Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1976/77 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Trafikutskottets betänkande

TU 1975/76:11

1975/76:11

med anledning av propositionen 1975/76: 100 såvitt avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1976/77 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Kommunikationsdepartementet m. m.

1. Kommunikationsdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1975/76: 100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) under punkterna A 1—A 3 (s. 31—32) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Kommunikationsdepartementet ett förslagsanslag av 10 185 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 6 100 000 kr., varav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 430 000 kr.

Vägväsendet

2. Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet. Före behandlingen av de skilda anslagen har regeringen lämnat en allmän översikt över utvecklingen inom vägväsendet och över vägverkets anslagsäskanden m. m. (s. 33—81).

Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1976/77 under de skilda väganslagen m. m. innebär

att till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter anvisas ett förslagsanslag av 7 465 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten B 1, s. 72—73),

att till Drift av statliga vägar anvisas ett reservationsanslag av 1510 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten B 2, s. 73—74),

att till Byggande av statliga vägar anvisas ett reservationsanslag av 765 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten B 3, s. 74—75),

att till Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar anvisas ett reservationsanslag av 200 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten B 4, s. 75—76),

att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator anvisas ett reservationsanslag av 235 700 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten B 5, s. 76), att till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator anvisas ett reservationsanslag av 350 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten B 6, s. 77),

1 Riksdagen 1975/76.15 sami. Nr 11

TU 1975/76:11

att 1. medge att under budgetåret 1976/77 statlig lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 120 000 kr. 2. till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. anvisas ett reservationsanslag av 108 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten B 7, s. 78—79),

att till Bidrag till byggande av enskilda vägar anvisas ett reservationsanslag av 26 800 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten B 8, s. 79),

att till Tjänster till utomstående anvisas ett förslagsanslag av 14 207 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten B 9, s. 80),

att till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond anvisas ett förslagsanslag av 1 000 kr. (punkten B 10, s. 80—81).

Motionerna

I motionen 1975/76: 326 av herrar Svanström och Andersson i Nybro (båda c) hemställs att riksdagen vid behandling av frågan om väganslag för nästa budgetår uttalar att Kalmar län skall tillerkännas ökade anslag så att vägstandarden i länet snabbt kan förbättras och en bro snarast möjligt byggas vid Bjursunds ström.

I motionen 1975/76: 495 av fru Jonäng m. fl. (c) hemställs att riksdagen till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1976/ 77 anvisar ett reservationsanslag på 119,6 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I motionen 1975/76: 600 av herr Alftin m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för skäliga ersättningar till kommuner när det gäller fastighets- och markinlösen för vägändamål.

I motionen 1975/76: 602 av herr Bengtsson i Landskrona (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att initiativ tas som syftar till att hjälptelefoner uppsätts vid vissa vägar i enlighet med vad som i motionen anförts.

I motionen 1975/76: 603 av herr Gillström (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna nödvändigheten av ytterligare upprustning av vägnätet i norra Gävleborg i enlighet med vad i motionen anförts.

I motionen 1975/76: 604 av herr Hellström m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär initiativ för att förändra statsbidragsreglema för gator och vägar inom områden där kommun är väghållare så att olika typer av bullerskyddsåtgärder blir statsbidragsgrundande.

TU 1975/76:11

3 I motionen 1975/76: 609 av herr Kindbom m. fl. (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att nybyggnad av vägen Skara—Falköping bör komma till stånd snarast möjligt,

2. att ramar för vägbyggandet inriktas på en rättvis fördelning mellan länen.

I motionen 1975/76: 612 av fru Olsson i Helsingborg m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. att skyndsam översyn sker av frågan om tillgång på och behov av parkerings- och rastplatser dels vid motorväg och motortrafikled, dels vid länsvägar,

2. att större parkeringsplatser anordnas i närheten av gränsorter för underlättande av kontrollen av den internationella trafiken,

3. att samtliga parkerings- och rastplatser förses med toaletter och anordningar för kvittblivning av avfall.

I motionen 1975/76: 614 av herr Raneskog (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. att statens vägverk erhåller sådana anvisningar att de största trafikfarorna kan undvikas och att den mest intensiva trafiken kan flyta så friktionsfritt som möjligt,

2. att statens vägverk får disponibla medel för prioritering av snara åtgärder i påtalade vägbyggnationer.

I motionen 1975/76: 615 av herr Stadling m. fl. (s, c) hemställs att riksdagen hos regeringen som sin mening uttalar att spridning av vägsalt måtte upphöra.

I motionen 1975/76: 1517 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen dels avslår förslaget angående anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder, dels till Drift av statliga vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett jämfört med regeringens förslag med 100 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 1 610 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen samt till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett jämfört med regeringens förslag med 100 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 865 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen beslutar att anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator skall ha beteckningen förslagsanslag,

3. att riksdagen till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett jämfört med regeringens förslag med 11 600 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 119 600 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

4. att riksdagen till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett jämfört med regeringens förslag med

TU 1975/76:11

8 300 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 35 100 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I motionen 1975/76: 1518 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 1 f), i vad avser trafikpolitikens utformning att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande riktlinjerna för trafikpolitiken, varvid särskilt bör beaktas kraven på ett program för den framtida vägpolitiken som gör det möjligt att bedriva en långsiktig rationell vägpolitik och som undviker den kapitalförstöring och de oekonomiska improvisationer som vägverket tvingats till under senare år.

I motionen 1975/76: 1519 av herr Andersson i Gamleby (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikunderlaget vid prövning av indragning av vägar från allmänt underhåll.

I motionen 1975/76: 1525 av herr Bengtsson i Varberg m. fl. (fp, c, m) hemställs att riksdagen beslutar om en utbyggnad av E 6 till motorväg så att sträckan Åskloster—Frillesås kan öppnas för trafik senast under år 1982.

I motionen 1975/76: 1534 av fru Ekelund (c) hemställs att riksdagen

1. avslår förslaget angående anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar på 200 milj. kr.,

2. beslutar öka de ordinarie väganslagen till statliga, kommunala och enskilda vägar med 200 milj. kr.

I motionen 1975/76: 1539 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1—4),

1. att riksdagen dels avslår förslaget angående anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder, dels till Drift av statliga vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett jämfört med regeringens förslag med 100 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 1 610 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen samt till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett jämfört med regeringens förslag med 100 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 865 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen beslutar att anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator skall ha beteckningen förslagsanslag,

3. att riksdagen till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett jämfört med regeringens förslag med 11600 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 119,6 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

4. att riksdagen till Bidrag till byggande av enskilda vägar m. m. för

TU 1975/76:11

budgetåret 1976/77 anvisar ett jämfört med regeringens förslag med 8 300 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 35 100 000 kr.

I motionen 1975/76: 1550 av herr Hyltander (fp) hemställs att riksdagen måtte besluta hos regeringen anhålla att den vid kommande fördelning av väganslag beaktar

1. att de i motionen framförda synpunkterna på anslag till vägbyggen på vägar av Europavägskaraktär tillgodoses genom speciella riksanslag,

2. att de län, som genom sin befolkningsstruktur har större behov av vittförgrenat vägnät, får detta tillgodosett vid anslagstilldelningen.

I motionen 1975/76: 1556 av herrar Johansson i Skärstad och Nordin (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om ändring av anvisningarna för uppsättande av vägmärken, syftande till minskad restriktivitet vid behandlingen av ansökningar om uppsättande vid allmän väg av upplysningsmärken för vägvisning till samlingslokaler och andra icke kommersiella anläggningar.

I motionen 1975/76: 1558 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att sådana ekonomiska resurser ställs till vägverkets förfogande att de aviserade indragningarna av allmänt underhåll för vissa vägar icke kommer till stånd.

I motionen 1975/76: 1560 av herr Johansson i Vrångebäck m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts angående underhåll av det sekundära och tertiära vägnätet.

I motionen 1975/76: 1562 av herrar Jonasson och Carlsson i Vikmanshyttan (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av frågan om en väg Borlänge—Fredriksberg—Hagfors.

I motionen 1975/76: 1568 av fru Jonäng m. fl. (c) hemställs att riksdagen 1.

avslår förslaget angående anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar,

2. till Drift av statliga vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 610 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 865 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

4. uttalar att Gävleborgs län av de sålunda förhöjda anslagen tilldelas de medel som behövs för upprustning av vägnätet.

I motionen 1975/76: 1571 av herr Komstedt (m) hemställs att riksdagen uttalar att 1973 års överenskommelse angående förbindelsen mellan Danmark och Sverige skall bli föremål för nya förhandlingar,

TU 1975/76:11

såvitt inte densamma godkänts av danska folketinget före utgången av 1976.

I motionen 1975/76: 1575 av herr Lindahl i Hamburgsund (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att vägverket måtte göra en översyn av färjtrafiken i syfte att förbättra servicen.

I motionen 1975/76: 1583 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen uttalar att det under Särskilda byggnadsoch förbättringsåtgärder avseende statliga vägar redovisade anslaget bör få utnyttjas till fullo av vägverket som bör få i uppdrag att anpassa sin planering efter detta.

I motionen 1975/76: 1584 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c) hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att de medel som föreslås i propositionen 1975/76: 100 bilaga 8 under rubriken B 4. Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar bör ställas till vägverkets förfogande i enlighet med vad i motionen anförts.

I motionen 1975/76: 1600 av herr Oskarson m. fl. (m, s, c, fp) hemställs att riksdagen beslutar att av anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar ställa 17 milj. kr. till förfogande för särskilda byggnadsobjekt på E 6, sträckan Frillesås—Fjärås.

I motionen 1975/76: 1603 av herr Persson i Heden m. fl. (c) hemställs att riksdagen dels avslår förslaget angående anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder, dels till Drift av statliga vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 610 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen samt till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 865 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen, dels uttalar att Älvsborgs län av de sålunda förhöjda anslagen tilldelas de medel som behövs för upprustning av vägnätet.

I motionen 1975/76: 1605 av herrar Petersson i Ronneby och Elmstedt (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen framhåller vikten av att anslaget Bidrag till byggande av enskilda vägar m. m. får en sådan storlek att inte besvärande eftersläpning med byggnads- och iståndsättningsarbeten uppstår.

I motionen 1975/76: 1613 av herrar Stjernström och Åsling (båda c) hemställs att riksdagen

1. avslår förslaget angående anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar,

2. till Drift av statliga vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 610 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

TU 1975/76:11

3. till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 865 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

4. uttalar att Jämtlands län av de sålunda förhöjda anslagen tilldelas de medel som behövs för upprustning av vägnätet.

I motionen 1975/76: 1620 av herr Svanström (c) hemställs att riksdagen beträffande bygdevägar uttalar att sådana endast i undantagsfall får avföras ur allmänt underhåll och framför allt inte i bygder med betydande friluftsliv.

I motionen 1975/76: 1622 av herr Träff m. fl. (m, c, fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att förbifartsleden vid Strängnäs på riksväg 55 medtages i flerårsplanen för riksvägar för perioden 1976—1980.

I motionen 1975/76: 1624 av herr Wictorsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av ytterligare vägmedel till Stockholms län.

I motionen 1975/76:1625 av herr Wiklund m. fl. (s) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna nödvändigheten av ett färdigställande av riksväg E 4 i Västernorrland i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1975/76: 1626 av herr Åkerlind (m) hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening uttala att spridning av vägsalt måtte upphöra.

I motionen 1975/76:2022 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 2—5), att riksdagen

2. ger regeringen till känna vad som i motionen 1975/76:1979 anförts angående underhåll och upprustning av särskilt olycksdrabbade vägsträckor,

3. ger regeringen till känna vad som i motionen 1975/76:1979 anförts angående de statliga bidragsreglerna för enskilda vägar,

4. begär att regeringen lägger fram förslag till ett avgiftssystem enligt tullvägsprincipen i enlighet med vad i motionen 1975/76:1979 anförts,

5. uttalar att anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar bör i sin helhet få disponeras av vägverket, dock så att halva anslaget skall disponeras för investeringsändamål och halva anslaget för underhållsåtgärder.

I motionen 1975/76: 2097 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c, m) hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening uttala att anslaget för Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar

TU 1975/76:11

i ökad utsträckning används för byggande av länsvägar i Kalmar län och i andra regioner som har särskilt stora behov av insatser för att uppnå en bättre regional balans.

I motionen 1975/76:2156 av herr Lidgård m. fl. (m) föreslås att riksdagen

1. uttalar att statsbidrag till kollektivtrafik bör utgå som ett bidrag vilket kan användas för de åtgärder trafikhuvudmännen i varje läge bedömer som lämpligt, samt att kommande regeringsförslag på det trafikpolitiska området bör utformas i enlighet med denna princip,

2. i skrivelse till regeringen hemställer att statsmakterna i sin medelstilldelning till vägbyggande möjliggör att utbyggnad och förbättring av Norrtälje- och Nynäsvägarna liksom utbyggnaden av kringfartsleder som Norra Länken kring Stockholms innerstad kan komma till stånd snarast möjligt.

Beträffande dispositionen av det förordade anslaget till Särskilda byggnads- och förbättringsarbeten avseende statliga vägar samt därmed sammanhängande arbetskraftsfrågor har till utskottet inkommit skrivelser från dels Statsanställdas förbund, Statstjänstemannaförbundet och Sveriges arbetsledareförbund, dels Svenska byggnadsarbetareförbundet.

Utskottet

Den långsiktiga vägplaneringen m. m.

Departementschefen erinrar i propositionen om de riktlinjer för den långsiktiga vägplaneringen som uppdrogs av 1972 års riksdag. I samband härmed förutsattes att den s. k. kalkylmodell som av vägverket tillämpas vid investeringsplaneringen skulle ses över. Ett utvecklingsarbete skulle sålunda bedrivas för att bl. a. få fram underlag som gör det möjligt att på ett bättre sätt än hittills bestämma den vikt som rimligen bör ges vissa av de i kalkylmodellen ingående komponenterna, såsom trafikanternas tidskostnad, trafikolycksfallskostnaden och kalkylräntan.

För att i enlighet med statsmakternas ställningstaganden dra upp de närmare, mera konkreta riktlinjerna för det nämnda utrednings- och utvecklingsarbetet tillsattes en särskild kommitté, benämnd kommittén för den långsiktiga vägplaneringen (KLV). Denna har numera slutfört sitt arbete och redovisat sina ställningstaganden i betänkandet (SOU 1975: 85—86) Vägplanering. Betänkandet har remissbehandlats.

Vidare har den trafikpolitiska utredningen under år 1974 getts tillläggsdirektiv att fullfölja det utvecklingsarbete om vägtrafikens kostnadsansvar som tidigare skett inom ramen för vägkostnadsutredningen och som resulterat i betänkandet (SOU 1973: 32) Vägtrafiken — kost -

TU 1975/76:11

nader och avgifter. Resultatet av arbetet inom sistnämnda utredning — vilken var en expertutredning — fullföljs därmed inom en parlamentariskt sammansatt utredning.

Vid sin behandling av vägbudgeten vid 1975 års riksmöte framhöll utskottet (TU 1975:1) bl. a. att det är angeläget att det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet bedrivs med all den skyndsamhet som befinns möjlig samt att som resultat härav riktlinjer för den fortsatta vägplaneringen och ett långsiktigt program för den framtida vägpolitiken senast under år 1976 föreläggs riksdagen. Någon försening härav genom det till den trafikpolitiska utredningen lämnade tilläggsuppdraget finge ej ske.

Såsom i motionen 1518 nu framhålles har anslagen till byggande och drift av vägar länge varit begränsade. Det har inte funnits medel för byggnadsprojekt som såväl samhällsekonomiskt som företagsekonomiskt skulle varit mycket lönsamma, bl. a. genom att de skulle leda till minskade driftkostnader. Driftanslagen har varit så otillräckliga att de inte på långt när möjliggjort reparation av förslitningen av vägbanorna och en omfattande kapitalförstöring har därför skett på de svenska vägarna. Dessa försummelser kommer att leda till kraftigt ökade kostnader framöver.

Anledningen till att anslagen inte under senare år genomgått några större förändringar är bl. a. att riksdagen avvaktat det begärda programmet för den långsiktiga vägpolitiken. När ett sådant program väl föreligger bör ställning kunna tas till frågan hur stor del av resurserna som vägväsendet skall ha från samhällsekonomiska utgångspunkter.

Utskottet har för sin del tidigare understrukit att utvecklingen av ett väl fungerande vägnät är en viktig förutsättning för bl. a. de regionalpolitiska strävandena. Det är sålunda viktigt att vägnätet får en sådan utformning att det skapar bättre förutsättningar för näringslivets utveckling och för ett decentraliserat boende. Även om det är ett viktigt mål att överföra ytterligare trafik på järnväg, är det helt uppenbart att vägtrafik i stora delar av landet är det enda alternativet för transporter. Därför krävs vid sidan av ett högklassigt riksvägnät väl fungerande länsvägar och mindre vägar. Även de enskilda vägarna har stor betydelse.

Under hänvisning till vad sålunda anförts vill utskottet ånyo understryka vikten av att förslag till riktlinjer för den fortsatta vägplaneringen och ett långsiktigt program för den framtida vägpolitiken snarast föreläggs riksdagen. Det därvid eftersträvade programmet måste göra det möjligt att bedriva en rationell vägpolitik samt undvika den kapitalförstöring och de ekonomiska improvisationer som vägverket tvingats till under senare år.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

TU 1975/76:11

10 Anslagsfrågor

Vid sin behandling av frågan om medelstilldelningen till väg- och gatubyggandet redogör departementschefen bl. a. för utfallet av investeringarna inom denna sektor under perioden 1970—1974 samt de beräknade kostnaderna under åren 1975 och 1976. Vidare erinras om de angelägna behov av olika driftåtgärder som föreligger på det statliga vägnätet.

För innevarande budgetår är anslaget till Drift av statliga vägar 1 355 milj. kr. Av anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar har därjämte 30 milj. kr. fördelats till underhållsarbeten i form av beläggningsarbeten på statliga vägar, ökade medel bör enligt departementschefen för nästa budgetår (avseende kalenderåret 1977) ställas till förfogande under driftanslaget. En höjning av detsamma med 155 milj. kr. i förhållande till det i riksstaten för budgetåret 1975/76 anvisade beloppet föreslås därför. Totalt skulle därmed för detta ändamål disponeras ca 1 510 milj. kr.

Inom denna ram räknar departementschefen med att vägverket, vid normal omfattning av servicearbeten, bl. a. kan utföra förbättringsarbeten i ungefär samma omfattning som under de senaste åren. I sammanhanget erinras om att även betydande insatser i form av beredskapsarbeten tillkommit för arbeten på detta område. Under den senaste femårsperioden har således för ändamålet sammanlagt 350 milj. kr. anvisats över elfte huvudtiteln. Dessa arbeten, som primärt tillkommit från allmän sysselsättningssynpunkt, har bidragit till att påskynda genomförandet av vägverkets långsiktiga program för upprustning av de sekundära och tertiära vägarna.

Anslaget Byggande av statliga vägar är för innevarande budgetår 765 milj kr. Av anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar har därjämte fördelats 160 milj. kr. till byggande av statliga vägar. För nästa budgetår (avseende kalenderåret 1977) förordas av departementschefen en oförändrad medelsanvisning om 765 milj. kr.

Den av departementschefen föreslagna anslagsanvisningen för vägändamål innebär enligt uppgift av vägverket, med beaktande av penningvärdets fall samt höjda löner och priser m. m., i realiteten en sänkning med inemot 200 milj. kr.

Hela det för innevarande budgetår upptagna konjunkturbetingade väganslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar har i enlighet med riksdagens beslut ställts till vägverkets förfogande. För att bibehålla handlingsberedskapen i sysselsättningsavseende och samtidigt ha möjlighet att, då sysselsättningsläget så kräver, påskynda och tidigarelägga angelägna vägföretag samt utföra förbättringar på bl. a. regionalpolitisk! viktiga länsvägar förordar departementschefen att ett motsvarande anslag tas upp även för nästa budgetår. Ansia -

TU 1975/76:11

get anses därvid böra anvisas med samma belopp som för innevarande budgetår, dvs. 200 milj. kr. Anslaget föreslås skola ställas till regeringens förfogande att disponeras för särskilda insatser i fråga om drift och byggande av statliga vägar när detta är motiverat av konjunkturpolitiska eller andra skäl. Planeringen av ifrågavarande åtgärder anses i första hand böra inriktas på arbeten som är angelägna från såväl vägpolitiska som sysselsättningspolitiska utgångspunkter, t. ex. vissa delar av väg E 6 i norra Halland, och skall enligt förslaget ske i samråd med AMS.

Med anledning av regeringens nu berörda förslag yrkas i motionerna 1517 och 1539 att riksdagen dels avslår förslaget angående anslaget till Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder, dels till Drift av statliga vägar anvisar ett jämfört med regeringens förslag med 100 milj. kr. förhöjt anslag om 1 610 milj. kr., dels till Byggande av statliga vägar anvisar ett likaledes med 100 milj. kr. förhöjt anslag om 865 milj. kr. Yrkanden av samma innebörd har framställts i motionerna 1568, 1603 och 1613. I motionen 1534 yrkas avslag på förslaget om anslag till Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder samt att de ordinarie anslagen till de statliga, kommunala och enskilda vägarna i stället ökas med 200 milj. kr.

Under utskottsbehandlingen av här berörda frågor har från kommunikationsdepartementet utsänts ett pressmeddelande (bilaga A till detta betänkande) med en förteckning över föreslagen fördelning av medlen från det förordade särskilda byggnadsanslaget på olika län och byggnadsobjekt. Med anledning härav har utskottet under hand begärt att få del av vägverkets och arbetsmarknadsstyrelsens bedömningar i frågan, som redovisas i bilagorna B och C till detta betänkande. Av sammanställningen i bilaga B framgår att vid ett överförande av det särskilda byggnadsanslaget till de ordinarie anslagen för byggande och drift av statliga vägar i stort sett samma arbeten kan komma till utförande som de i pressmeddelandet angivna. Vissa av de sistnämnda måste dock rimligtvis utgå enär fastställd arbetsplan för desamma saknas. Detta gäller vissa arbeten på E 6 vid Stenungsund samt mellanriksvägen Kiruna—Narvik. Arbetsplan för det sistnämnda företaget är sålunda ännu inte ens inlämnad för fastställelse. Kommande beslut i frågan härom förklaras vara miljöpolitiskt kontroversiell, och principöverenskommelse med Norge beträffande vägens utförande m. m. har ej träffats. Totalkostnaden för företaget beräknas till 165 milj. kr. i 1975 års penningvärde, och beslut om byggnadstidens längd bör inte minst med hänsyn härtill fattas innan företaget påbörjas.

Så snart de praktiska möjligheterna härför föreligger är det emellertid även enligt utskottets uppfattning angeläget att arbetena med de båda nu nämnda företagen igångsätts samt att erforderliga medel ställs till förfogande.

TU 1975/76:11

12 Beträffande vissa av de i pressmeddelandet men ej i vägverkets sammanställning upptagna arbetena kan konstateras att de redan tidigare drivits som beredskapsarbeten och som sådana snarast bör färdigställas.

Sysselsättningseffekten i de båda huvudalternativen anges, under hänsynstagande till berörda förhållanden, kunna bli närmast likvärdiga — dock att vägverkets alternativ innebär att dess egen driftpersonal kan beredas effektivare sysselsättning samt att utnyttjandet av extern arbetskraft blir förhållandevis mindre. Utskottet vill därför i sammanhanget erinra om att i propositionen 1975/76: 140 — om allmän beredskapsstat för budgetåret 1976/77 — enbart för byggande av statliga vägar tagits upp ett belopp om 889 milj. kr. för arbeten ingående i den s. k. investeringsreserven. Regeringen har också numera medgivits rätt att utnyttja den i årets budgetproposition begärda finansfullmakten om 1 500 milj. kr. för möjliggörande bl. a. av utförande av arbeten av det slag varom här är fråga. Enligt utskottets mening föreligger från sysselsättningssynpunkt en sådan situation att medel härav nu bör ställas till förfogande för vägarbeten bl. a. i skogslänen.

Såsom utskottet redan tidigare i annat sammanhang framhållit är det en inte minst från planeringssynpunkt komplicerad och tidskrävande process som i de enskilda fallen föregår vägfrågornas lösning. De stora kostnaderna för vägbyggandet och den begränsade medelstilldelningen härför nödvändiggör noggranna avvägningar mellan olika projekt och mellan alternativa lösningar med avseende på arbetenas utförande m. m. Behov av samordning med andra planeringssektorer och intressen har därvid medfört ökade krav på vägplaneringens inordnande i den totala samhällsplaneringen. En utveckling i denna riktning har också under senare år skett. I vad gäller länsstyrelserna har de ett avgörande inflytande på vägfrågorna dels genom sitt allmänna planeringsansvar på regional nivå, dels genom sina speciella uppgifter avseende bebyggelseplaneringen och på natur- och miljövårdsområdena och dels genom de befogenheter som väglagstiftningen ger dem. Under alla skeden av vägplaneringen förekommer med kommuner och andra berörda intressenter ett omfattande samrådsförfarande som till sina huvuddrag är reglerat i väglagstiftningen. Det system för planeringen av väghållningen, planläggning och projektering, som används av vägverket tillsammans med länsstyrelser och kommuner sedan slutet av 1960-talet är konstruerat så att erforderliga kompromisser och anpassningar till regional trafikplanering och fysisk samhällsplanering skall kunna tillgodoses.

Enligt utskottets uppfattning är det mot bakgrund härav av stor vikt att vägbyggnadsobjekten tillkommer i den prioriteringsordning som de regionala instanserna i samverkan med den centrala fackmyndigheten uppställt. I anslutning härtill må f. ö. erinras om den stora flexibilitet

TU 1975/76:11

som kännetecknar vägplaneringen. I fråga om anslag för vägbyggnader som tillkommer av sysselsättningspolitiska skäl är det enligt utskottets mening likaså av stor vikt att vägobjekten som regel utväljs av de berörda myndigheterna inom den ramplanering som finns redovisad i flerårs- och långtidsplaner. Dock bör projekt som redan påbörjats med anlitande av beredskapsmedel fullföljas.

Genom de åtgärder utskottet här förordat skapas sysselsättningsmöjligheter också för den arbetskraft som är anställd hos byggnadsföretag utanför vägverket.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts har utskottet vid sin prövning av här berörda anslagsfrågor i likhet med motionärerna funnit det vara helt uppenbart att de medel som föreslås under det särskilda anslaget i sin helhet måste komma till användning. Det föreligger vidare enligt utskottets uppfattning inga vägande skäl att föra upp dessa medel på ett särskilt anslag, vars utnyttjande dessutom är villkorligt — så länge de ordinarie anslagen inte ens når upp till vägverkets lägsta verksamhetsaltemativ. Medlen bör i stället föras över på de ordinarie anslagen till drift resp. byggande av statliga vägar. Fördelningen bör därvid ske med 100 milj. kr. på vartdera anslaget, innebärande att driftanslaget tas upp med 1 610 milj. kr. och byggnadsanslaget med 865 milj. kr.

Driftanslaget skulle därvid komma i nivå med vägverkets lägsta alternativ, varigenom ytterligare kapitalförstöring kan motverkas. Möjligheter synes vidare kunna skapas att med anlitande av medel från byggnadsanslaget tidigarelägga arbeten på Europaväg 6 och på angelägna länsvägar. En del av anslaget synes därvid, i enlighet med yrkande härom i motionen 2022, böra användas för underhåll och upprustning av särskilt olycksdrabbade vägsträckor.

Utskottet vill dock understryka att utnyttjandet av nämnda 200 milj. kr. inte får medföra någon minskning av de arbeten för sysselsättningsstödjande åtgärder som eljest skulle komma till stånd. Vägverket torde för sin del ha räknat med sådana arbeten för minst 350 milj. kr.

Vid bifall till utskottets förslag synes även de önskemål om ytterligare upprustning av vägnätet som framförts i vissa av de i det följande behandlade motionerna i viss utsträckning kunna tillgodoses.

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär ett tillgodoseende av yrkandet i motionen 1583, att medel som av departementschefen beräknats under anslaget till särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder till fullo skall få utnyttjas av vägverket i dess planering, samt av yrkandet i motionen 2022, att nämnda anslagsmedel i sin helhet skall få disponeras av vägverket, dock så att halva anslaget skall disponeras för investeringsändamål och halva anslaget för underhållsåtgärder.

TU 1975/76:11

14 Detsamma gäller i viss mån yrkandet i motionen 1584 att det särskilda anslaget ställs till vägverkets förfogande i enlighet med de av motionärerna angivna riktlinjerna.

Däremot kan utskottet inte tillstyrka den i motionerna 1568, 1603 och 1613 föreslagna specialdestinationen av medel till Gävleborgs, Älvsborgs och Jämtlands län.

Beträffande de i övrigt motionsledes framförda yrkandena rörande medelstilldelningen till vissa län eller särskilda vägprojekt återkommer utskottet i det följande.

I motionen 1550 yrkas att riksdagen på de i motionen anförda skälen hos regeringen begär att anslag till vägbyggen på vägar av Europavägskaraktär tillgodoses genom speciella riksanslag samt att de län som genom sin befolkningsstruktur har större behov av ett vittförgrenat vägnät får detta tillgodosett vid anslagsberäkningen. Då emellertid motionärens önskemål redan med gällande ordning i viss mån torde vara tillgodosedda och yrkandena i övrigt inte bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida avstyrks motionen.

I motionen 1558 yrkas att riksdagen beslutar att sådana ekonomiska resurser ställs till vägverkets förfogande att de enligt motionärerna aviserade indragningarna av allmänt underhåll för vissa vägar inte kommer till stånd.

Några generella indragningar av detta slag har emellertid, enligt vad utskottet erfarit, inte nu aviserats. Vid bedömningen av dessa vägfrågor tas f. ö. i princip hänsyn till hela det trafikunderlag som föreligger. Såsom utskottet dessutom redan tidigare (TU 1975:1) framhållit regleras frågan om indragning av allmän väg och förutsättningarna härför i väglagen (1971:948), som riksdagen behandlade och godtog så sent som i slutet av år 1971. Bestämmelserna i den till väglagen anslutande vägkungörelsen (1971:954) innebär att länsstyrelsens uppfattning i en indragningsfråga ges stor vikt. Av vägverkets i olika sammanhang tidigare gjorda uttalanden framgår vidare att indragningsärendena handläggs under stor hänsyn till förhållandena i de enskilda fallen och att indragningar sker endast då vägande skäl föreligger. Utskottet utgår också från att så är förhållandet men anser dock i sammanhanget uppmärksamhet böra fästas på den stora vikten av att härmed sammanhängande frågor får en för närmast berörda vägintressenters del tillfredsställande lösning. Någon särskild åtgärd i ämnet av det slag motionärerna förordat finner sig utskottet emellertid inte berett att tillstyrka.

Av samma skäl avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1620 att riksdagen beträffande bygdevägar uttalar att sådana endast i undantagsfall får avföras ur allmänt underhåll och framför allt inte i bygder med betydande friluftsliv.

TU 1975/76:11

15 Detsamma gäller yrkandet i motionen 1519 att riksdagen skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikunderlaget vid prövning av indragning av vägar från allmänt underhåll.

I motionen 1560 framhålls att på grund av ökade kostnader och mindre väganslag en betydande eftersläpning av underhållet av främst de sekundära och tertiära vägnäten skett. Knappheten på medel beror vidare, enligt motionärerna, bl. a. på att en del mindre motiverade nysträckningar av väg tillåts ske. En god vägstandard skulle nås om i stället nu befintliga vägar upprustas.

Utskottet kan för sin del inte finna anledning föreligga att riksdagen i särskild ordning ger regeringen till känna vad motionärerna därvid anfört och avstyrker följaktligen motionen.

Ej heller finner utskottet anledning föreligga att, såsom i motionen 614 yrkats, riksdagen hos regeringen särskilt begär att vägverket erhåller sådana anvisningar att de största trafikfarorna kan undvikas och att den mest intensiva trafiken kan flyta så friktionsfritt som möjligt samt att verket får medel för prioritering av åtgärder i motionens syfte.

Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator föreslås för nästa budgetår höjt med 30 milj. kr. till 235,7 milj. kr. Vägverket har för ändamålet begärt 260,9 milj. kr. Departementschefen förklarar sig vidare inte beredd att förorda den av verket förordade omläggningen av anslagsperioden att avse framförliggande kalenderår.

I motionerna 1517 och 1539 erinras om att otillräcklig medelstilldelning tidvis lett till att fullt bidrag enligt gällande författning ej kunnat utbetalas. I syfte att åstadkomma en ändring i nämnda avseende föreslås att anslaget fr. o. m. nästa budgetår får beteckningen förslagsanslag.

Utskottet finner det i likhet med motionärerna angeläget att utbetalningar från anslaget kan ske i enlighet med de principer som fastställts för bidragsgivningen och tillstyrker därför motionerna i berörda del samt att anslaget tas upp med förenämnda belopp av 235,7 milj. kr.

Anslaget till Bidrag till byggande av vägar och gator tas upp med ett oförändrat belopp om 350 milj. kr., vilket utskottet funnit sig kunna godta.

Beträffande anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. erinras i propositionen om att under senare budgetår väsentligt ökade medel ställts till förfogande. För innevarande budgetår är anslaget upptaget med 93 milj. kr. Härtill kommer ca 7 milj. kr. från anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder. Av totalbeloppet 100 milj. kr. kan ca 11,7 milj. kr. beräknas avse iståndsättningsarbeten, vilket anses möjliggöra en väsentlig standardförbättring av det enskilda vägnätet. Den balans av inneliggande ansökningar om statsbidrag till i och för sig statsbidragsberättigade enskilda vägar som tidigare uppkommit har un -

TU 1975/76:11

der åren 1974 och 1975 kunnat avvecklas. För nästa budgetår förordas en medelsanvisning med 108 milj. kr., dvs. en ökning jämfört med innevarande budgetår med 15 milj. kr. Med den förordade medelsanvisningen räknar departementschefen med att samtliga nyinkomna ansökningar, motsvarande ca 1 000 km väg, kan få bidrag. Därtill beräknas från anslaget statsbidrag kunna lämnas även till iståndsättningsarbeten på vägar som redan uppbär statsbidrag till barmarksunderhåll och vinterväghållning.

Till Bidrag till byggande av enskilda vägar förordas ett anslag av 26,8 milj. kr., vilket innebär en oförändrad medelsanvisning.

I anledning av regeringens förslag i dessa delar yrkas i motionerna 1517 och 1539 — under hänvisning till det stora medelsbehov som anses föreligga beträffande det enskilda vägnätet — att de förenämnda båda anslagen till enskild väghållning räknas upp med 11,6 milj. kr. resp. 8,3 milj. kr. I motionen 495 yrkas likaledes en höjning av underhållsanslaget med 11,6 milj. kr.

Utskottet har under en rad av år understrukit att särskild hänsyn måste tas till det enskilda vägnätets betydelse för näringslivet och kommunikationerna i allmänhet och anser det alltjämt vara angeläget att så sker. Med hänsyn till vad departementschefen i anslagsfrågorna härom anfört har utskottet dock funnit sig kunna godta den av honom förordade medelsanvisningen för nästa budgetår.

Utskottet anser sig vidare kunna utgå från att anslaget till Bidrag till byggande av enskilda vägar fortsättningsvis får en sådan storlek att besvärande eftersläpning med byggnads- och iståndsättningsarbeten inte uppstår. Under hänvisning härtill finner utskottet någon särskild framställning från riksdagens sida härom, såsom yrkats i motionen 1605, ej erforderlig.

I motionen 2022 yrkas — under hänvisning till förslag i motionen 1979 — att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i sistnämnda motion angående de statliga bidragsreglerna för enskilda vägar. Dessa regler bör enligt motionärerna kunna omfatta även enskilda vägar av särskilt intresse för turism och friluftsliv. Så är emellertid redan fallet. Av budgetpropositionen framgår att bidragsgivningen till enskild väghållning, som regleras genom kungörelsen 1952: 793 (ändrad senast 1971: 958), även omfattar enskild väg som utgör tillfartsväg till naturområde för rekreation och friluftsliv eller av annat skäl är av särskild betydelse för fritidsändamål. Motionen bör därför i denna del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

De av regeringen i övrigt framlagda anslagsberäkningarna har inte gett utskottet anledning till erinran. Detta innebär bl. a. att kostnadsramarna för år 1977 för anslagen Drift av statliga vägar resp. Byggande av statliga vägar i princip bestäms till samma belopp som anslagen. Det bör vidare ingå i regeringens befogenheter att, i den mån arbets -

TU 1975/76:11

marknadsläget eller andra särskilda skäl motiverar det, bemyndiga vägverket att under år 1976 resp. 1977 jämka de föreskrivna kostnadsramarna för dessa år, t. ex. genom att under andra halvåret 1976 i förväg ta i anspråk behövliga belopp av de medel under de kalenderårsberäknade anslagen, som anvisas för verksamhetsåret 1977.

De sammanlagda utgifterna under de olika väganslagen m. m. för budgetåret 1976/77 uppgår enligt departementschefens beräkningar till 3 217 milj. kr. — att avräknas mot automobilskattemedlen — och vissa bidrag m. m. beräknas under andra anslag under sjätte huvudtiteln till sammanlagt ca 154 milj. kr. — att avräknas mot automobilskattemedlen. Under andra, åttonde, nionde och elfte huvudtitlarna föreslås därjämte ca 778 milj. kr. att avräknas mot nämnda medel.

Det totalbelopp som avses skola täckas av automobilskattemedlen skulle därmed samt vid bifall till den av utskottet under punkten 6 i det följande förordade anslagshöjningen med 1,5 milj. kr. (till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar) uppgå till ca (3 217 + 155,5 + 778) = 4 150,5 milj. kr. I förhållande till motsvarande, på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en ökning med ca 361,5 milj. kr. Då inkomsterna av automobilskattemedlen beräknas till ca 4 012 milj. kr. skulle överskottet på vägväsendets specialbudget, där behållningen per den 30 juni 1974 uppgick till ca 3 381,3 milj. kr., komma att under budgetåret minska med ca 138,5 milj. kr.

Motionsyrkanden berörande flerårsplaner m. m.

I motionen 326 hemställs att riksdagen vid sin behandling av frågan om väganslag för nästa budgetår uttalar att Kalmar län tillerkänns anslag i sådan omfattning att vägstandarden i länet snabbt kan förbättras och en bro byggas vid Bjursunds ström. I motionen 609 begärs ett uttalande från riksdagens sida att nybyggnad av vägen Skara—Falköping bör komma till stånd snarast möjligt samt att ramar för vägbyggandet inriktas på en rättvis fördelning mellan länen. I motionen 1525 yrkas att riksdagen beslutar om en utbyggnad av E 6 till motorväg så att sträckan Åskloster—Frillesås kan öppnas för trafik senast under år 1982. I motionen 1622 yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära att förbifart sleden vid Strängnäs på riksväg 55 medtages i flerårsplanen för riksvägar för perioden 1976—1980. I motionen 1624 begärs att riksdagen skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om behovet av ytterligare vägmedel till Stockholms län. I motionen 2156 yrkas att statsmakterna i sin medelstilldelning till vägbyggande möjliggör att utbyggnad och förbättring av Norrtälje- och Nynäsvägarna liksom utbyggnaden av tillfartsleder såsom Norra Länken kring Stockholms innerstad kan komma till stånd snarast möjligt.

Utskottet är för sin del övertygat om att tungt vägande skäl kan an 2f

Riksdagen 1975/76.15 sami. Nr 11

TU 1975/76:11

föras till stöd för samtliga nu berörda yrkanden. Frågor om projektering samt byggande och drift av allmänna vägar regleras emellertid i väglagen och vägkungörelsen. De för väg- och gatubyggandet gällande flerårs- och fördelningsplanema upprättas i enlighet med vägkungörelsens bestämmelser samt vissa andra föreskrifter för femårsperioder och förnyas vart tredje år. Fördelningen av investeringsmedel de skilda landsdelarna och väggrupperna emellan sker vidare på grundval av en noggrann angelägenhetsgradering och efter vederbörande regionala och lokala vägmyndigheters hörande — allt i syfte att åstadkomma en så likformig och rättvis fördelning av vägmedlen som möjligt. Nu gällande flerårs- och fördelningsplaner avser perioden 1976—1980 och skall revideras år 1978 att avse perioden 1979—1983.

I anslutning härtill må nämnas att vägverkets beslut i fråga om medelstilldelningen enligt flerårsplanema hos regeringen överklagats av länsstyrelserna i Södermanlands, Jönköpings, Kalmar, Hallands och Norrbottens län. Frågorna härom bereds f. n. inom regeringens kansli.

Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört samt då enligt utskottets uppfattning de av motionärerna aktualiserade frågorna bör prövas i den för handläggning av vägärenden stadgade ordningen avstyrks motionerna i fråga.

Av samma skäl och under hänvisning jämväl till vad utskottet i övrigt anfört rörande bl. a. användningen av medlen för byggande av vägar finner utskottet ej heller någon särskild åtgärd från riksdagens sida påkallad i anledning av yrkandena i motionerna 603 om upprustning av vägnätet i norra delen av Gävleborgs län, 1562 om byggande av en väg Borlänge—Fredriksberg—Hagfors, 1600 om utbyggnad av väg E 6 på sträckan Frillesås—Fjärås, 1625 om färdigställande av väg E4 genom Västernorrland och 2097 om ett uttalande från riksdagens sida att anslaget för särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder i ökad utsträckning skall användas för byggande av länsvägar i Kalmar län och i andra regioner som har särskilt stora behov av insatser för att uppnå en bättre regional balans.

I motionen 2156 yrkas att statsbidrag till kollektivtrafik bör utgå som ett bidrag, vilket kan användas för de åtgärder trafikhuvudmännen i varje län bedömer som lämpliga, samt att kommande regeringsförslag på det trafikpolitiska området bör utformas i enlighet med denna princip.

Nuvarande anslagsuppdelning och metodik torde emellertid inte medge ett sådant arrangemang. Detsamma gäller utformningen av väglagstiftningens och bidragskungörelsernas regler och föreskrifter angående vägmedlens fördelning och användning m. m. Härmed sammanhängande frågor torde dock komma att aktualiseras bl. a. i samband med den beredning som f. n. pågår av kollektivtrafikutredningens förslag.

TU 1975/76:11

19 I avvaktan på resultatet härav och under hänvisning jämväl i övrigt till vad utskottet under förevarande punkt anfört beträffande beräkningen av väganslagens storlek och dessas fördelning mellan olika län samt vägfrågornas handläggning m. m. avstyrks motionen i nu berörda del.

övriga motionsledes aktualiserade frågor

I motionen 2022 yrkas, under hänvisning till motivering i motionen 1979, att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett avgiftssystem enligt tullvägsprincipen.

Utskottet har under en lång rad av år ingående behandlat motionsyrkanden av denna innebörd och avvisat desamma. Såsom därvid bl. a. nämnts har vägkostnadsutredningen under år 1973 lagt fram sitt betänkande Vägtrafiken — kostnader och avgifter. I detta behandlas bl. a. ekonomiska principer för prissättning inom vägtrafiksektorn. Vidare redovisas de kostnader som från olika utgångspunkter kan hänföras till vägtrafiken och alltså i ett eller annat hänseende kan anses ingå i vägtrafikens totala kostnadsansvar. Såsom också i det föregående anförts har regeringen numera gett trafikpolitiska utredningen tilläggsdirektiv att fullfölja utredningsarbetet om vägtrafikens kostnadsansvar.

Under hänvisning jämväl härtill och i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet avstyrker utskottet berörda motionsyrkande.

I motionen 600 yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för ”skäliga ersättningar" till kommuner när det gäller fastighets- och markinlösen för vägändamål. Motionärerna har som stöd härför framhållit att om en kommun löst in mark för ett vägbygge flera år i förväg utgår ingen ränta eller annan ersättning för att kommunen bundit kapital, trots att kommunen är skyldig att ställa marken till förfogande. Om markinlösen gjorts mer än fem år före byggnadsföretagets start tas dock viss hänsyn till prisutvecklingen efter inlösandet. För de sista fem åren före byggandet sker emellertid ingen uppräkning av värdet av inlöst mark.

Enligt vad utskottet erfarit har vägverket vid sin bedömning av dessa frågor ansett det böra ankomma på kommunerna att för sådana projekt, till vilka statsbidrag utgår, i god tid anskaffa erforderlig mark för projektets genomförande. Den femårsgräns som enligt det föregående nu tillämpas har — mot bakgrund av bl. a. att fördelningsplanema omfattar samma tidrymd — ansetts vara rimlig vid beräkningen av de statsbidragsgrundande kostnaderna.

Utskottet ansluter sig närmast till vägverkets bedömning härvidlag och avstyrker under hänvisning härtill motionen i fråga.

I motionen 604 yrkas att riksdagen hos regeringen begär initiativ för att förändra statsbidragsreglerna för gator och vägar inom områden

TU 1975/76:11

där kommun är väghållare så att olika typer av bullerskyddsåtgärder blir statsbidragsgrundande.

Förslag av samma innebörd har av trafikbullerutredningen lagts fram i dess betänkande (SOU 1974: 60) Trafikbuller, del 1 Vägtrafikbuller. Utredningens förslag har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringens kansli.

I avvaktan på resultatet härav har utskottet inte funnit sig berett att göra något uttalande i frågan och avstyrker följaktligen motionen.

I motionen 612 hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en skyndsam översyn sker av frågan om tillgång på och behov av parkerings- och rastplatser dels vid motorväg och motortrafikled, dels vid länsvägar, att större parkeringsplatser anordnas i närheten av gränsorter för underlättande av kontrollen av den internationella trafiken och att samtliga parkerings- och rastplatser förses med toaletter och anordningar för kvittblivning av avfall.

De av motionärerna aktualiserade frågorna om utbyggnad av parkerings- och rastplatser är även enligt utskottets uppfattning av stor vikt — inte minst av trafiksäkerhetsskäl. Berörda spörsmål har också sedan länge uppmärksammats av vägverket, och en viss utbyggnad av rast- och parkeringsanläggningar har också skett. Inom verket bedrivs vidare ett kontinuerligt undersöknings- och utvecklingsarbete på området. På grundval av såväl svenska som utländska erfarenheter och förhållanden siktar man därvid — liksom i fråga om vägnormer i övrigt — till att ernå de för vårt vidkommande lämpligaste lösningarna av frågorna.

Ytterligare åtgärder planeras inom kort på grund av bl. a. av regeringen meddelade direktiv. Dessutom må nämnas att trafiksäkerhetsutredningen i sitt utredningsarbete även tagit upp frågorna om erforderliga åtgärder för förbättring av väg- och trafikmiljö, såsom vägars och gators tekniska utformning med avseende på rast- och parkeringsplatser m. m.

Vad nu anförts torde i tillämpliga delar gälla även större parkeringsplatser i närheten av gränsorter m. m. till den del de inte faller inom tull- och polismyndigheternas verksamhetsområde eller handhas av kommunala eller andra organ.

Vad slutligen beträffar parkerings- och rastplatsernas förseende med toaletter m. m. delar utskottet motionärernas uppfattning att det är angeläget att frågorna härom får en tillfredsställande lösning. Enligt vad utskottet erfarit har man inom vägverket sökt få till stånd en överenskommelse med Kommunförbundet om bl. a. uppdelningen av det ekonomiska ansvaret härför — dock utan att nå något resultat.

Med hänsyn till de uppgifter som åvilar kommunerna beträffande renhållningsåtgärder m. m. inom deras områden finner utskottet det naturligt att nya överläggningar i ämnet kommer till stånd. Utskottet

TU 1975/76:11

anser sig också kunna utgå från att en för berörda parter acceptabel lösning därvid kan uppnås.

Under hänvisning till vad sålunda anförts finner utskottet motionen inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 602 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att initiativ tas som syftar till att hjälptelefon uppsätts vid vissa vägar i enlighet med motionärens önskemål.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår sedan några år tillbaka försöksverksamhet på området på motorvägen mellan Malmö och Lund. Verksamheten har tillkommit i nära samarbete mellan vägverket, som anordnar proven och står för kostnaderna, och televerket som svarar för de teletekniska frågorna. Samarbete sker även med polisväsendet. Inom kort beräknas vidare en utredningsrapport i ämnet läggas fram av Nordiska vägtekniska förbundet i syfte att åstadkomma för de nordiska länderna gemensamma lösningar av hithörande spörsmål.

Utskottet förutsätter att som resultat härav den utbyggnad av systemet, som även utskottet finner vara angelägen, kommer att påskyndas. Någon särskild ågärd i frågan från riksdagens sida torde dock f. n. inte vara påkallad. Motionen avstyrks därför.

I motionerna 615 och 1626 yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att spridning av vägsalt måtte upphöra. Riksdagen har under en lång följd av år genom bl. a. motioner, interpellationer och enkla frågor uppmärksammats på spörsmålen härom, som är av betydelse från framför allt trafiksäkerhetssynpunkt. Utskottet har vid sin tidigare prövning av frågan funnit det vara angeläget att vägverkets pågående arbete på området intensifieras i syfte att än mer förbättra tillämpade metoder samt den tekniska materielen så att olägenheter och skadeverkningar i möjligaste mån motverkas. Så har också skett, och redan i 1974 års statsverksproposition hänvisades till den redogörelse för behov och erfarenheter m. m. av vägsaltning som vägverket utfört och redovisat i publikationen Halkbekämpning (DD 116). Vägverkets bedömningar i denna del har skett i samråd med trafiksäkerhetsverket. Av publikationen framgår också att naturvårdsverket och vägverket efter överläggningar enats om att saltningen under nuvarande former torde kunna accepteras från naturvårdssynpunkt.

Under hänvisning härtill och då utskottet inte heller finner de nu förevarande motionerna böra föranleda någon riksdagens åtgärd avstyrks desamma.

I motionen 1556 har hemställts att riksdagen hos regeringen anhåller om ändring av anvisningarna för uppsättande av vägmärken, syftande till minskad restriktivitet vid behandlingen av ansökningar om uppsättande vid allmän väg av upplysningsmärken för vägvisning till samlingslokaler och andra icke kommersiella anläggningar.

TU 1975/76:11

22 Såsom utskottet senast vid 1975 års riksmöte (TU 1975:1) framhöll i anledning av en då väckt motion i samma syfte anser sig utskottet kunna utgå från att vederbörande myndigheter noggrant prövar inkomna ansökningar härom samt gör de avväganden som i det enskilda fallet betingas av omständigheterna. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida synes ej heller nu vara påkallad, varför motionen avstyrks.

I motionen 1575 begärs att riksdagen hos regeringen hemställer att vägverket måtte göra en översyn av färjetrafiken i syfte att förbättra servicen. Motionären vänder sig därvid främst mot att tidigare tillämpat anropssystem avskaffats och i stället reglering av trafiken efter tidtabell införts.

Som motionären framhållit har i flera fall länsstyrelsernas beslut om införande av trafik efter tidtabell överklagats hos regeringen. Besvären har dock i regel avslagits under hänvisning till att allmän färjetrafik — för att en rationell drift skall möjliggöras — bör bedrivas enligt turlista om inte särskilda skäl talar däremot. Från vägverkets sida har betonats att formerna för färjetrafiken också bör ses som en viktig arbetsmiljöfråga för de anställda.

Med beaktande härav har utskottet inte funnit sig berett att tillstyrka motionen. Utskottet vill dock i sammanhanget understryka att vid bedömningen av uppkommande frågor rörande färjetrafikens utformning stor hänsyn bör tas till närmast berörda befolknings intressen och önskemål.

I motionen 1571 yrkas att riksdagen uttalar att 1973 års överenskommelse angående förbindelsen mellan Danmark och Sverige skall bli föremål för nya förhandlingar, såvitt inte överenskommelsen godkänts av det danska folketinget före utgången av år 1976.

Såsom framgår av utskottets betänkande TU 1975/76:4, vari berörda frågor ingående behandlades, har det inte visat sig vara möjligt att i folketinget samla majoritet för ett godkännande av nämnda överenskommelse. Något avtal i frågan föreligger följaktligen inte. Av betänkandet framgår vidare att de svenska och danska trafikministrama vid ett möte i Köpenhamn den 21 april 1975 behandlade frågan om den fortsatta beredningen av öresundsförbindelserna. De enades därvid om att tillsätta en dansk och en svensk delegation med uppgift att gemensamt verkställa en förnyad genomgång av frågan om förbindelserna, deras trafikmässiga förutsättningar och deras lämpliga utformning med hänsyn bl. a. härtill. Delegationerna har sedermera tillsatts, och verksamheten inom desamma pågår. Under erinran härom avstyrks motionen.

TU 1975/76:11

23 Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 1518, yrkandet 1 f, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande ett program för den framtida vägpolitiken m. m.,

2. att riksdagen till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 7 465 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag beträffande anslagen till Drift resp. Byggande av statliga vägar samt motionerna 1975/76: 1534, 1975/76: 1583, 1975/76: 1584 och 1975/ 76: 2022, yrkandena 2 och 5, med bifall till motionerna 1975/ 76: 1517, yrkandet 1, 1975/76: 1539, yrkandet 1, 1975/76: 1568, yrkandena 1—3, 1975/76: 1603, utom i vad avser medelstilldelning till Älvsborgs län, 1975/76: 1613, yrkandena 1—3, med avslag på regeringens förslag beträffande anslag till Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar samt med tillkännagivande av vad utskottet anfört,

a. till Drift av statliga vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 610 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

b. till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 865 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

4. att riksdagen

a. avslår motionerna 1975/76: 1568, yrkandet 4, 1975/76: 1603, i vad avser medelstilldelning till Älvsborgs län, och 1975/76: 1613, yrkandet 4,

b. avslår motionerna 1975/76:1519, 1975/76:1550, 1975/76: 1558 och 1975/76:1620,

c. avslår motionen 1975/76:1560,

d. avslår motionen 1975/76:614,

5. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med bifall till motionerna 1975/76: 1517, yrkandet 2, och 1975/76: 1539, yrkandet 2, till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 235 700 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

6. att riksdagen till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 350 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

7. att riksdagen

a. medger att under budgetåret 1976/77 statlig lånegaranti för

TU 1975/76:11

lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 120 000 kr.,

b. med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1975/76:495, 1975/76:1517, yrkandet 3, och 1975/ 76:1539, yrkandet 3, till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 108 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

c. med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1975/76:1517, yrkandet 4, och 1975/76:1539, yrkandet 4, till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 26 800 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

8. att riksdagen

a. avslår motionen 1975/76:1605,

b. avslår motionen 1975/76:2022, yrkandet 3,

9. att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

a. till Tjänster till utomstående ett förslagsanslag av 14 207 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

b. till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

10. att riksdagen

a. avslår motionen 1975/76: 326,

b. avslår motionen 1975/76:609,

c. avslår motionen 1975/76:1525,

d. avslår motionen 1975/76:1622,

e. avslår motionen 1975/76:1624,

f. avslår motionen 1975/76:2156, yrkandet 2,

11. att riksdagen

a. avslår motionen 1975/76:603,

b. avslår motionen 1975/76:1562,

c. avslår motionen 1975/76:1600,

d. avslår motionen 1975/76:1625,

e. avslår motionen 1975/76:2097,

f. avslår motionen 1975/76:2156, yrkandet 1,

12. att riksdagen

a. avslår motionen 1975/76:2022, yrkandet 4,

b. avslår motionen 1975/76:600,

c. avslår motionen 1975/76:604,

d. avslår motionen 1975/76:612,

e. avslår motionen 1975/76:602,

f. avslår motionerna 1975/76:615 och 1975/76:1626,

13. att riksdagen

a. avslår motionen 1975/76:1556,

b. avslår motionen 1975/76:1575,

14. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1571.

TU 1975/76:11

25 Trafiksäkerhet

3. Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader. Regeringen har under punkten C 1 (s. 82—85) föreslagit riksdagen att till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 22 336 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1547 av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås, såvitt nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen beslutar att till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader, för informationsverksamhet, anvisa ytterligare 2 000 000 kr. eller ett förslagsanslag av sammanlagt 20 525 000 kr. (skall rätteligen vara 24 336 000 kr.), att avräknas mot automobilskattemedlen.

I motionen 1975/76: 2099 av fru Swartz m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet B), att riksdagen till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 22 836 000 kr., innebärande en höjning i förhållande till regeringens förslag med 500 000 kr., att användas för en kampanj för ökad användning av reflexbrickor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet

Regeringens förslag innebär en höjning av anslaget i denna del med 3,8 milj. kr. till ca 22,3 milj. kr. Härvid har bl. a. medelsutrymme beräknats inom den regionala organisationen för en förste byråingenjör med vissa tillsynsuppgifter och för extrapersonal. Vidare beräknas ytterligare 1,9 milj. kr. för informationsverksamhet — för vilket ändamål därmed skulle disponeras 11 950 000 kr. — samt medel för bl. a. reseersättningar.

Utskottet har funnit sig kunna godta regeringens förslag under förevarande punkt. Härav följer att utskottet inte kan biträda yrkandena i motionerna 1547 och 2099 om en ytterligare höjning av medelstilldelningen för informationsverksamheten. Utskottet vill dock i sammanhanget framhålla betydelsen av kraftfulla insatser för information beträffande den i motionen 2099 upptagna frågan om reflexbrickor vid gång i mörker.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76: 1547, yrkandet 1, och 1975/76: 2099, yrkandet B, till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 22 336 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

TU 1975/76:11

4. Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet. Regeringen har under punkten C 2 (s. 85—89) föreslagit riksdagen att till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 29 574 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motionerna

I motionen 1975/76: 493 av herr Jonsson i Alingsås och fröken Hörlén (båda fp) hemställs att riksdagen till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet, att avräknas mot automobilskattemedlen, för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 30 574 000 kr. för att möjliggöra inrättande av träningsbanor för halkkörning.

I motionen 1975/76: 1617 av fru Sundberg m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. en planläggning av körövningsplatser för halkkörning, så att på sikt alla körkortssökande kan få tillgång till sådan plats för övningskörning,

2. att information om angelägenheten och utformningen av sådana platser lämnas alla landets kommuner.

Utskottet

Regeringen har för budgetåret 1976/77 under förevarande punkt föreslagit en uppräkning av anslaget till ca 29,6 milj. kr.

I motionen 493 hemställs att riksdagen till förevarande ändamål för nästa budgetår anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 milj. kr. förhöjt belopp för att möjliggöra inrättande av träningsbanor för halkkörning.

Vidare hemställs i motionen 1617 om planläggning av körövningsplatser för halkkörning och om information om angelägenheten och utformningen av sådana platser till landets kommuner.

Utskottet har vid sin prövning av anslagsfrågan funnit sig kunna godtaga departementschefens förslag, vilket innebär en uppräkning av anslaget med 5,4 milj. kr. Härav följer att utskottet avstyrker motionen 493 om ytterligare höjd medelsanvisning.

Med anledning av vad i motionerna nämnts om körövningsplatser m. m. vill utskottet erinra om att en arbetsgrupp tillsatts inom trafiksäkerhetsverket med representanter för Svenska kommunförbundet, NTF, m. fl. organisationer. I gruppens arbetsuppgifter ingår bl. a. att studera de problem som sammanhänger med halkkörning och att föreslå normer för halkkörningsbanor. Ett förslag beträffande sådana banor

TU 1975/76:11

kan enligt vad utskottet erfarit förväntas senare i år. Vissa härmed sammanhängande frågor har f. ö. tagits upp av den sittande trafiksäkerhetsutredningen.

Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av den förenämnda gruppens arbete avstyrks jämväl motionen 1617.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76: 493 till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 29 574 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 1617.

5. Statens trafiksäkerhetsverk: Bil- och körkortsregister m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 3 (s. 89—94) och hemställer att

riksdagen till Statens trafiksäkerhetsverk: Bil- och körkortsregister m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 58 381 000 kr.

6. Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar.

Regeringen har under punkten C 4 (s. 94—96) föreslagit riksdagen att till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 8 200 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1539 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 5), att riksdagen till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar för budgetåret 1976/77 anvisar ett jämfört med regeringens förslag med 1 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 9 700 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I motionen 1975/76: 2099 av fru Swartz m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet C), att riksdagen till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 9 700 000 kr., innebärande en höjning i förhållande till regeringens förslag med 1 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet

Departementschefen föreslår att till förevarande ändamål anvisas ett belopp av 8,2 milj. kr. mot av trafiksäkerhetsverket begärda 12 milj. kr.

TU 1975/76:11

28 I motionerna 1539 och 2099 hemställs att riksdagen under ifrågavarande anslag för nästa budgetår anvisar ett belopp av 9,7 milj. kr. I sammanhanget framhålls att enbart på grund av kostnadsfördyringar en ökning av anslaget med 1,5 milj. kr. behövs utöver regeringens förslag.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att regeringen för att ytterligare förbättra säkerheten vid järnvägskorsningar beslutat om att särskilda åtgärder skall vidtas under innevarande budgetår till en kostnad av 16 milj. kr., varav 6 milj. kr. avser uppsättning av bommar och andra säkerhetsanordningar vid plankorsningar samt byggande av parallellvägar.

Enligt utskottets uppfattning är denna fråga så angelägen att ytterligare medel bör anslås. Utskottet tillstyrker därför ifrågavarande motionsyrkanden.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1975/76: 1539, yrkandet 5, och 1975/76: 2099, yrkandet C, till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 9 700 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

7- Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 5 (s. 96—99) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 3 250 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sjöfart

8. Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till sjöfartsverkets verksamhet. Före behandlingen av de skilda anslagen har regeringen (s. 100 —144) lämnat en allmän översikt över sjöfarten m. m.

Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1976/77 under de skilda anslagen innebär

att till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning anvisas ett förslagsanslag av 165 572 000 kr. (punkten D 1, s. 144—145), att till Isbrytning anvisas ett förslagsanslag av 81 519 000 kr. (punkten D 2, s. 145—146), att till Fartygsverksamhet anvisas ett förslagsanslag av 16 464 000 kr. (punkten D 3, s. 146—147),

att till övrig verksamhet anvisas ett förslagsanslag av 1 994 000 kr. (punkten D 4, s. 147).

TU 1975/76:11

29 Motionerna

I motionen 1975/76: 424 av fru Olsson i Helsingborg och fröken Pehrsson (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om obligatoriskt bärande av flytväst ombord i fritidsbåt.

I motionen 1975/76: 610 av herrar Lindahl i Hamburgsund och Petersson i Röstånga (båda fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om märkning av den segelfria höjden vid broar.

I motionen 1975/76: 617 av herr Torwald (c) hemställs att riksdagen måtte hos regeringen anhålla om föreskrifter att effektiva nödsändare skall finnas fast monterade på räddningsflottar och -båtar i enlighet med vad i motionen anförts.

I motionen 1975/76: 1578 av herr Lindström m. fl. (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett bibehållande av lotsplatsen på Aspö, Karlskrona.

I motionen 1975/76: 1590 av herr Nilsson i Trobro (m) hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att Kullens fyr samt fyrplatserna Ölands norra och södra udde samt Hanö i fortsättningen skall vara bemannade.

I motionen 1975/76: 1591 av herr Nilsson i Trobro (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär medverkan till

1. att Aspö lotsstation får oinskränkt lotsservice,

2. att Sölvesborgs lotsplats återinförs.

Utskottet

Sjöfartsverkets verksamhet är uppdelad på tre program, Farledsverksamhet, Fartygsverksamhet och Övrig verksamhet. Medel till programmet Farleds verksamhet anvisas över två anslag, Farleds verksamhet exkl. isbrytning samt Isbrytning. Härigenom ges möjlighet att särredovisa den skattemedelsfinansierade isbrytningen i förhållande till de avgiftsfinansierade verksamhetsgrenarna under programmet Farledsverksamhet. De övriga programmen motsvaras av två anslag med samma benämning som programmen. Anslagen föreslås av regeringen tas upp med ca 165,6 milj. kr. till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, ca 81,5 milj. kr. till Isbrytning och ca 16,5 milj. kr. till Fartygsverksamhet. För anslaget Övrig verksamhet har departementschefen beräknat ca 2 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i dessa delar.

I propositionen har departementschefen även redovisat sin syn på sjöfartsverkets förslag till organisation och handläggningsordning för utredning av allvarligare sjöolyckor m. m. I likhet med sjöfartsverket och

TU 1975/76:11

de remissinstanser som uttalat sig i denna fråga anser departementschefen det vara av stor betydelse för ett framgångsrikt förebyggande sjösäkerhetsarbete att allvarligare olyckor inom sjöfarten utreds snabbt och effektivt. Utredningens viktigaste uppgift anses vara att klarlägga orsakskomplexet och eventuella brister i det totala säkerhetssystemet för att man genom förebyggande åtgärder skall kunna förhindra att liknande olyckor upprepas. Utskottet delar helt denna uppfattning. Vad departementschefen i detta sammanhang i övrigt anfört har inte gett utskottet anledning till erinran.

Beträffande frågan om anskaffning av ett nytt sjömätningsfartyg vill utskottet hänvisa till sitt ställningstagande i betänkandet 1975/76: 12.

Till vissa frågor i anslutning till den framtida organisationen av den verkstadsrörelse m. m. som sjöfartsverket nu bedriver i Stockholm återkommer utskottet i samband med behandlingen av de i ämnet väckta motionerna.

I motionen 424 hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om obligatorisk användning av flytväst ombord i fritidsbåt. Med anledning härav vill utskottet erinra om att frågor av detta slag kontinuerligt bevakas i det för sjösäkerhetsfrågor särskilt inrättade sjösäkerhetsrådet, som har att genom propaganda och upplysning medverka till större säkerhet på sjön beträffande främst fritidsbåtarna. Enligt vad utskottet erfarit har rådet också bedrivit omfattande propaganda för användning av flytvästar. Även utskottet vill understryka betydelsen av information på området. Däremot har utskottet ej funnit sig berett föreslå lagstiftning i frågan, varför motionen avstyrks.

I motionen 610 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om märkning av den segelfria höjden vid broar.

Enligt vad utskottet erfarit torde den av motionärerna aktualiserade frågan komma att lösas i samband med arbetet inom regeringens kansli beträffande en sjömärkeskungörelse. Förslag i ämnet kan förväntas till sommaren. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida finner utskottet därför ej erforderlig och avstyrker motionen.

I motionen 617 anhålls om föreskrifter att effektiva nödsändare skall finnas fast monterade på räddningsflottar och -båtar.

Frågor rörande livräddningsutrustning i fartyg behandlas i ett större sammanhang fortlöpande inom den Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO). Utskottet, som betraktar den av motionären aktualiserade frågan som angelägen, förutsätter att regeringen med stor uppmärksamhet följer frågan och i det internationella samarbetet tar de initiativ som behövs för att påskynda frågan. Med hänsyn härtill bör motionen ej föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I motionen 1590 yrkas att Kullens fyr samt fyrplatserna ölands Norra udde och Södra udde samt Hanö i fortsättningen skall vara bemannade.

TU 1975/76:11

31 I motionen 1578 hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållande av lotsplatsen på Aspö, Karlskrona. Motionärerna anför bl. a. att passningsmöjligheterna minskats så till vida att lotsplatsen saknar lotsuppassning nattetid. Detta anser motionärerna minskar Karlskrona hamns konkurrenskraft.

Motsvarande yrkande framförs i motionen 1591, i vilken dessutom yrkas att Sölvesborgs lotsplats återinförs.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att i samband med behandlingen vid 1970 års riksdag av nya riktlinjer för lots- och fyrväsendets organisation (prop. 1970: 119, SU 1970: 143, rskr 1970: 347) framhölls att vid prövning av kommande organisationsförändringar måste beaktas att i lots- och fyrväsendets arbetsuppgifter förutom lotsning ingår underhåll av fyrar, utsättning, intagning och underhåll m. m. av bojar och prickar etc. Lots- och fyrväsendet ingår också tillsammans med en rad andra organ i den statliga sjöräddningsverksamheten och havsövervakningen. Nämnda förhållanden nödvändiggjorde enligt utskottets uppfattning att organisationsfrågorna inte bedöms enbart från företagsekonomiska synpunkter — begränsade till sjöfartsverkets arbetsområde — utan även på allmänt samhällsekonomiska och lokaliseringspolitiska grunder och berörande även övrig verksamhet avseende kust- och havsövervakningen m. m.

Det sålunda anförda äger alltjämt giltighet och utskottet förutsätter också att innebörden härav beaktas vid behandlingen av här berörda frågor. Under hänvisning härtill finner utskottet motionerna inte påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

a. till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning ett förslagsanslag av

165 572 000 kr.,

b. till Isbrytning ett förslagsanslag av 81 519 000 kr.,

c. till Fartygsverksamhet ett förslagsanslag av 16 464 000 kr.,

d. till Övrig verksamhet ett förslagsanslag av 1 994 000 kr.,

2. att riksdagen

a. avslår motionen 1975/76: 424,

b. avslår motionen 1975/76: 610,

3. att motionen 1975/76: 617 ej föranleder någon riksdagens särskilda åtgärd,

4. att riksdagen

a. avslår motionen 1975/76: 1590,

b. avslår motionerna 1975/76: 1578 och 1975/76: 1591.

TU 1975/76:11

övriga sjöfartsändamål

9. Handelsflottans pensionsanstalt m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 5—D 8 (s. 148—152) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Handelsflottans pensionsanstalt ett anslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till vissa resor av sjöfolk ett förslagsanslag av 100 000 kr.,

3. till Avsättning till handelsflottans kultur- och fritidsfond ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. till Understöd åt skärgårdsrederier m. m. ett förslagsanslag av 825 000 kr.

Institut m. m.

10. Transportnämnden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 1 (s. 153—155) och hemställer

att riksdagen till Transportnämnden för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 162 000 kr., därav tre fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

11. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader. Regeringen har under punkten E 2 (s. 156—162) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 44 602 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76:274 av fru Göthberg och fru Andersson i Hjärtum (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att trafiksäkerhetsverket får i uppdrag att i samarbete med SMHI och televerket inleda försöksverksamhet med för allmänheten tillgängliga lokala väderprognoser.

I motionen 1975/76: 494 av fru Jonäng (c) hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för en utökad väderinformation till allmänheten vad gäller både land- och sjödistrikt,

2. att riksdagen uttalar sig för en lekmannastyrelse för SMHI med parlamentariskt inslag,

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av den nuvarande skiljelinjen mellan allmän verksamhet och uppdragsverksamhet och kostnaderna härför,

TU 1975/76:11

4. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att möjliggöra fullt utnyttjande av SMHI:s verksamhet,

5. att riksdagen hos regeringen begär att proposition beträffande SMHI:s verksamhet förelägges riksdagen under hösten 1976.

Utskottet

Regeringens förslag om ett anslag på 44 602 000 kr. under förevarande punkt tillstyrks av utskottet.

I motionen 494 hemställs om dels utökad väderinformation till allmänheten, dels lekmannastyrelse för SMHI med parlamentariskt inslag, dels översyn av skiljelinjer mellan allmän verksamhet och uppdragsverksamhet samt kostnaderna härför, dels åtgärder i syfte att möjliggöra fullt utnyttjande av SMHl:s verksamhet och dels proposition beträffande denna verksamhet under hösten 1976.

De frågor motionären aktualiserar är enligt vad utskottet erfarit föremål för överväganden inom regeringens kansli i anslutning till behandlingen av betänkandet Väderinformation och annan SMHI-produktion, behov och kostnader (Ds K 1972: 12). Utskottet vill för sin del betona vikten av att detta arbete påskyndas. I avvaktan på resultatet av detsamma finner utskottet dock någon särskild åtgärd från riksdagens sida i frågan ej påkallad.

Av samma skäl avstyrker utskottet yrkandet i motionen 274 att trafiksäkerhetsverket skall få i uppdrag att i samarbete med SMHI och televerket inleda försöksverksamhet med för allmänheten tillgängliga lokala väderprognoser. I detta sammanhang vill utskottet också erinra om att en speciell vägradio finns inrättad sedan den 15 mars 1976 då privatradiobandets kanal 18 togs i bruk för meddelanden mellan vägfarande och lokala basstationer. Projektet har startats av privatradiooch motororganisationerna, NTF, trafiksäkerhetsverket, sjöfartsverket och Röda korset. Vägradion skall enligt vad utskottet erfarit användas bl. a. för att rapportera exceptionella trafikfaror såsom blixthalka och snöstorm.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 44 602 000 kr.,

2. att riksdagen

a. avslår motionen 1975/76: 494,

b. avslår motionen 1975/76: 274.

12. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 3—E 6 (s. 162—165) och hemställer

3t Riksdagen 1975176.15 sami. Nr 11

TU 1975/76:11

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning m. m. ett reservationsanslag av 2 865 000 kr.,

2. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 11 332 000 kr.,

3. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för luftfarten ett förslagsanslag av 18 320 000 kr.,

4. till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m. ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

13. Verksamheten vid statens väg- och trafikinstitut: Statens väg- och trafikinstitut m. fl. anslag. Före behandlingen av de skilda anslagen har regeringen lämnat en allmän översikt över verksamheten vid statens vägoch trafikinstitut (s. 165—167).

Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1976/77 under de skilda anslagen innebär

att till Statens väg- och trafikinstitut anvisas ett förslagsanslag av 1 000 kr. (punkten E 7, s. 167—173),

att till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut anvisas ett reservationsanslag av 10 887 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten E 8, s. 173), att till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning anvisas ett reservationsanslag av 400 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten E 9, s. 174).

Utskottet

Av budgetpropositionen framgår att verksamheten vid institutet sedan dess tillkomst fått bedrivas under provisoriska förhållanden i väntan på omlokaliseringen till Linköping i juni 1975. Genom att omlokaliseringen nu är genomförd och institutet fått ändamålsenliga lokaler och modern utrustning förbättras enligt departementschefens uppfattning institutets möjligheter att göra sig gällande på uppdragsmarknaden väsentligt. Departementschefen räknar därför med en relativt kraftig ökning av uppdragsintäktema för nästa budgetår.

Vid besök hos institutet i Linköping har utskottet närmare informerats om bl. a. de frågor rörande kostnadsutveckling och kundkontakter m. m. som aktualiserats genom omlokaliseringen samt om den fortsatta verksamhetens utformning och inriktning.

Utskottet vill i anslutning härtill understryka vikten av att institutet ges de ekonomiska förutsättningar som krävs för att det skall kunna fullgöra sin viktiga verksamhet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

TU 1975/76:11

2. att riksdagen till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 10 887 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 400 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

14. Statens geotekniska institut: Förvaltningskostnader m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 10—E 12 (s. 174—177) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Statens geotekniska institut: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 4 440 000 kr.,

2. till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 4 828 000 kr.,

3. till Statens geotekniska institut: Utrustning ett reservationsanslag av 150 000 kr.

15. Fraktbidragsnämnden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 13 (s. 178—179) och hemställer

att riksdagen till Fraktbidragsnämnden för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 705 000 kr.

16. Transportstöd för Gotland. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 15 (s. 180—181) och hemställer

att riksdagen till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1976/ 77 anvisar ett förslagsanslag av 20 800 000 kr.

17. Transportforskningsdelegationen och Bussbidragsnämnden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 16—E 17 (s. 181— 188) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Transportforskningsdelegationen ett reservationsanslag av 10 345 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. till Bussbidragsnämnden ett förslagsanslag av 693 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Diverse

18. Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 2 (s. 207—208) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 274 720 000 kr., därav 4 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

TU 1975/76:11

19. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 3— F 7 (s. 208—212) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. ett förslagsanslag av 3 082 000 kr.,

2. till Beredskap för civil luftfart ett reservationsanslag av 2 200 000 kr.,

3. till Kostnader för visst värderingsförfarande ett förslagsanslag av 40 000 kr.,

4. till Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

5. till Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland ett förslagsanslag av 7 800 000 kr.

Stockholm den 25 mars 1976

På trafikutskottets vägnar SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Sven Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Dahlgren (c), Lothigius (m), Lindahl i Lidingö (s), Persson i Heden (c), Hjorth (s), Hugosson (s), Håkansson i Rönneberga (c), Rosqvist (s), Clarkson (m), Östrand (s), Magnusson i Kristinehamn (vpk), Sellgren (fp) och Torwald (c).

Reservationer

1. vid punkten 2 (Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet) beträffande den långsiktiga vägplaneringen m.m. av herrar Mellqvist, Lindahl i Lidingö, Hjorth, Hugosson, Rosqvist och östrand (samtliga s) samt Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Såsom i” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Enligt uppgift kommer KLV:s betänkande och regeringens ställningstaganden i anledning härav att redovisas i den kommande trafikpolitiska propositionen, som förutses bli behandlad av riksdagen under år

1976. Utskottet förutsätter att regeringens ställningstaganden då kommer att innefatta riktlinjer för den fortsatta vägplaneringen, vilka ger vägverket en grund för dess fortsatta handlande i fråga om byggnadsoch driftåtgärder. Utskottet utgår vidare från att dessa riktlinjer i vidare mån än nuvarande planeringsordning — på sätt som förutsatts av 1972 års riksdag — kommer att ta hänsyn till väginvesteringarnas sam -

TU 1975/76:11

hällsekonomiska effekter och till de vidgade regional- och näringspolitiska aspekter som numera läggs på samhällets investeringar i olika hänseenden. Viktigt är givetvis att vägverket i sin planering kan utgå från förutsättningar i resursmässigt hänseende, som gör det möjligt att vidmakthålla vägstandarden och göra de anpassningar och förbättringar av vägnätet som utvecklingen motiverar.

Det finns under angivna förhållanden ingen anledning till något uttalande i frågan från riksdagens sida. Yrkandet 1 f i motionen 1975/76: 1518 avstyrks därför.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 1518, yrkandet 1 f,

2. vid punkten 2 (Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet) beträffande anslagen till Drift av statliga vägar, Byggande av statliga vägar och Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar av herrar Mellqvist, Lindahl i Lidingö, Hjorth, Hugosson, Rosqvist och Östrand (samtliga s) samt Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Den av” och på s. 14 slutar med ”Jämtlands län” bort ha följande lydelse:

I fråga om anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar, från vilket bestrids kostnaderna för de särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar som kan aktualiseras av konjunkturmässiga eller andra skäl, är det för innevarande budgetår anvisat 200 milj. kr. Anslaget har av regeringen fördelats med 160 milj. kr. till byggande och förbättring av statliga vägar, 30 milj. kr. till drift av statliga vägar och 10 milj. kr. till enskild väghållning.

Anslaget bör enligt departementschefen anvisas med samma belopp för budgetåret 1976/77, dvs. med 200 milj. kr., och ställas till regeringens förfogande att disponeras för särskilda insatser av angivet slag på det statliga vägnätet.

Med anledning av regeringens nu berörda förslag yrkas i motionerna 1517 och 1539 att riksdagen dels avslår förslaget angående anslaget till Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder, dels till Drift av statliga vägar anvisar ett jämfört med regeringens förslag med 100 milj. kr. förhöjt anslag om 1 610 milj. kr., dels till Byggande av statliga vägar anvisar ett likaledes med 100 milj. kr. förhöjt anslag om 865 milj. kr. Yrkanden av samma innebörd har framställts i motionerna 1568, 1603 och 1613. I motionen 1534 yrkas avslag på förslaget om anslag till Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder samt att de ordinarie anslagen till de statliga, kommunala och enskilda vägarna i stället ökas med 200 milj. kr.

TU 1975/76:11

38 De angivna motionerna syftar sålunda till en avveckling av anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder med motsvarande överföring av medlen till de ordinarie statliga byggnads- och driftanslagen. Även vägverkets generaldirektör har vid föredragning inför utskottet och i promemorior som tillställts utskottet förordat en sådan överföring.

Med hänsyn till innebörden av dessa yrkanden, nämligen att undandra medlen de sysselsättningsändamål som motiverat det ifrågavarande anslagets tillkomst, vill utskottet anföra följande.

Det var i 1974 års statsverksproposition som chefen för kommunikationsdepartementet föreslog införandet av ett särskilt konjunkturpolitiskt anslag benämnt Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar. Departementschefen uttalade i sammanhanget bl. a. följande (prop. 1974: 1, bil. 8 s. 61).

Allmänt gäller att vägbyggnadsverksamhet och även vissa slag av åtgärder som hänför sig till driftsidan, i första hand förstärknings- och andra förbättringsarbeten, lämpar sig väl för insatser i sysselsättningsfrämjande syfte. En betydande del av de beredskapsarbeten som årligen utförts och som finansierats via arbetsmarknadsverket har också avsett vägarbeten. Utan att ändra på det förhållandet att vägarbeten även i fortsättningen kan antas komma att utgöra en betydelsefull del av beredskapsarbetena vill jag — för att ytterligare höja handlingsberedskapen och säkerställa en så ändamålsenlig användning som möjligt av från sysselsättningssynpunkt nödvändiga insatser — förorda införandet av ett särskilt, konjunkturpolitiskt betingat anslag. Detta skall för vägverkets del fylla ungefär samma uppgift som de för olika investeringsanslag på kapitalbudgeten beräknade konjunkturmarginalerna. Erfarenheterna av dessa har varit goda.

Fortsättningsvis framhöll departementschefen, att en lämplig ordning syntes vara, att det särskilda anslaget ställdes till regeringens förfogande att disponeras för särskilda insatser i fråga om drift och byggande av statliga vägar, när detta var motiverat av konjunkturpolitiska eller andra skäl. Planeringen borde i första hand inriktas på arbeten som på en gång är från sysselsättningssynpunkt värdefulla och vägpolitiskt angelägna, och den borde ske i samråd med arbetsmarknadsverket.

Trafikutskottet hade inte heller något att erinra mot tillskapandet av anslaget men förutsatte, att anslaget till fullo skulle få utnyttjas. Riksdagen har härefter enhälligt för budgetåren 1974/75 och 1975/76 anvisat begärda medel under anslaget.

I samband med trafikutskottets nu ifrågavarande behandling av anslaget och i sammanhanget väckta motioner har företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen beretts tillfälle att inför trafikutskottet framföra styrelsens synpunkter i frågan. Arbetsmarknadsstyrelsen har därvid med skärpa vänt sig mot en avveckling av anslaget och en omdisponering av medlen till vägverkets ordinarie anslag. Styrelsens uppfattning har också sammanfattats i en särskild promemoria ”Anteckningar och kom -

TU 1975/76:11

plettering med anledning av föredragning för trafikutskottet 1976-03- 11”, vilken tillställts trafikutskottet och fogats som bilaga C till detta betänkande.

I arbetsmarknadsstyrelsens promemoria framhålls, att införandet av anslaget var ett alternativ till en höjning av anslagen för beredskapsarbeten. Det nya anslaget bedömdes kunna tillgodose motsvarande syften och samtidigt innebära en administrativ förenkling, när det gällde att bedriva arbeten för arbetslösa. Det framhålls också, att det ifrågavarande anslagsarrangemanget i stort ligger i linje med förslag som framförts av budgetutredningen av innebörd att medel som f. n. ställs till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för beredskapsarbeten i viss omfattning skulle föras över till de investerande myndigheternas sakanslag med möjlighet för styrelsen att bestämma om arbetenas igångsättning med hänsyn till behovet av sysselsättningsfrämjande insatser. Styrelsen har också i sitt remissyttrande över budgetutredningens förslag hänvisat till att dessa i princip ”är i linje med den finansieringsform som använts exempelvis under innevarande budgetår bl. a. vad gäller den ökning av väginvesteringar och miljöinvesteringar inom industrin, som skett i stimulanssyfte”. Styrelsens erfarenheter av denna ordning konstaterades i yttrandet vara övervägande positiva.

Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar i sin promemoria också om att styrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 betonat angelägenheten av att det särskilda anslaget för byggnads- och förbättringsarbeten avseende statliga vägar även fortsättningsvis står till förfogande. Styrelsen, som i sin egen anslagsberäkning utgått härifrån, understryker att anslaget inte till någon del bör avse egentligt vägunderhåll med hänsyn till att sådana arbeten inte är lämpliga för att sysselsätta arbetslösa.

Sammanfattningsvis konstaterar arbetsmarknadsstyrelsen i anledning av de motionsvis framförda yrkandena följande.

I den mån som en höjning av vägverkets ordinarie anslag kommer till stånd genom en indragning av det extra anslaget, så innebär detta uppenbarligen en motsvarande beskärning av möjligheterna att utnyttja det offentliga vägbyggandet för sysselsättningsfrämjande insatser. Styrelsen vill särskilt peka på den säsongutjämning för vilken anslaget har kunnat utnyttjas och vilken delvis påkallas av vägverkets ordinarie verksamhet. Även den regionalpolitiska styrning som det extra anslaget har möjliggjort får anses vara av väsentlig betydelse. Ett slopande av anslaget skulle därför enligt arbetsmarknadsstyrelsens bedömande innebära att en betydelsefull samordning av vägpolitiska och arbetsmarknadspolitiska intressen ges upp.

Trafikutskottet vill för egen del i detta sammanhang inledningsvis understryka vikten av att man gör en åtskillnad i synen på å ena sidan vägverkets ordinarie anslag till statliga byggnads- och driftåtgärder och

TU 1975/76:11

å andra sidan det särskilda sysselsättningsfrämjande anslag varom här är fråga.

I fråga om de ordinarie anslagen — vilka medel disponeras i enlighet med den sedvanliga planeringsordningen för vägväsendet — får dessa avvägas inom ramen för en nödvändig prioritering mellan olika anslagsändamål dels inom transportsektorn, dels i förhållandet mellan denna och andra samhällssektorer. Det går under sådana förhållanden inte att bedöma medelstilldelningen till vägväsendet enbart med hänsyn till de krav som uppställs av företrädare för detta. De motionärer som talar om en otillräcklig medelstilldelning under senare år synes i viss mån ge uttryck för ett sådant begränsat synsätt. Enligt utskottet finns det likväl anledning framhålla, att man med den medelstilldelning som skett under senare år kunnat åstadkomma betydande förbättringar av vägstandarden. Det gäller med hänsyn till utvecklingen av såväl det belagda vägnätet som bärigheten på vägarna uttryckt i det tillåtna axel- och boggitrycket. Även i övrigt har framkomligheten på vägnätet förbättrats genom de byggnads- och förbättringsåtgärder som möjliggjorts med anvisade ordinarie anslag och beredskapsmedel.

Beträffande det anslag till drift av statliga vägar som föreslagits för nästa budgetår — 1 510 milj. kr. — konstaterar utskottet, att vägverket genom detta, vid normal omfattning av servicearbetena, bör kunna utföra underhållsarbeten i större omfattning än innevarande år samt genomföra förbättringsarbeten i ungefär samma omfattning som under de senaste åren. Det föreslagna anslaget till byggande av statliga vägar — 765 milj. kr. — ger möjlighet att fullfölja olika pågående projekt i enlighet med uppgjorda planer och samtidigt påbörja ett antal nya projekt.

Utskottet är under sådana förhållanden — och med hänsyn till de rådande budgetförutsättningarna — berett att godta departementschefens förslag till medelsanvisning under de båda anslagen. Utskottet förutsätter dock, att regeringen i kommande budgetarbete i all möjlig mån överväger möjligheterna att genom ökade resurser förbättra vägverkets möjligheter att genomföra olika angelägna drift- och byggnadsåtgärder.

I fråga om anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar är detta — som framgår av det föregående — att bedöma som ett anslag med ett klart sysselsättningspolitiskt syfte. Införandet av anslaget är att se som ett led i en medveten strävan att förlägga på beredskapsarbeten inriktade anslag inom resp. investerande myndigheters sakområden. Därmed skapas — förutom möjligheter till administrativ förenkling — förutsättningar för en bättre samordning av fackmyndighetens resp. fackdepartementets synpunkter på projektens angelägenhet och lämplighet med arbetsmarknadsverkets resp. arbetsmarknadsdepartementets strävan att såvitt möjligt främja sysselsättningen. Erfarenheterna av den

TU 1975/76:11

samverkan och den samordning som det här ifrågavarande anslaget syftar till har enligt departementschefen varit goda, och samma uppfattning ger arbetsmarknadsstyrelsen uttryck åt i sin promemoria. Det skulle enligt utskottet under sådana förhållanden vara i hög grad olyckligt, om man — på sätt motionärerna yrkar — söker bryta de samordnings- och samverkansmöjligheter i sysselsättningshänseende som denna anslagsform erbjuder. Ett sådant handlande skulle dessutom med hänsyn till den uttalade önskvärdheten att tillämpa anslagsformen inom andra verksamhetsområden även ha betydande negativa principiella aspekter.

Den ambition vägverkets ledning gett uttryck åt inför utskottet att själv få disponera ifrågavarande sysselsättningsmedel med tillämpning av verkets sedvanliga planerings- och handläggningsrutiner skulle givetvis, om den fick en vidare efterföljd, allvarligt försvåra möjligheterna till en övergripande arbetsmarknadsplanering och motverka strävandena att nå en balanserad sysselsättning inom olika regioner och inom olika branscher.

I sammanhanget vill trafikutskottet i likhet med arbetsmarknadsstyrelsen framhålla, att en avveckling av anslaget med en omföring av medlen till ordinarie väganslag utan tvekan skulle komma att innebära en motsvarande beskärning av möjligheterna att utnyttja det offentliga vägbyggandet för sysselsättningsfrämjande insatser. Utskottet vill också hänvisa till vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört om anslagets betydelse för att åstadkomma säsongutjämning, vilken delvis påkallas av vägverkets ordinarie verksamhet. Det finns här också anledning att erinra om den skrivelse som inkommit till utskottet från Svenska byggnadsarbetareförbundet. Däri framhålls att anslagets avveckling skulle komma att innebära, att ett stort antal av förbundets medlemmar inte skulle kunna beredas arbete.

Utskottet vill i anslutning härtill uppehålla sig vid de farhågor som uttalats av vägverkets egna anställda för risken att bli utan arbete, om inte ytterligare medel tillförs de ordinarie anslagen till byggande och drift av statliga vägar. Till detta vill utskottet framhålla, att det givetvis aldrig kan bli aktuellt att friställa någon arbetskraft inom vägverket. För det fall emellertid ytterligare medel skulle erfordras för att uppnå en mera rationell användning av tillgänglig arbetskraft, förutsätter utskottet att regeringen vid behov på tilläggsbudget föreslår anvisning av sådana.

Inför det kommande budgetåret har kommunikationsdepartementet preliminärt och som underlag för fortsatt behandling av arbetsmarknadsstyrelsen och vägverket redovisat sin syn på hur anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar i huvudsak skulle kunna användas vid fortsatt anvisning av anslaget med oförändrat belopp av riksdagen.

TU 1975/76:11

42 I kommunikationsdepartementets preliminära förslag har ungefär två tredjedelar av 200-miljonersanslaget fördelats på län. Härvid har tonvikt lagts på en rad vägförbättringar i skogslänen. Vidare har byggnadsarbeten medtagits avseende tre större vägar i Mellansverige, nämligen väg E 6 längs västkusten, väg 40 Göteborg—Borås och väg E 3 Norrtälje—Kapellskär.

I den av arbetsmarknadsstyrelsen upprättade promemoria, som tillställts utskottet, konstaterar styrelsen att det sålunda av kommunikationsdepartementet framlagda förslaget väl överensstämmer med arbetsmarknadsstyrelsens bedömning av den regionala fördelningen av behovet av sysselsättningsstöd. Skogslänen konstateras fortfarande ha ett sämre sysselsättningsläge än övriga län, och i fråga om Halland och norra Bohuslän har varslats om omfattande friställning av byggnadsoch anläggningsarbetare från stora arbetsobjekt som är under färdigställande.

Vid en föredragning inför trafikutskottet har vägverkets generaldirektör dels gett vissa kommentarer till departementets preliminära förslag till användning av anslaget, dels angett en lämplig disposition av ifrågavarande medel under förutsättning att dessa överförs till vägverkets ordinarie anslag för byggande och drift av statliga vägar. Synpunkterna har sammanfattats i en promemoria, som tillställts utskottet.

Trafikutskottet har i det föregående klargjort sin principiella inställning i fråga om det särskilda anslaget, som det bedömts föreligga vägande skäl att bibehålla. Utskottet har dock velat kommentera vissa av de uppgifter som lämnats i nyssnämnda promemoria av vägverkets generaldirektör.

Först kan konstateras att i vägverkets promemoria hänvisats till att flera av de vägar som angetts i departementets förslag inte ingår i gällande flerårs- och långtidsplaner. I anledning härav vill utskottet framhålla, att regeringen i särskilda fall rimligen bör kunna anlägga vidare perspektiv på utbyggnaden av vägnätet än som följer av dessa. Det särskilda anslaget ger också möjlighet härtill inom ramen för den regional- och sysselsättningspolitiska karaktär som det särskilda anslaget har. Exempel härpå är några av de projekt som upptagits i departementets förslag och som innebär att efter genomförda kommunsammanslagningar förbättrade v ä g f ö rb i n d e 1 s e r skapas mellan tidigare kommuncentra och det nya kommuncentrum. I sammanhanget kan nämnas bl. a. väg 989 Strömsund—Backe i Jämtlands län, väg 82 Bollnäs— Alfta i Gävleborgs län och väg 71/297 Västerdalsvägen i Kopparbergs län. Beträffande den i departementets förslag upptagna vägen 1140 Sorsele-— Ammarnäs i Västerbottens län vill utskottet erinra om att regeringen tidigare i särskild ordning ställt medel till förfogande i det s. k. Vindelälvspaketet, vilken åtgärd då godtogs av riks -

TU 1975/76:11

dagen. Utskottet finner det angeläget att denna satsning nu fullföljs. Även i fråga om Seskaröbron, vilken upptagits i departementets förslag, har vägverket i sin promemoria framhållit att den ej ingår i gällande flerårsplan. Utskottet vill härvidlag erinra om att vägverket självt utan hinder härav i sin anslagsframställning hösten 1974 begärt medel för ett utförande av bron med påbörjande år 1976. Utskottet konstaterar att genom det särskilda anslaget möjlighet ges att genomföra projektet.

Utskottet finner vidare anledning kommentera de i kommunikationsdepartementets förslag upptagna arbetena avseende påbörjande av vägen Kiruna — Narvik. Utskottet vill erinra om att riksdagen under våren 1974 (prop. 1974: 107, JoU 1974: 24, rskr 1974: 254) medgav att en sådan väg får förläggas genom Abisko nationalpark. Riksdagen föreskrev emellertid, att innan slutligt beslut om vägbygget fattades förutsättningarna att förlägga del av vägsträckningen vid Abisko i tunnel skulle utredas. Enligt vad utskottet erfarit är dessa utredningar numera slutförda. Vägverket och naturvårdsverket uppges vara eniga om att detta alternativ inte medför sådana förbättringar i fråga om miljö, minskat intrång m. m. att det bör komma i fråga. Utställning av arbetsplanen kommer därför att kunna ske med början i april månad. Fastställelse av planen bör härefter kunna beslutas vid halvårsskiftet 1976. Även om fastställelsebeslutet överklagas hos regeringen, bedöms vägbygget kunna påbörjas vid årsskiftet 1976/77. Vägdirektören i Norrbottens län har i flera sammanhang gett uttryck för en sådan uppfattning.

Generaldirektören för vägverket har i sin promemoria påtalat behovet av en överenskommelse med Norge, innan vägarbetena igångsätts. Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att den norska regeringen redan i Stortingsmelding nr 107 (1972—1973 s. 70) förklarat att vägen på norsk sida skall vara färdig samtidigt som vägen på svensk sida. Eftersom vägen på norsk sida är väsentligt kortare kan samordningsfrågorna med Norge rimligen inte påverka starttidpunkten för vägen på svensk sida.

Omfattningen av arbetena under första byggnadsåret torde enligt uppgift komma att uppgå till högst 5 milj. kr. Härefter kommer en större årlig volym att kunna klaras av. Förutsättningarna härför hänger i sin tur nära samman med att möjligheter alltjämt finns att disponera det särskilda anslaget.

Vid sin föredragning inför trafikutskottet har vägverkets ledning hänvisat till att i departementets promemoria upptagits vägprojekt i Norrbottens län som angetts kosta ca 25 milj. kr. under år

1977. I själva verket skulle ifrågavarande projekt kräva endast ca 15 milj. kr. Enligt vad utskottet erfarit finns det emellertid planer för färdigprojekterade vägförbättringar representerande en volym om mer

TU 1975/76:11

än 25 milj. kr. för år 1977. Dessa projekt, som bl.a. avser bärighetsupprustning av vissa viktiga länsvägar, är både väg- och sysselsättningspolitiskt angelägna.

I departementets preliminära förslag har vidare upptagits medel för en uppsnabbning av utbyggnaden av väg E 6 längs Västkusten, bl. a. i norra Halland och vid Stenungsund. Vägverkets ledning har inför utskottet uppgivit, att det vid Stenungsund ännu inte finns något objekt färdigprojekterat, då något sådant objekt inte ingår i flerårsplanerna. Utskottet kan dock konstatera, att det i den av vägverket vid senaste årsskifte fastställda flerårsplanen för byggande av länsvägar i Göteborgs och Bohus län ingår ett objekt som utgör en del av blivande väg E 6 vid Stenungsund. Detta projekt, som avser inf artsled till industriområdena i Stenungsund, skulle enligt flerårsplanen påbörjas vid årsskiftet 1979/80. Enligt vad utskottet erfarit är projektet ännu ej helt färdigprojekterat, men detta bör enligt uppgift kunna ske i sådan tid att arbetena kan påbörjas under år 1977, detta givetvis under förutsättning att medel från det särskilda anslaget ställs till förfogande.

I promemorian som vägverkets ledning tillställt utskottet har bl. a. framhållits vikten av att upprättade flerårsplaner utgör grunden för fördelningen av anslagsmedel. Dessutom har emellertid i promemorian skisserats, hur — vid en överföring enligt motionärernas yrkande av 100 milj. kr. till det ordinarie byggnadsanslaget — detta belopp skulle kunna fördelas på olika objekt. Utskottet vill i anledning härav fästa uppmärksamheten på att flera av de objekt som därvid anges inte ingår i flerårsplanerna. Detta gäller bl. a. K a p e 11 s k ä r s v ä g e n. Ett genomförande av den skisserade fördelningen bygger därför i detta fall på förutsättningen att vägverket med länsstyrelsen och kommunerna i länet når en överenskommelse om revidering av ifrågavarande flerårsplan, innebärande en ändrad prioritering mellan olika objekt.

I fråga om det särskilda anslaget vill utskottet avslutningsvis framhålla, att utskottet i likhet med arbetsmarknadsstyrelsen finner det av kommunikationsdepartementet upprättade preliminära förslaget till anslagets användning väl lämpat att ligga till grund för den fortsatta behandlingen av frågan inom arbetsmarknadsstyrelsen och vägverket.

Vad utskottet i det föregående anfört innebär sammanfattningsvis, att utskottet tillstyrker den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen under anslagen avseende byggande och drift av statliga vägar och under anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar. I fråga om sistnämnda anslag anser utskottet liksom tidigare år att anslaget till fullo skall utnyttjas och att planeringen skall utgå från denna förutsättning. Därvid utgår utskottet från att också behovet av underhållsarbeten uppmärksammas. Utskottets ståndpunkt i detta hänseende — som innebär ett tillgodoseende av yrkandet i motionen 1583 — bör av riksdagen ges regeringen till känna.

TU 1975/76:11

45 Utskottets angivna ställningstagande innebär samtidigt ett avstyrkande av motionerna 1517, yrkandet 1, 1534, 1539, yrkandet 1, 1568, yrkandena 1—3, 1584, 1603, utom i vad avser medelstilldelning till Älvsborgs län, 1613, yrkandena 1—3, samt 2022, yrkandena 2 och 5.

Utskottet kan inte heller tillstyrka den i motionerna 1568, 1603 och 1613 föreslagna specialdestinationen av medel till Gävleborgs, Älvsborgs och Jämtlands län.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med anledning av motionen 1975/76: 1583 samt med avslag på motionerna 1975/76: 1517, yrkandet 1, 1975/76: 1534, 1975/76: 1539, yrkandet 1, 1975/76: 1568, yrkandena 1—3, 1975/76: 1584, 1975/76: 1603, utom i vad avser medelstilldelning till Älvsborgs län, 1975/76:1613, yrkandena 1—3, samt 1975/76: 2022, yrkandena 2 och 5,

a. till Drift av statliga vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 510 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

b. till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 765 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

c. till Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 200 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

d. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om att anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar skall utnyttjas till fullo,

3. vid punkten 2 (Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet) beträffande Bidrag till drift av kommunala vägar och gator av herrar Mellqvist, Lindahl i Lidingö, Hjorth, Hugosson, Rosqvist och Östrand (samtliga s) samt Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”235,7 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har funnit sig böra godtaga departementschefens förslag och avstyrker följaktligen motionerna i dessa delar. Utskottet vill emellertid i sammanhanget betona vikten av att under anslaget i fortsättningen medel beräknas som medger att bidrag kan utgå till kommunerna med belopp som svarar mot förutsättningarna i bidragsförfattningen.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med av -

TU 1975/76:11

slag på motionerna 1975/76: 1517, yrkandet 2, och 1975/76: 1539, yrkandet 2, till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 235 700 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

4. vid punkten 2 (Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet) beträffande anslagen Bidrag till drift av enskilda vägar, m. m. och Bidrag till byggande av enskilda vägar av herrar Sven Gustafson i Göteborg (fp), Dahlgren (c), Persson i Heden (c), Håkansson i Rönneberga (c), Sellgren (fp) och Torwald (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”nästa budgetår” bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet har under en rad av år understrukit att särskild hänsyn måste tas till det enskilda vägnätets betydelse för näringslivet och kommunikationerna i allmänhet. Genom höjningar av anslaget under senare år har visserligen den balans av inneliggande ansökningar om statsbidrag till i och för sig bidragsberättigade vägar som tidigare uppkommit under åren 1974 och 1975 kunnat avvecklas, och departementschefen föreslår för nästa budgetår en ökning med 15 milj. kr. Enligt utskottets uppfattning bör dock anslaget med beaktande av föreliggande medelsbehov höjas med ytterligare 11,6 milj. kr. och fastställas till 119,6 milj. kr. Detta skulle motsvara vägverkets lägsta programnivå (A) och i större utsträckning möjliggöra bidrag till angelägna underhålls- och iståndsättningsarbeten. Dessutom skulle önskemål av det slag som framförts i bl. a. motionen 1979 om bidrag till enskilda vägar av särskilt intresse för turism och friluftsliv bättre kunna tillgodoses.

Från anslaget Bidrag till byggande av enskilda vägar lämnas bidrag till byggande av enskild väg av väsentlig betydelse för en bygds befolkning. För nästa budgetår föreslås av departementschefen ett oförändrat anslag om 26,8 milj. kr. Detta får — med beaktande av prisoch löneutvecklingen — till följd en minskad byggnadsvolym, vilket utskottet finner otillfredsställande. Enligt vägverkets lägsta verksamhetsaltemativ skulle för nästa budgetår 35,1 milj. kr. anslås. Därmed skulle i stort sett oförändrad byggnadsvolym uppnås för verksamhetsåret 1977. Mot bakgrund härav bör enligt utskottets uppfattning en höjning av anslaget med 8,3 milj. kr. ske.

dels utskottets hemställan under 7 b och c bort ha följande lydelse:

(7) b. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1975/76: 495, 1975/76: 1517, yrkandet 3, och 1975/76: 1539, yrkandet 3, till Bidrag till drift av enskilda vägar, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 119 600 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

TU 1975/76:11

c. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1975/76: 1517, yrkandet 4, och 1975/76: 1539, yrkandet 4, till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 35 100 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

5. vid punkten 2 (Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet) beträffande utredning rörande metoderna för avgiftsfinansiering av den långsiktiga vägutbyggnaden av herrar Lothigius och Clarkson (båda m) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”berörda motionsyrkande” bort ha följande lydelse: Förslag

har tidigare lagts fram om upptagande av lån på den öppna marknaden för vissa väginvesteringar, varvid ränta och kapital förutsätts delvis skola återbetalas genom upptagande av vägavgifter på längre motorvägsleder och broar. Mellan dagens budgettilldelning och den kostnadsram som kommittén för långsiktig vägplanering räknat fram föreligger en brist på minst 6 miljarder kronor fram till år 1985. Utskottet vill mot bakgrund härav föreslå att en utredning tillsätts som får till uppgift att utarbeta förslag för att täcka denna brist samt att huvudlederna E 3, E 4 och E 6 färdigställs i södra och mellersta Sverige med motorvägs eller motorleds standard. Ett avgiftssystem enligt tullvägsprincipen bör enligt utskottets uppfattning prövas på de sträckor där så är möjligt.

Genom att specialdestinera statsmedel till särskilda genomfartsleder, som i huvudsak finansieras utanför den ordinarie vägbudgeten, skapas utrymme att genomföra förbättringar och förstärkningar av det övriga statliga vägnätet samt att öka anslagen till de enskilda och kommunala vägarna och gatorna. Generellt sett blir det alltmer nödvändigt att finansiera vägbyggande med avgifter. Därmed möjliggörs ett bättre utnyttjande av våra resurser och en öppnare konkurrens med järnvägarna. Avgiftsfinansierade vägar kan efter anbudsförfarande och med konkurrens mellan olika företag byggas och drivas av enskilda eller konsortier av enskilda. Sysselsättningen inom byggnadssektorn skulle därmed också stimuleras. Utskottet tillstyrker därför motionärernas yrkande i denna del.

dels utskottets hemställan under 12 a bort ha följande lydelse:

(12) a. med bifall till motionen 1975/76:2022, yrkandet 4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande utredning av metoderna för avgiftsfinansiering av den långsiktiga vägutbyggnaden,

TU 1975/76:11

6. vid punkten 3 (Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader.) beträffande anslagsfrågan av herrar Sven Gustafson i Göteborg (fp), Dahlgren (c), Persson i Heden (c), Håkansson i Rönneberga (c), Sellgren (fp) och Torwald (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Utskottet har” och slutar med ”i mörker” bort ha följande lydelse:

Ett stort antal dödsolyckor drabbar fotgängare vid gång i mörker. Många av dessa olyckor skulle kunna ha undvikits om vederbörande använt reflexbrickor. Därför bör kraftfulla åtgärder vidtagas för att öka användningen av reflexbrickor. Nordiska trafiksäkerhetsrådet har föreslagit vissa åtgärder för att öka användningen av sådana brickor. Ett obligatorium skulle förutsätta dels att det har stöd hos breda grupper, dels att det kan övervakas effektivt. Utskottet delar trafiksäkerhetsverkets uppfattning att man som en första åtgärd bör göra en intensiv propaganda för att göra användningen mer allmän. Trafiksäkerhetsverket har uttalat att verket är berett att åtaga sig en sådan propagandaverksamhet om ett belopp av 500 000 kr. ställs till verkets förfogande. Utskottet anser det vara så angeläget att denna verksamhet kommer till stånd att yrkandet i motionen 2099 om en ökning av anslaget med 500 000 kr. för detta ändamål bör bifallas.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76: 1547, yrkandet 1, samt med bifall till motionen 1975/76:2099, yrkandet B, till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 22 836 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

7. vid punkten 3 (Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader) beträffande anslagsfrågan av herr Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”i mörker” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i detta sammanhang peka på informationsverksamhetens betydelse. Informationsverksamheten syftar ju till att öka allmänhetens kunskaper om trafik och trafikregler och ge rekommendationer om uppträdandet i trafiken. Det gäller att göra människan mera trafikmedveten, att från barnaåren lära henne inse vilka risker trafiken innebär och att handla rätt i trafiken. I sådana sammanhang har speciellt massmediainsatser stor genomslagskraft. Detta har visats bl. a. i samband med omläggningen till högertrafik, i propagerandet för användning av bilbälten osv. Med hänvisning till detta biträder utskottet yr -

TU 1975/76:11

kandet i motionen 1547 om ytterligare 2 milj. kr. utöver regeringens förslag för informationsverksamhet. Därmed torde också yrkandet i motionen 2099 om kraftfulla insatser för information om behovet av reflexbrickor vid gång i mörker kunna tillgodoses.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76: 2099, yrkandet B, samt med bifall till motionen 1975/76: 1547, yrkandet 1, till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 24 336 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

8. vid punkten 4 (Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet) , beträffande anslagsfrågan av herrar Sven Gustafson i Göteborg (fp), Dahlgren (c), Persson i Heden (c), Håkansson i Rönneberga (c), Sellgren (fp) och Torwald (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”höjd medelsanvisning” bort utgå,

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Under hänvisning” och slutar med ”motionen 1617” bort ersättas med text av följande lydelse:

Med full kännedom om dessa förhållanden har trafiksäkerhetsverket ansett denna fråga vara så angelägen att verket hemställt om ett anslag på 1 milj. kr. att användas för bidrag till anläggande av körövningsplatser.

Utskottet ansluter sig till trafiksäkerhetsverkets uppfattning då det är uppenbart att behovet av halkträningsbanor är mycket stort. Tillkomsten av ytterligare sådana banor skulle verksamt kunna bidraga till en minskning av trafikolyckorna. Motororganisationerna har upprepade gånger krävt sådana banor. Då intresse finns hos en rad kommuner är det angeläget att denna verksamhet inte fördröjs. Utskottet tillstyrker därför motionen 493 om en höjning av anslaget med 1 milj. kr. Syftet med motionen 1617 torde vara tillgodosett genom de åtgärder som nu förbereds, varför någon särskild åtgärd från riksdagens sida inte synes vara nödvändig.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975/76: 493 till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 30 574 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

4f Riksdagen 1975176. 15 sami. Nr 11

TU 1975/76:11

9. vid punkten 6 (Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar) av herrar Mellqvist, Lindahl i Lidingö, Hjorth, Hugosson, Rosqvist och östrand (samtliga s) samt Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Under hänvisning härtill och då även departementschefens förslag innebär en höjning av medelsanvisningen har utskottet funnit sig kunna godta förslaget i denna del samt avstyrker motionsyrkandena.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76: 1539, yrkandet 5, och 1975/76: 2099, yrkandet C, till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 8 200 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

TU 1975/76:11

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

51 Bilaga A

Får publiceras tidigast onsdagen den 25 februari 1976 kl. 14.00

PRESSMEDDELANDE

Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar

För att bl. a. kunna tidigarelägga utbyggnader av regionalpolitisk! viktiga vägar har regeringen i årets budgetproposition lagt förslag om att för nästa år satsa 200 milj. kr. för ”Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar”.

Centerpartiet, moderata samlingspartiet och folkpartiet har i motioner i riksdagen yrkat avslag, innebärande att inga pengar ges till anslaget. I stället föreslås att motsvarande belopp skall fördelas på ordinarie byggnads- och driftanslag, omtalar kommunikationsminister Bengt Norling.

200-miljonersanslaget har tidigare visat sig mycket värdefullt när det bl. a. gällt att klara vissa sysselsättningsproblem i skogslänen men även snabbt kunna utföra angelägna vägprojekt som t. ex. väg E 3, Kapellskärsvägen i Stockholms län, och riksväg 40 Göteborg—Borås. Det har i år bedömts möjligt att avsätta en större andel av anslaget än tidigare till större projekt, som är angelägna av såväl vägpolitiska som sysselsättningsmässiga skäl.

De borgerligas avslagsyrkande äventyrar såväl sysselsättningen i skogslänen som genomförandet av andra viktiga vägbyggen, säger kommunikationsministern.

Departementet har haft underhandskontakt med vägverket och Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och avser att inom den närmaste tiden fortsätta dessa förberedande diskussioner om anslagets fördelning. Nedanstående förteckning har översänts till AMS och vägverket för att utgöra underlag för frågans fortsatta behandling.

Norrbottens län (ca 25 milj. kr.)

— vägarna 356, 757 m. fl. Boden—Degerselet—Gunnarsbyn

— bro till Seskarö som ersättning för nuvarande färjeförbindelse

— påbörjande av mellanriksvägen Kiruna—Narvik

— med hänsyn till de speciella förhållanden som gäller i mellersta och övre Tornedalen bör byggnads- och förbättringsåtgärder på vägar i Pajala och Övertorneå kommuner snabbt igångsättas.

TU 1975/76:11

52 Västerbottens län (ca 8 milj. kr.)

— fortsatt upprustning av väg 1140 Sorsele—Ammarnäs

— bärighetsupprustning av vissa viktiga länsvägar.

Jämtlands län (ca 8 milj. kr.)

— förbättring av väg 340 Krokom—Tulleråsen—Valsjöbyn

— fortsatt förbättring av väg 989 Strömsund—Rudsjö—Backe

— bärighetsupprustning av vissa viktiga länsvägar.

Västernorrlands län (ca 8 milj. kr.)

— bärighetsupprustning av vissa viktiga länsvägar.

Gävleborgs län (ca 8 milj. kr.)

— väg 82 Bollnäs—Alfta

— bärighetsupprustning av vissa viktiga länsvägar.

Kopparbergs län (ca 8 milj. kr.)

— fortsatt upprustning av väg 71/297 Västerdalsvägen

— bärighetsupprustning av vissa viktiga länsvägar.

Värmlands län (ca 8 milj. kr.)

— fortsatt utbyggnad av väg E 18 vid Arjäng

— bärighetsupprustning av vissa viktiga länsvägar.

Hallands och Göteborgs och Bohus län (ca 25 milj. kr.)

— uppsnabbning av utbyggnaden av väg E 6 längs Västkusten bl. a. i norra Halland och vid Stenungsund.

Göteborgs och Bohus samt Alvsborgs län (ca 20 milj. kr.)

— fortsatt utbyggnad av väg 40 Göteborg—Borås bl. a. med anledning av utbyggnaden av Landvetters flygplats.

Stockholms län (ca 20 milj. kr.)

— fortsatt utbyggnad av väg E 3 på delen Norrtälje—Kapellskär.

Samtliga län (ca 60 milj. kr.)

Vid årsskiftet 1975/76 har vägverket fastställt flerårsplaner för vägbyggandet i landets samtliga län under perioden 1976—1980. Vissa länsplaner har överklagats och överlämnats till avgörande av regeringen. I fråga om dessa planer liksom övriga läns flerårsplaner bör 200-miljonersanslaget, om riksdagen följer regeringens förslag, kunna fördelas så att — utöver ovan nämnda projekt — även vissa angelägna vägbyggen, som enligt planerna skulle komma till utförande senare, kan påbörjas redan nästa år, säger kommunikationsminister Norling.

TU 1975/76:11

53 Bilaga B

STATENS VÄGVERK

Generaldirektören

Föredragning för trafikutskottet den 11 mars 1976

Trafikutskottet har önskat få bl. a. följande:

Synpunkter på kommunikationsdepartementets preliminära fördelning av anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar för budgetåret 1976/77.

Information om åtgärder vid en höjning av ordinarie anslag till drift av statsvägar med 100 milj. kr. från 1 510 milj. kr. till 1 610 milj. kr.

Information om åtgärder vid en höjning av ordinarie anslag för byggande av statsvägar med 100 milj. kr. från 765 milj. kr. till 865 milj. kr.

Sammanställning av fördelningen på enskilda län om 200 milj. kr. tillföres ordinarie anslag till statsvägar, uppdelad med 100 milj. kr. på vardera drift- och byggnadsanslaget.

Kommunikationsdepartementets preliminära fördelning

Norrbottens län (ca 25 milj. kr.)

Vägarna 35 6, 757 m. fl. Boden — Dragselet — Gunnarsbyn. Objektet finns inte med i nu gällande flerårs- eller långtidsplaner. Totalkostnaden uppgår till ca 15 milj. kr. År 1977 kan göras arbeten för maximalt 5 milj. kr., varför 10 milj. kr. bindes i budgeten för år 1978.

Bro till Seskarö som ersättning för nuvarande färjförbindelse. Objektet ingår inte i flerårsplanen men anges i långtidsplanen med start år 1984. Arbetena påbörjas emellertid, enligt direktiv, hösten 1976 med ca 1 milj. kr. från det särskilda anslaget. Totalkostnaden uppgår till ca 15 milj. kr. År 1977 kan arbeten maximalt göras för 8 milj. kr., varför 6 milj. kr. kommer att belasta budgeten för år 1978.

Förbättringsåtgärder i Pajala och Övertorneå. Förbättringar kan göras under år 1977 för ca 2 milj. kr.

Påbörjande av mellanriksvägen Kiruna — Narv i k. Objektet finns inte med i flerårs- eller långtidsplaner. Arbetsplanen är ännu inte inlämnad för fastställelse. Av miljöpolitiska skäl kommer planen med all sannolikhet att överklagas. Hur lång tid det kommer att ta innan arbetsplanen slutligen kan fastställas är svårt att förut -

TU 1975/76:11

se idag. Under de mest gynnsamma förhållanden och med beräknad minimitid för de i fastställelseproceduren ingående momenten torde lagakraftvunnen arbetsplan ej kunna föreligga förrän vid årsskiftet 1976—1977. Eftersom tid erfordras därutöver för förplanering etc. av byggandet är det med ovan angivna förutsättning enbart möjligt att etablera byggnadsorganisationen och förbereda byggandet under senare delen av år 1977, varför teoretiskt endast ca 2—3 milj. kr. kan förbrukas under året.

Totalkostnaderna för detta objekt är beräknat till 165 milj. kr. i 1975 års kostnadsnivå. Innan ett objekt av denna storleksordning påbörjas måste beslut fattas om byggnadstiden. Skall vägen färdigställas på 5, 10 eller 15 år. Uppläggningen av arbetet och byggnadsorganisationen är beroende av ett sådant beslut och även den ekonomiska planeringen. Beslut måste fattas om arbetet skall utföras med AMS-medel, särskilda till vägverket årligen anvisade medel eller inom vägverkets ordinarie anslagsramar. I de två sistnämnda fallen bör objektet införas i gällande flerårsplan.

Principöverenskommelse måste även träffas med Norge. Även när det gäller denna överenskommelse måste det som grundlag finnas en tidsplan för utbyggnaden på den svenska sidan. Med hänsyn till dessa omständigheter finner vägverket det svårt att kunna få igång ett planmässigt organiserat arbete med detta objekt redan under år 1977.

För de angivna objekten i Norrbotten kan således sannolikt endast ca 15 milj. kr. utnyttjas.

Västerbottens län (ca 8 milj. kr.)

Fortsatt upprustning av väg 1140 Sorsele — Ammarnäs. Projektet finns inte i flerårs- eller långtidsplaner. Kostnad ca 4 milj. kr. Vissa delar av vägen har tidigare gjorts med AMS-medel.

Bärighetsupprustning av vissa viktiga länsväg a r. Det finns förstärkningsobjekt för 4 milj. kr.

Jämtlands län (ca 8 milj. kr.)

Förbättringar av väg 340 Krokom — Tulleråsen — Valsjöbyn. Finns inte med i flerårs- eller långtidsplaner. Vissa delar av vägen har gjorts med AMS-medel. Möjlig insats är ca 3 milj. kr.

Fortsatt förbättring av väg 989 Strömsund — Rudsjö — Backe. Finns inte med i flerårs- eller långtidsplaner. Vissa delar av vägen har gjorts med AMS-medel. Möjlig insats är ca 3 milj. kr.

Bärighetsupprustning av vissa viktiga länsväg a r. Förstärkningsobjekt finns för 2 milj. kr.

TU 1975/76:11

55 Västernorrlands län (ca 8 milj. kr.)

Bärighetsupprustning av vissa viktiga länsvägar. Insatser kan göras för det angivna beloppet.

Gävleborgs län (ca 8 milj. kr.)

Väg 82 Bollnäs — Alfta. Projektet finns inte med i gällande flerårsplan men anges i långtidsplanen med färdigställande efter år 1985. Den maximala insatsen innevarande år torde vara ca 6 milj. kr. Totalkostnaden för objektet ca 10 milj. kr., varför 4 milj. kr. bindes i budgeten för nästkommande år.

Bärighetsupprustning av vissa viktiga länsväg a r. Insatser kan göras för ca 2 milj. kr.

Kopparbergs län (ca 8 milj. kr.)

Fortsatt upprustning av väg 7 1 / 2 9 7 Västerdalsvägen. Projektet ingår inte i flerårs- eller långtidsplaner. Arbetena påbörjas emellertid år 1976, enligt direktiv, med ca 4 milj. kr. från det särskilda anslaget. Totalkostnaderna uppgår till ca 12 milj. kr. och år 1977 kan arbeten utföras för en kostnad av 4 milj. kr., varför 4 milj. kr. återstår för år 1978.

Bärighetsupprustning av vissa viktiga länsväg a r. Arbeten kan utföras för 4 milj. kr.

Värmlands län (ca 8 milj. kr.)

Fortsatt utbyggnad av väg E 18 vid Årjäng. Ingår inte i gällande flerårs- eller långtidsplaner. Arbeten har pågått i flera år i huvudsak i AMS regi med specialanvisad arbetskraft. Möjligheter finns för insats med ca 6 milj. kr.

Bärighetsupprustning av vissa länsvägar. Arbeten kan utföras för 2 milj. kr.

Hallands och Göteborgs och Bohus län (ca 25 milj. kr.)

Uppsnabbning av utbyggnaden av väg E 6 längs Västkusten bl. a. i norra Halland och vid Stenungsund. Arbeten på E 6 på sträckan Frillesås—Fjärås pågår under år 1977. Ytterligare insatser kan göras för ca 8 milj. kr. Vid Stenungsund finns ännu inget färdigprojekterat för E 6, varför det är omöjligt att där sätta igång några arbeten.

Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län (ca 20 milj. kr.)

Fortsatt utbyggnad av väg 40 Göteborg — Borås bl. a. med anledning av utbyggnaden av Landvetters flygplats. Arbeten pågår och insatser kan göras för det angivna beloppet på 20 milj. kr.

TU 1975/76:11

56 Stockholms län (ca 20 milj. kr.)

Fortsatt utbyggnad av väg E 3 på delen Norrtälje — Kapellskär. Projektet finns inte med i flerårs- eller långtidsplaner men har påbörjats med särskilda medel enligt givna direktiv. Fortsatta arbeten kan göras under år 1977 för det angivna beloppet.

Totalsumman på de objekt som angetts av kommunikationsdepartementet uppgår till 138 milj. kr. exkl. kostnader för moms och projektering på ca 15 milj. kr. eller totalt 153 milj. kr. Av ovanstående kommentarer framgår att alla de angivna objekten inom resp. län inte kan genomföras år 1977, varför totalsumman begränsas till lil milj. kr. exkl. kostnader för moms och projektering på ca 12 milj. kr., eller totalt 123 milj. kr.

Beträffande de av kommunikationsdepartementet angivna övriga insatserna på resterande belopp kan inga kommentarer göras eftersom specifikation saknas.

Av de av departementet angivna objekten återfinnes endast objektet E 6 i N-län och Rv 40 i 0-/P-län i de nyligen i samarbete med länsstyrelserna upprättade flerårsplanerna.

Åtgärder om ordinarie anslag till drift av statsvägar höjs med 100 milj. kr. från 1 510 milj. kr. till 1 610 milj. kr.

För verksamhetsåret 1977 äskade vägverket i det lägsta alternativet 1 612,5 milj. kr. för drift av statsvägnätet. Kostnadsökningarna har emellertid blivit väsentligt större än vad som antogs då petitan sammanställdes. Det belopp, som enligt femårsplan drift behövs för ett vidmakthållandeprogram, kan beräknas till ca 1 660 milj. kr. i 1977 års kostnadsnivå, dvs. ca 50 milj. kr. högre än vad som äskats och ca 150 milj. kr. mer än det belopp på 1 510 milj. kr. som anvisas i budgetpropositionen.

Driftorganisationens kapacitet bestäms av de krav som anges av servicenivån. Servicearbetenas omfattning (snöplogning, halkbekämpning etc.) måste upprätthållas för att inte äventyra framkomlighet och trafiksäkerhet. Eftersom belastningen på driftorganisationen på grund av servicekraven är ojämnt fördelad under året krävs kompletterande arbetsuppgifter i form av bl. a. förbättringsarbeten, som innesluter förstärkningsåtgärder m. m. Driftorganisationens personal utför dessa förbättringsarbeten framför allt på de sekundära och tertiära länsvägnäten.

Ett för lågt driftanslag medför i första hand att det periodiska behovet av underhållsarbeten/iståndsättningsarbeten inte kan tillfredsställas och i andra hand att en årsbalanserad sysselsättning genom nödvändiga förbättringsarbeten inte kan uppnås. För år 1977 innebär budgetpropositionens förslag till ordinarie driftanslag för statsvägar att ca 80 procent av dessa arbeten kan utföras.

TU 1975/76:11

57 Då bl. a. nuvarande periodiska grusvägunderhållet inte kan minskas i nämnvärd omfattning och då en balanserad årssysselsättning måste eftersträvas, medför detta att vägverket kan åtgärda endast ca 75 procent av det periodiska behovet av underhållsbeläggningar, dvs. det behov som behöver täckas för att vidmakthålla investerat vägkapital i de belagda vägarna. Ungefär 1 500 km väg kan inte iståndsättas och förses med nytt slitlager under året.

En sådan utveckling får snabbt betydande följdverkningar i form av kapitalförtäring och ökade säkerhetsrisker som eftersatt iståndsättning och beläggning medför. Det är på grund av detta som vägverket ständigt så starkt prioriterat driftverksamheten i äskandena och framfört som minimialternativ ett i princip okontroversiellt driftprogram för att vidmakthålla investerat vägkapital.

Om 100 milj. kr. tillkommer på anslaget för drift av statsvägar uppgår anslaget för år 1977 till 1 610 milj. kr., vilket ligger i närheten av det redovisade behovet på 1 660 milj. kr. I stället för att ca 1 500 km väg inte kan iståndsättas och förses med nytt slitlager begränsas avvikelsen från det periodiska underhållskravet till ca 250 km väg. Den genomsnittliga fördelningen per län blir ca 4 milj. kr. Detaljredovisning per län framgår av bilaga 1 (angivna kostnaderna inkl. moms).

Åtgärder om ordinarie anslag för byggande av statsvägar höjs med 100 milj. kr. från 765 milj. kr. till 865 milj. kr.

Vägverkets verksamhet måste grundas på en långsiktig planering som övergår i ett genomförandeprogram. En inträngande planeringsprocess ligger bakom långtids- och flerårsplanerna. Planeringsprocessen börjar med en behovsinventering enligt angivna kriterier för att nå en för hela landet så vitt som möjligt jämförbar kartläggning av åtgärder som behöver vidtas under de kommande 15 åren.

Den 10-åriga långtidsplanen, som görs i intimt samarbete mellan vägverket, kommuner och länsstyrelser, anger angelägenhetsgraden av olika objekt och mynnar således ut i en länsvis prioritering av riks- och länsvägar.

Den lagstadgade 5-åriga flerårsplanen utgår från anvisningar av regeringen. Regeringen fastställer det årliga planeringsbeloppet och kan även ange att ett eller flera särskilda vägobjekt skall ingå i flerårsplanen. Så har skett då t. ex. flygplatserna Arlanda, Sturup och Landvetter beslutades. Länsstyrelserna gör, inom angivet belopp, förslag till länsvägplan och vägverket förslag till riksvägplan. Vid skiljaktig uppfattning om prioriteringen av objekten avgör regeringen.

Förutvarande flerårsplan för läns- och riksvägar kunde fastställas med endast en skiljaktig uppfattning mellan vägverket och länsstyrelserna beträffande prioriteringen. Vägverket förordade utbyggnad av Rv 40 i

TU 1975/76:11

58 O-län, medan lässtyrelsen i detta län förordade att Sunningesundsleden vid Uddevalla skulle påbörjas. Regeringen fastställde den av vägverket föreslagna prioriteringen.

När det gäller den flerårsplan som nu fastställes, där fem län överklagat hos regeringen, finns ingen meningsskiljaktighet mellan vägverket och länsstyrelserna beträffande vägprioriteringen. överklagandet gäller den ekonomiska ramen till länen, som de klagande länsstyrelserna ansett vara för liten. Uppfattningen att medelstilldelningen varit för liten har uttryckts av samtliga län, även de som inte överklagat. Med ett givet totalbelopp innebär en större ram för ett län en motsvarande minskning för andra.

Vägverket gör således inte upp långtids- och flerårsplaner på egen hand utan söker att väl förankra prioriteringen av riks- och länsvägar på såväl det lokala som det regionala planet. Vägplaneringen har stor betydelse för övrig samhällsplanering och det finns i de flesta fall ett direkt samspel med övriga utbyggnadsplaner i de olika kommunerna.

Betydelsen av en långsiktig planering av vägarna och samspelet med samhällsplaneringen i övrigt understryks inte minst i det betänkande som nyss överlämnats av Kommittén för långsiktig vägplanering (KLV). Vägverket anser det angeläget, bl. a. för att söka nå regional rättvisa, att gjord prioritering av objekt följs i så stor utsträckning som möjligt. Även när det gäller objekt som skall utföras av sysselsättningsskäl bör eftersträvas att objekt väljs som finns i flerårs- och långtidsplanema. Nu aktuella flerårsplaner omfattar perioden 1976—1980 och långtidsplaner 1976—1985.

Direktiven för flerårsplaneringen för perioden 1976—1980 anger en ram i ordinarie byggnadsanslag för statsvägarna på 765 milj. kr. i 1976 års kostnadsnivå. Vägverket, som i planeringen måste utgå från ett fast penningvärde, har antagit ökade kostnader på 5 procent per år. Detta innebär en ekonomisk ram på 730 milj. kr. i 1976 års kostnadsnivå för verksamhetsåret 1977.

Kostnadsökningen är emellertid väsentligt större än 5 procent. Ramen på 765 milj. kr. i 1976 års kostnadsnivå kan beräknas till ca 820 milj. kr. i 1977 års nivå, om det av regeringen fastställda högre lönekostnadspålägget beaktas. De i budgetpropositionen angivna 765 milj. kr. för verksamhetsåret 1977 skulle således behöva höjas med 55 milj. kr.

Om ytterligare medel på 100 milj. kr. tillförs ordinarie byggnadsanslag för statsvägar avser vägverket att vidta åtgärder så att de objekt som kommuner, länsstyrelser och vägförvaltningar prioriterat för att ingå i flerårsplanen även skall kunna utföras vid de tidpunkter som planen anger och om möjligt påskyndas då detta är möjligt. Därtill bör tre objekt, som ligger utanför flerårs- och långtidsplaner, men som enligt givna direktiv påbörjats med medel från särskilda anslaget, kunna fortsätta.

På grundval av ovan angivna principer prioriterar vägverket följande

TU 1975/76:11

åtgärder inom ramen för 100 milj. kr., där 10 milj. kr. avsatts för moms och projekteringskostnader:

B Stockholms län (23 milj. kr.)

Fortsatt utbyggnad av E3, Norrtälje — Kapellskär. Objektet ingår inte i flerårs- eller långtidsplaner men har enligt direktiv påbörjats med medel från särskilda anslaget. Arbetet bör därför fortsätta. Kommunikationsdepartementet har föreslagit ca 20 milj. kr. till Stockholms län för detta objekt, men minst 23 milj. kr. bör tillföras för arbetet under år 1977.

F Jönköpings län (3 milj. kr.)

E4, Nöbble — Klevshult. Objektet finns i flerårsplanen, men på grund av medelsbrist är arbetena planerade i en otillfredsställande byggnadstakt. En insats av 3 milj. kr. under år 1977 innebär en avsevärd förbättring av förhållandet.

H Kalmar län (2 milj. kr.)

Lv 760, Baggemåla — Vibo. Ingår i vägverkets förslag till flerårsplan men kan på grund av medelstillgång inte påbörjas förrän i slutet av perioden. Länsstyrelsen anser emellertid att detta objekt bör påbörjas redan år 1976. Med ökat ordinarie anslag kan objektet påbörjas år 1977.

N Hallands län (8 milj. kr.)

Snabbare utbyggnad av E6, Frillesås—Fjärås. Arbetet pågår år 1977. En snabbare utbyggnad har även föreslagits av kommunikationsdepartementet.

O Göteborgs och Bohus län (20 milj. kr.)

Snabbare utbyggnad av Rv 4 0, St. övattnet — P länsgräns. Arbetet pågår. En snabbare utbyggnad har även föreslagits av kommunikationsdepartementet. Insatser för detta objekt 20 milj. kr.

Kommunikationsdepartementet anger att arbeten skall utföras på E 6 vid Stenungsund. Vid Stenungsund finns ännu inget objekt färdigprojekterat för E 6, då något sådant objekt inte ingår i flerårsplanen.

P Älvsborgs län (7 milj. kr.)

Fortsatt utbyggnad av Rv 4 0, O länsgräns — Grönkullen. Arbetet på Rv 40 pågår och med ökade medel kan det ske i snabbare takt. Denna snabbare utbyggnad har även föreslagits av kommunikationsdepartementet.

TU 1975/76:11

60 S Värmlands län (2 milj. kr.)

L v 55 2, Karlstad — Jonsbol — Mörmon (Hammaröleden). Detta objekt finns med i flerårsplanen med start år 1977 men måste försenas på grund av minskad reell anslagstilldelning. Detta objekt har även samband med de arbeten som slutförs på den kommunala sidan år 1977.

W Kopparbergs län (4 milj. kr.)

Rv/Lv 71/29 7, Västerdalsvägen. Detta objekt ingår inte i flerårs- eller långtidsplanen men har påbörjats enligt direktiven med medel från särskilda anslaget. Arbetet bör därför fortsätta.

X Gävleborgs län (3 milj. kr.)

E4, Fridhem — Rv 8 0. Objektet ingår i flerårsplan och arbetet pågår. Insatser behövs för att objektet skall kunna färdigställas enligt flerårsplan och om möjligt påskyndas.

Y Västernorrlands län (4 milj. kr.)

Lv 35 0, Östersel — Sidensjö ka. Objektet ingår i flerårsplan och pågår med speciella AMS-medel. Insatser behövs för att objektet skall kunna färdigställas år 1977.

Z Jämtlands län (3 milj. kr.)

E 7 5, Östersund — Tängtorpet. Objektet ingår i flerårsplan men i en otillfredsställande byggnadstakt. Med 3 milj. kr. insatta år 1977 skulle detta kunna rättas till.

AC Västerbottens län (3 milj. kr.)

E4, Ansmark — Stöcksjö. Objektet ingår i flerårsplan men försenas på grund av minskad reell anslagstilldelning. Med ökat ordinarie anslag kan detta rättas till.

BD Norrbottens län (8 milj. kr.)

Bro till Seskar ö. Objektet ingår inte i flerårsplanen men har påbörjats enligt direktiv med medel från särskilda anslaget. Arbetet bör därför fortsätta.

De angivna objekten innebär en kostnad för verksamhetsåret 1977 på ca 90 milj. kr. Därtill kommer 10 milj. kr. i moms och projekteringskostnader. Totalt således ca 100 milj. kr. Samtliga objekt, med undantag för de tre objekt som påbörjats med medel från det särskilda anslaget, ligger i flerårsplanerna, dvs. inom planeringsperioden 1976—1980.

TU 1975/76:11

61 Bilaga 1

Sammanställning per län av fördelningen av 100 milj. kr. ökat anslag till drift och 100 milj. kr. ökat anslag till byggande av statsvägar

Underhålls-/ istån dsättnings- och förbättrings- arbeten

Byggnads-

arbeten

Totalt

B Stockholms län

4,0

23,0

27,0

C Uppsala län

3,5

—

3,5

D Södermanlands län

3,5

3,5

E Östergötlands län

4,5

—

4,5

F Jönköpings län

3,5

3,0

6,5

G Kronobergs län

4,5

—

4,5

H Kalmar län

4,5

2,0

6,5

I Gotlands län

1,0

1,0

K Blekinge län

2,0

—

2,0

L Kristianstads län

4,5

—

4,5

M Malmöhus län

4,5

—

4,5

N Hallands län

3,5

8,0

11,5

O Göteborgs o Bohus län

3,0

20,0

23,0

P Älvsborgs län

5,0

7,0

12,0

R Skaraborgs län

7,0

—

7,0

S Värmlands län

5,0

2,0

7,0

T örebro län

3,0

3,0

U Västmanlands län

2,5

—

2,5

W Kopparbergs län

5,5

4,0

9,5

X Gävleborgs län

4,0

3,0

7,0

Y Västernorrlands län

4,5

4,0

8,5

Z Jämtlands län

4,0

3,0

7,0

AC Västerbottens län

6,0

3,0

9,0

BD Norrbottens län

7,0

8,0

15,0

Projekteringskostn. etc.

10,0

10,0

Totalt milj kr

100,0

100,0

200,0

TU 1975/76:11

62 Bilaga C

Anteckningar och komplettering med anledning av föredragning för trafikutskottet 1976-03-11

Ärende: Anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar för budgetåret 1976/77.

Deltagare från arbetsmarknadsstyrelsen: överdirektör Gunnar Andersson och avdelningschef Aksel Spendrup.

Vid överläggningar som arbetsmarknadsstyrelsen vid skilda tillfällen under 1972 förde med arbetsmarknadsdepartementet och vägverket väckte styrelsen förslag om en utökning av vägverkets ordinarie medelsramar med ett särskilt anslag som skulle kunna tas i anspråk för att främja sysselsättningen.

Anslaget avsågs utgöra ett alternativ till en höjning av anslagen för beredskapsarbeten och bedömdes kunna tillgodose motsvarande syften. Det bedömdes också kunna medföra en administrativ förenkling när det gällde att bedriva arbeten för arbetslösa.

Den föreslagna ordningen sammanfaller i stort sett med de förslag om styrning av investeringarna som budgetutredningen framlagt. Innebörden i detta är att de medel som ställs till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för bedrivande av beredskapsarbeten i viss omfattning skulle förås över på de investerande myndigheternas sakanslag med möjlighet för styrelsen att bestämma om arbetenas igångsättning med hänsyn till behovet av sysselsättningsfrämjande insatser. I sitt yttrande över utredningens förslag anförde styrelsen bl. a. följande:

”Innebörden av förslaget är, att de ifrågavarande investeringarna i allt väsentligt skall vara på förhand fördelade sektorsvis och regionalt. En styrning av investeringarna i dessa hänseenden skulle härigenom åstadkommas. Den summa som f. n. ställs till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för beredskapsarbeten skulle i huvudsak föras över på de investerande myndigheternas sakanslag, med möjlighet för arbetsmarknadsstyrelsen att bestämma om arbetenas igångsättning med hänsyn till behovet av sysselsättningsfrämjande insatser. På arbetsmarknadsstyrelsens anslag för beredskapsarbete skulle enligt det förslag som utredningen har stannat för endast finnas begränsade medel till sådana projekt, som inte kan hänföras till något sakanslag, och till projekt, som styrelsen själv kan fördela sektoriellt. Vidare skulle merkostnaderna för beredskapsarbetena finansieras över detta anslag.

Budgetutredningens förslag är i princip i linje med den finansieringsform som använts ex.vis under innevarande budgetår bl. a. vad gäller den ökning av väginvesteringar och miljöinvesteringar inom industrin, som skett i stimulanssyfte. Styrelsens erfarenheter av denna ordning är övervägande positiva. Styrelsen har därför inga invändningar mot att investeringar hänförda till etapp II i ökad omfattning finansieras över

TU 1975/76:11

resp. myndighets sakanslag, förutsatt att styrelsen får avgörande inflytande på urvalet av objekt och starttidpunkter samt att arbetena även i övrigt får samma funktion som beredskapsarbeten.”

Riksdagen har för vart och ett av budgetåren 1973/74, 1974/75 och 1975/76 under sjätte huvudtiteln beviljat ett särskilt anslag på 200 milj. kr. för byggnads- och förbättringsarbeten avseende statliga vägar. Anslaget har för varje budgetår, efter samråd mellan vägverket och arbetsmarknadsstyrelsen, och för styrelsens vidkommande efter hörande av länsarbetsnämnderna, fördelats på län och objekt. Arbetskraft till arbetena har anvisats av arbetsförmedlingarna efter samma principer som vid anvisning av arbetslösa till beredskapsarbeten.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 har styrelsen ansett sig böra räkna med att anslaget även under nämnda budgetår skulle finnas tillgängligt och har därvid anfört följande:

”Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att det särskilda anslag om 200 milj. kr. som vägverket disponerat för byggnads- och förbättringsarbeten avseende statliga vägar som utförs av sysselsättningsskäl under budgetåren 1973/74 och 1974/75 även fortsättningsvis får utgå. Anslaget bör inte till någon del avse egentligt vägunderhåll med hänsyn till att sådana arbeten inte är lämpliga för att sysselsätta arbetslösa.”

Det förslag ifråga om användningen av det extra anslaget för budgetåret 1976/77 som kommunikationsdepartementet lagt fram som ett underlag för fortsatta överläggningar överensstämmer väl med styrelsens bedömning av den regionala fördelningen av behovet av sysselsättningsstöd. Skogslänen har fortfarande ett sämre sysselsättningsläge än övriga län och ifråga om Halland och norra Bohuslän har varslats om omfattande friställningar av byggnads- och anläggningsarbetare från stora arbetsplatser som är under färdigställande.

I den mån som en höjning av vägverkets ordinarie anslag kommer till stånd genom en indragning av det extra anslaget, så innebär detta uppenbarligen en motsvarande beskärning av möjligheterna att utnyttja det offentliga vägbyggandet för sysselsättningsfrämjande insatser. Styrelsen vill särskilt peka på den säsongutjämning för vilken anslaget har kunnat utnyttjas och vilken delvis påkallas av vägverkets ordinarie verksamhet. Även den regionalpolitiska styrning som det extra anslaget har möjliggjort får anses vara av väsentlig betydelse. Ett slopande av anslaget skulle därför enligt arbetsmarknadsstyrelsens bedömande innebära att en betydelsefull samordning av vägpolitiska och arbetsmarknadspolitiska intressen ges upp.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM l»7« 7S00S5

'• :-v ' . *f

'

■ > • ■ ’ V •' , ■

• ■■' • ■ ' • .

1 • i:.- , ur fU':i . ■ *: • » ; ' . '1 ■»

i - -

■ i,'.:' i •

■

! ■- • "= - V." :

i -I: . .J,' ■ . ..

■} ' . . ■■ ■ '.?! . ' ..

“ ■ ! ■ •.. ., . ■ • ... .... . .

■ ‘ .. S*>

; l . . *r„ '• 1 *,*«* >' . ' ‘i, '

. ; . . j

.

.....

iryv i.j ■. - i . .

,•'5 *-H 1 - *» .. - t ' '''4,~

■ .' ■ a, ' ; , ■ : r

■ . • ■'. * .i -' • ■ f

. .