lagen.nu
Bet. 1975/76:SoU32

Med anledning av motion om åtgärder mot bullerskador i nöjesiokaler m. m.

Typ
Betänkande
Datum
1976-03-30
Källa
data.riksdagen.se

SoU 1975/76:32

Socialutskottets betänkande 1975/76:32

med anledning av motion om åtgärder mot bullerskador i nöjesiokaler m. m.

Motionen

I motionen 1975/76:216 av herr Börjesson i Falköping (c) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att nu gällande bestämmelser angående bullernivån inom restauranger, diskotek och liknande lokaler kompletteras med skärpta regler, syftande dels till att skydda de personer som vistas inom lokalerna från skador som åsamkas av alltför hög bullernivå, dels till att bestämmelserna efterföljs av respektive lokalinnehavare.

Gällande regler

Enligt 23 S hälsovårdsstadgan(1958:663)skall samlingslokal, varmed avses lokal där ett större antal människor tillfälligt brukar samlas såsom teater och danslokal, vara så anordnad och inredd samt så skötas att sanitär olägenhet ej uppstår för dem som uppehåller sig i lokalen. Som sanitär olägenhet anses bl. a. störande ljud. Hur intensiv en menlig inverkan skall vara för att sanitär olägenhet skall föreligga har överlämnats åt rättstilllämpningen. I lokal hälsovårdsordning kan meddelas de föreskrifter som finnes erforderliga utöver hälsovårdsstadgan. Det åligger hälsovårdsnämnd att övervaka efterlevnaden av stadgan i kommunen samt länsstyrelsen att vaka över hälsovården i länet. Högsta tillsynen över den allmänna hälsovården inom landet i här aktuellt hänseende tillkommer socialstyrelsen. Enligt 70 S hälsovårdsstadgan kan hälsovårdsnämnd för särskilda fall meddela de föreskrifter som utöver stadgan erfordras till förebyggande eller undanröjande av sanitär olägenhet. Hälsovårdsnämnd kan också meddela bl. a. föreläggande att vidta åtgärd för undanröjande av bristfällighet hos byggnad eller annan egendom eller förbud att använda lokal för avsett ändamål intill dess förekommande bristfällighet undanröjts.

Vidare har i arbetarskyddslagen (1949:1) meddelats bestämmelser som syftar till att skydda anställda mot skador. I 10 5 stadgas sålunda bl. a. att lämpliga åtgärder såvitt möjligt skall vidtas för att hindra att arbetstagare skadas genom att utsättas för buller eller liknande olägenhet. Enligt 26 i? arbetarskyddskungörelsen (1949:208) gäller vidare att vid arbete, där arbetstagare under längre tid är utsatt för ihållande eller med kortare tidsintervaller regelbundet återkommande buller, lämpliga skyddsåtgärder skall såvitt möjligt vara vidtagna. Enligt 40 ä arbetarskyddslagen skall på varje arbetsställe där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts utses ett eller flera skyddsombud. Om arbetsförhållandena påkallar det skall skyddsombud utses även

1 Riksdagen 1975/76. 12 sami. AV 32

SoU 1975/76:32

på annat arbetsställe. Skyddsombudet företräder arbetstagarna i skyddsfrågor och skall verka för tillfredsställande skyddsförhållanden och därvid bl. a. vaka över sundhet och säkerhet.

Till ledning vid tillämpningen av 10 § arbetarskyddslagen och bl. a. 26 § arbetarskyddskungörelsen har arbetarskyddsstyrelsen i samråd med arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter utfärdat anvisningar (arbetarskyddsstyrelsens meddelande 72:11) beträffande ljud- och ljusstyrka i lokaler där ett antal människor brukar tillfälligt samlas såsom restaurang, serveringslokal, danslokal, diskotek, klubblokal, ungdomsgård och liknande. Anvisningarna skall beaktas även vid planering och inredning av sådana lokaler. Beträffande ljud anförs allmänt i meddelandet bl. a. att starkt ljud är ett yrkeshygieniskt problem för personalen, varför en högsta tillåten ljudnivå bör bestämmas med hänsyn till personalens exponeringstid. Undersökningar har gett vid handen att i lokaler av denna typ 90 dB (A) från yrkeshygienisk synpunkt kan anses vara maximalt tillåtet värde på ljudnivån där personal uppehåller sig. Vidare framhålls det att om ljudnivån hålls under ovannämnda gräns även gäster m. fl. i regel blir skyddade för skadligt ljud. Av anvisningarna (p. 1) framgår, att ljudnivån i regel skall understiga 85 dB (A) och ej får överstiga 90 dB (A), mätt på visst närmare angivet sätt.

Pågående utredning m. m.

Den år 1974 tillkallade utredningen (S 1974:08) angående översyn av hälsovårdsstadgan skall enligt utredningsdirektiven göra en allmän översyn av hälsovårdsstadgan. I direktiven framhålls bl. a. att begreppet sanitär olägenhet är grundläggande för tillämpningen av hälsovårdsstadgans bestämmelser. Genom att förutsättningen för hälsovårdsnämnds ingripande formulerats så allmänt som genom uttrycket sanitär olägenhet har hälsovårdsnämnderna fått stora möjligheter att anpassa tillämpningen till bl. a. samhällsutvecklingen. Det är emellertid svårt, heter det vidare, att klarlägga gränserna för hälsovårdsnämndernas befogenheter, vilket bl. a. medför att den enskilde som utövar eller ämnar utöva verksamhet som kan störa omgivningen har små möjligheter att bedöma när sanitär olägenhet kan anses föreligga. De sakkunniga bör överväga om hälsovårdsstadgans krav i denna del kan preciseras. De bör vidare överväga möjligheterna att effektivisera kontrollen enligt hälsovårdslagstiftningen. En annan fråga som enligt direktiven bör aktualiseras i detta sammanhang är frågan om införande av möjlighet för hälsovårdsnämnden att ingripa med förbud redan mot planerad verksamhet som enligt vad nämnden förutser kan komma att medföra olägenheter sedan verksamheten startats. Enligt direktiven är de sakkunniga oförhindrade att ta upp andra frågor som aktualiseras under utredningens gång och som faller inom ramen för utredningens uppdrag.

Arbetarskyddsstyrelsen förbereder anvisningar som skall ersätta det av styrelsen år 1972 utgivna meddelandet nr 72:1 Bedömning av risk för hörselskada.

SoU 1975/76:32

3 Arbetsmiljöutredningen har i sitt betänkande (SOU 1976:1) Arbetsmiljölag behandlat spridningen av arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (s. 325). Utredningen finnér det vara av vikt att en ordning skapas som bättre än styrelsens nuvarande system tillgodoser behovet av information. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att arbetarskyddsstyrelsen snarast utarbetar närmare förslag om gratis spridning av styrelsens anvisningar. Utgångspunkten bör härvid vara att föreskrifterna skall vara kostnadsfria för dem som behöver dem i skyddsarbetet.

I prop. 1975/76:100, bil. 10, (s. 381) föreslås en ny utbildning av hälsovårdsinspektörer. Utbildningsutskottet har tillstyrkt förslaget (UbU 1975/76:20 s. 33).

På socialstyrelsens uppdrag utförs vid Sahlgrenska sjukhusets yrkesaudiologiska enhet en undersökning beträffande popmusikens inverkan på hörseln.

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner med i huvudsak samma syfte som den nu förevarande har väckts vid 1974 och 1975 års riksdagar men avslagits av riksdagen med hänvisning till bl. a. hälsovårdsstadgan, arbetarskyddslagen, arbetarskyddsstyrelsens anvisningar samt pågående utredningsarbete (SoU 1974:2 och 1975:2).

Utskottet

1 motionen 1975/76:216 av herr Börjesson i Falköping (c) hävdas att stora olägenheter förorsakas av den höga ljudnivå, som musiken i diskotek, restauranger och andra liknande lokaler i regel har. Motionären menar att myndigheterna uppenbart har klart för sig att en oacceptabelt hög bullernivå kan åsamka den som vistas i lokalerna svåra skadeverkningar och att de är beredda att ingripa i de fall gällande bestämmelser nonchaleras. Likväl är det obestridligt, framhåller motionären, att den tillåtna bullernivån i alltför många fall överskrids utan att myndigheterna ingriper. Den allvarligaste konsekvensen härav är att bestämmelserna inte ger avsett skydd åt ungdomar som besöker diskotek. Motionären vill att de bestämmelser som nu finns om bullernivån i de åsyftade lokalerna skall skärpas i syfte att skydda de personer som vistas i lokalerna. Han vill också att bestämmelser skall utfärdas som syftar till att förbättra efterlevnaden hos lokalinnehavarna av de regler som sålunda utfärdas.

Utskottet har vid två tidigare tillfällen behandlat motionsyrkande av liknande innebörd som det nu föreliggande. I sina av riksdagen godkända betänkanden i ämnet (SoU 1974:2 och 1975:2) har utskottet avstyrkt yrkandena under hänvisning till dels tillämpliga bestämmelser i bl. a. hälsovårdsstadgan och arbetarskyddslagen, dels arbetarskyddsstyrelsens anvis -

SoU 1975/76:32

ningar beträffande ljud och ljusstyrkan i vissa lokaler samt den pågående översynen av hälsovårdsstadgan.

Utskottet anser liksom motionären att det finns anledning att uppmärksamma riskerna för bullerskador hos dem som arbetar i eller som gäster besöker diskotek och liknande lokaler. Enligt vad utskottet inhämtat utförs f. n. på socialstyrelsens uppdrag vid Sahlgrenska sjukhusets yrkesaudiologiska enhet en undersökning beträffande popmusikens inverkan på hörseln. Resultatet av denna undersökning, som beräknas föreligga senare i år, bör kunna bidra till bedömningen av dessa risker.

Utskottet vill här också lämna en kort redovisning för utrednings- och anvisningsarbete som är av betydelse för prövningen av motionsyrkandet. Som ovan angetts pågåren översyn av hälsovårdsstadgan. Vidare kommer, enligt vad utskottet inhämtat, arbetarskyddsstyrelsen inom kort att utfärda anvisningar, som skall ersätta det av styrelsen år 1972 utgivna meddelandet (nr 72:1) Bedömning av risk för hörselskada. I årets budgetproposition (prop. 1975/76:100, bil. 10 s. 381) föreslås en ny, avsevärt utvidgad utbildning för hälsovårdsinspektörer. Utbildningsutskottet har tillstyrkt förslaget (UbU 1975/76:20, s. 33). Här bör också nämnas att arbetsmiljöutredningen i sitt betänkande (SOU 1976:1) Arbetsmiljölag uppmärksammat behovet av information beträffande arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter. Utredningen finner det vara av vikt att en ordning skapas som bättre än styrelsens nuvarande system tillgodoser behovet av information. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att arbetarskyddsstyrelsen snarast utarbetar närmare förslag om gratis spridning av styrelsens anvisningar. Utgångspunkten bör härvid vara att föreskrifterna skall vara kostnadsfria fördem som behöver dem i skyddsarbetet.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen. I sammanhanget vill utskottet framhålla önskvärdheten av att man, när det gäller sådana lokaler som avses i motionen, eftersträvar väsentligt lägre ljudnivå än vad som erfordras för att undvika hörselskada.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975/76:216.

Stockholm den 30 mars 1976

På socialutskottets vägnar RUNE GUSTAVSSON

Närvarande: herrar Gustavsson i Alvesta (c). Svensson i Kungälv (s), Carlshamre (m), Dahlberg(s), Larsson i Öskevik (c), fru Skantz (s), herrar Romanus (fp). Johnsson i Blentarp (s), Nordberg (s), Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Marklund (vpk), herr Signell (s) och fru Wigenfeldt (c).

GOTA B 51461 Stockholm 1976