SOU

Betänkande angående reformering av vikariatssystemet vid häradsrätterna

Beteckning: SOU 1932:27
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

SOU 1983:16: Sysselsättningsstrukturen i internationella företag : en studie av utvecklingen i svensk industri 1966-1980, avsnitt 34

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1932:27

JUSTITIEDE PAftTEMENTET

BETÄNKANDE ANGÅENDE

REFORMERING

VIKARIATSSYSTEMET HÄRADSRÄTTERNA AVGIVET AV

INOM JUSTITIEDEPAIi TILLKALLADE

TEMENTET SAKKUNNIGA

DISTRIBUERAS AV

NORDISKA

BOKHANDELN

Pris 50 öre

VID

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1932 Kronologisk

förteckning

1. Sociala j o r d u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e med förslag 15. De e k o n o m i s k a v e r k n i n g a r n a för sjöfarten av 192. till vissa ä n d r i n g a r i den sociala arrendelagstiftårs lotsförfattningssakkunnigas förslag till Iotsavgil ningen. Marcus. 121 s. J o . ter. Norstedt. 38 s. H. 2. Betänkande rörande e r k ä n n a n d e och verkställighet av utländsk civildom. Av K. Marks von W u r t e m b e r g . 10. Lagberedningens förslag till revision av ä r v d a b a l Marcus. 43 s. J u . ken. 4. Förslag till lag o m b o u t r e d n i n g och arvfl 3. Luftförsvarsutredningens b e t ä n k a n d e . Utredning beskifte m m. Norstedt. 689 s J u . träffande h e m o r t e n s och civilbefolkningens skyd- 17. Utredning och förslag r ö r a n d e ä n d r a d e g r u n d e r före d a n d e vid luftanfall mot Sverige. Norstedt 139 s. F ö . biskoparnas a v l ö n i n g och d ä r m e d s a m n i a n h ä n g a n d l 4. Dödlighetsantaganden för livränteförsäkring. Norfrågor. Idun. 264 s. E . stedt. 142 s. H. r ö r a n d e m o t o r f o r d o n s b e s t å n d e t i Sveriges 5. Betänkande rörande frivilliga s a m m a n s l u t n i n g a r 18. Utredning Marcus. 50 s. mellan enskilda järnvägar i Skåne m. m. Beckman. 19. 1930 års p e n s i o nK. s s a k k u n n i g a . B e t ä n k a n d e m e d för-1 132 s. 2 bilagor. K. slag till r e g l e m e n t e a n g å e n d e tjänstepension föfl 6. Normalförslag till byggnadsordningar m. m. 1. tjänstemän, t i l l h ö r a n d e ilen civila s t a t s f ö r v a l t n i n g e n ! Byggnadsordning för stad, köping och större niunim. m. Norstedt. (2), 211 s. F i . cipalsamhälle. Marcus. 37 s. K. 20. Betänkande m e d förslag till förordning a n g å e n d J 7. Normalförslag till byggnadsordningar m. ni. 2. handel m e d farmacevtiska specialiteter. Marcus» Byggnadsordning för m i n d r e municipalsamhälle. 99 s. S. Marcus. 27 s. K. 8. Normalförslag till byggnadsordningar m. m. 3. 21. Betänkande med förslag till lag o m a l l m ä n n a vägar och lag o m vägdistrikt m. ni. Norstedt. 223, x\M Byggnadsordningar och u t o m p l a n s b e s t ä m m e l s e r för 174 s. K. landsbygden. Marcus. 18 s. K. 9. Normalförslag till byggnadsordningar m. m. 4. 22. 1930 års pensionssakkunniga. B e t ä n k a n d e m e d f ö r - l slag till r e g l e m e n t e a n g å e n d e tjänstepension förB Bilagor till n o r m a l b y g g n a d s o r d n i n g a r för städer och för landsbygden. Marcus. 32 s. K. arbetare i statens tjänst. Norstedt. 37 s. F l . 10. J o r d b r u k s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e n . G. P r o m e m o - 23. Utredning och förslag a n g å e n d e de civila tjänste"! ria r ö r a n d e inkomstutvecklingen inom Sveriges j o r d läkarnas ställning i städer och s t a d s l i k n a n d e s a m - l b r u k i jämförelse m e d i a n d r a näringsgrenar och hällen. Beckman. 206 s. S. dess s a m m a n h a n g m e d lönepolitiken. Beckman. 24. Normalbestämmelser för leverans och p r o v n i n g a v i 52 s. J o . cement (cementbestämmelser) s a m t för b y g g u a d s - l 11. Normalförslag till provisoriska byggnadsföreskrifter. verk av betong och a r m e r a d betong (betongbestäm-H Marcus. 10 s. K. melser) [fjärde upplagan] j ä m t e t i l l ä g g s b e s t ä m m e l s e r ! 12. J o r d b r u k s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e n . 7. Betänkande [tredje upplagan]. Norstedt. 44 s. K. angående åtgärder för lindrande av j o r d b r u k e t s kre25. Statens organisationsnämnd. B e t ä n k a n d e med p l a n a ditsvårigheter. Beckman. 99 s. J o . för statens b y g g n a d s v e r k s a m h e t u n d e r n ä r m a s t ! 13. Skatteutjämningsberedningen l. Statistisk utredning angående det k o m m u n a l a skattetrycket. Av k o m m a n d e tioårsperiod. Marcus. 125 s. F i . E. Ahlberg. Norstedt. 85", 560 s. F i . 26. Uppskattning av Sveriges skogstillgångar, v e r k s t ä l l d a 14. J o r d b r u k s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e n . 8. Arbetaråren 1923-1929. Norstedt. 256, 216 s. J o . frågan inom det svenska j o r d b r u k e t . Av B. Nyström. 27. Betänkande angående reformering av vikariatssyste-H Beckman. 111 s. J o . met vid h ä r a d s r ä t t e r n a . Marcus. 27 s. J u .

A n m . Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med felstil utgöra begynnelsebokstäverna till det d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket utredningen avgivits, t. ex. E . = ecklesiastikdepartementet J o . == j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e ano r d n i n g (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlie färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1932:27

JUSTITIEDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE ANGÅENDE

REFORMERING

VIKARIATSSYSTEMET HÄRADSRÄTTERNA AVGIVET AV

INOM

JUSTITIEDEPARTEMENTET

TILLKALLADE

SAKKUNNIGA

STOCKHOLM

1932 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

•V

"-- --' \f

VID

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Justitiedepartementet.

Sedan innevarande år under Herr Statsrådets företrädares ämbetstid inom justitiedepartementet till behandling upptagits frågan om vidtagande av ä n d r i n g a r i kungl. stadgan den 12 juni 1925 med vissa föreskrifter angående domsagornas förvaltning i syfte att förbehålla v i k a r i a t å de allmänna tingssammanträdena åt aspiranter, som ville ägna sig åt domarekallet och som efter vederbörlig tjänstgöring i hovrätt befunnits härtill skickade, h a r H e r r Statsrådet, jämlikt nådigt bemyndigande den 30 september 1932, tillkallat undertecknade att inom departementet deltaga i utredning av frågan om en reform av vikariatssystemet vid häradsrätterna. I anledning av det oss sålunda lämnade uppdraget få vi härmed överlämna härvid fogade utkast till kungörelse om ändring i vissa delar av ovannämnda stadga med tillhörande motiv. Stockholm den 17 november 1932. GEORG BISSMARK. CARL ARHUSIANDER,

BJÖRN ZETTERSTRAND.

/ Åke

Braunstein.

Utkast till k u n g ö r e l s e o m ä n d r i n g i v i s s a delar av s t a d g a n d e n 12 juni 1925 m e d v i s s a föreskrifter a n g å e n d e d o m s a g o r n a s förvaltning. H ä r i g e n o m förordnas, a t t stadgan den 12 juni 1925 med vissa föreskrifter a n g å e n d e domsagornas förvaltning skall i nedan i n t a g n a delar erhålla följande ändrade lydelse. Om domsagas kansli och där anställda befattningshavare. 2 §. F ö r s t e notarien åligger att, när domaren ej själv tager befattning med ärende varom här nedan förmäles, i hans ställe: 1. m o t t a g a handling, som må till domaren — varmed i denna paragraf även avses ägodelningsdomaren och inskrivningsdomaren — ingivas, samt a n m ä l a n eller framställning, vilken ankommer på prövning eller åtgärd av denne, ävensom enligt de närmare föreskrifter domaren meddelar, öppna och granska ankommande postförsändelser; 2. verkställa utslag. A v förste notarien mottagen handling skall anses ingiven till domaren å tid, då förste notarien mottagit handlingen, dock skall, därest handling skall anmälas å inskrivningsdag eller vid annan särskild förrättning, det ankomma på sakägarens eget äventyr, om förste notarien mottagit handlingen senare än att den kan anmälas vid förrättningen. H a r förste notarien tagit sådan befattning, som här ovan under 1. sägs, med ärende, som han ej ägor ägna vidare handläggning, göre u t a n dröjsmål anmälan därom till domaren. I fall, som nu nämnts, skall, där enligt lag eller författning åligger domaren att vidtaga någon å t g ä r d inom viss tid från det handling eller framställning av ifrågavarande beskaffenhet av honom mottagits, tiden för åtgärdens verkställande räknas från den dag, förste notarien anmält ärendet; dock skall i fråga om utsättande av rannsakning med häktad person tiden räknas från den dag, anmälan om häktningen inkommit. Fråga balk. 5 §. I n n a n förste notarie eller vikarie för honom inträder i tjänstgöring, skall han hava avlagt domared.

6 8 i Har kunskapsprov. I domsaga en andre notarie. Andre notarie om andre notarie. Har äro. I 4 § andra, tredje och fjärde styckena samt 6 och 7 §§ beträffande förste notarie och vikarie för honom meddelade bestämmelser skola ä g a motsvarande tillämpning i fråga om andre notarie och dennes vikarie. I n n a n andre notarie inträder i utövning av de i 2 § omförmälda åligganden, skall han hava avlagt domared. 9 §. I domsaga, där Kungl. Maj:t på framställning av häradshövdingen och efter hovrättens hörande finner det för göromålens behöriga gång erforderligt, skall vara anställd sekreterare, som har att, efter vad nedan sägs, på eget ansvar utföra på domaren ankommande göromål. Föreligger i domsaga behov av ytterligare en sekreterare, må sådan i enahanda ordning anställas. Förordnande för sekreterare och vikarie för honom meddelas av hovrätten. Förordnande för sekreterare meddelas, där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorlunda bestämmer, för tolv kalendermånader r ä k n a t från och med den 1 juli eller för återstående del av sålunda angiven tid. H a r häradshövding föreslagit sekreterare till förlängt förordnande, och ä r denne villig åtaga sig förordnandet, bör avvikelse från förslaget ej ske, såframt ej synnerliga skäl därtill äro. Till sekreterare må endast förordnas den, som uppehållit befattning såsom ledamot eller fiskal i hovrätt. Till vikarie för sekreterare må i domsagan anställd förste eller andre notarie, som äger i 23 § omförmäld behörighet att förvalta häradshövdingämbete, förordnas, ändå att han icke uppehållit befattning såsom ledamot eller fiskal i hovrätt. 10 §. Sekreterare åligger att, när häradshövdingen ej själv tager befattning därmed, föra häradsrättens dombok och övriga protokoll i mål och ärenden, som handläggas av häradshövdingen såsom ordförande i häradsrätten. I samband härmed har sekreteraren att uppsätta och kontrasignera samt för häradshövdingen till granskning och underskrift framlägga skrivelser, kungörelser, förelägganden och uppgifter, som i dylika mål och ärenden skola av rättens ordförande undertecknas. Häradshövdingen och sekreteraren äro gemensamt ansvariga för riktigheten av dombok och protokoll, som föras av sekreteraren, ävensom för riktigheten och behöriga expedierandet av de handlingar, som sekreteraren enligt andra punkten kontrasignerar. H a r dombok eller protokoll uppsatts av sekreteraren, äge han att ensam underteckna expedition j sådant mål eller

7ärend<e, där ej expeditionen innefattar slutligt utslag eller beslut, åtföljt av beisvärshänvisning. Om skyldighet iör sekreterare att, när han därtill förordnas, vid allmänt tingssammanträde v a r a ordförande i häradsrätten, stadgas i 21 a §. S e k r e t e r a r e v a r e ock skyldig att därutöver vid häradshövdingen beviljad ledighet v i k a r i e r a iör denne, när hovrätten så förordnar, samt att, i den mån sekreterarens övriga åligganden det medgiva, b i t r ä d a häradshövdingen i hans ämbetsgöromål. Vacl i 3 § första och tredje punkterna, 4 § fjärde stycket s a m t 6 och 7 §§ s t a d g a s beträffande förste notarie och vikarie för honom så ock i 36 § Törsta stycket a n d r a punkten och a n d r a stycket beträffande vikarie för häradshövding meddelade bestämmelser skola äga motsvarande tillämpning i fråga om sekreterare och dennes vikarie. Utöver den ledighet, sekreterare enligt 6 § äger åtnjuta, må ledighet från göromål, varom i första stycket törsta och andra punkterna av denna paragraf förmäles, av häradshövdingen beviljas sekreteraren i enlighet med vad i nästföljande p a r a g r a f stadgas. Sekreterare, som tillika är inskrivningsdomare i domsagan, må av hovrätten, när det för lättnad i hans arbetsbörda erfordras, befrias från inskrivningsdomargöromålen under högst hälften av årliga antalet inskrivningsdagar, som infalla å tid, varunder sekreteraren ej å t n j u t e r semesterledighet, ävensom från att under högst fjorton dagar efter varje inskrivningsdag, då sekreteraren åtnjutit sådan befrielse, utfärda gravationsbevis å fastighet, som å inskrivningsdagen blivit föremål lör inskrivningsåtgärd. 10 a §. Häradshövding må, oavsett huruvida sekreterare finnes i domsagan eller icke, förordna i domsagan anställd förste eller andre notarie, som fyllt tjugofem år och efter avlagd examen under ett och ett halvt år tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding, att i den omfattning, häradshövdingen finner erforderligt, på eget ansvar utföra s å d a n a på sekreterare ankommande göromål, varom i 10 § första stycket första och a n d r a punkterna förmäles. För dylikt fall skall vad i 10 § första stycket tredje och fjärde punkterna stadgas beträffande sekreterare ä g a motsvarande tillämpning i fråga om förste eller andre notarie. Förordnande, som i denna paragraf avses, skall utfärdas skriftligen, och skall avskrift av förordnandet tillställas hovrätten. 10 b §. Dar göromäien i domsaga äro av den omfattning och beskaffenhet, att de icke lämpligen kunna ombesörjas av häradshövdingen j ä m t e sekreterare och notarier, må på framställning av häradshövdingen och efter hovrättens hörande i domsagan anställas biträdande domare, som har a t t i enlighet med av Kungl. Maj:t för domsagan fastställd arbetsordning på eget ansvar utföra förekommande domar göromål.

I 9 § tredje stycket första och andra punkterna beträffande sekreterare och vikarie för honom, meddelade bestämmelser skola äga motsvarande tillämpning i fråga om biträdande domare och: dennes vikarie. Till biträdande domare må, där Kungl, Maj:t ej annorledes bestämmer, endast förordnas assessor i hovrätt. Till.vikarie för biträdande domare må dock förordnas i domsagan anställd sekreterare eller förste eller andre notarie., som enligt 24 § äger behörighet, att, då annan vikarie ej finnes att tillgå, förvalta häradshövdingämbete. Vad i 4 § fjärde stycket samt i 7 § stadgas beträffande förste notarie och vikarie för honom så ock i 36 § första stycket andra punkten och andra stycket beträffande vikarie för häradshövding meddelade bestämmelser skola äga motsvarande tillämpning i fråga om biträdande domare och dennes vikarie. Om semesterledighet och annan ledighet för biträdande domare bestäm mes i arbetsordningen för domsagan. 10c§. För brott och förseelser i tjänsten svare biträdande domare, sekrete rare och förste notarie ävensom vikarie för sådan befattningshavare inför hovrätt. Vad sålunda stadgats gälle ock andre notarie och vikarie för honom i fråga om brott och förseelser i utövning av de i 2 och 10 a §§ omförmälda åligganden. Har biträdande domare, sekreterare, förste notarie, andre notarie eller vikarie för sådan befattningshavare i sin tjänstgöring visat sig oskicklig, vårdslös eller försumlig, må hovrätten skilja honom från förordnandet. 11 *. Bet åligger häradshövding att å plats, som av Kungl. Maj:t bestämmes, hålla kansli tillgängligt för allmänheten under viss, av häradshövdingen bestämd tid, minst fyra timmar varje helgfri dag. Under minst en tim me av nämnda tid skall häradshövdingen, om tjänstförrättning ej hindrar, vara att träffa å kansliet. Biträdande domare, sekreterare, förste notarie och andre notarie skola vara tillstädes å kansliet minst tre timmar under tid, då detta hålles öppet, och skall under sagda tid städse någon av nämnda befattningshavare vara att träffa å kansliet. Är på grund av. hinder genom tjänstförrättning eller annat laga förfall ingen av de nu nämnda tillstädes å kansliet, skall häradshövdingen, där så ske kan, för sådant tillfälle hava skriftligen förordnat annan lämplig person att ombesörja de i 2 § 1. omförmälda göromål. Under juli och augusti månader må tiden, då kansliet hålles öppet, inskränkas till två timmar varje helgfri dag. Finnes — m dag. Underrättelse om platsen, där kansliet finnes, samt om tiden, då det

håltes öppet och då häradshövdingen är att träffa därstädes, skäll'finna» anslagcen inom varje tingslag å rättens dörr samt meddelas länsstyrelse» för offentliggörande i länskungörelserna. När ändring i fråga, om kans- : liets förläggning eller tiden för dess öppethållande eller för häradshovdingems närvaro å kansliet sker! skall sådant i god tid förut kungöras på enåhamda sätt. Å kansliets dörr skall ock finnas anslag om tiden, då kanslitet- hålles öppet och häradshövdingen där är att träffa.

O m häradshövdings tjänstledighet och förordnande av vikarie. 19 $. Tjäxnstledighet må ärligen beviljas häradshövding för åtnjutande av semester högst en och en halv månad samt iör vinnande av lättnad i arbetsbördan och ombesörjande av enskilda angelägenheter sammanlagt likaledes högst en och en halv månad; dock må ledighet för åtnjutande av semester icke och annan nu nämnd ledighet allenast då synnerliga skäl därtill äro beviljas för tid, varunder allmänt tingssammanträde eller sammanträde för tings avslutande i domsagan infaller. Med 1872. 21 §. Häradshövding må ock, när skäl därtill äro, befrias 1. från — ärenden; samt 2. från att å allmänt tingssammanträde ävensom å sammanträde för tings avslutande handlägga dels i 1 § nämnda lag omförmälda ärenden dels mål angående ansvar för förseelse, som i lag eller författning ej i annan händelse än för särskilt angivet svårare fall eller eljest vid försvårande omständigheter är belagd med högre straff än böter, dock ej mål, däri talan föres av målsägande, dels ock mål, som i 1 § 2—4 förenämnda lag avses, där målet första gången förekommer eller fortsatt handläggning av målet föranletts därav, att å någondera sidan parten eller, om de äro flera, samtliga dessa uteblivit. Häradshövding, som är inskrivningsdomare, må, när så prövas skäligt, befrias från inskrivningsdomargöromålen under högst tre fjärdedelar av årliga antalet inskrivningsdagar, som infalla å tid, varunder häradshöv r dirigen ej åtnjuter semesterledighet, ävensom från att under högst fjorton dagar efter varje inskrivningsdag, då häradshövdingen åtnjutit sådan befrielse, utfärda gravationsbevis å fastighet, som å inskrivningsdagen blivit föremål för inskrivningsåtgärd. 21 a §. Om i domsaga, där sekreterare är anställd, antalet allmänna rättegångsdagar, som infalla under en period av fyra veckor under tiden för

10 $e lagtiima' tingens hållande, uppgår till tre eller fyra, a g e liovrätten, där så finnes erforderligt, befria häradshövdingen från a t t h a n d l ä g g a på honom eljest, ankommande mål och ärenden, som förekomma å en av dessa rättegångsdagar, samt åt sekreteraren u p p d r a g a d e n n a handläggning. P ä r e s t antalet allmänna rättegångsdagar u n d e r period, som ovan sägs, .UPPgår .till fem eller sex, må med häradshövdingens befriande sekreterare kunna förordnas till ordförande i h ä r a d s r ä t t e n vid h a n d l ä g g n i n g av mål och ärenden, som nyss nämnts, å två av r ä t t e g å n g s d a g a r n a . Vid uttagande av ledighet, varom i första stycket förmäles, bör tillses, dels att mål eller ärende av mera vidlyftig eller invecklad beskaffenhet förbehå-lles häradshövdingens egen h a n d l ä g g n i n g dels ock a t t ombyte av ordförande vid handläggning å olika rättegångstillfällen av samma mål eller ärende såvitt möjligt undvikes. i :'.' . 22 §. i Utöver den ledighet, varom i 19—21 a §§ förmäles, må ytterligare tjänstledighet" ej beviljas häradshövding på a n n a n grund än styrkt sjukdom, offentligt uppdrag eller a n n a t laga förfall, d ä r ej Kungl. Maj:t med avseende ä arbetsbördan i viss domsaga eller i fråga om häradshövding, som uppnått hög ålder eller vars hälsa är vacklande, efter hovrättens hörande funnit gott förordna, att den årliga ledighet, som avses i 19 §, må i angiven omfattning tillsvidare utsträckas utöver vad d ä r är stadgat. 22 a §. Förordnande , 1. att tjänstgöra säsom inskrivningsdomare; • 2. a t t jämlikt nedannämnda paragrafer i 21 kap. av lagen den 18 juni 1926 om delning av jord å landet vidtaga följande åtgärder, nämligen: ; föranstalta om val av ägodelningsnämndemän (3 och 5 §§), utfärda kallelser enligt 6 och 7 §§. j utfärda, kallelser och kungörelse enligt 10 §, i utfärda stämning enligt 24 §, infordra handlingar från l a n t m ä t a r e enligt 26 och 27 §§, ; utsätta tid och ort för måls handläggning vid ägodelningsrätten (29 § tredje stycket), . inhämta yttrande från byggnadsnämnd enligt 42 § fjärde stycket, t förelägga klagande p a r t a t t inkomma med protokoll (54 § andra styc^ ket), samt <• vidtaga' de i 55, 56 och 57 §§ omförmäldä på ägodelningsdomaren an L kommande åtgärder; eller 3. att jämlikt 11 och 12 §§ i lagen den 18 juni 1926 om sammanläggning av fastigheter å landet i n h ä m t a och infordra y t t r a n d e n samt meddela föreläggande för sökande a t t inkomma med ytterligare utredning, > må *av? hovrätten' meddelas i domsagan anställd förste eller andre no 1

1) tarie, som uppnått tjugofyra års ålder samt efter avlagd examéi£ undeft ett å r tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding. • ~~«-! * •:"..

••

>' • '

.". ;

'.' ,-;',

•;•/

'•>

Förordnande '•' * 1. attt hålla ärenden; ...... 2. aitt å — uppropslista; eller 3. attt eljest förvalta häradshövdingämbete med den begränsning^ att den förordinade icke äger att vare sig såsom ordförande i h ä r a d s r ä t t handlägga a n d r a mål och ärenden än nyss sagts eller tjänstgöra såsom ordförande i s y n e r ä t t eller vid sammanträde med ägodelningsrätt, må av hovrätten meddelas i domsagan anställd förste eller andre notarie, som uppnått tjugofem års ålder samt efter avlagd examen under ett och ett halvt år tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding. Har handlägga. , • ..'•:' .-.ÄI/J-: F i n n e s vid handläggning a allmänt tingssammanträde av mål," som, en3 ligt v a d ovan sagts, uppförts å särskild uppropslista, a t t målet. £j. är a\J beskaffenhet, som i 21 § 2. sägs, må den, som iorordnats a t t å sammanträ» det såsom särskild ordförande handlägga å dylik uppropslista uppförda mål, likväl vid det sammanträdet fortsätta målets handläggning, joch, om målet vid sammanträdet föres till slut, avkunna dom däri. > . $ H

24 §. .

...

r,:

F ö r o r d n a n d e att med vidsträcktare befogenhet än i 23 § sägs.förvalta häradshövdingämbete må, där ej hinder i lag eller allmän författning möter, av hovrätten meddelas 1. ordinarie innehavare av domarämbete; 2. den, som tjänstgjort såsom ledamot eller fiskal i hovrätt. y\ Förordnande, som i denna paragraf avses, må ock, d ä r sådan ivikafie, som nyss sagts, ej finnes att tillgå, meddelas den, som ef ter avlagd examen under två år tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding och' d ä r u n d e r innehaft förordnande, som ; i< 23 §, 1. eller 2. sägs. .. r * Behörighet — —, — domarämbete. J < , å 25§.

;. . . . .

.".".'.

I n n a n förordnande, som i 22 a, 23 och 24 §§ avses, första gängen meddelas biträde, skall domare, som föreslår biträde till erhållande av förordnande, hava vitsordat, att biträdet är lämpligt och skickat a t t uppehålla förordnande av d e l slag. varom fråga är. , '• • •••

27 $.

••-.; • När rum. •>• •' i Varder någon för viss tid förordnad a t t förvalta häradshövdingämbete med den begränsning, som i 23 § 3. sägs, och hava de u n d a n t a g n a ä m b e t e

12 éöfomälen ej förbehållits häradshövdingen eller annan, åligger det den lörordnade att, där det befinnes nödigt att utsätta sådant sammanträde, som ovan sägs, att äga rum under den tid, förordnandet avser, därom ofördröjligén underrätta hovrätten, som förordnar ordförande vid sam aaanträdet. Vad— —, —åtgärden. ' Då—•— — länsstyrelsen. Hovrätt —- —— ledigheten. ' . .,;

Om avlöningsförhållanden.

Förordhås förste notarie att helt eller delvis förvalta häradshövdingÄmbetet i domsagan och uppehälles ej hans befattning av vikarie, som enligt 29.'§ är berättigad att uppbära hans arvode, eller är förste notarien förördhad till vikarie för biträdande domaren eller sekreteraren i domsagan, åtnjuter förste notarien ej vikariatsarvode. Skall förste notarien enligt 29 i avstå sitt arvode till vikarie, äge förste notarien av häradshövdingen eller under häradshövdingens semester av statsmedel uppbära vikariatsarvode med belopp, motsvarande förstenotariearvodet; och har hovrätten att i samband med förordnandet av förste notarie såsom vikarie för häradshövdingen lämna erforderlig föreskrift om vikariatsarvodets utbetalande. 31 §. Andre statsmedel. Under — — — arvodet. Förordnas andre notarie att helt eller delvis förvalta häradshövding ämbetet eller att Uppehålla befattningen såsom biträdande domare, sekreterare eller förste notarie i domsagan, uppbär andre notarien ej vikariatsarvode, men förordnandet medför ej inskränkning i hans rätt att åtnjuta arvode iåsom andre notarie. Arvode lönen. • ' -: '-a • ' 32*. . i . ...,:.r Sekreterare åtnjuter äv statsmedel arvode enligt 15 :e löneklasseh; därvid i tillämpliga delar skall gälla vad för extra ordinarie tjänstemän i 17 :e lönegraden är föreskrivet i kungörelsen den 26 juni 1925 med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen. Efter tjänstgöring under sammanlagt ett och ett halvt år uppflyttas sekreterare i 21 :a löneklassen, varefter å honom skola tillämpas

13 dv bejstämmelser, som gälla för befattningshavare, vilken med iakttagande av/ föreskrifterna i 33 § av nyss angivna kungörelse åtnjuter avlöning i 22::a lönegraden. För, sådan uppflytt ning äger sekreterare tillgodoräkna sig jämväl den tid, han efter första fiskalsförordnandet i hovrätt Ikan hava uppehållit befattning såsom ledamot, sekreterare, advokat^fiskail eller fiskal i hovrätt, förvaltat häradshövdingämbete, innehaft förordnande såsom biträdande domare eller tjänstgjort såsom ledamot i rådhusrätt, i vilken enligt gällande bestämmelser jämte borgmästaren sitta minst två lagfarna ledamöter. Har Kungl. Maj:t jämlikt 26 § andra stycket medgivit, att annan i sagda stycke omförmäld person än assessor i hovrätt må förordnas såsom sekreterare, må enligt Kungl. Majtts be stämmande arvode kunna utgå enligt högre löneklass än här ovan sagts, dock högst enligt 28:e löneklassen. Till sekreterare, som kan vara för ordnad i någon av de i 29 § första stycket angivna inom Norrland belägna domsagorna, utgår av statsmedel tilläggsarvode med 500 kronor för år. Förordnas sekreterare till vikarie för häradshövdingen eller biträdande domaren i domsagan, uppbär sekreteraren ej vikariatsarvode, men för ordnandet medför ej inskränkning i hans rätt att åtnjuta arvode såsom sekreterare. , Annan vikarie för sekreterare än förste notarie eller andre notarie i domsagan uppbär å tiden för vikariatsförordnandet belöpande arvode enligt vad i första stycket stadgas. Under tid, då sekreterare åtnjuter semester eller häradshövdingen beviljat honom ledighet, bibehålies sekreteraren vid arvodet. Sekreterare tillkommande arvode utbetalas vid varje månads slut av länsstyrelsen. S2a§. Biträdande domare åtnjuter av statsmedel arvode enligt 26:e löneklassen eller, om han efter minst ett och ett halvt års tjänstgöring såsom ledamot i hovrätt uppflyttats i 28:e löneklassen, enligt sistnämnda löneklass. I övrigt skola för biträdande domare i tillämpliga delar lända till efterrättelse de för motsvarande ordinarie tjänstemän i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, gällande bestämmelser. Förordnas biträdande domaren till vikarie för häradshövdingen i domsagan, uppbär biträdande domaren ej vikariatsarvode, men förordnandet medför ej inskränkning i hans rätt att åtnjuta arvode såsom biträdande domare. •• r' r \ Annan vikarie för biträdande domare än sekreterare, förste notarie eller andre notarie i domsagan, uppbär å tiden för vikariatsförordnandet belöpande arvode enligt vad i första stycket stadgas. Under tid, då biträdande domare åtnjuter semester, bibehålles han vid arvodet.. I fråga

14 om biträdande domares r ä t t till arvode under tid, då h a n å t n j u t e r annan ledighet, bestämmes i arbetsordningen för domsagan. .'. Biträdande domare tillkommande arvode utbetalas vid varje m å n a d s slut av länsstyrelsen.

33 i Förordnas annan än biträdande domare, sekreterare, förste n o t a r i e eller andre notarie i domsagan a t t förvalta häradshövdingämbetet a n t i n g e n i dess helhet eller allenast med det undantag, a t t förordnandet icke Omfattar göromål, som ankomma på biträdande domaren eller sekreteraren, eller handläggning av mål och ärenden, som avses i 1 § av lagen den 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden eller i 21 § 2. denna stadga, eller tjänstgöring såsom inskrivningsdomare, äger vikarien, d ä r ej a n n a t föranledes av bestämt melse ir andra eller tredje stycket här nedan eller i 34 § första stycket eller Kungl. Maj:t för särskilt fall, d å häradshövdingen å t n j u t e r l e dighet för fullgörande av offentligt uppdrag, annorlunda förordnar, våtnjuta arvode: om han uppehållit befattning såsom fiskal i hovrätt, enligt 15 :e löÄeklassen, därvid i tillämpliga delar skall gälla vad för extra ordinarie tjänsteman i 17 :e lönegraden ä r föreskrivet i kungörelsen den 26 juni 1925 med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare Vid statsdepartément och vissa a n d r a verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, om h a n efter första fiskalsförordnandet i h o v r ä t t under sammanlagt ett och ett halvt å r uppehållit befattning såsom ledamot, sekreterare,; adt vokatfiskal eller fiskal i hovrätt, förvaltat häradshövdingämbete, innehaft förordnande såsom biträdande domare eller sekreterare i domsaga eller tjänstgjort såsom ledamot i rådhusrätt, i vilken enligt gällande-bestämmelser jämte borgmästaren sitta minst två lagfarna ledamöter, enligt 21:a löneklassen, varefter å honom skola tillämpas de bestämmelser, som gälla för befattningshavare, vilken med iakttagande av föreskrifterna i 33 § av nyss angivna kungörelse åtnjuter avlöning i 22:a lönegraden; samt om h a n icke uppehållit befattning såsom ledamot eller fiskal i hov rätt, efter 3 000 kronor om året. Angående ersättning till assessor i hovrätt, som förordnats till vikarie för häradshövding, ä r särskilt stadgat. Vad i 32 § första stycket fjärde punkten stadgas beträffande arvode, som m å k u n n a utgå till annan i 26 § andra stycket omförmäld person än assessor i h o v r ä t t vid förordnande till sekreterare, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om arvode till sådan person vid förordnande till vikarie för häradshövding. D ä r förordnande, som avser viss tid, bör a n t a g a s k r ä v a arbete utöver nämnda tid eller förordnande endast innefattar hållande av tingssam

1.5 mänt rade eller viss a n n a n förrättning, äger vikarien uppbära arvode med belopp, som i förhållande till den i varje fall för å r utgående vikariatse r s ä t t n i n g e n k a n anses motsvara det arbete, som åligger vikarien. A r v o d e , som i enlighet med ovan meddelade bestämmelser skall vid semester för häradshövding utgå till dennes vikarie, skall intill ett belopp av 375 kronor för varje kalenderår bestridas av statsmedel. Likaledes skall* d ä r e s t vikarie äger uppbära högre arvode än efter 3 000 kronor om året, överskjutande belopp utgå av statsmedel. I övrigt skall vikariatsarvode bestridas av häradshövdingens avlöningsmedel, där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall finner skäligt föreskriva, att ersättning av statsmedel skall utgå till vikarie, som förordnas i anledning av häradshövdin gen e n l i g t 20 § beviljad ledighet. Då vikariatsarvode skall utgå enligt tredje stycket, åligge hovrätten att, vid. förordnandets meddelande eller så snart därefter kan ske, efter häradshövdingens hörande bestämma arvodets storlek med fördelning av beloppet å särskilda månader, d ä r sådant ifrågakommer. I de fall, då vikariatsarvode helt eller delvis skall utgå av statsmedel, har hovrätten attj meddela föreskrift om storleken av det belopp, som skall av sådana medel bestridas. ' :i

;

35 §.

;

Då hovrätten meddelar länsstyrelsen underrättelse om förordnande av sekreterare, biträdande domare, vikarie för någon av n ä m n d a befatt ningshavare eller vikarie för häradshövding, skall tillika, där så är erforderligt, uppgivas enligt vilken löneklass eller efter vilket årligt belopp arvode till den förordnade skall utgå. Då i första stycket omförmäld befattningshavare eller vikarie, som åtnjuter arvode enligt viss löneklass, uppflyttas till högre löneklass, skall uppgift härom likaledes av hovrätten tillställas länsstyrelsen. D ä hovrätten jämlikt 30 § lämnat föreskrift om vikariatsarvodes utbetalande åt förste notarie eller enligt 33 § sista stycket meddelat y t t r a n d e angående vikariatsarvodes belopp eller dess utbetalande av statsmedel, har hovrätten a t t därom skyndsamt underrätta länsstyrelsen och därvid tillika upplysa om arvodets fördelning å särskilda månader, d ä r sådan fördelning skett. Vid +—' arvode. För lönen. 37 §.

Vid resan. Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om bi : trädande domare och sekreterare.

16 37 a i ;-.„ Dyrtidstillägg å arvode till förste notarie och till sådan vikarie för förste notarie, som i 29 § andra stycket sägs, ävensom till andre notarie skall utgå i enlighet med de bestämmelser, som i sådant hänseende galla i fråga om befattningshavare vid i lönehänseende icke reglerat verkf' Beträffande dyrtidstillägg å arvode till sekreterare och till annan Vikarie för sekreterare än förste notarie eller andre notarie i domsagan, till biträdande domare och till annan vikarie för biträdande domare än sekreterare, förste notarie eller andre notarie i domsagan ävensom till sådan vikarie för häradshövding, varom förmäles i 33 §, skall gälla Vad i sådant hänseende är stadgat i fråga om befattningshavare vid i lönehänseende nyreglerat verk. Om handlingars ingivande till domaren och om kommissionär. 38 §. 1 ärenden, som omförmälas i förordningen den 16 juni 1875 angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra ärenden, äger sökande å domsagas kansli avlämna sina ansökningshandlingar med skyldighet för domaren att, där ej annorlunda begäres, företaga ärendet till vederbörlig behandling å därefter först infallande rättegångs- eller inskrivningsdag, å vilken dylika ärenden må handläggas. I inskrivningsärenden äge sökande jämväl avlämna sina ansökningshandlingar å tingsställe under där pågående allmänt tingssammanträde eller tingssammanträde med tremansnämnd med enahanda skyldighet för domaren att företaga ärendet till behandling å nästa inskrivningsdag. 40 §. Förordnande föras. Ej må biträdande domare, sekreterare, förste eller andre notarie tjänst göra såsom kommissionär. 44 §. Kommissionären underrättelse 1 krona. Avser uppdrag att ingiva ansökning även anskaffande av diariebevis om dess ingivande eller meddelande av underrättelse eller Översändande av expedition i ärendet, eller skall gravationsbevis uttagas och översändas i sammanhang med expedition i inskrivningsärende, eller skall laga kraftbevis eller bevis om anmält vad anskaffas i sammanhang med uttagande och översändande av utslag i målet, eller grundas flera ansökningar på samma handling, eller erhåller kommissionären eljest av samma person samtidigt flera uppdrag rörande samma ärende eller uppdrag att tillhandagå i flera ärenden, utgår arvodet med 50 öre för varje uppdrag eller ärende utöver det första, dock ej med sammanlagt högre belopp än 15 kronor. Vid samtidigt meddelande av underrättelser rörande flera uppdrag eller ärenden må dock arvode ej beräknas för mera än ett med delande.

övergångsbestämmelse. . Dessa bestämmelser skola träda i kraft den 1 juli 1933. I domsaga, där sekreterare icke anställes, skola dock fortfarande tillämpas de bestämmelser, som för närvarande gälla i fråga om häradshövdings rätt till befrielse från att hålla allmänt tingssammanträde, tingssammanträde för rannsakning med häktad person och sammanträde för tings avslutande samt behörighet för i domsagan anställd förste eller andre notarie att . tjänstgöra såsom vikarie för häradshövding å sammanträden, som nu, sagts. Därjämte må i domsaga, där sekreterare anställes, notarie, som vid ti den för dessa bestämmelsers ikraftträdande under minst ett och ett halvt år efter avlagd examen tjänstgjort i domsagan, kunna, enligt vad därom för närvarande gäller, med häradshövdingens befrielse förordnas att hålla allmänt sammanträde och sammanträde för tings avslutande.

Motiv. L propositionen (nr 80) till 1931 års riksdag angående h u v u d g r u n d e r n a för en rättegångsreform anförde föredragande departementschefen bl. a. följande beträffande arbetsfördelningen mellan häradshövdingen och hans rättsbildade biträden: »De göromål, som ankomma pa häradsrättens ordförande, ä r o av synnerligen växlande art. Den mest maktpåliggande uppgiften utgör handläggningen och avgörandet av rättegångsmålen. För u p p s ä t t a n d e av protokoll i dessa mål tages en stor del av arbetstiden mellan tingen i anspråk. I många domsagor utgör skötseln av inskrivningsväsendet och vad därmed sammanhänger en tyngande del av arbetsbördan. Slutligen tillkomma åtskilliga expeditionsbestyr, såsom kollationering, handlingars mottagande och utlämnande, stämpelbeläggning samt expeditioners tillhandahållande. Vår domsagoindelning torde ursprungligen ha vilat pä den förutsättningen, att arbetet inom domsagan skulle kunna skötas av häradshövdingen ensam med erforderligt biträde för renskrivning och dylikt. Med befolkningens tillväxt samt den ökade rörligheten och omsättningen h a r denna förutsättning så gott som allestädes brustit. Följden h a r blivit, att själva domargöromålen till icke oväsentlig del ombesörjas av extra arbetskrafter. Ännu för något tiotal år sedan uppdelades allmänt arbetet mellan häradshövdingen och hans rättsbildade biträden helt enkelt sålunda, att de omväxlande höllo tingen och utövade, domarämbetet alldeles oavsett beskaffenheten av de mål och ärenden, som förekommo. I stort sett är detta förhållande ännu rådande, men en i viss m å n ändrad ordning har kommit till stånd särskilt genom domsagostadgans bestämmelser. Till någon del, ehuru på g r u n d av de rådande förhållandena ganska ofullständigt, söker denna författning åstadkomma en arbetsfördelning så, att de viktigare målen skola behandlas företrädesvis av häradshövdingen. I de större domsagorna, där biträdande domare äro anställda, är också stundom en arbetsfördelning efter sådan grund genomförd. E n mera konsekvent tillämpning har tanken fått, då i en domsaga en särskild domare anställts för handläggning av inskrivningsärenden. Det torde icke r å d a mer än en mening därom, att den nu brukliga arbetsfördelningen mellan häradshövdingen och hans rättsbildade biträden läm-

& n a r . r u m för åtskilliga anmärkningar. Sålunda k a n det icke anses tillfredsställande, att rättsskipningen vid v å r a h ä r a d s r ä t t e r i den utsträckning, som alltjämt äger rum, anförtros å t yngre, jämförelsevis oerfarna krafter.) Efter att hava framhållit, hurusom berörda missförhållande skulle bliva ä n mer framträdande med de krav, som en muntlig, koncentrerad förhandling och en fri bevisprövning ställde å domstolens ordförande, uppdrog departementschefen följande riktlinjer för en ny arbetsfördelning mellan häradshövdingen och hans biträden: »Handläggningen av rättegångsmålen bör i så stor utsträckning som möjligt förbehållas den ordinarie domaren. Ä a n d r a sidan måste denne helt frigöras från bestyr, som för den egentliga rättsvården äro av mera underordnad betydelse. Handhavandet av expeditionsgöromålen torde i likhet med vad som ägt r u m vid vattendomstolarna böra överflyttas å en vid domstolen anställd sekreterare, som under eget ansvar har a t t förestå det egentliga kansliarbetet. Åt denne torde ock i den omfattning, som betingas av arbetsbördan i domsagan, böra anförtros handhavandet av inskrivningsärenden. För kontinuiteten i arbetet är det uppenbarligen av vikt, att sekreteraren erhåller en mera stadigvarande anställning. Han bör tillika äga sådan utbildning, att h a n vid häradshövdingens semesterledighet eller vid a n n a t mera kortvarigt förfall för häradshövdingen kan inträda som dennes vikarie. Det ytterligare behov av juridiskt biträde, som kan föreligga inom domsagan, synes som nu kunna tillgodoses genom notarier med mera tillfällig anställning.»

' ' , i:

Nödvändigheten av att r å d a bot för det av departementschefen påtalade Frågans aktumissferhållandet beträffande arbetsfördelningen mellan häradshövdingen genom iag. och hans biträden har aktualiserats, sedan 1932 års riksdag godkänt pi*o- stiftning positionen med förslag till lag om stads och landsbygds förenande i judicielJt avseende. För a t t en stads förenande med lantdomsaga skall vara till gagn för rättsskipningen är det erforderligt, att denna kommer att handhavas av domare med livserfarenhet och moget omdöme och icke, såsom fallet hittills ofta v a r i t vid domstolarna å landet, av unga, i domar värv otillräckligt prövade jurister. önskvärt är, a t t häradshövdingen själv regelmässigt h a n d h a r alla do- Lättnader i margöromål av större vikt, särskilt handläggandet och avdömandet av ^inqens arde mera invecklade civil- och brottmålen. Därest av häradshövdingen betsbörda fordras, att h a n städse utövar ordförandeskapet i rätten då dylika mål i. Befrielse behandlas, är det nödvändigt, att han erhåller kompensation för det ökade fraiJ {lombokw arixjte, som härigenom kommer a t t åvila honom. E n avsevärd lättnad i arbetsbördan skulle otvivelaktigt komma att beredas häradshövdingen.

om han befriades från det ofta tidsödande arbete, som uppsättandet av häradsrättens dombok och övriga protokoll i av honom handlagda mål och ärenden innebär. Detta arbete skulle lämpligen kunna ombesörjas av en i domsagan anställd sekreterare med en utbildning motsvarande den nuvarande biträdande domarens. Emellertid torde arbetet med domboks- och protokollsskrivning — åtminstone i viss omfattning — kunna utföras även av en i domsagan anställd notarie, som under mera avsevärd tid erhållit utbildning å domarkansli. Sådan notarie brukar ju även f. n av häradshövdingen anlitas för att vid rättens sammanträden föra erforderliga minnesanteckningar, och ej sällan torde förekomma, att häradshövdingen jämväl åt notarien uppdrager att i koncept uppsätta dombok och andra protokoll. I domsaga, där sekreterare anställdes, kunde häradshövdingen på sätt han funne lämpligt fördela arbetet med domboks^ och protokollsuppsättande mellan sekreteraren å ena samt en eller två notarier å andra sidan. I sådan mindre domsaga, där sekreterare icke funnes, kunde ifrågavarande arbete antingen helt eller delvis uppdragas åt en eller två notarier. Befrielse En ytterligare lättnad i häradshövdingens arbetsbörda synes kunna !åi6l,ochre åstadkommas därigenom, att häradshövdingen i större omfattning än vad nu är fallet — i samband med skärpning av kompetenskraven på vikarien — befrias från handläggning av enklare mål och ärenden. Enligt 21 § domsagostadgan må häradshövding, när skäl därtill äro, befrias bl. a. från att hålla sammanträde, som avses i lagen den 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden (tremansnämndslagen) samt från att å samtliga allmänna tingssammanträden om året i domsagan med undantag av tre ävensom å sammanträde för tings avslutande handlägga dels i 1 § nämnda lag omförmälda ärenden dels mål angående ansvar för förseelse, som i lag eller författning ej i annan händelse än för särskilt angivet svårare fall eller eljest vid synnerligen försvårande omständigheter är belagd med högre straff än böter, högst ettusen kronor, dock ej mål, däri talan föres av målsägande, dels ock mål, som i 1 § 2—4 förenämnda lag avses, där målet för sta gången förekommer eller fortsatt handläggning av målet föranletts därav, att å någondera sidan parten eller, om de äro flera, samtliga dessa uteblivit. Den lättnad i häradshövdingens arbetsbörda, som man avsett att vinna genom den stadgade befrielsen för honom att handlägga vissa brottmål, har på senaste tiden avsevärt kringskurits genom dagsbotslagstiftningen. Det har nämligen ansetts, att mål angående ansvar för förseelse, vara dagsböter kunna följa, icke i nu angiven ordning kunna undantagas från häradshövdingens handläggning. — Den befrielse från att handlägga enklare mål och ärenden, som enligt vad ovan sagts f. n. må meddelas häradshövding, torde kunna utsträckas till att avse samtliga allmänna tingssammanträden om året i domsagan (angående inskrivningsärenden se nedan). Än vidare synes en utvidgning kunna ske be^

t r ä f f a n d e den i 21 § domsagostadgan upptagna gruppen brottmål. Lämpligt v o r e om till denna grupp av mål kunde i så stor omfattning som möjligt: h ä n f ö r a s de talrikt förekommande målen om ansvar för förseelser möt- motorfordonsförordningen och vägtrafikstadgan. Hithörande mål torde — åtminstone då målsägandetalan icke d ä r i föres — i allmänhet ej vara a v m e r a invecklad beskaffenhet än att d e r a s handläggande och avdömande skulle k u n n a anförtros åt en yngre domare. Detta gäller även mål angående ansvar för förseelse, vara dagsböter kunna följa, sedan praxis r ö r a n d e dagsbotslagstiftningens tillämpning hunnit något stadgas. I d e t t a s a m m a n h a n g må anmärkas, att då hädanefter ärenden angående 3. Befrieib© lagfart å fång till fast egendom och inteckning i sådan egendom även- . L 1 "*'"" , .

rungsarenden-

som a n d r a ärenden vilka eiter vad därom är föreskrivet skola anteckoas i lagfarts- eller inteckningsprotokollet (inskrivningsärenden), skola å särskilda inskrivningsdagar upptagas och behandlas av inskrivningsdomaren i r ä t t e n s ställe, häradshövdingen bör beredas befrielse från att tjänstgöra såsom inskrivningsdomare i en omfattning, som svarar mot den beirielse från a t t vid rättens sammanträden h a n d l ä g g a dylika ärenden, han hittills k u n n a t erhålla. Den l ä t t n a d i häradshövdingens arbetsbörda, som man enligt vad förut i. Anstäliananförts bör söka åstadkomma, torde beträffande ett betydande antal dom- . d e av .seh.re" terare i vissa

sagor icke k u n n a genomtöras utan att i domsagan anställes sekreterare med i det föregående angivna kvalifikationer. I domsaga, där sekrete rare anställes, bör åt denne anförtros att u p p s ä t t a dombok och protokoll i m å l och ärenden, som handläggas under häradshövdingens ordförandeskap i rätten. Vidare torde handläggningen av inskrivningsärenden i allmänhet böra u p p d r a g a s åt sekreteraren genom dennes förordnande till inskrivningsdomare. Nu omlörmälda åligganden för sekreterare böra emellertid i viss omfattning kunna överflyttas å notarierna i domsagan. Åt sekreterare bör ytterligare kunna uppdragas att å de allmänna tingssammanträdena i någon utsträckning handlägga mål och ärenden, som eljest bort ankomma på häradshövdingens egen handläggning. Därvid bör emellertid tillses, att mål eller ärende av m e r a vidlyftig eller invecklad beskaffenhet förbehålles häradshövdingens handläggning och avgörande. Tydligen bör, när sekreterare sålunda tjänstgör såsom ordförande i rätten, kontinuiteten beträffande ordförandeskapet såvitt möjligt är hållas vid makt, så a t t under ett och samma m å l s eller ärendes handläggning och avgörande växling i ordförandens person undvikes. E h u r u det sålunda måste framstå såsom ett önskemål, att sekreterare anställes i ett tämligen stort antal domsagor, lägger säkerligen den statsfinansiella situationen avgörande hinder i v ä g e n för att detta önskemål f. n. i någon större utsträckning realiseras. E j heller ur rekryterings synpunkt torde det låta sig göra att annat ä n successivt anställa sekreter a r e i domsagorna i den omfattning som erfordras. Beträffande domsaga, där sekreterare sålunda icke kommer att anstäl-

domsagor.

las, synes man icke kunna vidhålla kravet, a t t häradshövdingen själv ;jj princip skall å samtliga tingssammanträden h a n d l ä g g a m e r a krävande mål och ärenden. I fråga om sådan domsaga lär det därför bliva nödigt a;tt tillsvidare låta i huvudsak förbliva vid den hittills t i l l ä m p a d e ordningen. Billigheten synes vidare kräva, att även i domsaga, d ä r sekreterare anställes, möjlighet beredes för notarie, som vid de nu föreslagna bestämmelsernas i k r a i t t r ä d a n d e under exempelvis ett och ett halvt å r efter avlagd examen tjänstgjort i domsagan, a t t med t i l l ä m p n i n g av för närvarande gällande bestämmelser tjänstgöra såsom ordförande vid tingssammanträde i domsagan. 5. .itistäiiau- För de största domsagorna i riket synes särskild, m e r a kvalificerad• ardande^domare betskraft, en biträdande domare, v a r a erforderlig. Arbetet inom dessa i de största domsagor torde böra ordnas genom särskilda bestämmelser, motsvarande ömanorna, de arbetsordningar, som fastställts för r å d h u s r ä t t e r n a i större städer. utkast till , I det följande framläggas huvuddragen av ett förslag till revision av '7omsagoV domsagostadgan, åsyftande att, med u t g å n g s p u n k t från ovan återgivna, xtadqav. av departementschefen u p p d r a g n a riktlinjer och med tillämpning av i det föregående antydda principer, på ett mera tillfredsställande sätt ä n det nu tillämpade lösa spörsmålet om arbetsfördelningen mellan de olika befattningshavarna å domsagas kansli. Häradshöv- Sedan sekreterare anställts i domsaga, bör handläggningen av mera *9*Jj*4*9- krävande mål och ärenden å de allmänna tingssammanträdena regelmässigt åvila häradshövdingen. För tid, varunder sådant sammanträde eller sammanträde för tings avslutande infaller, bör därför ledighet för semester icke ifrågakomma samt ledighet för vinnande av lättnad i arbetsbördan och ombesörjande av enskilda angelägenheter allenast beviljas då synnerliga skäl därtill äro. I övrigt bör — bortsett från vissa undantagsfall — ledighet från ordförandeskap i h ä r a d s r ä t t e n vid behandling av andra mål och ärenden än sådana av m i n d r e vikt liksom ock från ordförandeskap i synerätt eller ägodelningsrätt endast ifrågakomma på grund av laga förfall. Häradshövdingen bör, i likhet med vad nu gäller, kunna vinna befrielse från a t t hålla sammanträde, som avses i tremansnämndslagen.: Han bör därjämte i mån av behov kunna befrias från att å de allmänna; tingssammanträdena ävensom å slutsammanträdena handlägga dels sådana civilmål och ärenden, som avses i nuvarande 21 § 2. domsagostadgan. dels ock — vilket föreslås i huvudsakligt syfte a t t neutralisera den tidigare berörda genom dagsbotslagstiftningen uppkomna kringskärningen av häradshövdingens r ä t t a t t erhålla befrielse från handläggandet a v enklare brottmål — mål angående ansvar för förseelse, som i lag eller författning ej i annan händelse ä n för särskilt angivet svårare fall eller

23 eljest vid försvårande omständigheter är belagd med högre straff ä n böter, dock ej mål, däri talan föres av målsägande. . : Den omfattning, i vilken sekreterare må i häradshövdingens ställe t j ä n s t g ö r a såsom ordförande i häradsrätten, synes böra bestämmas olika, beroende p å göromålens omfattning i domsagan. I domsaga, där under en period av fyra veckor under tiden för de lagtima tingens hållande i a l l m ä n h e t förekomma tre eller fyra rättegångsdagar, synes åt sekreterare k u n n a u p p d r a g a s ordförandeskapet i rätten under en av dessa rättegångsd a g a r . U p p g å r antalet rättegångsdagar under samma period till fem eller sex, bör sekreterare kunna tjänstgöra såsom rättens ordförande under t v å av rättegångsdagarna. I domsaga med större antal rättegångsd a g a r under angivna period än sex eller mindre antal än, tre torde någon l ä t t n a d i häradshövdingens arbetsbörda i nu föreslagna ordning icke böra ifrågakomma. Om antalet rättegångsdagar under perioden överstiger sex, torde det nämligen v a r a erforderligt, att i domsagan anställes b i t r ä d a n d e domare, i vilket fall arbetets fördelning mellan de olika befattningshavarna kommer att regleras av den för domsagan fastställda arbetsordningen. För den händelse åter antalet rättegångsdagar under sådan tidsperiod understiger tre, synes det icke v a r a av behovet påkallat, a t t häradshövdingen på nu angivna sätt erhåller befrielse från ordförandeskapet under någon av dessa rättegångsdagar. Häradshövding, som tillika är inskrivningsdomare, synes kunna befrias från a t t tjänstgöra i sådan egenskap, förutom under semestern, under högst tre fjärdedelar av inskrivningsdagarna under återstoden av året, ävensom från att under viss tid efter varje inskrivningsdag då h a n åtnjutit sådan befrielse, t. ex. 14 dagar, utfärda gravationsbevis a fastighet, som å inskrivningsdagen blivit föremål för inskrivningsåtgärd. Uppsättandet av dombok och övriga protokoll i mål och ärenden, som handläggas under häradshövdingens ordförandeskap, bör i domsaga, där, sekreterare finnes, regelmässigt ombesörjas av denne. I samband härmed bör det åligga sekreterare a t t uppsätta alla i sådana mål och ärenden förekommande skrivelser o. dyl. Emellertid bör häradshövdingen kunna förordna i domsagan anställd förste eller andre notarie, som uppnått viss ålder och fullgjort viss tjänstgöring såsom biträde åt häradshövding (se nedan), att i den omfattning häradshövdingen finner erforderligt ombesörja nu n ä m n d a sekreterargöromål. Dylikt förordnande skall givetvis även kunna meddelas notarie i domsaga, där sekreterare ej finnes. För riktigheten av dombok och protokoll, som uppsättas av annan än häradshövdingen, bör ansvaret delas av häradshövdingen och vederbörande sekreterare eller notarie. Detsamma bör gälla beträffande ansvaret för riktigheten och behöriga expedierandet av skrivelser o. dyl., som uppsättas i samband med dombok och protokoll. H a r dombok eller a n n a t protokoll uppsatts av sekreterare eller notarie, bör expeditionen i sådant mål eller ärende kunna undertecknas av protokollsföraren ensam, därest expeditio-

24 nen icke innefattar slutligt utslag eller beslut, åtföljt av särskild besvärshänvisning. I rikets största domsagor — man har tänkt sig de t r e största — anställes, förutom sekreterare, särskild biträdande domare för a t t utföra förekommande domargöromål. Fördelningen av göromål mellan de olika befattningshavarna i domsagan sker i varje särskilt fall för sig genom en> av Kungl. Maj:t fastställd arbetsordning för domsagan. Kompetens- I fråga om villkoren för erhållande av de förordnanden, som enligt dom.Tklrierfolh sagostadgan kunna ifrågakomma, föreslås följande: befattningshavare å domr F ö r a t t a y k o v r ä t t k u i m a förordnas till förste notarie ävensom — bemarkansli.

träffande andre notarie — för att av häradshövding k u n n a förordnas a t t på eget ansvar utföra på förste notarie ankommande göromål (första behörighetsgraden)) uppställas samma villkor som f. n. gälla beträffande dylika förordnanden eller 23 års ålder samt ett halvt års tjänstgöring såsom biträde åt häradshövding efter avlagd examen. Behörighet 1) att förordnas såsom inskrivningsdomare, inkl. a t t utfärda gravationsbevis, samt 2) att vidtaga de i 23 § 3. och 4. gällande domsagostadga omförmälda åtgärder (andra behörighetsgraden) tillkommer i domsagan anställd förste eller andre notarie, som u p p n å t t 24 års ålder samt efter avläggande av föreskrivna kunskapsprov under ett år tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding. För att kunna förordnas 1) att föra häradsrättens dombok och övriga protokoll i mål och ärenden, som handläggas av häradshövdingen såsom ordförande i häradsrätten, 2) att hålla sammanträde, som avses i tremansnämndslagen, 3) att å annat tingssammanträde såsom ordförande i häradsrätten handlägga dels i 1 § nämnda lag omförmälda ärenden, dels mål angående ansvar för förseelse, som i lag eller författning ej i annan händelse än för särskilt angivet svårare fall eller eljest vid försvårande omständigheter är belagd med högre straff än böter, dock ej mål, däri t a l a n föres av målsägande, dels ock mål, som i 1 § 2—4 förenämnda lag avses, där målet första gången förekommer eller fortsatt handläggning av målet föranletts därav, a t t å någondera sidan parten eller, om de äro flera, samtliga dessa uteblivit, samt 4) att eljest förvalta häradshövdingämbete med den begränsning, att den förordnade icke äger att vare sig såsom ordförande i häradsrätt handlägga a n d r a mål och ärenden än nyss sagts eller tjänstgöra såsom ordförande i synerätt eller vid sammanträde med ägodelningsr ä t t (tredje behörighets graden), erfordras — utöver anställning i domsagan såsom förste eller andre notarie — a t t hava uppnått 25 års ålder samt efter avlagd examen under ett och ett halvt år tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding. Till sekreterare får endast förordnas den, som uppehållit befattning såsom ledamot eller fiskal i hovrätt. Till vikarie för sekreterare må dock i

25 domsagan anställd förste eller andre notarie i tredje behörighetsgraden förordnas, ä n d å a t t han icke uppehållit s å d a n befattning. F ö r o r d n a n d e a t t utan begränsning förvalta häradshövdingämbete må endast meddelas ordinarie innehavare av domarämbete eller den, som tjänstgjort såsom ledamot eller fiskal i hovrätt. Därest sådan vikarie icke finnes a t t tillgå, må dock dylikt förordnande meddelas den, som efter avlagd examen under två år tjänstgjort såsom biträde å t häradshövding och därunder innehaft förordnande såsom ordförande i h ä r a d s r ä t t enligt tredje behörighetsgraden. Till biträdande domare får endast assessor i h o v r ä t t förordnas. Kungl. Maj:t bör dock äga möjlighet bestämma, a t t a n n a n än assessor m å förordnas till biträdande domare. Till vikarie för biträdande domare får förordnas i domsagan anställd sekreterare eller förste eller andre notarie, som ä r behörig att, då annan vikarie ej finnes a t t tillgå, u t a n begränsning förvalta häradshövdingämbete. De föreslagna ä n d r i n g a r n a i domsagostadgans bestämmelser om befatt- Aviöningsningshavare å domsagas kansli föranleda ä n d r i n g a r jämväl i stadgans be- frågor. stämmelser om avlöningsförhållanden. Sålunda erfordras föreskrifter om arvode till sekreterare och till biträdande domare. Enligt 32 § domsagostadgan åtnjuter biträdande domare i regel arvode Arvode tiu efter 4 000 kronor om året. Då enligt de för hovrätterna gällande avlö- sekreterare ningsbestämmelserna en t. f. hovrättsfiskal äger uppbära avlöning enligt 21 :a löneklassen, avdelning B, av löneplanen i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, eller alltså med betydligt högre belopp än det nyss nämnda, kan sådan befattningshavare för närvarande icke u t a n avsevärd ekonomisk förlust mottaga förordnande såsom biträdande domare. Vid meddelande a v dylikt förordnande äro hovrätterna följaktligen — därest icke ordinarie assessor förordnas (se nedan) — av billighetsskäl hänvisade till de biträdande fiskalerna, vilka uppbära avlöning med 4 200 kronor om året. Nu a n m ä r k t a missförhållande synes, såsom ock tidigare föreslagits, böra avhjälpas genom meddelandet av en föreskrift av innebörd, att den, som efter erhållet första fiskalsförordnande i hovrätt tages i anspråk för fortsatt tjänstgöring, skall åtrjuta samma avlöningsförmåner, vare sig tjänstgöringen blir förlagd till hovrätt eller till häradsrätt. Samtliga hovrätter hava i sina framställningar om anslagsäskanden till 19£3 års riksdag u t t a l a t sig för ändringar i bestämmelserna om de t. f. och de biträdande fiskalernas avlöning samt d ä r v i d förordat ett sammanföraide av n ä m n d a befattningshavare till en enhetlig fiskalstjänst, uppd e a d i två löneklasser med arvoden, motsvarande de f. n. till de biträdaide resp. de t. f. fiskalerna utgående, därvid uppflyttning från den

26 lägre löneklasseni till den högre borde ske efter viss tids, förslagsvis ett års, tjänstgöring i-den lägre löneklassen. I anslutning till önskemålet om lika avlöning till d o m a r a s p i r a n t under tjänstgöring i hovrätt och i häradsrätt samt med beaktande j ä m v ä l i huvudsak av hovrätternas uttalanden rörande fiskalernas avlönande föreslås beträffande arvöde till sekreterare, att sådant skall utgå till en början enligt 15:e och sedermera, efter ett och ett halvt å r s tjänstgöring, enligt 21 :a löneklassen, därvid för uppflyftning till den högre löneklassen den tid, vederbörande efter första fiskalsförordnandet kan hava uppehållit befattning såsom ledamot, sekreterare, advokatfiskal eller fiskal i hovrätt, förvaltat häradshövdingämbete, innehaft förordnande såsom biträdande domare eller tjänstgjort såsom ledamot i r å d h u s r ä t t , i vilken enligt gällande bestämmelser jämte borgmästaren sitta minst två lagfarna ledamöter, må räknas likvärdig med tiden för tjänstgöring såsom sekreterare i domsaga. Bestämmelsen i gällande domsagostadga om tillläggsarvode med 500 kronor för år till biträdande domare, som k a n v a r a förordnad i domsaga inom Västerbottens eller Norrbottens län eller i Härjedalens domsaga, synes böra vinna motsvarande tillämpning i fråga om sekreterare, som kan bliva förordnad i någon av dessa domsagor. Bortsett från domsagostadgans berörda bestämmelse om tilläggsarvode är arvodet till biträdande domare oberoende av stationeringsorten. Vilken ortsgrupp denna tillhör är alltså utan betydelse för arvodets storlek. Genom att sekreterares arvode bestämmes på sätt som föreslagits, kommer ändring härutinnan att vinnas. Arvode till biträdande domare.

Till såsom adjungerad ledamot i hovrätt förordnad assessor eller e. o. assessor utbetalas f. n. avlöning enligt 26:e löneklassen. H a r vederbörande i sådan egenskap tjänstgjort under minst ett och ett halvt år, kan han uppflyttas till 28:e löneklassen. Därest assessor förordnas till biträdande domare, äger han, enligt 6 • § i kungörelsen den 14 juni 1928 angående assessors i hovrätt tjänstgöring vid underdomstol å landet, uppbära arvode med belopp, motsvarande vad han skulle h a v a åtnjutit i lön under tjänstgöring såsom adjungerad ledamot i hovrätten. Denna bestämmelse synes böra vinna tillämpning även då assessor förordnas till biträdande domare enligt föreliggande förslag till revision av domsagostadgan. Det synes dock önskvärt, att den ortsgrupp, som den verkliga stationeringsorten tillhör, och icke hovrättsortens ortsgrupp blir avgörande för arvodets storlek. Bestämmelsen i utkastet har även avfattats med hänsyn härtill.

Arvode till vikarie för häradshövding.

Domsagostadgans nu gällande regler om arvode till vikarie för häradshövding böra tydligtvis i den m å n det låter sig göra ersättas med stadganden, byggda på samma principer, som i utkastet kommit till användning vid uppställandet av bestämmelserna om arvode till sekretera-

27 re och biträdande domare. H a r den, som erhåller förordnande a t t förv a l t a häradshövdingämbete, innehaft fiskals förordnande i hovrätt, bör följaktligen arvode utgå enligt 15:e löneklassen. Därest den förordnade efter första fiskalsförordnandet u n d e r sammanlagt ett och ett halvt å r uppehållit befattning såsom ledamot, sekreterare, advokatfiskal eller fiskal i hovrätt, förvaltat häradshövdingämbete, innehaft biträdande domar- eller sekreterar förordnande i domsaga eller tjänstgjort såsom ledamot i rådhusrätt, i vilken enligt gällande bestämmelser jämte borgmästaren sitta minst två lagfarna ledamöter, bör h a n åtnjuta arvode enligt 21 :a löneklassen. Ä r den förordnade assessor i hovrätt, böra samma bestämmelser tillämpas som då sådan befattningshavare förordnas till biträdande domare. Ovan omförmälda kungörelse a v å r 1928 bör följaktligen ändras så, a t t arvodets storlek kommer att bestämmas av den verkliga stationeringsortens ortsgrupp. Vad slutligen a n g å r det fall, att sådan vikarie, som avses i 24 § första stycket i utkastet till ändringar i domsagostadgan, icke finnes att tillgå och följaktligen sådan person, som i a n d r a stycket av n ä m n d a paragraf omför mäles, erhåller vikariatsförordnande, synes den n u gällande bestämmelsen, att arvode utgår efter 3 000 kronor om året, kunna bibehållas. Å de arvodesbelopp, som utgå enligt löneplanen i avlöningsreglementet, torde dyrtidstillägg böra utgå i enlighet med de bestämmelser, som i sådant hänseende gälla i fråga om befattningshavare vid i lönehänseende nyreglerat verk.

byrtidv*»««.w-

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1932 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Betänkande rörande -erkännande och verkställighet av- Uppskattning av Sveriges skogstillgångar, verkställd åren 1923-1929. |2fi] utländsk civildom. [2] Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken. 4. Förslag till lag om boutredning och arvskifte m. m. (16] industri. Cement- och betongbestämmelser (fjärde upplagan) Statsförfattning. AllmSn statsförvaltning. jämte tilläggsbestämmelser (tredje upplagan). [24] 1930 års pensionssakkunniga. Betänkande med förslag till reglemente ang. tjänstepension för tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen, m. m. [19] 1930 års pensionssakkunniga. Betänkande med förslag Handel och sjöfart. till reglemente ang. tjänstepension för arbetare i statens tjänst m. m. [22] ekonomiska verkningarna för sjöfarten av 1928 års Statens organisationsnämnd. Betänkande med plan för Delotsförfattningssakkunnigas förslag till lotsavgifter. [15[ statens byggnadsverksamhet under närmast kommande tioårsperiod. [25] Betänkande ang. reformering av vikariatssystemet vid häradsrätterna. [27] Kommunikations väsen. Kommunalförvaltning. Betänkande rörande frivilliga sammanslutningar mellan enskilda järnvägar i Skåne in. in. |5| Normalförslag till byggnadsordningar m. ra. 1. Bygg- Utredning motorfordonsbestandet i Sverige. [18] nadsordning för stad, köping och större municipal - Betänkanderörande med förslag till lag om allmänna vägar samhälle. [6] 2. Byggnadsorti ning för mindre municioch lag om vågdistrikt m. ni. [21] palsamhälle. [7J 3. Byggnadsordningar och utomplansbestämmelser för landsbygden. [8] 4. Bilagor till normalbyggnadsordningar för städer och för landsbygden. [9] Bank-, kredit- och penningväsen. Normalförslag till provisoriska byggnadsföreskrifter. [11] Statens och k o m m u n e r n a s finansväsen. Skatteutjämningsberedningen 1. Statistisk utredning ang. det kommunala skattetrycket. [13j Politl. Betänkande med förslag till förordning ang. handel med farrnacevtiska specialiteter. |20] Socialpolitik. Hälso- och sjukvård. Utredning och Förslag ang. de civila tjänstelakarnas ställning i städer och stadsliknande samhällen. [23J Allmänt näringsväsen. Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Sociala jordutredningens betänkande med förslag till vissa ändringar i den sociala arrendelagstiftningen. [1] Jordbruksutredniugens betänkanden. 6. Promemoria rörande inkomstutvecklingen inom Sveriges jordbruk i jämförelse med i andra näringsgrenar och dess sammanhang med lönepolitiken. [10] 7. Betänkande ang. åtgärder för lindrande av jordbrukets kreditsvårigheter. [12] 8. Arbetarfrågan inom det svenska jordbruket. [14]

Försäkrings väsen. Dödlighetsantaganden för livränteförsäkring. [4j

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Utredning och förslag rörande ändrade grunder för biskoparnas avlöning och därmed sammanhängande frågor. [17]

Försvarsväsen. Luftförsvarsutredningens betänkande. Utredning beträffande hemortens och civilbefolkningens skyddande vid luftanfall mot Sverige. [3]

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Jsaa« Marrus Bok-tr.-A.-B., Stockholm 19S2