Inrikesutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller Regional utveckling jämte motioner

Inrikesutskottets betänkande nr 7

InU 1975:7

Nr 7

Inrikesutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller Regional utveckling jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975:1 bilaga 13 (arbetsmarknadsdepartementet) har regeringen - efter föredragning av statsrådet Bengtsson - under avsnitten Regional utveckling, punkterna E 1-E 2 (s. 143-149), och Fonden för låneunderstöd, punkten V:9 (s. 159-160), föreslagit riksdagen att

1. till Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 189 386 000 kr.,

2. till Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

3. medge att statsgaranti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital beviljas intill ett belopp av 25 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

4. till Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån förbudgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 000 kr.

Punkterna E3-E4 har remitterats till näringsutskottet och behandlas i betänkandet NU 1975:12.

I anslutning till propositionen behandlar utskottet nedanstående 52 motioner. En av dem är den till trafikutskottet remitterade 1975:560, som överlämnats till inrikesutskottet i vad gäller yrkandet 1.

Motionerna

1975:65 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att Gästrikland inordnas i det allmänna stödområdet eller att som alternativ åtminstone Ockelbo och Hofors kommuner får ingå i stödområdet,

2. att riksdagen anhåller hos regeringen om försök med industricentrum i Ljusdal,

3. att riksdagen hos regeringen begär att Gävleborgs län i fråga om statlig upphandling jämställs med övriga Norrlandslän.

1975:66 av herr Ångström (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att ortsklassificeringen för Stomman ändras så att Stomman klassas som regionalt centrum.

1975:180 av herr Björk i Gävle m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att Gästrikland förs till det allmänna stödområdet,

2. att om riksdagen inte bifaller hemställan vid 1 riksdagen hos regeringen hemställer att Ockelbo och Hofors kommuner förs till det allmänna stödområdet.

1 Riksdagen 1975. 18 sami. Nr 7

Behandlas i

utsk. yttr. s.

utsk.

hemst.

24 InU 1975:7

2 Behandlas

utsk.

yttr. s.

1975:186 av herrar Lindahl i Hamburgsund (fp) och Åberg (fp) vari hem- 14

ställs att riksdagen anhåller hos regeringen

1. att Tanums och Strömstads kommuner hänförs till det inre stödområdet,

2. att Sotenäs kommun hänförs till det allmänna stödområdet.

1975:187 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om

1. att arbetsmarknadsstyrelsen lämnas i uppdrag att vidtaga extra loka- 17 liseringsinsatser i kommunerna Nordanstig, Ljusdal, Ovanåker, Ockelbo och Hofors,

2. att ett industricentrum snarast inrättas i Ljusdal, 22

3. att försök med viss decentraliserad näringslivsutvecklande och sys- 11 selsättningsskapande verksamhet påbörjas i Gävleborgs län enligt vad som

i motionen angivits.

1975:222 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen begära att en parlamentarisk utredning tillsätts med 10 uppgift att utvärdera den nuvarande regionalpolitiken och lämna förslag

till en ny regionalpolitik inriktad på ett decentraliserat samhälle med länsdemokratisk beslutsordning och baserad på regionalpolitiska kriterier i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att hos regeringen begära att förslag skyndsamt föreläggs riksdagen 11 innebärande att planeringsorganet i länen förfogar över en ekonomisk ram

för planernas' verkställande.

1975:224 av herr Rämgård m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar 22

att statsbidrag skall utgå med 50 % till kommuner i det inre stödområdet, som inom sig enbart har kommuncentra eller serviceort, för uppförande av industrifastighet.

1975:296 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen 12

hos regeringen begära» frågan om lämplig myndighet för lokaliseringsstödet blir föremål för fortsatt utredning samt att förslag med anledning härav föreläggs riksdagen.

1975:297 av herr Håkansson i Trelleborg (s) vari hemställs att riksdagen 17

1. uttalar att Trelleborg utgör sådant område med ensidigt näringsliv som uppfyller de allmänna förutsättningarna enligt 6 $ SFS 1973:552 för regionalpolitisk stöd,

2. uppdrager åt regeringen att vidtaga sådana åtgärder som i motionen förordats beträffande lokalisering och utbyggnad av samhällets olika servicefunktioner i Trelleborgsregionen.

i

utsk. hemst. p.

27 2

15 InU 1975:7

1975:298 av herr Nygren m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om en skyndsam utvärdering av försöksverksamheten med intensifierad kommunal sysselsättningsplanering,

2. att en långsiktig plan - i första hand för en tid av fem år - för verksamheten presenteras riksdagen under år 1976,

3. att bidragsbeloppet därvid justeras i enlighet med glesbygdsutredningens ursprungliga förslag.

1975:401 av herr Mossberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om utredning beträffande beslutanderättens fördelning mellan central och regional nivå i lokaliseringsstödsärenden.

1975:560 av herr Boström m. fl. (s) vari i yrkandet 1 hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av formerna för de regionalpolitiska stödåtgärderna i syfte att vidga dessa till att omfatta även transportmedlen i samband med industrilokaliseringar.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 2 av trafikutskottet.

1975:633 av herr Andersson i Lycksele m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att Stomman skall klassificeras som regionalt centrum.

1975:636 av herr Haglund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen i första hand beslutar att hela Gävleborgs län skall ingå i det allmänna stödområdet och om detta inte visar sig vara möjligti andra hand att Hofors och Ockelbo kommuner skall ingå i det allmänna stödområdet.

1975:639 av fru Marklund (vpk) och herr Lövenborg (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen som en regionalpolitisk minimimålsättning för Tornedalsområdet fastställer att nu rådande befolknings- och sysselsättningsbas bibehålls,

2. att riksdagen uppdrar åt regeringen att på basis av föreliggande utredningsunderlag utarbeta ett långsiktigt utvecklingsprogram för Tornedalen.

1975:641 av herr Nygren m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att Vilhelmina särskilt beaktas som lokaliseringsort vid en fortsatt etablering av industricentra inom stödområdet.

1975:642 av herr Nordin (c) vari hemställs att riksdagen beslutar ändra ortsklassificeringen av Örnsköldsvik så att Örnsköldsvik klassas som primärt centrum.

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

27 36

11 2

20 26

16 8

14 6

20 25

22 27

17 9

1975:645 av herr Rämgård m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att Rättviks kommun införlivas i det inre stödområdet.

6 InU 1975:7

1975:646 av herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att intensifierad kommunal sysselsättningsplanering även anordnas i Karesuando församling i Kiruna kommun.

1975:647 av herr Stridsman m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att ge regeringen i uppdrag att göra en utvärdering av offertsystemets tillämpning utifrån lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiska synpunkter,

2. att hos regeringen begära förslag som innebär att offertsystemet utvecklas till ett verksamt lokaliseringspolitiskt stimulansmedel, även omfattande privata och kooperativa företag, för att påverka industrietableringar till områden där de nuvarande lokaliseringspolitiska stödformerna inte räckér till.

1975:930 av herr Andersson i Lycksele m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts beträffande regionalpolitiska åtgärder inom stödområdet.

1975:931 av herr Blomkvist m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att behovet att tillföra Grästorps kommun nya arbetstillfällen inom industri- och servicesektorn för att åstadkomma en tillfredsställande sysselsättning måtte beaktas i den allmänna regionalpolitikens strävan att skapa jämvikt i alla delar av landet.

1975:933 av herr Boo m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att Ludvika och Smedjebackens kommuner skall ingå i det allmänna stödområdet.

1975:934 av herr Dahlberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag som syftar till att jämställa kommunägda företag med övriga när det gäller lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag.

1975:936 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag angående utveckling och förbättring av lokalbeståndet för hantverks-, industri- och serviceföretag i syfte att öka sysselsättningen och att skapa bättre arbetsmiljöer i näringslivet

i enlighet med vad i motionen angivits.

1975:937 av herr Arne Geijer i Stockholm m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen uppdrar åt regeringen att upprätta ett åtgärdsprogram för att främja en utveckling mot ett allsidigt befolkningsunderlag, en allsidig arbetsmarknad och en allsidig näringsstruktur i Stockholms län.

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst.

27 35

1975:938 av herr Granstedt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att i skrivelse till regeringen som sin mening tillkännage att den framtida

18 20

InU 1975:7

lokaliseringen av statliga arbetsplatser inom Stockholmsregionen bör planeras i samråd med Stockholms läns landsting i syfte att bidra till en bättre balans av sysselsättningen inom regionen.

1975:939 av herr Granstedt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen hemställa om tillsättandet av en parlamentarisk kommitté med uppgift att föreslå snabba åtgärder för att lösa skärgårdarnas sysselsättnings- och serviceproblem,

2. att glesbygdsstöd skall kunna utgå i skärgårdsområdena.

1975:941 av herr Hjorth m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn av och förslag till ändrade bestämmelser beträffande uppförande som kommunalt beredskapsarbete av lokaler för småindustri och hantverk i enlighet med motionens syfte.

1975:945 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen begära att förslag föreläggs riksdagen innebärande att stödområdesprincipen som grund för regionalpolitiska insatser ersätts med regionalpolitiska målsättningsprinciper,

2. att hos regeringen begära att förslag snarast föreläggs riksdagen om decentraliserat beslutsfattande beträffande regionalpolitiska stödåtgärder och ekonomiskt underlag för dessa beslut.

1975:947 av herr Nilsson i Agnäs m. 11. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att klassificera Storumans kommun i Västerbottens län som regionalt centrum.

1975:950 av herrar Nilsson i Visby (s) och Gustafsson i Stenkyrka (c) vari hemställs att riksdagen uttalar att Gotland då det gäller regionalpolitiska åtgärder tillförs inre stödområdet.

1975:954 av herr Olsson i Sundsvall (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag angående etablering av industricentrum i Ånge kommun.

1975:955 av herr Oskarson (m) vari hemställs att riksdagen begär att regeringen i enlighet med denna motion tillsätter en parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift att lägga fram förslag om de framtida regionalpolitiska medlen.

1975:957 av herr Rämgård m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att anslaget till intensifierad kommunal sysselsättningsplanering höjs från 9 milj. kr. till 11 milj. kr.,

2. att maximibidraget för ett objekt höjs från 15 000 kr. till 25 000 kr.

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

27 39

27 38

23 28

14 6

11 2

17 8

14 6

22 27

11 2

27 40

27 37

1* Riksdagen 1975. 18 sami. Nr 7

InU 1975:7

6 Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

1975:960 av herr Stadling m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos re- 22 27

geringen anhåller om att Ånge fastställs som lokaliseringsort för ett industricentrum.

1975:963 av herr Winberg m. fl. (m) vari - med hänvisning till moti- 11 2

veringen i motionen 1975:714 - hemställs att riksdagen ger regeringen till känna att en försöksverksamhet bör startas som ger länsstyrelserna rätt att fatta beslut om beviljande av lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag.

1975:1689 av herr Blomkvist m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar 13 5

ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av information

1 anslutning till länsplaneringen.

1975:1691 av herr Carlström (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar 17 11

att Sölvesborg och Olofström skall klassificeras som regionala centra.

1975:1695 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp) vari i yrkandena 1 och

2 hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att förslag om decentralisering av 11 2

viss beslutanderätt i lokaliseringsärenden till länsstyrelserna föreläggs riksdagen under 1975,

2. att riksdagen hos regeringen begär att arbetet med utformning av ser- 26 34

vicegaranti för mindre orter påskyndas och att förslag föreläggs riksdagen

senast under 1976.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 3 i betänkandet InU 1975:3.

1975:1702 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid be- 24 30

handlingen av arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel beslutar

1. uttala som grund för regionalpolitiken budgetåret 1975/76 att regionalpolitiska projekt inte får inom medelsramen för femårsperioden 1973/74-1977/78 vägras stöd på grund av brist på anvisade medelsanslag, samt

2. vidga medelsramen för det regionalpolitiska stödet för femårsperioden 1973/74-1977/78, så att under perioden utöver från tidigare treårsperiod kvarstående utrymme får beviljas lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, utbildningsstöd, sysselsättningsstöd och lokaliseringslån med 3 500 000 kr. med den huvudsakliga fördelning som angivits i motionen.

1975:1703 av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c) och Nilsson i Visby (s) 17 10

vari hemställs att riksdagen till regeringen uttalar att Visby, då det gäller den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen, klassificeras som primärt centrum.

1975:1714 av herr Kindbom m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos 17 13

regeringen begär att Skaraborgs län bör bli föremål för regionalpolitiska insatser i enlighet med vad som anförts i motionen.

InU 1975:7

7 Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

1975:1715 av herr Larfors m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen uttalar 17 12

sig för att de problem som behandlas i motionen uppmärksammas inom ramen för arbetsmarknads- och regionalpolitiken samt samhällsplaneringen i övrigt.

1975:1716 av herr Lidgård m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att etapp 11 av utflyttningen av statliga verk från Stockholms- regionen inte skall äga rum.

2. hos regeringen hemställer om prövning av möjligheterna till en mer spridd lokalisering av statlig högre undervisning och förvaltning i Stock- holms län,

3. beslutar att helt upphäva det obligatoriska etableringssamrådet,

4. uttalar att kontroll av företagsetablering ej skall införas i Stockholms län,

5. beslutar att Stockholms läns skärgård skall komma i åtnjutande av statligt glesbygdsstöd,

6. ger regeringen till känna att Stockholmsregionens arbetsmarknadspo- litiska, ekonomiska och näringspolitiska problem fortsättningsvis bör ägnas större uppmärksamhet i samband med statlig regionalpolitisk planering.

1975:1720 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Fridolfsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om åtgärder för Sorsele kommun enligt de intentioner som anförts i motionen.

1975:1723 av herr Nordgren (m) vari hemställs att riksdagen hos re- geringen anhåller om utredning och förslag om försök med industricentrum i Ljusdal.

1975:1724 av herr Nordgren (m) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att Gästrikland förs till det allmänna stödområdet,

2. att om riksdagen inte bifaller hemställan vid 1 riksdagen hos regeringen hemställer att Ockelbo och Hofors kommuner förs till det allmänna stödområdet.

1975:1733 av herr Sellgren (fp) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att Örnsköldsvik ges beteckningen 17 9

primärt centrum i planen för regionens ortsstruktur, samt

2. att riksdagen beslutar ändra gränsen för det inre stödområdet, så att 14 6

det omfattar Örnsköldsviks kommuns inre delar.

1975:1734 av herrar Stjernström (c) och Åsling (c) vari hemställs att riks- 22 28

dagen beslutar att kommuner i det inre stödområdet efter länsstyrelsens prövning skall kunna beviljas statligt bidrag med 50 % för att som kom -

InU 1975:7

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

munalt beredskapsarbete uppföra byggnad för uthyrning till industri eller serviceverksamhet.

1975:1735 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen 19 20

uttalar att den framtida lokaliseringen av statlig verksamhet i Storstockholm i första hand bör ske till kommunerna på Södertörn.

1975:1746 av herr Ångström (fp) vari i yrkande 2 hemställs att riksdagen 18 18

måtte besluta

2. att uppdraga åt regeringen att framlägga en plan för en varaktig sysselsättningsökning i länets primära centra.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 1 och 3 i betänkandet InU 1975:3.

InU 1975:7 Statistiska uppgifter

Lokaliseringsstöd 1 juli 1965-31 december 1974

9 Milj. kr.

Län

Antal

företag

Tot.

invest.

Tot.

stöd

Bidrag

Lån

Sysselsättningsökning Arbetstagare beräkn. faktisk

Stockholms

_

_

_

_

_

_

_

Göteborgs o Bohus

1017 Malmöhus

-

lil

159 Summa

1 176

Uppsala

39 Södermanlands

-

260 Östergötlands

1 343

1 813

Älvsborgs

2 877

3 267

Skaraborgs

-

261 Örebro

-

384 Västmanlands

74 Summa

13;

5 272

6 098

Jönköpings

_

602 Kronobergs

-

383 Kalmar

1 044

1 153

Gotlands

279 Blekinge

-

1 195

1 161

Kristianstads

-

265 Hallands

-

-

-6

Summa

3 355

3 837

Värmlands

4 189

4 162

Kopparbergs

3 495

3 221

Gävleborgs

3 096

3 466

Västernorrlands

123 SO 1

lil

4 393

3 302

Jämtlands

.35

1 815

2 030

Västerbottens

4 141

4 281

Norrbottens

2 176

3 462

Summa

4 529

2 453

1 868

23 305

23 924

Totalt

1 106

5 671

3 055

32 823

35 035

I allmänna

stödområdet I inre

4 458

2 442

1 832

23 848

24 104

stödområdet

1 116

6 151

6 782

1 "grå zonen”

2 247

2 233

InU 1975:7

10 Utskottet

Den regionalpolitiska utredningsverksamheten

På det regionalpolitiska området pågår ett mycket omfattande utredningsarbete. Inom länen arbetas nu fram förslag till länsprogram som skall ange de regionalpolitiska riktlinjerna för de olika länen. Arbetet, som benämns länsplanering 1974, skall redovisas till arbetsmarknadsdepartementet under sommaren 1975. Redovisningen omfattar också kommunernas synpunkter på planeringen. Under hösten 1975 skall materialet bearbetas i departementet. Resultatet härav skall tillsammans med 1975 års långtidsutredning och sysselsättningsutredningens forsta etapp presenteras i slutet av år 1975.

Sysselsättningsutredningen har till uppgift att kartlägga de framtida sysselsättningsmöjligheterna inom olika samhällssektorer för att skapa bättre underlag för statsmakternas planering. Utredningen har en särskild grupp som arbetar med frågorna ur regionalpolitiska aspekter. Utredningen skall, som tidigare nämnts, lämna en första rapport vid nästa årsskifte. Därefter skall utredningen ta upp andra långsiktiga frågeställningar. Arbetet i utredningen beräknas bli slutfört i början av år 1978.

Även i andra sammanhang utförs regionalpolitisk! utredningsarbete. Här kan nämnas det forsknings- och utredningsarbete som utförs i anslutning till verksamheten i expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU). ERU redovisade förra året ett mycket omfattande material i SOU 1974:1-4. Dessutom utarbetade ERU en bilaga om samhällsutvecklingen i storstäderna (Ds A 1974:5) till betänkandet Samverkan för regional utveckling (SOU 1974:82), som utredningen om regionalpolitiska styrmedel avgivit. Remissbehandling av det betänkandet pågår f. n.

1 centerpartiets partimotion 222 yrkas en parlamentarisk utredning om regionalpolitiken. Utredningen skall ha till uppgift att utvärdera den nuvarande regionalpolitiken och lämna förslag till en ny politik på området. Denna politik skall vara inriktad på ett decentraliserat samhälle med länsdemokratisk beslutsordning och baserad på de regionalpolitiska kriterier som anges i motionen.

Utskottet kan hålla med motionärerna så till vida att det finns behov av en samlad bedömning av den förda regionalpolitiken och mot bakgrund härav en prövning av politikens framtida inriktning. En omfattande utvärdering av regionalpolitiken äger f. n. rum inom ramen för arbetet i länsplanering 1974, sysselsättningsutredningen och ERU. Dessutom har utredningen om regionalpolitiska styrmedel lagt fram betydelsefullt material i ämnet. Resultatet av det samlade utredningsarbetet kan väntas föreligga redan vid det kommande årsskiftet. Att i detta läge nu tillsätta ytterligare en parlamentarisk utredning kan inte vara lämpligt. Det mycket omfattande arbete som regionala myndigheter, kommuner och organisationer lagt ned på länsplanering 1974 kan väntas ge nya aspekter på och idéer i det regionalpolitiska arbetet. Det måste vara rimligt att avvakta bearbetningen

InU 1975:7

av detta material och de slutsatser som kan dras därav innan man tar ställning till vilken inriktning ett framtida utredningsarbete skall ha. Utskottet är alltså inte berett att förorda att en parlamentarisk utredning av det slag som begärs i centerpartiets motion nu tillsätts.

Utskottet föreslår i stället att frågan om en övergripande regionalpolitisk utredning med parlamentarisk medverkan tas upp efter nästa årsskifte. Det synes lämpligt att anförtro utredningsuppdraget åt sysselsättningsutredningen som kan organisera sitt arbete på ett sätt som garanterar ett allsidigt parlamentariskt inflytande. Behovet av tilläggsdirektiv till utredningen och inriktningen av dessa får bedömas mot bakgrund av det utredningsmaterial som föreligger vid årsskiftet och de planer på en regionalpolitisk proposition som aviserats till riksdagen under år 1976.

Vad utskottet anfört om den nu aktuella utredningsfrågan bör riksdagen underrätta regeringen om.

En annan fråga som tas upp i centerpartimotionen 222 liksom i en rad andra motioner gäller decentralisering av beslutsfattandet i lokaliseringsstödsärenden. Det gäller motionerna 187 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c), 401 av herr Mossberg m. fl. (s), 945 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c), 955 av herr Oskarson (m), 963 av herr Winberg m. fl. (m) och 1695 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp).

Motionerna innehåller varierande yrkanden, men de går samtliga ut på att beslut i lokaliseringsstödsärenden i viss omfattning bör decentraliseras till länsnivå.

Riksdagen begärde förra året att regeringen skulle pröva frågan om vilka arbetsuppgifter inom regionalpolitikens ram som regionalt skall ankomma på de tre organen länsstyrelse, länsarbetsnämnd och företagareförening liksom samordningen av dessa uppgifter och därmed sammanhängande spörsmål. En arbetsgrupp inom regeringens kansli har arbetat med denna fråga liksom med frågan om delegering till regional nivå av beslutanderätten i vissa ärenden om regionalpolitisk! stöd.

Regeringen har nyligen tillsatt en parlamentarisk utredning om decentralisering inom förvaltningen. Till den utredningen har överflyttats det arbete som legat på den tidigare nämnda arbetsgruppen. Den parlamentariska utredningen har tämligen vidsträckta direktiv, och uppgifterna omfattar hela den statliga förvaltningen med undantag för domstolarna, utrikesförvaltningen, försvaret och de affärsdrivande verken. Utredningen skall enligt direktiven överväga om förslagen beträffande visst sakområde bör redovisas separat så snart arbetet med detta sakområde avslutats.

Utskottet anser det värdefullt att regeringen tagit upp frågan om decentralisering av vissa beslut om regionalpolitisk! stöd till länsnivå. Detta står i överensstämmelse med önskemålen i motionerna. Sedan frågan nu överförts till den parlamentariska utredningen om decentralisering i förvaltningen, förutsätter utskottet att utredningen utnyttjar sin möjlighet att lägga fram ett separat förslag. Det är nämligen önskvärt att förslaget presenteras

InU 1975:7

i sådan tid att det blir möjligt för statsmakterna att ta ställning i samband med den centrala utvärderingen av länsplanering 1974.

Vad utskottet i anslutning till förevarande motioner anfört om utredning av decentraliserat beslutsfattande i fråga om regionalpolitisk! stöd bör regeringen underrättas om.

I motionen 296 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp) behandlas ett annat problem som rör administrationen av lokaliseringsstödet. Motionärerna uttalar sig för att industriverket skall bli central myndighet för lokaliseringsstöd i stället för AMS och begär utredning av frågan.

Det av motionärerna framställda yrkandet har avslagits flera gånger tidigare (se InU 1974:7 s. 25 f.). Utskottet kan inte finna skäl för att behandla yrkandet annorlunda i år och avstyrker därför motionen. I sammanhanget vill utskottet endast tillägga att det framtida utredningsarbetet inom regionalpolitiken självfallet kan få betydelse för administrationen av olika stödformer.

I detta avsnitt tar utskottet till slut upp två motioner som rör ett offertsystem som regionalpolitisk! medel samt informationsfrågor.

När statsmakterna på hösten 1969 fattade beslut om bildande av Statsföretag AB aktualiserades även frågan om att Statsföretag skulle kunna offerera sin medverkan till att regionalpolitisk angelägna företagslokaliseringar kommer till stånd.

I motionen 647 av herr Stridsman m. fl. (c) beklagas att offertsystemet använts i endast begränsad utsträckning. Motionärerna föreslår att en utvärdering av offertsystemet görs från lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiska synpunkter och att det begärs att regeringen lägger fram förslag om att utveckla systemet till ett verksamt lokaliseringspolitiskt stimulansmedel, som omfattar även privata och kooperativa företag. Syftet härmed anges vara att få till stånd industrietableringar i områden där nuvarande regionalpolitiska stödformer inte räcker till.

I den proposition som låg till grund för beslutet om bildande av Statsföretag AB (1969:121) anslöt sig dåvarande industriministern till ett förslag av företagsdelegationen om att det företagsekonomiska intresset skulle kunna förenas med det samhällsekonomiska genom att Statsföretag ålades skyldighet att lägga fram offert för fullgörande av sådana speciella uppgifter som ägaren/staten begär att bolaget skall fullgöra. Vid riksdagsbehandlingen aktualiserades möjligheten att ta in offerter från privata och kooperativa företag. Statsutskottet (SU 1969:168) fann i ett i denna del enhälligt utlåtande att det inte mötte hinder att ta in offerter även från sådana företag. Det kan i anslutning härtill konstateras att den nu föreliggande motionens önskemål om möjlighet för privata och kooperativa företag att delta i offertförfarandet är tillgodosett genom detta riksdagsuttalande.

Tillämpningen av offertsystemet inom Statsföretag AB behandlades i en interpellationsdebatt i kammaren den 7 maj 1974. Industriminister Rune B. Johansson lämnade i det sammanhanget en redovisning för användningen

InU 1975:7

av systemet. Industriministern avslutade interpellationssvaret med att anföra följande.

De fall där offertförfarandet kommit till användning är inte särskilt många. Det är min mening att offertförfarandet, i de fall det har använts, har visat sig vara av värde. Jag finner det dock inte möjligt att nu slutgiltigt bedöma i vilken utsträckning detta förfarande bör komma till användning i fortsättningen för att genomföra från samhällelig synpunkt värdefulla projekt. Efter samråd med arbetsmarknadsministern anser jag det ännu vara för tidigt att från lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiska synpunkter göra en utvärdering av de olika fall där offertförfarandet kommit till användning.

I det pågående länsplaneringsarbetet kan man vänta sig förslag om olika åtgärder för att effektivisera regionalpolitiken. I samband med ställningstagandena till sådana förslag får man räkna med att även de uppslag motionärerna för fram kommer att uppmärksammas. Med hänsyn härtill och vad tidigare anförts om det framtida utredningsarbetet på det regionalpolitiska området bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Motionen 1689 av herr Blomkvist m. fl. (s) behandlar informationen om länsplaneringsarbetet. Motionärerna uttalar sig positivt om de informationsinsatser som hittills gjorts för att presentera länsplanering 1974, och de anser angeläget att informationsverksamheten fortsätter. Bl. a. framhålls att länsstyrelserna bör få erforderliga resurser härför.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av information till medborgarna om innebörden av pågående samhällsplanering. Som framgår av budgetpropositionens redovisning (s. 141-142) har särskilda medel anslagits till försöksvis bedrivna informationsaktiviteter. Försöksverksamheten utvärderas f. n. av statsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Göteborg, som kommer att avlämna en rapport i oktober i år. Resultatet av utvärderingen bör avvaktas innan man tar ställning till behovet av fortsatta informationsinsatser. Det av motionärerna berörda resursbehovet för länsstyrelserna är en fråga som faller utanför utskottets ämnesområde. Upplysningsvis kan dock meddelas att länsstyrelserna nästa budgetår får disponera ett särskilt anvisat belopp om 850 000 kr. för samhällsinformation. På grund av vad som redovisats bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Stödområdena

Regionalpolitiska insatser i form av lokaliseringsstöd och liknande åtgärder kan förekomma över hela landet, men statsmakterna har för att styra huvuddelen av stödet till de från regionalpolitisk synpunkt mest angelägna områdena inrättat ett allmänt stödområde. Det består av Norrland utom Gästrikland, Kopparbergs län utom Ludvika och Smedjebackens kommuner, de västra och norra delarna av Värmland, Dalsland utom ett mindre område i söder, de tre nordligaste kommunerna i Bohuslän samt Öland och Gotland.

För de mest utsatta delarna av det allmänna stödområdet kan förstärkta

1” Riksdagen 1975. IS sami. Nr 7

InU 1975:7

regionalpolitiska åtgärder sättas in. Det gäller Norrlands inland, de norra och västra delarna av Kopparbergs län samt Torsby kommun i Värmlands län, som tillsammans benämns det inre stödområdet. Stödområdenas exakta gränser är utmärkta på kartan på s. 15. På kartan har dessutom markerats den s. k. grå zonen, dvs. områden utanför det allmänna stödområdet beträffande vilka riksdagen uttalat att särskild hänsyn skall tas vid prövning av regionalpolitisk! stöd.

Frågan om det är lämpligt att styra de regionalpolitiska insatserna genom prioritering av bestämda områden tas upp i motionen 945 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c). Motionärerna anser att metoden är otidsenlig och vill att riksdagen skall uttala sig för att nuvarande stödområdesprinciper ersätts med "regionalpolitiska målsättningsprinciper”.

Gränserna för de båda stödområdena har tilldragit sig stor uppmärksamhet i riksdagen, och i år föreligger liksom tidigare ett stort antal motioner.

Beträffande allmänna stödområdet finns yrkanden att de delar av Kopparbergs län och Gävleborgs län som ligger utanför skall införlivas med området. Yrkanden härom framställs beträffande Kopparbergs län av herr Boo m. fl. (c,'m, fp) i motionen 933 och beträffande Gävleborgs län i motionerna 65 av herr Westberg i Ljusdal (fp), 180 av herr Björk i Gävle m. fl. (c), 636 av herr Haglund m. fl. (s) och 1724 av herr Nordgren (m). I andra hand yrkas beträffande Gävleborgs län att Ockelbo och Hofors kommuner skall tillföras allmänna stödområdet. Ett annat yrkande som gäller utvidgning av allmänna stödområdet återfinns i motionen 186 av herrar Lindahl i Hamburgsund (fp) och Åberg (fp). Det avser den intill gränsen liggande kommunen Sotenäs i Bohuslän.

För det inre stödområdets del yrkas utvidgning i motionerna 1733 av herr Sellgren (fp) i fråga om de inre delarna av Örnsköldsviks kommun, 645 av herr Rämgård m. fl. (c, fp) i fråga om Rättviks kommun, 950 av herrar Nilsson i Visby (s) och Gustafsson i Stenkyrka (c) i fråga om Gotland samt i den tidigare nämnda motionen 186 i fråga om Tanums och Strömstads kommuner.

När utskottet förra året prövade motioner om gränsdragningen för stödområdena framhöll utskottet att det inte är lämpligt att årligen ompröva dessa gränser, och utskottet föreslog inte heller någon ändring. Utskottet hänvisade till att det i samband med utvärderingen av det pågående länsplaneringsarbetet kunde vara naturligt att göra en samlad översyn av stödområdenas utformning. Utskottet var vid detta ställningstagande medvetet om att en del kommuner omedelbart utanför gränsen till det allmänna stödområdet haff en oroande utveckling men ansåg att erfarenheterna visade att uppkommande behov av insatser i orter och regioner utanför det allmänna stödområdet kunde tillgodoses genom punktinsatser. Dessutom pekade utskottet på de särskilda regionalpolitiska hänsynstaganden som skulle tas i gränstrakterna till det allmänna stödområdet, den s. k. grå zonen.

I fråga om det inre stödområdet föreslog utskottet inte heller någon för -

InU 1975:7

gräns för det allmänna stöd området

gräns för det inre stödområdet

gränsområden beträffande vilka “yfs, särskild hänsyn skall tas vid prövning av regionalpolitisk! stöd (grå zonen)

InU 1975:7

ändring men förordade en försöksverksamhet, som innebar att det till det inre stödområdet knutna sysselsättningsstödet skulle i vissa fall kunna utgå till företag strax utanför gränsen samt på Gotland. Denna lösning ansågs tillgodose en del av de önskemål som låg bakom yrkandena om utvidgning av det inre stödområdet. Den föreslagna försöksverksamheten startade den 1 januari i år och planeras pågå i två år.

Utskottet vidhåller sin inställning från förra året. Frågan om gränsdragningen för stödområdena får tas upp nästa år till en samlad bedömning i samband med statsmakternas ställningstagande till inriktningen av regionaJpolitiken. Det är troligt att därvid även den av herr Larsson i Öskevik (c) ifrågasatta principen med stödområden av nuvarande karaktär blir föremål för diskussion. Det kan också vara lämpligt att ta upp frågeställningar av det slaget i samband med ställningstagandet till det kommande utredningsarbete som utskottet tidigare behandlat. Med det anförda har utskottet besvarat de i förevarande sammanhang upptagna yrkandena om stödområdena. Motionerna bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Slutligen i detta avsnitt tar utskottet upp motionen 930 av herr Andersson i Lycksele m. fl. (s). I den motionen framhålls att sysselsättningsläget är sämst i skogslänens inland. Motionärerna vill ha ett riksdagsuttalande om en fortsatt och om möjligt förstärkt prioritering av de regionalpolitiska stödinsatserna till det inre stödområdet. Motionen belyser på sitt sätt det dilemma i fråga om prioriteringar som finns inom regionalpolitiken. Om stödområdena utvidgas och insatser i övrigt i större omfattning görs utanför dessa återstår självfallet mindre resurser för den stora problemregionen, det inre stödområdet. Hur detta skall balanseras blir ett av problemen då statsmakterna nästa år skall ta ställning till de framtida riktlinjerna för regionalpolitiken. För utskottet står det emellertid klart att vilka metoder man än väljer fordras en fortsatt stark satsning på skogslänens inland. Någon anledning att i dag göra ett särskilt uttalande i frågan föreligger emellertid inte, och motionen bör därför inte föranleda någon åtgärd.

Åtgärder i vissa orter och regioner

I detta avsnitt tar utskottet först upp yrkanden som rör ortsklassificeringen. 1972 års regionalpolitiska beslut innebar bl. a. en plan för utveckling av den regionala strukturen. Denna plan innebar att landets kommuner indelades i fyra kategorier: storstadsområden, primära centra, regionala centra och kommuncentra. De flesta primära centra är centralorter för hela län. De har i allmänhet en väl fördelad arbetsmarknad och en omfattande och god service. Regionala centra har betydelse ur sysselsättnings- och servicesynpunkt för både den egna och omgivande kommuner, medan kommuncentras funktioner i huvudsak är begränsade till den egna kommunen.

Beträffande fem orter föreligger nu yrkanden om ändrad klassificering. I motionerna 66 av herr Ångström (fp), 633 av herr Andersson i Lycksele

InU 1975:7

m. fl. (s) och 947 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m) yrkas att Stomman, som är kommuncentrum, skall betecknas som regionalt centrum. Motsvarande yrkande framställs beträffande Sölvesborg och Olofström av herr Carlström (fp) i motionen 1691. Yrkande om ändring från regionalt till primärt centrum görs i motionen 1703 av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c) och Nilsson i Visby (s) i fråga om Visby samt i motionerna 642 av herr Nordin (c) och 1733 av herr Sellgren (fp) beträffande Örnsköldsvik.

Den regionala strukturen är en av de centrala frågorna i länsplanering 1974. Frågor om förändringar i ortsklassificeringen kan därför väntas bli behandlade i den proposition till nästa år som planeras på grundval av länsplaneringsarbetet. Enligt utskottet bör man avvakta det utredningsmaterial som nu arbetas fram innan ställning tas till förändringar i ortsklassificeringen. Bedömningen av dessa frågor bör inte heller göras enbart med utgångspunkt i enstaka orter utan därvid bör beaktas utvecklingen av den regionala strukturen i stort. Utskottet går med hänvisning till det anförda inte in på prövning i sak av de aktuella motionsyrkandena utan hänvisar till att dfet blir anledning återkomma nästa år i samband med den aviserade propositionen. Motionsyrkandena bör således inte föranleda någon åtgärd.

I ytterligare 14 motioner behandlas problem som rör avgränsade delar av landet eller särskilda orter. Motionerna avser regelmässigt frågor som behandlas i länsplanering 1974, och uppslag har stundom hämtats från det planeringsunderlag som framställts inom länsstyrelsernas regionalekonomiska enheter.

I motionerna 1715 av herr Larfors m. fl. (s) om Södermanlands län och 1714 av herr Kindbom m. fl. (c) om Skaraborgs län föreslås ökade insatser i fråga om lokaliseringsstöd i respektive län. I motionerna behandlas också behovet av förbättrade väg- och järnvägskommunikationer, lokalisering av högre undervisning m. m. Herr Blomkvist m. fl. (s) framhåller i motionen 931 behovet av regionalpolitiska insatser för att skapa nya arbetstillfällen inom industri- och servicesektorn i Grästorps kommun i Skaraborgs län. Herr Håkansson i Trelleborg (s) föreslår i motionen 297 att riksdagen skall uttala att Trelleborgs kommun på grund av ensidigt näringsliv uppfyller de allmänna förutsättningarna för regionalpolitisk! stöd. Motionären vill vidare att distriktsindelningen för polis, åklagare, kronofogde m. fl. statliga regionala myndigheter i området skall ses över med sikte på lokalisering till eller utbyggnad av sådana servicefunktioner i Trelleborgsregionen. Extra lokaliseringsinsatser i kommunerna Ljusdal, Nordanstig, Ovanåker, Ockelbo och Hofors begärs i motionen 187 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c). Motionärerna anser att AMS bör undersöka möjligheterna till särskilda lokaliseringsåtgärder för nya företag och förstärkta stödinsatser för befintliga företag. 1 motionen 1720 av herrar Nilsson i Agnäs (m)och Fridolfsson (m) understryks behovet av regionalpolitiska insatser i Sorsele kommun. Som tänkbara uppslag förs fram uppförande av fabrik för förädling av massaved, anläggning av flygfält och viss vägbyggnad för att främja fjällturism samt åtgärder för

InU 1975:7

att säkerställa trafiken på inlandsbanan m. m. Herr Ångström (fp) föreslår i motionen 1746 insatser för en mer differentierad sysselsättning i Västerbottens läns båda primära centra, Skellefteå och Umeå, i syfte att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten i länet och motverka utflyttning av ungdom från länet.

Som framgår av redovisningen täcker motionerna ett brett åtgärdsregister. Det gemensamma syftet i motionerna är att förbättra sysselsättningsläget i respektive regioner och kommuner. Utskottet vill med anledning härav framhålla att sysselsättningsfrågorna är en central del av arbetet i länsplanering 1974. Man kan räkna med att liknande förslag men också andra uppslag kommer fram i det sammanhanget.

Länsplaneringsarbetet är som tidigare sagts nu i sitt slutskede. Dess resultat, länsprogrammen, kommer att bli ett viktigt avsnitt i den sysselsättnings- och regionalpolitiska proposition som skall avlämnas till riksdagen nästa år. Enligt utskottets mening bör man avvakta denna propositions förslag till nya riktlinjer för den fortsatta regionalpolitiken innan man tar ställning till problemen i särskilda regioner och orter. De aktuella motionerna avstyrks därför.

Utskottet intar samma principiella ståndpunkt även när det gäller den av herr Arne Geijer i Stockholm m. fl. (s) väckta motionen 937 om sådant åtgärdsprogramför Stockholms län som främjar en utveckling mot ett allsidigt befolkningsunderlag samt en allsidig arbetsmarknad och näringsstruktur i länet. Motionen tar främst sikte på Stockholmsregionens problem. Det framhålls bl. a. att regionen löper särskilt stor risk att fö en redan nu ensidig näringsstruktur ytterligare renodlad, något som i förening med bristande samlokalisering av bostäder och arbetsplatser kan befaras leda till att den sociala segregationen i Stockholmsregionen bevaras och förvärras.

Synpunkter av detta slag har motionsledes förts fram tidigare. Utskottet vill därför på nytt framhålla att den dämpning av tillväxttakten i Stockholmsregionen och övriga storstadsområden, som innefattas i gällande regionalpolitiska riktlinjer, inte är avsedd att leda till att de sociala förhållandena och servicen i dessa områden försämras. Det är heller inte fråga om att generellt hålla tillbaka utvecklingen av näringslivet i områdena, utan det har klart utsagts att dämpningen inte får ske på ett sådant sätt att det går ut över kravet på en differentierad arbetsmarknad. När det gäller Stockholmsregionen har utskottet särskilt framhållit att det inte är önskvärt att industrisysselsättningen fortsätter att gå tillbaka på det sätt tidigare skett där (InU 1972:28 s. 40-41). Med hänvisning till dessa uttalanden och till utskottets ovan redovisade principiella inställning avstyrks motionen.

Önskemål om jämnare spridning av arbetsplatserna i Stockholmsregionen framställs i motionen 938 av herr Granstedt m. fl. (c). Motionärerna anser att staten som största arbetsgivare i regionen har ett särskilt ansvar härför, och de föreslår i angivna syfte att planeringen för den framtida fördelningen av statliga arbetsplatser i regionen bör ske i samråd med Stockholms läns

InU 1975:7

landsting. Även i motionen 1716 av herr Lidgård m. fl. (m) förordas en prövning av möjligheterna till inomregional lokalisering av statlig förvaltning och högre undervisning, när verk och institutioner behöver nya lokaler. Motionärerna anser, liksom herr Strömberg i Botkyrka (fp) i motionen 1735, att särskilt kommunerna i den södra länsdelen (Södertörn) bör komma i fråga vid sådana framtida omlokaliseringar. Detta är problem som är av central betydelse i arbetet med länsprogrammet för Stockholms län. Att staten såsom en stor arbetsgivare i regionen har ett ansvar för en förbättrad inomregional balans är ovedersägligt och behöver knappast särskilt betonas. Utskottet utgår sålunda från att de av motionärerna upptagna frågorna kommer att aktualiseras vid ställningstagandet till länsprogrammet och avstyrker därför motionsyrkandena.

Den redan berörda motionen 1716 av herr Lidgård m. fl. (m) för fram även andra förslag för att motverka den stagnation och försämrade arbetsmarknadssituation som enligt motionärernas uppfattning numera präglar Stockholmsregionen. De föreslår därför bl. a. att riksdagen skall upphäva sitt beslut om andra etappen av omlokaliseringen av statlig verksamhet från Stockholmsregionen.

Sedan riksdagen år 1971 fattat beslut om omlokalisering från Stockholmsregionen av ett antal statliga förvaltningar och institutioner med ca 6 100 anställda (första etappen), beslöts vid 1973 års riksdag om en andra omlokaliseringsetapp omfattande statliga myndigheter med ytterligare ca 3 700 anställda. I samband med ställningstagandet till den andra etappen avvisades yrkanden om avslag på då föreliggande propositionsförslag i ämnet. Även en vid 1974 års riksdag väckt motion om upphävande av beslutet om den andra omlokaliseringsetappen avslogs av riksdagen (InU 1974:5 s. 2-4). Enligt utskottets mening kan det inte heller nu komma i fråga att vidta en så ingripande åtgärd som det skulle innebära att riva upp det tidigare fattade beslutet. I sammanhanget kan det också vara värt att notera att antalet förvärvsarbetande i statlig tjänst i Stockholms län trots utlokaliseringen beräknas öka med 6 000-10 000 mellan åren 1970 och 1980. Utskottet avstyrker med hänsyn till det anförda motionen i aktuell del.

Lokaliseringssamrddet i storstadsområdena enligt lagen (1970:725) i ämnet omfattar sedan den 1 juli 1974 inte längre industriell verksamhet. I motionen 1716 begärs att lokaliseringssamrådet skall upphävas helt, dvs. i vad det gäller kontors- och serviceområdet. Vidare yrkas i motionen att riksdagen skall besluta att kontroll av företagsetablering inte skall införas i Stockholms län. Båda yrkandena gäller frågor om regionalpolitisk styrning av företagsetableringar. Sådana frågor behandlas i betänkandet Samverkan för regional utveckling (SOU 1974:82). Betänkandet remissbehandlas f. n. Ett ställningstagande till förslagen i betänkandet bör inte föregripas på det sätt motionärerna föreslår, varför utskottet avstyrker motionen även i dessa delar. Därjämte föreslås i motionen 1716 att regeringen skall ges till känna att arbetsmarknadspolitiska, ekonomiska och näringspolitiska problem i Stock -

InU 1975:7

holmsregionen fortsättningsvis ägnas större uppmärksamhet vid statlig regionalpolitisk planering. Enligt utskottets uppfattning kan landets befolkningstätaste region knappast undgå tillbörlig uppmärksamhet vid ifrågavarande planeringsarbete. Ett uttalande från riksdagens sida av det slag motionärerna begär är sålunda inte påkallat.

Ett speciellt yrkande beträffande Gävleborgs län framställs av herr Westberg i Ljusdal (fp) i motionen 65. Han vill att länet skall jämställas med andra Norrlands/än vid statlig upphandling. Vad som avses är skyldigheten i vissa fall för statliga myndigheter att infordra anbud från Norrlandsföretag samt fortur för sådana företag vid lika anbud. Samma yrkande som nu har framställts de båda senaste åren och har då lämnats utan bifall (se FiU 1973:27 s. 8 och InU 1974:7 s. 16). Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning att det inom ramen för gällande upphandlingsregler bör vara möjligt att tillgodose regionalpolitiska intressen av det slag som tas upp i den aktuella motionen. Reglerna innebär bl. a. att upphandlingsärenden med betydelsefulla regionalpolitiska konsekvenser skall underställas regeringens prövning. På angivna skäl avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Problemen i Tornedalen tas upp i motionen 639 av fru Marklund (vpk) och herr Lövenborg (vpk). De begär en regionalpolitisk minimimålsättning och ett långsiktigt utvecklingsprogram för området. Utvecklingen i Tornedalen anses så ogynnsam att man inte har tid att avvakta resultatet av länsplanering 1974. Utredningsunderlag finns redan för att omedelbart sätta in åtgärder. Som aktuella projekt pekar motionärerna bl. a. på gruvdrift i Kaunisvaara och byggande av järnväg därifrån till Övertorneå för malmtransporter.

De regionalpolitiska problemen i Tornedalen är otvivelaktigt särskilt svårbemästrade. En arbetsgrupp har tillsatts av regeringen för att arbeta med problemen. Gruppen leds av landshövdingen i länet, och i den ingår också chefen för arbetsmarknadsdepartementets lokaliseringsenhet liksom en företrädare för industridepartementet. Gruppen skall inte syssla med probleminventeringar, utan dess arbete är inriktat på att dels söka tillföra området nya sysselsättningsobjekt, dels pröva möjligheterna att sätta in särskilda stödåtgärder för att underlätta företagsetableringar. Gruppen arbetar oberoende av den pågående länsplaneringen.

Utskottet utgår från att gruppen tar till vara alla till buds stående möjligheter att snarast förbättra sysselsättningssituationen i området. Bl. a. bör prövas om det genom inomregionalt transportstöd eller liknande anordningar är möjligt att eliminera en del av de nackdelar som kan vara förbundna med företagsetableringar i området. Resultatet av gruppens arbete bör avvaktas innan man tar ställning till om ytterligare åtgärder är påkallade. Med hänsyn till det anförda bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

1 sammanhanget tar utskottet upp motionen 560 av herr Boström m. fl. (s). Motionen går i aktuell del ut på att även transportmedel skall ingå i stödberättigade investeringar vid industrilokaliseringar. Motionärerna räknar med

InU 1975:7

ytterligare arbetstillfällen härigenom. Som exempel anförs att godstransporter från den industriella beredskapsarbetsplatsen i Övertorneå ombesörjs av lastbilsåkerier i Luleå.

Som framgår av motionärernas motivering har motionen viss anknytning till Tornedalsproblematiken. Utskottet hänvisar därför till vad som redovisats om arbetet inom den särskilda arbetsgruppen för Tornedalsområdet. 1 övrigt konstateras att de nya riktlinjer för den fortsatta regionalpolitiken som kommer att antas nästa år självfallet innefattar en utvärdering av de regionalpolitiska medlen. I avvaktan härpå är utskottet inte berett att tillstyrka att lokaliseringsstödet generellt utvidgas på sätt som föreslås i motionen.

Statliga industricentra och kommunala industrihus

Efter beslut vid 1972 och 1973 års riksdagar har som led i de regionalpolitiska stödåtgärderna påbörjats en försöksverksamhet med statliga industricentra. Sådana anläggningar är avsedda att lokaliseras till regionala centra i det inre stödområdet. Ansvaret för planering, uppförande och förvaltning av dessa centra har lagts på Stiftelsen Industricentra, som är förlagd till Skellefteå.

Enligt statsmakternas beslut skall industricentra i en första etapp uppföras i Strömsund och Lycksele. Fullt utbyggda skall var och en av anläggningarna inrymma 300 arbetsplatser. Som ett första steg i utbyggnaden har medel anvisats för att uppföra anläggningarom vardera 150 arbetsplatser. Till täckning av vissa merkostnader för denna första etapp har medel begärts i propositionen 1975:85 med förslag om tilläggsstat lil till riksstaten förbudgetåret 1974/75.

Stiftelsens direktör har inför utskottet upplyst att anläggningarna i Strömsund och Lycksele började uppföras i september 1973 och var inflyttningsklara i augusti 1974. Vardera anläggningen har en yta om ca 6 000 m!. I Strömsund har tecknats kontrakt om uthyrning av två tredjedelar av lokalerna och i Lycksele om hälften. Pågående förhandlingar väntas leda till uthyrning under våren av hela anläggningen i Strömsund och större delen av anläggningen i Lycksele.

De båda anläggningarna beräknas ge sysselsättning åt sammanlagt ca 300 personer, varav två tredjedelar i Strömsund. Endast en mindre del av denna arbetsstyrka har under vintern börjat flytta in i lokalerna.

Beträffande stiftelsens planering för den fortsatta utbyggnaden upplystes att stiftelsen avser att under våren lämna förslag till regeringen härom. Geografiska institutionen vid universitetet i Umeå har för stiftelsens räkning tagit fram underlagsmaterial härför. En rad kommuner har vänt sig till stiftelsen med begäran om industricentra.

InU 1975:7

22 Motioner med förslag till orter för lokalisering av industricentra vid den fortsatta utbyggnaden har väckts i år liksom tidigare. Förslagen framgår av följande sammanställning.

Motionens Motionärer Föreslagen loka nr

liseringsort

641 herr Nygren m. fl. (s) Vilhelmina

954 herr Olsson i Sundsvall (c) ) .

/ Ange

960 herr Stadling m. fl. (s) j

65 herr Westberg i Ljusdal (fp) "j

187 herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) > Ljusdal

1723 herr Nordgren (m) j

Som inledningsvis framhållits drivs verksamheten med statliga industricentra på försök. Det har förutsatts att verksamheten skall utvidgas om erfarenheterna blir positiva. Uthyrningen av de färdigställda lokalerna i Strömsund och Lycksele tyder på vissa initialsvårigheter. Det finns dock anledning räkna med att svårigheterna bör kunna bemästras i takt med att stiftelsens nyinrättade administration bygger ut sina kontakter med företagen.

Av den inledningsvis lämnade redovisningen framgår att stiftelsen i vår kommer att avlämna synpunkter och förslag om den fortsatta utbyggnaden. Statsmakterna får därmed inom en nära framtid underlag för ställningstagandena till den fortsatta utbyggnaden inklusive valet av orter. I avvaktan härpå är det knappast lämpligt att nu peka ut vissa orter. De aktuella motionerna bör av detta skäl inte föranleda någon åtgärd.

Stöd till uppförande av kommunala industribyggnader förordas i fyra motioner. F. n. kan sådana anläggningar uppföras som kommunala beredskapsarbeten för uthyrning till företag som skall tillgodose lokal marknad.

I motionen 936 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c, fp) uttalas att statsbidrag bör kunna ges i större omfattning. Förslag bör utarbetas angående utveckling och förbättring av lokalbeståndet för hantverks-, industri- och serviceföretag för att öka sysselsättningen och skapa bättre arbetsmiljöer i näringslivet. Motionärerna tänker sig anläggningar som är mindre än de statliga industricentra.

Herr Rämgård m. fl. (c) föreslår i motionen 224 att kommunerna skall få statsbidrag med 50 % till uppförande av industrifastighet. Ett sådant stöd bör enligt motionärerna begränsas till kommuner i inre stödområdet och komma i fråga endast för kommuncentra och serviceorter. Tanken är att anläggningarna skall balansera statliga industricentra i regionala centra.

Även i motionen 1734 av herrar Stjernström (c) och Åsling (c) föreslås ett statsbidrag om 50 96. Motionärerna räknar härvid med att anläggningen uppförs sorn kommunalt beredskapsarbete. De påpekar att regeringen kan medge att anläggning för industri- och serviceverksamhet uppförs på detta

InU 1975:7

sätt. I mindre orter är det oftast fråga om mindre projekt. Behovet av sådana projekt bör enligt motionärerna kunna bedömas av de regionala myndigheterna.

I motionen 941 av herr Hjorth m. fl. (s) föreslås att industrilokaler skall kunna uppföras som kommunala beredskapsarbeten efter en selektiv bedömning från fall till fall. Sålunda bör möjlighet öppnas för orter i norra Uppland att bygga kommunala industrihus.

Kommunala industrihus uppfördes som beredskapsarbeten i betydande omfattning under 1960-talet. De totala investeringarna har beräknats till 290 milj. kr. Anläggningarna har huvudsakligen uppförts i skogslänen - hälften av investeringarna faller på Västernorrlands och Norrbottens län. Enligt utredningen om regionalpolitiska styrmedel (se SOU 1974:82 s. 374) har uppförandet av kommunala industrilokaler som beredskapsarbeten i många fall skapat förutsättningar för nylokaliseringar av företag och ökade möjligheter att utveckla befintliga företag. Å andra sidan har, påpekar utredningen, olika faktorer ”inte alltid medfört en ur regionalpolitisk synpunkt önskvärd rörelsefrihet”.

Uppförande av kommunala industrilokaler som beredskapsarbeten har begränsats under senare år. De anläggningar som kommit till har nästan uteslutande varit avsedda för hantverks- och serviceföretag med lokal marknad.

Utskottet anser att en fortsatt restriktivitet är motiverad men anser dock att man bör öppna vissa möjligheter att stödja uppförandet av lokaler för uthyrning till även andra typer av företag. Utskottet tänker sig anläggningar på orter inom det inre stödområdet med särskilt stora svårigheter. Medgivande att starta byggnadsarbetena som beredskapsarbete bör således föregås av en prövning från fall till fall med en noggrann regionalpolitisk bedömning som underlag. Liksom vid handläggningen av ärenden om lokaliseringsstöd är det angeläget att uppmärksamma de aktuella företagens soliditet och utvecklingsmöjligheter. Vad utskottet anfört i denna fråga bör ges regeringen till känna.

I motionen 934 av herr Dahlberg m. fl. (s) behandlas en annan fråga om regionalpolitisk! stöd. Motionärerna begär att företag ägt av kommunal stiftelse skall kunna fä lokaliseringsstöd. De hänvisar till att statliga bolag numera kan få sådant stöd. Sysselsättningsskäl och inte ägandeförhållanden, hävdas det, bör vara avgörande om stöd skall kunna utgå.

Utskottet avstyrker motionen och hänvisar till att statsmakterna vid fastställande av nuvarande regionalpolitiska riktlinjer klart markerade att stöd till kommunala företag inte för komma i fråga. Någon anledning att ändra på denna inställning finns inte.

InU 1975:7

24 Anslagsfrågor

För femårsperioden 1973/74-1977/78 har fastställts en medelsram om

2 500 milj. kr. Fördelning på de olika stödformerna och ianspråktagande under periodens första år framgår av följande sammanställning:

Medelsram Disponerat

under budgetåret 1973/74 milj. kr.

450 155,1

325 167

1 550 568,5 25

2 500 890,6

* Sysselsättningsstöd beviljas för kalenderår. Åren 1971, 1972 och 1973 har stöd beviljats med 13,9, 15,0 resp. 15,2 milj. kr.

Som framgår av sammanställningen har drygt en tredjedel av ramen tagits i anspråk redan under periodens forsta år. Arbetsmarknadsministern framhåller att högkonjunkturen med allmänt hög investeringsvilja inom näringslivet är en anledning till den stora efterfrågan på lokaliseringsstöd. En betydande del av beviljade stödbelopp har gått till ett fåtal mycket stora investeringsobjekt. Med hänsyn till vinstutvecklingen inom industrin och reglerna om avsättning till särskild investeringsfond utgår arbetsmarknadsministern från att sådana stora projekt i de flesta fall skall kunna genomföras utan statligt lokaliseringsstöd under de närmaste åren, något som anses kunna ge ökat utrymme inom beslutade ramar för stöd till små och medelstora företag. Han är därför inte beredd att föreslå någon ändring av ramen.

1 partimotionen 1702 vidhåller centerpartiet sin tidigare intagna ståndpunkt att medelsramen för den aktuella perioden bör vidgas till 3 500 milj. kr., varav 675 milj. kr. för bidrag/avskrivningslån, 400 milj. kr. för utbildningsstöd, 250 milj. kr. för sysselsättningsstöd och 2 150 milj. kr. för lokaliseringslån. Motionärerna anser det uppenbart att medelsramen måste vidgas. För planeringen av den regionalpolitiska verksamheten är det angeläget att beslut härom fattas nu. De tillägger att arbetsmarknadsministern enligt deras uppfattning avsevärt överskattat möjligheten att använda de särskilda investeringsfonderna som regionalpolitisk! instrument.

När utskottet godtog nuvarande femårsram (InU 1973:7 s. 54) uttalades samtidigt att det givetvis är svårt att i förväg bedöma den utsträckning, i vilken företagen kommer att utnyttja det regionalpolitiska stöd som statsmakterna ställer till deras förfogande. En flerårsbudget av det slag det här

Lokaliseringsbidrag, avskrivningslån Lokaliseringsutbildning Sysselsättningsstöd Lokaliseringslån

Stöd till Norrlandsfonden m. m.

InU 1975:7

gäller för i viss mån karaktär av en prognos, fortsatte utskottet, som tilläde att det med hänsyn till den ovisshet i beräkningen som är svår att undvika är mycket möjligt att ramen kan behöva justeras längre fram.

Efterfrågan på regionalpolitisk! stöd har varit oförändrat hög under den gångna delen av innevarande budgetår. Det är vidare att märka att investeringskostnaderna och därmed stödbeloppen till följd av de kraftiga prisstegringarna blivit högre än vad som kunde förutses vid fastställandet av ramen. Utskottet kan därför så till vida hålla med motionärerna att det förefaller klart att ramen kommer att behöva vidgas. Brist på medel bör ej få hindra regionalpolitiskt angelägna etableringar. När det gäller att ta ställning till vilken omfattning ramen bör ha kan det vara lämpligt att göra den bedömningen mot bakgrund av materialet från länsplanering 1974. Utskottet utgår från att regeringen under höstens budgetarbete prövar frågan och återkommer med ett förslag till riksdagen nästa år. Motionen bör med hänsyn härtill inte föranleda någon åtgärd.

i motionen 1702 begärs också ett riksdagsuttalande att regionalpolitiska projekt som ligger inom medelsramen inte får vägras stöd på grund av brist på anvisade medel under anslagen.

Ramtekniken innebär att stöd kan beviljas inom den fastställda ramen oberoende av de anslag som anvisas för vart och ett av budgetåren under femårsperioden. Det är alltså medelsramen som bestämmer den omfattning, i vilken stöd kan beviljas. Anvisningen av medel blir därigenom en sekundär fråga. Ett riksdagsuttalande av begärt slag skulle inte fylla någon funktion, och motionen avstyrks därför även i denna del.

När det gäller storleken av nu behandlade anslag för nästa budgetår har motionsledes inte framställts något ändringsyrkande. Utskottet anser sig kunna godta propositionens medelsberäkning. Anslagen till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet och Lokaliseringslån bör alltså föras upp med föreslagna belopp, 189 386 000 resp. 300 000 000 kr. I fråga om anslaget till lokaliseringslån erinras om att det för innevarande budgetår uppförda anslaget om 265 milj. kr. genom riksdagens beslut tidigare i år förstärkts med ett tilläggsanslag om 200 milj. kr. (prop. 1975:2 bil. 8, InU 1975:1).

I propositionen (s. 146) anmäls att Stiftelsen Industricentra för anläggningarna i Strömsund och Lycksele beviljats stöd i form av avskrivningsoch lokaliseringslån utöver vad som förutsattes vid riksdagsbeslutet 1973. Det gäller finansiering av viss fast monterad utrustning som hyrs ut till ett företag. Utskottet har ingen invändning mot den vidtagna åtgärden eller mot att lokaliseringsstöd beviljas stiftelsen även i fortsättningen i liknande fall.

Vidare anmäls (s. 146-147) att regeringen i några fall beviljat företag utbildningsstöd för redan anställd personal, ehuru sådant stöd är avsett för personer som nyanställs i nystartad eller utvidgad verksamhet. Utskottet noterar att behovet av liknande avsteg från riktlinjerna för stödet i fortsättningen torde minska genom tillkomsten av det arbetsmarknadspolitisk!

Inll 1975:7

motiverade bidraget till företag för utbildning av anställda vid påtaglig risk för permittering eller avskedande.

För statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital bör för nästa budgetår i enlighet med propositionens förslag fastställas en ram om 25 milj. kr.

Glesbygdsfrågor

I samband med behandlingen på hösten 1972 av riktlinjerna för regionalpolitiken framhölls från riksdagens sida att förslag till olika former av service i glesbygder bör utformas på ett sådant sätt att de innebär en rejäl garanti för att orter i glesbygder kommer att fortleva (InU 1972:28 s. 37, rskr 1972:347). Sedan glesbygdsutredningen slutfört sitt uppdrag förs dess arbete vidare av en interdepartemental arbetsgrupp inom kanslihuset.

Vid 1974 års riksdag yrkades från centerpartiets och folkpartiets sida att arbetet på servicegarantin skulle påskyndas. Med anledning av motionerna uttalade utskottet att glesbygdsfrågornas betydelse motiverade att en parlamentariskt sammansatt referensgrupp knyts till den nämnda arbetsgruppen. Det förutsattes därvid att till referensgruppens uppgifter skall höra att delta i arbetet på större principiella frågor. Gruppen skulle också kunna begära utredningar och initiera nya åtgärder för att komma till rätta med glesbygdsproblemen. Samtidigt underströk utskottet att det fortsatta arbetet ' med servicefrågorna borde bedrivas snabbt, och gruppen borde, om så befanns lämpligt, lägga fram delförslag. Utskottet tilläde att i den mån utredningsarbetet kommer in på åtgärder i bestämda orter måste självfallet en samordning med länsplanering 1974 komma till stånd. Utskottets uppfattning biträddes av riksdagen (InU 1974:7 s. 29, rskr 1974:204). Referensgruppen tillsattes av regeringen på hösten 1974.

I motionen 1695 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp) begärs att arbetet på servicegarantin påskyndas och att förslag härom föreläggs riksdagen senast under år 1976. Med hänvisning till de vid föregående års riksdag gjorda uttalandena om uppläggningen av det fortsatta arbetet med glesbygdsfrågorna och till att detta arbete numera getts parlamentarisk förankring är det inte påkallat med ett ytterligare initiativ av det slag som begärs i motionen.

Anslaget till särskilda stödåtgärder i glesbygder är för innevarande budgetår uppfört med 25 milj. kr. Av beloppet disponeras 5 milj. kr. för pågående försöksverksamhet med stöd till hemarbete i glesbygder, 1 milj. kr. för bidrag till företagareföreningarna för genomförande av speciella projekt som främjar företagsamhet i glesbygder och 10 milj. kr. för utbyggnad av väg 363 och vissa andra vägar i Vindelådalens kommuner. Återstående del av anslaget, 9 milj. kr., används för att finansiera statens bidrag till verksamhet med intensifierad kommunal sysselsättningsplanering (1KS). För nästa budgetår föreslås ett oförändrat anslag, och någon omfördelning av medlen under anslaget har inte aktualiserats.

Inll 1975:7

27 IKS-verksamhet bedrivs f. n. i elva kommuner (Älvdalen, Berg, Krokom, Sorsele, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Arjeplog, Jokkmokk, Pajala och Övertorneå). I motionen 646 begär herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c) att riksdagen uttalar sig för att IKS-verksamhet skall anordnas även i Karesuando församling av Kiruna kommun. Genom beslut den 23 januari i år har regeringen beviljat kommunen bidrag till inventering av lämpliga sysselsättningsobjekt i församlingen. Motionens syfte är därmed tillgodosett. Någon åtgärd från riksdagens sida är således inte erforderlig.

Glesbygdsutredningen förordade beträffande IKS-verksamheten bl. a. att verksamheten borde omfatta en relativt lång period, förslagsvis fem år. Vidare ansåg utredningen att kommunerna borde få frihet att arbeta inom årliga kostnadsramar. Som kostnadsram per kommun angav utredningen ett belopp av omkring 1 milj. kr.

I motionen 298 av herr Nygren m. fl. (s) begärs en skyndsam utvärdering av IKS-verksamheten, och det förordas att en långsiktig plan, i första hand för en tid av fem år, presenteras för riksdagen under år 1976. Motionärerna påpekar att som en följd av att fler kommuner kommit med i verksamheten det årliga bidraget per kommun har sänkts från 1 milj. kr. till 800 000 kr.

I samband med framläggandet av den föreslagna planen bör bidragsbeloppet justeras till det av glesbygdsutredningen föreslagna beloppet. Även i motionen 957 av herr Rämgård m. fl. (c) påtalas att bidraget har sänkts i samband med att verksamheten utökats till fler kommuner. På grund härav och med hänsyn till inträdda prisstegringar bör medelsanvisningen höjas från 9 till

II milj. kr. Med hänvisning till prisutvecklingen föreslås vidare i denna motion att bidraget till enskild intressent, vilket f. n. får uppgå till högst 15 000 kr. för varje objekt, höjs till högst 25 000 kr.

Glesbygdsstödet har hittills förbehållits kommuner i det inre stödområdet. Sådant stöd bör enligt motionerna 939 av herr Granstedt m. fl. (c) och 1716 av herr Lidgård m. fl. (m) även kunna utgå i skärgårdsområdena. Motionen 1716 avser närmast Stockholms skärgård. I motionen 939 hemställs därutöver om tillsättande av en parlamentarisk kommitté med uppgift att föreslå åtgärder för att lösa skärgårdarnas sysselsättnings- och serviceproblem.

En utvärdering av IKS-verksamheten görs inom ramen för sysselsättningsutredningens arbete. Verksamheten skall också följas av den tidigare nämnda glesbygdsgruppen (se InU 1974:7 s. 32). Utvärderingsyrkandet i motionen 298 är härigenom redan tillgodosett. Den i motionen kritiserade årliga utanordningen av bidrag till berörda kommuner görs av budgettekniska skäl. Även glesbygdsutredningen förutsatte årliga utbetalningar. Den i samma motion liksom i motionen 957 önskade höjningen av bidraget per kommun är utskottet f. n. inte berett att tillstyrka. Inte heller kan utskottet biträda den i motionen 957 föreslagna höjningen av intressentbidraget. Enligt utskottets mening bör man avvakta det material om sysselsättningsproblemen i glesbygderna som kommer fram via sysselsättningsutredningen och glesbygdsgruppen samt det pågående arbetet på länsplanering 1974 innan

InU 1975:7

man går vidare. Härigenom får man redan nästa år ett brett underlag för att bedöma verksamhetens fortsatta omfattning och inriktning.

Vad nu sagts har motsvarande tillämpning på motionsyrkandena om åtgärder i skärgårdsområdena. Utskottet är medvetet om att speciella problem råder i landets skärgårdar. De problemen, som kan skifta mellan olika skärgårdsområden, gäller inte bara den bofasta befolkningens utkomstmöjligheter utan avser även trafiktekniska frågor, tillgång till kommersiell och annan service, skolfrågor m. m. Frågor av det slaget bör lämpligen tas upp i samband med nästa års prövning av riktlinjerna för den fortsatta regionalpolitiken. I det sammanhanget kommer man att ha tillgång till synpunkter och förslag i programmen för berörda län, kompletterade med det material som tagits fram av den interdepartementala arbetsgrupp för skärgårdsfrågor som regeringen tillsatt. Mot angivna bakgrund är utskottet inte berett att nu tillstyrka en insats av särskilda stödåtgärder av det slag som förordas i motionerna 939 och 1716 och kan heller inte biträda yrkandet i den förstnämnda motionen om tillsättande av en parlamentarisk skärgårdsutredning.

Ovan gjorda ställningstaganden innebär att utskottet tillstyrker den i propositionen gjorda medelsberäkningen under anslaget.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande parlamentarisk utredning av regionalpolitiken att riksdagen dels

avslår motionen 1975:222, yrkandet 1,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. beträffande decentralisering av beslutsfattandet i lokaliseringsstödsärenden att riksdagen med anledning av motionerna 1975:187, yrkandet 3,1975:222, yrkandet 2,1975:401, 1975:945, yrkandet 2, 1975:955, 1975:963, 1975:1695, yrkandet 1, sorn sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande industriverket som central myndighet för lokaliseringsstöd att riksdagen avslår motionen 1975:296,

4. beträffande utvärdering av offertsystemet m. m. att motionen 1975:647 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

5. beträffande information om länsplaneringsarbetet att motionen 1975:1689 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

6. beträffande stödområdenas omfattning m. m. att motionerna 1975:65, yrkandet 1, 1975:180, 1975:186, 1975:636, 1975:645, 1975:933, 1975:945, yrkandet 1, 1975:950, 1975:1724,

1975:1733, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

7. beträffande prioritering av insatser till det inre stödområdet att motionen 1975:930 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

InU 1975:7

8. beträffande klassificering av Stomman som regionalt centrum att motionerna 1975:66, 1975:633 och 1975:947 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

9. beträffande klassificering av Örnsköldsvik som primärt centrum att motionerna 1975:642 och 1975:1733, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

10. beträffande klassificering av Visby som primärt centrum att motionen 1975:1703 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

11. beträffande klassificering av Sölvesborg och Olofström som regionala centra att motionen 1975:1691 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

12. beträffande regionalpolitiska insatser i Södermanlands län att motionen 1975:1715 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

13. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Skaraborgs län att motionen 1975:1714 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

14. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Grästorp att motionen 1975:931 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

15. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Trelleborg att motionen 1975:297 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

16. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Ljusdal, Nordanstig, Ovanåker, Ockelbo och Hofors att motionen 1975:187, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

17. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Sorsele att motionen 1975:1720 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

18. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Skellefteå och Umeå att motionen 1975:1746, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

19. beträffande åtgärdsprogram för Stockholms län att motionen 1975:937 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

20. beträffande spridning av statliga arbetsplatser i Stockholmsregionen att motionerna 1975:938, 1975:1716, yrkandet 2, och 1975:1735 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

21. beträffande upphävande av besluter om andra etappen av omlokaliseringen av statlig verksamhet att riksdagen avslår motionen 1975:1716, yrkandet 1,

22. beträffande upphävande av lokaliseringssamrådet och uttalande mot införande av etableringskontroll i Stockholms län att riksdagen avslår motionen 1975:1716, yrkandena 3 och 4,

23. beträffande större uppmärksamhet åt Stockholmsregionen i den statliga regionala planeringen att motionen 1975:1716, yrkandet

6, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

24. beträffande statlig upphandling i Gävleborgs län att motionen 1975:65, yrkandet 3, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

InU 1975:7

25. beträffande åtgärder i Tornedalen att motionen 1975:639 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

26. beträffande lokaliseringsstöd till transportmedel att motionen 1975:560, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

27. beträffande statliga industricentra att motionerna 1975:65, yrkandet 2, 1975:187, yrkandet 2, 1975:641, 1975:954, 1975:960 och 1975:1723 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

28. beträffande uppförande av kommunala industrilokaler att riksdagen med anledning av motionerna 1975:224,1975:936,1975:941 och 1975:1734 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. beträffande lokaliseringsstöd till kommunägt industriföretag att riksdagen avslår motionen 1975:934,

30. beträffande ramar för det regionalpolitiska stödet m. m. att riksdagen avslår motionen 1975:1702,

31. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 189 386 000 kr.,

32. att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att statsgaranti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital beviljas intill ett belopp av 25 000000 kr. under budgetåret 1975/76,

33. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 300 000 000 kr.,

34. beträffande servicegaranti för orter i glesbygd att motionen 1975:1695, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

35. beträffande IKS-verksamhet i Karesuando att motionen 1975:646 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

36. beträffande utvärdering av IKS-verksamheten att motionen 1975:298 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

37. beträffande ökat stöd till IKS-verksamhetaU riksdagen avslår motionen 1975:957,yrkandet 2,

38. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med avslag på motionen 1975:957, yrkandet 1, för budgetåret 1975/76 anvisar till Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

39. beträffande glesbygdsstöd inom skärgårdsområdena att riksdagen avslår motionerna 1975:939, yrkandet 2, och 1975:1716, yrkandet 5,

InU 1975:7

40. beträffande tillsättande av en parlamentarisk skärgärdsutredning att motionen 1975:939, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 april 1975

På inrikesutskottets vägnar BENGT FAGERLUND

Närvarande: herrar Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c). Nordgren (m), Nilsson i Östersund (s). Stridsman (c), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Jonäng (c), herrar Oskarson (m). Nilsson i Kalmar (s), Lorentzon (vpk), Jonsson i Mora (fp), fru Berglund (s), herrar Ekinge (fp) och Rämgård (c).

Reservationer

1. Den regionalpolitiska utredningsverksamheten (punkt 1)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c),fru Jonäng(c)och herr Rämgård (c) som anser

delsall den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet kan” och på följande sida slutar ”år 1976” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattningatt de regionalpolitiska insatserna måste inriktas så att människorna i alla kommuner bereds likvärdiga möjligheter till sysselsättning,service,god miljö och inkomst. Denna målsättning innebär att centraliseringsutvecklingen måste brytas och att de politiska strävandena inriktas på decentralisering av näringsliv och bebyggelse enligt de riktlinjer som bl. a. framfördes i centerpartiets motion 1972:1812. Livskraftiga regioner måste skapas över hela landet. Genom goda och differentierade sysselsättningsmöjligheter i alla landsdelar ges människorna reella möjligheter att välja boendemiljö med en god service.

Samhällets bas-och serviceorganisation,dens. k. infrastrukturen, har under många år formats för en centraliserad bebyggelse. Den utvecklingen har motiverats med att den skulle främja näringslivetsexpansion och därmed vårt lands ekonomiska framåtskridande. Inom denna ram har lokaliseringspolitiken varit ett medel att hålla befolkningsomflyttningen i bättre takt med utbyggnadsmöjligheterna i koncentrationsområdena.

Särskilt under 1960-talet förekom en kraftig befolkningskoncentration till de tre storstadsområdena. Riksdagsmajoritetens beslut i anledning av proposition 1972:111 innebär, trots en uttalad målsättning om bättre balans, att koncentrationsutvecklingen tillåts fortsätta. Ortsklassificeringen,som centerpartiet reserverade sig emot, innebär en prioritering av de större orterna inom

InU 1975:7

varje län. Resultatet av detta har blivit att koncentrationen inom länen stimulerats, vilket också torde vara avsikten med beslutet. Detta är ett hot mot de mindre kommunernas och glesbygdens utveckling.

De regionalpolitiska medlen har sedan 1964 års lokaliseringspolitiska beslut byggts ut och kompletterats. De riktade regionalpolitiska medlen består i dag av lokaliseringslån och bidrag, utbildningsstöd, sysselsättningsstöd och särskilda stödåtgärder i glesbygd. En försöksverksamhet med näringspolitiska punktinsatser i form av industricentra pågår. Dessutom stöder samhället den regionala utvecklingen genom generella åtgärder.

Det allmänna och det inre stödområdet är inte en tillräcklig differentiering av de regionala stödinsatserna för att skapa regional balans. Dessutom förstärker ortsklassificeringen obalansen inom länen. Den nuvarande regionalpolitiken ger också små möjligheter till stödinsatser i glesbygdsområden utanför stödområdet där befolkningsutvecklingen är vikande.

Som påvisas i motion 1975:222 måste de regionalpolitiska medlen utvecklas och differentieras för att en decentralistisk samhällsmålsättning skall kunna förverkligas. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det ärangeläget att i alla kommuner skapa goda sysselsättningsmöjligheter och främja en mera allsidig arbetsmarknad. För att detta skall kunna förverkligas måste,som utskottetframhöll i sitt betänkande 1972:28,helasamhällsutvecklingen inriktas påatt främja de regionalpolitiska strävandena.

Det pågående utredningsarbetet kommer självfallet att belysa viktiga regionalpolitiska frågor. Utmärkande för det hittillsvarande utredningsarbetet har dock varit att utgångspunkten förarbetet är den ortsklassificering och de centralistiska befolkningsramaren majoritet inom riksdagen beslöt om år 1972. Som påvisas i motion 1975:222 innebär riksdagsbeslutet om ortsklassificering en centralisering inom länen. Detta synes främst geeffekt i skogslänen. För närvarande finns ingen utredning som har till uppgift att göra en samlad bedömning av regionalpolitiken utifrån den grundsyn centerpartiet presenterat. Mot bakgrund av det pågående utredningsarbetets omfattning och inriktning och den nuvarande regionala utvecklingen finner utskottet det vara väl motiverat att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att utvärdera den nuvarande regionalpolitiken och lämna förslag till en ny regionalpolitik. Den nya regionalpolitiken skall främja en samhällsutveckling i enlighet med de riktlinjer centerpartiet förordat i bl. a. motion 1972:1812 och motion 1975:222. Av särskilt stor betydelse är nu att skapa en bättre balans inom länen.

Den numera allmänt accepterade planeringstekniken med befolkningsmålsättningarför län och kommuner måste tjäna som ledning förde regionalpolitiska åtgärderna. Detta gäller vare sig de är av stimulerande eller begränsande karaktär. Orternas lokaliseringspolitiska villkor bör förändras beroende på hur den faktiska utvecklingen är i förhållande till befolkningsmålsättningen. En balanserad utveckling inom länen förutsätter att man på länsplanet fåren vidgad beslutanderätt i regionalpolitiska frågor. Den vidgade rätten bör utvecklas i länsdemokratisk ordning.

InU 1975:7

33 De regionalpolitiska stödinsatserna skall inriktas så att alla regioner på både kort och lång sikt ges förutsättningar för en hög sysselsättningsgraden allsidig åldersstruktur, en bra miljö och en god service. Enbart befolkningsmålsättningen för län och kommuner är inte ett tillräckligt instrument fördetta. Även förvärvsgraden,åldersstrukturen, näringsstrukturen och befolkningstätheten är viktiga utgångspunkter förde regionala insatserna.

Stödområdesprincipenharvisatsig vara otillräcklig närdetgälleren tillfredsställande differentiering av regionalpolitiken. Riksdagen har vid flera tillfällen sett sig föranlåten att utvidga stödområdet. Ortsklassificeringen har visat sig vara direkt olämplig som styrinstrument för regionala insatser. Genom ortsklassificeringen styrs investeringarna, såväl offentliga som privata, till de större orterna på sådant sätt att dessa växer på de mindres bekostnad. De ofta mycket ensidiga och svaga arbetsmarknaderna i de mindre kommunerna kan därigenom inte utvecklas.

I ett stort antal motioner till årets riksdag föreslås utvidgning av såväl det allmänna som det inre stödområdet. I andra motioner föreslås att lokaliseringsstödskall utgåtill kommunerocksåutanförstödområdet. låterandra motioner föreslås förändringar i ortsklassificeringen. Även krav om nya medel inom regionalpolitiken har framförts.

Utskottet serdessa motionersom ett uttryck föratt de nu varande regional politiska medlen är otillräckligt differentierade för att kunna bidra till en positiv utveckling i alla kommuner. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att ett av de främsta motiven för 1962års kommunblocksbeslut varattskapa näringsgeografiska enheter med utvecklingsmöjligheter.

Enligt utskottets mening bör den regionalpolitiska utredningens uppgift vara att utifrån en decentralistisk grundsyn lämna förslag till en ny regionalpolitik byggd på kriterier och med en länsdemokratisk beslutsordning som framhållits i motion 1975:222. Utredningsarbetet kommer därmed att vara så inriktat att de krav som nu förs fram i skilda motioner för olika områden bör beaktas inom ramen förden nya regionalpolitiken. Dessa frågor kommer också att prövasav nästa års riksdag i samband med ställningstagande till inriktningen av regionalpolitiken.

Utredningsarbetet kommer naturligenatt leda fram till en prövning av såväl de generellasom de riktade regionalpolitiska medlen. Därvid börbl. a. frågorna om avvägning mellan lån och bidrag och avvägningen mellan investeringsstöd och direkt stimulans föratt öka sysselsättningen prövas, liksom frågan om stimulans till immateriella resurser.

Utredningen bör beakta att en grundläggande förutsättning för en likvärdig utveckling över hela landet är kommunikationssystemets utveckling, en förstärkning av frakt- och sysselsättningsstödet samt en utjämning av teletaxorna. Avstorbetydelseärinsatserförimmateriella resurser, t. ex. en bättre utbildning av och service för småföretagare och en målmedveten satsning inom arbetsmarknadsutbildning och utbildning inom företagen.

Skattepolitiken liksom dispositionen i vissa fall av företagens vinstmedel

InU 1975:7

bör kunna utvecklas till viktiga regionalpolitiska medel. Genom differentieringav skatter och avgifter kan förutsättningarna för expansion inom näringslivet bli likvärdiga i olika delar av landet. Investeringsfonderna bör i ökad utsträckning användas så att de nya arbetstillfällena tillkommer i områden med svag sysselsättning. Utredningen bör också pröva i vad mån de kommunala skatteutjämningsbidragen kan utvecklas och ges förstärkt regionalpolitisk betydelse.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande parlamentarisk utredning av regionalpolitiken att riksdagen med bifall till motionen 1975:222, yrkandet 1 ,som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Ortsklassificeringen

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), fru Jonäng(c)och herr Rämgård (c) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ” Den regionala strukturen” och slutar "någon åtgärd" bort ha följande lydelse:

Det finns anledning till stark kritik mot det införda systemet med ortsklassificering. Utskottet utgår från att hela denna fråga tas upp idet kommande arbetet med utformningen av en ny regionalpolitik. Mot den bakgrunden finns det inte anledning att nu gå in i sakprövning av motionsyrkandena. Dessa bör alltså inte föranleda någon åtgärd.

3. Åtgärdsprogram för Stockholms län

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), fru Jonäng(c)och herr Rämgård (c)som anser att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Synpunkter av” och slutar ”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:

Den år 1972 fastställda befolkningsramen för Stockholms län har visat sig,såsom centerpartiet förutsåg redan då, vara helt orealistisk. Detta har lett till planeringsmisstag som fått negativa följder inte minst för Storstockholmsområdet. Det ärangeläget att det pågående arbetet med länsprogrammen för en realistisk inriktning närdet gäller storstadslänen. Detta ären förutsättning för att man skall kunna skapa goda sociala förhållanden och en fullvärdig service. Vidare måste strävan vara en bättre balans mellan sysselsättningen i olika näringsgrenar för att tillgodose kravet på arbetsmarknadens differentiering. Även den inomregionala balansen är viktig i sammanhanget. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 937 av herr Arne Geijer i Stockholm m. fl. (s).

InU 1975:7

4. Upphävande av beslutet om andra etappen av omlokaliseringen av statlig verksamhet (punkt 21)

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m) som anser

delsM den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar "Sedan riksdagen” och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Riksdagens beslut år 1971 om en första etapp av omlokalisering från Stockholm av ett antal statliga förvaltningar och institutioner berörde ca 6 100 anställda. Därutöver beslöts vid 1973 års riksdag om en andra omlokaliseringsetapp som omfattade ytterligare ca 3 700 anställda. Omlokaliseringen angavs tidigare vara ett led i strävandena att dämpa expansionen i Stockholmsområdet. Denna grundförutsättning är inte längre för handen. Expansionen har passerat kulmen och håller på att vändas i en stagnation som kommer att förvärras av det nämnda stora bortfallet av sysselsättningstillfällen och därav föranledda betydande negativa sekundäreffekter. Planeringen av den andra etappen har inte kommit så långt att den utgör ett hinder mot en omprövning.

Omlokaliseringen har även andra aspekter. Hittillsvarande erfarenheter av omlokaliseringen tyder på mycket höga kostnaderoch kraftiga effektivitetsförluster för berörda myndigheter. Statsmakterna bör därför skaffa sig ett fast grepp om de ekonomiska konsekvenserna innan den andra omlokaliseringsetappen genomförs. En flyttning kommer dessutom att medföra stora personliga uppoffringar för de anställda. Inte minst detta talar för att det skall fin nas ett väl underbyggt beslut.

Både regional politiska skäl och behovet av en närmare belysningav omlokaliseringens konsekvenser för statsverket och de anställda talar således för ett uppskov med genomförandet av den andra omlokaliseringsetappen. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen bör uttala att denna etapp inte skall verkställas. Den fortsatta utvecklingen får visa om en verkställighet av det tidigare fattade beslutet över huvud taget bliraktuell,

dels au utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande upphävande av besluter om andra etappen av omlokaliseringen av statlig verksamhet att riksdagen med anledning av motionen 1975:1716, yrkandet 1, beslutar att ifrågavarande omlokaliseringsetapp tills vidare inte skall verkställas.

5. Åtgärder i Tornedalen (punkt 25)

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande pås. 20 som börjar "Problemen i" och slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Problemen i Tornedalen tas upp i motionen 639 av fru Marklund (vpk) och herr Lövenborg (vpk). Utskottet biträder motionärernas uppfattning att läget för Tornedalskommunerna är prekärt och att skyndsamma åtgärder måste sät -

Inll 1975:7

tas in för att bryta den ogynnsamma utvecklingen. Ett omfattande utredningsmaterial föreliggerom problemen. Det kan utan ytterligare inventeringar tjäna som underlag för ett långsiktigt utvecklingsprogram för området. Det bör uppdras åt regeringen att ofördröjligen starta arbetet på ett sådant program. Som utgångspunkt för programmet bör riksdagen anta den i motionen föreslagna regionalpolitiska minimimålsättningen förTornedalsområdet, nämligen att nu rådande befolknings- och sysselsättningsbas bibehålls.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört om utarbetandeavettåtgärdsprogram för Tornedalen.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande åtgärder i Tornedalen att riksdagen med bifall till motionen 1975:639

dels antar av utskottet föreslagen regionalpolitisk minimimålsättning förTornedalsområdet,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utarbetande avåtgärdsprogram förTornedalen.

6. Ramar för det regionalpolitiska stödet m. m. (punkt 30)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), fru Jonäng (c) och herr Rämgård (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”Efterfrågan på” och slutar "denna del” bort ha följande lydelse:

Efterfrågan på regionalpolitisk! stöd har varit oförändrat hög under den gångna delen av innevarande budgetår. Det är vidare att märka att investeringskostnaderna och därmed stödbeloppen till följd av de kraftiga prisstegringarna blivit högre än vad som kunde förutses vid fastställandet av ramen. Det förefaller sannolikt att ramen kommer att vara helt eller i det närmaste förbrukad redan under nästa budgetår. Mot den bakgrunden är det uppenbart att ramen behöver vidgas. Riksdagen bör redan nu fatta beslut härom för att störningar i planeringen av stödverksamheten skall undvikas. Väsentligt är också att ta till vara de förbättrade möjligheter till en aktiv regionalpolitik som uppstått genom de senaste årens befolkningsmässiga återhämtning inom skogslänen. Det i motionen föreslagna totalbeloppet för ramen och fördelningen på delramar utgör enligt utskottets mening lämpliga avvägningar.

Den förordade vidgningen av ramen ställer ökade anspråk på tillgängliga medel under anslagen. Den tillämpade ramtekniken, som i och för sig medger flexibilitet vid beviljandet av bidrag och lån, försvårar å andra sidan beräkningen av medelsbehovet under nu aktuella anslag. Brist på anvisade medel får emellertid inte bli ett skäl att vägra regionalpolitisk! stöd. Utskottet förutsätter därför att regeringen, såsom skett i år, i stället begär behövliga medelsförstärkningar på tilläggsstat.

InU1975:7

37 Utskottets ställningstaganden innebär att utskottet biträder motionen 1702 i dess helhet.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande ramar för del regionalpolitiska stödet m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1702 dels bestämmer att under budgetåren 1973/74-1977/78 flr, utöver outnyttjat utrymme av beslutsramar för närmast föregående treårsperiod, beviljas lokaliseringsbidrag, avskrivningslån, lokaliseringslån, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd med sammanlagt 3 500 000 000 kr. med den huvudsakliga fördelning som angivits i motionen,

dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medelsanvisningen.

7. Servicegaranti för orter i glesbygd (punkt 34)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Jonsson i Mora (fp). Ekinge (fp) och Rämgård (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar ”1 motionen” och slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:

I motionen 1695 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp) begärs att arbetet på servicegarantin påskyndas. Med hänvisning till de vid föregående års riksdag gjorda uttalandena om uppläggningen av det fortsatta arbetet med glesbygdsfrågorna vill utskottet ånyo understryka vikten av att arbetet påskyndas. Utskottet förutsätter att förslag till servicegaranti för mindre orter tas fram i sådan tid att frågan kan behandlas i samband med den proposition som aviserats på grundval av länsplanering 1974. Vad utskottet anfört bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande servicegaranti för orter i glesbygd att riksdagen med bifall till motionen 1975:1695, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Ökat stöd till IKS-verksamhet m. m. (punkterna 37 och 38)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), fru Jonäng (c) och herr Rämgård (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”En utvärdering” och på följande sida slutar "under anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna 298 och 957 att det inte är rimligt att den välmotiverade utvidgningen av IKS-verksamheten på grund av medelsbrist skall leda till reducerad bidragsgivning till de berörda kommunerna. I enlighet med förslaget i motionen

InU 1975:7

957 bör därför anvisas ett belopp om 2 milj. kr. utöver vad som i propositionen beräknats för ändamålet.

Intressentbidraget har varit oförändrat sedan IKS-verksamhetens början. Till följd av pris- och löneutvecklingen börmaximibidraget, såsom föreslås i motionen 957,höjas från 15 000 till 25 000 kr. Regeringen bör underrättas härom.

Genom vad nu anförts och föreslagits är önskemålen i motionen 298 delvis tillgodosedda. Till följd härav och då utskottet inte är berett att biträda övriga yrkanden i motionen bör densamma inte föranleda någon åtgärd.

Utskottet tar härefter upp motionsyrkanden om åtgärder i skärgårdsområdena. Utskottet är medvetet om att speciella problem råder i landets skärgårdar. De problemen, som kan skifta mellan olika skärgårdsområden, gäller inte bara den bofasta befolkningens utkomstmöjligheter utan avser även trafiktekniska frågor, tillgång till kommersiell och annan service, skolfrågor m. m. Frågor av det slaget bör lämpligen tas upp i samband med nästa års prövning av riktlinjerna för den fortsatta regionalpolitiken. I det sammanhanget kommer man att ha tillgång till synpunkter och förslag i programmen för berörda län, kompletterade med det material som tagits fram av den interdepartementala arbetsgrupp för skärgårdsfrågor som regeringen tillsatt. Mot angivna bakgrund är utskottet inte berett att nu tillstyrka en insats av särskilda stödåtgärder av det slag som förordas i motionerna 939 och 1716 och kan heller inte biträda yrkandet i den förstnämnda motionen om tillsättande av en parlamentarisk skärgårdsutredning.

Utskottet har ovan föreslagit en anslagsuppräkning med 2 milj. kr. för IKS-verksamheten. I övrigt godtar utskottet propositionens beräkning av medelsbehovet under anslaget, som alltså bör föras upp med (25 + 2) 27 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 37 och 38 bort ha följande lydelse:

37. beträffande ökat stöd till lKS-verksamhet att riksdagen med bifall till motionen 1975:957,yrkandet 2,somsinmeningger regeringen till känna vad utskottet anfört,

38. att riksdagen med anledning av propositionens förslag samt med bifall till motionen 1975:957, yrkandet 1, för budgetåret 1975/76 anvisar till Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett reservationsanslag av 27 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Regionalpolitikens uppläggning

av herr Lorentzon (vpk):

Den regionalpolitik som sedan lång tid förs här i landet är i väsentliga delar fotad på gåvor och subventioner till kapitalet. De förslag som övriga

InU 1975:7

utskottsledamöter ställt sig bakom i detta betänkande kommer att än mer öka denna givmildhet. Metoder av det slaget är inte bara principiellt förkastliga, de vilar också på en fifång tro att man med deras hjälp skall komma någon vart med de allvarliga regionala obalansproblemen i landet.

Det parti jag företräder har nu och tidigare i konkreta termer angivit mål och metoder för en regionalpolitik med reellt innehåll och i folkflertalets intresse. Den omständigheten att jag avstått från att reservera mig mot de föreliggande förslagen innebär alltså inte att jag biträder de åsikter utskottets majoritet förfäktar. Med detta yttrande har jag sålunda velat markera min principiella uppfattning.

2. Lokaliseringsstöd till maskininvesteringar i industricentra

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m):

I budgetpropositionen redovisas att Stiftelsen Industricentra fått särskilt lokaliseringsstöd för finansiering av viss maskinutrustning som monterats i stiftelsens byggnader i Strömsund och Lycksele. Maskinerna hyrs ut till företag som förhyr lokalerna. Metoden att vid sidan om de särskilda medlen till industricentra bevilja stiftelsen ytterligare medel via lokaliseringsstöd på sätt som skett kan ifrågasättas. Vi förutsätter att i framtiden stor restriktivitet iakttages om fråga skulle uppkomma att bevilja liknande stöd.

3. Skärgårdsområdena

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m):

Vi vill betona vikten av att skärgårdsfrågorna ägnas ökad uppmärksamhet. Den bofasta befolkningen i stora delar av våra viktigaste skärgårdsområden är nu så uttunnad att underlaget för en rimlig service sviktar. De insatser som erfordras är totalt sett inte stora, men det är viktigt att åtgärder kommer till stånd så snart som möjligt. Ett samlat åtgärdsprogram för att skapa förutsättningar för fast bosättning i skärgårdsområdena bör därför läggas fram. Vi förutsätter att detta kommer till stånd genom det pågående utredningsarbetet.

4. Skärgårdsområdena

av herrar Nilsson i Tvärålund (c). Stridsman (c), fru Jonäng (c) och herr Rämgård (c):

Vi är medvetna om att sysselsättnings- och serviceproblemen är stora på många håll i våra skärgårdsområden. Det får förutsättas att de aktuella problemen tas upp i samband med utvärderingen av länsplanering 1974. När det gäller att lösa frågorna på längre sikt hänvisar vi till den parlamentariska utredning med sikte på en ny regionalpolitik som vi föreslår i reservation 1.

InU 1975:7

40 Innehållsförteckning

Propositionen 1

Motionerna 1

Statistiska uppgifter 9

Utskottet 10

Den regionalpolitiska utredningsverksamheten 10

Stödområdena 13

Åtgärder i vissa orter och regioner 16

Statliga industricentra och kommunala industrihus 21

Anslagsfrågor 24

Glesbygdsfrågor 26

Utskottets hemställan 28

Reservationer 31

1. Den regionalpolitiska utredningsverksamheten (c) 31

2. Ortsklassificeringen (c) 34

3. Åtgärdsprogram för Stockholms län (c) 34

4. Upphävande av beslutet om andra etappen av omlokalisering

av statlig verksamhet (m) 35

5. Åtgärder i Tornedalen (vpk) 35

6. Ramar för det regionalpolitiska stödet m. m. (c) 36

7. Servicegaranti för orter i glesbygd (c, fp) 37

8. Ökat stöd till IKS-verksamhet (c) 37

Särskilda yttranden 38

1. Regionalpolitikens uppläggning (vpk) 38

2. Lokaliseringsstöd till maskininvesteringar i industricentra(m) 39

3. Skärgårdsområdena (m) 39

4. Skärgårdsområdena (c) 39

CiOTAB 75 9203 S Slockholm 1975