Internationella företag i svensk industri : en jämförelse mellan svenska multinationella, utlandsägda och nationella företag

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Internationella

toretag

isvenskindustri

En mellan svenska

jämförelse

och

multinationella, utlandsägda

nationella

företag

frân Expertrapport direktinvesteringskommittén

Statens offentliga utredningar & 1982:15

§§i Industridepartementet

Internationella

företag

i svensk industri

En mellan svenska

jämförelse

multinationella,

och nationella företag utlandsägda

från direktinvesteringskommittén Expertrapport Stockholm 1982

Omslag Johan Hillbom Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-06879-6 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1982

Innehån

1 Internationellt verksamma företag i svensk industri 2 Det statistiska materialet 17 3 Teknisk 31 utveckling 53 4 Investeringar 5 59

Effektivitet

71 6 Finansiering 85 7 Export och import 8 Tillväxt 95 101 9 Sy.sselscitIning 10 Från utlandet 113 förvärvade företag ll variationeri verksamhetens omfattning 123 Kortsiktiga 12 .Sü/*UW/lnfaitlilng och diskussion av resultaten 131 ’* 149 Ii/’f()rIec/wing Appendix Viktigare förändringar i kategorin utlandsägda företag från år 1977 153

S()lJ 1982:15

Förord

Genom beslut den 30 juni 1977 fastställde regeringen direktiven för en kommitté med uppgift att utreda de näringspolitiska effekterna av företagens internatio- 1 nella investeringar. Kommittén, som påbörjade sitt.arbete vid årsskiftet l977-l978, antog namnet direktinvesteringskommittén (DIRK).

DIRK har initierat fem större undersökningar. Ien1har effekterna av svenska företags verksamhet utomlands uppskattats med hänsynstagande till konkurrens och köparkrav (SOU 1981:33). I en andra undersökningstuderades effekterna av svenska företags investeringar utomlands och utländska företags investeringar isverige med särskild hänsyn till uppkomna beroendeförhållanden mellan koncernernas olika delar (SOU 1981:43). I denna studie jämförs utvecklingen i några centrala avseenden i svenska multinationella, utlandsägda och svenska nationella företag. I en fjärde studie värderas med ekonometriska metoder inverkan av förändringar i svenska företags utlandsproduktion på deras export

frånsverige.

Den femte undersökningen söker utröna inverkan av in-

ternationella investeringar på sysselsättningsstruktu-

ren i svensk industri. Kommitténs slutbetänkande avses publiceras under 1982.

Underlaget till denna undersökning är hämtat ur statistiska centralbyrâns datamaterial. DIRK vill idetta sammanhang tacka Per-Anders Allard, Leif Sundberg och Christer Söderström vid SCB för deras medverkan till att göra materialet bearbetningsbart för DIRKs syften. Jan-Erik Vahlne och Karl-Johan von Heland vid DIRKs sekretariat har genomfört undersökningen.

Studiens uppläggning har diskuterats och godkänts av kommittén. Utredarna svarar emellertid ensamma för slut-

satserna. Kommitténs ställningstaganden redovisas i

slutbetänkandet. i februari 1982

Stogkpolm r k!) /£37.

‘5//W- Mm-

Q“/oz

;kw

ric P tersson Jan-Erik Vahlne

KAPITEL l INTERNATIONELLT VERKSAMMA FÖRETAG I SVENSK INDUSTRI

Sverige har,j_likhet med många andra små länder, omfattande ekonomiska relationer med omvärlden. Sålunda motsvarar värdet av export resp import i grova tal hälften av industriproduktionen och en dryg fjärdedel avbruttonationalprodukten. Svenska företag bedriver ocksåen jämförelsevis stor utlandsverksamhet (tabell 1.1). En beräkning av enbart industrins direktinvesteringar i förhållande till ländernas storlek skulle sannolikt föra Sverige mot en än mer framskjuten placering, dåeaihel del av de andra ursprungsländernas investeringar avser råvaruutvinnande verksamhet, medan Sverige har relativt

lite utlandsinvesteringar av den arten.l2

Tabell 1.1 Utländska utgående direktinvesteringars värde i förhållande till bruttonationalprodukten för några industriländer år 1976. Ursprungsland Bestånd av utländskadirektinvesteringar i relation tillbruttonationalprodukt ‘

l Med en direktinvestering (utomlands) avses en placering i en rörelsedrivande verksamhet över vilken placeraren kan, helt ellerdelvis, utöva kontroll. Utlandsinvestering och direkt investering används här som med direktinvestering synonyma begrepp. 2 Sålunda notsvarade tillverkningsindustrins andel av bokfört värde av beståndet av direkta investeringar för Sverige 74 % år1970n0t endast 57 % för USA (1970) och 53% för Storbritannien(l968), (Swedenborg, 1975).

8 Internationellt verksamma företag

Utlandsägda företags verksamhet i Sverige är däremotav relativt sett mindre storlek vid en internationell jämförelse (tabell 1.2).

Tabell 1.2 Utlandsägda företags andelar av några industriländers tillverkningsindustri, procent. Vänüand & nrmr Andélav arm- Umkmsüe- Anváxidefüü strisyssel- striproduk- ningsår tion avutlan sättningen tionen ägtföretag( del av aktiekapitalet

4 -

1 H . Cnsattning. Källor: OECD, 1981 och för Sverige, SCB, 1981.

Utvecklingen under 1970-talet har försvensktvidkommande inneburit att de ingående investeringarna har stagnerat medan de utgående har ökat i omfattning. Med 1980-talets inträde har investeringarna i båda riktningarna ökat(tabell 1.3). Internationellt har utvecklingen fram till och med år 1976 - det senaste året för internavilket tionell statistik finns - inneburit en forttillgänglig satt tillväxt av de direkta investeringarna. Därefter tycks en viss stagnation ha inträffat (OECD, 1981).

verksamma företag 9

Internationellt

S()IJ 1982:15

för ut- direkta in- Tabell 1.3 Tillstånd resp ingående vesteringar, milj kr.

direkt- Utgående direkt- År Ingående hnestenügar nnmsuaüngar

779 1 093 1970 478 1 903 1972 674 2 430 1974 583 3 476 l976 788 3 005 1978 l 586 3 796 1980 1 373 6 540 1981

Källa: Sveriges Riksbank,Förvaltningsberättelserespår.

De svenska multinationella och de utlandsägda företa-

i svensk industri har successivt ökat gens betydelse Närmare 64 % av de anställda i svenska (tabell 1.4). med fler än 50 sysselsatta återfanns industriföretag

sålunda i koncerner med produktionävenutanförsverige.

1.4 i svenska industriföretag Tabell sysselsättningen fler än 50 anställda fördelade på katemed gorierna svenska multinationella företag E (MNF), utlandsägda samt nationella företag, åren 1974 och 1978, antal i tu- 1965, 1970, sental och andelar i procent.

1965 1970 1974 1978 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel

432 56,5 416 56,7

Svenska mp1 326 44,6 396 52,5

42 50 6,5 51 6,9

Utlandsägda företagz 28 3,8 5,6

377 317 42,0 283 37,0 267 36,4 Svenska nationella 51,6

företag3

100 765 100 734 100

Industriforetag4 med 731 100 755

fler än 50 anställda

Källa: l. Swedenborg, 1981.

1965 och 1970 (även företag:50 anställda) 1974 och 1978 SCB, 1981. Samuelsson,l977;

3. Beräknad som restpost.

SCB, Företagen, resp år.

1 avses i denna ett före- Med ett multinationellt företag rapport med tillverkningsaktiviteter i minst ett tag eller en koncern land utöverlmmüandet.

10 Internationellt verksamma

företag

I absoluta tal minskade visserligen de svenska multina-

,e.~v=«w-..»mammmma+ummemgam Aww*

tionella företagen sysselsättningen från mittenav 1970talet, men minskningen i de nationella företagen var större. Då samtidigt de utlandsägda företagen växtexninskade de nationella andel företagens ytterligare något mellan åren 1974 och 1978. Totalt sett har således indu-

strisysselsättningen i Sverige stagnerat. Antalet an-

ställda i svenskägda utomlands företag har däremot ökat kraftigt. Mellan åren 1965 och 1978 ökade antalet anställda i utländska producerande dotterbolag från 148 000 till 228 000 (Swedenborg, 1981). Ökningen mellan åren 1974 och 1978 har emellertid varit betydligt mindre än under tidigare år.

Tillväxten av de direkta investeringarna och de multinationella företagens växande betydelse har lett till ett ökat intresse för de effekter - positiva och negativa dessa företeelser kan ge upphov till. En hel mängd utredningar och forskningsrapporter har

publicerats.l För

svenskt vidkommande må det vara att nog hänvisa till avslutade och pågående offentliga utredningar. Koncentrationsutredningen utredde de samhällsekonomiska följderna av internationella koncerners verksamhet (SOU 1975:50). Den s k Eckerbergska kommittén lade fram förslag om regler för utländska företags etableringar och fortsatta verksamhet i Sverige (SOU 1978:73). Den sittande valutakommittên har att utreda de samhällsekonomiska verkningarna av utgående direkta investeringar och överväga behov av förändringar av valutaregleringen, som är

det

instrument genom vilket direkta utgående investeringar regleras. Kommittén har publicerat en expertrapport (SOU l980:5l).

De multinationella företagen i förknippas debatten med problem av såväl ekonomisk som politisk, facklig och social natur. DIRKs uppdrag gäller emellertid enbart de ekonomiska effekterna eller - som det heterj.direktivende näringspolitiska effekterna. Härmed avses effekter på industri- och branschstruktur, internationell konkurrenskraft och export, teknisk utveckling och produktivitet samt storlek sysselsättningens och sammansättning.

l Fin h-ih‘|1nrrr-;=F1' har nf-nivifc :av Font-w: Far T‘v-:ancn:a+1r\na1 F‘r‘-Y‘rY‘-

Internationellt verksamma företag 11 S()lJ 1982:15

kommer att diskuteras i DIRKs slut- Som utförligare finns förträfflig metod för betänkande ingen alltigenom av direkta investeringars effekter. Det utvärdering - - defidelvis med den allmänt omfattade hänger ihop som dessa. Med effekt avses sålunda nitionen givits mellan det faktiska utfallet i en viss resulskillnaden och det tänkta tatdimension, exempelvis sysselsättning, utfallet efter det alternativ till direktinvesteringen skulle ha valt, eller tvingats välja, om som företaget förhindrat helt eller delvis att genomföra indet varit Det rör således om jämförelser mellan vesteringen. sig och faktiska förlopp, där redan den faktiska hypotetiska beroende av just den direkta investeringen utvecklingens är mycket svår att klarlägga.

valt att arbeta med en kombination av metoder, ; DIRKhar en sitt underlag. Delvar och tillämpad på empiriska - - avses undersökningarna fem till antalet publiceras var för som expertrapporter. Kommitténs ställningssig redovisas sedan i slutbetänkandet. taganden

har avsikten varit att göra I två av DIRKs delrapporter och samtidigt öka kunskapen om direkta effektmätningar direktinvesteringarnas betydelse för de investerande koncernerna och de svenska koncerndelarna. Studierna därför varit relativt ingående och utförts på behar delar av industrin: svenska multinationella gränsade i sex industrier (SOU 1981:33) och tio enskilda företag - både svenska och (SOU

företag utlandskontrollerade

beskriver och 1981:43). De tre övriga undersökningarna större material: i en är underlaget uppgifter analyserar industrins utländska verksamhet; i om hela den svenska en annan är underlaget den av arbetsmarknadens parter förda Syftet är att gemensamt förhandlingsstatistiken. och inriktningen av den utländska beskriva omfattningen samt inverkan av lokal produktion verksamheten pröva utomlands från Sverige resp att analysera på exporten inverkan av direkta investeringar pâ personalsammansätti de investerande koncernernas svenska delar. ningen

12 Internationellt verksamma

företag SOU 1982115

DIRK bedömde det också som att nödvändigt bilda sig en

någorlunda välgrundad uppfattning om de utlandsägda

företagen och deras i Genom utveckling Sverige. bear-

betning av statistiska material centralbyråns har det

varit möjligt att utforma en sådan undersökning som en

jämförelse mellan olika företagskategoriers, utlands-

kontrollerade, svenska multinationella och nationella

företag, utveckling över en tidsperiod.l

Syftet för denna har således undersökning varit att

pröva huruvida företag tillhörande de olika kategorier-

na uppvisar olikartade beteenden och därför erhåller

olika utfall i de näringspolitiska dimensionerna. Ett

bisyfte har varit att skaffa erfarenheter från det nu-

varande svenska med informationssystemet anknytning till

direkta investeringar och multinationella företag. Det

ankommer på DIRK att lämna till förslag förbättringar i

dessa avseenden om så anses erforderligt.

Kan vi förvänta oss skillnader mellan kategorierna?

Teorin för multinationella att vissa företag säger före-

tag kunnat bli multinationella av på grund att de haft

någon egenskap som gjort dem överlägsna konkurrenter på

utländska marknader.2 Fördelen kan ha

bestått i till-

gång till viss teknisk eller marknadsmässig kunskap,

som t ex visat vara fallet sig med i Sverige investeran-

de utländska

koncerner3, eller råvaror som konkurrenter-

na inte haft. En av de tentativa slutsatserna av industri-

studierna (SOU 1981:33) är att multinationella företag

också kan använda sin till att position förstärka be-

fintliga, eller att bygga upp nya, företagsspecifika

fördelar. Överlägsenheten kan sedan så

utnyttjas att lön-

i

samheten eller tillväxten ökas eller åtgärder vidtas för

att öka stabiliteten i företagets situation. Delvis är

sådana mål utbytbara mot delvis varandra, står de i ett

mål-medelförhållande till varandra, och en 1

jämförelse

1 I flera tabeller särredovisas dessuban en ytterligare kategori: från utlandet minoritetsägda företag.

i

2 Se SOU 1981:33 och däri refererade källor.

Sauelsson, 1977.

sou 1932:15 Internationellt verksamma företag 13

mellan olika kategorier av företag måste därför omfatta en hel serie av resultatvariabler. Det är ett av skälen till att nedanstående beskrivningar omfattar så många variabler som de gör.

En viktig avgränsning i denna rapport är att undersök-

ningen avser skillnaderna mellan i Sverige tillverkande

företag. Det innebär att hela koncernen inkluderas för

kategorin nationella företagl, som just definieras

som företag (koncerner) med tillverkning enbart i Sverige. För kategorin svenska multinationella företag inkluderas naturligtvis moderbolagen samt eventuella svenska dotterbolag med industriell verksamhet. För kategorin utlandsägda företag är det svenska industriföretag kontrollerade av utländska koncerner som ingår i materialet. Studien kan därför sägas likna en jämförelse mellan äpplen, apelsiner och bananer och det är just det som är poängen. Vi är intresserade av skillnader mellan företagskategorierna sådana de uppträder i Sverige.

Skillnader som kan förväntas förekomma på koncernnivå mellan de olika kategorierna behöver således inte nödvändigtvis uppträda i den jämförelse vi gör. Däremot kan andra typer av skillnader förväntas. Även om multinationella koncerner vid jämförelser har framstâtt som mer forsknings- och utvecklings-(fou-)intensiva än icke multinationella företag behöver detta inte gälla samtliga enheter inom koncernerna. Tvärtom har det visat sig att multinationella företag ofta har koncentrerat fou-

verksamheten till hemlandet? Dotterbolag har därför ofta,

även i fou-intensiva koncerner, liten eller ingen fouverksamhet. Vi kan därför förvänta oss denna typ av nivåskillnader, eftersom ju jämförelsen mellan svenska och utländska företag faktiskt avser “hemlandsverksamheter och värdlandsverksamheter. Beträffande många av de övriga variablerna är det svårt att ha bestämda ä priori föreställningar om nivåskillnader.

1 i Bortseende från eventuella dotterbolag utanför industrin Sverige eller i utlandet. Se t ex smn 1980:4.

14 Internationellt verksamma företag

En av de fördelar som tillskrivs internationellt verksamma företag är deras bättre kunskap om utländska avsättningsmarknader och om förutsättningarna att bedriva tillverkning på ett lönsamt sätt i olika länder. Vi kan därför förvänta oss att internationellt verksamma företag allokerar investeringar mellan länder med hänsyn tagen till aktuella och förväntade ett förändringar på för koncernen fördelaktigt sätt. Detta förhållande bör vara en förklaring till den tillväxtinvesteringsvolym, takt och sysselsättningsutveckling vi kan konstatera i Sverige. Till den delen är det i mindre grad nivåskillnader som är intressanta utan fastmer i förändringar nivåerna. Större delen av den empiriska undersökningen är också inriktad på att undersöka dylika förändringar i beteendet över en viss tidsperiod. Avsnittet om genomgående företag (kapitlen 3-9) svarar mot den delen av syftet.

Det i sammanhanget svåra metodproblemet består i att kunna hänföra eventuella skillnader i beteende och resultatdimensioner till just kategoritillhörigheten, dvs egenskapen att vara ett utlandsägt företag, svenskt multinationellt företag eller ett nationellt företag. Det

gäller att eliminera inverkan av andra påverkande fak-

torer som förändringar i de valda populationernas sammansättning och företagens i de olika kategorierna skiljaktiga fördelning i fråga om andra egenskaper som bransch, storlek osv. Nedan beskrivs utförligt förfarandet vad gäller konstruktionen av pupulationerna. Inverkan av ojämna fördelningar på branscher och storleksklasser har vi sökt komma till rätta med genom av matenedbrytning rialet efter dessa dimensioner. Beträffande de utlandsägda företagen har hänsyn också tagits till etableringssätt (förvärv eller nybildning) samt etableringstidpunkt (ålder) och ursprungsland. Vi anser oss därmed ha tagit till de störande faktorerna. Det är ä hänsyn viktigaste å andra sidan helt klart att andra av aspekter företagets ! situation påverkar mätningarna. Men det är acceptabelt så länge dessa förhållanden inte kan antas vara ojämnt

Internationellt verksamma företag 15

fördelade mellan kategorierna och antal företag i varje cell är så stort att inverkan av företagsunika förhållanden inte slår igenom.

Förutom kapitlen om de genomgående företagen rymmer denna rapport ett kapitel (2) om det statistiska materialet. Ett kapitel (10) ägnas åt från utlandet förvärvade företag och i ett kapitel (ll) prövas graden av stabilitet i kategoriernas verksamhet. I kapitel 12 sammanfattas och diskuteras resultaten.

S()lJ 1982:15

KAPITEL 2 DET STATISTISKA MATERIALET

I detta kapitel skall vi redogöra för insamlingen och bearbetningen av det omfattande statistiska material som använts. Undersökningen har varit förenad med åtskilliga metodproblem, då det varit nödvändigt att dels insamla vissa uppgifter, dels anpassa tillgänglig statistik för våra syften.

Företagskategorierna

E

I syfte att identifiera skillnader i de näringspolitiska resultatdimensionerna har företagen indelats i fyra kategorier.

1. Utlandsägda företag, dvs företag med en utländsk ägarandel, direkt eller indirekt, på mer än 50 %. 1 I 2. Från utlandet minoritetsägda företag, dvs företag som å till minst 20 och högst 50 %, direkt eller indirekt, I ägs från utlandet. ! 3. multinationella dvs svenskkontrolle-

Q

Svenska företag, . x rade industriföretag med tillverkning i minst ett land

E utöver Sverige.

J 4. Svenskkontrollerade industriföretag med tillverkning endast i Sverige, benämnda nationella företag.

Kategorin från utlandet minoritetsägda företag är således majoritetsägda av svenska företag. De redovisas där-

för, till den del de är att betrakta som svenska multi-

nationella företag, som också ingående i den kategorin. En motsvarande dubbelräkning har inte skett i de fall moderföretagen är nationella företag. Orsaken har varit en strävan att renodla en eventuell inverkan av det utländska ägandet.

Att fördela industriföretagen på de fyra kategorierna har varit problemfyllt, då ägarförhållanden och tidpunkter för eventuella kategoribyten varit ofullständigt kända. sekretariatet har därför upprättat egna register

18 Det statistiska materialet S()IJ 1982:15

över svenska multinationella och utlandsägda företag och därvidlag utnyttjat alla tänkbara källor.

Grunden för DIRKs register över de helt eller delvis utlandsägda företagen utgörs av Riksbankens register över ansökningar om tillstånd till kapitalinförsel. Registret är sekretessbelagt men gjordes tillgängligt för DIRK. En tidsödande genomgång av tiotusentals registerkort gav en förteckning över samtliga företag som ansökt om att få genomföra (men inte nödvändigtvis genomfört) en direkt investering. I bästa fall angavs om investeringen avsåg ett producerande eller ett försäljande dotterbolag. Den sålunda upprättade listan över utlandsägda företag kontrollerades mot uppgifter i tidigare under-

sökningarl, SPKs register över förvärvz, företagens års-

redovisningar, tidskriftsartiklar osv. I rätt många fall togs även direktkontakt med företagen. Efter detta omfattande sökarbete förfogar nu DIRK över ett register över utlandsägda företag med uppgifter om verksamhets-

inriktning3, etableringstidpunkt, etableringssätt4,

storlek, koncerntillhörighet samt eventuella syster-

eller dotterbolag i Sverige.5

Arbetet med att lägga upp ett register över svenska företag med utlandsproduktion var något enklare. Förutom Riksbankens register var det möjligt att utnyttja uppbyggda databanker vid företagsekonomiska institutionen

vid Uppsala universitets och Industriens Utrednings-

institut7. Uppgifterna för senare år kunde kontrolleras

.

1 Johansson (1968) och Samuelsson (1977). J 2 SPK, resp år. 3 å Tillverkning, försäljning, forskning och utveckling. ä 4 Förvärv eller nybildning. å 1 § 5 SCBs register över utlandsägda företag är sekretessbelagt och i var dessuto delvis ofullständigt. Det har därför inte använts. å 6 Se Hörnell, Vahlne & Wiedersheim-Paul (1973). Se Swedenborg (1981).

Det statistiska materialet 19

i då finns sedan år 1977 årsredovisningarna, skyldighet att där ge uppgift om antalet sysselsatta fördelade på länder. Slutligen tillställdes ett antal företag, som kunde tänkas ha tillverkning utomlands, en enkät.

Utländska företag ägda direkt av svenska privatpersoner har inte med i registret. Inte heller har utlandstagits företag med egna utländska dotterbolag inkluderats ägda i kategorin svenska multinationella företag.

Informationen om de svenska multinationella företagen är densamma som för de utlandsägda företagen. Inga uppgifter finns således om den utländska verksamheten.

ingår i koncerner. När så är fallet har Många företag koncernföretag placerats i samma kategori. Mo- ; samtliga tiveringen har varit att koncernföretagen i regel leds ; av en ledning och att multinationella inslag

I

gemensam i en koncern därför kan tänkas påverka beteendet i samtå liga koncernföretag. Undantag har gjorts för investment- Asken, Beijerinvest och Promotion bolagskoncernerna, samt KF och Statsföretagsgruppen. I dessa fall har vi bedömningen att ledningen av verksamheten huvudgjort sakligen legat på resp underkoncerns- eller företagschef och därför har dessa enheter kategoriplacerats utifrån sina resp egenskaper.

Sammanförandet av företag till koncerner har varit ett för såväl kategorin svenska multinationella problem som kategorin utlandsägda företag, eftersom vi företag varit tvungna att rekonstruera alla koncernbildningar som skett under den tid undersökningen omfattar, dvs åren l966-1979. Denna period kännetecknades av omstruktuav med ett stort antal förvärv och reringar näringslivet och avvecklingar av hela försäljningar, nybildningar eller delar av företag. Första gången en mer organiserad av svenska koncerner skedde var år 1976 i kartläggning och med att ett Detta SCB publicerade koncernregister. har sedan successivt förbättrats. Registret omfattar endast koncernbildningar där moderbolaget finns i Sverige.

20 Det statistiska materialet

Flera utländska koncerner har emellertid etablerat organisatoriskt fristående företag i Sverige, s k systerbolag, vilka således inte registrerats som koncerner. sekretariatet har i sådana fall gjort en kompletterande strukturering av de utlandsägda företagen, så att alla företag med gemensamt moderbolag förts till samma koncern. SCBs data är emellertid inte alls ordnade för att möjliggöra en redovisning per koncern. I stället har alla före- - tag begreppet används här i sin juridiska betydelse öronmärkts med koncernernas kategoritillhörighet. En indelning av de svenska i tre eller industriföretagen fyra kategorier måste med nödvändighet innebära att varje kategori i många avseenden blir mycket heterogen. Nationella företag kan vara starkt exportberoende resp rent hemmamarknadsinriktade. Ett företag som klassats som multinationellt kan vara internationalihöggradigt serat eller ha endast ett relativt obetydligt producerande dotterbolag utomlands. Utlandsägda företag kan utgöra betydande beståndsdelar i de koncerner i vilka de ingår. Men de kan också utgöra endast en mycket liten del av en stor koncern. En dylik spridning av egenskaperna inom kategorierna kan därför dölja beskiljaktiga teenden inom delar av kategorierna.

Genomgående företag

Huvuddelen av denna undersökning ägnas frågan huruvida de olika företagskategorierna utvecklats olika med avp seende på vissa intressanta variabler.

näringspolitiskt 1

‘ Det har därför varit viktigt att eliminera inverkan av förändringar i kategoriernas sammansättning. Vi har därför valt att arbeta med företag som varit genomgående i den meningen att de tillhört samma under kategori resp tidsperiod och inte förändrats genom fusioner eller försäljningar samt, inte minst, regelbundet lämnat statistiska uppgifter till SCB.

För ett forskningsprojekt vid Ekonomiska Forskningsinstitutet (EFI) vid Handelshögskolan, i vilket redovisningsdata analyserades, hade primärmaterialet för samt-

Det statistiska materialet 21

liga industriföretag, som någon gång under perioden 1966-1972 haft fler än 200 anställda och/eller en balansomslutning överstigande 20 miljoner kronor i 1970 års priser, bearbetats vid SCB. Syftet var att åstadkomma jämförbarhet över tiden. Det uppges vid SCB att ca 4 manår lagts ner på att ställa i ordning denna EFIpopulation för tidsperioden 1966 till 1972.

För att över huvud taget kunna genomföra denna undersökning var det av kostnadsskäl nödvändigt att använda EFImaterialet. Det tillkom dock en avsevärd mängd kompletteringsarbete för att skriva fram populationen till år 1977 (för vissa variabler till år 1979) och för att gå igenom materialet för EFI-företagen i de statistikgrenar som inte använts vid EFI-undersökningen. Det visade sig dock att under en så lång tidsperiod som 1966-1977 var antalet företag som kunde behandlas som genomgående väl litet. Perioden indelades därför i två undersökningsperioder, l966-1972 och 1973-1977, som behandlades var för sig. Köp och försäljning av hela eller delar av företag över kategorigränserna innebär problem vid jämförelser över tiden. Då dylika förändringar kan vara relativt omfattande till sina verkningar har inverkan eliminerats. Det har dock skett enbart vid köp eller försäljningar där båda parter varit av den storleken att de tillhört EFI-populationen. Elimineringen skedde genom att tidpunkten för förändringen förflyttades till antingen början eller slutet, beroende på om det varit en sammanslagning eller uppsplittring. Där företaget bytte kategori, som då ett nationellt företag börjar tillverka utomlands, var närheten i tiden till början eller slutet av perioden det som avgjorde riktningen av förflyttningen av förvärvstidpunkten.

I försöken att mäta graden av stabilitet i företagens

verksamhet (kapitel ll) användes ett något annorlunda

konstruerat material. syftet är här att mäta förändringar mellan två på varandra följande år. Företag behövde därför inte nödvändigtvis vara genomgående för hela de

22 Det statistiska materialet

tvâ delperioderna för att kunna inkluderas i materialet. I denna del är därför antalet undersökta företag något större än i avsnittet om genomgående företag. Detta förfarande är detsamma som SCB använder vid redovisning i 1 sina egna publikationer av utvecklingen i identiska

i

företag. å Användningen av materialet för genomgående företag innebär att beskrivningen av utvecklingen förvanskas. Företag som inte är genomgående omfattas definitionsmässigt inte. De är under perioden nyetablerade företag och av olika skäl likviderade företag. Genom storlekskriteriet är antalet nyetablerade företag som kunnat ingå i EFIpopulationen mycket litet. De genomgående företagens täckningsgrad i förhållande till EFI-populationen och industrin som helhet redovisas i detta kapitels avslutande avsnitt. Användning av identiska företag, dvs en population bestående av företag som är jämförbara endast J över tvåårsperioder, hade eliminerat en del av dessa J problem. Å andra sidan hade då inte kunnat uteslutas att po-

l

pulationsförändringar Varit en bidragande orsak till den

beskrivna Därför bedömdes av 1 utvecklingen. användningen genomgående företag vara överlägset för DIRKs syften.

Användningen av genomgående företag, och eliminering av inverkan av och av att

köp försäljningar företag, gör

vissa typer av förändringar inte tillåts påverka resultaten. Skälet är naturligtvis en önskan att öka jämförbarheten med avseende på internt genererade förändringar som kan tänkas bero av kategoritillhörigheten. De orensa- I de mer fullständiga förändringarna redovisas i kapitel 12, medan de förra utgör underlaget för kapitlen 3 till och med 9.

_SCBs datamaterial

Att utnyttja SCBs material för DIRKs syften har varit förenat med rätt stora svårigheter. Det beror i hög grad på att SCBs huvuduppgift är att sammanställa årsvisa totaler för olika variabler. I sådana sammanhang måspelar hända brister i datatillgången,beroende på bristande

Det statistiska materialet 23

kvalitet, omläggningar av räkenskapsår, uraktlåtenhet från företagens sida att besvara enkäter eller dylikt, inte så stor roll. När man som i detta fall vill följa utvecklingen över tiden och dessutom har företagen fördelade kategorier, branscher och storleksklasser utpå brister avsevärda problem. Särskilt stora gör dylika har dessa problem varit i fou-statistiken, till stor del beroende på att uppgiftslämnandet är frivilligt. Så möjligt har saknade uppgifter sökts genom andlångt ra källor men i några fall har företag inte kunnat inkluderas i de genomgående företagen.

Beträffande industriföretagens verksamhet är statistikinsamlandet och -bearbetandet fördelat på ett antal 0lika statistikgrenar inom SCB. De är finans-, industri-, och utvecklings-, utrikeshandels- och arbetsforskningsmarknadsstatistik. Uppgifterna i de olika statistikgrenarna kan därför avse olika populationer, samlas in via olika enkäter och avse olika observationsenheter. Finans- och fou-statistiken bygger sålunda på uppgifter Industristatistiken har arbetsom företagsenheterna. stället som undersökningsenhet. I handelsstatistiken sker sammanställningen efter typ av vara och först mycket sent har det, efter en koppling mellan det s k hemtagarnumret och de organisationsnummer som SCB åsatt förevarit möjligt att sammanställa importen per företagen, om exportens storlek på företagsnivå tas tag. Uppgifter sedan år 1975 in via enkäten för finansstatistiken.

De flesta här uppgifter är hämtade från fiutnyttjade nansstatistiken, för vilken täckningsgraden är relativt hög. Vid användningen av data från övriga statistikgrenar är täckningen lägre. Vad beträffar finansstatistiken redovisas täckningen i påföljande avsnitt. För övriga statistikgrenar görs detta i anslutning till resultatredovisningen.

Att organisera industriell verksamhet i form av koncerner har blivit allt vanligare. Som tidigare påpekats vore det därför av värde att kunna studera näringslivets uti koncerntermer. Ett speciellt problem att lösa veckling

24 Det statistiska materialet sou 1982:15

därvidlag är att aktiviteter, som t ex

försäljning och

fou, bryts ut och bedrivs i separata Dessa klasföretag. sas då inte som och nås därför industriföretag inte av enkäter riktade till sådana Det t ex företag. gäller fou-laboratorier som Nordreco, ingående i Nestlêkoncernen, som också äger Findus. Eftersom valet av organisationsform sannolikt inte fördelar likartat mellan sig kategorierna och dessutom har förändrats under perioden, hade det varit fördelaktigt att i stället kunna arbeta med uppgifter rörande koncerner. Vi har emellertid, utifrån erfarenheterna från industri- och fallstudierna (SOU 1981:33 och 43), ingen att förmoda att anledning de introducerade felen skulle vara stora. Men mer ju användningen av denna typ av kommer i koncernbildning allmänt bruk desto allvarligare blir denna felkälla.

Ett annat problem är branschklassificeringen. Principen är att den verksamhet som är störst, mätt som förädlingsvärde, avgör i vilken bransch ett företag Det placeras. innebär att vissa tämligen stora enheter producerande inte ingår i SCBs statistik över industriföretagen, därför att större delen av resp företags förädlingsvärde

härrör från varuhandel.l På samma sätt påverkas fördel-

ningen på branscher iggm industrin.

Sedan är själva principen för av branschuppbyggnaden klassificeringssystemetinte odiskutabel. SNI-systemet, som är anpassat till internationella är standards, uppbyggt efter vilken råvara och vilka tekniker som används. Och det är naturligtvis en för vissa ändamål relevant indelningsprincip. För andra ändamål kan andra principer vara lämpligare. För t ex studier av koncentrationsutvecklingen skulle en mer ändamålsorienterad klassificering vara relevant. Det skulle studium av möjliggöra företag som faktiskt konkurrerar på samma marknadssegment, t ex då produkter av trä konkurrerar med produkter av plast. som det nu är samlas dessa ofta bara uppgifter in av branschföreningar för internt bruk i medlemsföretagen och låter sigsvårligen kombineras med offentlig statistik.

1 så t ex räknades IBM under perioden-1966-1972 inte san ett industriföretag och ingår därför inte i gemungående företag under

Det statistiska materialet 25

Sekretesslagstiftningen angående den offentliga statisti-

ken har inneburit att det inte varit möjligt för sekretariatet att ta del av primärmateialet för att därigenom kunna felkällor. Genom skriftlig förfrågan till upptäcka de företagen erhölls dock tillstånd i de allutlandsägda ra flesta fall att ta del av primärmaterial avseende dem. Vidare kan vi inte själva publicera material där antalet ingående företag inte är minst tre. I sådana fall anges det i tabellerna med bokstaven sn för sekretess.

Genomgående företags täckningsgrad

Som redan nämnts kommer strävan att beskriva utvecklingen i företag som är genomgående under en tidsperiod att reducera EFI-populationen. I tabell 2.l finns angivet anta- . let arbetstillfällen i företag i de olika kategorierna som inte kunnat inkluderas i de genomgående företagen på av konkurs, likvidation eller kris som lett till så grund omstruktureringatt företaget inte har kunnat genomgripande anses som genomgående. De nationella företagen är kraftigt över- och de svenska multinationella företagen kraftigt

:—n,._~m“*.~m w~».¢

underrepresenterade i gruppen företag som sållats bort. Totalt förklarar detta bortfall ungefär 40 % av skillna-

den i antalet sysselsatta mellan EFI- och genomgående före-

tagen,

Tabell 2.1 Antal arbetstillfällen i EFI-företag som på grund av konkurs, likvidation eller ombildning på grund av kris inte kunnat inkluderas i gruppen genomgående företag åren 1966-1977.

Sysselsättningsbortfall Antal Andel av det to- (1000-tal) tala bortfallet Svenska MNF 5,4 14 Utlandsägda företag 3,3 8

-mm». Svenska nationella 78

. 30,9 âêsssês; _______________________________________________ __

Totalt 39,5 100

l att Här inräknas sådan minskning av den industriella verksaheten kcnuut att klassas sun tillhörande andra branscher än företaget industri.

26 Det statistiska materialet

Under den andra delperioden, l973-1977, genomgick en nationell företagsgrupp, KF, med över 30 000 anställda så

genomgripande organisationsförändringar att det av tekniska skäl inte kunde behandlas som I genomgående. övrigt förklaras skillnaden mellan EFI-populationen och de genom-

gående företagen av kategoribyten framför allt bestående i att nationella företag blev multinationella med den av

oss använda definitionen. Under den första delperioden, 1966-1972, övergick nationella företag med ungefär 8 000 anställda till att bli utlandsägda. Under den andra del-

perioden var motsvarande siffra ca 10 000.

De genomgående företagens täckningsgrad i förhållande till

EFI-företagens är över 80 % och i förhållande till industrin som helhet ungefär 60 % (se tabell 2.2 och figur 2.1). Skillnaderna mellan EFI-företagen och hela industrin är de små företagen. Beskrivningen av de , genomgående företagen ger därför en bild av utvecklingen i företag som svarar Ä för mer än 80 % av i som

förädlingsvärdet företag någon

gång under åren 1966-1977 haft fler än 200 anställda eller 1

mer än 20 miljoner kronor i (i 1970 års balansomslutning J penningvärde).

Tabell 2.2 i hela

Förädlingsvärde industrin (SNI 3), EFI- 1

och f populationen genomgående företag, (milj kr),

samt de senares grad av täckning i förhållande i

till hela industrin (procent), åren 1966, 1972 \ och 1977. j

1966 1972 1977 j 1

Hela industrin 27 4181 45 062 83 627

§ ‘ EFI-populationen 19 897 32 398 62 404

§§E9@9å§E§§_§§E§E§9 _____ _l§_§§§ ____ _2§_§Z§_____§l_9éZ____

EFI/hela industrin 73 75 71 Genomgående företag/ 61 58 61 hela industrin

Genomgående företag/EFI 84 82 82

l Detta värde innefattar inte i med färre förädlingsvärde företag än 5 anställda och företag med t ex omlagt räkenskapsår. Förädlingsvärdet i denna grup var emellertid litet.

Det statistiska materialet 27

SN| 3 Miljarder kr

Hela EFl —- — — - - Genomgående företag

1966 1 972 1977

2.1 företags förädlingsvärde i förhål- Figur Genomgående lande till EFI-företagens(miljarder1u:ochproåren 1966, 1972 och 1977, totalt och för två cent) branscher.

vad beträffar svarade svenska multinatiokategorierna nella för 65 %, utlandsägda företag för 7,6 %, företag nationella företag för 25 % och minoritetsägda företag % av i genomgående företag år för 2,4 förädlingsvärdet 1977. Det att det är nationella företag som är betyder underrepresenterade och multinationella överrepresenterade. I svarade nämligen de multinatio- EFI-företagen nella för 59 %, de utlandsägda för 8 %, de minoritetsför 2 % och de nationella företagen för 3l % av ägda det totala förädlingsvärdet.

Antalet med fler än 200 anställda i genomgående företag - antalet varierar företag är ungefär 440(tabell 2.3) något mellan åren beroende på sammanslagningarcxnudylikt.

28 Det statistiska materialet SOU 1932115

Detta antal kan jämföras med det totala antalet företag med fler än 200 anställda år 1978 som var 557. Totala antalet företag i genomgående är företag ungefär 600 beroende på att även små så koncernföretag långt möjligt inkluderats.

I tabell 2.3, liksom i de flesta tabeller senare i framställningen, förekommer en viss dubbelräkning så till vida att svenska multinationella med företag ett

utländskt

minoritetsintresse räknats in i båda kategorierna.

S()IJ 1982:15 Det statistiska materialet 29

Tabell 2.3 Antalet genomgående företag fördelade på kategorier, branscher och storleksklasser år 1975. Antalan- Bnxmdy SH ställda 31 32 33 se 199 - 3 1 4 - 11 24

Utlandsägda företag — - 200-999 6 4 1 7 3 10 35 2:1 000 1 - - - 3 — - 6 - 10 Totalt 9 1 6 14 2 3 20 2 61

Från utlandet se 199 - 1 - - 3 2 - 1 1 8

200-999 1 - — 1 3 2 - - 11

ggggiigetsagda

Genomgående före- :5 199 19 13 39 22 16 5 2 59 4 179 tag t°ta1t 200-999 38 33 35 45 30 13 13 113 1 321 2:1 000 10 3 1 21 15 6 12 44 - 112 Tbtalt 67 49 75 88 61 24 27 216 5 612

Not. (enligt Standard för Svensk Näringsgrens- Branschförtecknigg indelning, SNI), SNI3 Tillverkningsindustri 31 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 32 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri “ 33 fmämnnmmmxi § 34. Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, grafisk industri 35 Kendsk industri, petroleum-, gunnüvaru-, plast- och plastwnmimmmtri 36 Junk aflmsumwmnumimtri 37 Järn-, stål- och netallverk 38 Verkstadsindustri 39 Annan tillverkningsindustri

KAPITEL 3 TEKNISK UTVECKLING

Den tekniska utvecklingen anses allmänt spela en central

roll för den ekonomiska tillväxten.l Vad som diskuterats

har därför snarare varit hur snabb den tekniska utveck-

lingen skall vara och vilken inriktning den bör ha.2 I

samband med multinationella företag är det ett antal delfrågor rörande den tekniska utvecklingen som diskuterats och som skall belysas här. Den första gäller de multinationella företagens bidrag till utveckling av ny teknisk kunskap. Den andra frågan rör tillgången till ny teknisk kunskap, dvs spridningen av framkomna resultat. För det tredje är lokaliseringen av själva utvecklingsaktiviteterna av flera skäl av intresse.

Med fog är också en fjärde fråga viktig. Den rör inriktningen av den tekniska utvecklingen i termer av behovsområden, möjligheterna att behålla nationella särarter, tillgång till småskalig teknik osv. De facto avgörs både utvecklingsarbetets inriktning och omfattning av bedömningar av den framställda kunskapens kommersiella gångbarhet, eftersom industrins forskning och utveckling, som är

den mest betydelsefulla, i huvudsak är finansierad av industrin själv.3 Vi tvingas emellertid bortse från sådana

kvalitativa aspekter, vilket betyder att all teknisk utveckling med dess olika syften anses som likvärdig.

Innan vi belyser de tre först angivna problemen skall några metodiska svårigheter kommenteras. En har att göra med det frivilliga uppgiftslämnandet. Antalet bearbetningsbara svar är här mindre än för den totala genomgående populationen. Sålunda bygger framställningen i det följande på fou-uppgifter från ungefär 230 företag. Huruvida ickesvarande företag bedriver fou eller ej är i princip okänt.

1 Se t ex Fbreign Direct Investment in Canada, sid ll7 samt IUI/IVA 1979, kapitel 5. 2 Se t ex de näringspolitiska utredningar som publicerats uner senare år. 3 I Sverige är egenfinansieringen, dvs den del av fou-utgifterna san inte täcks av bidrag, 85 %, vilket är en hög andel vid internationella jämförelser (Vägar till ökad välfärd, sid 192).

32 Teknisk utveckling SOU 1982: 15

Antalet företag i vilka vi känner storleken av fou-kostnaden är alltså betydligt färre än antalet i den totala genomgående populationen, där antalet är ungefär 600. Täckningen är ändå god, då de i detta avsnitt genomgående företagens fou-kostnader år 1977 uppgick till nästan 2,5 miljarder kronor mot 2,8 miljarder för samtliga företag i EFI-populationen. Hur de resterande 300 miljonerna i fou-kostnader fördelar sig bland de icke genomgående före-

tagen är okänt.l

å R Ett annat reliabilitetsproblem ligger i oklarheten om vad p

som skall menas med fou—aktiviteter. Gränserna gentemot S

i andra aktiviteter ärinte vare sig teoretiskt eller praktiskt entydiga. Detta har i vissa fall lett till omklassificeringar av personal och kostnader mellan de studerade åren. Att döma av det primärmaterial som vi tagit del av, enbart avseende de utlandsägda företagen, finns det emel- 1 lertid ingen anledning att tro att systematiska fel förei kommer vid mätningar för kategorierna som helhet. När des- l sa däremot delas upp i branscher och storleksklasser kan J enstaka konstaterade förändringar delvis bero på dylika omklassificeringar.

SCBs fou-statistik innehåller uppgifter om fou-aktiviteter ‘ med olika syften, som främjande av industriell verksamhet,

framtagning av försvarssystem och övriga syften. I denna I

undersökning har endast fou-aktiviteter med syfte att j främja den industriella verksamheten inkluderats. Aktivi

1 teter med detta syfte har svarat för ungefär 85 % av de 5

totala fou-kostnaderna under perioden. Avgränsningen har

Z

inneburit ‘ en underskattning av fou-verksamheten i verkstadsindustrin och där framför allt för de svenska multinationella företagen. Utvecklingstendenserna har emellertid inte påverkats nämnvärt av avgränsningen till fou med industriella syften.

Under perioden har reglerna för den skattemässiga behandlingen av fou-kostnader gjorts mer förmånliga. Det kan ha

1 Förändringen åren 1977-1979 är framräknad i efterhand på ett material san är något större än det på vilket beräkningarna åren 1973-1977 utfördes (fou-personal i dessa företag motsvarade 94 % av fou-peraxmlenj.de fikrafi

Teknisk utveckling 33

lett till att en del av den registrerade ökningen i foukostnader snarast beror på omklassificeringar av befintliga verksamheter. Om så är fallet bör detta gälla alla kategorierna av företag.

Slutligen gäller att enbart industriföretag ingår i undersökningen. Fou-aktiviteter bedrivna i fristående företag omfattas ej av SCBs datainsamling. Ett viktigt exempel är Nestlês laboratorier i Sverige.

Framtagning av ny teknisk kunskap

Ofta är det så att det lättast observerbara eller mätbara i ett problemkomplex blir utsatt för analys. Det gäller i viss mån också teknisk utveckling. Det är sålunda troligt att åtskillig ny kunskap inte framkommer som resultat av organiserade, mätbara utvecklingsansträngningar. Kunskap kan också vara resultatet av learning-by-doing. Likväl kan den vara av betydelse för produktivitetstillväxten (Arrow, 1962). Men även att uppskatta värdet av de organiserade fou-aktiviteterna erbjuder problem. Tyvärr är det inte möjligt att använda förändringar i produktivitet som mått på dessa, då produktivitetsförändringar också har andra förklaringar. Dessutom kan ju produktivitetsförändringar i t ex en bransch eller ett företag också vara resultat av fou utförd i andra branscher eller andra företag.

Ett tänkbart resultatmått för fou-verksamheten skulle kunna vara registrerade patent eller konstaterade innovationer. Men då dessa mått inte tar hänsyn till den nya kunskapens kvalitet och värde och att långt ifrån all ny kunskap patenteras, är det i stället fou-aktiviteternas omfattning som vanligen undersöks. Vissa bedömare hävdar att sambandet mellan input- och outputmâtten är högt (Mansfield, 1974). Andra har en annan uppfattning (SOU 1975:50, sid 268). Meningsmotsättningarna på denna punkt kan delvis förklara de sinsemellan olika uppfattningarna om företagsstorlekens betydelse för innovations-

förmågan.l Både i Sverige och internationellt svarar stor-

l För en utförlig diskussion se SIND 1980:4.

34 Teknisk utveckling

företag för den överväldigande delen av fou-aktiviteter-

na.l För i varje fall svensk del är det också så att fou-

intensiteten ökar med företagens storlek (SIND]B80:4,sid40). e Flera undersökningar tycks a andra sidan visa att mindre företag svarar för en större andel av innovationerna än vad som motsvarar deras andel av fou-insatserna. Skillnaderna mellan branscherna är mycket stora vad gäller insatser av fou (a a, sid 43 ff).

Det kan antas att för viss typ av fou-verksamhet är stora resurser oundgängliga (som systemutveckling eller test av läkemedel). Sådan verksamhet kommer därför att domineras av stora företag. Annat utvecklingsarbete, t ex i tidiga stadier av en produktlivscykel, bedrivs bäst i form av småskaligare fou-verksamhet. Det är framför allt i de senare stadierna av en innovationsprocess, såsom tillämpad utveckling och kommersialisering. som storlek innebär en fördel.

Det har också diskuterats vilken marknadsform som skulle ge de bästa förutsättningarna för teknisk utveckling. Parker (1978, sid 73 ff) argumenterar för att en oligo- 1 polistisk konkurrens härvidlag skulle vara att föredra.

1 Graden av konkurrens får inte vara så låg att det inte finns skäl att försvara företagets position med hjälp av

olika slags effektivisering, bl a fou. Men det är å ‘ andra sidan inte troligt att en alltför hård priskonkurrens stimulerar till investeringar i fou. Med Hymers och Rowthorns ord (1970, sid 56): The record of the United States shows that one certainly cannot fault oligopoly on the not * grounds that it does provide a very rapid rate of technological change and product innovation. Indeed it is easier to argue that the rate of change is too high. One can expect international oligopoly via multinational corporations to provide the same kind of dynamic environment for the world economy as a whole. Parker anser också att det finns visst empiriskt stöd för den hypotesen (a a, sid 77). l Företag med mer än 500 anställda svarade år 1971 för 89 % av foukostnaderna i industrin. År 1977 hade deras andel ökat till 94 %, SIND 1980:4 och däri refererade källor.

sou 1932:15 Teknisk utveckling 35

Internationalla studier har visat att multinationella företag svarar för betydande delar av olika länders fouverksamhet (se SIND 1980:4, kap 4 och däri refererade källor). Det gäller också för svenskt vidkommande. Om vi till att börja med relaterar fou-kostnaderna år 1977 till förädlingsvärdet i samtliga genomgående företag visar det* sig att svenska multinationella företag har en i förhållande till de andra kategorierna genomsnittligt hög fouintensitet, 6,4 %. Därefter följer de utlandsägda företagen (3,3 %), de minoritetsägda företagen (3,0 %) och sist de svenska nationella företagen (1,5 %).

Det var emellertid endast drygt 40 % av företagen som bedrev någon fou över huvud taget år 1977, varför en uppdelning på dem som har resp inte har fou är nödvändig för en beskrivning av fou-intensitetens utveckling över tiden. Ett problem i sammanhanget är att materialet redovisas på företagsnivå och inte på koncernnivå. Det kan nämligen antas att en del av de företag som inte redovisar någon fou ingår i koncerner där all fou koncentreras till något eller nâgra företag.

Nära hälften av de utlandsägda och två tredjedelar av de svenska multinationella företagen uppger att de har foupersonal. I kategorin svenska nationella företag är det endast 27 % av företagen som har någon fou-personal (figur 3.1). En nedbrytning på branscher och storleksklasser visar dessutom att kategorin i alla storleksgrupper och i alla branscher, utom kemisk (SNI 35) och jordoch stenvaruindustri (SNI 36), har en lägre andel företag som redovisar fou-personal än genomsnittet.

Storleksklass och branschtillhörighet är viktiga förklaringar till om ett företag bedriver fou eller ej och omvänt är de multinationella företagen överrepresenterade bland de större företagen och i de fou-intensiva branscherna. Noterbart för kategorierna nationella och från utlandet minoritetsägda företag är att de icke forskande och utvecklande företagen ökat sitt förädlingsvärde snabbare än de företag som bedriver fou (se tabell 3.1).

36 Teknisk utveckling sou 193245

Förädlingsvärde 35- År 1977 Svenska MN F

År 1973 Svenska MNF

Svenska nationella företag

Svenska nationella företag

Utlandsägda öretag 51% Minoritetsägdaföretag 61% Minoritetsägda företag 43%

x% Andel företag som inte har egen fou och deras förädlingsvärde

Företag med egen fou andel av totalt förädlingsvårde i kategorin

Figur 3.1 Kategorierna fördelade på företag som hade resp inte hade forsknings- och utvecklingsaktiviteter åren 1973 och 1977.

. Teknisk utveckling 37

Tabell 3.1 Förädlingsvärde i företag som bedrev resp inte bedrev fou åren 1973 och 1977.

Svenska Utlands- Minoritets- Svenska Totalt MNF ägda ägda före- nationella 1 företag företag företag

Förädlingsvärde i 22 877 2 529 903 8 182 34 161 samtliga företagl973

satliga företag1977 Föräüingsákde i företag medfou1977 29 198 1.927 1 163 5 638 37 578 Företags,sanharfou, 88 41 83 51 75 ‘ andel av förädlingsvärdet1973(pmocent) Företags,sanharfou, 87 49 74 44 74 anel av förädlingsvärdet1977(çmocent) 1 IBM och LEO är här räknade san företag utan fou.

Som redan nämnts skulle de utlandsägda företagen kunna antas utnyttja moderbolagens fou-resultat. Dock bedrev 28 av 57 utlandsägda företag egen fou år l977u En stor del av dessa företag är emellertid tidigare svenskägda som redan vid förvärvstidpunkten bedrev fou. Men även nybildade utlandsägda företag bedriver en omfattande fouverksamhet i Sverige. År 1977 svarade de som hade egen fou (inkl IBM) för 62 % av förädlingsvärdet i gruppen, vilket är högre än genomsnittet för utlandsägda företag.

Svenska multinationella företag svarade år 1973 för 88 % och år 1977 för 86 % av de totala fou-kostnaderna i hela industrin. Deras andel har således minskat något eftersom såväl de utlandsägda, de svenska nationella som de haft en snabbare ökning av fouminoritetsägda företagen utgifterna under perioden (se figur 3.2). Å andra sidan ökade de svenska multinationella företagen sina fou-kostnader mer än övriga företagskategorier mellan åren 1977 och 1979.

utveckling

Miljoner kr

4000 Alla genomgående företag

8 3 3000_ Svenska MNF

9 Svenskanationella _..-- företag

.--° »i

6 f z Utlandsägda företag f J 200- 7 . 6 / ‘,0’. é

4,2 _,.- _,.- Förvärvade utlands- 6 —-’ ägdaföretas

7 4,8’_,.

f f i av... f f ’ 6 e 5 6 guuu / ’ . o 100- -v.

/// 5 _.—-’ I

7 a’ .f u? 3°5v f o _ø 1 .4’ 1 .a 1

1-” 1

5°‘ 3 i

l I I 1973 75 77 79 l Å,

Figur 3.2 Kategoriernas fou-kostnader och andelar av

genomgående företags fou-kostnader åren 1973-1977 och 1977-1979 (miljoner kr och

procent).

Teknisk utveckling 39

En mellan figurerna 3.2 och 3.3 visar att de jämförelse svenska multinationella företagens fou-verksamhet blivit mer kapitalintensiv än de övriga företagskategoriernas.

Medan kostnadsökningen för de senare utgörs av personal-

har i de svenska multinationelökningar, fou-personalen la minskat. Minskningen förklaras helt med förföretagen ändringar i verkstadsindustrin (SNI 38).

Antal årsverk 20mmi _— i Hela populationen

33 33 Svenska MNF, SNI 3 79 72 72

72 6 Svenska MNF, SNI 38

10000_ 63

T

12 Svenska nationella 2000- företag

...ocsoouoa

7 6 _- -— Utlandsägda företag 6 Ä __ ___ _. o0001009 1000_ cocoonooooooococoooooooou naoI00000O1oonn 5

.._._._ _ _ _ i. 4 ___,,_..——-“ Förvärvade utlands-

...—-° ägda företag 300-

mm-

I I | 1973 75 77 79 År

Figur 3.3 Antal årsverken i fou-verksamhet i företagskategorierna åren 1973-1977 och 1977-1979 (antal individer och procent).

40 Teknisk utveckling

Om vi studerar fou—intensiteten i företag som har egen

fou-verksamhet blir skillnaderna mellan kategorierna

mindre (se figur 3.4). De nationella företagen som be-

driver egen fou kommer därmed upp på en betydligt högre

nivå än när fou-kostnaderna slås ut på samtliga företag. De nationella är dock fortfarande de minst fou-intensiva

hela perioden.

Procent

18 Nybildade utlandsägda företag

U- I

16- I

15 _ I &

14-

1? 1

1 12- 11,8 1 1

11.. 10,7

§§§ 1

§\‘ 10 \\ i

1 9_ 8,2 Svenska MNF 1 8_ 1

—-— --— 7 1 un; Utlandsägda företag l

6.7 5,6 l

6£~-_.___~.§

e_ 62 .\ 1 5,3 ‘Férvéirvade utlands- 1 5_ 6 ägda företag 1

.‘“—,.—-0-..

ä..

4001001 a. 4.4

4 — §n§.. € \..§ O

mo

34 ’ in-u.~. 33

O ...-\--.._ § Minoritetsägda 3 3,3 24 __..\.- --..__ företag r “""" °- n. . --‘ ° - Svenska nationella 2 företag

1973 7% 75 75 År

Figur 3.4 Fou-intensitetens (fou-kostnader/förädlingsvärde) utveckling åren l973—l977och 1977-1979 i olika kategorier (endast företagscmlfaktiskt bedriver fou).

Not. Antalet företag med fou år 1979 var totalt 293 fördelade på svenska multinationella 129, nybildade utlandsägda 8, förvärvade utlandsägda 32, minoritetsägda 16 och svenska nationella för ta 108.

Teknisk utveckling 41

Bland de företag som bedriver fou ligger svenska multinationella företag och utlandsägda företag på ungefär samma nivå. De har en drygt dubbelt så hög fou-intensitet som de nationella företagen. Inom kategorin utlandsägda företag föreligger stora skillnader mellan de förvärvade och de företagen. De nybildade utlandsägda förenybildade som bedriver fou är emellertid de mest fou-intentagen siva av alla. De ökade dessutom fou-utgifterna snabbare än genomsnittet åren 1973-1977. Deras förädlingsvärdestillväxt var dock än större vilket resulterade i en sjunkande fou-intensitet.

Skillnaden mellan kategorierna består således men blir mindre accentuerad om vi endast ser på företag som bedriver fou. De stora skillnaderna ligger i andelen föreegen tag som inte har egen fou. Troliga delförklaringar till ovan redovisade mönster kan ligga i kategoriernas skiljbransch- och storleksfördelningar. Tabell 3.2 viaktiga

sar fou-intensiteten mätt som fou-personal i förhållande

till totalt antal anställda för samtliga företag. Av tabellen framgår tydligt att fou-intensiteten ökar med företagens storlek. Mönstret är detsamma i alla kategorier även om nivåerna är olika. Stora företag är således oftast mer fou-intensiva än små. Den skilda storleksfördelningen i de olika kategorierna utgör alltså en delförklaring till de multinationella företagens mycket höga fouintensitet. De flesta storbolag är svenska multinationella företag, ty drygt 80 % av sysselsättningen i företag med fler än l 000 anställda år 1977 återfanns inom denna Skillnaderna mellan kategorierna kvarstår dock kategori. inom samma storleksklass. Svenska nationella företag har sålunda lägre fou-intensitet än övriga i alla storleksklasser.

42 Teknisk utveckling

m

mnma

mmfluemm

Hzm m.H m.H m.v m.m 05 mä ma mä m.o m.o a.H 5.0 o.m

.n

mm

Hzm mnma m.~ «.m ›.m m.m ...o od m; må «.0 H.a H.H o.H Ev

Eoflmumcm

o;

mm

Hzm mnmfi

Hanau.

I N.0 N.H o;

.nwma

puma m 0.0 m

mm

:oo

flmuouxsow.

mnma

UGUHH

Hzm m 0.0 m.o

mnma

puma

w

m.a ›.m 5.» m.m Q» we m.m

swam

mm

.HW

fimw§.:

Hzm mnmfl m.o «.v a.o «.m ms. fie ~.m a.H ~.a m N.N ma

mmumnmm mmuwuwm

puma m.o m.o m.H m.H ma

vm

Hzm mnma m.H

umamucm

0.0 m.o a.a io

uwfimcmufiuzom

wwcwwmfiocwm

,

nbma I a.o I m.o

mm

Hzm mnma 0.0 m.o m5

.mmwuwnxom

I I

m.m

»saa 0.0 m.o m fie

Hampa,...

mm H

mnma

m

Hzm 0.0 m.o m 0.0 m.o

00m com ooo com ooo

Iaamumqm mmmueom

mmmloom 000.nA Hausa Hmuou H38 mmmloom Hmpou

d

mu .v

HA. uv HAN

mmfluemm Q©:m.wmEo:wm

sou 193245 Teknisk utveckling 43

Branschfördelningen skiljer sig markant åt mellan kategorierna och eftersom företag i olika branscher har mycket skiftande fou-intensitet kan vi komma ett steg längre genom en branschanalys. Verkstadsindustrin (SNI 38) och kemisk industri m m (SNI 35) hade större delen av den totala fou-personalen. År 1977 hade de 78 % resp 12 %. Dessa branscher har också den högsta f0u-intensi-

teten.l Större delen (80 %) av de sysselsatta i verk-

stadsindustrin arbetar i svenska multinationella företag och av kategoriens sysselsättning återfinns drygt 60 % inom verkstadsindustrin.

I kemisk industri (SNI 35) är de från utlandet majoritets- och minoritetsägda företagen överrepresenterade. Drygt 20 % av dessa kategoriers anställda sysselsätts där. Motsvarande andel för svenska nationella och multinationella företag är bara ca 6 %. De svenska nationella företagen har endast 30 % av sin sysselsättning i de mest fou-intensiva branscherna medan svenska multinationella företag och utlandsägda företag där sysselsätter 70 % av sin personal.

Det finns emellertid mycket stora skillnader mellan kategoriernas fou-intensitet även på branschnivå. Svenska multinationella företag har således en betydligt högre fou-intensitet än övriga i alla branscher utom teko- och jord- och stenvaruindustrierna (SNI 32 och 36) år 1977. I tekoindustrierna beror skillnaden snarast på att de svenska multinationella företagen är

konfektionsföretag

medan flera av de utlandsägda företagen, som har en hög fou-intensitet, tillverkar producentvaror och kemisk-tekniska artiklar av textil. På motsvarande sätt kan vi till en del förklara de svenska nationella företagens låga fou-intensitet i SNI 34 med att de till stor del är verksamma i grafisk industri (SNI 342), medan de svenska multinationella företagen till stor del återfinns i papper och massa (SNI 341), som har en mer omfattande fou-verksamhet.

1 SIND 1980:4, sid 139.

44 Teknisk utveckling S()lJ 1982:15

Skillnaderna mellan stora och mindre företag kvarstår på branschnivå för kategorin svenska multinationella företag, där företag med fler än l 000 anställda har

en högre fou-intensitet än de mindre företagen i alla

branscher utom jord- och stenvaruindustrin (SNI 36). I de övriga kategorierna är emellertid bilden mer splittrad.

Utlandsägda storbolag finns representerade i livsmedels-, kemi— och verkstadsindustri (SNI 31, 35 och 38) men har endast i livsmedelsindustrin en högre fou-intensitet än de mindre företagen. Observera dock att tabell 3.2 inte inkluderar fou—personalen i IBMs laboratorier och Nordreco. Skulle IBMs fou-personal räknas in skulle även storbolagen i verkstadsindustrin vara mer fou-intensiva än de mindre företagen.

I kategorin svenska nationella företag hade mellanstora företag (200-999 anställda) en högre fou-intensitet än storbolagen i teko-, kemi- och verkstadsindustrierna (SNI 32, 35 och 38) år 1977. Det är troligt att tillväxt för dessa mellanstora företag delvis sker parallellt med en internationalisering av deras försäljning. Antalet nationella stora företag är litet i dessa branscher.

Fou-insatserna tycks således vara koncentrerade till kategorin svenska multinationella företag och då främst de inom verkstadsindustrin. På koncernnivå är tendensen än mer markerad. År 1975 svarade 18 av de 20 största svenska multinationella koncernerna för drygt 60 % av industrins

fou—kostnader i Sverige.1 Men även om ett starkt samband

kan konstateras mellan omfattningen av fou och multinationalitet kan sambandets kausala riktning diskuteras. Att tillgång till teknisk kunskap kan leda till multinationalitet är väl belagt. Det är däremot knappast visat att multinationalitet skulle vara en förutsättning för bedrivande av forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vissa skäl talar dock för att det skulle vara på det viset. Men det beror i så fall snarast på att multinationalitet samvarierar med andra egenskaper som storlek och

1 SCB, 1980. sid 65.

Teknisk utveckling 45

tillgång till avsättningsmarknader. Det kan också var marknadsformen - - har så vanligen oligopol betydelse. Produktutveckling är sålunda ett viktigt konkurrensmedel för företag i oligopolistisk konkurrens.

En mer reserverad uppfattning om multinationalitetens betydelse för fou redovisades av koncentrationsutredningen: ... att internationell koncernbildning är en väsentförutsättning för eller en viktig sporre till forsklig ning, utveckling eller spridning av ny teknik är däremot inte alls styrkt (SOU 1975:50, sid 275). I en 0ECD-studie, som sökte värdera multinationella företags inverkan på ländernas vetenskapliga och teknologiska kapacitet (NSTC) konstateras: ME:s undoubtedly contribute to the development and strengthening of NSTC in home countries (OECD 1979, sid 45). Däremot ansågs motsvarande bidrag i värdländerna i allmänhet vara begränsat. Men oavsett de kausala sambandens riktning har vi fått bekräftat att de multinationella företagen dominerar den industriella fou-verksamheten, och detta förhållande har snarast förstärkts under den korta period vi kunnat beskriva.

Fou-verksamhetens inriktning

Fou-kostnadernas fördelning efter olika syften framgår av figur 3.5. Alla kategorier ägnade den största delen av resurserna åt att ta fram nya eller utveckla befintliga medan processorienterad fou svarade för produkter, en mindre andel. Det föreligger emellertid stora skillnader mellan Utlandsägda företag framstår såkategorierna. ledes som betydligt mer produkt-fou-orienterade än övriga företag. Mer än 90 % av deras fou-utgifter gick hela perioden till produktorienterad fou mot ca 70 % i kategorin svenska nationella företag och ca 75 % i svenska multinationella företag. De nybildade utlandsägda företagens fou är, som man kunde förvänta, i hög grad inriktad på syftet förbättring av existerande produkter som tar nära hälften av fou-utgifterna.

46 Teknisk utveckling

_Z_ 3

1. Allmän kunskapsuppbyggnad 2. Förbättring av existerande processer _3. Framtagning av nya processer 4. Förbättring av existerande 40 _ 5 5 produkter 5 5. Framtagning av för marknaden 5 nya produkter 6. Framtagning av för företaget 5 5 nya, men påmarknaden exusterande produkter

Figur 3.5 Fou-kostnadernas fördelning på olika ändamål år 1977 (procent).

De från utlandet förvärvade företagen hade en något annorlunda fou-inriktning än de nybildade De beföretagen. drev således en del process-fou i egen regi. Detta hänger I sannolikt ihop med att många av dem redan vid förvärvstillfället bedrev fou och att denna var anpassad till ett

fristående företag. Under perioden kan man emellertid skönja en tendens till förskjutning mot mer och produkt- processutveckling. Förändringarna under perioden innebar också att det i de utlandsägda företagen skedde en förskjutning av fou-arbetet mot högre grad av av existeutveckling rande produkter och processer och en minskning beträffande

framtagandet av helt nya produkter och processer

(tabell 3.3).

S()lJ 1982:15 Teknisk 47 utveckling

nom

uamuoa wvcwmmeoc mmumunm

coooauom

oam mwa mva mma maa mam goa wwa mma wma mwa

maawcoaumc

.cmuwwm

mxmcmm mmuwuwm

oaa maa mom man mva »vn oma maa uua mua uma

umumm

umumuauocaz

mvmm mmumumm

mcaøaovuwm

om pm ama mum Sm mmm aav »ma oaa »mm mua

wvmvaanmz mvmmmvamauø mmuwunw

o o mm mom wma amm mma m uma m paw

.mnnmømcuwoxnøom

.^ooaum›mav

mvmnm>nnm mwmmmvnmauø

xmøca

mmumumm

m oam mma mam maa mwa oma wua uua awa cam oma

mcauwamnwm

.nhmaumpma

mcmmmcqmaua

mmuwnwm

amm uaa nam 8a mma wma oma awa aua van ewa m.m

aamnma mxmcmm

mzz mam oma mma mma maa pam mma oma mma mma mwa

Imuma puma umuma puma umuma puma umuma puma nmuma puma nmuma puma umuma puma Imuma puma nmpma puma umuma puma

new mm you mms

-cum -axm uoä

umumaxm mmmoogmv

Iona

nwfiawofi

:cum

nmmmxmcsx

m m m m m m m

.mms man :oo

wmuxaucauxscoum

nowwmooum

umux:woum\mU:mu maaammusmum msauuumnnnm nmmmmoonmumwc mcanuumnnmm

som

mcacmmuegm pwmmuouow qmvmnxume muqmumumaxw mâømøuâå mucmnmpmaxo umcmmpnams m:aaxomu0 mcacmmeuwym

qwvmøxume uouxøw umuxøo nmmmwo cmeaam amuoe man0 ooqmuwum umøäøoum Hwmmmo

sow .ouw QQO

48 Teknisk utveckling

De svenska multinationella företagen, med ansvaret för fou-verksamheten inom koncernerna, borde vara benägna att förstärka sin specifika kunskap genom stora satsningar på mer grundläggande utvecklingsarbete. Det visade sig också vara fallet och blev än mer markerat under perioden. Åren 1973-1977 minskade också såväl förbättring av existerande produkter som förbättring av existerande processer sin relativa betydelse från sammanlagt 55 % till 47 %. Samtidigt ökade den relativa andelen utgifter för framtagning av för företaget och/eller marknaden nya produkter samt allmän kunskapsuppbyggnad från sammanlagt 34 % till 45 %. Utgifterna för vidareutveckling till och med minskade i fasta priser. ökning- 1 1 en var nämligen endast 33 % i löpande priser perioden 4

l

1973-1977, medan utgifterna för framtagning av nya pro- 1 1 dukter och processer ökade med drygt 80 %. I

De svenska nationella företagen ökade sina utgifter för å

I

utveckling resp framtagning av nya produkter och processer med ungefär lika många procent. Fördelningen var således nästan densamma under hela perioden. För populationen som helhet har framtagning av nya produkter och processer uppenbarligen prioriterats framför vidareutveckling av existerande teknologier.

Tillgänglighet av ny teknisk kunskap

Graden av tillgänglighet av ny teknisk kunskap anses i litteraturen vara ett värdlandsproblem. Framför allt det För är

gäller utvecklingsländerna. industriländerna tillgängligheten i sig knappast något problem, ty ny tekå

nologi sprids därför att ägaren har intresse av att så 1

snabbt som möjligt exploatera den nya kunskapen.1 Det

viktigaste medlet för kunskapsspridningen är sannolikt den internationella handeln med produkter som representerar den nya teknologin.

Erfarenheter från Kanada Visar dock att ett högt beroende av importerad teknologi kan vara problematiskt även i ett industriland. Nackdelarna ligger dock knappast i

1 OECD, 1979.

Teknisk 49 utveckling

tillgängligheten som sådan utan snarare i att en liten omfattning av det egna landets fou-verksamhet på sikt ger minskad mottagningskapacitet för ny teknologi (se t ex Foreign Direct Investment in Canada, 1972). Vidare kan möjliga begränsningar i rättigheten att utnyttja

importerad teknologi innebära nackdelar t ex vid exportl

och i fortsatt utvecklingsarbete.

Företag som äger unik teknologisk kunskap föredrar att exploatera den, om inte export är möjlig, genom direkta investeringar i stället för genom licensförsäljning. En rad argument talar för att det skulle förhålla sig på det viset (Mansfield, 1974 och Parker, 1978). Även en jämförelse mellan volymerna av direkta investeringar och kunskapsförsäljning tyder på att det förhåller sig så (jfr SIND 1980:4) om än statistiken över handeln med patent och licenser samt royalties är ofullständig (a a, sid 156).

För svenskt vidkommande har betalningarna till utlandet för patent, licenser och royalties ökat sedan mitten av 1960-talet med 13 % per år. Ökningstakten är likartad den som förekommit i andra länder i Större Västeuropa. . delen av denna ökning faller emellertid på inomkoncerntransaktioner (a a, sid 158). j Från och med år 1977 genomförs i Sverige enkätundersök- I

ningar i syfte att kartlägga handeln med tjänster.2

Undersökningarna bekräftar att en mycket stor del av flödena av kunskap är överföringar inom koncerner (se tabell 3.4).

Närmare hälften av intäkterna och drygt 60 % av kostnaderna gällde således koncernföretag. Likartade förhållanden gäller för andra länder (OECD, 1970). Dessa uppgifter betyder att försäljning av kunskap eller tillverkningsrättigheter inte alltid är en ersättning för, utan ofta en följd av, direkta investeringar.

1 I Sverige har t ex flera företag, med produkter sm innehåller strategiska kcnponenter importerade från USA, blivit förbjudna att exportera till vissa länder. 2 SCB 1978:7 och 1980:1. Undersökningen 1980 gjordes urval på ett

av företag, och resultaten är upräknade till att hela

gälla industrin.

50 Teknisk utveckling

landsägda företag Källa: SCB 1980:1.

Lokaliseringen av fou-aktiviteter 1

Den tredje delfrågan, lokaliseringen av fou-aktiviteter- I

na inom multinationella koncerner, diskuteras av bl a å Vernon (1974). Han anser att lokaliseringen av fou-akti-

i

viteterna påverkas av behovet av närhet till två andra funktioner: koncernledningen och marknadsspecialisterna. Han kunde ha nämnt ytterligare lokaliseringspåverkande faktorer: utbud av fou-personal och närhet till andra institutioner med kunskap av betydelse i sammanhanget, exempelvis universitetsinstitutioner eller andra företag.

har visat att den dominerande

1 Empiriska undersökningar delen av fou-aktiviteterna inom de multinationella före-

I

tagen är förlagda till hemlandet (se t ex Mansfield, 1974, et al, l977 och OECD, 1979). I de fall de mul-

Jungnickel E

tinationella har hemvist i stora länder

företagen uppfylls närhetskraven. I de fall

i

förmodligen alla de ovan nämnda ’ hemländerna är små kan företagen finna det förmånligt att förlägga fou-verksamheten till en större marknad. En undersökning tyder på att kanadensiska multinationella företag i viss utsträckning betett sig så (Cordell, 1971).

En väsentlig fördel med inhemsk fou är spridningseffekterna till den forskande enhetens omgivning. Enligt SIND (l980:4, sid l2) saknas empiriskt underlag för att bedöma värdet av dessa spridningseffekter. Parry (1980, sid 114) hävdar för sin del att det finns considerable support for the role of the MNE in developing indigenous manpower

Teknisk utveckling 51

skills, both scientific and technical as well as managerial one. Inte minst åstadkommes en dylik spridning genom att personal byter arbetsgivare (Reuber et al, 1973) . OECD (1979) anser dock att spridningseffekterna i värdländerna är - bl a därför att i mycket begränsade fou-uppgifterna de flesta dotterbolag är av begränsad omfattning och teknologisk räckvidd. Den består ofta i att anpassa produkter eller att utveckla speciella varianter för den lokala marknaden (se OECD, 1979 och SIND 1980:4). Men det är troligt att den rollen kan förändras i de fall ett dotterbolag erhåller ställning som koncernleverantör inom ramen för en arbetsfördelning inom koncernen.

Data angående svenska multinationella företags lokalisering av fou-verksamheten kommer att publiceras i den delundersökning som för DIRKs räkning utförs vid IUI. Den övervägande delen av de svenska multinationella företagens fou bedrivs i Sverige. Andelen fou utomlands har varit i stort sett oförändrad mellan åren 1970 och 1978 (14 %) från att tidigare ha ökat från år 1965, då den var l0 %. Antalet koncerner med fou utanför Sverige har dock ökat under hela perioden (Swedenborg, 1981).

Vi har inte kunnat göra nâgra jämförelser mellan storleken av den fou som utlandsägda företag i Sverige bedriver i jämförelse med utlandsägda företag i andra länder. En studie av amerikanska företags verksamhet i olika länder visar dock att för samtliga utländska dotterbolag var fouintensiteten (fou-utgifter/förädlingsvärde) 3,3 % år 1966, medan den för de till Sverige lokaliserade dotterbolagen hade värdet 5,5 % (Lipsey, 1980). Endast dotterbolagen i Västtyskland hade ett högre värde, 6,6 %. Värdet för de till Sverige lokaliserade dotterbolagen dras visserligen upp av ett mycket högt värde för branschen elektrisk industri, men även för andra branscher har hög intensitet uppmätts.

I de utlandsägda företag där fou bedrivs är intensiteten

lika hög som i de svenska multinationella företagen. De högsta fou-intensiteterna har de nybildade utlandsägda företagen. Det ligger därför nära till hands att förklara

52 Teknisk utveckling

dessa nyetableringar med att Sverige kunnat erbjuda ett för dessa verksamheter (främst elektrisk industri) bra forskningsklimat. Men koncentrationen av fou-verksamhet i den utlandsägda sektorn är hög: tre företag svarar för ungefär hälften av volymen (SIND 1980:4, sid 217). Företagsspecifika faktorer har därför spelat en viktig roll vid lokaliseringen och uppgifterna måste därför tolkas försiktigt.

sou 1982:15 53

KAPITEL 4 INVESTERINGAR

De multinationella företagens tillverkning och fou i 0lika länder är i hög grad en följd av deras investeringsbeteende. Då investeringarna dessutom är viktiga medel för införande av ny teknologi och stärkande av konkurrenskraften är det motiverat att pröva huruvida de olika företagskategoriernas investeringsbeteende skiljer sig åt. De uppgifter vi nedan redovisar avser endast de i Sverige

befintliga företagens investeringar inom landet. Koncern-

ernas totala investeringsutveckling kan vi således inte visa. De svenska multinationella företagens expansion i utlandet beskrivs i stället i DIRKs delstudie vid IUI. De två undersökningarna kompletterar sålunda varandra.

Vårt material omfattar endast investeringar i materiella

anläggningsti1lgångar.1 Det är en viktig begränsning, då

investeringar i immateriella tillgångar sannolikt kommit att bli relativt sett viktigare. Det gäller investeringar i framtagning och utveckling av ny teknologi, som behandlats i föregående avsnitt, och marknadsbearbetning i

vid

mening.

Investeringsvolymen i den svenska industrin har ökat långsamt under senare år. Det gäller också för de undersökta genomgående företagen (se figur 4.1). Av figuren framgår vidare de svenska multinationella företagens stora andel av den totala investeringsvolymen. De internationella kategorierna hade en svag utveckling.under den första delperioden, 1966-1972, men hade i gengäld en något bättre utveckling än de nationella företagen under den senare delperioden. De nationella företagen har haft en jämnare ökning av investeringarna än övriga kategorier.

1 Maskiner, fastigheter och pågående anläggningsarbeten.

54 Investeringar

MI joner k r Hela populationen 10000-

8000-

Svenska MN F

6000-

Svenska nationella Z företag

i 1 i I i

1 Utlandsägda företag

500_

6.2 i am- -

300 .\.‘ 23 I - ’,¢.- N Minoritetsågda företag

. I.’ i

1 mm

i

4›4

’2,9

90, . _.° .°0.

..o.. .p 0. 2:6

l

i 2,9 ,n

100- \› / ‘K. _ \. z s.

‘- .i 1,8\

80 \. ‘I — \_ _/ \I O’ 60- V

I I I I I I 1966 68 70 72 73 75 77 År

Figur 4.1 Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar, åren l966-l972 och 1973-1977, miljoner kr (i löpande priser) och kategoriernas andelar av populationens totala investeringar.

Investeringar 55

I en undersökning av investeringskvoterna (brutt0investei förhållande till omsättningen) i den tyska inringar dustrin fann et al (1977) de olika katego- Jungnickel rierna ha investeringskvoter i genomsnitt över följande perioden 1966-1973: tyska multinationella företag 7,2 $ och företag 7,0 %. Dessa siffror skall jämutlandsägda föras med motsvarande tal för hela den tyska industrin som var %. Det således att de tyska nationel- 6,0 betyder la investeringar hade ett värde under 6 %. företagens

Vi har definierat investeringskvoten som nettoinvestering— ar i förhållande till förädlingsvärdet. Skillnaden mellan brutto- och nettoinvesteringar, som är liten, är värdet av och försålda anläggningstillgångar. För utrangeringar svensk del har kategoriernas investeringskvoter fördelat annorlunda än vad som var fallet i den tyska

sig industrin

(se figur 4.2). De nationella företagen har en högre geinvesteringskvot än såväl de svenska multinomsnittlig nationella som de utlandsägda företagen. En motsvarande medianvärden visar dock att det höga beskrivning gjord på för de nationella företagen lyfts av mycket genomsnittet

Prooantenheter g ... 8- - , 0 s-

-. Svenska nationella ffntag

Hela populationen Svenska MNF

*N Utlandsägda företag

I I I I I

1966 6l8 77 År

4.2 investeringskvoter i förhållande Figur Kategoriernas till populationens genomsnittliga investeringskvot mätt som skillnad i procent,årenl966-1972 och 1973-1977, vägda medelvärden.

56 Investeringar

höga kvoter för ett litet antal företag. Det svenska nationella medianföretaget uppvisar flera år snarare lägre investeringskvot än övriga kategoriers. Spridningen är överlag större för investeringskvoten än för unövriga dersökta variabler.

Det är möjligt att de utlandsägda och de nationella företagens investeringskvoter dras ned av att en (sannolikt växande) del av förädlingsvärdet åstadkommes åter-n genom försäljningsaktiviteter (redovisas i kapitel 8). Men detta tycks i så fall inte samvariera med stora skillnader i investeringskvot gentemot de svenska multinationella företagen i branscher där återförsäljningens andel av omsättningen är stor som i livsmedelsindustri (SNI och 31) kemisk industri (SNI 35). Tvärtom har de nationella och utlandsägda med något undantag haft högre investeringskvoter än de svenska multinationella i dessa företagen branscher (tabell 4.1).

En nedbrytning på branscher ger naturligt nog en större spridning av resultaten (tabell med bl 4.1) a låga värden för verkstadsindustrin (SNI 38). Branscherna massa och papper (SNI 34), kemisk industri (SNI 35) och järn, ståloch metallverk (SNI 37) har kvoter som än ligger högre genomsnittet för hela industrin. Det ligger därför nära till hands anta. att en del av skillnaderna mellan

att ka-

tegorierna beror på olika kapitalintensitet och därmed större eller mindre behov av i investeringar realkapital. Att industrins branscher har sinsemellan mycket olika kapitalintensitet framgår av t ex SIND l98l:3, sid 95. Verkstadsindustrin, i vilken svenska multinationella företag j är överrepresenterade, har således en låg kapitalintensitet. Därför ställdes i nettoinvesteringarna relation till bokfört värde

på materiella anläggningstillgångar som ett,

om än inte idealiskt, mått

på företagens realkapitall

(tabell 4.2). Denna kvot har sett över perioden 1973-1977, varit ungefär densamma för de olika kategorierna. Detta material ger därför inget belägg om systematiska skillnader mellan kategoriernas investeringsvilja.

1 Det hade varit önskvärt att kunna arbeta med ett bättre mått på tillgångarnas verkliga värde. Det bokförda värdet innebär en underskattning av det verkliga värdet, framför allt i de internationella kategorierna sun rwnner få olönsanna företag.

Investeringar 57

m ›.oH ›.«H H.mm ›.mH mqna m.ma o.mH H.om m.mm m.mH

.cap

nmsomcmun

onum

nnmfiumnma

m.mH m.» mm m.mH H.mH wqma o.~H m.NH m.HH m.«H m.NH

øa

.uwux:m©HuumE

mm ma

mmwn pm m.m~ m.«m u m_~a nqam .›.mm ›.Hm - ~m.~m m.Hm

umamwnww

.umvumm

mhmanwmma

uwwmucm

om ›.Hm m.›m o.oH o.om m.mH m.om o.mH «.mH m m

GHHCMHDM

cwcoaumasmom

Ume

:muw m.mH

m.m mm ›.om o.›H ›.mm ›.›m v.H~ m.mm v.aH m.mH

Hag»

m.wH oqmm ›.mH H.Hm w#mH®©HHU

ovqmaamsunm

qm H.m~ - ›.mm m.ma m m.mm

mama

uoxmm:flHmumm>nfl

coo

H H ›.m m.Hm m.mH o.mH m.oH ~.mH m coo mm

mH:om:mun

.mcagmowansm

- m -

mnumauommumx nmmaHuwumw:Houum:

m.m «.oH m.m 0.» m.mH a.›a o.oa H.~a mm m m now

mumnmøøm .umaummux

mflauuflnwaoamo

a.^uao0oHmV HuommumxnHzm

umufla

v.mH H.mH m.» Hm w.mH m.om m m.mH m m.- H.mH

umpmmumw

H gem :Hm

umuuwcmiämä

H.v Hm

nmqxmuon

Hm:

mmumnwm

Hampus

maamqoaums maamcoapmc

mm

cmaoflpmasmom

ømcoaumHsmom.mHmm

um

m:0øumamøoa

ms gzz HMHU

uoamuqm

mumwmccmauo mcmmmumufiuocaz mcmmucmauo mcmmmumuauocflz

mmumnmm mxm=øm mxmcw mxm=mm mxmamm

nmuoxmm:Humumm>aH

mama

mwäémüuxw

mvmm

.mmmumgxom

mnmasooma nnmaumnma

uxcm

øowumm uflmm

H

H m

S()IJ 1982:15

KAPITEL 5 EFFEKTIVITET

Inom den ekonomisk-politiska debatten är begrepp som produktivitet och effektivitet honnörsuttryck. Vi vill ha en så hög produktivitet eller effektivitet som möjligt inom samhällsekonomin resp så snabb produktivitetsstegring som är uppnåbar. Man accepterar uttalanden av detta slag som tämligen självklara uttryck för viktiga mål för den allmänna ekonomiska politiken och som lika självklara mål för näringsgrenar och enskilda företag. Höjd produktivitet bör vid given sysselsättningsgrad betyda ett tillskott av varor och tjänster för ekonomin som helhet resp en kostnadsreduktion för ett enskilt företag. Summan av produktivitetsvinster på olika punkter i näringslivet bör medföra ett totalt tillskott i real

nationalinkomst för samhällsekonomin som helhet.1 Frå-

gan för detta avsnitt är huruvida företag tillhörande de olika kategorierna uppvisar olika grad av effektivitet.

Företagsekonomisk effektivitet kan mätas på olika sätt. Det centrala måttet är lönsamhet, som kan sägas vara ett totalt effektivitetsmått i den meningen att effektiviteten i alla organisationens verksamhetsgrenar och funktioner vägs ihop till ett sammanfattande mått. Vi har emellertid också beräknat produktiviteten och dess utveckling som ett uttryck för effektiviteten i själva omvandlingen av insatsvarorna till de produkter som företaget avyttrar. Vid mätning av produktivitet är man hänvisad till att arbeta med värdemått snarare än volymmått för att åstadkomma jämförbarhet mellan företag och branscher. I vårt fall använder vi förädlingsvärdet och inte antalet producerade ton eller dylikt. Problemet är emellertid att förädlingsvärdet, förutom av effektiviteten i den egna

bearbetningen, också påverkas av gällande utbuds- och

efterfrågeförhållanden på företagets avsättningsmarknader och därmed inte är ett rent produktivitetsmått.

1 Lundberg, 1961, sid 31.

60 Effektivitet S()lJ 1982:15

Vid en helhetsbedömning av effektiviteten och dess utveckling i de olika kategorierna borde också andra än aspekter lönsamhet och produktivitet vägas in. Hufbauer (1975) hävdar exempelvis att ett multinationellt företags effektivitet inte behöver visa sig i standardmåtten produktivitet eller lönsamhet utan snarare i att jämviktsstorleken är större och att tillväxttakten är högre än i inhemska företag i samma branscher. Dunning (1969) hävdar att effektiviteten bör uppskattas genom mätning på tre nivåer: arbetsproduktivitet, marknadsandel och avkastning på arbetande kapital.

Teorin för förklaring av tillkomsten av multinationella företag (se t ex SOU 1981:33) ger anledning att förvänta högre lönsamhet i dessa än i andra kategorier företag. Multinationella företag anses således ha egenskaper som påverkar konkurrensförmågan positivt. Det finns mycket få undersökningar i vilka man gjort jämförelser mellan multinationella koncerner som helhet och andra företag. Resultaten i dessa ger ett visst stöd för tanken att lönsamheten skulle variera positivt med graden av multinationalitet (Vaupel, 1971 samt Dunning och Pearce, l980). Det finns däremot åtskilliga studier av utlandsägda företags lönsamhet i jämförelse med inhemska företags. Utlandsägda företag visar i dessa undersökningar en högre lönsamhet

än inhemska företag.l Dunning förklarar att detta inte ba-

ra är ett resultat av högre effektivitet utan av skillnader i branschfördelning och redovisningsförfarande. I likhet med Caves (1971) finner Dunning att

internationella

koncerner äröverrepresenteradei branscher med etableringshinder och kännetecknade av oligopol, där man kan förvänta sig en högre lönsamhet.

För Sverige finns det ett par tidigare undersökningar. Samuelssons (1977) totalundersökning avsåg år 1970, och de utlandsägda företagen redovisade detta år högre lönsamhet än genomsnittet för övriga svenska företag. Utlandsägda företag hade också i flertalet branscher en högre lönsamhet än genomsnittet. Skillnaden var mest markant i

1 Se t ex BrookerRenners (1970), Dunning (1969), Samuelsson (1977), och van den Bulcke (1979).

Effektivitet 61

verkstadsindustri och kemisk industri. Även SCBs sammanställningar tyder på en högre lönsamhet i den utlandsägda sektorn (SM, Utlandsägda företag, olika år).

En lönsamhetsjämförelse mellan de olika kategorierna av företag är behäftad med flera problem. När man studerar enbart lönsamheten i en svensk multinationell koncerns svenska delar borde mottagna utdelningar från utländska dotterbolag och andra koncerngemensamma intäkter och kostnader elimineras eller fördelas på inhemska och utländska enheter. Det är tyvärr inte möjligt. Vidare gäller att en fördelning av resultatet på sinsemellan rörelsemässigt integrerade enheter alltid kommer att vara mer eller mindre godtycklig. Det senare gäller således också de utlandsägda företagen. Riktningen av feluppskattningen är däremot svårare att ha en bestämd mening om. Den kan bl a variera med resultatutvecklingen för koncernen som helhet och var inom koncernen framtida expansion förutses. Felen kan därmed ha olika riktning för olika koncerner.

Lönsamheten mätt som avkastning på eget kapitalz har under

hela perioden varit högre i de utlandsägda företagen än i de svenskägda företagen (se tabell 5.1). Av de senare har de nationella haft en lägre lönsamhet än de multinationella företagen. Dessa uppgifter är således förenliga med uppfattningen att multinationella företag är lönsammare än de endast nationellt verksamma företagen.

1 Dunning (1969) och Reddaway (1967) ansåg att lönsamheten underskattades i deras udersökningar av utländska dotterbolag. 2 Avkastning på eget kapital har beräknats på följande sätt. Resultatet efter bokförda avskrivningar och finansiellt netto (nett0resultat) i förhållande till beräknat eget kapital vid årets slut (= redcvisat eget kapital plus hälften av obeskattade reserver). Det var tyvärr inte möjligt att använda justerade resultat. Användning av redovisade resultat kan förväntas leda till en underskattning i lönsanma och en överskattning av räntabiliteten i företag ned svag lönsamhet. Att räntabiliteten mäts i löpande priser leder till en överskattning av räntabiliteten i företag med stora i förhållande till företag med små materiella anläggningstillgångar.

62 Effektivitet SOU 1982: 15

Tabell 5.1 Räntabilitet på egetkapitalför kategorierna - totalt och storleksgrupperat,xégdaxmxblwme den, åren 1966-1972 och 1973-1977.

Storlek Företag 1966 1968 1970 1972 1973 1975 1977

AC 200 Svenska MNF 12,2 -17,3 25,1 9,5 8,3 7,6 5,2

“ställda

nella 200-999 Svenska MNF 5,1 4,5 2,4 4,8 7,3 7,4 7,6 “ställda

nella

: l 000 Svenska MNF 5,6 6,7 7,0 5,5 9,2 9,1 4,9 “ställda Utlandsägda 9,7 8,7 2,8 5,5 14,9 14,9 24,3, Minoritetsägda 4,0 10,2 4,2 5,2 11,8 1,5 14:2 Svenska natio- -0,3 -0,2 1,9 3,0 8,4 4,9 7,1 nella Total Svenska MNF 5,6 6,5 6,9 5,5 9,0 8,9 5,2 Utlandsägda 8,2 9,6 7,5 7,9 14,0 13,7 18,9 Minoritetsägda 4,2 10,0 7,1 7,9 12,1 5,9 15:8 Svenska natio- 2,1 2,3 4,2 4,5 9,7 5,8 1,4 nella

Hela populatio- 4,9 5,7 6,4 5,4 9,5 7,4 5,4 nen gencngående företag J

i

Värt att notera är att skillnaden mellan föutlandsägda I tag och de rent svenskägda kategorierna har vuxit under I 1 perioden. De utlandsägda har lyckats bibehålla och till och med öka den under övervinståren uppnådda nivån medan detta inte gäller de svenskägda och i kategorierna synnerhet inte de nationella företagen. Skillnaderna är

störst bland företag med mer än l 000 anställda.

På branschnivå uppvisar räntabiliteten på eget kapital en mer varierande utveckling (skillnaderna mellan genomsnittsoch medianvärden är också större). Allmänt är dock mönstret detsamma som för hela populationen (tabell 5.2).

sou 1982:15 Effektivitet 63

Branschfördelningen kan endast i ringa grad förklara skillnaderna mellan kategorierna. Det kan emellertid tänkas att den högre grad av återförsäljning som de utlandsägda företagen har (beskrivs i ett senare avsnitt) och att ett relativt sett mindre bundet kapital på grund av lägre investeringskvot är delförklaringar till den högre lönsamheten.

nella

.~

i å l a

Effektivitet sou 1982:15

Skillnaderna mellan kategoriernas lönsamhet blir mindre

om den mäts som räntabilitet på totalt kapital (se ta-

bell 5.3).l Skillnaden inom gruppen storföretag under

senare år är dock fortfarande stor.

Tabell 5.3 Räntabilitet på totalt för kapital kategorierna - totalt och storleksfördelat, vägda

medelvärden, åren 1966-1972 1973-1977. och

Storlek Företag 1966 1968 1970 1972 1973 1975 1977

200 SvenskaMNF 10,6 4-10,3 20,7

anstallda 8,4 6,9 7,0 4,5!

nella

i 200-999 Svenska MNF 5,1 4,8 3,6 5,0 5,9 6,4 4,3; anatallda

nella

1 000 Svenska MNF 6,2 7,2 7,3 5,8 8,6 8,2 4,5 anatallda

nella Total Svenska MNF

nella

l Hela populatio- 5,3 6,0 6,3 5,5 8,1 7,4 4,5 å nen genangående företag ‘

1 Räntabilitet på totalt kapital är beräknad scnlnettoresultat plus räntekostnader i förhållande till balansonslutningen. Se också not 2, sid 53.

sou 1982:15 Effektivitet 65

Av de utländska dotterbolagen hade de nordamerikanska en högre lönsamhet än övriga under den andra delperioden under vilken IBM ingår i materialet (tabell 5.4).

Tabell 5.4 Räntabilitet på totalt kapital för kategorin utlandsägda företag fördelade efter ursprungsländer, vägda medelvärden, åren 1966-1972 och 1973-1977. Lan 1966 1968 1970 1972 1973 1975 1977 Belgien/ 6,3 11,9 8,9 11,6 10,1 8,4 6,0 Nederländerna/ Frankrike

Mmge Västtyskland/ 10,0 7,7 5,4 3,3 6,7 9,1 7,9 Sdweiz USA/ 5,1 5,1 5,5 5,1 13,4 13,4 9,1 Kanada Samtliga länder 6,7 7,7 6,1 6,5 10,9 10,9 7,9

s i

E Vi prövade även huruvida skillnaderna mellan kategorierna

E också gäller i fråga om produktivitet. Utländska undersök-

E visar en i utlandskontrolle-

ningar på högre produktivitet

än i inhemska.l Detta antas bero

E

rade företag vanligen på ; att de utlandsägda företagen är kapitalintensiva och/eller mer kunskapsintensiva. Ett utländskt företag torde dess- : E utom ha god produktionsteknisk erfarenhet när de etablerar

i

produktion lokalt. Parry (1980) hävdar att deras högre produktivitet torde bero på deras teknologiska fördel, tillgång till stordrift i komponentproduktion, tillgång och finansiella fördelar.

E

på företagsledningsresurser § Dessutom skulle de kunna erbjuda bättre service, kvalitet, 3 och samt ha en fördel distribution lägre priser specifik i själva produktionen genom en monopsoniställning på globala faktormarknader. Argumenten är naturligt nog ungefär 1 desamma som beträffande lönsamheten.

1 Se t ex van den Bulcke et al (1979), Dunning (1958), Jungnickel et al (1977), Parry (1978), Reuber (1973) och Foreign Ownership and the Structure of Canadian Industry, 1970.

66 Effektivitet SOU 1982: 15

Multinationella företag är vanligen överrepresenterade i branscher med relativt hög produktivitet. Jungnickel et al (1977) fann således att multinationella företag i Västtyskland främst återfanns i branscher som antingen hade en hög produktivitetsnivå och/eller kännetecknades av en kraftig produktivitetshöjning. Dunning (1958) fann att den högre produktiviteten i de utlandsägda dotterbolagen berodde på såväl fördelningen på branscher som en inom resp bransch högre produktivitet.

Vissa skäl talar emellertid mot att utlandsägda företag skulle ha en högre produktivitet än inhemska företag. Utlandsägda företag etableras vanligen för att försörja en mindre, lokal marknad. De skall dessutom ofta sälja ett stort sortiment, vilket kan leda till splittring av verksamheten. Dunning visar att de amerikanska dotterbolagen i Storbritannien som producerade likadana produkter som moderbolagen hade en lägre produktivitet än sina moderbolag, trots att produktionskostnaderna vanligen var lägre. Detta förklarades främst av att dotterbolagen inte kunde mekanisera produktionen lika mycket på grund av den relativt ringa omfattningen av verksamheten. De hade vida-

re en högre grad av produktdifferentiering.l

som tidigare framhållits är det svårt att finna valida mått för produktiviteten i meningen effektivitet i omvandlingen av insatsvaror till produkter för försäljning. Vi har använt oss av

måttet förädlingsvärdez i förhållan-

de till antalet kollektivanställda. Detta mått påverkas naturligtvis av rådande utbuds- och efterfrågeförhållan-

den.3 Förädlingsvärdet är dessutom mätt i löpande priser,

vilket gör att den av produktivitetsutredningen iakttagna avtagande produktiviteten i svensk industri efter år 1974 inte omedelbart kan avläsas i vårt material.

l Dunning (1969) och Parry (1980) diskuterar också hur lokal tillverkning kan leda till en inoptimal produktionsstruktur. 2 Det är här fråga cnuindustristatistikens förädlingsvärde san enbart ofattar industriella aktiviteter. 3 Att det kan förhålla sig så notsägs inte av att ingen korrelation kunde uççnätas nellan kapitalintensitet och produktivitet, medan sabandet mellan lönsamhet och produktivitet var starkt.

SOU 1982: 15 Effektivitet 67

Att vi valde att sätta förädlingsvärdet i produktionen i förhållande till antalet kollektivanställda och inte till totala antalet anställda motiverades av en strävan efter konsistens mellan täljare och nämnare. Det är sålunda troligt att en del av tjänstemännen, framför allt i de utlandsägda företagen, är verksamma med återförsäljning.

För att eliminera inverkan av återförsäljning i produktivitetsmätningen används här industristatistiken i vilken registreras den årliga storleken av produktionen. Industri-

statistiken bygger på uppgifter från arbetsställen.l Ty-

värr är täckningsgraden vid användningen av denna statistik

betydligt lägre än vad som gäller för finansstatistiken. Det beror på att det inte har varit möjligt att kategori-

bestämma ett antal arbetsställen. I termer av antalet an-

ställda är täckningsgraden 1978 55 % av antalet anställda i EFI-företagen. För respektive kategori är täckningsgraderna: svenska multinationella 62 %, utlandsägda 45 % och svenska nationella företag 44 %. Resultaten måste därför tolkas försiktigt.

Figur 5.1 ger en översiktlig bild av kategoriernas produktivitet och dess förändring under perioden l970-1978. De utlandsägda företagen har klart högre produktivitet under

hela perioden. De svenska multinationella företagen har

en något högre produktivitet än de nationella företagen. Kategoriernas utveckling har under perioden varit i stort sett parallell men med en något långsammare produktivitetsutveckling för de nationella företagen (se även SIND, 1980, sid 106).

l Ett osäkerhetsnrnent vid använding av produktionsstatistiken är att saluvärdet av egen produktion till den del det avser leveranser till andra arbetsställen inom sanna företag kan bygga på internpriser som avviker från de verkliga priserna. Det är enellertid svårt att ha en uppfattning cm storlek och riktning av de fel sådana avvikelser kan leda till.

68 sou 1982:15

Effektivitet

Förädlingsvärde/ kollektivanständ

3°°J

Udandsägda __ ____..-— företag

Svenska MNF -° __, Svenska nationella företag

1 cocoa-coo.-¢oouon.c‘ 4 l i

1 I

72 74 76 78 År 197o

i

Figur 5.1 Produktivitetsutvecklingen för genomgående före- 1 tag, fördelad på kategorierna, vägda medelvärden.

Produktivitetstillväxten är mycket olika i de undersökta branscherna (tabell 5.5). Det är notabelt att branscher som kemisk industri och Verkstadsindustri, där de utlandsägda företagen är överrepresenterade, har den snabbaste utvecklingen och de högsta absoluta nivåerna. Men även givet branschtillhörighet har de utlandsägda företagen i de flesta branscherden högsta produktiviteten. Skillnaderna mellan genomsnitts- och medianvärden antyder att värdet för pro- 1 l duktivitetsutvecklingen i kategorin svenska nationella företag påverkas negativt av några extremföretag, medan vär- i l det för de utlandsägda företagen på motsvarande sätt påver- I l

kas positivt.1 1

1 Om i stället förädlingsvärdet i produktionen 1978 relaterats till totala antalet anställda skulle produktiviteten ha uppmätts till 128 för svenska multinationella, 163 för utlandsägda och 123 för svenska nationella företag. Bilden blir således ungefär densanna vid användningen av antalet kollektivanställda sm vid totala antalet anställda.

S()IJ 1982:15 Effektivitet 69

Tabell 5.5 Kategoriernas produktivitet(förädlingsvärde industristatistiken i förhållande till enligt antalet kollektivanställda)totaltochbranschvis, vägda medelvärden, åren 1970-1978.

Bransch 1970 1972 1974 1976 1978 Förändring, % Företag 1974478 1970-78

tionen

70 Effektivitet sou 1982:15

Produktiviteten har utvecklats likartat i storlekskategorierna, men de större företagen ligger på en något högre nivå (tabell 5.6).Kategoriernas nivåer och utveckling är däremot mycket olikartad i de olika storleksgrupperna. Bland storföretagen har de svenska multinationella företagen haft den klart snabbaste produktivitetstillväxten och därmed passerat de utlandsägda företagen. Dessas genomsnitt dras dock ner av ett mindre antal företag med långsam utveckling; medianvärdet är betydligt högre än för de svenska multinationella företagen. På samma sätt dras de utlandsägda företagens höga produktivitet bland de minsta företagen upp av ett mindre antal med en mycket snabb produktivitetstillväxt.

Tabell 5.6 Kategoriernas produktivitet fördeladpåstor-

leksklasser,Vägdamedelvärden,åren1970-1978.

Storlek Företag 1970 1972 1974 1976 1978 1974-78 1970-7 4= 200 Svenska MNF 109 69 126 177 212 68 94 anställda

nella

Hela popula- 95 184 94 tiaxm

nella Hela pcpula- 191 timmm

» 1 000 Svenska MN zoo anställda Utl 3 ägda 191

Pfinoritetségda S Svenska natio— 133 nella Hela popula- 195 tionen

S()IJ 1982:15

KAPITEL 6 FINANSIERING

Formerna för de multinationella företagens kapitalförsörjning och deras kapitalkostnader är inte efterfrågade effekter i kommitténs direktiv. Genom sin storlek och utbredning är det emellertid troligt att multinationella företag kan komma i åtnjutande av lägre kapitalkostnader och därigenom erhålla en fördel gentemot nationella (Kindleberger, 1969). Det är därför motiverat att företag huruvida det varit fallet inom industrin i Sverige. prova Ett utlandsägt dotterbolag är sällan självständigt i finansiellt avseende och dess finansieringsstruktur och kapitalkostnader kan avspegla speciella relationer till moderbolaget eller andra koncernbolag. Dunning (1958) pekar de amerikanska dotterbolagens i Storbritannien låpå ga utdelningar. Uteblivna utdelningar kan i vissa fall betraktas som finansieringshjälp i ett uppbyggnadsskede. Men även rörelsemässiga relationer kan komma att påverka de finansiella skillnaderna mellan företagskategorierna. Det är t ex vanligare att moderbolag levererar delar till dotterbolag än tvärtom. Det påverkar naturligtvis fördelningen av leverantörskrediterna.

gapitalstruktur Balansomslutningens utveckling, som visas i tabell 6.1, ger en om volymen bundet kapital i verksamuppfattning heten (därvid bortseende från leasing av tillgångar som ökat under andra halvan av 1970-talet). Mot bakgrund av redovisade uppgifter i avsnittet om investeringsutveckär det inte förvånande att de nationella förelingen tagen haft den snabbast växande balansomslutningen.

72 Finansiering SOU 1982215

Tabell 6.1 Balansomslutningen och dess för förändring kategorierna, åren 1966-1972 och 1973-1977, milj kr. _

Företag 1966 1972 1973 1977 % Förändring,

1966-72 1973-77

Svenska nationella 17 600 28 446 25 142 43 944 61,6 74,8

Det egna kapitalets ande1.avfinansieringen av näringslivets verksamhet har minskat sedan lång tid. Det av-

speglas också i vårt material (tabell 6.2). Det gäller 1 framför allt de svenskägda kategorierna. De utlandsägda i företagen har praktiskt taget bibehållit sin soliditet. å Förändringarna mellan åren 1972 och 1973 beror delvis

på förändrade populationssammansättningar. 1

Tabell 6.2 Kategoriernas mesoliditetsutveckling, vägda

delvärden, åren 1966-1972 och 1973-1977.

33,2 31,2 28,2 Not. Soliditet = eget kapital + 0,5 x obeskattad reserv/ balansambmmhgu

sou 1932:15 Finansiering 73

Då koncernskulder i praktiken kan ha samma ställning som eget kapital gjordes en beräkning utifrån antagandet att

så skulle vara fallet (tabell 6.3).lSamtliga kategorier

fick då som väntat högre soliditet och framföralltgäller det de utlandsägda företagen. Det går också att utläsa att de nybildade utlandsägda företagen i högre grad är beroende av koncernfinansiering än de förvärvade företagen.

Not. Soliditet = Sunnan av eget kapital, koncernskulder och hälften av obeskattad reserv i förhållande till balansanslutningen.

De olika skuldernas andel av finansieringen beskrivs i tabell 6.4. Av den framgår att det främst är de långfristiga lånen från fristående finansiärer som ersatt den minskande självfinansieringen. De utlandsägda företagen har i relativt sett högre lånat från kongrad cernbolag.

1 Det är tveksamtcntantagandet är riktigt i varje fall beträffande de korta koncernskulderna. Då dessa är relativt sett betydelsefullare i de utlandsägda företagen innebär antagandet att soliditeten i dessa företag överskattas något i förhâllane till deêkmrmakauxpriaaw.

74 finansiering S()IJ 1982:15

“ati°“e-Ma Korta övriga 32,8 29,5 30,3 33,2 Långa koncern 2,5 3,7 2,8 5,7 Långa övriga 24,7 35,1 30,0 31,5

Tabell 6.5 visar att det främst är utlandsägda företag etablerade för 9 till 17 år sedan som har en hög andel koncernskulder. De äldsta företagen, 18 år eller äldre, har däremot kunnat bygga upp ett ansenligt eget kapital. De yngsta företagen finansieras till en mycket hög grad genom korta skulder från externa långivare, främst varukrediter, och långa externa skulder. Detta hänger dock samman med att samtliga är förvärvade f d svenskägda företag.

SOU 1982: 15 75 Finansiering

äågfâåg

gorça 1960-65

Zzåiåzr

::3§§::

1960-65

åzåiåår

:§2 ååâåât

Finansieringskostnader

Vi har i föregående avsnitt konstaterat att det föreligger vissa skillnader mellan kategoriernas finansieringsstruktur. Vi skall här undersöka i vad mån detta påverkar deras kapitalkostnader men också om kapitalkostnaderna skiljer sig för samma finansieringssätt. Det bör vara

76 Finansiering S()lJ 1982:15

möjligt att urskilja om de utlandsägda företagens potentiella fördel i fråga om finansiering också medför lägre kapitalkostnader. Kostnader för det totala kapitalet, dvs räntekostnader och utdelning i förhållande till balansomslutningen, framgår av tabell 6.6. Vi kan där utläsa att kostnaden är tämligen lika i kategorierna år 1966 men att utvecklingen därefter varit något olika. Kapitalkostnaden har stigit i alla kategorierna till och med 1972 men, förutom i de minoritetsägda, mest i de svenska multinationella företagen. Åren 1973-1977 var ökningen snabbast i de svenska nationella företagen, som dock under denna delperiod haft de lägsta kapitalkostnaderna.

Tabell 6.6 Kategoriernas totala kapitalkostnad (räntor + betalad utdelning/balansomslutning)1 vägda medelvärden, åren 1966-1972 och 1973-1977.

per (tabell 6.7) ser vi att populationsförändringarna mellan åren 1972 och 1973 inverkar på nivåerna. När vi går till fördelningen efter etableringstidpunkt bygger flera av extremvärdena på uppgifter från ett litet antal företag. Det är därför svårt att dra bestämda slutsatser om huruvida unga dotterbolag subventioneras.

Då räntor och utdelningar behandlas skattemässigt olika skall vi i det följande skilja dem åt.

Finansiering 77

Tabell 6.7 Total i de utlandsägda förekapitalkostnad fördelade efter etableringsform och tagen -tidpunkt, vägda medelvärden, åren 1966-1972

och 1973-1977.

Euflflajngmiggnkt:

Lânekostnader i SCB-materialet gör det inte möjligt att för- Uppgifterna dela räntorna pâ långa och korta skulder. Räntorna har därför satts i relation till samtliga skulder, trots att vissa korta skulder är räntefria. Svenska nationella företag har haft den högsta kostnaden för lånat kapital de flesta åren (tabell 6.8). Samtliga kategorier har dock fått se räntekostnaden stiga under perioden. Klart långsammast har den mellan åren 1973 och 1977 stigit för de utlandsägda företagen. Eliminering av leverantörskrediter och andra inte räntebärande korta skulder samt pensionsskulder gav som resultat att de utlandsägda företagens räntekostnad var något högre än de övriga kategoriernas.

Tabell 6.8 Kategoriernas kostnad för lånat kapital(räntekostnad i förhållande till skulderna på bokslutsdagen), vägda medelvärden, åren 1966- 1972 och 1973-1977.» 1966 1968 1970 1972 1973 1975 1977 Företag

78 Finansiering

Tabell 6.9 visar att lånekostnaderna och deras ut-

veckling skiftat mellan de olika utlandsägda företagen. De förvärvade företagen betalade större delen av perioden en högre ränta än Öknybildade företag. ningen är också mer markerad i den förra Det gruppen. är vidare stora skillnader mellan av olika företag åldrar. Dock baseras många cellvärden ett litet på J antal företag. Det tycks emellertid som de äldsta 1 1 företagen har den lägsta och långsammast ökande ränte- 1 kostnaden.

1 Tabell 6.9 Räntekostnad i J utlandsägda företag, förvärvade, nybildade och efter etableringstidpunkt 1 (räntekostnad i förhållande till de långa och korta skulderna på bokslutsdagen), vägda medelvärden, åren 1966-1972 och 1973-1977.

Etableringstidgunktz

övriga långivare (tabell 6.10). De svenska företagen tycks dessutom betala högre koncernränta än de utlandsägdaföretagen. Eliminering av icke-räntebärande krediter gör de utl landsägda företagens koncernräntor lägre än de räntor I 4 som 1 betalas för externa lån och lägre än övriga kate- I goriers koncerninterna räntor,

Finansiering 79

l Räntekostnader i förhållande till långa och korta skulder.

De nytbildade utlandsägda företagen betalade en högre ränta till koncernlângivare än förvärvade (taföretag bell 6.1l).De äldsta företagen har relativt sett låga räntekostnader gentemot koncerninterna långivare, vilket kan bero på relativt stor andel koncerninterna leveranser och därmed större andel räntelösa leverantörskrediter.

Tabell 6.11 Räntekostnadl för de

utlandsägda företagen fördelade på förvärvade och nybildade, vägda

Etableringstidgunktz

1 Räntor/långa och korta skulder.

80 Finansiering SOU 1982115

Utdelning Utdelningen sätts vanligen i relation till aktiekapita— lets storlek, men vi skall här relatera den till hela det egna kapitalet (synligt eget kapital och hälften av de obeskattade reserverna). De utlandsägda företagen har den senare delperioden en högre utdelning än övriga. Efter år 1973 ökar den dessutom kraftigt för att år 1977 vara drygt dubbelt så hög som i svenska multinationella företag och nära fyra gånger högre än i svenska nationella företag. De minoritetsägda företagens utdelning har också ökat kraftigt (tabell 6.12). Svenska multinationella företag hade hela perioden konstant mellan 3,5 och 4 % utdelning.

Tabell 6.12 Kategoriernas utdelningskvoterl åren 1966-

1972 och 1973-1977.

1,5

l Utdelningskvoten är definierad sm betald utdelning i förhållande till det egna kapitalet på bokslutsdagen (inkl hälften av den dolda reserven). Vi har valt att använda betald utdelning trots att den avser verksamheten föregående år, eftersm det förefaller vara stora skillnader mellan föreslagen och faktiskt betald utdelning, främst i kategorin utlandsägda företag.

Det är således inte så att de-utländska ägarna generellt har hållit nere utdelningen och i stället tagit ut höga v5n+ñY. vilket i princip varit möjligt och fördelaktigt

Finansiering 81

- i fall med tanke skattebetalningarna i Sverige. varje på De utlandsägda företagens andel av samtliga företags skattebetalningar var 10,3 % år 1977 medan deras andel av sys-

selsättningen och förädlingsvärdet var 4,6 % resp 5,4 %.l

De äldre utlandsägda företagen, som dessutom ofta etablerats som nybildningar, har nästan hela perioden en högre utdelning än förvärvade företag. De förstnämnda höjer dessutom utdelningen mycket kraftigt perioden 1973-1977. De förvärvade företagen har betalat lägre och långsammare stigande utdelningar. Fördelningen av de utlandsägda företagen efter etableringstidpunkt i tabell 6.12 visar tydligt att nyligen etablerade företag i genomsnitt betalat mycket låg utdelning. som vi i tabell 6.6 hade de utlandsägda företagen den såg näst kostnaden för totalt kapital år 1966 men den lägsta högsta år 1977. Vi kan nu konstatera att denna utveckling främst berott på utdelningskvotens ökning i såväl förvärvade som nybildade företag. Det var främst äldre, nybildade företag, som väger tungt till följd av sin storlek, som drog upp utdelningskvoten och därmed de totala kapitalkostnaderna för kategorin.

Andra finansiella flöden

Vi har hittills behandlat kapitalkostnaderna ränta och utdelning. Det finns emellertid andra former för resursöverföringar inom koncerner som också till en del kan betraktas som betalningar för kapital och som kan vara fördelaktigare från skattesynpunkt för endera parten.

i

E I När det multinationella företag har intresset främst gäller I, fokuserats på prissättningen av leveranser mellan olika é f företag inom en koncern, den så kallade internprissättningen. Internhandeln är ofta omfattande, varför en liten förändring av internpriset kan räcka för att överföra avsevärda finansiella resurser.

1 SCB, SM l980:4 utlandsägda företag 1977 och l978, tabell 6.

82 v SOU 1982: 15 Finansiering

De flesta länder, däribland Sverige, föreskriver i skattelagstiftningen att internpriser skall vara s k armslängdspriser, dvs de priser som skulle ha gällt mellan två fristående företag. I Sverige görs dock vissa undantag från den principen om det kan gynna exporten. Så kan t ex ett svenskt dotterbolag få köpa billigare från

utomlands

Sverige under ett uppbyggnadsskede.

Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrâdets utredningl

visade att samtliga större utlandsägda företag i Sverige (inkl handel etc) hade utgifter för koncernintern varuhandel på 7,8 miljarder kronor år 1975. Av dessa svarade industriföretag för l miljard kronor. Utredningen konstaterar att varubetalningarnas helt dominerande roll i materialet visar vilken vikt för resultatfördelningen inom en koncern i

just varuprissättningen har. Vidare sägs att de skillna- 1 der i som kunnat också 1

utdelningspolitik spåras antyder l att kan en 1 internprissättningspolitiken spela betydande l roll.

1 Koncentrationsutredningenz ansåg å sin sida att de totala

skatteintäkterna sannolikt endast påverkas marginellt av eventuella internprismanipulationer, eftersom skatteintäkterna är mycket stora i förhållande till de maximibelopp som kan undandras.

Betalningar för olika slag av tjänster kan också uppmärksammas i detta sammanhang. År 1975 uppgick de utlandsägda industriföretagens utgifter för Royalties till 95 miljoner kronor, varav 89 miljoner kronor till koncernbolag. Utgifter för Management och Service fees uppgick samma år till 82 miljoner kronor och avsåg i sin helhet utgifter

till koncernbo1ag.l Dessa båda utgiftsposter var således

; större än utgifterna för räntor och utdelningar till koncernbolag.

Material för 1978 års undersökning av handeln med tjänster visade att de utlandsägda företagen köpte tjänster (royalties, licenser, patent, provisioner och tekniska 1

1 Ledin, 1978. 2 SOU l975:50, sid 215.

Finansiering 83

tjänster) för 747 miljoner kronor medan utdelningar och räntor samma år uppgick till 514 miljonor kronor

(SCB l980:l).l Svenska multinationella företag sålde samma

år motsvarande tjänster utomlands för 2 866 kromiljonor nor, varav 1 154 miljoner till utländska koncernbolag. Mottagna räntor och utdelningar från de utlandsägda koncernbolagen uppgick till l 243 miljoner kronor. Detta belopp kan ställas emot det bokförda värdet av svenska industriföretags aktier och nettofordringar i utländska koncern-

bolag och närstående företag år 1977 på drygt 10 miljarder

kronor (inkluderas handelskrediter var 16 miljarbeloppet der). (SCB, F 1980:2.)

Sammanfattningsvis kan konstateras att flödena av varor och tjänster ger relativt stor möjlighet till kapitalöverföring och därför inte är ointressanta ur finansieringssynvinkel.

1 Dessa siffror avser den totala utlandsägda företagssektorn.

KAPITEL 7 EXPORT OCH IMPORT

Inverkan betalningsbalansen är den kanske mest underpå sökta och diskuterade effekten av direkta investeringar. Den avhandlas för DIRKs vidkommande i övriga delrapporter och i slutbetänkandet. Här är syftet ett annat. Vi skall beskriva och importintensiteten samt den förras exportförändring för de olika företagskategorierna. Avslutningsvis diskuteras resp handelsbalanser med kategoriernas avseende på år 1978.

gxport

Samuelsson (1977) fann att de utlandsägda företagen år 1970 hade en högre exportintensitet än svenskägda före- - 37 % av exporterades mot 30 % i de tag produktionen svenskägda företagen. Framför allt var exportandelen hög

i företag med nordamerikanskt ägandel och i företag i pro-

ducentvarubranscherna. Sådana företag utnyttjade Sveriges fördelar, framför allt i fråga om god tillgång komparativa till Företag i konsumentvarubranscher och yrkesarbetare. med producerade i högre grad för västeuropeiskt ursprung den svenska marknaden.

Vid en av nâgra branscher i tysk industri viundersökning sade förhållandena mellan export och omsättning i tyssig ka multinationella företag år 1971 vara 37 % och 42 % år 1974. För de utländska dotterbolagen var kvoterna l7 % 16 % och för samtliga företag 20 % resp 24 % resp (Jungnickel et al, 1977).

Utländska i Kanada ökade mellan åren 1964 och dotterbolag 1969 sin från 18 % till 28 % och sin anexportintensitet del av total från Kanada från 34 % till 43 % export (Foreign Direct Investment in Canada, 1972).

För svenskt vidkommande började SCB inhämta uppgifter om exporten på företagsnivå år 1974, men de är bearbetningsbara först från år 1975. Uppgifterna samlas in via enkäten för finansstatistiken. Det här redovisade materialet hänför således till de genomgående företagen. Av den tosig l son visade Dessa resultat är konsistenta med Lipsey (1980, opubl) att amerikanska dotterbolag i Sverige var mer exportintensiva än sina motsvarigheter i andra värdländer.

86 Export och import

tala EFI-populationens export på 66 miljarder kronor år 1977 svarade de genomgående företagen för ungefär 56 miljarder. För större delen av skillnaden svarar kategorin nationella företag, vilket beror på att de är något underrepresenterade i genomgående företag.

Sett över båda delperioderna 1975-1977 och 1977-1979 har de svenska nationella företagen haft den långsammaste exporttillväxten och därefter de svenska multinationella företagen (tabell 7.1). Samtliga kategorierhar, beroende på konjunkturuppgången, snabbare exporttillväxt under den andra delperioden. Den lägre tillväxten inom verkstadsindustrin under den andra delperioden för kategorin nationella företag beror delvis på varven. Andra branscher, som livsmedel (SNI 31) och jord- och stenvaruindustri (SNI 36), hade under samma period till och med vikande export i löpande priser.

Tabell 7.1 Kategoriernas exporttillväxt perioderna 1975-1977 och 1977-1979, löpande priser, procent.

å ;1 000 anställda Svenska MNF 11,4 46,2 3 ‘

Export och import 87

Även exportintensiteten har stigit mellan åren 1975 och

1979 (tabell 7.2). Intensiteten har här mätts som exportvärdet i förhållande till försäljningsvärdet av egen pro-

duktion. De två delperioderna rymmer inte exakt samma fö-

retag, varför vi behandlat dem var för sig. Bättre avsättningsmöjligheter på utländska marknader gjorde tillväxten högre den andra delperioden. Totalvärdena påverkas starkt I av de största företagen med mer än l 000 anstäl1da.De sva- E rade år 1979 för 77 % av den totala exporten i genomgående

l

företag. Av dessa är de flesta svenska multinationella företag med 73 % av den totala i genomgående föreexporten tag. Av dessa hör i sin tur de flesta hemma i verkstadsi I industrin (45 % av från Mel export genomgående företag). ! E lan åren 1977 och 1979 hade denna grupp ökat sin export- V intensitet från 60 % till 73 % — en, hur man än ser på

i det - stor ökning upp till hög nivå.

Tabell 7.2 Förändringar i kategoriernas exportintensitet (exporti.förhållande tillförsäljningsvärdetav b denegnaproduktioneni_procent)årenl975-1977 k och 1977-1979, vägdaxnedelvärden för genomgående företag. Förändringar 1975-1977 Förändringar 1977-1979 Svenska Utlands- Svenska Totalt Svenska Utlands- Svenska Totalt

jsNI32

§sN135

l -3 s +5 +4 +10 +15 +3 +6

%SNI36

+3 +22 +5 +4 0 -2 +2 +1

jsN137

0 +11 +2 +2 +11 +4 -6 +9

§sNI38

§ SNI 3 + 1 + 4 O + 1 + 9 + 3 + 1 + 5

[ Av de utlandsägda företagen har de förvärvade haft större å ökning än de ursprungligen nybildade företagen. Sammanfattningsvis har de internationella kategorierna ökat sin exportintensitet i ungefär likartad takt och totalt sett snabbare än de nationella företagen. ökningarna i exportintensitet har lett fram till en genomsnittlig nivå för de genomgående företagen på 46 % år 1979 (tabell 7.3). Dock är skillnaden mellan kategorierna avsevärd och det gäller också på branschnivå.

\ \

Av exporten har den del som till gått koncernföretag ökat mest. allt gällr det före-

Framför kategorin utlandsägda

tag, där internexporten (export till sekoncernföretag) dan år 1976 är större än exporten till externa kunder. För svenska multinationella företag utgjorde internexporten år 1977 knappt 40 % av den totala För induexporten. strin som helhet var andelen 33 internexport % (andelarna internexport är beräknade för hela EFI-populationen).

En uppdelning på ursprungsländer av de föreutlandsägda tagen visar att företag från alla länder utom Västtyskland ökade andelen export till koncernbolag. De västtyska företagen låg emellertid redan från början av perioden mycket högt. De nordamerikanska företagen, som svarade för mer- 4 1 parten av exporten från utlandsägda fördubblade företag, exportintensiteten med avseende på åren l975- E koncernbolag 1977.

Import 3

( Importen har ökat kraftigt under 1970-talet. År 1978 var importen i löpande priser.ungefär två och en halv gånger så stor som år 1970. svarar dock för Prisstegringarna större delen av denna ökning. Det finns skäl att anta att

Export och import 89

svensk industri i ökad grad valt utländska underleverantörer, i synnerhet för enklare insatsmaterial, för vilka

stordriftsfördelar är viktiga vid tillverkningen (SOU 1981:33). Det visar sig också att volmnökningarna i importen av vargrupperna andra industriråvaror och investeringsvaror varit de relativt största, i varje fall

mellan åren 1959 och 1978.1

| I som för DIRKs vidkommande är relevanta i detta De frågor

k

sammanhang är i vad mån företag i de olika kategorierna i olika grad är benägna att välja utländska leverantörer och hur denna benägenhet förändras vid t ex relativa I I kostnadsförändringar mellan olika länder.

är till att med att utländska

I

Det börja troligt produce- I rande företag har en större importandel än de svensk-

i

, kontrollerade kategorierna. Skälen är för det första att I , utländska dotterbolag i några fall svarar för vidareför-

k ädling av råvaror eller delar från moderbolagen och det

I finns ofta ingen alternativ inköpskälla. För det andra kan E en internationell koncern genom sin kunskap om möjliga leverantörer i olika länder välja fördelaktiga inköpskällor och samordna inköpen till flera producerande enheter. Det senare argumentet är giltigt också för svenska multination-

i

‘ ella Samma talar också för att de interföretag. argument nationellt verksamma kategorierna snabbare kan anpassa sin inköpspolitik vid förändringar i de relativa kostnadslägena i olika länder.

Underlaget till avsnittet om importen utgörs av primär- \ materialet till handelsstatistiken. På senare tid har det blivit möjligt att översätta importörbeteckningen på in- ; förselhandlingen (hemtagarnumret) till de beteckningar 1

på företagen (organisationsnummer) som används inom SCB.2

Det har därvid blivit möjligt att fördela importen på före-

l I en opmflicerad umünsökning utförd vidlüxüunkündnstitutet visade sig varugruppen insatsvaror i inporten ha haft relativt notsvarande svensktillverkade varor årligen sjunkande relativpriser ned 1 % nellan åren 1970 och 1976. För övriga varugrupper var prisrelatidnerna mellan iporterade och inhemska produkter någorlunda stabila. 2 I framtiden skall organisationsnunuer anges direkt på in- och utñhsehkkmuaüen.

90 Export och import S()IJ 1982:15

tagskategorierna. Då vi endast kunnat ta fram importuppgifterna för ett enda år har dessa fördelats på samtliga industriföretag med fler än 50 anställda och inte enbart genomgående företag.

Av den totala importen år 1978 på 91 miljarder kronor svarade industriföretag för 37 miljarder. För större delen av importen, eller 45 miljarder kronor, svarade företag inom handeln och resten, dvs 9 miljarder, fördelades på övrig näringsverksamhet och den offentliga sektorn. över hälften

av industriföretagens import utgjordes av s k andra indu-

striråvaror, dvs material, komponenter och delar för vidare

Bearbetning (det är naturligtvis inte säkert att det im-

porterande industriföretaget svarar för den bearbetningen, även om det är troligt att det står för i fall de varje närmast följande vidareförädlingsmomenten). varuövriga grupper där industriföretagens import uppgick till större belopp är konsumtionsråvaror och konsumtionsicke-varaktiga Varor med ungefär 4 miljarder kronor av vardera varugrupperna.

Av den import på 37 miljarder kronor som industriföretagen direkt stod för har vi kunnat fördela ka- 33,4 miljarder på

tegoriernal: svenska multinationella företag 17,9 miljar-

der, utlandsägda 6,5 miljarder och svenska nationella företag 9,1 miljarder kronor. Den import handeln svarar för har naturligtvis till viss del industrin som Men mottagare. fördelningen på de olika företagskategorierna av denna indirekta import är okänd.

Som framgår av följande avsnitt har de olika företagskategorierna högst olika stor grad av återförsäljningsverksamhet. Framför allt de utlandsägda har en stor företagen återförsäljning som år 1977 närmade sig en fjärdedel av omsättningen, eller knappt 3 miljarder kronor. Om vi, för att komma åt importintensiteten i själva industriproduktionen, antar att denna återförsäljning helt ooh hållet av utgörs varor som importeras från utlandet och att de marginalen på i återförsålda varorna är 33 % (jfr Samuelsson, 1977, sid 33, 1 not ll), skulle importvärdet av dessa varor ha

uppgått till i

å i 1 .. . N u . N . ar har ... Fordelningen gjord for ned fler å industriforetag än 50 anställda. 4

Export och import 91

2 miljarder kronor. Den import som går in i den industriella verksamheten är då 4,5 miljarder.

Även de nationella företagen har haft en omfattande åter- - det särskilt i livsmedelsförsäljning gäller företagen industrin. De står för nära 70 % av de genomgående nationella företagens âterförsäljning. Importvärdet för de nationella livsmedelsföretagen var 3,5 miljarder kronor år 1978. Det är troligt att en viss del av denna import återförsåldes. Vi har därför minskat de nationella företagens

I

import med hälften i beräkningen av importintensiteterna i den industriella verksamheten nedan.

I

Importintensiteten har beräknats som kvoten mellan importen och försäljningsvärdet av egen produktion; Tyvärr är detta inget idealiskt mått. Det hade varit att föredra att kunna relatera importen till storleken av de totala inköpen. Men tyvärr har inte SCB ansett sig kunna ta fram någorlunda reliabla inköpsvärden. Det är möjligt att korrelationen mellan storlek av inköpen och försäljningsvärdet av den egna produktionen är relativt låg. Den påverkas således av variationer i omfattning av den bearbetning som de inköpta varorna genomgår. Försäljningsvärdet av den egna produktionen blir naturligtvis större i förhållande till inköpen ju större värde de inköpta varorna tillförs genom produktionsprocessen. De olika företagskategorierna kan skilja sig åt i detta avseende. Ett sätt att pröva det är att beräkna förädlingsvärdets andel av omsättningen. Det var 45 % för de svenska multinationella företagen, 37 % för de utlandsägda och 40 % för de svenska nationella företagen. Det betyder således att försäljningsvärdet av egen produktion troligen överskattar värdet av inköpen i de svenska multinationella företagen och underskattar inköpen i de utlandsägda företagen. De utlandsägda företagen framstår (tabell 7.4) som den kategori vars verksamhet är mest importintensiv, följd av de svenska multinationella företagen. Resultatet är i enlighet med förväntningarna.

92 Export och import sou 1932:15

Tabell 7.4 Importintensiteten med avseende på den industriella verksamheten i företagskategorierna år 1978 - med fler än industriföretag 50 anställda.

Svenska Utlands- Svenska Tbtalt

produktion (miljarder kr) Inportintensitet (prtment) 18,7 30,4 11,1 16,6 Not. Endast den import industriföretagen står för är inkluderad. Importvärdena har justerats med avseende på antagen import för återförsäljning (se texten).

Hade den del av importen,som går genom mellanhänder men som vidareförädlas i industriföretag, kunnat fördelas på kategorierna hade skillnaderna mellan de utlandsägda företagen och de tvâ andra kategorierna sannolikt blivit mindre. Det är troligt att de senare i högre grad är beroende av till Sverige lokaliserade mellanhänder, som t ex utlandsägda försäljande dotterbolag.

Skillnaderna i importintensitet kan delvis förklaras av skillnader i branschfördelning. Så är t ex de utlandsägda företagen överrepresenterade i kemisk industri, som efter tekoindustrin är den bransch som har högst importintensitet (tabell 7.5). Men även givet branschtillhörigheten är de utlandsägda företagen mer importintensiva än övriga kategorier. De svenska multinationella företagen är i sin tur mer importintensiva än de nationella i alla branscher utom två: träindustri (SNI 33) och kemisk industri (SNI 38).

Företagskategoriernas handelsbalans Å

Som tidigare framgått har vi endast kännedom om fördelning- l

4 en av den export och import som direkt registreras på industriföretagen. Det gör att industriföretagens användning av i synnerhet importerade varor underskattas.

De varugrupper i importen som i första hand är avsedda för industrin är investeringsvaror, konsumtionsråvaror och andra industriråvaror. Den totala införseln av varor tillhörande dessa grupper uppgick år 1978 till 57 052 miljoner kronor.

S()lJ 1982:15 Export och import 93

Tabell 7.5 Importintensiteten år 1978 i företagskategori- - industrierna fördelad på industribranscher företag med fler än 50 anställda.

Svenska Utlands- Svenska Samtliga MF nationella industriägda företag företag företagned fler än 50 anställda

Not. Endast den import scuxkunnat fördelas på kategorierna ingår. justering är gjord för eventuell återförsäljning. Ingen

i denna undersökning som im- Av dessa stod industriföretag ett av 25 463 miljoner kronor. Det beportörer till belopp således att i varje fall en import på drygt 21 miljartyder der kronor inte kan fördelas. Därtill kommer naturligtvis i svensktillverkade som köps av importinnehållet produkter Det är att de utlandsägda föreindustriföretagen. troligt är mindre beroende av i Sverige verksamma mellanhänder tagen och därför i högre utsträckning står som importörer själva svenska Vidare fullgör de också än vad de kategorierna gör. Sammanfattningsvis befunktioner som säljande dotterbolag. det att av kategoriernas handelsbalans tyder uppskattningen är mycket osäker.

av tabell 7.6 är den de utlandsägda företa- Som framgår på större än exporten. Företagen i gen registrerade importen (SNI 35) svarar för kemisk industri inkl petroleumindustri Det var också de som år 1978 svamer än hela underskottet. för den av 1,5 miljarder kronor som rade import råolja på industriföretag (resten av råoljeimporten registrerades på över bokfördes företag inom varuhandel). på 6 miljarder på vidare av materialet i tabell 7.6. Vi avstår från tolkningar kan dock illustrera det för- Vad som sagts om råoljeimporten att de redovisade siffrorna, inte ens om de kunde hållandet vara ensamma kan användas för utsagor sägas tillförlitliga, om de olika kategoriernas effekter på handelsbalansen.

94 Export och import

ems

Sm

vmHwwnmm

mom mvm mwo mmm mwH «Hm. »vw mom omv

.umamüöpå

|wHmU:mm

v H

mcmHwn

m

nns

.mm.HHmumcm

mm+ Hv+

mflwunfibmgofi

| | + + + +

mndmumâ

8.2 H

.mnmH

omm mom com mmm «mm mmm «mm mHm wav

uHogEH

am

Emo.:

m

om om mH mm

HW

flog:

:m :m

Hmm omv mum som omm ova

mmflflamm

Hvo Hmm mmm

uuomxm

moflmumcm

Em

uoHm

hm vn

mmumo

..mcmHmQmHwv:m:..

Ume

om

mmm om mmm www mmm Hmm mmm mmm HHm

.88

cm

ImHmU:wm mcmHmn

+ .+ + m+ m+

.mBm..6fl.Sm_6fi

äü

mmum.H©m..F.5m5HEH

mflmzoflmc

mmv mmm mwH mmm moo mom mmm mmm Nov vas

uMogEH

:oo m

H H w

unomEH

mmm mn» opp mmm mvm mmm omH mmm

uuomm

mp»

många

møuøuøhümøøñ

mmfluamm

m H H m

| m3 wa

m

.unomxw

mm va mm mm

mmm. mmv HHm. mvm. «ma mm

|mHm©cmm

.umnomcmHnHMumsUcH

mnmHmn

I. . + + + NI

cmmqfimfiocmu

mfimnwm

omuøUmHmmH

mmFamHuomwumM

mm mm

mmH omH ovv mmH mmv mmo mom

UHOQEH

H m H m H

mommmwamfln

w

mm

mmH mmH mHm vmm Hmo mvm

Hwmfi

mm «em

uuomm

§83

N v

mK am

mmuwunm

eom

mmH «mm oHm mmm mmm mmH mwm omm mmo

|mHm©cmm

m v

m:.mHm.n

mH+ nm+

E095

I I + + I A

mcmmflfiflofié

om

mmv wow mHm mm» mmm mmm now mmm zoo

uHomEH

m ä: oH NH

Hmm «mm oom oHm mho vmH nam mmm mmm E098

§mcmm unomxm

»mammans

n

mm Hm :8

...E

ummocm

små .SE

.uoz

sou 1982:15

KAPITEL 8 TILLVÄXT

Som en följd av de senare årens balansproblem i.den svenska ekonomin har delmålet industriell expansion trätt i förgrunden. I detta avsnitt kommer vi att beskriva de olika företagskategoriernas expansion. De uppgifter som därvid redovisas kan inte ses som deras enda bidrag till den industriella tillväxten. Indirekta verkningar genom t ex inköp från underleverantörer och teknologispridning måste beaktas vid en mer fullständig bedömning. I Mot av

bakgrund de konkurrensfördelar som brukar tillskrivas multinationella företag vid en jämförelse med nationella företag skulle vi kunna vänta oss en kraftigare expansion i de förra. Detta desto mer som multinationella företag i regel är större än sina konkurrenter inom resp bransch och att stora företag kan förväntas lägga större vikt vid tillväxtmålet i målfunkti0nen(SOU l98l:33).Å andra sidan registreras i vår jämförelse enbart den tillväxt som åstadkommes i Sverige, och detär naturligtvis inte säkert att ledningarna i de multinationella koncernerna valt att expandera i just Sverige.

Jungnickel et al (1977, sid 371) redovisar en jämförelse av olika företagskategorier i några branscheri.dentyska industrin mellan åren 1966-1973. Jämförelsen bygger på företagens omsättning. Medan omsättningen för branscherna som helhet hade vuxit med 76 % hade de tyska multij nationella företagen ökat med 87 %, de utlandsägda företagen med 104 % och övriga företag med 71 %.

å Tillväxten mäts i detta avsnitt som förändring i förädlingsvärde. Finansstatistikens förädlingsvärde inkluderar även icke-industriella verksamheter som bedrivs i företaget. Därför redovisas även återförsäljningens omfattning och utveckling. Sysselsättningsutvecklingen redovisas i ett påföljande avsnitt.

96 Tillväxt SOU 1982: 15

Kategoriernas tillväxt mätt enligt finansstatistikens

förädlingsvärde visar på det hela taget en likartad

utveckling (figur 8.1). De minoritetsägda företagen

har dock nästan hela perioden en snabbare tillväxt.De

tre övriga kategorierna följs åt med smärre avvikelser

mellan åren.l Dock har de svenska multinationella före-

i

tagen en långsammare tillväxt i inledningen och avslut-

ningen av perioden. sammantaget har de svenska multi- .J

nationella företagen under båda delperioderna legat nå-

got under genomsnittet för industrin som helhet (tabell I

8.1).

i

l i

Minoritetsägda företag

/. i

150- _,/ . ./ _/ g’ 3’ I ! ‘ /. _. Svenska nationella företag 100- __,.-), Utlandsägda företag

.Nww/ Svenska MN F

1 1966 68 70 72 73 75 77 År l

H W . 1

Figur 8.1 Kategoriernas tillväxt, mätt som forandring 1 l i förädlingsvärde, procent, ackumulerade värden, åren 1966-1972 och 1973-1977.

1 SIND, 1980, fann tillväxten 1 förädlingsvärde 1 de utlandsägda företagen vara långsannare än i svenskägda industriföretag åren 1971-1976 (sid 107). Denna mätning gjordes dock på identiska företagü dvs jämförbarhet föreligger endast för ett årspar i taget.

S()IJ 1982:15 Tillväxt 97

Tabell 8.1 Kategoriernas tillväxt, branschvis, för de större företagen och totalvärden, åren (1966-1972 (1966 = 100) och 1973-1977 (1973 = 100).

Mnxmiunsägda

l

Fler än l 000 anställda Svenska MNF 152 145 Utlandsägda 146 154 Minoritetsägda 175 175 Svenska nationella 163 142 SNI 3 Svenska NF 154 146 Utlandsägda 165 . 155 Minoritetsägda 228 174 Svenska nationella 168 155 Hela populationen gencngående företag 159 149

Det är framför allt i branscherna massa och papper (SNI 34) och järn, stål- och metallverk (SNI 37) som de multinationella företagen har haft den långsammare tillväxten. Vidare är det bland de största företagen som den avsaktande tillväxten kunnat registreras; den hade nästan helt avstannat under den sista tvâårsperioden bland såväl de nationella som de svenska multinationella företagen.

98 Tillväxt

Företag med olika ursprungsländer uppvisar olika tillväxtmönster, vilket snarast beror på bransch- och storleksfördelningen (tabell 8.2). Nordamerikanska företag har haft en förvånansvärt låg tillväxt hela perioden. Det är främst de nybildade företagen som drar ned genomsnittet. De förvärvade företagen har totalt sett också haft en klart högre tillväxt än de nybildade. Vid tolkning av tabell 8.2 måste man komma ihåg att det i de flesta celler rör sig om ettlitetantalföretag.

Tabell 8.2 Förädlingsvärde i kategorin utlandsägda företag fördelade efter ursprungsländer och på grupperna förvärvade-nybildade företag, åren 1966-1972 och 1973-1977. Ursprungsland 1966 1972 1973 1977 Tillväxt J

i

1966-72 1973-77

Frankrike.

Nordamerikanska: Förvärvade företag 182,1 313,6 524,1 842,7 + 72 + 61 Nybildade företag 150,8 179,0 831,8 1 213,4 + 19 + 46

För att pröva huruvida de registrerade skillnaderna i tillväxt beror på en eventuell skillnad i andelenåterförsäljning har denna satts i relation till omsätt- 1 l ningen (tabell 8.3). 4 De utlandsägda företagen har hela.undersökningsperioden en avsevärd andel återförsäljning och har hela tiden ökat så att den år 1977 motsvarade nära en fjärdedel av hela omsättningen. Nationella och multinationella företag noterar minskande andelar under den första

delperioden och stigande andelar under den andral.

1 De kraftiga förändringarna nellan åren 1972 och 1973 för de nationella företagen beror till stor del på förändringar j.populationen mellan dessa âr.

Tillväxt 99

Tabell 8.3 Kategoriernas âterförsäljning ochdessstorlek i förhållande till omsättningen, åren 1966-1972 och 1973-1977.

Företag Återförsäljn , milj kr Återförsäljninc/tnsättning, % 1 1966 1972 1973 1977 1966 1972 1973 1977 SNI 31

I SL311 E Svenska MNF 103 78 95 432 4,0 2,2 1,4 4,1 Utlandsägda 6 25 22 18 3,1 8,5 5,8 3,0

E

å Svenska nationella 101 71 70 272 3,7 1,5 1,5 3,6 ‘ SNI 35

SNI 38

§1L_3

låg nivå. Till viss del kan denna skillnad bero på att de i regel avsevärt större svenska multinationella företagen valt att förlägga eventuella återförsäljningsaktiviteter i separata företag. Men likväl tyder dessa siffror på att den tidigare iakttagna lägre tillväxten, framför allt mellan åren 1975 och 1977 i de multinationella företagen, delvis kan bero på en långsammare växande

100 Tlüväxt S()lJ 1982:15

återförsäljning i förhållande till de utlandsägda och de nationella företagen. De minoritetsägda företagens överlägset snabbare tillväxt beror dock till ingen del på en ökande andel återförsäljning.

De mycket höga âterförsäljningsandelarna för de nationella företagen i den andra delperioden beror på tillkommande kooperativa företag i livsmedelsindustrin vilka, som framgår av tabellens vänstra halva,vägermycket tungt.

KAPITEL 9 SYSSELSÄTTNING

som framgått av inledningsvis redovisade data är svenska multinationella företag industrins viktigaste arbetsgivare, medan utlandsägda företags andel av sysselsättningen är relativt liten. Tillsammans kommer de internationellt verksamma företagens utveckling att avsevärt påverka omfattningen och sammansättningen av industril i I detta avsnitt sökervd.besysselsättningen Sverige. I skriva förändringarna i genomgående företagmedavseende

E

på sysselsättningens numerär och dess regionala fördelning. Dessutom beskrivs förändringar i fördelningen på

E

| arbetare och tjänstemän samt fördelningen på olika funk- ! tioner inom gruppen tjänstemän. Genomgående företagsan- ! del av sysselsättningen i hela den svenska industrin är I av storleksordningen 60 % och av EFI-företagens 80 %. E i Sysselsättningens numerär

Förändringarna i kategoriernas sysselsättning visas i figur 9.1. Hänsyn har tagits till köp och försäljning av hela eller delar av företag inom populationen på så sätt att tidpunkten för förändringen tvångsförlagts till resp periods början eller slut beroende på vad som legat närmast. Det betyder att de förändringar som skett genom förvärv eller försäljningar av företag inte inkluderas i nedan återgivna siffror.

som framgår av figuren minskade de svenska multinationella företagen sin sysselsättning under perioderna 1966-1972 och 1973-1977, medan de andra kategorierna bibehöll eller ökade den något. I någon mån var utvecklingen den omvända åren 1977-1979. Sett över hela perioden har de svenska multinationella företagen haft den svagaste sysselsättningsutvecklingen, medanckafrån utlandet majoritets- eller minoritetsägda företagen haft den starkaste.

102 Sysselsättning

Tusental anställda

500-

400-

\____- ‘E Svenska MNF

300-

I I 200- I 1 ““°°--~»-- Svenska nationella företag ä

I 1 I I I I

—-—- — Utlandsägda företag _____-__å

20-

—-- - Minoritetséigda S—-—- företag . —_.—..-

-—Ij° »\N\N~.._..—---

10‘

.?.;o-—o

9-... —. ._. a°’

g- i

. 7_

6i

och 1973-1979, genomgående företag.

Sysselsättning 103»

Den svaga sysselsättningsutvecklingen för de multinationella företagen gäller samtliga branscher utom verkstadsindustrin (tabell 9.2), som i kraft av sin storlek dock väger tungt; nästan 60 % av sysselsättningen för_ denna kategori återfanns år 1973 i denna bransch(tabell 9.1). Då de multinationella företagen är de största arbetsgivarna kommer förändringarna i dessa företag att starkt påverka genomsnittsförändringarna förrespbransch (tabell 9.2).

Tabell 9.1 Antalet sysselsatta (tusental) i företags- I kategorierna åren 1966 och 1973 (förstaåret I i fördelade branscher resp delperiod) på genomgående företag. i Svenska MNF Utlandsägda Nationella Totalt gencnr gående företag

företag företag 1966 1973 1966 1973 1966 1973 1966 1973 E I

( Å su: 37 65,2 52,1 1,0 1,5 9,5 9,8 75,7 63,4

i

SNI 38 195,1 217,3 10,2 15,7 49,4 31,4 254,7 264,4

Tbtal 344,1 361,3 23,3 32,6 151,5 136,3 519,2 530,2 å

3 Not. De genomgående från utlandet minoritetsägda företagen hade

8 900 anställda år 1966 och 13 700 år 1973. De är i tabellen 1 3 inte nedräknade i bransch- och industritotalerna.

104 Sysselsättning S()IJ 1982:15

Tabell 9.2 Kategoriernas sysselsättningsförändringar enligt finansstatistiken fördelade branschvis, åren 1966-1972 och 1973-1977, procent, vägda genomsnitt samt antalet anställda år 1966 (tusental).

Svenska Utlandsägda Svenska natio- Totalt gen MNF företag nella företag gående företag 1966-72 1973-77 1966-72 1973-77 1966-72 1973-77 1966-72 1973 SNI 31 - 5 - 7 + 3 - 2 - 5 + 3 - 3 + 1 Lünmedelsimmmtri

SNI 32 -34 - 1 + 8 - 2 -25 -14 -29 - 8 Teko- industri SNI 33 -43 - 5 5 S +21 + 1 - 8 O Tfi$Euuhxhstri SNI 34 -22 - 6 + 2 O + 7 + 2 - 7 - 2 Massa— och gmxersruhmtri SNI 35 + 2 - - - 1 - 1 4 + 9 5 + 3 - 4 Kemsk nrmstri

SNI 36 -28 -16 S S -23 -2 -19 - 6 Joni-och suanmrwüüustri

SNI 37 -11 -ll +50 - 8 -29 + 2 -12 - 9 Nbtallvaruindustri

SNI 38 + 5 0 - 5 + 8 + 1 + 8 + 4 + 1 wamsuxm— nuiwtri SNI 3 - 4 - 3 + 3 + 1 - 1 + 2 - 2 - 1 Tilhmxknügsnxhstri

Sysselsâttning 105

De utlandsägda företagen har i de flesta branscher po-

sitiva sysselsättningsförändringar under den förstadel-

perioden och negativa under den andra. De utlandsägda verkstadsföretagen uppvisar det motsatta mönstret, och då verkstadsindustrin rymmer en stor del av sysselsättockså för de utlandsägda företagen (nästan 50 % ningen år l973) räcker ökningen i denna för att hela kategorin skall kunna notera en ökning även åren 1973-1977. Som framgick av tabell 9.1 rör det sig för de utlandsägda

företagen om jämförelsevis små absoluta tal.l

De stora företagen (fler än l 000 anställda år 1966), framför allt de svenska multinationella, har båda delperioderna haft den sämsta sysselsättningsutvecklingen. Under den första delperioden var således sysselsätti genomgående företag totalt l5 000, ningsminskningen medan storföretagen som grupp minskade sin sysselsättmed nästan 21 000 personer. Minskningarna föll ning framför allt på branscherna massa och papper samt järn, stål- och metall.

Under den andra delperioden uppgick sysselsättningsminskningen i genomgående företag till drygt 7 000 personer. Minskningen i storföretagen var dock drygt9 000 och berörde i sin helhet kategorin svenska multinationella företag. Återigen var minskningarna fördelade över samtliga branscher (utom teko) och störst varden bland de stora företagen i järn, stål- och metall med närmare 3 000 personer.

Regional fördelning Vid försöken att belysa kategoriernas utveckling på renivå är det nödvändigt att begagna industristagional tistiken. Tyvärr uppstår då ett bortfall, därför att vissa arbetsställen inte klassas som industriarbets-

l SIND, 1980, har funit sysselsättningsutvecklingen vara svagare i utlandsägda än i svenskägda industriföretag åren 1971-1976 (sid 106). Beräkningarna är dock gjorda för identiska företag, endast över år. dvs jämförbarhet föreligger parvisa

106 Sysselsättning S()IJ 1982:15

ställen, och dessutom har det av tekniska skälintegått att fördela alla industriarbetsställen efter kategoritillhörighet. Det gör att täckningen för t ex år 1978 för landet som helhet är under 44 % och för regionerna mellan 32 % och 48 %.

Kategoriernas geografiskafördelning avsysselsättningen framgår av tabell 9.3. De svenska multinationella företagen är överrepresenterade i och Mälardalslandskapen norra Svealand och underrepresenterade i södra och sydöstra Sverige. De utlandsägda är företagen överrepresenterade framför allt i södra Sverige.

Tabell 9.3 Kategoriernas andelar av sysselsättningen inom olika regioner år 1978, genomgående företag enligt industristatistiken (procent).

Cur Län Svenska Utlands- Svenska råde MNF nationella ägda

väsuwmüand 3 ämM®ng,Kmwmag, ü 4 47 Kmmu,Gxkmd 4 Blekinge, Kristianstad, 46 13 35 Mahüüms S Halland, Göteborg och 66 5 29 Bohus, Älvsborg, Skaraborg 6 Värmland, mqqxuberg, 77 1 20 Gävleborg

Noterbart är att de nybildade utlandsägda företagenlokaliserats till storstadsområdena, medan förvärven är mer

jämnt spridda över landet. Delvis torde dettasammanhänga med - de branschfördelningen nybildade är i höggradkon-

centrerade till teknologiintensiva branscher.

Den regionala fördelningen av industrisysselsättningen i vår genomgående population framgår av 9.2. Vi figur kan där se att alla regioner hade en sysselsättningstill-

Sysselsättning 107

Tusental anställda mo °° u pps ala Söd rm , e an a I nd Öst r u , e go an , re d o b hV t man an | d :gas _90 90_

80 .—-—-—-——--‘——-—-—---- ‘——-—‘*:.---80

Halland, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborg 70 70 60- Värmland, Kopparberg och Gävleborg -30 ‘- °°“ “‘““"‘“‘ Stockholm - -50

5°‘ —t§EEa;:-ri-stianstad ä

40- -40 Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Gotland 30 -30

20* ~20

Vasternorr|and och Jämtland

10- -10 __ Vasterbotten och Norrbotten _9 9_ a- -s 7- -7 6 -6

5 5 I I I I 1972 74 76 73

9.2 i genomgående företag, förde- Figur sysselsättningen lad på regioner enligt industristatistiken, åren 1972-1978.

växt åren 1972-1976 och en nedgång åren 1976-1978. Förvar dock mellan regionerna. Sett

ändringarna något olika

över hela 1972-1978 ökade sysselsättningen i perioden tre och minskade i fem regioner, medan den knappast förändrades alls totalt sett. Den procentuellt största öktillkom i Västerbotten och Norrbotten (19 %) följt ningen av Kalmar och Gotland (14 %). Det Jönköping, Kronoberg, största sysselsättningsbortfallet under perioden uppstod i Värmland, Kopparberg och Gävleborg,där sysselsättningen med 7,4 % efter en kraftig nedgång åren 1976-1978. sjönk Näst sämst hade regionerna sysselsättningsutveckling Södermanland, östergötland, örebro och Västman- Uppsala, land samt Västernorrland och Jämtland, som båda fick ca 4 % lägre sysselsättning år 1978 än år 1972.

108 Sysselsättning

I den region som ökat sin sysselsättning mest,Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Gotland, var det framför allt de svenska multinationella företagen som ökade sysselsättningen (tabell 9.4). I den region som fick sin sysselsättning mest försämrad, Värmland, KopparbergcxüiGävleborg, var det likaledes de svenska multinationella företagen som stod för större delen av Det av minskningen. följer att denna företagskategori i här redovisadedatadominerar som arbetsgivare och förändringarna därför slår igenom även i den totala sysselsättningen.

Tabell 9.4 Kategoriernas fördelad resysselsättning på gioner åren l972-l978 (tusental anställda).

Cur Län 1972 1974 Företag 1976 L978 nüb

65 nanland öster- u Utlandsägda 4 4 4 4

götland: Örebro,

Västmanland Svenska nationella 13 14 14 14

3 Jönköping, Krono- Svenska NNF 17 20 22 20

äâánâabür

h Bin Ä1 m

Sorg, sk‘frabor‘;S

SOU 1982115 Sysselsättning 109

Yrkesfördelning Arbetskraftens fördelning på olika typer av arbeten har förändrats under 1970-talet (tabell 9.5). För den här redovisade delen av industrin minskade andelen tjänstemän fram till och med år 1974 förattdärefter åter öka och den förändringen återfinns i alla kategorierna. Däremot är kategorierna i o1ikagradtjänstemannaintensiva. Den för de internationella kategoriernas högre graden av fou-intensitet tillsammans med de utlandsägda företagens högre grad av återförsäljning och de svenska multinationella företagens administrerande av utlandsverksamheten är sannolikt de viktigaste förklaringarna härtill.

Tabell 9.5 Kategoriernas anställda fördelade på tjänstemän och arbetare åren 1970-1978, genomgående arbetsställen industristatistiken, anenligt tal i tusental och tjänstemännens andel i procent. 1974 1978 1970 1972 ___j____ _1976 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel nfhu tj nån tj män tj män tjnän tj Svenska MNF: arbetare 138 167 180 179 156 tjänstemän 77 35 81 32 83 31» 87 32 81 34

Utlandsägda företag: arbetare ll 12 13 12 12 8 42 8 40 8 38 9 42 8 40 tjänstemän Svenska nationella företag: arbetare 56 66 72 74 70 tjänstemän 25 30 25 27 26 26 29 28 29 29 Totalt: arbetare 205 245 265 265 238 tjänstemän 110 34 114 31 117 30, 125 32 118 33

Tjänstemännens fördelning på olika funktioner låter sig beskrivas med hjälp av det underlag till förhandlingsstatistiken som förvaltas av arbetsmarknadens parter och som bearbetas av SCB. Tjänstemännen fördelas därvid på tio olika huvudfunktioner (Befattningsnomenk1atur Tjänstemän, 1975). Vilka dessa funktioner är framo gar av tabell 9.6. Det antal tjänstemän som kunnat

110 Sysselsättning S()IJ 1982:15

fördelas på kategorierna uppgår till ungefär 90 000 av totalt ca 200 000 i de genomgående företagen. Att antalet är så litet beror på tekniska problem vid inplaceringen av de rapporteringsenheter arbetsmarknadsstatistiker1bygger på i den av oss använda kategoriindelningen. Materialet i tabell 9.5 tyder på att de nationellaföretagen är underrepresenterade med 23 % av de ingående tjänstemännen.

Tabell 9.6 Tjänstemän fördelade på kategorier och funktioner år 1977, genomgående företag enligt arbetsmarknadsstatistiken, procent, vägda genomsnitt. _W_ Funktion Svenska Utlands- Minoritets- Svenska Funktionens MNF ägda ägda nationella andel av företag företag företag tjänstemännen 0 Adinistration 64 8 3 26 25 7 Savnx 9 Ehmxmfi l Produktionsledning 62 6 3 31 18 2 Forskning och utveck- 68 ll 5 l7 7 ling 3 Konstruktion, form- 80 4 5 16 ll gününg 4 Teknisk metod, plane- 74 6 6 16 15 rflg,hmunH 5 Kammmikation, 70 5 8 17 l bibliotek

tjänsbaüüumm

Som väntat har de svenska multinationella reföretagen

lativt mycket och de nationella företagenrelativtlitet

personal i funktionerna fou och konstruktion och formgivning. För nationella företag är i stället produktionsledande personal överrepresenterade i förhållande till genomsnittet. Att tjänstemän i kommersiellt arbete är relativt få i de svenska multinationella företagen beror sannolikt på att en stor del av dessa arbetsuppgifter utförs av anställda utomlands.Detomvändagäller de utlandsägda företagen. Snarare är andelen tjänste-

S()lJ 1982:15 Sysselsättning 1 11

män i kommersiellt arbete förvånande litenxmotbakgrund av deras tidigare dokumenterade stora återförsäljningsverksamhet.

Klassificeringen av ovan angivet slag är naturligtvis i viss mån godtycklig: gränserna mellan olika funktioner är ofta oklara, tjänstemän arbetar ofta inom flera funktioner och inplaceringen kan delvis göras efter olika kriterier på olika rapporteringsenheter. Förändringar i själva funktionsklassificeringen komplicerar studiet av förändringar över tiden. Mellan åren 1973 och 1975 flyttades ett antal delfunktioner om mellan huvudfunktionerna, varför förändringarna mellan dessa år är svåra att tolka. Vi redovisar i stället förändringarna för två delperioder, 1971-1973 och 1975-1977 (tabell 9.7).

Tabell 9.7 Förändringar i tjänstemännens fördelning på kategorier och funktioner åren 1971-1973 och 1973-1975, genomgående rapporteringsenheter enligt arbetsmarknadsstatistiken, procent, vägda genomsnitt.

Funktion Svenska Utlands- Svenska Totalt NF ägda nationella företag företag . 1971-73 1975-77 1971-73 1975-77 1971-73 1975-77 1971-73 1975-77 0 Administration -3,1 +l,6 -5.2 -0,8 -1,5 +6,1 -2,0 +3,0 7Sennce 9 Ekmxnd 1 Produktionsled- -1,0 -5,3 +1,0 +1,6 +2,2 +4,8 0 -1,7 ning 2 Forskning och -3,1 -1,6 +1,6 +6,0 +3,8 +5,9 -1,1 +0,1 utveckling 3 Konstruktion, -1,5 0 -2,5 +3,1 -2,0 +3,8 -1,6 +1,3 fmmgiwüng 4 Teknisk metod, +2,7 0 -1,5 -0,8 +2,0 +3,3 +2,6 +1,1 planering, kontroll 5 Kcnnmnikation, 0 +5,0 +37,5 +4,9 -6,0 +4,1 -0,3 +5,8 bümiouk 6 Personal +1,4 +2,0 -16,7 -4,4 -2,5 +9,6 O +3,5 8 Kcnnersiellt +2,2 +1,6 +7,3 +8,0 +4,2 +7,7 +3,4 +4,1 adnte Tbtalt

112 Sysselsättning

Av de här representerade företagen har de nationella haft en ökning av antalet tjänstemän medan de idelnultinationella företagen minskat eller stått stilla i antal. Av funktionerna har kommersiellt arbete ökat mest medan produktionsledning, fou samt konstruktion och formgivning stagnerat eller minskat. Minskningarna ligger på de svenska multinationella företagen, medan de andra två kategorierna i stället ökat antalet tjänstemän i dessa funktioner. ökningarna i funktionen kommersiellt arbete återfinns i alla tre kategorierna om än relativt starkare ju mindre kategorin är i absoluta tal.

sou 1982:15

KAPITEL 10 FRÅN UTLANDET FÖRVÄRVADE FÖRETAG

Det har ibland ifrågasätts huruvida motiven för utländska köpares förvärv av svenska företag varit förenliga › med industripolitiska mål. Det har föranlett DIRK att göra en beskrivning av utvecklingen i sådana företag efter förvärvet. Dessutom har utvecklingen i förvärvade företag redan redovisats i några av de tidigare kapitlen.

Det har varit svårt att datera förvärven. Ofta har förvärv av ett majoritetsintresse eller kontroll av rösträttsmajoriteten, som här varit kriteriet för klassificering som ett utlandsägt företag, föregåtts av olika typer av samarbete och/eller förvärv av en minoritets-

andell. Det har medfört att olika källor ofta angivit

olika förvärvsâr. Särskilt svårt har det varit att datera förvärv före år 1969, då statens pris- och kartellnämnds register över fusioner och förvärv började utkomma.

De svenska företag som förvärvats av utländska företag finns sammanställda i tabell 10.1. I de förvärv vi kunnat identifiera var sysselsättningen vid förvärvstidpunkten 53 000 varav 46 000 i industrin. Antalet förvärvade företag i branscher utanför tillverkningsindustrin har dock varit större. Bland industribranscherna har förvärv inom livsmedels- och tekoindustrierna gått relativt sett tillbaka, medan förvärven inom kemisk industri och verkstadsindustri bibehållit eller ökat sina andelar.

1 Det är för övrigt sannolikt att den väsentligaste förändringen i vissa fall âstadks redan på detta stadium. I sådana fall innebar övergången till majoritetsägande ingen förändring.

114 Från utlandet förvärvade företag Tabell 10.1 Utländska förvärv av svenska företag, för-

Transportmedel

Byggnadsverksamhet

Försäkringar Service inkl hotell och 1 368 30 1 100 13 516 restaurang Totalt branscher utanför 50 2 205 102 3 531 59 1 358 industri

Samtliga näringar 115 15 446 195 14 033 91 6 297

Källa: SOU 1975:50, SPK, Riksbanken, m fl.

Från utlandet förvärvade företag 115

De utlandsägda företagen i EFI-populationen motsvarar i termer av antalet anställda över 85 % av det totala antalet anställda i den utlandsägda industrin. Det är mer än vad företagen med fler än 200 anställda rymmer och beror på att även en del mindre företag inkluderats i

EEFI-populationen. De flesta av de ingående företagenhar

Å varit utlandsägda ganska lång tid (tabell 10.2) även om V mitten av 1970-talet såg en viss uppgång. Som vi tyckt 7 oss konstatera för de svenska multinationella företagen (SOU 1981:33 och Swedenborg, 1981) har en ökande andel

av etableringarna skett genom förvärv.l

Tabell 10.2 Sysselsättningen i utlandsägda företagår 1977 fördelade efter ålderl samt efter etableringsform (förvärv resp nybildning), absoluta tal och procent av totala antalet. Ålder (år) Förvärvade Nybildade Totalt

1 Ålder räknad från den tidpunkt då företaget blev utlandsägt.

som de överlägset viktigaste ursprungsländerna för utlandsägda företag i Sverige framstår USA och Kanada. Företag ägda av dessa länder svarade för nästan hälften av de utlandsägda EFI-företagens förädlingsvärde. Andelen har ökat mellan åren 1966 och 1977. Större delen av ökningen ligger inom nybildade företag(tabelll0.3).

1 Tabell 10.2 överdriver denna tendens något. Ett nybildat (green field) företag uppfyller sällan EFI-kriterierna.

116 Från utlandet förvärvade S()lJ 1982:15

företag

m m H m m

mm mm mv mm mm mH mm mm

m 8H

U_

umamvcm

SH mmm Hvm mmm mmm mvm HS SH omm mvv mom mmm Hmm mvm

w©m©HHQ%G

.mHHz H H m H H m H v

uñmm

man??

.w©nmmmcHH©mH©w

:oo

EmH H85

m m m m

ax mm Hm mm mm HH mH mm Hm mm mm

nHmE

m

wUmnm>u©w

m m v

mm om mm mm mm oH vH vm mv

m 8H

a.

mmmuwu©mIHmm

mm

w©ummmcHH©mH©m

vm

mmm omm mmm vmH vmH mmm HmH mmm vmm mHm mHm moH mmv

.mHHz H H H m

wømawwmmø «EH HBå müøuøm

v v m m

mH oH mm mH mm mH 5 mv Hm Hm

mvmwwucmauø

mmuounm

m m m m

.HmUamHmm:5nmmH:

Hm mH mm mm mm mH vm Hm mm

m SH

ä_

mvmmmvcmaub

MOHHUEMM

.mHHz

mv mv mv mm

HmH SH mmm mmm mmm HvH mom mmm mmm mmm

ufimm m

m.oH mmmH H32 mümüøm

m m m m m m

mH oH mH HH vH vm vm mv

Hawnme

momfimfimm mmmmHHnmz mumimfinm mH.mwHH£Hz uHmuoa mcmfiminm mmmmHHnmz møüámâøm ommmHHnmz mcmfimfiom wHHmH.HH£Hz pHBoa

uH3oe uH8.o.H. u.H8oH.

HEmHmm9§mmuo §aHH.m»fimm mEmmqmHävoz wxHHxcmH.m CGHCGMHUHHQHOUW

88mm äHmHom mHmszom 955m mmuoz xnflfifio £38

mms

sou 19s2;15 Från utlandet förvärvade företag 117

I detta kapitel jämförs utvecklingen i förvärvade företag före och efter förvärvet. Strävan har varit att utsträcka beskrivningen till fem år före och fem år efter förvärvet. Möjligheterna härtill begränsas av undersök- , ningsperiodens utsträckning, 1966-1977, i vissa fall fram t 0 m 1979. Vad gäller fou finns bearbetningsbara uppgifter från år 1973.

Antalet inkluderade företag är som mest 49 med en sammanlagd sysselsättning av 21 000 anställda, vilket utgör 64 % av de anställda under denna period i förvärvade företag.

Bortfallet förklaras delvis av att många av de förvärvade

företagen är för små för att ingå i EFI-populationen och att tre företag med närmare 600 anställda gick i konkurs samt att några företag återgått i svensk ägo. Framför allt

beror bortfallet på att material saknats för alltför många

år i SCBs databand med avseende på ett antal företag. Det gäller framför allt fou-statistiken till vilken uppgiftsinlämningen inte är obligatorisk.

Forskning och utveckling

Fou-intensitetens storlek före förvärvet är intressant ur den synvinkeln att svaret kan ge bättre förståelse för multinationella företags expansionsbeteende. Det har som en hypotes i DIRKS tidigare expertrapporter (SOU 1981:33 och 1981:43) hävdats att en direkt - i investering synnerhet i mognande oligopol - kan ha som syfte att förvärva företagsspecifika fördelar snarare än att utnyttja redan befintliga sådana. Om de förvärvade företagen är teknologiintensiva får denna hypotes ett visst stöd. Å andra sidan kan de förvärvade företagens fördelar också vara t ex av karaktären tillgång till avsättningsmarknader, vilket vi inte har möjlighet att pröva.

Den andra delfrågan föranleds av den oro som ibland uttrycks för att köp av teknologiintensiva företag skulle vara föranledda av en önskan att komma i besittning av enbart teknologin. Köparen skulle sedan kunna flytta de fortsatta fou-aktiviteterna till någon annan koncern-

del.l

1 Se t ex LO, 1981.

118 Från utlandet förvärvade företag S()IJ 1982:15

Ett par undersökningar har behandlat dessa problem. Erland (1980) fann, genom bearbetning av underlaget till arbetsmarknadsorganisationernas gemensamma förhandlingsstatistik, att från utlandet förvärvade företag mellan åren 1967 och 1974 som grupp inte var mer fou-intensiva än genomsnittligt för företagen i branscher. respektive I endast sex fall av totalt 25 låg de förvärvade företagen över detta genomsnitt. De förvärvade företagen tillhörde, dock ofta relativt fou-intensiva branscher.

Lipsey och Swedenborg (1981) försöker besvara samma fråga genom att bearbeta Samuelssons (1977) enkätmaterial. Där prövas huruvida de under perioden 1961-1970 förvärvade företagen är mer teknologiintensiva än övriga svenska företag. Teknologiintensiteten är då mätt som antalet tekniker i förhållande till det totala antalet anställda. Lipsey och Swedenborg finner de från utlandet förvärvade företagen vara mer teknologiintensiva än resp branschers genomsnitt. Men då mätningen avser ett annat begrepp än det Erland prövar och då dessutom mätningen i de flesta fall

inte avser förvärvsåret är det svårt att dra bestämda

slutsatser beträffande fou-intensiteten.

som tidigare framgått är SCBs fou-statistik behäftad med vissa brister. Det förhållandet att det inte finns någon uppgift om att ett företag bedriver fou utesluter inte att så skulle vara fallet. Man kan nämligen ha underlåtit att besvara enkäten. Av de 49 förvärvade företag som ingår i den här

begagnade undersökningspopulationen fanns inga

bearbetningsbara enkätsvar angående fou för 18 företag. 19 av företagen hade svarat endast enstaka år. Det var för oss inte möjligt att studera deras fou-intensitet vid förvärvstidpunkten. De 12 återstående förvärven avsåg i nio fall verkstadsindustrin, i två fall livsmedelsindustri och i ett kemisk industri, dvs fou-intensiva övervägande branscher. Fem företag hade en fou-intensitet som var högre än genomsnittet för industrin. Av de l2 hade företagen ll en fou-intensitet som var högre än den bransch nivå (på 3-ställig SNI) i vilken de ingick.

I elva av företagen var det möjligt att jämföra utvecklingen i fou-intensitet efter förvärvet med tiden före eller vid förvärvet. Observationspunkternaêh:emellertid

Från utlandet förvärvade företag 119

få för företag. I två fall ökade och i nio fall varje minskade fou-intensiteten tiden närmast efter förvärvet; övervägande avtagande fou—intensitet i de undersökta fallen således. Detta förhållande kan jämföras med den i 3 beskrivna utvecklingen totalt i förvärvade kapitel i stort sett oförändrad fou—intensitet mellan företag: åren 1973 och 1977 och fallande intensitet mellan åren 1977 och 1979.

Investeringsbeteendet

En utredning från statens industriverkl jämför utveck-

lingen i 59 företag som förvärvades av olika köparkateår 1971. De finner att de som förvärvades från gorier utlandet hade gjort nästan dubbelt så stora investeanställd ochår; såväl före som efter förringar per värven, med företag som förvärvats av svenska jämfört företag. Orsaken antas vara att förvärven i stor utsträckning skett i den kapitalkrävandekemiskaindustrin.

Här har vi valt att undersöka investeringskvotensz ut-

före och efter förvärven. Av 35 analyserade föveckling hade 21 en tämligen likartad investeringskvot före retag och efter förvärven medan åtta uppvisade en tendens till minskad och sex en tendens till ökad investeringskvot.

Förädlingsvärdestillväxt Det är att följa förädlingsvärdestillväxten i34 möjligt av de från utlandet förvärvade företagen i fem år efter förvärvsåret. Som grupp hade dessa företag en lägre tillväxt än industrin som helhet före förvärven, medan tillväxten efter förvärven kom att vara snabbare än för industrin som helhet. Bakom detta genomsnittsresultat dölförstås en bild. Den olikartade utveckjer sig splittrad lingen samvarierar inte med branschfördelningen.

Export För tiden innan år 1975 finns det ingabearbetningsbara om exporten per företag utan endast per varugrupp uppgifter i utrikesstatistiken.\H.har därför endast tillgång till l SIND 1978:4. 2 Bruttoinvesteringar i förhållande till förädlingsvärde.

120 Från utlandet förvärvade

företag

exportuppgifter för de förvärvade företagen åren 1975, 1976 och 1977. Materialet medger av föringen analys värvens inverkan på eftersom vi företagens export, inte kan undersöka dess före förvärven. omfattning Däremot kan vi se på tio förvärv år 1975 och se hur de utvecklats de närmast följande åren.

Dessa tio företag ökade under 1975-1977 perioden exporten med 24 % mot 17,5 % för samtliga EFI-företag. Det var emellertid fyra av företagen som stod för mer än hela denna ökning. De övriga sex minskade sin export.

Exportintensiteten ligger betydligt under branschgenomsnitten i de flesta av de förvärvade År 1975 företagen. hade endast 14 och år 1977 endast 12 av företag drygt 40 en högre exportintensitet än motsvarande branscher.

Sysselsättning

Så gott som hela 1970-talets sysselsättningstillväxt i den

utlandskontrollerade industrisektorn förklaras med förvärv

av inhemska Två

företag. SIND-utredningarl behandlar ett

antal av dessa förvärvade företags utveckling före och efter förvärven. Den förstnämnda (SIND 1977:10) studerar utvecklingen efter förvärven i elva Resullivsmedelsföretag. taten visar en genomsnittligt bättre sysselsättningstillväxt i de förvärvade företagen än i branschen som helhet. Skillnaderna mellan företagens tillväxt var dock stor. I själva verket hade fem företag en och sex en lägre högre tillväxt än genomsnittet för branschen. Den andra undersökningen (SIND 1978:4) gör inga branschjämförelser men visar att ökade i endast sysselsättningen ett av sju företag som förvärvades år 1971.

Båda undersökningarna visar emellertid en klar ökning av tjänstemannapersonalens andel av de sysselsatta. Den första undersökningen visade att antalet tjänstemän ökat med i snitt 150 % mot en av ökning antalet arbetare med ll %. Den andra visade att undersökningen tjänstemannaandelen ökat i hälften och var oförändrad i resten av företagen.

1 SIND 1977:10 och SIND 1978:4.

Från utlandet förvärvade företag 121

I denna studie har sysselsättningen i förvärvade företag före och efter förvärven jämförts med genomgående företag i EFI-populationen. Resultaten tyder på att sysselsättningen minskade före förvärven i de undersökta företagen medan industrin som helhet ökade sysselsättningen något under motsvarande period. Efter förvärven var utvecklingen mer ojämn: 25 företag med 13 200 anställda vid förvärvstillfället minskade och elva företag med 2 900 anställda vid förvärvstillfället ökade sysselsättningen fram till fem år efter förvärven. Som grupp hade de förvärvade företagen en något gynnsammare sysselsättningsutveckling efter förvärven än industrin som helhet. Att notera är att de företag som ökade efter förvärven ökade även två år före och de som minskade efter förvärven minskade två år före. Det är därför svårt att relatera sysselsättningsförändringarna till förvärven som sådana.

En uppdelning av sysselsättningen i de förvärvade företagen på tjänstemän och arbetare visar att antalettjänstemän Ökat och antalet arbetare minskat efter förvärven. Minskningen av arbetarpersonalen började redan före förvärven och kan snarast sägas avta efter. Även beträffande tjänstemannapersonalen inträffade trendbrottet snarast året före förvärvet. Fram till dess minskadeantalettjänstemän för att då börja öka och ökningen fortsatte efter förvärvet. En uppdelning av tjänstemannapersonalen, på försäljningspersonal och övriga tjänstemän, visar att försäljningspersonalen ökat medan övriga tjänstemän minskat

något efter förvärven.1

Någon möjlighet att finna samband mellanföretagensbranschtillhörighet eller köparens hemland och sysselsättningsutveckling fanns inte. Inte heller förädlingsvärdesutvecklingen syntes samvariera med sysselsättningsförändringarna.

Återförsäljningens omfattning Som vi konstaterat ökade försäljningspersonalen i de förvärvade företagen medan arbetarpersonalen minskade. Beror 1 Även 0 detta resultat är konsistent med utvecklingen i de utlandsägda företagen sm helhet är det delvis påverkat av den ändring i klassifikationssystemet för tjänstemännen scnlgeuxxnfördes mellan åren 1973 och 1975 (se kaitel 9).

122 Från utlandet förvärvade företag S()lJ 1982:15

detta på att utländska företag lägger större vikt vid marknadsföringen än svenska eller beror det på en ökad försäljning av varor som andra företag producerat?

Uppgifter om egen produktion och âterförsäljning skall lämnas på finansstatistikenkäten till SCB. Företagen tycks emellertid ha svårt att skilja mellan de båda variablerna, eftersom vissa företag lämnat uppenbart orimliga uppgifter. Av totalt 47 företag anger således 13 att de inte bedriver âterförsäljning, vilket i flera fall inte verkar troligt. Av de 34 som anger att de även har âterförsäljning har tolv lämnat orimliga eller ofullständiga uppgifter. Kvar finns således 22 analyserbara företag som har angivit att de har âterförsäljning.

Av dessa 22 företag hade 12 en klart ökande andel återförsäljning av omsättningen. Om vi i stället ser på själva nivån finner vi att två tredjedelar av de förvärvade företagen hade en avsevärt högre andel âterförsäljning än industrisnittet medan övriga låg under genomsnittsnivån perioden 1970-1977.

De företag som ökade andelen âterförsäljning efter för-

värvstidpunkten ökade försäljningspersonalen något mindre

än de som inte ökade andelen âterförsäljning. Arbetarpersonalen minskade i båda grupperna med 15 % under samma period. Det verkar således inte som om de som ökar andelen återförsäljning har utvecklats nämnvärt annorlunda än de övriga förvärvade företagen ur personalhänseende.

Sammanfattning En ökande andel av utländska företags investeringar i Sverige har skett genom förvärv av svenska företag. Ägarförändringarna tycks inte nämnvärt ha påverkat beteendet i fråga om investeringar eller export. Även sysselsättningens numerär synes relativt opåverkad medan däremot andelen tjänstemän ökat efter förvärvet. Fou-intensitetens förändring i samband med ägarskiftet kunde undersökas i endast ll företag. I nio av dessa minskade intensiteten efter förvärvet.

KAPITEL ll KORTSIKTIGA VARIATIONER I VERKSAMHETENS OMFATTNING

I den diskussion som förekommit under senare år om betydel-

sen av arbetskraftens rörlighet för att upprätthålla till-

växten har anpassningskostnaderna kommit att spela en större roll. Det har också uppmärksammats att även om vinsterna av strukturomvandlingen och den internationella specialiseringen fördelas relativt jämnt är det inte troligt att det förhåller sig på samma sätt med anpassningskostnaderna; de bärs i högre grad av de direkt berörda. Ur dessas synvinkel är det därför en fördel om strukturomvandlingen kan ske någorlunda långsamt, och statsmakternas insatser har delvis också haft som syfte att förlänga anpassningstiden. Men även utöver den strukturellt betingade anpassningen är de flesta industriella verksamheter naturligtvis utsatta för variationer i omfattningen av verksamheten till följd av konjunkturella efterfrågevariationer.

De företag som har en internationellt spridd försäljning brukar anges ha en potentiell fördel i möjligheterna till stabilitet i verksamheten genom att vikande försäljning på stagnerande marknader kan kompenseras på växande marknader. Även om vår kategoriindelning inte tar hänsyn till försäljningens lokalisering borde därför de internationella kate- - utländska och svenska multinationella gorierna företag kunna ha en högre grad av stabilitet i verksamhetens omfattning. Eventuellt kan detta något motverkas av möjligheterna till geografisk omdisponering av själva tillverkningen. En sådan är å andra sidan ofta så kostnadskrävande att den inte lönar sig som motmedel mot tillfälliga svängningar i efterfrågan.

Mot bakgrund av ovanstående har vi prövat huruvida storleken på de kortsiktiga variationerna i verksamhetens omfattning varierar mellan kategorierna. Förfaringssättet har varit att beskriva förändringarna mellan två på varandra följande år för ett företag vad avser förädlingsvärde och sysselsättning. Undersökningen omfattar perioden 1971-1979, Vilket innebär att förändringarna inom åtta dylika årspar kunnat beräknas. Förutom i absoluta tal har förändringarna beskrivits

124 Kortsiktiga variationer S()IJ 1982215

i procent för genomsnittliga förändringar, medianer och kvartiler. Aggregeringen till kategorier av variationerna på företagsnivå gör emellertid att spridningen på företagsnivå inte är möjlig att urskilja.

Det tillämpade förfaringssättet medger användning av ett större material än vad som var möjligt i undersökningen av de genomgående företagen. För år 1977 inkluderas således företag med tillsammans 640 000 anställda, vilket motsvarar ungefär 70 % av det totala antalet anställda inom tillverkningsindustrin. som framgår av figur ll.l svarar de svenska multinationella företagen för de största variationerna i antalet sysselsatta, vilket är naturligt med tanke på deras större andel av den totala sysselsättningen. Endast under högkonjunkturåren kan nettoökningar noteras.

Relateras kategoriernas sysselsättningsvariationer, beräknade var för sig i företag som ökat resp minskat, till deras totala sysselsättning erhålls en något annorlunda bild med variationer som i genomsnitt är ungefär proportionella med kategoriernas andel av den totala sysselsättningen (tabell ll.l).

Kortsiktiga variationer 125 Sysselsättningsförändring (tusental anställda) 1sl__ 14- 12- Svenska MNF Svenska nationella företag ___J-—-

H

//M

_2- _ _4_ _

-3- _

//’/ _12_ / _14_ _15_ _18_ __20- _22_ /// _24-4 —26~ Utlandsägda företag Minoritetsägda företag 2-

*Ae-wa

_2_ :knügkgewt

71/ 72/ 73/ 74/ 75/ 76/ 77/ 78/ 71/ 72/ 73/ 74/ 75/ 76/ 77/ 78/ 72 73 74 75 76 77 78 79 72 73 74 75 76 77 78 79 Figur 11.1 ökningar och minskningar i sysselsättningen i kategorierna årsvis mellan åren 1971 och 1979 (tusental anställda).

. 126 Kortszktiga variationer S()LT1982:15

Aucmoonmv

m

Iaocmo uuflcm

£00

Hmmmum

cmcoaumasmom

xmpma anwa ~.mm m.mm H.Hv MMHHO

w H xnnma anod v.«m o.o« m.›m

cwmnacuummaommmm cmm:Hcuummamwm›m.m

xonma a.Hm m.Hm am »saa o.m«

xmnma m oqm v.N mhma «.wm o.m« m.mm

umawwcm

cwm:aøxm:aøHmmmH

xvnma mnma Nam

wmaumuuomwumm

xmnma vnma

Gwmøacxn

Hqm

H.HH xmnma mun mnma H.mm o.«« m.mm

Hawnma

mwuwnww

xanma

mmumuwm

mnma mqm m.m m.m o.mm a.Hm «.›m .GAH

um mzz MCOHUMG

mmmmmmmma mommmccmauo mmmmmmmma mwmmmumuauocflz

gmawucm mxw:wm mcacxo mxm:®m møaøxmcaz

Hmuoa mcflcxo Hmuoa Hmuoa mcflaxo Hmuoa mcficxo

Kortsiktiga variationer 127

Även i nationella och minoritetsägda företag tycks personalsvängningarna ha varit relativt stora under perioden. Det har dock i båda fallen främst varit personalökningar, som varit ovanligt stora medan personalminskningarna varit mer normala eller till och med små i de minoritetsägda fö-

retagen.

Figur 11.2 visar denna utveckling på ett annat sätt. Vi kan där se den procentuella förändringen av sysselsättningen i kategorierna uttryckt dels netto (skillnaden mellan positiva och negativa förändringar) dels brutto (dvs summan av och negativa personalförändringar). Bruttokurvan positiva visar därmed den totala sysselsättningsvariationen utan häntill om den varit positiv eller negativ. Skillnaderna syn mellan kategorierna är överraskande små.

svenska Mm: Svenska nationella företag

1Pg°°°t

G I//*--., I/F-nd-\\_-_\

-4 Netto -6

M‘°”°“59da *ämm 12 Utlandsägda företag

8 f BTUIIO

4//^\\ 7\

4/ c 7

W \etIo

Netto _4 / 6 I I I I I I I r | | I l 1 l I 71/ 72/ 73/ 74/ 75/ 76/ 77/ 7 / å 71/ 72/ 73/ 74/ 75/ 76/ 77/ 78/ 72 73 74 75 76 77 78 79 72 73 74 75 76 77 78 79

Figur 11.2 Sysselsättningsförändringarna för kategorierna 1971-l979(denövre kurvan visar bruttoperioden förändringen, dvs summan av ökningen och minskningen; den nedre kurvan visar nettoförändringen, dvs skillnaden mellan ökningen i de företag som ökat antalet och minskningen i de fösysselsatta retag som minskat antalet).

128 Kortsiktiga variationer

För att något komma åt det förhållandet att genomsnitt döljer olikartade förlopp för enskilda företag gjordes beskrivningarna uttryckta också i termer av median— och kvartilvärden (figur 11.3). Som där framgår har utvecklingen varit tämligen enhetlig inom resp kategori. Endast för de från utlandet minoritetsägda företagen är skillnaden mellan grupperna påtaglig, men där är också antalet företag litet.

i Svenska MNF Svenska nationella företag 3..

i y

16 Utlandsägda företag Minoritetsägda företag

71/ 75/ 75/ 74/ 75/ 7s/ 77/ 73/ 71/ 75/ 75/ 74/ 75/ 7e/ 77/ 78/i

72 73 74 75 76 77 7a 79 72 73 74 75 7e 77 78 79j

Figur 11.3 Årliga sysselsättningsförändringar för kategorierna, uppmätta perioden 1971-1979; median, övre och undre kvartil.

Kortsiktiga variationer 129

Även beskrivningen av förändringarna i förädlingsvärde har ett likartat utseende (figur ll.4). Avståndet mellan kvartilerna är likartat mellan de tre stora grupperna och spridningen inom grupperna skiljer sig sålunda inte åt i någon större utsträckning. Däremot är medianvärdets flukmindre för de nationella - i fråtuationer något företagen ga om sysselsättning i jämförelse med båda de internationella - i kategorierna fråga om förädlingsvärde i jämförelse med de svenska multinationella företagen.

Procent svenska MNF Svenska nationella företag 40 30

60- Utlandsägda företag Minoritetsägda företag

50:

40.

30-

m!

o. A

/\ / /\ A / v/ d \/ \/ \/ I I I I I I I I If r 1 l I I I 1972 73 74 75 76 77 78 79 1972 73 74 75 76 77 78 79

Figur 11.4 Kategoriernas årliga procentuella förändringar å förädlingsvärde perioden 1971-1979, medianer och kvartiler.

130 Kortsiktiga variationer S()lJ 1982:15

sinsemellan uppvisar de olika branscherna något oenhetliga

konjunktursvängningar. Vi nöjer oss här med att visa fluk-

tuationerna i om sysselsättning för

fråga Verkstadsindu-

strin, SNI 38 (figur 11.5). Inte heller i denna bransch har de svenska multinationella företagen en stabilare syssel-

sättning än de nationella företagen. Däremot har de svenska

multinationella företagen haft mer enhetlig utveckling än

övriga kategorier.

Pmen Svenska MNF Svenska nationella företag 15- 1 x 1 10-

A Z}

/y/

z 1 \ i i

_154

Utlandsägda företag Minoritetsägda företag

20- I I 15- I

10-

m A

(\

å I I I I I

71/ 75/ 7§/ 71:/ 715/ 7%/ 77/ I I I

71/ 72/ 73/ 74/ 75/ 76/ 77/ 78/

72 73 74 75 76 77 78 73/ 7 72 73 74 75 76 77

78 79

Figur 11.5 Årliga förändringar i sysselsättningens numerär för kategorierna i SNI åren 38, 1971-l979,median, övre och undre kvartil.

KAPITEL 12 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION AV RESULTATEN

Svensk industri har, i varje fall vid internationella jämförelser, en relativt omfattande industriell verksamhet i utlandet, medan den utlandskontrollerade andelen av industrin inom landet är liten. De svenska multinationella företagen, definierade som svenskkontrollerade industriföretag med produktion även utanför hemlandet, är mycket betydelsefulla inom svensk industri vad gäller sysselsättning, forskning och utveckling samt export. I fråga om fou och export är deras andelar betydligt större än vad som motsvaras av deras andel av industrins förädlingsvärde. För de utlandsägda företagen motsvarar andelarna ungefär deras andel av sysselsättningen inom industrin (se tabellerna 12.1 - 12.4 fram i längre detta kapitel).

De olika kategorierna är inte jämnt fördelade över industrins olika branscher. Svenska multinationella företag är överrepresenterade i verkstadsindustrin samt i järn-, ståloch metallverk. De utländska företagen är överrepresenterade i kemisk industri samt i livsmedels- och i verkstadsindustri. Inom verkstadsindustrin återfinns över 60 % av de svenska multinationella företagens totala förädlingsvärde och nästan hälften av förädlingsvärdet inom den utlandskontrollerade sektorn. Kategorin svenska multinationella företag domineras av stora företag (fler än 1 000 anstääda).

Genomgående företag I syfte att pröva om de olika företagskategorierna uppvisat sinsemellan skiljaktiga utvecklingsförlopp har dessa beskrivits för samtliga större svenska industriföretag (minst 200 anställda eller 20 miljoner kronor i balansomslutning i 1970 års penningvärde någon gång under perioden 1966-1977 - de s k EFI-företagen) ordnade i kategorierna svenska multinationella, utlandsägda, (från utlandet) minoritetsägda och svenska nationella företag. Endast företag som existerat från början till slutet och inte bytt kategori inom perioderna 1966-1972, 1973-1977 (för vissa variabler 1977-79) har inkluderats. Därav benämningen

132 Sammanfattning och diskussion

genomgående företag på de svenska industriföretag för

vilka beskrivningar över tiden låtit sig göras. De genomgående företagen täcker en mycket hög andel av svenska industriföretag med fler än 200 anställda. För kategorierna innebär det att de svenska multinationella och de utlandsägda företagen till mycket stor del omfattas av undersökningen. De nationella företagen är underrepresenterade. Det förhållandet att företag som gått i konkurs eller på annat sätt lagts ner inte är med gör att bilden av de svenska nationella företagens utveckling förskönats. Relativt sett industrin som helhet har därför de internation ella kategoriernas utveckling varit mer än vad fördelaktig som framgått här. Vidare har inverkan av köp och försäljning av större företag (fler än 200 anställda eller 20 mil joner kronor i balansomslutning i 1970 års penningvärde någon gång under perioden 1966-1977) eliminerats. Då de svenska multinationella företagen varit mer förvärvsaktiva än företagen i de. andra kategorierna betyder det att deras expansion i Sverige något underskattats. Det betyder

också att tillväxt genom förvärv inte betraktas som ett

med interna investeringar jämförbart sätt att växa. Detta är naturligtvis diskutabelt. Ett förvärv kan också vara sysselsättningsskapande som då ett konkurshotat företag genom tillförsel av kapital ges möjlighet att leva vidare. Kategoriernas totala utveckling i nâgra avseenden beskrivs nedan.

Endast material avseende respektive kategoris verksamhet i Sverige har ingått i beskrivningarna.

En indelning av de svenska industriföretagen i tre kategorier på ovan angivet sätt leder till stor spridning inom respektive grupp. Så till exempel rymmer kategorin svenske multinationella företag både höggradigt internationaliserade företag som företag med endast obetydlig produktionsverksamhet utanför Sverige. En sådan spridning kan eventuellt dölja en spridning också för här beskrivna egenska; er och beteenden.

Sammanfattning och diskussion 133

Självfallet har en hög validitet och reliabilitet eftersträvats i mätningarna. Pâ vissa punkter har emellertid omständigheterna framtvingat användning av mindre tillförlitliga mått och undersökningsmaterial med mindre god representativitet.

Eeknisk gtyeçkling

Beträffande forsknings- och utvecklingsaktiviteterna visade resultaten att de svenska multinationella företagen svarar för den överväldigande delen av dessa i svensk industri. Denna kategori har också haft den högsta fou-intensiteten och de nationella företagen lägsta. En del

den

av skillnaden mellan kategorierna visade sig bero på vari-

erande andel företag inom resp kategori som över huvud ta-

get bedrev fou. Förändringarna i fou-intensitet i företag som hade fou-aktiviteter mellan åren 1973 och 1979 förstärkte snarast skillnaderna mellan kategorierna.

Av de utlandsägda företagen hade de nybildade en hög fouintensitet - även i jämförelse med de svenska multinationella företagen. I från utlandet förvärvade företag minskade intensiteten något.

En stor andel av fou-aktiviteterna är koncentrerade till verkstadsindustrin i vilken svenska multinationella företag är överrepresenterade. I den ävenledes forskningsintensiva kemiska industrin är de utlandsägda företagen överrepresenterade. Med få undantag är dock rangordningen i fråga om fou-intensitet även givet branschtillhörighet så att de svenska multinationella företagen är mest och de nationella minst fou-intensiva. En mycket stor del av ökningarna i fou-intensitet i genomgående företag förklaras av höjda intensiteter i de stora svenska multinationella företagen inom kemi- och verkstadsindustrierna.

Större delen av fou-aktiviteterna i utlandsägda företag avsåg förbättring av existerande produkter. Detsamma gällde svenska multinationella företag om än inte i lika hög grad. Nationella företag hade en i jämförelse med de andra kategorierna kraftigare betoning på processutveckling. I

134 Sammanfattning och diskussion S()lJ 1982:15

svenska multinationella företag kunde under perioden noteras en viss förskjutning mot framtagning av nya processer och produkter. De utlandsägda företagen ökade koncentrationen på förbättring av existerande produkter och processer.

IEY9§F§EÅPQaE

På grund av sin storlek svarar kategorin svenska multinationella företag även för större delen av investeringsvolymen. Andelen minskade dock under perioden 1966-1972 för att sedan åter stiga mellan åren 1973 och 1977. De nationella företagen uppvisade motsatta andelsförändringar. De utlandsägda företagens andelar minskade båda delperioderna.

En investeringskvot definierad som bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar i förhållande till förädlingsvärde visade att de nationella företagen praktiskt taget hela perioden 1966-1977 haft en investeringskvot över genomsnittet för hela industrin, dvs de genomgående företagen, och de internationella kategorierna (svenska multinationella och utlandsägda företag) under genomsnittet. Skillnaden mellan de svenska kategorierna har dock minskat medan de utlandsägda företagen hela tiden från år 1970 till år 1977 noterat fallande investeringskvoter. Skillnaderna

visade sig dock i hög grad vara avhängiga kapitalintensi-

teten som delvis beror av branschtillhörigheten. Förhållandet mellan nettoinvesteringarna och det bokförda värdet av de materiella anläggningstillgângarna låg således på ungefär samma nivå för kategorierna.

§ffek_ti_v_it.e2 Effektiviteten, mätt som räntabiliteten på eget kapital, har varit högst i de utlandsägda företagen. De har dessutom ökat sitt försprång mellan åren 1973 och 1977. De svenska multinationella och nationella företagen fick under motsvarande tid se sin räntabilitet minska. Vid de allra flesta av mättidpunkterna har dock de multinationella haft en högre räntabilitet på eget än de nationella kapital

och diskussion 135

Sammanfattning

företagen. Räntabilitetsskillnaderna mellan kategorierna återfinns även på branschnivå men avspeglar också de internationella kategoriernas överrepresentation i de relativt lönsamma kemi- och verkstadsindustrierna,

Rangordningen är densamma mellan kategorierna i fråga om produktivitet (förädlingsvärde i förhållande till antalet kollektivanställda). Mellan åren 1970 och 1978 ökade produktiviteten lika snabbt i de svenska multinationella och utlandsägda företagen (99 %) och något långsammare (82 %) i de nationella företagen.

E i.n§n.S i_e_r. ii‘ 9.

Soliditeten har sjunkit trendmässigt för genomgående företag mellan åren 1966 och 1977 utom för de utlandsägda företagen. Minskningarna har varit ungefär parallella i de svenska kategorierna, med de nationella företagen en på klart lägre nivå än de multinationella.

De totala kapitalkostnaderna har stigit under perioden 1966-1977. De har dock stigit snabbast för de utlandsägda företagen så att de under den senare delen perioden haft av de högsta kapitalkostnaderna. De nationella har företagen under större delen av perioden haft den högsta kostnaden för lånat kapital. De utlandsägda har, särskilt företagen under delperioden 1973-1977, ökat utdelningarna i förhållande till det egna kapitalet.

§¥E9§§.9SQ_iNPQFE

De svenska multinationella företagen svarar för en stor del av exporten från Sverige. Denna företagskategori har också den klart högsta exportintensiteten (62 % av värdet av egen produktion år 1979). Det är framför allt exporten från de stora företagen i massa och pappers-, kemi- och verkstadsindustrierna som förklarar det förhållandet. Sett över pe-

rioden har denna koncentration av exporten förstärkts. De

svenska nationella företagen som har den lägsta exportintensiteten har också haft den minsta ökningen.

136 Sammanfattning och diskussion S()lJ 1982:15

De utlandsägda företagen framstår som den mest importintensiva företagskategorin. Tillgängliga data tyder på att deras handelsbalans 1978 var negativ.

_Tillzäåä Tillväxten uppmättes som förändringar i förädlingsvärdet. Sett över hela perioden 1966-1977 hade de svenska multinationella företagen en något långsammare tillväxt än de båda andra kategorierna. Den långsammare ökningstakten är framför allt hänförlig till branscherna massa och papper samt järn-, stål- och metallverk. Av de utlandsägda företagen har de förvärvade haft en snabbare tillväxt än de som etablerats genom nybildning.

En del av tillväxten i utlandsägda företag visade sig vara en följd av ökad återförsäljning. Denna har hela tiden varit hög i denna företagskategori och motsvarade efter ökningen mellan åren 1966 och 1977 nästan en fjärdedel av omsättningen i de genomgående företagen. Även de nationella företagen har i vissa branscher en omfattande återförsäljningsverksamhet.

§1$§ål§äF§QiP9 Sett till sysselsättningens numerär har de svenska multi-

nationella företagen haft den svagaste utvecklingen. Mellan

åren 1966-1977 har denna kategori minskat sysselsättningen i samtliga branscher utom verkstadsindustrin. Minskningarna är framför allt hänförliga till de stora företagen. De övriga kategorierna har ökat sin sysselsättning något.

Beträffande den regionala fördelningen, där dataunderlaget är bristfälligt, kan sägas att de utlandsägda företagen tycks vara överrepresenterade i södra Sverige och i Stockholmsregionen. Pâ grund av sin dominans i materialet orsakade de svenska multinationella företagens sysselsättningsförändringar större delen av de totala ökningarna resp minskningarna i de regioner som hade noterat de största förändringarna.

Sammanfattning och diskussion 137

Fram till i mitten av 1970-talet minskade andelen tjänstemän i förhållande till antalet arbetare ungefär parallellt mellan de tre Andelarna var dock olika höga. kategorierna. Relativt mest hade och har de utlandsägda företjänstemän De nationella företagen hade och har fortfarande tagen. andel. Från mitten av 1970-talet har andelen tjänstelägst män åter stigit utom i de utlandsägda företagen.

Förvärvade företag

om utvecklingen i från utlandet förvärvade före- Utsagorna härrör dels från den särredovisning som i vissa tag sig fall inom ramen för beskrivningen av de genomgående gjorts dels från 10, i vilket utvecklingen i företagen kapitel förvärvade företag beskrevs.

Från en relativ i livsmedels- och tekoindustrityngdpunkt erna har förvärven förskjutits mot verkstads- och kemi-

industrierna.

Fou-intensiteten i gruppen förvärvade utlandsägda företag som helhet var konstant mellan åren 1973 och 1977 för att minska mellan åren 1977 och 1979. Inriktningen försköts mot mindre andel forskning till förmån för utveckling. I elva där det var möjligt att jämföra fou-intensiföretag tetens före och efter förvärvstidpunkten noteutveckling rades en minskning efter förvärvet i nio av företagen.

har inte skilt sig mellan Investeringskvoterna påtagligt tiden före och efter förvärven. Förvärvade företag har i med de betalat lägre räntor och utjämförelse nybildade delningar.

Förvärvade företag har vuxit snabbare, mätt som förändringän svensk industri totalt mellan åren en i förädlingsvärde, 1966 och vilket dock delvis torde förklaras av ökande 1977, I de fall tillväxten före och efter föråterförsäljning. värven kunde ökade den i och med förvärven. Sysjämföras i 36 undersökta företag var i jämselsättningsutvecklingen förelse med som helhet negativt avvikande EFI-företagen före förvärven och positivt avvikande efter.

138 Sammanfattning och diskussion

Utifrån uppgifter från ett litet antal företag synes det troligt att förvärven fört med sig en ökande återförsäljning. Det återspeglas också i ett ökat antal tjänstemän i marknadsförande funktioner.

Utvecklingen i förvärvade företag har i med jämförelse tiden före förvärvet och i jämförelse med industrin i övrigt varit splittrad. Det är därför inte möjligt att dra entydiga slutsatser om ägarbytenas betydelse.

Kortsiktiga variationer i verksamhetens omfattning

Storleken av de årliga förändringarna i förädlingsvärde och sysselsättning skilde inte nämnvärt åt sig mellan kategorierna.

Sammanfattning av resultaten per företagskategori

9ElêE§§ê9§ê_§§E§Eê9

I likhet med andra i undersökningar gjorda såväl Sverige som utomlands tyder här framkomna resultat på att utlandsägda industriföretag bedrivit en framgångsrik verksamhet. De har den högsta lönsamheten och har dessutom ökat försprånget i detta avseende. De har haft den högsta produktiviteten. Samtidigt har verksamheten expanderat något snab- ä 1 bare än i svensk industri i - både om man övrigt ser till förädlingsvärde och antal anställda. En hög och ökande andel av deras av

omsättning utgörs återförsäljning. Hur det-

ta påverkat har förädlingsvärdet inte kunnat klarläggas. Men det förhållandet att antalet arbetare ökat relativt tjänstemännen under senare år tyder att också den indupå striella produktionen vuxit. Som helhet har kategorin inte I haft en högre export än vad som motsvarat dess andel av in-

dustrin. Importintensiteten har 1 i *

jämförelse med de övriga kategorierna varit hög.

Fou-intensiteten är i jämförelse med svensk industri som helhet hög, även om den har minskat något. Inriktningen har i ökande grad varit lagd på utveckling av existerande produkter och processer. har Investeringskvoten varit fallande men relationen mellan investeringar och bokfört värde av materiella anläggningstillgångar steg mellan l973 och 1977.

och diskussion 139 S()lJ 1982:15 Sammanfattning

som grupp har en högre export- De utlandsägda företagen de nationella företagen men lägre än de intensitet än multinationella företagens. Den höga återförsäljsvenska och bekräftar att de utlandsägda ningen importintensiteten också fullgör funktioner som säljande industriföretagen En stor andel av den utlandsägda industrin E dotterbolag. förvärv. Utvecklingen i dessa överenshar etablerats genom i med vad som ovan sagts om katestämmer därför hög grad utlandsägda företag som helhet. gorin

§!§E§Eê_@BlEåEêEå9E§llê_§§E§Eâ9

företagen svarade för en domi- De svenska multinationella andel av fou-aktiviteterna i nerande och snarast växande svensk industri. ökningarna beror på de stora företagen industrin och verkstadsindustrin. Inriktinom den kemiska mot av nya produkter och ningen försköts något framtagning Räntabiliteten har minskat medan produktiviteprocesser. ten har ökat lika snabbt som i de utlandsägda företagen. De svenska multinationella företagen har en hög exportintensitet och svarar för en ökande andel av svensk export. är sannolikt lägre än i de utlandsägda Importintensiteten företagen men högre än i de nationella företagen.

har varit i de svenska multination- Tillväxten långsammare än i de kategorierna. Framför allt ella företagen övriga det inom massa och papper samt järn-, beror på utvecklingen stål- och metallverk. Den långsammare tillväxten återspeglas i där de multinationella företagen sysselsättningen ner för svensk industri. Minskningarna dragit genomsnittet är till samtliga branscher utom Verkstadsinduhänförliga strin och är lokaliserad till de stora företagen. Tjänsteän i de nationella företagen och semannaandelen är högre dan mitten av 1970-talet stigande.

Mi99ElE§E§§9§ê_§§E§Eê9

företagen har haft en mer De från utlandet minoritetsägda än företag. De är en mycket heexpansiv utveckling övriga bransch- och storleksmässigt och då de terogen grupp både antalet är det svårt att utan mer insamtidigt är få till studier ha en om orsakerna till deras gående uppfattning avvikande utveckling.

140 Sammanfattning och diskussion

S()IJ 1982:15

Internationella företag i svensk industri

De i tidigare kapitel beskrivna var framförändringarna räknade med metoder och för på underlag anpassade att möjliggöra jämförelser över tiden mellan de olika företagskategoriernas utveckling. Det kan därför vara motiverat att beskriva utvecklingen över tiden också som förändringarna för kategorierna totalt. En dylik beskrivning ger också en uppfattning om kategoriernas respektive bidrag till strukturomvandlingen i den svenska industrin. Materialet utgörs av den i kapitel 2 beskrivna EFI-populationen, dvs svenska industriföretag som under någon gång perioden 1966- 1977 har haft fler än 200 anställda eller minst 20 miljoner kronor i balansomslutnig i 1970 års penningvärde. Användningen av det materialet leder till en underrepresentation av de nationella företagen.

I termer av förädlingsvärde är verkstadsindustrin (SNI 38) tillverkningsindustrins viktigaste bransch och det är också den som har vuxit snabbast mellan l962 och l977

(tabell l2.l).l Det är samtidigt den bransch som en

rymmer stor del av de svenska multinationella I den företagen. bransch som haft den största andelsminskningen, järn-, ståloch metallverk (SNI 37) har de svenska multinationella företagen minskat sin andel kraftigt. Kategorins andel har ökat snabbt inom massa och (SNI beroende papper 34) på nâgra företags förvärv av utländska konverteringsenheter.

Störst andel av förädlingsvärdet har de utlandsägda företagen inom kemisk industri (SNI Inemot 35). hälften av den utlandskontrollerade verksamheten finns dock i verkstadsindustrin. Största hade de andelsökningen utlandsägda företagen i tekoindustrin (SNI Totalt har 32). de utlandsägda företagen ökat sin andel från 4 % till 8 % av EFI-företagens förädlingsvärde mellan åren 1966 och l977 bekostnad av på de nationella vilkas företagen, andel minskat med 6 %.

1 Den kraftiga ökningen för livsmedelsindustrin nellan 1966 och 1972 är skenbar och beror ett antal på att företag bytt klassificering fnäivarmunxhl tül nxhstri.

Sammanfattning och diskussion 141

Tabell l2.1EFI-företagens förädlingsvärde, fördelade på företagskategorierna åren 1966, 1972 och 1977, absoluta tal(milj kr) och andelar av resp industri(procent)samt industriernas andel av EFI-företagens totala förädlingsvärde. Bransch Företag 1966 1972 1977 ndljkr % ndlikr % nüljkr %

4 Svenska nationella 493 51 350 26 873 38

59 Utlandsägda 872 4 2 423 4 949 8

finansstatistiken . EFI-företagens andel

142 Sammanfattning och diskussion I tabell 12.2 har EFI-företagens anställda fördelats på

nella 200-999 116 47 92 40 84 37 ;al 000 118 48 108 47 119 53 Totalt 247 39 228 34 226 33 EFI-företagen 2; 199 17 3 36 5 34 5 1

200-999 180 29 171 25 180 27 z

t 2:1 000 429 69 467 69 463 68 Totalt 626 100 674 100 677 100

De svenska multinationella företagen svarar för en betydande del av svensk export. Den minskade dock från 72 % år 191 till 70 % av år 1977. EFI-företagens export De utlandsägda företagen framstår inte som så starkt exportintensiva 6 % av EFI-företagens export år 1977 (tabell 12.3).

S()lJ 1982:15 Sammanfattning och diskussion 143 Tabell 12.3 EFI-företagens export fördelad på kategorier och branscher åren 1975 och 1977, absoluta ta1(mi1jkr)ochande1ar av branschen(procent) samt branschens andel av total export. Bransch Företag 1975 1977 _ Miljkr % Nüljkr % SNI 31 Svenska MNF 170 207 20 Utlandsägda 172 175 17 Svenska nationella 1 756 82 609 58 Totalt 2 143 4 1 057 2 SNI 32 Svenska MNF 491 46 501 40 Utlandsägda 132 13 170 14 Svenska nationella 431 41 582 46 Totalt 1 057 2 1 255 2 SNI 33 Svenska MNF 475 33 563 32 Utkmdända S S S S Svenska nationella 969 67 1 192 68 Totalt 1 449 3 1 762 3 SNI 34 Svenska NNE 6 234 58 8 817 69 Utlandsägda 148 1 150 1 Svenska nationella 4 216 39 3 686 29 Totalt 10 720 19 12 813 19 SNI 35 Svenska MNF l 622 54 2 544 56 Utlandsägda 550 18 654 14 Svenska ationella 751 25 1 090 24 Totalt 3 014 S 4 523 7 SNI 36 Svenska NNF 366 51 300 33 Utlandsägda 46 6 25 3 Svenska nationella 223 31 441 48

‘ minst 50 anställda 60 825 72 678 ; EFI-företagens andel 94 94

i

Not. Endast från utlandet minoritetsägda företag, majoritetsägda av

i, svenska nationella företag är särredovisade.

144 Sammanfattning och diskussion

Verkstadsindustrin rymmer de största exportörerna med 56 %

av EFI-företagens export. Näst viktigast är massa- och pappersindustrin. Inom båda branscherna är de svenska multinationella företagen överrepresenterade i exporten. I branscherna livsmedel och kemi svarar utlandsägda företag för relativt stora andelar av exporten.

De svenska multinationella företagen dominerar forskningsoch utvecklingsverksamheten inom industrin. Deras andel översteg åren 1973-1977 80 % (tabell 12.4). De nationella företagen är underrepresenterade i förhållande till sin andel av industrins verksamhet.

Tabell 12.4 EFI-företagens fourkostnader fördelade på kategorierna (ndlj kr) och andelar av EFI-företagen.

totalt Tbtalt enligt fou- 1 761 2 282 3 134 statistiken EFI-företagens 98 95 90 andel av total industri Anm. Hdnskande andel beror sannolikt till övervägande

EFI-företagens

delen pa förbättringar i statistiken. Fler mindre har företag efterhand mfattats av datainsamlingen.

Branschmässigt är verkstadsindustrin klart viktigast med knappt tre fjärdedelar av EFI-företagens fou, som i sin tur utgör över 90 % av industrins totala fou-verksamhet (tabell 12.5). Inom såväl verkstadsindustrin som kemisk industri, som har den näst högsta andelen av fou-personalen, har de svenska multinationella stora

företagen ande1ar.1

SOU 1982:13 och diskussion 145 Sammanfattning Tabell 12.5 Antal ârsverken i fou för EFI-företagen fördelade på kategorierna branschvis, antal och andelar av branschen i procent, samt branschens andel av EFI-företagen totalt. Bransch Företag 1973 1975 1977 Antal Andel Antal Andel Antal Pmdel SNI 31 Svenska NNF 75 9 44 6 52 10 Utlandsägda 40 5 76 10 65 12 Svenska nationella 723 86 629 81 408 75 Totalt o andel av EFI 838 5 780 4 545 3 SNI 32 Svenska MNF 49 48 55 57 62 45 Utlansägda 26 25 22 23 29 21 Svenska nationella 29 27 20 21 46 34 Totalt o andel av EFI 103 l 97 0 137 1 SNI 33 Svenska MNF 42 52 59 65 59 65 - - - - - - Utlandsägda Svenska nationella 39 48 32 35 32 35 Totalt o andel av EFI 81 O 91 0 91 0 SNI 34 Svenska IVNF 497 78 494 76 561 83 Utlansägda 17 3 21 3 17 3 Svenska nationella 123 19 137 21 100 15 Totalt o andel av EFI 637 4 652 3 678 4 SNI 35 Svenska hmm* 1 225 69 1 459 73 1 680 72 Utlandsägda 251 14 102 5 244 10 Svenska nationella 239 13 344 17 355 15 Totalt o andel av EFI 1 788 10 l 988 ll 2 333 12 SNI 36 Svenska MNF 118 37 115 35 98 26 - - - - - - Utlandsägda Svenska nationella 124 39 126 39 225 59 Totalt o andel av EFI 317 2 325 2 379 2 SNI 37 Svenska NNF 927 95 935 97 611 73 Utlandsägda 8 1 7 0 9 1 Svenska nationella 45 5 20 2 212 25 Totalt o andel av EFI 980 5 962 5 832 4 SNI 38 Svenska I~/NE‘ 11 647 88 12 507 90 12 803 89 Utlandsägda 693 5 715 5 775 5 Svenska nationella 731 6 537 4 668 5 Totalt o andel av EFI 13 179 73 13 880 74 14 327 74 SNI 3 Svenska NNF 14 580 81 15 668 83 15 926 82

Minoritetsägda EFI-företagen totalt 17 954 18 775 19 324 Totalt svensk industri 19 122 20 445 21 230 andel 94 92 91 EFI-företagens Not. Endast från utlandet minoritetsägda och av nationella företag majoritetsägda företag redovisas. De ingår även i branschtotalerna.

146 Sammanfattning och diskussion S()[J 1982:15

De nationella företagens andelar av och förädlingsvärde sysselsättning i svensk industri har således minskat mellan åren 1966 och l977. De har däremot snarast ökat sina andelar av exporten och fou-verksamheten mellan 1975 och 1977 respektive 1973 och 1977. har emeller- Sammanställningarna tid klart påvisat den stora internationellt betydelse verksamma, framför allt svenska multinationella har i företag, svensk industri.

Avslutande kommentarer

Den bild som avtecknats av internationellt verksamma företag, vare sig sedd ur som i moderbolagssynvinkel, fallet med de svenska multinationella eller företagen, dotterbolagssynvinkel, som med de utlandsägda företagen, är konsistent med tidigare vetande. Internationellt verksamma företag återfinns huvudsakligen i branscher kännetecknade av produktdifferentiering (genom fou och marknadsföring), och de är effektivare än nationella företag.

Är då innebörden av dessa resultat att internationellt verksamma företag är bättre än nationella företag? Vi har på många punkter konstaterat att en stor del av skillnaderna mellan kategorierna förklaras av deras olika branschfördelning. En längre nedbruten skulle sannobranschfördelning likt innebära att hela skillnaderna skulle förklaras av att kategorierna i hög grad är verksamma inom olika produkt/ marknadssegment. Företag inom segment som medgett ett successivt utvecklande av har funföretagsspecifika fördelar, nit det fördelaktigt att och tillverka sälja även utanför hemlandet. Förloppet har beskrivits i SOU 1981:33. Nationella företag är sålunda verksamma i som segment hittills inte förändrats, och kanske kommer att aldrig förändras, i riktning mot stora insatser av fou och Ett marknadsföring. exempel är träindustrin där i stor standardutsträckning iserade, lågt förädlade varor säljs genom förmedling av utländska grossister. Det betyder att naturligtvis jämförelsen egentligen inte mellan olika görs företagskategorier utan mellan olika produkt/marknadssegment.

Företagens insatser av fou och marknadsföring har sålunda tillsammans med en del andra förändringar lett till en

Sammanfattning och diskussion 147

internationalisering av vissa produkt/marknadssegment. Detta har samtidigt inneburit att industrins struktur har förändrats. Verkstadsindustrin (exklusive varven) har kraftigt ökat sin andel av industriproduktionen (tabell 12.6). Under 1970-talet har också livsmedels- och kemisk industri ökat sina andelar om än i mindre grad. Trävaru-, massaoch pappersindustrierna har bibehållit sina medan övriga industrier minskat sina andelar. Det är således industrier med relativt differentierade produkter och hög förekomst av multinationella företag som ökat sina andelar.

Tabell l2.6.0lika branschers andel av hela industrins produktion och sysselsättning åren 1963, 1970 och 1980. Andel ignxxemt av nxhstrins totala: Produktion Sysselsättning 1963 1970 1980 1963 1970 1980

pappersindustri Grafisk industri 9,0 7,5 5,7 6,1 6,2 6,2 1

Källa: SIND l98l:3

De svenska multinationella företagen har samtidigt minskat sina andelar i stagnerande branscher som teko och järn-, stål- och metallverk. Den omedelbara effekten av de multinationella företagen på industristrukturen är således på- Därtill kommer en indirekt påverkan genom förändtaglig. ringar i inköpsbeteendet, t ex p g a teknologiförändringar och byte av leverantörer och via avsättningsmarknaden genom tillhandahållande av effektiviserande produkter.

148 Sammanfattning och diskussion

Verkstadsindustrin och den kemiska industrin är de branscher som har högst relativa insatser av mänskligt kunnande (SIND 1981:3). En strukturförändring som innebär att dessa branscher växer är därför förenlig med ett bättre tillvaratagande av Sveriges komparativa fördelar. Förändringarna bör därför bidra till en snabbare ekonomisk tillväxt men kan å andra sidan leda till problem i andra avseenden, till exempel för den regionala balansen.

En annan strukturfråga är industrins fördelning på de olika företagskategorierna. Som framgått arbetar en växande andel av de industrianställda i internationellt verksamma företag - både svenska och Bakom detta dels att utlandsägda. ligger vissa nationella företag blir multinationella dels en relativ tillbakagång för befintliga nationella företag. Om denna utveckling fortsätter skulle det kunna betyda att stora delar av den konkurrensutsatta industriella verksamheten bedrivs inom internationellt verksamma företag medan nationella företag handhar verksamheter som av olika skäl är skyddade eller subventioneras. e Då a andra sidan de viktigaste företagsspecifika fördelarna inte återfinns i själva produktionen utan snarast i teknisk

utveckling och marknadsföring (i vid mening)l, behöver ett

multinationellt företag inte nödvändigtvis självt äga produktionsapparaten för att kunna påverka den. I många fall skulle produktionskapacitet kunna hyras. Det finns tendenser till förändringar i den riktningen (OECD, 1980). I formell mening skulle det innebära att industriföretagen vore nationellt verksamma. Men de skulle ändå vara beroende av internationellt verksamma företag, vilka skulle svara för samordning, teknisk utveckling och marknadsföring.

l SOU 1981:33

S()lJ 1982:15

KÃLLFÖRTECKNING

Arrow, K., Economic Welfare and the Allocation of Resources for Invention, i The Rate and Direction of Inventive Activity: Economic and Social Factors, Princeton University Press, 1962.

Brooke, M.B. och Remmers, H.C., The Strategy of Multinational Enterprise, Longman, 1970.

van den Bulcke, D. et al, Multinationale ondernemingen in de belgische economie, Serug Research, 1978.

Centre on Transnational Corporations, Transnational Corporations in World Development Re-examined (stencil), 1978.

Bibliography on Transnational Corporations, United Nations, 1979.

De internationella investeringarnas effekter, Några fallstudier, SOU 1981:43.

Dunning, J.H., American Investment in British Manufacturing Industry, Allen & Unwin, 1958.

The Role of American Investment in the British Industry, PEP Broadsheet, nr 507, 1969. Effekter av investeringar utomlands, En studie av sex industrier, SOU 1981:33.

Erland, 0., International Take-Overs and Technological Intensity, i Engwall, L, och Johanson, J, (red), Some Aspects of Control in International Business, Acta Universitatis Upsaliensis, l980.

Foreign Direct Investment in Canada, Information Canada, 1972.

Foreign Direct Investment in the United States, U.S. Government Printing Office, 1976.

Foreign Ownership and the Structure of Canadian Industry, Report of the Task Force on the Structure of Canadian Industry, Information Canada, 1970.

150 Källförteckning

Hymer, S. och Rowthorn, R., Multinational Corporations and International Oligopoly: The Non—American Challenge, i Kindleberger, C.P., The International Corporation, The M.I.T. Press, 1970.

Hörnell, E., Vahlne, J-E. och Wiedersheim-Paul, F., Export och utlandsetableringar, Almqvist & Wiksell, 1973.

IUI/IVA, Teknik och industristruktur - 70-talets ekonomiska kris i historisk belysning, Almqvist & Wiksell International, 1979.

Internationella koncerner i industriländer, Samhällsekonomiska aspekter, SOU 1975:50.

Johansson, H., Utländsk företagsetablering i Sverige, SNS, 1968.

Jungnickel, R., Krägenau, H., Lefeldt, M., Holthus, M., Einfluss Multinationaler Unternehmen auf Aussenwirtschaft und Branschenstruktur der Bundesrepublik Deutschland, Verlag Weltarchiv, 1977.

Kindleberger, C.P., American Business Abroad, six Lectures on Direct Investment, Yale Press, 1969. University

Konjunkturläget, 1978, nr 2.

Kontroll av utländsk företagsetablering m m, SOU 1978:73.

LO, Näringspolitik för 80-talet, Rapport till LO-kongressen, 1981.

Lipsey, R.E., Multinational Firms and Host Country Technologg, National Bureau of Economic Research, 1980.

Lipsey, R.E. och Swedenborg, B., Foreign Take-Overs of Swedish Firms, National Bureau of Economic Research, 1981.

Lodin, S-O., Internationella företags beskattning, Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådets skriftserie, Nr 6, 1978.

Lundberg, F., Produktivitet och räntabilitet, SNS, l96l.

SOU 1982115 Källförteckning 151

Mansfield, E., Technology and Technological Change, i Dunning, J.H. (red), Economic Analysis and the Multinational Allen & Unwin, 1974. Enterprise, OECD, Gaps in Technology: Analytical Report, 1970.

Impact of Multinational Enterprises on National Scientific and Technical Capacities, 1979.

Recent International Direct Investment Trends, (stencil), 1980.

Recent Information on the Industrial Impact of Multinational Enterprises, (stencil), l98l.

Parker, J.E.S., The economics of innovation, The national and multinational enterprise in technological change, Longman, 1978.

Parry, T.G., The Multinational Enterprise, International Investment and Host Country Impacts, JAI Press, 1980.

Reddaway, W.B., Effects of U.K. Direct Investments Overseas, An Interim Report, Cambridge University Press, 1967.

Reuber, G.L. et al, Private Foreign Investment in Development, Oxford University Press, 1973.

SCB, Företagen, olika år.

Utlandsägda företag, SM l98l:5. The Sventies - Swedish Enterprises Operating Abroad, a Decade of 1980. Change, Svenska internationella företag, Statistiska meddelanden, F 1980:2.

SIND, Multinationella företag i svensk livsmedelsindustri, Liber, 1977:10.

Familjeföretagsfusioner i svensk industri, Liber, 1977:10.

Multinationella företag: Fou-verksamhet, tekniköverföring och företagstillväxt, Liber, 1980:4.

152 Källförteckning SOU 1982115 Hur kan konkurrenskraften förbättras?, Liber, 1981:3. Samuelsson, H-F., Utländska direkta investeringar i Sverige. En ekonometrisk analys av bestämningsfaktorerna, Almqvist & Wiksell International, 1977. SPK, Marknad och fusioner, olika år, Supplement. Swedenborg, B., Svenska, amerikanska och engelska direktinvesteringar: nâgra jämförelser, i Lundgren, N. (red), De internationella koncernerna och samhällsekonomin, Rabén och Sjögren, 1975. Svensk industri i utlandet 1965-78, En av drivanalys krafter och effekter, (stencil IUI), 1981. Sveriges Riksbank, Förvaltningsberättelse, olika år. Valutareglering och ekonomisk politik, SOU 1980:51. Vägar till ökad Välfärd, Ds Ju 1979:1.

APPENDIX VIKTIGARE FÖRÄNDRINGAR I KATEGORIN

UTLANDSÄGDA FÖRETAG FRÅN ÅR 19771

Tillverkare av konsumentvaror l.l Livsmedel Svenska Unilevers engagemang i svensk margarinproduktion har organiserats om. De tidigare producerande dotterbolagen Liva, Svea och Victoria har sålts till Margarinbolaget, vari Unilever äger 50 %.

AB Frionors produktion vid Ruuthsbo Konservfabrik har upphört.

Felix AB har sålts till Beijerinvest (Volvo-Beijer).

Det av Unilever minoritetsägda Glace-Bolaget AB avyttrade

år 1979 Hägges Specialbageri AB med 118 anställda. Det

tidigare från utlandet minoritetsägda OLW-Old Londonwasa AB är sedan år 1979 helägt av Wasabröd AB.

Frebaco, French Bakery Company AB är ett franskägtbageri med Ca 50 anställda.

Peter Pan Seafood AS, Norge, förvärvade år 1977 AB Göteborgs Konservfabrik med drygt 100 anställda.

AB Nordbakels med 131 anställda ägs av den danska Nordbakelsgruppen.

l.2 Choklad och konfektyr

Marabou är numera majoritetsägt från utlandet. Norska

Freia innehar 49 % och Hersey Foods, USA, innehar 20 % av rösterna. År 1979 förvärvade Marabou Bisco-koncernen med 726 anställda.

AB Nordchoklad är majoritetsägt av utländska, nordiska kooperativa företag.

1 För tiden före år 1977 se Samuelsson (1977) sid 156-168.

154 Appendix S()lJ 1982:15 1.3 övriga konsumentvaror

AB FAS Låsfabrik, som tidigare ingått i den amerikanska Eaton-koncernen, förvärvades år 1979 av Scovill Manufacturing Co., USA.

Fix Trikåfabriker bör ej betraktas som ett från utlandet minoritetsägt företag. Minoritetsintresset var av privat karaktär.

Eversharp Sweden AB heter numera Warner Lambert Svenska

Försäljnings AB, och produktionen har upphört.

AB Bevell har gjort konkurs och AB Th Lapidus, med 428 anställda har sålts till Borgstena Trikå AB.

AB Herman Carlson Levins tillverkning har upphört.

Renault förvärvade i två etapper 10 % resp 5 % i Volvo Personvagnar AB under åren 1979-1981.

Det engelskägda Rechitt & Colman AB, som är verksamt inom år 1979 Svea Nordic Gruppen AB städbranschen,förvärvade med 110 anställda. Företaget bedriver tillverkning av kemisk-tekniska artiklar.

Den västtyska Bayerkoncernen äger förutom den svenska koncernen Bayer (Sverige) AB även AG Metzeler som bedriver kemisk-teknisk tillverkning med 80 anställda.

Black & Decker AB klassificeras vissa år som ett industriföretag. De har ca 75 anställda.

Det engelska företaget Group förvärvade år 1974 75 % i Borst- och penselfabriken AB med 80 anställda. Verksamheten bedrivs numera under firma Prestige Group Sverige AB.

Ramfabriken Iyden AB, som med 90 anställda tillverkar hushållsmetallvaror är utlandsägt.

Readers Digest AB, ägt av det amerikanska företaget med samma namn, ger ut tidskriften Det Bästa och klassas vissa år som förlagsindustri. Företaget har omkring 80 anställda i Sverige.

Appemüx

sou 1932:15 Skandinaviska Etuifabriken AB tillverkar etuier inom textilindustrin med 160 anställda och är utlandsägt.

Svenska Johnson Wax AB ägs av amerikanska Johnson Wax och tillverkar kemisk-tekniska artiklar med 60 anställda.

Torrbatterifabriken Ängelholm AB bildades år 1974 genom

att delar av Tudor AB såldes till Hellesens Tudor som var

majoritetsägt av det danska Hellesens AS. Företaget har ca 200 anställda och har inlett förhandlingar om nedläggning av produktionen i Sverige.

Astra sålde under år 1978 sina dotterbolag Swix Sport AB och Astra Wallco till utländska intressen. Swix Sport AB med 20 anställda såldes till det norska I L Tiedemanns Tobaksfabrik. Astra Wallco som hade 160 anställda och tillverkning av kemisk-tekniska artiklar såldes till International Playtex Inc., USA. Företaget heter numera Playtex- Wallco AB.

System Publications BPC AB (KG Bertmarks Förlag) ägs av British Printing Corp. och bedriver förlagsverksamhet med 160 anställda. Även tryckeriet Meto Marking AB med drygt 80 anställda är utlandsägt.

Det amerikanska Soilux AB tillverkar kemisk—tekniska preparat med ca 100 anställda.

Elan Skandinavien AB tillverkar löparskidor och har ca 80 anställda. Företaget såldes år 1980 till det jugoslaviska företaget Elan Tovarna Sportnega Orodja. Tillverkare av producentvaror

2.1 Bildelar Såväl Firestone-Viskafors AB som Goodyear AB har lagts ned under 1981. Viss del av Firestones produktion togs över av Hexagon.

Den i Sverige splittrade Mustadgruppen har organiserats om, varvid en stor del av produktionen har lagts ned.

Paul Bergsöe och Sonmed koncerndelarhar såltst111_Bo1iden AB. (Se sid 151.)

156 Appendix S()lJ 1982:15

Armco AB heter numera Armco Bundy AB och förvärvade år 1973 AB Zinkano och Klints Industrier med sammanlagt 45 anställda.

Blackstone Sweden AB har genom förvärv bildat koncernbolagen Blackstone Termofrost AB och Nordiska Kylare Blackstone AB. Under år 1979 förvärvades J W Torell

dessutom

AB med 126 anställda och av produktion kylare.

Svenska Shell förvärvade år 1979 AS Sylvan AB med 289 anställda. Företaget tillverkar och bilskumplastprodukter inredningsdetaljer. Shell förvärvade under år 1981 Fenom AB med 75 anställda och kemisk-teknisk tillverkning.

Starlaverken AB förvärvades år 1974 av Tenneco, USA. Företaget tillverkar bildelar med ca 200 anställda. Tenneco äger även D Brown Traktor AB (handel) samt I.I. Case Sweden AB som vissa år klassas som industriföretag med ca 70 anställda.

2.2 Byggnadsmaterial

Balamundis produktion har i det närmaste och upphört företaget klassas i dag som handelsföretag.

AB Kone-Asea Graham har ändrat namn till AB Kone Hissar med bl a dotterbolaget Kone AB. Produktionen har skurits ned och det är nu endast Kone AB som klassas som industriföretag.

Saint-Gobain innehar en större minoritetspost i Gullfiber AB med koncernbolag. De är dessutom i majoritetsägare Emmaboda Glas AB som minskat produktionenefterPilkingtons etablering i Sverige. Såväl Emmaboda som Pilkington har dessutom fristående systerkoncerner i Sverige.SainbGobain äger AB Trempex, som senare blivit moderbolag i den svenska koncernen. Pilkington med 328 äger Triplex-koncernen anställda. Pilkington Floatglas AB har numera ca 500 anställda i Sverige.

AB Eternitrör har efter asbestlarmen ned. lagts

Appendix

Zanda AB, som tidigare ingick i Yxhult-koncernen (Ytong sedan år 1978 till 50 % av Redland Braas Bredero m m) ägs N V, Holland, och till 50 % av Norcem, Norge. Yxhult-grupen i ägarbild. Den pen har för övrigt princip lagstridig svenska äger nämligen Ytong AG i Västtysk- Yxhult-gruppen innehar en i Yxhult AB.

land som i sin tur minoritetspost

Samuelsson såldes Du Pont AB till Beckers år 1976. Enligt var i endast Du Ponts lokaler som sål- Det självaverket des. Produktionen hade lagts ned.

Materialhantering AB ägs av den västtyska Mannesmann- Demag koncernen. Det finns även systerbolag i Sverige. Demag bedriver tillverkning av materialhanteringsutrustning med ca 200 anställda. Företaget bildades år 1966 genom förvärv av Hugo Montgomery AB.

Verkstäder AB med 125 anställda tillverkar Fellingsbro byggnadsmetallvaror och är utlandsägt.

Holmsunds Golv AB, som tillverkar plastmattor med ca 50 anställda, förvärvades år 1978 av det finska företaget OY Wiik & Höglund AB.

Perfoverken AB, som profiler och perforerad

tillverkar

plåt med 120 anställda förvärvades år 1974 av Rich Müller AS, Danmark.

Hissföretaget Schlieren AB med dotterbolaget Mattsons Hiss AB har vissa år klassats som ett industriföretag.

Det schweiziska företaget Indanso SA förvärvade år 1978 en majoritetspost i Turnils AB som tillverkar persienner och lameller med ca 80 anställda.

Jordan AS, Norge, köpte år 1978 Anza International AB med drygt 100 anställda. Anza var Nordens största producent av målarverktyg.

Alenco Orion AB med 60 anställda bedriver pumptillverkning. Företaget är ett dotterbolag till Alenco Egnell AS och hela koncernen förvärvades år 1971 av Alenco Ltd., England.

158 Appendix S()lJ 1982:15

Det likaledes pumptillverkande Vadstena företaget Pumpar AB med 130 anställda förvärvades år 1961 av Trio Fabriker AS, Norge. År 1974 förvärvade de i sin tur Gamleby Gjuteri med 25 anställda.

Det belgiska företaget NU Stone förvärvade år 1978 Skifferbolaget Jacobsson och Oscarsson AB som bedriver förädling av den s k Offerdalsskiffern med ca 90 anställda.

Det Bonnierägda AB Grafisk förvärvade år 1980 det Färg tidigare danskägda företaget AB Sadolins Färgfabrik med 50 anställda.

2.3 Plast

Plast AB Cipax är sedan år 1978 av Inmajoritetsägt Dyno dustrier AS, Norge.

Den norska Jotungruppen förvärvade år 1978 ett majoritetsintresse i Vera Klippan AB från Bröderna Ottosson o. Co AB. Vera Klippan AB hade ca 30 anställda och tillverkar plastprodukter.

Mitex Glasfiber AB, som tillverkar glasfiber (textilindustri) ägs sedan mycket lång tid tillbaka av Danskt Konstsilke. Företaget har ca 100 anställda.

Porolon Getinge AB tillverkar konstfiber och basplaster med ett 80-tal anställda. av det norska Företaget ägs Porolon AS. År 1975 förvärvades Foam AB som Converting tillverkade konsumentvaror i skumplast.

Svenska Sundolitt AB med ca 50 anställda tillverkar plasthalvfabrikat. Företaget ägs av det norska Sundolitt.

S Lyng Industrier AB bildades år 1975 av det norska företaget med samma namn. Företaget bedriver av tillverkning andra plastvaror med drygt 40 anställda.

2.4 Administrativa produkter

IBM Svenska AB bedriver en omfattande produktion men en ännu större

återförsäljning. Det klassas därför lika ofta

Appendix 159 sou 1982: 15

Hoechst och Océ klassas inte längre som Svenska Ingut Produktionen har således minskat i bes industriföretag. tydelse.

Fabriker AB med Paragon har Rosendahls systerbolaget varvid tillverkningen sålts till tyska intresstyckats, sen. Gunther Wagner Pelikanwerk övertog tillverkningen i Moore Business Forms har dock kvar försälj- Filipstad. Rosfab AB och Rosenco Grafiska AB med viss ningsbolaget tillverkning.

Bell & Howell AB klassas ej som ett industriföretag och bedriver ej produktion.

Svenska Skandex AB uppges inte längre vara utlandsägt. Rand har därmed inga industriföretag kvarj.Sverige Sperry från att ha bedrivit produktion i flera företag. tidigare

Antonsson AB bildades år 1962 genom förvärv av Avery Antonssons Boktryckeri.

AB har sålts till OY Tilgman AB. Hälsingborgs Litografiska

som Sweda, har i Sverige kvar dotj Litton, tidigare ägde Litton Business Systems AB med 152 anställda. terföretaget Detta klassades år 1977 som tillhörande industrin. företag

ATRO Sweden AB (f d Reftele Klammer och Maskin AB) som tillverkar kontorsutrustning med 50 anställda förvärvades år 1965 av International Staple & Machine Comp., USA.

2.5 Petroleumprodukter

Det utländska i Scanraff ökade under 1980 då ägarintresset andel ökade till 50 %. De har dock endast 43 % Texacos kvar år 1981.

2.6 Sjukvårdsprodukter

Ferrosan köptes år 1980 av Pågens.

160 Appendix S()IJ 1982:15

Det västtyska företaget Mannheim Boehringer köpte år 1978 majoriteten i LKB Clinicon AB från Incentives LKB-produkter. LKB överlät sina och produktlinjer utvecklingsprojekt inom omrâdet kliniska för analysinstrument sjukhuslaboratorier. Förvärvet omfattade 300 personer.

2.7 Försvarsmateriel

AEG-Telefunken uppges i vara Sverige minoritetsägt av den tyska AEG-koncernen. Den västtyska koncernen uppger emellertid att Svenska AEG är ett dotterbolag. Det direkta tyska ägarintresset uppgår till ca 30 % av aktierna.

Norma AB är sedan år 1975 ett svenskt, nationellt företag.

2.8 Insatsvaror till och järn- stålindustrin

AB E-box heter numera Foseco E-box AB.

2.9 Insatsvaror till och pappers- massaindustrin

Hercules Kemiska AB ägde tidigare förvärv genom AB Purac och delar av AB Mibis. Dessa förvärv har emellertid återgått i svensk ägo. Hercules klassas i dag som ett handelsföretag.

2.10 Övriga producentvaror

Forss-Engströmgruppen köptes år 1981 av SLR varvid Norsk

Hydro fick ett utökat ägarintresse i Supra. Supra blev därmed majoritetsägt.

Paul Bergsöe och Son AB med 252 anställda övertogs år 1979 av Boliden som samtidigt förvärvade 10 % av det danska bolaget Bergsøe & Son AS.

Sundsvalls Verkstäder AB ägs av Emhart Corp., USA som i sin tur äger USM USM i Corp.. äger Sverige Bostik AB och United Shoe Machinery AB. De svenska koncerndelarna är underordnade holdingbolaget Emhart scandia AB.

Osram Elektraverken klassas inte längre som ett industriföretag.

Appendix 161

Industrifilter AB heter numera AAF-Industrifilter AB och har ett svenskt systerbolag, AAF Framco AB.

Svenska Rayon AB är numera helsvenskt.

Norba ägs sedan år 1977 av Partek OY, Finland.

Uddcomb AB ägs till 75 % av Statsföretag och 25 % av Combustion Engineering.

Novopan Traeindustri AS, Danmark, övertog år 1979 verksam-

heten vid det konkursdrabbade företaget Broby Industrier AB med 277 anställda. Verksamheten har senare skurits ned ytterligare.

Det till 50 % danskägda Kores System Copy AB förvärvade år 1979 AB Sande och Co med 41 anställda.

AGA Radiator AB med 219 anställda förvärvades år 1979 av Stelred Overseas Ltd. Stelred var fram till år 1967 ett dotterbolag till AGA men således därefter till engelska

intressenter. Nuvarande ägare är Metal Box Ltd som har

flera företag i Sverige.

Unicorn Industries Ltd, England, som äger det svenska företaget Svenska Unicorn AB (f d AB Industridiamanter) med tillverkning i Norrtälje, förvärvade år 1978 50 % av aktierna i Atlas Copco Craelius AB med 356 anställda. År 1979 förvärvades resterande aktier och företaget bytte namn till Craelius.

PMB Svenska AB, som via ett holländskt holdingbolag ägs av tvâ svenska privatpersoner, förvärvade år 1979 Arenco AB:s (med 45 anställda) tillverkning av cigarrmaskiner. Det f d Swedish Match-företaget Arenco har nu styckats upp och till en stor del sålts till utländska företag.

A Ahlström OY, Finland, som sedan tidigare haft tillverkning i Sverige i A Ahlströms Svenska Industrier, förvärvade år 1979 AB Eljo Plastindustri med 97 anställda från ITT Svenska AB. År 1977 förvärvade Ahlströms majoriteten i Markaryds Emballag e AB och år 1980 förvärvades HammarsAB. a , . . !‘V\r\ ...1-v

162 Appendix S()lJ 1982:15

SAS Catering AB, som vissa år klassats som ett industriföretag av statistiska centralbyrån, ägs av SAS som är att betrakta som ett utlandsägt företag. År 1979 förvärvade SAS Catering AB Landvetter Service Airport Catering AB med 94 anställda samt Park Avenue Hotel AB med 377 anställda.

Transair AB ägdes också av SAS och klassades av SCB felaktigt som ett industriföretag. Transair har nu ned. lagts

Courtaulds har sålt sin i till minoritetspost Celloplast två finska företag, Rosenlew och Neste (49 %). Eds Cellulosa AB ägdes fram till år 1977 av norska intressenter. Kommunen försökte sedan driva företaget som nu gjort konkurs.

Richardson-Merell Fabriks AB (Vick) tillverkar konfektyr med 115 anställda i Torshälla.

Landis & Gyrs förvärv av aktiemajoriteten i Euroclimate år 1975 gav dem majoritetsposter i de tillverkande dotterbolagen Billman Regulator AB och AB Ermi.

Nordisk Kartro-koncernen med ca 400 anställda i Sverige ägdes fram till 1979/80 av ett företag i Lichtenstein som ägdes av en privatperson. 1979/80 förvärvades koncernen av tandläkarnas investmentbolag och är därmed svenskägd.

Papierwerke Aschaffenberg förvärvade 50 % av aktierna i SCAs finpappersbruk Wifstavarf år l981. Det västtyska Feldmühle övertog samma år 50 % av massafabrikerna i Norrsundet och Gästrike-Hammarby.

Bansch & Lomb AB tillverkar foto och optikvaror och har omkring 160 anställda.

Bowaters Svenska Trämassefabriker med 250 anställda och dotterbolaget Hällnäs Såg AB med ca 50 anställda ägs av den brittiska Bowaterkoncernen. Den svenska verksamheten startades år 1937 genom förvärvet av Sofiehems Massafa-

Appendix 163

Farex Arvika AB med ca 60 anställda tillverkar metallkonstruktioner.

Hagby Bruk AB har också ett 60-tal anställda i verktygsoch redskapstillverkning.

USNR Forest Industries Inc., USA, förvärvade år 1970 Ingenjörsfirman Che Johansson AB. Företaget tillverkar sâgverksmaskiner och har drygt 100 anställda.

Knivsta Transformatorer AB med 70 anställda förvärvades år 1977 av AS National Industri, Norge, som är dotterbolag till Investa genom Elektro Union AS.

Van Leer Svenska AB bildades år 1962 genom att detholländska van Leer Tambores förvärvade Askersundsverken AB. Företaget har i dag 125 anställda och tillverkar smörjoljefat.

Measurex Sweden AB bedriver industriell maskinreparation med ett 50-tal anställda.

Metallslangfabriken har också 50 anställda och är utlandsägt.

Mo Mekaniska Verkstad AB förvärvades år 1973 av det norska Ankerlökken. Företaget tillverkar dörrar och takluckor till fartyg och har drygt 60 anställda.

Sverre Munck AS, Norge, förvärvade år 1969 AB Parators materialhanteringsrörelse som då hade ll0 anställda. Det svenska företaget fick namnet Munck Industri AB och har under senare år enligt uppgift gjort konkurs.

Det tidigare Swedish Match-ägda Norba AB med 250 anställda förvärvades år 1976 av den finska Sponsorgruppen. År 1977 sålde Sponsor företaget till Partek OY (Pargas Kalk) som även äger ett par handelsföretag i Sverige.

Sponsor OY förvärvade år 1978 Brun System AB som tillverkar skogsmaskiner och har ca 70 anställda.

164 Appendix S()IJ 1982:15

Scandiamant AB är sedan år 1975 av Ultra majoritetsägt High Pressure Units, Irland. Det irländska företaget ägs i sin tur av De Beers, Sydafrika.

Skandinaviska Oerlikon Svets AB, som tillverkar svetselektroder med 70 anställda, är utlandsägt.

AB Stridsberg & Björck blev vid slutet av 1970-talet helt svenskägt efter att ha varit utlandsägt sedan år 1974.

Stållinnefabriken Bridon AB med ca 60 anställda av ägs British Ropes.

Svedala Arbrå AB, som är ett till det ameridotterbolag kanska företaget Allis-Chalmers förvärvade Corp., 1977/1978 Sala International från Boliden AB. Den förvärvade koncernen bedriver liksom Svedala Arbrå AB tillverkning av mineralberedningsutrustning. Den förvärvade koncernen hade l 130 anställda.

Svenska Skumsläckning AB med 60 anställda är utlandsägt liksom Teleflex Morse AB som tillverkar andra varubearbetningsmaskiner med 50 anställda.

Reliance Electric Corp, USA, förvärvade år 1969 Toledo Reliance AB som tillverkar våginstrument med 60 anställda.

Det engelska Hawkins företaget & Tipson Ltd förvärvade år 1970 Wahlbecks Tågvirkesbolagen AB och år 1974 Tarketts bindgarnsverksamhet som inlemmades i Wahlbecks. Företaget sysselsätter i dag 50 personer.

AB Widen & Wigle förvärvades år 1973 av det danska företaget Dämpa AS. Företaget har 180 anställda och tillverkar metallkonstruktioner.

.. AB Värdeskydd förvärvades år 1966 från utlandet och år 1973 av Jo Tunn Security, England. tillverkar kassa- Företaget , skåp och har 100 anställda. A t,

...im

ikiulttxnaunnvmuA-vzuámy...

SOU 1982: 15 Appendix 165

Det finska företaget Wärtsilä övertog år 1970 Kockums tillverkning av emaljerade kärl genom Wärtsilä AB. Företaget sysselsätter ca 100 personer. I december 1978 övertog det av Wärtsilä majoritetsägda Nohab Diesel AB Bofors-Nohabs tillverkning av dieselmotorer för marint och stationärt bruk med 325 anställda.

Västberga Mekaniska Verkstad AB, som varit utlandsägt sedan år 1960, sysselsätter ett 50-tal personer i annan metallvarutillverkning.

PLMs dotterbolag AB Iwema har år 1980 sålts till det västtyska företaget Möllers Maschinenfabrik. År 1981 sattes företaget enligt uppgift i konkurs.

Norsk Hydro Sverige AB förvärvade år 1980 De Förenade Kolsyrefabrikernas AB med drygt 100 anställda.

Siemens-Elema AB, som ingår i den västtyska Siemenskoncernen, förvärvade år 1980 AGA Medical med 84 anställda.

Kone AB förvärvade år 1980 ASEAS lyftdonsverksamhet som sysselsatte 180 personer. Kones ursprungliga tillverkning härstammar också från ASEA genom ASEA Graham, som förvärvades 1968/1969.

Tour & Andersson AB sålde 1980 sitt dotterbolag Tateco AB till det schweiziska företaget Hasler AG. Tateco tillverkar personsökarsystem och driftövervakningssystem med 150 anställda.

Darenas AB, tidigare dotterbolag till det danska företaget ISS, såldes år 1980 till Electrolux. Företaget tillverkar rengöringsmedel och har nära 90 anställda.

Volvo BM och det finska företaget Valmet beslöt år 1981 att gå ihop om produktionen av traktorer och redskap. Likaså har SAAB och det amerikanska företaget Fairchild dragit igång ett gemensamt flygplansprojekt, där vissa delar kommer att tillverkas vid fabriker i Sverige.

166 Appendix

Källor: SPKs Fusioner inom svenskt näringsliv. SCBs Koncernregister. Svenska Aktiebolag. Forsgren, O, (1977), Vem Äger Vad i svenskt näringsliv. Industrikalendern. SAF-matrikeln. Kompass. Tidnings- och tidskriftsartiklar samt telefonsamtal.

_______..._____ ‘

‘”RUFI‘c‘§I.Ef§‘.;’

19s;7=UL- 1 3

$P3C9“” . _.—._..«, - ., -ág-_u-.ø-_ø-o- ...

m-aanuøcçømaau-:uqmuu

Statens offentliga utredningar 1982

Kronologisk förteckning

. Real beskattning. B. . Real beskanning. Bilaga1-3. B. . Real beskattning. Bilaga4-6. B. . Tandvården under 80-talet. S. . De förtroendevalda i kommuner och landstingskommuner. Kn. . Sockernäringen. Jo. . Talböcker-utgivning och spridning. U. . Videoreklamfrågan. Ju. . Ny plan- och bygglag. Remissammenstållning. Bo. . Sanering efter industrinedläggningar. Bo. . Den långsiktiga tillgången och efterfrågan på Iäkararbetskraft. S. . Statlig londförvaltning m. m. E. . Kommunalföretaget. Kn. . Tillväxt eller stagnation. E. . Internationella företag i svensk industri. I.

Statens offentliga utredningar 1982

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Videoreklamfrågan. [B]

Socialdepartementet Tandvården under 80-talet. [4] Den långsiktiga tillgången och efterfrågan på läkararbetskraft. [111

Ekonomidepartementet Statlig fondförvaltning m. m. [12] Tillväxt eller stagnation. [14]

\ Budgetdepartementet Heelbeskattningsutredningen. 1. Real beskattning. [1] 2. Real beskattning. Bilaga 1-3. [2] 3. Real beskattning. Bilaga 4-6. [3]

Utbildningsdepartementet Talböcker-utgivning och spridning. If]

Jordbruksdepartementet Sockernäringen. [G]

Bostadsdepartementet Ny plan- och bygglag. Remissammanstållning. [9] Sanering efter industrinedlâggninger. [10]

Industridepartementet Internationella företag i svensk industri. [15]

Kommundepartementet De förtroendevalda i kommuner och landatingskommuner. [5] Kommunalföretaget. [13]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

LiberFörlag ISBN 91-38-068759-6 Allmänna Förlaget ISSN O375-250X