Med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete m. m. jämte motioner

UbU 1975/76:30

Utbildningsutskottets betänkande 1975/76: 30

med anledning av propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76: 39 (utbildningsdepartementet) har regeringen — efter föredragning av statsrådet Hjelm-Wallén — föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för reformering av skolans inre arbete m. m. som förordats i propositionen,

2. godkänna de riktlinjer för organisationen av den allmänna fritidsverksamheten utanför skoldagen som förordats i propositionen,

3. godkänna den ändring av grunderna för statsbidragsgivningen tili driftkostnader för det allmänna skolväsendet som förordats i propositionen,

4. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet,

5. godkänna vad som i propositionen förordats om konferenser samt om skolledare och annan personal,

6. till Bidrag till studie- och yrkesorientering för budgetåret 1976/77 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 51 160 000 kr. (jfr prop. 1975/76: 100 bil. 10 s. 254),

7. till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret 1976/77 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 52 782 000 kr. (jfr prop. 1975/76: 100 bil. 10 s. 444).

I propositionen föreslås en fortsatt utveckling av grundskolans inre arbete samt en utökad omsorg för barn och ungdom under skoldagen och i nära anslutning till denna.

I propositionen förordas att grundskolan i högre grad än f. n. skall tillämpa arbetssätt och arbetsformer som mer knyter an till förskolepedagogiken. Vikten av en mjuk skolstart betonas. Skolmognadsprov och skolmognadsklasser bör inte längre förekomma. För att underlätta samverkan mellan personal i förskola och grundskola bör lokala arbetsgrupper inrättas. Ett utökat samarbete mellan hem och skola förordas och klassföreståndarens betydelse för kontakten mellan elev och skola och mellan skola och hem framhålls.

Utgångspunkten för förslagen är att kommuner och skolenheterna i kommunen bör ges möjlighet att anpassa undervisningen efter enskilda

1 Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 30

UbU 1975/76: 30

elevers eller grupp av elevers behov. Särskild vikt bör läggas vid elevens färdighetsträning. Skolan bör i högre grad än f. n. sträva efter ett arbetssätt som knyter an till elevernas verklighet. Klassen skall även i fortsättningen vara allsidigt sammansatt och utgöra basgruppen för undervisningen. Undervisningsgruppernas storlek kommer liksom f. n. att ofta avvika från klassens och anpassas till behovet i klassen, ämnet, undervisningsmomentet. Någon fast elevgruppering som bygger på elevernas kunskaps- eller prestationsgrad får inte förekomma. Elevers behov av specialpedagogisk träning bör kunna tillgodoses inom den ordinarie undervisningsgruppens ram.

För elever med påtagliga handikapp bör det finnas möjlighet för skolstyrelsen att anordna särskild undervisningsgrupp, där undervisningen eller delar av den bedrivs under längre tid. Även för elever med påtagliga skolsvårigheter kan en sådan undervisningsgrupp anordnas, dock med kortare varaktighet.

I propositionen förordas vidgade möjligheter för de lokala skolenheterna att anpassa undervisningen till lokala förhållanden vid bl. a. stadieövergångar. Målet skall vara att förstärka färdighetsträningen. Vidare förordas ökade möjligheter att anpassa studiegången för enskild elev.

Någon generell sänkning av delningstalen för inrättande av klasser förordas inte. Skolans förstärkningsanordningar bör i huvudsak användas för insatser för att hjälpa elever med skolsvårigheter.

I propositionen förordas att skolenheterna indelas i arbetsenheter, som kan bestå av två eller flera klasser. Arbetsenheterna skall utgöra en organisatorisk indelning av eleverna för t. ex. elevvårdsinsatser. I propositionen förordas att den personal som arbetar i arbetsenheten bör ses som ett arbetslag som tillsammans med eleverna planerar undervisningen och samverkar i övrigt. Arbetslagen bör kunna växa fram successivt bl. a. med hjälp av fortbildning.

Till grund för förslagen ligger en helhetssyn på eleven och dennes skoldag. I propositionen föreslås en samlad skoldag, dock utan att skoldagen nämnvärt förlängs. För barnen i de två lägsta årskurserna bör skoldagen omfatta högst fem timmar. För övriga årskurser bör skoldagen omfatta sex till åtta timmar. Kommunen beslutar när den samlade skoldagen skall införas och om skoldagens längd. Vikten av att timplanebunden undervisning och annan verksamhet varvas under skoldagen framhålls. Föreningslivet bör beredas möjligheter att bedriva verksamhet tillsammans med eleverna både inom ramen för den samlade skoldagen och i anslutning till skoldagen. Behovet av samordning med fritidshemmens resurser under skoldagen och i den allmänna fritidsverksamheten understryks. Till kommun som beslutar om en samlad skoldag föreslås ett särskilt statligt bidrag utgå. Detta motsvarar 65 milj. kr. i dagens löneläge.

I anknytning till skoldagen och under annan skolfri tid föreslås att allmän fritidsverksamhet anordnas som huvudsakligen bör ledas av för -

UbU 1975/76: 30

eningslivet. Det statliga bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet bör därför utgå från 7 års ålder fr. o. m. budgetåret 1977/78. Till kommunerna föreslås särskilt bidrag för fritidsverksamheten utgå. Detta senare bidrag beräknas till 25 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslås få i uppdrag att se över mellanstadiets läroplan med sikte på en sänkning av timtalet med två till tre veckotimmar per årskurs. Även vissa frågor rörande högstadiets timplan, bl. a. tillvalskonstruktionen, bör ses över av SÖ.

Studie- och yrkesorienteringen föreslås förstärkt bl. a. genom en utökad samverkan mellan skola och arbetsliv. Den praktiska yrkesorienteringen för eleverna på högstadiet bör mer än f. n. inriktas på arbetslivsorientering. Skolan måste verka för att både flickor och pojkar från olika socialgrupper under utbildningstiden får kontakt med de delar av arbetslivet som de erfarenhetsmässigt inte väljer i framtiden. En översyn av den praktiska yrkesorienteringen bör göras av SÖ i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsmarknadens parter.

I propositionen föreslås ett nytt statsbidragssystem. Skolstyrelsen erhåller dels en basresurs som beräknas på antalet klasser vid skolenheten i stort enligt nuvarande regler, dels en förstärkningsresurs som skolstyrelsen får fördela. Förstärkningsresursen ersätter nuvarande timplanebundna resurstimmar, specialundervisningstimmar samt timmar för bl. a. fritt valt arbete, frivillig musikundervisning och maskinskrivning samt medel för särskilda åtgärder på skolområdet.

Förstärkningsresursen beräknas utifrån antalet elever i en kommun, vilket gör att det nya statsbidraget medför en omfördelning från kommuner med relativt låga elevantal till kommuner med höga elevantal per skolenhet. En särskild glesbygdsgaranti föreslås för att minska övergångsproblemen för skolor i glesbygd.

Vissa delar av förstärkningsresursen skall användas för bl. a. fritidsoch föreningsverksamhet i skolan. Utgångspunkten för den friare fördelning som föreslås beträffande förstärkningsresursen bör när det gäller undervisningsinsatser vara att förbättra färdigheterna hos elever med svårigheter. Därutöver bör dessa medel fördelas till sådana ämnen och moment som kräver små undervisningsgrupper. SÖ föreslås få i uppdrag att utarbeta exempel på hur förstärkningsresursen skall kunna användas för att uppnå målen för skolans verksamhet.

I propositionen föreslås en förstärkning av skolledningen. För att uppnå en anpassning av skolorganisationen till den förordade verksamheten föreslås att vissa arbetslednings- och planeringsuppgifter i skolan skall kunna anpassas efter lokala önskemål i den enskilda skolenheten. Frågan om statsbidrag till reservvikarier är föremål för förhandlingar mellan staten och Kommunförbundet.

Flera åtgärder som gäller personalutbildning och fortbildning föreslås. Sålunda föreslås särskild skolledarutbildning. Åtgärder vidtas för att er -

UbU 1975/76: 30

hålla fler kvinnliga skolledare samt fler skolledare som är lärare i estetiska och praktiska ämnen. I propositionen föreslås att behörighetsreglerna för skolledare ändras. Vidare föreslås en personalfortbildning med syfte att stimulera till ökad samverkan mellan skolans personal för att möjliggöra en övergång till det arbetssätt och de arbetsformer som bör prägla skolans verksamhet. Denna fortbildning bör omfatta personal från alla rektorsområden. Dessutom föreslås en kraftig utökning av särskild ettårig utbildning i specialpedagogik. Under läsåret 1977/78 kommer en särskild fortbildning för alla lärare och övrig skolpersonal att anordnas. Målet för denna utbildning är framför allt att förbereda skolledning och personal för en övergång till ett system med friare resursanvändning.

Frågan om lokala ledningsorgan vid skolorna bör utredas ytterligare. Strävan bör vara att det vid varje skolenhet inrättas ett ledningsorgan med representanter för elever, personal och i vissa fall föräldrar. Detta ledningsorgan bör besluta i sådana frågor som skolledningen i dag beslutar om. Ansvaret för fördelningen av de fria resurserna och vissa andra principiellt viktiga frågor ankommer enligt förslaget på skolstyrelsen. Vikten av ett väl fungerande klassråd och ett reellt inflytande på undervisningen från eleverna betonas. Frågan om hur de förtroendevalda skall kunna få ett ökat inflytande över skolans verksamhet kommer att utredas.

Utvärderingen av skolans hela verksamhet kommer att utgöra ett viktigt underlag för fördelning av förstärkningsresurser. Utvärderingen bör ses som en naturlig del i skolans verksamhet. SÖ och länsskolnämnderna bör bistå kommunerna med information och exempel på hur utvärderingsarbetet kan bedrivas.

Genomförandet av förslagen skall ske successivt. Personalfortbildningen skall påbörjas läsåret 1976/77. Statsbidraget för allmän fritidsverksamhet bör utgå fr. o. m. 1977/78. Förstärkningen av skolledarorganisationen i kommunerna bör enligt propositionen genomföras fr. o. m. budgetåret 1977/78. Den samlade skoldagen kan införas av de kommuner som så beslutar fr. o. m. läsåret 1978/79 då hela det nya resurssystemet genomförs i samtliga kommuner.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1975/76: 2212, 2213, 2215—2217, 2219—2230 och 2233—2239.

Vidare har under allmänna motionstiden år 1975 och år 1976 framställts ett antal motionsyrkanden med anknytning till de frågor som tas upp i propositionen 1975/76: 39 och som utskottet därför funnit sig böra behandla i detta sammanhang.

I anslutning till innehållsförteckningen i slutet av betänkandet redo -

UbU 1975/76: 30

visas — bilaga 1 — på vilka sidor i detta som motionsyrkandena finns återgivna samt på vilka sidor ställning tas till de olika yrkandena. I bilagan redovisas också i vilka moment av utskottets hemställan som motionsyrkandena tas upp. Vidare anges nummer på reservationer och särskilda yttranden som föranletts av motioner.

De i betänkandet behandlade motionsyrkandena är följande.

1975: 158 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att riksdagen 1.

hos regeringen anhåller om en omedelbar revision av läroplanerna och målbeskrivningen för ämnena svenska och matematik i grundskolan (yrkandet 1),

2. hos regeringen anhåller om att riksdagen senare föreläggs förslag till ny läroplan för grundskolan (yrkandet 2),

3. uttalar att kravet på fasta och väl inövade basfärdigheter bör vara vägledande för det föreslagna läroplansarbetet (yrkandet 3),

4. hos regeringen anhåller att elever i grundskolans årskurs 7 och 8 ges tillfälle till jämkad studiegång (yrkandet 4),

1975: 542 av herr Olsson i Timrå m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar

1. att undervisningen på grundskolans högstadium och i gymnasiet om arbetsmarknaden och dess parter införs som en obligatorisk del i ämnet samhällskunskap,

2. att de lokala löntagarorganisationerna inkopplas i god tid vid planeringen av denna undervisning,

1975/76: 272 av herr Signell m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ändring av skolstarten från nuvarande en till två gånger per år,

1975/76: 322 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att lämna förslag till en reviderad läroplan för grundskolan i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen,

1975/76: 323 av fru Lantz m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om övergång till ett system med fast anställda reservvikarier för grundskolans och gymnasieskolans behov samt om härtill knutna statsbidragsregler,

1975/76: 485 av herr Granstedt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en sådan ändring i skolförordningen att särskild undervisning i hemmet eller på sjukhus kan anordnas då en elevs sammanhängande sjukfrånvaro omfattar, eller av läkare bedöms komma att omfatta, minst tre veckor, räknat från första frånvarodagen,

UbU 1975/76: 30

1975/76: 489 av herrar Pettersson i örebro (c) och Larsson i öskevik (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidrag för kurators- och psykologtjänster inom skolan,

1975/76: 490 av herr Rämgård m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att skolöverstyrelsen får i uppdrag att snarast lägga fram förslag om en förbättring och utökning av ämnet gymnastik och idrott i grund- och gymnasieskolan,

1975/76: 492 av fru Troedsson m. fl. (m, c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att till skolöverstyrelsen knyts en parlamentarisk beredning för behandling av utredningens rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) betänkande Sexual- och samlevnadsundervisning (SOU 1974: 59) och däröver inkomna remissyttranden,

1975/76: 578 av fru Lantz m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om statligt anslag till kommunala musikskolor fr. o. m. den 1 juli 1976,

1975/76: 584 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Svanström (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning av skolpsykologverksamhetens villkor, dimensionering och inriktning,

1975/76: 594 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande i grundskolan av tjänst som huvudlärare för invandrarundervisning,

1975/76: 595 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av statsbidragsbestämmelserna för grundskolan att statsbidrag kan utgå för s. k. invandrarkonsulent,

1975/76: 597 av fru Sundberg m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att riksdagen hos regeringen begär att frågan om att införa ett geografiämne på de tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan blir prövad vid den fortlöpande läroplansöversynen (yrkandet 2),

1975/76: 774 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen begär en samlad översyn av gymnasieskolan med utgångspunkt i bl. a. de synpunkter som anförts i motionen,

1975/76:776 av herr Fiskesjö m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att av regeringen begära åtgärder för en ändring av läroplan och timplaner för slöjdämnena på grundskolans högstadium i enlighet med vad som anförts i motionen,

UbU 1975/76: 30

1975/76: 780 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en gren för biologi och kemi anordnas på gymnasieskolans samhällsvetenskapliga linje,

1975/76: 786 av herr Lindahl i Lidingö (s) vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om hemrumsprincipen när det gäller skolbyggnader och dessas användning,

1975/76: 787 av herr Lindahl i Lidingö (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att åtgärder skall vidtas som syftar till att ett tillfredsställande antal studiebesöks- och pryoplatser erhålls för elever på grundskolans högstadium,

1975/76: 890 av fru af Ugglas (m) och herr Danell (m) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till inrikesutskottet remitterade motionen 1975/76: 889 — såvitt gäller hemställan att riksdagen

1. uttalar att vad som anförs i motionen 1975/76: 889 om en ”introduktionsskola” beaktas vid den kommande översynen av gymnasieskolan (yrkandet 1),

2. hos regeringen anhåller om utvidgning av den pågående försöksverksamheten med korta yrkesinriktade kurser till att omfatta flera kommuner (yrkandet 2),

3. uttalar att den uppsökande studie- och yrkesorienteringen utvidgas till att omfatta alla kommuner (yrkandet 5),

4. uttalar att SSA-råden (råd för samverkan skola-arbetsliv) bör få i uppgift att främja ackvisitionen av praktikplatser inom både den kommunala och den enskilda sektorn (yrkandet 6),

1975/76: 1327 av herr Enlund (fp) och fröken Hörlén (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till 1976/77 års riksmöte angående statsbidrag till den kommunala musikundervisningen,

1975/76: 1403 av fröken Eliasson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att framlägga förslag angående förändring av gymnasieskolan, innebärande införande av treterminssystem med obligatorisk praktiktermin i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975/76: 1411 av herr Granstedt (c) vari hemställs att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att möjligheten att införa maskinskrivning som obligatoriskt ämne i grundskolans årskurs 7 prövas,

1975/76: 1413 av herr Hallgren m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen uttalar

1. att samtliga inbyggda företagsskolor — liksom i förekommande fall där fristående skolor för utbildning anordnats — underställs statligt eller kommunalt huvudmannaskap,

UbU 1975/76: 30

2. att beträffande villkoren för de i utbildningen deltagande skall gälla att lön utgår enligt avtal med vederbörande på utbildningsområdet verksam fackorganisation samt enligt principen lika lön för lika arbete, vidare att betyg vid företagsskolorna slopas och ersätts med intyg om vad eleven utbildats till och vilka arbetsuppgifter som utförts,

3. att företagen bör vara skyldiga att svara för de grundläggande kostnaderna för denna verksamhet,

1975/76: 1414 av fru Hansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av vidgad och förbättrad arbetslivsorientering i skolan,

1975/76: 1419 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att ansluta sig till i motionen angivna målsättningar för utbildningspolitiken,

2. att hos regeringen hemställa om förslag om åtgärder för att bryta social snedrekrytering inom olika utbildningslinjer,

3. att hos regeringen hemställa om initiativ till läromedel i ungdomsskolan som realistiskt återspeglar barnens vardagsförhållanden,

4. att hos regeringen hemställa om initiativ till en läroplansrevidering så att samspelet mellan teoretiska och praktiska kunskaper och erfarenheter genomsyrar all utbildning och s. k. varvad utbildning stimuleras,

1975/76: 1420 av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt gäller hemställan att riksdagen uttalar att systemet med graderade betyg avskaffas på alla nivåer i det svenska utbildningssystemet (yrkandet 1),

1975/76: 1426 av herr Johansson i Arvika m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en vidgad yrkesorientering före inträde i gymnasieskolan,

1975/76: 1429 av herrar Johansson i Växjö (c) och Olsson i Sundsvall (c) vari hemställs att riksdagen uttalar att ämnena biologi och ekologi ges större utrymme i undervisningen på högstadiet och i gymnasieskolan,

1975/76: 1443 av herrar Larsson i Staffanstorp (c) och Olsson i Järvsö (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att det i yrkesinriktade ämnen ges slutbetyg i såväl fackteoretiska som yrkestekniska avsnitt,

1975/76: 1445 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att gymnasieskolans inriktning och arbetsformer blir föremål för en parlamentarisk utredning,

1975/76: 1451 av fru Lundblad m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att frågan om förstärkning av undervisningen i

UbU 1975/76: 30

svenska och samhällskunskap i gymnasieskolans tvååriga yrkesinriktade linjer övervägs i samband med den översyn av gymnasieskolans studieorganisation som förbereds,

1975/76: 1454 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att primärkommun eller landstingskommun där privatskola är belägen, vilken lyder under privatskoleförordningen (SFS 1967: 270), får inräkna privatskolans elever i det underlag som utgör grund för tilldelning av statsbidrag till studie- och yrkesorientering,

2. att för budgetåret 1976/77 anvisa 180 000 kr. för detta ändamål.

1975/76: 1457 av herr Nordgren m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgade möjligheter för ungdomar att erhålla yrkesutbildning,

1975/76: 1462 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att försöksverksamhet med jämkad studiegång skall kunna bedrivas i enlighet med vad som i motionen anges,

1975/76: 1469 av herr Nyhage m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att tjänst som huvudlärare för specialundervisningen vid grundskolan skall inrättas fr. o. m. läsåret 1976/77,

1975/76: 1473 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att kraftigt öka olika former av inbyggd utbildning och praktikutbildning enligt vad som i motionen angivits,

1975/76: 1481 av fru Rönnung m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av ämnena arbetslivsorientering och samhällskunskap i gymnasieskolan,

1975/76: 1488 av fru Sundberg (m) och fru Mogård (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. ökade möjligheter till integration mellan textilslöjd och trä- och metallslöjd och att detta beaktas vid utformandet av anvisningar för skolbyggnader,

2. att kravet på att skolan inom slöjdämnets ram skall ge möjlighet till undervisning i reparations- och underhållsarbete i enlighet med vad i motionen anförts beaktas i det pågående läroplans- och utvecklingsarbetet,

1975/76: 1490 av fru Sundberg m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att riksdagen hos regeringen begär att bokens värde som läromedel beaktas vid den fortgående läroplansöversynen (yrkandet 2),

1975/76: 1492 av fru Sundberg m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande

UbU 1975/76: 30

klasslärares fortbildning inom de naturvetenskapliga ämnesområdena (yrkandet 4),

1975/76: 1510 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar

1. att ökade möjligheter bör skapas för större lärartäthet i grundskolan,

2. att möjligheter att välja praktiskt betonade utbildningsvägar på högstadiet öppnas, vilket även kan ske genom att möjligheterna till jämkad studiegång utvecklas och görs lättare tillgängliga,

3. att klassföreståndararbetet ges större utrymme inom ramen för lärarnas arbetstid,

4. att varje ämne tillförsäkras den tid på schemat som läroplanen anger,

1975/76: 1511 av herr Wikström (fp) och fröken Hörlén (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar att ämnet ekonomi bör ges en starkare ställning på grundskolans högstadium vid en kommande läroplansrevi sion,

1975/76: 1512 av herr Wikström (fp) och fröken Hörlén (fp) vari hemställs att riksdagen

1. begär att förslaget till Mål och riktlinjer för samlevnads- och sexualundervisningen i skolan snarast föreläggs riksdagen,

2. ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om lärarhandledning för samlevnads- och sexualundervisningen i skolan,

3. beslutar att läromedel för samlevnads- och sexualundervisning skall granskas av läromedelsnämnden,

1975/76: 1513 av herr Wirtén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen begär en ny läroplan för gymnasieskolans naturkunskap så att detta ämne får en klar, ekologisk profil,

1975/76: 2018 av herr Bohman m. fl. (m) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76: 1979 — såvitt gäller hemställan att riksdagen

1. uttalar att skolornas och undervisningsgruppernas storlek bör anpassas efter undervisningens krav och elevernas behov av trygghet och trivsel (yrkandet 2),

2. hos regeringen anhåller om en parlamentarisk utredning för en översyn av läroplanen för grundskolan enligt vad som i motionen anförs (yrkandet 3),

3. hos regeringen anhåller om en parlamentarisk utredning för en översyn av gymnasieskolans målsättning och struktur enligt vad som i motionen anförs (yrkandet 4),

4. uttalar att skriftliga betyg bör ges på grundskolans alla stadier och i gymnasieskolan (yrkandet 7),

UbU 1975/76: 30

1975/76: 2019 av herr Bohman m. fl. (m) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76: 1979 — vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att en utredning tillsätts för att utreda möjligheterna att låta det avslutande året i grundskolan och på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer ges karaktären av ett introduktionsår i arbetslivet,

1975/76: 2138 av herr Fälldin m. fl. (c) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till inrikesutskottet remitterade motionen 1975/76: 2135 — vari hemställs att riksdagen beslutar ansluta sig till punkten 7 i det åtgärdsprogram för på arbetsmarknaden utsatta grupper vilket presenteras i motionen 2135,

1975/76: 2152 av herr Hermansson m. fl. (vpk) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till inrikesutskottet remitterade motionen 1975/ 76: 2149 — såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till åtgärder för att förverkliga det tjugopunktsprogram för kamp mot kvinnodiskriminering som redovisats i sistnämnda motion innebärande såvitt här är i fråga

1. att samtidigt som kvinnors situation och insatser beaktas på ett tillbörligt sätt inom varje ämnesområde införs ett särskilt ämne om kvinnans ställning och kvinnofrågans utveckling i grundskolans och gymnasieskolans läroplaner (yrkandet 1),

2. att fortbildnings- och extrakurser i kvinnofrågan ordnas för redan utexaminerade lärare, främst i samhällsvetenskapliga ämnen (yrkandet

3),

3. att yrkesvägledningen i skolorna ges målsättningen att bryta könssegregering i linjeval och på arbetsmarknad samt att yrkesvägledare ges härför avsedd utbildning (yrkandet 4),

1975/76; 2212 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen understryker vikten av att det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet beträffande gymnasieskolan inriktas på att belysa och åtgärda de olika problem och svårigheter som möter ungdomar med handikapp och liknande hämningar av skilda slag för att göra den allmänna gymnasieskolan praktiskt tillgänglig för ungdom med starkt varierande särskilda behov,

1975/76: 2213 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att regeringen tar initiativ till en försöksverksamhet med föräldradagar enligt vad som i motionen anförts,

1975/76: 2215 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts beträffande innebörden av begreppet ”den samlade skoldagen”,

UbU 1975/76: 30

2. att en extra resurs om 0,025 lärarveckotimmar per elev utgår till samtliga kommuner fr. o. m. läsåret 1977/78 för annan verksamhet än undervisning,

3. att hos regeringen begära att vad som i motionen anförts beträffande minskning av den timplanebundna undervisningen på mellanstadiet överlämnas till den utredning som skall se över läroplanen för beaktande,

4. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande kontakterna mellan hem och skola,

5. att som sin mening uttala att möjligheterna att lokalt jämka timplanen bör vidgas så långt det är möjligt med bevarad enhetlig utbildningsnivå i landet,

6. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande vidgade resurser för organisationerna för metodutveckling och ungdomsledarutbildning,

7. att hos regeringen begära förslag om lagstadgad rätt till tjänstledighet för ungdomsledaruppgifter,

8. att beslut om det lokala aktivitetsstödets storlek fortsättningsvis fattas av riksdagen,

9. att som sin mening uttala att kommunerna fritt disponerar förstärkningsresursen,

10. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande utformningen av en garanti för bevarande av mindre skolor och skolor i elevsvaga områden,

11. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande vissa personalfrågor,

12. att avslå regeringens förslag beträffande ändrade regler för behörighet till skolledartjänst,

1975/76: 2216 av herrar Henmark (fp) och Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att särskilt statsbidrag till glesbygdsskolor (glesbygdsgaranti) ges med stadigvarande inriktning och icke ges övergångskaraktär,

2. att tilldelade resurser, såväl bas- som förstärknings-, får disponeras av skolstyrelse utan speciella inskränkningar vad beträffar storlek av undervisningsgrupper,

3. att statsbidrag utgår till en normerad personaluppsättning vid skolledarexpeditioner vid grundskolan i likhet med vad som nu sker vid gymnasieskolan,

4. att förändringar i arvodesfrågor som rör personalen sker först sedan förhandlingsöverenskommelse med vederbörande personalorganisationer uppnåtts,

1975/76: 2217 av herr Signell m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen i anslutning till behandlingen av propositionen 1975/76: 39 som sin me -

UbU 1975/76:30

ning uttalar vad i motionen anförts om behovet av försöksverksamhet för att samordna musikundervisning i kommunal regi för barn och ungdom,

1975/76: 2219 av fru Hörnlund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att statsbidraget för personalassistans i skola ökas och vidgas till att omfatta även sociala handikapp,

1975/76: 2220 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid behandling av proposition 1975/76: 39 som sin mening ger regeringen till känna att undervisningen i teckning bör bedrivas i halvklass,

1975/76: 2221 av fru Åsbrink m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen i anslutning till behandlingen av propositionen 1975/76: 39 som sin mening uttalar vad i motionen anförts om behovet av ett understrykande av skolpsykologens aktiva preventiva roll i det dagliga skolarbetet,

1975:76: 2222 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar

a. att översynen av läroplanen för mellanstadiet skall göras förutsättningslös,

b. att möjligheterna att läsa ett andra språk på högstadiet skall finnas kvar,

c. att möjligheterna att stärka de naturvetenskapliga ämnenas ställning i grundskolan samt geografins ställning på högstadiet skall prövas i läroplansöversynen,

d. att en ny läroplan för grundskolan bör träda i kraft tidigast höstterminen 1980 och att ett förslag från skolöverstyrelsen bör läggas fram hösten 1977,

e. att pedagogiska nämnden inom skolöverstyrelsen skall medverka i läroplansarbetet i enlighet med vad som anförts i motionen,

f. att kommunerna får använda förstärkningsresursen för att bilda mindre klasser i enlighet med vad som anförts i motionen,

g. att ingen ställning bör tas till betygens roll i skolarbetet förrän 1973 års betygsutredning lagt fram sina förslag,

h. att det föreslagna särskilda statsbidraget till glesbygdskommuner skall utgå tills vidare,

i. att samarbetet mellan hem och skola bör behandlas i fortbildningsverksamheten,

j. att varje klass i grundskolan så långt möjligt bör ges tillgång till ett eget rum,

2. att riksdagen beslutar

a. att lärarbehörighet i princip bör krävas för tjänst som skolledare,

b. att skolan skall vara skyldig att anordna två s. k. klassmöten per klass och läsår,

UbU 1975/76: 30

c. att skolan skall ge föräldrarna särskild information i samband med inskrivningen och vid övergången till nytt stadium,

d. att fem kronor per elev av förstärkningsresursen skall användas för kontaktverksamheten mellan hem och skola,

3. att riksdagen avslår propositionen i vad avser slopad tjänstereglering i skolförordningen för huvudlärare, institutionsföreståndare, tillsynslärare och skolbibliotekarier,

4. att riksdagen begär att föräldrars rätt till ledighet från arbetet för att kunna delta i samarbetet med skolan utreds,

5. att riksdagen i övrigt ger till känna vad som anförts i motionen beträffande utformningen av en ny läroplan för grundskolan,

1975/76: 2223 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att alla elever oavsett prestationsförmåga skall åtnjuta individualiserad undervisning och att undervisningsmetodiken skall anpassas till elevernas olika förutsättningar,

2. uttalar att större delen av förstärkningsresursen, om lokalt så bedöms bäst gagna skolarbetet, skall kunna användas för att skapa mindre klasser,

3. uttalar att systemet med klassrum så långt möjligt bör upprätthållas i hela grundskolan,

4. anhåller hos regeringen att en utvärdering görs av i hur hög grad nivågruppering är möjlig utan att skolans sociala mål eftersätts,

5. uttalar att frågan om uppdelning på allmän och särskild kurs i engelska, matematik, franska och tyska inte bör avgöras förrän konsekvenserna av en sådan förändring noga utretts i samband med översynen av grundskolans läroplan,

6. anhåller hos regeringen att den aviserade översynen av grundskolans läroplan blir parlamentarisk och att preciseringen av basfärdigheternas omfattning ingår i denna översyn,

7. anhåller hos regeringen att en parlamentarisk översyn av gymnasieskolans målsättning och struktur kommer till stånd,

8. uttalar att befrielse från deltagande i skoldagens mera hobbybetonade aktiviteter bör beviljas elev om föräldrarna så önskar,

9. uttalar att en klar och enhetlig terminologi bör användas i fråga om benämningarna på de olika verksamheterna inom den samlade skoldagen,

10. uttalar att skoldagens omfattning bör variera mellan nuvarande längd och fem timmar i årskurserna 1 och 2 och mellan nuvarande längd och sju timmar fr. o. m. årskurs 3,

11. uttalar att föreningslivets medverkan i skolans arbete skall ske på för alla föreningar lika villkor och i överensstämmelse med skolans mål och riktlinjer,

UbU 1975/76: 30

12. uttalar att ett väl fungerande registrerings- och rapporteringssystem bör tillskapas för närvaropliktens upprätthållande,

13. uttalar att den skriftliga betygsättningen skall bibehållas i såväl grundskola som gymnasieskola,

14. uttalar att någon minskning i förhållande till nuläget av den del av resurserna som är avsedd för undervisningsändamål icke får ske,

15. beslutar att det föreslagna överförandet från bas- till förstärkningsresurs av resurserna motsvarande två lärarveckotimmar per årskurs på mellanstadiet avslås,

16. beslutar att glesbygdsgarantin för mindre skolors bestånd skall gälla även efter den föreslagna övergångstidens utgång,

17. uttalar att tjänster som huvudlärare, institutionsföreståndare, tillsynslärare och skolbibliotekarier bibehålls och regleras centralt,

18. beslutar att för behörighet till skolledartjänst även i fortsättningen skall krävas pedagogisk utbildning,

19. uttalar att fortbildningen av lärarna i första hand skall inriktas på specialpedagogisk utbildning,

1975/76: 2224 av fröken Engman m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening uttala, att regeringen vid utformningen av riktlinjerna för läroplansarbetet anger att detta skall ske så, att företrädare för arbetsförmedlingsorganen normalt skall delta i elevvårdskonferenserna samt att frågor rörande förberedelser för arbetslivet skall behandlas,

1975/76: 2225 av herr Green m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att åtgärder vidtas i syfte att ge organisationernas företrädare rätt till ledighet för information i skolorna,

1975/76: 2226 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av läromedlens karaktär, så att läromedlen utformas i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att en läroplansrevidering sker i syfte att uppnå en s. k. varvad utbildning i grundskola och gymnasieskola samt att i övrigt beaktas vad som i motionen anförs beträffande praktisk och teoretisk undervisning,

3. att riksdagen uttalar att all undervisning skall planeras i samråd med eleverna,

4. att riksdagen beslutar att arbetslagsprincipen skall vara obligatorisk och att arbetsenheterna utvidgas till att omfatta samtliga personalgrupper inom skolan,

5. att riksdagen beslutar att i syfte att befrämja och fördjupa kontakterna mellan hem och skola klassföreståndaren får skyldighet att genom hembesök och andra kontakter hålla fortsatt kontakt och att särskilda resurser för detta anslås,

UbU 1975/76: 30

6. att riksdagen beslutar att huvudlärare och institutionsföreståndare även fortsättningsvis får en fast organisation,

7. att riksdagen uttalar att all skolverksamhet skall statsfinansieras,

8. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att inom all verksamhet inom skolan bryta den sneda könsfördelningen,

9. att riksdagen hos regeringen begär en översyn i syfte att få till stånd en kontinuerlig årlig fortbildning för all lärarpersonal i enlighet med vad som anförs i motionen,

10. att riksdagen uttalar att den fortsatta fritidshemsutbyggnaden bör ske i form av reguljär utbyggnad i enlighet med vad som anförs i motionen,

1975/76: 2227 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att lärostoffet vid översynen av grundskolans läroplan ges ett innehåll som stärker skolans etiska vägledning av ungdomarna,

2. att skolan ges möjligheter att förebygga effekterna av brottslighet och råhet i massmedia samt att förhindra skadeverkningar av sådana inslag,

1975/76: 2228 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett ökat inflytande för eleverna över sin arbetsmiljö samt om behovet av ökat stöd till utbildnings- och informationsinsatser inom särskilt ungdoms- och elevorganisationer,

1975/76: 2229 av herr Nilsson i Agnäs (m) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1975/76: 39 beaktar vad i motionen anförs om de kristna kyrkornas arbete inom skolans ram,

1975/76: 2230 av herr Wennerfors (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att anvisningar utfärdas om inlärningsmomentets betydelse i fritidsverksamheten,

1975/76: 2233 av herrar Enlund (fp) och Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar

1. att det lokala aktivitetsstödet bör uppgå till 10 kr. per sammankomst budgetåret 1977/78,

2. att resurser på 0,025 lärarveckotimmar per elev bör kunna utgå även till kommuner som inte infört den samlade skoldagen,

1975/76: 2234 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen uttalar att lärare på grundskolans högstadium i princip tilldelas tjänstgöring endast i ämnen för vilka de har utbildning och behörighet,

1975/76: 2235 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen uttalar

UbU 1975/76: 30

1. att undervisningsskyldigheten för skolledare på sikt skall sänkas till i första hand i genomsnitt 240 timmar per läsår eller sex timmar per vecka,

2. att undervisningsskyldigheten för nuvarande skolledare icke får öka vid oförändrat tjänsteunderlag,

3. att den ändrade poängberäkningen ej får medföra indragning av skolledartjänster,

4. att de föreslagna särskilda fortbildningskurserna i skoladministration och skolledningsuppgifter skall stå öppna för alla lärare, oavsett kön och utbildning,

1975/76: 2236 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att all fritidsverksamhet för barn mellan 7 och 12 år skall betecknas allmän fritidsverksamhet,

2. att särskild fritidsverksamhet inte skall knytas till fritidshemmen,

3. att bifalla det förslag till lösning av huvudmannaskapsfrågan för fritidsverksamhet som framlagts i propositionen 1975/76: 39,

1975/76: 2237 av fru Sundberg (m) och fröken Hörlén (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar att åtgärder bör vidtas för att sprida användandet av de två utbildningsprojekten LMN (Låg- och Mellanstadiets Naturvetenskap) och Ltg (Läsinlärning på talets grund) och att en fullständig utvärdering av dessa projekt kommer till stånd,

1975/76: 2238 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att sådana bestämmelser utfärdas om bedömning av barns skolmognad att barn som en gång börjat lågstadiet icke skall behöva återföras till förskolan,

1975/76: 2239 av fru Söder (c) och herr Andersson i Nybro (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande vikten av en nära samverkan mellan skola, arbetsförmedling och arbetsmarknadens parter samt nödvändigheten av en helhetssyn på denna planeringssamverkan i relation till undervisningens inriktning och övriga kommunala insatser för att stärka ungdomars övergång från grundskola till gymnasieskola och arbetsliv.

Yttrande av kulturutskottet

Utbildningsutskottet har inhämtat yttrande från kulturutskottet över de delar av propositionen och motionerna som berör kulturutskottets ämnesområde. Kulturutskottets yttrande (KrU 1975/76: 4 y) är som bilaga 2 fogat till detta betänkande.

2 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 30

UbU 1975/76: 30

18 Utskottet

En reformering av arbetsformerna i grundskolan som bl. a. syftar till att uppnå en ökad individualisering av undervisningen och ett ökat lokalt inflytande på skolverksamheten — för kommuner, för elever och för personal vid skolorna — föreslås i den nu ifrågavarande propositionen 1975/76: 39. Med anledning av denna har väckts 24 motioner, vilka innehåller närmare 90 yrkanden. I detta betänkande behandlar utskottet också drygt 70 under den allmänna motionstiden år 1975 och år 1976 framställda yrkanden beträffande vissa skolfrågor.

De riktlinjer för reformen som förordas i propositionen utgår i första hand från dels betänkanden som avgivits av utredningen om skolans inre arbete (SIA) och då främst SIA:s huvudbetänkande (SOU 1974: 53) Skolans arbetsmiljö, dels barnstugeutredningens betänkande (SOU 1974: 42) Barns fritid, fritidsverksamhet för 7—12-åringar.

Utskottet följer i fortsättningen i huvudsak den disposition som återfinns i föredragande statsrådets anförande (s. 219—344). De avsteg som gjorts från denna disposition är främst motiverade av motionsyrkandena.

1. Inledning

Propositionen (s. 219—224). Ett grundläggande mål för det svenska skolväsendet är att stärka demokratin och att skapa jämlikhet i samhället. Samtidigt som utbildningspolitiken har strävat mot enhetlighet när det gällt den yttre skolorganisationen har den enligt propositionen strävat mot mångfald när det gällt att utveckla det inre arbetet i skolan. Barnen har skiftande förutsättningar och intressen. Den stimulans som deras hem- och fritidsmiljö kan ge är skiftande. Kraven på eleverna och på skolan måste därför variera.

Att förändra undervisningen och skolans inre arbete i övrigt efter de riktlinjer som ställts upp har varit en betydligt svårare uppgift än att förändra de yttre ramarna. Utredningen om skolans inre arbete (SIA) tillsattes enligt propositionen bl. a. med uppdraget att föreslå sådana förändringar av skolarbetet att en individuell differentiering inom klassens ram skulle kunna underlättas.

De förslag som läggs fram i förevarande proposition har den gemensamma inriktningen att de avser att förändra skolans inre arbete, vilket måste vara en fortlöpande process. Det gäller särskilt förändringen av arbetssätt och arbetsformer. En sådan förändring påverkar arbetsförhållandena för alla dem som är verksamma i skolan och de skall alla ha inflytande på utformningen av sin arbetsmiljö och sina arbetsförhållanden. Det är också enligt propositionen angeläget att personalutbildningsinsatser görs som ger personalen bättre förutsättningar att klara av nya situationer.

UbU 1975/76: 30

19 Att även i övrigt genomföra ett ökat lokalt inflytande anser föredragande statsrådet vara ytterst väsentligt. Detta anses också vara nödvändigt för att befästa utbildningsreformerna och förverkliga målen för dessa i det dagliga skolarbetet.

Förslagen i propositionen avser inte specialskolan och särskolan. Det skall närmast ankomma på skolöverstyrelsen (SÖ) att överväga vilka åtgärder som kan komma att behövas för dessa skolformer.

Utskottet. I propositionen 1950: 70 om riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling uttalade dåvarande statsrådet att framstegen i skolans inre arbete i stor utsträckning är det samlade resultatet av intresserade och framsynta lärares insatser. Vikten av samverkan mellan skola och hem underströks. Vidare framhölls att skolan skall ha till uppgift att utjämna olikheterna mellan skilda samhällsgrupper och att hjälpa varje ung människa oberoende av social startpunkt att utveckla sin personlighet, sina individuella anlag och sina intressen. Riksdagen delade denna uppfattning (SäU 1950: 1, rskr 1950: 341).

Utskottet, som inledningsvis velat erinra om detta uttalande, finner det angeläget betona att skolans utveckling och förnyelse ständigt måste fortsätta. Behovet av successiv förbättring av skolan underströks också av riksdagen år 1962 och år 1968 i samband med att riktlinjerna för den obligatoriska skolans organisation lades fast (prop. 1962: 54, SäU 1962: 1, rskr 1962: 328; prop. 1968: 129, SU 1968: 179, rskr 1968: 378).

Med anledning av ett antal motioner i skolfrågor föreslog statsutskottet år 1970 att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening skulle ge till känna att skolans arbetsmiljöproblem borde noggrant analyseras och att det borde utarbetas förslag om åtgärder för att komma till rätta med dem. Riksdagen fattade beslut i enlighet med utskottets förslag (SU 1970: 49, rskr 1970: 145). Samma år tillkallades särskilda sakkunniga för att fullgöra det av riksdagen till Kungl. Maj:t lämnade uppdraget. Propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. är det samlade resultatet av riksdagens begäran år 1970.

I enlighet med dispositionen i propositionen kommer utskottet i detta inledningsavsnitt att uppehålla sig vid vissa betygsfrågor för att i följande avsnitt av betänkandet först ta upp frågor om arbetssätt och arbetsformer i grundskolan. I omedelbar anslutning därtill behandlas skoldagen och den allmänna fritidsverksamheten samt kontakten mellan skola och arbetsliv. Därefter behandlar utskottet i tur och ordning grundskolans statsbidragssystem, personalfrågor, frågor om ledning och samverkan i skolan och utvärdering av skolans verksamhet samt frågor rörande övergången till den nya skolorganisationen. Slutligen tar utskottet upp vissa läroplansfrågor samt anslagsfrågor för budgetåret 1976/77.

UbU 1975/76: 30

1973 års betygsutredning behandlar frågan om betyg i grundskolan och gymnasieskolan. I propositionen uttalas (s. 224) att reformarbetet bör inriktas på att avskaffa den skriftliga betygsättningen i grundskolan och ersätta den med andra kontakter mellan lärare, elever och föräldrar. Dessutom bör, säger föredragande statsrådet, betygens betydelse i gymnasieskolan minska.

Enligt motionen 1975/76: 2222 (yrkandet 1 g) är det anmärkningsvärt att föredragande statsrådet nu binder sig för att den skriftliga betygsättningen i grundskolan skall avskaffas utan att sakliga grunder härför redovisas. Motionärerna anser att riksdagen inte bör ta ställning till betygsfrågan förrän 1973 års betygsutredning lagt fram sina förslag. Ett betygssystem, som inte är relativt utan informerar om verkliga kunskaper och färdigheter, fyller enligt motionerna 1975/76: 2018 (yrkandet 7) och 1975/76: 2223 (yrkandet 13) en viktig funktion. Om skolan görs betygslös medför detta enligt motionärerna att information om individen måste sökas på annat håll. Från synpunkten att individen bör veta vad som sägs om honom eller henne anses skriftliga betyg motsvara ett rättssäkerhetskrav. Enligt motionen 1975/76: 1443 bör avgångsbetyg ges i såväl fackteoretiska som arbetstekniska avsnitt i yrkesämne. I motionen 1975/76: 1420 (yrkandet 1) däremot yrkas att graderade betyg avskaffas på alla nivåer i det svenska utbildningssystemet.

Av propositionen framgår att betygsutredningens förslag förväntas senare i år. Utskottet anser att riksdagens ställningstagande i betygsfrågan måste anstå tills betygsutredningen lagt fram sina förslag och remissbehandling av desamma ägt rum. Riksdagen bör med bifall till motionen 1975/76: 2222 yrkandet 1 g som sin mening ge detta till känna för regeringen. Med hänvisning till vad utskottet anfört i ärendet anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1975/76:1420 yrkandet 1, 1975/76: 1443, 1975/76: 2018 yrkandet 7 och 1975/76: 2223 yrkandet 13.

2. Arbetssätt och arbetsformer I grundskolan m. m.

Propositionen (s. 225—250). Någon organisation med s. k. skolmognadsklasser bör enligt propositionen inte förekomma i grundskolan. Inte heller bör några särskilda skolmognadsprov förekomma. Möjligheten att få uppskov med skolstarten bör emellertid kvarstå. Icke skolmogna barn bör beredas plats i förskolan under läsåret. De är skolpliktiga och står följaktligen under skolstyrelsens ansvar. Deltagandet i förskolan blir alltså obligatoriskt för dem.

Den betydelsefulla roll som en mer medveten och systematisk målbeskrivning kan få för arbetet inom skolan stryks under i propositionen. En sådan beskrivning bör ha som utgångspunkt att vara ett stöd för lärarna och eleverna i det dagliga skolarbetet. Skolarbetet måste även fortsättningsvis präglas av ett betydande utrymme för både lärare och

UbU 1975/76: 30

elever att påverka det egna arbetet och avgöra på vilket sätt man skall nå de fastställda målen. Ett viktigt hjälpmedel för detta är enligt propositionen att genom exempel på arbetssätt och arbetsformer och genom återkommande diskussioner göra de övergripande målen hanterbara i skolarbetet. Det finns enligt propositionen även behov av att ange baskunskaper och basfärdigheter i vissa centrala ämnen för att därigenom markera vad varje elev skall ges möjlighet att uppnå.

Klassen skall vara den vanligast förekommande grupperingen för arbetet i skolan. Klasserna kan inom skolenheten vara av olika storlek. De kan komma att skilja sig från själva beräkningsunderlaget för resurserna. Till varje klass skall knytas klassföreståndare. En indelning av två eller flera klasser i arbetsenheter går enligt propositionen väl att förena med undervisning i klass. Arbetsenhet bör kunna vara utgångspunkt för elevvårdsarbete och fritidsinsatser under skoldagen.

I de fall det är organisatoriskt möjligt bör elever ur olika årskurser kunna ingå i samma arbetsenhet. Personalen som verkar inom en arbetsenhet utgör enligt propositionen naturligt ett arbetslag.

Det specialpedagogiskt inriktade arbetssättet skall prägla så stor del som möjligt av allt skolarbete. Detta underlättas om det i arbetslagen ingår lärare med specialpedagogisk utbildning. Placering i fast grupp bör enligt propositionen endast ske när det föreligger så stora pedagogiska svårigheter för eleven att han eller hon inte kan tillgodogöra sig undervisningen i en vanlig grupp, överföring av elev till fast grupp innebär att resurser utanför arbetsenheten tas i anspråk. Inrättandet av fasta grupper bör skolstyrelsen besluta om. Placering av elev i fast grupp bör avgöras av elevvårdskonferensen i samråd med eleven och dennes föräldrar. Är elevens föräldrar och elevvårdskonferensen inte ense om det lämpliga i att placera eleven i fast grupp, hänskjuts frågan till skolstyrelsen för avgörande.

SIA:s förslag om lokala studiegångar, som lärare och elever arbetar fram, tillstyrks i propositionen. Skolstyrelsen bör få ökade möjligheter att besluta om jämkningar i elevernas timplaner.

För den grupp elever, som har avsevärda svårigheter i skolans reguljära arbete och för vilka det för närvarande finns regler om skolgångsbefrielse, särskild undervisning och jämkad studiegång, föreslås i propositionen s. k. anpassad studiegång.

Särskild undervisning bör enligt propositionen endast förekomma när elev på grund av handikapp eller långvarig sjukdom inte kan delta i vanligt skolarbete. Statsbidrag till denna undervisning bör utgå enligt nuvarande regler.

Beslut om särskild undervisning för elever fattas av elevvårdskonferens.

Enligt propositionen bör kommunerna liksom nu ha möjlighet att inrätta skoldaghem eller skolveckohem.

UbU 1975/76: 30

22 I propositionen behandlas också frågor om samverkan mellan skola och hem. Enligt propositionen bör närvaroplikt råda i grundskolan. Frånvaro skall förhandsanmälas. Problemen med registrering och uppföljning av skolfrånvaron är enligt propositionen i första hand en elevvårdsfråga som närmast skall tas upp och bearbetas inom arbetslaget och av klassföreståndaren. Några generella anvisningar bör därför inte utfärdas utan lokala förhållanden bör avgöra insatsernas art. Det är särskilt viktigt att åtgärder inom detta område vidtas i nära kontakt med föräldrarna och eleverna.

I propositionen föreslås att två kontakttillfällen med föräldrarna per läsår skall vara obligatoriska. Klassföreståndaren skall vara skyldig att kalla till dessa. Klassföreståndaren har ett ansvar för att skolan får kontakt med alla föräldrar. Skolstyrelsen bör vid sin fördelning av den s. k. förstärkningsresursen beakta behovet av medel för kontaktverksamheten. I denna verksamhet bör skolstyrelsen prioritera uppsökande verksamhet bland de föräldrar som skolan inte når på annat sätt.

I propositionen behandlas även vissa frågor rörande grundskolans läroplan.

Vid planering av undervisning och val av läromedel bör man enligt propositionen ta till vara elevernas egna erfarenheter och upplevelser samt beakta samhällets kultur- och informationsutbud utanför skolan.

Utskottet. Riksdagen fattade år 1973 beslut om förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation (prop. 1973: 136, SoU 1973: 30, rskr 1973: 372). Enligt beslutet skall ledningen av förskoleverksamheten inom en kommun i princip utövas av barnavårdsnämnden. Kommunen har alltså möjlighet att besluta att annat kommunalt organ skall utöva ledningen. Socialstyrelsen fungerar som central tillsynsmyndighet. Ett centralt samarbetsorgan — förskoledelegationen — har inrättats. Det har en rådgivande funktion i förhållande till socialstyrelsen och SÖ. SÖ har enligt nyssnämnda beslut kvar viktiga funktioner på förskolans område.

Utskottet delar propositionens uppfattning att det är angeläget att förskolan och grundskolan skapar ett positivt klimat för fortsatt inlärning och personlighetsutveckling. Utskottet erinrar om den arbetsplan för förskolan som successivt ges ut och vars första tre delar utkommit under hösten 1975.

Det ingår i förskoledelegationens uppgifter att verka för samordning av verksamheterna i förskolan och i grundskolan. Syftet med en vidgad samverkan mellan förskola och lågstadium är att åstadkomma kontinuitet i barns utveckling i åldrarna kring skolstarten. Den erforderliga omfattningen av denna samverkan är — liksom för övrigt utformningen — till viss del beroende av yttre faktorer, t. ex. förskolans geografiska och lokala placering i förhållande till lågstadiet. Utskottet har

UbU 1975/76: 30

redan tidigare kunnat notera att vissa kommuner eftersträvar lokalmässig samordning för att främja denna samverkan mellan förskola och lågstadium (jfr UbU 1974: 11 s. 3—5).

Utskottet behandlar i detta avsnitt först frågor om skolstarten.

Utskottet är ense med föredragande statsrådet om att s. k. skolmognctdsklasser inte längre bör anordnas i grundskolan.

Uppskov med skolstarten bör enligt propositionen kunna medges, och det icke skolmogna barnet skall då beredas plats i förskolan under läsåret. Deltagandet i förskolan avses alltså i dessa fall bli obligatoriskt. Barnet är skolpliktigt och skall därför stå under skolstyrelsens ansvar samtidigt som det såsom förskolebarn kommer att stå under barnavårdsnämndens ansvar.

Avgörande för att uppskjuta skolstarten måste enligt propositionen vara föräldrarnas inställning och uppfattning om barnens behov. Är föräldrarna inte överens med personalen i bedömningen om barnets behov skall föräldrarnas mening vara avgörande.

Utskottet ansluter sig till vad som i propositionen anförts om uppskov med skolstarten men uppfattar resonemanget i propositionen om att elev skall stå under såväl skolstyrelsens som barnavårdsnämndens ansvar som ett principresonemang. Utskottet förutsätter att de härmed förenade praktiska frågorna är lösta när den nya ordningen genomförs läsåret 1978/79.

Skolmognadsprov har hittills varit ett av de medel som kommunerna kunnat använda för att bedöma skolmognaden. I propositionen uttalas att skolmognadsprov inte längre bör förekomma.

I motionen 1975/76: 2238 framförs uppfattningen att det är angeläget att den situationen inte skall behöva uppstå att ett barn efter några veckor i grundskolan måste återgå till förskolan därför att man inte rätt bedömt barnets förutsättningar att tillgodogöra sig skolundervisning. I de fall då man är osäker bör, menar motionärerna, föräldrar, lågstadielärare och förskollärare kunna komma överens om att låta barnet genomgå skolmognadsprov.

Utskottet har i det föregående berört frågor om samverkan mellan förskola och lågstadium. Av propositionen framgår att förskolan skall ge föräldrar och mottagande skola upplysningar om barnens utvecklingsnivå, t. ex. i språkligt hänseende, och vilka erfarenheter barnen fått på olika områden. Enligt propositionen skall skolan ägna särskild uppmärksamhet åt barn som ej nås genom förskolan. Även om formerna för ifrågavarande observationer i förskolan och grundskolan ej framgår av propositionen utgår utskottet från att den förordade ökade kontakten mellan skolans och förskolans personal och med föräldrarna utformas så och ges sådant innehåll att den bidrar inte endast till att förhindra att enskilda elever får oförutsedda problem vid skolstarten utan också

UbU 1975/76: 30

till att i betydande omfattning eliminera riskerna för övergång till grundskolan innan barnet är skolmoget. En för förskolans och skolans personal gemensam fortbildning i vad gäller frågor om skolstarten är naturligtvis viktig (jfr prop. 1975/76: 39 s. 232). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2238.

Yrkandet i motionen 1975/76: 272 om en utredning om ändring av skolstarten från nuvarande en till två gånger per år avstyrker utskottet med erinran om de organisatoriska och ekonomiska konsekvenser som en intagning varje termin skulle få för skolväsendet i dess helhet.

Utskottet tar härefter upp frågor om elev- och personalgrupperingar m. m.

Utskottet uttalade i betänkandet 1972: 45 att arbetstrivseln i skolan i hög grad bestäms av i vilken utsträckning de olika ämnena framstår som meningsfulla för eleverna och förmår dem till viljeanspänning. Att tillägna sig vetande ställer alltid krav på den enskilde. Utskottet har uppfattningen att inhämtande av kunskaper och färdigheter alltjämt skall vara en huvuduppgift för arbetet i skolan. Detta får dock inte innebära att annan utvecklande verksamhet skjuts i bakgrunden. Utskottet ansluter sig också helt till vad som i propositionen anförts om personlighetsutveckling, om pedagogik i skolan, om behovet av en målbeskrivning i vad gäller skolarbetet samt om behovet av att ange baskunskaper och basfärdigheter i vissa centrala ämnen. Till frågor om icke timplanebunden verksamhet återkommer utskottet i det följande.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att de permanenta undervisningsgrupperna inom en skolenhet liksom hittills skall benämnas klass samt att två eller flera klasser bör utgöra en arbetsenhet för bl. a. elewårdsarbete och fritidsinsatser inom skoldagen. I det fall det är organisatoriskt möjligt bör elever ur olika årskurser kunna ingå i samma arbetsenhet. En sådan planeringsenhet kan utvecklas till ett årskurslöst stadium.

En strävan bör enligt propositionen vara att personalen inom en arbetsenhet fungerar som ett arbetslag. Något tvång för personalen att samverka i arbetslag skall alltså inte föreskrivas.

Enligt motionen 1975/76: 2226 (yrkandet 4) bör arbetslagsprincipen göras obligatorisk. Motionärerna anser vidare att alla lärare skall ha samma status inom arbetslaget och ha samma ansvar för den pedagogiska verksamheten.

En samverkan i arbetslag skall, som utskottet ser det, inte behöva innebära att initiativ från enskilda lärare i laget undertrycks eller att det egna ansvarsområdet blir mindre. Tvärtom måste denna arbetsform, som ju allmänt tillämpas inom andra delar av arbetslivet, även inom skolan förutsättas ge ett positivt utbyte. Utskottet delar därför föredra -

UbU 1975/76: 30

gande statsrådets förhoppning att lärarna själva skall finna att denna arbetsform har så stora fördelar att den blir ett naturligt led i skolans arbete. Utskottet har därför funnit sig inte böra förorda att arbetslaget görs till ett obligatorium. Med anledning av förevarande motionsyrkande bör påpekas att det stöter på praktiska svårigheter att utöka arbetslagsgemenskapen i den omfattning som föreslagits i motionen. Med det anförda avstyrker utskottet yrkandet 4 i motionen 1975/76: 2226.

Enligt propositionen bör det vara möjligt att integrera huvuddelen av nuvarande specialundervisning inom arbetsenheten, dvs. i princip på samma sätt som den samordnade specialundervisningen nu fungerar. Eleven kan då stanna kvar i den sociala grupp som klassen utgör. ”Någon formell sidoorganisation av kliniker bör ej förekomma”, anför föredragande statsrådet. Utskottet finner det angeläget påpeka att uttalandet skall uppfattas så att statsrådet anser att det inte behövs någon speciell kliniktjänsteorganisation eller centralt angivna riktlinjer. Även i fortsättningen skall specialundervisning, t. ex. talträning och lästräning, kunna meddelas i grupprum eller i en kliniklokal. Riktmärket måste här alltid vara att eleven får den hjälp han eller hon behöver och i den arbetsmiljö som är mest lämpad för honom eller henne. Detta står inte i motsatsförhållande till att viss specialundervisning kan ske i klassrummet samtidigt som annan undervisning pågår där.

Med fast grupp avses en undervisningsgrupp som anordnas för elever med särskilda pedagogiska svårigheter. Beträffande elever som skall få undervisning i fasta grupper anförs i propositionen: ”Sådana kan behöva inrättas för elever med påtagliga fysiska handikapp (syn- och hörselskador, rörelsehinder) samt för elever med mera uttalade sociala och känslomässiga störningar.”

I sitt yttrande över SIA anförde statens handikappråd att elever som behöver undervisning i fast grupp bör kunna få det. Utskottet ansluter sig till denna principiella uppfattning. Som en konsekvens härav anser utskottet att även elever med andra uttalade skolsvårigheter, bl. a. intellektuell utvecklingshämning, bör kunna få undervisning i fast grupp. Detta torde bl. a. vara nödvändigt för att det skall vara möjligt att i grundskolan integrera elever från grundsärskolan, en utveckling som i många andra sammanhang ansetts angelägen. Vidare bör övervägas om inte benämningen ”fast grupp” kan ersättas av benämningen ”särskild undervisningsgrupp”. Vad som i propositionen anförts om resurser för fast grupp, beslut om inrättande av sådan grupp samt beslut om placering av elev i fast grupp föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om specialundervisning och fast grupp.

UbU 1975/76: 30

26 Skoldaghem och skolveckohem finns i dag i ett antal kommuner för de svårast socialt och känslomässigt störda eleverna från grundskolan. Läs- och skrivsvårigheter anges ofta vara kännetecknande för dessa elever. Enligt propositionen kan skoldaghem och skolveckohem i vissa lägen vara lämpliga när andra insatser i skolan inte visar sig tillräckliga. Kommunerna bör därför — i form av fast grupp — ha möjlighet att inrätta skoldaghem eller skolveckohem. Det primära syftet med dessa hem är att eleven så snart som möjligt skall kunna återvända till den vanliga undervisningen. Från att under elevens första tid i hemmet huvudsakligen vara inriktad på familjebehandling och social omsorg måste tyngdpunkten i verksamheten därför successivt förskjutas mot undervisning. Skolstyrelsen bör enligt propositionen i sin resursavvägning kunna avsätta medel för verksamhet inom skoldaghem och skolveckohem för lärarinsatser och för insatser av fritidskaraktär. Eleverna är skolpliktiga och står följaktligen under skolstyrelsens tillsyn. Även om det är naturligt att skolstyrelsen är huvudman för denna verksamhet med hänsyn till dess pedagogiska inriktning bör såsom framhålls i propositionen frågan om huvudmannaskapet få avgöras av kommunen.

Särskild undervisning för elever, som på grund av handikapp eller långvarig sjukdom inte kan delta i vanligt skolarbete, skall liksom för närvarande kunna anordnas på bl. a. sjukvårdsanstalt eller i elevs hem. För elev som får undervisning enskilt omfattar denna enligt gällande bestämmelser fem veckotimmar. Gruppundervisning omfattar ett högre antal veckotimmar. Utskottet tillstyrker vad som i propositionen anförts om särskild undervisning. Utskottet avstyrker alltså motionen 1975/76: 485.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att det skall vara möjligt att anordna lokala studiegångar. Om särskilda bestämmelser avses bli utfärdade beträffande skolstyrelsens jämkningsmöjligheter förutsätter utskottet att dessa anmäls för riksdagen i samband med den aviserade propositionen om grundskolans läroplan.

Anpassad studiegång innebär att timplanen ändras för en enskild elev. Därtill kommer att hela eller delar av utbildningen skall kunna förläggas utanför de ordinarie skollokalerna. Utbildning utanför skolan bör dock enligt propositionen endast kunna förekomma på högstadiet och även där restriktivt. Elev som har anpassad studiegång skall under hela tiden beredas undervisning i vissa grundläggande färdigheter. Denna undervisning kan under studiegången med fördel utökas successivt. Strävan bör alltid vara, heter det vidare i propositionen, att eleven så snart som möjligt återgår till sin klass.

Enligt motionen 1975/76: 2215 (yrkandet 5) bör skolstyrelsen, med fortsatt tillsynsansvar beträffande den enskilda eleven, kunna medge elev befrielse från reguljär skolgång under sista årskursen i grundskolan,

UbU 1975/76: 30

när lärare, elev och föräldrar samfällt bedömer detta vara den bästa lösningen på elevens skolproblem. Uttalandet i propositionen om en restriktiv användning av möjligheten att förlägga studiegången utanför skolan kan enligt motionärerna leda de lokala beslutsfattarna fel vid behandling av ärende om anpassad studiegång i årskurs 9.

Utskottet delar föredragande statsrådets mening att det är angeläget att eleven garanteras få tillgång till en handledare på arbetsplatsen och att resurser härför måste anvisas av skolstyrelsen eller berörd skolenhet. Insatserna för elev i årskurs 9 som har avsevärda svårigheter i skolans reguljära arbete bör enligt utskottet inte ha som mål att under alla omständigheter få eleven att återgå till sin klass i grundskolan. Enligt utskottets uppfattning bör målet vara att nå fram till en för eleven acceptabel och meningsfull sysselsättningssituation. Med detta klarläggande finner utskottet att yrkandet 5 i motionen 1975/76: 2215 kan avslås av riksdagen. Utskottet finner det angeläget påpeka vikten av att informationen om anpassad studiegång kommer att ägnas särskild omsorg.

Utskottet har i sitt betänkande 1974: 11 gjort uttalanden av innebörd att skolstyrelse efter regeringens prövning bör kunna modifiera timplanen på högstadiet eller anordna en utökad praktisk yrkesorientering. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr 1974: 120). Genom riksdagens tidigare beslut har regeringen redan möjlighet att bemyndiga SÖ att medge kommun att modifiera timplanen på högstadiet eller anordna en utökad praktisk yrkesorientering under budgetåren 1976/77 och 1977/78. Med hänvisning härtill anser utskottet, som förutsätter att bemyndigandet utnyttjas och att SÖ lämnar kommunerna erforderlig information i ärendet, att riksdagen saknar anledning att nu göra i motionerna 1975: 158 yrkandet 4, 1975/76: 1462 och 1975/76: 1510 yrkandet 2 begärt uttalande, varför yrkandena avstyrks.

Enligt motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 1) har de elevers intressen länge eftersatts, vilka i skolan kräver en mer konkret och laborativ undervisningsmetodik. Samtidigt som deras angelägna behov nu avses bli tillgodosett är det enligt motionärernas mening viktigt att man inte glömmer bort att det också finns elever som kräver en annan metodik. Teoretiskt begåvade elever har behov av en individualiserad undervisning som tar hänsyn till deras speciella förutsättningar. Motionärerna föreslår att riksdagen uttalar att alla elever oavsett prestationsförmåga skall åtnjuta individualiserad undervisning och att undervisningsmetodiken skall anpassas till elevernas olika förutsättningar.

Att skolans förstärkningsanordningar i huvudsak bör användas för insatser för att hjälpa elever med skolsvårigheter understryks i propositionen. Därvid avses i första hand elever med påtagliga fysiska handikapp, sociala och känslomässiga störningar eller intellektuell utvecklingshämning m. fl. grupper som har speciella problem. Detta utesluter emellertid inte att målet för skolans arbete enligt propositionen är en me -

UbU 1975/76: 30

ningsfull skolgång för alla elever och att alla elevers behov inom det möjligas gränser skall beaktas. I propositionen framhålls således följande: ”Ett arbetssätt och en arbetsform passar inte alla lika bra. Lärostoffet bör varieras från elev till elev men också kunna erbjudas de enskilda eleverna vid olika tidpunkter och med varierande arbetsformer” (s. 222).

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det begärda uttalandet inte behövs, varför yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2223 avstyrks.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla att särskilt begåvade elever kan, vilket berörs i Pedagogiska meddelanden från skolöverstyrelsen 1974: 6, behöva en speciell uppmärksamhet i skolan för att de inte, i brist på erforderlig stimulans, skall uppleva skolgången som meningslös och genom slarv och andra protestformer reagera mot sin skolsituation.

Enligt läroplan för grundskolan kan i färdighetsämnen och orienteringsämnen nivågrupperade uppgifter i viss utsträckning förekomma i skolarbetet. I motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 4) yrkas en utvärdering av i vilken utsträckning nivågruppering är möjlig utan att skolans sociala mål eftersätts.

Verksamheten i skolan måste enligt propositionen bygga på en färdighetsträning som är meningsfull för varje individ. Utskottet konstaterar liksom föredragande statsrådet att nivågruppering kan vara motiverad för att ge tillfälle till systematisk träning i därför lämpade delar av olika ämnen. Utskottet vill understryka vikten av att en sådan gruppering blir kortvarig och i vart fall inte överstiger en termin. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1975/76: 2223 yrkandet 4 om en utvärdering bör avslås av riksdagen.

Utskottet går så över till frågor som gäller samverkan mellan skola och hem.

En bestämd tid skall finnas avsatt för klassföreståndaruppgifter, vilket utskottet anser angeläget. Samtidigt framhålls i propositionen att allt klassföreståndararbete inte kan skötas på denna tid. Liksom i dag måste det ingå som en del i det löpande skolarbetet.

Yrkandet 3 i motionen 1975/76: 1510, vilken väcktes under den allmänna motionstiden, om större utrymme för klassföreståndaruppgifter inom ramen för lärares arbetstid är tillgodosett genom regeringens förslag, varför det kan avslås.

SIA:s undersökningar av elevernas frånvaro visar att frånvaron i storstadsområden var högre än i glesbygdsområden och att frånvaron på högstadiet successivt ökade från årskurs 7 till årskurs 9. Olika skolor uppvisade vidare en betydande skillnad i frånvarohänseende och stora skillnader förelåg även i frånvarons omfattning mellan parallella klasser inom en och samma skola (SIA s. 430—437).

UbU 1975/76: 30

29 Utskottet har uppfattningen att närvaroplikt bör råda i grundskolan och att frånvaro om möjligt skall förhandsanmälas.

Enligt propositionen är problemen med registrering och uppföljning av skolfrånvaron i första hand en elewårdsfråga som närmast skall tas upp och bearbetas av klassföreståndaren eller inom arbetslaget. Några generella anvisningar anses inte böra utfärdas beträffande registrering och rapportering till hemmen av skolfrånvaro.

Ett väl fungerande system för registrering av elevfrånvaro är enligt motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 12) nödvändigt. Motionärerna ser det som en förutsättning för att skolans personal på ett så tidigt stadium som möjligt skall kunna sätta in elevvårdande åtgärder och vid behov ta kontakt med hemmen. Motionärerna begär att riksdagen skall göra ett uttalande i frågan.

Utskottet vill först erinra om att det i propositionen slagits fast att närvaroplikt råder i grundskolan. Vidare erinrar utskottet om propositionens förslag om skoldagen. Enligt föredragande statsrådet måste elevens föräldrar kunna vara förvissade om att skolan har ansvaret och omsorgen för eleven under hela skoldagen. Någon form av registrering av frånvaro m. m. behövs självfallet för att föräldrar skall kunna vara säkra på att eleven är i skolan och inte annorstädes under skoldagen. Formen för denna registrering och för rapportering hem bör enligt propositionen kunna avgöras lokalt och blir, som utskottet ser det, beroende av förhållanden som skolstorlek, glesbygd, tätort m. m. Utskottet delar uppfattningen att det behövs ett väl fungerande system för frånvaroregistrering med möjlighet till snabb kontakt med hemmen men utgår från att den lokala skolledningen utan något särskilt uttalande från riksdagens sida löser hithörande frågor på det för eleverna, skolan och hemmen bästa sättet. Några centrala bestämmelser bör sålunda enligt utskottets mening inte vara erforderliga. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2223 yrkandet 12.

En god information till föräldrarna om skolans arbetsformer och organisation är viktig. Med hänvisning till vad som i propositionen anförts om information i samband med inskrivning och stadieövergång till föräldrar samt till vad som i detta hänseende redan förekommer i dagens skolor avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2222 yrkandet 2 c om särskild information vid dessa tillfällen.

Enligt SIA borde förälder få rätt till ledighet från sitt förvärvsarbete för att delta i information och samtal i skolan under en dag per stadium. Enligt förslaget skulle samhället genom familjeförsäkringen svara för ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Den årliga kostnaden härför beräknades till drygt 30 milj. kr. Regeringen har ej biträtt förslaget. I motionen 1975/76: 2222 (yrkandet 4) föreslås en utredning om rätt till ledighet för förälder vid besök i skolan. Då en sådan utredning redan skett

UbU 1975/76: 30

inom ramen för SIA och remissinstanserna haft en delad syn på detta förslag avstyrker utskottet yrkandet 4 i motionen 1975/76: 2222. Utskottet vill i anslutning härtill uttala att skolan självfallet skall stå öppen för besök vid den tidpunkt då det är lämpligt för föräldrarna att komma dit och för skolan att ta emot dem.

I propositionen föreslås att skolan skall vara skyldig att ta kontakt med föräldrarna till samtliga barn två gånger varje läsår. Klassföreståndaren skall ha ansvar för dessa kontakter. Kontakten skall ske i form av allmänna klassmöten och/eller i form av enskilda samtal. Eleverna bör delta i dessa enskilda samtal. Skolan bör enligt propositionen få använda en del av de pengar som hör till förstärkningsresursen för kontakten mellan hem och skola. Skolstyrelsen skall då den fördelar dessa pengar särskilt tänka på behovet av uppsökande verksamhet för att få kontakt med de föräldrar som skolan inte når på annat sätt.

Enligt motionerna 1975/76: 2215 (yrkandet 4) och 1975/76: 2222 (yrkandet 2 b) bör riksdagen besluta att skolan skall vara skyldig att anordna två klassmöten per klass och läsår. Enligt sistnämnda motion (yrkandet 2 d) bör riksdagen även besluta att fem kr. per elev skall användas för kontaktverksamheten mellan hem och skola.

Erfarenheterna visar enligt propositionen att såväl föräldrar som lärare och elever vill att kontakterna mellan hemmen och skolan skall öka. Likaså är det ett önskemål att eleverna skall engageras på ett annat sätt än i dag i dessa kontakter. De personliga samtalen och direktkontakten med läraren är enligt propositionen värdefulla och givande. Enligt utskottet är även klassmöten av värde. En kontinuerlig kontakt mellan hem och skola är mycket angelägen på alla stadier och det är viktigt att de båda kontaktformerna utvecklas och utnyttjas. Kontakten kan emellertid ske på olika sätt beroende på bl. a. årskurs. Enligt utskottet bör varje form av central detaljreglering av lokala samverkansformer undvikas. Utskottet förutsätter att skolledningen utan sådan detaljreglering prövar och bygger ut olika vägar för kontaktverksamheten. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1975/76: 2215 yrkandet 4 och 1975/76: 2222 yrkandet 2 b.

En central detaljreglering beträffande kommunernas utnyttjande av förstärkningsresursen bör likaledes undvikas, varför motionen 1975/76: 2222 yrkandet 2 d avstyrks.

Med hänvisning till vad som i propositionen anförts om klassföreståndares hembesök och förstärkningsresursens utnyttjande för uppsökande verksamhet bland föräldrar som skolan inte når på annat sätt anser utskottet att motionen 1975/76: 2226 yrkandet 5 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Frågor om utbyte av viss verksamhet i skolan mot annan verksamhet regleras i skolförordningen. Då det enligt utskottets mening saknas an -

UbU 1975/76: 30

ledning för regeringen att ta initiativ till den försöksverksamhet med föräldradag som föreslås i motionen 1975/76: 2213 avstyrks denna av utskottet.

I detta avsnitt vill utskottet även behandla vissa frågor om läroplan och läromedel m. m. i grundskolan.

En översyn av grundskolans läroplan aviseras i propositionen. I fråga om mellanstadiet föreslås bl. a. en timtalsminskning med två till tre veckotimmar per årskurs, bl. a. för att ge utrymme för annan verksamhet än undervisning. I motionen 1975/76: 2215 (yrkandet 3) uttalas tveksamhet till behovet av att minska undervisningen på mellanstadiet. Motionärerna hävdar att ett av de bästa sätten att komma till rätta med sociala problem i skolan är att eleverna upplever undervisningen som meningsfull. De problem som avses bli lösta genom minskad undervisningstid och mer tid till andra aktiviteter under skoldagen kan enligt motionärerna lika väl lösas genom en mellanstadieundervisning som är mer öppen gentemot samhället i övrigt än för närvarande. Ställning till frågan om generell minskning av undervisningstiden i årskurserna 4—-6 anses därför inte böra tas före den aviserade läroplansöversynen.

Enligt motionen 1975/76: 2222 (yrkandet 1 a) bör i det kommande läroplansarbetet förutsättningslöst prövas om en nedskärning av den föreslagna omfattningen är möjlig med hänsyn till konsekvenserna dels för olika ämnen på mellanstadiet, dels för undervisningen på högstadiet.

Ungefär samma synpunkter på frågan om en minskning av undervisningstiden på mellanstadiet förs fram i motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 15). Yrkandet gäller ytterst statsbidragskonstruktionen, nämligen att viss del av basresursen inte nu bör föras över till förstärkningsresursen.

Nu ifrågavarande proposition är en principproposition, vars förslag blir styrande för den aviserade läroplansöversynen. Enligt utskottet bör översynen vara förutsättningslös. Under utredningsarbetets gång bör för- och nackdelar med olika anordningar kunna vägas mot varandra. Riksdagen bör därför inte nu binda sig för lösningar som innebär minskad undervisningstid på mellanstadiet.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2222 yrkandet 1 a samt med anledning av motionerna 1975/76: 2215 yrkandet 3 och 1975/76: 2223 yrkandet 15 som sin mening ger denna uppfattning till känna för regeringen.

Lärarna och eleverna måste enligt propositionen ha möjlighet att kombinera olika läromedel och komplettera dem med annan undervisningsmateriel. Det anses även nödvändigt med en sträng sovring av det lärostoff som skolan skall arbeta med. I propositionen erinras vidare om att SIA visat hur eleverna nu för tiden på helt annat sätt än förr får in -

UbU 1975/76: 30

formation i de mest skiftande ämnen genom t. ex. tidningar, radio och television, vilket ibland kan upplevas som en konkurrens med skolan.

Utskottet kan ansluta sig till vad i propositionen anförts om val av läromedel och om planering av undervisningen. När det gäller problemet med den ökande stoffmängden synes det utskottet nödvändigt att sådant angeläget lärostoff prioriteras som eleverna inte kan få information om på annat sätt än genom skolans timplanebundna undervisning.

Enligt motionen 1975/76: 1490 (yrkandet 2), vilken väcktes under den allmänna motionstiden, får det tryckta ordet svårare att hävda sig ju mer samhället utvecklas mot bild- och ljudinformation. Motionärerna menar att boken som läromedel har kommit att ersättas av studiehäften, arbetshäften, ifyllnadshäften m. m., vilket sägs vara till nackdel för de elever som inte i hemmet får lära sig att handskas med böcker och läsa löpande text. Bokens värde som läromedel bör beaktas i högre grad än för närvarande, så att alla elever får vana att skaffa sig information genom att läsa sammanhängande text och därmed också ökad förmåga att skaffa sig kunskap.

Beträffande läromedel uttalas i propositionen bl. a.: ”Med det arbetssätt som tidigare förordats kommer en stor del av de arbetsböcker, där huvudprincipen har varit att eleven utifrån vissa förutsättningar tränas att mekaniskt fylla i rätt svar, att bli överflödiga.” Med hänvisning till vad som i övrigt anförts i propositionen om bokens betydelse för utvecklingen av elevernas läsförmåga samt om nödvändigheten av en allsidig utveckling av varje elev anser utskottet att motionen 1975/76: 1490 yrkandet 2 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Enligt yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2226 skall skolans läromedel vara av fakta- och uppslagsbokskaraktär. De får inte tillåtas inskränka elevernas och lärarnas möjlighet till val av undervisningsmateriel. I motionen 1975/76: 1419 (yrkandet 3) begärs initiativ till läromedel som återspeglar barns vardagsförhållanden.

Utskottet, som erinrar om vad föredragande statsrådet anfört om lokalt inflytande över skolarbetet, om lärares och elevers inflytande på läromedelsfrågor samt om vikten av en undervisning som anknyter till elevernas verklighet, avstyrker motionerna 1975/76: 1419 yrkandet 3 och 1975/76: 2226 yrkandet 1.

I läroplanen för grundskolan (Lgr 69) finns för orienteringsämnena anvisningar om de tidsramar som i huvudsak bör tillkomma varje ämne på de olika stadierna i grundskolan. Med hänvisning till det ansvar som SÖ, skolstyrelse, skolledning och lärare har för att undervisningen i orienteringsämnena bedrivs enligt gällande riktlinjer och till vad utskottet i betänkandet 1975/76: 15 (s. 10—11) i övrigt anfört i ärendet avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1510 yrkandet 4.

UbU 1975/76: 30

33 För att minska antalet lärare per elev på högstadiet föreslås i propositionen åtgärder inom ramen för schemaläggning och tjänstefördelning.

Enligt motionen 1975/76: 2234 får önskan att begränsa antalet lärare i en klass på högstadiet inte ta sig det uttrycket att man är beredd att eftersätta undervisningens kvalitet. Motionärerna begär ett uttalande om att lärare på grundskolans högstadium i princip skall tilldelas tjänstgöring endast i ämnen för vilka de har utbildning och behörighet.

Såvitt utskottet kunnat finna har föredragande statsrådet i propositionen inte redovisat någon annan uppfattning än den som motionärerna för fram. Utskottet vill vidare erinra om att utskottet — för att understryka värdet av att behöriga lärare undervisar i de olika ämnena på högstadiet — i betänkandet 1975/76: 15 (s. 10) framhållit vikten av bl. a. att kommande turordningsregler vid uppsägning av lärare utformas så att kvaliteten på undervisningen i de olika ämnena säkerställs. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1975/76: 2234 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

3. Skoldagen

Propositionen (s. 250—262). Att ge skoldagen ett för eleverna rikt och differentierat innehåll måste enligt propositionen vara en lokal uppgift, då innehållet skall bygga på de förutsättningar och behov som föreligger i den enskilda kommunen och vid den enskilda skolenheten. Det är viktigt att skolstyrelsen sörjer för att eleverna under längre raster och andra uppehåll i undervisningen ges tillfälle till för dem meningsfull verksamhet. Skoldagen måste därför innehålla olika verksamheter. Särskilt viktigt är att eleverna genom dem ges möjlighet att utveckla sina intressen.

Skoldagens längd i årskurserna ett och två bör inte omfatta mer än fem timmar. I årskurserna tre t. o. m. nio bör den samlade skoldagen beroende på lokala behov och möjligheter omfatta mellan sex och åtta timmar per dag.

Föredragande statsrådet räknar med att den samlade skoldagen börjar införas läsåret 1978/79. Det ankommer på vederbörande kommun att besluta om tidpunkten. Den samlade skoldagen bör som regel på en gång införas i hela kommunen. Extra statsbidrag föreslås utgå när kommunen infört en samlad skoldag i kommunen eller del av kommunen.

Viktiga aktiviteter under skoldagen är enligt SIA t. ex. gemensamma samlingar samt tid för klassråds- och elevrådsmöten. Betydelsen av en aktiv biblioteksverksamhet framhålls. En annan insats på alla stadier är stödundervisning och hjälp med individuella uppgifter och läxor. Ett viktigt mål är att genom icke timplanebundna aktiviteter under skoldagen söka engagera svagmotiverade och handikappade elever och hos dem skapa en motivation för skolarbetet och en positiv attityd till skolmiljön.

3 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 30

UbU 1975/76: 30

34 I propositionen slås fast att all verksamhet under skoldagen måste stå i överensstämmelse med de övergripande mål som gäller för skolan. Skolstyrelsen skall vara huvudman för all verksamhet under den samlade skoldagen. Närvaroplikt bör gälla all verksamhet under skoldagen. Nuvarande möjligheter för lärare, rektor och skolstyrelse att bevilja elev ledighet från skolarbetet bör enligt propositionen i tillräcklig grad kunna tillgodose önskemål från elever och föräldrar om befrielse under begränsad tid.

Utskottet. Genom propositionens förslag om skoldag vidgas skolans roll och ansvar. Det är därför angeläget slå fast att innehållet i skoldagens olika verksamheter måste vara målbestämt och stå i överensstämmelse med de mål och riktlinjer som enligt läroplanen gäller för arbetet i skolan. Utskottet delar också uppfattningen att skolstyrelsen bör vara huvudman för verksamheten inom skoldagen.

Skolförordningen (1971: 235) föreskriver femdagarsvecka i skolan. Länsskolnämnden kan medge fyradagarsvecka för klass eller grupp i årskurserna ett och två. Den dagliga undervisningstiden i årskurserna ett och två får i regel omfatta högst sex lektioner om 40 minuter. Tiden för morgonsamling anges i skolförordningen till 10 minuter, för rast till 5— 30 minuter och för måltidsrast till 40—60 minuter. Visst utrymme för lokala variationer finns således. Lunchtidens längd kan bero på t. ex. skolans matsalsresurser eller barnens förflyttningsväg till matsalen.

Utskottet vill stryka under att skoldagen inte får göras mer omfattande än att tillräckliga personella resurser m. m. finns avsatta för omsorg och meningsfulla aktiviteter utanför den timplanebundna delen av skoldagen.

Skoldagens längd i årskurserna ett och två föreslås i propositionen omfatta inte mer än fem timmar. Denna tidsram är enligt utskottet tillräcklig när t. ex. kompanjonlärare används i klassen eller klassens resurstimmar överförs till annan årskurs. I det fall det bedöms som önskvärt beträffande större klass i årskurs ett eller två dels att huvuddelen av nuvarande resurstimmar per klass används för undervisning av elever inom klassen, dels att klassens lärare sköter denna undervisning ryms 26—30 veckotimmar, samling och olika raster för klassen svårligen inom fem klocktimmar per dag. I detta fall bör — för att barnen skall slippa jäkt vid t. ex. måltidsrast — skoldagen i årskurserna ett och två kunna få omfatta fem timmar och 20 minuter. Riksdagen bör beträffande skoldagens längd i årskurserna ett och två som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

I motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 10) önskas bl. a. ett uttalande om att skoldagen i årskurserna tre t. o. m. nio bör variera mellan nuvarande längd och sju timmar.

Utskottet ansluter sig till statsrådets uppfattning att skoldagens längd,

UbU 1975/76: 30

beroende på behov och möjligheter i olika kommuner och kommundelar, för barnen i årskurserna tre t. o. m. nio bör kunna variera mellan sex och åtta timmar. Utskottet, som konstaterar att kommun kan fastställa en skoldag som ej omfattar mer än sju timmar i årskurserna tre t. o. m. nio om detta från lokal synpunkt bedöms vara det bästa, finner inte anledning att tillstyrka förslaget i motionen 1975/76: 2223.

Under den icke timplanebundna delen av skoldagen bör det finnas tid för bl. a. möten för klassråd och i förekommande fall elevråd. En annan insats bör t. ex. kunna vara stödundervisning för elever som på grund av sjukdom varit borta från skolan samt, som utskottet anförde i betänkandet 1975/76: 3, hjälp med individuella uppgifter och läxor. En aktiv biblioteksverksamhet fyller en viktig funktion i skolan. Under skoldagen bör det vidare vara möjligt för eleverna att få delta i och pröva olika föreningars och folkrörelsers verksamhet samt aktivt utöva eller på annat sätt ta del av det lokala kulturutbudet.

Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen att samordnade tider, dvs. gemensam skolstart och gemensamt slut på skoldagen inom en skolenhet, inte bör ställas som ett krav vid fastställande av skoldagens längd. Särskilt för bestämmandet av skoldagens början och slut kan det, vilket också framhålls i propositionen, finnas skäl att ta hänsyn till t. ex. skolskjutsförhållanden.

Enligt motionen 1975/76: 2215 (yrkandet 1) kan bl. a. bristande tillgång på lokaler för olika verksamheter under skoldagen eller svårigheter såvitt gäller organisationen av skolskjutsar åstadkomma betydande problem för vissa kommuner när det gäller att införa föreslagen skoldag. Motionärerna anser det vidare svårt att av propositionen utläsa när en kommuns engagemang för eleverna i skolan skall anses ha nått sådana former att kriterierna för en skoldag enligt propositionens förslag är uppfyllda.

Utskottet erinrar om att skoldagen enligt propositionen kan införas stegvis i en kommun. I vissa skolor kan det vara praktiskt möjligt att införa en skoldag redan fr. o. m. läsåret 1978/79 och i alla årskurser, i andra skolor icke alls eller endast i vissa årskurser. Av propositionen framgår att det extra statsbidraget skall utgå per elev som omfattas av den beslutade skoldagen. Utskottet utgår från att regeringen i ett senare sammanhang kommer att redovisa för riksdagen vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att kommun skall erhålla rätt till statsbidrag för andra aktiviteter under skoldagen än timplanebunden verksamhet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2215.

Skolförordningens möjligheter för lärare, rektor och skolstyrelse att bevilja elev ledighet från skolarbetet bör enligt propositionen kunna till -

UbU 1975/76: 30

godose önskemål från elever och föräldrar om befrielse under begränsad tid från verksamhet under skoldagen. Utskottet, som finner det angeläget att närvaroplikt gäller all verksamhet under skoldagen, delar denna uppfattning och anser därför att yrkandet 8 i motionen 1975/76: 2223 om befrielse från deltagande i skoldagens hobbybetonade aktiviteter bör avslås av riksdagen. Utskottet erinrar om att regeringen har möjlighet att anpassa skolförordningens bestämmelser till de erfarenheter som successivt vinns av den nya organisationen.

I motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 11) begärs ett uttalande om att föreningslivets medverkan i skolan skall ske på för alla föreningar lika villkor och i överensstämmelse med skolans mål och riktlinjer. Enligt motionärerna har i propositionen inte tagits ställning till frågor som har att göra med konkurrenssituationen mellan olika organisationer.

De villkor som uppställs för verksamheten under skoldagen i mål och riktlinjer för skolans arbete anger den ram inom vilken föreningar och organisationer får verka på egna villkor.

Det är enligt propositionen viktigt att olika föreningar får medverka i skolarbetet eftersom man först härigenom kan uppnå mångsidighet och valfrihet i verksamheten. Rätten för mindre och svagare organisationer att också föra ut sin verksamhet skall självfallet tillvaratas av skolstyrelsen. Vidare bör, som också framhålls i propositionen, skolstyrelsen kunna svara för viss verksamhet under den icke timplanebundna tiden av skoldagen som ett komplement till utbudet av aktiviteter och i syfte att undvika eventuell ensidighet i verksamheten. Utskottet, som utgår från att något regelsystem för skoldagsverksamhet inte kommer till stånd som diskriminerar vissa föreningar eller trossamfund och gynnar andra, avstyrker med hänvisning till det anförda motionen 1975/76: 2223 yrkandet 11.

Enligt motionen 1975/76: 2229 bör klarläggas att de kristna kyrkornas och föreningarnas verksamhet under den samlade skoldagen får bestämmas av deras trosuppfattning.

Skolan skall uppmuntra elevernas intresse för de stora och gemensamma grundfrågor som gäller livsåskådning och samhällsuppfattning. Vilka verksamheter under den icke timplanebundna delen av skoldagen som skall anordnas beror bl. a. på elevernas intressen. Det ankommer på den lokala skolledningen att tillse att en så allsidig medverkan från föreningar m. fl. som möjligt äger rum. När kristna kyrkor och föreningar medverkar bör deras medverkan självfallet vara bestämd av deras trosuppfattning. Med hänvisning till detta konstaterande anser utskottet att motionen 1975/76: 2229 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Enligt propositionen skall av den s, k. förstärkningsresursen viss del utgå till undervisningsändamål och viss del till övriga förstärkningsan -

UbU 1975/76: 30

ordningar. Det framgår att regeringen avser återkomma till riksdagen i dessa statsbidragsfrågor.

I motionen 1975/76:2223 (yrkandet 9) hävdas att propositionens terminologi i vad gäller skoldagens olika delar är oklar och kommer att medföra svårigheter när det gäller framtida resursfördelning, tjänsteplanering och administration. Motionärerna erinrar om att en minskning av undervisningsdelen med 0,01 veckotimme per elev minskar skolväsendets samlade resurser för undervisningsändamål med 25 milj. kr. Motionärerna anser det därför angeläget att en sådan terminologi används beträffande skoldagens olika delar att riksdagens kommande beslut blir entydigt i vad gäller statsbidrag till olika ändamål.

Avsikten med den aviserade statsbidragspropositionen är bl. a. att fastställa förstärkningsresursens olika delar. Utskottet utgår från att definitionsfrågorna vid den tidpunkten kommer att vara lösta. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1975/76: 2223 yrkandet 9.

I propositionen behandlas även lokalfrågor. I tre motioner önskas uttalanden om att alla elever i grundskolan så långt möjligt bör ges tillgång till eget klassrum eller ett s. k. hemrum.

Våren 1973 presenterade SIA i en debattskrift med titeln ”Högstadieskolans fysiska miljö” ett utkast till ett alternativt lokalprogram för högstadiet med hemavdelnings- och hemrumsprincipen som utgångspunkt. I debattskriften diskuterades hur hemavdelningar skulle kunna åstadkommas på högstadiet utan att skolanläggningens totala nettogolvarea blev större än vad som angavs i Sö:s lokalnormer.

Det är viktigt att eleverna känner sig hemma i skolan. Skolor byggda enligt hemrumsprincipen kan vara en väg att skapa skolmiljöer som ger trygghet och trivsel. Enligt vad utskottet erfarit kommer SIA att avlämna ett betänkande om bl. a. hemrumsprincipen. Utskottet, som vill understryka att det är skolhuvudmännen som har att ta ställning till skolornas utformning, anser att motionerna 1975/76: 786, 1975/76:2222 yrkandet 1 j och 1975/76: 2223 yrkandet 3 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

4. Den allmänna fritidsverksamheten

Propositionen (s. 262—277). Ansvaret för den allmänna fritidsverksamhet, som enligt propositionen utanför skoldagen bör erbjudas alla barn i skolåldern, bör primärt åvila kommunen. Deltagandet i den allmänna fritidsverksamheten bör vara frivilligt och bygga på en anmälan från barnen eller deras föräldrar. En sådan anmälan underlättar bl.a. planeringen av verksamheten och ger dessutom föräldrarna möjligheter att medverka vid barnens val av fritidsverksamhet.

UbU 1975/76: 30

38 Även för de barn som är inskrivna i fritidshem eller familjedaghem måste självfallet på samma sätt anmälan om deltagande i den allmänna fritidsverksamheten göras i samråd med fritidshemmens personal och dagbarnvårdarna.

Skolstyrelsen skall vara huvudman för verksamheten inom den samlade skoldagen. Den allmänna fritidsverksamheten är inte på samma sätt i sin verksamhet direkt integrerad med en starkt nämnd/styrelseanknuten verksamhet. Enligt propositionen bör kommunerna därför själva ta ställning till huvudmannaskapsfrågan för den allmänna fritidsverksamheten. Det anses vara en fördel om kommunerna som planeringsunderlag för sitt övergripande ansvar i den allmänna fritidsverksamheten upprättar en plan som beskriver hur samordning skall ske mellan kommunens egna resurser, fritidshemmets resurser, föreningslivets insatser m. m. En sådan plan bör dock i motsats till planen om barnomsorgens utbyggnad inte vara obligatorisk. Även möjligheterna att skapa allsidighet i verksamheten bör enligt propositionen diskuteras i det sammanhanget. I propositionen förordas att statligt bidrag skall utgå till ungdomsorganisationerna för fritidsverksamhet bland barn i åldrarna 7—11 år efter samma principer som nuvarande bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Dessa regler bör gälla fr. o. m. 1977/78.

För att garantera ett tillfredsställande utbud av fritidsverksamhet efter skoldagen i alla kommuner och olika kommundelar bör utöver lokalt aktivitetsstöd ytterligare medel ställas till förfogande som ett komplement till det lokala aktivitetsstödet och kommunernas egna insatser. Till skillnad mot vad som gäller för lokalt aktivitetsstöd bör kommunen bli mottagare och ansvarig för fördelningen av erhållet bidrag. Bidraget, som bör utgå generellt, bör utgå per elev i kommunens grundskolor. Detta bör disponeras för stöd och stimulans till föreningslivets verksamhet i den allmänna fritidsverksamheten. I det fall där föreningslivet inte är representerat eller där man inom föreningslivet inte är beredd att åta sig ett ansvar för verksamheter kan det bli aktuellt att disponera delar av stödet till kommunal fritidsverksamhet. Bidraget beräknas i propositionen till 25 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1977/78. I fråga om ytterligare insatser avser föredragande statsrådet återkomma till regeringen i samband med de årliga ställningstagandena till förslag till statsbudget.

Utskottet vill först erinra om att samhällets barnomsorg innefattar förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet. Enligt propositionen 1975/76: 92 om utbyggnad av barnomsorgen och riksdagens beslut med anledning av denna omfattar fritidshemsverksamheten barn t. o. m. 12 års ålder. Den bedrivs i form av fritidshem och därtill anknuten fritidsverksamhet samt familjedaghem. Ledningen av barnomsorgen

UbU 1975/76: 30

utövas inom varje kommun av barnavårdsnämnden. Kommun får dock besluta att annat kommunalt organ skall utöva ledningen av verksamheten (prop. 1975/76: 92, SoU 1975/76: 28, rskr 1975/76: 219).

För att bereda barn i fritidshem möjlighet att delta i en öppen verksamhet där föreningslivet engageras får kommunerna enligt nyssnämnda riksdagsbeslut använda delar av driftbidraget till fritidshemmen för fritidsverksamhet utanför fritidshemmens hemvist.

Till fritidshem anknuten fritidsverksamhet, som sålunda omfattar barn t. o. m. 12 års ålder, är en del av den allmänna fritidsverksamheten som riktar sig till alla barn i skolpliktig ålder, dvs. även till barn över 12 år. Yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2236 påkallar därför inte någon åtgärd. Med hänvisning till nyssnämnda riksdagsbeslut avstyrker utskottet även yrkandet 2 i nämnda motion.

Enligt den nu ifrågavarande propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. bör alla barn i skolåldern, dvs. alla barn i åldrama 7 till 16 år, erbjudas allmän fritidsverksamhet före och efter skoldagen. Avsikten är att ledningen av denna verksamhet i största möjliga utsträckning skall anförtros föreningslivet.

Enligt riksdagens nyssnämnda beslut om utbyggnad av barnomsorgen skall den sociala centralnämnden/barnavårdsnämnden få ansvaret för fritidshemsverksamheten liksom barnomsorgsverksamheten i övrigt (ej ”fritidsverksamheten”, som på grund av tryckfel felaktigt angetts i propositionen 1975/76: 39, s. 271, rad 29). Enligt regeringens förslag i propositionen 1975/76: 39 bör kommunerna själva få ta ställning till huvudmannaskapsfrågan för den allmänna fritidsverksamheten. Utskottet delar denna uppfattning och anser som en följd härav att yrkandet 3 i motionen 1975/76: 2236 inte bör föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Det är således inget som hindrar att barnavårdsnämnden har ansvaret för fritidshemmen och att skolstyrelsen har ansvaret för den allmänna fritidsverksamheten. Det är heller inget som hindrar att fritidsnämnd eller annan nämnd har ansvaret för både fritidshemmen och den allmänna fritidsverksamheten. Varierande lösningar på de nämnda huvudmannaskapsfrågorna kommer sannolikt att finnas i de olika kommunerna. Oavsett hur huvudmannaskapsfrågan löses i en kommun är det angeläget att berörda kommunala nämnder och styrelser samverkar för att kunna planera insatserna och i förekommande fall upprätta en plan för samordning av de olika resurserna för den allmänna fritidsverksamheten i kommunen.

Med hänvisning till riksdagens förutnämnda beslut med anledning av propositionen 1975/76: 92 om utbyggnad av barnomsorgen avstyrker utskottet yrkandet 10 i motionen 1975/76: 2226 beträffande andra former för utbyggnaden av fritidshemmen.

UbU 1975/76: 30

40 Samhällets insatser på fritidsområdet når enligt motionen 1975/76:2230 ofta inte de barn och ungdomar som aldrig fått lära sig en hobby eller fritidssysselsättning. Barn och ungdomar med sociala handikapp och svårigheter bör få individuell hjälp med introduktion och instruktion i någon hobby. Anvisningar om inlärningsmomentets betydelse i fritidsverksamheten bör utfärdas.

Av propositionen framgår ej i vilken utsträckning anvisningar kommer att utfärdas för den allmänna fritidsverksamheten. Det är däremot fullt klart att regeringen avser fastställa mål och riktlinjer för skoldagens olika verksamheter. Motionens och propositionens syn på fritidsverksamhet har gemensamma utgångspunkter. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1975/76: 2230 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Utskottet ansluter sig till förslaget att statligt bidrag skall utgå till ungdomsorganisationerna för fritidsverksamhet bland barn i åldrarna 7— 11 år.

Beslutande instans beträffande det lokala aktivitetsstödets storlek bör vara riksdagen. Med hänvisning till vad kulturutskottet i sitt yttrande 1975/76: 4 y anfört i ärendet föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2215 yrkandet 8 beslutar att riksdagen fortsättningsvis skall bestämma om storleken av det bidrag per sammankomst som skall utgå till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.

Då det blir riksdagen som slutligen kommer att pröva storleken av bidraget per sammankomst för budgetåret 1977/78 avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2233 yrkandet 1, enligt vilket riksdagen till ledning för regeringen nu bör göra ett uttalande om bidragets framtida storlek.

Med anledning av motionen 1975/76: 2228 vill utskottet betona att de viktiga uppgifter som ungdoms- och elevorganisationerna avses få motiverar överväganden om omfattningen av bidragen till dessa organisationer. Då det inte är möjligt för riksdagen att på grundval av nu tillgängligt material ta ställning till bidragsfrågor avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2228 i denna del.

Kravet på medverkan från ungdomsorganisationernas sida i allmän fritidsverksamhet kommer att leda till ett ökat behov av medel till bl. a. försöksverksamhet och utvecklingsarbete. Det ankommer på statens ungdomsråd att beakta detta i sina anslagsframställningar. Med erinran härom anser utskottet att motionen 1975/76: 2215 yrkandet 6 kan avslås.

Rätt till tjänstledighet för ungdomsledaruppgifter och för information i skolorna begärs i motionerna 1975/76: 2215 (yrkandet 7) och 1975/76: 2225.

I propositionen 1975/76:105 med förslag till arbetsrättsreform föreslås de lagar, som för närvarande reglerar förhållandet mellan arbetsmarknadens parter, bli ersatta av en ny lag om medbestämmande i ar -

UbU 1975/76: 30

betslivet. Propositionen behandlas av inrikesutskottet. Om villkor för tjänstledighet för olika ändamål skall enligt nämnda proposition kollektivavtal kunna slutas. Utskottet, som finner ifrågavarande rätt till tjänstledighet angelägen, anser med hänvisning till det anförda att motionerna 1975/76: 2215 yrkandet 7 och 1975/76: 2225 inte påkallar någon riksdagens åtgärd. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att det bland eleverna i tonåren och bland hemarbetande föräldrar och pensionärer finns en ledarreserv.

Det är en fördel om kommunerna i samverkan med föreningar upprättar en plan som beskriver hur en samordning kan ske mellan kommunens egna resurser, fritidshemmets resurser, föreningslivets insatser m. m. Planen bör dock inte vara obligatorisk. Allsidighet i kommunens fritidsverksamhet bör eftersträvas när en plan görs upp.

Förslaget i propositionen om ett kompletterande bidrag till kommun beträffande allmän fritidsverksamhet tillstyrker utskottet.

5. Kontakten mellan skola och arbetsliv m. m.

Propositionen (s. 278—286). En översyn av den praktiska yrkesorienteringen på grundskolans högstadium skall genomföras. Enligt propositionen bör översynsarbetet omfatta den praktiska arbetslivsorienteringens längd, former, innehåll och förläggning under utbildningstiden. I översynen bör också ingå överväganden om på vilket sätt man i årskurs nio — före valet av utbildning i gymnasieskolan — kan lägga in ett längre sammanhängande block av studie- och yrkesorientering och praktisk arbetslivsorientering i undervisningen.

Särskilda åtgärder anses böra sättas in för att hjälpa de ungdomar som inte går vidare från grundskolan till gymnasieskolan. Sådana åtgärder behövs även för ungdomar som avbryter sina studier i gymnasieskolan. Om eleven skall söka arbete eller arbetsmarknadsutbildning bör det ankomma på skolan att kontakta den lokala arbetsförmedlingen som i sin tur bör överta ansvaret för att hålla kontakt med eleven.

Förslag avseende regionala och lokala råd för samverkan mellan skolan och arbetslivet läggs fram. Det är nödvändigt att skapa permanenta och effektiva former för samverkan mellan skola, arbetsförmedling, arbetsgivare och fackförening i praktikfrågor, framhåller föredragande statsrådet. En viktig uppgift för råden bör vara att verka för och planera för facklig medverkan i skolornas undervisning om arbetsmarknad och arbetsliv. Planeringsråden bör ha till uppgift att planera och följa den uppsökande studie- och yrkesorienteringen bland de ungdomar som inte fortsätter till gymnasieskolan. Verksamheten vid dessa råd bör starta fr. o. m. läsåret 1977/78. Ett särskilt bidrag för verksamheten skall utgå fr. o. m. budgetåret 1977/78.

UbU 1975/76: 30

42 Utskottet. Den praktiska yrkesorienteringen i grundskolan skall enligt propositionen ses över i syfte att få den mer inriktad mot arbetslivsorientering. I fråga om innehållet är det enligt föredragande statsrådet av stor betydelse att den praktiska arbetslivsorienteringen, förutom att göra eleven medveten om arbetslivets villkor, tar upp till behandling frågor som rör demokrati i arbetslivet, fackföreningarnas roll, arbetsmiljön i stort och olika hälsorisker i arbetslivet samt kontakter och relationer mellan olika grupper av anställda. För att den praktiska arbetslivsorienteringen skall få en allsidig belysning av dessa frågor är det nödvändigt att olika parter på arbetsmarknaden deltar. Detta gäller såväl planering som genomförande och uppföljning av den praktiska yrkesorienteringen.

Enligt propositionen är det vidare viktigt att eleverna redan före grundskolans slut får en så god kontakt med arbetsförmedlingen att valet mellan utbildning och arbete efter grundskolan liksom valet mellan olika utbildningar och mellan olika arbeten har förutsättningar att bli ett positivt val. Det kan enligt föredragande statsrådet fordra en översyn av nuvarande samarbete mellan skola och arbetsförmedling.

Utskottet tillstyrker en översyn av dels den praktiska arbetslivsorienteringen i grundskolan, dels formerna för samarbete mellan skola och arbetsförmedling.

Under den allmänna motionstiden år 1975 och år 1976 har väckts ett antal motioner, som gäller grundskolans arbetslivsorientering eller ett avslutande introduktionsår i arbetslivet, nämligen motionerna 1975: 542 i denna del, 1975/76: 787, 1975/76: 890 yrkandet 1 i denna del, 1975/76: 1414, 1975/76: 1426 och 1975/76: 2019 i denna del. Utskottet anser att de förevarande motionerna bör avslås av riksdagen med hänvisning till den aviserade översynen.

Elevvårdskonferensen skall fatta beslut i enskilda elewårdsfrågor. Mot denna bakgrund är det inte lämpligt att företrädare för arbetsförmedlingsorganen normalt deltar i elewårdskonferenserna. Utskottet, som erinrar om vad föredragande statsrådet anför om vikten av att eleverna har en god kontakt med arbetsförmedlingen, avstyrker motionen 1975/76: 2224.

Enligt propositionen skall fr. o. m. budgetåret 1977/78 i varje kommun inrättas ett lokalt och i varje län ett regionalt planeringsråd för samverkan mellan skola och arbetsliv (SSA-råd). Enligt förslag från SÖ bör det lokala rådet vara rådgivande organ till skolstyrelsen i frågor om utbildningens anknytning till arbetslivet och skall särskilt följa yrkesutbildningen inom den egna kommunen. Vidare bör rådet bl. a. följa och ge råd i fråga om undervisningen om arbetsmiljöfrågor och i arbetslivsorientering. Det bör samordna kontakterna mellan skola och arbetsliv inom kommunen bl. a. i vad gäller planering, genom -

UbU 1975/76: 30

förande och uppföljning av studiedagar, studiebesök, perioder med praktisk yrkesorientering m. m.

Med hänvisning till vad som i propositionen anförts om de lokala och regionala planeringsråden anser utskottet att motionen 1975/76: 2239 bör avslås av riksdagen.

Då SSA-råden kommer att få den i yrkandet 6 i motionen 1975/76: 890 nämnda uppgiften att främja ackvisitionen av praktikplatser inom såväl kommunal som enskild sektor bör även detta yrkande avslås av riksdagen.

Utskottet tillstyrker att ett separat statsbidrag utgår till planeringsråden fr. o. m. budgetåret 1977/78.

Riksdagen har tidigare under innevarande riksmöte behandlat vissa frågor om samverkan mellan skola och arbetsliv. Riksdagen gav således hösten 1975 som sin mening till känna för regeringen att lärlingsutbildningen och därmed sammanhängande frågor borde ses över snarast samt att statens bidrag till inbyggd vårdyrkesutbildning borde ökas (UbU 1975/76: 5, rskr 1975/76: 75).

I betänkandet 1975/76: 21 anför utskottet bl. a. att yrkesutbildningsberedningen och SÖ haft uppfattningen att frågan om statsbidrag till inbyggd utbildning, företagsskola och lärlingsutbildning bör ses i ett sammanhang, så att de olika statsbidragsbeloppen kan avvägas mot varandra. Utskottet fortsätter: ”Det ökande antalet 16-åringar under slutet av 1970-talet kommer att ställa krav på en successiv utbyggnad av antalet utbildningsplatser inom bl. a. den gymnasiala yrkesutbildningen. Mot bakgrund av detta och de förslag om ökad samverkan med arbetslivet, som läggs fram i propositionen 1975/76: 39, anser utskottet att regeringen för riksdagen bör lägga fram förslag till bestämmelser om förbättrat statsbidrag till ifrågavarande utbildningsformer i sådan tid, att de nya bestämmelserna kan träda i kraft under budgetåret 1978/79.” Utskottet föreslog att riksdagen som sin mening skulle ge denna uppfattning till känna för regeringen. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr 1975/76: 248).

För nästa budgetår har regeringen i budgetpropositionen beräknat medel för 250 årselevplatser i korta yrkesinriktade kurser avsedda för från utbildningssynpunkt svagmotiverade ungdomar i åldersgruppen 16—19 år. 250 årselevplatser motsvarar 500 platser i kurser om 20 veckor eller 1 000 platser i kurser om 10 veckor. Enligt uppgift från SÖ motsvarar den i propositionen föreslagna utbildningsvolymen mer än väl efterfrågan. Med hänvisning härtill anser utskottet att yrkandet 2 i motionen 1975/76: 890 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Det är enligt utskottet angeläget att kommunerna utnyttjar möjligheten till kursverksamhet av detta slag.

UbU 1975/76: 30

44 Vad i propositionen i övrigt anförts om uppföljning av grundskoleelever föranleder ingen erinran från utskottets sida. Beträffande en ökad yrkesutbildningssamverkan på det gymnasiala stadiet mellan skola och arbetsliv vill utskottet tillägga följande med anledning av motionerna 1975/76: 1457 och 1975/76: 1473.

Utanför de s. k. gymnasieorterna, dvs. orter som har gymnasieskola med minst treårig linje, finns yrkesinriktad gymnasieskoleutbildning på ungefär 60 orter. Dessa gymnasieskolors specialkurser innefattar dels allmänna ämnen, dels yrkesämnen. Utbildningen i yrkesämne kan ges antingen i av kommun ägda specialsalar eller i form av inbyggd utbildning. Enligt bestämmelserna 7 kap. 5 § skolförordningen (1971: 235) är det skolöverstyrelsen eller, i vissa fall, regeringen som beslutar om inrättande av specialkurs. Enligt vad utskottet inhämtat bedöms frågor om inrättande av nya kurser på dessa 60 orter med viss restriktivitet. Investeringskostnaderna för specialsalar och utrustning är ofta stora och utnyttjandet av resurserna litet i förhållande till kostnaderna. Elevunderlaget är som regel också litet och det finns i vissa fall risk för att utbildningsorganisationen i ett län blir splittrad. Ökat utnyttjande av utbildningsformerna inbyggd utbildning i vad gäller fackteori och arbetsteknik i en specialkurs, företagsskola och kommunal vuxenutbildning kan vara en väg för en differentierad yrkesutbildning på s. k. små orter. Med hänvisning till riksdagens nyssnämnda begäran om förslag till ett förbättrat statsbidrag till bl. a. inbyggd utbildning och företagsskola avstyrker utskottet motionerna 1975/76:1457 och 1975/ 76: 1473.

Med samma motivering avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1413. Samtidigt erinras om att statsbidragsberättigad företagsskola tillämpar skolförordningens bestämmelser om betyg.

6. Grundskolans statsbidragssystem m. m.

Propositionen (s. 287—304). Förslaget om basresurser innebär enligt propositionen att en basresurs utgår för varje påbörjat 25-tal elever i var och en av årskurserna 1—3 på lågstadiet och för varje påbörjat 30-tal elever i varje årskurs på mellan- och högstadierna. Basresursen beräknas på elevantalet vid skolenheten och utgår med en lärarveckotimme för varje elevveckotimme som ingår i timplanen för en årskurs med undantag för ämnena slöjd och hemkunskap där det utgår ytterligare en lärarveckotimme för varje elevveckotimme. En förändring jämfört med det nuvarande systemet är att elever i nuvarande specialklasser kommer att ingå i beräkningsunderlaget.

Nuvarande särskilda resurs för specialundervisning, stödundervisning och kvarstannande efter skoldagens slut föreslås liksom resurstimmar i andra ämnen än slöjd och hemkunskap ingå i förstärknings -

UbU 1975/76: 30

resursen. I denna skall också ingå nuvarande resurser för maskinskrivning, fritt valt arbete och frivillig musikundervisning. Nuvarande resurser för invandrarundervisning skall enligt förslaget däremot inte inräknas i förstärkningsresursen.

Den förstärkningsresurs som ställs till förfogande avses av skolstyrelsen till största delen bli direkt fördelad till rektorsområde och skolenhet. Skolstyrelsen bör dock beakta behovet av resurser för vissa gemensamma insatser. Till sådana insatser hör resurser för inrättande av fasta grupper och skoldaghem samt centrala åtgärder för kontaktverksamheten mellan hem och skola m. m. Skolstyrelsen bör också ha möjlighet att avsätta medel för insatser i samband med den lokala utvärderingen av verksamheten.

Skolstyrelsen skall fördela förstärkningsresurserna till de olika rektorsområdena efter de reella behov som finns inom ett rektorsområde eller en skolenhet.

Utöver den föreslagna förstärkningsresursen, som preliminärt beräknats till 0,585 veckotimme per elev, skall till kommun som genomför en skoldag enligt de riktlinjer som förordats i propositionen utgå ytterligare förstärkningsresurs. Medel motsvarande 0,025 lärarveckotimme per elev skall utgå för annan verksamhet under skoldagen än undervisning.

Hela förstärkningsresursen beräknas på elevantalet vid skolenhet, övergång till det nya statsbidragssystemet kan i vissa fall innebära att nuvarande underlag för lärartjänster minskar. Minskat totalt tjänsteunderlag kan uppträda i några glesbygdskommuner, där minskningen i en skolenhet inte uppvägs av resurstillskott i en annan skolenhet. Enligt propositionen bör en glesbygdsgaranti i form av särskilt statsbidrag införas för att inte skolverksamheten i kommuner med ett stort antal s. k. b/B-skolor skall äventyras. Detta statsbidrag skall dock endast utgå under en viss övergångstid.

Omfattningen av en kommuns skolväsende bedöms i dag efter ett poängsystem, där varje klass på låg- och mellanstadiet ger 1 poäng och varje klass på högstadiet 1,5 poäng. Samordnad specialundervisning och stödundervisning för invandrarelever ger 0,5 poäng för varje fullt 13-tal veckotimmar. Det föreslagna statsbidragssystemet innebär som framgår av det föregående att nuvarande specialundervisningstimmar kommer att ingå i förstärkningsresursen, varför inga extra poäng längre skall beräknas för denna undervisning. För att kompensera detta förordas i propositionen att varje basresurs på grundskolan skall ge 1,5 poäng, som alltså skall ligga till grund för beräkningen av omfattningen av kommunens skolväsende.

Även frågan om skolledares undervisningsskyldighet behandlas i propositionen. Skolstyrelsen bör i nära kontakt med kommunens skolledare

UbU 1975/76: 30

avgöra fördelningen mellan skolledare av det sammanlagda antalet undervisningstimmar för samtliga skolledare i kommunen.

Antalet rektorstjänster i kommunen bestäms enligt vissa regler i skolförordningen. Kommunen bestämmer rektors arbetsområde. Det har, heter det i propositionen, framkommit att kommunerna ansett sig förhindrade att placera mer än en rektor i samma rektorsområde och därför inte inrättat fullt antal rektorstjänster. Enligt propositionen är det olyckligt om skolledarresursema inte utnyttjas helt. Det kan emellertid i vissa fall vara svårt att skapa naturliga arbetsområden för alla rektorer. I sådana fall bör det vara möjligt att ersätta en rektorstjänst med en studierektorstjänst och sålunda inrätta fler sådana tjänster än som följer av eljest gällande regler. Ett annat sätt kan vara att dela upp ett rektorsområde i olika arbetsområden.

Nuvarande bestämmelser om särskilda arvodestjänster för vissa uppdrag i skolan föreslås utgå ur skolförordningen. Däremot skall vissa uppgifter som är nödvändiga för verksamhetens bedrivande fortsättningsvis finnas angivna i förordningen.

För att underlätta för kommunerna att inrätta särskilda tjänster som reservvikarie har föredragande statsrådet inlett överläggning med Kommunförbundet. Avsikten är att söka en lösning där det i statsbidraget inräknas vissa kostnader för reservvikarier. Utgångspunkten är därvid att försäkringskassan, liksom i dag sker för gymnasieskolan, skall inbetala sjukledigs sjukpenning till statsverket via riksförsäkringsverket.

Utskottet. Det är viktigt att resursinsatserna för skolans verksamhet är behovsorienterade. Insatsernas art och innehåll måste kunna skifta efter lokala behov och förutsättningar. Utskottet tillstyrker i princip propositionens förslag om en s. k. basresurs. De ytterligare frågor som behöver lösas förutsätter utskottet att riksdagen i ett senare sammanhang kommer att få ta ställning till.

Likaledes tillstyrker utskottet principen om en förstärkningsresurs i enlighet med propositionens modell. Även här återstår dock frågor att lösa. Utskottet erinrar om vad som i detta betänkande sägs om bl. a. översynen av mellanstadiets timplan, lärarveckotimmar i slöjd och hemkunskap m. m. I vad gäller yrkandet 15 i motionen 1975/76: 2223 om att vissa resurser inte nu bör överföras från basresurs till förstärkningsresurs har utskottet tagit ställning till detsamma i avsnittet om Arbetssätt och arbetsformer i grundskolan m. m.

Utgångspunkten för propositionens ställningstagande till undervisningsorganisationen i skolan är att undervisningsgruppernas storlek måste bestämmas utifrån lokala överväganden om vilka behov av särskilda undervisningsinsatser som föreligger. Undervisning i hel klass måste kunna kombineras med undervisning i mindre grupper och enskilt arbete, liksom det finns tillfällen då större grupp än klass är motiverad

UbU 1975/76: 30

från undervisningssynpunkt. Mot bakgrund av elevernas behov av trygghet och stabilitet i arbetsmiljön bör utgångspunkten för undervisningsorganisationen i skolenhet alltjämt vara klassen. Inom denna sker huvuddelen av undervisningen, antingen i hela klassen eller i mindre undervisningsgrupper.

Av propositionen framgår att det i samband med att den nya organisationen införs den 1 juli 1978 skall utfärdas kompletterande bestämmelser och anvisningar för arbetet i skolan samt organisationsmodeller m. m. Utskottet utgår från att dessa inte skall ges formen av styrande riktlinjer. Det är angeläget att de regionala och lokala skolmyndigheterna, skolledarna, lärarna och andra med arbetsuppgifter på skolans område tillläggs både friheten och ansvaret att i den praktiska tillämpningen ute på fältet utan bundenhet vid anvisningar i alla detaljer handla med utrymme för sunt förnuft och fritt val.

Enligt motionen 1975/76: 2215 (yrkandet 9) inser skolstyrelserna utan särskilda påpekanden från statsmakternas sida att förstärkningsresursen måste användas till skilda ändamål för att problemen i skolan skall bli lösta och inte enbart för att sänka antalet elever per klass. De olika uttalandena i propositionen i denna fråga anses kunna få den effekten att man lokalt avhåller sig från att minska klassernas och undervisningsgruppernas storlek även i de fall där detta är motiverat. Ett klarläggande från riksdagens sida anser motionärerna därför motiverat.

Det bör enligt motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 2) slås fast att skolstyrelse — för att förbättra arbetssituationen för samtliga elever — skall ha möjlighet att använda huvuddelen av förstärkningsresursen antingen för mindre klasser eller för mer flexibla åtgärder. Inte någon åtgärd bör dock få utnyttjas permanent utan verksamheten bör kontinuerligt omprövas. En viss del av förstärkningsresursen måste alltid reserveras för särskilda insatser.

Kommunerna bör, uttalas i motionen 1975/76: 2222 (yrkandet 1 f), kunna få utnyttja förstärkningsresurserna till att minska antalet elever i klasser och undervisningsgrupper för kortare perioder eller för helt läsår och detta bör kunna gälla ett par centrala ämnen i en klass eller samtliga ämnen. Enda inskränkningen bör vara att principen om den sammanhållna klassen upprätthålls och att alla förstärkningsresurser inte får förbrukas. Även motionerna 1975/76: 2018 (yrkandet 2) och 1975/76: 2216 (yrkandet 2) behandlar frågor om klasstorlekar.

Enligt propositionen bör den förstärkningsresurs som ställs till förfogande för skolstyrelse till största delen fördelas direkt till rektorsområden och skolenheter. En del av förstärkningsresursen bör dock först avsättas för att kunna täcka eventuella behov av vissa gemensamma insatser, t. ex. fasta grupper och eventuella skoldaghem.

I några av motionerna erinras om den försöksverksamhet med små

UbU 1975/76: 30

klasser och undervisningsgrupper som bedrivits med medel från bl. a. anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet. Genom att undervisningsgrupperna i försöken varit små har enligt motionärerna också behovet av andra särskilda insatser minskat. Elever som skulle haft svårigheter i vanlig klassundervisning har i de mindre grupperna kunnat omhändertas mer individuellt.

Det finns enligt utskottets mening inte några självklara, allmänna lösningar på hur eleverna skall grupperas eller hur förstärkningsresursen skall användas. Med anledning av de nu aktuella motionsyrkandena samt skrivningarna i propositionen vill utskottet uttala att det bör vara möjligt att använda en del av en skolenhets eller ett rektorsområdes samlade förstärkningsresurser för att under ett läsår generellt minska klassernas och undervisningsgruppernas storlek, om det finns skäl för en sådan undervisningsanordning. Den återstående delen av skolenhetens förstärkningsresurser måste självfallet vara så stor att det blir möjligt att tillgodose de olika behov av insatser som elever med särskilda skolsvårigheter har. En viktig uppgift för den enskilda skolenheten eller det enskilda rektorsområdet blir att inom en samlad resursram planera verksamheten på det sätt som bäst svarar mot elevernas behov. Undervisningsorganisationen bör kontinuerligt utvärderas. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76: 2018 yrkandet 2, 1975/76:2215 yrkandet 9, 1975/76:2216 yrkandet 2, 1975/76:2222 yrkandet 1 f och 1975/76: 2223 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om klassers och undervisningsgruppers storlek i grundskolan.

Enligt motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 14) bör riksdagen uttala att en omläggning av statsbidragssystemet enligt propositionens förslag inte får innebära att grundskolans resurser för undervisningsändamål minskas i förhållande till nuläget.

Utskottet har i det föregående i princip tillstyrkt förslaget om statsbidrag till skolväsendet i form av bl. a. en basresurs och en förstärkningsresurs. Den senare avser dels undervisningsändamål, dels ändamål av annat slag. Vidare har utskottet berört terminologiska frågor i vad gäller skoldagens olika delar (avsnittet Skoldagen). Regeringen avser som framgår av propositionen att återkomma till riksdagen då det gäller storleken av förstärkningsresursens olika delar. Utskottet finner därför den i motionen aktualiserade frågan för tidigt väckt, varför yrkandet 14 i motionen 1975/76: 2223 avstyrks. Likaledes avstyrker utskottet den under allmänna motionstiden väckta motionen 1975/ 76:1510 yrkandet 1.

UbU 1975/76: 30

49 Frivillig undervisning i körsång, solosång och instrumentalmusik i grundskolan får anordnas med sammanlagt 2 veckotimmar för varje fullt femtiotal deltagande elever på högstadium vid skolenhet. Dessa timresurser avses fr. o. m. budgetåret 1978/79 bli inräknade i förstärkningsresursen.

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1975: 8 (rskr 1975: 75) med anledning av motioner om statsbidrag till de kommunala musikskolorna anförde kulturutskottet följande.

I belysning av de kulturpolitiska målsättningar som antogs av 1974 års riksdag och angelägenheten av ökade insatser för att tillgodose barnens kulturbehov framstår den kommunala musikskolan som alltmer betydelsefull. I detta läge är det väsentligt att dess verksamhet kan upprätthållas och vidareutvecklas. Även annan kommunal verksamhet för barn och ungdom inom skilda konstområden har givetvis sin betydelse i detta sammanhang. Utskottet uttalade förra året i betänkandet 1974: 15 att det var angeläget att ett underlag för ställningstagande i statsbidragsfrågorna förelåg inom en snar framtid. En skyndsam prövning av alla de frågor som är vitala i sammanhanget bör komma till stånd, och resultatet härav bör så snart som möjligt presenteras för riksdagen. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

I motionerna 1975/76: 578 och 1975/76: 1327 begärs förslag om statsbidrag till den kommunala musikskolan. Att låta grundskolans förstärk - ningsresurs inkludera en statlig resurs för ifrågavarande kommunala musikundervisning är fullt möjligt. En ökning av den statliga förstärkningsresursen är enligt utskottets mening angelägen i syfte att ge denna kommunala musikundervisning visst statligt stöd. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om en ökning av förstärkningsresursen.

Svenska kommunförbundet har våren 1976 lagt fram en omfattande materialsamling för kommunernas planering av den frivilliga musikundervisningen, benämnd ”Den kommunala musikskolan”. Arbetet med att framställa materialet har pågått sedan år 1971. Utskottet har med intresse noterat att föredragande statsrådet avser att i överläggningar med Kommunförbundet och berörda personalorganisationer ta upp frågan om möjligheter för lärare att förena undervisning i musik i grundskolan och i kommunal musikskola. Med erinran härom och om den nyligen publicerade vägledningen för kommunernas planering av den frivilliga musikundervisningen finner utskottet, som anser förevarande musikverksamhet betydelsefull, att motionen 1975/76: 2217 om viss samordning av musikundervisningen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande de särskilda läroplansbundna resurstimmarna i slöjd och hemkunskap är dessa enligt propositionen nödvändiga bl. a. med tanke på de lokaler som finns i skolväsendet. Resurstimmama för övriga ämnen ingår samtliga i förstärkningsresursen. Avsikten med denna resurs

4 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 30

UbU 1975/76: 30

är att den skall kunna användas för de undervisningsbehov som man lokalt finner angelägna att tillgodose, bl. a. undervisning i teckning.

Utskottet räknar med att det skall vara kommunerna obetaget att föra över basresursens särskilda lärarveckotimmar i slöjd och hemkunskap till förstärkningsresursen, om basresursen avser mindre än 17 elever eller om kommunerna har möjlighet att anordna slöjd- och hemkunskapsundervisningen i andra former än dem som propositionen utgår från. Hithörande frågor bör behandlas i den aviserade statsbidragspropositionen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2220 om halvklass i teckning.

Ett särskilt statsbidrag bör enligt utskottets uppfattning utgå till alla s. k. glesbygdskommuner, i vilka en resursminskning i vissa skolenheter när det nya systemet införs inte uppvägs av resurstillskott i andra. Det förslag beträffande ett särskilt bidrag i form av en glesbygdsgaranti, vilket regeringen avser lägga fram för riksdagen, bör enligt utskottets mening inte som förutsätts i propositionen avse en övergångsperiod. Garantin måste få en sådan utformning och ha sådan varaktighet att den långsiktigt löser de mindre glesbygdsskolornas lärarresursproblem. Riksdagen bör med anledning av motionerna 1975/76:2215 yrkandet 10, 1975/76: 2216 yrkandet 1, 1975/76: 2222 yrkandet 1 h och 1975/76: 2223 yrkandet 16 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om en glesbygdsgaranti. I övrigt hänvisar utskottet till sitt yttrande 1975/76: 2 y över vissa delar av propositionen 1975/76: 88 om åtgärder inom skärgårdsområdena, vilket yttrande bl. a. avser skolfrågor i landets skärgårdsområden.

I motionen 1975/76: 2219 begärs att statsbidraget till personell assistans för vissa handikappade elever m. m. ökas och därtill vidgas till att omfatta även elever med sociala handikapp.

Enligt vad utskottet erfarit är det föredragande statsrådets avsikt att ett särskilt statsbidrag till personell assistans åt vissa handikappade elever i det obligatoriska skolväsendet skall utgå även efter den 1 juli 1978. Utskottet förutsätter att regeringen i den aviserade statsbidragspropositionen kommer att lämna en samlad redogörelse för återstående specialdestinerade statsbidrag som avses utgå efter den 1 juli 1978. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2219.

Utskottet tillstyrker förslaget att medel motsvarande 0,025 lärarveckotimme skall utgå för annan verksamhet än undervisning till kommun som infört den föreslagna skoldagen. Med anledning av motionerna 1975/76: 2215 (yrkandet 2) och 1975/76: 2233 (yrkandet 2) vill utskottet, som ånyo betonar den föreslagna skoldagens stora värde, uttala att det bör kunna övervägas om ett begränsat statsbidrag kan utgå till kommun som för elever anordnar vissa s. k. fria aktiviteter enligt

UbU 1975/76: 30

51 SIA:s förslag utan att den därför inför en skoldag enligt propositionens förslag. Utskottet förväntar sig att resultatet av dessa överväganden redovisas i den aviserade statsbidragspropositionen. Med det anförda avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

Med hänvisning till arbetet inom utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2216 yrkandet 3.

Med samma motivering avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2226 yrkandet 7 om statsfinansiering av skolverksamheten.

Utskottet delar uppfattningen att det är värdefullt att skolledningen även fortsättningsvis i undervisningsarbete har kontakt med eleverna och att skolledarens arbete inte blir enbart administrativt. Genom egen undervisning kan skolledaren på ett konkret sätt lära känna de problem som är förenade med att föra fram en klass till slutresultat i ett ämne.

Om skolledarnas undervisningsskyldighet kan numera avtal träffas mellan parterna. I propositionen anmäls de organisatoriska villkor som avses gälla tills vidare räknat fr. o. m. den 1 juli 1977, om dessförinnan avtal inte skulle ha slutits.

Omfattningen av en kommuns skolväsende bedöms efter ett poängsystem. I propositionen föreslås att varje basresurs på grundskolan skall ge 1,5 poäng. Utskottet tillstyrker förslaget. Till andra frågor om poängberäkning återkommer utskottet i sitt betänkande med anledning av propositionen om hemspråksundervisning för invandrarbarn.

Enligt vad utskottet inhämtat skall i samband med övergången till ett nytt poängsystem övergångsbestämmelser meddelas av innehåll att den ändrade poängberäkningen inte skall behöva medföra indragning av skolledartjänster eller, vid oförändrat tjänsteunderlag, ökad undervisningsskyldighet för nuvarande skolledare.

Yrkandena 1, 2 och 3 i motionen 1975/76: 2235 kan därför avslås av riksdagen.

Den nuvarande organisationen med tillsynslärare, skolbibliotekarier, huvudlärare och institutionsföreståndare föreslås bli ersatt med en ny organisation. Den nuvarande ordningen med arvodestjänster enligt ett visst mycket fast regelsystem sägs i propositionen inte ge den nödvändiga friheten i det lokala planeringsarbetet. Uppgifter som är nödvändiga för skolverksamhetens bedrivande skall även i fortsättningen finnas angivna i skolförordningen, men det skall lokalt i större utsträckning än för närvarande vara möjligt att avgöra hur dessa uppgifter skall fördelas på den tillgängliga personalen.

Utskottet har noterat att föredragande statsrådet avser att uppdra åt statens avtalsverk att uppta förhandlingar med berörda personalorga -

UbU 1975/76: 30

nisationer om arbets- och ersättningsvillkor till personal som fullgör arbetslednings- och planeringsuppgifter av i propositionen avsett nytt slag. Samtidigt förutsätts i propositionen att partema även behandlar frågan om övergångsbestämmelser.

Förändringar i rådande förhållanden måste självfallet göras i nära samråd med personalorganisationerna. Samtidigt måste slås fast att skolans institutionella organisation fastställs av de politiskt valda organen. De arbetsuppgifter som utförs på arvodesbasis inom skolan är viktiga från pedagogisk synpunkt och bör utföras också i framtiden. Att man lokalt får möjlighet att besluta hur arbetsuppgifterna skall utformas måste emellertid vara en fördel. Ett sådant förhållande gagnar en ändamålsenlig organisation av skolan. Utskottet räknar med att de medel som i dag är disponibla för här ifrågavarande funktioner i skolan även i fortsättningen kommer att finnas tillgängliga för ändamålet och tillstyrker därför propositionens förslag i denna del och motionen 1975/ 76: 2215 i motsvarande del samt avstyrker motionerna 1975/76: 2216 yrkandet 4, 1975/76: 2222 yrkandet 3, 1975/76: 2223 yrkandet 17 och 1975/76: 2226 yrkandet 6. Uppgifter som motsvarar de särskilda uppdrag som i motionerna 1975/76: 594, 1975/76: 595 och 1975/76: 1469 anses nödvändiga för specialundervisningens och invandrarundervisningens bedrivande i grundskolan torde den 1 juli 1978 finnas angivna i skolförordningen, varför yrkandena kan avstyrkas.

Frågor om reservvikarier i skolväsendet har utskottet tidigare behandlat i betänkandena 1975/76: 8 och 1975/76: 26. Utskottet hälsar med tillfredsställelse propositionens förslag om en reserwikarieinstitution i grundskolan. Det är utskottets förhoppning att de i propositionen redovisade överläggningarna i denna fråga med Kommunförbundet skall kunna avslutas inom sådan tid att den aviserade reserwikarieinstitutionen kan tas i bruk läsåret 1977/78. Då motionen 1975/76:323 sålunda är tillgodosedd såvitt gäller grundskolan och då frågan om reserwikarier i gymnasieskolan måste behandlas i ett senare sammanhang avstyrker utskottet motionen 1975/76: 323.

7. Personalfrågor m. m.

Propositionen (s. 304—319). Det är enligt propositionen naturligt att de personaladministrativa åtgärderna för lärare koncentreras på sådana insatser som syftar till att stödja och utveckla lärarens förutsättningar att klara svårigheter i undervisningen. I propositionen erinras om att det är en kommunal uppgift att utveckla och konkretisera de personaladministrativa insatserna i skolorna (UbU 1973: 44, rskr 1973: 311).

Enligt propositionen bör behörighetsreglerna för skolledare ändras så att, förutom den som är behörig till ordinarie tjänst som lärare, även

UbU 1975/76: 30

den som har erfarenhet från kommunal tjänst från skolverksamhet eller i övrigt från skoladministration kan vara behörig till skolledarbefattning. Dock bör alltid minst en av skolledarna i rektorsområdet ha pedagogisk utbildning.

ökade insatser bör göras för att rekrytera fler kvinnor till skolledarbefattningar.

1974 års skolhälsovårdsutredning (U 1974: 01) kommer att närmare beröra organisationen av och innehållet i skolhälsovårdsarbetet. Inom SÖ pågår även arbeten som skall resultera i riktlinjer för kurators- och psykologfunktionerna.

En skolledarutbildning och en särskild fortbildning av skolans övriga personal kommer att anordnas som en följd av reformeringen av skolans inre arbete.

De specialpedagogiska insatserna kräver enligt föredragande statsrådet en helt annan och djupare kunskap om såväl de faktorer som påverkar elevernas studiemotivation som de faktorer som skapar skolsvårighetema än som är möjligt att tillgodogöra sig under den fortbildning om fyra veckor som SIA föreslagit. Statsrådet förordar därför att den ettåriga speciallärarutbildningen vid lärarhögskolorna utökas kraftigt.

Utskottet. Läraryrket ställer stora krav på anpassningsförmåga och psykisk styrka. Det finns i dag inte några färdiga lösningar av generell natur som kan tillgripas för att möta de personalproblem som uppstår på skolans område. Lärarnas arbetstillfredsställelse är, som också framhålls i propositionen, nära knuten till elevernas situation. Lärare ställs inför de många problem som sammanhänger med barns utveckling och den ungdomens frigörelseprocess som är både naturlig och nödvändig.

I sin egenskap av huvudman har kommun samma arbetsgivaransvar beträffande primärkommunalt anställda lärare som beträffande övriga arbetstagare i kommunens tjänst (jfr UbU 1973: 44 s. 5, rskr 1973: 311). Kommunerna måste därför, såsom Svenska kommunförbundet i yttrande över 1969 års personalvårdsutredning uttalat, sörja för erforderliga personalvårdsinsatser även för lärarpersonalen. Kommunförbundets principuttalande beträffande huvudmannens arbetsgivaransvar i här nämnt avseende är en avgörande utgångspunkt för uppbyggnaden av en fungerande personalvård för lärare. Utskottet har därför särskilt velat erinra om uttalandet och anser att det är angeläget att kommunerna ser över hur de ordnat sitt ansvar för samtliga inom skolan anställda. Det är nödvändigt att skolans personaladministration förbättras och uppnår samma nivå som kommunens personaladministration för övriga anställda.

Behovet av en tjänstekonstruktion för lärare som gör det möjligt för dem att i vissa lägen fullgöra hela eller del av tjänstgöringsskyldighe -

UbU 1975/76: 30

ten genom arbetsinsatser av annat slag än undervisning har länge varit känt. Genom propositionens förslag om bl. a. en förstärkningsresurs, som får användas för andra ändamål än undervisning, bör det vara möjligt att konstruera tjänster med ett flexibelt och varierande innehåll. Utskottet konstaterar att de möjligheter härtill som propositionens statsbidragsförslag ger kommer att vara av stort värde från bl. a. personalvårdssynpunkt.

Behörig till tjänst som skolledare är i dag den som är behörig till ordinarie tjänst som lärare vid skolform som ingår i rektors arbetsområde. Om synnerliga skäl föreligger kan till tjänst som rektor eller studierektor komma i fråga även den som inte är behörig till ordinarie tjänst som lärare.

I propositionen framförs uppfattningen att en skolledare i dagens ungdomsskola är arbetsledare inte enbart för pedagogiskt utbildad personal utan också i allt större utsträckning för annan skolpersonal. I propositionen föreslås att behörighetsreglerna ”ändras så att, förutom den som är behörig till ordinarie tjänst som lärare, kan den som har erfarenhet från kommunal tjänst från skolverksamhet eller i övrigt från skoladministration vara behörig till skolledarbefattning. Dock bör alltid minst en av skolledarna i rektorsområdet ha pedagogisk utbildning.”

Enligt motionerna 1975/76: 2215 (yrkandet 12), 1975/76: 2222 (yrkandet 2 a) och 1975/76: 2223 (yrkandet 18) bör lärarbehörighet krävas för tjänst som skolledare och nuvarande dispensmöjlighet vara tillräcklig för att rekrytera annan än behörig lärare till skolledarbefattning.

Det lokala ansvaret för skolans pedagogiska ledning vidgas genom olika förslag i här förevarande proposition. Egen kontakt med undervisningsuppgifter är väsentlig för en skolledare när han eller hon skall medverka till förbättringar av det inre arbetet i skolan och följa det pedagogiska utvecklingsarbetet. Eftersom en skolledare efter införande av den s. k. SIA-skolan kommer att få ökade pedagogiska ledningsuppgifter jämfört med dem han eller hon har i dag, är det enligt utskottets uppfattning logiskt att den nuvarande huvudregeln för behörighet till tjänst som skolledare behålls oförändrad. Samtidigt har utskottet emellertid funnit det motiverat att den nuvarande dispensmöjligheten vidgas något, vilket enligt utskottets uppfattning bör vara möjligt med bibehållande av skolförordningens nuvarande lydelse. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76: 2215 yrkandet 12, 1975/76: 2222 yrkandet 2 a och 1975/76: 2223 yrkandet 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behörighet till ordinarie tjänst som rektor eller studierektor.

Utskottet delar statsrådets uppfattning att ökade insatser bör göras för att rekrytera fler kvinnor till skolledarbefattningar.

UbU 1975/76: 30

55 Utskottet ställer sig allmänt sett tveksamt till om det är riktigt att anordna kurser som är öppna endast för det ena könet. Målet bör vara att stimulera såväl kvinnor som män att genomgå viss kurs. Synnerliga skäl kan emellertid anses föreligga i fråga om den i propositionen förordade introduktionskursen om två veckor för bl. a. blivande skolledare avkvinnligt kön. Utskottet har därför funnit sig böra acceptera de i propositionen angivna intagningsvillkoren, varför motionen 1975/76: 2235 yrkandet 4 avstyrks.

Enligt propositionen får inte lärararbetet begränsas till enbart inlärningsarbete och elevernas personliga problem avskärmas därifrån och uteslutande hänvisas till skolsocial personal. Utskottet ansluter sig till denna helhetssyn på läraruppgiften.

Arbetsenheten skall utgöra grund för elevvårdsarbetet. I arbetsenheten avses förutom lärare ingå även viss fritidspersonal. Företrädare för föreningslivet kan genom sitt arbete fullgöra väsentliga skolsociala insatser.

I motionerna 1975/76: 489, 1975/76: 584 och 1975/76: 2221 begärs bl. a. utredning om psykologverksamhetens dimensionering och om statsbidrag till tjänster samt uttalande om skolpsykologens betydelse.

Av propositionen framgår att det inom SÖ pågår arbeten som skall resultera i riktlinjer för bl. a. psykologfunktionerna. Det är enligt utskottets mening inte möjligt för riksdagen att nu ange dimensioneringstal för en del av arbetsenhetens personal. En kommun måste ha rätt att ha en varierande uppsättning av elevvårdsfunktionärer. Med hänvisning till pågående utredningsarbeten inom SÖ och utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) samt de olika uttalandena i propositionen om betydelsen av skolpsykologverksamheten m. m. anser utskottet att motionerna 1975/76: 489, 1975/76: 584 och 1975/76: 2221 bör avslås av riksdagen.

Frågor om rekrytering av t. ex. städpersonal och skolmåltidspersonal i skolorna är en kommunal angelägenhet och inte en statlig. Utskottet, som gärna vill uttala att det är viktigt att det finns en så jämn könsfördelning som möjligt på olika yrkesområden och som i övrigt hänvisar till läroplan för grundskolan (Lgr 69), avstyrker motionen 1975/76: 2226 yrkandet 8.

Av propositionen framgår att en särskild skolledarutbildning och en särskild arbetslagsfortbildning skall anordnas.

SIA har bedömt det som angeläget att de specialpedagogiska inslagen i skolans arbete snabbt ökas och menat att det knappast är möjligt att åstadkomma detta genom en ökning av den nuvarande ettårsutbildningen av speciallärare. Målet borde i stället vara att söka nå så många

UbU 1975/76: 30

lärare som möjligt. Utredningen föreslog därför en fyraveckors fortbildning. Innehållet i kurserna borde koncentreras till läs- och skrivsvårigheternas metodik och anpassningsstörningar och utbildningen anordnas för ca 24 000 lärare främst på låg- och mellanstadiet, dvs. ca en tredjedel av lärarkåren i grundskolan. I motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 19) begärs nu ett uttalande om att lärares fortbildning med anledning av propositionen i första hand skall inriktas på specialpedagogisk utbildning.

En specialpedagogiskt inriktad fortbildning i enlighet med SIA:s förslag är självfallet värdefull och bör komma till stånd så snart det är möjligt. För budgetåret 1976/77 har prioriteringar av olika kurser redan gjorts. Med hänvisning till att anordnande av ifrågavarande kurs är en prioriteringsfråga föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1975/76: 2223 yrkandet 19.

Föräldrasamverkan förekommer enligt uppgift från SÖ redan som inslag i olika fortbildningskurser. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2222 yrkandet 1 i.

Eftersom frågor om lärares fortbildning behandlas av 1974 års lärarutbildningsutredning, föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1975/76: 2226 yrkandet 9.

8. Ledning och samverkan i skolan

Propositionen (s. 319—327). Vid skolenhet i grundskolan och vid gymnasieskolenhet bör ett ledningsorgan bestående av elever och personal och i vissa fall även föräldrar kunna inrättas. Innan ett slutligt förslag om skolans ledningsorgan kan läggas fram måste emellertid enligt propositionen vissa frågor närmare belysas. Det gäller bl. a. frågor om elevers förvaltningsrättsliga ansvar och om ökat inflytande för de anställda. Frågan om de anställdas inflytande i den kommunala verksamheten kan komma att beröras av förslag från kommunaldemokratiutredningen angående s. k. partsammansatta organ. Även frågan om ett ökat lokalt inflytande över skolans verksamhet för de politiskt förtroendevalda kräver ytterligare beredningsarbete.

I likhet med SIA förordar föredragande statsrådet att kollegiet i grundskolan och i gymnasieskolan ersätts med en personalkonferens. Elevvårdskonferensen föreslås vara obligatorisk i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Den skall ha att fatta beslut i enskilda elewårdsfrågor. Vidare skall finnas arbetsenhetskonferens.

För varje klass skall finnas ett klassråd där frågor av gemensamt intresse diskuteras. Elevernas aktiva deltagande i planeringen och genomförandet av undervisningen är väsentligt för deras personliga utveckling.

UbU 1975/76: 30

57 Klassrådet, som utgör en organiserad form för planering och beslut inom klassen, är enligt propositionen därvid mycket betydelsefullt.

Utskottet. Vid skolenhet i grundskolan och vid gymnasieskolenhet bör enligt propositionen ett ledningsorgan bestående av elever och personal och i vissa fall även av föräldrar kunna inrättas. Dess uppgifter och befogenheter bör vara koncentrerade på den dagliga verksamheten och den gemensamma miljön, dvs. i stort sett de uppgifter som i dag faller på skolledningen. Frågor som rör enskild elev eller tjänsteman skall ej få handläggas av ledningsorganet. Utskottet ansluter sig till här redovisade allmänna principer för det ledningsorgan beträffande vilket förslag i övrigt senare kommer att föreläggas riksdagen.

Kollegiet ersätts av en personalkonferens för samtliga anställda vid rektorsområde eller skolenhet i grundskola, respektive vid skolenhet med gymnasieskola. Vidare skall i grundskolan finnas arbetsenhetskonferens.

Elevvårdskonferensen införs även vid gymnasieskolan och skall där liksom i grundskolan vara obligatorisk. Den skall fatta beslut i enskilda elevvårdsfrågor. Det är angeläget att man i det fortsatta arbetet närmare preciserar vilka som äger kalla till elevvårdskonferens samt elevvårdskonferensens sammansättning vid beslut som gäller enskild elev. Frågor om tystnadsplikt, bestämmelser om omröstning och handlingars offentlighet måste också övervägas.

Även klassrådet blir obligatoriskt. Elevråd kan förekomma men är inte obligatoriskt. Under den icke-timplanebundna delen av skoldagen bör det finnas tid för klassråds- och i förekommande fall elevrådsmöten.

Skolan måste ta till vara elevernas vilja att hjälpa till i skolan i olika avseenden. Eleverna bör således träna sig att ta ett eget ansvar för uppgifter i skolmiljön. Med ökat medbestämmande följer ökade skyldigheter. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att lokala initiativ är nödvändiga för en konstruktiv elevmedverkan i skolans arbete (prop. s. 228, SIA s. 340 ff.) och förutsätter att SÖ genom riktlinjer för sådan verksamhet biträder den lokala skolledningen vid uppbyggnaden av en sådan elevmedverkan.

Formerna för samverkan mellan alla som har skolan som arbetsplats skiftar, från samverkan av helt informell karaktär till samverkan i mer bundna och organiserade former. Det är i det dagliga arbetet i klassen och i kontakten med all skolans personal som attityderna påverkas och utformas. Relationerna mellan alla i skolan verksamma kommer att utgöra grunden för hur begrepp som hänsyn, tolerans, solidaritet och samverkan kommer att upplevas av den enskilde.

^Målet för och kraven på elevernas medverkan i demokratiseringsprocessen bör fastställas med hänsynstagande till elevernas utveckling, mognad och behov.

UbU 1975/76: 30

58 Enligt motionen 1975/76: 2226 (yrkande 3) bör all undervisning planeras med eleverna. Ett ökat inflytande för eleverna över deras arbetsmiljö önskas i motionen 1975/76: 2228.

Av propositionen och av SIA:s betänkande framgår att elevernas medverkan inte skall vara begränsad till undervisningsplanering. Eleverna får ökade möjligheter att forma hela sin arbetsmiljö. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2226 yrkandet 3.

Med samma motivering avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2228 i motsvarande del.

9. Utvärdering av skolans verksamhet

Propositionen (s. 327—332). Samhället har ett intresse av att målen för utbildningen uppnås, att de ekonomiska resurserna för skolan används på ett förnuftigt sätt och att utbildningens resultat står i rimlig proportion till kostnaderna. Huvudsyftet med en utvärdering av skolans verksamhet är att ge skolan underlag för att förbättra sin undervisning, i vad gäller både arbetsformer, materiel och arbetsmiljö, samt att ge skolan underlag till att fördela sina resurser på bästa möjliga sätt.

Utvärderingen bör enligt propositionen inriktas på undervisningsprocessen. Utvärderingen måste börja med verksamheten i klassrummet och i undervisningsgrupperna. De uppgifter som bör insamlas bör omfatta målet för skolans samlade verksamhet, de förutsättningar med vilka skolans arbete bedrivs, undervisningsprocessen samt resultatet därav. Enligt föredragande statsrådets mening bör insamlingen av uppgifter utgå från en okonventionell syn på olika typer av redovisningsformer för att ge bästa möjliga information om insatser och resultat. Det är viktigt att bedömningen omfattar hela skolmiljön.

Det är en uppgift för den centrala skolmyndigheten att förmedla information om utvärderingsresultat mellan kommuner. Den centrala insatsen för hjälp med modeller m. m. för lokal bedömning är också en viktig uppgift för SÖ. Den pedagogiska nämnden inom SÖ förutsätts komma att spela en stor roll i detta arbete.

Enligt propositionen bör länsskolnämnderna lämna kommunerna en omfattande service då det gäller att utvärdera skolverksamheten. Det bör kunna vara en uppgift för länsskolnämnderna att inrikta sitt arbete på de övergripande målfrågorna samt därmed samanhängande problem rörande resursfördelning och utvärdering av verksamheten. Länsskolnämndema bör följa resultaten av den bedömning som görs lokalt. En annan viktig uppgift är att föra resultaten av gjorda bedömningar vidare.

Utskottet. Stat och kommun avsätter årligen mycket stora belopp för skolverksamheten, i runt tal 15 miljarder kr. Bl. a. med hänsyn härtill bör det finnas ett intresse för en kontinuerlig utvärdering såväl hos dem som har att verkställa de politiska besluten beträffande skolan, dvs.

UbU 1975/76: 30

bl. a. skolledare och lärare, som hos elever, föräldrar och avnämare. Huvudsyftet med utvärderingen av arbetet i skolan är enligt propositionen att ge skolan underlag för att förbättra sin undervisning i vad gäller både arbetsformer, arbetssätt, undervisningsmateriel och arbetsmiljö samt att ge skolan underlag till att fördela sina resurser på bästa möjliga sätt. En förutsättning för en meningsfull utvärdering är enligt utskottet att skolans mål kan uttryckas i termer som förstås av personal och elever. En genomförd målbeskrivning beträffande arbetet inom skolan spelar här självfallet en betydelsefull roll (jfr prop. s. 229).

Av propositionen framgår att utvärderingar skall förekomma på tre nivåer, nämligen lokal, regional och central. Resultat från lokal utvärdering skall kunna föras vidare dels till regionala och centrala myndigheter, dels till andra kommuner. Den centrala utvärderingen måste bygga på lokala och regionala erfarenheter. Det är enligt utskottets mening angeläget att instrument, som tillgodoser både praktiska och vetenskapliga krav, utarbetas för informationsöverföring mellan lokala, regionala och centrala myndigheter. Resultaten av olika utvärderingar måste kunna kopplas samman i ett användbart informationssystem, så att gjorda erfarenheter kan tillgodogöras och spridas.

Utskottet delar den i propositionen redovisade uppfattningen att utvärderingen bör inriktas på en granskning av hela undervisningsprocessen, så att jämförelse blir möjlig mellan vad man planerat och vad man verkligen uppnått. Utvärderingen av skolans verksamhet måste således ta sikte på två ting: vad undervisningen gett för resultat och hur detta vunnits. En sådan jämförelse kan oavlåtligt påverka de agerande — lärare och annan personal samt elever — och åstadkomma en ständig förbättring av det inre arbetet i skolan.

10. Genomförande

Propositionen (s. 332—335). Huvuddelen av förslagen föreslås bli genomförda med början läsåret 1978/79. Innan det nya statsbidragssystemet, innefattande bl. a. basresurs, förstärkningsresurs och glesbygdsgaranti, kan tillämpas erfordras enligt propositionen ytterligare utredningsarbete beträffande formerna för utbetalning, redovisning och revision m. m. Vidare erfordras vissa övergångsbestämmelser i samband med införande av nytt statsbidragssystem.

Innan lokalt ledningsorgan vid skolenhet kan inrättas bör enligt propositionen ytterligare utredningsarbete utföras, bl. a. översyn av bestämmelserna om skolstyrelsens delegationsrätt, omyndig elevs förvaltningsrättsliga ansvar m. m. Vidare bör skolledarens ställning i förhållande till skolstyrelsen och lokalt ledningsorgan ses över. I utredningsarbetet bör även ingå vissa frågor som sammanhänger med införandet av lokala planeringsråd för samverkan mellan skola och arbetsliv samt frågan om

UbU 1975/76: 30

ett ökat inflytande på skolans verksamhet för de politiskt förtroendevalda i kommunerna.

Utskottet. Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) har i betänkandet Skolans ekonomi (SOU 1976: 10) redovisat de förmer, i vilka statsbidrag i dag utgår till grundskolans drift (kapitlet 6.2 Bidragsformer).

Av propositionen framgår att nuvarande principer i huvudsak skall tillämpas vid bestämmande av belopp för basresurs. Statsbidragsfrågor som återstår att lösa är emellertid bl. a. teknik för uträkning av basresursens och förstärkningsresursens storlek, tidpunkt under läsåret då basresurs och förstärkningsresurs skall fastställas, elever som skall utgöra grund för beräkning av resurserna, korrigering under löpande år av resurserna med hänsyn till migration m. m. Definitionen av begreppet skolenhet är med det föreslagna nya statsbidragssystemet inte helt klar.

Utskottet har i det föregående tagit upp vissa frågor som också berör statsbidraget, nämligen terminologi i vad gäller skoldagens olika delar och förutsättningar för att kommun skall erhålla rätt till statsbidrag för andra aktiviteter under skoldagen än timplanebunden verksamhet (avsnittet Skoldagen) samt grundskolans resurser för undervisningsändamål (avsnittet Grundskolans statsbidragssystem m. m.).

Utskottet erinrar vidare om sitt uttalande i det föregående beträffande ett särskilt statsbidrag till lärarlöner för kommuner i glesbygd, den s. k. glesbygdsgarantin.

Enligt vad utskottet erfarit har Stockholms kommun vid en preliminär beräkning av hur det i propositionen föreslagna statsbidragssystemet skulle utfalla för kommunens del funnit att det finns risk för att de statliga bidragen till kommunens skolväsende något minskar jämfört med vad kommunen erhåller i dag. Det är viktigt att förstärkningsresursen avvägs på ett sådant sätt att legitima och angelägna bidragskrav på skolans område tillgodoses.

Utskottet anser det angeläget att reformeringen av skolans inre arbete kan fullföljas enligt det tidsschema som förordas i propositionen. Utskottet utgår därför från att det skall vara möjligt att avsluta återstående utredningsarbete och genomföra erforderliga analyser inom sådan tid att förslag i återstående riksdagsfrågor kan föreläggas riksdagen inom avsedd tid. Utskottet tillstyrker med det anförda propositionen i nu ifrågavarande del.

11. Översyn av grundskolans läroplan

Propositionen (s. 246—248). Tillvalssystemet på högstadiet anses behöva ses över på grund av de erfarenheter som hittills vunnits av utbildningsorganisationen. Även mellanstadiets timplan föreslås bli översedd.

UbU 1975/76: 30

61 Föredragande statsrådet ämnar senare föreslå regeringen att uppdra åt SÖ att göra översynen av läroplanen för grundskolan. Sö:s översynsarbete bör enligt propositionen slutföras så att förslag kan överlämnas till regeringen senast våren 1977. Detta gäller även de frågor rörande den praktiska yrkesorienteringen m. m. som behandlats i det föregående.

Utskottet. Frågor angående grundskolans läroplan har utskottet tidigare vid skilda tillfällen behandlat i bl. a. separata betänkanden, nämligen 1971: 30, 1972: 45, 1973: 47, 1974: 11 och 1975/76: 15. Utskottet erinrar vidare om vad utskottet under avsnittet Arbetssätt och arbetsformer i grundskolan anfört om läroplan och läromedel m. m. i grundskolan, bl. a. om mellanstadiets timplan.

Enligt motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 6) kommer SÖ vid bifall till principförslagen i propositionen 1975/76: 39 att få utredningsuppdrag av sådan betydelse att resultaten av dem kan väntas innebära en större förändring av grundskolan än den som kom till stånd år 1969. Motionärerna anser det därför angeläget att den aviserade översynen av grundskolans läroplan blir parlamentarisk. Motsvarande synpunkter framförs i motionerna 1975/76: 322 och 1975/76: 2018 (yrkandet 3), vilka väcktes under den allmänna motionstiden.

Enligt motionen 1975/76: 2222 (yrkandet 1 e) bör SÖ:s pedagogiska nämnd, som innehåller bl. a. parlamentariker, medverka i det nämnda läroplansarbetet. Enligt propositionen skall Sö:s förslag överlämnas till regeringen senast våren 1977. I sistnämnda motion (yrkandet 1 d) anförs att SÖ bör få något längre tid på sig för översynsarbetet än vad som föreslagits i propositionen.

Frågor om läroplansöversyn behandlas också i yrkandena 2 i motionen 1975: 158 och 5 i motionen 1975/76: 2222.

Utskottet har uppfattningen att företrädare för de partier som är representerade i riksdagen bör medverka i SÖ:s arbete med översynen av grundskolans läroplan. Utskottet anser dock att detta bör ske i annan ordning än inom pedagogiska nämnden, vars sammansättning har bestämts utifrån delvis andra förutsättningar.

I vad gäller tidpunkten för översynsarbetets avslutande vill utskottet inte utesluta att arbetet kan kräva mer tid än vad som anges i propositionen. Det är dock angeläget att översynsarbetet bedrivs så skyndsamt som möjligt utan att kvaliteten i läroplansarbetet äventyras.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1975: 158 yrkandet 2, 1975/76:322, 1975/76:2018 yrkandet 3, 1975/67: 2222 yrkandena 1 d och e samt 5 och 1975/76: 2223 yrkandet 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en parlamentarisk medverkan i Sö:s översyn av grundskolans läroplan m. m.

Med hänvisning till det gjorda ställningstagandet anser utskottet att

UbU 1975/76: 30

riksdagen bör avslå motionerna 1975/76: 1419 yrkandena 1, 2 och 4, 1975/76: 2152 yrkandet 1 i denna del och 1975/76: 2226 yrkandet 2.

Enligt motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 6 i denna del) bör i läroplansöversynen basfärdigheternas omfattning preciseras. Motsvarande yrkanden finns i motionen 1975: 158 (yrkandena 1 och 3).

Vissa av läroplanens mål är med tanke på såväl vuxenlivets krav som fortsatta studier mer angelägna att nå än andra mål. En precisering av dessa mål innebär inte att en skola införs i vilken faktainlärning dominerar. I stället ökas sannolikheten för att eleverna tillägnar sig väsentliga fakta samtidigt som en gräns sätts för kraven på faktainlärning och ett större utrymme ges åt andra typer av mål. I propositionen understryks den betydelsefulla roll som en mer medveten och systematisk målbeskrivning kan få för arbetet inom skolan.

Då det således finns anledning att utgå från att frågor om basfärdigheter kommer att få hög prioritet i den kommande läroplansöversynen anser utskottet att motionerna 1975: 158 yrkandena 1 och 3 och 1975/76: 2223 yrkandet 6 i denna del inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen och i motionen 1975/76: 2222 (yrkandena 1 b och c) att eleverna på högstadiet även i fortsättningen bör ges reella möjligheter att läsa ett andra språk vid sidan av engelskan och att möjligheterna att stärka de naturvetenskapliga ämnenas ställning i grundskolan bör prövas i läroplansarbetet. Då motionens önskemål redan är beaktade i propositionen avstyrks yrkandena.

Utskottet har uppfattningen att riksdagen inte nu bör binda sig för att uppdelningen i allmän och särskild kurs i vissa ämnen skall avskaffas. Utskottet föreslår därför att riksdagen bifaller motionen 1975/76: 2223 yrkandet 5.

Översynsarbetet beträffande grundskolans läroplan bör enligt motionen 1975/76: 2227 (yrkandet 1) få en sådan inriktning att den etiska vägledningen i skolan stärks.

Skolan skall förbereda för vuxenlivet. Skolans mål kan uppdelas i kunskaper, färdigheter, vanor, attityder och värderingar. Om avsikten är att skolan skall nå en ökad måluppfyllelse med avseende på vanor, attityder och värderingar, kan detta endast nås genom en klarare precisering av vilka vanor, attityder och värderingar man vill att eleverna skall tillägna sig under arbetet i skolan. Eleverna kan inte skaffa sig t. ex. bättre arbetsvanor om inte skolan klargör vad detta innebär och hur det skall uppnås. Bl. a. hithörande målfrågor måste, som utskottet ser det, bli föremål för övervägande vid den läroplansöversyn som utskottet nyss uttalat sig för och i vilken parlamentariker skall medverka. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2227 yrkandet 1.

Utskottet delar uppfattningen i motionen 1975/76: 2227 att vissa inslag i massmedia kan ha en förråande inverkan på barn. Då detta är en

UbU 1975/76: 30

fråga som behandlas bl. a. inom utbildningsdepartementets s. k. barnkulturgrupp och inom barnfilmrådet avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen.

I ett antal motioner, som väckts under den allmänna motionstiden, har tagits upp frågor om ökat utrymme eller ämnesinnehåll för vissa ämnen i grundskolan. Motionerna behandlar gymnastik (1975/76:490), slöjd (1975/76: 776 och 1975/76: 1488), maskinskrivning (1975/76: 1411), biologi och ekologi (1975/76: 1429) och ekonomi (1975/76: 1511). Med hänvisning till att utskottet i det föregående uttalat att parlamentariker bör medverka i SÖ:s arbete med översynen av grundskolans läroplan anser utskottet att här ifrågavarande motioner inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med skrivelse den 11 oktober 1974 har utredningen rörande sexualoch samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet avlämnat betänkandet (SOU 1974:59) ”Sexual- och samlevnadsundervisning” jämte förslag till lärarhandledning. Utredningens förslag har inte föranlett proposition till riksdagen. Genom beslut den 18 december 1975 har regeringen överlämnat betänkandet och därtill hörande handlingar till SÖ och uppdragit åt SÖ att med beaktande av en till beslutet fogad, inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria utforma mål och riktlinjer för samlevnadsundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt lärarhandledning för denna undervisning.

Enligt motionen 1975/76: 1512 bör riksdagen få ta ställning till innehållet i de mål och riktlinjer som skall gälla för skolans samlevnadsundervisning sedan USSU:s förslag överarbetats. Till av SÖ förordat ändringsförslag bör enligt motionärerna läggas följande mål för undervisningen, nämligen att samlevnadsundervisningen bör medvetet ta sikte på föräldraskap, familjebildning och äktenskap, aktivt söka motverka alltför tidiga sexualdebuter samt medverka till att nedbringa antalet aborter och minska frekvensen av könssjukdomar. Beträffande lärares undervisning anses bl. a. att spelfilm beträffande samlagsförlopp m. m. inte bör komma till användning och att undervisning om sexuell stimulering bör ges på annat sätt än genom obligatorisk undervisning i grupp. Riksdagen bör enligt motionärerna besluta att läromedel för samlevnadsundervisning skall granskas av läromedelsnämnden.

I motionen 1975/76: 492 begärs att det till SÖ knyts en parlamentarisk beredning för behandling av frågan om mål och riktlinjer för skolans samlevnadsundervisning.

USSU:s förslag till ”mål och riktlinjer för sexual- och samlevnadsundervisningen” omfattar närmare 80 sidor i betänkandet och har närmast karaktären av förslag till anvisningar och kommenterar till kursplanernas mål och huvudmoment i t. ex. ämnena religionskunskap och biologi i vad gäller sexual- och samlevnadsundervisningen. Förslaget till lärår -

UbU 1975/76: 30

handledning omfattar ca 40 sidor. Det är regeringen som fastställer mål och riktlinjer, timplaner samt kursplanernas mål och huvudmoment för olika ämnen. Det är SÖ som utarbetar anvisningar och kommenterar till kursplanernas mål och huvudmoment.

Frågor om spelfilm i sexual- och samlevnadsundervisning har utbildningsutskottet behandlat i betänkandet 1972: 2. Härvid underströks den särskilda betydelse som valet av läromedel måste tillmätas på detta område. Utskottet utgår från att SÖ även i fortsättningen skall ha samma bedömningsgrunder beträffande läromedel i sexual- och samlevnadsundervisning som återges i Aktuellt från SÖ 1971/72: 38.

Enligt vad utskottet inhämtat granskar läromedelsnämnden s. k. integrerade läromedel, dvs. sådana centrala läromedel som innehåller inte bara samhällsorienterande utan även naturorienterande ämnen, för att få läromedlet i dess helhet belyst. I den mån läromedel för samlevnadsoch sexualundervisning utarbetas enligt läroplanens intentioner med avsnitt som berör bl. a. religionskunskapens, samhällskunskapens och biologins ämnesområden granskas läromedlet av läromedelsnämnden. S. k. ofullständiga läromedel i samlevnads- och sexualundervisning, dvs. sådana som endast berör t. ex. det biologiska ämnesområdet, kan läromedelsnämnden granska, om den finner det lämpligt.

Utskottet har i det föregående uttryckt den uppfattningen att företrädare för de politiska partierna bör medverka i Sö:s arbete med översynen av grundskolans läroplan.

Med hänsyn till att USSU:s förslag inte föranlett proposition till riksdagen bör fastställandet av lärarhandledning m. m. i sexual- och samlevnadsundervisning inom SÖ ske efter hörande av nämnda företrädare för de politiska partierna. Med hänvisning till vad utskottet här uttalat om fastställande av ifrågavarande lärarhandledning m. m. anser utskottet att motionerna 1975/76: 492 och 1975/76: 1512 inte påkallar någon riksdagens ytterligare åtgärd.

12. Översyn av gymnasieskolans läroplan

Propositionen (s. 223—224). Gymnasieskolan infördes år 1971. Sedan dess har ungdomarnas önskemål om studieinriktning förändrats och allt fler har sökt sig till mer utpräglat yrkesinriktade utbildningar. Intresset för de tvååriga linjer, som inte är direkt yrkesinriktade, har minskat. Intresset för den treåriga naturvetenskapliga och fyraåriga tekniska linjen har blivit mindre än beräknat. Mot bakgrund av de erfarenheter som nu föreligger om gymnasieskolan finns det enligt propositionen anledning att se över denna skolform genom särskilt tillkallade sakkunniga.

Utskottet. Frågor angående gymnasieskolans läroplan har utskottet tagit upp i skilda sammanhang, bl. a. i betänkandena 1971: 30, 1972: 45, 1973: 47, 1974:11 och 1975/76:15.

UbU 1975/76: 30

65 Under den allmänna motionstiden har väckts ett antal motioner i vilka begärts en parlamentarisk översyn av gymnasieskolan. Med hänvisning till vad föredragande statsrådet i propositionen anfört om tillkallande av särskilda sakkunniga för en översyn av gymnasieskolan anser utskottet att motionerna 1975/76: 774, 1975/76:1445, 1975/76: 2018 yrkandet 4 och 1975/76: 2223 yrkandet 7 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

I ett antal under den allmänna motionstiden väckta motioner har tagits upp frågor om ökat utrymme m. m. för vissa ämnen eller delar av ämnen i gymnasieskolan. Motionerna behandlar samhällskunskap (1975: 542), gymnastik (1975/76: 490), geografi (1975/76: 597 yrkandet 2), biologi och kemi (1975/76: 780), biologi och ekologi (1975/76: 1429), svenska och samhällskunskap (1975/76: 1451), arbetslivsorientering och samhällskunskap (1975/76: 1481), naturkunskap (1975/76: 1513) och kvinnans ställning och kvinnofrågans utveckling (1975/76: 2152 yrkandet 1).

Utskottet har med tillfredsställelse noterat att i propositionen aviseras en utredning beträffande gymnasieskolan. Utskottet har förutsatt att detta utredningsarbete kommer att ske under parlamentarisk medverkan. Med hänvisning härtill anser utskottet att här ifrågavarande motionsyrkanden inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Det avslutande året på de yrkesinriktade linjerna bör enligt motionerna 1975/76: 890 (yrkandet 1) och 1975/76: 2019 kunna ges formen av ett introduktionsår till arbetslivet och utgöra en kombination av arbete och utbildning. Denna utbildningsform, i motionerna kallad ”introduktionsskolan”, bör, säger motionärerna, kunna stå öppen också för elever från andra linjer och för ungdomar eller vuxenstuderande som önskar komplettera sin utbildning eller pröva andra yrkesvägar. Utskottet utgår från att den i motionen berörda frågan om en ”introduktionsskola” i arbetslivet kommer att bli en av de många frågor som den aviserade utredningen kommer att få ta ställning till. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna 1975/76: 890 yrkandet 1 och 1975/76: 2019 i denna del.

I motionen 1975/76: 1403 föreslås en obligatorisk praktiktermin i ett tänkt treterminssystem för gymnasieskolan. Motionärernas uppfattning är att denna form av praktik inte i första hand skall syfta till praktik inom det yrkesområde, inom vilket eleven senare skall verka, utan till allmänna kunskaper om och upplevelser av arbetslivet. Då även detta är en fråga som kan komma att övervägas av den nya utredningen avstyrks motionen.

Utskottet förutsätter att gymnasieskolutredningen tar upp de handikappfrågor som berörs i motionen 1975/76: 2212. Motionen bör därför kunna avslås av riksdagen.

5 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 30

UbU 1975/76: 30

13. Vissa anslagsberäkningar för budgetåret 1976/77

Bidrag till studie- och yrkesorientering

Propositionen (s. 336—338). Med medel från anslaget bekostas statsbidrag till försöksverksamhet med studie- och yrkesorientering i årskurserna 6—9 i grundskolan samt i gymnasieskolan enligt kungörelsen (1974: 390) om statsbidrag till kostnader för studie- och yrkesorientering i grundskolan och gymnasieskolan. Bidraget utgår i form av grundbelopp. Delningstal för beräkning av antalet grundbelopp är 750 vid ett elevantal av 3 000 eller lägre, 800 vid ett elevantal av 3 001 eller högre. För budgetåret 1976/77 beräknas i propositionen medel för 600 grundbelopp å 81 690 kr.

I syfte att förebygga framtida sysselsättningsproblem och sociala problem för särskilt den grupp ungdomar som inte söker fortsatt utbildning efter grundskolan eller som inte fullföljer sin utbildning i grundskolan eller gymnasieskolan föreslås i propositionen en ökning av medlen till uppföljande studie- och yrkesorienteringsverksamhet med 1 milj. kr. utöver löneomräkning.

Utskottet. Genom beslut av 1971 års riksdag infördes på försök en organisation för studie- och yrkesorientering (prop. 1971: 34, UbU 1971: 21, rskr 1971: 214). Försöksverksamheten skall omfatta en femårsperiod.

Kungl. Maj:t har den 4 juni 1971 uppdragit åt skolöverstyrelsen att inom ramen för det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet utvärdera försöksverksamheten med den nya organisationen för studie- och yrkesorientering och att fortlöpande redovisa erfarenheter bl. a. beträffande utformningen av den lokala organisationen i olika kommuner och förverkligandet av programmet för studie- och yrkesorienteringen.

I motionen 1975/76: 890 (yrkandet 5), som väcktes under den allmänna motionstiden, begärs att den uppsökande studie- och yrkesorienteringen utvidgas till att omfatta alla kommuner.

Propositionens förslag innebär bl. a. att medlen till uppföljande studieoch yrkesorienteringsverksamhet ökas med 1 milj. kr. och att närmare 1,9 milj. kr. anvisas för ändamålet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkandet 5 i motionen 1975/76: 890.

En viktig uppgift för studie- och yrkesorienteringen är att försöka ändra de könsbundna val av utbildning och yrke som fortfarande är en realitet. Utskottet anser därför att motionen 1975/76: 2138 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Med samma motivering avstyrker utskottet yrkandet 4 i motionen 1975/76: 2152.

Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) skall se över formerna för givande av statsbidrag till enskild utbildning. Med hänvis -

UbU 1975/76: 30

ning härtill avstyrks motionen 1975/76: 1454 om statsbidrag till studieoch yrkesorientering vid vissa privatskolor.

Utskottet föreslår att riksdagen till Bidrag till studie- och yrkesorientering anvisar ett förslagsanslag av 51 160 000 kr.

Lärares fortbildning m. m.

Propositionen (s. 338—344). Med medel från detta anslag bekostas fortbildning av skolledare, lärare samt personal av olika kategorier för skolans elevvårdande verksamhet m. fl. Verksamheten bedrivs till större delen av lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar och av länsskolnämnderna. Övrig fortbildning bedrivs under SÖ:s direkta ledning eller av lärarorganisationer. Fortbildningsanslaget föreslås uppräknat med nästan 12 milj. kr., från knappt 41 milj. kr. till nära 53 milj. kr.

Utskottet. I propositionen framhåller föredragande statsrådet vikten av en omfattande fortbildning för att reformen om skolans inre arbete m. m. skall få genomslagskraft och har också ansett det viktigt att andra övergripande frågor, som t. ex. könsroller och undervisningens internationalisering, får stort utrymme inom fortbildningen. Det är enligt utskottet naturligt att inom ramen för ett anslag för verksamhet av den karaktär som fortbildningen utgör omdisponeringar måste ske från tid till annan med hänsyn till skolutvecklingen. Under nästa budgetår kan inom föreslagen medelsanvisning erbjudas, förutom en omfattande fortbildning av övergripande karaktär och särskild ämnesfortbildning, ett varierat utbud av feriekurser för lärare på alla stadier.

Med medel från förevarande anslag anordnas dels skolledarutbildning, dels arbetslagsfortbildning för personal inom ett rektorsområde. De båda utbildningarna skall, enligt vad utskottet inhämtat från SÖ, så snart det är praktiskt möjligt tidsmässigt samordnas så att arbetslagsfortbildningen inom ett rektorsområde ansluter som en naturlig följd till vederbörande rektors skolledarutbildning. Härigenom kan rektors egen utbildning utnyttjas på det mest effektiva sättet.

Utskottet delar SÖ:s uppfattning när det gäller den tidsmässiga samordningen av ifrågavarande utbildningar.

När det gäller anordnandet av arbetslagsfortbildning har utskottet erfarit att avsikten är att genomförandet av densamma skall regionaliseras. Utskottet anser detta väsentligt.

I motionen 1975/76: 1492 (yrkandet 4) begärs bl. a. att särskilda medel under förevarande anslag avdelas för fortbildning inom det naturvetenskapliga ämnesområdet för klasslärare. I motionen 1975/76: 2237 önskas att användandet av utbildningsprojektet Låg- och mellanstadiets naturvetenskap sprids.

I propositionen 1975/76: 39 berörs frågan om en översyn av arbets -

UbU 1975/76: 30

sättet i grundskolan när det gäller de naturorienterande ämnena. Föredragande statsrådet anser att det finns tecken som tyder på att undervisning i matematik och naturorienterande ämnen i dag fungerar så att elever avskräcks från fortsatta studier i dessa ämnen.

Frågor om förstärkning av klasslärarutbildningen vid lärarhögskolorna i naturvetenskapliga ämnen har utskottet behandlat i betänkandet 1975/76: 21. På förslag av utskottet beslöt riksdagen att bemyndiga regeringen att tilldela lärarhögskolorna ett begränsat antal s. k. timmar till förfogande för stödundervisning m. m. inom det naturvetenskapliga ämnesområdet (rskr 1975/76: 248).

Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening naturligt att SÖ vidtar fortbildningsåtgärder för de klasslärare som har behov av förnyelse i vad gäller ämneskunskaper och ämnesmetodik inom det naturvetenskapliga ämnesområdet. Det ankommer på SÖ att härvidlag finna framkomliga och realistiska vägar för insatser. Med detta konstaterande anser utskottet att motionerna 1975/76: 1492 yrkandet 4 och 1975/76: 2237 i denna del inte bör föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Frågor om undervisning i svenska behandlas i propositionen (t. ex. s. 230). Utskottet avstyrker även motionen 1975/76: 2237 såvitt den gäller viss läsinlärning.

Med hänvisning till vad som i propositionen anförs om fortbildning (jfr s. 340) i övergripande frågor, t. ex. könsroller, avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2152 yrkandet 3.

Utskottet föreslår att riksdagen till Lärares fortbildning m. m. anvisar ett reservationsanslag av 52 782 000 kr.

14. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet såvitt avser respektive avsnitt i betänkandet

inledningen

1. att riksdagen beträffande ställningstagande i betygsfrågan med bifall till motionen 1975/76: 2222 yrkandet 1 g som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen beträffande betyg i grundskolan och gymnasieskolan avslår motionerna 1975/76:1420 yrkandet 1, 1975/76: 2018 yrkandet 7 och 1975/76: 2223 yrkandet 13,

3. att riksdagen beträffande betyg i yrkesinriktade ämnen avslår motionen 1975/76: 1443,

arbetssätt och arbetsformer i grundskolan m. m.

4. att riksdagen beträffande skolmognadsprov i vissa situationer avslår motionen 1975/76: 2238,

UbU 1975/76: 30

5. att riksdagen beträffande kontakt och samverkan mellan förskolan och grundskolan godkänner i propositionen 1975/76: 39 förordade riktlinjer,

6. att riksdagen beträffande intagning i skolan varje termin avslår motionen 1975/76: 272,

7. att riksdagen beträffande obligatorisk arbetslagsprincip avslår motionen 1975/76: 2226 yrkandet 4,

8. att riksdagen beträffande specialundervisning och fast grupp som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. att riksdagen beträffande särskild undervisning avslår motionen 1975/76: 485,

10. att riksdagen beträffande anpassad studiegång i årskurs 9 avslår motionen 1975/76: 2215 yrkandet 5,

11. att riksdagen beträffande jämkad studiegång avslår motionerna 1975: 158 yrkandet 4, 1975/76: 1462 och 1975/76: 1510 yrkandet 2,

12. att riksdagen beträffande uttalande om individualiserad undervisning m. m. avslår motionen 1975/76: 2223 yrkandet 1,

13. att riksdagen beträffande utvärdering av nivågrupperingens förenlighet med skolans sociala mål avslår motionen 1975/76: 2223 yrkandet 4,

14. att riksdagen beträffande tid för klassföreståndaruppgifter avslår motionen 1975/76: 1510 yrkandet 3,

15. att riksdagen beträffande registrering av frånvaro m. m. avslår motionen 1975/76: 2223 yrkandet 12,

16. att riksdagen beträffande information till föräldrarna avslår motionen 1975/76: 2222 yrkandet 2 c,

17. att riksdagen beträffande utredning om rätt till ledighet för föräldrar avslår motionen 1975/76: 2222 yrkandet 4,

18. att riksdagen beträffande klassmöten m. m. avslår motionerna 1975/76: 2215 yrkandet 4 och 1975/76: 2222 yrkandet 2 b,

19. att riksdagen beträffande utnyttjande av förstärkningsresursen avslår motionen 1975/76: 2222 yrkandet 2 d,

20. att riksdagen beträffande klassföreståndares hembesök m. m. avslår motionen 1975/76: 2226 yrkandet 5,

21. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med föräldradag avslår motionen 1975/76: 2213,

22. att riksdagen beträffande föreslagen minskning av undervisningstiden på mellanstadiet med avslag på propositionen 1975/76: 39 och med bifall till motionen 1975/76: 2222 yrkandet 1 a samt med anledning av motionerna 1975/76: 2215 yrkandet 3 och 1975/76: 2223 yrkandet 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1975/76: 30

23. att riksdagen beträffande boken som läromedel avslår motionen 1975/76:1490 yrkandet 2,

24. att riksdagen beträffande översyn av läromedlens karaktär avslår motionerna 1975/76: 1419 yrkandet 3 och 1975/76: 2226 yrkandet 1,

25. att riksdagen beträffande tidsramar för ämnen avslår motionen 1975/76:1510 yrkandet 4,

26. att riksdagen beträffande lärares tjänstgöring på högstadiet avslår motionen 1975/76: 2234,

27. att riksdagen beträffande arbetssätt och arbetsformer i grundskolan i övrigt godkänner i propositionen 1975/76: 39 förordade riktlinjer,

skoldagen

28. att riksdagen beträffande skoldagens längd i årskurserna ett och två med anledning av propositionen 1975/76: 39 och med avslag på motionen 1975/76: 2223 yrkandet 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. att riksdagen beträffande skoldagens längd i årskurserna tre t. o. m. nio med avslag på motionen 1975/76: 2223 yrkandet 10 godkänner vad som förordats i propositionen 1975/76: 39,

30. att riksdagen beträffande uttalande i fråga om kriterierna för en samlad skoldag avslår motionen 1975/76: 2215 yrkandet 1,

31. att riksdagen beträffande uttalande om befrielse under begränsad tid från viss skoldagsverksamhet avslår motionen 1975/76: 2223 yrkandet 8,

32. att riksdagen beträffande uttalande om lika villkor för alla föreningar att medverka i skolarbetet avslår motionen 1975/76: 2223 yrkandet 11,

33. att riksdagen beträffande kristna föreningars verksamhet under skoldagen avslår motionen 1975/76: 2229,

34. att riksdagen beträffande skoldagens terminologi avslår motionen 1975/76: 2223 yrkandet 9,

35. att riksdagen beträffande hemavdelnings- och hemrumsprincipen avslår motionen 1975/76: 786,

36. att riksdagen beträffande klassrumsprincipen avslår motionerna 1975/76: 2222 yrkandet 1 j och 1975/76: 2223 yrkandet 3,

37. att riksdagen beträffande skoldagen i övrigt godkänner i propositionen 1975/76: 39 förordade riktlinjer,

allmän fritidsverksamhet

38. att riksdagen beträffande fritidsverksamhet m. m. avslår motionen 1975/76: 2236,

UbU 1975/76: 30

39. att riksdagen beträffande formerna för fritidshemsutbyggnaden avslår motionen 1975/76: 2226 yrkandet 10,

40. att riksdagen beträffande anvisningar för fritidsverksamhet avslår motionen 1975/76: 2230,

41. att riksdagen beträffande beslutande instans i fråga om det lokala aktivitetsstödets storlek med bifall till motionen 1975/76: 2215 yrkandet 8 beslutar att riksdagen fortsättningsvis skall bestämma stödets storlek,

42. att riksdagen beträffande uttalande om storleken av bidragsbeloppet till det lokala aktivitetsstödet avslår motionen 1975/76: 2233 yrkandet 1,

43. att riksdagen beträffande statsbidrag till utbildnings- och informationsinsatser avslår motionen 1975/76: 2228,

44. att riksdagen beträffande försöksverksamhet och utvecklingsarbete avslår motionen 1975/76: 2215 yrkandet 6,

45. att riksdagen beträffande ledighet för ungdomsledaruppgifter avslår motionen 1975/76: 2215 yrkandet 7,

46. att riksdagen beträffande ledighet för information i skolorna avslår motionen 1975/76: 2225,

47. att riksdagen beträffande organisationen av den allmänna fritidsverksamheten utanför skoldagen i övrigt godkänner i propositionen 1975/76: 39 förordade riktlinjer,

48. att riksdagen beträffande bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet godkänner i propositionen 1975/76: 39 förordade riktlinjer,

kontakten mellan skola och arbetsliv m. m.

49. att riksdagen beträffande grundskolans arbetslivsorientering avslår motionerna 1975: 542 och 1975/76: 1414,

50. att riksdagen beträffande studiebesöksplatser m. m. avslår motionen 1975/76: 787,

51. att riksdagen beträffande introduktionsår i årskurs 9 m. m. avslår motionerna 1975/76: 890 yrkandet 1 och 1975/76: 2019,

52. att riksdagen beträffande vidgad yrkesorientering avslår motionen 1975/76: 1426,

53. att riksdagen beträffande arbetsförmedlingskontakt avslår motionen 1975/76: 2224,

54. att riksdagen beträffande planeringsråd avslår motionen 1975/ 76: 2239,

55. att riksdagen beträffande uppgift för planeringsråd avslår motionen 1975/76: 890 yrkandet 6,

56. att riksdagen beträffande korta yrkesinriktade kurser avslår motionen 1975/76: 890 yrkandet 2,

57. att riksdagen beträffande yrkesinriktad utbildning avslår mo -

UbU 1975/76: 30

tionerna 1975/76:1457 och 1975/76:1473,

58. att riksdagen beträffande företagsskola avslår motionen 1975/ 76:1413,

59. att riksdagen beträffande kontakten mellan skola och arbetsliv m. m. i övrigt godkänner i propositionen 1975/76: 39 förordade riktlinjer,

grundskolans statsbidragssystem m. m.

60. att riksdagen beträffande klasser och undervisningsgruppers storlek med anledning av motionerna 1975/76: 2018 yrkandet 2, 1975/76: 2215 yrkandet 9, 1975/76: 2216 yrkandet 2, 1975/ 76: 2222 yrkandet 1 f och 1975/76: 2223 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

61. att riksdagen beträffande grundskolans resurser för undervisningsändamål avslår motionerna 1975/76: 1510 yrkandet 1 och 1975/76: 2223 yrkandet 14,

62. att riksdagen beträffande förstärkningsresursen med anledning av motionerna 1975/76: 578 och 1975/76: 1327 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ökning av densamma i syfte att ge den kommunala musikundervisningen visst statligt stöd,

63. att riksdagen beträffande försöksverksamhet för samordning av musikundervisning i kommunal regi för barn och ungdom avslår motionen 1975/76: 2217,

64. att riksdagen beträffande halvklass i teckning avslår motionen 1975/76: 2220,

65. att riksdagen beträffande en s. k. glesbygdsgaranti med anledning av motionerna 1975/76: 2215 yrkandet 10, 1975/76: 2216 yrkandet 1, 1975/76:2222 yrkandet lh och 1975/76:2223 yrkandet 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

66. att riksdagen beträffande personell assistans avslår motionen 1975/76: 2219,

67. att riksdagen beträffande ett begränsat statsbidrag till s. k. fria aktiviteter avslår motionerna 1975/76: 2215 yrkandet 2 och 1975/76: 2233 yrkandet 2,

68. att riksdagen beträffande statsbidrag till skolledarexpeditioner avslår motionen 1975/76: 2216 yrkandet 3,

69. att riksdagen beträffande statsfinansiering av all skolverksamhet avslår motionen 1975/76: 2226 yrkandet 7,

70. att riksdagen beträffande skolledares undervisningsskyldighet avslår motionen 1975/76: 2235 yrkandet 1,

71. att riksdagen beträffande vissa övergångsbestämmelser avslår motionen 1975/76: 2235 yrkandena 2 och 3,

UbU 1975/76: 30

72. att riksdagen beträffande den nuvarande organisationen med arvodestjänster för personal som fullgör arbetslednings- och planeringsuppgifter godkänner i propositionen 1975/76: 39 och motionen 1975/76: 2215 förordade riktlinjer samt avslår motionerna 1975/76: 594, 1975/76: 595, 1975/76: 1469, 1975/76: 2216 yrkandet 4, 1975/76: 2222 yrkandet 3, 1975/76: 2223 yrkandet 17 och 1975/76: 2226 yrkandet 6,

73. att riksdagen beträffande en reservvikarieinstitution avslår motionen 1975/76: 323,

74. att riksdagen beträffande ändring av grunderna för statsbidragsgivningen till driftkostnaderna för det allmänna skolväsendet i övrigt godkänner i propositionen 1975/76: 39 förordade riktlinjer,

personalfrågor m. m.

75. att riksdagen beträffande behörighet till ordinarie tjänst som rektor eller studierektor med avslag på propositionen 1975/76: 39 och med anledning av motionerna 1975/76: 2215 yrkandet 12, 1975/76: 2222 yrkandet 2 a och 1975/76: 2223 yrkandet 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

76. att riksdagen beträffande fortbildningskurs för blivande kvinnliga skolledare avslår motionen 1975/76: 2235 yrkandet 4,

77. att riksdagen beträffande psykologer m. m. avslår motionerna 1975/76: 489, 1975/76: 584 och 1975/76: 2221,

78. att riksdagen beträffande åtgärder i fråga om skolpersonalens könsfördelning avslår motionen 1975/76: 2226 yrkandet 8,

79. att riksdagen beträffande en specialpedagogiskt inriktad fortbildning avslår motionen 1975/76: 2223 yrkandet 19,

80. att riksdagen beträffande fortbildningskurser i vad avser bl. a. föräldrasamverkan avslår motionen 1975/76: 2222 yrkandet 1 i,

81. att riksdagen beträffande fortbildning för alla lärare avslår motionen 1975/76: 2226 yrkandet 9,

82. att riksdagen beträffande skolledare och annan personal samt personalfrågor m. m. i övrigt godkänner i propositionen 1975/ 76: 39 förordade riktlinjer,

ledning och samverkan i skolan

83. att riksdagen beträffande undervisningens planering i samråd med eleverna avslår motionen 1975/76: 2226 yrkandet 3,

84. att riksdagen beträffande elevernas inflytande över sin arbetsmiljö m. m. avslår motionen 1975/76: 2228,

85. att riksdagen beträffande ledning, samverkan och konferenser i övrigt i skolan godkänner propositionen 1975/76: 39 förordade riktlinjer,

UbU 1975/76: 30

utvärdering av skolans verksamhet

86. att riksdagen beträffande utvärdering av skolans verksamhet godkänner i propositionen 1975/76: 39 förordade riktlinjer,

genomförande

87. att riksdagen beträffande genomförande godkänner i propositionen 1975/76: 39 förordade riktlinjer,

88. att riksdagen godkänner de övriga riktlinjer för reformering av skolans inre arbete m. m. som förordats i propositionen 1975/76: 39,

översyn av grundskolans läroplan

89. att riksdagen beträffande en parlamentarisk översyn av grundskolans läroplan med anledning av motionerna 1975: 158 yrkandet 2, 1975/76: 322, 1975/76: 2018 yrkandet 3, 1975/76: 2222 yrkandena 1 d och e samt 5 och 1975/76: 2223 yrkandet 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

90. att riksdagen beträffande utbildningspolitikens målsättningar avslår motionen 1975/76: 1419 yrkandet 1,

91. att riksdagen beträffande åtgärder mot social snedrekrytering till vissa utbildningslinjer avslår motionen 1975/76: 1419 yrkandet 2,

92. att riksdagen beträffande samspel mellan teoretiska och praktiska kunskaper i all utbildning m. m. avslår motionerna 1975/ 76: 1419 yrkandet 4 och 1975/76: 2226 yrkandet 2,

93. att riksdagen beträffande kvinnans ställning och kvinnofrågans utveckling avslår motionen 1975/76: 2152 yrkandet 1,

94. att riksdagen beträffande basfärdigheter avslår motionerna 1975: 158 yrkandena 1 och 3 samt 1975/76: 2223 yrkandet 6,

95. att riksdagen beträffande språk avslår motionen 1975/76: 2222 yrkandet 1 b,

96. att riksdagen beträffande naturvetenskapliga ämnen avslår motionen 1975/76: 2222 yrkandet 1 c,

97. att riksdagen beträffande allmän och särskild kurs i vissa ämnen med bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet 5 uttalar att frågan om uppdelning på allmän och särskild kurs i ämnena engelska, matematik, franska och tyska inte bör avgöras förrän konsekvenserna av en sådan förändring utretts i samband med översynen av grundskolans läroplan,

98. att riksdagen beträffande skolans etiska vägledning avslår motionen 1975/76: 2227 yrkandet 1,

99. att riksdagen beträffande förebyggande åtgärder i vad avser förråande inslag i massmedia avslår motionen 1975/76: 2227 yrkandet 2,

UbU 1975/76: 30

100. att riksdagen beträffande gymnastik avslår motionen 1975/76: 490,

101. att riksdagen beträffande trä- och metallslöjd samt textilslöjd som obligatoriska ämnen avslår motionen 1975/76: 776,

102. att riksdagen beträffande integration mellan textilslöjd och trä- och metallslöjd avslår motionen 1975/76: 1488 yrkandet 1,

103. att riksdagen beträffande reparations- och underhållsarbete inom slöjdämnet avslår motionen 1975/76:1488 yrkandet 2,

104. att riksdagen beträffande maskinskrivning avslår motionen 1975/76: 1411,

105. att riksdagen beträffande biologi och ekologi avslår motionen 1975/76: 1429,

106. att riksdagen beträffande ekonomi avslår motionen 1975/76: 1511,

107. att riksdagen beträffande fastställande av lärarhandledning m. m. i sexual- och samlevnadsundervisning avslår motionerna 1975/76: 492 och 1975/76: 1512,

översyn av gymnasieskolans läroplan

108. att riksdagen beträffande en översyn av gymnasieskolan med bifall till propositionen 1975/76: 39 avslår motionerna 1975/ 76: 774, 1975/76: 1445, 1975/76: 2018 yrkandet 4 och 1975/ 76: 2223 yrkandet 7,

109. att riksdagen beträffande samhällskunskap m. m. avslår motionerna 1975: 542 och 1975/76: 1481,

110. att riksdagen beträffande gymnastik avslår motionen 1975/76: 490,

111. att riksdagen beträffande geografi avslår motionen 1975/76: 597 yrkandet 2,

112. att riksdagen beträffande biologi och kemi avslår motionen 1975/76: 780,

113. att riksdagen beträffande biologi och ekologi avslår motionerna 1975/76: 1429 och 1975/76: 1513,

114. att riksdagen beträffande svenska och samhällskunskap avslår motionen 1975/76:1451,

115. att riksdagen beträffande kvinnans ställning och kvinnofrågans utveckling avslår motionen 1975/76: 2152 yrkandet 1,

116. att riksdagen beträffande en s. k. introduktionsskola avslår motionerna 1975/76: 890 yrkandet 1 och 1975/76: 2019,

117. att riksdagen beträffande treterminssystem med en obligatorisk praktiktermin avslår motionen 1975/76: 1403,

118. att riksdagen beträffande utredning av vissa handikappfrågor avslår motionen 1975/76: 2212,

UbU 1975/76: 30

vissa anslagsberäkningar för budgetåret 1976177

119. att riksdagen beträffande utvidgad studie- och yrkesorientering avslår motionen 1975/76: 890 yrkandet 5,

120. att riksdagen beträffande könsbundna val avslår motionen 1975/76: 2138,

121. att riksdagen beträffande könssegregering avslår motionen 1975/76: 2152 yrkandet 4,

122. att riksdagen beträffande statsbidrag till studie- och yrkesorientering vid vissa privatskolor avslår motionen 1975/76: 1454 yrkandet 1,

123. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 39 och med avslag på motionen 1975/76: 1454 yrkandet 2 till Bidrag till studie- och yrkesorientering för budgetåret 1976/77 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 51 160 000 kr.,

124. att riksdagen beträffande fortbildning m. m. inom det naturvetenskapliga ämnesområdet avslår motionerna 1975/76: 1492 yrkandet 4 och 1975/76: 2237,

125. att riksdagen beträffande läsinlärning avslår motionen 1975/ 76: 2237,

126. att riksdagen beträffande könsroller avslår motionen 1975/76: 2152 yrkandet 3,

127. att riksdagen till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret 1976/77 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 52 782 000 kr.

Stockholm den 13 maj 1976

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herr Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk), herrar Hagberg i Örebro (s) och Gillström (s).

UbU 1975/76: 30

77 Reservationer

1. beträffande obligatorisk arbetslagsprincip av fru Lantz (vpk) som anser dels

att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”En samverkan” och på s. 25 slutar ”motionen 1975/76: 2226” bort ha följande lydelse:

För att ett kontinuerligt samarbete mellan lärarna skall utvecklas bör som föreslås i motionen 1975/76: 2226 arbetslagsprincipen göras obligatorisk i skolan. Inom arbetslaget skall alla lärare ha samma status och samma ansvar för den pedagogiska verksamheten. Någon särskild ledare för arbetslaget blir därför inte nödvändig. Vidare bör arbetsenheterna utvidgas till att omfatta all personal i skolan.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande obligatorisk arbetslagsprincip med bifall till motionen 1975/76: 2226 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande uttalande om individualiserad undervisning m. m. av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Med hänvisning” och slutar ”1975/76: 2223 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Propositionens uttalande om individualisering i undervisningen bör enligt utskottet förstås så att samtliga elever, oavsett prestationsnivå, skall ha rätt att åtnjuta individualiserad undervisning. Inte minst för samhällsutvecklingen är det av betydande vikt att de teoretiskt begåvade barnen vägleds i skolan på ett effektivt och för dem bästa sätt. Vad utskottet anfört om beaktande av alla elevers behov i vad gäller arbetssätt, arbetsform och läromedel bör riksdagen med anledning av motionen 1975/76: 2223 yrkandet 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande uttalande om individualiserad undervisning m. m. med anledning av motionen 1975/76: 2223 yrkandet 1 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande utvärdering av nivågrupperingens förenlighet med skolans sociala mål av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Verksamheten i” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Verksamheten i skolan måste enligt propositionen bygga på en färdig -

UbU 1975/76:30

hetsträning som är meningsfull för varje individ. Utskottet konstaterar liksom föredragande statsrådet att nivågruppering kan vara motiverad för att ge tillfälle till systematisk träning i därför lämpade delar av olika ämnen. Enligt utskottets uppfattning bör en utvärdering av nivågrupperingen komma till stånd i ett större sammanhang, så att dess för- och nackdelar blir prövade. Det är av intresse för samhället att få fastställt vilken grad av gruppsammanhållning som krävs för att uppnå skolans sociala mål utan att kunskapsinhämtande och färdighetsträning skadas och vilken grad av nivågruppering som kan tillåtas för främjande av kunskaper och färdigheter utan att det sociala målet eftersätts.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av yrkandet 4 i motionen 1975/76: 2223.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen beträffande utvärdering av nivågrupperingens förenlighet med skolans sociala mål med bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande registrering av frånvaro m. m. av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”Utskottet vill” och slutar ”yrkandet 12” bort ha följande lydelse:

SIA föreslår att närvaroplikt liksom hittills bör råda i grundskola och gymnasieskola och att all frånvaro bör förhandsanmälas. Vid icke förhandsanmäld frånvaro skall skolan snarast möjligt kontakta elevens hem för information. Såväl registrering som analys av frånvarons orsaker skall enligt SIA ske fortlöpande. Informationen om frånvaron bör utformas så att det ger underlag för bedömning av frånvarons typ och orsaker och därmed vägleder valet av åtgärder. På varje skolenhet kan således frånvarostatistiken utgöra utgångspunkt för diskussion kring orsaker till frånvaro samt beslut om åtgärder i varje enskilt fall.

Det behövs enligt utskottet ett väl fungerande system för frånvaroregistrering med möjlighet till snabb kontakt med hemmen. Utskottet anser därför att SIA:s förslag beträffande registrering av frånvaro m. m. bör genomföras. Det är av avgörande betydelse att skolan på ett tidigt stadium kan vidta de åtgärder som behövs när det gäller elever med oanmäld frånvaro. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet 12 anfört om registrering av frånvaro m. m.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. att riksdagen beträffande registrering av frånvaro m. m. med bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1975/76: 30

5. beträffande klassföreståndares hembesök m. m. av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar ”Med hänvisning” och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

I syfte att fördjupa och befrämja kontakter mellan hem och skola bör riksdagen med anledning av yrkandet 5 i motionen 1975/76: 2226 uttala att klassföreståndare bör få skyldighet att genom hembesök hålla kontakt med hemmen. Särskilda resurser bör anslås för detta ändamål.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen beträffande klassföreståndares hembesök m. m. med anledning av motionen 1975/76: 2226 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande översyn av läromedlens karaktär av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar ”Utskottet, som” och slutar ”1975/76: 2226 yrkandet 1” bort ha följande lydelse:

Det finns i dag ett betydande avstånd mellan den verklighetsuppfattning som stora grupper av elever har och den som förmedlas av skolan. Dessa elever har svårt att se någon relevans hos skolans kunskapsutbud för den verklighet som de har mött, möter eller kommer att möta. Det är därför nödvändigt att skolans kunskapsutbud både till innehåll och form förändras på sådant sätt att varje elev får möjlighet att på ett konkret sätt anknyta skolkunskaperna till sin verklighet. Det är en förutsättning för att skapa ett aktivt intresse hos eleverna. Genom ett aktivt intresse från eleverna blir det också möjligt att bryta den passiva kunskapsförmedlande roll som skolan har och ge eleverna möjlighet att utvidga sina kunskaper genom att själva, med skolans stöd, söka och forska. De läromedel som skall ligga till grund för skolarbetet bör vara av fakta- och uppslagsbokskaraktär och inte tillåtas inskränka på elevernas och lärarnas möjlighet till val av undervisningsmateriel. Elever och lärare bör på ett tidigt stadium kunna påverka innehållet i läromedlen. Riksdagen bör med anledning av motionerna 1975/76: 2226 yrkandet 1 och 1975/76: 1419 yrkandet 3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. att riksdagen beträffande översyn av läromedlens karaktär med bifall till motionerna 1975/76:1419 yrkandet 3 och 1975/ 76: 2226 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1975/76: 30

7. beträffande skoldagens längd i årskurserna tre t. o. m. nio av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Utskottet ansluter” och på s. 35 slutar ”motionen 1975/76: 2223” bort ha följande lydelse:

SIA föreslog att skoldagen skulle få omfatta högst sju timmar i vissa årskurser, nämligen de som finns på högstadiet. Med hänvisning härtill anser utskottet att skoldagen bör omfatta högst sju timmar för årskurserna tre t. o. m. nio. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. att riksdagen beträffande skoldagens längd i årskurserna tre t. o. m. nio med anledning av propositionen 1975/76: 39 och med bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande uttalande om befrielse under begränsad tid från viss skoldagsverksamhet av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser dels

att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Skolförordningens möjligheter” och på s. 36 slutar ”nya organisationen” bort ha följande lydelse:

Skoldagen består enligt propositionens förslag av dels timplanebunden verksamhet, dels annan verksamhet. Enligt utskottets uppfattning bör den senare verksamheten i hela sin utsträckning inte vara obligatorisk för eleverna. Föräldrar som själva vill och kan ta hand om sina barn under sådan icke timplanebunden del av skoldagen som ägnas mera hobbybetonad verksamhet bör därför ha denna rätt. Ledighet bör beviljas i denna del, om föräldrarna så önskar. Utskottet anser alltså att riksdagen bör bifalla yrkandet 8 i motionen 1975/76: 2223.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. att riksdagen beträffande uttalande om befrielse under begränsad tid från viss skoldagsverksamhet med bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande uttalande om lika villkor för alla föreningar att medverka i skolarbetet av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar ”Det är” och slutar ”yrkandet 11” bort ha följande lydelse:

Det är enligt propositionen viktigt att olika föreningar får medverka

UbU 1975/76: 30

i skolarbetet, eftersom man först härigenom kan uppnå mångsidighet och valfrihet i verksamheten. Enligt utskottet blir emellertid propositionsuttalandet om mångsidig föreningsmedverkan utan praktisk betydelse, om det inte kombineras med förslag till sådana åtgärder som gör det möjligt för föreningar, som bärs upp av helt ideella insatser, att under normal arbetsdag frigöra personal som kan leda deras verksamhet under skoldagen. Riksdagen bör därför hos regeringen begära att det för riksdagen läggs fram förslag till olika lösningar på den i motionen 1975/76:2223 yrkandet 11 aktualiserade frågan om lika villkor för alla föreningar att medverka i skolarbetet.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. att riksdagen beträffande uttalande om lika villkor för alla föreningar att medverka i skolarbetet med bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande formerna för fritidshemsutbyggnaden av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar ”Med hänvisning” och slutar ”av fritidshemmen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det emellertid angeläget att understryka att utvidgningen av skolans verksamhet till att omfatta även delar av elevernas fritid inte kan ersätta den socialt inriktade fritidshemsutbyggnaden i barnens närmiljö. Utskottet anser därför att riksdagen med ändring av sitt tidigare under riksmötet fattade beslut med anledning av propositionen 1975/76: 92 (rskr 1975/76: 219) bör tillstyrka yrkandet 10 i motionen 1975/76: 2226.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. att riksdagen beträffande formerna för fritidshemsutbyggnaden med bifall till motionen 1975/76: 2226 yrkandet 10 beslutar godkänna i motionen förordade riktlinjer,

11. beträffande uttalande om storleken av bidragsbeloppet till det lokala aktivitetsstödet av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), fröken Hörlén (fp), herrar Johansson i Skärstad (c), Karlsson i Mariefred (c) och fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar ”Då det” och slutar ”framtida storlek” bort ha följande lydelse:

I vad gäller storleken av bidraget per sammankomst under budgetåret 1977/78 till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet anser utskottet att lägst tio kronor per sammankomst bör komma i fråga.

Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 30

Ubtl 1975/76: 50

82 Riksdagen bör inför budgetarbetet som sin uppfattning ge regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av yrkandet 1 i motionen

1975/76: 2233.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. att riksdagen beträffande uttalande om storleken av bidragsbeloppet till det lokala aktivitetsstödet med anledning av motionen 1975/76: 2233 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande företagsskola av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar ”Med samma” och slutar ”om betyg” bort ha följande lydelse:

I motionen 1975/76: 1413 föreslås bl. a. att fristående företagsskolor skall underställas statligt eller kommunalt huvudmannaskap. I motionen föreslås vidare att lön under utbildningstiden skall utgå i enlighet med avtal som träffas av inom utbildningsområdet verksam fackorganisation och att därvid principen om lika lön för lika arbete skall gälla. Betyg bör enligt förslaget inte förekomma utan skall ersättas med intyg. Företagen bör vara skyldiga att svara för de grundläggande kostnaderna för utbildningsverksamheten.

Utskottet anser att all grundläggande yrkesutbildning bör ske med statligt eller kommunalt huvudmannaskap. Detta är nödvändigt för att nå en jämn standard, garantera en bred utbildning och skapa rättvisa rekryteringsformer. Vad gäller frågorna om lön under utbildningstiden, betyg och finansiering vill utskottet uttala sin anslutning till de principer som föreslås i motionen. Utskottet tillstyrker således motionen 1975/76: 1413.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:

58. att riksdagen beträffande företagsskola med bifall till motionen 1975/76: 1413 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande grundskolans resurser för undervisningsändamål av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”yrkandet 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående i princip tillstyrkt förslaget om statsbidrag till skolväsendet i form av bl. a. en basresurs och en förstärkningsresurs. Den senare avser dels undervisningsändamål, dels ändamål av annat slag. Bidraget till lärarinsatser föreslås i propositionen preliminärt beräknat efter ”en schablon med utgångspunkt i medellönekostnaden” och bidraget till andra insatser efter ”en schablonregel på sam -

UbU 1975/76: 30

nia sätt som i dag gäller för fritt valt arbete”. Enligt propositionen skall regeringen återkomma till riksdagen i vad gäller storleken av förstärkningsresursens olika delar. Utskottet vill med anledning härav anföra följande.

En konsekvent terminologi beträffande skoldagens olika delar måste genomföras för att riksdagens kommande beslut skall bli entydigt i vad gäller statsbidrag (ill olika verksamheter i skolan. En klar terminologi är också nödvändig av det skälet att lärarinsatser mäste kunna särskiljas från andra insatser under skoldagen så att underlaget för beräkning och utbetalning av lönekostnadspålägg, avgifter för ATP och vissa socialförsäkringsavgifter blir korrekt.

Den konstruktion som föreslagits beträffande förstärkningsresursen kan få vissa styreffekter i vad gäller anställande av äldre respektive yngre lärare. För- och nackdelar med en sådan konstruktion bör övervägas i del fortsatta statsbidragsarbetet.

En minskning av den del av förstärkningsresursen som avser undervisning med 0,01 veckotimme minskar dc totala resurserna för undcrvisningsändamål i skolväsendet med ca 25 milj. kr. En till synes obetydlig förändring kan således få stora följder för undervisningen. Riksdagen bör därför beträffande det fortsatta statsbidragsarbetet uttala att någon minskning i förhållande till nuläget av den del av resurserna som är avsedd för undervisningsändamål inte får ske. En minskad lärartäthet i grundskolan bör inte bli propositionens slutresultat.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till yrkandet 14 i motionen 1975/76: 2223 och med anledning av yrkandet 1 i motionen 1975/76: 1510 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört om grundskolans resurser för undervisningsändamål.

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:

61. att riksdagen beträffande grundskolans resurser för undervisningsändamål med bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet 14 och med anledning av motionen 1975/76: 1510 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande statsfinansiering av all skolverksamhet av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar ”Med samma” oeh slutar ”av skolverksamheten” bort ha följande lydelse:

1 motionen 1975/76: 2226 yrkandet 7 föreslås riksdagen uttala att all skolverksamhet bör statsfinansieras. Motionärerna anför att ”Det är inte minst från rättvisesynpunkt viktigt att anslagen för att genomföra den samlade skoldagen är så väl tilltagna att ingen kommun av ekonomiska skäl skall behöva avstå från betydelsefull och elevaktiverande verksamhet inom skoldagen”. Utskottet delar motionärernas uppfatt -

UbU 1975/76: 30

ning och utgår därvid ifrån att motionärerna med ”ali skolverksamhet” avser kommunal och statlig skolverksamhet och yrkar därför bifall till motionen 1975/76: 2226 yrkandet 7.

dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande lydelse:

69. att riksdagen beträffande statsfinansiering av all skolverksamhet med bifall till motionen 1975/76: 2226 yrkandet 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande den nuvarande organisationen med arvodestjänster för personal som fullgör arbetslednings- och planeringsuppgifter av herr Nordstrandh (m), fröken Hörlén (fp), fru Sundberg (m) och fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar ”Utskottet har” och på s. 52 slutar ”kan avstyrkas” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör företrädare för arbetsgivare och arbetstagare förutsättningslöst överväga om nuvarande arvodestjänster som institutionsföreståndare, huvudlärare, tillsynslärare och skolbibliotekarier bör bibehållas oförändrade efter den 1 juli 1978 eller om organisationen av nämnda tjänster bör förändras. Ett riksdagens beslut beträffande konstruktionen av tjänsterna bör anstå tills resultatet av de nämnda övervägandena föreligger. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76: 594, 1975/76: 595, 1975/76: 1469, 1975/76:2215 yrkandet 11, 1975/76:2216 yrkandet 4, 1975/76:2222 yrkandet 3, 1975/76: 2223 yrkandet 17 och 1975/76: 2226 yrkandet 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande lydelse:

72. att riksdagen beträffande den nuvarande organisationen med arvodestjänster för personal som fullgör arbetslednings- och planeringsuppgifter med avslag på propositionen 1975/76: 39 och med anledning av motionerna 1975/76: 594, 1975/76: 595, 1975/76: 1469, 1975/76: 2215 yrkandet 11, 1975/76: 2216 yrkandet 4, 1975/76: 2222 yrkandet 3, 1975/76: 2223 yrkandet 17 och 1975/76: 2226 yrkandet 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande en reservvikarieinstitution av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar ”Frågor om” och slutar ”motionen 1975/76: 323” bort ha följande lydelse:

Enligt uppgift avses den aviserade reservvikarieinstitutionen i grundskolan tas i bruk läsåret 1977/78. Utskottet hälsar detta med tillfredsställelse. Det är emellertid också angeläget att en motsvarande institu -

UbU 1975/76: 30

tion tillskapas för gymnasieskolan. Statsbidrag till reserwikarier där bör utgå enligt samma grunder som till andra tjänster i gymnasieskolan. En reserwikarieinstitution i gymnasieskolan bör till en början bygga på principen att tjänster skall finnas i de stora ämnena, t. ex. svenska, vissa språk, matematik och naturorienterande ämnen. Riksdagen bör med anledning av motionen 1975/76: 323 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:

73. att riksdagen beträffande en reserwikarieinstitution med anledning av motionen 1975/76: 323 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande fortbildningskurs för blivande kvinnliga skolledare av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar ”Utskottet ställer” och slutar ”4 avstyrks” bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås en introduktionskurs om två veckor för bl. a. blivande skolledare av kvinnligt kön. Manliga klasslärare och manliga ämneslärare är inte behöriga att söka till denna kurs. Enligt utskottets uppfattning bör kurser av detta slag på lika villkor stå öppna för både kvinnor och män som har behov av introduktionskurser i frågor som gäller skolledares arbetsuppgifter. Utskottet tillstyrker därför yrkandet 4 i motionen 1975/76: 2235.

dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande lydelse:

76. att riksdagen beträffande fortbildningskurs för blivande kvinnliga skolledare med avslag på propositionen 1975/76: 39 och med bifall till motionen 1975/76: 2235 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande en specialpedagogiskt inriktad fortbildning av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar ”En specialpedagogiskt” och slutar ”yrkandet 19” bort ha följande lydelse:

Det är anmärkningsvärt att den av SIA föreslagna fortbildningen inte nu föreslås komma till stånd. Även om utskottet är medvetet om att fortbildningsinsatser i vad gäller arbetssätt och arbetsformer i skolan kan behövas anser utskottet att fortbildningsinsatserna i första hand skall inriktas på den av SIA föreslagna specialpedagogiska fortbildningen. Riksdagen bör med bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet 19 som sin mening ge denna uppfattning till känna för regeringen.

UbU 1975/76: 30

dels att utskottets hemställan under 79 bort ha följande lydelse:

79. att riksdagen beträffande en specialpedagogiskt inriktad fortbildning med bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande fortbildning för alla lärare av fru Lantz (vpk) som anser dels

att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar ”Eftersom frågor” och slutar ”yrkandet 9” bort ha följande lydelse:

Skolan bör förbättras kontinuerligt. Det behövs därför en långsiktig plan beträffande fortbildningens inriktning och organisatoriska uppläggning. Målet bör vara att alla lärare varje år skall ha möjlighet att genomgå fortbildning. För att inte en fortbildning av här angiven bredd skall få som konsekvens att undervisningen i skolan periodvis ställs in eller bedrivs med täta lärarbyten bör fortbildning komma till stånd under icke terminsbunden tid. Enligt utskottets uppfattning bör fortbildningsfrågan bli föremål för förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Riksdagen bör med bifall till motionen 1975/76: 2226 yrkandet 9 som sin mening ge denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 81 bort ha följande lydelse:

81. att riksdagen beträffande fortbildning för alla lärare med bifall till motionen 1975/76: 2226 yrkandet 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. beträffande undervisningens planering i samråd med eleverna av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar ”Av propositionen” och slutar ”yrkandet 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen som förs fram i motionen 1975/76: 2226 yrkandet 3 och vill samtidigt framhålla betydelsen av elevmedverkan vid undervisningsplaneringen för att åstadkomma det pedagogiskt nödvändiga sambandet mellan elevernas erfarenheter och verklighetsuppfattning å ena sidan och skolverksamheten å den andra. Utskottet vill också understryka vikten av att eleverna får avsevärt större möjligheter att påverka hela sin arbetsmiljö. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet motionen 1975/76: 2226 yrkandet 3.

dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande lydelse:

83. att riksdagen beträffande undervisningens planering i samråd med eleverna med bifall till motionen 1975/76: 2226 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1975/76: 30

21. beträffande utbildningspolitikens målsättningar m.m. av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar ”Med hänvisning” och på s. 62 slutar ”yrkandet 2” bort ha följande lydelse:

Den sociala snedrekryteringen uppstår redan i grundskolan. Orsakerna till detta förhållande är många. Formerna och innehållet i skolans kunskapsutbud har inte förändrats samtidigt med organisatoriska reformer i skolväsendet. Fortfarande speglar undervisningen t. ex. borgerliga värderingar. Fortfarande dominerar också de teoretiska studierna meritmässigt i förhållande till de praktiska färdigheterna. Studier och praktiskt arbete skall samspela i all utbildning. Detta samspel skall göras genomgående i hela utbildningssystemet. Redan på lågstadiet och mellanstadiet måste inslagen av arbetslivsorientering i undervisningen stärkas för att sedan successivt utökas till arbetslivserfarenhet i högstadiets sista årskurs.

För att bryta den könsmässiga snedfördelningen är det väsentligt att eleverna får kunskap om kvinnans ställning i samhället och om kvinnofrågans utveckling. Ett speciellt kvinnoämne i grundskolan och gymnasieskolan torde därvidlag bli nödvändigt. Den aviserade läroplansöversynen bör bl. a. syfta till att dels genomföra s. k. varvad utbildning inom grund- och gymnasieskola, dels ägna könsrollsfrågan uppmärksamhet i enlighet med vad som ovan anförts. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76: 1419 yrkandena 1, 2 och 4, 1975/76: 2152 yrkande 1 i denna del och 1975/76: 2226 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 90, 91, 92 och 93 bort ha följande lydelse:

90. att riksdagen beträffande utbildningspolitikens målsättningar med bifall till motionen 1975/76: 1419 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

91. att riksdagen beträffande åtgärder mot social snedrekrytering till vissa utbildningslinjer med bifall till motionen 1975/76: 1419 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

92. att riksdagen beträffande samspel mellan teoretiska och praktiska kunskaper i all utbildning m. m. med bifall till motionerna 1975/76: 1419 yrkandet 4 och 1975/76: 2226 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

93. att riksdagen beträffande kvinnans ställning och kvinnofrågans utveckling med bifall till motionen 1975/76: 2152 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1975/76: 30

22. beträffande basfärdigheter av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som börjar ”Då det” och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Frågor om basfärdigheter bör få hög prioritet i den kommande läroplansöversynen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1975: 158 yrkandena 1 och 3 samt 1975/76: 2223 yrkandet 6 som sin mening ger denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 94 bort ha följande lydelse:

94. att riksdagen beträffande basfärdigheter med anledning av motionerna 1975: 158 yrkandena 1 och 3 samt 1975/76: 2223 yrkandet 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

23. beträffande treterminssystern med en obligatorisk praktiktermin av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c) och Karlsson i Mariefred (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar ”1 motionen” och slutar ”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:

I motionen 1975/76: 1403 föreslås en obligatorisk praktiktermin i ett tänkt treterminssystem för gymnasieskolan. Motionärernas uppfattning är att denna form av praktik inte i första hand skall syfta till praktik inom det yrkesområde, inom vilket eleven senare skall verka, utan till allmänna kunskaper om och upplevelser av arbetslivet. I direktiven till den kommande utredningen om gymnasieskolan bör enligt utskottet slås fast att utredningen skall pröva om det är möjligt att i ungdomsskolan genomföra ett treterminssystem med en obligatorisk praktiktermin. Riksdagen bör med anledning av motionen 1975/76: 1403 som sin mening ge denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 117 bort ha följande lydelse:

117. att riksdagen beträffande treterminssystem med en obligatorisk praktiktermin med anledning av motionen 1975/76: 1403 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. beträffande statsbidrag till studie- och yrkesorientering vid vissa privatskolor av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), fröken Hörlén (fp), herr Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m) och herr Karlsson i Mariefred (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar ”Utredningen om” och på s. 67 slutar ”vissa privatskolor” bort ha följande lydelse: Enligt

de allmänna intentionerna för studie- och yrkesorienteringens

UbU 1975/76: 30

bedrivande skall varje elev i grundskola och gymnasieskola garanteras studie- och yrkesorientering (syo). För syo-verksamheten utgår till primärkommun och landsting ett statligt bidrag enligt förordningen (1974: 390) om statsbidrag till kostnader för studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola. För skolor som lyder under privatskoleförordningen saknas emellertid bidragsmöjligheter, trots att syo-verksamheten där måste ha samma omfattning som inom det övriga skolväsendet.

Privatskolorna är förhållandevis små. Ingen av skolorna kan heltidsanställa en syo-funktionär enligt normerna för statsbidrag till syoverksamhet vid kommunala skolor. Normerna innebär bl. a. ett grundbelopp för lägst 750 elever. Därför är det nödvändigt att syo-verksamheten vid dessa skolor samordnas med primärkommuns eller landstingskommuns egen syo-verksamhet. Primär- eller landstingskommun, i vilken sådan privatskola är belägen som lyder under privatskolförordningen (1967: 270), bör efter samråd med skolans huvudman få inräkna eleverna i denna privatskola i det underlag som utgör grund för kommunens tilldelning av statsbidrag till syo-verksamhet.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 1454 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om statsbidrag till studie- och yrkesorientering vid vissa privatskolor. Anslaget Bidrag till studie- och yrkesorientering bör med bifall till motionen 1975/76: 1454 yrkandet 2 räknas upp med 180 000 kr. och föras upp på riksstaten med 51 340 000 kr. för nästa budgetår.

dels att utskottets hemställan under 122 och 123 bort ha följande lydelse:

122. att riksdagen beträffande statsbidrag till studie- och yrkesorientering vid vissa privatskolor med bifall till motionen 1975/76: 1454 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

123. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 39 och med bifall till motionen 1975/76: 1454 yrkandet 2 till Bidrag till studie- och yrkesorientering för budgetåret 1976/77 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 51 340 000 kr.,

25. beträffande könsroller av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar ”Med hänvisning” och slutar ”yrkandet 3” bort ha följande lydelse:

Skolan bör ha som målsättning att motverka könsroller och kvinnodiskriminering. Yrkesvägledningen i skolorna har en viktig funktion att fylla när det gäller att förhindra könssegregering i linjeval och på arbetsmarknaden. För att kunna stimulera till en förändring är det vik 7

Riksdagen 1975176.14 sami. Nr 30

UbU 1975/76: 30

tigt att yrkesvägledarna ges fortbildning i dessa frågor. Utskottet föreslår därför att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1975/76: 2152 yrkandet 3.

dels att utskottets hemställan under 126 bort ha följande lydelse:

126. att riksdagen beträffande könsroller med anledning av motionen 1975/76: 2152 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. beträffande slopande av betyg av fru Lantz (vpk):

Betygen tjänar som utslagningsmekanism genom hela skolsystemet. På alla nivåer bidrar betygen till att bevara och förstärka en skola som bygger på individuell konkurrens i stället för på solidaritet, samarbete och kollektivitet. Så länge betygen finns kvar så länge kommer också den sociala snedrekryteringen att kvarstå. Det är naturligt att, i ett skolsystem där skolan vid sidan om sin kunskapsförmedlande roll också skall ha en social funktion, de graderade betygen försvinner för att ge förutsättning för och stimulera till kollektivitet och samarbete mellan eleverna. Med hänsyn till att betygsutredningens arbete ännu pågår är det dock rimligt att avvakta utredningens förslag och även avvakta remissbehandlingen av detta innan ställning tas i riksdagen.

Vpk biträder därför under nuvarande förutsättningar utskottets skrivning i denna fråga.

2. beträffande betyg i yrkesinriktade ämnen av herr Larsson i Staffanstorp (c):

Den erfarenhet som både lärare och elever gjort av ett sammanfattande betyg avseende fackteoretiska delar och arbetstekniska delar i ett yrkesämne är ganska negativ.

De olika anlagen för teoretiska studier och handlagen för praktiska moment kan vara mycket ojämn. Undervisning och betygsättning sker i många fall inte av samma lärare. Systemet fungerar absolut inte tillfredsställande, som det nu tillämpas. Betyg borde därför ges separat för de skilda momenten. Det är min förhoppning att betygsutredningen observerar detta speciella problem.

3. beträffande övergången från förskola till grundskola av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m):

Att organisera skolstarten så att den inträder vid rätt tidpunkt för varje barn är ett mål att sträva mot. Vi har i Sverige dock ännu inte kommit därhän att vi har ett rörligt system för skolstart.

Mot bakgrund härav är det angeläget att man i förskola och grund -

UbU 1975/76: 30

skola finner hjälpmedel som ger föräldrar och skola ökade möjligheter att lära känna barnens allmänna förutsättningar att finna sig till rätta i skolan. Under senare år har därför vissa kommunala styrelser/nämnder ersatt skolmognadsprovet med s. k. strukturerade skolbesök som omfattar ett pedagogiskt program med en inlärningssituation i avsikt att belysa hur barnen klarar av en sådan situation i grupp. Detta är en väg att gå och det finns andra.

Det är väsentligt att skolan arbetar förebyggande. Att barn efter några veckor i grundskolan på grund av misslyckanden måste återgå till förskolan är en situation som förskolan och skolan inte bör försätta sig i. Ett barn skall inte behöva uppleva ett ”nederlag”, därför att någon av principiella skäl inte velat använda de hjälpmedel som står till buds för att få en uppfattning om dess allmänna förutsättningar för skolarbete. Omsorgen om barnet bör gå i första hand. Ökad kunskap om barnen före terminsstarten ökar skolans möjlighet att omgående hjälpa alla barn på bästa sätt och därmed stimulera deras utveckling så mycket som möjligt.

4. beträffande minskning av undervisningstiden på mellanstadiet av fru Lantz (vpk):

Det kan i och för sig vara riktigt att arbetet i den aviserade läroplansöversynen bör bedrivas förutsättningslöst. Samtidigt torde en timtalsminskning på 2—3 veckotimmar per årskurs på mellanstadiet, som föreslås i propositionen, bli nödvändig för att möjliggöra annan verksamhet än undervisning eftersom timplanen i dag inte rymmer den verksamhet som SIA-propositionen föreslår, om man skall ha en samlad skoldag på 6—8 timmar.

Enligt vpk:s mening hade riksdagen redan nu kunnat uttala sig för en generell minskning av timantalet på mellanstadiet i enlighet med vad som anförts i propositionen.

5. beträffande huvudmannaskap för fritidshem av fru Lantz (vpk):

Verksamheten i den kommunala barnomsorgen har en socialt omvårdande inriktning. Det är därför naturligt att det är en barnavårdsnämnd eller social centralnämnd som skall ha ansvaret för fritidshemmen.

6. beträffande s. k. inbyggd utbildning och annan utbildning i arbetslivet av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m) och herr Karlsson i Mariefred

(c):

De direkt yrkesinriktade linjerna inom gymnasieskolan är i princip 2- åriga. Enligt vår uppfattning bör statsmakterna med större generositet än tidigare verka för att vidareutbildningsmöjligheter skapas för de ung -

UbU 1975/76: 30

domar som genomgått den 2-åriga yrkesinriktade utbildningsgången. Färdigutbildningen bör med fördel kunna organiseras i nära samarbete mellan skola och företag i form av inbyggd utbildning. Det skulle betyda att den teoretiska utbildningen skulle ges i skolan och utbildningen i arbetsteknik i företagen.

Utbildning i arbetslivet ger direkt kontakt med den tekniska utvecklingen och framsteg i övrigt i näringslivet och kan därför i många fall vara överlägsen skolmässig utbildning där man inte hinner förnya sig tillräckligt snabbt av kostnads- och andra skäl. Slutligen kan dessa former av utbildning innebära snabbare anställning efter avslutad yrkesutbildning genom den direkta kontakten med arbetsplatserna.

Den värdefulla utbildning som vi här angett kan också komma de unga till del genom praktikarbete av olika slag. Det kan avse kortare perioder för att de utbildningssökande skall få känna på vad olika yrken innebär. Det kan också innebära s. k. praktikår eller s. k. varvad utbildning som möjliggör mer ingående praktisk erfarenhet från det yrkesområde inom vilket utbildningen påbörjats.

Ett praktikår skulle möjliggöra för arbetslös ungdom som inte kommit in på de reguljära utbildningsvägarna att få en meningsfylld och utbildningsstimulerande sysselsättning.

7. beträffande halvklass i teckning av fru Lantz (vpk):

Det framgår av propositionen att det framgent kommer att bli möjligt för kommunerna att inom förstärkningsresursens ram kunna fördela resurserna så att i princip alla ämnen blir delaktiga av en resursförstärkning i form av bl. a. mindre undervisningsgrupper. Det borde sålunda i fortsättningen bli möjligt att även i teckning bedriva undervisning i s. k. halvklass.

Frågan är bara hur olika ämnen prioriteras i förhållande till varandra och hur stora resurser som står till förfogande. Det är med andra ord ingen som helst garanti för att vare sig det ena eller det andra ämnet får den förstärkning som behövs. Enligt vpk:s mening bör målet vara att skolarbetet organiseras så att undervisningsgrupperna normalt inte överstiger 16 elever per lärare i något ämne.

8. beträffande skolans inre arbete av herr Johansson i Skärstad (c):

Barnet föds med för individen unika arvsanlag. Hur dessa skall utvecklas bestäms delvis av barnets miljö. Denna kan aldrig vara neutral, den påverkar alltid i någon riktning. Så länge vi uppfattar utveckling i en riktning som mer önskvärd än i en annan, är det otänkbart att inte medvetet sträva efter det önskvärda. Vi måste således utgå från att hemmen och skolan önskar påverka barnens utveckling i bestämda riktningar. Det är också detta som ligger i begreppen uppfostran och undervisning.

UbU 1975/76: 30

93 Vad som är önskvärda utvecklingsriktningar måste bestämmas fastän detta alltid innebär ett subjektivt val. Eljest kommer elevernas utveckling oundvikligt att följa riktningar som vi prioriterar lägre.

Begreppet demokrati, som används i så många skolsammanhang, behöver preciseras och konkretiseras, och man bör också precisera vad demokrati inte är. Om man på skolans område inte ger ett entydigt besked i normfrågor på de punkter där det är möjligt att ge besked, finns risk för att den s. k. demokratiska skolan kommer att utmärkas av kaos och villrådighet. Det måste slås fast som ett axiom, att demokrati inte bara betyder rättigheter utan även skyldigheter. Demokrati betyder inte heller att man suddar ut gränserna mellan rätt och orätt bara för att man vill vara förstående.

Man behöver inte personligen vara kristet engagerad för att vid en genomläsning av läroplan för grundskolan förstå att skolans ”övergripande mål” i mycket handlar om ett kristet livsmönster, beteendet mot nästan.

Det finns ingen motsättning mellan kunskapsmeddelande och social fostran. Ökas skolans sociala fostran så ökas skolans möjligheter att meddela kunskaper. Omvänt kommer skolans sociala fostran att öka, om skolans kunskapsförmedlande roll stryks under. Arbetet i skolan måste läggas upp så att de många, som i dag inte upplever några motiv för att skaffa sig kunskaper, upptäcker glädjen att studera. Det s. k. klassamhället kan, som någon har sagt, inte besegras på annat sätt än genom att faktiska kunskaper ges i samma mått — även om det sker på olika sätt — till alla barn.

UbU 1975/76: 30

Bilaga 1

Översikt över motionernas behandling

94 Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr

utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. mom. nr

1975 158: 1

42, 65

49, 109

1975/76 272

63, 65

100, 110

63-64

597: 2

lil

890: 1

42, 65

51,116

1419:1

1420:1

63, 65

105, 113

1454:1

1488:1

1490:2

1492:4

67-68

124 UbU 1975/76: 30

Bilaga 1

K

95 Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr

y utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. mom. nr

1510:1 48 61 13

2 27 11

3 28 14

4 32 25

1511 63 106

1512 63-64 107

1513 65 113

2018:2 47-48 60

3 61 89

4 65 108

7 20 2

2019 42, 65 51,116

2138 66 120

2152:1 62,65 93,115 21

3 68 126 25

4 66 121

2212 65 118

2213 31 21

2215:1 35 30

2 50 67

3 31 22 4

4 30 18

5 26-27 10

6 40 44

7 40-41 45

8 40 41

9 47-48 60

10 50 65

11 52 72 15

12 54 75

2116:1 50 65

2 47-48 60

3 51 68

4 52 72 15

2217 49 63

2219 50 66

2220 50 64 7

2221 55 77

2222:1 a 31 22 4

1 b 62 95

1 c 62 96

1 d 61 89

1 e 61 89

1 f 47-48 60

1 g 20 1

1 h 50 65

1 i 56 80

1 j 37 36

2 a 54 75

2 b 30 18

2 c 29 16

2 d 30 19

3 52 72 15

4 29 - 30 17

5 61 89

UbU 1975/76: 30

Bilaga 1

96 Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr

utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. mom. nr

2223: 1

27-28

47-48

61-62

89, 94

34-35

28, 29

31,46

40-41

2226: 1

24-25

2227: 1

62-63

40, 58

43, 84

2233: 1

2235: 1

67-68

124, 125

23-24

—

—

UbU 1975/76: 30

Bilaga 2

97 Kulturutskottets yttrande 1975/76: 4 y

över vissa delar av propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. samt de med anledning av denna proposition väckta motionerna

Till utbildningsutskottet

Enligt utdrag av protokoll den 18 mars 1976, § 23: 7, har utbildningsutskottet beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. jämte med anledning av propositionen väckta motioner i de delar propositionen och/eller motionerna berör kulturutskottets ämnesområde. Kulturutskottet får med anledning härav anföra följande.

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna vissa angivna riktlinjer för bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Vid bifall härtill kommer statligt bidrag från och med budgetåret 1977/78 att utgå till ungdomsorganisationerna för fritidsverksamhet bland barn i åldrama 7—11 år efter samma principer som nuvarande bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Utskottet tillstyrker denna ändring i gällande bidragsregler.

Med anledning av motionerna 1975/76: 2215, yrkande 6, och 1975/ 76: 2228 vill utskottet betona att de viktiga uppgifter som ungdomsorganisationerna avses få, då de planerade reformerna i fråga om skolans inre arbete skall förverkligas, motiverar kommande överväganden om omfattningen av bidragen till dessa organisationer. Utskottet anknyter här till vad utbildningsutskottet i sitt betänkande 1975/76: 21 anfört om bidrag till elevorganisationerna.

Enligt gällande förordning (SFS 1975:466) om statsbidrag till ungdomsorganisationer utgår statsbidrag för lokal verksamhet för redovisningsåret 1975/76 med samma belopp för varje bidragsberättigande sammankomst som för redovisningsåret 1974/75. Denna bestämmelse har samband med kulturutskottets behandling av anslagsfrågan för budgetåret 1975/76. Utskottet uttalade då i sitt betänkande 1975: 9 (s. 9) att organisationerna för 1975/76 borde erhålla ett minst lika stort bidrag per sammankomst som för 1974/75. Vid den tidpunkt då utskottet gjorde detta uttalande var slutrapporteringen av organisationernas verksamhet under 1974/75 ännu inte verkställd, och utskottet hade därför inte underlag för någon precisering i siffror av det lägsta belopp som utskottet ansåg böra utgå för 1975/76. Utskottet uttalade därför att regeringen borde få fastställa bidragsbeloppet med beaktande av

UbU 1975/76: 30

Bilaga 2

utskottets uttalande i frågan. Utskottet vill framhålla att utskottet inte därmed avsåg att riksdagen för framtiden skulle överlämna till regeringen att besluta i fråga om storleken av bidraget per sammankomst. Något förslag om ett överförande av beslutanderätten i denna fråga till regeringen har inte heller lagts fram i propositionen, men för att undvika en oklarhet, vartill en formulering i propositionen möjligen kan ge anledning, föreslår kulturutskottet att utbildningsutskottet med anledning av motionen 1975/76: 2215, yrkande 8, uttalar att det skall vara riksdagen som beslutar om storleken av det bidrag per sammankomst som skall utgå till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.

I motionen 1975/76: 2233, yrkande 1, har hemställts att riksdagen uttalar att det lokala aktivitetsstödet bör uppgå till tio kronor per sammankomst budgetåret 1977/78. Med anledning av detta yrkande får utskottet erinra om att föredragande statsrådet i propositionen förklarat sig räkna med en viss ökning av stödet per sammankomst. Utskottet anser att detta är en värdefull markering. Den slutliga prövningen av storleken av bidraget per sammankomst under budgetåret 1977/78 bör emellertid, som förutsatts i propositionen, ske först i samband med budgetarbetet inför nämnda år. Kulturutskottet anser därför att utbildningsutskottet bör avstyrka motionen 1975/76: 2233.

Stockholm den 30 mars 1976

På kulturutskottets vägnar LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c), Andersson i Lycksele (s), Nilsson i Agnäs (m), Sundman (c), Green (s), fru Fraenkel (fp), fru Johansson i Uddevalla (s), herrar Sörenson (s), Alsén (s), Norrby (c), fröken Eliasson (c), fru Göthberg (c), fru Diesen (m), fru Rönnung (s) och fru Nordlander (vpk).

Avvikande meningar

beträffande bidragsbeloppet per sammankomst inom ungdomsorganisationernas lokala verksamhet

1. av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c), Sundman (c), fru Fraenkel (fp), herr Norrby (c) fröken Eliasson (c) och fru Göthberg (c) som anser att de två sista styckena i utskottets yttrande bort ha följande lydelse: Motionerna

1975/76: 2215, yrkande 8, och 1975/76: 2233, yrkande 1, ger utskottet anledning erinra om att en minoritet inom utskottet i en

UbU 1975/76: 30

Bilaga 2

reservation till betänkandet KrU 1975: 9 uttalade att den av utskottet förordade övergången från reservationsanslag till förslagsanslag budgetåret 1975/76 borde föranleda att man upphävde den då gällande föreskriften att bidragsbeloppet tio kr. per sammankomst skulle sättas ner om anslagsmedlen visade sig otillräckliga. Nämnda minoritet inom utskottet ansåg alltså att bidraget redan budgetåret 1975/76 skulle utgå med tio kr. per sammankomst. Utskottet, som i ett kommande betänkande med anledning av budgetpropositionens förslag om anslag till ungdomsorganisationerna m. m. för budgetåret 1976/77 jämte därtill hörande motioner, bl. a. 1975/76: 1349 och 1975/76: 1365, kommer att uttala sig om storleken av bidraget per sammankomst under detta år, anser att tio kr. per sammankomst är det lägsta belopp som bör komma i fråga budgetåret 1977/78. Utskottet vill också uttala att det självklart bör vara riksdagen som beslutar om storleken av ifrågavarande bidragsbelopp.

2. av fru Nordlander (vpk) som anser att sista stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

I motionen 1975/76: 2233, yrkande 1, hemställs att riksdagen uttalar att det lokala aktivitetsstödet bör uppgå till tio kr. per sammankomst budgetåret 1977/78. Motionärerna siktar därmed till en bidragsnivå som, om man bortser från förändringen i penningvärdet, är densamma som den man ansåg önskvärd redan då nuvarande bidragssystem konstruerades för flera år sedan men ännu inte uppnått. Utskottet, som i annat sammanhang kommer att behandla i motionerna 1975/76: 1349 och 1975/76: 1365 framförda yrkanden om att bidraget redan för budgetåret 1976/77 skall utgå med tio kr., anser att detta är det lägsta bidragsbelopp per sammankomst som bör komma i fråga budgetåret 1977/78 och föreslår att utbildningsutskottet med anledning av motionen 1975/76: 2233, yrkande 1, gör ett uttalande av denna innebörd.

UbU 1975/76: 30

100 Innehållsförteckning

S.

Propositionen 1

Motionerna 4

Yttrande av kulturutskottet 17

Utskottet 18

1. Inledning 18

2. Arbetssätt och arbetsformer i grundskolan m. m 20

3. Skoldagen 33

4. Den allmänna fritidsverksamheten 37

5. Kontakten mellan skola och arbetsliv m. m 41

6. Grundskolans statsbidragssystem m. m 44

7. Personalfrågor m. m 52

8. Ledning och samverkan i skolan 56

9. Utvärdering av skolans verksamhet 58

10. Genomförande 59

11. Översyn av grundskolans läroplan 60

12. Översyn av gymnasieskolans läroplan 64

13. Vissa anslagsberäkningar för budgetåret 1976/77 66

14. Hemställan 68

Reservationer

1. Obligatorisk arbetslagsprincip (vpk) 77

2. Uttalande om individualiserad undervisning m. m. (m) 77

3. Utvärdering av nivågrupperingens förenlighet med skolans sociala mål (m) 77

4. Registrering av frånvaro m. m. (m) 78

5. Klassföreståndares hembesök m. m. (vpk) 79

6. Översyn av läromedlens karaktär (vpk) 79

7. Skoldagens längd i årskurserna tre t. o. m. nio (m) 80

8. Uttalande om befrielse under begränsad tid från viss skoldagsverksamhet (m) 80

9. Uttalande om lika villkor för alla föreningar att medverka i skolarbetet (m) 80

10. Formerna för fritidshemsutbyggnaden (vpk) 81

11. Uttalande om storleken av bidragsbeloppet till det lokala aktivitetsstödet (c, fp, vpk) 81

12. Företagsskola (vpk) 82

13. Grundskolans resurser för undervisningsändamål (m) .... 82

14. Statsfinansiering av all skolverksamhet (vpk) 83

15. Den nuvarande organisationen med arvodestjänster för personal som fullgör arbetslednings- och planeringsuppgifter (m,

fp, vpk) 84

16. En reserwikarieinstitution i gymnasieskolan (vpk) 84

17. Fortbildningskurs för blivande kvinnliga skolledare (m) 85

18. Specialpedagogiskt inriktad fortbildning (m) 85

19. Fortbildning för alla lärare (vpk) 86

20. Undervisningens planering i samråd med eleverna (vpk) .. 86

21. Utbildningspolitikens målsättningar m. m. (vpk) 87

22. Basfärdigheter (m) 88

UbU 1975/76: 30

23. Treterminssystem med en obligatorisk praktiktermin (c) .. 88

24. Statsbidrag till studie- och yrkesorientering vid vissa privatskolor (c, m, fp) 88

25. Könsroller (vpk) 89

Särskilda yttranden

1. Slopande av betyg (vpk) 90

2. Betyg i yrkesinriktade ämnen (c) 90

3. Övergången från förskola till grundskola (m) 90

4. Minskning av undervisningstiden på mellanstadiet (vpk) 91

5. Huvudmannaskap för fritidshem (vpk) 91

6. S. k. inbyggd utbildning och annan utbildning i arbetslivet

(c, m) 91

7. Halvklass i teckning (vpk) 92

8. Skolans inre arbete (c) 92

Bilagor

1. Översikt över motionernas behandling 94

2. Kulturutskottets yttrande 1975/76: 4 y 97

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 7600S4

'

OC1

... ... ’ V . •

f

. -■■/: • ...... . "

. i

•

. V -

. .

{

’V-4o

.

• . ■ *n;;! ; •' .... ' i !

r. i, t -

[i

' ■ -

. T

lic.**»

i ;■ f! ■ • .. 'i

L

i • '* ,t

: °

• ■ Cj .

‘ • ? • i.

> .

. : . ; . ;

1 T"’

■ c"; . jIj.