Skatteomläggning 1976 : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

i

DELBETÅNKANDE AV 1972 ÅRS VSKATTEUTREDNING

Statens offentliga utredningar 1974:1 03

Finansdepartementet

Skatteomläggning

Delbetänkande av 1972 års skatteutredning

Stockholm 1974

. . ..

.. I S B N 9 l . 3 8 0 2 1 9 8 6 . .

. .

xIr 414

||t|xiié

.

.Fifi

.

.

.

rllki|ki%i

. . .

Public.

|i

IrLrüLuHnF. i

» 5.!

si.)

| | . y

Göteborgs Oifnnvvckari AB.Stockholm 74.6513s L...

Till Statsrådet och chefen för finansdepartementet

1972 års skatteutredning tillsattes efter bemyndigande av Kungl. Majzt den 14 april 1972. Sedan utredningen avlämnade delbetänkandet (SOU 1974:20) Förslag till skatteomläggning m.m., har dess sammansättning delvis ändrats. Utredningen har numera följande ledamöter, nämligen f.d. riksdagsledamoten Erik Brandt, ordförande, riksdagsledamoten Alvar Andersson, professorn Osborne Bartley (fr.o.m.

den 1 april 1974), kanslirådet Gunnar Björne, riksdagsle-

damoten Arne Gadd, sekreteraren Anna Hedborg (fr.0.m. den

29 juni 1974), riksdagsledamöterna Carl-Henrik Hermansson,

Gördis Hörnlund, Valter Kristenson, Eric Krönmark och Ingemar Mundebo, direktören Stig Svensson och förbundsordföranden Sune Tidefelt.

Som experter deltar kanslirådet Bertil Edlund, avdelnings-

direktören Hans Garke (fr.o.m. den 12 augusti 1974), pla-

neringschefen Erik Höök (fr.0.m. den 5 juni 1974), depar-

tementsrådet Gustav Jönsson och kammarrättsassessorn Leif Lindstam. Vidare har som experter i särskilda frågor del-

tagit direktören Karl Olov Andersson (faktisk sambeskatt-

ning m.m.), regeringsrättssekreteraren Reidunn Laurén

(fr.o.m. den 1 oktober 1974; utländsk rätt) och avdelningsdirektören Ove Nilsson (fr.o.m. den 25 september

1974; viss deklarationsundersökning).

Som sekreterare tjänstgör regeringsrättssekreteraren

Anders Swartling och som biträdande sekreterare (fr.o.m.

den 12 augusti 1974) regeringsrättssekreteraren Robert Alderin och kammarrättsfiskalen Anders Walander.

Genom tilläggsdirektiv, som överlämnades den 9 oktober 1974, har uppdragits åt utredningen att i fråga om 1976 års inkomster utarbeta ett förslag till provisorisk skat-

teomläggning som innefattar lindring av skatten främst

för låginkomsttagarna jämte de stora löntagargrupperna.

Enligt tilläggsdirektiven åligger det också utredningen att överse sparavdraget och villaavdraget. I föreliggande delbetänkande redovisar utredningen sitt uppdrag enligt tilläggsdirektiven.

Reservationer har avgivits.aV ledamöterna Andersson, Bartley, Hedborg, Hermansson, Krönmark, Mundebo, Svensson och Tidefelt.

Särskilda yttranden har lämnats av ledamöterna Gadd, Hörnlund och Tidefelt.

Stockholm i december 1974

Erik Brandt

Alvar Andersson Osborne Bartley Gunnar Björne Arne Gadd Anna Carl-Henrik Hermansson Hedborg Gördis Hörnlund Valter Kristensen Eric Krönmark Ingemar Mundebo Stig Svensson Sune Tidefelt

/Anders Swartling

Robert Alderin Walander

Anders

INNEHÅLL Förkortningsregister 1 SAMANFATTNING 2 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 3 UPPDRAGET 4 SKATTEOMEÄGGNING 4 Gällande rätt 4.1.1 Statsskatteskala m.m. 4.1.2 Särskilda beskattningsregler för folkpensionärer 4.2 Allmänna överväganden 4.3 Inkomstskattesänkning 4.3.1 Målgrupper för inkomstskattesänkningen

4.3.2 Överväganden och förslag angående

inkomstskattesänkningen 4.3.3 Det extra avdraget för folkpensionärer 53 4.4 Kostnader och finansiering 62 4.4.1 Kostnadsberäkning 62 4.4.2 Finansiering 62 ÖVRIGA FRÅGOR 67 Sparavdraget 67 5.1.1 Gällande rätt 67

5.1.2 överväganden och förslag 69

5.2 Villaavdraget 71

vvaiiuutnâiks

5354.pdf»

» J.

u...,.n.3ø..!

.vJåcdänuhdrLønJwldáüh s.

...in

Ja..s1u4a...». r.

Nlárâuâåidd u.

Åhh

Ei...

1.2».!._199T.§›.x14fsu. ai.

x. \

F ö r k 0 r t n i n g s r e g i s t e r

Allmän tilläggspension Bevillningsutskottets betänkande Finansutskottets betänkande

Kommunalskattelagen (1928:370)

Proposition Riksförsäkringsverket RRV Riksrevisionsverket Rskr Riksdagsskrivelse RSV Riksskatteverket

i

SCB Statistiska centralbyrån

i SfU Socialförsäkringsutskottets betänkande

SkU Skatteutskottets betänkande å

E

SOU Statens offentliga utredningar

l

% E

I

SOU 1974:105

1 SAMMANFATTNING

Den 9 oktober 1974 fick utredningen genom tilläggsdirektiv i uppdrag att i avvaktan på en mer definitiv lösning lägga fram förslag till en provisorisk skatteomläggning i om 1976 års inkomster. Förslaget borde innefatta fråga en lindring av skatten främst för låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna. En utgångspunkt för arbetet var att skulle totalfinansieras. Härvid boromläggningen de såväl arbetsgivar- eller socialavgifter som inhöjda direkt skatt kunna komma i fråga. Kostnadsramen angavs till 4 kronor. Samtidigt som utredningen fullmiljarder gjorde detta uppdrag borde den också pröva frågan om sparstorlek samt överse det s.k. villaavdraget. Utavdragets förslag borde läggas fram skyndsamt och senast redningens

till årsskiftet 1974/75.

bör ses mot bakgrund av de senaste årens skat- Uppdraget särskilt de som beslutats åren tereformer, omläggningar och 1974. Dessa har tagit sikte på lön- 1973 omläggningar och har avsetts bli beaktade vid tagarnas beskattning och års löner. ÅV$ikförhandlingarna angående 1974 1975 ten är givetvis att även den nu aktuella skatteomläggsätt skall kunna beaktas och underningen på motsvarande lätta för att vid de pågående förhandlingarna beparterna döma för en avtalsperiod på mer än ett förutsättningarna år.

skall således omfatta två led, nämli- Skatteomläggningen en sänkning av inkomstskatten och en kompenserande gen av andra skatter eller avgifter. Utredningen unhöjning derstryker att den med hänsyn till omläggningens provisoriska karaktär valt en tekniskt enkel lösning som innebär

minsta möjliga ingrepp i nuvarande regelsystem.

Beträffande inkomstskattesänkningen innebär tilläggsdirektiven att utredningen skall föreslå sådan ändring av beskattningsreglerna att den totala inkomstskatten på 1976 års inkomster blir ca 4 miljarder kronor lägre än den skulle ha blivit vid oförändrade regler. Den väsentuppgiften är att ange hur detta belopp bör fördelas liga

mellan inkomsttagarna. I det delbetänkande (SOU 1974:20) till m.m. som utredningen av- Förslag skatteomläggning lämnade i mars 1974 lades i enlighet med de då erhållna direktiven tonvikten på en lindring av marginaleffekten för i mellaninkomstlägena. De nu aktuella inkomsttagare har en annan inriktning. Det är vissertilläggsdirektiven utredningens mening önskvärt att inkomsttaligen enligt i även denna gång får en betygarna mellaninkomstlägena men är det - såsom dande skattelättnad, samtidigt framgår av - att särskilt tillgodose tilläggsdirektiven angeläget de avlönade. har stannat för att alla lägst Utredningen heltidsarbetande som kan anses tillhöra de inkomsttagare i inkomsttagargrupperna bör tilläggsdirektiven angivna få en i kronor räknat lika stor inkomstskattesänkning. Med denna målsättning har utredningfördelningspolitiska en funnit att det maximala skattesänkningsbeloppet bör redan vid en taxerad inkomst på ca 30 000 kr. Vid medges inkomster över 100 000 kr. bör skattelättnaden successivt reduceras. De åsyftade effekterna har åstadkommits genom att statsskatteskalan med Verkan fr.0.m. inkomståret 1976 ändrats enligt följande:

skattesats inom skiktet

Beskattningsbar

Nuvarande skatte- Utredningens för-

skal§% slag

- 7 4 (-5) 15 000 - 20 000 12 4 15 000

70 100 000 - 150 000 52 55

§+1§

000 - 56 57 +1 150

De individuella effekterna av vid 1977 års taxeförslaget

ring för ensamstående skattskyldig som varken får för-

värvsavdrag eller skattereduktion (1 800 kr.) framgår av

följande uppställning (kommunal utdebitering =

25 kr./skr.):

Taxerad Total in- Skatteändring på grund av inkomst, komstskatt försla et

1_c_I_. viduoförän d- Z

5;. rade regler,

kr.

6 000 230 - - 19,6 45 10 000 1 510 - - 10,9 165 15 000 3 110 - - 315 10,1 20 000 4 735 - - 490 10,3 25 000 6 610 - - 13,4 885

30 0001) 8 735 - 13,7 - 1 2001)

40 000 14 015 - - 1 200 8,6 50 000 19 615 - - 1 200 6,1 60 000 25 915 4.6 - 1 200 70 000 32 240 - - 1 200 3,7 80 000 39 315 - - 1 200 3,1

100 000 53 915 - - 1 200 2,2 125 000 72 985 - - 1,4 995 150 000 92 235 - - 0,8 745 200 000 132 555 - - 0,2 245 300 000 213 555 + 0,4 + 755

Den procentuellt största skatteändringen sker alltså vid

inkomster upp till 30 000 kr. Alla inkomsttagare i de

stora löntagargrupperna får en minskning av statsskatten

med 1 200 kr. i förhållande till den skatt som skulle ut-

tas vid oförändrade regler. För i de inkomsttagare högsta

inkomstlägena reduceras skattelättnaden successivt. Den

föreslagna justeringen av statsskatteskalan innebär sam-

tidigt att marginalskatten sänks betydligt vid lägre in-

komster. I övrigt medför förslaget inte någon av ändring

marginalskatten i de olika inkomstskikten annat än i de

högsta inkomstlägena, där den skärps med 1 procentenhet.

I och med att den maximala skattelättnaden ansetts böra

1)Den maximala skattesänkningen, 1 200 kr., uppnås vid

en taxerad inkomst på 29 500 kr.

medges redan vid 30 OO0 kr. har det inte varit möjligt att samtidigt sänka marginalskatten i mellaninkomstlägena. Utredningen har funnit det nödvändigt att denna gång låta kraven på marginalskattesänkning i dessa inkomstlä-

gen stå tillbaka för de fördelningspolitiskt motiverade

önskemål som utredningen velat tillgodose.

Utredningen har ansett det angeläget att i samband med förslaget till skatteomläggning även föreslå vissa ändringar i de regler som gäller beträffande fglkpggsignärers rätt till extra avdrag vid inkomsttaxeringen. F.n. tillämpas en form av sambeskattning vid avdragsberäkningen genom att gifta folkpensionärers rätt till avdrag bestäms med hänsyn till båda makarnas inkomst. Utredningen föreslår att denna sambeskattning avvecklas. Förslaget innebär sålunda att varje folkpensionärs avdragsrätt i princip skall bedömas med hänsyn endast till hans egna inkomster. Det har däremot ansetts nödvändigt att vid prövningen av om gift pensionär med hänsyn till förmögenhet är berättigad till avdrag tills vidare behålla regeln att makarnas sammanlagda förmögenhetstillgångar skall beaktas.

Förslaget om individualisering av det extra avdraget medför skattelättnader för makar i flertalet av de fall där en eller båda makarna har folkpension och där båda är inkomsttagare. I vissa fall kan dock nuvarande sambeskattningsregler leda till ett för makarna förmånligare resultat. En särskild garantiregel avser att förhindra att skatteskärpning inträffar i dessa fall i samband med övergången till ett individuellt system. Utredningen har å andra sidan ansett det vara en förutsättning för övertill individuell avdragsberäkning att reglerna om gång extra avdrag samtidigt ändras i ett par andra avseenden så att folkpensionärernas beskattning får en lämplig avi förhållande till vad som gäller för andra invägning komsttagare.

I med tilläggsdirektiven har utredningen vidare enlighet föreslagit att sparavdraget anpassas till den prisutveck- 12 SOU 1974:105

ling som ägt rum sedan nuvarande avdragsbelopp fastställdes år 1961. sker att Anpassningen genom avdraget fördubblas till 800 kr. för ensamstående och till 1 600 kr. för makar gemensamt. De nya föreslås avdragsbeloppen gälla fr.o.m. inkomståret 1975. Beträffande det s.k. villaavdraget har förordat att utredningen frågan om höjning av detta avdrag tas upp när utfallet av års 1975 allmänna

fastighetstaxering är känt.

Vad härefter beträffar av de

finansieringen ovannämnda

förslagen innebär uppdraget att skall

skatteomlägggingen

totalfinansieras genom att kom-

inkomstskattesänkningen

penseras genom sådan höjning av andra skatter eller avgifter att det allmännas totala intäkter inte på grund av omläggningen blir lägre än de annars skulle ha blivit. Den totala kostnaden för har beräknats skatteomläggningen till drygt 4 miljarder kronor. har Utredningen funnit att den enda möjliga och den med till hänsyn skatteomläggningens syfte naturliga finansieringsformen är en höjning av den allmänna För total arbetsgivaravgiften. finansiering av fordras en

skatteomläggningen höjning av den all-

männa med arbetsgivaravgiften 2,6 procentenheter fr.o.m. år 1976. Utredningen anser även böra sig anvisa medel för finansiering av det skattebortfall som förorsakas av höjningen av sparavdraget. Detta skattebörtfall kan vid 1976 års taxering uppskattas till 280 kr. Även denna fimilj. nansiering bör enligt utredningens ske mening genom höjning av den allmänna Detta›föranlearbetsgivaravgiften. der ytterligare höjning av med avgiften 0,2 procentenheter. Utredningen föreslår alltså att den allmänna arbets-

givaravgiften fr.o.m. den 1 januari 1976 höjs från nuvarande 4 % till 6,8 %. Vid beräkningen av finansieringsbehovet har utredningen förutsatt att skall kompensation utgå till kommunerna för det skattebortfall som förorsakas dem på grund av ändringen av reglerna om extra avdrag för

folkpensionärer och höjningen av sparavdraget.

Utredningens förslag är inte enhälligt. Mot till förslaget inkomstskattesänkning har ledamöterna Bartley, Hermansson,

Krönmark, Mundebo, Svensson och Tidefelt reserverat sig. Mot förslaget till finansiering av inkomstskattesänkninghar ledamöterna Andersson, Krönmark, Mundebo och gg Svensson reservationer. Ledamöterna Hedborg och avgivit Hermansson har inte anslutit sig till utredningens förslag om höjning av sparavdraget. Ledamöterna Andersson, Krönmark, Mundebo och Svensson har reserverat sig i fråga om finansieringen av det höjda sparavdraget och ledamoten Krönmark även mot utredningens beslut angående villaav- Vidare har särskilda yttranden avgivits av leda- Q draget. möterna Gadd, Hörnlund och Tidefelt.

SOU 1974:105

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till

Lag om ändring i komunalskattelagen (1928:570)

Härigenom förordnas, att 50 § 2 mom. och 52 § l mom. kommunalskattelagen (1928:370) och punkt 2 av anvisningarna till 50 § samma lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

50§

2 mom.1 För fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela

eller någon del av beskattningsåret, utgöres såvitt angår hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i helt hundratal kronor, så att som icke överskjutande belopp, uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller. Finnes skattskyldige skatteförmåga under hava varit beskattningsåret väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skatt-

skyldige ägt tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jäm-

förlig omständighet, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild därom senast den 30 âret framställning gjorts juni näst efter taxeringsåret, skatterättens den beprövande skattskyldiges taxerade inkomst förutom kommunalt

minskas, med grundavdrag, med ytter-

ligare ett efter omständigheterna avpassat belopp, dock 10 000 krohögst : nor. Har skattskyldig på av vid av grund jämkning beräkning sjömansskatt átnjutit avdrag för nedsatt skatteförmága, skall avdrag, som avses i detta stycke, minskas med det varmed belopp, jämkning medgivits, Om skattskyldige inkomst, efter avdrag av dära belöpande skatt, på grund av nedsatt arbetsförmåga, oförvállad stor

långvarig arbetslöshet, försörjningsbörda eller annan därmed aämförlig omständighet

understigit

vad han kan anses hava behövt till underhåll för och för make

sig själv

§ och oförsörjda barn (gzggtensminimum) må den efter

skattskyldige jämväl, taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter skattaxeringsåret, terättens beprövande, erhålla avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga

lsenaste lydelse 1974:769.

SOU 1974:105

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med belopp som_ovan sägs; dock må avdraget beträffande skattskyldig med oförsörjda barn för varje sådant barn ökas med högst 2 500 kronor. Vad i andra stycket sista punkten här ovan sägs skall därvid äga X motsvarande tillämpning. x i x x Skattskyldig, vars inkomst Skattskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts till icke obetydlig del utgjor av folkpension, skall - om sär- av folkpension, §3 - om särskilda omständigheter icke för- skilda omständigheter icke för anleda annat - anses ha haft ned- anleda annat - till berättigad sett andra för nedsatt

skatteförmåga enligt avdrag skatteföggá

stycket, Har sådan skattskyldig Vad i andra stycket härovan så

haft taxerad inkomst enligt lagen angående tid och ordningéförég §l§gZ:§162 om statlig inkomstskatt, skild frgggtällning om avdrggi som icke överstiger §6 000 kronor, samt anøáende minskning_gy EV1 skall avdrag för nedsatt skatteför- draget med belopg, varmed jämk måga medges med minst §00 kronor. ning erhållits vid beräkning å Överstiger den skattskxldiges stat- sjömansskatt, skall äga motsvg

ligt taxerade inkoggt 36 000 kronor rande tillämpning i fråga om Q

men icke §8 §00 kronor utgör avdra- drag enligt detta stxcke.

get minst ett belopp motsvarande 20 grocent av skillnaden mellan 1 §8 500 kronor och den taxerade inkomsten. Regeringen ellgr den ggn; digget regeringen bestämmer fast- . ställer närmare föreskrifter för beräkning av avdrgg för neggatt detta

skatteförmaga enligt stzeke. 1

J Vad hårefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor

oem

för 1 utgör skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst. 1 1

52§ 2 u Akta som under 4

l §05. makar, beskattningsâret levt tillsammans,

taxeras en var för sin inkomst samt mannen därjämte för boets gemensam å ma inkomst.

Zsenaste lydelse 1970:162.

Nuvarande lydel se Föreslagen lydelse

Har vid dylik som i och taxering avdrag, .46 § i 2 mom. medgives,

helt eller delvis ej kunnat utnyttjas á den ena makens

skattepliktiga inkomst, må bristen avräknas å. den andra makens inkomst i samma kommun. Kvarstående brist, dock högst belopp motsvarande avdrag enligt 46 § 2 mom., ma, med tillämpning i förekommande fall av bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 46 avräknae á förstnämnda makens in- §, komst och, där denna icke förslår, å andra makens inkomst i andra kommuner. Underskott å. icke yrkesmässig av fast eller lös avyttring egendom, som uppkommit för endera maken, må. avräknas från den andra makens inkomst i samma kommun av Iörvärvskälla av samma slag. Avdrag, som i 50 § 2 mom. som i 50 Avdrag, § 2 mom. andra eller tredje stycket andra eller tredje stycket sägs, beräknas för vardera sägs, beräknas för vardera maken för sig under iaktta- maken för Härvid sig. iaktgande av att avdraget för att vardera makens

tages

makarna tillsammans icke må. bedömas med” skatteförmága överstiga det högsta belopp till makarnas sammanhänsyn som bestämmelserna i 50 § 2 la a inkomst och Iörmö enhet mom. andra och tredje styckena att för makarna Lagt_ avdraget medgiva. tillsammans icke mä. överstiga det högsta belopp som bestämmelserna i 50 § 2 mom. andra och tredje styckena medgiva. Avdrag enligt §0 § 2 mom. fjärde stycket beräknas för vardera maken ;för sig utan hänsyn tagen till andra makens

inkomst. Frágg om jämlming av

ggg-eget enligt_ bestämmelserna i punkt 2 femte syoket av anvisningarna till §0 § prövas dock med hänsyn till värdet av makarnas sammanlagda skattepliktiga förmögengeg;

Nuvarande lydelse Föreslggen lydelse

Anvisningar

till 50 §

2.3 Om skattskyldig åtnju- 2. Vid bedömniggen av om

annan inkomst än skattskyldig; inkomst till icke tit jämväl skall avdrgget obetydlig del utgjorts av folkfolkpension, 1 med hänsxg till om- pension skall som folkpension jämkas ständigheterna och i enlig- icke räknas barnpension som uthet med de närmare föreskrif- går till barn under 16 år. Den ter som fastställts. Den om- omständigheten att folkpension ständigheten att folkpension under ett beskattningsår utgått under ett beskattningsår ut- med ett ringa belopp, t.ex. tiL gått med ett ringa.belopp, följd av att folkpensionen icke t.ex. till följd av att folk- åtnjutits under hela året, utgå pensionen icke åtnjutits un- icke hinder mot att medgiva den der hela året, utgör icke hin- skattskyldige avdrag. Avgörande der mot att medgiva den skatt- för bedömningen i detta fall är skyldige avdrag. Avgörande för huruvida folkpensionen, om den bedömningen i detta fall är hu- gått i full utsträckning, utgja ruvida folkpensionen, om den en icke obetydlig del av inkoms utgått i full utsträckning, ten. Som folkpension behandlas en icke obetydlig del även tilläggspension i den män utgjort av inkomsten. den enligt lagen om pensionstil Som folkpension behandlas skott föranlett avräkning av pe även tilläggspension i den mån sionstillskott.

den enligt lagen om pensions- \ tillskott föranlett avräkning 1 av pensionstillskott. \ Regeriggen eller den mygdigh regeringen bestämmer

fastställa

närmare föreskrifter för avdrag beräkningen enligt nedan angivn grunder. Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storl ken av den skattskyldiges taxeq de inkomst gnligt lagen §1314:5

Bsenaste lydelse 1974:769.

Nuvarande lydelse Föreslagen lgdelse om statlig inkomstskatt. överstiger denna inkomst icke visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som erfordras för att den skattskyldige icke skall påföras statligt beskattningsbar inkggst. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig, som under beskattningsåret icke haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring och därutöver skattepliktiga intäkter av tjänst om sammanlagt 3 800 kronor samt åtnutit avdra; endast med10I kronor enligt 33 § 2 mom. första stycket. För gift skattskyldig, vars folkpension varit reducerad på grund av andra makens pensionsrätt, beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörgnde 77.5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Om gift skattskyldig under viss del av be-

skattningsáret uppburit folkpen-

sion, som varit reducerad på grund av andra makens pensionsrätt, och under annan del av året uppburit folkpension utan sådan reduktion, är det förhållande som varit rådande under längst tid av året avgörande för vilket högsta inkomstbelopp som skall gälla för den skattskyldige.

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse Om skattskyldige statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsvarande 40 av överskjutande taxerad inkomst. Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskvldigs statligt taxerade inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 50 000 kronor. Om Ä förmögenhetsvärdet överstiger “ 80 000 kronorl skall avdrag icke medgivas. Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 52 § 1 mom. sista stycket. Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när särskilda omständigheter för- 4 anleda det. 5 Överstiger den skattskyldiges

taxerade inkomst icke 1

statligt §6 000 kronor, skall avdrag medges med minst 500 kronor. Överstiger inkomsten §6 000 kronor men icke 38 500 kronor utgör avdraget minst ett belopg motsvarande 20 grocent av skillnaden mellan §8 §00 kronor och inkomsten i fråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäl- 1 ler dock vid 1976 och tidigare års taxering och vid eftertaxering för år 1976 eller tidigare år. \

i

20 sou 1974 :103

Vid beräkning av avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket för gift skattskyldig iakttages följande. Om det sammanlagda avdrag som enligt de nya bestämmelserna beräknas för den skattskyldige och hans make tillsammans, är lägre än det avdrag, vartill makarna under samma omständigheter skulle ha varit berättigade enligt de regler som tillämpats vid 1976 års taxering, skall makarnas avdragsrätt bedömas enligt sistnämnda

s

regler.

å

SOU 1974:105 21

Förslag till

om ändring om statlig inkomstskatt Lag 1 lagen (1947:576)

att 9 § 2 mom., 10 § l mom. och ll § 1 mom. Härigenom förordnas, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha.nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §

som varit här i riket

g gog.1 För skattskyldig fysisk person,

bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, utgöres den

inkomsten av den taxersde inkomsten, minskad med

beskattningsbara det statliga grundavdrag, vartill dn skattskyldige är berättigad. inkomsten skall angivas i helt hundratal kro- Den-beskattningsbara så att belopp, som icke uppgår till helt hundranor, överskjutande tal kronor, bortfaller.

Finnes skatte- Finnes skattskyldige skatteskattskyldige hava varit väsentligen förmága hava varit väsentligen förmåga nedsatt av anledning, varom 1 nedsatt av anledning, varomi 50 § 2 mom. tredje eller 50 § 2 mom. andra, tredje eller andra, y

fjärde stycket kommunalskattela- fjärde stycket kommunalskattela-1

t (1928:370) förmäles, ma ef- gen (1928:370) förmäles, må efgen ter om ter taxeringsnämndens eller, om å taxeringsnämndens eller,

besvär anförts eller ock särskild besvär anförts eller ock särskild

framställning därom gjorts senast framställning därom gjorts senast

året näst efter

taxef

den 50 juni året näst efter taxe- den 30 juni

ringsáret, skatterättens beprö- ringsårst, skatterättens beprö- 3

den

taxerade

vande den skattskyldiges taxerade vande skattskyldiges inkomst förutom med inkomst minskas, förutom med minskas, ä statligt grundavdrag, med ytter- statligt grundavdrag, med ytter-3

ett efter ligare avdrag enligt

bestämmelsen

ligare omständigheterna avpassat belopp, dock högst ggg na 1 nämnda lagggg. ; belo som enli t 50 2 mom. andra eller tredje stycket kommunal-

lsenaste lydelse 1973:366.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattelagen gäller för motsvarande fall. Har skattskyldig på grund av jämkninn vid beräkning av

sjömansskatt åtnjutit avdrag

för nedsatt skatteförmågg, skall avdrag, som nu sagts, minskas med det belopp. varmed jämkning medi givits.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

Nuvarande lydelse

10 §

l gog.1 Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer,

oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild § ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp. › Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 1_procent av den beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men icke 20 000 kn: 1 050 kn för 15 000 kr. och 12 % av återstoden; E H H 20 000 25 000 H : 1 650 H H 20 000 H H 17 % H H ; 000 H H H : H H H H H 25 30 000 2 500 25 000 22 % H ; 000 H H 000 H : H H H H H 30 40 3 600 30 000 28 % H ; H H H x 6 400 H H 40 000 000 000 H H 45 40 33 % ; H H H z a 050 H H 45 000 65 000 H H H H

›45 000 38 % ;

000 H H H H H 000 H H H H 65 70 000 : 15 650 65 43 % ; 000 H H 100 000 H 2 17 800 H H 000 H H H

E 70 70 48 % H_ ;

100 000 H H 000 H H H H H H 150 : 32 200 100 000 52 % Hr ; 000 H H 000 H H H

150 kr. x 58 200 150 56 % H .

Isenaste lydelse 1974:770.

E

I i

Nuvarande lydelse

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, mä likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar §§ procent av denna inkomstdel. Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse

10 § 1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp. Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst icke överstiger 20 000 kronor: 3_procent av den beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar inkomst överstiger

20 ooo men icke 25 ooo kr. soo kz-.rör 20 ooo kr-ocn 10 96 av återstoden 1 25 000 2 “ 30 000 1 500 25 000 22 % ; §9 000 40 000 2 2 400 30 000 28 % ; ooo n u 000 u g n u u n n 40 45 5 200 40 090 33 % n 3 §5 000 2 6 850 “ 65 000 45 000 38 % ; “ 65 000 70 000 2 14 450 65 000 43 % 3 70 000 100 000 n 16 600 “ 70 000 48 % “ 3 100 000 000 n 000 u n 100 ooo u n n 150 31 53 % n 3 150 000 oo u u ooo n u n kr. 57 50° 150 57 % n v0 Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den ä någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar §1 procent av jenna inkomstdel.

24 sou 1974:103

Föreslagen lydelse

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I 11 §

g 1 mom.l Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans,

g

taxeras en var för sin inkomst samt mannen därjämte för boets gemensamma inkomst. § Har vid dylik taxering avdrag, varom i 4 § 1 mom. förmäles, helt

* eller delvis kunnat å den ena makens må bristen ej utnyttjas inkomst, avräknas å den andra makens inkomst.

3 Avdrag, som i 9 § 2 mom. Avdrag, som i 9 § 2 mom.

t andra beräknas andra sägs, beräknas

stycket sägs, stycket

I för vardera maken för sig för vardera maken för sig, var-

l 1 under iakttagande av att av-. vid bestämelserna i §2 § l mom. draget för makarna tillsammans fjärde och femte styckena kommu- I icke gå överstiga det höggtg nalskattelagen äga motsvarande

I belopp som bestämmelserna i

tillämpning. I 50 § 2 mom. och tredje

1 andra

styckena kommunalskattelagen medgiva.

I fall då endast ena maken har beskattningsbar inkomst, beräknas skat-

§ ten på hans beskattningsbara inkomst utan uppdelning i beskattningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst. Ha båda makarna beskattningsbar inkomst, beräknas skatten enligt sjätte-nionde styckena. Skatt på beskattningsbar A-inkomst beräknas för vardera maken för sig. Ha makarna enbart beskattningsbar B-inkomst, beräknas skatten på det sammanlagda beloppet av dessa inkomster och fördelas på makarna efter förhållandet mellan de beskattningsbara inkomsterna. I annat fall sammanlägges beskattningsbar B-inkomst hos make, som har den lägsta beskattningsbara A-inkomsten, med andra makens beskattningsbara inkomst. Därefter beräknas skatt med tillämpning av 10 § l mom. på summan

lsenaste lydelse 1970:163.

SOU 1974:105

Nuvarande lydelse Föreslagen lxdelse

av nämnda B-inkomst och andra makens beakattningsbara inkomst. Skatten B-inkomster utgör skillnaden mellan den sålunda beräknade på makarnas skatten och den skatt som belöper på den i nämnda summa ingående beskattningsbara A-inkomsten. Skatten på B-inkomst fördelas på makarna efter förhållandet mellan deras beskattningsbara B-inkomster. Bestämmelserna 1 10 § 3 mom. skola därvid iakttagas. Om det sammanlagda beloppet av makars B-inkomster icke överstiger 2 000 kronor, sknla dessa inkomster vid tillämpning av detta moment anses som A-inkomst. Sammanlagda beloppet av skatt på makes beskattningsbara A-inkomst och B-inkomst utgör makes statliga inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den l januari 1976 och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

Förslag till

om i (1968:419) om allmän

ggg ändring lagen arbetsåivaravåift

Härigenom förordnas, att 2 och 4 §§ lagen (1968:419) om allmäm arbetsgivaravgift skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse lydelse Föreslagen

2§1

Arbetsgivare erlägger all- Arbetsgivare erlägger allmän arbetsgivaravgift med be- män arbetsgivaravgift med belopp motsvarande ;ggg procent lopp motsvarande sex och åtta av summan av vad arbetsgivaren tiondels procent av summan av utgivit under âret som lön till vad arbetsgivaren utgivit umarbetstagare 1 pengar eller na- der året som lön till arbetstaturaförmåner i form av kost el- gare i pengar eller naturaförmåler bostad. I fråga om sådan ar- ner i form av kost eller bomtad. betstagare hos redare som avses I fråga om sådan arbetstagare i 1 § första stycket lagen hos redare som avses i 1 § förs- (1958:295) om sjömansskatt be- ta stycket lagen (1958:295) om räknas dock allmän arbetsgivar- ajömansskatt beräknas dock adlavgift efter den lägre procent- män arbetsgivaravgift efter den sats som regeringen faststäl- lägre procentsats som regeringler med motsvarande tillämp- en fastställer med motsvaramdê ning av 19 kap. 4 § andra styc- tillämpning av 19 kap. 4 § andra ket lagen (1962:381) om allmän stycket lagen (1962:381) om allförsäkring. män försäkring. Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare vars lön under året understigit femhundra kronor, eller arbetstagare, som ej är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkemskadeförsäkring, eller till fall, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arwetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen omeall-

1Senaste lydelse 1974:794 samt övergångsbestämmelserna till 777.

SOU 1974:105

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse män försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

,nrwy-.x-_wxwvv-w-wvvgjz-

4§2

Fysisk person, som åtnjutit Fysisk person, som åtnjutit .. inkomst av annat förvärvsarbete inkomst av annat förvärvsarbete

enligt 11 kap. 3 § lagen (1962: enligt 11 kap. 3 § lagen (1962: i

381) om allmän försäkring i 381) om allmän försäkring i i form av inkomst av här i riket form av inkomst av här i riket i

bedriven rörelse eller inkomst bedriven rörelse eller inkomst av här belägen jordbruksfastig- av här belägen jordbruksfastig- | het som brukas av honom, erläg- het som brukas av honom, erläg-

i

ger allmän arbetsgivaravgift om ger allmän om

arbetsgivaravgift i

inkomsten av annat förvärvsarbe- inkomsten av annat förvärvsarbe-

i

te överstiger tiotusen kronor. te överstiger tiotusen kronor. Avgiften är fygg procent av den Avgiften är sex och åtta tion- i del av inkomsten som överstiger dels procent av den del av innämnda belopp, Avgift erlägges komsten som överstiger nämnda

icke i den man arbetsgivare har belopp. Avgift erlägges icke i

i att erlägga allmän arbetsgivar- den mån arbetsgivare har att eravgift för inkomsten enligt lägga allmän arbetsgivaravgift 2 § denna lag. för inkomsten enligt 2 § denna lag. Till grund för beräkning av inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet under visst år skall läggas den avgiftsskyldiges taxering till statlig inkomstskatt avseende nämnda âr. Avser taxering beskattningsår som ej sammanfaller med kalenderår, skall inkomsten under beskattningsåret anses hava åtnjutits under det kalenderår som närmast föregått taxeringsâret. Har inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet icke uppgått till femhundra kronor för år tages den ej i beräkning. Avgift erlägges icke för inkomst, som avses i 11 kap. 3 § första stycket d) lagen om allmän försäkring.

zsenaste lydelse 1974:774.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. De nya bestämmelserna tillämpas första gången beträffande avgift på lön som utges efter den 51 december 1975 samt på inkomster som hänför sig till tiden efter den 31 december 1975 och som upptas till beskattning vid 1977 eller senare års taxering.

3 UPPDRAGET

Den 9 oktober 1974 överlämnades prop. 1974:132 med för-

till skatteomläggning beträffande 1975 års inkomsslag

ter till Samma dag fick skatteutredningen fölriksdagen.

tilläggsdirektiv, som innefattas i ett anförande jande

till statsrådsprotokollet den 13 september 1974 av chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sträng.

Genom tilläggsdirektiv den 12 oktober 1973 fick 1972 års i uppdrag att lägga fram förslag till skatteutredning Utredningen skulle med förslaget dels skatteomläggning. åstadkomma en lindring av marginaleffekterna för inkomsti mellaninkomstlägena dels beakta behovet av skattagare för inkomsttagare med lägre inkomster. Upptesänkningar draget syftade till att åstadkomma en provisorisk lösning i avvaktan på en mer långsiktig skattereform. Utredningen lade i mars 1974 fram sitt betänkande (SOU 1974:20) För-

slag till skatteomläggning med förslag enligt tilläggsdirektiven. Förslaget tog i första hand sikte på 1975 års inkomster. En proposition på grundval av betänkandet

föreläggs höstriksdagen.

Under vårens diskussion om skatteförslaget framfördes från organisationer önskemål om en skatteomlöntagarnas också beträffande 1976 års inkomster. En sådan läggning skulle väsentligt öka omläggning enligt organisationerna att vid de kommande löneförhandlingarna möjligheterna uppnå en avtalsperiod på mer än ett år.

Som av den s.k. Haga-överenskommelsen har lönframgått organisationer förbundit sig att vid avtalsförtagarnas handlingarna ta hänsyn till den förestående skatteomläggbeträffande 1975 års inkomster. Det är angeläget ningen att en liknande omläggning för tiden närmast efter genom år 1975 underlätta en avtalsperiod än ett år. Utlängre bör därför i avvaktan på en mera definitiv lösredningen fram förslag till en provisorisk skattereform ning lägga även i fråga om 1976 års inkomster. Förslaget bör innefatta en lindring av skatten främst för låginkomsttagarna jämte de stora löntagargrupperna.

Enligt Haga-överenskommelsen har regeringen utfäst sig att låta skatteutredningen med förtur pröva sparavdraget vid inkomsttaxeringen med hänsyn till prisutvecklingen

sedan år 1961. Utredningen bör således i samband med

fullgörandet av uppdraget enligt förevarande tilläggsdirektiv också frågan om sparavdragets storlek. I pröva samband härmed bör utredningen överse det speciella avsom utgår vid schablonberäknad intäkt av egnahemsdrag De nya avdragen bör gälla från och med infastighet. komståret 1975.

Utgångspunkten för utredningens arbete bör vara att skattotalfinansieras 1 likhet med den tidigare. teomläggningen

Härvid bör såväl höjda arbetsgivar- eller socialavgifter som indirekt skatt kunna koma i fråga. Kostnadsramen bör vara fyra miljarder kr.

Förslaget bör läggas fram skyndsamt och senast till års-

skiftet 1974/75.

Beträffande utredningens huvuddirektiv och tidigare tillläggsdirektiv hänvisas till redogörelsen i avsnitt 3.1 i det förut avgivna delbetänkandet (SOU 1974:20). I fortsättningen syftar uttrycket tilläggsdirektiven på de senast erhållna direktiven.

g Huvuduppgiften enligt tilläggsdirektiven är att utarbeta

I ett förslag till skatteomläggning i fråga om 1976 års inkomster. Denna del av uppdraget redovisas i avsnitt 4. ; Det måste att är avsett som

understrykas förslaget endast

ett i avvaktan en mera och de-

I

provisorium på långsiktig finitiv lösning. Med hänsyn till förslagets provisoriska ! karaktär har utredningen önskat välja en enkel metod för å omläggningen och har i största möjliga utsträckning sökt

E

undvika principiella ställningstaganden som kan binda det fortsatta arbetet. I ett avseende, nämligen beträffande ! i de särskilda beskattningsregler som gäller för folkpen- § sionärer med låga har dock funnit inkomster, utredningen Å anledning att redan i detta sammanhang föreslå ändringar av mer principiell innebörd.

i

Enligt tilläggsdirektiven åligger det utredningen att i också överse sparavdraget och villaavdraget. Dessa avdrag behandlas i avsnitt 5.

4 SKATTEOMÄGGNING

4.1 Gällande rätt

4.1.1 Statsskatteskala m.m.

I avsnitt 4.1 av det förut avgivna delbetänkandet (SOU 1974:20) lämnades en översikt över de beskattningsregler som gäller för inkomståret 1974. Beträffande principerna för fastställande av taxerad inkomst, beräkning av inkomstskatt m.m. hänvisas i första hand till denna översikt.

I delbetänkandet föreslog utredningen vissa ändringar i fråga om inkomstbeskattningen och uttaget av arbetsgivaroch socialförsäkringsavgifter. Förslaget blev föremål för omfattande remissförfarande. Redogörelse för remissyttran dena har lämnats i prop. 1974:132 sid. 58 ff.

På grundval av delbetänkandet lades i prop. 1974:132 fram förslag till skatteomläggning beträffande 1975 års inkomster. Förslaget har med vissa ändringar godtagits av

riksdagen (SkU 54, SfU 33, rskr 329 och 331).

Den av riksdagen beslutade omläggningen innebär följande ändringar i förhållande till 1974 års beskattningsregler.

Sjukförsäkringsavgiften på inkomst av anställning slopas. För den avgift, som hänför sig till 1974 års inkomster och som påförs i samband med debiteringen av slutlig skatt enligt 1975 års taxering, medges avdrag vid 1976 års taxering. Avdraget är dock maximerat till 500 kr.

De statliga och kommunala grundavdragen skall inte längre avtrappas när den statligt taxerade inkomsten överstiger 30 OOO kr. utan medges med fast belopp, 4 500 kr., i alla inkomstlägen.

Statsskatteskalan har följande utformning:

Beskattningsbar Skattesats inom inkomst, kr. skiktet, % - 15 000 7 15 000 - 20 000 12 20 000 - 25 000 17 25 000 - 30 000 22 30 000 - 40 000 28

40 000 - 45 000 33 45 000 - 000 65 38 65 000 - 70 000 45 70 000 - 100 000 48 100 000 - 150 000 52 150 000 - 56

Till stöd åt låginkomsttagare i aktiv ålder har införts

bestämmelser om särskild skattereduktion. Bestämmelserna

innebär att inkomsttagare, som inte i av folkegenskap pensionär är berättigad till extra avdrag vid taxeringen och vars statligt taxerade inkomst inte 56 000 överstiger kr., får särskilt avdrag från slutskatten med 250 kr. Vid

högre inkomst avtrappas den särskilda skattereduktionen

med 10 % av överskjutande inkomst och är helt därigenom avtrappad då inkomsten uppgår till 38 500 kr. Skattere-

duktionen medges för och

individuellt varje inkomsttagare

alltså utan hänsyn till makes inkomstförhållanden.Som en

förutsättning gäller att inkomsttagaren fyllt 16 år den

1 november under beskattningsåret. Särskild skattereduk-

tion medges endast om den har A-inkomst skattskyldige på minst 4 500 kr. och om han är bosatt i eller sta- Sverige digvarande vistas här under någon del av beskattningsåret.

Omläggningen finansieras genom höjning av arbetsgivarnas

och egenföretagarnas till socialförsäkringsavgift sjukförsäkringen från 3,8 till 7,0 % och genom en samtidigt

(prop. 1974:129, SfU 32, rskr 352) beslutad successiv

höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialför-

säkringsavgift till folkpensioneringen. Efter dessa änd-

ringar uttas de avgifter som betalas av enarbetsgivare ligt följande.

sou 1974:103 33

Procentsats Avgift

Socialförsäkringsavgift till

ATP 10,75 (1976:11,00)

industrin.

Egenföretagarnas avgifter tas ut enligt följande.

Egenavgift Procentsats

ATP-avgift 10,75 (1976:11,00)

Socialförsäkringsavgift till

folkpensioneringen 4,20 (1976:4,70)

Sjukförsäkringsavgift 7,00 Allmän arbetsgivaravgift 4,00

Egenföretagares allmänna arbetsgivaravgift tas fr.o.m. år 1975 inte ut på de första 10 000 kronorna av avgiftsunderlaget.

I tabellerna 4:1 och 4:2 redovisas den totala inkomst-

skatten och dess sammansättning samt genomsnittlig och

marginell skattesats vid olika storlek av taxerad inkomst för skattskyldig som varken har förvärvsavdrag eller får skattereduktion (1 800 kr.). Beträffande definitionen av de olika begreppen hänvisas till avsnitt 6.1 i det förut avgivna betänkandet (SOU 1974:20). Beräkningarna har utförts enligt de regler som gäller för inkomst-

året 1975 (= 1976 års taxering).

4.1.2 Särskilda beskattningsregler för folkpensionärer

- med för kommunalt bo- Folkpensionsförmånerna undantag stadstillägg och vissa förmåner till invalidiserade försäkrade - beskattas som inkomst av De behandlas tjänst. som A-inkomst, vilket betyder att makars folkpensionsförmåner särbeskattas vid den statliga inkomstbeskattningen och att förmånerna kan grunda rätt till förvärvsavdrag.

De regler som berörts under 4.1.1 gäller naturligtvis i tillämpliga delar även för skattskyldig som är folkpensionär. För folkpensionärer med låga inkomster finns dessutom särskilda bestämmelser om extra avdrag vid taxeringen. Beträffande dessa bestämmelser föreslår utred-

ningen i det följande vissa ändringar av principiell in-

nebörd. Det finns därför anledning att lämna en något mer I utförlig redogörelse för dessa bestämmelser.

i

Beräkningen av extra avdrag anknyter till storleken av

i

folkpensionsförmånerna. Det bör därför erinras om att riksdagen nyligen beslutat om väsentliga förbättringar I

f av dessa förmåner (prop. 1974:129, SfU 32, rskr 332).

i

i Den 1 januari 1975 höjs sålunda folkpensionens grundbe-

I lopp från 90 till 95 % av basbeloppet för ensamstående

i

och från 140 till 155 % av basbeloppet för pensionärspar. Pensionstillskotten, som utgår till den som saknar eller har låg ATP, höjs f.n. varje år med 3 % av basbeloppet. I 7 Fr.o.m. den 1 1976 blir den 4 % av juli årliga höjningen basbeloppet. Den slutliga garantinivå, som pensionstillskotten skall ge, höjs successivt från 30 till 45 % av basbeloppet. Ytterligare förstärkningar har beslutats för bl.a. förtidspensionärer.

Bestämmelser om extra avdrag finns i 50 § 2 mom. fjärde stycket KL med anvisningar. Bestämmelsernas huvudsakliga innebörd kan sammanfattas enligt följande.

Skattskyldig vars inkomst till inte obetydlig del består av har rätt att - utöver - få ett folkpension grundavdrag

SOU 1974:105 35

extra avdrag vid taxeringen. Avdraget, som vid 1976 års kan beräknas till maximalt 7 500 kr för ensamtaxering stående och 10 800 kr för makar tillsammans, jämkas när inkomsten överstiger viss nivå. Även förmögenhetsinnehav kan medföra att avdraget reduceras. Som folkpension räknas i detta sammanhang bl.a. ålders-, förtids- och änkepension samt pensionstillskott.

En viktig omständighet är att det extra avdraget för gifta folkpensionärer bestäms med hänsyn till makarnas saminkomst och förmögenhet. Vid bestämmande av extmanlagda ra för makar tillämpas alltså fortfarande en form avdrag av sambeskattning.

RSV fastställer grunder för beräkning av extra avdrag.

anvisningar1

Verkets har utformats enligt följande riktsom angavs av departementschefen i prop. 1970:70. linjer, Redan den omständigheten att folkpension uppbärs berättii till extra avdrag. Till skillnad mot vad gar princip som är storlek inte längre berogällt tidigare avdragets ende av förhållandet mellan den skattskyldiges folkpen-

sionsförmåner och hans övriga inkomster (sidoinkomster)

utan beror på storleken av den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten. Det maximala extra avdraget skall avså att beskattningsbar inkomst inte uppkommer så passas den taxerade inkomsten inte överstiger viss nivå. länge Denna skattefria nivå motsvarar för ensamstående folk-

pensionär den taxerade inkomst som erhålles om han inte

har andra inkomster än hel folkpension för ogift, pen-

sionstillskott och en sidoinkomst på högst 1 500 kr. (Här-

- 100 kr - i förvärvskälvid räknas med schablonavdrag

lan och inte med några allmänna avdrag). För makar

tjänst den skattefria nivån på en taxerad inkomst som ligger motsvarar hel folkpension för ett pensionärspar, pensionstillskott för båda makarna och en sidoinkomst på 2 000 kr. När den taxerade inkomsten överstiger den skat-

1)RSV:s anvisningar gäller inte för den som är under

16 år och som uppbär folkpension i form av barnpension.

36 sou 1974:103

tefria nivån, avtrappas det extra avdraget på så sätt att det maximala avdragsbeloppet reduceras med en tredjedel av överskjutande inkomstbelopp. Förmögenhetstillgångar beaktas på så sätt att förmögenhet som överstiger 50 000 kr leder till minskning av avdraget enligt följande: Förmögenhet, kr Avdraget minskas med % 50 100 - 54 000 10 54 100 - 000 20 58

got extra avdrag.

Med verkan fr.o.m. inkomståret 1975 har införts en särskild kompletteringsregel, som bör ses i samband med den särskilda skattereduktion på 250 kr som i vissa fall med-

ges skattskyldiga i aktiv ålder (avsnitt 4.1.1). Komplet-

teringsregeln innebär att en folkpensionär har rätt till extra avdrag med minst 500 kr, om hans statligt taxerade

inkomst inte överstiger 36 000 kr. Överstiger inkomsten

56 000 kr, reduceras minimiavdraget med 20 % av över-

skjutande inkomstbelopp. Vid taxerad inkomst på 38 500 kr är minimiavdraget helt avtrappat. Minimiavdrag medges utan hänsyn till makes inkomst och oberoende av förmögenhet.

Som framgått av den här lämnade redogörelsen

har regler-

1 na om extra avdrag konstruerats på så sätt att den skati › tefria inkomstnivån för folkpensionärer och därmed stori 4 leken av det extra avdraget och de inkomstgränser inom l 1 är direkt beroende av storleken vilka avdraget avtrappas av vissa folkpensionsförmåner, nämligen folkpensionens

grundbelopp och pensionstillskott. Dessa förmåner är bas-

beloppsanknutna och följer alltså kostnadsutvecklingen. Detsamma kommer då att gälla det extra avdraget och ini a \ komstgränserna. Vidare kommer en allmän förbättring av l 7 F I SOU 1974:105

- av det som sker år 1975 - och den årförmånerna slag tillväxten av pensionstillskotten att direkt återliga verka på avdrag och inkomstgränser.

Till för taxeringsmyndigheterna fastställer RSV ledning

år tabeller för beräkning av det extra avdraget.

varje Dessa har i tabell framräknats till 1976 års taxering 4:§ 1975 års inkomster). Det bör framhållas att tabeller- (= na tillämpas på varje skattskyldig som avses i 50 § 2 mom. KL, dvs. varje skattskyldig vars inkomst fjärde stycket till inte obetydlig del består av folkpension. Tabellerna alltså oberoende av om den skattskyldige i det tillämpas enskilda fallet har full pension. Avdragstabellen för makar även om i det enskilda fallet endast den tillämpas ene av makarna är folkpensionär. Om make som är folkpensionär har så låg inkomst att han inte kan utnyttja sin del av tabellavdraget, får resterande del utnyttjas av andra maken.

I tabellerna 4:4 och 4:5 den inkomstskatt som i jämförs olika betalas av folkpensionärer och ininkomstlägen komstskatten för som befinner sig i samma skattskyldiga inkomstlägen och som inte uppbär folkpension (skattskyli aktiv ålder). Tabellerna visar bl.a. följande. diga Bestämmelserna om extra avdrag leder i många fall till att folkpensionärer med låga inkomster betalar betydligt inkomstskatt än i aktiv ålder. För lägre skattskyldiga med sammanlagd taxerad inkomst på gifta folkpensionärer 000 kr eller mer kan däremot inkomstskatten för år 50 räknat i vissa fall bli upp till ca 90 kr högre än för i aktiv ålder. Detta sammanhänger med att skattskyldig - 500 kr - inte alltid ger det ovannämnda minimiavdraget fullt ut samma skattelättnad som den särskilda skattereduktion kr som låginkomsttagare i aktiv på 250 medges ålder.

4.2 Allmänna överväganden

Det uppdrag utredningen fått genom bör tilläggsdirektiven ses i samband med de senaste årens särskattereformer, skilt de omläggningar som beslutades åren 1973 och 1974.

1973 års omläggning innebar att slofolkpensionsavgiften pades med verkan fr.o.m. inkomståret 1974 och ersattes av en socialförsäkringsavgift som betalas av arbetsgivare och egenföretagare. främst sikte lön- Omläggningen tog på tagarnas beskattning och skulle ses i samband med 1974

års avtalsrörelse (prop. 1973:144 sid.

l 26). Enligt utred-

| ningens mening har omläggningen i stort sett haft den avsedda effekten att skapa en för ökade realförutsättning inkomster för löntagarna och hålla lönerörelsen samtidigt inom ramen för vad den samhällsekonomiska balansen kräver. , X 1 Årets skatteomläggning, som t grundas på utredningens förra

l delbetänkande (SOU 1974:20) och får verkan fr.0.m. in-

I komståret innebär att

1975, sjukförsäkringsavgiften på I anställningsinkomst slopas och inkomstskatten sänks för ! flertalet inkomsttagare samt att sker I finansiering genom ökat uttag av hos

socialförsäkringsavgifter företagen

“

(jfr avsnitt 4.1.1). Departementschefen anförde i

prop.

r

1974:132 att även denna omläggning bli självfallet avsågs

I beaktad av arbetsmarknadsparterna vid 1975 års löneför-

l handlingar (sid. 69). Han framhöll vidare att löntagaror-

ganisationerna vid överläggningar med anslutit regeringen sig till uppfattningen att den aktuella likomläggningen som de förestående av \ förbättringarna folkpensionsförmåi nerna borde totalfinansieras och att dessa organisationer › förklarat sig beredda att i så fall ta till detta hänsyn § i 1975 års avtalsrörelse.

Det är mot denna bakgrund man bör se nu utredningens aktuella uppdrag. Tilläggsdirektiven hänvisar till att lön-

tagarorganisationerna under våren 1974 framfört önskemål

0m_en skatteomläggning också beträffande 1976 års inkomst-

år. Avsikten är givetvis att även denna skatteomläggning

skall kunna beaktas vid avtalsförhandlingarna och att ett förslag till omläggning bör läggas fram i sådan tid att det underlättar för parterna att vid de pågående förhandlingarna bedöma förutsättningarna för en avtalsperiod på mer än ett år.

Enligt tilläggsdirektiven skall denna skatteomläggning i likhet med de tidigare omfatta två led, nämligen en sänkning av inkomstskatten och en kompenserande höjning av andra skatter och avgifter. I fråga om skattesänkningen vill utredningen särskilt understryka att de nu lämnade tilläggsdirektiven på en väsentlig punkt skiljer sig från de direktiv som låg till grund för det förra delbetänkandet. Sistnämnda direktiv lade sålunda tonvikten på att omläggningen skulle medföra lindring av marginaleffekten för inkomsttagare i mellaninkomstlägena. Denna gång har direktiven en annan inriktning. Det uppdras åt utredningen att inom en kostnadsram på 4 miljarder kronor föreslå lindring av skatten främst för låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna. Innebörden är att utredningen skall föreslå en sådan ändring av skattereglerna att den totala inkomstskatten på 1976 års inkomst blir ca 4 miljarder kronor lägre än den skulle ha blivit enligt annars gällande regler. En av utredningens främsta uppgifter är att med beaktande av den fördelningspolitiska målsättning som uttryckts i tilläggsdirektiven ta ställning till hur beloppet 4 miljarder kronor bör fördelas mellan inkomsttagarna.

Av uppdragets innebörd följer att utredningen vid sina överväganden angående inkomstskattesänkningens utformning i första hand har att ta hänsyn till hur stor skillnaden i skatt på 1976 års inkomster blir i olika inkomstlägen när de av utredningen ifrågasatta nya reglerna tillämpas detta inkomstår i stället för de bestämmelser som annars

skulle gälla samma år (jfr avsnitt 4.1.1 och tabellerna

4:1 och 4:2). Det är storleken av en skattesänkning i denna mening som diskuteras och redovisas i det följande. Beräkningarna sker alltså i nominella värden och avser

engångseffekten på 1976 års inkomster. De ger naturligtvis ingen direkt upplysning om vilka ändringar i skatteuttaget som inträffar för den enskilde inkomsttagaren mellan åren 1975 och 1976. En beräkning av hur skatteuttaget förändras i tiden måste ta hänsyn till en mångfald faktorer, bl.a. till effekterna av inkomstutvecklingen för olika kategorier av inkomsttagare, prisutvecklingen och eventuella ändringar i kommunal utdebiterine. Utredningen är givetvis medveten om betydelsen av dessa faktorer för skatteuttaget och avser att i det mer långsiktiga utredningsarbetet pröva dem från olika synpunkter. Av flera skäl har det dock ansetts uteslutet att redan i detta sammanhang göra en sådan prövning. Bortsett från att antaganden om utvecklingen av inkomster, priser, kommunalskatt m.m. självfallet blir osäkra och måste förses med en rad reservationer, kan beräkningarna ske från olika principiella utgångspunkter och aktualiserar komplicerade och delvis kontroversiella frågeställningar. Ett Viktigt förhållande är att varje beräkning som avser att belysa den reala utvecklingen i tiden av inkomster och skatter ger en ofullständig och missvisande bild så länge inte hänsyn samtidigt tas till sådana faktorer som ändringar i bidragssystemet, subventionerna och andra offentliga transfereringar. Även förstärkningar i övrigt inom den sociala sektorn och den utbyggnad av samhällets service, som möjliggörs bl.a. genom ökat kommunalt skatteuttag, måste vägas in i bilden. Utredningen finner det inte möjligt att i detta sammanhang belysa dessa frågeställningar på ett allsidigt och rättvisande sätt. Med hänsyn till uppdragets begränsade innebörd och den provisoriska karaktären av det förslag utredningen lägger fram är det inte heller nödvändigt att göra detta.

I det följande behandlas skatteomläggningens två led var för sig. Inkomstskattesänkningen diskuteras i avsnitt 4.3 medan finansieringsfrågan tas upp i avsnitt 4.4.

4.3 Inkomstskattesänkning

4.3.1 Målgrupper för

inkomstskattesänkningen

Skatteomläggningen skall enligt tilläggsdirektiven resultera i skattesänkning främst för jämte

låginkomsttagarna

de stora löntagargrupperna. Uppdraget förutsätter en avgränsning av dessa målgrupper. I det förut avgivna delbetänkandet (SOU 1974:20) diskuterade utredningen inkomstfördelning och låginkomsttagarbegrepp. Avsikten med detta avsnitt är främst att redovisa visst nytillkommet material.

Utredningens förslag avser inkomståret 1976. Det är alltså inkomstfördelningén detta år som bör läggas till grund för förslaget. I det förra delbetänkandet framhölls att det mötte särskilda svårigheter att göra en prognos angående inkomstfördelningen med hänsyn till den väsentliga ändring av inkomstbegreppet som skett genom at: sjukpenning och ersättning vid arbetslöshet blivit skattepliktiga fr.o.m. inkomståret 1974. Fortfarande föreligger i stort sett samma svårigheter, eftersom den senast tillgängliga inkomststatistiken härrör från 1974 års taxering (= 1973 års inkomster). Ett värdefullt tillskott till prognosunderlaget har dock erhållits i och med att RRV haft möjlighet att komplettera sitt taxeringsstatistiska material från 1973 års taxering med uppgifter angående

den sjukersättning (sjukpenning) som år 1972 utbetalats

till de i RRV:s urval ingående personerna (se tabell 18 i SCB:s meddelande nr N 1974:38). Med utgångspunkt från detta material har i september 1974 på skatteutredningens uppdrag gjorts en framskrivning av den beräknade inkomstfördelningen år 1976. Resultatet redovisas i tabell 4:6. I den till tabellen fogade kommentaren definieras det där tillämpade bruttoinkomstbegreppet och de olika inkomsttagarkategorierna. Det måste framhållas att de antaganden som ligger till grund för prognosen delvis är osäkra. Tabelluppgifterna bör därför tolkas med försiktighet. Det torde dock kunna antas att tabellen ger en någorlunda realistisk bild av inkomstförhållandena år 1976 42 sot 1974:103

Tabell 4:6 visar att många inkomsttagare kan antas ha låg bruttoinkomst år 1976. Populationen vid RRV:s urvalsundersökning utgörs av samtliga fysiska personer som avlämnat allmän självdeklaration. Av denna population kan nästan hälften (46 %) beräknas ha en bruttoinkomst som inte överstiger 30 000 kr.

Med hänsyn till skatteomläggningens inriktning är det av särskilt intresse att studera gruppen löntagare. Från tabell 4:6 kan göras följande sammanställning:

Brutto- Beräknat an- Därav med in- Andel ininkomst tal löntagare komst översti- komsttagare 1976, tkr inom skiktet gande skiktets med inkomst lägsta gräns, inom

skiktet

k antal % av samtliga löntagare

l

F 60 - 80 384 972 624 476 18 11 1

E 80 - 100 123 567 239 7

stort även i denna grupp. Sålunda beräknas 52 % ha en bruttoinkomst som inte överstiger 30 000 kr. Vad beträf- % far kan 55 % antas befinna sig i skikmellaninkomstlägena tet 30 000 - 50 000 kr. och 26 % i skiktet 50 000 - Å 80 000 kr. Även om det inte är möjligt att ange några , exakta inkomstgränser för de i tilläggsdirektiven avsedda stora löntagargrupperna ger dock de här lämnade uppgifterna stöd för uppfattningen att den övre gränsen i varje fall inte bör överstiga 100 000 kr.

I det förra delbetänkandet diskuterade utredningen möjligheterna att med hjälp av den årliga inkomst- och taxe- 43

ringsstatistiken beskriva sammansättningen av den inkomsttagargrupp som har låg inkomst och att klargöra orsakerna till låg inkomst. Det kunde konstateras att den tillgängliga statistiken f.n. ger mycket små möjligheter att göra en sådan analys. Utredningen ansåg sig dock kunna dra vissa allmänna slutsatser, nämligen att en inte obetydlig del av låginkomsttagarna utgörs av inkomsttagare som trots full arbetsinsats endast uppnår låg inkomst och att en stor del utgörs av personer som på grund av öppen eller dold arbetslöshet eller andra förvärvshinder inte haft full sysselsättning. Å andra sidan kunde antas att en stor del bestod av skattskyldiga som trots låg inkomst hade en någorlunda god utkomstsituation (t.ex. vis-

sa hemmamakar och hemmaboende ungdomar).

Till ledning för bedömningen av hur den aktuella skattesänkningen bör fördelas mellan inkomsttagarna behöver utredningen kunna bilda sig en ungefärlig uppfattning om storleken av de lägsta årsinkomsterna under år 1976 vid helårs- och heltidsarbete. Varje sådan uppskattning blir givetvis osäker. I tabell 4:7 har ett försök gjorts att med utgångspunkt från en av SCB utförd inkomststudie från inkomståret 1972 Visa den beräknade anställningsinkomsten

(inkl. skattepliktig sjukpenning) år 1976 för bl.a. hel-

års- och heltidsanställda löntagare. Även om prognosen är osäker ger uppgifterna stöd för antagande att helårsoch heltidslönen år 1976 för de allra flesta löntagare inte kommer att ligga under 30 000 kr. Enligt tabellen beräknas sålunda ca 95 73 av de helårs- och heltidsanställda löntagare som omfattas av tabellen ha en anställningsinkomst som överstiger detta belopp. Tabellen åskådliggör samtidigt att spridningen av de helårs- och heltidsanställda på olika inkomstklasser är mycket stor.

Det måste samtidigt beaktas att årsinkomsten kan väntas ligga lägre för vissa grupper av helårs- och heltidsarbetande som inte redovisas i tabell 4:7. Hit hör vissa praktikanter, småbrukare och småföretagare. I sammanhanget måste också tas hänsyn till att ett inte obetydligt

44 SOU 1974:105

antal inkomsttagare kan komma att ha inkomst därför låg

att de av olika skäl (partiell arbetslöshet och andra

förvärvshinder) inte kan göra den arbetsinsats som de skulle önska.

SOU 1974:105

4.3.2 Överväganden och förslag angående inkomstskattesänkningen

Uppdraget att utarbeta förslag till inkomstskattesänkning aktualiserar tvâ frågor. För det första har utredningen att ta ställning till hur skattesänkningen på 4 miljarder kronor bör fördelas mellan inkomsttagarna. För det andra måste vilka medel som bör användas för att åstadavgöras komma de önskade fördelningseffekterna.

Skatteomläggningen skall även denna gång till väsentlig del inriktas på löntagarnas beskattning. Innan utredningen preciserar sina synpunkter på hur skattelättnaderna bör fördelas, finns därför anledning att diskutera möjligheterna att till någon del åstadkomma de avsedda effekterna genom åtgärder som särskilt berör löntagarna.

55 § Q mom. KL får skattskyldig som haft intäkt Enligt med minst 100 kr. - s.k. schablonav tjänst göra avdrag - även om hans omkostnader i föravdrag avdragsgilla värvskällan understigit detta belopp. Inom utredningen har diskuterats möjligheten att genomföra en del av skattesänkningen för löntagarna genom en höjning av schablonavdraget. Såsom framhållits bl.a. i den s.k. RSutredningens rapport Rationalisering av skatteadmini-

strationen (1974) skulle en väsentlig höjning av avdra-

get kunna ge betydande administrativa vinster och leda till att många inkomsttagare kunde befrias från deklarationsskyldighet. De individuella effekterna av en avdragshöjning blir dock mycket ojämna. En inkomsttagare, vars faktiska avdragsgilla omkostnader i förvärvskällan tjänst uppgår till eller överstiger det nya avdragsbeloppet, får ingen nytta av reformen. För övriga inkomsttagare med inkomst av tjänst kommer avdragshöjningens effekt att variera med hänsyn till de faktiska omkostnadernas storlek och marginalskatten. Frågan har även många andra aspekter. Inom utredningen pågår f.n. en översyn av avdragssystemet. Utredningen anser sig inte böra föregripa resultatet av denna översyn genom att nu föreslå ändring

beträffande schablonavdraget.

Inom utredningen har också diskuterats att möjligheten föreslå bestämmelser som tillåter att facklilöntagarnas ga avgifter beaktas vid inkomsttaxeringen. F.n. medges inte avdrag för dessa avgifter. Det kan i och för ansig föras flera skäl för att genom eller annat sätt avdrag på ta hänsyn till avgifterna vid Såsom vid beskattningen. olika tillfällen bl.a. när framhållits, frågan om avdrag för fackliga avgifter och andra liknande föreningsavgifter behandlats i

riksdagen (BeU 1949:48, 1959:63, 1960: I 75 och 1963:8 samt SkU 1973:57), är frågan dock förenad

med avsevärda och avvägningsproblem praktiska svårigheter. Med hänsyn till det anförda är inte beutredningen redd att i detta ta till om sammanhang ställning frågan de fackliga avgifternas utan avskattemässiga behandling

ser att pröva denna i samband med den

fråga pågående översynen av avdragssystemet. I

1 Vidare har inom utredningen väckts som rör avförslag dragsrätten för löntagarnas avgifter till arbetslöshetsförsäkringen och finansieringen av arbetslöshetskassornas verksamhet. för

Avdragsrätt avgifterna föreligger

1 f.n. endast inom ramen för det s.k. försäkringsavdraget, som enligt 46 § 2 mom. KL medges med 250 kr. för högst ensamstående och 500 kr. för makar gemensamt. Det förslag som aktualiserats inom utredningen har inneburit att avdrag för avgiften skall medges i förvärvskällan tjänst utan beloppsgräns eller att avgiften skall beaktas genom avräkning från slutskatten. Med hänsyn till den pågående översynen av avdragssystemet är utredningen dock inte beredd att f.n. lägga något förslag angående avdragsrätten. Vad härefter beträffar av arbetslöshets-

finansieringen

försäkringen har inom utredningen diskuterats ett förslag av 1 huvudsak följande innebörd. till de Egenavgifterna erkända arbetslöshetskassorna fastställs i fortsättningen utan krav på fonduppbyggnad. till kas- Progressivbidraget sorna förstärks dels genom att det fasta belopp som svarar mot varje dagpenningklass höjs med 1, 2, 6, 9 3, resp. 12 kr. i de sex lägsta klasserna och med 15 kr. i

SOU 1974:105 47

de dels genom att den procentuella anövriga klasserna, delen av den s.k. egendelen skall stiga från 0 till 90 % i stället för nuvarande 80 % då antalet ersättningsdagar medlem och år ökar från 2 till 22 eller däröver. Utper anser sig dock f.n. inte kunna överblicka konredningen sekvenserna av de föreslagna ändringarna i fråga om egen- Vad beträffar förstärkningen av progressivavgifterna. bedömer utredningen att en sådan åtgärd i och bidraget för kan vara en möjlig väg att nå stora löntagargrupsig och då särskilt sådana kategorier som f.n. på grund per av arbetslöshetsrisk betalar större avgifter än gehög nomsnittet. Emellertid har på begäran av årets riksdag tillsatts en särskild utredning som har att överväga förutsättningarna för en obligatorisk arbetslöshetsförsäkoch som i samband därmed också skall pröva frågor ring rörande finansiering. Med hänsyn till den försäkringens anser skatteutredningen inte pågående utredningen sig kunna något eget förslag i denna fråga. lägga

Hittills har diskuterats särskilda, på löntagarna inriktade Utredningen övergår härefter till frågan åtgärder. om vilka verkande medel som bör användas för generellt att genomföra inkomstskattesänkningen.

I det förut avgivna delbetänkandet (SOU 1974:20) gjorde i huvudsak följande avvägning beträffande utredningen utformning. Den procentuellt största skattesänkningens förlades till årsinkomster upp till skattesänkningen 20 000 kr. I kronor räknat låg däremot tyngdpunkten vid mellan 50 000 och 100 000 kr., där skatteinkomstlägen till drygt 2 000 kr. Vid högre inkomssänkningen uppgick ter reducerades skattelättnaden, och den upphörde helt vid de högsta inkomsterna. Denna profil på skattesänkav att - såsom berörts i ning föranleddes utredningen avsnitt 4.2 - främst hade i uppdrag att lindra marginaleffekten för inkomsttagare i mellaninkomstlägena.

Även den nu aktuella skatteomläggningen beträffande 1976 års inkomster bör utredningens mening innebära att enligt

inkomsttagarna i mellaninkomstlägena får en betydande skattelättnad. är det - såsom av till- Samtidigt framgår - att särskilt de läggsdirektiven angeläget tillgodose lägst avlönade. Den fördelningspolitiska slutsatsen blir att alla heltidsarbetande inkomsttagare som kan anses tillhöra de i tilläggsdirektiven angivna målgrupperna bör få en i kronor räknat lika stor skattesänkning. Detta betyder att det maximala skattesänkningsbeloppet bör tillgodoföras inte endast inkomsttagare i mellaninkomstutan i alla i hel-

l

lägena princip målgrupperna ingående tidsarbetande inkomsttagare, vars inkomster år 1976 når upp till en nivå som kan anses motsvara de lägsta årslöå nerna detta år. Med denna utgångspunkt bör maximal skattelättnad medges redan vid en taxerad inkomst som vid : 1977 års taxering uppgår till ca 30 000 kr. Vid inkomster | över ca 100 000 kr. bör skattelättnaden reduceras och den

bör helt upphöra vid de allra högsta inkomsterna. I Vad beträffar inkomsttagare med inkomster under 30 000 kr. 2 bör även de få en skälig skattelindring. Med hänsyn till

E

att den skatt som tas ut i dessa inkomstlägen redan en- › ligt gällande regler är förhållandevis låg kan skattelättnaden i kronor räknat av naturliga skäl inte bli lika stor som vid de högre inkomsterna. Detta följer också * av skatteomläggningens syfte och konstruktion. Omläggningen förutses bli beaktad vid avtalsförhandlingarna och Ä

f

kommer härigenom till betydande del att betalas av löntagarna. Mot den bakgrunden är det skäligt att full skattelättnad i kronor räknat utgår först i de inkomstlägen som kan anses motsvara de lägsta årsinkomsterna vid heltidsarbete. Det bör i sammanhanget erinras om att den inkomsttagargrupp som har de allra lägsta inkomsterna är heterogen. I gruppen ingår ett betydande antal skattskyldiga som trots låg egen inkomst får antas ha en god eller

acceptabel standard (vissa hemmamakar, hemmaboende ung-

domar m.fl.). Å andra sidan måste antas att gruppen också omfattar bl.a. inkomsttagare som är extremt lågavlönade eller partiellt arbetslösa och som är i behov av stöd genom skattelindring. Utredningen anser det viktigt att beakta sistnämnda förhållande i förslaget till skatte- 49

sänkning.

Vad härefter beträffar de generella medel som bör användas för att uppnå de åsyftade effekterna kommer i huvudsak tre komponenter i nuvarande system i fråga, nämligen statsskatteskalan, grundavdragen och den särskilda skattereduktionen. Med hänsyn till omläggningens provisoriska karaktär bör målsättningen vara att använda en tekniskt enkel lösning som innebär minsta möjliga ingrepp i nuvarande regler. Från denna synpunkt är en justering av statsskatteskalan att föredra. Utredningen har funnit det möjligt att med en sådan justering uppnå de åsyftade effekterna. Utredningen föreslår därför att skattenedsättningen åstadkommes genom att statsskatteskalan med

000 - 70 000 65 45 45 70 000 - 100 000 48 48 100 000 - 150 000 52 55

(+1)

150 000 - 56 57 (+1)

De individuella effekterna av förslaget vid 1977 års taxering för ensamstående skattskyldig som varken får

förvärvsavdrag eller skattereduktion (1 800 kr.) redovi-

sas i tabellerna 4:8 och 4:9 (kommunal utdebitering = 25 kr/skr.).

Från tabell 4:8 kan göras följande sammanställning:

Taxerad Total in- Skatteändring påpgrund av inkomst, komstskatt förslaget kg. vid oföränd- 2 gg.

rade regler,

gr.

des vid inkomster upp till 30 000 kr. Alla inkomsttagare som ingår i de stora löntagargrupperna får på grund av förslaget en minskning av skatten med 1 200 kr. i förhållande till den skatt som skulle uttas med oförändrade

1 skatteregler. För inkomsttagare i de högsta inkomstlägena

1 I reduceras skattelättnaden successivt.

Av tabell 4:9 framgår att marginalskatten sänks betydligt vid lägre inkomster. I övrigt medför förslaget inte någon ändring av marginalskatten annat än 1 de allra högsta inkomstlägena, där den skärps med högst en procentenhet. I och med att maximal skattelättnad i kronor räknat medges redan vid ca 50 000 kr. har det inte varit möjligt att sänka marginalskatten i mellaninkomstlägena. Som tidigare anförts har utredningen ansett att kraven

1)Den maximala skattesänkningen, 1 200 kr., uppnås vid

en taxerad inkomst på 29 500 kr.

SOU 1974:105

på marginalskattesänkningar i dessa inkomstlägen denna gång måste stå tillbaka för de fördelningspolitiskt motiverade önskemål som utredningen vill tillgodose genom skattesänkningen.

Ändringen av statsskatteskalan leder till att det stora

flertalet löntagare år 1976 får en större disponibel inkomst än de skulle få vid oförändrad skatteskala. Om mot-

svarande ökning av den disponibla inkomsten i stället

skulle åstadkommas genom avtalsförhandlingarna, fordrades givetvis väsentligt större bruttolöneökningar. Förhållandet belyses av följande uppställning:

Taxerad Ökning i kr. av dispo- Bruttoinkomstökning

4.3.3 Det extra avdraget för folkpensionärer

Utredningen har funnit det angeläget att i samband med förslaget till skatteomläggning också föreslå vissa ändringar i de regler som gäller beträffande extra avdrag

för folkpensionärer.

Av redogörelsen i avsnitt 4.1.2 har framgått att den som är folkpensionär i den att hans inkomst till inmeningen te obetydlig del utgjorts av folkpension kan ha rätt till : extra avdrag enligt bestämmelsen i 50 § 2 mom. fjärde stycket KL. Både ålders- eller förtidspensionär och den som uppbär änkepension kan omfattas av bestämmelsen. Övriga inkomsttagare sammanfattas i fortsättningen under beteckningen skattskyldiga i aktiv ålder.

Ett viktigt led i 1970 års skattereform var övergången till en i princip individuell makebeskattning. Sambeskattning av kapitalinkomster och förmögenhet behölls dock för att inte möjliggöra obehöriga skattelättnader förgenom mögenhetsöverföringar och liknande åtgärder. Ett annat kvarvarande är att det extra avdrasambeskattningsmoment get för gifta folkpensionärer bestäms med till mahänsyn karnas sammanlagda inkomst och förmögenhet. Detta förhållande har framkallat irritation och kritik. Huvudprincipen är nämligen att den som bara har folkpension eller som vid sidan av folkpension endast har annan inobetydlig komst skaD.få så stort extra avdrag att han inte behöver betala någon inkomstskatt. Gifta folkpensionärer med sådana inkomstförhållanden har emellertid i vissa fall funnit att de går miste om extra avdrag därför att andra maken har inkomst eller förmögenhet. I sitt förra delbetänkande (SOU 1974:20) anslöt sig utredningen till uppfattningen att sambeskattningen kunde medföra mindre önskvärda effekter och förklarade sig ha för avsikt att snarast ta upp denna och andra frågor som sammanhängde med folkpensionärernas beskattning till fortsatt behandling. Som ett första steg mot en individualisering föreslog utredningen att det i avsnitt 4.1.2 omnämnda minimiavdraget på 500 kr skulle medges gift folkpensionär utan hänsyn

till andra makens inkomster. Utredningen lägger nu fram förslag till ytterligare avveckling av den sambeskattning som sker vid beräkningen av extra avdrag. Förslaget är avsett att tillämpas fr.o.m. inkomståret 1976 (= 1977 års

taxering).

Vid av extra avdrag görs i första hand en inberäkningen Avdrag framräknas med ledning av de tabelkomstprövning.

ler som RSV upprättar (jfr tabell 4:3). Därefter prövas

om det framräknade bör reduceras med hänavdragsbeloppet till förmögenhet. I det följande behandlas reglerna syn för inkomst- resp. förmögenhetsprövningen var för sig.

Inkomstprövningen

En individualisering av det extra avdraget för gifta folkbör innebära att avdrag beräknas för vardera pensionärer maken för sig med hänsyn endast till hans egna inkomster och således utan att den andra makens inkomster beaktas. Detta bör vare sig makarna har A- eller B-inkomster. gälla

anser böra utgå ifrån att den år 1970 an- Utredningen sig huvudprincipen för bestämmande av skattefri inkomsttagna nivå för fortfarande skall tillämpas. Avfolkpensionärer bör alltså i princip avpassas så att beskattningsdraget bar inkomst inte uppkommer förrän taxerad inkomst överen nivå, som motsvarar summan av hel folkpension stiger under och viss sidoinkomst. Detta bebeskattningsåret att det maximala avdragsbeloppet inte alltid blir tyder lika stort för som för ensamstående. Gift folkpengift vars make också är folkpensionär, har lägre pensionär, sion än ensamstående uppgår fr.o.m. den 1

(grundbeloppet

1975 till 77,5 % av basbeloppet för sådan gift januari och till 95 % av basbeloppet för ensamståfolkpensionär Av denna anledning blir också den

ende folkpensionär).

skattefria nivån och det maximala extra avdraget lägre för vars make har folkpension, än för engift pensionär, samstående. I samband med övergången till individuell avbör dock den ändringen i förhållande dragsberäkning göras till att den sidoinkomst som medräknas när den nuläget nivån bestäms blir lika stor för gift som för skattefria

ensamstående (f.n. uppgår skattefri sidoinkomst till 2 000 kr för två makar gemensamt mot 1 500 kr för ensamstående).

Den individuella inkomstprövningen medför skattelättnader för gifta folkpensionärer i flertalet av de fall där båda makarna har inkomst. I vissa fall leder dock nuvarande sambeskattning till ett förmånligare resultat för makarna än en individuell avdragsberäkning skulle göra. Anled- V ningen är följande. Som nämnts i avsnitt 4.1.2 innebär

Ä nuvarande regler att den skattefria nivån och därmed det

extra avdraget för makar beräknas med utgångspunkt från storleken av de normala folkpensionsförmånerna under beskattningsåret för två gifta pensionärer. Hela det enligt dessa principer beräknade avdraget får utnyttjas av makarna så snart någon av dem är folkpensionär. Om make som är folkpensionär har så låg inkomst att han inte kan utnyttja sin del av avdraget, får den andre maken utnyttja resterande del vare sig han själv är folkpensionär eller ej. Läget blir annorlunda i ett renodlat individuellt sys- I

E tem. ett sådant system får endast den make som själv är

I folkpensionär något extra avdrag, och avdrag som inte kan utnyttjas av den ene maken får inte tillgodoföras den andre. Det är av denna anledning som skatten i vissa fall r blir högre vid individuell avdragsberäkning än vid nuvarande sambeskattning. I och för sig är detta en naturlig konsekvens av den individuella beskattningsmetoden och föranleder därför knappast några principiella invändningar. Det får dock anses önskvärt att söka förhindra att någon mer betydande skatteskärpning inträffar i de nu berörda fallen i samband med övergången till ett individuellt avdragssystem. Samtidigt är det angeläget att inte försvåra tillämpningen genom komplicerade övergångsregler. Utredningen anser att följande lösning innebär en skälig avvägning mellan dessa synpunkter. Fr.o.m. 1977 års taxering tillämpas att

huvudregeln avdragsberäkningen

sker individuellt för vardera maken. Vid sidan av denna huvudregel tillämpas emellertid en särskild garantiregel. Denna innebär att taxeringsmyndigheten skall tillse att makarna tillsammans inte i något fall får lägre extra av-

drag än det avdrag som de skulle få vid sambeskattning enligt de avdragstabeller som RSV fastställer till led-

ning för 1976 års taxering (jfr tabell 4:3).

av om folkpensionärernas extra avdrag

Översynen reglerna

har lett utredningen till shltsatsertatt övergången till individualiserade avdrag bör kompletteras med samtidig ändring i ettppar andra avseenden. Bakgrunden är följande. Tidigare har framhållits att anknytningen av den skattefria nivån till folkpensionsförmånernas storlek innebär att det extra avdraget automatiskt följer prisutvecklingen och den årliga tillväxten av pensionstillskotten och att dessutom varje förstärkning av förmånerna direkt återverkar på Sedan dessa principer antogs år avdraget.

1970 har en väsentlig förstärkning av folkpensionsförmå-

nerna skett. Särskilt betydelsefull är den ökning av folkoch den omläggning av reglerna för pensionens grundbelopp som beslutats av årets riksdag. Redan i pensionstillskott betalar folkpensionärer även i relativt höga inkomstdag skatt än skattskyldige i aktiv ålder med lika lägen lägre stora inkomster (tabellerna 4:5 och 4:6). Skulle nuvarande för av extra avdrag tillämpas även principer beräkning i fortsättningen, kommer skillnaden i skatt mellan folkoch skattskyldiga i aktiv ålder att bli alltpensionärer mer markant. Utvecklingen kommer att leda till att de skattelättnader som medges genom extra avdrag ligger långt utöver den ursprungligen avsedda ramen. Som exempel kan nämnas att nuvarande regler kan beräknas leda till att extra avdrag vid 1980 års taxering (= 1979 års inkomster) kommer att medges för ensamstående folkpensionär till en taxerad inkomst på drygt 53 000 kr. En upp sådan är enligt utredningens mening inte rimutveckling särskilt inte om hänsyn tas till de ytterligare lättlig, nader som en individualiserad avdragsberäkning medför. .För att i någon mån komma till rätta med denna fråga föreslår utredningen att övergången till individuell avkombineras med följande ytterligare åtdragsberäkning Den skattefria nivån bör i fortsättningen bestämgärder. mas med utgångspunkt endast från storleken av folkpensionens grundbelopp plus viss sidoinkomst. 56 SOU 1974:105

Pensionstillskott bör alltså räknas som sidoinkomst. För att undvika att detta leder till skatteskärpning vid övergången bör den skattefria sidoinkomsten för ensamstående inkludera - förutom nuvarande 1 500 kr - även ett belopp motsvarande det pensionstillskott som utgår under 1976. Detta belopp kan beräknas till 2 285 kr. Skattefri sidoinkomst för ensamstående bör i enlighet härmed beräk-

nas till (1 500 + 2 285 =) avrundat § 800 kr. Samma be-

lopp bör tillämpas för gift pensionär. Vidare föreslås att den avtrappning_av extra avdrag som sker när taxerad inkomst överstiger den skattefria nivån i fortsättningen skall ske efter i stället för nuvarande

55%

3Q_f %. Den

skärpning av marginalskatten som detta kunde leda till motverkas av de ändringar i statsskatteskalan som utredningen föreslagit i de inkomstskikt där avtrappningen blir aktuell.

Utredningen förutsätter att de fr.0.m. år 1975 gällande regler, enligt vilka minimiavdrag på 500 kr medges när statligt taxerad inkomst inte överstiger 36 000 kr, behålls oförändrade.

Det extra avdragets storlek enligt huvudregeln och garantiregeln redovisas i tabell 4:10. För makar kan innebör-

den belysas med följande exempel (exemplen avser makarna

A och B).

Exempel 1

A men inte B är folkpensionär. Taxerad inkomst uppgår för A till 15 100 kr och för B till 10 100 kr. Enligt huvudfår A extra avdrag med 7 800 kr medan B inte

regeln

n got avdrag. Enligt arantire eln får de extra avdrag

med sammanlagt 9 000 Er. Öarantiregeln ger störst avdrag.

Exempel

A men inte B är folkpensionär. Taxerad inkomst uppgår för A till 15 100 kr och för B till 31 100 kr. Enligt huvudre eln gäller även i detta fall att A får extra avdrag me 800 kr medan B inte får något avdrag. Enligt garanfår de extra avdrag med sammanlagt 2 000 kr.

tireåeln uvu regeln ger störst avdrag.

Exempel 2

A och B är båda folkpensionärer. Taxerad inkomst uppgår för A till 12 400 kr och för B till 12 900 kr. Enligt hgvudre eln får de extra avdrag med (6 500 + 6 300 =) . Enligt arantire eln får de sammanlagt avdrag med 9 000 Huvu ger störst avdrag. kr: rege

Exempel 4

A och B är båda folkpensionärer. A har reducerad pension och taxerad inkomst på 5 800 kr. B har taxerad inkomst på kr. får de extra avdrag med 19 400 Enligt huvudregeln behöver A + 3 700 kr = 5 ooo

1 300 kr (mer ej utnyttja)

arantire eln får de sammanlagt avdrag med kr. Enligt kr. störst

9 000 GarantiregeIn ger avdrag.

Beaktande av förmögenhet

Sedan det extra beräknats med hänsyn till den avdraget måste liksom hittills prövas om skattskyldiges inkomst, bör reduceras med hänsyn till hans förmögenhet. avdraget Nuvarande innebär att behållen förförmögenhetsgränser som 50 000 kr föranleder reduktion av mögenhet överstiger och att avdragsrätten upphör när förmögenhetsavdraget värdet överstiger 80 000 kr (avsnitt 4.1.2). Utredningen har inte ansett sig böra ompröva förmögenhetsgränserna i detta men förutser att en översyn av dessa sammanhang kan bli aktuell när utfallet av 1975 års allmänna gränser fastighetstaxering är känt.

Med till det anförda har utredningen inte anledning hänsyn

att för ensamstående folkpensionär föreslå någon ändring

av reduktionsreglerna.

Beträffande makar uppkommer frågan om sambeskattning fortfarande skall ske på så sätt att makarnas sammanlagda föra beaktas eller om en övergång till individuell mögenhet bör ske även i detta avseende. I och för sig prövning kunde det anses konsekvent och från principiella synpunkter mest tilltalande att på en gång avveckla den sambeskattning som sker vid beräkning av folkpensionärernas

extra avdrag. Det kan dock inte uteslutas att en övergång

till en individuell prövning även beträffande förmögenhet kan ge incitament till formella förmögenhetsöverföringar

58 SOU 1974:105

mellan makar och leda till att de i sina deklarationer gör en felaktig uppdelning av förmögenhetstillgångarna i syfte att få största möjliga extra avdrag. Det kan erinras om att liknande skäl motiverat att B-inkomster och förmögenhet fortfarande sambeskattas. Inom utredningen pågår f.n. en allmän översyn av reglerna om makars beskattning. Innan resultatet av denna översyn föreligger är utredningen inte beredd att förorda övergång till individuell avdragsberäkning såvitt avser gifta folkpensionärers förmögenhetsinnehav.

Sammanfattning av utredningeng förslag

Beträffande inkomstprövningen föreslås som huvudregel att avdragsberäkningen sker individuellt för varje folkpensionär. För ensamstående avpassas avdraget så att en taxerad inkomst folkpensionens för 0-

motsvarande grundbelopp

gift (95 % av basbeloppet fr.o.m. år 1975) och en sidoinkomst på 3 800 kr blir skattefri. Samma avdrag medges för gift folkpensionär vars make ej är folkpensionär. För gift folkpensionär vars make också har folkpension bestäms det maximala extra avdraget med utgångspunkt från

folkpensionens grundbelopp för sådan pensionär (77,5 % av

basbeloppet fr.o.m. år 1975) och en sidoinkomst på 3 800 kr. När taxerad inkomst överstiger den skattefria nivån avtrappas det maximala avdraget med 40 % av överskjutande inkomstbelopp. För gifta pensionärer föreslås en kompletterande garantiregel som innebär att makarnas sammanlagda extra avdrag inte i något fall skall bli lägre än enligt de sambeskattningsregler som gäller för gifta folkpensionärer vid 1976 års taxering.

Det avdrag som beräknas enligt nämnda huvudregel eller garantiregel skall liksom hittills reduceras när förmögenheten är av viss storlek. Utredningen föreslår ingen ändring i nuvarande reduktionsregler. Detta betyder att reduktionen för gifta folkpensionärer även i fortsättningen sker med hänsyn till makarnas sammanlagda förmögenhet.

Det.1 awsnitt 4.3.2 framlagda förslaget till ändring av statsskatteskalan berör givetvis också folkpensionärerna. I tabellerna 4:11 och 4:12 redovisas inkomstskatten för folkpensionärer enligt utredningens förslag. Tabell 4:11 avser ensamstående samt gift vars make saknar inkomst. Tabell 4:12 avser makar som bada är inkomsttagare och visar resultatet vid ett antal olika inkomstkombinationer. Det bör noteras att tabellen visar makarnas sammanlagda skatt. Effekten av att utredningens förslag i vissa fall kan leda till ändrad fördelning av det extra avdraget mellan makarna har inte särskilt belysts. Tabellerna visar storleken av den skattesänkning som inträffar inkomståret 1976 när den nya statsskatteskalan och de för år 1976 föreslagna reglerna om extra avdrag tillämpas i stället för nuvarande regler, dvs. 1975 års statsskatte-

skala och de för detta år gällande avdragstabellerna.(ta-

bell 4:11 kol. 3 och 7 samt tabell 4:12 kol. 5). Samtidigt visas de skattelättnader som skattskyldige i aktiv

ålder får genom utredningens förslag (tabell 4:11 kol. 4

och 8 samt tabell 4:12 kol. 6). En jämförelse visar att i får större - ibland folkpensionärerna regel betydligt större - skattelättnader än i aktiv ålder. skattskyldiga

I ett par fall (jfr tabell 4:11 kol. 7 och 8 vid lägre

inkomster) blir skatteändringen mindre för folkpensionärerna. Detta beror på att folkpensionärerna i dessa inkomstlägen på grund av det extra avdraget har en betydligt lägre beskattningsbar inkomst och att skattelättnaden enligt utredningens förslag till ändring av statsskatteskalan i kronor räknat är mindre vid dessa lägre

beskattningsbara inkomster (jfr tabell 4:8). Av tabeller-

na framgår slutligen att folkpensionärer med låga inkomster genomgâende betalar betydligt lägre total inkomstskatt än skattskyldige i aktiv ålder som befinner sig i samma inkomstlägen (tabell 4:11 kol. 5 och 9 samt tabell 4:12 kol. 7).

För tydlighetens skull bör följande tilläggas. Enligt 50 § 2 mom. andra stycket KL kan skattskyldig få extra avvid taxeringen, om hans skatteförmåga är väsentligt drag nedsatt på grund av långvarig sjukdom eller annan s.k. 60

ömmande omständighet. Vid bedömandet av skatteförmågan hos gift skattskyldig tas hänsyn till andra makens inkomst och förmögenhet. Även på denna punkt sker alltså fortfarande en form av sambeskattning. De nu berörda bestämmelserna kan bli aktuella såväl för folkpensionärer som för skattskyldiga i aktiv ålder. För en folkpensionär bestämmelserna att han - utöver det ovan behandbetyder lade extra avdrag som är avsett endast för folkpensionärer-kan få ytterligare extra avdrag, t.ex. om han haft inte obetydliga sjukdomskostnader. Det är inte utredningens avsikt att i detta sammanhang föreslå någon ändring av bestämmelserna om extra avdrag på grund av ömmande mnständighoter“.

4.4 Kostnadsberäkning och finansiering

bör utgångspunkten för utred- Enligt tilläggsdirektiven arbete vara att den nu föreslagna skatteomläggningens i likhet med den tidigare skall totalfinansieras. ningen Kostnadsramen för har angivits till 4 milomläggningen Till detta kommer kostnaderna för den jarder kr. belopp av som föreslås i avsnitt 5. ändring avdragsreglerna

4.4.1 Kostnadsberäkning

för måste beräknas med ut- Kostnaderna skatteomläggningen från den inkomstfördelning som kan antas föregångspunkt år 1976. Som tidigare framhållits (avsnitt 4.3.1) ligga blir prognosen angående den allmänna inkomstutvecklingen av flera skäl osäker. Detta gäller i ännu högre grad anom inkomst- och för de

taganden förmögenhetsförhållandena

som berörs av de föreslagna ändringarna folkpensionärer av.reglerna om extra avdrag.

avser alltså förhållandena under in- Kostnadsberäkningen och har skett i detta års priser. Vid bekomståret

har att basbeloppet den 1 januari 1976

räkningen antagits

till 9 600 kr och att det under året genomsnittuppgår kommer att uppgå till 9 925 kr. ligt

reservation för de osäkerhetsmomenten har Med betydande det totala skattebortfallet på grund av inkomstskatteberäknats till drygt 4 miljarder kr. Skattesänkningen för kommunerna på grund,av ändring av reglerna bortfallet för kan uppskattas till om extra avdrag folkpensionärerna något tiotal milj. kr. högst

4.4.2 Finansiering

krav innebär att Tilläggsdirektivens på totalfinansiering det åt att anvisa inkomstkällor uppdragits utredningen full statsfinansiell täckning för inkomstskattesom ger Utredningen skall alltså inte begränsa sig sänkningen. till att föreslå sänkning av inkomstskatten. Förslaget

skall också innefatta sådana kompenserande höjningar av andra skatter eller avgifter att det allmännas totala intäkter på grund av skatteomläggningen inte blir lägre än de skulle ha blivit vid oförändrade skatte- och avgifts-

regler. Inom utredningen har väckts förslag som innebär

att utredningen skulle underlåta att anvisa medel för full kompensation av skattesänkningen och att utredningen i stället i finansieringskalkylen skulle räkna med att skattebortfallet täcks av en av fortsatt inflation

delvis

förorsakad skattehöjning. Ett sådant förslag står dock uppenbarligen inte i överensstämmelse med tilläggsdirektiven. Härtill kommer att starka principiella invändningar enligt utredningens mening kan riktas mot en sådan form av finansiering.

Enligt tilläggsdirektiven bör såväl social- eller arbetsgivaravgifter som indirekt skatt kunna komma i fråga som finansieringsmedel. Utredningen anser det med hänsyn till skatteomläggningens provisoriska karaktär önskvärt att i första hand söka anvisa en enda eller en huvudsaklig fi- V nansieringskälla.

De senaste skatteomläggningarna har finansierats genom ökat avgiftsuttag hos arbetsgivare och egenföretagare, och det ligger närmast till hands att pröva möjligheten att även denna gång använda en sådan finansieringsform. Ett primärt syfte med omläggningen är att den skall kunna beaktas vid avtalsförhandlingarna. En direkt koppling med avtalsrörelsen erhålles om inkomstskattesänkningen finansieras genom avgifter på löneutbetalningarna. Enligt utredningens mening finns det starka skäl att anta att de hittills beslutade avgiftshöjningarna beaktats och att nya avgiftshöjningar kommer att beaktas när utrymmet för löneökningar beräknas av avtalsparterna. Det bör under-

strykas att i den mån avgifterna på detta sätt får be-

tydelse för förhandlingsresultatet, kommer de inte att innebära någon ökad kostnadsbelastning för arbetsgivarna. Avgifterna bör då inte heller ha de negativa effekter på sysselsättning, prisbildning och industrins internationella konkurrenskraft som på sina håll befarats. Enligt SOU 1974: 103 63

hittills vunna erfarenheter inte utredningens mening har sådana Även om utredningen med heller bestyrkt farhågor. det anförda finner att det från samhällsekohänsyn till f.n. inte föreligger hinder mot höjning nomisk synpunkt vill utredningen dock samtidigt av arbetsgivaravgifterna, är att verkningarna av desunderstryka att det angeläget

sa och annan produktionsfaktorbeskattning ytter-

avgifter Sådant pågår inom föreligare utreds. utredningsarbete men skatteutredningen har inte

tagsskatteberedningen,

att avvakta resultatet av detta arbete. haft möjlighet

slutsats är att en höjning av avgifterna på Utredningens - och i samband därmed av avgifterna löneutbetalningarna inkomster - är en och med hänpå egenföretagarnas möjlig till skatteomläggningens syfte naturlig finansieringssyn intäkter som lämnar är av den storform. De avgifterna det är att använda dem som enda leksordningen att möjligt till inkomstskattesänkningen. Eftersom finansieringskälla denna gång inte berör sooialförsäkringsomomläggningen rådet finns inte anledning att höja socialförsäkringsav-

I stället bör den allmänna arbetsgivaravgiften gifterna. anser det i detta sammanhang vara användas. Utredningen en särskild fördel att den allmänna arbetsgivaravgiften

till skillnad från socialförsäkringsavgifterna utgår på

och att alltså de högre inkomsterna ingår hela lönesumman i med hela sitt belopp.

avgiftsunderlaget

är mervärdeskatten den Vid sidan av arbetsgivaravgifterna som ensam skulle kunna ge belopp av enda beskattningsform som fordras för en finansiering av den storleksordning En totalfinansiering genom merinkomstskattesänkningen. värdeskatten skulle fordra en höjning av skattesatsen

till % av beskattningsvärdet inkl. skatt, från 15 17,6 en av på priserna före vilket motsvarar höjning påslaget från till %. En höjning av den storskatt 17,65 21,36

leksordningen är emellertid enligt utredningens mening

inte vill inte heller förorda f.n. lämplig. Utredningen av mervärdeskatten företas i att en mer begränsad höjning att komplettera annan finansieringskälla. syfte

I det förra delbetänkandet (SOU 1974:20) diskuterade utredningen möjligheterna att använda andra kompletterande finansieringsmedel. De skäl som anfördes mot en sådan lösning äger enligt utredningens mening fortfarande giltighet.

Av nu anförda skäl anser utredningen att inkomstskatte-

sänkningen i sin helhet bör finansieras genom höjning av

L 1 den allmänna arbetsgivaravgift som betalas av arbetsgiva- 1 1 re och egenföretagare. För finansiering av inkomstskattesänkningen fordras en höjning fr.0.m. inkomståret 1976 av procentsatsen för avgiftsuttaget med 2,6 procentenheter.

En sådan höjning beräknas första året ge en intäktsökning

för staten på 4 060 milj. kr, varav 3 930 milj. kr. härrör från avgifter som betalas av arbetsgivare och 130 milj. § kr. från egenföretagarnas avgifter. å

I det följande avsnittet 5.1 föreslår utredningen en höjning av sparavdraget fr.o.m. inkomståret 1975. Denna åtgärd beräknas medföra ett skattebortfall vid 1976 års taxering på 280 milj. kr. varav knappt hälften faller på kommunerna. Utredningen anser att även detta skattebortfall bör kompenseras genom en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften fr.o.m. år 1976. Detta nödvändiggör en höjning av avgiften med 0,2 procentenheter.

Utredningen föreslår därför att den allmänna arbetsgivar-

fr.o.m. den 1 januari 1976 med (2,6 +

avgiften höjs 0,2:)

2,8 procentenheter eller från nuvarande 4 % till 6,8 %.

Vid beräkning av den erforderliga avgiftshöjningen har - sätt som skett vid den av riksdautredningen på samma beslutade för inkomståret 1975 gen skatteomläggningen bortsett från att avgiften är avdragsgill vid företagarnas taxering. Utredningen vill framhålla att i den mån avgiftshöjningen beaktas vid avtalsförhandlingarna betyder det att avgiftshöjningen ersätter en annars inträffande löneökning. En avdragsgill avgift ersätter alltså en avdragsgill löneutbetalning. Det förhållandet att avdrag medges för avgiften leder under dessa förutsättningar 65

skattebortfall. Med hänsyn härtill har inte till något ansett det befogat att bortse från avdragsutredningen av avgiftshöjning. Under rätten vid beräkning erforderlig leder inte heller samma förutsättningar avgiftshöjningen ökade kostnader för stat och kommun i deras egenskap till Å andra sidan har utredningen vid sin av arbetsgivare. inte hänsyn till att en avräkfinansieringskalkyl tagit kan sta-

ning av avgiften vid löneförhandlingarna påverka

tens och kommunernas framtida skatteunderlag. Anledningen endast är en av de många faktorer som är att avräkningen inkomstutveckling och skattei olika riktningar påverkar Det har därför inte varit möjligt att särskilt underlag. mäta den effekt som avräkningen kan ha.

framhållas att utredningen vid beräk- Det bör slutligen av finansieringsbehovet förutsatt att kompensation ningen till kommunerna för det skattebortfall som skall utgå av av reglerna om extra förorsaka: dem på grund ändringen för och höjningen av sparavdraget. avdrag folkpensionärer

ÖVRIGA FRÅGOR

5.1 Sparavdraget

I_den s.k. Hagaöverenskommelsen (se FiU 1974:25 sid. 15 ff) anförs bl.a.:

Den fortsatta kampen mot inflationen motiverar också att man prövar möjligheterna att komplettera de stabiliseringspolitiska åtgärderna med andra medel. En anpassning av sparavdraget i beskattningen till prisutvecklingen sedan det infördes 1961 bör sålunda med förtur övervägas av skatteutredningen. Enighet råder om att hushållssparandet bör uppmuntras genom en sådan åtgärd.

Tilläggsdirektiven hänvisar till överenskommelsen och förutsätter att utredningen i samband med förslaget till = skatteomläggning också prövar frågan om sparavdragets 3 storlek.

5.1.1 Gällande rätt

Med sparavdrag menas det extra avdrag som

enligt”39 §

3 mom. KL medges fysisk person i förvärvskällan kapital

under förutsättning att bruttointäkten i förvärvskällan överstiger avdragsgilla kostnader. Avdragsbeloppet är

5 400 kr. Makar har tillsammans rätt till avdrag med 800

* kr. Avdraget får dock inte i något fall skillöverstiga naden mellan bruttointäkten och kostnaderna i förvärvskällan. Underskott kan alltså inte uppkomma på grund av sparavdraget.

Avdraget infördes år 1955. Avdragsbeloppet vad då 100 kr. för ensamstående och 200 kr. för makar tillsammans. År 957 höjdes beloppen till 300 resp. 600 kr. och år 1961 - med verkan fr.0.m. 1962 års taxering - till nuvarande 400 resp. 800 kr.

Här sparavdraget infördes motiverades det huvudsakligen ned att det var önskvärt att åstadkomma förenkling av deklarationsarbete och taxeringsförfarande och att få bätt-

re överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt. Som en följdverkan betraktades att avdraget också kunde vara ägnat att få en sparfrämjande effekt (SOU 1954:18, 1955:59 sid. 68, BeU 1955:18 sid. 27). Därefter prop. skedde en förskjutning i betraktelsesättet. Redan när avhöjdes år 1957 utgjorde den sparfrämjande dragsbeloppen

effekten ett huvudskäl (prop. 1957:71 sid. 65, BeU 1957:

32). I ännu högre grad var detta fallet vid den senaste år 1961. Förenklingseffekten omnämndes då närändringen

mast som en i och för sig önskvärd följdeffekt (prop.

1961:160 sid. 30).

I tabell 5:1 lämnas angående sparavdraget vid uppgifter 1973 års Av tabellen framgår bl.a. att det totaxering. tala till 872,1 milj. kr. och att avdragsbeloppet uppgick av detta belopp föll på de lägre inkomstklashuvudparten serna. Tabellen visar samtidigt att andelen inkomsttagare som har sparavdrag är större i de högre inkomstklasserna än i de (kol. 4) och att det genomsnittliga indivilägre duella växer med inkomsten (kol. 5). I avdragsbeloppet tabellerna 5:2 och 5:3 redovisas totalt avdragsbelopp individuellt för de fem inresp. genomsnittligt avdrag komsttagarkategorierna löntagare, företagare, pensionärer, ungdomar och övriga.

I riksdagen har under en följd av år framställts yrkanden i för Främst har om ändring reglerna sparavdraget. yrkats av avdragsbeloppen med hänsyn till ytterligare uppräkning Skatteutskottet har avstyrkt penningvärdeförändringen. dessa och har därvid framhållit att en höjning yrkanden av avdragsbeloppen skulle medföra ett betydande skattebortfall. Mot en höjning har utskottet också anfört att inkomst av enligt utskottets mening inte bör bekapital skattas enligt förmånligare regler än annan inkomst samt att det utförda undersökningar (sou 1961:2) är enligt svårt att genom lättnader vid beskattningen åstadkomma ett Under de senaste åren har utverkligt nysparande. skottet dessutom hänvisat till skatteutredningens pågående arbete. Skatteutskottet har även avstyrkt yrkanden om

individualisering och värdesäkring av avdraget samt om utsträckning av avdragsrätten till andra förvärvskällor än kapital.

I anledning av motioner till årets riksdag om höjning av sparavdraget har skatteutskottet konstaterat att det av Hagaöverenskommelsen framgår att frågan om en anpassning av sparavdraget till den penningvärdeförändring som ägt rum sedan år 1961 med förtur kommer att tas upp inom utredningen och att överenskommelsen torde innebära att önskemålen om en höjning av sparavdraget åtminstone i viss utsträckning kommer att tillgodoses redan fr.o.m.

inkomståret 1975 (SkU 1974:47).

5.1.2 överväganden och förslag

Det råder allmän enighet om att hushållens sparande på sikt har en väsentlig betydelse för samhällsekonomin. Däremot är meningarna delade beträffande det berättigade i sparavdraget och dess betydelse i olika avseenden. Som skäl för lindring i beskattningen av avkastningen på sparkapital kan anföras att inflationen i med förening inkomstskatten kan leda till en negativ förräntning av sparkapitalet. Mot detta står den principiella uppfatt- - av skatteutskottet vid ningen uttryckt flera tillfällen - att inkomst av inte kapital bör.beskattas lindrigare än annan inkomst. Ett huvudskäl för av höjningarna sparavdraget åren 1957 och 1961 var önskemålet att uppmuntra hushållens nysparande. Ett annat motiv för sparavdraget har varit att det ansetts ha förtjänster ur förenklingssynpunkt, eftersom skattskyldig vars kapitalinkomst inte uppgår till avdragsbeloppet i inte beregel höver specificera ränteinkomster och annan kapitalavkastning i deklarationen. Olika har dock uppfattningar framförts om avdragets betydelse i dessa avseenden.

Tilläggsdirektiven med hänvisningen till Hagaöverenskommelsen innebär att utredningen fått i att uppdrag pröva

sparavdragets storlek med hänsyn till prisutvecklingen

sedan år 1961 och att nytt avdragsbelopp bör gälla fr.0.m. inkomståret 1975. Med hänsyn till uppdragets innebörd har utredningen inte anledning att gå in på någon prövning av de olika skälen för och emot sparavdraget. Inte heller har utredningen anledning att i detta sammanhang ompröva avdragets konstruktion. Utredningens uppgift enligt tillläggsdirektiven är endast att ange hur nuvarande avdragsbelopp bör uppräknas om de skall anpassas efter den prisutveckling som ägt rum sedan de fastställdes år 1961.

En uppräkning av avdragsbeloppet med hänsyn till utvecklingen av konsument- resp. nettoprisindex (faktiska resp.

1 600 kr. Dessa belopp motsvarar i nuvarande ränteläge den årsränta som erhålles om ett kapital på ca 11 850 resp. 23 700 kr. innestår på kapitalsamlingsräkning i affärsbank eller kapitalsparräkning i sparbank.

I enlighet med tilläggsdirektiven föreslår alltså utredningen att en anpassning av sparavdraget till prisutvecklingen sedan år 1961 sker genom att nuvarande avdragsbelopp fördubblas och således bestäms till 800 kr. för ensamstående och 1 600 kr. för makar tillsammans. De nya avdragsbeloppen bör gälla fr.o.m. inkomståret 1975.

Kostnaderna i form av skattebortfall vid 1976 års taxering vid en fördubbling av sparavdraget kan beräknas till 280 milj. kr., varav knappt hälften faller på kommunerna. Frågan om finansiering av detta skattebortfall har behandlats i avsnitt 4.4.2.

5.2 Villaavdraget

Genom har uppdragits åt utredningen tilläggsdirektiven att i samband med prövningen av sparavdragets storlek överse detispeoiella avdrag som medges från schablonberäknad intäkt av egnahemsfastighet, det. s.k. villaavdraget.

5.2.1 Gällande rätt

Intäkt av annan fastighet, som är inrättad till bostad åt

en eller två familjer (Villafastighet) beräknas enligt-

24 § 2 mom. KL enligt schablon till 2 % av den del av fastighetens taxeringsvärde eller motsvarande värde som inte överstiger 150 000 kr., 4 % av den del som översti- 150 000 kr. men inte 225 000 kr. och 8 % av den del ger

som överstiger 225 000 kr. Om fastighetens ägare är man-

talsskriven på fastigheten får denne vid inkomstberäkningen, förutom avdrag för ränta på lånat i fastigheten nedlagt kapital och tomträttsavgäld eller liknande avgäld, göra ett extra avdrag enligt 25 § 3 mom. KL, det s.k. villaavdraget. Avdragsbeloppet är, för helt år räknat, 500 kr. men får dock inte överstiga schablonintäkten av

fastigheten. Äger den skattskyldige endast del av fastig-

heten nedsätts avdraget i motsvarande mån. Avdraget medoberoende av om fastigheten lämnar överskott eller unges derskott. Även oskift dödsbo får villaavdrag under förutsättning att någon delägare i boet mantalsskrivits på fastigheten.

Avdraget infördes år 1957 och avdragsbeloppet var då 200 kr. År 1970 höjdes beloppet - med verkan fr.o.m. 1971 års - till nuvarande 500 kr. taxering

Införandet av villaavdraget föranleddes av önskemålet att neutralisera verkningarna vid inkomstbeskattningen vid den höjning av taxeringsvärdena som kunde förutses ske vid 1957 års allmänna fastighetstaxering. Höjningen av avdragsbeloppet år 1970 motiverades på motsvarande sätt av önskemålet att reducera effekten av väntade höjningar

. sou 1974:103 71

av taxeringsvärdena vid 1970 års allmänna fastighetstaxe-

ring (prop. 1970:49, BeU 1970:34).

Om nuvarande regler behålls oförändrade kommer 1975 års allmänna fastighetstaxering automatiskt att medföra skatteskärpningar för villafastigheter. I tabell 5:$ redovisas skatteskärpningarna vid 1976 års taxering för villor med taxeringsvärden under 150 000 kr dels vid oförändrade regler, dels vid olika höjningar av villaavdraget.

I tabell lämnas uppgifter angående villaavdraget vid 5:5 års Av tabellen framgår bl.a. att ca 1973 taxering. 885 000 av villaägarna hade extra avdrag och att det totala avdragsbeloppet uppgick till 405,2 milj. kr. lgkomståret 1975 beräknas ca 1 035 000 ha extra avdrag och om nuvarande avdragsregler förblir oförändrade kan det sammanlagda avdragsbeloppet vid 1976 års taxering beräknas till 474 milj. kr och totalkostnaden i form av skattebortfall till 224 milj. kr, varav 125 milj. kr belöper på staten och 119 milj. kr belöper på kommunerna.

I prop. 1974:150 med för bostadspolitiken har riktlinjer departementschefen anfört att villabeskattningsreglerna inte borde ändras på sådant sätt att boendekostnaderna påtagligt skärptes för hushåll med egnahemsfastigheter av normal storlek och standard samt att han inte var beredd att förorda några ändringar av de nuvarande gränserna för höjning av intäktsprocenten med hänsyn till de väntade av taxeringsvärdena. Däremot har föhöjningarna reslagits att en högre intäktsprocent (10 %) införs för de dyraste villorna, nämligen villor som har taxeringsvärde överstigande 500 000 kr.

I motioner med anledning av nämnda proposition har fram-

ställts yrkanden om åtgärder för att neutralisera verk-

ningarna av 1975 árs allmänna fastighetstaxering. Motsvarande yrkanden framställdes även under årets vårriksdag.

Skatteutskottet har i betänkande (SkU 1974:56) i anled-

ning av propositionen framhållit att olika uppfattningar kan råda om huruvida de beräknade höjningarna av taxeringsvärdena vid 1975 års fastighetstaxering blir av den omfattningen att åtgärder behöver vidtas för att minska effekterna av dessa. Utskottet, som erinrat om att utredningen enligt tilläggsdirektiven har att överse villaavdraget,har ansett att_något ställningstagande i fråga om ändrade schablongränser och villaavdragets storlek inte bör göras innan utfallet av fastighetstaxeringen är känt. Förslaget att höja intäktsprocenten för de dyraste villorna har dock tillstyrkts.

5.2.2 Överväganden och förslag

I avsnitt 5.1 har utredningen föreslagit en uppräkning av sparavdraget i förvärvskällan kapital med hänsyn till prisutvecklingena Vissa skäl kan möjligen anses tala för att egnahemssparandet på motsvarande sätt bör främjas genom att även villaavdraget uppräknas med hänsyn till den prisutveckling som ägt rum sedan nuvarande avdragsbelopp beslutades år 1970. En uppräkning med hänsyn till utveck-

lingen av konsument- resp. nettoprisindex (faktiska resp.

beräknade årsmedeltal) ger följande resultat:

1370 1315

Uppräknairavdrags- belopp,

Konsumentprisindex 236 346 733 Nettoprisindex 143 205 717

Av tabellen kan utläsas att från nu anförda synpunkter en uppräkning av villaavdraget till 700 kr kunde anses befogad. Kostnaderna i form av skattebortfall vid 1976 års taxering vid en höjning av avdraget till 700 kr kan beräknas till 93 milj. kr, varav knappt hälften faller på kommunerna.

Det måste dock ifrågasättas om villaavdraget verkligen skall bedömas endast från dessa synpunkter. Huvudskälet för införandet av villaavdraget år 1957 och höjningen av

avdraget år 1970 var att reducera effekten av ökade taxeringsvärden på egnahem. Även 1975 års allmänna fastighetstaxering kommer att medföra höjda taxeringsvärden. Enligt en uppfattning, som kommit till uttryck i ovannämnda motioner vid 1974 års riksdag, är det nu, liksom vid de föregående allmänna fastighetstaxeringarna, motiverat att vidta åtgärder för att möta effekterna i inkomstskattehänseende av höjda taxeringsvärden. Från andra synpunkter skulle kunna riktas invändningar av principiell natur mot sådana åtgärder. Mot bakgrund av det allmänna ränteläget och villaschablonens ursprungliga karaktär av beskattning av ränta på i fastigheten nedlagt kapital kan det sålunda anses tveksamt om villaavdraget bör höjas. Det kan också göras gällande att en viss skärpning av villabeskattningen inte är oberättigad bl.a. med hänsyn

till de förändringar i den allmänna hyresnivån, som skett

sedan år 1970.

Enligt utredningens mening bör en översyn av villaavdraget också innefatta en prövning av de sist anförda synpunkterna. Även om en sådan prövning skulle leda till slutsatsen att villaavdraget under vissa förutsättningar bör höjas för att helt eller delvis neutralisera verkningarna av de höjda taxeringsvärdena är det dock i dagsläget, såsom skatteutskottet anfört, osäkert om de faktiska höjningarna av taxeringsvärdena blir av den omfatt-

ningen att åtgärder behöver vidtas för att möta effekter-

na av dessa. Utredningen förordar därför att frågan om höjning av villaavdraget får anstå till dess utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering är känt.

FÖRFATTNINGSKOIVINIENTAR

6.1 Kommunalskattelagen

F.n. finns i 50 § 2 mom. fjärde stycket och punkt 2 av till 50 § vissa bestämmelser om extra avanvisningarna drag för folkpensionärer. De i prop. 1970:70 angivna för avdragsberäkningen,som tillämpats fr.o.m. principerna 1972 års taxering, har dock inte tagits in i lagtexten. Med till de relativt omfattande ändringar av prinhänsyn natur som utredningen föreslår har det ansetts cipiell att i ta in de nya huvudreglerna. Utangeläget lagtexten redningen har dock förutsatt att detaljerade tillämpningsäven i fortsättningen skall utfärdas av RSV. anvisningar

förslag till ändring av KL med anvisningar Utredningens föranleder följande kommentarer.

50 § 2 mom. fjärde stycket

I stycket kvarstår regeln att skattskyldig, vars fjärde inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension, har rätt till extra avdrag på grund av nedsatt skatteförmåga. Den tidigare anknytningen till andra stycket, som innehåller bestämmelser om extra avdrag vid s.k. ömmande har ansetts böra upphöra eftersom omständigheter, helt olika principer kommer att gälla för beräkning av avdrag enligt andra resp. fjärde stycket. Hänvisningen till andra avser i fortsättningen endast bestämstycket melserna angående rätt att göra särskild framställning om och angående reducering av avdraget i vissa avdrag fall då erhållit jämkning vid beräkning av skattskyldig Däremot kommer det i andra stycket föresjömansskatt. skrivna maximibeloppet inte längre att gälla beträffande avdrag enligt fjärde stycket.

och om faststäl- Bestämmelserna om minimiavdrag, 500 kr., lande av har förts över till tillämpningsföreskrifter punkt 2 av anvisningarna till 50 §.

52 § 1 mom. fjärde och femte styckena

innehåller bestämmelser om beräkning av

Fjärde stycket

extra för makar vid ömmande omständigheter resp. avdrag existensminimum. föreslår ingen ändring i sak Utredningen av dessa bestämmelser. Även i fortsättningen bör alltså tas till båda makarnas invid avdragsberäkningen hänsyn komst- och Uttrycklig före-

förmögenhetsförhållanden.

om detta har i syfte införts i fjärskrift förtydligande de stycket.

I det femte har tagits in den av utredningen nya stycket bestämmelsen att extra avdrag för gift folkföreslagna skall beräknas utan hänsyn till andra makens pensionär

Samma innehåller också regeln att frå-

inkomster. stycke om reducering av avdrag på grund av förmögenhetsinnegan hav fortfarande skall prövas med beaktande av makarnas till punkt 2 femte sammanlagda förmögenhet. Hänvisningen av till 50 § avser att klargöra att stycket anvisningarna 50 000 och 80 000 kr. gäller för förmögenhetsgränserna makarna tillsammans.

Punkt 2 avganvisningarna till 504§

50 2 mom. är ett första villkor Enligt § fjärde stycket att inkomst icke obe-

för avdragsrätt skattskyldigs till

del av F.n. innehåller antydlig utgjorts folkpension. vissa föreskrifter som närmare anger invisningspunkten nebörden av detta villkor. Föreskrifterna har samlats i det första av anvisningspunkten. I detta nya stycket har även intagits en bestämmelse om att barnpen-

stycke

som utgår till barn under 16 år, i detta sammanhang sion, inte skall räknas som folkpension. Motsvarande bestämmelse finns f.n. i RSV:s tillämpningsföreskrifter, där det att frågan om extra avdrag i dessa fall får klargörs prövas enligt 50 § 2 mom. andra stycket.

I andra har intagits de bestämmelser om utfärdanstycket de av som f.n. finns i 50 § 2 tillämpningsföreskrifter mom. fjärde stycket.

76 sou 1974:103

De av utredningen föreslagna nya reglerna för avdragsberäkningen har sammanfattats i de följande styckena av anvisningspunkten. Det bör framhållas att avsikten självfallet är att reglerna om extra avdrag för folkpensionärer även i fortsättningen skall tillämpas ex officio av taxeringsmyndigheterna. De skattskyldiga behöver alltså inte själva utföra avdragsberäkningen. De i anvisningspunkten intagna bestämmelserna är avsedda att ligga till grund för

de tillämpningsföreskrifter som RSV utfärdar till ledning

för taxeringsmyndigheterna.

Tredje stycket innehåller huvudregeln om individuell in-V komstprövning. Det har förutsatts att folkpensionärerna vid avdragsberäkningen hänförs till endera av två katego-

rier. Till den ena kategorin hör gifta folkpensionärer

vars folkpension utgått med lägre belopp på grund av andra makens pensionsrätt. För denna kategori beräknas skattefri nivå och maximalt extra avdrag med utgångspunkt från folkpensionens grundbelopp för gift vars make har rätt till

ålderspension (77,5 % av basbeloppet fr.o.m.år 1975). Denna

princip bör tillämpas för varje gift folkpensionär vars pension är reducerad på grund av makes dvs. pensionsrätt, även om pensionen i det enskilda fallet inte är reducerad till 77,5 % utan till 83 1/3 eller 86 1/4 % av basbeloppet (dessa procentsatser tillämpas fr.o.m. år 1975 när andra

maken har reducerad förtidspensi0n).För det fall då skatt-

skyldig under viss del av året uppburit pension som varit

reducerad på grund av makes pensionsrätt och under annan

del av året uppburit oreducerad pension har föreskrivits att avseende skall fästas vid det förhållande som rått under längst tid av året. Till den andra hör alla

kategorin

övriga folkpensionärer. För denna kategori beräknas skattefri nivå och maximalt extra avdrag med utgångspunkt från

folkpensionens grundbelopp för ogift (95 % av basbeloppet

fr.o.m. år 1975) och en sidoinkomst på 3 800 kr. Av avdragsreglernas schablonmässiga karaktär följer att de nu angivna beräkningsprinciperna bör tillämpas oberoende av om den skattskyldige i det enskilda fallet faktiskt uppburit det grundbelopp som förutsatts gälla för den kategori

han tillhör kan ha med lägre belopp än

(pensionen utgått

normalt t.ex. av förtida uttag eller på grund av på grund att den inte varit folkpensionär hela året skattskyldige och den kan ha med större belopp än normalt på utgått

grund av uppskjutet uttag).

I fjärde stycket har intagits bestämmelsen om avtrappning av det maximala avdragsbeloppet när inkomsten överstiger den skattefria nivån.

Femte stycket innehåller bestämmelser om reduktion av avdraget med hänsyn till förmögenhetsinnehav. Reglerna överensstämmer i sak med RSV:s senaste tillämpningsföreskrif-

ter (jfr nedan angående sjunde stycket). I fråga om gifta

pensionärer avser gränsbeloppen makarnas sammanlagda förmögenhet.

Hänvisningen i stycket avser de i 52 § 1 mom. sista sjätte stycket intagna föreskrifterna om avdragsberäkning för makar.

Det är inte möjligt att i lagtexten ange alla de omständigheter som i det enskilda fallet bör kunna påverka avdragsberäkningen. Enligt sjunde stycket får de i anvisningspunkten angivna huvudreglerna frångås, när särskilda omständigheter motiverar det. Från RSV:s anvisningar kan hämtas följande exempel på fall där avvikelse från huvudreglerna kan vara motiverad.

a) Avdrag bör i regel medges med samma belopp vid den statliga och den kommunala taxeringen. Har den statliga blivit lägre än den kommunala på grund av att

taxeringen garanti elopp för fastighet beräknats, bör dock i vissa

fall ett högre avdrag medges vid sistnämnda taxering. Så bör ske om enligt RSV:s avdragstabell den kommunala taxeringen ger högre avdrag än den statliga. b) RSV har utformat särskilda regler för beräkning av förmögenhetsvärdet av egnahemsfastigheter och mindre jordbruksfastigheter. 0) Om med tillämpning av vederbörlig avdragstabell de beskattningsbara inkomsterna blir mycket låga såväl vid den

statliga som den kommunala taxeringen (något hundratal kr.),

sou 1974:105 78

bör avdraget enligt RSV:s anvisningar höjas så att den beskattningsbara inkomsten blir noll. Till åttonde stycket har från 50 § 2 mom.fjärde stycket överförts regeln om minimiavdrag i vissa fall med 500 kr.

Övergångsbestämmelserna

I dessa har intagits den av utredningen förordade garantiregeln.

6.2 Ovriga författningar

Lagen om statlig inkomstskatt

I 9 § 2 mom. andra stycket har gjorts en mindre ändring i syfte att anpassa texten till den nya lydelsen av 50 § 2 mom. KL med anvisningar. Härigenom klargörs att samma regler för extra avdrag skall gälla vid statlig och kommunal taxering.

I 10 § 1 mom. har intagits den av utredningen föreslagna nya statsskatteskalan.

Av hänvisning i 11 § 1 mom. tredje stycket till de ovan berörda bestämmelserna i 52 § 1 mom. fjärde och femte styckena framgår att de nya principerna för beräkning av makars avdrag skall tillämpas även vid den statliga taxeringen.

Lagen om allmän arbetsgivaravgift

I 2 och 4 §§ har införts de av utredningen föreslagna nya procentsatserna.

De av utredningen föreslagna nya reglerna om beräkning av extra avdrag för folkpensionärer ger anledning till följdändring även av 22 § 3 mom. andra stycket taxeringsla-

gen (1956:625). Utredningen har dock ansett det er-

inte

att utarbeta särskilt förslag till denna ändforderligt ring.

SOU 1974: 103

TABELLBILAGA

ggboll 4:1 och statlig inkomstskatt vid 1976 åra taxering för skatt- Konlçnal utan törvärtggydrggveller ukptteraduktion. Kommunal utdebi-

ak;;dig

toring - 25 kr./tkr.

Iqxornd Kolmunal Statlig Särskild Total % av total inkomstskatt

Kommunal Särskild

iifzzft

Statlig

::f°* ::::::* ;§:::§;°n, ååfzfft skatt

skatt

Tabell 4:2 Iotal inkolstskattgenomsnittlig skatteg§§g_peh

narginalskattesats vid 1976 års taxeging för

skattskyldig utan törvärvsavdrag eller skatte- 4 reduktion. Kommunal utdebitering - 25 kr./skr. 1

Taxerad Total in- Genomsnittlig Marginal- 1) inkomst, komstskatt, skattesats, skattesats, kr. kr. % %

1 2 5 4 l

- - 1 5 000

10 000 1 510 15,1 32 O 15 000 5 110 20,7

20 ooo 4 755 25.7

25 000 6 610 26,4

42,5

i

av

1)Margina1skatt = Inkomstskatt som belöper på en ökning

inkomsten från ett i kol. 1 angivet belopp till närmast högre belopp i samma kolumn.

Tabell 4:3 Extra avdrgg vid beskattningen för tolkpensionârer vid 1976 åra taxering

Ensamstående Rekar Taxerad Grund- Extra Beskntt- Taxerad Grund- Extra Beskattinkomst, avdrag, avdrag, ningsbar inkomst, avdrag, avdrag, ningabar

19 §00 4 500 5 000 10 000 27 300 9 000 8 300 10 000

21 000 4 500 4 500 12 000 28 800 9 000 7 800 12 000 22 500 4 500 4 000 14 000 30 300 9 000 7 300 14 000 24 000 4 500 3 500 16 000 31 800 9 000 6 800 16 000 25 500 4 500 3 000 18 000 33 300 9 000 6 300 18 000 27 000 4 500 2 500 20 000 34 800 9 000 5 800 20 000

28 500 4 500 42 000 22 000 36 300 9 000 5 300 22 000 30 000 4 500 1 500 24 000 37 800 9 000 4 800 24 000 31 500 4 300 1 000 26 000 39 300 9 000 4 300 26 000

I I

om om om om om

om» omm ooe mom ann omm man

.uoemsoä

apa?

cøådxm

op F N N w F

llll+ +++ll

.S34

a

a

ønovn 5.3»

a

WMHH nåd_

ømqøüxmåøxm

m .

.ANA

åta

awaeahauuøx.

som

.a w m

Amanda någon nämna?

mo...

I l lllll 1 nu Illll

opn mmm nam mo.. m3. ma. än m.:

Se:

canada»

h

nøäøoaanøawaou

a

puacä

a

23m

.Nån

532..

mâabüapøum

0315 St?

oudønznân

nu.:

m

aêhdü .annica ammo?

.måuauå

.. u lllll | 1 il man

onu one oem

m_

+ o.m .mn mo...

.#983

canada»

.uuaxrü

. w F

.Su

:a a

...nu

a

§2_

nu

u a

omm cpu mao own nom .mom mpo nom ana mmm mmm

...ud

3.» n o_m op_ mn› an.. m: m8 0% m5 mo» m.a m.n m.a

mâüxnapâm

n

nu aa mn mn mn Ne mm nu um

anv nun

S 3 2 2 NN 0+

unuuouanåpø

uuuluunøøuâ

HEM»

unånansoxå

0 0 .annu

own man enn mwm (noe oem mmm mpm maa mwm mpm nom mmm mmm mmm

ovøødpolønnø

v.+ 8_ m3 0% m3 mo›

N

aaomåå

w n m a

mm un mn mn we mm mm

§33

S 3 2 m. NN ma 0+ «›

un, npu

?på

caudnnnnlau

?ångan

?få

nå. ?Haag

u.:

3. ákån F

ooo ooo ooo ooo ooo ooo oeo ooo ooo ooo ooo ooo

ncnudxda^_

08 ooo ooo ooo ooo OOO

denna uäønå .äwäâavm

o

som:

om nu on mn om mm om mo op mh om mo om

.Så oou con

op m_ o.. m..

oo. mm_ om.

SOU 1974 :103

Tabell 4:5 Total inkomstskatt vid 1976 års taxering för makar som båda har inkomst. Jämförelse mellan folknensionärer och skattskyldige i aktiv ålder. Kommunal utdebitering = 25 kr./skr.

SOU 1974: 103

mnahoxuv

AUQHROKGP anamma

møaømapmho›n

una mmm e» mom ›m› hmw

MHN

mpmp

m

mm

osm

e.

mmm emo mhm mmo m.m umm mmm Fm. ›F› mom m.› mm» mmm mar ov.

mpopxaxmpuaoxøa

lh|hf<K\ NNNNNV-

mnwnmpmaoxua

nanm

PNHOMQH

cos

Haanopma

.HN

mao mmm »Np omm sn. .om

Ipmñoäna

amaapaam popxuxm

v.

mo. mmm

H m

øxmwwmupmammwøanmnøv

HHOWÖPNMHOUUPPDEOMAHH

om

mm_ mm_ ›m_ .mm hm.

|l\(\lv-

vom

O m F

ÄOO mm wo Fm me

mmm

nmm

mm.

nmsoumnb

m_n

dann

PWEOMEHOPPSHD

m_

e mmm .wm hmm m.m men mpm www mmw hmo mmm ›mn m›o eo_ m›m ep_ ven om» wem on_ mmm

nonmnoamnøm

.^mn.v›m.

vxødmmmnwwuø

m Nmlñ FFI-

pm ›m om mm mm m_ m. FF

mo_ *mm em. »mm

»HOPMO z

.aøpuøasoa

un

cos mm

oem omm

m.

m mw_ nme Php _uo wwm mmm mmm .mm um. orm mom mm_ omm .mm pmm mm» »m

QOGHOUHDH

onamdpohnh

N Nv-

www

oøøøamøuoa

nopuawmms oumwomap

mv

pmm www wmv mm› mm› no. eva mom mpo mm» muo ve. omm »Fp mmm mmm mmm ›mm mm. ...E

mumom

onøwwpømn

om

WHHNMGPPWEOÃQH

mm mp 0.

un:

øøudunmm

anno

nmwdanaammvznwm

m

op m. om mm om mm oo mv om om om om

omr oom

o›

oo. oem ooo

F

wa*

.pmaoxøaoppsnm

I I l I I

o m

0_ m_ ON mm om mm ce mv om om op om om

com oom ooo

aaopua

oo. om.

.map paøpoa .mqq

w

SOU 1974 :103

Kommentar till tabell 4:6

Bruttoinkomstbegrepp, inkomsttagarkategorier och tillämpade prognosparametrar

1. Med bruttoinkomst avses här summan av skattskyldigs bruttointäkter av tjänst och nettointäkter från övriga förvärvskällor.

2. Gruppen löntagare omfattar inkomsttagare för vilka minst 80 % av bruttoinkomsten härrör från inkomst av

tjänst (punkt 1 och 2 i dekl.).

3. Med företagare avses inkomsttagare som har mer än

50 % av sin bruttoinkomst från förvärvskällorna rörelse och jordbruksfastighet.

4. Gruppen pensionärer omfattar alla som är födda år 1905 eller tidigare samt alla som för inkomstâret 1972 inte betalar folkpensionsavgift. Gruppen omfattar således såväl folkpensionärer som förtidspensionärer.

5. Med ungdomar avses alla som är födda år 1952 eller

senare år (dvs. som under inkomståret fyller

högst

20 år).

6. Alla kvarvarande har hänförts till kategorien . övrig

7. Vid framskrivningen av inkomstfördelningen till år 1976 har inkomst från resp. förvärvskälla uppräknats

enligt följande prognosparametrar (förändringskod ut-

tryckt i procent):

1972- 1973- 1974- 1975- 1973 1974 1975 1976

Inkomst av jordbruksfastighet 11,6

Inkomst av annan fastighet 7,3

Inkomst av rörelse 3,9

mwwmwm

(DWCOUTUI

Inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet 31,9 Inkomst av kapital 8,2

mumauoxup

.wmaoxnä

-Homo

.

.gap

ana

n_

-tan umaa

»m.nv

.wrap

mha.

na

pokqpmaoxna

man

Fu

.yxa .o.om m.mm

noe

0.

ao.o› m.m›

ounoom›ø

.noummaxvmsoxqa

m

-o.om

pmaoaøammnanaaupaaa

m.mm

oauspmvmsoxøa

m

ao.mm m.mm

ouaompmnmeoø

b

uo.om m.«m

uøpno

m.mom H

m

uo.me

ouaaounnu

:ann m.me

Aaøpuooo

.ucvaoaaox

m

ao.o m.««

s

axndmmmnqmps

a ev

v

uo.mn

oøøwouaa

m.mn

onøwappmaoxna

vas

møaampmnamøapaoa

n

om

no.on m.+n

Honkamaa:

N

-..o

Hø#n m.m«

huwnanpmmpznnw

noe

muønwnøm

amuapaon

-mnaaøm

umøapaon

.

øøaamaaau

a P

øuaampmnd

s

oønommnd

soc A00

pnç

aampøs smnwamm auaampmøø amnaaom aøaampmne nonna›M aaasm øw«n›o nonna›M aaaøm øwaaaaam .End

una ams :ms

SOU 1974 :103

Kommentar till tabellen 4:7

Bakgrund

Uppgifterna i tabellen har beräknats med utgångspunkt från SCB:s internationella inkomststudie avseende år 1972. Den svenska studien ingår i ett internationellt projekt inom Förenta nationerna (FN) avsett att pröva inom FN utarbetade rekommendationer för fördelningsstatistik. Ett annat syfte med projektet är att lämna underlag för komparativa studier av inkomstfördelningen i olika - länder. I undersökningen deltar förutom Sverige sex europeiska länder jämte Kanada. För Sveriges del ger studien dessutom en angelägen komplettering till den nuvarande årliga inkomststatistiken.

Studien omfattar ett urval av 5 000 hushåll spridda över hela landet. Såväl hushåll som individer är undersökningsobjekt.

Detaljkommentarer

1. Tabellen avser att belysa löntagarnas inkomstförhållanden. Med löntagare avses samtliga personer som under år 1972 uppburit lön oavsett beloppets storlek. Följande grupper av löntagare ingår dock inte i tabellen, nämligen: _

- födda år eller senare . Löntagare 1952 - som utöver lön haft inkomst av Löntagare rörelse eller jordbruk eller hyresfastighet -

Löntagare med mer än 180 sjukdagar under år 1972.

2. En utgångspunkt vid avgränsningen av helårs- och hel- 1 tidsanställda har varit RFV:s normaltal för avlönad tid § avseende år 1972. I detta normaltal inkluderas helgdagar, Ä semester och sjukledighet. Normaltalet för år 1972

upp- Q

till 2 080 timmar veckor x Med hän-

gick (52 40 timmar).

syn till att normaltalet är en schablon för avgiftsberäk- E

ningar och avsett att täcka skilda grupper av löntagare 92 .

med olikartade anställningsförhållanden har som definition av helårs- och heltidsanställning valts ett timantal som motsvarar 90 % av 2 080 timmar eller 1 870 timmar.

Valet av definition påverkar främst den inbördes storleksordningen mellan grupperna helårs- och heltidsanställda resp. övriga anställda. Däremot blir effekten på inkomstfördelningen inom gruppen helårs- och heltidsanställda mycket obetydlig om man i stället för 1 870 timmar skulle använda 2 080 timmar.

En löntagare räknas följaktligen som helårs- och heltidsanställd om antalet timmar uttryckt i avlönad tid enligt till inkomststudien 1 870 timmar.

materialet överstiger

3. Med anställningsinkomst avses den faktiska ârslönen jämte sjukpenning. Den faktiska årslönen grundas på uppgifter ur deklarationsmaterialet och sjukpenningen på

uppgifter från de allmänna försäkringskassorna. I den

faktiska årslönen ingår icke traktamenten och andra kostnadsersättningar.

4. Med utgångspunkt från SCB:s inkomststudie avseende år 1972 har en framskrivning av den beräknade inkomstfördelningen år 1976 utförts. Prognosberäkningarna har ut-

gått från RRV:s antaganden (Se kommentar till tabell 4:6).

5. Vid denna framskrivning har hänsyn tagits till det förhållandet att sjukpenningen fr.o.m. år 1974 är skattepliktig. Tillvägagångssättet har härvid varit att bestämmelserna om skattepliktig sjukpenning tillämpats på inkomststudiens material avseende år 1972. Detta har bl.a. inneburit att en sjukpenninggrundande inkomst överslagsmässigt beräknats för varje löntagare som inte omfattas av bestämmelserna om arbetsgivarinträde. Efter denna justering för skattepliktig sjukpenning har framskrivningen till år 1976 utförts.

Tabell 4: 8 Total inkomstskatt på 1976 års inkomster (= 1977 års taxering)

vid oförändrade regler och enligt förslaget. Ändring i kronor

ooh procent. Skattslqldiga utan förvärvsavdrag eller skatte- = 25 kzn/skr. 1 reduktion (1 800 kn). Kommunal utdebitering

i

I 1

Taxerad Total inkomstskatt i Skatteändring enngt förslaget i kronor procent av taxerad

kiglmmst ° inkomst

vid oför- enligt vid oför- enligt kr. % ändrade förslaget ändrade förslaget regler regler

1 2 3 4 5 6 7

i

- 45 - 6 000 230 185 3,8 3,1 19,6 - 165 - 10 000 1 510 1 345 15,1 13,4 10,9 . 1 15 000 3 110 2 795 20,7 18,6 - 315 - 10,1 - 490 - 10,3 20 000 4 755 4 245 25,7 21,2 j 25 000 6 610 5 725 26,4 22,9 - 885 - 13,4 i 1

i Anm. Maximal skattelättnad, 1 200 kr., uppnås vid taxerad inkomst på. 29 500 k; 1

94 SOU 1974: 103

Tabell 4:9 Marginalakatt inkomståret 1976 (2 1977 års taxering) vid oförändrade regler och enligt förslaget. Skattskyldiga utan förvärvsavdrag eller skattereduktion (1 300 kr.). Kommunal utdebitering = 25 kr./skr.

Taxerad Marginalskatt,1) 1 procent Ändring

::k°m°tI

vid oföränd- enligt rade regler förslaget 1 2 3 4

ggg

25 000 42,5 - 36,2 6,3

ggg

t 0

§2 47,62) 47,62) :

58,0 58,0 0 40 00° 53,5 53,5 t 0 45 000 5815 5375 * ° 50 000

63,0 t 0 W63,0

ggg

t 0

gå 63,0 63,0

63,0 63,0 1 0 65 000 63,5 63,5 x 0 70 00° 68,5 68,5 t 0 75 000

73,0 73,0 t 0

°° 1 0

85 °° °°3 73,0 73,0

73,0 73,0 1 0 9° °°° 73 0 * 73 0 ° + 0 - 100 000

75,3 77,1 + 0,8

125 °°° °°° 77,0 70,0 + 1,0 15° 80,6 81,6 + ,0 2°° °°° 51,0 82,0 + 1,0 300 000

1)Marginalskatt = inkomstskatt som be1öper_på en ökning

av inkomsten från ett 1 kol.1 angivet belopp till

närmast högre belopp 1 sam kolumn.

2›Härav beror 5,0 procentenheter på att den särskilag

skattereduktionen (250 kr.) avtrappas inom detta skikt.

.

nmnmmnan

wcahmxwp

Ivvmxmom pmeoaza

N_ F_ mp m_ mm »N _m mm mm oe cv F* me ne .HM

Ina HHAP

.amok

.px H W H

mmm

M 0 M N W

mha :oo

nom›ø

N

vmaoxda wnuxm .møAuw

»me .HM.E Haap

.ax

øwnmoaønv

va›

mpmnxuumn

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo 000 000 000 000

.mmnø›ø

000 000 000 000 000 000

uønoqpmammco

auwøaømesmm

:vaska

0_

mwamnmn

.nu UNCHmOXON G\O\O\O\O\ O\O\O\O\O\ ONO\C7\O\O\

øammopaucdnmc nmmmnwøoamcwm

ha

com cow com oou oom 00m oem oou oem com com com oom oow 000 cow com

umnwkma .pmaoada

000 pmm

^wmnum

damm

mmøpmx

mzmmnazøwnps

.ax mp om Fm Fm mm NN mm mm Fn en hm oc nw me me mv om Fm «m mm

.HM

pmm

.

u. 0

amnmms

ooh oov 00» 000 com 000 oo_ oou oon 00* oem oem oo› 00+ 000 000 000 000 000 mm?

Ippmxmøm nønmmaan

m nan

maoxøa

e N m

vr n_ m_ pr mp Fm nu mm »N mm en vn

pwaanw

w:1.:.;=0

.ax

mans

HHHP

ppoxmaanpmcoauøom

una»

mpønxwnon

i \O\D\O\O\D Lñf<K\K\ NFF

.

nonwøoumqomxaou

oom oem com oom com oom com com com

oom com oem com com com

lossna .mmnu›ø

00m 00m 00m 00m 00m

.nmnoamnmmxaow

w›m_

.ha f#<“<<' *=l'<å'<f#' <<f<'<' f<#ñ'*f

anv

øoamnomxaoh .øoamøøaxaou

pmnapmaoxna

00+ com oc* com oo* com oo* oom 00+ oem oov com oo» oom 00* 000 000 000 000 com

.wmaoxna

m

uanmnøa

.

mønum

»maa

.HM pp p_ mp N_ mr q_ mp F. m_ om NN nu mm mm mm om Nm en om mm

.

amg

anaxm

.

pnam Husum:

oom oou con com cos com com

e

00h 00* oo_ com 000 oo_ 00+ 000 000 000 000 000

nan

nmnmms uapøxmom nunmmaaø pmaoää

F N N e 5 m

_. n_ mp hp m. .N mm mm mm mm en vn

øadm

onda

.uu

r

mmoaonunsnm

oøwaomaHu=uH›HucH

no

mHø

ooe oem oem com cow oem ooe oem oem oem com com

.wønu›ø

000 000 000 00+ 000 000 000

oxøa

ønpxm

n.:

nwøoamnomxaow

.HM hmmm* K\N\(\|I

Phuw

QQQQF

mnm›

non

uunsno

com com com com com com oem oem com com com com com com

N

com com com oem 00m

.wønø›ø

. 000

mømuoamøoaxaom

.Q QP<<f< WWW?? üâ??? Qäfüif

.ng

owue

.nwøoumøømxaon

mmm

øHmwonøs3m ovnmupmsømnm

F

COHDQOQMHOH

oo. 000 oo. 000 cor oom oop oom oo, com oow oom oo_ com oop 000 ooo com ›

.pmaoxaa

oo_ 000

Havana uønouøa

.px

SOU 1974: 103

r

umnaaamm %%#PuMm

»va #0»

uuaou

u

Houhpøn

uuaams

.En

nån.

m_n omv mmm oem cow oom com oem com oou oom oow oow com oem oom com mmm men men mmm

magñmpaâm

...Q m

åt?

omaounwamm

ømxoopmszaå

a

H

PWHOMHH

men mmm oow com

.mavøuâoppåm

em_ oom oem oem com oom oem com oow com mmm mvp mvw mm

.nxw\.hx

com.

nnomuaou

nunxwm

.uommamnmm

Hmuoam

.pomuannnw

mm

n

OMNE

pmaauo

...å

...En

»mango

Anu

uwdoamuomuaon

*pm me» mmm mmm mmo oem mmm mmm

H

DHCP ›mm om. mo› m.m m.n mrm m_m om. omm o_m o.m

mmupopanmupø

m m m m

Np mr m_ mm mm mm mn mn mm mv om o› mm

moved

on. u_m

.PHHO ...usa »måna »owman

nøpaøxmonaoxda

›«pMu

Hønøåou

uønaaaum

G90»

u

w .panna dumpa» §33

.än

mwnvahxupumum

uâä mv

mm_ m.n om* mmm oow oou oem com cow com oou oom oom oow com oem oom com mmm

mer new mm› nov

»äaüuåaaa

...Q Q

St? hu...?

a ›u a

a noe

Atv

.mâuuåoåøun

mom n.m .mm men oou oow com oom oom cow com com oow com com cow oom

mmm mmm

wnanmnaa

amäüguuuøam

mv› mm»

m

nonwqounqømxaou

:namnen nmøouu

.onmua

uoaao

zoo

...nu um

.man HDR oom mwv mmm mmm ann

evo

a p» .om

.na .mo m.m om» mw› mmv omm own

umnoauuømxaen

mp_ um› mpv m_› om» o.n

øunømøånø.

^+v N N

e › m

»pmm

NF mw mp

nñmøoaunoa

.N vu ha pm en mn F» mv Nm FN um

www

pomaan

mn_

»pan

:SSE »manus

mango

Have»

aamaoxna

udnnonmøoamøomaaon

H

_p,

øanaaaum

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

Hannas vunouøa

m

o_ m. om mm om mm ov mv om mm om mm :Nä o› mh om mm om

oo_ mm_ om_ oom oom An

SOU 1974 :103

Tabell 4212 Ökning (+) eller minskning (-) av den totala inkomstskatten enligt förslaget för makar som båda har inkomst. Jämförelse mellan folkpeneionärer och skattskyldige :L aktiv ålder. Kommunal utdebitering =

25 kn/skr.

Taxerad i sammanlagd skatt, Ändring av sammanlagd Skillnad 1 saminkomst, tkr., för 1 kr., enligt slmtt, 1 kr., för manlagd skatt förslaget för enligt förslaget gifta. folkpensio- i kr., för gifta den ena den mamma närer gifta folk- makar :L folkpensionärer

naken andra till- pensionärer aktiv ålder och makar i 1

maken aktiv ålder 1) 5 hopa

1 2 3 4 5 6 7 1 1

- 2 800 - 1 565 - 1 545 10 90 100 45 415 85 100 43 227 - 2 958 - 1 515 - 1 333 å 15

:L aktiv ålder

”Skillnad i total skatt för folkpensionärer och skattskyldige

minustecken betyder att folkpensionäremae skatt är lägre. enligt förslaget.

SOU 1974: 105

m

nmmønøå.

man

io

0.3 .en im. m6.

.Sanna

in... ämm. man_ 22. 22m

.maa

A33...?

.maa

z

93x0 .ä

som

»ou .ha

Eau m

oønøaøåøa

›ø

En man Sn En mo.. n? ma... mä mmm oä mmm

.macka

.SH

pounwawaoøo:

.inom

POMGRU#G 330mm

.G3

onmwøupmaøä

»E2323

m

0.2 m6* m.: m.: nâm ...än 0.3 0.3

& w

ZE QS

munuxrø

å..

Huan

.ømaapaøm

93x0

ax

E» nä_

mo.: man Em omm m8 mmm Sa Sa mmm mmm Sw mno

då

.mnanoudu

n

:man

02.33..

nom

å m.. 5 S

EE m5. m3 Su 8a

.PGHMQ .En u

anamnes..

?nu

nä_

lpuaoä

w

u.: ä.. mom m8 nä En En m8 mo. m2. nam Sm

ååpaäapmømñnøuøa

man

H35 »human

n

øomøhmiuhønm

...ha

...m

.umaoxnaovpønm

HHODUH :U3 asså ...ämm

SOU 1974 103

Tabell 5:2 Sparavdraget vid 1973 års taxering; avdragssummans fördelning

Total avdragaaumma 1 mkr. för Bruttoinkomst,

30 40 122,8 13,0 13,0 0,1 10,3 30 -

ScB:s meddelande nr N 1974:38). SOU 1974: 103

Tabell 5: 3 Sparavdraget vid 1973 års taxering; genomsnittligt avdrag rör olika inkomettagarkategorier

432 20 - 30 317 469 458 254 431 30 - 40 351 570 461 192 445

Summa 350 503 427 296 442

Källan RRVm taxeringsstatiatiska material från 1973 åra taxering (jfr 8013:3 meddelande nr N 1974:38)»

:HM

35 Omw

å.

nova:

m

ooo

åmånåaamøpdpânum

on

.

.Papuoäø

øoønmåwøanouøv

å.

N.

nu ooo

si?

om

då

UOS

.Su .ax

nom?

m

noaag

om om

ooo omr

.S33

ad.. o.

.HDR

Ja_

m .AM

omm owe oom omm omm omm omm omm omm mue

MQHHONOP

ooo 0%» omm com omm oem

02. ooo;

o...

møñåaåmonupåaøm

?H4 ad., dä

.HM

.nu

oom

mhmw

v

ooo omm omm omv oem ooo ou orm omm omm o.: om. om_ oom oem man

um

powüø›aøad› powñuåaaaas.

UH 9..

35x0??

muu›udaHa›

.HOHOHM

å.

n ou

om om oc nu

.w ooo ONN omm oom oem oo* ä om_ om_ oou omm omm t.

Son

om

Ȥ23 undan:

wânnnaoønmñuøa

ounduu›zn

3a .un

om om om om om 0+ o›

oom

.HGMHHHQHWÅDOFPMÅW

m

omr

oowl

0.. om. o›p

on.: m›.u

no n»

ooo I |

Head;

o. øn u: a:

:m

.ppååaâmuus

HHODME m

SOU 1974: 103

Tabell 5:5 Villaavdraget vid 1973 åra taxering

Bruttoinkomst, Antal inkomst- Därav med villaavdrag Medelvärde “m Avdragsm”

z

22:51::

villaav-

drag, kr.

meddelande nr N 1974:38). “

RESERVATIONER och SÄRSKILDA YTTRANDEN

Reservation av ledamoten Andersson

De av utredningen föreslagna ändringarna i den statliga inkomstbeskattningen ansluter jag mig till. Jag noterar med särskild tillfredsställelse, att detta förslag har fått en mer utpräglad låginkomstprofil än de tidigare genomförda provisoriska skatteomläggningarna. Det bör bl a göra det lättare att tillförsäkra låglönegrupperna ett förhållandevis gott sammanlagt resultat av förestående avtalsförhandlingar och förändringar i skattesystemet.

Jag delar däremot inte utredningsmajoritetens syn fipå nansieringsfrågorna. Behovet av täta förändringar i den statliga inkomstbeskattningen har i stor utsträckning vuxit fram ur de senaste årens Proinflationsutveckling. gressiva skattesystem av det slag, som funnits i vårt land sedan länge, kännetecknas bl a av att det reella skattetrycket skärps inte bara vid höjda realinkomster utan också och framför allt i samband med rena penningvärdeförsämringar. Med nominellt oförändrade gränser mellan skatteskalans olika skikt beskattskärps nämligen ningen vid inflation genom att delar av inkomsten blir beskattad i högre progressionsskikt. Detta förhållande blir naturligtvis mest påtagligt under perioder med mycket stark inflation.

Den snabba inflationstakten under 1970-talet - t o m under lågkonjunkturåren 1971-1973 - har medfört, att den

automatiska skatteskärpningen gått betydligt fortare än

E förutsatt. För vissa grupper har denna skärpning dessutom * varit kombinerad med en försämring av de inkomstprövade sociala förmånerna, främst bostadsbidragen.

Det finns alltid risk för att skatteskärpningar av detta

slag utlöser kompensationskrav i efterföljande löneförhandlingar. En sådan utveckling ökar ytterligare svårigheterna att bemästra prisutvecklingen. Det är därför naturligt att de skattepolitiska åtgärder, som hittills satts in för att underlätta 1974 och 1975 års avtalsrörelser, i SOU 1974:105 107

stor utsträckning tagit sikte att eliminera de automa-

på

tiska skatteskärpningarna. Andra reformkrav på beskattningens område har därmed i viss utsträckning fått stå c tillbaka.

Analyserar man verkningarna av de skatteomläggningar, som riksdagen har fattat beslut om 1972, 1973 och 1974, visar det sig att sänkningarna av statsskatteñi stort sett motsvarar den automatiska skatteskärpningen under mellanperioderna. Inkomstbeskattningen av fysiska personer har alltså genom dessa upprepade sänkningar hållits kvar på den nivå som uppnåddes genom 1970 års skattereform, då bl a särbeskattning genomfördes. Någon reell sänkning av inkomstbeskattningen har det däremot inte varit fråga om.

Statsfinansiellt innebär den beskrivna automatiken, att statens inkomster under inflationsperioder ökar fortare än tillväxten i den samlade inkomstsumman. Det innebär i sin att av skatteskala och in- i tur, förändringarna avdrag i te medför någon reell inkomstminskning för staten så i

länge justeringarna håller sig inom ramen för den succes- i

siva automatiska

i

skatteskärpningen. i

Enligt min uppfattning bör den vid årsskiftet 1975/76 1

i

planerade skatteomläggningen som helhet avvägas så att stat och kommun reellt sett tillförsäkras oförändrad del

i

av de samlade inkomsterna. Behovet av inkomstförstärk- i

ningar för staten därutöver måste avgöras i ett konjunkturpolitiskt sammanhang eller som ett led i beslut om nya reformer.

1 i

i En totalfinansiering av den kommande skatteomläggningen i den som in- i mening utredningens majoritet förutsätter, nebär att staten inte bara kompenserar sig för en viss reell sänkning av statsskatten utan också för väntade rent inflationsbetingade skatteskärpningar under ett år. Mot bakgrund av de antaganden, som man för närvarande kan göra om inkomstökningarna och prisförändringarna under åren 1975 och 1976, torde ett inkomsttillskott i storleks- 1 700 - 1 800 kr. vara för ordningen milj. tillräckligt 108

att tillförsäkra staten en oförändrad reell inkomstnivå 1975-1976. Den föreslagna höjningen av bör sparavdraget genom sina gynnsamma samhällsekonomiska effekter verka självfinansierande sett över en längre tidsperiod. Om det med hänsyn till att det rör om en förhållandevis stor sig höjning på en gång anses nödvändigt med en inkomstkompen-

sation för stat och kommun under viss tid, bör detta kun-

na ske inom ramen för nedan berörda finansieringskällor.

Jag kan inte heller godta, att sker finansieringen genom en ytterligare av den allmänna höjning arbetsgivaravgif-

ten (löneskatten). En sådan skulle få all-

höjning mycket

varliga verkningar på sysselsättningen i en situation,

när konjunkturen tydligt är på nedåt. De

väg principiella

invändningar, som framkommit i olika mot en sammanhang yt-

terligare beskattning av användningen av arbetskraft utan

hänsyn till de enskilda företagens ekonomiska bärkraft, måste också tillmätas stor vikt. Det bör vidare betonas att utredningsmajoritetens att staten förslag innebär, - samma sätt som på vid de närmast föregående skatteom- - i viss

läggningarna utsträckning kompenserar sig för

uteblivna inkomster kommunernas och på landstingens bekostnad.

l avvaktan på att för en

förutsättningarna omläggning av företagsbeskattningen till bl a ökat inslag av råvarube-

skattning°blir kartlagda, bör det aktuella finansierings-

behovet enligt min uppfattning lösas bl a en genom höjning av vinstskatten för och ekonomiska föraktiebolag eningar. Skattesatsen för aktiebolag vid den statliga taxeringen bör sålunda höjas från 40 till 50 procent. En motsvarande höjning bör genomföras för ekonomiska föreningar, d v s i detta fall från 32 till 40 procent.

Vidare bör en viss höjning av

energiskatten på elektrisk

kraft genomföras. För att mera stimulera långsiktigt till energisnålare produktionsprocesser och bättre hushållning med elkraft bör denna kombineras med en av omläggning beskattningsreglerna. Energiskatten bör sålunda i fortsätt-

inte tas ut förbrukningsavgifterna utan med ett ningen på fast belopp per förbrukad kWh.

Det är också att försöka utvidga systemet med angeläget särskilda som inverkar ofördelakavgifter på produkter, En del av finansieringsbehovet bör kunna tigt på miljön. lösas på detta sätt.

Resterande finansieringsbehov bör kunna klaras genom en av skatten och vin, maltdrycker och tohöjning på sprit min bör skatten på dessa varor bak. Enligt uppfattning med i 15 procent. Detta motsvarar i höjas genomsnitt stort sett i den allmänna prisnivån sedan förändringarna närmast föregående höjningar.

Reservation av ledamoten Bartley

I syfte att underlätta en tvåårig avtalsuppgörelse i 1975 års förhandlingar har utredningen haft i uppdrag att komma med ett förslag till skatteomläggning för 1976 som bör innefatta en lindring av skatten för främst låginkomsttagarna jämte de stora löntagargrupperna. Enligt min mening tillgodoser utredningens förslag inte direktiven och det kan inte underlätta en tvåårig avtalsuppgörelse. Med hänsyn till de förväntningar organisationernas medlemmar har på skatteomläggningen, kanadenemellertid tvärtemot försvåra avtalsförhandlingarna. Jag kan därför inte ansluta mig till majoritetens förslag.

Förslaget tar sikte på att varaktigt lindra skatten för de låginkomsttagare, för vilka den låga inkomsten främst är en följd av att de antingen arbetar deltid under hela året eller arbetar heltid delar av året. Gruppen utgörs också av inkomsttagare, för vilka in-

den huvudsakliga

komsten härrör från kapital. Marginalskattesänkningarna upphör enligt förslaget vid en årsinkomst av ca 30 000

kronor. Av utredningens beräkningar framgår att ca 2,4

miljoner av totalt 5,5 miljoner löntagare, eller drygt

tvâ tredjedelar av löntagarna, 1976 kommer att ha inkomster överstigande 30 000 kronors årsinkomst. Dessa torde i princip vara heltidsarbetande hela året.För dessa löntagare kommer den enligt utredningsmajoritetens förslag beräknade skattesänkningen 1976 om 1 200 kronor 100 000 upp till

kronors årsinkomst att bli av engångskaraktär.En

lönehöjning för majoriteten av kommer 1976 att drabbas löntagare av samma hårda marginalbeskattning som under 1975.Enligt min mening borde direktivens uttalande om de stora löntagargrupperna ha inneburit ordentliga marginalskattesänkningar framförallt för löntagare med heltids- och helårsarbete från ca 25 000 kronor och upp till ca 80 000 kronors ârsinkomst. Det kan också nämnas, att enligt utredningens e

ca 1,2 miljoner löntagare 1976 kommer att ha beräkningar inkomster över 50 000 kronors årsinkomst eller en tredjedel av löntagarna och ca 370 000 kommer att tjäna 70 000 kronor eller däröver. Utformningen av förslaget kan därför inte underlätta avtalsförhandlingarna på det sätt som SACO framfört önskemål om bl a vid överläggningarna på våren 1974. Eftersom det med den tilltänkta finansi- Haga av utredningens förslag är löntagarna som eringsformen får betala skatteomläggningen, är det också rimligt att kommer dessa till del. Majoriteten av de omläggningen heltidsarbetande kan därför räkna med att 1976 löntagarna endera få vidkännas köpkraftsförsämringar, vilka ökar med inkomstens storlek, eller bli tvingade att kräva kraftiga i avtalsrörelsen för att kunna bevara bruttolönehöjningar med omläggningen har då i det närmaste köpkraften. Syftet omintetgjorts.

Majoritetens förslag innebär också marginalskatteskärpför Det står emellertid inte ningar högre inkomsttagare. i att utredningen skall komma med förslag direktiven, till en skärpning av marginalskatten på högre inkomster eller att den skall höja totalskatten på de allra högsta inkomsterna. Från finansieringssynpunkt har skärpningar De ca 30 miljoner kronor, vilringa betydelse. inbringar ket motsvarar mindre än en procent av skatteomläggningens totala kostnad. Förslaget medför en ökad progressivitet, vilket försvårar framtida skatteomläggningar.

Direktivens uttalande om skattesänkning för de båda mållåginkomsttagare jämte de stora löntagargrupgrupperna skulle enligt min mening kunnat tillgodoses genom perna, att införa under inkomst av tjänst för avavdragsrätt till de fackliga organisationerna eller avräkning giften av från den slutliga skatten samt genom att avgiften återstående för skatteomläggning använts till utrymme Därmed skulle enligt min mening marginalskattesänkningar. avseende 1976 avsevärt ha underlätavtalsförhandlingarna tats och skattesänkningsåtgärderna fått ett mera varaktigt värde.

Skälen för avdragsrätt för fackliga medlemsavgifter är flera. De fackliga Organisationerna en gör idag betydande bedriver samhällsinsats, opinionsbildning i samhällsfrågor, tillhandahåller experter på olika deltar fält, med sina företrädare i statliga utredningar, verksstyrelser, rådgivande organ etc.

Fackavgiften är otvivelaktigt också en kostnad för intäkternas förvärvande. Det borde vara en självklarhet att vara fackligt organiserad. Det är också angeläget, att de fackligt organiserade medlemmarna blir jämställda med arbetsgivarna. För arbetsgivarna är medlemsavgiften till

arbetsgivareföreningen en avdragsgill kostnad. En av-

dragsrätt medför att de som är och löntagare lojala betalar för

fackföreningsavgift den verksamhet som kommer

alla löntagare till skulle få en del, större skattelättnad än de som valt att låta andra betala för sig. Självfallet skulle man kunna maximera avdragsrättens eller avräkningens storlek, t ex vid 1974 års nivå på medlemsavgifterna. Kostnaden för en sådan reform,som detta enligt förslag skulle inkludera till avgiften arbetslöshetskassorna, skulle vid avdragsrätt understiga 1 miljard kronor och i

skatteavräkningsalternativet uppgå till ca 1,5

miljarder kronor. Därmed skulle 2,5-3 kronor miljarder stå till förfogande för

marginalskattesänkningar i in-

komstlägena upp till ca 80 000 kronor.

Skatteavräkningsalternativet har den fördelen framför av-

dragsrätten, att det bättre tillgodoser direktivens uttalande om lindring av skatten för

låginkomsttagarna,

eftersom med de

löntagargrupper lägsta löneinkomsterna

ofta har hög facklig medlemsavgift.

Enligt mitt alternativ bör skatteskalan exempelvis få följande utseende.

sou 1974:105 113

Skatteskala och enligt min enligt utredningens förslag

reservation

Skattesats inom skiktet i %

utredningens mitt förslag

förslag i

1 1 - 1 15 000 4 7 1 - 20 000 4 7 1 15 000 20 000 - 25 000 10 13

- 30 000 22 19 25 000 000 - 40 000 28 25 30

55 65 000 - 70 000 43 43 000 - 75 000 48 43 70 000 - 100 000 48 48 75 100 000 - 150 000 53 52 000 - 57 56 150

Skatteskalan har utformats med tanke på att både låginmed heltidsarbete hela året och de stora lönkomsttagare d V s löntagare med en inkomst upp till tagargrupperna, ca 80 000 kronor i årsinkomst, skall få varaktiga skatte-

lättnader i form av sänkta marginalskatter.

1976 en- Av tabell A framgår den totala skattesänkningen mitt alternativ och.av tabell B marginalskattesänkligt ningen.

Deltidsarbetande med inkomster upp till ca 20 000 kronor torde ha en medlemsavgift med 200-300 kronor om facklig året. Av tabell A framgår att skattesänkningen för dessa med fackliga avgifter i stort sett blir inkomsttagare densamma som förslag. För inkomsttaenligt majoritetens som inte är anslutna i dessa inkomstlägen gare fackligt eller för vilka inkomsten huvudsakligen utgörs av kapital

blir skattesänkningen emellertid enligt utredningsmajoriteten större än enligt mitt alternativ.

heltidsarbetande med inkomster och fackliga av- För lägre d v s i 25 000 kronor upp till närgifter, inkomstlägena mare 000 kronor blir också skattesänkningen densamma 40

för de fackligt anslutna torde

(avgiften här vara omkring

600 kronor). Till skillnad från

majoritetsförslaget blir emellertid skattesänkningarna mitt

enligt förslag varakti-

ga, eftersom, som framgår av tabell B, marginalskatterna

sänks med ca 3 procentenheter över 30 000 kronors inkomst.

Löneökningar för dessa under kommer grupper 1976 sålunda

att drabbas av 3 procentenheters lägre skatt. Vinsten

enligt majoritetens förslag kommer att ätas redan unupp der 1976. För de ca 1,9 miljoner inkomsttagare med en in-

komst överstigande 40 000 kronor blir vinsten enligt

mitt förslag större än enligt utredningens. Vinsten i

kronor blir maximalt närmare 2 100 kronor om man har fack-

liga avgifter kring 600 kronor, medan för dem som inte är

fackligt anslutna vinsten blir maximalt 1 550 kronor.

Marginalskatterna kommer att sänkas med till ca upp 5 pro-

centenheter i inkomstskikten till 80 000 kronor upp och

inte i något fall kommer marginalskatterna enligt mitt

förslag att skärpas. 2 Ir

| Kombinationen för

skatteavräkning

l facklig medlemsavgift

l I och sänkta marginalskatter uppfyller enligt min mening I I direktivens uttalande om att bör 7 förslaget innefatta en

5 av lindring skatten för främst de

Il x låginkomsttagarna jämte

stora

löntagargrupperna.

Utredningsmajoriteten framhåller, att skäl kan anföras för

att genom avdrag eller på annat sätt ta till de hänsyn

fackliga avgifterna vid beskattningen, men anser att frå-

gan är förenad med avsevärda avvägningsproblem och prak-

tiska svårigheter. Utredningen konstaterar att med hänsyn

härtill frågan inte bör tas i samband med upp ett proviso-

riskt förslag till utan som

skatteomläggning ett led i ut-

redningens översyn av avdragssystemet.

Jag delar inte utredningens uppfattning, att frågan är

förenad med avsevärda Det avvägningsproblem. torde inte

vara särskilt komplicerat att lösa problemen med avgräns-

ningen, eftersom det är fråga om att göra arbetsgivare och

arbetstagare jämställda beträffande betalning av fackliga

sou 1974:105 115

kostnader. till fackföreningen är i likhet med Avgiften som för att betrakta som en förvad gäller arbetsgivare Det skulle vara enkelt att avgränsa kretsäkringsavgift. sen genom att konstatera att erlagd avdragsberättigade till inom LO, TCO, fackföreningsavgift organisationer SACO och SR samt vissa utanför huvudorganisation stående fackföreningar är avdragsgill. De praktiska svårigheterna inskränker sig i huvudsak till att de fackliga organisaförutsättning för få bekräfta

tionerna,s0m avdrag,skulle

i samt ett visst merarbete i medlemskap fackföreningen om fastställande av slutlig skatt, vilket ej skall fråga ske förrän 1977.

av har jag i I fråga om finansieringen skatteomläggningen inte något att erinra mot utredningens förslag, princip eftersom känner mig bunden av de uttalanden jag gjorjag de i våras. Jag anser de vid s k Haga-överläggningarna således att vi i skall beakta att vårt förhandlingarna kollektiv förslag får ett enligt utredningsmajoritetens med maximalt 1 200 kr per person år köpkraftstillskott 1976.

Tabell A Total inkomstskatt år 1976 enligt 1975 års regler samt

ändringar av skatten enligt mitt förslag

Ensamstående skattskyldig. Kommunal utdebitering = 25 kr.

Taxerad Total in- Minskning av skatten vid avdrag från skatten inkomst komstskatt för fackliga avgifter med enligt enligt 1) 1) . 0 kr. 400 kr. 600 kr. 1975 års 1975 års

ñzåâåå Zz;

regler, regler,

förslag 8

kr. kr.

*

› I 7

1)Avdraget för försäkringspremier har förutsatts minska med 100 kronor,

så att den taxerade inkomsten ökas med 100 kronor.

Tabell B Marginalskatt år 1976 enligt 1975 års regler samt ändringar av marginalskatten enligt mitt förslag

Ensamstående skattskyldig. Kommunal utdebitering = 25 kr. J 1 1

i

Taxerad Marginal- Ölming (+) eller minskning (-) av marginalskntten

vid från skatten

inkomst skatt en- avdrag för fackliga avgifter med

0 kr. 400 kr.1) 600 kr.1) utred-

fgåêgårs :gå:

enligt 1 års ”means för

81,0 1

”Avdraget för försäkringspremier har förutsatta minska med 100 kronor,

så att den taxerade inkomsten ökas med 100 kronor.

Reservation av ledamoten Hedborg

I tilläggsdirektiven till 1972 års skatteutredning 1974-09-13 hänvisas till Hagaöverenskommelsen och att re-

geringen utfäst sig att låta skatteutredningen med förtur

pröva sparavdraget vid inkomsttaxeringen med hänsyn till prisutvecklingen sedan 1961. Utredningens majoritet har tolkat direktiven så, att uppgiften bara skulle vara att ange hur nuvarande bör om de ska avdragsbelopp uppräknas anpassas till prisutvecklingen, utan vare en sig prövning av skälen för eller emot en sådan eller av avuppräkning dragets konstruktion. Till en sådan tolkning kan jag inte ansluta mig.

Sparavdragets konstruktion beskrivs i avsnitt 5.1. Därav framgår att alla som har nettoinkomst av får kapital göra avdrag från denna inkomst med 400 kr. för ensamståhögst ende och 800 kr. för makar.

Med 1974 års ränteläge motsvarar 400 kr. avkastningen på bank på ca 6 000 kr. och 800 kronorsavdraget för makar svarar alltså mot en nettoförmögenhet ca 12 000 kr. på Utredningens förslag till fördubbling av avdraget innebär alltså att två makar inte betalar skatt alls någon på inkomster från en nettoförmögenhet till ca

som uppgår

24 000 kr. En ren uppräkning av innebär visparavdraget dare att den som verkligen har en låg inkomst av kapital - under 800 kr. för makar - inte får någon förbättring alls. De som har kapitalinkomster mellan 800 och 1 600 på kr. får en del av förbättringarna. Full effekt blir det bara för dem som har en större inkomst av än kapital

1 600 kr. (för makar). Genom den s.k.

avdragsprogressivi-

teten blir 1 600-kronorsavdraget dessutom alltmera värt

ju större inkomsten är. Vid en marginalskatt 42 % på (ca 30 000 kr. inkomst) blir skattelättnaden vid fullt utnyttjande av det nya sparavdraget 672 kr. För den som tjänar mellan ca 100 000 och 150 000 kr. blir skattelättnaden 1 252 kr. Av tabell 5.1 framgår vidare att såväl sannolikheten för att kunna utnyttja som mesparavdraget 119

delvärdet av avdraget för dem som har det stiger kraftigt med inkomsten. Särskilt påtaglig är ökningen i förhållan-

de till inkomsten för vuxna löntagare (tab.5;3).Dessa till-

dessutom bara ca 50 % av avdragssumman trots godogör sig Före-

att de utgör nära 65 % av samtliga inkomsttagare.

däremot, som utgör 4 % av inkomsttagarna, står tagarna för 7 % av avdragssumman (tab. 5:2).

urholkar skattesystemets förutsatta Avdragsmöjligheterna och fördelningseffekter, En naturlig progressivitet strävan i skatteutredningen bör därför vara att allvaratt de avdrag som inte är mycket ligt överväga slopa starkt motiverade. Ett skäl som har anförts för sparavhar varit att det skulle verka sparstimulerande. draget Det måste dock anses ytterst tveksamt om ett avdrag som kan utnyttjas av alla som har tillräckliga kapitalinkomster har denna effekt. Ett annat skäl för sparavdraget skulle vara att i mån jämställa annat sparande med någon det villasparandet. Inget av dessa idag mycket gynnade skäl förefaller vara tillräckligt starkt för att momig tivera att beskattas lindrigare än arkapitalinkomster betsinkomster. Jag kan därför inte ansluta mig till utförslag om en ökning av sparavdraget. redningens

- - en Om ändå med hänsyn till Hagaöverenskommelsen uppav avdraget anses nödvändigt, finns möjligheter räkning att konstruera-avdraget på ett sådant sätt att effekterna kommer till del i högre grad än med nuvasmåspararna rande konstruktion. En metod vore att trappa av avdraget med Därvid gäller dock fortstigande kapitalinkomster. farande att blir mera värt ju högre inkomsten avdraget är. Det kan förhindras att en bestämd andel av avgenom - 40 % - får avräknas från skatten. draget förslagsvis Därmed försvinner visserligen den förenklingsvinst vid deklarationen som det nuvarande avdraget från inkomsten innebär. Å andra sidan uppnås att en uppräkning av sparför kan åstadkommas nära nog inom raavdraget småsparare men för kostnaderna för nuvarande sparavdrag.

Reservation av ledamoten Hermansson

1. Detta är det andra förslag till provisorisk skatteomläggning som framlägges av 1972 års skatteutredning efter tilläggsdirektiv av regeringen. Det första provisoriet avsåg 1975 års skatter, detta provisorium avser 1976 års skatter. Inom utredningen har jag framfört som min mening

att dylika uppdrag att förfärdiga skatteprovisorier icke

borde åvila utredningen. Risken är ju att densamma i stället för att fullgöra sitt ursprungliga uppdrag att föreslå långsiktiga, nödvändiga förändringar av skattesystemet förvandlas till ett permanent beredningsorgan som varje år framkommer med ett skatteprovisorium. Sådana borde hellre beredas av regeringens egna organ och skatteutredningen ges möjlighet att planera beskattningens utformning på längre sikt. Det kan tilläggas att denna upp- ; gift kräver ett intimt samarbete med övriga utredningar på det skattepolitiska området, framför allt företagså skatteberedningen och kommunalekonomiska utredningen, möjligen i form av en sammanslagning av utredningarna eftersom deras respektive utredningsområden griper in i varandra.

2. Vid formuleringen av årets uppdrag har sagts att det-

I ta skall omfatta en provisorisk skatteomläggning i fråga

om 1976

i

års inkomster. Förslaget bör innefatta en lindring av skatten främst för låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna. Omläggningen skall totalfinansieras och kostnadsramen uppgå till 4 miljarder kr.

3. Den bästa metoden att sänka skatten för inkomsttagare med lägre inkomster är enligt min mening att helt slopa mervärdeskatten på livsmedel. Detta gynnar alla lågin-

komsttagare, däribland pensionärerna, samt barnfamiljer-

na. I min reservation till skatteutredningens förslag till provisorisk skatteomläggning för 1975 (sou 1974:20) har jag framlagt sådant förslag om slopande av mervärdeskatten på livsmedel kombinerat med en skärpning av den direkta beskattningen i inkomstlägen över 65 000 kr. Utför- 121

tabellmaterial är bifogat reservationen. -ligt

är nu det enda land med mervärde- Sverige praktiskt taget som har samma skattesats för livsmedel som beskattning varor. Detta Visa att de s.a.s. tekniska för andra synes mot att moms livsmedel icke behöinvändningarna slopa på tillmätas särskild Vad som kunnat genomföver betydelse. ras i en rad andra länder borde vara möjligt att genomfö-

också i I den reformeringen av ra Sverige. långsiktiga måste min åsikt slopandet av merskattepolitiken enligt värdeskatten livsmedel vara en viktig del. Samtidigt på

måste kapitalbeskattningen skärpas.

som omfattar t.v. endast ett år har 4. I ett provisorium emellertid förklarat mig beredd att diskutera också jag en av den direkta statsskatten som en möjlig omläggning är med majoritet om att skatmetod. Jag enig utredningens därvid bör ske på sådant sätt, att alla ; teomläggningen som kan anses tillhöra de heltidsarbetande inkomsttagare j i inkomsttagargrupperna bör tilläggsdirektiven angivna J ha en i kronor räknat lika stor inkomstskattesänkning.

å

g

är emellertid med förslag på två Jag oenig majoritetens i vad profilen i sänkningen av inkomstskatpunkter gäller 1 För det första: Det finns som helst skäl varten. inget J för med inkomster över ca 100 000 kr skulle inkomsttagare beredas en skattesänkning. Några egentliga löntagare med

inkomster över denna gräns finns det inte. Man bör därför 1 vid

sätta stopp för inkomstskattesänkningen omkring

100 000 kr. För det andra: Det finns skäl att låta den

maximala skattesänkningen gå något längre ned på inkomst- ä 1 skalan än i förslag. År 1976 kommer det en- å utredningens ligt de av utredningen redovisade statistiska beräkning-

arna fortfarande att finnas heltidsarbetande lönarbetare

med inkomster understigande 30 000 kr. Många hundratusen

f

som önskar men inte kan få heltidsarbedeltidsarbetande, i te eller som av andra skäl måste försöka klara sig med in-

komsten från ett deltidsarbete, kommer att ha inkomster

under 30 000 kr. Det finns inget skäl varför de skall

straffas både med lägre inkomster och en mycket lägre

skattesänkning.

Vad som sparas genom att sätta för

stopp skattesänkningen

vid 100 000 kr.vi1l jag därför använda för ytterligare

skattesänkningar under 30 000 kr. Jag föreslår att stats-

skatteskalan med verkan fr.o.m. inkomståret 1976 ändras

enligt följande:

Beskattni sbar Skattesats inom skiktet

inkomst, §5 Nuvarande Mitt

förslag

skatte-

skala %

- 000 15 7 5,5 -

-3.5;

15 000 20 000 12 3,5 -8,5 20 000 - 22 000 17 3,5

- -13,5)

22 000 25 000 17 17 25 000 - 30 000 22 22

30 000 - 40 000 28 28

I

De individuella effekterna av förslaget vid 1977 års 1 taxering för ensamstående som skattskyldig varken får

förvärvsavdrag eller skattereduktion (1 800 kr.) framgår

av

r

följande uppställning =

(kommunalutdebitering

25 kr./skr.):

Taxerad Total in- Skatteändring genom komstskatt utredningens mitt inkomst,

i i har beräknats till 4 000 milj. kr eller samlinje drygt ma summa som majoritetsförslaget kostar.

Vad av skatteomläggningen delar 5. gäller finansieringen mening att denna enklast sker jag utredningsmajoritetens

en av den allmänna arbetsgivaravgiften med

genom höjning

fr.0.m. år 1976. Jag vill understryka

2,6 procentenheter

den av framförda synpunkten, att verkningarna utredningen

av dessa avgifter och annan produktionsfaktorbeskattning

utreds. Detta arbete måste påskyndas. Det kan ytterligare att i förväg låsa avinte vara riktigt genom provisorier om den formen för beskattningen av görandet lämpligaste

företagen.

6. En av det av utredningen förordade skatteomläggning som innebär att avlastas vissa skatter slaget löntagarna som arbetsgivaravgiften höjs i motsvarande grad samtidigt

är till sina verkningar osäker. (Det bör under-

slutliga att är avdragsgill vid taxe-

strykas arbetsgivaravgiften

varför en höjning av densamma icke kan betraktas ringen,

som en skattehöjning.) Utredningen förutsätter att av-

giftshöjningen skall beaktas när utrymmet för löneökningar beräknas av avtalsparterna. Om därmed avses att en motsvarande reduktion skall ske av de möjliga löneökningarna vill jag uttryckligen förklara icke delar denna

att jag

uppfattning. statsmakterna bör icke på dettasätt söka styra

lönepolitiken. Min förhoppning är att löntagarna genom en

aktiv facklig kamp skall kunna använda skattereformen både för en höjning av sina reallöner och för en ökning av lönarbetarnas andel av produktionsresultatet på profitens bekostnad.

7. Stat och kommun har en annan ställning än de privata företagen när det gäller effekterna av en löneförhöjning eller en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften. De privata monopolföretagen har ofta möjlighet att genom prisstegringar kompensera sig för ökade lönekostnader eller höjda avgifter. Landstingen och kommunerna säljer relativt få produkter eller tjänster. Deras huvudsakliga möjlighet att öka sina inkomster är genom skattehöjningar. Så har vi upplevt att utlovade sänkningar av statsskatten mer eller mindre ätits upp av kommunala skattehöjningar framtvingade av kommunernas ekonomiska läge. För att underlätta verksamheten för kommuner och landsting borde dessa enligt min mening helt befrias från allmän arbetsgivaravgift, i varje fall från den nu föreslagna höjningen.

8. I samband med utredningens förslag till provisorisk skattereform för år 1976 har vissa s.k. avdragsfrågor aktualiserats. Det gäller dels förslag om avdragsrätt för fackliga medlemsavgifter, ett förslag för vilket jag har stor sympati. Det gäller dels också beställningar genom tilläggsdirektiv från regeringen om höjning av sparavdraget och villaavdraget.

Då hela frågan om avdragssystemet och dess verkningar f.n. är föremål för behandling inom utredningen anser jag det ej lämpligt att nu göra några förändringar på detta område. Avdragen urholkar med sin nuvarande utformning verkan av den förutsatta progressiviteten inom skattesystemet. Den som har höga inkomster får en större skattesou 1974:103 125

ett lika stort avdrag än den som har låga svänming genom inkomster. Det inte rimligt att ytterligare öka denna effekt som skatteutredningen överväger radikala samtidigt förändringar av hela avdragssystemet.

SOU 1974:105

Reservation av ledamoten Krönmark

Moderata Samlingspartiet har länge kritiserat det snabbt växande skattetrycket och de höga marginalskatterna. Under senare år har upprepade erfordrats för omläggningar att en normal inkomstökning skulle ge åtminstone någon höjning av den reala disponibla inkomsten. De företagna åtgärderna har emellertid att medfört, progressiviteten successivt har skärpts. Man har vunnit för stunlindring den men har samtidigt förvärrat för framtiden. problemen

Uppbyggnaden av skattesystemet medför, att inkomstökningar, även om de endast motsvarar drabbas prisstegringen, av höga marginalskatter, varigenom en ökad andel av den totala inkomsten går till skatt. Den branta progressiviteten i förening med den snabba inflationen att betyder, det blivit nästan omöjligt att via förinkomstökningar bättra sin köpkraft. De höga lönelçraven inför 1975 års avtalsrörelse är ett vittnesbörd om detta.

Kraven har hamnat denna trots att på nivå, den skatteskala som skall tillämpas 1975 medför en icke marobetydlig ginalskattesänkning för de stora löntagargrupperna. Men en genomsnittlig industriarbetarlön kommer ändå att drabbas av en marginalskatt ca 60 kan på %, vartill läggas marginaleffekter till följd av gällande reduktionsregler för inkomstrelaterade sociala förmåner.

sänkning av inkomstskatten

ä Finansministern har utan tvivel när han i rätt, tilläggsdirektiven anger, att det behövs åtgärder skatteområpå det även för 1976, om de förestående löneförhandlingarna skall kunna leda till en som är än avtalsperiod, längre ett år. Den enklaste och mest naturliga lösningen skulle enligt min mening ha varit att års indexreglera 1975 skatteskala. Men de direktiven till

ursprungliga skatte-

utredningen förbjuder ett med denna innebörd.

förslag

Då återstår att företa justeringar 1 skatteskalan. Majoföreslår att skattesatserna sänks upp till riteten här, inkomst av 25 000 kronor. Däröver blir en beskattningsbar - från en nivå av 100 000 det ingen marginalskattesänkning kronor föreslås t 0 m höjda skattesatser. Eftersom endast ca av de heltidsarbetande löntagarna kan beräk- 5 procent nas ha inkomster under 30 000 kronor 1976, kommer det stora flertalet av dem som berörs av de centrala avtalsinte att få som helst lindringar i förhandlingarna några De får visserligen en skatteminskmarginalbeskattningen. med 1 200 kronor vilken faller på lägre delar av inning komsten. Men en heltidsanställd med genomsnittslön, vilken kan beräknas överstiga 50 000 kronor, får fort- 1976 farande se ca 63 av en lönehöjning eller en extraprocent bort i skatt. Härtill kommer att värdet av förtjänst gå med 1 200 kronor faller med stigande

en skattelindring

inkomst.

får därför enligt min mening inte Majoritetens förslag den önskade effekten att underlätta ett flerårsavtal. För det krävs sänkta marginalskatter samt att lindringen sett likformig i de olika blir proportionellt tämligen där normalt befinner sig. En ininkomstlägen löntagare skulle svara mot detta krav. Eftersom jag av dexreglering

formella skäl är förhindrad att föreslå en sådan, väljer

att föreslå i skatteskalan, som leder till jag ändringar likartade resultat. Mitt i detta avseende framförslag går av tabell 1.

SOU 1974:105

Tabell 1. Förslag till i den ändringar statliga inkomstskatteskalan

Statligt beskatt- Nuvarande Mitt Sänkning,pr0ningsbar inkomst, skattesats, förslag, centenheter kr. procent procent

1 2 3 4

0 - 15 000 7 6 1 15 000 - 20 000 12 7 5 20 000 - 25 000 17 12 5 25 000 - 30 000 22 18 4

30 000 - 40 000 28 24 4 40 000 - 000 45 33 29 4 45 000 - 65 000 38 34 4 65 000 - 70 000 43 40 3 70 000 - 75 000 48 45 3

Medan

marginalskattesänkningen enligt majoritetens för-

slag upphör vid en årsinkomst av 30 000 fortsätkronor,

ter den enligt mitt till 80 000 förslag upp kronor. Över

den nivån bör min enligt mening skatteskalan vara oför-

ändrad.

Eftersom direktiven en ram av anger 4 miljarder kronor,

blir skattelättnaden i lägre inkomstlägen mindre i mitt

förslag än vad majoriteten förordat. I den mån inkomstta-

gare under 30 000 kronor är rör det löntagare sig nästan

uteslutande om deltids- och vilkas

delårsarbetande, för-

sörjningssituation som regel är bättre än vad betydligt

deras arbetsinkomst anger. I de fall den låga inkomsten

motsvaras av en låg standard blir skattesänkningen ändå

inte av sådan storlek att den nämnvärt stärker deras

ställning. Detta reella kan inte

låginkomstproblem lösas

via den statliga utan

inkomstbeskattningen angrups bättre

med

näringspolitiska, arbetsmarknadspolitiska och social-

politiska åtgärder.

Effekten av mitt förslag jämfört med nuvarande och regler

majoritetens förslag framgår av tabell 2. Där redovisas

den nominella och reella av skatten mellan förändringen

1975 och 1976 vid en Kommunal- 10-procentig prisstegring.

skatten har antagits förbli oförändrad.

SOU 1974:105 129

m.HoM ^m.HoM

rum

www_

uøasom

pamaawwa .møwnoxmp

paxan

mom mmm mmm

H

+ N mm_ Fmv Fmm _«m Fem

mamv

um HV

momøm

wmamnnm

Haap

.nmppmxm

mm

mmm

.mdHwmmMmsmaaoa

.mmamhmw

mmv orm are omm omm som

paammason

m opm o›m 00

mpm.

wwme

enas

m ml mn mn mn

um

I | en _-

nu

mm vH

ømpwambmmmøanxmmumuxdnm

nanm

^.Hox

møaøamzas wwmmnmm

mømpmpanonwa

m.aox

mmm mmm

mnnmpm

mmm mmv

FF .F

mo» mop

.M.m

m

Pammy

Hmaamupnon

pwwazm

+

HV

øoppmxm

zoo

noaam

øøxapxmnm

pmaaøo

mømpopanonma

ba

mmm 00m %om 00m 00m 00m 00m 00m

.HOGOHM

paamøaaoø

mnanmxmu

e

møwøxo

Hmm

mmnø›wmnm>nmm

1 en FI en Fu en en Fr

mamc

H a

uøanøqmunm

.HM

mmnøw

mm HHHQ mmm

. u

aoppmxm

mwmp

.møwnmmpmmann

»mo

amma :mp:

mamnnm

Apmøuømnmxm

mmm omv mom mom

mwmwamrmp

m hmm v«› mmF mm.

mnanmpapwops

ppm øH

øomøaqmnmxmoppmxm

geo

adam .Hx ›m

&

mmmoma

»Pas

maøahxmppmxm

op

Haoøaaoz

mwmp

uøshm

p

o.m mer omm mmr mmo mmm mmm m_m

Hmpoa »adam

m

cH Hmm

som

HH

Hm .px m

F_ me mm mm mm mv mm mm

mamma

.m m

.HM

000 000 000 000 000 000 000 000

.Hex oom

aaonma

P

mm mm me mm mm m› mm ømn^e

oop

Tabell 3 visar den reala av den förändringen genomsnittliga marginalskatten i olika inkomstskikt. Förutsättningarna är desamma som i tabell 2. in- Majoritetens förslag nebär för vanliga inkomsttagare en real av marskärpning ginalskatten över 30 000 kronors inkomst. Mitt förslag däremot innebär marginalskattelättnader - även med hänsyn tagen till - till en årsinpenningvärdesförsämringen upp komst*1976 av 75 000 kronor (bortsett från skiktet 45 000 - 55 000 kronor där marginalskatten realt sett blir i stort sett oförändrad).

Tabell 3. Real förändring av den genomsnittliga marginalskatten i olika inkomstskikt från år 1975 till år 1976 vid 10 % prisstegring, dels enligt majoritetens förslag, dels enligt mitt

förslag.

Skattskyldig utan förvärvsavdrag. Kommunal ut-V

debitering = 25 kr.

Taxerad inkomst Genomsnittlig marginalskatt, år 1976 i procent

kn år1W5 år1W6em1y

oföränd- majorite- mitt förrade reg- tens förslag ler slag

1 2 3 4 5

25 000 - 35 000 42,3 45,0 41,9 40,6 35 000 - 45 000 54,0 55.7 55,7 51,7 45 000 - 55 000 56,3 60,7 60,7 56,7 55 000 - 000

85 000 -100 000 73,0 73,0 73,0 73,0 131

Finansieringen

även den nu aktuella skattilläggsdirektiven skall Enligt

Denna ståndpunkt ter sig teomläggningen totalfinansieras.

det vid kostnadskrävande reformer på egendomlig, eftersom

att speciella finanandra områden inte är brukligt ange

sieringsvägar.

instru-

Beskattningen är ett viktigt konjunkturpolitiskt

därför vid av skatteomlägg-

ment. Man kan genomförandet

från den väntade ekonomiska utvecklingningen inte bortse

kan inte förutses med någon en. Konjunkturläget 1976 idag

att vi detta år råstörre säkerhet, men mycket tyder på

med därav följande vikande kat in i en vikande konjunktur

kommer det att krä- Skulle så bli fallet,

sysselsättning.

Det finns därför

vas en efterfrågestimulerande politik.

för att utforma anledning att nu gardera sig möjligheten

1976 som en stimulanspolitisk åtgärd. skatteomläggningen

bli minst 10 procent mellan Prisstegringen kan väntas

av indexreglering kommer 1975 och 1976. Genom avsaknaden

kronor i att automatiskt tillföras 2,3 miljarder staten

Enligt min extra skatteintäkter från fysiska personer.

att kompensera bortfalmening finns det ingen anledning

vilka härrör från inflationseffekten let av dessa medel,

i vårt nuvarande skattesystem.

kronor torde huvuddelen Av återstående ca 1,7 miljarder

in inom den offentliga kunna täckas genom besparingar

till skat-

verksamheten. De upprepade tilläggsdirektiven

att det totala skattetrycket och teutredningen bekräftar

en hög nivå. När nått oacceptabelt

marginalbeskattningen

en fortsatt stegring av människorna inte längre godtar

måste det offentliga iaktta största skattebelastningen,

med anförtrodda medel. möjliga sparsamhet

krävs för att finansiera skat- Om det härutöver åtgärder

blir beroende av konjunkturutvecklingen.

teomläggningen,

som ovan befarats, torde inga yt- Skulle den bli sådan,

erfordras. Blir den mera gynnsam, ligterligare åtgärder

ger det nära till hands att höja skatten på sprit och tobak, eftersom sâdana varor bör följa med i den allmänna prisutvecklingen. I övrigt kan övervägas såväl miljö- och energiavgifter som en höjning av mervärdeskatten.

Däremot kan jag inte acceptera den metod, som majoriteten föreslår, nämligen att höja den allmänna arbetsgivaravgiften. Det kan inte vara rätt att fortsätta på denna väg, när vi står inför en konjunkturdämpning med därav följande risker för sysselsättningen. Dessutom bör de samhällsekonomiska och fördelningspolitiska effekterna av det snabbt höjda uttaget av arbetsgivaravgifter klarläggas, innan ytterligare skärpningar kan bli aktuella.

Sgaravdraget

Jag ansluter mig till utredningens förslag om en fördubb-

E ling av sparavdraget, vilket överensstämmer med krav som

Moderata Samlingspartiet sedan länge framfört. Eftersom å denna förändring enbart är en anpassning till den prisut-

i

; veckling som ägt rum sedan nuvarande avdragsbelopp fastställdes, ser - i överensstämmelse med ovan förda re- { jag - behov av denna sonemang inget någon finansiering på punkt. Majoritetens förslag att den allmänna arbetsgivarl avgiften skall höjas för att motsvarande skatteintäk-

i

ge › ter leder till den orimliga konsekvensen att utrymmet för lönehöjningar beskärs, därför att de som uppbär kapitalinkomster skall kompenseras för inflationens härjningar.

Villaavdraget

Enligt direktiven hade utredningen även att pröva schablonavdraget vid villabeskattningen. När detta avdrag infördes 1957, motiverades det bl.a. med att egnahemssparandet inte skulle behandlas mindre gynnsamt än vanligt kapitalsparande. Trots detta är utredningen inte beredd att höja villaavdraget. Man vill invänta resultatet av 1975 års allmänna fastighetstaxering, innan man är beredd att framlägga förslag i ärendet.

min mening talar bärande skäl för att höja villa- Enligt avdraget samtidigt med sparavdraget. Jag föreslår därför, att villaavdraget höjs fr.0.m. 1976 års taxering från 500 kronor till 700 kronor, vilket knappt motsvarar prisutvecklingen mellan 1970, då avdraget senast fastställdes, och 1975. Inte heller på denna punkt är enligt min mening någon finansiering motiverad.

Reservation av ledamoten Mundebo

Ett flertal skattereformer harxgenomförts under senare år.

Det nu aktuella förslaget gäller den femte reformen under

1970-talet.

Iiéisare _rsferseä

1970 års skattereform innebar en övergång till individuell beskattning och en omfördelning av skattebördan till förmån för låginkomsttagare och flerbarnsfamiljer. En ny statlig inkomstskatteskala infördes liksom nya regler för grundavdrag, förvärvsavdrag och skattereduktion. Marginalskatten skärptes i vissa inkomstlägen. Mervärdeskatten höjdes från 10 till 15 procent.

1972 års skatteomläggning innebar justeringar av statsskatteskalan. Skattelättanden var i procent störst för årsinkomster upp till 25 000 och i kronor störst för årsinkomster mellan 55 000 och 70 000 kronor. Den allmänna

höjdes från 2 till 4 procent.

arbetsgivaravgiften

1973 års skatteomläggning innebar att löntagarnas folkpensionsavgift ersattes av en socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna. Detta medförde en skattesänkning för alla inkomsttagare.

1974 års nyligen beslutad, innebar, med skatteomläggning, verkan fr 0 m inkomståret 1975, sänkt inkomstskatt och sänkt marginalskatt samt ändrade inkomstprövningsregler för bostadstilläggen. Sjukförsäkringsavgiften för löntagare slopades, statsskatteskalan justerades, grundavdra-

gen blev lika och särskild skattereduktion för-låginkomst-

tagare infördes. Skattesänkningen blev i procent störst vid årsinkomster upp till 20 000, i kronor störst i inkomstlägen 50 000 till 100 000 kr om året. Socialförsäkringsavgifterna höjdes med 4,1 procent.

SOU 1974:105

Förutom detta har flera andra skattereformer genomförts,

bl a en beskattning av socialförsäkringsförmåner.

Skattereformerna har i vissa fall gällt viktiga princi- - t ex övergång till individuell beella förändringar - i andra fall endast justeringar av skatteskaskattning lor för att undvika att och lönestegringar automaprisleda till skattehöjningar. Skattetiskt skulle betydande har inneburit tillfälliga förbättringar, men reformerna mer lösningar. 1970-talet har varit inga långsiktiga Detta illustreras av det nu skatteprovisoriernas period. - det är andra under ett och aktuella förslaget gången samma år som skatteutredningen föreslår en provisorisk skattereform. Inflationen, i kombination med kommunaloch stark progressivitet i den statliga skattehöjningar under varit så betydande att skatteskalan, har 1970-talet - trots att de varit betydelsefulla skatteomläggningarna kronor och skattesänkningar om flera miljarder gällt endast att 1970 års skattenivå kunnat reellt sett betytt

bevaras.

1.911211 ett nreviserius

Det är att en provisorisk skatteofrånkomligt genomföra reform också för 1976 års inkomster om man vill undvika

att och skall leda till fortsatta pris- lönestegringar automatiska En provisorisk reform skulle skattehöjningar. också kunna medverka till att underlätta en längre avtalsän ett år. vill dock framhålla att om ett inperiod Jag hade funnits inom skattesystemet skulle de flationsskydd som möter inför 1976 kunnat lösas på det sättet. problem

vill också betona att det är otillfredsställande med Jag täta förändringar i ett bristfälupprepade provisoriska och Det är nu nödvändigt att ligt skatte- bidragssystem. Jag framhöll refå ett nytt mera varaktigt skattesystem. dan i förra betänkande, i mars 1974, skatteutredningens arbete med att utforma ett mera att skatteutredningens snarast borde fullföljas. Detta permanent skattesystem framstår nu än mer som nödvändigt.

Mål fö: §k§t§e2°liEi§eE

Från folkpartiets sida har vi under flera år arbetat för en genomgripande skattereform. Vi anser att det nuvarande skattesystemet inte på ett bra sätt fyller sin huvuduppgift: att finansiera den offentliga verksamheten och att vara ett instrument för fördelnings- och stabiliseringspolitik. Skattesystemet bör också vara enkelt och rättvist och lätt att administrera och kontrollera. Vi anser att det behövs en fortsatt sänkt inkomstskatt och sänkta marginalskatter och att beskattningen av produktionen främst bör gälla energi och knappa råvaror. Vi anser också att det bör finnas ett inflationsskydd i skattesystemet.

Biktlieá§r_f§r_°Elä%sninee2

Det sägs i direktiven för skatteutredningens arbete rörande 1976 års skatter att förslaget bör innefatta en lindring av skatten främst för låginkomsttagarnajämte de stora löntagargrupperna samt att förslaget bör utformas så att det kan medverka till att underlätta en längre avtalsperiod än ett år.

l Jag delar uppfattningen att det är angeläget att uppnå en lindring av skatten för låginkomsttagare och för de stora löntagargrupperna. Jag anser det också värdefullt om skatteomläggningen kan medverka till att underlätta avtalsrörelsen - även om jag är oroad för att en fortsatt koppling mellan skatteomläggningar och avtalsförhandlingar kan medföra problem såväl för statsmakterna som för arbetsmarknadens organisationer.

lnlsolilsäfäréelnâne 90111 211150125 Euâvêclslinê

En grundläggande utgångspunkt för 1976 års skatteomläggning är att precisera vad som menas med

láginkomsttaga-

re respektive stora löntagargrupper.

Skatteutredningen redovisar i sitt betänkande en del ma-

terial rörande inkomstfördelning och inkomstutveckling.

Av en redovisning, som gäller alla inkomsttagare, framgår

av beräknas ha bl a att år 1976 kan 32 procent löntagarna 000 en årsinkomst om högst 30 000 kr, 35 procent 30

000 - 80 000 kr. Spridningen 50 000 kr och 26 procent 50

inkomstklasser är stor. Det beror bl a på på olika mycket

att förvärvsarbetets omfattning varierar. Många människor

De flesta av dessa vill också ha är deltidsarbetande.

- och därmed naturligen lägre indeltidsarbete följer

komst. Till som redovisar inkomster under gruppen 000 kr om året hör också 90 procent av pensionärerna, 30 80 av och 55 procent av företagarna. procent ungdomarna

som heltids- och helårs- Av en annan redovisning, gäller

bl a att år 1976 kan 5 procent av lönarbetande, framgår beräknas ha en årsinkomst om högst 30 000 kr, 17 tagarna - 000 - 50 000 30 000 40 000 kr, 33 procent 40 kr, procent - 60 000 - 20 procent 50 000 60 000 kr samt 16 procent

80 000 kr och över 80 000 kr. Medianinkomsten 9 procent beräknas till 51 900 kr för män och kan under 1976 uppgå

41 700 kr för kvinnor samt 48 500 kr för samtliga.

en tabell, som visar Ytterligare belysning ger följande

medelinkomsten för vuxna arbetare inom någden beräknade

ra L0-SAF-områden år 1976. betydelsefulla

1974 1976 Industrigren

Verkstad 40 700 49 200 Massa och papper Järn och stål 41 100 49 700 45 400 54 900 Byggnads

att årsinkomster mellan 30 000 Utredningen anger själv kr kan vara av de båtill 100 000 en lämplig avgränsning

da målgrupperna, låginkomsttagare och stora löntagargrup-

är vid ram - utanför de båda per. Det en mycket gränserna

mindre än 10 procent av heltids- och helårsarbetanligger

de inkomsttagare. Om man vill göra en snävare avgränsning kan man konstatera att 17 procent av de heltids- och hel-

årsarbetande kan beräknas ha en årsinkomst om 30 000

40 000 kr. Denna dem som grupp, jämte ligger under 50 000

kr om året, skulle kunna betraktas

som låginkomsttagare -

de uppnår trots full arbetsinsats en jämförelsevis låg

inkomst. Man kan också konstatera att 53 procent av de

heltids- och helårsarbetande har en årsinkomst om 40 000 -

60 000 kr. Hit hör alltså stora löntagargrupper. Ytter-

ligare 16 procent har mellan 60 000 och 80 000 kr och lig-

ger alltså nära denna senare Detta grupp. är data som ut-

redningen själv redovisar. De bygger på jämförelsevis för-

siktiga antaganden om

löneutvecklingen (åtta till tio

pro-j cent löneökning under vart och ett av åren 1975 och 1976).

1976 års skattetabeller

Jag anser att såväl som lägre högre inkomsttagare bör få

del av

skatteomläggningen. Skatteutredningen har som

nämnts avgränsat de i direktiven

nämnda målgrupperna till

att gälla årsinkomster mellan 30 000 och 100 000 kr. Jag kan acceptera denna avgränsning. Jag anser emellertid att

utredningsmajoritetens förslag till nya skatteskalor inte

utgår från dessa och avgränsningar från den inkomststati-

stik som utredningen själv redovisar. En betydande del av

skatteomläggningen gäller inkomster som ligger under

låg-

lönetagarnas inkomstnivå.

Majoritetens skatteförslag kan vid första påseende före-

falla acceptabelt. Det ger skattelättnader åt alla och

nästan alla heltidsarbetande får en i kronor räknat lika

stor

inkomstskattesänkning. Majoriteten bortser emeller-

tid från de effekter som följer av en fortsatt pris- och

lönestegring och av höjd kommunal

utdebitering. Det är

självfallet svårt att nu bedöma pris- och

löneutvecklingen

under 1975 och 1976. Men också försiktiga prognoser visar

att många löntagare kommer att få

svårt att bevara sin

reella standard även om lönehöjningarna skulle bli be-

tydande. Det är också svårt att nu bedöma hur

många kom-

muner som kan komma att finna det

ofrånkomligt att höja

kommunalskatten. Medelutdebiteringen för 1975 beräknas

kr Vissa torde komma att ske bli 25:23. skattehöjningar kommunalt - en eventuell överockså vid ett skattestopp

enskommelse härom för åren 1975 och 1976 torde komma att

samma som då man var ense om att få utformning 1973-1974,

försöka avstå från eller att i vart fall behöjningar,

dessa till sammanlagt 1 kr för de båda åren. Majogränsa riteten redovisar skatteändringarna till följd av försla-

med från en kommunal utdebitering om 25 get utgångspunkt kr. Skulle med utgångspunkt från 26 redovisningen göras annorlunda kr i utdebitering blir resultatet väsentligt

en stor del av skatteminskningen försvinner.

Man kan inte bortse från dessa omständigheter vid en be-

av olika till inkomstskatteskalor för dömning förslag Och då är förslag inte längre lika 1976. majoritetens

Marginalskatterna förblir enligt majoriteacceptabelt. oförändrade i alla de inkomstskikt där löntens förslag

med heltidsarbete befinner sig. Skatteomläggningen tagare har sin reella i inkomstskikt som ligger under tyngdpunkt

inte bara stora löntagargrupper utan också låginkomst-

Detta kan knappast medverka till att underlätta tagare.

avtalsrörelsen.

tabell belyser den reala skatteändringen 1975- Följande vid ett antagande om 10 1976 enligt majoritetens förslag

procent inflation.

kr Real skatteändring 1975-1976, i kr i Årsinkomst 1976 års riser

§kattskyIâig

med Ensamstående hemmamake

Utdebitering Utdebitering 25 kr 26 kr 25 kr 26 kr 1975 1976 - 22 -431 -202 25 §00 27 500 -251 000 -226 + 58 -406 -122 30 000 33 000 500 +253- + 592 + 73 +412 35 38 000 - 2 + 392 -182 +212 40 000 44 000 +240 + 689 + 60 +509 45 49 500 000 55 000 +517 +1021 +337 +841 50 55 000 60 500 +525 +1084 +345 +904 60 000 66 000 +525 +1159 +345 +959

Följande tabell visar marginalskatternas utveckling. Siffrorna avser ökning eller minskning av den genomsnittliga marginalskatten i olika inkomstskikt enligt majoritetens förslag vid ett antagande om 10 procent inkomstökning

från 1975 till 1976 (skattskyldig utan förvärvsavdrag)

Ãrsinkomst kr Marginalskatt i procent 1975 1976 1975 1976 utdebitering 25 kr 26 kr 25 000-30 000 27 500-33 000 41.8 42.3 43.3

30 000-35 000 33 000-38 500 46.9 55.6 E+0.5g +8.? 56.6 541.5; +9.?

35 000-40 000 38 500-44 000 57.8 53.2 -4.6) 54.2 -3.6 40 000-45 000 44 000-49 500 53.0 57.4 +4.4 58.4 +5.4 45 000-50 000 49 500-55 000 57.8 62.9 +5.1 63.9 +6.1 50 000-55 000 55 000-60 500 62.9 63.0 +0.1) 64.0

55 000-60 000 60 500-66 000 63.0 63.0 64.0 +1,1; 41.0

Siffrorna Visar att skattelättnaden försvinner -fler-

talet löntagare måste tvärtom räkna med höjd skatt 1976,

detta också om den kommunala utdebiteringen skulle förbli oförändrad.

Jag har därför inte kunnat ansluta mig till den modell för skatteomläggning som utredningens majoritet förordar. Min utgångspunkt har varit att också för 1976 bevara de betydelsefulla förbättringar för 1975 som nästan alla inkomsttagare fick genom 1974 års skatteomläggning. Detta kan vid fortsatt inflation och stark progressivitet i skattesystemet inte uppnås genom en så schematisk modell som majoriteten stannat för.

Inom utredningen har utarbetats ett 60-tal modeller för skatteomläggning. Alla innebär en skattelättnad som för de stora löntagargrupperna varierar mellan 1 200 kr och 2 200 kr om året. Utredningsmajoriteten har stannat för en modell gem betyder en skattelättnad om 1 200 kr i in-

komstskikten 30 OOO till 100 000 i årsinkomst och med

lägre siffror i lägre och högre inkomstskikt samt med sänkt marginalskatt enbart i de allra lägsta inkomstskikten och med höjd marginalskatt i de högsta inkomstskikten.

sou 1974:103 141

Det finns flera alternativ som på ett mera tillfredsstälsätt skulle direktivens önskemål, nämlande tillgodose att lindra skatten för och för ligen låginkomsttagare stora samt att medverka till att underlöntagargrupper lätta en än ett år. Jag föredrar sålängre avtalsperiod alternativ som för de stora löntagargrupperna skulle dana till kr i skattelättnad och som skulle bege 1 550 1 700 vara de 1974 års skatteomläggning för 1975 års ingenom i låg- och komster uppnådda marginalskatteminskningarna Av en sådan modell följer då att skatmellaninkomstlägen. telättnaderna blir än enligt majoritetens modell lägre vid årsinkomster till ca 20 OOO kr. Detta kan beklaupp anser emellertid, att andra insatser än skattegas. Jag i första hand måste komma i fråga för låglönepolitiska En huvudlinje måste vara att förbättra deras grupperna. särskilda insatser i lönerörelsen. Av besituation genom är också arbetsmarknads- och utbildningspolitiken tydelse samt främst bostadsstödet. Det bör också socialpolitiken, kommas att har låg inkomst därför att de själihåg, många va valt att arbeta deltid. Om man vill genomföra en ori flertalet inkomstgrupper skulle dentlig skattesänkning det behövas en större kostnadsram än 4 miljarder. Direktiven har inte möjliggjort utarbetande av sådana förslag.

Ett alternativ för skatteomläggning har framförts av TCO-

i utredningen, Sune Tidefelt. (Redovisat

representanten annan i detta betänkande). Detta alternativ har på plats min och tillgodoser i enligt mening betydande förtjänster allt mina Det ger större skatteväsentligt synpunkter. lättnader än majoritetsförslaget åt alla heltidsarbetande, såväl låginkomsttagarna som de stora löntagargrupperna.

och finansiering §0stnader

för skatteutredningens arbete har varit Utgångspunkten att bör omfatta ca fyra miljarder kr. skatteomläggningen Det i direktiven att omläggningen bör totalfinansisägs eras och att såväl höjda arbetsgivar- eller sooialavgifter som indirekt skatt kan komma i fråga.

Jag delar uppfattningen att bör resulskatteomläggningen tera i att stat och kommun år 1976 får reellt sett 0för förändrade inkomster. Det är sålunda inte nu om en fråga skattesänkning, sett ur statens och kommunernas synvinkel. Det är emellertid inte heller om en fråga skattehöjning, sett ur statens och kommunernas synvinkel. Om stat och kommun skulle behöva större - eller mindre - inkomster bör avgöras i samband med då budgetbesluten, konjunkturpolitiska synpunkter också kan beaktas och reformpolitiken i övrigt överblickas. Detta är inte för möjligt att - och inte heller skatteutredningen avgöra dess uppgift.

Man bör alltså beakta vad de nya skattetabellerna kan komma att medföra i skatteintäkter 1976. Det är f n inte möjligt att bedöma pris- och löneutvecklingen för 1975 och 1976. Ett antagande om fortsatt inflation torde dock vara - detta också om samhällets rimligt kamp mot inflationen skulle intensifieras.

Om man antar att inflationen från 1975 till skulle 1976 uppgå till 10 procent så får stat och kommun av på grund frånvaro av indexreglering i skattesystemet

(grundavdrag

och skatteskalor) ett automatiskt tillskott av minst 2 300 milj kr resp 530 milj kr eller tillsammans drygt 2 800 kr. Detta är - annorlunda milj uttryckt den skatteskärpning som automatiskt drabbar inkomsttagarna genom inflationen.

Självfallet betyder en ökad inflation också att statsutgifterna, framför allt Denna

lönekostnaderna,ökar. ökning

är emellertid, med nuvarande starka i skatprogressivitet tesystemet, mindre än skatteökningen. Därtill kommer att andra skatteintäkter, framför allt också mervärdeskatten, ökar. Det är därför - och med rimligt förenligt ansvar för samhällsekonomi och statsfinanser - att beakta det tillskott som stat och kommun får. Med till komhänsyn munernas trängda ekonomiska situation räknar i det jag fortsatta endast med statens andel - kommu-

resonemanget

nerna skulle alltså enligt min tillföras omuppfattning

kr i automatiska skattetillskott. Utredkring 500 milj rörande inkomstbeskattningen innebär nämningens förslag ett mindre skattebortfall för kommunerna. ligen endast för extra avdrag för folkpensionä- Det är de nya reglerna ett bortfall om något tiotal milj kr. rer som kan medföra ekonomi - som alltså Nämnda förstärkning av kommunernas kr - är netto kan beräknas uppgå till omkring 500 milj kommunerna även om den naturligtvis in-

betydelsefull för

att deras situation därigenom blir tillfredste innebär

ställande.

i min att en stark inkomst- Med utgångspunkt uppfattning och en stabil finansiering av reformverksamheten politik bl.a. för en energisk kamp mot inflationen, är nödvändig, förorda att staten i samband med en invill jag alltså 1 700 - 1 800 milj kr komstskatteomläggning tillföres

under 1976.

förordar att detta sker genom att

Utredningsmajoriteten

ökar från 4.0 till 6.6 den allmänna arbetsgivaravgiften Detta skulle ett tillskott av ca 4 060 milj procent. ge av denna skatt kan få allvarkr. En så betydande höjning för samhällsekonomi och arbetsmarknad. liga verkningar förorsakar, som bl a Den allmänna arbetsgivaravgiften LO-ordföranden Gunnar Nilsson nyligen framhållit, problem Därför bör man söka för arbetskraftsintensiva företag.

finna andra former av beskattning.

har i olika sammanhang, bl a vid de s k Haga- Folkpartiet

framhållit att produktionsbeskattningen

överläggningarna, av och ev även bör förändras så att förbrukningen energi i än hittills. En

av knappa råvaror beskattas högre grad och av elskatten bör komma i första

omläggning höjning är tänkbara. Skatten på sprit hand. Likaså miljöavgifter samt tobak bör också öka. och vin, malt och läskedrycker att dessa skatter i vart Det är en allmän uppfattning fall bör prisutvecklingen. Spritskatten justerades följa skatter i 1973. Det i 1974, övriga ovannämnda januari maj om man också i fortsättningen vill följa prisutbetyder, av dessa skatter kan vecklingen, att en betydande höjning

ske 1976. Den erforderliga av finansieringen skatteomläggningen bör kunna ske genom nu nämnda finansieringsvägar.

Utredningen föreslår också av sparavdraget

en\fördubbling

fr 0 m inkomståret 1975. Detta är en värdefull och natur- Iig - har varit oförändrat sedan höjning sparavdraget 1961. Detta medför ett skattebortfall vid 1976 års taxering om ca 280 milj kr. Majoriteten föreslår att detta skattebortfall kompenseras genom en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften, löneskatten, med 0,2 procentenheter. Den sammanlagda höjningen av denna avgift skulle således bli anser att 2,8 procentenheter. Jag en höjning av sparavdraget bör få så gynnsamma samhällsekonomiska effekter att reformen skulle kunna betraktas som självfinansierande. Om det med hänsyn till att en så förhållandevis stor höjning görs på en gång anses nödvändigt med en inkomstkompensation för stat och kommun under viss tid bör detta kunna ske inom ramen för ovan nämnda finansieringskällor.

Jag vill slutligen framhålla att jag beträffande Villaavdraget accepterat utredningens slutsats att frågan om en höjning av detta avdrag får anstå till dess utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering är känt. Jag anser

det emellertid naturligt att avdraget till åtminsto-

höjs ne 700 kr, men menar att också andra - schablonändringar värden och intäktsgränser - kan bli och att nödvändiga avvägningen mellan olika ändringar bör göras i ett sammanhang och i god tid före 1976 års deklaration och taxering.

Reservation av ledamoten Svensson

1) Vid mina ställningstaganden till de förslag, som framförts inom utredningen, har jag i första hand vägletts av önskemålet att medverka till sådana lösningar, att en tvåårig uppgörelse mellan arbetsmarknadens parter i samband med 1975 års avtalsförhandlingar underlättas. Detta måste vara det bärande motivet för kravet rimligen att inom en tidsrymd av ungefär 2 månader . på utredningen 1 utarbeta ett nytt förslag till provisorisk 1

skattereform. I

Av direktiven framgår också att reformen skulle syfta

öka att vid de komman- i

till att väsentligt möjligheterna de uppnå en avtalsperiod på mer än löneförhandlingarna å ett år. 1

i

även av andra reservationer råder inom 2) Som framgår utredningen en betydande oenighet om hur de 4 miljarder kronor, som skattereformen enligt direktiven får kosta, skall på olika kategorier inkomsttagare. Utredutläggas förordar med stöd av anvisningar i diningens majoritet rektiven att en i första hand skall rum på satsning äga § låginkomsttagarna. Beträffande de stora löntagargrupper- : na föreslås en enligt den s k krontalsme- § jämn utläggning

t

toden. Efter detta kvarstår inget egentligt utrymme för konstruktiva av de som i lösningar marginalskatteproblem, alltid aktualiseras i samband med löneförhandlingar inte minst mellaninkomstlägena. I tider av relativt gällande inflation förstärks erfarenhetsmässigt kraven på kraftig sådana justeringar. i I 3) Inom utredningen har ett stort antal förslag till ny l skatteskala presenterats och diskuterats. Den lösning, har 1 som utredningens majoritet ställt sig bakom, en up- « låginkomstprofil. Den har alltså en rent fördelpenbar effekt. Då å andra sidan representanter i ningspolitisk utredningen för betydande grupper arbetstagare uppenbarinte finner den föreslagna lösningen tillfredsställigen måste utifrån de motiv som inledningsvis betolande; jag

146 SOU 1974:f03

nats, nämligen strävan efter en snabb uppgörelse på arbetsmarknaden, ifrågasätta, huruvida den föreslagna lösningen är ägnad att leda till det målet. uppsatta

I föreliggande situation finner att jag ingen anledning detaljmässigt förorda en på visst sätt utformad skala. I stället vill jag som min uppfattning att deklarera, principen i detta fall bör vara, att skall skattelindringen tillgodogöras olika kategorier inkomsttagare i samma proportion, som de kan beräknas avstå från kontanta löneökvid - ningar som majoriteten föreslår fortsatt utbygg-

E nad av löneskatten med samtidig utfästelse från vederbö-

E rande organisations sida att vid fastställande av

dispo- § nibelt utrymme vid avräkna förhandlingarna arbetsgivarnas avgiftshöjningar.

4) Utredningen borde med andra ord enligt min uppfattning eftersträvat en större parallellitet mellan effekterna av skalförändringarna och den tänkta nedminskningen i de kontanta lönekraven.

5) Under alla förhållanden finner att i jag samband med skattereformen ingen inkomsttagare bör drabbas av en ökad skattebelastning. I direktiven finns inga om anvisningar förslag syftande till uppjusteringar av den gällande skatteskalan. Detta har en alldeles särskild för de betydelse enskilda rörelseidkare, som finansierat av övertagandet sina företag medelst lån och för måste amorteringsändamål tillgodogöra sig ofta avsevärda belopp i form av löner eller liknande uttag av karaktär. En förskattepliktig höjning av inkomstskatten i kombination med förgällande

mögenhetsbeskattning skulle uppenbarligen ytterligare

försvåra upprätthållandet av den medelstora och mindre företagsamheten i vårt land organiserad i form av enskilt ägda företag.

Det har i olika vilken sammanhang klargjorts, betydelse dessa företagsformer har för ett differentierat och progressivt näringsliv. Möjligheterna att upprätthålla verk-

i oförändrade former bör icke försämras i samsamheten med skattereformer som ytterligare ökar band provisoriska

skattebelastningen.

6) Vad finansieringen av den föreslagna omlägggäller av skatteskalan har utredningens majoritet stannat ningen en av den allmänna arbetsgivaravgiften från för höjning 4 till 6,6 %.

Dessutom föreslås en höjning å 0,2 procentenytterligare heter för att täcka det skattebortfall å 280 milj kronor, som beräknas följa på grund av höjning av sparavdraget.

har att den tid som stått till ut- Även denna gång gällt, förfogande icke medgivit någon närmare analys redningens och diskussion vare av arbetsgivaravgifter eller alsig ternativa finansieringskällor, även om sådana reservationsvis framföres som förslag av andra ledamöter.

7) Inom företagsskatteberedningen bedrivs enligt uppett arbete delvis med utnyttjande av särgift ingående vad av tänkbara efskilt utredningsorgan gäller analyser vid införande av olika produktionsskatter. Jag är fekter resultatet av dessa överväganden icke bei avvaktan på redd att förändringar i form av ökad energitillstyrka skatt å råvaror, miljöavgifter eller andra beskattning, inom område.

åtgärder produktionsfaktorbeskattningens

Detsamma är förhållandet vad gäller aktiebolagsbeskatt-

ningens utformning.

8) Redan i min reservation till utredningsförslaget 1975 års skattereform framhöll jag olägenheten gällande av att binda näringslivet vid ett system, ytterligare vars i utsträckning ännu är outredverkningar betydande da. underströk att osäkerhet råder om hur Jag betydande påverkar sysselsättningen, vilken arbetsgivaravgifterna är olika av särskilt då de belastningen på typer företag, 1 arbetskraftsintensiva inom främst den växande servicesek-

vilket är på industrins internationella torn, inflytandet ä l l 148

konkurrenskraft, vilka övervältringseffekter som inträder och vilken påverkan på prisnivån som förekommer 0 s v. Jag betonade också att när denna för väg väljes provisoriska lösningar måste ett eventuellt av frångående systemet vara när utomordentligt svårt, utredningen en gång har att avge sitt om ett slutliga förslag nytt skattesystem. Det är främst av dessa skäl inte kan ansluta jag mig till tanken att föreslå en höjning av den allmänna arbets-

givaravgiften.

9) Till detta kommer effekterna kommunernas på ekonomi. Dessa har vid utarbetandet av nu föreliggande förslag icke kunnat närmare beaktas. Erfarenheterna från den senaste reformen och de bedömningar framöver som förekommer från kommunernas sida att ett säger emellertid, system med av den enskilde nedräkning inkomsttagarens skattepliktiga inkomst i samband med höjd arbetsgivaravgift

innebär en betydande och

belastning på primärkommuner landsting.

En skattereform, som visserligen medverkar till sänkning av den direkta statsskatten för den enskilde medborgaren, men samtidigt höjer hans får icke den kommunalskatt, åsyftade effekten att åstadkomma en för standardhöjning löntagarna, vilket arbetsmarknadens parter uppenbarligen anser vara ett eftersträvansvärt mål.

10) Även om i direktiven anges att utredningen har att

föreslå totalfinansiering av den tänkta reformen enligt krona för krona modell, vill i överensstämmelse med jag vad också andra ledamöter i framhållit erinra utredningen om att med nuvarande inflationistiska utveckling och oförändrat system-med progressiv utan in-

inkomstbeskattning

dexreglering statskassan automatiskt tillförs inkomstförstärkningar i en omfattning, som tillåter förändringar av

skatteskalan i betydande utan att ökat

utsträckning budgetunderskott uppstår.

av en utredning från Industrins Utred-

11) På grundval

(IUI)1)

har jag låtit göra en beräkning som ningsinstitut utvisar, att det vid t ex en 10-procentig inkomstökning denna automatik ca 3,7 miljarder kro- 1976 genom inflyter bestå av

progressionseffekt

nor extra. Denna kan sägas två delar. Av de 3,7 miljarder kronorna utgör 2,6 miljarder inkomster som automatiskt tillfaller staten på grund den av den del av inkomstökav progressiva beskattningen som enbart är en följd av inflationen. Resterande ningen, kronor utgörs av de automatiska statsinkoms- 1,1 miljarder som blir en av att även den reala inkomstökter, följd - Om de skattskyldigas inningen beskattas progressivt. komster ökar 11 procent 1976 kommer progresexempelvis

sionseffekten att uppgå till 4 miljarder kronor.

Under dessa förhållanden anser jag, att den före- 12) av inkomstskatten utan särskilda komslagna omläggningen totalfinansieras genom den automatispenserande åtgärder ka tillväxten i statsinkomsterna på grund av progressiviteten i kombination med inkomststegringarna. Skulle emellertid de inkomster öka långsammare eller skattskyldigas bli sådan att en direkt åtskulle konjunkturutvecklingen blir 1976 uppkommer behov av skattestramning nödvändig

höjningar.

Att därvid avvisar en höjning av den allmänna

13) jag

är redan uttalat under punkt 8. Som arbetsgivaravgiften vill dock ytterligare been avslutande argumentering jag tona att det framför allt inom de arbetskraftsintensiva - hör dit många mindre och medelstora företag företagen råder stor oro inför ytterligare kostnadsuppenbarligen av detta som i varje fall endast delvis stegringar slag, och sikt kan övervältras. Detta får en psykologisk efpå fekt i den avtalsrörelsen eftersom de lägsjust påbörjade ta relativa lönsamhetsnivåerna inom näringslivet torde vara att finna inom samma kategorier företag. En skatte-

1)Se Ulf Jakobsson och Göran Normann:

av hushållens inkomster efter skatt Utvecklingen 1974-1975. Småtryck från IUI nr 59, Stockholm 1974.

reform 1 huvudsak baserad

på denna finansieringsform tor-

de därför knappast underlätta genomförandet av en tvåårig

uppgörelse.

Härav att följer om progressionseffekten understiger den

storlek, som här har angetts anser att jag mellanskillna-

den i den mån

konjunkturutvecklingen så erfordrar bör

. täckas i första hand genom indirekta skatter bl a ökade

punktskatter. En

F

precisering har inte varit möjlig på

grund av att den korta tid som_stått

till

i

förfogande icke

I mer medgett ingående utredningar och förefaller inte 1 hel-

ler nödvändig med hänsyn till av den

storleksordningen

automatiska ökningen av skatteinkomsterna.

E 14) Vad beträffar de 280 mkr, som den

föreslagna höj-

i

ningen av sparavdraget beräknas uppgå till, anser jag,

| att särskild icke

finansiering erfordras. Genom skatte-

E lättnaden kan sparandet beräknas öka i sådan

1 utsträckning

att åtgärden icke den påverkar allmänna konsumtionen.

Reservation av ledamoten Tidefelt

fått för den nu aktuella Enligt de direktiv utredningen ett utarbetas till av sitt arbete skulle förslag etappen inför 1976 som kan väsentligt underlätta skatteomläggning av ett avtal mellan arbetsmarknadsuppnåendet tvåårigt i de som nu tagit sin början. Enparterna förhandlingar inte det av utredningens maligt min mening återspeglar

nu framlagda förslaget i tillräcklig utsträckning

joritet till detta önskemål. Dess främsta hänsynen speciella i detta hänseende är att det inte gör något som brister motverka den automatiska skärpningen av de helst för att i normala redan förut mycket höga marginalskattesatserna för samt att det får sägas snarainkomstlägen löntagare re försvåra än underlätta 1öntagarorganisationernas strävan att i en period av osedvanligt hög självfallna förena särskilda låglönesatsning-

penningvärdeförsämring

ar

med bevarade realinkomster för alla medlemmar.

Även sett i ett mer långsiktigt perspektiv ter sig majoi så måtto som dess genomföranritetsförslaget olämpligt en sämre för utredningens fortsatta de ger utgångspunkt med mer definitiva reformer av skattesystemet än arbete som vore Att nu avstå från att fortsätta på nödvändigt. i förra - den vars förslag just blivit föreden etappen beslut - vägen med provisomål för riksdagens inslagna av skatteskalorna i de inkomstlägen som riska justeringar av löntagarna innebär att man skjuinrymmer majoriteten växande framför som kan komma att ter ett problem sig, bli hart när olösbart. De justeringar som blir nödvändi-

för att återställa rimliga skattesatser blir allt ga såväl i om sina individuella effekter som i större fråga om de totala kostnaderna. Samtidigt innebär det nufråga också att en icke obetydlig del av det varande förslaget som kan finnas för övergång från direkt inutrymme sägas till arbetsgivaravgifter konsumeras komstbeskattning utan att man vinner alls med avseende på vad som något min är det främsta motivet för en enligt mening

sådan successiv övergång: Önskan att inkomstbegränsa skattens marginaleffekter för att det för göra möjligt löntagarorganisationerna att nå avtal som ger uttryck för deras lönepolitiska ambitioner utan att kräva samhällsekonomiskt olämpligt stora löneökningar.

Skatteomläggningen i ett längre perspektiv

g I yttrandet över allmänna skatteberedningens betänkande Ä år 1964 sammanfattade TCO önskemålen i om skattefråga systemets reformering på längre sikt. Som de viktigaste kraven på förändringar framhölls:

- införande av individuell beskattning - till K övergång beskattade sociala och försäkbidrag § ringsförmåner å finansiering av de sociala försäkringssystemen med avgifter i stället för via den statsbudgeten genom direkta beskattningen - en av sänkning marginalskatterna i inkomstskattesystemet i samband med en successiv av förskjutning skatteuttagets tyngdpunkt mot indirekt skatt samt socialförsäkringsavgifter.

Den första av dessa punkter tillgodosâgs genom 1970 års skattereform. Önskemålet om beskattade sociala förmåner har också i två väsentliga fall förverkligats genom 1973 års reformer i fråga om sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Kvar står dock att bl a bostadsbidrag ännu är skattefria och samtidigt inkomstprövade, vilket skapar onödiga marginaleffekter utöver de oundvikliga som kommer från Flera

inkomstbeskattningen. viktiga steg har

också tagits mot en total av de sociala förfinansiering

säkringarna genom arbetsgivaravgifter; från och med 1975

kommer löntagare inte att längre påföras några individuella avgifter för detta ändamål vid beskattningen. En särskild utredning har också i att framgivits uppdrag lägga förslag till en allmän arbetslöshetsobligatorisk försäkring finansierad helt genom arbetsgivaravgifter, varigenom nuvarande individuella avgifter skulle försvin-

har inom utredningen yrkat att ett första na även där. Jag

mot detta mål borde kunna tas redan 1 januari 1976 steg

av till de erkända arbetsgenom en ökning statsbidragen

löshetskassorna.

de av TCO för tio år sedan framförda önskemålen Om således

blivit allmänt accepterade och förverklii dessa stycken

« i största utsträckning under den mellanliggande pegats 3

kvarstår emellertid problemet med de höga margirioden,

i de för aktuella inkomst- 2

nalskatterna löntagargrupperna

i allt olöst. 1970 års skattereform skikten väsentligt

en av inkomstskatten för de flesta innebar också sänkning

dess effekter försvann snabbt genom de kategorier men

under 1971 och 1972. stora kommunala skattehöjningarna

För 1973 genomfördes därför en ny mindre skatteomläggning

sänktes med 3 procentenheter, dock där marginalskatterna

till 35 000 kronor. Med det utendast för inkomster upp

att underlätta för atti.1974års avtalade syftet parterna

nå med bevarad samhällsekonotalsrörelse en uppgörelse

balans 1973 ännu en omläggning, misk genomfördes på hösten

den individuella folkpensionsavgiften avskaffades så att

Detta ledde visser- 3 och ersattes_av en arbetsgivaravgift.

för alla inkomsttagare, men ligen till skattesänkningar

var åter begränsade till in-

marginalskatteeffekterna

komster under 35 000 kronor.

som nu inför 1975 är därför den Den omläggning genomförs

mer insatser direkt görs för att första där betydande

minska även i mellaninkomstlägena. marginalskatterna

dessa i vissa fall uppgår till så Trots att sänkningar

kvarstår emellertid det fakmycket som 10 procentenheter

vid en för heltidsarbetande numera så måtttum att redan I som 000 kronor över hälften av lig inkomst 35 betydligt

i skatt - effekten av minsk- : en inkomstökning går bort

eventuellt förekommande bostadsbidrag oräkningen i ett

mekanism som gör att en kombinanad. Den grundläggande

tion av realinkomstökningar och snabba prisstegringar 0

- dvs utan särskilt beslut om ändringar i automatiskt ä - för allt större grupper i inkomstskatteskalan upp

mo-

f

har inte heller skikt med högre marginalskattesatser

difierats. Likaså synes överenskommelsen om kommunalt skattestopp för 1973 och 1974 endast ha inneburit en tillfällig paus i de stadiga höjningar av de kommunala skattesatserna, vilka ju också medför

marginalskatteskärpning-

ar. TCOs argument på denna punkt står därför kvar med från 1964 oförändrad styrka. Skillnaden är nu bara att medan man då kunde förorda att sänkningen av marginalskatterna skulle finansieras genom ökad indirekt beskattning så måste man nu konstatera att hela den stora höjningen

av mervärdeskatten visserligen genomförts, men utan att

marginalskatteproblemet minskat. Det är enligt min mening angeläget att utvecklingen inte blir likadan med avseende på den nya finansieringskälla som nu börjat tas i bruk, dvs arbetsgivaravgifterna.

Marginalskatteproblemet

I de tilläggsdirektiv som fick hösten 1973 utredningen pekades på önskvärdheten av att sänka de s k marginaleffekterna för inkomsttagare i mellanlägena. Utredningens förslag, som nu genomförs i oförändrat skick, innehöll också bl a sänkningar av marginalskatten i skikten 30-50 OOO kronor med mellan fem och tio procentenheter. Det kan därför vara av påtagligt intresse att jämföra den marginalskattesituation som rått under 1974, dvs före denna omläggning, med den som skulle komma att råda 1976 om den kommande skatteomläggningen får den av majoriteten förordade utformningen. Utan att föregripa den nyss inledda avtalsrörelsen kan man därvid konstatera att de väntade prisstegringarna numera ligger på sådan nivå att ett antagande om att utgående löner kommer att öka med 20 procent från 1974 till 1976 närmast ter sig måttligt. Jämförelsen i tabellen nedan utgår också från att ingen ytterligare kommunalskattehöjning företas mellan 1975 och 1976, ett antagande som även det i dagens läge förefaller optimistiskt.

SOU 1974:105

eller s k hemmamakeavdrag.

Tabellen - som alltså är med antaganden som snauppgjord än överskattar under rare under utvecklingen perioden hur kombinationen av höga nominella löneökningar

_v1sar

k0mmunalskatteökning1)

och en viss i praktiskt taget alla inkomstskikt tar tillbaka de sänkningar av marginalskatten som den nu omläggningen avsågs ge. I genomförda flera fall blir det t 0 m fråga om påtagliga skärpningar med situationen före omläggningen. Om det därför jämfört för ett år sedan ansågs angeläget att i en kortsiktig skatteomläggning sänka marginalskatterna i mellaninkomstskikt så borde min mening samma slutsats dras nu. enligt Också med tanke på det längre perspektivet är en delreform nu angelägen, ty det är lätt att se hur problemen efter något eller några år av stora nominella ytterligare inkomstökningar efter 1976 skulle te sig och hur stora insatser som då skulle komma att krävas för att återställa mer acceptabla förhållanden.

Problemet med reallöneskyddet

löntagarorganisationer torde i nuvarande situa- Samtliga

tion ha som ett väsentligt mål att förhindra att medlem-

mar drabbas av sänkt reallön på grund av inträffade pris- Med den takt inflationen nu nått innebär detstegringar.

1) ca 1 krona som företas Den höjning med i genomsnitt mellan 1974 och 1975

ta att-högst avsevärda procentuella skulle behöva tillägg

utverkas lika för alla enbart för att förhindra försäm-

ringar; först ovanpå dessa kan åtgärder sättas in för att

åstadkomma de förändringar i lönerelationerna - t ex låg- - som anses lönesatsningar önskvärda. För att hindra att

denna ambition tar i en stor del av anspråk onödigt löne-

ökningsutrymmet skulle det enligt min vara mening lämp-

ligt om den som nu

skatteomläggning avses utformades för

att 1 möjligaste mån ett till att ge bidrag lösa proble-

met med En reallöneskyddet. möjlighet skulle då varit

att den föreslagna

inkomstskattesänkningen gjorts neutral

i meningen att den ersatt ungefärligen samma bruttolöne-

ökning i de väsentligaste löntagarinkomstskikten. I stäl-

let blir utfallet av den nu föreslagna omläggningen i

denna mening påtagligt som ojämnt, framgår av följande

tabell.

Vid en taxerad inkomst av motsvarar den föreslagna

skattesänkningen en brutto-

inkomstökning med

25 000 6,1 % 30 000 7,6 % 35 000 8,2 % 40 000 6,5 % 45 000 6,4 % 50 000 6,5 % 55 000 5,9 % 60 000 5,4 % 65 000 5,1 %

För att hur ytterligare belysa otillräckligt majoritetens

förslag till är då

skattesänkning det gäller att skydda

köpkraften i en situation där samtidiga prisstegringar

driver upp de nominella löneökningarna mycket högt bifo-

gar jag i bilaga 1 en tabell som visar den sammanlagda

skatteeffekten av en

tioprocentig inkomstökning mellan

1975 och 1976 och den

föreslagna skattesänkningen. Därav

framgår bl a att den automatiska

skatteskärpningen genom

progressionen är så stor att den helt uppväger skatte-

sänkningen redan vid en inkomst om 000 50 kronor år 1975

samt att direkta

skatteskärpningar uppstår från ca 65 000

inte finna att detta är inkronor. Jag kan för min del

att ter sig motikomster som är så höga skattehöjningar

inte är att höja det verade i ett läge när avsikten ju

utan endast att omfördela det för allmänna skatteuttaget

När riksdagens finansatt underlätta en avtalsrörelse.

betänkande 1971:47 avvisade en indexregleutskott i sitt

som metod att undvika sådana autoring av skatteskalorna

anförde det att beskattningen matiska skatteskärpningar,

och avvägas med hänsyn

tid efter annan (bör) omprövas

och ändrade förutsättningar

till penningvärdeförändringen

är detta uttalande i hög i i Enligt min mening övrigt. 3

relevant i den nu föreliggande situationen. 2 grad 2

3 1

Tekniken att utforma skattesänkningen i

i 3

har utredningen i denna etapp

Enligt tilläggsdirektiven 3

kronor för att åstad- §

haft ett utrymme om ca 4 miljarder

i att underlätta den nu komma en skatteomläggning syfte

3 Därtill direktiven också avtalsrörelsen. anger 3 påbörjade 2 skattelindringar för lågatt utredningen bör åstadkomma 3 2 har i denna siinkomstgrupperna. Utredningens majoritet

hela det till buds stående uttuation valt att utnyttja

i de lägsta intill en sänkning av skatteskalan rymmet

därför visserligen skattekomstskikten. Förslaget ger

i åt alla grupper (de särskilda skärpsänkning princip

undantagna) men läm-

ningarna i mycket höga inkomstlägen

helt oförändrade i alla de in-

nar marginalskattesatserna

av intresse för avtalsrörelsen. komstskikt som är primärt

en teknisk lösning av min mening är detta olämplig Enligt

samtidigt. Jag är att tillgodose de två syftena problemet

av att söka lösa vad allmänt skeptisk till lämpligheten

är sociala för vissa grupper genom som egentligen problem

alla som av skilda skäl redoviatt skattesänkning åt ge

inkomster. Även om man nu emellertid sar låga taxerade

att föreslå vissa skatteav direktiven anser sig tvungen

inkomstskikten, så hade även i de allra lägsta sänkningar

kunnat ske sätt som mindre begränsat handlingsdetta på

avseenden. Det bör sålunda observeras friheten i andra

skatteskalan sätts in i att även när hela förändringen av

skikt under 25 000 kronor beskattningsbar inkomst, så är det endast ca 800 miljoner kronor av den totala kostnaden om 4 100 miljoner kronor som därigenom tillfaller de grupper som har inkomster under denna För att tillföra gräns. dem denna summa har emellertid majoriteten också låst de resterande 3 500 miljoner kronor, som alltså tillfaller inkomsttagare över gränsen, på ett sådant sätt att inga marginalskattesänkningar kan uppnås för dessa.

Jag menar att det är att söka nödvändigt en lösning som ger större frihet att lägga ut inom totalramen beloppet så att omläggningen kunnat ett effektivt ge bidrag till strävan att långsiktigt lindra marginalskatteeffekterna i vill här

löntagarinkomstlägen. Jag åter erinra om det

i förhållande som tabellen i bilaga 1 illustrerar, nämligen E att den automatiska vid de skatteskärpningen inkomstökningar som kommer att avtalas för löntagarna i många fall är av samma som den nu storleksordning föreslagna skattesänkningen. En annorlunda utformad skulle vissänkning serligen ge mindre i direkt åt vissa skattesänkning grupper, men i.gengäld ge utrymme för att minska skattebe-

lastningen på inkomstökningen. Sammantaget utgör detta enligt min mening ett särskilt överlägset alternativ, som dess verkningar består även i framtiden till skillnad från en sådan engångssänkning av som skattebeloppet majo-

ritetens förslag nu ger.

Sammanfattning

Av skäl som»jag i korthet redovisat anser inte jag mig kunna biträda majoritetens till av den förslag utformning

inkomstskattesänkning som ingår som ett led i den tänkta

skatteomläggningen inför 1976. På flera punkter har jag antytt vilket allmänna utseende ett min enligt mening lämpligare förslag borde ha. För att inte i onödan låsa positionerna inför den diskussion om förslaget som jag räknar med kommer att föras av remissinstanserna har jag emellertid avstått från att nu ett i utformat ange detalj yrkande.

Bilaga 1

»xommooppoz

m›mF

N

omo

øommammknm -xcmmmppøxm

man:

m

m

a m

Imnowmmmpmonm

?J55 nmpxohwo

mnm

m›me.:oo

ppøxm

m›m mm_ mv. mm_ mmm mop omm oo» mmm mm. mpm.

m N

0. m. or m. NN om mm mm ›n

m›mF

pxmapxmm pmaasm noawmn

øøaams

wAo

.HM

umaunmnmmo wnapvwcmsoømm

Q

.nu o_m mmm m_« omm »m Peo mom m›m omv mN

› 0 .R

mnaqxnmmøvpdxm

NF m. m. Fm mm mm _n mn

pwøxm

damur

op

ha mnm›

mø=mnm›uuos

PQHUEWHDHO.

mmpcø

pmaoxca

ømwmamøhnm

mha. :mha

manen

ha

pnooopm

noe

maawwacmsoqwu

.Fv øøaaos

«.wu m..n o.mm m.mn m.nv ›.v«

N

..mm p.›n ..m

mpømopwmxm

.m›mp

pxowwømnoammonwonm nompammppuxmaøøsåom

qomøacmpmaoxøa

mpm.

F

uønwxma pmaoxna

um

Särskilt yttrande av ledamöterna Hörnlund och Gadd

Vid skattereformen för inkomståret 1971 avskaffades sambeskattningen av makar och i stället infördes ett system sam 1 princip innebär att individ varje beskattas utan

hänsyn till makan/makens inkomstförhållanden. Främst

p.g.a. arbetsmarknadsskäl infördes samtidigt det s.k. hemmamakeavdraget som fick formen av en direkt reduktion av skatten - det s.k. 1 800 kr avdraget. Skattereduktionen betraktades redan vid reformens genomförande som ett provisorium, jfr prop. 1970:70.

I en reservation till betänkande utredningens Förslag till skatteomläggning mm. SOU 1974:20 framhöll vi att skattereduktionen innebär en förmån riktad till speciellt höginkomsttagare. För 1975 beräknade man då att skattereduktionen. kostade statskassan 1 300 av miljoner kr, vilka 40O miljoner kr gick till med mer än inkomsttagare 50 000 kr per år men blott 350 kr till inkomstmiljoner tagare med inkomster under 30 000 kr år. per

För att komma till rätta med dessa som vi effekter, anser oacceptabla av fördelningspolitiska vi att skäl, föreslog skattereduktionen skulle trappas med en vid av, början en taxerad inkomst på 50 000 kr för att helt försvinna vid 59 000 kr. Därigenom skulle statskassan tillföras 260 miljoner kr, som vi ansåg bäst kunde användas för att höja den speciella skattereduktionen för

låginkomsttagare.

Vår principiella är oförändrad. Endast inställning familjer med små och medelstora inkomster borde komma ifråga för skattereduktionen för

hemmamake/hemmamaka.

Då emellertid i sitt ordinarie skatteutredningen arbete i en speciell arbetsgrupp behandlar

samtliga avdragsfrågor,

har vi valt att vid detta tillfälle avstå från att åter framföra vårt krav. Vi utgår från att får sin lösfrågan ning när utredningen ger sin samlade nuvarande avsyn på dragssystem.

Särskilt yttrande

av ledamoten Tidefelt

har i min principiella reservation mot utformningen Jag

av förslag till inkomstskattesänkning angimajoritetens

inte önskar låsa inför remissinvit att jag positionerna

diskussion att framlägga ett detaljerat stansernas genom

alternativt yrkande. Utan att frångå denna inställning

här för att bilden av utvill jag emellertid komplettera 3 redovisa det alternativ som jag tog upp redningsarbetet ;

i den slutfas av arbetet s för diskussion inom utredningen å höll utkristalliseras. Det har 1 då majoritetslinjen på att S

och s samma huvudsakliga uppbyggnad som majoritetsförslaget z

1 så till Vida ett stort avsteg i kompromissviljans s innebär Å

namn från min redovisade uppfattning om den inriktning

borde ha. Skill- 3 .

den avsedda skatteomläggningen egentligen 3 förbehål- 2 naden är att mitt förslag i större utsträckning 3

ler skattelättnaderna för de lågavlönade löntagargrupper å 21 min avses i direktiven samt att det i som enligt mening i åt 1 också en något större sänkning mellaninkomstgrupger 3 .

det skattelättnader endast för beperna. Sålunda ger

15 000 kronor samskattningsbara inkomster överstigande

blir större än majoritetens 1 200 tidigt som sänkningen

för alla som har beskattningsbara inkomster överkronor

lättnaden - som upp- 29 50O kronor. Den maximala stigande

kronor - från och med 55 000 kro-

går till 1 550 uppnås

nors beskattningsbar inkomst.

kan enklast beskrivas genom följande jämförelse Förslaget

mellan skatteskalorna:

skattesats i procent Beskattningsbar 1975 års Majoritets- Alternainkomst förslaget tivet kronor regler

- 7 4 7 15 000 20 000 12 4 7 15 - - 000 17 10- 7 20 25 - 22 22 12 25 30 000 - 28 28 22 30 35 000 - in en skillnad mellan 55 000 al ernativen

Kommunalskattesatsen antas vara 25 kronor

Effekterna i form av skattesänkning i olika inkomstlägen blir:

250 25 000 1 200 750

4 ...w 4 .u m. . .n .

Statens offentliga utredningar 1974

Kronologisk förteckning

Orter i regional samverkan. A. 61. Trafikbuller. Bilagedel. K

Ortsbundna levnadsvillkor. A 62. Studiestöd åt vuxna. U.

Produktionskostnader och regionala produktionssyste u. A 63. Internationellt patentsamarbete l. H. Regionala prognoser i planeringens tjänst. A 64.

sowsøsr-»wwr-

Energi 1985, 2000. l. Boken. Litteraturutredningens huvudbetänkande. U. 65. Förenklad konkurs m. m. Ju. Energi 1985, 2000. Bilaga. I. 66. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstiänster Barn› och ungdomsvård. S. och övriga i arbetstvister. A gudstjänster. Band 1. Gudstiänstordning m. m. U. Rättegången 67. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstjånster och övriga Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remissgudstjänster. Bilaga 1. Gudstjänst i dag. Uturgiska utveckyttranden över betänkanden av 1968 års beredning om lingslinjer, U. stat och kyrka, U. 68. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstjänster och övriga Data och näringspolitik. l. gudstjänster. 11, Bilaga 2. Den liturgiska försöksverksamhetan Svensk industri. Delrapport l. l. 1969-1972. U.

12. Svensk industri. Delrapport 2. l 69. 13. lnvandrarutredningen 3. invandrarna och minoriteterna. A Svensk industri. Delrapport 3. l. 70. 14. lnvandrarutredningen 4. Bilagor. A. Svensk industri. Delrapport 4. I. 7 1. 15. Sankt pensionsålder m. m. S. Om behörighet och antagning till högskolan. U.

72. Energiforskning. 16. Program för forskning och utveckling. l. Neutral bostadsbeskattning. Fi. 73. Energiforskning. Expertmaterial 17. Solidarisk bostadspolitik. B, utarbetat på uppdrag av

Energiprogramkommittén. Avdelning A. Utvinning av ener- 18. solidarisk bostadspolitik Bilagor. B. 19. giråvaror och industriell energiproduktion. l. Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjuksköterskor. U. 74. Energiforskning. Expertmaterial 20. utarbetat på uppdrag av Förslag till skatteomläggning m. m. Fi. Energiprogramkommittén. 21. Avdelning B. Näringslivets ener- Markanvändning och byggande. B. gianvändning. l. 22. Vattenkraft och miljö. B. 75. Energiforskning. Expertmaterial utarbetat på uppdrag av 23. Reklam V. Information i reklamen. U. Energiprogramkommittén. Avdelning C. Transporter ooh 24. Förslag till hamnlag. K samfärdsel. l. 25. Fri sterilisering. Ju. 76. 26. Enargiforskning. Expertmaterial utarbetat på uppdrag av Motorredskap. K Energiprogramkommitten. 27. Mindre brott. Ju. Avdelning D. Lokalkomfort och hushåll. l. 28, Räntelag. Ju. 77. 29. värmeförsörjning enligt vârmeplan. Ju. Att utvärdera arbetsmarknadspolitik A 78. Stålindustrins 30. framtida utveckling. l. Jordbruk i samverkan. Jo. 79. 31. Utbildning för arbete. A. Unga lagöverträdare V. Ju. 80. Jaktmarker. Jo.

32. Solidarisk bostadspolitik Följdfrågor. B. 81. 33. Jaktmarker. Bilagor. Jo. Att översätta Gamla testamentet. U. 82. Samverkan

Ny järnvägslagstiftning l. Ju. 41. statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjålp och famil- 90. Alkoholpolitik. Del 1. Bakgrund Fi. jedaghemsvevksamhet. Fi. 91. 42. Barns fritid. S. Alkoholpolitik. Del 2. Åtgärder. Fi. 92. Alkoholpolitik. Del 3. Bilagor. Fi. 43. Utställningar. U. 93. 44. Alkoholpolitik. Del 4. Sammanfattning. Fi. Effekter av förpackningsavgiften. Jo. 94. Bevara ljud och bild. U.

45. Samordnad traktamentsbeskattning. Fi. 95. 46, Båtliv. Samhället och fritidsbåtarna. Jo. Befordringsförfarandet inom krigsmaktan. Fö. 96, En öppnare domarbana. Ju. 47. lnstallationssakiuiii. l. 97. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstiänster 48. lnstallationssektorn. Bilagor. l. och övriga 49. gudstjänster. Band 2. Gudstjänstmusik I. U. Bevissåkringslag för skatte- och avgiftsprocessen. Fi. 98. Svenska kyrkans gudstjänst.

Svensk press. Fi. 54. Vidgad vuxenutbildning. U. 103. Skatteomläggning 1976. Fi. 55. Utsökningsrätt XIII. Ju. 56. Närförläggning av kärnkraftverk l. 57. Lägenhetsreserv. B. 58. Skolans arbetsmiljö. Bilagor. U, 59. Sexual- och samlevnadsundervisning. U. 60. Trafikbuller. Del I. Vägtrafikbuller. K

Statens offentliga utredningar 1974

Systematisk förteckning

Studiestödåt vuxna,[62] Justitiedepartementet 1968 årskyrkohandbokskommitté. 1. Svenskakyrkansgudstjänst. Förenkladkonkurs m.m. [6] Huvudgudstjänster och övriga gudstjänster.Band 1. Gudstjän- Fri sterilisering.[25] stordningm.m, [66] 2. Svenskakyrkansgudstjänst.Huvudguds- Mindrebrott. [27] tjänsteroch övrigagudstjänster.Bilaga 1. Gudstjänsti dag.Li- Räntelag.[28] turgiskautvecklingslinjer. [67] 3. Svenskakyrkansgudstjänst.Hu-

UngalagöverträdareV. [31] vudgudstjânster och övrigagudstjänster.Bilaga2. Denliturgiska Mut- och bestickningsansvaret. [37] försöksverksemheten 1969- l 972.[68] 4. Svenskakyrkansguds- UtsökningsrättXlll. [55] tjänst.Huvudgudstjänster ochövrigagudstjänster.Band2. Guds-

värmeförsörjningenligt värmeplan.[77] tjänstrnusikl. [97] 5.Svenskakyrkansgudstjänst.Huvudgudstjân- Generalklausul i förmögenhetsrätten. [83] ster och övriga gudstjänster.Band3. Gudstjänstmusikll. [98] Fotograferingoch integritet.[85] Om behörighetoch antagningtill högskolan.[71] Trafikskadeersättning. [87] Bevaraljud och bild.[94] Europakonventionen och europeiskasocialastadgan.[88]

Ny järnvägslagstiftning l. [89] En öppnaredomarbana.[96] Jordbruksdepartementet

Internationellaöverenskommelser och svenskrätt. [100] Jordbruki samverkan[30]

Spridningav kemiskamedel.[35]

Försvarsdepartementet Effekterav förpackningsavgiften. [44]

Jaktmarksutredningen. l. Jaktmarker.[80] 2. Jaktmarker.Bilagor. Befordringsförfarandet inom krigsmakten.[46] [81] Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning. 1.Utbildningi för- Båtliv.Samhälletoch fritidsbátarna.[95] .

valtninginom försvaret.Del. 1. [51] l Begränsningav svavelutsläpp- en studie av styrmedel.[101] 2. Utbildningi förvaltninginom försvaret.Del 2. [52] lE

i Handelsdepartementet Socialdepartementet

InternationelltpatentsamarbeteI. [63] l

Barn-och ungdomsvård.[7] i

Sänkt pensionsålder m.m. [15] Socialutredningen. Lsocialvården.Mål och medel.[39] 2.So- Arbetsmarknadsdepartementet

cialvården.Mål och medel.Sammanfattning. [40] Expertgruppenför regionalutredningsverksamhet. 1.Orteri re-

Barnsfritid. [42] gionalsamverkan. [1] 2.Ortsbundnalevnadsvillkor. [2] 3. Produk-

tionskostnader ochregionalaproduktionssystem. [3] 4. Regionala

Kommunikationsdepartementet prognoseri planeringenstjänst.[4]

Rättegångeni arbetstvister.[8] Förslagtill hamnlag.[24] Att utvärderaarbetsmarknadspolitik_[29] Motorradskap.[26] 1.lnvandrarutredningen 3. invandrarna och lnvandrarutredningen. Trafikbullerutredningen. 1.Trafikbuller.Dell. Vägtrafikbuller.[60] minoriteterna.[69] 2. Invandrarutredningen 4. Bilagor.[70] 2.Trafikbuller.Bilagedel.[61] Utbildningför arbete.[79] Samverkanför regionalutveckling.[82]

Finansdepartementet

Neutralbostadsbeskattning. [16] Bostadsdepartementet

Förslagtill skatteomlåggning m.m. [20] Boende-och bostadsfinansieringsutredningarna. 1. Solidariskbostatsbidragtill kommunalfärdtjänst.hemhjälpoch familjedagstadspolitik.[17] 2. Solidariskbostadspolitik.Bilagor.[18] 3. Sohemsverksamhet. [41] lidariskbostadspolitik.Följdfrågor.[32] 4. Lägenhetsreserv. [57] Samordnadtraktamentsbeskattning. [45] Markanvändning och byggande.[21] Bevissäkrlngslag för skatte- och avgiftsprocessen. [49] Vattenkraftoch miljö.[22] Alkoholpolitiskautredningen.1. AlkoholpolitikDel 1. Bakgrund.

[90] 2. Alkoholpolitik.Del2. Åtgärder.[91] 3. Alkoholpolitik.Del 3. Bilagor.[92] 4. AlkoholpolitikDel 4. Sammanfattning.[93] Industridepartementet

Svenskpress.[102] Data och näringspolitik[10]

Skatteomläggning1976. [103] lndustristrukturutredningen. 1.Svenskindustri.Delrapport1. [1 1]

2. Svenskindustri.Delrapport2.[12] 3.Svenskindustri.Delrapport

Utbildningsdepartementet 3. [13] 4. Svenskindustri.Delrapport4. [14]

Grafiskindustrii omvandling.[34] Boken.Litteraturutredningens huvudbetänkande. [5] FFV. Förenadefabriksverken.[38]

Samhälleoch trossamfund.Sammanställning av remissyttranden 1. l. stallationsektorn.[47] 2. lnlnstallationsbranchutredningen. överbetänkanden av 1968 års beredningom stat ochkyrka.[9] stallationssektorn. Bilagor.[48] Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjuksköterskor.[19] Närförläggandeav kärnkraftverk[56] FleklamV. Informationi reklamen.[23] Energiprognosutredningen. 1. Energi1985, 2000. [64] 2. Energi Att översättaGamlatestamentet.[33] 1985, 2000. Bilaga.[65] Skolan,statenoch kommunerna.[36] Energiprogramkommitten. 1.Energiforskning. Programför forsk- Utställningar.[43] Expertmaterialutning och utveckling.[72] 2. Energiforskning. Skolansinrearbete.1. Skolansarbetsmiljö.[53] 2.SkolansarbetsarbetatpåuppdragavEnergiprogramkommittén. AvdelningA Utmiljö. Bilagor.[58] [73] 3. vinningav energiråvaroroch industriellenergiproduktion. Vidgadvuxenutbildning. [54] Energiforskning. Expertmaterialutarbetatpå uppdragav Energi- Sexual-och samlevnadsundervisning. [59]

programkommittén. AvdelningB.Näringslivets energianvändning. [74] d. Energiforskning. Expertmaterial utarbetatpå uppdragav Energiprogramkommittén. AvdelningC.Transporterochsamfärd› sel.[75] 5. Energiforskning. Expertmaterial utarbetatpå uppdrag av Energiprogramkommittén. AvdelningD.Lokalkomfortochhushåll.[76] Stålindustrinsframtidautveckling.[78]

Kommundepartementet Informationoch medverkani kommunalplanering.Rapport.[50] Stat och kommuni samverkan.[84] Kommunalbistándsverksamhet. [86] Enhetligkommunsllag.[99]

Anm. Siffrorna inom klammerbetecknarutredningarnasnummeri den kronologiskaförteckningen

Nordisk utrédningsserie (Nu) 1974

Kronologisk förteckning

Sverigefinnarna och derasorganisationer

Nr Naturorienterande ämnen i grundskolan i Norden, årskur-

serna 1-6 Forsiag til Nordisk tontamenagyldighed Grunnskolen i Norden Spesialondervisning i Norden Fasrøyene i Norden Høyere utdanning av sykepleiere Äldres integration i samhället Kontrollpolitik och narkotika Voksenopiaering i da nordiska land Utbildningsväsendets styrelseformer i Norden Sommartid/ Ny normaltid i Norden De gymnasiaie utdanneiser i Norden Offentiighetsprinsippets anvondolse pa nordiske samarbeidsorganer Utbildningssamarbete i Norden Konsumenttiänster Nordisk speciaipedagogisk terminologi Oversattelse/ Jvalse af nordisk nabolandsiitteratur. Retningsiinier for støtte TV över gränserna. Slutrapport Utvärdering av universitet Regionalpolitisk forskning i Norden

v

“

LibernFörlag i

*f

91-38-02198-6

isen

1:a v

Allmänna Förlaget