Näringsutskottets betänkande med anledning av motioner om återinförande av affärstidsreglering

Näringsutskottets betänkande nr 2

NU 1975:2

Nr 2

Näringsutskottets betänkande med anledning av motioner om återinförande av affärstidsreglering

Ärendet

I detta betänkande behandlas motionerna

1975:91 av fru Nordlander m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen uttalar sig för ett förbud mot öppethållande på sön- och helgdagar, inbegripet helgdagsaftnarna påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton, för butiker och varuhus, och hemställer till regeringen att förslag till författningstext härom utarbetas,

1975:284 av herr Gustavsson i Ängelholm m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att utredningen om affärstidslagens återinförande snarast tillsätts och bedrivs på ett sådant sätt att frågan kan föreläggas riksdagen för beslut snarast, dock senast under vårriksdagen 1976,

1975:393 av fru Olsson i Helsingborg m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamt förslag till en ny affärstidslag i enlighet med vad i motionen anförts,

1975:619 av herr Gustafsson i Byske (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att affärstidsregleringen återinförs,

1975:904 av herr Fransson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att förbud införs mot att ha butiker öppna helgdagar samt trettondagsafton, påskafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton,

2. att affärstidsregleringen återinförs,

3. att dispensmöjligheter föreskrivs i lagen men att dispenssystemet tilllämpas restriktivt och likformigt över hela landet,

4. att de anställda ges medinflytande vid behandlingen av dispens,

1975:1608 av fröken Engman m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om en lagstiftning innebärande att godkännande av de anställdas organisation måste inhämtas vid fastställandet av öppethållandetiderna,

1975:1646 av herrar Komstedt (m) och Werner i Malmö (m), vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar vad i motionen framhållits angående återinförande av affärstidslagen.

1 Pib-sHnonn IQ7S 17 cnml Nr 7

NU 1975:2

2 Motionerna

I samtliga sju motioner berörs konsekvenserna för handelns personal av den fria affärstiden. Handelsanställdas förbund har, erinras i motionen 1975:91, krävt reglerad arbetstid samt förbud mot öppethållande på sön- och helgdagar. I motionen 1975:393 uttalas att handelns folk bör få arbets-och fritider som åtminstone i någon mån överensstämmer med andra samhällsgruppers. Denna synpunkt framförs även i motionen 1975:1646, som tar upp en speciell aspekt på sön- och helgdagsöppethållandet. Att butikerna hålls öppna vid de stora kyrkliga högtiderna medför att stora grupper butiksanställda inte kan fira högtiderna i den omfattning som de skulle önska, säger motionärerna. Under sådana förhållanden, menar de, framstår det som fullt klart att återinförandet av en affärstidslag är helt nödvändigt. Motionärerna betonar att det är angeläget att vid en kommande remissbehandling de kyrkliga intressena tillgodoses genom att såväl svenska kyrkan som de frikyrkliga organisationerna får yttra sig över affärstidsnämndens betänkande och det förslag som den senare tillsatta utredningen lägger fram. I motionen 1975:619 påpekas att Handelsanställdas förbund uttalat att tendenser mot ökad försäljning på söndagar kan komma att medföra minskade arbetstillfällen för den fast anställda personalen, då det oftast är tillfälligt anställd personal som arbetar på sön- och helgdagar. I motionen 1975:1608 anförs att den fackliga organisationens strävan att skapa drägliga arbetsförhållanden för medlemmarna motverkas av marknadskrafternas fria spel. Motionärerna uttalar att de senaste årens erfarenheter visar att de anställda trots försäkran om välvillig behandling inte har kunnat nå uppgörelser med arbetsgivarna om begränsat öppethållande vid de större helgerna.

1 motionerna 1975:91, 1975:393, 1975:284, 1975:619 och 1975:904 berörs den inverkan som den fria affärstiden - främst öppethållandet på söndagarna

- har haft på strukturförändringarna inom handeln. I motionen 1975:393 hävdas att en följd av den fria affärstiden är att närhetsbutikerna nu håller på att försvinna. Nedläggningen avkvarters- och närhetsbutiker drabbar enligt motionärerna hårt alla icke bilburna, alltså de svagare konsumentgrupperna i samhället. Samma synpunkter förs fram i motionen 1975:619. Motionären påpekar att småbutikerna - som i de flesta fall är familjeföretag

- inte har möjlighet att bära vare sig de ökade kostnader eller den ökade arbetsinsats som ett öppethållande alla veckans sju dagar innebär. Då det dessutom visat sig att stormarknader vid söndagsöppethållande ordnar diverse jippon under medverkan av s. k. kändisar, undanrycks definitivt grunden för småbutikernas existens, säger motionären.

Vissa synpunkter på en kommande ny affärstidslag ges i motionerna 1975:284 och 1975:619. I den senare motionen anförs att ett öppethållande mellan kl. 8.00 och kl. 20.00 vardagar borde vara fullt tillräckligt. Motionären anser att allmänhetens behov av att handla på nätter och söndagar inte är så starkt att ett öppethållande utöver dessa tider är motiverat. Lördag och helgdagsafton bör öppethållandet avslutas kl. 13.00.

NU 1975:2

3 I motionen 1975:284 anförs att en kommande affärstidslag i förhållande till den lag som gällde t. o. m. år 1971 måste skärpas och inte får medge så generösa dispensmöjligheter som tidigare varit fallet.

Tidigare och nu gällande ordning

1966 års affärstidslag (1966:668) reglerade öppethållandetiden för detaljhandeln. Vanlig affärstid enligt lagen var vardagar mellan kl. 8.00 och kl. 20.00. Kommun kunde dock efter ansökan medge affärstid utöver den vanliga. Lagen - som haft olika föregångare alltsedan 1909 - trädde i kraft den 1 januari 1967 och hade en giltighetstid av fem år. Inför giltighetstidens utgång meddelade chefen för handelsdepartementet att Kungl. Maj:t inte skulle föreslå någon förlängning eller annan motsvarande reglering. Till grund fördetta ställningstagande låg betänkandet (SOU 1971:33) Fri affärstid,som avgivits av 1970 års affarstidskommitté, och remissyttrandena däröver. 1 ett stort antal motioner som väcktes med anledning av meddelandet rörande affärstidslagstiftningen förslogs en fortsatt reglering. Näringsutskottet (NU 1971:53) fann övervägande skäl tala för att statsmakterna inte skulle förlänga regleringen utan överlämna åt konsumenterna att genom sina köpvanor påverka detaljhandeln att tillämpa de affärstider som vid en samlad bedömning av inköpsmöjligheter och priser tedde sig mest fördelaktiga för konsumenterna. Riksdagen följde utskottet och avslog motionerna.

Genom affärstidsregleringens upphörande kom detaljhandelsföretagen att fritt fä bestämma de tider under vilka butikerna kan hållas öppna. Då fria affärstider bedömdes kunna medföra effekter på prisnivån, påverka strukturomvandlingen inom handeln och påverka de anställdas arbetsförhållanden beslöts att en uppföljning skulle göras av utvecklingen i dessa avseenden sedan regleringen upphört. För detta ändamål inrättades ett särskilt organ, affärstidsnämnden (se nedan).

Pågående utredningar

Affärstidsnämnden (H 1971:03) har i uppdrag att följa utvecklingen av affärstiderna och undersöka verkningarna för konsumenterna och för de handelsanställda av det friare öppethållande i detaljhandeln som affärstidsregleringens slopande innebär. Nämnden består av en opartisk ordförande (generaldirektör Åke Englund) samt företrädare för de anställda och för konsumenterna. Den skall enligt sina direktiv arbeta under en tid av tre år. Affärstidsnämndens mandat har förlängts till utgången av juni månad 1975.

Fyra frågekomplex skall ägnas särskild uppmärksamhet av affärstidsnämnden. Det gäller förändringar i för det första affärernas öppethållande, för det andra arbetstider och andra anställningsförhållanden för personalen, för det tredje prisnivån och för det fjärde handelns struktur. Om nämnden

NU 1975:2

finner att utvecklingen i något avseende går i en från allmän synpunkt ogynnsam riktning åligger det nämnden att anmäla förhållandet till regeringen.

Affärstidsnämnden har inte lämnat någon sammanfattande bedömning av verkan av fri affärstid. Hittills har nämnden färdigställt tretton undersökningar rörande förändringar av affärstiderna och av de handelsanställdas anställningsförhållanden. Kompletterande undersökningar har utförts bl. a. avseende lokala avvikelser i öppethållandet. Nämnden har vidare genomfört en undersökning av kundstrukturen i söndagsöppna butiker och håller på med en analys av materialet. En redovisning av den betydelse som söndagsöppethållandet har från konsumentsynpunkt kommer att ges i nämndens slutrapport.

Distributionsutredningen (H 1970:14, ordförande: riksdagsledamoten Anna Lisa Lewén-Eliasson) har till uppgift att göra en utredning om varudistributionen och därmed förknippade problem. Utredningen skall enligt direktiven inriktas särskilt på de frågor som aktualiseras av handelns strukturutveckling, och dess tyngdpunkt skall läggas på de konsumentekonomiska och samhällsekonomiska följderna av koncentrationen inom detaljhandeln, i första hand dagligvaruhandeln. Förändringar inom andra delar av distributionssektorn skall också innefattas i utredningen i den mån de medför påtagliga problem för konsumenterna.

Tidigare behandling av liknande motioner

Motioner med förslag om att affärstiderna åter skulle regleras i lag har behandlats av näringsutskottet vid 1973 och 1974 års riksdagar (NU 1973:15, 1974:27). Utskottet har vid båda tillfällena avstyrkt motionerna, som också avslagits av riksdagen. I reservationer av centerpartiets och vänsterpartiet kommunisternas företrädare och år 1973 också av en företrädare för folkpartiet har påyrkats att riksdagen skulle hemställa hos Kungl. Maj:t om förslag till en ny affärstidslag med restriktiva dispensbestämmelser.

Vid sitt ställningstagande i frågan år 1974 hade näringsutskottet ett omfattande remissmaterial att bygga på. Av remissinstanserna ställde sig Sveriges köpmannaförbund. Kooperativa förbundet (KF) - med visst förbehåll - och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) positiva till förslag om en utredning om affärstiderna så snart afTärstidsnämnden lagt fram erforderligt underlagsmaterial. Handelsanställdas förbund uttalade sig i sitt yttrande till Landsorganisationen i Sverige (LO) för en snabbutredning av affärstidsfrågan. LO ansåg att affärstidsnämnden borde få i uppdrag att utreda möjligheterna att införa någon form av affärstidsreglering. Distributionsutredningen - utom två reservanter - menade att affärstidsnämnden själv borde utvärdera sitt material och föreslå lämpliga åtgärder samt att det i rådande läge inte fanns skäl att införa en reglering. Den hittillsvarande utvecklingen gjorde enligt affärstidsnämndens mening inte något sådant ini -

NU 1975:2

tiativ påkallat. En av nämndens ledamöter hade reserverat sig till förmån för återinförande av en affärstidsreglering. Sveriges köpmannaförbund hävdade med hänvisning till affärstidsnämndens undersökningsresultat och ställningstagande att det för närvarande inte förelåg några skäl att återinföra någon form av affärstidsreglering eller att utreda frågan. Affärstidsnämnden lämnade i sitt yttrande en utförlig redogörelse för de undersökningar som nämnden utfört. Nämnden erinrade om sina direktiv och uttalade sig bestämt emot att en reglering av affärstiderna skulle återinföras. KF och Köpmannaförbundet ställde sig tveksamma inför ett även fortsättningsvis oreglerat butiksöppethållande.

Näringsutskottet uttalade år 1974 att de skäl som anförts i motionerna för en utredning av de fria affärstidernas effekter enligt utskottets mening var vägande. Flertalet remissinstanser stödde också förslagen om en utredning. Faktaunderlag för en sådan utredning skulle komma att föreligga då affärstidsnämndens treåriga mandat löpte ut vid utgången av år 1974. Utskottet ansåg att nämndens redovisning och de förslag som nämnden kunde komma att lägga fram borde avvaktas. Därefter borde nämndens utredningsmaterial snarast bli föremål för analys av en utredning som även borde anvisa erforderliga åtgärder.

Interpellation om följderna av affärstidslagens upphörande

Frågan om följderna av affärstidslagens upphörande har aktualiserats i riksdagen år 1975 genom en interpellation (1975:13) av herr Svensson i Kungälv (s). I interpellationer som var ställd till chefen för handelsdepartementet statsrådet Feldt och besvarades den 4 februari, frågades om statsrådet var dels villig att redogöra för erfarenheterna - ur såväl personalens som allmänhetens synvinkel - av de fria affärstiderna sedan affärstidslagen upphävdes 1972 med särskilt beaktande av erfarenheterna under 1974 och under decembermånaderna 1973 och 1974, dels beredd att ange tidsplan och innehåll förden vidare handläggningen i enlighet med riksdagens beslut våren 1974 i fråga om affärstidslagen.

Statsrådet framhöll att affärstidsnämnden inte lämnat någon sammanfattande bedömning av verkan av fri affärstid. Redovisningen i interpellationssvaret grundade sig därför på nämndens löpande rapportering. För handeln som helhet visar nämndens undersökningar, anfördes det, att små förändringar inträffat i det kontinuerliga öppethållandet sedan årsskiftet 1971-1972. Utvecklingen är dock inte enhetlig, och för varuhusen är förändringarna mer påtagliga. Beträffande öppethållandet under december 1974 förelåg ännu ingen uppgift. Vad gäller de handelsanställdas anställningsförhållanden konstaterar nämnden att arbetstiden har minskat för den fast heltidsanställda personalen främst till följd av den arbetstidsförkortning som ägde rum år 1972. Förden fast deltidsanställda och förden extra och tillfälligt anställda personalen vid varuhusen har däremot arbetstiden ökat. Affärs -

NU 1975:2

tidsnämnden har genomfört en undersökning av kundstrukturen i söndagsöppna butiker och håller på med en analys av materialet.

Beträffande tidsplanen erinrade statsrådet om att riksdagen år 1974 uttalat att affärstidsnämndens resultat borde avvaktas. Nämnden beräknas avsluta sitt arbete inom kort, och den av riksdagen begärda utredningen kommer därefter att tillsättas omedelbart, anförde statsrådet. I debatten framhöll han vidare att utredningens sammansättning kunde behöva bli en annan än affärstidsnämndens. Han ansåg det helt klart att utredningsarbetet skulle komma att kunna bedrivas med snabbhet. Kravet på skyndsamhet skulle framhållas i direktiven till den kommande utredningen. Vidare påpekade statsrådet att riksdagens beslut beträffande en förnyad utredning var så formulerat att utredningen skulle pröva huruvida behov förelåg av en förnyad reglering av affärstiderna. Statsrådet poängterade att det är detta beslut han har att utgå från när direktiven skall författas.

Utskottet

Affärstidsregleringen upphörde vid årsskiftet 1971-1972. Riksdagen har därefter både år 1973 och år 1974 haft att behandla motioner om återinförande av denna reglering. Yrkanden härom har genomgående avslagits med hänvisning till affärstidsnämndens uppdrag att följa utvecklingen av öppethållandet i detaljhandeln. Förra året uttalade riksdagen att nämndens utredningsmaterial så snart det förelåg borde analyseras av en utredning som även borde anvisa erforderliga åtgärder.

I de nu föreliggande motionerna framläggs olika förslag som samtliga syftar till att en reglering av affärstiderna i någon form skall komma till stånd på nytt. I motionerna 1975:619 och 1975:904 begärs att affärstidsregleringen skall återinföras. I den senare motionen är dock kravet på reglering förenat med önskemål om viss möjlighet till dispens. Förslag om ny affärstidslag bör enligt motionen 1975:393 snarast föreläggas riksdagen. Yrkandet i motionen 1975:1646 syftar dels till återinförande av affärstidsreglering, dels till säkerställande av att kyrkliga intressen får komma till tals vid behandlingen av de kommande utredningsförslagen. Motionen 1975:91 och den tidigare nämnda motionen 1975:904 är riktade mot öppethållandet på sön- och helgdagar och vissa helgdagsaftnar. I motionen 1975:284 yrkas att en utredning om affärstidslagen snarast skall tillsättas och att dess arbete skall bedrivas på sådant sätt att förslag i ämnet kan föreläggas riksdagen så snart som möjligt och senast våren 1976. Förslag om lagstiftning som innebär att de anställdas fackliga organisation skall godkänna beslut om öppethållandetider begärs i motionen 1975:1608.

Som framgår av det interpellationssvar av chefen för handelsdepartementet som refererats i det föregående kommer den av riksdagen begärda utvärderingen av- affärstidsnämndens material att göras av en särskild utredning vars sammansättning torde bli en annan än affärstidsnämndens.

NU 1975:2

7 Denna utredning skall tillsättas omedelbart efter det att nämnden avslutat sitt arbete. Utskottet finner det angeläget att affarstidsnämndens slutredovisning framläggs inom kort och att det därpå följande utredningsarbetet bedrivs med stor snabbhet.

Flera skäl kan, såsom framgår av motionerna, anses tala för en reglering i någon form av butikernas öppethållande. Utskottet förutsätter att den aviserade utredningen kommer att noga pröva detta alternativ och därvid bl. a. överväga frågan om de fackliga organisationernas inflytande på området. Något ställningstagande nu av riksdagen till förmån för en på visst sätt utformad affärstidsreglering är utskottet inte berett att förorda.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av motionerna 1975:91, 1975:284, 1975:393, 1975:619, 1975:904, 1975:1608 och 1975:1646 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande inriktningen av utredningsarbetet om affärstiderna.

Stockholm den 11 februari 1975

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s). Andersson i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp). Blomkvist (s). Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herr Petersson i Ronneby (c), fru Radesjö (s), herrar Pettersson i Helsingborg (s), Siegbahn (m) och fru Oskarsson (c).

Reservation

av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Affärstidsregleringen upphörde vid (= utskottet) i motionen

1975:1608.

Utskottet vill erinra om att Handelsanställdas förbund vid upprepade tillfällen krävt förbud mot sön- och helgdagsöppethållande av butikerna samt införande av en ny och skärpt affärstidslag. Dessa krav tas upp i flera av de motioner som utskottet har att behandla i detta sammanhang. Utskottet kan i stort sett ansluta sig till de synpunkter som förs fram i motionen 1975:91. Söndagsöppethållande har otvivelaktigt blivit ett konkurrensmedel, som utnyttjas främst av varuhus och stormarknader. Det är knappast konsumenternas krav och önskemål som avgör om affärerna skall hålla öppet på söndagar eller ej utan detaljhandelns konkurrens om kunderna. Det är alltså uteslutande kommersiella intressen som är avgörande. Utskottet delar

NU 1975:2

motionärernas uppfattning att förbud bör införas mot öppethållande på sönoch helgdagar, inbegripet helgdagsaftnarna påsk-, pingst-, midsommar-, juloch nyårsafton. Någon dispensmöjlighet bör inte inskrivas i lagen.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till motionen 1975:91 hos regeringen hemställer att förslag till lag om förbud mot öppethållande av butiker och varuhus med den inriktning som utskottet angett utarbetas,

2. avslår motionerna 1975:284, 1975:393, 1975:619, 1975:904, 1975:1608 och 1975:1646 i den mån de inte tillgodosetts enligt yrkandet under 1.

GOTAB 75 8894 S Slockholm 1975