Skatteutskottets betänkande med anledning av motioner om avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för fackföreningsavgifter, m. m.
Skatteutskottets betänkande nr 14
SkU 1975:14
Nr 14
Skatteutskottets betänkande med anledning av motioner om avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för fackföreningsavgifter, m. m.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1975:320 av herr Rosqvist m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om översyn av rätten till avdrag för avgifter till företagarorganisationer; 1975:1058
av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Hörberg (fp) vari hemställs att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag innebärande att avgifter till fackliga organisationer skall betraktas som avdragsgilla vid löntagarens självdeklaration till 1976 års taxering.
Gällande bestämmelser m. m.
1 anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (KL) återfinns uttryckliga bestämmelser enligt vilka avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar, i vilka den skattskyldige är medlem, räknas till ej avdragsgilla levnadskostnader. Dessa bestämmelser har i rättspraxis tolkats som ett undantag från huvudregeln att avdrag medges för alla omkostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande. Avdrag medges således i princip inte för medlemsavgift, även om avgiften föranletts av den skattskyldiges förvärvsverksamhet.
Det anförda gäller bl. a. beträffande avgift till fackförening, branschförening, Sveriges advokatsamfund osv. (RÅ 1937 not. 349, 1945 not. 710, 1962 ref. 43 och 1944 ref. 52).
Under speciella omständigheter kan emellertid avdrag medges, exempelvis om utbetalningen är att anse som ersättning för direkta tjänster åt medlemmen i hans förvärvsverksamhet (RÅ 1965 ref. 5). Vidare anses avgift till arbetsgivarorganisation avdragsgill (RÅ 1913 not. 147, 1948 not. 390 och 1966 not. 1250). Bakgrunden härtill torde vara att den i viss mån jämställts med försäkringspremie, även om avgiften delvis avser andra ändamål än understöd vid konflikter. Å andra sidan anses utbetalning från arbetsgivarorganisationen till arbetsgivaren som skattepliktig inkomst i dennes rörelse (RÅ 1959 not. 1006), i motsats till understöd från fackförening som inte utgör skattepliktig inkomst (p. 8 av anvisningarna till 32 § KL).
Att konfliktunderstöd från fackförening undantagits från beskattning har
1 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 14
SkU 1975:14
tidigare överensstämt t. ex. med behandlingen i beskattningshänseende av förmåner på grund av sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. Enligt beslut vid 1973 års riksdag (prop. 1973:49, SkU 30) skall emellertid ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet fr. o. m. 1974 i allmänhet anses som skattepliktig inkomst liksom också förmåner vid arbetsmarknadsutbildning.
Bestämmelserna om föreningsavgifter infördes i KL enligt 1921 års kommunalskattekommittés förslag (SOU 1924:53) mot den bakgrunden att konfliktunderstöd enligt rådande uppfattning inte borde hänföras till skattepliktig intäkt.
1 prop. 1949:173 föreslogs avdragsrätt för medlemsavgifter till fackföreningar, branschorganisationer och därmed jämförliga organisationer, något som bevillningsutskottet (BeU 1949:48) fann principiellt välgrundat men som på grund av vissa gränsdragningssvårigheter och andra praktiska problem borde övervägas ytterligare.
Frågan utreddes därefter på nytt av skattelagssakkunniga. De sakkunnigas förslag (PM 2.12.1958) innebar i korthet att avgifter till branschorganisationer skulle bli avdragsgilla men däremot inte avgift till fackförening. Mot avdragsrätt för fackföreningsavgift talade enligt de sakkunniga främst att det knappast var praktiskt möjlig att införa bestämmelser, som tillfredsställde de närmast berörda föreningarna. De sakkunniga framhöll vidare den minskning av skatteunderlaget, som skulle uppkomma efter införandet av avdragsrätt, praktiska olägenheter och den begränsade praktiska betydelse en avdragsrätt ansågs ha för den enskilde.
I prop. 1959:137 uttalade departementschefen att remissvaren visade att förslaget inrymde åtskilliga problem, att frågan borde övervägas mer ingående än som dittills kunnat ske och att de statsfinansiella konsekvenserna borde klarläggas.
Motionsyrkanden om en allmän avdragsrätt för medlemsavgifter till branschorganisationer, fackföreningar m. fl. har därefter behandlats av riksdagen senast 1973.1 sitt av riksdagen godkända betänkande 1973:57 anförde skatteutskottet följande.
Som anförs i den förevarande motionen talar åtskilliga skäl för att fackföreningsavgifter blir avdragsgilla vid beskattningen, inte minst med hänsyn till att motsvarande avgifter till arbetsgivarorganisationer jämställs med avdragsgilla försäkringspremier. Tidigare förslag i denna riktning har inte heller mött invändningar av principiell natur utan mottagits i positiv anda. Man har emellertid i allmänhet ansett att en avdragsrätt för fackföreningsavgifter borde kompletteras inte endast med skatteplikt för konfliktbidrag till fackföreningsmedlemmar utan också med viss beskattning av medlemsavgifterna hos fackföreningarna. Frågan har därmed förenats med så avsevärda avvägningsproblem och praktiska svårigheter, att framlagda förslag ställts på framtiden i avvaktan på ytterligare överväganden. Enligt vad utskottet erfarit kommer frågan att behandlas på nytt av 1972 års skatteutredning.
Eftersom frågan om avdrag för fackföreningsavgifter kommer att upp -
SkU 1975:14
märksammas i pågående utredningsarbete, finner utskottet emellertid inte skäl tillstyrka bifall till det i motionen framställda skrivelseyrkandet.
1972 års skatteutredning har i sitt förslag till skatteomläggning 1976 (SOU 1974:103) diskuterat möjligheten att beakta löntagarnas fackliga avgifter vid inkomsttaxeringen. Med hänsyn till föreliggande avvägningsproblem och praktiska svårigheter var emellertid majoriteten inte beredd att i det sammanhanget ta ställning till frågan. Utredningen avser i stället att ta upp problemet i samband med den pågående översynen av avdragssystemet.
Utskottet
Enligt gällande bestämmelser betraktas medlemsavgifter som ej avdragsgilla levnadskostnader. Som framgår av den tidigare redogörelsen innebär dessa bestämmelser å ena sidan att avdrag inte medges för fackföreningsavgift medan däremot avgifter till arbetsgivarorganisationer anses avdragsgilla vid beskattningen och å andra sidan att konfliktunderstöd från fackförening är skattefritt medan motsvarande understöd från arbetsgivarorganisation beskattas.
Motionärerna i motionen 320 anser att avdragsrätten för avgifter till företagarorganisationer med hänsyn bl. a. till rättviseskäl bör slopas och yrkar en översyn av gällande regler i detta syfte. I motionen 1058 yrkas däremot att avdrag skall medges även för fackföreningsavgifter.
Utskottet har funnit skäl som talar för att fackföreningsavgifter blir avdragsgilla vid beskattningsn - inte minst en jämförelse med avdragsrätten för avgifter till arbetsgivarorganisationer - men avstyrkt framställda motionsyrkanden i detta syfte med hänvisning till att frågan kommer att uppmärksammas av 1972 års skatteutredning. Skatteutredningen har - som framgår av utredningens nyligen avgivna delbetänkande angående skatteomläggning 1976 - på grund av föreliggande avvägningsproblem och praktiska svårigheter ännu inte tagit ställning till frågan utan kommer att ta upp den i samband med den pågående översynen av avdragssystemet.
I avvaktan på resultatet av utredningens överväganden är utskottet inte berett att förorda någon av de lösningar som föreslås i de nu förevarande motionerna. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 320 och 1058.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motionen 1975:320,
2. motionen 1975:1058.
Stockholm den 18 mars 1975
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
SkU 1975:14
4 Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred* (c). Kristenson (s), Josefson (c), Carlstein* (s), Mundebo* (fp), Wikner (s), Sundkvist (c). Stadling (s). Westberg i Hofors (s), fru Normark (s), herrar Hallenius (c). Lundgren (s) och fru Troedsson (ni).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 75 90% S Stockholm 1975