Med anledning av propositionen 1975/76:89 om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering m. m. jämte motioner

UbU 1975/76: 26

Utbildningsutskottets betänkande 1975/76: 26

med anledning av propositionen 1975/76: 89 om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering m. m. jämte motioner

Propositionen

Sedan regeringen i propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 beräknat medel för lärarutbildningsändamål (punkterna F 1—F 12) samt för ersättning till vissa lärarkandidater (punkten H 7) har regeringen — efter föredragning av statsrådet Hjelm-Wallén (punkterna F 1—F 12) och statsrådet Zachrisson (punkten H 7) — i propositionen 1975/76: 89 (utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om antalet intagningsplatser vid lärarhögskolorna,

2. besluta att antagning till klasslärarutbildning för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske endast vid lärarhögskolorna i Gävle, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm och Umeå,

3. besluta att antagning till ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska del för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske endast vid lärarhögskolorna i Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och

Uppsala,

4. besluta att antagning till fritidspedagogutbildning för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske vid lärarhögskolorna i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm, Uppsala och Växjö,

5. bemyndiga regeringen att i övrigt vidta de åtgärder som fordras för att genomföra de i propositionen förordade förändringarna i lärarutbildningsorganisationen,

6. bemyndiga regeringen att besluta om ansvarsåtagande för staten vid viss praktik inom lärarutbildning och fortbildning,

7. till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 178 596 000 kr.,

8. till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 40 709 000 kr.,

9. bemyndiga regeringen att besluta om antalet intagningsplatser vid förskoleseminarierna,

10. besluta att antagning till fritidspedagogutbildning fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske vid förskoleseminarierna i Västerås och Örebro,

11. till Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 54 876 000 kr.,

12. till Förskoleseminarierna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 3 025 000 kr.,

1 Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 26

UbU 1975/76: 26

13. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 12 672 000 kr.,

14. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 086 000 kr.,

15. till Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 17 953 000 kr.,

16. till Seminarierna för huslig utbildning: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 214 000 kr.,

17. till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 603 000 kr.,

18. till Slöjdlärarseminariet: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.,

19. bemyndiga regeringen att besluta om anordnandet av kurser vid institutet för högre utbildning av sjuksköterskor,

20. till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 9 260 000 kr.,

21. till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 629 000 kr.,

22. till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 31 742 000 kr.

I propositionen föreslås att antalet intagningsplatser till klasslärar- och ämneslärarutbildningen skall stabiliseras vid ungefär nuvarande nivå. Samtidigt föreslås att antalet intagningsplatser till utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger skall ökas med ca 1 250 respektive ca 1 000 platser.

Vidare föreslås att den nuvarande lärarhögskoleorganisationen anpassas till tidigare beslutade minskningar av antalet intagningsplatser. Till grund för förslagen i denna del ligger att man för varje ort och utbildningslinje måste ha ett visst minsta antal lärarkandidater för att få en väl fungerande utbildning. Enligt propositionen skall ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska del i fortsättningen vara förlagd till Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och Uppsala. Klasslärarutbildning föreslås fr. o. m. budgetåret 1976/77 bedrivas vid nuvarande lärarhögskolor i Gävle, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm och Umeå.

Förslagen innebär att den praktisk-pedagogiska utbildningen av ämneslärare i Karlstad, Växjö och Örebro samt klasslärarutbildningen i Falun, Härnösand, Kristianstad, Uppsala och Växjö skall avvecklas. Samtidigt föreslås att utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger utökas och förläggs till bl. a. de orter där avveckling sker av annan lärarutbildning. Denna omfördelning av intagningskapaciteten mellan olika linjer

UbU 1975/76: 26

innebär att samtliga berörda orter kommer att få ett större antal lärarstuderande än de närmast föregående åren.

I propositionen behandlas även vissa personalfrågor, beräkningar av anslag till lärarutbildning samt ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1976/77. Vidare framläggs förslag om utbildning av dietister.

Motionerna

1975/76: 592 av fru Skantz m. fl. (s) såvitt gäller hemställan att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för en väsentlig utökning vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor av kapaciteten för utbildning av lärare för sjuksköterskeskolor (yrkandet 2),

1975/76: 596 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att de ämneskombinationer som utgör grund för tillträde till lärarhögskolas ämneslärarlinje ses över i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna att antalet intagningsplatser i de olika ämneskombinationerna bör fastställas med rimligt hänsynstagande till antalet sökande i varje ämneskombination,

1975/76: 783 av herr Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen beslutar uttala sig för ett bibehållande av klasslärarutbildningen vid lärarhögskolan i Kristianstad,

1975/76: 1407 av fru Fraenkel (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar sig för ett slopande av de graderade betygen inom lärarutbildningarna,

1975/76: 1408 av fru Fraenkel m. fl. (fp, s, c, m) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen till lärarutbildningsutredningen begära tilläggsdirektiv med innehåll att söka infoga en utbildning av montessoripedagoger i den svenska lärarutbildningen,

1975/76: 1434 av fru Jordan (s) och fru Bergander (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad i motionen anförts om kvotering vid intagning till utbildning av förskole- och låg stadielärare,

1975/76:2092 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag i syfte att återinföra vävlärarutbildningen,

1975/76: 2173 av fru Hambraeus m. fl. (c, s, m, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar medge en i förhållande till förra budgetåret oförändrad antagning vid lärarhögskolan i Falun för budgetåret 1976/77,

1975/76: 2174 av herr Sellgren m. fl. (fp, s, c, m, vpk) vari hemställs att riksdagen

2f Riksdagen 1975176.14 sami. Nr 26

UbU 1975/76: 26

1. beslutar att antagning till klasslärarutbildning för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske jämväl vid lärarhögskolan i Härnösand,

2. ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande utbildning av lärare i musik samt beträffande annan utbildning vid lärarhögskolan i Härnösand,

1975/76: 2179 av herr Henmark m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen beslutar att i avvaktan på förslag från 1974 års lärarutbildningsutredning (LUT 74) och regionala organisationskommittéer samt med avslag på propositionen 1975/76: 89 i berörda delar intagning till ämneslärar- och klasslärarutbildning t. v. får ske vid samtliga de lärarhögskolor som hitintills haft sådan utbildning,

1975/76: 2180 av herr Hovhammar m. fl. (m, c) vari hemställs att riksdagen beslutar att intagning till ämneslärarutbildningens praktiskpedagogiska del sker även till Växjö, Karlstad och Örebro i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975/76: 2181 av herr Johansson i Växjö m. fl. (c, m) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att intagning till klasslärarutbildning sker vid samtliga 15 orter där sådan utbildning meddelas f. n. och med den dimensionering av utbildningsplatserna som förordas i motionen,

2. beslutar att speciallärarutbildningen organiseras på sätt som förordas i motionen,

1975/76: 2182 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att antagning till klasslärarutbildning för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske vid lärarhögskolorna i Gävle, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm, Växjö, Umeå, Uppsala, Falun och Härnösand i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att antagning till ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska del för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske vid lärarhögskolorna i Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö, Karlstad och Örebro i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att hos regeringen begära att effekten av olika intagningstal till klasslärarutbildningen utvärderas och redovisas för riksdagen,

1975/76: 2183 av herr Nordin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande teckningslärarutbildningens dimensionering och lokalisering,

1975/76: 2184 av herr Oskarson m. fl. (m, s, c, fp) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1975/76: 89 beslutar att

UbU 1975/76: 26

fr. o. m. budgetåret 1976/77 till Halmstad förlägga två intagningsklasser för förskollärarutbildning och en intagningsklass för fritidspedagogutbildning,

1975/76: 2191 av fru Hörnlund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hemställa till regeringen att förskollärarutbildningen bör kunna utökas även i Borås och andra orter än de i propositionen föreslagna, under förutsättning att det finns resurser för en sådan utökning,

1975/76: 2192 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att den ordinarie 2-åriga förskollärarutbildningen utvidgas till 3-årig samt att barnskötareutbildningen på sikt ersätts av förskollärarutbildning,

2. uttalar att under budgetåret 1976/77 225 lärare för förskolläraroch fritidspedagogutbildningen bör utbildas, vartill medel anvisas efter framställning från regeringen,

3. beslutar höja anslaget under F 3 med 4 702 000 kr. för att bereda plats för ytterligare 800 studerande vid förskollärarseminarierna och fastställer det till 59 578 000 kr.,

4. beslutar höja anslaget under F 4 för driftkostnader med 1 000 000 kr. och fastställer det till 4 025 000 kr.,

5. uttalar att delningstalet vid teckningsundervisning i grundskolan bör fastställas till 16,

6. beslutar att medel för teckningslärarutbildning i Umeå under F 1

(384 000 kr.) tills vidare ej medges,

7. beslutar att medlen för fritidspedagogutbildning under F 1 ökas

med 1 914 000 kr.,

8. beslutar fastställa anslaget under F 1 till 180 126 000 kr.,

1975/76: 2193 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att intagning till klasslärarutbildning för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske vid lärarhögskolorna i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att intagning till ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska del för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske vid lärarhögskolorna i Karlstad, Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö och Örebro i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975/76: 2194 av fru Johansson i Hovmantorp m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att av den i motionen 1975/76: 89 aviserade utbildningen i specialpedagogik, motsvarande i stort sett den nuvarande speciallärarutbildningen gren 1, 100 intagningsplatser förläggs till Växjö,

UbU 1975/76: 26

2. att Växjö prioriteras för ökad intagning till förskollärarutbildning när barnomsorgen utbyggts och kan klara fler praktikplatser,

1975/76: 2195 av herr Korpås (c) vari hemställs att riksdagen uttalar

1. att utbildningen av teckningslärare skall vara så dimensionerad, att de utbildade kan erbjudas fullt arbete efter utbildningens slut,

2. att det bör ske en övergång till halvklass i teckningsundervisningen, efter hand som tillgången på lärare medger det,

1975/76: 2196 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen 1.

med avslag på propositionen såvitt avser förändringar av dimensionering och lokalisering av klass- och ämneslärarutbildningen hos regeringen anhåller att organisationskommittéerna för högskolereformen ges i uppdrag att göra en samlad bedömning av såväl dimensionering som lokalisering av klasslärar-, ämneslärar-, förskollärar- och fritidspedagogutbildningen,

2. därest yrkandet under 1. inte skulle bifallas uttalar att intagning av elever till klasslärarutbildningen bör ske vid samtliga nu befintliga lärarhögskolor,

3. uttalar att en utbyggnad av förskollärarutbildningen bör ske redan budgetåret 1976/77 med beaktande av vad i motionen anförts,

1975/76: 2197 av herr Nyquist m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att klasslärarutbildning för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske vid samtliga femton lärarhögskolor,

2. att intagningen (enligt 1) skall avse minst 48 platser årligen för utbildning av mellanstadielärare och minst 48 platser vartannat år för utbildning av lågstadielärare,

1975/76: 2198 av fröken Rogestam (c) och fröken Hörlén (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna

1. att utbildning till dietist m. m., omfattande 120 poäng, anordnas med början läsåret 1977/78,

2. att övergångsvis, under läsåren 1977/78 och 1978/79, en kompletterande utbildning till terapeutisk dietist, om 40 poäng, anordnas för i motionen nämnda grupper,

3. att för tillträde till den föreslagna utbildningen, omfattande 20 poäng, till terapeutisk dietist skall förutsättas lång praktisk erfarenhet,

1975/76: 2199 av fru Sundberg m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att för utbildning av lärare för särskolans träningsskola (gren 3:2) vid lärarhögskolan i Umeå anvisa 145 000 kr.,

2. att för utökning med fyra platser vid talpedagogutbildningen vid lärarhögskolan i Umeå anvisa 82 000 kr.,

UbU 1975/76: 26

1975/76: 2200 av herrar Wikström (fp) och Wijkman (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att intagning till teckningslärarutbildningen i Umeå inte skall ske förrän nytt underlag för dimensioneringen av teckningslärarutbildningen föreligger.

Utskottet

1. Inledning

Den första lärarhögskolan inrättades i Stockholm. Utbildningen där började läsåret 1956/57 (prop. 1954: 209, SU 1954: 189, rskr 1954: 393). Lärarhögskolan blev under den första tiden en försöksinstitution i vad gäller arbetssätt, organisation och studiegång. I början av 1960- talet inrättades lärarhögskolor i Malmö, Göteborg och Uppsala. Lärarhögskolan i Umeå kom till år 1967. År 1968 reformerades utbildningen av klasslärare och den praktisk-pedagogiska utbildningen för ämneslärare. Samtidigt inrättades ytterligare tio lärarhögskolor (prop. 1967: 4, SU 1967: 51, rskr 1967:143).

Sedan år 1968 finns det således sammanlagt 15 lärarhögskolor, nämligen för klass- och ämneslärarutbildning m. m., s. k. större lärarhögskolor, i Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och Uppsala samt för klasslärarutbildning m. m., s. k. mindre lärarhögskolor, i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö. Lärarhögskolan i Mölndal bedriver i vad avser ämneslärarlinjen en filialverksamhet förlagd till Sundstagymnasiet i Karlstad. På motsvarande sätt bedriver lärarhögskolorna i Malmö och Uppsala viss filialverksamhet i Växjö respektive Örebro. Speciallärarlinje finns vid lärarhögskolorna i Malmö, Mölndal, Stockholm och Umeå.

I propositionen 1970: 1 bilaga 10 anfördes bl. a. att en ökad samverkan mellan olika slag av lärarutbildning under den praktisk-pedagogiska utbildningen är av stor principiell och reell betydelse (SU 1970: 88, rskr 1970: 215). År 1971 inrättades vid vissa lärarhögskolor förskollärarlinje för utbildning av förskollärare (prop. 1971: 38, UbU 1971: 12, rskr 1971: 169). Ett viktigt motiv för beslutet var att det ansågs angeläget att redan inom utbildningen genom olika åtgärder öka förutsättningarna för samverkan i lärarnas yrkesutövning i förskolan och på lågstadiet.

Övriga reformer inom lärarutbildningen har gällt utbildningen av lärare inom industri och hantverk (prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 1973: 11, rskr 1973: 114), lärare inom handel och kontor (prop. 1975: 1 bil. 10, UbU 1975: 10, rskr 1975: 104) och lärare i teckning (prop. 1975:24, UbU 1975: 14, rskr 1975: 159). Försöksverksamhet med utbildning av lärare i musik och annat ämne bedrivs i Göteborg och Malmö (prop. 1971: 31, UbU 1971: 5, rskr 1971: 112). Genom riksdagsbeslut tidigare

UbU 1975/76: 26

i år skall motsvarande utbildning i musik anordnas vid Framnäs folkhögskola fr. o. m. läsåret 1976/77 (prop. 1975/76: 100, UbU 1975/76: 18, rskr 1975/76: 158). Riksdagen beslöt år 1975 att försöksverksamhet skall bedrivas med utbildning av lärare i gymnastik eller hemkunskap och annat ämne samt att det skall utredas om en motsvarande försöksverksamhet kan startas i ämnet slöjd (prop. 1975: 24, UbU 1975: 14, rskr 1975: 159).

Statsrådet Hjelm-Wallén tillkallade den 31 maj 1974 särskilda sakkunniga med uppgift att utreda lärarutbildningens mål, struktur, innehåll m. m. (1974 års lärarutbildningsutredning, LUT 74).

Den 13 januari 1975 tillkallades en departemental arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av lärarhögskoleorganisationen. Enligt riktlinjerna för gruppens arbete skulle bl. a. frågor rörande dimensionering och lokalisering på längre sikt av klass- och ämneslärarutbildningarna belysas, liksom konsekvenserna av nedläggning av dessa utbildningar på vissa orter. Förslag skulle ges om alternativ användning av lärarhögskolornas friställda resurser.

Vid behandlingen av propositionen 1975: 1 bilaga 10 i vad avsåg dimensioneringen av klass- och ämneslärarutbildningen för budgetåret 1975/76 uttalade utbildningsutskottet i sitt betänkande 1975: 10 följande.

Utskottet har inte blivit övertygat om att det är riktigt att så drastiskt sänka intagningskapaciteten för lärarhögskoleorganisationen som det nu föreslagits. Utbildningsbehovet inom undervisningsyrkena bör bedömas även från utbildningspolitisk synpunkt, t. ex. mot bakgrund av de studerandes efterfrågan på utbildning.

Större hänsyn måste också tas till prognosens osäkerhet.

Utskottet vill dessutom erinra om att 1974 års lärarutbildningsutredning har i uppdrag att långsiktigt överväga hur lärarhögskolornas befintliga resurser skall användas bl. a. för fortbildning (UbU 1974: 17, rskr 1974: 172). En ökad fortbildningsverksamhet kan komma att öka det framtida behovet av en vikarieorganisation i skolväsendet.

Vidare möter det redan i dag stora svårigheter att tillgodose behovet av behöriga vikarier för kortare tid än en termin, ett förhållande som styrkts av en förfrågan som utskottet gjort hos ett antal länsskolnämnder. Erfarenhetsmässigt vet man att det alltid föreligger ett visst behov av vikarier. Bedömningen av i vilka former detta behov skall tillgodoses kan vid förväntningar om framtida läraröverskott bli en annan än under tidigare markanta bristsituationer. Ett system med statsbidrag för reservvikarier i skolväsendet prövas för närvarande av regeringen. Ett sådant system kan få stor arbetsmarknadspolitisk effekt.

Mot bakgrund av det anförda skulle utskottet egentligen helst se att antalet intagningsplatser vid lärarhögskolorna ej nu sänktes så drastiskt. Med hänsyn till att planeringen för läsåret 1975/76 fortskridit relativt långt anser utskottet att riksdagen måste iaktta försiktighet i fråga om annan intagningskapacitet för budgetåret 1975/76 än som förutsatts i propositionen. Utskottet anser emellertid att medel bör få disponeras för ytterligare 48 platser för lågstadielärarutbildning. Utskottet förutsätter

UbU 1975/76: 26

samtidigt att den i propositionen aviserade arbetsgruppen för lärarhögskolefrågor för de därnäst följande budgetåren allvarligt överväger problem som är förenade med drastiska förändringar i intagningskapacitet och därvid bl. a. beaktar vad utskottet ovan anfört. Vidare anser utskottet att eventuella förslag om ändring av nuvarande lärarhögskoleorganisation — om vilken riksdagen fattat beslut år 1967 — bör läggas fram först efter hörande av 1974 års lärarutbildningsutredning (LUT 74). Riksdagen bör som sin mening ge utskottets uppfattning till känna för regeringen.

Den departementala arbetsgruppen överlämnade den 5 september 1975 sitt förslag (DsU 1975: 12) Rapport från arbetsgruppen för vissa lärarhögskolefrågor. Rapporten har remissbehandlats.

I sitt yttrande över rapporten konstaterar LUT 74 inledningsvis: ”LUT 74 har i första hand granskat arbetsgruppens rapport med hänsyn till frågan om de framlagda förslagens förenlighet med de förslag som LUT 74 kan tänkas stanna inför i sin bearbetning av uppdraget att utreda den framtida lärarutbildningens mål, innehåll och struktur. Av naturliga skäl har LUT 74 ännu ej hunnit fram till definitiva förslag i de nämnda huvudfrågorna, ej heller bearbetat följdfrågor som rör t. ex. utbildningens dimensionering och lokalisering. Någon ingående analys i vad gäller de framlagda förslagens förenlighet med LUT 74:s lösningsförslag är därför i nuläget ej möjlig.”

I dimensioneringsfrågan anför LUT 74 följande: ”LUT 74 vill i detta sammanhang även ta upp frågan om avvägningen mellan arbetsmarknadens behov av och de studerandes efterfrågan på utbildning av pedagogisk art. Båda faktorerna förtjänar, såsom arbetsgruppen också påpekar i sin rapport (s. 15 ff.), uppmärksammas vid ställningstaganden avseende lärarutbildningens dimensionering. Att döma av det utbild* ningsutskottet anför i sitt betänkande med anledning av proposition 1975: 1 (UbU 1975:10, s. 4) och av det som sägs i propositionen om reformeringen av högskoleutbildningen (prop. 1975: 9, s. 461) delas denna syn i princip även av regeringen och riksdagen. Enligt LUT 74:s uppfattning har departementsgruppen emellertid endast i ringa mån låtit faktorn de studerandes efterfrågan styra arbetet. En utförligare diskussion av skälen för denna avgränsning av beslutsunderlaget än den som nu presenteras i rapporten (s. 8 f.) hade varit av intresse.” Av LUT:s yttrande framgår dock att utredningen inte ser de föreslagna dimensioneringstalen som ett hinder för det fortsatta utredningsarbetet.

Beträffande lärarutbildningens lokalisering framhåller LUT 74 bl. a.: ”Under förutsättning att de av arbetsgruppen förordade dimensioneringstalen accepteras finner LUT 74 det föreslagna antalet utbildningsenheter rimligt. Vad gäller frågan om enheternas lokalisering till enskilda utbildningsorter anser sig utredningen inte ha tillräckligt underlag för att föreslå några ändringar i arbetsgruppens förslag. Utredningen vill emellertid redovisa följande synpunkter på lokaliseringsfrågan. Under senare år har

UbU 1975/76: 26

svensk lärarutbildning karaktäriserats av en strävan att till en och samma utbildningsenhet föra så många skilda lärarutbildningslinjer som möjligt. Det främsta skälet för denna fortlöpande organisatoriska samordning har varit att man därigenom skulle skapa ökade möjligheter för lärarna att redan i utbildningsskedet uppleva det gemensamma i olika lärarkategoriers uppgifter. Samordningen skulle också ge lärarna ökade möjligheter att redan i utbildningsskedet se samhället, skolan och lärarutbildningen under ett bredare perspektiv än det som enbart erfarenheter från den egna utbildningslinjen kan förmedla. Enligt LUT 74:s uppfattning främjar arbetsgruppens förslag inte denna strävan, eftersom det i varje fall på vissa av de nuvarande lärarutbildningsorterna blir fråga om ett minskat antal utbildningslinjer.”

2. Prognoser m. m.

Till grund för förslagen i den ifrågavarande propositionen 1975/76: 89 om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering m. m. ligger bedömningar av klass- och ämneslärarbehovet som föredragande statsrådet gjort med utgångspunkt i prognoser som gjordes år 1972 och som senare bearbetats.

Prognosarbetet bygger i vissa delar på kända faktorer, t. ex. årskullarnas storlek och de i tjänst varande lärarnas pensionsavgång, och i andra delar på faktorer som är mycket komplicerade och svårare att bedöma. När det gäller lärarbenägenhetsfaktorn hade således skolöverstyrelsen (SÖ) och statistiska centralbyrån (SCB), då 1972 års klasslärarprognos gjordes, mycket skiljaktiga meningar. Propositionens bedömningar, som i huvudsak sammanfaller med SÖ:s, bygger på förutsättningen att 90 procent av de nyexaminerade klasslärama och 95 procent av de nyexaminerade ämneslärarna går till läraryrket. Andra svårbedömda faktorer är kvarvarofrekvens i yrket och lärarnas yrkesaktivitet. Alternativa beräkningar visar att redan mycket små förändringar i antagandena ger betydande utslag i slutresultatet.

Bortfallet av studerande på klasslärarlinjema är under utbildningstiden stort. Examinationstalen ligger ofta avsevärt under intagningstalen.

På lärarnas arbetsmarknad har arbetstagarnas vilja att utnyttja sin rätt till partiell tjänstledighet ökat. De arbetssökandes lokala bundenhet är vidare stor.

Arbetsmarknadsläget för klasslärare synes inte svara mot prognosens förutsägelser. Ett befarat stort överskott av klasslärare har synbarligen ännu inte inträffat.

Enligt propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete skall en reservvikarieinstitution byggas upp, finansierad på så sätt att de sjukledigas sjukpenningar betalas direkt till statskassan och ej till kommun. Ifrågavarande sjukpenningbelopp beräknas uppgå till mer än 100 milj. kr. och därmed ge underlag för ett stort antal tjänster. Den aviserade reserv -

UbU 1975/76: 26

vikarieinstitutionen kommer att öka behovet av lärare främst i de kommuner där det i dag inte finns arbetssökande lärare anmälda för helårstjänst. Eftersom annat arbete än undervisning tidvis kommer att ingå i en reservvikaries tjänsteunderlag medför inrättandet av en reservvikarieinstitution att det samlade underlaget för tjänster totalt sett kommer att öka i alla kommuner.

Behovet av vikarier för utbildnings- eller fortbildningslediga lärare kommer att öka vid bifall till de förslag i propositionen 1975/76: 39 som avser fortbildning och ökad utbildning av lärare i specialpedagogik.

För läsåret 1975/76 fanns det närmare 2 700 sökande till ca 740 intagningsplatser för klasslärare. För läsåret 1975/76 fanns det mer än 2 400 sökande till 900 intagningsplatser på den allmänna grenen för praktiskpedagogisk utbildning för ämneslärare.

Det är enligt utskottet angeläget att SÖ och SCB får erforderliga resurser för ett prognosarbete som kan ge nödvändig vägledning för lärarutbildningens dimensionering. Det ankommer på myndigheterna att i sina kommande anslagsframställningar begära de medel som erfordras.

Det kan ifrågasättas om inte den låga examinationen av lärare som föredragande statsrådet föreslår bör höjas något. Utskottet återkommer till utbildningens dimensionering i det följande.

3. Praktisk-pedagogisk utbildning för ämneslärare Den

praktisk-pedagogiska utbildningen för ämneslärare omfattar för närvarande 26 ämnen, som enligt bestämmelserna i 15 kap. 4 § och 16 kap. 5 § i skolförordningen (1971: 235) kan förenas i närmare 60 ämneskombinationer. I utbildningshänseende är flera av dessa ämnen s. k. profilämnen med få lärarkandidater, t. ex. finska, latin, allmän språkkunskap, filosofi, psykologi (jfr Rapport från arbetsgruppen för vissa lärarhögskolefrågor s. 42). Förekomsten av sådana ämnen ställer särskilda krav på utbildningsorganisationen.

Intagningen till den praktisk-pedagogiska utbildningen ökade kraftigt under 1960-talet för att under åren 1968/69—1971/72 ligga så högt som ca 2 300 lärarkandidater per år. Lärarhögskolorna i Mölndal, Malmö och Uppsala anordnar praktisk-pedagogisk utbildning i Karlstad, Växjö och Örebro. Det ursprungliga motivet föi anordnande av denna utbildning var bl. a. att de större lärarhögskolorna behövde avlastas. Enligt propositionen har situationen nu förändrats så att detta motiv inte längre kvarstår. Därtill kommer att undersökningar visat att den lokala rekryteringen till den praktisk-pedagogiska utbildningen i Karlstad, Växjö och Örebro inte är sådan att den motiverar ett bibehållande av ifrågavarande utbildning på orterna.

Den departementala arbetsgruppen för vissa lärarhögskolefrågor har visat att vid en fördelning på fler än sex orter av t.ex. 450 terminsplatser på ämneslärarlinjen blir elevgrupperna i varje ämne mycket små och

3f Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 26

IJbU 1975/76: 26

att det krävs extra lärartimresurser för att uppnå tillräckligt antal studerandetimmar i alla ämnen.

För att splittringen i den praktisk-pedagogiska utbildningen skall motverkas och timunderlaget för praktisk-pedagogisk utbildning utnyttjas till fullo för i annat fall övertaliga ordinarie lärare vid nuvarande sex lärarhögskolor med ämneslärarlinje föreslås i propositionen att utbildningen vid dessa bibehålls och att den praktisk-pedagogiska utbildningen i Karlstad, Växjö och Örebro avvecklas.

I motionerna 1975/76: 2179, 1975/76: 2180, 1975/76: 2182, 1975/76: 2193 och 1975/76: 2196 yrkas att den praktisk-pedagogiska utbildningen i Karlstad, Växjö och Örebro inte avvecklas.

I propositionen föreslås en intagningskapacitet av ca 1 035 platser per år på ämneslärarlinjen. I denna siffra ingår 75 platser inom vidareutbildning av mellanstadielärare, 60 platser på folkhögskollärargrenen och 900 platser på den allmänna grenen (450 studerande per termin).

Utskottet delar regeringens uppfattning att en fördelning av det i propositionen föreslagna antalet studerande på ämneslärarlinjens allmänna gren på flera än sex orter medför nackdelar och skulle innebära en försvagning av den mycket komplicerade organisationen för praktiskpedagogisk utbildning. Utskottet anser samtidigt att ämneslärarutbildning bör vara anordnad på ytterligare en ort, nämligen Karlstad. Som en konsekvens av detta ställningstagande föreslår utskottet att medel anvisas för ca 30 intagningsplatser per termin utöver vad regeringen förordat och att dessa sålunda förläggs till Karlstad. Lärarhögskolan i Mölndal bör kunna bedriva praktisk-pedagogisk utbildning i Karlstad så länge organisatoriska och rekryteringsmässiga förutsättningar finns. Däremot tillstyrker utskottet propositionens förslag om att lärarhögskolorna i Malmö och Uppsala skall avveckla den praktisk-pedagogiska utbildning som de nu bedriver i Växjö och Örebro.

I vad gäller fördelningen av intagningsplatser för praktisk-pedagogisk utbildning mellan de större lärarhögskolorna vill utskottet stryka under angelägenheten av att det tas särskild hänsyn till att lärarhögskolan i Uppsala nu har speciella omställningssvårigheter. Övertalighetsproblemen när det gäller lärarutbildare är, som framgår av det följande, störst vid lärarhögskolorna i Uppsala, Malmö, Mölndal och Stockholm. Arbetsgruppen för vissa lärarhögskolefrågor har beträffande ämneslärarlinjen erinrat om att timplanens resurstilldelning för metodikundervisning förutsätter normalgrupper om minst 12 studerande. Om de s. k. profilämnena har färre studerande måste timmar skjutas till från andra ämnen för att profilämnena skall få fullt antal kurstimmar. För att undvika sådana situationer bör man enligt utskottet söka finna en beräkningsgrund för timresurserna som tar hänsyn till såväl antalet lärarkandidater som antalet företrädda ämnen vid respektive lärarhögskola.

UbU 1975/76: 26

13 Sammanfattningsvis tillstyrker sålunda utskottet regeringens förslag och ifrågavarande motionsyrkanden om att antagning till praktisk-pedagogisk utbildning fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske vid lärarhögskolorna i Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och Uppsala. Vidare föreslår utskottet att riksdagen beslutar att praktisk-pedagogisk utbildning skall vara lokaliserad till Karlstad i enlighet med vad som föreslagits i motionerna 1975/76: 2179, 1975/76: 2180, 1975/76: 2182 yrkandet 2, 1975/76: 2193 yrkandet 2 och 1975/76: 2196 yrkandet 1 i denna del och med av utskottet förordad intagningskapacitet. Däremot avstyrker utskottet samma motionsyrkanden såvitt gäller Växjö och Örebro. Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört om fördelning av intagningsplatser på ämneslärarlinje samt om timresurser för s. k. profilämnen.

Motionen 1975/76: 596 tar upp principfrågor som avser antagning till praktisk-pedagogisk utbildning. Bl. a. hävdas att antagning i ämneskombinationer med två moderna språk samt ett av ämnena geografi, historia och samhällskunskap inte står i överensstämmelse med skolans behov, eftersom ämneskombinationer av den arten inte främjar den integration mellan de samhällsorienterande ämnena som skall eftersträvas enligt läroplan för grundskolan (Lgr 69). Samtidigt har, säger motionärerna, intagningen i vissa ämneskombinationer nästan helt upphört, t.ex. i historia och samhällskunskap. Enligt motionärernas mening beror det sannolikt på att en stor del av utbildningsbehovet i fråga om lärare i dessa ämnen anses täckt genom att samhällsorienterande ämnen kombineras som tredje ämne med två språk i lärarutbildningen. Motionärerna begär dels att de ämneskombinationer som utgör grund för antagning till lärarhögskola ses över, dels att antalet intagningsplatser i de olika ämneskombinationerna fastställs med rimligt hänsynstagande till antalet sökande i varje ämneskombination.

Till grund för antagning till praktisk-pedagogisk utbildning ligger bestämmelserna i skolförordningen (1971: 235) om kombination av ämnen för ämnesteoretisk behörighet till ordinarie tjänst på grundskolans högstadium. Frågor om ämneskombinationer som svarar mot skolväsendets behov övervägs normalt i samband med läroplansöversyner. Av propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. framgår att grundskolans läroplan skall ses över. Vidare erinrar utskottet om att frågor om antagning till praktisk-pedagogisk utbildning på kortare sikt skall analyseras av SÖ enligt vad som framgår av propositionen 1975/76: 89 (s. 31) och att motsvarande frågor på längre sikt skall prövas av LUT 74. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1975/76: 596 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

UbU 1975/76: 26

4. Klasslärarutbildning

Utbildningen av lågstadielärare omfattar fem terminer. Varje lärarkandidat genomgår en grundkurs i vart och ett av de åtta ämnen som ingår i utbildningen, nämligen svenska, engelska, matematik, religionskunskap, hembygdskunskap, bild- och formarbete, musik och gymnastik. Vidare skall lärarkandidaten genom tillvalskurser bedriva fördjupade studier i två av ämnena. Utbildningen av mellanstadielärare omfattar sex terminer. Varje lärarkandidat genomgår grundkurs i tolv ämnen, nämligen i svenska, engelska, matematik, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi, kemi, fysik, bild- och formarbete samt ett av ämnena musik och gymnastik. Ämnesfördjupning sker i tre tillvalskurser. Härtill kommer för båda utbildningarna undervisning i metodik och pedagogik samt praktik. På grund av det stora antal ämnen som ingår i utbildningarna har klasslärarutbildningen en mycket komplicerad struktur. Mot denna bakgrund har arbetsgruppen för vissa lärarhögskolefrågor föreslagit en minimiorganisation per utbildningsenhet om 48 intagningsplatser per år på mellanstadielärarlinjen och 48 intagningsplatser vartannat år på lågstadielärarlinjen. Arbetsgruppen har vidare beträffande några lärarhögskolor förordat en basorganisation med intag om 72 mellanstadielärarkandidater per år och 48 lågstadielärarkandidater vartannat år med hänsyn till bl. a. personal, lokaler och gjorda undersökningar av sambandet mellan de utbildningssökandes hemort och val av studieort. Vid undersökningsterminen var således antalet förstahandssökande med hemort högst tre mil från lärarhögskoleorten beträffande t. ex. lärarhögskolorna i Stockholm, Mölndal och Malmö 431, 286 respektive 181. Föredragande statsrådet, som finner det angeläget att utbildningsenhet med klasslärarutbildning har tillräckligt timunderlag för olika slag av lärarutbildare och därmed förutsättningar för en väl fungerande utbildning, tillstyrker arbetsgruppens förslag om en minsta basorganisation för anordnande av klasslärarutbildning.

Utskottet delar uppfattningen att vid en lärarhögskola tjänsteunderlaget för lärarutbildama bör vara sådant att de har möjlighet att medverka i lärarutbildningens lagarbete och fortlöpande delta i planeringsprocessen. Utskottet tillstyrker alltså i princip förslaget om en minsta basorganisation. Den ger på mellanstadielärarlinjen de studerande möjlighet att välja mellan bl. a. alternativa tillvalskurser för ämnesfördjupning, tillvalskurs i svenska som främmande språk och tillvalskurs i specialpedagogik. I den praktiska verksamheten kan enligt uppgift från SÖ genom de studerandes val av ämne och genom bestämmelserna om lärartimtal för olika ämnen sådana situationer inträffa, att antalet lärartimmar något understiger antalet elevtimmar för tillvalskurserna. Denna olägenhet bör, som utskottet ser det, kunna elimineras genom att

UbU 1975/76: 26

en utbildningsenhet tilldelas erforderligt antal s. k. timmar till förfogande för att möta situationer av detta slag. Detta bör även gälla tillvalskurser på lågstadielärarlinje. När det gäller intagningstillfällen har utskottet noterat beträffande lågstadielärarlinjen att en intagning av studerande endast vartannat år kommer att belasta ämnesinstitutioner och praktikorganisation mycket ojämnt. Utskottet utgår från att det under den närmaste tiden skall vara möjligt att förutsättningslöst pröva alternativa anordningar för intagning och för undervisningens bedrivande inom den tänkta basorganisationen i syfte att eliminera de organisatoriska och pedagogiska problem som kan uppstå. Utskottet föreslår att riksdagen beträffande dels timmar till förfogande, dels alternativa anordningar för intagning m. m. vid basorganisation som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. Samtidigt avstyrker utskottet yrkandet 3 i motionen 1975/76: 2182 om viss utvärdering av effekterna av olika intagningstal för basorganisation.

I propositionen föreslås vidare en intagningskapacitet av 240 platser för lågstadielärarutbildning och 528 platser för mellanstadielärarutbildning för budgetåret 1976/77, fördelade på tio lärarhögskolor. Samtidigt föreslås att klasslärarutbildningen på fem orter avvecklas, nämligen i Falun, Härnösand, Kristianstad, Uppsala och Växjö.

I flera motioner hävdas att klasslärarutbildning även fortsättningsvis inom ramen för den i propositionen förordade intagningskapaciteten bör kunna anordnas i Falun, Härnösand, Kristianstad, Uppsala och Växjö. Andra motioner tar upp frågan om en ökad total intagningskapacitet för att bibehålla klasslärarutbildningen på alla orter. Enligt motionen 1975/76: 2182 bör antalet intagningsplatser öka på mellanstadielärarlinjen med 96 och på lågstadielärarlinjen med 72. I motionerna 1975/76: 2181 och 1975/76: 2197 föreslås en ökning med 192 platser på mellanstadielärarlinjen och med 120 platser på lågstadielärarlinjen, vilket skulle innebära möjlighet att anordna den i propositionen förordade minsta basorganisationen vid var och en av de 15 lärarhögskolorna. I den sistnämnda motionen hävdas att det med propositionens förslag blir en stor brist på utbildningsplatser i A, B, C, D, T och U län, som sägs rymma en tredjedel av landets befolkning.

Av propositionen framgår att remissopinionen är splittrad beträffande lokalisering av klasslärarutbildning. Några remissinstanser anser att den förordade totala intagningskapaciteten är så liten att utbildningen bör begränsas till sex orter för att den skall kunna bedrivas rationellt och med största möjliga utbyte för de studerande. SÖ och Sveriges lärarförbund anför betänkligheter mot förslaget om att bryta upp den fullständiga lärarhögskolan i Uppsala, som har ett rikt utbud av ämnes- och tillvalskombinationer och vars klasslärarutbildning har nära anknytning till forsknings- och utvecklingsarbete.

UbU 1975/76: 26

16 Utskottet har i det föregående under rubriken Prognoser m. m. redovisat dels arbetsmarknadsläget för klasslärare, dels vissa nya behov av lärare, dels de studerandes efterfrågan på klasslärarutbildning. Enligt utskottets uppfattning bör antalet intagningsplatser ökas med 48 på mellanstadielärarlinjen och med 24 på lågstadielärarlinjen för budgetåret 1976/77 jämfört med regeringens förslag. Sammanlagt bör det alltså finnas 576 intagningsplatser på mellanstadielärarlinjen och 264 intagningsplatser på lågstadielärarlinjen under nästa budgetår.

De 48 intagningsplatser på mellanstadielärarlinjen som utskottet föreslår utöver regeringens förslag bör förläggas till lärarhögskolan i Växjö. I Växjö finns ett förhållandevis brett utbud av utbildning inom de filosofiska fakulteternas område. Ett samspel mellan å ena sidan sådan utbildning och å andra sidan klasslärarutbildning är fruktbärande för klasslärarutbildningen. Det är vidare angeläget att utbildningsutbudet på en filialort är väl utvecklat.

De 24 intagningsplatser på lågstadielärarlinjen som utskottet föreslår utöver regeringens förslag bör förläggas till lärarhögskolan i Härnösand, som fyller en betydelsefull funktion när det gäller att utbilda lärare för delar av Norrland. På denna ort bör en intensifierad försöksverksamhet bedrivas med utbildning av lågstadielärare i begränsad skala samt av förskollärare och fritidspedagoger med syfte att finna olika former för samverkan mellan utbildningarna. En tänkbar utvecklingslinje skulle kunna vara att avpassa utbildningen av ifrågavarande lågstadielärare så att de även kan tjänstgöra inom förskolan. Om försöksverksamheten blir framgångsrik bör det vara möjligt att bedriva en motsvarande försöksverksamhet vid lärarhögskolan i Kristianstad med hänsyn till bl. a. de samverkansförsök beträffande lågstadium och förskola som bedrivs på orten.

Den för budgetåret 1976/77 föreslagna intagningskapaciteten för klasslärarutbildning avser enligt propositionen inte — som arbetsgruppen för vissa lärarhögskolefrågor förutsatte — den närmaste tioårsperioden utan den närmaste tidsperioden (prop. s. 28). Utskottet uppfattar detta så att frågor om intagningskapacitet för klasslärarutbildning bör kunna aktualiseras i samband med det årliga budgetarbetet.

Om utbildningen i landet av klasslärare behöver ökas, bör enligt utskottets mening ökningen förläggas till högskola, vars klasslärarutbildning nu avsevärt minskats eller helt avvecklats.

Utskottet vill slutligen stryka under att de närmaste åren för lärarhögskoleorganisationens del bör betraktas som en övergångstid innan förslag från LUT 74 och barnstugeutredningen hunnit resultera i konkreta utbildningar.

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till propositionen

UbU 1975/76: 26

1975/76: 89 och motionerna 1975/76: 2179, 1975/76: 2181 yrkandet 1, 1975/76:2182 yrkandet 1, 1975/76:2193 yrkandet 1, 1975/76:2196 yrkandena 1 och 2 samt 1975/76: 2197 yrkandet 1, motionerna såvitt nu är i fråga, beslutar att antagning till klasslärarutbildning fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske vid lärarhögskolorna i Gävle, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm och Umeå. Utskottet tillstyrker också motionsförslagen om klasslärarutbildning i Växjö och föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om försöksverksamhet i Härnösand.

5. Speciallärarutbildning

Speciallärarlinje finns vid lärarhögskolorna i Malmö, Mölndal, Stockholm och Umeå.

I tre motioner tas upp frågor om s. k. särskild utbildning av speciallärare, utbildning av lärare för särskolans träningsskola m. m. och inrättande av speciallärarlinje.

Den särskilda utbildningen av speciallärare består av en decentraliserad del samt en avslutande del vid lärarhögskolas speciallärarlinje. Under den decentraliserade delen, som omfattar ett läsår, bedriver den studerande självstudier och fullgör praktik i egen tjänst med viss handledning av metodiklektor. Även två teorikurser vid lärarhögskola om vardera tre veckor ingår i den decentraliserade utbildningsdelen. I propositionen föreslås att särskild speciallärarutbildning ånyo anordnas, att den decentraliserade delen av utbildningen för budgetåret 1976/77 sker vid bl. a. lärarhögskolorna i Linköping och Växjö och att utbildningens sista termin härvid förläggs till Stockholm och Malmö.

I motionen 1975/76: 2181 yrkandet 2 föreslås att till lärarhögskolorna i Linköping och Växjö också skall förläggas den avslutande terminen i den särskilda utbildningen av speciallärare.

Tanken bakom organisationen av den särskilda speciallärarutbildningen är att denna organisation skall vara en tillfällig anordning i regioner med kartlagt behov av behöriga speciallärare. Särskild speciallärarutbildning har således kunnat anordnas vid flera lärarhögskolor utan att det därför varit nödvändigt att bygga upp en speciallärarlinje med särskilda institutioner i specialpedagogik på respektive ort. Med hänvisning till det redovisade syftet med den i propositionen föreslagna särskilda utbildningen av speciallärare avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2181 yrkandet 2.

SÖ har i anslagsframställningen för budgetåret 1976/77 begärt medel för tolv intagningsplatser för utbildning av lärare för särskolans trä -

UbU 1975/76: 26

ningsskola och fyra intagningsplatser för talpedagogutbildning vid lärarhögskolan i Umeå. I motionen 1975/76: 2199 yrkas att skolöverstyrelsen skall få de begärda medlen.

Behovet av lärare för särskolans träningsskola är stort. Detsamma gäller behovet av talpedagoger. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen 1975/76: 2199 om ytterligare 16 intagningsplatser på speciallärarlinjen vid lärarhögskolan i Umeå.

Slutligen har i motionen 1975/76: 2194 föreslagits att en speciallärarlinje skall förläggas till Växjö.

Enligt propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. bör en kraftig utbyggnad ske av utbildningskapaciteten i vad gäller lärare med särskild utbildning i specialpedagogik. I denna proposition föreslås att antalet intagningsplatser ökas med ca 300 på befintliga speciallärarlinjer. I propositionen 1975/76: 89 beräknas nu medel för denna utökade utbildning.

Om hela det i propositionen 1975/76: 39 föreslagna tillskottet av intagningsplatser för speciallärarutbildning skulle förläggas till de nuvarande orterna med speciallärarlinje skulle studerandeantalet där bli stort och göra det svårt att anordna en pedagogiskt godtagbar utbildning. Mot denna bakgrund anser utskottet att speciallärarutbildning fr. o. m. läsåret 1976/77 om möjligt bör anordnas även på andra högskoleorter än Malmö, Mölndal, Stockholm och Umeå, t. ex. Uppsala och Örebro. I vad gäller lokaler för lärarutbildning blir sådana genom den redan påbörjade avvecklingen av klasslärarutbildning omgående tillgängliga vid lärarhögskolan i Uppsala. Utskottet, som tillstyrker den i propositionen 1975/76: 39 föreslagna ökningen av antalet intagningsplatser för speciallärarutbildningen, föreslår att riksdagen med anledning av yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2194 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande speciallärarutbildning på ytterligare orter.

6. F ö r sk ollar ar - och fritidspedagogutbildning

Riksdagen beslöt år 1975 om reformering av högskoleutbildningen m. m. (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Förskollärarutbildning och fritidspedagogutbildning är genom nyssnämnda riksdagsbeslut högskoleutbildningar.

För budgetåret 1976/77 föreslås sammanlagt ca 6 000 intagningsplatser för förskollärare och fritidspedagoger. Avsikten är att den särskilt höga intagningskapaciteten för dessa utbildningar skall bibehållas under en femårsperiod och därefter successivt minskas.

För förskollärarutbildningen finns innevarande budgetår ca 3 000 intagningsplatser. Utbildningskapaciteten föreslås i propositionen öka

UbU 1975/76: 26

med ca 1 250 platser för budgetåret 1976/77. Ca 360 intagningsplatser avses för en kortare utbildning om 50 veckor för sökande, som har barnskötarutbildning och minst fyra års yrkeserfarenhet från förskola. Denna senare utbildning kommer enligt förslaget att förläggas huvudsakligen till storstadsområden, där utbildningssökande vuxna företrädesvis finns.

I motionen 1975/76: 2192 yrkandet 3 begärs att antalet platser för förskollärarutbildning skall ökas med ca 800 utöver regeringens förslag.

I motionen 1975/76:2184 hemställs att till Halmstad förläggs två intagningsklasser för förskollärarutbildning och en intagningsklass för fritidspedagogutbildning.

Sedan läsåret 1973/74 har till Halmstad varit förlagd en klass för förskollärarutbildning om 50 veckor för sökande som har yrkeserfarenhet.

I Halmstad anordnas därjämte innevarande år fritidspedagogutbildning om 50 veckor inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. Enligt utskottets uppfattning bör ytterligare en intagningsklass för förskollärarutbildning förläggas till Halmstad under nästa budgetår. Riksdagen bör med anledning av motionen 1975/76: 2184 ge denna uppfattning till känna för regeringen. Det totala antalet intagningsklasser för förskollärarutbildning bör ökas med 24 platser i förhållande till regeringens förslag. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1975/76: 2192 yrkandet 3 i vad det avser en ytterligare ökning av förskollärarutbildningen.

Yrkandet 3 i motionen 1975/76: 2196 om ett uttalande beträffande de framtida formerna för planering av förskollärarutbildningens dimensionering avstyrker utskottet.

I motionen 1975/76: 2192 yrkandet 1 begärs att nuvarande tvååriga utbildning till förskollärare utvidgas till en treårig utbildning och att barnskötarutbildningen på sikt ersätts av förskollärarutbildning.

Riksdagen bör avslå detta motionsyrkande med hänvisning till att bamstugeutredningen i betänkandet (SOU 1975: 94) Utbildning i samspel lagt fram förslag beträffande innehåll och omfattning av förskollärar-, bamskötar- och fritidspedagogutbildningarna samt att betänkandet för närvarande remissbehandlas.

Fritidspedagogutbildning finns för närvarande dels som en tvåårig specialkurs i gymnasieskolan, dels som en 50-veckors bristyrkesutbildning inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. Den senare utbildningen är avsedd för vuxna studerande med erfarenhet av arbete bland barn i skolåldern. Sammanlagt har fritidspedagogutbildningen innevarande budgetår drygt 800 intagningsplatser. Vid lärarhögskolorna och två förskoleseminarier bör enligt propositionen fr. o. m. budgetåret 1976/77 finnas ca 1 000 intagningsplatser för fritidspedagogutbildning. Av det föreslagna antalet intagningsplatser avses ca 290 för en kortare utbildning om 50 veckor för sökande med lång erfarenhet av och/eller

UbU 1975/76: 26

annan utbildning för arbete bland barn och ungdomar. Övriga intagningsplatser avser tvåårig utbildning.

Enligt motionen 1975/76: 2192 yrkandet 7 bör antalet intagningsplatser för fritidspedagogutbildning för nästa budgetår ökas med ca 550 utöver regeringens förslag och enligt motionen 1975/76:2184 med 24 platser.

Utskottet tillstyrker regeringens dimensioneringsförslag samt avstyrker motionerna 1975/76: 2184 i denna del och 1975/76: 2192 yrkandet 7 med hänvisning till den ökning med ca 1 000 platser av intagningskapaciteten för fritidspedagogutbildning som föreslås i propositionen.

Frågor om förskollärar- och fritidspedagogutbildningens lokalisering samt resurserna för anordnande av sådan utbildning i Borås och Växjö tas upp i motionerna 1975/76: 2191 och 1975/76: 2194.

Förskollärarutbildning avses under nästa budgetår anordnas på 21 orter i landet. Fritidspedagogutbildning anordnas för närvarande i gymnasieskolan på elva orter. Vidare anordnas fritidspedagogutbildning inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen på några orter. Förslagen i förevarande proposition innebär en lokalisering av sådan utbildning till åtta nya orter. Kravet på en lämplig geografisk spridning av ifrågavarande utbildningar måste anses väl tillgodosett genom de lokaliseringsförslag som finns i propositionen.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna 1975/76: 2191 och 1975/76: 2194 yrkandet 2.

7. Frågor som avser personalen inom lär ar hö gskoleorganisationen De

preliminära beräkningar som gjorts inom SÖ i mars 1976 beträffande antalet övertaliga ordinarie eller extra ordinarie lärarutbildare visar — under de förutsättningar som anges i propositionen — att antalet övertaliga lärare varierar mycket från lärarhögskola till lärarhögskola. Vid de mindre lärarhögskolor som enligt propositionen skall ta in studerande till klasslärarutbildning kommer tjänstgöring i stort sett att kunna beredas ordinarie och extra ordinarie lärare. När förskolläraroch fritidspedagogutbildningarna kommer att vara fullt utbyggda beräknas övertaligheten där vara närmast obefintlig. De mindre lärarhögskolor som enligt propositionen inte skall ta in studerande till klasslärarutbildning beräknas däremot få en övertalighet om 1—6 ordinarie och extra ordinarie lärarutbildare läsåret 1976/77 och 8—13 sådana lärare läsåret 1978/79 då den planerade avvecklingen genomförts. Vid de större lärarhögskolorna kommer övertaligheten att vara av en helt annan storleksordning. Lärarhögskolan i Uppsala beräknas således få en övertalighet under läsåret 1976/77 som överstiger den sammanlagda

UbU 1975/76: 26

övertaligheten vid samtliga mindre lärarhögskolor. Lärarhögskolorna i Linköping och Umeå beräknas däremot inte få några större övertalighetsproblem. Beträffande lärarhögskolorna i Malmö, Mölndal och Stockholm uppstår stora övertalighetsproblem. De preliminära beräkningarna för de sistnämnda högskolorna avser läsåret 1976/77. Underlag för beräkningar avseende situationen under läsåret 1978/79 föreligger ännu inte.

Redovisningen av övertaligheten vid lärarhögskolorna i det föregående medtar inte de lärarutbildare som innehar extra tjänst som lektor m. m.

Enligt propositionen är det angeläget att skapa gynnsamma förutsättningar för att lärarhögskolepersonalens kunskaper och erfarenheter skall komma till användning även fortsättningsvis. När det gäller frågan om utnyttjande av lärarhögskolornas administrativa och pedagogiska resurser för nya utbildningsuppgifter är det, som utskottet ser det, inte möjligt att genom generella riktlinjer beträffande olika personalgrupper fastställa den enskilda lärarutbildarens lämplighet för den ena eller andra uppgiften inom den ändrade lärarhögskoleorganisationen. Självfallet måste bedömningar göras lokalt i det särskilda fallet.

I propositionen begär regeringen bemyndigande att vidta erforderliga åtgärder beträffande den personal som blir övertalig som en följd av propositionens förslag. Utskottet, som erinrar om vad som i det föregående uttalats beträffande s. k. timmar till förfogande för tillvalskurser i vissa fall och om vad utskottet i betänkandet UbU 1975/76: 21 uttalat beträffande timmar för stödundervisning m. m. i matematik och naturvetenskapliga ämnen, anser att riksdagen bör ge regeringen det begärda bemyndigandet. Utskottet erinrar vidare om vad som anförts i betänkandet UbU 1975: 10 om uppdragsutbildning m. m. som medel för att öka tjänsteunderlaget för lärarhögskolornas personal. Det är en uppgift för lärarhögskolorna att ta de initiativ som behövs.

SÖ räknar med att ca 35 förskollärare bör utbildas till seminarielärare. För fritidspedagogutbildningen räknar SÖ med ungefär samma nyrekryteringsbehov av fritidspedagoglärare. Vidare räknar SÖ med ett behov av ytterligare ungefär 200 praktikhandledare för förskollärarutbildningen. För fritidspedagogutbildningen är behovet av handledare ungefär lika stort. I enlighet med regeringens förslag i tilläggsbudget I (prop. 1975/76:25) har riksdagen i december 1975 beslutat (UbU 1975/76: 16, rskr 1975/76: 76) att utbildning av lärarutbildare skall komma till stånd våren 1976. För tjänstgöring inom de utökade fritidspedagog- och förskollärarutbildningarna skall således utbildas ungefär 80 fritidspedagoger och förskollärare. För handledare inom dessa utbildningar skall tolv kurser anordnas våren 1976. Dessutom har medel beräknats till en utbildning av de lärare inom nuvarande klasslärarutbildning som

UbU 1975/76: 26

önskar gå över till tjänstgöring inom fritidspedagog- eller förskollärarutbildningen. Utbildningens syfte skall vara att ge en allmän orientering om förskole- och fritidsverksamheten och om huvudpunkterna i förskolereformen samt en viss praktisk erfarenhet av arbetet i heltids- och deltidsförskola och fritidshem liksom i förskollärar- och fritidspedagogutbildning. Utbildningstiden skall omfatta tio veckor. Därav skall ungefär åtta veckor ägnas åt fältstudier vid fritidshem, förskola, fritidspedagog- och förskollärarutbildning.

Den av riksdagen med anledning av regeringens förslag i tilläggsbudget I för budgetåret 1975/76 beslutade kapaciteten för utbildning av lärare för förskollärar- och fritidspedagogutbildningama är avpassad till den föreslagna dimensioneringen av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen 1975/76: 2192.

Det är angeläget att klasslärarutbildare som skall tjänstgöra inom förskollärar- och fritidspedagogutbildningen bereds tillfälle att genomgå erforderlig fortbildning för den nya uppgiften. Utskottet vill beträffande den fortsatta fortbildningsverksamheten tillägga att det är angeläget att SÖ för ändamålet får de ekonomiska resurser som behövs för att ge utbildningen en tillfredsställande kvalitet. Det ankommer på SÖ att begära erforderliga medel.

8. T eckningslärarutbildning m. m.

Den årliga intagningskapaciteten vid teckningslärarinstitutet i Stockholm är för närvarande 72 studerande. Regeringen uppdrog i juli år 1975 åt SÖ att, efter samråd med bl. a. organisationskommittén för Umeå högskoleregion, avge förslag till bestämmelser för organisationen av den av statsmakterna beslutade utbildningen av teckningslärare i Umeå (prop. 1975: 24, UbU 1975: 14, rskr 1975: 159). Det lokala ansvaret för teckningslärarutbildningen i Umeå under det första året ligger enligt statsmakternas beslut på lärarhögskolan i Umeå. Enligt nyssnämnda uppdrag skulle SÖ också redovisa alternativa kostnadsberäkningar för en kapacitet om dels 24, dels 48 och dels 72 intagningsplatser samt ange vilken kapacitet som är önskvärd med hänsyn till utbildningsbehovet.

I skrivelse till regeringen i oktober 1975 har SÖ föreslagit bl. a. att 24 studerande antas till den utbildning i Umeå som avses börja höstterminen 1976. Vidare har SÖ för budgetåret 1977/78 föreslagit att antagningen till teckningslärarinstitutet minskas med 24 platser och att utbildningskapaciteten i Umeå i stället ökas i motsvarande mån.

Enligt propositionen 1975/76: 89 bör teckningslärarutbildning starta i Umeå budgetåret 1976/77 och 24 studerande antas till utbildning under detta år.

UbU 1975/76: 26

23 I motionerna 1975/76: 2192 yrkandet 6 och 1975/76: 2200 begärs att teckningslärarutbildning inte startas i Umeå förrän kompletterande undersökningar föreligger som visar att det årliga utbildningsbehovet är större än nuvarande 72 intagningsplatser vid teckningslärarinstitutet i Stockholm. Enligt motionen 1975/76: 2195 yrkandet 1 bör utbildningen av teckningslärare vara så dimensionerad att de utbildade kan erbjudas arbete efter genomgången utbildning. I motion 1975/76: 2183 föreslås att intagningen till teckningslärarinstitutet minskas med 24 platser för budgetåret 1976/77 och att teckningslärarutbildning med 24 platser startar i Umeå.

Enligt föredragande statsrådet bör SÖ inför slutliga ställningstaganden beträffande dimensioneringen av teckningslärarutbildningen för budgetåret 1977/78 redovisa ytterligare undersökningar av tillgången på lärare och av utbildningsbehovet. Med hänvisning härtill och till tidigare av riksdagen fattade beslut beträffande en teckningslärarutbildning i Umeå tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna 1975/76: 2183, 1975/76: 2192 yrkandet 6, 1975/76: 2195 yrkandet 1 och 1975/76: 2200.

Likaledes avstyrker utskottet motionerna 1975/76: 2192 yrkandet 5 och 1975/76: 2195 yrkandet 2. Utskottet erinrar om att regeringen i propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. lagt fram förslag om en s. k. förstärkningsresurs. Avsikten med denna resurs är att den skall kunna användas för de behov som man lokalt finner angelägna att tillgodose.

I motionen 1975/76: 2174 yrkandet 2 föreslås att utbildning i musik eller i andra ämnen anordnas i Härnösand.

Den regionala organisationskommittén för Umeå högskoleregion har att göra överväganden av det slag som motionärerna begär. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att vissa kompetensgivande kurser i musik eller gymnastik för mellanstadielärare — beträffande vilka riksdagen år 1975 gjorde ett uttalande (UbU 1975: 10, rskr 1975: 104) — bör inom ramen för SÖ:s utbildningsverksamhet kunna anordnas med medel från anslaget till lärares fortbildning eller, liksom viss annan kompetensgivande utbildning för mellanstadielärare, från anslaget till särskilda lärarutbildningsåtgärder. Det är SÖ som beslutar om utbildningsverksamhetens lokalisering.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/ 76: 2174 yrkandet 2.

9. Dietistutbildning. Vä vlärarutbildning

Vid seminarierna för huslig utbildning i Göteborg och Uppsala anordnas på särskild linje utbildning om fyra terminer till ekonomiföreståndare för bl. a. sjukhus och storhushåll. Utbildning av internatföre -

UbU 1975/76: 26

ståndare sker för närvarande i specialkurs i gymnasieskolan. SÖ har på grundval av den s. k. dietistutredningens förslag i skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 mars 1974 hemställt att en utbildning till dieti s t skall få anordnas omfattande studiekurser om sammanlagt 100 poäng, vartill kommer en specialisering om 20 poäng för administrativ eller terapeutisk dietist. Denna utbildning eller delar av den förutsattes ersätta ekonomi- och internatföreståndarutbildningama.

Enligt riksdagens beslut våren 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) skall de utbildningar som är förlagda till nuvarande seminarier för huslig utbildning ingå i högskolan från den 1 juli 1977.

Försöksverksamhet med utbildning i kostkunskap för lärare i hemkunskap m. m. skall läsåret 1977/78 påbörjas i Umeå (prop. 1975:24, UbU 1975:14, rskr 1975: 159). I Umeå finns för närvarande inte materiella resurser för ekonomiföreståndarutbildning. En dietistutbildning bör därför enligt propositionen 1975/76: 89 inte knytas till utbildningen i kostkunskap i Umeå utan anordnas annorstädes.

I propositionen föreslås att under budgetåret 1976/77 vissa kompletterande kurser om 20 veckor anordnas för ekonomiföreståndare och hushållslärare som tjänstgör som dietister eller som är intresserade av sådan tjänstgöring. Enligt samma proposition skall vidare berörda myndigheter se över ekonomiföreståndarutbildningen. Översynen, som skall göras med beaktande av bl. a. SÖ:s förslag till grundutbildning av dietister, avser även utbildningen av internatföreståndare.

I motionen 1975/76:2198 hemställs att en utbildning till dietist anordnas med början läsåret 1977/78 inom ramen för den nya högskolan samt att övergångsvis under läsåren 1977/78 och 1978/79 — innan studerande från den nya dietistutbildningen hunnit utbildas — en kompletterande kurs om 40 poäng till terapeutisk dietist kommer till stånd. För tillträde till de kortare utbildningarna om 20 veckor som föreslås i propositionen för läsåret 1976/77 förutsätter motionärerna lång praktisk erfarenhet.

Vid behandlingen av propositionen 1975: 24 var utskottet av den uppfattningen att det var angeläget att den föreslagna utbildningen av dietister kom till stånd snarast möjligt (UbU 1975:14).

Enligt utskottet bör erfarenheterna från utbildningsverksamheten under budgetåret 1976/77 få visa om de kompletterande kurserna om 20 veckor för redan utbildade ekonomiföreståndare och hushållslärare behöver förlängas. Utskottet förutsätter beträffande utformningen av den slutliga, mer sammanhängande utbildningen att det aviserade översynsarbetet skall utgå från dietistutredningens förslag och avse även överväganden om påbyggnadskursemas innehåll och hur de skall kombineras. Enligt utskottets mening bör det utredningsarbete som återstår bedrivas skyndsamt. Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge till känna för regeringen vad utskottet anfört med anledning av motionen 1975/76: 2198.

UbU 1975/76: 26

25 Vid seminariet för huslig utbildning i Stockholm fanns i början av 1970-talet en vävinriktad gren av textillärarlinjen. Den sista antagningen till den vävinriktade grenen ägde rum inför läsåret 1972/73, då tolv sökande togs in. Seminariet i Stockholm upphörde den 1 juli 1975 (prop. 1972: 1 bil. 10, UbU 1972: 7, rskr 1972: 96).

Det finns enligt motionen 1975/76: 2092 en efterfrågan på utbildade vävlärare från bl. a. hemslöjdsföreningar som bedriver verksamhet på vävningens område. Motionärerna begär förslag om ett återupptagande av den nedlagda vävlärarutbildningen.

Lärarutbildningskommittén har lagt fram betänkandena (SOU 1972: 92 och 93) Fortsatt reformering av lärarutbildningen (del I) och Förslag till studieplaner (del II). Efter beslut av riksdagen (prop. 1975: 24, UbU 1975: 14, rskr 1975:159) har regeringen den 18 december 1975 uppdragit åt SÖ att anordna en försöksutbildning i slöjd (textilslöjd respektive trä- och metallslöjd) m. m. Studierna i slöjd avses omfatta dels kurser om 60 poäng, dels sådan påbyggnadskurs om 20 poäng som ger ämnesteoretisk behörighet för undervisning i textilkunskap i gymnasieskolan. Överstyrelsen bör, heter det i uppdraget, även ta ställning till i vilken omfattning andra påbyggnadskurser om 20 poäng skall anordnas. Utskottet, som har uppfattningen att det är väsentligt att även personer utbildas som kan undervisa i vävning inom studieförbundens och hemslöjdsföreningarnas kursverksamhet, anser att SÖ vid fullgörande av sitt nyssnämnda uppdrag även bör lämna förslag hur det behov av utbildning på vävningens område som berörs i motionen 1975/ 76: 2092 skall tillgodoses. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet med anledning av motionen 1975/76: 2092 anfört om utbildning på vävningens område.

10. Vårdlärarutbildning

De av riksdagen år 1968 godtagna riktlinjerna för vidareutbildning av sjuksköterskor m. m. (prop. 1968: 66, SU 1968: 108, rskr 1968: 259) innebär bl. a. att statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIHUS) huvudsakligen skall svara för utbildning av lärare för vårdområdet.

SÖ har hösten 1975 redovisat viss brist på vårdyrkeslärare. Mot denna bakgrund beräknar regeringen i propositionen 1975/76: 89 medel för 13 lärarkurser om tre terminer, dvs. en ökning med en kurs i förhållande till SÖ:s förslag och jämfört med innevarande budgetår. Tre av dessa kurser avses för nu verksamma obehöriga lärare som tjänstgör vid skolor som har särskilt stor brist på behöriga lärare. I övrigt föreslås oförändrat tre fortbildningskurser avseende ämnesfördjupning och en lärarkurs om 19 veckor.

I motionen 1975/76: 592 hemställs om åtgärder för en väsentlig utökning av kapaciteten vid SIHUS i vad gäller utbildning av lärare för sjuksköterskeskolorna.

UbU 1975/76: 26

26 Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsberäkning under förslagsanslaget till SIHUS och föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anordnandet av kurser vid SIHUS. Genom den av utskottet sålunda tillstyrkta utökningen av lärarutbildningen vid SIHUS torde yrkandet 2 i motionen 1975/76: 592 delvis vara tillgodosett, varför yrkandet avstyrks.

11. övriga lär arutbildningsfrågor

I motionen 1975/76:1407 föreslås att de graderade betygen inom lärarutbildningen slopas.

Ett slopande av de graderade betygen inom klasslärarutbildningen och den praktisk-pedagogiska utbildningen för ämneslärare förutsätter att man finner andra lösningar för tjänstetillsättningen i skolväsendet än de nuvarande formerna. Befordringsgrunderna vid tillsättning av lärartjänst är enligt skolförordningen undervisningsskicklighet, ämneskunskaper och längden av väl vitsordad tjänstgöring. Finns t. ex. inte längre möjlighet att åberopa goda vitsord enligt den första befordringsgrunden, kvarstår som befordringsgrunder endast ämneskunskaper och tjänsteår, vilket skulle göra det svårt för sådana sökande som inte har möjlighet att åberopa många tjänsteår att erhålla eftertraktade lärartjänster. Med hänvisning till gällande bestämmelser och till att LUT 74 har i uppdrag att överväga betygsfrågorna inom lärarutbildningen föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1975/76: 1407.

Frågan om könskvotering vid intagning till lågstadielärarutbildning och förskollärarutbildning tas upp i motionen 1975/76: 1434.

Utskottet framhöll år 1971 med anledning av motionen 1971: 382 att könskvotering inte ensam kan lösa de problem som är förenade med den traditionella synen på könsrollerna. Utskottet anförde vidare: ”Sådan kvotering kan endast i viss mån förhindra i och för sig icke önskvärda skevheter i fördelningen mellan män och kvinnor på olika utbildningsvägar. Utskottet får vidare erinra om att statsutskottet i sitt utlåtande 1970: 88 förutsatte att de problem som var förknippade med en eventuell könskvotering ingående penetrerades och framhöll att förutsättningarna och konsekvenserna måste vara klarlagda och redovisade innan beslut fattades av de ansvariga instanserna. Under förutsättning att synpunkterna i detta uttalande beaktas vill utskottet inte motsätta sig begränsad försöksverksamhet med könskvotering.” (UbU 1971:3, rskr 1971: 84.)

Vid behandlingen förra året av motionen 1975: 1390 om förbud mot könskvotering föreslog utskottet avslag på motionen med motiveringen att utskottet noterat att kompetenskommittén i sitt betänkande inte gjort några uttalanden om att nuvarande försöksverksamhet med könskvotering borde ökas ut (UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Riksdagen biträdde utskottets förslag. Utskottet vill beträffande den nu aktualiserade frågan

UbU 1975/76: 26

om könskvotering anföra följande.

Frågan om könskvotering måste ses i ett större sammanhang och kan inte diskuteras enbart beträffande lågstadielärare och förskollärare. Utskottet vill vidare erinra om att en fördelning av t. ex. 40 procent av en linjes intagningsplatser på ett visst kön skulle beträffande t. ex. lågstadielärarlinjen, som endast har 200—300 platser, kunna få inte önskade konsekvenser för de kvinnliga sökandena. Samtidigt vill utskottet uttrycka önskemålet att fler män engageras i förskoleverksamheten. Den centrala organisationskommittén för högskoleutbildning (H 75) överväger för närvarande frågor om intagning till högskolan. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1975/76: 1434.

Svenska Montessoriföreningen har i skrivelse till regeringen begärt anordnande av en försöksverksamhet med utbildning av lärare i montessoripedagogik som skulle bygga på förslag från LUT 74. I yttrande över skrivelsen har LUT 74 anfört bl. a. att det inte kan tillhöra dess uppgifter att lägga fram förslag till en utbildning i montessoripedagogik. LUT 74 strävar dock, heter det, efter att uppmärksamma och ta till vara goda idéer, erfarenheter och synsätt som förs fram från olika håll. Montessoripedagogiken utgör därvid ett värdefullt bidrag till det material LUT 74 har att utgå ifrån i sitt arbete.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/ 76:1408, som avser tilläggsdirektiv till LUT 74 beträffande infogande av en utbildning av montessoripedagoger i den svenska lärarutbildningen.

I brev den 8 november 1974 har Kungl. Maj:t utfärdat bestämmelser om ansvarsåtagande för staten vid viss arbetsmarknadsutbildning m. m. (prop. 1974: 87, InU 1974: 12, rskr 1974: 245). I prop. 1975: 1 (bil. 10 s. 189, UbU 1975: 4, rskr 1975: 49) inhämtade regeringen riksdagens bemyndigande att besluta om ansvarsåtagande för staten vid specialskolans praktiska yrkesorientering. Föredragande statsrådet finner det motiverat att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att på liknande sätt besluta även om statens ansvar för skada som under s. k. samhällsinriktad praktik orsakas av studerande inom lärarutbildning. Motsvarande bör i förekommande fall gälla för lärare under fortbildning. Utskottet föreslår att riksdagen lämnar det begärda bemyndigandet.

12. Anslagsberäkningar för budgetåret 1976/77

Utskottet har i det föregående förordat en viss ökning av antalet intagningsplatser vid lärarhögskolorna och beräknar kostnaden härför till avrundat 2,5 milj. kr. Anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. bör räknas upp med 2 milj. kr. och anslaget Lärarhögskolorna: Driftkostnader med 500 000 kr. Regeringens övriga i propositionen redovisade förslag till anslag för budgetåret 1976/77 tillstyrker utskottet.

UbU 1975/76: 26

13. Hemställan Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande ämneslärarutbildningen beslutar att antagning till ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska del fr. o. m. budgetåret 1976/77 tills vidare skall ske vid lärarhögskolorna i Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och Uppsala,

2. att riksdagen beträffande fortsatt ämneslärarutbildning i Karlstad med avslag på propositionen 1975/76: 89 samt med bifall till motionerna 1975/76:2179, 1975/76:2180, 1975/76:2182 yrkandet 2, 1975/76: 2193 yrkandet 2 och 1975/76: 2196 yrkandet 1 beslutar att antagning till ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska del fr. o. m. budgetåret 1976/77 tills vidare skall ske i Karlstad,

3. att riksdagen beträffande fortsatt ämneslärarutbildning i Växjö avslår motionerna 1975/76:2179, 1975/76:2180, 1975/76: 2182 yrkandet 2, 1975/76: 2193 yrkandet 2 och 1975/76: 2196 yrkandet 1,

4. att riksdagen beträffande fortsatt ämneslärarutbildning i Örebro avslår motionerna 1975/76: 2179, 1975/76: 2180, 1975/76: 2182 yrkandet 2, 1975/76: 2193 yrkandet 2 och 1975/76: 2196 yrkandet 1,

5. att riksdagen beträffande dimensioneringen av ämneslärarutbildningen bemyndigar regeringen att på grundval av vad utskottet förordat, bl. a. i vad avser Karlstad, besluta om antalet intagningsplatser,

6. att riksdagen beträffande fördelningen av intagningsplatser på ämneslärarlinjen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. att riksdagen beträffande timresurser för s. k. profilämnen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. att riksdagen beträffande antagning till praktisk-pedagogisk utbildning avslår motionen 1975/76: 596,

9. att riksdagen beträffande timmar till förfogande i klasslärarutbildningen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. att riksdagen beträffande alternativa anordningar för intagning m. m. i vad gäller basorganisationen för klasslärarutbildning som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

11. att riksdagen beträffande klasslärarutbildningen beslutar att antagning till klasslärarutbildning fr. o. m. budgetåret 1976/77 tills vidare skall ske vid lärarhögskolorna i Gävle, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm och Umeå,

UbU 1975/76: 26

12. att riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Falun avslår motionerna 1975/76:2173, 1975/76:2179, 1975/76:2181 yrkandet 1, 1975/76: 2182 yrkandet 1, 1975/76: 2193 yrkandet 1, 1975/76: 2196 yrkandena 1 och 2 samt 1975/76: 2197 yrkandena 1 och 2,

13. att riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Kristianstad avslår motionerna 1975/76: 783, 1975/76: 2179, 1975/76: 2181 yrkandet 1, 1975/76: 2182 yrkandet 1, 1975/76: 2193 yrkandet 1, 1975/76: 2196 yrkandena 1 och 2 samt 1975/76: 2197 yrkandena 1 och 2,

14. att riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Växjö med avslag på propositionen 1975/76: 89 och med anledning av motionerna 1975/76:2179, 1975/76:2181 yrkandet 1, 1975/ 76: 2182 yrkandet 1, 1975/76: 2193 yrkandet 1, 1975/76: 2196 yrkandena 1 och 2 samt 1975/76: 2197 yrkandena 1 och 2 beslutar att antagning till klasslärarutbildning fr. o. m. budgetåret 1976/77 tills vidare skall ske vid lärarhögskolan i Växjö,

15. att riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Uppsala avslår motionerna 1975/76:2179, 1975/76:2181 yrkandet 1, 1975/ 76: 2182 yrkandet 1, 1975/76: 2193 yrkandet 1, 1975/76: 2196 yrkandena 1 och 2 samt 1975/76: 2197 yrkandena 1 och 2,

16. att riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Härnösand med anledning av motionerna 1975/76: 2174 yrkandet 1, 1975/ 76: 2179, 1975/76: 2181 yrkandet 1, 1975/76: 2182 yrkandet 1, 1975/76: 2193 yrkandet 1, 1975/76: 2196 yrkandena 1 och 2 samt 1975/76: 2197 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om försöksverksamhet i vad gäller lågstadielärarutbildning,

17. att riksdagen beträffande dimensioneringen av klasslärarutbildningen bemyndigar regeringen att på grundval av vad utskottet förordat, bl. a. i vad avser Härnösand och Växjö, besluta om antalet intagningsplatser,

18. att riksdagen beträffande viss utvärdering avslår motionen 1975/76: 2182 yrkandet 3,

19. att riksdagen beträffande särskild utbildning av speciallärare avslår motionen 1975/76: 2181 yrkandet 2,

20. att riksdagen beträffande ett ökat antal intagningsplatser på speciallärarlinjen vid lärarhögskolan i Umeå med bifall till motionen 1975/76: 2199 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. att riksdagen beträffande anordnande av speciallärarutbildning på ytterligare orter med anledning av motionen 1975/76: 2194 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1975/76: 26

22. att riksdagen beträffande dimensioneringen av speciallärarutbildningen bemyndigar regeringen att på grundval av vad utskottet förordat, bl. a. i vad avser Umeå, besluta om antalet intagningsplatser,

23. att riksdagen beträffande ytterligare intagningsplatser för förskollärarutbildning i Halmstad med anledning av motionerna 1975/76: 2184 och 1975/76: 2192 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. att riksdagen beträffande förskollärarutbildning i Borås avslår motionen 1975/76: 2191,

25. att riksdagen beträffande förskollärarutbildning i Växjö avslår motionen 1975/76: 2194 yrkandet 2,

26. att riksdagen beträffande dimensioneringen av förskollärarutbildningen med anledning av propositionen 1975/76: 89 samt motionerna 1975/76: 2184 och 1975/76: 2192 yrkandet 3 bemyndigar regeringen att på grundval av vad utskottet förordat, bl. a. i vad avser Halmstad, besluta om antalet intagningsplatser vid dels lärarhögskolorna, dels förskoleseminarierna,

27. att riksdagen beträffande ett uttalande om framtida planering av förskollärarutbildningens dimensionering avslår motionen 1975/76: 2196 yrkandet 3,

28. att riksdagen beträffande en förlängd förskollärarutbildning m. m. avslår motionen 1975/76: 2192 yrkandet 1,

29. att riksdagen beträffande dimensioneringen av fritidspedagogutbildningen med bifall till propositionen 1975/76: 89 samt med avslag på motionerna 1975/76: 2184 och 1975/76: 2192 yrkandet 7 bemyndigar regeringen att på grundval av vad utskottet förordat besluta om antalet intagningsplatser,

30. att riksdagen beslutar att antagning till fritidspedagogutbildning fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske dels vid lärarhögskolorna i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm, Uppsala och Växjö, dels vid förskoleseminarierna i Västerås och Örebro,

31. att riksdagen beträffande fritidspedagogutbildning i Halmstad avslår motionen 1975/76: 2184,

32. att riksdagen bemyndigar regeringen att i övrigt besluta om antalet intagningsplatser vid lärarhögskolorna,

33. att riksdagen bemyndigar regeringen att i övrigt vidta de åtgärder som fordras för att genomföra de förordade förändringarna i lärarutbildningsorganisationen,

34. att riksdagen beträffande utbildning av ökat antal lärare för förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna avslår motionen 1975/76: 2192 yrkandet 2,

UbU 1975/76: 26

35. att riksdagen beträffande teckningslärarutbildning avslår motionerna 1975/76: 2183, 1975/76: 2192 yrkandet 6, 1975/76: 2195 yrkandet 1 och 1975/76: 2200,

36. att riksdagen beträffande halvklass i teckning avslår motionerna 1975/76: 2192 yrkandet 5 och 1975/76: 2195 yrkandet 2,

37. att riksdagen beträffande viss utbildning i Härnösand avslår motionen 1975/76: 2174 yrkandet 2,

38. att riksdagen beträffande utformningen av en dietistutbildning med anledning av motionen 1975/76: 2198 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

39. att riksdagen beträffande utbildning på vävningens område med anledning av motionen 1975/76: 2092 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 89 och med avslag på motionen 1975/76: 592 yrkandet 2 bemyndigar regeringen att besluta om anordnandet av kurser vid institutet för högre utbildning av sjuksköterskor,

41. att riksdagen beträffande slopande av betyg avslår motionen 1975/76: 1407,

42. att riksdagen beträffande införande av könskvotering avslår motionen 1975/76: 1434,

43. att riksdagen beträffande montessoripedagogik avslår motionen 1975/76: 1408,

44. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ansvarsåtagande för staten vid viss praktik inom lärarutbildning och fortbildning,

45. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 89 och med bifall till motionen 1975/76: 2199 samt med avslag på motionen 1975/76:2192 yrkandena 6—8, motionerna såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag, till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 180 596 000 kr.,

46. att riksdagen till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 41 209 000 kr.,

47. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 89 och med avslag på motionen 1975/76: 2192 yrkandet 3 till Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 54 876 000 kr.,

48. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 89 och med avslag på motionen 1975/76: 2192 yrkandet 4 till Förskoleseminarierna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsaslag av 3 025 000 kr.,

49. att riksdagen till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlö -

UbU 1975/76: 26

ningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 12 672 000 kr.,

50. att riksdagen till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 086 000 kr.,

51. att riksdagen till Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 17 953 000 kr.,

52. att riksdagen till Seminarierna för huslig utbildning: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 214 000 kr.,

53. att riksdagen till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 603 000 kr.,

54. att riksdagen till Slöjdlärarseminariet: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 kr.,

55. att riksdagen till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 9 260 000 kr.,

56. att riksdagen till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 629 000 kr.,

57. att riksdagen till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 31 742 000 kr.

Stockholm den 6 april 1976

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk) och herr Hagberg i Örebro (c).

Reservationer

1. beträffande dimensioneringen av förskollärarutbildningen av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Sedan läsåret” och slutar ”av förskollärarutbildningen” bort ha följande lydelse:

UbU 1975/76: 26

33 Utskottet tillstyrker förslaget i motionen 1975/76: 2192 om en ökning av antalet intagningsplatser för förskollärarutbildning med ca 800 utöver regeringens förslag om ca 1 250. Intagningskapaciteten för förskollärarutbildningen under nästa budgetår bör alltså vara ca 5 050 platser. Med anledning av motionen 1975/76: 2184 föreslår utskottet att 24 av nämnda platser förläggs till Halmstad.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen beträffande dimensioneringen av förskollärarutbildningen med anledning av propositionen 1975/76: 89 och motionen 1975/76: 2184 samt med bifall till motionen 1975/76: 2192 yrkandet 3 bemyndigar regeringen att på grundval av vad utskottet förordat, bl. a. i vad avser Halmstad, besluta om antalet intagningsplatser vid dels lärarhögskolorna, dels förskoleseminarierna,

2. beträffande en förlängd förskollärarutbildning m. m. av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Riksdagen bör” och slutar ”närvarande remissbehandlas” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motionen 1975/76: 2192 att den reguljära förskollärarutbildningen om två år bör förlängas till tre år. Detta är en förutsättning för att utbildningens kvalitet skall kunna höjas. Vidare bör barnskötare utan inkomstbortfall kunna vidareutbilda sig till förskollärare.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen beträffande en förlängd förskollärarutbildning m. m. med bifall till motionen 1975/76: 2192 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande dimensioneringen av fritidspedagogutbildningen av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Utskottet tillstyrker” och slutar ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen 1975/76: 2192 att antalet intagningsplatser för fritidspedagogutbildning ökas med ca 550 utöver regeringens förslag. Av dessa bör 24 förläggas till Halmstad.

dels att utskottets hemställan under 29 och 31 bort ha följande lydelse: 29.

att riksdagen beträffande dimensioneringen av fritidspedagogutbildningen med anledning av propositionen 1975/76: 89 och

UbU 1975/76: 26

motionen 1975/76: 2184 samt med bifall till motionen 1975/76: 2192 yrkandet 7 bemyndigar regeringen att på grundval av vad utskottet förordat besluta om antalet intagningsplatser,

31. att riksdagen beträffande fritidspedagogutbildning i Halmstad med bifall till motionen 1975/76: 2184 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

4. beträffande utbildning av ökat antal lärare för förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”Den av” och slutar ”motionen 1975/76: 2192” bort ha följande lydelse:

Yrkandet 2 i motionen 1975/76: 2192 om utbildning budgetåret 1976/ 77 av 225 lärare för förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna tillstyrker utskottet. Regeringen bör lägga fram förslag om medel för ändamålet i tilläggsbudget.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. att riksdagen beträffande utbildning av ökat antal lärare för förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna med bifall till motionen 1975/76: 2192 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande teckningslärarutbildning m. m. av fröken Hörlén (fp) och fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”Enligt föredragande” och slutar ”att tillgodose” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att delningstalet för teckningsundervisning i skolan bör sänkas, så att man får s. k. halvklassundervisning. Då kommer behovet av teckningslärare i ett helt annat läge, och utbildningskapaciteten måste höjas. Därvid bör en del av utbildningen förläggas till Umeå. I avvaktan på effekterna av ett sänkt delningstal för teckning bör någon utbyggnad av utbildningskapaciteten för teckningslärare inte komma till stånd.

dels att utskottets hemställan under 35 och 36 bort ha följande lydelse: 35.

att riksdagen beträffande teckningslärarutbildning med bifall till motionerna 1975/76: 2192 yrkandet 6 och 1975/76: 2200 samt med anledning av motionerna 1975/76: 2183 och 1975/ 76: 2195 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

36. att riksdagen beträffande halvklass i teckning med bifall till motionerna 1975/76: 2192 yrkandet 5 och 1975/76: 2195 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1975/76: 26

6. beträffande slopande av betyg av fröken Hörlén (fp) och fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar ”Ett slopande” och slutar ”motionen 1975/76: 1407” bort ha följande lydelse:

Betyg leder till negativa effekter på utbildningen. De skapar stress och konkurrens mellan de studerande och ses som mål i sig. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen därför uttala sig för ett slopande av de graderade betygen inom lärarutbildningen.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. att riksdagen beträffande slopande av betyg med bifall till motionen 1975/76: 1407 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

beträffande anslagsberäkningar

7. av fru Lantz (vpk) som — under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 3 och 5 — anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”tillstyrker utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat en ökning av antalet intagningsplatser för vissa utbildningar vid lärarhögskolorna och förskoleseminarierna samt en minskning av antalet intagningsplatser för teckningslärarutbildning. Anslagen Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m., Lärarhögskolorna: Driftkostnader, Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. och Förskoleseminarierna: Driftkostnader bör räknas upp med hänsyn härtill. Regeringens övriga i propositionen redovisade förslag till anslag för budgetåret 1976/77 tillstyrker utskottet.

dels att utskottets hemställan under 45, 47 och 48 bort ha följande lydelse:

45. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 89 samt med bifall till motionerna 1975/76: 2192 yrkandena 6—8 och 1975/76: 2199, motionerna såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag, till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 182 126 000 kr.,

47. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 89 samt med bifall till motionen 1975/76: 2192 yrkandet 3 till Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 59 578 000 kr.,

48. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 89 samt med bifall till motionen 1975/76: 2192 yrkandet 4 till

UbU 1975/76: 26

36 Förskoleseminarierna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 4 025 000 kr.,

8. av fröken Hörlén (fp) och fru Lantz (vpk) sorn — under förutsättning av bifall till reservationen 5 — anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”tillstyrker utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat en ökning av antalet intagningsplatser för klass- och ämneslärarutbildning samt speciallärarutbildning samt en minskning av antalet intagningsplatser för teckningslärarutbildning. Anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. bör räknas upp med 1 616 000 kr. och anslaget Lärarhögskolorna: Driftkostnader med 500 000 kr. Regeringens övriga i propositionen redovisade förslag till anslag för budgetåret 1976/77 tillstyrker utskottet.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 89 samt med bifall till motionerna 1975/76: 2192 yrkandena 6 och 8 och 1975/76: 2199, motionerna såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag, till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 180 212 000 kr.,

Särskilt yttrande

beträffande antagning till praktisk-pedagogisk utbildning av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m):

Principerna för antagning till praktisk-pedagogisk utbildning bygger i några fall på förutsättningar som var relevanta vid undervisning i grundskolan enligt 1962 års läroplan. Det gäller antagning i kombinationen språk och samhällsorienterande ämne.

Enligt 1969 års läroplan skall ämnena geografi, historia och samhällskunskap läsas i block i skolan. Att som nu genom anvisningarna för antagning och meritvärdering stimulera blivande språklärare att som tredje ämne läsa geografi, historia eller samhällskunskap för att komma i fråga för antagning till en eftertraktad intagningsplats vid lärarhögskola i språk är, som framgår av motionen 1975/76: 596, inte någon bra anordning.

I avvaktan på en nödvändig modernisering av skolförordningens ämneskombinationer bör man vid antagning till praktisk-pedagogisk utbildning överväga att i språkkombinationer endast ta med språkämnen och överföra till språkkombinationer knutna ämnen som geografi, historia och samhällskunskap till ett ökat antal intagningsplatser i treämneskombinationer av typen historia—samhällskunskap—geografi eller historia—religionskunskap—geografi. En sådan åtgärd skulle vara till gagn för både skolan och de blivande lärarna.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760054