA ligger Sverige före på jämförelse industrisidan. Den grundläggande teknologin angående olika att transportera ochbehandla möjligheter

Industrin för

ventilationsprodukter 171

luft äremellertidväl spriddocherbjuderintelängre konkurrensfördelar för något I stället har företag. utveckling av applikationer för skilda luftbehandlingsproblem kommit att bli det väsentliga vad gäller själva produktutvecklingen. Sådana kan tillämpningar emellertid sedan relativt lätt av kopieras tillräckligt resursstarka konkurrenter.

Marknadl

Efterfråganpå.luftbehandlingsprodukter påverkas fram-

för alltenzbyggkonjunkturens utveckling.Dettainnebär att avsättningen är beroende av investeringarna i industribyggnader, skolor, affärscentra,bostäder osv. Dessutom är olika myndigheters agerandei.frâga om lagstiftning på ventilationsområdet av stor betydelse.

Under hela 1950- och.l960-talen ökade byggnadsinvesteringarna starkt såväl i Sverige som ienrad andra

västeuropeiska länder. I Sverige var byggnationen

främstinriktadpå att rådabotpå den rådandebostads-

bristen. Det ökade bostadsbyggandet medförde även en ökad produktion av skolor, affärscentra etc. I början av 1970-talet minskade bostadsbyggandet,vilket medförde minskad efterfrågan på ventilationsanläggningar. Dock ökade i industriinvesteringarna byggnader under denna period.

Efterfrågan på ventilations- och luftbehandlingsprodukter för den inre miljön kan delas efter upp olika användingsområden som bostäder, kommersiella byggnader, kontor, industrilokaler, skolorochsjukhus. Mellan dessa skiljer sig efterfrågans storlek avsevärt mellan olika länder. I fråga om bostadsventilation är de skandinaviska länderna och Frankrike föregångsländer. I såvälsverigesom Frankrike finns det frånluftsventilation i alla nybyggda bostäder. Även bostäderna i Portugal och Neder1ändernaär“ventilerade i relativt stor I utsträckning. Belgien

1 Raporten är koncentrerad till den europeiska marknaden.

S()lJ 1981:33 172 Industrin för ventilationsprodukter

och förekommer det i viss utsträckning. Västtyskland För länderna utanför Skandinavien är dettil190-95% om kontroll av enbart frånluft och resterande fråga 5-loâsävenkontrollav tilluft samt värmeâtervinning.

För affärslokaler gäller att andelen luftbehandlade lokaler är större kontinenten än i Skandinavien. på största finns i Västtyskland, Frank- Det efterfrågan rike och Storbritannien. För kontorsbyggnaderäxd0ck av luftbehandling lika stor i Skandinaefterfrågan vien I sjukhus instalsom på kontinenten. nybyggda som alltid luftbehandlingssystem som leras så gott även omfattar värmeâtervinning. Efterfrågan på induhar hittills varit ringa utanför de skandistrisidan ökade krav energibesparing och naviska länderna. på en bättre arbetsmiljö har dock satt fart på försälj-

ningen.

i mellan olika länder beror Variationerna efterfrågan klimatskillnader. I södra Europa är intresdelvis på set störst för ventilation och kylning, naturligtvis man i länder med kallare klimat framför allt medan efterfrågar ventilation, värme och värmeâtervinning.

är de västtyska, franska och holländ- På bostadssidan ska marknaderna de största i Europa. På industrisidan och för övriga byggnader är Västtyskland, Storbritannien och Sverige de största marknaderna. Västtyskland, Nederländerna och Sverige har en högre andel produktav den totala kostnaden för installation, 25-30% värde mot 20 % för de övriga länderna. Ett högre produktkan att kvalitetskraven är högre. Under värde betyda har det framgått att utvecklingen går intervjuerna mot ett allt högre produktvärde.

utanför är USA och.Japan, varav Stora marknader Europa är den snabbast växande. Dessutom finner man Japan snabbt växande efterfrågan i Mellersta Östern. Stora en uppbyggnad av förvaltning, skolor, satsningar på industrier osv, har medfört att byggnadsbostäder, verksamheten där befinner sig i ett mycket expansivt

Industrin

för ventilationsprodukter 173

skede. Andra expanderande marknader är bl a Brasilien, Venezuela, Hongkong, Singapore och Filippinerna.

Produktionens geografiska lokalisering och internationell handel

Den övervägande delen av av tillverkningen luftbehandlingsprodukter sker inom ett antal OECD-länder, där USA, Japan, Australien och vissa västeuropeiska länder är mest betydande. Som framgår av tabell 5.1 är Västtyskland, Italien och Storbritannien de största producenterna i Västeuropa.

Tabell 5.1 Produktion av

luftbehandlingsutrustning1 i

ett antal utvalda länder, USD. milj Land År

1974 1975 19802

340 Spanien 25 29 42 Japan l 448 1 687 3 110 Australien 176 156 162 Brasilien 117 106 155

l Kcnçonenter och produkter för ventilation, kylning, värmning, luftrening, filtrering och luftfuktighet. 2 Bstimerat värde. Källa: Global Market Survey, Products and Building Construction Equipment - U.S. Department of Commerce. Bureau of International Business, 1977.

Som jämförelse kan nämnas att produktionen i Sverige år 1973 var 54 milj omkring USD, 58 milj USD år 1976 och 67 milj USD år 1978.

1 Källor: World Trade Annual Volume V. The Statistical Office of the United Natins, 1965, 1967, 1977. Statistics of . Foreign Trade, OECD Trade by Oannodities Volumes IIand § III, 1970, 1973, 1975. SOS Utrikeshandel och Industri, SCB, Stockhohn.

S()lJ 1981:33

174 Industrin för ventilationsprodukter

Från år 1974 till årl976skedde ingen ökning av produktionen i de länder som redovisasi.tabel15.l. Storbritannien och Japan utgör undantag, där ökningen till 12 % resp 16 %. Fram till år 1981 föruppgick väntar man sig en positiv utveckling i så gott som alla länder.

Även den internationella handeln med luftbehandlingsdomineras av ett antal länder inom OECD. produkter Till de största hör USA, Japan, Frankexportörerna

rike,Västtyskland,Italien,StorbritannienochSchweiz.

från dessa länder utgör ca 90 %avkn1totala Exporten 1975). från icke OECD-län- OECD-exporten (år Exporten der är marginell.

avsättningsmarknader för USA är Kanada, Mel- Viktiga lersta Östern och Västeuropa. De kanadensiska och marknadernas relativa betydelse har västeuropeiska minskat under 1970-talet, medan den har ökatförMellersta Östern. Den japanska exporten gårframförallt till Östern och Australien och under senare Fjärran år också till Mellersta Östern. Merparten av exporten från de olika länderna går till andra västeuropeiska länder inom Västeuropa.

Stora inom OECD-blocket är Kanada, Austraimportörer lien, Belgien-Luxemburg, Frankrike, Västtyskland, Nederländerna och Storbritannien. Ca 65 % av den totala till dessa länder år 1975. OECD-importen gick utgör dock i de flesta länderbaraennündre Importen del av den totala försäljningen av luftbehandlingsprodukter i resp land.

Under 1960-1965 resp 1965-1970 nästan förperioderna dubblades i Sverige. Efter år l970avtog produktionen denna tillväxt avsevärt för att återigen ta fart år 1977. Även ett liknande mönster, men importen följer tillväxten avtog först år 1977, när den inhemska produktionen ökade. Exporten visade en svag ökningunder senare hälften av 1960-talet beroende på den starka inhemska efterfrågan. Under 1970-talet sköt export-

Industrin 175 för ventilationsprodukter

försäljningen dock fart ända fram till år 1977, då en nedgång skedde. Orsaken till denna nedgång var en vikande efterfrågan på ett flertal markeuropeiska nader.

Produktions- och transportkostnader

Produktionskostnaderna varierar mellan ventilationsföretagens produktionsställen i olika länderpåmgrund av skillnader i lönekostnader, insatsvarornas kvalitet och noggrannhet i utförandet. Produktionskostnaderna i de nordiska länderna är dock desamma ungefär som i övriga europeiska länder. En faktor som kan bidra till kraftigt sänkta produktionskostnader är en mekaniserad stordriftstillverkning av komponenter och detaljer. Produkttillverkningen, dvs sammansättningen av komponenter till produkter, är däremot med nödvändighet ett arbetsintensivt moment. Här ställs också krav på kundanpassning, vilket omöjliggör selängre rier.

Transportkostnaderna är höga för såväl komponenter som produkter. Det är nämligen till stor del fråga om transport av skrymmande plåtkonstruktioner. När produkterna dessutom är enkla och billiga blir transportkostnadernaoproportionerligtstora. För luftbehandlingsprodukter för den inre miljön utgör transportkostnaden inom Europa 5-20 % av försäljningspriset.

Industristruktur

På ventilationsmarknaden finns i flertalet länder ett stort antal konkurrerande som är relaföretag tivt specialiserade. I länder som Västtyskland,Storbritannien, Nederländerna och Frankrike finns ett stort antal konkurrerande företag. Koncentrationen tycks dessutom ha minskat något. En spridningavdet ventilationsteknologiska kunnandet och enökadefterfrågan pâ produkter för energibesparing och värmeåtervinning har medfört att nya företag dykt upp på

176 Industrin S()IJ 1981:33 för ventilationsprodukter

marknaden. Ett exempel är den franska bostadsventilationsmarknaden, där det vid 1960-talets slut endast fanns ett fåtal konkurrenter. Under 1970-talet har ett flertal större tillverkare etablerat sig, samtidigt som även mindre installatörer börjat producera för luftbehandlingssytem. Västkomponenter Nederländerna och Storbritannien kännetyskland, tecknas av I en mycket låg företagskoncentration. land finner man, förutom de nationella och varje internationella företagen, även små lokala företag som kan vara konkurrenter i en viss rebetydande gion.

Ventilationsbranschen och de ingående företagen är svåra att på ett sammanfattande sätt. Den

beskriva

av flera marknads- och produktsegment. Det utgörs är därför snarast oegentligt att på nivån den euroventilationsindustrin tala om marknadsandepeiska lar. sådana beräkningar tycks heller inte exi- Några stera. Av branschkännare har vi emellertid fått en som tyder på att Svenska Fläktfabriken uppskattning är det klart största företaget med en genomsnittlig andel av storleksordningen 20 %. DärnästskulleBahco och schweiziska Luwa följa med andelar på ungefär 5%, medan inget av de övriga företagen skulle ha andelar l %. De europeiska konkurrenterna har överstigande också betydligt färre antal anställda än de internationellt verksamma svenska företagen.

De svenska företagen Bahco och Svenska Fläktfabriken har vara de företag som har de bredaste sorangetts timenten. Även Luwa har ett brett sortiment, medan övriga tillverkare är höggradigt specialiserade. Sålunda är t ex Woods, Storbritannien, och Nordisk Ventilator, Danmark, specialiserade på tillverkning av fläktar och Trox, Västtyskland, på tillverkning av don (in- och utblåsningsventiler). De amerikanska i Trane, Carrier och Carlyle, är företagen Europa, pâ kylprodukter och klimataggregat. specialiserade

tillverkare har hittills i stort sett lyst Japanska med sin frånvaro. Men Bahco är t ex agent för Hitachis

Industrin 177 för ventilationsprodukter

kylaggregat,ochett mer aktivt bearbetande av den europeiska marknaden från japansk sida förväntas inom branschen.

Lönsamheten i ventilationsindustrin har angettsvara låg, vilket styrks av Bahcos och Svenska Fläkts resultat under senare år. Genomsnittsmarginaleni.tillverkningsledet har uppskattats till 3-5 %.

Ledande företag på den västtyska marknaden är Wolf och Svenska Fläktfabriken, vilka dock inte har mer än ca en tredjedel av klimataggregatmarknaden och endast 10-15 % av den övriga ventilationsmarknaden. Bostadsventilationsmarknaden i Frankrike domineras av Aldes, Bahco och Svenska Fläkt. På denna marknad finns även ett antal inhemska kanaltillverkandeföretag, som ingår i större koncerner med inriktning på järn- och plåtprodukter. De största av dessa är Helistra och Profiles et Tabes de lEst, där Bahco harett samarbete med det förstnämnda. Solyvent är ett annat stort franskt företag som specialiserat sig fläktpå tillverkning. Detta företag, samt det engelska fläkttillverkande företaget Woods of Colchester, är tillsammans med Svenska Fläkt de största tillverkarna av fläktar i Europa. Tillsammans svarar de dock endast för en sjättedel av den europeiska marknaden.

På den holländska klimataggregatmarknaden finns två inhemska företag, Holland Heating och Klima, som tillsammans har en andel på över två tredjedelar. På ventilationssidan finns ett stort antal företag med marknadsandelar på mindre än 15 %, varav Bronswerk och Holland Heating tillhör de största. Den engelska marknaden domineras helt av inhemska och amerikanska företag. Trane, Carlyle, Ozonair och Searle täcker tillsammans mer än hälften av marknaden för luftbehandlingsprodukter. Därutöver finns dock ett stort antal konkurrerande företag.

Situationen i de skandinaviska länderna är något annorlunda. Ett betydligt färre antal konkurreföretag rar på såväl luftbehandlings- som ventilationssidan.

178 Industrin för ventilationsprodukter S()lJ 1981:33

I finns fem större tillverkare med Bahco Sverige

och Svenska Fläkt i spetsen. Svenska Fläkt är också

största ventilationstillverkare. Den norska Europas ventilationsmarknaden domineras av Svenska Fläktfabriken och Bahcos agent A1fsenochGundersen.Dessa har tillsammans ca 50 % av marknaden. I Danmark intar Svenska Fläkt en ledande ställning tillsammans med inhemska Nordisk Ventilator. På den finska marknaden har Svenska Fläkt och Ilmateollisuus ca 60 % av marknaden. Ser man till värmeåtervinningssystem och kylprodukter domineras denna marknmdavdetstatliga företaget Valmet.

Om tillverkningsledet är lågt koncentrerat är detta ändå mer uttalat för entreprenörs- och installatörsleden. Den sannolika förklaringen härtill är betydelsen av förtroendefulla relationertillbyggherrar och som gynnatlokalaföretag. Det byggentreprenörer mönstret är att installatörerna och entrevanliga är från tillverkarna helt fristående föprenörerna retag. Väsentliga undantag är Bahco ochframförallt Svenska Fläkt, som integrerat framåt och byggt upp egna installations- och entreprenadföretag. Detgäller i synnerhet på den svenska marknaden.Bahc0bedriver installationsverksamhet på utländsk markgg nad medan Svenska Fläkt gör det i flera länder.För Svenska Fläkts vidkommande har denna utveckling avancerat så långt att tillverkningen i jämförelse med entreprenad- och installationsverksamhetenblivit den mindre delen.

I Sverige har det uppskattats att Bahco och Svenska Fläkt har vardera ungefär 25 % av marknaden. En liknande situation råder i de övriga nordiska länderna, men på övriga marknader är de större företagens andelar mindre.

Industrin

för ventilationsprodukter 179

Myndigheterna

De länder som har krav på någon form av luftbehandling i nya byggnader har också normer för hur anläggningen skall utformas. Vanligtvis är dessa normer kopplade till brandmyndigheternas bestämmelser,eltekniskaföreskrifter samt byggnormerna i resp land.Kravenj.Sverige avser främst det tekniska inomhusklimatet (luftens temperatur, fuktighet och hastighet), luftkvalitet, energihushållning och installationsförfarandet. Detta påverkar luftbehandlingssystemets i om utformning fråga kanaler, extra brandventiler, ljuddämpande komponenter, värmeåtervinning etc. Även i de länder där inga direkta krav på luftbehandling finns man brandföljer myndigheternas bestämmelser vid installation av en anläggning.

I fråga om bostäder är det endast ett fåtal länder, förutom de skandinaviska, som ställer krav på någon form av ventilation. Till de länder som nått längst i detta avseende hör Frankrike, där det år 1968 kom en lag om mekanisk bostadsventilation. Både Bahco och Svenska Fläkt hade genom konktakter med myndigheterna stort inflytande över av dessa utvecklingen regler. En liknande lag infördes i redan i av Sverige början 1960-talet. Därutöver finns även inom lagstiftning bostadsventilationsområdet i Portugal och Nederländerna. Den portugisiska är lagstiftningen uppbyggd efter den franska modellen, vilket är naturligtvis av stor för de svenska

betydelse tillverkarna,

I Sverige, Danmark och Finland förekommer det statliga lån och bidrag vid installation av vissa luft-

behandlingsanläggningar. Detta har även inneburit att intresset för produkter för finns i värmeåtervinning främst dessa länder. Stigande dock energipriserkommer troligen att leda till såväl lagar som lånemöjligheter på värmeåtervinningssidan i fler länder.

De nationella former som finns i Vissa länder kan fungera som konkurrensbegränsande åtgärder genom att de

utestänger utländska tillverkare från marknaden. En

180 Industrin för ventilationsprodukter

annan konkurrensbegränsande åtgärd är kravet att lokala tillverkare skall prioriteras. I Västeuropa är Finland ett exempel på detta, ty merparten av innehållet i produkterna till statliga och kommunala byggnadsprojekt måste ha finskt ursprung. Man kan dock skönja en trend mot ökade nationella preferenser även i andra europeiska länder, t ex Frankrike, Österrike, Schweiz och Storbritannien. [Latinamerika och Indien finns uttalade krav på lokal tillverkning. Handelshinder förekommer främst vid försäljning till Latinamerika. Portugal och Spanien är dock exempel på europeiska länder där importlicenser resp skyddstullar förekommer.

Köparna och deras kriterier vid val av leverantör

Flera är inblandade vid beslut om inköp och parter installation av en luftbehandlingsanläggning. Processen initieras av byggherren, dvs beställaren av ett byggprojekt. Denne lämnar ett projekteringsuppdrag dels till en arkitekt vad gäller byggnadsprogrammet, dels till en konsulterande ingenjörsbyrå för upprättandet av ett program för VVS (inkl ventilation), el, målning etc. Entreprenaden lämnas sedan ut till en som i sin tur engagerar ett antal byggentreprenör, underentreprenörer (installatörer). Denna uppdragsform är den vanligaste och kallas generalentreprenad.

En annan typ är totalentreprenaden,därprojekteringsuppdraget går direkt till byggentreprenören. Destörre byggentreprenörerna har ofta avdelningar för de3lika konsulttjänster som erfordras. Om upphandlingen av de olika entreprenadtjänsterna för t ex VVS,el.etc,görs av byggherren, och endast samordningen lämnas till byggentreprenören, talar man om delad generalentreprenad. I vissa fall utför byggherren projekteringen och byggnadsprogrammet i egen regi. Detta kan förekomma vid alla tre entreprenadformerna. Framför allt är det vissa statliga verk och större industriföretag som har kapacitet för denna typ av egenregiverksamhet.

Industrin för ventilationsprodukter 181 181 Den ovan beskrivna köparstrukturen återkommer i de flesta länder. I vissa länder finns det ytterligare ett led mellan installatörenochleverantörenavluftbehandlingsutrustning,nämligengrossisterelleragenter. Dessa fungerar som uppsamlare av alla de funktioner som en installatör arbetar med, (tex el, rör, ventilationsprodukter etc för en VVS-installatör)och erbjuder denne alla nödvändiga komponenter. Länder i vilka en liknande uppbyggnad finnsä1Finland,Schweiz, och Österrike. Detta innebär att i Finland utnyttjar alla tillverkande företag grossisterna för att nå ut till de mindre och medelstora installatörerna.Deras köp kommer sedan att påverkas av de finansieringsmöjligheter som grossisterna kan erbjuda.

Vanligtvis är typernav luftbehandlingsanläggning samt lämplig leverantör angivna i den programhandlingsom projekteringen mynnar ut i. Det är oftast endast de större tillverkarna som blir föreskrivna på detta sätt. Meningen är attinstallatörenskall följadessa föreskrifter. Det är framför allt mindre installatörer som gör det,medande större ofta ärmersjälvständiga i sitt val. Dessutom har de sistnämnda större möjlighet att tidigare påverka konsulten/byggherren, De avgörande besluten om vilken produkt/leverantör som skall väljas fattas följaktligen i de flesta fall av konsulten resp byggentreprenören. Situationen va-

rierar dock mellan olika marknader. I Västtyskland

har konsulterna en mycket stark ställning och installatörerna följer i de allra flesta fall deras specifikationer. På de franska och engelska marknaderna däremot är installatörerna betydligt mer självständiga, och det finns flera stora entreprenadfirmor som själva utformar programhandlingarna. I vissa länder, som i Storbritannien, har arkitekterna fortfarande mycket stort inflytande, men generellt gäller att deras inflytande minskat i betydelse.

Det är av stor vikt för tillverkarna av luftbehandlingsprodukter att känna till hur köparstrukturenoch distributionsmönstret ser ut på Varje lokal marknad

182 Industrin för ventilationsprodukter S()IJ 1981:33 182 och för varje enskilt byggnadsprojekt.Detär nämligen ofta konsulten eller byggentreprenören som en tillverkare bör bearbeta för att bli föreskriven i deras program. Är emellertid någon större VVS-installatör inblandad i byggprojektet kan denne vara av stor betydelse som beslutsfattare. I de fall projektering etc utförs i egen regi är det byggherren som själv fattar beslut om lämpliga produkter/leverantörer. Har en tillverkare en gång blivit föreskriven hos enlçund är det mycket troligt att tillverkaren utnyttjas på nytt. I vissa länder slutligen är anlitande av grossister/agenter den enda möjligheten att nå de mindre installatörerna.

Kriterierna för val av luftbehandlingsutrustningen varierar mellan de olika aktörerna som kan vara inblandade i köpprocessen. Byggherren lägger tonvikt vid utformning och driftskostnader samt vid priset som en del i en driftsekonomisk kalkyl. För statliga och kommunala upphandlare, som har hand om inköpen men inte driften, är priset nästan helt avgörande. Konsulten ser främst till produktens tekniska egenskaper samt tillverkarens tekniska kompetens. Byggentreprenören är mycket prismedveten, dåhan är tvungen att pressa sitt anbud vid anbudstävlingar. Installatören slutligen tar stor hänsyn till föreskrivna tillverkare i programhandlingar, leveranstider, servicemöjligheter samt givetvis priset.

Utmärkande för den studerade typen av luftbehandlingsprodukter är en hög priskänslighet. De flesta produkterna är relativt enkla att kopiera, vilket resulterar i likartade produkter hos de olika tillverkarna. Då ett luftbehandlingssystem ofta fordrar service, och då vissa delar, som batterier och filter, med mellanrum måste bytas ut, är service också ett jämna konkurrensmedel. Kraven på produktens utformviktigt ning och verkningsgrad tycks dock skilja sig åtxnellan olika länder. I Skandinavien och Västtyskland är kraven på utformning och verkningsgrad höga jämfört med i många andra europeiska länder. På den franska marknaden är priset viktigare, och man föredrar enklare

Industrin för ventilationsprodukter 183

produkter, dvs produkter med sämre verkningsgrad och högre bullernivå. Ett krav som dock framställs på kontinenten är att produkten skall ha en robust konstruktion för att undvika skador vid och montetransport ring. Även i Skandinavien fäster man allt större vikt vid denna punkt.

Förutom krav på att produkterna skall vara anpassade till lokala förhållanden tycks ha starkaönsköparna kemål om leveranssäkerhet och korta leveranstider.Tiden mellan beställning och installation äroftamycket kort. De svenska företagen har framställt det så att de såsom utländska företag ofta uppfattas som mindre trovärdiga i dessa avseenden. Köparna söker om inte annat utnyttja detta som prispressande argument.

Ventilationsföretagens konkurrensbeteende

De stora skandinaviska företagen skiljer från de sig övriga konkurrenterna på flera punkter. En av dessa är inriktningen på ett brett produktsortiment. övriga europeiska och amerikanska är företag vanligtvismycket mer specialiserade en viss på typ av produkter eller komponenter. Detta innebär att bara många företag tillverkar fläktar, ventiler, filter som etc, säljs direkt till kunden eller till andra tillverkandeföretag för att ingå i en produkt. sådanaföre- Exempel på tag är Bronswerk, Woods of Colchester,Trox,Po1lrich, Aldes, Cofratol, Solyvent m fl. En del av de klimataggregattillverkande företagen gör även vissa av komponenterna till dessa produkter, fläktar. vanligtvis I de fall då produkttillverkande även tillföretag verkar komponenter är det om ett bevanligtvis fråga gränsat antal komponenter. Vissa som Wolf företag, en tillverkare av klimataggregat, in alla komköper ponenter som sedan monteras i ett hölje tillverkat vid företaget.

Fördelen med komponenttillverkning och smala sortiment ligger i möjligheten till en storskalig produktion. Produkttillverkning innebär i större utmycket sträckning monteringsarbete och blir därmed betydligt

184 Industrin S()lJ 1981:33 för ventilationsprodukter

mer arbetskraftsintensiv. En nackdel med ett smalt kom— att tillhandahâllainstalponentsortimentärsvårigheten latörerna alla komponenter som krävs i ett system.

Under de senaste åren har det dykt upp en radnyaföreventilationsmarknaden. Dessa har till stor del tag på sig på något visst segment, t ex produkspecialiserat ter för värmeâtervinning, men även på vissa komponenter som till- och frånluftsdon. Samtidigt har många haft allvarliga problem sonten föld europeiska företag av de senaste årens låga bostadsbyggande. Det tycks framför allt vara de icke specialiserade företagen som blivit lidande. I såväl Västtysklandson\Frankrike finns sådana, icke specialiserade företag, som exempel på haft att hävda sig och blivit tvungna att minproblem ska eller lägga ned verksamheten.

omfattning är ytterligare en Entreprenadverksamhetens mellan de skandinaviska företagen och övskiljelinje konkurrenter. Som tidigare nämnts är de nordiska riga unika, därför att de spänner över hela proföretagen cessen från konstruktion, installering, service etc, till själva produkttillverkningen. I USA och Europa förekommer detta mera sällan. Installation görs i de allra flesta fall av fristående VVS-firmor som köper från olika tillverkare av luftbehandlingsprodukterna Vissa undantag finns i Europa. Så har exemprodukter. stora företag som Luwa (Schweiz), Bronswerk pelvis (Nederländerna) och Mathew & Yates (Storbritannien) egen installationsverksamhet. Entreprenadverksamhet och kan betraktas som produkt-/komponenttillverkning två helt olika affärsidéer. Det primära för företaget som med entreprenadverksamhet är att säljaett sysslar för luftbehandling till en konsult eller byggsystem Om produkter resp komponenter sonnanvänds entreprenör. kommer från det egna företaget är av mindre betydelse. För att kunna sälja en installationstjänst måste det inom företaget finnas ett tekniskt kunnande i fråga om konstruktion av luftbehandlingssystem men även en servicefunktion. Fördelen med att ha en entreprenadverksamhet är, förutom den rent kommersiella, den kontakt man får med de slutliga kunderna. En nackdel är

S()IJ 1981:33 Industrin för ventilationsprodukter

att det kombinerade tillverknings- och installationsföretaget ofta konkurrerar med en del av sina egna kunder. Dessutom kan det uppstå att an-

svårigheter

vända det egna företagets produkter i länder där lokalt tillverkade produkter föredras. Vissa företag, som Svenska Fläkt, har undvikit detta problem genom att ha separata entreprenadbolag skilda från den rena produktförsäljningen.

Då installatörerna ofta är lokalt anknutna är ett spritt dotterbolagsnät (med lokala filialer) ett naturligt sätt för de större tillverkningsbolagen att bearbeta de europeiska marknaderna. Detta är även en fördel i servicehänseende.

Tabell 5.2 visar de företag som har tillverkande utlandsenheter i Europa. Endast ett fåtal tillverkare har utlandsproduktion, vilket hänger ihop med deras prägel av nationella bolag. Svenska Fläkt har dock tillverkning på ett flertal europeiska marknader.

Tabell 5.2 Företag med utländsk tillverkning av luftbehandlingsprodukter(inrenüljö)inomEuropa. HK= huvudkontor-tillverkning A = tillverkande dotterbolag B = minoritetsintresse i tillverkande bolag c = licenstillverkare Svenska Bahco Trox Luwa Trane Carrier Fläkt Sverige HK HK Norge A Finland A B,C Storbritannien A A A Västtyskland A HK A Belgien A A Schweiz A HK Frankrike A. A A A Synden A Italien A B

Källor: Bahco och Svenska Fläktfabriken.

186 Industrin för ventilationsprodukter

De amerikanska luftbehandlingsföretagen är välrepresenterade över hela världen vad beträffar sâvältillverkande dotterbolag och licenstagare som försäljoch agenter. Deras produktsortiment i ningsbolag består till övervägande delen av olika typer Europa av Undantag är Carrier och Trane, som kylprodukter. även tillverkar klimataggregat, anpassade för den europeiska marknaden i såväl Frankrike som Storbritannien.

är sällan förekommande inom denna indu- Licensiering stri, då teknologin är lättillgänglig och relativt okomplicerad.

Vissa tillverkare, med Bahco och Svenska Fläkt som framträdande exempel, har i sin entreprenadverksamhet utvecklat mer kvalificerade produkter, sonlgenom av ett antal produkter ur den egna tillhopfogning - ibland också med produkter från andra verkningen industrier - lösningar på olika erbjuder kompletta Ett exempel från Bahco: genom att användarproblem. använda betongelement i byggnadsstommar, i ihåliga kombination med ventilationsprodukter, kan värmeresp lagras och tas till vara när så erfordras. Syskyla temet har visat sig leda till lägre energiförbrukning. En växande andel av de svenska företagens produkter ingår i någon form av system.

Å andra sidan har man försökt,ochförsökeralltjämt, rationalisera tillverkningen av den egna produkzionen genom att minska sortimentet och försöka uppnå längre serier av de produkter man fortsätter at: tillverka. De är framför allt enklare komponenter, typ ytterväggsgaller och inblåsningsventiler, som lyfts ur sortimentet och som i stället köps frånfristående leverantörer - inte sällan utländska.

.

4~\“‘w‘

Industrin 187 för ventilationsprodukter

AB SVENSKA FLÄKTFABRIKEN

Svenska Fläkt grundades år 1920 i Sedan Jönköping. bolaget förvärvats av Krüger & Toll år 1927 drevs det som en division inom Svenska Tändsticks AB (nuvarande Swedish Match) fran1till.år 1932. Efter Krügerkraschen övergick bolaget i ASEAS År l959såldes ägo. två tredjedelar av Svenska Fläkt ut till ASEAS aktieägare och företaget återvann därmed sin självständighet.

Företaget har byggts upp kring området luftbehandlingsteknik för den inre och yttre miljön. Kompetensen har kommit att omfatta industriella

processerl I

2 entreprenadverksamhet och luftbehandling av marina enheter samt och ‘ tillverkning försäljninganzstandardprodukter för den inre miljön. Dessutom har man för-

värvat en stor handelsrörelse3 - Gadelius AB - med

Fjärran Östern (främst Japan) som huvudsakligt verksamhetsområde.

Fläktgruppens internationaliseringtogordentlig fart först under 1950- och 1960-talen. Redan 1930-talet på började man emellertid med vikutlandstillverkning på tigare avsättningsmarknader i Europa, såsom Finland, Norge och Frankrike. Pâ 1950-talet tillkom så tillverkningsenheter i Belgien, Västtyskland,Italien,USA och Mexico och på 1960-talet i Danmark och Indien. Under 1970-talet har så tillkommit tillverkningsbolag i Australien, Brasilien och Schweiz, förutonxatt köpet av Gadelius tillfört en del mindre verkstäderi.Fjärran

östern4. Flera av tillverkningsbolagen var

tidigare försäljningsbolag. Näten av försäljningsbolag täcker, förutom ovan uppräknade marknader, Neder- Portugal, länderna, Storbritannien, Österrike, SpanienmH1Kanada. 1 Omfattar yttre miljövård, industriell torkning, ytbehandling, lagring av sparmål nlm. 2 Omfattar systeutveckling, installation och service av ventilationsanläggningar, centraldannsugning sant anläggningar för pneumatisk soptransport och återvinning av hushållsavfall. 3 I rörelsen ingår även tillverkande enheter.

Dessutom har man på industrisidan ett venture joint i Japan. 13

188 Industrin för ventilationsprodukter

I Iran och Irak finns försäljningskontor. Försäljvisas i tabell 5.4. ningsutvecklingen

Tabell 5.4 Försäljningsutvecklingen åren 1965-1979, milj kr. Koncernfaktu- Varav på utlands- % År

1979 Anm: Förvärvet av Gadelius tillförde ca 600 milj kr till faktureringsvärdet år 1974. Källa: Årsredovisningar.

enskilda marknaden för koncernen ärsverige Viktigaste Hela inkl Östeuropa, stod år följt av Japan. Europa, för 64 % av Nordamerika (inkl Mex- 1979 faktureringen, för Mellersta Östern för 4 %, Japan för 15% ico) 8 %, världen för 9 %. Den svenska marknadens anoch övriga del av har minskat från 37 % år1972ti11 försäljningen 1979. från Sverige till externa kun- 24 % år Experten der främst till där Östeuropa är av viss går Europa, De snabbast växande marknaderna för exporbetydelse. ten från har under senare år varit Mellersta Sverige och Fjärran Östern.

för koncernen som helhet har Sysselsättningssiffrorna av att 328 anställda tillkom genom köpet av påverkats 1968), 1 679 anställda tillfördes år Evaporator (år 1975 (till allra största delen utomlands) genom köpet av Gadelius och år 1978 tillkom 333 anställda genom Rör Rör AB och : köpen av Sundsvalls AB, Gullängets Moeri AG. sedan schweiziska Sysselsättningsökningen år 1974 har till fullo varit ett resultat av dessa förvärv. (Se tabell 5.5.)

Under 1960- och 1970-talen har ungefär 2-3 % av kon—

cernens satsats på FoU. Centralenheter är omsättning och Växjö. Därutöver sker viss produktut- Jönköping veckling vid dotterbolagen (mindre än 10 %).

Industrin för ventilationsprodukter 189

Källa: Årsredovisningar.

Luftbehandlingsutrustning för den inre miljön

Tillverkning och försäljning av luftbehandlingsutrustning för den inre miljön är organiserad inomFläktApparatgruppen och Fläkt Installa- Installationsgruppen. tionsgruppen är i dag ungefär dubbelt så stor som apparatgruppen. Av produkttillverkningen säljs i dag omkring 40 % genom och 60 % direkt installationsgruppen till externa kunder. Viktigare är produkter klimataggregat (24 %), kanaler (21 %), fläktar (16 %), värmeväxlare (16 %) och don (13 %).

Produkttillverkningen sker,förutomi Sverige, vid kon-

cernbolagj.Norge,Finland,Västtyskland,Belgien,Schweiz,

Frankrike, USA, Mexico och Australien. Tillverkningen av produkter för den inre miljön under lyder i Sverige dotterbolaget Fläkt Evaporator AB. Huvudkontor, FoUavdelning, tillverkning m m ligger i Jönköping. Dessutom finns tillverkande enheter i Järna Söderköping, och Holmsund.

Apparatgruppen står för knappt 20 % av koncernens totala fakturering (593 milj kr år l979).Arl978sysselsattes 2 814 personer, varav 1 325 (47 %) utanför Sverige. Motsvarande siffror årl975var 3067sysse1satta, varav l 546 (50 %) utanför Vid de utländska Sverige. tillverkningsenheterna har man som ett led i rationaliseringen av produktionen låtit nâgra koncernbolag specialisera sig på någon ellernågrakomponentereller produkter. För den skandinaviska marknaden har det skett en specialisering mellan och Sverige Finland,

190 Industrin för ventilationsprodukter

för EG-marknaden mellan enheterna i Västtyskland, och Frankrike. Det belgiska bolaget levere- Belgien rarvärmeväxlareochdetfranskabolagetfläktar bl a till det bolaget för sammansättning med västtyska där tillverkade höljen till klimataggregat. Motivet till har varit att den tidispecialiseringen gav för korta serier för gare spridda produktionen att vara lönsam.

AB BAHCO

Bahcokoncernen härrör ursprungligen från en samman- Werkstad år slagning av Enköpings Mekaniska (grundad 1887) och Enköpings Maskinfabrik (grundad år 1898) till AB Enköpings Verkstäder, som senare fick namnet AB B A Hjort & Co efter ägaren. I anslutning till börsintroduktionen, år 1955, döptes företagetcmntill det förkortade namnet AB Bahco. Företagets kompetens ursprungligen på tre svenska uppfinningar, byggde Primus-köket, skiftnyckeln och rörtången. Mot slutet av 1800-talet börjadenmn somförsta företag i Norden att tillverka fläktar.

Efter flera omstruktureringar med både förvärv och delades företaget år 1968 i tre friståavyttringar,

ende företag, AB Bahco Verktygl, AB Bahco Ventilation och AB Mecmanz (förvärvat år 1964). Dessutom kom ett

mindre dotterbolag i Argentina, Bahco Sudamericano S A C I, att utgöra ett fristående bolag. AB Bahco Ventilation delades i fyra sektorer (år 1974), som år 1979 ombildades till fristående dotterbolag. De luftbehandlingsbolagen är Bahco Industri AB, AB fyra Bahco Ventilation, Bahco Ventilation Entreprenad AB och AB Bahco Komfort. AB Bahco Ventilation är det som tillverkar produkter för luftbehandling av bolag . den inre miljön. Huvudprogrammet består av klimataggtakaggregat och bostadsaggregat. I programmet regat, även fläktar, luftridåer, portabla luftvärmare ingår m m. 1 Produktsortimentet anfattar handverktyg och kraftverktyg (txycklufts- och hydrauldrivna). 2 och hydrauliska Produktsortinentet cntattar pneumatiska konçcr nenter och system samt styrsystem främst för industrin.

Industrin 191 för ventilationsprødukter 191 Det var främst genom och handverk- Primus-produkterna tygen som Bahco kom ut på exportmarknaderna.Fram torn 1950-talet användes uteslutande Under 1950agenter. talet började så ett och dotterbolagsnät byggas upp internationaliseringen tog fart. Bolag startades i Belgien, Peru(avveck1atår 1968 efter långvarig olönsamhet), Danmark och Storbritannien. I Danmark och Storbritannien förvärvade man sina tidigare agenter. Under 1960-talet fortsatte så främst etableringarna, inom större marknader i Europa, som Västtyskland och Frankrike. Utanför Europa startades i Indien bolag (joint venture), USA, Australien (joint venture som upphörde år 1970), ArgentinaochJapan (joint venture). AB Mecman bidrog starkt till 1960-talets intensifierade internationalisering efter förvärvet år 1964. Internationaliseringsprocessen avstannade sedan nästan helt under 1970-talet. Vid flera dotterbolag startades emellertid av främst ventilatillverkning tionsprodukter.

Licenser har på industri- och komfortsidan (bastuaggregat m m) sålts till Finland, Västtyskland,Frankrike, Italien, USA och av Mecman till bl Japan, a Unger71och Japan. Licenser för för den luftbehandlingsprodukter inre miljön har sålts till och Finland. Norge

Under 1960-talet låg utlandsförsäljningen kring 60 %, vilket till stor del berodde på Primus utlandshöga försäljning (80-90 %). Andelen har sjunkittill30-40% under 1970-talet. Hela ventilationssektorn har under 1970-talet stått för omkring 60 % av koncernensomsätt-

ning.Försäljningsutvecklingenvisas i tabell 5.6.

Tabell 5.6 Bahcokoncernens förförsäljningsutveckling delad på olika marknader, procent.

1961 1972 1973 1974 1975 1976 1979

Total omsätt- 113 440 520 632 680 806 1040 ning, milj kr

Källa: Bahco.

192 Industrin ventilationsprodukter för

Koncernen 4 323 personer år 1979, varav sysselsatte 2 916 i Sverige och l 407 utomlands. Bahco Sudamericano S A C I i Argentina står för ungefär halva utlandssysselsättningen (742 sysselsatta år 1979), därefter kommer Frankrike (152 sysselsatta år 1979) och Danmark (122 år 1979). I övriga länsysselsatta der sammanlagt mindre än 100 anställda. sysselsätts visas i figur 5.1. Sysselsättningsutvecklingen

Under 1964-1968 förvärvades AB Mecman, samperioden som Primus och Bahco Erenco avyttrades med tidigt tillsammans ungefär lika många anställda. Under 1970talet har AB Mecman förvärvat några mindre företag med mindre än 50 anställda. Dessutom försammanlagt värvade AB Bahco Verktyg år 1974 ett företag med 145 anställda.

Antal anställda 5 000 4;, 4 500 n Totalt

4 000.

3 500.

3 000 _

\\‘\~____,,/“‘-~___ .._______.m/,/"\\\\\Sverige 2 916

2 500- 2 000.

l 5004 Utlandet _øø

500 q

I | I o n I 0 1 1 . . u l) År 1967 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79

Figur 5.1 Bahcokoncernens sysselsättningsutveckling totalt i Sverige och i utlandet åren 1967- -1979. Källa: Bahco.

S()lJ 1981:33 Industrin för ventilationsprodukter

AB Bahco Ventilation

Tillverkning av 1uftbehandlingsutrustning för den inre miljön sker i dag i Enköping och sedan år l972vidkoncernbolaget i Frankrike. Dessutom har man ett minoritetsintresse (i dag 25 %, helägt åren 1964-1968) i Finland. Mellan åren 1969 och 1979 skedde tillverkningen av fläktar och kanaler samt av sammansättning klimataggregat i Danmark. Bahco Ventilation Entreprenad AB tillverkar dessutom kanaler i Belgien.

Enköping är huvudenhet med så gott som all produktion. Verkstaden är i första hand en plåt- och sammansättningsverkstad. Motorer, filter m m, av vilka ungefär 30 % importeras, tas från olika underleverantörer. Alla exportprodukter osammansatta då

skickas färdiga

produkter, som är mycket skrymmande, blir för dyra att transportera.

I Frankrike tillverkas produkter för enklare bostadsventilation. Dessutom sammansätts och klimataggregat luftridâer. Motorer, filter och fläktar anskaffas externt. Vissa insatsvaror tas från Enköping (35 % år 1978). Ingen försäljning sker tillbaka till Sverige.

Då all export från Sverige består av osammansatta produkter, innebär det att enklare sammansättning (iprincip utan verktyg) även sker vid säljbolagen. Man bör dock poängtera att det är frågan om mycket enkla sammansättningsmoment. Motorer och filter anskaffas alltid lokalt. Säljbolag för

luftbehandlingsprodukter

finns i dag i Danmark, Västtyskland, Neder- Belgien, länderna, Frankrike, Storbritannien och USA (endast Bahco Industri AB).

AB Bahco Ventilation omsatte sitt första verksamhetsår (1979) 119,5 kr. milj 75 % av försäljningen gick till de övriga tre ventilationsbolagen i 3% till Sverige, externa svenska kunder och 22 % på export. Viktigaste exportländer är Norge (via Danmark, Frankrike agent), och Storbritannien. Det franska omsatte bolaget på produktsidan 20 milj kr år 1978.

194 Industrin för ventilationsprodukter

Hela ventilationssektorn (industri, komfort, entreoch ventilation) sysselsatte 2 102 anställda prenad år 1978, varav l 724 (82 %) i Sverige. År 1972 sysselsattes 2 114 personer, varav l 776 (84 %) i Sverige, medan Bahco Ventilation år 1979 sysselsatte 605 anställda. Bahco Ventilation har både produktion och huvuddelen av sin avsättning i Sverige. Utlandsförsäljningen av dessa produkter går i huvudsak genom säljbolag. Den totala exporten är ca 20 milj kr. Viss tillverkning har efter hand flyttats utomlands, men till följd av olönsamhet har produktionen åter centraliserats till Enköping. Den franska marknaden. med dess speciella krav på inhemskt tillverkade produkter samt krav på kundanpassning, har emellertid motiverat en tillverkningsenhet där.

mindre

FoU-resurserna på ventilationssidan, som helt och hållet är lokaliserade till Enköping, uppgår till ca 3 % av omsättningen. En stor del av resurserna har på senare år satsats på värmeåtervinning.

Effektanalys

För analysen har vi valt att studera två marknader, där både Bahco och Svenska Fläkt verkar, nämligen Frankrike och Finland.

EEEEEEEEE

Frankrike har haft en utveckling liknande den i Svei fråga om bostadsbyggandet. Tillväxten var god rige under 1950- och 1960-talen och ända fram till år 1974. Därefter har bostadsbyggandet minskat avsevärt, medan anläggningssidan, offentlig byggnation och kontorsbyggnader visat en svag ökning. År 1978 noterades återigen en ökning av den totala byggproduktionen.

fördelar sig på: bostäder 34 %, indu- Byggproduktionen stribyggnader 10 %, förvaltningsbyggnader, jordbruk och l7 % samt reparationer och underhåll 39 % övrigt (1976 års fördelning). Ungefär 20 % av marknaden för ventilationsprodukter täcks av import (källa=IJS Department of Commerce).

Industrin för ventilationsprodukter

På bostadsventilationssidanl domineras marknaden av

Aldes (40 %), Svenska Fläkts dotterbolag VIM (30 %), Bahco (knappt 20 %) och Cofratol. Dessutom finns ett flertal små, ofta regionalt verksamma Bland företag. de största företagen varierar marknadsandelarna regionalt.

Laninoirs de Strasbourg och Profiles et Tabesde lEst de Wendel är två större företag som enbart tillverkar och marknadsför plåtkanaler till Fläktar VMC-systemen. saluförs av ett fyrtiotal företag med som Solyvent största franska och Svenska Fläkt som största utländska företag. På klimataggregatsidan täcks marknaden av VIM, Bahco, CIAT (F), Trane (USA), Carrier (USA), Orion (CH) och Luwa (CH). VIMs och Bahcos klimataggregat håller en högre kvalitet än konkurrenternas och är i gengäld dyrare. Marknaden för värmeåtervinning är ännu liten. VIM och Bahco har varit föregångare med nya produkter, vilket inneburit med problem myndigheterna för att få produkterna godkända. I gengäld har myndigheternas standard och produktkrav påverkats av Bahco och VIM.

Vid försäljning är goda personrelationer till byggmästare, arkitekter och konsulter av störstavikt.Vanligt är att konsulter anger ett speciellt märkei.programhandlingarna. Konsulterna ärj.mycketstorutsträckning placerade i Paris, vilket underlättar marknadsföringen. Produkttillverkarna erbjuder ofta hjälp med projekteringen, vilket är en fördel för konsulten. Försäljning av produkter för bostadsventilation sker i stor utsträckning till en mängd små, lokala installatörer. Förutom goda personrelationer är leveranstiden av största vikt,dådessasmåinstallatörers planeringshorisont är mycket kort.

Marknaden kännetecknas av ett ökat antal konkurrenter och med därtill ökad priskonkurrens. Denna ökning har möjliggjorts av att tekniken blivit allmänt känd. Med den ökande konkurrensen har följt att kundförhållandena blivit mer instabila. 1 År 1955 infördes en lag an krav

på enkel bostadsventilation.Sys-

tenen kallas VMC = Ventilation Mêcanique Controllêe.

196 Industrin S()lJ 1981:33 för ventilationsprodukter

VIM

Redan år 1935 startade Svenska Fläktfabriken en tillverkningsenhet i Frankrike under namnet Laventilation Industrielle et Minêre (VIM). Försäljningen tog ordentlig fart i slutet av 1950-talet och år 1961 gjordes en ombyggnad av fabriken,bl a för sammansättning av klimataggregat. År 1974 öppnades en ny fabrik för tillverkning av radialfläktar (används bl a i klimataggregat). Avsikten med den nya enheten varattdenskulle kunna täcka hela den europeiska marknaden exkl Norden. I dag harman,förutom produktbolaget VIM, ett installationsbolag och ett industribolag. VIMs försäljning går främst till den franska marknaden och EG som helhet. VIM omsätter knappt 100 milj kr och sysselsätter knappt 300 anställda.

Svenska Fläkts beslut att etablera produktion i Frankrike togs dels på grund av förekommande handelshinder, vilka begränsade importmöjligheterna, dels på grund av transportkostnaderna. När så tullarna successivt avvecklades under 1970-talet befann man sig i en något annorlunda situation. Skäl som kostnadsfördelar och leveranstider medförde emellertid attettSverigealternativ aldrig var aktuellt. Tillverkning enbart för den franska marknaden skulle dock ha inneburit att serierna skulle ha blivit oekonomisktkorta.Svenska Fläkts lösning innebar en specialisering mellan existerande fabriker i Frankrike, Västtyskland och Belgien som främst skulle försörja de mellaneuropeiska marknaderna. Under 1950- och 1960-talen importerade det franska dotterbolaget såväl hela aggregat som komponenter och detaljer.

Att förlägga produktionen till Sverige skulle med stöd av vad som tidigare redogjorts om den franska marknaden troligtvis ha inverkat negativt på försäljningen. Liksom i Bahcos fall är produkterna anpassade till den franska marknaden. Under 1960-talet var dock kraven på ventilationssystemets utformning inte så specificerade, dvs innan lagen om bostadsventilation infördes, vilket sannolikt medförde att betydelsen av produktanpassning var mindre. Dessutom var efter-

Industrin 197 för ventilationsprodukter

frågan stark under 1960-talets slut och början av 1970-talet. Mot mitten av 1970-talet minskade efterfrågan och konkurrensen hårdnade. Som ett resultat av detta skulle troligtvis en tillverkning i Sverige ha medfört ett försämrat konkurrensläge. Då vi inte kunnat få tillgång till behövligt material kan vi inte ha någon bestämd uppfattning om skillnaderna mellan alternativen att tillverka lokalt och att exportera produkterna i sin helhet från Sverige. Men den tidigare förekomsten av handelshinder och marknadens karaktär gör det troligt att Svenska Fläkts försäljning påverkats positivt av den lokala tillverkningen. Hur sysselsättningen i ochexportenfrån de svenska delarna av koncernen är emelpåverkats lertid svårt att uttala sig om.

En väsentlig förändring inträdde åren 1974-1975, då man koncentrerade tillverkningen av fläktar för den europeiska marknaden till Frankrike. Dessa fläktar används bl a i de klimataggregat som tillverkas i Västtyskland. Ungefär en femtedel av produktvärdet utgörs därvid av från Sverige importerade komponenter. Svenska Fläkt tillverkar därmed fläktarj,huvudsakligen tre länder: i Sverige och Finland för de nordiska och engelska marknaderna och i Frankrike för övriga Västeuropa.

Det väsentligaste skälet till denna koncerninterna strukturrationalisering är detsammasompåverkathela branschen. Minskande handelshinder och relativa transportkostnader i kombination med ökade mekaniseringsmöjligheter och -önskemål gör att själva tillverkningen koncentreras. Rimligtvis måste därvid möjligheterna att behov tillgodose av marknadsanpassning försvåras (behovet av anpassning till de lokala kundernas krav Var ju ett av skälen bakom påbörjandet av lokal tillverkning). De stora söker företagen emellertid, i denna såväl som i andra industrier, att åstadkomma så lika standard som möjligti.olika länder.

198 Industrin z S()IJ 1981:33 för ventilationsprodukter

Det franska dotterbolaget kan således sägas ha två att dels försörja den lokala marknaden, uppgifter: dels tillverka fläktar, vilka det västtyska dotterbolaget använder som en insatsvara vid montering av klimataggregat. För den andra av dessa uppgifter är skälet inte hänsyn till marknaden utan önskemål om att få en tillräckligt stor tillverkningsvolynn Skillnaden i transportkostnader mellan Frankrike och Västresp Sverige och Västtyskland har inte varit tyskland någon avgörande faktor i sammanhanget.

Bahco France S A

Bahco började exportera till den franska marknaden under senare hälften av 1960-talet. Bostadsbyggandet i södra Frankrike genomgick vid denna tidpunkt en lavinartad tillväxt. Det var därför naturligt för Bahco att söka sig en agent i denna del av landet. Man slöt ett avtal med ett installationsföretag i Marseille för försäljning av olika typer av ventilationsprodukter. År 1968 köpte Bahco detta företag. Anledningen till detta förvärv var bl a att agenten successivt skaffat sig andra agenturer. Till att med låg bolagets huvudkontor i Marseille och börja därutöver fanns även ett kontor i Paris. Pariskontoret expanderade dock snabbt och år 1972 flyttades hela administrationen från Marseille.

Av stor betydelse för Bahcos verksamhet i Frankrike var den lag om mekanisk bostadsventilation, VMC (se fotnot sid 195): som trädde i kraft år 1968. Lagen medförde ett krav på utnyttjande av fläktar för kontroll av till- och frånluften i flerfamiljshus samt kanaler och ventiler. Detta innebar att marknaden för ventilationsprodukter ökade avsevärti Frankrike.

Försäljningen på den franska marknaden tog inte riktigt fart förrän i början av 1970-talet. En anledning till detta var troligen att man först då fått fram produkter som var anpassade till de normer som föreskrevs i lagen av år 1968. Även oljekrisen 1973/74 var av betydelse för efterfrågan på ventilationspro-

Industrin

för ventilationsprodukler 199

dukter. Intresset kom att gälla framför allt system med värmeväxlare i energibesparande syfte. Försäljningen i Bahco France visade en positiv utveckling från år 1968 ända fram till år 1976, då den positiva trenden vände. Försäljningsminskningen kan huvudsakligen tillskrivas det kärvare marknadsläget med avtagande byggnation och en hårdare konkurrens.

Bolaget sysselsätter omkring 100 anställda. Viktigaste produkterär VMC,därefter klimataggregat,luft-

ridâer och agenturen för Hitachis kylkompressorerl.

Ursprungligen tillverkades specialanpassade produkter för den franska markanden i Enköping. På grundav höga krav på produktanpassning utnyttjades ej stordriftsfördelarna i Enköpingsverkstäderna.Årl972började produktionen successivt överflyttas till Frankrike. Detta innebar minskade transportkostnader och en effektivare produktanpassning. Av försäljningen i dag är endast l0 % färdiga produkter (främst ventiler) från Sverige. Resterande del monteras (klimataggregat) eller tillverkas (plåthöljen, fläktar) vid det franska bolaget.

Den kanaltillverkning som påbörjades år 1972 lades ned år 1979 på grund av höga produktionskostnader och dålig lönsamhet. I stället träffade man ett avtal med ett franskt järnverk, Laminoir de Strasbourg, med en speciell division för kanaltillverkning, Hêlistra, om samarbete på ventilationsområdet. Avtalet innebär att Bahco sålde sin kanalproduktionsutrustning till Hêlistra, som nu förser Bahco med denna produkt. Hêlistra å sin sida köper hela sitt behov av bostadsventilationsprodukter från Bahco. I och med detta har man vid Bahco frigjort produktionskapacitet som i stället utnyttjas för tillverkning av olika detaljer till bostadsventilationssystemen. Anledningen till att plåtboxen till luftridåsystemen

tillverkas lokalt beror dels på höga transportkost-

nader, dels på att boxen måste måttanpassas efter varje kunds behov. Fläktarna tillverkas av komponenter från Enköping. l Tas från Hitachis fabriker i Belgien och Japan.

Industrin S()IJ 1981:33 200 för ventilationsprodukter

utmärkande för den franska ventilations- Några drag marknaden är en hög priskänslighet, låga kvalitetskrav och en hård konkurrens. Bahcos strategi vad beträffar bostadsventilationssidan har varit att som är direkt till marknadsföra en produkt anpassad kraven den franska marknaden. Man startade därpå för en tillverkning av fläktar och andra tillbehör till Med hjälp av dibostadsventilationssystemet. verse i försöker man förenklingar produktutförandet hålla en För övrigt har man satsat på låg prisnivå. att alla de moment i den franska verkstaden göra som skulle ha medfört ökade kostnader för transport utförts i Detta har lett om de Enköpingsverkstaden. till att man i början av 1970-talet började producera kanaler och i slutet av samma decennium börtillverka till luftridån som monjade plåtboxarna tage av ABC-aggregaten.

Även på klimataggregatsidan är kvalitetskraven låga och konkurrensen hård. Bahco har dock i fråga om denna eftersträvat att upprätthålla en hög produkt teknisk kvalitet. Man har däremot försökt tillmötesgå kundernas önskemål i själva monteringsskedet genom att möjliggöra olika kombinationsalternativ, ibland även med inslag av någon lokalt anskaffad På det hela har man satsatpå flexikomponent. taget bilitet vad utformning av de i sortimentet gäller Man har strävat efter att vara ingående produkterna. ett fullsortimentföretag.

Ända fram till år 1978 skedde försäljningen till ett stort antal VVS-installatörer samt i vissa fall till Den övervägande delen av dessa byggentreprenörer. installatörer av små lokala firmor. Till utgjordes dessa levererades hela inkl kanaler. I ochned system att vissa installatörer så småningom även började använda konkurrerande samt att adföretags produkter, ministration och hantering av en mängd småorderblev ineffektivt, valde man att satsa på att sälja till som i sin tur förser Bahco med kanaler. För Hêlistra, Hêlistras vidkommande utgör ventilationsprodukterna från Bahco ett nödvändigt komplement till det egna

Industrin 201 för ventilationsprodukter

sortimentet vid försäljning till installatörerna. Bahco har å sin sida genom detta avtal ökat sin totala marknadstäckning. Vissa internakundföretags tionella verksamhet, framför allt byggentreprenörernas, medför en viss export för Bahco France produkter. 60-70 % av innehållet i dessa exportprodukter har tillförts i Frankrike.

Marknadsföringen var tidigare främst riktad mot installatörssidan. Det har dock visat att man för sig att nå de verkliga beslutsfattarna måste inrikta sig mer på konsulter och myndigheter. Bahco harintebyggt upp någon entreprenadverksamhet vid det franska dotterbolaget. Anledningen till detta är att en sådan verksamhet innebär ett större risktagande, men framför allt att man inte vill konkurrera med sina egna kunder.

Ett alternativ till den som etablerades tillverkning i Frankrike mot mitten av 1970-talet kunde ha varit att fortsätta att förse den franska marknaden med export från Enköping via ett Kanalförsäljningsbolag. tillverkningen är exkluderad i denna i och med analys att transportering över sträckor av en sådan längre skrymmande produkt inte är ekonomiskt lönsam. I övrigt skulle förutom ventiler även hela fläktdelen för ha kunnat tillverkas bostadsventilationssystemet i Enköping. Under förutsättning att likadana produkter tillverkats för den franska marknaden som för öv-

riga marknader, skulle Bahco med allra största säkerhet fått problem att avsätta sina Motstånprodukter. det bland de franska köparna mot denna svenska produkt av högre kvalitet till ett högre pris (beroende såväl

på produktions-1sonttransportkostnader) skulle

sannolikt ha medfört att kunderna sökt till andra sig leverantörer. Då efterfrågan sjönk år betydligt 1975, blev de konkurrerande att sänka företagen tvungna sina priser för att upprätthålla sin försäljningsvolym. Marknaden blev mycket skulpriskänslig. Köparna le därför ha kunnat få den enklare de efterprodukt frågade till avsevärt lägre med att pris, påföljd l Dessa måste dock vägas not nöjligheten till stordriftsfördelar.

S()lJ 1981:33

202 Industrin för ventilationsprodukter

skulle ha sjunkit. Därmed skulle Bahcos försäljning av ventiler och vissa insatsvaror ti11\ också exporten som tas från verkstaden i Enköping, ha VMC-fläktarna, minskat.

För dvs luftridåer och klimataggövriga produkter, framstår det som nödvändigt med en lokal tillregat, Såväl tillverkningen av luftridålådan verkningsenhet. av klimataggregaten görs efter som sammansättningen Dessutom skulle de i färdigt kundens specifikationer. medföra alltför transportkostnader. Den skick höga franska arbetskostnaden bidrar till en lägre lägre vid detta arbetsintensiva mosammansättningskostnad ment. Dock återstår frågan om den franska produktivi-

teten motsvarar densamma i Sverige. EnligtBahcosegna reduceras sammansättningskostnaden med uppskattningar % samt med ca 5 % i jäm- 10-15 transportkostnaderna en alternativ svensk En ökförelse med produktion. motsvarande den kostnadsökning som ning av priset i Enköping medför skulle sammansättningsalternativet Bahcos konkurrenskraft på den franavsevärt försämra marknaden. från Sverige skulle sannolikt ska Exporten blivit än vad den faktiskt varit. lägre

Eiflléflé

finska marknaden för ventilationsprodukter har, i Den med flertalet europeiska, inte växtunlikhet övriga större delen av 1970-talet. Det är först underår der som man kunnat notera en uppgång. Marknaden kan 1979 karakteriseras som i hög grad nationalistisk.Vidstatoch i viss mån vid kommunal, upphandling krävs lig, att är=finsktillverkade. Buy Finnishprodukterna kampanjen har även påverkat privata köpare.

direkt till kunden Klimataggregat säljs vanligtvis Däremot säljs fläktar, luftvär- (byggentreprenören). luftbehandlingssystem för enfamare, kylaggregat, miljshus m m via grossister. Grossisternagervanligtvis krediter till de mindre vilbyggentreprenörerna, ket försvårar en direkt bearbetning av dessa kunder, då de ofta är mycket beroende avdessakrediter.

S()lJ 1981:33 Industrin för ventilationsprodukter 203

På klimataggregatsidan är Svenska Fläkts dotterbolag, Finska Fläktfabriken, klart störst. Därefter kommer inhemska Ilmateollisuus OY, Valmet OY, OY Aerator, där Bahco har ett minoritetsintresse 10 %), (drygt Mercantile OY, Koya OY och slutligen Luwa, Trane Trox, och Carrier som importerar via agenter (tillsammans mindre än 5 %). Ilmateollisuus OY bildades år 1964 av några avhoppare från OY Aerator. OY och Mer- Koya cantile OY ligger i lågkvalitets- och lågprissegmentet.

AB Finska Fläktfabriken

Finska Fläktfabrikens historia tillbaka till âr går 1931. Bolaget har efter hand bytt tillverkningsort från Mosabacka till Åbo, bl a till av följd regionalpolitiskt stöd. År 1978 togs en automatiseny, högt rad fabrik i bruk. Förutom för lokala tillverkning marknaden görs vid denna radialtillverkningsenhet fläktar för den nordiska marknaden. Detta som ingår ett led i en specialisering mellan olika enheter inom koncernen i syfte att nå stordriftsfördelar.

Från de svenska enheterna exporteras insatsvaror i form av kyl-/värmebatterier, till klimatkomponenter aggregat m m till det finska bolaget. I skickgengäld as bl a fläktar från Finland till Sverige.FinskaFläktfabriken, som är verksam både inom industrigruppen, apparatgruppen och installationsgruppen, sysselsatte 861 personer år 1979 och omsatte 195 kr. milj Bolaget bedriver viss utveckling av produkter för anpassade den finska marknaden.

Den finska tillverkningen som redan startade, nämnts, på 1930-talet. Marknaden för ventilationsprodukterbörjade nå någon betydande storlek först mot slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. När den finska staten och de kommunala ställa myndigheterna började krav på lokalt innehåll blev det med nödvändigt någon typ av lokal för att bibehålla konkurrenstillverkning kraften. Den offentliga eferfrågan en utgör nämligen betydande del av den totala marknaden. Lokaliseringen 14

204 Industrin för ventilationsprodukter

till Finland av tillverkning av radialfläktar är motiverad av andra skäl än hänsyn till marknaden.

OY Aerator AB

OY Aerator AB, år l949, köpte år 1955 en ligrundat cens av Bahco för tillverkning av första generationens År 1964 förvärvade Bahco föreklimataggregat. av de två tidigare ägarna i syfte att snabbt taget etablera den finska marknaden. År 1969 såldes sig på 75 % av företaget till Kymmene OY.

Licensavtalet har efter hand utvidgats och omfattar

numera, förutom klimataggregatl, luftridåer, kanaler

och olika av fläktar. Dessutom tillverkar företyper ett enklare luftbehandlingssystem för enfamiljstaget hus samt genom en Hi- (Aerator) säljer kylprodukter De licensierade produkterna kräverviss tachiagentur. lokal anpassning till finska el- och brandsäkerhetskrav. OY Aerator tillverkar även produkter för den yttre miljön och har också en entreprenaddivision.

På grund av minskad försäljningsvolym har företaget ner tillverkningen. har därdragit sysselsättningen för sedan år 1973. Omsättningen låg år 1979 sjunkit lite 30 milj kr (15 milj kr âr 1970). Förpå drygt till 95 % till den finska marknaden säljningen gâr och 5 % på export till Sovjetunionen.

Bahco kunde som alternativ till förvärvet av Aerator år 1964 ha fortsatt att exportera från Sverige samt behålla Aerator som licenstagare och/eller etablera ett dotterbolag. Försäljningen skullei.detta säljande fall sannolikt inte ha skiljt sig så mycket från den man efter Aeratorförvärvet, eftersom de statuppnådde och kommunala kraven på lokal upphandling ännu liga inte hade aktualiserats. Trots att arbetskraftskostnaden inom den finska verkstadsindustrin år 1965 låg 35 % under den svenska, och trots något förlängda skulle en tillverkning i Sverige transportsträckor,

1 i Dock ej den svenska modellen som ligger 20-30 % ögre än vad som är gångbart på den finska narknaden. pris

Industrin

för ventilationsprodukter 205

sannolikt inte har försämrat Bahcos att möjligheter konkurrera på den finska marknaden.

Förvärvet år 1964 tycks inte ha inneburit något uppsving för den finska marknaden, trots att det skedde samtidigt som bostadsbyggandet visade en stark tillväxt. Efter år 1975 skulle Bahco ha fått troligen problem med export av svensktillverkade till produkter Finland. De krav på lokal son1under andra tillverkning hälften av 1970-talet har ställts vid och statlig kommunal upphandling skulle med stor sannolikhet ha utestängt Bahco från en betydande del av marknaden.

Åren 1965-1968 gav inte Bahcos licensintäkter och utdelningar från Aerator önskad investeavkastning på rade medel. Fr 0 m år 1969 har verksamheten i Finland givit ett överskott som uppvägt tidigare förlustår, varför totalt sett har direktinvesteringen varit lönsam. Dessutom har försäljningen från till Enköping Aerator ökat starkt under l970-talet. Det rör sig dock om små belopp - (2 milj kr 4 milj kr årligen). Vår bedömning är därför att effekterna för såväl Bahco som exporten från de svenska koncerndelarna varit positiva.

Sammanfattning

Det syntes från början svårt att förstå hur industrin för ventilation, med tanke den på låga koncentrationsgraden och produkternas karaktär, kunde en utgöra grogrund för multinationella Nu finns det företag. inte särskilt många, långt internationaliserade i företag denna industri. Svenska Fläktfabriken är ett unikum. De företagsspecifika fördelar på vilka Svenska Fläkts

internationalisering vilar hör emellertid snarast hemma i en annan, om än närliggande industri, nämligen luftbehandling för olika processindustrier.Bahcohade sannolikt inte lika stora företagsspecifika fördelar, och dess internationella expansion avstannade. De amerikanska företagens vila styrka tycks på kunnande om kylning, som är ett område de svenska av företagen förståeliga skäl inte kom att bygga kunnande upp något om.

Industrin 206 för ventilationsprodukter

samt krav på an- Handelshinder, transportkostnader till lokala behov och normer har gjort det passning att montera och tillverka vissa kompofördelaktigt i utlandet. Vi har beträffande Bahco bedömt nenter det så att tillverkningsverksamhet i utlandet posihar från de svenska koncerntivt påverkat exporten Vi har inte oss vara i stånd att göra delarna. tyckt för Svenska Fläkt men finner en motsvarande bedömning att tro att inte förhållandet skulle ingen anledning vara detsamma i den koncernen.

Fläkt har framgångsrikt för att ta sig Svenska agerat från besvärliga konkurur den företagets synpunkt renssituationen med många tillverkare av likartade Medlen kan sägas ha varit tre: internatioprodukter. som samtidigt inneburit tillväxt, vertinalisering, kal omfattande entreprenad- och installaintegration,

tionsleden, samt produktutveckling,framföralltgenom

av kundanpassade system. Det viktigaste utveckling har sannolikt varit integration framåt, som medlet kunskaper om användarbehov, vilkakunnatläggas givit till för Dessutom finns grund produktutvecklingen. omedelbara fördelar i form av högre grad naturligtvis av kontroll av distributionskanalerna.

Att döma av inom telekommunikations- och utvecklingen borrindustrierna kommer andelen systemvarorochtjäns teverksamhet inom ventilationsområdet att fortsätta att öka. De svenska koncernernas försprång i fråga framför konkurrenterna bör därom systemförsäljning för kunna de svenska företagen möjlighet att bibege hålla en internationell konkurrenskraft. Så vitt hög vi kan se har den förstärkning av konkurrenskraften som internationaliseringenhittillsinneburit kommit de svenska koncerndelarna till godo. Forsknings- och är till helt övervägande deutvecklingsaktiviteterna len förlagda till Sverige.

årens liberalisering av handeln har lett till De senare Vissa inom omstruktureringar av produktionen. företag ventilationsindustrin har specialiserat sig på stortillverkning av komponenter eller produkter. skalig

Industrin

för ventilationsprødukter 207

För Svenska Fläkt, som vuxit har det kraftigt, varit lönsamt att inom koncernen specialisera dotterbolagens tillverkning och transportera produkterna till resp avsättningsmarknad. Svenska Fläkt har därvid gjort den fördelningen att varje tillverkas produkt på i princip två ställen: i Skandinavien för denna marknad och på kontinenten för Om man övriga Europa. väl väljer att specialisera produktionen sätt på detta är motiven rimligtvis mer av och transproduktionsportkostnadsmässig natur än av hänsyn till marknaden. Den bedömning som Svenska Fläkt av vad gjort som är optimal kan emellerproduktionslokalisering tid inte överföras på Bahco. Detta arbetar företag nämligen med en mindre volym och har för att uppnå stordriftsfördelar i produktionen i stället varit tvunget att centralisera till huvudtillverkningen enheten i Enköping.

208 Den svenska damkonfektionsindustrin

KAPITEL 6 DEN SVENSKA DAMKONFEKTIONSINDUSTRIN

I motsats till verkstadsindustrin har konfektionsindustrins utlandsinvesteringar i första hand syftat till att så långt möjligt försvara den svenska hemmamarknaden. Utgångspunkten för detta kapitel är därför förhållandena på den svenska marknaden. Inriktningen på damkonfektion motiveras av att importkonkurrensen här varit särskilt stark.

Marknad och distribution

Den svenska konfektionsmarknaden kännetecknades aven

snabb tillväxt efter andra världskrigets slut franttill mitten av 1960-talet, då tillväxttakten började avta något. Under perioden 1965-1976 ökade försäljningen med i medeltal 2 % per år för att därefterhaökat nåsnabbare. Denna låga försäljningsökning i kombigot nation med att priserna på kläder har stigit långsammare än genomsnittet för övriga konsumtionsvaror har lett till att klädinköpen kommit att utgöra en allt mindre del av den privata konsumtionen. Andelen har minskat från knappt 10 % år 1960 men ökat från 1970 års nivå på 6,1 % till 7,2 % âr 1979 (DsH 1977:1,sid 12 och SIND 1980:16, sid 67). Tabell 6.1 visar den svenska marknaden (inhemsk produktion-export-+import)

Källa: SOS, Industri och Utrikeshandel.

Den svenska

damkonfektionsindustrin 209

Den svenska marknaden har sedan 1950-talets i början allt större

utsträckning täckts av importl. Utveck-

lingen framgår av figur 6.1.

100 %

60 Inhemskt producerat och konsumerat 50

55 58 62 66 70 74 78

Figur 6.1 Försörjning av den svenska marknaden för damöverkläder, åren 1965-1977. Källa: SOS Industri och Utrikeshandel.

Distributörerna

Konfektionsindustrins produkter säljs genom olika gistributörer, som varuhuskedjor, mångfilialföretag, fackkedjor, fristående butiker och postorderföretag. En markant förändring, som skettinombranschen under 1960- och 1970-talen, är den aktivare roll sonldistributörerna (gäller importagenter, och degrossister taljister) kommit att spela. Genom vertikal integration bakåt har distributörerna kommit att engagera sig i design och av kontraktstillverkning produkterna. Dessutom har de större distributörerna alltmer över-

1 Inporten härrör till största delen från och till en Europa ndndre del från Bortre Asien.

210 Den svenska

damkonfektionsindustrin

gått till att själva importera direkt från ursprungslandet, vilket radikalt minskat betydelsen av importagenter och grossister. Från att distributörernaunder 1960-talet började direktimportera kollektionerna,har de tagit steget vidare till att själva styra designen och slutligen till att kontraktera hela produktionsutrustningen. Kooperativa förbundet (KF) har t o m satt upp egna fabriker (år 1964 i Flen och år 1967 i Salax Enligtsamstämmiga uppgifter från damkonfektionsindustrin utgör omkring 65 % av importen direktimport (via distributörer), 20 % kommer från kontraktstillverkning (både via svenska tillverkningsföretag och distributörer) och 15 % från svenskägda tillverkningsenheter.

Utvecklingen mot distributörernas alltmer betydelsefulla roll har möjliggjorts av att ägare tillenskilda butiker har slagit sig ihop i stora kedjor, samtidigt som varhuskedjor typ NK-Åhléns och KF (Domus, Pub) och mångfilialföretag typ Hennes & Mauritz , Kapp-Ahl, Gulinsm fl, stärkt sina marknadspositioner och utvid- Pepita gat sina butiksnät (se tabell 6.2). Denna centralisering har givit distributörerna möjlighet att överblicka hela världens tillverkningsresurser, vilket rationellare inköp. Den bindning som tidimöjliggjort gare fanns mellan de små distributörerna och svensk konfektionsindustri har således försvunnit under 1960och 1970-talen. Enligt beräkningar gjorda vid statens industriverk skall importelasticiteten, dvs ett aggregerat mått på distributörernas/importörernas priselasticitet ligga strax under 2, vilket betyder att en relativ prishöjning hos den inhemska produktionen ger en dubbelt så stor importandelshöjning (SIND PM 1979:11, sid 128).

Konsumenterna

Konsumenternas preferenser i fråga om mode, kvalitet, varumärken, pris m m varierar naturligtvis mycket. Att priset, åtminstone inom vissa produktgrupper, är väldigt viktigt har visat sig i lâgprisimportens utslagning av svensktillverkade varor. Priskänsligheten

SOU 1981233 D e n S v e n S k a d m k O M t .w n S .m d m .m 2 MW 1 1

Em So

hnma h N.

m?

mnma

H:

h n

.m:HcnHmm~om

Em me. vmw

msma v N N

mo» mom MMN

ohma

mflaum

m H N

r

ax

Tao

omm nmH mi

coo mmma H H H

Hafiz

emma mono com 00m

.m:HcHHmmumm

cwafimummwcficnamwunm

mmma

mHHu emma

.ES .mm

»saa

Hausa

OS HW

mcwdarxz

EH0:

w

.

.aoHomxmsa:um

fiWHr_

mUm©HHQ

mnma

mm

m5 MHH

A H

Oman

r

£00

onma

Hm

SH m:

:Qom

_.

N.o

_.

m%mflu8fi

mwma

.m S

wNH HoH

E a

Hamnma

coaamummmcacmammuom

.E2

øwaå

coma

S .Hm

2 8

u:u..num:Hmm:H:©mHuD

£00

n3:moo.6.x

VE

mmma

.nom mm pm Om.:

NHHHPHWVE

on»

Hausa

m

emma

mmnmfiflomfi

mvqwwumwn

mvmumcoflmfi

mmm

WGHGUGMTH

moo

EH0:

.w

.83

a

.SS v~.mH

.m

.mHmmm03 NUHHDB

ä

Nääs umHHm..x

H4

Cwaå

H4

mx ä H m m v m

212 Den svenska damkonfektionsindustrin S()lJ 1981:33

varierar dock mellan olika produkter. Den är sålunda lägre för högpris- och högkvalitetsvaror än för lågpris- och lågkvalitetsvaror.

Att varumärket spelar stor roll visar det faktum att konsumenterna betalar dubbelt så högt pris för s k märkesjeans som för jeans i samma kvalitetxü1design

utan moderiktigt varumärkel. Omkring 60 % av alla

som säljs i dag är av typen märkesjeans. Prisjeans känsligheten är lägst hos de yngre köparkategorierna, där modet också växlar snabbt. Ungdomar i åldern l5-24 år utgör en mycket viktig köpargrupp, då de står för lite drygt halva klädmarknaden.

Förutom att priskänsligheten varierar med varumärke, prisläge och kvalitet har även försäljningskanalen Små serier säljs i enstaka exklusivaaffäbetydelse. rer, medan större serier säljs i kedjebutiker, varuhus och pâ postorder. Exklusiva butiker säljermärkesvaror och varuhus masstillverkade varor. Enochsamma kan också säljas till olika priser och föreprodukt komma i olika försäljningskanaler beroende på var i modecykeln varan befinner sig. En modeprodukt sonngår bra blir nämligen tillverkad i allt fler exemplar. Med det ökade utbudet följer en övergång från exklusiva försäljningsställen till mångfilialföretag och varuhus. Denna modecykel, under vilken varans pris sänks och priskänsligheten ökar, är typisk för damblusar. Figur 6.2 visar schematiskt volymutveckling och prisförändringar över tiden för en sådan produkt. När priskänsligheten ökar minskar möjligheterna till produktion i Sverige.

Priskänsligheten varierar således mellan olika typer av varor och olika stadier i modecykeln. Men genom att de relativt prisokänsliga, yngre köparna svarar för så stor del av konsumtionen, finns uppenbarligen ett utrymme för produkter till högre priser.

1 Jeansen tillverkas ofta i sanna fabriker efter sanna mönster och av likadant tyg.

S()lJ 1981:33 Den svenska damkonfektiønsindustrin 213

300 000 plagg ä 49 kr i alla affärer

30 000 plagg â 99 kr i kedjeföretag ,-

3 000 plagg â 150 kr i butiker i Stockholm Rea ä 99° kr Utländska bolag 300 plagg ä Svenska 250 kr i företag med Pans _/’ Svenska utländska företag dotterbolag , / /. \ Ö TH Högt Inodevärde små När kvantiteten stiger Ju högre rrodegrad kvantiteter höga sjunker varans modevärde desto mer sjunker priser varans värde när modet är förbi

Figur 6.2 Modecykel för lätt damkonfektion.

Källa: Svenska Dagbladet 1970-02-09.

Produktionslokalisering och handel

Den ökade efterfrågan efter andra världskriget ledde till att befintliga svenska företag expanderade samtidigt som nya företag snabbt växte upp. I början av 1950talet sysselsatte den svenska tekoindustrin 115 000 personer (nu knappt 40 000). Den svenska marknaden tillgodosågs då nästan helt av inhemsk produktion.

I mitten av 1960-talet började importen öka och de svenska företagens konkurrenskraft sjönk drastiskt. Lättare bomullskonfektion och tyngre konfektion hade svårast att hävda sig. Distributörerna ersatte svensktillverkade produkter med direktimport och utländsk kontraktstillverkning i låglöneländer. En del av de svenska tillverkarna svarade med att investera i produktionsanläggningar i lâglöneländer i Europa eller med kontrakts-

214 Den svenska S()lJ 1981:33

damkonfektionsindustrin

tillverkning i utlandet. I början och mittenpå 1960talet var Portugal främsta investeringsland.I slutet på 1960-talet riktades intresset mot Finland och senare under 1970-talet mot Malta, Irland och Storbritannien. Kontraktstillverkning har företrädesvis förlagts till länder i Fjärran Östern som Hongkong och

Källa: SOS Industri.

År 1978 hade sysselsättningen minskat ytterligare till 16 552 personer (SIND PM 1980:16).

Antalet sysselsatta i svenska konfektionsföretags produktionsenheter utomlands var år 1978 omkring 4 500 personer (exkl anlitade lönsömnadsföretag). Detta är en betydande ökning i förhållande till år 1970, men samtidigt en minskning med närmare 1 000 personerjämfört med år 1976 (främst ett resultat av Algots nedskärning av utlandsverksamheten). Dessutom sysselsatte konfektionsföretag med enbart utlandsproduktionca 1500 personer år 1977 (huvudparten avser AB Melka). De utlandsverksamma företagen har hållit uppe sin inhemska

Den svenska

damkonfektionsindustrin 215

sysselsättning bättre än de företag som enbart har tillverkning i Sverige (SIND PM 1979:2). Tillverkningsföretagens utlandsproduktion sker huvudsakligen i egna tillverkningsenheter och i mindre utsträckning genom lönsömnad. Under slutet av 1970talet har omkring 90 % av plaggtillverkningen skett i egen regi och 10 % genom lönsömnad(SINDPM1979:2, sid 15 och 16). Beräkningar vid SIND har visat att den svenska konfektionsindustrin genom sin utlandsproduktion (egna fabriker och lönsömnad) år 1976 stod för 18 % av totala importvärdet (SIND1%4l977:1l, sid 31) och år 1978 för 22-23 % av totala importvolymen (SIND PM 1979:2).

Produktionstekniskt har tillverkarna i och Europa Fjärran Östern kommit i kapp Sverige även när det gäller mer komplicerade plagg som kostymer.Densvenska industrin har i fråga om automatisering och datorisering utvecklats långsammare än motsvarande industri i bl a Finland och Fjärran Östern. Detta förklaras med att branschen i Sverige präglats av försiktighet och pessimism.

Handel

Som tidigare nämnts har både importen och exporten av konfektion ökat. Den ökade har dock inte importen tillnärmelsevis motsvarats av ökad export. I början av 1960-talet, sedan EFTA bildats, ökade i importen allt snabbare takt och uppgick under slutet av 1970talet till 70-80 % av

den totala svenska konsumtionenl

Sverige har sedan mitten av 1960-talet varit bland de länder som haft den största konfektionsimporten per capita i västvärlden.

1 P g a genmsnittligt högre prisläge för svensktillverkade plagg, utgör inportandelen en större andel räknat per plagg än räknat efter År 1975 var 25 % av anförsäljningsvärdet. talet försålda plagg svensktillverkade, âr 1977 20 %. (Dagens Nyheter 1975-10-23 och 1977-07-17.)

216 Den svenska damkonfektionsindustrin

. l Både insatsvaror och färdiga plagg importeras till Sverige och vidareexporteras utan, eller efter mindre vidareförädling (t ex gradering, tillskärning, etikettering och förpackning). Insatsvarorna,son1reexporteras, går till de svenskägda tillverkningsboi bl a Finland och Portugal. Efter vidareförlagen ädling där, importeras nästan hela produktionen(80- -90 %) tillbaka till Sverige. Är det fråga om lönsömnad i utlandet återimporteras hela produktionen (SIND PM 1979:2).

En del färdiga plagg reexporterasför förimporterade säljning på utländska marknader. Denna vidareexport i handelsstatistiken, vilken därför inte säger ingår om hur stor del av den svensktillverkade konnågot fektionen som säljs utomlands. I bakgrundsmaterialet till SIND PM 1980:3 redovisas försök att få fram en verklig nettohandel. Materialet visar för flertalet av

produktgrupperz

att huvuddelen av exporten utgörs dvs att mer än hälften av den svenska konreexport, fektionsexporten utgörs av varor som är tillverkade i utlandet.

- Import ursprungsländer

Den svenska konfektionsimporten sker huvudsakligen från EG- och EFTA-länder. I värdeandel har importen från dessa områden under 1970-talets senare hälft stått för 63-67 %, i volymandel 49-52 %.U-länderhar i värdeandel stått för 23-27 % och i volymandel för 32-38 %. U-länderna har stadigt minskat sin andel sedan år 1976, medan EG-/EFTA-blocket ökatsinandel. (Källa: Kommerskollegium H dnr 575/80.) l nedför Bl a bristen på spinneriercxh.väverier i Sverige att insatsmaterial, både för inhemska och utländska enheter, nästan uteslutand inporterats till Sverige. Insatsvarorna sm skall förädlas vid de utländska enheterna reexporteras sålunda, ofta efter gradering scn1vanligtvis sker vid en central autcr matiserad enhet. Foder och smärre tillbehör scnxknapar och dragkedjor köps i större utsträckning i Sverige. 2 Gäller plagg man långbyxor, jackor, blusar, kjolar, överrockar, kostyner, kavajer och blazers sat skinnkläder.

Den svenska

damkonfektionsindustrin 217

Knappt 20 % av importen kan i dag betecknas som sk

lågprisimport (Affärsvärlden 1979/12). Inom ramen för GATT och det s k multifiberavtalet har (MFA) Sverige sedan år 1967 infört restriktioner mot sk lågprisimport från främst länderna i Bortre Asien. Utanför MFA har även regleringsavtal slutits med Malta och Portugal. För ett flertal har varugrupper inte kvoterna utnyttjats fullt ut. En orsaklunivara att importörerna inte vill riskera ett plötsligt stopp i leveranserna från begränsningsländercxüxdärför i stället satsar på de säkrare västeuropeiska och amerikanska marknaderna för sina År 1979 inköp. utgjorde importen från oreglerade marknader 57,4 % i vikt räknat och 68,3 % i värde (Kommerskollegium H dnr 575/80, sid 6). antar att im- Kommerskollegium port som är underkastad i huvudsak är begränsning avsedd för den svenska marknaden och att reexport främst sker av varor importeradefrånoreglerademarknader (Kommerskollegium H dnr 575/80,sidl2).

Export

Av Sveriges totala av export konfektionsvaror går över 95 % till EG- eller EFTA-länder Kom- (källa: merskollegium H dnr 575/80). De viktigaste exportmarknaderna är Norge, Danmark, Finland, Västtyskland, Storbritannien, Nederländerna, Österrike, Schweiz, Kanada och USA. Det är inte bara den inhemska tillverkningsindustrin som exporterar,utanäven distributörerna, som byggt upp butiksnät ute i Europa, agerar som exportörer. 6.3.) (Figur

Kostnadsstruktur - en internationell jämförelse

De lägre produktionskostnaderna utomlandshar angetts vara det viktigaste skälet till utlandsproduktion. De lägre lönerna har varit den kostnadsfaktor som särskilt framhävts. Lönekostnadens andel av försäljningsvärdet har för konfektionsindustrin i Sverige stigit från i genomsnitt 29 % till 33 % (se tabell 6.4). En jämförelse mellan löneutvecklingeni.Sverige

218 Den svenska damkonfektionsindustrin

l 000 plagg 4 .. 16 = produktion - 14 = produktion export 12

lO 3 A

6 Total produktion till export- 4 marknader g \ \ 2 ‘V till svenska marknader . L . 1 u v y I v y 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78

6.3 Svensk produktion och export av damöver- Figur kläder. Källa: SOS Industri och Utrikeshandel.

och i länder där svenskägd eller kontrakterad tillverkning huvudsakligen är förlagd visas i figur 6.4.

Uppskattningar som gjorts av bl a svenska branschorganisationer och KF visar att det inte föreligger några signifikanta produktivitetsskillnader mellan Sverige och dess främsta importländer. Det eventuella försom Sverige hade fram till 1960-talet har insprång hämtats av våra konkurrentländer (se tabell 6.5).

Vid jämförelse mellan produktionskostnadernaj.Sverige och i utlandet måste man också ta hänsyn till att de utländska företagen ibland inte är konfektionsföretag utan snarare tillverkningsställen. En fabrik i exempelvis Hongkong är en renodlad syfabrik med en chef på 300 sömmerskor (inkl direkta arbetsledare). Allt arbete med design, dvs snitt, mönster, krav på tygkvalitet m m, görs av kunden. I det kontrakt som upprättas pris, kvantitet, tygkvalitet, färpreciseras ger, storlekar och leveransdag. Fabrikerna har inga ingående eller utgående lager. Som jämförelse kan nämnas att en svensk fabrik med 300 anställda i regel.har 100 tjänstemän och lagerarbetare.

S()IJ 1981:33 Den svenska

damkonfektionsindustrin 219

Tabell 6.4 Produktionskostnader, konfektionsindustrin, tusen kr och procent av försäljningsvärdet.

19551 19601 19651 19702 19732 19762

hâvaror (ej tusen kr 615 704 642 068 791 842 848 529 879 618 953 041

“”°a11a9e) procent 53,6 50,2 45,4 42,0 42,3 39,0

tusen kr —

Lön hemarbetare tusen kr 10 955 8 084 12 617 19 292 16 448 18 401 procent 1,0 0,6 0,7 1,0 0,8 0,8

aortlämnade tusen kr 16 256 25 353 60 190 86 817 77 323 92 913 l°“earbete“ procent 1,4 2,0 3,4 4,3 3,7 3,8

;unna kostnader tusen kr 983 850 1 079 789 1 437 946 1 644 214 1 684 083 1 929 051 procent 85,6 84,4 82,4 81,4 81,0 78,9

Lterstår drifts- tusen kr 1 149 357 1 279 371 1 745 080 2 019 919 2 079 115 2 444 932 5Ver$k°tt ‘av’ procent 100 100 100 100 100 100 skrivn . rep, räntekostnad, av vinst)

LTAB 4,78

3 TAB 4,3220

Källa: SOS, Industri.

S()1J 1981:33

220 Den svenska damkonfektionsindustrin

Lön kr/t 28 Sverige 26

24 Portugal _.—g—a .- .hgoslwnen 22 Homfimmg Sydkorea 20 Malta 18 Finland 16

12 England

64 66 68 70 72 74 76 78

6.4 Löneutveckling i några utvalda länder. (Löne- Figur kostnad exkl sociala avgifter i beklädnadsindustrin/timme). Källa: Annuaire des statistiques du travail International Labour Office Geneva 1972, 1979. Allgemeine Statistik Deutschlands Länderkurzberichte 1976.

Den svenska

damkonfektionsindustrin 221

Tabell 6.5

1 Produktiviteten är mätt scxn produktion i volym per anställd. Källa: UN, Yearbook of Industrial OECD Statistics, Short Term Economic Indicators (l976—1977).

Myndigheterna

Konfektionsindustrin i Sverige började i slutet av 1950-talet känna av konkurrensen från den alltmer ökande importen. Under 1960-talet en av följde våg företagsnedläggningar och omkring 70 000 människor inom tekoindustrin miste sina arbeten. Den dåvarande regeringen och LO menade att de tekoföretag som inte var konkurrenskraftiga gentemot borde slås importen ut och att arbetskraften kunde över till mer flyttas konkurrenskraftiga delar av industrin. Export av s k höglöneprodukter inom andra delar av industrin skulle därmed kunna kompensera den ökande tekoimporten (se t ex Arbetet 1970-07-22).

222 Den svenska damkonfektionsindustrin

Efter en intensiv debatt om tekokrisen kom ett första ingripande mot lågprisimporten genom det första begränsningsavtalet för konfektion år 1967 (Sydkorea). Senare har fler begränsningsavtal in-

förts,ochnu finns sådana avtal gällande l41änderl

förutom statshandelsländerna (källa: Kommerskollegiets författningssamling). Sedan år 1974 regleras begränsningsavtal för medlemsländer inom GATT av det s k Multifiberavtalet (MFA).

Förutom handelsbegränsningar har myndigheterna i ett flertal lander, däribland Sverige, Fin1and,Portugal, Malta och Storbritannien,subventionerattekoindustrin. I Sve ige har, förutom allmänna subventioner som regiona olitiska stödåtgärder, exportstöd och 25-kronan, ett särskilt äldrestöd införts för tekoarbetare över 50 år och omställningsstöd för bidrag till konsultutredningar. Under perioden 1970-1979 utgick omkring 1,5 miljarder kr i tekostöd. Slutligen har staten förvärvat ett flertal konfektionsföretag som inte klarat den hårdnande konkurrensen. Företagen ingåri.Statsföretagsgruppen och är samordnade under moderbolaget Eiser.

Utvecklingen i de undersökta företagen

Vi har närmare undersökt utvecklingen i fem damkonfektionsföretag. Då förhållande och beteende har varit tämligen likartat i.de fem företagen, begränsas den fortsatta framställningen till två av dessa: International, med egna tillverkande dot- Janstorp terbolag utomlands, och Hettemarks, som använt sig av utländsk legotillverkning.

1 Avtalen är bilaterala och gäller Sydkorea, Hongkong, Macao, Indien, Malaysia, Pakistan, Singapore, Sri Lanka, Mauritanien, Thailad, Filippinerna, Jugoslavien, Malta och Portugal. Dessutm tillkcnner Taiwan ned en unilateral begränsningsöverenskcunelse.

S()IJ 1981:33 Den svenska

damkonfektionsindustrin 223

Janstorp International

Janstorp, som är ett som grundades i familjeföretag början av 1950-talet, tillverkar damhuvudsakligen överkläder, byxor, jeans och jackor samt viss barnkonfektion. Företaget, som stadigt ökat sin fakturering, omsatte drygt 100 milj kr år 1978. Den svenska delen av produktionen är till förlagd Svenljunga.

År 1967 inleddes internationaliseringenixü1medatt företaget började kontraktstillverkning i Finland. Anledningen var de lägre sömmerskelönerna,sonxsänkte tillverkningskostnaderna betydligt. De positiva erfarenheterna av kontraktstillverkningen ledde till att Janstorp två år senare investerade i en anläggning i Åbo. Maskinutrustningen från konkursköptes företag i Sverige, medan byggnaderna förmånhyrdes ligt av Åbo stad. Efter hand har Janstorp utvidgat produktionen utomlands med ytterligare två fabriker i Finland (åren 1972 och 1976), en på Malta (âr 1972) och en i Storbritannien (år 1977).

Produktionen har ökat både i Sverige och utomlands fram till år 1977, därefter sjönk produktionen något i Sverige, medan en fortsatt har noterats vid ökning de utländska enheterna. i de Produktionsvolymerna svenska resp de utländska enheterna framgåravtabe11 6.6.

Tabell 6.6 Produktionsvolym tusental åren minuter, 1972-1978.

1972 1973 1974 19751 1976 1977 1978

Sverige 3 973 5 891 9 550 10 138 13 837 16 303 13 790 Finland Åbo 6 160 8 439 8 977 8 252 8 385 7 329 7 012 Kimito 1 200 4 325 6 940 6 795 7 202 5 767 6 599 Pieksänäki 11 478 13 701 15 549 Malta 3 611 3 642 6 014 ll 468 20 756 23 730 24 750 Storbritannien 3 200 9 600

1 Helt ny fabrik i Svenljunga. Källa: Janstorp.

224 Den svenska S()LJ 1981:33

damkonfektionsindustrin

sysselsättningen i de utländska enheterna har ökat stadigt på både tjänstemanna- och arbetarsidan. Andelen tjänstemän är mycket låg utomlands, då företagsledning (inköp, produktionsstyrning, marknadsm m), designavdelning m m i huvudsak hållits föring kvar i Sverige. Kontraktstillverkning har använts i mycket liten utsträckning (främst vid överbeläggningar på Malta).

I Sverige har antalet tjänstemän hållits konstant och till och med ökat en aning, medan arbetarpersonalen minskat med 57 % underperiodenl975-1978.Sysselsättningsutvecklingen visas i tabell 6.7.

Tabell 6.7 vid svenska Sysselsättningsutvecklingen

och utländska enheterl (31/12) åren 1970-

1978.

1 Ett säljbolag i Västtyskland sysselsätter tre personer. 2 Åren 1974 och 1975 förvärvades två företag, Rosendals och Westlunds, med sannanlagt 210 anställda. 3 År 1973. Källa: Janstorp.

\_/2§2§l9.§§a

Insatsvaror till de svenska, finska och i viss mån engelska produktionsenheterna går via Svenljunga. Tillverkningsenheten på Malta tarsedanår 1975allt insatsmaterial direkt från leverantörerna. De insatsvaror som går via Svenljunga importeras till mer än 90 % och kommer från Portugal, Italien, Storbritannien, Brasilien, USA, KanadaochFjärran Östern.

Den svenska damkonfektionsindustrin 225

De färdiga utlandsproducerade plaggen går till ca 90 % tillbaka till Sverige. Av dessaplaggär 65-70% avsedda för den svenska marknaden och 30-35 % av-

sedda för exportl. Försäljningen i Sverige skertill

ungefär hälften till de fem stora distributörerna Hennes & Mauritz, KF, NK-Åhléns, Kapp-Ahl0chLindex.

E£9§2151:;99§£2§;9L1el;§<2£;292£

Tillverkningskostnaderna i de resp länder där Janstorp har dotterbolag framgår av det system för kostnadskalkylering som företaget använder (se tabell 6.8).

1 Inkluderar direkta och indirekta löner (arbetare och fabriksledning). maskinkostnader och räntor. Källa: Janstorp.

värdena är inte helt jämförbara eftersom produktionen inte är identisk i de olika enheterna. Den viktigaste skillnaden är att fabriken i Sverige gör kortare se-

rier för snabba leveranser2, provkollektioner samt

utför vissa omarbetningsmoment, t ex rättar fel

till

på kollektioner från utlandsenheterna. Tabellen ger dock en fingervisning om Sveriges relativa kostnadsläge. Produktiviteten är högst i Finland. Om Finland indexeras till 100 så hamnar Storbritannien på 90, Sverige på 86 och Malta på 84. Utlandsetableringarna

1 Främsta narknader under slutet av 1970-talet har varit Norge, Finland, Västtyskland, Danmark och Storbritannien i nämnd ording. 2 Leveranstiderna ligger kring en till två veckor från Svenljunga, tre veckor från Finland och Storbritannien och fyra veckor från Malta.

226 Den svenska damkonfektionsindustrin S()IJ 1981:33

har också inneburit att företaget kommit i åtnjutande av subventioner (skattefrihet, hjälp med tomter, byggnader m m), vilket också sänkt de totala kostnaderna och således gjort företaget konkurrenskraftigare.

I Sverige har Janstorp infört (bland de första i Sverige) ett datoriserat system för datagradering samt ett informationssystem som snabbt ger beslutsunderlag (på veckobasis) för produktionsplaneringen.

Eâåêääêêâliê

Det sortiment som Janstorp tillverkar, damöverkläder, byxor, jeans och jackor i låg- och mellanprisklassen, är utsatt för en mycket hård konkurrens av importen. Ändå har företaget stärkt sin konkurrenskraft och haft en mycket god tillväxt. Både företagsledning och den lokala fackklubben menar att detta varit möjligt tack vare utlandsproduktionen.Mannenar dessutom att företaget kunnat hålla sig kvar i större och säkrare marknadssegment och inte behövt satsa på utpräglade högpris- och modevaror.

För att få en bild av kostnadsfördelarna i utlandsproduktionen visas tvâ tabeller över produktionskostnaderna i Svenljunga och Åbo resp i Svenljunga och

St Helensl (Storbritannien) av jämförbara plagg.

Tabellerna visar att alternativet svensk produktion skulle ha medfört årliga kostnadsökningar på mellan 40-50 % under åren l970-1979 för klänningar och 30-40% under åren 1973-1979 för jeans.

1 Värdenaföreår 1976; då fabriken öppnades, har beräknats för anläggningen i Åbo för att få en ordentlig tidsserie.

Den svenska

damkonfektionsindustrin 227

Tabell 6.9 Tillverkningskostnad för en i klänning Svenljunga resp i Åbo. (SEK).

49,73 äldrestöd

Svenljunga utan 39,90 21,38 - 61,28 äldrestöd

Källa: Janstorp.

48,05 äldrestöd Källa: Janstorp.

228 Den svenska S()IJ1981:33

damkonfektionsindustrin

Utlandsproduktionen har inte ökat sysselsättningen inom den svenska delen av Janstorp vare sig direkt eller indirekt genom köp av svenska insatsvaror och svensk maskinutrustning. Köpen av insatsmaterialet i Sverige och svenska maskiner skulle inte ha varit större eller mindre vid en alternativ svensk produktion, varför den indirekta sysselsättningseffekten är noll.

kunnat gå att i Svenljunga lönsamt Dethadealdrig bedriva den tillverkning som nu sker utomlands. vid en alternativ svensk produk- Sysselsättningen tion blir därför noll.

effekt av är att En positiv utlandsproduktionen den hållit uppe sysselsättningen på tjänstemannasidan i Sverige.

Den tillväxt som skett av Janstorp har gjort det för företaget att investera i datoriserade möjligt för produktionsplanering, gradering m m, system vilket bidragit till företagets konkurpositivt renskraft. Enbart produktionsverksamheteni.Sverige skulle inte förmått bära dessa kostnader.

Konkurrenskraften förstärks också av de erfarenheter och som en ökad produktion och kunskaper ökad försäljning kan ge. Utlandsetableringarnas effekter handelsbalansen är liten. Eftersom på i måste tillverkas i de plagg som säljs Sverige utlandet, spelar det ingen roll för handelsbalansen om de görs i Janstorps eller någon annans utländska fabrik.

Den svenska damkonfektionsindustrin 229

Hettemarks

Hettemarks var ett familjeföretag frânstartenâr 1944 fram till år 1971, då företaget uppgick i den nybildade statliga tekokoncernen Sweteco (sedan år 1978 Eiser AB). Företaget har huvudsakligen tillverkattung damkonfektion i de högre prisklasserna. Omsättningen ökade relativt långsamt under 1960- och 1970-talen, från 10 milj kr år 1960, 30 milj kr år 1970 till 54 milj kr år 1978. Tillverkningen skedde ursprungligen enbart i Enköping. Efter företagsförvärv tillkom en enhet i Örbyhus år 1960 och en i Uppsala år 1967. De förvärvade enheterna avvecklades dockår l973(Uppsala) resp år 1975 (Örbyhus). I stället lades tillverkningen ut på kontrakt. Kontraktstillverkning startade i Finland år 1974, därefter i Jugoslavien år 1975 och i Sydkorea år 1976.

I Finland tillverkas huvudsakligen bomullskappor, i Jugoslavien och Sydkorea kjolar, byxor, jackor och bomullskappor. För att kunna erbjuda kunderna vissa kombinationserbjudanden köps även färdiga plagg från Italien. I Sverige tillverkas uteslutande yllekappor. Dessutom sker all översiktlig produktionsplaneringoch design i Enköping.

Som indirekt framgår av tabell 6.11 har produktionen i Sverige minskat. I antalet plagg var minskningen mellan åren 1974 och 1978 drygt två tredjedelar. Igengäld tolvfaldigades under samma period antalet kontraktssydda plagg utomlands. Merparten av dessasyddes i Jugoslavien och resten i Finland och Sydkorea.

Tabell 6.11 Hettemarks sysselsättning fördelad pâ tjänstemän och arbetare, åren 1973-1978. 1973 1974 1975 1976 1977 1978

Källa: Hettemarks.

230 Den svenska damkonfektionsindustrin

Varuflöden

Ca 90 % av insatsmaterialet till den kontrakterade

tillverkningen i Finlandl och Jugoslavien importeras

först till Sverige. Tyger m m tas främst från Storbritannien, Västtyskland, Schweiz, Frankrike och Danmark.

De färdiga kontraktstillverkade plaggen skickas nästan

samtliga först till Sverige, även om de skallgå vidare

på export. Exportandelen var 36 % år 1973 och ökade till 45 % år 1978. Viktigaste exportländer är Norge, Danmark, Kanada, Storbritannien och Finland i nu nämnd ordning. På den svenska marknaden är NK-Åhlêns,PUBoch Bredenbergs de viktigaste kunderna. Därutöver försäljs varor till en mängd enskilda butiker.

13£9§‘_”S‘_-E92§£§E5;‘2E§}.i§‘E£iE§§E

Anläggningen i Enköping är byggd för produktion avyllekappor. När det blev aktuellt att vidga produktsortimentet under 1970-talet valde Hettemarks av kostnadsoch kunskapsskäl att inte bygga ut den egna kapaciteten utan att i stället tillverka på kontrakt i utlandet. Det väsentligaste skälet var att produktionskostnaderna därigenom blev lägre. Sålunda uppges att sömnadskostnader plus fraktkostnader till Sverige vid tillverkning i Jugoslavien år 1978 uppgick till drygt hälften av enbart sömnadskostnaden i Sverige.

Företaget har inte varit tillräckligt stort för att det skulle kunna investera i datagradering eller datoriserad tillskärning. Däremot har personal- och produktionsplaneringen alltmer kommit att datoriseras.

1222252222122-

‘ Hettemarks marknadsstrategi är ett typexempel på vad många menat vara den enda möjligheten för svensk konfektionsindustri att överleva, nämligen en orientering mot modeplagg i de högre prislägena som inte är 1 Det sker även viss tillskärning i Sverige.

Den svenska

damkonfektionsindustrin 231

så priskänsligal. Hettemarks har i behållit

Sverige produktionen av högkvalitetskappor (åldersgruppen 25-55 år) som följer modet. Försäljningen stöds av att företaget också har kompletterande som är plagg tillverkade i utlandet. Sortimentet av svenskproducerade och utlandsproducerade kollektioner har starkt bidragit till Hettemarks konkurrenskraft hemmamarkpå naden och i allt större även utsträckning på exportmarknaderna.

Den utländska vilken i kostkontraktstillverkningen, nadshänseende jämställer Hettemarks med de utländska tillverkare som svenska distributörer har anlitar, möjliggjort en betydligt större försäljning än vad som varit möjligt med enbart svensk Denna tillproduktion. växt har emellertid inte ökat sysselsättningeni.Sverige och har inte heller förbättrat landets handelsbalans. Materialet för lönsömnaden i Finland och Jugoslavien importeras först som tyg. Efter skickas tillskärning halvfabrikaten för sömnad för att slutligen importeras igen såsom färdiga plagg. från Plaggen Sydkorea importeras direkt som färdiga plagg.

Genom att viss sömnad förlagts utomlands har de totala

tillverkningskostnaderna kunnat hållas nere. De delar av sortimentet som sys utomlands är och priskänsliga hade sannolikt inte kunnat tillverkas 1önsamti.Sverige på grund av de högre lönekostnaderna. Hettemarks konkurrenskraft har därför vunnit utlandssömnaden. på Sysselsättningen i den svenska enheten inom och design tillskärning har varit större än vad den skulle ha varit utan utlandssömnaden.

Frågan är naturligtvis hur Hettemarks svensksydda produkter kunnat klara sig. Enligt flera källor beror det på att varumärket för dessa är inarbetat och plaggen har varit moderiktiga. De har därför tilltalat i mindre grad priskänsliga konsumenter.

1 Dagens Nyheter 1977-06-17.

232 Den svenska damkonfektionsindustrin

Sammanfattning

Tidigare avsnitt har försökt beskriva hur den sverska konfektionsindustrin utvecklats, hur förutsättningarna den svenska marknaden förändrats och hur myndighepå ternas Den svenska kon-

agerande påverkat förloppet.

fektionsindustrin expanderade på 1940- och 1950-talen i takt med att marknaden växte. Företagenbedömdeframtidsutsikterna som ljusa och vågade satsa på design och utveckling av sortimenten. Under 1960-talet såg företagen möjligheter till lönsamhet i storskalig produktion, fick allt större beochproduktionsteknologin tydelse. Flaggskepp som Algots, Schlasbergs nxfluppvisade en snabb omsättnings- och lönsamhetstillväzt. Trots satsningarna på produktionssidan blev det enellertid svårare att konkurrera med de importerade produkterna. Den ökade importen möjliggjordes av liberala i kombination med tillkomsten av starka handelsregler inköpsorganisationer i detaljhandeln.

Försöken att möta konkurrensen med sänkta produktionskostnader misslyckades. Importen kom under 1960- :ch 1970-talen att ta omkring 80 % av den svenska marknaden med följd att den inhemska industrin kraftigt reducerades. En ökad bidrog i någon mån till att export hejda utvecklingen. Ett led i den kostnadssänkandestravar att etablera tillverkning utomlands. Konfektegin tionsföretagen investerade i egna anläggningarj.Europa och använde sig också i viss mån av kontraktstillverkning. Det senare gäller också för de stora distriburörerna som har egen designavdelning.

Som tidigare framgått emanerar en stor del av importen från länder med extremt låga löner. Kostnaden för inte själva sömnaden, det produktionsmoment som i så hög grad förlagts till andra länder, utgör endastennindre del av den totala kostnaden. Det finns vidare skäl att anta att en stor del av konsumtionen inte är särskilt Vi drar härav slutsatsen att det inte enpriskänslig. dast är lönekostnadernas höjd som legat bakom många svenska konfektionsföretags svårigheter att hävda sig i konkurrensen. Det kan även vara brister i fråga om

Den svenska damkonfektionsindustrin 233

design, varumärkesstrategi och annat. Det förhållandet att de konfektionsföretag som investerat i utländska produktionsanläggningar varit mer framgångsrika än de övriga motsäger inte detta. Det är nämligen troligt att de utlandsinvesterande företagens framgång också beror på att de valt rätt designoch rätt distributionskanal.

De studerade företagens konkurrenskraft har gynnats av kombinationen av hemmaproduktion och utlandsproduktion. För Janstorp och Petri har utlandsproduktionen gjort det möjligt att hålla sig kvar i priskänsliga segment där importkonkurrensen är hård. Att företagen som utlandsinvesterat dessutom hållit uppe, och istor utsträckning ökat, försäljningen har bidragit till bättre kunskaper inom dessa företag i fråga om exempelvis produktionsteknik och produktionsplanering.

De företag som övergår från svensk produktion till utländsk kontraktstillverkning mister efterhand den rent produktionstekniska kunskapen men behåller kunnandet inom produktionsplaneringen och design.

Den del av tillverkningen som flyttats ut från landet är själva sömnaden. Funktioner som design, materialinköp, logistik, service, provframtagning, lager, distribution, marknadsföring, kapitalanskaffning m m har behållits i Sverige. Därför har en stor del av administrationen blivit kvar, vilket gynnat sysselsättningsutvecklingen på tjänstemannasidan. Givet valet av marknadssegment hade de plagg som den svenska konfektionsindustrin tillverkar i utlandet och säljer i Sverige inte kunnat tillverkas lönsamt här i landet. Om inte de svenska företagen haft någon tillverkning i utlandet skulle vi ha fått köpa motsvarande produkter från utländska företag. Utlandsinvesteringarna i konfektionsindustrin har därför inte ökat importunderskottet i landets handelsbalans. Den export som registreras för konfektionsföretagen förbättrar inte heller handelsbalansen, eftersom det rör sig om transiteringshandel från de utländskatillverkningsenheterna.

234 Den svenska

damkonfektionsindustrin

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den ökade konkurrens som den svenska konfektionsindustrin utsattes för inte gav företagen stora valmöjligheter. Ökad utlandstillverkning var en förutsättning för att företagsenheterna skulle kunna fortleva. så länge har kvar någon verksamhet i Sverige drar företagen den delen av utlandstillverkningen. För konnytta fektionsindustrin har vi noterat positiva effekter på framför allt den tekniska utvecklingen samt på kunskaper i företagsledning, produktionsplanering och design. Utlandsinvesteringarna har således gjort det möjligt för företagen att behålla kvalificerad tjänstemannapersonal. Effekterna vad gäller sysselsättning i produktion samt på handelsbalansen kan intesägasvaravaresig positiva eller negativa.

En annan väsentlig lärdom från studiet av konfektionsindustrin är att inriktningen på direktinvestei traditionell mening är tveksam. Huruvida ringar det svenska företaget självt äger den utländska produktionsanläggningen spelar mindre roll. Vissa bedömare i branschen tror också att andelen legotillverkning kommer att öka, därför att lokalaägarehar lättare att driva verksamheten. Man kan därför anta att företagandets internationalisering kan fånäringsk politiska effekter genom andra åtgärder än direkta investeringar.

av direkta

Effekter investeringar i utlandet 235

KAPITEL 7 EFFEKTER AV DIREKTA INVESTERINGAR I UTLANDET

I kapitel l gjordes en distinktion mellan kortsiktiga effekter ~ export och sysselsättning-(samtlångsiktiga effekter i samtliga näringspolitiska dimensioner. Detta kapitel börjar med en av de kortsammanfattning siktiga effekterna. Tyngdpunkten i kapitlet utgörs av en stiliserad en av en indubeskrivning, modell, stris och i den ingående företagens utvecklingsförlopp. Beskrivningen ligger sedan till grund för nästa avsnitt, i vilket de långsiktiga effekterna av företagens investeringar i utlandet diskuteras.

Sammanfattning av resultaten avseende kortsiktiga effekter

Som kortsiktiga effekter definierades skillnader i utfall i export från och i de svenska sysselsättning koncerndelarna mellan alternativen lokal produktion i utlandet och försörjning av avsättningsmarknaderna i fråga om export från eller Sverige licensförsälj-

ningl. Även om förhållandena under vilka de studerade

investeringarna genomförts har varit olika är ändå vissa karakteristika Konfektionsindustrin gemensamma. undantagen har samtliga här undersökta investeringar i utlandsproduktion helt eller delvis föranletts av handelshinder.

De investerande företagen har för att kunna bibehålla eller öka sin utländska försäljning på marknaderkringgått handelshinder genom att marknaderna försörja genom lokal produktion. I vissa fall har det också förekommit direkta krav på lokal eller till tillverkning lokala förhållanden anpassade som ur föreprodukter, tagets synvinkel bäst framställts lokalt.

1 I fallet konfektionsindustrin var det fråga om produktion i Sverige för den svenska marknaden.

236 av direkta i utlandet S()U 1981:33

Effekter investeringar

Dessa investeringar har vi genomgående funnit leda till en större försäljning för det svenska företaget än vad export från Sverige skulle kunna leda till. Det investerande företagets konkurrenskraft gynnades således av investeringen. Genom att exportalternativet skulle leda till en mindre försäljning på marknaden och att man i den lokala tillverkningen utnyttjar komponenter från de svenska koncerndelarna har exporten från Sverige i de undersökta fallen gagnats av de utländska produktionsinvesteringarna. Sysselsättningen i de investerande företagens svenska kcncerndelar har därför också varit högre än vad den annars skulle ha varit.

Licensförsäljning hade, i de fall den varit tillämplig, gett upphov till mindre finansiella flöden änvad direktinvesteringarna gjort på grund av den export från Sverige som dessa fört med sig. Licensförsälgning hade därför varit ett sämre alternativ, inte eidast från företagets synpunkt.

I ett par fall har vi ifrågasatt om effekterna.varLt positiva. Atlas Copcos uppbyggnad av en sammansättningsfabrik i Bremen i början av år 1970 var endast delvis motiverad av handelshinder. Sverige hade äxnu inte träffat frihandelsavtalet med EG. Det väsentligaste skälet till lokaliseringen i Bremen var doc} de bättre möjligheterna att där rekrytera utbildad arbetskraft. I Sverige rådde vid tillfället bristoå yrkesutbildade arbetare. Enligt företagets bedömn;ng gick det därför snabbare att få i gång produktion i Bremen än vad det skulle ha gjort i Sverige. Vid den tidpunkten var dessutom företagens kostnader för arbetskraften lägre i Västtyskland än i Sverige.

Bremeninvesteringen var därför huvudsakligen resu:sorienterad. Det är visserligen troligtattAtlasCcpcos konkurrenskraft påverkades positivt,meneffektentorde ha varit marginell eftersom tillgången på yrkesarbetare redan år 1972 blev något bättre i Sverige och arbetskraftskostnaderna mellan de båda länderna u:-

Effekter av direkta i utlandet 237

investeringar

jämnadesl. Produktivitetsutvecklingen har varit lik-

artad i Atlas Copcos enheter i Sverige och Västtyskland. En förläggning till Sverige skulle ha haft en positiv inverkan på exporten och på sysselsättningen inom de svenska delarna av Atlas Copco utanattAtlas Copcos konkurrenskraft skadats märkbart.AtlasCopcos övriga utlandsinvesteringar anser vi haft positiva effekter.

Svenska Fläktfabrikens investeringar i produktion i utlandet var ursprungligen marknadsorienterade - det var tillverkning avsedd för den lokala marknaden och detta gäller delvis fortfarande. Med beaktande av faktorer som förekommande preferenser för lokalt tillverkade produkter, behov av trans anpassningochhöga portkostnader torde lokal tillverkning ge upphov till positiva effekter även för exporten från och sysselsättningen i Svenska Fläktfabrikens svenska koncerndelar.

En förändring inträffade emellertid i och med att avvecklade handelshinder och ökade mekaniseringsmöjligheter gjorde det fördelaktigt för Svenska Fläkt att strukturrationalisera koncernens tillverkning. Det franska tillverkande dotterbolaget blev, utöver tillverkningen för den franska marknaden, leverantör av fläktar till bl a det västtyska bolaget som monterar klimataggregat för även den franska marknaden. Till den delen får utlandsinvesteringarna en resursorienterad prägel och de skäl som ursprungligen var vägledande, transportkostnader och behov av lokal anpassning, kan inte längre vara lika giltiga.

Vi har inte material nog för att besvara frågan men vill i alla fall ställa den: I hur hög grad skulle Svenska Fläktfabrikens konkurrenskrafthämmatsaMatt en större del av tillverkningen, inom ramen för den koncerninterna specialiseringen, förlagts till Sverige? Det är möjligt att exporten från och sysselsättningen i Svenska Fläkts svenska koncerndelar skulle hapåverkats positivt. 1 Bristen på yrkesarbetare återkm dock senare.

238 Effekter av direkta investeringar i utlandet S0!) 1981:33

Konfektionsindustrins produktionsinvesteringar i utlandet är renodlat resursorienterade. Genom utläçgning av det mest arbetskraftsintensiva momentet j tillverkningsprocessen - sömnaden - har företagen försökt förbättra sin konkurrenssituation. Otvivelaktigt har de också gjort det, men det är inte uteslutet att användning avandrakonkurrensmedelskulle ha varit effektivare. En stor del av konfektionsvarorna framstår inte som så extremt priskänsliga. Egenskaper som design och karaktär av märkesvara verkar vara minst lika viktiga. Tillyttermeravisso har en låg sömnadskostnad inte någon större inverkan på den totala kostnaden, då den i allmänhet är en ganska ringa del av densamma. Givet att de svenska företagen ändå varit beroende av den lägre sömnadskostnaden har vi bedömt effekterna för nettoexportutvecklingen och sysselsättningen i dessa företag vara positiva. Viss sömnad, design och andra funktioner har därmed kunnat behållas i de svenska konfektionsföretagen.

Det bör för säkerhets skulle upprepas att effekter på sysselsättning och export/import i de berörda företagen inte automatiskt ger upphov till motsvarande förändringar för landet som helhet. En sysselsättningsökning i ett företag motsvaras i de flesta fall av en sysselsättningsminskning i något annat företag. Effekten för landet som helhet består därför snarast av strukturförändringar, som dock kan utgöra ekonomisk-politiska problem.

En industris förändringsprocess

Ett intressant resultat av industristudierna är att samtliga fem producentvaruindustrier tycks ha genomgått likartade utvecklingsförlopp även om de olika faserna i förloppen inte är parallella i tiden.

De fem industrierna är att betrakta som verkstadsindustrier även om utvecklingsförloppet tycks innebära att företagen delvis byter branschtillhörighet. Men ursprunget i verkstadsindustrin påpekas här därför

Effekter av direkta i utlandet 239

investeringar

att det naturligtvis inte är säkert att motsvarande förlopp återfinns i alla andra industriella verksamheter. Konfektionsindustrin har sålunda haft en annorlunda utveckling.

Den följande beskrivningenenlutvecklingsförloppetgörs i termer av vissa av de struktur- och beteendevariabler som ingår i den modell som presenterades i kapitel l.

I ekonomisk teori brukar man skilja mellanolikamarknadsformer. Ett par sådana är perfekt konkurrens och oligopol. En mer realistisk variant av perfekt konkurrens brukar benämnas monopolistisk konkurrens under vilken och produktdifferentiering lägesfördelar antas kunna påverka prissättningen. Men liksom under perfekt konkurrens antas de många säljarnas produkter vara utbytbara ur köparnas synvinkel. En enskild tillverkare anses inte kunna påverka denallmännaprisnivån för produkterna i fråga.

Under marknadsformen oligopol är antalet tillverkare så litet att en enskild tillverkares beteende kan påverka de övriga tillverkarnas resultat. Det uppstår därför beroendeförhållanden mellan inte bara tillverkarna och köparna utan även mellan tillverkarna inbördes. Man brukar skilja mellan homogena och differentierade oligopol. I det förra fallet är produkterna från olika tillverkare direkt I det utbytbara. senare fallet är produkternas utformning så olika att utbytbarheten i varje fall är mindre uppenbar.

Det kan betyda att prisernas jämförbarhet är liten

och att jämförelsen därför försvåras. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att priskonkurrens inte förekommer. Det beror bl a på strukturen i köparledet, där få men stora köpare kan förhandla till sig låga priser.

I empiriska undersökningar konstaterar man ofta att olika branscher arbetar under olika marknadsformer. Vi tycker oss ha funnit att de industrier vi arbetat med har genomgått en som bl förändringsprocess a inne-

240 av direkta i utlandet S()lJ 1981:33 Efiekter investeringar

burit en glidning från en mindre till en mer koncentrerad marknadsform. Det gäller då inte bara på den svenska marknaden utan också på världsmarknaden.

De härstuderadeföretagen harredanfrån början eller mycket tidigt i sin utveckling kommit i besittning av en teknologisk kunskap som kommit att utgöra en företagsspecifik fördel. Kunnandetkonlantingen från en uppfinning, som i fallet L M Ericsson eller, som i fallet Sandvik, från ett förvärv av rätten att tillverka stål enligt Bessemermetoden. Den företagsspecifika fördelen exploaterades genom att produkter baserade på den nya teknologin tillverkades och såldes. I motsats till andra typer av tillgångar minskas inte värde av att den exploateras i kunskapens stor skala. Det är därför i regel lönande att expandera och sälja produkterna på nya, dvsoftastutländska, marknader. Det är också vad som har skett i de studerade företagen.

Vad företagen hade att sälja i dessa tidiga skeden kan karakteriseras som just produkter. Det var telefonapparater eller järnvägshjul. Köparen förvärvade produkterna och använde dem i sin produktionsprocess. Försäljningen, som i de tidigare stadierna ofta ombesörjdes av agenter, var i många fall att likna vid ordermottagning eller bestod i argumentation om pris och kvalitet. Det gällde att sälja vad man kunde tillverka.

Värdet av de företagsspecifika fördelarna var sådant att verksamheten överskott - det är av gav naturliga skäl framgångsrika företag vi studerat. Överskotten kan sägas ha använts på i princip två sätt: delsproduktutveckling som gav ett kvalitetsmässigt bättre och bredare sortiment, dels i uppbyggnad av ett nät av marknadsförande och lagerhållande dotterbolag. L M Ericsson tillverkade så småningom inte endast telefonapparater utan även växlar, kabel och andra för ett telefonsystem behövliga produkter. Sandvik ersatte, huvudsakligen under 1920- och 1930-talen, successivt sina dittillsvarande agenter med egna försäljande dotterbolag.

Effekter av direkta investeringar i utlandet 241

De egna säljande organisationerna var intebaraöverlägsna i att sälja utan även i den, som det skulle Visa sig, väsentliga informationsöverföringen från köparna tillbaka till dem som fattade beslutxnproduktutveckling och sortimentfrågor. Mellan det svenska företaget och dess representanter samt det köpande företaget och dess personal uppstod ofta förtroendefulla relationer men också ömsesidiga beroendeförhâllanden. Till följd härav uppstod ofta långvariga förbindelser mellan säljare och köpare.

På så sätt blev det svårare för konkurrenterna att vinna köparen i fråga. Ytterligare en viktig effekt blev att det säljande dotterbolagets personal lärde sig köparföretagets produktionsprocess och på vilket sätt det egna företagets produkter passade inj.denna. Med kännedom om detta kunde moderbolaget utveckla produkter och system som bättre svarade mot köparnas behov. Sannolikt kom de säljande dotterbolagen i vissa fall att vara köparna överlägsna i kunnandet om dessas egna produktionsprocesser.

På grund av periodvis avsaktande teknisk utveckling och imitation från konkurrenterna har sannolikt de svenska tillverkarna under långa perioder inte haft någon fördel i form av teknologisk överlägsenhet. I stället har förbindelserna med köparna och de uppbyggda marknadsförings- och servicenäten varit den främsta fördelen. I enlighet med fördelscykeln (se kapitel l) har exploaterandet av den ursprungliga fördelen lett till uppbyggandet av en ny en

eller

ytterligare fördel.

Företag som inte förmått bibehålla värdet av sina företagsspecifika fördelar eller utveckla nya har upphört som självständiga företag, antingen genom att de förvärvats av en konkurrent eller genom att de lagts ned. Därigenom har koncentrationsgraden ökat.

Den ökade kunskapen om köparnas produktionsprocesser och de egna produkternas roll i dessa processer

242 Effekter av direkta investeringar i utlandet S()IJ 1981:33

kom att utnyttjas bl a så att tillverkarna började

leverera mer eller mindre kompletta lösningar på

köparnas problem. Dessa system består av företrädesvis de egna produkterna i vissa fall också andra företags produkter - kombinerade så att de i ytterlighetsfallet kan bilda köparens hela produktionsprocess. En väsentlig, om inte den väsentligaste, delen utgörs av kunskapen om hur de olika produkterna och varianter av dessa bör kombineras, hur systemet skall opereras och dess funktionsduglighet bibehållas. Företagen inom telekommunikationsindustrin har i flera decennier kunnat leverera hela system. Det avspeglades i de säljande dotterbolagen, som organiserades och bemannades så att i ytterlighetsfallet varje befattningshavare i den köpande teleadministrationen kunde finnaeuuperson med kapacitet att bistå med lösning på just.sitt problem. Ett annat exempel är kombinationenenlsandviks borrar och Atlas Copcos borrutrustning, som på 1950-talet blev ett system för bergborrning som uppenbarligen hade stora framgångar.

Denna utveckling mot alltmer komplexa och differentierade produkter har skett samtidigt som antalet konkurrenter har minskat och de kvarvarande företagen vuxit. Det har krävts en viss storlek.på företagen för att kunna göra de nödvändiga investeringarna i utvecklings- och marknadsorganisationer.

Ventilations- och svetsindustrierna kännetecknas av att antalet konkurrenter är betydligt större än vad det är i telekommunikations- och borrindustrierna. Att tillhöra en industri som kännetecknas av monopolistisk konkurrens, med många konkurrenter ochen1åtföljande priskonkurrens, är ingen behaglig situation för det enskilda företaget. Det innebär nödvändigtvis att det är svårt att generera överskottsresurser. Företaget försöker därför att ta sig ur den situationen. Det kan t ex ske genom förvärv av konkurrenter - som alltså kan vara ett uttryck för en medveten strävan att förbättra sin konkurrenssituation. Det

Effekter av direkta i utlandet 243

investeringar

intressanta är att även uppbyggnadavnmrknadsförings-, entreprenad- och serviceverksamhet samt forskning och utveckling (vare sig det är i eller Sverige på utländska marknader) kommer att hinder för utgöra företag som inte kan göra motsvarande investeringar att vara med och konkurrera. av mark- Uppbyggnaden nadsföringsnätet och de därav följande stabila relationerna till kunderna samt av levereförändringen rade produkter och system är långsamma processersom sannolikt inte är avsedda att förändra industrins marknadsform. Förändringarna får ändå en sådan verkan.

Utvecklingen inom svets- och ventilationsindustrierna kan ses på det viset. Bahcos och Svenska Fläktfabri-

kens entreprenadverksamhet och åtföljande utveckling

av systemprodukter är, och kommer sannolikt att vara, företagsspecifika fördelar som förändrar konkurrenssituationen.

Man kan fråga sig varför denna förutveckling gått hållandevis långsammare inom svets- och ventilationsindustrierna än i bergborr- och, framför allt, telekommunikationsindustrierna. Sannolikt beror det på de olika behov som industriernas och produkter system skall fylla.

Kommunikationsbehovet löses sålundagenomxçmbyggnadav ettförett land enhetligt telefonisystem.Antaletköpare har därför också blivit litet mycket oftast endast en för varje nation. Svets- och ventilationsbehoven däremot är ytterligt de vamångfasetterade: rierar med klimat och metallernas eller byggnadernas egenskaper. Det har därför varit svårt att motpå svarande sätt utforma system med vida användningsområden. Det är också ett viktigt skäl till varför antalet installatörer är så stort i ventilationsindustrin.

Då nu utformningen av för vissa behov system påbörjats är det sannolikt att antalet tillverkare kommer att reduceras. Dessutom torde det vara så, att de

av direkta i utlandet 244 Efiekter investeringar

framåt vertikalt integrerade företagen har större att potential för förbättringar möjligheter uppfatta i De företag som enbart tillverkar produktutbudet. och säljer produkter kommer att förlora terräng.

Vissa företag har emellertid specialiserat sig på tillverkning av mycket få produkter, i ytterlighetsfallet rent av en enda produkt eller till och med Det finns nu företag som specialiserat komponent. tillverkning av t ex don, dvs in-ochutblåssig på Även om det naturligtvis finns många ningsventiler. varianter även av don, som en sådan tillverkare då kan hålla ett sortiment av, är huvudpoängen möjligheterna att mekaniserad, storskalig tillverkgenom ning kunna pressa kostnaderna.

En tendens som vi funnit i alla de undersökta verkstadsindustrierna är att systemtillverkarna söker och, framför allt, komstandardisering på produkt- Det har lett till att en och samma proponentnivån. dukt- eller levererartill flera komponenttillverkare Dessa synes i växande utsträckning systemtillverkare. ha slutat att själva tillverka framför allt enklare

komponenter.

Vi har inte undersökt de kostnadspåverkande faktorerna i men finner det komponenttillverkningsledet troligt att serielängden är av stor betydelse. mycket Det är i så fall en förklaring till att så mångakomkommer från tillverkare i stora länder som ponenter Sannolikt har företag från sådana län- Västtyskland. der fått ett försprång i fråga om kapacitetsuppbyggnad som kan vara svårt att hämta in för t ex svenska Erfarenheterna från undersökkomponenttillverkare. stöder därför uppfattningen att Sverige är på ningen väg att bli en sammansättningsfabrik.

Om vi nu har sagt att en del företag inom ventilations- och svetsindustrierna har valt att specialisera sig och konkurrera med låga tillverkningskostnader bör också en annan specialiseringsdimension nämnas. Större delen av försäljningsvolymen består

Effekter av direkta i utlandet 245

investeringar

alltjämt av produkter. Då tidigare uppbyggda relationer till användarna är viktiga, kommer det sannolikt att finnas ett antal företag specialiserade på en viss region. De har en fördel i närhetentillköparna. Men om systemlösningar kommer till ökad användning minskar värdet av denna fördel och sådana företagkan bli attraktiva förvärvsobjekt för systemtillverkna.

De svenska verkstadsföretagens första investeringar utomlands har i allmänhet varit i marknadsföringsoch distributionsnät. De fördelar dessa nät fört med sig, ikombination med fördelar av teknologisk karaktär, har gjort det möjligt, när det bedömts som motiverat, att etablera även tillverkning utomlands.Ofta har alternativet att tillverka lokalt varit överlägset ur företagets synvinkel, därför att marknadenomgärdats av handelshinder. De flesta av de svenska företagens etableringar i Västeuropa tillkom således så långt tillbaka att tullfrihet inte rådde. För övriga länderområden kvarstår tullhindren alltjämt. I många länder finns icke-tariffära handelshinder. Ett annat motiv för etablering av lokal tillverkning har också varit att köparna föredragit, eller krävt, lokalt tillverkade produkter, som visats för bl a telekommunikation. Transportkostnaderna har, såsom varit fallet för vissa skrymmande ventilationsprodukter, omöjliggjort export från Sverige.Annorlundauttryckt: värdet av fördelspaketet har inte varit tillräckligt stort för att uppväga den nackdel det inneburit att exportera från Sverige, men det har varit tillräckligt stort för att medge lokal tillverkning.

Även den lokala tillverkningen har gradvis utvecklats. Det har i allmänhet varit de sista momenten i tillverkningsprocessen med avseende på marknaden i

fråga som flyttats utl. Det har varit produktanpass-

ning eller sammansättning. Export till Sverige eller tredje land har i dessa stadier inte varit vanliga. 1 Då de direkta investeringarna i regel varit förenade ned allmän tillväxt har det i regel inte varit fråga om utflyttning i ordets egentliga nening. Snarare har kapacitetsutvidgningen lokaliserats till en utländsk marknad i stället för i Sverige.

246 av direkta i utlandet

Effekter investeringar

Det har inte varit fråga om att utnyttja eventuella landspecifika fördelar i värdlandet. Eventuella lägre arbetskraftskostnader har i regel motsvarats av en lägre produktivitet. Det har varit renodlade marknadsinvesteringar i produktionsmoment delvis parallella med de som funnits i den svenska delenenrkoncernen.

Syftet med etablerandet av den lokala tillverkningen var att öka försäljningen. Än viktigare i det långsiktiga perspektivet var att de investerande företagen därmed kom att ingå fler och djupare förbindelser, möjliggjorda genom t ex bättre kapacitetförproduktanpassning. Ur den synvinkeln är den lokala produktionen snarast att se som ett led i marknadsföringsprocessen.

Ett annat karakteristiskt drag för denna delay internationaliseringsprocessen har varit att investeringarna skett i form av nyetableringar. Mera sällan har det varit fråga om förvärv av företag. Likväl har dessa investeringar inneburit en framflyttningemzpositionerna. Karaktären av utländskt företag med därtill hörande nackdelar har minskat. svagare inhemska konkurrenter slås ut. Det kan uttryckas så att visserligen utgör oligopol en förutsättning för uppkomst av direktinvesteringar och multinationella företag, men direkta investeringar är i sin tur ett led i processen mot en fortsatt oligopolisering. I ytterlighetsfallet är resultatet uppkomst av globala oligopol.

Som framgått av tidigare kapitel har de olika verkstadsindustrierna hunnit olika långt i denna med den tekniska utvecklingen och internationaliseringen parallella koncentrationsprocess. Telekommunikation har mycket länge varit starkt koncentrerad. Borrindustrierna har nått sin höga koncentrationsgrad relativt nyligen. Svets- och ventilationsindustrierna är alltjämt jämförelsevis lågt koncentrerade, men det finns enligt ovan anledning att tro att koncentrationen kommer att öka.

Effekter av direkta i utlandet 247

investeringar

Konkurrensbeteendet i ett globalt får såoligopol ledes studeras med utgångspunkt i telekommunikationsoch bergborrindustrierna. Antalet konkurrenter är alltså litet. Etableringshindren för icke-industriföretag har blivit mycket höga. Alla konkurrenterna kan i princip mötas på alla marknader utanfördecen-

tralstyrda ekonomierna. Konkurrenssituationen har av drag nollsummespel: en positionsframflyttningför ett företag är att se som en förlorad för möjlighet de övriga företagen. De bevakar varandras agerande och imiterar beteenden som eventuellt kan leda till vidare framgångar.

Att vara verksam på utländska marknader ärinte längre någon nackdel. De svenska företagen - och det gäller alla de undersökta industrierna - är de bland konkurrenterna som är längst internationaliserade. Enligt egna och konkurrenternas har de svenska bedömningar företagen nu i flera fall en fördel gentemot sina utländska konkurrenter i form av erfarenhet avattsätta upp och driva dotterbolag i främmande länder. Sannolikt är detta en följd av att de svenska företagen betydligt tidigare än konkurrenterna, som oftast har större hemmamarknader, ut tvingats på främmande mark-

nader för att kunna expandera.

Tillverkarnas roll har blivit att förse med köparna system som erbjuder tekniskt avancerade och tillför-

litliga lösningar på deras produktionsproblem. Ekonomin är självfallet för Men det är viktig köparna. snarast totalekonomin sedd över tidsganska långa perioder och där eventuella stilleståndskostnader är betydelsefulla. I en sådan situation är priset på det levererade systemet endast en faktor av flera som påverkar det ekonomiska utfallet för köparna.Då dessutom de system som de konkurrerande tillverkarna erbjuder skiljer sig åt i en mängd avseenden,ochdet alltså är svårt att göra direkta prisjämförelser,kommer inte prissättningen att vara det centrala konkurrensmedlet. Viktiga sådana är i stället forskning och utveckling samt - den marknadsföring senare sedd i mycket vid mening. Det gäller som tidigare sagts

248 av direkta i utlandet

Effekter investeringar

att problemlösning, utbildgenom produktanpassning, och service så förtroendefulla relationer ning skapa som möjligt till köparna.

De flesta utländska investeringar i tillverkning som de svenska har genomfört har även i detta företagen sena skede att försörja en lokal mark- j tjänat syftet nad. Men därtill kan för det sena stadiet typiska företeelser noteras. Kvarvarande mindre konkurrenter blir attraktiva förvärvsobjekt. Skälen kan vara flera. De kan t ex ha utvecklat en specialitet som visat sig användbar. För de stora företagen, som försöker hålla breda sortiment för att kunna erbjuda lösningar för så många behov som möjligt inom den valda avgränsär det en snabbare väg att förvärvadetndndre ningen, än att bygga upp kompetensen från företaget själva Ett är Atlas Copcos förvärv av det början. exempel amerikanska Jarva, som är ett av mycket få företaget företag som utvecklat den s k fullortsborrningstekniken, innebärande att hela det behövliga utrymmet borras och sprängning således kan undvikas. upp

Att förvärva en konkurrent med etablerat varumärke och relationer till vissa köpare ärettsnabuppbyggda bare och sannolikt billigare sätt att öka marknadsandelen. Sandviks av Le Burin i Frankrike är ett köp exempel på dylika förvärvsmotiv.

Förvärven är emellertid inte enbart att se som posi- De rymmer också ett defensivt tionsframflyttningar. moment. Inte nog med att konkurrenssituationen skulle förändras kort sikt, som i Sandviks fall med möjpå på den franska marknaden, om förliga prissänkningar föll i händerna på en av de stora konvärvsobjektet kurrenterna. Det skulle också innebära en positionsför denna med möjliga negativa verkframflyttning på lång sikt på andra marknader. ningar

Vi har tidigare beskrivit etablering av tillverkande med att försörja en lokal marknad dotterbolag uppgift som ett led i företagens internationaliseringsprocess. Efterkrigstidens liberalisering av den internationella

sou 1981:33 Effekter av direkta investeringar i utlandet 249

handeln i kombination med de internationaliserade företagens ökade storlek har gett upphov till nästa fas i internationaliseringsprocessen.Nytillkommande eller befintliga tillverkande dotterbolag specialiseras på tillverkning av delar av sortimentet för en större marknad än den som värdlandet utgör.

Atlas Copco och Svenska Fläktfabriken kantitgöraexempel på koncerner som gått in i denna internationaliseringsfas. Atlas Copcos fabrik i Bremen är sålunda koncernleverantör av borrtraktorer. Svenska Fläktfabrikens franska dotterbolag tillverkar fläktar och det belgiska dotterbolaget batterier (vätskefyllda slingor för upptagande eller avgivande av värme) som används vid det västtyska dotterbolagetförnmntering av klimataggregat, vilka levereras till stora delar av den västeuropeiska marknaden.

I detta skede är det inte fråga om att föreutnyttja tagsspecifika fördelar i kampen med lokala konkurrenter om en lokal marknad. Det är snarare frågamnminimering av kostnaderna för att förse de säljande enheterna med de produkter de behöver. Ländernas egenskaper är därför viktiga och det är snarast landspecifika fördelar - inkl avståndet till avsättningsmarknaderna - som styr lokaliseringen, i varje fall vid en nyinvestering. Atlas Copcos val av Bremen pâverkades i hög grad av den rikliga tillgången på yrkesutbildad arbetskraft där. Genom att de internationellt förgrenade företagen har kunskap om och erfarenhet av förhållandena i olika länder kan de således rationellt välja mellan olika lägen givet egenskaperna hos den aktuella produktionsprocessen. Det kan också vara fördelaktigt att dela en om produktionsprocess momenten sinsemellan är mycket olika och motsvarar olika länders landspecifika fördelar.

Men ett betydligt vanligare sätt för av omfördelning produktionsaktiviteter är att företagen i vissa fall slutat att själva tillverka enklare komponenter och i stället köper dessa från fristående,specialiserade

250 av direkta i utlandet

Effekter investeringar

tillverkare. De svenska tillverkarna förbrukadeinte så stora volymer att en egen tillverkning längrekunde motiveras.

Det exemplet på utnyttjandet av landsspetydligaste cifika fördelar erbjuder i stället konfektionsindustrin. Många tillverkare har således förlagt det arbetsintensiva sömnadsledet till länder med låga arbetskraftskostnader. I vissa fall har man därvid valt att enheten i - i andra fall har legotilläga fråga verkning föredragits.

I vissa fall kan den koncerninterna specialiseringen leda till att ett utländskt dotterbolag blir mer bemed avseende på en viss produkt än mottydelsefullt svarande svenska enheter. Koncernledningenkandåjinna det fördelaktigt att förlägga också ledningsansvar och forsknings- och utvecklingsaktiviteterna för produkten i fråga till det utländska dotterbolaget. Så har inte skett i nämnvärd utsträckning inom de avoss studerade industrierna. Men inom andra industrier,i vilka de studerade koncernerna är verksamma, finns sådana exempel. Sandviks stålbandstransportörsdivision har den administrativa ledningen och större delen av FoU-aktiviteterna förlagda i anslutning till det västtyska dotterbolaget. Divisionsledning och FoU-verksamhet för inom Atlas Copco är lokakompressordivisionen liserade till koncernens belgiska dotterbolag, som är den klart största tillverkningsenheten för denna pro- Denna typ av förändringar kan ses som att duktgrupp. företagen genomgått ytterligare en fas i internationaliseringsprocessen.

Att vissa koncerner - eller snarare delar av koncerner - det ovan beskrivna internationaliseringsföljt förloppet ända fram till en förläggning av ledningsansvar för en del av verksamheten till ett utländskt betyder inte att alla företag kommer att dotterbolag följa samma förlopp. Vissa företag kommer äveni.f0rtsättningen att finna det fördelaktigast att försörja de utländska marknaderna genom export från Sverige. Andra kommer även i framtiden att ha dotterbolag som

Effekter av direkta investeringar i utlandet 251

endast producerar för den lokala marknaden. Genom den av DIRK beställda delundersökningen som utförs vid IUI kommer en lägesbeskrivning i fråga om företagens internationalisering att kunna ges för hela den svenska industrin.

Långsiktiga effekter av de undersökta verkstadsföretagens utlandsinvesteringar

Beskrivningen av internationaliseringsprocessenj.de studerade verkstadsföretagen visade att investeringarna i huvudsak varit marknadsorienterade. Då så många marknader har varit, och alltjämt är, omgärdade av handelshinder eller på annat sätt varit svåra att sälja till genom export från Sverige,harlokal produktion varit ett viktigt medel i stärkandet av de investerande koncernernas konkurrenskraft. Företagen har därigenom vuxit snabbare och kunnat

generera större resurser för investeringar, forsk-

ning och utveckling samt marknadsföringi.vidnening. Företagens konkurrenskraft - definierad som värdet av paketet av företagsspecifika fördelar-harstärkts till följd av de utländska investeringarna i marknadsföring och tillverkning. Genom att det huvudsakligen har varit de senare leden i produktionsprocessen som förlagts till utlandet har deavanceradetillverkningsaktiviteterna, som vilar på teknologiska företagsspecifika fördelar, behållits och vidareutvecklats i Sverige. Detsamma gäller för de studerade industriernas forskning och utveckling samt ledningsfunktioner. Det innebär att den kunskapsutveckling som de utländska produktionsinvesteringarna fört med sig tillgodogjorts de svenska koncerndelarna. Dessas konkurrenskraft kan därför sägas ha stärkts och export och sysselsättning varit större änvaddenskulle ha varit de direkta investeringarna förutan.

Alternativen till dylika fördelsexploaterande investeringar i utländsk tillverkning är i första hand export eller licensförsäljning. Vi tycker ossluakonstaterat att dessa alternativ skulle ha inte givit upphov till likartade vad verkningar gäller uppbygg- 17

av direkta i utlandet

252 Effekter investeringar

nad av nya företagsspecifika fördelar i koncernerna som helhet och deras svenska enheter. Utan utlandsinvesteringar skulle de undersökta koncernerna inte ha existerat i en form och storlek påminnande om dagens.

Även investeringar i fördelsskapande syfte - ofta i form av förvärv - har vi bedömt ha positiva effekter. Alternativen, som i dessa fall skulle ha bestått i en betydligt långsammare uppbyggnad av motsvarande fördelar genom marknadsinvesteringar eller investeringar i forskning och utveckling, skulle ha varit sämre. Konkurrenssituationen i de undersökta industrierna är sådan att en konkurrent skulleluiutnyttjat situationen till sin fördel.

Vi tycker oss ha konstaterat att karaktären av de multinationella företagens företagsspecifika fördelar har förändrats. Från att ha utgått huvudsakligen från teknologisk kunskap och förmåga att framställa avancerade till att nu också utgöras av produkter förmåga att utveckla kundanpassade system och få dessa att fungera tillfredställande ur köparenssynvinkel under lång tid.

De undersökta företagen har flyttat sig framåti.produktionsvertikalerna. En växande del av deras verksamhet utgörs av tjänsteproduktion och informationsbehandling. De har till viss del upphört att tillverka enklare komponenter. Förutom att karaktären på de företagsspecifika fördelarna därigenon1ändrats är det troligt att sysselsättningsstrukturen påverkats. Andelen tjänstemän har ökat, andelen arbetare minskat. Huruvida detta är en generell tendens kommer att kunna utläsas ur den inledningsvis nämnda undersökningen av utvecklingen av sysselsättningsstrukturen i svensk industri och utlandsinvesterande företag.

Till den del fortsatt kompetensuppbyggnad huvudsakligen sker i koncernernas utländska delar måste de långsiktiga effekterna för de svenska koncerndelarna

av direkta

Effekter investeringar i utlandet 253

sägas vara negativa. Nu har vi inte funnit.en sådan avsaknad av kompetensuppbyggnad i de av oss undersökta svenska koncerndelarna. Vi tror emellertid att det finns ett antal sådana exempel inom svensk industri.

En ganska given effekt av de utländska investeringarna är att de svenska delarna av koncernerna utgör en minskande andel i termer av och sysselsättning omsättning. Redan detta kan ha betydelse för myndigheternas och de anställdas möjligheter att påverka företagen. För företagsledningerlblir hänsynstaganden till de utländska koncerndelarna mer nödvändiga ju större dessa är. Påverkansmöjligheterna beror också av fördelningen av de företagsspecifika fördelarna mellan koncernens enheter. Det svenska

moderbolaget kan hamna i ett kunskapsmässigt under-

läge och därmed ett beroendeförhållande till ett utländskt dotterbolag. Dessa frågor avhandlasi.den rapport som utarbetas vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och i slutbetänkandet.

Avslutande reflexioner

De redovisade resultaten bygger ett på begränsat empiriskt material. I statistisk mening är generaliseringsmöjligheterna obefintliga. Till den del de undersökta industrierna är till sina typiska egenskaper kan ändå undersökningen ge en förståelse för direktinvesteringarnas roll i industrins och företagens utvecklingsprocess.

Det gäller inte minst de skilda industriernas förändring med internationella koncentrationstendenser, strukturförändringar och förändringen/de företagsspecifika fördelarna. Det är möjligt att diskutera välfärdsekonomiska, ekonomisk—politiskaoch industripolitiska konsekvenser av dessa förändringar. Uppkomsten av globala oligopol kan ge anledning till frågor av välfärdsteoretisk natur. Leder de framtagna produkterna och systemen till

254 av direkta i utlandet

Effekter investeringar

välfärdshöjningar? Försvåras en optimal allokering av resurserna? Sätts den framtida konkurrensen ur .spel? Vi skall inte här diskutera dessa frågor som snarast är av relevans för världsekonomin som helhet. Möjligen kan vi ge några synpunkter utifrân vårt material på en underliggande problematik, som dessutom är av betydelse för bedömning av de svenska företagens konkurrenssituation: Är utvecklingen mot globala oligopol oundviklig? Utvecklingen i de undersökta industrierna motsäger i varje fall inte ett positivt svar på denna fråga.Borrindustrinhar av koncentration. Telekom- 1 nått en mycket hög grad å munikationsindustrin skulle ha varit än mer koncentrerad än vad den faktiskt är om inte myndigheterna Ä i några länder av olika skäl valt att subventionera det egna landets företag.

Svaret följer också av fördelscykeln; ett företag 1 som skaffat sig en företagsspecifik fördel kan vid I exploaterandet av den ursprungliga fördelen bygga Ä upp en ny fördel. Hindren för icke-industrimedlemmar att bli en av de allt färre medlemmarna blir

allt högre. Och eftersom större marknadsandel för-

väntas leda till högre lönsamhet är fortsatt tillväxt önskvärd ur företagets synvinkel. Det behöver inte nödvändigtvis leda till absolut sett stora företag då många marknadssegment inte är så stora. Världens klart största tillverkare av borrar för hårt Sandvik, hade således år 1978 en faktuberg, rering på endast drygt 500 milj kr för denna produktgrupp.

Det verkar dock som om förutsättningar för uppkomst av oligopol inte finns i alla industrier. Om behoven är alltför differentierade, som för delar av ventilations-, svets- och konfektionsindustrierna, är det sannolikt inte möjligt att konstruera standardiserade lösningar för att tillfredställa dessa behov. Å andra sidan reduceras antalet differentierade behov successivt i förhållande till de standardiserade genom marknadsföring och påvisande av en standardiserad behovsuppfyllelses överlägsna ekonomi.

av direkta i utlandet

Effekter investeringar 255

Det finns dock vissa skäl till varför utvecklingen mot globala oligopol inte behöver vara oundviklig och också till varför redan bildade inte oligopol behöver bestå för evigt. Den utveckteknologiska lingen kan leda till att tidigare gällande gränser för en industri ändras eller attetableringshindren plötsligt blir lägre. övergången till elektronik tycks bl a komma att leda till en av hopsmältning industrierna för tillverkning av utrustning för informationsbehandling och telekommunikation.Dessa funktioner integreras i samma system. Antalet tillverkare av telekommunikationsutrustning kan därigenom komma att öka.

Ett par i sammanhanget små företag introducerade hydraulik som drivkraft i bergborrutrustningar. Då hydrauliken visade sig klart överlägsen kuntryckluften de dessa företag genom sitt ta en om försprång viss, än liten, del av marknaden. De större tillverkarna har nu också lanserat hydrauliska och det är system ovisst vilken framtida roll de ursprungliga hydraulisterna kan komma att spela.

Förändringar på avsättningsmarknaden kan varaen/den arten att de ger utrymme för konkurrenter.Genom nya att köparna av svetsprodukter, som varv, avsevärt minskat sin volym på de traditionella marknaderna och i stället ökat andra - i på synnerhet i Japan och - faller Sydostasien värdet av etablerade relationer drastiskt. I stället gynnas svetsutrustningsföretag med hemvist på de växande marknaderna.

En annan typ av marknadsförändring skullekunnatänkas uppstå för telekommunikationsindustrin. Om stora telefonabonnenter, som stora, internationellt förgrenade handels- och industriföretag, byggeruppegna telekommunikationssystem, skulle det kunna betyda att telefonförvaltningarnas betydelse som köpare minskar. Det skulle förstås avsevärt minska värdet av de etablerade relationerna med teleförvaltningarna och därmed öka möjligheterna för de producenter som inriktar sig på telekommunikationsprivata system. 18

256 av direkta i utlandet S()lJ 1981:33

Effekter investeringar

s Det är således svårt att på a priorigrunder avgöra huruvida globala oligopol är oundvikliga. Endast undersökningar kan Visa om ytterligare empiriska skälen för eller emot är tyngst vägande. Men som varaktigheten av en del stora konkurrenters sagt, inom t ex telekommunikationsindustrin utposition gör ett stöd för tanken om oligopolets oundviklighet.

Förekomst av skall inte nödvändigtvis beoligopol traktas som något enbart negativt. Blir medlemmarna alltför få kan det visserligen finnas risk för konkurrenshämmande överenskommelser och förhögapriser välfärdsekonomiska kriterier. Å andra sidan enligt har de internationellt spridda företagen enstora, ovan varit ett effektivare instrument för tillligt fredställande av vissa behov än små, nationella, genom marknadsmekanismen samordnade företag.

Här har emellertid avsikten varit att visapå arten av den under vilken företagen verkonkurrensmiljö kar branscher. Det är av vid en i många betydelse diskussion om önskvärdheten och konsekvenserna av att påverka de direkta investeringarna.

Om den beskrivningen av en industris förändgivna är finns det anledning att anta ringsprocess rimlig, att de strukturella förhållanden som utgör en groför direkta investeringar kommer att fortsätta grund att förändras i direktinvesteringsbefrämjande rikt- Det är därför troligt att svenska industriföning. retag även framgent kommer att anse det förenligt med sina intressen att bedriva verksamhet i andra länder. Därmed är emellertid ingenting sagt om formerna för den utländska verksamheten. Avxnânga skäl, som att andra i växande utsträckning är inparter tresserade av att utöva kontroll, är det troligt att minoritetsägande och samarbete av olika slag mellan formellt fristående företag kan komma att bli vanligare.

Källförteckning 257

KÄLLFÖRTECKNING

Kagitel 1

Bain, J.S., Industrial Organization, 2:a upplagan, John Wiley & Sons, 1968.

Caves,1LE,,American Industry: Structure, Conduct Performance, 3:e upplagan, Prentice Hall, 1972.

Caves, R.E., The Determinants of Market Structure; Designs for Research, i Jacquemin, A.P. och de Jong, H.W. (red), 1976.

Connor, J.M., The Market Power of Multinationals — A Quantitative Analysis of U.S. Corporations in Brazil and Mexico, Prager 1977. Publishers,

Dunning, J.H., The Determinants of International Production, Oxford Economic Papers, November 1973.

Dunning, J.H., Exglaining Changing Patterns of International Production: In Defence of the Eclectic Theory, University of Reading Discussion Papers in International Investment and Business No. 46, November 1979.

Galbraith, J.K., The New Industrial State, Bostonl967.

George, K.D. och Silberston, A., The CausesandEffects of i A.P. och Mergers, Jacquemin, de Jong, H.W. (red) 1976.

Hedley, B.A., Fundamental Approach1xStrategyDevelopment, Long Range Planning, Vol. 9, 1976.

Hymer, S., The International Operations of National Firms: A Study of Direct Investment, opublicerad avhandling, Massachusetts Institute3fTechnology, 1960.

258 Källförteckning

Industriens Utredningsinstitut, IUI, Rapport till direktinvesteringskommittên, publiceras 1981.

Jacquemin, A.P. och de Jong, H.W. (red), Markets, Corporate Behaviour and the State, Nijonrode Studies in Economics, Vol.l, Martinus Nijhoff, 1976.

Jacquemin, A.P. och Philips, L., Concentration, Size and Performance of Eurguean Firms, i A.P. och de Jong, H.W.(red), 1976. Jacquemin,

Johanson, J, Mattsson, L-G, Sandén, P och Vahlne, J-E, The Role of Knowledge in the Internationalization Faculty of Social Sciences at Uni- 9_1_L_1siness, versity of Uppsala, Uppsala University 500 Years -7, Acta Universitatis Upsaliensis, 1976.

Johanson, J och Vahlne, J-E, The Internationalization Process of the Firm, A Model of Market Development and Increasing Market Commitments, Journal of International Business Studies, Spring/Summer 1977.

Knickerbocker, F.T., Oligopolistic Reaction and Multinational Enterprise, Boston, 1973.

Lind, R, Utvärderingsforskning - en litteraturöversikt, Research Paper 6133, Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, 1979.

Marris, R. , The Economic Theory of Managerial Capitalism, New York, 1964.

Muller, R.E., Instability and the Global Systematic Corporation at Home: The Role of Power in Economic Analysis, i Jacquemin, A.P. och de Jong, H.W. (red) I 1976.

Penrose, E.T., The Theory of the Growth of the Firm, Oxford, 1959.

sou 1931;33 Källförteckning 259

Sandén, P och Vahlne, J-E, Impact of Multinationality on Performance, Working Paper, Centre for International Business Studies, Uppsala universitet, 1976.

Shepherd, W.G. , The Elements and Evaluation of Market Structure, i Jacquemin, A.P. och de Jong, H.W. (red), 1976.

SOU 1975:50, Internationella koncerner i samhällsekonomin .

Stobaugh, R.B. . Nine Investments Abroad and Their Impact at Home: Case Studies on Multinational Enterprises and the U.S. Economy, Harvard University Press, 1976.

Weiss, C.H., Evaluation Research, Prentice Hall, 1971.

Vernon, R. , International Investment and International Trade in the Product Cycle, Quarterly Journal of Economics, Vol.80, May 1966.

260 Källförteckning Kapitel 2

American Telephone & Telegraph, The Worlds Telephones, 1977.

CCITT,TelecommunicationsEconomicstudies,1973-1976.

Doz,Yu GovernmentPowerand Multinationalstrategic fl,, Management,WorkingPaper,HarvardBusinessSchool, 1978. Ds I 1979:1, State Business - Public Enterprise in the EEC.

Financial Times, 14 juni 1979.

GuzzardiJr,V.,TheGreatWor1dof Telecommunications, Fortune, August 1977.

Lizzeri och de Brabant, Lindustria della telecommunicazione, Franco Angeli Editora, 1979.

LM Ericsson 100 år, Band I-III, 1976.

Müller,.I.,Maj0r Points uobe Analyzed in an International Comparative Study of the Telecommunications Equipment Industry,WorkingPaper,Centre for Contemporary European Studies,TheUniversity of Sussex, 1979. 4 OECD, Microtables Import-Export, 1979. Statistical Yearbook, 1977. Telefon AB LM Ericsson, Årsredovisningar 1965-1979.

U.S.DepartmentofCommercq Market Survey of Communications Equipment and Systems - Brazil, 1978.

U.S.Departmentofcommerce,Market Survey of Communications Equipment and Systems-France, 1975.

U.S. Department of Commerce, Survey on the Italian Market for Communication Equipment and Systems, 1979.

Källförteckning 261 Kapitel 3 Atlas Copco Manual, 3:e upplagan, Atlas Copco, 1978. Borrtraktorer för pallborrning, Statens vägverk, 1979. Building Products and ConstructionEguipment,Global Market Survey, U.S. Department of Commerce, 1977. Ett svenskt järnverk, Sandviken, och dess utveckling 1862-1937, 2:a upplagan, Uppsala, 1938. Fagerstabrukens historia, volymerna l-3, Fagersta Bruks AB, 1957. Gårdlund T, Atlas Copco 1873-1973, AtlasCopcoAB,l973. Handbok bergborrning. Teori och teknik,SandvikAB,l975. Mars 1980. Konjunkturbarometern, Malmer och metaller, SOU l979:40. Mining Machinery and Equipment, Brasil Trade Center, Sao Paulo, 1977. - The Mining Machinery Industry An Economica1,Marketing and Financial Investigation, The Morton Research Corporation, New York, 1979. Proceedings of the First International Tungsten, Tungsten Synposium, Stockholm, 1979. Årsredovisningar, Atlas Copco AB, Fagersta AB och Sandvik AB, 1965-1979.

262 Källförteckning SOU 1981133 Kagitel 4 Analytische übersichten des Aussenhandels, 1971, 1974, 1977. Industrie und Handwerk, Industrie des Auslandes. 1 Produktion Ausgewählter Erzeugnisse des Verarbeitende Gewerbes im Ausland, 1972-1977, Statistik des Auslandes. Verarbeitende Industrie, 1973. World Trade Annual, The Statistical Office of the United Nations, 1971, 1974, 1977.

Årsredovisningar - AGA AB och ESAB AB, 1965-1979.

Källförteckning 263

Kagitel 5

Building Products and Construction Equipment (France), National Technical Information Service, U.S. Department of Commerce, 1976.

Global Market Survey, Building Products and Construction Eguigment, U.S. Department of Commerce, Bureau of International Business, 1977.

Lilja, G, Luftbehandling I, Hermods, 1977.

Palmqvist, R, Airconditioning, Home and Commercial, Th. Andel & Co., Indianapolis, 1977.

SOS Industri.

SOS Utrikeshandel.

Statistics of Foreign Trade, Trade by Commodities, Vol. II and III, OECD, 1970, 1973, 1975.

Wages and Total Labour Costs for Workers, International Survey 1967-1977, Svenska Arbetsgivareföreningen.

world Trade Annual, Vol. V, The Statistical Office of the United Nations, 1965, 1977. 1967,

Årsredovisningar - AB Bahco, AB Svenska Fäktfabriken,

1965-1979.

264 sou 1931:33

Källförteckning

Kagitel 6

Affärsvärlden, 1979 nr 12.

Analys av utrikeshandel och handelspolitiska åtgärder Kommerskollegium, H Dnr 575/80, 4 gå TEKO-området, 1980. i

of the Competitive Position and Outlook of the Analysis Swedish Clothing and wearing Industries, Stan- Heavy ford Research Institute, (prepared for TEKO-utred— ningen), 1970.

Annuaire des Statistiques du Travail, International Labour Office, 1972, 1979.

Beklädnadsarbetarnas förbund 90 år, Svenska Beklädnadsarbetareförbundet, 1978.

Beklädnadsfolket, nr 13, 1969.

- sko- och läderbranschernas Beklädnadsindustrin teko-, en sammanställning gjord inför Beklädutveckling, nadsarbetarnas förbundskongress 1976.

- Datorbaserad Mönsterhante- Branschsystem Konfektion, Styrelsen för teknisk utveckling, STU-inforring, mation nr 86, 1978.

23 oktober 1975 och 17 juli 1977. Dagens Nxheter,

De svenska tekoindustriernas utlandsverksamhet, Statens industriverk, PM 1979:2.

Kläder i kristid, Handelsdepartementet, Ds H l977:l.

Allgemeine Statistik Deutschlands,

händerkurzberichte,

1976.

Prissättningsmetoder inom beklädnadsdetaljhandeln, Statens pris- och kartellnämnd, dnr SPK 148/77, 1978.

sou 193133 Källförteckning 265

Short Term Economic Indicators, OECD, 1976-1977.

SOS Handel.

SOS Industri.

Svenska Dagbladet, 9 februari 1970.

TEKO-80, Bedömning av tekoindustriernas utveckling, Statens industriverk, PM 1980:3.

Tekoindustrierna - Förutsättningar på kort och lång sikt, Statens industriverk, PM 1980:16.

TEKO-industrierna inför 70-talet, del I och II, SOU 1970:59 och 1970:60.

TEKO-industrierna under 1970-talet, Rapport från TEKO-arbetsgruppen, Ds I 1974:3.

1978 - av Tekoutredningen Bedömning tekoindustriernas utveckling, Statens industriverk, PM l979:3.

Textil Beklädnadshandel, del 2, Priser och Marginaler våren 1972, Statens pris- och kartellnämnd, juni 1973.

The U.S. Apparel Industry: The Causes for Its Decline in International Competitivness and What Could Be Done To Reverse It, Executive Summary, Conference Series No. 3, Georgia Word Congress Institute, Georgia State University, 1979.

de la Torre, J. och Baccetta, M., Decline and Adjustment, Eurgpean Policies Toward Their Clothing Industries, Working Paper, INSEAD, Fontainebleau, juni 1979.

Trikâ- och konfektionsindustri - Produktions- och sysselsättningsnivåer i början av 1980-talet, Statens industriverk, PM 1977:11.

266 Källförteckning

damkonfektion - Statens industri- Tung Omvärldsanalys, verk, PM 1978:7. Yearbook of Industrial Statistics, United Nations.

Statens offentliga utredningar 1981

Kronologisk förteckning

. HS 90: Hälsorisker. S. . HS 90: Ohälsa och vårdutnyttjande. S. HS 90: Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv. S. HS 90: utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet. S. . Ny arbetstidslag. A. . Översyn av lagen om försemlingsstyralse. Kn. . Lag om vård av missbrukare i vissa fall. S. . Översyn av siölagen 1. Ju. . Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. U. . Datateknik i verkstadsindustrin. I. . Datateknik i procassindustrin. I. . lnrikesflyget under 1980-talet. K. . Närradio. U. . Reformerat kyrkomöte. kyrklig lagstiftning m. m. Kn. . Grundlagsfrâgor. Ju . Film och TV i barnens värld. U. . Industrins datorisering. A. . Minskat tobaksbruk. S. . Översyn av radiolagen. U. . Omprövning av samvetsklausulen. Kn. . internationellt patentsamarbete Ill. H. . Sjukersättningsfrågor. S. . Tekniska hjälpmedel för handikappade. U.

i

. Socialförsäkringens datorer. S. . Bra daghem för små barn. S. . Omsorgar om vissa handikappade. S. . Omsorgar om vissa handikappade. Sammanfattning. lagförslag. specialmotiveringar. S. Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvarat. Jo.

l

29. Forskningens framtid. U. 30. Forskerutblldningans meritviirde. U. 31. Avtalsvillkor mellan näringsidkare. Ju. 32. Fluor i kariesförebyggande syfta. S. . Effekter av investeringar utomlands. I.

Statens offentliga utredningar 1981

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Översyn av siölagen 1. [8] Grundlagsfrågor. [15] Avtalsvillkor mellan näringsidkare. [31]

Socialdepartementet Hälso- och sjukvård inför90«talet, 1.Hälsorisker. [1] 2. Ohälsa och vårdutnyttiande. [2] 3. Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv. [3] 4. utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet. [4] Lag om vård av missbrukare i vissa fall. [7] Minskat tobaksbruk. [18] Sjukersättningsfrågor. [22] Socialförsäkringens datorer. [24] Bra daghem för små barn. [25] Omsorgskommittén. 1. Omsorger om vissa handikappade. [26] 2. Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning, lagfön slag, specialmotiveringar. [27] Fluor i kariesförebyggande syfte. [32]

Kommunikationsdepartementet lnrikesflyget under 1980-talet. [12]

Utbildningsdepartementet Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. [9] Närradio. [13] Film och TV i barnens värld. [16] Översyn av radiolagen. [19] Tekniska hjälpmedel för handikappade. [23] Utredningen om forskningens och forskarutbildningens situation. 1. Forskningens framtid. [29] 2. Forskarutbildningens meritvärde. [30]

Jordbruksdepartementet Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvaret. [28]

Handelsdepartementet Internationellt patentsamarbete Ill. [21]

Arbetsmarknadsdepartementet Ny arbetstidslag. [5] Industrins datorisering. [17]

Industridepartementet Data- och elektronikkommittén. 1. Datateknik i Verkstadsindustrin. [10]2. Datateknik i processindustrin. [11] Effekter av investeringar utomlands. [33]

Kommundepartementet Översyn av lagen om församlingsstyrelse. [6] Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m. m. [14] Omprövning av samvetsklausulen. [20]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

ESE‘ lSBN 91 --38-06305-0

LiberFörlag

|SSN O375-250X Allmänna Förlaget