Med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 10 såvitt gäller anslag till högre utbildning och forskning jämte motioner

UbU 1975/76: 20

Utbildningsutskottets betänkande 1975/76: 20

med anledning av propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 såvitt gäller anslag till högre utbildning och forskning jämte motioner

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen — efter föredragning av statsrådet Zachrisson — i propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) förelagt riksdagen under avsnittet Högre utbildning och forskning samt yrkanden i motionerna 1975/76: 320,

415, 484, 487, 583, 585, 598, 599, 777, 778, 779, 781, 785, 792, 793, 796,

1396, 1397, 1400, 1404, 1409, 1421, 1422, 1430, 1433, 1440, 1447,

1449, 1450, 1452, 1455, 1456, 1458, 1459, 1468, 1478, 1494, 1496,

1505, 1506, 1516, 2018 och 2152. I bilaga till betänkandet redovisas på

vilka sidor i detta som motionsyrkandena finns återgivna och på vilka

sidor ställning tas till de olika yrkandena. I bilagan redovisas också i vilka moment av utskottets hemställan under respektive punkt som motionsyrkandena tas upp.

Regeringens förslag om anslag till universitets- och högskoleämbetet m.m. (punkterna E 1—E 5) har riksdagen redan behandlat (UbU 1975/

76: 17, rskr 1975/76: 157).

Universiteten m.m.

1. Vissa gemensamma frågor. Avlöningar till lärarpersonal m.m.

Regeringen har dels under rubriken Vissa gemensamma frågor (s.

287—312) behandlat universitets- och forskningsfrågor av allmän karaktär, dels under punkterna E 6—E 30 (s. 324—385) och E 51—E 55 (s. 415—427) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta ordinarie och extra ordinarie professurer i enlighet med vad som förordats i propositionen 1975/

76: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna E 6, E 12,

E 14, E 21, E 23, E 25, E 52 och E 54,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen respektive benämningen och inriktningen av professurer i enlighet med vad som förordats i propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 under punkterna E 6, E 8,

E 21, E 23 och E 25,

3. till Humanistiska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 82 792 000 kr.

(punkten E 6),

4. till Humanistiska fakulteterna m.m.: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 24 641 000 kr. (punkten E 7),

5. till Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 6 533 000 kr. (punkten E 8),

1 Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 20

UbU 1975/76: 20

6. till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 627 000 kr. (punkten E 9),

7. till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 14 634 000 kr. (punkten E 10),

8. till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 3 035 000 kr. (punkten E 11),

9. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 115 015 000 kr. (punkten E 12),

10. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 31 031 000 kr. (punkten E 13),

11. godkänna av regeringen träffat avtal med Konung Gustaf V:s 80-årsfond angående övertagande av ansvaret för Konung Gustaf V:s forskningsinstitut (punkten E 14),

12. godkänna vad som i propositionen 1975/76:100 i övrigt anförts beträffande övertagande av Konung Gustaf V:s forskningsinstitut (punkten E 14),

13. till Medicinska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 163 921 000 kr. (punkten E 14),

14. till Medicinska fakulteterna m.m.: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 121 944 000 kr. (punkten E 15),

15. till Odontologiska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 49 120 000 kr. (punkten E 16),

16. till Odontologiska fakulteterna m.m.: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 23 468 000 kr. (punkten E 17),

17. till Odontologiska fakulteterna m.m.: Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 43 207 000 kr. (punkten E 18),

18. till Farmaceutiska fakulteten m.m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 6135 000 kr. (punkten E 19),

19. till Farmaceutiska fakulteten m.m.: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 6 099 000 kr. (punkten E 20),

20. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 146 945 000 kr. (punkten E 21),

21. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 86 274 000 kr. (punkten E 22),

UbU 1975/76: 20

22. till Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 135 008 000 kr., varav 1 330000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten E 23),

23. till Tekniska fakulteterna m.m.: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 83 618 000 kr. (punkten E 24),

24. till Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturvetenskaplig utbildning och forskning m.m. i Göteborg och Linköping för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 164 963 000 kr., varav 1 075 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten E 25),

25. till Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 11 280 000 kr. (punkten E 26),

26. till Decentraliserad universitetsutbildning m.m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 6 983 000 kr. (punkten E 27),

27. till Yrkesteknisk högskoleutbildning för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 5 284 000 kr. (punkten E 28),

28. till Utbildning av hälsovårdsinspektörer för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 445 000 kr. (punkten E 29),

29. till Vissa kostnader i samband med högskolereform för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 11 270 000 kr. (punkten E 30),

30. till Medicinsk forskning för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 71 671 000 kr. (punkten E 51),

31. till Humanistisk forskning för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 16 834 000 kr. (punkten E 52),

32. till Samhällsforskning för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 18 331 000 kr. (punkten E 53),

33. till Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 93 579 000 kr. (punkten E 54),

34. till Atomforskning för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 35 734 000 kr. (punkten E 55).

MOTIONERNA

1975/76: 320 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs — med hänvisning till den till socialutskottet remitterade motionen 1975/76: 269 — att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökade resurser för forskning inom reumatologin,

1975/76: 415 av herr Fiskesjö m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att för budgetåret 1976/77 högst 2 milj. kr. skall anvisas till särskilt stöd för utbildningen vid de mindre högskoleenheterna i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att hos regeringen anhålla att universitetskanslersämbetet ges bemyndigande att fördela de anslagna medlen på de olika högskoleorterna,

UbU 1975/76: 20

1975/76: 484 av herr Bergqvist (s) vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att forskning med anknytning till de östeuropeiska staterna bör få hög prioritet vid den fortsatta utbyggnaden av den samhällsvetenskapliga och språkvetenskapliga forskningen,

2. hos regeringen anhåller om utredning av formerna för utbyggnad av forskningen i Sverige angående de östeuropeiska staterna, varvid behovet av samordning med ett eventuellt nordiskt institut för östeuropeisk forskning beaktas,

1975/76: 487 av herr Jonasson (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att yrkesteknisk högskoleutbildning bör startas i Karlstad-Hagforsområdet med en stålteknisk inriktning i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975/76: 583 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Pettersson i örebro (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om utredning och förslag om inrättande av en professur i cancerkemoterapi vid det planerade onkologiska centrumet i Göteborg,

1975/76: 585 av herr Boström m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar om inrättande den 1 juli 1976 av en professur i hälso- och sjukvårdsadministration,

1975/76:598 av herr Svanström (c) vari hemställs att riksdagen beslutar förlägga yrkesteknisk högskoleutbildning, inriktad på exempelvis verkstads- och livsmedelsutbildning, till Vimmerby,

1975/76:599 av herr Svanström (c) vari hemställs att riksdagen beslutar förlägga yrkesteknisk högskoleutbildning för exempelvis träindustri till Västervik,

1975/76: 777 av herrar Gadd (s) och Alsén (s) vari hemställs att riksdagen till regeringen framför vikten av att en professur i ekotoxikologi inrättas vid Uppsala universitet,

1975/76: 778 av herr Gustafsson i Säffle (c) vari hemställs att riksdagen beslutar förlägga yrkesteknisk högskoleutbildning inriktad på exempelvis verkstads- och processindustri till Säffle,

1975/76: 779 av fru Håvik m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en professur i anestesiologi vid Göteborgs universitet,

1975/76: 781 av fru Ingvar-Svensson (c) och herr Larsson i Staffanstorp (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att en professur i långvårdsmedicin inrättas vid Lunds universitet,

1975/76: 785 av herrar Larsson i öskevik (c) och Karlehagen (c) vari hemställs att riksdagen till Medicinsk forskning (E 51) för budgetåret

UbU 1975/76: 20

1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 72 671 000 kr.,

1975/76: 793 av fru Skantz m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en professur i plastikkirurgi inrättas med placering vid Malmö allmänna sjukhus,

1975/76: 796 av herr Svanström (c) vari hemställs att riksdagen beslutar undersöka möjligheterna att ytterligare decentralisera den traditionella högskoleutbildningen bl.a. genom samarbete mellan högskolorna och folkhögskolorna,

1975/76: 1396 av herr Sivert Andersson i Stockholm m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förstärkning av resurserna på det arbetsvetenskapliga området,

1975/76: 1397 av fru André m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att medel ställs till förfogande för intensifierad forskning om könsrolls- och kvinnofrågor i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att hos regeringen begära att påbyggnadskurser i könsrollsfrågor anordnas i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att hos regeringen begära att tjänster i könsrollsfrågor inrättas vid lärarhögskolorna,

1975/76:1400 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Pettersson i örebro (c) vari hemställs

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en professur och en biträdande professur i reumatologi i Umeå respektive Göteborg,

2. att erforderliga medel anslås härför,

1975/76:1404 av herr Ericson i örebro m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar tillkännage för regeringen vad som i motionen anförts beträffande behovet av högskoleutbildning i biologi i Örebro,

1975/76: 1433 av herr Jonsson i Mora m.fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära

1. förslag till ökad forskning, information och utbildning på det gerontologiska området,

2. förslag till inrättande av institut med uppgift att sprida information om vad åldrandet innebär, enligt de riktlinjer som angivits i motionen,

1975/76: 1440 av herr Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen uttalar sig för att en livsmedelsteknisk linje inom den yrkestekniska högskolan förläggs till Kristianstad,

UbU 1975/76: 20

1975/76:1447 av herr Larsson i Vänersborg m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av möjligheterna till en intensivare forskning om psoriasis,

1975/76:1449 av fru Lindquist (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en juristlinje inrättas vid Göteborgs universitet,

1975/76:1450 av fru Ludvigsson (s) och herr Bergman i Nyköping (s) vari hemställs att riksdagen uttalar att en väsentligt större satsning på reumatologisk forskning bör göras inom ramen för anslaget till medicinska forskningsrådet,

1975/76: 1452 av herr Lundgren m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar

1. att den religionsvetenskapliga grundutbildningens behov av resursförstärkning för kvalitativa förändringar framgent bör beaktas,

2. att intentionerna bakom den beslutade reformen bör beaktas vid förändringar i tjänsteorganisationen,

1975/76:1455 av herr Molin (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar att riksdagens tidigare uttalande om avstängningsprövningen inom 1969 års studieordning vid filosofisk fakultet skall beaktas vid utformningen av de nya reglerna för högskoleutbildningen,

1975/76:1456 av herr Molin (fp) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar öka antalet forskarassistenttjänster vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna i enlighet med vad i motionen anförts,

2. under anslagsposten E 6 och E 7 till de humanistiska fakulteterna m.m. anvisar ett förslagsanslag om 108 433 000 kr.,

3. under anslagsposten E 12 och E 13 till de samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. anvisar ett förslagsanslag om 146 046 000 kr.,

4. under anslagsposten E 52 Humanistisk forskning anvisar ett förslagsanslag om 18 850 000 kr.,

5. under anslagsposten E 53 Samhällsforskning anvisar ett förslagsanslag om 20 550 000 kr.,

1975/76: 1458 av fru Nordlander m.fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen uttalar sig för ett förbud mot alla former av obligatoriska avgifter inom det av stat och kommun reglerade utbildningssystemet,

1975/76: 1459 av herr Nordstrandh (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en professur i religionspedagogik snarast inrättas vid universitetet i Uppsala,

1975/76: 1468 av herr Nygren (s) vari hemställs att riksdagen i enlighet med universitetskanslersämbetets anslagsäskande beslutar om inrättandet av en professorstjänst i franska — i särskilt modern franska — vid Umeå universitet,

UbU 1975/76: 20

1975/76: 1494 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen för regeringen framhåller vikten av att en professur i idéhistoria, särskilt nyare tidens idéhistoria, inrättas vid universitetet i Stockholm i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975/76: 1496 av herr Söderström (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att den nya högskoleorganisationens serviceverksamhet tillföres data- och biblioteksorganisation i enlighet med vad

som anförs i motionen,

1975/76: 1505 av herrar Träff (m) och Ekinge (fp) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar uttala sin anslutning till universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) i petita framlagda programförslag avseende förstärkning av resurserna för arbetsvetenskaplig forskning och utbildning,

2. hos regeringen begär förslag beträffande inrättande av de av UKÄ äskade fyra högre tjänsterna i industriell ergonomi samt den högre tjänsten i yrkeshygien i Linköping,

1975/76: 1506 av herr Turesson (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om dels inrättande av en professur i ”Byggnadskultur och bebyggelsemiljö med undervisning i vård och restaurering” med tillhörande institution, dels inrättande av universitetslektorat i samma ämne,

1975/76: 1516 av herr Åkerlind (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande en professur i teknisk elimination,

1975/76:2018 av herr Bohman m. fL (m) — i motionen hänvisas till den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76: 1979 — såvitt gäller hemställan att riksdagen anhåller att regeringen uppmanar den centrala organisationskommittén för högskolereformen att beakta de i motionen redovisade synpunkterna på utbildningsstandarden, forskningsanknytningen och fördelningen av forskningsresurserna (yrkandet 6),

1975/76:2152 av herr Hermansson m. fl. (vpk) — i motionen hänvisas till den till inrikesutskottet remitterade motionen 1975/76:2149 — såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar att kvinnofrågan görs till ett särskilt högskoleämne (yrkandet 2).

UTSKOTTET

Högskolereformen m. m.

Vid 1975 års riksmöte fattade riksdagen beslut om en reformering av högskoleutbildningen (prop. 1975: 9, UbU 1975:

UbU 1975/76: 20

17, rskr 1975: 179). En huvudpunkt i reformen är att vidga de formella och reella möjligheterna för nya grupper att nå och genomföra högskoleutbildning. Den grundläggande högskoleutbildningens anknytning till arbetslivet är ett annat centralt tema i riksdagsbeslutet. I fråga om utbildningens forskningsanknytning har utbildningsutskottet i betänkandet 1975: 17 strukit under att ett samspel mellan grundläggande högskoleutbildning och forskning/forskarutbildning bör åstadkommas över hela fältet av högskoleutbildning.

Enligt riksdagsbeslutet vidgas högskolebegreppet avsevärt. Den nya högskolan kommer att omfatta betydligt fler utbildningsvägar än nuvarande universitets- och högskoleutbildningar. Antalet högskoleorter ökas.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 har chefen för utbildningsdepartementet tillkallat en central och sex regionala organisationskommittéer för högskolereformen. Den centrala kommittén (H 75) skall enligt sina direktiv bl. a. utarbeta förslag till planeringsramar för antagningen till grundläggande högskoleutbildning läsåret 1977/78 samt till grundläggande bestämmelser för den nya högskolan i fråga om behörighet, urval, antagning, studieorganisation och institutionell organisation. H 75 har samordningsuppgifter i förhållande till de regionala kommittéerna och berörda centrala myndigheter. De regionala kommittéerna skall utarbeta förslag om fördelning av kapaciteten för grundläggande högskoleutbildning i de olika högskoleregionema och om den lokala och regionala högskoleorganisationen.

H 75 har i oktober 1975 redovisat en plan för genomförande av högskolereformen. Utgångspunkten är — som förutsattes i propositionen 1975: 9 — att den nya ordningen i huvudsak skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1977. Avsikten är att förslag om högskolelag m. m. skall föreläggas riksdagen hösten 1976.

H 75:s och regeringens förslag om det nya ämbetsverket för högskolan, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), har utskottet behandlat i betänkandet 1975/76: 17 (rskr 1975/76: 157). Som framgår av detta är avsikten att det nya ämbetsverket skall inrättas den 1 oktober 1976.

Vad gäller högskolestudiernas organisation räknar H 75 med att under sommaren 1976 kunna, på grundval av synpunkter och förslag från berörda myndigheter m. fl., avge förslag dels till grundläggande bestämmelser, dels till en förteckning över allmänna utbildningslinjer som bör finnas den 1 juli 1977.

I sin anslagsframställning (UKÄ-rapport nr 15, 1975) anför universitetskanslersämbetet (UKÄ) att riksdagens reformbeslut anger målen för en verksamhet och stommen i en studieorganisation och institutionell organisation, som enligt klart uttalade avsikter inom de på politisk nivå givna handlingsramarna skall tillåtas att utveckla sig med avsevärd frihet för lokala initiativ och variationer. UKÄ ser utveck -

UbU 1975/76: 20

lingen av en sådan frihet som mycket väsentlig för den nya högskolans framgång och stryker under betydelsen av att högskolereformen förverkligas även i denna del.

Beträffande några av motionsyrkandena som utskottet tar upp till behandling i detta betänkande gäller att de bör bedömas mot bakgrund av dels vad UKÄ erinrat om i sin anslagsframställning, dels det nu på regional och central nivå pågående planerings- och förberedelsearbetet för att genomföra statsmakternas beslut om en högskolereform.

I motionen 1975/76: 2018, vilken är följdmotion till motionen 1975/ 76: 1979, yrkas (yrkandet 6) att riksdagen anhåller att regeringen uppmanar H 75 att beakta i motionen 1975/76: 1979 redovisade synpunkter på utbildningsstandarden, forskningsanknytningen och fördelningen av forskningsresurserna.

Forskarutbildningsutredningen, som tillkallades år 1974, skall enligt de då meddelade direktiven beträffande utbildningen efter grundexamen behandla fem huvudområden, nämligen dimensionering, rekrytering, differentiering, studiefinansiering samt anknytningen till forskning utanför högskolan. De sakkunniga skall också ta upp frågan om utformningen av forskarkarriären.

Riksdagens beslut om en högskolereform innebär bl. a. att högskoleutbildningen fr. o. m. den 1 juli 1977 kommer att omfatta också en rad utbildningslinjer som för närvarande inte har någon naturlig fortsättning ovanför grundutbildningsnivån. Efter riksdagens beslut har forskarutbildningsutredningen genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att pröva i vilken utsträckning åtgärder bör vidtas för att inom den nya högskolan möjliggöra övergång till befintlig utbildning över grundexamensnivå från utbildningslinjer som i dag inte har någon naturlig fortsättning.

Forskarutbildningsutredningen har alltså bl. a. i uppdrag att utarbeta förslag till ett system för dimensionering av utbildningen ovanför grundexamensnivån vid universitet och högskolor. I de tilläggsdirektiv som förra året meddelades utredningen framhålls att nämnda fråga har samband med kompetensfördelningen mellan olika nivåer och organ inom högskoleorganisationen. Den berör också systemet för fördelning av resurser och utformningen av den administrativa regleringen av forskarutbildningen. Därtill erinras om att inom många områden påverkar dimensioneringen av forskarutbildningen direkt forskningsvolymen, eftersom de studerande i sådan utbildning utför en inte oväsentlig del av forskningsarbetet.

Med anledning av ifrågavarande yrkande i motionen 1975/76: 2018 erinras ånyo om att riksdagens beslut med anledning av propositionen 1975: 9 om en högskolereform bl. a. innebär att ett samspel mellan grundläggande utbildning och forskning/forskarutbildning bör komma till stånd över hela fältet av högskoleutbildning samt att de organisa t2

Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 20

UbU 1975/76: 20

toriska förutsättningarna för ett sådant samspel bör kartläggas (UbU 1975: 17 s. 23). Frågan behandlas på grundval av tilläggsdirektiven för närvarande av forskarutbildningsutredningen. I detta sammanhang bör redovisas att regeringen uppdragit åt forskarutbildningsutredningen att utarbeta och efter samråd med H 75 samt med styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt inkomma med förslag till de bestämmelser rörande forskarutbildning som bör ingå i en förordning om högskoleutbildning att gälla fr. o. m. den 1 juli 1977.

Vad slutligen gäller yrkandet 6 i motionen 1975/76:2018 i den del som gäller utbildningsstandarden är utskottet ense med motionärerna om att utbildningens kvalitet är av central betydelse. Härom torde det för övrigt råda stor enighet, vilket även torde gälla att alla möjligheter att höja kvaliteten bör tillvaratas.

Utskottet anser att det i motionen 1975/76: 2018 framställda yrkandet beträffande uppdrag till H 75 bör avslås av riksdagen.

Högskolornas servicefunktioner har alltid riskerat att komma i efterhand i de stora universitetsreformerna hävdas i motionen 1975/76: 1496. Motionären yrkar att riksdagen skall begära att den nya högskoleorganisationens serviceverksamhet skall tillföras en dataorganisation och en biblioteksorganisation i enlighet med vad som anförs i motionen.

De vetenskapliga biblioteken är viktiga serviceorgan för läroanstalterna. Såsom UKÄ påpekat i sin anslagsframställning är tillräckliga basresurser inom välutrustade bibliotek med god service en förutsättning för att utbildning och forskning skall kunna bedrivas effektivt inom olika vetenskapsområden.

Med anledning av ett år 1967 meddelat uppdrag avlämnade statskontoret i januari 1974 en slutrapport innefattande synpunkter och förslag rörande biblioteksverksamhetens organisation och administration vid universitet och högskolor. Ytterligare utredningsarbete pågår nu i anslutning till förberedelsearbetet för högskolereformen.

I budgetpropositionen (bil. 10, s. 412) framhåller föredragande statsrådet att datorservice i den nya högskoleorganisationen bör jämställas med andra serviceresurser inom denna sektor. Även formerna för hur datorservicen skall organiseras i den nya högskolan övervägs i det pågående förberedelsearbetet för högskolereformen.

Ett bifall till motionärens yrkande skulle bl. a. innebära att H 75:s och de regionala organisationskommittéernas nu pågående utredningsarbete föregrips. Utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen 1975/ 76: 1496.

I motionen 1975/76: 796 hemställs att riksdagen beslutar undersöka möjligheterna att ytterligare decentralisera den traditionella högskoleutbildningen bl. a. genom samarbete mellan högskolorna och folkhögskolorna.

UbU 1975/76: 20

11 Riksdagen behandlade förra året ett likalydande yrkande (mot. 1975: 1420, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179), vilket på förslag av utskottet avslogs. Utskottet erinrar nu om att i propositionen 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen slagits fast att viss utbildning vid folkhögskolor är av sådan karaktär att den bör betraktas som högskoleutbildning. Vad gäller eventuell reglering av organisationen för denna utbildning och av formerna för att tillgodose behovet av samplanering med högskolan uttalas i propositionen 1975: 9 att resultatet av folkhögskoleutredningens fortsatta arbete bör avvaktas. Utredningen kommer inom kort att påbörja det utredningsarbete som är erforderligt för att få folkhögskolans samarbete med den nya högskolan belyst och för att få underlag för beslut om sådant samarbete. Med denna upplysning och med erinran om det inom organisationskommittéerna pågående arbetet avstyrker utskottet motionen 1975/76: 796.

I det utkast till förordning om högskoleutbildning som utarbetats av H 75 har den nuvarande föreskriften om avstängningsprövning för studerande vid filosofisk fakultet inte någon motsvarighet. Yrkandet i motionen 1975/76: 1455 bör avslås av riksdagen.

I budgetpropositionen redovisas att den år 1973 tillkallade obligatoriekommittén, som behandlar det obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutningar och därmed sammanhängande frågor, väntas presentera sina förslag i början av år 1976. Chefen för utbildningsdepartementet förklarar sig ha för avsikt att så långt som möjligt samordna behandlingen av obligatoriekommitténs och organisationskommittéernas förslag. Den obligatoriska avgift som diskuteras i motionen 1975/76: 1458 torde vara den nuvarande avgiften för det obligatoriska medlemskapet i studentkår, dvs. en fråga beträffande vilken obligatoriekommittén har att framlägga förslag. Med detta påpekande avstyrker utskottet nämnda motionsyrkande.

Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning bedrivs sedan höstterminen 1975 i Borlänge, Borås, Eskilstuna, Göteborg, Jönköping, Lund (Alnarp och Markaryd) och Luleå. Det sammanlagda antalet utbildningsplatser är 330, fördelat på elva grupper med vardera 30 platser. Enligt statsmakternas beslut (prop. 1975: 9 s. 569, UbU 1975: 17 s. 72, rskr 1975: 179) skall försöksverksamhet med yrkesteknisk utbildning med inriktning mot träindustri och verkstadsindustri inledas i Skellefteå höstterminen 1976. Regeringen har uppdragit åt UKÄ att i samråd med berörda organisationskommittéer för högskolereformen utreda frågan om omfattningen och den närmare utformningen av yrkesteknisk högskoleutbildning i Karlskrona, Sandviken och Skövde samt att lägga fram förslag om försöksverksamhet med sådan utbildning med början höstterminen 1977.

UbU 1975/76: 20

12 Förslag om yrkesteknisk högskoleutbildning på ytterligare ett antal orter har förts fram under den allmänna motionstiden, nämligen — i bokstavsordning — Karlstad/Hagfors (motionen 1975/76: 487), Kristianstad (motionen 1975/76: 1440), Säffle (motionen 1975/76: 778), Vimmerby (motionen 1975/76: 598) och Västervik (motionen 1975/76: 599).

Utskottet anförde förra året att antalet orter på vilka yrkesteknisk högskoleutbildning anordnas bör vara begränsat under tiden för försöksverksamheten. Försöksverksamheten har helt nyligen kommit i gång och någon utvärdering har rimligen ännu inte kunnat göras. Utskottet avstyrker bifall till motionerna 1975/76: 487, 1975/76: 1440, 1975/76: 778, 1975/76: 598 och 1975/76: 599.

Grundutbildning

Höstterminen 1974 ökade antalet nyinskrivna studerande vid universitet och högskolor med ca 4 procent jämfört med höstterminen 1973. ökningen, som nästan helt avsåg utbildning vid de filosofiska fakulteterna, är den första som kunnat noteras en hösttermin sedan år 1968.

Under vårterminen 1975 ökade antalet nyinskrivna med 12 procent jämfört med vårterminen 1974. Det totala antalet nyinskrivna vid samtliga universitet och högskolor under vårterminen 1975 var 13 400 och antalet närvarande studerande 103 500. Av de närvarande deltog 12 900 studerande i forskarutbildning.

De filosofiska fakulteterna hade 60 300 närvarande studerande vårterminen 1975. Uppgifter för höstterminen 1975 och vårterminen 1976 föreligger ännu inte i definitiv form.

Enligt föreliggande uppgifter, som baserar sig på preliminära rapporter från statistiska centralbyrån (SCB Nr 1975: 354), har höstterminen 1975 t. o. m. den 10 oktober skett 18 500 nyinskrivningar vid universitetens fria fakulteter. Inskrivningarna vid samhällsvetenskaplig fakultet ökade till 9 500 eller med 18 procent jämfört med motsvarande tidpunkt höstterminen 1974, vid humanistisk fakultet till 5 300 eller med 15 procent och vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet till 2 300 eller med 11 procent. Enligt samma tendensstatistik ökade nyinskrivningama i Växjö med 44 procent, i Uppsala med 14 procent, i Göteborg med 19 procent, i Stockholm och Umeå med 18 procent, i Karlstad med 11 procent samt med 5 procent i Lund och örebro. I Linköping minskade antalet nyinskrivna med 5 procent.

Vad därefter gäller vårterminen 1976 har enligt statistiska centralbyråns tendensstatistik t. o. m. den 30 januari skett ca 6 930 nyinskrivningar. Det svarar mot en ökning med 17 procent jämfört med motsvarande tidpunkt vårterminen 1975. Nyinskrivningama har ökat med 34 procent i Växjö, 33 procent i örebro, 24 procent i Lund, 23 procent i Linköping, 20 procent i Stockholm, 15 procent i Uppsala, 9 procent i

UbU 1975/76: 20

13 Göteborg och 7 procent i Karlstad. Antalet nyinskrivningar vid Umeå universitet per den 30 januari var oförändrat.

I detta sammanhang kan det vara av särskilt intresse att komplettera redogörelsen för tillströmningen till grundutbildning med uppgifter som belyser de senaste årens snabbt växande efterfrågan på kortare kurser. Av nedanstående tabell, som statistiska centralbyrån sammanställt åt utskottet, framgår andelen förstagångsregistreringar som avser studiekurser omfattande högst 10 poäng.

Läroanstalt

HT 71,

%

HT 72,

%

HT 73,

0/

/o

HT 74,

%

HT 75,

%

Uppsala

3,7

9,0

10,2

13,9

19,5

Lund

3,4

9,8

9,2

12,4

14,5

19,6

Göteborg

13,0

16,8

21,3

21,4

Stockholm

2,1

4,5

10,8

11,4

15,9

Umeå

7,8

9,9

14,4

15,9

20,4

örebro

5,7

10,7

15,0

19,5

25,0

Vibyö

8,3

10,4

10,3

13,4

17,1

Karlstad

7,6

12,4

13,7

17,4

26,9

Linköping

6,2

6,7

15,0

10,5

22,8

Hela riket

5,2

8,7

13,4

14,8

19,0

För lärarresurser m.m. vid de filosofiska fakulteterna har i budgetpropositionen på grundval av i denna redovisade uppgifter om antalet studerande för nästa budgetår beräknats sammanlagt 137,6 milj. kr., vilket anges innebära en ökning, efter löneomräkning, med ca 6 milj. kr. Med hänsyn härtill har inte beräknats medel för särskilda insatser vid de s. k. små enheterna, dvs. universiteten i Umeå och Linköping samt universitetsfilialerna.

I motionen 1975/76: 415 erinras om att innevarande budgetår finns disponibla 2 milj. kr. för särskilda insatser i syfte att garantera utbildningsutbud av rimlig bredd vid de små enheterna och att UKÄ föreslagit att för nästa budgetår skall beräknas 4,6 milj. kr. I motionen påpekas att de hittills anvisade medlen haft mycket stor betydelse för utbildningen på ifrågavarande orter och då alldeles särskilt för kontinuiteten i utbildningsutbudet.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar medel till kostnaderna för lärarresurser vid de filosofiska fakulteterna i enlighet med regeringens förslag. Samtidigt föreslår utskottet, som erinrar om den av riksdagen förra året beslutade anslagsomläggningen fr. o. m. budgetåret 1977/78, att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:415 bemyndigar regeringen att disponera högst 2 milj. kr. för fortsatt särskilt stöd till filialerna och universiteten i Umeå och Linköping.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1974: 1 bil. 10 s. 243, UbU 1974: 13, rskr 1974: 121) skall tolkutbildning anordnas vid filosofisk fakultet. Viss utbildning i finska och tyska har på försök satts i gång vid universitetet

UbU 1975/76: 20

i Stockholm som ett led i det utredningsarbete rörande tolkutbildning som bedrivs av UKÄ. Föredragande statsrådet räknar med att utbildningen i nämnda ämnen skall ta fastare form fr. o. m. budgetåret 1976/ 77 och att tolkutbildning skall kunna ges även i grekiska och serbokroatiska. För ändamålet har i budgetpropositionen beräknats sammanlagt 800 000 kr.

I detta sammanhang vill utskottet redovisa två förslag i budgetpropositionen som i princip gäller samtliga fakulteter.

I propositionen framhåller föredragande statsrådet att den ändrade ålderssammansättningen bland de studerande bidrar till att fästa uppmärksamheten vid vikten av stöd- och innovationsåtgärder i den grundläggande högskoleutbildningen. Förutsättningarna för en breddning och differentiering av utbildningsutbudet bör förbättras. Statsrådet har under förslagsanslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform beräknat medel för arbetet med att förnya innehållet i och formerna för utbildningen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ifrågavarande särskilda resurser.

UKÄ har lagt fram ett handlingsprogram för internationalisering av högskoleutbildningens innehåll, utbyggnad av den fackspråkliga utbildningen och ett vidgat internationellt utbyte.

I budgetpropositionen har 2 milj. kr. föreslagits för utbytesverksamheten och medel också beräknats för fackspråklig utbildning. Utskottet, som erinrar om att som ett av de allmänna målen för utbildningen i den nya högskolan angetts internationalisering, tillstyrker de av regeringen föreslagna medelsanvisningarna som en första etapp i realiserandet av UKÄ:s handlingsprogram.

Riksdagen biföll förra året förslag (prop. 1975: 24, UbU 1975: 14, rskr 1975: 159) från regeringen om försöksverksamhet fr. o. m. läsåret 1977/78 med utbildning av lärare i gymnastik och något av ämnena engelska, biologi, kemi eller matematik. Utbildningen i gymnastik skall ske vid gymnastik- och idrottshögskolan i örebro. Med erinran härom yrkas i motionen 1975/76: 1404 att riksdagen för regeringen skall ge till känna att högskoleutbildning i biologi bör anordnas i Örebro.

Utskottet anser det i och för sig angeläget att en studerande kan fullfölja sin utbildning på en och samma ort. Utskottet vill emellertid erinra om att för biologistudier krävs tillgång på laboratorier och att det samlade utbildningsutbudet i landet av studiekurser om 40 poäng i biologi för närvarande överstiger efterfrågan. Utskottet förutsätter att den av motionärerna aktualiserade utbildningsfrågan uppmärksammas i nu pågående planeringsarbete inför högskolereformens start. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76: 1404.

Utskottet vill här meddela att det vid sin behandling av regeringens

UbU 1975/76: 20

förslag i fråga om anslag till skolväsendet i ett sammanhang kommer att uppehålla sig vid frågan om det vikande intresset i såväl gymnasieskolan som högskolan för naturvetenskapliga och tekniska studier.

En ny studieordning vid teologisk fakultet har införts successivt sedan läsåret 1973/74 (prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 1973: 8, rskr 1973: 105). Den kännetecknas av en ökad differentiering av de religionsvetenskapliga studierna. För att möjliggöra en ytterligare ökad differentiering av studiealternativen inom första avdelningen av den grundläggande utbildningen föreslås att kursanslaget vid de teologiska fakulteterna räknas upp med 102 000 kr. Utskottet tillstyrker förslaget och har inte heller något att erinra mot att ytterligare 51 000 kr. anvisas för praktisk-teologisk utbildning.

I motionen 1975/76: 1452 yrkandet 1 framhålls vikten av att den religionsvetenskapliga grundutbildningens behov av ytterligare resursförstärkningar beaktas i framtida budgetpropositioner.

I samband med genomförandet av den nya högskoleorganisationen kommer anslagssystemet att läggas om. De lokala högskoleorganen avses få ökad frihet att fördela tillgängliga medel mellan utbildningslinjer och att avgöra om anvisade medel skall användas för lärarlöner eller driftkostnader. Med hänvisning till att vissa resursbehov bör kunna beaktas i det sammanhanget avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1452 yrkandet 1.

I fråga om grundutbildningen vid juridisk fakultet har UKÄ i juli 1975 fått regeringens uppdrag att utarbeta utbildningsplan för juristlinjen i huvudsak enligt det förslag som 1968 års utbildningsutredning (U 68) fört fram i betänkandet (SOU 1973: 59) Högskoleutbildning — juristlinje m. m. och med beaktande av vad som anförts i remissyttrandena över förslaget.

I motionen 1975/76: 1449 hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en juristlinje inrättas vid universitetet i Göteborg. Denna fråga prövas inom ramen för planeringsarbetet för högskolereformen och utskottet är för sin del inte berett förorda ett ställningstagande till motionsyrkandet som innebär ett föregripande av resultatet av nämnda prövning. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1449.

Såvitt gäller de medicinska och odontologiska fakulteterna redovisas i budgetpropositionen olika förslag som är konsekvenser av tidigare beslutade intagningsökningar. Därutöver föreslås att medel anvisas för en ökning av antalet utbildningsplatser för logopedutbildning vid universiteten i Stockholm och Lund från nuvarande 16 var tredje termin till 24.

UbU 1975/76: 20

16 Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag. Vissa motionsyrkanden avseende grundutbildningen för läkare och tandläkare avser utskottet att behandla i ett senare sammanhang.

Den grundläggande utbildningen vid de tekniska fakulteterna har byggts ut kraftigt sedan början av 1960-talet. På grund av tidigare intagningsökningar kommer antalet utbildningsplatser vid högskolan i Luleå att öka med 175 till 1 075 läsåret 1976/77.

För innevarande budgetår har riksdagen anvisat 2 milj. kr. till att förbättra studieeffektiviteten i första hand i de första årskurserna av grundutbildningen. För ändamålet beräknas i budgetpropositionen en ytterligare sammanlagd medelsanvisning om 1 milj. kr., vilket förslag utskottet biträder.

Forskning och forskarutbildning

I budgetpropositionen har beräknats medel till ett antal nya professurer, vilka avses bli inrättade med stöd av bemyndiganden som riksdagen tidigare lämnat. Utskottet tillstyrker ifrågavarande förslag och har inte heller funnit anledning till erinran mot vad som i bilaga 10 till budgetpropositionen anförts i fråga om nya tjänster som biträdande professor.

Utskottet föreslår att riksdagen nu bemyndigar regeringen att vid i budgetpropositionen angivna tidpunkter inrätta följande i denna föreslagna professurer, nämligen vid universitetet i Uppsala en professur i fasta jordens fysik, vid universitetet i Lund en professur i tillämpad psykologi och en professur i klinisk farmakologi, vid universitetet i Göteborg en professur i musikvetenskap, en professur i sociologi, särskilt arbetsmarknadssociologi, en professur i långvårdsmedicin, särskilt geriatrik och en professur i genetik, vid universitetet i Umeå en professur i tillämpad psykologi med arbetsvetenskaplig inriktning, vid tekniska högskolan i Stockholm en personlig professur i bergteknik och vid Chalmers tekniska högskola en professur i elektronisk systemteknik.

Utskottet tillstyrker vidare att regeringen bemyndigas att inrätta två extra ordinarie professurer, nämligen i barnspråk (humanistiska forskningsrådet) och i toxikologisk genetik (naturvetenskapliga forskningsrådet).

Enligt beslut år 1973 (prop. 1973: 1 bil. 10 s. 321, UbU 1973: 8, rskr 1973: 105) har sedan budgetåret 1973/74 inom vissa fakultetsområden funnits möjlighet att inom ramen för tillgängliga medel för forskarutbildning inrätta deltidstjänster som adjungerad professor för vetenskapligt kvalificerade personer med huvudsaklig verksamhet utanför universitets- och högskolesektorn. För närvarande finns det sammanlagt 28 tjänster som adjungerad professor inrättade vid de sam -

UbU 1975/76: 20

hällsvetenskapliga, medicinska, farmaceutiska, matematisk-naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna. Utskottet delar föredragandens uppfattning att fr. o. m. budgetåret 1976/77 bör finnas möjlighet att inrätta tjänster som adjungerad professor inom samtliga fakultetsområden.

I under den allmänna motionstiden väckta motioner har — såvitt nu är i fråga — förts fram förslag om 20 nya professurer och biträdande professurer avseende följande ämnesområden, nämligen franska språket, idéhistoria, byggnadskultur och bebyggelsemiljö, hälso- och sjukvårdsadministration, religionsjoedagogik, cancerkemoterapi, anestesiologi, långvårdsmedicin, plastikkirurgi, reumatologi, ekotoxikologi, arbetsvetenskap och teknisk elimination. Vidare har förts fram förslag om ökade forskningsrådsmedel.

Beträffande yrkandet i motionen 1975/76: 1468 om en professur i franska, särskilt modern franska vid universitetet i Umeå och yrkandet i motionen 1975/76: 1494 om en professur i idéhistoria, särskilt nyare tidens idéhistoria vid universitetet i Stockholm bör först påpekas att dessa yrkanden sammanfaller med förslag som förts fram av UKÄ. Utskottet vill hänvisa till att riksdagen år 1975 givit till känna för regeringen att en förstärkning av den fasta tjänsteorganisationen bör komma till stånd inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena (prop. 1975: 1 bil. 10, UbU 1975: 9 s. 22, rskr 1975: 92). Enligt UKÄ:s bedömning överensstämmer ett inrättande av nämnda tjänster väl med de av statsmakterna angivna riktlinjerna för utbyggnaden av den humanistiska forskningen. Utskottet erinrar om de gjorda uttalandena och utgår från att de beaktas i kommande budgetprövning. Med denna erinran anser utskottet att yrkandena i motionerna 1975/76: 1468 och 1975/76: 1494 kan avslås av riksdagen.

Frågor om resurser för utbildning och forskning inom byggnadsvården tas upp i motionen 1975/76: 1506. En tjänst som professor och en tjänst som universitetslektor i byggnadskultur och bebyggelsemiljö begärs.

Utbildning inom byggnadsvården behövs för skilda kategorier av studerande med olika kunskapsbakgrund och olika utbildningsmål. Frågan om en lämplig ansvarsfördelning beträffande denna utbildningsverksamhet mellan bl. a. filosofisk och teknisk fakultet är ännu öppen och enligt vad utskottet erfarit arbetar UKÄ med att finna lämpliga lösningar. Vid universitetet i Göteborg anordnas inom ramen för filosofisk fakultet en grundkurs om 20 poäng i bebyggelsemiljö och kulturminnesvård. Liknande kurser planeras vid universitetet i Stockholm. I samband härmed kommer även frågan om tjänster för utbildningen m. m. att aktualiseras. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1506.

f3 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 20

UbU 1975/76: 20

18 En professur i hälso- och sjukvårdsadministration begärs i motionen 1975/76: 585. Detta är ett bland andra forskningsområden som prioriterats av fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci. Med erinran emellertid om att forskning i administration bedrivs inom ramen för flera samhällsvetenskapliga ämnen avstyrker utskottet yrkandet.

Resurser för forskning samt forskartjänster inom området könsrollsoch kvinnofrågor, anordnande av grundkurs om 40 poäng inom detta område och särskilda tjänster vid lärarhögskolorna för utbildning av lärarkandidaterna i könsrollsfrågor tas upp i motionen 1975/76: 1397. I motionen 1975/76: 2152 yrkåndet 2 föreslås att könsrollsfrågor binett särskilt högskoleämne.

Forskning om könsrolls- och kvinnofrågor har en tvärvetenskaplig inriktning. Vid universiteten bedrivs forskning och forskarutbildning på detta område — beroende på forskningens inriktning — inom ramen för enstaka ämnesområden, t. ex. litteraturvetenskap, historia, idéhistoria och sociologi. Enligt utskottets uppfattning är det en angelägen uppgift för de olika ämnesinstitutionema att stimulera till forskning på här berört område.

Grundkurser om 20 poäng inom området könsrollsfrågor anordnas för närvarande i Uppsala, Göteborg och Umeå samt planeras i Lund. En grundkurs om 10 poäng anordnas för närvarande i Linköping och Östersund. Enligt vad utskottet inhämtat har UKÄ möjlighet att inrätta tvärvetenskapliga studiekurser — t. ex. i könsrollsfrågor — vilka får tillgodoräknas i examen. Ännu har dock inte någon läroanstalt begärt att få anordna en grundkurs om 40 poäng i könsrollsfrågor.

I lärarutbildningen ägnas könsrollsfrågorna numera avsevärd uppmärksamhet. Fr. o. m. år 1974 finns i lärarhögskolornas utbildningsplaner införd en särskild studieplan i könsrollsfrågor. När det gäller utbildning av lärarutbildare i könsrollsfrågor har skolöverstyrelsen i ett yttrande till regeringen den 28 november 1975, som avsåg lön med B-avdrag vid tjänstledighet för vissa studier, framfört den uppfattningen att studier i könsrollsfrågor är angelägna från tjänstesynpunkt för lärare vid lärarhögskola eller med tjänstgöring inom till lärarhögskola knuten försöks- och demonstrationsverksamhet. Utskottet delar den uppfattningen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/ 76: 1397 och motionen 1975/76: 2152 yrkandet 2.

Såsom framgår av det föregående har UKÄ i sin anslagsframställning redovisat en flerårsplan för internationalisering av högskoleutbildningen och vissa medel för ändamålet har beräknats i budgetpropositionen. Syftet med internationaliseringen är att främja internationellt samarbete och internationell solidaritet. I samma syfte föreslås i motionen 1975/76: 484 att riksdagen hos regeringen begär att forskning med anknytning till de östeuropeiska staterna — öststatsforskning — ges hög prioritet

UbU 1975/76: 20

vid den fortsatta utbyggnaden av den samhällsvetenskapliga och språkvetenskapliga forskningen samt att en utredning görs om formerna för utbyggnaden av denna forskning i Sverige.

År 1971 rekommenderade Nordiska rådet de nordiska ländernas regeringar att utreda förutsättningarna för ett ökat nordiskt samarbete inom forskning och undervisning om Östeuropa. Av nordiska ministerrådets meddelande den 15 december 1975 framgår att frågan enligt ministerrådets mening inte bör tas upp till ytterligare överväganden förrän erfarenheter finns från verksamheten vid ett hösten 1975 bildat informellt nordiskt samarbetsorgan för Östeuropaforskning. Nämnda organ — Nordiska kommittén för öststatsforskning — har till syfte att främja samarbete mellan öststatsforskare i Norden, att verka för att kontakter skapas mellan öststatsforskare och forskare inom andra discipliner i Norden samt att medverka till att de vetenskapliga kontakterna med Sovjetunionen och de östeuropeiska länderna förstärks.

Den i motionen angivna avdelningen för öststatsforskning vid universitetet i Uppsala är en tvärvetenskaplig forskningsavdelning, som är inriktad på Sovjetunionens och Östeuropas samhällsförhållanden. Utskottet har inhämtat att där för närvarande bedrivs två större forskningsprojekt. Det ena projektet är inriktat på industriellt samarbete mellan öst och väst. Det andra behandlar regionala utvecklingsproblem i Sovjetunionen. I anslutning till avdelningens forskningsseminarium verkar ett femtontal doktorander.

Med anledning av motionen 1975/76: 484 bör vidare redovisas att hösten 1973 i Uppsala inleddes undervisning i öststatskunskap. Studieplanerna avser grundkurser om 10 respektive 20 poäng. Läsåret 1975/76 har registrerats 140 heltidsstuderande. Formellt är öststatskunskap en alternativkurs i ämnet statskunskap.

Högskoleutbildningens internationalisering ingår bland de fem allmänna mål för högskolan som uppställts i propositionen 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen och utskottet utgår från att även behovet av ökade kunskaper om öststaternas samhällsförhållanden kommer att uppmärksammas i den fortsatta utbildningsplaneringen. Utskottet är i fråga om forskningsresurser inte berett föreslå riksdagen att uttala sig för den i motionen 1975/76: 484 föreslagna prioriteringen och har inte övertygats om behovet av den i motionen föreslagna utredningen.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76: 484.

I motionen 1975/76: 1456 föreslås att medelsanvisningen till humanistiska forskningsrådet ökas med 2 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag och till statens råd för samhällsforskning likaledes med 2 milj. kr. Motionären föreslår att dessa medel i viss utsträckning skall kunna användas för att inrätta särskilda forskartjänster placerade vid råden. Detta bör enligt motionärens mening ske i avvaktan på att regeringen

UbU 1975/76: 20

fullföljer riksdagens uttalande från år 1975 om en förstärkning av forskningsorganisationen vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Med erinran om utskottets i det föregående gjorda påpekande beträffande riksdagens nyssnämnda uttalande vid 1975 års riksmöte avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1456 yrkandena 4 och 5. Utskottet föreslår att under anslagsrubrikema Humanistisk forskning och Samhällsforskning anvisas medel i enlighet med regeringens förslag.

Frågan om inriktningen av tjänsteorganisationen inom teologisk fakultet behandlas i motionen 1975/76: 1452 yrkandet 2. Syftet med yrkandet är att kraven från den nya religionsvetenskapliga utbildningen och behovet av utveckling av forskningen bättre skall kunna tillgodoses. I motionen 1975/76: 1459 begärs att en professur i religionspedagogik snarast inrättas vid universitetet i Uppsala.

I den nya studieordningen vid teologisk fakultet ingår bl. a. studiekurser inom ämnesområdena religionspsykologi, religionspedagogik och religionssociologi. Genom beslut år 1974 inrättades en professur i religionspsykologi vid universitetet i Uppsala och genom beslut år 1975 en professur i religionssociologi vid universitetet i Lund. Behovet av den av UKÄ och motionären föreslagna nya tjänsten som professor i religionspedagogik får i det kommande budgetarbetet vägas mot andra lika angelägna behov. Vad beträffar yrkandet i motionen 1975/76: 1452 utgår utskottet från att frågan om ändrad inriktning av tidigare inrättade professurer successivt prövas mot bakgrund av de nya behov som finns för forskning och utbildning vid teologisk fakultet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/ 76: 1452 yrkandet 2 och motionen 1975/76: 1459.

I fråga om de medicinska forskningsområdena vill utskottet först uppehålla sig vid regeringens i budgetpropositionen gjorda hemställan att riksdagen skall godkänna ett av regeringen — under förbehåll av sådant godkännande — träffat avtal med Konung Gustaf V:s 80-årsfond angående övertagande av ansvaret för Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. Enligt avtalet övertar staten den 1 juli 1976 ansvaret för verksamheten vid forskningsinstitutet. Fonden överlåter till staten utan vederlag institutets byggnad, all institutet tillhörig inredning, utrustning och inventarier m. m. Till staten överförs vidare vissa fondmedel. Den personal som den 30 juni 1976 innehar vissa närmare angivna tjänster vid institutet erbjuds vidare motsvarande statlig anställning.

I enlighet med en vid avtalets ingående gjord protokollsanteckning hemställer regeringen om bemyndigande att den 1 juli 1976 vid karolinska institutet inrätta en ordinarie tjänst som professor i medicin, särskilt reumatiska och andra invalidiserande folksjukdomar. Avsikten är att nuvarande innehavaren av tjänsten som föreståndare vid Konung

UbU 1975/76: 20

21 Gustaf V:s forskningsinstitut, professorn Lars A. Carlson, skall utses till förste innehavare av den föreslagna professuren.

Om riksdagen godkänner avtalet kommer forskningsinstitutet att med oförändrad benämning inordnas som en institution vid karolinska institutet med uppgift att fullfölja de intentioner som varit vägledande för fonden. Forskningen vid institutet är inriktad på de invalidiserande s. k. folksjukdomarna, från början i första hand på de reumatiska sjukdomarna och polion. Forskning rörande de reumatologiska sjukdomarna förekommer fortfarande vid institutet. Dessutom bedrivs där en omfattande forskning beträffande åderförkalkning samt forskning om yrkessjukdomar, hörselskador och brännskador.

Utskottet tillstyrker att staten övertar ansvaret för verksamheten vid institutet och föreslår att riksdagen fattar beslut i enlighet med regeringens hemställan.

Vad därefter gäller frågan om förstärkning av resurserna för reumatologisk forskning strök utskottet redan förra året under betydelsen av sådan forskning inom landet och framhöll att målet borde vara att öka insatserna på området. Utskottet var emellertid då inte berett att tillstyrka motionsyrkanden som innebar omprioritering inom de resurser som ställdes till medicinska forskningsrådets förfogande. Utskottet biträdde inte heller motionsvis framförda förslag om uppräkning av detta rådsanslag utöver vad regeringen förordat (UbU 1975: 9, rskr 1975: 92).

Även i år har förts fram ett motionsyrkande, motionen 1975/76:1450, som gäller dispositionen av de medel som riksdagen anvisar till medicinska forskningsrådet. I motionen 1975/76: 320 hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade resurser för forskning inom reumatologin och i motionen 1975/76: 1400 förs fram förslag om professurer och biträdande professurer i reumatologi vid universiteten i Göteborg och Umeå.

Utskottet vill ånyo framhålla betydelsen av reumatologisk forskning inom landet. I detta sammanhang kan erinras om att socialstyrelsen i sina råd och anvisningar för planeringen av den reumatologiska vården (Råd och anvisningar från socialstyrelsen 1970: 7) uttalat att ”en utbyggnad av reumatologin kräver en förbättrad undervisning i ämnet. För att nå ett fördjupat vetande kring de reumatologiska problemen krävs en samordnad och målinriktad forskning. En förstärkning av forskningsresurserna i reumatologi vid undervisningssjukhusen framstår därför som synnerligen angelägen.” Utskottet anser det otillfredsställande att det fortfarande endast finns två högre tjänster — som biträdande professor — speciellt för reumatologisk forskning. Den reumatologiska forskningen bör enligt utskottets mening förstärkas, och detta kan i en första etapp ske genom en ny tjänst som professor i reuma -

UbU 1975/76: 20

tologi. Utskottet förväntar sig att regeringen framlägger förslag om denna professur. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1975/76: 320, 1975/76: 1400 och 1975/76: 1450 som sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen har under flera år, senast våren 1975, strukit under önskvärdheten av ökade forskningsresurser inom såväl det geriatriska som det gerontologiska ämnesområdet. Utskottet har redan i det föregående tillstyrkt regeringens nu i budgetpropositionen framförda förslag om en professur i långvårdsmedicin, särskilt geriatrik, vid universitetet i Göteborg. I motionen 1975/76: 781 yrkas att riksdagen också skall fatta beslut om en professur i långvårdsmedicin vid universitetet i Lund och i motionen 1975/76: 1433 har förts fram förslag beträffande gerontologisk forskning.

Utskottet uppfattar regeringens förslag som en första utbyggnadsetapp och delar motionärernas uppfattning att ytterligare insatser är motiverade. Medicinska fakulteten i Lund utreder för närvarande förutsättningarna för inrättande av en forskningsenhet inom långvårdsmedicin med placering i Malmö. Utredningen skall också belysa olika möjligheter till profilering av verksamheten. Förslag torde komma att redovisas i anslagsframställningen för budgetåret 1977/78.

Beträffande den särskilda frågan om ett institut för gerontologisk forskning hänvisar utskottet till riksdagens ställningstagande förra året (UbU 1975: 9 s. 19, rskr 1975: 92).

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975/76: 781 och 1975/76: 1433.

Socialstyrelsen utfärdade i februari 1974 råd och anvisningar om planering av onkologisk sjukvård. I dessa förordas att cancervården samordnas inom varje sjukvårdsregion genom ett onkologiskt centrum, som således bör finnas vid varje regionsjukhus och ha att svara för samordningen av cancervården inom sjukvårdsregionen som helhet. Verksamhetsområdet radioterapi bör enligt anvisningarna benämnas onkologi (med onkologi menas läran om tumörsjukdomar) och de radioterapeutiska klinikerna vid regionsjukhusen och vissa centrallasarett benämnas onkologiska kliniker.

Med stöd av riksdagens bemyndigande har i samband med återbesättande föreskrivits dels att professurerna i radioterapi vid universiteten i Uppsala och Lund, dels att professuren i radioterapi med tumördiagnostik vid universitetet i Umeå skall ledigförklaras med den ändrade benämningen professur i onkologi.

I motionen 1975/76: 583 anförs att behandling av elekartade tumörsjukdomar med kemoterapi varit en medicinsk realitet i över 30 års tid. Motionärernas yrkande syftar till en professur i cancerkemoterapi i Göteborg.

Vid universitetet i Göteborg finns för närvarande inrättad en profes -

UbU 1975/76: 20

sur i radioterapi, vilken i samband med ett framtida återbesättande torde komma att ändras till professur i onkologi. Utskottet anser inte nu tillräckliga skäl anförda för att riksdagen skall föreslå den i motionen 1975/76: 583 begärda utredningen om förstärkning av forskningsorganisationen i Göteborg.

Professurer i anestesiologi finns nu inrättade vid universiteten i Uppsala, Lund och Linköping samt vid karolinska institutet. I motionen 1975/76: 779 yrkas att riksdagen skall begära förslag om en professur i anestesiologi vid universitetet i Göteborg.

Fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci har i sin förutnämnda utredning upptagit anestesiologi bland de ämnen som enligt beredningens mening bör ha minst en professur eller biträdande professur vid var och en av de medicinska fakulteterna. Förslag om en professur i Göteborg har förts fram av medicinska fakulteten där. Det av motionärerna påpekade behovet av denna professur är sålunda redan tidigare aktualiserat. Det saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen att särskilt prioritera ifrågavarande professur. Utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen 1975/76: 779.

Vid 1974 års riksdag behandlades ett motionsyrkande om en professur i plastikkirurgi (UbU 1974: 13, rskr 1974: 121). Yrkandet avslogs av riksdagen. Utskottet, som inte blivit övertygat om att denna professur bör prioriteras före andra angelägna önskemål, är inte berett förorda att regeringen får det i motionen 1975/76: 793 begärda bemyndigandet att inrätta en professur i plastikkirurgi.

Statens medicinska forskningsråd har föreslagit att reservationsanslaget till medicinsk forskning, som innevarande budgetår uppgår till 64 352 000 kr., skall höjas med 35 648 000 kr. I budgetpropositionen föreslås en höjning med 7 319 000 kr. till 71 671 000 kr.

Forskningsrådet har beräknat att drygt 3 milj. kr. skall gå till forskning rörande beroendeframkallande medel, inklusive alkoholforskning, budgetåret 1976/77. Det innebär en höjning med omkring 1 milj. kr. jämfört med budgetåret 1975/76. Rådet framhåller att alkohol traditionellt dominerar missbruket av beroendeframkallande medel i Sverige. En ökad insats på alkoholforskningsområdet motiveras dels med alkoholmissbrukets omfattning, dels med det faktum att missbrukarna återfinns i allt yngre åldersgrupper. Rådets insats blir dock beroende av vad alkoholpolitiska utredningens förslag resulterar i. Enligt forskningsrådet är den medicinska alkoholgrundforskningen väl täckt av rådet och torde inom rimlig tid kunna skapa möjligheter att bekämpa alkoholmissbruket. Rådet hyser även förhoppningar om att stödet till forskning om de beroendeframkallande medlens verkningsmekanism skall ge praktiskt användbara resultat inom en nära framtid vad gäller både alkohol och övriga beroendeframkallande medel.

UbU 1975/76: 20

24 I budgetpropositionen betonas vikten av en ökad insats inom det viktiga forskningsområde som rör beroendeframkallande medel. Mot denna bakgrund anmäler chefen för utbildningsdepartementet att han avser föreslå regeringen att inrätta en personlig extra ordinarie tjänst som biträdande professor avseende forskning rörande alkohol och andra beroendeframkallande medel. Tjänsten skall inrättas den 1 juli 1976 samtidigt som en befintlig vakant tjänst som biträdande professor i alkoholforskning dras in.

En ökning av resurserna för den medicinska forskningen med 1 milj. kr. att användas för forskning om beroendeframkallande medel begärs i motionen 1975/76: 785. Motionärerna hävdar att då forskningsrådet inte fått begärd ökning av anslaget till medicinsk forskning kan man befara att även forskningen rörande beroendeframkallande medel blir lidande.

Utskottet delar den uppfattning som uttryckts av medicinska forskningsrådet, chefen för utbildningsdepartementet och motionärerna att forskningen om alkohol och andra beroendeframkallande medel är mycket viktig. Denna forskning berör såväl det sociologiska som det medicinska området. I vad gäller den nu aktuella medicinska forskningen vill utskottet understryka att det ankommer på statens medicinska forskningsråd att inom de resurser som statsmakterna ställer till förfogande göra nödvändiga prioriteringar mellan angelägna forskningsområden. Utskottet kan inte tillstyrka yrkandet i motionen 1975/76: 785 utan biträder regeringens förslag i fråga om medelsanvisning till medicinska forskningsrådet.

En utredning av möjligheterna till en intensivare forskning om psoriasis begärs i motionen 1975/76: 1447. Motionärerna påpekar att omkring 200 000 människor i Sverige beräknas ha denna sjukdom i lindrigare eller svårare grad och att den för vissa av dem medför ledbesvär som kan bli svårt invalidiserande. Motionärerna anför att även om Svenska psoriasisförbundet — främst genom insamlade medel — hittills bidragit till psoriasisforskningen med 1 milj. kr., varav 325 000 kr. under år 1975, föreligger ett stort behov av ökat stöd till denna forskning.

Som utskottet ovan deklarerat ankommer det på medicinska forskningsrådet att inom sina av statsmakterna beviljade medel göra nödvändiga prioriteringar mellan olika angelägna forskningsområden, varför utskottet anser att motionen 1975/76: 1447 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. I detta sammanhang kan nämnas att medicinska forskningsrådet innevarande budgetår lämnat bidrag till två svenska psoriasisforskare. Olika typer av psoriasisforskning förekommer enligt vad utskottet inhämtat i varierande omfattning i anslutning till så gott som samtliga medicinska läroanstalter i landet och ämnet har även lockat doktorander.

UbU 1975/76: 20

25 Läran om gifter och deras verkningar i organismen — toxikologin — är ett kunskaps- och forskningsområde vars betydelse snabbt ökar. Toxikologiska aspekter spelar en väsentlig roll inom ett stort antal områden, såsom omgivningstoxikologi, läkemedelstoxikologi, livsmedelstoxikologi och arbetarskydd (yrkestoxikologi). I olika sammanhang har påpekats att behovet av forskarutbildade toxikologer kommer att växa snabbt liksom behovet av ökat kunnande i toxikologi hos många yrkesutövare.

Toxikologisk forskning har länge bedrivits inom medicinsk och farmaceutisk fakultet med en inriktning mot människan avseende speciellt risker med läkemedel och föroreningar i arbetsmiljön. I Uppsala finns för närvarande en för den medicinska fakulteten och den farmaceutiska fakulteten gemensam professur i toxikologi. I budgetpropositionen har under den sistnämnda fakultetens anslag beräknats medel för en tjänst som forskarassistent. Förslaget motiveras med att undersökningar av kemiska ämnens inflytande på människan och miljön blir av allt större vikt.

Vid universitetet i Stockholm finns sedan år 1969 en miljötoxikologisk forskargrupp. Verksamheten finansieras med medel från naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). I syfte bl. a. att fastare knyta gruppen till universitetet har UKÄ föreslagit att verksamheten fr. o. m. nästa budgetår skall finansieras över anslagen till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. UKÄ har vidare föreslagit att i samband härmed inrättas två personliga professurer, en i toxikologisk genetik för docenten Claes Ramel och en i cellulär toxikologi för docenten Erik Arrhenius.

Enligt vad utskottet inhämtat syftar forskargruppens arbete till att klarlägga miljögifters kemiska egenskaper och deras genetiska och cellulära effekter. Arbetsgruppens kemiska projekt har arbetsmedicinsk anknytning. En samarbetsgrupp har nyligen bildats med arbetarskyddsstyrelsen. Man studerar t. ex. förekomsten av främmande substanser i rötslam, vilket anses ha nära samband med kemikalier använda i ortens industri. I ett annat projekt studeras reaktionen mellan ärftlighetsförändrande ämnen och hemoglobin. Den biologiskt inriktade verksamheten har i stor utsträckning kommit att baseras på studiet av skadeförlopp i enstaka specifika cellfunktioner och inriktas på de långsiktiga effekterna av miljögifter. Man studerar härvid miljögifters effekter på cellnivå med en ny metod, vilken kombinerar vissa cellfraktioner och bakteriekulturer för att upptäcka genetiska förändringar.

Chefen för utbildningsdepartementet framhåller i budgetpropositionen att han anser det angeläget att den miljötoxikologiska gruppen i Stockholm konsolideras och hålls samman och påpekar att gruppens verksamhet är ett exempel på problemorienterad mångvetenskaplig forskning som snabbt lett till betydelsefulla resultat. Enligt statsrådets mening

UbU 1975/76: 20

tillgodoses emellertid det med UKÄ:s och NFR:s förslag avsedda syftet mest naturligt inom ramen för NFR. Som en första konsolideringsåtgärd föreslås därför att en extra ordinarie professur i toxikologisk genetik, personlig för Ramel, inrättas vid rådet den 1 juli 1976. Utskottet delar föredragandens uppfattning och har redan i det föregående tillstyrkt regeringens förslag.

Föroreningen av vår yttre miljö har klart visat på betydelsen av toxikologisk forskning med ekologisk inriktning. Benämningen ekotoxikologi markerar denna inriktning mot studiet av toxiska ämnen i naturmiljön och innebär därmed också en avgränsning gentemot den medicinska delen av toxikologin. I motionen 1975/76: 777 hemställs att riksdagen till regeringen framför vikten av att en professur i ekotoxikologi inrättas vid universitetet i Uppsala.

Den ekotoxikologiska verksamheten vid zoofysiologiska institutionen i Uppsala startade under 1950-talet med studier av fiskars reaktioner i förorenade vatten, vilket är av stor betydelse för att upptäcka föroreningsgraden i sjöar och vattendrag. Enligt vad utskottet inhämtat syftar forskningsverksamheten i Uppsala till att klarlägga hur mycket små doser (ej dödliga) av miljögifter påverkar djuren i miljön, populationema och ytterst hela ekosystemet för att man så tidigt som möjligt skall kunna upptäcka en hotande fara. Man studerar därvid exempelvis hur miljögiftema påverkar djurens fortplantning. Fortplantningen är mycket känslig för miljögifter, och en minskning av antalet ungar uppträder långt innan moderdjuren visar några som helst andra tecken på förgiftningar eller andra skador. Man kan hos djuren följa miljögifternas ackumulering och transport i näringskedjorna och därigenom påvisa effekterna innan de drabbar topporganismema i kedjorna, dvs. människan.

Av det anförda torde framgå att de två forskargrupperna kompletterar varandra samtidigt som det föreligger en klar profilering mellan dem. Forskningsverksamheten i Stockholm avser att visa vad som sker eller kan ske på cellnivå i djur- och människokroppen vid förgiftningar, medan verksamheten i Uppsala söker klarlägga hur miljögiftsverkningama tar sig uttryck i naturmiljön på individ- och populationsnivå. Utskottet föreslår med anledning av motionen 1975/76: 777 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nämnda förhållande och förhållandet att i Uppsala finns unika möjligheter till samarbete för ekologiskt inriktad toxikologi mellan universitetet, jordbrukets högskolor, livsmedelsverket och veterinärmedicinska anstalten bör särskilt beaktas vid bedömningen av framtida förslag om ökade resurser för toxikologisk forskning.

I detta sammanhang vill utskottet ta ställning till två andra förslag som gäller forskningsresurserna i Uppsala.

I budgetpropositionen redovisas ett förslag att omorganisera Wallen -

UbU 1975/76: 20

berglaboratoriet vid universitetet i Uppsala till ett cellbiologiskt forskningscentrum. Föredragande statsrådet anser att förslaget bör stödjas och beräknar medel som skall möjliggöra inrättande av en tjänst som forskningsledare. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

År 1965 fattades beslut om att en tandem Van de Graaf-accelerator skulle anskaffas och placeras vid universitetet i Uppsala (prop. 1965: 40 s. 60, SU 1965: 107, rskr 1965: 297) och den 1 juli 1974 inrättades vid universitetet en professur i kärnfysik. Tjänsten är förenad med föreståndarskap vid acceleratorlaboratoriet i Uppsala. Med anledning av det organisationsförslag som kort redovisas i budgetpropositionen vill utskottet stryka under att anläggningen skall ha rikskaraktär med ett starkt inflytande även för nyttjare utanför universitetet i Uppsala.

Krav på förbättrad arbetsmiljö har under senare år framförts allt starkare i samhällsdebatten. I den tryckta delen av anslagsframställningen för budgetåret 1976/77 anför UKÄ att en av huvudpunkterna i det fortsatta utvecklingsarbetet inom den högre utbildningen och forskningen är att universiteten och högskolorna i ökad grad engageras på det arbetsvetenskapliga området. UKÄ har redovisat ett program för utbyggnad av den arbetsvetenskapliga verksamheten vid universitet och högskolor. Chefen för utbildningsdepartementet framhåller i budgetpropositionen att en väsentlig förutsättning för att den arbetsvetenskapliga forskningen skall kunna utvecklas är att högskolans möjligheter utnyttjas i sammanhanget. Såväl inom den grundläggande utbildningen som i forskningen och forskarutbildningen bör ökat utrymme beredas för de arbetsvetenskapliga problemen. Den arbetsvetenskapliga forskning och forskarutbildning som redan bedrivs inom främst matematisknaturvetenskaplig, medicinsk, samhällsvetenskaplig och teknisk fakultet måste tillföras ytterligare resurser. Endast härigenom kan den kunskap erhållas, som krävs för att skapa en god arbetsmiljö.

Som ett led i strävandena att förstärka den arbetsvetenskapliga forskningen inom högskolan har i budgetpropositionen föreslagits att vid samhällsvetenskaplig fakultet inrättas de förutnämnda professurerna i sociologi, särskilt arbetsmarknadssociologi, vid universitetet i Göteborg och i tillämpad psykologi med inriktning mot ergonomisk forskning vid universitetet i Umeå. För att stimulera den arbetsvetenskapliga forskningen vid samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund har medel beräknats för en tjänst som forskarassistent. I detta sammanhang bör vidare påpekas att regeringen genom beslut den 26 juni 1975 föreskrivit att innehavare av professur eller laboratur vid arbetarskyddsstyrelsen skall ha viss tjänstgöringsskyldighet inom universitetsorganisationen. Härigenom tillförs främst forskarutbildningen en avsevärd handledningsresurs och skapas bättre förutsättningar för arbetsvetenskaplig forskning och forskarutbildning inom universitetsorganisationen.

I motionen 1975/76: 1396 hemställs att riksdagen hos regeringen begär

UbU 1975/76: 20

förslag om en förstärkning av resurserna på det arbetsvetenskapliga området. Utskottet menar att redan regeringens förslag i budgetpropositionen innebär en förstärkning och avstyrker med hänsyn härtill motionsyrkandet. Utskottet vill tillägga att chefen för arbetsmarknadsdepartementet anmält sin avsikt att senare under riksmötet lägga fram förslag om förstärkning av den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen. Inte heller är utskottet berett tillstyrka yrkandena i motionerna 1975/76: 1505 och 1516. Med anledning av samtliga tre ifrågavarande motioner vill utskottet stryka under betydelsen av en fortsatt successiv förstärkning av resurserna för arbetsvetenskaplig forskning och forskarutbildning.

Utskottet har i det föregående under rubriken Högskolereformen m. m. i samband med behandlingen av yrkandet 6 i motionen 1975/76: 2018 hänvisat till den i maj 1974 tillkallade utredningen — forskarutbildningsutredningen (FUN) — och kort redovisat utredningens uppgifter.

I sin anslagsframställning har UKÄ påpekat att forskarassistenterna ofta har en fundamental betydelse för forskarutbildningen, främst genom sin medverkan i handledningen av de studerande. UKÄ har föreslagit att det den 1 juli 1976 skall inrättas 63 tjänster för forskarassistent, varav 8 inom humanistisk fakultet och 9 inom samhällsvetenskaplig fakultet

Med erinran om riksdagens uttalande förra året beträffande förstärkning av forskningsorganisationen vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna har i motionen 1975/76: 1456 hemställts att medel anvisas för inrättande vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna av 20 tjänster utöver de 3 tjänster regeringen föreslagit.

Forskningsrådsutredningen har i april 1975 avlämnat betänkandet (SOU 1975: 26) Forskningsråd, som innehåller förslag om bl. a. organisation, sammansättning och verksamhetsformer för forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Betänkandet har remissbehandlats och regeringen har aviserat att en proposition kommer att lämnas under mars månad. Vid behandlingen av denna avser utskottet att från mer principiella utgångspunkter återkomma till frågan om universitetens forskningsresurser. Vad beträffar förslaget i budgetpropositionen om nya tjänster som forskarassistent nästa budgetår tillstyrker utskottet regeringens förslag.

Utskottet har sålunda inte kunnat biträda motionen 1975/76: 1456 i vad den avser forskarassistenttjänster.

Övriga förslag

Regeringens under nu ifrågavarande anslagspunkter i övrigt framförda förslag har inte givit utskottet anledning till särskilda uttalanden. Förslagen tillstyrkes av utskottet.

UbU 1975/76: 20

29 Hemställan Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande viss uppmaning i fråga om arbetet inom den centrala organisationskommittén för högskolereformen avslår motionen 1975/76: 2018 yrkandet 6,

2. att riksdagen beträffande organisationen av biblioteksservice och dataservice i den nya högskolan avslår motionen 1975/76: 1496,

3. att riksdagen beträffande ytterligare decentralisering av högskoleutbildningen avslår motionen 1975/76: 796,

4. att riksdagen beträffande avstängningsprövning vid filosofisk fakultet avslår motionen 1975/76: 1455,

5. att riksdagen beträffande obligatoriska avgifter avslår motionen 1975/76: 1458,

6. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning i Karlstad/Hagfors-området avslår motionen 1975/76: 487,

7. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning i Kristianstad avslår motionen 1975/76: 1440,

8. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning i Säffle avslår motionen 1975/76: 778,

9. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning i Vimmerby avslår motionen 1975/76: 598,

10. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning i Västervik avslår motionen 1975/76: 599,

11. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76: 415 bemyndigar regeringen att besluta om särskilda insatser vid universitetsfilialerna samt universiteten i Umeå och Linköping i enlighet med vad utskottet förordat,

12. att riksdagen beträffande högskoleutbildning i biologi i örebro avslår motionen 1975/76: 1404,

13. att riksdagen beträffande uttalande i fråga om resurser för den religionsvetenskapliga utbildningen avslår motionen 1975/76: 1452 yrkandet 1,

14. att riksdagen beträffande lokalisering av juristutbildning till Göteborg avslår motionen 1975/76: 1449,

15. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta ordinarie och extra ordinarie professurer i enlighet med vad som föreslagits i propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 under punkterna E 6, E 12, E 14 moment 1, E 21, E 23, E 25, E 52 och E 54,

16. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen respektive benämningen och inriktningen av professurer i enlighet med vad som förordats i bilaga 10 till nämnda proposition under punkterna E 6, E 8, E 21, E 23 och E 25,

UbU 1975/76: 20

17. att riksdagen beträffande en professur i franska, särskilt modem franska, vid universitetet i Umeå avslår motionen 1975/76: 1468,

18. att riksdagen beträffande en professur i idéhistoria, särskilt nyare tidens idéhistoria, vid universitetet i Stockholm avslår motionen 1975/76: 1494,

19. att riksdagen beträffande en professur i byggnadskultur och bebyggelsemiljö m. m. vid universitetet i Stockholm avslår motionen 1975/76: 1506,

20. att riksdagen beträffande en professur i hälso- och sjukvårdsadministration avslår motionen 1975/76: 585,

21. att riksdagen beträffande forskning i könsrolls- och kvinnofrågor m. m. avslår motionerna 1975/76: 1397 och 1975/76: 2152 yrkandet 2,

22. att riksdagen beträffande öststatsforskning avslår motionen 1975/76: 484,

23. att riksdagen beträffande en professur i religionspedagogik vid universitetet i Uppsala m. m. avslår motionen 1975/76: 1452 yrkandet 2 och motionen 1975/76: 1459,

24. att riksdagen godkänner av regeringen träffat och i propositionen 1975/76: 100 redovisat avtal med Konung Gustaf V:s 80-årsfond angående övertagande av ansvaret för Konung Gustaf V:s forskningsinstitut samt bemyndigar regeringen att i samband med övertagandet inrätta en professur vid karolinska institutet i enlighet med vad som förordats i propositionen,

25. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1975/76: 100 i övrigt anförts beträffande övertagande av Konung Gustaf V:s forskningsinstitut,

26. att riksdagen beträffande en professur i reumatologi som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1975/76: 320, 1975/76: 1400 och 1975/ 76: 1450,

27. att riksdagen beträffande en professur i långvårdsmedicin vid universitetet i Lund avslår motionen 1975/76: 781,

28. att riksdagen beträffande gerontologiskt forskningsinstitut m. m. avslår motionen 1975/76: 1433,

29. att riksdagen beträffande en professur i cancerkemoterapi avslår motionen 1975/76: 583,

30. att riksdagen beträffande en professur i anestesiologi avslår motionen 1975/76: 779,

31. att riksdagen beträffande en professur i plastikkirurgi avslår motionen 1975/76: 793,

32. att riksdagen beträffande särskild medelsanvisning till forskning om beroendeframkallande medel avslår motionen 1975/ 76: 785,

UbU 1975/76: 20

33. att riksdagen beträffande utredning om psoriasisforskning avslår motionen 1975/76: 1447,

34. att riksdagen beträffande resurser för ekotoxikologisk forskning som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1975/76: 777,

35. att riksdagen beträffande resurser för arbetsvetenskaplig forskning m. m. utöver vad som förordats i propositionen 1975/76: 100, bilaga 10, avslår motionerna 1975/76: 1396, 1975/76: 1505 och 1975/76: 1516,

36. att riksdagen beträffande antalet nya tjänster som forskarassistent med bifall till propositionen 1975/76: 100 avslår motionen 1975/76: 1456 yrkandet 1,

37. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 samt med avslag på motionen 1975/76: 1456 yrkandet 2 och motionen 1975/76: 1468 såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag till Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 82 792 000 kr.,

38. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 24 641 000 kr.,

39. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 1459 såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag till Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 6 533 000 kr.,

40. att riksdagen till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 627 000 kr.,

41. att riksdagen till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 14 634 000 kr.,

42. att riksdagen till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 3 035 000 kr.,

43. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 samt med avslag på motionen 1975/76: 1456 yrkandet 3 och motionen 1975/76: 585 såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 115 015 000 kr.,

44. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 30 031 000 kr.,

UbU 1975/76: 20

45. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionerna 1975/76:781, 1975/76:793 och 1975/76: 1400, motionerna såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag, till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 163 921 000 kr.,

46. att riksdagen till Medicinska fakulteterna m.m.: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 121 944 000 kr.,

47. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 49 120 000 kr.,

48. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 23 468 000 kr.,

49. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandvårdskos tnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 43 207 000 kr.,

50. att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 6 135 000 kr.,

51. att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 6099 000 kr.,

52. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 146 945 000 kr.,

53. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 86 274 000 kr.,

54. att riksdagen till Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 135 008 000 kr., varav 1 330 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

55. att riksdagen till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 83 618 000 kr.,

56. att riksdagen till Teknisk samt viss medicinsk och matematisknaturvetenskaplig utbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 164 963 000 kr., varav 1 075 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

57. att riksdagen till Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Lin -

UbU 1975/76: 20

köping för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 11280 000 kr.,

58. att riksdagen till Decentraliserad universitetsutbildning m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 6 983 000 kr.,

59. att riksdagen till Yrkesteknisk högskoleutbildning för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 5 284 000 kr.,

60. att riksdagen till Utbildning av hälsovårdsinspektörer för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 445 000 kr.,

61. att riksdagen till Vissa kostnader i samband med högskolereform för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 11270 000 kr.,

62. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 785 såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag till Medicinsk forskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 71 671 000 kr.,

63. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 1456 yrkandet 4 till Humanistisk forskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 16 834 000 kr.,

64. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 1456 yrkandet 5 till Samhällsforskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 18 331 000 kr.,

65. att riksdagen till Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 93 579 000 kr.,

66. att riksdagen till Atomforskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 35 734 000 kr.

Vissa högskolor m. m.

2. Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader. Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel m. m. Regeringen har under punkterna E 31 och E 32 (s. 386—388) föreslagit riksdagen att

1. till Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader för budgetåret 1976/ 77 anvisa ett förslagsanslag av 6 651 000 kr.,

2. till Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1976/ 77 anvisa ett reservationsanslag av 860 000 kr.

Motionen

1975/76: 1478 av fröken Rogestam m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att till Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 250 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 6 901 000 kr.,

UbU 1975/76: 20

2. att till Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel m. m. anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 100 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 960 000 kr.

Utskottet

Bibliotekshögskolan i Borås inrättades den 1 juli 1972 (prop. 1971: 52, UbU 1971: 19, rskr 1971: 189). Varje år antas 360 elever till den tvååriga utbildningen för blivande bibliotekarier vid folk- och skolbibliotek samt företags- och forskningsbibliotek. Det finns också en särskild grundläggande yrkesutbildning för främst bibliotekarier vid mindre folkbiblioteksfilialer omfattande korrespondensundervisning kompletterad med en intensivkurs vid högskolan. Under innevarande år deltar minst 30 elever i intensivkursen.

Chefen för utbildningsdepartementet erinrar om den oro över bibliotekariernas arbetsmarknad som uttryckts i skilda sammanhang och de förslag som därvid förts fram om en minskning av antagningskapaciteten vid bibliotekshögskolan. Enligt statsrådets mening bör emellertid denna fråga prövas först sedan resultatet av en pågående översyn av bibliotekarieutbildningen föreligger. Eventuella åtgärder redan inföi antagningen till den kommande höstterminen utesluts dock inte.

För att bl. a. möjliggöra en nedsättning av adjunkternas undervisningsskyldighet föreslås att kursanslaget räknas upp med 284 000 kr. Däremot beräknas inte medel för av universitetskanslersämbetet (UKÄ) föreslagen nedsättning av lektorernas undervisningsskyldighet och inte heller för inrättande av nya tjänster. Vad gäller anslaget till undervisningsmateriel föreslås inga andra förändringar än sådana av automatisk natur.

Höjningar i förhållande till budgetpropositionens förslag både av bibliotekshögskolans anslag till utbildningskostnader och av anslaget till undervisningsmateriel m. m. begärs i motionen 1975/76: 1478.

Motionärerna ansluter sig till ett av UKÄ framfört förslag om inrättande av en andra tjänst som praktikkonsulent för bl. a. studie- och yrkesvägledningsfrågor. Motionärerna delar också UKÄ:s uppfattning att lektorernas undervisningsskyldighet bör reduceras. Anslaget till utbildningskostnader föreslås därför höjt med sammanlagt 250 000 kr. utöver regeringens förslag till 6 901 000 kr.

Genom bibliotekshögskolans lokalisering till Borås kan inte några andra biblioteksresurser än de egna utnyttjas i den dagliga undervisningen. Med hänvisning härtill föreslår motionärerna att anslaget till undervisningsmateriel m. m. skall ökas med 100 000 kr. i förhållande till budgetpropositionens förslag i syfte att ge bibliotekshögskolan resurser till bl. a. en satsning inom bamkulturområdet.

Utskottet har noterat att resultatet av en översyn av bibliotekarieutbildningen kommer att redovisas inom kort. Utskottet anser sig i

UbU 1975/76: 20

detta läge inte böra tillmötesgå motionsyrkandena. I sammanhanget bör dock erinras om att utskottet vid bibliotekshögskolans inrättande förutsatte att de särskilda behov som kan föranledas av lokaliseringen till Borås skulle beaktas vid den fortsatta planeringen av högskolan. Utskottet vill även nu framhålla betydelsen av tillgången till goda biblioteksresurser vid utbildningen. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1478 och tillstyrker samtidigt de av regeringen föreslagna medelsanvisningama.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 1478 yrkandet 1 till Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 6 651 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 1478 yrkandet 2 till Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel m. m. anvisar ett reservationsanslag av 860 000 kr.

3. Journalisthögskolorna. Socialhögskolorna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 33—E 34 (s. 388—392) och hemställer 1.

att riksdagen till Journalisthögskolorna för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 5 849 000 kr.,

2. att riksdagen till Socialhögskolorna för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 40 092 000 kr.

4. Fortbildning av journalister. Regeringen har under punkten E 35 (s. 393) föreslagit riksdagen att till Fortbildning av journalister för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 045 000 kr.

Motionen

1975/76: 1409 av fru Fredgardh (c) och herr Svanström (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att till fortbildningsverksamhet för journalister i Kalmar för budgetåret 1976/77 anvisa ytterligare 323 000 kr.

Utskottet

Styrelsen för fortbildning av journalister anordnar utbildning i form av kortare kurser i samhällsorienterande och — i mindre omfattning — praktiska ämnen av betydelse för yrkesverksamhet som journalist. Kurserna skall tillgodose samhällets, individens samt de små och medelstora tidningarnas behov. Journalister med bristande grundutbildning ges företräde.

Regeringen har aviserat en proposition under innevarande år om ändringar i journalistutbildningen, och utskottet är nu inte berett att

UbU 1975/76: 20

förorda att ifrågavarande anslag räknas upp. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker motionen 1975/76:1409.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 1409 till Fortbildning av journalister för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 045 000 kr.

5. Vissa kurser för utländska studerande m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 36—E 39 (s. 393—396) och hemställer

1. att riksdagen till Vissa kurser för utländska studerande för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 878 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 425 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 3 520 000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 675 000 kr.

Gemensamt för universitet och högskolor

6. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 40 (s. 397—399) och hemställer

att riksdagen till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 55 483 000 kr.

7. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. Regeringen har under punkten E 41 (s. 399—402) föreslagit riksdagen att till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 25 178 000 kr.

Motionen

1975/76: 1422 av fru Håvik m. fl. (s, c, fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av de vetenskapliga bibliotekens erforderliga kostnader för bokbindning i enlighet med vad som i motionen framförts.

Utskottet

Från detta anslag bestrids kostnaderna för bokinköp m. m. vid kungl, biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, biblioteken vid universi -

UbU 1975/76: 20

tetet i Stockholm, karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm samt kostnader för bokinköp m. m. för biblioteksverksamheten vid högskolan i Luleå. Anslaget har karaktären av reservationsanslag och anslagsposterna till de olika biblioteken behandlas som särskilda reservationsanslag.

I budgetpropositionen föreslås en uppräkning av anslaget bl. a. för fortsatt uppbyggnad av biblioteksverksamheten vid Huddinge sjukhus och vid högskolan i Luleå. Även till det datorbaserade informationssystemet LIBRIS beräknas ytterligare medel.

Den vetenskapliga litteraturens starka tillväxt och de ökade kraven från studerande och forskare har enligt motionen 1975/76: 1422 tvingat biblioteken att prioritera bokinköpen på bokbindningens bekostnad. Därigenom har enligt motionärerna svårigheter uppstått för de bokbinderier som biblioteken tidigare anlitat. Med en av statskontoret gjord utredning om bokvård och bokbindning vid de vetenskapliga biblioteken som grund beräknar motionärerna att 1 800 000 kr. skulle behövas för bokbinderiarbete budgetåret 1976/77. Motionärerna begär därför en översyn av de vetenskapliga bibliotekens kostnader för bokbindning.

Utskottet vill först erinra om att respektive myndighet har möjlighet att själv inom sin anslagspost prioritera mellan olika ändamål och att planering kan göras över flera år, då anslaget och anslagsposterna har karaktären av reservationsanslag. Vidare är frågan om biblioteksorganisationen under prövning hos de regionala organisationskommittéer som förbereder reformeringen av den högre utbildningen. Denna prövning skall bl. a. syfta till en samordning av biblioteksresursema vid huvudbibliotek och institutionsbibliotek för att på ett bättre sätt samordna samlingar och nyförvärv inom en högskola och därigenom bättre tillvarata tillgängliga resurser. Med hänvisning härtill och då en översyn av bibliotekens bokbindning nyligen gjorts avstyrker utskottet motionen 1975/76:1422.

Utskottet tillstyrker den i budgetpropositionen föreslagna medelsanvisningen under förevarande anslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 1422 till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 25 178 000 kr.

8. Förvaltningarna vid universiteten m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 42—E 45 (s. 402— 407) och hemställer

1. att riksdagen till Förvaltningarna vid universiteten m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 66 502 000 kr.,

2. att riksdagen till Lokalkostnader vid universiteten m. m. för

UbU 1975/76: 20

budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 325 912 000 kr.,

3. att riksdagen till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.,

4. att riksdagen till Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m.m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 4 650 000 kr.

9. Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildningen m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 47—E 50 (s. 407—414) och hemställer

1. att riksdagen till Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildningen m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 13 458 000 kr.,

2. att riksdagen till Universitetens datamaskincentraler för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. att riksdagen till Kostnader för datamaskintid för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 28 650 000 kr.,

4. att riksdagen till Extra utgifter vid universiteten m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 3 440 000 kr.

Vissa forskningsändamål

10. Europeiskt samarbete inom kärnforskningen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 56—E 65 (s. 427— 438) och hemställer

1. att riksdagen till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 36 110 000 kr.,

2. att riksdagen till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 14 600 000 kr.,

3. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 4 665 000 kr.,

4. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 861 000 kr.,

5. att riksdagen till Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 3 647 000 kr.,

6. att riksdagen till Latinamerika-institutet i Stockholm för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 410 000 kr.,

7. att riksdagen till Institutet för social forskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 849 000 kr.,

LibU 1975/76: 20

8. att riksdagen till Framtidsstudier för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,

9. att riksdagen till Bidrag till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 1 113 000 kr.,

10. att riksdagen till Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 502 000 kr.

11. Bidrag till Vetenskapsakademien. Regeringen har under punkten E 66 (s. 438—440) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 7 137 000 kr.

Motionerna

1975/76: 1421 av herrar Hernelius (m) och Göransson (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om undersökning och utredning om förutsättningar och former för ett svenskt medlemskap i Internationella institutet för tillämpad systemanalys,

1975/76:1430 av herr Jonsson i Alingsås (fp) och fru Hambraeus (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att till Vetenskapsakademien anvisa ett anslag över stat på 346 000 kr. för utgivning av AMBIO.

Utskottet

Vetenskapsakademien har till uppgift att främja vetenskaperna, företrädesvis naturvetenskaperna och matematik. Akademien verkar genom sina vetenskapliga institutioner, genom utgivande av vetenskapliga tidskrifter samt genom förbindelser med utländska akademier och lärda samfund och med internationella vetenskapliga unioner. Från och med budgetåret 1973/74, då akademiens almanacksprivilegium upphörde, anvisas bidrag till akademiens centrala och institutionella verksamhet under ett särskilt riksstatsanslag för att täcka de kostnader som tidigare täckts med dels inkomster från privilegiet, dels vissa bidrag från forskningsråd. Vid denna övergång fästes särskild vikt vid akademiens vetenskapliga informations- och kontaktverksamhet.

Frågor som rör Vetenskapsakademiens informations- och kontaktverksamhet behandlas i två motioner till 1975/76 års riksmöte.

I motionen 1975/76: 1421 begärs en undersökning om och utredning av förutsättningar och former för ett svenskt medlemskap i Internationella institutet för tillämpad systemanalys (International Institute för Applied Systems Analysis, HASA). Institutet har till uppgift att vara ett forum för samarbete mellan forskare och institutioner i öst och väst. Endast fredlig forskning skall utföras där. Medlemmar är t. ex. nationella akademier eller institutioner. Årsavgiften är för Förenta

UbU 1975/76: 20

staterna och Sovjetunionen 1 000 000 dollar vardera och för övriga stater 150 000 dollar. Motionärerna anför att ett svenskt medlemskap skulle medföra inflytande på institutets inriktning och val av arbetsuppgifter samt ge plats för svenska forskare vid institutet.

Enligt vad utskottet erfarit är frågan om svenskt medlemskap i Internationella institutet för tillämpad systemanalys under beredning inom regeringskansliet. Med hänvisning härtill och då svenska forskare redan nu har vissa möjligheter att forska vid institutet avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1421.

Vetenskapsakademien ger sedan år 1972 ut en internationell miljötidskrift ”AMBIO — A Journal of the Human Environment, Research and Management”. Tidskriften finansieras dels med prenumerationsavgifter, dels med bidrag från myndigheter, forskningsråd m. fl.

I motionen 1975/76: 1430 hemställs att Vetenskapsakademien skall få ett särskilt av statsmakterna anvisat belopp av 346 000 kr. avsett för utgivningen av AMBIO. Motionärerna hänvisar till att akademien i anslagsäskandena för budgetåret 1976/77 betonat svårigheten att även fortsättningsvis få bidrag från t. ex. forskningsråden och därför begärt statsbidrag.

Utskottet anser liksom motionärerna att det är värdefullt med en internationell miljötidskrift. Denna uppfattning har även kommit till uttryck inom den norska vetenskapsakademin, vilken liksom de danska och finska akademierna för närvarande undersöker möjligheten att i någon form delta i utgivningen av AMBIO. Utskottet är emellertid inte berett föreslå att Vetenskapsakademien får särskilda medel till detta ändamål. Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76: 1430.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet föreslagit under förevarande anslag och hemställer

1. att riksdagen beträffande medlemskap i Internationella institutet för tillämpad systemanalys avslår motionen 1975/76: 1421,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 1430 till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 7 137 000 kr.

12. Bidrag till Riksföreningen mot cancer. Regeringen har under punkten E 67 (s. 440—441) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Riksföreningen mot cancer för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

Motionen

1975/76: 792 av herr Raneskog m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att anslaget till Bidrag till Riksföreningen mot cancer höjs till 5 000 000 kr.

UbU 1975/76: 20

41 Utskottet

Bidraget till Riksföreningen mot cancer är avsett för forskning såväl inom gränsområdet mellan grundläggande biologisk forskning och cancerforskning som för direkt tillämpad klinisk forskning rörande tumörsjukdomarnas diagnostik och behandling.

I avvaktan på ställningstagande till forskningsrådsutredningens förslag om statens stöd till cancerforskningen förs förevarande anslag i budgetpropositionen upp med oförändrat 3 000 000 kr.

Riksföreningen mot cancer har liksom föregående år föreslagit att bidraget skall förås upp med 1/8 av anslaget till Medicinsk forskning, vilket även refereras i motionen 1975/76:792. Motionärerna begär dock endast en uppräkning av anslaget med 2 000 000 kr. till sammanlagt 5 000 000 kr. för nästa budgetår. De anför som skäl bl. a. att cancerframkallande produkter numera upptäcks allt oftare.

Utskottet erinrar om sitt tidigare uttalande om uppräkning av anslaget (UbU 1975: 9 s. 29, rskr 92). Utskottet avstyrker emellertid det nu aktuella yrkandet i motionen 1975/76: 792 med hänvisning till att ställning snart skall tas till förslag om en ny forskningsrådsorganisation och om cancerforskningens plats i denna.

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen och hemställer att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 792 till Bidrag till Riksföreningen mot cancer för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

Statens utlåningsfonder

13. Lånefonden för studentkårlokaler. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten IV: 6 (s. 533—534) och hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1976/77 lån får beviljas från lånefonden för studentkårlokaler intill ett sammanlagt belopp av 20 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Lånefonden för studentkårlokaler för budgetåret 1976Hl anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 11 mars 1976

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk), fröken Rogestam (c) och herr Hagberg i Örebro (s).

UbU 1975/76: 20

42 Reservationer

vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor. Avlöningar till lärarpersonal m. m.)

1. beträffande arbetet inom den centrala organisationskommittén för högskolereformen av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet anser” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Arbetet inom forskarutbildningsutredningen avser som utskottet visat en rad betydelsefulla frågor och problemen är av sådan art att utredningens förslag till lösningar inte kan föreligga inom sådan tid att de kan genomföras samtidigt med att högskolereformen skall börja förverkligas, dvs. den 1 juli 1977. Utskottet anser det väsentligt att utredningen i sitt arbete beaktar de synpunkter som i nu ifrågavarande avseenden förts fram i motionen 1975/76:1979. Även vad beträffar de mer kortsiktiga lösningarna på de i motionen aktualiserade frågorna finner utskottet det angeläget att H75:s och regeringens slutliga förslag utarbetas under beaktande av de synpunkter som förts fram i motionen. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av ifrågavarande yrkande 8 i motionen 1975/76: 2018.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande arbetet inom den centrala organisationskommittén för högskolereformen m. m. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1975/76: 2018 yrkandet 6 om utbildningsstandarden, forskningsanknytningen och fördelningen av forskningsresurserna,

2. beträffande obligatoriska avgifter av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”1 budgetpropositionen” och slutar ”nämnda motionsyrkande” bort ha följande lydelse:

I motionen 1975/76:1458 påpekas att några bärande skäl inte kan åberopas för att behålla obligatoriska avgifter inom utbildningsväsendet. Motionärerna hemställer att riksdagen skall uttala sig för ett förbud mot sådana avgifter.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att obligatoriska kåravgifter inte bör förekomma inom den nya högskolan. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger denna uppfattning till känna för regeringen.

UbU 1975/76: 20

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande obligatoriska avgifter med anledning av motionen 1975/76: 1458 som sin mening ger regeringen till känna att systemet med obligatoriska kåravgifter bör avskaffas med utgången av juni månad 1977,

3. beträffande grundkurs inom området könsrollsfrågor av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Grundkurser om” och slutar ”1975/76: 2152 yrkandet 2” bort ha följande lydelse: Grundkurser

om 20 poäng inom området könsrollsfrågor anordnas för närvarande i Uppsala, Göteborg och Umeå samt planeras i Lund. En grundkurs om 10 poäng anordnas för närvarande i Linköping och Östersund. UKÄ har möjlighet att inrätta tvärvetenskapliga studiekurser — t. ex. i könsrollsfrågor — vilka får tillgodoräknas i examen. Att ha möjligheter är en sak, att utnyttja dem en annan. Ännu har ingen läroanstalt begärt att få anordna en grundkurs om 40 poäng i könsrollsfrågor. Denna brist på initiativ från läroanstalternas sida kan inte tas som intäkt för att intresse eller behov skulle saknas för ett särskilt ämne i kvinno- och könsrollsfrågor. Ett sammanhållet ämne i kvinnofrågan, som tar upp kvinnornas situation historiskt och i nutiden ur ekonomiska, sociologiska och psykologiska aspekter, skulle enligt utskottet fylla en viktig funktion. Riksdagen bör därför hos regeringen hemställa att denna ger UKÄ i uppdrag att inrätta studiekurser om 40 poäng vid de större universiteten.

Fr. o. m. 1974 finns i lärarhögskolornas utbildningsplaner införd en särskild studieplan i könsrollsfrågor. När det gäller utbildning av lärarutbildare i könsrollsfrågor har skolöverstyrelsen i ett yttrande hösten 1975 till regeringen, vilket avsåg lön med B-avdrag vid tjänstledighet för vissa studier, framfört den uppfattningen att studier i könsrollsfrågor är angelägna från tjänstesynpunkt för lärare vid lärarhögskola eller med tjänstgöring inom till lärarhögskola knuten försöks- och demonstrationsverksamhet. Utskottet delar den uppfattningen men vill samtidigt poängtera att studier i kvinno- och könsrollsfrågor från tjänstesynpunkt är viktiga för alla lärare.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76: 2152 yrkandet 2. Önskemålen i motionen 1975/76: 1397

torde därmed vara tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen beträffande könsrolls- och kvinnofrågor som ett särskilt högskoleämne med bifall till motionen 1975/76: 2152

yrkandet 2 och med anledning av motionen 1975/76: 1397

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1975/76: 20

4. beträffande forskningsrådsmedel av fröken Hörlén (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Med erinran” och slutar ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att budgetpropositionens förslag i fråga om de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna inte innebär den upprustning som utskottet redan förra året bedömde som nödvändig. Med hänsyn härtill har utskottet funnit sig böra föreslå att riksdagen med anledning av yrkandena 4 och 5 i motionen 1975/76: 1456 till Humanistisk forskning anvisar 17 850 000 kr. och till Samhällsforskning 19 550 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 63 och 64 bort ha följande lydelse: 63.

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 och motionen 1975/76: 1456 yrkandet 4 till Humanistisk forskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 17 850 000 kr.,

64. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 och motionen 1975/76: 1456 yrkandet 5 till Samhällsforskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 19 550 000 kr.,

5. beträffande antalet nya tjänster som forskarassistent av fröken Hörlén (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Forskningsrådsutredningen har” och slutar ”avser forskarassistenttjänster” bort ha följande lydelse:

Forskarassistenttjänsterna är av stor betydelse för utbildningens och forskningens förnyelse. De är också angelägna för att en tillfredsställande bredd på rekryteringsbasen för de högre tjänsterna skall tryggas. Utskottet delar därför motionärens uppfattning att regeringens förslag om nya sådana tjänster är helt otillräckligt. I vad gäller nästa budgetår bör därför med bifall till motionen 1975/76: 1456 i denna del därutöver beräknas medel till 20 tjänster som forskarassistent,

dels att utskottets hemställan under 36, 37 och 43 bort ha följande lydelse:

36. att riksdagen beträffande antalet nya tjänster som forskarassistent med anledning av propositionen 1975/76: 100 och med bifall till motionen 1975/76: 1456 yrkandet 1 beslutar anvisa medel till 20 tjänster som forskarassistent utöver vad regeringen förordat,

UbU 1975/76: 20

37. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100 samt med bifall till motionen 1975/76: 1456 yrkandet 2 och med avslag på motionen 1975/76: 1468 såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag till Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 84 792 000 kr.,

43. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100 samt med bifall till motionen 1975/76: 1456 yrkandet 3 och med avslag på motionen 1975/76: 585 såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/ 77 anvisar ett förslagsanslag av 117 015 000 kr.,

Särskilda yttranden

vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor. Avlöningar till lärarpersonal m. m.)

1. beträffande forskningsanknytningen av fröken Hörlén (fp):

Riksdagen fattade 1975 beslut om en högskolereform. Folkpartiet

motsatte sig då vissa delar av reformen, avseende bl. a. den generella antagningsbegränsningen och inrättandet av regionstyrelser.

Jag anser att denna kritik mot delar av U 68 alltjämt har bärkraft. Reformens förverkligande förbereds nu av den centrala organisationskommittén (H 75). Det är viktigt att kommittén i sitt arbete beaktar vad utbildningsutskottet förra året anförde om de organisatoriska förutsättningarna för ett allomfattande och fördjupat samspel mellan grundläggande utbildning å ena sidan och forskning/forskarutbildning å den andra och att kommittén på denna punkt arbetar i nära samspel med forskarutbildningsutredningen. Därigenom bör man kunna säkerställa, att det önskvärda sambandet mellan undervisning och forskning kan åstadkommas redan från början i den nya högskolan.

2. beträffande inrättandet av en professur i religionspedagogik vid Uppsala universitet av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m):

Den nya studieordningen för teologisk fakultet innehåller beteendevetenskapliga alternativ inom det differentierade ämnesstudiet. Studieordningen kännetecknas av en ökad rörlighet och differentiering av de religionsvetenskapliga studierna och dess avslutande termin, den s. k. tematerminen, är avsedd att integrera de ämnen som ingått i det differentierade studiet och ge träning i problembearbetning. För att den nya utbildningen skall tillförsäkras erforderlig forskningsanknytning föreslår UKÄ att en professur i religionspedagogik inrättas vid universitetet i Uppsala.

UbU 1975/76: 20

46 Under de senaste åren har tillströmningen av studerande till de teologiska fakulteterna ökat kraftigt, och därunder har tjänste- och resurstillskotten kommit att släpa efter. Med nuvarande studerandeantal är det inte möjligt att utan ytterligare förstärkningar genomföra den av statsmakterna beslutade nya studieordningen på ett tillfredsställande sätt. Ett viktigt led i upprustningen av undervisningen och forskarhandledningen vid de teologiska fakulteterna är tillkomsten av den föreslagna professuren i religionspedagogik.

UbU 1975/76: 20

47 Bilaga

Motions-

yrkande

Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets yttrande punkt och s.

utskottets

hemställan

punkt och moment

reserva-

tion

nr

särskilt

yttrande

nr

nr

återges på s.

1 s. 21—22

1 mom. 26

1 s. 13

1 mom. 11

1 s. 18—19

1 mom. 22

1 s. 12

1 mom. 6

1 s. 22—23

1 mom. 29

1 s. 18

1 mom. 20, 43

1 s. 12

1 mom. 9

1 s. 12

1 mom. 10

1 s. 26

1 mom. 34

1 s. 12

1 mom. 8

1 s. 23

1 mom. 30

1 s. 22

1 mom. 27, 45

1 s. 24

1 mom. 32, 62

12 s. 41

1 s. 23

1 mom. 31, 45

1 s. 10—11

1 mom. 3

1 s. 27—28

1 mom. 35

1 s. 18

1 mom. 21

1 s. 21—22

1 mom. 26, 45

1 s. 14

1 mom. 12

4 s. 36

11 s. 39—40

11 mom. 1

7 s. 37

11 s. 40

11 mom. 2

1 s. 22

1 mom. 28

1 s. 12

1 mom. 7

1 s. 24

1 mom. 33

1 s. 15

1 mom. 14

1 s. 21—22

1 mom. 26

1452 yrk. 1

1 s. 15

1 mom. 13

yrk.2

1 s. 20

1 mom. 23

ls. 11

1 mom. 4

1456 yrk. 1

1 s. 28

1 mom. 36

yrk. 2

1 s. 28

1 mom. 37

yrk. 3

1 s. 28

1 mom. 43

yrk. 4

1 s. 19—20

1 mom. 63

yrk. 5

1 s. 19—20

1 mom. 64

1 s. 11

1 mom. 5

1 s. 20

1 mom. 23, 39

1 s. 17

1 mom. 17, 37

1478 yrk. 1

2 s. 34—35

2 mom. 1

yrk. 2

2 s. 34—35

2 mom. 2

1 s. 17

1 mom. 18

1 s. 10

1 mom. 2

1 s. 28

1 mom. 35

1 s. 17

1 mom. 19

1 s. 28

1 mom. 35

2018 yrk.6

1 s. 9—10

1 mom. 1

2152 yrk. 2

1 s. 18

1 mom. 21

3 NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760054