Med anledning av motioner angående den statliga trafikpolitiken, m. m.

Trafikutskottets betänkande 1975/76:18

med anledning av motioner angående den statliga trafikpolitiken, m. m.

Motionerna

I motionen 1975/76:235 av herr Henmark (fp) och fru Nilsson i Kristianstad (c) hemställs att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att utfärda föreskrift om skyldighet för SJ att, innan förändring sker i trafikutbudet beträffande järnvägs- och bussförbindelser, samråda med berörda kommuner, så att en samhällsekonomiskt godtagbar lösning kan förebringas.

I motionen 1975/76:236 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder snarast vidtages i samråd med SJ i syfte att

1. person- och godstrafiken på bandelen Ljusdal-Hudiksvall bibehålies och upprustas,

2. ytterligare en motorvagnslinje inrättas mellan Ljusdal och Gävle samt att alla förbindelser upprätthålles hela sträckan,

3. flera snälltågspar än f. n. gör uppehåll för resandes av- och påstigning i Ljusdal och Järvsö.

I motionen 1975/76:273 av fru Andersson i Hjärtum och fru Göthberg (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas som leder till att klassindelningen på tågen vid statens järnvägar slopas.

I motionen 1975/76:275 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för ett prioriterings- och genomförandeprogram avseende såväl åtgärder på mycket kort sikt som åtgärder vars genomförande kräver en längre tidsperiod samt hos regeringen hemställer att sådana genomförandeprogram och normer för desamma blir skyndsamt utarbetade, varvid ett kort-sikt-program exempelvis bör innefatta

a) ett påbörjande av utbildning av trafikpersonal redan före utgången av år 1976,

b) omedelbar översyn av rådande brister i destinationsskyltningen resp. ett åtgärdande av sådana brister, varvid motsvarande åtgärder även skall gälla högtalarutrop,

c) att lokala och regionala ledningar för de kollektiva trafikföretagen och representanter för handikapporganisationer bör bilda samrådsgrupper med uppgift att verka för åtgärdsprogrammens snara förverkligande,

2. att riksdagen beslutar att staten bör träda in med ett ekonomiskt ansvar för åtgärdsprogrammets förverkligande varvid för detta syfte på tilläggsstat

1 Riksdagen 1975/76. 15 sami. Nr 18

TU 1975/76:18

uppförs ett förslagsanslag för beviljande av lokala och regionala anslagsansökningar enligt av regeringen närmare utfärdade normer.

I motionen 1975/76:327 av fru Tillander m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om utvidgning av förslagen om ändrade statsbidragsbestämmelser till att även omfatta sådan fast anläggning som erfordras för elektrisk bussdrift,

2. att riksdagen hos regeringen understryker vikten av att utvecklingen av nya och modifierade typer av eldrivna fordon stimuleras genom statligt stöd till berörda företag.

I motionen 1975/76:368 av fru Hambraeus och fru Fredrikson (båda

c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att statens järnvägar får i uppdrag att på försök införa årskort på resor på tåg, förslagsvis till ett pris av 500 kr.

I motionen 1975/76:386 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till att göra allmänna färdmedel tillgängliga för handikappade.

I motionen 1975/76:422 av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1-2,3 delvis, och 4), att riksdagen beslutar

1. att för sin del uttala att ett ställningstagande från riksdagens sida till förslag om nedläggningar av s. k. trafiksvaga bandelar avvisas i avvaktan på uppdragandet av allsidigt grundade riktlinjer för samhällsekonomiska bedömningar av SJ:s trafikverksamhet,

2. att hos regeringen hemställa om att nya initiativ tas till taxenedsättningar inom SJ:s trafikområde, i syfte att därigenom öka SJ-andelen inom landets trafik- och transportområde,

3. att jämväl, såvitt nu är i fråga, hos regeringen hemställa om förslag till vidgade statsbidrag till kommunernas kollektivtrafik, innefattande även driftbidrag,

4. att motionens synpunkter i övrigt ges regeringen till känna.

1 motionen 1975/76:496 av fru Jonäng m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen begära en översyn av kommunikationerna i Gävleborgs län, i syfte att uppnå den regionala trafikplaneringens målsättning,

2. att uttala att samråd alltid bör ske med berörda kommuner och SJbefattningshavare, såsom tågbefäl, innan nedläggning eller indragning av trafikförbindelser sker.

1 motionen 1975/76:498 av fru Marklund och herr Lövenborg (båda vpk) föreslås, såvitt nu är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen beslutar att hemställa hos regeringen att avtal träffas med SJ om att under en försöksperiod på ett år sänka gällande taxor för person- och godsbefordran på bandelarna Övertorneå-Karungi och Gällivare-Arvidsjaur samt på godsbil- och buss -

TU 1975/76:18

linjen Pajala-Övertorneå med 50 procent och att i övrigt kraftigt förbättra servicen.

I motionen 1975/76:601 av fru André m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen uttalar att nedläggning av järnvägslinjerna Gårdsjö-Håkantorp, Skövde-Karlsborg och Nossebro-Götene inte får komma till stånd.

1 motionen 1975/76:613 av fru Oskarsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att statens järnvägar får i uppdrag att utrusta tågen med handikappvänliga vagnar.

I motionen 1975/76:618 av herrar Torwald (c) och Jonsson i Alingsås (fp) hemställs att riksdagen måtte besluta att hos regeringen anhålla att den prövar ett system med regionala projektanpassade arbetsgrupper med inslag från berörda landsting, verk och fackliga organisationer i enlighet med vad i motionen anförts för att därigenom säkerställa att samhällsekonomiska bedömningar får avgörande betydelse för beslut angående drift etc.

I motionen 1975/76:619 av herr Wååg m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om sådana villkor förenade med tillstånd till reguljär passagerarbefordran med flyg under olika former att en fullständig samtrafik kommer till stånd inom inrikesflyget.

I motionen 1975/76:798 av herr Danell (m) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för att öka antalet resmål i gällande charterbestämmelser,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att skapa lika villkor i gällande charterbestämmelser för verksamhet med charterresor och sällskapsresor med linjeflyg, s. k. IT-trafik.

I motionen 1975/76:801 av herr Gustafsson i Säffle (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om modernisering och upprustning av Säffle kanal.

I motionen 1975/76:802 av herrar Jonsson i Alingsås och Karl Bengtsson i Varberg (båda fp) föreslås, såvitt nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen måtte besluta att hos regeringen anhålla om att den påskyndar de pågående trafikutredningarna så att riksdagen snarast kan presenteras ett samlat trafikpolitiskt program där samhällsekonomi, miljön och trafiksäkerheten är de dominerande inslagen.

I motionen 1975/76:809 av fru Wigenfeldt och herr Raneskog (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen kräver att SJ erinras om behovet av tätt liggande hållplatser vid busslinjerna.

I motionen 1975/76:810 av fru Wiklund m. fl. (c, m, fp) föreslås att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975/76:100, bilaga 8, hemställer

1* Riksdagen 1975/76. 15 sami. Nr 18

TU 1975/76:18

att regeringen medger att statsbidrag till lokal kommunal flygtrafikservice utgår till kommuner i fjällområdet efter i princip samma grunder som gäller för statsbidrag till olönsam lokal busslinjetrafik på landsbygden.

I motionen 1975/76:1518 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 a-e, 1 g, 1 h såvitt avser stimulans till inrikes sjöfart, 1 i, 2 och 3),

1. i vad avser trafikpolitikens utformning att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande riklinjerna för trafikpolitiken, varvid särskilt bör beaktas kraven på

a) en trafikpolitisk ramhushållning utan snärjande detaljregleringar av trafiken,

b) större hänsyn till energi- och miljökrav och till en regionalpolitisk målsättning,

c) en trafik i samverkan mellan olika trafikslag, där väg-, järnvägs- och sjötransport kompletterar varandra och inte spelas ut mot varandra, varvid särskild uppmärksamhet ägnas åt systemtransport, enhetslastteknik och terminalverksamhet,

d) en rättvis avvägning av kostnadsansvaret mellan olika trafikslag,

e) en ny inriktning av SJ:s politik och en omstrukturering av dess taxesystem i syfte att möjliggöra en gynnsammare utveckling av verksamheten,

g) väl utbyggd kollektivtrafik,

h) såvitt nu är i fråga, stimulans till inrikes sjöfart,

i) prövning av luftfartens roll i en samordnad trafik,

2. i vad avser snabba åtgärder i fråga om järnvägstrafiken att riksdagen hos regeringen begär att omedelbara åtgärder vidtas för att öka järnvägarnas konkurrenskraft innebärande bl. a.

a) försök med prissänkningar på vissa sträckor,

b) införande av ett särskilt rabattsystem med nedsatta priser på tågförbindelser som nu har stor ledig kapacitet,

c) chartervagnar i tåg,

d) förbättrad service för passagerarna,

3. att riksdagen ger regeringen till känna att förberedelsearbetet för införande av snabbtåg bör påskyndas.

I motionen 1975/76:1522 av herrar Andersson i Nybro och Fransson (båda

c) hemställs att riksdagen uttalar att SJ:s investeringar på järnvägsnätet i ökad omfattning inriktas på regioner som är eftersatta från kommunikationssynpunkt i syfte att få en regionalt mera jämlik tillgång till god kollektivtrafik.

I motionen 1975/76:1523 av herrar Andersson i Nybro och Svanström (båda c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts rörande inrättandet av ett särskilt årskort på SJ till ett pris på 70 kr. som ger rätt till 50 procent rabatt på andraklassresor under lågtrafik.

TU 1975/76:18

5 I motionen 1975/76:1527 av herr Boo m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar

1. att uttala att ytterligare upprivningar av järnvägsspår inom Dalarna inte skall ske,

2. att i övrigt ge regeringen till känna vad i motionen anförts.

I motionen 1975/76:1530 av herr Clarkson m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär sådana tilläggsdirektiv till trafikpolitiska utredningen att denna även omfattar luftfartens inkl. allmänflygets förhållanden.

I motionen 1975/76:1533 av herr Danell (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning om inrikesflygets framtida villkor.

I motionen 1975/76:1537 av herr Fransson m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att trafiken vid stationerna mellan Nässjö och Alvesta skall bedrivas i hittillsvarande omfattning.

I motionen 1975/76:1538 av herr Fransson m. fl. (c, s, m, fp) hemställs att riksdagen anhåller hos regeringen att denna vidtar de åtgärder i av motionärerna angiven riktning som erfordras för att järnvägsbreddningen och utbyggnaden på bandelen Landsbro-Målilla, med stickspår Kvillsfors-Pauliström, skall komma till stånd.

I motionen 1975/76:1540 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen godkänner de riktlinjer som i motionen angetts för trafikpolitiken.

I motionen 1975/76:1543 av Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) hemställs att riksdagen måtte besluta att en vid primärt centrum belägen flygplats med reguljär linjetrafik och utrustad för jettrafik samt med minst 14 000 passagerare per år skall fr. o. m. budgetåret 1976/77 på framställning av kommunen vara statlig primärflygplats.

1 motionen 1975/76:1544 av herr Hallgren m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen med instämmande i motionens syfte hemställer hos regeringen att skyndsamt utreda frågan om möjligheterna till en ökad satsning och vidareutveckling av godstransporter på kanaler och andra inre vattenvägar samt i kustsjöfarten.

I motionen 1975/76:1548 av herr Hovhammar (m) hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen uttalar att såväl gods- som persontrafik på järnvägssträckan Växjö-Hultsfred skall bibehållas.

I motionen 1975/76:1549 av herr Hovhammar (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att länsflygplatsen i Växjö skall klassas som s. k. primärflygplats.

I motionen 1975/76:1559 av herr Johansson i Stockholm och fru Söder (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag angående

TU 1975/76:18

ändrade statsbidragsbestämmelser, så att om- och nybyggnad av spårtrafikanläggningar för allmän trafik även utan krav på planskilda korsningar och egen banvall blir bidragsberättigade, liksom ombyggnad av tunnelbanor, under förutsättning att de är av väsentlig betydelse för kollektiv persontrafik av lokal karaktär.

I motionen 1975/76:1567 av fru Jonäng m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder för alt åstadkomma bättre principer för tillståndsgivning för fjärrbusstrafik i syfte att ernå en tillfredsställande transportförsörjning för landets alla delar.

I motionen 1975/76:1570 av herrar Karlsson i Mariefred och Sundkvist (båda c) hemställs att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om nödvändigheten av att se till att inga sådana åtgärder vidtages i fråga om SJ:s bannät, fastigheter, trafiksystem eller trafikplanering som kan förhindra eller försvåra återupptagande av redan nedlagd spårbunden lokal eller regional (motsvarande) persontrafik inom områden av den typ Södermanlands län representerar eller som kan påskynda nedläggande av existerande sådan trafik.

I motionen 1975/76:1573 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c, m, fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 och 3), att riksdagen uttalar

2. att den av SJ begärda nedläggningen av persontrafiken på järnvägslinjen Simrishamn-Tomelilla-Ystad inte skall ske,

3. att nedläggningen av godstrafiken på järnvägslinjen Tomelilla-Staffanstorp inte skall äga rum.

I motionen 1975/76:1576 av herrar Lindahl i Hamburgsund och Jonsson i Alingsås (båda fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 2), att riksdagen beslutar anhålla

1. att regeringen omprövar sitt beslut angående de 1975 nedlagda stationerna i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att regeringen påskyndar pågående utredningar beträffande konsekvenserna av järnvägsnedläggningar i avsikt att snabbt kunna delge riksdagen utredningarnas resultat.

1 motionen 1975/76:1585 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen uttalats angående fortsatt persontrafik på järnvägslinjen Vaggeryd-Jönköping,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag angående utökade skyldigheter för SJ att lämna information till andra samhällsorgan,

3. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag angående samordning av den regionala trafikplaneringen och SJ:s verksamhet.

I motionen 1975/76:1586 av herr Magnusson i Tanum m. fl. (s) hemställs

TU 1975/76:18

att riksdagen hos regeringen begär

1. utredning om möjligheterna att Lysekilsbanan upprustas så att tyngre godståg och snabbare persontåg kan framföras på banan,

2. att industrispår anläggs till Sveriges största oljehamn och industriområdet vid Brofjorden,

3. att investeringar i bättre vagnmaterial i persontrafiken görs.

I motionen 1975/76:1587 av herr Mattsson i Skee m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om sådan ändring av förordningen om tillstånd till linjetrafik att tillstånd, beviljat till trafikföretag, övergår till kommun, om företaget begäroch erhållerbidrag för att trafikera den sträcka som avses med tillståndet.

I motionen 1975/76:1588 av herr Nilsson i Agnäs (m) hemställs att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla om utredning av möjligheten att förbättra trafikservicen i glesbygden i enlighet med vad som i motionen anförts.

1 motionen 1975/76:1589 av fru Nilsson i Sunne m. fl. (s) hemställs att riksdagen uttalar sig för att inom ramen för det trafikpolitiska reformarbetet åtgärder vidtas som syftar till att skapa förutsättningar - organisatoriska och ekonomiska - för att integrera taxitrafiken i den totala trafikförsörjningen vad avser särskilt glesbygdstrafiken.

I motionen 1975/76:1592 av herr Nilsson i Växjö m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att en vid primärt centrum belägen flygplats med reguljär linjetrafik och utrustad för jettrafik samt med minst 14 000 passagerare per år skall fr. o. m. budgetåret 1976/77 på framställning av kommunen vara statlig primärflygplats.

I motionen 1975/76:1594 av herr Nygren m. fl. (s) hemställs att riksdagen uttalar sig för betydelsen av en fortsatt regional utjämning av järnvägsoch flygtaxor.

1 motionen 1975/76:1595 av herrar Nyhage och Magnusson i Borås (båda m) hemställs att riksdagen hos regeringen uttalar att varken person- eller godstrafiken på, såvitt nu är i fråga,järnvägslinjerna Ulricehamn-Gånghester och Borås-Varberg bör nedläggas.

I motionen 1975/76:1598 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att den i samråd med trafikföretagen skyndsammast genomför ett åtgärdsprogram för ökat resande med kollektiva trafikmedel enligt vad som i motionen angivits.

I motionen 1975/76:1601 av fröken Pehrsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag på grundval av HAKO-utredningens förslag Handikappanpassad kollektivtrafik (SOU 1975:68).

I motionen 1975/76:1602 av herr Persson i Heden (c) hemställs att riks -

TU 1975/76:18

dagen hos regeringen framhåller att medgivande angående nedläggning av bandelarna Borås-Varberg och Gånghester-Ulricehamn inte skall ges.

I motionen 1975/76:1606 av herr Petersson i Röstånga m. fl. (fp, c) hemställs att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att föreslå åtgärder som kan stimulera etablering av svenskt charterflyg I

motionen 1975/76:1607 av herrar Pettersson i Örebro och Karlehagen (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen framhåller att nedläggning av bandelen Örebro-Svartå ej bör medges.

I motionen 1975/76:1618 av fru Sundström m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regler vid nybeställningar av allmänna kommunikationsmedel i syfte att få dem bättre anpassade till de handikappade.

I motionen 1975/76:1619 av herr Svanström (c) hemställs att riksdagen beslutar uttala att järnvägstrafiken på sträckan Jenny-Hultsfred skall bibehållas och att utredning om breddning skall företas.

I motionen 1975/76:1623 av herr Westberg i Ljusdal (fp) föreslås att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts

1. om sammanställning och tillgodogörande av erfarenheterna av den ökning av järnvägstrafiken som ägde rum under år 1974,

2. om behovet av bättre service på järnvägsområdet,

3. om en mer aktiv marknadsföring i fråga om järnvägsresandet.

I motionen 1975/76:2022 av herr Bohman m. fl. (m) föreslås, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1,6 och 7), att riksdagen

1. uttalar att trafikpolitiken i största möjliga utsträckning skall styras av fri konkurrens och prisbildning under beaktande av regionalpolitiska förutsättningar samt miljö- och trafiksäkerhetskrav,

6. ger regeringen till känna att SJ skall få direktiv att överlämna trafiktillstånd, därest tillståndet inte utnyttjas, till företag som åtager sig att upprätthålla sådan trafik i enlighet med yrkestrafikförordningens bestämmelser,

7. hemställer att regeringen genom klara och entydiga rättsregler fastställer ansvarsområden för olika trafikmedel i enlighet med vad i motionen 1975/76:1979 anförts.

I motionen 1975/76:2134 av herr Ekinge (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen ger regeringen till känna dels vad i motionen 1975/76:2133 anförts om behovet av bättre järnvägskommunikationer runt Mälaren och om möjligheterna för befolkningen i östra delen av Södermanland att nyttja järnvägen som kommunikationsmedel, dels vad i motionen 1975/76:2133 anförts om behovet av en snabb utbyggnad av E 4:an genom Södermanland.

TU 1975/76:18

9 I motionen 1975/76:2143 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen begären plan för långsiktig utbyggnad av järnvägsoch kollektivtrafiknätet till dess fulla tekniska och ekonomiska kapacitet.

Vissa utredningsförslag m. m.

1 budgetpropositionen erinras om att den trafikpolitiska utredningen hösten 1975 avlämnade delbetänkandet (SOU 1975:66) Trafikpolitik - behov och möjligheter. 1 betänkandet, som numera har remissbehandlats, lämnas förslag i frågor som rör SJ:s marknads- och taxeförhållanden, behandlingen av SJ:s trafiksvaga bandelar samt godstrafiken på landsväg, särskilt den yrkesmässiga trafiken.

Ett viktigt led i det trafikpolitiska reformarbetet under de senaste åren har enligt propositionen varit att utveckla planeringsinstrumenten. Regeringen har sålunda - som en utbyggnad av tidigare planeringsverksamhet - gett länsstyrelserna i uppdrag att i anslutning till trafikplaneringsutredningens arbete genomföra en hela landet omfattande regional trafikplanering.

Inom ramen för den regionala trafikplaneringen har länsstyrelserna haft att söka uppställa mål för resp. läns trafikförsörjning samt ge förslag till hur trafiken skall bedrivas. Länsstyrelserna har under november och december månader 1974 avgett sina slutliga förslag till trafikplaner. Inom kommunikationsdepartementet pågår f. n. - i samverkan med trafikplaneringsutredningen - en sammanställning och utvärdering av länsstyrelsernas trafikplaner.

Som ett led i pågående utvärdering av den regionala trafikplaneringen har två särskilda departementspromemorior (Ds K 1975:9) Planering av de svenska hamnarna resp. (Ds K 1975:10) Planering av de svenska flygplatserna utarbetats. I promemoriorna framläggs förslag till en planeringsordning avseende hamn- och flygplatssystemet samt förslag till ett särskilt förfarande för prövning av hamn- och flygplatsprojekt.

Kommittén för den långsiktiga vägplaneringen har hösten 1975 lagt fram betänkandet (SOU 1975:85) Vägplanering, som numera också har remissbehandlats.

Kollektivtrafikutredningen (KOLT), som har haft i uppdrag att överväga åtgärder som kan förbättra den kollektiva tätortstrafiken och därmed trafikmiljön i tätorterna, har sommaren 1975 redovisat sina överväganden i betänkandet (SOU 1975:47) Kollektivtrafik i tätort. Utredningen rörande det allmänna kommunikationsväsendets anpassning till de handikappades behov (HAKO-utredningen) har också lagt fram ett betänkade (SOU 1975:68) Handikappanpassad kollektivtrafik.

Särskilda sakkunniga har tillkallats för att utreda frågan om regionalt gällande generella trafikrabatter. Utredningen, som innefattar företrädare för stat, landstingskommuner och primärkommuner, skall på grundval av

TU 1975/76:18

den lokala och regionala trafikplaneringens resultat pröva frågan om regionala rabattkort. I utredningsuppdraget ingår bl. a. att närmare överväga sådana rabatters geografiska täckning, utformning och storlek. Detta skall ske med hänsyn till omfattningen och inriktningen av trafiken och kostnaderna för denna.

Med beaktande av den effekt sådana rabatter kan väntas få på resandet skall deras inverkan i intäkts- och kostnadshänseende bedömas. I den mån det blir fråga om underskott har utredningen att behandla frågan om fördelningen och finansieringen härav.

Utskottet

Huvudmotionernas innehåll i sammanfattning

I motionen 1518((p) framhålls att den nuvarande trafikpolitiken inte kunnat uppfylla det centrala krav som ställdes upp i 1963 års trafikbeslut, nämligen att landets olika delar skulle fä en tillfredsställande transportförsörjning. Mot bakgrunden av en redovisning för hur en ny och bättre trafikpolitik bör utformas hemställer motionärerna att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande riktlinjerna härför. Enligt motionärerna bör härvid särskilt beaktas kraven på dels en trafikpolitisk ramhushållning utan snärjande detaljregleringar av trafiken, dels större hänsyn till energi- och miljökrav och till en regionalpolitisk målsättning. Vidare krävs en trafik i samverkan mellan olika trafikslag, där väg-, järnvägs- och sjötransporter kompletterar varandra och inte spelas ut mot varandra. Särskild uppmärksamhet måste därvid ägnas åt de med systemtransporter, enhetslastteknik och terminalverksamhet förknippade frågorna. En rättvis avvägning av kostnadsansvaret mellan olika trafikslag måste enligt motionärerna vidare komma till stånd jämte en ny inriktning av SJ:s politik och en omstrukturering av dess taxesystem i syfte att möjliggöra en gynnsammare utveckling av verksamheten. Krav måste vidare ställas på en väl utbyggd kollektivtrafik - anpassad även till de handikappades situation - och stimulans till inrikes sjöfart. Luftfartens roll i den framtida trafikpolitiken anses också böra prövas i lämpligt sammanhang.

I motionen 1540 (c) erinras om de uttalanden rörande riktlinjer för den framtida trafikpolitiken som godtogs av fjolårets riksmöte. I anslutning härtill framhålls att stora ansträngningar måste göras för att motverka de negativa följderna av bilismen. Det är enligt motionärerna bl. a. nödvändigt att dämpa bilismens tillväxt genom åtgärder som syftar till att särskilt de långväga godstranportema överförs till järnväg, där detta är möjligt, och att kollektivtrafiken förbättras och därigenom kommer att utnyttjas av flera. I detta syfte måste även möjligheterna att öka sjötransporterna tillvaratas. Detta är av betydelse också när det gäller att åstadkomma en väl fungerande trafikförsörjning med så liten energiåtgång som möjligt. Vägkostnadsan -

TU 1975/76:18

svaret bör enligt motionärernas mening klarläggas innan en ny trafikpolitik definitivt fastläggs. Motionärerna finnér det angeläget att en samordning kommer till stånd mellan järnvägs- och lastbilstrafiken samt att SJ får resurser så att detta kan förverkligas. Åtgärder bör vidtagas i syfte att utnyttja tågens kapacitet bättre och fortsatta nedläggningar av bandelar med dålig företagsekonomisk lönsamhet i största möjliga utsträckning undvikas. Insatser krävs vidare för förbättring av den kollektiva trafiken på såväl landsbygd som i tätorter samt för de handikappade. Motionärerna erinrar slutligen om den roll flyget, sjöfarten och vägarna spelar i trafikförsörjningen samt behovet av åtgärder för en förbättring av förhållandena på dessa områden.

I motionen 2022 (m) hänvisas beträffande motiveringen för yrkandena till motionen 1979 (m). I denna framhålls bl. a. att även om de praktiska erfarenheterna av 1963 års trafikpolitik i vissa avseenden inte motsvarat förväntningarna, har likväl målet, nämligen en tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta samhällsekonomiska kostnad alltjämt full bärkraft. Trafikpolitikens mål får inte vara att skydda det ena eller det andra trafikmediet mot en prispressande konkurrens eller att dämpa något annat trafikmedels utveckling. Sådana strävanden kan möjligen ingå i överväganden om hur trafikpolitikens mål skall uppnås, men de får inte utgöra mål för denna.

Motionärerna utvecklar i ett antal punkter berörande regionalpolitik, vägar, järnvägar, kollektivtrafik, luftfart och sjöfart samt hamnar närmare sina synpunkter på trafikpolitiken. Slutligen yrkas att riksdagen skall uttala att trafikpolitiken i största möjliga utsträckning skall styras av fri konkurrens och prisbildning under beaktande av regionalpolitiska förutsättningar samt miljö- och trafiksäkerhetskrav. Motionärerna begär också att ett vidgat trafiknät inom inrikesflyget skapas, varvid särskilt bör beaktas behovet av tvärförbindelser samt konkurrensmöjligheter för olika trafikföretag.

I motionen 422 (vpk) framhålls att vänsterpartiet kommunisterna starkt har hävdat nödvändigheten av att som grund för den statliga trafikpolitiken skall ligga bedömning av samhälleliga behov och inte ett hårt drivet s. k. lönsamhetstänkande. Vidare har understrukits nödvändigheten av hänsynstagande till miljömässiga krav. 1 motionen hävdas också att i en ny trafikpolitik inslaget av planering och styrning måste bli ett helt annat än tidigare. Förslagen i motionen tar upp som främsta krav att - i avvaktan på godtagbara förslag i anförd riktning - planerade nedläggningar av s. k. trafiksvaga bandelar bör avvisas. Medel att förstärka SJ:s andel i transportarbetet bör vara taxesänkningar - ej fortsatta taxehöjningar. En statlig satsning på kollektivtrafiken bör ägnas ökad uppmärksamhet.

Nya riktlinjer för den framtida trafikpolitiken

Utvärderingen av den regionala trafikplaneringen, frågorna om hamnoch flygplatsplaneringen samt ställningstaganden till förslag av trafikpoli -

1** Riksdagen 1975/76. 15 samt. Nr 18

TU 1975/76:18

tiska utredningen, kommittén för den långsiktiga vägplaneringen, kollektivtrafikutredningen, utredningen rörande det allmänna kommunikationsväsendets anpassning till de handikappades behov samt utredningen om regionalt gällande generella trafikrabatter avses enligt budgetpropositionen redovisas i en trafikpolitisk proposition under år 1976.

Med anledning härav och mot bakgrund inte minst av innehållet i avgivna remissyttranden över den trafikpolitiska utredningens betänkande har utskottet vid sin behandling av förevarande motioner funnit det vara angeläget att ånyo fästa regeringens uppmärksamhet på vissa frågor rörande den statliga trafikpolitiken - för beaktande vid prövningen av dels de förslag som av förenämnda utredningar lagts fram under det gångna året, dels de ytterligare förslag som förväntas under de närmaste månaderna. Utskottet konstaterar dock i sammanhanget att den mycket viktiga del av utredningsarbetet som berör kostnadsansvaret för de olika trafikmedlen alltjämt saknas och beräknas föreligga tidigast år 1977.

En grundlig omprövning av trafikpolitiken måste enligt utskottets uppfattning snarast komma till stånd så att en från samhällsekonomiska synpunkter så fördelaktig fördelning som möjligt av trafikarbetet mellan olika trafikslag kan uppnås. Samhället måste därvid ha ansvar för att en tillfredsställande trafikförsörjning i landets olika delar kan erbjudas näringslivet och medborgarna till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. En effektivare och mera långtgående samordning än f. n. med regional- och lokaliseringspolitiken - och med hänsynstagande jämväl till arbetsmarknadsoch miljöpolitiska synpunkter - måste därvid ske. I samband därmed kommer självfallet även planerings- och utvecklingsfrågor med avseende på privatbilismen att aktualiseras.

Ansvaret för en grundläggande försörjning med kollektiva kommunikationer i hela landet bör åvila staten. Huvuddelen av dessa kommunikationer bör organiseras i ett för hela landet omfattande nät, vari olika trafikslag och trafikutövare ingår. Härigenom skall en grundläggande försörjning med kollektiv person- och godsbefordran garanteras i orter av olika storlek och struktur.

Riksdagen bör ange de principer för trafiken för vilka staten har kostnadsansvaret. Utifrån dessa principer skall planeringen ske av trafiken på riksnivå och regional nivå. Nära samarbete förutsätts i planeringen, då det gäller att skapa ett sammanhängande trafiknät. I vad avser taxeberäkningen bör så långt möjligt enhetlig taxa komma till användning oavsett om olika trafikmedel och trafikföretag ombesörjer resa eller frakt för en viss sträcka.

Detta torde i sin tur innebära att det strikta företagsekonomiska konstnadsansvaret i större utsträckning måste ersättas med ett kostnadsansvar som baseras på sociala och samhällsekonomiska avvägningar. Samhället måste som följd härav i sin planering beräkna tillräckliga resurser eller ramar för att en tillfredsställande transportförsörjning skall kunna uppnås. Inom dessa bör de olika trafikutövama ges möjligheter att i marknadsmässiga

TU 1975/76:18

former göra sig gällande efter sina förutsättningar. Frågan om de olika trafikslagens kostnadsstruktur och kostnadsansvar blir därvid av central betydelse för trafikpolitikens utformning och resultat.

För att utveckla en från skilda synpunkter godtagbar och rimlig godstrafik krävs att de resurser som finns i form av järnvägar, vägnät och sjötrafikmedel utnyttjas på ett sådant sätt att deras respektive fördelar tas till vara. Energioch miljöaspekterna liksom naturligtvis kostnadsansvar för bl. a. utnyttjandet av vägarna bör därvid vägas in. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt systemtransporter, enhetslastteknik och terminalverksamhet.

Den kollektiva persontrafiken måste förbättras och byggas ut så att den blir tillgänglig för allt fler människor. I första hand måste den klara de regelbundna trafikströmmama, lokalt, regionalt och på de långa avstånden. Särskilt viktigt är att arbetsresorna i tätorterna kan göras med kollektiva färdmedel så att användningen av personbil där kan minska. En utbyggd kollektivtrafik motiveras också av att det alltid kommer att finnas ett stort antal människor som inte kommer att ha tillgång till egen bil. I detta sammanhang vill utskottet också understryka att kollektivtrafiken måste anpassas till de handikappades situation.

Den integrerade trafikpolitik, som enligt det anförda bör eftersträvas, kan från samhällsekonomiska och regionalpolitiska utgångspunkter fungera väl endast om den utformas så att snärjande detaljregleringar undviks. Så sker om varje transportmedels tjänster prissätts med hänsyn till de samhällsekonomiska kostnaderna. Effektiviteten i transportapparaten och kvaliteten på transporttjänstema torde sålunda främjas bäst genom en med tillbörligt beaktande av dessa aspekter i möjligaste mån fri och lika konkurrens mellan trafikmedel och trafikföretag.

En viktig förutsättning härvidlag är att redan gjorda investeringar inom kommunikationssektorn i dess helhet vidmakthålls. Detta gäller främst järnvägs- och landsvägsnäten, beträffande vilka målmedvetna och kraftiga satsningar under de närmaste åren krävs, men även sjöfarts- och luftfartssektorerna. Vad beträffar vägarna vill utskottet i sammanhanget hänvisa till sina uttalanden i betänkandet TU 1975/76:11.

Det står enligt utskottets mening alldeles klart att järnvägarna i framtiden måste spela en betydande roll för både gods- och persontransporter. Även miljöhänsyn och trafiksäkerhetsskäl liksom önskvärdheten av en mera energisnål trafik gör det nödvändigt att den rälsbundna trafiken stimuleras. Taxepolitiken måste bedrivas med tanke härpå och vidare måste SJ över huvud taget försöka göra sin del av den kollektiva trafiken mera attraktiv och bättre anpassad till trafikanternas önskemål.

En förutsättning för att järnvägarna skall kunna hävda sig i konkurrensen är att det görs en ordentlig omprövning från samhällsekonomiska utgångspunkter av principerna för SJ:s verksamhet och att även den hittillsvarande beräkningsmetodiken beträffande de olönsamma bandelama omprövas. Detsamma gäller frågorna om SJ:s kostnadsstruktur och lönsamhetsberäkningar

TU 1975/76:18

m. m. Av SJ:s petita för budgetåret 1976/77 framgår ju bl. a. att SJ ansett sig kunna verkställa statsmakternas beslut i vad avser vissa taxe-, organisations- och utbildningsfrågor endast under förutsättning att särskilda medel härför ställs till förfogande - vilket dock redan avvisats av såväl regeringen som riksdagen. Den ökade järnvägstrafiken bör i stället vara ett incitament till ett mer offensivt handlande från SJ:s sida samt skapa förutsättningar för en mera rationell kalkylmetodik.

En effektiv samordning måste komma till stånd mellan järnvägs- och lastbilstrafiken. Järnvägarna måste få bättre resurser härför och upprustas så att de framgångsrikt kan hävda sig inom ramen för ett samordnat transportsystem. Fjärrtransporter av tungt gods bör enligt utskottet gå på järnväg i de fall de praktiska möjligheterna finns. Detta bör ske i ett nära samarbete med andra trafikmedel. Att genom detaljerade regleringsåtgärder styra över trafiken från landsväg till järnväg bör dock inte komma i fråga.

Lastbilarna kommer att spela en betydelsefull roll i ett sådant transportsystem. Deras andel i transportförsörjningen kommer av naturliga skäl att vara störst på de kortare avstånden. Även vid en långtgående samordning järnväg-lastbil resp. båt-lastbil kommer dock fjärrtrafiken på landsväg att ha betydelse, bl. a. därför att stora områden av landet saknar järnvägsnät. Det är viktigt att åkerinäringen - såväl större som mindre företag - ges goda arbetsförutsättningar och att ett omfattande samarbete äger rum mellan SJ och olika lastbilsföretag. Detta motiveras av att kostnaderna för tekniskt avancerade transportlösningar blir så stora att de olika transportmedlens kapacitet måste utnyttjas på ett mera rationellt sätt. Därför måste de hittills ganska strikta gränserna mellan olika transportsätt försvinna. Möjligheterna för olika lastbilsföretag att köpa transporttjänster av SJ för kombinerade transporter i egen regi järnväg-lastbil bör t. ex. kunna vidgas. Ett samarbete av angivet slag bör så långt det över huvud taget är möjligt bygga på avtal och inte på regleringar.

Uppkommande frågor om nedläggningar av järnvägar och indragningar av stationer bör ses i ett mera långsiktigt perspektiv. Järnvägstrafiken bör kunna utvecklas positivt. Ett klargörande uttalande om statsmakternas avsikt att tilldela järnvägarna en mera betydande roll i den framtida transportförsöijningen är härvidlag i hög grad motiverat.

I enlighet med riksdagens tidigare gjorda uttalanden bör någon nedläggning av järnvägar och järnvägsstationer - mot berörda kommuners vilja - inte fä ske under pågående utrednings- och planeringsarbete. Frågor om utbyggnad av järnvägsnätet resp. nedläggning av vissa sträckor får tas upp när detta arbete är färdigt.

Till vissa motionsyrkanden rörande av SJ i skrivelse till regeringen aktualiserade nedläggningar återkommer utskottet i det följande.

För att nå en önskvärd utveckling av framför allt transporterna över längre avstånd måste som tidigare nämnts statens järnvägars konkurrenskraft för -

TU 1975/76:18

stärkas. SJ bör sålunda ges de resurser som erfordras för att möta kundernas behov av ökad transportservice, t. ex. vad gäller snabba och kontinuerliga transporter. Det gäller härvidlag inte minst företagets möjligheter att hålla eller ingå bindande avtal om transporttider. Härav föranledda krav på statens järnvägar bör beaktas vid prövningen av verkets framställningar om investeringsmedel och även intemt i företagets investeringspolitik.

Utskottet anser sig i detta sammanhang kunna utgå från att SJ, såsom i motionen 1623 yrkas, tillgodogör sig erfarenheterna av den ökning av järnvägstrafiken som ägde rum under år 1974.

Vidare förutsätter utskottet att SJ i enlighet med yrkande i motionen 235 innan förändring sker i trafikutbudet beträffande järnvägs- och bussförbindelser samråder med vederbörande kommuner i syfte att ernå godtagbara lösningar.

Även informations- och samordningsfrågor av det slag som berörs i motionen 1585, yrkandena 2 och 3, bör uppmärksammas.

I motionen 1518 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om prövning av luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik. Liknande synpunkter anförs i motionen 1540.1 motionen 1530 begärs dessutom att i samband därmed allmänflygets förhållanden skall tas upp.

Utskottet finner det i likhet med motionärerna lämpligt att även de sålunda aktualiserade frågorna rörande luftfartens roll i den framtida trafikpolitiken prövas av den trafikpolitiska utredningen eller i ett annat lämpligt sammanhang. Visst underlag härför torde finnas i den utredning rörande planeringen av de svenska flygplatserna som i det föregående nämnts.

I samband därmed eller vid den beredning som nu pågår av förenämnda utredning om flygplatsfrågoma synes också en prövning böra ske av de spörsmål som aktualiseras i motionerna 1543 och 1592, i vilka bl. a. begärs att flygplatserna i Borlänge, Kristianstad och Växjö (samtliga primära centra) får ställning som s. k. statliga primärflygplatser eller erhåller motsvarande statligt stöd i annan form, samt motionen 1549, vari begärs att flygplatsen i Växjö skall klassas som primärflygplats. De i motionerna upptagna principfrågorna har f. ö. redan övervägts inom luftfartsverket som i skrivelser till regeringen den 17 december 1974 resp. den 13 januari 1975 bl. a. framhållit att en översyn bör ske av nu gällande riktlinjer för lönsamhetsbedömningar m. m. för inrättande av primärflygplatser. Utskottet finner det för sin del angeläget att förslag härom snarast föreläggs riksdagen.

I samma ordning synes yrkandet i motionen 810 rörande statsbidrag till

lokal, kommunal flygtrafikservice till kommuner i fjällområdet böra prövas.

Till vissa motionsyrkanden rörande inrikes- och charterflyget m. m. återkommer utskottet i det följande.

TU 1975/76:18

16 Vad i det föregående anförts innebär i väsentliga delar ett tillgodoseende av önskemålen i motionen 422, yrkandet 1, motionen 802 om ett samlat trafikpolitiskt program m. m.,yrkandet 1, motionen 1518 om trafikpolitiken, yrkandena 1 a-e samt 1 g och 1 i, motionen 1540 om trafikpolitiken, yrkandet

1 såvitt nu är i fråga, motionen 2022, om trafikpolitiken, yrkandet 1, motionen 2143 om en plan för utbyggnad av kollektivtrafiken, motionen 1585, om bibehållande av järnvägslinjen Nässjö - Vaggeryd m. m., yrkandena

2 och 3, motionen 1623 om åtgärder förökning av järnvägstrafiken, motionen 235 om samråd mellan SJ och berörd kommun vid trafikomläggning, motionen 1530 om allmänfiygets förhållanden, motionerna 1543 och 1592 om klassificeringen av statlig primärflygplats, motionen 1549 om klassificering av flygplatsen i Växjö samt motionen 810 rörande statsbidrag till lokal kommunal flygservice till kommuner i fjällområdet.

Vad utskottet i här berörda delar anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Av det anförda följer att utskottet ej kan tillstyrka förslagen i motionen 422 i vad avser en planering, styrning och dirigering av bilismens framtida utveckling och åtgärder för överförande av tung lastbi Istrafik till järnväg, m. m., allt i enlighet med motionärernas förslag, samt att motionens synpunkter härom skall ges regeringen till känna. Motionärernas yrkande i vad avser taxesänkningar torde dock tillgodoses genom vad utskottet under avsnittet om taxefrågor m. m. i det följande anför.

Samordningsfrågor

I sitt betänkande TU 1975:8 framhöll utskottet att det bör ankomma på regeringen att närmare överväga och lägga fram förslag rörande formerna för den samordning mellan olika trafikgrenar och deras planering m. m. som nu erfordras. I samband härmed borde närmare prövas hur vissa motionsledes aktualiserade frågor rörande en bättre och mera effektiv samverkan - i samråd med bl. a. fackliga organisationer - mellan de olika statliga affärsverken i vad avser planering, pris- och taxesättning samt verksamheten i övrigt på såväl central som regional och lokal nivå lämpligen skulle kunna åstadkommas.

Under hänvisning härtill finner utskottet motionen 618, om regionalt samarbete mellan de statliga kommunikationsverken och landstingen m. fl., inte nu böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Särskilda nedläggningsfrdgor

Såsom tidigare berörts har SJ nyligen i en till regeringen ställd skrivelse aktualiserat vissa järnvägsnedläggningar. Kommunikationsministern har dock i riksdagen - som svar på ställda frågor i ämnet - meddelat att några åtgärder från regeringens sida med anledning av skrivelsen inte är aktuella.

TU 1975/76:18

17 Någon ytterligare nedläggningsprövning kan sålunda enligt kommunikationsministern inte ske före utgången av budgetåret 1976/77.

Under hänvisning härtill samt till vad utskottet i det föregående anfört rörande järnvägstrafikens betydelse, m. m. synes några särskilda åtgärder från riksdagens sida ej nu vara påkallade med anledning av yrkandena i motionerna 601, rörande fortsatt drift av vissa järnvägslinjer i Skaraborgs län, 1548 om bibehållande av trafiken på järnvägslinjen Växjö-Hultsfred, 1573, i vad avser bandelarna Simrishamn-Tomelilla- Ystad och Tomelilla-Staffanstorp, 1585, yrkandet 1, rörande bibehållande av järnvägslinjen Vaggeryd-Jönköping, m. m., 1595, i vad avser bandelarna Ulricehamn-Gånghester och Bords-Varberg, 1602 om bibehållande av järnvägslinjerna Borås-Varberg, och Gånghester-Ulricehamn, 1607 om bibehållande av järnvägslinjen Örebro-Svartd och 1619 om järnvägstrafiken på sträckan Jenny-Hultsfred.

De i motionen 1576 framställda yrkandena att riksdagen skall begära att regeringen omprövar sitt beslut angående de år 1975 nedlagda stationerna samt att den skall påskynda pågående utredningar beträffande konsekvenserna av järnvägsnedläggningar finner utskottet i avvaktan på resultatet av förenämnda utredningsarbete inte nu böra föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

Sjö- och kanaltrafikfrägor

I motionen 1518 understryks vikten av att den inrikes sjöfarten kan utvecklas och det krävs därför att bl. a. den svenska kustsjöfarten ges erforderlig stimulans. Vidare yrkas i motionen 1544 att riksdagen, med instämmande i motionens syfte, hos regeringen hemställer om skyndsam utredning av frågan om möjligheterna till en ökad satsning och vidareutveckling av godstransporter på kanaler och andra inre vattenvägar samt i kustsjöfarten. Utskottet vill med anledning härav erinra om att på riksdagens begäran den trafikpolitiska utredningens arbete utvidgas till att omfatta även sjöfartens roll i trafikpolitiken. Från riksdagens sida har därvid framhållits att den snabba tekniska utvecklingen på sjöfartsområdet samt den stora betydelse sjöfarten har för vår trafikförsörjning väl motiverar att dess förutsättningar och möjligheter samt betingelser i övrigt prövas i sammanhanget.

Då utskottet anser sig kunna utgå från att i samband därmed de av motionärerna upptagna frågorna kommer att aktualiseras synes någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena ej erforderlig.

Utskottet finnér vidare ej tillräckliga skäl föreligga för att, såsom i motionen 801 yrkas, riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om modernisering och upprustning av Säffle kanal. I anslutning härtill må erinras om det beslut som vid 1965 års riksdag fattades (prop. 1965:44, SU 1965:73, rskr 1965:201) om att en av statsmakterna tidigare beslutad ombyggnad

TU 1975/76:18

av Säffle kanal inte skulle genomföras. Förutsättningarna för en sådan, i fråga om trafikbehov, ombyggnadskostnader och räntabilitet, hade ändrats så att den inte längre tedde sig försvarlig. På grund härav ansågs också en avlösning böra ske av ett år 1948 mellan staten och Billeruds aktiebolag ingånget avtal rörande kanalens ombyggnad. För att möjliggöra en ökad passage av fartyg skulle dock en mindre utbyggnad ske vilken också sedermera verkställts.

Under hänvisning till vad sålunda anförts avstyrks motionen i fråga.

Viss glesbygdstrajik m. m.

I motionen 1588 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av möjligheten att förbättra trafikservicen i glesbygden i enlighet med motionärens förslag. Motionären åsyftar därvid närmast större möjligheter att utnyttja systemet med skolbarnstransporter i minibussar för transporter av även vuxna personer.

Utskottet förutsätter för sin del att frågor av detta slag prövas i samband med den regionala och lokala trafikplaneringen. Det torde dessutom kunna förväntas att härmed sammanhängande spörsmål kommer att aktualiseras i samband med prövningen av de förslag som aviserats från utredningen om regionalt gällande generella trafikrabatter. Under hänvisning härtill finner utskottet någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens sida ej nu påkallad.

Detsamma gäller yrkandet i motionen 1589 att riksdagen uttalar sig för att inom ramen för det trafikpolitiska reformarbetet åtgärder vidtas som syftar till att skapa förutsättningar - organisatoriska och ekonomiska - för att integrera taxitrajlken i den totala trafikförsöijningen vad avser särskilt glesbygdstrafiken. Utskottet vill i denna fråga också hänvisa till behandlingen vid 1972 års riksdag av propositionen 1972:81 om ändring av förordningen (1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m. samt innebörden av de uttalanden rörande bl. a. taxitrafikens roll i den lokala trafikförsörjningen som i samband därmed gjordes av utskottet (TU 1972:13, rskr 1972:232).

1 motionen 1594 yrkas att riksdagen uttalar sig för betydelsen av en fortsatt regional utjämning av järnvägs- och flygtaxor. Då utskottet förutsätter att dessa frågor tas upp i det pågående beredningsarbetet av olika utredningsförslag synes motionen inte nu böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Järnvägsfrdgor i övrigt samt taxefrågor m. m.

Den trafikpolitiska utredningen bör enligt utskottets mening snarast lägga fram ytterligare förslag i återstående frågor av den karaktär som tidigare berörts. Vissa krav måste emellertid uppfyllas redan under den tid utredningen arbetar om inte järnvägarna skall tappa mer trafik och situationen

TU 1975/76:18

på vägama därigenom bli ännu värre än den är i dag. Det gäller billigare resor, bättre service och utvecklingen av snabbtåg m. m.

Betydande ansträngningar måste som tidigare berörts redan nu göras för att successivt anpassa SJ:s verksamhet till de ökade kraven på person- och godstrafiken. En ytterligare förnyelse av den rullande materielen är angelägen så att den bättre svarar mot en ändrad lastteknik och nya och förändrade transportbehov. En fortsatt upprustning av bannätet bör ske för att medge ökad snabbhet och bekvämlighet.

SJ har gjort vissa försök med sänkta biljettpriser för att utröna om intäktsnivån kan höjas genom merförsäljning och om trafiktoppama kan kapas genom generella sänkningar av biljettpriserna på dagar och tåg med dålig beläggning. Denna försöksverksamhet med sänkta priser bör - i avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet - fortsätta i syfte inte minst att stimulera trafik på banor där det finns stor ledig kapacitet i tågen samt på sträckor som är socialt och regionalpolitisk! viktiga. Bl. a. bör försök med kraftigt reducerade priser på inlandsbanan sättas i gång utan dröjsmål även i syfte att främja turismen i Norrlands inland. På de riktigt långa sträckorna är en sänkning av taxorna särskilt väl motiverad.

Försök med prissänkningar skulle ge värdefullt material för pågående utredningsarbete och ge bättre fart åt den uppgång i resandet som nu konstaterats. SJ bör vidare upplåta vissa vagnar i tågen till charterresor. Därigenom skulle det vara möjligt att öka beläggningen och vinna nya resenärer. Chartertrafik bör sålunda utan dröjsmål sättas i gång och systemet därmed sedan utvidgas.

Förbättrad service till de resande och till dem som utnyttjar SJ för godstransporter kan enligt utskottets uppfattning ge SJ goda möjligheter att öka sin transportandel.

SJ bör också göra ytterligare ansträngningar för att förbättra servicen i fråga om sovvagnar och för att få fram bättre sådana. Servering bör finnas på fler tåg än f. n. och få en allsidigare och mera praktisk utformning. Internradio bör vidare kunna införas och resandet göras mera handikappvänligt. Vid om- och nybyggnad av personvagnar måste man sålunda tillse att de blir handikappanpassade.

Införandet av snabbtåg skulle ge SJ möjligheter att vidga trafiken på stambanorna. Försöken med snabbtåg bör därför forceras i syfte att ge riksdagen underlag för beslut i frågan och därmed möjliggöra bättre planering på området.

En förbättrad regional och lokal trafik är också nödvändig liksom åtgärder mot trafikhämmande ojämnheter i taxorna m. m.

Vad i det föregående anförts innebär i väsentliga delar ett tillgodoseende av önskemålen i motionen 422 om målsättningen för trafikpolitiken, m. m., yrkandet 2, motionen 1518 om trafikpolitiken, yrkandena 2 och 3, motionen 1540 om trafikpolitiken, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, och motionen 1598 om åtgärder för ökad användning av kollektivtrafikmedel.

TU 1975/76:18

20 Under hänvisning till det anförda och i avvaktan bl. a. på resultatet av den pågående utredningen om regionalt gällande generella trafikrabatter avstyrker utskottet yrkandena i motionen 1523, om inrättande redan nu av ett särskilt årskort på SJ till ett pris av 70 kr. som ger rätt till 50 procents rabatt på andraklassresor under lågtrafik, och i motionen 368, att riksdagen begär att statens järnvägar får i uppdrag att på försök införa årskort för resor på tåg, förslagsvis till ett pris av 500 kr.

Detsamma gäller yrkandet i motionen 498, att riksdagen hos regeringen hemställer att avtal träffas med SJ om att under en försöksperiod på ett år sänka gällande taxor för person- och godsbefordran på bandelama Övertorneå-Karungi och Gällivare-Arvidsjaur samt på godsbils- och busslinjen Pajala-Övertorneå med 50 procent och att i övrigt kraftigt förbättra servicen.

Ej heller kan utskottet tillstyrka yrkandet i motionen 273, att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas som leder till att klassindelningen på tågen vid statens järnvägar slopas. Enligt vad utskottet erfarit kan f. ö. en sådan åtgärd i dagens läge beräknas innebära ett intäktsbortfall för SJ.s del om minst 40 å 50 milj. kr. per år som företaget följaktligen i annan ordning måste kompensera sig för. Under hänvisning bl. a. härtill och då utskottet ej heller i övrigt funnit sig kunna biträda motionärernas yrkande avstyrks motionen.

Vidare finnér utskottet anledning ej föreligga att riksdagen, såsom i motionen 809 yrkas, i särskild ordning hos regeringen kräver att SJ erinras om behovet av tätt liggande hållplatser vid busslinjema. Motionen avstyrks därför.

Vissa frågor rörande inrikes- och charterflyg m. m.

I motionen 1533 begärs att riksdagen anhåller om utredning rörande inrikesflygets framtida villkor. Även i den till grund för motionen 2022 liggande motionen 1979 framförs vissa synpunkter på inrikesflyget och dess konkurrensvillkor m. m.

1 sitt betänkande 1975:8 erinrade utskottet om att AB Aerotransports (ABA) arbetsutskott i samråd med SAS och Linjeflygs styrelser igångsatt en utredning om ändamålsenliga former för samarbete mellan SAS och Linjeflyg beträffande de svenska inrikeslinjema i syfte bl. a. att utjämna förutsättningarna för de båda företagens verksamhet. Som resultat härav har numera viss inrikes linjetrafik försöksvis överförts från SAS till Linjeflyg. Under hänvisning härtill och i avvaktan på den fortsatta utvecklingen på området är utskottet inte berett att nu begära ytterligare utredning på området. Motionen 1533 avstyrks därför.

I motionen 1606 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts som får i uppdrag att föreslå åtgärder som kan stimulera etablering

av svenskt charterflyg. Vidare yrkas i motionen 798, att riksdagen hos re -

TU 1975/76:18

geringen dels anhåller om åtgärder för att öka antalet resmål i gällande charterbestämmelser, dels anhåller om åtgärder i syfte att skapa lika villkor gällande charterbestämmelser för verksamhet med charterresor och sällskapsresor med linjeflyg, s. k. IT-trafik.

Utskottet har redan tidigare under detta riksmöte behandlat motionsyrkanden av delvis samma innebörd. 1 sitt betänkande 1975/76:6 erinrade utskottet sålunda om att tidigare upptagna förhandlingar mellan olika intressenter i syfte att skapa ett nytt svenskt företag för charterflyg hade slutförts. Som resultat härav hade det möjliggjorts för Transair att - i egenskap av helägt dotterbolag till SAS - fortsätta sin verksamhet och även utöka densamma.

Utskottet erinrade också om sina tidigare uttalanden om att det är angeläget att återstående begränsningar av tillståndsregler m. m. i möjligaste mån elimineras i syfte att för olika former av svensk företagsamhet inom luftfarten uppnå bättre existensmöjligheter. Därför förutsattes också att - vid den prövning av tillståndsärenden och frågor rörande utvidgning av charterregler m. m. som hos regeringen framdeles kan komma att aktualiseras - nämnda önskemål beaktas.

I sammanhanget må också nämnas att det har uppdragits åt det skandinaviska departementala charterudvalg - vars förslag låg till grund för de år 1974 vidtagna ändringarna i charterbestämmelserna - att överväga förutsättningarna för ytterligare liberaliseringar av dessa med avseende å såväl person- som fraktcharter. Resultatet av udvalgets arbete beräknas enligt vad utskottet erfarit kunna läggas fram redan under första halvåret 1976.

I avvaktan härpå och då motionärernas yrkanden genom det anförda i väsentliga delar synes tillgodosedda finnér utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av desamma f. n. ej påkallad.

I motionen 619 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om sådana villkor förenade med tillstånd till reguljär passagerarbefordran med flyg under olika former att en fullständig samtrafik kommer till stånd inom inrikesflyget.

Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sina yrkanden finner utskottet i och för sig beaktansvärt. Utskottet anser sig emellertid kunna utgå från att berörda trafikutövare i eget inresse söker att i möjligaste mån få till stånd den samtrafik med bl. a. genomgående biljettförsäljning och publicering av tidtabeller som motionärerna anser önskvärd. Under hänvisning härtill och då utskottet för sin del inte kan finna en särskild framställning i ämnet från riksdagens sida påkallad avstyrks motionen.

Regionala och interregionala planeringsfrågor m. m.

I anvisningarna till länsstyrelserna om regional trafikplanering togs bl. a. upp frågan om interregional trafik. Sålunda framhölls att den interregionala trafiken borde beaktas i den regionala trafikplaneringen med hänsyn dels

TU 1975/76:18

till behovet att i lämplig utsträckning samordna de regionala transporterna med de mera övergripande trafikströmmama till och från övriga delar av landet, dels till de återverkningar i fråga om dimensioneringen av den egna regionens transportnät och trafikanläggningar som de övergripande trafikströmmarna kunde ha. Vidare framhölls att den regionala trafikplaneringen skulle ske i nära samverkan mellan länsstyrelserna och trafikplaneringsutredningen, mellan länsstyrelserna inbördes och mellan länsstyrelserna och kommunerna inom resp. län. I anslutning härtill konstaterades att länen - med hänsyn till allmänhetens och näringslivets kontaktmönster - inte alltid utgör från trafikplaneringssynpunkt funktionellt lämpligt avgränsade områden. En regional trafikplanering för ett län måste därför i viss utsträckning på lämpligt sätt avstämmas med motsvarande planering i ett eller flera angränsande län.

Inom ramen för den regionala trafikplaneringen har länsstyrelserna, som tidigare nämnts, haft att söka uppställa mål för resp. läns trafikförsörjning samt ge förslag till hur trafiken skall bedrivas. Inom kommunikationsdepartementet pågår f. n. - i samverkan med trafikplaneringsutredningen - en sammanställning och utvärdering av länsstyrelsernas trafikplaner.

Under hänvisning härtill och till det utredningsarbete som i övrigt pågår inom trafikplaneringsutredningen samt vederbörande verks fortlöpande planeringsarbete finner utskottet någon anledning inte föreligga att riksdagen nu - såsom i motionen 1570 yrkas - ger regeringen till känna de synpunkter motionärerna anfört på vissa kommunikationsfrågor inom områden av den typ Södermanlands län representerar.

Likaledes avstyrks yrkandet i motionen 2134 rörande jämvägskommunikationerna runi Mälaren, m. m. Vad beträffar den i sistnämnda motion omnämnda utbyggnaden av vägE4 vill utskottet hänvisa till sina uttalanden i betänkandet TU 1975/76:11 angående vägbudgeten m. m.

Av samma skäl avstyrks motionerna 1586 om upprustning av Lysekilsbanan m. m. och 1538 om trafiken på järnvägslinjen Landsbro-Mdlilla.

Under hänvisning jämväl till förenämnda regionala trafikplanering och då utskottet förutsätter att dennas genomförande kommer att innebära ett tillgodoseende av de krav på en tillfredsställande lösning av trafikfrågorna inom berörda områden, som rimligen kan ställas, finner utskottet ej heller några särskilda åtgärder från riksdagens sida påkallade med anledning av yrkandena i motionerna 1522 om den framtida inriktningen av SJ:s investeringar och 1537 om bibehållande i hittillsvarande omfattning av trafiken vid stationerna mellan Nässjö och Alvesta.

Detsamma gäller motionerna 236 angående järnvägstrafiken till och från västra Hälsingland samt 496 om översyn av trafikplaneringen i Gävleborgs län, m. m.

Utskottet avstyrker slutligen yrkandena i motionen 1527 att riksdagen

TU 1975/76:18

dels uttalar att ytterligare upprivningar av järnvägsspår inom Dalarna inte skall ske, dels i övrigt ger regeringen till känna vad som anförs i motionen. I anslutning till motionärernas uttalande om rivningstillståndet för bandelen Vika-Sägen må dock erinras om att detta på begäran redan av 1974 års riksdag återkallats.

Buss- och linjetrafikfrågor

I motionen 1567 yrkas att riksdagen begär skyndsamma åtgärder för att åstadkomma bättre principer för tillståndsgivning för fjärrbusstrafik i syfte att ernå en tillfredsställande transportförsörjning för landets alla delar.

Härvid aktualiserade spörsmål behandlades av utskottet i dess betänkande TU 1972:13 - rörande bl. a. ändring i yrkestrafikförordningen (YTF). Departementschefens i samband därmed gjorda uttalande rörande gränsdragningen mellan linjetrafik och annan busstrafik samt formerna för tillståndsgivningen godtogs av utskottet. Vidare underströk utskottet i likhet med departementschefen det angelägna i att vid meddelande om tillstånd till linjetrafik avvägningen mellan olika företag som önskar trafikera samma vägsträckor sker så, att inte underlaget för järnvägstrafiken och den traditionella linjetrafiken rycks undan till men för de trafikanter som är i behov av sådan trafik. Utskottet betonade också vikten av att formella ändringar i tillståndsgivningen inte får medföra att transportförsörjningen försämras för den stora grupp veckoslutsresenärer, exempelvis värnpliktiga, som eljest ej skulle ha valt tågförbindelse även om veckoslutstrafik med buss ej funnits. Konsumenternas intresse av billiga resor borde i största möjliga utsträckning iakttas vid prövning enligt 12 § YTF. Utskottet är alltjämt av samma uppfattning.

De av motionärerna aktualiserade frågorna rörande viss veckoslutstrafik har prövats av regeringen. Genom beslut den 28 juni 1974 behandlades sålunda frågan om veckoslutstrafiken med buss utefter stomlinjen Stockholm-Luleå jämte anslutningstrafik och togs därvid principiell ställning till hurén avvägning bör ske mellan sökt och koncessionerad trafik. I beslutet lämnade regeringen vidare anvisningar om hur trafiken borde läggas upp på ett rationellt sätt.

Genom beslut den 26 juni 1975 prövade regeringen ett antal ärenden, i huvudsak avseende ansökningar om tillstånd att bedriva veckoslutstrafik inom landet i övrigt, dvs. Syd- och Mellansverige. Övervägandena grundade sig därvid på att, där utrymme för veckoslutstrafik utöver den koncessionerade finns, tillkommande tillstånd i princip borde lämnas AB Veckoslutstrafik, som tillkommit efter initiativ av Svenska Busstrafikförbundet och till detta förbund anslutna företag.

Under hösten i975 har från SJ och Svenska Busstrafikförbundet till kommunikationsdepartementet ingivits framställningar innehållande bl. a. förslag till åtgärder i fråga om den yrkesmässiga busstrafiken. Med anledning

TU 1975/76:18

härav har inom departementet utarbetats en promemoria angående linjetrafikbegreppet m. m. i YTF, vilken promemoria också remissbehandlats.

Utskottet förutsätter att även nu berörda frågor ingående prövas vid den översyn av YTF som f. n. pågår inom kommunikationsdepartementet samt att härav föranledda förslag snarast föreläggs riksdagen. Med tanke på de stora svårigheter som konstaterats föreligga vid tillämpningen av nuvarande bestämmelser i fråga om busstrafiken förutsätter utskottet vidare att, såsom i motionen 2022 yrkas, regeringen genom klara och entydiga rättsregler fastställer ansvarsområden för olika trafikmedel i enlighet med vad motionärerna anfört. Under hänvisning härtill finnér utskottet någon åtgärd från riksdagens sida i anledning av nämnda motionsyrkanden ej nu erforderlig.

Detsamma gäller yrkandet i motionen 2022 att SJ skall få direktiv att överlämna trafiktillstånd, som ej utnyttjas, till företag som åtager sig att upprätthålla sådan trafik i enlighet med yrkestrafikförordningens bestämmelser. I anslutning härtill må dock nämnas att redan nu i YTF förutsätts att trafiktillstånd som ej utnyttjas skall dras in. Utskottet finner för sin del angeläget att av vederbörande myndigheter, dvs. närmast länsstyrelserna, tillses att så sker.

I motionen 1587 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om sådan ändring av förordningen om tillstånd för linjetrafik att tillstånd, beviljat till trafikföretag, övergår till kommunen om företaget begär och erhåller bidrag för att trafikera den sträcka som avses med tillståndet.

Med anledning av motioner i samma ämne senast vid fjolårets riksdag underströk utskottet att kommunerna under senare år fått ett ökat ansvar för trafikförsörjningen. Att erbjuda kommunmedlemmarna en god transportservice framstode enligt utskottet också som ett naturligt led i kommunernas samlade åtaganden. Det vore av stor vikt att kommunerna ges erforderliga möjligheter för att på ett rationellt sätt lösa härvid uppkommande frågor. De av motionärerna upptagna spörsmålen borde därför enligt utskottets uppfattning lämpligen prövas i samband med den inom kommunikationsdepartementet pågående översynen av yrkestrafikförordningen. Då utskottet förutsatte att så skedde ansågs någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens sida inte vara erforderlig.

Med hänsyn till att härmed sammanhängande frågor fortfarande är under beredning finner utskottet några åtgärder i anledning av den nu aktuella motionen ej påkallade. Prövningen av kommande förslag från utredningen rörande generella regionala trafikrabatter bör vidare avvaktas. I sammanhanget må f. ö. erinras om att med lösningen av berörda frågor förknippas problem av väsentlig betydelse i fråga om tryggheten för de enskilda bussföretagen och deras anställda.

TU 1975/76:18

25 Kollektivtrafik. Allmänt

I motionen 327 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utvidgning av förslagen om ändrade statsbidragsbestämmelser till att även omfatta sådan fast anläggning som erfordras för elektrisk bussdrift. Riksdagen bör vidare enligt motionärerna understryka vikten av att utvecklingen av nya och modifierade typer av eldrivna fordon stimuleras genom statligt stöd till berörda företag. I motionen 422 yrkas att riksdagen skall begära förslag till vidgade statsbidrag till kommunernas kollektivtrafik innefattande även driftbidrag.

I motionen 1559 yrkas att riksdagen anhåller om förslag angående ändrade statsbidragsbestämmelser, så att om- och nybyggnad av spårtrafikan\äggningar för allmän trafik även utan krav på planskilda korsningar och egen banvall blir bidragsberättigade, liksom ombyggnad av tunnelbanor, under förutsättning att de är av väsentlig betydelse för kollektiv persontrafik av lokal karaktär.

1 budgetpropositionen erinras om att kollektivtrafikutredningen (KOLT) under sommaren 1975 redovisat sina överväganden i betänkandet (SOU 1975:47) Kollektivtrafik i tätort. Betänkandet har remissbehandlats under hösten. KOLT föreslår att kommunerna upprättar trafikförsörjningsplaner för kollektivtrafiken inom tätorterna samt ger riktlinjer för denna trafikplanering och redovisar olika planeringshjälpmedel. De förslag utredningen har fört fram avser att på olika sätt säkra att kollektivtrafiken kommer med som en planeringsfaktor vid bebyggelse- och trafikledsplaneringen. I övrigt föreslår utredningen olika åtgärder av organisatorisk, teknisk och ekonomisk natur som syftar till att skapa en bättre miljö och bättre kollektivtrafik i tätorterna. 1 samband därmed tas också upp frågor berörande i motionerna aktualiserade spörsmål om bl. a. driftbidrag till kollektivtrafiken.

Även utskottet anser de sålunda upptagna frågorna vara angelägna och böra ingående prövas i samband med den beredning som f. n. pågår inom regeringens kansli av förenämnda betänkande och remissyttrandena häröver. Detta gäller även frågor om trådbussar. Då utskottet också förutsätter att så sker synes de i motionerna framförda önskemålen inte f. n. påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Handikappanpassad kollektivtrafik

I motionen 275 yrkas att riksdagen beträffande kollektivtrafik för handikappade uttalar sig för prioritering m. m. av åtgärder på området samt att på tilläggsbudget uppförs ett förslagsanslag härför. I motionen 386 yrkas att riksdagen skall begära förslag som syftar till att göra allmänna färdmedel tillgängliga för handikappade. I motionen 613 yrkas att statens järnvägar skall få i uppdrag att utrusta tågen med handikappvänliga vagnar. 1 motionen 1601 yrkas att riksdagen skall begära förslag på grundval av HAKO-utredningens förslag. I motionen 1618 yrkas att riksdagen skall ge regeringen

TU 1975/76:18

till känna vad i motionen anförts om behovet av regler vid nybeställningar av allmänna kommunikationsmedel i syfte att fö dem bättre anpassade till de handikappade.

Av budgetpropositionen framgår, som förut nämnts, att utredningen rörande det allmänna kommunikationsväsendets anpassning till de handikappades behov (HAKO-utredningen) numera framlagt sitt betänkande (SOU 1975:68) Handikappanpassad kollektivtrafik och att detta remissbehandlats under hösten 1975. Utredningen konstaterar i betänkandet att om samhällets övergripande mål för handikappolitiken - som sammanfattas i begreppen normalisering och integrering - skall kunna realiseras, är det av största vikt att kommunikationsväsendet anpassas så att de handikappades rese- och kontaktmöjligheter förbättras. Utredningen framlägger olika konkreta förslag i detta syfte.

I likhet med motionärerna finnér utskottet det vara i hög grad angeläget att de i motionerna upptagna spörsmålen rörande en bättre anpassning av kollektivtrafiken till de handikappades behov och önskemål för en snar och tillfredsställande lösning. Utredningens förslag och häröver inhämtade remissyttranden bereds emellertid f. n. inom regeringens kansli. Arbetet härmed bör enligt utskottets uppfattning påskyndas och förslag i frågorna föreläggas riksdagen senast i samband med att den trafikpolitiska propositionen läggs fram.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:235, 1975/76:422, yrkandet 1, 1975/76:802, yrkandet 1, 1975/76:810, 1975/76:1518, yrkandena 1 a-e, 1 g och 1 i, 1975/76:1530, 1975/76:1540, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, 1975/76:1543, 1975/76:1549, 1975/76:1585, yrkandena 2 och 3, 1975/76:1592,1975/76:1623, 1975/76:2022, yrkandet 1, och 1975/76:2143 samt med avslag på motionen 1975/76:422, yrkandet 4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande riktlinjer för den framtida trafikpolitiken och luftfartens roll häri samt rörande nedläggning av olönsamma bandelar och järnvägsstationer, m. m.,

2. att motionen 1975/76:618 inte föranleder någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

3. att motionerna 1975/76:601, 1975/76:1548, 1975/76:1573, yrkandena 2 och 3, 1975/76:1585, yrkandet 1, 1975/76:1595, i vad avser bandelarna Ulricehamn-Gånghester och BoråsVarberg, 1975/76:1602, 1975/76:1607 och 1975/76:1619 inte föranleder någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

TU 1975/76:18

4. att motionen 1975/76:1576, yrkandena 1 och 2, inte föranleder någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

5. att motionerna 1975/76:1518, yrkandet 1 h i vad avser stimulans till inrikes sjöfart, och 1975/76:1544 inte föranleder någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

6. att riksdagen avslår motionen 1975/76:801,

7. att motionerna 1975/76:1588, 1975/76:1589 och 1975/76:1594 inte föranleder någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

8. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:422, yrkandet 2, 1975/76:1518, yrkandena 2 och 3,1975/76:1540, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, och 1975/76:1598 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande de i motionerna upptagna frågorna om SJ:s verksamhet, investeringsoch taxepolitik m. m.,

9. att riksdagen

a. avslår motionen 1975/76:1523,

b. avslår motionen 1975/76:368,

c. avslår motionen 1975/76:498, yrkandet 2,

d. avslår motionen 1975/76:273,

e. avslår motionen 1975/76:809,

10. att riksdagen

a. avslår motionen 1975/76:1533,

b. avslår motionen 1975/76:1606,

c. avslår motionen 1975/76:798,

d. avslår motionen 1975/76:619,

11. att riksdagen

a. avslår motionerna 1975/76:1570och 1975/76:2134, yrkandet 2,

b. avslår motionerna 1975/76:1538 och 1975/76:1586,

12. att motionerna 1975/76:236, 1975/76:496, 1975/76:1522 och 1975/76:1537 inte föranleder någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

13. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1527,

14. att motionerna 1975/76:1567 och 1975/76:2022, yrkandena 6 och 7, inte föranleder någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

15. att motionen 1975/76:1587 inte föranleder någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

16. att motionerna 1975/76:327,1975/76:422, yrkandet 3 i vad avser driftbidrag till kommunernas kollektivtrafik, och 1975/76:1559 inte föranleder någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

17. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:275, 1975/76:386, 1975/76:613, 1975/76:1601 och 1975/76:1618

TU 1975/76:18

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om de i motionerna upptagna frågorna rörande handikappanpassad kollektivtrafik.

Stockholm den 21 april 1976

På trafikutskottets vägnar SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Sven Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Dahlgren (c), Lothigius (m), Lindahl i Lidingö (s), Persson i Heden (c), Hjorth (s), Hugosson (s), Håkansson i Rönneberga (c), Rosqvist (s), Östrand (s), Stjernström (c), Magnusson i Kristinehamn (vpk), Sellgren (fp) och Johansson i Vrångebäck (m).

Reservationer

1. beträffande nya riktlinjer för den framtida trafikpolitiken av herrar Mellqvist, Lindahl i Lidingö, Hjorth, Hugosson, Rosqvist och Östrand (samtliga s), som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Med anledning” och på s. 16 slutar med ”följande anför” bort ersättas med text av följande lydelse:

Med det omfattande utrednings- och utvecklingsarbete som bedrivits under senare år har avsikten varit att lägga grunden till nya riktlinjer för det trafikpolitiska handlandet. Dessa riktlinjer måste utgå från ett samhällsekonomiskt synsätt. De bör fånga upp de betydelsefulla förändringar som ägt rum under 1960- och 1970-talen och som - inom ramen för en alltmer markerad solidaritetspolitik - kännetecknats av samhällets ökade ansvarstagande för utvecklingen inom olika samhällssektorer. De måste också ge handlings- och utvecklingsmönster åt transportsektorn som gör att denna på ett verksamt sätt kan bidra till att uppnå de övergripande mål som statsmakterna uppställer. Det gäller på de regional-, närings- och arbetsmarknadspolitiska områdena likaväl som på miljöområdet. Allmänt gäller givetvis att trafikpolitiken skall återspegla ett välfärdspolitiskt synsätt, där utvecklingen och anpassningen av transportresurserna skall medverka till en utjämning av de sociala och ekonomiska skillnaderna mellan olika delar av landet och mellan olika grupper av människor.

Förutsättningen för att trafikpolitiken skall kunna spela en sådan roll är att till grund för utvecklingen inom transportsektorn läggs en övergripande trafikplanering. En sådan skall fylla en dubbel uppgift. Dels skall den genom

TU 1975/76:18

sin anknytning till annan samhällsplanering medverka till en precisering av de krav som samhället ställer på transportsektorn, dels skall den bidra till en samhällsekonomiskt grundad arbetsfördelning och samordning mellan de olika trafikmedlen.

Utskottet konstaterar i sammanhanget att genom den nu av länsstyrelserna i en första omgång genomförda regionala trafikplaneringen ett omfattande underlag skapats av värde för de fortsatta trafikpolitiska ställningstagandena. Planeringen i länen har varit inriktad på tre huvudfrågor, nämligen persontrafiken, godstrafiken samt olika slag av trafikanläggningar. För var och en av dessa har, utifrån resp. läns förhållanden, redovisats vad som kan läggas i begreppet tillfredsställande transportförsörjning. Utifrån bedömningen av framtida transportbehov har förslag utarbetats till trafiklösningar. Mot bakgrund av investeringsbehoven i olika trafikanläggningar har också diskuterats prioriteringar mellan olika investeringar.

Utskottet vill i anledning härav understryka angelägenheten av att regeringen i en kommande trafikpolitisk proposition ger riksdagen en samlad redovisning för de regionala trafikplanerna och de transportmönster som växt fram i anslutning till planeringsarbetet. Det är givetvis också av stor vikt att regeringen föreslår de genomförandeåtgärder som krävs för att den övergripande planeringen skall få den samordnande och styrande effekt på utvecklingen som rimligen måste vara ett syfte med planeringen. Slutligen bör regeringen redovisa riktlinjer för hur den regionala trafikplaneringen i fortsättningen skall bedrivas.

Ett viktigt led i en på planering och samordning grundad trafikpolitik är att den sektorplanering som bedrivs av resp. trafikverk och trafikmyndigheter breddas och fördjupas. Sektorplaneringen avseende trafikmedel och trafikanläggningar inom de olika ansvarsområdena bör på en gång bidra till att skapa ett bättre underlag för det fortsatta övergripande planeringsarbetet och samtidigt vara ett led i utförandet inom resp. trafiksektor av de samordningsaspekter och de prioriteringar som den övergripande planeringen inrymmer. Det betänkande som avlämnats av kommittén för den långsiktiga vägplaneringen liksom de departementspromemorior som utarbetats avseende planeringen av hamnar och flygplatser bör tillsammans med remissmaterialet kunna tjäna som underlag för att utforma en sektorplanering med en sådan inriktning.

Utskottet vill allmänt understryka vikten av att man genom planering får en grund för prioritering av de ekonomiska insatserna på trafikområdet. Samhällets resurser kan även framöver förväntas bli knappa och det är med hänsyn härtill av särskild vikt att dubbelinvesteringar undviks i anläggningar och trafikmedel som syftar till att tillgodose samma trafikunderlag och samma rese- och transportändamål. Detta förutsätter att konkurrensaspekten tonas ned i den framtida trafikpolitiken till förmån för lösningar som ger rationell arbetsfördelning och ett tillfredsställande kapacitetsutnyttjande.

TU 1975/76:18

30 Det gäller härvidlag att ta till vara järnvägen för de uppgifter på personoch godstrafikområdena, för vilka den erbjuder klara samhällsekonomiska fördelar. På persontrafikens område har järnvägen i första hand - tillsammans med flyget - en betydelsefull funktion i fråga om den interregionala trafiken. Även den regionala trafiken erbjuder i olika delar av landet ett naturligt område för järnvägen. Busstrafiken måste spela en särskilt viktig roll i fråga om den lokala trafiken men även i den regionala och i begränsad utsträckning den interregionala i sådana fall, där järnvägar inte finns eller där busstrafiken av olika skäl är ett mera realistiskt alternativ. På godsområdet är det av största trafikpolitiska betydelse att slå vakt om järnvägen, i första hand när det gäller mera långväga transporter. Lastbilsnäringen har i första hand sin uppgift i närtrafiken och därutöver i fråga om särskilda godsslag som med hänsyn till speciella krav i hanterings-och marknadshänseende är mindre lämpade för järnvägen. Det finns sålunda naturliga förutsättningar för arbetsfördelning och samverkan mellan de båda trafikslagen. Utskottet vill emellertid understryka vikten av att regeringen noga följer utvecklingen, som under senare år kännetecknats av att lastbilsnäringen alltmer utvecklats i fråga om långväga transporter och med avseende på godsslag som traditionellt varit att betrakta som järnvägsgods.

Utskottet vill i anslutning härtill framhålla betydelsen av att utredningsarbete med kostnadsansvarsfrågorna drivs med kraft så att man genom deras lösning kan skapa bättre förutsättningar för en samhällsekonomiskt riktig utveckling.

Viktigt är att slå fast att riktlinjerna för en ny trafikpolitik i hög grad måste slå vakt om och befrämja utvecklingen av den kollektiva trafiken. Det gäller givetvis de interregionala förbindelserna, där behovet av ett utbyggt trafiknät av tillräcklig standard och med utjämnade reskostnader nära sammanhänger med de regionalpolitiska strävandena att motverka de olägenheter som följer med de långa avstånden i vårt land. I den regionala och lokala trafiken är det av särskild vikt att en satsning görs på kollektivtrafiken. Det är motiverat med hänsyn till alla de hushåll som saknar bil eller som med hänsyn till bl. a. dubbelarbete är hänvisade till att utnyttja kollektiva trafikmedel. Det är också angeläget för att kunna erbjuda människorna ett alternativ. Detta kan i sin tur leda till att göra trafiken säkrare, miljövänligare, mera energibesparande och samtidigt minska trycket på olika slag av samhällsinvesteringar.

I detta sammanhang är givetvis reskostnaden en viktig faktor, när det gäller att göra kollektivtrafiken mera attraktiv och att genom denna utjämna ekonomiska och sociala skillnader mellan olika grupper av människor. Den rörlighet som befrämjas genom en ökad satsning på kollektivtrafiken är givetvis också en viktig faktor i den aktiva politik som samhället för exempelvis på de regional-, sysselsättnings- och utbildningspolitiska områdena.

TU 1975/76:18

31 När man överväger åtgärder för att göra kollektivtrafiken attraktivare och öka dess tillgänglighet för olika grupper av människor är det av största vikt att ägna de handikappade särskild uppmärksamhet. Det gäller här att även inom trafiksektorn realisera samhällets övergripande mål för handikappolitiken, som kan sammanfattas i begreppen normalisering och integrering. Det bör ske genom att ett ramprogram läggs fram för anpassningsåtgärder avseende färdmedel, terminaler och närmiljö och att organisatoriska former skapas för uppföljningen av ett sådant ramprogram.

De frågeställningar avseende kollektivtrafiken som utskottet i det föregående behandlat kommer naturligt att kunna övervägas vid regeringens behandling av de betänkanden som redan framlagts eller som inom den närmaste tiden kommer att avlämnas. Utskottet avser då trafikpolitiska utredningen, KOLT-utredningen, HAKO-utredningen och den s. k. period - kortsutredningens betänkanden.

Med hänsyn till regeringens pågående beredning av de trafikpolitiska frågorna finner utskottet inte att det finns anledning att - utöver de sålunda gjorda uttalandena av mera allmän och principiell innebörd - nu behandla de olika förslag och yrkanden som har framställts i ett antal motioner och som berör olika aspekter av trafikpolitiken. Detta gäller motionerna 235, 422, yrkandena 1 och 4, 802, yrkandet 1, 810, 1518, yrkandena 1 a-e, 1 g och 1 i, 1530, 1540, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, 1543, 1549, 1585, yrkandena 2 och 3, 1592, 1623, 2022, yrkandet 1 och 2143,

Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen, med anledning av motionerna 1975/76:235, 1975/76:422, yrkandena 1 och 4, 1975/76:802, yrkandet 1, 1975/76:810, 1975/76:1518, yrkandena 1 a-e, 1 g och 1 i, 1975/76:1530, 1975/76:1540, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, 1975/76:1543, 1975/76:1549, 1975/76:1585, yrkandena 2 och 3, 1975/76:1592, 1975/76:1623, 1975/76:2022, yrkandet 1, och 1975/76:2143, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande riktlinjer för den framtida trafikpolitiken.

2. beträffande nya riktlinjer för denframtida trafikpolitiken av herr Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Med anledning” och på s. 16 slutar med "följande anför” bort ersättas med text av följande lydelse:

Med anledning härav finner utskottet det angeläget att de synpunkter

TU 1975/76:18

som framkommit vid behandlingen av de olika motionerna inför propositionsskrivningen delges regeringen. Detta gäller inte minst synpunkter på förslag som lagts av de olika utredningarna.

Enligt utskottets mening kan det diskuteras om den nuvarande trafikpolitiken egentligen gör skäl för namnet trafikpolitik. Den övergripande målsättningen har varit vagt och oklart formulerad, några styrningsmekanismer har inte funnits, det har i stort varit fråga om en anpassning till den framstormande bilismen. Vänsterpartiet kommunisterna har mot den bakgrunden i sin motion 422 återkommit till sina tidigare framförda krav om planering och styrning av de trafikpolitiska åtgärderna för att därigenom uppnå en trafikpolitik som tar hänsyn till regionalpolitiska och sociala faktorer, till miljö- och trafiksäkerhetsskäl m. m. Vpk menar att en brytning måste åstadkommas med den marknadsfilosofi som präglar 1963 års trafikpolitik.

Den av trafikpolitiska utredningen föreslagna centrala trafikplaneringsnämnden har i detta sammanhang ett särskilt intresse. Utredningen förutsätter att denna i första hand skall ha anvisnings- och utredningsuppgifter i anslutning till den fortsatta regionala trafikplaneringen, Den avses vidare bereda frågor som hänger samman med trafiksvaga bandelar liksom med tillståndsfrågor för den yrkesmässiga landsvägstrafiken. Enligt vpk:s uppfattning bör det fortsättningsvis övervägas om inte denna nämnd skall få en starkare ställning än vad utredningen förutsatt. Den borde få mera vittgående befogenheter och verkligen bli det organ som övervakar trafikpolitiken med utgångspunkt i samhällets intressen och därmed få en central uppgift i den övergripande trafikplaneringen. Men inte bara planeringsuppgifter utan också andra befogenheter. Den borde ha myndighet att genom initiativ till övergripande konkret planering-samordning-styrning kunna åstadkomma en från samhällets synpunkt riktig ramplanering av trafiken.

Utskottet delar ovan uttalade uppfattningar, och detta gäller också det följande där vpk-motionen talar om behovet att föra över trafik från landsväg till järnväg. Vpk har under flera år krävt ett program för att realisera denna målsättning. Detta program har bl. a. inneslutit kravet om sänkning av högsta tillåtna fordonslängden från 24 m till 18 m.

Trafikpolitiska utredningen för nu i sitt delbetänkande fram förslag om sänkning av denna längd till 18 m, dock med vissa undantag.

Dessa gäller lastbilstransporter av rund virke liksom lastbilstransporter över huvud taget inom stödområdet. Dessutom förutsätts att dispens skall erhållas för transporter med långt och odelbart gods. Trots detta är åtgärden enligt utredningen ägnad att bidraga till ett från samhälleliga synpunkter önskvärt utnyttjande av järnvägen. Den konstaterar också att en minskning av maximilängden enligt förslaget medför att högsta tillåtna bruttovikt reduceras till 45 ton.

Något som, förutom de ovan anförda synpunkterna, starkt talar för en begränsning av fordonslängden är enligt utskottets mening en jämförelse

TU 1975/76:18

med internationella förhållanden. Med Sverige jämförbara länder har kortare längder, i de flesta fall 18 m. Enda undantaget utgör Finland där man nyligen höjt till 22 m. Trafikutskottet och riksdagen fann också år 1973 med anledning av bl. a. en vpk-motion starka skäl tala för att en sänkning till 18 m kom till stånd.

Det står enligt utskottets mening alldeles klart att järnvägarna i framtiden måste spela en betydande roll för både gods- och persontransporter. Även miljöhänsyn och trafiksäkerhetsskäl liksom önskvärdheten av en mera energisnål trafik gör det nödvändigt att den rälsbundna trafiken stimuleras. Taxepolitiken måste bedrivas med tanke härpå, och vidare måste SJ över huvud taget försöka göra sin del av den kollektiva trafiken mera attraktiv och bättre anpassad till trafikanternas önskemål. Prissättningen på resor och transporter är utan tvivel ett viktigt trafikpolitiskt medel. Bl. a. detta talar för genomförandet av taxesänkningar vid SJ.

Man måste dock räkna med att en trafikutveckling som för över trafik från landsväg till järnväg ställer ökade krav på SJ:s resurser. Skall järnvägen spela en grundläggande roll i trafiksystemet och efter hand öka sin andel av den i sin tur ökande totala volymen tunga långväga transporter, så är en successiv men dock realtivt snar upprustning av SJ:s resurser nödvändig. Detta gäller inte minst rullande materiel. Ett forsknings-, utvecklings- och tillverkningsarbete inom den kollektiva transportsektorn kan f. ö. spela en positiv roll i många avseenden. Härigenom initieras en ekonomisk aktivitet som, förutom att den medför många nya arbeten, skapar ett modernt transportväsende som med en riktig trafikpolitik utjämnar regionala olikheter och nackdelar.

Enligt utskottets mening måste de samhällsekonomiska bedömningarna bli avgörande vid den framtida trafikpolitikens utformning. Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse den trafikpolitiska utredningens understrykande av behovet av ett sådant synsätt. Det står för utskottet helt klart att målen, dvs. samhällsmålen, måste få en ökad betydelse vid utarbetandet av en ny trafikpolitik. Denna syn måste i hög grad göra sig gällande vid förslag om nedläggning av trafiksvaga bandelar.

Dessa utgör så betydande investeringar i vårt land, att noggranna samhällsekonomiska bedömningar måste läggas på varje nedläggningsförslag. I det sammanhanget kommer sådana regionalpolitiska målsättningar som att skapa sysselsättningstillfällen i glesbygden också in. 1 avvaktan på att allsidigt grundade riktlinjer för samhällsekonomiska bedömningar kan komma till stånd bör förslag om nedläggningar av trafiksvaga bandelar avvisas.

Vid utformandet av en ny trafikpolitik måste också ställning tas till bilismens framtida utveckling. Utan att förneka bilismens positiva betydelse för många människor, speciellt i glesbygden, är det uppenbart att dess språngartade utveckling medfört en rad negativa effekter. Med hänsyn härtill är det viktigt att vi framdeles kan få en bättre kontroll över bilismens ut -

TU 1975/76:18

veckling. Enligt utskottets mening kan man inte nöja sig med att ha en planering för bilismen, utan i stället bör en planering av bilismen krävas.

Vad utskottet i här berörda delar anfort - vilket innebär ett bifall till motionerna 422, yrkandena 1 och 4, samt 2143 - bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Med hänsyn till pågående beredning av de trafikpolitiska frågorna finnér

utskottet inte att det finns anledning att - utöver de sålunda gjorda ut talandena

av mera allmän och principiell innebörd - nu behandla de olika förslag och yrkanden som har framställts i ett antal motioner och som berör olika aspekter av trafikpolitiken. Under hänvisning till den förestående trafikpolitiska propositionen föreslår utskottet sålunda avslag på motionerna 235, 802, yrkandet 1, 810, 1518, yrkandena 1 a-e, 1 g, och 1 i, 1530, 1540, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, 1543, 1549, 1585, yrkandena 2 och 3, 1592, 1623 och 2022, yrkandet 1.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:422, yrkandena 1 och 4, samt 1975/76:2143 och med avslag på motionerna

1975/76:235, 1975/76:802, yrkandet 1, 1975/76:810,

1975/76:1518, yrkandena 1 a-e, 1 g, och 1 i, 1975/76:1530, 1975/76:1540, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, 1975/76:1543, 1975/76:1549,1975/76:1585, yrkandena 2 och 3,1975/76:1592, 1975/76:1623, och 1975/76:2022, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande riktlinjer för den framtida trafikpolitiken,

3. beträffande järnvägsfrågor i övrigt samt taxefrågor m. m. av herrar Mellqvist, Lindahl i Lidingö, Hjorth, Hugosson, Rosqvist och Östrand (samtliga s), som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Den trafikpolitiska” och på s. 19 slutar med ”av kollektivtrafikmedel" bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet har i det föregående framhållit vikten av att man utnyttjar järnvägen för de uppgifter på person- och godstrafikområdet för vilka den har klara samhällsekonomiska fördelar. Det gäller härvidlag att inom ramen för trafikpolitiken skapa förutsättningar så att järnvägen får spela den roll i trafikförsörjningen som är naturlig utifrån ett samhällsekonomiskt synsätt.

Sedan gäller det givetvis att SJ såväl i fråga om kapacitet som med avseende på teknisk utveckling och marknadsföring tar till vara de möjligheter transportmarknaden erbjuder. Här åsyftas bl. a. fortsatt anskaffning och förnyelse av rullande materiel som också tillgodoser förändringar i transportbehov och lastteknik, successiva åtgärder för förbättring av bannätet så att

TU 1975/76:18

det medger en ökad snabbhet och bekvämlighet, utveckling och anpassning av terminalsystem och terminalanordningar osv. För detta krävs givetvis även i fortsättningen att betydande resurser ställs till järnvägens förfogande. Det krävs också av SJ framåtsyftande planerings- och utvecklingsinsatser, som säkrar att de medel som ställs till förfogande utnyttjas på ett optimalt sätt.

1 fråga om marknadsföringen har SJ under senare år tagit olika positiva initiativ. På personsidan vill utskottet exempelvis erinra om de attraktiva tidtabeller med fasta, täta förbindelser som upprättats för att ytterligare öka attraktiviteten på olika redan trafikstarka bansträckningar. Vidare kan bl. a. hänvisas till de rabattarrangemang - exempelvis 440-kortet - som införts och som mottagits klart positivt av allmänheten. Det gäller här givetvis för SJ att gå vidare. Bl. a. framstår det som naturligt att man uppmärksammar de möjligheter till ökat kapacitetsutnyttjande och en större kapacitetsutjämning som lämpligt utformade rabatter i vissa fall kan erbjuda på trafiksvaga sträckningar eller på trafiksvaga tider. Det ankommer givetvis på SJ självt att närmare överväga sådana åtgärder.

Några uttalanden från riksdagens sida anser utskottet inte motiverade, allra minst som det i mycket rör sig om frågor som naturligen ankommer på SJ:s ledning. Med hänsyn härtill avstyrkes motionerna 422, yrkandet 2, 1518, yrkandena 2 och 3, 1540, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, och 1598.

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen avslår motionerna 1975/76:422, yrkandet 2, 1975/76:1518, yrkandena 2 och 3, 1975/76:1540, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, och 1975/76:1598,

4. beträffande sänkning av gällande läxor för person- och godsbefordran på bandelarna Övertorneå-Karungi och Gällivare-Arvidsjaur, m. m. av herr Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Detsamma gäller” och slutar med ”förbättra servicen” bort ha följande lydelse:

I motionen 498 yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att avtal träffas med SJ om att under en försöksperiod på ett år sänka gällande taxor för person- och godsbefordran på bandelarna Övertorneå-Karungi och Gällivare-Arvidsjaur samt på godsbils- och busslinjen Pajala-Övertorneå med 50 procent och att i övrigt kraftigt förbättra servicen. Med anledning av motionen erinrar utskottet om riksdagens tidigare i år fattade beslut att nedläggningsprövning skall komma till stånd beträffande persontrafiken på bandelarna Övertorneå-Karungi och Gällivare-Arvidsjaur. Trots detta anser utskottet att det skulle vara av stort intresse att notera utvecklingen för linjerna i fråga under en sådan försöksperiod, inte minst med tanke på

TU 1975/76:18

deras regionalpolitiska betydelse. Resultatet av försöksverksamheten bör beaktas vid nedläggningsprövningen.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 9 c bort ha följande lydelse:

(9)c. med bifall till motionen 1975/76:498, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande de i motionen föreslagna försöken med taxesänkningar på bandelarna Övertorneå-Karungi och Gällivare-Arvidsjaur, m. m.,

5. beträffande handikappanpassad kollektivtrafik av herr Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels till det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”1 likhet” och slutar med ”läggs fram” bort fogas följande text:

I motionen 275 framhålls att trafikföretagen har till vissa av utredningens förslag visat en positiv inställning, till andra en mera negativ. Utredningen anser att man genom den av TPU föreslagna trafikplaneringsnämnden skall kunna styra handikappanpassningen. Ansvaret för det direkta genomförandet av denna - det gäller även kostnaderna för åtgärderna - förutsätts dock ligga på trafikföretagen. I likhet med motionärerna anser utskottet att detta kan komma att fördröja genomförandet av många viktiga anpassningsåtgärder som inte anses gå ihop med det företagsekonomiska intresset. Därför bör staten träda in med ett ekonomiskt ansvar genom att på tillläggsbudget uppföra ett förslagsanslag varifrån bidrag kan erhållas för genomförandet av handikappåtgärder.

dels utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:275, 1975/76:386, 1975/76:613, 1975/76:1601 och 1975/76:1618 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om de i motionerna upptagna frågorna rörande handikappanpassad kollektivtrafik samt om medelsanvisning härför på till - läggsbudget,

GOTAB 51517 Stockholm 1976