Ungdom - bostad

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

ÖE;;,

Statens

Ungdom

offentliga utredningar

Bostad

1970:43

Inrikes-

Servicebostäder för ungdom m. fl.

departementet

Betänkande avgivet av

ungdomsbostadsutredningen

Stockholm 1970

Statens utredningar 1970 offentliga

Kronologisk förteckning

. Barns utemiljö. Tryckeriboiaget. C. 38. Förtrolig företagsinformation och börshandel. Om stat och kyrka. Beckman. U. Esselte. Fi. Balanserad regional utveckling. Esselte. ln. 39. Sexualkunskapen på grundskolans lag- och mel- . Reformerad lärarutbildning. Svenska Reproduk- Ianstadier. Esselte. U. tlons AB. U. 40. Revision av vattenlagen. Norstedt 8. Söner. Ju. . Statligt stöd till fiskehamnar. Esselte. Jo. 41. Företag och Samhälle. Del 1. Esselte. l. 42. Företag och Samhälle. Del 2. Esselte. l. Ny Iivsmedelsstadga m. m. Del i. 43. Ungdom - Bostad. Esselte. ln. Förslag och motiv. Tryckeribolaget. S. Ny livsmedelsstadga m. m. Del Il. Bilagor. Tryckeribolaget. S. . Yrkesteknisk högskoleutbildning. Svenska Reproduktions AB. U. . Snöskotern - fordonet och föraren. Esselte. K. . Fria läromedel. Beckman. U.

4.4 . utbyggande och reglering. Beck-

Folktansdvárdens man. .

.A . Värnpliktstjänstgöringens civila merltvårde. Esselte. Fö. .4 w . Sveriges energiförsörjning. Energlpolltlk och organisation. Svenska Reproduktions AB. I. -A å . Urbaniseringen i Sverige. Bilagedel l till Balanserad regional utveckling. Esselte. ln. .a OI . Regionalekonomisk utveckling. Bllagedel lI till Balanserad regional utveckling. Esselte. In. -A O: . Riksdagsgrupperna Regerlngsblldnlngen. Norstedt & Söner. Ju. . Ersättare för riksdagsledamöterna. Esselte. Ju.

a.: GN . Upphandling av byggnader. Del 2. Administra-

tionen. Beckman. Fi. -L . Svensk FN-lag. Esselte. Ju.

80 . Behörighet. meritvârdering. studieprognos.

Speclalundersökningar av kompetensfrågor. Esselte. U. (Utkommer senare.) 21. Vågar tlll högre utbildning. Esselte. U. 22. Pedagogisk utbildning och forskning. Berllngska Boktryckeriet, Lund. U. 23. Understödsföreninger. Svenska Reproduktions AB. Fi. 24. Rationell bensinhandel. Esselte. H. 25. Aspirationer, möjligheter och skattemoral. Göteborgs Offsettryckerl AB, Surte. F . 26. och körkortsregistrering. Norstedt & Sö-

Körkoét ner. .

27. Allmänna val pá varen? Norstedt 8. Söner. Ju. 28. Tjånstgörlngsbetyg. Norstedt & Söner. Fl. 29. Decentralisering av statlig verksamhet. Esselte. Fl. 30. Stordrlftsfördelar inom lndustrlprodukllonen. Esselte. . 31. Militära straff och discipllnmedel. Esselte. Ju. 32. Polisen i samhället. Esselte. Ju. 33. Medel för styrning av byggnadsverksamheten. Norstedt 8 Söner ln. 34. Svenska folkets inkomster. Esselte. In. (Utkommer senare.) 35. Hemförsäljnlng. Göteborgs Otfsettryckerl AB, Surte. Ju. 36. Berlingske Boktryckeriet,

láiloáneâerbeskattning. un. l.

37. Översyn av vissa punktskatter. Esselte. Fl.

Anm. Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

Statens oñentliga utredningar

å

få

1970:43

ä

Inrikesdepartementet

Bostad

-

Ungdom

Servicebostäder för fl.

ungdom

m.

Betänkande avgivet av ungdomsbostadsutredningen

Stockhohn 1970

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1970 ALLF 110 2 014

Till Statsrådet och chefen för

inrikesdepartementet

Genom beslut den 15 augusti 1968 be- lämna betänkandet »Ungdom-Bostad Sermyndigade Kungl. Majzt chefen för inri- vicebostäder för ungdom mfl». Det åt kesdepartementet att tillkalla högst sju sak- de sakkunniga lämnade är däruppdraget kunniga med uppgift att utreda frågor om med slutfört. ungdomsbostäder. Särskilda yttranden har avgetts dels av Med stöd av detta bemyndigande tillkal- ledamoten Friggebo-Rydberg dels ledamölades den 19 september 1968 såsom utred- terna Hallberg och Lundevall. ningsmän dåvarande statssekreteraren Ing- Stockholm i juni 1970. var Carlsson, tillika ordförande, tjänstemannen Birgit Friggebo-Rydberg, förbundssek-

T hage G Peterson

reteraren Bengt Hallberg, direktören Per

Olof Håkansson, ombudsmannen Inga-Lill Bengt Hallberg Birgit F riggebo-R ydberg

Landqvist, direktörsassistenten Owe Lunde- Inga-Lill Per Olof Håkansson Landqvist vall och ungdomskonsulenten Bertil Stock- Bertil Stockhaus Owe Lundevall haus. Samtidigt förordnades departementssekreteraren Gunnar Vingedal att vara sek- /Gunnar Vingedal reterare åt utredningen. Den 6 december Ulla Bergström 1968 förordnades filosofie licentiaten Ulla Bergström att vara biträdande sekreterare åt utredningen. Såsom expert åt utredningen förordnades den 31 oktober 1968 teknologen Ulf Dahlsten. Den 3 november 1969 erhöll statsrådet Ingvar Carlsson begärt entledigande från sitt uppdrag som ledamot och ordförande. Samtidigt förordnades folketshuschefen Thage G Peterson att vara ledamot, tillika ordförande i utredningen. Den 2 februari 1970 erhöll teknologen Ulf Dahlsten begärt entledigande från sitt uppdrag som expert åt utredningen. De sakkunniga har antagit namnet ungdomsbostadsutredningen. Utredningen får härmed vördsamt över-

SOU 1970: 43

Innehåll

Sammanfattning 2.1.2 Omfattning och utformning 34 Mål-medel-motiv . . . . . . . . . ll 2.1.3 Planerad och projekterad pro- Direktiv Uppläggningerz av utredningsar- duktion . . . . . . . . . 34 betet . . . . . . . . . . . . . . 15 2.1.4 Huvudmannaskap och ñnan- A. Direktiven för utredningen . . . 15 siering . . . . . . . . . . 35 B. Till utredningen överlämnad riks- 2.2 Ungdomshotellen i Stockholm 36 dagsmotion . . . . . . . . . . 17 2.2.1 Bakgrund och utveckling . . 36 C. Arbetets bedrivande m. m. 17 2.2.2 Omfattning och utformning . 36 2.2.3 Planerad och projekterad Kapitel 1 Bostadsmarknaden och ung- produktion . . . . . . . . 37 domen. . . . . . . . . . . . . . . 18 2.2.4 Huvudmannaskap och ñnan- 1.1 Bostadsbestånd och bostadsproduk- siering . . . . . . . . . . 37 tion . . . . . . . . . . . . . . 18 2.3 Studentbostäderna . . . . . . . . 38 1.1.1 Inledning . . . . . . . . . 18 2.3.1 Bakgrund och utveckling 38 1.1.2 Produktionsutveckling och 2.3.2 Omfattning och utformning 40

bostadsbestând . . . . . . 19 2.3.2.1 Befintliga studentbo-

1.1.3 Bostäder för småhushâll 20 städer . . . . . . . 40 1.2 Ungdomen och bostäderna . . . . 21 2.3.2.2 Bostädernas funktio- 1.2.1 Civilstând och bostadsinnehav 21 nella utformning 41 1.2.2 De gifta ungdomarnas boen- 2.3.3 Planerad och projekterad prodeförhållanden . . . . . . 22 duktion 43 1.2.3 De ogifta ungdomarnas boen- 2.3.3.1 Studerandeantalet . . deförhâllanden . . . . . . 25 2.3.3.2 Studentbostadstill- 1.2.3.1 Hemmaboende, egna gången 45 hushållsföreståndare 2.3.4 Huvudmannaskap och ñnanoch övriga vid olika siering 46 ålder . . . . . . . 25 2.3.4.1 Huvudmannaskap . . 46 1.2.3.2 Trångboddhet bland 2.3.4.2 Finansiering av stuhemmaboende ung- dentbostäder (§§ 20,26 dom . . . . . . . . 28 och 27 i bostadslåne- 1.3 Förmedlingsprinciper vid bostads- kungörelsen) . . . . 48 förmedlingar . . . . . . . 29 2.3.4.3 Studentbostädernas hyror 49 Kapitel 2 Specialbastâder för ungdom 2.4 Industrins bostäder för ensamm. stående anställda 50 2.4.1 Bakgrund och utveckling . . 50 Inledning . . . . . . . . . . . . 32 2.4.2 Omfattning och utformning . 51 2.1 Elevhemmen för gymnasiestadiet. . 32 2.4.3 Planerad och projekterad pro- 2.1.1 Bakgrund och utveckling . . 32 duktion

SOU 1970: 43

2.4.4 Huvudmannaskap och ñnan- tur . . . . . . . . . . . . . . 82 siering . . . . . . . . . . 52 3.6 Skilsmässor . . . . . . . . . . 85 2.5 Arbetsmarknadsverkets förlägg- 3.7 Inkomster, sparande och hyror. . 85 ningar . . . . . . . . . . . . . 52 3.7.1 Inkomster och sysselsättning. 2.5.1 Bakgrund och utveckling . . 52 Låginkomstutredningens in- 2.5.2 Omfattning och utformning . 52 tervjumaterial . . . . . . . 86 2.5.3 Planerad och projekterad pro- 3.7.1.1 Förvärvsintensitet 86 duktion . . . . . . . . . 53 3.7.1.2 Inkomst bland full- 2.5.4 Finansiering . . . . . . . . tidsarbetande 86 2.6 Statsverkets innehav av enkelrum 3.7.1.3 Inkomster för samtoch dubbletter . . . . . . . . . 54 liga ungdomar . . . 88 2.7 Kommunernas personalbostäder 54 3.7.1.4 Regionala inkomst- 2.7.1 Bakgrund och utveckling . . 54 skillnader . . . . . 88 2.7.2 Omfattning och utformning . 55 3.7.2 Sparande . . . . . . . . . 92 2.7.3 Planerad och projekterad pro- 3.7.3 Hyror . . . . . . . . . . 94 duktion . . . . . . . . . 56 3.8 De förändrade sexualvanorna 95 2.7.4 Huvudmannaskap och ñnan- 3.9 Ungdomochsocialanpassning. . 95 siering . . . . . . . . . . 56 3.10 Bostadsförmedlingsenkätens re- 2.8 Bostadshotell m rn för ensamstående 56 sultat . . . . . . . . . . . . . 96 2.8.1 Bostadshotell i Göteborg . . 57 3.10.l Inledning . . . . . . . . 96 2.8.1.1 Bakgrund och utveck- 3.l0.2 Kvarstående sökande den ling . . . . . . . . 57 31 dec 1968 . . . . . . . 97 2.8.1.2 Omfattning och ut- 3.10.3 Erhållna lägenheter 1968 104 formning . . . . . . 57 3.lO.4 Avvisade erbjudanden om 2.8.1.3 Planerad och projek- bostad . . . . . . . . . 110 terad produktion 57 3.10.5 Ungdomens bostadssitua- 2.8.1.4 Huvudmannaskap och tion 1968 jämfört med tidifinansiering . . . . . 57 gare . . . . . . . . . . 111 2.8.2 Sundbyberg, kvarteret Banken 58 3.10.6 Förmedling av möblerade 2.8.3 Karlskrona, kvarteret Reval . 58 rum . . . . . . . . 111 2.9 Inackorderingshem för ungdom . . 59 3.10.7 Sammanfattning . . . . . 111 2.9.1 Bakgrund och utveckling . . 59 3.11 Ungdom och bostad . . . . . . 112 2.9.2 Omfattning och utformning . 59 3.1l.1 Den hemmaboende ung- 2.9.3 Planerad och projekterad pro- domens bostadssituation 112 duktion . . . . . . . . . 60 3.I1.2 Ungdom i specialbostäder 114

2.9.4 Huvudmannaskap och finan- 3.11.2.1 Ålder, boendetider 114

siering . . . . . . . . . . 3.1l.2.2 Attityder till bo- 2.10 Attityder till och erfarenheter av stadsintegration 1 15 speciella boendeformer för ung- 3.1 1.3 De inneboende och deras dom . . . . . . . . . . . . . 60 bostadssituation . . . . . 116 2.11 Exempel på specialbostädernas ut- 3.11.3.1 Bakgrundsdata 117 formning . . . . . . . . . . . 3.11.3.2 Bostadens stan- 4 dard . . . . . . 117 3.11.3.3 Samlevnadspro- - Kapitel 3 Ungdomens bostadsbehov blem . . . . . . 118 bakgrundsfaktorer och framtidstrender 73 3.l1.3.4 Hyroma. . . . . 118 3.1 Befolkningsutveckling . . . . . 73 3.1 1.3.5 Flyttningsönskan 3._2 Urbanisering och regional omflytt- och inställning till ning . . . . . . . . . . . . . 73 inneboenderum. . 119 3.3 Sysselsättning och rörlighet 75 3.11.3.6 Sammanfattning . 119 3.3.1 Flyttning vid olika ålder och 3.1 1.3.7 Undersökningar kön . . . . . . . . . . . 77 som legat till grund 3.3.2 Invandrarna . . . . . . . 77 för redogörelsen 1 19 3.4 Studerandeutvecklingen . . . . . 79 3.12 Specialbostäder. Funktionsstudier 3.5 - hushållsstruk- Hushållsbildning ur sociologiska och socialpsyko-

SOU 1970: 43

logiska aspekter . . . . . . . . 120 4.5.3 Allmännyttiga och rikskoope- 3.12.1 Bostad och komplement- rativa företag engageras. . . 157 lokaler . . . . . . . . . 120 4.5.4 Samordningsfrágor. . . . . 158 3.12.l.1 Rummets storlek, 4.6 Finansiering . . . . . . . . . . 158 utrustning och 4.6.1 Nuvarande bestämmelser . . 158 funktioner 120 4.6.2 Servicebostadslån 159 3.12.1.2 Mathållning, mål- 4.6.3 Inventarielån . . . . . . . 161 tider . . . . . . 4.7 Bostadsförmedlingsprinciper . . . 162 3.12.1.3 Personlig hygien . 129 4.8 Ungdomen och ekonomin . . . . 163 3.12.l.4 Tvätt och klädvård 130 4.8.1 Bosättningslån till ensam- 3.12.1.5 Komplementlokaler stående utan barn 165 till bostaden i fas- 4.8.2 Kommunal borgensteckning tigheten . . . . . 131 på lån till förvärv av bostads- 3.12.1.6 Service i bostaden. rätt . . . . . . . . . . . 166 Möbler och städ- 4.9 Hyreslagsfrågor . . . . . . . . . 168 ning 133 4.9.1 Nu gällande lagstiftning m rn 168 3.12.2 Individuella och kollektiva 4.9.1.1 Tredje lagutskottet, bostadsfunktioner. Referat vårsessionen 1969 . . 173 ur sociologiska undersök- 4.9.2 Ungdomsbostadsutredningen 173 ningar 134 4.9.2.1 Inneboenderummen . 173 4.9.2.2 Upplåtelsevillkor för servicebostäder. . . 176 Kapitel 4 Ställningstaganden och förslag till åtgärder . . . . . . . . . . . . 139 4.1 Integrationsfrågor, utredningens Kapitel 5 Projekteringsuttderlag för ser-principiella ställningstaganden. . . 139 vicebostäder . . . . . . . . . . . . 178 4.1.1 Studerande och yrkesarbe- 5.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 178 tande ungdom . . . . . . . 139 5.2 Projekteringsförutsättningar 179 4.1.2 Ungdom och andra bostads- 5.2.1 Modulanpassning . . . . . 179 hushåll . . . . . . . . . . 140 5.2.2 Handikappanpassning 179 4.2 Ungdomen och det befintliga bo- 5.2.3 Planorganisation och hustyper 179 stadsbeståndet . . . . . . . 142 5.2.4 Möbelinnehåll . . . . . . . 180 4.2.1 Inledning . . . . . . . . . 142 5.2.5 Bostadsrum . . . . . . . . 180 4.2.2 Bostadsbyggnadsutredningen 5.2.6 Förvaring . . . . . . . . . 183 1965 . . . . . . . . . . . 143 5.2.7 Utrymme för personlig hygien 183 4.2.3 Ungdomsbostadsutredningens 5.2.8 Kokmöjlighet-matplats . . 184 allmänna synpunkter . . . . 144 5.2.9 Kollektiva bostadskomple- 4.2.4 Smålägenheterna i bostadsbe- ment . . . . . . . . . . . 185 ståndet och nyproduktionen . 146 5.3 Förutsättningar för kostnadsjäm- 4.2.4.1 Modernisering av förelser . . . . . . . . . . . . 185 äldre smålägenheter . 147 5.4 Redovisning . . . . . . . . . . 186 4.3 Produktion av servicebostäder för 5.4.1 Redovisning av lägenhetsungdom mfl . . . . . . . . . . 147 planer . . . . . . . . . . 186 4.3.1 Individuellt boende - stan- 5.4.2 Redovisning av kostnader . . 186 dardkrav . . . . . . . . . 147 5.4.3 Kommentarer till materialet . 187 4.3.2 Servicebostäder . . . . . . 148 4.3.2.1 Benämningsfrâgor. . 149 4.3.2.2 Tillskottsrum. . . . 150 Internationell översikt . . . . . . . . 216 4.4 Lokal behovsanalys . . . . . . . 151 Norden a) Den danska ungdomsbostads- 4.4.1 Bostadsbyggnadsprogrammen 152 organisationen UNGBO b) Den norska 4.5 Huvudmannaskap för servicebostästatliga ungdomsbostadsutredningen Övriga der . . . . . . . . . . . . . . 153 länder a) Västtyskland b) England c) Neder- 4.5.1 Nuvarande förhållanden. . . 155 länderna d) Frankrike e) Förenta Staterna 4.5.2 Studentbostadsföretagen ombildas . . . . . . . . . . . 156 Särskilda yttranden . . . . . . . . . 230

SOU 1970: 43 7 .

Bilaga 1 Fakta om specialbostäder. Tabeller och planerade ungdoms- A-F. 232 bostäder samt behovs- Bilaga 2 Kontrakt för möblerade rum (fak- uppskattningar m. m. . 33 simil) 238 Tabell 2: 2 Elevhem 1965 efter stor- Bilaga3 Enkätformulär till bostadsförmed- lek och skolform 33 lingarna. 242 Tabell 2: 3 Elevhem 1965 vid olika Bilaga4 Av den kommunala ungdomsbo- skolformer efter slag av stadskommittén i Uppsala utförd huvudman . . . . . . 35 undersökning om förekomsten av Tabell 2: 4 Samband mellan förekommunala rumsförmedlingar m rn komst av gemensamhets- 246 lokal och anläggningsstorlek 42 Tabell- och diagramfärteckzzirzg Tabell 2: 5 Studentbostadshyror vt Kapitel 1 Bostadsmarknaden och ungdomen 1969. Enkelrum . . . . 49 Tabell 1: l Nyproduktionens storleks- Tabell 2: 6 Industrins ungkarlsbosammansättning . . . . . 19 städer. Produktion 1944 Tabell 1: 2 Bostadsbeståndets storleks- -1966 . . . . . . . 51 sammansättning . . . . . 19 Diagram 2: l Antal enkelrum i stude- Tabell 1: 3 Procentuella andelen för randebostäder 39 lägenheter utan kök (rumsm 1 rk typer) och lägenheter Kapitel 3 Ungdomens bostadsbehov inyproduktionen . . . . . 20 bakgrundsfaktorer och framtidstrender Tabell 1:4 Fördelning av rumsbostä- Tabell 3: l Den vuxna befolkdernas andel iflerfamiljshus 21 ningens fördelning på ci- Tabell 1: 5 Lägenheter med uthyrnings- vilstånd och åldersgruprum 1968 . . . . . . . . 21 per olika år, tusental . . 74 Tabell 1: 6 Antal föreståndare (bostads- Tabell 3: 2 A Den inrikes omñytthushåll) per 100 personers ningen efter kön och ålfolkmängd enligt FoB 65 . 23 der i femårsklasser Tabell 1: 7 Bostadsstorlekar och andel 1962-1966, män . . . 76 trångboddhet bland gifta Tabell 3: 2 B Den inrikes omñytthushåll enligt FoB 65 . . . 23 ningen efter kön och âl- Tabell 1: 8 Bostadens kvalitet hos gifta der i femårsklasser 1962 hushåll. FoB 65 . . . . . 24 --1966, kvinnor . . . . 76 Tabell 1: 9 Ogifta ungdomars boende- Tabell 3: 3 Immigranter efter ålder förhållanden. Fob 65. . . 26 och civilstånd 1967 78 Tabell l: 10 Bostadsstorlekar och andel Tabell 3: 4 Intagningsfrekvens på trângbodda bland ogifta det gymnasiala stadiet hushåll FoB 65. Män . . . 26 (av 16-âringar) . . . . 79 Tabell 1: 11 Bostadsstorlekar och andel Tabell 3: 5 Beräknat antal närvatrångbodda bland ogifta rande studerande vid hushåll, FoB 65. Kvinnor 27 universitet och högsko- Tabell l: 12 Bostadens kvalitet bland lor . . . . . . . . . 81 ogifta hushåll. Fob 65 Män 27 Tabell 3: 6 Antagna hushållskvoter Tabell 1:13 Bostadens kvalitet bland i procent för icke-gifta . 82 ogifta hushåll. Fob 65 Tabell 3: 7 Antal hushåll 1965 samt Kvinnor . . . . . . . . 28 beräknat antal 1975 och Tabell 1: 14 Hemmaboende ungdomars 1980 efter föreståndabostadsförhållanden . . . 28 rens civilstånd och ålder 83 Diagram l: 1 Civilstând vid olika åld- Tabell 3: 8 Antal hushåll efter storrar 1967 . . . . . . . 22 lek samt hushâllsföreståndarnas ålder och ci- Kapitel 2 Specialbostäder för ungdom vilstånd1965-1980 . . 84 m. 17. Tabell 3: 9 Beräknade förändringar v . . Tabell 2: 1 Beñntliga, producerade ibostadsbeståndet . 85

8 SOU 1970: 43

Tabell 3: 10 Befolkning 14--74 år, Tabell 3: 21 A Kvarstående sökande fördelad efter förekomst utan barn, önskad läoch omfattning av för- genhetsstorlek 104 värvsarbete året 1966, Tabell 3: 21 B Kvarstående sökande 1000-tal personer . . . 87 med barn, önskad lä- Tabell 3: 11A Löneinkomst bland full- genhetsstorlek . . . . 105 tidsarbetande män, rela- Tabell 3: 22 Erhållna lägenheter 1968 tiv fördelning mer än 35 kvarstående sökande. . 104 veckoarbetstimmar 89 Tabell 3: 23 A Erhållit lägenhet under Tabell 3: 11B Löneinkomst bland full- âr1968,utanbarn. . . 106 tidsarbetande kvinnor, Tabell 3: 23 B Erhållit lägenhet under relativ fördelning mer än âr1968,medbarn. . . 107 35 veckoarbetstimmar . 90 Tabell 3: 24 Önskade och tilldelade Tabell 3: 12A Inkomster för icke gifta bostadsstorlekar, utan män vid olika ålder, pro- barn . . . . . . . . 108 centuell fördelning 91 Tabell 3: 25 Önskade och tilldelade Tabell 3: 12B Inkomster för icke gifta bostadsstorlekar, med kvinnor vid olika ålder, barn 108 procentuell fördelning . 91 Tabell 3: 26 A Erhållit lägenhet under Tabell 3: l2C Inkomster för gifta hus- ärl968, utan barn . . 109 håll vid olika ålder, pro- Tabell 3: 26 B Erhållit lägenhet under centuell fördelning. . . 92 år 1968, med barn . . 109 Tabell 3: 13A Inkomster för gifta hus- Tabell 3: 27 Avvisade erbjudanden håll, olika regioner. Pro- om bostad . . . . . . 110 centuell fördelning, man- Tabell 3: 28 Ungdomarnas möjlighet nen-29 år . . . . . . 93 att erhålla bostad 1968 112 Tabell 3: 13B Inkomster för icke gift Tabell 3: 29 Attityder till åtskillnad ungdom 14-29 år i bland förvärvsarbeolika regioner. Procen- tande och studerande tuell fördelning . . . . 93 ungdom . . . . . . . 115 Tabell 3: 14 Sparbenägenhet och in- Diagram 3: 1 Fulltidsarbetande icke köp av konsumtions- gifta, 20-24 år 1966, varor i olika åldrar nettoinkomst av lön i (1957) . . . . . . . . . 92 1000-tal kronor. . . . 87 Tabell 3: 15 I första instans till an- Diagram 3: 2 Samtliga icke gifta 20svar fällda personer, vil- 24 år 1966, alla slag av ka ådömts påföljd som inkomster 88 antecknats i kriminalregistret, efter ålder 96 Kapitel 4 Stâllningstaganden och förslag Tabell 3: 16 Kvarstående sökande till åtgärder 31.12.1968 . . . . . . 99 Tabell 4: 1 Bostadsproduktionens Tabell 3: 17 Sysselsättning. Samtliga regionala fördelning . . 152 deltagande kommuner Tabell 4: 2 Lån från statens bosätt- . . . . 100 ningslånefond 166 (% sökande). Tabell 3: 18 Nuvarande bostadsför- Tabell 4: 3 Kommunal borgen för lån hållanden. Samtliga del- till bostadsrättslägenhet 168 tagande (% sökande). 100

Tabell 3: Kvarstående sökande. Kapitel 5 Projekteringsunderlag för ser-

Kön/födelseâr . 101 vicebostäder Tabell 3: 20A Kvarstående sökande Tabell 5: 1 Mått och kostnadsupputan barn efter anmäl- gifter för olika kravningsår . . . . . . . 103 nivåer, med relationstal 213 Tabell 3: 20B Kvarstående sökande Diagram 5 : 1 Jämförelse mellan relamed barn efter anmäl- tiv kostnad per lägenhet ningsår för serie A, B och C samt

SOU 1970: 43

för respektive standardnivå 1, 2 och 3 214 Diagram 5: 2 Jämförelse mellan relativ kostnad per m lägenhetsyta för serie A, B och C samt för respektive standardnivå 1, 2 och 3 . . . . . . . . 215

Bilaga 1 Fakta om specialbostäder Tabell A Rum i specialbostäder efter kommungrupp. Kvantitativ omfattning - under utvecklingen 1960-talet . . . . . . 234 Tabell B Rum i specialbostäder efter byggherre och förekomst av statligt stöd 235 Tabell C Rum i specialbostäder efter utrustningsstandard . . . . . . . . . 236 Tabell D Rum i specialbostäder länsvis år 1968 236 Tabell E Lägenheter efter lägenhetstyp åren 1961-68 . 237 Tabell F Uthyrningsrum i bostadsproduktionen år 1968 . . . . . . . . . 237

10 SOU 1970: 43

Sammanfattning

Mål - medel - motiv bostadsformerna så att de kan utnyttjas av alla I följande sammanfattning redovisas utred- 7. att med åtgärder som är ägnade att förslag och rekommendationer sys- tillfredsställa bostadspolitiska och bostadssoningens tematiskt i sina huvuddrag mot bakgrund ciala krav, i övrigt skapa förbättrad tillav de mål som utredningen uppställt. De gång ti-ll bostäder för småhushåll (främst medel utredningen föreslår preciseras i an- yngre ensamstående) slutning härtill. Kortfattade motiveringar lämnas även till de föreslagna åtgärderna. Utredningens diskussion utgår från kravet Sammanfattningen över utredningens un- på en fortsatt hög samhällelig ambitionsdersökningar m. m. återfinns i anslutning grad i bostadspolitiken, som bl. a. tar sig till respektive avsnitt i kapitel 3. uttryck i ett delat ansvar mellan stat och Utredningen har funnit att de mål som kommun för bostadsförsörjningen. Legalt bör uppnås för att förverkliga bl. a. direkti- sett täcker nuvarande bostadsförsörjningslag vens intentioner kan formuleras på följande m. fl. författningar här föreslagna åtgärder. sätt. Förändringar i föreslagen riktning kan således ske inom ramen för redan befintlig Mål: lagstiftning främst bostadslånekungörelsen, som förutsättes bl.i föremål för omarbetl. att skapa ökade möjligheter till individuellt m. fl. småhus- ning i administrativ väg. boende för ungdomar håll 2. att skapa tillgång till god -bostadsstandard, service och gemenskap 3. att underlätta rörlighet inom och till bostadsmarknaden, särskilt på expanderande orter _ 4. att erbj-uda bostäder till självkostnad och utan enskilt vinstintresse 5. att genom rationell projektering och produktion åstadkomma ekonomiskt utformade servicebostäder av sådan kvalitet att de kan ersätta inneboendemarknaden och även på lång sikt finna efterfrågan Preciseringar till varje mål sker på nästa och föl- 6. att integrera de nu förefintliga special- jande sidor.

SOU 1970: 43 11

Mål l: att skapa ökade möjligheter till individuellt boende för ungdomar m ñ småhushåll

Medel Motiv

a) inom bostadslånekungörelsens ram införs a) de nu förefintliga reglerna för studentsärskilda lånevillkor för servicebostäder för bostadslån synes utredningen väl ägnade att ungdom m. fl. genom att de nu gällande be- tillämpas även för en bostadsproduktion vidstämmelserna om studentbostäder vidgas att gad till andra grupper. Inga subventioner utgälla generellt går, men pantvärdesberäkningarna är förmånligare b) allmännyttiga och rikskooperativa bo- b) det är angeläget att dels stimulera intresstadsföretag utgör huvudmän på orter där be- set för planering och byggande av servicebohov av servicebostäder föreligger, studentbo- städer dels underlätta en samordning mellan stadsföretagen uppgår i eller ombildas till all- befintliga företag och intressegrupper på ommännyttiga bostadsföretag rådet c) lån för ändamålet utgår till: c) behov föreligger av ett differentierat ut- 1) nyproduktion av servicebostäder i såväl bud av bostäder av denna typ, bostadstyperinsprängda former som i särskilda fastigheter skall kunna varieras efter lokala bedöm-

na

2) s. k. tillskottsrum i nyproduktionen som ningar åtskiljes från en huvudlägenhet och uppfyller den utrymmes- och utrustningsstandard som erfordras 3) för upprustning av lägenheter som uppfyller standardkraven och skall nyttjas av huvudman som servicebostäder d) lån utgår till huvudmän för servicebostä- d) härigenom ges en möjlighet att även tillder då bostäderna i projektet huvudsakligen godose vissa andra gruppers bostadsförsörjning tilldelas personer i ungdomsgruppema och and- (t. ex. frånskilda, invandrare eller nyinflyttade ra rörliga småhushåll i olika åldrar utan egen bostad) e) bostäderna torde i första hand utformas e) utformningen av servicebostäderna (rumsför ensamstående. Dock bör ensamstående med typer) gör att dessa ej kan anses lämpliga som barn under skolåldern övergångsvis kunna nytt- stadigvarande bostad för mer än en person. ia bostaden. Studerandefamiljernas problem kan Studerandefamiljernas bostadsproblem uppmärksammas i den lokala planeringen av emellertid även i fortsättningen lösas med viss bostäder begränsad produktion av familjelägenheter av genomgångstyp f) behovet av studerandebostäder tillgodoses f) med en generell produktion av servicefortsättningsvis genom produktion av service- bostäder föreligger ej behov av särproduktion bostäder. Fördelning av bostäder sker i sam- för studerande. Behovsanalysen för olika grupråd mellan bostadsförmedlingarna och de olika per kan med fördel ske gemensamt i den komintressegruppema på orten samt huvudmannen munala bostadsbyggnadsplaneringen

Mål 2: att skapa tillgång till god bostadsstandard, service och gemenskap

Medel Motiv

a) i planeringen tillses att servicebostäderna a) det är socialt värdefullt att servicebostäintegreras med övrig bebyggelse och med den der planeras i närhet till allmän social service, områdesservice som finns eller planeras kulturdistribution, kommunikationsleder, kommersiella centra, som nyttjas av alla samhällsgrupper b) nuvarande inventarielån till studentbostä- b) behov föreligger att hyra möblerade boder ombildas till inventarielån för servicebo- städer (rum). En högre ytstandard kräver mer städer, samtidigt förbättras villkoren genom möbler, varför lånebeloppet bör räknas upp. höjning av lånebeloppet, till 2 000 kronor per Redan i dag är lånen otillräckliga för rum i enkelrum studerandebostäder och ungdomshotell. En funktionell möblering är en förutsättning för god bostadsstandard

12 SOU 1970: 43

c) till inventarier i gemensamhetslokaler kan c) visst behov föreligger av gemensamhets- 300 kronor per enkelrum utgå lokaler i fastighet som innehåller servicebostäder. Behovet kan som regel enbart bedömas för det enskilda projektet. Gemensamhetslokaler (TV-rum, motionslokaler etc.) bör utrustas på ett funktionellt sätt

Mål 3: att underlätta rörlighet inom och till bostadsmarknaden, särskilt på expanderande orter

Medel Motiv

a) lokala behovsanalyser genomföres konti- a) den lokala bostadsmarknadens villkor blir nuerligt av kommunerna avgörande för behovsbedömningen. I bostadsbyggnadsprogrammen skall en Vägning ske av olika krav på bostadsproduktionens utformning för olika efterfrågegrupper b) genom produktion av servicebostäder för b) valfriheten ökas mellan olika boendeforrörliga småhushåll skapas ett marginellt till- mer. Nyinflyttad arbetskraft kan lättare erhålskott på bostadsmarknaden la bostäder vilket ökar möjligheten till arbetsplatsbyten och därmed sammanhängande bostadsbyten c) de boende bör vid inflyttning i service- c) åtgärden är önskvärd om utslussningen bostad registreras vid bostadsfönnedling eller på bostadsmarknaden skall ske i önskad tid vidtagit motsvarande åtgärd för erhållande av permanent bostad d) regler om högsta normala in- och av- d) boendet skall vara av genomgångskarakflyttningsålder uppställes ej tär. Någon avflyttningsålder bör dock ej stipuleras, då en sådan bestämmelse kan upplevas som otrygg. Genom giftermål, flyttning eller höjda inkomster blir det för flertalet inom något år aktuellt med arman bostad. Regler av detaljerad karaktär kan fastställas lokalt e) bostäderna upplåtas med korttidskontrakt e) avsikten att skapa en »rörlighetsreserw på bostadsmarknaden får inte elimineras genom att de boende har bytesrätt till bostaden

Mål 4: att erbjuda bostäder till självkostnad och utan enskilt vinstintresse

Medel Motiv

a) produktion och förvaltning av servicebo- a) de rörliga småhushållens svaga ekonomi städer anförtros allmännyttiga och rikskoopera- gör att produktions- och förvaltningskostnader tiva bostadsföretag, vilka arbetar utan enskilt måste hållas låga, för att bostäderna skall vara vinstintresse ekonomiskt överkomliga b) tillskottsrum administreras och uthyrs av b) nuvarande uthyrnings- och inneboendebostadsföretagen, ej av moderlägenhetens inne- rum bekostar delvis hyran för moderlägenheten, havare vilket inte accepteras för tillskottsrum

Mål 5: att rationell projektering och produktion åstadkomma ekonomiskt utformade servicegenom bostader av sådan kvalitet att de kan ersätta inneboendemarknaden och även på lång sikt ñnna efterfrågan

Medel Motiv

a) genom funktionsstudier och tekniskt ut- a) en högre standard är nödvändig men måsvecklingsarbete preciseras yt- och utrustnings- te kombineras med större rationalitet i prokraven under hänsynstagande till de framtida duktionen om den skall kunna göras ekonostandardkraven (bostadsstyrelsen, byggforsk- miskt konkurrenskraftig. De vitt skiftande boningen och övriga forskningsinstitutioner på stadstyper som nu existerar är ett hinder för området) en sådan rationalitet

SOU 1970: 43 13

Mål 6: att integrera de nu föreñntliga specialbostadsformerna så att de kan utnyttjas av alla

Medel Motiv

a) en lokal samordning mellan nu befintliga a) det stora bestånd av t. ex. studerandebooch framtida huvudmän för bostäderna åstad- städer som nu finns föreslås integrerat under kommes gemensam huvudman liksom nyproduktionen. Fördelar uppnås vid hyressättning, utnyttjande och för rörligheten inom bostadsbeståndet vid en sådan integration. Om speciella vård- och tillsynsfunktioner anses nödvändiga för viss åldersgrupp (exempelvis för yngre studerande) kan åtgärder vidtagas för att organisatoriskt och funktionellt särskilja sådana bostäder inom ramen för servicebostäderna

Mål 7: att med åtgärder som är ägnade att tillfredsställa bostadspolitiska och bostadssociala krav, i övrigt skapa förbättrad tillgång till bostäder för småhushåll (främst yngre ensamstående)

Medel Motiv

a) bostadsförmedlingsverksamheten utbygges a) en sanering av inneboendemarknaden är så att förmedling och kontroll av goda inne- nödvändig även med andra medel än nyproboenderum sker i kommunal regi. Normalkon- duktion av servicebostäder för ungdom. m.fl. trakt distribueras kostnadsfritt av förmedlingen Denna kan med fördel ske även genom förtill hyresgäst/ uthyrare medling av goda uthyrningsrum b) bostadsbyggnadsprogrammen komplette- b) kommunernas planering bör i ökad utras (genom anvisningar utfärdade av bostads- sträckning baseras på analyser av skilda efstyrelsen) med data om det lokala planerings- terfrågegruppers behov. Den hittillsvarande boläget för tillgodoseende av speciella bostads- stadsproduktionen har i dominerande grad utbehov, härvid skall såväl servicebostadsproduk- gått från bostadsbehovet hos familjehushållen tionen som annan bostadsproduktion redovisas i den utsträckning det har betydelse för bedömningen av bostadsförsörjning på orten c) ensamstående likställs med gifta utan barn c) de ensamstående får inte diskrimineras vid tilldelning av bostad genom bostadsför- vid bostadstilldelningen medling d) lägsta ålder för anmälan vid bostadsför- d) nuvarande åldersgräns är i regel 18 år. medling sänks till 16 år En sänkning till 16 år är angelägen dels för behovsbedömningen av servicebostäder dels för att underlätta de enskilda individernas anpassning på bostadsmarknaden e) bosättningslån skall kunna utgå till en- e) därmed underlättas bl. a. integrationen samstående utan barn mellan ensamstående och övriga boende i bostadsområdena genom att den ensamståendes ekonomiska möjligheter att inneha egen lägenhet förstärks. Nuvarande förhållande innebär en diskriminering av ensamståendes hushållsbildare utan barn f) kommunerna tecknar borgen för lån till f) åtgärden underlättar för många att efterbostadsrättsinsatser fråga bostadsrättslägenheter

14 SOU 1970: 43

Direktiv. av

Uppläggningen utredningsarbetet

bostäder. Dessa inryms antingen i student- A Direktiven för utredningen bostadshus, vilket innebär att samtliga lä- Direktiven för arbetet inom ungdomsbostads- genheter i huset är avsedda för enbart stuutredningen återfinns i statsrådsprotokollet denter, eller i vanliga flerfamiljshus. Som över inrikesärenden den 15 augusti 1968. I byggherre och förvaltare av studentbostadsanförande till detta protokoll yttrade dåva- husen fungerar i regel särskilda stiftelser rande chefen för inrikesdepartementet, stats- med stark förankring i studenternas egna orrådet Johansson bl. a. följande: ganisationer. Erfarenheterna av dessa stiftelsers verksamhet har varit övervägande Behovet av sådana bostäder som är sär- goda. I lånesammanhang är studentbostadsskilt ägnade att tillgodose ungdomens bo- stiftelserna likställda med allmännyttiga bostadsefterfrågan kräver ökad uppmärksam- stadsföretag. Bostäderna finansieras med het vid planeringen av bostadsförsörjning- stöd av statliga bostadslån, varvid beräken. Flera skäl talar för detta. Näringslivets ningen av pantvärdet sker enligt särskilt expansion i tätorterna, framförallt de stör- gynnsamma bestämmelser. En särskild statre städerna, i förening med minskande till- lig låneform finns för .att täcka kostnadergång på arbetstillfällen i mindre orter och na för inventarier i studentlägenheter. på landsbygden medför betydande flytt- Utöver studentbostädema har särskilda, ningsrörelser. En följd härav är att inte för ungdom avsedda bostäder tillkommit huminst den yngre arbetskraften i allt högre vudsakligen i Stor-Stockholrn. Vanligen grad måste söka sin utkomst utanför hem- byggs dessa bostäder i form av ungdomsorten. Detta i sin tur leder till att de unga hotell, vilka kan finansieras med statliga i ökad utsträckning vill bilda hushåll och bostadslån. I en del andra orter har särskaffa egna bostäder. Antalet studerande skilt under senare år byggts olika slags s. k. vid universitet och högskolor beräknas öka ungkarlsbostäder, vilka åtminstone delvis är starkt, vilket ställer krav på en fortsatt avsedda att tillgodose den förvärvsarbetanstor produktion av bostäder för dem. Även de ungdomens bostadsbehov. Oftast har såstuderande vid ,andra läroanstalter kan behö- dana bostäder tillkommit under medverkan va speciella bostäder. Behovet av särskilda av kommunen samt någon industri eller idebostäder för ungdom förstärks av att benä- ell organisation. genheten att upplåta en del av bostad till Frågan om ungdomens bostadsförsörjning inneboende av allt att döma minskar. har vid olika tillfällen uppmärksammats i För studerande vid universitet och hög- riksdagen, senast genom motioner vid 1968 skolor uppförs sedan länge särskilda student- års riksdag (I: 732 och Il: 940 samt II: 935).

SOU 1970: 43 15

I dessa motioner, vilkas behandling har upp- sökningar angående ungdomarnas värderingskjutits till höstsessionen, yrkas på utredning ar och önskemål i fråga om bostadens utav frågor som berör ungdomsbostäder. formning och utrustning. Behovet av ser- Enligt min mening är det angeläget att vicekomplement till bostäderna bör belysas. frågan om ungdomens bostadsförsörjning så De sakkunniga bör härvid samråda med sersnart som möjligt blir närmare belyst. Sak- vicekommittén. kunniga bör tillkallas för att ställa samman Det ligger i sakens natur att behov och det material och göra de bedömningar som önskemål måste avvägas mot kostnaderna kan bilda underlag för statsmakternas ställ- för deras tillgodoseende. Standardisering och ningstaganden typisering i nyproduktionen ger ekonomis- De sakkunniga bör mot bakgrund av ak- ka fördelar och bör därför uppmärksamtuella tendenser inom utbildningsväsen och mas vid denna avvägning. näringsliv söka bilda sig en någorlunda sä- Ungdomsbostäderna torde i stor utsträckker uppfattning om det framtida behovet ning få karaktär av genomgångsbostäder. av ungdomsbostäder. När det gäller beho- Man får räkna med att en och samma hyvet av bostäder för studerande vid eftergym- resgäst i allmänhet bebor lägenheten under nasiala utbildningsanstalter bör de sakkun- en relativt begränsad tid. Mot denna bakniga samråda med studentbostadskommittén. grund kan det måhända vara ändamålsen- De sakkunniga bör vidare ta del av de ligt att ungdomsbostäderna tillhandahålles erfarenheter som hittills vunnits av olika i möblerat skick. De sakkunniga bör pröva sätt att tillgodose ungdomens bostadsbehov denna fråga. samt ange de huvudkrav som bör uppfyl- Vidare bör övervägas vilka former av hulas när det gäller ungdomsbostädernas loka- vudmannaskap som är lämpliga när det gällisering, utformning och utrustning. I detta ler byggnadsskedet och bostädernas förvaltsammanhang bör särskilt prövas om man ning. Därvid bör studeras vilka rationalisei den framtida produktionen bör göra skill- ringseffekter som står att vinna genom lonad mellan bostäder för studerande ungdom kal och regional samordning. De erfarenoch förvärvsarbetande ungdom eller om heter som vunnits i fråga om studentboman bör eftersträva lösningar som kan va- städer bör också beaktas. ra gemensamma för dessa grupper. Vidare En förutsättning för att ungdomisbostäder bör prövas om bostäder för bör skall produceras ungdom i behövlig omfattning torde samlas i särskilda hus eller integreras i öv- vara att de kan finansieras med statliga rig bebyggelse i forrn av avskiljbara uthyr- bostadslån. De sakkunniga bör om pröva ningsrum eller på annat sätt. Utredningen några ändringar i nuvarande låneregler är bör även överväga i vad mån åtgärder för motiverade med hänsyn härtill. Även regatt rusta upp och förbättra lägenheter i det lerna om inventarielån bör ses över. En alläldre bostadsbeståndet kan göra sådana lä- män utgångspunkt bör därvid vara att långenheter ägnade att tillgodose ungdomens givningen inte skall inrymma några subvenbostadsefterfrågan. tioner. I dessa frågor bör de sakkunniga hål- För att bedöma dessa frågor torde det la kontakt med den utredning som nyligen bli nödvändigt att samla in material som be- tillsatts med uppgift bl. a. att se över stulyser vilka olika funktioner som behöver diemedelssystemet och som även har att befyllas i bostäder för den ena eller andra ka- akta frågan om de studerandes bostadskosttegorin. De sakkunniga torde härvid kunna nader. ha utbyte av ett nära samråd med bl. a. sta- Jag har här huvudsakligen uppehållit mig tens institut för byggnadsforskning. När de vid frågor som gäller nyproduktion eller sakkunniga överväger hur ungdomsbostäder- upprustningsåtgärder för att få fram bostäna bör vara utformade för att väl tjäna sitt der sorn är lämpliga för ungdom. De sakändamål bör de beakta resultatet av såväl kunniga bör emellertid vara oförhindrade dylika funktionsstudier som gjorde under- att också ta upp spörsmål av annan art som

16 SOU 1970: 43

kan ha samband med ungdomens bostads- fogande för en utredning inom statens införsörjning, t. ex. frågan om villkor för upp- stitut för byggnadsforskning angående prolåtelse av bostad och om ungdomarnas ti- jekteringsunderlag för genomgångsbostäder digare utflyttning ur föräldrahemmet bör för ungdom i enlighet med ett av instiutet och kan dämpas genom förbättrad planering upprättat förslag. Departementschefen föreav familjebostädema. skrev att statens råd för byggnadsforskning skulle beredas möjlighet att pröva frågan om anslag för ifrågavarande ändamål från fonden för byggnadsforskning. Inom statens B. Till utredningen överlämnad riksdagsinstitut för byggnadsforskning har sedermera motion i samarbete med utredningen vissa studier Kungl. Majzt beslöt den 9 maj 1969 att till företagits i enlighet med framställningen. Reungdomsbostadsutredningen överlämna riks- sultatet av dessa presenteras i kapitel 5. dagsskrivelse av den ll april 1969, nr 106 Utredningen företog l-5 juni 1969 en stujämte [motionen 1969:11: 166 om hyressätt- diresa till Malmö/ Lund, Köpenhamn och ning för inackorderingsrum och tredje lag- Göteborg för studier av studentbostäder, utskottets utlåtande nr 11, samt därvid ge inackorderingshem, bostadshotell och den utredningen i uppdrag att mot bakgrund av danska ungdomsbostadsorganisationen UNGutredningsresultatet överväga behovet av åt- BO. En redogörelse för UNGBO lämnas i gärder i fråga om hyressättningen för in- en särskild internationell översikt. ackorderingsrum. Samråd har ägt rum med servicekommittén och kontakt har hållits med 1968 års studiemedelsutredning. Utredningen har hål- C. Arbetets bedrivande m. m. lit 18 sammanträden. I samband med dessa Kommittén har också studerats studentbostäder, unghar genom en hearing med refrån de största kommunala bo- domshotell m. m. i Stockholmsområdet. presentanter stadsförmedlingarna samt genom en i samarbete med bostadsstyrelsen utfonnad enkät till de större bostadsförmedlingama sökt erhålla en uppfattning om den bostadsefterfrågan från ungdomsgruppema som registreras vid bostadsförmedlingama. Genom en enkät som landstingen har besvarat inhämtades uppgifter om deras bostadsinnehav. Egna sociologiska undersökningar av större omfattning har inte utförts med hänsyn dels till kravet på snabbhet i utredningens direktiv, dels till att sådana utredningar redan utförts, varför en sammanställning och analys av dessa kommit i första hand. I samarbete med låginkomstutredningen har med anslag från Kungl. Majzt viss databearbetning skett av låginkormtutredningens intervjuserier, avseende för ungdomsbostadsutredningen relevanta inkomsttagargrupper. I en med studentbostadskommittén gemensam skrivelse hemställde utredningen hos chefen för inrikesdepartementet den 2 februari 1969 att medel skulle ställas till för-

SOU 1970: 43 17

2-014003

1 Bostadsmarknaden och

ungdomen

förändringar medför kortsiktiga svängning- 1.1 Bostadsbestånd och bostadsproduktion ar i efterfrågan främst på nya bostäder, me-

1.1.1 Inledning dan utbudet på lång sikt anpassas efter hus-

hållsstruktur och befolkningsutveckling i an- I bostadsstatistiska sammanhang används två tal och beträffande regional fördelning. huvudbegrepp för att bedöma utbudssitua- En viktig efterfrågefaktor är reallötzeuttionen på marknaden, dels det faktiska bevecklingen. Bostadsbyggnadsutredningen ståndet av bostäder, dels tillskottet i form fann för sin dell att bostadsefterfrågans inav nyproduktion. Avgången av bostäder komstelasticitet i sin helhet var större än 1, genom rivning, sammanslagning och kontovilket teoretiskt sett innebär att vid varje risering medför förändringar i beståndets procents ökning av inkomsten ökar bostadssom gör att en mätning av sammansättning med mer efterfrågan än 1 procent. Skillutbudet måste ske med vissa intervaller och nader kunde iakttas för olika åldrar och utföras i form av allmänna bostadsräkninghushållstyper. För ogifta män och kvinnor ar (f. n. vart 5:e år). De senaste uppgifterna mellan 20 och 24 år erhölls en inkomstelasom det faktiska bostadsbeståndets sammanticitet av 1,5, vilket avspeglade den snabsättning finns således i 1965 års bostadsba hushållsbildningen. räkning, varvid storlekssammansättning, Den interna befolkningsutvecklingen har hushållsstruktur och regional fördelning är medför ett starkt tryck på expansionsorterde intressantaste uppgifterna för en benas bostadsproduktion. Ett utbudsunderskott dömning av bostadsmarknadens effekter för har funnits i dessa orter, vilket bl. a. komolika efterfrågegrupper. mit till en omfattande reuttryck genom Nyproduktionen kan analyseras årligen gistrering av bostadssökande vid bostadsföroch är självfallet intressant även för andra medlingarna. Ett motsvarande utbudsöverår än de senaste. Den förändring som sker skott har tidvis kunnat konstateras i vissa mellan bostadsräkningarna är till inte obeorter och föreligger nära nog ständigt i glestydlig del beroende av det årliga nytillskotbygderna. tet och medför på längre sikt förskjutning- fak- De starkaste efterfrågebestämmande ar i beståndets sammansättning. Emellertorerna är således inkomstökningen och urtid utgör varje årsproduktion i dagens lä- ur bobaniseringen, men även avgången ge endast ca tre procents tillskott till bostadsbeståndet genom rivning, sammanslagstadsmassan, varför förskjutningar i årsning och kontorisering har stor betydelse. produktionen t. ex. avseende lägenhetsstor-

lekar inte sätter större i bostadsbespår 1 SOU 1965: 32, s 165 ñ”. Betänkandet Höjd

ståndet förrän på lång sikt. Konjunktur- bostadsstandard.

18 SOU 1970: 43

Tabell 1:1 Nyproduktionens storlekssam- Tabell 1:2 Bostadsbeståndets storlekssam-

förändringar uppstått i fördelningen av lä- Betydelsefulla för efterfrågeutvecklingen är genhetsstorlekar (tabell l: 2). också förändringar i hushållsstrukturen samt Av denna sammanställning framgår, trots befolkningstillväxt och invandring. den ringa ökning en årsproduktion medför Den högkonjunktur som i stort sett rått i bostadsbeståndet, att väsentliga förändringsedan krigets slut har samtidigt medfört så- ar har skett mellan bostadsräkningarna. Detväl en stor reallöneökning som en accelere- ta har sin grund i den stora avgången ur berad inflyttning till allt större befolknings- ståndet som särskilt drabbat de äldre och koncentrationer. Utbudet på bostadsmark- mindre lägenheterna. naden har på dessa orter inte tillgodosett 1965 redovisar att an- Bostadsräkningen efterfrågan. talet bostäder ökade med ca 200 000 mellan 1960 och 1965, dvs. med 7 %. Som framgår är detta ett blygsamt nettotillskott 1 .1.2 Produktionsutveckling och i förhållande till det bruttoantal lägenbostadsbestånd heter som producerats under perioden. Det- Bostadsbeståndet ökade mellan 1945 och ta antal uppgår till ungefär 415 000. Be- 1965 från omkring 2,1 miljoner lägenheter träffande ökade hustyperna enfamiljshusen till 2,9 miljoner. Under perioden hade nära under perioden med 12 %, tvåfamiljshu- 1,1 miljoner lägenheter faktiskt produce- sen (som är en ovanlig bostadsform) minskarats, vilket avspeglar den stora avgången i de med 22 % medan flerfamiljshusen, som form av övergivna, sammanslagna, sanerade är mest vanliga, ökade med 12 %. Räknat eller till annat ändamål använda bostäder. i kvalitetsgrupper, där 1 är den högsta kva- I själva verket skedde en kvalitativ förbätt- litén och 7 den sämsta, har grupperna 1-2 ring av bostadsbeståndet som medförde en ökat med 34 %, grupp 3 har minskat med markant högre bostadsstandard såväl för yta 5 % och de allra sämsta 4-7 grupperna som för utrustning. har minskat med hela 30 % genom rivning, Antalet rum per lägenhet ökade i ny- sanering eller andra åtgärder under perioproduktionen och gav den procentuella för- den. delning på skilda lägenhetstyper (inkl. små- Lägenhetsstorlekarnas förändring som hus) under olika år, som framgår av tabell framgår av FoB 65, belyses av att ett rum 1: 1. och kök med varianter minskat med 14 % Som framgår av tabellen har den föränd- och uppgår till 404 000 i 1965 års bostadsrade produktionsstrukturen främst innebu- räkning. Två rum och kök har minskat med rit att 2-rumslägenhetema minskat medan 3 % och uppgår till 819 000. Tre rum och de större typerna ökat, även om en viss kök har däremot ökat med 15 % till minskning skett under 1960-talets senare del 710 800. Fyra rum och kök har ökat med även för deras andelar. De små bostäderna 31 % till 403 100 och fem rum och kök och (-1 rk) har i tiden behållit en oförändrad större har ökat med hela 35 % till 271 100. produktionsandel. Till de större kategorierna om fyra och I bostadsbeståndez har däremot fem rum och kök och större hänförs som

följande_

SOU 1970: 43 19

regel alla småhus, varför ökningen till stor att vara betydande även om det är osäkert del har sin förklaring i produktionen av så- om det kan kompensera avgången genom dana. Övriga bostäder, vilka består av rums- rivning etc. lägenheter, speciallägenheter och där upp- För de små bostäderna (l rk och därunder) har utvecklingen i nyproduktionen vagift saknas om storleken, uppgår till 267 500 och har ökat med 15 %. Här döljer sig rit relativt stabil medan andelen i bostadsen kompensation för det min- beståndet starkt minskat. I statistiken framnaturligtvis skade antalet smålägenheter om ett rum och går att dessa lägenheter till helt övervägankök och det är främst att hänföra till spe- de del finns i flerfamiljshus och att en cialbostäder av olika såsom studeran- förskjutning inom kategorin kan konstatyper debostäder, ålderdomshem, ungdomshotell, teras till olika typer av »rumsbostäder», ofetc. ta i kollektiva självhushåll. Under 1960-tapensionärsbostäder Bakom de redovisade procenttalen döljer let har följande förändringar ägt rum i nyexpansiv utveckling av produktionen. sig en kvantitativt som kan illustreras med Av tabellen 1: 3 framgår att det enbart är bostadsbyggandet, siffror sedan 1950-talets början. rum i specialbostäder som har ökat sin följande andel av produktionen med nära nog en fördubbling under 1960-talet. Statistiken sä- Bostadsproduktion (årsmedeltal för perioder) ger oss att expansionen i första hand är att hänföra till studentbostäder och ålderdoms- 1951--1955 50 300 ca hem. Sammanlagt utgör rumsvarianterna 1956-1960 64 200

109 000 ter uppgår till 24 % i flerfamiljshus. I det- 1969 ta sammanhang bortses helt från 2 rk-va-

rianter, då dessa i. icke obetydlig utsträck- Produktionens inriktning har på flera sätt ning bebos av familjer även om de boän här kan anges förändrats till högre kvalistadsstatistiskt sett betraktas som småbotativa värden. städer.

En variant på inneboenderummen utgör 1.1.3 Bostäder för småhushåll är de s. k. uthyrningsrummen, som ibland

lika fullständigt utrustade som mindre lä- Enligt ett traditionellt synsätt är de små

lägenhetsvariantema främst lämpade för Tabell 1:3 Procentuella andelen för lägensmåhushållen, i första hand de ensamståenheter utan kök (rumstyper) och lägenheter de. Under perioden 1960-1965 har enpermed 1 rk i nyproduktionen.* sonshushållen ökat med 19 % och tvåper-

sonshushållen med 10 %. Dessa hushåll be- Typ% räknas fortsätta att öka starkt. Självfallet Lgh utan utgör detta faktum inget skäl att betrakta År kök 1 rk Totalt småhushållen endast som efterfrågare av

listiskt alternativ (ofta det enda). Tillskottet l I småhus har andelen lägenheter utan kök av smålägenheter, definierade som 2 rk regelmässigt uppgått till ca 1 % och 1 rk till och mindre, kommer även i fortsättningen 1 a 2 %.

20 SOU 1970: 43

Tabell 1:4 Fördelning av rumsbostädernas bostadsefterfrågare, de är en rörlig grupp i andel i flerfamiljshus. samhället beroende på utbildningsförhållanden, arbetsförhållanden och äktenskapsbild- Typ % ning. Dessutom har de unga i jämförelse

ungdomsgrupper 1 Definitionerna av olika former av rum i pitel 2. Utredningens principiella syn på specialbostäder framgår av SOS Bostadsbyg- med övriga dessa och integrationsfrågoma gandet ur vilken följande definition hämtats. bostäder behandlas i kapitel 4. År 1961 infördes begreppet specialbostäder i bostadsbyggnadsstatistiken. Med specialbostä- Det ligger i sakens natur att även andra der avses vissa former av kollektiva bostäder, av villgrupper än de unga kan ha liknande vilka de vanligaste utgörs av: studentbostäder och bostäder för andra stu- kor på bostadsmarknaden. Dessas förhållanderande, bostäder för personal vid sjukhus den belyses i kapitel 3. och andra vårdanstalter, I det följande kommer ungdomens bobostäder för anställda vid industri- och alfärsföretag, stadsförhållanden att kartläggas främst geålderdomshem, temporära åldringsbostäder nom studier av bostadsstatistiken. och ungdomshotell. (Se vidare Bilaga l. Fakta om specialbostäder). 1.2.1 Civilstånd och bostadsinnehav genheter, även om ytorna är mer begränsade. Följande tabell visar deras förekomst En mycket betydande skillnad när det gäli nyproduktionen 1968, fördelade på regio- ler eget bostadsinnehav finns fortfarande ner och lägenhetstyper (förekommer enmellan gifta och ogifta. Andelen hushållsdast i flerfamiljshus). Statistiken finns ännu föreståndare (i bostadshushåll) per 100 perendast för 1968.1 Rummen är av högre soner i respektive grupp var 1965 följande? klass än vanliga inneboenderum och är bättre funktionellt planerade, men utgör inte Gifta en självständig bostadsform. samboende Ogifta Ogifta Ålder män män kvinnor Tabell 1:5 Lägenheter med uthyrningsrum

Lägenhetstyp i nyproduktionen med uthyrningsrum En del av skillnaderna mellan gifta och

ogifta kan förklaras av att de gifta in- Totalt 3 rk 4rk 5rk 6rk om åldersgrupperna är något äldre än de

Helariket 1888 837 891 158 2 ogifta och har något högre inkomster, som Storstads- 1 för preliminära beslut om områdena 370 98 169 103 -- Enligt statistiken statliga bostadslån för 1968, uppgick antalet Riketiövrigt 1518 739 722 55 2 lägenheter med uthyrningsrum till 2 332 (enbart statligt belånade flerfamiljshus). En viss ökning av uthyrningsrummens förekomst i nyproduk- 1.2 Ungdomen och bostäderna tionen kan alltså konstateras. i Folk- och bostadsräkningen 1965 (FoB 65). Intresset för ungdomens bostadsfrågor har Uppgifterna i tabellerna avser, där inte annat flera orsaker. De unga är nytillträdande som uppges, hela riket.

SOU 1970: 43 21

Diagram 1:1 Civilstånd vid olika åldrar 1967

100- 90- 80- 70- 60- 50-

fd gifta kvinnor / ./ .Z ____ ogifta kvinnor l \ å ogifta män_ fd gifta män

möjliggör egen bostättning (se kapitel 3 an- sedan inte mycket. Den är bland 45-åringgående låginkomstutredningens intervjuma- arna 14 % och lika många vid 55 år samt terial). Den största delen av olikheten mås- vid 65 år. Andelen f. d. gifta är lägre bland te dock förklaras på annat sätt: normer hos männen än bland kvinnorna och uppgår samhället och den enskilde samt rådande bland SO-åringama till 6 %. Vid 65 års bostadsförmedlingsprinciper. ålder är 11 % av männen f. d. gifta. Eftersom civilståndet i så hög grad är avgörande för boendeformen, är andelen 1.2.2 De gifta ungdomarnas boendegifta vid olika åldrar av stort intresse (se förhållanden diagram l: 1). Kvinnorna gifter sig vid något tidigare Bland vuxna gifta är antalsefterfrågan på ålder än männen och giftermålsfrekvensen bostäder mättad med hushållskvoter på bland yngre och medelålders personer är l00 eller något lägre. Situationen är delvis högre. Vid 20 års ålder är redan 24 % av annorlunda för de yngsta gifta, särskilt i kvinnorna gifta och medianåldern för gif- Stor-Stockholm och i glesbygden. termål är för kvinnornas del 23 år. Vid I åldrarna upp till 19 år är hushållskvo- 25 år är endast 27 % ogifta och vid 30 ten för hela riket 78. Relativt få har eget år 13 %. Andelen ogifta fortsätter att sjun- hushåll i Stor-Stockholm, 55 av 100, samt ka något fram till 38 år, då endast 8 % i glesbygden. Förklaringen för Stor-Stockär ogifta. Från 48 år och i de äldre åldrar- holms del är dels det rådande utbudsunderna är andelen ogifta något högre och lig- skottet, dels de generellt låga inkomsterna ger för 60-åringarna på 14%. Andelen i dessa åldrar som hindrar en del familf. d. gifta är låg och blir av någon bety- jer från att bilda eget hushåll. Den senare delse först kring 50-årsåldem, då den upp-. förklaringen gäller i ännu högre grad för går till ll % för att stiga tämligen raskt glesbygden. Här dominerar stora hushåll därefter. med vuxna hemmaboende barn. Männen gifter sig alltså några år senare Även i åldersgruppen 20-24 år råder än kvinnorna. Vid 20 års ålder är endast ett underskott på bostäder för de gifta. 5 % gifta. Vid 25 år är jämnt hälften gif- För riket är hushållskvoten 93. Underskotta och vid 30 år har de ogiftas andel sjun- tet är även i den här gruppen störst i Storkit till 23 %. Av 35-åringarna är 17 % fort- Stockholm och i glesbygden. Hushållskvofarande ogifta och andelen ogifta förändras ten är 85 i Stor-Stockholm och 88 i gles-

22 SOU 1970: 43

Tabell 1: 6 Antal föreståndare (bostadshushâll) per 100 personers folkmängd enligt FoB 65. Malmö-

bygden. Ett visst underskott finns kvar än- 24 år dominerar smålägenheter på 2 rum nu i åldrarna 25-29 år. För Stor-Stock- och kök eller mindre. I den yngsta grupholm har hushållskvoten stigit till 94 och pen, där mannen är högst 19 år, har eni glesbygden till 93 (riket 97). De gifta ung- dast ungefär 10 % en bostad på 3 rum eldomar som inte har eget hushåll bor i re- ler mer. 1 rum och kök och mindre är lika gel hos anhöriga (tabell 1: 6). ofta förekommande som 2 rum och kök. Den starka geografiska rörligheten hos Trångboddheten är också mycket hög, 30 % unga människor sker i första hand inom trångbodda hushåll enligt norm 1 och 81 % och till storstadsregionema och större tät- enligt den mer krävande norm 2.1 I åldorter, som har underskott på bostadsmark- rama 20-24 år är 2 rum och kök den vannaden. Dessa förhållanden belyses närmare ligaste bostadsstorleken, medan andelen med i kapitel 3. 1 rum och kök eller andra l-rumsvarianter Beträffande gifta hushåll föreligger som 1 Trångboddhetsnorm 1: ett hushåll räknas framgår av tabell 1: 7 ett klart samband som trångbott om antalet boende överstiger två mellan hushållsföreståndarens ålder och per bostadsrum, köket oräknat. Enpersons- och tvåpersonshushåll räknas aldrig som trångtrångboddhet. (Trångboddheten bland ogifbodda. ta framgår av tabellerna 1:10 och 1:11). Trångboddhetsnorm 2: ett hushåll räknas Dessa förhållanden kommer närmare att som trångbott om antalet boende i lägenheten överstiger två per bostadsrum, köket och varanalyseras i kapitel 4. oräknade. räkdagsrummet Enpersonshushåll Bland de yngsta gifta hushållen upp till nas aldrig som trångbodda.

Tabell 1: 7 Bostadsstorlekar och andel trångbodda bland gifta hushåll enligt FoB 65.

Bostadsstorlekar

1 +r

har sjunkit från 43 % bland de yngsta till miljebildningen. Bland de medelålders gif- 26 % bland 20-24-åringarna. Trångboddhe- ta, som satte bo på 1940-talet och i början ten är fortfarande betydande med 16 % på 1950-talet, när tvårummaren var den trångbodda hushåll enligt norm 1 och 60 % vanligast producerade bostadsstorleken, är enligt norm 2. det nu endast 1/4 som bor i tvårummare, me- Utvecklingen mot större bostäder fort- dan 2/3 har 3 eller fler rum och kök. sätter bland 25-29 åringarna. Endast 13 % Med ökande familjestorlek och därmed har bostäder om 1 rum och kök eller mind- krav på utrymme minskar i den yngre mere. Den vanligaste bostadstypen är fortfa- delåldern antalet hushåll boende i smålärande 2 rum och kök, som innehas av genheter om högst 2 rum och kök. Genom 41%. 3 rum och kök har 30% och 4 att hushållen av materialet att döma i viss eller fler rum och kök 16 %. Trångboddhe- utsträckning flyttar från ett bestånd av småten enligt norm 2 är fortfarande rätt stor lägenheter, torde ett begränsat antal lägeneller 46 %. heter kunna ställas till andra efterfråge- I åldrarna 30-34 år har man nått fram gruppers förfogande. Jämfört med totalantill den storleksfördelning av bostäderna talet smålägenheter bebodda av familjehussom sedan i stort sett råder fram till pen- håll torde det dock röra sig om en tämlisionsåldrarna. Endast 7 % bor i l-rums- gen blygsam andel. typer. 29 % bor i 2 rum och kök och 32 % För att tillskottet av successionslägenhehar 3 resp. 4 eller fler rum. Genom utgles- ter skall bli av betydelse, fordras emellertid ning i hushållen sjönk trångboddheten en- en mycket större rörlighet bland familjeligt norm 2 från 40 % bland 30-34 åring- hushållen. En stor del av de medelålders arna till 24 %, där hushållsföreståndaren och äldre familjehushållen har vuxna favar 55-64 år. Trångboddheten enligt norm miljemedlemmar (utöver makarna). Dessa 1 avtog först från 40-årsåldem, då den ut- hushåll nås inte av den rörlighetsstimulegjorde 7 % för att gå ned till 3 % i åldern rande effekt som t. ex. det statligt/ kommu- 55-64 år. nala bostadsstödet till barnfamiljema med- De gifta hushållens bostadsstorlekar av- för. speglar den fortgående standardhöjningen Liksom när det gäller bostadens storlek ifråga om bostäder liksom dynamiken i fa- och andelen trångbodda hushåll, visar det

Tabell 1:8 Bostadens kvalitetl hos gifta hushåll. FoB 65.

Kvalitetsgrupp Gifta män

1 Kvalitetsgrupp 1 = va+av+wc+cv+bad+sp+kyl 2 = va+av+wc+cv+bad » 3 = va+av+wc+cv › 4 = va+av+ wc » 5 = va+av+cv » 6 = va+av » 7 = saknar va och/eller av

24 SOU 1970: 43

kvalitet är sämre för de nehavaren. Den inneboende antas inte ha sig att bostadens hushållen än för de medelål- någon egentlig hushållsgemenskap med läunga gifta ders. I de yngsta hushållen, där mannen är genhetsinnehavaren och hans hushåll.

under tillhörande Särskilt för utflyttad blir si- 20 år, bor 4/5 i bostäder ogift ungdom

kvalitetsgrupperna 3-7, dvs. bostäder med tuationen annorlunda än för de gifta. Flytt-

Endast 1 % har ningen går ofta till större tätorter med boallvarliga utrustningsbrister. bostäder som hör till kvalitetsgrupp stadsbrist. Ungdomarna har ingen bytesfullgoda 1. Även i åldern 20-24 år har 30 % bostä- lägenhet från hemorten. Ofta har man inte

er tillhörande kvalitetsgrupp 3-7 . ekonomisk möjlighet att efterfråga nybygg-

De unga gifta hushållen i allmän- da smålägenheter. En mycket betydande utgörs del av ungdomarna hamnar i inneboendehet av barnfamiljer. För en stor del av dessa hushåll att samhällets bostadsso- rum. Hur stor gruppen exakt är går inte gäller ciala ambitioner ännu inte kunnat förverk- att avgöra. De inneboende tillhör vid bo-

hushåll kännetecknas av låga stadsräkningarna »övriga» i bostadshushåll, ligas. Unga inkomster. För att kunna en full- tillsammans med samboende, personer som efterfråga är de beroende av samhällets i andra hand m. fl. Man har god bostad hyr lägenhet ekonomiska stöd. I den mån standardefter- skäl att anta, att drygt hälften av »övrigtw

beror på fullgoda bo- i bostadshushåll ingående ungdomar är innesläpningen på brist städer, är en fortsatt hög bostadsproduktion boende, vilket för åldrarna 16-29 år bety-

der ca 60 000 Härtill kommer avgörande för inhämtningen. personen* skolinackorderade och inneboende, i hem-

orten skrivna studiemedelsberättigade, vilka

tillsammans är minst 25 000 ungdomar. En

1.2.3 De ogifta ungdomarnas boende- försiktig uppskattning av de inneboende ung-

förhållanden domarna ger följaktligen ett antal på 85 000

personer. Inneboende är vanligast i åldern Statistiken visar att ungdomar som gifter 16-24 år. sig tidigt ofta kan ta steget direkt från för- Den delen av inneboende äldrahemmet övervägande till en egen bostad. Orsakssamav ungdomar, även om det finns bandet mellan och bostadstilldel- utgörs giftermål grupper av vuxna, såsom flyttande, skilsning är dock något oklart. Ofta innebär förmässofall och invandrare, vilka är hänvihållandet att en kontrahent erhållit bostad också sade till inneboendesystemet. att han kan förverkliga sina äkten- Inneboenderummen kännetecknas ofta skapsplaner. Men kanske oftare medför av brister ifråga om utrustning och möjligäktenskap att det blir lättare att få bostad 3.11.3 anhet till ostört privatliv (se avsnitt - inte minst om äktenskapet föranletts av

att kontrahentema har fått barn tillsam- gående inneboenderummen).

mans. I detta fall kan familjen bli priori-

terad av bostadsförmedlingen. Behovet av

genomgångsbostäder är därigenom mindre 1.2.3.1 Hemmaboende, egna hushållsföreför de gifta (bortsett från vissa grupper, ståndare och övriga vid olika ålder studerande m. fl.). I årsklassema 16-24 år, då majoriteten av De gifta förekommer därför inte annat Denna ungdomarna fortfarande är ogifta, är den än undantagsvis som inneboende. dominerande boendeforrnen hemmaboende oostadsform som är av mer tillfällig natur, domineras hos föräldrar. Det faktum att en del unghelt av de ogifta. För dessa utgör domar tidvis bor utom hemmet, t. ex. skolinneboenderummen ett genomgångsboende. inackorderade, kan inte skymma helhets- Med inneboende avses person, som för egen

del disponerar viss del av en bostadslägen- 1 En undersökning av inneboenderummen i het - vanligen ett rum - för vilket en över- Stockholm, utförd av fastighetskontoret, styrker enskommen hyra erlägges till lägenhetsin- antagandet.

SOU 1970: 43 25

Tabell 1:9 Ogifta ungdomars boendeförhållanden. FoB 65. Hemmaboende Egna hushålls- »Övriga» i hos föräldrar föreståndare bostadshushåll Män

Kvinnor

bilden. Ännu i åldersgruppen 25-29 år, då tillhör »övriga» i bostadshushåll. I åldern de ogifta minskat kraftigt i antal, bor fort- 25-29 år är eget hushåll betydligt vanligafarande mer än hälften av de ogifta männen re än att man är inneboende e. d. Av kvinhemma hos föräldrarna. norna är fler bosatta utanför hemmet än Kvinnorna har traditionellt flyttat hem- de som bor kvar hos föräldrarna. ifrån tidigare än männen. Denna skillnad Bland de ungdomar som står för eget avspeglar sig i antalet utflyttade i gruppen ogift hushåll är en stor del samboende med 16-19 år, där andelen är mer än dubbelt en eller flera personer. Av männen 16-29 så stor bland kvinnorna som bland männen. år bor endast 62 % ensamma mot 71 % av Påfallande många eller drygt 18 000 kvin- kvinnorna i samma ålder. Det är vanliganor i denna ålder hör till »övriga» i bostads- re att man delar bostad med annan vuxen hushåll. Egna hushållsföreståndare är få- person, 21 %, än med barn, 13 %. taliga bland dessa ungdomar men dock visar Låginkomstutredningens intervjuer* mer än dubbelt så många bland kvinnor att endast 1/4 av hushållsinnehavarna i ålsom bland män. dern 20-29 år är ortsbor, medan den helt Inom åldersgruppen 20-24 år återfinns övervägande delen utgörs av inflyttad ungden numerärt största gruppen av från hem- dom. bland Hushållsbildningen ogifta ungmet utflyttad ogift ungdom. Män och kvin- domar är således till stor del en följd av nor utgör tillsammans ungefär 100 000 per- 1 1968. soner. Lika många har eget hushåll som Levnadsnivåundersökningen

Tabell 1: 10 Bostadsstorlekar och andel trångbodda bland ogifta hushåll. FoB 65. Män.

Bostadsstorlekar

§11?

Tabell 1: 11 Bostadsstorlekar och andel trångbodda bland ogifta hushåll. FoB 65. Kvinnor. Bostadsstorlekar 1 +r Andel trångbodda

näringslivets strukturomvandling och av ur- Detta gäller särskilt för kvinnornas del. baniseringen. Kvinnornas högre hushålls- Trångboddheten i hushållen får betraktas kvoter kan härledas till att de på grund av som ringa. Trångboddheten enligt norm 1 arbetsmarknadsfaktorer oftare än männen förekommer knappast. Enligt norm 2 är tvingas flytta till andra orter, främst tätor- 11-17 % av männen 16-29 år trångbodda ter, för sin utkomst. Eget hushåll är även och 13-15 % av kvinnorna i samma ålmycket vanligare i tätorter än i glesbyg- der. Detta tyder på att de talrika flerperden. I åldern 25-29 år hade 1965 43 % av sonshushållen bebor två eller fler rum och ogifta kvinnor i tätorter eget hushåll mot kök, medan de ensamboende ungdomarna endast 5 % i glesbygden. Den ökade urba- till övervägande del har enrumslägenheter. niseringen torde medföra ökad hushållsbild- Ogifta i medelåldern som har eget hushåll, ning bland ogifta ungdomar. Fortfarande har däremot rätt ofta bostäder om två eller gäller dock, att ungdomar som inte för sitt fler rum. Det är troligt att den högre inarbete eller för studier måste byta vistelse- komsten i vuxna åldrar och en högre zmort, i allmänhet bor kvar i föräldrahemmet språksnivå varit avgörande. tills man gifter sig och bildar eget familje- När det gäller bostadens kvalitet visar de hushåll. ogifta ungdomarnas bostäder stora brister De har oftast och standarden är genomgående lägre än ogifta ungdomshushållen bostäder om 1 rum och kök eller mindre. för de gifta hushållen, med undantag för

Tabell 1:12 Bostadens kvalitet bland ogifta hushåll. FoB 65. Män.

Kvalitetsgrupp Män

Tabell 1: 13 Bostadens kvalitet bland ogifta hushåll FoB 65. Kvinnor. Kvalitetsgrupp Kvinnor

de yngsta gifta, upp till 19 år, vilka har en tar ungdomar utan eget sovrum som trång-

ánnu lägre utrustninsstandard än ogifta hus- bodda, var detta således fallet med bortåt

håll i samma ålder. hälften av ungdomar i hushåll boende i

2 rum och kök och 40 % i 3 rum och kök.

Ungdomarna fick även uppge om de 1.2.3.2 Trångboddhet bland hemmaboende Då ansåg sig ha tillgång till ostört rum. ungdom detta begrepp inte preciserades, får måt-

tet närmast betraktas som en subjektiv upp- En skälig bostadsstandard för ungdomar i levelse av hemmiljön. Även en del ungoch över tonåren är tillgång till eget rum. domar utan eget sovrum uppgav sig ha Fortfarande finns det bland hemmaboentillgång till ostört rum. I åldrarna 16-30 de ungdomar ett inte ringa antal, som inte har denna förmån. Andelen totalt år ansåg 13-20 % att de inte hade tillgång uppgår till ostört rum. Liksom när det gällde eget till mellan 22 och 37 % i åldrarna 16-30 sovrum, spelade bostadens storlek en roll år enligt levnadsnivåundersökningen 1968. till sovrum hörde starkt även i detta sammanhang. Av ogifta boende Tillgång eget i hem om 2 rum och kök uppgav 36 % samman med bostadens storlek. Om denna att de inte hade något ostört rum. 17 % bestod av 2 rum och kök, hade endast 57 % i 3 rum och kök saknade denna förmån, eget sovrum. Inte heller ogifta hemmaboenmedan andelen endast uppgick till 5 % de i 3 rum och kök hade alltid tillgång till bland de som bodde i större bostäder. eget sovrum, utan 40 % saknade sådant. Av de studerande ungdomarna i åldern Av hemmaboende med bostad om 4 rum 16-20 år hade 13 % eller I/a av samtliga och kök hade 79 % eget sovrum. Ännu studerande inte tillgång till ostört rum, vilbättre bostadsförhållanden förelåg om man

hade bostad om 5 eller fler rum och kök, då * levnadsnivåunder- Låginkomstutredningens hade 89 % eget sovrum. Om man betrak- sökning 1968.

Tabell 1: 14 Hemmaboende ungdomars bostadsförhållanden.

Ogifta som bor kvar hos föräldrarna

Har tillgång till ostört rum av studerande 87 94 - - 28 SOU 197): 43

ket pekar på bristei i boendestandarden. marknaden »i syfte att åstadkomma en så

Andelen i åldern 21-25 år var lägre och rättvis och ändamålsenlig fördelning av le-

utgjordes av 6 %. Antingen har ungdomar diga lägenheter som möjligt». Självfallet

med mindre i hemmet får bostadsanvisningsprinciperna störst belämplig studiemiljö hunnit skaffa sig annan bostad när man tydelse på orter med omfattande bostads-

nått upp till denna ålder, eller också får efterfrågan. Utredningen fann det naturligt

det tolkas som att det främst varit ungdomar att i första hand inrikta sig på förhållandena från = i dessa och lämnade därför en mer översikthem med goda bostadsförhållanden

hög socialgrupp, som studerat vidare. lig bild av förhållandena i övrigt. I det föl-

En stor del av tvårumsbostäderna för fa- jande skall i korthet redogöras för de prin-

med hemmaboende ungdomar och en ciper som har gällt för anvisning av bostad miljer inte ringa del av trerumsbostädema uppvi- från olika större förmedlingar.

sar följaktligen brister i utrymmesstandar- I Stockholm* har ett bostadsband upp-

den som negativt av de boende. ställts (kyrkobokföring), som utformats som upplevs krav på en viss tids bosättning. Detta i kom-

bination med specialregler för tilldelningen 1.3 F ärmedlingsprinciper vid bostadsmed hänsyn till familjens storlek innebar att

förmedlingar före ensamstående och familjer gynnades

av bo- nyinflyttade. Av stor betydelse vid bedömningen Genom den bostadsclearing som ägt stadsmarknadens funktion är vilka regler rum mellan olika orter har emellertid en som gäller vid tilldelning av bostäder. Förbostadssökande från annan kommun kunmedlingsverksamhetens principer och omnat tillgodoräkna sig tidigare väntetid. Med fattning har varit föremål för en statlig uthänsyn till inflyttningstrycket har effekten redning! Följande översikt baserar sig på av denna verksamhet för Stockholms del denna redogörelse. översikten har främst intresse varit obetydlig. ett historiskt då förmedlingsprinci- Mellan sökande av samma hushållstyp avpema i enskilda detaljer förändrats tid efgör ansökningstiden turordningen. Makar ter annan. utan barn och blivande makar utan barn har Bostadsförmedlingsverksamheten hör till kommunala kom- i princip satts före ensamstående. den icke specialreglerade Som s. k. katastroffall har behandlats fapetensen. Härav följer att anvisningsverkmiljer med tre eller fler barn utan bosamheten verkat under riktlinjer som ej stad, eller de som är ytterst trångbodda elvarit enhetliga och som motiverats av de ler bor i undermåliga bostäder (av hälsoolika kommunernas enskilda behovsbedömvårdsnämnden utdömda bostäder). I vissa ning. Bostadsförrnedlingsutredningens befall har avvikelse medgetts från turordningstänkande innehöll därför dels en redovisprincipen - bortsett från sociala och medining av de olika förmedlingsprinciperna, cinska indikationer - då en sökande önskat dels vissa rekommendationer till kommu- »byta ned» sig i storlek eller standard. nerna om hur anvisningsförfarandet skulle Bytesverksamheten har varit av ringa omläggas upp. fattning när det gäller direkta byten inom Utredningen konstaterade att verksamförmedlingens ram, däremot har s. k. till-

heten var mycket oenhetligt organiserad och

kunde skottsbyten ägt rum, varvid en större lägenatt förmedling äga rum i andra forhet ställts till en byteskedjas förfogande i mer än inom ramen för en särskild komvilken minst fyra parter ingått. munal bostadsförmedling (t. ex. kommunalt Förtur har getts för evakueringsfall, vårdeller kooperativt bostadsföretag). I större och expanderande kommuner hade däremot * Bostadsförmedlingsutredningen. Kommunal

kom- bostadsförmedling, SOU 1967:1. förmedlingsverksamheten en särskild 5 avser tiden före den gemensam- Uppgifterna munal fakultativ uppgift, som motiverades tillkomst i Storma bostadsförmedlingens av kravet på större inflytande över bostads- Stockholm.

SOU 1970: 43 29

personal, lärare, byggnadsarbetare, nyanställ- per med samma bostadsbehov. Sociala och da i enskilda eller allmänägda företag, po- medicinska katastroffall har fått förtur. Milismän samt teknisk personal hos staden. I nimiåldern för ansökan var som regel 18 år. vissa fall har det dock varit fråga om re- Bostadsförmedlingsutredningen fann inte na tjänstebostäder. skäl att föreslå att förmedlingsverksamhe- Ensamstående har anvisats lägenhet om ten skulle överflyttas till annan huvudman högst ett rum och kök samt makar och bli- än kommunen. Ej heller önskade man spevande makar utan barn högst tre rum och cialreglera densamma. kök. Större lägenheter förbehölls hushåll Kommuntillhörigheten bedömdes som en om tre eller flera personer. mindre lämplig anvisningsgrund i ett sam- Anmälningsåldern hos förmedlingen var hälle med stor rörlighet hos arbetskraften lägst 18 år, i vissa fall 16 år. Barn som upp- och på bostadsmarknaden. Konkurrens på tagits som medsökande till föräldrar har lika villkor av tillgängliga bostäder inom tillgodogjorts dessas väntetid. Detta gäller en viss ort borde eftersträvas. Ur såväl inäven medsökande hustru eller blivande hust- dividuell som nationell ekonomisk synpunkt ru. torde en fri bostadsmarknad vara angeläför gen. Kommuntillhörigheten borde således Riktlinjerna förmedlingsprinciperna inte inverka att bli anvisad lähar omprövats årligen av förmedlingens sty- på rätten relse. genhet genom kommunal bostadsförmed- I Göteborg har inte skrivningstvång fun- ling. nits, men utifrån kommande sökande har Beträffande förtur ansåg utredningen att haft två års längre väntetid. Tiden var av- sådan måste accepteras i en situation med görande, men av personer med lika vänte- utpräglad brist på bostadsmarknaden och tid anvisades till den med största under förutsättning att de motiverades av lägenhet bostadsbehovet. sociala eller medicinska skäl, lokaliserings- Förtur meddelades vars verk- eller arbetsmarknadspolitiska skäl samt av personer samhet hade betydelse för staden. Katego- behovet av nyckelpersoner för samhälle och riförturer omprövades varje kalenderår. Ål- näringsliv. Dessutom för s. k. evakueringsför sökande har varit 18 år. fall. dersgränsen Malmö har ej heller haft skrivningstvång. En renodlad behovsbedömning avvisade Förutsättningen för att sökande från an- utredningen av demokratiska rättviseskäl nan ort skall få samma rätt att konkurrera och ur rättssäkerhetssynpunkt. Den tidsmäsom bostad är att han genom yrkesverk- siga turordningen förordades, men de övsamhet är knuten till staden. Förtur tilläm- riga anvisningsgrundema skulle snävt bepades på sociala och medicinska grunder. gränsas ansåg utredningen. Ansvaret för lä- Högst 20 % av bostäderna har tillfallit genhetsreservationer för olika samhällsviknyinflyttad arbetskraft och bostadsansökan tiga områden skulle ligga hos kommunens har i regel mottagits endast av den som styrelse eller fastighetsnämnd. Från poängfyllt 20 år. beräkningssystem av olika typer tog utred- I övriga kommuner med särskild kom- ningen avstånd. munal - ett 100-tal - Särskild borde bostadsförmedling uppmärksamhet ägnas åt fanns i regel inga detaljerade riktlinjer för att inom det befintliga bostadsbeståndet anverksamheten. Kommunmedlemmarna har visa bostäder åt dem som ej hade råd med dock haft företräde om de saknat bostad. en nyproducerad bostad. Ökad tillgång av I Stor-Stockholm har skrivningstvånget till- sådana s. k. successionslägenheter, som ställs lämpats vid de flesta förmedlingarna. Re- till dessa gruppers disposition, var en förservationer för samhällsviktig personal är utsättning för att dessa ej skulle få för långa vanliga. Behovsprinciper har allmänt före- väntetider genom att tvingas avstå erbjukommit. Turordningsprincipen har dock va- danden om nybyggda lägenheter. rit en huvudregel som tillämpats inom grup- I fråga om åldersgränser framhölls att

30 SOU 1970: 43

behovet av en mer varaktig bostad först aktualiseras i ZO-årsåldern, efter Värnpliktstjänstgöring, studier och yrkesutbildning. Familjebildningen påverkade även denna tidpunkt. Giftermål ingås som regel över myndighetsåldern, varför det borde övervägas om inte bostadsanmälan kunde ske först efter myndighetsåldems inträde. Man fann emellertid skäl att förorda den gängse åldern 18 år. Departementschefen delade utredningens synpunkter på anvisningsprinciperna som även stöddes av en stark remissopinion. Ungdomsbostadsutredningen. Det kan konstateras att utredningen inte närmare analyserade bostadsköernas sammansättning eller tog någon särskild hänsyn till de varierande behov som finns inom olika åldersgrupper. I dessa avseenden ger bostadsköanalyser bättre vägledning vid en bedömning av anvisningsnormemas inverkan för de yngre efterfrâgegrupperna. Den tidsmässiga turordningen går sålunda ut över de nytillträdande efterfrågegrupperna, medan en behovsprioritering måhända skulle komma att medge bostadsanvisningar även till de unga. Som regel kommer dock familjer att betraktas som mer angelägna efterfrågare än ensamstående, varför behovsprincipen endast i undantagsfall kan bli till fördel för de senare. I bostadsförmedlingssystemets idé ligger också att en prioritering skall ske, denna har således hittills inneburit nackdelar för de ensamstående.

SOU 1970: 43 31

2 för m. li.

Specialbostäder ungdom

orterna. Inledning Ur olika aspekter är en prövning av den del nuvarande om- I Sverige utgörs i dag bara en mindre specialbostadsproduktionens av det totala bostadsbeståndet och nypro- fattning, inriktning och funktionella utformduktionen av speciella bostadsformerJ Den ning angelägen. En samordning mellan skilsvenska bostadspolitiken har inriktats på da typer av bostäder skall enligt Kungl. att skapa generella lösningar och undvika Majzts direktiv till utredningen övervägas, för skilda kategorier på bo- varvid ett friare utnyttjande kunde ske genespeciallösningar stadsmarknaden. Emellertid har tid efter rellt och därvid tillfredsställa vidgade grupatt genom spe- önskemål. Härigenom undannan skäl ansetts föreligga pers berättigade viks även en olämplig mellan cialåtgärder lösa vissa begränsade gruppers segregation akuta Motiveringarna för olika boendegrupper. Dessa samordningsbostadsproblem. detta har varit skiftande (se resp. avsnitt). frågor behandlas i kapitel 4. För de skilda typerna av sådana kategoribostäder har ofta en historisk eller traditiosom mer eller mind- 2.1 Elevhemmen för gymnasiestadiet nell motivering funnits, re anpassats i tiden efter nya krav. Av tabell 2.1.1 Bakgrund och utveckling 2: 1 framgår den kvantitativa omfattningen av skilda former av bl. a. speciella ungdoms- Det gymnasiala skolstadiet har expanderat bostäder som i fortsättningen kommer att snabbt under senare decennier. En del skobelysas i detalj. lor har kommit att få mycket stora upptag- Detta är särskilt fallet med Det kan med fog anföras att en stark ka- ningsområden. tegorisering av bostadsmarknaden minskar yrkesskolorna, där grenar av nyckelkaraktär och att därmed den enskildes kan ha ett riksomfattande elevunderlag. För rörligheten valfrihet för- att tillgodose elevernas bostadsbehov finns och anpassning på marknaden svåras avsnitt Emellertid har de därför sedan länge en inbyggd inackor- (Jfr 4.1). speciella bostadsformerna visat en expansiv utveckling inom nyproduktionen - främst 1 Definitioner a) Med specialbøstäder avses vissa former av då studentbostäderna. I ett skede med i kollektiva bostäder, vilka omnämns i not till tastark tillväxt av bostadsbyggandet får övrigt bell 1:4 (Se vidare Bilaga l, Fakta om specialdetta anses vara ett yttryck för svårighe- bostäder). genomgdngsbøstäder menas allmänt bo- b) Med erna att inom ramen för den reguljära skilda bostadstyper med snabb genomströmning stadsproduktionen lösa dessa gruppers pro- av boende t. ex. studentbostäder och ungdomsblem, i första hand på de större expansions- hotell.

SOU 1970: 43

Tabell 2: 1 Beñntliga, producerade och planerade ungdomsbostäder samt behovsuppskattningar m. m.

Befintliga Behov på lång (delvis skat- Aktuell sikt tade uppgifter) Årstillskott nyproduktion (planerat)

1. A Inneboende minst - Visst konjunkl6-29 år 60 0001 turberoende mantalsskrivna 1. B Skolinackorderade ca 25 000 - Jfr 3 (+ studiemedelsberättigade) 1. C Uthyrningsrum ca 20 000 1 888 (-69) ca 2 000 (omfattning ej utnyttjande) 2. studentbostäder 27 660 3 236 (-68) 4 332 (prel. 12 626 enkelrum lånebeslut -70) enkelrum 5 099 3 524 famlgh famlgh (prognos) 3. Elevhem ca 14 000 ca 500 5 000 Jfr 1 B (7 år) 4. Ungdomshotell (inkl ca 1 500 ca 100 ca 2 000 Jfr 1 A diverse former av ungdomshem m m) 5. Kollektiva industri- 6 800 ca 150 . . bostäder (alla åldrar) 6. Arbetsmarknadsverkets ca 10 400 ca 400 600 (69/70) förläggningsbyggnader 7. Offentliga tjänstebostäder (ca 50000 centralt och lokalt förvaltade ingen fullständig statistik (statens, kommunernas, tillgänglig) främst landstingens vårdpersonalbostäder) småbostäder 1 Angiven siffra grundar sig på mycket osäker ofñciell statistik. Det reella antalet inneboende torde vara avsevärt högre.

deringsverksamhet i form av elevhem, vilka Motiveringarna för elevhemsverksamheplaneras och uppförs av skolkommunen. ten har varit utbildningspolitiska. På många Behovsbedömningen görs regionalt av läns- mindre orter har ingen alternativ boendeskolnämnden, som har skyldighet att pla- möjlighet stått till buds. Rent bostadssocianera inom sitt verksamhetsområde. Skol- la aspekter torde inte ha spelat någon nämnöverstyrelsen granskar och behovsprövar värd roll vid utformningen av hemmen. projekten. Under de senaste decennierna har en

Tabell 2: 2 Elevhem 1965 efter storlek och skolform.

Elevhem huvudsaklingen avsedda för elever i

3-014003

stark utbyggnad av elevhemsverksamheten hem om 30 platser vardera intill varandra ägt rum, främst i anslutning till vårdyrkes- och kunnat samutnyttja gemensamma utskolorna. rymmen, såsom centralkök, matsal och fritidslokaler. Boendestandarden har höjts under 1960- 2.1.2 Omfattning och utformning talet, då endast enkelrum producerats. I Elevhemmen för det gymnasiala stadiet ha- den äldre produktionen dominerar dock de år 1965 12052 platser. Hemmen är dubbelrummen. Yrkesskolhemmen känneoftast avsedda för en enda läroanstalts ele- tecknas av lägre hygienstandard, eftersom ver. Någon integration mellan elever vid i regel fler elever skall dela på utrustninggymnasium och yrkesskola har ännu inte en. kommit till stånd. Servicen i elevhemmen omfattar helin- Elevhemmen för gymnasiet omfattade ackordering. Morgonmål och middagsmål 614 platser, fördelade på 14 hem. Av des- intas alltid i hemmet. Då elevhemmens kai norra Norrland ofta inte räcker till på orterna, brusa låg flertalet på platser pacitet där eleverna har lång eller svår skolväg, el- kar en del elever hyra privatrum och inta ler också i delar av mellan- och sydsverige sina måltider på elevhemmet. Veckostädmed inslag av skärgårds- eller kustbefolk- ning av rummen är regel och sänglinne tillning. handahålles. Yrkesskolhemmen rymde ll 438 platser Anknytningen till skolväsendet innebär på 185 hem. Dessa var belägna över hela att hemmen betraktas som en fortsättning landet. till skolarbetet och därvid ersätter familje- Yrkesskolans elevhem är i genomsnitt be- hemmet, främst ur ordnings- och övervaktydligt större än gymnasiehemmen och rym- ningssynpunkt. Ordningsregler fastställs lomer inte sällan mellan 100 och 200 elever. kalt. Vanligen får besök av en person av För gymnasiehemmen är ett elevantal mel- samma kön förekomma efter inhämtat tilllan 16 och 60 vanligast. Personaltätheten är stånd av föreståndaren. Tystnad brukar vaäven väsentligt lägre vid yrkesskolhemmen, _ra påbjuden vid viss tidpunkt på kvällen. där ibland ett föreståndarpar kan svara för Rummen skall i princip endast användas upp till 200 elever. för läxläsning och vila. Gällande riktlinjer för elevhemsstandar- Könsmässig åtskillnad eftersträvas. Om den utfärdades 1966 av skolöverstyrelsen anläggningen motiverar mer än ett hus uppoch avser hem för gymnasiets elever. För förs skilda hem för flickor och pojkar. I yrkesskolhemmen finns ingen normering av annat fall förläggs de till skilda våningsutförandet. Bland de standardkrav, som re- plan. En integration av olika studieriktkommenderas för gymnasiehemmen, ingår ningar av praktisk och teoretisk art anses följande: även medföra problem, då ungdomar med ringa krav på eftermiddags- och kvällsstu- Gemensamhetsutrymmen (mat- 4 mz/elev dier kan störa de mer upptagna eleverna. sal, dagrum TV-rum) Enkelrum (inkl tvättställ, vissa För att möta vid fritidsproblemen yrkesförmutrymmen) 8 m”/elev skolhemmen är ofta en fritidskonsulent an- Dubbelrum (inkl tvättställ, vissa förvutrymmen) 15 mz/Z elever ställd, medan vid gymnasiets hem förestån- Toalettrum l st/5 » daren skall svara för denna verksamhet. Dusch 1 st/S › Badrum 1 st/15 » Klädvårdsrum 6 m2/ 15 » Förrådsskâp 1-2 m2/ 15 » 2.1.3 Planerad och projekterad produktion

För hemmen rekommenderas en storlek Skolöverstyrelsen beräknar att behovet av för högst 30 elever, som dock där skäl före- elevhemsplatser uppgår till 5 000 under sju kan omfatta högst 40 elever. I flera år. För detta behövs 155 mkr fördelade med ligger fall har man med gott resultat byggt två 15 mkr vardera för budgetåren 1969/ 70 och

34 SOU 1970: 43

Tabell 2: 3 Elevhem 1965 vid olika skolformer efter slag av huvudman. Elevhem huvudsakligen avsedda för elever i Gymnasium Olika yrkesskolor Huvudman antal hem antal platser* antal hem antal platser*

1 Inklusive platser använda för elever vid andra skolformer.

1970/71 samt 25 mkr för de följande fem enligt gällande kungörelse med 75 % av budgetåren. Att ramen begränsas till 15 de verkliga kostnaderna, men där särskilt mkr i början av perioden beror på att skäl föreligger, kan bidrag beviljas med bede enskilda skolkommunernas planering ej lopp till 90 % av produktionskostnaupp kommit igång. den. I allmänhet syns under senare år stif- Skolöverstyrelsen har framställt önske- telser ha fått bidrag med 90 %, medan bimål om en särskild investeringsram för elev- dragen till elevhem där kommunen är hu-

hemmen enligt sjuårsprogrammet. Medlen vudman i regel stannar vid 75 %. Produk-

ingår dock alltjämt i den investeringsram tionskostnad ca 30 000 kr. per plats utgör som avser skolbyggnader för grundskola Även till föreståndarebostad bidrautgår och gymnasium. get. Svårigheter har funnits att på det lokala För anskaffande av lokaler för elevhem planet effektivisera utbyggnaden. Härtill samt inventarier och inredning i anslutning kommer osäkerheten om produktionens till kommuners eller landstingskommuners kvantitativa omfattning. yrkesskolor kan statsbidrag ututgå. Detta görs av hälften av bidragsunderlaget. Även till hyra av elevhemslokaler kan bidrag utgå. 2.1.4 Huvudmannaskap och finansiering Till driften av yrkesskolhem utgår inte En mångfald av huvudmannaskap förekom- statsbidrag. Hem för gymnasieelever erhålmer. Medan primärkomrnuner engagerat sig ler årligt bidrag med 5 500 kr till föreståni huvudmannaskapet för såväl gymnasiets darens avlöning. Vid dubbelhem om varelevhem som yrkesskolans, är landsting of- dera 30 platser utgår dock bidrag endast till tast verksamma inom yrkesskoleområdet. en föreståndare. Skyldighet för primärkommun eller lands- Driftskostnaden för elevhemmen subventing att uppföra elevhem föreligger inte. tioneras i betydande utsträckning av huvudstatsbidrag kan utgå till uppförande och männen. Subventionen är störst för hem inredning av elevhem. För hem avsett för med landsting som huvudman och kan upplärjungar vid allmänt läroverk, kommunalt gå till mer än 200 kronor och per elevplats gymnasium, fackskola, kommunal mellan- månad. Av eleverna upptages avgift som skola, statsunderstött handelsgymnasium el- varierar mellan hemmen. För gymnasiets ler enskild läroanstalt under överinseende hem brukar en månadsavgift av 250-350 av skolöverstyrelsen kan bidrag utgå till kronor vara regeln. Vid yrkesskolhemmen landsting, annan kommun, stiftelse eller en- är elevavgiften lägre. Statligt inackorderingsskild sammanslutning. Statsbidraget utgår bidrag med 100 kronor utgår per månad.

SOU 1970: 43 35

möblering även regelbunden städi Stockholm komplett 2.2 Ungdomshotellen ning samt sänglinne och handdukar.

2.2.1 Bakgrund och utveckling Alla hotell är utrustade med rum för

tvätt, torkning och strykning. TV-mm finns Under trycket av den starka inflyttningen även på alla hotell. Sällskapsrum utan TV av ungdom till Stockholm under 1940-tafinns i Gubbängen, Hägersten och Hässellet tillkom år 1945 Stiftelsen Hem för att by. Bordtennisrum finns i Hässelby och Hä- Ungdom. Stiftelsen har enligt stadgarna motionsrum i Enskede, där man arbeta för »tillkomsten av goda hem i gersten, även har tillgång till simbassäng. Bastu finns Stockholms olika stadsdelar för ensamstående mindre välsituerade i upp- i Hägersten och Enskede. ungdomar att be- Samtliga hyresgäster i ungdomshotellen växt- och utbildningsåren i syfte bor i enkelrum, som dock är av varierande främja skötsamma ungdomars utveckling storlek. I Gubbängen och Enskede har alla och utbildning till goda yrkesmän och med-

enkelrum en yta av 12 m2 exkl. entréyta borgare genom skapande av en uppfostran- Stif- m. m. I Hässelby har flertalet rum en yta de miljö med låga bostadsk0stnader». m2. I Björkhagen är det dotelsen bildades av personer verksamma in- på 14,9-16,8

folk- minerande ytmåttet på rummen 11,6 m2, om social- och ungdomsarbete, samt i Hägersten 10 m? och i Nybohov 9,9 m2. rörelserepresentanter. Hygienstandarden har stigit och man har Till ett första förverkligande av sina syf- Dubbleten lät stiftelsen en »ungdomsby» i de senare projekten eget badrum. uppföra terna i Gubbängen delar på badrum, medan i Midsommarkransen, som senare ändrat Detta det i Hässelby, Björkhagen och Hägersten namn till Hägerstens ungdomshotell. finns badrum i varje våningsplan. I Hägerhotell stod färdigt år 1947. Ungdomsbostästen är även toaletterna gemensamma för derna försökte stiftelsen utforma så att de

skulle »verklig trivsel och flera hyresgäster. ge ungdomarna för- För matlagning finns i Enskede kokskåp hemkänsla». Utöver att varje hyresgäst

möblerat rum, var varje till varje bostad. I Gubbängen har varje sågs med eget med ett flertal lokaler för dubblett och enkelrum en kokplatta. Våvåning utrustad ålades att för kaffekokning och enklare matfritidsverksamhet. Ungdomarna ningskök för två finns i Hägersten, Hästill självkostnadspris lösa kuponger lagning Björkhagen,

och Gubbängen. Hotellen måltider om dagen under 25 dagar per selby, Nybohov

månad i den restaurang som hörde till an- i Hägersten, Nybohov, Hässelby, Björkha-

kunde dock beviljas de gen och Gubbängen har måltidsobligatoläggningen. Dispens där hyresgästen är skyldig att lösa ungdomar, som genom arbete eller studier rium,

var förhindrade att äta angivet antal mål- 25 måltidskuponger per månad, gällande

tider i stiftelsens matsalar. som betalning för lunch eller middag. För

rönte stor från kan också erhållas matlåda el- Bostäderna efterfrågan kupongerna

ungdomarnas sida. Under åren har därför ler kaffe, te och smörgåsar. Om hyresgästen

fem av olika anledningar är förhindrad att utytterligare ungdomshotell uppförts, 1957, kan befrielse fås från nämligen i Björkhagen 1956, Hässelby nyttja restaurangen,

1964 samt En- måltidsskyldigheten. I Enskede är på försök Nybohov 1962, Gubbängen skede 1969. måltidsobligatoriet slopat, eftersom hyres-

gästen har tillgång till kokskåp.

Kontakten mellan hyresvärden och hy-

resgästen sköts på varje hotell av en före- 2.2.2 Omfattning och utformning ståndare - i dagligt tal kallad husmor. Hon

och leda arbetet inom ho- Hösten 1969 fanns vid ungdomshotellen skall organisera

tellet, bl. a. vara arbetsledare för städperplats för 844 ungdomar. Ungdomshotellen ser- sonalen. Hon har att svara för lokaler och är en typ av kollektivhus med inbyggd inventarier, informera hyresvärden om mavice för ungdomar. I hyran ingår förutom

SOU 1970: 43

och om något går sönder. de glödlampor, elräkningar samt toalettterielförslitning Husmor kontaktar hantverkare m. fl. för och hushållspapper). att få smärre reparationer utförda och sva- Bland »Anvisningar och ordningsförerar för dagligt underhåll. Hon svarar för skrifter» upptagna regler, gäller de viktigasviss ekonomisk att uppbära hy- te bestämmelserna om besök. Besök på redovisning, ra eller dela ut hyresinbetalningskort och rummen är endast tillåtna mellan klockan försälja för hyresgästerna obligatoriska mål- 08.00-23.00, lördagar, sön- och helgdagar till hotellets restaurang. Hon mellan 08.00-24.00. Nattgäster får endast tidskuponger och föreståndarens i förväg inhämhar att så långt det är praktiskt möjligt hysas efter efter lämpligt övervaka tade medgivande. Dessa ordningsföreskrifomständigheterna att av hyresvärden utfärdade »anvisningar ter gäller dock inte på Enskede ungdomsoch ordningsföreskrifter för hyresgästerna» hotell. Där är i kontraktet en bestämmelefterföljs, men också att ge gästservice. Hon se intagen om att bostaden endast är avsedd är den hyresgästerna i första hand har att för en person. vända sig till med frågor, önskningar och problem som rör boendet, t. ex. om de be- 2.2.3 Planerad och projekterad produktion sväras av grannar, vill ta emot en gäst för natten eller har svårigheter att klara hy- och är under upp- Ungdomshotell planeras ran. Arbetsuppgifterna är således vittförgre- förande både i och utanför Stockholm. Stifnade och sträcker sig över både förestån- telsen Hem för Ungdom medverkar vid prodar-, vicevärd, reception/portvakt- och ku- och förvaltning även i andra komjektering ratorfunktioner. Någon reception/portvakt muner. I Botkyrka, Lidingö och Solna är finns endast på det nyaste hotellet i Enske- stiftelsen i konkreta omengagerad projekt, de, kurator finns inte på något av hotellen. fattande ca 1000 bostäder. Verksamheten Inte heller finns något organ för hyresgäs- baseras som träfpå en överenskommelse temas medinflytande. fats mellan Stor-Stockholms kommuner om Barnavårdsnämndens organ Ungdoms- stiftelsens medverkan. upplysningen har hand om rumsförmedling- Inom Stockholms stad pågår utredningen. För att vinna inträde fordras att man är ar om ca 650 ytterligare bostadsenheter på i ålders 15-22 år, är bosatt i Stor-Stock- skilda håll inom staden. holm eller studerar eller arbetar där. Vida- En sociologisk utredning har tillsatts i re fordras ekonomi, skötsam- samarbete med stiftelsen och Stockholms godtagbar het samt till med uppdrag att studestadens bostadsförmedling in- barnavårdsnämnd, lämnad bostadsansökan. På grund av svå- ra hyresgästernas sammansättning och bom. m. i righeten att erhålla permanentbostad i Stock- stadspreferenser Stadskollegiet holm, tillsvidare att man har rätt att Stockholm har uttalat att den fortsatta plagäller bo kvar till 25 års ålder. Den som inte vid neringen och produktionen av ungdomsdenna ålder lyckats ordna någon annan hotellen skall fortgå under tiden dessa stufår förtur dier företas. Studierna skall i ett bostad, till det i samma regi driv- utmynna na hotellhemmet för vuxna i staden. aktionsprogram för den fortsatta utbyggna- Bostäderna mot korttidskontrakt den av ungdomsbostäder. upplåts enligt ett särskilt kontraktsformulär, vari specialvillkoren preciseras. Löptiden är tre 2.2.4 Huvudmannaskap och finansiering månader, med en månads ömsesidig uppsägning. Bostäderna upplåtes i möblerat Majoriteten av Stiftelsen Hem för Ungdoms skick. Hyran inkluderar kostnaderna för styrelse utses av Stockholms stadsfullmäktidetta och även samtliga övriga förvaltnings- ge. Huvudmännen, som utses efter förslag kostnader (bl. a. el, värme, vatten, fönster- av styrelsen, utgör den högsta beslutande tvätt, städning, sängutmstning, linne och församlingen (årsmötet). handdukar samt tvätt av dessa, förbruka- Stiftelsen är ansvarig för driften av ung-

SOU 1970: 43 37

domshotellen, men den administrativa och ditionella boendefonnen. Från 1880-talet ekonomiska förvaltningen sköts av Stiftel- och fram till 1920-talet uppfördes i Uppsen Hotellhem i Stockholm. Denna stiftel- sala och Lund enstaka studenthem, i regel se är ett av staden ägt förvaltningsföretag på initiativ av religiösa eller idella organimed uppgift att förvalta personalbostäder, sationer. Det sammanlagda antalet rum i ungkarlsbostäder m. m. i hotellform inom dessa Studenthus uppgick vid 1920-talets staden (bl. a. åt sjukvårdsförvaltningen). början i Uppsala till omkring 120 och i Ungdomshotellen har byggts av stadens Lund till omkring 30. allmännyttiga bostadsföretag. Stiftelsen Hem Under 1940-talet steg antalet studerande för Ungdom är således hyresgäst i de ung- vid universitet och högskolor mycket raskt. domshotell som de förvaltar. Endast ett Vid krigsutbrottet 1939 uppgick de högungdomshotell ägs av stiftelsen. Bostäder- skolestuderandes antal till ca 11000 för na har uppförts med sedvanlig bostadsfi- att år 1950 uppgå till närmare 17 000. Uninansiering för allmännyttiga bostadsföretag. versitets- och högskolestäderna känneteck- För verksamheten har stiftelsen erhållit sta- nades samtidigt av en stark inflyttning av dens borgen på lån och mindre direkta ka- övriga ungdomsgrupper, varför konkurrenpitaltillskott. Verksamheten är ekonomiskt sen om inackorderingsrummen skärptes. självbärande, hyresgästerna erlägger hyror Mot bakgrund av denna försämring på booch restaurangavgifter som utan kommunal stadsmarknaden samt det generella behovet subvention täcker driftskostnaderna. En viss av studentsociala stödåtgärder ansåg man hyresutjämning mellan äldre och yngre ung- att staten borde stödja byggandet av särdomshotell förekommer. Till anskaffning av skilda studentbostäder i universitets- och inventarier och utrustning har Stockholms högskolestäderna. stad beviljat räntebärande amorteringslån. Statligt stöd till produktion av student- I det senaste ungdomshotellet (Enskede) bostäder tillkom genom beslut av 1950 uppgick kostnaden för inventarier till 2 600 års riksdag. För studentbostadshus beviljakr per lägenhet. des kapitalsubventioner i form av ränte- I hotellservicen ingår, som tidigare och amorteringsfria samt räntetilläggslån nämnts, förutom möblerat bostad även städ- subventioner på samma villkor som för boning, linnebyte etc. samt personlig servi- stadsbyggandet i allmänhet. Lånens storlek ce. Månadshyran uppgick (nov. 1969) till bestämdes från fall till fall med hänsyn följande belopp: till hyresnivån för studentrum på orten.

att tilläggslånet borde utgå med ett fast belopp per rum i 2.3.1 Bakgrund, utveckling såväl kategorihus som för rum insprängda Studentbostäderna är i Sverige av relativt i vanliga flerfamiljshus. För rum i kategorisent datum. Sedan gammalt har de stude- hus fastställdes lånebeloppet till 5000 kr, rande vid universitet och högskolor varit för s. k. insprängda rum till 3 000 kr samt hänvisade till den allmänna bostadsmark- för familjebostäder till högst 10000 resp. naden, där inackorderingsrum varit den tra- 6 000 kr.

38 SOU 1970: 43

Genom kungörelse den 5 oktober 1962 sakligen förbehålls studerande vid de läroomlades lånesystemet, vilket bl. a. medför- anstalter och utbildningslinjer, som omfatde att tilläggslånen ersattes med ränte- och tas av förordnande enligt l § första stycamorteringsfrihet för ett lika stort lånebe- ket studiemedelsförordningen den 4 juni lopp i form av bostadslån. Som förutsätt- 1964 (nr 401). Enligt särskild bestämmelse ning för den ränte- och amorteringsfria de- (II 3 a) beviljas lån till studentbostadsfölen av bostadslånet gällde att kommunen retag för studentbostadshus i universitetsutan kostnad tillhandahöll tomtmark eller och universitetsfilialorterna. Som allmänna i vissa fall lämnade tomtkostnadsbidrag. förutsättningar gäller vidare, att den no- I enlighet med beslut av 1967 års riks- minella studietiden är mer än ett läsår, att dag (prop. 1967: 100 ang. bostadspolitiken bostäder inte iordningställs i erforderlig omm. m., statsutskottets utlåtande 1967:100) fattning genom landsting eller annan huvudslopades den räntefria och stående lånede- man, samt att läroanstalten är statlig, statslen fr.o.m. årsskiftet 1967/68. Då utgick understödd eller ställd under statlig tilläven villkoren om kommunal markupplå- syn. telse ur lånevillkoren från samma tidpunkt. 1950-talet kännetecknades av ett livligt Riksdagens beslut innebar vidare att kapi- studentbostadsbyggande. Byggherrar var i talkostnadema för studentbostäder omför- regel nationer eller stiftelser. Objekten var delas i tiden på samma sätt som för övri- ofta små, många av dem med ett rumsanga bostäder. (Jfr avsnitt 2.3.4.2 ang. finan- tal understigande 100. siering av studentbostäder.) Byggnadsobjekten har under 1960-talet Bostadsstyrelsen utarbetade anvisningar ökat i storlek. Den vanligaste objektstorlerörande vilka ken är 300-600 rumsenheter, men variatiostudentbostadsbyggandet, trädde i kraft den 1 januari 1963. Dessa nema är stora. Mindre objekt är i regel beinnebar bland annat följande. Kårortsorga- lägna i filialorterna, större i universitetsnet (kårortens centrala städerna. De stora objekten har visat sig studentorganisation), skall bedöma behovet av framtida bostä- vara ekonomiskt gynnsamma. Servicestander, och projektering osv. darden är i allmänhet avsevärt högre än följa planering Det skall vidare samordna av för motsvarande bostadsbyggande i den alluthyrning studentrum männa marknaden. Studentbostadsområdeoch studentlägenheter. Studentsom kan ha valfri na har ofta kommit att planeras utan sambostadsföretag, juridisk form, skall arbeta utan enskilt och band med kringliggande bebyggelse. De vinstsyfte i styrelsen ha minst en styrelseledamot utsedd av kommunen och minst en utsedd av 2:1 Antal enkelrum istuderande- Diagram kårortsorganet. bostäder Lokal samordning av studentbostadsverksamheten i de äldre universitetsorterna har nu i stort sett genomförts. På de nya filial- 20000 orterna verkar självständiga studentbostadsföretag i ett intimt samarbete med kommun eller kommunens allmännyttiga bostadsföretag. (Jfr avsnitt 2.3.4.1 ang. huvudmannaskap för studentbostäderna.) Från och med år 1968 utökades 10000 rätten till studentbostad till att omfatta samtliga studiemedelsberättigade studerande. Enligt bostadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter och anvisningar till 20 § bostadslånekungörelsen (II 2), avses med studentbostadshus ett hus där bostäderna huvud- 1955 1960 1965

SOU 1970: 43 39

tämligen stora och isolerade studentområ- 2.3.2 Omfattning och utformning

dena har delvis motiverats med nödvändig- 2.3.2.1 studentbostäder Befintliga heten att inom rimlig tid få fram det er- Stockholm forderliga antalet bostäder. studentbostäder i Stockholm - Befintliga inklusive viss produktion som färdigställts 1969 - fördelar sig enligt nedanstående sammanställning, i vilken dubbletter räknats som två enkelrum.

Befintliga studentbostäder i Göteborg - in- der 1969 - fördelar sig enligt följande:

Familje- Summa Enkelrum lägenheter lägenheter

Stiftelsen Göteborgs Studenthem 2 803 366 3 169 Insprängda studentbostäder 792 274 1 066 Summa 3 595 640 4 235

Lund inkluderas den som i Lund produktion, I nedanstående tabell över studentbostäder färdigställs under år 1969.

Familje- Summa

* varav 255 i Malmö ** varav 44 i Malmö

Uppsala Den Bostäder- 1 maj 1969 hade i Uppsala färdig- ter) och 1434 familjelägenheter. ställts 7 349 enkelrum (inkl. rum i dubblet- na fördelar sig enligt följande:

Umeå derobsyta och hygienutrymme, varför den i Umeå totala ytan för enkelrum jämte biutrymmen Samtliga studentbostäder har uppbrukar uppgå till 19-20 m2. Enkelrum med förts och förvaltas av Stiftelsen Umeå Stupentry är några kvadratmeter rymligare. Vid dentbostäder. Stiftelsen har uppfört 2675 gruppkökslösningar bör rummets andel i enkelrum och 739 familjelägenheter. Bland det gemensamma köket jämte matplats lägbefintliga enkelrum har inkluderats vissa gas till rumsytan. Ytåtgången i fastigheten rum som är under uppförande. per rum är då lika stor vid gruppkök som Linköping vid individuell kokmöjlighet enligt nu gängse planlösning utan speciell matplats. Den 1.1.1969 hade i Linköping färdigställts Enkelrummen uthyres alltid möblerade. 759 enkelrum och 98 familjelägenheter, av Rummen är regelmässigt försedda med ar- Stiftelsen studentbostäder i Linköping. betsbord, bokhylla, säng, soffbord, ett par

Örebro stolar samt armaturer. Veckostädning av de gemensamma ut- Den 1.1.1969 hade i Örebro färdigställts rymmena förekommer överlag. Dessutom 592 enkelrum och 266 lägenheter, av Stiftelär Veckostädning även av enkelrummen resen Örebro studentbostäder. gel utom i Göteborg, där de studerande

Växjö själva numera ombesörjer rumsstädningen. Familjelägenheterna städas alltid av hyres- Stiftelsen Studentbostäder i Växjö har uppfört 156 enkelrum och 59 familjelägenheter. gästen.

Karlstad Mathållning I Karlstad hade den 1.1.1969 färdigställts 303 enkelrum och 5 familjelägenheter, av Den dominerande utformningen av mathåll- Stiftelsen Karlstads studentbostäder. ningsfunktionen för ensamstående studerande är gruppkökslösningen. Ett antal studerande, i regel med sina rum gruppera- 2.3.2.2 Bostädernas funktionella utformning de kring en korridor, delar på ett kök som Studentbostäderna är oftast förlagda till ka- numera brukar vara försett med matplats. Under 1960-talet har dock en Antalet studerande som delar på gruppkötegorihus. ket varierar. Trenden bl. a. av del bostäder placerats i vanlig flerfamiljs- går dock, husbebyggelse, s. k. insprängda lägenheter. kostnadsskäl, mot en ökning av antalet, i Göteborg, där som nu vanligen av 10-12 stude- Dessa är tämligen vanliga utgörs 792 av 3 595 enkelrum utgörs av inspräng- rande. Matplatsen är i en del nyare projekt andelen är liten skilt från köket med en dörr. Köket är da rum, medan på övriga studieorter. Sålunda är de insprängda en- bl. a. försett med spis med ugn samt kylkelrummen i Stockholm endast 188 av skåp, gemensamt för de boende. 5176. enkelrum brukar förbe- kokmöjlighet förekommer i viss Insprängda Egen i Lund, där man genom en hållas de något äldre studerandena. utsträckning Det förekommer vidare i några fall att år 1966 gjord sociologisk undersökning studerande tillsammans en kom fram till att flertalet studenter önskade en grupp hyr koventionell flerrumslägenhet. Någon ensta- egen kokmöjlighet. Man uppför därför de s. k. fyrklöverhusen med utka gång har en insprängd lägenhet plane- eget pentry, rats speciellt för ett studerandekollektiv, rustat med spis med ugn, diskbänk och kylbl. a. i Masthugget i Göteborg. skåp samt försett med dörr. Fyrklöverrum- Storleken varierar, mi- men uppgår f. n. till ett drygt tusental i på studentrummet nimistorleken är numera 12 m2. Den van- Lund. Även i Örebro har man börjat upprumsstorleken föra fyrklöverhus. På övriga Studieorter är ligaste i de nyare rummen är 12-14 m2. Härtill kommer tambur, gar- rum med egen kokmöjlighet få.

SOU 1970: 43 41

Tabell 2:4 Samband mellan förekomst av gemensamhetslokal ooh anläggningsstorlek.

Antal bostadsenheter:

(enkelrum, dubbelrum, familjelägenheter):

Gemensamhetslokal -50 51-100 101-150 151-200 201-300 301- Total

Bordtennisrum Finns 2 5 6 4 8 10 35 Finns ej 15 9 4 1 5 15 49 Motionsrum Finns 2 1 1 2 2 12 20 Finns ej 15 13 9 3 11 13 64 Bastu Finns 10 10 6 5 11 21 63 Finns ej 7 4 4 - 2 4 21

TV-rum Finns 9 11 8 4 9 17 58 Finns ej 8 3 2 1 4 8 26

Tvättstuga Finns 1 3 6 - 7 16 33 Finns ej 16 11 4 5 6 9 51

Sällskapsrum Finns 3 4 5 2 3 10 27 Finns ej 14 10 5 3 10 15 57

Gillestuga Finns 4 2 1 2 2 1 12 Finns ej 13 12 9 3 11 24 72

Musikrum Finns 1 1 l - 2 6 11 Finns ej 16 13 9 5 11 19 73

Fotolab Finns - 4 5 3 3 10 25 Finns ej 17 10 5 2 10 15 59 Tidskriftsrum Finns - - - - l 5 6 Finns ej 17 14 10 5 12 20 78

Hobbyrum

Bibliotek Finns 1 2 1 1 1 - 6 Finns ej 16 12 9 4 12 25 78 Taverna

Bar, matservering,

Några studenthem uppförda i början av En knapp tiondel av studentbostadsan- 1950-talet saknar kokmöjlighet. Man har läggningama är försedd med restaurang elgenom bostadsvaneundersökningar och gjor- ler bar. Måltidstvång förekommer inte. Anda erfarenheter kommit fram till att kok- storlek läggningens visar inget samband med möjlighet är önskvärd och utnyttjas av de förekomsten av restaurang. allra flesta. Familjelägenheterna är försedda med

42 SOU 1970: 43

köksutrustning av i flerfamiljshus gängse F örströelse, sällskapsliv slag. Två tredjedelar av bostadsanläggningarna är försedda med TV-rum, som dock är mindre vanliga i de små anläggningarna på högst Personlig hygien 50 bostadsenheter. En har sälltredjedel Studentbostäderna utrustas numera alltid skapsrum utan TV och dessa sällskapsrum med individuell hygienutrustning, vilken i är vanligast i de största anläggningarna. består dusch. Ett tiotal anläggningar är försedda med gilregel av wc, tvättställ samt Ett mindre antal rum är försedda med bad- lestuga, vars förekomst inte har något samkar i stället för dusch. Tre fjärdedelar av band med anläggningens storlek. studentbostadsanläggningarna är vidare försedda med bastu, vilken är vanligt före- Foto, hobby kommande även i små bostadsobjekt. I de äldre studentfastighetema delar man vanli- En tredjedel av bostadsanläggningarna har fotolaboratorium, främst de stora anlägggen flera på en dusch, ibland även på wc. är försedda med bad- ningarna. Tio har vidare hobbyrum, som Familjelägenheterna förekommer oavsett anläggningsstorlek. rum av i flerfamiljshus gängse typ med badkar.

2.3.3 Planerad och projekterad produktion

Följande sammanställning klargör läget för Tvätt den fortsatta studentbostadsproduktionen på Tvättstuga förekommer i knappt hälften av de olika universitetsorterna. och är säll- Stiftelsen Stockholms Studentbostäder har studentbostadsanläggningama och äldre fastigheter erhållit utfästelse om reservation av tomtsynt i mindre på högst 100 bostadsenheter. mark på Järvafältet för ca 3100 rumsenheter. Stiftelsen har till Huddinge kommun hemställt om mark för 515 enkelrum, 120 dubletter och 190 familjelägenheter. I kv Motion Rio i Stockholm har utlovats mark för 350 Knappt hälften av anläggningarna är för- enkelrum sedda med bordtennisrum, vilket är tämli- Stiftelsen Göteborgs Studenthem har fört gen vanligt i anläggningar med över 100 diskussioner med Göteborgs stad om markbostadsenheter. En fjärdedel har motions- tilldelning för igångsättning av ca 850 lärum, som huvudsakligen är belägna i de genheter under vardera av åren 1970 och stora anläggningarna med över 300 bostads- 1971. För närvarande är emellertid studentenheter. bostadssituationen och kostnadsläget i Gö-

Studieort Pågående produktion (1969) Projekterad produktion

Stockholm 800 enk.r 550 famlägh 300 enk.r. 12 fam.lgh Göteborg 1 470 enk.r. 341 fam.lgh Lund 640 enk.r l 688 enk.r 324 fam.lgh Uppsala 1 344 enk.r 1 350 enk.r 750 fam.lgh Umeå 155 fam.lgh 1 500 enk.r 840 fam.lgh Linköping 1 337 enk.r 153 fam.lgh Örebro 524 enk.r 610 enk.r Växjö 225 enk.r 50 fam.lgh Karlstad 29 fam.lgh 64 enk.r 10 fam.lgh Pågående och projekterad produktion totalt Enkelrum 11 852 Familjelgh 3 214

SOU 1970: 43 43

teborg sådant att inom Göteborgs Förenade tion (SSCO) att det vid organisationens 29

Studentkårer viss tveksamhet råder om medlemskårer sammanlagt fanns 380 000 in-

lämpligheten av ytterligare studentbostads- skrivna studerande. SSCO ansåg att tidigare

byggande utöver redan pågående och pro- uppskattning av studerandeantalet år 1972

jekterad produktion. till 40 000 studerande var för låg, men re-

Akademiska Föreningen i Lund har mark dovisade dock inte något högre tal i nämnda

disponibel i området Östra Torn för ytter- skrivelse.

ligare ca 2 000 lägenheter utöver de redan

projekterade. Dispositionen av området har Göteborg ännu inte fastställts. Stiftelsen Studentbostäder har Antalet studentbostadsberättigade studeran- Linköpings i Lambohofsområdet fått mark för ca 4 000 de uppgick enligt uppgift från Göteborgs för-

enkelrum och 1300 för enade Studentkårer (GFS) vt 1969 till 15 900 familjelägenheter studentbostadsändamål. i Göteborg. I preliminära uppskattningar av

För Stiftelsen Örebro studentbostäder har studerandetalets utveckling räknar GFS med

i området Östra Almby avsatts tomtmark en nettoökning av ca 1 000 studerande un-

för ca 2 700 enkelrum. att av- der 1970 och 1971 samt med ca 500 till Möjligheten sätta ytterligare tomtmark för studentbo- sammanlagt 18 400 studentbostadsberättiga-

stadsändamål betecknas de studenter år 1972. som goda.

För Stiftelsen studentbostäder i Växjö

har i Teleborgsområdet planerats för ca Lund

1700 enkelrum och 340 familjeboståder. Antalet studentbostadsberättigade studeran- Tekniskt sett kan utbyggnaden fortgå i den de uppgick vårterminen 1969 till ca 20 400 takt kvottilldelningen medger. Såväl student- i Lund och 2 300 i Malmö. Någon prognos kåren som studentbostadsstiftelsen och staöver studerandeantalets utveckling har inte den är emellertid tveksamma om utbygggjorts av studentkåren. Man räknar dock naden bör sättas i gång innan besked lämmed att hittillsvarande ökningstakt kommer nats om tidpunkten för igångsättning. av att avta. Studerandetalet 1972 uppskattas filialbygget. till ca 25 000 i Lund och ca 5 000 i Malmö. I Karlstad omfattar studentbostadskvoten

för år 1970 ca 100 rum. För det fortsatta Uppsala byggandet av 100-125 lägenheter per år Antalet studentbostadsberättigade studeranfinns mark reserverad. Totalt skulle finnas de uppgick vt 1969 till ca 21 000 i. Uppsala följaktligen i landet enligt uppgifter från Uppsala studentkår. mark reserverad eller i andra former utlovad för ca 23 000 Kåren har icke gjort några direkta prognorumsenheter. Stockser för studerandeantalets utveckling. Man holm intar en särställning på gmnd av svå- » har emellertid konstaterat att ökningstakten righeterna att kunna erhålla lämplig mark numera avtagit och räknar tills vidare med för studentbostadsbyggandet. Under en nettoökning av studerandeantalet med ca förutsättning att ovanstående produktion skulle antalet rumsen- 1 000 per läsår. genomförs, heter i studentbostäder i mitten på 1970- Umeå talet uppgå till ca 83 000.

Umeå studentkår har beräknat ökningen av

antalet studentbostadsberättigade studerande 2.3.3.1 Studer-andeantalet enligt följande: Stockholm

Linköping F. n. räknar man med att det i ett sluthar i PM den 26 läge kommer att finnas 4 000-S 000 student- Linköpings studentkår bostadsberättigade studerande i Karlstad. november 1968 uppskattat studerandeantalets utveckling t. o. m. ht 1974. Studentkårens uppskattning redovisas i 2.3.3.2 Studentbostadstillgången nedanstående uppställning. Stockholm

ht 72 finns f. n. i Stockholm studentbostäder för ht 74 6 368 ht 73 6 690 6 060 personer, vilket svarar mot 16 % av medlemmarna i de studentbostadsberättiga- Örebro de kårema. År 1972 uppgår motsvarande Örebro studentkår har i PM höstterminen tal till 8 800 personer resp. 22 % varvid 1968 uppskattat antalet studentbostadsbe- beräkningarna baserats på att endast den nu rättigade studerande i Örebro enligt föl- pågående produktionen samt den planerade jande: produktionen i Huddinge och Hallonbergen kommit till stånd. Procenttalet är baserat ht 1969 3 000 på 40000 studentbostadsberättigade stude- 1970 3 720 rande. 1971 4 000

Beträffande universitetsfilialen synes stu- Göteborg dentkårens uppskattning i huvudsak över- Beräknat med samma förutsättningar som ensstämma med Universitetskanslersärmbetidigare kan f. n. studentbostad beredas tets fördelning av ramtalet för studerande 4460 personer eller 29 % av studenterna vid universitet och högskolor. Även i Örei Göteborg. Beräknat på stiftelsens produkbro torde man kunna emotse ett överskritionsplan samt GFS uppskattning av studande av de uppskattade närvarotalen. derandetalets utveckling uppgår motsvarande tal år 1972 till 6 390 respektive 35 %. Växjö Antalet studentbostadsberättigade studeran- 1969 till Lund de i Växjö uppgick vårterminen 1460, av vilka 1100 studerade vid uni- Beräknat med förutsättningen av 35 % hoversitetsfilialen och 360 vid lärarhögskolan. mogena äktenskap i familjelägenheterna kan Till höstterminen 1969 beräknades stude- f. n. bostad i studentbostad beredas 8 370 randeantalet stiga till totalt 1760. F. n. personer eller 41 % av de studentbostadsräknar man med att det i ett slutläge kom- berättigade studerandena i Lund. I Malmö mer att finnas 3 500-5 000 studentbostads- uppgår motsvarande tal till 304 resp. 11 %. berättigade studerande i Växjö. Sedan den nu igångsatta och planerade studentbostadsproduktionen färdigställts, Karlstad finns i Lund studentbostäder för ca 11 150 Antalet studentbostadsberättigade studeran- personer. Vid en ökning av studerandetalet de i Karlstad kan med ledning av uppgifter enligt studentkårens uppskattning skulle år från universitetsfilialen och lärarhögskolan 1972-73 ca 45 % av de studentbostadsbeuppskattas enligt följande: rättigade kunna erhålla studentbostad. vt 1969 1 550 ht 1969 2 000 Uppsala ht 1970 2 600 Med tidigare redovisad beräkningsgrund ht 1971 3 250 kan f. n. bostad i studentbostad beredas

SOU 1970: 43 45

9300 personer eller ca 45 % av de stu- kommer den procentuella andelen studenter dentbostadsberättigade studerandena i Upp- som kan erbjudas studentbostad att vara sala. Sedan den nu igångsatta och plane- lägre. Helt eller delvis kan detta kompenrade studentbostadsproduktionen färdig- seras genom de ovan nämnda insprängda ställts, disponeras i Uppsala studentbostä- studentbostäderna i Brickebacken. der för ca 13 000 studerande. Även vid en av studerandeantalet med 1 000 stu- Växjö ökning derande per år skulle över 50 % av de Höstterminen 1969 kunde ca 20 % av de studentbostadsberättigade kunna erhålla stu- studerande erbjudas studentbostad. Varken dentbostad år 1972-73. Studentkåren eller stiftelsen upplver bostadssituationen som hotfull, vilket bl. a. kan Umeå illustreras med den tidigare berörda tvek- Beräknat med samma förutsättningar som samheten rörande utbyggnaden av Teletidigare kan f. n. studentbostad erbjudas borsgområdet. Vidare uppges marknaden 3 680 personer i Umeå, eller 47 % av de för uthymingsrum ha stor potential av goda studentbostadsberättigade studerandena. Be- rum till konkurrenskraftiga priser. räknat på ovan relaterade byggnadsplaner av studerandeantalet kom- Karlstad och utveckling mer motsvarande tal 1972 att uppgå till Höstterminen 1969 kunde ca 20 % av de stu- 6 500 personer respektive 61 %. derande erbjudas studentbostad. Baserat på tidigare redovisad bostadsplanering och stu- Linköping skulle studeranderandeutveckling andelen Genomförandet av stiftelsens tidigare redo- de med studentbostad uppgå till ca 18 % visade produktionsplan skulle innebära att ht 1971. av närvarande studerande ht 1971 ca 44 % Såväl studentkåren som studentbostadskunde beredas plats i enkelrum och 7 % stiftelsen räknar med att det i den allmänna i familjebostad. Studentbostadsproduktion hyresmarknaden finns en rumsreserv, som enligt tillgänglig kvot ger talen 31 % resp. hittills icke behövt utnyttjas. 3 %. I det senare fallet har förutsatts att produktionen enbart inriktat sig på enkelrum. Då uppskattningen av närvarotalen, 2.3.4 Huvudmannaskap och finansiering som tidigare påpekats sannolikt är för låg, 2.3.4.1 Huvudmannaskap kommer den procentuella andelen studenter som kan erbjudas studentbostad att vara Enligt bostadsstyrelsens anvisningar till 20 § lägre. Det bör särskilt poängteras att uppbostadslånekungörelsen avses med studentbyggnaden av den högre utbildningen i Lin- eller stiftelbostadsföretag bolag, förening köping vid nämnda tidpunkt ännu icke nått se, som har till huvudsaklig uppgift att äga fortvarighetstillstånd. Som framgår av redo- studentbostadshus och som ej är allmänvisade närvarotal har sålunda tekniska högnyttigt bostadsföretag. Företaget skall vidare

skolan endast nått halva sin planerade stor-

arbeta utan enskilt vinstsyfte, och i styrellek. sen skall ingå kommunal representation. Om företaget ej är en studentsammanslutning Örebro utses styrelsens övriga ledamöter av den stu- Baserat på Studentkårens uppskattning av dentsammanslutning för vars räkning bostänärvarotalet, skulle år 1971 ca 36 % av de derna uppförs. Om synnerliga skäl föreligstuderande, kunna beredas plats i enkelrum ger får dock styrelseledamöter utses av anoch 9 % i familjebostad. I denna beräkning nan än kommun och studentsammansluthar halva den planerade bebyggelsen i Alm- ning. Med studentsammanslutning avses i by beräknats vara färdigställd. Då uppskatt- anvisningarna studentkår, studentnation elningen av närvarotalen sannolikt är för låg ler av dessa bildad organisation. Även an-

46 SOU 1970: 43

nan sammanslutning kan efter hörande av 2. Stiftelsen Göteborgs Studenthem kårortsorganet godtas som studentsamman- Studentsammanslutningen har icke majorislutning. tet i stiftelsen. Av sju mandat utser studen- Av anvisningarna framgår klart att huterna tre och kommunen tre. Det sjunde vudmannaskapet för studentbostadsföretautses av universitetets rektor efter samråd gen skall ligga hos de obligatoriska studentmed rektorerna vid övriga studentbostadssammanslutningarna, dvs. kår eller nation, berättigade läroanstalter i staden. och endast efter hörande av kårortsorganet kan annan sammanslutning, t. ex. idella föreningar, godtas som huvudmän för bo- 3. Stiftelsen Stockholms studentbostäder stadsföretag. Intresse i huvudmannaskapsfrågan torde Studentsammanslutningen utser samtliga ledärför i första hand damöter i stiftelsen. Den kommunala repreknyta sig till frågan om hur stark den kommunala sentationen tillgodoses genom att ett mandat representationen tillåtits stadgeenligt skall besättas på förslag av bli enligt stadgarna för resstudentbostadsstiftelse. I nedanstå- Stockholms stads fastighetsnämnd. pektive ende sammanställning redovisas styrelsesammansät-tningen i det centrala studentbostadskårort. 4. Studentbostadsföretagen i Karlstad företaget på respektive Som framgår av sammanställningen har och Växjö

studentsammanslutningen i normalfallet be- Studentkårerna i Karlstad och Växjö har hållit majoriteten i styrelsen och överlåtit formellt inte status som kårortsorgan, var- 1-3 mandat till kommunen. Vissa studentför den studentsammanslutning som har att bostadsföretag skall här kommenteras närutse styrelse i bostadsföretagen är Götemare. borgs Förenade Studentkårer resp. Akademiska Föreningen i Lund. I realiteten har ledamöterna utsetts på förslag av filialkå- 1. Stiftelsen Studentstaden, Uppsala ren, med undantag av en kårortsorganets Stiftelsen har behållit sin gamla organisa- egen representant. Den senare har förmodtionsform. Utöver Studentkåren (8), kom- ligen ansetts vara en brygga mellan modermunen (3) och universitetet (3) tillsätter kår och filial och bidragit med erfarenheuniversitetskanslern en ledamot i stiftelsens ter av studentbostadsbyggande m. m. De

högsta beslutande organ (direktionen). Ifrå- båda övriga filialortsstudentkårema, som

gavarande ledamot (enl. praxis universite- själva är kårortsorgan, har också till styreltets rektor) är tillika direktionens ordföran- . serna i bostadsföretaget utsett personer med de. Dessutom tillsätter direktionen själv två motsvarande uppdrag. ledamöter; nämligen sekreterare och verk- Allmänt kan konstateras att kommunerställande direktör. Härigenom kan student- na har ett starkare inflytande i bostadsförekåren bevaka majoritetsställningen. I reali- tagen på filialorterna, antingen direkt geteten har mandattänkande av detta slag inte nom att fler än ett mandat stadgeenligt tillförekommit. Direktionen drar endast upp faller kommunen, eller indirekt (Örebro) ge- Stiftelsens allmänna målsättning och ger and- nom att studentkåren besätter sina mandat ra organ (arbetsutskott och byggnadskom- med kommunalmän och/ eller personer från mitté) i uppdrag att fullfölja målsättningen. kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Arbetsutskottet, som i realiteten är stiftel- Bakgnmden till dessa förhållanden är med sens styrelse, utses till 5/6 av direktionen. Det all sannolikhet att bostadsfrågan bedömdes sjätte mandatet tillsätts av kårortsorganet, som så viktig vid valet mellan olika filial- Uppsala studentbostadsnämnd. Byggnads- ortsalternativ, att det legat i kommunens kommittén = arbetsutskottet plus ett man- direkta intresse att medverka positivt i studat samt adjungerad expertis. dentbostadsstiftelserna eller att direkt initie-

SOU 1970: 43 47

utsedda av studentsam- utsedda av utsedda av summa Företag manslutning kommun annan mandat

Stiftelsen Studentstaden i Uppsala 8 3 6 17 Akademiska Föreningens studentbostäder,

ra bildandet av sådana. I de äldre univer- uppåt i sämre läge genom de förmånliga sitetsortema har studentbostadsstiftelserna beräkningarna av produktionskostnader och stundom - åtminstone av en del kommu- pantvärde. nalmän - som en belastning med Oavsett detta kan det även i andra fall upplevts sina tidigare rättigheter till fri tomtmark. hända att de bottenlånebeviljade kreditinstituten ej finner möjligheter att ge lån intill 70 % av pantvärdet. I sådana fall kan na- 2.3.4.2 Finansiering av studentbostäder turligtvis även fördjupning av statslånet (§§ 20, 26 och 27 i bostadslånekungörelsen) komma i fråga. Enligt uppgifter från bo- För lån till studentbostadshus gäller nume- stadsstyrelsen förekommer inte fördjupning ra endast särskilda bestämmelser beträffan- i någon större omfattning. Kreditläget i de fördjupning av bostadslån och för pant- allmänhet har heller inte inverkat speciellt värdets beräknande. Således förekommer menligt på kreditgivningen till studentboinga kapitalsubventioner. Generellt gäller att städer. studentbostäder jämnställs med allmännyt- I § 27 framgår att pantvärdet för stuoch således erhåller lån med dentbostadshus beräknas enligt grunder som tiga företag 30 procent av låneunderlaget, intill 100 % Kungl. Majzt fastställer särskilt. I dessa av pantvärdet. föreskrifter framgår vilka utrymmen som Begreppen studentbostadsföretag och stu- pantvärdesbestämmes med utgångspunkt dentbostadshus definieras i kommentarerna från produktionskostnadema. Förutom uttill § 20 i bostadslånekungörelsen. I § 26 rymmen för bostadsändamål gäller detta för nämnda kungörelse, framgår att lån till stu- de lokaler som uppräknas i samband med dentbostäder kan fördjupas med 25 % av § 20, dvs. lokaler för husets drift och Iåneunderlaget mot 10 % i vanliga allmän- förvaltning samt lokaler för studenthälsonyttiga bostadsföretag. Denna möjlighet att vård, barnstugor, bilplatser och mindre geutöka statslånet sammanhänger med de för- mensamhetsutrymmen. månligare pantvärdesberäkningar som stu- Låneunderlaget bestäms efter schabloner dentbostädema åtnjuter enligt § 27 i kun- såväl för bostäder som för andra lokaler görelsen. Genom att pantvärdet fastställes än de ovan angivna. efter produktionskostnaderna och enligt Tabell över villkor för låneunderlag (lu), schabloner kan det inträffa att underliggan- pantvärde (pv) och kapitalkostander (k) för de krediter inte når upp till bostadslånets studentbostäder med tillhörande lokaler, undre gräns sedan statslånet har förskjutits (pk = produktionskostnad):

lu pv k

a. Bostäder schablon pk paritetslån b. Lokaler (enl 20 § II 2) » » nominella » schablon nominella c. Andra beláningsbara lokaler (enl 19 §) - › _d. Lokaler i pv

48 SOU 1970: 43

Inventarielån (enl. Kungl. kung. 1959 de äldre husen och höga i de nyare. Hyresnr 371), kan för anskaffning och förnyel- splittringen accentueras ytterligare genom se av inventarier låne- att de »tidigare statliga subventionerna och utgå från en särskild fond. De allmänna bestämmelserna för lå- den kommunala marksubventionen ännu lignet framgår av § l jämte anvisningar i ger kvar i det äldre bostadsbeståndet miedan nyproduktionen belastas med samtliga kostkungörelsen. Lån beviljas intill 1 400 kr för enkelrum nader. och intill det dubbla för familjebostad. Åter- I avsikt att söka undvika hyressplittring betalning sker genom avbetalningar under tillämpas på vissa kårorter hyresutjämningshögst 15 år. Räntan är fast under lånets system, vilka i princip är uppbyggda på löptid och bestäms av den normalränta för ensartat sätt. Systemen uppläggs med vissa statens utlåningsfonder som gäller vid tid- varefter tilläggs- och/ eller avbaspoäng punkten för lånets beviljande. (För budget- dragspoäng tilldelas varje enskild lägenhet året 1969/70 var räntan fastställd till 6,25 efter sådana kriterier som yta, gruppstorlek, %). sanitär utrustning, miljö, läge etc. Den totala kostnaden bostadsföretaget räknat fram inom sitt fastighetsbestånd för den följande 2.3.4.3 Studentbostädernas hyror hyresperioden divideras med det totala po- Hyresnivån i studentbostäder bestäms själv- ängtalet på samtliga hyresobjekt. På detta fallet av fastighetemas kapitalkostnader, sätt erhålls vilken kostnad varje poäng rereparationsavsättningar, inventariekostnader repsesenterar för hyresgästen. För varje läoch driftskostnader. Kapitalkostnaderna kan genhet bestäms härefter hyran genom multiför likvärdiga fastigheter variera kraftigt plikation av lägenhetens poängtal och det med tiden för deras färdigställande, och än framräknade basvärdet. I vissa fall tillkom.mer mellan olika kårorter. Underhållskost- mer städnings- och inventariekostnader till nadema kan vara svåra att skatta mellan den framräknade bashyran. Hyresutjämolika fastigheter inom samma bostadsföre- ningssystem av refererat slag tillämpas kontag även om de i princip kan antas vara sekvent i Lund, Stockholm och Göteborg lika stora för likvärdiga enheter. Driftskost- medan Uppsala och Umeå utjämnar hyrornadema är mycket att förde- na genom viss omfördelning av driftskostkomplicerade la rättvist inom ett stort fastighetsbestånd. nadema. Båda kårorterna förbereder emel- Hyreskalkyler baserade på en i möjligaste lertid till följd av subventionsbortfallet en mån strikt kostnadsfördelning mellan olika övergång till ett utjämningsförfarande likt har medfört en hyressplittring in- det som tillämpas på övriga kårorter. På fastigheter om varje kårort. Främst har kapitalkostna- filialorterna är hela studentbostadsprodukderna slagit igenom i form av låga hyror i tionen ännu nyproducerad och med så jämn

Tabell 2:5 Studentbostadshyror vt 1969. Enkelrum.

Hyresnivå kronor per år

4-014003

standard, att hyressplittring icke uppstått. ekonomisk belastning för bruksföretagen, Hyresutjämningssystemet utesluter inte av- som därmed får sämre konkurrenskraft i sevärda hyresskillnader, men hyresskillna- förhållande till företag, som inte behöver derna är då relaterade till bostadens stan- engagera sig i bostadsfrågan. Orsaken till att dard, läge etc. Genom det detaljerade po- ett flertal av bruksföretagen f. n. och såvitt ängberäkningsförfarandet uppstår många vi kan se ännu under överskådlig tid framåt hyresnivåer. I nedanstående sammanställ- inte kan avveckla det egna bostadsinnehavet ning har hyrorna vårterminen 1969 sam- är att företagens bostadsbestånd är av livsmanförts i grupper och den relativa ande- viktig betydelse för möjligheten att erhålla len bostäder inom varje hyresgrupp redovi- arbetskraft. Detta gäller i alldeles särskild sas för varje kårort. I den mån flera stu- grad det stora antal företag, som ligger indentbostadsföretag är verksamma inom kår- om influensområdet av en större ort med ett orten har uppgift om hyresläget inhämtats differentierat utbud på attraktiva arbetstillendast från huvudföretaget på orten. fällen. Företagens bostadsinnehav och den fria dispositionsrätten till de egna bostäderna utgör så länge bostadsbristen inte avvecklats 2.4 Industrins bostäder för ensamstående på de större orterna en nödvändig förutanställda stättning för att produktionen skall kunna upprätthållas inom industrien. Dessa före- 2.4.1 Bakgrund och utveckling dessutom som en sluss för den tag fungerar Att industrin bostäder åt sina an- arbetskraft, som med arbetsmarknadsmynbyggt digheternas hjälp önskar flytta från orter ställda är en företeelse med gamla anor. med arbetslöshet till arbetsplatser, där det Exempel härpå är de arbetarbostäder som finns gott om arbete. Dessa företags bobrukar finnas vid äldre fabriker eller bruk. Bostadsbeståndet omfattar stadsbestånd, oftast äldre bostäder med resåväl familjebolativt låg hyra, används i många fall som städer i flerfamiljshus som småhus som ungkarlsbostäder, dels permanenta och dels i övergångsbostäder för den nyinflyttade aran- betskraften. Avflyttningsklausulerna i hyflyttbara enheter. Ingen statistik finns av industrins bostads- reskontrakten i företagens bostäder gör det gående omfattningen innehav totalt i landet. möjligt för företagen att få bostäder lediga för nyinflyttade och ökar alltså rörligheten Vid mitten på 1940-talet bildades Industmellan orter med undersysselsättning och riens Bostadsförening som enligt stadgarna har till »att sådana med goda arbetsmöjlighetew. syfte främja bostadsfrågans rationella lösning vid industrien genom att kontakt med de fackmän av olika Av föreningens medlemmar har under skapa industrierna årens lopp uppförts ett betydande antal boslag, som hos de enskilda syssla med bostadsfrågan samt genom att fort- städer, bl. a. för ensamstående. Bygganlöpande till medlemmarna lämna råd och det av ungkarlsbostäder hade störst omfatti frågor som omfattas av för- ning under åren 1947-1961 för att senare upplysning eningen». Föreningen har numera ungefär uppgå till något hundratal enheter per år. 120 medlemmar, de flesta stora eller me- Funktionellt har även utformningen föränddelstora industriföretag. rats under åren från ett starkt kollektivt Motiven för industrins inslag till ett individuellt boende. Bostäder bostadsbyggnadsverksamhet är numera främst för ensamstående uppförda under 1960-tapersonalpolitiska. I remissvar till let har i allmänhet eget bad- eller dusch- Kungl. Maj:ts proposition angående ny hyreslagstiftning ytt- rum och egen kokmöjlighet.

rade Industriens Bostadsföreningzl 1 1968: 91 angå- Kungl. Majzts proposition »Att äga och förvalta bostäder är en ende ny hyreslagstiftning, s 79.

50 SOU 1970: 43

Tabell 2: 6 Industrins ungkarlsbostäder? Produktion 1944-1966. Enkelrum utan Enkelrum med Dubbletter

1 Medlemmar i Industriens Bostadsförening.

2.4.2 Omfattning och utformning är rummen försedda med tvättställ, men Under åren 1944-1966 har av medlem- vanligen är även dessa kollektiva. Toalett mar i Industriens Bostadsförening uppförts delas ofta av 6 personer, men kan i en del 6836 Dessa fall vara avsedda för upp till 15 personer. ungkarlsbostäder. är i regel inom III. Utöver de Dusch brukar delas av flera, vanligast dock belägna dyrortsgrupp bostäderna har under åren an- 10-15 personer. Förläggningarna brukar permanenta skaffats vara försedda med pentry eller kokvrå samt flyttbara förläggningar, egenägda eller förhyrda från arbetsmarknadsstyrel; med dagrum ofta med TV. Köksutrustningsen. en förutsätter tillgång till måltider på annat håll. Tvättmöjlighet saknas ibland. Bastu När det gäller bostadens utformning finns i huvudsak två varianter: och förekommer i en del förläggningar. förläggningar individuellt utrustade bostäder. Förläggningarna är alltid möblerade. Dessutom finns en del äldre småbostäder Städning dagligen av rum och gemensamma utan kollektiva vilka ofta av utrymmen anges vara regel, liksom att arinslag, utgörs betsgivaren håller med sänglinne. tidigare familjelägenheter. De individuellt utrustade Förläggningarna är en betydande del av ungkarlsbostä- Här är derna har oftast eget bad- eller duschrum ungkarlsbostäderna. hygienutrymsamt kokskåp eller kokvrå. Den senare brumen, matlagninsutrustning, sällskapsutetc. kollektivt utformade. Flerta- kar inte innehålla matplats. I något äldre rymmen let enheter utgörs av enplanspaviljonger, bostäder kan badrummet vara gemensamt, men en del är permanenta flervånings korri- medan toalett och kokmöjlighet tillhör varje dorhus. är numera vanligare än enskild bostad. Eget rum delat. Enpersonsrummen har i allmänhet Dessa smålägenheter är rymligare än stuen rumsyta m2. Någon gång är dentbostäder med egen hygien- och kokpå 7-10 rummen försedda med kokskåp, medan hy- möjlighet. Lägenhetsytan är ofta 27-33 är kollektiv. m2. I senare projekt innehåller inte sällan gienutrustningen Hygienstandarden är varierande. Ibland bostaden även en sovalkov, en planlösning

SOU 1970: 43 51

som blivit mycket uppskattad. eller högre för 24 %. Nästan undantagslöst

Gemensamma utrymmen utöver tvättstu- var hyrorna subentionerade av företagen.

ga saknas i regel. Där sällskapsrum finns Hyressubventionen för förläggningsrummen

brukar de nyttjas mycket litet. uppgick till högre belopp än för de indi-

Bostäderna uthyres oftast fullt möblerade. viduella bostäderna. Den del av hyran som

När det gäller städservice, är praxis väx- täcktes av företaget uppgick ofta till l 500

lande. I en del fall städas rummen dagli- kronor per rum och år. Omsättningen av

gen genom arbetsgivarens försorg medan hyresgäster är en svårighet vid hyressätt-

andra inte städas av denne. ningen. Denna varierar, men generellt tor-

De individuellt utrustade bostäderna bru- de dct vara svårt att överskrida en belägg-

kar upplåtas till anställda av båda könen ning på 85 % i förläggningarna på grund av

och med vitt skild yrkesinriktning, medan rörligheten. ,

förläggningama alltid är avsedda för det Hyrorna för individuella bostäder med

ena könet och ofta endast för kollektivan- egen hygien- och kokmöjlighet var högre.

ställda. I regel låg månadshyrorna år 1968 inom

Man anser inom en del industriföretag intervallet 190-260 kronor per månad för

det vara önskvärt att ensamstående anställ- möblerad bostad.

da, där så är möjligt skall ha tillgång till

en individuellt utrustad bostad. Yngre an- 2.5 Arbetsmarknadsverkets förläggningar ställda har på vissa håll varit tveksamma när det gällt att acceptera bostad i förlägg- 2.5.1 Bakgrund och utveckling

ning. Man anser vidare att denna bostads- Under de senaste decennierna har arbetsvariant även på sikt utgör ett nödvändigt marknadspolitiska åtgärder kommit att omkomplement till de permanenta bostäderna, fatta allt fler människor, särskilt de i omeftersom behovet av arbetskraft växlar och skolning och beredskapsarbeten. Ett nöddet uppstår tillfällen, då möblerad bostad vändigt villkor för att verksamheten skulle snabbt måste finnas tillgänglig för nyanställkunna genomföras, har varit bostadsfråda ensamstående. gans ordnande för berörda personer. Ofta

har omskolning och beredskapsarbeten va-

2.4.3 Planerad och projekterad produktion rit förlagda till orter där förläggning varit

det enda bostadsaltemativet. Förläggningar- Någon samordning av framtida produktion nas antal har därför ökat med åren, främst förekommer inte. Det finns skäl anta att de för omskolningselever. den minskning av industrins bostadsproduk-

tion som skett under 1960-talet kommer att 2.5.2 Omfattning och utformning fortsätta.

Vid mitten av år 1969 disponerade arbets-

marknadsstyrelsen 10 400 platser i förlägg- 2.4.4 Huvudmannaskap och finansiering

Antal Bostäderna ägs direkt av företagen eller geplatser nom företagsägda stiftelser. 30.6.1969

Av material insamlat under år 1968 av Industriens från anslutna Elever, riksyrkesskolor 936 Bostadsförening » omskolningskurser 2 375 medlemsföretag framgår att hyrorna för för- Anställda, storarbetsplatser 648 läggningarna var låga. Medianhyran utgjor- » övriga beredskapsarbeten 2 561 de 125 kronor för möblerat en- Vapenfria tjänstepliktiga 208 per månad Flyktingar 275 kelrum med daglig städning. Hyrorna varie- Omñyttade arbetslösa, Malmö och rade betydligt. Medan 25 % av förläggning- Göteborg 436 Vid fabrik ej uttagna 518 arna hade hyror som understeg 100 kronor Summa 7 957 per månad, var månadshyran 150 kronor

52 SOU 1970: 43

ningar. Av dessa var ca 2000 uthyrda till För att höja boendestandarden har man kommuner som förläggning och 450 till an- på senare tid börjat uppföra en särskild frinat ändamål. Styrelsens övriga förläggning- tidspaviljong vid förläggningama. Den inar användes enligt tablå på föregående sida. nehåller bordtennisrum, hobbyrum och bastu. Elevförläggningar vid omskolningskurser innebär bostad Förläggningarna tillhandahålles alltid i enpersonsrum om 7,5 m2 eller möblerade. När det gäller städservice är tvåpersonsrum om 10,2 m2. Hygienpraxis växlande. På vissa håll städas såväl utrustning och kokmöjlighet är kollektivt utformade. Vid enpersonsrum är hygienstan- rum som gemensamma utrymmen dagligen, darden l toalett 1 tvätt- medan man i en del fall städar rummen per 6 personer, 2-3 i veckan. Bäddning ombesörjs ställ per 4 personer samt 1 dusch per 12 gånger personer. För tvåpersonsrummen är motsva- av den boende själv. rande l toalett och 1 tvättställ Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att per 6 persoförläggningar är nödvändiga för att trygga ner samt l dusch per 24 personer. Gemensamt finns av kaffe- bostadsförsörjningen vid snabb omlokalisepentry för tillredning mål. Paviljongerna rymmer även dagrum, ring av arbetskraft. vanligen med TV, tvättstuga och, i 24personspaviljong, även matrum. En sär- 2.5.3 Planerad och projekterad produktion skild matsalsbarack för huvudmål brukar finnas, såvida man inte ordnat med ele- Under 1969/70 beräknas behobudgetåret vernas mathållning på annat sätt. Förestån- i egna byggnader vet av förläggningsplatser daren är tillgänglig under dagtid. Kurator öka med ca 950. finns i anslutning till kursverksamheten. För budgetåret 1970/71 beräknas behovet Arbetsmarknadsstyrelsen strävar i första av platser i egna byggnader öka med 300 hand efter att placera omskolningsleverna avseende 160 omskolningsverksamheten, i inneboenderum på den öppna marknaden. 50 för vaavseende överflyttad arbetskraft, Förläggning ordnas där rum inte finns till- tjänstepliktiga och 940 för uthyrpenfria gängliga. Elevförläggningar fanns i mitten Den totala ning till kommuner och företag. av år 1969 på 53 orter. Dessutom förekom ökningen uppgår således till 1450 platser. det i viss omfattning, att arbetsmarknads- Kostnaderna för dessa beräknas till 21,0 styrelsen själv hyrde bostäder åt eleverna. milj. kr. Denna verksamhet omfattade drygt 700 bo- har utvecklat en idé om en Styrelsen städer på 10 platser. mindre förläggningsbyggnad för ensambo- Storarbetsplatserna var (mars 1969) beläg- ende, vilken även skall kunna användas som. na på nio platser i landet, ofta i mindre familjeförläggning (familjebostad). Det setätorter. Dessa förläggningar var avsedda nare möjliggöres därigenom att byggnaden för omflyttad arbetskraft från Norrland och givits en sådan planlösning och konstruktion från Kopparbergs eller Värmlands län. Stor- att man med en innervägg, som är monarbetsplatserna är förlagda till regioner med terbar i två alternativa lägen, kan anordna efterfrågan på arbetskraft och strävan är byggnaden för antingen det ena eller andra att söka omplacera de anställda så snart ändamålet. som möjligt i det reguljära arbetslivet. Pa- Byggnaden omfattar för ensamboende viljongema är i princip lika utförda som fyra sovrum, varav tre om 9,0 m2 och ett om för omskolningseleverna, men man har all- 12,0 m2. Vidare finns ett fullständigt utrustid eget rum om 7,5 m2. tat kök samt matplats för fyra personer. Övriga beredskapsförläggningar ligger i re- Hygienutrustningen är kollektiv och består gel i glesbygden. Liksom vid storarbetsplat- av badrum med wc och tvättställ samt serna har man alltid eget rum. Bostadens duschrum med wc. Ett gemensamt förråd utförande är även i övrigt lika som storar- finns även i byggnaden. Styrelsen avser att betsplatsemas förläggningar. låta nyanskaffningen under budgetåren

SOU 1970: 43 53

1969/70 och 1970/71 i huvudsak bestå av eftersläpning av den statliga sektorn kan byggnader med detta utförande. dock konstateras. Åtgärder för en lyftning av hyresnivån i statens ifrågavarande bostäder företas emellertid t. n. 2.5.4 Finansiering Utöver här nämnda bostäder hyr karolins- Produktionskostnaden för ett enkelrum om ka sjukhuset ett stort antal enkelrum på den allmänna hyresmarknaden liksom ett antal 7,5 m? jämte del i gemensamma utrymmen uppgår till ca 10 000 kronor. För uppsätt- familjebostäder, som delas upp och hyrs ut som enkelrum med del i kök. ning av paviljong på plats tillkommer en kostnad av ca 2 500 kronor Uppgifter saknas för principerna vid tillper rum. Inventarier i enkelrum beräknas kosta 1 500 kro- delning och utnyttjande av bostäderna. Statistik saknas även över ålderssammansättnor. Dagskostnaden (kapitalavskrivning och drift) per rum varierar men är i medeltal 9 ning och boendetid. kronor för ett enkelrum. Statsverkets strävan är att i görligaste mån Anställda komma ifrån tjänstebostädema och i stället vid storarbetsplatser och övriga betalar nyttja bostäder på den allmänna bostadsberedskapsarbeten ingen hyra. Vid bostad marknaden i förläggning innehålles dock en del av bortaliggningsbidraget. För elever vid omskolningskursema innehålles på motsvarande sätt det månatliga som 2.7 Kommunernas personalbostäder hyresbidraget, eljest uppgår till 125 kronor i dyrort III, 2.7.1 Bakgrund och utveckling 150 kronor i dyrort IV och 175 kronor i dyrort V. Under äldre tid var det regel att huvudmännen för sjukhusen tillhandahöll bostäder för sina anställda. Oftast var dessa bostäder be- 2.6 Statsverkets innehav av enkelrum och lägna inom själva institutionsområdet och dubbletter befattningama var förenade med bostads- Enligt uppgift från Statens personalbostads- tvång. På grund av bostadsunderskottet på delegation disponerade statsverket år 1969 senare tid tvingades landstingen och kom- 4827 enkelrum och 474 dubbletter. De munerna stående utanför landsting att även största bostadsförvaltande myndigheterna i fortsättningen svara för de anställdas bovar med 2 910 stadsförsörjning, som av huvudmännen befortifikationsförvaltningen bostäder, med 921 och traktats som en nödvändig förutsättning för byggnadsstyrelsen karolinska sjukhuset med 710. Nybyggnads- att klara nyrekryteringen av personal. Många verksamheten var av liten En- vårdinstitutioner är dessutom belägna på omfattning. dast 752 bostäder hade tillkommit år 1962 orter, där ingen annan möjlighet finns att eller senare. Dessa tillhörde oftast fortifi- ordna bostäder. Genom åren har därför där de ofta bestod av dessa huvudmän anskaffat ett stort och vakationsförvaltningen, elevhotell vid försvarets samt rierat bestånd av personalbostäder. anläggningar, av karolinska Primärkommunerna brukade fram till sjukhusets personalbostäder. Flertalet bostäder är belägna i landsortsstä- 1960-talets .början planera in personalbostäder eller vid militära förband på landsbygd- der på ålderdomshemmen. Främst på grund den. Genom sammanslagningar och konto- av önskemål från de anställdas sida har man risering minskas beståndet successivt. Be- frångått detta system och bostäder erhålls ståndet är utspritt på en mängd orter i i stället på den reguljära bostadsmarknaden. små poster, tillhöriga skilda huvudmän. Hu- Antalet personalbostäder på ålderdomshemvudprincipen för hyressättningen av stats- men minskar även genom att de tas i bruk verkets bostäder är att hyran skall motsvara för annat ändamål. vad en likvärdig bostad betingar på den För åldringssjukvårdens personal inneallmänna hyresmarknaden på orten. En viss har Stockholms Socialnämnd ett relativt

54 SOU 1970: 43

stort antal bostäder, i allmänhet belägna i Tillsammans med småbostädema i Stockfastigheter intill vårdinstitutioner- holm uppgick antalet småbostäder i landsspeciella na. En utbyggnad av beståndet planeras. tingens och de tre sjukvårdsförvaltningarnas Från år 1971 övergår åldringssjukvården i regi i slutet av år 1969 till närmare 25 000 Stockholm till storlandstingets huvudmanna- bostäder om högst 1 rum och kök. Enkelrummen är den vanligaste bostadstypen och skap. detta är särskilt förhållandet med de lokalt 2.7.2 Omfattning och utformning förvaltade bostäderna. Av de centralt för- För att belysa omfattningen av landstings- valtade var lägenheter om 1 rum med kokkommunernas innehav av personalbostäder skåp/kokvrå vanligast, medan enkelrummen utsändes i november 1969 en enkät till kom i andra hand. Dubbletter eller lägensamt till sjukvårdsförvaltning- heter om 1 rum och kök var relativt ovanlandstingen arna i de tre kommunerna utanför landsting; liga. och Malmö. I enkä- Det helt .övervägande antalet lokalt för- Stockholm, Göteborg ten ombads för total- valtade småbostäder var möblerade. I alllandstingen redogöra beståndet av bostäder, antalet småbostäder mänhet uppgav landstingen att så var fallet om högst l rum och kök, bostadsplanering med 90-100 % av bostäderna. Beträffande beträffande småbostäder, finansiering och de centralt förvaltade småbostädema variehuvudmän har besvarat en- rade möbleringspraxis mellan huvudmänhyror. Samtliga käten. var dock drygt hälften möbnen. Vanligast Av de inkomna svaren framgår, att lands- lerade, enligt landstingens uppgifter. av korttidsboende i tingen och de tre sjukvårdsförvaltningama Det starka inslaget tillsammans över ett stort bestånd småbostädema framträdde tydligt. En stor förfogar totalt 34 500 av landsting att i de loav personalbostäder, ungefär majoritet uppgav, bostäder. Av dessa var närmare 22 000 lo- kalt förvaltade småbostädema mer än 50 % kalt förvaltade, dvs. de beläggas och ad- av de boende avflyttar inom 2 år. Lägst ministreras av respektive institutionsledning. omsättning förekom i en del glesbygdslän. Bostäderna är i de flesta fall belägna inom Sålunda landstingen i Västernorruppger institutionsområdet eller i dess omedelbara land, Kopparberg, Kronoberg och Kalmar närhet. Ibland ligger de inom vårdbyggnad läns norra landsting en omsättning på högst ooh även inom vårdavdelning. Bortåt 14 000 35 % under 2 år. Göteborg och Stockholm bostäder förvaltades av landstingskanslierna. hade å andra sidan en mycket hög omsätt- En inte oväsentlig del av dessa senare bo- ning, Göteborg 95-100 % och personalstäder är belägna utan närmare anknytning hotellen i Stockholm 140 % på 1 år. Vid sidan av småbostädema förekom det till någon vårdinstitution. I enkäten ombads huvudmännen uppge på flera håll, att huvudmännen möblerade av småbostäder bo- stora lägenheter och till ensamstående anfördelningen på olika lokalt och centralt förvaltade. ställda hyrde ut rum med tillgång till kök stadstyper, Stockholm har därvid inte haft möjlighet och hygienutrymme. Denna boendeform syatt göra denna uppdelning, men viss led- nes dock ha slagit mindre väl ut ur förvaltning har getts angående den sannolika för- ningssynpunkt. delningen. För landet i övrigt uppgick småbostädema till följande antal:

Enkelrum Dubbletter 1 rkvr 1 rok Totalt

Lokalt förvaltade 12 191 766 2 558 1 161 16 676 Centralt förvaltade 1 958 169 2 409 447 4 983 Samtliga 14 149 935 4 967 1 608 21 659

SOU 1970: 43 55

rade emellertid de centralt förvaltade. 2.7.3 Planerad och projekterad

produktion

Vad gäller ägandeformer för de dispone- Huvudmännen lämnade även uppgifter om rade bostäderna, visade det sig, att nästan pågående nyproduktion av småbostäder samt alla huvudmän såväl ägde som förhyrde det planerade behovet under de närmaste småbostäder. I allmänhet utgjorde de föråren. På grund av den år 1971 förestående hyrda bostäderna en liten del, närmast ett sammanslagningen av Stockholms sjuk- komplement till egenägda fastigheter. I storvårdsförvaltning med Stockholms läns lands- stadsområdena, såväl Stockholm som Göteting kunde genom oklarheter om den fram- borg och Malmö utgjorde å andra sidan de tida planeringen inga prognoser lämnas av förhyrda bostäderna flertalet. På en del dessa huvudmän. håll hade huvudmännen inköpt bostadsrätts- 12 huvudmän meddelade, att ingen ny- lägenheter. Det förekom även, att fastigheproduktion var aktuell och att inte heller ter från kooperativa bostadsföretag förhyrnågon sådan planerades inom de närmaste des. På tre håll skedde bostadsproduktioåren. På ett par håll stod även småbostäder nen genom en landstingets bostadsstiftelse. tomma. Två landsting deklarerade, att en- De egenägda bostäderna var nästan unligt deras uppfattning borde primärkommu- dantagslöst egenfinansierade, utan statliga nen svara för allt bostadsbyggande inom sitt lån. område. 16 huvudmän subventionerade hyrorna. 15 huvudmän hade antingen en aktuell Vanligen skedde detta med hänvisning till nyproduktion och/eller planerade en sådan. avflyttningsklausulen, som medförde att man Uppgifterna avsåg i de flesta fall de när- måste lämna bostaden vid anställningens maste åren 1970 och 1971. Planerat behov upphörande. Men även tjänstebostadstvångjämte aktuell nyproduktion uppgick till ca et eller bostadens läge anfördes. För av- 2700 bostäder, varav ca 1000 lokalt för- flyttningsklausulen brukade en hyresnedsättvaltade och 1700 centralt förvaltade. Till ning på 3-15 % ske, för tjänstebostadsden senare gruppen tillkommer två perso- tvånget 5-20 %, om bostaden låg inom nalhotell, som Stockholm avsåg att färdig- vårdavdelning med 8 %, inom vårdbyggnad ställa till år 1972. En del huvudmän plane- 3-5 %, sjukhusområde 2-3 % eller om borar således en omfattande utbyggnad av staden var belägen på ort, där ingen annan personalbostadsbeståndet. uthyrning av möblerade bostäder förekom, Endast en huvudman hade erhålilt små- med 5 %. På ett par håll hade hyresnedbostäder genom tilldelning av primärkom- sättning skett på grund av de mycket höga mun. Förhandling pågick på något håll om hyrorna i den senaste produktionen. Stockatt erhålla bostadskvot men hade ännu inte holms sjukvårdsstyrelse subventionerade hylett till något resultat. Uppsala läns lands- rorna med 20-25 %. ting, som tilldelas 200 bostäder av årligen Uppsala stad, hade helt reserverat denna 2.8 Bostadshotell m. m. för ensamkvot för bostäder om 2 rum och kök, på stående grund av den mycket stora efterfrågan av denna bostadstyp. Under 1960-talet har ungdomarnas och andra ensamståendes bostadssituation uppmärksammats på flera håll i landet. Genom kom-

2.7.4 Huvudmannaskap och finansiering

munalt engagemang har bostadshus för en- De flesta av huvudmännen förfogade såväl samstående uppförts i bl. a. Stockholm, över lokalt genom vårdinstitutionerna som och Troll- Göteborg, Sundbyberg, Uppsala centralt kanslierna förvaltade bostägenom hättan och ett planeras i Järfälla. På enskilt der. Som tidigare nämnts, var dock det sto- initiativ har det tillkommit bostäder för enra flertalet av bostäderna lokalt förvaltade. samstående i bl. a. Karlskrona. En dell I den nyproduktion som förutsågs, domine- projekt har formen av bostadshotell. Bo-

56 SOU 1970: 43

är i de flesta centralt mans hotellen 642 enkelrum och städerna fall mycket rymmer ofta som be- 135 dubbletter. Av de senare är 34 avsedda belägna, på saneringstomter, funnits Bo- för makar eller samboende övolämpliga för familjelägenheter. par, medan stadsstorleken är l rum med kokskåp/kok- riga dubbletter och enkelrum är reserverade vrå och badrum/dusch, i några fall även för ensamstående. Rummen är försedda 2 rum med kokvrå. I allmänhet finns i fas- med ljus kokvrå och bad eller dusch. Ruinsen del kollektiva såsom ytan är 13,0-14,4 m3. Lägenhetsytan är tigheterna inslag, med TV, motionsrum för enmmsbostäderna 22,6-27,8 m2. En sällskapsrum bastu, I är bostäderna till- del lägenheter är försedda med sovalkov. och tvättstuga. regel för ensamstående i alla åldrar. Of- Rummen uthyrs möblerade. Städning vargängliga ta uthyrs bostäderna möblerade. I Stock- annan vecka ingår i servicen liksom sängholm och Göteborg innehåller hyreskontrak- linne. tet en klausul om att bostaden om 1 rum Av gemensamma utrymmen finns i Bergär avsedd för endast en person. Något sjön sällskapsrum med TV, motionslokal organ för hyresgästernas medinflytande i och bastu samt tvättstugor. I bottenvåningav ny bebyggelse en finns även en cafeteria liksom en serförvaltning eller planering finns inte vid anläggningarna. vicebutik för dagligvaror. Svartedalen har bostadshus likaså med TV, bastu, mo- Som exempel på nyuppförda sällskapsrum för ensamstående redogörs för projekt i Gö- tionslokal och tvättstuga. Här finns det även teborg, Sundbyberg och Karlskrona. klädvårdsrum i varje våningsplan. På båda hotellen finns en heltidsanställd husmor, som förmedlar kontakter mellan

2.8.1 Bostadshotell i Göteborg hyresgäst och hyresvärd. Drygt hälften av bostäderna är reserve- 2.8.1.1 Bakgrund och utveckling rade för de stora industriernas anställda,

vilka har förtur till bostäderna. Övriga bo- De senaste decennierna har en kraftig exav framförallt ägt städer uthyrs till andra anställda, pensionäpansion exportindustrin rum rer och studerande. Alla hyresgäster tecknar i Göteborg och staden har tillförts eget kontrakt, varför man inte är bunden mycket arbetskraft, såväl inhemsk som intill någon arbetsgivare för att få behålla vandrad. För att klara bostadsförsörjningen bostaden. Kontraktet innehåller några särför inflyttad arbetskraft har därför de stora bestämmelser. Den viktigaste är att bostaindustrierna uppfört bostadspaviljonger eller t. o. m. anskaffat husbåtar. Dessa bostä- den om 1 rum endast upplåtes för en per- Från son. der rymde år 1967 ca 2000 boende. kommunalt håll ansåg man denna bostadsstandard som alltför låg och de boendes 2.8.1.3 Planerad och projekterad situation som otrygg på grund av avflyttproduktion ningsklausulen, som medförde att hyresgästen vid byte av anställning måste flytta Göteborgs stads bostadsaktiebolag uppför från bostaden. Staden beslöt därför att upp- f. n. ytterligare två bostadshotell med tillföra fem bostadshotell med sammanlagt sammans ca 1 150 bostadsenheter. Genom 2 000 bostäder. annan huvudman uppförs även ett hotell. Bostadshotellen beräknas vara färdiga år 1971-1972. 2.8.1.2 Omfattning och utformning

Hittills har två bostadshotell färdigställts, 2.8.1.4 Huvudmannaskap och finansiering nämligen Svartedalen, beläget i industridistriktet på Hisingen samt Bergsjön, belä-, Huvudman och förvaltare för bostadshotelget ungefär en mil från stadens centrum in- len är Göteborgs stads bostadsaktiebolag. åt landet i ett nytt bostadsområde. Tillsam- Husen är finansierade med sedvanliga stat-

SOU 1970: 43 57

liga lån. För inventarier har ett särskilt lån gon och kväll, där man bl. a. kan köpa bilupptagits, med femårig amorteringstid. In- jetter till bastu och motionsutrymmen. En ventariekostnaden per rum uppgår till 1 900 tvättstuga för självtvätt och inlämningstvätt kronor för enkelrum. finns även. Avsikten är vidare att man ge- I Svartedalen uppgår månadshyran (in- nom receptionen skall förmedla önskad städklusive ovannämnda service) för lägenhet hjälp. om 22,6 m2 till 352 kronor och för lägen- Ägare och förvaltare av fastigheten är staheter om 27,8 m? till 391 kronor. I Berg- dens allmännyttiga bostadsföretag, Fastigsjön är hyran 351-358 kronor/ månad för hetsaktiebolaget Förvaltaren. för en- Hyran lägenheter med en yta av 25,5-25,8 m2. rumslägenhetema för omöblerad bouppgår Dubbletterna i Svartedalen med yta på 38,9 stad till 321: 80 för den minsta storleken m? betingar en månadshyra på 536 kronor och till 337: 34 för den största per månad. samt för 40,6 m2 555 kronor, medan dubb- För dubblettema är månadshyran 417: 58. letterna i Bergsjön m2 kos- I Sundbyberg på 40,4-40,8 planeras ett nytt bostadstar 540-543 kronor/månad. Vidare beta- hus med liknande för 150 hyutformning lar hyresgästerna en depositionsavgift på 20 resgäster. Detta beräknas vara inflyttningskronor/månad, vilken återbetalas vid av- år 1971-72. färdigt flyttning, om den inte har behövt användas för reparationer e. d. För bilinnehavare tillkommer 2.8.3 Karlskrona, kvarteret Reval avgift för bilplats. I Karlskrona råder brist på små men välutrustade bostäder. Genom enskilt initia- 2.8.2 Sundbyberg, kvarteret Banken tiv har därför hösten 1969 färdigställts en De ensamståendes bostadssituation har va- med 26 bostäder för ensamståenfastighet rit prekär i Sundbyberg. För att klara de de. Lägenhetsstorleken är 1 rum och kokinflyttades bostadsförsörjning hade de stora vra: industrierna måst anskaffa ett betydande antal bostadspaviljonger, en boendeform som Antal Rumsyta Totalyta inte ansågs tillfredsställande. När det blev aktuellt med nybyggnation av det centralt 4 st. 15 m”, med bad 25 m” 4 » 12 » » » 19 » belägna kvarteret Banken, vände sig därför 12 » 12 » » dusch 19 » industrierna till kommunen med önskemål om att där måtte uppföras ett större antal Bostäderna uthyrs möblerade eller omöblägenheter för ensamstående. Kommunen lerade efter hyresgästens önskemål. Drygt anslöt sig till denna handlingslinje. I decem- hälften beräknas bli möblerade. Om hyresber 1968 stod fastigheten inflyttningsfärdig. gästen önskar, ombesörjs Veckostädning ge- Denna innehåller 234 lägenheter om 1 rum nom värdens försorg. och kokskåp med bad, 9 dubbletter samt 74 I fastigheten finns gemensamt för hyreslägenheter om 2 rum och kök. gästerna gillestuga med pentry, bastu samt Kokskåpslägenhetema har en totalyta av tvättstuga. Vidare finns reception öppen un- 26,5-28,6 m2, varav rummet upptar ca der dagtid fram till kl. 22. Då fastighe- 14 m2. Lägenheten är försedd med rym- ten är mycket centralt belägen på en sanelig klädkammare. En del lägenheter uthyrs ringstomt, finns i närheten tillgång till restill de stora industriema i staden, medan tauranger och butiker. resterande hyrs ut direkt till hyresgästen. Bostäderna är tillgängliga för alla ensam- Industrierna har möblerat sina lägenheter. stående utan åldersbegränsning. Hyreskon- Av gemensamma lokaler finns i fastighe- traktet innehåller inga särbestämmelser, varten bastu, motionsrum och två festlokaler för t. ex. två personer under kortare tid med kokmöjlighet, som får hyras. I fastig- tillsammans kan disponera en lägenhet. heten finns vidare en reception, öppen mor- Husen är finansierade med statliga lån.

58 SOU 1970: 43

Ägare är Liljeströms Byggnadsaktiebolag, ungdomar över 12 års ålder vistas på hem Karlskrona. Hyran för de mindre storlekar- för antingen flickor eller pojkar. na uppgår till ca 250 kronor per månad för Personaltätheten är hög på upptagnings- Omöblerad lägenhet och 375 kronor för de hemmen. I regel finns föreståndare och bistörre lägenheterna. trädande föreståndare, ungdomshemsassistent, husmor och ekonomipersonal. Även nattetid finns personal tillgänglig på hem- 2.9 Inackorderingshenz för ungdom men. Alla hem har tillgång till läkare. Standarden på planerade ungdomshem 2.9.1 Bakgrund och utveckling framgår av »Riktlinjer för planering av Förutom mellanskolans elevhem finns i lan- barnhem, utarbetade år 1967» av socialdet ett betydande antal inackorderingshem styrelsens barna- och ungdomsvårdsbyrå: för ungdomar i tonåren: »Upptagningshem för äldre tonåringar a) enligt 1960 års barnavårdslag skall i barn- bör ha 6-8 platser, samtliga förlagda till hemsplanen upptas bl. a. landstingens upp- enkelrum. Rumsytan bör vara 8-9 m9. tagningshem för ungdomar 16-20 år (före- Inom varje hem bör finnas ett badrum, ett trädesvis i åldern 16-17 år). Socialstyrel- separat duschrum samt ett tvättrum med sen svarar för att hemmens planering och minst två tvättställ och två separata toalettverksamhet är i enlighet med barnavårds- rum. Expedition och jourmm skall finnas lagen samt sköter inspektionen av hemmen. på varje hem, men kan tillgodoses i ett Upptagningshemmen har funktionen av rum». institutioner för vård och tillsyn av ungdom Gemensamt för hela hemmet skall finnas i åldern 16-20 år, vilka är missanpassade bl. a. matrum, dagrum, kök, läsrum eller lever under sådana förhållanden, att hobbyrum, lokaler för fysisk träning. Mat-, de löper allvarlig fara för att missanpassas. dag- och läsrum tillsammans bör ha en golv- En del ungdomar är omhändertagna av bar- yta av 4 m2 per person. navårdsnämnd, medan andra placerats ge- Man strävar efter att förlägga nya hem nom föräldrarnas försorg. i våningsplan i vanlig bebyggelse för att b) ytterligare ett stort antal inackorderings- undvika anstaltsprägel. Hobbyrum, mohem har tillkommit runt om i landet. Moti- tionsrum el. dyl. förläggs ofta i souterrängvet för tillkomsten har ofta varit ungdomar- plan. nas förvärvssituation: att man velat hjälpa erhåller alltid helinackorde- Ungdomarna antingen studerande eller förvrävsarbetande Det förutsätts att ungdomarring i hemmen. ungdom på en viss ort. En mängd hem har na antingen är förvärvsarbetande på heltid vidare tillkommit för att vara i hemmets eller studerande. ställe för ungdomar med bristfälliga hem- b) När det gäller övriga inackorderingshem, förhållanden eller som saknar hem på orten. redogör Socialkalendern 19671 för 54 sådana hem. Liksom landstingens upptagningshem är även dessa hem små till omfattning- 2.9.2 Omfattning och utformning en. 42 hem hade högst 19 platser, 6 hade 20-29 platser och 6 30-50 platser. Alla a) Hösten 1969 fanns 40 upptagningshem hem utom ett var avsedda för antingen i verksamhet. Av dem är 25 belägna i storflickor eller pojkar. Hemmen var i regel stadsregionema, nämligen 15 i Stockholm, reserverade för ungdomar 15-20 år garn- 6 i Göteborg och 4 i Malmö. 15 ligger i förekommer la. 15 hem var till för enbart studerande landsorten. Regionsamverkan ungdom och 7 för förvärvsarbetande, memellan landstingen. I några fall är ungdodan 3 vände sig till såväl studerande som marna placerade på hem, huvudsakligen avförvärvsarbetande. Ett stort antal hem vänsedda för yngre tonåringar. Befintliga hem rymmer i regel 8-30 ung- 1 Socialkalendern 1967 (Kommunförbundets domar. Enligt § 56 barnavårdslagen skall förlag 1968) s 27-32.

SOU 1970: 43 59

de sig främst till ungdom från bristfällig erade analogt med pensionärsbostäder, förehemmiljö. slog man två specialformer av bostäder för ungdomar: 2.9.3 Planerad dels inackorderingshem för ungdom i åloch projekterad produktion dern 14-18 år. Dessa hem bör vara små, Någon mer betydande produktion av upp- med högst 10-12 platser, och förestås av tagningshem för tonåringar är inte att för- ett föreståndarpar. Då ungdomarna har blygvänta. För övriga inackorderingshem finns samma inkomster, måste samhället hjälpa till ingen sammanhållande planering. ekonomiskt såväl vid uppförande som vid drift. Kommittén föreslog, att ärendet måtte hänskjutas till socialstyrelsen för vidareut- 2.9.4 Huvudmannaskap och finansiering veckling. Huvudman för upptagninshemmen är lands- dels kollektiva bostadshus för ungdom 18 ting eller stad utanför landsting. För övriga år och äldre. Dessa hus torde främst bli beinackorderingshem förekommer som huvud- hövliga i större städer med stor inflyttning man landsting, primärkommun genom bar- av ungdom. De kommuner eller allmännytnavårdsnämnd, föreningar, stiftelser och in- tiga stiftelser, som kom att uppföra ifrågadustriföretag. varande bostadshus med vissa gemensamma När det gäller finansiering av upptag- anordningar, borde efter ansökan hos boningshemmen rekommenderar landstingsför- stadsstyrelsen kunna få åtnjuta samma villbundet att en vårdavgift uttages som utgör kor härför som förutsatts för studentbostä- 75 % av basbeloppet, f. n. 12 kronor/dygn. derna.

Denna crlägges av bamavårdsnämnd eller Bostadsbyggmzdszztredningcn? lät i sitt be-

i en del fall av föräldrar. Det förekommer tänkande fil. lic. Gunnar Åsvärn utföra även att intagna tonåringar med förvärvs- en specialstudie av kollektivhusen. En poarbete själva betalar denna avgift. sitiv inställning redovisades till kollektivhus Vid övriga inackorderingshem brukar för ungdomar: »En annan kategori med säräven tonåringar med förvärvsarbete betala skilt påtagliga behov av viss gemensam serviss avgift, alternativt betalas denna av för- vice är förvärvsarbetande och studerande äldrarna. Resterande kostnader tillskjuts av ungdom, som inte bor i sina hem. För deshuvudmannen eller av vederbörande kom- sa har i många fall ordnats särskilda ungmun. domsbostäder i syfte att underlätta anpassningen till ny miljö bland nyinflyttad ungdom och överhuvudtaget att utgöra ett al- 2.10 Attityder till och erfarenheter av ternativ till inneboendesystement.» Efter speciella boendeformer för ungdom en beskrivning av Stiftelsen Hem för Ung- Några statliga utredningar och åtskilliga so- doms ungdomshotell i Stockholm anför utciologiska undersökningar har behandlat redningen »anläggningarna har visat sig boendeformer motsvara de krav som ställs på ändamålsspeciella för ungdomar. Det har därför och ansetts som behövligt att komplet- enliga och trivsamma ungdomsbostäder, tera av boendeformerna efterfrågan på rum är mycket stor». beskrivningarna Den allmänna till med dessa utrednings- och undersöknings- inställningen kategoriresultat från bebyggelse är annars sedan flera decennier (utan någon särskild värdering utredningens sida): tillbaka negativ. När det gäller pensionärs- Ungdomsvårdskonzmittén bostäder strävar man medvetet efter att förtog i sitt slutbetänkandel upp frågan om hur ungdomens lägga dessa i övrig bebyggelse. Såväl de bostäder lämpligen bör planeras. Vid sidan av hyresrum, försedda med egen ingång, 1 SOU 1951: 41 Ungdomen möter samhälle tvättställ och toalett i s. k. elastiska s 65. lägen- 2 SOU 1965: 32 Höjd bostadsstandard, s 535 heter, samt vanliga smålägenheter, finansi- -554.

60 SOU 1970: 43

planerande instanserna som pensionärerna tande kännedom om dessa bostäder. Det själva anser det olämpligt att segregera åld- kunde tänkas att man i stället valt en liten ringarna från andra hushåll. lägenhet. Av ungdomar som varken var Den år 1967 tillsatta .vervicekommittérzl förlovade eller hade stadigt sällskap valde har också uttalat sig emot kategoribebyggel- 10,2 % enkelrum med kokskåp/kokvrå och se. Man tänker där olika 35,3 % l rum och kök. Bland ungdomar sig servicekärnor lokaler förläggs tillsammans så att ett effek- som hade stadigt sällskap valde 4,4 % entivt utnyttjande och hög flexibilitet erhålls. kelrummet och 29,5 % 1 rum och kök. Kring dessa bör en sådan sammansättning Bland förlovade ungdomar nöjde sig endast av bostadsbeståndet eftersträvas, så att man 10,2 % med 1 rum och kök eller mindre får en blandning av olika hushållstyper. Även bland de mycket unga var det många Därmed för ett sta- som önskade sig en bostad om 2 rum och skapas förutsättningar bilare underlag för differentierad service. kök eller ännu större. Några prisuppgifter Vid enkäter och intervjuer med personer på bostäderna lämnades inte vid enkäten. bosatta i kollektivhus eller som visat in- önskemålen för många ungdomar måste antresse för har man ses som orealiserbara av ekonomiska skäl. dylika, genomgående föredragit blandade Av bo- För det stora antal ungdomar som bodde hushållstyper. ende i Marieberg och Hässelby familjehotell kvar i föräldrahemmet var någon flyttning i Stockholm år 19642 ansåg 90 % att alla inte för dagen aktuell och det torde vara hushållsslag borde blandas. I Lund år 19673 svårt att föreställa sig bostadsbehov och ekomenade 80 % att det i servicehuset borde nomiska resurser för dem. finnas alla slag av hushåll. Både i Stock- Vid intervjuer i Stockholm och tre av staholm och i Lund av dens inre förortskommuner samt i Eskilsutgjordes majoriteten de tillfrågade av vuxna personer, med el- tuna år 19665 med ungdomar 19, 22 och ler utan barn. 25 år gamla, fick de uppge hur de helst Även har vid ett antal tillfäl- ville bo. Endast undantagsvis uppgav man ungdomar len fått för till ungdomshotellet som det mest önskvärda ge uttryck sin inställning att bo i olika former bostadsalternativet. Inte heller för bostadsav kategoribebyggelse. Någon klar definition på kollektivhus eller hus för enbart ungdomar visade man något servicehus har aldrig formulerats. Man har större intresse, bara 10 % eller mindre valde sålunda inte bestämt vilken detta alternativ. Flertalet sade sig föredra »minimimängd service» eller vilka serviceformer som skall vanlig flerfamiljshusbebyggelse. Många önfinnas för att ett hus skall anses vara kol- skade bo i småhus. Liksom när det gällde lektivhus. Frågorna har ibland avsett kate- ungdomarna i Uppsala får bostadsönskemåmed len tolkas åtminstone till en del som prefegorihus hög grad av service, t. ex. renser på sikt, som inte avspeglar dagens ungdomshotell, hus med viss grad av kollektiva såsom möjligheter. Vid dessa intervjuer presenteanordningar, studentbostäder, eller hus utan annan service än vad som rades ungdomshotellen med beskrivning jämingår i reguljär familjebostadsbebyggelse, te kostnadsuppgifter. Det är dock troligt, hus där dock endast förutsatts att det förhållandet att flertalet inte på anungdomar bo. nat sätt stiftat bekantskap med denna boendeform gjort att intresset blivit lågt vid in- Vid en enkät i Uppsala 19664 med ett urval ungdomar mantalsskrivna i staden el- 1 SOU 1968: 38 Boendeservice 1, s 15. ler förvärvsarbetande där men bosatta på 2 Bo och bedöma, kollektivhus i Stockholm. annat håll samt skolungdom i åldern 16- Jussil-Vestbro 1964, s 35. 3 Servicehus i Lund. Generalplanekommittén 25 år, fick man bland olika former av bo- 1967 s 21. 4 städer ange hur man helst önskade bo. Ung- Ungdomens bostadsönskemål. Uppsala 1967 domshotell Tröst-Bengtsson s 5: l. föredrogs av 0,9 % . Utrednings- 5 Ogifta stadsungdomars bostadsvanor och männen ansåg att det ringa intresset för ungbostadsönskemål. Bergström. Byggforskningdomshotell till en del kan förklaras av bris- ens rapport 15/68, s 143.

SOU 1970: 43 61

tervjun för ungdomshotellen. Efterfrågan på lägenheter om 2 rum eller En intervjuundersökning i Lund år 19661 mer visade sig däremot ha samband med med i staden mantalsskrivna ungdomar i ål- årsinkomsten. Den var dock så stor som dern 16-29 år visade även att man i all- 36 % redan i inkomstklassen 15 000 kr per mänhet föredrog vanlig flerfamiljsbebyggelse år för att sedan stiga ytterligare till 51 % framför bostadshus för enbart ungdomar. bland ungdomar med en årsinkomst på Frågan lydde: »Om det kostade lika 20 000 kr eller mer. mycket, var skulle Ni då vilja bo: Ni har två De refererade intervju- och enkätresulhustyper att välja emellan: Ett hus för ogift taten visar klart, att ungdomarna vid val eller småhushåll - alltså mellan vanliga smålägenheter i flerfamiljsungdom övriga inte - där man har hus och olika typer av specialbostäder för barnfamiljer tillgång till kollektiv service, eller ett vanligt bostads- ungdomar föredrar den vanliga blandade hus med alla åldrar och hushållstyper? In- bebyggelsen. Den negativa inställningen till tresset för ungdomsbostäder Visade sig ha särskilda ungdomsbostäder kan möjligen till samband med boendeförhål- en del förklaras av en från många socialoungdomarnas landen. Mer intresserade var de som bodde giska undersökningar känd tveksamhet inför hemma, där 34 % var positiva, eller inne- nya och oprövade alternativ. boende, 37 % medan de som hade egen bo- Även om många ungdomar enligt ovan stad visade ett litet intresse för denna boen- refererade undersökningar således synes födeform, 14 %. De hemmaboende ungdomar- redra de vanliga bostäderna och icke gärna na var unga, i regel tonåren, de inneboen- vill uppträda som särskild grupp måste ockde oftast i åldern 18-22 år. Inkomsterna så socialpsykologiska teorier om ungdomarvar i regel låga, 1000 år i månaden eller nas relationer till varandra och samhället mindre. Den bostad de önskade sig var observeras. oftast 1 rum och kök eller kokvrå. Ungdomsgruppema har en viktig funktion När ungdomar boende när det gäller att övervinna spänningar och på ungdomshotellen i Stockholm hösten friktioner, som skapats genom andra insti- 19672 tillfrågades hur ville en tutioner, såsom skolan eller arbetet. Grupde helst bo, var det endast liten andel, 9 % av männen och 5 % perna lär sig dels de vuxna rollerna, men mycket de betonar å andra sidan klyftan mellan de av kvinnorna, som sade sig föredra ungunga och vuxenvärlden. Så småningom domshotellet. Flertalet sade sig vilja bo i Av kvinnorna önskade 43 % kommer identifikationen med vuxenrollen smålägenheter. att dominera medan identifikationen till de en omöblerad lägenhet om 1 rum och kök särskilda ungdomsgruppema försvagas. och 39 % 2 rum och kök eller större. Genom för Vissa av tidigare refererade undersökatt hyra ut en del av servicebostäderna omöblerade skulle man således täc- ningar tyder på att hos en del ungdomsungdom grupper intresse finns för att i varje fall ka en större del av efterfrågesektorn, särskilt under en övergångsperiod söka en specialför kvinnorna. Männen valde omöblerad i 28 % av fallen och 2 eller lösning av bostadsproblemen. 1-rumslägenhet fler rum i 39 %. Ungdomshotell var dock Vid den på s. 57 nämnda enkäten i Uppmer efterfrågat bland de yngre männen 16- sala fick ungdomarna även svara på en fråga: Skulle Ni vilja bo i ett bostadshus som 20 år, där 20 % valde denna boendeform. är avsett endast för ungdomar (såväl gifta De yngre ungdomarna, både män och kvinnor visade även ett visst intresse för möble- som ogifta). Totalt svarade 58,1 % jakan- Möblerad de. Andelen ja-svar för 16-17-åringarna rade smålägenheter. l-rumslägenhet valde 14 % både av männen och kvin- var 67,3 %, för 18-19-åringarna 65,8 %,

norna. Endast 4 % av kvinnor i åldern 21- 1 25 år önskade sig en möblerad l-rumslägen- Ungdom och bostad, Lund 1967, Karsten- Carlsson III, s 27. het. Önskemål om bostad på ungdomsho- 2 Ungdomshotell i Stockholm Sjögren (Manutell hade inget samband med inkomsten. skript).

62 SOU 1970: 43

vid 20-21 år 64,2%, 22-23 år 52,0% denna fråga. Av de äldre, 28 år eller mer, och 24-25 år 33,9 %. Civilståndet spelade föredrog 23 % insprängda lägenheter och roll för inställningen till ungdomsbostads- 18 % Studenthus medan bland studenter 27 hus. Mest intresserade var de som varken år eller yngre endast 9 % valde studentlägenvar förlovade eller hade stadigt sällskap, heter i insprängd bebyggelse och 13 % stu- 64,6 %, medan de förlovade och med sta- denthus. digt sällskap intog en mellanställning med Ungdomarna som bodde på ungdomsbo- 57,5 % respektive 57,8 % positiva. De gifta tellen i Stockholm 1967 fick redogöra för var mindre intresserade av ungdomsbostads- sin inställning till kollektivhus för endast hus, 45,2 %. Nuvarande boendeform hade ogifta ungdomar eller om man föredrog kolbetydelse för inställningen. Av ungdomarna lektivhus för alla åldrar och hushållstyper. boende i föräldrahemmet var 64,1 % posi- I motsats till de vuxna intervjupersonerna tiva, av inneboende 53,3 % och av ungdo- i Marieberg, Hässelby och Lund var man mar i Studenthus 63,0 %. Om man hade kritisk till tanken att blanda hushållstyperna egen lägenhet, var man mindre intresserad, 57 % ansåg detta vara sämre än nu, medan framförallt om man hade insatslägenhet. endast 26 % tyckte att detta vore bättre. Mer positiva var ungdomar som önskade en Resultaten från dessa undersökningar taliten lägenhet. Bland de som valt enkelrum lar för att man i tonåren och upp till ungemed kokskåp/kokvrå var 76,0 % positiva, fär 25-årsåldern har en postitiv identifikabland de som föredrog 1 rum och kök tion med ungdomsgrupperna och att detta 66,3 %. Intresset sjönk med ökande behov ger utslag i preferens för ungdomsbostäder. av bostadsyta. Inställningen hade även sam- Det är de ensamstående ungdomarna som band med socialgruppstillhörighet. Mest po- önskar bo i dessa, främst ungdomar som sitiva var ungdomar ur socialgrupp III med nu bor hemma, är inneboende eller bor i 61,8 % och de studerande, 62,5 %. Om studentbostäder. man tillhörde socialgrupp II eller I var man När man gifter sig eller blir etablerad i inte lika positiv, de intresserade utgjorde yrkeslivet, försvinner behovet av ungdoms- 46,9 % respektive 43,1 %. grupper och man slutar att identifiera sig Vid en enkät med studenter bosatta med ungdomar - man accepterar sin vuxpå studenthemmen Volrat Tham och Chalmers enroll. Där är en gängse boi Göteborg 19651 togs frågan upp, om man ungdomsbostäder stadsform, såsom är fallet med studentboföredrog kategoribostäder eller lägenhet infinner man att de som har möjligsprängd i annan bebyggelse. Det visade sig städerna, att inställningen hade samband med civil- het att välja detta bostadsalternativ flyttar ståndet. Av ogifta studenter föredrog 75 % dit, som framgår av material från Lund, studenthemmet medan bland år 19633. Medan under första och andra de gifta 56 % hellre önskade läsåret de flesta bor inneboende eller hos bo i insprängd lägenhet och föräldrar, man sedan att bo i student- 37 % sade sig vilja bo på studenthem. väljer När man bostad. Denna tilldelas i regel efter ancienintervjuade ogifta studenter i Lund nitetsprincipen, vilket gör att nykomlingar år 1966? och frågade om deras inställning till kategoeriområden för studenter inte har möjlighet att få bo i dessa bostäder. i relation Studentbostaden blir däremot den helt dotill insprängd bebyggelse, visade minerande bostadsformen bland de som det sig att flertalet föredrog kategoribebyggelse, om man fick kan välja denna. därigenom möjlighet till bättre Nackdelarna med specialbostäder för ungområdesservice. 76 % föredrog studentkvarter eller studentstadsdel, medan 1 Studenthemmet. Göteborg 1965. Hugosson endast 10 % valde insprängda lägenheter s 27. -Nelhans, under dessa förhållanden. Det visade ” Studentbostadens utformning och sociala sig roll. Lindberg 1967 s 101. KTH Lund. emellertid föreligga en statistiskt säkerställd a Studentundersökningen 1963. Bäckströmskillnad mellan äldre och yngre studenter i Larsson Lund 1964, s 36-37.

SOU 1970: 43 63

domar torde vara mycket små. Ungdomar- 2.11 Exempel på specialbostädernas utformnas boendevanor skiljer sig i tre väsentliga ning avseenden från pensionärernas, för vilka man strävar bort från kategoribebyggelse. I det följande presenteras tio olika varianter Ungdomarna lämnar dagligen bostaden för på specialbostäder för ungdom m. fl. Alla att arbeta eller gå i skola. Man är vidare är enpersonsbostäder för korttidsboende mycket rörligare och kan därigenom vidga men skiljer sig eljest åt i väsentliga avseensin bekantskapskrets. Genom giftermål, den: inplacering i miljö, storlek, grad av flyttningar och ändrade inkomstförhållanden kollektivisering. kommer ungdomens småhushåll att bli av Åtta av bostäderna ligger i särskilda hus kort varaktighet. Man uppger emellertid; för specialbostäder. Undantag är exempel 4, att man trivs bra i ungdomsbostädema. På studerandebostad med gruppkök i Stigberungdomshotellen i Stockholm var det endast get, Göteborg, där en grupp på åtta rum 2% som uppgav dålig trivsel, medan dc placerats i en fastighet som i övrigt mest flesta var mycket nöjda med sin bostad. innehåller familjelägenheter. Även exempel Studenterna har likaså uppgivit att de trivts 6, studerandebostad med kokskåp i Göteoch när de velat flytta har detta i regel be- borg, är insprängt i reguljär bebyggelse. rott på förestående familjebildningl På Med undantag för exempel 5, fyrklöverhus ungdomshotellen i Stockholm var medianbo- i Lund, är i övriga specialbostäder rummen endctiden för de äldre flickorna, 21-25 förlagda kring en korridor. I fyrklöverhuår, 1,45 år och för pojkarna i samma ål- sen har rummen egen ingång och är placeder 1,26 år. Ungdomar på 20 år eller rade med fyra enheter kring en våtkärna, yngre hade kortare boendetider, vilket dels där var och en har hygien- och kokutrymme. berodde på att man sällan flyttade in före Ett par bostäder är mycket små, nämli- 18 års åldern och på pojkarnas värnplikt gen nr 1, arbetsmarknadsverkets paviljong som medförde avflyttning för många. Att samt nr 2, elevhem för gymnasieungdom. man bor så länge på ungdomshotellen tyder Rymligast är nr 7 industrihotell, nr 3 ungpå att dessa på ett korrekt sätt och till be- domshotell samt nr 8 personalhotell. låtenhet fyller sin uppgift som genomgångs- De flesta specialbostäderna har egen hybostad. gienutrustning. Paviljongen samt grupp- Att ungdomsbostäder betraktas med viss köksrummet har dock helt kollektiv utrustskepsis bland de ungdomar som inte är stu- ning, medan till elevhemmet hör eget tvättdenter, torde till viss del ha. sin förklaring ställ. i att ungdomarna inte själva upplever sin varierar i hög Matlagningsutrustningen bostadssituation som temporär. grad. AMS-paviljongen och elevhemmet Hälften av kvinnorna är gifta vid 23 år saknar all utrustning i bostaden, men i våoch av männen vid drygt 25 år. Flytt- finns till kaffekokningsplanet möjlighet ningsfrekvensen är mycket hög. Den en- ning el. dyl. Gruppköksrummet i Göteborg skilde ställer dock inte sin situation i rela- av namnet, ett kollektivt har, som framgår tion till några sannolikhetstal. Om han inte kök för samtliga åtta boende, försett med avser att gifta sig inom en överskådlig fram- bostäder har kokrymlig matplats. Övriga tid eller har yrkesplaner som medför flytt- vrå eller kokskåp. Matplats för två personing, är det svårt för honom att i förväg ner finns på ungdomshotellet, industrihotelavgöra hur lång tid han kommer att ha be- let samt till bostadshotellet i Göte- Bergsjön hov av en genomgångsbostad. Han komborg. I övriga bostäder får man använda mer därför att se sitt bostadsbehov mer skrivbord eller soffbord till måltider. statiskt än vad det verkliga förhållandet Förvaringsstandarden är synnerligen växmedger. lande. Oftast finns två eller tre fasta enhe- 1 SOU 1961: 35, s 184. Ändamålsenliga studentbostäder.

64 SOU 1970: 43

ter. Endast en enhet finns emellertid i paviljongen, elevhemmet och gruppköksrummet (kompletterad med utrymmen i våningsplan). Bäst utrustat är industrihotellet i Oxelösund med fyra förvaringsenheter. Skrivbord finns i de flesta bostäderna, men saknas i industrihotellet eller bostadshotellet Bergsjön. Standarden är mycket olika, bäst utrustade är i detta avseende studentbostäderna. Planritningama är i skala 1: 50.

Exempel 1 Exempel 2 Arbetsmarknadsverkets bostadspaviljong Elevhem för gymnasiestadiet, kv Boye, Uppsala Ägare: Arbetsmarknadsverket Ägare och förvaltare: Uppsala läns landsting Arkitekt: Arbetsmarknadsverkets byggnadsde- Arkitekt: Sten Gumaelius SAR, Uppsala talj Färdigt år 1969 Enplanspaviljong med 12 enkelrum Två tvâplans elevrumsbyggnader om vardera Kollektiv utrustning: dagrum, pentry, tvätt- och 31 platser, avbytarbostad och föreståndarbotorkrum stad samt byggnad innehållande matsal och samlingsrum V Kollektiv utrustning: matsal, samlingsrum, dagrum, putsrum

SOU 1970: 43 65

5--014003

Exempel 3 Ungdømshøtell i kv Kvarnberget, Rinkeby, Stockholm Ägare: AB Hyreshus Förvaltare: Stiftelsen Hotellhem Arkitekt: Bertil Ringqvist SAR, Stockholm Beräknas bli färdigställt vid årsskiftet 1971/72 Femvåningshus med souterrängvåning, tillsammans 176 lägenheter om rum med pentry Kollektiv utrustning: sällskapsrum med pentry, TV-rum, tvättstuga och klädvårdsrum

66 SOU 1970: 43

Exempel 4

I l

Studerandebøstad med gruppkök, Stigberget, Göteborg Ägare: Svenska Riksbyggen Förvaltare: Stiftelsen Göteborgs studenthem Arkitekt: Svenska Riksbyggens arkitektkontor, Göteborg Färdigt år 1969 I tre fyravånings huskroppar har insprängts åtta grupper om vardera åtta rum Kollektiv utrustning: tvättstuga

Exempel 5 Studerandebøstad i fyrklöverhus, Lund Ägare och förvaltare: Akademiska Föreningen, Lund Arkitekt: Hans G Westman SAR, Lund Färdigt år 1968 Enplanshus (ibland tvåplans) med fyra bostäder om rum och pentry Kollektivt -

_.L I

SOU 1970: 43 67

Exempel 6 Insprängd studerandebostad vid Dr Forselius gata, Göteborg Ägare: Göteborgshem AB Förvaltare: Stiftelsen Göteborgs studenthem Arkitekt: Ian Snis SAR, Göteborg Färdigt åt 1960 Två sexvånings huskroppar, totalt 206 insprängda rum med kokskåp Kollektiv utrustning: tvättstuga

gå

v

Exempel 7 Industrihotell i kv Poppeln 14, Oxelöxund Ägare och förvaltare: Trafik AB Oxelösunds Jemverk Arkitekter: Vestergren & Marcus arkitekter SAR, Johanneshov Färdigt år 1966 Trevåningshus med 33 lägenheter om l rum och kokvrå samt 3 lägenheter om 2 rum och kokvrå Kollektiv utrustning: Tvättstuga, hobbyrum

I L l L

U

U

MJ

SOU 1970: 43 69

Exempel 8 Personalhotell för elever och anställda inom sjukvården, Sabbatsberg, Stockholm Ägare: AB Hyreshus Förvaltare: Stiftelsen Hotellhem Arkitekter: Uddenberg-Hjelm Arkitektkontor AB, Stockholm Färdigt år 1967 Tiovåningshus med totalt 244 lägenheter om rum med pentry Kollektiv utrustning: dagrum med TV, klädvårdsmm, tvättstuga, motionsrum

70 SOU 1970: 43

Exempel 9 Bostadshatell i Bergsjön, Göteborg Ägare och förvaltare: Göteborgs stads bostadsaktiebolag Arkitekt: Nils Einar Eriksson Arkitektkontor AB, Göteborg Färdigt år 1969 Tre trevåningshus med totalt 352 lägenheter om l rum och kokvrå, 72 om 2 rum och kokvrå samt tre familjelägenheter för fastighetspersonal. Kollektiv utrustning: dagrum med TV, bastu, motionslokal, servicebutik, cafeteria, tvättstuga samt tvättinlämning

l J l

SOU 1970: 43 71

Exempel 10 Långtidslzotell i kv Reval, Karlskrona Ägare och förvaltare: Liljeströms Byggnadsaktiebolag Arkitekter: B Gustavsson och G Savås, SAR, Stockholm Färdigt år 1969 Fyravåningshus med 26 lägenheter om 1 rum och kokskåp Kollektiv utrustning: gillestuga med pentry, bastu, tvättstuga, reception

J l

72 SOU 1970: 43

-

bostadsbehov bakgrundsfaktorer Ungdomens

och framtidstrender

fram till år 1985. Särskilt stark är nedgång- 3.1 Befolkningsutveckling en mellan åren 1975 och 1985. Därefter Statistiska centralbyrån har med utgångs- ökar åter de unga gifta hushållen så att punkt från rikets folkmängd den 31 decem- antalet år 2000 är lika högt som år 1970 ber 1965 utarbetat en projektion av befolk- eller 642 000. De medelålders gifta ökar unningen vid slutet av vart femte år 1970- der hela perioden i antal. Totalt ökar grup- 2000 med fördelning på åldersklasser och pen med närmare en halv miljon människor. civilstånd. I projektionen har inräknats en De gifta pensionärerna ökar även i antal, nettoimmigration om 50000 personer per särskilt stark är ökningen under 1970-talet. femârsperiod. Efter 1990 minskar emellertid denna grupp. I den viktiga hushållsbildande ungdoms- År 2000 är dock deras antal 100000 fler än åldern 20-29 år förutses befolkningen mins- år 1970. ka starkt mellan åren 1970 och 1980 för att Befolkningsprojektionens antagande om sedan åter öka i antal (dock utan att uppnå en nettoimmigration på 10 000 personer år- 1970 års nivå). ligen är med stor sannolikhet för lågt. Den De icke gifta i åldern 20-29 år beräknas faktiska nettoimmigrationen under åren minska med 90 000 personer under perioden 1966-1969 uppgick till ungefär 25000 per- 1970-1980. Fram till år 1990 ökar sedan soner årligen. Då majoriteten av immigrandenna grupp i stället kraftigt sitt antal med terna är ungdomar under 30 år, finns det bortåt 70000 personer. En mindre ökning skäl anta, att ungdomsbefolkningen inte förutses även därefter till år 2000. För de kommer att minska så kraftigt som förutmedelålders icke gifta beräknas antalet kon- ses. En viss nedgång antalsmässigt är dock tinuerligt stiga hela tiden fram till år 2000. sannolik. Under trettioårsperioden beräknas ökningen bli närmare 100 000 personer varav 2/3 un- 3.2 Urbaniscring och regional omflyttning der periodens senare del. Ännu större är emellertid ökningen för de icke gifta pensio- Sedan början på 1900-talet har industrialinärerna. Denna grupp, som i stor utsträck- seringen inom Sverige pågått i ökad omfattning konkurrerar med de yngre om de ning. Industri och handel har koncentrerats mindre lägenheterna, förutses öka med till större enheter. Servicenäringarna har vi- 160000 personer fram till år 1990. dare utvecklats mycket snabbt på senare tid. För den gifta befolkningen förutses en Samtidigt har en rationalisering skett inom likartad utveckling. Ungdomar upp till 29 jordbruk och skogsbruk. De nämnda faktoår minskar med ungefär 70000 personer rerna har legat bakom den omflyttning som

SOU 1970: 43 73

Tabell 3: 1 Den vuxna befolkningens fördelning på civilstånd och åldersgrupper olika år, tusental.

lett till en befolkningsminskning på lands- De tillväxtcentra som totalt dominerar, bygden och en ökning i tätorterna. Utveck- när de absoluta lokala förändringarna stulingen för stadsnäringarna har dock inte deras, är områden i och kring Stockholm, varit likformig. En del industrigrenar har där under perioden 1960-1965 folkmängden varit särskilt framgångsrika, medan andra ökat med mer än 80 000 invånare, Göteborg mött sådana svårigheter att företag tvingats med mer än 40000 invånare, Malmö med att minska sin verksamhet eller att helt upp- mer än 20 000 invånare och inre Mälardalen höra. Ibland har dessa stagnerande bran- med likaså mer än 20 000.3 scher spelat en stor roll för vissa bygder. En betydande minskning av befolkningen Tätortsbefolkningen utgjorde enligt folk- kan däremot konstateras i hela Norrland räkningen år 1940 inte fullt 56 procent för med undantag av vissa kuststäder, Kiruna att stiga till 72,7 procent år 1960 och 77,4 och Malmberget samt i hela västra Sveaprocent år 1965. land. Den kraftiga befolkningsströmmen från Den pågående befolkningskontraktionen glesbygd till tätort avspeglas i flyttnings- påvisas bland annat av det förhållandet att statistiken. Åren 1951-1960 uppgick antalet år 1960 bodde 54 procent av befolkningen i till* områden som lokalt ökat mer än riksgenomsnittet, medan motsvarande andel år 1965 Utñyttade var 57 procent.

Från tätort till Från tätort till Avfolkningen av glesbygden och de mindtätort glesbygd re tätorterna beräknas fortsätta. Glesbygds- 793 359 121 974 befolkningen, som âr 1965 uppgick till 23 procent av totalbefolkningen, beräknas kom- Från glesbygd till Från glesbygd till ma att minska till 17 procent år 1980.2 tätort glesbygd Enligt av länsstyrelserna år 1967 utarbe- 292 705 177 299 tade prognoser kommer befolkningstillväxten fram till år 1980 att ske i industrialise- Glesbygden fick således vidkännas en betyrade kommuner, medan övriga kommuner dande befolkningsförlust - närmare 300 000 står stilla eller får vidkännas befolkningsflyttade till tätorter, medan endast ungefär minskning. Det senare är särskilt markant 120 000 personer flyttade i motsatt riktning, i de s. k. stödlänens* från tätort till glesbygd. Den största delen De tre storstadsregionema är viktiga i av flyttningarna gick emellertid mellan tätorter, ofta i etapper, från mindre till större 1 Statistisk Årsbok år 1968, s 85. z varvid Glesbygd, Arbetsgruppen för glesbygdsfråtätorter, storstadsregionema utgör gor, Stockholm 1969, s 8. slutetappen för många. Av befolkningstill- 3 Urbaniseringsprocessen, Sture Öberg: totalväxten under åren 1960-1968 i tätorterna och tätortsbefolkningens förändringar 1960- 1965, Lund 1969, s. 17. låg 77% på tätorter med mer än 10000 Bilaga 13 till statsverkspropositionen 1969, invånare? Inrikesdepartementet, s. 96-108.

74 SOU 1970: 43

befolkningsgeografiska sammanhang. En allt nas expansion med åtföljande kapacitetsprostörre del av den svenska befolkningen kom- blem för bostadsförsörjningen. Den modermer troligen att i framtiden bo i storstads- na arbetsmarknadspolitiken arbetar även i storstads- med rörlighetsstimulerande medel, såväl i regionerna. Befolkningstillväxten regionerna är till största delen ett resultat högkonjunkturer som vid ekonomisk depresav den inrikes migrationen. De inrikes net- sion, med avsikt att åstadkomma bättre batoflyttningsvinsterna är störst i de tre stor- lans på arbetsmarknaden. stadsområdena, framförallt i St0r-Stock- Någon statistik rörande omfattningen av holm. Storstadsregionerna har emellertid de hundratusentals årliga flyttningar, vilka inte högre flyttningsintensitet än landet i är förenade med arbetsplatsbyte, föreligger övrigt, utan nettovinsten skapas av en myc- inte. ket låg utflyttning. Den starka befolkningsomflyttningen För landet i dess helhet kan man särskilja kommer med all sannolikhet att fortsätta mellan tre typer av kommuner i flyttnings- i samband med den pågående omstrukturehänseende! ringen av näringslivet. I bilaga till statsl kommuner med lågt invånarantal, låg verkspropositionen 19692 framhålles: »Flyttinflyttning och låg utflyttning ningen från glesbygden i skogslänen måste 2 kommuner med ganska stora centralor- i betydande utsträckning inriktas även mot ter, hög inflyttning och hög utflyttning underskottsområden (på arbetskraft) i de 3 storstadsregioner med ganska låg in- södra och mellersta delarna av landet» flyttning men ännu lägre utflyttning. En ökning förutses därför av antalet per- För ungdomens bostadssituation är brut- soner som erhåller starthjälp för att börja toinflyttningen den väsentliga faktorn, efter- anställning på annan ort. starthjälp utgick som inflyttade mer sällan kan tillgodogöra budgetåret 1967/68 till 22 468 personer och sig de utflyttades bostäder, särskilt inte ung- beräknas öka till 30 000 personer under buddomar utan bytesbostad. getåret 1969/70. I det följande kommer flyttningsstatistiken att studeras närmare med avseende på de flyttandes ålder och kön. Åldern är en 3.3 Sysselsättning och rörlighet faktor för flyttningarna. Vid en unviktig Ett starkt samband råder mellan befolk- dersökning beträffande flyttningar i mitten och näringslivets för- av 1960-talet3 befanns emellertid att utbildningsomflyttningen Koncentrationstendenser och ningen spelade ännu större roll om man änderlighet. strukturella förändringar inom näringslivet höll ålder och andra bakgrundsfaktorer medför av ar- konstanta. Ju högre utbildning, desto större (i vid mening) omflyttning betskraft. inom urbana nä- var flyttningsintensiteten. Med denna undersysselsättningen ringsgrenar (inkl. utbildning) har stadigt sökning som grund kan man dra slutsatsen av befolknings- att relativt sett kommer att ökat som tidigare framgått flyttningarna statistiken. öka i framtiden, i takt med den höjda ut- Sambandet mellan näringslivsutveckling bildningsnivån. Eftersom det främst är yngre personer som utbildas, kommer denna och befolkningsomflyttning är uppenbart. Lika klart står sambandet mellan befolk- tendens att slå igenom snabbt. Studerandeoch bostadsbehovet. Pâ ningsomflyttningen 1 Urbaniseringsprocessen. Torvald Gerger: orter där bruttoflyttningen ger ett posi- Den svenska flyttningen i mitten på 1960-talet -tivt flyttningsnetto (= ökning) uppstår de med särskild hänsyn till storstadsregionernas roll, Stockholm 1968. svåraste problemen att tillgodose efterfrå- 2 Bilaga 13 till statsverkspropositionen 1969: gan. Likväl är det på dessa orter som ar- Inrikesdepartementet s. 19. “ Torvald Urbaniseringsprocessen. betsmarknaden kan erbjuda sysselsättning. Gerger: Den svenska ñyttningen i mitten på 1960-talet - I högkonjunkturer förstärks flyttningsten- med särskild hänsyn till storstadsregionernas densema och de större sysselsättningsorter- roll, Stockholm 1968.

SOU l970: 43 75

Tabell 3: 2 A. Den inrikes omflyttningenl efter kön och ålder i femårsklas§er1962-1966. Män. På 1 000 av medelfolkmängden i motsvarande ålder Ålder 1962 1963 1964 1965 1966 Män - 4

1 Flyttningar över församlingsgräns, dock ej mellan församlingar inom Stockholm och Göteborg. Där en församling är delad på kyrkobokföringsdistrikt eller tillhör två eller ñera kommuner, har varje sådan församlingsdel jämställts med en församling.

Tabell 3:28. Den inrikes omñyttningenl efter kön och ålder i femårsklasser 1962-1966. Kvinnor.

På 1 000 av medelfolkmängden i motsvarande ålder

Ålder 1962 1963 1964 1965 1966

Kvinnor - 4

67,66 1 Flyttningar över församlingsgräns, dock ej mellan församlingar inom Stockholm och Göteborg. Där en församling är delad på kyrkobokföringsdistrikt eller tillhör två eller ñera kommuner, har varje sådan församlingsdel jämställts med en församling.

76 SOU 1970: 43

utvecklingen belyses närmare i avsnittet 3.4. i åldern 30-34 år flyttar ganska många män, De flyttande fick vid nämnda undersök- 106 av l 000, medan för kvinnornas del den ning uppge vilket skäl som varit det vikti- egentliga migrationsåldern nu börjat uppgaste för att flyttningen kommit till stånd. höra. Endast 82 av l 000 har flyttat på ett Arbetsmarknadsskälen visade sig dominera. år. För båda könen är flyttningstalen låga Mer än hälften uppgav arbets- och löneför- efter 35 år. hållanden såsom avgörande. På andra plats Som man kunnat förvänta på grund av kom bostadsförhållanden, medan familje- de flyttandes i allmänhet unga ålder, är en skäl nämndes i tredje hand. stor del av flyttama ensamstående. Vid un- En grupp som tillkommer är invandrar- dersökning av inrikes omflyttning i mitten na, vilkas problem direkt sammanhänger av l960-talet1 befanns, att av 100 flyttningsmed arbetsbyten och som i sin helhet utgör enheter var 59 ensamflyttare mot 41 familjeen nettoefterfrågegrupp på bostadsmarkna- flyttare. den. 3.3.2 Invandrarna 3.3.1 Flyttning vid olika ålder och kön Alltsedan andra världskriget har en bety- Den starka geografiska rörligheten i sam- dande invandring skett till Sverige. Antalet hället belyses av flyttningsstatistiken. Vid invandrare har fluktuerat tämligen kraftigt mitten av 1960-talet flyttade drygt en halv genom åren, främst beroende på arbetsmiljon personer årligen. Med flyttning av- marknadsläget. Under 1960-talet har bruttoses därvid flyttning över församlingsgräns, invandringen varierat mellan 25000 och dock ej mellan församlingar inom Stock- 66 000 personer årligen: holm eller Göteborg.

522 462 1966 1963 26 950 522 371

hög grad av ungdomar. Av vuxna flyttande 1968 36 198 är 60 % mellan 15 och 29 år. Antalet flyt- 1969 66 000 (prel. uppgift) tande ungdomar var år 1966 239 567 personer, eller närmare en kvarts miljon. Invandringen har således ökat under 1960- Kvinnorna har traditionellt flyttat hem- talets senare del. Särskilt markant är stegifrån tidigare än männen. Denna tendens under de sista åren, med en toppringen finns fortfarande kvar. I åldern 15-19 år, siffra 1969 på 66 000 personer. Invandrarna som framgår av tabellerna 3: 2A och kännetecknas av stor rörlighet. En betydan- 3: 2B, har 114 av 1000 kvinnor flyttat på de del utvandrar efter en längre eller korett år mot 54 män. Även i åldern 20-24 år tare tids vistelse i landet. Andelen återflythar kvinnorna högre andel flyttningar, tade brukar uppgå till 35-40 %.2 Av dessa nämligen 231 av 1000 mot 152 av 1000 utvandrar tre fjärdedelar efter kortare vistelmän. Anledningarna härtill är kvinnornas setid än fyra år i Sverige. lägre giftermålsålder, men även att de ogif- Invandrarna skiljer sig åldersmässigt marta kvinnorna flyttar hemifrån av bl.a. ar- * Torvald Gerger: Urbaniseringsprocessen. betsmarknadsskäl. I åldrarna från 25 år Den svenska flyttningen i mitten av 1960-talet och dominerar däremot männen. särskild hänsyn till storstadsregionernas uppåt

lnåeld

Bland 25-29-åringarna flyttade 164 av 2 Invandringen. Problematik och handlägg- 1 000 män mot 145 av 1 000 kvinnor. Ännu ning, SOU 1967: 18, s. 34.

SOU 1970: 43 77

Tabell 3: 3 Immigranter efter ålder och civilstånd 1967.1 Civilstånd

kant från totalbefolkningen genom den hållanden finns inget material insamlat som starka dominansen av yngre åldrar: gäller för hela landet. Däremot har under- Bland vuxna invandrare år 1967 var 68 % sökningar gjorts i olika kommuner eller av under 30 år, vilket kan jämföras med 60 % »invandramation» inom enstaka kommun. bland flyttande svenskar vid mitten av Av dessa undersökningar framgår? 3 4 att 1960-talet. Den största åldersgruppen bland det i de tre storstadsregionema håller på invandrarna bestod av personer 20-24 år, att växa fram invandrarkolonier i innersom uppgick till 7270, varav 5116 ogifta. stadsdelar med äldre och omodern bebyg- En stor del av invandrarna var ännu yngre. gelse. Inga undersökningar har gjorts av

Åldersgruppen 15-19 år innehöll 3 867 per- motsvarande företeelse i övriga tätorter, men

soner, de allra flesta ogifta. Ännu i åldern det förefaller sannolikt att en sådan utveck- 25-29 år fanns många ogifta, 2296 perso- ling äger rum även på andra håll. En olyckner, även om i denna ålder de gifta hunnit lig språklig och social segregation tenderar bli något fler eller 2531 personer. I åld- att uppstå genom den påvisade isoleringen. rarna över 30 år övervägde de gifta. In- Undersökningar i Malmö3 5 har även påvandrargruppen innehöll många bam och visat att invandrarna mer än inflyttade de gifta hushållen bestod till större delen svenskar bor i smålägenheter och ofta är av barnfamiljer. trångbodda. Av jugoslaver i Malmö boende Invandrarna och särskilt de ogifta söker i lägenheter om l rum och kök hade 40 % sig i mycket stor utsträckning till de expan- trepersonshushåll eller större. Ännu större siva regionerna i landet. Av vuxna ogifta visade sig standardskillnaden vara i utrustinvandrare år 1967 bosatte i storsig 59 % ningshänseende mellan jugoslaver och svensstadslänen, varav 38 % i Stockholms stad kar som samtidigt till Malmö. Meinflyttat och län, 9% i Malmöhus län och 12 % i dan 89 % av svenskarna hade såväl eget Göteborgs och Bohus län. En del medel- wc som centralvärme i lägenheten, var detta stora och mindre tätorter innehåller likaså ett mycket stort inslag av invandrare, t. ex. 1 Befolkningsförändringar 1967, del 3. Statis- Borås och Olofström. tiska centralbyrån, s. 120. 2 Förslumningen av Stockholms innerstad. Under 1960-talets senare del har antalet Ericsson-Oxenstierna-Tollin, kulturgeograñska icke-nordiska invandrare ökat och med dem inst., Stockholms universitet. 1968, s. 175, 178. 3 Utländsk arbetskrafts anpassning. Björnäven språkproblemen. Av betydelse för assiberg-Fiirst. Sociologiska inst., Göteborgs unimileringen är därför att en boendemiljö kan versitet, 1958. 4 i Malmö. i erbjudas, där tillfälle finns till kontakt med Jugoslaver Socialförvaltningen Malmö m. ñ. 1967. svenskspråkiga. 5 En slumstudie i Malmö. Östergård-Österhus. När det gäller invandrarnas boendeför- Altvall, Malmö 1969, s. 32.

78 SOU 1970: 43

Tabell 3: 4 Intagningsfrekvens pâ det gymnasiala stadiet (av 16-åringar). Gymnasiet åk 1 Fackskolan åk l Yrkesskolan åk 1 Antal 16-

En undersökning i Göteborg1 av hos ut- lighet att efterfråga en god bostad.

länningspolisen anmälda icke-nordiska in-

vandrare åren 1956-1965 visade att invand-

rarnas första bostad ofta var undermålig. 3.4 Studerandeutvecklingen

59 % bodde i hyresrum och 23 % i barack, Gymnasium och fackskola har expanderat husbåt eller hotell. Endast 18% disponemycket raskt under 1960-talet. År 1961 motrade över lägenheten. Äldre invandrare svarade antalet nybörjare i gymnasiet ca hade oftare bostad i lägenhet än yngre, lik- 20 % av årskullen 16-åringar. År 1968 hade som personer tillhörande socialgrupp I. Det denna andel ökat till ca 32 %. Fackskolan visade sig även, att invandrare som lämnat hade vid starten 1963 endast 1,2 % av års- Göteborg haft en besvärligare bostadssituakullen lö-åringar för att öka till 14,8 % år tion än de med lika lång vistelsetid som 1968. Yrkesskolan har utvecklats betydligt stannat kvar. Bland de som bott 8-10 år under denna tid. « i staden fanns endast 16 % i hyresrum och Även för l970-talet förutses en expansion 3 % ,i barack, husbåt eller hotell, medan för dessa skolformer, men i lugnare takt. 81 % nu bodde i lägenhet. Invandrare som Skolöverstyrelsens långtidsbedömning, komavflyttat hade i mindre utsträckning än pletterad med statistiska centralbyråns kvarstannande erhållit lägenhet. Underprognos 1975/76-1977/78 för gymnasium, sökarna korn fram till slutsatsen, att boyrkesskola och fackskola, beräknar följande stadssituationen har betydelse för anpassintagningar: ningen och avflyttningen och att det före-

föll troligt, att många rest för att de haft en Totalt åk 1 dålig bostadsstandard. Någon statistik angående invandrarnas Läsår Frekvens Elevplatser

inkomstförhållanden föreligger inte. Det 84,7 92 320 finns dock skäl att anta att de har lägre in- 1969/70 1970/71 92,3 96 260 komster än svenska medborgare i samma

senterade i låglöneyrken såsom textilindustri, serviceyrken samt hälso- och sjukvård. De är däremot underrepresenterade i Vid mitten av 1970-ta1et skulle enligt dentjänstemannayrken, inom administrativt, ka- na prognos praktiskt taget hela årskullen meralt och kontorstekniskt arbete. Liksom 1 Utländsk arbetskrafts anpassning. Björnnär det gäller ungdomar i allmänhet får uniberg-Fürst. Sociologiska inst., Göteborgs man därför räkna med att invandrarna har versitet, 1968.

SOU 1970: 43 79

tas emot i den gymnasiala skolformen. rör sig mest om utbildningsanstalter med Även på vuxenundervisningens område tämligen få elever. Den största gruppen väntas en fortsatt expansion äga rum. För utanför är elever i lärarutbildningen. Närden riksrekryterade s.k. varvade undervis- varande vid klasslärarutbildning för lågstaningen, där en del av utbildningen sker vid diet är ca 4 000 elever och för mellanstadiet statens skolor för vuxna, f. n. i Norrköping ca 6000 elever. Någon nämnvärd utbyggoch Härnösand, beräknas elevtillströmning- nad av klasslärarintagningen förutses inte

avses studerande med fullständig (svensk) gymnasieutbildning som påbörjat sina uni- Skolöverstyrelsen förutsätter att även den versitets- eller högskolestudier inom fyra år lokalt rekryterade kom- efter fullbordad gymnasieutbildning. Med vuxenutbildningen mer att expandera. En prognos har gjorts »övriga» studerande avses i princip alla för elevtillströmningen till grundskolans andra, dvs. dels studerande med fullständig högstadium, fackskolan och gymnasiet fram gymnasieutbildning som börjat sina studier till läsåret 1973/ 74: vid universitet/ högskola mer än fyra år efter det gymnasiestudierna avslutats, dels Vuxen- studerande som skrivits in enligt de nya regelever vid lerna för personer som fyllt 25 år, samt övgrundskolans riga som saknar fullständig gymnasieutbildhögstadium, fackskola, ning - de »traditionella» dispensfallen. Läsår

nare år. Enligt tidigare redovisad prognos väntas inte gymnasiet expandera i större Elevantalet vid dessa skolformer jämte yr- under l970-talet. Övergången omfattning kesskolan förutses öka från 104000 elever till högre studier ligger redan så högt, att läsåret 1969/ 70 till 114 000 läsåret 1973/ 74. nämnvärd av tillströmningen någon ökning I ett alltmer studiemedvetet samhälle från dessa grupper inte är att förutse under kommer sannolikt olika orters möjlighet att det kommande decenniet. Enligt prognosen erbjuda vuxenutbildning att spela en roll skulle de »direktinskrivnas» antal endast för deras attraktivitet. Inget material finns öka från 73 700 läsåret 1969/ 70 till 78 600 emellertid som belyser andelen vuxenstu- läsåret 1979/ 80. derande som bytt vistelseort för att få till- De universitets- och högskolestuderande fälle till studier. har nästan alltid tidigare fullständig

,haft

Statistiska centralbyrån har gjort en pro- På senare år har emelgymnasieutbildning. gnos för beräknat antal närvarande stude- lertid antalet dispensinskrivna ökat väsentrande vid universitet och högskolor fram 1966 och 1967 ansökte sammanligt. Under till läsåret 1979/80. lagt nära 3 000 personer om dispens för uni- En del studiemedelsberättigade utbildnings- versitetsstudier. Av dessa ansökningar belinjer är ej medräknade i prognosen. Det viljades 75 procent. Statistik saknas för se-

80 SOU 1970: 43

Tabell 3: 5 Beräknat antal närvarande studerande vid universitet och högskolor. Fria fakulteter

nare år, men enligt uppgifter från universi- utbildning och universitetsutbildning av trateten har antalet dispensinskrivna ökat yt- ditionell torde successivt typ komma att terligare sedan 1967. suddas ut. Detta innebär bl. a. att det i Fr. o. m. den 1 juli 1969 får personer som framtiden inte blir möjligt att dra några fyllt 25 år och som arbetat i minst 5 âr skarpa gränser mellan olika av kategorier studera vissa ämnen upp till studerande. Redan tvåbetygsnivå i dag är ett stort antal vid de filosofiska fakulteterna. Det kurstredje och cirkeldeltagare inskrivna vid nåkvartalet 1969 inskrevs 530 personer enligt got universitet. de nya bestämmelserna. Flera faktorer pe- Den hittillsvarande liksom utvecklingen, kar på att tillströmningen av studerande aviserade reformer rörande bl.a. behörigsom skrivs in enligt dessa regler kan kom- och hetsregler återkommande utbildning, ma att öka väsentligt i framtiden. motiverar ett antagande om fortsatt ökad Vid sidan av undervisningen vid univer- av studerande tillströmning utan fullbordad siteten och universitetsfilialerna förekommer och studerande som gymnasieutbildning motsvarande undervisning i form av s. k. fullbordat sin gymnasieutbildning långt före clecentraliserade kurser anordnade av uni- till studier vid universitet övergången och versitetskanslersämbetet och universitetscirk- högskola (mer än fyra år). I prognosen har lar anordnade av folkbildningsorganisatio- därför antalet nyinskrivna »övriga» studenerna. Höstterminen 1967 fanns i dessa kur- rande öka starkt antagits t. o. m. 1979/80. ser och cirklar ca 8 000 elever. Därtill kom- Detta innebär att medan läsåret 1970/71 mer uppskattningsvis 2000 deltagare i aka- 23 000 beräknas studera, har antalet ökat demisk undervisning per korrespondens. till 40 800 läsåret 1974/75. Året 1979/80 är Den externa har antalet universitetsutbildningen så högt som 51 200. Vid beräkningcxpanderat synnerligen snabbt under senare arna har antagits en studietid år på två-tre år. Antalet elever i folkbildningsorganisatioför »övriga» studerande. nernas universitetscirklar har mer än tre- Då någon erfarenhet av verkningarna av dubblats mellan åren 1965 och 1968. Unde nya intagningsbestämmelserna knappast der samma tid har deltagarantalet i univer- gjorts ännu, är beräkningarna självfallet

sitetskanslersämbetets kurser ungefär för- mycket preliminära. Om de vuxenstuderandubblats. Antalet deltagare i korrespon- de i framtiden skulle få möjlighet att avdensundervisning har också ökat kraftigt. lägga full examen, kommer närvarosiffror- Dessa undervisningsformer förutses även i na att stiga mycket väsentligt jämfört med framtiden öka i snabb takt. De organisatoprognosen. riska gränserna mellan extern universitets- På grund av den väntade starka tillström-

SOU 1970: 43

6-014003

av vuxenstuderande, har man såle- av olika storlekar. ningen av . des att motse en fortsatt kraftig ökning För gifta samboende par existerar knapde universitets- och högskolestuderandes an- past något annat bostadsalternativ än egen skulle dessa öka från I ett balanserat bostadsmarknadstal. Enligt prognosen lägenhet. 121800 läsåret 1969/70 till 164 600 läsåret läge kan därför antalet hushåll i denna 1979/80. grupp väntas vara i det närmaste lika med Det väntade tillskottet av vuxenstuderan- antalet gifta par, möjligen med undantag de kommer att inverka på efterfrågan av för de yngsta och de äldsta åldersklasserna. studerandebostäder. Men sannolikt har en Förändringen av den icke-gifta befolkstörre del av de vuxenstuderande redan sin ningens hushållskvoter (inklusive den lilla löst, än vad som är fallet med gruppen icke samboende gifta) är avsevärt bostadsfråga »direktinskrivna» studerande. Andelen del- svårare att bedöma. Den bestäms av en rad tidsstuderande är även betydligt faktorer såsom individemas ålder, kön och troligen som inkomster samt bostadsbeståndets sammanhögre. Den grupp av vuxenstuderande kommer att efterfråga studerandebostad sättning och hyror. kan förväntas ha starka krav på ett indivi- Vid beräkningen av hushållskvoter för år duellt boende. Man är möjligen också van 1975 och 1980 har antagits att det antals- Å andra si- underskottet, framförallt i storvid en högre bostadsstandard. mässiga dan kan en nödvändig dubbel bosättning stadsområdena, har försvunnit och ett ba- - - med familjen håll lansläge uppstått. Realinkomsten antas öka på annat begränsa hyresbetalningsförmågan. En annan fråga med 3 procent om året. Inkomstelasticiteten i större utsträck- i de olika åldersklasserna har antagits vara är, om dessa studerande ning än övriga kommer att efterfråga fa- 1,5 för 20-24 år, 0,9 för 25-29 år, 0,7 för miljebostäder. 30-34 år, 0,5 för 35-44 år och 0,4 för 45-64 år. För 1970 har en vidare bedömning skett, 3.5 H ushållsbildning, hushållsstruktur där utgångspunkten varit, att endast in- Med från statistiska central- komstökningen haft betydelse för hushållsutgångspunkt har inom bo- bildningen, medan det antalsmässiga underbyråns befolkningsprognos stadsstyrelsen hushållsbildningen beräknats skottet kvarstått. fram till år 1980, samt behovet av bostäder Antalet hushåll bland gifta samboende och *å Tabell 3: 6 Antagna hushållskvoter i procent för icke-gif ta.1

1965 1960 1965 1970 uppräknade 1975 1980

Män

Kvinnor

1 Hushållsföreståndare per 100 personer. 82 SOU 1970: 43

Tabell 3: 7 Antal hushåll 1965 samt beräknat antal 1975 och 1980 efter föreståndarens civilstånd och ålder. 1 000-tal hushåll

icke gifta i olika åldrar har därefter fram- I absoluta tal beräknas antalet enpersonsräknats enligt tabell 3: 7. och tvåpersonshushåll komma att öka med För icke gifta unga hushåll liksom för vartdera mer än 300000 under hela periopensionärshushåll förutses en kraftig ökning den 1966-1980, medan antalet hushåll med antalsmässigt, medan däremot de medelål- minst tre boende förändras Anobetydligt. ders hushållen med föreståndare i åldern talet småhushåll beräknas öka mest i åld- 45-64 år beräknas minska i antal. För åld- rarna över 45 år med över 400 000. De rarna under 30 år är ökningen mycket stark största tillskotten kommer alltså från krymoch innebär mer än fördubbling av antalet pande familjer. Även i ungdomsåldrama fram till år 1980, då man har 273 000 hus- upp till 30 år beräknas dock bli ökningen håll mot 117000 år 1965. stor, eller inemot 150000 med tyngdpunk- De yngsta gifta hushållens antal, där man- ten på enpersonshushåll. nen är högst 24 år, förutses hålla ett kon- Med dessa antaganden skulle hushållen stant antal. Den närmast äldre år 1975 och 1980 gruppen, få en sammansättning 25-29 år, beräknas däremot öka i antal som framgår av tabell 3: 8. fram till 1975, för att sedan åter minska. Bostadsstyrelsen har funnit att inkomst- Storleksfördelningen av hushållen har se- elasticiteten för utrymme 1965 var väsentligt dan beräknats, jämfört med hushållsbestån- lägre än år 1960. Vid beräkningen av hushåldet 1960 och 1965. Ungefär 60 % av hus- lens fördelning på olika bostadsstorlekar har hållen 1980 beräknas bestå av högst två per- därför tre olika (alt. 1, 2, 3) antaganden soner och mindre än en tiondel av minst fem gjorts: personer. Ökningen av enpersonshushållen är 1. Samma inkomstelasticiteter som bosärskilt stark: redovisade för stadsbyggnadsutredningen

Procent hushåll med boende

Däravi % boende i högst

hushåll av olika storlek i tätorter 1960 till- tablå. lämpas oförändrade. Med utgångspunkt från detta förutses 2. De inkomstelasticiteter som beräknats följande förändringar under åren 1966för hushåll av olika storlek i tätorter 1965 1980 (tabell 3: 9). tillämpas fortfarande. Antalet rumsenheter För de minsta lägenheterna upp till l rum har ökats så att trångboddhet enligt normen och kök väntas en minskning av antalet. mer än två boende per boningsrum avveck- Vid alternativ 3, där lägenheterna förutsätts lats 1975. bebos av endast enpersonshushåll, beräknas 3. Med utgångspunkt från resultaten av antalet minska med över en kvarts miljon alternativ 2 ökas utrymmesstandarden så lägenheter. I kvalitetsgrupp l-2 motses dock att trångboddhet enligt normen mer än två en betydande ökning av smålägenheterna. boende per boningsrum utöver kök och var- Vid alternativ 3 beräknas sålunda ett tilldagsrum avvecklats för hushåll med två el- skott pâ ca 100000 lägenheter. Dessa ökar ler fler boende till 1980. I beräkningen för med ca 350000 lägenheter enligt alternativ 1975 har endast hälften av den då beräkna- 2, där trångboddhet enligt norm 1 avses de trångboddheten avvecklats. vara avvecklad. För moderna tvårumslägen- Realinkomstökningen antas uppgå till 3 heter förutses enligt samtliga tre alternativ procent per år, uttryckt som ökning av hus- en kraftig utbyggnad. För alternativ 2 behållens nettoinkomst. Beräkningarna ger för- hövs t. ex. närmare en halv miljon lägendelning på lägenhetstyper enligt ovanstående heter.

Tabell 3: 8 Antal hushåll efter storlek samt hushållsförestândarens ålder och civilstånd 1965- 1980. Tusental.

1 000-tal hushåll Totalt Därav gifta samboende Hushållsstorlek

Tabell 3: 9 Beräknade förändringar i bostadsbeståndet. Beräknad förändring 1966-80 Alternativ Bestånd 1965 1 2 3 1 000-tal rumsenheter Totalt 10 291 4 110 3 425 4 580 Kvalitetsgrupp l-2 7 030 7 370 6 685 7 840 1 000-tal lägenheter

inom bostadsstyrelsen förutses en kraftig av männen och 37 % av kvinnorna var un-

avgång av lägenheter inte endast i glesbyg- der 30 år. den utan även i många mindre tätorter på Vid skilsmässan brukar den part som får grund av näringslivets omvandling. Ett stort hand om vårdnaden av de minderåriga barutbyggnadsbehov finns däremot i storstads- nen (barn finns i ungefär 2/3 av skilsmässoregionerna och övriga expansiva områden. fallen) även få disponera familjebostaden. Den andra parten hamnar därvid ofta i en svår bostadssituation, där inneboenderum, 3.6 skilsmässor ungkarlshotell el.dyl. utgör de enda boen- Sedan lång tid tillbaka har skilsmässoma dealternativen. Oftast är det mannen som visat en ökning i absoluta tal - de senaste måste avstå från bostaden. Av alla frånskilåren har antalet uppgått till drygt 10000 da män hade enligt FoB 1965 endast 62 % per år. Skilsmässorna förekommer främst i egen bostad mot 80 % av kvinnorna. Många storstäderna. Av de totalt 183 036 frånskil- frånskilda gifter om sig inom relativt kort da enligt FoB 1965, bodde hälften i de tre tid. Vid skilsmässan uppstår därför för flerstorstadsregionerna, men endast knappt talet av olika skäl behov av en temporär 10 % i glesbygden. lösning på bostadsfrågan. För många komskilsmässor är inte något som särskilt pliceras situationen av att underhåll till fakännetecknar de yngre, utan förekommer miljen inverkar på deras hyresbetalningsförtämligen jämnt fördelade över åldrarna: måga.

Äktenskapsskillnader år 1967 3.7 Inkomster, sparande och hyror

och bostadsorter. Ett närmare studium av Drygt hälften av de frânskilda befann sig detta förhållande har ansetts angeläget, trots således i åldrarna 30-49 år, medan ca 27 % de svårigheter som föreligger att statistiskt

SOU 1970: 43 85

mäta och redovisa fakta på området. dersökningens syfte var att kartlägga in- En rätt allmän uppfattning är att de yng- komstförhållanden, sysselsättning och sjukre har större möjlighet än andra att avsätta lighet. Det insamlade materialet avsåg fören stor del av inkomsten till hyra eller att hållanden under kalenderåret 1966. För att spara på bekostnad av konsumtionsutgifter- belysa ungdomarnas villkor, har ungdomsna. Aktuella undersökningar finns inte på bostadsutredningen särskilt låtit bearbeta detta område men genom en sammanställ- data från dessa intervjuer. ning av skilda undersökningsresultat kan Med löneinkomst bland fulltidsarbetande viss belysning av detta förhållande erhållas. avses nettoinkomst innan skatten avdragits. Hyreskostnaderna varierar med hänsyn till Vid redovisningen av inkomster för samtliga bostädernas storlek och kvalitet, samt har individer har vidare medräknats även icke ett klart samband med bostadens ålder. I de skattepliktiga belopp såsom studiebidrag, hyresreglerade bostäderna är hyran förhål- omskolningsbidrag, värnpliktsbidrag, sjuklandevis låg även för centralt belägna lägen- penning, socialhjälp etc. heter. För inneboenderum däremot kan hy- Ungdomar är generellt en låginkomstran vara mycket hög. grupp. Anledningarna härtill synes vara två: Det föreligger emellertid inte på hyres- betydligt färre ungdomar än vuxna är fullområdet ett material som fullständigt bely- tidsarbetande. Ute i förvärvslivet har vidare ser de faktiska kostnaderna. Då uppgifter de unga klart lägre löner än vuxna - många om hyror och preferenser i fråga om accep- befinner sig i början av en yrkeskarriär. tabel hyresnivå baseras på intervju- och enkätundersökningar, får dessa bedömas 3.7.1.1 Förvärvsintensitet med stor marginal för felaktigheter i materialet. Tabellen 3: 10 redovisar förvärvsarbetstiden Behovet av bostäder på kort och lång sikt vid olika åldrar. Andelen fulltidsarbetande kan ej med någon säkerhet fastställas. Från var markant låg bland ungdomar i åldern samhällets sida har åtgärder satts in för att 14-24 år, nämligen endast 32% av mänstimulera skilda efterfrågegrupper att öka nen och 29 % av kvinnorna. Som jämfösin bostadskonsumtion, främst de som de- relse kan nämnas att i gruppen män i åldern finierats som trångbodda (barnfamiljer) el- 25-54 år är 85 % fulltidsarbetande. Bland ler haft låg hyresbetalningsförmåga (pen- tonåringarna dominerade skolgången. Därsionärer). Genom åtgärder för att ned- för arbetade de endast under ferieveckorna. bringa byggnadskostnaderna med kapital- Antalet ungdomar med högst 9 arbetsveckor subventioner och bostadskostnaderna med under år 1966 var drygt en halv miljon eller hyresreglering samt individuella stödåtgär- 536 000. Bland de icke förvärvsarbetande der, har efterfrågan på bostäder ökat, även unga kvinnorna hade vidare en del hunnit bortsett från andra efterfrâgeskapande fak- gifta sig och ägnade sig nu åt hemmet. torer. I den mån åtgärderna inte varit av En så hög andel som 29 % av ungdomargenerell karaktär har yngre ensamstående na i åldern 14-24 år arbetade under en del utan barn ej erhållit något särskilt stöd för av året eller 10 till 49 arbetsveckor. Denna sin bostadskonsumtion. I kombination med grupp var sålunda lika stor som de heltidsökande inkomster har dock efterfrågan arbetande.

starkt expanderat för alla grupper.

3.7.1.2 Inkomst bland fulltidsarbetande 3.7.1 Inkomster och sysselsättning. Lågin- Medianlönen för såväl män som kvinnor, komstutredningens intervjumaterial gifta och ogifta, ligger i åldrarna upp till 25 Låginkomstutredningen genomförde i feb- år klart lägre än för de medelålders. (Tabell ruari 1967 en intervjuserie, omfattande ca 3: 11 A och 3: 11 B.) En stor andel har myc- 12000 personer i åldrarna 14-74 år. Un- ket låga årsinkomster. Bland de ogifta män-

86 SOU 1970: 43

Diagram 3:1 Fulltidsarbetande icke gifta, 20 -24 år 1966, nettoinkomst .av lön i 1000-ta1 kronor

Män KVWWI % Inkomsttagare 50

40-

30-

20-

10 Löneinkomst Tkr/âr -1 O- 10- 15- 20- 25- 30- 4:0- O- 10- 15- 20-* 25- 30- 40* 10 15 20 25 30 40 10 15 20 25 30 40

Tabell 3: 10 Befolkning 14-74 år, fördelad efter förekomst och omfattning av förvärvsarbete året 1966, IOOO-tal personer Män i åldern Kvinnor i åldern Antal veckor med

Procentuell andel med minst 25 arbets- _ veckor 48 96 88 37 77 43 53 43 9 44 Procentuell andel med minst 50 arbetsveckor 32 85 78 27 65 29 40 34 6 32

Anm. I arbetstiden inräknas semester och sjukledighet med bibehållen anställning.

SOU 1970: 43 87

Diagram3:2 Samtliga icke gifta 20 -24 år 1966, alla slag av inkomster

96 Inkomsttagare Män Kvinnor

40-

30..

20-

10-

Inkomst | __ Tkr/år 0 1- 10- 15- 20- 25- 30- 40- 0 1- 10- 15- 20- 25- 30- 40- 10 15 20 25 30 40 10 15 20 25 30 40

nen i åldern 14-19 år hade 38 % en års- na. Medan endast 13 % av kvinnorna hade inkomst understigande 10000 kronor och inkomster 15 000 kronor, var överstigande 79 % högst 15 000. Kvinnorna hade ännu andelen högre eller 32 % bland de ogifta lägre inkomster, i motsvarande ålder, 57 % männen. Också de gifta hushållen, där manunder 10 000 kronor och 97 % högst 15 000 nen var högst 24 år, uppvisade i allmänhet kronor. Många hade även i åldern 20-24 26 % av hushållen hade en låga inkomster. år låga inkomster, särskilt bland kvinnorna. årsinkomst på högst 15 000 kronor och 19 % mellan 15 000 och 20 000 kronor. Sålunda kan 45 % av de här aktuella unga gif- 3.7.1.3 Inkomster för samtliga ungdomar ta hushållen betecknas som låginkomsthus- Tabellerna 3: 12 A-C upptar inkomster år håll. 1966 för samtliga individer i olika åldrar. För ungdomarnas del framträder här klart 3.7.1.4 Regionala inkomstskillnader den sammanlagda effekten av låg andel fulltidsarbetande och låga löner. Genom låginkomstutredningens intervjuer I åldern 14-19 år saknar bortåt hälften har konstaterats stora inkomstregionala av samtliga helt inkomst och ungefär 40 % skillnader, såväl för män som för kvinnor. har låg inkomst understigande 10 000 kro- Tabell 3: 13 A visar inkomstfördelningen nor. Bland har de flesta 20-24-åringarna för de unga gifta hushåll, där mannen är hunnit skaffa sig inkomst, om än i regel låg. högst 29 år. Den ekonomiska situationen Ungefär 40 % av de ogifta hade inkomst var mycket olika i storstad och på landsupp till 10000 kronor. Inkomsterna bland bygd. Medianinkomsten för de gifta hushålmännen var mer spridda än bland kvinnor- len var 27 450 i storstadsregionema, 23 550

88 SOU 1970: 43

:Nsasaz

oNN oNN SN SN SN SN oNo SN.. oN_ oNN SN SN SN SN 09.

I NN NN NN NN aN N_ NN __ N_ _N NN NN oN oN N_

asså

0.8_ 0.00_ 0.8_ 0.8_ 0.8_ 0.8_

Nä Nä Nä Nä

_.S_ QS_ NS_ QS_ QS_ _.S_

.NNâD

...o N.o Nd md Nd

I I I I I I I I I I I

N

o N.o an_ m_ .AN Nd

IS_

I I I I I I I I I I

S_IS

_mEE__N_on._mov_oo

N._ N.N ...N 2 N.N N... NN Nd

I I I I I I I I

SIS..

N._ ...N N._ _..N QN N.N N._

a.N_

I

I _NN_ NN_ Na_ I I I

mm

cm

SIS

a.N

._oE

ä» N.N NN

män _k_

N...

I SN N._N _N_ I _ä_ _ä_ nd_ I

.mnuäovuwu

oNINN

N.N ...N NN NK NN NN

I N.: N.NN _..NN NN_ NN_ ...NN o.: N.NN o.:

?§28

NNIoN

...Na NaN

N...

I N.NN NNN N._.N N.: N.NN N.NN NaN N.: N.: a.: NNN NaN

ämm_

5:05_ oNIN_

N.N

I ...NN N.N_ N.N_ N.NN NN... N._._ NN_ GN NNN N.NN _..NN NNN mdm mdu

_âuuâ

.ovsw.on._nmvc=å

m N

_lo_

a... md 0._ _u_ NN nd

wNN

NN _.N N.N N.N

3._ NN_ m6_

_NS_

_.__.

NNEoxEocmA

USM-D

Nd

SIN

N._ m6 md ...N ...N ...N N.N 06 NN

I I I I _.NN nd_

_NEov_=._o=©A

asså asså

...så ala_ aNIoN :INN :INN aNINa aNINN :INN EI: aNIoN aNINN aaINN aNINa aNINN :INN

.Y

.m

:Neck ._N.›_U acö aåNo

SOU 1970: 43 89

anäeuoz

8a 8a 8a 80 o8 8a om_ om_ 08 8.. 8m omm 08 8a 8x

m I v_ E h_ E E m_ n_ v_ E o_ m_ m_ o_ v_

c

asså

Q3 A8 Q8

Q8_ Q8_ Q8_ _.8_ Q8_ Q8_ _.8_ Q8_ _.8_ Q8_ 8_ _.8_ _.8_

m o

.mäns

_ nn o

l I I I I I I I I I I l Q:

18_ l I I I l I I I I I l I I I I I

.._mz._E:$on_mou_oo

8_I8

Qo tm Qo Q_ m...

I I I I I I i I I I I

o

819.

Q_ QN Q.. QN Q_ _ .l ...o

I I l I I I I I

Gm

H05

_n_ Q_ Qm 5 QN E_ Q0 Qm nu

I I I I I I I

.mniñmünw

ala

o

3. 3 Qo m6 QN mmm Qm

Q8

Q.. I l i I l m_ |

2220._

Rica

tm o...

I Q: QS Qä Q2 I E_ I mä 3a _du Qo_ Q: m.:

.kOEC_v_

_Ocab_

81m_

Na

Qom

l

I Q8 3=. _sm Q? än m.: Q8 Q: Q8 Q2 I Q8

_NTOOO

.oucm_onäwv:==m

m

21e_ _._m Q8 Q8 Qa QS QR nä. .En ma_ Q2 Q8 Q8 QS

Q8_ Q8_

ä_

_mêoxiocnq

UCNS Sto

m... Qn 5 Q0 .mm ma QN Q_

I I Q8 Q: N.: Q8 _dn Q2

_måoxåoamu

Sesam asså

m

§5. _lv_ §18 :IR 312 al? :.13 al: ...T8 Elna 31mm E!? EIS

ä!? ä!? . m

NN

NNNQBH ._36 §6 sumo

...avgå

I

-aaâoå

I

.msoxs Hmsoå_

8a 88 8a 8a 88 8»

83 83

08.0_ 83_ 83_ 85_

n o_ o_ m_ m_ v_

o

asså 8_ 0.8_ 8.8_ 8.8_ 0.8_ o.8_ omoo_ 8.8_ asså 8.8_ Q8_ 8.8_ 0.8_ o.8_ o.8_ 0.00_ 8.8_

.m

2.5 .wanna

o o

o o... o... o... e... o... om. od od od o emo od o... o... od

o

I8_ I8_

o

o ...o o... o... mo o... owe _.o o... od o one od o... od o...

8_I8 8_l8

o m

od o emo _ ...o r_ emo 3 o... m... od 3 n_ o... od m...

8l9. 8I8

o

o o... m... o... MN _m_ od 3 od od od wo n.. n_ m... 3

.møtsuvåa

?iom wo 318 od od

.ucs_o_:m_

od än 3 3. o... d_ ä o... _._ 3 n_ 3 N_

omlma 81mm

:oøuøoonvøm

md 8._ än 3. 2 ma S. mä od o... S_ 5 3 2 o... 0._

__2_E8o.._

mulen uoEw 818

od 3 ...n 3 o... _n_ 3 S_ m... _.N ...m

“du od_ ma_ ma_ _e_

063m

MMSO

.SEO omlm_ _alm_

nu

man won

_._ m... 0.0

så Nä av_ 2 3._ UT» e.: Nam me_ S: ma_

2.»

:m5 HOCGSM Sic_

Bio_

_ocob_

od

man nom

_emot_

Na I. u.: 3 3a

8.8 ma_ _ä_ E_ å_ 3h 3._ E_

sam mån

BE _dYOOO 8.0_ 13-80

_ SI_ man 8.8 å_ _s_ 8.8 ...R mdø vi _ SI_ han md. 8.8 mmm 0.2 0.5 as nä.

m _

.Rx .Em

880%: 889.5

Nm md

_oumEoxcm

man man

3 3 3 3

mo_ ma_ Nam mo_

_emsoå_

o Nä. S: o _å_ ...ä

.Y .m

asså asså

NN NN

...m um

.Alaa Elna

_

_En_ §5. älv_ ...mina 3.12 EI? 812 NNNQBE _03_ 21e_ älom :in 31mm ä!? 81mm E18

SOU 1970: 43 91

i de medelstora städerna, 22 300 i de mindre

städerna men endast 20 900 på landsbygden.

Median- inkomst

Andelen låginkomsthushåll med högst 20 000

kronors årsinkomst var betydande eller

45 % på landsbygden. Denna andel mins-

kade med ökande kommunstorlek och upp-

Summa

a a . a a - ..

100,0

gick i storstadsregionema endast till 20 %.

Även för de icke gifta ungdomarna upp till

29 år samvarierade inkomst och region, med

Uppg.s.

lägst inkomst på landsbygden. Inkomstskill-

naderna mellan var dock relativt

0,7 regionerna

små. I hela landet dominerade de låga in-

komsterna, medianinkomsten i storstäderna

100-

. . . . . o. q var 5 500 kronor mot 4 200 på landsbygden.

0,7

3.7.2 Sparande

60-100

°.°.:°.°*.l°.

oomvwmn 3,7

Jämfört med vuxna personer anslår ungdo-

marna i åldern upp till 24 år en liten del av

inkomsten till sparande. De kortsiktiga kon-

40-60

11,9 sumtionsvarorna synes uppta större delen av

deras inkomster, vilket framgår av 1957 års

undersökning av hushålls relativa inköp av

30-40

. . . . a. a

21,0

varaktiga konsumtionsvarorl Genomsnittlig

fördelning.

sparbenägenhet är definierad som totalt spa-

30 rande i relation till total disponibel inkomst,

inklusive inkomstvinster. Eftersom det in-

25 15,7

samlade materialet är från mitten av 1950-

Procentuell

25 talet, kan dock förskjutningar ha inträffat

maa ifråga om sparbenägenheten. 20

17,2 står dels i samband med in-

Sparandet

komstens dels till

ålder.

storlek, aktuella Utgifts- 20 « . . » a v. o. 1 1957 års sparundersökning konjunkturinsti

12,7

olika

15 tutet serie B. Tabell 4 s. 69 (del 1).

vid Tabell

3: 14. Sparbenägenhet och inköp av

10-15

kronor

7,9 konsumtionsvaror i olika åldrar (1957).

hushåll Inköp av var-

000-tal

aktiga konsum-

gifta

. . . . . o» .

1-10

1 7,6 tionsvaror i rela-

i Genomsnittlig tion till disponi-

för Ålder sparbenägenhet bel inkomst %

Inkomst

Inkomster

. . . . . m .. 0-24 -0,6 10,8

C.

Summa

40-44 7,5 11,0

(mannens)

12 45-49 9,1 9,0

50-54 19,3 5,3 3.

ONVVVVWW 55-59 6,5 9,3

60-64

Tabell

8,7 4,4

TTTTTTT

Ålder

V$V3V3V1V3V1 65- 0,7 2,1

-NNMWWO

92 SOU 1970: 43

-sååå

omv omm con

.maoxs -E3002 .maoxs

8a 8a

Sn 8a SN

8Nv om:

o NN NN NN cN n n v

o

asså asså

0.8_ od.: Q8_ 8_ emo.: 3x: 3x: oáo_ od.: od.:

.wanna .nånn

v v

v.. n _HN o »w o... o... o... od od

.

lo.: leo_

o

od vd od o... od o... o emo od od

878 8.18

v

od a... od o emo Nd od o... od od

så

om|

Slov Slov

Na N.v

.wåâouamm

S. WN

E_ N.o o... o... ...o od

:ocøwE

ovlom

o

?iom

oHN

EN av_ o.: 3 3 å n... 3 od

:oåaoooum

.mcwzowuâ

omlmN omlmN

v AN

v.v_ 0.2 2 NE QN a... m... vd hm

...oøoüou

:oåøoooum

nNIoN mNloN

...NN QNN QNN NdN

3:0

...m v.v wN WN 3

_

.å

...oøoüou oNlE oNIE

md mn ox

of

å

od_ 0.3 vd_ va_ va_

amlxv_

850 Bowman

m_|3 :IS

3 å ä

w.: ä. E_ 0.2 S: m2 o.:

:Rama: åw

Emm

wa

SI_ n.: nov oxo_ SI_ nNm o.: nam N._v EN .ii

QN_ N.:

.§5

:ü ä:

_uvooo _vvâo

HoäEouEH

v.. Na 5

vdN

...N

m.: N.Nm må o.: m.:

aoamêoxcm

H o _ o

.

:w Om

mveâ manga

.Y

.v33 av?

.m

MN 9.53 å_ ma 0.235 å..

.annica våâäâ håwäoä 532.nu..

.M

8a So

ä.

.Sami »M50 :ana: .Sami §25 :man:

om om

Nvuaå aoüoø :masa genom

N H i i E E Z E

SOU 1970: 43 93

behov, vilka generellt är starkare eller sva- och kvinnor var därvid beredda att anslå gare beroende på ålder. Familjebildning och mer till hyra än äldre ungdom och män. barnsbörd ger klara utslag i möjligheter att Vid parvisa jämförelser mellan olika konspara och i behovet att inköpa varaktiga sumtionsutgifter såsom kläder, semester och konsumtionsvaror. fritid etc. kom bostadsutgifterna att bli den utgiftspost som man helst ville satsa mer på. På ungdomshotellen hösten 19673 tog hy- 3.7.3 Hyror ran i medeltal 15-2O % av inkomsten. En- Ungdomen har konstaterats vara en låg- ligt ungdomarnas egna åsikter var hyrorna inkomstgrupp. Det förefaller rimligt anta, moderata. Bland bostadssökande vid bamaatt en väsentlig del av inkomsten måste an- vårdsnämndens ungdomsupplysning där såslås för bostadskostnader hos den självstän- väl rum i ungdomshotell som inneboendedigt boende ungdomen. En annan viktig rum förmedlas, fanns en svag tendens att fråga är, hur stor andel av sin inkomst som vid lägre inkomst föredra möblerat rum, ungdomar är villiga att satsa på bostaden. vilket kan bero på de högre bostadskostna- Våren 1966 intervjuades i Lund ogift derna för ungdomshotellen. De boende på ungdom mellan 16 och 33 år samt frånskil- ungdomshotellen hade även högre inkomst da 35-44 år.1 Medianinkomsten per månad än vad ungdomsbefolkningen i Stockholm var för gruppen 1 320 kronor. Medianhyran hade. För samtliga män i ungdomsbefolkper månad utgjordes av 187 kronor, bland ningen i åldern 16-24 år var medianinkomsensamboende något mindre eller 160 kro- ten 16115 kronor mot 17661 bland ungnor, för delad bostad ca 200 kronor. För domshotellens manliga gäster. För kvinnorensamboende innebar detta en medianhyra na var inkomsten 13 699 hos ungdomsbepå 12 % av inkomsten. folkningen och 16 379 bland de boende på Såväl hos inneboende som hos egna bo- ungdomshotellen. Det fanns dock ett ganska stadsinnehavare fanns en utbredd önskan stort antal hyresgäster med låga inkomster. om bättre bostadsstandard, i första hand 27% av männen och 18 % av kvinnorna större utrymme men även bättre hygien- hade en årsinkomst understigande 10000 standard. Det fanns god marginal för högre kronor. Majoriteten av ungdomarna sade hyreskostnad och en villighet att betala den, sig föredra en bostad i egen lägenhet, vilket även om detta innebar en hyreskostnad upp torde innebära, att man var beredd att actill 20 % av inkomsten. Endast en mindre ceptera en inte oväsentlig ökning av boendegrupp ansåg sig kunna betala för insats- kostnaden. Undersökaren kom vidare fram lägenhet. till slutsatsen, att det kan vara vanskligt att En intervjuundersökning i Stockholm ange en gräns som kan anses som »godtagmed tre inre förortskommuner samt i Es- bar ekonomi» för att hyresgästen ska klara kilstuna med ogift ungdom år 19662 gav för av bostadskostnaderna på ungdomshotell. egna bostadsinnehavare i Stockholm en me- Det är möjligt att en sådan gräns ligger på dianhyra på 200 kronor, i förortskommu- olika nivå för olika individer beroende på nerna med i regel modern bebyggelse 260 deras levnadsstil och övriga omkostnader. kronor och i Eskilstuna med till större de- Vid undersökning av göteborgsstudenters len äldre bostäder 150 kronor. Medianmå- bostadspreferenser år 19694 presenterades nadsinkomsten var i Stockholm 1580 kro- 1 och Ungdom bostad. Karsten-Carlsson. nor, i förortskommunema 1 460 kronor och Stadsarkitektkontoret Lund 1967. i Eskilstuna 1380 2 kronor. Ungdomarna Ogifta stadsungdomars bostadsvanor och bostadsönskemål. Bergström. Byggforskningens uppgav sig vilja satsa mer av sin inkomst rapport 15/68. för att därigenom få en bättre bostad. När 3 i Stockholm - Ungdomshotell syfte och man fritt fick välja mellan bo- funktion. Sjögren. Stockholms barnavårdsnämnd prissatta 1970 (manuskript). stadsalternativ, anslogs i medeltal 28-30 % “ GFS serviceutredning. Undersökningsrapav inkomsten till hyra. Yngre ungdomar port 1. Göteborg 1969.

94 SOU 1970: 43

bland andra bostadsalternativ även det i ningen, de individuella variationerna var förhållande till andra studentbostäder rela- dock betydande. Sexuell debutålder för ungtivt dyra s. k. »Krokslättsalternativetxo, in- dom l8-30 år var: kluderande rum, kokvrå med matplats och Under 13 år 2% badrum, med en totalyta på 28 m2 och en 14-15 år 12% månadshyra på 330 kronor. Denna typ rön- 16-17 år 37% te dock liten efterfrågan bland de studen- 18-19 år 3 % 20-26 år 16% ter som rekryterar studentrummen. Under- 27 år eller äldre 0% sökaren sammanfattade därför resultatet: Av materialet att döma synes man i första För det stora flertalet sker således nuhand böra rekommendera byggande av stu- mera inledningen till sexuallivet i 16-l9-årsdentbostäder som ger möjligheter till enskilt åldern. boende med egen tillgång till kokmöjlighe- Man får således ha i åtanke att majoriter. Dock inte av sådan storlek och stan- teten av ungdomar på 16 år och uppåt har dard att hyran måste sättas i nivå med vad ett aktivt sexualliv. Detta bör ställa krav på som i dag gäller för Krokslättsalternativet. bostadens utformning så att den möjliggör ett ostört privatliv, vilket kan vara en förutsättning för ett harmoniskt sexualliv. Sammanfattning

Ungdomarnas hyreskostnader ligger enligt 3.9 Ungdom och social anpassning de refererade undersökningarna på en sådan nivå att flertalet är villiga att satsa en Många ungdomar kämpar med sociala anstörre andel av sina inkomster på en god passningssvårigheter. Mellan kriminalitet bostad. Enligt utredningarna är man i all- och ålder finns sålunda ett samband? mänhet villig att anslå 20 % av inkomsten Även när det gäller grövre former av till hyran. Även ungdom med låga inkoms- brottslighet med intagning på fångvårdsanter efterfrågar i viss utsträckning special- stalt som påföljd är ungdomarna överreprebostäder. Att ange någon undre inkomst- senterade. gräns för de bostadssökande är inte lämp- Undersökningar har visat att asocial miljö ligt. I de låga inkomstlägena finns dock en föder brottslighet. Miljöns materiella och viss tveksamhet mot de dyrare boendealter- andliga torftighet tenderar att gå i arv. Asonativen. cial och kriminell ungdom kommer i regel från en miljö som i många avseenden, bl. a. i fråga om bostäder, är bristfälligare än 3.8 De förändrade sexualvanorna många jämnårigas. Attityden till omvärlden Utredningen vill rikta uppmärksamheten är negativ och misstänksam. För att bryta även på de resultat som nyligen framkom- denna onda cirkel fordras därför insatser mi: rörande sexuallivet i Sverige och de från ansvarigt håll. Bland annat måste en krav som från dessa utgångspunkter kan god bostad kunna erbjudas ungdomar som ställas på bostäder. Det är främst utveck- befinner sig i farozonen. lingen av den sexuella debutåldern som har Antalet människor som årligen lämnar relevans vid en sådan bedömning. anstalter av olika slag är stort. Från fång- Åldern vid den sexuella debuten har vårdsanstalterna utskrevs år 1968 12038 sjunkit väsentligt jämfört med tidigare ge- personer. Ungdomsvårdsskolorna placerade ne:ati0ner. Vid-en nyligen gjord undersök- samma år 1644 ungdomar för vård utom ning av sexualvanornal framkom, att av skola. Från allmänna vårdanstalter för alungdom 18-20 år endast 20% saknade bland 1 SOU 1969: 2 Om sexuallivet i Sverige. Utredsamlagserfarenhet, 2l-25-åringama ningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i 7 (å. För såväl män som kvinnor hade ge- och upplysningsarbetet (USSU). undervisningsnomsnittsåldern vid debuten sjunkit. Sprid- 2 Statistisk Årsbok 1969, tab. 320 s. 292.

SOU 1970: 43 95

Tabell 3: 15 I första instans till ansvar fällda storstadsregionerna, samt till komövriga personer, vilka âdömts påföljd som antecknats muner med invånarantal på minst 20000 i kriminalregistret, efter ålder. I kommuner med färre personer. invånare saknas tämligen ofta bostadsförmedling. Det Antal per 100 000 Ålder är även främst i de större kommunerna i åldersgruppen som ungdomar har svårt att ordna sin bo- 18-20 år l 355 av bostäder är stadsfråga. Nyproduktionen 21-24 år l 020 25-29 » 707 även till övervägande del förlagd till dessa, 30-39 » 523 som därför bedömdes som mest intressanta ur ungdomarnas perspektiv. Enkätens innekoholmissbrukare utskrevs år 1968 med håll framgår av bilaga 3. I enkäten medövervakning 2 641 personer. En betydande togs ungdomar bosatta i kommunen, födda del av de människor som kommer ut från tidigast år 1944 samt anmälda vid ortens anstalterna är ungdomar. Gemensamt för bostadsförmedling. Ungdomar med resp. många av dem är stora svårigheter att ordna utan barn åtskildes i materialet, då dessa en ny tillvaro vid utskrivningen. Återanpass- grupper med säkerhet skilde sig väsentligt ningen hindras ofta av brist på en lämplig från varandra i olika avseenden, såsom anbostad. språk på bostadsstorlek och även kunde beräknas prioriteras annorlunda vid bostadsförmedlingen. Ungdomarna har även delats 3.10 Bostadsfärmedlingsenkärens resultat åldersmässigt i en yngre grupp, född 1949wl samt en äldre född 1944-1948. 3.l0.1 Inledning I enkäten ombads redoförmedlingarna Genom bostadsförmedlingarna fördelas göra för antalet under kalenderåret 1968 nästan alla av de nyproducerade lägenhe- förmedlade bostäder till de aktuella ungterna, främst i stora och medelstora kom- domsgrupperna. Bostäderna skulle redovimuner. Ett betydande antal äldre ledigbliv- sas med avseende och på lägenhetsstorlek na lägenheter förmedlas likaså. I Stor-Göte- modernitetsgrad samt anmälningsår för de borg samt i medelstora och ett flertal mind- sökande. Vidare efterfrågades den kvarståre kommuner uppgår de äldre förmedlade ende ungdomsköns storlek med fördelning lägenheterna till ett större antal än de nya. på ålder, kön, nuvarande bostadsförhållan- I Stor-Stockholm och Stor-Malmö är dock de och sysselsättning. de äldre andel lägenheternas väsentligt Ett mått på bostadsförmedlingamas möjlägre. lighet att tillgodose ungdomarnas bostads- I en situation då knapphet råder på bo- efterfrågan får man genom att ställa antastäder spelar därför bostadsförmedlingar- let förmedlade bostäder i relation till vid nas prioriteringsprinciper en viss roll när årets slut kvarstående bostadssökande. det gäller att styra olika gruppers bostads- Viktiga frågor är vidare i vilken utsträckinnehav. Bakom bostäder svarar förmedlingarnas agerande ning erbjudna mot ungdostår samhälleliga värderingar. Förmedlingar- marnas ekonomiska resurser, deras synnas register kan lämna högst väsentliga upp- punkter på bostadens läge, utrustningsstanlysningar om till vilka grupper en stor del dard samt om bostadsområdet har tillräckav de lediga bostäderna förmedlas. lig service. Dessa frågor aktualiseras på för- Det bedömdes därför som angeläget för medlingarna i form av avvisade erbjudanutredningens ställningstaganden att erhålla den om bostad. Därför medtogs även fråuppgifter om i vilken utsträckning icke gifta gor om frekvenser av avvisade bostäder på ungdomar utan lägenhet, som avsåg att bil- grund av dessa skäl. da enpersonshushåll, kom i fråga för till- År 1968 var ett år med relativt svag kondelning av lägenheter. En enkät har därför utsänts till bostadsförmedlingarna i de tre 1 och senare.

96 SOU 1970: 43

junkturutveckling. Därav följde en mindre 50 000 eller fler invånare har svaren utebliomfattande invandring. Dessa förhållanden vit från Uppsala, Borås, Umeå och Skellefkunde tänkas påverka ungdomarnas möjlig- teå. I storleksklassen 20 000-49 999 kunde het att erhålla bostad. En fråga ställdes där- ej svar lämnas från Kristianstad, Piteå, Ronför, om man i kommunen under det senaste neby, Katrineholm, Avesta, Ludvika, Sandåret hade märkt någon skillnad i detta av- viken och Boden. seende och i så fall anledningen härtill. Bostadsförmedlingarnas organisation och På några håll har bostadsförmedlingar arbetssätt skiftar. Stor-Stockholrns bostadssom en service till de boende även börjat förmedling har lämnat för de till uppgifter förmedla möblerade rum. För att klarlägga område hörande 30 kommufönnedlingens förekomsten av sådan verksamhet, tillfråga- nerna. I övrigt har på de flesta håll bostadsdes bostadsförmedlingen om de själva eller förmedlingen utgjort ett självständigt komnågon annan kommunal instans skötte för- munalt I fall organ. några handläggs medling av möblerade rum.

bostadsförmedlingsverksamheten av annat

Tolkningen av enkätens resultat får ses kommunalt organ. Det förekommer även i mot det förhållandet att bostadsförmedling- några kommuner att register över bostadsens uppgifter inte ger någon fullständig bild sökande förs av allmännyttigt företag, HSB av ungdomarnas bostadsönskemål och till- eller annat kooperativt bostadsföretag. godoseendet av dessa. En del ungdomar De redovisade svaren härrör sig från fölsom behöver bostad är inte anmälda vid bo- jande antal förmedlingar, uppdelade på instadsförmedling. Andra, troligen främst de tervall efter ortens storlek: yngsta sökande, på de stora bristortema har inget aktuellt bostadsbehov eller ekonomisk Stor-Stockholm l möjlighet att överhuvudtaget ta emot en Stor-Malmö 5 bostad Övriga kommuner med i det reguljära bostadsbeståndet, om 50 000-w invånare 12 en sådan skulle erbjudas dem. En del, såväl 20 000-49 999 invånare 24 nyproducerade som äldre lediga lägenheter, Summa 4 2 förmedlas på annat sätt än genom bostadsförmedlingen. Genom brist i aktualitetskon- De deltagande kommunerna tillhör de trollen av registret kan även en del sökande expansiva kommunblock i landet, för vilka stå kvar, trots att de redan fått sin bostads- enligt länsstyrelserna en positiv befolkningsfråga löst. Med beaktande av dessa reserva- utveckling är att förutse för åren 1960tioner torde dock enkäten lämna en bild i 1980. Vid årsskiftet 1968/69 hade de en stort av de ensamstående ungdomarnas bo- sammanlagd total befolkning på 3 318166 stadsefterfrågan och förmedlingamas möj- invånare. lighet att tillgodose denna. Samråd beträffande enkätens utformning 3.10.2 Kvarstående sökande den 31 dec. har skett med bostadsstyrelsens planerings- 1968 byrå, som även utsände enkäten och insamlade svaren. Enkäten daterades den 6 maj En mycket del av anmälda söbetydande 1969. Svarsinsamlingen pågick till den 1 ok- kande vid bostadsförmedlingarna tillhör tober 1969. En del kommuner hade inte Den 31 dec. 1968 stod storstadsregionerna. möjlighet att besvara enkäten, beroende i StorStockholmskön anmälda totalt 169 062 ibland på registrens eller om- och i Stor-Malmö uppläggning personer 43 474. I övriga läggning eller i något fall på personalsitua- kommuner (exkl. Göteborg) med över tionen. Av registerskäl kunde inte Göteborgs 50000 invånare, vilka besvarat bostadsstybostadsförmedling lämna ett fullständigt relsens årligen återkommande enkät för år svar och därför har kommunerna i Stor- 1968, fanns 68137 i bostadskö och i kom- Göteborg utelämnats vid redovisningen. Av muner med 20 O00-49 999 invånare 31 887 kommuner utanför storstadsregionema med anmälda.

SOU 1970: 43 97

7-01 4003

För var skillnaden mellan ner hade högst 10 sökande. Totalantal söungdomskön storstadsregionerna. och övriga medtagna kande med eller utan barn var 2 746. kommuner ännu mer markant. Av 56 233 Den stora kön av ungdomssökande i anmälda Stor-Stockholm innebar att denna grupp ungdomar upp till 24 år utan egen bostad, vilka sökte bostad av annat skäl än utgjorde 25 % av hela bostadskön. På andvar 41515 bosatta i Stor-Stock- ra orter var ungdomarna däremot en liten giftermål, holm och 4805 i Stor-Malmö (se tabell grupp i förhållande till den totala kön. I 3: 16). Här kan nämnas att Göteborg, som Stor-Malmö var de 11 % av kön, i övriga enkäten, den 31 dec. 1967 hade kommuner med mer än 50000 invånare ej besvarat en kö av ungdomar från motsvarande grupp 10% och 9 % i de mindre kommunerna. På grund av den stora variationen av köpå 14 036 personer. Inom med 50 000-w in- storleken inom intervallet 50 000-w invåkommungruppen vånare fanns 6 646 ungdomar anmälda. Det nare utgjorde ungdomarna i Eskilstuna enförekom stora variationer kommu- dast 3 % och 7 % i Hälsingborg men 12 % mycket nerna emellan när det gällde antalet anmäl- i Södertälje samt 14 % i Örebro. da ungdomar. Medan Västerås med 110 000 Som framgår av tabell 3: 16 utgjorde unginvånare i bostadskön, domarna i Stor-Stockholm hela 44% av hade 834 ungdomar var antalet det dubbla eller 1636 i Örebro sökande utan egen lägenhet, dvs. de nytillmed 89 000 invånare. Södertälje med 55 000 trädande konsumenterna. Även på en del invånare hade en stor ungdomskö på 1 073 andra håll var deras andel hög, sålunda I Eskilstuna med 66 000 invånare 38 % i Stor-Malmö, 42 % i Södertälje, personer. stod endast 95 i kö och även i Luleå med 41 % i Norrköping och 40 % i Örebro. Essina 57000 invånare var kön kort, endast kilstuna hade däremot en så låg andel som 116 personer. Ett samband kan skönjas - i 9 %. I kommuner med 20 000-49 999 var kommuner med en stor total bostadskö är ungdomarna 32% av anmälda utan egen även ungdomskön omfattande och innehål- lägenhet. ler en större andel av totalantalet sökande. Åldersmässigt bestod de sökande till stör- Detta förhållande pekar på att ungdomar re delen av ungdom 20-24 år, nämligen bosatta i bristorterna i stor utsträckning ti- 43 354 mot 13 719 under 20 år. Av den ett bostadsbehov på sikt. yngsta gruppen var hela 10652 bosatta i digt anmäler I kommuner med 20 000-49 999 visade Stor-Stockholm. De utpräglade bristorterna inte ungdomskön denna stora antalssplitt- hade en stor andel av sökande under 20 år, ring utan de sökande samvarierade tärnli- medan övriga orter hade endast ett fåtal så gen väl med ortens invånarantal. Inom unga sökande. I den yngsta gruppen utgjorkommunerna uppgick de sökandes antal till: de kvinnorna majoriteten eller 7788 mot

Sökande utan barn

Drygt hälften av kommunerna hade högst 5 931 män. Detta stämmer väl med andra 100 sökande utan barn. Antalet sökande iakttagelser angående kvinnornas tidigare med barn var överlag rätt litet, 9 kommu- utflyttning, såsom det mycket större antalet

98 SOU 1970: 43

-E23

-momomonx

å_

.awxøo

å

cm_

oumüvoâ

.Eo

mazmfm mcozobâm

om: mom_ m v o m m w m m v o m v v m.. m m

måmoxom

m

como

någon

x mm 3 wN s. Nv mN mm MN o_ om wN o.. mN ä om m..

_

nå:

.Box

3:135_

E05 oucmxow ooacomm_ :SoH

m

E... mm wN :u e. oN mm NN wN mN Nv NN E Nm :u

35:a

ågon. ovømxcm

av:

m n w m w p N w o mN Z Z v_ Z o o_ m:

-mêovwcaa

owxøo ovvâ

-voüsmvaowop

n

xmøomåø wåmoxom ›|vv3

m8 08 Now wow En o: m5 So o: mmN

owzzm

E ax. .å :b ä :S

v _ _ o N

d. om

någon now ms omm 8a m8 8a m3 Ga _mN ma. o: Sw än

uåwoxo_

NE ä.. .EH

änkan_

H H m N _ N _ N n

:Eco

E. 2 m_

ooncoww.

E_

EDGDEEOø_ como

om» s.. vä vNo å.. än :ä än So os. ma. än 8x ÄN än En

âzoxobâmmvuomonø

:Sch

_ N v N _ N _ _ N m

E05

ä N_ _N

:S: ä_

.oääw

.momäim

Nwo vi. Nam m: NC ma SN En En a» o! v8 än E_ Sw se

ovøoxwm

m o. w o o m _ m N

.ämm

v

.som

2 Z 8 3

mo_ :m

»essä SE

asså

êssäs

.oowozooå

RM

...log

ouaowêmö_

mxwzmå

_.o

en

»vsâunwm .uâmâamm

nå: vor;

E

nüoäaøtmom

Eanåoomaoem

.a TE..

.osasaoä mcaoxboz üonmauam kMRSESQVN

.tim

.SKBEEQVN äöamx» wøaoxøñ .âaåxmm :âêazm åüsaom wcaoåx: uütåuø.

så

:så 0520

u .

x 03x0 §3 en

SOU 1970 :43 99

Tabell 3: 17 Sysselsättning. Samtliga deltagande kommuner (% sökande). Sökande utan barn Sökande med barn Födda 1944-48 Födda 1949-w Födda 1944-48 Födda. l949-w

Bland 20-24-åringama var kvinnorna barn har »övrigaw en något större andel i däremot färre än männen. För ensamsö- den yngsta ålderskategorin. kande var antalet 22 774 män mot endast Om man sedan ser på nuvarande bo- 16 747 kvinnor. Antalet egna hushåll bland stadsförhållanden, visar det sig att flerogifta i denna ålder är lika stort för kvin- talet bodde kvar i föräldrahemmet (tabell nor som för män. En förklaring till skillna- 3: 18). den kan vara att männen i större utsträck- Bland ensamstående med barn var andening står i kö med tanke på en framtida len boende i hyresrum hög i åldern 20-24 familjebildning. De aktuellt bostadssökande år, nämligen 23 %. I Stor-Stockholm var skulle med andra ord vara något lägre andelen av samma storleksordning eller bland männen. 24 %, liksom i kommuner med 20000- Ett betydande antal kvinnor eller 4326 49 999 invånare. Bostadssituationen för denhade barn. Av dessa bodde 3015 i Stor- na grupp är prekär för flertalet. Stockholm. Flertalet av kvinnorna var i ål- I samma åldersgrupp med ungdomarna dern 20-24 år. I stockholmskön var även utan barn visade det sig att de inneboendes l 196 män med barn anmälda. Inför denna andel var påfallande låg i Stor-Stockholm, uppgift bör man göra reservation för fel i endast 12 %. Däremot var tämligen många materialet. inneboende eller 24% i kommuner med De flesta deltagande kommunerna kunde 50 000-w invånare och ännu något högre även redovisa ungdomarnas sysselsättning. eller 32 % i kommuner med 20 000-49 999 Men materialet blir något mindre intres- invånare. sant därför att av de stora studieortema Totalt fanns i Stor-Stockholm 4638 inendast Lund finns med. Det visade sig emel- neboende anmälda. Vid en undersökning år lertid att de förvärvsarbetande dominerade 1966 fann Stockholms statistiska kontor att på alla orter och i alla åldrar, således även i Stockholm fanns mantalsskrivna minst i Lund. 7 000 inneboende ungdomar i åldern 16-24 Andelen förvärvsarbetande är något läg- år. Endast en knapp tredjedel av dessa var re i den yngre gruppen, i stället är de stu- anmälda till någon bostadsförrnedling. Enderandes andel högre bland de ungdomar kätresultaten pekar åt samma håll. Sannolikt

Tabell 3: 18 Nuvarande bostadsförhållanden. Samtliga deltagande kommuner (% sökande).

m

-v9

-B

uwNNNEuN

?Invxvmm

ovøuxnNNøsNN

å;

ouøssm

u

NU .X nä.. NN NN. NN N... Ne NN NN NN oN NN NN NN. NN NN NN NN NN.

N

.NmNNNENm 3|vvmN

NN NNN NNN NN

NNN. NNN N00 NNN SN NNN NNN NNo NNN NNN NNN NNo

N25.

N . NNN.

N. N N Nv N NN

31:33

N N N.

såå

NN NN NN NN I l NN I o... NN

NN. o: NNN

:å N

:än

annan NvIIåN

N N

...No

NNN NN NN NN I NN NN NN NN

v02 N NNN x: NoN NNN NNo

N

,även 313.3

NNN NNN NNN NN NNN NN NN. NN NN NN NN NN NN NNN NNN NNN NNN

N. N

F53

.NOENSM sauna NvIäNN

NS NNN NN NN G

SN NNN NNN NNN EN m3 NNN vNm NNN oNN NoN NNN

GNND

N NN N NN

.såå 3.533

N N N N

I l I I I I l I l l I

NNN NNN

Enn

Nämn NvläNN

N N N N

U0:

NN I I l I I l l l I oN NNN

m3

.NNMoNNooNNmNNNNNM

_.59_

312.9 NN N N

vNN G NN. NN. NN NN ...N NN NN

“Nää

NNN mvN NNN NNN NNN

v N

.oøâåm Enn_ . nxmuâmon

NNwuäNN

N Nv

Nocom

NNN. s. NN

NNN. NNN NNN NNN NNN NNN NNN NNN NNN NNN NNN vNN

Gowüm

NN

:m2 CNND

N

ovNNowNNNmNNM

oN N NN

å.. OUNQ

ovømmuzoo

asså

NN v2: ä.. WS: NNN

ENoNEooNmJNoNm

üucumdüädwm

.N

NoFNNmåaNoNm mNonwNNNNNmE

...lege NNTge

.NNSNENNSM NmNoNNm Nøaogaoz MNNNNNNENNNA NENNNNNENM opwtouâ Naamåâ NNSNNNNNM LNRBEEOMN wwzugwm .oasseox

NNNNNNN 0580 ...N36

N

NN :âäøå N03 NN

SOU 1970: 43

är mindre än hälften av de inneboende i önskar 1 rok är dock större här eller 41 %. Stor-Stockholm anmälda vid bostadsför- Bland ungdomar bosatta i kommuner En tänkbar förklaring till denna inom storleksintervallet 50 OOO-w invånare medling. lever under är preferensen mycket växlande. I städer låga andel kan vara att många levnadsvillkor, att med maximistorlek för tilldelning av bostad så föränderliga någon bosättning ännu inte är aktuell till ensamstående och där regeln även tillämpermanent för dem. pas, önskar en stor grupp ungdomar kok- Den starka dominansen av hemmaboende Denna andel uppgår till 32 % vrålägenhet. med tanke i Västerås, 52% i Örebro, 15 % i Linköungdomar är anmärkningsvärd av ortens egen ung- ping och 24 % i Eskilstuna. I dessa städer på det ringa inslaget dom bland hushållsföreståndarna i denna tilldelades ensamstående endast i undantagsålder, där de inflyttade överväger. fall bostad om 2 rok eller mer och andelen Beträffande anmälningsår till bostadsför- som önskar så stora bostäder är liten, dock en klar skillnad mellan i Eskilstuna 34 %. Önskemål om 1 rok är medlingen föreligger Stor-Stockholm och de mindre kom- i stället mycket vanliga. I städer som inte främst munerna 3: 20 A-B). Medan i har maximiregel eller som inte tillämpar (se tabell bland utan denna är andelen önskemål om minst 2 rok Stor-Stockholmskön ungdomar barn endast 19% har anmält sig så sent hög, i Norrköping 56 %, i Hälsingborg är motsvarande andel 61 % 61 %, i Sundvall 74 %, i Jönköping 65 % som 1968/69, med 20 000-49 999 invånare. och i Karlstad 59%. I kommuner med i kommuner Stor-Malmö och kommuner med 50 000-w 20 000-49 999 invånare är andelen 44 %, intar med 48- medan 13 % önskar kokvrålägenhet och invånare en mellanställning 46 % anmälda dessa år. I Stor-Stockholm bortåt hälften 1 rok. är i stället andelen anmälda år 1966 eller Bilden av ungdomens bostadsönskemâl, stor, 56% mot som kommit till uttryck vid bostadsförmedtidigare mycket nämligen 20 % i kommuner med 20 000-49 999 invå- är således splittrad. I Stor-Stocklingarna, nare, 26 % i Stor-Malmö och 29 % i korn- holm har ungdomarna något högre inkomsmuner med 50 000-w invånare. ter än i landet i övrigt och därmed bättre med barn finns Å andra sidan är När det gäller sökande hyresbetalningsförmåga. mellan Stor-Stockholm väntetiden för en bostad mycket lång. Det ingen sådan skillnad Anmälda åren 1968/ är därför troligt att en del önskemål avser och övriga kommuner. 69 är 63 % i Stor-Stockholm, 56 % i Stor- preferenser på något längre sikt. I kommu- Malmö, 59 % i kommuner med 50 000-w ner med tillämpad maximiregel synes denkommuner- na i mycket hög grad styra önskemålen: invånare och 69 % i de mindre således ett starkt man efterfrågar inte en bostadstyp som man na. I denna grupp ingår med ett snabbt uppkom- inte kan räkna med att få. På orter där man inslag av sökande met, akut behov av bostad. Detta behov är inte hindras av en sådan regel och där kösamma karaktär i storstaden som i tiden är något kortare än i storstaden, syav nes en stor del av ungdomarna - rätt krafmindre städer. skillnad finns mellan Stor- varierande mellan orterna men dock En betydande tigt när det hälften av de sökande - föredra Stockholm och övriga kommuner omkring gäller önskad lägenhetsstorlek bland kvar- en lägenhet om främst 2 rok eller i en del stående sökande (se tabell 3: 21). Bland sö- fall en ännu större bostad. kande utan barn önskar i Stor-Stockholm Bland ensamstående med barn är önske- 78% en bostad om minst 2 rok. Endast mål om tvårumslägenheter det vanligaste. medan För sökande uppgår denna andel 3 % nöjer sig med kokvrålägenheter, samtliga 19 % föredrar 1 rok. I Stor-Malmö önskar till 61 %. Ungefär lika många önskar lä-

55 % minst 2 rok och liksom i Storstock- genhet om 3 eller fler rok som l rok, nämholm är det endast i undantagsfall man ligen 17 % resp. 20 %. önskar en kokvrålägenhet. Andelen som I denna grupp nöjer man sig ytterst säl-

SOU 1970: 43

Tabell 3: 20 A. Kvarstående sökande utan barn efter anmälningsår.

Kommuner med 50 000-w inv.

Hälsingborg

Kommuner med 20 000- 49 999 inv. 2 459 61 19 10 6 3 1 Samtliga kommuner 51 3 37 27 25 19 13 8 5 3 1 Staffanstorp hade ingen bostadskö maj 1969.

Tabell 3: 20 B. Kvarstående sökande med barn efter anmälningsâr.

Kommuner med 50 000-w inv.

Hälsingborg 22 86 9 5 - - - - Linköping

Jönköping Karlstad 232 49 17 14 7 3 - -- Summa 657 59 22 10 5 3 1 0 Kommuner med 20 00049 999 inv. 350 69 19 7 2 2 1 - Samtliga kommuner 5 736 62 13 9 7 4 2 1 Staffanstorp hade ingen bostadskö maj 1969. sou 1970: 43 103

Tabell 3:21 A. Kvarstående sökande utan barn, önskad lägenhetsstorlek. Därav önskar - lägenhetstyp 1 rum

Kommuner med 50 000-w inv. Västerås 457 0 17 15 59 9 0 - 683 2 4 - 3 8 45 11 - Norrköping

Kommuner med 20 000-49 999 inv. 2 459 1 12 1 42 39 5 0 Samtliga kommuner 51 337 0 3 2 25 52 17 1 1 Stor-Stockholm 1 rurn utan kök+l rkv föres till 1 rkv. ” Stañanstorp hade ingen bostadskö maj 1969.

lan med kokvrålägenheter. Andelen önske- av de anmälda ungdomarna inte har något mål om minst 2 rok är något större i Stor- aktuellt behov av bostad, måste resultatet Stockholm än i landet i övrigt. I ett par sägas entydigt visa att någon fönnedling av medelstora kommuner, Gävle och Linkö- bostäder inte kan sägas existera i storstadsping, nöjer man sig i stället ofta med l rok. regionerna till ungdomar utan barn och att denna grupp är illa tillgodosedd även i övriga kommuner. Likaså för ungdomar med 3.10.3 Erhållna lägenheter 1968 barn är situationen mycket prekär i Stor- Ett mått på bostadsförmedlingens möjlighet Stockholm. Den kan inte heller anses tillatt tillgodose de ensamstående ungdomar- fredsställande i Stor-Malmö eller övriga nas bostadsefterfrågan är antalet under ett år förmedlade bostäder i relation till kvar- Tabell 3:22 Erhâllna lägenheter 1968/kvarstående sökande vid årets slut. Vid enkäten stående sökande. har en del förmedlingar lämnat uppgifter avseende antal sökande några månader in Ungdomar födda 1944-w på år 1969. Måttet är därför något unge- Utan barn Med barn färligt men ger ändå en god bild av förmedlingarnas effektivitet. Stor-Stockholm 0,8 3,5 Materialet ger en klar föreställning om Stor-Malmö 5,0 27,2 sambandet mellan möjligheten att erhålla Övriga kommuner 50 000-w lägenhet och bostadsortens storlek för söinvånare 11,8 41,2 kande med och utan barn. Även med beak- 20 000-49 999 tande av att måhända ett betydande antal invånare 19,4 64,0

104 SOU 1970: 43

Tabell 3: 21 B. Kvarstående sökande med barn, önskad lägenhetsstorlek. Därav önskar -- lägenhetstyp 1 rum

Stor-Malmö* Kommuner med 50 000-w inv. 32 - 3 22 22 50 3 - Västerås 151 -- - - 30 57 13 - Norrköping Örebro 46 - 2 7 22 63 4 2 46 - - - 26 65 9 - Hälsingborg 22 - - - 64 36 - -- Linköping 30 - -- - 60 40 - »- Gävle - - - 33 67 - - Eskilstuna 3 31 - - - 39 58 3 -- Sundsvall 3 - - - - 100 - - Luleå 48 -- - - 33 52 - 15 Södertälje 13 - - - 15 85 - - Jönköping Karlstad 232 - 1 - 30 56 1 l 2 Summa 657 - l 2 31 56 8 2

Kommuner med 350 - 1 38 52 4 -- 20 000-49 999 inv. Samtliga kommuner 5 736 0 1 1 20 61 17 0 1 Stor-Stockholm 1 rum utan kök+1 rkv föres till 1 rkv. 2 Staffanstorp hade ingen bostadskö maj 1969.

kommuner över 50 000 invånare. I de mind- till ungdomsgruppen, varav 1 860 till ensamre kommunerna med 20 000-49 999 invåna- stående och 785 till ungdomar med barn. re är läget ett annat. Närmare 2/3 av sökan- De deltagande kommunerna omfattade störde med bam har under året tilldelats egen re delen av de expansiva kommunerna i bostad. landet, där höga hushållskvoter finns för Som framgår av tabell 3: 16 är ungdo- ogifta ungdomar. Vid FoB 1965 innehades marna även klart missgynnade jämfört med 61 242 bostäder av ogift hushâllsföreståndaandra bostadssökande. Ungdomarna utgjor- re i åldern 16-24 år. Den hittillsvarande stide 25 % av Stor-Stockholms bostadskö gande trenden för ogifta ungdomars husmen endast 3 % bland dem som tilldelats hållsinnehav har säkerligen medfört att anbostäder. Motsvarande andelar för Stor- talet stigit sedan dess. Det låga antalet för- Malmö var 11 % resep. 4 %, för de större medlade lägenheter klargör att en betydanövriga kommunerna 10 % resp. 5 % och för de del av ungdomars bostäder förmedlas de mindre 9 % resp. 5 %. Medan en klar på annat sätt än genom bostadsförmeddiskriminering sker i landets kommuner, lingarna. har situationen i Stor-Stockholm blivit ett När det gäller storleken på förmedlade nästan fullständigt utestängande från bo- lägenheter (tabell 3: 23) varierar praxis i stadsdistributionen. Andelen till ungdomar synnerligen hög grad mellan kommunerna. förmedlade lägenheter uppgick till mellan På en del håll utgör de stora lägenheterna 3 % och 8 % av samtliga förmedlade bo- en stor andel. Lägenheter om tre eller fler städer. rum och kök uppgick sålunda till 29 % i I samtliga berörda kommuner tillsam- Stor-Stockholm, 23 % i Stor-Malmö, 20 % mans förmedlades år 1968 2645 lägenheter i Hälsingborg och 35 % i Sundsvall. Å and-

SOU 1970: 43 105

Tabell 3. 23 A. Erhâllit lägenhet under år 1968, utan barn. Däravi % erhållit nedanstående lägenhetstyp l rum

Kommuner med 50 000-w inv.”

Kommuner med 20 000-49 999 inv. 476 7 33 4 36 18 2 - Samtliga kommuner 1 860 7 33 4 29 17 10 Därav kommuner som har en regel: Endast för ensamstående utan barn 468 ll 30 5 29 16 9 0 Åven för ensamstående med barn 526 2 34 5 28 14 16 l Saknar regel 866 7 34 3 29 20 7 - * Regel finns om max. lägenhetsstorlek för ensamstående. 1 Stor-Stockholm 1 rum utan kök+1 rkv föres på 1 rkv. 2 Uppgifter saknas för Uppsala, Borås och Karlstad.

ra sidan fanns det flera medelstora kommu- dertälje 21 %. Å andra sidan var förmedner där ingen enda sökande får en så stor lingen mindre än 10 % i Västerås, Norrköbostad. Detta var fallet i Eskilstuna, Jönkö- ping, Örebro, Eskilstuna, Luleå och Jönping och Södertälje. I många kommuner ha- köping. I de mindre kommunerna var den de sökande i enstaka fall fått tre eller fler 18 %. rum. Andelen i kommuner med 20 000- Beträffande de minsta lägenhetstyperna, 49 999 invånare var endast 2 %. l rum utan kök samt 1 rum med kokvrå, Skillnaderna var lika stora beträffande är variationerna lika stora. Av bostäder om förmedling av två rum och kök. Det betyd- 1 rum utan kök förmedlades totalt 7 % till de i allmänhet att i kommuner med stor ungdomarna. På de flesta håll förekom inte tillgång till lägenheter med tre eller fler alls denna bostad, som dock var mer vanlig mm hade även många tvårumslägenheter i ett par kommuner: Jönköping med 47 % förmedlats. Andelen två rum och kök var och Eskilstuna 19 %. Lägenheter om 1 rum i Stor-Stockholm 22% och i Stor-Malmö med kokvrâ anvisades däremot i flertalet 24%. Bland de medelstora kommunerna kommuner. Mest förekommande var denna hade många stor förmedling av sådana lä- typ i Örebro, 61 %, Västerås 58 %, Eskilsgenheter: Sundsvall 44 %, Gävle och Häl- tuna, 46 %, och Norrköping, 42 %. Relasingborg 28 %, Linköping 26 % samt Sö- tivt få eller 15 % hade i Stor-Stockholm

106 SOU 1970: 43

Tabell 3: 23 B. Erhâllit lägenhet under år 1968, med barn.

Därav i % erhållit nedanstående lägenhetstyp

1 rum utan l 2 + 1 2 3 + Totalt kök rkv rkv rk rkv rk Obesv.

153 - 6 8 18 37 28 3 *Stor-Stockholml 19 55 16 - Stor-Malmö 103 l 8 1

i Kommuner med 50 OOO--w inv.* - 3 19 42 13 - Västerås* 36 - 11 - 39 32 18 44

Samtliga kommuner

Därav kommuner som har en regel: Endast för ensam- 5 28 49 14 - 154 l 3 stående, utan barn Även för ensam- 241 0 7 10 24 39 18 2 stående med barn 9 3 28 45 13 - Saknar regel 390 2

* för ensamstående. Regel finns om max. lägenhetsstorlek 1 Stor-Stockholm 1 rum utan kök+l rkv föres på 1 rkv. 2 saknas för Uppsala, Borås och Karlstad. Uppgifter

fått 1 rum med kokvrå. I Stor-Malmö var stället anvisats fler bostäder om 1 rum utan

andelen 24 %. Denna bostadstyp var kök samt 1 rum med kokvrå. högre, i de mindre kommunerna och utgjor- Totalt skiljer sig under år 1968 till ungvanlig de 33 %. Bostäder om 2 rum med kokvrå domar förmedlade lägenheter i fråga om

och förekom storlek inte oväsentligt från önskemålen hos var sällsynta i någon utsträckendast i Gävle med 15 %. i kön kvarstående ungdomar: ning Även beträffande förmedlingen av lägen- I jämförelse med önskemålen har ungdo-

stora skill- marna tilldelats fler små lägenheter. Skillheter om l rum och kök förelåg kommunerna. För samtliga naden mellan önskemål och anvisade bonader mellan denna storlek 29 %. städer är störst beträffande 2 rum och kök, kommuner utgjorde 59 %, som önskats av 52 % men förmedlats en- Vanligast var l rum och kök i Luleå 36 % och i kommuner med dast till 17 %. I stället har förmedling i Södertälje 20 000-49 999 invånare med 36 %. I Stor- stor utsträckning skett av kokvrålägenheter,

Stockholm hade 27 % anvisats denna bo- nämligen 37 % mot önskat 5 %. För bostäendast 13 %. I der om 1 rum och kök är önskemålens anstadstyp och i Stor-Malmö med Stor-Stockholm hade där i del ungefär lika stor som tilldelningen. För jämförelse

SOU 1970: 43 107

Tabell 3: 24 önskade och tilldelade bostadsstorlekar, utan barn.

de största lägenheterna om 3 rum eller fler skillnader i kötidens längd endast förekomöverstiger även önskemålen tilldelningen. mer mellan Stor-Stockholm och övriga Även för ungdomar med barn har en för- kommuner. Frânsett Stor-Stockholm har en skjutning skett mot mindre men lägenheter, mycket stor del i övriga kommuner stått i inte lika markerat (tabell 3: 25). kö relativt kort tid, upp till två år. För Andelen önskemål om 2 rum och kök är kande utan barn är denna andel i Stor- 61 %, medan tilldelningen är 44 %. I stäl- Malmö 68 %, i övriga kommuner med let har något fler anvisats 1 rum och kök, 50 OOO-w invånare likaså 68 % och 74 % 27 % mot önskade 20 %. Av kokvrålägen- i de mindre kommunerna. I Stor-Stockholm heterna har tilldelats 13 % medan endast är motsvarande andel endast 18 %. 2 % önskat denna bostadstyp. Samma skillnad mellan Stor-Stockholm I några städer är andelen kokvrålägen- och landet i övrigt går igen beträffande köheter som förmedlats till ungdomar med tiden för med bam. två ungdomar Högst barn påfallande hög. Detta är fallet i Öre- års kötid har 50 % i Stor-Malmö, 60 % i bro med 40 % och i Västerås med 22 %. övriga kommuner med 50 OOO-w invånare Lägenheter som tilldelats ungdomar var och hela 79 % i de mindre kommunerna. till helt övervägande del fullt moderna: I Stor-Stockholm är andelen 41 %. Den relativt korta kötiden för ungdomarna talar starkt för att tilldelningen av bo- Samtliga deltagande kommuner Sökande städer huvudsakligen skett efter sociala kri- Sökande utan barn med barn terier. Denna princip har även gällt i Stor- Stockholm. Men på grund av Stockholms Fullt modem 91 89 svåra utomordentligt bostadssituation har Ej fullt modern 9 l1 nytillkommande fall med besvärlig bostadssituation inte på samma sätt kunnat beak- De yngres bostäder i landet består till en tas. mycket stor del av lägenheter i kvalitets- Med för sökande med barn i undantag grupp 3-7. Dessa halvmoderna eller omo- de mindre kommunerna, synes bostadsförderna bostäder distribueras följaktligen på för de ensamstående i första medlingen annat sätt än genom bostadsförmedlingen. hand sociala tillgodose förtursfall, medan När det gäller anmälningsår till bostads- däremot som inte är att hänföra ungdomar förmedlingen för de ungdomar som erhål- till denna kategori sällan har kunnat få bolit lägenhet, visar det sig (tabell 3: 26), att stad genom förmedlingen.

Tabell 3: 25 Önskade och tilldelade bostadsstorlekar, med barn.

1 rum l 2 + 1 2 3 +

Tabell 3: 26 A. Erhållit lägenhet under år 1968, utan bam.

Därav i % anmälda vid bostadsförmedlingen sedan år Ej an- 1968- 1962 el mälda Totalt 69 1967 1966 1965 1964 1963 tidigare vid bf

Stor-Stockholm 289 7 11 11 13 12 23 23 - Stor-Malmö 221 40 28 16 11 4 - 1 -

Kommuner med 50 000-w inv.1 Västerås 168 50 28 13 7 l - 1 - 176 51 20 17 7 4 l - - Norrköping Örebro 59 66 21 3 2 3 3 2 - 69 35 23 23 13 4 2 - - Hälsingborg 66 30 14 12 17 20 7 - - Linköping

53 34 34 6 6 15 2 3 - Södertälje 17 41 29 - - 18 12 - - Jönköping Summa 796 43 25 14 9 6 2 1 -

Kommuner med 20 000-49 999 inv. 476 45 29 14 7 4 1 0 0 Samtliga kommuner 1 860 37 24 14 10 6 5 4 0 1 Uppgifter saknas för Uppsala, Borås och Karlstad.

Tabell 3: 26 B. Erhållit lägenhet under år 1968, med barn.

Därav i % anmälda vid bostadsförmedlingen sedan år Ej anl968- 1962 el mälda Totalt 69 1967 1966 1965 1964 1963 tidigare vid bf

Stor-Stockholm 153 33 8 11 12 9 10 17 - Stor-Malmö 103 27 23 17 13 12 7 1 -

Kommuner med 50 000-w mv.”- Västerås 36 47 45 8 - - - - - 44 27 14 7 30 14 4 4 - Norrköping Örebro 30 17 17 43 20 3 - - - 13 23 15 39 15 8 - - - Hälsingborg 14 43 21 22 7 - - 7 - Linköping

Södertälje 16 25 31 19 19 - -- 6 - Jönköping Summa 271 30 30 19 14 4 2 1 -

Kommuner med 20 000-49 999 inv. 224 45 34 14 5 2 0 - - 785 35 26 16 10 5 4 4 - Samtliga kommuner 1 Uppgifter saknas för Uppsala, Borås och Karlstad.

SOU 1970: 43 109

Tabell 3:27 Avvisade erbjudanden om bo- den, vare sig för ungdomar med eller utan stad. barn. En väntad skillnad, t. ex. i fråga om lägets (avståndets) större betydelse i kom- Avvisanden, % muner med stort invånareantal fanns såle- Sökande Sökande des inte. utan barn med barn Sökande med barn avvisar oftare bostad av olika skäl. Skillnaden mellan ungdoms- Skäl

i ganska många ningsstandard 74 68 detta skäl. Totalt uppger bostadsförmed- Sällan el aldrig

Ofta Den ojämförligt vanligaste orsaken till av- Otillräcklig service visanden från ungdomarnas sida, är bosta-

medlingarna uppger, ta skäl brukar förekomma i deras kommun »ibland» eller »ofta». Situationen tycks vara 3.l0.4 Avvisade erbjudanden om bostad allvarligare för de ungdomar som har barn. Ungdomar är en grupp som i flera avseen- I denna grupp är frekvensen »ofta» 38 % den skiljer sig från andra bostadskonsumen- mot 30 % för övriga. De allra flesta lägenter. I jämförelse med vuxna har de unga en heter som förmedlats till ungdomar är fullt betydligt lägre inkomststandard. Utmärkan- moderna. Troligen har många ungdomar de för ungdomar är också deras mycket svårt att orka med de höga hyrorna i nystarka betoning av hygienutrustningens be- producerade bostäder och detta gäller i särtydelse. De bostäder som i allmänhet er- skilt hög grad de ensamma unga föräldkan i viss mån sägas vara rarna. . bjuds ungdomar marginella. De tillhör de minsta bostadsty- Avvisanden för att bostaden haft för låg pema, i regel enrumslägenheter. Smålägen- utrustningsstandard uppges förekomma hos heterna är oftare halvmoderna eller omoder- 30 % av förmedlingarna, dock vanligen enna än de större och i regel nyare bostäderna. dast »iblandm Då endast ca 10% aväde Till bostadsförmedlingarna ställdes där- förmedlade bostäderna inte var fullt moderför en fråga om deras erfarenheter av att na skulle detta likväl tyda på ett visst motungdomar avvisat erbjudna bostäder. De stånd från ungdomarnas sida att acceptera. skäl som nämndes var: att bostaden varit inte fullt moderna lägenheter. för dyr; att den haft för låg utrustnings- Drygt hälften av förmedlingarna uppger standard; att läget varit olämpligt i förhål- att avvisanden förekommer, därför att bolande till t. ex. arbetsplatsen eller att bo- staden haft ett olämpligt läge. För en så rörstadsområdet haft otillräcklig service t. ex. lig grupp som ungdomarna får detta bei fråga om daghem. Svarskategorierna var traktas som anmärkningsvärt högt och påtre: avvisanden sällan eller aldrig (0-10 %), visar betydelsen av funktionella avstånd ibland (lO-3O %) eller ofta (mer än 30 %). mellan bostad-arbetsplats och bostad-cent- Det visade sig att kommunstorleken inte rum. Som nämnts var avvisanden lika ofta spelade någon roll för frekvensen avvisan- förekommande i de mindre kommunerna

110 SOU 1970: 43

med 20 000-49 999 invånare som i större del håll var verksamheten av betydande omkommuner. Troligen upplevs avstånden på fattning: i Malmö 146 rum, Eskilstuna 335 olika sätt i kommuner av skilda storlekar rum, Jönköping 268 rum, Nybro 159 rum så att man på orter med längre avstånd och Landskrona 148 rum. I några kommukommit att acceptera dessa i viss mån. ner hade däremot förmedlingen en blygsam omfattning: Staffanstorp 2 rum, Oskarshamn 10 rum och Trollhättan 25 rum. An- 3.10.5 Ungdomens bostadssituation 1968 delen ungdomar bland hyresgästerna uppjämfört med tidigare gick i allmänhet till 50-80 %. Större delen av år 1968 kännetecknades av I Stockholm sköter barnavårdsnämndens Ett annat ut- ungdomsupplysning rumsförrnedling och svag konjunkturutveckling. märkande drag för året var i regel höga hy- rådgivning i bostadsfrågor till ungdomar. ror för bostäder i nyproduktion. Jämfört I Kalmar sköter ortens turistbyrå rumsfördock flera medan man i Uddevalla med med föregående år producerades medlingen, Dessa förhållanden kunde tän- gott resultat samarbetar med en privat förlägenheter. kas medföra, att en eftersatt efterfråge- medling. grupp, som de ensamstående ungdomarna skulle ha lättare än åren tidigare att utgör; 3.10.7 Sammanfattning erhålla bostad. Det visade sig också, att närmare hälften av förmedlingarna uppgav, 1. Enkäten utsändes till de tre storstadsregioatt en lättnad inträtt. nerna samt övriga kommuner med 20 000 el- Malmö stad uppgav, liksom Stor-Stock- ler fler invånare. Enkäten avsåg ogifta ungholm, att ingen skillnad kunde märkas. Bo- domar födda år 1944 eller senare anmälda stadssituationen för ungdomar i kommuner vid bostadsförmedling, bosatta i kommunen, med 20 000-49 999 invånare synes inte ha utan egen bostad, vilka sökte bostad av anförändrats mer än i de större kommuner- nat skäl än giftermål. De större kommuner na med 50 000-w invånare. I båda fallen sorn inte kunde besvara enkäten var Götebortåt hälften av förmedlingarna Uppsala, Umeå och Skellefteå. uppgav borg, Borås, att det blivit lättare att få lägenhet, medan 2. En mycket stor del av ungdomskön lika meddelade att ingen eller ca 41000 av ca 56000 var anmälda ungefär många skillnad kunde märkas. Som orsak till lätt- vid Stor-Stockholmsfönnedlingen. Ca 5 000 naden 12 kommuner en större ny- var anmälda i Stor-Malmö. På bristorterna uppgav produktion av lägenheter. Eftersom denna var ungdomskön stor och många ungdomar Flertalet anmälda var är inriktad på större lägenheter, har rörlig- under 20 år anmälda. heten ökat i bostadsmassan, vilket kom- dock i åldern 20-24 år. mit ungdomarna till godo. Endast en kom- 3. De förvärvsarbetande utgjorde majomun mer riteten av de sökande. Hemmaboende var säger sig ha byggt smålägenheter, färdigställda år 1968. Fyra kommuner betydligt vanligare än bostad i hyresrum bostadssituation för- e. d. Bland sökande med barn 20-24 år boduppger att ungdomens sämrats under det gångna året. I två har de dock 23 % i hyresrum. för få smålägenheter och i en har 4. Bland sökande utan barn önskade byggts överhuvud varit otill- 52 % 2 rok och 17 % 3 rok, medan bostadstilldelningen En kommun 30% önskade enrumsbostad. önskemålen räcklig. har på grund av konfått många irnmigranter, var likartade bland sökande med barn. 61 % junkturuppgången som konkurrerat med ortens önskade 3 rok, 17 % 2 rok och 22 % egna ungdomar om bostäderna. enrumsbostad. Tllldelningsprinciperna varierade mycket mellan kommunerna. På en del 3.10.6 Förmedling av möblerade rum håll en stor del av ungdomsboutgjordes Tio städerna av 2 eller fler rum och kök. På fönnedlingar uppgav sig även ha hand om av möblerade rum. På en andra orter tilldelades ungdomarna i över förmedling

SOU 1970: 43 lll

Tabell 3: 28 Ungdomarnas möjlighet att erhålla bostad 1968.

Övriga kommuner med 50 000-w invånare 6 - 8

20 000-49 999 invånare 12 4 8

90 % enrumsbostäder. Totalt bestod tillde- bygden är fortfarande hemmaboende hos

lade lägenheter i stor utsträckning av mind- föräldrarna. Majoriteten bor kvar i föräld-

re bostäder än önskemålen i bostadskön. rahemmet tills man gifter sig och bildar

5. 90 % av de tilldelade lägenheterna eget familjehushåll. I kapitel 1 har redo-

var fullt moderna. Totalt tilldelades ensam- gjorts för förekomsten av eget rum bland

stående ungdomar i berörda kommuner år hemmaboende, där familjebostäder om två

1968 2645 lägenheter. Detta låga antal in- och i viss utsträckning även tre rum konsta-

nebär att en stor del av ungdomens bostä- terades ha brister som bostäder för hemma-

der, främst de halvmodema eller omoder- boende ungdom. Ett par sociologiska under-

na, distribueras på annat sätt än genom sökningar har mera i detalj tagit upp den

bostadsförmedling. hemmaboende ungdomens situation:

6. Endast en blygsam del av de sökan-

de fick sitt bostadsbehov tillgodosett ge-

nom bostadsförmedling år 1968 - i Stor- Ungdom och bostad. en undersökning av

Stockholm en av hundra sökande utan barn, yngre ogifta och frånskilda och deras bo-

i Stor-Malmö en av tjugo, i större städer stadssituation. Karsten-Carlsson, Lund 1967

en av tio och i de mindre städerna en av Intervjuerna omfattade ogift ungdom 16-33 fem. Även sökande med barn fann litet geår och frånskilda 35-44 år. De flesta hemhör för sitt bostadsbehov, i Stor-Stockholm maboende var i åldern 16-20 år. Ungdoen av tjugofem. Endast i de mindre städermarna hade i regel låga inkomster, 10 % na var situationen bättre, där tvâ av tre söingen inkomst alls. En fjärdedel hade i gekande med barn fick bostad under 1968. nomsnitt 150 kronor per månad och unge- Bostadsförmedlingarna synes i första hand fär lika många mellan 300 och 800 kronor. tillgodose sociala förtursfall, medan övriga 40 % hade inkomster över 900 kronor. Nåungdomar sällan kan få bostad genom förgot mer än hälften betalade inget alls för medlingen. Ungdomarnas bostadssituation sig hemma. Genomsnittet för vad ungdohar ett klart samband med ortens storlek. marna betalade var 180 kronor per månad. 7. Flertalet bostadsförmedlingar uppgav, Ungdomarna fick redogöra för sina hobatt det förekom att ungdomar brukade avbies i bostaden. En vanlig hobby var musik visa bostäder därför att dessa var för dyra, i alla former, antingen man lyssnade eller liksom på grund av olämpligt läge. För låg spelade själv. Bland flickorna var sömnad utrustningsstandard eller otillräcklig service av olika slag mycket förekommande. Närvar mer sällan skäl till avvisanden. Ensammare 40 % upgav sig emellertid inte ha nåstående med barn avvisade emellertid ofgon särskild hobby hemma. Det gällde vantare bostäder av de senaste skälen. ligen skolungdomar i dessa fall.

3.11 Ungdom och bostad Var fjärde hemmaboende uppgav, att han

kände sig störd eller besvärad av de andra 3.l1.l Den hemmaboende ungdomens bosom bodde i lägenheten när det gällde umstadssituation gänge med vänner och bekanta. Nästan lika

Den dominerande boendeformen bland många trodde att de själva störde de med-

ogift ungdom såväl i tätorter som på lands- boende vid besök.

112 SOU 1970: 43

Två tredjedelar av alla hemmaboende hade besök i bostaden. Ungefär 20 % ansåg skulle vilja flytta hemifrån och hyra en vidare, att de kände sig störda av familjen egen bostad. Flyttningsorsaken var i de allra om de gick till sängs tidigare. flesta fall en önskan att vara oberoende el- I Eskilstuna hade många hemmaboende ler ostörd. Föräldrahemmets storlek eller egen bil, 42 % mot endast 21% i Stockmodernitet uppgavs av ungdomarna som holm och 25 % i förorterna. mindre väsentlig i detta sammanhang. Även Flyttningsviljan var mycket uttalad bland med högre standard på hemmet skulle lik- hemmaboende i Stockholm och förortskomväl majoriteten önska en egen bostad. munerna, där ca 70 % önskade flytta. I Under något eller några år efter utflytt- Eskilstuna däremot var det endast 40% ningen från föräldrahemmet, i stort sett i som ville flytta och flertalet där skulle föreåldrarna mellan 18 och 22 år, var ansprå- dra, att familjen i sin helhet flyttade till en ken på bostadens utrymme och kvalitet inte bättre bostad. Det vanligaste flyttningsmotisärskilt stora. I denna ålder kunde bostaden vet var också i Stockholm och förorterna betraktas som ett slags genomgângsbostad, önskemål om egen lägenhet, vilket dock tills anspråken på utrymme och standard endast nämndes av 14 % i Eskilstuna, där några år senare ökar med stigande inkomst. i stället önskan om en större bostad dominerade.

Ogifta stadsungdomars bostadsvanor och bostadsönkemål. Bergström. Rapport 15/68 Sammanfattning från byggforskningen. När det gäller de hemmaboende ungdomar- Intervjuer 1966 med ogift ungdom 19, 22 nas flyttningsvilja, ger således de refererade och 25 år gamla, bosatta i Stockholm med undersökningarna något motstridande resulförortskommuner samt i Eskilstuna. Lik- tat. I Lund liksom i Stockholm önskade en

tre

som i Lund kännetecknades även här de stor majoritet flytta hemifrån till egen bohemmaboende ungdomarna av låga inkoms- stad och anledningen härtill var främst en ter. 13-17 % saknade helt inkomst och för önskan om oberoende från föräldrarna, meövriga låg medianmånadsinkomsten i Stock- dan hemmets storlek .och standard syntes holm på l 060 kronor, i förorterna på l 100 spela en mindre väsentlig roll för flyttningsoch i Eskilstuna på 1 160 kronor. Ungefär viljan. I Eskilstuna däremot ville de flesta 40 % betalade inget för sig hemma. De be- bo kvar. Om man var mindre nöjd med lopp som övriga ungdomar betalade visade hemmet, föredrog man att familjen sökte stor variation, i medeltal uppgick månads- sig en bostad med högre standard. En möjhyran i Stockholm till 210 kronor, i föror- lig förklaring till skillnaden i attityder kan terna till 200 och i Eskilstuna till 190 kro- vara, att i Eskilstuna dominerade ungdom nor. ur socialgrupp III. I Lund och Stockholm En betydande del av fritiden åt var däremot tjänstemannayrken vanliga. ägnades umgänge med vänner och bekanta. De allra Från tidigare undersökningar är det känt, flesta ungdomarna brukade ta emot besök att ungdom i arbetarmiljö tenderar att bo hemma varje vecka. Musik var en vanlig kvar hemma i större utsträckning, även om 70 % brukade de har ekonomiska resurser till hobby. höra på grammofon självstänoch ungefär 30% musicerade själva. 50- digt boende. 75 % brukade hålla på med skrivarbete Hemmaboende ungdom har ett livligt hemma. Handarbeten av olika slag var en kamratumgänge hemma och friktioner med omtyckt syssla. Fotoarbeten omnämndes den övriga familjen år inte ovanliga i dessa som hobby av 15-20 %. sammanhang. Utövandet av musik i olika Ett stort antal ungdomar, 37-52 %, upp- former kan även verka konfliktskapande. gav att de inte ansåg sig kunna syssla med Den hemmaboende kännetecknas av i revad de ville, när andra familjemedlemmar gel låg inkomst. Vid mitten på 1960-talet låg

SOU 1970: 43 ll3

8-014003

medianinkomsten bland de som hade någon gästerna fanns det dock 12 % i åldern över inkomst på ungefär 1000 kronor per år. 30 år. Bortåt hälften betalar inget alls för sig hem- På Göteborgs kommunala bostadshotell ma. Bland de som betalar synes genom- Svartedalen och Bergsjön, där ingen ålderssnittssumman vara cirka 200 kronor per spärr finns, övervägde liksom på personalmånad. hotellen de yngre åldrarna, dvs. under 30 ar:

Andel 3.ll.2 Ungdom i specialbostäder Ålder Svartedalen Bergsjön 3 .l 1.2.1 Ålder, boendetider

i en viss situation, (elevhem, 31-40 22 l 7 randebostäder, upptagningshem) eller för 41 »- 19 23 ungdom inom ett visst åldersintervall (ung-

domshotellen). Därigenom kommer de bo- som 20 % av de En så betydande andel ende att kännetecknas av stor åldershomo- över 40 år. boende befann sig här i åldrarna genitet. Vid arbetsmarknadsverkets omskolnings- På elevhemmen liksom på upptagnings- är och beredskapsförläggningar genomhemmen bor ungdom i de övre tonåren. berörda snittsåldern högre än vid tidigare Inom vårdyrkesskolorna är dock spridning- är specialbostäder. Omskolningseleverna en uppåt åldersmässigt ganska stor. vanligen i åldern 25-40 år, med en median-

Ungdomshotellen står öppna för ungdom ålder storarbetsplatser och på 30 år. Vid i åldern 15-25 år. Mycket få hyresgäster mest övriga beredskapsarbeten sysselsätts tillhör emellertid de äldsta och yngsta år- i åldern 45-59 år. medelålders arbetskraft gångarna. Endast 9 % var under 19 år och för Boendetiderna specialbostäderna ger 7 % över 23 år. Medelåldern hos de boende klart vid handen karaktären av genomgångsvar 21,5 år. Boendet är således mycket bor man bostäder. I studerandebostäderna starkt koncentrerat till åldern 19-23 år. studietiden. några år under På ungdomshö- På studenthemmen dominerar stort åld- 1 år tellen var år 1967 medianboendetiden rarna 20-25 år. I Stockholm är något högre och 3 månader. Variationerna var dock

åldrar dock mer förekommande, beroende stora. Medan 49 % hade bott högst 9 månapå att deltidsstudier är relativt vanliga. der, fanns det å andra sidan 29 % med en För landstingens personalbostäder är ål- boendetid i på mer än 2 år. Inga skillnader dersfördelningen hos hyresgästerna endast boendetider fanns mellan olika åldrar eller

känd för Stockholms sjukvårdsförvaltnings mellan könen.

personalhotell. Det stora flertalet av de bo- markerades av de Genomgångsboendet ende är ungdom upp till 25 år: som huvudsakligen rekryterade gäsgrupper terna. Till 2/ 3 utgjordes dessa av inflyttad Ålder Andel ungdom. Närmast föregående bostad var

oftast inneboenderum. I andra hand kom 16-20 23 21 -25 50 man dock från föråldrahemmet. Bland poj- 26-30 13 karna kom rätt många från militärförlägg- 31-40 7 41 - 5 ning. Den hastiga genomströmningen i lands- 100 tingens småbostäder har behandlats i kapi-

Medianåldem för kvinnorna var 22 år tel 2. och för männen 25 år. Även om ungdomar- Även Göteborgs bostadshotell karaktäri-

na dominerade mycket starkt bland hyres- serades av korttidsboende. Medianboende-

114 SOU 1970: 43

tiden på Svartedalen år 1969 var 6 måna- på samma Vid hösvåningsplan. intervjuer der. Men det fanns här liksom på ungdoms- ten 1967 ställdes frågan, hur man bedömde hotellen ett inte ringa antal hyresgäster som ett särskiljande av de olika grupperna. Såbott en lång tid. Inte så få bodde fortfaran- väl förvärvsarbetande som studerande bede kvar sedan invigningen år 1966. dömde ett särskiljande negativt. De för- Vid är värvsarbetande omskolningsförläggningarna ge- var dock till inte ringa del nomsnittstiden för boende 5-6 månader. likgiltiga för frågeställningen (tabell 3: 29). Storarbetsplatserna har ännu kortare ge- Integreringen mellan förvärvsarbetande nomströmningstid. Vid Tyresöförläggningen och studerande ungdomar verkar av detta, var t. ex. medelboendetiden 3 månader. åtminstone ur hyresgästernas inte synpunkt, vara något problem på ungdomshotellen. 3.11.2.2 Attityder till bostadsintegration Erfarenheterna från ungdomshotell tyder Vid val av umgänge tenderar man allmänt på en positiv erfarenhet av att föra samman att föredra personer med liknande bak- förvärvsarbetande och studerande ungdom grund. Såväl inhemska som utländska un- på samma våningsplan. Detta talar till för-

dersökningar har påvisat, att ungdom i sär- mån för en integrering av studerandebostä-

skilt hög grad väljer sin bekantskapskrets der och kollektivbostäder för förvärvsarbeselektivt. Man prefererar i mycket stor ut- tande ungdom. Men vid ett sådant samgåsträckning jämnåriga, med samma civil- ende tillkommer ändå en rad ytterligare fakstånd, utbildning och sociala bakgrund. torer, vars effekt inte kan av förutsägas Denna tendens får större denna betydelse genom undersökning. På ungdomshotell är att den allt längre och mer specialiserade t.ex. de studerande i minoritet medan de utbildningen ger människor olika symbol- vid ett samgående mellan studerandebostämiljö. Specialbostäder avsedda endast för der och ungdomshotell lätt skulle kunna bli studerande ungdom verkar förstärkande i majoritet. I studerandebostäderna på är hudenna segregationstendens. vudparten därtill akademiker, medan fler- Ett par nya svenska undersökningar har talet av de studerande på ungdomshotell tagit upp frågan om ungdomens inställning bedriver studier på gymnasienivå och trolitill integration i boendet mellan förvärvs- studier gen varvat med förvärvsarbete. arbetande och studerande ungdom.

Göteborgs förenade studentkårers service- Ungdomshotell i Stockholm - och syfte utredning 1969, undersökningsrapport 1 funktion. Sjögren. Stockholms barnavårds- Vid denna enkät med 616 studenter benämnd 1970 (manuskript) handlades bland annat studenternas syn på. På ungdomshotellen är förvärvsarbetande eventuell i samhället isolering samt frågan och studerande ungdom nu helt integrerad om integrerat boende.

Tabell 3: 29 Attityder till åtskillnad bland förvärvsarbetande och studerande ungdom.

Huvudsysselsättning

Är både förvärvsarbetande Förvärvs-

SOU 1970: 43

Först ställdes en fråga: Upplever Du Dig fattning. Intervjuerna med ungdomshotelvid universitet el- lens hyresgäster vid handen, att i egenskap av studerande ger dock ler högskola isolerad från andra samhälls- hela frågan tycks vara av rätt ringa intresse

grupper? Endast en mindre del uppgav sig för många ungdomar.

vara kraftigt eller mycket isolerad, men däremot var det många som ansåg sig vara i 3.1l.3 De inneboende och deras bostadsnågon mån isolerad. Tillsammans var det situation 70 % som uppgav sig isolerade i någon bemärkelse. De studerande som bodde i stu- Någon särskild statistik över personer som dentrum liksom studentlägenhet kände sig är inneboende finns inte. Vid folk- och bostarkare isolerade än de som bod- stadsräkningarna ingår de inneboende i kabetydligt de hemma eller hade egen lägenhet. tegorin »övriga» i bostadshushåll tillsam- En fråga ställdes om man ansåg att stu- mans med en del andra grupper. De största denthemmen hade en förstärkande effekt på av dessa är samboende, dvs. personer som isoleringen. Uppenbarligen ansåg man all- utan att vara släkt med hushållsföreståndamänt, att studenthemsmiljön verkar förstär- ren tillsammans med denne disponerar över kande på isoleringen från andra samhälls- hela bostaden, samt personer som hyr hel grupper. 80 % av respondenterna svarade i bostad i andra hand. Det är vanskligt att den riktningen. Av de som bodde i student- söka uppskatta hur stor andel av »övriga» bostad var det dock en något lägre andel i bostadshushåll som utgörs av inneboende, eller 70% som hyste denna uppfattning, dvs. person som för egen del disponerar som var betydligt vanligare bland de stude- viss del av en bostadslägenhet - vanligen rande som bodde på annat sätt. ett rum - för vilket viss överenskommen hy- Studenterna fick även ta ställning till för- ra erläggs till lägenhetsinnehavaren. Vid en slaget att öppna studenthemmen för icke- undersökning 1966 kom Stockholms stads studerande ungdom. 64 % instämde därvid statistiska kontor fram till att av hushåll fullständigt eller med tvekan med förslaget som hyst ungdomar i åldern 16-29 år, vilatt integrera ungdomsgrupperna. 20 % hade ka mantalsskrivits som »övrigas i bostadsen mot förslaget kraftigt avvikande uppfatt- hushåll, var 60 % att anse som inneboendening. Bland studenter med bostad i student- hushåll. Det är emellertid osäkert om detrum var dock denna andel något större eller ta resultat går att generalisera till andra or- 25 %, medan 47 % var för en integration. ter eller åldrar. Kvinnorna var mer positiva än männen och xövriga» i bostadshushåll omfattade vid äldre studenter mer än yngre. Undersök- FoB 1965 3,2 % av samtliga i bostadshusningen kommer fram till att inställningen håll eller 242 202 personer. Relativt sett_ till förslaget att öppna studenthemmen var hade en minskning skett sedan närmast föreså positiv att risken för ett massivt motstånd gående bostadsräkning år 1960, då motsvafrån de studerandes sida måste bedömas rande andel var 3,4 %. Absolut var däremot som relativt liten. antalet oförändrat. Tätorterna innehöll en högre andel eller 3,4 % mot 2,6 % i glesbygden. Den relativa minskningen var av Sammanfattning samma storleksordning i såväl tätort som De två undersökningarna behandlar visser- glesbygd. Dessa uppgifter talar för att nåligen endast två tämligen begränsade grup- gon väsentlig antalsmässig förändring av de per av ungdomar men synes dock ha ett inneboende inte hade skett under åren 1960stort allmänt intresse. 1965, varken i tätort eller glesbygd. av ungdom är positivt inställd Stockholm hade en betydande andel »öv- Majoriteten till integration mellan förvärvsarbetande riga» i bostadshushåll eller 5,7 % av samtoch studerande ungdom. Endast en minori- liga, medan Göteborg och Malmö däremot tet har en därifrån kraftigt avvikande upp- visade en andel som något understeg den

116 SOU 1970: 43

för samtliga tätorter. Åldersmässigt var 3.ll.3.2 Bostadens standard »övriga» i bostadshushåll koncentrerade till

personer i åldern 20-24 år där de utgjorde Huvuddelen av ungdomarna hyrde ensamt 8,3 % . rum, 70-80 %. De studerande hade något Mantalsuppgifterna ger emellertid ingen oftare än förvärvsarbetande Ineget rum. fullständig bild av de inneboendes antal, vandrare hade däremot mer sällan än svenseftersom de faktiska boendeförhållandena kar denna tillgång. Endast mycket sällan kan avvika från de registrerade. Ett betydelade tre eller fler på ett rum. Rummen var dande antal studerande ungdomar är skrivi de allra flesta fall möblerade. na i föräldrahemmet, men hyr under en stor Egen ingång hade 20-30 % av rummen. del av året rum på studieorten. Det torde Ofta kunde man komma in till sitt rum även vara relativt vanligt, att ungdomar är någorlunda direkt från tamburen eller halmantalsskrivna i föräldrahemmet under en len. Omkring 10 % hade dock inte så välbeövergångstid, medan de etablerar sig på arlägna rum, utan måste antingen själva pasbetsmarknaden, även om de i verkligheten sera annat rum eller låta annan passera sitt bor som inneboende på annan ort och kanrum på väg till kök eller dylikt. ske byter bostad ganska ofta. Bostäderna var i allmänhet utrustade med En del undersökningar under åren 1963centralvärme och wc. Eget wc för de inne- 1969 har insamlat data om unga inneboende boende fanns i 20-30%. Eget bad- eller och deras bostadssituation. Undersökningarduschrum var däremot sällsynt. Mellan na avser med ett undantag antingen mantalsskrivna i storstad 55 % och 75 % av ungdomarna hade tillungdomar och några gång till bad- eller duschrum hos värden. medelstora städer eller också studentpopulationer i några universitetsstäder. Då inne- När det gällde matlagningsmöjligheterna,

visade det sig att man oftast kunde koka boende studenter mer sällan är mantalskaffe eller te i bostaden. Fullständig tillskrivna på studieorten, kan dessa undersökgång till värdens kök hade endast en mindre ningar anses komplettera varandra. del av ungdomarna eller 30-43 %. En del

ungdomar hade viss mer begränsad tillgång

till kokmöjlighet hos värden. De bristande

matlagningsresurserna i bostaden avspegla- 3 .l 1 .3.l Bakgrundsdata de sig i matvanorna. De inneboende åt of-

tare ute och mindre ofta hemma än andra De inneboende var till helt övervägande del ungdomar, som bodde i föräldrahemmet, i inflyttade ungdomar och bland dessa var studerandebostäder eller hade egna lägenmajoriteten nyinflyttade eller hade bott heter. högst några år på orten. Bland studenterna dominerade de nyinskrivna, varefter de in- Förvaringsmöjligheterna var i många fall

neboendes antal med antalet bristfälliga. Nära var femte inneboende sakhastigt sjönk läsår. Inneboende ungdomar var nästan all- nade egen garderob. Kvaliteten på befint-

tid ogifta, medan gifta sällan bodde i hyres- liga garderober var troligen växlande, då en

rum. betydande del av inneboenderummen var

belägna i äldre fastigheter. Rörligheten var hög. Bland mantalsskriv- Klagomål på na inneboende i Stockholm 1966 hade 43 % möjligheterna till klädförvaring var rätt

flyttat från adressen 7-8 månader efter vanliga. En del ungdomar ansåg sig även

mantalsskrivningstillfället. I stockholmsför- ha svårt att få plats med tillhörigheter så-

orter hade drygt hälften av ungdomarna som sporttillbehör och hobbyartiklar.

flyttat två eller flera gånger de senaste två En ganska stor grupp av ungdomar var

åren, i Stockholm och i Eskilstuna hälften. missnöjda med möjligheter för veckotvätt

Inneboende synes vara vanligast i 19-24- och ännu något fler ansåg torkmöjligheter-

årsåldem. na otillfredsställande.

SOU 1970: 43 117

olika orter och år, vilket försvårar jämför- 3 .l 1 .3.3 Samlevnadsproblem barheten. Månadshyrorna låg år 1966 på Som nämnts delade hyresvärd och hyres- 170 kronor i Stor-Stockholm enligt två ungäst ofta utrymmen i bostaden såsom kök, dersökningar (180 kronor för ensamt och wc, badkar, kommunikationsytor eller dy- 150 kronor för delat rum). I Eskilstuna likt. Detta kunde tänkas medföra irritation samma år var medianhyran 120 kronor, meeller begränsningar i utnyttjandet av bosta- dan den i Lund år 1964 uppgick till 128 den, därför att man störde varandra. Detta kronor samt några kronor högre i Malmö visade sig också ganska ofta vara fallet. Vid samma år. besök hos de inneboende ansåg dessa i 20- Genomsnittshyran för ensamt rum bland 30% att de måste dämpa ljudnivån med inneboende som var förvärvsarbetande i tanke på värden. Av samma skäl ansåg lika Stockholm år 1966 tog 12 % av bruttoinmånga sig förhindrade att utnyttja TV eller komsten. Hyran visade ingen samvariation radio som de önskade. När besöksrestriktio- med inkomsten, utan uppvisade i stället hög ner förekom hade de oftast formen av för- hyresprocent vid låga inkomster och vice bud mot att ha gäster sent på kvällen. Unge- versa. På grund av inkomstolikheten mellan fär 20-40 % ansåg sig själva störda av ljud könen hade männen lägre hyresprocent än från värdens bostad. kvinnorna, nämligen 10 % mot 13 %. An- De inneboende var missnöjda med sina delen med en hyresprocent på 15 % eller möjligheter att kunna ta emot gäster i bo- mer var så stor som 43 % av kvinnorna mot staden och ansåg sig kunna ta emot färre endast 16 % av männen. Endast ett litet gäster åt gången än andra ungdomar. Bland fåtal ungdomar uppvisade hyresprocent på de inneboende fanns det ganska många, 20 % eller mer.-Månadshyran upptog för som endast mer sällan tog emot besök hem- flertalet av dessa förvärvsarbetande ungdoma. Detta kan förmodligen förklaras dels mar, särskilt bland männen, således en förav de nämnda begränsningarna, dels på hållandevis ringa del av inkomsten. I jämgrund av att dessa ungdomar i större ut- förelse med ungdomar som hade egen lägensträckning var nyinflyttade och inte hunnit het tvingades dock en mycket stor del av de skaffa sig bekanta på orten. inneboende att ofta äta ute, lämna bort Några studentbostadsundersökningar vi- tvätt etc., vilket hade fördyrat deras levsade att rökförbud inte var ovanliga utan nadsomkostnader. förekom i ungefär vart femte fall. Man- Såväl som standarden på hyresbeloppen talsskrivna ungdomar angav lägre siffror den bostad man erbjöds, visade således stora för rökförbuden. En förklaring kan vara, att variationer. En viktig fråga är om kvalitet studenterna stör mera med rökning, efter- förhållanden och hyra samvarierar. Några som de troligen vistas längre tider i bosta- talar för att så inte alltid var fallet. Vid den än förvärvsarbetande. stockholmsundersökningen år 1966 visade det sig att ungefär hälften av ungdomarna erhållit bostaden genom informella kontakter med vänner och bekanta. Endast 20 % av rummen hade fåtts genom rumsförmedling och lika många genom arbetsgivare. 3.11 .3.4 Hyroma De båda sistnämnda förmedlingsformema Hyroma karaktäriserades av en betydande torde innebära en viss grad av normering. variation. Vid en undersökning i Stockholm Ungdomar i Stor-Stockholm och Eskilstuna 1966 renodlades gruppen inneboende med tillfrågades år 1966, om de ansåg rumshyran eget rum med hänsyn till standarden, men normal, hög eller låg i förhållande till den den stora variationen kvarstod likväl oför- standard de åtnjöt. En relativt liten del eller ändrad. 30-45 % uppgav hyran som normal, medan Uppgivna medianhyror härrör sig från lika många uppgav en hög som låg hyra.

118 SOU 1970: 43

3.11.3.5 dan ungdomar i hög grad prioriterar hygien- Flyttningsönskan och inställning till inneboenderum utrustningen i bostaden, saknar en stor del av de inneboende all tillgång till bad eller De inneboende ungdomarnas flyttningsvilja dusch eller också får de dela hygienutrym-

har behandlats i flera undersökningar. Över- met med värden. Matlagningsmöjligheterna

lag var flyttningsönskan starkt uttalad. är för majoriteten begränsade eller saknas, Inneboende ungdomar har även hypote- varigenom ungdomarna hänvisas till dyrbart tiskt fått välja mellan inneboende och andra uteätande. Friktioner som hämmar rörelseboendeformer. Vid undersökningar år 1966 friheten i bostaden och restriktioner av i Stor-Stockholm, Uppsala och Eskilstuna olika slag är även så vanligt förekommande, var alternativen förutom hyresrum bland att en stor del av bostäderna får anses som annat ungdomshotell och egen lägenhet. mindre lämpliga enbart av dessa skäl. Ingen enda föredrog inneboenderummet. Hyresvariationema är mycket stora. Ge- Vid undersökning av studenternas prefe- är dock, med reservation nomsnittshyran renser i Göteborg 1969 fick man välja mel- för att undersökningarna ligger nâgra âr lan prissatta inneboenderum, studentrum tillbaka i tiden vilket försvårar jämförelser, samt studentlägenhet. Medan studenterna i inte oväsentligt lägre än för ungdomshotelallmänhet valde den boendeform de själva len och i vart fall de nyare studentrummen. hade vid intervjutillfället, föredrog hälften av de inneboende i stället studentrummet. En minoritet på var tredje valde emellertid inneboenderummet, som fick flera val än den dyrare studentlägenheten. De som valt 3.11 .3.7 Undersökningar som legat till grund inneboenderummet hade låga inkomster och för redogörelsen

bestod till stor del av yngre manliga stude- 1963. SSCO Stock- Bostadsundersökningen rande. Denna senare grupp äter ute i stor holm 1963 utsträckning och tillgodogör sig därför inte 1964. Umeå stu- Studentundersökningen de ekonomiska fördelar som tillgång till dentkår 1966 kokmöjlighet medför. Resultatet tyder på Studentundersökningen 1963. Lund 1964. att en viss tvekan kan finnas hos innebo- Bäckström-Larsson ende med begränsade ekonomiska tillgångar Uppsalastudenters bostadsönskemål. Uppatt acceptera ett väsentligt dyrare boendesala 1965. Trost-Zetterström alternativ. Ungdom och bostad. En undersökning av Studenterna, som verkligen har ett boyngre ogifta och frånskilda och deras bostadsalternativ till inneboenderummet, får stadssituation. Stadsarkitektkontoret, Lund vanligen efter några terminers studier stu- 1967. Karsten-Carlsson dentrum och väljer denna boendeform i de allra flesta fall. Det är endast Studentbostadens utformning och sociala ett mycket fåtal som under dessa förhållanden roll. En intervjuundersökning bland lundaringa föredrar att bo kvar i inneboenderum. studenter 1966. Lindberg, KTH, Lund Ungdomens bostadsönskemål. Uppsala 1967. Bengtsson-Trost Ogifta stadsungdomars bostadsvanor och bostadsönskemål. Bergström, byggforskning- 3 .1 l .3 .6 Sammanfattning ens rapport 15/ 1968, Stockholm De bostäder som erbjuds den nyinflyttade, Inneboende ungdomars bostadsförhållanogifta grupp av ungdomar som de innebo- den år 1966. Stockholms stads statistiska ende utgör, är synnerligen heterogena i olika kontor 1968 avseenden och motsvarar sällan ungdomar- GFS Serviceutredningen 1969. Undersöknas bostadsvanor och skäliga önskemål. Me- ningsrapport 1. 1969 Göteborg

SOU 1970: 43 119

3.12 S pecialbostäder. F unktionsstudier ur 5. Uppsalastudenternas bostadsönskemål. sociologiska och socialpsykologiska aspekter Trost-Zetterström. Sociologiska institutionen Uppsala 1965. 3.12.1 Bostad och komplementlokaler Enkät med 777 studenter, gifta och ogif- Produktionen av specialbostäder för ungdo- ta, inskrivna vid Uppsala universitet vårtermar m. fl. har under det senaste decenniet minen 1965. följts upp av ett antal undersökningar om 6. Ungdomens bostadsönskemål. Bengtsderas användning samt de boendes värde- son-Trost. Sociologiska institutionen Uppring av bostaden och dess komplementloka- sala 1966. ler i skilda avseenden. Olika former av spe- Enkät med 2245 ungdomar i åldern 16cialbostäder har emellertid blivit mycket 25 år mantalsskrivna i Uppsala eller ej manolika uppmärksammade. Studentbostädema talsskrivna men förvärvsarbetande eller stuhar under åren blivit föremål för ett stort derande där. antal undersökningar. En omfattande un- 7. Studentbostadens utformning och sodersökning har även nyligen gjorts av ung- ciala roll. Lindberg. KTH, Lund 1968. domshotellen. Övriga former av specialbo- Intervjuer år 1966 med 730 ogifta stustäder har däremot inte alls följts upp be- denter bosatta i vissa studentbostäder eller träffande användningen. Åldersmässigt för- inneboende i Lund. delar sig dock de undersökta grupperna över 8. Ogifta stadsungdomars bostadsvanor ett rätt stort intervall, eftersom ungdoms- och bostadsönskemål. Bergström. Rapport hotellens gäster i regel är i åldern 18-22 15/1968 från byggforskningen. år, medan studenterna i kollektivbostäder Intervjuer år 1966 med 607 ungdomar, oftast är 20-25 år gamla. 19, 22 och 25 år gamla, bosatta i Stock- I det följande redovisas resultat från ne- holm, tre av Stockholms inre förortskomdanstående bostadsundersökningar: muner samt Eskilstuna. 1. SOU 1961: 35 Ändamålsenliga stu- 9. Ungdomshotell i Stockholm, syfte och dentbostäder. 1957 års studentbostadsutred- metod. Sjögren. Barnavårdsnämnden, Stockning. holm (manuskript). Enkät utförd i slutet av 1950-talet med Intervjuer hösten 1967 med 667 ungdo- 2258 ogifta studenter, vanligen i åldern mar bosatta på ungdomshotellen i Stockår och bosatta i Uppsala, Lund, holm.

23:25

Stockholm och Göteborg. 2. Studentrummets mått - en studie av 3.12.1.1Rummets storlek, utrustning och utformning och möblering av studentbostäfunktioner der utförd av arkitektgrupp a4 under ledning av arkitekt SAR John Sjöström, SSSB, Undersökningarna angående bostadsrum- Stockholm. Möbleringsvaneundersökning men i specialbostaden har främst tagit upp genomförd år 1962 i Stockholm, omfattan- dess användning för arbete, samvaro och de 699 studenter bosatta på studenthemmen rekreation. Domus, Jerum och Nyponet samt 42 studenter, som hyrde rivningslägenheter. 1. SOU 1961:35 ;ändamålsenliga student- 3. Studentundersökningen 1964. Andersbostäder son. Umeå studentkår. Enkät med 697 mestadels ogifta studen- Av studenterna hade 40 % bott mindre än ter, inskrivna vid Umeå studentkår 1964. 1 år i de nuvarande studentrummen, 32 % 4. Studenthemmet. Hugosson-Nelhans. mer än 1 år men mindre än 2 år, resterande Göteborg 1965. längre tid. Enkät genomförd våren 1965 med 253 Studenterna fick uppge, om de ansåg studenter, gifta och ogifta, bosatta på stu- rummets storlek tillräcklig. Det visade sig, denthemmen Volrath Tham och Chalmers. att de minsta rummen med en storlek un-

120 SOU 1970: 43

vid fönstret. Krav arbetsderstigande 11 m2 inte räckte till enligt stu- arbetsplats på denternas 67% ansåg dessa. plats vid fönster gav minimibredden 3,6 m. uppfattning. för medan andelen Vid 3 m rumsbredd medförde detta krav rum små, missnöjda ett sämre utnyttjat, proportionerat och besjönk till 14 % bland dem som bodde i rum om 11-13 m2. Rummen var regelmässigt lyst rum. Fasta möbler med en viss möblerade med säng, arbetsbord, arbetsstol, accepterades och en bekväm stol. Därtill hade tvekan där de förekom men krävde särskild bokhyllor hälften av studenterna kompletterat omtanke. Man ville ofta anpassa arbetsborungefär främst med dets placering efter läsvanor, utsikt och inmöbleringen med egna möbler, bekväma stolar eller med bord (läsbord, syn. radiobord eller soffbord). Rummets minsta djup var vid kompakt Enkäten som möblering 3,6 m vid rumsbredden 3 m och tog upp en del funktioner, brukade utföras Studentrum- 3 rn vid rumsbredden 3,6 m. Fullskalestupå rummen. som arbetsrum - dierna vid handen, att dessa met fyllde en stor uppgift gav emellertid halva arbetstiden om ca 10 tim- rum gjorde ett mycket pressat intryck och ungefär mar/ dygn förlades genomsnittligen till rum- att ett större djup var att föredra vid breddmåttet rumsmet. Vistelsen på rummen upptog i genom- 3,6 m. Närmaste meningsfulla 9-11 timmar Att rummet djup var 3,6 m, som dubblerade antalet snitt per dygn. skulle fylla en sällskapsfunktion, framgick möbleringsalternativ. som var Rumsbredden 3,6 gav i förhållande till även av de möbelkompletteringar rumsbredden 3 m en viss utökning av korrivanliga. För arbetet behövdes bokhyllor och bok- dorytorna men en minskning av entréutbestånden visade i Uppsala rymmet. Sekundärytoma ökades alltså ej sig vara större och Lund ca genom att rumsbredden ökade från 3 m till (medianlängd på bokhyllorna och Göteborg 3,6 m. Rumsytorna behövde ofta vid de 4 m) än i Stockholm (medianlängd ca 2,5 m). grupprumslösningar, där garderoberna pladen slutsatsen, att det cerades direkt till rummet, ökas med gar- Utredningen drog i det närmaste var ogörligt att anpassa alla derobernas serviceyta. studentbostadens skiftande funktioner till Beträffande rummets arbetsfunktion kom man till att minimimâttet för skrivbord var ett rum med en yta på 12 m2, utan ansåg att studentrummet endast i undantagsfall 150 80 cm men att 170 X 90 cm vore önskborde byggas mindre än 14 m2. värt. Då skulle man få plats med en uppslagen A4-pärn1 på båda sidorna om skrivplatsen. När det gällde bokförvaring fann man 2. Studentrummets mått att 35 % av studenterna hade mindre än 3 Studenterna hade i medeltal bott 11-13 må- hyllmeter böcker, 45 % hade 3-5 m. nader på studenthemmen. En hyllängd på 5 m skulle alltså tillfreds- Av den genomförda möbleringsinvente- ställa 80 %. 5 % hade dock mer än 7 hyllatt döma användes studentrummet meter böcker och möjlighet för utbyggnad ringen inte bara som studiecell, utan nyttjades ock- av bokhyllan borde därför ordnas. Då skriv- Det maskin var förekommanså i viss utsträckning som sällskapsrum. tämligen vanligt allmängiltigt användbara studentrummet de, borde möjligheten att planera in skrivborde därför möbleras såväl med arbets- maskinsbord beaktas. Härav följde att den När det gällde sällskapsfunktionen, anplats som med sittgrupp. bekväma stolen borde kunna placeras mitt- såg arbetsgruppen, att rummet borde rymemot sängen, vilket krävde en minsta rums- ma fyra sittplatser runt fåtöljbordet. bredd av 3 m. Beträffande matlagningsfunktionen fann som möjliggjorde en större man vid inventeringen att de flesta studen- En sittgrupp kunde emellertid vid bred- ter förvarade mat på rummet tillsammans diskussionsgrupp den 3 m ej bekvämt kombineras med en med teservis, kokplatta och kastrull. Enligt

SOU 1970: 43 121

utredningens uppfattning borde dock ingen nöjda med sina matplatser. Av de boende annan matlagning än te- och kaffekokning i Volrath Thams höghus ansåg 54% att förekomma på rummet, medan övrig till- matplatsen inte var tillfredsställande. Anderedning borde ske i våningskök. Utredning- len missnöjda på Chalmers studenthem uppen tar inte upp till diskussion frågan om gick till 29-34 %. När mer fullständig matmåltidsutrymme på rummet. lagning förekommer, får följaktligen skriv- För klädförvaring erfordrades skåp om bord och soffbord anses som mindre till- 180 60 cm till tak. fredsställande matplatser. De krav som enligt utredningen borde ställas på ett studentrum var en rymlig, i 5. Uppsalastudenternas bostadsönskemål förhållande till dagsljuset vridbar arbetsplats, en bekväm sittgrupp för diskussioner, Studenterna fick besvara en fråga: »Vad hygienutrymmen i nära anslutning till rum- ska ingå i ett möblerat studentbostadsrumh met och minst 180 cm förvaring. Vid full- Ett antal fasta svarsalternativ presenterades skaleförsök konstaterades att eventuella och svarskategorierna utgjordes av »bör abkrympningar ej kunde ske på friytomas be- solut ingå», »bra om det finns» samt »bör kostnad. ej ingå». Om man sätter gränsen till vad som ab- 4. Studenthemmet. solut bör ingå i ett studentrum till vad som Göteborg 1965 minst 70 % uppgivit som absolut nödvän- Två tredjedelar av studenterna var 24 år el- digt, skulle ett studentrum utrustas med ler äldre. 70% hade bott på studenthemsäng, sänglampa, skrivbord, skrivbordshurts, met mer än ett år. skrivbordsstol, soffbord, fåtölj, stol, vanlig Studentrummen på de båda hemmen var bokhylla och persienner samt mjuk matta. lika stora, 12 m2. Andelen nämligen som Bra om det fanns men inte nödvändiga anvar missnöjda med rummets storlek var sågs vara nattduksbord, skrivmaskinsbord, dock betydligt större på Volrath Tham, där byrå, papperskorg, rullgardin och central- 36-38 % ansåg rummet vara för litet mot antenn. 17-20 % på Chalmers. En tänkbar förkla- Sängkläder såsom huvudkuddar, täcken ring till skillnaden var att rummen på Vol- samt sänglinne och handdukar ville man rath Tham var rektangulära, medan de på hålla sig med själv. Beträffande bokhyllor- Chalmers var kvadratiska, varför rummen nas längd ansåg 72% av studenterna att måhända upplevdes såsom olika stora. Man 6-10 hyllmeter behövdes. var på Chalmers mer nöjd med formen på Studenternas önskemål visade, att man sitt rum. önskade en relativt omfattande och kom- Enkäten tog även upp frågan, hur myc- plett möblering för ett rum som skulle anket tid studenterna brukade vändas som sovplats, och sälltillbringa på arbetsplats rummet. För studier på rummet använde skapsrum. 34 % 3 timmar eller mindre, 23 % 4 timmar och 42 % 5 timmar eller mer. För fri- 9. Ungdomshotell i Stockholm, syfte och tid och måltider på rummet använde 42 % 3 timmar funktion eller mindre, 26 % 4 timmar och 32 % 5 timmar eller mer. hade i medeltal bott Ungdomarna 1 år på Matplats i egentlig mening saknades i en- ungdomshotellen och flertalet var i åldern kelrummen på båda studenthemmen. Mat- 19-22 år. lagning i större omfattning var vanlig på Rummen varierade i på ungdomshotellen Volrath Tham, medan man på Chalmers i storlek från 6,88 m? till 20,13 m2. De vanregel endast tillredde kaffemål. Förtäringen ligaste rumsstorlekama var 10-15 m2. skedde antingen vid skrivbordet eller soff- Knappast någon av ungdomarna ansåg bordet. Ganska många studenter var miss- rummet vara för stort. Sätter man ansprå-

122 SOU 1970: 43

ken att minst hälften av hyresgästerna skall 45 % av hyresgäster med 15 000-19 999 kr vara nöjda med enkelrummets storlek, bor- i årsinkomst och 42 % av hyresgäster med de detta ha en yta på minst 10 m2. Krävde 20 000 kr eller mer i årsinkomst. Detta kunman att minst 75 procent skulle vara nöjda de tyda på att de intervjuade inte nämnvärt med rumsstorleken kom man till en golvyta sammankopplade hyreskostnad med önskad om minst 15 m2. Man kan av resultaten rumsstorlek eller att de bedömde hyresstegdra den slutsatsen, att ungdomshotellens hy- ringen som ringa i förhållande till värdet av resgäster hade minst samma anspråk på ett större rum. Det uteblivna sambandet rumsstorlek som studenter i studentbostad. kunde också tyda på att det mer var ålder Man kunde vänta sig, att med stigande och huvudsysselsättning än variationer i inålder vilket komst som för dessa ungdomar dikterade anspråken steg på rumsstorlek, också var fallet. Männen var vidare något deras behov att skaffa egna saker, som de mer anspråksfulla än kvinnorna. önskade få plats med. Botiden på hotellet hade inverkan på åsikten om rummets tillräcklighet och detta Ålder gällde särskilt för kvinnornas del. Av kvin- 16-20 år 21-25 år nor som bott mindre än 1 år, var 30 procent missnöjda med rummets storlek mot 47 pro- Män cent bland dem som bott 1-7 år. Motsva- För stort-lagom

lig roll för fritidslivet. Man tillbringade i

medeltal 2,4 kvällar i veckan hemma på När det gällde huvudsysselsättning, tänk- rummet tillsammans med kamrater. Vid te att vid övergång från sig utredaren, samvaron brukade man spela grammofon, studier till förvärvsarbete skulle följa ökade lyssna på radio eller prata. Ensam hemma anspråk på rumsyta då större ekonomiska på rummet var man i medeltal 2,0 kvällar resurser skulle ge möjlighet till anskaffning i varvid man likaledes veckan, spelade av utrustning av olika slag. Hypotesen. eller läste. grammofon, lyssnade på radio stämde emellertid endast för kvinnornas del, Ungefär hälften brukade syssla med någon där något färre bland de studerande var hobby åtminstone en gång i veckan. missnöjda med rummets storlek. Det var Hyresgästerna tillfrågades även om sin möjligen så att övergången till förvärvsaråsikt beträffande rummets utrustning. bete för kvinnornas del var mer förenad Endast 6 procent ansåg rummet vara mer med anpassning till egen bosättning med utrustat än vad som svarade mot deras anskaffning av utrymmeskrävande utrustbehov. Av dessa ville 3 procent bli av med ning än vad fallet var för männen. Oavsett skrivbordet, som de tyckte var onödigt. De huvudsysselsättning var det - enligt före- - förvärvsarbetande ungdomarna, som utgjorståndarna i stället vanligt att pojkarna de närmare 80 procent, hade tydligen även skaffade sig teknisk utrustning, t. ex. stereode behov av ett skrivbord, vilket enligt föreanläggningar, vilka kunde kräva väl så stort ståndarna användes till mångahanda göroutrymme. mål. Något oväntat hade däremot inte årsinkomst något samband med inställningen till Drygt hälften eller 53 procent ansåg rum-

rummets storlek. Av förvärvsarbetande hy- met vara mindre utrustat än vad som sva-

med högst 14 999 kr i årsinkomst rade mot deras behov. Det som oftast sakresgäster ansåg 40 % att rummet var för litet mot nades var förvaringsrnöbler av olika slag.

SOU 1970: 43 123

Saknas nu utrustning för egen tillagning av kaffe m. m. Lådor, byrå brukar finnas. (för förvaring) 25% b. de boende har möjlighet att själva Skåp med hyllor laga sina huvudmål i kokvrå, pentry eller (bl. a. för porslin) 20% Fåtölj, soffa 15% kokskâp i bostaden. Garderober 10% c. den egna matlagningsmöjligheten är kollektiv och förlagd t. ex. till gruppkök för Beträffande förvaringsutrymmena var ett antal boende. I gruppköket brukar även ungdomshotellen i Björkhagen och Nybohov finnas matplats. utrustade med två enkelgarderober för Matservering för huvudmålen är regel gångkläder, de övriga ungdomshotellen med vid elevhemmen, befintliga ungdomshotell, en enkelgarderob. Alla hotellen rymde en liksom vid alla av upptagningshem typer enkelgarderob för linne och smutskläder. I både förläggningar, arbetsmarknadsverkets Gubbängen fanns vidare ett underskåp för och industrins. Gruppköken är den vanliporslin och torrvaror. Enligt föreståndarna för gaste formen mathållning i studentbodokumenterade sig bristen på förvaringsut- städer för ensamstående. Övriga former av rymmen i att linneskåpet ofta användes till specialbostäder är utrustade med kokvrå, förvaring av bröd, porslin, kaffe och lik- pentry eller kokskåp för individuell matnande. hållning. Vid undersökningar har dels tagits upp frågan, i vilken utsträckning ungdomarna Sammanfattning använder sig av möjligheten att laga mat. Studerande och förvärvsarbetande ungdo- Vidare har behandlats inställningen till olimar synas enligt de refererade utredningar- ka alternativ för mathållningens ordnande na ha ungefär samma anspråk på rummens och kravnivåer på utrustning.

storlek, utformning och utrustning. Såväl studerande som förvärvsarbetande 1. SOU 1961:35 ,ändamålsenliga studentanvänder sitt rum i betydande utsträckning bostäder för umgänge. För de studerande ungdomarna är rum- Det visade sig, att de studenter i re- (ogifta, met vidare en viktig arbetsplats, även om 23-25 till gel i åldern år) som hade tillgång dess betydelse varierar för skilda studie- matlagningsmöjlighet, använde sig av denna riktningar. Ett skrivbord med ytan 170 X 80 i hög grad. 50-80 % brukade laga middag cm skall kunna inrymmas. För bokförvaring hemma och 9-22 % lunch. En könsskillnad erfordras plats för 5 hyllmeter böcker med beträffande förelåg matlagningsvanoma. möjlighet till komplettering. 88 % av kvinnorna mot 60 % av männen För förvaring, utöver bokhyllor, erford- brukade Kaffedagligen laga mat hemma. ras fyra förvaringsenheter om 60 X 60 cm. mål el. dyl. lagade praktiskt taget alla. De refererade undersökningarna har inte Önskemål om matlagningsutrustning var behandlat krav på rummet i samband med vanliga. De som inte hade tillgång till dylik tillfälliga övernattningar. Från andra un- i huset, kompenserade detta med egna elekdersökningar är dock känt, att ungdomar triska 66 % hade elektrisk vatapparater: ofta brukar ta emot nattgäster. tenvärmare och 31 % elektrisk kokplatta. Matlagningsvanorna avspeglade även beho- 3.12.1.2 måltider vet av köksutrustning. Där sådan inte in- Mathållning, gick brukade likväl 64 % koka kaffe el. dyl., Mathållningen för de boende i specialbo- 17% lagade lunch och 11% på rummet städerna kan vara ordnad på olika sätt. middag. a. huvudmålen serveras på matservering Avståndet till matservering syntes spela i anslutning till bostaden. Kompletterande en viss roll. Studenter som bodde i inspräng-

124 SOU 1970: 43

da lägenheter lagade oftare mat hemma än om de ansåg dessa vara »mycket Viktigam de som bodde i de mer centralt belägna »viktiga» respektive »ej nödvändiga» Matsal och konditori rönte ett relativt likategorihusen. tet intresse från studenternas sida. S4 % ansåg matsalen ej nödvändig och för kondi- 3. Studentundersökningen 1964 i Umeå toriet var intresset ännu mindre, då 72% En fråga ställdes, om man var villig att flyt- tyckte att ett sådant inte var nödvändigt i ta in i studentbostad utan tillgång till kok- bostadsområdet. möjlighet men där hyran skulle bli lägre. Det visade sig vid undersökning av mat-

Endast 6 % svarade jakande. I regel utgjor- vanoma att av studenter som bodde i kate-

des de positiva av inneboende ungdomar gorihus brukade hela 81 % äta lagad mat utan tillgång till kök, vilka under dessa för- hemma dagligen. Andelen var ännu något hållanden ändå hellre skulle föredra stu- högre eller 84 % bland dem som bodde i dentrum utan kokmöjlighet. Undersökaren insprängd lägenhet. 24 % av studenter i kadrar slutsatsen, att man inte i Umeå kan tegorihus och 15 % av dem som bodde i bygga studentbostäder utan tillgång till kok- insprängd lägenhet åt lagad mat ute daglimöjlighet. gen. Kaffe eller te lagade praktiskt taget alla hemma dagligen. 4. Studenthemmet. Göteborg 1965 var sålunda i Egen matlagning vanligare På studenthemmet Volrath Tham, där möj- Uppsala än i Göteborg, vilket dock kunde fanns till matlagning, användes den- förklaras av att fler i Göteborg har tillgång lighet na möjlighet flitigt. Ungefär 60 % brukade till lagad mat i samband med studierna tillreda måltider, medan resten nöjde sig (chalmerister, medicinare). med kaffemål e. d. Ugnen som fanns i köken var mycket utnyttjad. Kvinnorna lagade mat i större utsträckning än männen. Studenterna blev tillfrågade vilken köks- 6. Ungdomens bostadsönskemål. Uppsala standard de önskade kosta på sig till ett in- I 966 dividuellt studentrum. Flertalet valde pen- (47 %). I andra hand kom I samband med undersökning av intresset try utan matplats med diskbänk utan matplats för ungdomsbostadshus ställdes frågor om kokskåp (25 %), på tredje plats pentry med matplats mathållningens ordnande. Ungdomarna fick och fönster (17 %). Endast 10 % nöjde sig besvara frågan: »Om Ni finge välja mellan med kokskåp utan diskbänk. Det förelåg att oftast äta ute, hemma i bostaden eller ingen skillnad mellan anspråk hos äldre i matsal avsedd endast för husets hyresgäseller yngre studenter. ter, vilket skulle Ni då föredra?» En fråga ställdes om studenterna var in- Det helt dominerande önskemålet var att tresserade av restaurang i anslutning till bo- äta hemma i bostaden, vilket föredrogs staden. Denna rönte ett stort positivt intres- av 85 %. I husets matsal önskade 9 % äta se. 65 % svarade jakande på frågan. På sina huvudmål och 6 % ute. Volrath Tham fanns redan en restaurang Man fick även uppge hur viktigt man anoch studenterna på Chalmers studenthem såg det vara med en matservering i anslutvar på grund av bristande matlagningsmöj- ning till huset. I konsekvens med föregåligheter i bostaden hänvisade till att äta sina ende svar ansåg endast 23 % detta vara huvudmål ute. mycket viktigt. Uppsalaungdomarna gav sålunda en klar preferens för individuell matlagningsmöjlig- 5. U ppsalastudenters bostadsönskemål het. Studenterna fick för ett antal lokaler, som brukar planeras in i bostadsområden, ange

SOU 1970: 43 125

7. Studentbostadens lagning i de små köken. Utanför centrum utformning och sociala roll användes de trånga anläggningarna i lika stor utsträckning som de rymliga. Antagli- Den majoritet av studenter som föredrog gen spelade de större avstånden till matserindividuell kokmöjlighet fick välja utföran- in här. vering det av denna bland två prissatta alternativ. En annan indelningsgrund av utrymmet 84% valde kokvrå (litet rum med köks- för gemensamhetsköket användes även, utrustning, 450 kronors årskostnad). Endast nämligen antalet sittplatser i matplatsen per 15 % nöjde sig med kokskåp (köksutrust- person. ning i skåp, placerat i entré, 200 kronors årskostnad). Sittplatser/ person Antalet missnöjda

När det gällde utrustning i gemensamt\

kök, gruppkök, stannade de flesta eller 57 % 0,15-0,47 40% 0,55 -0,80 31 % för ett standardutrustat kök, årskostnad 150 0,80-1 , 10 7% kronor, medan 37 % valde ett rikligare utrustat kök (större skåp, låsbart kylfack, års- Det synes av undersökningen som om kostnad 175 kronor). Mot denna bakgrund platsantalet är av väl så stor betydelse som ter sig en standardförbättring av gruppkö- utrymmet per individ för kök/ matplats i m? ken inte så angelägen. räknat. Studenter med bostad i gruppköksalternativ tillfrågades, om de brukade laga mat själva samt om de brukade utnyttja mat» 9. U ngdomshotell i Stockholm, syfte och platsen för måltider. Det visade sig, att funktion 90-95 % med bostäder belägna utanför stadskärnan såväl lagade mat som använ- Syftet med ungdomshotellen har varit att de matplatsen. De som bodde i city åt där- försöka bjuda goda hem för ensamstående emot ute i större Av de som mindre välsituerade utsträckning. ungdomar i uppväxthade de minsta köks- och matplatsutrym- och utbildningsåren. Som ett led i detta vilmena i city var det hela 21% som inte le man se till, att ungdomarna fick åtminsbrukade laga mat själva och 42 % som inte tone ett huvudmål per dag med god och använde matplatsen för måltider. mat till förhållandevis näringsriktig lågt Man frågade även studenterna efter de- pris. Ungdomshotellen hade därför utrustats ras åsikt om matplatsen. Det visade sig att med restauranger och hyresgästerna fått föråsikten hängde samman med tillgången till binda sig att månadsvis lösa 25 kuponger, yta per individ. som berättigade till lunch eller middag i ho- Missnöjet hade sålunda ett bestämt sam- tellets restaurang. Befrielse från kupongskylband med tillgång till yta per individ. Att digheten kunde lämnas, om hyresgästen på man var mest missnöjd i centrum kan bero grund av arbete eller annan orsak hade på att anläggningarna där var äldre och svårt att infinna sig till måltiden. I varje mer nerslitna. Något samband mellan yt- ungdomshotell har dessutom funnits våtillgång och matlagningsfrekvens fanns en- ningskök eller pentry för morgonmål, uppdast i centrum, där fler avstod från mat- värmning e. d.

Läge Utrymme per individ, kök+matplats Missnöjd

Centrum 1,1-1,9 m” 84% » 2,0--2,9 m* 18% » 3,0- m” 3% Utanför centrum 1,l-l,9 m2 35-40% » » 2,0-2,9 m2 15-2O% » » 3,0- m” 2-9°/o

126 SOU 1970: 43

Mycket viktigt Mycket viktigt + viktigt

Kök/pentry/kokskåp till rummet 67% Kök/pentry/kokskåp till rummet 87% Middagsrestaurang 45% Middagsrestaurang 79% Kök och matrum för 10-20 hyres- Kiosk 69% gäster 33% Automat för matvaror 68% Lunchrestaurang 26% Kök och matrum för 10-20 mat- Kiosk 25% gäster 68% Automat för matvaror 20% Lunchrestaurang 53%

Vid intervjun ställdes hyresgästerna inför 2. Äta på hotellets restaurang.

frågan, hur de helst skulle vilja ordna för 3. Äta ute.

sina huvudmål, om de finge välja fritt och utan till den nuvarande måltidsku- De intervjuade fick även ange, hur betyhänsyn delsefulla de för sin del ansåg ett antal anpongskyldigheten. ordningar för matfrågans ordnande vara.

Totalt Svaren tyder återigen på att flertalet vill

ha möjlighet att kunna laga egen mat. Man

Ute l l % kan därtill finna, att betydligt fler tycktes På hotellets restaurang 6% föredra att göra det i anslutning till rum- Egen tillagad mat på rummet eller i kök met än i ett vâningskök, även om detta envåningsplanets 12 % Omväxlande ute och på hotellets dast var avsett för 10-20 hyresgäster. Omrestaurang l 1 % kring hälften ansåg det mycket viktigt med omväxlande ute och egen tillagad mat 23% Omväxlande på hotellets restaurang en restaurang, främst för middagsmål, i hooch egen tillagad mat 15% tellet. hade även förordat en auto- Många Omväxlande ute, på hotellets restaurang mat för matvaror, vilken var önskad bland och egen tillagad mat 23% dem som ville ha möjlighet till egen mat-

Summa 100%

lagning. Ej på hotellets restaurang 46% Somliga anordningar erhöll låg preferens. Inte oväntat var det nära hälften av de Så var fallet med automat för varma drycintervjuade som oftast ville äta sina huvudker och automat för färdiglagade rätter. mål någon annanstans än på hotellets res- Snackbar för varm korv, hamburgare, taurang. De flesta ville emellertid kunna mjölk, juice etc. och kafé/ konditori verkade växla plats för sina huvudmål. Endast inte heller att ha upplevts som särskilt anelva procent ville oftast äta ute, sex procent kan gelägna anordningar. Möjligen hyrespå hotellets restaurang och tolv procent gästerna anse dessa anordningar som onöegen tillagad mat på rummet eller i vånings- emedan den service diga, de gav i stor utplanets kök. sträckning redan erhålles genom restaurang- Ur tabellen kunde vidare framläsas att: erna och våningsköken. 73 % vill ha möjlighet att kunna laga sin Preferens för bland bakvåningskök gav egen mat, endast utslag mot huvudgrundsvariabler 54 % vill ha möjlighet att kunna äta på Av de heltidsstuderande har sysselsättning. hotellets restaurang, 40 % framhållit som våningsköket mycket 37% vill ha möjlighet att både kunna viktigt mot 31 % av dem som förvärvsarlaga sin egen mat och äta på hotellets resbetar och endast 27 % bland dem som både taurang. Om gästerna tvingas att välja enförvärvsarbetar och studerar. En möjlig fördast en plats för sina huvudmål, talar re- tillklaring är att de som studerar på heltid sultaten för att följande alternativ vore de bringar mest tid under dagen på hotellet i nämnd ordning helst önskade: och stuoch de som både förvärvsarbetar

l. Äta egen tillagad mat på rummet eller derar minst. Ju mer tid man tillbringar där,

kök. desto större till och/ eller behov av i våningsplanets möjlighet

SOU 1970: 43 127

social kontakt med andra hyresgäster har skulle en planering av ungdomshotell för flicman. Vâningsköket skulle i så fall fylla en kor i alla de undersökta åldrarna samt för viss social funktion. män på 20 år eller mer, utan pentry e. d. va- Inställningen till kök/ pentry/ kokskåp till ra emot ungdomarnas uttalade önskemål. rummet var könsbetingad medan inställ- De refererade undersökningarna ger klart ningen till middagsrestaurang hade samband besked om att ungdomar över tonåren likmed kön, ålder och huvudsysselsättning: som flickor i de övre tonåren föredrar egen a) Mycket viktigt kokmöjlighet framför restaurang för sina

Män Kvinnor Totalt 16--20 21-25 år 16-20 21-25 år Män Kvinnor

till rummet 54% 56% 77% 76% 55% 76%

Kök/pentry/kokskåp

Middagsrestaurang 70% 49% 40% 34% 56% 37%

b) Bedömning av kök/ pentry/ kokskåp till huvudmål. Den lösning som flertalet önsrummet och av middagsrestaurang som kar är eget pentry eller kokvrå. Kokskåp »mycket viktigt» och huvudsysselsättning: innebär en för låg utrustningsstandard. En

Förvärvsarbetar Förvärvsoch studerar arbetar Studerar Totalt

till rummet 66% 69% 65% 68%

Kök/pentry/kokskåp

Middagsrestaurang 46% 41 % 60% 45%

Det var kvinnorna, både yngre och äldre, rätt stor minoritet föredrar emellertid våsom var mest intresserade av kök/ pentry/ ningskök eller gruppkök, vilket även synes kokskåp till rummet. fylla en social funktion. Pentry/kokvrå är Positivt inställda till middagsrestaurangen i allmänhet tillräcklig utan matplats enligt var däremot främst yngre män och stude- de undersökningar, där ungdomarna fått rande. uttala sig. I Göteborg var dock drygt hälf- Något samband mellan årsinkomst och ten missnöjda med de nuvarande matplatsmöjlighet till matlagning i anslutning till förhållandena, där skrivbord eller soffbord rummet förelåg inte. För middagsrestau- fick användas för måltider. rangen fanns det största intresset i den lägs- Undersökningarna visade klart, att där ta inkomstklassen med årslön på 1-14 999 man har tillgång till kokmöjlighet, använkronor (55 %) mot 40 % i nästa inkomst- des denna i mycket stor utsträckning för intervall 15 000-19 999 kronor/ år. huvudmål. Kvinnorna var mer benägna än männen att laga maten själva. Närhet till matservering syntes även spela en viss roll. I de ungdomsbostäder, där man likväl väljer gruppkökslösningen, behöver ytan per Sammanfattning individ för kök och matplats vara minst 3,0 Resultaten pekar på att flertalet hyresgäs- m? med en sittplats per individ i matgrupter önskar matlagningsmöjligheter i anslut- pen. ning till det egna rummet. Om möjligt kom- För pojkar i tonåren och flickor i de pletterad med en restaurang, då främst för yngre tonåren torde den lämpligaste lösmiddagsmål. Endast de yngre männen sät- ningen av mathållningen vara att servera ter restaurangen i främsta rummet. dagliga måltider. Med den starka preferens för egen matlagningsmöjlighet som undersökningarna visar,

128 SOU 1970: 43

studentbostäder Enkelrum med standardmöblering i Kungshamra, Solna. Stiftelsen Stockholms Studentbostäder.

SOU 1970: 43

(Ovan) Vardagsrum i familjelägcnhet i studentbostadsområdet Kungshamra, Solna. Stiftelsen Stockholms Studentbostäder.

(Nedan) Gruppkök i studentbostadshuset Forum, Stockholm. Stiftelsen Stockholms studentbostäder.

SOU 1970: 43

En inneboende

B-rr, jag är som en inneboende, jag hyr ett möblerat rum; värdinnan är mäkta troende hon fyller varenda tum varenda tum i mitt rum med bilder och tänkespråk, med fula och tarvliga bilder och dåliga tänkespråk.

Jag sitter med hängande armar, jag sitter med ryggen i krum mens skymningen rullar sitt dunkelljus som en valsmelodi kring mitt rum . . . jag gäspar - värdes förlåta, mitt hjärta är sjukt och nervöst, jag löser en korsordsgâta som ännu ingen har löst.

Dom pratar om mej i huset att jag varken ser eller hör, men vinden hör jag och suset i almen därutanför, en fågel ser jag som irrar långt bortom hank och stör . . . jag sitter och stirrar och stirrar och ingenting kommer mej för.

Jag är som en inneboende som fryser jämt i sitt rum, Nils Ferlin och jag är som en dåligt pressad växt i ett herbarium. Ur En döddansares visor

SOU 1970: 43

AMS-förläggning ute och inne Torftig boendemiljö. Direkt entré från korridor skapar bullerstörning. Möbleringen spartansk. SOU 1970: 43

lnneboenderum Inneboendcrummcns tristess drabbar nuarginalgruppcr i samhället som t. ex. ensamstående med barn och de fráinskilda.

SOU 1970: 43

Insprängda bostadsenheter På olika håll i landet görs insatser för småhushåll genom bl. a. insprängda enheter i vanlig bostadsbebyggelse. Insprängda smålägenheter för ungdomar och ensamstående i Karlstad. Boendeytan är ca 20 m2 och i projektet som omfattar 1000 lägenheter ñnns inplanerat 50 enheter enligt bi.den. Samtliga ligger i bottenplanet med uteplats till varje enhet. Förrâdsutrymme finns inrymt i trapphuset. Projektör: Svenska Riksbyggen.

SOU 1970: 43

Ungdomshotell i Stockholm Med enkla medel åstadkommes ett tillfredsställande alternativ till inneboendcmzirknaden. Våningsplanet försett med gruppkök och klädvárdsrum med veckotvättmaskin. Standardmöblering. Stiftelsen Hem för Ungdom, Stockholm.

Uthyrningsrum »St0rstugan», kv. Marknaden i Täby. 3 rok-J-uthyrningsrum. Boendeytan är cza 20 m2. Projektör: HSB.

:ä

EQ?”

UTHYRNINGSRUM

gemensam korridor på väg till och från 3.12.l .3 Personlig hygien badrummet. Bostädernas utrustning för personlig hygien Om man föredrar dusch eller badkar har är av mycket varierande standard. Äldre även tagits upp vid ett par undersökningar. anläggningar har därvid betydligt lägre I »Ogifta stadsungdomars bostadsvanor och standard än yngre. Mellan olika bostads- bostadsönskemål» var badkar det dominevarianter är även skillnaden mycket stor. rande önskemålet till en enrumslägenhet. Anläggningar för yngre ungdomar, elevhem Dusch föredrogs endast av 11-27 %, medan och upptagningshem, har kollektivt utfor- resten ville ha badkar. mad hygienutrustning. Förläggningsbostä- Intervjuundersökningen »Studentbostadens der har också kollektiv utrustning, ofta av utformning och sociala roll» i Lund 1966 mycket låg standard. Nyare studentbostä- tog upp frågan, om man önskade byta ut der, ungdomshotell liksom på kommunalt duschen mot badkar för en merkostnad av och enskilt initiativ byggda bostadshotell 25 kronor per år. Ungefär en tredjedel önse. d. har däremot individuellt utrustade bo- kade göra detta, fler kvinnor än män. städer, ibland försedda med dusch, ibland Dessa undersökningar ger sålunda något med badkar. studentbostäder är inte sällan motsägande resultat, när det gäller prefeutrustade även med rens för badkar eller dusch. Förklaringen

bastu.

Ungdomarna har vid flera enkäter och är troligen den, att studentrummen i Lund intervjuundersökningar uttalat sig för en var utrustade med dusch och att man vant Enligt enkätundersök- sig vid denna. I bostäder är annars badkar hög hygienstandard. ningen» Ungdomens bostadsönskemål» Upp- det förekommande. Troligen prefererar man sala 1966 med ungdomar i ålder 16-25 år, det som man är van vid, även om kvinnoransåg 98 % det vara mycket viktigt »att na mer än männen sätter värde på badkar. det var bra ordnat för personlig vård och När det gäller bastun, har dels tagits upp hygien». Av fjorton bostadsfunktioner kom intresset för tillgång till bastu, dels utnyttdenna på första plats. Intervjuundersök- jandet av befintlig bastu. ningen »Ogifta stadsungdomars bostadsva- Vid intervjuerna på ungdomshotellen 1967 nor och bostadsönskemåb, som riktade sig tillfrågades ungdomarna om hur angelägen till ungdomar 19, 22 och 25 år gamla i de ansåg bastun vara. 41 % av männen mot Stockholm, tre förortskommuner till Stock- 25 % av kvinnorna ansåg bastu vara mycholm samt Eskilstuna 1966, visade likaså ket viktig, medan omvänt 22 % av männen att »att det var bra ordnat för personlig och 37 % av kvinnorna ansåg bastun vara vård och hygien» kom på främsta plats oviktig för trivseln. bland arton önskemål vid viktighetsgrade- »Studentbostadens utformning och sociala ring. roll» tog även upp bastun. Man fick rang- Intervjuundersökningen »Ungdomshotell ordna åtta servicelokaler i fastigheten, bland i Stockholm syfte och funktion» har tagit dem bastun. För männen kom denna på upp frågan, hur angeläget man ansåg det första plats, medan kvinnorna var mindre vara med eget bad- eller duschrum. Detta intresserade och placerade bastun på femte graderades som »mycket viktigt» av 73 % plats. bland ungdomarna. Endast 8 % ansåg eget »Studenthemmetaa Göteborg 1965 lät även bad- eller duschrum vara oviktigt. Fler kvin- studenterna rangordna åtta komplementlonor än män ansåg det mycket viktigt med kaler. Här var bastun den mest efterfrågade eget bad- eller duschrum, nämligen 79% lokalen, som valdes av drygt hälften av de mot 64%. Detta kan tydapå att flickor- tillfrågade. Någon uppdelning mot bakna är mer medvetna än pojkarna om an- grundsvariabler, t. ex. kön, skedde inte. ordningar för personlig hygien. Men diffe- När det gäller användningen av bastun rensen kan även förklaras av att flickorna framgår av undersökningar att i runda tal drar sig mer än pojkarna för att passera en ungefär hälften av ungdomarna brukar an-

SOU 1970: 43 129

9-014003

vända denna. ett bostadshus för enbart ungdomar var det SOU 1961: 35 »Ändamâlsenliga student- 86 % som ansåg det mycket viktigt att det bostäder» visade att 44% besökt bastun var bra ordnat i bostaden för tvätten. åtminstone en gång under terminen. Av dem »Studentbostadens utformning och sociala var hälften mer flitiga besökare. roll» Lund 1966 lät studenterna rangordna »Studenthemmeu Göteborg 1965 visade åtta servicelokaler i fastigheten. Tvättstugan att 55 % besökte bastun åtminstone någon kom därvid på första plats. Flertalet stugång i veckan, av männen 70%, bland denter önskade vidare kunna komma till kvinnorna färre. I Lund 1966 besökte 186 tvättstugan inomhus. Framförallt kvinnorna av 436 studenter bastun åtminstone en gång önskade ha tvättstugan på bekvämt avstånd. i månaden. Lundaundersökningen tog upp användningen av den nuvarande tvättstugan. Man ställde antalet studenter per tvättmaskin i Sammanfattning relation till utnyttjandefrekvensen. Ungdomarna anser att det är synnerligen Materialet indelades i tre klasser: 130viktigt att det är bra ordnat för deras per- 80 personer per maskin, 79-56 samt 55-25 sonliga vård och hygien i bostaden. Detta personer per maskin. Den sistnämnda grupinnebär för den stora majoriteten önske- pen skilde sig från de andra vid utnyttjanmål om egen hygienutrustning. När det gäl- det av tvättstugan. I denna grupp var det let valet mellan dusch eller badkar synes 46 % som använde tvättstugan två eller det alternativ man har tillgång till spela flera gånger per månad mot ca 20 % bland roll liksom den väljandes kön. Kvinnor fö- övriga studenter. Andelen som aldrig anredrar i allmänhet badkar. Bastu är efter- vände tvättstugan var ca 50% i grupper frågad mest av männen och synes användas där 130-56 skulle samsas om en maskin av ungefär hälften av ungdomarna. mot 32% i grupper med 55-25 studenter per maskin. Lundaresultaten tyder på att många drar sig för att använda maskinen, 3.12.1.4 Tvätt och klädvård om för många skall utnyttja den. Tillgång till en välutrustad tvättstuga synes »Uppsalastudenters bostadsönskemål» spela en icke oväsentlig roll för ungdomar- Uppsala 1965 tog upp frågan hur ofta man nas trivsel. Vid intervjuundersökningen brukade använda tvättstugan. Endast 7 % »Ungdomshotell i Stockholm, syfte och använde inte tvättstugan. 44 % brukade funktion» tillfrågades de bosatta ungdomar- tvätta där en gång i månaden, 21% tvâ na hur viktigt de för sin del ansåg det vara gånger och 28 % mer än två gånger per med tvätt-, tork-, mangel- och strykrum. månad. Hela 70 % ansåg detta vara mycket viktigt Klädvårdsrum förekommer i en del ungoch 18 % viktigt. Endast 3 % bedömde domsbostäder, ibland i samband med tvätttvättstugan som oviktig. Eftersom hotellet stugan, ibland som ett separat utrymme med lakan och handdukar försett med strykutrustning, eventuellt även höll ungdomarna och tvätt därav, var det huvudsakligen försett med symaskin. Ungdomshotellen är veckotvätt av underkläder och dylikt som utrustade med klädvårdsrum och enligt föhyresgästerna själva hade att ombesörja. reståndarna brukar dessa rum vara flitigt Flertalet ungdomar var ensamstående. I den utnyttjade. situationen sätter man tydligen stort värde »Studentbostadens utfonnning och sociala

på att ha tillgång till en välutrustad tvätt- roll» tar upp frågan, om man är intresserad

stuga i anslutning till bostaden. av att mot en liten hyreshöjning förse stu- Vid enkäten »Ungdomens bostadsönske- dentbostaden med klädvårdsrum, vilka vid mål» Uppsala 1966 fick man även uppge sin undersökningstillfället inte brukade föreangelägenhetsgradering av tvättstugan. Av komma i bostäderna. Två olika alternativa de ungdomar som mycket gärna ville bo i utföranden presenterades:

130 SOU 1970: 43

l. klädvårdsrum för ca 20 personer med Enligt utredningens uppfattning synes det tvättho och torkskåp samt utrustning för finnas anledning att betrakta sällskapsrum, strykning m.m. Årskostnad 50 kronor. tvättstuga, klädvårdsrum samt förrådsut- 2. ett enklare klädvårdsrum utan tvätt- rymme som önskvärda komplementlokaler i möjligheter men med strykutrustning. Års- studentbostadsanläggningar. kostnad 25 kronor. 4. Studenthemmet. Göteborg 1965 Det dyrare alternativet valdes av 34- 42 % och det enklare utan tvättmöjligheter Studenterna fick här bland åtta kompleav 14-18 %, medan 43-47% inte brydde mentlokaler ange vilka tre de ansåg vara de sig om att kosta på något klädvårdsrum. viktigaste för dem själva. Utredaren kom fram till att man borde förse studentbostäderna med klädvårdsrum, Rangordningsutrustade för smätvätt. nummer Andel Lokal Män Kvinnor val

Sammanfattning

som år aktuell för Läsrum med

3.12.1.5 Komplementlokaler till bostaden i Bastu, motionshall, söndagsöppen kiosk,

fastigheten gasquekällare och solaltan synes enligt den-

na göteborgsundersökning vara av intresse Flera undersökningar har behandlat frågor för studenterna som bostadskomplement, rörande önskvärdheten av komplementlokamedan hobbyrum och konferensrum vunnit ler i fastigheten. I allmänhet har ungdomar- intresse. ringa na fått ange viktighetsgraden hos olika lokaler, »den viktigaste», »mycket viktigt» etc. 5. U ppsalastudenters bostadsönskemål

De mest efterfrågade gemensamma loka- 1. SOU 1961:35 .ändamålsenliga student- lerna synes vara bastu, TV-rum, tidningsbostäder . M k t E Studenterna fick bland åtta bostadskomple-

Lokal Vizâge Viktig nådvändig

ment ange vilken de ansåg vara den vikti-

rum och motionsrum. Litet efterfrågade är Mycket däremot radio- och grammofonrum, an- Mycket viktig-idaktsrum samt gillestuga. Inte heller kon- Lokal viktig viktig ditori, skrivmaskinsrum, läsrum eller mat- Tvätt-, tork-, mangel- och sal synes ha mötts av något större intresse. 79 97 strykrum Middagsrestaurang 45 79 TV-rum 22 73 7. Studentbostadens utformning och sociala Sällskapsrum med pentry/kök som kan abonneras av en roll eller flera hyresgäster för samkväm, bjudningar, dans Studenterna fick använda »marker» för m. m. 23 70 »köp» av komplementlokaler till bostaden. Bastu 32 69 Motionshall 24 63 Köp av en lokal innebar därvid att man Lunchrestaurang 26 53 fick mindre medel att köpa annan lokal. Bordtennisrum 16 50 Studenterna fick välja mellan åtta lokaler. Sällskapsrum utan TV 9 47 Läs- och studierum 13 36 Annan fritidslokal 12 30 Rangordningsnummer

Lokal Män Kvinnor Totalt man med fördel kan titta på TV i det egna rummet. Parties och större bjudningar räc-

viktigare av yngre än av äldre hyresgäster. Troligen är de yngre hyresgästerna mer Mellan lundastudenternas åsikter och kamratorienterade än de äldre och har däruppsalastudenternas önskemål ett år tidiga- för större behov av denna typ av sällskapsre föreligger en ganska hög rangkorrelation rum. (rmng = 0,82). Bastu och musikrum synes av TV-rum och av läs- Angelägenheten dock vara något angelägnare för uppsala- och studierum har inga märkbara samband studenterna, medan man i Lund gett större med kön, ålder eller huvudsysselsättning. vikt åt sällskapsrum och motionslokal. Möjligen skulle man ha väntat att de studerande oftare än andra skulle ha betonat betydelsen av ett särskilt läs- och studie- 9. U ngdomshotell i Stockholm, syfte och rum. Men förmodligen anser de det egna

funktion rummet som mer attraktivt och kanske lika

Ungdomarna fick för ett antal komplement- studievänligt. lokaler de ansåg dessa vara myc- Motionshallen har som väntat i första

ange omi

ket viktiga, viktiga eller oviktiga för sin hand prefererats av manliga hyresgäster. trivsel. Vid redogörelsen har medtagits någ- Den har bedömts som »mycket viktig» av ra för mathållning, hygien 30 % av männen mot 20 % av kvinnorna. anordningar m.m. som referenspunkter när det gäller intresset. Sammanfattning Sällskapsrum med pentry och/ eller kök för abonnemang, vilket nu inte finns på* nâ- De redovisade undersökningarna har omfatgot av hotellen, har bedömts som lika vik- tat ungdomar som i regel varit i l8-25-ärstigt som det på alla hotellen befintliga TV- åldern. rummet. Detta kan förklaras med att många TV-rum synes komma högt i angelägenhyresgäster har skaffat egen TV och att hetsgrad bland komplementlokalema. En

132 SOU 1970: 43

majoritet önskar ha tillgång till kollektiv skrivna småbostäderna i Sundbyberg och TV, som av ungdomarna placeras högt i Karlskrona. Möbleringsstandarden varierar rang näst efter tvättstuga. TV-rum med i betydande utsträckning, såväl kvantitativt möjlighet att se båda TV-programmen bör som kvalitativt. därför lämpligen inplaneras. För vissa former av specialbostäder så- Ett sällskapsrum med tillgång till pentry/ som elevhem, upptagningshem eller förläggkök för abonnemang är efterfrågat av ung- ningsbostäder är det knappast ett realistiskt domarna. Detta utrymme får anses angeläg- alternativ att tillhandahålla bostäderna nare ju lägre utrymmes- och utrustnings- omöblerade. Med de boende i Specialbostästandard den egna bostaden har. der för något äldre ungdomar, nämligen i När det gäller andra komplementlokaler studerandebostäder och ungdomshotell har spelar bostadens tillgång till lokaler i om- efterhörts inställningen till omöblerade rum. givningen en mycket stor roll. Resultat från De ogifta studenterna har därvid i flera Lund 1966 redovisade i »Studentbostadens undersökningar förklarat sig ha ringa inutformning och sociala roll» visar att när tresse för omöblerade bostäder. Detta gällde studentbostaden låg i stadens centrum med studenterna i Göteborg, Lund, Uppsala och god tillgång till aktiviteter av olika slag i Umeå. En möblering av nuvarande stanomgivningen, användes inte bostaden i stör- dard föredras vidare framför enkel basre utsträckning för sociala aktiviteter eller möblering eller en mera påkostad möbelmatlagning. standard. Motionsrum/motionshall betraktas som Ungdomshotellens gäster förklarade sig viktig av många ungdomar. Den har även även vid intervjuer hösten 1967 önska en en kontaktskapande funktion. fullständig möblering, varvid nuvarande Sällskapsrum utan specificerad funktion standard borde kompletteras med bättre förhar medtagits vid ett par undersökningar varingsmöbler och bekvämare sittmöbler. och har kommit högt eller ganska högt på Endast en mycket liten minoritet önskade intresselistan. Från bland annat studentbo- färre möbler. städerna har man emellertid den erfaren- Den klara preferensen för möblering av heten att sällskapsrum utan någon ytterli- i stort sett gängse slag kan till dels förklagare funktion används mycket litet. De är ras av att ungdomarna har vant sig vid hur inte lämpliga som kontaktyta, då ungdo- en specialbostad för ungdom skall vara utmarna drar sig för att gå till sällskapsrum- rustad. När ungdomskommittén i Uppsala men, om dessa saknar någon kontaktska- år 1968 i en enkät till ungdom som var inpande »ursäktsfunktion». tresserade av en bostad i den s. k. Hagbard- Intresset för hobbyrum är ringa i här ak- fastigheten för ensamstående ungdom, visatuella åldrar. Musikrum och andaktsrum de det sig att av 60 intressenter hela 50 föreuppleves inte heller i regel som angelägna drog en omöblerad bostad, medan endast 5 av ungdomarna. Dessa komplementlokaler, önskade fullständig möblering. liksom musiköverspelningsrum och mörk- Till ungdomsbostäderna kan en selektion rum, torde därför vara aktuella endast i ha ägt rum, så att de som önskat en omöblestora projekt. rad bostad avstått från att söka in där. Troligen har dock också ungdomarna påverkats av rådande utformning av bostäderna. 3.12.l.6 Service i bostaden. Möbler och Sannolikt skulle emellertid en del ungdomar städning föredra en omöblerad korttidsbostad. Specialbostäderna för ungdom m. fl. till- När det gäller städservicen i Specialbohandahålls i de flesta fall fullt möblerade. städerna, ordnas skötsel av de gemensam- Undantag är bland annat en del av indu- ma utrymmena genom förvaltarens försorg. strins bostäder, vissa av landstingens små- Rummen städas även i de flesta fall. Undanbostäder liksom en del av de i kapitel 2 be- tag är dock bland annat studerandebostä-

SOU 1970: 43 133

derna i Stockholm och Göteborg samt en eller andra tillhörande samma kategorier? del industribostäder. Vilka är motiven för val av kollektiva bo- På ungdomshotellen i Stockholm sköts städer? rumsstädningen genom förvaltningen. Vid 2. Påverkar bostadens utformning indiviintervjuerna med hyresgästerna hösten 1967 dens sociala beteende? Vilka faktorer är av efterhördes även inställningen till denna ser- betydelse för det sociala samspelet? vice, som ju i viss mån påverkar hyran. Det 3. Finns det skillnader mellan olika grupvisade sig att städningen upplevdes positivt per när det gäller värdering av bostadens av de flesta. Den ansågs som mycket viktig kollektiva utformning? av 45 % och som oviktig av endast 25 %. Flera studentbostadsundersökningar har Männen var mest positiva. Av dem ansåg tagit upp frågan om individuellt eller kol- 59% veckostädningen mycket viktig mot lektivt boende. Vid beaktande av resultaten 35 % av kvinnorna. Resultaten kan möjli- är det dock nödvändigt att observera ett par gen generaliseras så att städservicen anses faktorer. För det första tenderar man krafsom bekväm och prisvärd för den som har tigt att föredra det boendealternativ man vant sig vid sådan service. själv har vid frågetillfället eller i varje fall en sådan bostadsutformning som man själv känner till. För det andra gör den snabba 3.122 Individuella och kollektiva bostadsstandardutvecklingen i bostäderna att önskefunktioner. Referat ur sociologiska undermål som registrerats endast för några år sesökningar kan, kan avspegla en redan inaktuell bo- Som har framgått av kapitel 2, redovisning- stadsstandard. en av specialbostädernas utformning, brukar dessa i regel innehålla större eller mind- U ppsal astudenternas bostadsönskemål. Uppre inslag av kollektiva funktioner. Detta kan sala universitet, sociologiska institutionen, gälla viktiga dagliga funktioner såsom hy- 1965, sid. 28 gien eller mathållning, vilken senare kan vara ordnad genom gruppkök eller matser- Vid enkät våren 1965 i Uppsala tillfrågades vering. Mycket ofta är utrymmen för sam- studenterna vilket de föredrog för sin del varo, eller motion bland tre bostadsaltemativ med varierande

avkoppling utformade

för kollektivt bruk. Den utveckling som för- grad av kollektivboende. Alternativen var siggår inom vissa former av specialbostäder, prissatta. Med högre kollektiviseringsgrad går entydigt från ett kollektivt mot ett mer följde lägre boendekostnad. Det mest kolindividuellt boende. lektiva boendet innebar, att man delade så- Flera skäl har åberopats för de kollek- väl hygien- som mathållningsutrustning med tiva inslagen. Ett viktigt motiv är att skapa andra. Ett alternativ gav egen hygienutrustkontaktytor för de boende, vilket i första ning men gemensam matlagningsmöjlighet, hand är behövligt för nykomlingar utan medan det tredje gav helt individuellt boetablerad bekantskapskrets. Ett annat vä- ende. sentligt motiv är att kunna nedbringa boen- Det visade sig att den nuvarande bostadekostnaderna genom att fler delar på sam- dens utformning spelade roll vid svaren. ma yta eller utrustning. För de yngre grup- Ungdomar som bodde i studerandebostäder perna på elevhem och upptagningshern till- med kollektivt boende, valde detta i större kommer vidare en önskan från ledningens utsträckning än ungdomar som bodde hos sida om möjlighet till övervakning och till- släkting eller i hyresrum. I det förra fallet syn. valde 57 % alternativet med kollektiv mat- Den kollektiva utformningen och motiven hållning men egen hygienmöjlighet. 20% för denna skapar flera frågeställningar. valde även kollektiv hygienutrustning, me- 1. Hur värderas kollektivt eller individu- dan endast 17 % stannade för det individuellt utförda bostadsfunktioner av de boende ella boendet. Bland ungdomar som bodde i

134 SOU 1970: 43

annan miljö, fördelade sig åsikterna mer korridor. De vänner som bodde på hemmen jämnt. Det individuella rummet valdes av hade man ofta känt även före inflyttningen, alternativet med inte sällan var vännerna studiekamrater. Det 29 %. Det mest prefererade gemensam mathållning valdes av 38 %, kunde inte konstateras något inflytande på medan 22 % önskade även kollektiv hygien- vänvalen från bostadens kollektiva utformutrustning. Individuellt boende förekom ning. knappast alls bland studerandebostäderna vid mitten på 1960-talet. Hänsyn till prissätt- Ungdomshotell i Stockholm, syfte och meningen har troligen också spelat en viktig tod. Sjögren, Stockholms barnavårdsnämnd roll. 1970 (manuskript)

Liksom bland göteborgsstudenterna var det Studenthemmet. Hugoson-Nelhans; Göteäven på ungdomshotellen endast en mindre borg 1965 andel som skaffat sig vänner bland husets År 1965 utfördes även en enkät bland stu- ungdomar. De vänner man hade var i stor denter med frågor om individu- bekanta. Att kontakti Göteborg utsträckning tidigare ellt eller kollektivt boende. I enkäten ingick möjligheterna i huset utnyttjades så litet bedels studenter bosatta på Chalmers student- rodde dock inte på att dessa var bristfälliga. hem, dels på studenthemmet Volrath Tham. En majoritet på 2/3 ansåg kontaktmöflig- På Chalmers bodde studenterna individu- heterna på hotellet vara goda eller mycket ellt. Inga gemensamma hygien- eller mat- goda. Troligen var de flesta nöjda med de fanns. På Volrath kontakter man hade. Vid tillfrågan, hur hållningsanordningar Tham bodde studenterna i rumsgrupper om man skulle vilja tillbringa en vanlig vartvå, tre, fyra eller fem rum med gemensam dagskväll, var det endast Il % som sade sig och med gruppkök. Stu- helst vilja använda kvällen till umgänge hygienutrustning denterna om de för sin egen del med kamrater från hotellet. tillfrågades föredrog individuellt rum eller grupprumssystem. Det visade sig att på Chalmers, där Studentbostadens utformning och sociala man bodde individuellt, föredrog 89 % detroll. Lindberg, KTH, Lund 1967 ta alternativ. På Volrath Tham var däremot åsikterna delade. Hälften föredrog grupp- Vid intervjuer med studenter i Lund år 1966 rumssystem, medan lika många hellre öns- fick man liksom i Göteborg året innan uppkade individuellt boende. Undersökarna individuellt boende, i ge om man föredrog tolkar resultaten så, att man på grund av detta fall rum med pentry eller grupprumsknapphet på individuella rum, på Volrath lösning. Resultatet överensstämmer i hög Tham fått in studenter som i själva verket grad med göteborgsundersökningen. Om hellre hade önskat ett individuellt boende. man själv bodde i studentrum med egen ut- De väsentligt ökade kontaktmöjligheter, rustning, valde man i 90 % denna lösning. som gruppköken innebar, kunde förväntas Bland studenter boende i grupprumsanläggsamspelet mellan de ningar föredrog hälften rum med pentry, ge utslag i det sociala boende i dessa studerandebostäder. Vid gö- medan andra hälften valde grupprumslösteborgsundersökningen fick studenterna re- ning. Vid undersökningstillfället rådde stark dogöra för i vilken utsträckning det när- överefterfrågan på rum med egen utrustmare vänumgänget även bodde på student- ning. Liksom i Göteborg fick därför trolihemmet. Det visade sig emellertid, att nå- gen många bo i en kollektivlösning som inte gon skillnad i kontaktmönstret mellan de motsvarade deras egentliga bostadsönskebåda studenthemmen inte fanns. Vännerna mål. var i regel bosatta på annat håll. På båda I Lund efterfrågades även motivet för vahemmen hade endast 18 % någon närmare len. Det visade sig, att om man föredrog vän bosatt i rumsgruppen eller i samma grupprumslösningen, var ekonomiska skäl

SOU 1970: 43 135

dominerande. Endast 1/3 uppgav skäl som Grupper där medlemmarna kom från olika hade med kontakt och gemenskapsbehov sociala skikt, fungerade således lika bra som att skaffa. Ungefär hälften betonade vidare, i ursprungshänseende homogena grupper. att det var mycket viktigt att kunna leva. Tidigare refererade undersökningar har ett ostört privatliv i bostaden. Bland de påvisat att ungdomarna reagerat mycket som valt pentrylösningen var motsvarande olika inför kollektivt utförda bostäder. En andel högre eller 66 %, medan bara 8 % dansk studentundersökning har studerat ansåg det mycket viktigt att tillgodose be- dessa förhållanden mer i detalj. hov av gemensamma utrymmen för samvaro. Kollegietrivsel. Mörch. DIS kollegiestudie- En väntad skillnad mellan äldre och ynggruppe. Köpenhamn 1968 re studenter förelåg inte. Undersökama hade förutsett, att de yngre i högre grad År 1967 genomfördes en intervjuundersökskulle välja grupprumsaltemativet. Någon ning med danska studerande, bosatta i stuskillnad mellan åldrarna i fråga om valen derandebostäder i Köpenhamn och Århus. fanns dock inte. På grundval av sin åsikt om vad de främst Undersökningarna i Lund år 1966 be- väntade sig av ett studerandekollektiv, inhandlade även ingående grannkontakterna i delades de studerande i tre personlighetstyrumsgruppen. I rummen med pentrylösning- per. »Sociala» ansågs de vara, som först ar, där inga gemensamma anordningar och främst önskade möjlighet till kontakt fanns, saknades praktiskt taget allt grann- och fritidsaktiviteter. De »privata» betonaumgänge. I knappt hälften av korridorerna de i första hand möjligheten till ostört prihade någon enstaka kontakt etablerats, me- vatliv och arbetsro. »Neutrala» studerande dan de övriga inte alls kände varandra. Att satte i första rummet de praktiska möjligman var isolerad i korridoren, behövde na- heterna som bostaden erbjöd, eller också turligtvis inte alls innebära att man var iso- lämnade man svar som hörde hemma i alla lerad i staden. tre kategorierna. Rum med gruppkök innebar för flerta- Den »neutrala» typen var något övervälet, att man kände till sina grannar i rums- gande med 42 % bland de studerande mot gruppen, även om andelen isolerade var 30 % »privat» typ och 28 % »social» De rätt hög i de små eller mycket stora grup- »sociala› utgjorde således vid den danska perna, medan grupper om 10-14 personer undersökningen bortåt en tredjedel, medan syntes fungera bäst i kontakthänseende. man i Lund året innan i den refererade un- Gruppköken hade sålunda en stor bety- dersökningen kom fram till att en sjättedel delse för kontaktskapandet i gruppen. En av studenter i kollektiva bostäder tillhörde viktig faktor för utnyttjandet av bostadens denna typ. Man förklarar i Danmark skillsociala miljö var dock dess läge i staden. naden mellan preferenserna med att det rå- Om bostaden låg centralt, utnyttjades den der mycket knapp tillgång till studerandeinte i nämnvärd utsträckning för sociala bostäder, vilka samtliga är av kollektiv utgruppaktiviteter. Likaså steg andelen isole- formning, och att därför andelen »social» rade i grupperna. Ett centralt läge innebar, typ blivit överrepresenterad. Den verkliga att en mängd aktiviteter flyttades ut ur bo- andelen »social» typ bland ungdomar anser staden. man vara betydligt lägre än en tredjedel. Bostadens läge, liksom gruppens storlek, Bland männen var något fler »social» typ hade således betydelse för det sociala sam- än bland kvinnorna. Andelen uppgick bland spelet. Även andra faktorer var viktiga. männen till 33 % mot endast 17% bland Grupper, där båda könen var ungefär lika kvinnorna, där i stället fler tillhörde den representerade, kännetecknades av god kon- »neutralaaø typen, 64% mot 36% bland takt. Däremot var medlemmarnas ålder, stu- männen. Med högre ålder steg andelen dietid eller sociala härkomst utan betydelse. »privat» typ något, från 26 % bland stu-

136 SOU 1970: 43

derande på högst 20 år till 38 % bland de het, men det är nödvändigt i en planeringssom var 27 år eller äldre. På motsvarande situation att göra klart för sig, att kollegiersätt sjönk andelen »sociah typ från 36% na skall uppfylla förväntningar från helt bland de yngsta till 24 % i den äldsta grup- olika kategorier av unga. Som exempel kan pen. Den »neutrala» typen hade inget sam- nämnas, att det är viktigt att ta hänsyn till band med ålder. om de studerande är mer eller mindre sovisade cialt inställda, eftersom det bland boende- Indelningen i personlighetstyper samman med värderingar som populationen finns både studerande som sig hänga hade med bostaden att göra, samt med bo- väntar och önskar att kollegiet skall vara stadsbeteenden. Den »sociala» typen gav ut- en form av kollektiv, och andra som sätter för större intresse för gemensamhets- värde på att kollegiet endast är en bostad tryck lokaler av kontaktskapande typ såsom bil- och inte tjänar andra funktioner än just bordtennisrum och matservering. denna» jardrum, Den och den »privata» typen

»neutrala_»

var däremot mer intresserad av tvättstuga, The Urban Neighborhood: A sociological sy- och strykrum samt skrivrum och biblioperspective. Keller, New York, 1968, sid. tek. »Sociala» ungdomar var mindre intres- 159 serade av omöblerade rum och större rumsstorlekar. Man föredrog fullständigt möble- Liknande slutsats för boendemiljön i stort rade rum i högre grad än andra ungdomar. påvisas från USA. Den »privata» typen önskade däremot att Studier av både oplanerade och planerasatsa sina resurser på omöblerade och stör- de bostadsområden har visat, att det finns re rum. åtminstone två typer av boende individer. Beträffande socialt beteende skilde sig Varje typ har olika och måhända oförenden »sociala» från liga begrepp om privatliv och relationer till typen övriga ungdomar när det gällde umgänge med ungdomar bo- nära och mer avlägsna grannar. Den ena satta utanför rumsgruppen men i samma typen kan benämnas »sällskaplig» och den hus. De »sociala» hade i större utsträck- andra »reserverad». En »sällskaplig» perning fler bekanta, fyra eller fler, medan son flyttar in i ett område med förväntningdäremot ingen skillnad fanns beträffande ar att ha varma, vänskapliga relationer till andelen med en, två eller tre bekanta. Det grannar, den »reserverade» har ingen såvar även fler bland de »sociala» ungdo- dan önskan. Hans behov av ostört privatliv marna som uppgav sig gärna vilja anslå. är starkare än hans behov av sällskap och mer tid till samtal med andra personer bo- han väntar att grannarna först och främst ende i huset. Tillsammans med önskemå- skall respektera detta behov. Detta innelen om komplementlokaler i huset ger re- bär emellertid inte, att den »reserveraden sultaten intryck av att dessa ungdomar har typen avvisar alla sociala kontakter. Tvärtett mer extensivt umgängesmönster. När det om, när han försäkrat sig om att grannskagällde umgänge inom rumsgruppen förelåg pet respekterar hans privatliv, kan snabbt ingen mer påtaglig skillnad till den »sociala» goda relationer utveckla sig med personer typens förmån. som han finner lämpliga. Den viktiga punki Lund visade det sig även här ten är att »reserverade» grann-

Liksom personers

vara de grupper, där könen ingick i ungefär relationer inte beror på positionen som lika stora andelar, som visade den största granne utan på lämpligheten som person, trivseln. medan för »sällskapliga» individer relatio- När det gäller planering av studerande- nerna är initierade och senare vidmakthållbostäder för framtiden, korn den danska na på grund av den rumsliga positionen undersökningen fram till följande slutsats: som granne. »Det visar sig att det icke är realistiskt Resultaten från Göteborg och Lund taatt betrakta de boende som en samlad en- lar för att majoriteten av studenterna där

SOU 1970: 43 137

föredrar ett individuellt boende. Ekonomiska skäl har emellertid stor betydelse och gör att en inte ringa grupp väljer grupprumslösningen, därför att hyreskostnaderna då blir lägre. Slutligen finns en minoritet av ungdomar, som uppger behovet av social kontakt och gemensamhet som det viktigaste vid valet av bostad, vilket kommer dem att föredra en kollektivt utformad bostad. I Lund tillhörde en sjättedel av kollektivt boende studenter den sistnämnda gruppen. Detta kan dock möjligen innebära en underskattning av gruppen, eftersom det kan ställa sig lättare att uppge ett ekonomiskt motiv för sitt val än ett mer känslomässigt betonat.

Sammanfattning De danska och amerikanska undersökningarna talar för att det är personer med skild personlig läggning som prefererar bostäder med kollektiv respektive individuell utformning. Om man sedan går till den verkan på det sociala samspelet som en kollektivt utformad bostad medför, sâ verkar det sannolikt, att bostaden inte spelar någon mer påtaglig roll för valet av det närmaste umgänget. Genom andra undersökningar är det känt att bostaden och dess omgivning inte inverkat på yngre vuxnas vänumgänge, vilket således rimmar väl med här refererade undersökningar. När det gäller grannkontakter synes däremot bostäder med inslag av kollektiva funktioner under vissa ”betingelser verka starkt kontaktfrämjande. Grupper, där könen är ungefär lika representerade, fungerar i kontakthänseende bättre än grupper där ena könet dominerar. Bland studentgrupper synes även heterogenitet i fråga om ålder och social bakgrund vara utan betydelse, de heterogena grupperna fungerar lika bra i det sociala samspelet.

138 SOU 1970: 43

4 Ställningstaganden och förslag till åtgärder

4.1 lnzegralionsfrågor, utredningens princi- 4.1.1 Studerande och yrkesarbetande piella ställningstaganden ungdom Under senare år har förts en intensiv dis- Under efterkrigstiden har antalet studerande kussion om boendemiljön. Ett av de mera vid universitet och högskolor femdubblats. uppmärksammade problemen har varit gra- På universitetsorter har denna snabba exden av integration. Det torde råda stor sam- pansion framtvingat särskilda åtgärder för stämmighet i uppfattningen att uppdelning att åstadkomma ett tillfredsställande utbud i bostadsområden efter inkomst, ålder o. dyl. av bostäder. Detta byggande har huvudsakär olycklig. En kategorisering motverkar en ligen tagit form av studentbostadshus, ibland god boendemiljö. Inte minst har lärdomar inordnade i den vanliga bebyggelsen, ofta dragits av de s. k. barnrikehusen, som bygg- koncentrerade till särskilda »studentstädern des på 1930-talet. Antalet ungdomar, som nu bor i dessa Även ur servicesynpunkt synes en integre- specialbostäder, är betydande och en krafring av hushållen vara angelägen, vilket be- tig utbyggnad av beståndet av studentbostälyses med följande citat ur Servicekommit- der förutses i de prognoser som gjorts av téns betänkande (SOU 1968: 38): »- - - en studentbostadskommittén. sådan sammansättning av bostadsbeståndet Kritik mot segregationen av studentbostäatt en blandning av olika hushállstyper er- derna framfördes relativt tidigt. Sålunda hålles (bör eftersträvas). Därmed skapas föreslog 1957 års studentbostadsutredning förutsättningar för ett stabilare underlag för att andra ungdomar av vitt skilda kategorier differentierad service. - - -» utan hänsyn till utbildning, social härkomst Ungdomsbostadsutredningen vill för sin och arbetsinriktning, skulle beredas tillträde del ansluta sig till den principiella uppfatt- till studentbostäderna. Utredningen föreslog, ning som kommer till uttryck i Servicekom- att frågan skulle göras till föremål för särmitténs betänkande. skild utredning under medverkan av lands- Även med denna grundläggande inställ- ting och primärkommuner. ning kan emellertid inte speciella åtgärder Några skillnader mellan studenters och uteslutas för att tillfälligt lösa vissa grup- förvärvsarbetandes bostadsvanor och bopers behov. Erfarenheten har visat att de stadsanspråk av sådan art att en integration inte tillräckligt snabbt skulle stöta på praktiska svårigheter, har vanliga bostadstypema täcker alla behov. inte kunnat konstateras.

SOU 1970: 43 139

Studerande ungdom sägs ha en friare bildningens område kommer att betyda att dygnsdisposition än de förvärvsarbetande. nya kategorier söker sig till utbildningsor- Detta lägger dock inte hinder i vägen för terna. en integration. I de ungdomsbostäder, där Utbildningen tvingar ofta de unga att bo man tillämpat integration mellan studerande utanför föräldrahemmet. Endast undantagsoch förvärvsarbetande, nämligen ungdoms- vis är en egen lägenhet överkomlig. I dessa hotellen i Stockholm, har inget problem fall söker man vanligen en sådan lösning av uppstått i fråga om skilda dygnsrytmer. bostadsfrågan att man undviker kostnaden Ungdomarna intar där en klart positiv in- för insats och möblering. ställning i integrationsfrågan. Det är emellertid inte enbart utbildnings- Av nämnda skäl får en fortsatt segrega- expansionen som bidragit till det svenska tion genom studerandebostäder ej anses samhällets befolkningsmässiga rörlighet. Änlämplig. Mot bakgrund av samhällets bo- nu större betydelse har de strukturella förstadspolitiska ambitioner måste en integra- ändringarna inom näringslivet. Den forttion eftersträvas mellan studerande och för- gående koncentrations- och urbaniseringsvärvsarbetande ungdom. Redan nu skulle processen medför att det varje år flyttar de befintliga anläggningarna kunna utnytt- stora skaror från glesbygd till tätort. jas för en vidgad grupp. En stor majoritet av dem som flyttar är ungdomar. År 1966 var av den flyttande vuxna befolkningen (över 14 år) 60 % un- 4.1.2 Ungdom och andra bostadshushåll der 30 år. Mot bakgrund av den principiella inställ- Samhället måste känna ett ansvar för att ning, som här redovisas som inledning till ungdomar och andra, som flyttar från hemdetta kapitel, kan frågan ställas om icke miljön för att fortsätta sin utbildning eller integrationen kan drivas ett steg vidare. börja ett arbete, får en tillfredsställande Finns över huvud taget behov av särskilda bostadsmiljö på den nya orten. ungdomsbostäder? överensstämmer inte Den egna lägenheten är inte alltid ett ungdomens önskemål om bostadens utseen- alternativ som omedelbart kan realiseras. de och karaktär med övriga gruppers be- Innan man bestämmer sig för att slutgiltigt hov? stanna på en ort går flyttningen ofta i etap- Av bostadsförmedlingsenkäten framgick per. Även kostnadsskäl kan göra att man att flertalet ungdomar främst önskar sig en inte omedelbart vill binda sig för den egna egen lägenhet. Mot den bakgrunden fram- lägenheten. står åtgärder för att underlätta de ungas Inneboenderummen kan inte betraktas bostadsanskaffning och bostadsinnehav på som en tillfredsställande lösning, även om den allmänna bostadsmarknaden som sär- det gäller ett tidsbegränsat boende. Utredskilt angelägna. Dessa åtgärder kan vara av ningen tar upp dessa till en särkild kritisk såväl ekonomisk som fördelningspolitisk na- granskning i avsnittet 4.9.2. tur. Också andra grupper kräver speciell upp- En studie av bostadsmarknaden visar dock märksamhet. Invandrarna bor nu ofta unatt det för vissa grupper krävs en övergångs- dermåligt. Särskilt den första tiden riskerar lösning av bostadsfrågan. Men avkall får de att utnyttjas för privat vinning. I skilsdärför inte göras på boendestandarden. Re- mässofall kan även krävas en tillfällig lösdan tidigare har pekats på den snabba ök- ning av ett bostadsproblem. ningen av universitetsstuderande. Utbygg- Till sist kan nämnas ett behov som växer nadstakten har varit lika snabb för gymna- för varje år. Förr fann ungdomen det natursier, yrkesskolor och motsvarande utbild- ligt att bo kvar hos föräldrarna till dess man ningsanstalter. själv inträdde i äktenskapet. Allt fler fin- Antalet studerande kommer att fortsätta ner detta vara en alltför kraftig inskränkning att växa. Inte minst insatserna på vuxenut- i den personliga friheten. De som av dessa

140 SOU 1970: 43

skäl söker sig bort från föräldralägenheten bestämmas utifrån de lokala förutsättninghar kanske inte en betalningsförmåga som arna. Ungdomsbostadsutredningen ser bl. a. är tillräcklig för en egen lägenhet. Inackor- som sin uppgift att ställa planlösningar och deringsrummet är behäftat med nackdelar idéskisser till de lokala organens förfogande. liknande dem som föranledde flyttningen Detta sker i kapitel 5. från föräldrahemmet. Servicebostäder av genomgångstyp kan l de situationer som här åberopats, före- åstadkommas i varierande former och behöligger behov av speciella insatser för att ver ej planeras i särskilda områden eller faskomma till rätta med akuta bostadsproblem. tigheter. Huvudsaken är att rimliga bostads- Dessa är inte av renodlad ungdomskaraktär, funktioner tillgodoses på ett rationellt sätt. även om efterfrågan domineras av ålders- Detta kan ske vare sig produktionen utförs grupper under 30 år. i samlade projekt eller insprängt i vanlig Det är mot denna bakgrund utredningens bostadsbebyggelse. förslag om bostäder med utbyggd service Sveriges förenade studentkårers bostadsmåste bedömas. grupp har i ett betänkande diskuterat inte- Man bör i planeringen utgå från att den grationsfrågan och kommit till följande slutstora majoriteten av sökande till dessa bo- satser: städer är ungdomar. Det bör inte uteslutas »Med begreppet integrering avses här soatt även andra i begränsad omfattning har cial integrering. En fysisk integrering på så intresse av denna boendeform. Förhållan- sätt att bostadslägenheter av differentierat dena varierar givetvis från kommun till utförande placeras intill varandra garantekommun och några generella bedömningar rar inte att de som bebor dessa lägenheter av åldersfördelningen går inte att göra. kommer i närmare kontakt med varandra. Om man undantar elevhem m. m. för de En sådan kontakt kan erfarenhetsmässigt yngsta âldersgrupperna, där behov av speci- endast erhållas om en medveten satsning ell tillsyn föreligger, kan en blandad ålders- görs på kollektiva serviceinrättningar. Det sammansättning inte möta några invänd- är därvid väsentligt att hänsyn tas till att ningar. Tvärtom innebär detta en vidgad en inrättning ges ett underlag som vare sig integration i enlighet med de principiella är för litet eller för stort. Om framför allt riktlinjer utredningen anslutit sig till. det senare inträffar fyller inte inrättningen I kapitel 2 har redovisats olika nu före- sin funktion som kontaktyta - man lär aldfintliga former av ungdomshotell, student- rig känna igen dem som besöker inrättningbostäder, elevhem m. m. Som framgår av de en. Kravet på viss storlek sammanhänger olika exemplen kan dessa servicebostäders med ett önskemål om att ge den enskilda utformning vara av vitt skild karaktär. Dels möjlighet att själv välja sitt närmaste umvarierar projektens kvantitativa omfattning gänge. från det insprängda rummet till områden En slutsats av ovanstående är, att en viss med tusentals studenter, dels är inslaget av grad av fysisk kategorisering, t. ex. av ekoservice växlande. nomiska skäl, inte behöver innebära att för- Utredningen uttalar sitt avståndstagande utsättningarna för en social integrering sakfrån den områdesvisa koncentrationen av en nas.» viss kategori människor som skett i univer- Det är ett jämlikhetskrav för ungdoms-

sitetsorterna. Det kaniha varit en nödvän- bostadsutredningen att bostadsområdena ut-

dig åtgärd då man tvingats till exceptionella formas så att inte klasskillnad uppstår i boinsatser för att möta ett snabbt stigande endet genom en ensidig social sammansättstuderandeantal. Exemplen manar dock inte ning av de boende. Samtidigt måste skilda till efterföljd. gruppers berättigade bostadsbehov tillgodo- Men även bortsett från dessa extrema ses på ett rationellt sätt. Dessa båda krav fall kvarstår betydande variationsmöjlighe- strider icke mot varandra, utan bör i en ter. Vilken lösning som är att föredra måste förnuftigt utförd samhällsplanering kunna

SOU 1970: 43 141

kombineras i de enskilda bostadsområdena en ekonomisk uppoffring som det tar tid att så att en större jämlikhet uppnås. åstadkomma. Dessutom utgör en permanent bostad inte alltid det rimliga alternativet på kort sikt; många anser sig ej intresserade 4.2 Ungdomen och det befintliga bostads- av att i alltför unga år binda sig vid en beståndet större permanent bostad innan ett faktiskt personligt behov föreligger. Detta utesluter 4.2.1 Inledning inte att de registreras vid bostadsförmed- Det svenska samhället kännetecknas av en lingarna som efterfrågare av permanentbostark befolkningsmässig rörlighet. Denna städer. har samband med strukturella förändringar Under väntetiden löses bostadsfrågan på i näringsliv och samhälle, som medfört kon- ett temporärt och ofta ur boendesocial syncentrations- och urbaniseringseffekter sedan punkt mindre ändamålsenligt sätt. Innebolång tid tillbaka. Arbetstillfällen och stu- är känt för sina brister, men endesystemet diemöjligheter har lokaliserats till större utgör ofta det enda alternativet för de orter i landet, vilket inneburit valmöjlighe- nämnda bostadsförsörjning. De gruppernas ter mellan olika arbetsplatser och utbild- s.k. som förekommer i uthyrningsrummen ningsvägar för den enskilde. Detta har be- nyproduktionen är en mer utvecklad variant främjat en ökad yrkesmässig rörlighet. De av inneboendesystemet och ger ett bättre senaste årtiondenas invandring har ytterli- funktionellt bostadsutnyttjande, men är inte gare ställt krav på samhällets resurser, boende. ett självständigt främst i de större orterna. Den nya sam- Den starka befolkningsmässiga rörlighehällstypen har medfört förändringar i sam- ten motsvaras även av en rörlighet inom livet mellan människor. bostadsbeståndet som emellertid är otillräck- För bostadsmarknaden innebär denna rör- lig, främst av två skäl, nämligen bostadslighet till och inom de större orterna stora marknadens stela institutionella karaktär kapacitetsproblem. Tillskottet av bostäder och den otillräckliga tillgången på bostäder kan aldrig på kort sikt tillfredsställa hela i de orter som har ett efterfrågeöverskott. den bruttoefterfrågan som uppstår. I för- Den första faktorn har samband med boening med en snabbt stigande levnadsstan- städernas orörlighet samt skillnader i läge, dard och därmed krav pâ ökad boendestan- standard och kostnader som uppstått dels dard har tätorternas bostadsproblem accen- genom den geografiska dels lokaliseringen, tuerats. skiftande ålder. Man genom produktionens Bostadsförmedlingarnas stora antal an- kan påstå att en bostad sällan kan ersättas mälda bostadssökande är ett tecken på att av en annan, utan att den enskilde vid ett utbudet av bostäder icke motsvarar efter- byte får göra avkall på någon fördel för frågan. I viss utsträckning är dock denna att uppnå en förbättring av sin totala boefterfrågan skenbar, då en registrering vid stadssituation. bostadsförrnedlingarna ofta sker långt in- En fortsatt produktion av enbart ett benan den enskilde har realistiska möjligheter gränsat antal typer av bostäder främst avatt acceptera en erbjuden bostad. Den in- sedda för barnfamiljer, kan inte lösa de dividuella budgetrestriktionen inverkar inte rörlighetsproblem av antytt slag som finns vid den tidpunkt då bostadsanmälan inges, för de grupper som inte efterfrågar en perutan först då ett bostadserbjudande faktiskt manent bostad, utan i första hand önskar aktualiseras. Därtill kommer att många an- självständigt boende av genomgångskaraksökningar vid bostadsförmedlingama avser tär. En slutsats av detta blir att bostadsprobyten och önskemål om bostad i särskilda duktionen måste innehålla en rik variation lägen som är svåra att realisera. För unga av bostadstyper, om en reell valfrihet skall människor, invandrare och frånskilda m. fl. kunna åstadkommas och inga efterfrågegrupper, kräver bostaden i nyproduktionen grupper med socialt motiverbara behov skall

142 SOU 1970: 43

systematiskt eftersättas på marknaden. De sättning. Bostadsbyggnadsutredningens priobostadspolitiska åtgärderna måste ha som ritering äger sannolikt giltighet på lång sikt, mål en bostadsmarknad som tillförsäkrar medan de små lägenheternas antal i dagens bostadskonsumentema en hög grad av val- nyproduktion icke tillfredsställer dagsefterfrihet. frågan som den tar sig uttryck i bl. a. bo- På en bostadsmarknad med antalsmässigt stadsförmedlingarnas register. I detta läge underskott utgör en förutsättning för rör- kan en ökad produktion av bostäder för lighet att individerna har en bostad som kan ungdom m. fl. utgöra en länk mellan krautgöra bytesobjekt. Rörligheten måste kun- ven på kort respektive lång sikt. Konflikten na ske såväl uppåt som nedåt i standard- mellan dessa krav behöver i varje fall inte hänseende. Här har de san1hällsstyrda bo- bli lika stark som tidigare. stadsförmedlingarna möjlighet att informe- Utredningen konstaterade att det bland ra allmänheten om de alternativ som finns bostadskonsumentema finns en del som av på marknaden. För de stora grupperna utan olika anledningar behöver bostäder av en bostad utgör emellertid inte denna rörlig- annan utformning än den gängse på markhetsstimulerande politik någon omedelbar naden. Anledningarna härtill skiftar. Bland lösning på deras problem. Bostadsförrned- dessa konsumenter finns ungdomar som lingsprinciperna har utformats efter sociala lämnar föräldrahemmet på grund av utbildkriterier, ofta i kombination med ett tur- ning eller yrkesarbete och varken vill eller ordningssystem. I båda fallen prioriteras kan av ekonomiska skäl anskaffa en bostad traditionellt de fullständiga familjerna och av vanlig typ. Servicebehovet måste beaktas, grupper med kort anmälningstid missgyn- liksom ett visst behov av kamratliv och frinas, främst ungdom, frånskilda och inflyt- tidssysselsättningar. tade ensamstående. (Förslag till förändring- Äldre personer och handikappade med ar av dessa principer upptas till behandling fysiska rörelsesvårigheter kan även ha ett under 4.7). berättigat behov av specialbostäder. Dessa Vad som krävs för dessa grupper är ofta kan utformas såväl med avseende på uten tillfällig bostadsfonn som utformas så rustningsdetaljer som speciella anordningar nära ett permanent boende som möjligt i i bostadsområdet. Behov av regelbunden avseende på självständighet, bostadsstandard tillsyn och vård finns ofta. Psykiskt sjuka och allmänna hyresvillkor. En avskärmning eller utvecklingshämmade som arbetar på från andra boende måste aktivt motverkas, öppna marknaden och ej är i behov av vård även segregation i socialgrupper, yrkesgrup- på anstalt, behöver stöd för sin samhällsper och åldersgrupper skall undvikas. Utred- anpassning. Servicebehovet finns även för ningens principiella uppfattning i dessa frå- dessa men det är av ett annat slag. gor har redovisats i tidigare avsnitt. Utredningen ansåg att det var självklart att även dessa gruppers behov och önskemål skulle tillgodoses och att de borde ges 4.2.2 Bostadsbyggnadsutredningen 1965 en hög prioritet i konkurrensen om produk- Den senaste analysen av bostadsefterfrå- rionsresurserna.

gans struktur gjordes av bostadsbyggnads- Bostadsbyggnadsutredningen fann att de

utredningen, vars huvudbetänkande avgavs inte hade resurser att ta upp frågor som 1965.1 I det omfattande betänkandet ägna- rörde utformningen av bostäder för dessa des begränsat utrymme åt de speciella bo- kategorier. I stället ingav utredningen en endegruppernas behov. Allmänt redovisas skrivelse till Kungl. Majzt som sedermera dock en positiv attityd till dessa grupper. ledde till att institutet för byggnadsforsk- Bostadsbyggnadsutredningen prioriterade ning fick medel att utföra vissa studier av utrymmesstandardhöjning före Utrustningsstandardhöjning mot av det bel SOU 1965: 33, Höjd bostadsstandard, s. 498 bakgrund fintliga bostadsbeståndets storlekssamman- ñ”.

SOU 1970: 43 143

småhushållens bostadsefterfrågan. I samråd hade ingen erinran mot vad departementsmed socialpolitiska kommittén utfördes stu- chefen anfört i dessa frågor. dier rörande åldringar och handikappade. I samarbete med Riksbyggens ungdomsråd ut- 4.2.3 Ungdomsbostadsutredningens allmänfördes även en utredning om ogifta stadsna synpunkter ungdomars bostadsvanor och bostadsönskemålJ I huvudsak har dock resurserna satts Den allmänna inställningen har sedan 1940in på att tekniskt studera de funktionella talet varit negativ till byggande av kategorioch ekonomiska konsekvenserna av småbo- hus. Delvis kan detta härledas till de erfastäder för åldringar och handikappade samt renheter som 1930-talets barnrikehusbygganatt genom studentbostadskommittén bl. a. de gav. I dessa hus placerades familjer med studera erforderlig utrustning för »kollek- många barn i lägenheter med efter våra dativa självhushållm gars uppfattning låg utrymmesstandard. hade den Problem av social karaktär uppstod med ti- Bostadsbyggnadsutredningen uppfattningen att man så långt det var eko- den i dessa områden då ungdomar utan nomiskt försvarbart skulle in- chans till bodde kvar. I vissa och praktiskt egen bostad rymma specialbostäderna i den vanliga be- fall fick även nästa generation barnfamiljer byggelsen. Bl. a. av det skälet att anord- temporärt inhysas hos föräldragenerationen. ningar av servicekaraktär och för fritidssys- Omstruktureringen har emellertid efter någselsättningar kommer generellt att öka i ra årtionden lett till att dessa bostäder i dag framtida bostadsområden. För kategorier i stor utsträckning bebos av barnlösa familmed behov av tillsyn och vård krävdes dock jer och ensamstående. Byggande av permafortfarande särskilda Bristen på nenta bostäder för ett övergående behov byggnader. vårdpersonal talar för detta jämte förhål- hos vissa barnfamiljer löste således inte prolandet att boendeformen i vissa fall kan stå blemen på längre sikt, även om det förbättnära ett direkt samhälleligt omhändertagan- rade deras akuta bostadssituation. de. Sedan byggforskningen utfört grundläg- Även om standard och utrymme är högre på dessa områden är det bo- nu än förr bebos nya bostäder i en domigande studier som tillsammans med medi- nerande grad av yngre gifta familjer med stadsstyrelsen cinsk och social sakkunskap utfärdar re- eller utan bam? Genom bostadsförmedkommendationer rörande utformningen av lingarnas prioriteringsprinciper och det fasådana bostäder. miljepolitiska stödet har barnfamiljema i Departementschefen anförde i 1966 års första hand erhållit bostäder i nya områden. statsverksproposition att en omfattande re- Detta har också varit en i stort sett accepmissopinion stod bakom utredningens syn- terad politik med hänsyn till efterkrigstisätt på de speciella boendekategoriernas bo- dens bostadsmarknad. I ett läge med större stadsbehov. Enligt departementschefen var balans och valfrihet ter sig problemen nådet viktigt att de planerande organen beak- got annorlunda. Ett varierat utbud av botar dessa vid utformningen av lägenheter städer på bostadsmarknaden blir en förutoch bostadsmiljö. Däremot var han icke be- sättning för ökad valfrihet. redd att förorda en prioritering vid tilldel- De senaste årens debatt om service i boför ändamålet. stadsområden har belyst dessa problem. I ning av lånemedel Då speciallägenheterna för studenter och servicekommittén3 söker man främst att nå ungdomar inte var av permanent karaktär, generella lösningar avsedda att tjäna hela förelåg enligt departementschefen inga oläl bostadsvanor och Ogifta stadsungdomars genheter att sammanföra bostäderna i särbostadsönskemål. Bergström, Byggforskningsskilda hus. Men genom ombyggnads- och rapport 15/68, Stockholm 1968. kunde dock redan “ Stockholms stads fastighetskontor har bemoderniseringsåtgärder lyst detta i en undersökning av de nyinflyttades existerande smålägenheter ställas till olika i stadsdelen Tensta år 1969. sammansättning boendegruppers förfogande. Statsutskottet 3 Jfr SOU 1968: 38, Boendeservice l.

144 SOU 1970: 43

bostadsområden och som även är tillämp- densen att överlåta byggandet av sådana boliga för befintliga sådana. Tillgången på bo- städer från företag till bl. a. kommunala bostäder med en ökad grad av service bör i stadsföretag tyder på detta. Den spontana ett läge med större rörlighet på bostads- utvecklingen som belysts i kapitel 2 pekar marknaden ge ytterligare tillskott till valfri- dels på behovet av insatser av detta slag, heten. Genom byggande av bostäder för dels på det ansvar kommunerna alltmer rörliga småhushåll av olika typer - främst känner för denna bostadsproduktion. för ensamstående, varav ungdomar, stude- Genom en rörligare bostadsmarknad unrande., handikappade, invandrare, frånskilda derlättas en tidsenlig rörlig arbetsmarknadsetc. utgör flertalet - kan även en på lång politik och därmed den ekonomiska utvecksikt felaktig överproduktion av smålägen- lingen. En generellt större rörlighet på boheter i den reguljära bostadsproduktionen stadsmarknaden tillgodoser även kravet på undvikas. De bostadsmarknadsekonomiska bättre behovsanpassning inom det befintliga kraven kan således på såväl längre som kor- bostadsbeståndet. Åtgärder som kan vidtatare sikt bättre tillgodoses om ett större ut- gas i rörlighetsstimulerande syfte på bobud av bostäder av varierande typer tillförs stadsmarknaden ger således dubbla effekter. marknaden. Det bör understrykas att de enskilda in- Genom de strukturella förändringarna i dividernas fria val av bostad ej får begränsamhälle och näringsliv genereras den sedan sas. Inga restriktioner får finnas för ensampågående urbaniseringen. I den ut- stående m. fl. att erhålla bostäder i den övlänge sträckning som det nu kan bedömas korn- riga bostadsproduktionen. mer hushållsstrukturen att förändras i rikt- Det måste dock ses som orealistiskt att ning mot en större andel småhushâll. Sam- vissa grupper med speciella krav och villkor kan en stigande inkomstnivå prognos- alltid skall kunna tillgodoses vid tilldelningtidigt tiseras, främst inom de urbaniserade områ- en av bostäder. Även om t. ex. handikappdena. anpassning slår igenom generellt i bostads- Genom dessa omständigheter skärps kon- planeringen kan inte alla med särpräglade flikten i fråga om synen på bostadsförsörj- och individuella handikapp ges en acceptainriktning på lång och kort sikt. De bel bostad i normalproduktionen. Särskilda ningens senaste åren har en livlig debatt ägt rum åtgärder måste i sådana fall vidtagas. Detta om storleksfördelningen inom nyproduktio- får inte hindra en integration av olika bonen av bostäder. Detta har skett mot bak- endeformer inom ett och samma bostadsav den aktuella sammansättningen av område. grund det befintliga bostadsbeståndet, med avse- Utredningen eftersträvar, genom att föreende på utrymmesstandarden samt den på- slå ett rörligt bostadsbestând, att åstadkomoch sam- ma ett tillskott - en gående saneringen, kontoriseringen på bostadsmarknaden inom detta. - av bostäder med snabb manslagningen rörlighetsreserv En omstrukturering av näringslivet under- genomströmning av boende. Genom de relättas om samhället kan anvisa flyttande lativt korta boendetiderna som kan förvänarbetskraft lämpliga bostäder i de expansi- tas och blandningen av olika efterfrågeva tätorterna. Ur individuell synpunkt mås- grupper undvikes negativa kategoriseringste även en bostadsforrn som står neutral effekter. gentemot en viss arbetsgivare vara att före- Den tekniska utformningen av dessa bodra före en bostad i en förläggning eller en städer skiljer sig icke från den minsta pertjänstebostad som upplåtes av arbetsgiva- manenta bostaden. Hur hyresvillkor och ren. Sannolikt föreligger här ett gemensamt standardkrav skall utformas redovisas i det intresse mellan samhälle, anställd och före- följande. Att formerna för denna typ av botag, då de senare knappast kan betrakta en stadsproduktion kan variera bör understryegenproduktion av bostäder som en uppgift kas. vilken i första hand bör vila på dem. Ten- De bostäder som uppförs eller avsätts för

SOU 1970: 43 145

10-014003

ändamålet, står sedan till de rörliga efter- smâlägenheter. Betydande stimulanser som frågegruppernas förfogande. Det krav som insätts i form av familjestöd i syfte att öka ställs på bostadsmarknadens anpassning till deras efterfrågan av större bostäder, garanen dynamisk efterfrågesituation kan lättare terar icke en sådan effekt. Därigenom komtillgodoses. Beståndet av sådana bostäder mer också smålägenheter även i framtiden, tillgodoser således ständigt nya grupper av om ock i begränsad utsträckning, sannolikt efterfrågare och fungerar som en slussnings- att nyttjas av familjehushåll. På så vis bemekanism till bostadsmarknaden i övrigt. gränsas utbudet av mindre lägenheter för de expanderande grupperna av småhushåll. Mot 4.2.4 Smålägenheterna i bostadsbeståndet den bakgrunden framstår det som nödvänoch nyproduktionen digt med fortsatt byggande av smålägenhe- Som framgår av kapitlen l och 2 (inled- ter för en lösning av bostadsfrågan för oliningen) utgör i dag de små bostäderna en ka kategorier av småhushåll, som efterfrågar icke obetydlig andel av det totala bostads- nyproducerade lägenheter. framförallt i äldre stadskämor. Ett genomströmningsproblem av den art beståndet, som ungdomars m. fl. bostadsfråga utgör Av dessa är ca 280 000 lägenheter om högst l rok samt 365000 under en viss tid, kan således inte lösas enom 2 rok nyuppförda sedan 1945. bart genom byggande av permanenta små- Ur bostadssocial är det otill- lägenheter. Den dynamik som kännetecksynpunkt fredsställande att en relativt stor del av des- nar särskilt de yngres ekonomiska villkor sa smålägenheter bebos av trångbodda hus- och hushållsbildning, innebär att för många håll enligt gällande norm, ibland flerbam- ett korttidsproblem uppstår som kan lösas Bundenheten vid en viss bostad kan tillfredsställande genom en produktion av familjer. ha andra motiv än de rent ekonomiska. Sär- bostäder av genomgångskaraktär. Denna skilt på mindre orter där läge och individuel- grupp av självständiga men ekonomiskt svala preferenser fäller utslaget. ga ungdomar m. fl. har lika rätt till dräglig en ökad och funktionell bostadsstandard som andra Det vore angeläget att stimulera inom bostadsbeståndet med om- i motsvarande ålder, som genom familjerörlighet av hushåll av olika storlekar till bildning eller ekonomiskt oberoende kan flyttning bostäder som bättre motsvarade ett objek- lösa sin bostadsfråga på ett tillfredsställantivt behov. Dvs. de sätt inom ramen för det reguljära boatt trångboddheten enligt normer skulle minskas. stadsbestândet. Dessa synpunkter hindrar gällande Medlen för detta kan sägas vara av två icke att åtgärder bör vidtagas för att genedels en rellt underlätta de yngres anpassning på slag, dels ekonomiska stimulanser, utökad i samhällets bostadsmarknaden i sin helhet. bytesservice regi. Med den hyressplittring som kännetecknar bo- Den nyproduktion av smålägenheter som städer av olika ålder är det ofta ekonomis- ändock förekommer, samt de redan existeka skäl som fäller utslaget om en familj rande bostäderna av denna typ, bör genom inom ram skall söka en (ny) bättre bostad. Det samhäl- åtgärder bostadsförmedlingarnas leliga bostadsstödet åt barnfamiljer har till bättre kunna tillgodose de små hushållens viss del en sådan omflyttningsstimulerande önskemål. En specialdestination av bostäeffekt. Det är önskvärt att detta bidragssys- derna till ungdomar synes dock varken tem alltmer byggs ut så att den önskade sti- lämplig eller önskvärd. De efterfrågegrupmulanseffekten uppnås. Vad utredningen er- per som önskar permanenta mindre lägenfarit pågår f. n. studier inom socialdeparte- heter också på lång sikt, består inte i första mentet med detta syfte som även innefattar hand av ungdomar. Standardkraven stiger de ensamstående. även för dessa grupper och bostäder om 2 Omsättningen i det äldre bostadsbestån- rok synes dag icke utgöra en överstandard det kan dock aldrig styras så att gifta och för de ensamstående. familjer med barn hindras från att nyttja Genom en generellt större rörlighet på

146 SOU 1970: 43

bostadsmarknaden som åstadkommes ge- ett förmedlings- och förvaltningsproblem. nom att bostadsförmedlingsverksamheten Mot denna bakgrund kan ungdomsboges en mer serviceinriktad karaktär bl. a. stadsutredningen icke närmare gå in på åtgenom förmedling av bostadsbyten inom gärder av teknisk och ekonomisk natur för det befintliga bostadsbeståndet (med eller modernisering av lägenheter i det befintliga utan tillskottslägenhet i byteskedjan), kan bostadsbeståndet, så att dessa kan användas en högre grad av behovsanpassning åstad- för ungdomsbostäder. kommas. Verksamhetens omfattning begränsas emellertid av att lämpliga bostäder inte alltid står att uppbringa som bytesobjekt på 4.3 Produktion av serviccbøstäder för ungmarknaden, särskilt är detta fallet vid inter- dom m. fl. regionala bostadsbyten. Man får förutsätta 4.3.1 Individuellt boende - standardkrav att en omflyttningsverksamhet i första hand kommer att få effekt inom de större lokala Stora och växande skaror av ungdom lämbostadsmarknaderna. nar årligen hemorten för arbete eller studier. Även bland dem som bor kvar på or- 4.2.4.1 av äldre ten önskar många frigöra sig från föräldra- Modernisering smålägenheter hemmet, ibland på grund av brister i hemmiljön, oftare kanske beroende på en strä- Till utredningen har i direktiven givits uppvan efter självständighet. Många andra grupdrag att även överväga i vad mån åtgärder per (invandrare, frånskilda etc.) har ett i för att rusta upp och förbättra lägenheter i likartat bostadsbchov. Under en princip det äldre bostadsbeståndet kan göra sådana kan därför övergångstid en speciallösning lägenheter ägnade att tillgodose ungdomens av ungdomens bostadsproblem behövas. bostadsefterfrågan. Relaterade undersökningar har givit väg- Kungl. Majzt tillkallade den 19 december beträffande av nuledning användningen 1968 en utredning om åtgärder för sanering varande ungdomsbostäder och även belyst av det äldre bostadsbestândet. Denna utred- av olika fuktioner. ungdomarnas värdering ning har vida direktiv då det gäller ombygg- Erfarenheterna ger anvisning om att bonadsfrågor. Den statliga låneform som nu staden skall till ge möjlighet självständigt finns för upprustning av flerfamiljshus skall boende med ostört privatliv. I ungdomsåren prövas mot bakgrund av vunna erfarenhespelar även kamratlivet en viktig roll. Samter. Vissa ändringsförslag har redan pre- tidigt är bostaden för många också en arsenterats. Det framgår av direktiven för sa- föbetsplats. Ungdomsbostadsutredningen neringsutredningen att den har befogenhe- reslår därför särskilda bostäder för de skilda ter att föreslå tekniska och ekonomiska åt- efterfrågegruppernas behov. Benämningen gärder för samlade insatser i saneringsavse- servicebostäder motiveras i avsnittet 4.3.2.1. ende såväl för upprustning och modernise- Även andra åtgärder föreslås för dessa grupring som totalförnyelse av äldre bostads- pers anpassning till bostadsmarknaden. områden. Arbetet bedrives i intimt samar- Vad gäller bostadens tekniska gestaltning bete med statens råd för byggnadsforskning måste denna utformas med tanke på dels som utför omfattande grundläggande stu- behovet av integration dels behovet av avdier av i huvudsak teknisk natur. skildhet. Viktigt är att tillgodose kravet på Med hänsyn till att den av ungdomsbo- en rymlig och ljus arbetsplats samt en samstadsutredningen hos Kungl. Majzt begärda varogrupp för minst fyra personer. projekteringsutredningen icke kunnat kom- Enligt utredningen bör stort avseende fäsma till stånd i den utsträckning som förut- tas vid bostadens hygienutrustning. Utredsattes i programmet, kan ungdomsbostadsut- ningen finner därför skäl tala för att serredningen för sin del endast angripa frågan vicebostäderna förses med egen fullständig om utnyttjande av äldre smålägenheter som hygienutrustning, vilket innebär tvättställ

SOU 1970: 43 147

och wc samt dusch eller badrum. frågan. De flesta föredrar även egen En speciell form av enpersonsbostad utungdomar matlagningsutrustning till bostaden. En del görs av förläggningar i paviljongtyp. Även studenter med i framtiden torde denna form vara nödvänuppger sig dock trivas bättre vid snabbt och övergruppkök på grund av de goda kontakt- dig uppkommande som detta uppför- gående bostadsbehov. Utredningen anser möjligheter ger. Hittills da studerandebostäder på universitets- och emellertid att den nuvarande utformningen filialorter är till övervägande delen utförda av dessa paviljonger inte kan tillgodose skäanser att ser- från de boende. Främst borde med gruppkök. Utredningen liga önskemål utökas så att möjlighet till samvicebostädema i regel bör förses med egen rumsytan till rummet. varo finns. Egen toalett och tvättställ är kokmöjlighet även ett nödvändigt standardkrav. Förva- Befintliga kollektivlösningar i studerande- Vid ringsutrymmet bör utökas till två enheter. bostäder har redovisats. planeringen som före- Ljudisoleringen bör likaså förbättras. bör även den grupp tillgodoses, utfonnad bostad. Kol- I flera avseenden gäller dessa synpunkter drar en kollektivt 10-12 boende även elevhemmen vid det allmänna skolvälektiva grupper med synes bäst socialt. sendet. fungera En individuellt utrustad bostad måste vara försedd med tillräckliga förvaringsut- 4.3.2 Servicebostäder varför servicebostaden bör förses rymmen, med minst fyra fasta förvaringsenheter om bostadsbehov För lösandet av det kortsiktiga 60 60 crn jämte kapphylla. som ofta för ungdomar, invandrauppstår Väsentligt är att bostaden har en sådan m. fl., fordras särskilda bostäre, frånskilda att de boende inte stör var- förljudisolering der som kan ställas till dessa gruppers andra. Detta kan åstadkommas genom att har fogande. I det föregående redogjorts bostäderna förses med lägenhetsskiljande för önskemålen från de mer rörliga enperväggar och ges en god isolering mot korri- sonshushållen beträffande servicebostadens dor och trapphus. funktionella utformning. Då många inte

Bostaden bör därjämte ge goda kontakt- kan eller önskar binda sig för möbelinvestemellan de boende, med hänsyn bör en funktionellt möblerad bostad möjligheter ringar, härtill kan bostäderna förses med kontakt- kunna ställas till förfogande. För att lämna tillskott t. ex. motionsrum, bastu de boende större valfrihet bör de förvaltanskapande av servering. Utred- de huvudmännen om möjligt de ev. någon enkel form komplettera anser starka skäl tala för samvaro- möblerade lägenheterna med omöblerade. ningen rum för gemensamt utnyttjande. Tillräckliga Servicebostäder kan inplaceras i bebygoch väl utformade kontaktmöjligheter är en sätt, antingen uppförda i gelsen på olika förutsättning för att en integration mellan särskilda fastigheter eller insprängda i ande boende skall kunna komma till stånd. har både förnan bebyggelse. Dessa former För anläggningar av detta slag kan student- och nackdelar. Utredningen kan därför inbostädernas utformning vara vägledande. te göra någon generell rekommendation i De ovan angivna standardkraven ligger denna fråga, som bör avgöras efter lokala till grund för projekteringsstudien i kapi- förhållanden. Ungdomsbostadsutredningen tel 5. vill dock framhålla att om servicebostäder På sina håll förekommer det att arbets- anordnas i särskilda fastigheter får dessa icke möblerar en större och hyr så att de kommer att bilda egna givare lägenhet uppföras ut rum med tillgång till kök och bad till områden. Om utredningens principiella synensamstående anställda. Mot av i integrationsfrågan skall beaktas bakgrund punkter de dokumenterade bostadsönskemålen mås- måste en fastighet med enbart servicebostäte detta - i varje fall på längre sikt - betrak- der inplaceras i annan bebyggelse. tas som en mindre av bostads- Servicebostäder i särskilda fastigheter stälgod lösning

SOU 1970: 43

ler sig lätta att administrera och förvalta. Tillskottsrum med en högre standard än den Det kan rationellt ordnas med städning, nu gängse för uthyrningsrum kan således linnebyte och annan service. Man kan vida- bli en väl fungerande bostad såväl för ett re förse bostäderna med de komplement- enpersonshushåll som för en växande falokaler, som efterfrågas speciellt av dessa milj. boendegrupper, såsom TV-rum och kläd- För de yngre (i tonåren) som nu bor i vårdsrum. Genom inplanering av motions- elevhem erfordras en utökad boendeserrum, bastu etc. kan kontakter mellan de vice. Dessa ungdomar har behov av en boende underlättas. En stor nackdel med kontinuerlig kontakt med en föreståndare särskilda fastigheter är den risk för social för_ hemmet. Mathållningen torde även få och kulturell isolering från andra grupper, ordnas genom hemmet. En integration med som föreligger. Genom integration med öv- övrig bebyggelse för att lösa denna fråga riga efterfrågegrupper och att service skapas vore rationell, eftersom denna funktion sygemensamt för de boende i hela bostadsom- nes vara mycket kostnadskrävande i nu berådet, bör dock denna nackdel till stor del fintliga hem. En utveckling av skolbespiskunna elimineras. Den sedan 1967 arbetan- ningsverksamheten till att även lämna målde statliga servicekommittén har bland an- tidsservice till andra grupper än de som nat till uppgift att lösa frågor rörande integ- arbetar i skolan, ev. kompletterad med matrerad områdesservice. distribution, är en väg att underlätta mat- Med grupper av servicebostäder inplane- hållningen. är vidare speciellt beroende rade i flerfamiljshus kan risken för social Ungdomarna Denna form torde vara av att fritidsaktiviteter är väl ordnade, vilisolering elimineras. särskilt där behov inte fö- ket likaså lämpligen kan ske genom inlämplig på orter, av mer omfattande av tegrerad service. religger byggande Av bostadsförmedlingsenkäten har framdenna bostadstyp. En sådan grupp av bostäensamma föräldrarna är der kan även förses med viss specialservice: gått, att de unga TV-rum, klädvårdsrum etc. För att kontak- en eftersatt grupp. Under en övergångspeter skall etableras med andra hushåll torde riod, medan den personliga situationen förerfordras ändras eller familjebostad ordnas, bör därnågon gemensamhetslokal i fastigheten. för ensamstående med småbarn kunna dis- En förutsättning för de insprängda bostadsenhetema i grupp bör vara att dessa ponera en servicebostad. utformas så att standardkraven för individu- Att stipulera en övre åldersgräns för de ellt boende uppfylles. boende i servicebostäderna anser utredningen vara olämpligt. I de enpersonsbostäder Ett annat alternativ utgör de insprängda som finns för alla åldrar, t. ex. Göteborgs

lägenheterna, antingen nyproducerade eller

i äldre bostadshus. Äldre små- bostadshotell och Stockholms personalhotell upprustade för sjukvårdsanställda, förekommer ett inte lägenheter har ofta fördelen av ett centralt läge. om ringa antal boende över 30 år. Avflyttningen Ifråga kontaktmöjligheter bör inte heller kringgärdas med bestämmelmellan de boende brukar fastigheterna vara ser utan först ske, när den boende finner bristfälliga. För de insprängda bostäderna talar enligt gjorda undersökningar att ung- det lämpligt. domar vid bostadsval föredrar smålägenheter framför kollektiva bostäder. Insprängda servicebostäder kan även ha 4.3.2.1 Benämningsfrågor formen av tillskottsrum (jfr 4.3.2.2), dvs. Enligt utredningen bör bostäder för ungdom bostäder som kan anslutas till en moderm. fl. på lämpligt sätt uppfylla följande lägenhet. Tillskottsrummen bör ha samma standard funktioner: som övriga insprängda lägenheter. Genom denna planering kan familjelägen- 1. Möjlighet till ostört privatliv. heten utökas, när t. ex. barnen blivit större. 2. Möjlighet till individuell matlagning.

SOU 1970: 43 149 s

3. Möjlighet till personlig hygien och and- 4.3.2.2 Tillskottsrum ra funktioner inom bostadens ram. 4. Möjlighet till service ifråga om tvätt, Med tillskottsrum avser utredningen bo- TV-rum, motionsutrymmen, möblering, ev. stadsrum med egen ingång, försett med erstädning, mathållning osv. forderliga sekundärutrymmen (toalett, tvätt- 5. Möjlighet till gemenskap med andra ställ, dusch, förvaringsutrymmen och kokboende. skåp) samt med förbindelse eller möjlighet att på enkelt sätt ordna förbindelse med in- Gjorda undersökningar bland boende på tilliggande moderlägenhet. Rummet skall ungdomshotell, i Studenthus och kollektiv- kunna utnyttjas antingen som självständig hus visar att en god servicetillgång jämte lägenhet, servicebostad, eller som del av den möjlighet till ett ostört privatliv spelar den bostadslägenhet med vilken den har förbinstörsta rollen för flertalet. delse. Bostaden bör även ge möjlighet till kon- Tillskottsrummet innebär i förhållande takter för den som önskar detta, men lämna till uthyrningsrummet att hyresgästens ställvalet till den boende själv. ning stärks. Tillskottsrummet står helt fritt och bo- emot moderlägenheten, det förvaltas av bo- Benämningarna ungdomshotell stadshotell täcker en del av bostadens funk- stadsföretaget, som även kan svara för möbtioner till Ekonomiskt har hyresgästens ställsåsom möjlighet ostört privatliv leringen. och en del önskade serviceformer som möb- ning förbättrats, då ingen enskild vinst påvilka såväl hyra som kostnad för lering, städning och linne, är efter- läggs hyran, frågade av många. En viktig egenskap hos möblering skall utgå till självkostnad. bostaden är att den snabbt kan ställas till Kontraktsvillkoren för hyresgästen bör rörliga gruppers förfogande. Bostaden bör vara analoga med vad som gäller för övriga emellertid erbjuda även annat, som inte för servicebostäder. flertalet inryms i hotellbegreppet, såsom Tillskottsrummen är också att betrakta egen kokmöjlighet, gemensamhetslokaler som ett komplement till familjebostäderna. o. dyl. För många människor anknyter tro- Många ungdomar har behov av frigörelse ligen hotellbegreppet till ett mycket tillfäl- från föräldrarna men önskar ändock behålligt exklusivt boende och till opersonliga la en viss kontakt med föräldrahemmet. En relationer, vilket uppfattas negativt. servicebostad i form av tillskottsrum an- Ett lämpligt namn på bostäderna bör be- knutet till moderlägenheten kan möjliggöra tona de funktioner som bostaden har att detta. erbjuda de boende. Av denna anledning Utformningen av tillskottsrummen bör bör namnet genomgångsbostad undvikas. vara lika med andra insprängda servicebo- Att bostäderna får kort genomloppstid är städer. Utrymmet skall tillåta en rymlig och riktigt. I ordet genomgångsbostad kan dock ljus arbetsplats samt en samvarogrupp för intolkas att bostaden skulle vara av lägre minst fyra personer. Förvaringsutrustningen kvalitet. En hög omsättning av boende är bör vara fyra fasta enheter om 60 X 60 cm emellertid en förutsättning för att bostäder- samt kapphylla. Eftersom tillskottsrummen na skall kunna fylla sin uppgift för kort- är ett alternativ till inneboenderummen, bör siktiga bostadsbehov. de vara funktionellt möblerade. Servicebostäder är enligt utredningens Av bland annat ekonomiska skäl, avmening det lämpligaste namnet. skrivning av inventarier etc. måste rummen Denna benämning förpliktar i två avseen- fungera som servicebostäder en viss tid. Därden, dels att huvudmannen grundligt tänker efter kan tillskottsrummet hembjudas till inigenom de boendes servicebehov och dels nehavaren av moderlägenheten. Om denne att gemensamhetsbehovet diskuteras. I det så önskar, kan tillskottsrummet införlivas senare fallet bör man ha som mål att ge med lägenheten och upphör därmed att möjlighet till samvaro. fungera som självständig bostad. Tillskotts-

150 SOU 1970: 43

rum förutsättes dock fungera som service- stadskonsumenter på bostadsmarknaden i bostad i 10 år. större eller mindre utsträckning har svårt Under den nämnda tioårsperioden kan finna en lämplig bostad på kort sikt, finner familjemedlem från moderlägenheten hyra dock stöd i materialet. Skillnaderna härvidtillskottsrummet som servicebostad och iklä- lag är ofta av ekonomisk natur, men även der sig (eller föräldrarna) hyresgästens för- regionala faktorer spelar en stor roll. pliktelser gentemot förvaltningen. Utredningen har visat på den starka in- För de s. k. uthyrningsrummen måste en flyttningen till vissa tätorter i landet som höjd standard som motsvarar tillskottsrum- kommer att ske under överskådlig tid, samt mens åstadkommas. När det gäller anvisning- även redovisat vilka expansionsplaner som ar om uthyrningsrummens utformning har finns för byggande av studerandebostäder samarbete ägt rum mellan bostadsstyrelsen på utbildningsorterna. Behovet av insatser och ungdomsbostadsutredningen. Anvisning- på detta område är väl dokumenterat. Att arna i den nya upplagan av God Bostad be- generellt ange det framtida bostadsbehovets träffande uthymingsrummen har skett med omfattning vad avser ungdomsbostäder för hänsynstagande härtill. hela riket låter sig däremot icke göra. Med Det är angeläget att produktionen av de hänsyn till att planeringen för bostadsförnuvarande s. k. uthyrningsrummen snarast sörjningen och bostadsbyggandet är en komses över. Kvantitativt har dessa blivit en munal huvuduppgift och att utredningen allt större grupp i nyproduktionen vilket finner det motiverat att betrakta olika tyframgår av bostadsstatistiken. Om inte en per av specialbostadsproduktion mot bakförändring kan ske av uthymingsrum till av den allmänna situationen grund på botillskottsrum föreligger risker för ett på stadsmarknaden, kan icke behovet kvantisikt permanent och omfattande inneboende- fieras. system, vilket inte står i överensstämmelse ser som Utredningen specialbostäderna med en social bostadspolitik för alla efterkompletterande bostadstyper i bostadsbefrågegrupper. Målet måste vara att avveckstånd och bostadsproduktion. Omfattningen la de s. k. uthyrningsrummen. av denna blir produktion också som regel av marginell betydelse för orten i fråga. Det är angeläget att planering, finansiering och 4.4 Lokal behovsanalys drift av dessa bostadstyper så litet som möj- Tidigare presenterade data om ungdomens ligt skiljer sig från vad som gäller för boboendeförhållanden, inkomster och bostads- städer i övrigt. Att t. ex. elevhemmen vid preferenser kan lätt leda till generaliserande det allmänna skolväsendet bör planeras slutsatser som inte står i överensstämmelse som övriga smålägenheter, integreras med med ett verkligt behov av bostäder för den- övrig bebyggelse och finansieras med statna grupp. De data som frambringats har ett liga bostadslån, står klart för utredningen. stort intresse, men avser i första hand de Utredningens förslag om servicebostäder ungdomsgrupper och orter som undersök- gäller således även denna grupp. ningarna direkt berört. Tidpunkten för un- Skilda bidrags- och finansieringssystem dersökningarnas genomförande spelar även för olika typer av specialbostäder bör ej förestor roll vid en bedömning av deras värde, komma. Därmed ökar kommunernas ansvar samt det faktum att ungdomsgenerationer- för behovsanalys och planering av denna typ na snabbt avlöser varandra. Genom rörlig- av bostadsbyggande. Tillgodoseende av skifheten i samhällslivet, konjunkturförändring- tande bostadsbehov samlas under kommuar och skiftande individuella preferenser nalt huvudansvar och får sin praktiska utsker hela tiden förändringar av de faktiska formning genom allmännyttiga och koopeförhållandena samt av värderingar och atti- rativa bostadsföretag, som generellt finansietyder. Utredningens allmänna slutsats att rar produktionen med statliga bostadslån de unga i egenskap av nytillträdande bo- (jfr 4.5).

SOU 1970: 43 151

Tabell 4: 1 Bostadsproduktionens regionala fördelning. Inñyttningsfärdiga lägenheter. Relativa tal.

Riket 100 100 100 100 100 100 100

Det bör ankomma på kommunerna att i görs av länsbostadsnämnderna. Från och samråd med andra intressenter (skolväsen- med år 1970 sker fördelningen av ramarna det, universitetsmyndighetema, landstingen, för beslut om bostadslån i kvadratmeter våarbetsmarknadsverket, ungdomsorganisatio- ningsyta. Detta underlättar för kommunerner m. fl.) utarbeta en lokal behovsanalys na att inrikta bostadsproduktionen mot fler som ingår i det årligen upprättade bostads- mindre bostadsenheter utan att därmed förbyggnadsprogrammet. De orter som är ålag- lora något av bostadsbyggandets volym. da att upprätta bostadsbyggnadsprogram är Med hänsyn till att denna fördelningssom regel de större och expansiva med en grund tillämpas, föreslår utredningen att i dag omfattande bostadsproduktion. den särskilda kvoteringen beträffande stu- Utvecklingen av bostadsproduktionen i dentbostäder icke vidare tillämpas vid förstorstadsområden och större tätorter har se- delningen av bostadsramen på länen. Det dan år 1965 varit expansiv. Städer med in- blir, om utredningens förslag förverkligas, vånarantal överstigande 20 000 har ökat sin varken möjligt eller motiverat att särskilja relativa andel starkt, medan de mindre olika typer av special/ servicebostäder med kommunernas andel minskat kraftigt. Ut- hänsyn till de boendes grupptillhörighet. vecklingen under 1960-talet illustreras av tabell 4.1. (För 1969 utgjorde storstadsregionernas andel av bostadsbyggandet drygt 4.4.1 Bostadsbyggnadsprogrammen 39 %). Utvecklingen står helt i överensstämmel- Mot ovanstående bakgrund finner ungdomsse med riksdagens uttalande år 1965 och se- bostadsutredningen det angeläget att de årnare, att bostadsbyggandet skulle ökas i ligen av större kommuner upprättade »rulstorstadsomrâdena och ett tillräckligt stort lande» femåriga bostadsbyggnadsprogrambostadstillskott tillkomma i expanderande men kompletteras med material som belyser industriorter. Efterfrågeutvecklingen på des- bl. a. de rörliga småhushållens1 bostadssisa orter motiverade denna politik. tuation och bostadsbehov. Med beaktande av den snabba expansio- För detta föreslås att ett särskilt blankettnen av tätorternas bostadsbyggande synes material utarbetas av bostadsstyrelsen. I detutrymme finnas för en ökad andel service- ta bör småhushållens aktuella sammansättbostäder inom ramen för det totala bostads- ning redovisas och även de aktuella bobyggandet. Från och med 1965 begränsas stadsförhållandena för dessa grupper. Inneden statliga långivningen av statsmakterna boendesystemets förekomst analyseras härgenom att en ram i antal lägenheter fast- vid särskilt. Med hänsyn till att behovet av ställs avseende såväl flerfamiljshus som små- konkreta insatser på kort sikt ofta är anhus. Ramen fördelas på län och storstads- * Med småhushåll avses här ensamstående områden av bostadsstyrelsen, medan förmed eller utan barn och samboende tvåpersondelningen på kommunblock och kommuner hushåll, samt studerandefamiljer.

152 SOU 1970: 43

geläget samt svårigheterna att bedöma ut- att bostäderna upphandlas genom anbudsvecklingen på lång sikt av respektive grup- konkurrens varigenom hyreskostnaderna för pers antal, synes en nulägesbeskrivning vara de boende kan förväntas bli lägre. I detta sammanhang vill utredningen även erinra tillfyllest. De insatser av konkret karaktär som den om den av departementschefen 1969 tillkan komma att leda till satta utredningen rörande åtgärder för att företagna analysen skall även redovisas. Byggande av service- förbättra inom

konkurrensförutsättningarna

bostäder i skilda former under perioden bostadsbyggandet m. m., som har att pröva (särskilda hus, insprängda enheter etc.) skall i vilken mån krav på konkurrens lämpligen alltså framgå av programmet. I vilken ut- kan knytas till exempelvis bostadslånegivsträckning hushåll som är nytillträdande på ningen. bostadsmarknaden erhåller bostad och i vil- Ungdomsbostadsutredningen har enligt diken form, bör anges. Härvid blir bostads- rektiven att ange de byggherrar som kan förmedlingarnas uppgifter i viss mån väg- vara huvudmän och ansvara för projektering ledande. Antalet nyinflyttade hushåll utan och förvaltning av de servicebostäder som byteslägenhet som inte anmäler sitt bostads- utredningen föreslår. behov till bostadsförmedlingen, bör även Det kommunala ansvaret för bostadsföruppskattas. Likaså de hemmaboendes ak- sörjningen som tar sig uttryck i aktivt engatuella önskemål om egna bostäder. gemang i bostadsproduktion och förvalt- Härför kan komma att krävas studier i ning har till uppgift att begränsa spekulativa form av intervju- och enkätundersökningar. vinstintressen på detta område. En uttalad Metoderna för sådana undersökningar samt politik från statsmakternas sida är att huen modell för den lokala behovsanalysen vuddelen av nyproducerade flerfamiljshus bör utvecklas av bostadsstyrelsen och redo- skall förvaltas av företag som arbetar utan visas i anvisningarna till bostadsbyggnads- enskilt vinstintresse och i nära samarbete med kommunerna. programmen. Till de s. k. självkostnadsföretagen räknas sålunda de allmännyttiga bostadsföretagen 4.5 Huvudmannaskap för servicebostäder samt de (inklusive studentbostadsföretagen) HSB och Mot bakgrund av bl. a. utredningens syn rikskooperativa bostadsföretagen Svenska Riksbyggen. Dessa företags andel på behovet av integration av de boende, finner utredningen skäl att föreslå åtgärder av produktionen uppgick år 1968 till 75 % som eliminerar skillnader mellan bostäder av lägenheter i flerfamiljshus med prelimiför olika efterfrågegrupper. Detta kan åstad- nära beslut om statliga bostadslån. Till detta kommas kommer att företagen sedan lång tid verkat bl. a. genom att förändringar förepå bostadsmarknaden och har ett bestånd slås i fråga om de administrativa och finansiella villkoren för produktion av nu- av äldre smålägenheter som ofta kan intevarande student- greras förvaltningsmässigt med servicebostäoch specialbostäder. I utredningens direktiv uttalar departe- derna. Det bör i detta sammanhang påpekas mentschefen att lämpliga former för huvud- att de allmännyttiga företagen har möjlighet mannaskap i byggnadsskedet och vid bostä- att tillämpa hyresutjämning mellan bostäder dernas skall varvid av varierande ålder och kostnader. förvaltning övervägas, rationaliseringseffekter som står att vinna Utredningen finner den nuvarande splittgenom lokal och regional samordning skall ringen i byggandet av specialbostäder på studeras. skilda huvudmän olycklig. Särskilt gäller Beträffande frågor rörande upphandling detta då huvudmannen utgör arbetsgivare och produktion av servicebostäderna finner eller motsvarande för de boende. Utredutredningen inte skäl betrakta dessa på an- ningen eftersträvar att i sitt förslag i hunat sätt än vad som i övrigt gäller på bygg- vudmannafrågor så långt det är möjligt annadsmarknaden. Det är självfallet av värde knyta till befintliga byggherreföretag på bo-

SOU 1970: 43 153

stadsmarknaden och till befintliga finansie- bostadsproduktion. (Jfr avsnitt 4.4 Lokal

ringsformer. Det är ur flera aspekter ange- behovsanalys). Huvudmannaskapet bör fin-

läget att servicebostäderna kommer till stånd nas i riksomfattande bostadsföretag eller i

under så likartade ekonomiska och adminis- företag som är allmänt företrädda i kom-

trativa villkor som möjligt. Detta är en för- munerna.

utsättning för att utredningens mål skall

kunna uppnås. De aspekter som ägt rele- 4. Ekonomisk aspekt vans för utredningens bedömning av beho-

vet av gemensamt huvudmannaskap för ser- Med hänsyn till efterfrågegruppens genom-

vicebostäder är följande: är det angeläget att snittligt låga inkomster bostädemas hyreskostnad kan begränsas ge-

nom åtgärder av olika slag. T. ex. förmånl. Integrationsaspekten liga kapitalkostnadsvillkor och självkost-

nadshyressättning. Rent hyresförhållande a) Bland de boende förutsättes. Denna aspekt medför krav på att de boende

i befintliga bostäder integreras med avseende på ålder, kön och sysselsättning. Det 5. Serviceaspekterz

är ett mål att den framtida produktionen a) I bostadsförvaltningen skall kunna ingå utformas så att inga institutionella hinder direkt service i bostaden, bestående av t. ex. reses mot denna integration. Utnyttjandet av städservice, möbelutrustning och underhåll. bostäder skall även vara i stort sett utbyt- Bostadshyran skall täcka även Serviceåtabart; man skall kunna flytta mellan olika ganden. Huvudmannan bör därför ha förbostadsområden med servicebostäder där såvaltningsintresse före ekonomiskt intresse av dana förekommer. verksamheten (dvs. inget enskilt vinstin-

tresse). b) I bostadsområdet b) Bostadsområde som rymmer service-

bostäder skall erbjuda god allmän service, Det är angeläget att servicebostäderna i varför en samplanering med övrig bebygstörsta möjliga utsträckning inplaneras fygelse, eventuellt inom samma bostadsförvaltsiskt i övrig bebyggelse så att någon skillnad ning är önskvärd. inte uppstår mellan olika bostadshushåll. För att produktionen av servicebostäder Detta gäller både särskilda fastigheter med skall kunna uppfylla de krav som kan härservicebostäder och insprängda bostadsenledas ur ovannämnda aspekter, föreslår utheter. redningen att huvudmannafrågan löses på

i princip följande sätt:

1. Allmännyttiga bostadsföretag engage- 2. Rationaliserings- och erfarenhetsaspekten ras som huvudmän för servicebostäder. Det är av vikt att den framtida produktio- 2. Bostadsrättsföreningar bildade och förnen kan ske i rationella former och i någor- valtade av rikskooperativa bostadsföretag lunda stora enheter, så att erfarenheter av och Svenska (HSB Riksbyggen) engageras produktion och förvaltning av denna bo- som huvudmän för serivcebostäder.

stadstyp kan tillvaratas under det nya hu- 3. De nuvarande studentbostadsföretagen vudmannaskapet. uppgår i eller ombildas till allmännyttiga

bostadsföretag. Kommunal styrning och insyn, vilken är 3. Geografisk aspekt motiverad utifrån den lokala behovsana-

Möjlighet att uppföra servicebostäder bör lysen och kommunens ansvar för bostads-

finnas inom kommuner där behov bedöms försörjningen, åstadkommes genom att kom-

föreligga att engagera sig i denna typ av munal majoritet enligt gällande regler krävs

154 SOU l970: 43

i styrelse för allmännyttigt bostadsföretag ut ett antal studentbostäder, som förvaltas

samt kommunal representation (minst en av stiftelsen till andra än sådana för vilka

ledamot) i bostadsrättsförening. lån till studentbostäder var avsett. Antalet

rum för ändamålet var 200. Uthyrningen

skulle ske under en tvåårsperiod och rum- 4.5 .l Nuvarande förhållanden men till i åldrarna upplåtas ungdomar 18-30 år, registrerade i bostadsförmed- Mot ovanstående bakgrund framstår de nuvarande lingens kö för enrumsbostäder. studentbostadsföretagens inriktning Av bostadsstyrelsens tillämpningsföreskrifoch verksamhet som alltför begränsad för ter till 20 § bostadslånekungörelsen framden produktion av servicebostäder som utgår att studentbostäderna skall vara avsedda redningen föreslår. för studerande som är inskrivna vid vissa Studentbostadsföretag finns (som framgår läroanstalter och som kontinuerligt följer av kapitel 2), dels ide fem univeristetsstäundervisningen. Med hänsyn till de nu gälderna Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg lande grunderna för långivningen till stuoch Umeå, dels i de nya filialorterna, Öredentbostäder - där subventionsmomentet är bro, Linköping, Växjö och Karlstad. Föremycket uttunnat och bestämmelserna i övtagen är organiserade som självständiga jurigt endast skiljer sig i detaljer från bestämridiska enheter, stiftelser (med undantag för melserna för vanliga flerfamiljshus - var Lund, där studentbostäderna ingår i Akadeen sådan styrning av bostäderna till enbart miska Föreningens verksamhet). På några vissa studerande inte utan vidare given anav filialorterna har de gemensam administrasåg bostadsstyrelsen. tion med de allmännyttiga bostadsföretagen Bostadsstyrelsen medgav därför den ll på platsen. Organisation och omfattning har december 1969 att stiftelsen utan hinder redovisats i kapitel 2. av gällande tillämpningsföreskrifter fick De fem större studentbostadsföretagen hyra ut 200 av de av stiftelsen förvaltade har samlat lång erfarenhet av förvaltning lägenheterna till personer som avsågs med av den speciella typ av bostäder som stuskrivelsen. Tillståndet gäller t. v. intill utdentbostäderna utgör. De är också av en gången av 1971 och under förutsättning att sådan storlek att de ur företagsekonomisk torde vara stora för- Göteborgs stad inte har någon erinran mot synpunkt tillräckligt uthyrningen. Stiftelsen skall efter den anvaltningsenheter för att möjliggöra rationell drift och bilda för en fortsatt bo- givna tiden lämna en redogörelse till styrelunderlag sen om hur verksamheten har utfallit. En stadsproduktion med annan och vidgad insärskild sociologisk undersökning äger rum riktning. under försöksperioden. I orter, där det nu finns studentbostads- Även övriga större studentbostadsföretag företag, föreligger också ett stort behov av har visat ett motsvarande intresse för en viss servicebostäder. Det förefaller sannolikt att integration med andra boende. utbyggnaden av servicebostäder i övrigt inte att särskilda Studentorganisationerna har genom de blir av så stor omfattning företag för denna produktion är administrativt s. k. kårortsorganen ett avgörande inflytande

motiverade. över företagen. I de fem äldre universitets-

Starka städerna är dessa företag av betydande storskäl talar enligt utredningens uppför att studentbostäder lek vad beträffar förvaltade bostäder. fattning befintliga utnyttjas som servicebostäder. Förutom de större studentbostadsföreta-

Intresse för ett vidgat utnyttjande av stu- gen, finns ett antal mindre företag av olika

dentbostädema finns bland studenternas or- karaktär, som stöder sig på studentnationer,

och företag universi- nykterhetsföreningar och liknande. Det är ganisationer på olika tetsorter. I skrivelse till bostadsstyrelsen den givetvis önskvärt om även dessa bostäder

13 oktober 1969 hemställde stiftelsen Göte- kunde integreras, men vissa praktiska pro-

borgs Studentkår om tillstånd att låta hyra blem torde uppstå i och med att beslutsin-

SOU 1970: 43 155

stansema är många, samt att donationsbe- duktion, bör i stor utsträckning de allmänna stämmelser förekommer. Utredningen anser servicebostäderna vara ett lämpligt alternadet inte vara aktuellt att med särskilt för- tiv till fortsatt egenregibyggande. Huvudmånliga statliga lån stödja någon nyproduk- mannaskap för byggande och förvaltning tion i företag av detta slag. synes väl kunna överlåtas till de reguljära Utredningens syn på elevhemmen vid det bostadsföretag som utgör huvudmän för serallmänna skolväsendet baseras på bedöm- vicebostäder. Även i detta fall bör det beningen av den tillämnade produktionens fintliga beståndet av personalbostäder (ca storlek - 5 000 rum under en sjuårsperiod 25 000 enkelrum) integreras med övriga ser- - som är av sådan omfattning att en pröv- vicebostäder. Utredningen förutsätter att rening av elevhemsbyggandet ur bostadspoli- spektive huvudmän är medvetna om de förtisk och bostadssocial synpunkt är angelä- delar som härigenom kan vinnas och att en gen. Följande ekonomiska och administra- integration därför kan åstadkommas på fritiva synpunkter kan anläggas på produk- villig väg. tionen av elevhem. Genom finansieringssystemets uppbygg- 4.5.2 Studentbostadsföretagen ombildas nad, som helt skiljer sig från vad som i övrigt gäller för bostadsväsendet, erhålls ingen Utredningen föreslår att de befintliga stufortlöpande bostadsfunktionell prövning av i eller ombildas dentbostadsföretagen uppgår projekten. De kommunala förmedlingsorga- till Den kunallmännyttiga bostadsföretag. nen är således ej engagerade att ur låne- som finns skap och förvaltningserfarenhet och bidragstekniska synpunkter granska hos nuvarande bör studentbostadsföretag byggnadshandlingarna. Länsbostadsnämnder kunna tillvaratas i samband med att styrelse och bostadsstyrelse är inte inblandade i be- för de allmännyttiga företagen utses. slutsprocessen. Om huvudmannen för pro- kan De befintliga studentbostadsföretagen jektet är en landstingskommun sker heller sin verksamhet som i och för sig fortsätta ingen byggnadsteknisk prövning inom bygg- förvaltare av det redan befintliga bostadsnadsnämndens ram; regelrätt byggnadslovs- men kan beståndet, någon nyproduktion ansökan inlämnas ej, endast en anmälan av icke ske med mindre än att ombildning projektet inges till byggnadsnämnden. kommer till stånd. Om nytt huvudmannaskap Finansieringen anknyter i första hand till kan studentbostadsföretagen ej accepteras, bidragssystemet för skolbyggnader, som ver- således endast fortsätta sin verksamhet med kar under andra förutsättningar än bostads- samma lånevillkor vid nybyggnad statliga finansieringen. De beräknade kostnaderna, som gäller för enskilda byggherrar. Frågor ca 35 000 kr per elevplats, synes ej heller rörande statliga bostadslån till företag som fördelaktigt skilja sig från kostnaderna för servicebostäder behandlas i fölproducerar t. ex. studentbostäder med avsevärt högre injande avsnitt. dividuell standard. De gemensamma utrym- beträffande Övergångsbestämmelser utnyttmena m. m. är dock mer omfattande i elev- av de nuvarande studentbostäderna jande hemmen. förutsättes utformade på det lokala planet, Det ingår emellertid inte i utredningens i samråd med kommunen. överväganden uppdrag att lämna förslag i dessa frågor. rörande företagsekonomiska frågor, som Utredningen finner det dock angeläget att t. ex. fusioner mellan allmännyttiga bostadsförhållandena rörande elevhemmen upp- företag och studentbostadsföretag samt formärksammas mot bakgrund av utredningens mell (Akademiska Förföretagsbildning allmänna synpunkter. eningen i Lund) förutsättes även kunna lö- Med landstingens m. fl. offentliga huvud- sas lokalt. Anvisning av servicebostäder för mäns personalbostäder är förhållandet likar- alla kategorier bör enligt utredningens förtat. I den mån behovet av personalbostäder slag ske via kommunalt organ (bostadsföranses behöva tillgodoses genom särskild pro- medling).

156 SOU 1970: 43

Beträffande familiebostäder för studenter ort som kan engageras som huvudmän för i det fall sådana finns bör specialvillkor servicebostäder bör vara begränsat. Detta uppställas. Utredningen anser dock att pro- är en förutsättning för rationell produktion duktion av denna typ av servicebostäder och förvaltning. Förvaltningen av service- - där den överhuvud förekommer - bör bostäder kräver större arbete än förvaltning begränsas till ett minimum. Man kan förut- av traditionella bostäder. Den större rörligse att tillgången på familjebostäder på de heten bland de boende - den genomsnittflesta orter i landet kommer att förbättras, liga boendetiden blir kort - samt behovet inte minst sedan servicebostädema för en- av möblering och viss annan service ställer personshushåll tillkommit på marknaden. krav på samordning och enhetlighet på de Med de bestämmelser som f. n. gäller vid flesta orter. Fler objekt förvaltade av sambostadsförmedlingarna och med hänsyn till ma huvudman leder också till ökad rationautredningens förslag att mantalsskrivnings- litet och lägre kostnader. De allmännyttiga tvång icke bör förekomma för anmälning bostadsföretagens utbredning och omfattantill bostadsförmedling, kan inte studentfa- de produktion torde möjliggöra byggande av miljer sägas ha ett i jämförelse med övriga servicebostäder på ett varierat sätt: särskilda familjer så trängande bostadsbehov att fort- fastigheter, insprängda enheter och familjesatta specialinsatser är motiverade. bostäder med tillskottsrum. De ovan redovisade Synpunkterna på de allmännyttiga bostadsföretagen kan i flera avseenden sägas vara giltiga även för de rikskooperativa bostadsföretagen, HSB och 4.5.3 Allmännyttiga och rikskooperativa fö- Svenska Riksbyggen. Ur integrationssynretag engageras är det värdefullt om bostadshus med punkt Den mest formen för bostadsrättslägenheter kan kompletteras med lämpliga byggande torde servicebostäder i hyresform. och förvaltning av servicebostäder vilar ortens allmännyt- Dessa arbetar över hela landet vara att uppgifterna företag Det kommunala ansva- via bostadsrättsföreningar som bildas och tiga bøstadsföretag. ret därmed, kontakten med förvaltas av lokala organ, moderföreningar understrykes kommunal behovsbedömning och planering eller distriktskontor. Bostadsrättsföreningarbör bli naturlig. Företagen har som regel en na arbetar emellertid i förhållande till de omfattande och pro- allmännyttiga bostadsföretagen under andra förvaltningserfarenhet Genom att ett allmännyt- villkor. Särskild bostadsrättslagstiftning och duktionskapacitet. bostadsföretags hela bostadsbestånd andra lånevillkor tillämpas. Hyresutjämning tigt finns som bas, ökar dessutom möjligheterna mellan olika bostadsrättsföreningar är svår att lösa de individuella bostadsbehoven vid att åstadkomma. Därigenom blir de tekniska tillfällen då förändringar äger rum i hus- frågorna mer komplicerade att lösa (jfr avhållsbildningen. snitt 4.6), men med hänsyn till de rikskoope- De allmännyttiga bostadsföretagen, som rativa företagens omfattande bostadsprodukfinns i praktiskt taget alla tion och förvaltningserfarenhet anser utredrepresenterade kommunblock, upplåter sina bostäder på hy- ningen att dessa skall beredas möjlighet att resvillkor. bostadslån uppgår till i sin verksamhet även inrymma servicebo- Statliga 30 % av låneunderlaget, varför skillnaderna städer. Krav på kommunal i bostadsmot de villkor som gäller för studentbostads- representant blir relativt obetydliga. rättsförening med servicebostäder uppställs företagen förekommer och en sam- oavsett om kooperativ moderförening finns Hyresutjämning ordning för enhetlighet i byggadministra- på orten eller ej, med hänsyn till att de boention och förvaltning eftersträvas av riksor- de annars inte har någon representant i den ganisationen Sveriges allmännyttiga bostads- bostadsrättsförening som äger och förvaltar (SABO). Antalet företag på varje servicebostädema. företag

SOU 1970: 43 157

För bostäder till pensionärer och studen- 4.5.4 Samordningsfrågor ter finns i kungörelsen särskilda lånevill- Då de allmännyttiga och rikskooperativa fö- kor som är fördelaktigare i förhållande till retagen generellt arbetar under i lagstiftning vad som i övrigt gäller för statlig bostadsnormerade former, samt i administrativt av- lånegivning. För bostadsbyggande till »enseende söker tillämpa rationella organisa- samstående» i annan mening finns inga tionsformer, ofta i samarbete med eller efter särskilda villkor i kungörelsen. För persodirektiv från riksorganisationerna, synes det nalbostäder (ungkarlsbostäder) och ungobehövligt att utredningen ägnar samord- domshotell finns alltså inga sådana bestämningsfrågorna särskild uppmärksamhet ge- melser. nom att förorda föreskrifter eller utfärda Under avsnittet 2.3.4.2. Finansiering av rekommendationer. studentbostäder (§§ 20, 26 och 27 i bo- På orter med ombildade studentbostads- stadslånekungörelsen), har översiktligt reföretag och där det även finns andra före- dovisats de låneregler som speciellt avser tag som är engagerade som huvudmän för studentbostäder. Att studentbostadsföretaservicebostäder, föreligger sannolikt behov gen åtnjutit särskilda och förmånligare villav lokal eller regional samordning av verk- kor har sammanhängt med deras svaga ekosamheten. I de fall företagsekonomiskt mo- nomiska ställning (bl. a. saknas grundfond) tiverade fusioner eller andra åtgärder för samt med det studiesocialt motiverade behosamordning synes befogade kan emellertid vet av bostäder utan kapitalinsats från de detta endast avgöras på det lokala planet. boende. Toppfinansiering har, förutom svå- Det år då naturligt att kommunen, i egen- righeter att finna sådan, icke varit en ur skap av ansvarig för bostadsförsörjningen hyreskostnadssynpunkt acceptabel utväg för på orten och majoritetsägare i de allmän- att täcka eventuellt uppkomna överkostnanyttiga företagen, utformar de åtgärder som der i produktionen. kan vara motiverade. Inom SABO-företa- I § 20 bostadslånekungörelsen framgår gen pågår planering som skall göra det möj- att Kungl. Majzt meddelar särskilda beligt att i takt med kommunsammanlägg- stämmelser rörande lån till studentbostadsningarna även sammanslå de allmännyttiga företag. Dessa bestämmelser är följande; företagen i varje kommunblock. Den företagsstruktur som på detta sätt åstadkom- avses bol) Med studentbostadsföretag mes på sikt, synes helt tillfredsställande för eller stiftelse som har till hulag, förening produktionen av servicebostäder. vudsaklig uppgift att äga studentbostadshus och som ej är allmännyttiga bostadsföretag. 4.6 Finansiering 2) Med studentbostadshus avses hus där bostäderna huvudsakligen förbehålles stude- 4.6.1 Nuvarande bestämmelser rande vid de läroanstalter och utbildnings- I bostadslånekungörelsen (§ 15) stadgas: linjer, som omfattas av förordnande enligt »Bostadslån för hus där bostadslägenheter 1 § första stycket studiemedelsförordningen är förbehållna viss kategori boende utgår en- den 4 juni 1964 (nr 401). Med bostäder jämdast om övriga bostadssökandes berättiga- ställes härvid lokaler som behöves för hude intressen icke uppenbart åtsidosättes där- sets drift och förvaltning och för studentigenom att lägenheterna är avsedda för en- hälsovård samt, i den mån de är avsedda samstående, pensionärer, studenter eller an- för dem som bor i studentbostadshus, barnnan kategori beträffande vilken det finns stugor, bilplatser, mindre utrymmen för gesärskilda skäl att godtaga sådant förbehåll». mensamt bruk och matserveringar. I paragrafen utpekas främst tre kategorier 3) Lån till studentbostadsföretag för nysom kan anses förebringa sådana särskilda eller ombyggnad av studentbostadshus utskäl (ensamstående, pensionärer och studen- går med 30 procent av låneunderlaget unter). der följande förutsättningar.

158 SOU 1970: 43

a) Lånet avser hus i ort där antalet så- antingen bostäder, avsedda för studenter, dana studerande som avses under 2) och eller av vissa närmare angivna lokaler. förhållandena på bostadsmarknaden är så- Såsom lokal som behövs för husets drift dana att de studerandes bostadsbehov bör och förvaltning anses bl. a. lokal för företillgodoses genom byggande av studentbo- ståndare eller fastighetsskötare samt expedistadshus. tionslokal (kontor). b) Företaget arbetar utan enskilt vinst- Med mindre för utrymmen gemensamt syfte och i dess styrelse ingår kommunal bruk skall i detta sammanhang avses mindrepresentant. Om företaget ej är en student- re motionssal, hobbyrum, mindre bibliotek sammanslutning, utses styrelsens övriga le- och liknande utrymmen. damöter av den studentsammanslutning för bedöms med Matserveringar utgångsvars räkning huset bygges. Om synnerliga från huruvida de i det särskilda falpunkt skäl föreligger får dock styrelseledamöter ut- till let kan anses motiverade med hänsyn ses av annan än kommun och studentsam- bl. a. kök eller i bostadsläköksutrustning manslutning. I sådant fall utses en ledamot genheterna. av kommunen, en av studentsammanslut- Enligt bestämmelserna under 27 § boning och övriga ledamöter av personer elstadslånekungörelsen bestäms pantvärdet till ler företag som är fristående i förhållande belopp motsvarande de godkända produktill egentliga byggnadsföretagarintressen. tionskostnaderna endast beträffande de lokaler som kan anses falla under 2). Detta medför att för andra i och för sig belå- För lån till studentbostadshus nume- ningsbara lokaler pantvärdet bestäms på för gäller ra särskilda bestämmelser endast på det flerfamiljshus sedvanligt sätt. Om någon av sätt att lånet kan fördjupas med större del de förutsättningar för belåning med 30 % än lån för andra och att av låneunderlaget som angivits i det föreflerfamiljshus pantvärdet kan bestämmas att motsvara gående inte uppfylls, utgår lån till studentden av länsbostadsnämnden godkända pro- bostadsföretaget enligt de regler som gäller duktionskostnaden för bostäder och vissa för vanliga flerfamiljshus. För lägenheter lokaler 26 och 27 som är avsedda för studerande och som in- (bostadslånekungörelsen, §§ samt anvisningar därtill). går i sådana hus - s. k. insprängda studentbostäder - Den särskilda bestämmelsen 3) a) skall gäller inte någon därifrån avvianses innebära att lån till studentbostadsfö- kande bestämmelse. retag kan utgå för studentbostadshus i orter där universiteten och deras filialer är 4.6.2 Servicebostadslån belägna (Uppsala, Lund/ Malmö, Göteborg, Stockholm, Umeå, Örebro, Växjö, Linkö- För att åstadkomma en styrning i den riktping, Karlstad). Som allmänna förutsätt- ning som utredningen föreslår, bör låneregningar gäller vidare att den nominella stu- lema ändras så att byggande av särskilda dietiden är mer än ett läsår, att inte bo- studentbostäder ej längre blir möjligt på städer i erforderlig omfattning iordning- nuvarande villkor. Medel för att genomställts genom landsting eller annan huvud- föra förslaget utgörs av en särskild låneman och att läroanstalten är statlig, stats- form, benämnd servicebostadslån, vilken understödd eller ställd under statlig till- föreslås ersätta nu tillämpade lån till stusyn. dentbostadsföretag, som medger att statliga Studentbostäderna skall vara avsedda för lån utgår intill 100 % av pantvärdet och studerande som är inskrivna vid läroanstal- i princip kan täcka produktionskostnaden. ten och kontinuerligt följer undervisningen. Servicebostadslån innebär således att lån till Som framgår av 2) är förutsättningen servicebostäder utgår intill 100 % av pantför att huset skall anses som studentbostads- värdet till allmännyttiga företag och rikshus att det innehåller mer än hälften av kooperativa bostadsrättsföreningar.

SOU 1970: 43 159

Som stimulans till byggande av service- förekommande fall bostadsförmedling), elbostäder bör de bestämmelser som nu gäl- ler på annat sätt som avtalas med kommuler för byggande av studentbostäder i hu- nen. Kommun är förmedlingsorgan för statvudsak överföras till att gälla för de all- liga lån och kan efter framställning hos länsmännyttiga företagen och för av rikskoope- bostadsnämnden erhålla förmedlingsrätten rativa bostadsföretag bildade bostadsrätts- till bostäderna. föreningar som uppför servicebostäder. 5. Som villkor för servicebostäder skall Pantvärdet skall utöver schablonberäkning- att bostadsrättsföreningen åtager sig gälla en kunna utsträckas till godkänd produk- - i förekommande fall genom kooperativ tionskostnad, fördjupningsmöjligheterna skall - av möbler och moderförening förvaltning uppgå till 25 % och en precisering av kom- inre underhåll av servicebostäderna. pletterande utrymmen och lokaler som skall föreslår att Utredningen låneberäkning ingå i låneunderlag och pantvärde görs i sär- för servicebostäder kan ske dels för särskilda bestämmelser till bostadslånekungö- skild fall dock endast fastighet (i sådant relsen. som huvudman), med allmännyttigt företag föreslår att bo- Ungdomsbostadsutredningen dels för i annan bebyggelse insprängda bostadslånekungörelsen med tillämpningsfö- stadsenheter (till skillnad från vad som nu reskrifter och anvisningar omarbetas i ad- dels för tillskottsgäller för studentbostäder), ministrativ väg så att de berörda paragra- rum som planeras till moderlägenhet men ferna (§§ 15, 20, 26 och 27) formuleras om som i förvaltningshänseende särskiljes vid att i tillämpliga delar gälla servicebostäder uthyrning till annan än lägenhetsinnehavaoch servicebostadslån som ersättning för lån ren. I det senare fallet stadgas i kungörelsen till studentbostadsföretag/ hus. en lägsta nyttjandetid för servicebostaden, Preliminära beslut om nuvarande lån till som villkor för lånet (10 år). Denna tid är studentbostadshus bör icke lämnas efter den motiverad även utifrån behovet av inven- 1 juli 1971. Det torde ankomma på bo- tarier, som bör avskrivas minst under en stadsstyrelsen att efter statsmakternas even- 10-årsperiod. tuella beslut utfärda närmare övergångsföre- Även av äldre smålägenför upprustning skrifter härom. så att dessa kan utnyttjas som serheter, Servicebostadslån föreslås även utgå till vicebostäder, anser utredningen att servicebostadsrättsförening bildad och förvaltad av bostadslån skall kunna utgå. Utformningrikskooperativt företag under följande för- en av dessa lån bör emellertid anstå till utsättningar: dess saneringsutredningen lämnat sitt förl. Särskilt låneunderlag räknas fram för slag. Det bör ankomma på bostadsstyrelsen servicebostäderna. att bevaka denna frågas fortsatta hand- 2. Som lånevillkor stadgas att uthyrning- läggning. Tills vidare föreslås att de regler en skall ske enligt självkostnadsprincip, mot- som i dag gäller för lån till ombyggnad för svarande vad som tillämpas inom allmän- studentbostadsföretag tillämpas. företag. Hyreskontraktet ges även en Den merbelastning som utredningens förnyttiga utformning som garanterar detta. slag kan komma att medföra för lånefonden 3. I bostadslånekungörelsen intages bestäm- för bostadsbyggande, är svår att uppskatta. melser för bostadsrättsförening som äger Att låneutbetalningarnas ökning genom de och förvaltar servicebostäder vad avser ut- generösare villkoren för pantvärdesberäkhyrningsvillkor och dispositionsrätt. Då ning blir av begränsad omfattning kan dock länsbostadsnämnden har att godkänna änd- härledas ur skillnaderna för under senare ringar i bostadsrättsförenings stadgar, erhålls år byggda studentbostäder mellan prelimien garanti för att servicebostäderna inte ut- närt och slutligt pantvärde. Vid jämförelse nyttjas i spekulativt syfte. finner man att skillnaden mellan det preli- 4. Anvisningar av boende till service- minära (framräknade) pantvärdet och det bostäder skall ske via kommunalt organ (i slutliga, som vid denna bostadskategori ej

160 SOU 1970: 43

avsevärt bör skilja sig från verklig produk- som medför krav på en mer fullständig tionskostnad, varierar mellan 5-8 %. Men möblering av bostäderna. För en rimlig det finns även projekt där skillnaden är funktionell standardmöblering torde enligt praktiskt taget obefintlig. vad utredningen erfarit ett belopp av lägst De senaste årens projekt är i regel myc- 2000 kr per enkelrum vara erforderligt. ket stora och visar sig ligga på relativt lå- Utredningen har konstaterat att kostnaga preliminära kostnader jämfört med tidiga- derna för möbelutrustning varierar högst re studentbostadsprojekt. Detta kan tyda på avsevärt emellan olika nu förefintliga proatt en tendens till lägre produktionskostna- jekt. Till viss del har detta samband med der föreligger under förutsättning av pro- upphandlingen och möjligheterna att köpa duktion i långa serier. Bostadsstyrelsen har möbler i långa serier. Utredningen finner under senare år betraktat en kostnad per dock icke skäl att frångå den hittills tillrumsenhet på ca 25 000 kronor som täm- lämpade principen om schablonberäkning ligen normal. Skillnader i preliminära och per rumsenhet. Ur administrativ synpunkt slutliga produktionskostnader per rumsenhet synes olika former av låneunderlagsberäki studentbostäder i olika kårorter är dock ningar som detaljerat styr medelsanvändbetydande. ningen icke vara att föredra. Schablonbe- Omfattningen av den framtida produk- räkningssystemet står även i överensstämtionen av servicebostäder kan inte med sä- melse med de kommunala låne- och bidragskerhet uppskattas (jfr avsnittet 4.4 Lokal former som hittills har tillämpats för kombehovsanalys). Bostädernas speciella drag munala ungdomsbostäder m. m. gör dock att produktionen torde bli av Bestämmelserna för lånefonden föreslås marginell omfattning. Antalet rum i stu- ändrade så att lån utgår dels för lägenhedentbostadshus som färdigställdes 1968 upp- ter, dels för gemensamhetsutrymmen. Begick till 3 236 st. Om detta antal rumsbo- loppet för inredning och utrustning av städer med de nya bestämmelserna skulle gemensamhetslokaler föreslås uppgå till öka till 5 500 enheter årligen skulle vid en högst 300 kronor per servicebostadslägenantagen genomsnittlig produktionskostnad het. av 30000 kronor* per enhet en förmånli- För samtliga former av serviccbostäder gare pantvärdesberäkning innebära ökade kan huvudman erhålla inventarielån. kapitalutgifter över lånefonden för bostads- Den nu förefintliga lånefonden för in-

byggande med mellan 2,5 och 4 miljoner kro- ventarierii studentbostäder föreslås ombil-

nor för det totala antalet servicebostäder. dad till en lånefond för inventarier i ser- Merbelastningen för nytillkomna bostadsen- vicebostäder. Från fonden skall huvudman heter blir således begränsad. I denna be- för servicebostäder äga rätt att uppta lån räkning har ej hänsyn tagits till effekter av för anskaffning och förnyelse av inventarier. eventuell fördjupning av statslånen. Lånefonden föreslås även överflyttad från utbildningsdepartementets huvudtitel till inrikesdepartementets i samband med att bo- 4.6.3 Inventarielån omarbetas beträffanstadslånekungörelsen de lån till servicebostäder. Utredningen föreslår att särskilda lån för Merutgiften över lånefonden för inveninventarier och utrustning beviljas för sertarier i servicebostäder torde vid en provicebostäderna. Ränte- och amorteringsvillduktion av 5 500 servicebostäder (om alla kor föreslås vara lika med de som nu gälutnyttjar de medel som står till förfogande) ler för lån från lånefonden för inventarier uppgå till drygt 4 miljoner kronor. i studentbostäder. Återbetalningstiden är högst 15 år. 1 Lånebeloppet, som fr. o. m. budgetåret Hänsyn har vid beloppets antagande tagits till den av utredningen föreslagna höjda utrust- 1970/71 utgör 1 500 kronor, torde behöva ningsstandarden och ökningen av bostadsutrymhöjas med hänsyn till utredningens förslag met.

SOU 1970: 43 161

11-014003

4.7 Bostadsfärmedlingsprinciper d) regler om största bostad e) ekonomiska kriterier betalningsför- Utredningen har i kapitel 1 översiktligt re- måga dovisat de regler som tillämpas vid förmed- f) lägsta anmälningsålder (i regel 18 år). ling av bostäder genom kommunala bostads- Konsekvenserna vid en tillämpning av de förmedlingar. I kapitel 3 har utredningen ovanstående principerna i kombination blir analyserat den enkät som utsänts till bo- att olika bostadssökandes möjligheter att instadsförmedlingarna och som rörde de yng- om rimlig tid erhålla en direktförhyrd bore ensamståendes bostadssituation. stad starkt varierar. Generellt sett har be- Mot bakgrund av detta material finner ut- hovsprioriteringen medfört följande gruppredningen skäl att rekommendera förmed- indelning i rangordning: lingarna vissa förändringar av förmedlings- 1. ensamstående (främst mödrar) med principerna. Utredningen kan i detta sam- barn manhang endast uttala rekommendationer 2. gifta hushåll med barn då bostadsförmedlingsverksamheten är en 3. gifta hushåll utan barn kommunal angelägenhet och arbetar under 4. personer som ämnar ingå äktenskap olikartade villkor. Bostadsförmedlingar finns 5. övriga ensamstående (ungdomar, frånej heller i alla kommuner. skilda, nyinflyttade m. fl. delgrupper). De bostäder som berörs i bostadsförmed- För den sista gruppen har reglerna om lingarnas verksamhet kan indelas i två hu- lägsta anmälningsålder och största bostad vudgrupper, nyproducerade och äldre (suc- inneburit en nära nog total utestängning cessionslägenheter). De förra utgör i regel från tilldelning genom bostadsförmedlinghuvudparten av förmedlande bostäder och arna i de större tätorterna. är genomsnittligt större och har högre hy- Genom att bostadsproduktionen har inreskostnad. Successionslägenheterna är ofta riktats mot större har den bostadstyper mindre typer och har lägre hyror. främst kunnat tilldelas familjehushåll och Successionslägenheterna kan ofta fristäl- betalningsstarka bostadssökande. Hushållslas till förmedling genom att redan etable- kvoterna avspeglar därför bl. a. skillnader rade hushåll erhållit större, ofta nyproduce- mellan gifta och ogifta i nzöjligheternzz rad lägenhet genom bostadsförmedlingen. att erhålla egen bostad. De regionala skill- De nytillträdande hushållen har däremot naderna på bostadsmarknaden har acceninget sådant objekt att erbjuda. Det är följ- tuerats i storstadsområdena, där utbudet av aktligen alltid lättare att genom innehav av bostäder varit markant mindre än efterfråen bostad även av låg klass kunna agera på gan. Den vid bostadsförmedlingarna regisbostadsmarknaden och erhålla en lämpliga- trerade efterfrågan återfinns därför i första re bostad. De nytillträdande bostadskonsu- hand i storstäderna, men även mindre exmenterna (ofta de yngre) erbjuds i första pansiva orter uppvisar en bruttoefterfrågan hand nyproducerade bostäder. Detta har som inte kan tillgodoses på kort sikt. samband med principerna för tilldelning av Behovs- och tidsturordningsprinciperna föbostäder som i regel utformas så att vissa rekommer i praktisk tillämpning i kombigrupper prioriteras i tilldelningen. I huvud- nation, varvid tidsturordning tillämpats insak kan dessa principer vara av följande om grupper med lika behov. slag. Ogifta ensamstående - främst ungdomar a) tidsturordning efter anmälningsdatum - har missgynnats. En för de ensamstående b) behovsprövning (utgår från boende- ofördelaktig behovsprioritering och kort förhållanden, trångboddhet och antal barn) kvalifikationstid medför att bostadsmarknac) reservationer för särskilda efterfråge- den icke i större omfattning erbjuder någon

kategorier (främst sociala och medicinska bostadsmöjlighet för dessa grupper. Bostads-

förturer och kommunal personal, s. k. »nyc- förmedlingen fördelar dock endast en mindkelmäm) re del av det totala antalet bostäder och bo-

162 SOU 1970: 43

stadsbyten (bortsett från lägenheter i ny- komma ökad rörlighet. Informationsverkproduktion och hos allmännyttiga företag). samheten blir därför av väsentligt intresse. En marknad existerar som ger främst betal- I den mån bostadsförmedlingen inte når alla ningsstarka efterfrågegrupper snabbare till- efterfrågegrupper bör en uppsökande verkgång till bostäder. Ett icke obetydligt antal samhet eftersträvas, som går ut på att erav de ensamstående bostadssökande utgör bjuda större bostäder till trångbodda familsåledes en ekonomiskt svag grupp i sam- jer och samtidigt redovisa de ekonomiska hället som kvarstått sedan andra grupper förmåner som kan utgå vid ett bostadsbyte. fått sin bostadsfråga tillgodosedd. När de uppflyttande trångbodda hushål- De åtgärder som utredningen rekommen- len erhållit ny bostad bör mindre succesderar baserar sig på ett något annorlunda sionslägenheter i första hand erbjudas till synsätt på förmedlingsverksamhetens upp- ensamstående m. fl. vilka i viss utsträckning gifter än det gängse förekommande. Bo- utgör permanenta enpersonshushåll. På detstadsfönnedlingsutredningen rekommende- ta sätt kommer de mindre hushållen inte att rade ur rättsäkerhetssynpunkt att renodlad konkurrera med de större om familjebostätidsturordning skulle tillämpas. Som följd der i nyproduktionen. härav torde dock vid en i stort lika vänte- Som tidigare berörts i skilda sammanhang tid en prioritering ske av personer eller hus- föreslår utredningen att förmedling av serhåll med större behov. I realiteten kommer vicebostäder, tillskottsrum och uthyrnings-/ alltså knappast en renodling av principerna inneboenderum sker i kommunal regi. En att kunna upprätthållas. samtidig anmälan om permanent bostad in- Vidare leder en tidsturordning som hu- ges (i det fall boendetiden inte är av högst vudprincip till ineffektivitet i förmedlings- tillfällig natur). Detta är nödvändigt om verksamheten på grund av att bostadsför- servicebostäderna skall kunna fullgöra sin medlingarna måste anvisa bostäder till hus- uppgift som sluss till den övriga bostadshåll som vanligen redan har sin bostads- marknaden genom att boendetiden blir kort. fråga nöjaktigt löst och som därför säger Samtidigt går inte de bostadssökande miste nej till erbjudanden som inte uppfyller myc- om väntetid i förmedlingen. ket speciella krav. Med hänsyn till åldersfördelningen i ser- Alternativ till är således vicebostäder och andra boendeformer med tidsturordning en behovsprövning, där emellertid de ensam- kort genomströmningstid föreslår utredningståendes behov av bostad prioriteras högre en att den nedre åldersgränsen för anmälan än nu. De bör därför jämställas med öv- till bostadsförmedling sätts till 16 år (nu i hushåll. allmänhet 18 år). Detta underlättar främst riga barnlösa Utredningen anser det sannolikt att bo- yngre förvärvsarbetande ungdomars möjligeffektivitet kunde öka het att i tid kvalificera sig för bostadstillstadsförmedlingarnas om större rörlighet kännetecknade bostads- delning. marknaden. I första hand bör därför eko- På de orter som ännu tillämpar mantalsnomiska stimulanser insättas för vissa hus- skrivningstvång för anmälan vid bostadsförhåll med bostadsbehov medling, föreslås att detta slopas, inte minst angelägna (trångbodda flerbarnsfamiljer). De nuvarande bo- med hänsyn till studerande som efter ett anstadstilläggen till barnfamiljer bör således tal år söker sig tillbaka till hembygden, men utformas så att familjehushållen stimuleras likväl är berättigade till en god bostad unatt söka större bostäder der studietiden. i nyproduktionen. Det åligger emellertid inte ungdomsbostadsutredningen att föreslå utformning av så- 4.8 Ungdomen och ekonomin dana tillägg. Den verksamhet som på senare tid på- Av låginkomstutredningens intervjuserier börjats vid vissa bostadsförmedlingar arbe- har framgått, att ungdomen generellt är en tar med nya generella medel för att åstad- låginkomstgrupp och att skälen till detta är

SOU 1970: 43 163

två: dels en liten andel helårsarbetande, denna andel mycket hög eller 86 % .

bland de förvärvsar- Även de unga gifta hushållen känneteckdels de lägre lönerna

betande med vuxna. nades av låga inkomster. I familjer, där ungdomarna jämfört

av servicebostäder mannen var i åldern 20-24 år hade 45 % Efterfrågare utgörs

sannolikt främst av inflyttad ungdom med högst en hushållsinkomst på 20 000 kronor

en mer stabil förvärvssituation, heltids för- och 26 % högst 15 000 kronor.

eller studerande. Såväl för gifta som för ogifta samvarievärvsarbetande

För studerande på gymnasial nivå förut- rade inkomsten med region så att inkoms-

svara för den huvudsak- terna var högst för ungdomen bosatta i sätts föräldrarna

liga försörjningen. Studiemedelsberättigade storstadsregionerna och lägst på landsbyg-

studerande vid universitet och andra efter- den.

år- som finns är gymnasiala utbildningsanstalter erhåller De sparvaneundersökningar

som lån och bidrag relativt föråldrade. Dessa påvisar dock, att ligen f. n. 8 400 kronor till under 10 är ringa i åldrarna unvilket skall räcka uppehälle sparbenägenheten

der 30 år, medan i stället en relativt stor anmånader av året.

Jämfört del av inkomsten används till inköp av varmed studiemedelsberättigade ung-

under 20 år aktiga konsumtionsvaror. Det är med störsdomar synes förvärvsarbetande

kvinnor ta sannolikhet familjebildningen som orsaha en sämre ekonomisk ställning,

år en därmed och kar detta. i åldern 20-24 jämförbar

eko- Ett stort antal ungdomar deltar dock i det män i samma ålder en något bättre

s. k. lönsparandet, vilket innebär, att man nomi.

de förvärvsarbetande varje månad sparar 10 % av bruttolönesum- I synnerhet ogifta man. Den 31 dec. 1969 fanns 146 000 lönflickorna i åldern 14-19 år hade låga in-

15-30 år. Genomsnittlig bekomster. År 1966 uppgick dessa bland full- sparare i åldern

10 000 hållning uppgick till 1 900 kronor.

tidsarbetande för 57 % till högst

mellan En attitydundersökning från år 19661 utkronor, medan 40 % hade löner

översti- förd på uppdrag av kommittén för det all- 10000 och 15 000 kronor. Löner

männa lönsparandet, ger viss belysning åt gande 15 000 hade endast 3 % av flickorna om ungdomens bostadssparande. Löni samma ålder. Lö- frågor mot 20 % av pojkarna var tämligen ovanligt i åldern unner av denna storleksordning torde ge myc- sparande

der 20 år. Av 15 -19 åringar var det 6 % ket litet utrymme för bostadskostnader. Lik-

som lönsparade eller tidigare sparat, mot väl har ett betydande antal flickor under

24 % i åldern 20-24 år och 27 % i åldern 20 år flyttat från föräldrahemmet, medan

25-30 år. för pojkarna utflyttningen knappast börjat

Många ungdomar hade planer på att anännu. skaffa bostad under den närmaste tiden. Den största gruppen av utflyttad ogift Bland lönsparare var denna andel återfinns i åldern 20-24 år. I den- ogifta ungdom fortfarande de -73 mot hälften bland ogifta icke lönsparare. na ålder understiger lönerna alla, som planerade att skaffa vuxnas. För kvinnorna var lönerna Långtifrån blygannan bostad, emellertid för detta 51 % hade årslöner mellan 10 000 sparade samma. ändamål. Av ogifta lönsparare var det hälfoch 15 000 kronor, medan 41 % hade nåmen endast 15 000-20 000 kronor. Män- ten som sparade till bostaden got mer eller 30 % bland icke lönsparare. Bland låga innens löner var mer spridda. 44 % hade årsvar bostadsspararna färre. Med medan å komsttagare löner överstigande 20 000 kronor, inkomster under 20 000 kronor/ år bostadsandra sidan 20 % förtjänade högst 15 000 44% av lönspararna mot 27 % sparade kronor. bland ogifta på denna inkomstnivå. övriga De icke fulltidsarbetande hade synnerli-

gen låga inkomster. Av samtliga icke gifta 1 Sparande och bostad, en attitydundersökmän 20-24 år hade 69 % inkomster på för allning bland ungdom år 1966. Kommittén Bland kvinnorna var männa lönsparandet. Stockholm 1967. högst 15 000 kronor.

SOU 1970: 43

Andelen steg väsentligt med högre inkomst stor betydelse för ungdomens bostadsföroch uppgick till 72 % bland lönsparare med sörjning, men direktivens utformning som inkomst om 20 000-25 000 kronor samt begränsar arbetet till i huvudsak andra om- 47% bland övriga som hade denna in- råden samt direktivens krav på skyndsamkomst. het har icke medgivit att utredningen fun- Endast en mindre nit möjlighet att närmare gå in på dessa del av de ungdomar som har planer på en ny bostad är sålunda frågor. aktiva bostadssparare och denna andel har samband med inkomsten. Först bland rela- 4.8.1 Bosättningslån till ensamstående tivt höga inkomsttagare är bostadsspararna utan barn många. En stor del av ungdomarna har således Vid studium av ungdomens utredningens blygsamma inkomster. Man har för ogift ekonomiska villkor har uppmärksamhet rikungdom konstaterat ett samband mellan in- tats mot de statliga bosättningslånen som komst och utflyttning från hemmet. Med i dag utgör ett stöd till de familjebildande stigande inkomster ökar andelen utflyttade, och ofta nytillträdande bostadskonsumensärskilt de med eget hushåll. Låg inkomst terna. hindrar därför en del ungdom från att flyt- De nuvarande bestämmelserna för erhålta hemifrån. lande av statligt bosättningslån är följande. Mot denna bakgrund har ungdomsbo- Trolovade eller äkta makar eller man stadsutredningen även funnit skäl att över- och kvinna vilka stadigvarande sammanbor som allmänt underlättar främst under äktenskapsliknande förhållanden kan väga åtgärder de unga ensamståendes möjligheter till bätt- under vissa förutsättningar av riksbanken re anpassning på bostadsmarknaden. erhålla lån från statens bosättningslånefond. Det kan därvid konstateras, att samhället Detsamma gäller ensamstående ogift pernu bidrar bosätt- att tillsammans med till de gifta ungdomarnas son, som avser eget ning och till att höja barnfamiljernas bo- minderårigt barn bosätta sig i familjebostadsstandard, medan däremot de ogifta stad. Med ogift likställes änka, änkling elungdomarna inte i något avseende får stöd. ler frånskild. De statliga och kommunala bostadstilläggen Lån beviljas för bosättning i familjeboär avsedda för barnfamiljer i låga inkomst- stad och är avsett för inköp av: lägen. Ungdomsbostadsutredningen finner 1. möbler eller andra bosättningsföremål att ett familjepolitiskt bostadsstöd stimule- 2. redskap, verktyg eller liknande förerar omflyttningen inom bostadsbeståndet. mål, som kan underlätta hemarbetet eller En sådan omflyttning är särskilt värdefull vara av betydelse för hemmets trevnad eller om de friställda successionslägenheterna kan försörjning. familjens anvisas till andra grupper än familjehus- Lånebeloppets storlek fastställes efter hållen, bl. a. ensamstående och lågavlönade i varje särskilt fall. Högsta låneprövning hushåll. belopp är 6 000 kronor. Generellt sett är ungdomens ekonomiska Lånetidens längd fastställes likaledes från situation i dag sådan att många har svårt fall till fall. I allmänhet bestämmes tiden att efterfråga en modern bostad (med san- till 5 år. Längsta lånetiden är 8 år. nolikhet även en nybyggd servicebostad). Vissa lånesökande har vid bosättnings- Utredningen har erfarit att visst statligt ut- tillfället och under de närmaste åren därbo- efter medan inredningsarbete pågår i syfte att utvidga låg återbetalningsförmåga, stadsstödet även till ensamstående. I vissa komsterna kan beräknas stiga senare. I såkommuner har även fråga väckts att vidga dana fall kan amorteringsfrihet medges unden kommunala delen av stödet att även der i allmänhet högst 3 år. Lån av denna sökande, som beräknas få gälla dessa grupper. typ kan beviljas Dessa frågor finner vara av att verkställa amorteringar unutredningen svårigheter

SOU 1970: 43 165

Tabell 4: 2 Lån från statens bosättningslånefond. Nya lån Avbetalningar

1969/70 (beräknat) 10 000 5 000 50,0 35,0

1970/71 (beräknat) ll 000 5 200 57,2 37,5

der de första åren, t. ex. genom att han lägenheter. Av de lägenheter i flerfamiljshus,

(hon) studerar, startar egen rörelse, övertar för vilka preliminärt beslut meddelades om

jordbruksfastighet o. dyl. Då amorteringsfri- statliga lån under åren 1960-1968, upp-

het under viss tid medgivits, skall lånet vara fördes 29 % av kooperativa bostadsföretag.

slutbetalt senast 5 år efter utgången av den För att kunna efterfråga bostadsrättslägen-

amorteringsfria tiden. Ränta skall dock er- het erfordras ett visst kapital, sparat eller

läggas under hela lånetiden. på annat sätt tillgängligt. En viktig fråga är,

I varje kommun finns ett ortsombud som i vilken utsträckning de yngre kan göra sig

har till uppgift att hjälpa lånesökande med gällande inom denna sektor av bostadsmark-

råd och anvisningar. naden.

Investeringsanslag till fonden anvisas över I skilda har krav sammanhang rests på socialdepartementets huvudtitel. Utvecklingåtgärder som skulle underlätta för betalen av låneverksamheten framgår av sammanningssvaga grupper att efterfråga bostadsställningen i tabell 4: 2. rättslägenheter. En ökning av såväl antal som belopp för Det bör framhållas att olika möjligheter nyutgivna lån har skett med anledning av står till buds att täcka insatskostnaden bortatt från och med den 1 juli 1969 dels tillsett från det personliga bostadssparandet kommit en ny kategori låntagare - ogifta som bostadsrättsformen är avsedd att uppsom barn - deLr sammanboende, ej har muntra. lånemaximum höjts från 5000 till 6000 De bostadskooperativa företagen främst kronor. HSB och Riksbyggen har en viss kreditgiv- Ungdomsbostadsutredningen finner behoning på området. Det är emellertid en naturvet av ekonomiskt stöd för ensamstående lig strävan från dessa att begränsa denna som bildar eget hushåll vara lika stort som verksamhet. för de grupper som f. n. har rätt att er- En väg som på senare tid framförts i den hålla bosättningslån, vare sig vårdnad om allmänna debatten är att staten vidgar sin barn föreligger eller ej. Utredningen förelångivning till bostadsrättsproduktionen geslår därför att bosättningslån kan utgå ennom att öka den statliga låneandelen till ligt samma grunder som nu gäller även till 98 % (nu 95 %) av låneunderlaget. Detta ensamstående hushållsbildare utan barn. är emellertid en generell bostadspolitisk åt-

gärd som inte särskilt gynnar de grupper som 4.8.2 Kommunal borgensteckning på lån utredningen finner skäl att stödja. Probletill förvärv av bostadsrätt men för dessa torde ändå kvarstå.

En betydande del av såväl äldre som ny- En väg som vissa kommuner redan idag

producerade bostäder utgörs av bostadsrätts- tillämpar är att teckna borgen på lån till

166 SOU 1970: 43

förvärv av bostadsrätt. Bestämmelserna här- teckningen får vara i det enskilda fallet. för kan utformas på olika sätt i skilda korn- Dessutom har krav uppställts på viss boendemuner. tid i kommunen eller att den lånesökande Författningsstödet för kommunal bor- har anknytning till kommunen, genom t. ex. gensteckning på bostadsrättslån återfinnes i en arbetsplats. lagen den 10 juli 1947 om kommunala åt- Hur dessa regler är utformade i vissa gärder till bostadsförsörjningens främjande. Stor-Stockholmskommuner framgår av ta- Där stadgas i § l att kommun, om den så bell 4: 3, som även visar den årliga omfattfinner påkallat för att främja bostadsför- ningen av borgensteckningarna (uppgifterna sörjningen inom kommunen eller bostadsför- avser år 1969). sörjningsområdet, äger ställa medel till för- Med hänsyn till de fria överlåtelsepriserna fogande att enligt de grunder och i den på bostadsrättslägenheter har dessutom beordning kommunen bestämt, användas till gränsningar införts avseende beräkningen av åtgärder i syfte att nedbringa den enskildes det högsta underlagsbelopp som kan ligga till kostnader för anskaffande eller innehav av grund för borgensteckningen. En regel som fullvärdig bostad. tillämpas är att borgen icke tecknas på grund- Statligt lån till bostadsföretaget eller rätt val av överlåtelsebelopp som överstiger för vederbörande person till statligt bostads- grundavgiften och verkställda amorteringar stöd utgör ej villkor för det kommunala i statligt belånade bostadsrättsföreningar. stödet. Det enda villkoret för rätten att utge Som villkor har vidare uppställts att två av det kommunala bostadsstödet är att det skall kommunen godkända borgensmän, varav vara ägnat att förbättra bostadsförsörjningen den ena må vara låntagarens maka/ make, och ha till syfte att nedbringa den enskildes såsom för egen skuld tecknar borgen för kostnader för förvärv och innehav av full- återbetalning av de kapitalbelopp jämte ränvärdig bostad. Kostnaderna nedbringas ge- ta samt de övriga kostnader, som kommunen nom den räntereducering med 11/2 % som till följd av sin borgen kan nödgas utgiva banker tillämpar vid kommunal borgen. och att låntagaren till säkerhet för borgens- När bostadsstödet lämnas som borgen teckningen hos kommunens styrelse pantpå lån inom ramen för den underställnings- sätter sitt bostadsrättsbevis med därå tecknad fria lånerätten får amorteringstiden inte överlåtelse in blanco, dessutom överlämnar överstiga fem år. Några bestämmelser om låntagaren till kommunens styrelse en av bohur höga lånebeloppen får vara i de olika stadsrättsföreningen utfärdad förbindelse att fallen finns inte när borgen tecknas inom a) till kommunens styrelse som säkerhet den underställningsfria låneramen. överlämna bostadsrättsbeviset med överlå- Utan Kungl. Majzts tillstånd får vidare telse in blanco påtecknad så snart beviset enligt SFS 701/1967 borgen lämnas för utställts, lån högst 10 år till bostadsrättshavare i hus b) omedelbart underrätta kommunens med statligt lån, varvid dock lånebeloppet styrelse om låntagaren resterar för avgift inte får överstiga 21/2 % av lägenhetens an- till föreningen eller i förekommande fall del av låneunderlaget. med hyra, Sedan l januari 1969 är genom att bo- c) omedelbart underrätta kommunens stystadsrättskontrollagen upphört att gälla, relse därest låntagaren anhåller om att få överlåtelsevärdena marknadsprisbestämda, överlåta bostadsrätten eller lägenheten, varför bl. a. härav den underställningsfria d) icke utan kommunens styrelses medlånerätten utgör en begränsad andel. givande lämna tillstånd till dylik överlåtelse, Olika villkor har som nämnts ställts upp e) vid realisation av bostadsrätten på i kommunerna för den kommunala borgens- grund av låntagarens underlåtenhet att fullteckningen. göra sina skyldigheter mot föreningen efter Begränsningen har införts både relativt täckande av egna fordringar tillhandahålla och absolut för hur omfattande borgens- långivaren så mycket av överskottet, som

SOU 1970: 43 167

Tabell 4:3 Kommunal borgen för lån till bostadsrättslägenhet

Bosatt antal år % av bostads- Kommun i kommunen rättsinsats Dock högst Antal fall/år

3 60 5 000 10-20 Danderyd - - -- 25-30 Gustavsberg

Solna a) - - - Stockholm c) 2 75 - 35 Täby - 60 - 30-35 Vallentuna

a) Ger direkta lån till insaten. b) Eller med arbetsplats i kommunen. c) 2,5% ev bostadsrättens andelsvärde.

motsvarar fordran på låntagaren. bostadsutredningen. rekommen- Motionärerna, fru Holmqvist m. fl., an- Ungdomsbostadsutredningen derar för sin del att de kommuner som för- förde att vissa hyresvärdar bedriver en yrmedlar lån till bostadsrättsförening- kesmässig uthyrningsverksamhet i andra statliga för de som efterfrågar hand som i många fall tenderar att få en ar, ger möjlighet att på vissa villkor karaktär av uppskörtning gentemot utprägbostadsrättslägenheter erhålla kommunal borgen på lån till förvärv lat betalningssvaga grupper. Hyressättningav bostadsrätt i fastigheter med statlig be- en är ofta obillig på orter med betydande bostadsbrist. De grupper som drabbas är låning. Bostadsrättsföreningar som ej finansieras med avses ej komma främst ensamstående, yngre ensamma mödstatliga lån, ifråga. rar, frånskilda och invandrare. Studerande Härvid bör villkoren utformas med hän- samt förvärvsarbetande ungdomar utgör den lokala bostadsmarknadens för- dock merparten. Motionärerna anförde att syn till hållanden och i förekommande fall till bo- det finns starka skäl för att även hyresgässtadsförsörjningsområdet i sin helhet. I om- ter i inackorderingsrum bör få hyrans skä-

råden med flera kommuner bör reglerna va- lighet prövad på laglig grund. ra gemensamma och t. ex. eventuella kvalifikationstider räknas vid bosättning eller ar- m.m.1 4.9.1 Nu gällande lagstiftning bete i hela bostadsförsörjningsområdet. Lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering m.m. innebär för det stora flertalet bo-

4.9 H yreslagsfrågor stads- och affärslägenheter ett system som karakteriseras av att avtalsfriheten satts ur Inledning detta system, som regleras i 3 § spel. Enligt har av hyresregleringslagen, skall hyran i princip Till ungdomsbostadsutredningen prövas och fastställas i förväg av en statlig Kungl. Majzt uppdragits att mot bakgrund myndighet, nämligen hyresnämnd och vid av utredningsarbetet i övrigt överväga beöverklagande av hyresnämndens beslut av hovet av åtgärder i fråga om hyressättningen för för- statens hyresråd. inackorderingsrum. Uppdraget anleddes Bestämmelserna i lagen äger enligt huvudav riksdagens bifall till tredje lagregeln tillämpning i varje stad, köping eller utskottets utlåtande över motionen 1969: municipalsamhälle, som vid 1942 års ingång II: 166 om hyressättning för möblerade rum, hade minst 2000 invånare, där ej Kungl. vari utskottet hemställde att motionen jämte utlåtande skulle överlämnas till ungdoms- 1 Jfr 3 LU utl. nr ll år 1969.

168 SOU 1970: 43

annorlunda förordnar samt i annan stämma att beslutet skall avse också för- Maj:t ort som Kungl. Maj:t bestäm- fluten tid. tätbebyggd mer. Kungl. Maj:t äger även bestämma, att Hyresregleringslagen innehåller vidare i lagen i ort där den gäller skall äga tillämp- 7-8 a §§ bestämmelser om besittningsskydd. ning endast i fråga om visst eller vissa slag Huvudprincipen (7 §) är att om hyresvärd av lägenheter. uppsagt hyresavtal utan att hyresrätten är enligt 3 § hyresregle- förverkad hyresnämnden äger på framställ- Hyreskontrollen äger tillämpning dels på lägen- ning av hyresgästen förklara uppsägningen ringslagen het som är avsedd att helt eller till väsent- ogiltig, om den strider mot god sed i hyrestill bostad och som inte förhållanden eller i annat fall är obillig. lig del användas hyrs ut möblerad, dels på lägenhet som inte Från och med den l januari 1969 gäller beär avsedd att helt eller till väsentlig del an- sittningsskydd enligt lagen endast lokaler. vändas till bostad (lokal), om hyran den Fr. o. m. den 1 januari 1969 gäller hyresl januari 1942 inte var fastställd att utgå regleringslagen inte lägenhet som utgör del med växlande belopp för skilda tider. En- av upplåtarens egen bostad (prop. 1968: 91, stycket får hyresvärden inte 3 LU 50, rskr 286). Inackorderingsrummen ligt 3 § första ta emot, träffa avtal om eller begära högre är således numera Undantagna från hyreshyra än som motsvarar den för lägenheten regleringen. tillåtna Från denna huvudregel Hyresregleringslagen gäller till och med grundhyran. görs dock vissa undantag. Från och med den 31 december 1971. En successiv regional den l januari 1969 gäller att lägenhet i hus och kategorimässig avveckling av hyreseller del av hus som färdigställts efter ut- regleringen har dock skett, senast genom av âr 1968 är undantagen från hy- statsmakternas beslut år 1968 rörande bl. a. gången Har hus eller del av hus un- nyproduktionen. Hyresregleringen gäller nu resregleringen. omfattande ombyggnad som avslu- framför allt det äldre bostadsbeståndet i endergått tats efter utgången av år 1968 skall hyres- skild ägo i de större tätorterna. nämnden vidare på framställning av hyres- Den nya hyreslagen, som trätt i kraft den värd eller hyresgäst förordna att lagen skall 1 januari 1969, vilar på principen om avatt gälla för huset eller husdelen. talsfrihet för parterna. Detta innebär att upphöra Undantagna från hyresregleringen är även regleringen av hyrorna upphör och att hy- Lipplåtelser i första hand i sådant av kom- ran i första hand bestäms genom avtal melmun eller av kommunalt eller dänned jäm- lan parterna. Hyresgästen skall emellertid, ställt bostadsföretag förvaltat hus som när det gäller en bostadslägenhet, kunna på- Maj:t bestämmer. kalla myndighets prövning av hyrans skä- Kungl. Ett annat gäller lighet. Hyra som vid sådan prövning besystem för hyreskontroll § 6. Detta system, som i huvudsak finns vara oskälig skall sättas ned till skäenligt endast för möblerade lägenheter, in- ligt belopp. Prövning av detta slag skall gäller nebär att hyran fastställs först efter fram- alltid kunna ske när hyresvärden som villställning från hyresgästen. Om hyran för kor för förlängning av hyresförhållande sådan bostad är avsevärt högre än lägenhe- fordrar högre hyra. Denna spärr mot oskätens beskaffenhet och andra omständighe- lig hyra bör främst betraktas som ett meter föranleder sätta ned del att säkerställa det besittningsskydd som äger hyresnämnden efter vad som anses skäligt. Nämn- enligt förslaget skall tillkomma hyresgäshyran den kan därvid också föreskriva att lägen- ten. Detta skydd skall inte kunna sättas ur heten i fortsättningen skall vara underkas- spel genom obilliga hyreskrav. På orter med tad hyreskontroll enligt 3 §. Som regel gäl- en mera utpräglad bristsituation på bostadsler nämndens beslut fr. o.m. den dag då marknaden skall dessutom prövning kunbeslutet meddelas eller den senare dag som na ske också av s.k. förstagångshyra, dvs. nämnden bestämmer. Om det av särskild i allmänhet hyra som bestäms första gången anledning är skäligt, får nämnden dock be- som ett avtal sluts mellan två parter angå-

SOU 1970: 43 169

ende viss bostadslägenhet. Syftet med denna lämpad som underlag för en rätt till förprövningsmöjlighet är att förhindra en av längning av hyresavtalet mot upplåtarens bristsituationen föranledd stegring av hyres- vilja (SOU 1966: 14 s. 121). nivån. Det sattes inte i föreslagna undantaget Prövningen av hyrans skälighet skall gå fråga av någon vid remissbehandlingen av till så att den aktuella hyran jämförs med de båda nämnda betänkandena. hyran för lägenheter i allmännyttiga företag, Förslag till ny hyreslagstiftning, grundat som med hänsyn till bruksvärdet kan anses framför allt på hyreslagstiftningssakkunnilikvärdiga från konsumentsynpunkt. Man gas nämnda betänkande, förelades riksdagen skall därvid beakta sådana 1967: 141. I denna föreomständigheter genom proposition som lägenhetens storlek, läge, utrustning, un- slogs även att hyresregleringen skulle avderhåll, yttre miljö och övriga omständig- vecklas vid utgången av år 1968. heter som kan påverka bruksvärdet. Det nyss berörda undantaget från besitt- Om den prövade hyran visar sig vara vä- ningsskyddsreglerna beträffande upplåtelse sentligt högre än jämförelsehyran, skall den av bostadslägenhet, som utgör del av uppsättas ned till skäligt belopp. låtarens lägenhet, föranledde i propositio- Prövning av hyrans skälighet kan enligt nen inte något uttalande från föredragande lagen ske endast i sådana fall då hyresgäs- departementschefens sida, som är av intresse ten har rätt till förlängning av hyresavtalet, i detta sammanhang (prop. 1 87 f.). dvs. åtnjuter besittningsskydd. Sådant skydd Propositionen återkallades sedermera (skriföreligger om ej någon viss i lagen angiven velse 1967: 174). situation är för handen. Undantagen avser I den förut nämnda 1968: propositionen bl. a. dels att hyresförhållandet upphör in- 91 framlades på nytt förslag till hyreslag. nan det varat längre än nio månader i följd, Förslaget var med något undantag likalydels att fråga är om upplåtelse av bostads- dande med det som förelades riksdagen år lägenhet som utgör del av upplåtarens egen 1967. I propositionen föreslogs vidare att bostad (45 § första stycket p. 1 och 2). Det giltighetstiden för hyresregleringslagen skulle kan anmärkas att hyresgäst som hyr fristå- förlängas till utgången av år 1971 och att ende möblerad lägenhet däremot lagen skulle ändras i vissa hänseenden. åtnjuter besittningsskydd. Ändringarna innebar bl. a. att hyresregle- Under förarbetena till det nämnda un- ringslagens bestämmelser om besittningsdantagsstadgandet beträffande del av upp- skydd upphävdes beträffande bostadsupplålåtarens bostad anförde hyreslagskommittén telser (hyreslagens bestämmelser blev i stälbl. a. (SOU 1961:47 s. 81) att vissa kate- let generellt tillämpliga) och att från hyresgorier av bostadsupplåtelser kännetecknas regleringen undantogs lägenhet, som utgör av att en nära personlig kontakt etableras del av upplåtarens egen bostad. Förslaget till mellan upplåtare och hyresgäst. Framför ändringar i hyresregleringslagen byggde inte allt gäller detta när upplåtelsen avser del av på någon särskild utredning, över vilken beupplåtarens bostad. Hänsynen till upplåta- rörda myndigheter och organisationer fått rens personliga förhållanden måste anses på- tillfälle att yttra sig. kalla att sådana upplåtelser lämnas utanför I propositionen anförde föredragande deoptionsreglernas tillämpningsområde. Det är partementschefen bl.a. (prop. s. 66 ff), att härvid om upplåtaren innehar bolikgiltigt, det var en fördel om hyreslagens besittningsstaden med äganderätt, bostadsrätt eller hy- skyddsbestämmelser vann tillämpning även resrätt eller om den uthyrda delen av bo- i fråga om bostadsupplåtelser som omfattastaden upplåtits i möblerat eller omöblerat des av hyresregleringen. Besittningsskyddet skick. för bostadshyresgäst enligt förslaget till hy- Hyreslagstiftningssakkunniga anförde bl. a. reslag ansågs åtminstone beträffande orter att ifrågavarande slag av bostadsupplåtelse med mera påtaglig bostadsbrist likvärdigt enligt de sak-kunnigas mening var minst med hyresregleringslagens besittningsskydd.

170 SOU 1970: 43

I vissa avseenden var det t. 0. m. överlägset. också av bestämmelserna om villkoren för Detta gällde särskilt bostadsupplåtelse i an- den fortsatta förhyrningen och om prövning slutning till bostadsanställning. En övergång av förstagångshyra. Motionärernas önsketill hyreslagens regler fick emellertid till mål härvidlag är således redan tillgodosett. följd att besittningsskydd inte kom att gälla Motionen II: 1148 bör med hänsyn till vad för lägenhet som utgör del av upplåtarens nu sagts inte föranleda någon riksdagens egen bostad. I sin tur förde detta med sig åtgärd» att hyresregleringen inte kunde behållas för sådan lägenhet. Eftersom det redan i prin- statsmakterna beslöt år 1956 att en succip rådde avtalsfrihet för dylika hyresobjekt cessiv regional och kategorimässig avveckkunde en sådan ordning godtas. ling av hyresregleringen skulle påbörjas den Riksdagen antog lagförslagen. 1 juli 1956 (prop. 1956: 163, 3 LU 28, rskr Vid riksdagsbehandlingen av hyreslagstift- 382). Som förberedelse härtill antogs lagen ningen väcktes motioner såväl år 1967 den 7 december 1956 om rätt i vissa fall för (Il: 1083) som år 1968 (II: 1148) med hem- hyresgäst till nytt hyresavtal, den s. k. beställan att skälighetsprövningen av hyres- sittningsskyddslagen. Lagen, som var att sättningen skulle gälla även för inackorde- anse som ett provisorium i avbidan på omringsrum och möblerade lägenheter samt del arbetning av hyreslagen, gäller fr. o. m. den av lägenhet. l januari 1969 endast övergångsvis. Enligt I sitt av riksdagen godkända utlåtande vid lagen ägde hyresgäst i princip rätt till nytt 1968 års riksdag (3 LU 1968: 50) anförde hyresavtal, när hyrestiden till följd av upptredje lagutskottet följande. sägning eller annan orsak gick ut. Besittningsskyddet kompletterades med bestämomfattar be- melser som hindrade att det sattes ur spel »Enligt propositionsförslaget sittningsskyddet inte lägenheter som utgör genom oskäliga hyreskrav. Från besittningsdel av upplåtarens bostad, dvs. bl.a. inac- skyddet undantogs bl. a. lägenhet, som uppkorderingsrum. Hänsyn till upplåtarens per- låtits till bostad i möblerat skick och upplåförhållanden anses nämligen påkalla telse från hyresgästs sida av del i förhyrd sonliga att sådana lämnas utanför op- bostadslägenhet. Lagen har tillämpats på upplåtelser tionsreglernas tillämpningsområden. Undan- orter där hyresregleringslagens bestämmelser tagets berättigande har inte ifrågasatts från om uppsägningsskydd icke gällt. något håll och bedömningen måste ske med I anslutning till beslutet om successiv avfrån att det skall bestå. Hyres- veckling av hyresregleringen diskuterades utgångspunkt spärren enligt propositionsförslaget har till även frågan huruvida regleringen borde omatt utgöra ett komple- fatta möblerade enkelrum. Härom må nämhuvudsaklig uppgift ment till besittningsskyddet; detta skall inte nas följande. kunna sättas ur spel genom obilliga hyres- Hyresregleringskommittén föreslog i bekrav. Om hyresreglering i egentlig mening tänkandet SOU 1955: 35 att den kategoriär däremot inte fråga. Med hänsyn till det mässiga avvecklingen skulle omfatta även samband som råder mellan besittningsskyd- möblerade enkelrum. det och hyresspärren är det inte möjligt att Kommittén anförde härvid följande. införa en skälighetsprövning av det slag som motionärerna ifrågasatt utan att rubba grun- »Det torde vara klart, att hyresregleringderna för förslaget. Det må f.ö. anmärkas en medfört en minskad benägenhet att hyra att enligt vad förut nämnts denna lägenhets- ut möblerade rum dels på grund av risken kategori i propositionen föreslagits undan- för uthyraren att ej kunna bli av med en tagen från hyresregleringen utan att detta olämplig hyresgäst, dels såsom en följd av väckt gensaga. Till sist bör här erinras om den relativa hyressänkningen. - - - En föratt fristående möblerade lägenheter omfat- bättring av uthyrningsviljan i förevarande tas av besittningsskyddsreglerna och således hänseende synes vara önskvärd under alla

SOU 1970: 43 171

förhållanden. Om utbudet av möblerade vilken olägenheterna av en avveckling syrum ökades, skulle enpersonshushållens kon- nes minst framträdande men i fråga om vilkurrens om de minsta bostadslägenheterna ken även verkningarna av hyresregleringens uppenbarligen minska. bibehållande ter sig minst oförmånliga. Till- Givetvis föreligger viss risk för att en av- gång och efterfrågan torde redan nu i stort veckling av regleringen beträffande möble- sett bestämma hyrornas höjd, och någon rade rum i en bristsituation kan verka hårt större ökning av tillgången skulle väl knapmot de ensamstående. Å andra sidan är det past bli följden av att hyresregleringen icke uteslutet, att upphävande av hyreskon- släpptes. Eftersom målet är en avveckling trollen och än mera uppsägningsskyddet kan av regleringen så snabbt detta utan alltför föranleda ökat utbud av dessa hyresobjekt. stora sociala vådor låter sig göra, synes det Härigenom skulle olägenheterna av regle- starkt motiverat med en snar avveckling aeringens upphävande mildras. träffande möblerade enkelrum. Vad som Kontrollen över nu ifrågavarande hyres- emellertid orsakar någon tvekan är att hyförhållanden torde numera fungera på så- reskontrollen kan beräknas ha en viss alldant sätt, att uthyrarna i regel få ut en mänt återhållande effekt på hyressättninghyra, som de finna tillräcklig. Det torde för en å uthyrningsrum i storstäderna samt nånärvarande vara så, att frågan om skälig- hända också i universitetsstäderna, där tillheten av hyran för ett möblerat rum i fler- gången på dylika rum fortfarande lär vara talet fall drages under hyresnämnds pröv- knapp. Då reglerna om besittningsskydd ning endast om hyresgästen blir uppsagd. föreslås icke komma att gälla rum som upp- Med hänsyn härtill kan ifrågasättas, om hy- låtes i möblerat skick och hyresgästerna i reskontrollen över de möblerade rummen sådana rum utan hyresregleringens skydd numera har lika stor betydelse som tidi- därför även skulle vara oskyddade mot 03egare.» fogade uppsägningar, finner utskottet let vara lämpligt att avvakta, huruvida genom Förslaget att upphäva hyresregleringen för en kombinerad regional och kategorimässig möblerade enkelrum mötte vid remissbe- avveckling fortsatt skydd möjligen kan 3Chandlingen kritik från åtskilliga håll. redas hyresgästerna på de orter, där skydd Departementschefen anförde (prop. s. 41) alltjämt må anses behövligt. Vid fortsata att reglerna om besittningsskydd icke lämp- överväganden om en kategorimässig avveckligen kunde göras tillämpliga på de möble- ling anser utskottet de möblerade enkelrumrade enkelrummen. En avveckling av hyres- men höra till den typ av lokaler som fränst regleringen skulle därför ställa stora grup- bör komma i åtanke.» per av hyresgäster, ofta personer med små inkomster, utan varje skydd mot hyreshöj- Statsmakternas beslut innebar att hyresningar och obefogade uppsägningar. I då- regleringslagen tills vidare skulle omfatta varande läge på hyresmarknaden ansåg sig även de möblerade enkelrummen. En sucdepartementschefen icke kunna tillstyrka, att cessiv regional avveckling påbörjades emelhyresregleringen generellt upphävdes beträf- lertid, varigenom allt större områden enlgt fande de möblerade enkelrummen. Kungl. Majzts beslut helt eller delvis Ln- Vid riksdagsbehandlingen yrkades i mo- dantogs från lagens tillämpning. Under ;etioner (I: 458 och II: 596 samt II: 733) att nare tid gällde hyresregleringen för möblemöblerade enkelrum skulle undantas från rad lägenhet, utgörande del av uthyrarcns hyresregleringen. bostad, i åtta större städer (SOU 1966:14 Tredje lagutskottet anförde i sitt av riks- s. 67). Det sista steget i denna utvecklng dagen godkända utlåtande (3 LU 1956: 28) togs genom statsmakternas beslut år 1968, följande. som innebar att upplåtelse av lägenhet sim utgör del av upplåtarens bostad helt undzn- »Här föreligger den kategori, beträffande togs från hyresregleringslagen.

lämpliga beträffande inac-korderingsrum- 4.9.1.1 Tredje lagutskottet, vårsessionen men. Mellan besittningsskyddet och hyres- 1969 spärren råder det sambandet att den senare som trätt i kraft den har till huvudsaklig uppgift att utgöra ett Den nya hyreslagen, l januari 1969, vilar på principen om av- komplement till besittningsskyddet på så sätt talsfrihet för parterna. Hyran bestäms såle- att detta inte skall kunna sättas ur spel gedes i första hand genom avtal mellan par- nom obilliga hyreskrav. Besittningsskyddet terna. Bostadshyresgäst kan emellertid på- för med sig att en norm måste ställas upp av hyrans skälig- för Omvänt gäller att en kalla myndighets prövning hyressättningen. het. Så kan alltid ske när hyresvärden som hyresspärr som inte är förenad med skydd villkor för förlängning av hyresförhållandet mot obefogade uppsägningar har vissa svagfordrar På orter med mera ut- heter. Med hänsyn till det samband som högre hyra. bostadsbrist kan prövning dessutom sålunda råder mellan besittningsskydd och präglad dvs. i allmän- möter det svårigheter att få till ske av s. k. förstagångshyra, hyresspärr, het hyra som bestäms första gången ett av- stånd ett effektivt och samtidigt lämpligt tal sluts mellan två parter angående viss skydd mot obilliga hyreskrav av det slag bostadslägenhet. som motionärerna åsyftar. Otvivelaktigt Rätten att få hyrans skälighet prövad är förekommer emellertid missförhållanden i till sådana fall då hyresgästen form av uppskörtningar m. m. på marknabegränsad har rätt till förlängning av hyresavtalet, dvs. den för inackorderingsrum. Enligt utskot- Bland undantagen tets mening är det önskvärt att man på åtnjuter besittningsskydd. från reglerna har upp- till rätta med om besittningsskydd lämpliga vägar söker komma tagits bl. a. det fall att fråga är om upplå- dessa problem.

telse av lägenhet som utgör del av upplåtarens egen bostad. Fr.0.m. den 1 januari 1969 har också 4.9.2 Ungdomsbostadsutredningen från hyresregleringslagens tillämpning un- 4.9.2.1 Inneboenderummen dantagits upplåtelse av lägenhet som nyss nämnts. Mot av det material om innebobakgrund I motionerna anförs att de nämnda unenderummenl som presenterats i kapitel 3, dantagen fått till följd att de inneboende finner utredningen det angeläget att för sin nu helt saknar skydd mot obilliga hyres- vissa kritiska del anföra synpunkter på denkrav. Sådana krav förekommer enligt mona boendeform. Särskilt på de större expantionärernas mening i många fall. De anser sionsorterna som kännetecknas av en hög därför att det bör undersökas om hyresla- bostadsefterfrågan från grupper av nyinkan tillämpas även beträf- studerande och invandrare, har i gens spärregler flyttade, fande denna kategori av boende eller om för dessa en karakregel bostadsmarknaden den på andra vägar kan beredas skydd mot tär som inte är godtagbar. Till stor del är oskäliga hyreskrav. Motionärerna föreslår som det de möblerade inneboenderummen att ungdomsbostadsutredningen får i upp- enda bostadsalternativet. Undantag utgör drag att utreda frågan om skälighetspröv- kan förekomma, men som regel utgör rumning av hyressättning för inackorderingsrum men såväl vad beträffar utrustning som utoch del i lägenhet. en ovärdig bostadsform. Dessutom rymme Vid den tidigare diskussionen av denna är kostnaderna för dessa rum i förhållande fråga har man - under hänvisning till den till standarden ofta hög. Brister i utrustning nära personliga kontakt som uppstår mel- standard medför och som tidigare visats, lan hyresgäst och upplåtare och hänsynen ökade levnadskostnader utöver hyran. förhållanden till den senares personliga 1 Inneboenderum används här som synonym utgått från att hyreslagens regler om besitt- beteckning till såväl inackorderingsrum som utningsskydd inte lämpligen kan göras till- hyrningsrum.

SOU 1970: 43 173

Hyresgästen får i det äldre bostadsbestån- konjunkturkänslig. Benägenheten att hyra det ofta till en oproportionerlig del med- ut rum kan antas vara starkare då uthyraverka att täcka upplåtarens egen bostads- rens ekonomi kräver det tillskott uthyrkostnad, utan att därför äga några rättighe- ningen ger. Utbudet av rum skulle därför ter av laglig natur till bostaden. Att uthyr- antas vara större i lågkonjunkturen Erfaningsverksamheten kommer till stånd trots renhetsmässigt kan dock konstateras att utdet ibland obekväma intrång den kan med- hyrama ofta är ensamstående med lägre föra för upplåtaren, underlättas av att in- inkomster, som disponerar en större botäkten är skattefri. Kostnader för möbler stadslägenhet. För dessa är ofta utoch annan service torde med hänsyn till hymingen ett permanent villkor för att standarden vara låg för upplåtaren. upprätthålla en viss levnadsstandard. Efter- Med hänsyn till inneboenderummens rätts- frågan på möblerade rum är starkast i högliga läge som redovisats i det föregående konjunkturer då inflyttningstrycket ökar till och de svårigheter som föreligger att på de expansiva tätorterna. I de allra största denna väg reglera villkor och hyra, finner orterna finns dock ett permanent efterfråutredningen inte skäl att föreslå några sär- getryck som inte nämnvärt påverkas av konskilda skyddsbestämmelser för hyresgäster junktursvängningarna, tendenser till förslumtill dessa rum. Det synes utredningen mind- ning och gettobildning förekommer emellerre lämpligt att kräva besittningsskydd till tid starkare här. inneboenderum för att kunna upprätthålla Man skulle förmoda att den ökande leven effektiv hyresspärr, särskilt som sådana nadsstandarden minskar benägenheten, säråtgärder bl. a. skulle kunna innebära en per- skilt hos familjer, att hyra ut rum. Sanering manentning av inneboendesystemet, till av ett äldre bostadsbestånd kan även mednackdel såväl för hyresgäst som uthyrare. föra reduceringar av lägenheter med inne- Frågan om inneboenderummen måste ses boenderum. mot bakgrund av den allmänna bostadsso- Med den kostnadsutveckling och den storciala situationen för de grupper som är hän- lekssammansättning som kännetecknat nyvisade till denna bostadsform och därför produktionen under senare år, har det för står alternativa boendeformer i förgrunden många familjehushåll som anvisats bostävid utredningens bedömning. Utredningen der i nya områden, blivit nödvändigt att finner att en sanering av marknaden främst genom uthyrning finansiera bostaden på kan erhållas genom en konkurrens från and- kortare eller längre sikt. I viss utsträckning ra boendeformer. Till huvudsaklig del ut- har detta underlättats av att lägenheterna gör inneboendesystemet ett genomgångsbo- från början planerats med s. k. uthyrningsende i avvaktan på en permanent bostad, rum (med egen ingång, högre hygienstanvarför en nyproduktion av bostäder under dard samt förvarings- och kokmöjligheter). andra villkor och former är mest angelägen. Denna flexibla lägenhetstyp gör det möjligt Hur sådana bostäder skall byggas och för- för familjer att successivt öka bostadsutvaltas har redovisats av utredningen. rymmet. Det statliga och kommunala bo- Det är emellertid realistiskt att anta att stadsstödet till barnfamiljer ger emellertid inneboendesystemets omfattning allt fram- dessa hushåll ökade möjligheter att själva gent kommer att vara stor på expansions- disponera hela bostaden. Att uthyrningsorter med ett äldre centralt beläget bostads- rummen - ofta torftigt möblerade - för den bestånd. Härtill kommer en viss nyproduk- inneboende icke i princip skiljer sig från tion av s. k. uthymingsrum. Som upplåtelse- traditionella inneboenderum står klart. form skiljer sig dessa inte i princip från Hyressättningen för inneboenderummen inneboenderummen även om den tekniska är helt marknadsstyrd. Läge, standard och standarden ofta är väsentligt högre. efterfrågan är de starkast prisbildande fak- Det är ovisst i vilken utsträckning efter- torerna. Säsongsmässigt ökar efterfrågan frågan och utbud av inneboenderum är (t. ex. under hösten då studier påbörjas).

174 SOU 1970: 43

Ungdomsbostadsutredningen finner att de hyrare att lättare erhålla hyresgäster till sina skilda formerna av inneboenderum utgör rum, även om de inte uppfyller rimliga ett otillräckligt substitut för andra bostads- standard- och kostnadskrav. Erfarenheten alternativ och att de under inga omständig- från Stockholm visar dock att det i första heter får betraktas som ett acceptabelt hand är de mer välrenommerade uthyrarna komplement på bostadsmarknaden. Åtgär- som vänder sig till Ungdomsupplysningen der för att begränsa inneboendefonnens och att däri finns en viss garanti för kvaliavigsidor bör dock vidtagas i samhällets tet. Rummen inspekteras av byråns tjänsteregi med hänsyn till att det även i framtiden män stickprovsvis, för kontroll av kvalitekommer att finnas möblerade hyresrum på ten; om denna inte är tillfyllest åtar sig icke bostadsmarknaden. byrån förmedlingsuppdraget. Det är inte Som en ren service till de bostadssökande möjligt att generellt rekommendera vilka åtanser utredningen att bostadsförmedlingar- gärder som bör vidtagas från en bostadsförna bör engagera sig i förmedling av inne- medlings sida i kontrollavseende. Detta är boenderum. Marknaden blir då mer över- en avvägningsfråga som endast kan bedöblickbar för den enskilde, inte minst med mas av den enskilda bostadsförmedlingen. hänsyn till de ofta skrupelfria privata ut- En åtgärd för att skapa ökad klarhet hyrningsbyråer som arbetar på marknaden. mellan hyresgäst och uthyrare om avtals- En sanering av dessa är även önskvärd och villkoren för hyresförhållandet är införande bör kunna ske genom inrättande av en kom- av s. k. normalkontrakt för möblerade rum. munal rumsförmedling. Genom kommunal Ungdomsupplysningens kontraktsformulär annonsering kan även de stora grupper nås för möblerade rum kan stå som förebild som annars erhållit rum genom svar på pri- (se bilaga 2). Detta formulär distribueras vat annonsering från enskilda uthyrare eller kostnadsfritt av byrån till uthyraren i två uthyrningsbyråer. exemplar och innehåller möjligheter till eko- Förmedling i kommunal regi finns på nomiska och praktiska preciseringar av hynågra få orter i landet. I Stockholm funge- resförhållandet. Ungdomsbostadsutredningrar Ungdomsupplysningen som fönnedlan- en rekommenderar att sådana kontraktsforde organ för såväl ungdomshotellen som mulär kostnadsfritt distribueras av de komför möblerade inackorderingsrum (byrån munala bostadsförmedlingarna som förmedstod dock under huvudmannaskap av bar- lat rum åt hyresgäst/ uthyrare. navårdsnämnden, icke bostadsförmedling- Det bör bli möjligt för personer från 16 en). I Uppsala rekommenderade den lokala år att utnyttja rumsförmedlingsservicen, ungdomsbostadskommitténl att förmedling denna nedre åldersgräns står även i överensav inneboenderum skulle ske vid bostads- stämmelse med vad utredningen anser bör förmedlingen. Kommitténs undersökning av gälla som generell nedre åldersgräns vid boförekomsten av kommunala rumsförmed- stadsförmedlingarna. Inte minst mot baklingar i landet samt förslag med anledning grund av det redan stora och ökande anav denna återfinns i bilaga 4. talet skolinackorderade är denna ålders- Invändningar kan möjligen göras gent- gräns erforderlig. En ytterligare fördel med emot denna förmedlingsverksamhet med det rekommenderade rumsförmedlingssystemotivering att den inte skulle ta hänsyn till met genom kommunala bostadsförmedlingskillnader i sociala behov och ekonomiska ar är att de rumssökande samtidigt kan revillkor hos enskilda rumssökande. Utred- gistreras som sökande till en permanent boningen finner det dock motiverat att helt stad, varigenom en anpassning lättare kan bortse från sådana kriterier och i stället be- ske till den reguljära bostadsmarknaden. Det trakta verksamheten som en serviceåtgärd. 1 En viss risk föreligger att förmedlingsverk- Utredning av kommittén för lösande av den icke studerande ungdomens bostadsfråga samt samhet på en marknad med stor efterfrågan inrättande av en kommunal rumsförmedling för på möblerade rum kan bli ett medel för ut- viss ungdom. Uppsala 1969.

SOU 1970: 43 175

är angeläget att sökande som förmedlats stämmelser), dels klart uttryckts att avtalet ett möblerat rum icke går miste om någon skall upphöra efter uppsägning då vederböväntetid till en mer lämplig bostad. rande ej längre tillhör den berättigade kategorien. Endast i mycket sällsynta undantagsfall, t. ex. att en studentska får barn och 4.9.2.2 Upplåtelsevillkor för servicebostäder det anses socialt obilligt att hon ej får bo Utredningens förslag innebär att en kraftig kvar, bör en avvägning av parternas intreseftersträvas. Av denna anledning sen kunna leda till förlängning av hyresförintegration blir det avsevärt svårare att åstadkomma hållandet, dock knappast annat än på koranvändbara »normalkontrakt» för denna tare sikt. än vad som är fallet t. ex. Även om en hyresgäst i fall som nu avtyp av bostäder för studentbostäder eller bostäder av en- ses sålunda med all sannolikhet måste flyten viss ungdomsgrupp. För ta då de avtalsmässiga förutsättningarna för hetlig typ för sådana finns också tämligen fasta uthyrning ej längre är för handen, kan hygrupper och gränser för vad som avgör om resgästen likväl genom att efter uppsägning regler en person tillhör gruppen eller upphör att påkalla besittningsskydd fördröja lägenhetillhöra densamma. tens friställande för annan hyresgäst. Erfaatt i en integrerad bo- renheterna från studentbostäderna eller Det blir angeläget för ungdomar m. fl. bygga Stockholms stads ungdomsbostäder och likstadsproduktion på erfarenheterna från de olika kontrakts- nande bostadsformer av annat slag visar som nu finns för olika kategorier och dock, att den praktiska risken är liten. För typer söka åstadkomma den enhetlighet som är att undvika den ringa risk som likväl kan praktiskt möjlig inom ramen för nuvarande föreligga kan hyresvärden och hyresgästen träffa avtal enligt 45 § 2 st. hyreslagen om lagstiftning. Gemensamt för den nu avsedda uthyr- att hyresavtalet ej skall vara förenat med ningen är emellertid att den som tillhanda- rätt till förlängning efter uppsägning i viss håller bostäder för uthyrning måste räkna situation, t. ex. då viss åldersgräns nåtts elmed att kunna lägenhetsbeståndet ler då hyresgästen ej längre tillhör den benyttja just för det åsyftade ändamålet utan att en rättigade kategorin. Om hyresförhållandet hyresgäst oberättigat hindrar det med stöd varat högst 9 månader, då överenskommelav hyreslagen. De bestämmelser i hyresla- se om avstående träffas, fordras för övergen som i detta sammanhang skall beak- enskommelsens giltighet att den godkänns tas är: av hyresnämnden. Det ligger i sakens nal. reglerna om besittningsskydd (45-53 tur att hyresnämnden antagligen skulle godkänna sådan överenskommelse i fall som nu §§). om rätt att byta lägenheten, avses. När besittningsskyddet sålunda av- 2. reglerna om rätt att överlåta till samboende och att ståtts, kan hyresvärden omedelbart efter avi andra hand (34-40 §§). talstidens slut begära avhysning hos överupplåta lägenheten 3. reglerna om makes rätt att övertaga exekutor. Vissa betänkligheter finns dock mot tanhyresrätten (8 §). Om dessa bestämmelsers betydelse kan ken att hyresavtalen beträffande serviceanföras. bostäder generellt skulle förses med överföljande 1. Besittningsskydd. Det kan allmänt sä- enskommelse om avstående från besittnings- (= rätten att ef- skyddet. Det är svårt att knyta avståendet gas att besittningsskyddet ter uppsägning få ett hyresförhållande för- till en situation som är så klar att ingen tvebestridande) är myc- kan råder om att besittningsskyddet har avlängt mot hyresvärdens ket svagt, om det vid avtalets tillkomst före- ståtts; hyresgästen kan alltså tänkas påstå kommit dels klara uttalanden om uthyr- att den situation, i vilken avståendet skulle ningens syfte (t. ex. för student som är be- gälla, ej föreligger. Det skulle även med fog rättigad till studentbostad enligt vissa be- kunna sägas vara en onödig administrativ

176 SOU 1970: 43

omgång att hänskjuta ärenden angående godkännande av överenskommelse om avstående från besittningsskyddet till hyresnämnden, när fördelarna därav är så ringa i förhållande till företagens och myndigheternas merarbete med saken. Utredningen finner det därför icke möjligt att förorda ett generellt avstående från besittningsskydd. 2. Byte m. m. Dessa regler är så utformade att byte, överlåtelse till samboende eller upplåtelse i andra hand knappast skulle kunna medgivas mot hyresvärdens bestridande. 3. Äkta makars bostad. Make som erhåller hyresrätten till den gemensamma lägenheten genom bodelning vid hem- eller äktenskapsskillnad, har ovillkorlig rätt att inträda i hyresförhållande gentemot hyresvärden. Om man inte kan hindra att en hyresgäst i en bostad, som är avsedd för en person, tar sin make till sig i lägenheten (vilket beror på hur hårt man vill skriva avtalen och göra dem respekterade), kan alltså komplikationer uppstå, då den kvarboende maken söker behålla lägenheten. Om den kvarboende maken är lika berättigad att bebo lägenheten som den avflyttande, uppstår inga problem, men om så ej är förhållandet torde hyresvärden få svara med uppsägning, varvid tiden för kvarboendet beror på den avtalade hyrestidens längd. Vid en sådan uppsägning är besittningsskyddet ganska svagt, låt vara att ett visst skydd kan tänkas ges t. ex. kvarboende hustru med barn. Att hyreslagens regler skulle behöva ändras så att servicebostäder i och för sig ej omfattas av besittningsskyddet är mindre troligt. Lagen har sökt undvika generella undantag och, i den mån de förekommer, uppställt sådana som kan hyrestekniskt klart avgränsas. Utredningen föreslår därför inga ändringar i hyreslagen.

SOU 1970: 43 177

12-014003

5 för servicebostäder

Projekteringsunderlag

har utförts av ingenjör Stig Johansson. Pro- 5.1 Inledning jektledare har varit arkitekt SAR Sven Thi- I samarbete med ungdomsbostadsutredning- berg. en har statens institut för byggnadsforsk- Studiens allmänna målsättning samt riktning utarbetat och kostnadsstuderat ett pro- linjerna för utrymmes- och utrustningsstanjekteringsunderlag för servicebostäder. darden har angivits av ungdomsbostadsut- Projekteringsuppdraget har gällt utarbe- redningen. Standardkraven för servicebostäderna har tande av ett planeringsunderlag för enpersonsbostäder till ett modul- av ungdomsbostadsutredningen preciserats måttanpassade av variationer i kost- på följande sätt; system, samt utredning nader vid olika planlösning och lägenhets- Rummet storlekar. De olika planserierna har byggts upp med Ljus arbetsplats med plats för skrivbord ett begränsat antal preferensrum, som till- 170 90 cm samt bokhyllor, 5 hyllmeter kommit genom systematiska möbleringsstu- med möjlighet till komplettering dier. Sovplats, 210 X 95 cm Planexemplen bör främst ses som en be- Sällskapsutrymme för 4 personer, där sängen skrivning av en metodik i tillämpningen av ingår i gruppen ett modulsystem och en måttsamordning av Flera möbleringsalternativ skall finnas lägenheternas planelement. l till materialet har Lägenheten A Något ställningstagande å icke skett från ungdomsbostadsutredningens dusch eller a. Hygienutrymme inrymmande l sida. Utredningen har emellertid funnit det toalettstol och tvättfat ä badkar, i F angeläget att redovisa materialet för bygg- 4 st 60 60 cm gar- s Förvaringsutrymme, som arbetar med den- -f herrar och projektörer derober. Dessa bör ej placeras i rummet. 2 na typ av bostadsproduktion. Kapphylla, 60 cm. Under arbetets gång har kontinuerligt Bostadsenheten förses med lägenhetsskiljansamråd ägt rum med bostadsstyrelsens tek- de väggar och ljudsluss. niska byrå samt med byrådirektör Tomas Profes- I våningsplan Lundblad, studentbostadskommittén. har konsulterats be- Klädvårdsrum med tvättho, torkskåp och sor Sven Olof Brattgård träffande handikappfrågor. Projekteringsun- strykutrustning derlaget har utarbetats av arkitekt SAR Städredskapsrum Christina Engdahl. Kostnadsberäkningarna I övrigt gäller följande krav:

SOU 1970: 43

Kravnivå I, gruppkök med matplats FIGUQ 4 MODULANPASSMNG om 10 till 12 rum EX Rumsgrupp . .gsm (azxsm) Gruppkök med matplats, yta 3 m2/ boende, . 6M .

försedd med 2 spisar, diskbänkar, bered- .§2

ningsbänkar, kylskåp och förvaringsutrym-

men

I Kravnivå 2, pentry, ej matplats Fa

Pentry med diskbänk, kylskåp, kokplattor

och förvaringsutrymme 2 In I; .- ,o

Kravnivå 3, pentry med matplats E å Pentry med diskbänk, kylskåp, kokplattor

och förvaringsutrymme §2 Matplats för 2-3 personer I 3

5.2 Projekteringsförutsättningar *M 46m W W

5.2.1 Modulanpassning

Modulanpassningen har gjorts i enlighet lägenheternas fasadmått i vissa fall minskas med byggstandardiseringsutredningens remed 3M (30 cm). kommendationer. Modulanpassningen framgår av figur l. Varje lägenhet har anpassats till ett modulnät med maskvidden 3M (3 X 10 cm)

i lägenhetens utsträckning längs fasad och 5.2.2 Handikappanpassning

med maskvidden lM (1 10 cm) i lägen- Kravet på handikappanpassning har icke hetens utsträckning på djupet. drivits hårdare än att varje lägenhet skall Fasadmått skall vara n 3M minus 2M. vara besöksanpassad för rullstolsbunden I första hand väljes mått n 6M minus 2M. Härvid har förutsatts person. att lägenhetsskil- Dörrbredd (karmyttermått) har därför jande väggar oavsett om de utförs bärande valts till 90 cm. Hänsyn måste tagas till eller som lättväggar har en större tjocklek trösklarnas utformning. än 15 cm. skall vara n X lM. Modullin- Hygienutrymmen har givits sådana mått Djupmått el- och sådan placering av inredningsenheterna jens läge i fasad och i vägg mot korridor att WC-stol och tvättställ kan utnyttjas av ler loftgång kan variera beroende på konsrullstolsbunden person. truktionssystem. Delmått skall vara n lM. Härvid har Lägenhet som skall bebos av handikappad

förutsätts specialplanerad i varje enskilt fall. förutsätts att icke bärande mellanväggar pla-

ceras tangentiellt i förhållande till modulnä-

tet, samt att de har en tjocklek på 10 cm. 5.2.3 Planorganisation och hustyper För lägenheter i serie B med en större

fasadlängd än 5,00 meter förutsätts den Någon åtskillnad mellan de lägenheter som

rumskiljande mellanväggen vara bärande skall förläggas insprängda i allmän hyreshus-

samt ha en tjocklek på mer än 15 cm. Kan bebyggelse och de som skall förläggas i nå-

denna vägg ges en tjocklek på 10 cm kan gon form av gemensamhetsanläggning har

SOU 1970: 43 179

icke gjorts. Samma planformer och samma kollektiva bostadskomplement är tänkbara i bägge fallen. Fl GUI? 2 Lägenheterna kan förläggas på båda si- PLANORGANI SATION gx . dor om en mittkorridor (serie A och B) eller i vissa fall utefter en loftgång (serie C). PLANSGRIG A Serie A har entré- och hygienutrymme innanför bostadsrummet mot korridoren, varvid rummets breddmått bestämmer lägenhetens breddmått. Serie B har entré- och hygienutrymme sidoordnat i förhållande till bostadsrummet, varför lägenhetens breddmått väsentligt ökas. I gengäld ger denna serie möjlighet till dagsljus i hygiennim, ev. klädkammare eller pentry. PLANSGRE B Serie C har pentrydel mot loftgång och entrésida samt bostadsrummet förlagt till motstående fasad. Våtenhet och ev. klädkammare har därför ett indraget läge. Planorganisationen framgår av figur 2.

PLÅNSERIG C 5.2.4 Möbelinnehåll

Som en given förutsättning för planstudierna bestämdes i samråd med ungdomsbostadsutredningen ett möbelinnehåll bestående av:

säng arbetsbord st01(ar) fåtölj soffbord (bokhylla)

Möblernas mått och deras inbördes placering har valts i enlighet med de studier som utförts av arkitekt SAR Alice Thiberg (SlB rapport Planutformning av bostadsrum). Vissa s. k. möbelrutor kan inom sig rymma flera olika möbeltyper och möbeluppställningar vilket garanterar att en planlösning med utgångspunkt från dessa rutor ger en hög grad av flexibilitet i möbleringen. sçreomuz zoN MED Möbelinnehållet framgår av figur 3 och 4, uvsssurzum, FÖQVBRING ocu EV. KOKENHET

5.2.5 Bostadsrum

Rummets mått har studerats med hänsyn tagen till ett givet möbelinnehåll och med hänsyn till en modulanpassning. Studium

180 SOU 1970: 43

FIGUR3 MÖBEUNNEHÃLL

90*21O :hem so: eo

AnaETsaoRD 80-160 SOFFBORD áonooøo)

aroma) 50x55

E*

.5o. BOKHYLLA, de

FGGLP 4 MÖBGLINNEHÃLL

MÖBELPUTOP EX.

4250+ --1----«éo+ I

JU 4.60 + 46o+ °.°

0 400. .1%.. - 1.60 - nx6o o v c 240

KQMBNATIONED AV RUTOR EX. 4.60 - 4.60 - (540

:H i: .

- 2.10 -400- .%u KDMBAV RUTOR GER FTT GENERELLT RUM

ALTEPNATD/A MÖBLERINGAR EX.

F19?? MOBLALTZ FINNS ADBETSPLATS OCH SJTTPLATS KAN SKIFTAS. n---a | t..a

U C_

[E

IQ

ALTEDNATNA oöpppLAcçmNeAn av ÖVEPVTA :ön EXTRA MÖBLER 00a.: uöesmåp (SFFRECKADE) SOU 1970: 43 181

FIGUR 5 BOSTADSRUMMFTS MÅTT HANSERIE A ocu c 3100 3400 3400 . 3700 4000

.8

FJ 11.5 12.4

E

40,5 +08 11.6

f_

ClE

424_

40.5 44.6

:Kau: 6 :a MED BL LGHJY D: ess: LGH :öv: aosnosnuwzre MXn PIANSERIE a STORA FASADMÃTT . 3400 . 3100 3400 - 5400

40a 44,5 11.9 42.6

44.7 42.4 429 43.6

182 SOU 1970: 43

av olika möbleringsalternativ har givit till 5.2.6 Förvaring

resultat ett stort antal olika rum. För den Varje lägenhet har försetts med minimum slutgiltiga redovisningen har valts de rum 60 X 60 cm kapphylleförvaring (1), 180 X som ur möbleringssynpunkt varit de bästa. 60 cm lclädförvaring (2), samt 60 X 60 cm Förslag till möblering redovisas för varje högskåpsförvaring av annat än kläder (3). lägenhet. Önskvärt är att klädförvaringen kan ökas Dessutom har varje rum testats vad av: till 240 X 60 cm. ser följande egenskaper: Förvaringen har lösts med kapphylla och Rummet skall kunna möbleras med arhögskåp eller med klädkammare utrustad betsbordet vid fönstervägg. med minst ett högskåp plus klädstång. Rummet skall rymma sittgrupp för sam- Varje lägenhet skall dessutom rymma bokvaro för fyra personer, där sängen ingår hylleförvaring (4) minimum 5 hyllmeter. i gruppen. Denna förvaring har lösts antingen med ut- Önskvärt är att rummet rymmer matrymme för högskåpsförvaring 60 X 60 cm grupp för fyra personer runt arbetsbordet. (önskvärt 120 X 60 cm) eller med bokhyllor Önskvärt är att rummet rymmer en extra fritt placerade på golv eller hängande på sovplats för en eventuell nattgäst. vägg. I de lägenheter där förvaring av art Redovisningen av dessa egenskaper är (4) saknas förutsätts möbelinnehållet komgjord i tabellform för varje lägenhet. pletterat med bokhyllor i någon form. Strävan efter en flexibel möblering samt Förvaringen framgår av figur 7. önskan att kunna ordna en sittgrupp runt

sängen har gjort att lösningar med sovalkov 5.2.7 Utrymme för personlig hygien uteslutits ur planstudiema.

Bostadsrummets mått framgår av figur Varje lägenhet har försetts med eget WC

5 och 6. och tvättställ samt dusch eller normalbad-

:le-un 7 FÖRVARING

ALT. 4 ENBART HÖGSKÅD

+ 2 =

06°

H ---J *E* ( 7* -__J .

. 50 . . 450 . .6o. . 60 . I c 4420

KAN EnsÅTrAs AV ALT 2 ü soxuyLLçmnv/:RING ;nanm KLADKAMMADE FÅ GOLV :us: vise

;M2

too + soxuvLLccönvApcNe - PÅ GOLV :ugn vlee

4.20 -60-

ALT. 3 KOMB AV KLADKAMMADC ocu HÖGSKÅP

* + w + +

E - 4 20

x

.6o. .cso. 3

48° (160)

S(OU 1970: 43 183

kar 160 X 70 cm. Någon standardskillnad eller i gruppkök. har ej ansetts föreligga mellan dusch och Lägenheter som saknar individuell kokbadkar. Det är däremot så att rummets och möjlighet förutsätts kompletterade med ett lägenhetens yta måste ökas om bad väljes gruppkök (standardnivå l) som delas av istället för dusch. Man kan därför ändå säga 10-12 boende där varje boende har en anatt lägenheter med badrum har en högre del på 3 m2. standard än lägenheter med dusch. Kokmöjligheten inom lägenheten är löst I samtliga planer är hygienutrymmet så med kokskåp utan särskild matplats (stanutformat att WC-stol och tvättställ kan ut- dardnivå 2) eller med kokskåp plus särskild nyttjas av rullstolsbunden person. matplats (standardnivå 3). Gruppkökets pla- Hygienrummen redovisas i planerna med nering har icke medtagits i dessa studier. eventuell överyta för stammar för rördrag- Kokskåpet består av en bänkenhet på miningar. nimum 120 X 60 cm samt överskåp 120 X Hygienutrymmet illustreras av figur 8 30 cm, utrustad med disklåda, kokhäll samt och 9. Kokskåpet kan kompletteras med kylskåp. ett högskåp 60 X 60 cm eller ges en längd - på 180 X 60 cm och rymmer då även ugn. 5.2.8 Kokmöjlighet matplats Kokenheten placeras antingen i avskilt Varje boende skall ha tillgång till kokmöj- pentry eller i anslutning till entréutrymmet. lighet antingen individuellt inom lägenheten Lösningar med kokenheten placerad i bo-

FIGUQ 5 HYGlENQLJM

45.

X

1 Ä \

& k

BESÖKSANPASSAII FÖR BEsöksANnAesAT FÖR FUNGERAD FÖR PEQMANENT RULLSTOLSBUNDEN PEQSON RULLSTOLSBUNDEN PCQSON 302m: pumsropssunozw pEpscN

KAN 55505 AV HANDIKAPRAD, KAN sssos AV HANDIKAPPAD OM BADKAPET UTBYTS MOT DUSCH. ÄVEN MED BADKADET KVAR

FIGUP 9 LJYGIENPUM EX. EX. BADQUM .DUSCHQUM

1900 4800 .

i 8 i* ä 1

i 4600 Ä

LJYGIENRUMMEN REDOVISAS n PLANERNA MED ÖVERYTA FÖR sv. STAMMAR.

184 SOU 1970: 43

stadsrummet har ansetts icke önskvärda från Källarvåningen har antagits helt utschak-

ungdomsbostadsutredningens sida. tad. En konstant del har beräknats inredd

Matplatsen är dimensionerad för 2-3 per- innehållande pannrum, tvättstuga, skydds-

soner och alltid förlagd utanför själva bo- rum, toalett och fastighetsförråd.

stadsrummet. Byggnadsstommen har antagits utförd en-

ligt följande:

5.2.9 Kollektiva bostadskomplement källargolv stålglättad betong

förutsätts våningsbjälklag stålglättad betong Varje lägenhet ha tillgång till olika kollektiva där förråd vindsbjälklag betong, värmeisolebostadskomplement, och tvätt- och klädvårdsmm ring är nödvändiga yttertak takstol, panel, papp, komplement samt _sällskapsrum, hobbylokaär önskvär- tegel ler, bastu och motionsutrymmen källaryttervägg betong, isolering, ceda komplement. av de kollektiva bostads- mentputs Omfattningen våningsyttervägg betong, mineralull, komplementen framgår till en del av grunfasadtegel derna för kostnadsjämförelsen och får i övmellanvägg, bärande betong rigt lösas i varje enskilt fall. mellanvägg, ej lättbetong

bärande

loftgång stålglättad betong 5.3 Förutsättningar för kostnadsjämförelser loftgång, räcke fasadtegel Kostnadsberäkningarna har utförts i enlighet betongtrapplöp, cetrappa med bostadslånekungörelsens anvisningar mentmosaik

för beräkning av låneunderlag och pant-

värde. Grundläggningsförhållandena har förut- Beräkningarna innefattar endast byggsatts vara av goda med en grundläggning nadskostnader. Sålunda har inga kostnader enkelt utförande. för exploatering, finplanering eller bilupp- Inredning jämte ytbehandling av väggar ställning inräknats. och tak samt golvbeläggning har beräknats De jämförande kostnadsberäkningama är efter normal standard. gjorda med lägenheterna förlagda i ett konsker konventionellt med ol- Uppvärmning ventionellt hus med rektangulär planform, jeeldad panna och radiatorer. tre våningsplan och 20 lägenheter per plan. Ventilationsanläggningen består av en me- De vertikala kommunikationerna har bekanisk fläktanordning för evakueringsluft räknats med hänsyn tagen till gällande med fläktkammare på vinden. brandbestämmelser vad gäller maximering Den Sanitära utrustningen har beräknats av våningsyta per trapphus samt vad gäller varm- och vara av normal standard med nödutrymningsvägar. Trapporna har där bokallvattenledningar i koppar. stadsdjupet så tillåtit, utförts med raka Stark- och svagströmsinstallationer har trapplöp. Kommunikationsytan är inräknad beräknats vara utförda i normal standard .i våningsytan. och utformning. Samtliga fasta armaturer Ett gemensamt utrymme för klädvård och i såväl bostäder som gemensamma utrymstädredskap per våningsplan ingår i kostnamen ingår liksom även signalanordning och derna samt är inräknat i våningsytan. tomrör för tele till varje bostad. Likaså in- För de lägenheter som saknar egen kokgår centralantenn för radio och TV i beräkmöjlighet (standardnivå 1) är räknat med ett ningarna. gruppkök på 30 m? per 10 lägenheter. Köks-

ytan (3 m? per lägenhet) är inräknad i lä-

genhetsytan.

SOU 1970: 43 185

5.4 Redovisning Extra sovplats 5.4.1 Redovisning av lägenhetsplaner Definierad som möjlighet att i rummet ställa Lägenheterna redovisas med planer i skala en extra säng utan att denna kommer med 1:100 och med förslag till möblering av långsida mot fönstervägg. rummen i skala 1 : 200. l: Ryms ej Dessutom visas exempel på insprängning 2: Ryms med »klämda» funktionsmått av lägenheter i några typiska lamellhuspla- och en ev. ommöblering ner i skala l: 200. 3: Ryms, dock med en ev. ommöblering I betänkandet redovisas en begränsad del av utredningsmaterialet. B Lägenhet För varje lägenhet redovisas i tabellform rummets egenskaper, utrymme för förva- Förvaring ring, utrustning för personlig hygien, utrust- Definierad som kapphylla plus antal högning för matlagning, rumsyta, lägenhetsyta skåp eller klädstångslängd i klädkammare samt byggnadskostnad uttryckt i relationstal. samt ev. förvaringszon, 60 cm, för böc- Ytor och kostnader redovisas i m2 och reker o. d. lationstal medan övriga egenskaper redovi- 1: 5 60 cm sas i kodforrn enligt följande uppställning. 2: 6 X 60 cm A Bostadsrum 3: 7 X 60 cm 4: 8 60 cm eller mer M öblerbarhet

Definierad som antal rimliga placeringar av H ygienrum sängen. l: En placering Definierat som duschrum eller badrum. 2: Två placeringar 1: Duschrum för rullstolsbunfungerande 3: Tre placeringar den person 4: Fyra eller fler placeringar 2: Badrum besöksanpassat för rullstolsbunden person och genom utbyte av badka- Sittgrupp ret mot dusch fungerande för rullstolsbun- Definierad som samvarogrupp för fyra perden person soner, där sängen ingår i gruppen. 3: Badrum fungerande för rullstolsbunl: Sittgrupp med en fåtölj och en stol, den person dock ej samtidigt med ljus arbetsplats 2: Sittgrupp med två fåtöljer, dock ej Kokmöjlighet samtidigt med ljus arbetsplats 3: Sittgrupp med en fåtölj och en stol Definierad som kokenhet inom lägenheten samtidigt med ljus arbetsplats eller del i gruppkök. 4: Sittgrupp med två fåtöljer samtidigt 1: Gruppkök med ljus arbetsplats 2: Kokskåp i anslutning till entré utan separat matplats Matplats 3: Pentry (ljust) utan separat matplats Definierad som matgrupp för fyra personer 4: Kokskåp i anslutning till entré med serunt arbetsbordet. parat matplats 1: Ryms ej 5: Pentry (ljust) med separat matplats 2: Ryms med »klämda» funktionsmått och en ev. ommöblering samt extra stolar 5.4.2 Redovisning av kostnader 3: Ryms men extra stolar förutsättes 4: Ryms, samt lägenheten rymmer även För varje lägenhet redovisas: fyra stolar fasadlängd

186 SOU 1970: 43

djup och därmed kommunikationsytan minskas våningsyta blir serie B:s lägenheter avsevärt billigare. lägenhetsyta Av kostnadsjämförelsen framgår också, byggnadskostnad per lägenhet att lägenheter med gruppkök är dyrare än byggnadskostnad per m2 lägenhetsyta motsvarande lägenheter med kokskåp. Detta Ytor redovisas dels i m2 dels i relations- beror på att så pass stor yta som 3 m? uttal. Kostnaderna redovisas i relationstal. För görande del i gruppkök inräknats i lägenrelationstalsberäkningen har lägenhet 5c an- hetskostnaden för lägenheter utan egen koktagits ha värdet 100.0. möjlighet. om byggnadskostnader per lä- Uppgift i anslutning till redovisgenhet har angivits ningen av planerna. Samtliga uppgifter återfinns i tabell 5.1. Jämförelse mellan relativa kostnaden för serie A, B och C samt för respektive standardnivå 1, 2 och 3 redovisas i diagram 5: 1 och 5: 2.

5.4.3 Kommentarer till materialet Av framgår, att de olika planexemplen breddmåtten vid serie A och C ger olika konsekvenser för entréutformning och möblerbarhet hos bostadsrummet. Breddmått 3100 medger endast duschrum. Förvaringen måste lösas med klädkammare. Breddmått 3400 medger duschrum och garderober i entrézonen, men då kan inte placeras med långsida mot innersängen vägg. Placeras dörren i hörn ryms badrum och sängen kan placeras med långsida mot I gengäld måste förvaringen löinnervägg. sas med klädkammare. Breddmått 3700 medger duschrum och garderober samt sängen placerad med långsida mot innervägg. Lösning med badrum är ur måttsynpunkt olämplig. Breddmått 4000 medger alltid badrum och garderober i entrézonen samt sängen placerad med långsida mot innervägg. Vidare framgår att rummets breddmått eller djupmått bör vara 4000 för att sängen skall kunna placeras med kortsida mot innervägg. Av kostnadsjämförelsen framgår, att serie B är dyrare än serierna A och C, detta beroende dels på det stora fasadmåttet dels på en stor erforderlig korridoryta. Kan lägenheterna i serie B förläggas insprängda

SOU 1970: 43 187

LÄGENHET A.4.1a.

RLMSYTA 10,5 m*

möasnaApus-r 4 SITTGRLPD 4 mrpuas s EXTRA SOVPLATS 2

LKGENuCrsYrA 48,0...? (ønâ)

:Zänvmue 4 LIYGIENRUM 4 KOKMÖJLIGHEI 1

Bvsen. KOSTN. 251.744_ 94,5

LÃGENHET A120.

, 4000 . PUMSYTA 42.9 MösLmzamum sn-renupp MATPLATS EXTRA SOVPLATS

LÅseNumsyTA

FöwvAnNG 2450 HYGIENRUM

5300 kokmbausurr

a.: § I BYGGN. KOST N. DEL .TAL 401, 7

R n

SOU 1970: 43 189

LÃGENLJET A.1.2b

_ _ 3700 _

RUMSYTA 41,9 m2 449 MÖBLERBARHET 2 SFTTGRUPP 4 MATPLATS 3 EXTRA SOVPLATS :s O 3 ° LÄGENHETSYTA 49.6(+ 3) m2

Föm/Arzlm; 4 o uyGasNnLIM 1 o 2150 90° .säd KOKMÖJLIGHET 1 3 8 I l ______ __ I.- , 1 4

1%

60° BYGG-N. KOSTN. J 251.311_ 96,2

§4

. I I

(U

49,6

Gå

:Em

5%

EE

190 SOU 1970: 43

LÃGENHET A.1. 3a.

RUMSYTA 41,6 m2 mösLsnsmt-asr z SWTGPUPP 3 MATPLATS EXTRA SOVPLÄTS 2

3400 LÃGENLJETSYTA 24,1 (+3) m? :öpvmme 2 uyensmpuu 3 KOKMÖZILIGHET 4

71OC

BYGGN. KOSTN.

4?OO

_ 5251_TAL 406. 5

_T :U

å

,säga

DU

LQ

SOU 1970: 43 191

LÃGENl-IET Aiöd

3400 RUMSYTA ö U”. än MÖG_EQBADHET snwspupp

*Nam

MATPLATS :xrm SOVPLATS

LiåscNurrsyrA 22,0 (+5) m2 CÖPVARING_ 2500 HYGICNPUM . KOKMÖJLIGHET

7100 BYGGN. KOSTN.

DCLTAL. 99_ 8

7-25

192 SOU 1970: 43

LÃGSNHET A.2. 4a. , 3400 RUMSYTA 41.6 m* MÖBLEREARHCT 1 SITTGRLSPP 1 mmm-s 3 EXTRA SOVPLÅTS 2

Llssznucrsyw-A 22,4 m- FÖRVARING 4 uvsampum 4 koxMbaLaeuir 2

BYGGN. KOSTN. RELTAL 77.5

SOU 1970: 43 193

13-014003

LÃGENLGT A. 2.50.

4000 . pwsw-A 12,4 m* 42.4 a srmspupp 4 MATPLNS 4 EXTRA SOVPLATS 2

§ LÅGENHFTSYTA 24, e m2

2450 900 950 FÖQVARXNG :s . HYGIENQLM 2

3 KOKMÖJUGHEI 2

6200 Leo duo

_l BYGGN. KOSTN. å_ V { RELTAI_ 406,7 G

.wrp _T-l

194 SOU 1970: 43

LÅesuurr A. 2. sc

, 3700 RUMSYTA 14,5 m2 MÖBLERBARHET SITTGDLPP

NJLÅN

MATPLATS EXTRA SOs/PLATS

LÃGENHETSYTA 22,9 m2 :öm/manus HYG! :Npw xomöaueusT

BYGGN. KOSTN . RCLTAL

§23

SOU 1970: 43 195

RUM SYTA 40. 6 m* MÖBLERBARHET 4 arm-snopp 4 MATPLATB 4 EXTRA sovpuxs 2

LÃGENumsYrA 24,4 m2 FÖRVARING 4 umsnnum 4 KOKMÖJLIGHET 4

71100 BY KOSTN. RCLTAL 403.0

196 SOU 1970: 43

LÃGENLJET A. a. sa 4000 DUM SYTA MÖBLEQBARLCET SITTGRUPP MATPLATS EXTRA SOVPLAT$

LÄGENHGTSWA FÖRVARING uyc-usmam xoxmbaueusr

BYGGN. KOSTI 1. RELTÅL 442,9

SOU 1970: 43 197

LÄGENHGT A. s. ac

nwswA _ 44.5 m*

MösmnaAnÃ-IHT : 2

srrrsnuPP 4 uATpuws 4 EXTRA SOVPLATS 2

LÄGENHEIBVTA. 25,2 m2 FÖRVAHNG - :s unumnum »1 KOKMÖJUGHET 4

BVC-BGN. KOBTN. RELTÅL 408.4

198 sou- 1950: 43

LÄeéNuzr a. 1. 7a.

. 5260 _

. 44 , 9 m* RuMsYrAj _.

MÖBLEDBARHET 2 san-snus» 3 MATPLATs 3 EXTRA SOVPLATS 3

LIpc-:NHWSYTA 49,2 (+3) m*

Fömmaus 1 HYGENRUM 1 KOKMÖJLIGHET 4

19_ 2 BMSGN. men. s QELTAL .101.2

SOU 1970: 43 199

:januar a 4. 40a

nLMsvrA 12.9 m2 MöeumaAnuL-r 4 srrrenwp 5 MATPLATö s EXTRA sovpLA-rs a

LÄGFNHCTSYTA 22.0 (+5) m2 wänvuams 4 uvsecuwm :s KOKMÖJLIGHET 1

syseuxosm. man_ 409.0

SOU 1970: 43

LÄGENLICT a. 2.110.

6400 RLMSYTA 12.4 m7 ZX! 1001800 å” MÖB.EDBARHET 4 srrrenupp a MATPLATS 2 EXTDA SOVPIATS 2

218)

4000 Lkszwuzrsvrzx 25.6 m:

FÖDVAMNG :s uycumnusn 2

vsoøäx

KOKMÖJLlGl-JFI 2

BYGGN. KOSTN. RELTAL. 116_ 4

25.6 SOU 1970: 43 201

LÃGENHET a. 2 11 b , 6400 .

FXTRA SOVPLÄFS1

IÅGENHETSYTA 25.1 m2 FÖQVADING 3 uveamswm 4 KOKMÖJUGLJFF 2

23.? sysewxosm n-:LTAL 410.6

202 SOU 1970: 43

LÄGENHET s, 2. 12a.

7000 , I, samsyn: 12.4 m2 A125 wlöspsnaøszzsarr 4 SlTTGRUPP 3 MATPLATS 2 EXTRA SOVPLÅTS 2

LÃGENHGTsYTA 28.0 m2

FÖRVARING :s uyenzunw 2 KOKMÖJLIGHET a

BYGGN.KOGTN. RELTAL 423,9

U*

ñâ

sou 1970: 43 203

LÃGENHCT e. 2.12b

6700 RUMSYTA 11,s m2 Möexsneuzum :s sarrepupp a MATPLATS 2 EXTIQÅ SQ/PLATS 1

LÃGENHET a. a. 45a

7600 ,

nwsvm 123m* 124 :mo :oda H å_ u I] _ MÖBLEQBARHFT 4 sarreraupp s 8 MATPLATS 2 å EXTRA sex/PLATS 2 a

X

. - Llecuunrrsw-A :5o,4m2 å - \ :bax/Anne :s å L-WGiENRLJM 3

E KOKMÖJLJGHET 5

2 /1 | 100 4900

§1 K avses: KOSTN.

30.4 RELJ-ÅL. 131,5

SOU 1970: 43 205

LÄGENLJET 53.15k:

RUMSYTA 14, s m2 Möaøzemucr :5 søwwsmpp a MATPLATS 2 EXTRA 30VPLAT$ 2

3700 LÄssuuçrevrA zenml

uyeamøzw 1 KOKMÖJJGHFI 5

28,1 ayeeuxosm. 025mm_ 425,2

206 SOU 1970: 43

LÄGENHCT aa. 46a. . 5500 . RUMSYTA 11,6 m? »4 4 a 4 2

BYGGNKOSTN. RCLTAI... 422.0

SOU 1970: 43 207

LÄGENHGT c. 3.180.

0 3400 0 - I nuMavrA 11,65» M Mbetspauauzr 2 arm-snopp :s MATPLATS 4 norm.. :ox/pmm 2_

3 LÄGENHETSYTA 34.7 m* FÖRVAHNG 2 uyeamnum a KOKMÖOUGHET s

8 IJ” BYGGNkOSTN.

êåL-“j

.JB

é

rumláal.-

DE]

3 SOU 1970243

LÄGENHET c. a. mb g 5400 RUMSYTA 40,5 m* MÖBLEQBAQUCT 2 swrenupp 3 MATPLATS 2 EXTRA SOVPLATS 1

LÅGENLIETSYTA 54.6 m2 Fönvmwe 2 uyescyntm 4 KOKMOJUGHET 5

sveeu. KOSTN. RELTAL. 416.em7-

1020 SOU 1970: 43 209

l 4-014003

LÄGENHET c. 319g

4000 . PUMSYTA 42.4m7- 12.4 MöBLEnaApusT 3 STTGQUPP 4 MATPLATS 4 :xTpA SOVPLATS 2 8 ñ LÄGENHETSYTA 252.0 m2 2150 Å. 950 FÖQVADING a_ g HYGIENPUA 3 * . r KOKMÖJLlGL-JET 5 4

å _ _,_ m °°° 6°° sysermxosrm. å . 251.114_ 422.3

E

100 .

Emm

M

§

210 SOU 1970: 43

LÄGENUET c. 3.491:

. 3700 , PUMSYTA 41,5 m2 MÖBLIZQBAQHET 2 SITTGQUPP 4 MATPLATS 4 EXTDA $OVFLAT$ 2

LÅGENHETSYTA 29.6 m1 FÖRVARING a uvençupuM 4 KOKMÖJUGHET s

BYGGNKOSTN.. _ pel.. TA_L 11653

SOU 1970: 43 211

EXEMPEL BK INSPRÃNGD LÃecNuzr espn; A

- 3900 - 4200 o 3600-4200 o

EXEMPEL_ FÅ INSPRÄNGD LÃezNurr sem: B 5400-8100 -ZEO-EOO c 3300-3900 n 5300-3900 - 2700-3300 -

3900-4200

4800-2100»

- n . 3900 0 27-00 -4800-3000-3300-4600- 2700 3700

Tabell 5: 1 Mått och kostnadsuppgifter för olika kravnivåer med relationstal.

Byggnadskostnad Mått ytor Per m2 Fasad- . .. lägenhets- Våmngsyta Lagenhetsyta längd Djup Perlgh yta Lägenhets- I beteckning m m m” re1.ta1 m* reLtal reLtal reLtal

1 2 3 4 5 6 7 8 9

A. 1.1a* 3,40 5,30 30,5 94,1 21,0 91,7 91,8 100,0 1b » 5,60 31,7 97,8 22,0 96,1 93,8 97,5 lc » 5,90 32,8 101,2 23,1 100,9 95,7 94,8 2a* 4,00 5,30 34,6 106,8 24,2 105,7 101,7 96,2 2b* 3,70 » 32,5 100,3 22,6 98,7 96,2 97,4 3a* 3,40 7,10 37,4 115,4 27,1 118,3 106,5 90,0 3b » 7,40 38,6 119,1 28,2 123,1 108,3 87,9 3c » 7,70 39,7 122,5 29,2 127,5 110,3 86,5 3d* 3,10 7,10 34,8 107,4 25,0 109,2 99,8 91,4 3e » 7,40 35,9_ 110,8 25,9 113,1 101,7 90,0 31 » 7,70 37,0 114,2 26,9 117,5 103,5 88,0 A. 24a* 3,40 6,50 31,2 96,3 22,1 96,5 97,5 101,0 4b » 6,80 32,4 100,0 23,1 100,9 99,6 98,7 4c » 7,10 33,6 103,7 24,1 105,2 101,7 96,6 5a* 4,00 6,20 34,7 107,1 24,8 108,3 106,7 98,5 5b » 6,50 36,0 111,1 26,0 113,5 109,0 96,0 50* 3,70 6,20 32,4 100,0 22,9 100,0 100,0 100,0 5d » 6,50 33,7 104,0 24,1 105,2 102,2 97,1 A. 3.7a 3,70 7,10 36,2 111,7 26,3 114,8 110,2 95,9 7b* 3,40 » 33,6 103,7 24,1 105,2 103,0 97,9 7c » 7,40 34,8 107,4 25,2 l 10,0 105,1 95,5 7d » 7,70 36,0 111,1 26,2 114,4 107,1 93,6 8a* 4,00 6,80 37,4 115,4 27,2 118,8 112,9 95,0 8b » 7,10 38,8 119,8 28,4 124,0 115,2 92,9 8C* 3,70 6,80 34,9 107,7 25,2 110,0 108,4 98,4 8d » 7,10 36,2 111,7 26,3 114,8 110,5 96,2

B. 1. 9a* 5,20 3,70 33,8 104,3 22,2 96,9 101,2 104,4 9b 4,90 » 32,3 99,7 21,1 92,1 97,8 106,1 10a* 5,50 4,00 37,1 114,5 25,0 109,2 109,0 99,8 l0b 5,20 » 35,5 109,6 23,8 103,9 105,8 101,8 B. 2.11a* 6,40 » 37,8 116,7 25,6 111,8 116,4 104,0 llb* » 3,70 35,7 110,2 23,7 103,5 110,6 106,8 12a* 7,00 4,00 41,1 126,9 28,0 122,3 123,9 101,3 12h* 6,70 3,70 37,3 115,1 24,8 108,3 115,1 106,2 B. 3.15a* 7,60 4,00 44,3 136,7 30,4 _ 132,8 131,3 98,9

118,0 88,0 Dessa lägenheter redovisas i bildmaterialet.

Diagram 5:1 Jämförelse mellan relativ kostnad per lägenhet för serie A, B och C sazsnt för respektive standardnivâ l, 2 och 3. ELTAL 430--

115--

410 s-

105-.-

v5 94 93 92 m3 LY

Diagram 5:2 Jämförelse mellan relativ kostnad per m lägenhetsyta för serie A, B och C samt för respektive standardnivâ l, 2 och 3.

4a492b”2*s"ä_o":á5'

Internationell översikt

Norden renheter av ungdomspensioner m. m. i Köpenhamnsområdet sedan 1960-talets början. a) Den danska ungdomsorganisationen Emellertid har det visat sig att även i andra UNGBO större städer i Danmark finns behov av sär- Landsföreningen UNGBO består av intres- skilda insatser för ungdomens bostadsförsenter för olika kooperativa bostadsföre- sörjning. ningar i Köpenhamn; samorganisationen för Vid utgången av 1968 disponerade UNGallmännyttiga bostadsföretag, kommunala BO 800 rumsenheter. Ett projekt planeras myndigheter och Danska Statens Social- även med 300 rumsenheter på Grönland. forskningsinstitut. Dess uppgift är att i samråd med bostadsföreningar producera och Bostädernas utformning förvalta bostäder för ungdom. Målsättningen är att verka för främjande av barns och Som exempel på utformningen kan nämnas ungas trivsel i det moderna samhället. anläggningen vid Englandsvej på Amager. Föreningen har till uppgift att vägleda vid Den ingår i ett bostadsområde, som i färprojektering och uppförande av barn - och digt skick kommer att omfatta 1 800 lägenungdomsinstitutioner, med särskild vikt på heter, skola, barnstugor, fritidscentrum, bubarn - och ungdomshotell (-pensioner), samt tikscentrum, servicehus med restaurang, småbostäder avsedda för unga (hybler). Or- budcentral m. m. ganisationen skall kunna driva sådana insti- Antalet ungdomsbostäder i området upptutioner och sörja för boendeservice. går till 265. De finns utspridda i botten- Föreningen är godkänd av socialministe- våningen av områdets källarlösa hus. De är riet att utöva bam-avårdande verksamhet. fördelade på sektioner om vardera 3 ä 4 Detta hindrar icke att arbetsuppgifterna är rum försedda med ett förrum med gardebåde bredare och smalare. Till exempel kan rob och tvättställ. Till varje sektion hör ett verksamheten omfatta ungdomar i allmän- badrum, ett städ- och förvaringrsum samt het men även handikappade ungdomar kan en toalett. Tre sektioner (9-12 lägenheter) få speciell hjälp. delar normalt på ett samlingsrum med pent- Styrelsen är sammansatt av forskare och ry, vissa sektioner har dock eget pentry. I representanter från centrala och lokala so- liknande anläggningar som projekteras f. n., ciala myndigheter, kooperativa och allmän- planeras toalett till varje rum och eget samnyttiga bostadsföretag. lingsrum till varje sektion. Rummen är av UNGBOs första egentliga verksamhetsår Varierande storlek (12-15 m2). var 1967/68, men bygger på tidigare erfa- UNGBO hyr bostäder för ungdom från

216 SOU 1970: 43

som byggt och projek- endegrupper under överinseende av socialkooperativa företag terat bostäderna. Insatsema, ca 6 %, har rådgivare. Den sociala betoningen är såleslagits ut på övriga bostäder i området. des mycket stark. inkluderar enkel möblering, lyse, De sökande rangordnades i första hand Hyran värme, sänglinne, städning av gemensamma efter behov av egen bostad bedömt mot bakmjölk och varm mat 5 dagar i grunden av aktuella boendeförhållanden. I utrymmen, veckan. Beroende på rumsstorlek kan hyran andra hand eftersträvades en representativ variera, f. n. är den 275 Dkr för de minsta köns- och yrkesfördelning. De inflyttande rummen och 425 Dkr för de största. Vid fördelade sig i olika avseenden enligt föli inflyttningen erläggs en depositionsavgift jande: motsvarande två rmånadshyror. Detta belopp Kön: återbetalas vid avflyttning med avdrag för kvinnliga 58,5 % eventuell hyreseftersläpning. manliga 41,5 % Principiellt skall driften vara självhä- Ålder: rande genom hyresintäktema. Landsföre- 17-18 år 25 % ningen har för sin verksamhet under 1968 19-20 år 50 % 21-24 år 25 94, fått bidrag från stat och kommun med 60000 Dkr och från en social bidragsfond Sysselsättning:

tet. Tillfälliga övernattningar är däremot de yrkesverksamma 8 % boendes ensak. All områdesservice är till-

gänglig för ungdomsbostädemas hyresgäster Mdnadsinkomster: utan egen inkomst eller understödd av på samma villkor som för övriga boende.

som gästrum. Dessa utnyttjas dels för till- 1 000-1 200 Dkr % fälliga gäster hos familjerna i området, dels 1 200- 18 % för ut- och inländska ungdomsgrupper av Sociala förhållanden: olika slag vid kortare besök i Köpenhamn. barn till ensamstående 48% Vid underbeläggning lånas rummen ut till föräldralösa 15 %

Huvudbangårdens hotelltjänst. Alla hus inom området är elementbyggda. stod eller hade stått un- 24 % av samtliga Standardiseringen är långt driven. Varje av bamavårdsmyndigheter. En der tillsyn trapphusplan omfattar tre lägenheter av vil- andel av de inflyttade kom övervägande ka den minsta helt eller delvis kan föras hem - delade sovfrån mycket trångbodda till någon av de andra respektive delas mel- rum med föräldrarna, ofta i lägenhetens enlan dessa. Upptagning av nya dörrar har da rum etc. förberetts och kostar 150 Dkr att genomfö- Av olika skäl dominerar kvinnorna vid ra. I de större lägenheterna kan vardagsrum- UNGBOs anläggningar (samma gäller för met genom en flyttbar vägg delas i två rum ungdomshotellen i Stockholm). De unga eller behållas som ett stort rum. kvinnorna bor längre tid och blir genomsnittligt sett äldre hyresgäster än de manliga (som ofta får avbryta sin boendetid Efterfrågan och de boendes sammansättning Maximiålderna för bop. g. a. militärtjänst). Vid en första utannonsering av 176 st mm ende hos UNGBO är 25 år. söktes dessa av över 2000 i Kö- Det anses vara nödvändigt att de boende personer Platserna fördelades socia- har inkomster som motsvarar 800 Dkr/ måpenhamn. enligt la kriterier. sker i olika bo- nad för att de skall kunna betala ca 325 Fördelningen

SOU 1970: 43 217

kr/ månad för ett mindre rum inkl. viss anläggningskostnaden genom Husbanken. kost och service, förutom personliga utgif- Resterande täcktes genom tillskott från ter. De flesta (5/7) kunde detta. kommunerna (8 000-10 000 NKr per rum), institutioner och gåvor från näringslivet. Tomter ställdes kostnadsfritt till förfogande Övrigt av berörda kommuner. I slutet av 1950-talet UNGBO bedriver vid si- blev det klart att Studentförbundet inte mäk- Landsföreningen dan om denna uthyrning en kombinerad tade att på detta sätt finansiera utbyggandet och av studentbostäderna i det tempo som det pensionats- övervakningsverksamhet bland ungdomar under 18 år. Ett trapphus starkt stigande behovet gjorde nödvändigt. om 7 våningar har iordningställts med 7 Studenternas bostadsfråga togs därför upp uthymingsrum och ett gemensamt större i statsbudgeten för år 1961-62. Ett förhålrum. Detta motsvarar två vanliga lägenhe- landevis stort byggprogram om ca 11000 ter. Den tredje lägenheten av en rumsenheter för studenter och seminarier disponeras övervakare, avlönad av staden. Systemet som staten hade ansvar för planerades. Stahar visat sig vara billigare och ge en snab- ten skulle tillskjuta ett kapital på 50 % och bare rehabilitering än institutioner med mot- 50 % skulle utgå som lån från Husbanken. svarande uppgifter. Utbyggnaden av dessa bostäder har skett i UNGBO är ett intressant exempel på den takt som byggklara tomter har kunnat möjligheten att variera utbudet av skilda ställas till förfogande. Det har visat sig vara typer av ungdomsbostäder. De olika förvalt- svårt att få fram erforderliga tomter och ningsenhetema varierar i omfattning mel- staten har därför måst delta i anskaffandet lan 10 och 200 rum. Verksamheten är un- av dessa. Under åren 1961-1969 har över der uppbyggnad och har starka sociala drag. statsbudgeten beviljats drygt 102 miljoner Blandningen av såväl socialmedicinska som NKr för uppförandet av studerandebostäder bostadssociala uppgifter kräver stor insats vid universitet, högskolor och seminarier. av fackutbildad personal. Ca 8 300 rumsenhter har uppförts av pla- Inom UNGBOs förvaltning finns olika nerade drygt 11 000 rumsenheter. bostadstyper med varierande grad av indi- Studentförbundet i Oslo har etablerat en viduellt boende. Möjlighet skall finnas att egen byggnads- och arkitektavdelning, som inom organisationens ram erhålla bostad bl. a. har utarbetat normer för rummen. Båmed successivt standard de dessa normer och fördelningen av statshögre och grad av individualitet. Genom detta fostras de unga bidragen diskuteras mellan de olika studenttill »boendemognad» som också är ett mål och undervissammanslutningama. Kyrkoför organisationen. ningsdepartementet fastställer i samråd med finansdepartementet den övre gränsen för kostnad per rum vid fördelningen av statsb) Den norska statliga ungdomsbostadsutbidragen. redningen Frågan om bostäder för elever vid yrkes- I september 1969 tillsatte Kommunal- og och fackskolor, som fylkena för det mesta Arbeidsdepartementet en statlig kommitté har ansvaret för, togs upp i stortinget för med 9 ledamöter med att utreda 1967-68 i samband uppgift budgetåret med bidrag vissa problem beträffande bostadsförhållan- till skolungdom och studenter. Det uttalades den för studenter och övriga elever i icke- då, att man bör söka att placera dessa skoobligatoriska skolor, samt lärlingar. Bak- lor så att de flesta av eleverna kan bo hemgrunden till tillsättandet var följande. ma, men att det i åtskilliga fall, särskilt för Utbyggnaden av studenthemmen i Norge de tekniska skolorna, blir nödvändigt att tog fart under slutet av 1940-talet. Under skaffa fram särskilda rum. Ansvaret för detperioden 1950-1960 lämnade staten hjälp ta borde i första hand tillkomma skolans i form av lån med upp till 55-60 % av huvudman, eventuellt i samarbete med den

218 SOU 1970: 43

kommun där skolan är belägen. I åtskilliga Övriga länder fall har statsbidrag getts till elevhem vid dessa skolor under anslaget till kommunala Genom hänvändelse till vederbörande deskolbyggnader. I betydande grad har Hus- partement i fem övriga länder har vissa banken bidragit till finansieringen, särskilt uppgifter inhämtats om åtgärder för främsedan det våren 1969 blev tillåtet att lämna jande av ungdomens bostadsförsörjning. De lån till bostäder för elever vid alla icke-obli- erhållna upplysningarna hänför sig mer eller gatoriska skolor (tidigare åldersgräns 19 år) mindre direkt till de i hänvändelsen till deliksom till kollektivhushåll. partementen refererade huvudsynpunkterna har funnit det i direktiven för ungdomsbostadsutredningen. Kommunaldepartementet Uppgifterna är inhämtade och sammannödvändigt att ta upp till behandling de särskilda som finns för ställda av f. d. byråchefen Just Gustavsson, bostadsproblem speciella kategorier av bostadssökande, (ensam- bostadsstyrelsen. stående vuxna, äldre, handikappade, sjömän etc.). Kommunalkommittén i stortinget har a) Västtyskland även understrukit betydelsen av att utreda Något statligt stöd till anskaffning av booch främja bostadsbyggandet för grupper städer för förvärvsarbetande ungdom synes med speciella behov. icke förekomma. Däremot har på grund av Studentbostadsbyggandet har hittills geden katastrofala bristen på bostäder för nomförts till största delen i form av stora studenter vid krigets slut och den därefter projekt, vilket kan ha varit berättigat med följande masstillströmningen till universitet hänsyn till rationellt byggande och drift. och högskolor offentligt stöd till student- Frågan har emellertid uppstått om det inte bostadsförsörjningen framstått som en vikvore bättre ur miljösynpunkt att i större eltig uppgift. ler mindre utsträckning integrera student- I november 1969 hade förbundsbostadsbostäderna i vanliga bostadsprojekt. ministern att i förbundsdagen besvara en Med utgångspunkt från aktuella och förutfråga om förbundsregeringen hade möjlighet sebara behov av särskilda bostäder för stuatt enligt lagstiftningen om bostadsbidrag denter, elever vid icke-obligatoriska skolor subvention till (Wohngeld) eller genom samt praktikanter skall den statliga ung- till ökat utbud av bohusägare medverka domsbostadskommittén: för studenter vid sidan om studentstäder a. Diskutera och komma med förslag be- bostadsbyggandet (uppförande av studentträffande standard och kostnader som bör hem, Studentenwohnheime). Genom nyligen ligga till grund för de närmaste årens byg- gjorda undersökningar hade konstaterats att gande, eventuellt differentierat med hänsyn det fortfarande rådde tryckande bostadsnöd till de boendes ålder och utbildningens art. bland studenterna. Förslagen bör klarlägga de ekonomiska kon- I sitt svar konstaterade ministern att sekvenserna för de studerande, stat och Wohngeld inte kan utbetalas till medlemkommun, samt lägga vikt vid att ge en rim- mar av familjehushåll som endast tillfälligt lig balans mellan de olika kategorierna av bor utanför och som sådana behemmet, studerande. traktas ogifta studenter under sin vistelse av stu- vid universiteten. om b. Utreda frågan om integration Frågan möjligheten dent- och elevbostäder i vanliga bostadspro- att lämna all ungdom som undergår något av bo- - ej bara studenter - ett jekt, samt om eventuell integration slag av utbildning städer för studenter och elever. Kommittén bidrag till bostadskostnadema är emellertid bör behandla olika och sedan länge föremål för samråd med förorganisationsformer i nödvändig utsträckning utarbeta organisa- bundsländernas bostads- och utbildningstionsplaner och föreslå ändringar i existe- ministrar. Enligt förbundsbostadsministems rande bestämmelser. uppfattning bör kostnaderna för bostad utan-

SOU 1970: 43 219

för hemorten betraktas som en del av utbild- a) Kapitalmarknadsmedel samt rän-

Förbundsregeringen är emellertid mycket I förbundsländerna varierar proportionen angelägen om att söka ställa förbundsmedel mellan medel från de s. k. ungdomsplanerna till förfogande för att väsentligt förbättra de studerandes Väsent- och statliga byggnadslån. Medverkan från bostadsförsörjning. förbundet fördelar sig så, att en mindre ligen sker detta genom byggandet av särdel kommer från bostadsdepartementet (meskilda studenthem. Ministern har emellertid del från återbetalning av förut beviljade varit och är alltjämt inställd på att med

lån, Rückflussmittel), 6,5 %, och återstoden hjälp av lån från förbundet främja tillkomsav de 40 % från Bundesministerium für ten i de olika förbundsländerna av bostads- Familie und Jugend (medel från förbundsrum för studerande vid sidan av student-

ungdomsplanen). hemsbyggandet. I ett av förbundsländerna, Vinterläsåret 1967/68 uppgick det totala Niedersachsen, har man med framgång lycstudentantalet till inemot 450000 och ankats härmed. Däremot har det hittills varit talet tillgängliga studenthemsplatser till drygt svårt att få övriga förbundsländer tillräckligt 48 000. Trots den relativt stora ökningen intresserade av sådana åtgärder. Förhandav platsantalet under 60-talet hade man inte lingar härom pågår emellertid. kommit längre än till knappt 11 % student- Beträffande studenthemsbyggandet må hemsplatser. Det har ansetts önskvärt att följande upplysningar tilläggas. De är hämman komme upp till 30 %. tade ur en rapport i januari 1969 från Verkställda kalkyler visar bl. a. att det Ministeri-um für Städtebau und Wohnungsskulle behövas i runt tal 20 år för att uppnå wesen till ett av förbundsdagsutskotten (Ausett sådant procenttal vid nuvarande finanschuss für Kommunalpolitik, Raumordnung, sieringsstöd till omkring 4000 nya platser Städtebau und Wohnungswesen). Under åren per år, även om byggnadskostnaderna inte 1961-1968 tillkom drygt 30 000 platser i steg och studentantalet inte ökades. Rapstudenthem. Delat rum förekommer i stor porten avslutas med konstaterandet att minst omfattning, men andelen eget rum ökar. en fördubbling av det hittillsvarande student- Till finansieringen hade bidrag genom förhemsbyggandet under de närmaste åren är bundslån beviljats med något över 50 milj. nödvändig, om man skall kunna uppnå en DM. märkbar förbättring av kvoten mellan an- Genomsnittskostnaderna uppgår till talet studenthemsplatser och studentantalet. 18 000-20 000 DM och fördelar sig med Det skulle för 8 000 platser och ett finan- 2000-2200 DM på tomtkostnader, med sieringsstöd motsvarande 40 % av total- 14 000-16 000 DM på byggnadskostnader kostnaden 20000 DM per plats betyda ett och med (max.) 2 200 DM på inrednings- stöd från förbundet med 64 milj. DM per kostnader. år. Minst lika stort belopp måste då ställas

Studenthemmen skall vara självbärande, till förfogande av förbundsländerna.

inkomsterna måste täcka utgifterna, varför

stor sparsamhet skall iakttagas redan vid b) England hemmens uppförande. Månadshyrorna måste

anpassas till studenternas sociala ställning. När det gäller bostadsförsörjningen för stu-

Detta kräver ett särskilt slag av finansiering derande och andra människor som unga som visat att erfarenhetsmässigt ungefär inte kan bo hemma, skiljer man mellan fem

följande fördelning av finansieringsbehovet fall. Bostäder tillhandahålls i särskilda bygg-

är starkt önskvärd. nader (halls of residence) a) av universiteten

220 SOU 1970: 43

Särskilda bostäder Uthymings- Dagstuel. hem rum denter Totalt

l 000-tal Universitet (Storbritannien) 76 97 36 209 Vidarutbildning på heltid (England och Wales) 3 22 51 76 Lärarutbildning (England och Wales) 43 35 28

_1l)_6

för deras studenter, b) av kommuner för miljon pund om året, och denna beloppselever i högre skolor (colleges) för vidare- nivå torde inte komma *att överskridas. Proefter avslutad skolgång (further jekt finansierade genom privata lån, vilket utbildning education), c) av kommuner och frivilliga är en ny företeelse, kom-mer att under de för elever i seminarier närmaste åren resultera i omkring 3000 organisationer d) En relativt billiga studentbostäder. Studenterna (teacher training colleges). fjärde av uthyrningsrum förutsätts här inte behöva betala högre avmöjlighet representeras än deras inkomster räcker till ehuru (lodgings), och slutligen e) anskaffas separa- gifter ta (self-contained) lägenheter eller uppförs dessa avgifter möjliggör återbetalning av kasärskilda för pitalet, vilket inte gäller om avgifterna i hem, ungdomshotell (hostels) förvärvsarbetande av kommuner andra fall. University Grants Committee, ungdom som betraktar denna lånefinansiering som eller frivilliga organisationer. Studerande det effektivaste och mest ekonomiska sättet inom den högre utbildningen fördelades att anskaffa studentbostäder under 1970-taunder läsåret 1968/69 på sätt som framgår av ovanstående tabell. let, har föreslagit utbildningsdepartementet För läsåret 1971/72 räknar man med att (Department of Education and Science) en viss ökning av det statliga stödet för att totalantalet kan stiga till 450 000 och för läsåret 1980/81 under garantera att projekten går ihop. vissa förutsättningar till omkring 800 000. Hur stort antalet då Bostäder till elever i skolor för vidarefår bli skall anskaffas av kommuner som är avgöras av regeringen. Ett utbildning bland andra viktiga som här- ansvariga för denna skolverksamhet. Proöverväganden vid måste göras är behovet av bostadsan- jekten måste kunna rymmas inom byggnadsoch finansiella medel härför vid program fastställda av utbildningsdeparteskaffning och an- mentet. Den nuvarande polytekniska -utveckantagen tillgång på uthyrningsrum talet universitetsstudenter och andra stu- lingen förutsätts komma att öka antalet ele-

derande som kan bo hemma. ver i här ifrågavarande utbildningsanstalter, för vilka bostäder behöver anskaffas. Bostäder till elever i seminarier (lärarut- Universitetens bostadsanskaffning bildning) anskaffas av kommuner och med statsbidrag till 80 % - av frivilliga Det finns tre olika finansieringsmöjligheter: 1) privata donationer, organisationer som är ansvariga för denna 2) 100 % statlig kautbildning. Projekten m-åste rymmas inom pitalsubvention och 3) privata lån kompletprogram fastställda -av utbildningsdeparteterade med begränsat statligt stöd. mentet. Då man väntar en jämförelsevis li- De privata donationema spelar en blygten expansion .av dessa seminarier under sam roll. På grund av andra anspråk på 1970-talet, behövs det endast få ytterligare byggnadsverksamhet rekommenderar Unri- Grants Committee som bostäder för denna kategori. versity (det organ tilldelar universiteten statsmedel) nu 100 % Uthyrningsrum för studenter och stude-

kapitalsubvention till bostadsanskaffning en- rande dast under exceptionella omständigheter. Det är svårt att uppskatta tillgången på ut- För sådant ändamål en (l) hyrningsrum under 1970-talet. Skäl talar för beviljas omkring

SOU 1970: 43 221

både ökning och minskning. I den mån erhålla kommunala lån ävensom årliga statslängre resor kommer att kunna accepteras, bidrag på 12-15 pund per rum i ungdomsöppnar sig nya möjligheter till uthyrning hotell och statliga subventioner till finansiav rum. Bostads-lagen år 1969 om förbätt- eringen av separata hyreslägenheter för unga ring av befintliga äldre bostadshus i städer människor. Ungdomshotell som tar emot utoch förorter kan kanske också komma att ländska studenter är berättigade till bidrag öka tillgången på uthyrningsrum inom om- från British Council (en sorts motsvarigråden som förut inte kunde ställa sådana till het till Svenska institutet) -av medel som förfogande. Å andra sidan försvinner så disponeras för att hjälpa sådana studenter småningom äldre rymliga enfamiljshus, och (Overseas Students Welfare Expansion Pronya tenderar att vara för små för att ta gramme). Bostadsanskaffning för unga mänemot inneboende. Människor upphör också niskor har hittills inte framstått som särskilt att behöva hyra ut rum för att få inkomster angeläget, och åtgärder för sådant ändamål och utgifter att gå ihop. Och somliga före- har därför vidtagits i endast mycket begrändrar andra hyresgäster än studenter och and- sad omfattning. ra studerande. Ofta är universitet och högre Det har ifrågasatts om man inte som inskolor belägna i samma städer och konkurre- strument för anskaffning av ytterligare sturar då om uthyrningsrum. Andra möjlighe- dentbostäder med bidrag av allmänna meter till uthyrning av rum blir aldrig tagna del skulle anlita en sorts, redan i det förei anspråk, därför att det inte finns några gående nämnda, bostadsföreallmännyttiga universitet eller högre skolor i närheten. närmare definietag (housing associations), Utbildn-ingsdepartementet har igångsatt en rade i 1957 års bostadslag. Sådana bostadsmindre undersökning för att få en uppfatt- till samma statsbidrag företag är berättigade ning om hur många universitetsstudenter (inkl. bidrag till ungdomshotell) som komsom borde kunn-a bo hemma i stället för att munerna för sin bostadsanskaffning (local resa till ett avlägset universitet. Vad resulta- authority housing). En förutsättning härför tet än blir är det klart att ett försök av är dock att avtal om deras verksamhet träfdepartementet att tvinga studenter att bo fats med kommunen och godkänts av bohemma och studera vid ett universitet på stadsministern. Med dennes medgivande kan orten skulle strida dels mot sådana institu- en kommun stödja en housing association tioneis frihet att själva välja sina studenter, med både lån och bidrag. dels mot försöken att koncentrera och ra- Det hela hänger på kommunens inställtionalisera undervisningen. Vilka besparing- olika ning. I praktiken har det av flera ar man skulle göra, om antalet dagstudenter skäl ibland varit svårt att uppnå det nödökades väsentligt, är inte ännu klarlagt. avtalet med kommunen. Bl. a har vändiga Utbildningsdepartementets och University man betraktat bostadsanskaffning för stu- Grants Committee”s allmänna slutsats är att denter som en utbildnuings- och inte som en även om antalet hemma- och inneboende angelägenhet. Man har ockbostadspolitisk studenter skulle öka, så behöver man ändå så haft svårt att erhålla för att kligaranti anskaffa ett mycket stort antal nya bostäder, entelet i de planerade studentbostäderna framför allt för universiteten och vidareut- skulle bli framtida i kommunhyresgäster bildningen. - ett subvenägda bostäder enligt praxis Separata lägenheter eller ungdomshotell t-ionsvillkor. Ett tredje skäl har varit den för förvärvsarbetande ungdom anskaffas av stora efterfrågan på tillgängliga finansiekommunerna eller frivilliga organisationer ringsresurser för bostadsanskaffning frånt. ex. KFUM och KFUK. Förutsatt att de sett studenternas behov. Ibland har man, frivilliga organisationerna ges karaktären av när det gällt utländska studenter, velat undallmännyttiga bostadsföretag (housing asso- vika risken för dubbel subventionering (jfr ciations) och upplåter bostäder att hyras ovan). av all-a typer av unga människor, kan de Bostadsdepartementet har emellertid bru-

222 SOU 1970: 43

kat godkänna kommunalt stöd till housing ver, så att nya, dvs. lägre normer skulle associations som på initiativ av något lämp- behöva utarbetas. Bostäder anskaffade för ligt organ bildats med uppgift att anskaffa studenternas behov skulle kanske tendera bostäder i ungdomshotell (hostels) som inte att bli mindre användbara för andra änär knutna till någon viss utbildningsanstalt damål. utan öppna för såväl studenter och andra Som ett alternativ till offentligt stöd åt studerande som unga människor i allmän- housing a-ssociations bildade för anskaffhet inom ett visst område. Vidare har man ning av studentbostäder överväger man inanse-tt att housing associations som bildats om utbildningsdepartementet att ge bidrag av universitet för anskaffning av bostäder eller lån till godkända studentorganisationer åt gifta studenter (i allmän-het med högre och låta »institutionernaao finansiera sin boexamina) och deras familjer bör vara be- stadsanskaffning på de sätt som angivits i rättigade till stöd i form av lån och bidrag det föregående. från kommunen, givetvis förutsatt dess egen positiva prövning. Man räknar c) Nederländerna med att studentorganisationerna kommer att kräva utvidgning av gäl- av bostäder till förvärvsar- Anskaffningen lande bestämmelser så att alla slag av stu- betande förefaller ungdom ej vara samma denter genom housing associations kan erproblem i Holland som i Sverige. Inre flyttbjudas bostäder, såväl i separata lägen- roll i ett ningsrörelser spelar ej samma heter som i studenthem (hostels). Studentbetydligt mindre land med jämn spridning opinionen finner detta vara ett bättre al- av centra för administration och industri, ternativ - studenterna känner sig i viss mån Därtill kommer att vetenskaplig forskning. mera engagerade i en sådan lösning - än ett väl utvecklat kommunikationssystem ger bostäder som ställs till förfogande av olika tolerabla avstånd mellan bostad och arbetsutbildningsinstitutioner. Frånsett studentopiplats. nionen kommer det, när alla de högre ut- Hem för förvärvsarbetande har ungdom bildningssektorerna snabbt expanderar, att I mycket få byggts i några få kommuner. finnas skäl att överväga former för gemen- fall har erkända bostadsföreallmännnyttiga sam bostadsanskaffning för olika utbild- associations) som byggt sådana tag (housing ningskategorier. Studenterna är själva mothem beviljats statliga lån som bidrag till fiståndare till »segregatiom inom den högre har dessa bostadsnansieringen. Samtidigt utbildningen. Man hoppas också ekonomiskt företag också fått bidrag till årskostnaderkunna vinna på lösningar i stor skala. na som i övrigt täcks av hyrorna. Det föreligger emellertid avsevärda prak- I princip kan lån och årliga bidrag till tiska svårigheter. Enligt bostadsdepartemen- byggnader av särskilt slag beviljas inom det tets erfarenhet krävs det -åtskuillig expertis holländska bostadsstödsystemet. Fortsatt stöd för att starta housing associations och väl- till hem för förvärvsarbetande ungdom komtränad personal för bostadsförvaltningen. mer dock endast att lämnas i undantagsfall Man ifrågasätter om studentema själva re- tillfredsställande erpå grund av de mindre presenterar den nödvändiga kompetensni- farenheter man hittills gjort (bl. a. har man vån. Studenternas inställning förändras ock- haft svårigheter att möta en konstant efterså snabbt. Bostäder tillkomna med offent- frågan). ligt stöd kanske inte kommer att vara at- Bidrag till fritidsanordningar i de nämnda . traktiva efter några år, och hur garanterar ungdomshemmen kan på vissa villkor erman då återbetalningen av offentliga bo- hållas från Socialdepartementet. stadslån? En annan synpunkt är att den stan- Frågan om gemensamma bostäder för studard är som representeras av separata lägen- derande och förvärvsarbetande ungdom heter tillkomna med hittillsvarande stödfor- icke aktuell. mer inte motsvarar vad studenterna behö- Flertalet universitetsstudenter bor hos si-

SOU 1970: 43 223

na föräldrar eller som inneboende i hyres- Bland åtgärderna för bostadsanskaffningåt rum. Universitetens studentbostadsstiftelser unga människor syns byggandet med statbygger dessutom nya hyreshus, förbättrar lä- ligt stöd av ungdomshotell för unga arbetagenheter i egna äldre bostadshus eller upp- re (foyers de jeune travailleurs) vara av för småhus för uthyrning. Hyreslägenheter- särskilt intresse. na och småhusen är icke ofta förlagda till Ungdomshotell. Uppgifterna i det följande koncentrerade områden med bara sådana, om ungdomshotellen är hämtade ur en uppoch såtillvida kan studentbostäderna sägas lysningsskrift om verksamheten som utgivara integrerade i den vanliga bostadsbebyg- vits i samverkan med 1Union des Foyers gelsen. I de senaste studentbostadsprojekten de Jeune Travailleurs (U. F. J. T.) i Paris, hyrs lägenheterna i flertalet fall ut med en- till vilken flertalet ungdomshotell är anslutkel möblering. na. Totala antalet av stiftelser-na i början av De fullt som utbyggda ungdomshotellen, 1969 uthyrda studentrum var 13 000. Sam- har allmännyttig karaktär, dvs. bedriver tidigt befann sig omkring 10 000 rum på sin verksamhet utan vinstsyfte, har en treplanerings- eller byggnadsstadiet. dubbel uppgift. De skall erbjuda de ung- Produktionskostnaderna för ett student- dom-ar de har att ta emot såväl bostäder rum varierar mellan 13 000 och 15 000 hol- som måltider samt tillfälle att deltaga i orländska florriner. Härvid är markkostnaden fritids- och kulturell verksamhet. ganiserad (omkr. 1200 fl.) och möbleringen (1100 De skall ersätta det hem de unga måst fl.) inberäknad. lämna genom förflyttning från hemorten, Den månadshyra studenterna har att be- vilket bedöms som betydelsefullt för dem tala är beroende av den av utbildningsmi- som är under 18 år och befinner sig i ett nistem fastställda allmänna »studentbudge- De skall vidare bereda siövergångsstadium. tem. na hyresgäster en lämplig miljö för deras Den nuvarande (1969) maximihyran per fortsatta allmänna och yrkesmässiga utbildmånad är 62 fl., exkl. 33 fl. för ljus, vatten ning och för dera-s utveckling till dugliga och uppvärmning. Den hyra studenterna be- medborgare. talar är inte tillräcklig för att täcka student- Ungdomshotellen s-kall ta emot e-nsamståbostadsstiftelsernas totalkostander. De får av båda könen i åldende, ogifta ungdomar därför årliga bidrag med omkring 600 fl. rarna 14-25 år. Det kan vara fråga om lärper student. lingar eller förvärvsarbetande arbetare och Studentbostäderna finansieras med lån för tjänstemän men även elever i gymnasier och vilkas förräntning och amortering stiftelser- tekniska läroverk som saknar internat. na kan erhålla statsgaranti. Fritidsverksamheten leds av anställda ung- Det föreligger f. n. en tendens att öppna domsledare som också har att övertaga en studentbostäderna även för studerande vid del av föräldrarnas uppfostrande uppgifter. institut för högre yrkesutbildning, vilket inte bor Även ungdomar som på ungskulle kunna leda till integration beträffande sina domshotellen skall där kunna intaga bostadsförsörjningen för dem som erhåller måltider och deltaga i fritidsverksamheten, universitets- och annan utbildnin g. i vilket förutsätter at-t de blir medlemmar Ansvarig för statens åtgärder för att främ- komungdomshotellets förening. Härigenom ja studenternas bostadsförsörjning är i Holmer ungdomshotellet att fylla en uppgift land utbildningsministern. i stadsdelens eller ortens allmänna ungdomsverksamhet. Ungdomshotellen löser naturligtvis inte d) Frankrike alla arbetande ungdomars bostadsproblem. I Frankrike är frågan om de yngsta ål- Somliga har svårigheter att anpassa sig till dersgruppernas bostadsförsörjning föremål de kollektiva regler som hotellen måste tillför regeringens ständiga uppmärksamhet. lämpa. Andra önskar efter några års vistel-

224 SOU 1970: 43

se i ett ungdomshotell bo ensamma. Det av ett ungdomshotell bör bl. a. närheten till behövs därför tillgång till mindre hyreslä- arbetsplatser, tillgången på goda kommuniför sådana ungdomars behov och kationer samt förekomsten av fritidsanordgenheter kollektiva servioeanordningar i närheten av ningar beaktas. Som redan nämnts bör ungsådana bostäder. domshotellets restaurang kunna mottaga Antalet ungdomar mellan 15 och 25 år ungdomar bosatta i omgivningen. Förutom var den 1 januari 1963 drygt 6,3 miljoner. den angivna betydelsen härav för den lokala Tre år senare var motsvarande antal ungdomsverksamheten innebär detta också drygt den ena av två omfat- ökade kontaktmöjligheter ungdomar emel- 7,3 miljoner. Enligt om behovet lan samt ökade inkomster för hotellet. Även tande utredningar -av ungdoms- 1963 »ensam- om tekniska och ekonomiska skäl kan anhotell fanns det den 1 januari stående ungdomar» (i åldrarna 14-25 år, föras för förläggande av ett ungdomshotell till till utkanten av ett samhälle, medför detta som var ogifta och inte *bodde hemma) 470 000 ar- sällan alla de nämnda fördelarna. I den ett antal av 628 340, av vilka eller och nämnda upplysningsskriften rekommenderas betade i städer på landsbygden därför av ett ungdomshotell till bodde ensamma. Det förutses i utredningen förläggande föremål för stadsatt antalet sådana ungdomar vid utgången någon stadsdel som varit (rénovation urbaine) och ofta av innevarande år (1970) skall ha ökat till ombyggnad 900 000, varav 700 000 med arbete. är centralt belägen. År 1965 fanns det närmare 700 ung- Vad ungdomshotellets storlek beträffar domshotell som kunde ta emot över 35 000 kan naturligtvis olika lösningar ifrågakomarbetande ungdomar av båda könen. Enligt ma. Man skiljer mellan mindre (med 30 ä den s. k. femte långtidsplanen skall i fort- 40 sängar för ungdomar under 18 år), mesättningen plats beredas i ungdomshotell för delstora (med 50 ä 120 sängar) och större ytterligare 15 000 ungdomar, varav 1200 ungdomshotell (med ofta över 150 sängar). under femårsperioden 1966-1970. Den lämpliga storleken uppges vara ett ho- Planeringen av ett ungdomshotell på en tell med 60 ä 120 sängar. Som skäl anförs ort förutsätter lokal -behovsut- att anläggningskostnaderna kan amorteras i omsorgsfull vilken är så helt lätt .att göra. takt och att en trivsam stämning

redning, inte lämplig

Ortens ekonomiska utvecklingsmöjligheter kan bevaras inom hotellet. Då antalet sängar och den planerade utbyggnaden av skolvä- överstiger 80, bör de inneboende uppdelas sendet bör beaktas. Men det på olika avdelningar med utbildade ungnaturligtvis räcker inte med en beräkning av antalet ar- domsledare som föreståndare. Alternativt betande som inte bor kan uppgiften att utöva tillsyn inom en avungdomar på orten hemma och som uppfyller vissa villkor. Den delning uppdragas åt ett gift par som då blivande föreståndaren för ungdomshotel- måste erbjudas en lägenhet inom avdelninglet, som om möjligt -bör medverka vid be- en. En annan lösning är att bygga två hobör också bevaka att all- tell intill varandra, ett för flickor och ett hovsutredningen, och för pojkar med gemensamma matsalar och männa förutsättningar av psykologisk ekonomisk natur så att intresset för Ett ungdomshotell kan skapas, fritidsanläggningar. att flytta ti-ll ungdomshotellet blir så stort också bestå av ett antal villor. som möjligt. I fråga om rekryteringen av inneboende Det föreligger ingen laglig skyldighet för rekommenderas att ungdomshotellen hålls kommunerna att bygga ungdomshotell. Ini- öppna för alla kategorier av ungdomar och tiativet kan också tas av andra. Detaljera- inte endast för t. ex. dem som arbetar inom de anvisningar om hurdetta skall ske har ett visst företag, som kommer från Nordafutfärdats av arbetsdepartementet (1954) och rika eller som är elever i samma yrkesskoav hälsovårds- och befolkningsdepartemen- la. Frågeställningar som föranleder olika tet (1960). bedömning är, om plats skall beredas i Vid valet av lämplig plats för anläggande sam-ma ungdomshotell för såväl skolungdom

SOU 1970: 43 225

l 5-014003

som .förvärvsarbetande ungdom liksom om ning tillkommen redan som på 1890-talet) man skall ha gemensamma ungdomshotell åtnjuter direkta lån till reducerad statliga för flickor och pojkar. Om det inte är fråga ränta och numera svarar för inemot en tredom större städer, där ett mycket stort behov jedel av det årliga bostadsbyggandet. Bygföreligger, understryks att det erfarenhets- gandet av ungdomshotell kan också finansimässigt kan ta flera månader och upp till eras med statligt lån från en garanterade ett år att få fram lämpliga inneboende till (Crédvit men med hypoteksbank Foncier) nybyggda ungdomshotell och att det är vik- högre (subventionerad) ränta och kortare tigt att målmedvetet bedriva en rätt upp- I båda fallen är det nödamorteringstid. lagd informationsverksamhet. vändigt att anlita kompletterande finansie- Som redan framhållits är en av ungdoms- ringsformer, varav det finns ett stort antal hotellens uppgifter att främja ungdomarnas med mer eller mindre förmånliga villkor.

hälsa samt deras fysiska och kulturella ut- I det följande lämnas några kortfattade upp-

veckling. De bör därför, utom bostadsrum gifter om HLM-fallet som syns vara det och m-atsalar, omfatta samlingslokaler, bib- vanligaste.

liotek, diskotek, klubbrum med TV etc., Enligt gällande lagstiftning skall HLM-oroch i närheten bör finnas idrottsplatser. som utför ganisationen byggnadsarbetet va- För denna del av hotel-lens verksamhet skilra ägare till tomten men kan också arrendejer man mellan två olika lösningar. Ungra denna på 65 år; med arrendet följe-r fördomshotellet kan ligga i närheten av en köpsrätt. Detaljerade bestämmelser med Ungdomsgård. I så fall kan fritidsanordning- krav eller rekommendationer gäller i fråga arna begränsas till samlingslokaler till kom- om hotellens storlek om (högst 150 platser), plettering av ungdomsgårdens lokaler. Fri- skilda avdelningar för i-nneboende av olika tidsverksamheten blir då huvudsakligen för- för kön, arbetare och studerande, för äldlagd till ungdomsgården, vilket förutsätter re och yngre, om bostadsnummens minimigoda kontakter mellan hotellföreståndaren och maximistorlek samt utrustning liksom och såväl ungdomsgårdens föreståndare som om restaurangen, sanitetsanordn-ingar, admiövriga ledare för den lokala ungdomsverk- nistrativa kontorslokaler och samlingslokasa-mheten. Är ungdomshotellet i stället förler samt andra obligatoriska resp. valfria utlagt till utkanten av samhället på avsevärt Bostäder för föreståndare rymmen. och peravstånd från andra inrättningar för fritids- sonal finansieras som HLM:s hyresbostäder, verksamhet, får dess egna anordningar för och lånen till dem räknas därför inte in fritids- och kulturell verksamhet en betyd- under ramen för den maximala totalkostligt större omfattning men bör också kunna naden för ungdomshotellen. Enligt allmänna stå till förfogande för andra ungdomar än föreskrifter är värmeledning obligatorisk, dem som bor i hotellet. skall finnas varmvatten i alla gemensamma Vid byggandet av ungdomshotell tilläm- tvättrum, och golvbeläggningen skall vara

pas naturligtvis gällande byggnadslagstift- av god kvalitet och starkt ljudisolerande. ning, dock med vissa avvikelser som varierar Den totala kostnaden för ett ungdo-mshomed olika möjliga typer av finansiering. In- tell får inte överstiga ett visst belopp per nan en arkitekt kan gripa sig an uppgiften m? -bostadsru-msyta med viss differentiering att utarbeta själva byggnadsprogrammet är mellan de tre regionerna, nämligen 900, det därför nödvändigt att formerna för fi- 800 och 700 francs. Kostnaderna för andra nansieringen fastställts. lokaler och övriga anskaffningskostnader Den fördelaktigaste finansieringen erhålls har därvid beaktats genom att storleksbeom ungdomshotellen uppförs av s. k. HLM- stämmelserna i fråga om bostadsrummen företag. HLM betyder Habitations â Loyers modifierats uppåt enligt vissa regler. Så kan Modérés (bostäder med låga hyror) och ytterligare ske - med högre maxvimikostnad representerar en typ av bostvadsföretag utan som resultat - om ungdomshotellet byggs enskilt vinstsyfte (enligt en särskild lagstift- i område med omfattande stadspågående

226 SOU 1970: 43

ombyggnad eller på tomt där dyrbara grund- familiales) beviljar också ibland bidrag till arbeten måste utföras. unga arbetare i ungdomshotell. Lärlingar Själva byggnadskostnaden får inte över- kan erhålla bidrag från socialdepartementet. skrida 65 % (i den tredje regionen 70%) av Ett ungdomshotell förvaltas i regel av en totalkostn-aden. Om den beräknade enskild förening enligt 1901 års lag om byggnadskostnaden för bostadsrum och gemen- sådana. Det är önskvärt att representanter samma lokaler överskrider den be- för de lokala ungdomsorganisationerna inenligt räkningsreglerna för HLM framräknade går i dess styrelse .ävensom av sina kamkan rater utsedda företrädare för dem som bor maxirnikostnaden, en kompletterande finansieringspl-an godkännas. Den leder dock i hotellet. Ägs ungdomshotelle-t av ett HLM- HLM-lån utan måste företag eller av annat för ändamålet bildat ej till högre genomföras med hjälp av andra låneformer. bolag, upprättas mellan ägaren och den för- HLM-lån - dvs. lån på samma villkor ening som förvaltar hotellet ett 12-årigt hysom för lån till HLM:s hyreshus be- reskontrakt enligt särskilda bestämmelser. enligt stämmelser utfärdade år 1966 - beviljas med Det kan naturligtvis förlängas. För byggett belopp som motsvarar 95 % av den nademas underhåll svarar ägaren. maximala totalkostnaden, alltså i de tre re- Man är numera klart medveten om att man gionerna med 855, 760 och 655 francs per behöver personal i ungdomshotellen som är m2 bostadsrumsyta. Räntesatsen är 2,60 % utbildad inte e-ndast för förvaltningsuppgifoch amorteringstiden 40 år, vilket ger en ter utan även för det ömtåliga arbete av soannuitet på 4,24 %. Under de tre första cial och pedagogisk karaktär som hotellets åren medges uppskov med amorteringen och ledning innebär. Det finns ännu inga offörfallna räntor avskrivs. Om lånet inte fentliga bestämmelser som reglerar förestånöverskrider 80 % av den maximala total- darskapet i ett ungdomshotell, men sådana kostnaden blir räntesatsen endast 1 % och är under utarbetande. Inom U. F. J. T. och amorteringstiden förlängs till 45 år, vilket några andra till den anslutna organisatioger en annuitet på 2,93 %. Dessa betydligt ner har man vidtagit åtgärder för fortbildgynnnsammare villkor förutsätter att det ning av redan tjänstgörande personal och återstående kapitalbehovet på 20 % kan fi- för utbildning av föreståndare, förvaltare nansieras och därutöver eventuellt tilläggs- och ungdomsledare för framtida behov. Det program. finns redan tre skolor för ändamålet som Huvudddelen av ungdomshotellets rekommenderas av U. F. J. T. Initiativ har löpande inkomster för bestridande av de årliga också tagits till utarbetande av bestämmelser - lö- som reglerar personalens kvalifikationsvillförvaltningskostnaderna personalens ner och sociala avgifter, kostnader för in- kor, löneförmåner, pensioner, arbetstid och köp av livsmedel etc., allmänna omkostna- semester m. m. der samt ränta och amortering av upptagna Studentbøstäder i HLM-hus. Enligt belån till byggnads- och inrednzin-gskostnader- stämmelser utfärdade gemensamt av finans-, na - utgörs av avgifterna från de ungdomar bostads- och utbildningsdepartementen i desom bor i hotellen eller där intar sina mål- cember 1968 skall bostäder för såväl gifta tider. Därtill kommer olika former av sub- som studenter kunna ogifta undantagsvis vention, bl. a. från de lokala myndigheterna. upplåtas i HLM:s hyreshus. Det skall kunna En del av ungdomarna kan erhålla individu- ske på *begäran av de statliga regionala 0rella bidrag till sina avgifter. Sålunda kan gan som handhar vissa delar av universiteungdomar under 18 år få bidrag från Di- tens verksamhet (Centres régionaux des rection de la Population et de lAction so- Oeuvres universitaires). För studenter avsedciale. Deras ekonomiska förhållanden blir da lägenheter får uppgå till högst 10 % då underkastade regelbundet återkommande av samtliga i en universi- HLM-lägenheter granskning. De organ som handhar utbetal- tetsstad och högst 20 % av lägenheterna ningen av *barnbidrag (Caisses dAllocations i ett hus.

SOU 1970: 43 227

Mellan ett Centre régional des Oeuvres stadsprogrammet. Det betyder naturligtvis

universitaires och den lokala HLM-organi- inte att det inte förekommer olika former

sationen ett hyreskontrakt av bostäder avsedda för unga människor, upprättas på 4_0

år. Utbildningsdepartementet betalar till men de är helt resultatet av privata initia-

HLM-organisationen förutom hyran ett en- tiv på den fria bostadsmarknaden.

motsvarande, per lägenhet, 15 av USA:s gångsbidrag I början av 1967 publicerades % av HLM:s maximala byggnadskostnad. 1965 tillkomna bostads- och stadsförsta, skall vara densamma som - Lägenhetshyran byggnadsdepartement U. S. Department för övriga hyresgäster i huset och detsamma of Housing and Urban Development, HUD villkor. Det regionala univergäller övriga - en i augusti 1966 reviderad informationssitetsorganet hyr sedan ut lägenheter och en- skrift om studentbostadsprogrammet kelrum till och ogifta studenter (de Guide gifta to the College Housing Program senare dominerar och kan även få hyra mer ur vilken i det följande några uppgifter

än ett enkelrum i den mån större lägenhets- lämnas. I sitt förord meddelade den förste

typer ej tas i anspråk av gifta par) mot bostadsministern, Dr Robert C. Weaver,

en av organet fastställd hyra som utöver 1950 hade antagit ett bl. a. att kongressen HLM-hyran täcker vissa avgifter organet för att medverka College Housing Program förpliktat sig att betala, t. ex. för brand- av det tbostadsbehov som till tillgodoseendet och skadeförsäkringar samt underhåll och av den snabba av efbetingades ökningen reparation av möbler. Universitetsorganet utbildning vid colleges terfrågan på högre möblerar nämligen studentbostäderna. universitet), universitet och sjukhus (mindre Lägenheter för ensamstående i HLM-famed utbildningsverksan1het. miljehotell. Slutligen skall konstateras att Från tid till annan hade medel ställts till finans-, bostads- och socialdepartementen förfogande för detta ändamål. Senast hade gemensamt utfärdat bestämmelser i juni and Urban enligt 1965 års lag om Housing 1966, enligt vilka lokala HLMzorganisatio- Development (ändring av Title IV i 1950 ner kan bygga familjehotell med hyresläårs bostadslag) beslutats att 300 miljoner genheter och kollektiva serviceanordningar dollar .under var=t och ett av fyra budgetår avsedda för såväl åldringar (ensamstående (l/7-30/ 6) skulle *få användas för bevileller gifta par) som ensamstående -medeljande av lån till studentbostäder med högst ålders eller yngre personer. Närmare till- 3% ränta. Tre fjärdedelar av alla de instilämpningsföreskrifter utfärdas av statssekretutioner som var berättigade till sådana lån teraren för bostadsfrågor som också kan hade åtnjutit stöd till bostadsförsörjningen modifiera de grundläggande bestämmelserför sina studenter. Ansökningar hade inna. De tekniska standardkraven och rumskommit från alla de 50 -förbundsstaterna ytebestämmelserna och de högsta medgivna District of Columbia med huvudsta- (jämte kostnaderna motsvarar i hög grad vad som den Washington, Puerto Rico och Virgin gäller för ungdomshotell byggda av HLM- Isl-ands). De godkända ansökningarna motföretag. Villkoren för statens finansiella svarade byggande av bostäder för mer än medverkan genom lån är desamma. Hyres- 650 000 studenter jämte hundratals matsaavtal upprättas mellan den lokala HLM-orlar, samlingslokaler och olika former av hälganisationen som ägare och det förvaltnings- en sovårdsservice (sjuksalar m. m.). Enligt företag av social karaktär som förvaltar ett i annat sammanhang lämnad uppgift hade familjehotell. de flesta av de understödda institutionerna

ett registrerat antal studenter av mellan e) Förenta staterna än 10 % av insti- 2 000 och 5 000. Mindre

I USA förekommer inga andra statliga tutionerna hade 20 000 eller fler studenter. till förmån bostads- Lånen kunde sökas endast åtgärder för ungdomens ursprungligen än de direkta :lån som den fede- av colleges, universitet och andra institutioförsörjning rala regeringen beviljar enligt studentbo- nerför högre utbildning, antingen offentliga

228 SOU 1970: 43

eller privata men utan enskilt vinstsyfte. Genom en lagändring 1965 utvidgades programmet till att omfatta även vissa offentliga institutioner för yrkesutbildning och teknisk undervisning. Lå-n kan vidare sökas av för ändamålet bildade allmännyttiga (utan enskilt vinstsyfte) och studentbostadsföretag slutligen av vissa av statlig myndighet godkända sjukhus som bedriver utbildhögre ning.

Studentbostadsprogrammet är helt begrän-

sat till -bostäder och därmed sammanhängande lokaler. Lån får alltså inte användas för finansiering av undervisningslokaler, bibliotek och laboratorier och inte heller för gymnastiksalar, idrottsplatser, teatrar eller kapell. Vad bostadsbehovet beträffar kan lånen användas såväl till nyproduktion som för till- och ombyggnad av befintliga bostäder och även för förvärv av befintliga »bostadshus. Bostäderna kan avse både gifta och ogifta studenter, collegelärare under deras första tjänstgöringsår och vid sjukhus såväl läkare som studerande Bosjuksköterskor. städerna kan bestå av studentr-um, lägenheter i flerfamiljshus eller enfamiljshus. Lån beviljas ej om sökanden skulle kunna finansiera sitt projekt lika fördelaktigt genom kredit från annat håll. Sökanden skall själv deltaga i finansieringen i största möjliga utsträckning. Lånets relativa storlek varierar och avgörs från fall till fall. Det löper på högst 50 år. Räntan fastställs av bostadsministern årligen den 1 juli. Den räntesats som gäller när ett lån beviljas förblir oförändrad under länets löptid. Lånen återbetalas med fast annuitet. Ansökningarna prövas och lånen beviljas av bostadsdepartcmentets sju regionala kontor vilkas områden omfattar olika kombinationer av förbundsstater.

Studentbostadsföretagen skall bära sig

själva. En hyra fastställs därför som skall täcka de årliga kostnaderna, dvs. såväl driftkostnader (inklusive underhåll) som kapitalutgifter. Erfarenheten har visat att man därvid bör räkna med blott 90 % beläggning (dock med 95 % i bostäder för gifta studenter och för lärare).

SOU 1970: 43

16-014003

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande av ledamoten Friggebo- samhälleliga stödet kan vara svårt att före- Rydberg na med ett marknadsekonomiskt system. Ett osmidigt reglerings- och kontrollsystem skul- Bostadskonsumenten är betjänt av -att det le fordras. Även praktiska skäl kan anföras. förekommer ett fler- Som utredningen framhåller, bör antalet hupå bostadsmarknaden tal företag och däribland företag av olika vudmän för servicebostäder på en ort vara och förvaltar bostäder. begränsat med hänsyn till möjligheterna för slag som producerar Konkurrensen mellan olika företag ökar en rationell förvaltning. konsumentens valfrihet. Även om förhållan- Jag delar utredningsmajoritetens bedömdena på bostadsmarknaden länge varit så- ning att praktiska skäl talar för att konkurdana, att den överflödande efterfrågan del- rensaspektema i detta fall bör komma i vis satt konkurrensens positiva effekter ur andra hand och att produktionen av bostäspel har tävlan mellan olika företag ändå der med servicebostadslån bör förbehållas varit en värdefull tillgång och bidragit till företag under samhällelig kontroll. bostadsproduktionens utveckling. I takt med Då man således avstår från möjligheten att - vad nyproduktionen beträffar - balans framstår det å andra sidan till konkurrens mellan tillgång och efterfrågan börjar uppnås som så mycket angelägnare att kravet på på allt fler orter ökar konkurrensens värde. kontroll inte eftersätts. Detta nödoffentlig Därtill kommer att oavsett om en reell kon- att produktiovänd-iggör enligt min mening, kurrenssituation föreligger utgör möjlighe- nen helt måste förbehållas kommunala företen att jämföra mellan olika företag och där samhället har ett dotag eller företag olika typer av företag ifråga om bostädemas minerande inflytande. en för konsumenten värdepris och kvalitet Utredningsmajoriteten har föreslagit, att full faktor. utöver kommunala företag även de »riksko- De kommunala bostadsföretagen har spe- operativa företagen» HSB och Svenska Rikslat en värdefull roll för at-t förstärka den byggen ska få uppföra bostäder med servistimulerande konkurrensen och ge konsu- cebostadslån. I dessa företag föreslås sammenterna möjlighet till jämförelser. hället ha endast en minoritetsrepresentation Också ifråga om servicebostäderna kan varför önskemålet om samhällelig kontroll anföras skäl för en ordning, som möjliggör inte är tillgodosett. Därtill kommer tungt att konkurrens och jämförelsemöjligheter bi- vägande praktiska skäl, som talar mot att behålles. Skäl kan dock också anföras i detta möjligheterna till servicebostadslån ska utspeciella fall för att servicebostäderna ska stå vidgas till dessa företag. Utredningsmajoriunder full offentlig kontroll. Det särskilda teten anför själv dessa skäl bl. a. önskemålet

230 SOU 1970: 43

att begränsa antalet huvudmän för servicebo- redningens förslag betr. behovsanalys, utstäderna på en ort och möjligheter till en ra- formning, finansiering och huvudmannaskap tionell förvaltning samt de tekniska problem, för de särskilda bostäderna för ungdom som uppstår genom att de kooperativa före- m. fl. Däremot anser vi benämningen »sertagen arbetar med annan form av bostads- vicebostäder» i förevarande sammanhang upplåtelse än vad som här avses. Servicebo- mindre lämplig och den kan vara ägnad skastäderna avses upplåtas mot hyresrätt medan på förvirring och tveksamhet då det gäller dede kooperativa företagen upplåter bostäder finitionen av servicehus och boendeservicens mot bostadsrätt. Jag anser inte att som majo- utformning och innehåll i övrigt. Den statriteten anför, »hänsyn till de rikskooperativa liga servicekommittén har att pröva frågor företagens omfattande bostadsproduktion rörande boendeservicen. I avvaktan på seroch förvaltningserfarenhet» skulle vara vä- vicekommitténs förslag beträffande boendegande skäl för att bortse från dessa problem. servicen bör beteckningen »servicebostäden Utöver servicebostadslånen som enligt min för viss typ av bostäder icke användas. mening bör förbehållas kommunala bostads- Enligt vår mening kan man då det gälföretagen, bör övriga företag, som önskar ler behovsanalys, upplåtelse samt finansieproducera servicebostäder av det slag som ring etc. av de bostadstyper, som behanddenna utredning avser, kunna få del av de las i ungdomsbostadsutredningens betänkanmer generösa regler som bör gälla för bo- de, använda benämningen »bostäder för ungstäder med service över huvud taget. dom m. fL» eller den nuvarande i statistiskt Andra företag än kommunala, som byg- sammanhang nyttjade beteckningen »speger bostäder som till sin funktion är lik- cialbostädem. artade med utredningens servicebostäder bör kunna få rätt till de mer generösa lånebestämmelser, som bör gälla för bebyggelse med serviceanordningar i övrigt enligt det förslag folkpartiet framlagt senast i motion I: 467 vid 1970 års riksdag. Där förordas - med hänsyn till angelägenheten att stimulera bebyggelse med serviceanordningar - att statliga -bostadslån bör medges upp till 95 % av låneunderlaget inom 95 % av pantvärdet för servicehus i de fall, då byggherre eller förvaltare är enskilt bostadsföretag.

Särskilt yttrande av ledamöterna Hallberg och Lundevall Ungdomsbostadsutredningen föreslår i sitt betänkande att de särskilda bostäderna för ungdom m. fl. skall benämnas »servicebostäderm Som motiv därför anförs att bostäderna dels skall uthyras möblerade samt eventuellt förses med vissa komplementlokaler och dels att viss service av mer begränsad omfattning ifråga om tvätt, städning och mathållning skall kunna lämnas till de boende. För vår del kan vi ansluta oss till ut-

SOU 1970: 43 231

l Fakta

Bilaga om specialbostäder

studentbostäder, bostäder för personal vid I anslutning till vissa lägenheter inrättas sjukhus och andra vårdanstalter samt bo- rum med egen ingång från trapphuset, förstäder för anställda vid industri- och af- sedda med erforderliga sekundärutrymmen färsföretag har redan före år 1961 ingått (toalett, tambur ev. kokskåp). Rummen i bostadsstatistiken! Dessa jämte lägenhe- kan utnyttjas antingen som del av den läter i pensionärshem redovisades som en un- genhet, till vilken de är anslutna, eller som dergrupp av flerfamiljshusen, benämnda självständiga bostäder. Dylika rum benämns hus för speciella bostadsändamål. Däremot uthyrningsrum. Uthyrningsrum redovisas har bostäder för andra studerande än de icke som självständiga lägenheter utan som vid universitet och högskolor (elevbostäder) delar av de lägenheter, till vilka de är ansamt bostäder för åldringar i ålderdoms- slutna. Fr. o. m. 1961 gäller, att bostadshem icke medtagits före år 1961. I detta rum i småhus även om de har egen ingång sammanhang bör uppmärksammas att den och är utrustade med tambur, egen toalett form av kollektiva bostäder som i bostads- och kokskåp m. m., icke räknas som självbyggnadsstatistiken betecknas som rum i spe- ständiga lägenheter utan som uthyrningscialbostäder icke räknas som bostadslägen- rum, dvs. som del av en större lägenhet. het i 1960 och 1965 års folk- och bostads- Detta gäller, även om rummet är avsett att räkningar. användas som separat bostad och om för- Lägenhet. Med vanlig bostadslägenhet bindelsen med lägenheten tillfälligt är avförstås en bostad, som är avsedd för ett stängd. (Se tabell F.) enskilt hushåll (ensam person eller familj En specialbostad är avsedd för flera eneller annan mindre grupp av sammanhö- skilda hushåll eller personer. I specialborande personer) och som ur byggnadstek- staden är de utrymmen, som disponeras av nisk synpunkt är avskild från andra bostä- de olika hushållen eller personerna, icke der. Bestämmande för en bostads avskild- helt avskilda från varandra. Vanligen behet är den byggnadstekniska indelningen av står specialbostaden av ett antal enkelrum huset och ej formen för upplåtelsen. (specialrum) grupperade kring en gemensam Som vanliga bostadslägenheter räknas korridor (som ej tillhör det egentliga trappförst och främst bostäder utrustade med huset) och dessutom av vissa andra gemenkök eller kokvrå och avsedda för enskilda samma utrymmen såsom sällskapsrum, kök, hushåll. Som vanlig bostadslägenhet räknas tvätt- eller badrum. även bostad utan kök eller kokvrå men Vid beräknandet av antalet lägenheter i avsedd för ett enskilt hushåll, dock med följande undantag: 1 Jmf SOS bostadsbyggandet.

232 SOU 1970: 43

specialbostäder bortses helt från gemensam- ytan är minst 7 m2 och ettdera utrymmet ma utrymmen (sällskapsrum, matsal etc.). har direkt dagerbelysning genom fönster. Dubblett räknas som två specialrum, även om den är avsedd att användas av ett hushåll. Varje specialrum räknas som en lägenhet. Fr. o. m. år 1961 särredovisas de lägenheter om ett rum, som utgörs av specialrum. Begreppet specialhus infördes fr. o. m. år 1961. Specialhus utgörs av hus, i vilka minst halva våningsytan avser specialbostäder. Dylika hus har, i den mån de tidigare ingått i statistiken, jämte pensionärshem med statsbidrag, redovisats som en undergrupp av flerfamiljshusen och benämnts hus för speciella bostadsändamål. Fr. 0. m. 1961 redovisas bostäderna i pensionärshem som vanliga bostadslägenheter. Med rum förstås ett utrymme om minst 7 m3, som har direkt dagerbelysning genom fönster och som är avskiljbart från angränsande utrymmen; avgränsningen behöver ej utgöras av dörr! Som rum räknas ej kök, kokvrå, badrum, klädkammare och andra utrymmen med en i förhållande till golvytan mera omfattande fast inredning för speciella ändamål, ej heller entrérymmen (tamburer, hallar e. d.) avsedda enbart för förbindelse mellan andra utrymmen och för förvaring av ytterkläder o. d. Hallar, som är större än 7 m2, har direkt dagerbelysning genom fönster och lämpligen kan inrymma möbelgrupp, t. ex. för matplats, räknas däremot som rum. Ett huvudsakligen för matlagning inrett utrymme räknas som kök om det upptar en total golvyta - icke endast fri golvyta - av minst 7 m2 och har direkt dagerbelysning genom fönster, som kokvrå, om det upptar en golvyta mindre än 7 m? men dock är av sådan storlek att en person kan vistas däri, eller om det är 7 m2 eller större men saknar direkt dagerbelysning genom fönster, och som kokskåp, om det är av så ringa storlek att en person ej kan vistas däri. Förekomsten av kokskåp redovisas icke. 1 Enligt anvisningarna till bostadsbyggnads- Kokvrå i förening med matvrå redovistatistiken är fro m 1966 minimistorleken för sas som kök, om den sammanlagda golv- rum resp kök 7 m”. Tidigare gällde 6 m“.

SOU 1970: 43 233

Tabell A. Rum i specialbostäder efter kommungruppKvantitativ omfattning utvecklingen under 1960-talet.

Därav avsedda för

åldringar personal vid studen- *_--i temter i sjuk- porästu- ungdo- hus ra ålddent- mar i och indu- ringsbo- övriga und- vård- stri 0. i ålder- rings- övriga Alla stads- stude- doms- anstal- añärs- doms- bostä- katerum hus rande hotell ter företag hem der gorier

Kommuner med 50 000- inv. 2 553 1 674 281 - - 18 562 - 18 30 000--49 999 inv. 312 - - - - - 312 - - Övriga kommuner 1 641 - - - 21 - 1 459 153 -

234 SOU 1970: 43

Tabell B. Rum i specialbostäder efter byggherre och förekomst av statligt stöd. Därav uppförda för

därav med statligt stöd 1962 3 097 1 545 1 357 16 179 1 361 - 1 345 16 därav med statligt stöd

därav med statligt stöd

Rum avsedda för 3 236 - 3 236 - studenter i studentbostadshus - - därav med statligt stöd 3 236 3 236 346 245 - - 101 övriga studerande - -- - - därav med statligt stöd - - - 28 ungdomar i ungdomshotell 28 - - - - därav med statligt stöd

personal vid sjukhus och

personal vid industri- och

åldringar - - - - därav med statligt stöd

åldringar i temporära åldl 53 - - ringsbostäder 153 153 153 - därav med statligt stöd övriga kategorier 105 18 19 15 53

därav med statligt stöd 75 18 19 15 23

SOU 1970: 43 235

Tabell C. Rum i specialbostäder efter utrustningssandard.

Därav

med egen med egen toalett toalett och eget utan eget utan egen Alla rum badrum badrum toalett

1968 Rum avsedda för

Tabell D. Rum i specialbostäder länsvis år 1968.

Därav rum avsedda för

personal vid åldringar studen- -?---ter i sjuk- i temstu- ungdo- hus porädent- mar i och indu- ra åldbo- övriga ung- vård- stri o. i ålder- rings- övriga Alla stads- stude- doms- anstal- affärs- doms- bostä- katerum hus rande hotell ter företag hem der gorier

çöteborgs län 60 - - - - - 60 - - Alvsborgs Skaraborgs län 152 - - - - - 152 - -

län 147 - - - 7 - 122 18 - Värmlands

Kopparbergs 430 - - - - - 351 79 - Gävleborgs län

Tabell E. Lägenheter efter lägenhetstyp åren 1961-68. I)ärav

Procentuell fördelning Flerfamiljshus, specialhus ochicke-bostadshus

Tabell F. Uthyrningsrum i bostadsproduktionen år 1968. Lägenhetstyp Ana

Göteborg

17--014003

2 Bilaga

HYRESKONTRAKT

möblerad bostad

för

238 SOU 1970: 43

Mellan undertecknade är denna dag träffat följande av oss till alla delar godkända hyresavtal för möblerad bostad: uthyr (uthyrare)

till (hyresgäst)

i kommun.

staden uthyres i befintligt skick.

Bestämmelser

(det som ej gäller strykes) 1. UPPSÅGNING Bostaden skall efter uppsägning från uthyraren eller hyresgästen avträdas fjorton dagar efter upp sägningen. KOKMÖJLIGHETER 2. a) Hyresgästen disponerar kök tillsammans med uthyraren eller med annan hyresgäst. b) Hyresgästen disponerar eget kök.

c) Hyresgästen disponerar icke kök.

d) Överenskommelse för användning av kök:

3. a) Hyresgästen får ha egen kokplatta/el-kokare i den förhyrda bostaden. b) Uthyraren tillhandahåller kokplatta/el-kokare i hyresgästens bostad. c) Hyresgästen får ej ha kokplatta/el-kokare i den förhyrda bostaden. [INNE 4. a) Uthyraren håller lakan, örngott, handdukar. b) Hyresgästen håller .själv lakan, örngott, handdukar. -STÄDNING 5. g Överenskommelse om städning:

SOU 1970: 43 5239

TOÅLETI 6. a) Hyresgästen disponerar egen toalett. b) Hyresgästen disponerar toalett tillsammans med uthyraren eller med annan hyresgäst. BAD 7. a) Hyresgästen disponerar eget badrum/duschrum. b) Hyresgästen disponerar badrum/duschrum tillsammans med uthyraren eller med annan hyresgäst. c) Överenskommelse för användning av badrum/duschrum:

d) Hyresgästen har icke tillgång till badrum/duschrum.

TELEFON

b) Hyresgästen har icke tillgång till telefon. RÖKN|NG 9. a) Hyresgästen får röka i den förhyfda bostaden. b) Hyresgästen får ej röka i den förhyrda bostaden. azsox_ 10. Överenskommelse om besök i den förhyrda bostaden:

RADIO/TV 11. a) Hyresgästen äger rätt att inneha radio/TV i den förhyrda bostaden. b) Hyresgästen äger ej rätt att inneha radio/TV i den förhyrda bostaden. UTRYMMEN 12. Utöver vad ovan nämnts, har hyresgästen tillgång till följande utrymmen (extra garderob,

egen tambur, vindsutrymmen, källarutrymmen etc.)

ÖVRIGABESTÄMMELSER 13.

240 SOU 1970: 43

Hyresgästen får inte utan medgivande av lägenhetsirmehavaren/uthyraren upplåta bostaden till annan person. Hyresgästen förbinder sig att följa de regler och villkor, som lägenhetsinnehavaren/uthyraren för sin del har att iaktta gentemot hyresvärden/lägenhetsägaren. Detta kontrakt har upprättats i två originalexemplar, av vilka uthyraren och hyresgästen tagit var sitt exemplar. den / 19

(uthyrm) (hmmm) Undertecknad ansvarar såsom för egen skuld, tills full betalning sker, för det enligt_ detta kontrakt omyndige åliggande hyresbeloppet. (hire-riven)

mllman

_ adress

träffad överenskommelse uthyrarens på grund av denna dag från -da skedd uppsägning hyresgästens

upphör kontraktet att gälla. från och med den / 19 .

den / 19 .

(vårt-m) (hyrs-nn)

Kontraktsfomulimlr utarbetatav UNG DOMSUPPLYSNINGEN - Sundholmmd.: byn-l.för .rådgivningoch rumxförmedüng till Madam: DVN1461.5%.9.69 ÄIOYIVHMIDUI INDI! SOU 1970: 43 241

3 Enkätformulär till

Bilaga bostadsförmedlingarna

Erhållna lägenheter

Uppgifterna skall endast avse personer Samtliga lägenheter förmedlade till ickesom söker eller som har erhållit hyres- och gifta ungdomar födda 1944 eller senare och bostadsrättslägenheter. som var bosatta i kommunen samt saknade

egen lägenhet skall redovisas. Således skall Kvarstående sökande även lägenheter förmedlade till ungdomar

som icke tidigare funnits upptagna i bo- I redovisningen skall endast medtagas i komstadsförmedlingens register medtagas. Därmunen bosatta icke-gifta ungdomar utan vilka är födda år 1944 eller emot skall icke medtagas de lägenheter som egen lägenhet förmedlats till ungdomar därför att de ämsenare och som söker lägenhet av annan nade gifta sig. orsak än giftermål. I vissa frågor är ung- Uppgifterna angående sökande som erdomarna uppdelade på två grupper: födda hållit lägenhet skall avse kalenderåret 1968. 1944-48 och födda 1949 eller senare.

Med sökande utan egen lägenhet avses

de som icke själva hyr lägenhet direkt av Avvisade erbjudanden om bostad

värd eller disponerar lägenhet med ägande- Med »sällan eller aldrig» avses att 0-10 % rätt eller bostadsrätt samt de som innehar av erbjudanden om bostad avvisats, med egen lägenhet men är uppsagda till avflytt- »ibland» att bostad avvisats i 10-30 % samt ning. j med ›0fta» att mer än 30 % av de erbjudna Uppgifterna om kvarstående sökande bör bostäderna har avvisats. helst avse den 1 maj 1969. Tidpunkten skall

anges på formuläret under avdelning I.

A nmälningsår

Med anmälningsår avses det år fr. o. m.

vilket sökanden oavbrutet stått anmäld i re-

gistret. Om en sökande varit anmäld flera

gånger skall alltså sista anmälningsdatum

räknas.

242 SOU 1970: 43

Kommun Län

ENKÃT ANGÅENDE UNGDOMAR ANMÄLDA VID BOSTADSFÖRMEDLINGARNA

Uppgifterna skall avse icke-gifta sökande utan egen lägenhet, vilka är födda år 1944 eller senare och som söker lägenhet av annan orsak än giftermål.

Utan barn Med barn

Födda Födda Födda Födda I Kvarstâende sökande (den / 1969) 1944-48 l949--w 1944-48 l949-w

Totalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Fördelning pd kön Män . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Fördelning efter sysselsättning Förvärvsarbetande . . . . . . . . . . . . . Studerande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Övriga el. uppgift saknas . . . . . ..

3 Nuvarande bostadsförhdllanden Bor i föräldrahemmet . . . . . . . . . l-_Iyr i möblerat rum . . . . . . . . . . .. Övriga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Anmälningsår Sökande anmälda sedan år 1968 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1967 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1966 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1965 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1964 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1963 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1962 el. tidigare . . . . . . . . . . . . .

5 Önskad lägenhetsstorlek 1 rum utan kök . . . . . . . . . . . . . . . l rum med kokvrå . . . . . . . . . . . . . 2 el fler rum och kokvrå . . . . . . . 1 rum och kök . . . . . . . . . . . . . . . . 2 rum och kök . . . . . . . . . . . . . . . . 3 rum och kök eller större . . . . . . storlek ej angiven . . . . . . . . . . . . . .

Utan barn Med barn

II Erhållit lägenhet under 1968

Totalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Fördelning på Iägenhetstyp Erhâllit lägenhet pd 1 rum utan kök. 1 rum med kokvrå . . . . . . . . . . . . . 2 el. fler rum med kokvrå . . . . . . 1 rum och kök . . . . . . . . . . . . . . . . 2 rum och kök . . . . . . . . . . . . . . . . 3 el. ñer rum och kök . . . . . . . . . .

SOU 1970: 43 243

7 Fördelning efter mødernitetsgrad Erhållit fullt modern lägenhet . . . » ej fullt modern lägenhet.

8 Anmälningsâr Sökande anmälda sedan år 1968 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1967 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1966 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1965 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1964 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1963 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1962 el. tidigare . . . . . . . . . . . . . ej anmälda vid bostadsförmedlingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

III Avvisande av erbjudanden om bostad av olika orsaker Sätt kryss i den ruta som bäst stämmer med Eder erfarenhet

Utan barn Med barn

9a) Avvisande för att bostaden D Sällan el. aldrig D Sällan el. aldrig varit för dyr förekommer D Ibland D Ibland D Ofta D Ofta

b) Avvisande för att bostaden D Sällan el. aldrig D Sällan el. aldrig haft för låg utrustnings- D Ibland D Ibland standard förekommer D Ofta D Ofta

c) Awisande för att bostadens D Sällan el. aldrig D Sällan el. aldrig läge varit olämpligt t. ex. i D Ibland D Iblnad förhållande till arbetsplatsen D Ofta D Ofta förekommer

d) Avvisande för att bostads- D Sällan el. aldrig D Sällan el. aldrig området haft otillräcklig D Ibland D Ibland service t. ex. ifråga om dag- D Ofta D Ofta hem förekommer

10 Finns det någon regel i Eder kommun angående den största bostad som kan tilldelas sökande med olika hushållsstorlek? Ensamstående Ensamstående utan barn med barn

D Ja D Ja_

E) Nej D N61 I så fall vilken?

11 Har de icke-gifta ungdomarnas möjlighet att få lägenhet förändrats i Eder kommun de senaste åren?

D Det har varit lättare att få lägenhet D Det har varit svårare än förut att få lägenhet D Ingen skillnad Vilken är orsaken till förändringen?

12 Förekommer i Eder kommun även att bostadsförmedlingen anvisar inneboenderum?

D Ja D Nej

244 SOU 1970: 43

I så fall, hur många rum förmedlades totalt under år 1968? Hur stor andel av hyresgästerna uppskattar Ni vara icke-gifta ungdomar upp till 24 år? Förekommer i Eder kommun annan form av kommunal rumsförmedling? D Ja D Nej I så fall vilken? den namn bostadsförmedlingens adress postnummer och postadress

SOU 1970: 43 245

Bilaga 4 Av den kommunala ungdomsbostadskommittén

i utförd

Uppsala undersökning om förekomsten av

kommunala

rumsförmedlingar m. m.

hushåll i Sundbyberg, samt genom_ annon-

Av kommitténs undersökningar har tydligt sering i pressen.

framgått att ungdomen inte väljer att bo i Det har dock visat sig svårt att få in

inneboenderum om andra bostadsmöjlighe- anmälningar via dessa åtgärder och tjänste-

ter finns. På grund av bristen på lämpligare mannen på rumsförmedlingen uppger därför

bostäder får man dock räkna med att inne- att hon systematiskt i ringer upp hushållen boenderummet även i fortsättningen kom- staden för att kunna få fram ytterligare mer att vara en vanlig bostadsform för ung- rum.

dom och att man därför får ägna uppmärk- För att kunna få anvisning på rum krävs samhet åt uthyrningsformer och förmed- att man är kyrkoskriven i Sundbyberg och lingsservice även för dessa bostäder. har fyllt 18 år.

Rumsförmedling knuten till den kommu- Registrering och anvisningar följer ett liknala bostadsförmedlingen har prövats i två artat system som man har för den övriga

städer, Sundbyberg och Solna. förmedlingsverksamheten.

I Stockholm har Barnavårdsnämnden en År Antal rumsförmedling och i Nybro finns en rums-

förmedling knuten till det allmännyttiga bo- F örmedlade rum 1966 20 stadsförctaget Nybro Bostads AB. I korthet » » 1967 16 skall här redogöras för erfarenheter från » » 1968 1 5

dessa städer. Solna

Under två månader 1967 pågick vid den Sundbyberg kommunala bostadsförmedlingen i Solna ett Hösten 1965 startades en kommunal rumsförsök ,att få i gång en rumsförmedling som förmedling som en avdelning av Bostadskomplement till bostadsförrnedlingen. Anförmedlingen. Verksamheten fortsätter alltnonsering i dagspressen gav dock endast två jämt. anmälningar om lediga rum som resultat. Avdelningen förestås av en särskild tjäns- Rumsförmedlingen upphörde därför och teman med deltidsanställning, fem timmar man har inga aktuella planer att göra något om dagen. Rumsförmedlingen följer den övnytt försök. riga förmedlingens öppethållandetider och har således även kvällsmottagning Stockholm en gång i

veckan. Anmälningar om lediga rum har I ett annat avsnitt av utredningen har kom-

man sökt få in bland annat genom att dis- mittén för den verksamhet som redogjort tribuera folders om verksamheten till alla stiftelsen »Hem för ungdom» bedriver ge-

246 SOU 1970: 43

nom att bygga och driva ett antal s. k. ung- inom kommunen. domshotell. I anvisningen av hyresgäster till Beslutet ledde till att det allmännyttiga dessa ungdomshotell medverkar Bamavårds- bostadsföretaget Nybro Bostads AB börjanämndens Fritidsavdelning till vilken en sär- de en försöksförmedling i juli 1966. skild byrå, den s. k. Ungdomsupplysningen Förmedlingen handhas av en kontorist vid är knuten. företaget som uppger att arbetet med för- Ungdomsupplysningen har till uppgift att medlingen tar ca två å. tre timmar om dagen bedriva rådgivnings- och upplysningsverk- av hennes arbetstid. samhet samt rumsförmedling för till Stock- Anmälningar om lediga rum fick man till holm nyinflyttad och där boende ungdom. en början in som resultat av annonser i som är den uppgift som ortspressen. Under senare tid har dock an- Rumsförmedlingen kräver största delen av byråns arbetskapa- nonsering blivit mindre nödvändig eftersom ci.tet är av betydande Således verksamheten nu blivit känd och rumsuthyomfattning. bereddes under år 1968 inte mindre än rarna därför spontant tar kontakt med rums- 1 114 ungdomar bostad genom byråns för- förmedlingen. Tillgången pâ uthyrningsrum sorg. Av dessa placerades 580 i privatrum är också god. och 534 i ungdomshotell. Några särskilda krav på ålder eller kyrko- Anmälningar om privatrum får byrån hu- skrivning inom kommunen ställer man inte annonser som krav för Var och en vudsakligen genom i dagspressen. rurmanvisning. Byråns rumsförmedlande verksamhet har som är i behov av ett rum kan anmäla sig en social inriktning, vilket bland annat in- vid förmedlingen och erhåller då tre adresnebär att man har en särskild rumskontroll. ser på rum som anmälts lediga. Den rums- Den omfattade under år 1968 371 privat- sökande får sedan själv svara för kontakten rum av vilka 20 underkändes för förmed- med de rumsvärdar som anvisats honom. ling. Vid kontrollen av de erbjudna rummen Det kan nämnas att månadshyrorna för har man inte bara bedömt standarden på möblerade rum ligger väsentligt lägre än i rummen utan även sökt ta ställning till storstadsregionema och rör sig om månadsrumsuthyrarens som avgifter mellan 110-125 kr. personliga lämplighet uthyrare till bostadssökande ungdomar. En annan insats i syfte att förbättra trygghets- År Antal förhållandena för såväl uthyrare och hyresgäster av privatrum, är det kontraktsformu- Förmedlade rum 1967 99 » » 1968 186 lär som man utarbetat, tryckt och distribuerat. Formuläret tillhandahålles kostnadsfritt Utöver ovannämnda städer har frågan vaför uthymingar inom Stor-Stockholmsomrit föremål för fullmäktiges intresse utan rådet, oavsett om uthymingen sker genom att leda till praktiska åtgärder. Ungdomsupplysningens förmedling eller på annat sätt. Stockholms privata uthyrningsbyråer har kostnadsfritt erbjudits formulä- Linköping ret. Ingen av dem har dock begagnat sig År 1963 väcktes om kommunal förslag av erbjudandet. Ärendet bordlades och har rumsförmedling. Byråns personaluppsättning uppgår till en inte varit föremål för ny behandling. (Inkonsulent, en byråassistent, en första assi- hämtat dec. 1969) stent, en ungdomsassistent, en assistent samt en kontorist. Nacka Nybro År 1966 väcktes om kommunal förslag År 1966 beslöt Nybro stadsfullmäktige att rumsförmedling, gemensam för alla. Förslautreda möjligheterna av en rumsförmedling get föranledde ingen åtgärd.

SOU 1970: 43 247

Umeå system med central registrering av rumssö-

År 1966 väcktes om kommunal bo- kande och rumsuthyrare och med anvisning förslag enligt en särskild köordning. Detta blev adstads- och rumsförmedling. Förslaget har ministrativt alltför besvärligt. Man har därännu icke lett till konkreta åtgärder och Umeå saknar såväl kommunal för övergått till ett enklare förfarande som bostadsförinnebär att adresser på inringda lediga rum, medling som kommunal rumsförmedling. annonseras på en anslagstavla utanför recep- (Inhämtat dec. 1969) tionen. De rumssökande kan sedan utan re-

Norrköping gistrering eller turordning själva välja bland

de lediga rummen. Lediga rum får man in År 1964 beslöt fullmäktige att Bostadsförgenom annonsering i lokalpressen. Mottagmedlingen skulle medverka i en inventening av anmälningar om rum och annonsering av inneboenderummen. ring av dem på en anslagstavla sköts av Förslaget hängde samman med att Boen kontorist som en deluppgift av hennes stadsförmedlingen tillfälligt medverkade i övriga göromål. Den som hyrt ett på detta uthyrning av rum i lägenheter med speciellt sätt ledigannonserat rum skall själv anmäla dyra hyror. Några aktuella planer på att detta till receptionen. I allmänhet görs det engagera sig i förmedlingen av hyresrum har man inte. dock av rumsuthyraren.

Studentkåren i Lund

Lidingö Av Studentkåren i Lund, som varit först År 1964 tillsatte fullmäktige en utredning med sistnämnda uthymingssystem bekräfsom skulle göra en inventering av de möbletas de goda erfarenheterna. I Lund sköts rade uthyrningsrummen som fanns inom rumsuthymingen som ett komplement till kommunen. Den tillsatta utredningen avsluarbete med uthyrning och fördelning av stutade sitt arbete samma år och föreslog bl. a. dentlägenheter. Förmedlingen sköts även här att Lidingö Bostadsförmedling eller en ideav en kontorist som har en särskild telefonell stiftelse skulle ha hand om uthyrning tid 1300-15 00 då hon tar emot anmälav möblerade rum och lägenheter. Fullmäkningar om lediga rum. tige beslöt dock att lägga ärendet till hand- På studentorterna gäller naturligt nog att lingarna utan åtgärd. rumsefterfrågan är störst vid terminsstatter-

na, särskilt då vid höstterminens Lund början. Därefter avtar efterfrågan successivt. Det År 1965 väcktes i stadsfullmäktige förslag har framhållits från studentkåremas rumsom en snabbinventering av möblerade rum. förmedlingar att tillgången på uthymings- På Bostadsförmedlingen i Lund uppger man rum varit bättre hösten 1968 än någon höst att man inte har någon kännedom om re- under de föregående åren.

sultatet av denna utredning eller om den Kommittén har också varit i kontakt med slutförts. Några planer på en kommunal en av Uppsalas privata Uthyrningsfirmor. rumsförmedling har man inte. I huvudsak Man uppger även där att man har ett är det studenter som frågar efter möblerade inrtyck av att tillgången på uthyrningsrum rum och för dessa har studentkåren en egen förbättrats under senare år. rumsförmedling som synes fungera tillfreds- Detta ville man förklara med att de nya ställande. 3-4 rumslägenheterna med höga hyror I universitetsstäderna har studentkårema gjort det nödvändigt för många lägenhetsegna rumsförmedlingar. innehavare att av ekonomiska skäl hyra ut

ett rum. Samtidigt har tillkomsten av ett Studentkåren i Uppsala stort antal studentbostäder dämpat efterfrå-

I Uppsala uppgav studentkårens socialom- gan på de privata uthyrningsrummen. Den

budsman att man gått ifrån ett tidigare ökade produktionen av studentlägenheter

248 SOU 1970: 43

har också medfört att studenterna inte läng- rumsförrnedlingsverksamheten vid student-

re så självklart föredras som hyresgäster av kårerna i Lund och Uppsala. En hel del rumsuthyrare anser En av bostadsförmedlingens kontorister uthyrarna. t. ex. att den förvärvsarbetande ungdomen bör ha hand om mottagning av anmälningär att föredra då de kan förväntas bo kvar ar till lediga rum. Dessa bör sedan skrivas en längre period. Man är däremot osäker in i ett särskilt register som läggs ut i boom en students boendestabilitet eftersom stadsförmedlingens nnottagningslokal. Rumsdenne i allmänhet betraktar inneboenderum- sökande kan sedan själva slå i registret och i ta kontakt med någon uthyrare vars rum met som en kortvarig genomgångsbostad avvaktan intresserar dem. på studentlägenhet. Kontraktsformulär bör finnas tillgäng- Kommitténs liga och kommittén vill understryka att konställningstagande trakt bör upprättas även vid förhyrning av Kommunal rumsförmedling möblerade rum. Anmälningar om lediga rum i åldern 18-21 år är innebo- bör bostadsförmedlingen kunna få dels ge- För ungdom enderummet den efter föräldrahemmet van- nom annonsering i dagspressen, dels genom att personer som fått anvisning på större ligaste bostadsformen. lägenheter genom bostadsförmedlingen tem- Om man samtidigt tar hänsyn till att ingporärt kan anmäla sig för uthyrning av nåen av de i bostadsenkäten 1489 tillfrågade önskade till inneboenderum om got rum. flytta det fanns annat bostadsalternativ och att Det kan nämnas att Uppsala Studentkår på kommitténs förfrågan förklarat sig insamtliga de 227 ungdomar som bodde i intresserad av samordning av lediganmälda neboenderum önskade annan bostad, bör rum mellan studentkårens rumsförmedling man kunna faststlå att inneboenderummet och stadens kommunala rumsförmedling. är en nödfallsåtgärd som man får använda Med hänsyn till kostnader, personalåtdå ingen annan bostad står till buds. gång och möjligheten av att hyra ut de mind- Men även om uthyrningsrummen inte är attraktiva kommer de att behövas för över- re lämpliga rummen på annat sätt avstår kommittén från att rekommendera kontroll skådlig tid, eller så länge vi inte har tillav rummens kvalité och hyresvärdarnas perräckligt med smålägenheter. I stor utsträckoch andra ensamstå- sonliga lämplighet som rumsuthyrare. ning är det ungdomar Till bostadsförmedlingen får man enligt ende, som i avvaktan på anvisning av en nuvarande bestämmelser inte anmäla sig fömindre lägenhet får hyra möblerade rum. re 18 års ålder. Men även om man anmä- En rumsförmedling med anknytning till den ler sig dit så snart man uppnått 18 år är kommunala rumsförmedlingen bör därför tillgången på smålägenheter så begränsad prövas. att ensamstående ungdom under 21 år över- Med hänsyn till de negativa resultat som vid försök vid huvudtaget icke kan räkna med något bigjorts med rumsförmedling i Solna och med tanke stånd från bostadsförmedlingen. Kommittén bostadsförmedlingen anser att man därför bör sänka den tillåtna på att den fortfarande pågående rumsförlägsta anmälningsåldern vid bostadsförmedmedlingsverksamheten vid bostadsförmedatt lingen till 15 år. lingen i Sundbyberg knappast förefaller ge utdelning av förmedlade rum i proportion till de resurser man gett den, vill kommittén tillstyrka en modifierad fonn av kommunal rumsförmedling. Kommittén föreslår således en väsentligt förenklad form av kommunal rumsförmedling knuten till den lokala bostadsförmedlingen, den bör i sin uppläggning närmast utformas som

SOU 1970: 43 249

.

...m .

. A42_ _ ;.47

KUNGL. BIBL.

2 B AUG197B

STOCKHOLM

Nordisk udredningsserie (NU) 1970

Kronologisk förteckning

Samordnad utbyggnadsplanering inom Nordel. Uddannelses- og forsknlngsspørgsmal.

.^°°N.^

Prøveløsiadelse. La coopération Internordique en matiéras économiques et culturelies. F” Nordisk gränsreglon miljövård och urbanisering.

Statens offentliga utredningar 1970

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet Grundla beredningen. 1. Riksdagsgrupperna - Rege- Statligt stöd till fiskehamna.. [5] ringsbi ningen. [16] 2. Ersättare för riksdagsledamöterna. [17] 3. Allmänna val på varen? [27] Handelsdepartementet Svensk FN-Iag. [19] Militära straff och disciplinmedei. [31] Ratlonell bensinhandel. [24] Polisen i samhället. [32] Hemförsäuning. [35] Revision av vattenlagen. [40] lnrikesdepartementet “ Expertgruppen för regional

(ERU) 1. Balanserad regional utveckling. utredningsverkszamlüet [3] . r-

Försvarsdepartementet baniseringen I Sverige Biiagedel l till Balanserad Värnpliktstjänstgöringens civila meritvärde. [12] regional utveckling. [14] 3. Regionaiekonomisk utveck- . › ling. Bilagedei ll till Balanserad regional utveckling. l l 15 i Medel för styrning av byggnadsverksamheten. [33] Socialdepartementet Svenska folkets inkomster. [34] (Utkommer senare) Livsmedelsstadgekommittén. 1. Ny livsmedelsstadga Ungdom - Bostad. m. m. Del l. Förslag och motiv. [6] 2. Ny livsmedelsstadga m. m. Del Ii. Bilagor. [7] Folktandvårdens utbyggande och reglering. [11] Clviidepartementet

Barns utemll]ö. [1]

Kommunlkationsdepartementet Snöskotern - fordonet och föraren. [9] Industridepartementet Körkort och körkortsregistrerlng. [26] i Sveriges energiförsörjning. Energlpolltlk och organlsation. [13] Samarbetsutredningen. 1. Företag och Samhälle. Del Finansdepartementet 1. med motiv samt bilagor. [41__11 2. Företag

handling av byggnader. Del 2. Administrationen. och §am äiie. Bel 2. He__aringsmed foreträdare för Förslag U1r8› samhailsorgan, forslag, lontagarorganisatloner, poli-

[23] tiske partier m. fi. [42]

Understödsföreningar. Aspiratloner. möjigheter och skattemorai. [25]

Tjänstgöringsbetyg. [28] Decentraliserlng av statlig verksamhet. [29] Stordriftsfördelar inom industriproduktionen. [30] Kilometarbeskattning. [36] Översyn av vissa punktskatter. [37] Förtrolig företagsinformation och börshandel. [38]

Utbildningsdepartementet Om stat och kyrka. [2] Yrkesutblidningsberednmgen. 1. Reformerad lärarut- [4] 2. Yrkesleknlsk högskoleutbildning.

iåildnlng. l

ria läromedel. [10] Kompetensutredningen V. Behörighet, meritvärdering, studieprognos. Specialundarsökningar av kompetensfrågor. [20] (Utkommer senare.) Vi. Vågar till högre utbildning.

Pedagogisk ut iidning och forsknln . [22] [ZTL

Sexuaikunskapen på grundskolans ?åg- och mellan-

stadier. [39]

“ Anm. Sñfrorna inom kiammer betecknarfgutredningiar-i j “ _ nas nummer i den kronologlska förteckningen; »Esselte Tryck 1970 ÅLLF 1102014