Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till bidrag till viss vårdyrkesutbildning jämte motioner
Utbildningsutskottets betänkande
UbU 1975/76:27
1975/76: 27
med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till bidrag till viss vårdyrkesutbildning jämte motioner avseende sektorn för vårdyrkesutbildning
Propositionen
I propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) har regeringen under punkten D 18 (s. 254—259) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om ytterligare kurser inom vidareutbildningen av sjuksköterskor,
2. bemyndiga regeringen att besluta om omfördelning av kurser inom sjuksköterskeutbildningen,
3. till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 44 746 000 kr.
Motionerna
1975: 159 av herr Henmark (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen hos regeringen begär en översyn av nuvarande utbildningsgång i syfte att nå en sammanhängande utbildning omfattande nuvarande grundoch vidareutbildning (yrkandet 2),
1975: 1351 av herr Carlshamre (m) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1975: 1237 — vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamma åtgärder för att anordna vidareutbildning för sjuksköterskor inom alkoholistvården,
1975: 1356 av fru Fraenkel (fp) och fröken Pehrsson (c) såvitt gäller hemställan att riksdagen uttalar att praktikplatsfrågan i vad avser vårdutbildning skyndsamt tas upp till prövning (yrkandet 4),
1975: 1413 av herr Romanus (fp) vari hemställs att riksdagen
1. uttalar att försök med långsammare studiegång inom grundutbildning och vidareutbildning för sjuksköterskor bör komma till stånd,
2. uttalar sig för en kartläggning av intresset för och möjligheterna till att införa långsammare studiegång även inom andra eftergymnasiala utbildningsvägar,
1975: 1417 av fru Ström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om en skyndsam utredning angående riktlinjerna för utbildningspolitiken på socialvårdsområdet,
1 Riksdagen 1975176. 14 sami. Nr 27
UbU 1975/76: 27
1975/76: 226 av herr Fågelsbo (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att frågan om en kapacitetsutbyggnad av sjukgymnastutbildningen snarast beaktas så att tillgången på sjukgymnaster kommer att motsvara ett framtida behov,
1975/76: 592 av fru Skantz m. fl. (s) såvitt gäller hemställan att riksdagen hos regeringen anhåller att en översyn företas av kraven på praktisk utbildning inom sjuksköterskeutbildningen (yrkandet 1),
1975/76: 782 av fru Karlsson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om ett program för forskning om miljön och den psykiska omvårdnaden för barn på sjukhus i enlighet med vad som har anförts i motionen,
1975/76: 784 av fru Kristensson (m) och herr Romanus (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att erforderliga åtgärder vidtas för att man skall komma till rätta med de problem som förelegat vid igångsättandet av sjukgymnastutbildning på nya orter,
1975/76: 791 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen begär att regeringen skyndsamt kommer med förslag till vidgning av lärarutbildningen inom sjukgymnastsektorn,
1975/76: 885 av fru Berglund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär ökade möjligheter för de praktiskt arbetande inom vårdsektorn att genomgå forskarutbildning inom sitt eget verksamhetsområde,
1975/76: 1410 av fru Fredrikson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att hos regeringen begära en skyndsam översyn av läroplanerna för grund- och vidareutbildning av sjuksköterskor,
2. att i avvaktan på denna möjlighet lokala avvikelser från nu gällande läroplaner medges,
1975/76: 1415 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar som sin mening att översyn av intagningsförfarandet till vidareutbildning av sjuksköterskor skall ske med beaktande av i motionen framförda synpunkter,
1975/76: 1416 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om en mera ingående och grundligare undervisning i den s. k. pontostruktormetoden vid de svenska tandläkarhögskolorna,
1975/76: 1417 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar som sin mening att de av skolöverstyrelsen begärda fyra kurser -
UbU 1975/76: 27
na i social barnavård för sjuksköterskor, utbildade enligt äldre studiegång, bör anordnas,
1975/76: 1435 av fru Karlsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av vårdpersonalens fortbildning i avseende på barnens situation vid sjukhusvistelsen i enlighet med vad som anförts i motionen,
1975/76: 1446 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning, vilken skyndsamt bör se över utbildningen på vårdområdet och framkomma med förslag, innebärande en bättre samordning av utbildningsresurserna och att därvid särskilt beaktas den låga yrkesintensiteten hos sjukvårdsutbildade, praktikplatssituationen och behovet av ett intensifierat läroplansarbete, i enlighet med vad som anförts i motionen,
1975/76: 1464 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till högre utbildning inom vårdområdet enligt vad som i motionen anförts,
1975/76: 1475 av fröken Pehrsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att anhålla hos regeringen om tillsättandet av en utredning med syfte att undersöka
a. förutsättningarna för och möjligheterna till en förlängning av sjukgymnastutbildningen med i första hand ett år,
b. möjligheterna att utöka antalet årligen utexaminerade sjukgymnaster,
c. förutsättningarna för en förbättrad utbildning av lärare i sjukgymnastiska specialiteter,
1975/76: 1480 av herr Romanus (fp) vari hemställs att riksdagen
1. ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående behovet av undervisning i sexologi för stadierna efter gymnasiet,
2. hos regeringen begär utredning av frågan om inrättande av ett tvärvetenskapligt institut för sexologi,
1975/76: 1491 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär sådana anvisningar att vidareutbildning av sjuksköterskor på linjen för åldringsvård under viss tid karakteriseras som bristyrkesutbildning inom arbetsmarknadsutbildningen,
1975/76: 1498 av herr Sörenson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen anhåller om att regeringen ger skolöverstyrelsen uppdraget att snarast överse och revidera gymnasieskolans vårdlinjer samt den utanför denna organiserade sjuksköterskeskolan,
1975/76: 1507 av fru af Ugglas (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av läroplanerna för vårdyrkesutbildningen
2f Riksdagen 1975176.14 sami. Nr 27
UbU 1975/76: 27
innebärande bl. a. att mer praktik inom långvård och åldringsvård medges i syfte att öka den totala tillgången på praktikplatser i enlighet med vad i motionen anförts,
1975/76: 2075 av fru Hjalmarsson m. fl. (s) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1975/ 76: 2074 — vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av utbildningen för all vårdpersonal inom det psykiatriska vårdområdet,
1975/76: 2079 av herr Svensson i Malmö m. fl. (vpk) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1975/76: 2078 — vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om snabb och grundlig omformulering av mentalvårdens mål och inriktning enligt bl. a. följande linjer:
a. väsentlig förstärkning av samhälls- och beteendevetenskapernas ställning i forskning, specialistutbildning och behandling,
b. prioritering av nyorienterande riktningar inom forskning och metodik,
1975/76: 2084 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär
a. förslag till åtgärder för att snabbt öka intagningen till sjuksköterskeutbildning,
b. en översyn av vårdutbildningens innehåll som syftar till bl. a. större möjligheter att anpassa utbildningen efter lokala önskemål, till ökade inslag av medicinsk psykologi och patientrelationer och till förläggning helt eller delvis av praktiken till betald arbetstid i enlighet med vad som anförts i motionen,
c. redovisning av planerade åtgärder för att åstadkomma en mer sammanhållen basutbildning för vårdyrken i enlighet med vad som anförts i motionen,
d. en översyn av läkarutbildningssystemet för att åstadkomma bättre vårdkontinuitet,
2. att riksdagen anvisar till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning för budgetåret 1976/77 1 703 400 kr. utöver regeringens förslag för ytterligare 51 terminskurser för vidareutbildning av sjuksköterskor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
a. avskaffande av de graderade betygen inom sjuksköterskeutbildningen och ett nytt system för antagning till vidareutbildning,
b. omvårdnadsforskning,
1975/76: 2095 av fröken Pehrsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att grundutbildningen i reumatologi förstärks.
UbU 1975/76: 27
5 Utskottet
Översyn av vissa vårdutbildningar
Vårdutbildningsområdet omfattar ett stort antal utbildningsvägar inom gymnasieskolan, vid sidan av gymnasieskolan men med grundskolan som formell grund (t. ex. sjuksköterskeutbildningen), inom högskolan och inom arbetsmarknadsutbildningen. För redan yrkesverksamma anordnas fortbildning, vidareutbildning m. m.
Enligt riksdagens beslut år 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) om en reformering av högskolan med början budgetåret 1977/78 kommer bl. a. vissa vårdutbildningar inom och vid sidan av gymnasieskolan att föras till högskolan. Gränsdragningen mellan högskoleutbildning och icke-högskoleutbildning skall enligt riksdagsbeslutet omprövas fortlöpande. Det ankommer på regeringen att besluta om vilken utbildning som skall föras till högskolan. Såvitt gäller sektorn för vårdyrkesutbildning bör dock högskolan inledningsvis enligt förslag av 1968 års utbildningsutredning (U 68) i betänkandet (SOU 1973: 2) Högskolan förutom universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) nuvarande ansvarsområde omfatta bl. a. utbildningarna till laboratorieassistent, arbetsterapeut, hörselvårdsassistent, medicinsk assistent, sjukgymnast, sjuksköterska, tandhygienist, ålderdomshemsföreståndare och socialpedagog. Till sektorn för undervisningsyrken kommer enligt samma förslag att föras bl. a. lärarutbildningen inom skolöverstyrelsens (SÖ) ansvarsområde således även utbildningen av vissa vårdlärare.
Huvuddelen av förslagen i propositionen om reformering av högskoleutbildningen förutsatte för sitt förverkligande ett fortsatt planeringsoch utredningsarbete. Vad gäller vårdyrkessektorn sker detta dels inom den centrala och de regionala organisationskommittéerna, dels genom beredning inom en särskild grupp inom utbildningsdepartementet kallad Vård-76. I denna beredningsgrupp är även socialdepartementet representerat. Till gruppen har vidare en referensgrupp knutits med representanter för socialstyrelsen, UKÄ, SÖ, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation/ Statstjänstemännens riksförbund (SACO/SR) och elevorganisationerna på vårdområdet. Vård-76 skall förbereda inordnandet av de kortare vårdutbildningarna i den nya högskoleorganisationen. Arbetet bedrivs med utgångspunkt i U 68:s betänkande (SOU 1973: 58) om hälso- och sjukvårdslinje, social servicelinje, medicinsk assistentlinje samt arbetsterapeut- och sjukgymnastlinje och de remissyttranden som avgivits över detta. Vård-76 skall även behandla utbildningar som inte togs upp av U 68. Arbetet planeras ske i två tidsperspektiv. I första hand skall vissa vårdutbildningar tekniskt inordnas i högskoleorganisationen den 1 juli 1977. I detta skede förutsätts även vissa förbättringar i utbildnings -
UbU 1975/76: 27
innehållet kunna övervägas. Förslag till kursplaner kommer att utarbetas och överlämnas till de lokala organ som har att fastställa de kurser som skall ingå i allmänna linjer den 1 juli 1977. För anpassnings- och kursplansarbete anlitar Vård-76 experter. Vidare bildas undergrupper för de olika linjerna. Parallellt med detta arbete kommer huvuddelen av de förändringar och förbättringar av utbildningsinnehållet som kan bli erforderliga i ett längre perspektiv att övervägas. Till att börja med planeras här en probleminventering och ett försök att angelägenhetsgradera de nödvändiga insatserna. Mot bakgrund av den gjorda inventeringen beräknas det fortsatta arbetet och formerna för detta kunna övervägas närmare.
I ett antal motioner väckta vid 1975 års och 1975/76 års riksmöten tas upp frågor om en allmän översyn av utbildningen inom socialvårdsoch sjukvårdsområdena. I andra motioner hemställs om utredning av delfrågor vad gäller vårdutbildningarnas utformning, innehåll m. m.
Socialvårdens utbildningsbehov har enligt motionen 1975: 1417 hittills kommit i andra hand jämfört med sjukvårdsutbildningen. Motionärerna hemställer om en skyndsam utredning om riktlinjerna för utbildningspolitiken på socialvårdsområdet. Ett särskilt problem som enligt motionärerna bör uppmärksammas är den skillnad i utbildningsnivå som kommer att bli alltmer markerad mellan de unga som gått genom gymnasieskolans vårdlinje och sociala service- och barnomsorgslinje, å ena sidan, och redan yrkesverksamma vuxna som har bristfällig eller ingen utbildning, å andra sidan.
I motionerna 1975: 159, 1975: 1413, 1975/76: 1410, 1975/76: 1446, 1975/76: 1498 och 1975/76: 2084 begärs utredningar om innehåll i och utformning av vårdutbildningarna inom och vid sidan av gymnasieskolan. Bland berörda problem uppmärksammas i motionerna 1975/76: 1410, 1975/76: 1446 och 1975/76: 1498 särskilt den bristande överensstämmelsen mellan organisation och innehåll i vårdutbildningarna och de övergripande målsättningarna för vårdområdet. Motionärerna anför att läroplanerna för gymnasieskolans vårdutbildningar och för sjuksköterskeutbildningen till vissa delar måste betraktas som föråldrade och begär intensifierade läroplansöversyner. I flera av motionerna tas upp frågor om studieorganisatorisk översyn av vårdutbildningarna i syfte att få för flera utbildningsvägar gemensam basutbildning. I motionen 1975/76: 1446 framförs även möjligheten att inordna ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen som delar i ett gemensamt utbildningssystem präglat av återkommande utbildning. Motionärerna anser att det även behövs en samordning mellan den gymnasiala utbildningen och högskoleutbildningen på vårdområdet så att utbildningssystemet kan utformas till en helhet med ett naturligt samband mellan grundläggande basutbildning och därefter följande successiv differentiering. I flera av motionerna berörs också den pågående förskjutningen av arbetsuppgifter mellan olika
UbU 1975/76: 27
personalkategorier. Detta kan enligt motionärernas mening behöva påverka vårdutbildningarnas innehåll.
De flesta av motionerna om utredning och översyn av vårdutbildningarna behandlar liksom motionerna 1975:1356, 1975/76:592 och 1975/76: 1507 även frågor om praktiken inom vårdutbildningarna. Motionärerna pekar på att bristen på praktikplatser särskilt inom vissa vårdområden och organisatoriska problem i samband med elevernas praktiska utbildning motverkat en önskvärd ökning av kapaciteten vad gäller särskilt sjuksköterskeutbildningen. I flera av motionerna föreslås att praktik i större utsträckning skall kunna medges i långvården och i den öppna vården samtidigt som praktiken i vissa mindre specialiteter skulle begränsas. Den kliniska praktiken borde enligt några av motionerna kunna bytas ut mot aktiv tjänstgöring förlagd på annat sätt i utbildningstiden än nuvarande praktik.
Utskottet anser det betydelsefullt att de motionsvägen aktualiserade frågorna inom vårdutbildningsområdet — däri inbegripet både socialvårds- och sjukvårdsutbildning — blir belysta och övervägda. Med de förändringar som sker inom socialvård, hälsovård och sjukvård och det närmande som pågår mellan dessa områden följer också behov av motsvarande utveckling inom vårdutbildningen.
Vad gäller de vårdutbildningar inom gymnasieskolan som inte förs över till högskolan den 1 juli 1977 pågår visst översynsarbete inom SÖ. Detta kan förväntas bli intensifierat då Landstingsförbundet under våren
1976 beräknas avsluta sitt arbete med riktlinjer för utveckling av läroplaner (RUL) genom att avlämna en rapport om praktikplatsfrågan. En sektorsvis översyn av gymnasieskolan aviseras för övrigt i propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete. En särskild översyn av gymnasieskolans tvååriga vårdlinje och tvååriga konsumtionslinje kan även komma att föranledas dels av förslagen i barnstugeutredningens betänkande (SOU 1975: 67) Utbildning i samspel, dels av SÖ:s nyligen avlämnade förslag till läroplan för den tvååriga sociala service- och bamomsorgslinjen (tidigare kallad konsumtions- och vårdlinje). För denna linje finns ännu inte någon fastställd läroplan. Båda förslagen remissbehandlas för närvarande.
Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att det inom det gymnasiala området skapas gemensamma grundkurser eller basutbildningar för breda verksamhetsfält. I detta sammanhang bör även övervägas möjligheterna att inordna ungdomsutbildning och vuxenutbildning som delar i ett gemensamt vårdutbildningssystem präglat av återkommande utbildning.
Utskottet finner att arbetet inom utbildningsdepartementets beredning Vård-76 rörande de kortare vårdutbildningar som fr. o. m. den 1 juli
1977 förs till högskolan avser eller berör många av de frågor som tas upp i här aktuella motioner. Utskottet anser det förklarligt om inte några 3f Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 27
UbU 1975/76: 27
större förändringar av dessa vårdutbildningars innehåll och utformning hinner genomföras till den 1 juli 1977. Det är emellertid angeläget att det mera långsiktiga arbetet påbörjas redan nu och bedrivs med största möjliga skyndsamhet. Frågor som enligt utskottets mening bör aktualiseras är bl. a. en för flera linjer gemensam basutbildning, etapputbildningar med flera utgångsvägar, påbyggnadsutbildning, särskilda behov inom vissa vårdområden t. ex. den öppna vården och långtidsvården samt praktikproblemen.
Utskottet förutsätter att en stor del av motionernas önskemål om övergripande utredningar och om prövning av delproblem blir tillgodosedda genom det nu påbörjade arbetet inom Vård-76. Vidare förutsätter utskottet att utredningsarbetet kommer att präglas av en helhetssyn på vårdutbildning från gymnasienivå och uppåt med ett naturligt samband mellan grundläggande basutbildning och den successiva differentiering som leder till specialkunskaper. Det bör i detta sammanhang också vara naturligt att, även om gymnasieskolans läroplaner inte direkt berörs, frågan om gränsdragning mellan gymnasieskolans och högskolans vårdutbildningar ändå övervägs. Det är möjligt att detta och även andra problem resulterar i att vissa frågor måste lösas i ett ännu längre perspektiv än vad Vård-76 för närvarande arbetar efter. Detta kan även gälla några av de mera övergripande frågorna i motionerna. Resultatet av det nyligen påbörjade arbetet bör emellertid avvaktas innan ytterligare åtgärder beslutas. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om arbetet inom Vård-76. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975: 159 yrkandet 2, 1975: 1356 yrkandet 4, 1975: 1413, 1975: 1417, 1975/76: 592 yrkandet 1, 1975/76: 1410 yrkandet 1, 1975/76: 1446, 1975/76: 1498, 1975/76: 1507 samt 1975/76: 2084 yrkandena 1 b och 1 c.
Sjuksköterskeutbildningen m. m.
I budgetpropositionen har under förslagsanslaget Bidrag till viss vårdyrkesutbildning beräknats medel till oförändrat 970 terminskurser för grundutbildning av sjuksköterskor.
Åtgärder för att snabbt öka intagningen till sjuksköterskeutbildningen krävs i motionen 1975/76: 2084. Motionärerna föreslår särskilda åtgärder för att utbildningskapaciteten inom grundutbildningen av sjuksköterskor skall helt kunna tas i anspråk nästa budgetår. Dessutom anses den i budgetpropositionen föreslagna utbildningskapaciteten vara för låg.
I motionen 1975/76: 1410 yrkas att lokala avvikelser från gällande läroplaner för sjuksköterskeutbildningen skall medges i avvaktan på resultatet av en mera genomgripande översyn av läroplanerna i syfte att få fram flera praktikplatser och därmed kunna ta in flera studerande.
Utbildningsutskottet ser allvarligt på den rådande situationen med
UbU 1975/76: 27
en inom vissa områden svår brist på vårdpersonal. Enligt vad utskottet erfarit har socialstyrelsen preliminärt beräknat antalet vakanta sjuksköterske^ änster under år 1975 till över 900. I ett sådant läge är det nödvändigt att öka intagningen till grundutbildningen av sjuksköterskor så att medgiven utbildningskapacitet helt utnyttjas. Utskottet vill dock framhålla att bristsituationen inte kan avhjälpas enbart med ökade utbildningsinsatser. Orsakerna till vakanserna är flera, bl. a. de faktorer — såsom arbetsförhållanden, möjligheter till barntillsyn m. m. — som påverkar förvärvsintensiteten. Denna är enligt uppgift från socialstyrelsen så låg som 50,6/100 uttryckt i antal årsverken i förhållande till antalet utbildade.
Det beviljade antalet terminskurser för grundutbildning av sjuksköterskor/sjukskötare har hittills inte kunnat utnyttjas helt bl. a. på grund av bristen på praktikplatser. SÖ har nu i samråd med socialstyrelsen gjort följande rekommendation till vederbörande rektorer i en skrivelse daterad den 8 april 1976. Syftet är att i avvaktan på en översyn av läroplanen öka kapaciteten för grundutbildning.
Då det är angeläget att tillgängliga utbildningsresurser inom den somatiska sjukvården tillvaratas kan terminerna 2 och 5 planeras så att eleven får klinisk praktik inom medicinsk sjukvård, kirurgisk sjukvård och somatisk långtidssjukvård. Det förutsätts dock att skolan i varje enskilt fall bedömer att målet för utbildningen — att nå den kunskapsnivå som fordras för legitimation som sjuksköterska — sjukskötare — uppnås.
SÖ är medveten om att svårigheter råder att anskaffa praktikplatser inom barnsjukvården. Varje skola kan till SÖ inkomma med förslag till lösning av detta praktikproblem. SÖ förutsätter dock att man i förslaget tillgodoser målet för utbildningen.
Genom Sö:s åtgärd bör en snabb ökning av intagningen till sjuksköterskeutbildningen kunna förväntas utan att därför målet för utbildningen behöver eftersättas. Utskottet förutsätter att Sö:s beslut kommer att få till resultat att den i budgetpropositionen föreslagna utbildningskapaciteten på 970 terminskurser helt kommer att kunna tas i anspråk. Om så ej skulle vara fallet anser utskottet att SÖ bör överväga vilka ytterligare åtgärder som övergångsvis bör kunna sättas in utan att målet för sjuksköterskeutbildningen därför äventyras.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av yrkandet 2 i motionen 1975/76:1410 som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet biträder inte kravet i motionen 1975/76: 2084 om en ökning av grundutbildningskapaciteten utöver budgetpropositionens förslag. Utskottet hänvisar därvid till de redovisade svårigheterna hittills att helt utnyttja medgiven kapacitet och till de åtgärder som SÖ nu vidtagit och som enligt utskottets mening vid behov bör kompletteras med ytterligare insatser. Riksdagen bör således avslå yrkandet 1 a i motionen 1975/76: 2084.
UbU 1975/76:27
10 Riktlinjer för dimensioneringen av vidareutbildningen av sjuksköterskor lades fast genom beslut av 1968 års riksdag. I budgetpropositionen anmäls att med utgångspunkt i dessa riktlinjer har nu balans uppnåtts mellan antalet grundutbildade och antalet vidareutbildade sjuksköterskor. Innevarande läsår har medel anvisats för 260 terminskurser inom vidareutbildningen. Till detta kommer 30 terminskurser som omfördelats från grundutbildning till vidareutbildning. Alla terminskurser beräknas dock inte kunna komma till stånd. Mot denna bakgrund föreslår föredragande statsrådet att medel anvisas till oförändrat 260 terminskurser.
Medel för 51 terminskurser inom utbildningen utöver regeringens förslag yrkas i motionen 1975/76: 2084. Yrkandet överensstämmer med av socialstyrelsen och SÖ beräknat behov av intagningsplatser. Motionärerna anser att riktpunkten bör vara att alla sjuksköterskor skall genomgå vidareutbildning.
Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att nu ändra den år 1968 fastlagda dimensioneringen av vidareutbildningen. Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning för vidareutbildningen och föreslår att regeringen får begärt bemyndigande att dels inom ramen för beräknade medel få omfördela kurser inom sjuksköterskeutbildningen, dels få besluta om inrättande av ytterligare vidareutbildningskurser inom linjerna intensivvård, anestesivård och operationssjukvård samt öppen hälso- och sjukvård i de fall utbildningshuvudmännen har möjligheter att genomföra en sådan kapacitetsökning. Utskottet avstyrker således motionen 1975/76: 2084 yrkandet 2 mot bakgrund dels av att tidigare medgiven kapacitet inte kunnat utnyttjas och att huvudmännen enligt SÖ endast successivt kan genomföra den av SÖ och socialstyrelsen beräknade erforderliga kapacitetsökningen om ytterligare 51 terminskurser, dels av att regeringen inom riksdagens bemyndigande kan omfördela kurser och i vissa fall öka antalet kurser. Utskottet tillstyrker även i övrigt medelsberäkningen under förslagsanslaget Bidrag till viss vårdyrkesutbildning.
I motionen 1975/76: 1417 hemställs att inom det beräknade medelsbehovet för vidareutbildning fyra kurser skall få genomföras i social barnavård för sjuksköterskor utbildade enligt äldre studiegång. Förslaget har framförts av SÖ men inte biträtts i budgetpropositionen. Ifrågavarande kurser måste bedömas vara sådan vidareutbildning som enligt överenskommelsen mellan staten och företrädare för sjukvårds- och utbildningshuvudmännen skall bekostas av huvudmännen (jfr prop. 1975: 1, bilaga 10, s. 407). Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1417.
Vidareutbildning inom alkoholistvården yrkas i motionen 1975: 1351. I motionen 1975/76: 1435 hemställs om fortbildning rörande barnens situation vid sjukhusvistelsen. I den mån här aktuella ämnesområden
UbU 1975/76: 27
på något sätt bör få ändrat utrymme i sjuksköterskeutbildningen torde frågan få aktualiseras vid den översyn av utbildningens innehåll som kommer att göras inom Vård-76. Om utbildningsbehovet bör tillgodoses genom fortbildning ankommer de på sjukvårdshuvudmännen att ansvara för och bekosta densamma. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975: 1351 och 1975/76: 1435.
I motionen 1975/76: 2084 föreslås att de graderade betygen skall avskaffas och att antagningen till vidareutbildningen skall ske enligt ett kösystem.
Från och med höstterminen 1975 används enligt regeringens beslut den 6 mars detta år en tregradig skala vid betygsättningen över grundutbildningen och vidareutbildningen av sjuksköterskor samt vissa andra vårdutbildningar. I propositionen 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen anfördes att frågan om betygsättningen i grundskola och gymnasieskola prövas av betygsutredningen och att resultatet av detta arbete indirekt kommer att påverka även betygsättningen inom högskolan varför denna senare fråga fick prövas när betygsutredningens arbete avslutats.
Utskottet anser att motionen 1975/76: 2084 yrkandet 3 a i den del som gäller avskaffande av de graderade betygen bör avslås av riksdagen.
Utskottet kan inte godta att, som föreslås i motionen 1975/76: 2084, antagningen till vidareutbildningen av sjuksköterskor skall ske genom ett kösystem och avstyrker därför även denna del av yrkandet 3 a i motionen 1975/76: 2084.
Centraliserad intagning till vidareutbildningen av sjuksköterskor föreslås i motionen 1975/76: 2084 i syfte att dels undvika dubbelansökningar, dels motverka sena inkallanden av reserver. I motionen 1975/ 76: 1415 föreslås intagningen bli antingen helt centraliserad eller sammanförd till fem samarbetande regioner.
Frågan om central intagning till bl. a. vidareutbildningen av sjuksköterskor övervägs för närvarande av en särskild arbetsgrupp inom den centrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75). Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1975/76: 1415 och 1975/76: 2084 yrkandet 3 a i denna del.
Bristen på vidareutbildade sjuksköterskor inom åldringsvården och långtidsvården påtalas i motionen 1975/76: 1491. För att få flera sökande till linjen för åldringsvård inom vidareutbildningen av sjuksköterskor begär motionärerna att denna linje skall karaktäriseras som bristyrkesutbildning inom arbetsmarknadsutbildningen. Genom denna åtgärd skulle arbetsmarknadsbidrag kunna utgå till de studerande vilket är ekonomiskt fördelaktigt jämfört med andra former av ekonomiskt stöd under studietiden.
Bristyrkesutbildning anordnas sedan 1966/67 inom arbetsmarknads -
UbU 1975/76: 27
utbildningen. Regeringen och arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) prövar från tid till annan vilka kurser som skall ingå i bristyrkesutbildningen med hänsyn till arbetskraftsefterfrågan i olika yrken (prop. 1975: 45, InU 1975: 14, rskr 1975: 178). Företrädesrätt inom bristyrkesutbildningen ges arbetslösa och personer som hotas av arbetslöshet och därnäst sysselsatta som har en svag ställning på arbetsmarknaden eller låga inkomster. Någon ytterligare precisering av vilka villkor som bör vara uppfyllda i det enskilda fallet har inte ansetts vara nödvändig. Enligt regeringens beslut den 20 november 1975 får bristyrkesutbildning fr. o. m. den 1 januari 1976 anordnas i nio olika yrken inom vårdområdet, dock inte grund- eller vidareutbildning av sjuksköterskor. Utskottet förutsätter att om regeringen och AMS anser att anordnandet av bristyrkesutbildning inom sjuksköterskeutbildningen är ett lämpligt sätt att lösa personalproblemen inom t. ex. åldringsvård och långtidsvård initiativ tas för att pröva, förbereda och genomföra en sådan. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76: 1491.
Sjukgymnastutbildningen
Förslag om sjukgymnastutbildningens innehåll och omfattning avgavs av U 68 i det förutnämnda betänkandet (SOU 1973: 58) om Högskoleutbildning, Hälso- och sjukvårdslinje, Social servicelinje, Medicinsk assistentlinje, Arbetsterapeut- och sjukgymnastlinje. U 68 ansåg att förstärkning av flera ämnen i utbildningen var nödvändig bl. a. beroende på sjukgymnastens ändrade roll i fråga om arbetsledning och instruktion till patienterna, på en ny syn på rehabilitering samt på den större vikt som måste läggas vid förebyggande och uppsökande verksamhet. För att möjliggöra denna breddning föreslog U 68 att grundutbildningen skulle förlängas med 20 poäng, dvs. en termin.
Genom att sjukgymnastutbildningen enligt U 68:s förslag skall föras till högskolan den 1 juli 1977 ingår denna utbildning i Vård-76:s utredningsarbete.
I årets budgetproposition anmäls att SÖ under år 1974 beslutat att sjukgymnast- och arbetsterapeututbildning får anordnas i Uppsala. Efter överläggningar med representanter för utbildningsdepartementet, socialdepartementet, socialstyrelsen, SÖ, UKÄ, Landstingsförbundet och Legitimerade sjukgymnasters förbund har förslag till en provisorisk läroplan utarbetats med utgångspunkt i U 68:s förslag. Utbildningen föreslås omfatta fem terminer.
Utskottet anser inte någon ytterligare utredning om sjukgymnastutbildningens längd nödvändig och avstyrker yrkandet a i motionen 1975/76: 1475.
Den fortsatta utbyggnaden av sjukgymnastutbildningen skall ske under kommunalt huvudmannaskap enligt riksdagens beslut år 1964
' v** -1--.t4.0tbv
UbU 1975/76: 27
(prop. 1964: 73, SU 1964: 96, rskr 1964: 216). Enligt nuvarande planer skall sjukgymnastutbildning starta hösten 1976 i Uppsala och hösten 1977 i Umeå. SÖ har sedan år 1972 Kungl. Maj:ts uppdrag att skyndsamt undersöka förutsättningarna för att öka intagningen till sjukgymnast- och arbetsterapeututbildningama. Utskottet anser att önskemålen i motionerna 1975/76: 226 och 1975/76: 1475 yrkandet b om en ökad sjukgymnastutbildning därigenom skall kunna bli tillgodosedda inom en snar framtid, varför motionsyrkandena avstyrks av utskottet.
Som lärare vid sjukgymnastutbildningen tjänstgör dels läkare, dels lärarutbildade sjukgymnaster. De senare har i allmänhet efter legitimation som sjukgymnast och minst två års väl vitsordad tjänstgöring inom yrket gått en 19 veckors yrkeslärarkurs vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIHUS). De kan också ha gått en icke obligatorisk 19 veckors fortbildningskurs avseende ämnesfördjupning, vilken också anordnas vid SIHUS.
År 1974 föreslog SÖ i skrivelse till Kungl. Maj:t en lärarutbildning inom vårdområdet om tre terminer med en termins obligatorisk ämnesutbildning och två terminers praktisk pedagogisk utbildning. I 1975 års budgetproposition anförde föredragande statsrådet att den framtida utbildningen av lärare för vårdområdet är avhängig av U 68:s förslag om bl. a. högskoleutbildning inom vårdsektorn. Frågan om vårdyrkesutbildning och vårdyrkeslärarutbildning bereds som tidigare redovisats inom utbildningsdepartementet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkandet c i motionen 1975/76: 1475 om en utredning i syfte att undersöka förutsättningarna för en förbättrad utbildning av lärare i sjukgymnastiska specialiteter.
Mot bakgrund av det anförda och av att riksdagen bemyndigat regeringen (UbU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 268) att besluta om kurser vid SIHUS — och därmed även att prioritera områden när brist uppkommer — avstyrker utskottet motionen 1975/76: 791 om en vidgad lärarutbildning inom sjukgymnastsektom.
I motionen 1975/76: 784 föreslås att en genomgång och sammanställning görs genom utbildningsdepartementets försorg av anledningarna till hittillsvarande igångsättningsproblem för sjukgymnastutbildningen och att därefter erforderliga åtgärder vidtas för att om möjligt undanröja svårigheterna. Utskottet förutsätter att motionärernas önskemål tillgodoses genom beredningen inom Vård-76 av sjukgymnastutbildningen, varför motionen 1975/76: 784 bör avslås av riksdagen.
Läkarutbildningen
Läkares grundutbildning omfattar fem och ett halvt år och avslutas med läkarexamen. Bestämmelser om läkares grundutbildning har meddelats i kungörelsen (1969: 330) om utbildning vid medicinsk fakultet.
Efter grundutbildningen följer vidareutbildning, som omfattar dels en
UbU 1975/76: 27
allmäntjänstgöring om 21 månader, dels utbildning för allmänläkarkompetens eller specialistkompetens.
Allmän behörighet att utöva läkaryrket (legitimation) erhålls efter avlagd läkarexamen och därpå följande 21 månaders allmäntjänstgöring (AT). Legitimation meddelas av socialstyrelsen.
Allmäntjänstgöringen skall fullgöras som läkare i underordnad ställning. Tiden om 21 månader fördelas så att för vardera medicin, kirurgi och allmänläkarvård avsätts sex månader och för psykiatri tre månader.
Den fortsatta vidareutbildningen (FV) skall i fråga om utbildning för allmänläkarkompetens omfatta tjänstgöringar som läkare under sammanlagt tre och ett halvt år samt i fråga om specialistutbildning tjänstgöringar som läkare från fyra till fem och ett halvt år. Härunder skall läkaren följa systematisk undervisning. Bevis om allmänläkarkompetens och bevis om specialistkompetens meddelas av nämnden för läkares vidareutbildning.
Närmare bestämmelser om bl. a. allmän tjänstgöring för vinnande av legitimation, krav på vidareutbildning för förvärvande av allmänläkarkompetens och krav för erhållande av specialistkompetens har meddelats i kungörelsen (1972: 678) med tillämpningsföreskrifter till lagen (1960: 408) om behörighet att utöva läkaryrket samt i ett socialstyrelsens cirkulär år 1975 med föreskrifter om vidareutbildning av läkare (intaget i Medicinalväsendets författningssamling MF 1975: 135).
Bevis om specialistkompetens får avse ett 40-tal specialiteter. Den som vill förvärva specialistkompetens skall sedan han fått legitimation som läkare genomgå vidareutbildning bestående av dels huvudutbildning om tre—fem års tjänstgöring i allmänhet helt inom specialiteten, dels sidoutbildning inom verksamhetsområde som är av betydelse för den sökta kompetensen. Sidoutbildningen omfattar tjänstgöring under minst sex månader och högst ett år och sex månader enligt föreskrifter som socialstyrelsen meddelar efter förslag av nämnden för läkares vidareutbildning. Gällande föreskrifter om sidoutbildning m. m. finns intagna i MF 1974: 143.
I motionen 1975/76: 2095 yrkas att reumatologin skall förstärkas i grundutbildningen av läkare. I en annan motion, 1975/76: 2096, som behandlas av socialutskottet, begär motionärerna att reumatologin skall prioriteras vid fördelningen av s. k. FV-block för läkares specialistutbildning.
I grundutbildningen av läkare ingår reumatologin som ett kortare avsnitt inom ämnet medicin, varierande mellan någon dag och ett par veckor beroende på utbildningsort.
Med anledning av ett motionsyrkande till 1975 års riksdag uttalade utskottet att det ville betona betydelsen av att de reumatologiska sjukdomarna uppmärksammas inom såväl utbildning som forskning. Utskottet var dock inte berett att då förorda någon ökning av reumatolo -
UbU 1975/76: 27
gins utrymme inom grundutbildningen av läkare utan att konsekvenserna för andra ämnen kunde överblickas. Utskottet är inte heller nu berett att förorda någon omprioritering bland de ämnen som ingår i läkares grundutbildning och avstyrker motionen 1975/76: 2095. I sammanhanget kan dock erinras om att utskottet tidigare under 1975/76 års riksmöte i betänkandet 1975/76: 20 givit regeringen till känna att utskottet förväntar sig förslag om en ny tjänst som professor i reumatologi (rskr 1975/76: 245). Detta kommer att innebära en förstärkning av både forskningen om och undervisningen i reumatologi.
En översyn av läkarutbildningssystemet för att åstadkomma bättre vårdkontinuitet begärs i motionen 1975/76: 2084 (yrkandet 1 d).
Indelningen av allmäntjänstgöringen (AT) i tre sexmånadersperioder inom vardera medicin, kirurgi och allmänläkarvård samt en tremånadersperiod i psykiatri motiveras av kraven på läkarutbildningens allsidighet. Det förefaller utskottet inte motiverat att enbart av vårdkontinuitetsskäl ta bort något eller några av dessa områden för att få längre tjänstgöring inom övriga områden. I den mån en ytterligare uppdelning av allmäntjänstgöringen på subspecialiteter inom de fyra huvudområdena negativt påverkar utbildningen eller tjänstgöringen från t. ex. vårdkontinuitetssynpunkt förutsätter utskottet att socialstyrelsens nämnd för vidareutbildning av läkare tar initiativ till erforderliga åtgärder. Nämnden har till uppgift att godkänna tjänster för allmäntjänstgöring, svara för kunskapsprövningen i anslutning till denna, organisera den systematiska undervisningen och kunskapskontrollen under vidareutbildningen samt i övrigt svara för specialistutbildningen och därmed sammanhängande frågor. I den fortsatta vidareutbildningen till specialistkompetens eller allmänläkarkompetens torde enligt utskottets mening kontinuitetsproblemen inte vara så uttalade som under allmäntjänstgöringen eftersom tjänstgöringsperioderna är längre.
Vårdkontinuitetsproblemen uppmärksammas, enligt vad utskottet erfarit, av de sjukvårdsansvariga, och flera försök att lösa dem genom administrativa åtgärder pågår. Med den ökade läkarutbildningen kommer även de kontinuitetsproblem som beror på läkarbrist att försvinna.
Utskottet finner således att en översyn av läkarutbildningen, innefattande grundutbildning, allmäntjänstgöring och fortsatt vidareutbildning, inte kan motiveras enbart av de vårdkontinuitetsproblem som för närvarande är kännbara inom vissa delar av sjukvården. I den utsträckning kontinuitetsproblemen inte kan lösas på annat sätt och även visar sig bero på utbildningssystemet, prövas hithörande frågor bl. a. inom socialstyrelsens nämnd för vidareutbildning av läkare och socialdepartementets sjukvårdsdelegation. Med det anförda avstyrker utskottet yrkandet 1 d i motionen 1975/76: 2084.
UbU 1975/76: 27
16 Tandläkarutbildningens innehåll
I motionen 1975/76: 1416 hemställs om en mera ingående och grundläggande undervisning vid tandläkarhögskolorna om den s. k. pontostruktormetoden för framställning av guldkronor och broar. Med denna metod kan man enligt motionen på kortare tid och med mindre arbete och besvär samt med mindre guldåtgång uppnå ett bra och bestående behandlingsresultat. Det är enligt motionären angeläget att denna metod kommer till mera allmän användning med hänsyn till de stora kostnader som är förknippade med tandvården.
Enligt kungörelsen 1969: 331 om utbildningen vid odontologisk fakultet skall i studieplan anges bl. a. innehållet i utbildningen samt arten och omfattningen av det arbete som den studerande skall utföra. Studieplan fastställs av UKÄ efter förslag av utbildningsnämnd. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1416.
Högre utbildning och forskning om vård m. m.
Förslag till högre utbildning inom vårdområdet begärs i motionen 1975/76: 1464. Motionärerna anför att det saknas möjlighet för sjuksköterska/sjukskötare att vidareutbilda sig inom vårdfunktionen. Däremot finns det utbildning till andra funktioner såsom lärare och administratör. En högre utbildning inom vårdområdet skulle enligt motionärernas uppfattning utom värdet i sig även kunna medföra att flera sjuksköterskor återgår till yrkesverksamhet och att flera män söker sig till yrket.
Ökade möjligheter för de praktiskt arbetande inom vårdsektorn att genomgå forskarutbildning inom sitt eget område begärs även i motionen 1975/76: 885. Forskning inom detta område bör enligt motionärerna inriktas mot en systematisk beskrivning och utveckling av sjuksköterskans funktionsområde. I motionen 1975/76: 886, som behandlas av socialutskottet, begär motionärerna en tjänstekonstruktion som möjliggör utvecklingsarbete på arbetsplatsen.
Riksdagens beslut år 1975 om en reformering av högskoleutbildningen (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) innebär bl. a. att högskoleutbildningen fr. o. m. den 1 juli 1977 kommer att omfatta också en rad utbildningslinjer som för närvarande inte har någon naturlig fortsättning ovanför grundutbildningsnivån, däribland flera vårdutbildningar. I tillläggsdirektiv den 14 augusti 1975 fick forskarutbildningsutredningen i uppdrag att pröva olika frågor och problem i samband med en utveckling av möjligheterna att inom hela högskolan gå vidare till forskarutbildning eller annan utbildning efter grundexamen. Utskottet förutsätter att uppdraget avser även forskarutbildning eller annan högre utbildning om vårdfunktionen för legitimerade sjuksköterskor och därmed jämställda. Även inom departementsberedningen Vård-76 skulle möjligheterna att införa särskilda linjer eller kurser för högre utbildning inom vårdområdet kunna undersökas.
UbU 1975/76: 27
17 Med hänsyn till redan meddelade utredningsuppdrag anser utskottet att motionerna 1975/76: 885 och 1975/76: 1464 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
En utvecklad omvårdnadsforskning behövs enligt motionen 1975/76: 2084 för att påvisa vilka förändringar i utbildningsinnehållet som erfordras för att få vårdutbildningarna bättre anpassade till en dynamisk sjukvård. Det behövs vidgad kunskap om omvårdnadens problem, framför allt vårdteknik, behandling, hjälpmedel och utrustning samt vårdpsykologi. Inledningsvis bör den föreslagna omvårdnadsforskningen anknyta till befintliga institutioners forskning. Motionärerna anför vidare att ämnets tvärvetenskapliga karaktär måste betonas. En delfråga inom omvårdnadsforskning tas upp i motionen 1975/76: 782 i vilken ett program begärs för forskning om miljön och den psykiska omvårdnaden för barn på sjukhus. Som speciellt viktiga forskningsområden härvidlag framhålls den psykiska vårdens innehåll och utformning på barnsjukhus, psykiska störningar m. m. bland intagna barn och barn som besöker polikliniker, vikten av nära och tidig kontakt mellan barn och föräldrar vid skötseln på sjukhus av för tidigt födda eller svaga barn, barns och föräldrars reaktion på sjukdom m. m. och deras relation till personalen samt lekterapins betydelse.
Då det gäller forskning inom nya eller tvärvetenskapliga områden vill utskottet erinra om att förslag nyligen lämnats till riksdagen (prop. 1975/76: 129) om inrättande av en forskningsrådsnämnd vid sidan av forskningsråden. Enligt förslaget skall nämndens främsta uppgift vara att vid sidan av de insatser som de enskilda forskningsråden gör initiera och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Nämnden föreslås få 13 ledamöter, varav sju skall representera allmänintressen, däribland riksdagsledamöter, företrädare för löntagarorganisationerna samt kommuner och landsting. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1975/76:782 och 1975/76: 2084 yrkandet 3 b.
I motionen 1975/76: 2075 begärs en översyn av utbildningen för all personal inom det psykiatriska vårdområdet. Motionärerna anser att utbildningsfrågorna måste ses över i samband med att man beslutar om riktlinjerna för den psykiatriska vården. Motionärerna har i motionen 1975/76: 2074, som behandlas av socialutskottet, begärt en utredning om den psykiatriska vårdens innehåll och organisation.
Snabb och grundlig omformulering av mentalvårdens mål och inriktning innebärande väsentlig förstärkning av samhälls- och beteendevetenskapernas ställning i forskning, specialistutbildning och behandling samt prioritering av nyorienterande riktningar inom forskning och metodik yrkas i motionen 1975/76: 2079. Andra åtgärder för mentalvårdens omvandling begärs av samma motionärer i motionen 1975/76: 2078 som behandlas av socialutskottet.
UbU 1975/76: 27
18 Socialstyrelsen tillsatte i november 1970 en arbetsgrupp för att utreda den psykiatriska vårdens målsättning och organisation. Utredningens arbete skulle omfatta fyra huvudområden. Ett av dessa var utbildningsfrågor för den personal som kommer i kontakt med psykiatriska problem, särskilt kraven på utbildning mot bakgrund av olika personalgruppers förväntade uppgifter i en omstrukturerad vårdorganisation. Arbetsgruppens rapport Den psykiatriska vårdens målsättning och organisation avlämnades år 1973. Efter remissbehandling har rapporten delvis legat till grund för avsnitt i socialstyrelsens principprogram för hälso- och sjukvården inför 1980-talet. Resultatet av ytterligare överväganden om den psykiatriska vården beräknar socialstyrelsen framlägga under hösten 1976.
Efter Kungl. Maj:ts uppdrag år 1970 har UKÄ i samråd med socialstyrelsen, SÖ och samarbetsnämnden för socialhögskolorna utrett frågan om utbildning i psykoterapi. UKÄ:s förslag i betänkandet Utbildning i psykoterapi och psykosocialt arbetssätt (UKÄ-rapport 1975: 24) remissbehandlas för närvarande. Förslaget avser dels utbildning i psykoterapi öppen för läkare, psykologer och socionomer samt andra med viss yrkesutbildning i psykologi, psykiatri och mentalhygien jämte viss praktik, dels utbildning i psykosocialt arbetssätt för ett stort antal yrkeskategorier inom vårdområdet.
I avvaktan på resultatet av socialstyrelsens redovisade arbete, remissbehandlingen av UKÄ:s förslag om psykoterapiutbildning m. m. samt arbetet inom Vård-76 med vissa vårdutbildningars innehåll kan enligt utskottets mening ställning till frågan om ytterligare utredning inte ta^ nu, varför motionen 1975/76: 2075 avstyrks av utskottet.
Utskottet anser att inte heller motionen 1975/76: 2079 bör bifallas av riksdagen.
Bättre undervisning i sexologi för många yrkeskategorier, såsom lärare, vårdpersonal m. fl., yrkas i motionen 1975/76: 1480. Med hänsyn till att betänkandet Sexual- och samlevnadsundervisning (SOU 1974: 59; från utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisningsoch upplysningarbetet (USSU) enligt regeringens beslut den 18 december 1975 överlämnats till SÖ för beaktande i det fortsatta läroplansarbetet och då normalstudieplaner för tvärvetenskapliga kurser, t. ex. i sexologi, redan nu kan fastställas av UKÄ avstyrker utskottet yrkandet 1 i motionen 1975/76: 1480.
Motionens förslag i yrkandet 2 om ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut för sexologi avstyrker utskottet med erinran om riksdagens tidigare uttalande i frågan om inrättande av fristående forskningsinstitut.
UbU 1975/76: 27
19 Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet såvitt avser respektive avsnitt i betänkandet
översyn av vissa vårdutbildningar
1. att riksdagen beträffande arbetet inom Vård-76 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. att riksdagen beträffande utredning om riktlinjerna för utbildningspolitiken på socialvårdsområdet avslår motionen 1975: 1417,
3. att riksdagen beträffande översyn av utbildningen på vårdområdet avslår motionerna 1975:159 yrkandet 2, 1975/76: 1410 yrkandet 1, 1975/76: 1446, 1975/76: 1498 samt 1975/76: 2084 yrkandena 1 b och 1 c,
4. att riksdagen beträffande översyn av sjuksköterskeutbildningens läroplaner avseende praktiken avslår motionerna 1975: 1356 yrkandet 4, 1975/76: 592 yrkandet 1 och 1975/76:1507,
5. att riksdagen beträffande långsammare studiegång avslår motionen 1975: 1413,
Sjuksköterskeutbildningen m. m.
6. att riksdagen beträffande grundutbildningen av sjuksköterskor med anledning av motionen 1975/76: 1410 yrkandet 2 och med avslag på motionen 1975/76: 2084 yrkandet 1 a som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. att riksdagen beträffande kurser för vidareutbildning av sjuksköterskor utöver vad regeringen förordat i propositionen 1975/76: 100 avslår motionen 1975/76: 2084 yrkandet 2,
8. att riksdagen beträffande kurser i social barnavård avslår motionen 1975/76: 1417,
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ytterligare kurser inom vidareutbildningen av sjuksköterskor,
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om omfördelning av kurser inom sjuksköterskeutbildningen,
11. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 2084 yrkandet 2 såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 44 746 000 kr.,
12. att riksdagen beträffande sjuksköterskeutbildning inom alkoholistvården avslår motionen 1975: 1351,
13. att riksdagen beträffande fortbildning avseende barnens situation under sjukhusvistelsen avslår motionen 1975/76:1435,
14. att riksdagen beträffande avskaffande av de graderade betygen inom sjuksköterskeutbildningen avslår motionen 1975/76: 2084 yrkandet 3 a,
UbU 1975/76:27
15. att riksdagen beträffande antagning till vidareutbildning av sjuksköterskor avslår motionen 1975/76: 2084 yrkandet 3 a,
16. att riksdagen beträffande centraliserad intagning till vidareutbildningen av sjuksköterskor avslår motionerna 1975/76:1415 och 1975/76: 2084 yrkandet 3 a,
17. att riksdagen beträffande bristyrkesutbildning av sjuksköterskor avslår motionen 1975/76: 1491,
Sjukgymnastutbildningen
18. att riksdagen beträffande sjukgymnastutbildningens längd avslår motionen 1975/76: 1475 yrkandet a,
19. att riksdagen beträffande utbyggnad av sjukgymnastutbildningens kapacitet avslår motionerna 1975/76: 226 och 1975/76: 1475 yrkandet b,
20. att riksdagen beträffande utredning om förbättrad utbildning av lärare i sjukgymnastiska specialiteter avslår motionen 1975/ 76:1475 yrkandet c,
21. att riksdagen beträffande vidgad lärarutbildning inom sjukgymnastsektom avslår motionen 1975/76: 791,
22. att riksdagen beträffande problemgenomgång avseende igångsättning av sjukgymnastutbildning avslår motionen 1975/76: 784,
Läkarutbildningen
23. att riksdagen beträffande reumatologins utrymme i läkares grundutbildning avslår motionen 1975/76: 2095,
24. att riksdagen beträffande översyn av läkarutbildningssystemet avslår motionen 1975/76: 2084 yrkandet 1 d,
Tandläkarutbildningens innehåll
25. att riksdagen beträffande tandläkarutbildning avslår motionen 1975/76:1416,
Högre utbildning och forskning om vård m. m.
26. att riksdagen beträffande högre utbildning inom vårdområdet avslår motionerna 1975/76: 885 och 1975/76: 1464,
27. att riksdagen beträffande omvårdnadsforskning avslår motionen 1975/76: 2084 yrkandet 3 b,
28. att riksdagen beträffande forskning om barn på sjukhus avslår motionen 1975/76: 782,
29. att riksdagen beträffande översyn av utbildningen inom det psykiatriska området avslår motionen 1975/76: 2075,
30. att riksdagen beträffande mentalvårdens mål och inriktning avslår motionen 1975/76: 2079,
31. att riksdagen beträffande undervisning i sexologi avslår motionen 1975/76:1480 yrkandet 1,
UbU 1975/76: 27
32. att riksdagen beträffande forskningsinstitut för sexologi avslår motionen 1975/76: 1480 yrkandet 2.
Stockholm den 23 april 1976
På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Gustafsson i Barkarby (s), Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk), fröken Rogestam (c), herrar Nilsson i Norrköping (s), Hagberg i örebro (s), Jonsson i Alingsås (fp) och fru Ström (s).
Reservationer
1. beträffande grundutbildningen av sjuksköterskor av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Genom SÖ:s” och slutar ”motionen 1975/76: 2084” bort ha följande lydelse:
Redan nu är sjuksköterskebristen mycket besvärande för sjukvården, särskilt under sommarmånaderna. Allting tyder på att bristen kommer att förvärras om inte grundutbildningen snabbt utökas. Den tilltagande sjuksköterskebristen är ett allvarligt hinder för den nödvändiga utbyggnaden av öppen vård och långtidssjukvård. Enbart för att vårda de allt fler äldre skulle ungefär 35 000 fler behöva anställas inom långtidsvården fram till år 1985. För att förbättra vården, skapa mänsklig kontakt och ta större hänsyn till den enskilde behövs ytterligare ungefär 10 000 nya tjänster. Och ändå gäller det bara att tillgodose grundläggande mänskliga behov. Till en stor del av dessa sammanlagt 45 000 tjänster behövs det sjuksköterskor. Enligt utskottets mening måste de utbildningsresurser tillskapas som behövs för att ge en god vård åt människor.
Mot denna bakgrund är det synnerligen allvarligt att antalet utexaminerade sjuksköterskor snarast minskat under senare år. Situationen ter sig ännu mer orimlig om man betänker att 10 000-tals ungdomar i vårt land samtidigt går arbetslösa. I en interpellationsdebatt i riksdagen den 19 mars i år framhöll statsministern bl. a. att regeringen åren 1971— 1972 fann att behovet av mer personal inom långtidsvården och behovet av ökad utbildning inom sjukvården kunde kopplas samman med den arbetslöshet som fanns bland ungdomen. Trots detta har alltså utexamineringen av sjuksköterskor inte ökat. Tusentals ungdomar avvisas varje
UbU 1975/76: 27
år från den vårdutbildning de vill ha. Regeringen har allvarligt misskött planeringen av vårdutbildningen.
Enligt utskottets mening måste åtgärder sättas in för att snabbt öka intagningen till sjuksköterskeutbildningen. Mot bakgrund av de stora behoven inom särskilt långtidsvården är de åtgärder som vidtagits eller aviserats helt otillräckliga. Genom SÖ:s åtgärd bör dock en ökning av intagningen till sjuksköterskeutbildningen kunna förväntas utan att därför målet för utbildningen behöver eftersättas. Utskottet förutsätter att SÖ:s beslut kommer att få till resultat att den i budgetpropositionen föreslagna utbildningskapaciteten på 970 terminskurser helt kommer att tas i anspråk. Om så ej skulle vara fallet anser utskottet att SÖ bör vidta ytterligare åtgärder som övergångsvis kan sättas in. Härutöver bör enligt utskottets mening utbildningskapaciteten ökas utöver vad som föreslås i budgetpropositionen. Riksdagen bör därför med bifall till motionen 1975/76: 2084 yrkandet 1 a och med anledning av motionen 1975/76: 1410 yrkandet 2 hos regeringen begära förslag till åtgärder för att snabbt öka intagningen till sjuksköterskeutbildningen.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen beträffande grundutbildningen av sjuksköterskor med bifall till motionen 1975/76: 2084 yrkandet 1 a och med anledning av motionen 1975/76: 1410 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande kurser för vidareutbildning av sjuksköterskor av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet finner” och slutar ”viss vårdyrkesutbildning” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riktpunkten för vidareutbildningen av sjuksköterskor på sikt bör vara att alla skall genomgå vidareutbildning. Utskottet utgår från att denna fråga kommer med i de bedömningar och överväganden som skall göras inom Vård-76. I avvaktan därpå bör riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2084 yrkandet 2 besluta tilldela medel för 51 terminskurser utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 1976/77. Förslagsanslaget till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning bör således räknas upp med 1 703 400 kr. till totalt 46 449 400 kr. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen begärt bemyndigande att dels inom ramen för av riksdagen beviljade medel få omfördela kurser inom sjuksköterskeutbildningen, dels få besluta om inrättande av ytterligare vidareutbildningskurser inom linjerna intensivvård, anestesivård och operationssjukvård samt öppen hälso- och sjukvård i de fall utbildningshuvudmännen har möjligheter att genomföra en sådan kapacitetsökning. Utskottet tillstyrker i övrigt medelsberäkningen under förslagsanslaget Bidrag till viss vårdyrkesutbildning.
UbU 1975/76: 27
dels att utskottets hemställan under 7 och 11 bort ha följande lydelse: 7.
att riksdagen beträffande kurser för vidareutbildning av sjuksköterskor med bifall till motionen 1975/76: 2084 yrkandet 2 uttalar att 51 terminskurser bör anordnas utöver vad som förordats i propositionen 1975/76: 100,
11. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100 och med bifall till motionen 1975/76: 2084 yrkandet 2 såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 46 449 400 kr.,
3. beträffande avskaffande av de graderade betygen inom sjuksköterskeutbildningen av herr Johansson i Skärstad (c), fru Lantz (vpk) och herr Jonsson i Alingsås (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Från och” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
En graderad betygsättning inom sjuksköterskeutbildningen skall bara förekomma om det finns starka skäl och om det kan påvisas att den fyller en viktig funktion. Genom regeringens beslut den 6 mars 1975 har ett steg på vägen tagits då den tidigare sjugradiga betygskalan ersattes med en tregradig. Detta steg bör följas av beslut om införande av ett betygsystem med en tvågradig skala, godkänd eller inte godkänd. Det är numera en allmänt spridd uppfattning bland huvudmännen att betygen inte fyller någon större funktion i samband med anställningen av sjuksköterskor. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2084 yrkandet 3 a som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avskaffande av de graderade betygen inom sjuksköterskeutbildningen.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. att riksdagen beträffande avskaffande av de graderade betygen inom sjuksköterskeutbildningen med bifall till motionen 1975/ 76: 2084 yrkandet 3 a som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande antagning till vidareutbildning av sjuksköterskor av herr Jonsson i Alingsås (fp) som — vid bifall till reservationen 3 — anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet kan” och slutar ”motionen 1975/76: 2084” bort ha följande lydelse:
Som en konsekvens av borttagandet av de graderade betygen bör antagningen till vidareutbildning av sjuksköterskor ske enligt ett kösystem. Detta bör riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2084 yrkandet 3 a i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
UbU 1975/76: 27
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. att riksdagen beträffande antagning till vidareutbildning av sjuksköterskor med bifall till motionen 1975/76: 2084 yrkandet 3 a som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande mentalvårdens mål och inriktning av fru Lantz (vpk) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Utskottet anser” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
De psykiska störningarna som samhällsproblem ställer med skärpa frågan om värderingar och metoder för att komma till rätta med dem. De senaste decenniernas internationella forskning, praktik och debatt har präglats av starka brytningar. Traditionella begrepp och metoder ifrågasätts på ett ofta omvälvande sätt. Detta kan inte undgå att göra frågan om psykiatrins ställning i samhället till en stor politisk fråga.
Inom den psykiatriska vårdapparaten i Sverige dominerar alltjämt de klassiska sjukdomsbegreppen och angreppsmetoderna. Dessa har de senaste 20 åren blivit föremål för en bred kritik i vetenskapliga sammanhang. De har karakteriserats som alltför mycket orienterade efter den somatiska vårdens tänkande. Detta gäller speciellt läkarutbildningen, som obestridligen är djupt traditionell och präglad av en ringa fördjupning utöver en standardmässig medicinsk grundval. Analysen av de psykiska störningarna har kritiserats som ytlig och ”symptomorienterad” — med andra ord i alltför ringa grad inriktad på grundorsakerna. Behandlingsmetoderna har på motsvarande sätt kritiserats som primitiva och irrelevanta i förhållande till de problemställningar de psykiska störningarna erbjuder. Preparatbehandlingen har beskrivits som överdriven, och den används inte som ett temporärt hjälpmedel mot påfrestande ångesttillstånd utan som ett botemedel mot störningen som sådan. Skarp kritik har riktats mot metoderna att sysselsätta psykiskt störda med harmlösa, ytliga sysselsättningar i en konstlad anstaltsmiljö i stället för att ta fasta på den svårare uppgiften att till grunden bearbeta deras situation och få dem att själva deltaga i och övertaga denna bearbetning. Den auktoritära miljön och läkarnas befälsställning har beskrivits som särskilt skadlig just inom denna del av vårdapparaten. Samhälls- och beteendevetenskapernas underordnade ställning i förhållande till den traditionella medicinska vetenskapen och utbildningen har också blivit föremål för kritik. Uppmärksamhet har också getts den psykiska sjukvårdens roll som del av tvångsapparaten i samhället. Antalet tvångsomhändertaganden är högt.
Kärnan i kritiken har emellertid riktat sig mot själva sjukdomsbegreppet. Den hittills dominerande uppfattningen har varit att den psy -
UbU 1975/76: 27
kiska störningen är en ”sjukdom” i ungefär samma mening som en somatisk sådan. Analysen har därför blivit att ”sjukdomen” väsentligen uppfattas som ett ”fel” på eller en ”avvikelse” hos individen. På denna punkt har helt nya perspektiv öppnats genom de nya forsknings- och behandlingsinriktningar som gjort sig gällande på området. Dessa har mer och mer siktat in sig på samspelet mellan den sociala omgivningen och individen och i större eller mindre grad tagit avstånd från det klassiska sjukdomsbegreppet. I stället har familj och samhällsomgivning kommit att bli primära och den psykiska avvikelsen mer och mer kommit att tolkas som ett led i samspelet mellan många människor inklusive den ”sjuke”, sådant detta samspel försiggår i den speciella samhälleliga miljön och psykiska atmosfären.
I och med dessa nya strömningar inom vetenskapen har psykiatrin börjat ta steget från en passiv, auktoritär ”behandlingsvetenskap” till en samhällskritisk vetenskap som ifrågasätter sociala institutioner och värderingar. I varje klassamhälle finns krafter som har intresse av att bekämpa en sådan fördjupning och vidgning av det vetenskapliga perspektivet. Ty en sådan kritisk vetenskap kräver att få ta upp till diskussion frågan om huruvida själva samhället och dess grundvärderingar är sjuka eller friska, dvs. vållar psykiska störningar eller kraftigt underbygger sådana hos människorna. Det ställer frågan om i vilken grad de officiella värderingarna och livsformerna är dubbelbottnade och förljugna — ty dubbelhet och förljugenhet i miljön och det mänskliga samspelet är en erkänd faktor bland dem som framkallar psykiska störningar och ångesttillstånd. Förnedrande underordnande och förtryck — diskriminering, omöjligheten att ändra sin situation, socialt förakt, utslagning i arbetslivet, trycket från föräldraauktoriteter m. m. — framstår som mäktiga drivkrafter i det spel som framkallar psykiska störningar. I många fall är de psykiska störningarna en form för avståndstagande från en outhärdlig social situation.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2079 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. att riksdagen beträffande mentalvårdens mål och inriktning med bifall till motionen 1975/76: 2079 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
beträffande läkarutbildningen av herr Jonsson i Alingsås (fp):
Läkarutbildningens uppläggning är en av de väsentliga orsakerna till bristen på kontinuitet i förhållandet läkare—patient inom sjukvården. Såväl allmäntjänstgöring som fortsatt vidareutbildning består av ett stort
UbU 1975/76: 27
antal förordnanden på underläkartjänster vid klinikerna och i allmänläkarvården, vilket alltså innebär täta byten av läkare. Under dessa korta tjänstgöringstider får läkarna dessutom ofta ”rotera” för att tillgodogöra sig klinikernas olika subspecialiteter. Detta är en av de främsta anledningarna till att patienten så ofta möter nya läkare. Jag förutsätter att nämnden för läkarnas vidareutbildning följer tendensen till uppdelning av allmäntjänstgöringen på subspecialiteter. Härvid bör större hänsyn än hittills tas till kravet på vårdkontinuitet. Beträffande allmäntjänstgöringen i övrigt får erfarenheten visa om en lämplig avvägning skett mellan olika krav. När det gäller den fortsatta vidareutbildningen bör undersökas om antalet förordnanden inom olika specialiteter kan minskas — åtminstone för en del av läkarna — utan att deras förmåga att fungera som färdiga specialister eftersätts.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 7600S4