Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Näringsutskottets betänkande nr 15

NU 1975:15

Nr 15

Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

I detta betänkande behandlas propositionen 1975:1 bilaga 15 med undantag för ett antal punkter.

Punkterna B 7 (företags- och branschfrämjande åtgärder), B 12 (medelstillskott till Norrlandsfonden) och E 19 (finansiering av statens utvecklingsfond) på driftbudgeten behandlas i utskottets betänkande 1975:13. Punkten B 10 (främjande av hemslöjden) på driftbudgeten kommer att behandlas separat. Punkterna D 2-4 (energiförsörjning) och E 13-16 (atomenergiverksamhet m. m.) på driftbudgeten samt I. F:1 (statens vattenfallsverk: kraftstationer) gäller anslag som har tagits upp i propositionen 1975:30, vilken kommer att behandlas i ett senare betänkande.

INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.

1. Industridepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 1 (s. 20) och hemställer

att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 9 532 000 kr.

2. Teknisk attaché. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 2 (s. 21) och hemställer

att riksdagen till Teknisk attaché för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 236 000 kr.

3. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 3 (s. 21 f.) och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. förbudgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 4 (s. 22) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 200 000 kr.

I Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 15

NU 1975:15

5. Bidrag till vissa internationella organisationer. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 5 (s. 23) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 169 000 kr.

INDUSTRI M. M.

6. Statens industriverk: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 1 (s. 50-55) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 15 951 000 kr.

7. Statens industriverk: Utredningar m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 2 (s. 55-57) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Utredningar m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 2 210 000 kr.

8. Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. Regeringen har under punkten B 3 (s. 57-62) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:1600 av herrar Andersson i Örebro (fp) och Sjönell (c), såvitt gäller hemställan (3) att SIFU:s fortbildningsverksamhet inriktas på att bl. a. tillgodose de mindre serviceföretagens fortbildningsbehov,

1975:1616 av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen uttalar sig för att den i motionen anförda marknadssituationen och behovet av byggteknisk tvärkunskap bedöms samt att föreslagna utbildningsåtgärder vidtas.

Motionen 1975:1600 behandlas i övrigt i utskottets betänkande 1975:14. Motionerna

I motionen 1975:1616 förs fram synpunkter på behov av särskild utbildning för personal inom byggnadsbranschen. Motionären menar att den nuvarande utbildningen inom denna bransch i huvudsak ger specialkunskaper inom respektive sektorer. Det saknas enligt motionären ”tvärkunskap" för att öka möjligheterna att effektivt samordna alla hithörande frågor. Han erinrar om att byggandet har minskat kraftigt under de senaste åren och att arbetslösheten inom branschen är hög. I detta läge vore det från såväl samhällets som byggnadsbranschens synpunkt värdefullt om friställd arbetskraft kunde erbjudas en tvärkunskaplig teoretisk och praktisk vidareutbildning

NU 1975:15

inom olika grenar av byggnads- och funktionssäkerhet, säger motionären. Utbildningen - vilken delvis skulle förläggas till internat vid någon central teknisk försöksanläggning - skulle i viss utsträckning inriktas på samordning och standardisering av nordisk verksamhet. Den skulle omfatta även anläggningsverksamhet och därvid ta sikte på svensk medverkan i utländska projekt. Motionären anser att utbildningen till viss del bör kanaliseras genom arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och finansieras med medel därifrån.

I motionen 1975:1600 anförs att även servicesektorn behöver det stöd som samhället i olika former lämnar till företagsutveckling, bl. a. genom kursverksamhet för företag. SIFU:s kursverksamhet bör, anser motionärerna, inriktas på att tillgodose behovet av fortbildning inom sådana branscher och företag, där yrkesutövningen kräver ett kvalificerat tekniskt yrkeskunnande som måste hållas å jour med utvecklingen. Inom servicesektorn finns det många företag som utvecklats ur de traditionella hantverksyrkena och som trots nya arbetsuppgifter faller under hantverksbegreppet.

Tidigare behandling av motioner om särskild utbildning inom byggnadsbranschen

Förslag som i huvudsak överensstämmer med det som nu framförs i motionen 1975:1616 har avstyrkts av näringsutskottet och avslagits av riksdagen åren 1973 och 1974.

Vid sin behandling av motionsyrkandena har näringsutskottet (NU 1973:54, 1974:35) hänvisat till att det av motionären skisserade utbildningsbehovet till en del torde tillgodoses inom ramen för SIFU:s utbildningsverksamhet. År 1974 uttalade utskottet att det ansåg sig kunna förutsätta att SIFU hade sin uppmärksamhet riktad mot de möjligheter till en vidgad inriktning av utbildningen inom byggnadsbranschen som motionären pekat på.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Rådet för mindre och medelstora företag vid statens industriverk har initierat en studie av utbildningsbehoven i de mindre företagen samt företagarutbildningens omfattning och inriktning. I denna studie, Företagareutbildning i mindre och medelstora företag (SIND 1:1974), lämnas följande redovisning av arbetsmarknadsutbildning, dvs. utbildning som beviljas på sysselsättningspolitiska grunder.

Berättigade till arbetsmarknadsutbildning och utbildningsbidrag är personer som är arbetslösa, hotade av arbetslöshet eller svårplacerade på arbetsmarknaden. Ytterligare krav är att de skall ha fyllt 20 år - undantag kan dock göras - och vara sökande vid arbetsförmedlingen. Flertalet elever är i åldern 25-35 år. Antalet elever har under senare tid varje år överstigit 100 000. De vanligaste formerna av arbetsmarknadsutbildning är omskolningskurser, fortbildningskurser och nybörjarkurser. Omskolningskurserna

1 * Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 15

NU 1975:15

ger grundläggande utbildning för ett nytt yrke, medan fortbildningskurserna ger utbildning inom det nuvarande yrkesområdet. Vidare anordnas reaktiveringskurser för personer som tidigare varit yrkesverksamma och vill återuppta förvärvsarbetet.

Kursernas längd varierar från några veckor till flera år. Kurserna handhas av flera olika huvudmän. Vanligast är särskilda kurser anordnade av skolöverstyrelsen, men även t. ex. det reguljära utbildningsväsendet och enskilda företag utbildar personer inom arbetsmarknadsutbildningens ram. Utbildning i allmänna ämnen - fysik, kemi, svenska, engelska och samhällskunskap - ingår numera också i arbetsmarknadsutbildningen. De av skolöverstyrelsen anordnade kurserna bedrivs huvudsakligen vid särskilda centra för arbetsmarknadsutbildning, s. k. AMU-centra. Det finns för närvarande drygt 50 sådana centra i landet.

I betänkandet (SOU 1974:79) Utbildning för arbete anförs beträffande de kurser som används för arbetsmarknadsutbildning att en rad särskilda krav måste ställas på dessa. Utbildningen bör i allmänhet leda fram till bestämda yrken snarare än avse hela yrkesområden. Betydelsen av att utbildningstiden begränsas är ofta större än när det gäller annan utbildning.

Beträffande omfattningen av den utbildning som har företagsanpassat innehåll lämnas i industriverkets ovan nämnda utredning bl. a. följande uppgifter.

Ett trettiotal institutioner av det hundratal som bedriver företagsledarutbildning har utbildning som sin huvuduppgift. Dessa institutioner är offentliga eller privata och är antingen självständiga enheter eller knutna till universitet eller näringslivsorganisationer.

ALI-RATI ingår i utbildningsavdelningen hos Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och kan erbjuda ca 90 olika kurser. Kostnaderna förutbildning täcks genom kursavgifter.

Exportskolan drivs i form av en stiftelse, bland vars huvudmän är Sveriges exportråd. Totalt erbjuds ca 25 kurser.

Hantverkets folkhögskola i Leksand ät e.n statsunderstödd folkhögskola nära lierad med Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO). Fem vinterkurser och ett stort antal sommarkurser erbjuds.

Institutet för företagsledning (!FL) är en stiftelse med Handelshögskoleföreningen, SAF, Svenska civilekonomföreningen, Svenska teknologföreningen och Sveriges industriförbund som huvudmän. IFL erbjuder för närvarande ca 10 kurser, av vilka en del främst riktar sig till mindre och medelstora företag. Utbildningskostnaderna täcks helt genom kursavgifter. Våren 1973 inleddes ett närmare samarbete mellan IFL och S1FU.

Köpmannainstitutet, Sveriges köpmannaförbunds institut för yrkesundervisning, anordnar för närvarande ett tiotal kurser.

Flera av de större konsultföretagen har utbildning som en betydande del av sin verksamhet. Gränsen mellan utbildning och konsultverksamhet kan många gånger vara flytande.

NU 1975:15

5 Flertalet branschsammanslutningar och arbetsgivarorganisationer bedriver själva företagarutbildning eller förmedlar sådan till i forsta hand sina medlemsföretag. Vissa av organisationerna har särskild personal anställd fördetta ändamål och har även egna kurser. Det vanliga är dock att de bedriver utbildningen i samarbete med SAF och existerande specialinstitut.

Banker, försäkringsbolag och intresseorganisationer är andra grupper av institutioner som medverkar i utbildningen av företagare.

När det gäller utbildningens innehåll konstateras att inom utbudet på drygt 300 kursprogram företagsadministration är det vanligaste ämnesområdet. Därefter kommer de näraliggande områdena allmän företagsekonomi och personaladministration. Vad gäller mera snävt avgränsade ämnesområden är kursutbudet betydligt mindre.

Sammanfattningsvis anförs följande. Den största delen av kurserna är av mycket allmän art. Utbudet på specialområden är tunt. Tjänstemän är den huvudsakliga målgruppen för en stor del av utbildningsalternativen. Anpassning till mindre företag har skett i en relativt liten del av alternativen. Kraven på förkunskaper sållar bort stora grupper av företagare. En geografisk koncentration av kurserna till Stockholmsområdet är påtaglig. Många kurser ges endast en gång per år. Allt detta medverkar till att den företagsledare från ett mindre företag som vill fördjupa sina kunskaper på specifika områden har svårigheter att finna utbildningsalternativ som innehållsmässigt är lämpade för hans behov och där utbildningsaktiviteternas inplacering i tid och rum passar hans arbetssituation.

Rådet för mindre och medelstora företag anser att en mer individualiserad och företagsanpassad utbildning bör prövas i större skala. Utbildning och konsultinsatser bör i högre grad kunna integreras, så att erhållna kunskaper omedelbart kan omsättas i praktiken och nyttiggöras i företagen.

Utskottet

De mindre serviceföretagens arbetsvillkor och behov av stöd i olika avseenden tas upp i motionen 1975:1600. Ett yrkande i motionen - som i övriga delar behandlas i näringsutskottets betänkande 1975:14 - är att den fortbildningsverksamhet som bedrivs vid enheten för företagsutveckling (SIFU-enheten) inom statens industriverk skall inriktas bl. a. på att tillgodose serviceföretagens behov av fortbildning.

En viktig uppgift för SIFU-enheten är att tillhandahålla fortbildningsmöjligheter för personer verksamma inom mindre och medelstora företag - till vilken kategori serviceföretagen kan räknas. I den rapport om företagarutbildningen i mindre och medelstora företag (SIND 1:1974) som utarbetats inom industriverket och som refererats i det föregående konstateras att de företagsledare i mindre företag som vill fördjupa sina kunskaper på specifika områden har svårigheter att finna utbildningsalternativ som innehållsmässigt är lämpade för deras behov.

I sitt ställningstagande till industriverkets rapport ansluter sig chefen för

NU 1975:15

industridepartementet till förslagen om en komplettering av befintlig kursverksamhet med en mer individualiserad och företagsanpassad utbildning och om en vidgad information rörande tillgängliga utbildningsaktiviteter. Utskottet utgår från att det i motionen aktualiserade fortbildningsbehovet kommer att uppmärksammas, då nya kursprogram och system för den företagsanpassade fortbildningen utarbetas. Utskottet anser därför inte att det finns anledning för riksdagen att göra en sådan framställning till regeringen som motionärerna önskar.

Speciella utbildningsåtgärder för byggnadsbranschens personal föreslås i motionen 1975:1616. Motionären anser att det vid uppförande av tekniskt komplicerade byggnadsverk behövs en ”tvärkunskap” som ökar möjligheterna att effektivt samordna olika slags specialkunskaper inom byggnadsbranschen. Den föreslagna utbildningen bör enligt motionären kanaliseras genom arbetsmarknadsstyrelsen, som även anses böra stå för medelstilldelningen. Riksdagen föreslås uttala sig för att de föreslagna åtgärderna vidtas på grundval av en bedömning av den marknadssituation och det utbildningsbehov som motionären beskrivit.

Utskottet har de två senaste åren (NU 1973:54, 1974:35) avstyrkt motionsyrkanden som i allt väsentligt överensstämt med det nu föreliggande. Utskottet hänvisade därvid till att det skisserade utbildningsbehovet delvis torde tillgodoses inom ramen för SlFU:s utbildningsverksamhet. Utskottet ansåg sig även kunna förutsätta att S1FU uppmärksammade möjligheterna att vidga utbildningen inom byggnadsbranschen på det sätt som motionären föreslagit. Det som utskottet tidigare anfört äger alltjämt giltighet. Vad beträffar motionärens uppfattning att AMS borde ansvara för den föreslagna utbildningen vill utskottet erinra om att enligt gällande principer arbetsmarknadsutbildning i allmänhet inte bör avse hela yrkesområden utan leda fram till bestämda yrken. Med det här sagda avstyrker utskottet motionen 1975:1616.

Vad i övrigt anförs och föreslås under denna punkt i propositionen har inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Stålens industriverk: Kursverksamhet m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:1600 såvitt den gäller fortbildning för serviceföretag (punkten 3),

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1616 om viss utbildning inom byggnadssektorn.

9. Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 4 (s. 62 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 8 950 000 kr.

NU 1975:15

10. Statens industriverk: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 5 (s. 63) och hemställer

att riksdagen till Starens industriverk: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 kr.

11. Sprängämnesinspektionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 6 (s. 63-65) och hemställer

att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1812 000 kr.

12. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 8 (s. 82-86) och hemställer

att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för verksamheten med strukturgarantier som chefen för industridepartementet förordat,

2. bemyndigar regeringen att ikläda staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat löpande garantier innebär åtaganden om högst 100 000 000 kr.,

3. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.

13. Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 9 (s. 86 f.) och hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster pä grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

14. Svenska slöjdföreningen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten Bil (s. 88 f.) och hemställer

att riksdagen till Svenska slöjdföreningen för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 420 000 kr.

15. Statliga kreditgarantier till varvsindustrin. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 13 (s. 90-93) och hemställer

att riksdagen bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till svensk varvsindustri till ett sammanlagt belopp av högst 4 500 000 000 kr. avseende kreditgivning till produktion av fartyg under åren 1976-1980.

NU 1975:15

8 MINERALFÖRSÖRJNING M. M.

16. Regeringen har (s. 94-99) föreslagit riksdagen att godkänna att en delegation för havsteknisk forskning och utveckling enligt de riktlinjer chefen för industridepartementet förordat inrättas den 1 juli 1975.

I motionen 1975:1649 av herr Lothigius m. fl. (m, c, fp, vpk) hemställs att riksdagen beslutar att en delegation med uppgift att samordna arbetet med utnyttjande och skydd av havsresursområden skall inrättas.

Motionen

I motionen 1975:1649 erinras om att det Förslag om inrättande av ett särskilt samordningsorgan för frågor om utnyttjande och skydd av havsområden, som havsresursutredningen lagt fram (SOU 1972:43), avvisades av chefen för industridepartementet i propositionen 1974:1 bil. 15. lår föreslår departementschefen att en delegation skall inrättas med uppgift att samordna forsknings- och utvecklingsarbetet på det havstekniska området. Detta innebär, anser motionärerna, att delegationen kommer att få begränsade uppgifter i jämförelse med vad havsresursutredningen föreslog. I realiteten kommer, anför de, uppgifterna att inskränkas till att omfatta allmänt samråd i vissa rent tekniska frågor. Motionärerna hävdar att det behövs ett brett nationellt program för havets skydd och exploatering och ett organ med verkliga befogenheter att planlägga och övervaka att forskningen inom området bedrivs rationellt. De menar att det nuvarande läget utan vare sig ett nationellt forskningsprogram eller ett planerande och samordnande organ kan bli förödande för Sverige.

Tidigare behandling av motioner om inrättande av en delegation för havsresurser

Vid 1974 års riksdag behandlade näringsutskottet (NU 1974:32) två motionsyrkanden om inrättande av en delegation för havsresurser. Utskottet redogjorde utförligt för olika utredningar som berörde detta område. Utskottet uttalade vidare: ”Den samordning av skilda verksamheter rörande havsfrågor som har påbörjats är enligt utskottets mening värdefull. Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av ett i fastare former bedrivet samarbete inom området. För en sådan samordning torde den av havsresursutredningen föreslagna delegationen vara en ändamålsenlig form. Utskottet förutsätter därför att denna fråga kommer att prövas av Kungl. Maj:t och att förslag föreläggs nästa års riksdag.”

A kniellt utredningsarbete

Forskningsrådsutredningen (U 1972:02; ordförande f. d. universitetskansler Nils Gustav Rosén) skall göra en översyn av forskningsorganisationen inom utbildningsdepartementets område. Denna översyn skall enligt direktiven

NU 1975:15

avse forskningsrådens verksamhet, beslutsformer och sammansättning. Den bör även omfatta dels nämnda forskningsråds befogenheter och ställning i relation till andra forskningsråd samt myndigheter och organ som har att planera, stödja eller bedriva forskning, dels den nuvarande gränsdragningen mellan forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Därvid bör övervägas vilka fördelar och nackdelar som skulle vara förenade med en mer sammanhållen rådsorganisation än den nuvarande.

De sakkunniga skall vidare särskilt beakta de samordningsproblem, bl. a. i fråga om finansiering, som de s. k. storprojekten medför. I fråga om sådana projekt liksom beträffande många andra innebär den nuvarande forskningsrådsorganisationen att ett och samma forskningsprojekt ofta måste prövas av två eller flera forskningsråd och att en och samma forskare för ett projekt får anslag från flera råd. I samband härmed skall de sakkunniga överväga en justering uppåt av det högsta anslagsbelopp (300 000 kr.) som forskningsråd kan bevilja utan godkännande av regeringen.

Med hänsyn till den expansion som forskningsrådens verksamhet undergått kan det enligt direktiven finnas anledning för de sakkunniga att även överväga om rådens administrativa organisation är lämpligt utformad.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har i april 1974 fått i uppdrag att utreda havstekniska forsknings- och utvecklingsfrågor. Resultatet av arbetet bör enligt direktiven redovisas i styrelsens anslagsframställning hösten 1975. I direktiven anförs bl. a. följande.

Utredningsarbetet bör inriktas på att dels prioritera sådana havstekniska problemområden, som ur såväl den offentliga sektorns som näringslivets synvinkel bedöms vara angelägna att lösa, dels ange lämpliga former för samarbete mellan myndigheter, företag och forskningsinstitutioner i frågor om havsteknisk forskning och utveckling. En långsiktig samordning och planering av det statliga stödet på detta område bör eftersträvas. En central uppgift för utredningen bör således vara att, genom värdering av olika havstekniska problemområdens relativa omfattning och betydelse i tillämpningshänseende, göra en angelägenhetsgradering dem emellan. Vid värderingen bör hänsyn tas såväl till behov, vilka följer av svenska myndigheters eller företags egen verksamhet med anknytning till havet, som till behov som kan föreligga utomlands men som ändå bedöms som intressanta för svensk industri. Vidare bör utredningen gruppera problemen och utvecklingsmöjligheterna med hänsyn till deras tekniska karaktär på olika problemområden och göra en prioritering mellan dessa områden. Med utgångspunkt i vad som framkommit vid denna prioritering bör lämpliga former för samarbete mellan myndigheter, företag och forskningsinstitutioner föreslås. Samarbetet bör avse genomförandet av teknisk forskning och utveckling inom aktuella problemområden. Det kan bl. a. övervägas om det finns skäl att vid STU inrätta en särskild havsteknisk samrådsgrupp med

NU 1975:15

företrädare för olika intressenter. En eventuell sådan grupps relationer till bl. a. STU:s nämnder fordrar särskild granskning. Om utredningsarbetet inte visar att det finns underlag för ett fortlöpande samarbete i en bestämd form mellan myndigheter och företag över en större del av det havstekniska fältet bör i stället möjligheterna till samarbete på enskilda problemområden granskas.

Samhälleliga och näringspolitiska behov av havsteknisk forskning och utveckling bör tillmätas en avgörande betydelse vid bedömningen av vilka insatser som bör göras. Det är samtidigt väsentligt att tillvarata den speciella kompetens på det havstekniska området som i dag finns hos vissa forskningsinstitutioner och myndigheter. Det bör därför särskilt studeras hur denna kompetens kan utnyttjas i utvecklingsverksamheten t. ex. genom att forskningsuppdrag inom de ur avnämarsynvinkel intressanta problemområdena läggs ut på lämpliga institutioner eller genom att forskningsresultat sprids under hänsynstagande till potentiella avnämarintressen. Behoven av och formerna för informations- och kontaktverksamhet på det havstekniska området mellan de offentliga organens och företagens forskare och tekniker bör övervägas.

Betydande resurser avdelas numera, såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn, för havsteknisk verksamhet. Det övergripande målet för utredningens överväganden rörande prioriteringen, planeringen och samordningen av det statliga stödet till havsteknisk forskning och utveckling skall vara att åstadkomma ett rationellt utnyttjande av dessa resurser samt en effektiv samverkan mellan myndigheter, företag och forskningsinstitutioner på det havstekniska området.

Miljöforskningsutredningen har i betänkandet (Ds Jo 1974:8) Samordnad miljöforskning lagt fram förslag till organisation för en samordnad miljövårdsforskning. Utredningen betonar starkt kravet på en samlad planering och prioritering av forskningsinsatserna inom hela miljövårdsområdet, styrd av de politiska och administrativa organ som är ansvariga för miljövården, och behovet av utvärdering av forskningsresultaten. Dessa övergripande planeringsfunktioner bör enligt utredningens uppfattning ligga på ett organ med central plats i miljövårdsorganisationen. Detta organ bör också bevaka att en samordning sker av verksamheten hos olika organ som fördelar anslag och utför forskning. Utredningen föreslår att en delegation för miljövårdsforskning inrättas direkt under och nära knuten till jordbruksdepartementet.

Ordförande i delegationen bör vara statssekreteraren i jordbruksdepartementet. I delegationen föreslås ingå representanter för naturvårdsverket, styrelsen för teknisk utveckling, naturvetenskapliga forskningsrådet, kommunerna och näringslivet samt sex riksdagsmän. Delegationen bör koncentrera sina insatser på planerings- och samordningsuppgifterna och inte ha till uppgift att fördela anslag till forskningsprojekt. En viktig uppgift för delegationen bör, enligt förslaget, bli att fortlöpande bevaka att olika

NU 1975:15

II

organs verksamhetsområden är lämpligt avgränsade och samordnade. Med utnyttjande av sin överblick över den nationella forskningen bör delegationen även samordna det svenska deltagandet i internationellt forskningssamarbete inom miljövårdsområdet.

Utskottet

1974 års riksdag uttalade sig på förslag av näringsutskottet (NU 1974:32) för ett i fastare former bedrivet samarbete rörande skilda havsfrågor och förutsatte att förslag härom skulle föreläggas 1975 års riksmöte. Näringsutskottet grundade sitt förslag på motionsyrkanden som syftade till att en delegation för havsresurser skulle inrättas enligt det förslag som havsresursutredningen lagt fram i betänkandet (SOU 1972:43) Utnyttjande och skydd av havet.

1 propositionen anförs att det f. n. inte finns förutsättningar att inrätta ett organ med så omfattande uppgifter men att en avgränsningsbar del av det ansvarsområde som havsresursutredningen föreslog för havsresursdelegationen är teknisk forskning och utveckling med anknytning till havsområdena och deras naturresurser, inbegripet mineraliska ämnen på och under havsbottnen. Det föreslås därför att en delegation för havsteknisk forskning och utveckling skall inrättas för att under regeringen samordna forsknings- och utvecklingsarbete på det havstekniska området. Det avses att delegationen inte skall ha några verkställande uppgifter utan endast fungera som ett samordningsorgan. Delegationen skall vidare svara för utbyte av information mellan myndigheter och näringsliv och ta initiativ till eller verka för projekt av samordningskaraktär.

Detta förslag kritiseras i motionen 1975:1649. Motionärerna anser att den föreslagna delegationen får utomordentligt begränsade uppgifter jämfört med vad havsresursutredningen föreslog och att den förefaller att bli i det närmaste meningslös. De önskar att i stället en delegation med uppgift att samordna arbetet med utnyttjande och skydd av havsområden skall inrättas.

Utskottet delar i stort sett motionärernas kritiska syn på förslaget om inrättande av en delegation för havsteknisk forskning och utveckling. Den tilltänkta snäva avgränsningen av detta organs uppgifter synes olämplig. Utskottet vidhåller alltså sin uppfattning vid behandlingen av denna fråga år 1974 att det behövs ett i fastare former bedrivet samarbete mellan skilda verksamheter rörande havsfrågor. I propositionen uttalas att havsresursutredningens förslag till organisation och remissinstansernas synpunkter inte skapat "förutsättningar för att inrätta ett organ med uppgift att samordna alla de aktiviteter som är eller kommer att vara knutna till havet”. Frågan om formerna för en sådan samordning har nära samband med forskningsrådsutredningens uppdrag och STU:s utredningsuppdrag rörande havstekniska forsknings- och utvecklingsfrågor. Av betydelse i detta sammanhang är också det förslag om inrättande av en delegation för miljövårdsforskning

1 * * Riksdagen 1975. 17 samt. Nr 15

NU 1975:15

som lagts fram i betänkandet (Ds Jo 1974:8) Samordnad miljöforskning.

Med hänsyn till de förhållanden som här nämnts finner utskottet att en förnyad prövning bör göras av frågan om vilka verksamheter avseende havsresurserna - i första hand då forsknings- och utvecklingsarbete - som bör tillhöra det planerade samordningsorganets ansvarsområde.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1975:1649 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inrättande av ett organ för havsresursfrågor.

17. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 1 (s. 101-107) och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 16 041 000 kr.

18. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 2 (s. 107-112) och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

19. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 3 (s. 112 f.) och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 12 957 000 kr.

20. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 4 (s. 113 f.) och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 3 906 000 kr.

21. Bergsstaten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 5 (s. 114-116) och hemställer

att riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 885 000 kr.

22. Statens gruvegendom. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 6 (s. 116-121) och hemställer

att riksdagen till Statens gruvegendom för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 47 808 000 kr.

NU 1975:15

13 ENERGIFÖRSÖRJNING

23. Statens elektriska inspektion. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 1 (s. 123 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 3 528 000 kr.

TEKNISK UTVECKLING M. M.

24. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.

Regeringen har under punkten E 1 (s. 126-144) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1975/76, i enlighet med vad chefen för industridepartementet anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 95 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren

1976/77-1979/80,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 210 100 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:611 av fru Anér (fp), vari hemställs att riksdagen beslutar att ett rådgivande organ bestående av företrädare för olika grupper av dataanvändare med uppgift att yttra sig över fördelningen av anslag inom dataområdet bildas inom styrelsen för teknisk utveckling (STU),

1975:1623 av fru Hambraeus (c), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna att STU bör initiera och stödja försök till olika aktionsforskningsprojekt för att utveckla en datateknik som bidrar till att demokratisera planeringsprocesserna inom förvaltning och näringsliv,

1975:1633 av herr Hugosson m. 11. (s, c, m, fp), vari hemställs att riksdagen såsom bidrag till Svensk-japanska stiftelsen för forskning och utveckling anvisar 150 000 kr. för budgetåret 1975/76,

1975:1659 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att styrelsen för teknisk utveckling bör under budgetåret 1975/76 i möjlig mån ändra inriktningen av sin bidragsgivning och övriga verksamhet så att de mindre och medelstora företagen bättre tillgodoses.

Motionerna

Datatekniken och de problem som är förknippade därmed tas upp i två motioner.

NU 1975:15

14 I motionen 1975:611 anförs att om datorerna skall bli till nytta för medborgarna är något som i stor utsträckning beror på hur de som sätter upp och programmerar datorerna upplever och tar hänsyn till användarnas situation. Motionären anser att ett problem med utbildning i och forskning kring datateknik är att sådan hänsyn inte tas. Hon begär att, när datasystem utarbetas med samhällets stöd, avnämarsynpunkterna skall bli uppmärksammade på ett helt annat sätt än i dag. När tekniska lösningar på administrativa dataproblem skall åstadkommas liksom när datorer skall användas i fabriksprocesser, bör användarna få komma till tals redan på ett förberedande stadium. Men hänsyn till att styrelsen för teknisk utveckling (STU) har ett betydande inflytande över datateknikens utveckling föreslår motionären att användarna får möjligheter att påverka STU:s beslutsprocess.

Viss tveksamhet införden utveckling som innebär att datatekniken kommer att prägla allt fler sektorer i samhället uttrycks i motionen 1975:1623. Den information som kan översättas till dataspråk täcker inte hela verkligheten men kan komma att överbetonas, säger motionären. Inom vissa områden kan därför en omläggning till automatisk databehandling behöva motarbetas. Motionären erinrar om att frågan om skydd för den personliga integriteten blivit livligt debatterad. Ännu viktigare frågor är måhända, anförs det, vem som gör urvalet av data som skall lagras och i vilket syfte lagringen sker. Motionären anser att det är viktigt att andra grupper än de som har stora ekonomiska resurser får möjlighet att utveckla datasystem för att tillgodose sina intressen. Hon åberopar ett experiment vid Norsk Regnecentral med s. k. aktionsforskning. Denna forskning, som motionären anser böra främjas i Sverige, går ut på att tekniker och arbetare gemensamt utarbetar ett datasystem som skall tillhandahålla de anställda uppgifter som kan ge dem inflytande bl. a. över den tekniska utvecklingen i företagen.

1 motionen 1975:1633 presenteras Svensk-japanska stiftelsen för forskning och utveckling (se s. 15). Motionärerna anför att stiftelsen under sin hittillsvarande verksamhet kunnat konstatera att kunskapen om japanska förhållanden är låg i Sverige, samtidigt som det blir allt väsentligare att det skapas bättre förståelse för Japan med dess snabba tekniska och industriella utveckling. De anser att den nuvarande formen för finansiering av stiftelsens verksamhet - med bidrag från STU, från statens naturvetenskapliga forskningsråd och från olika svenska företag - försvårar en långsiktig planering och utgör en belastning på sekretariatets löpande verksamhet. Motionärerna refererar också stiftelsens planer på att bygga ut verksamheten och uttalar att det är uppenbart att stiftelsens verksamhet har stor betydelse för många skilda aktiviteter i Sverige. De anser att staten med hänsyn härtill via budgeten bör ta på sig en del av kostnaderna för stiftelsens verksamhet.

De mindre och medelstora företagens betydelse för svensk ekonomi och sysselsättning är, anförs i motionen 1975:1659, i allmänhet starkt underskattad. En kraftig utbyggnad av denna sektor, som svarar för en avsevärd

NU 1975:15

del av export och varuproduktion är nödvändig, om målet att öka sysselsättningen skall kunna uppnås. Mot denna bakgrund anser motionärerna att det är beklagligt att dessa företag inte fått samma stöd till forskningsoch utvecklingsarbete (FoU) som de större företagen. De påpekar att de mindre och medelstora företagen har en otillräcklig FoU-verksamhet. De kritiserar med hänsyn härtill STU:s verksamhet och anslagstilldelning, som endast i begränsad utsträckning kommit dessa företag till del. Visserligen kommer en del av STU:s arbete denna företagssektor till godo indirekt via de insatser som högskolor och institutioner utför, men, säger motionärerna, det är angeläget att den direkta FoU-verksamheten i företagen uppmuntras och utökas. De mindre och medelstora företagen har nämligen svårt att utnyttja institutionernas FoU-verksamhet, då de inte har tillräckligt med personal för att kunna hålla de löpande kontakter med institutionerna som erfordras för ett maximalt utnyttjande av deras tjänster.

Svensk-japanska stiftelsen för forskning och utveckling samt vissa jämförbara organ Svensk-japanska

stiftelsen för forskning och utveckling (SJF) bildades år 1971 av Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Svenska institutet och Sveriges industriförbund. Denna åtgärd får ses mot bakgrund av att man sedan mitten av 1960-talet ansett sig kunna konstatera ett ökat intresse i Sverige för den japanska utvecklingen. Ungefär samtidigt som SJF bildades i Japan en Japan-Sweden Foundation (JSF), som har till uppgift att förstärka de japanska kontakterna med Sverige. JSF knöts nära till det japanska industriförbundet Keidanren.

SJF har på olika sätt sökt verka för spridning av kunskaper om Japan och för främjande av kontakterna med detta land. Verksamheten bedrivs i samarbete med JSF. Den har hittills varit av försökskaraktär.

Av en skrivelse som SJF år 1974 ingivit till utrikesdepartementet med begäran om bidrag för budgetåret 1975/76 framgår bl. a. följande.

SJF:s sekretariat, som består av en handläggare med halvtidstjänstgöring och en sekreterare, är förlagt till IVA:s lokaler. Stiftelsens arbete har på detta sätt kunnat samordnas med den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten, som numera finansieras av STU och IVA. Det teknisk-vetenskapliga attachékontoret i Tokyo har sålunda också blivit en viktig länk i stiftelsens verksamhet, inte minst för kontakter med JSF och med japanska bidragsgivare.

För finansiering av sekretariatet har sedan den 1 juli 1973 bidrag erhållits från STU. Detta bidrag uppgår 1974/75 till 50 000 kr. Genom bidrag från industrin har stiftelsen tillförts knappt 100 000 kr. per år, vilka medel använts dels för att täcka sekretariatskostnader, dels för att finansiera delar av stipendieprogrammet.

För stipendieprogrammet har vidare under budgetåret 1973/74 erhållits bidrag från STU och naturvetenskapliga forskningsrådet med tillsammans

NU 1975:15

40 000 kr. Våren 1974 beslöts att medel som skulle användas till lVA:s forskarutbyte med särskilda länder administrativt sett skulle anvisas direkt över riksstaten, för att IVA inte skulle behöva söka anslag från en rad statliga organ. Denna förändring av finansieringssystemet ledde till att STU förklarade att bidrag till SJF för forskarutbyte också borde tas ur de medel som IVA disponerar för utbyte med särskilda länder. Efter samråd med utrikesdepartementet beslöts det att IVA skulle kunna disponera 50 000 kr. under budgetåret 1974/75 för delfinansiering av SJF:s stipendieprogram.

För direkta projekt har bidrag erhållits både från STU och från industrin.

På japanskt håll har stiftelsen sökt anslag från en japansk fond, Japan World Exposition Commemorative Association (JWECA) med uppgift att ge initialstöd till verksamhet som gagnar internationellt utbyte och förståelse. För budgetåren 1972/73, 1973/74 och 1974/75 har stiftelsen fått 75 000 kr., 60 000 kr. resp. 60 000 kr. för stipendier och för konferensverksamhet. Fortsatt stöd från JWECA till stiftelsen synes möta svårigheter, då JWECA inte bidrar till annat än nya projekt.

SJF anför beträffande sin verksamhet att stiftelsen haft som mål att under försöksperioden pröva olika metoder för att åstadkomma bättre kunnande om Japan. Detta har skett genom förmedling av stipendier - större för språkstudier och mindre för ämnesstudier projektsamverkan, seminarier och konferenser, delegationsresor, informationsförmedling medelst nyhetsbrev och rapporter samt kontaktförmedling.

Sammanfattningsvis noterar SJF att de tre årens försöksverksamhet otvetydigt har visat att det finns behov av ett aktivt samordnande organ på detta område. Direkta kontakter på hög nivå har kunnat initieras och utvecklas genom stiftelsen, något som är av stor vikt vid kontaktskapande i ett land där personkontakter betyder mycket, anförs det vidare.

I skrivelsen presenterar SJF planer för sin fortsatta verksamhet. Det uttalas bl. a. att stiftelsen och dess huvudmän finner att det är angeläget att verksamheten under budgetåret 1975/76 kraftigt intensifieras, så att stiftelsen någorlunda skall kunna tillgodose det latenta behov som föreligger. Härvid bör nuvarande sekretariat förstärkas så att det får två handläggare och en sekreterare. Den allmänna utbytesverksamheten bör enligt SJF byggas ut genom utökat stipendiatutbyte. Även projektverksamheten borde bedrivas i en väsentligt större skala än för närvarande. Hittills har sekretariatet bara haft ekonomiska och personella resurser att driva två projekt samtidigt. Det vore enligt SJF angeläget att komma upp till fem projekt under budgetåret 1975/76.

Svensk-franska forskningsforeningen (Association franco- suédoise pour la Recherche, AFSR), som bildades 1967, försöker på olika sätt stimulera och underlätta samarbetet mellan Sverige och Frankrike inom forskning och teknik.

Föreningen har sett som sin huvuduppgift att arrangera bilaterala symposier, att arrangera föredrag om forskning och teknik i de två länderna.

NU 1975:15

att informera om stipendier som tillhandahålls av de båda länderna för ingenjörer, naturvetare och medicinare från det andra landet, att stimulera till ett livligare forskarutbyte mellan svenska och franska forskningsinstitut, att göra upp besöksprogram för tekniker och forskare, att initiera bilateralt samarbete inom forskning och utveckling, att i rapportform presentera olika tekniska och industriella verksamhetsområden i de båda länderna samt att besvara frågor om forskning och teknik i de båda länderna.

Föreningen förfogar över ett sekretariat i Stockholm och har under budgetåret 1973/74 inrättat en filial i Göteborg, vars huvudsakliga uppgift är att främja förbindelserna mellan västsvensk industri och Frankrike.

Föreningen har som medlem mar dels svenska och franska industriföretag, dels enskilda personer. Vid utgången av juni 1974 var antalet medlemmar av dessa båda kategorier 25 resp. 148.

För budgetåret 1974/75 disponerar föreningen bidrag och avgifter om tillsammans ca 300 000 kr. Härav har från STU erhållits 52 000 kr., från akademier - bl. a. IVA - och forskningsråd 22 000 kr. och från franska staten 85 000 kr.

Svensk-tyska forskningskommittén, som bildades år 1972, utgörs av dels en svensk kommitté, dels en kommitté i Förbundsrepubliken Tyskland. Kommittén har som mål att stärka kontakterna inom naturvetenskap och teknik mellan de båda länderna.

Kommitténs sammansättning är så vald, att såväl forskningsadministration och institutsforskning som forsknings- och utvecklingsarbetet inom industrin är representerade, varvid områdena kemi, materialteknik och miljövård prioriteras. Verksamheten har innefattat bl. a. genomförande av ett par symposier samt en delegationsresa till Förbundsrepubliken Tyskland för studium av forskningsplanering m. m.

Från STU erhåller kommittén för innevarande budgetår ett bidrag av 26 000 kr.

Pågående utredningsarbete

STU-utredningen (I 1974:06; ordförande generaldirektör Lennart Holm) har till uppgift att utreda styrelsens för teknisk utveckling organisation och verksamhetsformer. De sakkunniga skall bl. a. överväga på vilket sätt STU:s stöd till teknisk förnyelse i industrin kan effektiviseras och bättre samordnas med aktiviteter inom andra statliga organ och myndigheter, vilka har till uppgift att på olika sätt främja industrins utbyggnad. Så bör t. ex. undersökas om den samverkan som redan i dag finns mellan å ena sidan STU och å andra statens industriverk, statens utvecklingsfond och Sveriges investeringsbank AB kan fördjupas till gagn för den industriella förnyelseprocessen. Möjligheterna till samordning mellan STU:s rådgivnings- och förmedlingsverksamhet och industriverkets företagsservice bör också uppmärk -

NU 1975:15

sammas. De sakkunniga skall även behandla samarbetet med andra intressenter i STU:s industriellt inriktade verksamhet, exempelvis vad avser företag, innovatörer, potentiella exploatörer, banker och andra kreditinstitut.

I direktiven anförs vidare att det från industripolitisk synpunkt kan vara motiverat att STU lämnar stöd till enskilda FoU-projekt, där finansiella restriktioner, hög osäkerhet, skillnader mellan företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet eller andra faktorer gör att projekt inte annars kommer till stånd i en omfattning som är motiverad från samhällets sida. Hinder av detta slag föreligger främst när det gäller enskilda innovatörer och små och resurssvaga företag. Möjligheterna att effektivisera denna stödfunktion skall behandlas av de sakkunniga. Dessa skall lämna förslag till hur STU bättre än hittills i sin verksamhet skall kunna nå ut till mindre och medelstora företag. För att undvika en kostsam resursdubblering är det viktigt, sägs det i direktiven, att en samordning sker med de regionala industripolitiska aktiviteter som nu byggts upp med stöd från statens industriverk. I första hand gäller detta företagareföreningarnas verksamhet. De sakkunnigas arbete bör utmynna i förslag till hur STU och befintliga regionala industripolitiska organ skall kunna samverka på ett effektivt sätt.

Utskottet

Förslag till statliga åtgärder på dataområdet läggs fram i propositionen. Förslagen bygger på de rekommendationer som datautredningen gjort i sitt slutbetänkande (SOU 1974:10) Data och näringspolitik. 1 två motioner som anknyter till dessa förslag pekas på olika problem som användningen av datateknik kan föra med sig. I motionen 1975:611 föreslås att ett rådgivande organ bestående av företrädare för olika grupper av dataanvändare skall bildas inom styrelsen för teknisk utveckling (STU). Detta rådgivande organ skall ha till uppgift att yttra sig över fördelningen av anslag inom dataområdet. Motionären anser att när tekniska lösningar på administrativa dataproblem utarbetas avnämarnas synpunkter bör beaktas i högre grad än vad som för närvarande är fallet. STU bör, anförs i motionen 1975:1623, initiera och stödja olika aktionsforskningsprojekt med syfte att utveckla en datateknik som bidrar till att demokratisera planeringsprocesserna inom förvaltning och näringsliv. I motionen uttalas att det är viktigt att andra grupper än de som har stora ekonomiska resurser får möjligheter att utveckla datasystem för att tillgodose sina intressen.

De frågor som motionärerna aktualiserar är enligt utskottets mening väsentliga. De berörs också i propositionen. Chefen för industridepartementet uttalar (s. 138) att utvecklingsprojekt som i ett tidigt skede drivs i samarbete med användare bör förekomma i ökad utsträckning. Vad avser frågan om utnyttjande av datateknik anser departementschefen (s. 42) att det i vidgad utsträckning måste tas särskild hänsyn till arbetstagarnas krav på systemlösningar som tillgodoser kraven på en utökad företagsdemokrati och

NU 1975:15

en i vid mening bättre arbetsmiljö för den anställde. Utskottet vill understryka dessa synpunkter och förutsätter att departementschefen är beredd att vid behov föreslå åtgärder i de angivna syftena. Vad avser förslaget i motionen 1975:611 om att ett nytt rådgivande organ skall bildas inom STU vill utskottet erinra om att vid STU finns en rådgivande nämnd för området informationsbehandling m. m. I propositionen föreslås att statens industriverk skall få till uppgift att fortlöpande bevaka dataområdet. Departementschefen anför att han även kommer att ta upp frågan om hur verket på lämpligt sätt, exempelvis genom att tillsätta en referensgrupp, skall kunna inhämta olika bransch- och arbetstagarorganisationers synpunkter. Mot den bakgrund som här angivits finner utskottet att motionärens önskemål i huvudsak är tillgodosett.

Utskottet anser sig inte ha skäl att föreslå riksdagen att göra någon framställning till regeringen med anledning av motionen 1975:611 eller motionen 1975:1623.

I motionen 1975:1659 yrkas att riksdagen skall uttala att STU under budgetåret 1975/76 bör i möjlig mån ändra inriktningen av sin bidragsgivning och övriga verksamhet så att de mindre och medelstora företagen bättre tillgodoses. Motionärerna anser att en sådan omfördelning nu skall vara inledningen till en framtida mera omfattande anslagstilldelning till de mindre och medelstora företagen.

STU:s verksamhet och stödformer utreds f. n. av STU-utredningen (I 1974:06). Denna skall bl. a. lämna förslag till hur STU bättre än hittills i sin verksamhet skall kunna nå ut till mindre och medelstora företag. I direktiven pekas i detta sammanhang på vikten av samordning mellan STU:s verksamhet och de regionala industripolitiska aktiviteter som har byggts upp med stöd från statens industriverk. I propositionen framhålls också (s. 135) att det är viktigt att insatser görs för att stimulera den mindre och medelstora industrins satsningar på industriellt utvecklingsarbete och teknisk forskning. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionen.

Hemställan i motionen 1975:1633 går ut på att riksdagen skall anvisa 150 000 kr. för budgetåret 1975/76 till Svensk-japanska stiftelsen för forskning och utveckling. Motionärerna anför att stiftelsens verksamhet har stor betydelse för många skilda aktiviteter. Staten bör därför, menar de, via budgeten ta på sig en del av kostnaderna för stiftelsens verksamhet.

För att främja vetenskapliga kontakter och forskarutbyte med Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland och Japan finns det, som framgår av den i det föregående lämnade redovisningen, speciella organ - Svensk-franska forskningsföreningen, Svensk-tyska forskningskommittén samt den nämnda Svensk-japanska stiftelsen. Dessa organ har något olika uppbyggnad och får i olika utsträckning bidrag från respektive länder. Från svensk sida lämnar STU bidrag för att täcka vissa kostnader för ett kansli. Anslag till stipendier

NU 1975:15

och vissa forskningsprojekt har lämnats av STU och av vissa akademier och forskningsråd.

Otvivelaktigt är denna verksamhet betydelsefull, i synnerhet gäller detta Svensk-japanska stiftelsens verksamhet, då det är svårare - bl. a. med hänsyn till språk och geografiskt avstånd - att få till stånd vetenskapliga kontakter med Japan än med de europeiska länderna. Stiftelsens verksamhet täcker också ett bredare fält än de båda övriga organisationernas. Utskottet anser det därför angeläget att medel ställs till förfogande så att Svensk-japanska stiftelsens fortsatta verksamhet säkras. Utskottet är dock inte berett att föreslå att - som motionärerna önskar - bidraget till stiftelsen skall utgå i form av ett särskilt anslag på statsbudgeten. Det bör även beaktas att forskningsrådsutredningen torde komma att behandla frågan om forskningsrådens internationella kontakter. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Mot vad som i övrigt anförs och föreslås i propositionen har utskottet ingenting att erinra.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1975/76, i enlighet med vad chefen för industridepartementet anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 95 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1976/77-1979/80,

b) till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 210 100 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:611 om inflytande för dataanvändare på fördelningen av anslag inom dataområdet,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1623 om datateknik som hjälpmedel för demokratisering av planeringsprocesser,

4. att riksdagen avslår motionen 1975:1659 om projektstöd till mindre och medelstora företag,

5. att riksdagen avslår motionen 1975:1633 om bidrag till Svenskjapanska stiftelsen för forskning och utveckling.

25. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 2 (s. 144) och hemställer att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

NU 1975:15

26. Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 3 (s. 144-146) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1975/76 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till skeppsteknisk forskning och utvecklingsarbete m. m.,som inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst 5 000 000 kr. under budgetåret 1976/77 och högst 3 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.

27. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 4 (s. 146 f.) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1975/76 beställa utrustning för, inberäknat redan löpande beställningar, högst 3 000 000 kr. under budgetåret 1976/77 och högst 2 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

28. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E5 (s. 149-153) och hemställer

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

29. Bidrag till statens provningsanstalt. Regeringen har under punkten E 6 (s. 153) föreslagit riksdagen att till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 8 080 000 kr.

1 motionen 1975:293 av herr Korpås (c) hemställs att riksdagen för att åstadkomma ökad omfattning av stickprovskontroll av färdigförpackade varor räknar upp bidragsanslaget till statens provningsanstalt med 500 000 kr. och således till Bidrag till statens provningsanstalt förbudgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 8 580 000 kr.

Motionen

Motionären erinrar om att provningsanstalten för budgetåret 1975/76 begärt en anslagsökning för stickprovsundersökningar. Dessa stickprovsundersökningar är en uppgift som anstalten bemyndigats utföra enligt kungörelsen (1973:85) om offentlig stickprovskontroll av mängduppgifter på för -

NU 1975:15

digförpackade varor. Han anser att de erfarenheter som stickprovsundersökningar givit visar att en ökning av antalet undersökningar är väl motiverad. Dessa bör enligt motionären inte som föreslås i propositionen finansieras genom avgifter från justering och ädelmetallkontroll.

Utskottet

Statens provningsanstalt (SP) har som central myndighet för officiell provning och kontroll bl. a. till uppgift att leda justeringsväsendet och handlägga ärenden om mått och vikt samt utföra justeringar. SP:s verksamhet tillhör - med undantag för justeringsverksamheten och ädelmetallkontrollen - de områden som ingår i försöksverksamheten med programbudgetering. SP har föreslagit att även dessa delar av verksamheten skall omfattas av försöksverksamheten med programbudgetering fr. o. m. budgetåret 1975/76. Detta förslag tillstyrks i propositionen.

Tillkomsten av lagen (1971:1081) om volym och vikt, som trädde i kraft den 1 juli 1973, har medfört ändrade förutsättningar för justeringsverksamheten och nya arbetsuppgifter. Bl. a. har två nya myndighetsuppgifter tillkommit, nämligen stickprovskontroll av färdigförpackade varor och tillsyn över efterlevnaden av lagen. Verksamheten för justering och ädelmetallkontroll har under de senaste budgetåren genom justeringsinkomsterna praktiskt taget varit självfinansierad. Chefen för industridepartementet uttalar att verksamheten bör finansieras genom avgifter.

I motionen kritiseras detta förslag och hemställs om en höjning av anslaget med 500 000 kr. i syfte att stickprovskontrollen av färdigförpackade varor skall kunna ökas.

Utskottet delar departementschefens åsikt att denna verksamhet bör avgiftsfinansieras. Utskottet avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:293 till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 8 080 000 kr.

30. Statens provningsanstalt: Utrustning. Regeringen har under punkten E7 (s. 153-155) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att beställa utrustning till statens provningsanstalt i Borås inom en kostnadsram av 50 400 000 kr.,

2. till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 27 520 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:292 av herr Korpås (c), vari hemställs att riksdagen beslutar anslå medel för byggande av ett ekofritt rum för statens provningsanstalts an -

NU 1975:15

läggning i Borås innebärande

1. att kostnadsramen för byggnader räknas upp med 1,3 milj. kr. från 103,4 milj. kr. till 104,7 milj. kr. i prisläget 1 april 1973,

2. att härvid byggnaden för det ekofria rummet planeras bli uppförd samtidigt med övriga lokaler för det akustiska laboratoriet, eftersom annars en betydande kostnadsökning uppstår,

1975:1653 av herrar Nordgren (m) och af Ugglas (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att flyttningen av statens provningsanstalt från Stockholm till Borås icke verkställs,

1975:1686 av herr Wijkman (m), vari hemställs att riksdagen

1. begär att regeringen tillsätter en arbetsgrupp med bred parlamentarisk representation och med uppgift att skyndsamt pröva formerna för statens provningsanstalts fortsatta verksamhet,

2. ger regeringen till känna att det tidigare fattade beslutet om omlokalisering av statens provningsanstalt till Borås - i avvaktan på resultatet av den under punkten I nämnda arbetsgruppens verksamhet - inte skall verkställas.

Personalföreningarna vid statens provningsanstalt - TCO-S avd. 418 och SACO-SR-föreningen vid SP - har kommit in med en skrivelse till utskottet angående SP:s framtida verksamhet.

Motionerna

1 motionerna 1975:1653 och 1975:1686 kritiseras statsmakternas beslut år 1971 att statens provningsanstalt skall omlokaliseras till Borås. I den förra motionen anförs att förläggningen till Borås innebär att anstalten förlorar kontakten med sin största marknad, Stockholmsregionen. Då anstalten i huvudsak drivs på affärsbasis bedöms detta kunna medföra stora svårigheter. Motionärerna anser att den kritik som vid 1972 års riksdag riktades mot regeringens förslag till lokalisering i en motion (1972:1578) från samtliga fyra oppositionspartier i riksdagen fortfarande äger giltighet. De åberopar vidare en skrivelse den 5 juni 1974 från personalföreningen vid statens provningsanstalt till anstaltens styrelse. I skrivelsen anför personalen bl. a. att den nödgas planera för en kommande verksamhet som, bl. a. till följd av det befarade kraftiga bortfallet av uppdragsintäkter, upplevs som orealistisk från ekonomisk synpunkt. Motionärerna anför att denna beskrivning förefaller vara synnerligen träffande med hänsyn till att kravet på full kostnadstäckning för uppdragsverksamheten vid SP kommer att bibehållas.

I motionen 1975:1686 påpekas att av den anslagsram för utrustning och lokaler för statens provningsanstalt som regeringen beviljat framgåratt provningsanstaltens bidragsbehov kommer att öka kraftigt. Ränta och amortering på utgifterna för den nya utrustningen samt hyra och ränteutgifter för själva

NU 1975:15

fastigheten kommer att innebära årliga kostnadsökningar på ca 25 milj. kr. Motionären anför att det måste betraktas som sensationella konsekvenser för statskassan att provningsanstaltens anslagsbehov i och med utflyttningen kommer att öka från 7-8 milj. kr. årligen till över 30 milj. kr. Den stora ökningen av anslagsbehoven från vad som beräknades år 1973 till nuläget visar också, säger motionären, hur utomordentligt illa förberett beslutet om provningsanstaltens flyttning var. Motionären ifrågasätter om provningsanstalten över huvud taget kan fortsätta verksamheten i nuvarande form och omfattning, om anslagsbehoven blir av denna storleksordning.

I motionen 1975:292 kritiseras regeringens beslut att inte anslå medel för uppförande av ett ekofritt rum vid provningsanstaltens anläggning i Borås. Motionären anser att detta beslut kan få allvarliga konsekvenser för det akustiska laboratoriets verksamhet. Han belyser sitt påstående med några exempel, såsom att provningsanstalten inte kan fullgöra sina åligganden som riksmätplats inom det akustiska området, att Sverige kommer att sakna en central opartisk institution som mäter bullerutstrålning från olika typer av maskiner, vilket medför att möjligheterna till förbättrad arbetsmiljö i bullerhänseende försämras, samt att vidareutveckling av metoder för bl. a. konsumentupplysning inom hemelektronikområdet försvåras.

Tidigare behandling av frågan om stålens provningsanstalts lokalisering

Vid 1972 års riksdag - året efter riksdagens beslut om omlokalisering av statens provningsanstalt och vissa andra myndigheter och institutioner - förekom en motion vari yrkades att riksdagen skulle hemställa om förnyad utredning och förslag angående lokaliseringsort för provningsanstalten. Näringsutskottet (NU 1972:38) avstyrkte motionsyrkandet, som avslogs av riksdagen. Moderata samlingspartiets, folkpartiets och vänsterpartiet kommunisternas representanter i utskottet reserverade sig till förmån för motionen.

Skrivelse frän personalföreningarna vid statens provningsanstalt.

Personal föreningarna vid statens provningsanstalt (SP) anför inledningsvis att de i skrivelsen anförda synpunkterna baseras dels på de erfarenheter som vunnits genom deltagande i planeringsarbetet, dels på det planeringsunderlag och de kalkyler för den framtida verksamheten som nu finns framtagna. Resultatet är, anför föreningarna, att de har styrkts i sin uppfattning att planerna inte vilar på realistisk grund. Det finns, menar de, i princip endast tre alternativ för SP:s fortsatta verksamhet. Dessa presenteras och kommenteras på följande sätt.

1. Den verksamhet som flyttas till Borås ligger inom de ekonomiska och personella ramar som för närvarande gäller. Detta kommer att kräva att den nuvarande verksamheten omprövas från grunden. En stor del av de

NU 1975:15

nuvarande verksamhetsområdena måste slopas för att erforderliga resurser skall kunna ställas till den kvarvarande verksamhetens förfogande. Denna utveckling strider emellertid mot en av förutsättningarna i riksdagens beslut som ju bl. a. innebar att verksamheten skulle flyttas utan att förändras tili sin omfattning eller till sitt innehåll.

2. Den nuvarande verksamheten vid SP överförs i riksdagsbeslutets anda i oförändrat skick till Borås. Genomförandet av ett sådant alternativ kräver emellertid kraftiga förstärkningar såväl på personalsidan som på den ekonomiska sidan beroende bl. a. på att vissa delar av verksamheten f. n. kan genomföras utan stora insatser i form av resor och arbetstid samt att SP kan utnyttja resurser som finns vid KTH [tekniska högskolan i Stockholm] och andra tekniskt-vetenskapliga institutioner i SP:s omedelbara närhet. Det är realistiskt att anta att den erforderliga personalstyrkan kommer att behöva vara kanske 500 personer mot de nu planerade 200. Ett genomförande av den framtida verksamheten enligt detta alternativ skulle således också i vissa väsentliga delar strida mot grundtanken i det ursprungliga riksdagsbeslutet.

3. Verksamheten vid SP fortsätter i Stockholm enligt i stort sett nuvarande riktlinjer med en sådan teknisk och lokalmässig upprustning som krävs för att kompensera för den långvariga resursnedfrysning som skett under den tidsrymd under vilken SP varit under diskussion. En verksamhet enligt detta alternativ torde vara möjlig inom de personella och ekonomiska ramar som riksdagsbeslutet medger. Men med anledning av vad som sägs i andra delar av detta beslut är kanske detta alternativ det minst aktuella.

Föreningarna anser att man vid en jämförelse av alternativen i dag finnér att de är ogenomförbara i så måtto att samtliga på någon avgörande punkt strider mot de direktiv som ges i riksdagens beslut. Det är enligt föreningarnas uppfattning med andra ord inte möjligt att genomföra en realistisk planering av den framtida verksamheten inom de ramar som beslutet innebär. Den pågående planeringen ligger, menar föreningarna, närmast alternativ 2 med avseende på utrustning och laboratorieresurser. De ekonomiska och personella ramarna följer däremot alternativ 1. Det uppges att ett enkelt beräkningsexempel visar att personalens genomsnittliga timdebitering kommer att bli av storleksordningen 194 kr. i 1974 års penningvärde. Förvissa laboratorieenheter skulle denna timtaxa t. o. m. kunna antas bli dubbelt så hög.

Föreningarna anför vidare att en fortsatt planering och ett genomförande av planen enligt nu tillämpade riktlinjer ter sig för personalen som helt orealistisk, inte minst därför att det till väsentliga delar strider mot grundtankarna i beslutet. En realistisk grund för planeringen av SP.s framtid kräver med andra ord, hävdar föreningarna, att det ursprungliga riksdagsbeslutet till någon väsentlig del ändras så att något av de ovan skisserade alternativen blir möjligt att genomföra.

I skrivelsen understryks att det är väsentligt att frågan blir klarlagd snarast. Från personalsynpunkt är det angeläget, anförs det, att en eventuell revidering av verksamheten enligt alternativ 1 görs före flyttningen, så att

NU 1975:15

inte personal som flyttar med åter tvingas flytta efter något år på den nya orten eller ser sig nödsakad att omskola sig till annan verksamhet.

Utskottet

I motionerna 1975:1653 och 1975:1686 uttalas viss oro förde konsekvenser som omlokaliseringen av statens provningsanstalt (SP) till Borås kan medföra för anstaltens verksamhet. 1 den sistnämnda motionen hävdas att de ekonomiska förutsättningarna för hela omlokaliseringen nu är radikalt förändrade i förhållande till vad som gällde vid tidpunkten för beslutet. Motionären önskar dels att regeringen skall tillsätta en arbetsgrupp med parlamentarisk representation, som skyndsamt skall pröva formerna för SP:s fortsatta verksamhet, dels att - i avvaktan på resultatet av arbetsgruppens verksamhet - omlokaliseringen av SP till Borås inte skall verkställas. 1 motionen 1975:1653 yrkas att riksdagen skall upphäva sitt beslut om flyttning av SP från Stockholm till Borås.

Vad beträffar detta senare yrkande finnér utskottet inte anledning att föreslå riksdagen att riva upp det beslut som fattades år 1971 om omlokalisering av SP till Borås. Utskottet avstyrker alltså motionen 1975:1653.

Otvivelaktigt kan omlokaliseringen komma att medföra vissa svårigheter för verksamheten vid SP. Utskottet anser sig kunna utgå från att dessa beaktas inför omlokaliseringen. Riksrevisionsverket har i uppdrag att i samråd med SP göra en översyn av SP:s taxesättning. i denna översyn, vars resultat skall föreligga i god tid före omlokaliseringen, skall särskilt beaktas det ökade resursbehovet inför flyttningen till Borås. Vidare vill utskottet erinra om att frågan om uppdragsverksamhet som kan komma att bli olönsam berördes i propositionen 1972:54. Där uttalade departementschefen att han vid sin bedömning av SP:s framtida verksamhet utgått från att kontinuiteten i verksamheten skulle säkerställas och att i framtiden skulle vidtas åtgärder syftande till att verksamheten skulle bibehållas på i huvudsak den nivå som hade uppnåtts.

Utskottet anser inte att det finns skäl vare sig för en sådan omprövning av formerna för SP:s fortsatta verksamhet som åsyftas i motionen 1975:1686 eller för det uppskov med SP:s flyttning till Borås som motionären i anslutning därtill yrkar på.

I motionen 1975:292 kritiseras regeringens beslut i juni 1974 att senarelägga uppförandet av ett ekofritt rum vid SP:s akustiska laboratorium i Borås. Motionären anser att byggnaden för det ekofria rummet bör planeras bli uppförd samtidigt med övriga lokaler för det akustiska laboratoriet. 1 annat fall kommer, menar han, en betydande kostnadsfördyring att uppstå. Han hemställer vidare att kostnadsramen för SP:s nya anläggningar skall räknas upp med 1,3 milj. kr. från 103,4 milj. kr. till 104,7 milj. kr. i prisläget 1 april 1973.

NU 1975:15

27 Utskottet delar motionärens uppfattning om att det finns behov av ett ekofritt rum vid det akustiska laboratoriet i Borås. F. n. finns ett sådant i SP:s nuvarande lokaler i Stockholm och ett vid Chalmers provningsanstalt i Göteborg. Regeringens ställningstagande innebär att uppförandet av ett ekofritt rum inom de nya anläggningarna ställs på framtiden, inte att det avvisas. Utskottet finner det angeläget att denna del av anläggningarna snarast möjligt kommer till stånd men anser sig inte böra ta ställning till tidpunkten härför genom att som motionären önskar förorda en höjning av kostnadsramen. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag till medelsanvisning.

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer utskottet att riksdagen

1. beträffande omlokaliseringen av statens provningsanstalt till Borås avslår

a) motionen 1975:1653,

b) motionen 1975:1686,

2. avslår motionen 1975:292,

3. med bifall till regeringens förslag

a) bemyndigar regeringen att beställa utrustning till statens provningsanstalt i Borås inom en kostnadsram av 50 400000 kr.,

b) till Statens provningsanstalt: Utrustning förbudgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 27 520 000 kr.

31. Statens skeppsprovningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 8-E 10 (s. 156-160) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt ett reservationsanslag av 2 595 000 kr.,

3. till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustningen reservationsanslag av 1 000 000 kr.

32 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 11 (s. 160 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 790 000 kr.

33. Bidrag till Sveriges standardiseringskommLssion. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 12 (s. 161 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 3 925 000 kr.

NU 1975:15

34. Europeiskt rymdsamarbete m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 17 (s. 163-166) och hemställer

att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 39 160 000 kr.

35. Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 18 (s. 167 f.) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att medge att stöd lämnas av nordisk fond för teknologi och industriell utveckling, vilket inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst 1 350 000 kr. under år 1976 och högst 900 000 kr. under år 1977,

2. till Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.

DOMÄNVERKET

36. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 1 (s. 173) och hemställer att

riksdagen

1. beslutar att kyrkofonden skall för år 1974 ersätta domänverkets fond för utgifter för övertalig personal med 140 000 kr.,

2. till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 128 000 kr.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

37. Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning. Regeringen har under punkten I. E:1 (s. 174-182) föreslagit riksdagen att till Byggnader och utrustning förbudgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 32 200 000 kr.

I motionen 1975:1604 av herr Börjesson i Glömminge (c) hemställs att riksdagen till Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 660 000 kr. sänkt investeringsanslag av 31 540 000 kr.

Motionen

Motionären anser att en investering i ett tvätteri i Norrland är diskutabel med hänsyn till att tvätterisektorn inom förenade fabriksverken (FFV) under

NU 1975:15

tidigare år har gått med förlust. Han anför att det är rimligt att, innan FFV expanderar tvätterirörelsen, avvakta utvecklingen i södra Sverige när det gäller samarbetet mellan FFV och landstingen.

U trednings/örslag

Tvätteriverksamheten vid FFV behandlas liksom övriga rörelsegrenar i 1972 års FFV-utrednings betänkande (SOU 1974:38) ”FFV. Förenade fabriksverken”.

Utredningen konstaterar att FFV:s tvätteriverksamhet tillgodoser väsentliga behov av tvätt inom den offentliga sektorn. Det gäller hela behovet av tvätt av militära persedlar för det svenska försvaret och större delen av behoven av tvätt av persedlar för sjukvårdsinrättningar hos staten och landstingen.

Utredningen påpekar att de ekonomiska förutsättningarna för tvätteriverksamheten bestäms av den samverkan som sker med berörda landsting och de långsiktiga avtal eller motsvarande som tillämpas för så gott som hela verksamheten. De principer som härvid tillämpas innebär att tvätteriverksamheten skall erhålla full täckning av sina självkostnader. Uppkomna ”överskott” och "underskott” skall regleras i efterhand. I fråga om tre av de femton tvätterierna tillämpas avtal som innebär att erforderliga prisjusteringar begränsas med hänsyn till inträffade förändringar enligt vissa allmänna indexserier. Detta har medfört att större balanserade ”underskott” har uppstått för dessa tvätterier än för övriga. Underskotten beror även delvis på en relativt betydande överkapacitet.

Inom tvätteriverksamheten har ett omfattande program för utveckling och rationalisering börjat genomföras. Del förutses leda till avsevärda kostnadsbesparingar och effektiviseringar och avses även medföra att de balanserade ”underskotten” vid berörda tre tvätterier skall ha undanröjts i slutet av 1970-talet. Strävandena att söka belägga befintlig överkapacitet med tvätt från nya uppdragsgivare bland primärkommuner och enskilda industriföretag pågår vidare.

Tvätteriverksamheten belastas för närvarande inte med mervärdeskatt för de helt dominerande delar som avser försvaret, statliga och landstingsägda sjukvårdsinrättningar och vissa primärkommunala vårdinstitutioner. Det är i överensstämmelse med de allmänna reglerna för mervärdeskatten. Förutsättningar härför är dock att verksamheten drivs i verksform och i sådant "ekonomiskt samgående" med landstingen som innebär att ekonomiskt överskott eller underskott inte uppstår.

Utredningen anför att den anser det vara angeläget att påbörjade utvecklings- och rationaliseringsinsatser fullföljs. Möjligheterna att i allt väsentligt uppnå avsedda kostnadssänkningar och effektiviseringar bedömer utredningen vara stora. Det är väsentligt att tvätteriverksamhetens konkurrensförmåga kan ökas, om strävandena att belägga förekommande överkapacitet

NU 1975:15

med tvätt från nya uppdragsgivare skall lyckas. Det kan dock enligt utredningens mening vara tveksamt om det blir möjligt att i erforderlig utsträckning finna avsättning för överkapaciteten. Det bör därför även kunna övervägas att anpassa kapaciteten till föreliggande behov genom avveckling av ett eller ett par tvätterier.

Tvätteriverksamheten har inte, framhåller utredningen, några betydande samband med övriga verksamheter inom nuvarande FFV. En anslutning av den till något av de företag för tillverkning och underhåll av försvarsmateriel samt överskottsförsäljning som utredningen föreslår annorstädes i betänkandet bör inte komma i fråga. Tvätteriverksamheten är emellertid av sådan omfattning och karaktär att den med fördel kan utgöra underlag för ett fristående företag.

Det samband som föreligger mellan tvätt av sjukvårdspersedlar och användningen av dessa vid landstingens sjukvårdsinrättningar samt landstingens dominerande ställning som beställare av tjänster från tvätteriverksamheten har lett till en viss samverkan mellan FFV och landstingen i särskilda organisatoriska former. Det finns nu anledning, anser utredningen, att överväga en utveckling av denna samverkan genom ett överförande av tvätteriverksamheten till landstingen.

En komplicerad faktor när det gäller företagsform kan vara reglerna för mervärdeskatt. Frihet från sådan skatt kan i stort sett enligt gällande regler endast förekomma om verksamheten drivs som offentlig myndighet eller motsvarande och i ”ekonomiskt samgående” mellan berörda offentliga organ. En belastning av den sammanhållna tvätteriverksamheten med mervärdeskatt kan innebära att det för ett enskilt landsting framstår som fördelaktigare att bedriva tvätteriverksamhet i egen regi, även om detta i ett vidare perspektiv måste bedömas som mindre rationellt och effektivt.

Utredningen redovisar att den under hand med Landstingsförbundet har aktualiserat frågor om bl. a. ett överförande av tvätteriverksamheten till landstingen. Frågorna har behandlats vid Landstingsförbundets förbundskonferens i januari 1974. Konferensen beslöt ”att uttala sig för att landstingen, därest förenade fabriksverkens tvätteriverksamhet skulle upphöra, skulle vara beredda att på sikt ta över denna verksamhet i egen regi under förutsättning att tillräcklig förberedelsetid stod till förfogande”.

Överläggningar bör, anser utredningen, tas upp mellan staten och landstingen angående formerna för fortsatt drift av en sammanhållen tvätteriverksamhet av det slag som nu drivs inom FFV. Syftet bör vara att få till stånd en tvätteriverksamhet som i lämplig form drivs antingen helt av landstingen eller gemensamt av staten och landstingen.

U iskol let

För projektering av ett tvätteri i Norrland har under tidigare budgetår anvisats 700 000 kr. Härav har endast 40 000 kr. tagits i anspråk. Resterande

NU 1975:15

3]

660 000 kr. föreslås nu stå till FFV:s förfogande för ändamålet under nästa budgetår. I motionen kritiseras detta förslag och hemställs att anslaget skall sänkas med 660 000 kr. för budgetåret 1975/76.

Frågan om tvätteriverksamheten inom FFV har som framgår av den i det föregående lämnade redovisningen behandlats av 1972 års FFV-utredning. Denna konstaterade bl. a. att det finns anledning att överväga en utveckling av den samverkan mellan FFV och landstingen, som nu förekommer, genom att tvätteriverksamheten förs över till landstingen. Utredningens förslag övervägs f. n. inom regeringskansliet. 1 propositionen uttalas att stor återhållsamhet bör iakttagas i fråga om nya investeringar och ersättningsinvesteringar i maskiner och utrustningar i avvaktan på ställningstagandet till FFV:s framtida verksamhetsinriktning och organisation. Med hänvisning härtill anser sig utskottet kunna förutsätta att behovet av ett nytt tvätteri i Norrland noga prövas innan vidare projektering sker. Medel för projektering bör dock även fortsättningsvis stå till FFV:s förfogande. Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrker utskottet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:1604 till Byggnader och utrustning för budgetåret 1975/76 under förenade fabriksverkens fond anvisar ett investeringsanslag av 32 200 000 kr.

38. Förvaltningsbyggnad för domänverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten I. G:3 (s. 184) och hemställer

att riksdagen till Förvaltningsbyggnad för domänverket för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 13 000 000 kr.

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

39. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten 11:17 (s. 185 f.) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. inom i investeringsplanen uppförda kostnadsramar,

2. till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

NU 1975:15

32 FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

40. Lån till Norrbottens järnverk AB. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten V: 11 (s. 187) och hemställer

att riksdagen till Lån till Norrbottens järnverk AB för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 104 000 000 kr.

FONDEN FÖR STATENS AKTIER

41. Teckning av aktier i Statsföretag AB. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten VI:2 (s. 188) och hemställer

att riksdagen till Teckning av aktier i Statsföretag AB för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 175 000000 kr.

42. Förvärv av aktier i AB Eiser. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten VI:3 (s. 188 f.) och hemställer

att riksdagen till Förvärv av aktier i AB Eiser för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 16 500 000 kr.

Stockholm den 3 april 1975

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Rask (s), Sjönell (c), Wååg (s), Svensson i Malmö (vpk), Petersson i Ronneby (c), fru Radesjö (s), herrar Nyquist (fp), Pettersson i Flelsingborg (s), Sivert Andersson i Stockholm (s), Siegbahn (m) och fru Oskarsson (c).

Reservation

vid punkten 30 (Statens provningsanstalt: Utrustning) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 26 med ”Vad beträffar” och slutar på s. 27 med ”till medelsanvining” bort ha följande lydelse:

Utflyttningen av SP:s verksamhet till Borås kommer att kraftigt öka medelsbehovet för SP i framtiden. Detta framgår bl. a. av den anslagsram för utrustning och lokaler som har fastställts. Utskottet delar motionärens uppfattning att den kraftiga ökningen av anslagsbehoven från år 1973 till i dag visar att beslutet om SP:s flyttning var otillräckligt förberett. Det finns

NU 1975:15

viss risk för att SP om anslagsbehoven även i fortsättningen ökar kraftigt inte kan fortsätta verksamheten i dess nuvarande form och omfattning.

Utskottet finnér det därför väl befogat att som föreslås i motionen formerna för SP:s fortsatta verksamhet prövas. Detta bör, som föreslås i motionen 1975:1686, ske genom en arbetsgrupp med bred parlamentarisk representation. 1 avvaktan på resultatet av denna prövning bör beslutet om SP:s omlokalisering till Borås inte verkställas. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1975:1686. Ett ställningstagande av riksdagen i enlighet härmed innebär att syftet med motionen 1975:1653 i viss mån tillgodoses.

Utskottets ställningstagande innebär att den i motionen 1975:292 väckta frågan om en uppräkning av kostnadsramen för SP:s anläggningar i Borås i syfte att möjliggöra uppförandet av ett ekofritt rum inte blir aktuell. Utskottet avstyrker alltså motionen.

Vidare bortfaller behovet av ett bemyndigande för regeringen att beställa viss utrustning för SP.s anläggningar i Borås. Utskottet avstyrker alltså propositionen i denna del men anser sig kunna godta regeringens förslag till medelsanvisning i övrigt med hänsyn till att detta anslag även skall täcka medelsbehovet för SP:s nuvarande anläggningar.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen

1. med bifall till motionen 1975:1686 och med anledning av motionen 1975:1653 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande omlokaliseringen av statens provningsanstalt,

2. avslår motionen 1975:292,

3. a) avslår regeringens förslag om bemyndigande att beställa utrustning till statens provningsanstalt i Borås inom en kostnadsram av 50 400 000 kr.,

b) med bifall till regeringens förslag till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisare» reservationsanslag av 27 520 000 kr.