Civilutskottets betänkande med anledning av motioner i hyresfrågor m. m.

Civilutskottets betänkande nr 8

CU 1975:8

Nr 8

Civilutskottets betänkande med anledning av motioner i hyresfrågor m. m.

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1975:

968 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen uttalar sig för ett omedelbart införande av hyresstopp och hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag om utvidgning av prisregleringslagen till att omfatta även hyresområdet, varvid hyresstoppet skall baseras på de den 1 januari 1975 gällande hyrorna,

1753 av herr Danell (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om konsekvenserna av i hyreslagstiftningen infört så kallat förhandlingsmonopol,

1762 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen beslutar anta följande ändring i jordabalken (allmänna hyreslagen):

Motionärernas förslag 48 §

Nuvarande lydelse

Vid förlängning av hyresavtal utgår hyran med skäligt belopp. Den hyra som hyresvärden fordrar skall godtagas, om den ej är oskälig. Fordrad hyra är att anse som oskälig, om den är påtagligt högre än hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Härvid skall bortses från lägenhet vars hyra icke är rimlig med hänsyn till det allmänna hyresläget i orten för närmast jämförliga lägenheter i nybyggda bostadshus.

Vid prövning denna balk.

Vid förlängning av hyresavtal utgår hyran med skäligt belopp. Den hyra som hyresvärden fordrar skall godtagas, om den ej är oskälig. Fordrad hyra är att anse som oskälig, om den är högre än hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Härvid skall bortses från lägenhet vars hyra icke är rimlig med hänsyn till det allmänna hyresläget i orten för närmast jämförliga lägenheter i nybyggda bostadshus.

1781 av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m) vari - såvitt nu är i fråga - hemställs att riksdagen beslutar 4. att i 48 § jordabalken klart uttrycks att en genom kommunala subventioner åstadkommen hyresnivå icke skall bedömas såsom utgörande något riktmärke vid bruksvärdesprövningen vid fordrad hyra.

1 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 8

CU 1975:8

2 Utskottet

Förslaget - nu framfört i motionen 968 (vpk) - om ett hyresslopp, anknutet till prisregleringslagen, har tidigare prövats av riksdagen (senast CU 1973:19, s. 30). Vid 1974 års riksdag (CU 1974:36, s. 56) behandlades ett motionsyrkande vari allmänt krävdes sådan lagstiftning att ytterligare hyreshöjningar inte medges.

Utskottet har inte heller nu funnit sig kunna tillstyrka motionsförslaget. En ogynnsam utveckling av kostnaderna i boendet motverkas genom andra typer av regler.

I motionen 1762 (vpk) upprepas ett av utskottet tidigare (CU 1974:36, s. 56) behandlat förslag om höjningsmarginalerna i jämförelseprövningen vid bruksvärderingen. Förslaget innebär ändring i 12 kap. 48 § jordabalken så att fordrad hyra skall anses oskälig om den är ”högre än” jämförelselägenheternas. Enligt nu gällande regler anges motsvarande relation med uttrycket ”påtagligt högre än”.

Utskottet fann vid 1974 års riksdag att motionärernas grundläggande syfte i rimlig omfattning tillgodoses genom nu gällande lydelse av lagrummet och att en helt stel hyresbildning inte kan anses tjäna de bostadspolitiska syftena som de godtagits i hyreslagens principer. Skäl som kan föranleda en ändring i detta ställningstagande har inte anförts.

Även i motionen 1781 (m), yrkandet 4, upprepas ett av 1974 års höstriksdag (CU 1974:36, s. 55-56) behandlat förslag av innebörd att en genom kommunala subventioner uppkommen hyresnivå inte skall beaktas vid jämförelseprövning av hyror.

Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till tidigare ställningstaganden.

En utredning om konsekvenserna av i hyreslagstiftningen infört s. k. förhandlingsmonopol föreslås i motionen 1753 (m) om kollektivanslutning till hyresgästorganisation.

I motionens motiv hänvisas till saneringslagen, till uppgifter om vissa överväganden vad beträffar uppbörd av avgifter till hyresgästförening och till att HSB:s stadgar kräver medlemskap i hyresgästförening som är ansluten till Hyresgästernas riksförbund. Någon hänvisning till förhållanden inom hyreslagstiftningen som skulle kunna motivera en föreslagen utredning har inte gjorts. Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975:968,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:1762,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1781, yrkandet 4,

4. att riksdagen avslår motionen 1975:1753.

Stockholm den 18 mars 1975

På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON

CU 1975:8

3 Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Petersson i Nybro (s), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Adolfsson (m). Häll (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg (s) och herr Danell (m).

Reservationer

1. beträffande hyresstopp av herr Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”av regler” bort ha följande lydelse:

En socialt inriktad bostadspolitik måste grundas på kravet att bra bostäder är en social rättighet som skall erbjudas alla medborgare till rimligt pris. För att tillgodose detta krav och kraven om en ny social bostadspolitik som skall ge billigare, bättre, tryggare och rättvisare boende måste helt andra och mera långtgående åtgärder genomföras än vad som nu föreslås.

De stigande hyrorna har sedan länge utgjort ett hot mot hyresgästernas standard, och gränsen för hyresbetalningsförmågan har överskridits för många. Förväntningarna på en ny bostadspolitik innebärande hyresstopp och hyressänkningar har varit stora, och besvikelsen över regeringens förslag och riksdagens beslut år 1974 är därför också fortfarande mycket stor.

Varje hyreshöjning för hyresbetalarna är i praktiken en löneminskning och innebär en standardsänkning. Vänsterpartiet kommunisterna anser det nödvändigt att angripa orsakerna till situationen på bostadsmarknaden på ett helt annat sätt än vad övriga partier vill göra och inte bara göra vissa ingrepp mot verkningarna av den spekulation som pågår.

Kampen mot de höga hyrorna måste föras mot storbanker och storbyggmästare, markspekulanter och byggämnesmonopol. Hyrorna måste sänkas på profitens bekostnad - genom samhällsingripanden då det gäller kapital, mark, byggmaterial, det privata byggandet och de privata flerfamiljshusen.

I avvaktan på en bättre hyreslagstiftning, på mera effektiva åtgärder beträffande finansieringsvillkoren och för att göra slut på profitintressena och spekulationer i människornas bostadsbehov måste - som anförs i motionen 968 (vpk) - ett hyresstopp nu införas omfattande alla hyresbostäder. Hyresstoppet bör baseras på de den 1 januari 1975 gällande hyrorna och knytas till prisregleringslagen.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975:968 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande höjningsmarginalerna vid jämförelseprövning av hyror av herr Claeson (vpk) sorn anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet fann” och slutar med "inte anförts” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen snarast förkasta de gällande hy -

CU 1975:8

ressättningsprinciperna som redan genom sin konstruktion - även efter 1974 års riksdagsbeslut - kan medföra ständiga hyreshöjningar. Ett första steg på vägen mot en sådan radikalt förändrad hyreslagstiftning som främjar sänkta hyror är att de s. k. höjningsmarginalerna i 48 § första stycket hyreslagen avskaffas i enlighet med förslaget i motionen 1762 (vpk).

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1762 antar följande lagförslag:

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom förordnas i fråga om jordabalken att 12 kap. 48 § skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

48 §

Vid förlängning av hyresavtal ut- Vid förlängning av hyresavtal utgår hyran med skäligt belopp. Den går hyran med skäligt belopp. Den

hyra som hyresvärden fordrar skall hyra som hyresvärden fordrar skall

godtagas, om den ej är oskälig. Ford- godtagas, om den ej är oskälig. Fordrad hyra är att anse som oskälig, om rad hyra är att anse som oskälig, om

den är påtagligt högre än hyran för lä- den är högre än hyran för lägenheter

genheter som med hänsyn till bruks- som med hänsyn till bruksvärdet är

värdet är likvärdiga. Härvid skall likvärdiga. Härvid skall bortses från

bortses från lägenhet vars hyra icke lägenhet vars hyra icke är rimlig med

är rimlig med hänsyn till det allmän- hänsyn till det allmänna hyresläget

na hyresläget i orten för närmast i orten för närmast jämförliga lägen jämförliga

lägenheter i nybyggda bo- heter i nybyggda bostadshus,

stadshus.

Vid prövning enligt första stycket skall främst beaktas hyran för lägenheter i hus som äges och förvaltas av allmännyttigt bostadsföretag. Har ombyggnads-, ändrings- eller underhållsarbete eller åtgärd av därmed jämförlig betydelse bekostats av hyresgäst, får vid bestämmande av hyra enligt första stycket hänsyn tagas till åtgärden endast om särskilda skäl föreligger.

Annat av hyresvärden uppställt villkor skall gälla, om det ej strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest är obilligt. Hyrestiden skall dock utgöra ett år med tre månaders uppsägningstid, om ej annan hyres- eller uppsägningstid av särskild anledning är lämpligare.

I den mån ändring i hyresvillkoren ej påkallas, skall samma villkor som förut gälla.

Träffas vid förlängning av hyresavtal överenskommelse om villkoren för det fortsatta hyresförhållandet, skall överenskommelsen, oavsett bestäm -

CU 1975:8

melserna i forsta och tredje styckena, lända till efterrättelse i den mån ej annat följer av bestämmelserna i övrigt i denna balk.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

De nya bestämmelserna gäller även i fråga om hyresavtal som slutits före utgången av juni 1975. Har avtalet uppsagts eller har i fall som avses i 12 kap. 4 § första stycket hyrestiden löpt ut dessförinnan, äger dock 12 kap. 48 § i dess äldre lydelse fortfarande tillämpning. Vad som sagts om verkan av att avtalet uppsagts före den tidpunkt då de nya bestämmelserna träder i kraft gäller icke om avtalet på grund av lag har förlängts efter uppsägningen för tid efter ikraftträdandet.

3. beträffande inverkan av kommunala subventioner på hyresnivån av herrar Adolfsson (m) och Danell (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet avstyrker” och slutar med ”tidigare ställningstaganden” bort ha följande lydelse:

I motionen påtalas att nu gällande lydelse av 12 kap. 48 § jordabalken svårligen låter sig förenas med de grundregler för bruksvärdesprövningen som avsetts gälla. Uppenbar risk finns för att en genom kommunala subventioner åstadkommen hyresnivå kan komma att förrycka prisbildningen. Riksdagen bör därför i enlighet med förslaget i motionen 1781 (m), yrkandet

4, begära förslag till ändrad lydelse av nämnda lagrum så att motionärernas syfte tillgodoses.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1781, yrkandet 4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande kollektivanslutning till hyresgästorganisation av herrar Adolfsson (m) och Danell (m) som anser att

dets det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”1 motionens” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

1 motionens motiv berörs de problem som i viss utsträckning belystes redan under behandlingen av propositionen 1974:150 och som avsåg förändringar i hyreslagstiftningen. I och med att endast hyresgäströrelsen givits möjligheten att med hjälp av ett förhandlingsmonopol företräda hyresgästernas intressen gentemot fastighetsägare har också vissa följdverkningar inträffat. Således har förhandlingar inletts om kollektivanslutning av hyresgäster till hyresgästförening. Vidare övervägs att avgift till hyresgästförening skall tas ut i samband med hyresinbetalningen och drabba även hyresgäster som inte är medlemmar i hyresgästförening. För att komma

CU 1975:8

till rätta med dessa problem är det av stor vikt att regeringen utreder konsekvenserna av det i hyreslagstiftningen införda förhandlingsmonopolet.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1753 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

I

I

I

GÖTAB 9131 S Slockholm 1975