Med anledning av i propositionen 1975/76:100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

SoU 1975/76:30

Socialutskottets betänkande 1975/76:30

med anledning av i propositionen 1975/76:100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1975/76:100 bilaga 7 (socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret 1976/77 med undantag av följande avsnitt och punkter.

Avsnittet B. Allmän försäkring m. m. samt punkten C 3. Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen i avsnittet C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. behandlas av socialförsäkringsutskottet.

Punkterna C 1. Allmänna barnbidrag, C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag och C 4. Ersättning för bidragsförskott i avsnittet C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. samt punkten D4. Bidrag till ferievistelse för barn i avsnittet D. Sociala serviceåtgärder behandlas av socialutskottet i betänkandet SoU 1975/76:36.

Punkterna D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem och D3. Bidrag till kommunala familjedaghem i avsnittet D. Sociala serviceåtgärder behandlas av socialutskottet i betänkandet SoU 1975/76:28.

Punkten F 5. Hälsovårdsupplysning i avsnittet F. Öppen hälso- och sjukvård kommer att behandlas av utskottet senare under innevarande riksmöte.

Socialdepartementet m. m.

1. A 1. Socialdepartementet. Regeringen har under punkten A 1 (s. 22 och 23) föreslagit riksdagen att till Socialdepartementet för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 10 365 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975/76:752 av herr Gernandt (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning beträffande värdet av ett samordnat organ för hälsoskyddande åtgärder, förslagsvis i form av ett hälsodepartement.

2. I motionen 1975/76:1266 av herrar Jonsson i Mora (fp) och Gustavsson i Alvesta (c) hemställs att riksdagen uttalar att även Sveriges folkpensionärers riksförbund bör inbjudas till regeringens konferens med Landstingsförbundet och Pensionärernas riksorganisation.

Utskottet

Riksdagen bör enligt motionen 1975/76:752 av herr Gernandt (c) begära utredning beträffande värdet av ett samordnande organ för hälsoskyddande

1 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 30

SoU1975/76:30

åtgärder, förslagsvis i form av ett ”hälsodepartement”. Av motionsskälen framgår, att motionären i första hand inte önskar en ändring av organisationen inom regeringskansliet utan vill att de centrala myndigheter eller delar av myndigheter som handlägger frågor som i vid mening avser sådana åtgärder skall slås samman. Motionären menar att i ett hälsodepartement skall ingå livsmedelsverket, arbetarskyddsstyreisen, den del av socialstyrelsen som handlägger hälsofrågorna och eventuellt även andra delar av myndigheter som har uppgifter inom den aktuella sektorn.

Utskottet anser i likhet med motionären att det är viktigt med en samordning av det centrala arbetet rörande hälsofrågorna. Då man skall organisera olika statliga myndigheter kan man emellertid inte ta hänsyn till endast ett frågekomplex utan måste beakta att varje ärendetyp ofta har samband med en rad andra sådana. Ställningstagandet måste därför göras utifrån en samlad bedömning av vilken avgränsning som lämpligen bör göras av en myndighets verksamhetsområde. Därvid står ofta två intressen mot varandra, nämligen intresset att till en myndighet samla ärenden som har starkt samband med varandra och intresset att en myndighet inte blir så stor, att den från administrativ synpunkt blir ohanterlig. Oavsett vilket resultatet blir av bedömningen i det konkreta fallet visar erfarenheten att man tid efter annan får se över avgränsningen mellan olika myndigheters verksamhetsområden liksom även organisationen inom en myndighet. Så sker också fortlöpande. Då det gäller det område, som tas upp i motionen, bör framhållas att hälsofrågorna sedan slutet av 1960-talet kommit att tilldra sig allt större uppmärksamhet. Detta innebär bl. a. att olika myndigheters handläggning av ärenden inom området krävt allt större insatser, något som i sin tur är ägnat att successivt påverka olika organisatoriska förändringar i överensstämmelse med motionens huvudsyfte. Med hänsyn härtill och till vad utskottet anfört i det föregående anser utskottet det inte motiverat med en utredning av det slag som föreslås i motionen. Motionen 1975/76:752 avstyrks sålunda.

I budgetpropositionen (bil. 7 s. 67) erinras bl. a. om att långtidssjukvården och hemsjukvården liksom en god hälsoservice är av avgörande betydelse för de äldre i samhället. Socialministern anför att regeringen under första halvåret avser att ta upp frågorna vid en särskild konferens med Landstingsförbundet och Pensionärernas riksorganisation.

Det ankommer i och för sig på regeringen att ta ställning till vilka organisationer regeringen skall inbjuda till konferenser av olika slag. Utskottet anser det emellertid angeläget att alla pensionärer kan känna att de är representerade vid den här aviserade konferensen och förslår därför att riksdagen uttalar att även Sveriges folkpensionärers riksförbund, som har riksomfattande verksamhet, bör inbjudas. Utskottet tillstyrker således det yrkande om ett uttalande härom som framställs i motionen 1975/76:1266 av herrar Jonsson i Mora (fp) och Gustavsson i Alvesta (c).

SoU1975/76:30

3 Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av ett ”hälsodepartement” att riksdagen avslår motionen 1975/76:752,

2. beträffande deltagarna i viss konferens att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1266 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. att riksdagen till Socialdepartementet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 10 365 000 kr.

2. A 2-A 4. Kommittéer m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens under punkterna A 2-A 4 (s. 23-25) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 13 200 000 kr.,

2. till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet ett reservationsanslag av 17 500 000 kr.,

3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 450 000 kr.

Sociala serviceåtgärder

3. Dl. Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst. Regeringen har under punkten D 1 (s. 61 och 62) föreslagit riksdagen att till Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 475 000 000 kr.

Motion

1 motionen 1975/76:1264 av herr Jonsson i Alingsås (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till miniminormer för den kommunala färdtjänsten.

Utskottet

Fr. o. m. den 1 januari 1975 utgår statsbidrag till kommunernas färdtjänst för handikappade. Bidraget utgår med 35 % av bruttokostnaden för verksamheten.

I sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1974:41 uttalade ett i detta avseende enhälligt socialutskott att statsbidraget till den kommunala färdtjänsten inte bör förknippas med mera detaljerade föreskrifter som villkor för bidrag. Utskottet ansåg att ett sådant förenklat statsbidragssystem som kommunalekonomiska utredningen föreslagit och som socialministern förordat bör prövas under en försöksperiod som omfattar åren 1975-1977 för att det skall utrönas om reglerna för statsbidrag till kommunerna allmänt kan göras enklare. Utskottet underströk starkt angelägenheten av att kommunerna utnyttjar det nya statliga stödet till att bygga ut färdtjänsten och

SoU1975/76:30

att ge denna en god kvalitet. Socialutskottet framhöll vidare bl. a. att det är viktigt att det nya bidragssystemet noggrant följs upp och utvärderas under försöksperioden, något som också kommer att ske enligt vad som angavs i propositionen.

Vad utskottet sålunda anförde i samband med riksdagsbehandlingen äger fortfarande giltighet. Utskottet är därför inte berett biträda motionen 1975/76:1264 av herr Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till miniminormer för den kommunala färdtjänsten. Motionen avstyrks således.

Utskottet hemställer

1. beträffande miniminormer för den kommunala färdtjänsten att riksdagen avslår motionen 1975/76:1264,

2. att riksdagen till Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 475 000000 kr.

4. D5. Bidrag till semesterhem m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 5 (s. 65 och 66) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till semesterhem m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.

Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

5. El. Socialstyrelsen. Regeringen har under punkten El (s. 71-75) föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 74 420 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975/76:269 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen hos regeringen anhåller att utredningen om hälso- och sjukvårdslagstiftningen får i uppdrag att lägga fram förslag till decentralisering av uppgifter från socialstyrelsen till landstingen och sjukhusen.

2. I motionen 1975/76:563 av herr Gillström (s) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om åtgärder som syftar till att sådana anvisningar utfärdas att socialstyrelsen ges funktion som tillsynsmyndighet även för lekplatser m. m. utanför den egentliga barnomsorgens område.

3. I motionen 1975/76:1237 av herr Gernandt m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär

a) att ett särskilt kontaktorgan inrättas vid socialstyrelsen, med uppgift att bl. a. hålla kontakt med patienter och patientorganisationer m. fl. som har frågor, förslag etc. i speciella sjukvårdsfrågor.

SoU1975/76:30

b) att föreskrifter och instruktioner utges rörande möjligheten för allmänheten m. fl. att framställa frågor, förslag m. m. genom detta kontaktorgan eller på annat lämpligt sätt.

4. I motionen 1975/76:1268 av fru Jonäng (c) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fosterskador hos barn till kvinnliga alkoholister.

5. I motionen 1975/76:1271 av fru Lantz m. fl. (vpk) hemställs

a) att riksdagen uttalar sig för inrättandet av ett samordnande centralt organ med uppgift att handha barnskyddsfrågor, administrera en övergripande registrering av barnolycksfall och förlopp för utvärdering av slutsatser,

b) att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ till utformning av bestämmelser och anvisningar enligt vilka en lokal förankring säkerställs inom kommunen av frågor angående förebyggande av barnolycksfall m. m.

6. I motionen 1975/76:1273 av herr Larsson i Öskevik (c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att översynen av socialstyrelsens verksamhetsformer och organisation samordnas med decentraliseringsutredningens arbete.

7. I motionen 1975/76:1274 av fru Lindquist (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag i syfte att åstadkomma en effektivare registrering av cancer och därmed besläktade sjukdomar samt möjlighet att i forskningen bättre utnyttja sådana register.

8. I motionen 1975/76:1295 av herr Romanus m. fl. (fp, c, m, vpk) hemställs att riksdagen till Socialstyrelsen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 74 645 000 kr.

9. I motionen 1975/76:1307 av herr Werner i Malmö (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att en planeringsgrupp inom socialstyrelsen eller annan myndighet tillsätts med uppgift att följa utvecklingen då det gäller vanvård av barn, initiera lämpliga forsknings- och utredningsuppgifter samt verka som rådgivande organ, allt syftande till att förebygga barnmisshandel.

10. I motionen 1975/76:1309 av herr Åkerlind (m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en omfattande utprovning och utvärdering av både passiva och aktiva larmsystem, avsedda för åldringar och handikappade, med det snaraste bör göras i socialstyrelsens regi.

11. I motionen 1975/76:2073 av herr Gernandt (c) hemställs att riksdagen

SoU1975/76:30

hos regeringen anhåller att effekten på levande varelser av negativa positiva luftjoner och ozon görs till föremål för uppföljning och forskning.

Utskottet

I samband med behandlingen av regeringens framställning om anslag till socialstyrelsen behandlar utskottet motioner, som avser frågor om ett särskilt kontaktorgan hos socialstyrelsen för vissa patienter m. m., decentralisering av uppgifter från socialstyrelsen m. m., bevakning av frågor om barnolycksfall och barnmisshandel m. m., bevakning beträffande vissa hälsorisker m. m., bevakning av frågor om larmsystem för åldringar och handikappade samt stöd till Föreningen Adoptionscentrum.

Särskilt kontaktorgan för vissa patienter m. m. I motionen 1975/76:1237 av herr Gernandt m. fl. (c, m, fp) påpekas bl. a. att patienter och patientorganisationer som är intresserade av att använda icke-konventionella läkemedel och läkemetoder inte anser sig ha blivit mottagna på ett förderas sitaution lämpligt sätt när de vänt sig till socialstyrelsen i frågor om läkemedel och läkemetoder. Motionärerna föreslår att ett särskilt kontaktorgan inrättas vid socialstyrelsen, vilket skulle ha till uppgift att bl. a. hålla kontakt med patienter och patientorganiastioner m. fl., vilka har frågor och förslag m. m. i speciella sjukvårdsfrågor. De vill också att föreskrifter och instruktioner skall utfärdas rörande möjligheter bl. a. för allmänheten att genom utnyttjande av nämnda organ eller på annat sätt få kontakt med socialstyrelsen i sådana frågor.

Vid 1975 års riksmöte väcktes en motion med yrkanden som var likartade med yrkandena i motionen 1975/76:1237. På förslag av socialutskottet avslog riksdagen motionen (SoU 1975:5 s. 24-26). Utskottet framhöll bl. a. att - med hänsyn till det ansvar som åvilar socialstyrelsen för hälso- och sjukvården i landet - det är självklart att styrelsen måste iaktta en betydande försiktighet då det gäller att ställa sig bakom icke-konventionella läkemetoder och s. k. naturläkemedel så länge som det medicinska värdet av metoderna och läkemedlen inte dokumenterats samt att detta förhållande av patienter och andra berörda personer lätt kunde uppfattas som bristande förståelse från styrelsen för deras problem. Utskottet erinrade emellertid om vissa initiativ som socialstyrelsen tagit, nämligen tillsättandet av den arbetsgrupp - socialstyrelsens naturläkemedelsutredning - som därefter utrett förutsättningarna för användning av naturläkemedel vid sjukdomsbehandling samt avgivandet av en framställning till socialdepartementet angående resurser för klinisk prövning av inortodoxa behandlingar och behandlingsmetoder, såsom homeopati, kiropraktik, akupunktur, faste- och råkostterapi och behandling med naturläkemedel.

Av stor vikt när det gäller att skapa goda kontakter mellan socialstyrelsen och allmänheten är att personer som vänder sig till myndigheten i viss

SoU 1975/76:30

fråga får tillräcklig och för dem anpassad information. Behovet av förbättrad information då det gäller sjukvårdsfrågor har också understrukits i andra sammanhang. Uppgifterna för olika organ inom sjukvården när det gäller informationen till patienter utgör därför en betydelsefull del i det utredningsarbete, som utförs av den år 1974 tillkallade medicinalansvarskommittén (S 1974:02).

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionen 1975/76:1237 inte bör föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Decentralisering av uppgifter från socialstyrelsen m. m. I motionen 1975/76:269 av herr Ahlmark m. fl. (fp) begärs att den i december 1975 av socialministern tillkallade utredningen om ny lagstiftning för hälso- och sjukvården skall få i uppdrag att lägga fram förslag till decentralisering av uppgifter från socialstyrelsen till landstingen och sjukhusen. Motionärerna framhåller bl. a. att beslutanderätten i frågor om sjukhusbyggande bör decentraliseras från staten till landstingen och att landstingen i fråga om fördelningen av läkartjänster bör få större rörelsefrihet.

I motionen 1975/76:1273 av herr Larsson i Öskevik (c) yrkas att en inom socialstyrelsen pågående översyn av styrelsens verksamhetsformer och organisation skall samordnas med arbetet i den av chefen för kommundepartementet år 1975 tillkallade decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01). Motionären anför bl. a. att decentraliseringsutredningen enligt sina direktiv skall göra en detaljerad genomgång av alla författningar och bestämmelser som reglerar uppgiftsfördelningen mellan centrala, regionala och lokala organ. Motionären framhåller att översynen av socialstyrelsens verksamhetsformer och organisation bör ske även med utgångspunkt i de direktiv som utfärdats för decentraliseringsutredningen.

Socialstyrelsen och andra statliga myndigheter skall pröva frågor om sjukhusbyggande. Bestämmelser härom finns dels i sjukvårdslagen (1962:242), dels i vissa överenskommelser som är knutna till avtal mellan staten och vissa sjukvårdshuvudmän om läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus m. m. och dels i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m. m. Enligt sjukvårdskungörelsen (1972:676) beslutar socialstyrelsen hur många underläkartjänster, som får finnas inom varje sjukvårdsområde för den allmäntjänstgöring som läkare skall fullgöra efter avlagd läkarexamen för att erhålla legitimation. Vidare får läkartjänster dels för läkare som genomgår vidareutbildning till alimänläkarkompetens eller specialistkompetens, dels för läkare som fullgjort sådan vidareutbildning inte inrättas utan socialstyrelsens medgivande. Prövningen skall ske på grundval av ett av socialdepartementets sjukvårdsdelegation fastställt läkarfördelningsprogram.

Utskottet har tidigare under riksmötet behandlat en motion som syftade till att statliga myndigheters prövning av byggnadsföretag inom sjukvården skulle upphöra. Utskottet avstyrkte motionen (SoU 1975/76:15). Utskottet

SoU1975/76:30

förutsatte att det inom ramen fordecentraliseringsutredningens arbete skulle ske en närmare prövning av frågan om att låta sjukvårdshuvudmännen självständigt avgöra om sjukhusprojekt skulle kunna komma till stånd. Vidare erinrade utskottet om att denna fråga även torde komma att beröras vid den då förutskickade utredningen om en ny lagstiftning för hälso- och sjukvården.

I direktiven för nämnda utredning anges att en viktig utgångspunkt för utredningens arbete bör vara att undanröja sådan detaljreglering i lagstiftningen som inte längre behövs. Betydelsen understryks av att möjligheterna till decentralisering av verksamhetsformerna tas till vara och att en förstärkning av den kommunala demokratin underlättas. Det anges att samråd härvidlag bör ske med decentraliseringsutredningen.

Med hänsyn till de uppdrag som i enlighet med det sagda ankommer på de båda utredningarna anser utskottet det inte erforderligt med något riksdagens initiativ med anledning av motionen 1975/76:269 i här aktuell del (yrkandet 1 b). Utskottet avstyrker således motionsyrkandet.

Den inom socialstyrelsen pågående översynen av styrelsens verksamhetsformer och organisation inleddes år 1974. Till översynsarbetet har knutits en referensgrupp med företrädare för bl. a. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Inom ett projekt i utredningsarbetet som avser måloch rollstudier överväger man att låta utvecklingsfrågorna få större utrymme i socialstyrelsens verksamhet samtidigt som uppgifter av rutinbetonad karaktär skall decentraliseras där så är möjligt.

Översynsutredningens arbete sker i nära kontakt med decentraliseringsutredningen, som därigenom har möjlighet att ta del av det material som framkommer beträffande socialstyrelsens verksamhetsområde. Utskottet förutsätter att översynen inom socialstyrelsen av styrelsens verksamhetsformer och organisation i erforderlig utsträckning samordnas med decentraliseringsutredningens arbete utan särskilda föreskrifter härom. Motionens syfte torde därför vara tillgodosett. Utskottet avstyrker motionen 1975/76:1273.

Bevakning av frågor om barnolycksfall och barnmisshandel m. m. Skyldigheten för samhället att vidta konkreta åtgärder för att främja en gynnsam utveckling av de unga och goda uppväxtförhållanden för dem ligger på kommunernas barnavårdsnämnder/sociala centralnämnder. Bestämmelser om samhällets vård av barn och ungdom har meddelats i barnavårdslagen (1960:97). Tillsyn över barnavården utövas av länsstyrelserna. Central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande barna- och ungdomsvården är socialstyrelsen. Länsstyrelserna biträds vid handläggning av bl. a. frågor om barnavård av statens socialvårdskonsulenter. Dessa skall även gå socialstyrelsen till handa samt lämna bl. a. barnavårdsnämnderna/de sociala centralnämnderna upplysningar och råd i frågor som berör nämndernas verksamhetsområde. I det ansvar för barna -

SoU1975/76:30

och ungdomsvården, som socialstyrelsen har, ligger att socialstyrelsen också har att överväga frågor om åtgärder mot barnolycksfall. När det gäller socialstyrelsens uppgifter på detta område bör nämnas att det till socialstyrelsen knutna lekmiljörådet bl. a. skall verka för att ändamålsenligt lekmaterial tillverkas och saluföres, att goda lekmiljöer skapas och att skydds- och säkerhetsaspekterna vid barns lek därvid tillgodoses.

I motionen 1975/76:563 av herr Gillström (s) begärs att anvisningar utfärdas om att socialstyrelsen skall vara tillsynsmyndighet även för lekplatser utanför den egentliga barnomsorgens område. Motionären framhåller att det på gamla lekplatser - t. ex. inom äldre bostadsområden - kan finnas lekredskap som inte underhållits och som genom förslitning kommit att innebära olycksrisker.

Eftersom huvudmännen för äldre lekplatser i övervägande antalet fall torde vara kommunala organ - skolmyndigheter och parkmyndigheter - eller kommunala bostadsföretag, torde det finnas goda möjligheter för barnavårdsnämnderna/de sociala centralnämnderna att få till stånd en organiserad tillsyn av lekredskapen på gamla lekplatser. Det ankommer, i enlighet med vad i det föregående sagts om socialstyrelsens uppgifter, på socialstyrelsen att genom vägledande information vid behov stimulera till sådan verksamhet. Det kan här också nämnas att socialstyrelsens lekmiljöråd deltar i ett av konsumentverket igångsatt utredningsarbete som syftar till att riktlinjer skall utarbetas för hur lekredskap skall vara utformade för att säkerhetsaspekterna skall bli tillgodosedda. Avsikten är att dessa riktlinjer skall tillställas fabrikanter av lekredskap m. fl. Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76:563.

I motionen 1975/76:1271 av fru Lantz m. fl. (vpk) påpekas bl. a. att 200000 barn varje år råkar ut för olycksfall som kräver läkarvård och att dödligheten bland barn till följd av olycksfall är stor. Motionärerna framhåller att det i arbetet mot barnolycksfallen saknas samordnande organ både på det centrala planet och på lokalplanet samt att det också saknas en fortlöpande registrering av barnolycksfallen. Motionärerna begär mot denna bakgrund att ett samordnande centralt organ skall inrättas med uppgift att handha barnskyddsfrågor och administrera en övergripande registrering av barnolycksfall och deras förlopp för utvärdering. Vidare begär motionärerna bestämmelser och anvisningar för en lokal förankring inom kommunerna av frågor angående förebyggande av barnolycksfall m. m.

Vid 1975 års riksmöte behandlades en motion med likartade yrkanden, vilken på förslag av utskottet avslogs av riksdagen (SoU 1975:5 s. 26 och 27). Utskottet hänvisade till de uppgifter barnavårdsnämnderna/de sociala centralnämnderna,socialstyrelsen och socialstyrelsens lekmiljöråd har. Vidare redogjorde utskottet för verksamheten i den sedan år 1954 verksamma samarbetskommittén mot barnolycksfall - i vilken socialstyrelsen är representerad och vilken erhåller ekonomiskt stöd från socialstyrelsens nämnd

SoU1975/76:30

för hälsoupplysning - samt för andra engagemang i arbetet mot barnolycksfall.

Utskottet får till komplettering av den sålunda lämnade redogörelsen nämna, att samarbetskommittén mot barnolycksfall i februari i år till konsumentvägledare i kommunerna och till länsstyrelsernas hemkonsulenter har sänt ut en skrivelse med informationsmaterial i frågor rörande förebyggande av barnolycksfall. Statens trafiksäkerhetsverk kommer i april i år att sätta i gång en informationskampanj som syftar till att vuxna trafikanter skall påverkas att ta större hänsyn till barnens förutsättningar att klara trafiken. Den nordiska kommittén för konsumentfrågor bedriver f. n. ett utredningsarbete om produktsäkerhet. Ett delprojekt i detta utredningsarbete utgör överväganden om förutsättningarna för ett system för rapportering av olycksfall i hemmen och deras grannskap samt orsakerna till dessa. Syftet är att man vill skaffa underlag för åtgärder som kan nedbringa olycksfallsfrekvensen.

Det bör även nämnas att barnmiljöutredningen (S 1973:08) hösten 1975 i en rad betänkanden redovisat en kartläggning av viktiga miljöer för barnen och därvid bl. a. behandlat frågor om säkerheten i bostaden och säkerheten i grannskapet i betänkandet (SoU 1975:30) Barnens livsmiljö, del 1 (s. 138 respektive s. 175 och 176) samt frågor om barnolycksfall i betänkandet (SOU 1975:32) Barns hälsa (s. 87-95).

Utskottet underströk förra året att det är angeläget att olika initiativ tas i syfte att bygga ut verksamheten mot barnolycksfall och att det bl. a. är av vikt att frågan om registrering av barnolycksfall beaktas i det fortsatta arbetet. Vad utskottet sålunda anförde är fortfarande giltigt. Med beaktande av de ytterligare initiativ som tagits på området sedan föregående år anser sig utskottet inte böra förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1975/76:1271. Utskottet avstyrker således densamma. Utskottet förutsätter emellertid att vid den fortsatta behandlingen av barnmiljöutredningens betänkande man beaktar behovet att precisera vilket organ som skall ha huvudansvaret för bevakningen av barnsäkerhetsfrågorna, såväl på riksplanet som lokalt.

Frågor om barnmisshandel tas upp i motionen 1975/76:1307 av herr Werner i Malmö (m).

Socialstyrelsen avgav år 1974 till socialministern ett betänkande Barn som far illa, vilket utarbetats i samarbete med Allmänna barnhuset. I betänkandet redovisas och kommenteras en undersökning av anmälningar som inkommit till barnavårdsnämnderna under åren 1969 och 1970 rörande barnmisshandel och annan skadlig behandling av barn. Som underlag för överväganden om upprättande av ett centralt register över barnmisshandelsfall har vidare en arbetsgrupp inom socialstyrelsen gjort en kartläggning av ärenden om barnmisshandel m. m. vid en barnavårdsnämnd under första halvåret 1971. Arbetsgruppen har redovisat resultatet av undersökningsarbetet i ett betänkande kallat Socialstyrelsens pilotundersökning rörande 47 barnavårds -

SoU 1975/76:30

utredningar. I motionen erinras om dessa utredningar, och motionären begär att en planeringsgrupp skall tillsättas inom socialstyrelsen eller annan myndighet med uppgift att följa utvecklingen då det gäller vanvård av barn, att initiera lämpliga forsknings- och utredningsuppgifter samt att verka som rådgivande organ, allt i syfte att förebygga barnmisshandel.

Socialstyrelsen tillsatte år 1974 en arbetsgrupp med representanter för olika enheter i styrelsen för frågor rörande samhällets åtgärder för omsorger om barn och ungdom. Arbetsgruppen inriktar sig bl. a. på frågeställningar beträffande barn som far illa. När arbetsgruppen finner att ett visst problem behöver undersökas närmare tar gruppen initiativ till en särskild utredning i frågan.

Enligt utskottets mening tillgodoser arbetsgruppen syftet med motionen 1975/76:1307. Något riksdagens initiativ med anledning av motionen erfordras därför inte. Utskottet avstyrker således motionen.

Bevakning beträffande vissa hälsorisker m. m. Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande hälsovården och sjukvården i den mån det inte ankommer på annan statlig myndighet att handlägga sådana ärenden. Centrala organ i övrigt som har uppgifter beträffande hälsovården är bl. a. arbetarskyddsstyrelsen, statens livsmedelsverk och statens naturvårdsverk. Socialstyrelsens verksamhet på hälso-och sjukvårdsområdena berör frågor om såväl hälsofrämjande som hälsoskyddande, vårdande och rehabiliterande åtgärder.

I motionen 1975/76:1268 av fru Jonäng (c) anförs bl. a. att vetenskapliga undersökningar har gjorts under de senaste åren som visat att barn till kvinnliga alkoholister drabbas av fosterskador samt mental och fysisk utvecklingshämning. I motionen framhålls bl. a. att det är angeläget att man hos kvinnor som är gravida spårar upp eventuellt alkoholmissbruk i ett tidigt skede och att forskningsresultat av det slag som nämns i motionen får genomslag i undervisnings- och informationsmaterial i skadeförebyggande syfte.

Inom samhällets mödrahälsovård ges vård, råd och hjälp i olika avseenden i syfte bl. a. att förebygga sjukdomar, skador och missbildningar hos barnet. Inom socialstyrelsen påbörjades hösten 1975 ett utredningsarbete om mödrahälsovårdens innehåll och organisation, därvid bl. a. kommer att behandlas frågor om det sociala vårdinnehållet och om föräldraundervisning. Utredningsarbetet syftar bl. a. till ett närmare samarbete mellan mödrahälsovården och socialvården, vilket bl. a. kan underlätta uppspårandet av alkoholmissbruk hos blivande mödrar och därigenom på ett tidigt stadium ge vägledning för det skadeförebyggande arbetet inom mödrahälsovården.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är viktigt att man ägnar de i motionen angivna frågorna uppmärksamhet. Med hänsyn till vad utskottet ovan anfört är det emellertid inte påkallat med någon riksdagens

Soll 1975/76:30

åtgärd med anledning av motionen 1975/76:1268. Utskottet avstyrker motionen.

Sedan år 1958 finns hos socialstyrelsen ett register över fall av cancer och därmed besläktade sjukdomar. Bl. a. läkare vid sjukvårdsinrättningar är skyldiga att göra anmälan till cancerregistret. Härutöver insamlar socialstyrelsen vissa undersökningsresultat avseende gynekologiska hälsoundersökningar. Vidare har styrelsen ett missbildningsregister. Arbetet med de nämnda registren m. m. bedrivs vid styrelsens statistikbyrå.

1 motionen 1975/76:1274 av fru Lindquist (m) anförs bl. a. att cancerregistret inte blivit effektivt utnyttjat när det gäller att spåra samband mellan cancer och cancerframkallande faktorer och att erforderliga forskningsresurser tycks saknas. Motionären begär utredning och förslag i syfte att åstadkomma en effektivare registrering av cancer och därmed besläktade sjukdomar samt ett bättre utnyttjande av sådana register inom forskningen.

I budgetpropositionen har föreslagits att för nästa budgetår medel skall beräknas för en tjänst som föredragande (läkare) med utbildning i epidemiologi vid socialstyrelsen. Det har bl. a. angivits (budgetpropositionen bil. 7 s. 74) att denne läkare bör med hjälp av statistikbyrån närmare studera informationen i sjukdomsregistren, t. ex. cancerregistret, och att en viktig uppgift blir att initiera forskare vid olika institutioner att med ledning av informationen i sjukdomsregistren vidare undersöka orsakerna till olika sjukdomar.

Utskottet vill här även nämna att hälso- och sjukvårdens statistikberedning (HÄSST) - som inrättats i socialstyrelsens regi för att se över hälsooch sjukvårdsstatistiken och som består av företrädare för bl. a sjukvårdshuvudmännen - avser att närmare undersöka cancerregistreringen. Härutöver bör framhållas att den år 1972 tillkallade yrkesskadestatistikutredningen (S 1972:04) enligt tilläggsdirektiv även skall undersöka i vilken utsträckning det är möjligt att genom olika former av tillgänglig statistik eller annan redovisning av sjukdom eller ohälsa, som kan ha samband med arbetet, förbättra underlaget för åtgärder på arbetsmiljöns område.

Utskottet biträder förslaget om beräkning av medel till nämnda föredragandetjänst. Genom inrättandet av tjänsten och genom det utredningsarbete som bedrivs av HÄSST och yrkesskadestatistikutredningen anser sig utskottet kunna räkna med att syftet med motionen 1975/76:1274 blir tillgodosett. Utskottet avstyrker därför motionen.

I motionen 1975/76:2073 av herr Gernandt (c) begärs att effekten på levande varelser av negativa och positiva luftjoner samt ozon görs till föremål för uppföljning och forskning. Motionären anger bl. a. olika exempel på hur överskott på negativa luftjoner kan ha en välgörande inverkan på människan samt att man på vissa håll börjat rena färsk- och avloppsvatten med ozon och börjat använda ozon som desinfektionsmedel.

Vid 1975 års riksmöte väcktes en motion vari begärdes forskning och

SoU1975/76:30

uppföljning beträffande bl. a. negativa effekter på levande organismer genom avsaknad av negativa joner i byggnader med moderna ventilationsanläggningar. På förslag av socialutskottet avslog riksdagen motionen (SoU 1975:5 s. 23 och 24). Utskottet framhöll att ett omfattande utredningsarbete pågår, vilket bl. a. syftar till att förbättra möjligheterna för de för hälsovården centrala organen till bevakning och insatser beträffande problem av det slag som togs upp i motionen. Utskottet hänvisade bl. a. till att översyn påbörjats av socialstyrelsens verksamhetsformer och organisation och att därvid bl. a. skulle undersökas hur styrelsen skulle bedriva sitt utvecklingsarbete. Vidare erinrade utskottet bl. a. om den pågående utredningen (S 1974:08) angående översyn av hälsovårdsstadgan (1958:663).

Enligt vad utskottet inhämtat har man inom socialstyrelsens byrå för frågor om allmän hälsovård m. m. uppmärksammat de viktiga problem som motionären tar upp i motionen. Under år 1975 har bl. a. ägt rum en diskussion om hälsoeffekter av luftjonisering mellan expertis hos socialstyrelsen och utomstående expertis på klimathygien.

Med hänsyn härtill och till den utredningsverksamhet som i enlighet med den ovan lämnade redovisningen pågår avstyrker utskottet motionen 1975/76:2073.

Larmsystem för åldringar och handikappade. 1 motionen 1975/76:1309 av herr Åkerlind (m) framhålls bl. a. att tryggheten i den egna bostaden kan förbättras för åldringar och handikappade om larmsystem installeras med aktiv eller passiv utlösningsanordning,som visar att hjälp behövs vid nödsituation. Motionären begär att i socialstyrelsens regi en omfattande utprovning och utvärdering av både passiva och aktiva larmsystem avsedda för åldringar och handikappade snarast skall göras.

Under åren 1974 och 1975 har inom socialstyrelsen gjorts en utredning om larmsystem för åldringar och handikappade, vilken presenteras i serien ”Socialstyrelsen redovisar”. Utredningens syfte har varit att kartlägga problem kring verksamhet med trygghetslarm för åldringar och handikappade. Utredningen och försöksverksamhet, som socialstyrelsen avser att ta initiativ till, skall ligga till grund för vägledande information av socialstyrelsen beträffande trygghetslarm.

Av den lämnade redovisningen framgåratt motionen 1975/76:1309 kommer att tillgodoses utan något riksdagens initiativ. Den bör därför inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Stöd till Föreningen Adoptionscentrum. Föreningen Adoptionscentrum är en ideell förening. Föreningen samarbetar med socialstyrelsens nämnd för internationella adoptioner (NIA), som bl. a. förmedlar ansökningar om adoption av utländska barn. Samarbetet innebär bl. a. att föreningen svarar för de informella adoptionskontakterna i olika länder och mottar intresseanmälningar avseende adoptioner via kontakterna

SoU1975/76:30

samt lämnar information och assistans åt adoptionssökande. Närmare uppgifter om föreningen har lämnats i utskottets betänkande SoU 1975:5 (s. 27).

Under anslaget till socialstyrelsen för innevarande budgetår har beräknats ett belopp av 100 000 kr. för bidrag till föreningen. För budgetåret 1976/77 har föreningen hemställt om ett bidrag av 375 000 kr., vilket belopp tillstyrkts av socialstyrelsen. 1 propositionen har föreslagits en uppräkning av bidraget med 50 000 kr. till 150 000 kr.

I motionen 1975/76:1295 av herr Romanus m. fl. (fp, c, m, vpk) begärs att bidraget till föreningen uppräknas till 375 000 kr. Motionärerna framhåller att efterfrågan på föreningens tjänster liksom kostnaderna för föreningens verksamhet ökat starkt. Orsaken härtill är bl. a. att viss försämring inträtt i möjligheterna till adoption av utländska barn på grundval av formella avtal med andra länder. Det påpekas i motionen att om det föreslagna beloppet inte erhålls föreningen måste göra kraftiga höjningar av sina avgifter.

Enligt utskottets mening bör bidragsbeloppet höjas till 200 000 kr. Utskottet tillstyrker därför att anslaget till socialstyrelsen uppräknas i motsvarande grad.

Medelsberäkningen i övrigt under anslaget föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande ett särskilt kontaktorgan för vissa patienter m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1237,

2. beträffande decentralisering av uppgifter att riksdagen avslår motionen 1975/76:269, såvitt här är i fråga,

3. beträffande samordning av översynen av socialstyrelsens verksamhetsformer och organisation med decentraliseringsutredningens arbete att riksdagen avslår motionen 1975/76:1273,

4. beträffande tillsyn över lekplatser att riksdagen avslår motionen 1975/76:563,

5. beträffande särskilda åtgärder mot barnolycksfall att riksdagen avslår motionen 1975/76:1271,

6. beträffande förebyggande av barnmisshandel att riksdagen avslår motionen 1975/76:1307,

7. beträffande fosterskador hos barn till kvinnliga alkoholister att riksdagen avslår motionen 1975/76:1268,

8. beträffande registreringen av cancer m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1274,

9. beträffande effekten av negativa luftjoner m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2073,

10. beträffande larmsystem för åldringar och handikappade att riksdagen avslår motionen 1975/76:1309,

11. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och mo -

SoU1975/76:30

tionen 1975/76:1295 till Socialstyrelsen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 74 470 000 kr.

6. E 2. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader. E 3. Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E2 och E3 (s. 75 och 76) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader ett förslagsanslag av 471 000 kr.,

2. till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut ett förslagsanslag av 8 200 000 kr.

7. E4. Länsläkarväsendet. Regeringen har under punkten E4 (s. 77 och 78) föreslagit riksdagen att till Länsläkarväsendet för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 13 678 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975/76:748 av fru Anér(fp)och herr Sellgren (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen uttalar sig för inrättandet av immigrantläkartjänster enligt vad som i motionen föreslagits.

2. I motionen 1975/76:1290 av fröken Pehrsson (c) och fru Nilsson i Kristianstad (c) hemställs att riksdagen beslutar att bevilja medel till 3,5 nya tjänster som länshälsovårdskonsulent, 383 000 kr., under anslaget Länsläkarväsendet.

Utskottet

! länsläkarorganisationerna i de olika länen ingår i allmänhet en länsläkare, en biträdande länsläkare och en länshälsovårdskonsulent.

I motionen 1975/76:748 av fru Anér (fp) och herr Sellgren (fp) begärs att i varje landsting skall inrättas särskilda tjänster som konsultläkare för invandrare. Tjänsterna skulle knytas till länsläkarorganisationerna och skulle besättas med läkare som kommer från invandrarnas hemländer och som genomgått speciell utbildning rörande den svenska hälso- och sjukvården samt socialvården. Läkarna skulle ha till uppgift att underlätta invandrarnas kontakter med sjukvården.

Socialstyrelsen - som har en särskild föredragande (läkare) i medicinska frågor rörande invandrare och flyktingar - har tillsatt en arbetsgrupp för psykiatriska frågor berörande invandrare, i vilken arbetsgrupp statens invandrarverk är representerat. På initiativ av arbetsgruppen gjordes hösten 1975 en enkät hos landets läkare om kunnighet i olika främmande språk.

SoU1975/76:30

16 På grundval av enkätsvaren utarbetas för närvarande en förteckning, vari läkare som angivit sig behärska visst eller vissa främmande språk upptas - bl. a. landstingsvis - med angivande av medicinskt verksamhetsområde. Enligt vad utskottet inhämtat är avsikten att förteckningen skall tillställas sjukhus, informationsbyråer för invandrare m. fl. institutioner för att kunna utnyttjas när en invandrare önskar nå en läkare med vilken han kan kommunicera på sitt eget språk.

Nu nämnda initiativ tillgodoser enligt utskottets mening syftet med motionen 1975/76:748 i här aktuell del (yrkandet 2). Motionsyrkandet påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.

1 motionen 1975/76:1290 av fröken Pehrsson (c) och fru Nilsson i Kristianstad (c) begärs - i likhet med vad socialstyrelsen föreslagit i sina anslagsäskanden - att medel beräknas för dels ytterligare en tjänst som länshälsovårdskonsulent i ettvart av Kristianstads, Malmöhus och Älvsborgs län, i vilka län redan finns en sådan tjänst, dels en tjänst som länshälsovårdskonsulent med halvtidstjänstgöring i Gotlands län, vilket län saknar sådan tjänst. Det framhålls i motionen att miljöfrågorna, planfrågorna och sjukvårdskontrollen m. m. motiverar den föreslagna personal förstärkningen.

Inom länsläkarorganisationerna är en programstyrning av verksamheten under införande. Programstyrningen syftar bl. a. till att personalresurserna skall utnyttjas effektivare. Enligt utskottets mening bör resultatet härav avvaktas innan ställning tas till frågan om en utökning av antalet tjänster för länshälsovårdskonsulenter. Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:1290.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande konsultläkare för invandrare att riksdagen avslår motionen 1975/76:748, såvitt här är i fråga,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:1290 till Länsläkarväsendet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 13 678 000 kr.

8. E 5-E 13. Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 5-E 13 (s. 78-94) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder ett förslagsanslag av 13 257 000 kr.,

2. till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

SoU1975/76:30

4. till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter ett förslagsanslag av 8 563 000 kr.,

5. till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet ett förslagsanslag av 2 320000 kr.,

6. till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning ett reservationsanslag av 700 000 kr.,

7. till Statlig läkemedelskontroll ett förslagsanslag av 19 996 000 kr.,

8. till Statens rättskemiska laboratorium ett förslagsanslag av 11 682 000 kr.,

9. till Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 11 502 000 kr.

Oppen hälso- och sjukvård

9. F 1. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 1 (s. 96) och hemställer

att riksdagen till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.

10. F 2. Bidrag till familjerådgivning m. m. Regeringen har under punkten F 2 (s. 97 och 98) föreslagit riksdagen att till Bidrag till familjerådgivning m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 780 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975/76:567 av fru Swartz m. fl. (fp) hemställs att riksdagen till Bidrag till familjerådgivning m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 120 000 kr. förhöjt anslag av 900 000 kr. för ytterligare bidrag åt S:t Lukasstiftelsen.

2. I motionen 1975/76:756 av fröken Hörlén m. fl. (fp) hemställs att riksdagen beslutar anslå medel för en kombinerad forskar- och lärartjänst i pastoralpsykologi vid S:t Lukasstiftelsen.

Utskottet

Under anslaget har för innevarande budgetår anvisats 150 000 kr. till bidrag till S:t Lukasstiftelsen, vilken är en ekumenisk sammanslutning med uppgift att hjälpa människor, vilkas svårigheter och nedsatta hälsa har sin grund

1 psykiska konflikt- och svaghetstillstånd.

Stiftelsen driver bl. a. ett utbildningsinstitut för själavård, psykoterapi och annan människovärd (utbildningsinstitutet), institut och mottagningar för psykisk rådgivning, själavård och psykoterapi samt ett gästhem.

2 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 30

SoU 1975/76:30

18 Vid utbildningsinstitutet ges kurser av två slag - intygskursen och diplomkursen - vilka är avsedda att utgöra vidareutbildning för personer, som redan är verksamma inom praktiska yrkesuppgifter på människovärdens område, såsom läkare, präster, pastorer, socialarbetare, psykologer och lärare.

I motionen 1975/76:756 av fröken Hörlén m. fl. (fp) begärs att medel skall anvisas för inrättande vid S:t Lukasstiftelsen av en kombinerad forskaroch lärartjänst i pastoralpsykologi. 1 motionen anges att pastoralpsykologi är en vetenskap som arbetar dels med att föra in beteendevetenskapernas resultat i den teologiska utbildningen och kyrkolivet, dels med att undersöka livsåskådningarnas betydelse i vården av människor. Motionärerna påpekar att det i Sverige inte finns någon offentligt stödd forskning och utbildning i ämnet men att behovet av forskning och utbildning är stort. De anför att S:t Lukasstiftelsen är den institution inom landet som har den största erfarenheten på området.

Ämnet pastoralpsykologi med själavårdslära finns representerat i utbildningen för tjänst som präst inom svenska kyrkan. Ämnet ingår i den praktiskteologiska övningskurs om en termin som följer på den teoretiska grundutbildningen vid teologisk fakultet. Utbildningsministern har emellertid i januari i år tillkallat en sakkunnig för att utreda förutsättningarna för yrkesförberedande utbildning inom högskolans ram om en termin för dem som avlagt teologie kandidatexamen, vilken utbildning skall kunna utnyttjas oberoende av samfundstillhörighet och i vilken utbildning bl. a. ämnet människokunskap skall ingå.

Här bör vidare nämnas att en arbetsgrupp, som tillsatts av universitetskanslersämbetet i december 1975, avgivit ett betänkande om utbildning i psykoterapi och psykosocialt arbetssätt. 1 betänkandet föreslås bl. a. att en utbildning i psykoterapi inrättas vid den nya högskolan samt att utbildning i psykosocialt arbetssätt ges i kombination med yrkesutbildning för en rad olika yrken såsom lärare, psykolog, pastor, präst, läkare och andra till sjukoch socialvård knutna yrkeskategorier.

Enligt utskottets mening måste det krävas särskilda skäl för att medel över budgeten skall anvisas för tjänster av det här aktuella slaget vid en enskild institution. Sådana föreligger inte. Härvid beaktar utskottet bl. a. att av den lämnade redovisningen framgår att den av samhället bedrivna utbildningen på det aktuella området är under utbyggande. Utskottet avstyrker således motionen.

I motionen 1975/76:567 av fru Swartz m. fl. (fp) begärs att bidraget till S:t Lukasstiftelsen uppräknas till 300 000 kr. Motionärerna anför att det begärda beloppet behövs för att stiftelsen skall kunna behålla den personal och de lokaler den nu har.

Stiftelsen har för budgetåret 1976/77 anhållit om ett bidrag av 300 000 kr. Socialstyrelsen har föreslagit att bidraget uppräknas med 30 000 kr. till 180 000 kr., vilken uppräkning föredragande departementschefen förordat.

SoU 1975/76:30

19 Utskottet är inte berett förorda uppräkning av bidraget till S:t Lukasstiftelsen med högre belopp än som föreslås i budgetpropositionen. Utskottet avstyrker således motionen 1975/76:567.

Inte heller i övrigt föranleder medelsberäkningen under anslaget någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av en forskar- och lärartjänst i pastoralpsykologi att riksdagen avslår motionen 1975/76:756,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:567 till Bidrag till familjerådgivning m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 780 000 kr.

11. F 3. Allmän hälsokontroll. F 4. Skyddsympningar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 3 och F 4 (s. 98-101) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Allmän hälsokontroll ett förslagsanslag av 1 200 000 kr.,

2. till Skyddsympningar ett förslagsanslag av 27 600 000 kr.

12. F 6. Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning. F 7. Epidemiberedskap m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F6 och F7 (s. 101-103) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning ett reservationsanslag av 1 400000 kr.

2. Till Epidemiberedskap m. m. ett förslagsanslag av 4 856 000 kr.

Universitetssjukhus m. m.

13. G 1. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader. Regeringen härunder punkten G 1 (s. 106-114) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att vid karolinska sjukhuset inrätta två tjänster som överläkare i SKe 50 samt att till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 570 180 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975/76:408 av herr andre vice talmannen Virgin m. fl. (m, s, c, fp) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att den utreder och därefter snarast inrättar en speciell läkartjänst för samordning av CF-vården i riket efter de riktlinjer som anges i motionen.

2. I motionen 1975/76:571 av herr Ångström (fp) hemställs att riksdagen beslutar att en tjänst som överläkare för cystisk fibrös skall inrättas vid karolinska sjukhuset i Stockholm eller akademiska sjukhuset i Uppsala.

SoU1975/76:30

3. I motionen 1975/76:759 av fröken Pehrsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att anslå medel för inrättande av en tjänst som biträdande överläkare vid karolinska sjukhusets reumatologiska klinik.

4. I motionen 1975/76:762 av fru Wigenfeldt (c) och herr Korpås (c) hemställs att riksdagen anhåller att regeringen låter utreda frågan om CF-vården och snarast inrättar en speciell läkartjänst för samordning av CF-vården i landet (hela riket).

5. I motionen 1975/76:1240 av fru Gradin (s) och fru Bergander (s) hemställs att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en överläkartjänst i ortopedisk kirurgi, särskilt barnortopedi, vid karolinska sjukhuset.

6. I motionen 1975/76:1242 av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Jonsson i Mora (fp) hemställs att riksdagen till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 106 000 kr. förhöjt förslagsanslag på 570 286 000 kr.

Utskottet

Direktionen för karolinska sjukhuset har i fråga om överläkare, biträdande överläkare och avdelningsläkare föreslagit inrättande av tjänster och utbyten av tjänster innebärande ett nettotillskott av totalt sex tjänster. Socialstyrelsen har i yttrande över direktionens förslag tillstyrkt ett nettotillskott av fyra tjänster. I budgetpropositionen har beträffande nämnda läkarkategorier föreslagits att en ny tjänst som överläkare och två nya tjänster som biträdande överläkare inrättas samt att en tjänst som överläkare inrättas i utbyte mot en som biträdande överläkare. Ett bifall till förslaget innebär således att sjukhuset får ett tillskott av tre tjänster för nämnda läkarkategorier.

I motionerna behandlas frågor om dels vissa läkartjänster för reumatologi och för barnortopedi, vilka frågor även tagits upp i förslaget från direktionen, dels läkartjänster för cystisk fibrös (CF) och för yrkesdermatologi.

Biträdande överläkare vid reumatologiska kliniken. Direktionen för karolinska sjukhuset har föreslagit att en tjänst som biträdande överläkare inrättas vid den reumatologiska kliniken för att behovet av behandling av reumatiskt sjuka barn och öppen vård vid kliniken skall kunna tillgodoses. Socialstyrelsen har inte ansett sig kunna tillstyrka tjänsten mot bakgrund av den bristande tillgången på vidareutbildade läkare. Inte heller i propositionen tas tjänsten upp.

I motionen 1975/76:759 av fröken Pehrsson m. fl. (c) föreslås att medel anvisas för inrättande av tjänsten. Motionärerna påpekar bl. a. att det behövs 30-35 vårdplatser för specialistvård av reumatoida barn i Sverige medan endast en barnreumatologisk enhet finns i landet, nämligen i Lund med 18-20 vårdplatser.

SoU1975/76:30

21 Utskottet - som även i fjol prövade frågan (SoU 1975:5 s. 43 och 44) - kan med hänsyn till vad socialstyrelsen anfort inte tillstyrka att den begärda tjänsten inrättas. Utskottet avstyrker således motionen 1975/76:759.

Överläkare för barnortopedi. Vid ortopedisk-kirurgiska kliniken har funnits en personlig överläkartjänst i ortopedisk kirurgi, särskilt barnortopedi, vid sidan av en överläkartjänst, vars innehavare tillika är professor vid karolinska institutet. Sedan innehavaren av den personliga överläkartjänsten avgått med pension hösten 1975, har direktionen begärt att tjänsten skall bibehållas som överläkartjänst. Föredragande departementschefen har emellertid föreslagit (budgetpropositionen bil. 7 s. 112) att medel anvisas för en tjänst som biträdande överläkare.

I motionen 1975/76:1240 av fru Gradin (s) och fru Bergander (s) begärs att en överläkartjänst inrättas i ortopedisk kirurgi, särskilt barnortopedi. I motionen framhålls bl. a. att den barnortopediska vårdenhet som finns vid kliniken är den enda barnortopediska vårdenheten i landet samt att en överläkartjänst krävs för att till enheten skall kunna rekryteras en lämplig läkare som vill satsa på den barnortopediska verksamheten.

Med hänsyn till att bamortopedi inte är en medicinsk specialitet och till att för den barnortopediska verksamheten disponeras mindre än tio av klinikens ca 125 vårdplatser är utskottet inte berett tillstyrka att en tjänst som överläkare för barnortopedi inrättas. Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:1240.

Läkare för cystisk fibrös (CF). Sjukdomen cystisk fibrös är en ärftlig, medfödd sjukdom, som kännetecknas av en rubbning i bukspottkörtelns funktion. Utom i bukspottkörteln finns även förändringar i svettkörtlar och i luftrörens slemproducerande celler. Cystisk fibrös beräknas förekomma hos ett av 3 000 nyfödda barn. Framtidsutsikterna för barn med cystisk fibrös var tidigare mycket dåliga och de flesta dog vid mycket låg ålder. Genom nya behandlingsmetoder har prognosen för patienter med cystisk fibrös förbättrats. För närvarande är ca 180 patienter med sjukdomen kända i landet. I Läkartidningen 1976:10 lämnas i en rad vetenskapliga artiklar information om cystisk fibrös och behandlingen av sjukdomen.

I motionen 1975/76:408 av herr andre vice talmannen Virgin m. fl. (m, s, c, fp) och motionen 1975/76:762 av fru Wigenfeldt (c) och herr Korpås (c) begärs att frågan om vården av patienter med cystisk fibrös utreds och att därefter snarast en särskild tjänst för en överordnad läkare inrättas vid karolinska sjukhuset eller akademiska sjukhuset i Uppsala. Tjänstens innehavare skulle ha till uppgift att samordna forskning och utveckling i fråga om vården i landet av patienter med cystisk fibrös. I motionen 1975/76:571 av herr Ångström (fp) begärs att för nämnda uppgifter en tjänst som överläkare för cystisk fibrös inrättas vid ettdera av sjukhusen.

Enligt vad utskottet inhämtat har åtskilliga av de framsteg som under

SoU 1975/76:30

senare år skett inom vården av patienter med cystisk fibrös samband med aktiviteter av Riksföreningen för cystisk fibrös, som bl. a. till sig kunnat knyta en läkare som ägnat sina doktorandstudier åt cystisk fibros-problemen. Utskottet vill understryka att det är angeläget att forskningen och utvecklingen av vården av patienter med cystisk fibrös stöds.

Frågor om vården av patientkategorier, som i de olika sjukvårdsområdena är representerade av endast ett fåtal patienter, behandlas f. n. i den år 1974 tillkallade regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07). Enligt vad utskottet inhämtat innefattas även vården av patienter med cystisk fibrös i regionsjukvårdsutredningens överväganden. Med hänsyn härtill och då utskottet förutsätter att frågan om organisationen av vården av patienter med cystisk fibrös kommer att behandlas skyndsamt är det enligt utskottets mening inte erforderligt med något riksdagens initiativ med anledning av motionerna 1975/76:408, 1975/76:571 och 1975/76:762. Utskottet avstyrker således motionerna.

Yrkesdermatologi. Vid yrkesdermatologiska avdelningen vid karolinska sjukhuset finns för läkare dels en tjänst som överläkare, dels en tjänst som avdelningsläkare för halvtidstjänstgöring. Avdelningsläkartjänsten har i ett tidigare skede - då den var placerad som underläkartjänst för heltidstjänstgöring - varit gemensam för karolinska sjukhuset och arbetarskyddsstyrelsen. Detta samband upphörde emellertid år 1973.

I motionen 1975/76:1242 av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Jonsson i Mora (fp) begärs att medel anvisas så att avdelningsläkartjänsten kan inrättas för heltidstjänstgöring. Motionärerna framhåller att det ökade intresset för arbetsmiljöfrågor m. m. gjort att efterfrågan på yrkesdermatologiska avdelningens tjänster starkt ökat och att denna ökade efterfrågan inte kan tillgodoses på grund av de knappa personalresurserna på läkarsidan vid avdelningen.

Med hänsyn till att direktionen inte funnit den begärda förändringen av avdelningsläkartjänsten vara så angelägen att direktionen framfört förslag härom i sina anslagsäskanden är utskottet inte berett tillstyrka motionen 1975/76:1242. Utskottet avstyrker således densamma.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att två tjänster som överläkare i SKe 50 inrättas vid karolinska sjukhuset.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande vissa läkartjänster att riksdagen avslår motionerna 1975/76:408, 1975/76:571, 1975/76:759, 1975/76:762,

1975/76:1240 och 1975/76:1242,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid karolinska sjukhuset inrätta två tjänster som överläkare i SKe 50,

3. att riksdagen till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 570 180 000 kr.

SoU 1975/76:30

14. G 2. Karolinska sjukhuset: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 2 (s. 115-117) och hemställer

att riksdagen till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

15. G 3. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare. Regeringen har under punkten G 3 (s. 117-123) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att godkänna överenskommelse mellan staten och Uppsala läns landstingskommun om inrättande av ett patologiskt och ett kliniskt mikrobiologiskt centrallaboratorium vid akademiska sjukhuset i Uppsala, att bemyndiga regeringen att vid akademiska sjukhuset i Uppsala inrätta två tjänster som överläkare i SKe 50 samt till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 85 336 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975/76:269 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen hos regeringen begär förslag till inrättande av en reumatologisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

2. I motionen 1975/76:1220 av herr Alsén m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att de i motionen påtalade problemen i vad avser läkarsituationen vid akademiska sjukhuset blir föremål för översyn.

3. I motionen 1975/76:1302 av fru Troedsson m. fl. (m, c, fp) hemställs att riksdagen beslutar att en biträdande överläkartjänst vid vardera kvinnokliniken, barnmedicinska kliniken och lungkliniken vid akademiska sjukhuset förändras till överläkartjänster.

Utskottet

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala har i fråga om överläkare, biträdande överläkare och avdelningsläkare föreslagit inrättande av tjänster och utbyten av tjänster innebärande att sjukhuset skulle erhålla ett nettotillskott av sammanlagt 23 tjänster för dessa kategorier läkare. Socialstyrelsens yttrande över direktionens förslag innebär att ett nettotillskott av 19 tjänster tillstyrkts. 1 budgetpropositionen har föreslagits att två nya tjänster som överläkare, två nya tjänster som biträdande överläkare och fem nya tjänster som avdelningsläkare inrättas vid sjukhuset samt att två tjänster som biträdande överläkare inrättas i utbyte mot två tjänster som avdelningsläkare. Ett bifall till förslaget innebär att sjukhuset skulle få ett nettotillskott av nio tjänster för nu nämnda läkarkategorier.

I motionen 1975/76:1220 av herr Alsén m. fl. (s) påpekas att akademiska sjukhuset i Uppsala är missgynnat i förhållande till övriga undervisnings -

SoU1975/76:30

sjukhus i fråga om antalet tjänster för läkare. Vidare påpekas att sjukhuset på kort tid förlorat många av sina specialister, som sökt och erhållit överordnade läkartjänster hos de kommunala sjukvårdshuvudmännen. Motionärerna anför att de kommunala sjukvårdshuvudmännen kraftigt utökat antalet läkartjänster och gjort tjänsterna attraktiva genom att inrätta många av dem i överordnad ställning eller eljest gjort dem självständiga. Motionärerna begär mot denna bakgrund att läkarsituationen vid sjukhuset blir föremål för översyn. I motionen 1975/76:1302 av fru Troedsson m. fl. (m, c, fp) framförs påpekanden om läkarsituationen vid akademiska sjukhuset av samma slag som i nyssnämnda motion, Motionärerna tar särskilt upp läkarsituationen vid kvinnokliniken, barnmedicinska kliniken och lungkliniken samt begär att en tjänst som biträdande överläkare vid var och en av dessa kliniker förändras till tjänst som överläkare så att vid varje klinik kommer att finnas två tjänster som överläkare.

Genom ändringar i sjukvårdslagstiftningen år 1972 (prop. 1972:104, SoU 1972:37) infördes fr. o. m. år 1973 bl. a. den ordningen att då sjukvårdshuvudmännen önskar inrätta tjänster för läkare med allmänläkarutbildning eller specialistutbildning socialstyrelsen prövar endast antalet tjänster och medicinskt verksamhetsområde för dem. Socialstyrelsens prövning sker därvid på grundval av läkarfördelningsprogram som upprättas för hela riket och som fastställs av socialdepartementets sjukvårdsdelegation. Sjukvårdshuvudmännen har befogenhet att avgöra den organisatoriska inplaceringen - vid sjukvårdsinrättning och i tjänsteställning - av tjänster för vidareutbildade läkare såväl beträffande tjänster som nyinrättas med socialstyrelsens medgivanden som beträffande befintliga tjänster.

Landstingsförbundet understryker i ett cirkulär om inrättande och omdisponering av läkartjänster, som förbundet i december 1972 utsände till de kommunala sjukvårdshuvudmännen, nödvändigheten av en gemensam återhållsamhet med ändringar av bl. a. tjänster som biträdande överläkare till tjänster som överläkare, så länge bristen på läkare och den regionala obalansen i fråga om läkare består. I cirkuläret framhålls vidare att inrättandet av överläkartjänster till följd av subspecialisering bör begränsas och avpassas med hänsyn till de framtida organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna för en ytterligare specialisering.

Den fortgående ökningen av antalet läkare är ägnad att leda till att behovet av läkare inom olika medicinska verksamhetsområden och inom olika landsdelar blir tillgodosett. I nuvarande läge är det emellertid viktigt att de statliga och kommunala huvudmännen vid sitt ställningstagande till inrättande av nya läkartjänster särskilt uppmärksammar vilka effekter deras beslut kan få för läkarsituationen hos andra huvudmän. Vad nu sagts har, då det gäller de kommunala huvudmännen, kommit till uttryck i det redovisade cirkuläret från landstingsförbundet. I det sagda ligger självfallet att även staten bör beakta de synpunkter som framförts i cirkuläret. Med hänsyn härtill och då regeringens förslag för budgetåret 1976/77 innebär en viss förbättring

SoU1975/76:30

av läkarsituationen vid akademiska sjukhuset är det enligt utskottets mening inte motiverat med en sådan översyn som begärs i motionen 1975/76:1220. Utskottet, som utgår från att regeringen vid kommande budgetprövningar ägnar den här aktuella problematiken särskild uppmärksamhet, avstyrker motionen 1975/76:1220.

Förslag om de i motionen 1975/76:1302 begärda tjänsteförändringarna framfördes även i anslagsäskandena från direktionen för akademiska sjukhuset. Socialstyrelsen har tillstyrkt dem - i fråga om tjänsten vid kvinnokliniken i ett yttrande under ett tidigare år. Det förhållandet att de föreslagna tjänsteförändringarna inte tillstyrkts i propositionen får ses som ett uttryck för en återhållsamhet även från statens sida när det gäller att genom inrättande av ytterligare överläkartjänster vid en klinik gå mot en subspecialisering. 1 det föregående har nämnts att de kommunala sjukvårdshuvudmännen rekommenderats att iaktta återhållsamhet i detta avseende. Utskottet ansluter sig till denna princip och avstyrker därför motionen 1975/76:1302.

I motionen 1975/76:269 av herr Ahlmark m. fl. (fp) begärs förslag om inrättande av en reumatologisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Motionärerna anför bl. a. att läkarutbildningen i reumatologi är högst otillräcklig både i vad gäller grundutbildning och specialistutbildning samt påpekar att det fortfarande saknas reumatologisk undervisningsklinik vid sjukhuset.

Enligt planer, som tidigare gällde, skulle en reumatologisk klinik med 20 vårdplatser inrättas provisoriskt under innevarande år. Utskottet har inhämtat att dessa planer ändrats och att avsikten numera är att en reumatologisk klinik med sammanlagt 46 vårdplatser, varav 20 för länssjukvården och 26 för regionsjukvården vid sjukhuset, skall erhålla lokaler i en byggnad som beräknas bli inflyttningsklar under år 1982.

För nästa budgetår föreslås en viss personalförstärkning på läkarsidan till förmån för bl. a. den reumatologiska verksamheten vid sjukhuset. Sjukhusdirektionen föreslog i sina anslagsäskanden att en tjänst som överläkare skulle inrättas vid den medicinska kliniken vid sjukhuset med uppgift för innehavaren att bl. a. leda den reumatologiska öppna vården. Socialstyrelsen tillstyrkte i sitt yttrande att en tjänst som biträdande överläkare inrättas för ändamålet. I propositionen föreslås att medicinska klinikens läkarstab förstärks med en biträdande överläkare med hänsyn till klinikens uppgifter beträffande kardiologi och reumatologi, bl. a. då det gäller vidareutbildning av läkare. Medel beräknas för tjänsten vilket utskottet tillstyrker.

Med hänsyn till det anförda bör motionen 1975/76:269 i här behandlad del (yrkandet 2 d) inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landstingskommun träffad överenskommelse om inrättande av ett patologiskt och ett kliniskt mikrobiologiskt central -

SoU 1975/76:30

laboratorium vid sjukhuset godkänns samt att vid sjukhuset inrättas två tjänster som överläkare i SKe 50.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av en reumatologisk klinik att riksdagen avslår motionen 1975/76:269, såvitt här är i fråga,

2. beträffande översyn av läkarorganisationen att riksdagen avslår motionen 1975/76:1220,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna överenskommelse mellan staten och Uppsala läns landstingskommun om inrättande av ett patologiskt och ett kliniskt mikrobiologiskt centrallaboratorium vid akademiska sjukhuset i Uppsala,

4. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:1302

a) bemyndigar regeringen att vid akademiska sjukhuset i Uppsala inrätta två tjänster som överläkare i SKe 50,

b) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 85 336 000 kr.

16. G4-G9. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G4-G9 (s. 123-137) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader ett förslagsanslag av 53 265 000 kr.,

2. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning ett reservationsanslag av 240 000 kr.,

3. till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus ett förslagsanslag av 300 000 000 kr.,

4. till Forsknings- och utbildningsverksamhet vid vårdcentralen i Dalby ett reservationsanslag av 3 360 000 kr.,

5. till Vidareutbildning av läkare ett förslagsanslag av 21 263 000 kr.,

6. till Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. ett förslagsanslag av 2 823 000 kr.

17. G 10. Nordiska hälsovårdshögskolan. Regeringen har under punkten G 10 (s. 137-139) föreslagit riksdagen att till Nordiska hälsovårdshögskolan för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 2 364 000 kr.

Motion

I motionen 1975/76:1399 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Pettersson i Örebro (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en professur

SoU 1975/76:30

inom ämnesområdet cancerframkallande medel inrättas i anslutning till Nordiska hälsovårdshögskolan vid Göteborgs universitet och att den samordnas med en professur i cancerepidemiologi, med tillgång till en gemensam statistisk enhet som även lämpligen bör knytas till institutionen.

Utskottet

Vid Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg - vars verksamhet regleras genom avtal mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige-anordnas kurser för läkare och sjukhusadministratörer m. fl.

En nordisk arbetsgrupp avgav i november 1975 betänkandet Nordiska hälsovårdshögskolans framtida verksamhet. I betänkandet föreslås att vid Nordiska hälsovårdshögskolan skall ges en högre nordisk utbildning för administratörer, läkare, socialvårdstjänstemän och andra inom hälso- och sjukvården samt angränsande områden verksamma yrkeskategorier. Utbildningen föreslås omfatta ett teoretiskt år - med delkurser i epidemiologi och biostatistik, socialmedicin och preventiv medicin, hälso- och sjukvårdsadministration samt omgivningshygien eller annan specialkurs - samt ett praktiskt år under vilket en individuell arbetsuppgift skall utföras. Ämnet epidemiologi och biostatistik föreslås bli företrätt genom en fast anställd professor och ämnena socialmedicin och preventiv medicin samt hälso- och sjukvårdsadministration genom gästprofessurer med tvåårsförordnanden.

1 motionen 1975/76:1399 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Pettersson i Örebro (c) begärs att ämnesområdet cancerframkallande medel skall bli företrätt genom en professur vid Nordiska hälsovårdshögskolan och att en statistisk enhet skall knytas till hälsovårdshögskolan. Motionärerna framhåller att undersökningar inom ämnesområdet cancerframkallande medel i kombination med cancerepidemiologi bör ges hög prioritet på grund av de alltmer ökade riskerna för arbetare inom industrin och energiområdet.

Vid prövningen av motionsyrkandet bör beaktas följande. Betänkandet om den Nordiska hälsovårdshögskolans framtida verksamhet remissbehandlas f. n. i de nordiska länderna. Vidare prövas f. n. inom nordiska ministerrådet frågan huruvida ministerrådet skall överta ansvaret för hälsovårdshögskolan. Under punkten 5, som avser anslag till socialstyrelsen, har utskottet tillstyrkt förslag i budgetpropositionen att medel skall beräknas för en tjänst som föredragande (läkare) hos socialstyrelsen. Föredraganden skall bl. a. med ledning av uppgifterna i styrelsens cancerregister och andra sjukdomsregister hos styrelsen bl. a. undersöka orsakerna till olika sjukdomar. Med hänsyn till att hälsovårdshögskolans framtida ställning således är föremål för övervägande och då motionens syfte i viss utsträckning torde bli tillgodosett genom inrättandet av den nämnda tjänsten hos socialstyrelsen avstyrker utskottet motionen.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

SoU1975/76:30

28 Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:1399 till Nordiska hälsovårdshögskolan för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 364000 kr.

Övrig sjukhusvård m. m.

18. H 1. Rättspsykiatriska stationer och kliniker. Regeringen har under punkten H 1 (s. 140 och 141) föreslagit riksdagen att till Rättspsykiatriska stationer och kliniker för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.

Motion

I motionen 1975/76:572 av herr Ångström (fp) hemställs att riksdagen beslutar att en tjänst som biträdande överläkare skall inrättas vid rättspsykiatriska stationen i Umeå.

Utskottet

Det finns sju rättspsykiatriska stationer i landet. Av dessa har fyra stationer - bland dem rättspsykiatriska stationen i Umeå - vardera en läkartjänst. De övriga tre stationerna har två eller flera läkartjänster.

1 motionen 1975/76:572 av herr Ångström (fp) begärs - i likhet med vad socialstyrelsen föreslagit i anslagsäskanden för budgetåret 1976/77 - att medel skall anvisas för en tjänst som biträdande överläkare vid rättspsykiatriska stationen i Umeå. I motionen framhålls att bristen på läkarpersonal vid stationen är besvärlig, vilket medför att väntetiderna för undersökning är otillfredsställande långa.

Med hänsyn till läkarbristen och till att socialstyrelsen i anslagsäskandena gett förslaget om personalförstärkning vid Umeåstationen låg prioritet är utskottet inte berett att tillstyrka motionen. Utskottet avstyrker således densamma.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:572 till Rättspsykiatriska stationer och kliniker för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.

19. H 2-H 8. Utrustning av rättspsykiatriska kliniker m. m. m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 2-H 8 (s. 142-151) och hemställer

SoU1975/76:30

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Utrustning av rättspsykiatriska kliniker m. m. ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett reservationsanslag av 224 000 000 kr.,

3. till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett förslagsanslag av 2 087 000000 kr.,

4. till Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. ett förslagsanslag av 4 533 000 kr.,

5. till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara ett reservationsanslag av 3 476 000 kr.,

6. till K/ss krigssjukvårdsutbildning m. m. ett förslagsanslag av 2 650 000 kr.,

7. till Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare ett förslagsanslag av 15 025 000 kr.

Ungdomsvård m. m.

20. 11-1 5. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna 11-1 5 (s. 155-162) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader ett förslagsanslag av 125 645 000 kr.,

2. till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

3. till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning ett reservationsanslag av 772 000 kr.,

4. till Ersättningar för skador vållade av vissa lymlingar m. fl. ett förslagsanslag av 800 000 kr.,

5. till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m. ett förslagsanslag av 64 000 000 kr.

Nykterhetsvård m. m.

21. J 1—J 3. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna J 1-J 3 (s. 165-168) och hemställer

1. att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 34 873 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. ni. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

SoU1975/76:30

3. att riksdagen

a) godkänner de i propositionen förordade ändringarna i grunderna för bidrag till anordnande av vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

b) till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalterJor alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 900 000 kr.

22. J 4. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. Regeringen har under punkten J 4(s. 168-171) föreslagit riksdagen att godkänna de i propositionen förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkohol missbrukare m. m. samt att till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 152 800 000 kr.

Motion

1 motionen 1975/76:1261 av herrar Jadestig (s) och Magnusson i Tanum (s) hemställs att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av inackorderingshem med behandlingsmöjlighet för alkoholskadade.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare, inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare.

I propositionen föreslås en uppräkning av driftbidraget till erkända och enskilda vårdanstalter samt en ökning av högsta bidragsbeloppet för inackorderings- och behandlingshem för narkotikamissbrukare från 40 000 kr. till 45 000 kr. per plats och år.

Utskottet biträder de föreslagna ändringarna i fråga om bidragsbeloppen.

I motionen 1975/76:1261 av herrar Jadestig (s) och Magnusson i Tanum (s) framhålls att regeringens förslag inte tillgodoser behovet av behandlingsmöjligheter vid inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare. För detta fordras, som socialstyrelsen anfört i sin anslagsframställning, bl. a. vidareutbildning av personalen vid inackorderingshemmen. Detta innebär i sin tur ökade driftkostnader för hemmen.

Nykterhetsvårdens anstaltsutredning har i sitt betänkande (Ds S 1975:8) Inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare föreslagit bl. a. att inackorderingshemmen ges ett mera behandlingsinriktat verksamhetsinnehåll samt att fortbildnings- och vidareutbildningskurser erbjuds den personal som nu

SoU 1975/76:30

är anställd vid hemmen. Socialstyrelsen bör enligt utredningen undersöka möjligheterna att tillsammans med Svenska kommunförbundet och berörda personalorganisationer utarbeta förslag till sådana kurser.

Utredningens betänkande har remissbehandlats och förslagen är nu föremål för övervägande i socialdepartementet. Betänkandet har också tillställts ledningsgruppen för försöksverksamhet inom socialvården, det s. k. Skåneprojektet. 1 planerna för ledningsgruppens verksamhet ingår försök med den av fylleristraffutredningen framlagda modellen med vårdklinik för omhändertagna berusade personer. Ledningsgruppen avser att i anslutning till försöket inrätta ett behandlingshem för sådana omhändertagna, som kräver särskilda vårdinsatser. Regeringen avser att i särskild ordning anvisa medel för försöket (se prop. 1975/76:113 om ändring i brottsbalken m. m. s. 102). 1 detta sammanhang bör också nämnas att den av socialstyrelsen tillsatta Nykterhetsvårdens strukturgrupp håller på med en inventering av problem och behov inom hela nykterhetsvårdsfältet. Vidare har socialstyrelsen tillsammans med de båda kommunförbunden samt berörda personalorganisationer bildat en arbetsgrupp för att utarbeta förslag till utbildning av personalen vid inackorderingshemmen i enlighet med det nämnda förslaget i anstaltsutredningens betänkande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av behandlingsmöjligheter vid inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare. Ett tillgodoseende av detta behov kräver ökade resurser. Vid prövningen av motionsyrkandet måste man ta hänsyn till att flera olika projekt av betydelse för inriktningen av verksamheten vid hemmen pågår eller förbereds. Utskottet vill utöver den ovan lämnade redogörelsen också erinra om att socialutredningen under hösten 1976 kommer att lägga fram förslag till lagstiftning rörande den framtida socialvården och att även institutionsvården därvid kommer att behandlas. Med hänsyn till det anförda anser utskottet det inte påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Utskottet avstyrker således motionen 1975/76:1261.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

2. att riksdagen till Bidrag lill driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoltolmissbntkare m. m. förbudgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 152 800000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1261.

23. J 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna J 5 och J 6 (s. 171-173) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. ett förslags -

SoU1975/76:30

anslag av 147 500 000 kr.,

2. till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården ett reservationsanslag av 450 000 kr.

24. J 7. Bidrag till Länkrörelsen m. m. Regeringen har under punkten J 7 (s. 173 och 174) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av 5 600 000 kr.

Motioner

1. 1 motionen 1975/76:1231 av herr Fridolfsson m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutar att hela anslaget Bidrag till Länkrörelsen m. m. skall stå öppet för samtliga bidragssökande och fördelas på grundval av inkomna ansökningar.

2. I motionen 1975/76:1253 av herr Hyltander (fp) hemställs att riksdagen beslutar att uranslaget under J 7 i socialhuvudtiteln för kommande budgetår anvisas ett anslag om 125 000 kr., eventuellt från den beräknade delen ”för försök med nya vård- och behandlingsformer inom nykterhets- och narkomanvården”, till Frälsningsarméns hem vid Skogsbo för hjälparbetet bland alkohol- och narkotikaskadade människor.

3. I motionen 1975/76:1255 av herr Hyltander m. fl. (fp, c, m) hemställs

A. att riksdagen beslutar att anslaget under J 7 (socialdepartementet) för nästkommande budgetår uppräknas med 1 milj. kr. till 6,6 milj. kr. och att härav 1,2 milj. kr. anvisas till DKSN för dess RlA-arbete landet runt,

B. att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla

a) att DKSN:s RIA-arbete och liknande frivilligorganisationer i kommande petitaunderlag och budgetproposition tas upp i en särskild avdelning inom titeln J 7 i likhet med vad som sker för Länkrörelsen och närstående och även för RFHL och närstående organisationer,

b) att erforderliga direktiv ges till socialstyrelsen för fördelning av medel under J 7 i innevarande budget i syfte att ge RIA-arbetet en med övriga organisationer likvärdig anslagstilldelning i förhållande till arbetets omfattning och betydelse.

Utskottet

Beträffande dispositionen av anslaget gäller för innevarande budgetår följande. Från anslaget som uppgår till 4,8 milj. kr. utgår dels 2,2 milj. kr. till bidrag till sammanslutningar av f. d. alkoholmissbrukare, dels 1,6 milj. kr. till bidrag till sammanslutningar för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare och liknande sammanslutningar samt till viss konvalescentvård för narkotikamissbrukare och dels 1 milj. kr. som bidrag till kommuner samt till nämnda sammanslutningar och till andra organisationer som ägnar sig

SoU1975/76:30

åt rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer samt personer som sniffar thinner eller andra lösningsmedel m. fl. Medel från sistnämnda delpost utgår för såväl pågående verksamhet som försök med nya vårdoch behandlingsmetoder.

I budgetpropositionen föreslås en höjning av anslaget med 800 000 kr. till 5,6 milj. kr. för nästa budgetår. Av beloppet är 1,3 milj. kr. avsett för den sistnämnda verksamheten. De motionsyrkanden som väckts beträffande anslaget avser dels anslagets storlek, dels dispositionen av anslaget. Motionen 1975/76:1255 av herr Hyltander m. fl. (fp, c, m) behandlar båda frågorna. Motionärerna yrkar bl. a. att anslaget skall räknas upp med 1 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit och att 1,2 milj. kr. skall anvisas till De kristna samfundens nykterhetsrörelse - DKSN - för dess RIA-arbete (råd och hjälp i alkohol- och narkotikafrågor) på olika platser i landet.

Utskottet vill liksom tidigare år framhålla att såväl Länkrörelsen som övriga organisationer som kan erhålla stöd från anslaget utför ett betydelsefullt arbete på nykterhetsvårdens och narkomanvårdens område. Såsom regeringen föreslagit bör anslaget räknas upp i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. Särskilt under de senaste åren har olika frivilligorganisationer fått en alltmer omfattande verksamhet som syftar till rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer m. fl. Även nya organisationer har tillkommit. Med hänsyn till nu angivna omständigheter anser utskottet det motiverat att anslaget bestäms till ett något högre belopp än vad som föreslagits i propositionen. Utöver den i propositionen beräknade uppräkningen bör anslaget med anledning av motionen 1975/76:1255 höjas med 300000 kr., vilket gör det möjligt att höja den ovan angivna delposten om 1,3 milj. kr. till 1,6 milj. kr.

Beträffande yrkandet om anvisande av anslag till viss organisation vill utskottet framhålla att det liksom hitintills bör ankomma på socialstyrelsen att pröva vilka organisationer som skall erhålla bidrag från anslaget. Riksdagen bör i princip ange endast vissa allmänna riktlinjer för medlens disposition. Motionen 1975/76:1255 avstyrks därför i här aktuell del. Den av utskottet tillstyrkta medelstilldelningen under anslaget innebär emellertid att ett ökat utrymme för bidrag från anslaget till organisationer av det slag som åsyftas i motionen kommer att finnas.

Av nyss angivna skäl och då utskottet inte kan förorda en ytterligare uppdelning av anslaget i delposter avstyrks också ett yrkande i samma motion, 1975/76:1255, som syftar till att framdeles viss del av anslaget skall reserveras för DKSN:s RIA-arbete och liknande frivilligorganisationer. Likaledes avstyrks ett yrkande i motionen 1975/76:1253 av herr Hyltander (fp), innebärande att riksdagen skulle besluta att för kommande budgetår anvisa ett anslag av 125 000 kr. för hjälparbete bland alkohol- och narkotikaskadade personer vid Frälsningsarméns hem vid Skogsbo.

1 motionen 1975/76:1255 yrkas slutligen att socialstyrelsen skall ges direktiv om att av medel som anvisats under anslaget för innevarande budgetår

3 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 30

SoU 1975/76:30

34 RIA-arbetet skall ges ”en med övriga organisationer likvärdig anslagstilldelning i förhållande till arbetets omfattning och betydelse”. Redan av det skälet att de medel som anvisats under anslaget har fördelats av socialstyrelsen bör motionsyrkandet inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks således. Utskottet vill i sammanhanget upplysa att DKSN vid anslagsfördelningen fått bidrag med 165 000 kr.

Utskottet avstyrker förslag i motionen 1975/76:1231 av herr Fridolfsson m. fl. (m) om att en uppdelning av anslaget mellan olika grupper av sökande inte bör ske utan att hela anslagsbeloppet skall stå öppet för samtliga bidragssökande. Utskottet har vid flera tillfällen avslagit motioner med liknande innehåll. Ett bifall till motionsförslaget skulle enligt utskottets mening kunna få till följd att Länkrörelsen och sammanslutningar för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare och liknande sammanslutningar inte tillförsäkrades bidrag på det sätt som det nuvarande systemet med uppdelning av anslaget mellan tre olika delposter innebär. Utskottet vill samtidigt framhålla att ställningstagandet beträffande anslagets storlek för nästa budgetår innebär att den delpost som kommer att reserveras för kommuner och organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer m. fl. får en icke obetydlig ökning, något som är ägnat att tillgodose syftet med motionen 1975/76:1231.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:1255 i motsvarande del \\W Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 5 900 000 kr.,

2. beträffande frågan om uppdelning av anslaget mellan olika grupper bidragssökande att riksdagen avslår motionen 1975/76:1231,

3. beträffande frågan om disposition av anvisade medel m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1253 och motionen 1975/76:1255 i motsvarande del.

Vissa åtgärder för handikappade

25. Kl. Bidrag till handikappinstitutet m. m. Regeringen har under punkten K 1 (s. 177 och 178) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handikappinstitutet m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av 8 335 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975/76:566 av fröken Pehrsson (c) och herr Bengtsson i Göteborg (c) hemställs att riksdagen beslutar öka bidraget till handikappforskningen i Göteborg från 140 000 kr. till 225 000 kr. för budgetåret 1976/77.

SoU 1975/76:30

2. I motionen 1975/76:1283 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning av frågan om statlig tillverkning av tekniska hjälpmedel åt handikappade.

Utskottet

Handikappinstitutet disponerar huvuddelen av anslaget. Vidare disponerar professor Sven-Olof Brattgård viss del av anslaget lorden av honom bedrivna verksamheten vid avdelningen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg.

Regeringen har föreslagit att bidraget till Brattgård skall räknas upp från 140 000 kr. under innevarande budgetår till 160 000 kr. under nästa budgetår. I motionen 1975/76:566 av fröken Pehrsson (c) och herr Bengtsson i Göteborg (c) yrkas att bidraget skall bestämmas till 225 000 kr.

Utskottet, som tidigare understrukit betydelsen av Brattgårds handikappforskning, delar uppfattningen att bidraget till Brattgård bör räknas upp. Uppräkningen bör dock begränsas till det av regeringen föreslagna beloppet.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag till medelsberäkning.

I motionen 1975/76:1283 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. (s) framhålls att samhället gör stora ekonomiska insatser för utveckling av kvalificerade tekniska hjälpmedel åt handikappade. Motionärerna pekar emellertid på att det inom handikapporganisationerna konstaterats att forskning och utvecklingsarbete hämmas av att de produkter som kommer fram genom detta arbete inte tillverkas och marknadsförs. Orsaken härtill är att det från industrins och försäljningsföretagens sida finns intresse enbart för produkter som kan tillverkas i större serier och som därigenom blir mer lönsamma. I motionen framhålls vidare att det är angeläget att bl. a. handikappinstitutet ges möjlighet att redan under utvecklingsarbetet samverka med ett samhällsägt verkstadsföretag. Motionärerna pekar på att i samband med nedläggning och flyttning av de statliga flygverkstäderna resurser friställs som är lämpliga att sätta in i en statlig tillverkningsindustri för kvalificerade handikapphjälpmedel. I motionen yrkas att riksdagen skall begära en utredning av frågan om statlig tillverkning av tekniska hjälpmedel åt handikappade.

I samband med behandlingen förra året av ett motionsyrkande om tekniska hjälpmedel åt handikappade gav utskottet en utförlig redogörelse för samhällets insatser beträffande hjälpmedelsverksamheten (SoU 1975:5 s. 65). Med viss upprepning av vad som därvid redovisades vill utskottet med anledning av det nu aktuella yrkandet anföra följande. Samhällets insatser för att förse handikappade med hjälpmedel har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Likaledes har forsknings- och utvecklingsarbetet inom hjälpmedelsområdet ökat i betydande omfattning. Arbetet med att

SoU 1975/76:30

styra denna utveckling genom samordning av forsknings- och utvecklingsarbete, effektiv produktkontroll och utprovning av hjälpmedel samt rationell organisation för tillverkning och inköp av hjälpmedel är betydelsefullt mot bakgrund av de stora resurser som numera tillförs området.

Samordningen av forsknings- och utvecklingsarbetet samt produktkontrollen tillhör handikappinstitutets huvuduppgifter. När det gäller forskning och utveckling av hjälpmedel samarbetar handikappinstitutet bl. a. med styrelsen för teknisk utveckling som är anslagsbeviljande organ för sådan verksamhet. Ett belopp av 1 milj. kr. har årligen anvisats för att det skall bli möjligt att initiera och stimulera tillverkningen av sådana hjälpmedel för handikappade för vilka det på grund av ringa efterfrågan eller andra omständigheter föreligger svårigheter att etablera produktion på gängse industriella villkor. Bl. a. skall denna anslagspost användas för att främja tillkomsten av ändamålsenliga, billiga hjälpmedel även om dessa inte framstår som lönsamma för tillverkarna på kort sikt. Medlen har hittills anvisats under anslaget Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade och har fördelats av socialstyrelsen. För nästa budgetår beräknas medel till ändamålet under förevarande anslag. När det gäller upphandlingen av hjälpmedel görs denna centralt genom utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH). Härigenom har uppnåtts en rationellare hjälpmedelsförsörjning som bl. a. påverkar prishållningen på området. Genom överenskommelse träffad i januari 1975 mellan socialdepartementet och Landstingsförbundet övertog sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den 1 januari i år kostnadsansvaret för tillhandahållande, utprovning m. m. av hjälpmedel för handikappade (se prop. 1975:36, SfU 1975:16). Landstingsförbundet utnyttjar fortfarande UUH för central upphandling.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer Landstingsförbundet redan innevarande månad att ta ställning till om förbundet skall överta uppgiften med upphandlingen från UUH. Det bör också nämnas att socialministern i januari i år tillkallat en särskild utredningsman som, i enlighet med vad som anges i kommentarerna tili den nämnda överenskommelsen, skall behandla formerna för den framtida samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och handikappinstitutet.

Utskottet har i olika sammanhang understrukit vikten av en tillfredsställande hjälpmedelsförsörjning. De i motionen nämnda svårigheterna som kan uppstå när det gäller framtagningen av vissa hjälpmedel förtjänar all uppmärksamhet. Av den redovisning som utskottet lämnat framgår att samhället skapat resurser som är väl ägnade att tillgodose motionens huvudsyfte. Med hänsyn härtill och då frågor rörande upphandlingen övervägs inom Landstingsförbundet samt vissa organisatoriska förhållanden behandlas i en särskild utredning anser utskottet, att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd då det gäller den i motionen upptagna frågan. Motionen avstyrks således.

SoU1975/76:30

37 Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:566 till Bidrag till handikappinstitutet m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 8 335 000 kr.,

2. beträffande utredning av frågan om statlig tillverkning av tekniska hjälpmedel åt handikappade att riksdagen avslår motionen 1975/76:1283.

26. K 2. Kostnader för viss utbildning av handikappade. K 3. Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna K 2 och K 3 (s. 178-181) och hemställer

1. att riksdagen till Kostnader för viss utbildning av handikappade för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 12 974 000 kr.,

2. att riksdagen

a) godkänner de i propositionen förordade ändringarna i grunderna för bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda

b) till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 14 000 000 kr.

27. K 4. Bidrag till driften av särskolor m. m. Regeringen har under punkten K 4 (s. 181 och 182) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av särskolor m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 238 200 000 kr.

Motion

I motionen 1975/76:383 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen anvisar till Bidrag till driften av särskolor m. m. (K 4) ett i förhållande till regeringens förslag med 5 300 000 kr. förhöjt förslagsanslag för vuxenundervisning av psykiskt utvecklingsstörda.

Utskottet

Sedan läsåret 1970/71 bedrivs försöksverksamhet med undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda med medel som anvisats från förevarande anslag. För innevarande budgetår har anvisats 2 milj. kr. för ändamålet.

Skolöverstyrelsen föreslår att försöksverksamheten skall överföras i fasta former. Styrelsen beräknar härför ett ytterligare medelsbehov av 5,7 milj. kr. I propositionen framhålls att undervisningen av vuxna psykiskt utvecklingsstörda skall tas upp till behandling av en av chefen för utbildnings -

SoU1975/76:30

departementet tillkallad utredning angående vissa folkbildningsfrågor m. m. Utredningen skall bl. a. ta upp gränsdragningen och samarbetet mellan folkbildningen och den försöksverksamhet inom landstingen med undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda som bedrivs med medel från förevarande anslag. En utgångspunkt för utredningsarbetet bör enligt direktiven vara att de utvecklingsstörda i så stor utsträckning som möjligt får delta i samma former av vuxenutbildning som andra medborgare. Föredragande statsrådet förordar att verksamheten i avvaktan på resultatet av utredningens arbete skall ha försöksform även under nästa budgetår. För verksamheten föreslås en uppräkning av medelsanvisningen med 400 000 kr. eller således till 2,4 milj. kr.

I motionen 1975/76:383 av herr Ahlmark m. fl. (fp) (yrkandet 2) yrkas en uppräkning av medelsanvisningen i överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen föreslagit.

Det råder enighet om att den här aktuella vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda är viktig. Den har tillsammans med den ökande studiecirkelverksamheten, andra aktiviteter som vissa studieförbund genomför och kurser vid folkhögskola stor betydelse för icke skolpliktigas kunskapsinhämtande, sociala anpassning och träning. Som utskottet framhöll förra året vid behandlingen av motsvarande motionsyrkande torde det vara en fördel om förhållandet mellan olika former av vuxenutbildning närmare klarläggs innan verksamheten permanentas (SoU 1975:5 s. 68). Det ingår i uppgifterna för den ovan angivna utredningen att göra den erforderliga utredningen i angivna hänseende. I avvaktan på resultatet av utredningens arbete bör verksamheten tills vidare behålla sin nuvarande karaktär och omfattning. Medel för ändamålet bör räknas upp med det av regeringen föreslagna beloppet. Av det anförda framgår att utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Inte heller i övrigt föranleder medelsberäkningen någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:383, såvitt här är i fråga, till Bidrag, lill driften av särskolor m. m. förbudgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 238 200 000 kr.

28. K 5. Bidrag till handikapporganisationer. Regeringen har under punkten K 5 (s. 182 och 183) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kr.

SoU1975/76:30

39 Motioner

1. I motionen 1975/76:1248 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att under punkten K 5 Bidrag till handikapporganisationer bidraget till handikapporganisationernas allmänna verksamhet höjs med 3 000 000 kr. till 7 500 000 kr. för budgetåret 1976/77.

2. I motionen 1975/76:1278 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) hemställs att riksdagen till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.

3. I motionen 1975/76:1285 av fru Nilsson i Kristianstad (c) och fröken Pehrsson (c) hemställs att riksdagen beslutar

a) att vid behandlingen av propositionen 1975/76:100, bilaga 7, punkten K 5, Bidrag till handikapporganisationer, för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.,

b) att Handikappförbundens Centralkommitté (HCK) fr. o. m. budgetåret 1977/78 tilldelas ett särskilt statsanslag.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag till handikapporganisationernas allmänna verksamhet. Regeringen har för nästa budgetår föreslagit en uppräkning av anslaget med 1 milj. kr. till 5,5 milj. kr.

I tre motioner yrkas en ytterligare uppräkning av anslaget, nämligen i motionen 1975/76:1248 av herr Hermansson m. fl. (vpk) med 2 milj. kr. till 7,5 milj. kr. samt i envar av motionerna 1975/76:1278 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) och 1975/76:1285 av fru Nilsson i Kristianstad (c) och fröken Pehrsson (c) med 1 milj. kr. till 6,5 milj. kr.

Med hänsyn till handikapporganisationernas betydande insatser för de handikappade förordar även utskottet en uppräkning av anslaget till organisationerna. Höjningen bör bestämmas till det av regeringen föreslagna beloppet. Utskottet avstyrker således motionerna 1975/76:1248 och 1975/76:1278 och motionen 1975/76:1285 i här aktuell del. Utskottet vill i detta sammanhang nämna att handikapporganisationerna under den senaste treårsperioden för särskilda insatser beviljats bidrag från allmänna arvsfonden med sammanlagt ca 5,2 milj. kr.

1 motionen 1975/76:1285 yrkas också att Handikappförbundens Centralkommitté (HCK) fr. o. m. budgetåret 1977/78 tilldelas ett särskilt anslag. Ett sådant anslag skulle, framhåller motionärerna, vara en fördel både för HCK som samarbetsorgan och för handikapprörelsen i dess helhet. Det skulle också ligga i linje med vad statens handikappråd förordat i en skrivelse till regeringen i maj 1975.

Enligt utskottets mening finns det inte skäl att med anledning av motionen för kommande budgetår föreslå någon ändring i den ordning som f. n. gäller

SoU1975/76:30

och som innebär att HCK - vid sidan av de medlemsavgifter som dess medlemsorganisationer anser sig böra utge till sitt samarbetsorgan - kan få del av det för handikapporganisationernas allmänna verksamhet avsedda stödet. Detta stöd fördelas av regeringen efter förslag av statens handikappråd, i vilket både HCK och dess medlemsorganisationer är företrädda. I sammanhanget bör också nämnas att enligt vad utskottet inhämtat handikapputredningen inom de närmaste månaderna överlämnar ett betänkande om åtgärder för att ge handikappade ökad tillgång till kulturlivet. 1 betänkandet behandlar utredningen också frågan om stödet till handikapporganisationerna. Utskottet avstyrker således motionen 1975/76:1285 även i denna del. Tilläggas kan att HCK för innevarande budgetår från förevarande anslag erhållit ett bidrag av 235 000 kr. HCK har därjämte under den senaste treårsperioden för särskilda ändamål erhållit drygt 1,3 milj. kr. av det ovan angivna beloppet som utgått från arvsfonden.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:1248, motionen 1975/76:1278 samt motionen 1975/76:1285 i motsvarande del till Bidrag lill handikapporganisationer för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 5 500 000 kr.,

2. beträffande ett särskilt anslag fr. o. m. budgetåret 1977/78 till Handikappförbundens Centralkommitté att riksdagen avslår motionen 1975/76:1285 i motsvarande del.

29. K 6. Kostnader för viss verksamhet för blinda. K 7. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna K 6 och K 7 (s. 183-185) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Kostnader för viss verksamhet för blinda ett förslagsanslag av 3 975 000 kr.,

2. till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser ett förslagsanslag av 5 350 000 kr.

Internationell samverkan

30. Ll. Socialattachéer. Regeringen har under punkten L1 (s. 186 och 187) föreslagit riksdagen att till Socialattachéer för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 550000 kr.

Motion

I motionen 1975/76:1304 av herr Ullsten m. fl. (fp, s, c, m) hemställs

a) att riksdagen ger regeringen till känna att ytterligare två socialattachétjänster bör inrättas,

b) att riksdagen anvisar härför erforderliga medel.

SoU 1975/76:30

41 Utskottet

Sverige har f. n. fyra socialattachéer. De är stationerade i Washington, London, Bryssel och Bonn. Verksamhetsområdet för attachén i Bryssel är medlemsländerna i de europeiska gemenskaperna. För attachén i Washington utgörs verksamhetsområdet av USA och Canada. I propositionen föreslås att ytterligare en tjänst som socialattaché inrättas fr. o. m. budgetåret 1976/77. Vidare föreslås att verksamhetsområdet förden i Bonn stationerade socialattachén fr. o. m. nästa budgetår vidgas till att förutom Förbundsrepubliken Tyskland även omfatta Österrike och Schweiz.

I motionen 1975/76:1304 av herr Ullsten m. fl. (fp, s, c, m) yrkas att två nya socialattachétjänster skall inrättas och att erforderliga medel skall anvisas härför. Enligt motionärerna talar mycket för att en av de två tjänsterna bör inrättas vid den svenska delegationen i Genéve.

Socialattachéernas huvuduppgift är att förse såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter med upplysningar i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor. Med hänsyn till den betydelsefulla uppgift som sålunda åvilar socialattachéerna bör ytterligare en tjänst inrättas fr. o. m. nästa budgetår. Det ankommer på regeringen att efter samråd med arbetsmarknadens parter bestämma om verksamhetsområdet för den nya socialattachén. Utskottets ställningstagande innebär att utskottet biträder regeringens förslag och avstyrker motionen 1975/76:1304.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:1304 till Socialattachéer för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 550 000 kr.

31. L 2-L 4. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna L2-L4 (s. 187-189) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Bidrag till världshälsovårdsorganisat ionen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m. ett förslagsanslag av 7 146 000 kr.,

2. till Vissa internationella resor ett reservationsanslag av 115 000 kr.,

3. till Vissa internationella kongresser i Sverige ett reservationsanslag av 160 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

32. II 8. Utbyggande av karolinska sjukhuset. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten 118 (s. 190-197) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för ut4 Riksdagen 1975/76. 12 samt. Nr 30

SoU 1975/76:30

byggande av karolinska sjukhuset inom i investeringsplanen uppförda kostnadsramar i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 17 000 000 kr.

33. II 9. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. Regeringen har under punkten II 9(s. 197-205) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala inom de kostnadsramar som förordats i propositionen samt att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 6 130 000 kr.

Motion

I motionen 1975/76:1221 av herr Alsén m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsam projektering av en ny kvinnoklinikbyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Utskottet

Kostnaderna för utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala fördelas mellan staten, Uppsala läns landsting och - i vad avser regionsjukvården vid sjukhuset - de av densamma berörda landstingskommunerna.

I motionen 1975/76:1221 av herr Alsén m. fl. (s) begärs skyndsam projektering av en ny kvinnoklinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Motionärerna framhåller bl. a. att en alltmer ökad opinion utbreder sig mot rådande brister på den nuvarande kvinnokliniken. 1 motionen anges en rad problem som är akuta för kvinnokliniken.

Planeringen av utbyggnaden av akademiska sjukhuset har bl. a. inneburit att nya lokaler för kvinnoklinken skall kunna anslutas till en ny barnklinikbyggnad, vilken beräknas stå färdig för inflyttning under år 1979.

En arbetsgrupp har tillsatts för att pröva de sjukvårdsplanemässiga förutsättningarna för sjukhusets fortsatta utbyggnad. I arbetsgruppen ingår representanter för socialstyrelsen, nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, Uppsala läns landstingskommun och kommittén för sjukhusets utbyggande. Arbetsgruppen har ansett att med den fortsatta projekteringen för förlossningsvården och den gynekologiska sjukvården bör bero till dess att ett sjukvårdsplanemässigt underlag för bedömning av dessa verksamhetsområden föreligger.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har i yttrande över de äskanden om medel för olika byggnadsföretag vid sjukhuset m. m. som kommittén för sjukhusets utbyggande framfört för nästa budgetår framhållit att det är motiverat med stor återhållsamhet i vad gäller investeringar vid

SoU1975/76:30

sjukhuset i avvaktan på att ett förbättrat sjukvårdsplanemässigt underlag föreligger för bedömning av den framtida verksamheten vid sjukhuset.

Med hänsyn till vad den angivna arbetsgruppen och nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anfört kan utskottet inte biträda motionskravet. Motionen avstyrks således.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:1221

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 6 130 000 kr.

34. II10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten II 10 (s. 206-213) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 19 000 000 kr.

Statens utlåningsfonder

35. IV 3. Statens bosättningslånefond. Regeringen har under punkten IV 3 (s. 214-219) föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer och grunder för bosättningslån som angetts i propositionen samt att till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.

Motioner

1. 1 motionen 1975/76:747 av fröken Andersson m. fl. (c) hemställs att riksdagen måtte besluta att bosättningslån ur statens bosättningslånefond får beviljas också ensamstående som skaffat egen bostad.

2. I motionen 1975/76:1293 av fröken Rogestam m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen beslutar att vidga kretsen av låneberättigade till att omfatta ensamstående studerande samt nyutexaminerade studerande.

SoU1975/76:30

3. I motionen 1975/76:1308 av herr Wictorsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lägsta inkomstgräns, sociala hänsynstaganden och vissa grupper av ensamstående i samband med den statliga bosättningslånegivningen.

4. I motionen 1975/76:2070 (motivering i motionen 1975/76:1038) av fru Fraenkel (fp) och herr Jonsson i Mora (fp) hemställs att riksdagen beslutar att även ensamstående utan barn skall kunna få bosättningslån.

Utskottet

Riksdagen hemställde år 1973 om en översyn av verksamheten med de statliga bosättningslånen (SoU 1973:5 s. 78). Med anledning härav tillkallade socialministern en utredning - bosättningslåneutredningen - för en allsidig översyn av verksamheten med de statliga bosättningslånen. Utredningen överlämnade i januari 1975 betänkandet (SOU 1975:5) Bättre bosättning för flera. Sedan betänkandet remissbehandlats, lägger regeringen i budgetpropositionen fram förslag om inriktningen av den fortsatta bosättningslåneverksamheten.

Föredragande statsrådet framhåller att det fortfarande finns behov av lämpligt utformat samhällsstöd till bosättningen. Stödet bör utgå i form av bosättningslån och inriktas på sådana grupper för vilka en god bosättning kan anses ha en särskild betydelse. Bosättningslåneverksamheten bör även fortsättningsvis ges en familjepolitisk inriktning med ökat utrymme för sociala hänsynstaganden. Den viktigaste utgångspunkten för ett ökat socialt hänsynstagande vid långivningen är att det i underlaget för lånebesluten även ingår en bedömning av sökandes sociala situation. Denna bedömning bör göras av kommunens sociala organ i yttrande över låneansökan. Därigenom kan vid riksbankens lånebeslut göras en totalbedömning av lånebehovet och möjligheten att bevilja lån. Det understryks att ett sådant samarbete mellan riksbanken och kommunens sociala organ är av avgörande betydelse för att syftet med långivningen skall uppnås. I överensstämmelse med det sagda innebär regeringens förslag beträffande administrationen av lånen att den lokala verksamheten läggs på kommunens socialnämnd eller sociala centralnämnd, medan låneverksamheten i övrigt liksom nu skall ankomma på riksbanken. Förslagen innebär i övrigt bl. a. att någon lägsta inkomstgräns för bosättningslån inte skall föreskrivas. Den omständigheten att en person erhållit socialhjälp bör inte vara ett självständigt motiv för avslag på ansökan om lån. Kretsen av låneberättigade personer bör vidgas. Lån bör sålunda kunna ges också till ensamstående handikappade utan barn. Likaså bör lån beviljas familjer som tar emot fosterbarn i syfte att senare adoptera barnet. Utländska medborgare som avser att stanna i landet bör kunna beviljas lån på så långt möjligt samma villkor som svenska medborgare. Det föreslås också att bosättningslånens maximibelopp höjs från

Soll 1975/76:30

nuvarande 7 000 kr. till 10 000 kr. och att statens normalränta även i fortsättningen skall tillämpas på lånen. Generösa möjligheter bör ges till uppskov med återbetalning under lånetiden. Dessutom föreslås att möjligheten till befrielse från återbetalningsskyldigheten skall kunna användas i större utsträckning än f. n. i de fall låntagarens sociala och ekonomiska situation förändrats så att återbetalningsförmåga inte längre kan anses föreligga. Slutligen föreslår regeringen att av anslaget ett belopp av 750 000 kr. skall ställas till förfogande för informationsinsatser i samband med långivningen.

Flera motioner har väckts med anledning av regeringens förslag. Yrkandena avser dels kretsen av låneberättigade personer, dels frågan om lägsta inkomstgräns i samband med lån och dels frågan om det kommunala inflytandet då det gäller det sociala hänsynstagandet vid långivningen.

I två motioner framställs yrkanden om att bosättningslån skall kunna beviljas också ensamstående utan barn, nämligen i motionen 1975/76:747 av fröken Andersson m. fl. (c) och i motionen 1975/76:2070 av fru Fraenkel (fp) och herr Jonsson i Mora (fp). Motionärerna menar att rätten att komma i åtnjutande av bosättningslån inte skall vara beroende av den sökandes civilstånd eller samlevnadsform.

När utskottet hemställde om en översyn av verksamheten med de statliga bosättningslånen nämnde utskottet bl. a. att ungdomsbostadsutredningen i sitt betänkande (SOU 1970:43) Ungdom-Bostad förordat att även ensamstående skulle kunna få bosättningslån. Bosättningslåneutredningen har prövat frågan om att utvidga möjligheten att få bosättningslån till att omfatta även ensamstående utan barn. Utredningen har funnit att de fördelar som uppnås vid en generell utvidgning av långivningen till den nämnda gruppen inte kan motivera den statsfinansiella belastning som skulle uppkomma vid en sådan vidgning av personkretsen. Enligt utredningens beräkningar skulle nämligen den angivna ändringen i reglerna även vid en mycket låg ambitionsnivå för långivningen innebära ett behov av tillskott till bosättningslånefonden av ca 390 milj. kr. under några få år. En sådan utvidgning av långivningen skulle också avvika från den familjepolitiska och sociala inriktning som utredningen anser att lånen bör ha. Genom att låta lånen komma enbart vissa grupper till del är det enligt utredningen i stället möjligt att med rimliga ekonomiska insatser göra lånen särskilt förmånliga när skäl härför finns. Mot bakgrund av vad utskottet här anfört beträffande utredningens överväganden, vilka vunnit remissinstansernas gillande och också ligger till grund för regeringens förslag i denna del, avstyrker utskottet motionerna 1975/76:747 och 1975/76:2070.

1 motionen 1975/76:1293 av fröken Rogestam m. fl. (c, m, fp) och motionen 1975/76:1308 av herr Wictorsson m. fl. (s) yrkas en i förhållande till de två tidigare behandlade motionerna mera begränsad utvidgning av kretsen låneberättigade. I motionen 1975/76:1293 yrkas sålunda att denna krets vidgas till att omfatta även ensamstående studerande samt nyexami -

SoU1975/76:30

nerade studerande, medan det i motionen 1975/76:1308 yrkas att bosättningslån skall kunna utgå till ensamstående i samband med en rehabiliteringsperiod efter sjukdom eller vård på anstalt, i situationer då flyttningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen utgår samt till dem som gör sitt inträde i arbetslivet ovanligt sent och därvid lämnar ett med föräldrar eller släktingar gemensamt hem.

Med utgångspunkt i den i propositionen förordade riktpunkten att verksamheten även fortsättningsvis bör ges en familjepolitisk inriktning med ökat utrymme för sociala hänsynstaganden råder enighet om att kretsen av de låneberättigade bör vidgas. Olika meningar kan råda om vilken avgränsning av kretsen som bör göras med den angivna utgångspunkten. Utskottet har för sin del stannat för att nu förorda en vidgning av kretsen i enlighet med regeringens förslag. Detta innebär att utskottet avstyrker motionen 1975/76:1293 och motionen 1975/76:1308 i motsvarande del.

I motionen 1975/76:1308 framhålls vikten av att långivningen inte inskränks genom att en faktisk lägsta inkomstgräns uppsätts i riksbankens praktiska hantering av låneverksamheten. Vidare betonas att vid den bedömning av de sociala skälen för lån, som skall göras i låneärenden, de kommunala sociala organens ställningstagande måste få en avgörande betydelse.

Förslaget i propositionen innebär att de kommunala sociala organens bedömningar tillmäts stor betydelse. Även utskottet vill understryka att riksbanken vid sin prövning bör ta stor hänsyn till innehållet i kommunens yttrande över låneansökan. Inte heller utskottet anser att någon lägsta inkomstgräns skall föreskrivas för lån. Utskottet ansluter sig till propositionens förslag i de här aktuella avseendena. Genom ställningstagandet tillgodoses i huvudsak motionens syfte. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen är därför inte påkallad.

Inte heller i övrigt har utskottet något att erinra mot de riktlinjer och grunder för bosättningslån som angetts i propositionen. Utskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76:747, 1975/76:1293, 1975/76:1308 och 1975/76:2070 godkänner de riktlinjer och grunder för bosättningslån som angetts i propositionen,

2. att riksdagen till Starens bosättningslånefönd för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.

SoU 1975/76:30

47 Fonden för låneunderstöd

36. VI. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. V 2. Lån till utländska läkare för viss efterutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna V 1 och V 2 (s. 220 och 221) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Lån lill nybyggnader vid erkända vårdanstalter Jor alkoholmissbnikare m. m. ett investeringsanslag av 4 700 000 kr.,

2. till Lån till utländska läkare för viss efterutbildning ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 16 mars 1976

På socialutskottets vägnar RUNE GUSTAVSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit: herrar Gustavsson i Alvesta (c). Svensson i Kungälv (s), Carlshamre (m), Dahlberg (s), Larsson i Öskevik (c), fru Skantz (s), herrar Romanus (fp), Johnsson i Blentarp (s), Nordberg (s), Åkerlind (m). Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Marklund (vpk), herr Signell (s) och fru Wigenfeldt (c).

Reservationer

Vid 7. E4. Länsläkarväsendet

1. beträffande konsultläkare för invandrare (punkten 1 i hemställan) av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 16 som börjar med ”Nu nämnda” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse: Utskottet hälsar med tillfredsställelse att de initiativ som sålunda tagits i syfte att förbättra invandrarnas möjligheter till kontakt med sjukvården. Ett genomförande av det förslag som framförs i motionen 1975/76:748 skulle ytterligare underlätta invandrarnas kontakter med sjukvården. Utskottet förutsätter att den angivna arbetsgruppen kommer att närmare överväga motionsförslaget. Det ankommer på landstingen att inrätta särskilda tjänster som konsultläkare för invandrare. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen 1975/76:748 i här aktuell del (yrkandet 2) bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande frågan om konsultläkare för invandrare att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:748, såvitt här är i fråga, ger regeringen till känna vad utskottet anfört i frågan,

SoU 1975/76:30

48 Vid 10. F 2. Bidrag till familjerådgivning m. m.

2. beträffande inrättande av en forskar- och lärartjänst i pastoralpsykologi (motiveringen till punkten 1 i hemställan) och beträffande medelsanvisningen (punkten 2 i hemställan) av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 18 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”således motionen” bort utgå och att det avsnitt på s. 19 som börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:

S:t Lukasstiftelsen utför ett mycket värdefullt arbete med att hjälpa människor med psykiska problem. Kostnadsstegringarna har gjort att stiftelsen får allt svårare att tillgodose efterfrågan på behandling m. m. från hjälpsökande och väntetiderna på behandl ing har förlängts. Det är därför angeläget att stiftelsen ges sådant stöd att nedskärning av personalresurser m. m. inte behöver ske. Utskottet tillstyrker därför yrkandet i motionen 1975/76:567 att stiftelsen för nästa budgetår tilldelas ett i förhållande till regeringens förslag med 120 000 kr. förhöjt bidrag, vilket innebär att bidraget till stiftelsen skulle uppgå till totalt 300 000 kr.

Genom vad utskottet sålunda föreslagit i fråga om bidrag till stiftelsen ökas även möjligheterna att tillgodose syftet med motionen 1975/76:756.

Medelsberäkningen i övrigt under anslaget föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:567 och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till familjerådgivning m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 900 000 kr.

Vid 15. G 3. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare

3. beträffande inrättande av en reumatologisk klinik (punkten 1 i hemställan) av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 25 som börjar med ”För nästa” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Totalt ca 150 000 personer i Sverige lider av kronisk ledgångsreumatism och fler än 30 000 reumatiker är i behov av sjukhusvård. De reumatiska sjukdomarna tillhör således de stora folksjukdomarna men samtidigt råder det brist på särskilda sjukhuskliniker för reumatologi. Det är mot denna bakgrund viktigt att möjligheterna för utbildning av läkare i reumatologi ökas. En reumatologisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala, som skulle vara av betydelse inte enbart för vården av reumatiker inom sjukhusets upptagningsområde utan även för utbildningen av läkare, bör därför snarast inrättas. Utskottet tillstyrker således förslaget i motionen 1975/76:269 i här

Soll 1975/76:30

behandlad del (yrkandet 2 d) att riksdagen begär förslag om inrättande av en reumatologisk klinik vid sjukhuset.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande inrättande av en reumatologisk klinik att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:269, såvitt här är i fråga, hos regeringen begär förslag om inrättande av en reumatologisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala,

4. beträffande översyn av läkarorganisationen (punkten 2 i hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser:

dels alt det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 24 med ”Landstingsförbundet understryker” och slutar på s. 25 med ”motionen 1975/76:1220” bort ha följande lydelse:

Akademiska sjukhuset är föremål för en omfattande utbyggnad men nya läkartjänster har inte inrättats vid sjukhuset i den takt varmed utbyggnaden sker. Läkartätheten vid sjukhuset är därför lägre än vid övriga undervisningssjukhus i landet. Detta innebär bl. a. att arbetsbördan för läkarna vid akademiska sjukhuset är i motsvarande mån större. Då härtill kommer att läkarna kan erhålla överordnade tjänster fortare om de söker sig ut från sjukhuset, har omsättningen på läkartjänsterna blivit betydande, vilket inverkar menligt på såväl sjukvården som utbildningsverksamheten vid sjukhuset. Mot denna bakgrund bör en översyn nu göras av läkarorganisationen vid sjukhuset i syfte att tjänstgörings- och befordringsförhållandena för läkarna görs likartade med dem som råder för läkarna vid andra sjukhus i landet av motsvarande storlek och med motsvarande uppgifter. Utskottet tillstyrker således motionen 1975/76:1220.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande översyn av läkarorganisationen att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1220 hos regeringen begär en översyn av läkarorganisationen vid akademiska sjukhuset i Uppsala,

5. beträffande medelsanvisningen m. m. (punkten 4 i hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser:

dels an det avsnitt i utskottets betänkande på s. 25 som börjar med ”Förslag om” och slutar med ”motionen 1975/76:1302” bort ha följande lydelse:

Förslag om de i motionen 1975/76:1302 begärda tjänsteförändringarna framfördes även i anslagsäskandena från direktionen för akademiska sjukhuset. Förslaget i fråga om tjänsten vid kvinnokliniken avser att en för Bo A. Nilsson med regeringens medgivande inrättad extra tjänst som överläkare skall ändras till extra ordinarie tjänst och därmed göras stadigvarande. Samtidigt skall en extra tjänst som biträdande överläkare vid kliniken dras in. Förslagen avseende tjänsterna vid barnmedicinska kliniken och lung -

SoU 1975/76:30

kliniken syftar till att innehavarna av tjänsterna som professor/överläkare vid dessa kliniker skall kunna avlastas vissa arbetsuppgifter - särskilt beträffande klinikernas insatser inom öppen vård - genom att var och en får en överläkare vid sin sida.

Socialstyrelsen har tillstyrkt förslagen - i fråga om tjänsten vid kvinnokliniken i ett yttrande under ett tidigare år. Även utskottet anser att förslagen bör genomföras. Utskottet tillstyrker således motionen 1975/76:1302. Medel för den befintliga tjänsten som extra överläkare vid kvinnokliniken är inräknade i anslaget. För genomförande av de föreslagna tjänsteförändringarna beträffande barnmedicinska kliniken och lungkliniken bör anslaget uppräknas med 30 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 26 som börjar med ”Medelsberäkningen föranleder” och slutar med ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:

Medelsberäkningen under anslaget i övrigt föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:1302

a) bemyndigar regeringen att vid akademiska sjukhuset i Uppsala inrätta fem tjänster som överläkare i SKe 50,

b) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 85 366 000 kr.

Vid 27. K 4. Bidrag till driften av särskolor m. m.

6. beträffande medelsanvisningen, såvitt avser undervisningen av vuxna psykiskt utvecklingsstörda, av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 38 som börjar med ”Det råder” och slutar med ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:

Det råder enighet om att den här aktuella vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda är viktig. Ytterligare insatser behövs emellertid vid sidan av de betydelsefulla insatser som görs av folkhögskolor och bildningsförbund. Utskottet anser därför i likhet med skolöverstyrelsen och motionärerna att verksamheten bör öka i omfattning. En sådan ökning försvårar inte enligt utskottets mening att verksamheten senare får fastare former enligt direktiven till utredningen angående vissa folkbildningsfrågor. Medel för ändamålet bör därför anslås i enlighet med motionärernas förslag. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen 1975/76:383 att anslaget räknas upp med 5 300 000 kr. utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:383, såvitt här är

SoU 1975/76:30

i fråga, samt med anlednirtg av regeringens förslag till Bidrag lill driften av särskolor m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 243 500 000 kr.

Vid 28. K 5. Bidrag till handikapporganisationer

7. beträffande medelsanvisningen (punkten 1 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 39 som börjar med ”Med hänsyn” och slutar med ”5,2 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till handikapporganisationernas betydande insatser för de handikappade förordar även utskottet en uppräkning av anslaget till organisationerna. Handikapporganisationerna brottas emellertid med svåra ekonomiska problem. Medlemmarnas ekonomiska läge är inte sådant att det är möjligt att finansiera verksamheten genom medlemsavgifter. I stor utsträckning har man varit hänvisad till frivilliga bidrag från enskilda och organisationer. Detta olyckliga beroendeförhållande har bl. a. lett till att handikapporganisationerna tvingats tona ner sitt ideologiskt-politiska programinnehåll och skjutit fram de rent humanitära aspekterna. Detta är en reträtt, betingad av den ekonomiska nödvändigheten, eftersom de handikappades krav på rimliga levnadsförhållanden är och förblir politiska frågor.

Det är enligt utskottets mening därför nödvändigt att höja bidragen till handikapporganisationernas allmänna verksamhet utöver vad regeringen föreslagit. Anslaget bör bestämmas till 7,5 milj. kr. Utskottet tillstyrker således motionen 1975/76:1248. Utskottets ställningstagande innebär att yrkandena i motionerna 1975/76:1278 och 1975/76:1285, såvitt här är i fråga, också tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1248 och med anledning av motionen 1975/76:1278 och motionen 1975/76:1285 i motsvarande del samt regeringens förslag till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.,

Vid 35. IV 3. Statens bosättningslånefond

8. beträffande kretsen av låneberättigade av herr Romanus (fp) och fröken Andersson (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 45 med "När utskottet" och slutar på s. 46 med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse: När

utskottet (= utskottet) ensamstående utan barn. Utredningen har därvid föreslagit att möjlighet till bosättningslån skulle tillkomma de grupper av ensamstående utan barn som av sociala eller arbetsmark -

SoU 1975/76:30

nadspolitiska skäl bör erhålla samhällets stöd för att ordna sin bosättning. Av dem som i enlighet med detta synsätt bör bli berättigde till bosättningslån nämner utredningen främst vissa ensamstående handikappade men också ensamstående utan barn i samband med en rehabiliteringsperiod efter sjukdom eller vård på anstalt, dem som är berättigade till flyttningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen och dem som gör sitt inträde i arbetslivet ovanligt sent och därvid lämnar ett med föräldrar eller släktingar gemensamt hem. Enligt utskottet finns det emellertid även andra situationer än de av utredningen nämnda, då det av sociala skäl är väl motiverat att låta ensamstående utan barn fa tillgång till bosättningslån. Att definiera varje sådan situation är emellertid inte möjligt. Utskottet anser därför att lån - efter vederbörlig prövning utifrån de allmänna sociala riktlinjer som anges i propositionen - skall kunna utgå till alla ensamstående som bevisligen skaffat egen bostad. Lånerätten skall finnas även när två ensamstående skaffat gemensam bostad. Utskottet tillstyrker motionerna 1975/76:747 och 1975/76:2070.

I motionerna 1975/76:1293 av fröken Rogestam m. fl. (c, m, fp) och 1975/76:1308 av herr Wictorsson m. fl. (s) yrkas en i förhållande till de två tidigare behandlade motionerna mera begränsad utvidning av kretsen av låneberättigade. Utskottets ställningstagande beträffande motionerna 1975/76:747 och 1975/76:2070 innebär att yrkandena i motionerna 1975/76:1293 och 1975/76:1308 i motsvarande del tillgodoses.

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 46 som börjar med ”Inte heller” och slutar med ”begärda medelsanvisningen” bort ha följande lydelse: Utskottets

ställningstagande ovan beträffande kretsen av låneberättigade personer innebär att de riktlinjer och grunder för bosättningslån som föreslagits i propositionen får jämkas i motsvarande mån. I övrigt har utskottet inte något att erinra mot de i propositionen angivna riktlinjerna och grunderna. 1 den mån utskottets ställningstagande beträffande kretsen av låneberättigade kräver ett ökat anslag till bosättningslånefonden får regeringen i tilläggsbudget lägga fram förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen

almed bifall till motionerna 1975/76:747 och 1975/76:2070 samt med anledning av motionen 1975/76:1293 och motionen 1975/76:1308 i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört om kretsen av låneberättigade beträffande bosättningslån,

b) med avslag på motionen 1975/76:1308 i motsvarande del godkänner de riktlinjer och grunder för bosättningslån som angetts i propositionen, i den mån dessa inte behandlats under

a),

SoU 1975/76:30

53 Särskilt yttrande

Vid. 13. G 1. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader

beträffande yrkesdermatologi (betänkandet s. 22) av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Romanus (fp) som anför:

Enligt statistik från olika delar av världen utgör yrkeshudsjukdomarna 50-70 % av alla yrkessjukdomar. De viktigaste yrkeshudsjukdomarna är kontakteksem (kontaktallergier), acne (finnar), infektioner, hudtumörer, pigmentrubbningar, missfärgningar, klåda av isoleringsmaterial, håravfall, nagelskador samt tillstånd orsakade av inverkan av kyla, värme och strålning m. m. Då yrkeshudsjukdomarna endast i undantagsfall har dödlig utgång och dessutom inte har dramatiskt förlopp har de inte uppmärksammats så mycket som vissa andra yrkessjukdomar, t. ex. silikos. Vissa yrkeshudsjukdomar har dock mycket långdraget förlopp och innebär för den enskilde ett avsevärt lidande och i vissa fall sociala komplikationer: i bästa fall omskolning, i värsta fall invaliditet och sjukpension.

Särskilda enheter för yrkeshudsjukdomar (yrkesdermatiologi finns endast vid Karolinska sjukhuset, Lunds lasarett och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Enheten för yrkesdermatologi (yrkesdermatologiska avdelningen) vid Karolinska sjukhuset är remissmottagning för kvalificerad medicinsk utrednings- och behandlingsverksamhet, och remitterade patienter kommer från bl. a. hudspecialister i sluten och öppen vård, företagsläkare och vissa försäkringsinrättningar - framför allt riksförsäkringsverket. Andra hudkliniker i landet sänder de fall på specialistremiss som man inte klarat upp med sina egna resurser till avdelningen för bedömning. Väntetiden vid avdelningen har tidigare varierat mellan två och tre månader, men under senare år har en ökad tillströmning av remisser skett, vilket medfört att väntetiden ökat till ca sex månader.

Samhällsdebatten om arbetsmiljön och den nya produktkontrollagen har medfört ett stigande antal förfrågningar från enskilda, fackföreningar och organisationer angående hudskadande och allergiframkallande kemikalier. Man begär utredningar och branschundersökningar innefattande arbetsplatsundersökningar, testningar, råd angående profylax m. m, vilka krav endast i obetydlig omfattning kunnat tillgodoses på grund av de knappa personalresurserna på läkarsidan.

Arbetsuppgifterna vid den yrkesdermatologiska avdelningen vid Karolinska sjukhuset motiverar således mer än väl förslaget att tjänstgöringen för avdelningsläkaren vid avdelningen får avse heltidstjänstgöring.

Vi har inte reserverat oss mot utskottets beslut, då vi räknar med att den föreslagna tjänsteförändringen anses så angelägen att den beaktas inom ramen för det medelsutrymme som uppkommer till följd av schablonberäkningen av lönekostnaderna.

SoU 1975/76:30

54 Bilaga

Förteckning över reservationer och särskilt yttrande Reservationer Parti Sid.

Vid 7. E 4. Länsläkarväsendet

1. Konsultläkare för invandrare (punkten 1 i hemställan) fp 47

Vid 10. F 2 Bidrag till familjerådgivning m. m.

2. Inrättande av en forskar- och lärartjänst i pastoralpsykologi (motiveringen till punkten 1 i hemställan) och beträffande medelsanvisningen (punkten 2 i hemställan) fp 48

Vid 15. G 3. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare

3. Inrättande av en reumatologisk klinik (punkten

1 i hemställan) fp 48

4. Översyn av läkarorganisationen (punkten 2 i hemställan) m 49

5. Medelsanvisningen m. m. (punkten 4 i hemställan) m 49

Vid 27. K 4. Bidrag till driften av särskolor m. m.

6. Medelsanvisningen, såvitt avser undervisningen

av vuxna psykiskt utvecklingsstörda fp 50

Vid 28. K 5. Bidrag till handikapporganisationer

7. Medelsanvisningen (punkten 1 i hemställan) .. vpk 51

Vid 35. 3. Statens bosättningslånefond

8. Kretsen av låneberättigade fp, 1 c 51

Särskilt yttrande

Vid 13. G 1. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader

Yrkesdermatologi (betänkandet s. 22) 1 c, fp 53