Beskattning av företag : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Beskaiiningav swrBEräNmNoE AV FÖREIAGSSKATFEBEREDNINGEN SME

Statens offentliga utredningar

WW 1977:87 @ Budgetdepartementet

av

Beskattning

företag

Bilagor

slutbetänkande av

fiiretagsskatteberedningen

Stockholm 1977

Omslag Curl Axel Virin Järnström Offscltryck AB ISBN 91-38-03788-2 ISSN O375-250X Gomb, Stockholm 1978

f

Till statsrådet och chefen för

budgetdepartementet

Till ledning för sina ställningstaganden i fråga om utfonnningen av företagsbeskattningen har foretagsskatteberedningen låtit göra vissa ekonomiska studier. Dessa studier som utförts av fil. dr. Göran Nomiann (bil.

1), fil. dr. Jan Södersten (bil. 2) och civilekonomen Lars Bertmar (bil. 3) re-

dovisas härmed. Beredningen har sammanställt statistiska uppgifter (bil. 4) beträffande skatte- och avgiftsuttagets struktur och utveckling. En sammanställning har också gjorts av vissa ekonomiska data avseende bolagssektom för åren 1969-1975 samt av uppgifter rörande investeringsfonder. Stockholm i november 1977 Alvar Andersson /Niclas Virin

SOU |977:87

Innehåll

Bilaga] Bruttobeskattning och skatter på produktionsfaktorer Bilaga2 Bolagsbeskattningens verkningar . . . . 107 Bilaga3 Analys av olika system för bildande av skattektediter 195 Statistiska . 247 Bilaga4 uppgifter

Bilaga 1 Bruttobeskattning och skatter på produktionsfaktorer av Göran Normann

Bilaga 1 9

Innehåll

11 l Sammanfattning

. 17 2 Analysens utgångspunkter 2.1 17 2.2 Skatters verkningar - en översikt 18 2.3 . . . . . . . .. 19 Någotomincidens 2.4 Effektivitetsverkningar och optimal beskattning 23

2.5 OutputefTekter . 25

2.6 Avslutande kommentar 26

medel . 27 3 Skattepolitikens 3.1 27 3.2 Företag eller hushåll som subjekt 30 3.3 Inkomst eller konsumtion som bas . 31 3.4 Brutto- eller nettoprincip . 33 3.5 Källsida eller användningssida . 3.6 Generell eller selektiv beskattning 35

4 Bruttobeskattning av jbretag . 37 4.1 Inledning. . . . . .. 37 4.2 Kumulativa bruttoskatter . 38 4.3 Nonkumulativa bruttoskatter 39 4.4 Mervärdeskatter 4.4.1 Översikt . . . . 4.4.2 Nuvarande mervärdeskatt . 43 4.4.3 Mervärdeskatt av BNP-typ 45 4.4.4 Mervärdeskatt av inkomsttyp 48

5 Skatter pâ produktionsfaktorer 53 5.1 Introduktion 53 5.2 Arbetsgivaravgifter 53 5.2.1 Inledning . . . . 53. 5.2.2 Effekter på lång sik . . . . . . 55 5.2.3 lncidens och allokeringseffekter på kort sikt . 58 5.2.4 Empiriska undersökningar .

5.2.5 Incidensen av åtgärderna i Sverige under 1970-talet

5.2.6 Avgiftshöjningama under 1970-talet 62 5.2.7 Arbetsgivaravgifter och inkomstutjämning 68

10 Bilaga 1

5.2.8 Kritiken mot arbetsgivaravgiftema 70 5.2.9 Avslutande synpunkter . 72 5.3 Generella och selektiva råvaruskatter 73 5.4 Beskattning av energi . 75 5.4.1 Inledning . . . . . . . . . . . 75 5.4.2 Energibeskattning som styrinstrument 76 5.4.3 Effekter av en energiskatt . . . . . 77 5.4.4 Det svenska systemet för energibeskattning . 82 5.5 Produktionsfaktorskatt på kapital 85 Appendix till kapitel 5 87

6 Brutrobeskaiming av hushåll . 89 6.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 6.2 Mervärdeskatten och arbetsgivaravgiftema - kritik och reformforslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 6.3 Personlig bruttointäktsskatt (TSA) och personlig bruttoutgiftsskatt (TSM) . . . . . . 90 6.4 Avräkningsförfarandets innebörd . 92 6.5 TSA och TSM preciserade 94 6.6 En reforrnerad kommunalskatt 97 Appendix till kapitel 6 . . . . . . . . . . . . 99 l Effekter av höjda kommunalskatter respektive TSA och TSM på inkomstskattens progressivitet . . . . . . . 99 2 Tilläggsskattema och den samlade inkomstskattens automatik 100

Referenser . 103

sou 1977:87 Bilaga 1 11

1 Sammanfattning

Denna undersökning av tänkbara möjligheter på brutto- och produktionsfaktorsbeskattningens område omfattar en lång rad skattetyper, där företag är subjekt. Studien visar emellertid att bruttobeskattningens princip inte är exklusivt knuten till företagsbeskattningens område utan även kan överföras till de fysiska personernas beskattning. I begreppet bruttobeskattning ligger att vid underlagets bestämning avdragen är starkt begränsade. När företaget är skattesubjekt blir det då naturligt att med bruttoskatter avse generella eller nästan generella skatter på företagens bruttoutgifter eller bruttointäkter. Med denna definition på bruttoskatt blir det likaledes naturligt att beteckna skatter på enstaka varor eller produktionsfaktorer som (selektiva) varuskatter respektive produktionsfaktorskatter. Den mest extrema klassen av bruttoskatter är de s. k. kumulativa bruttoskattema på företag. Dessa skatter kännetecknas av att underlaget utöver företagens bruttoförädlingsvärden även innehåller värdet av inköpta råvaror och material. Olika varianter i denna klass diskuteras här. Den slutsats som dras är att de för dessa skatter karakteristiska kaskadeffekterna bl. a. kan väntas ge upphov till betydande allokeringsverkningar i företagssektorn. Genom att avdrag medges för värdet av inköpta råvaror och halvfabrikat kan nonkumulativa motsvarigheter till de kumulativa bruttoskattema erhållas. Den nonkumulativa bruttointäktsskatten är härvid av stort principiellt intresse. Basen for denna skatt utgörs - om den tas ut i flera led - i princip av de enskilda företagens bruttoförädlingsvärden och den kan därför karakteriseras som en mervärdeskatt. Eftersom underlaget, om man ser till ekonomin som helhet och abstraherar från offentlig sektor, kommer att omfatta hela bruttonationalprodukten brukar skatten kallas för en mervärdeskatt av BNP-typ eller kortare BNP-moms. Denna mervärdeskatt företer mycket stora likheter med den allmänna varuskatt (oms) som tidigare användes i Sverige. Omsen togs i princip ut på alla konsumtions- och investeringsvaror när dessa avyttrades för slutlig användning. Halvfabrikat och råvaror var således undantagna från beskattning. Skillnaden mellan den allmänna varuskatten som var en ettledsskatt och en BNP-moms är därför i huvudsak av uppbördsteknisk natur. Från nyåret 1969 ersattes omsen av en mervärdeskatt av konsumtionstyp (K-moms). Underlaget för denna skatt kan härledas från BNP-momsens genom att avdrag även medges för inköpta investeringsvaror. Ser man till ekonomin som helhet kommer vid en K-moms endast den del av det löpande

12 Bilaga 1

produktionsresultatet som under en tidsperiod används till (privat) konsumtion att skattebelastas. Basens avgränsning i en K-moms gör denna till en administrativt relativt lätthanterlig skatt, eftersom avdrag medges för företagens samtliga inköp. En tredje typ av mervärdeskatt representerar ett mellanliggande fall. Utöver de avdrag som gäller vid en BNP-moms medges avdrag även for skatt på avskrivningar (ersättningsinvesteringar). Med abstraherande från offentlig sektor kommer underlaget att omfatta nettonationalprodukten (NNP) eller, vilket är samma sak, nationalinkomsten och skatten kallas därför mervärdeskatt av NNP-typ (NNP-moms) eller alternativt mervärdeskatt av inkomsttyp (I-moms). Det har i den skattepolitiska debatten ibland hävdats att man främst av fördelningspolitiska skäl borde överväga att bredda basen i nuvarande mervärdeskatt så att investeringarna innefattas. Alternativt har det hävdats att man av samma skäl jämsides med nuvarande moms borde införa en helt ny produktionsskatt. Mervärdeskatter som inkluderar investeringsutgifter i underlaget kan karakteriseras som sådana produktionsskatter eller som generella produktionsfaktorskatter. Detta gäller i särskilt hög grad om avlyft ej medges vid export och om importerade varor inte skattebelastas. Under sådana förutsättningar förefaller det nämligen sannolikt att övervältringsprocessen skulle vara riktad bakåt mot ersättningen för produktionsfaktorernas insatser. Mot bakgrund av nämnda synpunkter och förslag analyseras relativt utförligt de ekonomiska effekterna av en breddad mervärdeskatt under olika antaganden om dess utformning. Analysen tyder på att fördelningspolitiska effekter av önskat slag skulle uppnås. Den reformerade eller nyinförda mervärdeskatten skulle sannolikt inte ha den nuvarande momsens regressiva fördelningsverkan. En skatt på investeringar torde nämligen åtminstone på kort sikt vara progressiv vilket motverkar konsumtionsbeskattningens regressivitet. Den långsiktiga effekten i fördelningspolitiskt avseende är mer osäker. Om en övervältring på längre sikt skulle ske av investeringsskatten, finns det emellertid anledning räkna med att detta är en trög och tidskrävande process. De kortsiktiga progressiva effekterna skulle därför kunna vara bestående under en betydande tidsrymd. Analysen tyder också på att mervärdeskatter som innehåller brutto- eller nettoinvesteringar i underlaget skulle kunna ge betydande effekter på resursfördelningen i ekonomin, liksom verka dämpande på investeringsincitamenten under den tidsperiod som investeringsskattekomponenten bärs av kapitalägama. l dessa avseenden torde BNP-momsens verkningar vara mer accentuerade än I-momsens. Om denvbreddade momsen, i syfte att pressa fram en bakåtriktad övervältring, utformas utan gränskorrigeringar finns det anledning räkna med särskilt påtagliga konkurrenssnedvridningar och strukturella förskjutningar i företagssektom. I detta fall skulle nämligen möjligheterna till en smidig övervältring av konsumtionsskattekomponenten i normala fall gå förlorade. En höjd skattesats skulle för den konkurrensutsatta sektorn få likartade effekter som en uppskrivning av den svenska kronan. En komparativ analys av de bägge breddade momsvariantema ger vid handen att principiella argument kan anföras mot BNP-momsen vid jäm-

Bilaga 1 13

förelse med I-momsen. Sålunda talar både horisontella rättvisesynpunkter och effektivitetssynpunkter till I-momsens fördel vid en sådan jämförelse. Från administrativa utgångspunkter torde emellertid BNP-momsen vara att föredra av att man här undgår det komplicerade problemet att på grund

fastställa ändamålsenliga skattemässiga avskrivningsregler.

l argumentationen för breddad mervärdeskatt har även stabiliseringspolitiska synpunkter anförts. lnvesteringskvotens kraftiga svängningar under en konjunkturcykel har ansetts motivera att skattesystemet kompletteras med ytterligare ett pennanent instrument som kan användas för att dämpa dessa svängningar. Mot detta kan invändas att det i och för sig rimliga anspråket på effektiva medel för konjunkturmässig styrning av investeringarna inte kräver en permanent investeringsskatt. När situationen så fordrar och när investeringsfondssystemet anses otillräckligt skulle detta stabiliseringspolitiska problem i stället kunna klaras med temporära investeringsavgifter respektive investeringsavdrag eller speciella stimulanser. Bland produktionsfaktorskatterna analyseras här vid sidan av arbetsgivaravgiftema särskilt råvaruskatter, energiskatter och investeringsskatter. Beträffande den allmänna råvaruskatten har det visat sig att denna knappast är användbar för “finansiering” i större skala av den offentliga sektorn. Eftersom beskattningen här skulle sättas in i ett mycket tidigt skede i produktionskedjan skulle det värdemässiga underlaget bli lågt i förhållande till värdet på slutproduktema. Detta betyder å andra sidan att skattesatsen finge sättas relativt högt för att skatten skall bli meningsfull som finansieringskälla. Detta medför bl. a. betydande frestelser till skatteundandragande och stora påfrestningar på kontrollorganisationen. Skattens verkningar på näringslivets struktur och arbetsmetoder kan vidare bli omfattande och svåra att bedöma. Svårighetema att åstadkomma neutralitet med avseende på varor som produceras i andra länder bör också betonas. Eftersom en beskattning av råvaror leder till en relativ fördyring av dessa jämfört med produktionsfaktorema arbetskraft och kapital kan skatten väntas leda till en ökad hushållning med dessa naturresurser. Det kan emellertid inte anses självklart att man genom en generell råvaruskatt bör stimulera till en ökad hushållning med råvaror på bred front. Däremot kan selektiva råvaruskatter vara ett effektivt medel att stimulera till ökad sparsamhet med speciella råvaror. Detta förutsätter emellertid att man på goda grunder kan göra troligt att marknadspriset på den aktuella råvaran inte speglar de långsiktiga efterfråge- och utbudsförhållandena. En utgångspunkt för den redovisade analysen av en energiskatt har varit att denna ej kan övervältras bakåt på energiproducentema, eftersom energipriset är bestämt på världsmarknaden. Införandet av en energiskatt påverkar därför via en förändrad prisrelation mellan energi och övriga produktionsfaktorer såväl produktions- som konsumtionsmönster i ekonomin. En generell höjning av energibeskattningen sänker på kon sikt företagens lönsamhet i den från utlandet konkurrensutsatta sektorn. Man kan emellertid finna argument för att en i förhållande till andra länder rimlig genomsnittlig lönsamhetsnivå på längre sikt kommer att återställas därigenom att vid fasta växelkurser ökningstakten i företagens kostnader för arbetskraften reduceras. Här föreligger alltså en tendens till övervältring på löntagarna, vilket ger energiskatten en regressiv effekt.

14 Bilaga 1

Energibeskattningen belastar dock branscherna olika, alltefter deras grad av energiintensitet i produktionen. Vissa särskilt energiintensiva branscher som järn och stål samt papper och massa skulle på kort sikt komma att drabbas av en påtaglig försämring av sin lönsamhet vid en generell höjning av energibeskattningen. Detta skulle på längre sikt sannolikt leda till en krympning av dessa sektorer. Resultaten av en empirisk undersökning av den svenska energibeskattningen visar emellertid klart att just de energiintensiva branscherna, som är så viktiga i Sveriges utrikeshandel, genom speciella undantag och nedsättningar fått betydande lindring i sin skattebelastning. Av detta kan man dra slutsatsen att energibeskattningen i sin tillämpning delvis anpassats till Sveriges internationella konkurrenssituation. I den skyddade sektorn, som omfattar t. ex. energi för bostadsuppvärrnning och motorbränslen, uppstår via prishöjningar en tendens till övervältring av energiskatter på konsumenterna. Vid flexibla växelkurser kommer skatten även i den konkurrensutsatta sektorn att till viss del kunna övervältras på detta sätt. Även i detta fall, med högre grad av övervältring framåt, blir emellertid den fordelningspolitiska effekten regressiv. De utan jämförelse viktigaste skatter som för närvarande brukas på bruttooch produktionsfaktorsbeskattningens område i Sverige är K-momsen och arbetsgivaravgifterna. En jämförelse mellan verkningarna av dessa skatter på ett övergripande makroplan ger vid handen att de företer betydande likheter, särskilt i ett långsiktigt perspektiv. Båda skatterna tas ut med företagen som subjekt men övervältras. K-momsen kan karakteriseras som en proportionell konsumtionsskatt medan arbetsgivaravgiftema kan ses som en proportionell skatt på löneinkomster kompletterad med egenavgifter på inkomster av relse och jordbruksfastighet. Båda skatterna är dänned på lång sikt regressiva i sin fördelningsverkan. Effekterna på benägenheten att arbeta respektive att spara torde vara i stort sett likvärdiga. Den kortsiktiga övervältringsprocessen torde emellertid vara olika i de båda fallen. Det är sålunda troligt att momsen på kort tid (momentant) övervältras framåt på prisema. Därför ger den sannolikt mycket begränsade allokeringseffekter i ekonomin. Beträffande arbetsgivaravgiftema är övervältringsprocessen mer omdiskuterad. l denna studie drivs emellertid tesen att man genom att koppla avgiftshöjningama till centrala löneförhandlingar under vissa förutsättningar kan uppnå momentan övervältring även av arbetsgivaravgiftema. I sådana fall ger avgifterna inte upphov till några nämnvärda allokeringseffekter vare sig på kort eller på lång sikt.

Andra ifrågasätter att man med institutionella arrangemang kan uppnå

en momentan övervältring och pekar vidare på det förhållandet att flera avgiftshöjningar under senare år har vidtagits utan direkt anknytning till löneförhandlingama. Därför, menar man, kan det inte bestridas att de höjda avgifterna under 1970-talet och tidigare har haft oönskade allokeringseffekter, som bl. a. har tagit sig uttryck i negativa effekter på sysselsättning och bytesbalans. Om detta är en riktig bedömning kan därtill fogas observationen att arbetsgivaravgiftema kan ha haft progressiva fördelningspolitiska effekter under ett skede efter en höjning. Momsens och arbetsgivaravgiftemas regressivitet har i förening med de

senaste årens skattepolitiska utveckling kommit att bilda grundvalen för

Bilaga 1 15

en hel del kritik mot dessa skatter i deras nuvarande utformning. Olika typer av refonnforslag har också framförts. I denna sammanfattning har de som för momsens del syftar till att inordna även investeringarna

forslag

i basen berörts tidigare. Vad gäller arbetsgivaravgiftema har det bl. a. foreslagits att s. k. arbetsfria inkomster borde belastas med motsvarande avgifter. Bägge dessa åtgärder skulle ge resultat som, vad beträffar underlagets bredd, foreter betydande likheter med en personlig inkomstskatt. Det bör under sådana omständigheter naturligtvis vara möjligt att med avsedd verkan reformera den personliga inkomstskatten i stället för de indirekta skatterna. I detta arbete görs ett försök att visa vad en sådan reform skulle innebära. Grundtanken är att den existerande inkomstskatten kompletteras med en tilläggsskatt av bruttotyp som kan ges två alternativa utformningar kallade

TSA (bruttointäktsskatt) respektive TSM (bruttoutgiftsskattil Gemensamt

for båda varianterna är ett tekniskt avräkningsförfarande som leder till resultatet att förändringar i tilläggsskatternas nivå inte behöver påverka den samlade inkomstbeskattningens progressivitet. Det betonas också i framställningen att den angivna tekniken, med ett frångående av bruttoprincipen, vore möjlig att utnyttja för en reforrnering av den nuvarande personliga nettoinkomstskatten i riktning mot en systematisk uppdelning av två av dennas huvudfunktioner, nämligen att verka inkomstutjämnande respektive att mer allmänt fungera som ”iinansieringskälla”. En möjlighet vore här att tillämpa avräkningstekniken på den kommunala inkomstskatten. Därmed skulle den progressiva statsskatten som ger relativt små intäkter fungera som fordelningspolitiskt instrument medan den reformerade kommunalskatten skulle fungera som en proportionell “finansieringsskatt” som kan ändras utan att systemets samlade progressivitet behöver påverkas. l TSA och TSM är förkort- En reform efter någon av dessa linjer skulle kunna effektivisera den politiska i samband ningar för “Tilläggsskatt beslutsprocessen med ändringar i skatteuttaget. Problemodell arbetsgivaravgifmatiken kring den offentliga sektorns tillväxt kunde i större utsträckning ter respektive “Tilläggsän for närvarande frikopplas från fordelningspolitiska överväganden. skatt modell moms”.

Bilaga 1 17

Analysens utgångspunkter*

2.1 Inledning

Skattepolitiken kan allmänt sägas ha två syften. Det första är att bereda utrymme för den offentliga sektorns köp av varor och tjänster genom att reducera den privata sektorns efterfrågan. l dagligt tal brukar man säga att skatterna används for att ”finansiera” den offentliga verksamheten. Det andra huvudsyftet är att med skattesystemet försöka korrigera olika brister i de fria marknademas sätt att fungera. Denna uppgift kan spjälkas upp i flera komponenter. Skatter kan t. ex. användas för att uppnå:

effektiv allokering av samhällets resurser, rimlig inkomstfördelning,

99-979*

lämplig tillväxttakt, utjämning av konjunktursvängningar, balans i betalningsströmmama gentemot utlandet.

Primärt kommer i denna studie sådana skatter att behandlas vars huvuduppgift är att, med så små störningar av verksamheten i privat sektor som möjligt, uppfylla det forsta syftet, nämligen att bereda utrymme för den offentliga sektorns verksamhet. l fortsättningen kommer skatter av detta slag ofta att kallas ”finansieringsskattef”. Fördelen med detta ordval är dels att det anknyter till ett vardagligt språkbruk, dels att det ger en sammanfattande term för skatter av detta slag. Nackdelen med ordvalet är, som påpekas i de flesta elementära läroböcker i nationalekonomi, att det kan ge upphov till missledande analogier beträffande de finansiella restriktionema för privata företag respektive offentlig sektor. Traditionellt anses att skatter med det angivna syftet bör tas ut efter något av följande två kriterier. Det första innebär att skatten ges ett om- 1 Kapitlet syftar till att ge fattande underlag eller med andra ord en bred bas. Detta kan ske genom en viss orientering for en en likfonnig skatt på hela det löpande produktionsresultatet eller på hu- läsare med intresse för vuddelen av detta. Det andra kriteriet innebär att man lägger skatter på analysens teoretiska produktionsfaktorer med låga utbudselasticiteter eller varor med låga efter- bakgrund. En mer resultatinriktad läsare frågeelasticiteter. Här kan arbetskraft respektive sprit och tobak tjäna som kan, efter att ha tagit del exempel. Bägge dessa ansatser anses innebära att de resursstyrande effekterna av det inledande avsnittet, (allokeringseffektema) kan hållas på en begränsad nivå även vid relativt med fördel gå vidare höga skattesatser. direkt till kapitel 3.

18 Bilaga 1

Vid en jämförelse mellan olika skatteformer kan man naturligtvis inte renodla linansieringsaspekten. De allra flesta skatter påverkar på ett eller annat sätt hushållens och företagens beslutssituation och leder därför till anpassningar av olika slag i beteendet. Eftersom dessutom fördelningspolitiska och andra ekonomisk-politiska överväganden påverkar valet av skatteform kommer också andra aspekter än den finansiella att beaktas i framställningen. Denna undersökning kommer med varierande djup att omfatta ett stort antal skattefomter. Viktiga existerande skatter som inte behandlas är bolagsskatten och olika former av kapital- och förmögenhetsbeskattning. P0tentiellt intressanta skatter som faller utanför undersökningens ram är den progressiva utgiftsskatten och en negativ inkomstskatt. Av de skatter som sålunda inte behandlas här har samtliga utom den sistnämnda varit föremål för utredning i andra sammanhang i Sverige på senare tid. Intresset for

en negativ inkomstskatt har emellertid varit stort på flera håll i utlandet

2.2 Skatters verkningar - en översikt

En tillfredsställande behandling av budgetpolitiska åtgärder kräver allmän jämviktsanalys. Låt oss utgå från ett tillstånd av jämvikt i ekonomin som störs av ett ñnanspolitiskt ingrepp. Resultatet blir en hel serie anpassningar tills ny jämvikt nås. Differensen mellan det nya och det gamla jämviktsläget är ett resultat av åtgärdens (åtgärdspaketets) ekonomiska effekter. Vid en jämförelse mellan de båda jämviktslägena är det lämpligt att skilja mellan olika aspekter på den totala förändringen. Antag att det offentliga ökar sina köp av varor och tjänster i en situation med full sysselsättning. Detta innebär en resursrranjerering från den privata sektorn till den offentliga. Hur denna reala kostnad fördelas mellan individerna beror av hur de ökade offentliga utgifterna finansieras (skatt, sedelpress eller lån). Detta leder över till en annan viktig aspekt på den totala effekten av åtgärdspaketet, nämligen inkomstfördelningens förändring eller med andra ord ârgärdens incidens. Vid skattelinansiering av den offentliga sektorns tillväxt kommer incidensproblemet att gälla fördelningsverkningarna av såväl de ökade statsutgiftema som de ökade skatterna. l den primärt på skatteforskning inriktade litteraturen har man emellertid med olika analytiska grepp strävat efter att försöka renodla frågan om olika skatters fordelningsverkningar. Ett välkänt första steg i denna incidensanalys har varit att undersöka hur det intagna skattebelopper fördelar sig mellan produktionsfaktorema kapital och arbete eller mellan olika inkomsttagare. När hänsyn i en allmän jämviktsanalys tas till den mångfald av effekter som utlöses av en skatt, visar det sig emellertid att en sådan uppläggning är alltför restriktiv. När en skatt införs kommer som regel hushållens och/eller företagens valsituation att påverkas genom att relativprisema förändras. Denna störning i resursallokeringen innebär att skatter förorsakar en extra börda (excess burden) utöver den direkta bördan i form av att vissa resurser fors över

se t. ex. 0ECD[19741 till staten. Den ”extra bördan” är ett uttryck för en efeklivitetWr/ust i eko-

Bilaga 1 19

nomin. Endast i det fall att skatten helt saknar samband med individens eller företagets ekonomiska aktivitet kommer handlandet att vara opåverkat. Skatter med sådana egenskaper brukar kallas klumpsummeskatter. Exempel på en sådan är en per capita skatt. En skatts ”excess burden” kan definieras som den välfärdsförlust som uppstår när man väljer att ta in en given skatteintäkt med en annan skatt än en klumpsummeskatt. En fjärde aspekt på skattepolitikens verkningar är att storleken på den kaka som finns att fördela kan påverkas. Detta kan kallas outputwekter. Sådana effekter kan komma till stånd genom att åtgärderna stimulerar till teknikförändringar eller leder till förändringar i utbudet av produktions-

faktorer. Åtgärder av denna typ är av intresse när man vill använda skatterna

som ett medel i en politik för ekonomisk tillväxt. Outputeffekter kan också uppstå genom en ökad effektivitet i utnyttjandet av existerande resurser, t. ex. genom reducerad arbetslöshet. Skatterna är då ett medel i stabiliseringspolitiken.

2.3 Något om incidens

Med incidensen av en skattepolitisk åtgärd avses här dess effekter på fördelningen av de reala, disponibla inkomsterna i samhället, när hänsyn tagits till åtgärdens samtliga återverkningar i ekonomin. I en diskussion av skatteincidensen kan man med fördel ta som utgångspunkt den gamla och flitigt debatterade frågan i vilken utsträckning den som fonnellt betalar skatten också bär bördan av den. Klarhet på denna punkt är av fundamental betydelse, när det gäller att förstå hur olika skatter påverkar individemas beteende samt hur de mer allmänt verkar i samhällsekonomin. Begreppet skatteövervältring är nära knutet till frågan om incidensen av en skatt. Innebörden kan tydliggöras med hjälp av definitionerna impaktincidens och effektiv incidensl: Impaktineidens: Den reala inkomstforändring som skulle uppstå för den individ som fonnellt skall betala skatten, om hans inkomst minskade (ökade) med hela skattebeloppet vid en skattehöjning (sänkning).

Efektiv incidens: Den förändring i realinkomsten som faktiskt uppstår när

en skatt införs. Den effektiva incidensen hänför sig till slutresultatet av den serie anpassningar som åtgärden utlöser. Om nu vid en skattepolitisk åtgärd den effektiva incidensen avviker från impaktincidensen har övervältring förekommit. Man skiljer ofta på övervältring framåt (priser höjs) och bakåt (faktorersättningar reduceras). Incidensproblematiken har studerats inom ramen för såväl part/ell som generell jämviktsteori.

Partiell incidensanalys

Den partiella incidensanalysen, som har sina rötter hos Marshall och Edgeworth, bygger på den partiella teorin for prisbildningen på en marknad och anses därför vara bäst lämpad för incidensanalys av selektiva skatter på marginella marknader, som t. ex. skatter på parfym eller läppstift. Den par- 1 Jfr Musgrave (19591.

20 Bilaga 1

S Pris

s

t

D A

G E B

C K

F

D

Kvantitet Figur 2.1 Ejfekten av en o P ö sryckskart tiella incidensanalysen kan emellertid också vara värdefull som ett forsta av med mer omfattande underlag. Med denna

steg i en undersökning *skatter

bestämmer efterfrågans och utbudets priselasticiteter i vilken uppläggning utsträckning skatten vilar på köparna respektive säljarna. Detta kan på välkänt manér illustreras D betecknade som i figur 2.1. De med S respektive kurvorna utbudet efterfrågan på marknaden, som representerar respektive kan avse en vara eller produktionsfaktor. Jämvikt föreligger vid priset 0B och kvantiteten OQ. En styckskatt (t kr/varuenhet) på denna vara (faktor) kan tolkas så att utbudskurvan parallellforskjuts uppåt till S”. Ny jämvikt nås vid det högre priset 0A och till den lägre kvantiteten OP. Det skattebelopp som skall betalas till staten anges av ytan ADFC. Man finner att en del av skattebördan övervältras på konsumenterna via Storleken om en prisökning. på denna prisökning anges under antagande fri konkurrens av följande formel: AB: -Ä t

ES+ED

Formeln framhäver hur prisstegringen (AP) är beroende av efterfrågeoch utbudselasticitetema är fullständigt ED respektive ES. Om t. ex. utbudet

oelastiskt (ES = O) kommer priset inte att kunna höjas. I detta läge bärs

skatten till fullo av säljarna. Vi har påpekat att det totala skattebeloppet i figuren ovan anges av ytan ADFC. Av detta belopp bärs delen ADGB av konsumenterna och delen BGFC av säljarna. I en partialanalys av en specifik skatts incidens kommer alltid intresset att centreras kring utbuds- och efterfrågeforhållandena på den speciella marknad som är aktuell. I den analys av arbetsgivaravgifter och energiskatter som redovisas senare kommer den partiella incidensanalysen att ges konkreta tillämpningar.

Bilaga 1 21

Generell incidens/ära

Den partiella incidensläran är otillräcklig för analys av bredbasiga skatters fördelningsverkningar. Det är nämligen nödvändigt att beakta att flertalet skatter i princip ger återverkningar på andra delar av ekonomin än den där de har sin omedelbara effekt. Dessutom måste hänsyn tas till att skatteintäkternas användning är av betydelse för det realekonomiska utfallet. Dessa observationer har lett till att en analysapparat av mer omfattande karaktär har utvecklats. Den generella incidensläran har sitt ursprung hos neoklassikerna. En framträdande insats gjordes av Knut Wicksell. Den diskussion som genom åren förts beträffande denna del av incidensteorin har tidvis varit tämligen förvirrad. En viktig orsak till detta är att olika författare givit begreppet incidens olika innebörd. Bent Hansen ger i ”Finanspolitikens ekonomiska teori en klar framställning av relationen mellan de uppfattningar som under årens lopp förekommit om den generella incidenslärans innebörd Det bör poängteras att Hansen inte ser någon anledning att begränsa tennen incidens till just skatternas inverkan på inkomstfördelningen. Man bör lika gärna kunna tala om incidensen av olika åtgärder på budgetens utgiftssida. En generell definition kan då formuleras på följande sätt: Med incidens avses elfektema på längre eller kortare sikt av en fmanspolitisk åtgärd ceteris paribus på realinkomsterna i samhället. Med linanspolitiska åtgärder avses härvid förändringar i offentliga handlingsparametrar och med ceteris paribus att alla andra parametrar än den (de) studerade hålls konstanta. Med realinkomster avses ofta ersättningar till olika produktionsfaktorer. Vanligen har man då speciellt ersättningen till kapitalet respektive arbetskraften, dvs. den funktionella inkomsrfdrde/ningen, i åtanke. En mer fullständig undersökning bör emellertid avse fördelningen av de reala, disponibla inkomsterna mellan olika individer eller grupper av individer, dvs. den personella inkomstförde/ningen. V Med den uppläggning som Hansen ger incidensläran blir den ett specialfall av det allmänna studiet av linanspolitiska åtgärders verkningar på ekonomin. att man studerar effekten av flera åtl fmanspolitisk analys är det vanligt gärder i kombination. Ofta lägger man i analysen också restriktioner på vissa variabler, t. ex. sysselsättnings- och prisnivåema. En incidensundersökning skulle mot denna bakgrund kunna läggas upp så att man i en av en höjallmän jämviktsmodell analyserar effekten på inkomstfördelningen ning i en skatt kompenserad med en sänkning i en annan skatt, så att något centralt ekonomisk-politiskt mål som var uppfyllt i utgångsläget också är uppfyllt efter omläggningen. Ansatsen kan generaliseras till att avse flera mål men kommer därvid också att behöva omfatta förändringar i flera skatteparametrar. Den neøklassiska incidensläran är uppbyggd på liknande sätt men med den speciella restriktionen att budgeten skall balansera. Vid en skattehöjning tänker man sig alltså en kompenserande åtgärd sådan att budgetbalansen upprätthålls. För det fall att den kompenserande åtgärden består i att en

annan skatt sänks har Musgrave myntat tennen dilfêrenrialincidensz När

den kompenserande åtgärden består i att staten ökar sina utgifter talar man 1 Hansen [l955]. om balanserad-budget-incidens. Ett problem med denna ansats är att skatteincidensen inte renodlas. Musgrave [19S9].

22 Bilaga 1

Musgrave anger också en tredje ansats vid incidensanalys, nämligen specifik incidens. Här studeras effekten av en förändrad skattesats givet att statens utgifter hålls konstanta i reala termer. Svagheten med denna ansats, som manade fram de tidigare nämnda, är att skattens incidens blir omöjlig att skilja från incidensen av inträffade förändringar i den absoluta prisnivån. En av poängerna med restriktionen på statsbudgeten är alltså att förändringar i den absoluta prisnivån ej uppstår. Den fulla sysselsättningen utgör i en ”neoklassisk värld med flexibilitet i löner och priser inget problem.1 I en ”keynesiansk värld” kan emellertid skattepolitiska åtgärder vid upprätthållen budgetbalans mycket väl ge upphov till (ofrivillig) arbetslöshet. Under sådana förhållanden blir den neoklassiska ansatsen av begränsat värde. En intressantare uppläggning är då att undersöka incidensen av sådana uppsättningar av åtgärder som håller sysselsättningsnivå och prisnivå konstanta utan hänsyn till budgetsaldot. Härav framgår klart hur den generella incidensanalysen utgör ett specialfall av den numera väletablerade metoden vid analys av verkningarna av fmanspolitiska åtgärder. Av det sagda skall ej den slutsatsen dras, att det råder en motsättning mellan neoklassisk incidenslära och den ansats som bl. a. Bent Hansen förespråkat. I stället bör de betraktas som komplementära. Den neoklassiska ansatsen i tenner av differentialincidens har visat sig mycket användbar vid analys av långsiktig incidens i teoretiska modeller. En ansats av det senare slaget är lämpligare vid analys av kortsiktig incidens men torde också vara av intresse vid analys av långsiktig incidens med ekonometriska mo-

deller av allmän jämviktskaraktär?

Harbergermodellen

Det främsta teoretiska instrumentet hittills för analys av olika skatters inkomstfördelningsverkningar är en allmän jämviktsmodell som forrnulerats

av Harberger.3 Modellen, som är av neoklassisk typ, har vidareutvecklats

av McLure och Mieszkowski och kallas därför ibland HMM-modellenf* Modellen beskriver en sluten ekonomi med två varor och två produktionsfaktorer som är fritt rörliga mellan två produktionssektorer som producerar var sin vara. Det råder perfekt konkurrens på alla marknader och utbudet av produktionsfaktorerna arbete och kapital är fullständigt oelastiskt. Trots dessa förenklande förutsättningar anses det att HMM-modellen är mycket användbar vid analys av olika skatters incidens. Ett centralt resultat som ges av modellen kan enkelt beskrivas med följande matris, där X respektive Y står för de två konsumtionsvaroma och K respektive L representerar de två produktionsfaktorerna. Alla skatter antas utgå med samma 1 Den vanligaste ansatsen skattesats på baser formulerade i värdetermer. i neoklassisk analys har varit att arbeta med Txy = TLK = TL + TK differentialincidens. Se ll ll lI Mieszkowski [l969]. = +

Tx TxL TxK

?Jfr Nonnann [l977b]. + + + = TY TYL + TYK

3Harberger[l962].

*se McLure [1975] och Av matrisens första rad framgår att ett införande av en skatt på arbetskraften Mieszkowski [l969]. (TI) kombinerad med en skatt på kapitaltjänster med (TK) är ekvivalent

Bilaga 1 23

införande av en inkomstskatt (TLK), vilken i sin tur är lika med en allmän varuskatt (Txy). Av matrisens första ”kolumn” framgår vidare att en inkomstskatt eller en allmän varuskatt är ekvivalent med en skatt på vara X (TX) kombinerad med en skatt på vara Y (Ty). På samma sätt kan även andra ekvivalenser illustreras med hjälp av matrisen. Genom att man modifierar de grundläggande antagandena i modellen kan dess användningsområde vidgas till att belysa t. ex. regionala skattepolitiska problem. HMM-modellen har emellertid också uppenbara begränsningar. Eftersom utbudet av kapital till ekonomin som helhet är givet i modellen kan inte effekter på sparande och tillväxt analyseras. Modellens neoklassiska natur gör det vidare omöjligt att analysera stabiliseringspolitiska

problem*

Det har tidigare framhållits att incidensproblemet har att göra med fördelningen av realinkomsterna i samhället. En individs relativa position bestäms dels av priserna (inkl. skatter) på varor och tjänster, dels av ersättningen (efter skatt) för de tjänster som individen bjuder ut på marknaden (vanligen ersättning för utfört arbete). Med en annan terminologi kan vi säga att individen är kopplad till marknaden dels via sitt sätt att intjäna inkomster, dels via sin inkomstanvändning. När man skall mäta ett skattesystems fördelningsverkningar eller bedöma incidensen av en skatteförändring måste hänsyn tas till bägge dessa aspekter. En incidensanalys är därför mycket komplicerad och måste tills vidare grundas på flera mer eller mindre säkra antaganden. Man har emellertid på

senare år gjort flera försök att uppskatta den totala fördelningselTekten av

skattesystemen i olika länder? l de kapitel som följer kommer bland annat incidensen av ett antal specifika skatter som ingår i dessa undersökningar att diskuteras. l samband därmed ges också referenser till ett urval ur den flora av specialundersökningar som gjorts för enskilda skattetyper.

2.4 Effektivitetsverkningar och optimal beskattning

Under ideala förhållanden antas marknadsekonomin ge upphov till en resursallokering som är effektiv i den meningen att produktionen av en godtycklig vara inte kan ökas utan att den minskas för minst en annan vara. Om man i ett sådant tillstånd inför en skatt kommer resursallokeringen att påverkas negativt så att en etfektivitetsförlust uppstår. Utöver den direkta l En översikt över HMMbörda som uttaget av ett visst skattebelopp lägger på hushållen, uppstår modellen och dess till-

därmed en ”excess burden genom att valsituationen störs. Detta förhållande lämpningar ges i McLure

kan partiellt illustreras med hjälp av figur 2.1. I termer av denna uppgår [l975]. den direkta skattebördan till ytan ADFC. Den extra bördan (minskade kon- ?Se t. ex. Franzén et al. sument- och producentöverskott) representeras av ytan DEF, av vilken DEG [l976], Musgrave & faller Musgrave [l973], Pechpå konsumenterna och resten på producentema. man & Okner [1974]. Naturligtvis är det av stort intresse att försöka uppskatta beskattningens 3 välfärdskostnader (i ovannämnda mening) empiriskt. Vissa försök har gjorts Harberger [19641

och även på detta område är Harberger en banbrytare.3 Undersökningamas 4 För en översikt se

antal är växande men mätmetoderna är så komplexa att det skulle föra Musgrave & Musgrave för långt att gå in på dem härf* [1973] eller Break [l974].

24 Bilaga 1

Det har varit en central frågeställning i skatteteoretisk diskussion hur ”excess burdens” eller, som de också kallas, ”dead weight losses” skall minimeras vid beskattningen. Detta problem har i den nationalekonomiska forskningen behandlats under rubriken optimal beskattning. l litteraturen på området kan man särskilja två grenar. I den forsta, som behandlar system av varuskatter, dvs. indirekt beskattning, har problemet varit att välja det optimala systemet enbart på grundval av elfektivitetskriterier, dvs. att hitta det skattesystem som ger en given skatteintäkt till lägsta välfárdskostnad De slutsatser man kommit till, bland annat att varor med låga pris- och inkomstelasticiteter (”nödvändighetsvaror“) skall beskattas hårt, innebär emellertid att konflikten effektivitet/ utjämning blir påtaglig. Därför är det naturligtvis önskvärt att analysen utvidgas så att utjämningsaspekten explicit kommer med i analysen, vilket också är fallet i den andra litteraturgrenen som behandlar den personliga inkomstskatten. Denna vidgade ram for analysen är i detta fall ganska självklar, eftersom den progressiva inkomstskatten är ett av de oftast använda medlen i fördelningspolitiken. De avvägningsproblem som behandlats när det gäller att analysera inkomstskattens optimala progressivitet är:

a. inkomstutjämning kontra effektivitetsforluster beroende på störningar

i valet mellan arbete och fritid?

b. inkomstutjämning kontra effektivitetsforluster beroende på störningar

i incitamenten att investera i humankapital.3

Översikter över denna I analysen har man antagit att samhället strävar efter att maximera en social forskningsgren ges i välfárdsfunktion som är beroende av de enskilda individemas välbefinnande Bradford & Rosen [1976] (nyttor). Den sociala välfárdsfunktionen bygger på antagandet att det fooch Sandmo [l974]. religger en explicit värdering av hur man skall väga olika individers nyt- 25e t. ex. Mirrleesll97ll, tonivåer mot varandra. Detta betyder att man tagit ställning till frågor av Phelps l 1973]. typen hur man skall värdera situationen att en fattig person får tre äpplen 3 Atkinson (19731, She- I och en välbärgad person ett äpple mot att båda får två äpplen vardera. shinski (19721. av konfallet a. ovan har individemas nyttor antagits vara en funktion 4Denna lösning förutsät- sumtion och fritid. Med bortseende från sparande kommer konsumtionen ter att inkomstskatten kan att sammanfalla med inkomst efter skatt. göras negativ for indivi- Om man antar att hushållen i inte alls påverkas av skatteforändringar der med mycket låga inkomster fore skatt. sitt val mellan arbete och fritid, så kommer vid utilitaristiska formuleringar Resultatet bygger också på av den sociala välfardsfunktionen optimum att nås vid en sådan skatteförutsättningen att alla progression att alla individer ges lika stora inkomster efter skattf* individer har samma Om emellertid skatteåtgärden ger upphov till störningar i valet mellan nyttofunktion. arbete och fritid kommer elfektivitetsforluster att uppstå. I detta fall max- 5 En undersökning av den imeras samhällets välfärd i ett läge där fortfarande vissa skillnader i insvenska inkomstskatten komster Hur stora dessa skillnader efter skatt kvarstår. är beror på välmot bakgrund av teorin fárdsfunktionens form, på den initiala inkomstfordelningen och på hur känsfor optimal inkomstbeligt arbetsutbudet är for ändrade skatter.5 skattning ges i Jakobsson & Normann[1976c]. Sammanfattningsvis kan man om arbetet med teorierna for optimal beskattning säga att det på många sätt bidragit till att skapa nya insikter om 6Kritiskt inriktade teoricentrala skattepolitiska frågeställningar. Ännu torde det emellertid inte vara översikter ges i Bradford & Rosen [1976] och möjligt att på basis av dessa undersökningar formulera några enkla regler Feldstein [l976]. till ledning for det skattepolitiska beslutsfattandet?

Bilaga 1 25

2.5 Outputeffekter

Som redan antytts kan man från analytisk synpunkt skilja på två typer

av outputeffekter vid beskattning, nämligen effekter på ekonomins pro-

duktionskapacitet och dess tillväxt å ena sidan och effekter på resursutkan nyttjande och priser å den andra. Den första gruppen av verkningar

kallas tillväxteffekter medan den senare kan kallas stabiliseringspolitiska

effekter. Ett samhälles ekonomiska tillväxt bestäms i huvudsak av den tekniska

samt av tillväxten i arbetskraftsutbud och kapitalstock. Vad utvecklingen effekter på dessa tillväxtbestämmande faktorer har man gäller skatternas i litteraturen för hushållens del koncentrerat intresset till verkningarna på

arbetskraftsutbudet och på hushållssparandets storlek. Mer precist har olika l Analys av dessa be-

skatters effekter på hushållens val mellan arbete och fritid respektive spa- slutsproblem är också

rande och konsumtion kommit att analyseras] Teoretisk analys av olika av betydande intresse

för undersökningar av skatter med avseende på dessa val återfinns i de flesta läroböcker på området skatters eifektivitetsverk-

och upprepas därför inte i denna bakgrundsorienteringz Det kan emellertid

ningar och incidens. påpekas att resultaten ofta är av sådan an att bestämda utsagor till förmån 23e t. ex. Hansen [1955] för den ena eller andra skatten från tillväxtsynpunkt ej är möjliga på ett och Musgrave & Musallmänt plan. För detta krävs till att börja med en noggrann precisering grave [l973]. av de jämförda skattetyperna med avseende på t. ex. progressiva inslag. i 31 framför allt USA har ett Dessutom krävs detaljerad empirisk information om bl. a. elasticiteten betydande arbete lagts ned arbetsutbudet för olika kategorier av skattskyldiga, den marginella sparpå empiriska undersökbenägenhetens variation med inkomsten och den marginella sparbenägenningar av dessa för skattehetens känslighet för förändringar i sparandets nettoavkastning. Det kan analysen strategiska

information av detta slag är mycket knapphändig vad variabler (se t. ex. översiktilläggas att empirisk terna i Shoup[l972], Break gäller den svenska ekonomin? [1974] och Boskin [1976] ). Vad gäller skatters effekter på företagen från tillväxtsynpunkt, har intresset Resultaten av dessa i stor utsträckning fokuserats till verkningarna på olika typer av investe- utländska undersökning-

ringsbeslut och på finansiella beslut vad avser t. ex. valet mellan vinst- ar, som för övrigt inte givit kommit entydiga resultat, torde nedplöjning och utdelning. Dessa frågor har i litteraturen primärt dessvärre som regel inte

att analyseras i undersökningar av bolagsbeskattningens verkningarf*

vara möjliga att direkt stabiliseringspolitiska verkningar har diskuterats i en överföra på den svenska Skattesystemets mycket omfattande litteratur alltsedan genombrottet för den keynesianska ekonomin med dess ofta helt olika institutionella

synen på finanspolitikens roll i konjunkturpolitikens En viktig utgångspunkt

förhållanden. är att ett gap mellan potentiell och faktisk produktion kan reduceras genom att man med aktiva finanspolitiska åtgärder påverkar den samlade efter- 4 Se bilaga 2 och de refe-

av denna teori på skattepolitiken renser som ges där. frågans storlek. I primitiva tillämpningar

koncentreras intresset på variationer i det samlade skatteuttagets nivå utan 5 En sen översikt över mycken diskussion kring det konkreta valet av skattefonn. I mer sofisteoribildningen på detta tikerade tillämpningar har det emellertid bland annat visats att en önskad område ges i Blinder & Solow [1974]. Där diskuteförändring i aggregerad efterfrågan kan uppnås med mycket olika intäktsras också den aktuella förändringar beroende på valet av skattepolitiskt medelé kontroversen mellan Vid jämförelser mellan olika skatter i ett stabiliseringspolitiskt perspektiv “keynesianer” och mo-

är det vanligt att skilja mellan deras effektivitet som inbyggda stabilisatorer netarister“ beträffande

respektive deras effektivitet vid permanenta eller framför allt temporära den relativa betydelsen av

med avseende finanspolitik respektive parameterförändringar. I det första fallet jämförs skatterna penningpolitik. på deras förmåga att automatiskt, dvs. utan speciella beslut om regelförändringar, verka dämpande på cykliska svängningar i ekonomin. I det senare 65e t. ex. Hansen [1955]

26 Bilaga 1

fallet gäller jämförelsen olika alternativ inom ramen för en aktiv finanspolitik. Enligt en traditionell uppfattning skulle en progressivt utformad personlig inkomstskatt vara ett gynnsamt medel i bägge dessa avseenden. Denna ståndpunkt har emellertid på senare tid ifrågasätts från flera olika utgångs-

punkter* Bland annat har det hävdats att temporära variationer i disponibel

inkomst i första hand utlöser kompenserande förändringar i hushållssparandet. lnkomsteffekten på aggregerad efterfrågan av temporära förändringar i skatteuttaget, genererade via automatik eller åtgärder, skulle under sådana omständigheter bli av begränsad betydelse. Å andra sidan har den synpunkten framförts att temporära förändringar i en konsumtionsskatt kan vara effektiva i stabiliseringspolitiken. Utöver en kanske mindre verkningsfull effekt på real, disponibel inkomst anses nämligen sådana förändringar ge upphov till intertemporala substitutionseffekter med styrande inverkan på valet av tidpunkt för hushållens inköp av främst varaktiga konsumtionsvaror? Problematiken kring temporära skatteförändringars inkomsteffekt på aggregerad efterfrågan är ytterligare ett i en lång rad av exempel på empiriska frågor av stor betydelse för den praktiska skattepolitiken som ännu inte givits något mer bestämt svar, trots att stora ansträngningar ofta gjorts.

2.6 Avslutande kommentar

Framställningen i följande kapitel omfattar många skatteformer. Dessa kommer att diskuteras mot bakgrund av den referensram som nu skisserats. Emellertid kommer analysen av varje enskild skattefonn inte systematiskt att omfatta alla de punkter som tagits upp här. Snarare kommer i varje enskilt fall uppmärksamheten att koncentreras till vissa för den speciella skatten särskilt intressanta aspekter. Det har framgått av den kortfattade översikten i detta kapitel att osäkerheten är betydande vad gäller flera centrala skattepolitiska frågor. Den nationalekonomiska forskningen kring traditionella och nytillkomna skatl Se beträffande detta tepolitiska problem bedrivs för närvarande, såväl vad gäller teori som empiri, Jakobsson & Normann med större intensitet än någonsin tidigare. Insikterna växer därför i snabb [1974] kapitel S. takt. Få är emellertid trots detta de frågor som kan anses ha givits mer 2Detta utvecklas i Bran- slutgiltiga svar. De resonemang och överväganden som formuleras i det son[1973]. följande bör ses mot denna bakgrund.

Bilaga 1 27

3 Skattepolitikens medel

3.1 Inledning

Antalet tänkbara former för beskattning är mycket ston. Med få undantag, av vilka förmögenhetsskatter, arvs- och gåvoskatter samt skatter på kapitalvinster är de viktigaste, har de olika skatterna en direkt anknytning till det löpande produktionsresultatet. De huvudsakliga skillnaderna mellan skattetypema är dels att de tas ut i olika led (av olika subjekt) vid inkomsternas flöde från producenter till inkomsttagare/ konsumenter och tillbaka igen, dels att skatteunderlagen (baserna) är olika omfattande. Genom att knyta an till en enkel kretsloppsmodell för inkomsternas flöde i ekonomin skall dessa påståenden illustreras här. l anslutning härtill kommer också den inbördes relationen mellan olika typer av skatter att belysas. Mycket förenklat kan inkomsternas kretslopp i en ekonomi utan utrikeshandel illustreras som i figur 3.1.1 Agentema i ekonomin är hushåll, företag och offentlig sektor. Lås oss till att börja med bortse från den offentliga sektorn. Alla produktionsfaktorer ägs direkt eller indirekt av hushållen. Dessa produktionsfaktorer säljs på faktorrnarknaden av hushållen till företagen som producerar varor. Inkomster till sina faktorköp erhåller företagen genom att sälja sin produktion på varumarknadema. Betalningsströmmarna från inkomsttagare/ konsumenter till företagen och tillbaka igen går således medsols i figuren. Mot dessa betalningsströmmar går reala strömmar av varor och faktorer. Betalningar för leveranser av material och halvfabrikat inom företagssektom, dvs. s. k. intermediära leveranser, beaktas inte i figuren eftersom företagssektom behandlas som en enhet. När man skall mäta den totala produktionen i samhället (BNP) kan man använda sig av två principiellt olika metoder, nämligen realmetoden respektive inkomstmetoden. Vid realmetoden mäter man BNP som värdet av den del av produktionen som går till slurlig användning, dvs. till konsumtion eller investeringar, eller därigenom att man summerariørädlingsvärdena i ekonomin. Vid inkomstmetoden kan man antingen välja att summera företagens samlade kostnader för de s. k. primära produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital eller att summera hushållens samlade inkomster. I en enkel ekonomi med fullständig konkurrens ger dessa fyra mätmetoder samma Detta förhållande, 1 En likartad framställning resultat beträffande storleken på den totala produktionen. som modifieras något när modellens realism ökar, är fundamentalt för för- ges i Musgrave & Musgraståelsen av sambandet mellan olika typer av beskattning. ve [1973]

28 Bilaga 1

Hushállssparande H håll -

intkâmstsér Hushäl)

Outdelade vinster /- (QX \ I H)

H

l

- Transferenngar Företags till hushåll . s arand p f Offentligt sparande

W r

Faktormarknad Kapitalmarknad Räjritor Löner Vinster Marknad för Marknad fö! Skatter konsumtionsvaror kapltalvarof

© GD

Transfereringartill

q

företag Ä Bruttonational- a?

v T CDT Företag) ® produkt

Nettonationalprodukt ® Avskrivningar

Figur 3. 1 Det ekonomiska När offentlig sektor införs i figur 3.1 antas för enkelhets skull att dennas kretsloppet verksamhet är begränsad till att i fördelningspolitiskt syfte enligt speciella regler (dvs. automatiskt) omfördela inkomster mellan företags- och hushållssektor eller mellan enskilda Den agenter inom dessa bägge sektorer. offentliga sektorn utnyttjar därmed inga reala resurser i ekonomin. Fördelningspolitiken sker med hjälp av skatter och transfereringar. Inkomster och utgifter antas inte med nödvändighet behöva balansera varje period. Budgeten kan överbalanseras eller underbalanseras. De numrerade punkterna i figuren anger ett antal positioner i kretsloppet där en skatt kan ansättas. Varje punkt anger således en skattebas. Genom att flödesangivelserna i figuren har givits olika tjocklek har storleksrelationerna mellan skattebaserna grovt indikerats. l figuren identifieras följande skatter av vilka endast vissa i mer eller mindre modifierad fomu kommer till användning i Sverige för närvarande.

. Skatt på företagens kostnader. . Skatt på företagens intäkter. . Varuskatt på konsumtionsvaror. . Varuskatt på kapitalvaror. . Löneskatt. Skatt på räntor. . Skatt på nettovinst. . Personlig inkomstskatt. . Skatt på outdelade vinster. . Personlig utgiftsskatt. . Generell produktionsfaktorskatt. ›-›-›- . Skatt på avskrivningsmedel.

Bilaga 1 29

Vill man nu lägga en skatt på hela det löpande produktionsresultatet (BNP) kan man tänka sig följande kombinationer:

a. Varuskatt på konsumtions- och kapitalvaror avsedda för slutlig användning (3 + 4). b. Skatt på företagssektoms intäkter (2). .Ö Skatt på företagens kostnader inklusive bruttovinster (1). d. Personlig inkomstskatt kombinerad med skatter på outdelad vinst och avskrivningsmedel (8 + 9 + 12). Av vad som sades ovan om olika sätt att mäta det totala produktionsresultatet följer att alla dessa kombinationer ger samma skatteintäkter om skattesatsen genomgående är densamma. Skattebasen är ju i samtliga fyra fall lika med BNP. Dessutom gäller att kombinationerna, under vissa förenklande förutsättningar, är likvärdiga till sina allokerings- och fördelningspolitiska verkningar. De resulterar nämligen i samma uppsättningar relativa

varu- och faktorprisenl

Om man av någon anledning vill undanta investeringsverksamheten från beskattning kan man i stället för BNP låta den totala konsumtionen utgöra skattebas. Skatten kan då antingen utformas som en varuskatt på konsumtionsvaror (3) eller som en personlig utgiftsskatt (10). Vid samma skattesatser är dessa alternativ likvärdiga i ovannämnda mening. Den principiella skillnaden är av administrativ natur i det att den personliga utgiftsskatten tas ut av köparen medan varuskatten tas ut av säljaren. En potentiellt mycket viktig egenskap hos utgiftsskatten är emellertid att den genom sin personanknytning kan göras progressiv. Varuskatten kan utformas som en ettledsskatt eller som en flerledsskatt. Den omsättningsskatt vi hade i Sverige fram till 1968 var av det första slaget medan den efterträdande mervärdeskattenipå konsumtionsvaror var av det senare. Det har argumenterats för att det vid beskattning av hela produktionsresultatet är lämpligt att undanta avskrivningsmedlen. Detta betyder att man i stället för BNP väljer att låta nettonationalprodukten (NNP) utgöra skattebas. En sådan skatt representeras i figur 3.1 av den generella produktionsfaktorskatten (11). Denna är i sin tur ekvivalent med

a. Löneskatt kombinerad med skatter på räntor och företagens nettovinst (5 + 6 + 7). b. Personlig inkomstskatt kombinerad med skatt på outdelad vinst (8 + 9).

Av denna översiktliga och starkt förenklade framställning har det framgått att skatter kan appliceras på många punkter i inkomsternas kretslopp. Vid val av skatteform ställs man därför bl. a. inför följande frågor:

a. Företag eller hushåll som subjekt? b. Inkomst eller konsumtion som bas? c. I vilken utsträckning skall avdrag medges (brutto- eller nett0princip)? d. Beskattning på inkomsternas källsida eller användningssida? l Jfr HMM-modellens e. Generell eller selektiv beskattning? huvudresultat sådana de presenterades i kapitel 2. I det följande berörs i korthet vissa överväganden som är av relevans för Se också Musgravell959l, vart och ett av dessa beslutsproblem. Det skall också visa sig att frågorna kapitel 16.

30 Bilaga 1

i flera fall hänger nära samman. På basis av de klassificeringsgrunder som impliceras av frågorna i ovanstående lista ges vidare i tabell 3.1 en systematisk översikt över ett antal skatteformer som närmare skall analyseras i denna studie.

3.2 Företag eller hushåll som subjekt

Alla produktionsfaktorer ägs direkt eller indirekt av hushåll. Det torde därför vara uppenbart att alla skatter bärs av fysiska personer oavsett var och hur de tas ut. Om skatter som har företag som subjekt påverkar vinstemas storlek slår detta tillbaka på företagens ägare i form av lägre avkastning på satsat kapital. Eftersom alla skatter bärs av hushåll kan det synas logiskt att enbart använda sig av skatteforrner som har hushållen som subjekt. Detta skulle också innebära att skattebetalarna kunde hålla sig väl informerade om förändringar i skatteuttagets struktur och nivå. Det har anförts att sådan kunskap skulle innebära att avvägningen mellan privat och offentlig sektor bättre skulle avspegla de enskilda skattebetalarnas värderingar. Ett annat argument till förmån for skatter med hushållen som subjekt är att skatterna kan göras beroende av hushållens betalningsformåga. Detta innebär mer konkret att skatteuttaget med avseende på ett bruttounderlag via avdrag och progressiva uttagsregler kan differentieras med hänsyn till hushållens personliga omständigheter. Bakom detta argument ligger de mycket omdiskuterade och kvantitativt svårfångade principerna om horisontell respektive vertikal rättvisa i beskattningen. För ett val av företagen som skattesubjekt brukar anföras att skatter på fysiska personer, så som de i praktiken är utformade, vanligen tas ut efter relativt komplicerade regler. Denna omständighet anses ge upphov till risker för undandragande av skatt, vilket i sin tur leder till höga samhällskostnader for kontroll och uppbörd. Många bedömare anser vidare att personliga skatter försvårar ett uppnående av en från samhällsekonomiska utgångspunkter lämplig nivå på den offentliga sektorn. De skäl som brukar anforas for denna syn är i huvudsak av psykologisk natur. Tabell 3.1 En systematisering av olika skatter

Subjekt lnkomstemas källsida Typ av lnkomsternas användningssida Typ av underlag underlag Hushåll Personlig bruttoinkomstskatt (T SA) I Personlig bruttoutgiftsskatt (T SM) I Personlig nettoinkomstskatt l Personlig utgiftsskatt K Företag Kumulativ bruttoinkomstskatt 1+ M Kumulativ bruttoutgiftsskatt I+ M Mervärdeskatter I eller K Nonkumulativ bruttoutgiftsskatt I Allmänna varuskatter I eller K Kumulativ bruttokostnadsskatt 1+ M Punktskatter del av K Nonkumulativ bruttokostnadsskatt I Produktionsfaktorskatter del av I Anm.: Följande beteckningar har valts för att ange typ av underlag. K = konsumtionsbas I = inkomstbas 1+ M = inkomstbas där avdrag ej får göras för intermediära varor.

Bilaga 1 31

3.3 Inkomst eller konsumtion som bas

Stort intresse kommer i denna studie att knytas till problemen att genom beskattning bereda utrymme för den offentliga sektorn så att samhällsekonomiska mål som full sysselsättning, stabil prisnivå etc. kan upprätthållas. När den offentliga sektorns verksamhet utgör en stor andel av BNP är det nödvändigt att en kraftig majoritet av inkomsttagare är med och betalar skatt. Detta kan enklast ske genom att man ger skatterna omfattande underlag (breda baser). Två sådana breda baser som naturligen kan övervägas är dels värdet av det samlade produktionsresultatet under ett år (nationalinkomsten), dels värdet av den löpande konsumtionen. l det senare fallet undantas investeringarna (och sparandet) från underlaget. I en principiell diskussion angående valet mellan konsumtion respektive inkomst som bas för beskattning blir frågorna om beskattningens horisontella

rättvisa och effektivitet centrala

I princip påverkar alla skatter resursallokeringen, dvs. företagens och/eller hushållens valmöjligheter och faktiska val. Hushållen kan påverkas i sina val mellan olika konsumtionsvaror, mellan arbetstid och fritid eller mellan konsumtion och sparande. I företagssektorn kan skatten påverka investe-

ringsbeslut, val av produktionsteknik och val av produktionsinriktningz

I vissa fall kan allokeringseffekten vara åsyftad och önskvärd. Detta gäller t. ex. skatter på sprit och tobak, vars existens bl. a. motiveras av att man av alkoholpolitiska skäl velat begränsa konsumtionen. Om en konsumtionsminskning kommer till stånd ger skatten, förutom en intäkt, också en samhällsekonomisk vinst. Vanligen är allokeringseffekten oönskad och kan då karakteriseras som en samhällsekonomisk kostnad. Skatten ger en intäkt och lägger därmed en direkt skattebörda på den privata sektorn. Denna motsvaras emellertid av prestationer från den offentliga sektorn. Därutöver ger skatten via effekter på resursallokeringen en välfárdsförlust (en ”excess burden” eller ”dead weight loss”). Det bör då vara en strävan att så långt som möjligt hålla nere dessa välfardskostnader. Det visar sig emellertid att de skatter som är gynnsamma från effektivitetssynpunkt, dvs. ger små väl färdskostnader, ofta bedöms vara ogynnsamma från fordelningspolitisk synpunkt. Effektivitetssynpunkter och fördelningspolitiska synpunkter kan därför ge upphov till ett avvägningsproblem. När det gäller en jämförelse mellan en konsumtionsskatt och en inkomstskatt 1 Olika aspekter på detta från ejfektivitetssynpunkt kommer hushållens val mellan konbeslutsproblem behandlas sumtion och sparande i fokus. Detta val störs av en skatt baserad på årlig utförligt i Musgrave & inkomst, men ej av en skatt med konsumtionen som bas. Detta beror på Musgrave [l973]. att inkomstskatten, till skillnad från konsumtionsskatten, påverkar sparan- 2Endast i det fall en skatt dets nettoavkastning. Effekten kan tydliggöras med hjälp av exemplet i helt saknar samband med tabell 3.2. En individ får ett belopp M kr och väljer mellan att konsumera företagens eller hushåli dag eller någon gång i framtiden. i anger räntan, tc skattesatsen i kon- lens ekonomiska aktivitesumtionsskatten och t skattesatsen ter kommer beslutssituai den, som vi antar, proportionella intionen att vara opåverkad. komstskatten. Skatter med sådana l tabellen jämförs konsumtionsmöjlighetema under period l (konsumtion egenskaper brukar kallas i dag) med motsvarande möjligheter under period 2 (konsumtion i framtiden) klumpsummeskatter.

32 Bilaga 1

Tabell 3.2 Effekter av konsumtionsskatt respektive inkomstskatt på hushållens sparbeslut Nettobelopp att kon- Nettobelopp att konsumera Förhållande mellan sumera i period l i period 2 period 2 och period l

Utan skatt M (l + i)M (| + i) Med konsumtionsskatt (1 - tc)M M(l + i):r_\4/l 4,-i) (l + i) M(l + |)(| - IC) Med inkomstskatt (l - t)M ,(1-t)1vl+i(1-t)M-ti(l-t)M, (l + i(l-t)) (1 - oMll + i(l - 1)]

sådana de ter sig dels vid de båda skattetyperna, dels utan skatt. l fallet med inkomstskatt erhålls det för konsumtion disponibla beloppet under period 2 som en summa av tre termer, nämligen ingående förmögenhet + ränteinkomst ./. inkomstskatt på räntan. Av den tredje kolumnen i tabellen, som anger kvoten mellan konsumtionsmöjlighetemai de olika fallen,

framgår att konsumtionsskatten inte påverkar hushållets beslutssituatiom

vilket dock sker i fallet med inkomstskatten, som sänker sparandets avkastning från i till i(l-t). Denna observation har lett till det ofta framförda argumentet att en konsumtionsskatt är att föredra framför en inkomstskatt av effektivitetsskäl. Att bägge skatterna även har andra verkningar på resursallokeringen, t. ex effekter på arbetsutbudet, utgör emellertid faktorer som eventuellt kan modifiera denna slutsats. Det kan här tillfogas att de olika effekterna på sparandets nettoavkastning kan vara av betydelse när det gäller att bedöma hushållssparandets storlek vid en inkomstskatt respektive en konsumtionsskatt? Frågan om beskattningens horisontella rättvisa utgår från värderingen “lika behandling av likar” eller mer precist: individer som befinner sig i samma position (på samma välfardsnivå) före skatt skall påverkas precis l Även om det naturligtlika mycket av en skatt. Ett problem som diskuterats mycket bland ekovisjämfön med fallet utan nomer och politiker är hur man skall definiera en operationell index på skatt fått ett mindre lika position. Två möjligheter har därvid stått i fokus, nämligen just inkomst belopp att fördela mellan konsumtion.3 respektive sparande och konsum- Vanligen har man stannat för ett inkomstmått med motiveringen att tion. olika personers välståndsnivåer bättre speglas av konsumrionsmojligherer än 2Detta diskuteras bl. a. i av faktisk konsumtion. Väljer man inkomst som operationellt mätt på väl- Break (19741. ståndsnivå är det logiskt att välja inkomst som bas vid beskattning. Beskattning sker då period för period av individens handlingsmöjligheter så- 31 Musgrave [1976] pekas dana de speglas av den löpande inkomstens storlek. Problemet blir emellertid på flera svårigheter som skulle möta om man i hur inkomsten skall mätas. praktiken strikt skulle Vi skall inte fördjupa oss i dessa mätproblem här men konstaterar att försöka lägga horisontell den inkomstdefinition man vanligen stannat för är betydligt “bredare” än rättvisa som norm för En definition den vi har i vår inkomstskatt. som vunnit stort gehör bland beskattning. Problem finansteoretiker sätter inkomst lika med konsumtion under viss tid plus uppstår vare sig man i

princip väljer inkomst nettoökning av förmögenhet*

eller konsumtion som bas. Med denna definition skulle utöver vanlig inkomst även kapitalvinster (realiserade eller ej) och mottagna arv och gåvor ingå i basen. Inkomstbe- 4 “Accrued income eller greppet är ett uttryck for hur mycket en individ maximalt kan konsumera Schanz-Haig-Simons-definitionen efter upphovs- under en period utan att minska sin nerrofönnögenhet. För den fortsatta männen. diskussionen finns det anledning betona att denna “ideala” inkomstdefi-

Bilaga 1 33

nition är ett nerrobegrepp. Man beviljas avdrag för de kostnader man haft för att underhålla ett kapital (ett förmögenhetsobjekt). Denna princip är också etablerad i vår nuvarande definition av inkomst för beskattning. Företrädama för uppfattningen att årlig konsumtion bör användas som index för att bestämma lika position hävdar också att inkomst är en lämplig

bas för beskattning* Det intressanta är emellertid att de anlägger ett livs-

tidsperspektiv på problemet och dessutom antar att inkomst = konsumtion över livscykeln. Allt sparande representerar uppskjuten konsumtion. Med ett sådant livsinkomstperspektiv anses årlig konsumtion vara en logisk bas. Skattebelastningen blir då också oberoende av hur man väljer att disponera sina inkomster över tiden (om skatten är proportionell och skattesatsen inte förändras). Med en sådan syn leder däremot inkomstskatten till en omotiverad dubbelbeskanning av sparandet. En konsumtionsskatt måste emellertid kompletteras med en arvsskatt för att principen om lika behandling av likar skall uppfyllas när antagandet livsinkomst = konsumtion ej gäller. I den aktuella svenska diskussionen om en progressiv utgiftsskatt har såvitt bekant inte någon som ställt sig positiv till denna skatteform begagnat sig av argumentet att konsumtionsbasen av principiella rättviseskäl skulle vara att föredra framför en inkomstbas. I stället har man betonat effektivitetsargumentet, gynnsamma spareffekter och framför allt att utgiftsskatten erbjuder en teknisk lösning på problemet med kapitalvinstemas beskattning som är svårt att klara med inkomstskatten?

3.4 Brutto- eller nettoprincip

I bruttobeskattningens princip ligger att avdragsmöjligheterna starkt begränsas vid skatteunderlagets bestämning. Bruttobeskattning kan övervägas, oavsett om företag eller hushåll väljs som skattesubjekt. När företagen är subjekt är det naturligt att med bruttoskatter avse generella eller nästan generella skatter på företagens bruttoutgifter eller bruttointäkter. Med denna definition på bruttoskatt blir det likaledes naturligt att beteckna skatter på enstaka varor eller produktionsfaktorer som (selektiva) varuskatter respektive produktionsfaktorskatter. Den mest extrema klassen av bruttoskatter på företag är de s. k. kumulativa bruttoskatterna. Dessa skatter kännetecknas av att underlaget, utöver företagens bruttoförädlingsvärden, även innehåller värdet av inköpta råvaror och material. Dessa skatter ger, som framgår av följande exempel, upphov till s. k. kaskadeffekter. Låt oss anta att företag l förädlar en råvara till ett halvfabrikat som för 1000 kronor säljs till företag 2. sistnämnda företag vidareförädlar halvfabrikatet till en konsumtionsvara som säljs till ett hushåll för 3 000 kronor. Detta konsumentpris motsvarar precis summan av förädlingsvärdena i företag l (l 000 kronor) och företag 2 (2 000 kronor). 1 Se t. ex. Kaldor[l95S]. I tabell 3.3 illustreras effekterna vid införandet av en kumulativ respektive 25e Lodin [1976] och nonkumulativ bruttoskatt på företagen i detta exempel. Ysander [l976].

34 Bilaga 1

Tabell 3.3 Illustration av kaskadeffekter

Företag 1 Företag 2 Konsument Skatt i % av varue------ pris före skatt Varupris Varupris (effektiv skatt) före skatt efter skatt

Nonkumu/ariv brutroskall, _l0 96 Skatteunderlag (= förädlingsvärdef l 000 2 000 Försäljningspris inklusive skatt 1 100 3 300” 3 000 3 300 10 Skatt 100 200 Kumulaliv bruttøskatr, 10 96 Skatteunderlag l 000 3 100 Försäljningspris inklusive skatt l 100 3 410 3 000 3 410 13,7 Skatt 100 310

“Olika metoder för att beräkna skatteuttaget vid nonkumulativa bruttoskatter (av flerledstyp) beskrivs i kapitel 4. b Förädlingsvärde i företag 2 (2 000 kr) + kostnad för halvfabrikat (1 100 kr) + skatt på företag 2 (200 kr).

Skattesatsen antas i båda fallen vara 10 96. Det framgår att den kumulativa skatten ger skatteintäkter som är 110 kronor högre än fallet med den nonkumulativa skatten. Den effektiva skattesatsen är för den nonkumulativa skatten lika med den nominella, dvs. 10 % , medan den effektiva skattesatsen överstiger den nominella vid den kumulativa skatten. Man brukar som nämnts tala om att en kumulativ skatt ger upphov till en kaskadeffekt. Med hjälp av det givna exemplet kan läsaren förvissa sig om att den kumulativa skattens kaskadeffekt kan elimineras om företagen 1 och 2 fusioneras. Därför skapar denna skattefonn incitament till s. k. vertikal integration. Denna och andra aspekter på valet mellan (generella) bruttoskatter på företag av kumulativ respektive nonkumulativ karaktär skall utförligt diskuteras i kapitel 4. Med det klassifikationsschema som valts här kommer, när företagen är subjekt, frågan om skatten skall utformas efter en brutto- eller nettoprincip att sammanfalla med frågan om skatten skall ges en generell eller en selektiv utformning. När hushållen är skattesubjekt blir valet mellan en brutto- respektive en nettoprincip delvis en fråga om en avvägning mellan administrativa synpunkter och fördelningspolitiska överväganden (rättviseaspekter). Betydande inskränkningar i avdragsmöjligheter kan innebära konflikter med den traditionella uppfattningen att skatterna bör tas ut efter individemas eller hushållens betalningsförmåga. En bruttoprincip skulle å andra sidan förenkla såväl hushållens som myndigheternas arbete med deklarationer respektive kontroll och uppbörd.

3.5 Källsida eller användningssida

Skatter på företagens inkomstkällsida kan antingen kopplas till marknadstransaktioner med företagets produkter (skatter på konsumtionsvaror och/ el-

Bilaga 1 35

ler investeringsvaror) eller baseras på årliga taxeringar av företagens intäkter (bruttoomsättningsskatter). På användningssidan kan skatterna utf0m1as som taxerade bruttoskatter på Företagens utgifter (alternativt kostnader) eller tas ut på ersättningen till speciella produktionsfaktorer som t. ex. arbetsgivaravgifter och nettovinstskatt. Valet mellan taxerade skatter på inkomstemas käll- respektive användningssida beror, som vi senare skall se, bl. a. på hur man väljer att behandla företagsvinstema på eget kapital. Valet mellan olika alternativ på samma sida är naturligtvis beroende av vilken bredd man vill ha på underlaget och dänned av syftet med skatten men kan också vara betingat av administrativa synpunkter. Den centrala frågan när det gäller att ta ställning till huruvida hushållen skall beskattas från inkomstemas källsida eller användningssida är om inkomst eller konsumtion skall utgöra skattebas. Detta beslutsproblem har tidigare berörts.

3.6 Generell eller selektiv beskattning

Beroende på syftet med skatten kan den vare sig man i princip väljer konsumtion eller inkomst som bas ges en generell eller selektiv utformning. När det primära syftet är att bereda utrymme för en stor offentlig sektor ges skatterna som regel den förstnämnda utformningen. Breda baser innebär att skatterna kan ge höga intäkter vid relativt låga skattesatser, vilket innebär att oönskade effekter på resursallokeringen kan hållas nere. Av flera skäl kan man emellertid även vilja förse skattesystemet med en del selektiva inslag. Några viktiga anledningar till detta framgår av följande lista. a. Selektiva skatter kan utgöra ett substitut till avgiftsbeläggning av vissa offentliga tjänster. Skatterna på drivmedel uppfattas sålunda ibland som ett substitut till en avgift på väg- och gatunätets utnyttjande. b. Selektiva skatter kan användas för att förstärka progressiviteten i skattesystemet. En skatt på lyxkonsumtion (parfymer, pälsar o. dyl.) kan t. ex. förväntas drabba i första hand höginkomsttagare. c. Selektiva skatter kan användas för att nedbringa konsumtionen av hälsovådliga varor som t. ex. tobak och sprit. För att konsumtionen av den beskattade varan skall minska krävs då att efterfrågan är priskänslig. d. Vidare kan en selektiv skatt införas för att internalisera externa effekter i produktion eller konsumtion. Detta användningsområde kan exemplifieras med avgifter på miljöfarliga utsläpp. e. Slutligen kan selektiva skatter bli resultatet när man vid införande av en bredbasig skatt vill undanta vissa verksamhetsområden, t. ex. för att underlätta uppbörden eller för att undvika vissa allokeringseffekter. Löneskatten kan anföras som exempel.

Bilaga 1 37

4 Bruttobeskattning

av

företag

4.1 Inledning

I slutet av 1940-talet och början av 1950-talet formulerades omfattande kritik

mot den svenska bolagsskattenÅ Genom att den utformats som en net-

tovinstskatt ansågs det bl. a. att den drabbade högeffektiva, vinstgivande företag hårdare än andra. Dessutom anfördes att avdragsrätten för utgifter kunde inverka menligt på företagens kostnadsmedvetande. Denna kritik har sedan dess föranlett tre statliga utredningar att undersöka möjligheterna

för en övergång till en eller annan form av bruttobeskattning av företagens

intäkter eller utgifter! För närvarande diskuteras bruttobeskattning av företag från helt andra utgångspunkter, nämligen som komplement eller substitut för arbetsgivaravgifter och/eller mervärdeskatten i dess nuvarande

utformning?

av företag har egentligen ingen klar avgräns- se t. ex. 1950 års lång-

Begreppet bruttobeskattning tidsutredning. ning. Här skall emellertid till denna kategori föras alla generella eller i det närmaste skatter som beräknas på företagens bruttoutgifter eller 2 generella Förslag till ändrad bruttointäkter. Skatter som läggs på enstaka varor eller produktionsfaktorer företagsbeskattning SOU benämns (selektiva) varuskatter respektive produktionsfaktorskatter. Själv- 1954: 19, Den statliga fallet får man vid ett försök att klassificera samtliga aktuella skatter enligt indirekta beskattningen Det finns emellertid här ingen an- SOU 1957:13, Nytt skattedenna indelning gränsdragningsproblem. system SOU 1964:25. ledning att gå närmare in på dessaf* över alternativa att utforma 3Som visas i bilaga 2 I fortsättningen ges en översikt möjligheter var den kritik som en bruttoskatt. Som utgångspunkt tas en definition av vinsten på ett företags kan skrivas tidigare framfördes mot verksamhet. Vinsten (V) på det totala kapitalet (driftsöverskottet) den svenska bolagsskatten till stora delar missrik- V=O-(M+W+A), tad. där O står för bruttoproduktionsvärdet vilket, om vi bortser från lagerför- 41 Mutén [1955] diskuteändringar, sammanfaller med de totala forsäljningsintäktema, M represen- ras tenninologin på terar kostnader för inköpta råvaror och halvfabrikat, W står för lönekostnader foretagsbeskattningens I dessa termer område. Vi ansluter oss och A anger avskrivningar. kan vi parentetiskt ange skathär i stort sett till de teunderlaget för nettovinstskatten som V - R, där R står för räntekostnader definitioner som där ges.

för främmande kapital.5 Vinsten på företagets egna kapital (VE) kan nu,

om vi bortser från nettovinstskatt, definieras som 5 En mer precis angivelse

av nettovinstskattens underlag skulle också VE=V-R=O-C, kräva att kalkylmässiga där C = M + W+ A+ R betecknar företagets totala kostnader. VE kan an- avskrivningar ersattes vändas till utdelning eller till sparande i företaget. med skattemässiga.

38 Bilaga 1 SOU l977z87

l tabell 4.1 presenteras ett antal bruttoskatter, som vid olika tidpunkter varit Föremål För diskussion i Sverige. Tabellen är uppställd så att en jäm- Förelse mellan baserna skall underlättas. l den övre halvan anges kumulativa bruttointäkts-, bruttoutgifts- och bruttokostnadsskatter, medan i den nedre halvan nonkumulativa motsvarigheter anges. Den principiella skillnaden mellan en kumulativ och en nonkumulativ bruttoskatt är att i skatteunderlaget För den Förra utgifter För råvaror och halvfabrikat (M) ingår. Basen För en kumulativ bruttointäktsskatt är lika med Företagets totala Försäljningsintäkt (O) och kan med den terminologi vi introducerat skrivas:

O=M+(W+A+R+VF). Uttrycket inom parentes motsvarar Företagets bruttoFörädlingsvärde (BF), vilket betyder att intäktsskattens bas, som i tabell 4.1, också kan skrivas O = M+BF. Skillnaden mellan kumulativa bruttointäkts- och bruttokostnadsskatter är att i de senare vinsten på eget kapital (VF) inte beskattas. Vid en bruttokostnadsskatt (och en bruttointäktsskatt) beskattas investeringarna efter hand som de deprecieras. En bruttoutgiftsskatt belastar å andra sidan, genom att nettoinvesteringama (I) ingår i basen, hela investeringen på en gång vid investeringstillFállet.

4.2 Kumulativa bruttoskatter

Gemensamt För de kumulativa bruttoskattema är, som tidigare påpekats, att avdrag ej medges För råvaruinköp m. m. (M). I det Följande beskrivs några viktiga konsekvenser av detta.

Tabell 4.1 Relationen på företagsnlvá mellan baser för olika bruttoskatter

Skattetyp Skatteunderlag l. Kumulariv: Bruttointäktsskatt 0 = M + BF - kostnadsskatt C = M + BF-VE - utgiftsskatt U = M + BF-VE-b l

2. Nonkumulativ: Bruttokostnadsskatt C = C - M - utgiftsskatt U = U - M - intäktsskatt a) Moms av BNP-typ(BNP-moms) O = 0 - M = BF b) Moms av inkomsttyp(I-moms) O = 0 - M - A = F c) Moms av konsumtionstyp(K-moms) 0 = O - M - A - l

BF = bruttoFörädlingsvärde NF = nettoFörädlingsvärde l = nettoinvesteringar M = inköp av insatsvaror A :avskrivningar VE = vinst på eget kapital

Bilaga 1 39

Låt oss anta att en konsumtionsvara framställs i flera produktionsled. Värdet på slutprodukten, dvs. konsumentpriset, är lika med summan av förädlingsvärdena i de olika leden. Om nu en bruttoskatt införs på försäljningsintäkten i varje produktionsled kommer det totala skatteunderlaget att överstiga varans pris. Detta betyder att skattebelastningen blir högre än vad som skulle bli fallet om skattesatsen applicerades direkt på konsumentpriset. Skatten ger upphov till en kaskadeffekt. En konsekvens av detta är att skattebelastningen, uttryckt i procent av konsumentpriset, kommer att variera med produktions- och distributionsteknik (jfr exemplet i tabell 3.3, s. 34). En vara som under sin väg till den slutlige konsumenten passerar många produktions- och distributionsled kommer att beskattas hårdare i Förhållande till värdet på slutprodukten än en vara där produktion och distribution är mer integrerade. Effekten av detta blir att relativpriserna inklusive skatt på slutprodukterna utsätts för en störning. Detta kan i sin tur leda till en rad allokeringseffekter i ekonomin. Som exempel kan nämnas att företag som konkurrerar om marknadsandelar på marknader för likadana eller likartade produkter kan påverkas kostnadsmässigt i olika grad beroende på olika produktionsstruktur. Eftersom möjligheterna till prishöjningar på grund av konkurrenssituationen är begränsade kommer vinstrelationerna mellan företagen att påverkas åtminstone på kort sikt. I det längre perspektivet kan man emellertid förutse att en kumulativ skatt bl. a. utlöser tendenser till vertikal integration. Dessa allokeringseffekter, som naturligtvis delvis yttrar sig i fusioner och företagsnedläggelser, innebär att skillnaderna i lönsamhetsnivå kommer att utjämnas bland de kvarvarande företagen i branschen. De skattebetingade incitamenten till ökad vertikal integration uppfattas vanligen som en mindre önskvärd effekt. I 1950- och 1960-talens stora skatteutredningar i Sverige anfördes sålunda integrationseffekten som ett viktigt skäl till att man intog en avvisande hållning till kumulativa bruttoskatter. Den internationella utvecklingen på företagsbeskattningens område innebär också att skatter med kaskadeffekt har minskat i betydelse. En annan aspekt på de kumulativa skatterna är att de leder till svårigheter när det gäller behandlingen av de varor som importeras respektive exporteras. För att inte de importerade varorna skall gynnas av de inhemska skattebestämmelsema krävs att importen beskattas i samma utsträckning som de inhemskt producerade varorna. Analogt måste skatten avlyftas från exportvaroma. På grund av den ojämna skattebelastningen på olika varor blir införandet av sådana korrektioner en svårhanterlig uppgift som kräver ett omfattande regelsystem. Det har också anförts att avlyftet respektive påslaget måste sättas i underkant för att inte våra handelspartners skall vidta mot-

åtgärder*

4.3 Nonkumulativa bruttoskatter

Inom ramen for bruttobeskattning av företagen kan man undgå kaskadeffekterna genom att undanta inköpta råmaterial och halvfabrikat från beskattning. Med ett sådant avdrag bildar man nonkumulativa motsvarigheter 1 Se a. ex. Mutén (19551.

40 Bilaga 1

till de kumulativa bruttoskatterna. I tabell 4.1 anges baserna for sådana motsvarigheter. Den nonkumulativa bruttointäktsskatten svarar precis mot en allmän varuskatt på konsumtions- och kapitalvaror avsedda för slutlig användning. Företagens hela bruttoförädlingsvärde (BF) kommer att ingå i skattebasen, vilket betyder att denna för ekonomin som helhet, om vi bortser från offentlig sektor, blir liktydig med bruttonationalprodukten (BNP). En allmän varuskatt kan utformas antingen som en ettledsskatt som utgår när varan går till slutlig användning eller som en flerledsskatt, där bruttoförädlingsvärdet beskattas i varje produktions- och distributionsled på vägen fram till den slutlige användaren. I det senare fallet kan skatten karakteriseras som en mervärdeskatt av BNP-typ (BNP-moms). På grund av att bruttoinvesteringarna ingår i basen för BNP-momsen kommer denna, i likhet med kaskadskatterna, att innehålla ett visst kumulativt inslag, trots avdraget för insatsvarorna. Beskattningen av ersättningsinvesteringarna i de kapitalvaruproducerande sektorerna innebär nämligen att de kapitalföremâl som i de konsumtionsvaruproducerande sektorerna används för att ersätta utslitna maskiner innehåller ett element av skatt. Beskattningen av ersättningsinvestenngar (avskrivningar) även i det konsumtionsvaruproducerande ledet leder därför till en viss dubbelbeskattning. Denna kumulativa effekt reduceras om man begränsar skatteunderlaget till företagens nettoförädlingsvärde, dvs. undantar även värdet av avskrivningarna. En skatt på företagens nettoförädlingsvärden (NF = BF - A), vilken är ekvivalent med en skatt på nettonationalprodukten, torde inte kunna utformas som en ettledsskatt i det sista distributionsledet före slutlig användning. För att ersättningsinvesteringama skall kunna särskiljas måste skatten tas ut av de enskilda företagen. Detta kan ske genom att skatten formuleras som en mervärdeskatt av inkomsttyp (I-moms). En diskussion av för- Undantar man förutom även netreinvesteringama (= avskrivningama) och nackdelar med retoinvesteringarna, dvs. i princip bruttoinvesteringama, från beskattningsunspektive lösning vid derlaget får man en skatt vars underlag sammanfaller med förbrukningen konsumtionsbeskattning ges i Shoup (19731. av varor och tjänster för slutlig konsumtion. En skatt med denna bas kan

antingen utfonnas som en ettleds- eller ilerledsskatt Väljs den senare va-

2En utförlig analys av rianten får man en mervärdeskatt av konsumtionstyp (K-moms). I detta olika typer av mervärde- fall kommer de kapitalvaruproducerande sektorerna att undantas från beskatter ges i Sullivan De kumulativa effekterna är här helt eliminerade. motskattning. I princip [l965]. En översikt över svarar en skatt med denna konstruktion den i Sverige nu gällande merlitteraturen på området ges i Lindholm [l970L Se värdeskatten. även påföljande diskussion i Krauss & Bird [1971] och Lindholm [197l]. En översikt över olika typer 4.4 Mervärdeskatter av mervärdeskatter ges vidare i Söderström [l977].

I denna debattartikel 4.4.1 Översiktz

förordas rent allmänt, utan ställningstagande till Det framgick av föregående avsnitt att en mervärdeskatt kan utformas med valet av form, en ökad olika omfattande underlag. Inledningsvis ges här med hjälp av ett enkelt satsning på skatter av denna typ. exempel en nämnare illustration av hur underlagen för BNP-moms, I-moms

Bilaga 1 41 sou 1977:87

Sektor C

NI

Kostnad FÖr-_ plus vinst säljmng \ \ \ M \\ Sektor A från A 5 \\

-------- -- Hela eko-

\\ \ nomm __ \ _________ ---- --

NI um

\ T|| h - us 7

,ZX

.. A

Kostnad For- hä

plus vinst säljninq

W 3

59” - BF 13 2 2 n B råvaror

A

:rivat

1_ Y onsum-

BF V 3 “° W 2 till c 5

V 2 \\

\ 13

NNP = 20 L BNP = 25

\\

Sektor B _______ n \\\ \

\ x

NI 2 \ / \ \ \ /

/// / 7 Kostnad För- / Nettoplus vinst säljning/ inves-

tering \\ . M nu A 2 §

från A \2

\

^ x

;\ n s

22:22:*

6 tiil C

__...___/ W 4 // BF \ /, / /

X

/ V 4 4 till_ B / / , \

Använda beteckningar

w :kina

h| år :ruttoor =glköptfmäaå$ria| ingsvre å d

V =tå k|f ( oretagen antas vara et NF =

gänlslfiåanesggftadâçita nenoförädüpgsvåfde

= 3 = föfsä|lnlngsimäkief A avskrivningar = reinvesteringar Nl = nyinvestenngar (företagen växer) Figur 4_1 Enförenk/ad

ekonomi

42 Bilaga 1

och K-moms skiljer sig åt. Antag att en ekonomi består av tre industrisektorer A, B och C och en hushållssektor (jfr figur 4.1). Sektor A producerar ett material (en intermediär vara) som efterfrågas av sektorerna B och C men ej av hushållen. l produktionen använder sig sektor A av en råvara. Denna naturresurs ägs av företagen men har alternativ användning och dess utnyttjande utgör därför en kostnadsbelastning. Sektor B producerar maskinell utrustning som efterfrågas av sektorerna A och C men som också behövs för Bzs egen produktion. Här sker alltså leveranser mellan enskilda företag i sektor 8. Sektor C producerar konsumtionsvaror för hushållen. För sektor C kan, med de siffror som anges i exemplet, bruttoförädlingsvärdet (BF) respektive nettoförädlingsvärdet (NF) beräknas på följande sätt (använda beteckningar introduceras i figur 4.1).

BFC=WC+AC+VC=3+2+3=8

NFC=WC+VC=3+3=6

Produktion = försäljning (S) = BFC + MC = 8 + 5 = 13

För hela ekonomin gäller:

BNP=BFA+BFB+BFC=7+10+8=25

NNP = = 6+8+6 = 20. NFA+NFB+NFC

För var och en av de tre typerna av mervärdeskatt kan skattebloppet bestämmas enligt flera olika beräkningsförfaranden. I den svenska K-momsen

har man stannat för en avdragsprincinz Från utgående skatt på försäljning

får företagen dra all den skatt som påförts av leverantörer (ingående skatt). Med avdragsprincipen, som anses underlätta en fullständig övervältring av 1 skatten på priserna, kan de tre momstyperna beräknas på följande sätt. t Vad gäller kapitalbildningen bygger illustratio- anger skattesatsen. nen på antagandet att K-moms: tS - t(M+A+N1) avskrivningarna under en period motsvaras av lika I-moms: tS - t(M+A) stora reala ersättningsin- BNP-moms: tS - tM. vesteri ngar. De skillnader i skatteunderlag som de alternativa skulle utformningama 2Andra metoder utgörs av ge upphov till i vårt exempel framgår av följande uppställning där i den

addiriønsprincipen där sista raden även skatteunderlaget för en kumulativ bruttointäktsskatt har underlaget beräknas som illustrerats. summa faktorersättningar plus vinst, och subtrakrionsprincipen där underlaget bestäms som försäljningsvärde minskat med Skattetyp lndustrisektorer Hela värdet av tidigare beskatekonomin tade inputs. Additions- A B C principen anses särskilt väl lämpad för l-moms K-moms 7-(1+1)=5 l2-(2+2+2)=6 l3-(4+2+5)=2 13 och BNP-moms. 1 det l-moms 7 -l = 6 12-(2+2)= 8 13-(5+2) = 6 20 senare fallet adderas även BNP-moms 7 12-2: 10 l3-5=8 25 avskrivningama till Kumulativ bruttounderlaget. Se vidare intäktsskatt 7 12 13 32 McLure 119731.

Bilaga 1 43

Av kolumnen för hela ekonomin framgår att K-momsens bas sammanfaller med privat konsumtion, l-momsens med nettonationalprodukten och BNP-momsens med bruttonationalprodukten. I basen för en personlig inkomstskatt ingår löner, utdelade vinster samt ränta. Om samtliga vinster delades ut skulle i vårt exempel basen sammanfalla med NNP. Lönesumman (9), vinsterna (9) och alternativkostnaden för sektor Azs naturresurs (2) adderar nämligen till 20.

4.4.2 Nuvarande mervärdeskatt

Den nuvarande svenska mervärdeskatten infördes 1969. Skatten belastar och kan därför karakteriseras som en i princip endast konsumtionsvaror mervärdeskatt av konsumtionstyp (K-moms). De skattskyldiga får vid beräkningen av skattepliktigt belopp göra avdrag från bruttoomsättningssum- man med i princip alla utgifter - alltså även investeringsutgifter på vilka mervärdeskatt utgått. Skatten belastar därigenom inte det enskilda företagets hela forädlingsvärde utan endast detta värde minskat med värdet av bruttoinvesteringama. Vissa företag (s. k. tekniskt skattskyldiga) skall inte ta

men skall ändå lämna skatteredovisningar, varav

ut skatt på sin försäljning framgår vilken skatt (ingående mervärdeskatt) företaget erlagt till sina leverantörer. Denna skatt återbetalas till företaget av staten. Härigenom blir de produkter ett sådant företag säljer inte belastade med någon mervärdeskatt alls. Ytterligare och en grupp företag, till vilka bl. a. offentliga myndigheter förvaltare av bostadsfastigheter hör, skall inte ta ut skatt på sin försäljning. från sta- Dessa företag får dock inte tillbaka erlagd ingående mervärdeskatt ten. Det mervärde i denna grupp tillför sina varor kommer inte företagen att belastas med skatt. Däremot måste företagen i sin prissättning täcka in sig för den kostnad som den ingående mervärdeskatten innebär för dem.

Till mervärdeskattens egenskaper hör att den är konkurrensneutrall Ett

företag kan inte lindra sin beskattning genom att ändra sin produktions- - mot maskiner. Genom att apparat exempelvis genom byte av arbetskraft skatt inte behöver tas ut vid export och exportören får tillbaka mervärdeskatt som erlagts till leverantörer kommer all produktion som slutligen exporteras att undantas. Å andra sidan tas mervärdeskatt ut vid import. Svenska konsumenter får därför erlägga mervärdeskatt, oavsett i vilket land varorna Mervärdeskatten påverkar alltså inte utrikeshandeln. En annan producerats. egenskap hos mervärdeskatten är att eftersom den i regel debiteras öppet har säljarna relativt lätt att övervältra den på köparna. Eftersom varje företag i de olika produktionsleden får räkna av erlagd mervärdeskatt vid skatteuppbörden föreligger inte heller något motstånd från köparna i respektive produktionsled att ta över skatten. Effekten av en mervärdeskatteändring torde därför vara tämligen snabb och övervältringen ske framåt mot den konsumenten. Genom att stora delar av handeln är centraliserade l I McLure [1973] analyseslutlige ras effekterna av en till ett fåtal grossist- och kedjeföretag blir administrationen av mervärde- K-moms ijämförelse med skatten förhållandevis enkel. Även detta bidrar till att variationer i skateffekterna av personlig tesatsen omedelbart och likforrnigt slår igenom över hela fältet. inkomstskatt och en Som tidigare visats påverkar en konsumtionsskatt inte sparandets net- arbetsgivaravgift.

44 Bilaga 1

toavkastning. Därmed påverkar alltså inte en K-moms hushållens val mellan konsumtion i dag eller i framtiden. Från effektivitetssynpunkt talar detta förhållande, taget för sig, till K-momsens fördel vid en jämförelse med en proportionell inkomstskatt. En mervärdeskatt av konsumtionstyp anses ha regressiv fördelningsverkan jämfört med en proportionell inkomstskatt som ger lika stora intäkten* Detta beror delvis på att momsen innebär en lindrigare beskattning av sparandet. Sparandets progressiva fördelning i termer av bruttoinkomsten gör att detta gynnar personer med genomsnittligt sett hög sparkvot. Mervärdeskatten har betydande luckor i basen. Ca 1/3 av konsumtionsvarorna är undantagna av i huvudsak uppbördstekniska skäl. Det hävdas ibland att undantagen förstärker momsens regressiva effekt. Orsaken skulle då vara att den momsbefriade konsumtionen tar en mindre andel av låginkomsttagarnas budget än genomsnittligt. En K-moms kan förväntas ge högre hushållssparande än en proportionell inkomstskatt som ger lika stora skatteintäkter, om den marginella sparbenägenheten stiger med bruttoinkomsten. En sådan effekt skulle förstärkas om sparbenägenheten är positivt beroende av Sparandets nettoavkastning som är högre i momsfallet. Den kvantitativa betydelsen av dessa spareffekter har man försökt uppskatta i ett flertal empiriska undersökningar. Resultaten har emellertid varit så varierande att mer bestämda slutsatser inte kan dras? Slutligen kan det nämnas att mervärdeskatten anses vara ett gynnsamt medel for temporära stabiliseringspolitiska åtgärder. Av central betydelse är då de intertemporala effekterna på hushållens köpbeslut, dvs. det förhållandet att variationer i skattesatsen kan påverka valet av tidpunkt för inköp av framför allt varaktiga konsumtionsvaror som bilar, båtar etc.3 Den aktuella kritiken mot den nuvarande mervärdeskatten kan sammanfattas under följande punkter: l. Vissa tekniska brister har bl. a. skapat problem med undandragande av Se t. ex. Franzén, Lövgren & Rosenberg [l976], skatt. En teknisk översyn sker för närvarande i mervärdeskatteutred- Pechman & Okner [1974] (Fi 1971:05). ningen och McLure (19731. 2. Det omedelbara engångsgenomslaget på den allmänna prisnivån försvårar i tider av hög inflation. 2Om åtgärden att höja en momshöjningar Det har hävdats att detta i humoms och sänka en vudsak är ett psykologiskt problem eftersom en höjd moms, allt annat proportionell inkomst- lika, reducerar hushållens reala köpkraft och därför på litet sikt verkar skatt så att intäkterna blir Denna effekt kan emellertid dämpande på inflationstakten. motverkas oförändrade skulle få till av att åtgärdens omedelbara effekt utlöser kompensationskrav i olika effekt att sparandet former. påverkas väsentligt, är ej det tidigare nämnda 3. Regressivitetsproblemet. Detta kan inom ramen för mervärdebeskattning

regressiva incidensresul- helt eller delvis lösas efter tre olika linjerz4

tatet ett självklart utfall. Se beträffande detta t. ex. a) Fullständigare täckning av konsumtionsområdet. Break [l974]. b) Differentierade skattesatser. c) Breddning av underlaget så att kapitalvaror, dvs. investeringarna, in- 31a Branson u973i går. 4Inom ramen för kon- Möjligheterna att lösa regressivitetsproblemet enligt någon av de två första sumtionsbeskattning metoderna skall inte diskuteras i denna bilaga. Däremot skall den tredje kunde problemet också lösas genom övergång till metoden, som innebär övergång till BNP-moms eller I-moms, analyseras en progressiv utgiftsskatt. relativt utförligt i det följande.

Bilaga 1 45

4.4.3 Mervärdeskatt av BNP-typ

Det förhållandet att nuvarande moms är begränsad till beskattning av konsumtionsvaror anses alltså innebära att denna skatt tagen för sig har vissa ogynnsamma effekter från fördelningspolitisk synpunkt. Uteslutandet av investeringsvaror ur basen har vidare då och då i debatten ansetts vara en nackdel ur stabiliseringspolitisk synvinkel. Investeringskvotens kraftiga svängningar under en konjunkturcykel motiverar, hävdas det, att den finanspolitiska arsenalen kompletteras med ett permanent instrument, som kan utnyttjas för att dämpa dessa svängningar. Bl. a. på basis av dessa bägge argument har det anförts att man borde överväga att låta basen för mervärdeskatten omfatta även investeringsvaror. Alternativt har det föreslagits att skattesystemet borde kompletteras med någon ny produktionsskatt utan de kumulativa bruttoskatternas kraftiga kaskadeffekter men med bredare bas än nuvarande mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter. Mervärdeskatter som inkluderar investeringar i underlaget kan i själva verket uppfattas som sådana produktionsskatter eller som generella produktionsfaktorskatter. En tänkbar bruttoskatt med bredare bas än nuvarande moms och arbetsgivaravgifter är BNP-momsen som alltså innehåller bruttoinvesteringarna

i underlaget]

Vid en analys av de fördelningspolitiska verkningarna (incidensen) av en BNP-moms är det ändamålsenligt att uppfatta den som en kombination av en K-moms och en generell investeringsskatt. l den följande analysen är det vidare en förutsättning att BNP-momsen, precis som fallet är med K-momsen, avlyfts vid export samt att importerade konsumtions- och kapitalvaror påförs skatt efter den nominella skattesatsen. Det finns då starka skäl för antagandet att den del som svarar mot K-momsen snabbt slår igenom i höjda priser på konsumtionsvaror. Därmed skulle denna del ha en regressiv dvs. i sina huvuddrag redan på kort sikt påverka infördelningseffekt, komstfördelningen till låginkomsttagamas nackdel? Det angivna incidensresultatet vad gäller en generell konsumtionsskatt får anses relativt väl etablerat i den linanspolitiska litteraturen. De fördelningspolitiska effekterna 1 l företagsskatteberedomtvistade. ningens huvudbetänkanav en investeringsskatt är däremot Vad gäller det kortare perde (SOU 1977: 86) redovispektivet föreligger emellertid en betydande samstämmighet i uppfattningen sas en överslagskalkyl att investeringsskatten har progressiva verkningar. enligt vilken en övergång Denna slutsats bygger på tesen att priserna på investeringsvaror stiger från K-moms till BNPmoms vid nuvarande redan efter mycket kort tid. Denna prishöjning, som möjliggörs av att uttagsprocent (l7,l %)

även importerade kapitalvaror skattebelastas, slår emellertid endast gradvis

skulle ge en intäktsökning igenom på företagens löpande produktionskostnader och driftresultat av storleksordningen eftersom kostnaderna för det vid tidpunkten för skattehöjningen brukade 8 mdr kr. kapitalet inte omedelbart påverkas. Därmed skulle eventuella anpassningar 2De utsagor som i frami företagens prispolitik och produktionsvolym inte uppstå förrän efter någon ställningen görs om olika tid. Däremot är det sannolikt att företagens investeringskalkyler redan på skatters fördelningsverkkort sikt påverkas av de höjda kapitalvarupriserna. Investeringsprojektens ningar bygger genomgående på den implicita förväntade nettoavkastning reduceras. Detta betyder också att sparandets förutsättningen att en avkastning på kort sikt kommer att sjunka. Eftersom sparandets andel av proponionell personlig hushållens inkomster enligt empiriska undersökningar växer med in- inkomstskatt utgör komstens storlek ger detta investeringsskatten en progressiv effekt. Detta jämförelsnorm.

46 Bilaga 1

förhållande motverkar den regressivitet som ligger i den generella konsumtionsbeskattningen. Vilka fördelningsverkningarna av en investeringsskatt blir på längre sikt, dvs. när de anpassningsprocesser som kan utlösas av skatten har verkat ut, är emellertid som påpekats mer omtvistat. Enligt en åsiktsriktning som starkt betonar likheterna mellan en proponionell och personlig inkomstskatt en nonkumulativ bruttoskatt på företag som belastar såväl konsumtion som investeringar, skulle incidensen för dessa bägge skatter vara likartad. Ser man hushållsinkomsterna från användningssidan är det klart att inkomstskatten belastar såväl konsumtion som sparande. Eftersom sparandet motsvaras av köp av kapitalvaror framhålls det att skatter på dessa bägge komponenter bör vara mycket likartade till sina verkningar. Av den konventionella uppfattningen att en personlig inkomstskatt på det hela taget bärs av den som betalar den även på lång sikt följer då att investeringsskatten

bör ha progressiva verkningar även i ett långt tidsperspektivÅ

En viktig men helt outtalad förutsättning för detta resonemang torde vara att kapitalägarna saknar möjlighet att undvika investeringsskatten genom olika omdispositioner i sparandet, t. ex. i form av investeringar utomlands. I en öppen ekonomi av svensk typ förefaller det mer sannolikt att bördan av en investeringsskatt på lång sikt övervältras på löntagarna via uppbromsad löneökning eller höjda priser. En argumentationslinje som mynnar i slutsatsen att skatten övervältras bakåt på löntagarna kan sammanfattas på föl- Jfr t. ex Musgravell959l och Sullivan [l965]. jande sätt? Utgångspunkten är det i det tidigare resonemanget antydda förhållandet att de höjda kapitalvaruprisema efter hand kommer att slå 2 Resonemanget bygger på igenom i höjda produktionskostnader och sänkt lönsamhet i företagen. En den s. k. EFO-modellen naturlig konsekvens av detta är att företagen svarar med att höja pnsema som finns beskriven i Edgren, Faxén & Odhner utöver vad som motiveras av K-momsdelen. De praktiska möjligheterna [l970]. En likartad analys härtill torde emellertid vid fasta växelkurser vara starkt begränsade i den av investeringsskattens viktiga sektor av ekonomin som arbetar i internationell konkurrens. Det långsiktiga incidens är under sådana omständigheter troligt att övervältringsprocessen i huvudsak återfinns i en bilaga till är riktad bakåt och då i första hand mot löneinkomsterna. En närmare prop. 1968:100. Det bör i sammanhanget framhål- analys av denna övervältringsprocess skall ges senare i detta kapitel. Att las att övervältringens den bakâtriktade övervältringen i huvudsak skulle komma att påverka löriktning är betydelselös neutvecklingen hänger samman med antagandet att kapitalägamas förräntför bedömningen av en ningskrav efter skatt (och i reala termer) är internationellt bestämt och att skatts slutliga incidens (se arbetsutbudet är oelastiskt.3 Innebörden av det första antagandet är mer även s. 47, not l). Däremot kan övervältring- precist att nettoersättningen till produktionsfaktom kapital på längre sikt ens riktning vara av stor inte kan påverkas genom inhemska skattepolitiska åtgärder, eftersom utbetydelse för en skatts budet av kapital till Sverige genom kapitalets internationella rörlighet och kortsiktiga allokeringsvårt lands relativa litenhet är fullständigt elastisktf* Av detta följer också effekter och därmed lör

dess stabiliseringspoli- att höjningar ikapitalbeskattningen ger upphov till en kapitalrörelse ut ur

tiska verkningar. landet. Som ett resultat av minskningen i kapitalintensitetens tillväxt kom- 3Detta antagande disku- mer ökningstakten i arbetsproduktiviteten att dämpas liksom dänned löneteras i avsnittet om utvecklingen. Det finns anledning att räkna med att övervältringen bakåt arbetsgivaravgifter. på löntagarna är en trög process som sannolikt kräver relativt lång tid innan 4 den är slutförd. Antagandets realism Av detta följer att de kortsiktiga fördelningselfekterna blir diskuteras utförligt i av betydande relevans för den praktiska ekonomiska politiken. För BNPbilaga 2. momsens fördel ningspolitiska effekter innebär detta också att dessa är gynn-

Bilaga 1 47

sammare än K-momsens. Av vad som sagts bör det emellertid även ha framgått att man via inslaget av investeringsskatt vid en BNP-moms har att räkna med allokeringseffekter i en helt annan utsträckning än vid en K-moms. Den allmänna varuskan (oms) som användes i Sverige under åren 1960 t. o. m. 1968 hade i princip samma underlag som en BNP-moms skulle ha. Det är därför av intresse att rekapitulera några av den allmänna skatteberedningens argument när man i sitt 1964 avlämnade betänkande (SOU 1964:25) föreslog att omsen borde ersättas av en mervärdeskatt av konsumtionstyp. Två centrala krav man ställde på en indirekt skatt var dels att dess fördelningsverkan borde vara möjlig att bestämma med god precision, dels att de störande effekterna på resursallokeringen i ekonomin borde vara begränsade. Bägge dessa villkor bedömdes i hög grad vara uppfyllda av en K-moms. Dennas fördelningsverkan ansågs lätt att bestämma därigenom att den övervältrades på konsumenterna via en prisökning som för alla konsumtionsvaror var lika med den nominella skattesatsens höjd. Denna generella och likformiga övervältring på priserna ansågs vidare betyda att skatten var med avseende på hushållens val mellan olika konsumtionsvaror

neutral liksom att allokeringseffektema i företagssektom i form av konkurrens-

snedvridningar eller strukturella förskjutningar var uteslutna.

Man hävdade å andra sidan att den allmänna varuskatten inte uppfyllde villkoren. Man argumenterade sålunda för att investeringsskattekomponenten på längre sikt övervältrades på priserna, liksom konsumtionsskattekom-

ponenten En sådan övervältring skulle förstärka omsens regressiva effekt

snarare än reducera den. Därigenom skulle omsen också ge upphov till en kumulativ effekt. Skattebelastningen på en konsumtionsvara blir högre än vad som anges av den nominella skattesatsen. När investeringskvoten varierar mellan ekonomins olika sektorer kommer också det kumulativa inslaget att variera mellan olika varor. Därmed ansågs omsen inte vara konkurrensneutral. Olikfonnigheten i omsens inverkan på konsumtionsvarupriserna försvårar också en fordelningspolitisk utvärdering av skatten eftersom noggrann information skulle krävas om hur olika hushållskategorier använder sina inkomster. Denna utvärdering kompliceras ytterligare av att långsiktiga förändringar i investeringskvotens sektoriella utveckling över tiden förändrar den relativa storleken på det kumulativa inslaget.

Övervältringen av investeringsskattekomponenten på priserna bedömdes

Härigenom skiljer man sig alltså från det synsätt som redovisades ovan. Det bör därför framhållas att Övervältringsprocessens riktning vid en investeringsskatt (och vid andra skatter) i hög grad är beroende på den allmänna ekonomiska politik som förs i samband med höjningen och det konjunkturläge som råder. Ju mer expansiv den ekonomiska politiken är, desto större är sannolikheten för en framåtriktad övervältring. Övervältringsprocessens riktning är emellertid i själva verket betydelselös för det fördelningspolitiska utfallet av en specifik skatt som enbart är en fråga om förändringar i relativa varu- och faktorpriser (jfr McLure[1970D. l fallet med en investeringsskatt torde det vara förändringen i de reala faktorersättningarna som bestämmer incidensresultatet. Innebörden av såväl det resonemang som förts här, som de som fördes av den allmänna skatteberedningen, är att investeringsskatten sänker reallönen och lämnar den reala ersättningen till kapitalägarna oförändrad.

48 Bilaga 1

vara en relativt tidskrävande process där det kunde föreligga betydande skillnader i möjligheter mellan olika sektorer. Detta förhållande ansågs ytterligare förstärka intrycket av att omsen var en i hög grad icke-neutral skatt. För allmänna skatteberedningens ställningstagande i valet mellan olika indirekta skatter var kravet på stor avkastningsförmåga en tredje viktig utgångspunkt. Den allmänna varuskatten ansågs inte tillgodose ett sådant krav eftersom den var konstruerad som en ettledsskatt. Man gjorde bedömningen att en sådan skatt vid höga skattesatser vid varje redovisningstillfálle skulle ta i anspråk alltför stora andelar av de skattskyldigas likvida medel. Därför skulle ettledsskatten kunna inverka menligt på detaljhandelsledets finansiella förhållanden. De ilerledsskatter som uppställdes som alternativ var en kumulativ bruttoomsättningsskatt och en K-moms. Däremot prövades inte de två varianter av mervärdeskatten som innehåller investeringarna helt eller delvis i basen. En jämförelse mellan dessa bägge varianter ger vid handen att vägande principiella argument kan anföras mot BNP-momsen när jämförelsenormen är en I-moms (inkomstskatt) eller en K-moms (konsumtionsskatt). När man jämför två skatter med varandra finner man vanligen att ett val skulle innebära en avvägning mellan rättvisesynpunkter (dvs. fördelningspolitiska hänsyn) och effektivitetssynpunkter. Detta gäller inte, som här skall framgå, när man ställer en BNP-moms mot de andra momsvarianternaÅ En BNP-moms kan på ett principiellt plan sägas motsvara en personlig inkomstskatt där avdrag ej får göras för ersättningsinvesteringar. Med det etablerade accrued income”-begreppet som norm strider därmed denna skatt mot principen lika behandling av likar. Med konsumtionen som norm för horisontell rättvisa ter sig BNP-momsen än ogynnsammare. Under denna norm brukar man tala om att en vanlig inkomstskatt (l-moms) ger en omotiverad dubbelbeskattning av sparandet. I fallet med en BNP-moms vore det befogat att tala om en trefaldig be-

skattning av sparandet?

En vanlig inkomstskatt (l-moms) sänker sparandets nettoavkastning och 1 Se även kapitel 3. stör därför hushållens val mellan konsumtion och sparande jämfört med förhållandet före skatt. Detta ger, som påpekats tidigare, upphov till väl- 2Påståendet kan ges färdsförluster. En BNP-moms (bruttoinkomstskatt) skulle sänka nettoavföljande intuitiva motive- och därför vid samma skatteintäkt till kastningen ytterligare ge upphov ring. Värdet av kapitalvaännu större välfärdsförluster (“dead weight losses). ror som maskiner 0. d. avspeglar sig på sikt i Slutsatsen blir alltså att både horisontella rättviseaspekter och effektivivärdet på konsumtionsva- tetsaspekter talar mot BNP-momsen när en jämförelse görs med I-moms roma. En skatt på kon- eller K-moms. sumtionsvaror innebär därför att allt kapital och därmed sparandet kom- 4.4.4 Mervärdeskatt av inkomsttyp mer att skattebelastas. En särskild skatt på nettoinvesteringar ger dubbelbe- De principiella argument som anförts mot en BNP-moms kan sägas tala skattning av sparandet. for att en mervärdeskatt som även omfattar investeringsutgifter bör ut- Om avskrivningama formas som en I-moms. Därmed skulle på makronivå basen utgöras av därtill beskattas kan man alltså tala om en tre- nettonationalprodukten eller, om offentlig sektor undantas, av näringslivets faldig beskattning. samlade nettoförädlingsvärde. Eftersom avskrivningama (ersättningsinves-

SOU l)77:87 Bilaga 1 49

teringarna) ej ingår i underlaget finns det anledning räkna med att allokeringseffekterna blir väsentligt mer begränsade vid en l-moms än vid en BNP-moms Mec den i K-momsen tillämpade avdragsprincipen som beräkningsgrund skulle skatten for ett enskilt företag bestämmas så att från utgående skatt på försäljningsvärdet avdrag medgavs for ingående skatt på material (råvaror och halvfabrikat), liksom for en beräknad skatteandel på avskrivningarna. Faststâllandet av den sistnämnda avdragsposten skulle i praktiken sannolikt vara förenad med betydande tekniska problem och viktiga ekonomiska överväganden. Kontroll- och redovisningstekniska synpunkter torde göra det nödvändigt att formulera speciella avskrivningsregler. Därmed skulle flera av de . nettovinstbeskattningen centrala avvägningsproblemen kunna komma at: överföras på mervärdeskatten. Det torde ju bli en central fråga att avgöra om avdraget skall anknytas till kalkylmässiga avskrivningar, till de för bolagsskatten gällande avskrivningsreglerna eller till någon mellanliggande regeluppsättning. Det förhållandet att denna problematik inte vidláder BNP-momsen har i den internationella litteraturen ibland ansetts tala för denna skatt, trots de principiella argumenten till l-momsens förmån. En teknisk svårighet, som förtjänar uppmärksamhet, i samband med en I-moms ( och BNP-moms) konstruerad efter en avdragsprincip är det krav på noggrann definition av materialbegreppets omfattning som den endast begränsade avdragsrätten för skatt på investeringsvaror ställer. Såväl vid beräkning av rörelseinkomsten som vid mervärdeskatteberäkningen har nämligen företagen intresse av att hänföra så stor del som möjligt av sina utgifter till materialinköp. Här föreligger alltså ett deñnitionsproblem av samma karaktär som i den allmänna varuskatten där det ansågs nödvändigt med mycket detaljerade anvisningar vilka ändå ansågs otillfredsställande, bl. a. av allmänna skatteberedningen. Detta problem torde emellertid kunna reduceras om underlaget för I-momsen i stället beräknas enligt den s. k. additionsprincip som vanligen förordas för denna skatt. skatteunderlaget bestäms då som summan av alla ersättningar till produktionsfaktorer, dvs. lönekostnader, räntor, hyror, m. m. och vinst efter avskrivningar men före bolagsskatt. Ett centralt problem även med denna princip blir alltså hur de skattemässiga avskrivningama skall bestämmas. l-momsen utgår på en nettoinkomstbas. De principiella överväganden som tidigare har redovisats beträffande valet mellan konsumtion och inkomst som underlag för beskattning är därför relevanta vid en jämförelse mellan l-moms och K-moms. Sammanfattningsvis gäller att fördelningspolitiska hänsyn anses tala för inkomstbasen medan effektivitetshänsyn kan l En överslagskalkyl har verka i motsatt Konsumtionsbasen kan vidare givit vid handen att en riktning. ge högre privat övergång från K-moms till sparande och gynnsammare investeringsincitament. I-moms vid nuvarande Diskussionen kring BNP- och I-moms har hittills förts under den imuttagningsprocent skulle plicita förutsättningen att dessa skatter skulle avlyftas vid export och påföras öka statsintäkterna med importvaror. Med detta förfarande, som tillämpas i nuvarande K-moms, ca 3,5 mdr kr. Detta kan skulle konkurrenseffekterna jämföras med att en för de företag som arbetar i internationell konökning av K-m0msuttakurrens begränsas. Nämnda gränskorrigeringar torde också vara av stor beget med en procentenhet tydelse för en mervärdeskatts kortsiktiga effekt. Om korrigeringarna genom- beräknas ge knappt 2 mdr förs är det som framhållits sannolikt att en mervärdeskatt till den del den kr.

50 Bilaga 1

direkt avser konsumtionsvaror redan på kort sikt övervältras på priserna på dessa varor. I diskussionen kring I-momsen har emellertid ibland den synpunkten framförts att sådana gränskorrigeringar inte borde genomföras. Som motiv för denna ståndpunkt har anförts att man i tider av kraftig inflation borde utnyttja skatter med övervältringseffekten i huvudsak riktad bakåt mot ersättningen till produktionsfaktorema. Detta för att motverka risken för att en skattebetingad höjning i prisnivån, som avses att vara av engångskaraktär, via kompensationskrav och automatiska anpassningsmekanismer inducerar ytterligare höjningar av prisnivån. Det år mot denna bakgrund av betydande intresse att analysera tänkbara effekter av en höjd K-moms utan gränskorrigeringar. Det står då för det forsta klart att den höjda skatten påverkar företagens kostnader och därmed utlöser incitament att höja priserna. Nu torde emellertid möjligheterna till kompenserande prishöjningar på kort sikt vara starkt begränsade för de företag som arbetar i internationell konkurrens, dvs. för exportföretag och importkonkurrerande företag (K-sektorn). Skattehöjningen har for dessa företag effekter av samma karaktär som en appreciering av den svenska kronan. Man har därför att räkna med sjunkande lönsamhet för dessa företag, vilket kan ta sig uttryck i dämpad expansion och utslagning av de sämsta produktionsenheterna. Sannolikheten att åtgärden får negativa sysselsättningseffekter är därför betydande på kort sikt. Iden del av den privata sektorn som arbetar utan utländsk konkurrens,dvs. den s. k. S-sektorn till vilken bl. a. hör byggnadsverksamhet och servicenäringar som handel och transporter, torde möjligheterna till kompenserande prishöjningar vara större, förutsatt att skattehöjningen inte kompletteras med prisreglerande åtgärder i syfte att förstärka tendenserna till bakåtriktad övervältring. Om en sådan kompletterande åtgärd vidtas uppkommer en kontraktiv effekt även i S-sektorn med en förstärkning av riskerna for arbetslöshet. På längre sikt är det troligt att den pressade vinstnivån i K-sektorn och eventuellt även i S-sektorn skulle innebära att takten i löneglidningen bromsas upp samtidigt som den avtalsmässiga löneökningen i kommande avtal skulle bli lägre än utan skattehöjning. Via dessa mekanismer är det sannolikt att näringslivets genomsnittliga lönsamhet på sikt återgår till nivån före skattehöjningen. På lång sikt faller skattebördan därmed i huvudsak på löntagarna. Om S-sektoms möjligheter till prishöjningar inte aktivt motverkas uppstår på kort sikt en förskjutning i lönsamhet mellan K- och S-sektor. Detta kan innebära en viss tendens till överflyttning av resurser från den förra till den senare. Eftersom K-sektom brukar anses löneledande kommer emellertid på sikt denna skattebetingade lönsamhetsdifferens att elimineras. De sysselsättnings- och resursfördelningseffekter som sålunda förefaller troliga vid höjningar i en K-moms utan gränskorrigeringar skulle sannolikt förstärkas om momsen i stället var av inkomsttyp. Det har hävdats att de kortsiktiga effekterna vid införande och höjningar av en I-moms utan gränsjusteringar i hög grad skulle kunna dämpas genom att skatteforändringarna kopplades till avtalsrörelserna och därmed kunde beaktas vid formulerandet av lönekraven på samma sätt som man menar har skett vid

Bilaga 1 51

höjningar i arbetsgivaravgifter under senare år. Nu är det emellertid För det första en Omtvistad fråga om de i de s. k. Hagapaketen ingående avgiftshöjningarna verkligen i sin helhet har momentant övervältrats på löntagarna och kortsiktiga allokeringseffekter därmed har undvikits. För det andra skulle under alla omständigheter en motsvarande avräkning i hög grad kompliceras om den skall avse en skatt som har ett underlag som vida avviker från lönesumman.

sou 1977:87 Bilaga] 53

5 Skatter på produktionsfaktorer

5.1 Introduktion

Bruttoskatter på företag och personanknutna skatter på löner, räntor och vinster kan sägas utgöra former för generell produktionsfaktorbeskattning i den meningen att skattebaserna i båda fallen omfattar hela värdet av produktionsfaktorersättningen i en ekonomi. Till produktionsfaktorbeskattning brukar dock i regel hänföras endast sådan (selektiv) beskattning som sker på grundval av förbrukning eller ianspråktagande av produktionsfaktorer, dvs. man ser ersättningen till produktionsfaktorägama från kostnadssidan. Från utbetalamas sida blir produktionsfaktorskatten att betrakta som vilken driftkostnad som helst. Det bör i detta sammanhang upprepas att fastställandet av ett fonnellt skattesubjekt inte säger något om var den slutliga bördan av skatten ligger. De produktionsfaktorer som Förekommer i det svenska skattesystemet är framför allt energiskarter och drivmedelsskatter samt Iönekostnadsskatter (arbetsgivaravgifter). Till de sistnämnda torde även kunna hänföras sådana uttag som utgör premier i ett socialförsäkringssystem eller avgifter för fonduppbyggnad (ATP-avgifter). Då och då framförs i skattedebatten synpunkten att också generella eller selektiva rävaruskatter borde utgöra inslag i vårt skattesystem. Som skatt på produktionsfaktom kapital skulle investeringsavgiften kunna karakteriseras. Till skatter på kapitalanvändning skulle också kunna hänföras olika typer av förmögenhetsskatten liksom bolagsskatten. Med den innebörd som här givits begreppet produktionsfaktorskatter torde det emellertid stå klart att nämnda skatteformer inte tillhör denna kategori, trots att deras ekonomiska effekter i flera fall kan vara nära jämförbara med investeringsavgiftens.

5.2 Arbetsgivaravgifter

5.2.1 Inledning Den traditionella uppfattningen bland ekonomer är att incidensen av en 15e t ex Brownngzq

arbetsgivaravgift ligger på löntagarna, när ekonomin har fått tillfälle att an- Ham; Pechf [941] och

passa sig till ett nytt jämviktsläge med den nya pålaganl Med en annan man[1971],

54 Bilaga 1

Lön U

EI

B = W N_ _ _ _ _ _ _ _ \- _ _ _ .__ WO O

E N_ ____________ __._§.

W1 \

x \ Figur 5.1. Övervältring av I E arbelsgivaravgifr vid fullständigt oelasliskr utbud av Arbetstimmar arbetskraft.

terminologi innebär detta att arbetsgivarna, som har att betala in skatten, till 100 % övervältrar den på löntagarna. Den teoretiska argumentationen för denna slutsats kan sammanfattas på följande sätt. Företagens efterfrågan på arbetskraft bestäms av arbetskraftens gränsproduktivitet, som svarar mot företagens utbyte vid marginella tillskott i sysselsättningen. Införandet av en arbetsgivaravgift innebär, från företagens synpunkt, att det marginella utbytet av arbetskraften reduceras med avgiftens belopp. En mindre mängd arbetskraft kommer då att efterfrågas vid varje given lön. Utgår man för arbetskraftens del från att utbudet är fullständigt oelastiskt, dvs. att utbudet inte varierar med lönens nivå, måste en arbetsgivaravgift övervältras på löntagarna. Enligt ekonomisk teori är det nämligen variationer i utbjuden och efterfrågad mängd som bestämmer skattens effekter på marknaden. Då efterfrågan på arbetskraft minskar vid oförändrat utbud måste ersättningen till arbetskraften, dvs. kontantlönen, falla med avgiftens belopp. Resonemanget illustreras i figur 5.1, i vilken vi på den vertikala axeln anger lön och på den horisontella antal arbetstimmar. Den vertikala linjen (U) anger utbudet på arbetsmarknaden. Oavsett lön utbjuds en viss mängd

arbetskraft. Efterfrågekurvan EE skär utbudskurvan vid bruttolönen (Wg), vilken i läget fore skatt är lika med nettolönen (Wgi). Den negativt lutande

efterfrågekurvan speglar det förhållandet att arbetskraftens marginalprodukt avtar med ökad insats av arbetskraft vid given kapitalstock. Därmed anger EE också hur mycket företaget vid kostnadsminimering är berett att totalt sett betala för sin arbetskraft. Om nu en arbetsgivaravgift (A) införs kommer efterfrågekurvan på arbetskraft att flyttas nedåt. DilTerensen mellan EE och EE” motsvarar arbetsgivaravgiftens storlek. Om företaget är berett att betala WB för arbetskraften i utgångsläget är det inte berett att betala mer än (WB-A) efter skattens införande. Den nya jämviktslönen efter arbetsgivar-

avgift blir därför Wi och arbetsgivaravgiften har övervältrats. Företagens

bruttokostnad för arbetskraften är oförändrad ),

(WS

I det följande skall detta resultat närmare diskuwras. Därvid görs en distinktion mellan effektema på kort och lång sikt. Det kommer att visa sig att det ovannämnda resultatet står sig i det långsiktiga perspektivet såtillvida

Bilaga 1 55

att arbetsgivarna med stor sannolikhet lyckas övervältra skattebördan. Däremot är det mer tvivelaktigt om skatten i sin helhet övervältras bakåt på kontantlönema. Uppläggningen av de empiriska undersökningarna på området gör det nämligen inte möjligt att avfärda hypotesen att en del av övervältringen sker via höjda varupriser. För det slutliga incidensutfallet är emellertid övervältringens riktning som tidigare påpekats av underordnad betydelse. Beträffande den kortsiktiga incidensen är det inte möjligt att peka på entydiga resultat. Effekterna på inkomstfördelningen är då i hög grad beroende av det konjunkturläge i vilket arbetsgivaravgiftema införs och av den konjunkturpolitik som förs.

5.2.2 Ejfekrer på läng sikt

Varje skatt leder till en hel rad effekter i olika avseenden. Analytiskt är det därför av stor vikt att i första hand koncentrera sig på de mest centrala. Undersökningen av arbetsgivaravgiftema inriktas därför primärt på att fånga de systematiska makroeffekterna. Först i andra hand diskuteras de sekundära verkningar som mer specifikt kan uppstå för vissa hushåll och företag. Ett centralt antagande i det resonemang som fördes inledningsvis var att arbetsutbudet var fullständigt oelastiskt. Den grundläggande teorin för skatters verkningar på arbetsutbudet mynnar som bekant i resultatet att effekten är obestämd. För en enskild individ ger skatten upphov till en substitutionseffekt (för minskat utbud) och en inkomsteffekt (för ökat utbud). Eftersom effektema går i olika riktningar kan nettoresultatet a priori bli vilket som helst. De empiriska undersökningar som gjorts på området tyder emellertid på att ett antagande om fullständigt oelastiskt arbetsutbud

for ekonomin som helhet är en god arbetshypotes Att en löneskatt inte

skulle totalt sett kan dessutom mer intuitivt göras påverka arbetsutbudet troligt med följande observationer:

1. Arbetsgivaravgiftema utgår på alla löneinkomster. Möjligheter saknas därför att undgå dem genom att t. ex. byta yrke. 2. Möjligheterna för vanliga löntagare att variera sin dagliga arbetstid är begränsade av institutionella förhållanden? 3. För höginkomsttagare kan eventuellt möjligheterna att variera arbetstiden vara större. För dessa grupper finns det emellertid skäl att anta att föri nettolönen är av begränsad betydelse för arbetsinsatsens storändringar lek. De olika arbetenas status, karriärmöjligheter och s. k. fringe benefits torde här ha stor betydelse. Trots dessa starka indikationer på oelastiskt arbetsutbud kan det vara av intresse att undersöka arbetsgivaravgiftemas incidens, förutsatt att det ändå Ett sådant fall åskådliggörs i figur 5.2. Utbudet 1 Se t. ex. Kosters (19691, föreligger någon elasticitet. av den nominella nettolönen (WN). Rees [1974] eller Watts av arbetskraft antas vara en funktion et al. [l974]. Detta är ett speciellt antagande, eftersom det för löntagarna mest intressanta är den ersättning de erhåller efter såväl inkomstskatt som arbetsgivaravgift. 2På längre sikt kan emellertid en skatt utlösa Låt oss dock anta att utbudskurvan (arbetskraftsutbudet som en funktion förändringar i dessa, t. ex. av lönen före inkomstskatt) är härledd från en utbudsfunktion som anger genom att arbetstiden sambandet mellan arbetskraftsutbud och lön efter inkomstskatt vid ett givet generellt förkortas i inkomstskattesystem. samhället.

56 Bilaga 1 SOU l977z87

Lön

E

E U \ \ \ \ \ s

w? \

\ \ A \ WB = WN xx

\

wN

1 \ \ C \ \ x \\ \ \ \ EI Arbetstimmar

O L] Lo

WB = bruttokostnad för arbetskraften Figur 5.2. Incidensen av en wN = lön före inkomstskatt arbetsgivaravgift - en U (WN) = utbudsfunktion för arbetskraft partiel/ analys E (WB) = efterfrågefunktion för arbetskraft

I utgångsläget i figuren har vi jämvikt vid arbetsutbudet LO och lönenivån = Införandet av en arbetsgivaravgift

Wg Wgi. flyttar efterfrågekurvan nedåt

på samma sätt som i figur 5.1. Den nya jämviktslönen blir WP. Vid denna

lön registrerar vi ett minskat arbetsutbud (Ll Lo). Företagens brutto-

kostnad per arbetad timme är W? Differensen (WFWF) är lika med arbetsgivaravgiften. I detta fall ger alltså skatten upphov till en sysselsättningseffekt i form av en frivillig reduktion i arbetsutbudet. Innan vi går närmare in på en diskussion om konsekvenserna av detta skall vi peka på en omständighet som kan innebära att sysselsättningsef- 1 Se Brittain (19721.

fekten helt uteblir trots att arbetsutbudet inte är helt oelastiskL Arbets-

2Denna analogi kan givaravgiftema i Sverige och andra länder är i allmänhet öronmärkta. emellertid ifrågasättas. På De tas ut för att täcka kostnaderna för olika socialförsäkringar. Om löntagarna grund av det begränsade sambandet mellan en uppfattar socialförsäkiingsavgiftema som direkt jämförbara med premier för individs avgifter och privata liv- och pensionsförsäknngar, kan dessa komma att betraktas som

framtida fönnåner anser en del i det personliga sparandet? Om detta är fallet skulle man vara beredd

många ekonomer att att acceptera att nettolönen sänktes med avgiftens hela belopp utan några socialförsäkringsavgifter- i arbetsutbudet. förändringar na bör betraktas som Om vi emellertid antar att sysselsättningen trots allt reduceras, återstår skatter i största allmänhet. Jfr t. ex. Pechman [1971] frågan vilken incidensen då blir. På detta spörsmål ges dessvärre inte något och Teeters [19731 enkelt svar. Verkningama sprider sig nämligen i detta fall över till andra

Bilaga 1 57

marknader än arbetsmarknaden. lnnan vi går över till dessa effekter skall vi emellertid driva den partiella jämviktsanalysen av effekterna på arbetsmarknaden något längre. Det exakta utfallet här kommer att bero på storleken på utbuds- och efterfrågeelasticiteterna. Brittain har visat att det krävs ytterst extrema elasticitetsantaganden for att man skall nå resultatet att löntagarna helt och hållet undgår skattebördan. Å andra sidan kommer vid helt rimliga antaganden nettolönesumman att reduceras precis med skattens belopp. Vi kan illustrera detta i figur 5.2, som har ritats så att efterfrågeelasticiteten är lika med ett. Man ser där att bruttoersättningen till ar-

betskraften i slutläget (OW{3 B LI) är lika stor som i utgångsläget (OWE A

Slutsatsen blir att nettolönesumman reducerats med skattebeloppet BC Eftersom också förändrats kan man dock

(W{3 Wrf). sysselsättningen

inte konkludera att incidensen av skatten till fullo ligger på löntagarna. Den minskade produktionen i ekonomin kan nämligen också komma att påverka kapitalinkomsterna. För att under sådana omständigheter få ett grepp om incidensen bör analysen ske i termer av en allmän jämviktsmodell. Med en enkel, statisk sådan har Feldstein analyserat incidensen av en löneskatt under antagandet att såväl arbetsutbudet som utbudet av kapital kan variera* Förutom utbuds- och efterfrågeelasticitetema kommer då även substitutionselasticiteten mellan de båda produktionsfaktorema att vara en nyckelvariabel. Vid oelastiskt arbetsutbud ger modellen till resultat att arbetsgivaravgiften bärs av löntagarna. Ett numeriskt räkneexempel med en förenklad variant av modellen (C0bb-Douglas produktionsfunktion) ger vidare resultatet att löntagarna bär 90 % av skattebördan när kapitalutbudet är oelastiskt och utbudselasticiteten för arbetskraft är 0,33. Vid i övrigt lika förutsättningar men vid en elasticitet i arbetsutbudet på 1,33 kommer löntagarna att bära 70 % av bördan. Slutligen när utbudselasticiteten för båda produktionsfaktorema är 1,33 övervältras 82 96 av skatten på löntagarna. Dessa resultat tyder alltså på att löntagarna trots antagandet om elasticitet i arbetsutbudet ändå bär huvudpanen av skattebördan. Analysen har hittills bortsett från möjligheten att en höjd löneskatt kan leda till prisökningar. Vid marknadsimperfektioner är det dock tänkbart att övervältringen sker genom höjda varupriser, sänkta nettolöner eller en kombination av båda. Eftersom incidensen är en fråga om hur fördelningen av realinkomstema påverkas, är det klan att löntagarna kan få del i skattebördan, antingen genom sänkta löner eller höjda priser.

Övervältringsprocessens karaktär diskuteras i nästa avsnitt, men redan

nu bör det betonas att även om slutresultatet skulle bli att hela anpassningen sker genom prishöjningar så kommer incidensen ändå att ligga på löntagarna. Det antagande som introducerades i föregående kapitel med innebörden att kapitalägamas reala förräntningskrav efter skatt är internationellt bestämt implicerar nämligen att dessa på lång sikt undgår skatten även om övervältringen är framåtriktad. När skatten leder till prishöjningar vore det tänkbart att det stora pensionärskollektivet skulle få bära en del av bördan. Eftersom pensionssystemet i Sverige i huvudsak är realvärdesäkrat (indexreglerat) kommer emellertid med någon tidsforskjutning förmånema att hö- 1 Analysresultaten samjas i samma proportion som konsumentprisema. manfattas i Break [l974]. Analysen av arbetsgivaravgifternas långsiktiga effekter har som framgått Se även Fe1dstein[l974a] varit fokuserad på effekterna på de relativa faktorprisema i reala termer, och [1974b].

58 Bilaga 1

dvs. på reallön och real kapitalförräntning. Skälet är att verkningarna på dessa torde vara bestämmande för de systematiska effekterna på fördelningen av hushållens reala disponibla inkomster. För vissa specifika hushåll kan det emellertid uppstå effekter från inkomstanvändningssidan om de relativa varupriserna förändras. Dessa torde emellertid vara av sekundär natur för den totala fördelningsbilden. Om arbetsutbudet inte är helt oelastiskt och vid imperfekta marknader kan också vissa sekundära effekter uppstå för enskilda företag och branscher. Maximeringen av vissa socialförsäkringsavgifter kan t. ex. innebära att företag med stort inslag av höginkomsttagare påverkas relativt mindre i sin verksamhet än företag med stort antal låginkomsttagare. Vid regionalt differentierade arbetsgivaravgifter kan man vidare vänta sig en kraftigare reaktion i lön och/eller priser i regioner med relativt sett hög avgift. Den regionala differentieringen kan också leda till viss omallokering av arbetskraften till områden med låga skattesatser. Storleken på dessa effekter är beroende av differentieringens storlek och arbetskraftens rörlighet, men det allmänna intrycket är att de slutsatser beträffande incidensen som tidigare redovisats ej ändrasl

5.2.3 Incidens och allokeringsefekter på kort sikt

I föregående avsnitt indikerades att man på lång sikt ej har att vänta några större sysselsättningseffekter vid en förändring i skatten på arbetskraft. Marknadsimperfektioner och trögheter i vissa anpassningsmekanismer innebär emellertid att sådana kan uppstå på kort sikt. Effekterna på inkomstfördelningen är ej heller entydiga i det korta perspektivet. Som i fallet med en skatt på investeringarna kan övervältringsprocessen, beroende på omständigheterna, vara bakåtriktad eller framåtriktad. Viktiga skillnader kan också, i en ekonomi med betydande utrikeshandel, föreligga mellan olika sektorer. Vid fasta växelkurser och en allmänt sett stram ekol Brittain [1972] och nomisk politik förefaller det troligt att övervältringsprocessen i huvudsak Boskin [1975] har båda är bakåtriktad. Vid en höjd arbetsgivaravgift är det emellertid osannolikt redovisat resultat som att fackföreningama i praktiken accepterar en omedelbar sänkning i kontyder på att en löneskatt som undantar vissa tantlönen. Därför kan övervältringen komma att bli en trög och tidskrävande sektorer ändå i sin helhet process som kan innebära att kapitalägama temporärt bär en del av skatbärs av löntagarna. tebördan? Ser man anpassningen i ett dynamiskt perspektiv är det emellertid 2 sannolikt att bruttolönema på sikt anpassar sig till det utrymme som ges Detta kan emellertid av tillväxten i produktivitet och utländsk medan kontantlönema motverkas om avgiftshöj- prisnivå, ningen sker vid speciellt som en följd av skattehöjningen växer något långsammare. valda tidpunkter och Rent allmänt är möjligheterna till framåtriktad övervältring större i den kompletteras med vissa S-sektom skyddade (handel, service, offentlig sektor m. m.) än i den koninstitutionella arrangekurrensutsatta K-sektorn (industrin). De kortsiktiga allokeringseffektema mang. Iett följande avsnitt argumenteras för torde därför vara mer begränsade i den förra än i den senare. Man kan att den s. k. Hagapolitiken dock peka på vissa omständigheter under vilka kompenserande prishöjningar under 1970-talet kan ha vore möjliga även i K-sektorn. Som exempel på sådana fall kan nämnas lett till momentan, gynnsamt konjunkturläge, flexibla växelkurser och allmänt expansiv ekobakåtriktad övervältring nomisk av de höjda arbetsgivarav- politik. gifterna. För en utförligare analys av de anpassningar i löner och priser som kan

Bilaga 1 59

utlösas vid höjning av en arbetsgivaravgift som företas utan speciella institutionella arrangemang hänvisas till diskussionen i föregående kapitel. Det kan emellertid vara lämpligt att här ändå översiktligt belysa löneskattens kortsiktiga incidens och allokeringseffekter i tre fall som kan ge något olika resultat. En recession karakteriseras av låg eller ingen löneglidning samt svag efter- Införande av en löneskatt kommer i stor utfrågan på varumarknadema. sträckning att belasta företagsvinsterna. De nominella lönerna kan ej sänkas av fackföreningarnas motstånd. Eventuella prishöjningar skulle på grund än mer. Marginella företag slås ut, arbetslösheten ökar, öka köpmotståndet Resultatet i detta fall blir att den kortsiktiga incidensen av löneskatten i stor utsträckning kommer att vila på ägarna av företag i såväl K- som Ssektorn. blir trög med påföljd att de kortsiktiga al-

Övervältringsprocessen

lokeringseffekterna kan bli avsevärda. I ett konjunkturläge med bättre ekonomisk balans kan det finnas vissa till prishöjningar, speciellt i S-sektom. Situationen är vid fasta möjligheter växelkurser annorlunda i K-sektorn. Det ökade kostnadstrycket kan där till andra anpassningsåtgärder än prishöjningar. Företagen kan ge upphov komma att lägga ner marginell produktion, dvs. de minst lönsamma anläggningarna, som nätt och jämnt kan bära sina rörliga kostnader eller marginella produkter. Eftersom kapitalinsatsen per sysselsatt tenderar vara lägre än vad som gäller genomsnittlignstiger den vid sådan marginell produktion kapitalintensiteten för de kvarvarande sysselsatta. Detta är genomsnittliga ett sätt på vilket en relativ fördyring av arbetskraft kan leda till viss kortsiktig substitution av arbetskraft med kapital. En annan väg är att det i den lönsamma delen av produktionen nu lönar sig bättre att ersätta arbetskraft med kapital. Visserligen tenderar priset på kapitalvaroma att stiga relativt sett lika mycket som priset på arbetskraft, eftersom kostnaden för att tillverka investeringsvaroma stiger med högre lönekostnader, men detta kan ta lång tid. Dessutom kan kapitalvaror importeras. En tredje effekt av ökat kostnadstryck är att företagen kan tvingas till en alltmänt hårdare rationalisering. Dessa anpassningsåtgärder tenderar att minska efterfrågan på arbetskraft.

Effektiva stabiliseringspolitiska åtgärder kan dock motverka detta. Åtgär-

dema behöver dock inte träffa samma sektorer och branscher som tvingades till de största neddragningarna, t. ex. sådana branscher som genom den utländska konkurrensen redan befann sig i farozonen. De mest arbetskraftsintensiva branscherna inom K-sektom kan komma att bli särskilt hårt utsatta. Anpaissningsprocessen kan därför ge upphov till viss strukturarbetslöshet. En högkonjunktur präglad av inflation kan bl. a. karakteriseras av att det råder överskottsefterfrågan på arbetsmarknaden. En ökad löneskatt kan komma attt reducera denna och därmed motsvarande löneglidning. På vissa delarbetssmarknader kan det eventuellt förekomma svårigheter att på detta sätt överwältra arbetsgivaravgiften bakåt. I en ekonomi präglad av inflation torde det emellertid då finnas goda möjligheter till kompenserande prisökningar särskilt om inflation är allmän också i utlandet. I en situation som denna kan :man alltså räkna med en relativt snabb övervältring och därmed begränsade allokeringseffekter.

60 Bilaga 1

5.2.4 Empiriska undersökningar

Ekonometrisk incidensanalys av skatter med omfattande baser bjuder på

betydande svårighetenl Den långdragna kontroversen kring frågan om bo-

lagsskattens incidens utgör ett gott exempel på detta? Icke desto mindre har vissa försök gjorts att analysera effekterna av en generell skatt på arbetskraft med ekonometriska metoder. Resultaten av dessa undersökningar är betydligt mer samstämmiga än vad gäller bolagsskatten. Brittain baserar sin regressionsanalys på den välbekanta CES-pr0duktionsfunktionen. Han använder såväl tvärsnitts- som tidsseriedata och kommer till resultatet att den långsiktiga incidensen av en skatt på arbetskraft ligger

på löntagarna? Med samma analytiska teknik men med andra data erhöll

Vroman samma huvudresultatf* Den metod som användes av båda dessa forskare gör det omöjligt att skilja mellan f ramåtriktad respektive bakåtriktad övervältring. Samma resultat beträffande den långsiktiga incidensen nås av Weiten-

berg.5 Denne använder sig av en i vissa avseenden soñstikerad metod som

bl. a. gör det möjligt att analysera övervältringens riktning. Med utnyttjande av en modell utarbetad av the Dutch Central Planning Bureau för analys av den holländska ekonomin på medellång sikt kommer han fram till att lönen faller motsvarande 50 % av skattens belopp. Samtidigt inträffade prisökningar leder till Weitenbergs slutsats, nämligen att hela skattebördan bärs av löntagarna. Också de kortsiktiga effekterna av en arbetsgivaravgift har varit föremål

för ekonometriska undersökningar. Med utgångspunkt i en modell lör

efterfrågan på arbetskraft i USA, skattad på kvartalsdata, avvisar Leuthold hypotesen att en socialförsäkringsavgift till fullo bärs av löntagarna på kort sikt.° Däremot ges antagandet att bördan delas med andra agenter visst

stöd. Liknande resultat har nåtts i flera andra undersökningar.7 Även de

kortfristiga effekterna av en skatt på arbetskraften studerades av Weitenberg i ovannämnda arbete. Redskapet var då en keynesiansk konjunkturmodell för den holländska ekonomin. Denna metod möjliggör ett hänsynstagande till den finanspolitiska åtgärdens effekter på olika delar av ekonomin vid 1 I Normann [l977b] skilda tidpunkter. Av Weitenbergs resultat framgår att graden av övervältunderstryks behovet av kvantitativa makromodel- ring är beroende av antagandena om det initiala läget, vilket står i överler som instrument för en ensstämmelse med de teoretiska resonemang som tidigare redovisats här. empirisk, allmän jäm- För svenskt vidkommande saknas ekonometriska undersökningar av skatviktsanalys av skatters ter på arbetskraft. Vissa försök har dock gjorts att med andra metoder anaverkningar. lysera incidensen av arbetsgivaravgifter. En översikt över dessa visar 2 Jfr Shoup (19721. emellertid att bestämda konklusioner ej varit möjliga att dras

3Brittain [19721 4 Vroman [l974].

5.2.5 incidensen av åtgärderna i Sverige under 1970-talet

5 Weitenberg [1969]. 6 På basis av de resultat som nu presenterats är det av stort intresse att dis- Leutholdll975l. kutera effekterna av de kraftigt höjda arbetsgivaravgifterna i Sverige på se- 75e t. ex. Deran[l967]och nare år. Sannolikheten för att avgifterna på längre sikt kommer att bäras Vroman [197l]. av löntagarna är som framgått mycket hög. Eftersom konjunkturläget va- 35e Backelin [197l]. rierat starkt under perioden kan det förefalla som om de kortsiktiga effektema

Bilaga I 61

skulle vara mer oklara. Vid en analys av den faktiskt förda politiken är det emelenid angeläget att beakta de institutionella formerna for avgiftemas höjning. l många fall har nämligen avgiftshöjningama utgjort endast en komponent bland flera i de omfattande skatteomläggningar som vidtagits under l°70-talet. Den tekniska utformningen av skatteomläggningama har ofta varit relativt invecklad. Detta gäller särskilt de tre s. k. Hagauppgörelsema, som i sin renodlad: form inneburit att löntagarna sagt sig vilja avstå från en del av utrymmet för bruttolöneökningar, säg A kronor, mot att de i stället fått en sänkning av sin inkomstskatt med A kronor. För att ”finansiera” reformen lar statsmakterna höjt arbetsgivaravgiftema med A kronor. Dänned skulle od(sâ hela det tillgängliga löneutrymmet tas i anspråk. Det kan alltså synas som om man med denna metod kunnat ge löntagarna en kraftigt förbättra! utveckling av de disponibla inkomsterna utan att sänka de totala skatteintäktema och utan att påverka företagens totala kostnader för arbetskraften. Detta är emellertid inte hela sanningen. Man kan nämligen visa att den

samlade effekten av ett ”Hagapaket” går i skattesänkande riktning? En

långsammare ökning av skatteintäktema är därför baksidan av omläggningarnas gynnsamma inverkan på hushållens disponibla inkomster. Med det angivna avräkningsförfarandet vid omläggningama verkar det mycket sannolikt att man i själva verket byggt in en omedelbar övervältring bakåt av arbetsgivaravgiftema. Det faktum att omläggningama netto inneburit en skattesänkning för löntagarna bör dessutom ha verkat tillbakahållande på fackforeningama i deras strävan efter högre bruttoersättning. Starka skäl talar alltså for att övervältringen av arbetsgivaravgiftema dels

gått mycke: snabbt, dels skett bakåt på löntagama.3

Den syn på Hagapaketen som här kommit till uttryck kan sammanfattas på följande sätt. Uppgörelsema har i jämförelse med fallet att inga åtgärder möjliggjon betydande ökningar i de disponibla inkomsterna för vidtagits en majoritet av löntagarna. Detta torde ha skett utan att åtgärderna tagna för sig har skapat några incitament att pressa upp bruttolönerna utöver det tillgängliga utrymmet sådant det har defmierats av parterna på arbetsmarknaden. De kraftiga ökningarna i de disponibla inkomsterna har i stället skett till ”priset” av en långsammare skatteutveckling än den som hade

1 För en analys av de samlade effekterna av dessa omläggningar se Jakobsson & Normann [1976a och [1976b].

Zseappendi) till detta kapitel. Beviset där bygger på förutsättningen att avgifterna momentant ivervältras på löntagarna. Man kan emellertid visa att ett Hagapaket inte heller är totalfinansierat om man skulle anta att den kortsiktiga bördan laller på kapitalägzma.

3Möjligen är effekterna inte riktigt lika entydiga vad gäller avgiftshöjningama 1971,

som vidtogs under ett avmattningsskede i ekonomin. Vid denna tidpunkt, när bl. a. den allmänna arbetsgivaravgiften höjdes med en procentenhet, hade inte heller det ovan beskrivta avräkningsförfarandet blivit aktuellt. Det bör också påpekas att under senare år vissa mindre avgiftshöjningar har ägt rum vid sidan av Hagapaketen eller deras motsvtrigheter.

62 Bilaga 1

ägt rum utan skattepolitiska åtgärder. l det följande ges ett antal argument

till stöd för detta synsätt (se särskilt tabell 52).

5.2.6 Avgiftshöjningarna under 1970-tale?

Vid en analys av avgiftshöjningama under senare år är det alltså av stort intresse att samtidigt beakta de omfattande förändringarna i den personliga inkomstskatten (statlig och kommunal). Dänned får vi också i det närmaste en helhetsbild av skatteutvecklingen under 1970-talet. I diagrammen 5.1-5.4, som avser ogift löntagare utan barn, sammanfattas

utvecklingen i de båda skattetypema? Det inkomstbegrepp som används

är löntagarnas bruttolön, vilken är lika med nettolön (kontantlön före in-

komstskatt) plus arbetsgivaravgifterf* Bruttolönen kommer därmed att nära

återspegla företagens totala kostnader för arbetskraften och antas i enlighet med tidigare resonemang vara opåverkad av skattepolitiken. Eftersom nettolönen däremot påverkas av arbetsgivaravgiftemas höjd är detta inkomstbegrepp oanvändbart vid jämförelse mellan situationer med olika nivå på av- 1 En mer fullständig gifterna.

bakgrund ges av fram- Det framgår klart av diagram 5.1, dels att inkomstskatten är starkt proställningen i de ovan refererade artiklarna gressiv, dels att skatteuttaget under 1970-talet förskjutits nedåt. Av diagram Jakobsson & Nomiann 5.2 ser vi att arbetsgivaravgiftema har ökat kraftigt samt att uttaget är pro- [l976a] och [1976b]. gressivt upp till ganska höga lönenivåer for att sedan bli regressivt. Diagrammen 5.3 och 5.4 illustrerar förändringarna i det samlade skat- 2 Beräkningarna i detta teuttagets variation med bruttolönen. Det framgår att strukturen på skatavsnitt är utförda med teomläggningama varit sådan att nettoresultatet inneburit skattesänkningar skattemodellen TAX 2 som beskrivs i Normann jämfört med oförändrade regler i de inkomstskikt där en majoritet av hel- [1977a]. Där beskrivs tidsarbetande löntagare har befunnit sig. Vid flera tillfällen har emellertid också i detalj de regelför- i låga inkomstlägen. åtgärderna lett till skattehöjningar I höga inkomstlägen ändringar som vidtagits har skattekurvan med undantag för de tre senaste åren förskjutits uppåt. under perioden. Skatteomläggningen mellan 1970 och 1971 innebar för den aktuella lön- 3De resultat som redovitagarkategorin skattesänkningar för skattskyldiga med bruttolöner upp till sas för 1978 grundar sig ca 75 000 kronor och skattehöjningar i högre inkomstlägen. Man kan säga vad beträffar arbetsgivaravgifterna på i november att omläggningen hade en ”balanspunkt” vid den angivna bruttolönenivån. 1977 beslutade föränd- Det kan parentetiskt nämnas att för kategorin gift löntagare med hemringar. Den kommunala mavarande make låg balanspunkten i denna omläggning vid en bruttolön utdebiteringen för 1978 kronor. på ca 40000 Av diagram 5.3 framgår att balanspunkten for ogift har satts till 28:50. Vad löntagare under de närmast följande åren 1972-1974 försköts mot lägre ingäller statlig inkomstskatt bygger beräkningarna på komstnivåer om man använder 1970 års skattekurva som norm. Med samma förslagen i prop. norm ser man emellertid i diagram 5.4 att balanspunkten for 1975 års system 1977/ 78 :49. ligger vid ungefär 80 000 kronor. De följande omläggningama har inneburit 4Vi bortser från avgifter ytterligare förskjutningar av balanspunkten mot allt högre bruttolönenivåer.

reglerade i kollektivavtal. Vid 1978 års system ligger den vid ca 105000 kronor.

sou 1977:87 Bilaga 1 63

Stadig och kommunal inkomstskatt %. 0

75»

7ow

65 ›

so. 1974

1973 / 55 - 1972

50 _ 1971

1970 45 -

1978 40 - / 1977

35 - 1976

1975 30 -

25 r

151 g

10 -

5 . Bruttolön 1 OOO-tal kronor . 1 . ; L 4._ . . . l . . . . l . 4 . n 1 ; . n n 1;; A 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 Diagram 5.1 Sambandet Anm. Diagrammet avser ensamstående löntagare mel/an personlig inutan barn och gift (eller sammanboende) löntagare komsrskar! och bruna/ön utan skattereduktion. åren /970-1978

64 Bilaga 1 sou 1977:87

Arbetsgivaravgifter % Ål

” 35

“ 30

1978 25 1977 1977 _ 1978 20 1976

_ 1975 10 1974 1973 ” 72 5 1971 1970 __ Bruttolon 1 000-tal kronor a n I I I n g a 1 I | I 1 n l 1 n A 1 l . . . . I n g 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260

Anm. Diagrammet avser ensamstående löntagare utan barn och gift (eller sammanboende) löntagare utan skattereduktion.

Diagram 5 .2 Sambandet mellan arbetsgivaravgi/iez och bruna/ön åren 1970-1978

sou 1977:87 Bilaga 1 65 Inkomstskatt plus arbetsgivaravgifter % A 1970 :- 1971 ., . . . . , .. . .. 75-7 1973 ----- 1974 70» 65 . 60 55 - 50» 45 - 40 - 35 - 30 - 25 - 20 15 r 10 5 . Bruttolön 1 OQO-ta! kronor . . 4 I . . 1 A l . 1 n ; J A_ . n . I . . . . l ; V 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 Anm. Diagrammet avser ensamstående löntagare Diagram 5. 3 Sambande! ,_ __ mel/an total ska!! och utan barn och gift (eller sammanboende) löntagare utan skattereduktion. bruna/ön åren 1970-1974.

66 Bilaga 1 sou 1977:87

- - - - 1970 Inkomstskatt plus __- 1975 Å 1977 -.-.-. 1978 75

70 -

50* -

45 -

35 r

30 -

25 -

- 15 Diagram 5.4 Sambandet mel/an total skar! och bruna/ön åren l 970, _ 1975-1978. 10

. 5 Bruttolön 1 OOO-tal kronor n . J . . l . . l A . 4 l n n A 1 I n 20 40 60 480 100 120 140 160 180 200 220 240 260 Anm. Diagrammet avser ensamstående löntagare utan barn och gift (eller sammanboende) löntagare utan skattereduktion.

Bilaga I 67 Tabell 5.1 Marginalskattens förändringar under 1970-talet

“Nettolön = lön efter lagstadgade arbetsgivaravgifter men före inkomstskatt. Bruttolön = nettolön plus lagstadgade arbetsgivaravgifter. Anm.: Tabellen avser ensamstående löntagare utan bam och gift (eller sammanboende) löntagare utan skattereduktion.

En annan aspekt på effekterna av skattereglemas förändring ges i tabell 5.1 som anger den samlade marginalskattens storlek med avseende på brut-

tolönen. För att underlätta tabellens tolkning har den forrnulerats med ut-

gångspunkt i det mest välbekanta lönebegreppet, nämligen kontantlönen (= nettolönen). När man vill jämföra skattetrycket vid olika tidpunkter är det relativt ointressant att göra jämförelsen vid oförändrade nominella inkomstnivåer. På grund av inflation och reallöneökningar har en nominell Iöneinkomst på 30 000 kronor en helt annan innebörd 1977 än t. ex. 1971. Hur en relevant tidsmässig jämförelse av skattetrycket skall utföras beror självfallet på vad man vill belysa. Uppenbarligen är det emellertid av intresse att undersöka hur situationen för någon speciell yrkeskategori har förändrats. Lås oss ta industriarbetama som exempel. Dessa tjänade 1971 ca 30000 kronor (nettolön) i genomsnitt mot ca S5 000 kronor 1977. Om man jämför skattetrycket (inkomstskatt + arbetsgivaravgifter relaterade till bruttolönen) vid dessa lönenivåer respektive år för den aktuella kategorin finner man att den genomsnittliga skatten ökat från 43 % till 52 % medan marginalskatten ökat från 60 % till 72 %.

Ökningen i den genomsnittliga skatten med 9 procentenheter beror i sin

helhet på ökade arbetsgivaravgifter. Inkomstskattens andel av bruttolönen har sjunkit från 31 96 till 27 % medan avgiftemas andel har ökat från 12 % till 25 %. Detta 1Tabellen är hämtad från ger en god illustration av den teknik som använts vid Jakobsson & Nonnann 1970-talets skatteomläggningar. [l976a]. Underlagsmate- En annan intressant undersökning av skattepolitikens effekter är en analys rialet finns dokumenterat av hur skatterna påverkat utvecklingen av de reala inkomsterna efter skatt i Normann [l976]. Det bör för olika hushållstyper. Resultatet framhållas att löneutveckav en sådan undersökning sammanfattas i tabell lingen för 1975 och 1976 5.2, som anger utvecklingen för individer, vilkas löner utvecklats grundar sig på träffade som medellönen för a) kontorist, b) industriarbetare, c) konstruktör och avtal samt antaganden om

d) sektionschef storlek.

löneglidningens

68 Bilaga 1

Tabell 5.2 Genomsnittlig årlig förändring av realinkomst efter skatt för olika yrkesgrupper 1970-1976 Procent

Anm.: Inkomstutvecklingen för yrkesgruppema är hämtad ur SOS Löner och SlF :s statistik.

För de olika slagen av löntagare har i tabellen angivits den genomsnittliga reala förändringen i bruttolönen, den därav följande automatiska förändringen i real inkomst efter skatt (dvs. den förändring i detta inkomstbegrepp som följt på den angivna bruttoinkomstförändringen om inga åtgärder vidprocentuella förändringen i real inkomst efter skatt. tagits) samt den slutliga Det senare talet framkommer naturligtvis som en summa av den automatiska förändringen och den förändring som kommit till stånd genom åtgärder från statsmakterna. En central observation man gör i anslutning till tabellen är att de skattepolitiska åtgärderna har varit av mycket stor betydelse för utvecklingen av de reala inkomsterna efter skatt. Samtliga grupper utom sektionschef har påtagligt gynnats av den förda politiken jämfört med fallet att inga Man skönjer också en klar fördelningspolitisk profil till åtgärder vidtagits. förmån för låginkomsttagama i såväl bruttolöneutveckling som skattepolitiska åtgärder.

5.2.7 Arbetsgivaravgifter och inkomstuyämning

Om en arbetsgivaravgift bärs av löntagarna kommer den i fördelningspolitiskt avseende att förete vissa likheter med en proportionellt utformad personlig inkomstskatt. En nämnare analys av ett ersättande av en proinkomstskatt med en proportionell arbetsgivaravgift visar emelportionell lertid att den fördelningspolitiska effekten av en sådan förändring skulle vara regressiv. En arbetsgivaravgift drabbar nämligen inte kapitalinkomster och ej heller det löpande sparandets framtida avkastning. Eftersom såväl kapitalinkomstemas som sparandets andel av hushållens inkomster växer med inkomstens storlek, får arbetsgivaravgiften en regressiv effekt jämfört med inkomstskatten. Mot bakgrund av denna observation och den schablonmässiga föreställatt arbetsgivaravgiftema är proportionella mot sitt underlag är det ningen en vanlig uppfattning att utvecklingen mot ett allt starkare inslag av ari vårt har minskat dess progressivitet och betsgivaravgifter skattesystem därmed dess utjämningseffekt.

Bilaga 1 69

Med inkomstutjämning avses att den relativa fördelningen av inkomsterna efter skatt är jämnare än den relativa fördelningen av inkomsterna före skatt. Detta betyder grovt räknat att skatten har givit ett bidrag till inkomstutjämningen om låginkomsttagamas andel av den totala inkomsten efter skatt är större än deras andel av inkomsten före skatt. Av detta följer att en helt proportionell skatt är fordelningsmässigt neutral, eftersom den minskar allas inkomster i samma proportion och alltså lämnar inkomstandelarna oförändrade. Man kan också visa att en progressiv skatt, som vi definierat den, ger ett utjämnande bidrag medan en regressiv skatt verkar inkomstspridande. När man skall analysera frågan hur den ökade satsningen på arbetsgivaravgifter har påverkat den skattemässiga inkomstutjämningen kan det vara lämpligt att dela upp den i två delar.

a) Ger Iöneskatten vid en given tidpunkt något bidrag till inkomstutjämningen eller är den inkomstspridande? b) Har över en längre tidsperiod omläggningama till en ökad Iöneskatt bidragit till att minska eller öka inkomstutjämningen?

Med den struktur som arbetsgivaravgiften har står det klart att den, trots sin svaga progression, ger ett inkomstutjämnande bidrag för inkomster upp till 60000 kronor vid periodens början och upp till 110000 kronor vid periodens slut. Kapitalinkomstemas andel är i dessa inkomstlägen så låg att den här knappast behöver beaktas. I inkomstlägen däröver verkar skatten förmodligen inkomstspridande. Kapitalinkomstema är här relativt betydande och själva uttaget är som vi sett regressivt. Därmed är fråga a) besvarad. Låt oss nu studera utvecklingen över tiden och försöka besvara fråga b). Vi har sett att den endast svagt progressiva Iöneskatten fått bära en ökande andel av beskattningen av löntagarna under senare år. Detta betyder emellertid inte med nödvändighet att den samlade utjämningen från Iöneskatt och inkomstskatt har minskat. Progressiviteten i inkomstskatten har nämligen samtidigt ökat och arbetsgivaravgiftema motverkar som vi sett detta endast i den mån de är regressiva, vilket de blir först för relativt höga inkomster. En total utvärdering av de fördelningspolitiska effekterna av 1970-talets skattepolitik är en angelägen men så omfattande uppgift att den inte kunnat utföras inom ramen för detta arbete. I fortsättningen av detta avsnitt begränsas därför analysen till att gälla enbart löneinkomster. Ett sätt att illustrera förändringar i den skattemässiga inkomstutjämningen är att jämföra olika skattesystem (inkomstskatt + arbetsgivaravgift) med

avseende på progressivitetsmåttet elasticitet i inkomst efter skatt. Ju lägre dessa elasticiteter är, desto högre är inkomstutjämningenl I tabell 5.3 anges för

några år dessa elasticiteters storlek i olika nettølönelägen. Elasticitetema anger den procentuella förändringen i behållen inkomst efter inkomstskatter och arbetsgivaravgifter vid en enprocentig förändring i bruttolönen. Man observerar att 1971 års skattesystem var klart mer inkomstutjämnande än 1968 års. Vid en jämförelse mellan 1971 och 1977 års system är bilden mer splittrad. I låga inkomstlägen är progressiviteten lägre 1977 *J fr Jakobsson & Norän den var 1971. I de inkomstskikt där majoriteten av de heltidsarbetande mann [1974] och Jakobsbefinner sig, är progressiviteten emellertid klart högre 1977 än den var 1971. son (19761

70 Bilaga 1

Tabell 5.3 Förändringar i skattesystemets progressivitet Nettolön” Elasticitet i inkomst efter skatt med avseende på bruttolön tusental

“Nettolön = lön efter lagstadgade arbetsgivaravgifter men före inkomstskatt. b Anger procentuell förändring i inkomst efter skatter och avgifter vid en Förändring i bruttolönen med en procent. Bruttolön anger nettolön plus lagstadgade arbetsgivaravgifter. Anm.: Tabellen avser ensamstående löntagare utan barn och gift (eller sammanboende) löntagare utan skattereduktion. Parentetiskt kan det vara på sin plats att här erinra om att den markerade utvecklingen mot allt lägre elasticiteter för stora löntagargrupper varit själva

roten till det utbytesproblem som varit så centralt i 1970-talets skattepolitikÅ

5.2.8 Kritiken mot arbetsgivaravgiftema

Efter en period med så kraftiga höjningar av en speciell skattetyp, som för arbetsgivaravgiftemas del har gällt under 1970-talet, är det naturligt att denna skatteform efter hand kommit att drabbas av omfattande kritik. För att ge ett rimligt perspektiv på den frågeställning som är föremål för analys i detta arbete, nämligen olika aspekter på valet mellan alternativa skatteformer, är det av vikt att hålla följande faktorer i minnet. Perioden av höjda arbetsgivaravgifter har sammanfallit med en period av accelererad tillväxt i det totala skatteuttagets andel av BNP? En del av den kritik som framförts mot avgiftshöjningama kan därför i själva verket vara riktad mot denna expansion i den offentliga sektorn snarare än mot valet av skattepolitiskt medel. Under periodens senare del och då i synnerhet under åren 1975 och 1976 har vi vidare upplevt att de totala kostnadsökningama för arbetskraften blivit högre än vad som varit förenligt med samhällsekonomisk balans. Det har ofta hävdats att avgiftshöjningama haft en avgörande betydelse för denna utveckling. Man kan emellertid peka på många andra

1Jfr Jakobsson & Normann [l976a]. ZUnder perioden 1950-1960 ökade det totala skatteuttagets andel av BNP till marknadspris med 7,8 procentenheter från 20,9 96 till 28,7 96. Under den följande tioårsperioden ökade uttaget med 11,4 procentenheter till 40,1 96 år 1970. Under perioden 1970-1977 har skatteuttaget enligt preliminära beräkningar ökat med 11,9 procentenheter. Skatteuttagets andel av BNP uppskattas sålunda 1977 till 52,0 96. Jfr bilaga 4.

Bilaga 1 71

inslag i den ekonomiska bilden som tillsammans kan ha genererat denna brist på balans. Den konkreta kritiken mot arbetsgivaravgiftema kan sammanfattas i följande punkter: l. Avgifterna har regressiv fordelningsverkan. Detta är en konsekvens av att de övervältras på löntagarna via dämpad löneökningstakt och/eller höjda priser. 2. Avgifterna stör resursallokeringen i företagssektom. a) Marknadsprisrelationen mellan kapital och arbetskraft snedvrids. Kapitalintensiv produktion gynnas. b) Små och medelstora företag, som tenderar att vara relativt arbetsintensiva, missgynnas. 3. På grund av effekterna under 2 motverkar avgifterna en hög sysselsättningsnivå. 4. Avgifterna är ogynnsamma från bytesbalanssynpunkt. 5. Förändringar i avgiftsnivån påverkar kommunernas skatteunderlag.

Vid en analys av relevansen i denna kritik är tidsperspektivet centralt. Om nämligen en övervältring på löntagarna sker omedelbart, vilket som visats kan bli fallet under vissa institutionella betingelser, skulle kritiken under punkterna 2-4 sakna grund. De effekter på resursallokering och bytesbalans som registreras under en period med avgiftshöjningar utgör då ett resultat av marknadskraftemas inverkan i allmänhet samt finanspolitikens utformning i stort för att hålla full sysselsättning. Om avgiftshöjningen däremot sker under sådana omständigheter att en omedelbar övervältring bakåt inte ter sig sannolik kan problem uppkomma även om sannolikheten av en fullständig övervältring på längre sikt accepteras. Under den tid som krävs för den samhällsekonomiska anpassningen kan negativa effekter uppstå för arbetsintensiv produktion och för den utlandskonkurrerande delen av näringslivet. Under en sådan övergångsperiod skulle också bördan av arbetsgivaravgiftema delas mellan löntagare och kapitalägare. Kritiken under punkt l torde vara giltig framförallt på lång sikt men även på kort sikt om övervältringen går snabbt. Denna fördelningspolitiskt betingade kritik av arbetsgivaravgiftema har framkallat flera reformförslag. Till dessa hör bl. a. förslaget om progressiva arbetsgivaravgifter som analyserats utförligt av 1972 års skatteutredning. Ett annat förslag, vilket diskuteras i det följande kapitlet om bruttobeskattning av hushåll, är generaliserade arbetsgivaravgifter, dvs. avgifter som utgår inte endast på löner och på inkomst av rörelse och jordbruk utan även på arrende- och fastighetsinkomster samt på kapitalinkomster och kapitalvinster. Den kritik som tas upp under punkt 5 har behandlats av kommunalekonomiska utredningen (KEU), som också belyst effektens storleksordning med några räkneexempel* 1 Jfr sou 1977:20.

72 Bilaga 1

5.2.9 Avslutande synpunkter

Det problem som stått i centrum for den skattepolitiska debatten under senare år är konflikten mellan hög inkomstutjämning och ston utbyte av lönehöjningar. Av de metoder som står till buds for att lösa denna konflikt var det den socialdemokratiska regeringens linje att arbeta med årliga justeringar av skattesystemet. Metoden innebar att de höga utjämningsam-

bitionerna kunde upprätthållas och även ökas något? Justeringarna gavs

formen av paketlösningar som omfattade förändringar i såväl inkomstskatt som arbetsgivaravgifter. Presentationen av åtgärdernas effekteri utredningsbetänkanden och propositioner har genomgående varit mycket bristfällig. Haga III-uppgörelsen infor 1977 uppgavs t. ex., liksom sina föregångare, vara totalfinansieradÅ För tolkningen av uppgörelsernas innebörd och effekter är det nödvändigt att göra något antagande om hur bördan av arbetsgivaravgifterna fördelas. Här har vi arbetat under hypotesen att bördan ligger på löntagarna. Med detta betraktelsesätt, som också anlades av representanter för den tidigare

regeringen, LO och TCO, skulle en faktisk totalfinansiering göra omlägg-

ningama meningslösa. Om man nämligen sänker skatten för löntagarna genom att minska deras inkomstskatt och samtidigt tar igen skattebortfallet genom att höja en annan skatt som drabbar samma kategori, så kan naturligtvis nettoeffekten inte bli sänkt skatt för breda löntagarskikt, vilket är ett villkor för den angivna konfliktens lösning. Här har det emellertid visats att den företagna höjningen av arbetsgivaravgiftema inte på långt när är tillräcklig för att kompensera bortfallet av inkomstskatt. Skattepaketet är alltså inte totalfinansierat. Även när det gäller uppgörelsemas effekter på enskilda inkomsttagare var den officiella presentationen missledande. Här beaktades över huvud taget inte den höjda arbetsgivaravgiften. Den skattesänkning som kom löntagarmajoriteten till del överdrevs därmed samtidigt som det faktum att ett betydande antal deltidsarbetande fick skattehöjningar helt undertrycktes. Orsaken till att Haga-paketen blev så svårtolkade var uppenbarligen att arbetsgivaravgiftema fördes in i bilden. Det är därför viktigt att framhålla att de nettoförändringar i skatteuttaget vid olika lönenivåer som ett Haga- 1 paket givit upphov till mycket väl hade kunnat åstadkommas genom för- Framställningen ansluändringar enbart i den personliga inkomstskatten. Därmed uppstår frågan ter här mycket nära till varfor man valde att arbeta även med arbetsgivaravgiftema. avslutningen i Jakobsson & Normann [1976b]. En förklaring kunde vara att man från regeringens sida vid 1970-talets åtminstone 2Detta visas i Jakobsson början antog att företagen bar bördan av avgifterna, på kort sikt. & Norrnann [1976a] som En sådan syn skulle göra det logiskt att redovisa åtgärdernas kortsiktiga också innehåller en effekter på löntagarna på det sätt som skedde. Man kan emellertid visa diskussion av andra att Haga-paketen inte heller under detta antagande kan uppfattas som tometoder att lösa utbytestalfmansierade. Även om detta synsätt tidigt präglade den socialdemokratiska problemet. regeringens agerande, tydde dock senare deklarationer i incidensfrågan på 3 Haga I-paketet presente- att man efter hand modifierade sin ståndpunkt. Detta tog sig emellertid ras i prop. 1974:132 (och inte uttryck i sättet att presentera åtgärdema. SOU 1974:20), Haga 11 i När man från upphovsmännens sida velat peka på fördelarna med Hagaprop. 1975:92 (och SOU 1974:103) samt Haga lll i uppgörelsema har man främst framhållit att dessa verkat dämpande på löprop. 1975/76:217. nekraven och därmed på inflationen. Vi har framhållit att uppgörelsen in-

Bilaga 1 73

neburit Utan en sådan är det en lösning på löntagarnas utbytesproblem. dramatiska avtalsrörelser uppenbart att vi som en effekt skulle ha fått mycket än de som faktiskt obmed betydande risker for större kostnadsökningar serverades. som klart att skattesänkningarna som sådana Om det alltså får betraktas så är det svårt att se att spelet varit väsentliga inslag i stabiliseringspolitiken, med arbetsgivaravgifterna skulle ha givit någon extra effekt i detta avseende. En sådan ”extra effekt” måste nämligen innebära att de samlade lönekostnaderna skulle bli lägre i ett paket med arbetsgivaravgifter än i ett paket För att detta skall bli utan avgifter som ger samma nettoskattesänkning. fallet måste löntagarna vid en avgiftshöjning förutsättas reducera sina lönekrav med mer än vad som svarar mot avgiftshöjningen. Ett sådant utfall förefaller inte sannolikt utan mycket kraftfulla kompletterande åtgärder av ett slag som helt saknades i Haga-paketen. Om nu övergången mot ett allt kraftigare inslag av arbetsgivaravgifter effekter utöver i vårt skattesystem inte givit några stabiliseringspolitiska att åstadkomma enbart med inkomstskatten står det vad som varit möjligt ändå klart att skattepaketens speciella utformning haft vissa konsekvenser. skattetrycket på kapitalinkomster tenderar En sådan är att det relativa att minska när man ökar inslaget av arbetsgivaravgifter på bekostnad av en inkomstskatt som belastar såväl löne- som kapitalinkomster. En annan effekt är att avdragens relativa betydelse automatiskt begränsas när en ökad andel av den totala skatten tas ut med arbetsgivarnas lönesumma som bas. En tredje effekt, som emellertid är mer osäker, är att det ökade kan ha underlättat finansieringen av den inslaget av arbetsgivaravgifter snabbt växande offentliga sektorn. Många bedömare anser det nämligen med inkomstskatten än med en vara svårare att nå ett högt skatteuttag av arbetsgivarna utan den skattskyldiges inblandskatt som betalas direkt denna hypotes är i huvudsak av psyning. De skäl som brukar anföras for kologisk natur.

5.3 Generella och selektiva råvaruskatter

I skattedebatten har framförts tanken att lägga en skatt på råvaror, dvs. på oforädlade varor såsom järn, trä, kol, olja, ull, bomull etc. Ytligt sett skulle denna skatteforrn erbjuda fördelar i jämförelse med en skatt på t. ex. fárdigvaror. Endast ett fåtal varor skulle komma att beröras. Skattens konstruktion och administration borde därför kunna underlättas. Eftersom en

stor del av råvarorna importeras eller framställs inom landet hos ett begränsat kontrollen och uppantal stora företag, kan det synas som om inte minst börden av skatten skulle bli enkel att ordna. En närmare granskning visar emellertid dels att skatten inte blir så enkel som det kan forefalla i forstone, dels att skattens verkningar på näringslivets struktur och arbetsmetoder kan bli omfattande och ganska svåra att bedömal Redan då det gäller mycket vanliga råvaror uppkommer komplikationer, som delvis eliminerar väntade fördelar. En råvaruskatt på exempelvis trä, l medför att antalet skatt- Se även sou 1957:13. förlagd till det led där råvaran säljs helt oforädlad,

74 Bilaga 1

blir relativt skyldiga stort. Varje skogsägare skulle då få erlägga skatt för sin försäljning och för sina uttag för egen förbrukning. Vill man undvika belastningen med det stora antalet skattskyldiga måste skattskyldigheten flyttas fram till ett senare led, där råvaran säljs i något föräldlad form, t. ex. såsom sågat virke, pappersmassa eller papper. Denna åtgärd innebär emellertid, att en del av råvaran förblir obeskattad. Ju högre krav som ställs på att skattskyldigheten skall begränsas till företag av sådan storlek, att skatten blir enkel att administrera, desto större del av råvaran går fri från skatt. Så snart undantag av någon betydelse måste göras, kommer det emellertid i sin tur att få långtgående följdverkningar med hänsyn till att alla de färdigvaror som framställts av icke skattebelagd råvara, kan tillverkas och försäljas till lägre pris än varor som tillverkats av skattebelagd råvara. Rubbningar i konkurrensförhållandena blir härigenom oundvikliga, särskilt med hänsyn till den höga skattesats som torde bli aktuell för att skatten skall bli av statsfinansiell betydelse. Frestelsen till skatteundandragande blir därigenom också stor, vilket i sin tur ger upphov till påfrestningar på kontrollorganisationen. Vid en skatt på förädlingsvärde, såsom den nuvarande mervärdeskatten, är det möjligt att utan större svårigheter undanta exportvaror och beskatta importvaror på samma sätt som de inhemska. Härigenom kan man upprätthålla neutralitet med avseende på utrikeshandeln. Om samma syfte skall uppnås med råvaruskatt erfordras ett omständligt förfarande. Vid import måste för varje vara värdet av de råvaror som kan antas ha kommit till användning vid varans tillverkning uppskattas. Har flera råvaror använts, måste beräkningar göras över varje råvaras mängd, pris och - i

förekom-

mande fall - de olika skattesatser som kan gälla för råvaror av skilda slag. Eftersom grundmaterial och framställningsmetoder för varor med samma användningsområde kan skifta från tid till annan, måste vidare omräkningar allt som oftast ske. Det är alltså fråga om en komplicerad procedur. Vidtar man förenklingar, t. ex. genom att beskatta importerade halvfabrikat och fárdigvaror med viss procentsats av värdet, torde det vara ofrånkomligt att skatten än i den ena och än i den andra riktningen förändrar rådande prisrelationer mellan varor som tillverkas inom landet och varor som importeras. Vid export uppkommer problem av motsvarande tekniska natur. Antingen måste skatt återbetalas, vilket förutsätter att det går att beräkna hur mycket råvaror som gått åt för att framställa den exporterade varan, eller också måste exporterande företag få möjlighet att köpa in råvaror skattefritt. Oavsett vilket alternativ som väljs får man räkna med ett betydande administrations- och kontrollarbete. Internationella överenskommelser på det handelspolitiska området torde vidare lägga restriktioner på Sveriges möjligheter att beskatta importvaror efter deras råvaruinnehåll respektive att medge motsvarande skatteavlyft vid export. En skatt på råvaror kan vidare befaras bli uppfattad som en diskriminerande åtgärd riktad mot tredje världens länder. Dessas export utgörs till mycket stor del av råvaror eller lågt förädlade produkter, vilka skulle få beläggas med importskatt. Eftersom råvaruvärdena är relativt låga måste skatten för att få någon finansiell betydelse tas ut efter en hög procentsats. En annan nackdel med en råvaruskatt är att belastningen i förhållande

Bilaga 1 75

till färdigvarans pris blir mycket ojämn. Om skatten på en viss råvara inte differentieras med hänsyn till råvarans användningsområde - en sådan differentiering torde för övrigt vara omöjlig att praktiskt genomföra - kommer skatten inte att få något samband med den färdiga varans pris utan endast med det värde som den i fárdigvaran ingående råvaran representerar. Den i förhållande till färdigvarans pris ojämna skattebelastningen får betydelse inte bara då en råvara har olika användningsområden och ingår i varor med skilda förädlingsvärden, utan också då produkter med sinsemellan likartat användningsområde framställs av olika råvaror. Vid samma pris för färdigprodukten före skatt medför en råvaruskatt att priset relativt sett blir mycket material. Jämfört med högre för en vara som kräver förhållandevis en skatt på fardigvaror kommer således en råvaruskatt inte att få en neutral och likfonnig verkan på varuområdet. Av det sagda framgår att allvarliga nackdelar är förbundna med en allmän råvaruskatt. Detta utesluter emellertid inte att det kan finnas skäl att överväga införande av en råvaruskatt för vissa speciella råvaror. Den ovan påtalade ojämna effekten på varuprisema, så att varor som i sin tillverkning förbrukar mycket av de beskattade råvarorna blir dyra, kan nämligen vara önskvärd för att främja hushållningen med knappa resurser. De varor som skall beskattas bör väljas så att råvaruskattens fördelar kan utnyttjas utan att de tekniska olägenhetema blir särskilt stora.

5.4 Beskattning av energi

5.4.1 Inledning För närvarande använder vi oss inte i Sverige av en enhetlig energiskatt. l stället har vi ett energiskattesystem som består av flera olika skattefonner. Man kan särskilja tre huvudtyper, nämligen den allmänna energiskatten, bensinskatten och beredskapslagringsavgifter. Inom dessa huvudtyper förekommer en omfattande differentiering i skattebelastningen på olika energislag och mellan olika energiförbrukare. Vid en analys av systemets effekter är det därför av betydelse att göra en distinktion mellan energianvändning i produktion respektive konsumtion. I kapitel 2 angavs ett antal syften med beskattning i allmänhet. Dessa kan sammanfattas på följande sätt: a) Bereda utrymme för den offentliga sektorns långsiktiga tillväxt. b) Verka utjämnande på välfärdens fördelning i samhället. c) Vara ett medel i den kortsiktiga stabiliseringspolitiken. d) Verka för en effektiv allokering i tid och rum av samhällets resurser.

I princip har varje skatt effekter, positiva eller negativa, i samtliga dessa avseenden. Det vanliga är emellertid att en enskild skatt som ekonomiskpolitiskt medel endast är intressant för att uppnå ett eller ett par av de angivna syftena. Vad gäller en skatt på energi torde ”ñnansier-ingsaspekten (a) och allokeringsaspekten (d) vara de mest diskuterade. En närmare undersökning av nuvarande system för energibeskattning ger vid handen att detta primärt är inriktat på den första aspekten. Det

76 Bilaga 1

visar sig nämligen att systemet relativt sett belastar energi for hushållskonsumtion hårdast. Som exempel kan nämnas drivmedel för privatbilism och energi för bostadsuppvärmning. l bägge dessa fall torde energiefterfrågan vara relativt oelastisk. Detta betyder att skattesatsen kan sättas på en hög

nivå utan att skattesatsen eroderar i någon större utsträckning Som fram-

hölls i kapitel 2 var detta ett av de önskemål man kan ställa på en skatt, vars huvudsyfte är att bereda utrymme för den offentliga sektorn. Låga efterfrågeelasticiteter på de beskattade varorna innebär också att effektema på resursallokeringen (effektivitetsförlusterna) blir begränsade. g Högt skatteuttag på energins användning som produktionsfaktor i näringslivet kan väntas leda till betydande resursstyrande effekter i ekonomin. Det visar sig emellertid att beskattningen av energi med denna funktion vid nuvarande regler i genomsnitt är väsentligt lägre än i föregående fall. Detta resultat har uppnåtts dels med differentieringar i de nominella skattesatserna mellan olika energislag, dels med en uppsättning speciella undantags- och nedsättningsregler. Att energibeskattningen givits denna utformning beror sannolikt på att man velat utnyttja dess potential som finansieringskälla utan att för den skull i högre grad påverka den svenska industrins internationella konkurrenskraft. Energi är undantagen från mervärdebeskattningen i Sverige. Av den översiktliga karakteristik som här givits av systemet for energibeskattning framgår emellertid att detta i sin tillämpning faktiskt i viktiga principiella avseenden har en med mervärdebeskattning analog utformning.

5.4.2 Energibeskattning som styrinstrument

Energibeskattningen har i sin nuvarande utformning utan tvivel vissa allokeringseffekter. Dessa torde emellertid endast i begränsad utsträckning ha utgjort motiv för skatternas införande. Snarare är de att betrakta som oönskade konsekvenser av den förda politiken på detta område. Under senare tid har emellertid allt oftare hävdats att energibeskattningen aktivt borde användas för att uppnå vissa resursallokeringsmål. Dessa mål kan grovt sorteras under två rubriker, nämligen korrigeringar för externa effekter i energiproduktion och energianvändning respektive energipolitiska mål i allmänhet. Det har då och då anförts att energi bör beskattas därför att energiframställningen ger negativa effekter på miljön, vilka inte på något sätt kommer till uttryck i de marknadsbestämda priserna. Kämkraftverken släpper ut varmvatten, viss radioaktivitet m. m. Vid förbränning av olja uppstår svaveldioxid, koldioxid, sot osv. Att reducera dessa negativa externa effekter genom att beskatta energin som sådan kan emellertid ge oönskade allokeringseffekter om man inte av någon annan anledning önskar en dämpad förbrukning av det aktuella energislaget. Det naturliga vore i stället att inom ramen for miljöpolitiken beskatta själva emissionen. Därigenom ger man t. ex. oljekraftverket ett incitament att reducera utsläppet av svaveldioxid 150m framgår av tabell 5.4 utan att man onödigtvis fördyrar energin. Det förekommer också att man var den totala skattebediskuterar olika skatter på energi som medel att nå trafikpolitiska mål. För lastningen på bensin 143 96 av priset exklusive att minska privatbilismen har det t. ex. föreslagits att drivmedelsskatterna skatt den ljuli l975. skall höjas. Risken är då den att resultatet endast blir bränslesnålare motorer

Bilaga 1 77

och mindre bilar men lika mycket bilkörning. Det kan också hävdas att endast är ett problem i storstäderna och där endast den privata bilåkningen För att lösa köproblemen under rusningstid är en vid speciella tidpunkter. drivmedelsskatt ett så trubbigt medel att det sannolikt inte skulle ingå i

en rationell trafikpolitik. Eftersom sedan en tid är högaktuella är det naenergipolitiska problem att man kommit att intressera sig for hur energiskatten skulle kunna turligt

användas i detta sammanhang

En diskussion av denna fråga bör ta sin utgångspunkt i den triviala men observationen att det i en decentraliserad marknadsekonomi av viktiga svensk som bestämmer energiförbrukningens storlek och typ är priserna dess Fördelning på olika energislag. Energiprisema är därför också av avgörande betydelse for beslut om investeringar i de extremt kapitalintensiva som t. ex kraftverk utgör. Typiskt for kraftverken är att anläggningar de har mycket lång fysisk livslängd. Mot denna bakgrund framstår det som särskilt viktigt att just energimarknadema fungerar väl så att priserna ger ett korrekt beslutsunderlag. Om marknaderna är imperfekta i något avseende bör man kunna göra stora samhällsekonomiska vinster på att med hjälp av t. ex. en energiskatt korrigera för detta. Å andra sidan kan naturligtvis en intervention på marknaden som bygger på felaktiga premisser ge upphov

till stora välfårdsförluster. Vi har tidigare påpekat att energiskatten i Sverige snarast är ett enerbestående av flera skattetyper. När man i diskussionen om giskattesystem i allmänna ordalag talar om att energiskatten skall höjas energipolitiken är det därför ofta mycket oklart vilken typ av förändring som egentligen avses. Skall vi höja alla existerande energiskattesatser? Eller nöja oss med att öka beskattningen av vissa energislag? Skall skattebelastningen vara densamma på de beskattade energislagen? Skall vi kanske införa en helt ny

typ av energiskatt? En adekvat reform av energiskatten måste bygga på en klar uppfattning om vari den energipolitiska problematiken egentligen består. Det är nöd- 1 att klargöra vad man vill åstadkomma med en skatt. Debatten har Energipolitiska frågor vändigt behandlas sedan februari visat att uppfattningarna bryter sig starkt i dessa frågor. Det råder således 1977 i en statlig utredning, bl. a. en betydande oenighet om vad som är en rimlig verklighetsbeskrivning, nämligen Energikommisvilket också är helt naturligt, eftersom en framtidsbedömning ingår som sionen. Frågor kring en central komponent i denna beskrivning. energibeskattning och för närvarande behandlas andra styrmedel har för Med hänsyn till att de energipolitiska frågorna finns det inte kommissionens räkning i Energikommissionen med därtill hörande expertgrupper, behandlats i en särskild någon anledning att i detta sammanhang närmare penetrera denna proexpertgrupp kallad Styrblematik? medelsgruppen. Expertgruppens huvudrappon publicerades under hösten

5.4.3 Ejfekrer av en energiska!! 1977 (Ds l 1977:15).

I detta avsnitt diskuteras på ett teoretiskt plan vissa centrala verkningar 2l Normann [1976] redovi-

drag sas dock översiktligt några av en skatt på energi. I analysen abstraheras från många specifika implikationer för energii det svenska systemet. Flera av dessa kommer emellertid att belysas i beskattningens utforminriktade avsnittet. Skatten antas för enkelhets skull det följande empiriskt ning mot bakgrund av vara utformad som en generell skatt som utgår per förbrukad kilowattimme olika tolkningar av energi- Till effekterna på priser och problemets art. (kWh). att börja med studeras de kortsiktiga

78 Bilaga 1

Pris/kWh

S

\\ S \ l \ I \ l D o l I I Figur 5.3 Eøekter av I Energiförbrukning (kWh) l energiska!! pa marknaden

jör energi rZ r, fo

kvantiteter på enskilda varu- och faktorrnarknader. Detta ger en uppfattning om de olika anpassningsmekanismer som en energiskatt kan väntas utlösa. I avsnittets senare del skall vi genom att ta hänsyn till olika typer av beroenden mellan ekonomins sektorer försöka indikera skattens effekter på längre sikt. Analysen blir då mer makrobetonad. Speciellt skall vi diskutera skattens allokeringsmässiga effekter samt effekter på den personliga inkomstfördelningen (dvs. skattens incidens). Figur 5.3 avser att schematiskt illustrera marknadsbilden för energi. Strängt taget existerar naturligtvis ingen marknad för energi som sådan men väl delmarknader för olika energislag som olja, kol och elektrisk kraft. Att resonera i termer av en energimarknad har emellertid vissa pedagogiska fördelar. På den vertikala axeln i figur 5.3 anges energipriset och på den horisontella förbrukad kvantitet uttryckt i kWh. Den horisontella linjen S anger utbudskurvan. Utbudet är alltså fullständigt elastiskt, vilket är ett uttryck för att Sverige antas kunna variera sin energiförbrukning inom vida gränser utan att priset påverkas. Skälet till detta är att det genomsnittliga energipriset är bestämt på världsmarknaden, vilket i sin tur beror på oljans dominerande roll i vår energiförsörjning. Linjen D anger den svenska efterfrågan på energi vid olika priser. Vi har alltså marknadsjämvikt vid priset Ett sätt att

v0 och kvantiteten fo.

åskådliggöra införandet av en kWh-skatt (t öre/kWh) är att förskjuta utbudskurvan uppåt till S i figuren. Detta illustrerar hur energiproducentemas (importöremas) kostnader för att leverera en given volym ökar på grund av skatten. Eftersom denna är utformad som en styckskatt erhålls en parallellförskjutning i utbudskurvan. Skattesatsen är oberoende av

priset.1_g

Ny jämvikt efter skattens införande erhålls vid kvantiteten som är

fl,

1 lägre än fn. Figuren anger att det inhemska priset stiger med skattens hela Vid en ad valorem-skatt varierar skattesatsen belopp. Skatteintäktema anges av den skuggade ytan. Observera att ju mer uttryckt i öre/kWh med elastisk efterfrågan är, desto mer reduceras energiförbrukningen när skatten prisets nivå. införs. Detta illustreras i figur 5.3 av den streckade linjen D” som repre-

Bilaga 1 79

Varupris

SI

a S P1 d b po

c / D

Kvantitet av varan Figur 5.4 Efekter av energiska!! pa en varu-

q1 “lo marknad

senterar mer elastiska efterfrågeförhållanden än vad D gör. Minskningen

i energiförbrukning blir som synes större i detta fall. Skatteintäktema blir också lägre. Elasticiteten i efterfrågan beror bl. a. av i vilken utsträckning det finns möjligheter att substituera energi med andra produktionsfaktorer

och varierar naturligtvis starkt mellan olika delmarknaden Elasticiteten

i efterfrågan på energi som produktionsfaktor är också högre ju mer elastisk efterfrågan är på den produkt vid vars tillverkning energi används, samt högre ju större andel energikostnaden utgör av de totala produktionskostnadema vid varuframställningen. Av observationen att det inhemska energipriset stiger med skattens fulla belopp följer att en energiskatt ej kan övervältras bakåt på energileverantörerna. Resultatet måste i stället bli att skatten leder till höjda kostnader i varu- och tjänsteproduktion. Allmänt gäller att ju sämre substitutionsmöjligheterna är mellan produktionsfaktorerna och ju högre kostnaden är för energi i förhållande till företagets totala kostnader, desto kraftigare blir den kortsiktiga effekten på kostnadsfunktionen av en given prisförändring på energi. I gränsfallet där produktionsfaktorerna används i fixa proportioner (Leontief-produktionsfunktion) kan en energiskatt jämställas med en bruttoskatt på företagets totala kostnader. Detta fall kan vara av speciell relevans 1 Som en allmän regel vid en kortsiktsanalys. gäller att substitutions- Effekterna av de skiftande kostnadsfunktionema på marknaden för en möjligheterna är större på vara kan illustreras som en förskjutning till vänster i utbudskurvan? l figur lång sikt än på kort sikt, på

effekten grund av att faktorkombi-

5.4 har vi, under förutsättning om fullständig konkurrens, illustrerat nationen i stor utsträcke på pris och kvantitet av en vara vid vars framställning energi är en proning är bestämd av kapi-

duktionsfaktor. I utgångsläget före skatt råder jämvikt vid priset po och talutrustningen.

kvantiteten införande gäller utbudskurvan S och varuqo. Efter skattens ZSomju är lika med priset kommer att stiga till pl. Den omsatta varukvantiteten på marknaden summan av de enskilda kommer också att reduceras och detta i större utsträckning ju mer elastisk företagens marginalkostefterfrågan är. nadskurvor (MC).

80 Bilaga 1

Vi har konstaterat att energiskatten ej kan övervältras på energiproducenterna. Det är då av intresse att ställa frågan vem som i stället kommer att få bära bördan. En dei av svaret ges i figur 5.4. Skiftet i utbudskurvan är ett uttryck för den införda energiskatten. Resultatet blev, som vi sett, att priset steg (med ab i figuren). Ofta formuleras detta så att det sker en övervältring framåt på konsumenterna av skatten. Å andra sidan kan inte prisstegringen upphäva hela den av skatten betingade kostnadsökningen, ac. Med en tillämpning av den partiella incidensläran skulle man då dra slutsatsen att bördan av skatten på kort sikt fördelar sig på konsumenter

och producenter i proportionema ab/bc.1 Ju mer elastiskt utbudet är och

ju mindre elastisk efterfrågan är, desto kraftigare blir övervältringen framåt, dvs. ju mer ökar priset. Det bör poängteras att detta resultat av den partiella incidensläran bara ger ett led i den process som bestämmer den slutliga

incidensen av skatten, och därför måste tolkas med storgförsiktighet. Beroende på olikheter i produktionsstruktur (utbudselasticiteter) och efter-

frågeförhållanden (efterfrågeelasticiteter) för olika varor kommer en energiskatt att förändra priserna i mycket olika grad. Detta betyder att de relativa varupriserna (liksom de relativa faktorprisema) kommer att förändras, vilket i sin tur leder till en kedja av omallokeringar i ekonomin. Därav följer alltså att den partiella analys som nyss presenterats inte kan ge en fullständig bild av skattens effekter. Det blir därför nödvändigt att övergå till allmän jämviktsanalys. I samband härmed förs analysen upp på en mer aggregerad nivå. En allmän jämviktsanalys av verkningarna av en energiskatt kan, för det fall när energi uppträder som en produktionsfaktor, läggas upp helt analogt med analysen av en investeringsavgift så som denna presenterades i kapitel 4. Distinktionen mellan konkurrensutsatt och skyddad sektor blir sålunda av intresse för en ekonomi av svensk typ. Med de antaganden som gjordes i kapitel 4 om kapitalägamas förräntningskrav och arbetsutbudets priskänslighet erhålls även för energiskatten det analoga resultatet att denna på

lång sikt bärs av löntagarna via sänkt reallön. Övervältringsprocessen kan

beroende på konjunkturläge och allmän ekonomisk politik i varierande grad vara riktad bakåt mot de nominella lönerna respektive framåt mot priserna. Om energiskatten övervältras på löntagarna blir fördelningseffekten regressiv från hushållsinkomstemas källsida. Löneinkomstemas andel av totalinkomsten avtar som påpekats tidigare med totalinkomstens höjd. Nu kommer emellertid också de relativa varupriserna att förändras som en följd av att energi som produktionsfaktor beskattas. Varor med högt energiinne- Ytan acd representerar ett partiellt mått på den håll stiger i pris jämfört med andra. effektivitetsförlust, i Den fördelningspolitiska effekten från inkomstanvändningssidan blir därtermer av minskade med beroende för energiintensiva varor av om konsumtionsbenägenheten konsument- och produvarierar systematiskt med inkomstens storlek (se nedan). centöverskott, som Genom att skatten på energi som produktionsfaktor övervältras på arskatten ger upphov till. betskraften kan sannolikt den genomsnittliga lönsamhetsnivån i K-sektom Vid linjära efterfråge- och utbudskurvor fördelar sig i stort sett upprätthållas på lång sikt. På grund av de förändrade faktoräven denna ”excess att vissa särskilt prisrelationema är det emellertid uppenbart energiintensiva burden på konsumenter branscher under en förmodligen relativt lång övergångsperiod kommer att och producenteri proportionerna ab/ bc. Jfr Rech- drabbas av försämrad lönsamhet. I dessa branscher uppkommer också de tenwald [l97l]. kraftigaste allokeringsverkningama via bl. a. nyinvesteringar i energibespa-

Bilaga 1 81

rande teknik Nedläggningar och utflyttningar ur landet av anläggningar

kan också bli konsekvenser av stöne förändringar i energiskatten. Exempel på särskilt energiintensiva branscher i Sverige är järn och stål samt papper och massa. I dessa fall skulle man som en möjlighet kunna tänka sig övervältring av skattebelastningen på basråvaroma malm och virke, vilkas värde därmed skulle reduceras för ägarna. En sådan tendens skulle dock sannolikt motverkas av en ökad export av oförädlade råvaror, vilkas priser ju är internationellt bestämda. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det förhållandet att flera av våra mest energikrävande branscher tillhör Sveriges traditionella basnäringar, som ofta är belägna i lokaliseringspolitiskt känsliga områden, säkert har varit av stor betydelse för utformningen av nuvarande system för energibeskattning. Vad gäller verkningarna av en skatt på sådan energi som används direkt i slutlig konsumtion kan man som huvudtendens räkna med en framåtriktad övervältring med snabbare genomslag. Allokeringseffektema torde vara mer begränsade än i föregående fall och mer entydigt önskvärda om energibesparande åtgärder ingår som ett led i en aktiv energipolitik. De fördelningspolitiska effekterna av en sådan energiskatt torde på grund av övervältringen på priserna primärt bestämmas från hushållsinkomsternas användningssida. En undersökning som utförts på uppdrag av Energikommissionen tyder på att hushållens direkta och indirekta (energi bunden i varor) energikonsumtion växer långsammare än disponibel inkomst? Härav följer att en likformig skatt på all energikonsumtion skulle ha regressiva verkningar från användningssidan. Den empiriska undersökningen indikerar emellertid också att när hänsyn tas till de differentieringar som faktiskt föreligger i svensk energibeskattning så ger likformiga höjningar i existerande skatter inte några påtagliga effekter på fördelningen av de reala disponibla inkomsterna. När dessa resultat ställs samman med dem som gällde fördelningsverkningarna av en skatt på energi som produktionsfaktor framstår det som troligt att incidensen av en likforrnig skatt på all energianvändning är regressiv på lång sikt. Bestämda utsagor om det existerande energiskattesystemets fördelningsverkningar torde inte vara möjliga utan ytterligare empiriska undersökningar av effekterna på inkomsternas käll- respektive användningssida.

l Bigsten & Hjalmarsson [1976] diskuteras, mot bakgrund av några empiriska undersökningar, de långsiktiga substitutionsmöjlighetema mellan energi och andra produktionsfaktorer i näringslivet. Undersökningarna tyder bl. a. på att ökade energipriser skulle leda till minskad energiförbrukning men ökad sysselsättning. En kraftig höjning av energiskatten skulle därför på lång sikt snarare ge upphov till problem med den ekonomiska tillväxten än med sysselsättningen. 2 Se Styrmedelsgruppens huvudrapport Ds I 1977:15. Undersökningen har utförts av Alf Carling och Joyce Dargay.

82 Bilaga 1

5.4.4 Det svenska systemet för energibeskatming

Beskattning av energi förekommer i Sverige i flera former. l tabell 5.4 ges en översikt av de skatter som var i kraft i juli 1975. Som synes svarar :den s. k. allmänna energiskatten endast för en del av det totala skatteuttaget på energi. För bensin t. ex. utgörs mer än hälften av pålagoma av bensinskatt. Som framgår av nedersta raden i tabellen inbringade den allmänna energiskatten 1,64 miljarder kronor till statskassan under 1974, medan de totala intäkterna av pålagor på energi var 4,32 miljarder kronor. Som jämförelse kan nämnas att momsen under samma år inbringade ca 14 miljarder kronor. Den totala energibeskattningen rör sig således om mycket betydande belopp. Av dessa 4,32 miljarder kronor utgjordes emellertid nära 3/4 (3,l5 miljarder kronor) av pålagor på motorbränslen. Det framgår av tabell 5.4 att pålagoma utgår som en viss avgift per volymenhet. Detta betyder att pålagomas andel av priset före skatt varierar med priserna. Dessutom har pålagornas storlek förändrats över tiden. Störst har variationema varit för motorbensin, som också har varit föremål för den ojämförligt högsta beskattningen. I juli 1975 var den totala skattebelastningen på motorbensin ca 140 % av priset exklusive skatter. Näst hårdast beskattad var högspänd elkraft (ca 30 %), varpå följde eldningsolja (18-19 %) och lågspänd elkraft (15 96). Stenkol och koks var de lättast beskattade energislagen med en skattebelastning av endast ca 4 96. En jämförelse mellan de båda kolumnerna längst till höger i tabell 5.4 ger vid handen att de skattehöjningar på energi som trädde i kraft den l juli 1975 var ganska betydande. Sålunda trefaldigades skatten på högspänd elkraft, medan beskattningen av eldningsolja i stort sett fördubblades i jämförelse med första halvåret 1975. För oljeprodukter innebar höjningama att skattetrycket återgick till den relativa nivå det hade under större delen av l960-talet. Vad beträffar elkraft är dock de nya skattesatserna betydligt högre än någonsin tidigare, då de legat mellan 7 och 10 %. De skattesatser som nämnts hittills är nominella. Skillnaderna i ejfektiva skattesatser mellan olika energislag är emellertid betydligt större än skillnaderna i dessa nominella skattesatser. Detta beror på att ett stort antal undantag gjorts från den s. k. allmänna energiskatten, däremot ej från övriga pålagor på energi. Med effektiva skattesatser avses sålunda de som gäller efter det att hänsyn tagits till undantag och nedsättningar från de nominella skatterna. De största skattenedsättningarna har gjorts för stenkol och koks, tunga eldningsoljor och högspänd elkraft. Vissa nedsättningar har gjorts även för lätta eldningsoljor, medan för övriga energislag de nominella skattesatserna

1 För Företagsskatteberedningens räkning utförde författaren i samarbete med Bo Carlsson, IUI, i början av 1975 en empirisk undersökning av den svenska energibeskattningens sammansättning och effekter. Resultaten av undersökningen presenteras i sin helhet i Normann [1976] och i sammandrag och i något omarbetad form i Carlsson [1975]. Eftersom undersökningen inte har uppdaterats och med hänsyn till de omfattande empiriska material som senare samlats in och analyserats, bl. a. av Energikommissionen, ges här endast en mycket summarisk översikt över undersökningens resultat. Översikten följer, så långt den går, framställningen i Carlsson [1975].

sou 1977:37 Bilaga 1 83

Tabell 5.4 Pålagor på olika energislag den 1 juli 1975

Sort i Allmän Bered- Särskild Bensin- Summa Genom- Pålagor Pålagor Energislag vilken energi- skaps- bered- skatt pålagor snittligt i 96 av i 96 av pålagan skatt lagrings- skapslag- pris exkl. pris exkl. pris exkl. utgår avgift ringsav- pålagor pålagor pålagor den 1juli den ljuli 1:a halvgift 1975 1975 året 1975

Eldningsolja 40:- 13:- 5:- - 58:- 312:- 19 9 Eldningsolja 4 kr/m3

Högspänd - - - 6,5 31 10 elkraft öre/kWh 2,0 2,0 Lågspänd elkraft öre/kWh - - - 2,0 13,1 15 10 2,0

Totala intäkter 1974 (1UI:s beräkning) mdr kr 1,64 0,25 0,07 1,80* 4.32°

“På dieseloljedrivna fordon utgår kilometerskatt som varierar med fordonets vikt. blnkl. brännoljeskatt. lnkL särskild skatt på motorbränslen (229 milj. kr), clearingavgifter (328 milj. kr). Källor: Prop. 1975:92. SOS Utrikeshandel, kvartalsstatistik, införsel, januari-mars 1975 och månadsstatistik, maj 1975. Statens pris- och kanellnämnd, Oljehandeln i Sverige (Dnr Il:l32/ 74). Svenska Petroleum Institutet. Svenska Esso AB. Anm.: 1 november 1977 gäller följande förändringar jämfört med denna tabell. För den särskilda beredskapslagringsavgiften gäller nu följande regler: Bensin 6 öre/l, dieselolja 0,7 öre/l, eldningsolja 1 och 4 7 kr/m3. Beredskapslagringsavgiften har sänkts till 12 kr/ m° för eldningsolja 1 och till 1,2 öre/l för dieselolja. Den allmänna energiskatten på lågspänd elkraft har höjts till 3 öre/ kWh. Samma nivå gäller för högspänd elkraft vid förbrukning understigande 30000 kWh/år. Vid högre förbrukning kvarstår skattesatsen 2 öre/kWh.

tillämpas. Nästan hela kolförbrukningen och ungefär hälften av förbrukningen av tung eldningsolja och högspänd elkraft var år 1973 undantagna från energiskatt. 1 genomsnitt betalades detta år 35 % i pålagor på all energi som förbrukades i Sverige. Den nominella genomsnittliga skattesatsen var 38 %. Om man bortser från motorbränslen var den genomsnittliga effektiva skattebelastningen 7,7 96 och den nominella 10,8 %. Anledningen till att nedsättningama är störst för de energislag som i huvudsak använts inom den tunga industrin är en regel i energiskattebestämmelsema. Enligt denna regel får den sammanlagda energiskatten (häri inräknas endast den allmänna energiskatten på alla energislag, ej övriga pålagor) inte överstiga en viss andel av salutillverkningsvärdet av produktionen. Denna regel sätter alltså ett ”tak” på energiskatten. Från 1957 fram till slutet av 1971 var detta tak satt vid 1 %. Främst av konjunkturpolitiska skäl sänktes gränsen till 0,2 96 av saluvärdet under perioden 1 december 1971-31 december 1974. Den 1 januari 1975 återgick man till den s. k. enprocentsregeln. Som ett led i energiskattehöjningen den 1 juli 1975 höjdes

84 Bilaga 1

Tabell 5.5 Nominell och effektiv energibeskattning i industrin 1972

Energikost- Totala Skatt i % av energinadi 96 av energiut- pris före skatt saluvärde gifter(inkl. 44-åskatt) mkr Nominell Effektiv Gruvor o. mineralbrott 5,6 117,8 23,2 13,9 Massa- o. pappersindustn 6,7 588,7 17,8 5,5 Kemikalie-, gödselmedels- o.

gränsen till 3 %, men i samband med de nedsättningar som nyligen medgivits (oktober 1975) har gränsen åter sänkts till l %. Någon officiell redovisning av energiskattens fördelning på branscher finns inte. I IUI:s undersökning gjordes emellertid ett försök att beräkna denna fördelning med hjälp av statistik över energiförbrukningen och tillgänglig information om skattereglemas tillämpning år 1972. Vissa resultat av dessa beräkningar visas i tabell 5.5. Av denna framgår att de största nedsättningarna i absoluta tal gjorts i massa- och pappersindustrin samt järn- och stålindustrin. Relativt sett har ferrolegeringsindustrin fått den största skat-

telindringen. Som framgår av kolumn 3 varierar redan den nominella skat-

tesatsen starkt mellan branscherna beroende på energiförbrukningens sammansättning. För industrin som helhet var den nominella skattesatsen år 1972 ca 19 % och den effektiva ca 12 %. För hela ekonomin var, som nämnts ovan, motsvarande skattesatser år 1973 38 respektive 35 %. Eftersom inga större förändringar ägde rum mellan dessa båda år när det gäller skattesatserna, innebär detta att industrin betalade betydligt mindre energiskatt på energiskattetaket och på att energiskatten varierar med energislag. De skattelättnader som industrin fick genom energiskattetaket uppgick till ca 178 milj. kr år 1972. Samtidigt uppgick den totala energiskattebelastningen i industrin till 310 milj. kr. En annan viktig sektor där undantag från den allmänna energiskatten spelar stor roll är elsektom. Allt bränsle som används for generering av elkraft är undantaget från energiskatt; däremot inte den del av bränslet som används för värmeproduktion i kraftvärmeverk. Härigenom uppstod en energiskattelindring på ca 52 milj. kr år 1972. Eftersom samtidig produktion av el och värme ger ungefär dubbelt så hög verkningsgrad som produktion av enbart el, kan man säga att tillämpningen av energiskatten i det här fallet ger den rakt motsatta effekten till den man önskar med en energiskatt, nämligen genom att den fördyrar en energibesparande process i jämförelse med en mera energislösande. Motivet till detta är att man vill undvika dubbelbeskattning av elektricitet. Även vissa delar av transponsektom är undantagna från energiskatt; skattelindringen här uppgick till ca 41 milj. kr år 1972.

SOU 977287 Bilaga 1 85

Mzn kan således konstatera att energibeskattningens nivå varierar avsevärt mellan olika energislag, särskilt om man tar hänsyn till de nedsättningar och Lndantag som gjorts, främst för industrins del. De hårdast beskattade energislagen är motorbränslen, som svarar för 3/4 av statens energiskatteintêkter. De dämäst hårdast beskattade energislagen är lätt eldningsolja (villaolja) och lågspänd elkraft som till största delen används av hushåll och andra mindre förbrukare. När det gäller energislag med huvudsakligen industriell användning är skatterna betydligt lägre (tung eldningsolja och högspänd elkraft); på kol och koks finns nästan ingen energiskatt alls. Den svenska energibeskattningen är alltså i hög grad inriktad på den direkta energiförbrukningen i konsumentledet. Energiomvandlingssektom och den tunga basindustrin är däremot till stora delar befriade från skatt. Genom den utformning nedsättningarna lätt är det i första hand kol och koks som befriats från skatt. Användandet av dessa bränslen har således i viss mån premierats. Men eftersom det finns en hel del olägenheter förknippade med kolanvändning i jämförelse med olja (högre transport- och lagringskostnader, större miljöpåverkan) är det tvivelaktigt om energibeskattningen kan sägas ha haft några nämnvärda allokeringseffekter i detta avseende. En viktig anledning till den relativt lätta beskattningen av industrins energianvändning är omsorgen om den svenska industrins internationella konkurrenskraft. I den mån Sverige kan anses ha komparativa fördelar på råvaru- och kapitalintensiv och därmed också energiintensiv produktion kan alltså energiskattesystemet sägas vara i viss mån anpassat härtill. Den svenska exporten är mycket energiintensiv; som visats i en tidigare IUI-utredning motsvarar nettoexporten av energi via varuhandeln ungefär l/ 4 av industrins

totala energiförbrukningl

5.5 Produktionsfaktorskatt på kapital

Utöver den personliga fömtögenhetsskatten finns för närvarande en form av kapitzlbeskattning genom den kommunala garantiskatten på fastigheter. Garantisxatt utgår nämligen oavsett om fastigheten lämnat avkastning eller inte. Den räknas dock av från inkomstskatt i den mån inkomst föreligger. Även beskattningen av företagets överskott, dvs. nettovinstbeskattningen, kan ses som en kapitalbeskattning, nämligen av kapitalets avkastning. Givetvis kzn en skatt tas ut på kapitalet även om överskott inte uppkommer. Skatten skulle i så fall kunna utformas på samma sätt som vid garantibeskattnngen. Kapitalets bruttovärde skulle då läggas till grund för beskattningen. En annan metod vore att använda företagets nettoförmögenhet, dvs. det egna kapitalet, som bas. Man kommer emellertid då till något som i princip bara är en variant av företagsägares och aktieägares förmögenhetsteskattning i nuvarande form. En mer renodlad produktionsfaktorskatt på kapital kunde tänkas utformad analogt ned arbetsgivaravgiftema som en skatt på tjänster utförda av kapitaltillgtngar. Här föreligger emellertid stora svårigheter när det gäller att 1 Se Carlsson & Josefsson bestämna priset på kapitaltjänster. Flödet av tjänster från olika kapital- [19741

86 Bilaga 1

stockar, t. ex byggnader och maskiner, är inte proportionellt mot värdet av kapitalet, eftersom livslängden på kapitalet är helt olika. Närmast till hands skulle ligga att uppskatta värdet av skattebasen till samma belopp som kalkylmässiga avskrivningar. En kapitalbeskattning skulle därför också kunna konstrueras som en skatt på företagens avskrivningar. En kapitalbeskattning med andra effekter är en investeringsavgift, där skatten alltså inte tas ut löpande under den tid kapitalforemålet används utan i form av en engångsskatt vid anskaffningen. En permanent sådan skatt får som tidigare redovisats ungefär samma effekt som en mervärdeskatt där investeringarna ingår i beskattningsunderlaget.

sou 1977:87 Bilaga] 87

Appendix till kapitel 5

n]

Effekter av ett ”Hagapaket

De totala effekterna av ett Hagapaket kan härledas på följande sätt. Om vi betecknar bruttolönen med B och utbetald lön med L har vi B = (1+a)L, där a är arbetsgivaravgiftemas procentsats. inkomstskatten ges av D = fILm). där f är en skattefunktion och p en parameter med vars hjälp skattefunktionen kan förändras. Summan (T) av arbetsgivaravgift och inkomstskatt ges av T = aL + flL;p). Eftersom vi antar att arbetsgivaravgiften bärs av löntagarna kommer en att påverka lönen men däremot inte bruttolönen B. Vi skriver avgiftsändring därför om sistnämnda uttryck i tenner av B på följande sätt

-B+f(l:å;

p).

T=Tå

Effekten av förändringar i a och p kan då på de totala skatteintäktema skrivas dT= da - ° da +

fl_ fpdp

(l+a)2 (1+a)2 där är marginalskatten i inkomstskatten och anger hur inkomstskatten

fi_ fp

förändras vid en förändring i t. ex. den statliga skatteskalan. För att göra

detta resultat lättare att tolka ersätter vi B med (1+a)L och får

_ L . dT - +

rLi

HalH-H fpdp

där H = L - da, dvs. den direkta effekten av höjda arbetsgivaravgifter. Efter ytterligare en operation har vi vårt slutresultat

dT = + H - m°H

fpdp

.. f + L a .. . dar m = ar den totala marginalskatten som anger hur summan av l+a 1 . .. . __ __ Detta appendix ar i _ _ . inkomstskatt och arbetsgivaravgifter ändras när bruttolönen andras. oförändrat skick hämtat

ledets två första termer anger direkta effekter (vid oförändrad ur Jakobsson & Normann

Det högra [1976b1IN°“a“ lön) av förändringar i reglerna för inkomstskatt resp. arbetsgivaravgifter.

23:32:31

effekten

ggâlââfâiâ:

Den tredje termen, med negativt förtecken, anger den indirekta

på summan av arbetsgivaravgifter och inkomstskatt av att den utbetalda beakta, autoråatikeñek_

lönen förändras. ter.

Bilaga 1 89

6 hushåll

Bruttobeskattning

av

6.1 Inledning

Det har tidigare framhållits att bruttoskatter även kan konstrueras med hushållen som subjekt. Som indikerades i tabell 3.1 kan man i princip tänka sig att en personlig bruttoskatt tas ut antingen på inkomstemas källsida (personlig bruttointäktsskatt) eller på användningssidan (personlig brutto-

utgiftsskatt).1 Centrala egenskaper hos sådana skatter är dels att, som namnet

anger, avdragsmöjligheterna starkt begränsats, dels att genom individanknytningen Iåginkomsttagare kan undantas från beskattning och/eller att skatteuttaget kan göras progressivt. En utgångspunkt för den diskussion av personliga bruttoskatter som här följer är den kritik som på fordelningspolitiska grunder ofta formuleras mot arbetsgivaravgiftema och mervärdeskatten. Det bör emellertid poängteras att den specifika utformning som diskuteras för bruttoskattema i lika hög grad är präglad av vissa problem med den personliga inkomstskatten som särskilt aktualiserats under senare år. I själva verket skulle, med ett frångående av bruttoprincipen, de ”tilläggsskatter som presenteras kunna användas för refonnering av nuvarande personliga nettoinkomstskatt i riktning mot en systematisk uppdelning av två av dennas huvudfunktioner, nämligen att verka inkomstutjämnande respektive att mer allmänt fungera som ”frnansieringskälla”.

6.2 Mervärdeskatten och - kritik

arbetsgivaravgiftema och

reformforslag

Såväl mervärdeskatten som arbetsgivaravgiftema har i nuvarande utfonnning ett smalare underlag än en inkomstskatt. Skillnaden är i båda fallen av sådan karaktär att de båda förstnämnda skattema anses ha regressiv fördelningsverkan jämfört med den senare. Detta förhållande, i förening lDistinktionen, som på med den observerade skattepolitiska utvecklingen under 1970-talet, har ett allmänt systematiskt kommit att bilda grundvalen för en fördelningspolitiskt betingad kritik av plan kan synas något momsen och arbetsgivaravgiftema. Olika förslag till lösningar på detta pro- diffus, skall visa sig blem har också framförts. pedagogiskt välmotiverad när de båda alternativen i De reformförslag som här skall diskuteras är dels ett som för arbets- det följande ges en ökad givaravgiftemas del syftar till att inordna även vissa s. k. arbetsfria inkomster konkretion.

90 Bilaga 1

i underlaget, dels ett som för momsens del syftar till att låta även investeringsvaror omfattas av denna* Vad gäller mervärdeskatten kan man härvid välja mellan att låta bruttoinvestenngarna i sin helhet omfattas (BNP-moms) eller begränsa breddningen till nettoinvesteringarna(l-moms). Med hänvisning till de synpunkter som tidigare redovisats skall här endast mervärdeskatten av inkomsttyp diskuteras. Som framhållits har denna skatt ett underlag som på ett teoretiskt plan företer betydande likheter med den personliga inkomstskattens. Det har också framgått att en I-moms i varje fall under en relativt lång övervältringsperiod skulle ha fördelningspolitiskt gynnsammare verkningar än en K-moms. Arbetsgivaravgiftema kan karakteriseras som löneskatter som bärs av löntagarna. Denna arbetshypotes ter sig särskilt övertygande på längre sikt. Därmed är arbetsgivaravgiftema regressiva jämfört med en proportionell inkomstskatt. Avgifterna på kontanta löneutbetalningar motsvaras för närvarande för flera av systemets komponenter av egenavgifter för rörelseidkare. Dessa egenavgifter som tas ut med inkomst av rörelse och jordbruksfastighet som bas bärs sannolikt av de inkomsttagare som betalar dem. Inkomster som i inkomstbeskattningen tas upp under rubrikerna inkomst 1 av kapital, tillfällig forvärvsverksamhet eller annan fastighet belastas emel- Förändringar i skattesystemet efter dessa linjer lertid ej i systemet liksom inte heller pensioner. Detta har lett till krav diskuteras bl. a. i LO på generaliserade arbetsgivaravgifter”. Det har bland annat föreslagits att [1976] och TCO [l975l speciella arbetsgivaravgifter borde tas ut på t. ex. ränteutbetalningar av banker, aktieutdelningar och realisationsvinster. Det faller sig då naturligt att 2 Jämför också Nonnann ställa frågan om inte en sådan vidgad beskattning, som mycket lätt kunde [l976], kapitel 2, där en urarta till ett svåröverskådligt system av punktskatter, i stället kan ges en analog konstruktion diskuteras mot bakgrund enhetlig lösning inom ramen för en bruttoinkomstskatt. av den skattepolitiska utveckling som sedan 1950 inneburit att den personliga inkomstskat- 6.3 bruttointäktsskatt och

Personlig (TSA) personlig

ten minskat i relativ

betydelse för den offent- bruttoutgiftsskatt (TSM)

liga sektorns intäkter. 3 Breddandet av basema för arbetsgivaravgifter och moms till att omfatta Beteckningama TSA och TSM infördes på ett tidigt kapitalinkomster m. m. respektive kapitalvaror ger i båda fallen resultat som utredningsstadium som företer betydande likheter med en proportionell inkomstskatt. Det bör under en arbetstemtinologi för sådana omständigheter naturligtvis vara möjligt att reformera den existede skatter som avses. Från rande personliga inkomstskatten direkt i stället för att reformera de indirekta systematisk synpunkt har skatterna. Huvudsyftet med detta kapitel är att visa vad en sådan reform det ansetts lämpligt att klassificera TSA som en skulle innebära. Grundtanken är den att den personliga inkomstskatten förpersonlig bruttointäkts- ses med vad som kan kallas en tilläggsskatt av bruttotyp. 2 Denna kan utformas skatt medan TSM klassifipå två sätt. Vilken form man väljer beror delvis på hur man skulle ställa ceras som en personlig sig i valet mellan generaliserad arbetsgivaravgift och I-moms. bruttoutgiftsskatt. Det senare framstår som Den följande diskussionen av tilläggsskattema TSA och TSM (TSA = rimligt när en jämförelse tilläggsskatt modell arbetsgivaravgifter, TSM = tilläggsskatt modell I-moms) görs med underlaget för torde vara av intresse dels för att den ger ett visst perspektiv på innebörden en progressiv utgiftsskatt av I-moms och generaliserade arbetsgivaravgifter samt deras inbördes re- (expenditure tax) som ju exkluderar hushållsspa- lation, dels också för att tilläggsskattema var för sig ter sig som fullt genomrandet. förbara alternativ även på kort sikt.3

Bilaga 1 91

En TSA skulle tas ut på olika bruttoinkomstunderlag i självdeklarationerna medan en TSM skulle tas ut på bruttoinkomst minskad med nuvarande inkomstskatt. Vid beräkning av vanlig inkomstskatt skulle i fallet med en TSA bruttoinkomsterna reduceras med TSA-beloppet. Båda tilläggsskattema skulle vara strängt proportionella mot sina underlag, dvs. tas ut med fix skattesats. Det avräkningsfdrfarande som sålunda är gemensamt för båda tilläggsskattema är centralt för att vissa önskade effekter skall uppnås. En annan central fråga, som det inte finns anledning att ta ställning till i denna principiella diskussion, är den exakta definitionen på begreppet bruttoinkomst. Det visar sig att flera fördelar skulle stå att vinna med att införa en TSA eller en TSM snarare än att reformera arbetsgivaravgiftema eller momsen i här diskuterad riktning. Fördelarna kan sammanfattas i följande punkter: l. Tilläggsskattema är lättöverskådliga. Bidrar till att öka inkomsttagamas infonnation om skatteuttagets förändringar. 2. Bidrar till kontinuitet och konsekvens i skattesystemets utveckling. Särskilt den generaliserade arbetsgivaravgiften kan lätt degenerera till ett svårhanterligt system av punktskatter. 3. Båda tilläggsskattema gör det genom individanknytningen i princip möjligt att med avdrag begränsa skatteuttaget för låginkomsttagare. 4. Vad gäller jämförelsen l-moms kontra TSM ter sig det åsyftade fördelningspolitiska resultatet på lång sikt sannolikare i det senare fallet där hushållet är subjekt. En TSM ger vidare automatiskt total täckning av hela konsumtionsvaruområdet och torde överhuvudtaget ge mer begränsade allokeringseffekter än en I-moms. 5. Handlingsmöjlighetema inom ramen för inkomstskatten ökas väsentligt. Skattesatsema i tilläggsskattema kan varieras utan att inkomstskattens samlade progressivitet påverkas. Det betyder a. att inkomstskatten förses med en lätthanterlig ”tinansieringskomponent”. Höjda tilläggsskatter skärper ej, som fallet är med kommunalskatten, utbytesproblemet. b. att möjligheterna att använda inkomstskatten som ett flexibelt stabiliseringspolitiskt instrument ökar. 6. Den inkomstutjämning som ges av dagens inkomstskatt är möjlig att uppnå vid en lägre intäktsnivå. Därför kan på längre sikt de proportionella

inslagen överföras på en tilläggsskatt. Därmed uppnås en funktionell upp-

delning av två av inkomstskattens huvudsyften, nämligen dels att verka inkomstutjämnande, dels att bereda utrymme för den offentliga sektorns verksamhet. Jämfört med alternativet att arbeta med K-moms och/eller existerande arbetsgivaravgifter för att skapa utrymme för den offentliga sektorns verksamhet utgör naturligtvis, som tidigare framhållits, någon form av tilläggsskatt en fördelningspolitiskt gynnsammare möjlighet. Självfallet föreligger även vissa nackdelar med tilläggsskattema jämförda med generaliserad arbetsgivaravgift respektive I-moms. Dessa torde dock i TSA-fallet vara av mindre betydelse. Vad gäller jämförelsen mellan TSM och l-moms kan man peka på att den senare fångar upp en del inkomster

92 Bilaga 1

som är svåra att inarbeta i eller som undandragits inkomstskatten. Till den

första kategorin hör kapitalvinster och företagens nettosparande. Vidare skul-

le på grund av skillnader i basernas bredd skattesatsen vid en TSM, vid

givet intäktskrav, få sättas högre än vid en l-moms.

Innan framställningen fortsätter med en utförligare presentation av till-

Iäggsskatterna kan det vara lämpligt att poängtera att dessa inte förutsätter

någon som helst förändring i nuvarande inkomstskatt vad gäller avdrags- Se även appendix till struktur eller Skattesatser. Därmed är det också klan att inkomstskattens kapitel 6. progressivitet inte behöver påverkas av tilläggsskatterna. 2 Begreppet elasticitet i inkomst efter skatt, som nu är ett väletablerat progressivitetsmått, definieras

6.4 Avräkningsförfarandets innebördl

som

__ l-m e - . där m anger g För att klargöra avräkningsförfarandets fördelar och nämnare motivera på-

marginulskatt och t ståendena i punkterna 5 och 6 ovan är det lämpligt att inledningsvis peka genomsnittlig skatt. Ju på ett centralt problem med den svenska inkomstskatten. Det problem som lägre e är, desto högre är avses är att varje skattesatsförändring (statlig eller kommunal), oavsett varför progressiviteten. Se vidare Jakobsson & Normann den vidtas, med nödvändighet aktualiserar utjämningsproblematiken. Så-

[1974]. dana förändringar tenderar därför att ge upphov till utdragna politiska be-

slutsprocesser och därmed till betydande kostnader för samhället. 3Slutsatsen modifieras något när man beaktar att Sålunda innebär, for att ta det enklaste fallet, ökningar i det kommunala elasticiteten i inkomsten skatteuttaget att inkomstskattens elasticitet i inkomsten efter skatt kommer efter skatt faktiskt varierar att sänkas. Progressiviteten ökar alltså? Detta beror inte enbart på att kommed inkomstens storlek munalskatten via avdragen är svagt progressiv utan är också, som strax vid nu gällande regler. l skall illustreras, en effekt av att kommunalskatten tas ut på samma bas exemplet har vi bortsett från detta faktum. Det som den starkt progressiva statsskatten. kan i sammanhanget På grund av dessa sammanhang aktualiseras vid varje kommunalskatpåpekas att elasticiteten borde vidtas i statstehöjning frågan om inte en kompenserande förändring under 1950- och 1960-taskatten. Det allmänna sambandet i inkomstskatten mellan finansieringslen var anmärkningsvärt konstant. Som framgår av aspekt och utjämningsaspekt gör skatteförändnngar mycket komplicerade. Jakobsson & Nonnann Här skall nu med ett enkelt sifferexempel i tabell 6.1 den nyss nämnda [1974] låg elasticiteten effekten påvisas. I sifferexemplets form skall också visas att avräkningsunder denna period i ett förfarandet i TSA och TSM innebär att dessa skatter kan höjas och sänkas brett inkomstintervall på

nivån 0,8. utan att den samlade inkomstskattens progressivitet påverkas.3

4 I tabell 6.1 jämförs olika skattesystems inverkan på en låginkomsttagare Exponenten 0,8 anger (L) med bruttoinkomsten 1 000 kr och en höginkomsttagare (H) med brutstorleken på elasticiteten i toinkomsten 2 000 kr. I utgångsläget utan skatt (fall A) är Lzs andel av den inkomsten efter skatt (e). Konstanten 3,58 kan sammanlagda disponibla inkomsten 33 % medan Hzs andel är 67 %. l fall

sägas ge ett uttryck för B introduceras en progressiv statlig inkomstskatt med avdrag och växande skatteuttagets nivå. Vid marginalskatter i skatteskalan. Statsskatten antas vara så utformad att elasolika storlek på inkomst ticiteten i inkomsten efter skatt ej varierar med bruttoinkomstens storlek. före skatt (Y) bestäms Mer precist beskrivs den progressiva statliga inkomstskatten i exemplet av skatteuttaget av följande samband: funktionen YE = 3,58 Y”, där YE anger inkomst efter skatt och Y inkomst

Statlig inkomstskatt: före skattf* En jämförelse mellan raderna B4 och A2 visar att den progressiva T = Y - 3,58 v” statsskatten är inkomstutjämnande. Genomsnittlig skatt: Ifall C kompletteras den statliga inkomstskatten med en proportionell t = 1- 3,58 v41 skatt som också har bruttoinkomsten Y som bas. Denna nya skatt kan Marginalskatt: m = l - 2,87 v49 sägas motsvara den nuvarande kommunala inkomstskatten med den för-

Bilaga J 93

Tabell 6.1 Fördelningspolltiska verkningar av statlig inkomstskatt, kommunal lnkomstskatt, TSA och TSM

Låginkomst- Höginkomst- Totalt tagare tagare L + H L

A Utgångsläge Al lnkomst fore skatt (Y) l 000 2 000 3 000 A2 lndividernas andelar av totala Y 33 96 67 96 B. Progressiv statlig skatt

B4 lndividernas andelar av totala YD 36.5 96 63.5 96 C. Progressiv statlig skatt kombinerad med proportionell skatt med Y som bas (kommunal ink0mstskatt)

D. Progressiv statlig skatt kombinerad med en TSM så utformad att samma intäkter nås som i fall C

E. Progressiv statlig inkomstskatt kombinerad med en TSA så utformad att samma intäkter nås som i fall C

E4 Bas for statlig inkomstskatt

enklingen att avdragen negligerats. Fall C ger uppenbarligen högre skatteintäkter än fall B. En jämförelse mellan raderna C4 och B4 visar att den proportionella ”kommunalskatten” ökar inkomstutjämningen (ekvivalent med att elasticiteten e har fallit för systemet som helhet). Ifall D har den progressiva statsskatten kombinerats med en TSM medan i fall E en TSA har införts. Fallen D och E har utformats så att kombinationema ger samma skatteintäkter som fallet C. Jämförelser mellan raderna D 5 och B 4 respektive E 8 och B 4 visar att ingen av tilläggsskattema påverkar den totala skattemässiga inkomstutjämningen. Det framgår av exemplet att skattesatsen måste sättas högre för TSM än for ”kommunalskatten” om samma totala skatteintäkter skall uppnås. Detta beror på att underlaget är lägre i TSM-fallet. Den progressiva statliga skatten ger i båda fallen lika stora skatteintäkter.

94 J Bilaga

skatteunderlaget för TSA sammanfaller med basen för ”kommunalskatten”. Trots detta måste i exemplet skattesatsen för TSA sättas nära 10 procentenheter högre om fall E skall ge samma intäkter som fall C. Orsaken är som framgår att TSA reducerar underlaget för den statliga inkomstskatten från 3 000 kr till 2119 kr. Denna minskning i underlaget med knappt en tredjedel reducerar statsskatteintäktema med mer än 50 96. Båda inkomsttagama ”åker ned” i den progressiva statliga skatteskalan. Den statliga genomsnittliga skattesatsen sänks för L från 10 % till 3,6 96 (marginalskatten från 27,9 % till 22,7 %). För H sänks motsvarande skattesats från 21,7 % till 16,1 96 (marginalskatten från 37,2 % till 32,7 %).

6.5 TSA och TSM preciserade

En tilläggsskatt kan införas som ett komplement till existerande skatteforrner om det gäller att bereda utrymme för fortsatt expansion i offentlig sektor. En tilläggsskatt kan också vid oförändrat totalt skatteuttag användas för korrigeringar i nuvarande skattestruktur. Med hjälp av figurerna 6.1 och 6.2 görs ett försök att i konkreta tenner ange hur respektive tilläggsskatt skulle kunna inordnas i nuvarande system.

Underlagsnivå för __ , _ 4_ __ nuvarande arbetsgilntakt r forvarvskalla varavgifler_ Avgifts_

;_11

./. kostnad för intäkts förvärvande avdrag redan medgivet. Nettointäkt i förvärvskälla Sex inkomstslag _ U d I n er agsnrv ör år ./. schablonavdrag för egenavgifter nuvarande egenavgif- Justerad nettointäkt ler- ÅVSiflSaVÖTaS Sammanräknad inkomst på rade

Wedgwe

| oven ./. underskott i förvärvskälla Sammanräknad nettoinkomst ./. övriga allmänna avdrag ./. förlustavdrag Taxerad inkomst ./. grundavdrag ./ . extra avdrag Beskattningsbar inkomst Figur 6.1 Reg/er för nuvarande skatte- och Skattereglerna ger därefter statlig och avgi/tsutlag kommunal inkomstskatt.

l Den påvisade mekanismen ger en enkel illustration till förhållandet att de s. k. Hagapaketen de facto inneburit skattesänkningar (jämfört med oförändrade regler) trots att de i presentationen vanligen framställs som totalfrnansierade. Ett element i ett sådant “paket” har varit sänkt inkomstskatt. Ett andra element har varit en höjning i någon arbetsgivaravgift så avpassad att den, som det angavs, skulle kompensera skattebortfallet av den första åtgärden. Hänsyn togs vid presentationen av paketen inte till att avgiftshöjningen pressar ner underlaget för statlig och kommunal inkomstskatt (liksom för redan existerande arbetsgivaravgifter).

Bilaga 1 95

l figur 6.1 anges nuvarande ordning för beräkning av personlig inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och egenavgifter avseende inkomst av rörelse respektive jordbruksfastighet. Underlaget för TSM skulle utgöras av inkomst efter skatt eller mer precist bruttoinkomst minus nuvarande statliga och kommunala inkomstskatter. Problemet är hur bruttoinkomsten skall definieras. Bl. a. Följande underlagsdefinitioner skulle kunna övervägas: a. Sammanräknad nettoinkomst ./. inkomstskatt. b. Sammanräknad inkomst ./. inkomstskatt. c. Summa intäkter i förvärvskällor ./. inkomstskatt. Till höger i figur 6.1 anges underlagen för nuvarande arbetsgivaravgifter och egenavgifter. I det första fallet är basen kontantlöner m. m. under förvärvskällan tjänst. Observera att underlaget här i princip kan beskrivas som total arbetskraftskostnad (faktorinkomst) minus arbetsgivaravgifter. För rörelseidkare gällde fram till och med inkomståret 1975 att egenavgifterna togs ut med nettointäkt i förvärvskälla som bas. Avgifterna var avdragsgilla vid inkomstbeskattningen påföljande år. Denna konstruktion ledde till flera oönskade effekter och har nu ändrats. Av principiellt intresse är den asymmetri som förelåg jämfört med arbetsgivaravgifterna på lönen Egenavgiftema beräknades på en bas som inkluderade avgifterna (rörelseidkamas faktorinkomst) men togs ändå i princip ut med samma procentsats som arbetsgivaravgifterna (avgift på avgifteffekten). De förändringar som vidtogs från och med inkomståret 1976 har korrigerat för denna asymmetri. De nya reglerna går i korthet ut på att egenavgiftema beräknas med vad som kallas justerad nettointäkt i förvärvskälla som Detta inunderlag? komstbegrepp erhålls som nettointäkt i förvärvskälla minskad med ett schablonmässigt beräknat avdrag för egenavgifterna. Det tidigare medgivna avdraget i inkomstbeskattningen slopas successivt under en period med vissa Med övergångsbestämmelser. dessa åtgärder nås en principiellt sett likformig behandling av löntagare och egna företagare? Av denna översikt har det framgått att såväl arbetsgivaravgifter som egenavgifter i nuvarande utfonnning är konstruerade med den avdragsprincip som skulle gälla även med en TSA. Förändringar i avgifterna påverkar därför inte inkomstskattens progressivitet*

1 Denna asymmetri är belyst med ett enkelt exempel i Normann [1976], s. 8.26 ff. 2 Jämför prop. l975/76:178 och prop 1976/77:41. 3 Asymnetriproblemet kunde i princip också ha lösts så att arbetsgivaravgifterna på löner hade utgått med faktorinkomst som bas och avdrag medgivits för dessa avgifter som allnänt avdrag vid inkomstbeskattningen. Detta hade inneburit ett steg i riktning mot de principer som gällde under 1950- och 1960-talen när en betydande del av socialförsäkringsavgiftema uttaxerades tillsammans med statlig och kommunal inkomstslatt. En sådan ansats hade emellertid inte löst Pomperipossaproblematiken. Observera också den fundamentala skillnaden mellan en sådan lösning och TSAlösningen. 4 Därerrot påverkas vid nuvarande struktur på arbetsgivaravgifter, egenavgifter och inkomstskatt hela systemets progressivitet vid variationer i avgifternas procentsatser. Detta beror dels på att avgifterna inte är strikt proportionella mot sina underlag, dels på lll den elasticitet (e) som anger inkomstskattens progressivitet varierar med storleken på Sammanräknad nettoinkomst.

96 Bilaga 1

lntäkt i förvärvskälla Bas för TSA-inslag där avdrag ./ . schablonavdrag för TSA medgivits på raden över. I dessa J usterad intäkt i förvärvskälla s? inslag medges inte avdrag för kostnader för intäktens förvär- ./. kostnader för intäkts förvärvande vande. (Jfr nuvarande arbetsgi- Nettointäkt i förvärvskälla varavgifter.) ./. schablonavdrag för TSA Bas för TSA-inslag där avdrag medgivits på raden över. På denna nivå medges avdrag för Justerad nettointäkt i förvärvskälla 1? kostnader för intäkts förvärvan- Sammanräknad inkomst osv. de. (Jfr nuvarande egenavgifter I-igur6.2 Uttagsprincipen avseende inkomst av rörelse och för en TSA jordbruksfastighet.)

Anm.: l sin renodlade form utgår TSA med samma skattesats på samtliga sex inkomstslag, nämligen inkomst av tjänst, rörelse, kapital, jordbruksfastighet, annan fastighet och tillfällig förvärvsverksamhet. För varje inkomstslag kan man välja att ansätta skattesatsen på någon av de nivåer som angivits i figuren.

Förespråkama för generaliserade arbetsgivaravgifter har endast sällan försökt precisera hur refonnen skulle se ut. l de fall där antydningar ändå givits får man intrycket att generaliseringen skulle innebära punktbeskattning av nu undantagna inkomstslag vid källan. TSA-altemativet innebär i stället att generaliseringen till inkomster av tillfällig förvärvsverksamhet, annan fastighet och kapital sker inom ramen för inkomstbeskattningen. Därmed skulle möjligheter skapas för ett rationellt och överskådligt system utan att därför möjligheterna att införa bruttobetonade baser skulle försvinna. För att det skall vara meningsfullt att tala om en TSA vore det önskvärt (men ej nödvändigt) med samma skattesats för samtliga inkomstslag. Samtidigt kan det från systematiska synpunkter vara rimligt att slopa den allmänna arbetsgivaravgiften vid ett införande av en TSA. Effekten av denna åtgärd kan kompenseras genom en höjning av t. ex. arbetsgivaravgiften till folkpensioneringen och motsvarande egenavgift. Dänned skapas möjlighet att starta upp TSA med vilken skattesats som helst. De nuvarande socialförsäkringsavgiftema kan bibehållas jämsides med en TSA. En TSA skulle kunna byggas upp efter samma princip som gäller för nuvarande egenavgifter. Detta skulle innebära att avgiften beräknas på en bas som korrigerats med ett schablonmässigt beräknat avgiftsavdrag. En kvarstående central fråga blir då hur underlaget skall bestämmas för de olika inkomstslagen. Problemet är mer precist i vilken utsträckning avdrag skall medges för kostnader för intäkternas förvärvande i de olika inkomst-

slagen

En fullständig ram för en TSA uppbyggd efter nuvarande mönster ges 1 Observera att denna i figur 6.2 där det också angivits hur denna skatt kan ansättas på olika problematik aktualiseras nivåer för olika inkomstslag. även i en TSM via definitionen av bruttoinkomst- l stället för att som i figur 6.2 beräkna avgiften på ett underlag som begreppet. tagits fram efter ett schablonmässigt bestämt avgiftsavdrag kan man na-

SOU 1977 87 Bilaga 1 97

turligtvis fråga sig om det inte vore möjligt att välja den naturligare vägen att beräkna avgiften i det första steget och därefter i ett andra steg medge avdrag for denna exakt beräknade avgift. l ett tredje steg skulle därefter följa beräkningen av nuvarande inkomstskatt. Huruvida de synpunkter som motiverade de nu gällande reglerna för egenavgiftemas vore reberäkning levanta även vid strikt proportionell TSA är en teknisk fråga som det inte finns anledning att här ta upp.

6.6 En :eformerad kommunalskatt

En översiktlig analys av skattesystemets utveckling under perioden 1965-1975 ger en uppfattning om vissa strukturella drag som är av intresse för en diskussion kring skapandet av en rationell framtida skattestruktur. Under denna period ökade det samlade skatteuttaget sin andel av BNP med 10 pncentenheter från 36 % till 46 %. Den kommunala inkomstskatten svarade för hälften av denna ökning medan mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter tillsammans svarade för resterande ökning. Den statliga inkomstskatten uppgick såväl i början som i slutet av perioden till ca 8 % av BNP. Av de under perioden 1965-1975 expansiva inslagen i skattesystemet analyseras i denna studie endast de båda indirekta skatterna Det bör emellertid av den tidigare framställningen ha framgått att de tekniska lösningar som TSA och TSM erbjuder även kan tas i anspråk för att reformera den nuvarande rettoinkomstskatten som sådan. En central tanke bakom tilläggsskatterna tekniska konstruktion är att inkomstskatten skulle förses med en lättharterlig ”finansieringskomponent”. Därmed skulle också en ändamålsenlig uppdelning kunna ske mellan inkomstskattens utjämningsfunktion och cess finansieringsfunktion”. En tilläggsskatt skulle kunna skapa en sådan möjlighet vare sig den är av bruttotyp eller nettotyp. Det faller sig mot bakgrund av utvecklingen under åren 1965-1975 naturligt att överväga möjligheterna att applicera tilläggsskattemas avräkningsprincip på den kommunala inkomstskatten. Detta har skett inom 1972 års skatteutredning där man i diskussionen närmast intresserat sig för en TSMansats. Med en sådan reform, som alltså innebär att kommunalskatten i sin helhet tas ut på Sammanräknad nettoinkomst reducerad med statlig inkomstskatt, uppnås de här förordade effekterna för inkomstskatten som helhet. Den progressiva statsskatten, som ger relativt små intäkter, används för att real sera fördelningspolitiska ambitioner, medan den reformerade kommuna/skamn blir den strikt proportionella ”finansieringsskatt” som kan änd- 1 Detta är en konsekvens ras utan att systemets progressivitet påverkas. av de avgränsningar som Det torce vara ett vägande argument för en sådan reform att de skat- angivits i direktiven till temässiga relationerna mellan stat och kommun skulle komma att förenklas företagsskatteberedningavsevärt en. iframtiden, givet att den nuvarande självständiga beskattningsrätten för kommunerna bibehålls? 2De finansiella relationer- Vid forsatt stigande kommunala na mellan stat och komutdebiteringar slipper man ifrån att med täta intervall mun är för närvarande vidta kompenserande förändringar i den statliga skatteskalan föremål för översyn i den för att moverka progressivitetsskärpningar och därav följande utbytesprokommunalekonomiska blem. Koirigeringar av detta slag med några få års mellanrum kan sägas utredningen (KEU).

98 Bilaga 1

ha varit typiska under 1950- och 1960-talen. Problemet accentuerades ytterligare efter kommunalskatteavdragets slopande 1971. Med denna åtgärd slopades nämligen den automatik som tidigare fanns i systemet mellan kommunalskattehöjningar och statsskattesänkningan Även efter en reform av detta slag kan naturligtvis den progressiva statsskatten behöva ändras med vissa mellanrum men då antingen lör att andra utjämningsproñlen eller som ett led i stabiliseringspolitiken. Även om inkomstskatten skulle indexregleras och om statsskattens progressivitet skulle sänkas något kan åtgärder for att dämpa automatiken i vissa konjunkturlägen vara nödvändiga. Det finns avslutningsvis anledning understryka att en kommunalskattereform med den innebörd som här i korthet skisserats från tekniska utgångspunkter inre utesluter att en TSA eller TSM (av bruttotyp) används för att partiellt ersätta eller komplettera nuvarande arbetsgivaravgifter och/eller mervärdeskatt. Så länge tilläggsskattema är strikt proportionella 1 Se Jakobsson & Nor- mot sina underlag kan de enkelt adderas till varandra utan att de påvisade mann (19741, kapitel 7. effekterna går förlorade.

SOU l977i87 Bilaga 1 99

Appendix till 6 kapitel

1 Effekter av höjda kommunalskatter respektive TSA och

TSM på inkomstskattens progressivitet

Låt oss som bas för de bägge komponenterna i nuvarande inkomstskatt betrakta sammanräknad nettoinkomst y. Såväl statsskatten som kommunalskatten är progressiv mot denna bas. En ökad kommunalskatt måste därför ge till resultat en minskning i elasticiteten e. Kommunalskattens progressivitet beror emellertid enbart på förekomsten av vissa avdrag mellan sammanräknad nettoinkomst och beskattningsbar inkomst. Låt oss nu undersöka effekten på e vid en ökad kommunalskatt under förutsättningen att der intejbrekom nâgra avdrag. Kommunalskatten vore då strikt proportionell mot y. Effekten av en höjd kommunalskatt kan då illustreras genom att vi ger både m och t i uttrycket för elasticiteten ett tillskott på t. ex. k 100 procent. Vi fâr då när m t, vilket är fallet i en progressiv skatt, följande resultat:

_l-(m+k) I-m

ek = e. 1-(t+k) l-t Av detta kan man dra slutsatsen att även ökningar i en strikt proportionell skatt ökar progressiviteten när den tas u! på samma bas som en progressiv skatt. För den fortsatta framställningen införs följande beteckningar: YB = summa bruttoinkomster i olika förvärvskällor. För löntagare är bruttoersättningen lika med total faktorkostnad. YN = Summa bruttoinkomster efter avdrag för TSA. YE = Inkomst efter skatt, dvs. YN minus inkomstskatt. YD = Disponibel inkomst (före transfereringar), dvs YE - TSM. Tilläggsskattema TSA och TSM kan skrivas på följande sätt: TSA = där a är skattesatsen

aYB

TSM = där b är skattesatsen.

bYE

Nuvarande statliga och kommunala inkomstskatt beskrivs tillsammans med följande funktion som innehåller den förenklingen att elasticiteten i inkomsten efter skatt (e) inte varierar med underlaget YN:

YE = CYiI

100 Bilaga 1

Med dessa förutsättningar kan vi fomtulera följande samband mellan YD och YB för det samlade inkomstskattesystemet inklusive tilläggsskatter:

YN = (l-a) YB

1 YE = c(l-a)e å YD = Cfl-b) (l-a)° Yê Yâ igp-:r d

YD = (l-b) Ye J

Av sambandet i sin helhet YD = d Yâ framgår att systemets progressivitet bestäms av den nuvarande inkomstskattens progressivitet, dvs. av e. Variationer i skattesatserna a och b påverkar endast konstanten d, som ger ett uttryck för skatteuttagets nivå.

2 Tilläggsskattema och den samlade inkomstskattens

automatik

Med en skatts automatik avses hur skatteintäkterna påverkas av Förändringar i underlaget när skattereglema hålls oförändrade. Kunskap om automatiken är av stort intresse bl. a. när det gäller att bedöma skatteintäkternas framtida utveckling. Automatiken anses också utgöra ett kriterium på hur en skatt fungerar som inbyggd konjunkrursrabi/isaror. Ett vanligt mått på automatik är den s. k. skarreelasricireren som anger procentuell förändring i skatteintäkterna T vid en enprocentig förändring i skatteunderlaget Y. Skatteelasticiteten, som brukar betecknas En, erhålls om man för en given skattetyp dividerar marginalskatten med den genom-

snittliga skatten (båda uttryckta i procent). En = l betyder att skatten är

proportionell mot sitt underlag. Vi skall här undersöka hur de samlade intäkterna från en utbyggd inkomstskatt på makronivå varierar med förändringar i bruttoinkomsten YB (vi använder de beteckningar och förutsättningar som introducerats ovan). Den totala elasticiteten erhålls som en vägd summa av de enskilda komponentemas elasticiteter med avseende på YB, dvs. T T +-3_

ETY B =_-I-ETY 1B +4ETY 2 B ETY* 3 B

T T T

där T står för totala skatteintäkter medan T1, T2 och T3 anger intäkter från respektive TSA, nuvarande inkomstskatt och TSM. Det gäller nu först att bestämma elasticitetema i = l,2,3. För

ETi yB,

TSA som är proportionell mot YB gäller ET] yB = 1. Därav följer också att elasticiteten i YN med avseende på YB är lika med l, dvs =

EYN yB

l. För den existerande inkomstskatten T2 är elasticiteten beroende

E72 yB

dels av hur skatten påverkas av förändringar i sitt underlag YN, dels av hur YN påverkas av förändringar i YB. Vi har alltså

= -

ETZ YB ET; YN EYN YB

Bilaga 1 101

Från speciella beräkningar (se Normann [l977a]) vet vi att E12 yN är unge-

fär lika med 1,6. Eftersom vi ovan konstaterade att = l drar vi

EyN yB

slutsatsen att E z 1,6. T2 YB Elasticiteten i intäkterna från TSM, dvs. i T3 med avseende på YB, kan i analogi med ovanstående tecknas

ETY=ETYEYYEYY 3B 3E EN NB

= l eftersom TSM tas ut proportionellt mot sitt underlag YE. Elas-

ET3 yE

ticiteten är för närvarande ungefär lika med 0,6. Därav följer

EYE YN E73 yB

N 0,6. Sammanfattningsvis får vi då följande uttryck för den totala elasticiteten:

E =---_ . T3

1+ 1,6+ 0,6. TYB T T

Inom ramen för en given utveckling av de totala inkomstskatteintäkterna T skulle alltså ett införande av TSA eller TSM sänka automatiken. Effekten är mest utpräglad vad gäller TSM.

sou 1977:87 Bilaga 1 103

Referenser

Atkinson, A.B., 1973, How Progressive Should Income-Tax be?, i M. Parkin (ed.), Essays on Modern Economics, Longman. Backelin, T., 1971, Konsumtion och sparande, i E. Lundberg m. 11., Svensk ,finanspolitik i teori och praktik, Stockholm. Bigsten, A. & Hjalmarsson, L., 1976, Energi, sysselsättning och tillväxt. Ekonomisk Debatt l976z3, Stockholm. Blinder, A.S. & Solow, R.M., 1974, Analytical Foundations of Fiscal Policy, i The Economics ofPub/ic Finance, Brookings. Boskin, MJ., 1975, Efficiency Aspects of the Differential Tax Treatment of Market and Household Economic Activity, Journal of Public Economics, Vol. 4. - , 1976, On Some Recent Econometric Research in Public Finance, American Economic Rewiew, Papers and Proceedings, May 1976. Bradford, D.F. & Rosen, H.S., 1976, The Optimal Taxation of Commodities and Income, American Economic Rewiew, Papers and Proceedings, May 1976. Branson, W.H., 1973, The Use of Variable Tax Rates for Stabilization Purposes, i R.A. Musgrave (ed.), Broad-Based Taxes, London. Break, G.F., 1974, The Incidence and Economic Effects of Taxation, The Economic of Public Finance, Brookings. Brittain, J.A., 1972, The Payrol/ Tax/or Social Security, The Brookings Institution, Washington, D.C. Brown, H.G., 1924, The Economics of Taxation, Lucas Brothers. Carlsson, B., 1975, Energibeskattning och energianvändning. Ekonomisk Debatt 1975:8, Stockholm. Carlsson, B. & Josefsson, M., 1974, Industrins energiförbrukning. Analys och prognos/ram till 1985. Industriens Utredningsinstitut, Stockholm. Deran, E., 1967, Changes in Factor lncome Shares under the Social Security Tax. Review of Economics and Statistics, Vol. 49. Ds I 1977:15, Styrmedel for en framtida energihushållning. Huvudrapport från expertgruppen for styrmedel. Energikommissionen. Stockholm. Edgren, G., Faxén, K-O. & Odhner, C-E., 1970, Lönebildning och samhällsekonomi, Stockholm. Feldstein, M.S., 1974a,1ncidence of a Capital Income Tax in a Growing Econ- Variable SavingsRates, The Review o/Economic Studies, Vol.

omâ/“wlith

- with Growth , 1974b, Tax Incidence and Variable Factor Supply, The Quarter/y Journal of Economics, V01. LXXXVIII. - , 1976, On the Theory of Tax Reform, Journal of Public Economics, Vol. 6. . Franzén, T., Lövgren, K. & Rosenberg, I., 1976, Skatters och offentliga utgifters effekter pâ inkomstforde/ningen - en teoretisk och empirisk studie, Vol. 1 och II, Stockholm. Hansen, B., 1955, Finanspolitikens ekonomiska teori. SOU 1955:21, Stockholm.

104 1 Bilaga

Harberger, A.C., 1962, The Incidence of the Corporation Income Tax, Journal ofPo/itical Economy, Vol. 70. - Resource Allocation and Welfare, i The Role of Direct , 1964, Taxation, and lndirect Taxes in the Federal R evenue System, Princeton.

Harris, S.E., 1941, Economics o/Social Security, McGraw-Hill, New York.

Jakobsson, U., 1976, On the Measurement of the Degree of Progression. Journal of Public Economics, Vol. 5, No 1. 2. Jakobsson, U. & Normann, G., 1974, lnkomstbeskattningen iden ekonomiska politiken, Industriens Utredningsinstitut, Stockholm. - kontra utbyte, Två artiklar om den skattepolitiska ut- , 1976a, Utjämning vecklingen under 1970-talets forsta hälft, Industriens Utredningsinstitut, Stockholm. Särtryck nr 62 (Ur Ekonomisk Debatt 1975:8 och Industrikonjunkturen. Hösten 1975.) - innebörd. En analys av Haga III-uppgörelsen för , 1976b, Hagapaketens 1977 och mittenpartiemas alternativ. Industriens Utredningsinstitut. Särtryck nr 70. (Ur Svensk Skattetidning 1976:8.) - , 1976c, Welfare Effects of Changes in Income Tax Progression in Sweden, Industriens Utredningsinstitut, Working Paper 1976:3. Kaldor, N., 1955, An Expenditure Tax, London. Kosters, M., 1969, Effects of an Income Tax on Labor Supply, i A.C. Harberger & M.J. Bailey (eds), The Taxation oflncomejrom Capital, The Brookings Institution, Washington. Krauss, M. & Bird, R.M., 1971, The Value Added Tax: Critique ofa Review, Journal of Economic Literature, Dec. 1971. Leuthold, J .H., 1975, The Incidence of the Payroll Tax in the United States. Public Finance Quarter/y, Vol. 3. Lindholm, R.W., 1970, The Value Added Tax: A short Review of the Literature, Journal of Economic Literature, Dec. 1970. - , 1971 , The Value Added Tax: Rejoinder to a Critique, Journal ofEconomic Literature, Dec. 1971. LO, 1976, Löner, priser. skatter. Rapport till LO-kongressen 1976, Lund. Lodin, S.-O., 1976, Progressiv utgiftsskatt - ett alternativ? SOU 1976:62, Stockholm. McLure, E.C. Jr., 1970, Tax Incidence, Macroeconomic Policy and Absolute Prices, Quarter/y Journal of Economics, Vol. LXXXIV. - Effects of Taxing, Value Added, i R.A. Musgrave (ed). , 1973, Economic Broad-Based Taxes, London. - , 1975, General Equilibrium Incidence Analysis - The Harberger Model After Ten Years, Journal of Public Economics, Vol. 4. Mieszkowski, P., 1969, Tax Incidence Theory: The Effects of Taxes on the Distribution of Income, Journal of Economic Literature, Vol. VII. Mirrlees, J., 1971, An Exploration in the Theory of Optimal Income Taxation, Review of Economic Studies, Vol. 38.

Musgrave, R.A., 1959, The Theory o/Public Finance, New York.

- Vol. 6. , 1976, ET, OT, and SBT, Journal of Public Economics, Musgrave, R.A. & Musgrave, P.B., 1973, Public Finance in Theory and Practice, McGraw-Hill, New York. Mutén, L., 1955, Om bruttobeskattning, Ekonomisk Tidskrift, april 1955. Normann, G., 1976, Beskattning av produktionsfaktorer. Under medverkan av Bo Carlsson och Ulf Jakobsson. Arbetsrapport 1976:5. Industriens Utredningsinstitut, Stockholm (utarbetad på uppdrag av företagsskatteberedningen). - , 1977a, Modeller for hushållssektorns inkomster, skatter och sparande, i lUl:s lângtidsbedömning 1976. Bilagor, Stockholm. - makromodellers roll i skatteforskningen. Stencil, , l977b, Om kvantitativa Industriens Utredningsinstitut, Stockholm. OECD, 1974, Negative Income Tax, Paris. Pechman, J .A., 1971, Federal Tax Policy, Brookings Institute, Washington. Pechman, J .A. & Okner, B.A., 1974, Who Bears the Tax BurdenP, Washington.

Bilaga 1 105

Phelps, E.S., 1973, Taxation of Wage Income for Economic Justice, Quarter/y Journal ofEconomics, Vol. LXXXVII. Prop. 1968: 100. Bilaga. Tänkbara effekter av vissa omläggningar av beskattningen. PM utarbetad inom finansdepartementets sekretariat For ekonomisk planering. Stockholm. Prop. 1974:132 Prop. 1975:92 Prop. 1975/76:2l7 Prop. 1977/78:49 Rechtenwald, H.C., 1971, Tax Incidence and Income Redisrriburion, Detroit. Rees, A., 1974, An Overview of the Labor-Supply Results. Journal q/Human Resources, V01. lX. Sandmo, A., 1974, A Note on the Structure of Optimal Taxation, American Economic Review, September 1974. Sheshinski, E., 1972, The Optimal Linear Income-Tax, Review ofEconomic Studies, Vol. XXXIX. Shoup, C., 1972, Public Expenditures and Taxation, i Economic Research: Retrospeci and Prospeci, National Bureau of Economic Research, New York. - Choice between a Federal Retail- , 1973, Factors Bearing on an Assumed Sales Tax and a Federal Value-Added Tax, i R.A. Musgrave, (ed.), 1973, Broad-Based Taxes, London. SOU,l95l:5l, Den statliga direkta beskattningen. - , 1954:19, Förslag till ändrad Foretagsbeskattning. - , 1957:13, Den statliga indirekta beskattningen. - , 1964:25, Nytt skattesystem. - m. m. Delbetänkande av 1972 års , 1974:20, Förslag till skatteomläggning skatteutredning. , 1974:103, Skatteomläggning 1976. Delbetänkande av 1972 års skatteutredning. , 1977: 18, lnflationsskyddad skatteskala. Delbetänkande av 1972 års skatteutredning. , 1977:20, Kommunernas ekonomi 1975-1985. Betänkande av 1976 års kommunalekonomiska utredning. - av företag, slutbetänkande , 1977:86, Beskattning av Företagsskatteberedningen. Sullivan, CK., 1965, The Tax on Value Added, New York. Söderström, L., 1977, Satsa på mervärdeskatten. Ekonomisk Debatt 1977:3. TCO, 1975, Var skall vi ia?? - Ett underlag for skattedebatt. TCO:s arbetsgrupp lör skattefrågor. Stockholm. Teeters, NH., 1973, The Payroll Tax and Social Security Finance, i R.A. Musgrave (ed), Broad-Based Taxes, London. Vroman. W., 1971, Employer Payroll Iaxes ana Money Wages: Two Tests of Backward Shifiing, National Tax Association Proceedings. - Tests with Cross Country Data, , 1974, Payroll Tax Incidence: Empirical Public Finance 1974:2. Watts, 11W. et al., 1974, The Labor-Supply Response of Husbands, Journal ofHuman Resources. Vol. IX. Weitenberg, J ., 1969, The Incidence of Social Security Taxes, Public Finance, Vol. 24. Welinder, C., 1974, Skattepolitik, Lund Ysander, B.-C., 1976, Varfor utgiftsskatt? Ekonomisk Debatt 1976:7.

Bilaga 2 Bolagsbeskattningens verkningar

av Jan Södersten

sou 1977:87 Bilaga 2 109

Innehåll

1 Syfte och problemställningar . . . . . . . . . . . . . . 111

2 Den svenska bolagsskatten . . . . . . . . . . . . . . . 115 2.1 Bolagsskattens utformning . . . . . . . . . . . . . 115 2.2 Associationsformer i olika näringsgrenar . . . . . . . . 118 2.3 Motiveringar lör bolagsskatten . . . . . . . . . . . 120

3 Bolagsskattens incidens . . . . . . . . . . . . . . . . 125 3.1 Begreppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 3.2 Anpassningen på kort sikt . . . . . . . . . . . . . 126 3.3 Empiriska undersökningar . . . . . . . . . . . . . 128 3.4 Arbetshypotesen . . . . . . . . . . . . . . . . . 129

4 Den långsiktiga incidensen . . . . . . . . . . . . . . . 131 4.1 Problemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 4.2 lnvesteringsbesluten . . . . . . . . . . . . . . . . 131 4.3 Förräntningskravet . . . . . . . . . . 132 4.4 lncidensen i en sluten ekonomi . . . . . . . . . . . 134 4.5 Incidensen i en öppen ekonomi . . . . . . . . . . . 137 4.6 Vinstskatten och sparandet . . . . . . . . . . . . . 139 4.7 Slutsatsemas relevans , . . . . . . . . . . . . . 142 4.8 Bolagsskatten och den personliga inkomstfördelningen . . 144

5 Bolagsbeskattning och vinsturveckling isvensk industri . . . . . . 147 5.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 5.2 Vinster, sparande och skatter . . . . . . . . . . . . 147 5.3 Skatternas utveckling - en förklaring . . . . . . . . . 150

6 Bolagsskattens räntabi/itetseffekter . . . . . . . . . . . . 157 6.1 Problemen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 6.2 Jämlörelsenormen . . . . . . . . . . . . . . . . 157 6.3 Skattekredlter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 6.4 RäntabilitetselTekter . . . . . . . . . . . . . . . . 159 6.5 Skatten och företagets kapitalkostnad . . . . . . . . . 161 6.6 Bolagsvinstens dubbelbeskattning . . . . . . . . . . 164 6.7 Lättnaderidubbelbeskattningen . . . . . . . . . . . 166

110 Bilaga 2

7 Bolagsskatrens Iikviditetsverkningar . 171 7.1 Inledning . . . . 171 7.2 Skattekreditens tillväxt . . . . . . . . .. . . 171 7.3 Företagets elTektiva skattebelastning - en teoretisk analys . 173 7.4 Skattebelastning och expansionstakt - en tolkning . 175 7.5 Något om skattetrycket vid inflation 176

8 Räntabilitet, expansionstakt och skattebe/asming 179 8.1 Inledning . . . . . 179 8.2 Den empiriska bilden . . . . . . . . 179 8.3 Utdelningar, vinstutrymme och skattebelastning . 182

9 Likvid/tet, kapiralkosrnad och rillväxtejfekter några sammanfattande slutsatser 187

Referenser . 191

Bilaga 2 1 l 1

l och

Syfte problemställningar

Det totala skattetrycket i den svenska ekonomin ökade från drygt 20 procent av bruttonationalprodukten 1950 till drygt 45 procent 1975. Parallellt med denna skärpning av skattetrycket har det inträffat stora förändringar i skattesystemets struktur, innebärande bl. a. en omfördelning av skattebördan från företagen till hushållen. Företagens betalningar av vinstskatt har sålunda minskat från 12 procent av de totala skatteintäkterna 1950 till 3 procent 1975. Förskjutningen av det relativa skattetrycket från Företagen till hushållen avspeglar linanspolitikens ändrade inriktning under 1960- och 1970-talen jämfört med 1950-talet. Under 1950-talet var stabiliseringspolitiken i tider med efterfrågeöverskott i stor utsträckning inriktad på att hålla tillbaka privata investeringar. Medlen härför var bl. a. investeringsskatter, ett successivt avskaffande av den fria avskrivningsrätten för maskiner och inventarier och gradvisa höjningar av bolagens vinstskattesats. Mot slutet av 1950-talet övergavs successivt denna inriktning av finanspolitiken, i takt med att ekonomisk tillväxt mer än tidigare kom att bli ett mål för den ekonomiska politiken. Genom bl. a. aktiveringen av investeringsfondssystemet under decenniets sista år och införandet av omsättningsskatt från 1960 kom bördan av den stabiliseringspolitiska anpassningen att förskjutas från företagens investeringar till privat konsumtion. Inför ho-

tande underskott i de utrikes betalningarna från mitten av 1960-talet blev

statsmakternas strävan att gynna industrins investeringar särskilt tydlig genom bl. a. ett allt frekventare frisläppande av investeringsfonderna. Utnyttjande av bolagsskatten som ett medel för den ekonomiska politiken - för att hålla tillbaka investeringarna under 1950-talet och för att stimulera den industriella kapitalbildningen under 1960- och l970-talen - aktualiserar en rad frågor om skattens verkningar som är relativt ofullständigt behandlade i svensk litteratur. Det gäller såväl vilken_ inverkan den förda politiken faktiskt haft på konjunkturutveckling och samhällsekonomisk balans som bolagsskattens mer långsiktiga verkningar på resursallokering och inkomstfördelning.

Den analys av bolagsbeskattningensl verkningar som presenteras i denna

bilaga gäller de långsiktiga aspekterna, nämligen skattens effekter på inkomstfördelning, resursallokering och ekonomisk tillväxt. Framställningen I denna bilaga används är disponerad i 8 kapitel. I det första av dessa, kapitel 2, lämnas en kortfattad termerna bolagsskatt, redogörelse för bolagsskattens utformning. I kapitlet granskas också olika vinstskatt och nettovinstmotiveringar för bolagsskattens existens. skatt som synonymer.

l 12 Bilaga 2

Analysen av bolagsskattens verkningar inleds i kapirel3 med en diskussion av den fundamentala frågan om skatten verkligen reducerar företagens nettovinster eller om den redan på kort sikt kan övervältras av företagen. Det existerar inga empiriska undersökningar for den svenska ekonomin av företagens kortsiktiga reaktioner inför förändringar i vinstbeskattningen, varför vår bedömning av incidensfrågan måste baseras på ett a priori-resonemang. Som framgår av kapitel 3 ansluter vi oss till den traditionella uppfattningen i ekonomisk teori, att det är företaget och dess ägare som på kort sikt får bära bördan av bolagsskatten i form av reducerad avkastning på investerat kapital. En central fråga för studiet av bolagsbeskattningens långsiktiga effekter på inkomstfördelningen i kapitel 4 gäller sambandet mellan bolagsskatten och kapitalägarnas forräntningsanspråk. I en ekonomi med goda möjligheter för företagen till utlandsinvesteringar finns mycket som talar för att förräntningsanspråken i huvudsak är internationellt bestämda och därför i stor utsträckning oberoende av variationer i den inhemska bolagsbeskattningen. Med den utgångspunkten kan man förvänta sig att förändringar i bolagsskatten kommer att påverka den långsiktiga tillväxten for kapitalstocken inom foretagssektorn. Kapitalstockens tillväxt är i sin tur, enligt ett neoklassiskt synsätt, bestämmande för bl. a. reallönernas utveckling och därmed också för inkomstfördelningen. Bördan av bolagsskatten skulle alltså i ett långsiktigt perspektiv komma att delas mellan kapitalägare och löntagare i någon proportion. För att precisera resonemanget om hur bördan av bolagsskatten fördelas mellan löntagare och kapitalägare anknyter vi i kapitel 4 till några studier av vinstbeskattningens långsiktiga incidens som framkommit i den internationella litteraturen under de senaste decennierna. Studierna visar klart de mekanismer varigenom en vinstbeskattning som påverkar resursallokering och sparande långsiktigt kan komma att påverka realinkomsterna också för andra grupper än kapitalägarna. Huvuddelen av diskussionen i kapitel 4 gäller, som antytts, beskattningens effekter på den s. k. funktionella inkomstfördelningen mellan produktionsfaktorerna arbete och kapital. l ett avslutande avsnitt kompletteras dock av den svenska bolagsskattens inverkan denna analys med en presentation inkomstfördelningen, dvs. fördelningen av inkomster melpå den vertikala lan olika personer. Med kapitel 5 inleds analysen av bolagsskattens strukturella effekter på resursallokeringen. Den koncentreras till två aspekter, som kan förväntas ha speciell betydelse för företagens investeringsverksamhet. Det gäller dels vinstbeskattningens effekter på räntabilitet och kapitalkostnad vid nyinvesteringar, dels frågan om hur skatten påverkar företagens likviditet och sparande. Som en empirisk bakgrund jämförs i kapitel 5 utvecklingen av bruttovinster och bruttosparande inom den svenska industrin sedan början av 1950-talet. Skattemas betydelse för företagssparandet står därvid i centrum för intresset. I kapitlet analyseras också förändringarna i företagens skattebetalningar sedan 1950-talet genom bl. a. beräkningar av det effektiva skattetrycket gentemot ”verklig” vinst inom industrin. Utgångspunkten for den följande framställningen är en genomgång i ka-

2 1 13

Bilaga

pixel 6 av hur den svenska bolagsskatten möjliggör för Företagen att uppskjuta sina skattebetal ningar och därmed skapa en s. k. skattekredit. Skattekrediten tolkas här som ett räntefritt lån från statsmakterna till företagen och denna tolkning ligger till grund för en teoretisk analys av bolagsskattens effekter pâ räntabilitet och kapitalkostnad vid nyinvesteringar. Bolagsskattens Iikviditetsverkningar behandlas därefter i kapitel 7 med hjälp av bl. a. en analys av skattekreditens tillväxt och företagets effektiva skattebelastning. I kapitel 7 demonstreras också hur reglerna för den svenska bolagsbeskattningen kan resultera i en differentiering i den effektiva skattebelastningen mellan företag med olika expansionstakt, räntabilitet och sammansättning av realkapitalet. I kapitel 8 sammanfattas därefter en empirisk undersökning av den effektiva skattebelastningen för enskilda företag. Resultaten av den undersökningen jämförs sedan med olika hypoteser för företagens bokslutsbeteende, varvid särskilt utdelningspolitikens betydelse för företagens skattebelastning kommer att analyseras. I kapitel 9, slutligen, sammanfattas bolagsskattens inverkan på företagens räntabilitet och ñnansieringsförhållanden och vidare framförs vissa tentativa slutsatser angående effekterna på effektivitet och ekonomisk tillväxt.

Bilaga 2 115

2 Den svenska

bolagsskatten

2.1 Bolagsskattens utformning

Den svenska bolagsskatten är utformad som en nettovinstbeskattning, där den beskattningsbara vinsten definieras genom vissa avdragsgilla kostnader. Företagen betalar både statlig och kommunal vinstskatt. Den statliga inkomstskatten är för närvarande 40 % av den beskattningsbara vinsten. Den kommunala beskattningen varierar från kommun till kommun men som ett ungefärligt medelvärde för 1977 kan man ange 27 96 av den beskattningsbara vinsten. Kommunalskatten är avdragsgill (med ett års fördröjning) vid den statliga taxeringen, vilket innebär att den totala skattebelastningen för aktiebolag blir ungefär 56 %.1 Skattesatsen vid den statliga taxeringen har både höjts och sänkts under efterkrigstiden. Som ett led i 1947 års stora skattereform höjdes skatteuttaget fr. 0. m. 1948 från 32 procent till 40 procent. Åren 1955 och 1956 ökades skattesatsen ytterligare till 45 och 50 procent. Denna förändring motiverades konjunkturpolitiskt och betraktades som temporär. Skattesatsen sänktes till den tidigare nivån från 1960. För att bedöma företagsbeskattningen räcker det inte att ha kännedom om skattesatsen. Den beskattningsbara vinsten är nämligen också beroende av hur företaget får värdera sina tillgångar, dvs. hur lagervärderings- och är utformade. mins- l Ett exempel kan klargöavskrivningsreglema Ökar exempelvis avskrivningama ra. Låt den beskattningskar den beskattningsbara vinsten och företaget betalar mindre skatt. Av bara vinsten vara 100. den anledningen innehåller skattelagstiftningen minimiregler för tillgång- Kommunalskatten är då amas värdering. Huvuddragen i dessa är följande. 27 96 - 100 =27. Den Företagen får värdera sina lager till lägst 40 procent av anskaffnings- beskattningsbara vinsten vid statlig taxering blir eller återanskaffningsvärdet efter avdrag för inkurans. Denna huvudregel 100 - 27 = 73 och den har bl. a. kompletterats med en regel (”supplementärregel I”) som möjliggör statliga skatten för företag som säljer ut ett kraftigt nedskrivet lager att undvika att ta 40 % - 73 = 29,2. Den fram den dolda reserven till beskattning. sammanlagda statliga och kommunala skatten blir För maskiner och inventarier har företagen rätt att skriva av 30 procent följaktligen 27 + 29,2 av summan av kostnaden för årets anskaffningar och det värde tillgångarna vilket är 56,2 procent av upptagits till i räkenskapemas ingående balans. Det står vidare företagen den beskattningsbara fritt att när som helst bokföra tillgångarna till ett värde som motsvarar vinsten. I detta sifferrestvärdet efter en årlig avskrivning av 20 procent på anskaffningsvärdet. exempel bortses från att kommunalskatten är Det innebär alltså, att maskiner och inventarier i sin helhet kan skrivas avdragsgill vid den statliga av under en femårsperiod. För byggnader lår avskrivningarna ske med en taxeringen med ett års viss procent av anskaffningskostnaderna, s. k. linjär avskrivning, men av- fördröjning.

116 Bilaga 2

skrivningstiden är här väsentligt längre, eftersom procentsatsen skall anpassas så att värdeminskningsavdragen fördelas över hela den tid byggnaderna antas kunna användas. I praktiken innebär detta avskrivningstider från 20 till 50 år, allt efter byggnadernas typ och användning. För byggnadsinvesteringar som gjorts fr. 0.m. 1970 har företagen dessutom rätt att under 5 år göra årliga extra värdeminskningsavdrag motsvarande 2 procent av anskalfningskostnaden. Därigenom förkortas den totala avskrivningstiden. De nuvarande lagervärderings- och avskrivningsreglerna är resultatet av en omläggning av företagsbeskattningen från mitten av l950-talet. Sedan före världskriget hade aktiebolag och ekonomiska föreningar haft s. k. fri avskrivningsrätt för maskiner, apparater och inventarier, vilket innebar att de avskrivningar som gjordes i räkenskaperna också godkändes som avdrag vid inkomsttaxeringen. På så sätt fick företagen stora möjligheter att själva bestämma tempot för avskrivningarna och kunde i princip helt skriva av maskiner och t. 0. m. fartyg vid anskaffningstillfallet. Enligt praxis hade

företagen också en mycket vidsträckt rätt att göra nodskrivningar av lager]

Redan i början av 1950-talet infördes vid olika tillfällen temporära inskränkningar i den fria avskrivningsrätten. Den permanenta ändringen av avskrivningsreglerna kom 1955 och från den tidpunkten minskades också möjligheterna att skriva ned lager. Efter en successiv skärpning trädde de nuvarande lagervärderingsreglerna i kraft från 1960.2 i Ett väsentligt inslag i företagsbeskattningen är vidare möjligheten att skattefritt göra avsättningar till s. k. investeringsfonder för konjunkturutjäm-

ning? Tanken bakom investeringsfondssystemet är att företagen i goda tider

skall avsätta en del av sina vinster, som sedan i sämre tider kan tas i anspråk för investeringar. IF-systemet tillkom redan 1938, men först från 1955 kom det att få någon betydelse. För att stimulera företagen att göra avsättningar genomfördes då flera ändringar i tidigare gällande regler. Företagen får skattefritt avsätta högst 40 procent av årsvinsten till en investeringsfond. En förutsättning för detta är dock att 46 procent av avsättningen (före l juli 1960 40 procent) inbetalas till ett spärrat räntelöst konto på riksbanken. Jämfört med vinstskatten på ca 56 procent innebär avsättningen till IF med åtföljande deposition hos riksbanken alltså en ökning av företagens likvida medel med

ca 10 procentenheterf*

sou 1954:19, kap. 3 och 4.

?Prop. 1951:33, 1952:200, 19s4:17,19s5;100. 3 Prop. 1955: 100. IF-systemet har också kommit att fungera som ett exportbefrämjande medel och som ett viktigt inslag i regionalpolitiken. För ett tidigt beläggse exempelvis prop. 1959:6, där möjligheter öppnas att utnyttja även ännu ej avsatta fondmedel och utsträcka utnyttjandetiden utöver den vanliga på l-2 år med det uttalade syftet att underlätta för exportindustrin att genomföra stora och tidskrävande investeringar. Den lokaliseringspolitiska aspekten blev aktuell från 1963 (se prop. 1963:159) och från detta år fick företagen bl. a. viss rätt att efter särskilt tillstånd överföra fondmedel inom en koncern. 4 Ett exempel kan klargöra. Låt ett företags vinst efter reguljära skattemässiga avskrivningar och eventuell nedskrivning av varulager vara 250. Härav får högst 40 96, dvs.

2 117

Bilaga

Då myndigheterna t. ex. i en konjunktursvacka medger att IF får utnyttjas För investeringar Får Företagen ta ut ett belopp motsvarande 46 procent av fondutnyttjandet från riksbanken. Till detta Iikviditetstillskott kommer att företagen då också får göra ett särskilt investeringsavdrag vid taxeringen, motsvarande 10 procent av utnyttjade fondmedel. Mot dessa Fördelar står emellertid att en investering som görs med hjälp av investeringsfondsutnyttjande betraktas som helt nedskriven från skattesynpunkt. Det innebär alltså, att Företaget går miste om reguljära framtida skatteavskrivningar. Förutom de investeringsfondsfrisläpp som kan myndigheterna medge, t. ex. i samband med lågkonjunktur, får Företagen fritt ta i anspråk 30 procent av avsatta fondmedel efter 5 år. Då denna s. k. fria sektor utnyttjas bortfaller emellertid det 10-procentiga

investeringsavdraget

De redovisade bestämmelserna För skattemässiga avskrivningar, lagervärdering och IF-systemet kan sägas innebära en möjlighet För Företagen att utjämna sina vinster mellan goda och dåliga år. Fr. o. m. 1961 års taxering infördes också möjlighet till s. k. öppen forlustutjämning, som innebär att en Förlust enligt ett års taxering får avräknas mot vinsten under något eller några av de därpå Följande sex åren. De Skatteregler som redovisats ovan gäller den nettovinstskatt som erläggs av Företagen. För att bedöma det totala skattetrycket gentemot aktiebolagens vinster måste därutöver hänsyn också tas till skatter som betalas direkt av aktieägarna. Det gäller bl. a. den personliga inkomstskatten på utdelningar och beskattningen av värdestegringar på aktier. Skatten på värdestegringar är i Sverige utformad som en realisationsvinstbeskattning, vilket innebär att värdestegringar beskattas Först då de realiseras. nu gällande Enligt regler är det skattepliktiga beloppet vidare begränsat till 40 % av kursvinsten. Inkomstbeskattningen skall inte närmare diskuteras här. Det finns dock anledning att notera hur statsmakterna sökt lindra den s. k. dubbelbeskattningen* av bolagsvinsten, varmed vanligen förstås just det förhållandet att en intjänad vinstkrona Först blir Föremål För bolagsskatt och sedan För personlig inkomstskatt i den mån den utdelas? som varit i Enligt regler, kraft sedan 1963, får Företag 10 gånger under loppet av 15 år göra avdrag

100, skattefritt avsättas till IF. Skatten blir därmed 84 (56 96 X 150). Företaget måste samtidigt deponera 46 (46 % X 100) hos riksbanken, varför dess likvida medel sammanlagt minskar med 130 (84 + 46). ljämFörelsefallet utan IF-avsättning utgår 56 % skatt på hela vinsten. Det blir 140 (56 % X 250). IF-avsättningen med åtföljande deposition hos riksbanken innebär således en likviditetsförbättring på 10. Det kan påpekas att likviditetsvinsten under andra hälften av 1950-talet var 16-17 procentenheter genom att bolagsskatten under denna period var 56-57 96 (se diagram 5.1, s. 152) och endast 40 % av en fondavsättning behövde deponeras hos riksbanken.

För en utFörlig behandling av investeringsfondssystemet sc .lohansson-Edenhammar [1968] och Matthiessen (19731. AMS:s verksamhetsberättelser innehåller För varje år statistik över kvarstående IF-avsättningar, nyavsättningar och ianspråktaganden. Empiriska undersökningar av lF-systemets verkningar har genomförts av Eliasson [1965] och Rudberg-Ohman (19711 2 För en omfattande analys av dubbelbeskattningen se Mutén [1968]. Se också kapitel 6, s. 157 ff.

118 Bilaga 2

för utdelningar på aktiekapital, som inbetalats efter 30/6 1966. Avdraget är dock till 5 % av emissionsbeloppet. Meningen är, att begränsat dessa regler skall gynna nya, expanderande företag, som ofta behöver vända för att täcka sitt kapitalbehov. Kapitalkostnaderna vid sig till aktieägarna en nyemission hålls därmed nere, eftersom en utdelad vinstkrona utan dessa avdragsrätter kostar drygt två kronor i vinst före skatt. än Som framgår närmare i nästa avsnitt existerar andra Företagsformer aktiebolag. Enskilda kapitalägare kan också välja mellan enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag och kommanditbolag som associationsform. Ytterligare en företagsform är den ekonomiska föreningen. Varken enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag eller kommanditbolag taxeras, utan företagets resultat fördelas direkt på delägarna. Någon dubbelbeskattning av företagsvinsten i ovan angiven bemärkelse existerar således inte. Ovan nämnda regler för värderingen av lager, maskiner och byggnader gäller också för dessa företagsformer, medan däremot avsättningar till investeringsfonder inte medföreningar är skattereglema likartade dem som gäller ges. För ekonomiska för aktiebolagen. Två skillnader förtjänar dock att framhållas: skattesatsen vid den statliga taxeringen är 32 % jämfört med 40 % för aktiebolagen, och vinstmedel kan med avdragsrätt delas ut till medlemmarna i form av återbänng. l denna bemärkelse är ekonomiska föreningar alltså inte dub-

belbeskattade

2.2 Associationsformer i olika näringsgrenar

En väsentlig fråga för bedömningen av aktiebolagsbeskattningens verkningar gäller den betydelse aktiebolaget har som associapå samhällsekonomin tionsform inom företagssektorn. I tabell 2.1, som bygger på 1972 års företagsräkning, redovisas en uppdelning av företagen med hänsyn till deras nämligen aktiebolag, enskild firma och enkelt omsättning på fem grupper, och kommanditbolag, ekonomisk förening samt en restbolag, handelsbenämnd stiftelse och annan juridisk form. grupp, Tabellen som den dominerande assoger en klar bild av aktiebolaget ciationsfonnen inom näringslivet. Vissa skillnader mellan näringsgrenama kan dock noteras. Inom näringsgrenen banker etc. (SNI 8) hänför sig sålunda drygt en fjärdedel av omsättningen till gruppen stiftelse och annan juridisk form. Gruppen består bl. a. av sparbanker och föreningsbanker. För varuhandeln etc. (SNI 6), som också har en i förhållande till totalgenomsnittet låg andel aktiebolag, kan man istället peka på ett relativt stort inslag av ekonomisk förening, enskild firma och enkelt bolag. De största andelarna för ekonomisk förening förekommer inom varuhandel etc. och inom tillverkningsindustri, medan för enskild firma och enkelt bolag samfardsel, varuhandel och byggnadsindustri representerar de tre viktigaste näringsgrenama. Inom just varuhandel, byggnadsindustri och samfärdsel svarar de minsta *För en närmare redogö- - 20 till företagen för en särskilt stor andel av den totala omsättningen relse för innebörden av olika associationsformer 27 % för företag med 0 till 9 anställda, jämfört med t. ex. knappt 5 % se Glader [l976]. av omsättningen för motsvarande företag inom industrin - och det är denna

Bilaga 2 119 Tabell 2.1 Företagens fördelning efter associationsform inom näringslivet (SNI-grupperna 27-8) 1972

Varuhandel, hotell och restaurantrörelse (6) 70,5 9,9 2,9 16,5 0,1 Samfärdsel (7) 76,3 15,7 2,0 5,5 0,5 Banker och försäkringsinstitut, fastighetsförvaltning, uppdragsverksamhet (8) 58,6 2,3 1,2 9,6 28,4 Totalt (2-8) 77,2 6,2 2,2 12,0 2,8

Anm.: Offentlig myndighet och institution har exkluderats. För näringsgrenarna jord- och skogsbruk saknas uppgifter i Företagsräkningen. Källa: Företagsräkningen 1972. del l, tabell 4.

omständighet som betingar den relativt höga andelen i dessa näringsgrenar för de “småföretagsspecifika” associationsformema enskild firma och enkelt bolag. Den fråga som antyds här, nämligen valet av associationsform i olika storleksklasser av företag, kan bara grovt belysas med hjälp av tillgänglig statistik. Tabell 2.2, som avser de näringsgrenar som inkluderats i tabell 2.1 (SNI 2-8), inskränker sig till tre grupper av associationsformer, nämligen aktiebolag, enskild firma och enkelt bolag samt övriga juridiska former. Den gäller vidare den relativa fördelningen av antalet företag inom respektive storleksklass. Tabellen visar att enskild firma och enkelt bolag spelar en stor roll som associationsform för de minsta företagen för att sedan minska kraftigt i betydelse med ökande företagsstorlek. För aktiebolagens del ökar andelen markant mellan de två första storleksklasserna för att sedan stabiliseras på hög nivå.

Tabell 2.2 Företagens fördelning efter associationsform i olika storleksklasser 1973

Källa: Företag med anställda, Statistiska meddelanden N 1975:35.

120 Bilaga 2

2.3 Motiveringar för bolagsskatten

Som framgår av Föregående avsnitt är aktiebolaget den visserligen dominerande men ändå inte enda associationsfonnen inom näringslivet. Enskilda kapitalägare bedriver ekonomisk verksamhet också i form av enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag och kommanditbolag. I sistnämnda företagsförmer beskattas uppkomna vinster som personlig inkomst direkt hos delägarna. Det är dämted klart att aktiebolagens nettovinstbeskattning inte kan rubriceras som en generell skatt på kapitalavkastningen i ekonomin. Detta i och för sig triviala konstaterande aktualiserar i sin tur frågan vad det kan finnas för skäl att tillämpa en separat beskattning för just aktiebolagens vinster utöver den som gäller för bolagens ägare i samband med vinstutdelning o. d. I det följande kommer några av de i litteraturen van-

ligaste argumenten till förmån för bolagsskatten att redovisas

Principiella argument Den frnansteoretiska litteraturen har tidigare ofta haft en normativ prägel. Den innehåller exempelvis en omfattande diskussion om principerna för hur skattebördan bör fördelas mellan olika subjekt. Det är två principer för skattetryckets fördelning som är särskilt kända från den diskussionen, nämligen jörmägeprincipen (ability-to-pay principle) och intresseprincrpen (benefit principle). Förmågeprincipen säger, som namnet anger, att var och en skall betala skatt i förhållande till sin förmåga. Det behöver knappast påpekas att uppfattningen om vad som bestämmer en individs skatteförmåga varierar starkt och att principens värde som underlag för en i någon mening objektiv fördelning av skattebördan därför är mycket begränsat. Vad som är av intresse i detta sammanhang är emellertid att förmågeprincipen också utnyttjats i argumentationen för bolagsbeskattningen. Tanken är helt enkelt att aktiebolagen på samma sätt som fysiska personer besitter en förmåga att betala skatt, alltså en egen skatteförmåga utöver den som gäller för bolagets ägare. Denna uppfattning underbyggs ofta med ett resonemang .kring det förhållandet att i åtskilliga stora bolag företagsledning och ägande alltmer kommit att representera skilda funktioner med kanske delvis olika intressen. Företagsledningens och därmed företagets självständighet gentemot ägarna tas till intäkt för att beskattningen av själva företaget- bolaget- kan ordnas

utan närmare hänsyn till skatteförhållandena för ägama?

Det berättigade i en Det är inte lätt att omedelbart se varför existensen av vad som kommit separat bolagsskatt disku- att kallas direktörernas revolution” också skulle implicera en självständig teras i bl. a. Mutén skatteförmåga för bolaget, åtskild från aktieägamas. Resonemanget måste [1968] och Lindencrona [19741 Av den utländska dock rimligen bygga på föreställningen att företagsledningen agerar på ett litteraturen kan vi hänvisa sådant sätt att förändringar i bolagsskatten inte återverkar på aktieägarnas till Go0de[l951] och inkomst- och förmögenhetssituation. Musgrave & Musgrave Några empiriska undersökningar som bekräftar en sådan hypotes om obe- [1973]. roende mellan bolagets skattesituation och kapitalägarnas avkastning ex- 25e t. ex. Lindencrona isterar emellertid ej. Det vanliga i ekonomiska analyser är tvärtom att utgå [l974]. från att företagsledningen genom bl. a. investeringspolitiken strävar efter att maximera företagets värde i aktieägamas händer och att detta värde

Bilaga 2 121

bestäms av bl. a. nettovinstbeskattningens utformning och höjd. Ett sådant synsätt anläggs också här. Vi avvisar dänned den refererade Föreställningen om en separat skatteförmåga För bolaget. I debatten om det berättigade i en särskild bolagsskatt återkommer också den andra huvudprincipen För skattetryckets Fördelning, den s. k. intresseprincipen, som säger att beskattningen bör bäras av skattesubjekten efter det intresse eller den nytta dessa kan ha av den offentliga verksamheten. Uppenbart har aktiebolagen, liksom andra typer av Företag, nytta av de tjänster i olika avseenden som den offentliga sektorn producerar, och detta Förhållande kan vara ett argument För en särskild skatt. Men nästa problem blir då att bestämma efter vilka kriterier en sådan beskattning borde utformas. Varierar nyttan av de offentliga tjänsterna med företagets omsättning, lönesumma, kapitalstock eller nettovinst? Det är svårt att se varför just nettovinsten skulle vara att föredra i detta avseende. Tesen om bolagsskatten som en beskattning enligt intresseprincipen förju bl. a. med sig den orimliga slutsatsen att de vinstlösa Företagen - som inte betalar någon bolagsskatt - skulle sakna intresse för den offentliga sektorns verksamhet. En näraliggande motivering för bolagsskatten tar fasta på att själva aktiebolagsformen skulle ge företagen och deras ägare speciella Förmåner, för vilka det offentliga kan ha anledning att kräva ersättning. Det skulle bl. a. gälla friheten från personligt ansvar För bolagets skulder och möjligheten att samla ihop kapital i större omfattning än enskilda personer kan åstadkomma. Men inte heller på denna punkt är argumentationen särskilt stark. Värdet av ett begränsat personligt ansvar borde ju rimligen variera i omvänd proportion till företagets räntabilitet, medan gällande bolagsskatt tvärtom undantar de vinstlösa företagen.

Praktiska argument I litteraturen anförs också rent praktiska omständigheter som skäl för en separat bolagsbeskattning. En återkommande tanke är att bolagsskatten skulle fylla en finansieringsfunktion: Stat och kommun behöver skatteintäkter för att finansiera sin verksamhet och det är då rimligt att också bolagen får bidra med en del av dessa* En sådan syn på skattepolitikens uppgift är emellertid inte hållbar. För en modern finanspolitik, där något särskilt mål inte knyts till statens Förmögenhetsställning (och till budgetbalansen), finns inget behov av att i privatekonomisk mening finansiera det offentligas verksamhet. Skattepolitiken ingår bland den uppsättning medel det offentliga har till sitt förfogande för att säkerställa samhällsekonomisk balans, styra resursallokeringen och utjämna inkomstfördelningen. I denna funktion För skattepolitiken kommer avkastningen i kronor räknat från skattesystemet- och än mer från enstaka skatter - att sakna egenvärde. Det är inte heller rimligt att betrakta storleken på skatteuttaget - vare sig från skattesystemet i dess helhet eller från bolagsskatten - som ett medel för den ekonomiska politiken eller som en indikator på skattepolitikens 1 Se t. ex. Welinder[l976], verkningar. Ett och samma skattebelopp kan nämligen genereras genom s. 151.

122 Bilaga 2

många olika kombinationer av skattepolitiska åtgärder och dessa åtgärder kan i sin tur ha sinsemellan mycket olika verkningar på centrala målvari abler 2

som total efterfrågan och sysselsättningl»

För en rationell finanspolitik där bolagsskatten genom förändringar i skattesatser och vinstberäkningsregler utnyttjas för att styra företagens investeringsverksamhet efter konjunktur- och strukturpolitiska målsättningar är skattens avkastning i kronor räknat således en ovidkommande fråga. Att statsmakterna genom bolagsbeskattningen faktiskt kan påverka investeringarnas konjunkturutveckling är relativt väl belagt i litteraturen.3 Det är också sannolikt, som bl. a. kommer att framgå i det följande, att bolagsskatten har långsiktiga strukturella effekter på resursallokering och tillväxtbetingelser inom företagssektorn. Vid en diskussion om det berättigade i bolagsskatten gäller problemet emellertid inte om skatten faktiskt har effekter på t. ex. konjunkturutvecklingen utan om dessa effekter inte lika gärna skulle kunna uppnås med hjälp av andra finans- och penningpolitiska medel. Är med andra 0rd förekomsten av vissa konjunktur-, regional- och strukturpolitiska målsättningar också ett argument för en särskild bolagsskatt? Ett alldeles definitivt svar på den frågan kan knappast ges utan en detaljerad genomgång av bolagsbeskattningens verkningar och hur dessa verkningar förhåller sig till statsmakternas målsättningar. Det är dock omedelbart klart att en strävan att begränsa företagens investeringsverksamhet som kan vara aktuell i vissa faser av konjunkturcykeln och för vissa regioner mycket väl kan tillgodoses utan hjälp av bolagsskatten. Vi kan här peka på svenska erfarenheter med såväl generella som selektiva investeringsskatter under 1950- och 1960-talen.4 Det erbjuder sannolikt större svårigheter att åstadkomma en positiv investeringsstimulans utom ramen for bolagsbeskattningen. Ett system med l Jämför Hansen (19551, direkta investeringsbidrag ställer rimligen stöne krav på en utbyggd kontkapitel II. rollapparat för att förhindra missbruk, genom att stödet inte begränsas 2För bolagsskattens del till företag som kanske kan sägas ha skapat en viss presumtion för en konkan vi göra tankeexperitinuerlig och seriös verksamhet genom sin förmåga att i det föregående mentet att reglerna för

lagervärderingen och för generera vinster. Bidragsmetoden har dock aktualiserats under senare år

investeringsfondssyste- som komplement till ett traditionellt investeringsavdrag, och vi kan också met förändras i kompen- erinra om det stöd till industrins lagerinvesteringar som utgått under reserande riktning så att cessionen 1975-76. skatteuttaget från bolagssektorn i kronor räknat Som kommer att mera utförligt behandlas i kapitlen 7 och 8, karakteriseras blir oförändrat. Det den svenska bolagsbeskattningen av en markant differentiering av det effaktum att det offentligas fektiva skattetrycket mellan å ena sidan expansiva, framgångsrika företag, skatteintäkter inte påverå andra sidan stagnerande företag med dålig lönsamhet. Den omstruktukas är då självfallet ingen rerande verkan till förmån för den “expansiva marginalen” av företagsgaranti för att skatteomläggningen är neutral i sektorn som ligger i denna ”selektivitet” i beskattningen är sannolikt svår sina verkningar på företa- att uppnå utan hjälp av en nettovinstbeskattning. Om bolagsskattens effekter gens beteende. i detta avseende verkligen är ett uttryck för en medveten politik från stats- 33e z. ex. Praski (19751. maktemas sida är naturligtvis en annan fråga. 4 Det är givet att bolagsskattens berättigande inte kan bedömas utan att För en översikt över ytterligare ett mål beaktas som hittills varit centralt för statsmakterna, nämutnyttjandet av investeringsskatter se t. ex. ligen strävan att åstadkomma en jämnare inkomst- och fonnögenhetsför- Lindbeck 119681. delning. I en ekonomi, där ägandet till företagskapitalet är ojämnt fördelat,

Bilaga 2 123

brukar traditionellt uppfattas som ett inkomstutjämnande mebolagsskatten

dell

Liksom vad gäller konjunkturpolitiken måste vi emellertid fråga tidigare oss om inte också fordelningsmålet lika bra eller bättre kunde tillgodoses

utan hjälp av en särskild bolagsskatt. En skärpt beskattning av aktieägamas

utdelningsinkomster och aktievinster är kanske de viktigaste alternativen, men vi kan också peka på en skattepolitisk innovation av typen progressiv l Se kapitlen 3 och 4 ror en

En närmare -inte minst av engångsnatur närmare analys av denna

utgiftsskatt? analys av de problem

syn på bolagsskattens - som skulle aktualiseras vid försök att neutralisera de fördelningspolitiska fördelningsverkan. av att bolagsskatten reduceras eller avskaffas faller dock utom verkningarna ramen for denna 2 Se t. ex. bodin [l976]. framställning.

Bilaga 2 125

3 incidens

Bolagsskattens

3.1 Begreppen

Med bolagsskattens incidens kan man rent allmänt mena skattens inverkan på Fördelningen av realinkomsterna i ekonomin och det är detta spörsmål som kommer att behandlas i detta och följande kapitel. För det syftet är det lämpligt att först något närmare precisera det incidensbegrepp som kom-

mer till användning*

Det är intuitivt klan att ett isolerar införande av en bolagsskatt kan komma att påverka inte bara företagens vinster utan också makrovariabler som total efterfrågan och sysselsättning. Var och en av dessa effekter kommer i sin tur rimligen att inverka på inkomstfördelningen. Bolagsskattens incidens skulle då motsvara det sammanlagda resultatet av dessa förändringars inverkan på realinkomstemas fördelning. Det säger sig emellertid självt att ett sådant incidensbegrepp genom sin komplexitet är föga användbart, åtminstone för empiriskt inriktade undersökningar. Därtill kommer att det inte alltid är just dessa sammantagna verkningar man frågar efter i den ekonomisk-politiska debatten, utan snarare fördelningseffektema av bolagsskatten vid given total efterfrågan och sysselsättning. Med en dylik restriktion kommer man i själva verket att intressera sig för de _/örändringar i inkomstfördelningen som skulle uppkomma om bolagsskatten infördes som ersättning för någon annan skatt med samma effekt på total efterfrågan och sysselsättning. Problemet har då omformu-

lerats till att gälla vad Musgrave kallar skattens dL/ferentia/incidens?

Bolagsskattens differentialincidens kommer självfallet att variera beroende på valet av jämförelsenorm, dvs. vilken annan skatt (eller allmännare, vilka offentliga parametrar) bolagsskatten tänks ersätta. Det vanligaste i incidensteoretiska undersökningar är att en proportionell personlig inkomstskatt används som jämförelsenorm, ofta med motiveringen att en sådan skatt l För en utförligare analys skulle vara neutral i förhållande till av olika incidensbegrepp

inkomstfördelningenÅ* Utan närmare

hänvisas till Hansen diskussion kommer en sådan jämförelsenorm implicit att tillämpas också [l955], kap V, och Musi de analyser som redovisas i detta och följande kapitel. Med bolagsskattens grave (19671, kap 10. incidens kommer vi alltså att förstå skillnaden i inkomstfördelningen mellan Jämför också bilaga 1. en situation med bolagsskatt och en annan tänkt situation, där bolagsskatten 2 Musgrave[1967], kap. 10. ersatts med en proportionell personlig inkomstskatt med samma effekt på total efterfrågan och sysselsättning. 3Jfr Johansen {1967], s. Genomgången av incidensproblemet inleds i detta kapitel med att vi på 303 f.

126 Bilaga 2

traditionellt sätt tar upp de kortsiktiga effekterna, som sammanhänger med frågan om företagens anpassning till beskattningen när kapitalstocken är given. Analysen av bolagsskattens långsiktiga incidens följer sedan i kapitel 4 och gäller de effekter på inkomstfördelningen som kan uppkomma via skattens eventuella inverkan på kapitalbildningens inriktning och omfattning.

3.2 Anpassningen på kort sikt

Den första och alldeles fundamentala fråga man måste ställa sig vid en analys av bolagens nettovinstbeskattning är om skatten verkligen reducerar nettovinsten för företaget och dess ägare eller om skatten redan på kort sikt kan övervältras genom olika anpassningar från företagets sida. Kort sikt betyder som sagt en tidsperiod som är så kort, att företaget inte hinner ändra sin produktionskapacitet i form av byggnader, maskiner etc. Den traditionella uppfattningen inom ekonomisk teori är att företaget med given kapitalutrustning ”på kort sikt” -inför en höjd vinstbeskattning väljer att hålla sin produktion och sina produktpriser oförändrade och låter anpassningen ske genom reduktion av utdelning och företagssparande. Argumentet för denna ståndpunkt är i korthet följande: I ett läge utan vinstbeskattning blir företagets vinst den största möjliga om det vid given kapitalstock - utökar sin produktion till den volym där intäkten från den sist producerade enheten, marginalintäkten, precis täcker den rörliga kostnaden för denna, marginalkostnaden. Införandet av en vinstbeskattning påverkar inte detta vinstmaximeringsvillkor. Det beslut om pris och produktionsvolym som ger den största vinsten före skatt måste nämligen innebära att också vinsten efter skatt blir den största möjliga, då skatten svarar

mot en viss bråkdel av vinsten före skatt Om pris och produktionsvolym

inte påverkas, blir slutsatsen alltså att det är företaget och dess ägare som på kort sikt drabbas av en vinstbeskattning i form av minskad avkastning på investerat kapital. Den traditionella uppfattningen om företagsbeskattningens incidens - refererad ovan - har ifrågasatts från flera utgångspunkter. Man har t. ex. pekat på möjligheten att företag, som har en monopolställning på sin avsättningsmarknad, av olika skäl kan välja att avstå från att maximera sin vinst och i stället nöjer sig med vad som uppfattas som en “tillfredsställande” avkastning på investerat kapital. Sådana skäl skulle kunna vara rädsla för att ett fullständigt utnyttjande av vinstmöjligheterna kunde locka andra företag att bryta monopolställningen eller föranleda samhällsingripanden av olika slag i branschen. Om i ett sådant fall en vinstbeskattning införs, eller en redan existerande 1 Låt n vara företagets skatt höjs, är det tänkbart att företaget genom prishöjningar anpassar sig vinst före skatt och T vara i riktning mot den kombination av pris- och produktionsvolym som ger bolagsskattesatsen. Det maximal vinst. Genom en sådan övervältring av skatten kan den tidigare pris och den produktions- som “tillfredsställande” efter skatt bibehåluppfattade kapitalavkastningen volym som maximerar rr las. Tanken är här alltså att det är enbart i fråga om vinsten efter skatt måste uppenbart maximera också rr (1-T). som företaget visar återhållsamhet och att det faktum att skatteövervält-

§OU 1977:87 Bilaga 2 127

ringen resulterar i ökade vinster före skatt, enligt företagets bedömning,

inte ökar risken för statsingripanden eller för förlust av monopolställningen.

En näraliggande argumentation för att vinstbeskattningen kan övervältras

på kort sikt tar sin utgångspunkt i det faktum att många företag verkar

i en oligopolistisk marknadssituation. Det är tänkbart - menar man - att samtliga företag i en bransch tar ut lägre priser på sina produkter än 50m skulle vara förenligt med maximal vinst för hela branschen, helt enkelt därför att de enskilda företagen är osäkra om konkunentema skulle följa medvid en prishöjning. I en sådan situation kan en skattehöjning verka som en signal till samtliga företag att priserna kan höjas utan risk för priskrig företagen emellan. Tanken är alltså att en branschöverenskommelse, syftande till ett mera fullständigt utnyttjande av marknadssituationen, av någon anledning inte kan komma till stånd men att skattehöjningen fungerar som ett substitut för en sådan. De argument som anförts ovan för att företagen på kort sikt kan övervältra vinstbeskattningen genom prishöjningar är formulerade i termer av traditionell pristeori. Den uppfattningen framförs dock ibland att den ekonomiska teoriens marginalkostnadsresonemang skulle sakna relevans. Företagen sätter sina priser, heter det, inte utifrån överväganden om marginalkostnader och marginalintäkter utan med hjälp av enkla tumregler. En sådan kan vara att priset skall täcka den genomsnittliga styckkostnaden, inklusive därpå beräknad vinstskatt plus påslag för att uppnå en viss vinstmarginal. Då vinstskatten ingår som ett led i kostnadskalkylen, åtföljs skatteskärpningar av höjda priser. Enligt detta resonemang skulle dessa prishöjningar vara ett tecken på att företagen redan på kort sikt kan övervältra vinstbeskattningen. Återhållsamhet vid monopolprissättning, oförmåga att genom branschöverenskommelser utnyttja en oligopolistisk marknadssituation och marginalkostnadsresonemangets irrelevans för företagens prisbeslut har ovan an-

förts som argument mot den traditionella uppfattningen att en skatt på

företagets vinst inte kan övervältras på kort sikt. Argumenten har det gemensamt att de utgår från att företagen inte har valt den kombination av pris och produktionsvolym som ger störst vinst. Men de går längre än så och bygger i själva verket på föreställningen att produktpriser alltid hålls på lägre nivå än som svarar mot största möjliga vinst. Det bör understrykas att om det tvärtom förhåller sig så att företagens priser ligger över denna vinstmaximerande nivå, skulle ytterligare prishöjningar som en reaktion på en skatteskärpning resultera i minskande vinster och sänkt avkastning kapital. l denna mening skulle försöken att övervältra vinstpå investerat beskattningen misslyckas. Frågan om företagens möjligheter att övervältra vinstbeskattningen genom prishöjningar har spelat en viss roll i den svenska debatten om

bolagsbeskattningens verkningan Under slutet av 1950-talet och början av

1960-talet framfördes bl. a. från LO-håll den uppfattningen att gällande vinstbeskattning skulle missgynna de mest kapitalintensiva och vinstgivande företagen. Eftersom dessa i praktiken var identiska med de ledande ex- 1 Se Sandberg [l963], portföretagen skulle vinstbeskattningen ha en hämmande inverkan på den Ekström 11957, 1958] och svenska exporten. Samordnad Näringspoli- Kritiken underbyggdes med statistiska beräkningar, där företagens skat- tik [196l].

128 Bilaga 2

tebetalningar relaterades till förädlingsvärde och omsättning. Utgångspunkten för dessa beräkningar tycks vara Föreställningen att det inte finns några nämnvärda skillnader i fråga om övervältringsmöjligheterna mellan vinstbeskattningen och skatter som direkt påläggs Företagens produktionskostnader. Företagen betraktar vinstskatten som en kostnad, som inkluderas i det pris som tas ut. Med detta synsätt uppfattas konstaterade skillnader i fråga om skatternas andel av omsättningen mellan olika branscher som indikatorer på att priserna måste höjas i starkt varierande utsträckning för att övervältra skatten. För malmbrytning och metallindustri, skogs- och träindustri med de högsta skatteandelarna av omsättningen blir de nödvändiga prishöjningarna särskilt stora, och det är just Företagen i dessa branscher som enligt detta resonemang får sina expansionsmöjligheter begränsade genom “onödigt hög prissättning

på sina produkter”.

3.3 Empiriska undersökningar

Flera Försök har gjorts att empiriskt bestämma Företagens kortsiktiga reaktion inför ändringar i vinstbeskattningen. Det mest kända genomfördes av Krzyzaniak och Musgrave [1963] (hädanefter förkortat K & M) i början av 1960talet på amerikanskt material. Undersökningen har lätt flera efterföljare och har blivit Föremål För en livlig debatt? K & M analyserar vinstbeskattningens kortsiktiga inverkan på räntabiliteten Före skatt på investerat kapital inom den amerikanska industrin. Tanken är alltså att utröna om Företagen vid en skattehöjning genom t. ex. prishöjningar kan öka avkastningen Före skatt För att neutralisera verkningarna på räntabiliteten efter skatt. Problemet med en sådan undersökning är att isolera skattens inflytande från alla övriga faktorer, som också bestämmer utvecklingen av Företagens räntabilitet Före skatt. Författarna söker lösa den uppgiften genom att konstruera en ekonometrisk modell, där kortsiktiga förändringar i räntabiliteten förklaras av ett antal - som författarna förutsätter - oberoende variabler, däribland vinstbeskattningen. Från denna modell kan man - om den är riktig - ange de Förändringar som skulle ha inträffat i räntabiliteten före skatt under den studerade perioden, För den händelse vinstbeskattningen inte ändrats. Skillnaderna mellan de sålunda beräknade och de faktiska förändringarna i Företagens räntabilitet För olika år tillskrivs helt enkelt de inträffade ändringarna i vinstbeskattningen. K & M kommer till det dramatiska resultatet att Företagen på kort sikt genom prishöjningar mer än väl lyckats kompensera sig För de skattehöjningar som från tid till annan vidtagits gentemot den amerikanska industrin sedan mitten av 1930-talet. Räntabiliteten efter skatt har genom skattehöjningarna t. o. m. ökat i Förhållande till den avkastning skulle Samordnad Näringspoli- företagen tik[l961l, S. 103. ha uppnått utan de successiva skärpningama i vinstbeskattningen. Det är 2 alltså fråga om en övervältring till mer än %.

_100

Översikter över debatten K & Mzs resultat angående Företagens anpassning strider mot den traåterfinns bl. a. i Mieszkowski[1969]och Brown ditionella uppfattningen om den kortsiktiga incidensen av vinstbeskattning- [l974]. en som refererats ovan och som bygger på antagandet att företagen på kort

2 129

Bilaga

sikt maximerar sina vinster genom att välja den kombination av pris- och produktionsvolym där marginalintäkten precis täcker marginalkostnaden. Undersökningen stöder i stället föreställningen att företagen ständigt har marginaler i form av outnyttjade vinstmöjligheter, som tas till vara vid skattehöjningar. K & Mss analys har gett upphov till en omfattande kontrovers om bo-

lagsskattens incidens Kritiken har framför allt inriktat sig på författarnas

sätt att genom sin ekonometriska modell söka bestämma hur vinsterna före skatt skulle ha utvecklats vid frånvaro av skattehöjningar. Enligt denna kritik har flera faktorer - däribland förändringarna i det totala efterfrågetrycket i ekonomin - som i verkligheten både kan ha varit bestämmande för variationerna i räntabiliteten före skatt och från tid till annan föranlett statsmakterna till justeringar i vinstbeskattningen inte fått en tillfredsställande behandling i vinstmodellen. Som ett resultat av detta skulle skattevariabelns värde som förklaringsfaktor till de kortsiktiga variationerna i vinsten före skatt ha kommit att starkt överdrivas. Det kan noteras att

bl. a. Cragg-Harberger-Mieszkowski [1967] sökt vederlägga övervältringste-

sen genom att vidta olika förändringar i K & Mzs vinstmodell. Genom att addera en särskild konjunkturvariabel och exkludera vissa från konjunktursynpunkt extrema år (främst Koreakrigsåren) kan dessa kritiker sålunda reducera K & Mzs mått på skatteövervältring från över 100 % till nära noll. K & Mzs långtgående slutsats om bolagsskattens incidens tycks alltså i hög grad vara avhängig av den exakta utformningen av deras ekonometriska vinstmodell?

3.4 Arbetshypotesen

Antagandena om företagens kortsiktiga reaktion inför förändringar i bolagsskatten är av avgörande betydelse för en undersökning av sambandet mellan bolagsskatten och inkomstfördelningen. I en ekonomi, där ägandet till företagskapitalet är ojämnt fördelat, brukar bolagsbeskattningen ofta uppfattas som ett medel till att åstadkomma inkomstutjämning. Men om företagen kan övervältra skatteskärpningar genom att höja sina priser håller

inte den uppfattningen. Bolagsskatten får då i själva verket samma regressiva

verkan som t. ex. mervärdeskatten. Vilka förutsättningar som görs beträffande företagens kortsiktiga beteende

är också betydelsefullt for en analys av skattens långsiktiga verkningar på

kapitalbildningens inriktning och omfattning. Om man accepterar K & Mrs slutsats att företagen redan på kort sikt kan kompensera sig för skattel skärpningar genom prishöjningar, kan bolagsbeskattningen helt enkelt jäm- Utförlig kritik återfinns bl. a. i Goode[1966] och föras med en skatt på företagens omsättning eller förädlingsvärde. Vi behöver Slitor[1966]. då inte räkna med några direkta effekter på räntabiliteten efter skatt och 2 företagssparande. I den mån lönsamheten efter skatt och finansieringsmöj- Cragg-Harberger-Mieszkowski använder syssellighetema är avgörande för företagens investeringsbeslut, bortfaller dänned sättningsgraden som också det direkta samband man traditionellt räknar med mellan vinstbeförklaringsfaktor till skattningen och investeringsverksamheten. förändringarna i vinsten Det existerar inga empiriska undersökningar för den svenska ekonomin före skatt.

130 2 Bilaga

av bolagsskattens incidens och vårt ställningstagande måste därför baseras av de a priori-resonemang som här har redovisats och på en utvärdering av K & Mzs undersökning och dennas eventuella relevans på en bedömning för svenskt vidkommande. Vad gäller det sistnämnda problemet finns det anledning att fråga sig vilka möjligheter svenska företag över huvud taget skulle ha att genom prishöjningar kompensera sig för eventuella skärpningar i bolagsskatten. Man lår här lämpligen skilja mellan å ena sidan de företag som arbetar eller som genom importen är utsatta för internationell på exportmarknader konkurrens på hemmamarknaden (K-sektorn) och å andra sidan de företag som är skyddade från utländsk konkurrens (S-sektorn). Enligt en vanlig uppfattning kan företagen i den skyddade S-sektorn i stort sett själva bestämma medan inom K-sektom beroendet av världsmarkprisutvecklingen, naden vid fasta växelkurser bara har en begränsad handgör att företagen lingsfrihet vid prissättningen. Om denna bedömning är riktig skulle K-sek- - - ha relativt små möjligheter toms företag i huvudsak industriföretag att övervältra framåt på det sätt som K & M förutsätter, medan bolagsskatten en sådan övervältring åtminstone i princip skulle vara tänkbar inom S-sektom. Om företagen inom S-sektom också i praktiken skulle komma att förändra sina produktpriser efter variationer i bolagsskatten är naturligtvis en annan fråga. l brist på empiriska undersökningar kommer vi i själva verket också för S-sektorns del helt enkelt att utgå ifrån att företagen är vinstmaximerande och alltså inte på kort sikt kompenserar sig för bolagsskatten genom prishöjningar. Förändringar i bolagsbeskattningen kan naturligtvis - allt annat lika komma att inverka också på arbetslönerna genom att påverka företagens investeringsefterfrågan och därmed sysselsättning och löneutveckling inom bl.a. kapitalvaruproducerande industrier. Här kommer vi emellertid att utesluta en sådan övervältring “bakåt” av beskattningen. Problemet gäller näm- ,ligen bolagsskattens dilferentialincidens, vilket enligt ovan innebär att förändringar i skatten tänks bli åtföljda av proportionella justeringar i den personliga inkomstskatten som utformas så att total efterfrågan och sysselsättning inte påverkas. För att sammanfatta kommer vi alltså för den fortsatta framställningen i denna bilaga att hålla fast vid den traditionella föreställningen att bolagsskatten inte övervältras på kort sikt. Det kortsiktiga resultatet av en skärpt vinstbeskattning förutsätts helt enkelt bli en minskad avkastning efter skatt på investerat kapital, vilket får bäras av företagens sparande och/eller utdelning.

2 131

Bilaga

4 Den incidensen långsiktiga

4.1 Problemet

Efter analysen av bolagsskattens kortsiktiga incidens i kapitel 3 kommer vi i det följande att utgå ifrån att företagen inför en skattehöjning varken kompenserar sig genom att höja priserna eller genom att betala mindre för arbetskraft och insatsvaror. Skattehöjningen får helt enkelt bäras av företagen och deras ägare i form av minskad avkastning på investerat kapital. En skatt som reducerar kapitalavkastningen kan emellertid under vissa förutsättningar komma att påverka investeringsverksamheten inom före-

tagssektorn. Genom långsiktiga förändringar i kapitalbildningens inriktning

och omfattning kan också andra grupper än kapitalägama komma att beröras av vinstbeskattningen. Det är dessa långsiktiga fördelningsverkningar som behandlas i detta kapitel.

4.2 Investeringsbesluten

För diskussionen om den långsiktiga incidensen behöver vi en modell for företagets investeringsbeteende och utgångspunkten for den modellen blir den traditionella Föreställningen att företaget har som mål att maximera vinsten. Då man ser till företagets verksamhet över en längre tidsperiod brukar vinstmaximeringshypotesen formuleras så att det gäller att maximera företagets värde, uttryckt som den diskonterade summan av alla framtida Konkret utdelningar. innebär detta att ett företag, som genom sin investeringspolitik söker maximera sitt värde i ägarnas händer, måste genomföra alla de investeringsprojekt, där avkastningen (intemräntan) på det egna kapitalet i investeringamas finansiering överstiger ägarnas förräntningsanspråk. För resonemangets skull skall vi här anta att avkastningen på företagets investeringar genom bolagsskatten reduceras i proportion till skattesatsen. Avgörande for om och i vilken utsträckning beskattningen inpåverkar vesteringsverksamheten blir då vad som händer med kapitalägarnas förräntningskrav. Blir förräntningsanspråket från aktieägarnas sida - räknat netto efter bolagsskatt - oförändrat eller lägre då en vinstskatt införs? För att besvara den frågan måste vi veta något om hur förräntningsanspråket 1 bestäms Bolagsskattens räntabilitetseffekter diskuteras Det är en fundamental sats i den ekonomiska teorin att kostnaden for närmare i kapitel 6.

Bilaga 2

att utnyttja en resurs bestäms av den avkastning resursen som mest kan Ur ett enskilt företags synpunkt innebär detta ge vid alternativ användning. att kostnaden för det egna kapitalet, dvs. aktieägarnas förräntningsanspråk, bestäms av de alternativ ägarna kan ha till att placera pengar i företaget. Vilka är då dessa alternativ? Utan anspråk på att vara fullständiga kan vi förmoda att dit måste höra köp av aktier i andra företag, köp av obligationer, banksparande och en ökad konsumtion. Låt oss emellertid för resonemangets skull först anta att den enda existerande användningen av sparmedel utgörs av aktieköp och vidare att införandet (eller en höjning) av nettovinstbeskattningen inte påverkar sparandevolymen i ekonomin. Med denna utgångspunkt är det förräntningskrav ställer på det egna kapitalet i ett enskilt företag knutet till de aktieägarna avkastningsmöjligheter som aktiemarknaden ger. Om då vinstbeskattningen är generell i den meningen att den gäller lika för alla företag, är det rimligt att räkna med att förräntningsanspråket faller i proportion till vinstskattesatsen. Genom vinstbeskattningen reduceras nämligen räntabiliteten på eget kapital och på aktieplaceringar i proportion till beskattningen, och då kapitalägarna inte har något alternativ till sitt förfogande, återstår bara att dra ner förräntningsanspråket. Vi förutsatte ovan att företaget strävar efter att maximera sitt värde i alla investeringsprojekt med ägarnas händer och for det syftet genomför en avkastning som minst motsvarar förräntningsanspråket. Den omstänatt aktieägamas förräntningskrav faller i samma proportion som digheten, avkastningen på det egna kapitalet, innebär då att den för företaget optimala investeringspolitiken inte påverkas av nettovinstbeskattningen. Som påpekades inledningsvis är den långsiktiga incidensen av vinstbeskattningen beroende av de effekter beskattningen kan ha på företagens investeringsverksamhet. Utsträcks resultatet från det enkla resonemanget ovan till att gälla samtliga företag, blir slutsatsen att vinstbeskattningen tillväxt inom företagssektorn. Kainte påverkar kapitalstockens långsiktiga tillväxt är i sin tur, vid full sysselsättning, bestämmande för pitalstockens och därmed också enligt den neoklassiska teori vi arbetsproduktiviteten, här diskuterar för utvecklingen av arbetslönen. Vid oförändrad kapitalstock berörs alltså inte arbetskraften. Hela bördan av skatten faller därmed, både på kort och lång sikt, på ägarna till företagskapitalet genom att de får en sänkt avkastning efter skatt.

4.3 Förräntningskravet

i ovanstående är antagandet att aktie- En avgörande punkt resonemang ägamas förräntningsanspråk på de medel som genom uteblivna utdelningar eller deltagande i nyemissioner ställs till företagens förfogande som eget till skattesatsen, då en vinstskatt införs eller ändras. kapital faller i proportion Det behöver knappast påpekas, att detta är en mycket speciell förutsättning. Innebörden är ju att kapitalägarnas benägenhet att placera sitt sparande i aktier skulle vara helt oberoende av den avkastning som aktieinnehavet ger.

Bilaga 2 133

Som redan har påpekats kan i verkligheten bl. a. obligationsköp, bankför kapitalägarna framstå som alternativ sparande och egen konsumtion till aktieplaceringar. Vilken exakt betydelse som dessa konkurrerande användningar av sparmedel kan ha för det förräntningskrav företagen ställs inför från ägarnas sida kan inte bestämmas utifrån något enkelt a priori-resonemang. Men det är rimligt att utgå från att sambandet mellan booch kapitalägamas avkastningsanspråk i verkligheten inte lagsbeskattningen ar av det enkla slag som antagits ovan och att avkastningskravet vid en skattehöjning i varje fall inte faller fullt i proportion till skattesatsen. Som vi skall utveckla i det Följande kan det i själva verket finnas goda skäl att t. o. m. helt avvisa Föreställningen att det skulle finnas ett samband mellan å ena sidan bolagsskattens höjd och å andra sidan förräntningsnetto efter bolagsskatt. Avgörande för den ståndpunkten är det anspråket faktum att den svenska ekonomin utmärks av en hög grad av utlandsberoende. Det gäller framför allt industrin, som arbetar på exportmarknader är utsatt för internationell konkurrens på hemoch som genom importen mamarknaden. Vad som är intressant i detta sammanhang är att det enligt många bedömare krävs att avkastningen på nyinvesteringar hålles uppe i närheten av internationell standard för att uppnå en kapitalbildning och tillväxt av industriproduktionen som, med våra ambitioner för den ekonomiska politiken i övrigt, behövs för att upprätthålla balans i de utrikes Föreställningen att företagen kräver en räntabilitet netto efter betalningarna. skatt på sina nyinvesteringar i Sverige, som i stort sett motsvarar den avkastning som gäller i andra västländer, kan ju lätt tolkas så att kapitalägarnas förräntningsanspråk är oberoende avvariationer i den svenska bolagsskatten. Vi borde kunna pröva rimligheten i en sådan hypotes genom att fråga oss på vilket sätt utlandet kan vara bestämmande för det förräntningskrav som ställs på investeringar i Sverige. Vårt problem gäller här förekomsten av eller snarare möjligheten till internationella kapitalrörelser och deras beför utjämningen av räntabilitetskravet mellan länderna. tydelse Man brukar traditionellt skilja mellan två typer av utlandsinvesteringar, ponföljinvesteringar och direktinvesteringar. Avgörande för den uppdelningi fråga ger ett kontrollerande inflytande över ett en är om investeringen utländskt företag. Om såär fallet räknas investeringen som direktinvestering,

i annat fall som portföljinvestering

Det är en allmän uppfattning att portföljinvesreringar, som inte syftar till kontroll över företag, till sin inriktning är särskilt känsliga för skillnader i avkastning. Vi kan se det så att kapitalet rör sig från länder, där det är rikligt förekommande, till länder där tillgången är knapp, vilket bör innebära en tendens till utjämning av avkastningen på värdepapper mellan olika länder. Det internationella mönstret av direktinvesteringar är mer komplicerat

än det som enligt ovan gäller för portföljinvesteringar. Åtskilliga länder,

däribland Sverige, är t. ex. både ursprungsland och mottagare for investeringarna i fråga. Direktinvesteringar äger vidare ofta rum utan några nettokapitalrörelser mellan länderna. Vad som är väsentligt i detta sammanhang är emellertid, att vi sannolikt kan utgå ifrån att de internationella koncernerna genom sin investeringspolitik syftar till att maximera sin globala vinst. Med Se t. ex. B. Södersten det målet måste företagen kräva en räntabilitet på sina nyinvesteringar, [l969], kap. 23.

134 Bilaga 2

som efter det att hänsyn tagits till eventuella skillnader i vinstbeskattning och övriga institutionella Förhållanden, i stort sett är densamma i olika län-

den

För Sveriges del gäller att företags och enskilda personers möjligheter till portföljinvesteringar är hårt beskurna genom gällande valutareglering, som på detta område bl. a. syftar till att det svenska innehavet av utländska värdepapper i placeringssyfte inte skall öka? Också direktinvesteringar är underkastade valutamyndigheternas kontroll, men tillståndsgivningen har här under senare år blivit så liberal att investeringarna i praktiken är fria? Myndigheternas praxis är alltså sådan att Företagen för sina investeringsbeslut har anledningjämfora avkastningen på nyinvesteringar i Sverige efter bolagsskatt med den som gäller för direktinvesteringar i andra delar av västvärlden. Genom kapitalägamas möjligheter till omdisponeringar av sina portföljer på den svenska aktiemarknaden tvingas ett sådant hänsynstagande till räntabilitetsutsiktema utomlands sannolikt fram också för företag som själva enbart investerar i Sverige. För att inte riskera sänka sina börskurser måste dessa företag få en avkastning efter skatt som inte understiger den som andra företag kan få genom direktinvesteringar i utlandet. I termer av vår tidigare diskussion kan de institutionella förhållanden som anförts här uppenbart tolkas som ett stöd för antagandet att kapitalägarnas förräntningskrav i huvudsak är internationellt bestämt. Vår arbetshypotes blir därmed att räntabilitetskravet netto efter skatt vid nyinvesteringar i stor utsträckning är oberoende av variationer i den svenska bolagsbeskattningen.

4.4 Incidensen i en sluten ekonomi

Om det inte finns något samband mellan bolagsskattens höjd och aktieägamas förräntningskrav netto efter bolagsskatt eller om förräntningsanspråket åtminstone inte faller i proportion till skattesatsen måste vi räkna med att vinstbeskattningen påverkar företagens investeringsverksamhet. I och for sig är detta en ganska trivial slutsats. Men vad som är viktigt i det här sammanhanget är att en vinstbeskattning, som påverkar kapitalbildningen vid full sysselsättning, får effekter på kapitalintensitetens utveckling. Förändringen i kapitalintensitet, dvs. mängden kapital per sysselsatt (eller per arbetad timme), är en av faktorerna bakom arbetsproduktivitetens långsiktiga tillväxt, vilken i sin tur enligt såväl neoklassisk ekonomisk teori som empiriska undersökningar visar sig vara en väsentlig bestämningsfaktor till reallönernas utveckling. Vi är därmed framme vid det egentliga syftet med detta kapitel, nämligen att söka bestämma vinstbeskattningens långsiktiga fördelningsverkan. Som 1 Jämför här diskussionen av ovanstående framgått enkla resonemang måste vi, vid rådande instii Caves [l97ll, s. 84 och tutionella förhållanden, räkna med att förändringar i bolagsskatten kommer 102. att påverka kapitalbildningstakten i ekonomin och dänned också reallönernas 2Se t. ex. Lindencrona utveckling. Det betyder helt enkelt, att bördan av bolagsskatten på lång [l972], S. 154. sikt i någon proportion skulle komma att delas mellan kapitalägare och 35e t. ex. Lundgren (19751. löntagare.

Bilaga 2 135

[det följande kommer vi att söka precisera hur bördan av bolagsskatten fördelas mellan kapitalägare och löntagare. För att ge stadga åt framställningen skall vi därvid anknyta till några teoretiska studier över vinstbeskattningens långsiktiga incidens, som framkommit i amerikansk litteratur under de senaste decennierna. Vår utgångspunkt blir en för den vetenskapliga diskussionen mycket inflytelserik uppsats av Arnold Harberger från början av 1960-talet, som gäller

fördelningsverkningarna av den amerikanska bolagsskattenl Harberger kon-

struerar en allmän jämviktsmodell för en sluten ekonomi, dvs. en ekonomi som saknar utrikeshandel och där produktionsfaktorernas rörlighet är begränsad till det egna landet. Allmän jämvikt är här en term som betecknar det faktum att “allt hänger samman” i samhällsekonomin. Analysen bygger vidare på den för den ekonomiska teorin väsentliga föreställningen att ekonomin efter en yttre störning (i form av t. ex. ändrade skatter) tenderar att anpassa sig till ett nytt jämviktsläge med bestämda relationer mellan varupriser, löner, kapitalavkastning etc. Harbergers analys utgår från att vinstbeskattningen - i detta fall den ame-

rikanska bolagsskatten - bara gäller for en del av hela företagssektorn.Man

kan naturligtvis diskutera vilken relevans en sådan uppdelning av företagssektorn på en beskattad och en obeskattad del kan ha för svenskt vidkommande. Av tabell 2.1 (s. 119) framgår sålunda att aktiebolagen svarar for drygt 3/4 av den totala omsättningen inom näringslivet och 85 % av omsättningen inom tillverkningsindustrin. Oberoende av hur dessa relationstal uppfattas finns det anledning att här gå in på Harbergers analys, bl. a. därför att den klart visar de mekanismer, varigenom bördan av bolagsskatten på lång sikt kan komma att omfördelas från kapitalägama till andra grupper i samhället. Den ger också en god utgångspunkt för en senare diskussion av andra ekonomiska modeller med kanske mer omedelbar relevans för svenskt vidkommande. Ett avgörande inslag i Harbergers modell är antagandet att företagssektorns totala kapitalstock är given och opåverkad av att en skatt införs eller ändras. I och för sig behöver detta antagande inte uppfattas alldeles bokstavligt. Vi kan se det så att kapitalstocken växer över tiden genom nettoinvesteringar men att skatten inte inverkar på investeringsverksamhetens totala omfattning. Detta kan i sin tur tolkas som ett antagande att sparbenägenheten i ekonomin är okänslig for förändringar i kapitalavkastningen, dvs. att inkomsttagarnas val mellan konsumtion och sparande inte påverkas av den avkastning som sparandet ger och vidare att sparbenägenheten är densamma for löne- och kapitalinkomster och för olika grupper av inkomsttagare. Harberger utgår i sin analys från att sparandet måste placeras antingen 1 i bolagsinvesteringar eller i de företag som ligger utanför bolagssektom. Harberger [1962]. För en Möjligheter till finansiella placeringar av typ obligationsköp och bankspa- översikt över försöken till vidareutveckling av den

rande beaktas inte, inte heller utlandsinvesteringar?

ursprungliga Harberger- Då en vinstbeskattning införs eller höjs i bolagssektom, reduceras avmodellen se McLure

kastningen på aktiebolagens nyinvesteringar. Eftersom kapitalägama har al- [1975].

ternativa placeringar att tillgå i den obeskattade sektorn, kan vi räkna med 2Man kan se det så att att deras avkastningsanspråk gentemot bolagsinvesteringar åtminstone inte finansiella placeringar faller i samma proportion som investeringarnas avkastning. Som ett resultat enbart skulle avspegla kommer investeringsverksamheten inom bolagssektorn att minska. Vi kan realkapitalets avkastning.

136 Bilaga 2

uttrycka det så att kapitalägarna får ett incitament till att omdisponera sparandets fördelning mellan sektorerna för att öka sin totala avkastning. Med Harbergers antaganden uppkommer en överflyttning av kapital från bolagssektorn till den obeskattade sektorn, vilket betyder en utjämning av räntabiliteten i takt med att allt mindre lönsamma investeringsprojekt genomförs i den obeskattade sektorn. I ett jämviktsläge blir kapitalägarnas avkastning på marginalen, dvs. för den sista investeringen, i den obeskattade sektorn densamma som i bolagssektorn efter skatt. (Räntabiliteten före skatt för den marginella investeringen blir emellertid högre i bolagssektorn.) I termer av vårt tidigare resonemang är det därmed klan att kapitalägarnas forräntningsanspråk gentemot bolagsinvesteringar faktiskt måste komma att

falla genom beskattningen. Överströmningen av kapital lederju till en lägre

räntabilitet också i den obeskattade sektorn, vilket betyder en minskad avkastning i för aktieägarna alternativa placeringsmöjligheter. Enligt Harbergers förutsättningar påverkar alltså bolagsskatten kapitalets fördelning mellan de beskattade och obeskattade delarna av ekonomin och därmed också sysselsättningens fördelning. Det är denna omfördelning av produktionsresurser, vid given total sysselsättning och kapitalstock, som bestämmer vinstbeskattningens långsiktiga incidens. Genom den förändrade resursallokeringen påverkas inte bara kapitalavkastningen. Vi måste också räkna med förändrade relationer mellan varuprisema för de olika sektorerna

i riktning mot en relativ fördyring av “aktiebolagsproduktefÅl Det visar

sig vidare att också arbetslönen kan komma att påverkas. En undersökning av vinstbeskattningens långsiktiga incidens måste gälla hur alla dessa förändringar sammantagna påverkar realinkomsterna för kapitalägare och löntagare. Den modema incidensläran behandlar just frågan om hur beskattningen inverkar på realinkomsten för olika grupper i samhället. Man brukar skilja mellan inkomstförändringar från källsidan och från

användningssidan.: Om en skatt förändrar en individs intjänade inkomst

- det kan gälla inkomst av kapital eller av arbete - talar man om en verkan från källsidan. Med en skatts verkan på användningssidan betecknas de förändringar i konsumtionsval som kan uppkomma via förskjutningar i olika varors relativa priser. l sin analys bortser emellertid Harberger från fördelningsverkningarna från inkomstanvändningssidan. Han kan göra detta genom att fomtsätta att olika grupper av inkomsttagare i genomsnitt och på marginalen använder sina inkomster på samma sätt. Detta antagande gäller också statens användning av skatteintäktema. Vinstbeskattningens långsiktiga incidens bestäms dänned enbart i tenner av dess inverkan på arbetslön och kapitalavkastning. Fördelningsverkningama av en icke-generell vinstbeskattning visar sig på ett komplicerat sätt bero av både utbuds- och efterfrågeförhållandena i ekonomin. Strategiska faktorer är därvid kapitalintensiteten i de båda sektorerna, möjligheterna att ersätta kapital med arbetskraft och vidare efterfrågans känslighet for förskjutningar i prisförhållandet mellan varorna från de båda sektorerna. Rent teoretiskt kan man med olika antaganden be- Termen återfinns i träffande dessa grundläggande forhållanden komma fram till helt olika ne- Myrdal [19341 sultat för skattens incidens. 2Se Musgrave [19671 Om t. ex. både kapitalintensiteten och möjligheterna att substituera ar-

Bilaga 2 137

betskraft med kapital (substitutionselasticiteten) är lika i båda sektorerna, kommer hela bördan av beskattningen att ligga på kapitalägarna. Är bolagssektorn däremot starkt arbetsintensiv relativt den obeskattade delen av

ekonomin och vidare möjligheterna att ersätta kapital med arbetskraft

små i båda sektorerna, kommer vinstbeskattningen i särskilt hög grad att drabba arbetskraften i form av reducerad arbetslön. Under angivna förutsättningar leder nämligen vinstbeskattningen till en kraftigare sysselsättningsminskning i bolagssektorn än som kan absorberas av den obeskattade sektorn vid given arbetslön. Endast genom en kraftig reduktion i arbetslönen kan full sysselsättning upprätthållas. På motsvarande sätt är det möjligt att konstruera ytterligare exempel där den långsiktiga bördan av bolagsskatten, allt efter de Förutsättningar som väljs, i varierande grad kommer att delas mellan arbetskraften och kapitalägarna. Vilken av dessa skilda teoretiska slutsatser som har mest fog för sig är naturligtvis en empirisk fråga. Som vi sett utgår Harberger från att bolagsskatten i USA bara berör en del av ekonomin. De obeskattade sektorerna svarar i själva verket för kapitalinkomster av nästan samma storlek som bolagssektorn. Det gäller främst jordbruk och fastighetsförvaltning, men också vissa andra tjänster. För att nå ett entydigt omdöme om bolagsskattens incidens utnyttjar Harberger information om bl. a. substitutions- och efterfrågeelasticiteter och kapitalintensitet för de beskattade och obeskattade delarna av ekonomin. Han kommer därvid fram till att kapitalägarna på lång sikt skulle bära i det närmaste hela bördan av bolagsskatten. Det intressanta är därvid, som vi redan tidigare antytt, att skatten inte bara drabbar ägarna till bolagskapitalet utan också ägarna till det kapital som investerats i den obeskattade sektorn. I denna senare sektor sjunker nämligen, som nyss har diskuterats, räntabiliteten genom tillströmningen av kapital från bolagssektorn.

4.5 Incidensen i en öppen ekonomi

Den teoretiska modell för vinstbeskattningens långsiktiga incidens, som refererats ovan, bygger på ett flertal restriktiva antaganden. Ett av dessa gäller förutsättningen om en sluten ekonomi, dvs. en ekonomi utan utrikeshandel, och där produktionsfaktorernas rörlighet är begränsad till det egna landet. Genom de försök till vidareutveckling av Harbergers ursprungliga modell som gjorts under det senaste decenniet har det emellertid varit möjligt att

lätta på just denna förutsättningl Det innebär att den teoretiska modellens

värde för en diskussion av vinstbeskattningens incidens i en ekonomi av svensk typ ökar högst väsentligt. I den modell vi här skall diskutera, som har utarbetats av McLure [l969], uppfattas Harbergers två sektorer (bolagssektorn och den obeskattade sektorn) som två regioner eller länder. McLures analys kommer därmed att gälla den interregionala incidensen av en generell vinstskatt, som införs i en region eller ett land. McLure konstruerar närmare bestämt en modell med två länder - som vi kan kalla X och Y - där den sammanlagda kapitalstocken är given och Se McLure (19751.

138 Bilaga 2

opåverkad av att en skatt införs eller ändras i något av länderna. Kapitalet förutsätts vara fullt rörligt mellan länderna, medan däremot arbetskraftens rörlighet är begränsad till det egna landet. Antagandena om produktionsfaktorernas rörlighet innebär att kapitalet (på marginalen) ger samma avkastning i land X som i land Y, medan däremot arbetslönerna kan vara olika. Genom utrikeshandeln kommer vidare alla varor att betinga samma pris i båda länderna. McLures modell uppvisar i viktiga avseenden drag som ter sig realistiska för svenskt vidkommande. Vi kan nämligen utgå från att land X är mycket litet i Förhållande till land Y - vi kan föreställa oss att det gäller ett litet land i relation till resten av världen. Föreställningen att kapitalet (på marginalen) ger samma avkastning i båda länderna kan då uppfattas som ett antagande om att det förräntningsanspråk Företagen i land X står inför från kapitalägarnas sida bestäms av avkastningsmöjlighetema i resten av världen. Tidigare i detta kapitel har vi argumenterat för att ett sådant antagande inte behöver vara orealistiskt för svenska förhållanden. Om nu en vinstskatt införs i land X blir förräntningen efter skatt (på marginalen) därigenom lägre än i resten av världen och vid givet förräntningsanspråk från kapitalägarnas sida får företagen ett incitament att flytta ut kapital för att öka sin totala avkastning. Med McLures förutsättningar fortgår denna utflyttning tills ett nyttjämviktsläge inträder, där avkastningen för den marginella investeringen i land X efter skatt motsvarar den avkastning företagen kan få genom utlandsinvesteringar. Men om förräntningskravet bestäms av räntabiliteten på nyinvesteringar i utlandet innebär anpassningen mot ett långsiktigt jämviktsläge i själva verket att kapitalägarnas avkastning inte kan påverkas genom en vinstbeskattning i land X (Sverige). Oavsett vinstbeskattningen kommer nämligen räntabiliteten på investerat kapital (efter skatt) på lång sikt att tendera mot den nivå som motsvarar det internationellt bestämda förräntningsanspråket. Mer tekniskt kan vi uttrycka det så att ersättningen till produktionsfaktorn kapital inte kan nedbringas genom en vinstbeskattning, då utbudet av kapital till landet genom den fria rörligheten och genom landets litenhet i förhållande till omvärlden är fullständigt elastiskt. Ersättningen till den andra produktionsfaktorn, arbetskraften, kommer emellertid att påverkas. Genom utllyttningen av kapital från land X minskar kapitalintensiteten i produktionen vid oförändrad sysselsättning i relation till vad som skulle vara fallet utan eller vid en lägre nivå för vinstbeskattningen. Det innebär att arbetskraftens gränsproduktivitet falleri fysiska termer, och om vi samtidigt utgår från att priset på landets produkter är internationellt bestämt minskar därmed också gränsproduktivitetens värde. Genom denna verkan av beskattningen får vi räkna med en långsammare ökningstakt för reallönerna. Här sträcker vi oss i själva verket utanför den teoretiska modellen. McLure utgår nämligen från två länder, som är fullständigt specialiserade i produktionen av sin egen exponvara. Vi kan då strängt taget inte förutsätta att priset på varorna från land X är internationellt bestämt. Vi får i stället utgå ifrån att det minskade produktionsutbudet från land X - som en följd av att kapital flyttar ut ur landet åtföljs av ett ökat pris. Eftersom värdet av arbetskraftens gränsproduktivitet bestäms av den fysiska gränsproduktiviteten - som faller - multiplicerat med varans pris,

2 139

Bilaga

har vi tydligen både en tendens till sänkt arbetslön och en tendens till ökad arbetslön. Vilken av dessa båda motstridiga tendenser som överväger bestäms av de tekniska produktionssambanden i ekonomin, och vidare av varuprisets känslighet för utbudsförändringar. Om exempelvis substitutionsmöjligheterna i produktionen mellan kapital och arbetskraft är små innebär upprätthållandet av full sysselsättning att arbetskraftens fysiska gränsproduktivitet faller särskilt starkt vid en given utflyttning av kapital. Är efterfrågeförhållandena dessutom sådana att utbudsminskningen resulterar i endast en liten prisförändring kommer då gränsproduktivitetens värde och därmed arbetslönen uppenbart att sjunka. I tekniska termer gäller närmare bestämt att arbetslönen faller som ett resultat av vinstbeskattningen om substitutionselasticiteten i produktionen är mindre än efterfrågeelasticiteten, och vice versa. Empiriska undersökningar brukar ge värden på substitutionselasticiteten som endast i undantagsfall överstiger ett. Det ligger vidare nära till hands att förutsätta att varorna från de båda länderna är någorlunda nära substitut, och att efterfrågeelasticiteten för varan X därför är hög. Det skulle alltså vara rimligt att utgå ifrån att substitutionselasticiteten är lägre än efterfrågeelasticiteten, vilket betyder att arbetslönen faller som ett resultat av vinstbeskattningen. Det något paradoxala resultatet av ovanstående analys är alltså att vinstbeskattningen i en öppen ekonomi med fri rörlighet för varor och kapital, men inte för arbetskraft, skulle ha en regressiv fördelningsverkan. Kapitalägarna kan nämligen - förutsatt att det är ett litet land vi resonerar om - få samma avkastning som tidigare genom att flytta en del av sitt kapital utomlands. Arbetskraften däremot drabbas genom att den i ett långsiktigt perspektiv får en mindre mängd kapital att arbeta med och därför måste räkna med en långsammare stegringstakt för arbetsproduktiviteten.

4.6 Vinstskatten och sparandet

Vi har hittills i vår diskussion är utgått från att den totala kapitalstocken given men att nettovinstbeskattningen inverkat på dess fördelning, antingen mellan bolagssektom och den obeskattade sektorn, som i Harbergers ursprungliga modell, eller mellan två regioner eller länder, som i McLures nyss behandlade version. Vi har uppfattat detta så att det totala sparandet inte påverkas av att en vinstskatt införs eller ändras. Frågan är nu hur vår bedömning av incidensfrågan skulle behöva modifieras om vi släpper denna förutsättning. Vi skall först diskutera möjligheten att det i verkligheten kan föreligga ett samband mellan bolagsskatten och sparandet i ekonomin. Som vi tidigare har påpekat krävs det en jämförelsenorm för att kunna undersöka bolagsskattens verkan. Denna jämförelsenorm kan t. ex. innebära att statsmakterna genomför en proponionell sänkning av inkomstskatten för att hålla de totala skatteintäkterna oförändrade då en vinstskatt införs eller ändras. Då en inkomstskatt gäller både löne- och kapitalinkomster, medan vinstbeskattningen direkt endast berör kapitalinkomster, innebär en sådan skatteomläggning på kort sikt för det första en lättnad i beskattningen för löneinkomster och en skärpning för kapitalinkomster. För det andra kan det också bli fråga om en omfördelning av skattetrycket från låg- till höginkomsttagare, eftersom inslaget av kapitalinkomster ofta ökar med stigande inkomst.

140 Bilaga 2

Om nu den marginella sparbenägenheten för kapitalinkomster skiljer sig från den som gäller för löneinkomster och/eller om höginkomsttagare på marginalen spar en större andel av sina inkomster än låginkomsttagare är det tydligt att skatteomläggningen också kommer att förändra sparandet i ekonomin. Till denna s. k. inkomsteffekt av beskattningen kommer den inverkan på sparandet som följer om själva valet mellan konsumtion och sparande är beroende av den avkastning sparandet ger, räknat netto efter skatt. Tekniskt kan det uttryckas så att den marginella sparbenägenheten är en funktion av kapitalavkastningen eller så att sparandet är elastiskt med avseende på förändringar i kapitalavkastningen. Med traditionell terminologi gäller detta skattens substitutionseffektÅ De hypoteser om sparandets elasticitet och skillnader i marginell sparbenägenhet mellan olika inkomstslag och grupper av inkomsttagare som refererats ovan vilar inte på någon särskilt fast empirisk grund. Det är sålunda väl belagt hur den genomsnittliga sparbenägenheten för ett tvärsnitt av inkomsttagare ökar med stigande inkomst. Enligt de flesta undersökningar tycks den marginella sparbenägenheten i olika inkomstskikt dock vara mera stabil. Frågan om sparandets ränteelasticitet har inte empiriskt prövats på svenskt material. Internationellt kan vi också bara peka på ett fåtal studier med något varierande resultat? I den internationella litteraturen har vinstbeskattningens långsiktiga incidens också studerats med utgångspunkt i föreställningen att sparandet kan komma att influeras av beskattningen. Den teoribildning detta gäller, den s. k. neoklassiska tillväxtanalysen, är förenklad såtillvida att den utgår från en sluten ekonomi med full sysselsättning där investeringsverksamheten

automatiskt anpassar sig efter tillgången på sparande?

Med dessa premisser ger en analys av vinstbeskattningens inflytande på sparandet också information om effekterna på kapitalintensitetens utveckling i ekonomin, vid given tillväxt för arbetskraften. Kapitalintensiteten är i sin tur, enligt den neoklassiska teori vi här diskuterar, bestämmande för kapitalets och arbetskraftens gränsproduktivitet och därmed också bl. a. för l För en diskussion om inkomstfördelningen. Då man öppnar möjligheten för skatten att påverka sparandet och därmed olika skatters inverkan på sparandet i termer av indirekt både den totala kapitalstockens och de totala inkomsternas storlek inkomst- och substitu- i ekonomin, är det inte längre självklart hur man skall uttrycka bolagstionseffekter se Musgrave att bestämma skattens incidens. Det skulle t. ex. vara tänkbart verkningarna [l967], kap. 12. i termer av kapital- och löneinkomsternas absoluta storlek, fördelningen 25e Normann [1976], kap. dem emellan eller kapitalfönäntningen och arbetslönen. Men problemet är 7 för en närmare diskushär - som kommer att framgå nedan - att dessa variabler genom beskattsion med utförliga refeningen i vissa fall kan komma att förändras i olika riktning så att “bördan” renser. för t. ex. kapitalet, sett utifrån en variabel, ej motsvarar bördan, mätt 3Se t. ex. Feldstein (19741, på annat sätt. Något entydigt omdöme om bolagsskattens incidens kan så- Krzyzaniak [l966], Sato & ledes inte alltid avges med mindre man är beredd att tillmäta någon viss Hoffman [1974]._ variabel en avgörande betydelse för incidensfrågan. På denna punkt finns “Jämför bl. a. Mieszkow- ingen enig uppfattning i litteraturen?

ski [1969] och Krzyzaniak I det följande skall vi något beröra ett arbete av Feldstein,5 där vinst-

[l966]. incidens undersöks inom ramen för en neoklasbeskattningens långsiktiga 5 av en Feldstein [19741 sisk tillväxtmodell med en sektor. Studien gäller därmed effekterna

Bilaga 2 141

Jämförelsenormen utgörs här av en proportionell lögenerell vinstskatt. neskatt, till skillnad från vad vi förutsatt ovan. Feldstein antar närmare bestämt att det gäller att sänka eller avskaffa denna löneskatt och att vinstbeskattningens höjd anpassas så att de totala skatteintäkterna inte påverkas. Modellen gör det möjligt att belysa vinstbeskattningens verkan på bl. a. kapitalförräntningen och på fördelningen mellan kapital- och löneinkomster och efter skatt. Strategiska faktorer därvid är just sparandets ränteelasticitet de marginella sparbenägenhetema for löne- och kapitalinkomster. Några specialfall får demonstrera karaktären av de resultat som kan nås med Feldsteins uppläggning. Om t. ex. sparbenägenhetema är lika för löne- och kapitalinkomster och dessa sparbenägenheter är okänsliga for variationer i sparandets avkastning blir, som antytts ovan, det totala sparandet opåverkat av vinstbeskattningen. Då förändras inte kapitalintensiteten i ekonomin och inte heller kapitalets forräntning före skatt. Men det betyder helt enkelt att kapitalavkastningen till vinstskattesatsen och vidare efter skatt kommer att sjunka i proportion att relationen mellan och löneinkomster efter skatt förkapitalinkomster skjuts till kapitalinkomsternas nackdel. För det extremfall sparbenägenheten är noll for löneinkomster och kaensamma svarar för det privata sparandet i ekonomin medför pitalägarna övergången från en löneskatt till en vinstbeskattning en särskilt kraftig ned- Med Feldsteins antaganden innebär gång i sparande och kapitalintensitet. den lägre kapitalintensiteten i själva verket en så mycket högre gränsproduktivitet för kapitalet att förräntningen efter skatt blir oförändrad. Också arbetslönen netto efter skatt blir oförändrad. Visserligen sänks löneskatten, men den tendens till ökande löneinkomster som samtidigt uppstår kommer i detta fall precis att uppvägas av att arbetsproduktiviteten faller genom Det kan också noteras att de totala in-

den sänkta kapitalintensiteten?

komsterna i samhället blir lägre, eftersom skatteomläggningen genom att reducera sparandet resulterar i en mindre kapitalstock. Fördelningen mellan kapitalinkomster och löneinkomster efter skatt förändras vidare till kapitalägamas nackdel. Skatteomläggningen kan innebära ett minskat sparande och lägre kapitalintensitet också om sparbenägenheten är positiv för löneinkomster. Villkoret för detta är bara att det är en större andel av kapitalinkomsterna än av löneinkomstema som sparas (och/ eller att sparbenägenhetema sjunker vid reducerad kapitalavkastning). Med dessa premisser visar det sig efter skatt kommer att sjunka. Nedgången i ränatt kapitalförräntningen står emellertid till vinstskattesatsen, eftersom den tabilitet inte i proportion är förknippad med en högre gränsproduktivitet för lägre kapitalintensiteten och därmed högre kapitalavkastning före skatt. kapitalet I detta fall kommer vidare arbetslönerna efter skatt att stiga åtminstone Sänkningen av arbetsproduktiviteten via den sänkta kapitalintennågot. Som slutsatserna gäller då siteten kommer att uppvägas av reduktionen i löneskatten. nämligen är produktionsfunktionen en ytterligare aspekt av skatteomläggningen kan vi också i detta fall notera homogen av första graden att relationen mellan kapitalinkomster och löneinkomster efter skatt för- och är inte begränsad till ändras till nackdel för kapitalinkomsterna. Cobb-Douglas-fallet.

142 Bilaga 2

4.7 Slutsatsernas relevans

De modeller för vinstbeskattningens långsiktiga incidens som diskuterats i avsnitten 4.5 och 4.6 innehåller drag som ter sig realistiska för svenskt vidkommande. Ett centralt moment i den svenska ekonomins utlandsberoende, nämligen kopplingen mellan räntabilitetskravet för nyinvesteringar i Sverige och avkastningsmöjlighetema utomlands, kan fångas in och preciseras till sin fördelningspolitiska innebörd. Detta gäller också för sambandet mellan bolagsskatten och sparandet i ekonomin, liksom för hypotesen att kapitalägamas förräntningskrav skulle avspegla deras val mellan sparande och konsumtion. Resultaten från de teoretiska modellerna avseende pekar i ett väsentligt i samma riktning, nämligen att en skatt på företagens nettovinster i det

långa loppet kommer att påverka arbetsproduktiviteten och dänned inverka

menligt på bruttoersättningen till arbetskraften. Slutsatserna varierar något då det gäller beskattningens inverkan på kapitalavkastningen och på fördelningen mellan kapital- och löneinkomster. McLures analys är extrem i detta senare avseende. Om vi i hans modell inför förutsättningar som förefaller relevanta för den svenska ekonomin finner vi att kapitalägamas avkastning inte kan påverkas genom en skatt på företagens vinster. Oavsett vinstbeskattningen kommer rännämligen tabiliteten på eget kapital på lång sikt att tendera mot den nivå som motsvarar det internationellt bestämda förräntningsanspråket. Implikationerna för fördelningspolitiken av detta resultat kan sägas vara paradoxala. Med hänsyn till statsmakternas uttalade målsättning att uppnå en jämnare inkomst- och förmögenhetsfördelning skulle det nämligen vara rationellt att helt avskaffa vinstbeskattningen. Genom en sådan skattepolitik förändras inte kapitalägamas avkastning, medan däremot arbetslönerna kommer att öka! Resultaten från de teoretiska analyserna kan emellertid behöva nyanseras i väsentliga avseenden innan vi vågar ett mera definitivt omdöme om bolagsskattens incidens. De diskuterade verkningarna gäller nämligen endast sedan ekonomin via kapitalbildningen som anpassat sig till de störningar förändringar i vinstbeskattningen innebär. Det är en svår fråga hur snabbt denna anpassning kan komma till stånd. Vad först beträffar de neoklassislka tillväxtmodeller som utnyttjats för att analysera beskattningens inverkan på sparandet, brukar de flesta ekonomer räkna med extremt långa anpassningstider, på ett halvt sekel eller mer] Men det betyder att också de initiellla verkningarna måste få spela in vid bedömningen av strukturella förändringar i skattesystemet. De initiella effekterna av en sänkt vinstbeskattning i kombination med exempelvis en höjd löneskatt innefattar närmare bestämt en ökad kapitalförräntning och en reducerad arbetslön. Över en tidsperiod av kanske flera decennier är alltså fördelningsverkan av en sådan skatteomläggning regressiv. Just i samband med den långa tid som kan komma att krävas för samhällsekonomin att anpassa sig till förändringar i investeringskvoten har det Se t. ex. Mieszkowski påpekats att strukturella förändringar i skattesystemet i riktning mot en (1969), Sato [1963] och lägre beskattning av inkomstslag och grupper av inkomsttagare med hög Krzyzaniak [l966]. sparbenägenhet inte utgör något nödvändigt villkor för att uppnå en större

Bilaga 2 143

kapitalstock och en högre total inkomst. Om ökad kapitalbildning som i de neoklassiska tillväxtmodellerna bara är en fråga om den totala tillgången på sparande i ekonomin, har det offentliga många alternativ till sitt förfogande. Ett sådant är att ersätta privat med offentligt sparande i form av budgetöverskott, som kan ställas till förfogande för privata investeringar via minskad offentlig upplåning på kapitalmarknaden. Det innebär att det offentligas uppgift blir att vid given struktur i skattesystemet välja lämplig nivå för det totala skattetrycket snarare än att vid givet skattetryck anpassa

skattesystemets struktur så att önskat sparande uppnås Vi kan här erinra

om att statsmakterna i Sverige valt att söka lösa kapitalbildningsproblemet via ett kraftigt ökat offentligt sparande parallellt med strukturella skattereformer innebärande bl. a. en omfördelning av skattetrycket från företagssektorn till hushållen. Det offentliga, dvs. stat och kommun och AP-fonden, svarade sålunda för ca 70 % av nettosparandet i ekonomin vid slutet av 1960-talet, jämfört med ca 1/3 under 1950-talet. Det existerar, för det andra, inga undersökningar som direkt gäller anpassningstidens längd för den typ av allmänna jämviktsmodeller som tilllämpas av Harberger & McLure. Bara i mer partiella analyser, inom ramen för den neoklassiska investeringsteori som utvecklats av Jorgenson och hans efterföljare, har anpassningshastigheten varit föremål för ett närmare intresse. Vi kan t. ex. peka på en studie av Coen & Hickman [1970], som bl. a. berör frågan hur snabbt ett uppkommet gap mellan den faktiska och önskade kapitalstocken inom den amerikanska industrin sluts genom nettoinvesteringar. Enligt nämnda författare skulle, grovt räknat, halva anpassningen av kapitalstocken till en yttre störning i fomu av t. ex. en skattesänkning vara avklarad på fem år. Det finns dessvärre, varken teoretiskt eller empiriskt, något underlag för att bedöma vilken relevans dessa resultat kan ha för vårt problem om anpassningstidens längd i modeller av Harberger-typ. Vi kan sålunda inte utesluta möjligheten att anpassningen för hela ekonomin vad gäller kapitalstockens fördelning, kapitalintensiteten och kapitalets och arbetskraftens marginella produktiviteter är väsentligt mer tidskrävande än vad som framkommer ur Coens & Hickmans partiella analys av kapitalstockens anpassning i en begränsad sektor. Just denna möjlighet kan naturligtvis vara ett argument för att ge särskild tyngd åt de kortsiktiga verkningarna på kapitalägarnas avkastning av ändringar i beskattningen vid den fördelningspolitiska bedömningen. Vår bedömning av incidensfrägan kompliceras inte bara av att anpassningen efter en ändring i vinstbeskattningen från ett jämviktsläge i ekonomin till ett annat kan ta tid, utan också av att själva anpassningsprocessen i verkligheten är utsatt för ständiga störningar. Genom den tekniska utvecklingen, och genom förändringar i efterfrågan och i företagens möjligheter att på olika sätt dominera sin marknad, sker det fortgående omfördelningar av vinsterna mellan företagen. Nya investeringsmöjligheter uppkommer med en avkastning som för en längre eller kortare tid överstiger förräntningsanspråket, samtidigt som lönsamheten kan försämras i existerande anläggningar. Genom fortlöpande förändringar i betingelserna för jämvikt kom- Jämför Musgrave [1963], mer alltså i verkligheten det långsiktiga jämviktsläget ständigt att förskjutas. Mieszkowski [1969] och I praktiken kommer vi aldrig att uppnå den situation där “över”- och “un- McLure [l973].

144 Bilaga 2

dervinster eliminerats så att räntabiliteten på investerat kapital netto efter bolagsskatt motsvarar kapitalägarnas förräntningsanspråk. De relationer mellan varupriser, löner och kapitalförräntning som kan bestämmas ur modeller för allmän jämvikt har i själva verket sitt intresse som riktpunkrer för de Förändringar som alltid pågår i en marknadsekonomi, snarare än som beskrivning av det faktiska utfallet av den ekonomiska verksamheten för en viss period. McLures resultat att kapitalägamas avkastning i jämvikt i en ekonomi av svensk typ med internationell rörlighet för varor och kapital är oberoende av förändringar i vinstbeskattningen måste också uppfattas i sådana termer. En reduktion i vinstbeskattningen ökar momentant kapitalägarnas avkastning. Men genom att Företagens investeringsincitament vid oförändrat forräntningskrav samtidigt ökar utlöses också en anpassningsprocess som tenderar att återföra kapitalavkastningen netto efter bolagsskatt mot den långsiktiga jämviktsnivån.

4.8 Bolagsskatten och den personliga inkomstfördelningen

I tidigare avsnitt har vi utifrån några teoretiska modeller diskuterat vinstbeskattningens långsiktiga inverkan på inkomstemas fördelning mellan produktionsfaktorerna arbete och kapital. Denna s k funktionella inkomstfördelning har i alla tider rönt ett stort intresse bland ekonomer och politiker, vilket bl. a. sammanhänger med att den identifierats med inkomstemas fördelning mellan olika samhällsklasser. I den moderna fördelningspolitiska debatten har intresset också i hög grad kommit att direkt knytas till frågan om olika skatters effekter på den vertikala inkomstfordelningen, dvs. fördelningen av inkomster mellan olika personer. Under de senaste 25 åren har det presenterats ett antal empiriska undersökningar i den internationella litteraturen, gällande hela skattesystemets

fördelningsverkningarl Också för svenskt vidkommande har sådana un-

dersökningar genomförts av Hellström för 1966 och Franzén-Lövgren-Rosenberg for 1970.2 Gemensamt för de nämnda undersökningarna är att en proportionell inkomstskatt används som jämförelsenonn. Man antar närmare bestämt att statsmakterna skulle kunna upprätthålla samma skattetryck som det nuvarande genom en proportionell beskattning av alla inkomster. Med det existerande skattesystemets fördelningsverkan menas då helt enkelt de förändringar i inkomstfordelningen som skulle uppkomma genom en övergång från gällande skattesystem till den nämnda proportionella beskattningen. 1 det följande skall vi redovisa kalkyler av den svenska bolagsskattens fördelningseffekter som gjorts av Franzén-Lövgren-Rosenberg (FLR) som 1 ett led i deras undersökning av det svenska skattesystemet for 1970. De Se Pechman-Okner [1974] för utförliga refe- explicita och implicita antaganden som ligger till grund för deras beräkningar renser. kommer därefter att kritiskt granskas mot bakgrund av vår tidigare teoretiska 2 analys av vinstbeskattningens långsiktiga incidens. Hellströmll967l och FLR gör det tankeexperimentet att vinstbeskattningen avskaffas och att Franzén-Lövgren-Rosenberg [l975]. företagen därvid ökar sina utdelningar till ägarna med ett belopp som svarar

Bilaga 2 145

mot de uteblivna skattebetalningarna. Samtidigt införs en proponionell skatt på alla inkomster (inklusive bolagsvinsten), som anpassas så att det offentligas intäkter blir oförändrade. För 1970 innebar detta att den proportionella skatten måste ge en avkastning på ca 2,6 mdr kr, vilket motsvarar bolagens skattebetalningar till stat och kommun. Fördelningseffekterna av en sådan skatteomläggning preciseras i tabell 4.1. Tabellen visar förändringen i realinkomst för de olika inkomstklasserna, uttryckt som procent av den sammanräknade nettoinkomsten, då gällande bolagsskatt ersätts med en proportionell skatt på alla inkomster (inklusive bolagsvinster). Tabellen visar att ett avskaffande av bolagsskatten - i stort sett - skulle innebära en inkomstomfördelning från låg- och medelinkomsttagare till de högsta inkomsttagama. Vi ser att personer med en Sammanräknad nettoinkomst på t. ex. 30000 kr, skulle få en skatteökning av storleken 150 kr genom skatteomläggningen. Samtidigt skulle realinkomsten för den mest - utan barn med inkomster gynnade gruppen ogifta över 100000 kr förbättras med minst 16 000 kr. Det är givet att alla försök att kvantitativt precisera olika skatters inverkan på den personliga inkomstfördelningen måste bygga på en rad förenklande antaganden, och att resultaten därför också måste tolkas med försiktighet. Detta gäller i särskilt hög grad för bolagsskatten. Frågan är bara om de förutsättningar FLR - i likhet med andra författare - är tvingas tillgripa av sådan karaktär att kalkylema åtminstone i grova drag ger en rättvisande bild av vinstbeskattningens fördelningseffekt. De grundläggande antagandena för beräkningarna är att företagens vinster före skatt inte förändras då bolagsskatten avskaffas, och vidare att utdelningarna ökar med ett belopp som svarar mot de uteblivna skattebetalningarna. F LR ger inga närmare upplysningar om hur dessa förutsättningar bör uppfattas, men det förefaller klart att de i ett långsiktigt perspektiv måste implicera ett antagande om att skatteomläggningen inte påverkar företagens investeringsverksamhet. Detta kräver i sin tur, som vi redan visat, ganska speciella antaganden om bestämningsfaktorema för kapitalägarnas förräntningsanspråk. Förräntningsanspråket måste t. ex. förutsättas stiga i samma proportion som avkastningen på bolagens nyinvesteringar förbättras då gällande vinstbeskattning avskaffas. Vidare måste bolagens skattebetalningar i utgångsläget ha baserats på den ekonomiskt riktiga vinsten. Om dessa starka förutsättningar är uppfyllda kan man visa, att bolagsskatten i själva verket blir neutral i sina verkningar på investerings- I l tillväxten_ Se Södersten 119751. Tabell 4.1 Förändringen i realinkomst i procent av sammanräknad nettoinkomst då bolagsskatten avskaffas för 1970

Bilaga 2

Vi har här tidigare, med hänvisning till rådande institutionella förhåli stället drivit tesen att kapitalägamas förräntningsanspråk i hulanden, vudsak är internationellt bestämt och därför i stor utsträckning oberoende av variationer i den svenska bolagsskatten. Med detta synsätt förväntar vi oss att bolagsskatten faktiskt påverkar företagens investeringsverksamhet. Det betyder i sin tur att företagens vinster före skatt inte kan förutsättas avskaffas. Vi måste också räkna med vara oförändrade då bolagsskatten indirekta effekter utveckling då kapitalstockens tillväxt på arbetslönemas vid full sysselsättning påverkas av vinstbeskattningen. Med dessa invändningar blir det osäkert om de beräkningar som paresenterats ovan verkligen kan ge någon meningsfull bild av vinstbeskattningens inverkan på den personliga inkomstfördelningen. Vad gäller det kan vi i själva verket hävda att de komplicerade anlångsiktiga problemet passningsprocesser med återverkningar på kapitalförräntningen (före skatt) och arbetslöner som utlöses vid så genomgripande förändringar i vinstbesom det här gäller knappast kan fångas in i enkla kalkyler av skattningen detta slag. Det finns också skäl att här jämföra FLR:s förutsättningar och resultat med de slutsatser som kommer att presenteras i kapitel 5 beträffande utvecklingen av industriföretagens effektiva skattebelastning. Sedan mitten av 1950-talet har det faktiska skatteuttaget inom industrin minskat från ca 47 % till _ca 18 % av “verklig” vinst för åren 1973-75. Det ligger nära till hands att uppfatta den utvecklingen som ett uttryck för statsmaktemas strävan att upprätthålla en snabb tillväxt för industriinvesteringama, med kräver en räntabilitet på sina nyinvesteringar i Svehänsyn till att företagen utomlands. Med FLR:s imrige som motsvarar avkastningsmöjligheterna plicita antaganden om företagens beteende vid en skattesänkning blir det minskade skattetrycket däremot enbart en fråga om en regressiv fördelningspolitik. Den kritik vi framfört ovan kan riktas mot de flesta existerande undersökningar av vinstbeskattningens inverkan på den personliga inkomstfördelningen. Av många skäl tillgrips schablonmässiga och ganska tvivelaktiga antaganden om företagens reaktioner vid förändringar i vinstbeskattningen. De resultat som redovisas i dessa undersökningar saknar ändå inte intresse. Våra invändningar har nämligen främst gällt möjligheterna att tolka beräkningarna som ett uttryck för vinstbeskattningens långsiktiga fördelningsverkan. Som utvecklades i ett tidigare avsnitt kan emellertid ekonomins till ett ändrat skatteuttag gentemot företagens vinster vara en anpassning mycket långsam process, som kan spänna över flera decennier. Det betyder att också de initiella effekterna måste få spela en stor roll vid bedömningen av olika förändringar i bolagsskatten. Just som ett uttryck för vinstbeskatt-

ningens kortsiktiga fördelningsverkan - utan beaktande av de långsiktiga,

dynamiska effekterna - har beräkningarna i t. ex. tabell 4.1 ett uppenbart intresse. De ger oss en gripbar uppfattning om storleksordningen av den målkonflikt - med hänsyn till statsmaktemas uttalade önskemål att uppnå en jämnare fördelning av inkomster och förmögenheter - som aktualiseras av en politik syftande till att upprätthålla en snabb investeringstillväxt genom reduktioner av den effektiva skattebelastningen.

Bilaga 2 147

5 och i

Bolagsbeskattning vinstutveckling

svensk industri

5.1 Inledning

Vi lämnar nu incidensproblemen och övergår till att behandla frågor som gäller bolagsskattens inverkan på resursallokering och ekonomisk tillväxt. Som en utgångspunkt redovisas här en del empiriskt material angående utvecklingen av bruttovinster, bruttosparande och skatter lör svensk industri sedan början av 1950-talet. I detta kapitel analyseras också förändringarna i företagens skattebetalningar under nämnda period genom bl. a. beräkningar av skattetrycket gentemot ”verklig” vinst. Resultaten ligger sedan till grund för en mer ingående teoretisk och empirisk analys av olika aspekter av bolagsskattens verkan i kapitlen 6-9.

5.2 Vinster, sparande och skatter

I tabell 5.1 redovisas vinstutvecklingen inom svensk industri sedan början av 1950-talet for företag i olika storleksklasser. Antalet anställda har utgjort

indelningsgrundÅ

Som framgår av tabellen minskade bruttovinstmarginalen - mätt som bruttovinstens andel av förädlingsvärdet - for hela industrins del med nästan 1/3 från början av 1950-ta1et till början av 1970-talet (1969/ 73). Den vinst- 1 Underlaget for de tabel- boom som inleddes 1973 höjde sedan vinstmarginalen med knappt 1/6 ler som redovisas i detta for perioden 1973/ 75. Vinstutvecklingen har varit påfallande ojämn mellan kapitel är de sammanställföretagen i de olika storleksgrupperna och det är tydligt att det främst är ningar av industriföretastorföretagen som dominerat gens resultaträkningar utvecklingen för hela aggregatet av företag. som årligen redovisas i Genom att vinstmarginalen varit i ston sett oförändrad for de minsta fö- SOS Företagen. retagen (50-200 anställda) till början av 1970-talet har spridningen mellan

Tabe115.1 Bruttovinst i procent av förädüngsvärdet

148 Bilaga 2

de största och minsta företagen ifråga om bruttovinstens andel av förädlingsvärdet reducerats från 19,8 till endast 5,7 procentenheter 1973/75. Att bruttovinstmarginalen varierar mellan företag i olika storleksklasser behöver i och för sig inte innebära att det skulle föreligga några motsvarande skillnader ifråga om räntabilitet på investerat kapital. Skillnaden kan helt eller delvis vara ett uttryck för att kapitalutrustningen per krona förädlingsvärde växer med företagens storlek. Större företag måste då anslå en större andel av bruttovinsterna till avskrivningar än mindre företag. Vid en bedömning av vinstutvecklingen kan det vidare vara missvisande att se enbart på bruttovinstmarginalen. Kapitalutrustningen per krona förädlingsvärde i de olika storleksgrupperna och kapitalföremålens genomsnittliga ekonomiska livslängd kan nämligen ha förändrats. En ökande eller minskande andel av bruttovinsterna måste då gå till avskrivningar med följd att nettovinsterna får en helt annan utveckling än bruttovinsterna. Dessa tolkningsproblem bör hållas i minnet i det fortsatta resonemanget. Tillgången på sparande, dvs. internt genererade medel, brukar tillmätas en speciell betydelse för företagens investeringsbeslut. Det hävdas t. ex. att företagen är obenägna att finansiera riskfyllda projekt med upplånade medel. Man möter vidare ofta den uppfattningen att sparandet skulle vara ett särskilt ”billigt” kapital och att övergången till låne- eller aktiefinansiering medför en snabb och kraftig stegring i (de marginella) kapitalkostnadema. De finansiella resurser företagen har tillgängliga för investeringsverksamhet och expansion bestäms i hög grad av bruttovinstemas storlek. Men med bruttovinsterna betalar företagen också räntor, skatter och utdelningar och först genom att subtrahera dessa poster kan vi få ett mått på företagens sparande. 1 tabell 5.2 sätts företagens sparande i relation till förädlingsvärdet. Som framgår av tabellen är sparandets utveckling en helt annan än bruttovinstemas. Sparandets andel av förädlingsvärdet ökade i slutet av 1950talet i samtliga storleksgrupper och för de större företagen ( 500 anställda) har utvecklingen till början av 1970-talet (1969/73) inneburit en återgång till en något lägre nivå än som rådde vid mitten av l950-talet. I de mindre och medelstora företagen ( 500 anställda) har sparandet ökat över nämnda period. De redovisade siffrorna tyder på att företagen kunnat behålla en ökad andel av sina bruttovinster. Skillnaden mellan bruttovinst och bruttosparande utgörs av bolagsskatt, utdelning och nettot av olika finansiella kostnader och intäkter, och det är genom kompenserande förändringar i dessa poster sparandet har kunnat hållas någorlunda intakt under den analyserade

Tabell 5.2 Bruttosparande i procent av förädlingsvärdet

Antal

sou 1977:87 Bilaga 2 149 Tabell 5.3 Skatt i procent av förädlingsvñrdet Antal

perioden. Hur denna anpassning från företagens sida gått till belyses närmare i tabellerna 5.3 och 5.4. I tabell 5.3 har företagens skattebetalningar relaterats till deras förädlingsvärde. Det framgår att skattebetalningarna minskat markant sedan början av 1950-talet. Jämförs perioden 1953/57 med perioden 1973/75 visar det sig att skattebetalningarnas andel av förädlingsvärdet sjunkit med mellan 50 och 80 %, med den lägsta siffran för de minsta företagen (50-200 anställda). Spännvidden mellan de största och de minsta företagen har därmed reducerats från 8,8 till -0,1 procentenheter. Också här finns det anledning att betona vissa tolkningsproblem. Det förhållandet att skatternas andel varierar mellan storleksgrupperna behöver inte innebära att skattebelastningen uttryckt som skatternas andel av de ”verkliga” nettovinstema skulle variera på motsvarande sätt. Skillnaderna kan i stället, helt eller delvis, vara ett uttryck för skillnader mellan företagen i fråga om kapitalinsats per krona förädlingsvärde och/eller räntabilitet på investerat kapital. Tabell 5.4 visar hur förändringarna i sparandet mellan perioderna 1953/57 och 1969/73 - då vinstmarginalema minskade successivt för hela industrins del - kan återföras på förändringar i bruttovinst, vinstskatt, utdelning och finansiellt netto.

Tabell 5.4 Uppdelning av sparandefdrändringar 1953/57-1969/73 Procentenheter

Antal Förändring i anställda

Beteckningar: Q = förädlingsvärde, SB = bruttosparande, BV = bruttovinst, TV = skatter, U = utdelningar, F= finansiella kostnader och intäkter netto. Anm. Plustecken anger att skatt resp. utdelning minska! i förhållande till förädlingsvärdet och att det finansiella nettot förbättrats.

2 150 Bilaga

Vid en jämförelse mellan kolumnerna framgår det klan hur den markanta Förändringen över tiden i skattemas andel av industriföretagens förädlingsvärde haft en avgörande betydelse för sparandets utveckling mellan 1953/57 och 1969/73. För hela aggregatet av industriföretag minskade bruttovinstmed 9,2 procentenheter och samtidigt försämrades det finansiella marginalen nettot med 1,5 procentenheter. Under samma period föll skattebetalningarna med 7,5 procentenheter i förhållande till förädlingsvärdet. Vi kan uppfatta detta så att de minskade från likviditetssynpunkt komskattebctalningama för 70 %, dvs. 7,5/(9,2+l,5), av de minskade vinsterna. penserat företagen Samma andel gäller för de största företagen ( 1000 anställda), medan för företagen med mellan 200 och l 000 anställda nedgången i skattebetalningama motsvarar mellan 60 och 95 96 av den sammanlagda försämringen i bruttovinst och finansiellt netto. För de minsta företagen uppvägs föri finansiellt netto delvis av att bruttovinstmarginalen ökat mellan sämringen Genom att skattemas andel av forädlingsvärdet samtidigt reperioderna. ducerats kraftigt har sparandet kommit att öka för dessa företag. Våra beräkningar visar alltså att gällande skattesystem i väsentlig utsträckning bidragit till att hålla företagens finansiella resurser någorlunda intakta, trots att vinsterna minskade successivt från 1950-talet till början av 1970med bolagsskattens karaktär talet. Den utvecklingen hänger nära samman av nettovinstbeskattning som gör att bruttosparandet inte sjunker lika snabbt som vinsterna om inte företagen minskar sina avskrivningar i takt med Det måste emellertid understrykas att diskussionen här vinstnedgången. gäller sparandets utveckling i relation till förädlingsvärdet. Om utvecklingen av de relativa att göra produktionen mera faktorpnserna gjort det lönsamt kapitalintensiv, dvs. ersätta arbetskraft med maskiner, behövs det helt enkelt ett större sparande om företagen i oförändrad utsträckning skall kunna självfinansiera sina investeringar. Det förhåller sig också så att det skett en nedav självfinansieringsgraden, dvs. kvoten mellan bruttosparande dragning och bruttoinvesteringar, från 1950- till 60-talet inom samtliga storleksgrupunder 1960-talet. l den meningen per, trots en svag investeringsutveckling har alltså företagens finansiella situation försämrats.

5.3 Skattemas utveckling - en förklaring

Den markanta förändringen av skattebetalningamas andel av industriföretagens förädlingsvärde sedan början och mitten av 1950-talet hänger självfallet samman med att bruttovinstmarginalema sjunkit kraftigt, åtminstone för de större företagens del, och att det finansiella nettot försämrats som Då vinsterna minskar, minskar också följd av en ökande lånefinansiering. skatterna i ett system med nettovinstbeskattning. Företagens skattebetalningar påverkas emellertid också av en rad andra faktorer som förändringar i rådande skattesatser, reglerna för den skattemässiga värderingen av maskiner, byggnader och lager och investeringsfondssystemet. Vi kan också peka på de i kapitel 2 beskriva möjligheterna till förlustutjämning och till s. k. Annell-avdrag vid nyemission, liksom Som utvecklas närmare i kapitel 6 kan de speciella investeringsavdragen.

Bilaga 2 151

den beskattningsbara vinsten genom bl. a. gällande värderingsregler komma att avvika från den “verkliga” nettovinsten, sådan den framkommer efter avdrag för s. k. kalkylmässiga avskrivningar på grund av kapitalets förslitning och åldrande. De av- och nedskrivningar som tillåts enligt skattelagama är i allmänhet större än de som motsvarar den verkliga forslitningen, varigenom den efektiva skattebelastningen, uttryckt som det faktiska skatteuttaget i relation till de ”verkliga” nettovinstema, blir lägre än som anges

av den nominella skattesatsen

Hur den effektiva skattebelastningen för hela aggregatet av industriföretag har förändrats sedan 1953 framgår av den heldragna kurvan i diagram 5.1. Den effektiva skattebelastningen har där beräknats genom att de faktiska skattebetalningarna satts i relation till “verklig” vinst, definierad som bruttovinst (efter korrigering för lagerreservförändringar), minus finansiellt netto och kalkylmässiga avskrivningar. Den streckade kurvan, som inlagts som jämförelsenorm i diagrammet, visar hur den nominella skattesatsen utveck-

lats under perioden?

Det bör understrykas att beräkningar av detta slag är vanskliga, beroende bl. a. på den osäkerhet som alltid är förknippad med försök att uppskatta det kalkylmässiga avskrivningsbehovet. Osäkerheten i beräkningarna gäller främst nivån för den effektiva skattebelastningen, medan däremot skattebelastningens förändring över tiden kan bestämmas med större säkerhet. Dessa reservationer bör hållas i minnet också vid tolkningen av tabell 5.5 nedan. Som framgår av diagrammet tycks de omläggningar i företagsbeskattningen som genomfördes vid mitten av l950-talet, innefattande bl. a. ett definitivt avskaffande av den fria avskrivningsrätten, skärpta regler för värdering av lager och höjningar av den nominella skattesatsen, inte ha resulterat i några nämnvärda förändringar i den effektiva skattebelastningen. Då den nominella skattesatsen höjdes, försvarade företagen sina vinster genom framförallt ökade avskrivningar så att den effektiva skattebelastningen kom att ligga på i stort sett samma nivå 1956 som 1953. Efter 1956 däremot sjönk den effektiva skattebelastningen - som framgår av diagrammet - med 37 % fram till 1959 utan någon förändring i den nominella skattesatsen. Efter den successiva sänkningen under andra hälften av 1950-talet låg industrins effektiva skattebelastning - bortsett från tydliga konjunkturvariationer - nivå fram till slutet av l960-talet. på en i stort sett oförändrad Under 1970-talets första hälft sjönk sedan skattetrycket ytterligare. Med reservation för det statistiska materialets osäkerhet visar våra beräkningar en effektiv skattebelastning på i genomsnitt 47 procent av den

1 Jämför kapitel 6. 2 Beräkningarna för diagram 5.1 inkluderar effektema av alla de faktorer som nämnts i andra stycket ovan. Vi använder här avskrivningskalkyler från nationalräkenskapema. Som underlag för dessa har statistiska centralbyrån utfört kapitalstocksberäkningar med den s. k. perpetual-inventory-metoden. Avskrivningarna har for varje år beräknats som skillnaden mellan bruttoinvesteringsutgifterna och förändringen i kapitalstockens nettovärde uttryckt i återanskaffningspriser. Se vidare t. ex. NR 1971:11, sid. 121.

152 Bilaga 2 sou 1977:87

Procent

60-1

Diagram 5.1 Efektiv och nominell skattesats/ör industrin l l T r 1 1953-75 1953 55 60 65 70 75 År ---- Nominell skattesats Effektiv skattesats

“verkliga” nettovinsten för åren 1953-57 jämfört med 26 procent 1969-73 och 18 procent åren 1973-75.1 En närmare förklaring till förändringarna i industriföretagens effektiva

Tabell 5.5 Överavskrivningar och avsättningar till investeringsfonder och lager-

reserver i procent av verklig vinst

Period Överav- Avsättningar Avsättningar Summa vinstskrivningar till investe- till lager- reglerande ringsfonder reserver åtgärder

1 I detta kapitel har intresset varit inriktat på bolagsskattens betydelse för industriföretag. De parametrar i skattesystemet som analyserats gäller emellertid även för aktiebolagen utanför industrin. Det kan därför vara intressant att konstatera att, åtminstone för perioden 1969/ 73, skattetrycket tycks vara i stort sett detsamma i olika sektorer. För sektorn byggnadsindustri var sålunda den effektiva skattebelastningen 27 96 och för varuhandeln 25 96, jämfört med 26 % för industrin.

Bilaga 2 153

skattebelastning ges i tabell 5.5, som visar hur verklig vinst disponerats för “överavskrivning” - bokförd skattemässig avskrivning utöver det kalkylmässiga avskrivningsbehovet - och avsättningar till investeringsfonder

och lagerreservenl

Tabellen visar hur nedgången i industrins effektiva skattebelastning under andra hälften av 1950-talet hänger nära samman med en kraftig uppgång av investeringsfondsavsättningarna parallellt med en ökning av företagens ”överavskrivningar” i förhållande till verklig” vinst. Den investeringsboom som startade 1957 hade gett företagen ett kraftigt ökat underlag för skattemässiga avskrivningar, samtidigt som incitamentet att utnyttja detta avskrivningsunderlag antagligen hade förstärkts på grund av den tidigare genomförda höjningen av den nominella skattesatsen. Denna höjning innebar nämligen att varje avskrivningskrona blev mera värd genom att den gav upphov till en större skattereduktion än tidigare. Effekten torde ha förstärkts av det faktum att höjningen av bolagsskattesatsen 1955-56 redan från början betecknades som temporär och av att företagen i början av 1958 hade kännedom om en skattesänkning fr. o. m. 1960. Även när det gäller ökningen av investeringsfondsavsättningama vid slutet av 1950-talet torde flera faktorer ha samverkat. Man kan peka på de ändringar i investeringsfondssystemet som genomfördes 1955 för att stimulera företagen till avsättningar och det faktum att fonderna började utnyttjas i högre grad för första gången 1958. Vidare medförde höjningen av bolagsskattesatsen, att avsättningama blev förrnånligare från likviditetssynpunkt. För 1970-talets första hälft noteras ytterligare en markant ökning i andelen vinstreglerande åtgärder med åtföljande sänkning av den effektiva skattebelastningen. Samtidigt förändrades den relativa betydelsen av “överavskrivningar” och lageneservavsättningar radikalt. Uppgången i företagens avsättningar till lagerreserver möjliggjordes genom den exceptionella värdemässiga ökningen i industrins lagerkapital under denna period. Lagernedskrivningen kan här sägas ha förhindrat en beskattning av den i viss mening rent fiktiva vinst som uppkommer då inneliggande lager stiger i pris. Accelerationen i prisstegringarna kan ha bidragit också till nedgången i “överavskrivningarna” relativt ”verklig” vinst genom att driva upp de kalkylmässiga avskrivningarna - som baseras på kapitalutrustningens återanskaffningsvärde - i snabbare takt än de skattemässiga avskrivningarna

- som beräknas på historiska anskaffningsvärden? Tillväxten i underlaget

för reguljära skattemässiga avskrivningar torde vidare också ha hållits tillbaka

Genom en jämförelse mellan tabell 5.5 och diagram 5.1 kan man bestämma vilken betydelse förändringarna i vinstreglerande åtgärder haft för förändringen i effektiv skattebelastning mellan olika tidsperioder. Hela 98 96 av minskningen i effektiv skattebelastning mellan 1953/57 och 1973/75 förklaras sålunda av uppgången i andelen vinstreglerande åtgärder. Mellan 1953/57 och 1969/73 är motsvarande siffra 80 96. Resterande 20 % av förändringen i effektiv skattesats hänför sig till investeringsavdrag, utdelningsavdrag etc.

25e kapitel 7 för en diskussion om inllationens inverkan på ellektiv skattebelastning.

154 Bilaga 2

genom det omfattande utnyttjandet av investeringsfondema under 1970talets forsta hälft. Genom analysen i detta avsnitt står det klan att den nedgång i skatternas andel av forädlingsvärdet som konstaterats ovan (se tabell 5.3) har betingats av både krympande vinster och sjunkande effektiv skattebelastning. Mellan perioderna 1953/57 och 1973/75 föll det effektiva skattetrycket med 29 procentenheter. Om den “verkliga” vinstens andel av förädlingsvärdet legat på den nivå som gällde för 1973/75 under hela denna period skulle en sådan reduktion i effektiv skattebelastning ha resulterat i en nedgång i skatternas andel av forädlingsvärdet med 4 procentenheter. Som framgår av tabell 5.3 minskade skatternas andel av forädlingsvärdet for hela gruppen av industriföretag i verkligheten med 8 procentenheter mellan 1953/ 57 och 1973/75. Denna reduktion skulle alltså till 50 % kunna återforas på en sänkt effektiv skattebelastning, medan återstoden hänför sig till en nedgång i de “verkliga” nettovinsterna. I avsaknad av uppgifter över det kalkylmässiga avskrivningsbehovet for små och medelstora företag har den effektiva skattesatsen inte kunnat jämföras mellan storleksgrupperna. Eftersom IF-systemet svarat for en väsentlig Diagram 5. 2 I nvesrerings- del av skattereduktionen gentemot hela industrin kan det emellertid vara fondsavsärmingar i procent värt att något närmare jämföra hur möjligheten till fondavsättningar utav bruttovinsren åren 1955-72jänförelag av nyttjades av foretag av olika storlek. I diagram 5.2 sätts investeringsfondsolika storlek. avsättningama i relation till företagens bruttovinster.

Procent

ll

25,0*

20,0 -

15,0-

10,0

i i l i i I l I i i i i i I i i r i i i I 1955 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 År --W--m 1 OOO anställda -u---u- 200-500 anställda °°°°°° 500-1 OOO anställda 50-200 anställda

Bilaga 2 155

lnvesteringsfondssystemet blev av någon betydelse först från 1955 då tidigare gällande regler ändrades. Det faktum att investeringsfonderna utnyttjades aktivt för första gången 1958 och att statsmakterna lockade med särskilt fönnånliga avsättningsbestämmelser under 1960 torde ha bidragit till den kraftiga uppgången från 1957. Markanta ökningar i fondavsättningarna noteras också för högkonjunkturåren 1965 och 1974. För 1974 gällde speciella omständigheter. Efter den vinstboom som inleddes 1973 beskars nämligen företagens likviditet genom obligatoriska avsättningar till arbetsmiljöfonder och s. k. särskilda investeringsfonder. Dessa avsättningar svarar i stort sett för hela den uppgång som registreras i diagrammet för 1974. I genomsnitt för perioden 1955-75 har de största företagen ( l 000 anställda) avsatt 11 96 av sina bruttovinster till investeringsfonder. Motsvarande siffra är 8,0 % för företagen med 500-l 000 anställda, 8,4 % för företagen med 200-500 anställda och 8,5 % för de minsta företagen med mellan 50 och 200 anställda. Vi kan alltså konstatera, att de största företagen ( 1 0()0 anställda) uppvisar den högsta andelen fondavsättningar. Man kan emellertid inte hävda - vilket förekommer ibland - att investeringsfondssystemet i praktiken skulle vara en angelägenhet endast för storföretagen. Även de minsta företagen, med mellan 50 och 200 anställda, har ju gjort fondavsättningar av ungefär samma storlek som t. ex. de relativt stora företagen med mellan 500 och 1 000 anställda.

Bj/aga 2

6 räntabilitetseffekter

Bolagsskattens

6.1 Problemen

l det föregående har vi behandlat frågan om bolagsskattens långsiktiga incidens med utgångspunkt i föreställningen att skatten reducerar kapitalavkastningen inom bolagssektom. Den utgångspunkten kommer att konkretiseras i detta kapitel, som i huvudsak ägnas åt en analys av hur existerande kombination av skattesats och regler för företagens vinstberäkning i den svenska bolagsbeskattningen påverkar räntabilitet och kapitalkostnad vid nyinvesteringar. I kapitlets avslutande avsnitt vidgas sedan resonemanget till att gälla inte bara bolagets nettovinstbeskattning utan också aktieägamas personliga inkomstskatt på utdelningar och värdestegringar på aktier. Det är effekten av denna s k dubbel beskattning av bolagsvinsten på Företagets kapitalkostnad som kommer att beröras.

6.2 J ämförelsenormen

Med bolagsskattens (partiella) verkan på företagen kan man rent allmänt mena skillnaden mellan de dispositioner i olika avseenden som företagen vidtar vid gällande Skatteregler och de dispositioner som skulle vidtas vid någon annan, som jämförelsenorm vald, utformning av beskattningen. Med en sådan definition avstår vi i de följande kapitlen från att söka analysera effekterna av att en vinstbeskattning införs eller helt avskaffas. Begränsningen är för det första en fördel genom att undersökningsuppgiften blir mer hanterlig. Bolagsskatten är för Sveriges del - liksom för andra länder på motsvarande utvecklingsnivå - en del av de institutionella ramar som i olika avseenden är bestämmande för företagens beteende, varfor vi med existerande analysmetoder bara i mycket grova drag kan bilda oss en uppfattning om vilka konsekvenserna skulle bli om skatten helt avskaffades. lnskränkningen av analysuppgiften innebär for det andra inte heller någon större nackdel, eftersom den ekonomisk-politiska debatten om bolagsbeskattningen främst handlar om effekterna av olika omläggningar i gällande Skatteregler. Det är just en sådan omläggning i beskattningen - i preciserad mening - som kommer att behandlas i det följande. Vår analys av bolagsskattens verkan kräver alltså en jämförelsenorm. Det

158 Bilaga 2

ligger nära till hands att knyta den jämförelsenonnen till den traditionella föreställningen att den svenska skattelagstiftningen medger en snabbare avskrivning För maskiner och inventarier än som i allmänhet är motiverat med hänsyn till kapitalföremålens åldrande och förslitning, s. k. kalkylmässig avskrivning. Med Företagsbeskattningens verkan kommer vi då närmare bestämt att mena de effekter på Företagens räntabilitet och finansieringsförhållanden som skulle uppkomma vid en övergång från gällande regler för vinstberäkningen till ett system där skattebetalningarna baseras på företagens verkliga” vinster beräknade efter avdrag for kalkylmässiga avskrivningar. Begreppet kalkylmässiga avskrivningar kommer inte att närmare utredas,

utan vi hänvisar här till den Företagsekonomiska litteraturen För våra

syften är det inte heller nödvändigt att anta, att det i praktiken går att göra några exakta beräkningar av det kalkylmässiga avskrivningsbehovet. Analysen baseras endast på Föreställningen att den skattemässiga avskrivningen faktiskt kan göras i snabbare takt än som motsvarar den kalkylmässiga avskrivningen - hur än denna skulle beräknas. Det bör vidare påpekas att vi i detta kapitel implicit förutsätter att alla priser är konstanta. lnflationens inverkan på företagens skattebelastning berörs först i kapitel 7.

6.3 Skattekrediter

kan det uppkomma en skillnad mellan Fö- Enligt svensk skattelagstiftning retagets ”verkliga” vinst, beräknad efter avdrag för kalkylmässiga avskrivningar - vilket är vår jämförelsenorm - och den beskattningsbara vinsten, inte bara genom den reguljära skattemässiga avskrivningen, utan också genom investeringsfondssystemet (IF) och reglerna för värdering av lagertillgångar. I det följande skall vi helt kort erinra om hur företaget genom IF -systemet och avskrivningsreglema kan påverka tidsfördelningen av skattebetalningarna i samband med ett enskilt investeringsprojekt. Låt oss anta, att det är möjligt att bestämma det bruttoöverskott som ett visst kapitalföremål, t. ex. en maskin, genererar för varje år under sin livslängd. En snabb skattemässig avskrivning under t. ex. en S-årsperiod kan sägas innebära, att den beskattningsbara avkastningen från maskinen blir mindre i början och större i slutet av livslängden än som skulle vara fallet om den skattemässiga avskrivningen hade samma tidsfördelning som det kalkylmässiga avskrivningsbehovet. Det är alltså fråga om en senareav skattebetalningama, utan att det totala skattebeloppet från inläggning påverkas. Det brukar uttryckas så att investeraren får vesteringsprojektet en skattekredit. Skattekreditens storlek vid en viss tidpunkt under kapitalföremålets livslängd kan beräknas som det ackumulerade beloppet av de skatteminskningar som uppnåtts genom skattemässiga avskrivningar utöver det kalkylmässiga avskrivningsbehovet. Om både den skattemässiga och den kalkylmässiga avskrivningen sker exempelvis enligt en linjär metod, kommer skatte- Se u. ex. Edwards [l96l 1. krediten att få sin maximala storlek omedelbart efter utgången av den skat-

Bilaga 2 159

temässiga avskrivningsperioden, för att sedan reduceras till noll genom ökade skattebetalningar fram till tidpunkten för kapitalföremålets utrangering. Också IF-systemet kan uppfattas som en möjlighet att ta upp en skattekredit. Vid tidpunkten för fondavsättningen får företaget en skattekredit motsvarande skillnaden mellan det belopp som i jämförelsefallet skulle ha erlagts i skatt och de 46 % av avsättningen som enligt gällande regler måste deponeras på ett räntelöst konto hos riksbanken. Då de avsatta medlen tas i anspråk för en investering, ökar sedan skattekrediten genom att det deponerade beloppet återfås från riksbanken. Denna sammanlagda skattekredit amorteras därefter successivt genom ökade skattebetalningar, eftersom en investering som genomförs med hjälp av lF-medel betraktas som helt avskriven från skattesynpunkt. Då vi övergår till att resonera om ett företag, som bedriver en fortlöpande investeringsverksamhet, blir slutsatsen angående skattekreditens utveckling över tiden i viss mening annorlunda. Återkommande investeringar innebär nämligen möjligheter till ett förnyat upptagande av skattekrediter, varigenom den sammanlagda skattekrediten för företaget till sitt belopp inte behöver få samma temporära karaktär som för ett enskilt investeringsprojekt. Detta kommer att diskuteras utförligt i kapitel 7, som ägnas åt en analys av de likviditetsmässiga aspekterna av skattereglema.

6.4 Räntabilitetseffekter

Den räntabilitetsmässiga innebörden av att den skattemässiga avskrivningen antingen genom de reguljära avskrivningsreglema eller genom IF-systemet - kan göras i snabbare takt än som är motiverat med hänsyn till det kalkylmässiga avskrivningsbehovet kan uttryckas på skilda sätt. Man kan enligt ovan uppfatta gällande regler som en möjlighet att ta upp en skattekredit, och denna kan i sin tur tolkas som ett räntefritt lån från statsmakterna till företaget. Med ett alternativt, men i sak likvärdigt, betraktelsesätt kan vi ta fasta på att skattebetalningarnas nuvärde reduceras. Denna effekt kan preciseras i en investeringskalkyl antingen som en ökning av intemräntan efter skatt eller som ett höjt kapitalvärde för investeringsprojektet. I det följande skall vi med några sifferexempel visa hur intemräntan efter skatt för ett enskilt investeringsprojekt påverkas genom dels förändringar i den reguljära skattemässiga avskrivningen, dels investenngsfondssystemet. För att förenkla utgår vi från att projektet är helt finansierat med eget kapital. Grundinvesteringen förutsätts vara 100tkr och bruttoöverskottet 20 tkr under van och ett av de 10 år som är projektets livslängd. Det innebär en intemränta före skatt på ca 15 %. Investeringens avkastning (internräntan) efter skatt vid alternativa antaganden för den skattemässiga avskrivningen framgår av tabell 6.1. Den nominella skattesatsen har satts till 55 %.l

l Den skattesats företaget har att räkna med i samband med IF-systemet är strängt taget inte den nominella skattesatsen på ca 55 96. Företaget kan nämligen utnyttja maximalt 4/ 10 av investeringens bruttoöverskott varje år for en ny lF-avsättning, och härav

160 Bilaga 2 Tabell 6.1 lnternränta efter skatt för en IO-års investering Linjär Linjär lF-systemet IF-systemet

Som framgår innebär övergången från linjära avskrivningar över 10 år till en S-årig avskrivningsperiod att internräntan ökar med nästan 1/ 4. Den ökade avkastningen avspeglar reduktionen i skattebetalningarnas nuvärde då avskrivningstiden avkortas. Tabellen visar vidare att ett utnyttjande av IF-systemet leder till en ännu kraftigare förbättring i investeringens räntabilitet. Särskilt gäller detta för det fall (kolumn 4) då det lO-procentiga investeringsavdraget inkluderas i kalkylen. lntemräntan efter skatt blir då obetydligt lägre än före skatt] .Vi kan lätt ge en intuitiv förklaring till varför de regler som gäller för investeringsfondssystemet praktiskt taget helt kan eliminera beskattningens inverkan på investeringens avkastning. Då medel avsatta till IF utnyttjas för en investering, får företaget ta ut 46 % av investeringsbeloppet från riksbanken och vidare - i vissa fall - göra ett investeringsavdrag på 10 96.2 Sammantaget innebär detta en reduktion i investeringskostnaden med drygt

måste 46 96 betalas in till riksbanken. Endast för resterande 6/ 10 av bruttoöverskottet utgår 55 % skatt. Vi kan därmed teckna den faktiska skattesatsen, Tur, Tlp = (4/10)46 % + (6/l0)55 % = 51,4 %.

Vi kan precisera innebörden av ovanstående kalkyler på följande sätt: Låt B vara grundinvesteringen, 4513 det konstanta bruttoöverskottet, T skattesatsen, d den skattemässiga avskrivningsperioden och n projektets livslängd. lntemräntan efter skatt, r, definieras då genom följande samband n d B (14) qB 2 (nn-t -B =0.

1 n; ?um-t

Den första termen ovan betecknar investeringens bruttoöverskott efter skatt men före skattemässiga avskrivningar. Den andra termen motsvarar skattereduktionen genom avskrivningen och den tredje grundinvesteringen. Enligt not l s. 159 kan vi teckna den ”skattesats” företaget har att räkna med i samband med lF-systemet Tu: = (4/10)r+ (6/10)T,

där f betecknar den andel av en IF-avsättning som måste deponems på ett räntelöst konto i riksbanken. Vid ett lF-utnyttjande för en investering, som kostar B tkr, återfär företaget tB från riksbanken och far dessutom - i förekommande fall - göra ett investeringsavdrag med aB (a är för närvarande l0 %). Vidare betraktas investeringen som helt avskriven från skattesynpunkt. Projektets bruttoöverskott kommer därför i sin helhet att drabbas av ”skattesatsen” Tur. Med dessa förutsättningar kan vi beräkna investeringens internränta efter skatt, r, enligt

(1«T1p›213åt1+r›**+ rB+ - B = 0.

TIFaB

l

25e redogörelsen för investeringsfondssystemet i kapitel 2.

Bilaga 161

50 %. Mot detta står emellertid det faktum att investeringen betraktas som helt avskriven från skattesynpunkt. Det innebär att skatten reducerar bruttointäktemas nuvärde med drygt 50 %. Men då såväl investeringskostnaden som intäkterna från projektet faller i ungefär samma proportion genom beskattningen, är det klan att investeringens räntabilitet efter skatt måste förbli praktiskt taget densamma som före skatt. De relationer mellan avkastningen före och efter skatt som presenterats ovan är i viss mån betingade av de antaganden som gjorts beträffande bl. a. investeringens livslängd och hur bruttoöverskotten utvecklas över tiden för projektet. Beräkningarna bör endast uppfattas som indikationer på storleksordningen av de räntabilitetseffekter som uppkommer genom IF-systemet och då avskrivningstiden avkortas på det sätt som anges i tabellen.

6.5 Skatten och företagets kapitalkostnad

Det är intuitivt klan att bolagsskatten genom att påverka den förväntade lönsamheten för planerade investeringsprojekt har betydelse for företagens investeringsbeslut. Vi kan klargöra detta ytterligare genom att i viss mening vända på resonemanget i anslutning till tabell 6.1 och i stället fråga oss vad vinstbeskattningen och de regler som gäller för beräkning av beskattningsbar vinst betyder för företagets kapitalkostnad vid nyinvesteringar. Vår utgångspunkt blir därvid liksom tidigare den traditionella föreställningen att företaget har som mål att maximera sitt värde i ägamas händer. I kapitel 4 har detta konkret antagits innebära att företaget genomför alla de investeringsprojekt, där avkastningen (internräntan) på det egna kapitalet i investeringamas finansiering överstiger ägamas förräntningsanspråk. Med företagets kapitalkostnad skall vi då helt enkelt mena den lägsta förräntning (internränta) före skatt som måste krävas på det totala kapitalet i en investering för att denna skall vara acceptabel i den meningen att intemräntan efter skatt på den egna insatsen inte understiger ägamas förräntningsanspråk. Det kan påpekas, att frågan om beskattningens inverkan på denna kapitalkostnad är central för den neoklassiska som utvecklats investeringsteori och empiriskt prövats av J orgenson och hans efterföljare under det senaste decenniet. I nämnda analys är kapitalkostnaden en väsentlig bestämningsfaktor till det ”hyrespris” företagen bör räkna med vid utnyttjandet av sitt realkapital. Tanken är att förändringar i “hyrespriset” i sin tur är avgörande

for företagens investeringsbeslut och val av kapitalintensitetl

1Realkapitalets ”hyrespris” (vid förväntningar om konstanta priser och skattesatser) kan tecknas c = PK (ö +r) där PK representerar prisindex för investeringsvaror, ö den kalkylmässiga avskrivningstakten för investeringarna och r den (netto)kapitalkostnad som diskuteras i texten. Som utvecklas ovan bestäms kapitalkostnaden ri sin tur av kapitalägarnas förräntningsanspråk netto efter bolagsskatt på den egna kapitalinsatsen, av bolagsskattesystemets utformning och av andelarna eget och främmande kapital i investeringamas linansiering. Se vidare t. ex. Hall & Jorgenson [l967J. En ingående teoretisk analys av företagets kapitalkostnad finns i Bergström [l976], som också redovisar empiriska beräkningar av kapitalkostnaden for svenska företag.

162 Bilaga 2

Låt oss nu anta att kapitalägarna kräver 10 % avkastning efter bolagsskatt på eget kapital och att detta avkastningskrav inte förändras vid variationer

i bolagsbeskattningenl För resonemangets skull skall vi vidare utgå från

att de investeringsprojekt som övervägs alla ger ett konstant bruttoöverskott under livslängden som är 10 år. Vilken kapitalkostnad måste företaget under dessa förutsättningar räkna med, dvs. vilken internränta före skatt måste krävas av nyinvesteringar för att dessa skall vara acceptabla för kapitalägarna? I tabell 6.2 preciseras kapitalkostnaden, dels vid alternativa antaganden om den reguljära skattemässiga avskrivningen, dels vid utnyttjande av en befintlig investeringsfönd. För att öka realismen införs också ett alternativ där investeringen är lånefinansierad till 30 %. Låneräntan förutsätts vara 8 96 (före skatt) och lånet amorteras i sin helhet vid ett enda tillfälle, nämligen

vid utgången av investeringens livslängd?

Tabell6.2 Kapitalkostnad med hänsyn till skatt Procent

Andel låne- Linjär Linjär lF-systemet IF-systemet finansiering avskrivning avskrivning (exkl. inv.- (inkl. inv.-

l Jämför diskussionen om kapitalägarnas förräntningsanspråk i kapitel 4.

ZLåt k vara aktieägarnas förräntningsanspråk på den egna kapitalinsatsen netto efter i vara låneräntan. bolagsskatt, h vara andelen lån i investeringarnas finansiering och Med tidigare införda symboler kan vi då teckna kapitalvärdet efter skatt för det egna kapitalet i ett investeringsprojekt 1! n

V = om - T)B -i (1-T)hB - hB(1+k) +

?(l+k)t ?audi

d “l (TB/d) - (1-h)B.

Zl3(1+k)t

Den första termen representerar här nuvärdet av bruttoöverskotten efter skatt, den andra nuvärdet av räntebetalningarna, den tredje nuvärdet av låneamorteringen och den fjärde nuvärdet av de skattemässiga avskrivningarna. Den femte termen, slutligen, är den egna kapitalinsatsen. För att investeringen skall vara acceptabel måste V 2 0. Genom att sätta V = 0 kan vi bestämma den lägsta acceptabla bruttoavkastningen çt$*. Insättning av gb* i ekvationen n -B =0 (2) 45* B Emm* 1 ger sedan den lägsta internränta r* som företaget kan acceptera på det totala kapitalet före skatt. Vid förräntningen r* får kapitalägarna avkastningen k efter skatt på den egna insatsen. r* är därmed företagets kapitalkostnad. Vid lF-systemet modifieras uttrycket (l):

11 n Vu: = B g hB(l+k)“ + n; +

$(1-T1p)B?(1+k)t--i(1-TIF)h §(1+k)t

(19

TlFaB-(l-MB

För en utförligare härledning av företagets kapitalkostnad r* hänvisas till Södersten [1975] och till Bergström [l976].

2 163

Bilaga

Då investeringen är helt finansierad med eget kapital och avskrivningstiden är så lång som 10 år blir kapitalkostnaden, dvs. den lägsta räntabilitet före skatt som företaget kan acceptera, dubbelt så hög som ägamas förräntningskrav. Avkortas avskrivningstiden till 5 år minskar denna kapitalkostnad med drygt 1/6. IF-systemet innebär en ännu kraftigare reduktion i kapitalkostnaden. Särskilt gäller detta när det 10-procentiga investeringsavdraget utgår. Med våra förutsättningar kommer då i själva verket kapitalkostnaden i stort sett att sammanfalla med ägamas forräntningsanspråk. Vi kan jämföra detta resultat med tabell 6.1 som visar hur IF-systemet praktiskt taget helt kan eliminera beskattningens inverkan på investeringens avkastning. Då en del av investeringskostnaden finansieras med lån kan kapitalkostnaden - i ett tänkt fall utan vinstbeskattning - betraktas som ett slags vägt genomsnitt av ägamas forräntningskrav och låneräntan, med de genomsnittliga andelarna eget kapital och räntebärande lån som vikter. Införandet av en vinstbeskattning kan från företagets synpunkt uppfattas som en stegring i ägamas förräntningskrav. Detta förräntningskrav, som svarar mot kostnaden för att utnyttja eget kapital, är nämligen inte avdragsgillt för företaget. Eftersom ränteutgifter får dras av vid beskattningen, påverkas däremot inte den del av kapitalkostnaden som utgörs av låneräntan. Till dessa effekter av beskattningen kommer vidare att den skattekredit som kan tas upp genom snabb skattemässig avskrivning kan sägas delta i investeringsprojektets finansiering. Vi kan se det så att skattekrediten reducerar den genomsnittliga insatsen av eget kapital vid given andel lån

i investeringens finansiering Härigenom sänks uppenbart företagets ka-

pitalkostnad i relation till ett tänkt fall då någon skattekredit inte medges. Med den andra raden i tabell 6.2 förutsätts att 30 % av investeringskostnaden finansieras med ett lån som löper med 8 % ränta och som amorteras i sin helhet efter 10 år. Med dessa antaganden kan skattekrediten uppfattas som ett substitut for eget kapital; den egna kapitalinsatsen minskar med andra ord i genomsnitt över projektets livslängd. Vid en jämförelse mellan de båda raderna i tabellen framgår hur lånefinansieringen resulterar i en kraftig reduktion i kapitalkostnaden vid alla här angivna alternativ för skattemässig avskrivning. Detta sammanhänger med att låneräntan - till skillnad från kostnaden for eget kapital - är avdragsgill vid beskattningen. Då avskrivningstiden halveras - från 10 till 5 år - sjunker kapitalkostnaden vid 30 % lånefmansiering enligt våra antaganden med drygt l/4. Ännu kraftigare blir denna reduktion då IF-systemet utnyttjas. Det kan då faktiskt vara fördelaktigt för kapitalägarna att företaget genomför investeringsprojekt med en räntabilitet (på hela inves- Eller alternativt håller teringen) före skatt som understiger ägamas forräntningsanspråk på eget nere behovet av reguljär upplåning till gällande kapital (räknat netto efter bolagsskatt). Förklaringen är bl. a. den billiga skatmarknadsränta, vid given tekreditfinansieringen, som håller nere insatsen av eget kapital genomsnitt- andel eget kapital i invesligt över projektets livslängd. teringens finansiering.

164 2 Bilaga

6.6 Bolagsvinstens dubbelbeskattningl

Resonemanget i det föregående om hur beskattningen inverkar på företagets kapitalkostnad är förenklat såtillvida att ingen hänsyn tagits till aktieägarnas skattesituation. Detta leder bl. a. till den implicita slutsatsen att det sätt - eller genom på vilket företaget skaffar eget kapital genom vinstnedplöjning nyemission - inte skulle ha någon betydelse för dess kapitalkostnad. Enligt en vanlig uppfattning är det emellertid väsentligt billigare för företaget att utnyttja internt genererade vinstmedel som linansieringskälla än att anskaffa kapital direkt från aktieägarna genom nyemission. I detta avsnitt visar vi att den slutsatsen i själva verket kan återföras på aktieägarnas beskattning av utdelningsinkomster och Värdestegringar på aktier? Låt oss börja med att diskutera konsekvenserna av att vinstmedel delas ut respektive plöjs ned i företaget. Av en vinstkrona före skatt betalar företaget - om vi nu för enkelhetens skull bortser från möjligheten att bilda skattekrediter - ca 55 96 i bolagsskatt. Antag först att återstoden, 45 %, kommer aktieägarna tillgodo i form av utdelning. På denna utdelning utgår personlig inkomstskatt, som vid en marginalskatt på t. ex. 70 % motsvarar ca 31,5 % (70 96 av 45 96)av vinstkronan före bolagsskatt. Den sammanlagda skattebelastningen genom denna s. k. dubbelbeskattning för den utdelade vinsten är alltså 86,5 % (55 % plus 31,5 %). Dessa enkla beräkningar visar alltså att aktieägarna kan tillgodoräkna sig drygt 13 öre av en vinstkrona före skatt. Det betyder i sin tur att varje krona netto efter skatt i aktieägarens hand svarar mot en vinst fore skatt hos bolaget på 7,41 kr (1/0,135). Denna relation mellan nettobehållningen for aktieägaren och bolagets vinst före skatt bestämmer i själva verket kostnaden ur företagets synvinkel för att finansiera investeringsverksamheten

med hjälp av en nyemission? Vid ett avkastningskrav netto efter skatt

från aktieägarnas sida på t. ex. 3 96 måste nytillskotten alltså förräntas med minst 22,2 96 före skatt (7,4lx3 96). Genom det alternativa beslutet att behålla vinstmedel inom företaget för att finansiera investeringsverksamheten kan det andra ledet i nämnda dubbelbeskattning undvikas. För att vara acceptabel från aktieägarnas synpunkt måste vinstnedplöjningen emellertid resultera i en kursstegring för företagets l För jämförelse med aktier som ett uttryck för en förväntan om framtida utdelningsökningar. huvudtexten i betänkan- Denna kommer i sin tur att beskattas hos aktieägarna. kursstegring det (avsnitt 8.4) noteras att Värdestegringar på aktier är skattepliktiga först då de realiseras, vilket beräkningarna i detta komplicerar en jämförelse med beskattningen av t. ex. löpande utdelningsavsnitt gäller vid 55 96 bolagsskatt. inkomster. Vidare begränsas det skattepliktiga beloppet enligt nu gällande regler till 40 96 av kursvinsten. En viktig fråga är här att bestämma vad 25e Södersten (19771 för en utförligare behandling denna realisationsvinstbeskattning betyder i termer av ejfektiv beskattning

av denna frågeställning. av den löpande värdestegringenf* Det är intuitivt klart att aktieägarna gör

Jämför också Bergström & ett slags räntevinst då skatten på värdestegringen tas ut först vid reali- Södersten 119761 sationstillfállet. Denna räntevinst varierar bl. a. med den tid som fortgår 3 inträffar till dess att den realiseras och skatten Utdelningsavdragets från det att värdestegringen inverkan på kapitalkost- förfaller. Något entydigt omdöme om den effektiva skattebelastningen för naden behandlas senare. och så- Värdestegringar kan därför inte ges utan empiriska undersökningar 4 Jämför Bailey [1969] och dana saknas för svenskt vidkommande. För våra syften är det emellertid Eriksson [l977]. tillräckligt att konstatera att det för aktieägarna är fördelaktigare - även

2 165

Bilaga

bortsett från likviditetsaspekten - att ta upp 40 % av den realiserade kursvinsten till beskattning än att for varje år betala skatt for samma andel av den fortlöpande värdestegringen. För en aktieägare med 70 % marginalskatt blir den effektiva skattebelastningen för värdestegringen alltså lägre än 28 % (0,4x70 %) att jämföra med 70 % skatt på marginalen för utdelningsinkomster. Låt oss nu se vad ovan berörda omständigheter betyder för företagets kostnad fore skatt för att utnyttja internt genererade vinstmedel som frnansieringskälla. Beslutet att använda en del av den beskattade vinsten for självfinansiering innebär för det forsta att en aktieägare med 70 % marginalskatt får en investering i företaget på en krona i utbyte mot att själv få disponera 30 öre netto efter skatt. Denna relation mellan investerat och “uppoffrat” belopp innebär, tagen för sig, att företaget skulle kunna nöja sig med en avkastning fore skatt på vinstnedplöjningen som är endast 30 % av den som enligt ovan gäller för direkta ägartillskott. En viktig skillnad mellan självfinansiering och finansiering med nyemission gäller just beskattningen av den värdetillväxt lör aktierna som genereras av företagets investeringsverksamhet. Om företaget finansierar sina investeringar genom nyemission får aktieägarna göra avdrag för inbetalat belopp vid realisationsvinstbeskattningen. Någon motsvarande avdragsmöjlighet föreligger inte gentemot den kurstillväxt som betingas av självfinansierade investeringar. Denna skillnad innebär i sin tur att företagen som en kostnad för självñnansieringen måste beakta också beskattningen av aktiernas kapitaltillväxt. Som vi har sett är den effektiva skattebelastningen for värdestegringen mindre än 28 % for aktieägare med 70 % marginalskatt, dvs. mindre än 40 % av marginalskatten. Låt oss emellertid for att förenkla utgå från just 28 % for nämnda grupp av kapitalägare. 72 % av värdestegringen skulle alltså återstå i ägarnas händer netto efter skatt, vilket betyder att varje krona i värdestegringsvinst efter skatt svarar mot en värdestegring fore skatt på 1,39 kr (1/0,72). Den omständigheten - också tagen för sig - innebär i sin tur att räntabilitetskravet fore skatt for självfmansierade investeringar behöver räknas upp 1,39 gånger jämfört med det ovan angivna forräntningsanspråket vid nyemission. Det föreligger alltså två motverkande tendenser - den ena från den personliga inkomstskatten på utdelningar, den andra från realisationsvinstbeskattningen - vad gäller kapitalkostnaden vid självfinansiering. Inkomstbeskattningen, tagen för sig, innebär att företagen kan nöja sig med en avkastning före skatt som är endast 30 % av den som krävs for nyemitterat kapital (förutsatt att aktieägarnas marginalskatt är 70 %). Realisationsvinstbeskattningen däremot, också tagen for sig, betyder att forräntningsanspråket före skatt måste räknas upp 1,39 gånger. Kombinerar vi dessa effekter blir resultatet att kostnaden fore skatt for att utnyttja kvarhållna vinstmedel uppgår till knappt 42 % (0,3x1,39) av den ovan angivna kostnaden för det nyemitterade kapitalet. Det betyder 9,3 % jämfört med 22,2 %. Vi har alltså här sett att det vi skulle kunna kalla ojämnheten i dubbelbeskattningens andra led - skillnaden mellan det skattetryck som gäller för utdelningar och det som gäller för värdestegringar - kan tolkas som en differentiering av kostnaden fore skatt för de två typerna av eget kapital.

166 Bilaga 2

Riktningen av denna differentiering är klar, medan däremot storleken varierar allt efter ägamas marginalskatt. Detta illustreras i nedanstående tabell, där vi anger kvoten mellan forräntningskravet fore skatt for kvarhållna vinstmedel och for nyemitterat kapital vid olika marginalskattesatser under det forenklande antagandet att den effektiva beskattningen av värdestegringar motsvarar 40 % av den personliga marginalskatten. Tabell 6.3 Relationen mellan förräntningskraven före skatt vid finansiering med kvarhállna vinster och med nyemission

Anm.: T är ägamas marginalskatt, pF och pN forräntningskravet fore skatt for kvar-

hållna vinster respektive nyemitterat kapital. Den effektiva beskattningen av värdestegringar antas motsvara 40 % av den personliga marginalskatten. Som framgår av tabellen är det endast for företag vars aktieägare varken är skattskyldiga för utdelningar eller for realisationsvinster vid aktieforsäljning ( r = 0), som de båda typerna av eget kapital framstår som likvärdiga från kostnadssynpunkt (vi bortser då från olika kostnader for emissionshanteringen). Det är vidare klart, att självfinansieringen relativt sett blir alternativ har. ett allt formånligare ju högre marginalskatt aktieägarna Det är visserligen sant att få företag kan räkna med att dess ägare utgör en homogen grupp med likartade skatteförhållanden. Av det skälet går det inte att for ett enskilt företag exakt ange relationen mellan kostnaden före skatt for de två typerna av eget kapital. Men for våra syften är det fullt tillräckligt att konstatera att den rådande ojämnheten i dubbelbeskattningen faktiskt gör det väsentligt billigare från företagets synpunkt - även bortsett från olika hanteringskostnader - att finansiera investeringsverksamheten med vinstmedel än att lita till direkta tillskott från aktieägarna.

6.7 Lättnader i dubbelbeskattningen

Det system for beskattning av bolagsvinster som diskuterats ovan återfinns till sina huvuddrag även i utlandet. Under senare år har dubbelbeskattningen dock modiñerats på olika sätt i många länder. I praktiken har detta inneburit att skillnaden i skattetryck mellan utdelningsinkomster och värdestegringar reducerats. Det äri huvudsak två olika metoder som kommit till användning. Enligt den ena har det totala skattetrycket gentemot den utdelade vinsten lättats genom ett speciellt avräkningsförfarande vid aktieägamas inkomstbeskattden andra metoden den eftersträvade lättnaden i bel Se t. ex. Mutén [l968], ning, medan enligt skattningen i stället âstadkommits genom en difTerentiering av bolagsskat- Andersson [1974] och Hammer [l975]. tesatsen till förmån för den utdelade vinsten*

Bilaga 2 167

Utgångspunkten för ett avräkningssystem kan t. ex. vara önskemålet att låta den totala skattebelastningen för den utdelade vinsten överensstämma med aktieägarnas marginalskatt. För det syftet gäller det vid inkomstbeskattningen att lyfta av den del av inkomstskatten som redan har betalats av företaget i form av bolagsskatt. Praktiskt kan detta tillgå så att den utdelning aktieägarna mottar räknas upp med hänsyn till den på utdelningen belöpande bolagsskatten, varefter det uppräknade utdelningsbeloppet utgör skattepliktig inkomst för aktieägarna. Från den beräknade skatten på detta belopp dras så den bolagsskatt som redan erlagts av företaget för den utdelade vinsten. Mellanskillnaden motsvarar den skatt på utdelningsinkomsten som

aktieägaren netto har att betalal

Olika varianter av nämnda avräkningsmetod tillämpas numera allmänt av länderna inom den Europeiska Gemenskapen för att helt eller delvis lyfta av aktiebolagens skatt på den utdelade vinsten. Det franska “avoir liscaP-systemet innebär att den mottagna utdelningen vid aktieägarnas inkomsttaxering först räknas upp med 50 % från t. ex. 100 till 150. Vid 70 % marginalskatt betyder det en skatt för aktieägaren på 105 (70 % av 150). Detta skattebelopp reduceras sedan med ”avoir ñscaP-krediten, som här är 50, till 55 vilket svarar mot den skatt aktieägaren netto får betala. Den totala skattebelastningen blir därmed 155 (100 för bolaget och 55 för aktieägaren), motsvarande 77 % av den utdelade vinsten före skatt. I förhållande till vår principskiss innebär det franska systemet i realiteten att avräkningsförfarandet begränsas till halva bolagsskatten på utdelad vinst. Alternativt kunde vi uttrycka det så att en avräkning av hela bolagsskatten enligt ovan vid 50 % bolagsskatt svarar mot en avoir liscal”-kredit på

100 % jämfört med de 50 % som gäller för franska aktieägare?

Det engelska imputationWsystemet kan beskrivas i exakt samma termer som det franska och innebär då närmare bestämt en “avoir liscal-kredit på 35/65 (ca 53,8 96) av den mottagna utdelningen. Avräkningen motsvarar därmed knappt hälften av bolagsskatten på 52 %, så att den totala skattebelastningen vid vinstutdelning blir ca 78 % för aktieägare med 70 96 marginalskatt. Utgångspunkten för det engelska systemet tycks emellertid i första hand inte vara att lyfta av den del av aktieägarnas inkomstskatt på den utdelade vinsten som redan betalats av företaget i form av bolagsskatt, utan snarare att erbjuda skattefrihet för utdelningsinkomster för den genomsnittlige inkomsttagaren. Avräkningssystemet har nämligen inte knutits till bolagets skattesats utan till den för Storbritannien gällande “standard rate of income

Ett exempel kan klargöra: Låt den utdelning som utbetalas från bolaget till en aktieägare vara 100.Vid 50 96 bolagsskatt är den uppräknade utdelningen, dvs. den utdelade vinsten före skatt, 200 och det är på detta belopp som den personliga inkomstskatten beräknas. För en aktieägare med 70 96 marginalskatt betyder det 140. Från denna summa får aktieägaren sedan räkna av den skatt på den utdelade vinsten som redan betalats av företaget, vilket i detta fall motsvarar 100. Aktieägaren får därmed netto erlägga 40 (140 ./ . 100)i skatt på de 100 han mottagit som utdelning. Det sagda betyder att aktieägaren och bolaget sammanlagt betalat 140 i skatt (40+ 100), vilket är 70 96 av den utdelade vinsten före skatt.

25e exkursen s. 170 för en precisering.

168 Bilaga 2

tax” som är 35 %. Detta är också förklaringen till den till synes egendomliga bråkdelen 35/65 enligt ovan. 1 Västtyskland har avräkningsmetoden introducerats fr. o. m. 1977. Det tyska systemet liknar vår principskiss såtillvida att aktieägarna får räkna av hela den skatt på vinstutdelningen som tidigare betalats av aktiebolaget. Genom att bolagsskattesatsen är 36 96 betyder detta - med den franska terrninologin - att ”avoir fiscaP-krediten satts till 36/64 (ca 56,4 %). Den totala skattebelastningen för den utdelade vinsten kommer därmed att mot-

svara aktieägamas marginalskattl

Som påpekats har dubbelbeskattningen i flera länder i stället lättats genom en differentiering av bolagsskattesatsen till förmån för den utdelade vinsten,

det s. k. split-rate-systemet? Praktiskt kan detta utformas antingen så att

hela eller någon del av företagets utdelning görs avdragsgill vid inkomsttaxeringen eller så att skattelagstiftningen faktiskt stadgar om en lägre debiteringsprocent för den del av bolagsvinsten som öronmärkts för utdelning. Den första varianten återfinns i bl. a. Norge och Finland och den andra

i bl. a. Västtyskland3 och Japan. Också för svenskt vidkommande existerar

de facto en viss skillnad i beskattningen mellan utdelad och innehållen vinst genom att avdrag, som nämnts (avsnitt 2. l), i viss utsträckning medges för utdelning på nyemitterat kapital (Annell-avdrag). En tentativ jämförelse av de metoder för att lätta dubbelbeskattningen som tillämpas i Storbritannien, Frankrike, Västtyskland och Sverige redovisas i tabell 6.4. Jämförelsen avser kostnaden före skatt från företagets synpunkt för att utnyttja nyemitterat kapital. Utgångspunkten för beräkningarna, som preciseras i exkursen s. 169, är antagandet att kapitalägama i nämnda länder kräver 10 % avkastning netto efter bolagsskatt, men före personlig inkomstskatt, på sina finansiella investeringar. Förräntningsanspråket netto efter alla skatter förutsätts därmed kunna variera mellan olika länder och olika grupper av aktieägare allt efter den personliga inkomstbe-

skattningenf*

Annell-reglemas behandling i kalkylen kräver en närmare kommentar. Enligt gällande bestämmelser får företaget efter en nyemission göra avdrag vid vinstbeskattning med 5 % av inbetalat belopp under 10 år. Den reduktion i företagets skattebetalningar som följer av dessa avdrag kan med vissa 1 Se exkursen s. 169 för en visas ha nuvärdet 24 öre per inbetalad krona för den “reförutsättningar precisering.

presentativa” aktieägaren med 70 % marginalskatt.5

2Se t. ex. Hammer [1975]. Avdraget kan således sägas innebära att företaget efter en nyemission på 1 krona disponerar över ett belopp motsvarande 1,24 kronor. Detta innebär 31 Västtyskland utnyttjas i sin tur att aktieägaren kan nöja sig med en avkastning före skatt på tillsåledes både avräkningsskjutna medel som är endast l/ 1,24, dvs. ca 81 96, av den avkastning som metoden och “split-ratesystemet. krävs vid nyemission utan avdrag. Det innebär 17,9 % jämfört med 22,2 % enligt ovan.5 41 tidigare sifferexempel De siffror som redovisas i tabellen måste självfallet tolkas med stor förutgick vi från 3 96 avkastning efter alla skatter för siktighet. Med hänsyn till de förenklande antaganden som tillgripits får aktieägare med 70 % beräkningarna i själva verket uppfattas endast som grova indikatorer på marginalskatt. av effekterna av olika metoder att lätta dubbelbeskattstorleksordningen 5 Se exkursen s. 170. ningen.

sou 1977:87 Bilaga 2 169

Tabell 6.4 Förräntningskravet före skatt vid finansiering med nyemission (pN) i

några länder Procent

Sverige (1) 55 - 17,9 Sverige (2) “ Avser den andel av bolagsskatten på utdelad vinst som räknas av vid aktieägarnas inkomstbeskattning. Jfr exkursen, s. 170. Anm.: (l) Exklusive avdrag lör lämnad aktieutdelning (2) 5 96 avdrag under 10 år. Som framgår av tabellen tycks kapitalkostnaden vid nyemission ligga väsentligt högre i Sverige än i Storbritannien, Frankrike och Västtyskland. För att komma på samma nivå som Storbritannien och Frankrike skulle utdelningsavdraget för svenska företag enligt den använda modellen behöva höjas från 5 % till mellan 13 och 14 % under 10 år, alternativt till l0 % under 15 år.

Exkurs l det följande preciseras de intuitiva resonemangen i avsnitten 6.6 och 6.7. Låt k vara aktieägamas lörräntningskrav efter bolagsskatt men före personlig inkomstskatt, rm den personliga marginalskatten och T3 den totala skattebelastningen for den utdelade vinsten. Företagets kostnad fore skatt

for att utnyttja nyemitterat kapital, pN, kan då tecknas

N = k(1_7.m)

i-Tz;

pN motsvarar den forräntning före skatt som krävs för att netto efter alla

skatter ge aktieägarna avkastningen k(l-T m), med hänsyn till att den totala skattebelastningen för den utdelade vinsten är T3. Låt vidare T vara bolagets skattesats och y den på s. 167 definierade ”avoir ñscaP-krediten. T: kan då skrivas e T3 = T +(1eT)lT“(1+7) 7] (2)

Av en vinstkrona fore skatt betalas T som bolagsskatt och återstoden, l-T. som utdelning till aktieägarna. Denna utdelning räknas upp med y och på det uppräknade beloppet appliceras aktieägarnas marginalskattesats, 7. Den uträknade skatten reduceras sedan med y gånger mottagen utdelning.

T3 kan omformuleras

3= rm + T(1-rm)_ yuvrxiwim).

170 Bilaga 2

Den andra termen i höger led representerar den merbelastning - utöver den personliga marginalskatten - som bolagsskatten medför och den tredje termen reduktionen i total skattebelastning genom avräkningssystemet. Genom att bilda kvoten 7(1-T)(1-r“) T(1--Tm) kan man bestämma hur stor andel av den merbelastning som bolagsskatten innebär som lyfts av genom skatteavräkningen (jfr s. 167).

Avräkningssystemets inverkan på kapitalkostnaden pN framkommer efter

insättning av (2) i (1).

= _AH_

pN

(1-T)(1+^r)

Kapitalkostnaden vid nyemission, pN, bestäms alltså av k, som är ak-

tieägarnas förräntningsanspråk efter bolagsskatt men före personlig inkomstskatt, av bolagsskattesatsen för utdelad vinst, T, och av den ovan definierade avoir-ñscaP-krediten y. Aktieägamas förräntningskrav, k, som satts till l0 % i tabell 6.4, uppfattas här som internationellt bestämt, medan T och y varierar mellan länderna. För Sveriges del blir kapitalkostnaden

1 k

p N =k(1-r“)[ _ 1_ [L ],

14: 1+Y 1-T 1+Y

eftersom någon “avoir-ñscaP-kredit inte medges (y = O). Y betecknar nuvärdet för aktieägarna av de skattereduktioner genom Annell-avdrag som

följer vid en nyemission på 1 krona. Med den formulering av pN som ges

här förutsätts denna skattereduktion bidra till finansieringen av företagets investeringar. För ett investeringsprojekt som finansierats med nyemission sjunker behovet av direkta ägartillskott, i genomsnitt över projektets livslängd, därmed till l/(1+Y) per investerad krona, varvid förräntningsan-

språket före skatt for projektet reduceras i motsvarande man

Om a får beteckna Annell-avdraget och w det antal år avdraget medges blir

_e-WkU -Tm

Ta[ 1

Y :vf T ae-k(1-Tm)t dt :

O i?

För T = 0,55, a = 0,05, w = 10, k = 0,l och rm = 0,7 blir Y z 0,24. Den reduktion av företagets skattebetalningar som följer genom Annell- - med angivna förutsättningar har alltså - nuvärdet 24 öre per avdraget inbetalad krona för den ”representative” aktieägaren med 70 % marginal- Jämför tolkningen av skatt. Den direkta ägarinsatsen begränsas således till ca 81 öre (l/ 1,24) per skattekrediten i avsnitt 6.5 investerad krona.

Bilaga 2 171

7 Bolagsskattens

likviditetsverkningarl

7.1 Inledning

Bolagsskatten kan allmänt sett förväntas inverka på företagens investeringsverksamhet förväntade löngenom att dels påverka investeringsprojektens

samhet, dels påverka företagens finansieringsmöjligheter? Den första av

dessa aspekter, som berördes i föregående kapitel genom bl. a. en analys av företagens kapitalkostnad, kan sägas vara av relevans främst för frågan om beskattningens inverkan på den långsiktiga kapitaluppbyggnaden för storleken av företagens optimala kapitalstock. Den andra aspekten som något skall behandlas i detta kapitel - bolagsskattens fmansierings- eller likvidi-

tetseffekter- är i stället av intresse i huvudsak för ett mer kortsiktigt problem;

nämligen frågan om hur snabbt företagen kan realisera en önskad utbyggnad av sin realkapitalstock. Det bör påpekas att framställningen i detta kapitel inte enbart gäller likviditetsverkningar av bolagsskatten. I avsnitten 7.3 och 7.5, där vi diskuterar den effektiva skattebelastningen for olika grupper av företag respektive inllationens inverkan på skattebelastningen, kommer råntabilitetsaspekten sålunda åter in.

7.2 Skattekreditens tillväxt

Vi har tidigare (kapitel 6) visat hur företagen genom den reguljära skattemässiga avskrivningen och genom investeringsfondssystemet kan erhålla skattekredit och hur denna räntabilitetsmässigt kan uppfattas som ett räntefritt lån från statsmakterna till företaget. Från likviditetssynpunkt innebär den skattekredit som är knuten till ett enskilt investeringsprojekt endast en temporär fördel. De totala skattebetalningama från investeringsprojektet påverkas nämligen inte utan skatte- 1 krediten amorteras då den skattemässiga Framställningen i detta genom ökade skattebetalningar kapitel bygger på kapitlen avskrivningsperioden är slut. 4, 6 och l0 i Södersten Slutsatsen angående Skattekreditens utveckling över tiden och likvidi- [19751 tetseffekten blir emellertid annorlunda då vi övergår till att resonera om 25e t. ex. Coen [1971] ett företag som bedriver en fortlöpande investeringsverksamhet. för en distinktion mellan Återkommande investeringar innebär möjligheter till ett upprepat uppdessa båda aspekter av tagande av nya skattekrediter och dessa kan helt eller delvis uppväga amor- bolagsskattens verkan.

172 Bilaga 2

teringen av skattekreditema från tidigare gjorda investeringar, för vilka de kalkylmässiga avskrivningarna kommit att överstiga de skattemässiga. Därigenom behöver den sammanlagda skattekrediten för ett företag till sitt belopp inte få samma temporära karaktär som för en enstaka investering utan kan exempelvis vara konstant över tiden eller t. 0. m. ständigt växande. Avgörande för utvecklingen av ett Företags sammanlagda skattekredit är alltså relationen mellan å ena sidan tillskottet av skattekrediter från nyligen gjorda investeringar och å andra sidan amorteringen av skattekrediter från de äldre kapitalföremålen. Denna relation bestäms i sin tur inte bara av avskrivningsreglernas utformning utan också av hur företagets investeringar, och därmed avskrivningsunderlaget, utvecklas. För ett företag med en period för period jämnt växande investeringsvolym kommer den sammanlagda skattekrediten ständigt att växa. Sammanhanget kan uttryckas så att företagets totala skattemässiga avskrivningar ständigt kommer att överstiga det kalkylmässiga avskrivningsbehovet för kapitalstocken. Den skatt som skulle utgå på företagets “överavskrivningar” skjuts på framtiden i form av en växande skattekredit. För kontinuerligt växande företag innebär alltså möjligheten till snabb, skattemässig avskrivning en varaktig fördel i den meningen att någon “nettoåterbetalning av den växande skattekrediten aldrig behöver bli aktuell. Därigenom kommer företaget totalt sett att betala mindre skatt jämfört med om skattelagstiftningen inte medgav avskrivningar i snabbare takt än vad som motiveras av hänsyn till kapitalutrustningens åldrande och förslitning. Om istället investeringarna är konstanta från år till år kommer den sammanlagda skattekrediten att öka endast under en övergångsperiod. Då skattekrediten från den först gjorda investeringen helt amorterats. inträder ett jämviktsläge som innebär att den sammanlagda skattekrediten hålls konstant till sitt belopp. Nytillskottet av skattekrediter från de senast gjorda investeringarna kommer då nämligen precis att täcka amorteringen av skattekreditema från de äldre kapitalföremålen. Detta fall kan sägas gälla ett stagnerande företag, som efter en inledande expansionsperiod bara investerar precis så mycket som behövs för att hålla kapitalutrustningen intakt, dvs. bruttoinvesteringarna motsvarar det kalkylmässiga avskrivningsbehovet. Oavsett hur snabbt den skattemässiga avskrivningen får göras kommer därvid den totala skattemässiga avskrivningen att motsvara det kalkylmässiga avskrivningsbehovet. l verkligheten är det vanligt att ett företags investeringsverksamhet uppvisar starka variationer. Expansiva år åtföljs av år med ingen eller ringa investeringsverksamhet. I sådana fall kan företag, som skriver av sina investeringar så snabbt som skattelagstiftningen medger, tidvis komma i den situationen att tillskott av skattekrediter från de senast genomförda investeringsprojekten inte täcker amorteringen av skattekrediter från de äldre investeringarna. Därigenom kommer den sammanlagda skattekrediten att minska. Det kan också uttryckas så att företagets skattemässiga avskrivningsunderlag blivit så begränsat, att den redovisade beskattningsbara vinsten överstiger den verkliga vinsten, varigenom skattebetalningarna blir större än vad som skulle vara fallet om företaget kunde ha gjort skattemässiga avskrivningar och nedskrivningar som motsvarar det kalkylmässiga avskrivningsbehovet för kapital› utrustningen. Under förutsättning att skattelagstiftningens värderingsregler hålls oförändrade kan emellertid en fullständig amortering av samtliga skattekrediter komma ifråga endast för ett företag som inte gör några bruttoinvesteringar, och där det skattemässiga avskrivningsunderlaget är slut och endast kalkylmässiga avskrivningar återstår. Under

Bilaga 2 173

förutsättning att de kalkylmässiga värdeminskningsavdragen är fördelade över hela den tid respektive kapitalföremål beräknas kunna användas, kommer i ett sådant fall företagets samtliga skattekrediter att vara amorterade först i det ögonblick kapitalutrustningen är helt försliten.

Skattekrediter har här definierats som det ackumulerade beloppet av de skattereduktioner som erhålls genom skattemässiga avskrivningar utöver det kalkylmässiga avskrivningsbehovet och genom IF-systemet. Enligt svensk skattelagstiftning kan skattekrediter emellertid skapas också genom avsättningar till lagerreserver. Det innebär att den sammanlagda skattekrediten i ett företag motsvarar summan av de ackumulerade skatteminskningar som åstadkommits genom överavskrivningar, avsättningar till lagerreserver och investeringsfonder. De skattekrediter som skapas via lagervärderingsreglerna kan förfalla till betalning vid t. ex. lagerminskning. Om lagerminskningen är tillfällig ger skattelagstiftningen dock vissa möjligheter till att balansera över skattekrediten till ett senare år, då lagret åter ökar. Det bör vidare påpekas att återbetalning av skattekrediten helt kan undvikas om lagerreserven återförs till beskattning under förlustår

7.3 Företagets effektiva skattebelastning - en teoretisk analys

Som framgått av det föregående kommer den skattemässiga avskrivningen för ett expanderande företag att överstiga det kalkylmässiga avskrivningsbehovet. Den vinst som tas fram till beskattning blir härigenom mindre än den “verkliga” vinsten. I avsnitt 7.2 tolkades detta som att företagets sammanlagda skattekredit växer över tiden, men vi kan också se det så att den effektiva skattesatsen, dvs. den andel av den ”verkliga” vinsten som faktiskt betalas i skatt, är lägre än den nominella. Nivån för den effektiva skattesatsen bestäms bl. a. av förhållandet mellan företagets skattemässiga och kalkylmässiga avskrivningar. Detta förhållande bestäms i sin tur av bl. a. företagets expansionstakt. Ju snabbare investeringstillväxten är, desto större blir den skattemässiga avskrivningen i relation till den kalkylmässiga. Avskrivningsreglernas utformning innebär därmed att det i själva inkomstberäkningen finns inbyggd en konsolideringsmöjlighet som sänker den effektiva skattebelastningen för expanderande företag jämfört med stagnerande. För ett enstaka kapitalföremål, t. ex. en maskin, medför möjligheten till snabb skattemässig avskrivning att den beskattningsbara avkastningen blir mindre i början och 1 Beskrivningen ovan kan sägas ge en något överdriven bild av den konsolideringsmöjlighet som lagervärderingsreglema ger. Lagernedskrivning kan nämligen också tjäna syftet att förhindra en beskattning av den i viss mening rent fiktiva vinst som uppkommer då inneliggande lager stiger i pris. Se t. ex. Västhagen 119571. s. 65 f. 1 det här sammanhanget kan det vara av intresse att konstatera att svenska företag under 1950- och 1960-talen genom snabb skattemässig avskrivning av maskininvesteringar, avsättningar till lagerreserver och investeringsfonder kunnat ackumulera betydande skattekrediter. För industrins del uppgick den sammanlagda skattekredit, som ackumulerats under åren 1953-66, till nästan 15 % av det totala värdet av lager, maskiner och byggnader och 20 % av det egna kapitalet för periodens sista år, 1966. För en närmare analys se Södersten [1975].

174 Bilaga 2

större i slutet av livslängden än som skulle vara fallet om de skattemässiga avskrivningama hade samma tidsfördelning som de kalkylmässiga avskrivningarna. Detta innebär helt enkelt att den effektiva skattebelastningen är lägre för yngre kapitalföremål än för äldre. Vi kan nu se att företagets effektiva skattebelastning måste minska då expansionstakten ökar. Variationer i tillväxttakten kommer för det första att inverka på åldersfördelningen av de investeringar som tillsammans utgör företagets kapitalstock. Ju snabbare investeringstillväxten är, desto lägre blir den genomsnittliga åldern på kapitalföremålen. Men för det andra gäller, som nyss påpekats, att den effektiva skattesatsen är lägre för yngre kapitalföremål än för äldre. Ju snabbare tillväxten är, desto yngre blir kapitalstocken och desto större ”tyngd” får dänned de investeringar, där den effektiva skattesatsen är låg. Härigenom sjunker företagets genomsnittliga effektiva skattebelastning.

Förutsatt att företagen helt utnyttjar de möjligheter som erbjuds i skattelagstiftningen att skära ned den beskattningsbara vinsten kan vi a priori förvänta oss en differentiering i skattetrycket, inte bara mellan snabbt och långsamt växande företag, utan också mellan företag med olika räntabilitet och med olika sammansättning av kapitalstocken. Företagets effektiva skattebelastning bestäms av hur stora överavskrivningarna är i relation till kapitalstocken. Det är då klart, att företagets räntabilitet måste vara avgörande för dess skattebelastning. Stigande vinster påverkar inte direkt vare sig skattemässigt tillåtna avskrivningar eller avskrivningsbehovet. Då räntabiliteten stiger, kommer däremot överavskrivningarna att utgöra en mindre andel av vinsten, vilket innebär att en ökad andel av denna vinst måste tas fram till beskattning.Med andra ord, den effektiva skattebelastningen ökar då räntabiliteten stiger. Av detta resonemang är det vidare klart att ju lägre företagets kalkylmässiga avskrivningsbehov är, desto större blir - allt annat lika - överavskrivningarna relativt den “verkliga” vinsten. Det kan uttryckas så att företag som har sina investeringar inriktade på kapitalföremål, där de skattemässiga avskrivningsreglerna är förmånliga, kommer att få en lägre skattebelastning än företag som genom sin investeringsinriktning har mindre möjligheter att göra överavskrivningar. l praktiken skulle detta kunna innebära en differentiering i skattebelastningen till förmån för företag, som har en relativt stor del av sina tillgångar i form av maskiner och till nackdel för företag där byggnadskapitalet är relativt sett mer dominerande. Då bortser vi emellertid från möjligheterna att göra avsättningar till investeringsfonder och att det ställer sig väsentligt förmånligare att utnyttja fonderna till byggnads- än till maskininvesteringar. Återvänder vi här till bolagsbeskattningens faktiska utformning bör möjligheterna att göra avsättningar till lagerreserver också framhållas. Normalt kommer en ökning i lagrets omfattning relativt den totala kapitalstocken att innebära en sjunkande skattebelastning. Förutsättningarna är då att den verkliga vinsten beräknas utan några lagernedskrivningar, medan skattelagstiftningens möjligheter till låg lagervärdering helt utnyttjas för beräkning av beskattningsbar vinst.

SOU l977z87 Bilaga 2 175

och -

7.4 Skattebelastning expansionstakt en tolkning

Som framgår av det teoretiska resonemanget i detta kapitel och den empiriska analysen i kapitel 5 innebär utformningen av reglerna lör beräkningen av beskattningsbar vinst att det totala skattetrycket gentemot bolagssektom hålls på lägre nivå än vad som skulle vara fallet, om företagens skatte» betalningar beräknats på vadjag här kallat de verkliga vinsterna efter gällande nominell skattesats. För statsmakterna vore det naturligtvis också möjligt att upprätthålla samma skattetryck som det nuvarande genom att i stället tillämpa en lägre, men enhetlig, skattesats på Företagens ”verkliga” vinster. En sådan alternativ utformning av nettovinstbeskattningen skulle emellertid medföra att skattetryckets relativa fördelning mellan företagen blev en annan än den som nu gäller. För snabbt växande företag med förhållandevis stor andel ”nya” kapitalföremål medför nuvarande Skatteregler lägre skattetryckjämfort med den norm som anges ovan. Långsamt växande eller stagnerande företag däremot har en högre skattebelastning. Det är alltså fråga om en förskjutning av skattetrycket inom bolagssektom från snabbt växande till stagnerande företag och från den expansiva till den stagnerande utvecklingsfasen för ett och samma företag i förhållande till vår jämförelsenorm med skattebetalningama baserade på ”verklig” vinst. Differentieringen av skattetrycket mellan företag med olika expansionstakt avspeglar avskrivningsreglernas likviditetsverkningar. Dessa verkningar illustreras närmare i nedanstående diagram, som visar hur självfinansierings-

Självfinansieringsgrad A

Diagram 7.1. .Såå/Maansieringsgraden vid olika Expansionstakt expansionstakt

176 Bilaga 2

graden varierar mellan företag, vars investeringar tillväxer olika snabbt. Självfinansieringsgraden uttrycks som kvoten mellan bruttosparande och bruttoinvestering, där bruttosparandet motsvarar bruttovinsten minus faktiska skattebetalningar. För att förenkla har vi då bortsett från finansiella kostnader etc. och från utdelningar. l syfte att framhäva avskrivningsreglernas verkan jämförs tänkta företag som har samma avkastning före skatt, men som skiljer sig åt genom att investeringarna växer med olika, över tiden konstanta, hastigheter. varierar Den översta heldragna kurvan visar hur självfinansieringsgraden mellan företagen för ett tänkt fall utan vinstbeskattning. Då kapitalavkastningen före skatt är densamma för jämförda företag, finner vi som väntat sker. Den en lägre självfinansieringsgrad ju snabbare investeringstillväxten för nedersta heldragna kurvan visar på samma sätt självfinansieringsgraden olika företag med vinstbeskattning men utan möjligheter att göra “över- Vi observerar hur kurvorna sjunker parallellt med ökande avskrivningar”. Den streckade FS-kurvan illustrerar hur möjligheten att bilda expansionstakt. skattekrediter höjer självfinansieringsgraden vid varje given expansionstakt. Genom att en snabbare investeringstillväxt enligt ovan är förknippad med en lägre effektiv skattebelastning kommer den takt att bromsas upp med vilken reduceras vid ökande kapitaltillväxt. För resjälvfinansieringsgraden sonemangets skull har vi vidare lagt in en punktstreckad kurva (Fä), 50m varierar med expansionstakten för ett anger hur självñnansieringsgraden tänkt fall, där statsmakterna upprätthåller samma skattetryck gentemot bo- Iagssektorn som det nuvarande genom att istället tillämpa en lägre, men enhetlig, skattesats på företagens ”verkliga” vinster. Med denna jämförelsenorrn framstår de expansiva företagen som gynnade av gällande skatteregler genom att de kan upprätthålla en högre självfinansieringsgrad.

7.5 Något om skattetrycket vid inflation

Den teoretiska diskussionen i det föregående bygger på den implicita förutsättningen, att priset på kapitalvaror är konstant över tiden. Det har heller inte varit möjligt att inom ramen för detta arbete genomföra någon närmare analys av de teoretiska och praktiska spörsmål som aktualiseras vid beräkning av kalkylmässiga avskrivningar, “verklig” vinst etc. i ett inflationsläge, och som kan ha betydelse för bedömningen av bolagsskattens verkan. Det bör också påpekas, att frågan om inflationens verkningar på företaget fortfarande är kontroversiell i den företagsekonomiska litteraturen. - att företaget, En vanlig - men omdebatterad ståndpunkt är emellertid då priset på kapitalvaror stiger, måste basera sina kalkylmässiga avskrivningar på tillgångamas återanskaffningsvärde för att det bl. a. skall vara möjligt att finansiera reinvesteringarna med avskrivningsmedel. Vi skall här helt kort antyda vad denna norm för den kalkylmässiga avskrivningen betyder för företagets effektiva skattebelastning i ett inflationsläge. Någon utredning av själva jämförelsenormens innebörd och rationalitet kommer dock inte att göras. Oavsett accepterar lagstiftningen endast historiska anprisutvecklingen

2 177

Bilaga

skaffningsvärden som bas för den skattemässiga avskrivningen, vilket innebär att det sammanlagda avskrivningsbeloppet över ett investeringsprojekts livslängd motsvarar projektets anskaffningskostnad. I ett prisstegringsläge täcker denna skattemässiga avskrivning alltså inte det totala beloppet av kalkylmässiga avskrivningar baserade på kapitalföremålets återanskaffningsvärde. Vid en diskussion av den effektiva skattebelastningen är vi emellertid främst intresserade av relationen mellan de skattemässiga och kalkylmässiga avskrivningarna för företagets samtliga kapitalföremål vid en viss tidpunkt. Denna relation bestäms inte bara av de regler som gäller för den skattemässiga avskrivningen tillsammans med hastigheten i kapitalföremålens fysiska förslitning, utan också av inflationstakten och vidare av hur företagets investeringar, och därmed avskrivningsunderlaget, utvecklas över tiden. Det är intuitivt klan att den kalkylmässiga avskrivningen kommer att öka i relation till den skattemässiga avskrivningen då priset på kapitalvaror stiger. Inflationen kommer alltså vid denna jämförelsenorm att öka företagets effektiva skattebelastning. Man kan emellertid visa, att ett företag med en växande investeringsvolym ändå i vissa fall kan göra skattemässiga avskrivningar som överstiger det kalkylmässiga avskrivningsbehovet och därmed få en effektiv skattebelastning som understiger den nominella. Då den skattemässiga avskrivningen räknas efter en hög procentsats på en växande investeringsvolym, kan nämligen den årliga avskrivningen bli större än då den räknas efter en lägre procentsats på ett återanskaffningsvärde, som ökar genom prisstegringar. Förutsatt att prisstegringen för kapitalvaror inte överstiger 10 96 per år, inträffar detta enligt gällande avskrivningsregler for ett företag där investeringsvolymen växer regelbundet med 5 % per år. Exemplet bygger på antagandet, att den kalkylmässiga avskrivningen sker linjärt över en IO-årsperiod, räknat på tillgångarnas återanskaffningsvärde. Omvänt gäller, att företaget vid t. ex. 5 % prisstegring måste växa med minst 2,5 % per år (realt) för att det skall vara möjligt att göra ”överavskrivningar och därmed hålla den effektiva skattebelastningen under den nominella. Det bör avslutningsvis understrykas, att den differentiering i skattetrycket mellan olika företag, som diskuterats i det föregående, inte påverkas av att priset på investeringsvaror stiger. inflationen förändrar t. ex. inte det faktum att den effektiva skattesatsen för ett enskilt investeringsprojekt är lägre i början än i slutet av livslängden. Ett snabbt växande företag med en förhållandevis stor andel ”nya” kapitalföremål får dänned en lägre effektiv skattebelastning än stagnerande företag, även om skattebelastningen genom inflationen kommer att ligga på en högre nivå.

2 179

Bilaga

8 och

Räntabilitet, expansionstakt

skattebelastningl

8.1 Inledning

Slutsatsen av de teoretiska resonemangen i avsnitt 7.3 är alltså att den svenska företagsbeskattningen har en sådan utformning, att vi a priori kan förvänta oss skillnader i effektiv skattebelastning mellan olika grupper av företag beroende på skillnader i expansionstakt, räntabilitet och kapitalstockens sammansättning. Dessa slutsatser förutsätter, att Företagen helt utnyttjar de möjligheter att reducera sina beskattningsbara vinster som erbjuds i skattelagstiftningen. I avsnitt 8.2 skall vi redovisa en del beräkningar av den effektiva skattebelastningen för grupper av enskilda företag för åren 1963-68. Resultaten av dessa empiriska beräkningar jämförs sedan i avsnitt 8.3 med olika hypoteser för företagens bokslutsbeteende, varvid bl. a. utdelningspolitikens betydelse för den effektiva skattebelastningen kommer att diskuteras.

8.2 Den empiriska bilden

De beräkningar av effektiv skattebelastning för grupper av enskilda företag som presenteras nedan är baserade på den lönsamhetsundersökning som Sveriges Verkstadsförening årligen genomför bland sina medlemsföretag. Våra kalkyler avser dock inte alla företag som lämnat uppgifter till Verkstadsföreningen utan är begränsade till 51 företag, för vilka konsistenta data kunnat erhållas for åren 1963-68. De undersökta företagen utmärks vidare

av att räntabiliteten varit positiv i genomsnitt för den aktuella perioden?

Företagen har indelats i grupper efter räntabilitet (före skatt) på eget kapital och expansionstakt. Expansionstakten har mätts som den genomsnittliga årliga förändringen i totalt realkapital mellan 1963 och 1968. Vinsten i räntabilitetsmåttet utgörs av bruttoöverskottet efter avdrag för kalkylmässiga

avskrivningar och nettot av alla finansiella kostnader och intäkter. De kal- Framställningen i detta

kylmässiga avskrivningarna är baserade på tillgångarnas kapitel bygger på kapitlen återanskaffnings- 7 och 8 i Södersten [1975]. värden. Eget kapital har vidare beräknats som redovisat eget kapital och hälften av obeskattade synliga reserver plus halva skillnaden mellan till- 2För en närmare beskrivoch bokförda ning av det empiriska gångarnas beräknade nedskrivna återanskaffningsvärde värde. materialet hänvisas till Den effektiva skattebelastningen slutligen har mätts som den andel av den Södersten [1975] och på angivet sätt beräknade vinsten som gått till skatt. Eriksson [1975].

Bilaga 2

I tabell 8.1 har de 51 företagen grupperats med hänsyn till räntabilitet och expansionstakt. För varje delgrupp har den genomsnittliga effektiva skattebelastningen för åren 1963-68 beräknats.

och Tabell 8.1 Effektiv skattebelastning för verkstadsföretag med olika rintabilitet expansionstakt Frocent

Samtliga * Anm: I de delgrupper som är markerade med ingår endast 3 eller 4 företag. I de övriga grupperna varierar antalet företag mellan 7 och 11.

Det framgår av tabellen, att det finns en påtaglig skillnad i effektiv skat-

tebelastning mellan snabbt ( 10 %)och långsamt ( 5 %) växande företag,

och att denna skillnad består oavsett företagens räntabilitet. Resultatet kan

sägas vara förenligt med den tidigare framförda hypotesen, att expansiva

företag får en lägre effektiv skattebelastning än stagnerande. Man kan vidare konstatera en påtaglig skillnad i skattebelastning inom varje expansions-

intervall mellan företag med relativt och relativt låg räntabilitet. För

llög de mest lönsamma företagen är den effektiva skattebelastningen långt under

den nominella på ca 50 %, medan de sämsta företagen betalat en skatt, som i genomsnitt för perioden uppgår till nästan 2/3 av den “verkliga” vinsten. På den här punkten stämmer de empiriska observationerna inte med slutsatserna från vårt a priori-resonemang i föregående kapitel. l den fortsatta framställningen kommer den skillnaden att behandlas* Av de tidigare teoretiska resonemangen framgår, att skillnader i effektiv skattebelastning också kan uppkomma genom skillnader i kapitalstockens sammansättning mellan företagen. Det statistiska material som här varit tillgängligt tillåter en gruppering av företagen med hänsyn till lagrets storlek i förhållande till det totala realkapitalet. I tabell 8.2 redovisas den genomeffektiva skattebelastningen 1963-68 för de verkstadsföretag där snittliga lagret motsvarar minst 60 % respektive högst 45 % av kapitalstocken.

Tabell 8.2 Lagerstorlek och effektiv skattebelastning Procent

Det framgår av tabellen, att företagen med den största andelen lager också

haft den lägsta skattebelastningen. Detta resultat kan sägas överensstämma Jämför kapitel 7, avsnitt 3. med den teoretiska analysen i föregående avsnitt, men det bör samtidigt

Bilaga 2 181

noteras att det också föreligger ett påtagligt samband mellan lagrets relativa storlek å ena sidan och hög räntabilitet och snabb expansion å andra sidan. En närmare av företagen på delgrupper uppdelning för att särskilja lagerstorlekens betydelse för den effektiva skattebelastningen är knappast möjlig, eftersom antalet företag därvid skulle bli alltför begränsat. För att bedöma beskattningens verkan ur allokeringssynpunkt behöver man också veta hur företagen fördelar sig efter effektiv skattebelastning. Det är nämligen en väsentlig skillnad mellan det fall där spridningen mellan företagen är stor i den meningen att en stor andel av företagen uppvisar hög respektive låg effektiv skattebelastning och det fall där de allra flesta företagen är koncentrerade kring genomsnittet. Spridningen ifråga om effektiv skattebelastning under åren 1963-68 för verkstadsföretagen framgår av nedanstående tabell. Tabell 8.3 Spridningen i effektiv skattebelastning Procent

Som framgår har den effektiva skattebelastningen överstigit 60 % för nästan 1/3 av företagen, medan för halva antalet företag skattebelastningen understigit 40 %. Vi kan komplettera med uppgiften att 1/4 av företagen betalat mindre än 29,4 % av sina vinster i skatt och att lika många företag kommit över gränsen 85,2 %. Medianvärdet är 40,6 96. De empiriska resultat som presenterats här visar således att företagen med den snabbaste expansionen respektive den högsta räntabiliteten har den lägsta skattebelastningen. Då vi i kapitel 7 teoretiskt diskuterade bestämningsfaktorer till ett företags effektiva skattebelastning blev resultatet att hög räntabilitet skulle medföra en hög skattebelastning. Om räntabiliteten understiger en viss miniminivå, behöver företaget inte deklarera någon vinst alls och skattebelastningen blir därför noll] Den teoretiska analysen bygger emellertid på den uttalade förutsättningen att företagen faktiskt gör så stora avskrivningar etc. som skattelagstiftningen medger. Det är därför lätt att förklara varför de beräkningar som redovisats här inte genomgående överensstämmer med de teoretiska slutsatserna. Vid ett närmare studium av de enskilda faktiska beteende företagens visar det sig nämligen - vilket kan förefalla självklart - att man inte kan utgå ifrån att företagen gör maximalt tillåtna avskrivningar och avsättningar. Skillnader i skattebelastning mellan företag med olika räntabilitet hänger alltså samman med att företagen i olika utsträckning utnyttjat möjligheterna att skära ner sina beskattningsbara vinster. Det är naturligt att då gå vidare och fråga vad det är som begränsar företagens förmåga eller benägenhet att utnyttja vinstreglerande åtgärder. l nästa avsnitt kommer vi att visa, l Vi bortser här från att företagens utdelningspolitik kan vara en sådan begränsande faktor. garantiskatten.

Bilaga 2

8.3 Utdelningar, vinstutrymme och skattebelastning

l diskussionen kring företagens utdelningspolitik brukar det ofta hävdas att aktiemarknaden tillmäter företagsledningens förslag till utdelningar ett informationsvärde Det är utdelningamas förändring som då betydande står i centrum för intresset. Tanken är att företagsledningen skulle föredra att uppvisa en jämn utdelningsutveckling. Utdelningshöjningar antas bli först då vinstutsiktema är sådana att de högre utdelningarna genomförda åtminstone inte skall behöva sänkas inom överskådlig framtid. På motsvarande sätt antas sänkta utdelningar innebära något av en företagsledningens konfmnation av att företaget befinner sig i ett besvärligt läge. Företagsledningen har självfallet anledning att anpassa sin utdelningspolitik efter aktiemarknadens reaktionsmönster. Om det här resonemanget om aktiemarknadens av utdelningsförändringar är riktigt, kan uppfattning det därför vara en fördel, t. ex. med hänsyn till möjligheterna att i framtiden om företaget - där så är möjligt - undviker utgenomföra nyemissioner, bara i sådan utsträckning att delningssänkningar och genomför höjningar man inte riskerar bakslag. Tidigare lämnade utdelningar får bli en restriktion för årets utdelningsbeslut, vilket i praktiken kommer att innebära en jämn utdelningsutveckling. Det innebär i sin tur att anpassningen till en varierande vinstutveckling i första hand får falla på företagens likviditet, upplåning och investeringsverksamhet. Ett utdelningsbeteende av det slag som skisserats ovan kan förklara både variation i företagens effektiva skatteden tendens till konjunkturmässig belastning som kan observeras i diagram 5.1 i kapitel 5 och de i föregående avsnitt konstaterade skillnaderna i skattebelastning mellan företag med olika räntabilitet? Avgörande är då att utdelningarna under vissa förutsättningar kan påverka en annan beslutsvariabel, nämligen den redovisade nettovinsten. Det brukar nämligen hävdas att företagen har starka preferenser för att finansiera” med löpande vinstmedel.3 Den föreslagna ututdelningarna kan då komma att fungera som något av ett minimivärde för delningen den nettovinst som uppvisas i resultaträkningen. Denna lägsta redovisade nettovinst brukar ofta benämnas “tröskelvinsfi Vid given utdelning måste “tröskelvinsten” också kunna täcka de fondavsättningar som eventuellt kan

bli nödvändiga enligt civillagstiftningen. Det är genom avskrivningar, lagerreservförändringar och investeringsfondavsättningar som företaget kan reglera storleken av den redovisade nettovinsten. företaget också sina skattekostnader, och Därigenom påverkar sätter därför övre gränser för dessa åtgärder. Men möj- 1 Se t. ex. Robichek & skattelagstiftningen etc. bestäms också av företagets vinstsi Myers [1965] och Johans- ligheten att göra avskrivningar son & Jensen [l969]. tuation. Man brukar tala om att det föreligger ett utrymme för vinstreg- - “resultatutrymme” - som kan motsvara skillnaden mel- 2För ett tydligare belägg lerande åtgärder lan resultatet före bokslutsdispositioner - i stort sett ”bruttovinsten minus för skattebelastningens se räntor och nettot av övriga finansiella kostnader och intäkter - och den konjunkturvariation Södersten [l971]. ovan nämnda “tröskelvinsten” inklusive därpå beräknad skatt. Är lönsamheten god, kan företagets resultatutrymme vara sådant att man helt kan 3Jämför Johansson & de möjligheter skattelagstiftningen erbjuder till av- och nedskriv- Jensen [1969] och Frost- utnyttja Vid försämrad lönsamhet krymman [1966]. ningar och investeringsfondsavsättningar.

Bilaga 2 183

per resultatutrymmet, dvs. möjligheterna att vidta vinstreglerande åtgärder minskar. Men då kommer företagets skattekostnader att stiga relativt den verkliga vinsten. Låt oss belysa resonemanget med ett silTerexempel. Vi jämför två företag, som båda har lämnat och önskar fortsätta att lämna en utdelning på 30. Man vill inte uppvisa en lägre nettovinst än föreslagen utdelning, dvs. “tröskelvinsten” är 30. Företagen är identiska i alla avseenden utom vad gäller räntabiliteten. Maximalt tillåtna skattemässiga avskrivningar antas för båda företagen vara 50.

Företag A Företag B

Företaget A är i den förmånligaste vinstsituationen och kan inom ramen för sitt resultatutrymme (60) helt utnyttja skattereglernas möjligheter att skära ner den beskattningsbara vinsten. Därför blir den effektiva skattebelastningen också lägre än för företaget B, där resultatutrymmet är mer begränsat (40). Om räntabiliteten i företaget A förbättras, kommer skattebelastningen emellertid att stiga. Företaget har redan maximalt utnyttjat skattereglema och en förbättrad lönsamhet innebär då att en större andel av den verkliga vinsten kommer att beskattas. Det är en sådan situation som åsyftas i den teoretiska diskussionen i avsnitt 7.3 och som pekar på att hög räntabilitet - allt annat lika - är förknippad med hög skattebelastning. Man kan alltså genom att anta att företagen vill hålla sina utdelningar oförändrade även vid försämrad lönsamhet och samtidigt är benägna att “finansiera” utdelningarna med löpande vinstmedel, förklara skillnaderna i skattebelastning mellan företag med olika räntabilitet. Företag vars räntabilitet ligger på hög nivå har större utrymme för vinstreglerande åtgärder än företag med dålig lönsamhet, förutsatt att utdelningarna och dänned tröskelvinsten är av ungefär samma storleksordning. Med det här synsättet kan skillnader i fråga om utdelningspolitiken mellan olika företag också resultera i skillnader i skattebelastning. Ju större utdelningar som lämnas vid given räntabilitet, desto mindre blir naturligtvis möjligheterna till skattefri vinstnedplöjning. Den synpunkten kan ha relevans bl. a. för den i kapitel 5 berörda frågan om eventuella skillnader i skattebelastning mellan företag av olika storlek. Det förhåller sig nämligen så att storföretagen lämnat väsentligt större utdelningar än de mindre företagen. Allt annat lika, borde alltså småföretagen ha större möjligheter att hålla sina skattebetalningar på en låg nivå.

Bilaga 2

Det finns här kanske en annan distinktion som är mer väsentlig att göra - den mellan å ena sidan än den mellan små och stora Företag nämligen familjeföretag och å andra sidan flertalsbolag. lett familjeföretag kan ägarna tillgodogöra sig företagets avkastning i form av lön och är alltså inte beroende av att företaget redovisar någon vinst för att betala utdelning. l flertalsbolag däremot ligger ägarnas möjlighet att få avkastning i vinstutdelning och därav betingad kapitalvärdestegring. Resonemanget om utdelningspolitikens betydelse för skattebelastningen kan illustreras med hjälp av tabell 8.4. Där särskiljs de verkstadsföretag (med positiv räntabilitet) som åren 1963-68 inte lämnat några utdelningar alls, respektive de där den genomsnittliga utdelningen uppgår till minst 2 % av det egna kapitalet.

Tabell 8.4 Utdelningspolitik och effektiv skattebelastning Procent

Den skillnad i effektiv skattebelastning mellan de båda grupperna, som framgår av tabellen, kan knappast hänföras till olikheter i fråga om expansionstakt och räntabilitet. Den olikartade utdelningspolitiken innebär emellertid en väsentlig skillnad ifråga om vad som här kallats “resultatutrymdvs. vinst efter avdrag för utdelningar inklusive därpå bemesprocenten”, räknad skatt, satt i relation till eget kapital. Denna resultatutrymmesprocent kan tolkas som ett mått på företagens möjligheter att utnyttja vinstreglerande åtgärder. Det bokslutsbeteende som skisserats ovan har intressanta implikationer för en eventuell omläggning av bolagsbeskattningen. Antag att statsmakterna överväger att sänka skattetrycket gentemot bolagssektorn och då väljer mellan att förbättra avskrivningsmöjligheterna och att sänka den nominella skattesatsen. Det är inte likgiltigt vilket man väljer. För att företagen skall kunna avskrivningsmöjligheter måste räntabitillgodogöra sig förbättrade liteten vara så god, att ökade avskrivningar ryms inom ramen för det tillresultatutrymmet. Om maximalt tillåtna avskrivningar enligt exgängliga exemplet på s. 183 ökar från 50 till 60, kan _föreraget A sänka sin effektiva skattebelastning till 37,5 96 utan att den redovisade nettovinsten understiger tröskelvärdet 30. [företaget B däremot var resultatutrymmet redan tidigare otillräckligt, och företagets skattebelastning påverkas därför inte av gynnsammare En sänkning av den nominella skattesatsen avskrivningsregler. till exempelvis 43 96 vid oförändrade avskrivningsregler skulle däremot, som lätt kan visas, komma till nytta i båda fallen. För företaget B skapas ett visst utrymme för ”överavskrivningar” och den effektiva därigenom skattebelastningen sjunker. För företag som har hög räntabilitet kan det alltså - om man ser till den effektiva skattebelastningen - vara likgiltigt om bolagsskatten lättas

Bilaga 2 185

genom förbättrade avskrivningsmöjligheter eller sänkt nominell skattesats. Företag med låg räntabilitet däremot måste föredra att den nominella skattesatsen sänks. I kapitel 5 gjordes bedömningen att industriföretagens effektiva skattebelastning halverats sedan början av l950-talet. Utifrån det resonemang som förts här skulle man kunna dra - den spekulativa - slutsatsen att det framför allt är företag med relativt goda vinster som svarat for denna utveckling. Samma totala reduktion i skattebelastning skulle kunnat åstadkommas om avskrivningsreglema skärpts och den nominella skattesatsen sänkts. Men fördelningen i skattereduktion mellan företag med låg och hög räntabilitet skulle sannolikt ha blivit en annan.

sou 1977:87 Bilaga 2 187

9 kapitalkostnad och tillväxteffekter Likviditet,

-

några sammanfattande slutsatser

Som berördes i kapitel 1 har det skett en markant omläggning av finanspolitiken under de senaste decennierna från att hålla tillbaka investeringsverksamheten under 1950-talet till att stimulera den industriella kapitalbildningen under 1960- och 1970-talen. Vad gäller bolagens vinstbeskattning finns det mycket som tyder på att denna omläggning av politiken haft påtagliga effekter på Företagens räntabilitet och ñnansieringsmöjligheter. Som framgått av kapitel 5 har finanspolitiken motverkat den krympning av vinstmarginalerna som inträffade för industrins företag från 1950-talet till början av 1970-talet genom en neddragning av skattebetalningamas andel av Företagens förädlingsvärde. Sparandet har härigenom kunnat hållas någorlunda intakt. Denna likviditetsmässiga verkan hänger nära samman med bolagsskattens karaktär av nettovinstbeskattning, som gör att bruttosparandet inte sjunker lika starkt som bruttovinstema om inte företagen minskar sina avskrivningar när vinsterna försämras. Men utvecklingen av industriföretagens skattebetalningar har också påverkats av att den effektiva skattebelastningen gentemot “verklig” vinst halverats under den berörda perioden, främst genom företagens möjligheter till lagemedskrivningar och investeringsfondsavsättningar. Det ligger nära till hands att uppfatta den utvecklingen som ett uttryck för statsmaktemas strävan att upprätthålla just en snabb tillväxt för industriinvesteringarna, med hänsyn till att företagen kräver en räntabilitet på sina nyinvesteringar i Sverige, som motsvarar avkastningsmöjlighetema i andra delar av västvärlden. Minskningen av det effektiva skattetrycket har i viss mening varit villkorlig genom att möjligheterna att reducera skattebetalningarna knutits direkt till investeringsverksamheten. Företag som inte investerat har heller inte kunnat hålla nere sin skattebelastning. Kopplingen mellan skattebelastning och investeringstillväxt bör ha inneburit en investeringsstimulans, samtidigt som den sannolikt också utgjort en politiskt viktig förutsättning

för att kunna sänka skattetrycket gentemot bolagsvinstemal

Som framgått är möjligheterna till skattefri konsolidering i form av ”överavskrivningar”, avsättningar till lagerreserver och investeringsfonder i praktiken ojämnt fördelade mellan företag med olika räntabilitet. Företag vars räntabilitet år efter år ligger på en hög nivå har stöne utrymme för vinst-

reglerande åtgärder än företag med dålig lönsamhet, förutsatt att utdel- ljämrWdlskusslmll

och därmed tröskelvinsten” Bergsmmngm ningarna är av ungefär samma storleksord-

ning? Den svenska bolagsbeskattningen karakteriseras dämied av en mar- 25e kapitel 3-

188 Bilaga 2

kant differentiering av det effektiva skattetrycket mellan å ena sidan snabbt expanderande, högräntabla företag, å andra sidan stagnerande företag med dålig lönsamhet. Det är en väsentlig fråga i vilken utsträckning bolagsskattens “selektivitet” gynnat den totala tillväxten i ekonomin. Man kan hävda att vinstbeskattningen fungerat som ett viktigt komplement till fackföreningsrörelsens solidariska lönepolitik. Den solidariska lönepolitiken brukar, förenklat, beskrivas så att fackföreningsrörelsen vid avtalsförhandlingarna tvingar fram snabbare lönekostnadsstegringar i låglönebranscher än i höglönebranscher. Företag och branscher med svag lönsamhet utsätts för Iönekrav utöver betalningsförmågan vid krav på ”normal” kapitalavkastning, medan de mest framgångsrika delarna av näringslivet i förhållande till sin bärkraft kommer lindrigare undan. Med denna uppläggning av lönepolitiken påskyndas strukturomvandlingen. De svagare enheterna i näringslivet slås ut, samtidigt som återhållsamheten gentemot de särskilt vinstgivande företagen innebär bättre expansionsmöjligheter, jämfört med vad som skulle vara fallet vid en mer bärkraftsorienterad lönepolitik. Just förekomsten av en “expansiv marginal” inom företagssektorn, som kunnat absorbera den arbetskraft som stötts ut vid nedläggningarna har varit en viktig förutsättning för den solidariska lönepolitiken och för accepterandet av strukturomvandlingen från fackföreningsrörelsens sida. Från denna synpunkt kan bolagsbeskattningen sägas ha fått en rationell utforrnning genom den kraftiga favoriseringen av de expansiva, framgångsrika företagen. Den ”selektivitef” i bolagsbeskattningen som diskuterats här rymmer emellertid också vissa komplikationer för den tillväxtpolitiska bedömningen, som skall beröras i det följande. Det är en vanlig uppfattning i ekonomisk litteratur att den ekonomiska tillväxten främjas om investeringsurvalet i företagssektom svarar mot de (från samhällsekonomisk synpunkt) mest räntabla projekten. Detta förutsätter i sin tur att företagen for sina investeringsbeslut tillämpar i stort sett samma räntabilitetskrav före skatt. Frågan är nu om detta kriterium på ekonomisk effektivitet är uppfyllt inom bolagssektorn. Den ekonomisk-politiska debatten om bolagsbeskattningens effekter på resursallokering och tillväxt har under den senaste tiden främst gällt investeringsfondssystemet. Med hänvisning bl. a. till den ofta långa tidsrymden

mellan avsättningar och fondernas utnyttjande för investeringar och till att

nystartade företag inte alls kan komma i fråga, har man hävdat att investeringsfondssystemet i praktiken innebär ett system för selektiva investeringssubventioner just till företag som historiskt sett kunnat generera vinster. Särskilt i tider av snabb strukturomvandling finns därför en risk för en konserverande effekt på resursallokeringen genom den lägre kapitalkostnaden och bättre fmansieringsmöjligheten för dessa företag. Denna kritik torde åtminstone till en del också vara relevant för de skattekreditmöjligheter som avskrivningsreglema ger. Som utvecklats i det föregående, sänks företagets kapitalkostnad då skattekrediterna fungerar som ett substitut för eget kapital eller för räntebärande lån i investeringarnas finansiering.

Bilaga 2 189

Men som framgått ovan är möjligheten att bilda skattekrediteri praktiken ojämnt fördelad mellan företagen och har främst utnyttjats av företag som har en hög avkastning på sin redan existerande kapitalstock. Genom den billiga finansiering som skattekrediten innebär är det tänkbart att dessa företag räknar med en lägre kapitalkostnad, dvs. accepterar en lägre räntabilitet på marginalen för nyinvesteringar, än företag som förväntar sig att helt eller delvis ta fram sina vinsttillskott från den marginella investeringen till beskattning. Vår analys av det s. k. dubbelbeskattningsproblemet i kapitel 6 pekar vidare på att det från företagets synpunkt skulle vara väsentligt billigare - även bortsett från olika hanteringskostnader - att finansiera investeringsverksamheten med nedplöjda vinstmedel än att lita till direkta tillskott från aktieägarna. Från tillgänglig statistik kan man lätt få ett intryck av hur lönsamheten varierar mellan olika branscher och mellan olika företag inom en bransch, och dessa skillnader i vinstläge innebär uppenbart motsvarande skillnader ifråga om möjligheterna att självfinansiera nyinvesteringarna. Företag med goda vinster från tidigare gjorda investeringar behöver i mindre utsträckning förlita sig på upplåning eller nyemission än företag, där vinsterna av olika skäl ligger på låg nivå. Dessa skillnader i finansieringsbilden kan i sin tur komma att avspeglas i fomi av differenser mellan kapitalkostnaden för olika företag. Vårt resonemang här innebär alltså att vad vi kallat ojämnhet i dubbelbeskattningen - skillnaden i skattebelastning mellan utdelningsinkomster och värdestegringar - förstärker de tendenser till en differentiering i kapitalkostnaden mellan olika företag som hänför sig till utnyttjandet av skattekrediter som ñnansieringskälla, till förmån för företag med hög avkastning på sin redan existerande kapitalstock och till nackdel för t. ex. nystartade företag som ännu inte börjat generera vinster.

sou 1977:87 191 Bilaga 2

Referenser

Riksdagens protokoll jämte bihang 1951-63. Förslag till ändrad foretagsbeskattning. Statens offentliga utredningar 1954:19. Företagens intäkter, kostnader och vinster. Sveriges ojjiciella statistik 1953-64. Företagen. Ekonomisk redovisning. Sveriges oâiciella statistik 1965-75. Nationalräkenskaper. Statistiska meddelanden, N 1971:11. Företag med anställda. Statistiska meddelanden, N 1975:35. Företagsräkningen 1972, del I. Sveriges ojjiciella statistik 1975. Arbetsmarknadssryrelsens berättelse angående verksamheten 1968-69. Karlshamn. Andersson, Edward, 1974, Bolagsbeskattningen i Norden- likheter och olikheter, i Bolagsbeskattningen i Norden. Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådets skriftserie, nr 2, 1974, Stockholm. Bailey, Martin J., 1969, Capital Gains and Income i The Taxation Taxation, of Income from Capital (eds Arnold C. Harberger & Martin J. Bailey), Washington. Bergström, Vill y, 1976, Approaches to the Theory of Capital Cost. The Scandinavian Journal of Economics, nr 3, 1976. - , 1977, The Political Economy of Swedish Capital Formation. A paper prepared for a conference about “The Politics Comparative of Capital Formation: The United States and Western Europe” organized by the Center for European Studies.Harvard University, Cambridge, Mass., USA, January 1978. Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Bergström, Villy & Södersten, Jan, 1976, Double Taxation and Corporate Capital Cost. Working paper nr 9, 1976, Industriens Utredningsinstitut, Stockholm. Brown, E. Cary, 1974, Recent Studies of the Incidence of the Corporation Income Tax, i Public Finance and Stabilization Policy. Essays in Honor of Richard A. Musgrave (eds. Warren L. Smith & John M. Culbertson), Amsterdam. Caves, Richard, 1971, Internationella koncerner: teorin för marknadsformer tillämpad på direkta investeringar, i De internationella koncernerna och samhällsekonomin (red. Nils Lundgren), Stockholm. Coen, Robert M., 1971, The Effect of Cash Flow on the Speed 01 Adjustment, i Tax Incentives and Capital Spending (ed. G. Fromm), Amsterdam och London. Coen, Robert M. & Hickman, Bert G., 1970, Constrained Joint Estimation of Factor Demand and Production Functions. Review of Economics and Statistics, nr 3, 1970. Cragg, John G., l-larberger, Arnold C. & Mieszkowski, Peter, 1967, Empirical Evidence on the Incidence of the Corporation Income Tax. Journal of Political Economy, nr 6, 1967. Edwards, Edgar, 1961, Depreciation and the Maintenance of Real Capital, i Depreciation ana Replacement Policy (ed. J .L. Meij), Amsterdam.

Bilaga 2

Ekström, Tord, 1957, Skattepolitik och företagsbeskattning. Fackfireningsrörelsen, nr 51-52, 1957. - och bruttobeskattning. Fackföreningsrörelsen nr 12, , 1958, Skattepolitik 1958. Eliasson, Gunnar, 1965, Investment Funds in Operation, Stockholm. Eriksson, Göran, 1975, Företagens tillväxt och finansiering, Uppsala. - of Taxation on the Firm”s Optimal Investment Behavior. , 1977, Effects Stencil, Industriens Utredningsinstitut, Stockholm. Feldstein, Martin, 1974, Incidence of a Capital Income Tax in a Growing Economy. Review of Economic Studies, nr 4, 1974. Franzén, Thomas, Lövgren, Kerstin & Rosenberg, Irma, 1975, Redistributional Effects of Taxes and Public Expenditures in Sweden. Swedish Journal of Economics, nr 1, 1976. Frostman, Lars, 1966, Bokslutspolitik. Stencil, Ekonomiska Forskningsinstitutet (EFI), Stockholm. Glader, Mats m. il., 1976, Företagsformer i teori och tillämpning - en studie av mindre och medelstora företag, Stockholm. Goode, Richard, 1951, Corporation Income Tax, New York. - Income Tax Incidence, , 1966, Rates of Return, Shares and Corporate i Ejfects of Corporation Income Tax (ed. M. Krzyzaniak), Detroit. Hall, Robert, E., & Jorgenson, Dale W., 1967, Application of the Theory of Optimum Capital Accumulation, i Tax Incentives and Capital Spending (ed. G. Fromm), Amsterdam och London. Richard M., 1975, The Taxation of Income from Corporate Share- Hammer, holders: Review of Present Systems in Canada, France, Germany, Japan and the U.K. National Tax Journal, nr 3, 1975. Hansen, Bent, 1955, Finanspolitikens ekonomiska teori. Statens ofentliga utredningar 1955:25. Arnold C., 1962, The Incidence of the Corporation Income Tax. Harberger, Journal of Political Economy, nr 3, 1962. Hellström, Mats, 1967, Ett försök att uppskatta den totala progressiviteten i det svenska skattesystemet 1966. Stencil, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Johansen, Leif, 1967, Offentlig økonomikk, 2:a uppl., Trondheim. Johansson, Sven Erik & Edenhammar, Hans, 1968, lnvesteringsfonders länsamhet, Stockholm. Johansson, Sven Erik & Jensen, Olav Harald, 1969, Företagets finansieringsproblem, Falköping. Krzyzaniak, Marian, 1966, Effects of Profits Taxes: Deduced from Neoclassical Growth Models, i Ejâfects of Corporation Income Tax (ed. M. Krzyzaniak), Detroit. Krzyzaniak, Marian & Musgrave, Richard A., 1963, The Shifting of the Corporation Income Tax, Baltimore. Lindbeck, Assar, 1968, Svensk ekonomisk politik, Stockholm. Lindencrona, Gustaf, 1972, Skatter och kapita/flykt, Stockholm. - , 1974, Aktiebolagens dubbelbeskattning - Sverige, iBolagsbeskattningen i Norden, Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådets skriftserie, nr 2, 1974, Stockholm. Lodin, Sven-Olof, 1976, Progressiv utgiftsskatt. Statens offentliga utredningar 1976:62. Lundgren, Nils, 1975, Internationella koncerner i industriländer. Samhällsekonomiska aspekter. Statens ojfentliga utredningar 1975:50. Matthiessen, Lars, 1973, A Study in Fiscal Theory and Policy. Stencil, Ekonomiska Forskningsinstitutet (EFI), Stockholm. McLure, Charles, 1969, The Inter-Regional Incidence of General Taxes. Public Finance, nr 3, 1969. - Effects of Taxing Value Added, i Broad Based Taxes , 1973, Economic (ed. Richard A. Musgrave). Baltimore och London. - Incidence Analysis. The Harberger Model , 1975, General Equilibrium after Ten Years. Journal of Public Economics, nr 4, 1975.

2 193

Bilaga

Mieszkowski, Peter, 1969, Tax lncidence Theory: The Effects of Taxes on the Distribution of Income. Journal of Economic Literature, nr 4, 1969. Musgrave, Richard A., 1963, Growth with Equity. American Economic Review, nr 2, 1963. - , 1967, The Theory of Public Finance. Tokyo. Musgrave, Richard A. & Musgrave, Peggy B., 1973, Public Finance in Theory and Practice.New York. Mutén, Leif, 1968, Bolagsbeskattning och kapitalkostnader. Uppsala. Myrdal, Gunnar, 1934, Finanspolitikens ekonomiska verkningar. Statens ojfentliga utredningar 1934:1. Normann, Göran, 1976, Beskattning av produktionsfaktorer. Arbetsrapport nr 5, 1976. Industriens Utredningsinstitut, Stockholm. Pechman, Joseph & Okner, Benjamin, 1974, Who Bears the Tax Burden? Washington. Praski, Sverker, 1975, Econometric Investment Functions and an Attempt to Evaluate the Investment Policy in Sweden 1960-73. Stencil, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Robicheck, A. 8ç_ Myers, S., 1965, Optimal Financial Decisions. New York. Rudberg, K. & Ohman, C., 1971, Investment Funds. The Release of 1967. Stockholm. Sandberg, Lars, 1963, Net Profits versus Gross Business Taxation: The Swedish Debate. Quarterly Journal of Economics, nr 4, 1963. i Samordnad näringspolitik, 1961, Struktumtredningen, utgiven av Landsorganisationen i Sverige. Stockholm. Sato, R., 1963, Fiscal Policy in a Neo-Classical Growth Model. An Analysis of Time Required for Equilibrating Adjustment. Review of Economic Studies, nr l, 1963. Sato, R. & Hoffman, R., 1974, Tax Incidence in a Growing Economy, i Public Finance and Stabilization Policy. Essays in Honor of Richard A. Musgrave (eds Warren L. Smith & John M. Culbertson). Amsterdam. Slitor, Richard, 1966, Corporate Tax Incidence: Economic Adjustments to

Differentials under a Two-Tier Tax Structure, i Eøects of Corporation

Income Tax (ed. M. Krzyzaniak). Detroit. Södersten, Bo, 1969, Internationell ekonomi. Stockholm. Södersten, Jan, 1971, Företagsbeskattning och resursfördelning, i Svensk fi-

nanspolitik i teori och praktik (Erik Lundberg m. 11.). Lund.

- , 1975, Profit Taxes and Resource Allocation. Stencil. Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. - , 1977, Approaches to the Theory of Capital Cost: An Extension. Scandinavian Journal of Economics, nr 4, 1977. Welinder, Carsten, 1976, Skattepolitik. Lund. Västhagen, Nils, 1957, Skattepolitiken och företagens investeringsverksamhet. Skandinaviska bankens kvartalsskrift, nr 3, 1957.

Bilaga 3 Analys av olika system för bildande av skattekrediter av Lars Bertmar

Bilaga 3 197

Innehåll

l Inledning, syfte, föreställningsram 199 1.1 Inledning . . 199 1.2 Syfte . . . . . . . . . . . . . 199 1.3 Avgränsningar och begrepp . . . . . 199 1.4 F öreställningsram angående Företagens skattemässiga bokslutspolitik . 202 1.5 Föreställningsram angående nettovinstbeskattningens . syfte 203 i 2 Begränsningar iföretagens möjligheter att bilda skattekrediter inom nuvarande skattesystem 207

2.2 Förändring av skattekredit som funktion av vinsten 207 2.3 Tillgånsstrukturens, kapitalstrukturens och andra faktorers betydelse För tillväxten i skattekrediter 210 2.3.1 Betydelsen av skillnader i tillgångsstruktur, kapitalstruktur och tröskelvinst 210 2.3.2 Betydelsen av nominell skattesats och deklarationsmässiga avdrag . 213

4.2 Urval, analysperiod, piimärdata . . . . . 221 4.3 Förutsättningar för genomförda simuleringar 222 4.4 Typer av slutsatser . 225 4.5 Utfallet av simuleringarna 225

5 Några kompletterande empiriska analyser 241

5.2 Relationen mellan lagervärde och lönesumma 241 5.3 Räntabilitetsutvecklingen . 243 5.4 Utnyttjad lagernedskrivning 244

5.5 Övriga empiriska analyser 246

Referenser . 246

sou 1977:87 3 199

Bilaga

1 Inledning, syfte, föreställningsram

1.1 Inledning

Inom Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm

(EFI) har en bank for finansiella data byggts upp. Banken omfattar bl. a.

samtliga företag med fler än 200 anställda inom näringarna gruv- och tillverkningsindustri (SNI 2 och 3). Den uppdateras årligen och omfattar f. n. tidsperioden 1966-1975. Primärmaterialet hämtas främst från statistiska centralbyråns (SCB) finansstatistik. Syftet med databanken är bl. a. att ge möjlighet till analyser av samhällsekonomiska frågeställningar på företagsnivå som komplement till analyser på aggregerad nivå. Analysema kan t. ex. avse kartläggningar av historiska utvecklingsmönster eller simuleringsstudier av effekter av olika tänk-

ta ekonomiskt-politiska åtgärden I föreliggande bilaga skall jag redovisa

hur några alternativa system för bildande av skattekrediter studerats med hjälp av databanken. Dessförinnan skall jag principiellt diskutera nuvarande system för bildande av skattekrediter och i vilka avseenden några alternativa system skiljer sig från detta.

1.2 Syfte

Bilagan har tre syften: (a) Att diskutera olika faktorer som inom det nuvarande nettovinstbeskattningssystemet påverkar företagens möjligheter att bilda skattekrediter. (b) Att mot bakgrund av (a) studera principiella skillnader mellan nuvarande system och de altemativa system som diskuteras i betänkandets huvudtext. (c) Att precisera förutsättningarna för de i betänkandets huvudtext redovisade simuleringama av effekter av dessa altemativa system samt att redovisa vissa kompletterande empiriska analyser.

1.3 Avgränsningar och begrepp

1 Databanken har först .. . . . . . . t tt Be For att precisera vilket område mom foretagsbeskattmngen

Diigo??

som Jag skall

Káâånügâ:

diskutera är det ändamålsenligt att knyta an till de poster som ett företags sas databankens innehåll.

Bilaga 3

officiella resultaträkning kan innehålla. Den kan exempelvis ha följande utseende (inom parentes anger jag de symboler som jag senare skall ut-

nyttja).1

Fakturerad försäljning X - Tillverknings-, administrations- och försäljningskostnader -X - Avskrivningar -X

X Resultat före kostnadsräntor (VT) - Kostnadsräntor (K) -X

X Resultat före bokslutsdispositioner och skatt (VE) - Bokslutsdispositioner (AOR) -X

Resultat fore skatt (VFS) X - Skatt (SR) -X

Nettoresultat (NV) X

Om jag utnyttjar begreppen i ovanstående resultaträkning kan det problemområde som jag skall behandla avgränsas på följande sätt. 1. Jag koncentrerar intresset till företagets bokslutsdispositioner och redovisade skattekostnad. Med redovisad skattekostnad menar jag den bolagsskatt som företaget redovisar. Avgränsningen betyder att jag ej diskuterar övriga intäkter och kostnader i företagets verksamhet. Exempelvis diskuterar jag ej de skatter och avgifter som är knutna till företagets resursutnyttjande (exempelvis skatt på lön eller energi) i annan mån än när detta är relevant för analysen av företagets bokslutsdispositioner och redovisade skattekostnad. Avgränsningen betyder vidare att jag ej diskuterar olika mätproblem vid bestämningen av kostnader och intäkter som i resultaträkningen ligger före resultatet före bokslutsdipositioner och skatt. Exempelvis diskuterar jag ej mätproblem föranledda av prisförändringar (inflation), dvs. problem vid värderingen av materiella anläggningstillgångar etc. Jag förutsätter att hittills utnyttjade skattemässiga värderingsprinciper fortsättningsvis gäller i dessa avseenden. *Finansiella intäkter och 2. Av bokslutsdispositionerna koncentrerar jag intresset till nedskrivning extraordinära kostnader på varulager, avsättning till investeringsfond och inom foretagsskattebeoch intäkter är andra

redningen diskuterade alternativ till dessa dispositioner. Överavskrivningar

vanliga poster i ett förepå materiella anläggningstillgångar, dvs. främst på maskiner och inventarier, tags resultaträkning. Jag

utelämnar dessa. diskuterar jag ej explicit annat än undantagsvis? Detta motiveras för det första av att det principiella som kan föras beträffande

2Med Överavskrivningar resonemang lagermenas de extra avskriv- nedskrivning i de flesta avseenden kan föras även beträffande överavskrivningar som följer av att ning. För det andra torde överavskrivningarna i allmänhet vara små jämfört skattemässig avskrivning med övriga bokslutsdispositioner, främst lagemedskrivning. För det tredje överstiger den avskrivingår ej förändrade avskrivningsregler bland de alternativ till nuvarande ning som motiveras av utformning av nettovinstbeskattningen som i första hand diskuterats av tillgångarnas faktiska

värdeminskning. De företagsskatteberedningen. Övriga bokslutsdispositioner som kan vara ak-

skattemässiga avskriv- tuella bortser jag helt ifrån. ningarna kan även för redovisad skattekostnad av den 3. Jag studerar ej konsekvenserna understiga sistnämnda mångfald ej skattepliktiga intäkter, redovisade men ej avdragsgilla kostnader avskrivningar (underavoch deklarationsmässiga avdrag som kan förekomma annat än i den mån skrivningar)

Bilaga 3 201

dessa får konsekvenser för analysen av företagens utnyttjande av bokslutsdispositioner. 4. Jag behandlar endast sådana system för nettovinstbeskattning som innehåller möjligheter till resultatutjämning via bokslutsdispositioner som ett väsentligt inslag. skattesystem där företagen ej ges möjligheter att vidta bokslutsdispositioner samtidigt som nominell skattesats är låg eller lämnad

utdelning i sin helhet är avdragsgill behandlar jag exempelvis ej

5. Jag avgränsat diskussionen till aktiebolag som ej är mycket små Avgränsningen till aktiebolag görs främst för att diskussionen ej skall behöva ta hänsyn till de olika regler som finns för olika bolagsfonner. Avgränsningen till större företag motiveras av att löneuttag ej skall förväntas utgöra en väsentlig resultatreglerande åtgärd. I min diskussion kommer jag ofta att utnyttja följande begrepp. - Skattekostnad. Begreppet syftar på bolagsskattekostnaden. Som synonyma begrepp utnyttjas “redovisad skattekostnad” och bokförd skattekostnad”. - Bokslutsdispøsitioner. Jag bortser helt från sådana bokslutsdispositioner som ej är skattemässigt avdragsgilla. Jag utnyttjar därför begreppet bokslutsdisposition som synonym till ”skattemässig bokslutsdisposition” eller ”skattemässigt avdragsgill bokslutsdisposition. Som synomyna begrepp till bokslutsdispositioner utnyttjas även ”resultatreglerande åtgärder” och “förändring i obeskattade reserver”. - Obeskattade reserver. definieras som skillnaden mellan en Begreppet tillgångs verkliga värde och skattemässiga värde. Med “verkligt” värde

menas då tillgångens värde enligt redovisningspraxis? Exempel: Lagervärdet

enligt redovisningspraxis utgör det ”verkliga” värdet. Det skattemässiga värdet erhålls efter nedskrivning på det verkliga värdet. Skillnaden utgör reserv i varulager - lagerreserv. Obeskattade reserver bildas genom skattemässigt avdragsgilla bokslutsdispositioner. Jag bortser helt från skattemässigt ej avdragsgilla bokslutsdispositioner och utnyttjar därför begreppet ”reserv som synonym till obeskattad reserv.3 - Marginell skattesats är den skattesats som utnyttjas för att beräkna vilken förändring i redovisad skattekostnad som viss förändring av redovisad vinst före skatt medför.

Jfr Bröms [1974] och Södersten [19751 De menar bl. a. att ett system med skattekrediter kan få ogynnsamma allokeringselfekter. Detta skulle sammanhänga med att företag som kan finansiera viss del av kapitaltillväxten med skattekrediter får lägre kapitalkostnad än andra företag, vilket skulle sänka räntabiliteten. Jag kan här ej gå djupare in på detta synsätt utan skall endast göra två kommentarer. För det första medför högre räntabilitet att en större andel av tillväxten kan finansieras med skattekrediter - allt annat lika. För det andra har ej företag med högre initial andel skattekrediter av totalt kapital haft lägre räntabilitet om perioden 1966-1972 studeras. För börsbolag finns t. 0. m. en svag tendens i motsatt riktning. Jfr Bertmar, Molin [l977], kapitel 17. 2”Värdet enligt redovisningspraxis” behöver självfallet ej utgöra ett entydigt begrepp. Detta är dock ej nödvändigt for förståelsen. 3Ett vanligt språkbruk är att beteckna obeskattad reserv som “dold reserv. Dold syftar då på att reserven ej redovisas öppet i företagets årsredovisning. Jag kommer ej att göra någon distinktion mellan dold“ obeskattad reserv och öppet redovisad obeskattad reserv.

202 Bilaga 3

- Nominell skattesats är summan av statlig och kommunal skattesats efter hänsyn till kommunalskatteavdrag vid beräkningen av den statligt skattepliktiga inkomsten. Om redovisad vinst före skatt i sin helhet är skattepliktig och företaget saknar deklarationsmässiga avdrag/ej avdragsgilla kostnader uppgår redovisad skattekostnad till nominell skattesats multiplicerad med redovisad vinst före skatt förutsatt att garantiskatten på fastigheter ej överstiger denna redovisade skattekostnad. - mellan redovisad Förändringiskanekredit. Begreppet syftar på skillnaden skattekostnad och den skattekostnad som skulle ha redovisats om inga bokslutsdispositioner vidtagits (vid i övrigt oförändrade förutsättningr för beräkning av skattekostnad). ”skattekrediten” uppgår således till det ackumulerade värdet av nämnda förändringar. Vid en nominell skattesats på 50 % utgörs obeskattade reserver till hälften av skattekredit och till hälften av eget kapital. Investeringsfonder betraktar jag i dess helhet som obeskattade reserver. Det betyder att skattekrediten förändras i samband med avsättningen till investeringsfond. När fonden tas i anspråk förändras ej skattekrediten. Utnyttjandet av fonden innebär i detta avseende endast, att den obeskattade reserven - och skattekrediten knyts till en viss tillgång. Spärrkontobehållningen inkluderar jag i företagets totala kapital. Jag betraktar ej spärrkontobetalningar som skattebetalningar. - System jör nenovinstbeskanning. Med detta menar jag reglerna för skattemässigt avdragsgilla bokslutsdispositioner. Som synonymt begrepp utnyttjas “system (alternativt regler”) för bildande av skattekrediter”. - Fri reserv betecknar sådan obeskattad reserv som företaget kan såväl öka som minska inom av skattelagstiftningen angivna gränser utan särskilt tillstånd från myndighet och som ej erfordrar någon betalning utan som uteslutande är en redovisningsmässig åtgärd. Lagerreserver och reserver i maskiner och inventarier utgör exempel på fria reserver. - Bunden reserv betecknar sådan obeskattad reserv som företaget i princip ej fritt kan öka/eller minska samt som medför andra betalningskonsekvenser än för redovisad skattekostnad. Exempel är investerings-

fond. kolnsekvenserna

1.4 Föreställningsram angående företagens skattemässiga

bokslutspolitik

Inför både den principiella diskussionen i kapitel 2 och 3 och den empiriska analysen i kapitel 4 och 5 är det av vikt att redogöra för min föreställningsram angående företagens skattemässiga bokslutspolitik. Den kan beskrivas på l sätt? Begreppen fri och följande “bunden” reserv skall ej 1. Företagen är obenägna att disponera balanserade vinstmedel för att sammanblandas med de helt eller delvis täcka föreslagen utdelning. Detta innebär att de är obenägna olika former för redovisatt redovisa en vinst före skatt som understiger summan av föreslagen utning av eget kapital som anvi- delning, skatt och obligatoriska fondavsättningar. Företagen - särskilt börscivillagstiftningen sar. bolagen - är vidare obenägna att sänka föregående års utdelning såvida det inte föreligger en lönsamhetsförsämring, som bedöms som varaktig och ZJämlör Bertmar, Molin som motiverar en varaktigt lägre utdelningsnivå. Nämnda vinst före skatt [l977], kapitel 17.

Bilaga 3 203

benämner jag tröskelvinstjöre skatt (TVf). Den skattekostnad som företaget

ej kan undvika med anledning av TVf betecknar jag tröskelskatt (TS). Skillnaden mellan TVf och TS kallar jag tröskelvinst efter skatt (TVe).

2. Maximala skattemässiga bokslutsdispositioner begränsas visst år av

(a) skattelagstiftningens regler för maximala avskrivningar, nedskrivningar och avsättningar (legal restriktion) eller (b) av tillgängligt vinstutrymme, definierat som skillnaden mellan vinst före bokslutsdispositioner (VE) och TV, (foretagspolitisk restriktion, virtslrestriktion). Företagen antas inom dessa begränsningar söka minimera redovisad skattekostnad (SR). Detta behöver inte innebära, att Företaget varje år eftersträvar denna minimering, eftersom det kan finnas situationer då en flerperiods-

analys leder till ett annat resultat än en enperiodsanalysl l det följande

lämnas emellertid denna eventuella konflikt mellan en- och flerperiodsanalys obeaktad. Av tillgängliga bokslutsdispositioner antas företaget inom det nuvarande systemet för nettovinstbeksattning i första hand utnyttja maximalt tillåtna avskrivningar på materiella anläggningstillgångar (främst maskiner och inventarier), i andra hand maximal Iagerreservering och i tredje hand avsättning till investeringsfond.

1.5 Föreställningsram angående nettovinstbeskattningens

syfte

Inför den principiella diskussionen i kapitlen 2 och 3 är det även av viss vikt att redogöra för min föreställningsram angående vilka mål som det nuvarande nettovinstbeskattningssystemet främst skall tjäna och hur olika komponenter i systemet skall bidra till olika mål. Min Föreställningsram om vilka samhällsekonomiska mål som systemet för nettovinstbeskattning skall bidra till kan sammanfattas på följande sätt? l. Nettovinstbeskattningssystemet skall i första hand bidra till tillväxt och stabilitet i företagens produktion och sysselsättning. 2. I andra hand skall systemet för nettovinstbeskattning bidra till fördelningspolitiska, regionalpolitiska och andra mål. Min diskussion i detta avsnitt kommer att knytas till målen angående tillväxt och stabilitet. Exempel på andra mål kommer att anges löpande. Det första målet, tillväxt, kan operationaliseras på många sätt. Jag uppfattar målet som ett långsiktigt mål som egentligen innehåller ett instrument (produktion eller produktionsapparat) och ett överordnat mål (sysselsättning). Med denna tolkning skall nettovinstbeskattningen stimulera tillväxt i företagens produktionsapparat (produktionsresurser andra än humankapital). Tillväxten i produktionsapparaten ses sedan som ett huvudinstrument för att nå långsiktiga sysselsättningsmål. *Jfr Frostman [19661 Det andra målet, stabilitet, betraktar jag som ett kortsiktigt mål i meningen att man via nettovinstbeskattningen vill påverka - utjämna - de konjunk- 2 Jfr departementschefens turella svängningarna i produktion och sysselsättning. direktiv till beredningen.

204 Bilaga 3

För att beskriva på vilka sätt det nuvarande nettovinstbeskattningssystemet söker bidra till ovanstående mål kan det vara ändamålsenligt att som utgångspunkt konstatera, att skattereglema påverkar betalningsströmmarna i företagen. Detta kan ske på två olika sätt, nämligen genom att tillföra resp. återföra likviditet. Likviditet tillförs direkt (spärrkontoutbetalning) eller indirekt (genom att företaget på grund av t. ex. lagemedskrivning eller investeringsavdrag betalar mindre skatt). Likviditet tappas” från företagen antingen direkt (skatt, spärrkontoinbetalning) eller indirekt (ökad skattebetalning som orsakas exempelvis av reducerat avskrivningsunderlag efter investeringsfondsutnyttjande). Dessa sätt att påverka betalningsströmmarna kan sedan i sin tur ha effekter på övriga betalningsströmmar i företaget, både vad gäller tillforseln av finansiella medel (volym) och hur dessa medel används. Mot bakgrund av ovanstående kan det finnas skäl att närmare precisera vilka typer av effekter som nettovinstbeskattningn kan förväntas ha för tidigare nämnda huvudmål. Beträffande tillväxtmålet menade jag ovan att det man via nettovinstbeskattningen kan påverka är tillväxten i produktionsapparaten (och därmed indirekt sysselsättningstillväxten). Det kan då vara ändamålsenligt att med tillväxt mena tillväxt i produktionsapparaten och att mäta denna i kronor. Kapitaltillváxt blir därmed mitt mått på tillväxt. Det kan vidare vara ändamålsenligt att skilja mellan två dimensioner i tillväxten, nämligen tillväxtens omfattning, dvs. med hur mycket (mätt i kronor) som produktionsapparaten växer i genomsnitt över tiden, och tillväxtens inriktning, dvs hur produktionsapparaten disponeras mellan t. ex. olika typer av tillgångar, regioner etc. Om man exempelvis menar att nettovinstbeskattningen skall bidra till så hög tillväxttakt som möjligt i reala tillgångar (maskiner, fastigheter etc.)“ så har man därmed angett en inrikting av tillväxten (reala tillgångar) och en omfattning (så hög tillväxttakt som möjligt). Tillväxtens inriktning kan sedan preciseras ytterligare (till t. ex. vissa branscher eller regioner) liksom dess omfattning (genom att exempelvis ange tillväxtmål i procent). För båda dimensionerna av tillväxten kan vi särskilja direkta och indirekta effekter av nettovinstbeskattningen. Beträffande tillväxtens omfattning kan man till de direkta effekterna hänföra den mindrebetalning av skatt som blir följden av lagemedskrivning förutsatt att detta ej endast leder till en motsvarande reduktion av andra finansieringskällor. Till samma kategori kan man räkna investeringsfondssystemet som ju leder till att den skattebetalning som i annat fall hade gjorts i stället temporärt till nästan hela sitt belopp sätts in på spärrkonto för att sedan utnyttjas för en investering. Innebörden av de direkta effektema på tillväxtens omfattning är alltså att den skattekredit som skapas via t. ex. lagemedskrivning eller investeringsfondsavsättning direkt leder till tillväxt om skattekrediten ej kompenseras av motsvarande reduktion av andra finansieringskällor. Skattekrediten är alltså den direkta effekten beträffande tillväxtens omfattning. Viktigare för tillväxtens omfattning är kanske de indirekta effekterna av nettovinstbeskattningen. Det faktum att man som en finansieringskälla kan utnyttja skattekrediter påverkar företagets finansiella risksituation - man kan utnyttja en fmansieringsform som är räntefri och vars återbetalningstidpunkt är okänd. l vissa avseenden är finansieringsformen lik-

Bilaga 3 205

artad eget kapital. Detta kan göra företaget mer benäget att växa (investera) än vad som annars skulle ha varit fallet. Om jag kallar detta en positiv indirekt effekt skulle en annan - negativ - indirekt effekt på tillväxtens omfattning vara att företaget kan tvingas upprätthålla en viss tillväxt om man vill undvika att återföra skattekrediterna till beskattning. På motsvarande sätt kan man beträffande tillväxtens inriktning skilja mellan direkta och indirekta effekter. Direkta effekter på tillväxtens inriktning nås via investeringsfondssystemet. Fondutnyttjandena kan sålunda styras av samhället till att avse speciella typer av tillgångar, speciella regioner etc. Huruvida investeringsfondssystemet bidrar till en annan tillgångsstruktur (komposition av produktionsapparaten) - vid sidan om att påverka investeringsverksamhetens tidsförläggning, regionala fördelning etc. - är naturligtvis osäkert. Det är tänkbart att de investeringar som genomförs med hjälp av investeringsfonder skulle ha genomförts i alla händelser men i en annan tidsordning och att investeringsfondssystemet ej påverkar tillväxtens långsiktiga inriktning. skattesystemet kan även tänkas ha indirekra effekter på tillväxtens inriktning. Nuvarande regler kan exempelvis medföra att företag disponerar en större del av sina tillgångar till varulager än vad som skulle varit fallet utan nedskrivningsreglerna på lager. Beträffande det andra huvudmålet, stabilitet, kan man särskilja tre huvudinstrument i det nuvarande nettovinstskattesystemet. För det första ger systemet företaget möjlighet att utjämna sina skattebetalningar så att vinsten under goda år ej ska behöva beskattas i sin helhet och att företaget därmed spar likviditet till kommande sämre år. En bieffekt av detta kan även vara jämnare utdelningar än vad som annars skulle ha varit fallet. För det andra innebär systemet att likviditet (via spärrkontobetalningar) tappas från vissa företag under goda år. För det tredje medför de nuvarande reglerna likviditetstillskott i samband med utnyttjandet av investeringsfonder. Syftet med det första instrumentet skulle kunna karakteriseras som att åstadkomma en passiv påverkan på investeringamas förläggning i tiden och att stärka de finansiella förutsättningarna för produktion och sysselsättning under de mindre goda åren. De två senare instrumenten skulle kunna beskrivas som en aktiv påverkan på investeringamas förläggning i tiden. Likviditetsavtappningen (spärrkontoinbetalning) kan ses som en tvångsinvestering som begränsar möjligheterna att genomföra andra investeringar. Likviditetstillskottet under de dåliga åren ökar sedan möjligheterna att då investera. _ Sammanfattningsvis kan min föreställning om vilka mål som det nuvarande nettovinstbeskattningssystemet skall tjäna och på vilka sätt olika aspekter på dessa mål påverkas av olika komponenter i systemet beskrivas på följande sätt.

206 3

Bilaga

Huvudmål l: Tillväxt i produktion och sysselsättning Nettovinstbeskattningen Långsiktig tillväxt i produktionsapparat, som medel syftar till: dvs. i företagens tillgångar D Tillväxtens omfattning - Direkta effekter (bildandet av skattekrediter) - lndirekta effekter - positiva (skattekrediter påverkar linansiell risk) - negativa (tillväxt erfordras for att förhindra upplösning av reserver D Tillväxtens inriktning - Direkta effekter (jfr investeringsfondssystemet) - indirekta effekter (jfr lagerinvesteringar)

Huvudmål 2: stabilitet i produktion och sysselsättning Nettovinstbeskattningen Utjämning av skattebetalningar som medel syftar till: Påverkan på investeringsverksamhetens tidsförläggning - aktiv påverkan (jfr investeringsfondssystemet) - passiv påverkan (jfr lagemedskrivning) Ovanstående analys är självfallet mycket schematisk. Olika speciella förutsättningar kan införas som påverkar analysen. Tankegången torde dock enligt mitt synsätt fånga de mest väsentliga motiven för ett skattesystem som medger bildandet av såväl fria som bundna obeskattade reserver.

Bilaga 3 207

2 Begränsningar i företagens möjligheter

att

bilda skattekrediter inom nuvarande

skattesystem

2.1 Inledning

I föreliggande kapitel skall jag diskutera begränsningar i företagens möj-

ligheter att bilda skattekrediter enligt nuvarande reglen Diskussionen kan

ses som en utgångspunkt för kapitel 3. Där skall jag diskutera principiella skillnader mellan nuvarande system och några alternativa system.

2.2 Förändring av skattekredit som funktion av vinsten

Av avgörande betydelse för förändringen i obeskattade reserver - och därmed i skattekrediter - är vinsten före bokslutsdispositioner och skatt, VE. Av

avgörande betydelse är vidare företagets krav på minsta redovisade nettoresultat (vinstrestriktion) och de legala begränsningar i skattekrediternas

ökning som finns (legal restiiktion).2 Figur 2.1 skall jag utnyttja som utgångspunkt för en diskussion av dessa faktorer. Förutsättningarna för figuren är följande (under 2.3 skall jag diskutera de olika förutsättningama).3

l. Tröskelvinsten efter skatt, och tröskelskatten,

TVe, TS, uppgår till samma

belopp. Båda är större än noll. De summerar till tröskelvinsten före skatt, TV . 2.

TV:

överensstämmer med redovisat nettoresultat och TV, med redovisat resultat före skatt (jfr resultaträkningen under 1.3).

Diskussionen utgör

3. Vid bestämningen av andelen skattekredit, SK, av obeskattade reserver, delvis ett koncentrat av OR, uppgår nominell skattesats till 50 96. diskussionen i Bertmar, 4. Vid bestämningen av redovisad skattekostnad, SR, i det fall denna över- Molin [l977], kapitel 17.

stiger TS uppgår den marginella skattesatsen likaså till 50 %.4

5. I figuren betecknar ZJfr ovan avsnitt 1.4. VEM_ den högsta vinst före bokslutsdispositioner och skatt som företaget- med hänsyn till maximalt möjlig 3 avskrivning Utöver nedanstående på materiella anläggningstillgångar och maximalt möjlig lagemedskriv- ngivna förutsättningar ning - kan redovisa om SR ej skall överstiga TS. äller även de förutsätt-

6. I figuren betecknar ningar som följer av min

VERK den högsta vinst före bokslutsdispositioner

föreställningsram enligt och skatt som företaget- med hänsyn till maximalt möjlig av- och nedavsnitt 1.4. skrivning samt maximal avsättning till IF - kan redovisa om SR ej skall 4 överstiga TS. Denna förutsättning är något orealistisk men 7. Figuren består av två delligurer. I den övre redovisas bl. a. storleken utnyttjas här för att på förändringen i obeskattad reserv (AOR), redovisad skattekostnad (SR), förenkla framställningen.

sou 1977:87 208 Bilaga 3

l il Kronor

i

i

- A 0a

!

A 50a

NV resp SR

VE (kvronor)

il Kronor !

!

! I l F

I /A

o ;j SR

Ef??

o /I --- ,av . .- TS _,_ spârrkonto .øøø

Figur 2. I. Fördelningen av /l få.-

I p*

resultatet jöre bolmluisdis- i i 2

positioner och ska!! på i

VE (kronor)

olika komponenter enligt rvf VEM_

VEJBK nuvarande regler.

av obeskattade reserver redovisat nettoresultat (NV), andelen eget kapital och i skattekrediter (ASK) vid olika I den (AEOR) förändringen VE. nedre visas storleken på avsättningen till investeringsfond (AIF), redo-

visad skattekostnad (SR) och spärrkontolnbetalning. 8. För att markera figurens allmänna karaktär anges ej skalvärden Figuren

avser ett visst företag ett visst år.

vad de olika begrepp som markerats på axlarna Låt mig först kommentera ” i den övre delen av figuren främst kan antas bero på. Jag börjar då ”nedif

i en tänkt resultaträkning. främst Detta härger sam-

TV3 torde bero på företagets utdelningspolitik.

med mitt om att företagen är obenägna att recovisa en man antagande

Bilaga 3 209

nettovinst understigande föreslagen utdelning. Vid given utdelning beror

TV6 även av de civilrättsliga reglerna för fondering av redovisat eget kapital.

Aven andra faktorer av mindre betydelse torde kunna påverka kravet på

TV6_

TS beror på TVE och på de deklarationsmässiga avdrag och tillägg resp.

ej skattepliktiga intäkter som är aktuella Högre allt annat

TVe medför,

lika, högre TS. Vid given TVE medför större deklarationsmässiga avdrag/ej intäkter skattepliktiga att TS sjunker. TS kan dock ej understiga den kommunala garantiskatten på fastigheter. definieras som summan av

TVf TV6 och TS. De förutsättningar som

figur 2.1 bygger på medför att TS motsvarar och således uppgår till

TVe

50 % av Detta överensstämmer

TVf. med vanliga schablonantaganden. Som

nämndes ovan kan emellertid bl. a.

deklarationsmässiga avdrag/ej skatte-

pliktiga intäkter medföra att TS avviker från

TVe. Som jag senare skall

visa kan dessa avdrag/intäkter även medföra att nettovinsten, NV, avviker från TV6. l detta fall kommer redovisad vinst före skatt, VFS, att avvika från

TVP VE, mk beror för det första på möjlig förändring av obeskattad reserv i varulager. Denna beror på varulagervärdets förändring under året och på storleken av ej utnyttjade nedskrivningsmöjligheter vid periodens ingång. För det andra beror på möjlig överavskrivning på materiella an-

VEM

läggningstillgångar (här åsyftas i första hand maskiner och inventarier). För det tredje beror på TVP? Detta hänger dels samman med

VEM

reglerna för avsättning till investeringsfond, lF. Beräkningsunderlaget för avsättningen utgörs av summan av vinst före skatt, VFS, och avsättning till IF. Högre TV,- medför högre IF-avsättning utan att SR för den skull avviker från TS.3 Dels sammanhänger betydelsen av för med

TVf VEgmk

att reservförändringama via lagemedskrivning och överavskrivning på materiella anläggningstillgångar till utfallet beträffande Fortsättningsvis definieej är knutna VE. Som ras begreppet ej skatteframgick ovan innebär förutsättningarna för dessa förändringar att ett visst pliktiga intäkter som vinstintervall kan ”regleras” via dylika bokslutsdispositioner, (jfr skillnaden nettot av ej skattepliktiga mellan och iden nedre delen av figuren). Ju högre intäkter och redovisade, ej

VEM_ TVf TVf desto

högre är den VE där dessa möjligheter uttömts. avdragsgilla kostnader. Mot bakgrund av ovanstående kan figur 2.1 kommenteras på följande 2 Jag förutsätter således sätt: Förutsättningen för en ökning av obeskattade reserver är att VE över- här, att TVröverensstäm-

stiger TVf. För varje krona av VE överstigande TVf men understigande mer med VFS. Detta

VEtak kan OR ökas med en krona, vilket betyder att SR kan bibehållas antagande diskuteras

senare. vid TS. Om VE överstiger - med t. ex. X kronor - kan OR ökas

VEvmk

med ytterligare 0,4 - X (avsättning till IF). Den AOR som på detta sätt 3En annan sak är att

kan genomföras vid olika VE består till hälften av eget kapital, AEOR, spärrkontoinbetalningar och till hälften av skattekrediter, erfordras för varje belopp ASK, eftersom nominell skattesats antagits avsatt till IF. I figur 2.1 uppgå till 50 %. SR kommer att överstiga TS med 0,3 - X vid

VEVEJak erfordras dylika betalning-

eftersom marginalskattesatsen antagits uppgå till 50 96. Av detta antagande ar fr. o. m. en VE underföljer även att NV utvecklas sätt som SR. på samma stigande VE mk.

210 Bilaga 3

2.3 kapitalstrukturens och andra

Tillgångsstrukturens,

faktorers för tillväxten i skattekrediter betydelse

Skillnader i tillgånsstruktur, kapitalstrukruroch/eller krav på tröskelvinst

kan medföra att möjligheterna att bilda skattekrediter är olika i olika företag.

Detsamma skiljer sig åt när det gäller tillgången till gäller om företagen ej skattepliktiga intäkter/deklarationsmässiga avdrag. Även storleken på nominell och marginell skattesats har betydelse för tillväxten i skattekrediter.

Detta skall jag illustrera med hjälp av två exempel. Det första belyser till-

gångs- och kapitalstrukturens samt tröskelvinstens betydelse och det andra intäkter/deklarationsmässiga avdrag samt betydelsen av ej skattepliktiga

olika skattesatser.

av skillnader i kapiralsrrukrur och

2.3.1 Betydelsen rillgângssrruktur,

tröskelvinst

storleken Det första exemplet (tabell 2.1) syftar för det första till att illustrera på under olika förutsättningar (jfr figur 2.1). För det andra syftar

VEJak

till att illustrera den legala restriktionen när relativa mått, dvs. exemplet räntabilitetsmått, utnyttjas. Jag skall därvid använda två räntabilitetsmått.

före skatt Det första, räntabilitet på eget kapital, RE, visar förräntningen av det egna kapitalet och definieras därför som VE i förhållande till eget

kapital. Det andra måttet, räntabilitet på totalt kapital, RT, visar forräntningen av det totala kapitalet före skatt och definieras som VT (dvs. VE

plus kostnadsräntor) i förhållande till totalt kapital För det tredje syftar

exemplet till att illustrera storleken på den erhållna skattekrediten när VE uppgår till Dess storlek uttrycker jag då - analogt med räntabi-

VEJak.

litetsmåtten - dels i relation till eget kapital och dels i relation till totalt l Räntabilitetsmåtten kapital. definierarjag genomgåen- Förutsättningarna för det forsta exemplet är följande. de utifrån ingående kapital. dvs. kapitalet vid A, B, C och D. Företagen är lika 1. .lag jämför fyra företag, betecknade årets början. kapital uppgår till l 000 stora mätt efter storleken på totalt kapital. Totalt

vid årets ingång. ZJag antar att huvudretotalt kapital. lagret geln medger större ökning 2. Varulagret uppgår vid årets ingång till 50 96 av än supplementärreglema. ökar med 10 % under året. Vid årets ingång är lagret maximalt nedskrivet.

Maximal ökning av lagerreserven uppgår således till 30.2 3Räntan kan förefalla 3. Vid årets ingång är företagens soliditet - dvs. andelen eget kapital av orealistiskt låg. Om man emellertid tar hänsyn till totalt kapital - 25 alternativt 50 %.

den del av företagets lån låneränta - 4. Genomsnittlig (fore skatt) uppgår till 6 %.3 som ej löper med ränta 6 %

5. TVe och TS uppgår till samma belopp. TVe uppgår till 3 alternativt

exempelvis skattexrediter - är ej den genomsnittliga av eget kapital. räntesatsen orealistisk. 6. Nominell och marginell skattesats uppgår till 50 96.

på materiella anläggningstill- ° Det principiella resone- 7. Inget företag kan göra överavskrivningar intresset till nedskrivningar på varulager och

mang som jag skal föra i gångarf* Jag koncentrerar

anslutning till tabellen boksluzsdisavsättningr till investeringsfond (IF) vad gäller tillgängliga beträffande lagernedskrivpositioner. ningen kan dock föras kostnadsräntor med K, förändring

8. I tabellen betecknar jag redovisade

även beträffande överavoch avsättning till investeringsfond med AIF. skrivning. i lagerreserv med AVL-res

sou 1977:87 3 211

Bilaga

Tabell 2.1 Exempel på betydelsen av kapitalstruktur och tröskelvinst för tillväxten i skattekrediter (Belopp resp. 96)

Ftg A Ftg B Ftg C Ftg D E/T = 50 96 x x = 25 96 x x = 6 96 x x

TVe/E

vE Ek

+ K 30 45 30 45

= 160 125 110 100

vnak

26 % 32 96 16 96 22 96 RE [ak 1696 12,596 1196 1096

REM

ASK/E 7 96 10 % 5 96 8 96 ASK/T 3,5 96 2,5 96 2,5 96 2 96

Med VE_ VE betecknas den högsta VE som företaget kan ha om redovisad vinst fore skatt skall överensstämma med

TVfüfr figur 2. 1) efter maximal

nedskrivning på varulager. betecknar motsvarande vinst när hän-

VEJak

syn tas till maximal avsättning till IF (jfr figur 2.1). till

V-“ak uppgår

med for K.

VEymk tillägg

9. I tabellens övre del markeras aktuella beträffande forutsättningr Soliditet,

E/T, och tröskelvinst, TVe/E. Därefter redovisas de värden på olika

resultaträkningsposter som följer av gjorda antaganden. Eftersom syftet är att beräkna och

VE, VE, VE_ mk VTJak är resultaträkningen vänd ”upp

och ned”. Den börjar med och slutar med

TVe VT tak, dvs. den maximala

vinst före kostnadsräntor som företaget kan redovisa utan att vinst före skatt skall avvika från TVE Slutligen visas några relationstal. ASKVE betecknar därvid den förändring i skattekreditema som sammanhänger med förändringen i lagerreserven. och betecknar de

REVE R-EVE _tabilitetstal som bestämts via resp. (dvs. + K). VENE VEVE VENE

Nedan skall jag diskutera några slutsatser som kan dras utifrån tabell 2.1 vad gäller skillnader mellan företag med olika soliditet och tröskelvinst. Jag diskuterar därvid endast riktningen på olika skillnader. Hur de exakt kan bestämmas via soliditetens och/eller tröskelvinstens storlek redovisar 1 Jfr BenmaEMOEn

jag ej.1 119771,kapitel 17.

212 Bilaga 3

. Samma lagernedskrivning (mätt i kronor) medför att samma tillväxt i totalt kapital kan finansieras med skattekrediter oberoende av skillnader i soliditet (jfr raden för ASKVL/T). Punkt 1) medför att skattekrediternas ökning med anledning av lagernedskrivning jämfört med det kapital som företagets ägare kan sägas ha ställt till företagets förfogande - dvs. eget kapital - blir större ju lägre Soliditeten är (jfr raden för ASKVL/E). Vid given lagernedskrivning (mätt i kronor) nås den legala restriktionen

vid ett lägre RE-tal för företag med högre soliditet jämfört med företag

med lägre soliditet - allt annat lika (jfr företagen A och B beträffande RE, VL) . Motsatsen gäller gränsen för RT såvida ej tröskelvinsten i procent av eget kapital är mycket liten (jfr RTNL för företagen A och B resp. för företagen C och D). . Vid samma soliditet medför lägre tröskelvinst lägre RE, VL och RT, VL (jfr figur 2.1 samt företagen A och C resp. B och D). . Till skillnad från skattekrediter bildade via lagernedskrivning beror storleken (mätt i kronor) på skattekrediter bildade via lF-avsättningar på storleken av företagets egna kapital. Här åsyftar jag endast den lF-av-

sättning som ligger inom VEJak (jfr figur 2.1). Företag med högre so-

liditet kan göra större IF -avsättningar - allt annat lika - utan att redovisad skattekostnad avviker från tröskelskatten (jfr AIF för företag A och B resp. C och D). . Punkt 6) medför att den tillväxt i totalt kapital som kan finansieras med skattekrediter med anledning av IF blir större för företag med

högre soliditet (jfr raden för ASK/T i tabell 2.l*).

Punkt 6) medför att ökningen av skattekreditema med avseende på IF satt i relation till det egna kapitalet (vid periodens ingång) är lika för företag med olika soliditet (jfr skillnaden mellan värdena på ASK/ E och ASKVL/E för företag A med skillnaden för företag B). . Punkt 8) betyder, att skillnaderna mellan företag med olika soliditet

vad gäller REJak i sin helhet sammanhänger med skillnader i REYVL

- allt annat lika. 10. IF-avsättningens beroende av eget kapital medför att skillnaderna i mellan företag med olika soliditet blir större än skillnaderna i

Rmak

(jfr företagen A och B).

Raw_

ll. Lägre tröskelvinst medför att aktuella RE- och RT-tal blir lägre (jfr figur

1 förändras i skattekredit som samman- Observera att tabellens 2.1). Samtidigt ej den ökning värden för RE mk, RT_ mk, hänger med lagernedskrivning om ökningen relateras till eget eller totalt ASK/ E och ASK/T kapital (jfr ASKVL/ E och ASKVL/T för företagen A och B jämfört med inkluderar effekterna av C resp. D). Däremot medför lägre tröskelvinst att förändringen i den både lagemedskrivning skattekredit som sammanhänger med IF-avsättningen blir läge. Detta och IF-avsättning. Om

man vill renodla skatte- medför - allt annat lika - lägre REJak och lägre Rj-_tak och därmed

krediten med anledning mindre förändring i skattekrediter satt i relation till såväl eget som totalt av AIF kan värdena för kapital (jfr företagen A och C eller B och D). dessa variabler reduceras 12. Om tröskelvinsten före skatt i kronor är lika stor kommer den möjliga med värdena för RE_VL, resp. andel av tillväxten i totalt kapital som kan finansieras med skattekrediter RT_ VL, ASKVL/E ASKVL/T. att vara lika stor oberoende av skillnaden i soliditet (jfr företagen B

SGOL* 1977:87

Bilaga 3 213

och C). Däremot blir ökningen av skattekrediten jämfört med eget kapital större ju lägre Soliditeten är.

Ifabell 2.1 illustrerar således skillnader mellan att Företag i möjligheterna biilda skattekrediter sammanhängande med skillnader i soliditet och/eller trröskelvinst vid given tillgångsstruktur. En förenklad är sammanfattning attt lagernedskrivningens absoluta storlek ej beror av Företagets soliditet medåan motsatsen gäller IF-avsättningen. Den legala restriktionen uttryckt - kommer därför att bli olika för företag scom ett eller som ett

RE-tal RT-tal

rmed olika soliditet. Den kommer dessutom att påverkas av Företagens tröskcelvinst. Sammanfattningen kan jämföras med min diskussion i avsnitt 1.5 och mied att Soliditeten i de flesta Företag successivt försämrats sedan mitten aw 1960-talet. Om jag förenklar analysen i avsnitt 1.5 kan lagemedskrivniingsmöjlighetema (fria reserver) i första hand antas syfta till att stimulera tilllväxtens omfattning. Förekomsten av bundna reserver, dvs. IF, som kompllement till Fria (dvs. i stället för motsvarande större möjligheter att bilda friia reserver), motiveras i första hand av stabiliseringspolitiska målsättningar. Atllt annat lika (räntabilitet tillväxttakt på eget kapital, i lager och övriga tilllgångar, tillgångsstruktur, tröskelvinst i procent av eget kapital, etc.) kornmier ”kompositionen” av reserver att bli olika För Företag med olika soliditet. Deen förändras likaså över tiden i det enskilda Företaget när Soliditeten förämdras. Lägre Soliditet innebär stöme möjlig lagerreserv i Förhållande till egået kapital och mindre IF i Förhållande till lagerreserven (eller i Förhållande tilll totalt kapital). Samtidigt är det sannolikt, att Företag med lägre Soliditet upøpvisar större variationer i tillväxttakt, dvs. utgör större ”problem” sett

ur” stabiliseringspolitisk synvinkel? Starkt förenklat tenderar således en mins-

kaid Soliditet att förknippas med förändringari ”kompositionen” av Företagets resserver i en riktning motsatt den som med hänsyn till den minskade so-

lidlllêtens betydelse ur stabiliseringspolitisk synvinkel vore att föredra. En

amnan sak är att den ökade risk som lägre soliditet medför kan motivera em ökad andel fria reserver av totalt kapital. Det är således delvis en fråga onn en konflikt mellan tillväxt- och stabiliseringspolitiska mål. Denna konfiilkt blir självfallet mindre aktuell om lägre soliditet kan kombineras med höigre räntabilitet på eget kapital.

2.3.2 Betydelsen av nominell skattesats och deklarationsmässiga avdrag

l (detta avsnitt skall jag diskutera betydelsen av nominell skattesats och skzattepliktiga intäkter/deklarationsmässiga avdrag. Liksom i föregående avsniitt skall jag knyta diskussionen till ett exempel. for Förutsättningarna excemplet är följande. l. Exemplet avser fyra företag, betecknade E, F, G och H. Företag E betraktar jag som ett ”typföretag”, dvs. ett företag För vilket vanliga schablonantaganden angående nominell skattesats och skattepliktiga intäkter/deklarationsmässiga avdrag gäller. Jfr Bertmar, Molin 2. Nominell skattesats är 50 alternativt 60 %. [l977], kapitel 9. 3. Marginell skattesats motsvarar nominell skattesats. Denna förutsättning 2 Jfr Bertmar, Molin skall jag diskutera nedan. (19771, kapitel 19.

214 Bilaga 3

4. Vissa företag kan utnyttja ett deklarationsmässigt avdrag, DA, på 10.

5. Vinst före bokslutsdispositioner och skatt, till 100 för alla VE, uppgår företag. Tröskelvinsten efter skatt, uppgår till 15 for alla företag.

TVe,

Alla företag kan göra en maximal lagemedskrivning på 50. De eftersträvar minsta möjliga redovisade skattekostnad. 6. Företagen föredrar lagemedskrivning, AVL-res, framför IF-avsättning,

AIF, som bokslutsdisposition Överavskrivningar på maskiner och in-

ventarier kan ej genomföras. I tabell 2.2 sammanfattas exemplet. I tabellens övre del anges aktuella förutsättningar och i den nedre resultaträkningen fr. o. m. VE. Företag E betraktar jag som nämnts som ”typföretag”. För att kunna redovisa den önskade tröskelvinsten måste företaget göra maximal lagemedskrivning samt därutöver en avsättning till investeringsfond. l tabellen betecknar jag redovisad vinst före skatt med VFS, redovisad skattekostnad med SR, redovisad nettovinst med NV och nominell skattesats med t.

Tabell 2.2 Exempel på betydelsen av nominell skattesats och deklarationsmässiga avdrag för möjligheterna att utnyttja skattekrediter.

Ftg E Ftg F Ftg G Ftg H

t = 50 % x x x t = 60 % x TS = 15 x x x = 5 x DA = 0 x x = 10 x x 100 100 100 100

vE

Tabell 2.2 ger anledning till följande slutsatser:

Jfr avsnitt 1.4. 1. Jämför företag E och F: Vid given tnöskelvinst efter skatt medför

21 detta sammanhang kan en ökad nominell skattesats att kravet på tröskelvinst före skatt ökar.

även konflikten mellan de Vid given än medför detta att möjligheterna att bilda

VE (större TVr)

mål som skall nås via i allmänhet till skattekrediter reduceras. Det är sannolikt avsättningen produktionsfaktorskatter investeringsfond som reduceras (om sådan är aktuell). Detta illustrerar och målen for nettovinstnågra av de konflikter som kan finnas mellan olika mål för nettovinstbeskattningen påpekas. Åtminstone på kort sikt beskattningssystemet (jfr avsnitt 1.5). Om man av fördelningspolitiska

kan det inträffa, att en skäl önskar höja nominell skattesats kommer den ökade skattekostnad

ökad produktionsfaktor-

som därav följer vid given TV8 att motsvaras av en reduktion av ökningen

skatt reducerar företagets av obeskattade reserver (jfr tillväxtpolitiska mål) och därvid i första hand VE och därmed dess möjligheter att bilda avsättningarna till IF (jfr stabiliseringspolitiska mål). Samma effekt nås

obeskattade reserver. om ökade kommunalskattesatser tillåts höja nominell skattesats?

Bilaga 3 215

2. Jämför företag E och G: Införandet av ett deklarationsmässigt avdrag kan medföra att redovisad skattekostnad reduceras och att redovisad nettovinst stiger i motsvarande mån. l detta fall kommer ej Företagets möjligheter att bilda skattekrediter att påverkas. Förutsättningen är att den skatt som kan beräknas efter hänsyn till utnyttjandet av avdraget överstiger eller motsvarar den skatt som Företaget oberoende av vinst,

avdrag etc. ej kan undvika (jfr garantiskatt på fastigheten

3. Jämför företag E och H: Om företaget i utgångsläget - dvs. innan ett deklarationsmässigt avdrag är aktuellt - har en redovisad skattekostnad som uppgår till tröskelskatten kommer införandet av ett deklarationsmässigt avdrag att medföra, att förändringen av obeskattade reserver reduceras i motsvarande mån. Om företaget i utgångsläget gjort lF-avsättning torde det i allmänhet vara denna bokslutsdisposition som reduceras. En åtgärd som införs i stabiliseringspolitiskt syfte (jfr investeringsavdrag) kan således medföra att betydelsen av övriga instrument inom nettovinstbeskattningssystemet reduceras?

2.4 Sammanfattande diskussion

Som framgått av min diskussion i avsnitten 2.2 och 2.3 är det en mängd

faktorer som enligt nuvarande skattesystem påverkar företagens möjligheter

att bilda obeskattade reserver och “kompositionen” av dessa. I detta avsnitt skall jag genomföra en kort sammanfattande diskussion. Därvid är min föreställningsram angående företagens skattemässiga bokslutspolitik av betydelse (jfr avsnitt 1.4). Detta gäller särskilt min föreställning om hur företagen prioriterar olika bokslutsdispositioner. sammanfattningen kan knytas an till min föreställning om vilka mål som olika typer av reserver främst skall tjäna (jfr avsnitt 1.5). Denna koppling redovisar jag dock ej explicit. I mina exempel har jag genomgående förutsatt att företagen har ett krav på lägsta redovisade nettovinst (T Detta torde vara relevant förutsättning

V6).

åtminstone för större företag (jfr börsföretag). Det är även sannolikt att den

är förhållandevis stabil över tiden.3I mina exempel har jag sedan utnyttjat

ll exemplet har jag antagit att möjligheterna att öka obeskattade reserver utnyttjas fullt ut av företag G. Om detta ej är fallet kan införandet av ett deklarationsmässigt avdrag medföra att förändringen av obeskattade reserver ökar. Antag, att företag G kan göra lF-avsättning med 50 96 på beräkningsunderlaget i stället för 40 % (jfr företagsskatteberedningens förslag). Vid i övrigt oförändrade förutsättningar skulle då företag G kunna gör lF-avsättning på 25 och ändå redovisa en nettovinst överstigande tröskelvinsten efter skatt trots att företaget utnyttjar det deklarationsmässiga avdraget. Resultatet före skatt skulle bli 25, redovisad skattekostnad 7,5 och nettovinsten 22,5. 2 Parentetiskt kan nämnas att investeringsavdrag - dvs. ett deklarationsmässigt avdrag som uppgår till viss procent av genomförda investeringar - kan diskuteras på likartat sätt som lagernedskrivningsmöjlighetema vad gäller skillnaderna mellan företag med olika soliditet. 3Jfr Bertmar, Molin [19771 kapitel 16.

216 Bilaga 3

nominell skattesats. Detta har jag gjort för att förenkla analysen. När man studerar konsekvenserna ett visst år av varierande förutsättningar för t. ex. deklarationsmässiga avsdrag borde i stället marginell skattesats utnyttjas. Vid en kommunal utdebitering på 30 % är den marginella skattesatsen i allmänhet 70 96.1 Höjningar av skattesatsen medför - allt annat lika - att företagets möjligheter att bilda obeskattade reserver reduceras. I första hand torde IF-avsättningarna reduceras. Möjligheterna att bilda skattekrediter via lagemedskrivning är - allt annat lika - desamma för företag med olika soliditet. Den andel av tillväxten i totalt kapital som kan finansieras med skattekrediter är således lika. Det betyder, att ökningen av skattekrediten i relation till eget kapital är större ju lägre soliditet företaget har. Storleken på skattekrediter bildade via lF-avsättningar är bl. a. beroende av företagets Soliditet. Det betyder att företag med olika soliditet kan finansiera olika andelar av tillväxten i totalt kapital med skattekrediter bildade via lF-avsättningar. Ju högre soliditet, desto högre andel. Högre tröskelvinst före skatt medför - allt annat lika - lägre ökning av l Under vissa förutsätt- skattekrediter. I första hand torde avsättningarna till investeringsfond bli ningar kan marginell lägre. skattesats i vissa vinstin- Ej skattepliktiga intäkter/deklarationsmässiga avdrag kan medföra, att tervall motsvara den av skattekreditema blir mindre än vad den skulle ha varit utan ökningen statliga skattesatsen. Den dessa intäkter/avdrag. Om företaget i utgångsläget (före hänsyn till intäkkan även motsvara den tema/ avdragen) gjort investeringsfondsavsättning är det i första hand denna kommunala skattesatsen. Jfr Frostman [1966L som torde påverkas. Även motsatt elTekt kan dock nås.

sou 1977:87 Bilaga 3 217

3 Lönebaserade system för bildande av

skattekrediter

Gemensamt för de av företagsskatteberedningen redovisade alternativen - A-D jag skall gemensamt kalla dem system L - är komponenterna lagemedskrivning, reservering på lönesumman (resultatutjämningsfond) samt investeringsfondsavsättning. Föreslagna regler för investeringsfondsavsättning avviker ej principiellt från nuvarande regler. Skillnaden är att 50 % - i stället för 40 96 - av avsättningsunderlaget kan avsättas till IF samt att kravet på spärrkontoinbetalning höjs från 46 till 50 %. Innebörden av alternativen A-D jämfört med nuvarande regler kan sammanfattas på följande sätt (%).

Nuvarande Alt A Alt B Alt C Alt D regler Nedskrivning på varulagei” 60 50 45 30 30 Reservering på lönesumma - 15 20 30 15 Avsättning till IF 40 50 50 50 50

a Supplementärregel l gäller även i alternativen A-D. Jag bortser från supplementärregel 2.

Avsättningen till IF beräknas i samtliga alternativ på vinsten före avsättning (men efter övriga bokslutsdispositioner). Spärrkontobetalningen enligt alternativen A-D uppgår till ett belopp motsvarande 50 % av investeringsfondsavsättningen jämfört med 46 % enligt nuvarande regler. Reglema för avskrivning på materiella anläggningstillgångar är desamma enligt alternativen A-D som enligt nuvarande regler. Principen för system L kan illustreras med hjälp av figur 3.1. Figuren är konstruerad på samma sätt som figur 2.1. Förutsättningarna för figuren är följande. l. Viss reservering på lönesumman kan göras. Jag betecknar den ARU. 2. Avsättningen till IF är 50 % av avsättningsunderlaget. Spärrkontoinbetalningen uppgår till ett belopp motsvarande 50 % av avsättningen. 3. Lagemedskrivning föredras framför reservering på lönesumman som i sin tur föredras framför avsättning till IF. I figuren betecknar

VEÅU

den vinst där maximal lagemedskrivning och maximal reservering på lönesumman genomförts.

218 Bilaga 3

| 0 AOR i Kronor

l

EOR

___--A

/,, SR

TS !.ø-._e5p

TVe

v

g

VE (kronor)

i

å

VE,tak

l Kronor .

i

l

F

l

//A

| z

Ä / | .

,l SR

Ts --. ,J

?..f

l

Spkto

//..,- Figur 3.1 Fördelningen av I/ 4 | 4_ resultatet före bøkslutsdis- _ _ i

l (kronor)

positioner och skatt pa i olika komponenter enligt

VE,tak

system L.

4. I övrigt gäller samma förutsättningar som lör figur 2.1.

Av de vinsttal som markeras i figuren har jag diskuterat alla utom VERU

i anslutning till figur 2.1. Denna diskussion behöver jag ej upprepa. BeträfTande - eller snarare skillnaden mellan och

VEM, VERU VEyLdvs.

ARU - att dess storlek beror tillväxttakt och på gäller på lönesummans ej utnyttjad reservering på lönesumman under föregående år. Reserveringen

på lönesumman bestämmer tillsammans med lagemedskrivningen, inves-

teringsfondsavsättningen på tröskelvinsten före skatt och tröskelvinsten före

skatt det vinstintervall som kan regleras utan att redovisad skattekostnad

avviker från tröskelskatten. Om jag bortser från att investeringsfondsav-

sättning kan göras med 50 % i stället för 40 % har alltså system L samma

Bilaga 3 219

principiella egenskaper som nuvarande regler. Skillnaden är, att även töretagets kostnadsstruktur påverkar möjligheterna att bilda skattekrediter. Allt annat lika kan löneintensiva företag finansiera en större del av tillväxten i totalt kapital med skattekrediter än kapitalintensiva företag. Vid given reserveringsmöjlighet på lönesumman kan företag med låg soliditet öka skattekrediterna jämfört med eget kapital i högre grad än företag med hög soliditet (jfr kap. 2). Innebörden av system L kan illustreras med hjälp av tabell 3.1. Tabellen är konstruerad på samma sätt som tabell 2.1. Förutsättningarna för tabellen är följande. 1. Fyra företag studeras, 1-L. 1 företagen l och J uppgår lönesumman i procent av ingående totalt kapital till 100. För företagen K och L är procenttalet 50. 2. Lönesumman ökar med 10 % under året. Vid årets ingång var lönereserveringsmöjlighetema fullt uttnyttjade. 3. Maximal reservering på både lager och lönesumma uppgår till 30 % (jfr alternativ C). Investeringsfondsavsättning kan göras med 50 %. Ett belopp lika med 50 % av avsättningen skall insättas på spärrkonto.

Tabell 3.1 Exempel på konsekvenser av system L

Ftg 1 Ftg J Ftg K Ftg L

VEM_

VEM + 30 45 30 45

= 195 150 180 135 VTM,

6 % 12 96 3 96 6 96 RERU

220 Bilaga 3

4. Tröskelvinsten före skatt uppgår till 6 % av eget kapital. 5. l övrigt gäller samma förutsättningar som för tabell 2.1.

Tabellen disponeras på samma sätt som tabell 2.1 med två undantag. För

det första anges ARU och VERU i resultaträkningen. visar vid vilken VERU

vinst som såväl lagemedskrivning som lönereservering utnyttjats fullt ut. För det andra redovisas fyra relationstal som beskriver lönereserveringens betydelse. visar därvid de räntabilitetsintervall som

RERU respektive Rum

kan regleras med hjälp av lönereservering. ASKRU visar den skattekreditförändring som sammanhänger med lönereserveringen.

Tabell 3.1 illustrerar bl. a. följande karakteristika hos system L.

l. Vid given initial reservering på Iönesumman och given lönetillväxt kan en stöne andel av tillväxten finansieras via skattekrediter bildade med hjälp av lönereservering i företag med lägre kapitalintensitet (jfr raden

för ARU).1

2. Vid given reserveringsmöjlighet på Iönesumman (mätt i kronor) och given kapitalintensitet medför system L samma principiella skillnader i möj- 1 Kapitalintensitet mäter ligheterna att bilda fria reserver mellan företag med olika Soliditet (jfr jag som lönesumma/ to- företagen I och J samt K och L). talt kapital. 3. De ökade möjligheterna till investeringsfondsavsättning är av olika be- 2Med hänsyn nu den tid tydelse för företag med olika soliditet. Möjligheterna att finansiera tillväxt som stått till mitt förfo- i totalt via skattekrediter kapital sammanhängande med investeringsgande vid författandet av fonder ökar mer jämfört med nuvarande regler för företag med högre denna bilaga kan jag här ej soliditet - allt annat lika. diskutera system som jämfört med såväl det I kapitel 2 konstaterade jag att det är många faktorer som inom det nuvarande nuvarande systemet som systemet påverkar företagens möjligheter att bilda skattekrediter. System med system L är mer L tillför ytterligare faktorer, nämligen företagets kapitalintensitet, tillväxttakt neutrala vad gäller i lönesumma och tidigare ej utnyttjade reserveringsmöjligheter på Iönesumexempelvis effektema för företag med olika solidi- man. Bortsett från dessa ytterligare faktorer har system L samma principiella

tet. egenskaper som nuvarande system (jfr avsnitt 2.4).2

Bilaga 3 221

4 Simulering av effekter av alternativa system

4.1 Inledning

Med hjälp av den inledningsvis nämnda databanken (ifr avsnitt 1.1) har jag bl. a. simulerat effekter av de alternativa systemen A-D. I detta kapitel skall jag beskriva databankens innehåll (avsnitt 4.2) samt redogöra för de förutsättningar som simuleringama bygger på (avsnitt 4.3). Jag skall dessutom diskutera vilka typer av slutsatser som kan dras utifrån simuleringama (avsnitt 4.4). Simuleringsutfallet har beskrivits i huvudtexten (jfr avsnitt 8.2.6). Jag skall ej upprepa den diskussion som där förs utan nöjer mig med att endast redovisa sifTermaterialet (avsnitt 4.5). I kapitel 5 skall jag redovisa några kompletterande empiriska analyser som är av betydelse för tolkningen av simuleringama.

4.2 Urval, analysperiod, primärdata

Simuleringsstudien har utförts för i princip samtliga företag med ett totalt kapital överstigande 20 miljoner kronor (1970 års priser) och/eller fler än 200 anställda inom näringarna gruvor och mineralbrott (SNI 2) och tillverkningsindustri (SNI 3). Studien har begränsats till företag som kunnat l För en mer ingående

studeras hela perioden 1966-75. Den avser därmed beskrivning av urvalet se 477 företag. Samtliga Bertmar, Molin [1977], studerade företag är aktiebolag. De svarade för ca 70-80 % av det totala kapitel 6. Antalet företag, antalet anställda, omsättning, sammanlagda obeskattade reserver etc. för branschfördelning m. m.

företag inom nämnda näringan kommer att redovisas i

tabell 5.1. Studieobjektet är således juridisk person, dvs. den företagsenhet som utgör skattesubjekt. Min föreställningsram angående företagens skattemässiga zlnom EFI byggs f. n. en bokslutspolitik avser i första hand den ekonomiska enheten, koncernen (jfr databank upp som avser avsnitt 1.4). Som skall framgå nedan är denna föreställningsram av stor finansiella data för konoemer. Banken - beteckbetydelse vid utformningen av de beslutsregler som utnyttjats vid simunad FINDATA -innehålleringama. Det är ej säkert att föreställningsramen är relevant för alla juler de flesta börsregistreridiska personer när de utgör moderbolag eller dotterbolag. Även om valet rade bolag fr. o. m. år av studieobjekt således överensstämmer med skattelagstiftningens skatte- 1965. Tillgången till den företagsenhet denna bank kommer att subjekt, utgör det ej alltid som analysen idealt borde ha knutits möjliggöra analyser av till. Detta_innebär en begränsning i möjligheterna att dra slutsatser kontrollkaraktär som

av simuleringama?

komplement till analyser Analyserad period är 1966-75, dvs. så många år som tillgängliga data av juridiska personer.

222 Bilaga 3

medgett. Analysen bygger på balans- och resultaträkningar som håller en över tiden och mellan företag enhetligt hög kvalitet. Exempelvis ingår uppgifter om lagerreserver och reserver i maskiner och inventarier. Det största antalet uppgifter har anskaffats via statistiska centralbyråns (SCB) finansstatistik. Dessa uppgifter har kompletterats med uppgifter från olika offentliga datakällor, exempelvis årsredovisningar. Därefter har kompletterande information anskaffats från företagen via enkäter som utformats spe-

cifrkt för varje företag] Simuleringsarbetet har utförts med hjälp av dator.

4.3 Förutsättningar för genomförda simuleringar

Simuleringamas syfte är att studera vilka förändringar i företagens totala bokslutsdispositioner, fördelningen mellan olika dispositioner, redovisade skattekostnader och redovisade nettovinster som alternativen A-D sannolikt skulle ha medfört om de införts fr. o. m. 1966. Varje företags årsbokslut har omräknats med hänsyn till reglerna enligt respektive alternativ varefter skillnaderna gentemot de bokslut som faktiskt redovisats (dvs. i enlighet med nuvarande regler) beräknats och ackumulerats över tiden. Analysen utgör en marginalanalys. Jag förutsätter således först att företagen ej skulle ha gjort andra bokslutsdispositioner visst år om alternativa regler gällt. Bokslutsdispositionema förändras sedan om de dispositioner som faktiskt genomförts under det nuvarande systemet ej skulle ha kunnat genomföras under ett alternativt system eller om alternativa regler skulle ha medgett större dispositioner. Jag skall utnyttja begreppet i utgångsläget”, ursprungliga data” eller ”grunddata” (GD) för att beskriva de bokslutsdispositioner, redovisad skattekostnad, redovisad nettovinst etc. som företagen faktiskt redovisat under nuvarande system. Begreppet ”reviderade data” (RD) syftar på de bokslutsdispositioner, skattekostnader etc. som respektive alternativ medför (enligt utnyttjade beslutsregler). Simuleringen bygger på följande förutsättningar beträffande företagens bokslutspolitik, tillväxt m. m. när alternativen A-D studeras? 1. I det fall vinst före bokslutsdispositioner och skatt, VE, överstiger tröskelvinsten före skatt, de obe-

TVr (jfr figur 2.1 och 3.1) ökar företaget

skattade reservema. Företaget föredrar därvid i första hand att bilda obeskattade reserver via lagemedskrivning, AVL-res. Om så är möjligt gör företaget i andra hand ytterligare (jämfört med utgångsläget) av-

*Vad gäller åren 1966-72 byggdes databanken upp under perioden 1973-76. Den har därefter uppdaterats fortlöpande med hjälp av SCB:s fmansstatistik. F. n. omfattar den perioden t. o. m. 1975. Uppgifterna i banken är sekretesskyddade. Beträffande beräknade reserver i maskiner och inventarier kan tilläggas, att avskrivningar enligt plan fastställts utifrån investeringsuppgifter fr. o. m. 1953. För en närmare redogörelse för olika datakällor, genomfört kontrollarbete m. m. se Bertmar, Molin [l977], appendix 3. 2 Simuleringama bygger på en stor mängd detaljerade förutsättningar av vilka jag här endast redovisar de mera väsentliga.

Bilaga 3 223

skrivningar på maskiner och inventarier, AMI-res Om behov av ytterligare ökning av obeskattade reserver föreligger väljer företaget i tredje hand att utnyttja reserveringsmöjlighetema på lönesumman, ARU. I sista hand gör företaget avsättning till investeringsfond, AIF. 2. l det fall VE understiger TV, reducerar företaget de obeskattade reservema. I första hand reduceras lagerreserven. I andra hand avstår företaget från överavskrivning på maskiner och inventarier. I tredje hand reduceras resultatutjämningsfonden, RU, dvs; den reserv som bildats via reserveringar på lönesumman. I sista hand reduceras avskrivningama på maskiner och inventarier ytterligare så att de understiger avskriv-

ningama enligt plan? I detta fall reduceras således obeskattad reserv

i maskiner och inventarier? De sammanlagda reservupplösningama begränsas dock av att redovisat nettoresultat ej skall bli större än enligt ursprungliga data. Om nämnda reservupplösningar är lägre än enligt GD blir nettovinsten lägre (resp. förlusten större). 3. Om företaget i utgångsläget gjort maximal lagemedskrivning, maximal överavskrivning på maskiner och inventarier samt maximal investeringsfondsavsättning, förutsätter jag att redovisad skattekostnad, SR, överstiger tröskelskatten, TS.4 l annat fall förutsätter jag att SR motsvarar TS. Om enligt denna beslutsregel SR överstiger TS och de alternativa reglerna medger större bokslutsdispositioner jämfört med GD genomförs dessa om möjligt i sådan omfattning att den sålunda justerade SR överensstämmer med TS.5 Detta medför att NV enligt RD understiger NV enligt GD. 4. I det fall VE överstiger VEM* enligt respektive alternativ (jfr figur 3.1)

l Maximalt möjlig bokföringsmässig avskrivning på maskiner och inventarier har fastställts via 30-regeln. Jag har ej kunnat ta hänsyn till 20-regeln. zMed avskrivning enligt plan förstås en avskrivning på tillgångamas anskaffningsvärde med hänsyn till deras livslängd. Hur avskrivning enligt plan beräknats redovisas i Bertmar, Molin [1977], kapitel 5.

3Jag antar att civillagstiftningen ej förhindrar en bokförd avskrivning på noll.

“TS har jag därvid beräknat som det högsta av garantiskatten på fastigheter och den skatt som följer av föreslagen utdelning förutsatt att beloppet understiger SR. Jag har ej haft tillgång till taxeringsvärden på fastigheter eller i vilken kommun respektive fastighet är belägen. Garantiskatten har jag därför fastställt som 0,25 x 0,02 x 1,5 x bokfön värde. 0,25 avser den kommunala utdebiteringen och resterande del av uttrycket uppskattat garantibelopp. Den skatt som följer av föreslagen utdelning har jag beräknat till samma belopp som utdelningen. TVe har bestämts till 1,5 x föreslagen utdelning. 51 de simuleringar som redovisas i huvudtexten och nedan i avsnitt 4.5 har jag förutsatt att kommunalskatteavdraget avskaffats och att marginell skattesats uppgår till 55 %. I andra simuleringar - som således ej redovisas i betänkandet - har kommunalskatteavdrag tillämpats. l dessa fall har hänsyn tagits till detta vid justeringen av SR. Kommunalskatteavdraget visst år har därvid beräknats som det högsta av beräknad garantiskatt på fastigheter (dock ej större än SR) och hälften av SR. I de fall SR och RD har avvikit från GD har 25/65 av denna skillnad påverkat kommunalskatteavdraget påföljande år.

224 3 Bilaga

investeringsfondsavsättning. Samtidigt ökar SR om de

görs maximal bokslutsdispositionerna understiger de dispositioner som sammanlagda

genomförts i utgångsläget. Ökningen förutsätts uppgå till marginalskat-

tesatsen multiplicerad med skillnaden mellan VE och VEM minus eventuell skillnad mellan SR och TS enligt GD. Marginalskattesatsen uppgår

till 55 % när kommunalskatteavdraget ej tillämpas? l de fall de sam-

manlagda bokslutsdispositionema enligt RD understiger dem enligt GD (och dänned SR enligt RD är större än enligt GD) blir NV enligt RD större än enligt GD. 5. De förändringar som följer av punkt 3 eller 4 förutsätter jag förändra kortfristiga skulder i motsvarande grad. Fr. o. m. året efter förändringen av SR antar jag att skuldförändringen löper med en ränta på 10 96, vilket företagets redovisade räntekostnad och fortsättningsvis påverkar

därmed bokslutsdispositioner.3 l de fall spärrkon-

dess VE och dess alternativen A-D avviker från ursprunglig intoinbetalningen enligt förutsätter endast likvida medel. betalning jag att detta påverkar 6. Jag förutsätter att IF utnyttjas i ursprunglig omfattning. Exempelvis medför ej större investeringsfonder (och/eller större spärrkontotillgodohavanden), att investeringsfondema utnyttjas i större utsträckning än enligt GD.4 7. Ändrade skattekostnader antar jag ej påverka företagets tillväxt. 8. Innebörden av punkterna 5-7 är, att företagets tillväxt i totalt kapital förutsätts vara densamma enligt alternativen A-D som enligt ursprungliga data. en femårig för alternativen A-D. 9. Jag förutsätter övergångsperiod Fr. o. m. det femte året (1970) skall alla företag ha nedbringat lagertill det maximalt möjliga enligt resp. alternativ. De fönedskrivningen retag som vid ingången av analysperioden hade lagerreserver som ej tillåtna enligt resp. alternativ förutsätter jag omöversteg de maximalt fattas av systemet från denna tidpunkt. För övriga företag har en femtedel av skillnaden i lagerreserv mellan GD och RD vid ingången av år 1966 återförts att nedskrivningspnocenten därmed varje år förutsatt ej ökat. Om företaget någon gång under övergångsperioden enligt ursprungliga data utnyttjade en lagemedskrivningsprocent understigande den maximalt tillåtna enligt aktuellt alternativ så förutsätter jag att företaget omfattas av de nya reglerna fr. o. m. detta år. att de särskilda som infördes år 10. Jag förutsätter avsättningsmöjligheter

har bestämts som redovisad vinst före skatt plus maximal förändring i fria

Vamk

reserver plus maximal investeringsfondsavsättning betingad av redovisad vinst före skatt.

ZJfr fotnot 5 på föregående sida.

3Jag förutsätter även att den förändrade räntekostnaden medför motsvarande förändring av kortfristiga skulder och dänned förändrade räntekostnader fr. o. m. året efter ränteskillnaden. Detta har mindre betydelse.

“l de fall investeringsfonden blir lägre enligt något av altematiiven A-D jämfört med ursprunglig storlek skulle det kunna inträffa, att ett lF-utnyttjande enligt ursprungliga data skulle erfordra en stöne IF än vad som företaget har enligt reviderade data. Detta har dock ej inträffat i något fall i genomförda simuleringar.

3 225

Bilaga

1974 ej kan utnyttjas i alternativen A-DÅ ll. Sedan varje årsbokslut behandlats utifrån givna förutsättningar (beslutsregler) har effekterna för redovisat eget kapital, reserver, kortfristiga skulder, spärrkonto och likvida medel ackumulerats över tiden.

4.4 Typer av slutsatser

Innan jag övergår till att redovisa utfallet av gjorda simuleringar ser jag det som angeläget att något diskutera vilka typer av slutsatser som simuleringama medger. Därvid gäller följande mer väsentliga aspekter. l. Analysen gör ej anspråk på att visa vilka skillnader i skattebetalningar, investeringsfondsavsättningar etc. som skulle uppstå i framtiden om något av alternativen A-D ersatte nuvarande system. Analysen syftar endast till att beskriva en historisk period. Denna period karakteriseras av viss vinstutveckling, viss tillgångsstruktur etc. Dessa karakteristika har betingat analysutfallet. Det är ej självklart att den framtida vinstutvecklingen blir likartad den historiska (jfr kapitel 5). Det är ej heller säkert att företagens framtida tillgangsstruktur, tillväxttakt etc. blir densamma. 2. Vad gäller den historiska perioden skall analysen ses som ett sätt att precisera tendenser, dvs. illustrera om - och i så fall för vilka typer av företag - som alternativen A-D sannolikt skulle ha medfört ökade, oförändrade eller minskade skattebetalningar, investeringsfondsavsättningar etc. Stor vikt skall således ej läggas vid enskilda belopp eller procentsatser. Analysens karaktär av en tendensbeskrivning blir uppenbar om man observerar

förutsättningen om oförändrad tillväxt. Det är ej osannolikt, att förändrade

skattebetalningar och/ eller investeringsfondsavsättningar skulle ha medfört andra beslut rörande tillväxt och finansiering - och därmed måhända annan vinstutveckling - än vad som återspeglas i ursprungliga data. 3. Analysen bygger på vissa förutsättningar angående företagens skattemässiga bokslutspolitik. Det är ej säkert att dessa förutsättningar är relevanta för alla företag och alla år? Detta gäller kanske främst förutsättningen om att företagen skulle föredra reservering på lönesumman framför IF-avsättning. Det är ej säkert att alla företag skulle betrakta resultatutjämningsfonden som en fri reserv. Även tendensen i beskrivningen av olika reservers

utveckling kan därför missbedömas?

4.5 Utfallet av simuleringama

*Här åsyftar jag särskild investeringsfond och Utfallet av simuleringama har diskuterats i huvudtexten (avsnitt 8.2.6). Jag arbetsrniljöfond. skall här ej upprepa den diskussionen utan endast presentera utfallet utan 2 kommentarer. Innan detta görs bör jag dock påpeka, att även andra be- m, Frostman [19661 Jfr även diskussionen om skrivningar än de som redovisas i det följande har utförts. Dessa visar dock valet av studieobjekt, ei andra tendenser. avsnitt 4.2. Redovisningen omfattar tre olika typer av analyser. Den första avser utvecklingen av olika reserver enligt grunddata 3Det är dock ej sannolikt, (GD) och enligt de olika alatt företagen skulle ternativen A-D (tabellerna 4.145 och diagrammen 4.1-4.5). Utveckföredra ökad SR framför lingen beskrivs genom att reservema summeras över de studerade företagen. ökad RU.

226 3

Bilaga

Det är således aggregerade belopp som redovisas. Beskrivningen inleds (tabell 4.1 och diagram 4.1) med att teoretiskt maximala fria reserver” presenteras. Detta begrepp syftar på storleken av de fria reserverna om nedskrivningsmöjligheterna på varulager och - beträffande alternativen A-D - reserveringsmöjligheterna på lönesumman utnyttjats fullt ut varje år av samtliga företag. Den andra typen av analyser avser investeringsfonder (tabellerna 4.6-4.7) och kan ses som en komplettering av de aggregerade värdena över investeringsfonder som dessförinnan redovisats. Den tredje typen av analyser avser redovisade skattekostnader (tabellerna 4.8-4.9). De består dels av aggregerade belopp, dels av en beskrivning av hur många företag som skulle erhålla ändrade skattekostnader enligt alternativen A-D jämfört med GD. I alla typer av analyser görs särskilda redovisningar för branschgrupperrta järn och stål (31 företag), verkstad (159 företag) samt massa och papper (41 företag). Redovisningen disponeras på följande sätt:

Tabell 4.1 Teoretiskt maximala fria reserver enligt GD och RD. Diagram 4.1 Teoretiskt maximala fria reserver enligt GD och RD. Tabell 4.2 Utvecklingen av fria och bundna reserver enligt GD och enligt Alt A, B, C och D. Diagram 4.2 Utvecklingen av fria och bundna reserver enligt Alt A. Diagram 4.3 Utvecklingen av fria och bundna reserver enligt Alt B. Diagram 4.4 Utvecklingen av fria och bundna reserver enligt Alt C. Diagram 4.5 Utvecklingen av fria och bundna reserver enligt Alt D. Tabell 4.3 Utvecklingen av fria och bundna reserver i Alt A, B, C och D. Järn och stålindustrin. Tabell 4.4 Utvecklingen av fria och bundna reserver i Alt A, B, C och D. Verkstadsindustrin. Tabell 4.5 Utvecklingen av fria och bundna reserver i Alt A, B, C och D. Massa- och pappersindustrin. Tabell 4.6 Förändringar i avsättningar till investeringsfonder i procent av GD. Tabell 4.7 Avsättningar till investeringsfonder fr. o. m. 1970. Tabell 4.8 Förändringar i skattekostnader i procent av GD. Samtliga industriföretag resp. branscher. Tabell 4.9 Andel företag med ändrade skattekostnader.

sou 1977:87 3 227

Bilaga

Tabell 4.1 Teoretiskt maximala fria reserver. Summering över samtliga företag. Belopp i milj. kr. 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 Grunddata VL-res 8 249 8 280 8 831 9 262 10 829 11 983 12 397 13 296 16 766 20 924 Alt. A (50, 15)

A/r. B (45, 20)

Alt. C (30. 30)

All. D (30. 15) VL-res 4 124 4 140 4 415 4 632 5 414 5 992 6 199 6 648 8 383 10 461 RU 1 S72 1 675 l 780 1 893 2 201 2 426 2 574 2 656 3 009 3 368 Summa 5 696 5 815 6 195 6 525 7 615 8 418 8 773 9 304 11 392 13 829

sou 1977:87 228 Bilaga 3

mdr kr

A 25-

GD / Alt A; 50-15 20 Alt s; 45-20

Alt c; 30-30

15- Alt 0; 30-15

10-

5 _

?T

l I l I v r á% | I I 1966 77 68 69 70 71 72 73 74 75

Diagram 4.1. Teoretiskt maximala fria reserver enligt grunddata (GD) och reviderade data (RD) iAlt. A-D. Summering över samtliga företag.

sou 1977:87 Bilaga 3 229

Tabell 4.2 Utvecklingen av fria och bundna reserver i Alt. A, B, C och D. Samtliga företag. Belopp i mili. kr” 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 Grunddata VL-res 7 213 7 141 7 059 7 587 8 258 8 593 8 800 9 907 12 824 15 199 lF 2 028 2 154 1 951 2 159 2 317 2 307 2 395 2 786 5 386 5 204 Summa res 9 241 9 295 9 010 9 746 10 575 10 900 11 195 12 693 18 210 20 403 All. A (50, 15) VL-res 6 693 6 494 6 290 6 584 7 127 7 328 7 447 8 395 10 840 12 857 RU 414 549 623 742 819 882 918 1 009 1 240 1 370 Summa fria 7 141 7 096 6 958 7 394 8 023 8 288 8 450 9 481 12 151 14 313 lF 2 079 2 167 1 944 2 197 2 373 2 410 2 527 2 906 5 261 5 175 Summa res 9 220 9 263 8 902 9 591 10 396 10 698 10 977 12 387 17 412 19 488 Alt. B (45, 20) VL-res 6 533 6 194 5 886 6 032 6 502 6 686 6 773 7 662 9 955 11 832 RU 631 899 1 069 1 334 1 478 1 581 1 652 1 829 2 361 2 611 Summa fria 7 209 7 170 7 030 7 480 8 095 8 383 8 556 9 671 12 436 14 584 lF 2 029 2 139 1 926 2 150 2 327 2 355 2 470 2 829 5 097 5 018 Summa res 9 238 9 309 8 956 9 630 10 422 10 738 11 026 12 500 17 533 19 602 Alr. C (30, 30) VL-res 6 066 5 335 4 691 4 335 4 519 4 552 4 519 5 266 6 920 8 317 RU 1 038 l 596 1 902 2 417 2 716 22 914 3 048 3 300 4 145 4 634 Summa fria 7 202 7 087 6 771 7 002 7 487 7 728 7 835 8 846 11 398 13 308 lF 2 033 2 203 2 133 2 574 2 831 2 898 3 042 3 437 5 851 5 957 Summa res 9 235 9 290 8 904 9 576 10 318 10 626 10 877 12 283 17 249 19 265 All. D (30, 15) VL-res 6 066 5 333 4 3686 4 328 4 522 4 517 4 458 5 211 6 857 8 227 RU 842 1 132 1 258 l 458 1 596 1 705 1 782 1 883 2 292 2 491 Summa fria 7 006 6 621 6 127 6 045 6 376 6 496 6 531 7 418 9 530 11 119 1F 2 191 2 503 2 570 3 259 3 637 3 773 3 982 4 516 7 162 7 463 Summa res 9 197 9 124 8 697 9 304 10 013 10 269 10 513 11 934 16 692 18 582 ” 1 summa fria reserver och summa reserver enligt Alt. A-D ingår ackumulerade extra avskrivningar. Detta medför att beloppen avviker från summan av de delbelopp som redovisas. De extra avskrivningsbeloppen är små och redovisas därför ej separat.

230 3 sou 1977:37 Bilaga

mdr kr Lagernedskrivning 50 % (VL) Resultatutiämningsfond I ) 15 % på lönekostnadssumman (RU) Tot res GD 22 -4 Investeringsfondsavsättning 50 % (IF) (GD) TO? 95 RD Grunddata Reviderade data (RD) 20

18-

16- ; VL GD / VL + RU RD 14_

12-1

10-

8_

6_

4 _ . f

_____ _______-.|qu|-|=:===:::==-

_____A______________-...--.Ru

* I I u I l u I u I l 1966 67 68 69 70 71 72 73 74 75

Diagram 4.2. Utvecklingen avfria och bundna reserver. Alt. A. Samtliga företag.

sou 1977:87 Bilaga 3 231

mdr kr Lagernedskrivning 45 % (VL) A Resultatutjämningsfond 20 % på Iönekostnadssumman (RU) 22. Investeringsfondsavsättning 50 % (IF) Grunddata (GD) Reviderade data (RD) Tot res GD 20 Tot res RD

16-

14-

12-1

3.

6:

4- O I I .s - - - - --IIUIIIII=::=... _;_RU 2_ ›a---------._ ___. - - - -- - j - _- -j-_j___._? - __ - -1 ._- s J

| | l I 1 I I I ; I l 1966 67 68 69 70 71 72 73 74 75

Diagram 4.3. Utvecklingen avfria och bundna reserver. Alt. B. Samtliga jörelag.

3 sou 1977:87 232 Bilaga

mdr kr Lagernedskrivning 30 % (VL) Resultatutjämningsfond I k 30 % på Iönekostnadssumman (RU) 22 Investeringsfondsavsättning 50 % (IF) Grunddata (GD) Reviderade data (RD) Tot res GD 20. Tot res RD

18*

16 , VL GD

14 VL + RU RD

12-

10-

VL RD / 8. // / / “\\ / “x GD

*å* ä_- _ø-it:t_øfz 4 ø ”RU

o I r 4- O, / __._,|.n-= -*/o s-:›=-5=""_" -..-- - - ""

2- ..u-I=\==:-.-=3-;A“.--- _

4 j_ f Oz

1566 67 äs 6.9 70 71 72 73 74 75

Diagram 4.4. Utvecklingen avfria och bundna reserver. Alt. C. Samtliga företag.

sou 1977:87 Bilaga 3 233

md k 30 % (VL) Lagernedskrivning Resultatutjämningsfond

A 15 % på Iönekostnadssumman (RU)

224 Investeringsfondsavsättning 50 % (IF) Grunddata (GD) T° es GD 20_ Reviderade data (RD)

Tot res RD 1s- /

16-* GD /VL 14-

12- VL + RU RD 10-

/VL RD 8_ ---IF RD

5- ›----- -- u= GD

4_

_ _.. - -RU 2

u r I l r I I I I I = 1966 67 68 69 70 71 72 73 74 75

Diagram 4.5. Utvecklingen avfria och bundna reserver. All. D. Samtliga företag.

234 Bilaga 3 sou 1977:87

Tabell 4.3 Utvecklingen av fria och bundna reserver enligt GD och enligt Alt. A, B, C och D. Järn och stålindustrln. Belopp i milj. kr.” 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 Grunddata VL-res I 694 l 667 1 654 1 808 2 039 2 075 1 994 2 380 3 136 3 722 1F 471 496 427 453 510 455 348 523 1 531 1 284 Summa res 2 165 2 163 2 081 2 261 2 549 2 530 2 342 2 903 4 667 5 006 All. A (50. I5) VL-res 1 537 1 511 1 495 1 628 1 800 1 810 1 721 2 020 2 630 3 113 RU 119 137 138 163 191 210 208 270 356 364 Summa fria 1 664 1 662 1 641 1 816 2 017 2 044 1 964 2 315 3 014 3 505 1F 497 495 428 415 490 444 340 497 1 250 1 036 Summa res 2 161 2 157 2 069 2 231 2 507 2 488 2 304 2 812 4 264 4 541 All. B (45, 20) VL-res 1 496 1 443 1 397 1 485 1 627 1 632 1 550 1 845 2 398 2 849 RU 182 234 259 308 361 388 380 466 697 720 Summa fria 1 686 1 697 1 677 1 842 2 039 2 066 1 988 2 359 3 143 3 618 IF 477 493 416 406 485 438 336 476 1 179 975 Summa res 2 163 2 190 2 093 2 248 2 524 2 504 2 324 2 835 4 322 4 593 All. C (30. 30) VL-res 1 400 1 264 1 118 1 051 1 105 1 074 1 001 1 274 1 640 1 978 RU 274 405 444 556 664 694 675 767 1 081 1 131 Summa fria 1 689 1 705 1 622 l 717 1 873 1 872 1 788 2 144 2 826 3 231 IF 474 507 557 673 652 554 701 1 461 1 301

496 Summa res 2 163 2 212 2 118 2 274 2 546 2 524 2 342 2 845 4 287 4 532 All. D(30, I5) VL-res 1 400 1 264 1 118 1 051 1 096 1 056 970 1 246 1 606 1 921 RU 209 252 266 330 374 388 370 430 559 564 Summa fria 1 624 1 552 1 449 1 499 1 579 1 552 1 459 1 798 2 297 2 626 lF 537 582 585 684 854 845 747 921 1 775 1 659 Summa res 2 161 2 134 2 034 2 183 2 433 2 397 2 206 2 719 4 072 4 285

”Se not till tabell 4.2.

sou 1977:87 Bilaga 3 235

Tabell 4.4 Utvecklingen av fria och bundna reserver enligt GD och enligt Alt. A, B. C och D. Verkstadslndustrln. Belopp l milj. kr.” 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 Grunddata VL-res 3 098 3 175 3 043 3 251 3 485 3 724 3 938 4 537 5 631 6 871 1F 821 904 929 1 072 1 022 996 l 066 1 244 1 615 1 559 Summa res 3 919 4 079 3 972 4 323 4 507 4 720 5004 5 781 7 246 8 430 All. A (50, 15) VL-res 2 893 2 869 2 686 2 725 2 923 3111 3 286 3 811 4 712 5786 RU 163 247 283 342 357 388 406 441 498 583 Summa fria 3061 3130 2986 3082 3293 3515 3712 4269 5218 6393 IF 842 922 929 1 143 1 103 1096 1 171 1 361 1 786 1 757 Summares 3003 4052 3915 4225 4396 4611 4883 5630 7004 8150 All. B (45. 20) VL-res 2 829 2 737 2 500 2 483 2 669 2 843 2 991 3 466 4 337 5 338 RU 256 402 485 631 659 713 758 851 958 1 110 Summa fria 3 092 3 156 3 007 3 132 3 345 3 576 3 777 4 338 5 311 6 485 [F 823 908 938 1 117 1 074 1 062 1 136 1 326 1 739 1 713 Summares 3915 4064 3945 4249 4419 4638 4913 5664 7050 8198 All. C (30. 30) VL-res 2 649 2 363 2 006 1 773 1 856 1 965 2 025 2 398 3 047 3 795 RU 443 722 867 1 124 1 200 1 279 1 382 1 534 1 731 2 024 Summa fria 3 101 3 117 2 908 2 927 3 088 3 282 3 454 3 960 4 878 5 927 IF 816 929 1007 1299 1282 1 301 1390 1616 2 060 2135 Summares 3917 4046 3915 4226 4370 4583 4844 5576 6938 8062 All. D(30, 15) VL-res 2 650 2 364 2 003 1 770 1 869 1 955 2 013 2 386 3 028 3 776 RU 376 524 557 624 653 692 765 812 915 1 071 Summa fria 3 035 2 920 2 595 2 424 2 556 2 691 2 832 3 247 4 059 4 972 IF 861 1 072 1 248 1 686 1 707 1 753 1 877 2 198 2 683 2 841 Summa res 3 896 3 992 3 843 4110 4 263 4 444 4 709 5445 6 742 7 813 “Se not till tabell 4.2.

236 Bilaga 3 sou 1977:87

Tabell 4.5 Utvecklingen av fria och bundna reserver enligt GD och enligt Alt. A, B, C och D. Massa- och Belopp i milj. kr.”

pappersimlustrin.

1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975

Grunddata VL-res 737 630 568 630 751 799 756 927 1 431 1 831 1F 159 142 83 89 116 133 145 265 1 091 1 169 Summa res 896 772 651 719 867 932 901 1 192 2 S22 3 000

A/r. A (50, I5)

Summa res 894 761 638 706 849 904 971 1 160 2 455 2 925 A/l. B (45, 20)

Summa res 893 757 732 701 839 894 858 1 149 2 452 2 919 Alt. C (30, 30)

Summa res 891 748 619 686 821 876 833 1 126 2 404 2 879 Alt. D (30, I5)

Summa res 890 747 618 684 814 871 827 1 118 2 361 2 803 ”Se not till tabell 4.2.

Bilaga 3 237

Tabell 4.6. Förändringar] avsättningar till lnvesterlngsfonderl procent av grunddata. Mlnustecken anger minskade avsättningar. Belopp 1 mm. kr. Samtliga indu- Järn och stål Verkstad Massa och striföretag papper 1970- 1970- 1970- 1970- 1970- 1970- 1970- 1970- 73 75 73 75 73 75 73 75 Avsättn. enl GD 2 467 6 602 529 1 795 1 036 1 903 291 1 490

238 Bilaga 3 sou 1977.87

Tabell 4.7 Avsittningar till lnvesteringsfonder fr. o. m. år 1970. Andel (X) företag med förändrade fonder år 1973 resp. år 1975. Samtliga industriföretag resp. bmscher.

GD = O GD 0

RD=0 RD0 RDGD RD=GD RDGD RD=O RD0

All. A Samtliga -73 39,0 4,2 22,4 30,8 3,4 0,2 -75 27,3 3,6 27,0 30.4 11.3 0,4 Järn, stål -73 12,9 6,5 35,5 45,2 0,0 0,0 -75 16,1 0,0 38,7 19,4 25,8 0,0 Verkstad -73 35,2 6,9 29,6 27,0 0,1 0,0 -75 25,8 5,7 32,7 29,6 6,3 0,0 Massa, papper -73 53,6 0,0 9,8 24,4 12,2 0,0 -75 24,4 0,0 19,5 24,4 31.7 0,0

All. B Samtliga -73 40.0 3,1 14,5 36,7 5,4 0,2 -75 27,7 3,1 17,4 37,5 13,4 0,8 Järn, stål -73 12,9 6,5 25,8 51,6 3,2 0,0 -75 12,9 3,2 29,0 29,0 25,8 0,0 Verkstad -73 39,0 3,1 18,9 34,6 4,4 0,0 -75 28,3 3,1 18,9 37,7 11,3 0,1 Massa, papper -73 53,6 0,0 4,9 31,7 9,8 0,0 -75 24,4 0,0 7,3 36,6 29,2 2,4

Alt. C Samtliga -73 36,9 6,3 23,1 28,1 5,5 0,2 -75 25,4 5,5 30,2 27,7 10,9 0,4 Järn, stål -73 12,9 6,5 38,7 41,9 0,0 0,0 -75 12,9 3,2 38,7 22,6 22.6 0,0 Verkstad -73 33,3 8,8 30,2 23,9 3,8 0,0 -75 24,5 6,9 37,7 24,5 6,3 0,0 Massa, papper -73 53,6 0,0 9,8 24,4 12,2 0,0 -75 24,4 0,0 24,4 26,8 24,4 0,0

Ah. D Samtliga -73 30,6 12,6 35,9 18,2 2,7 0,0 -75 20,1 10,7 44,0 17,8 7,1 0,2 Järn, stål -73 12,9 6,5 54,8 25,8 0,0 0,0 -75 9,7 6.5 58,1 12,9 12,9 0,0 Verkstad -73 27,7 14,5 42,1 13,8 1,9 0,0 -75 18,9 12,6 47,8 17,0 3,8 0,0 Massa, papper -73 46,3 7,3 24,4 17,1 4,9 0,0 -75 22,0 2,4 51,2 12,2 12,2 0,0

a De två första kolumnerna avser andelen företag som enligt GD saknade investeringsfonder (IF) vid utgången av år 1973 respektive år 1975. Resterande kolumner avser andelen företag som hade lF vid utgången av dessa år. lnom dessa grupper görs uppdelning efter om IF enligt RD var större, lika stor eller mindre än enligt GD. Dessa altemativ syftar därmed på de fall då avsättningarna under perioden 1970-73 (respektive 1970-75) var stöme, lika stora respektive mindre enligt RDjämfört med GD.

sou 1977:87

Bilaga 3 239

Tabell 4.8 Förändringar i skattekostnader i procent av grunddata. Minustecken anger minskade skattekostnader. Belopp i milj. kr. Samtliga industriföretag resp. branscher

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1970- 1970- 73 75

Samtliga Skattek. GD 953 581 848 l 050 927 1 152 3 432 5 511 Förändring i 96

Järn och slál Skattek. GD 185 76 73 202 105 184 536 825 Förändring i 96

3,2 4,9 19,4 Verkstad Skattek. GD 316 229 427 423 249 369 1 395 2 013 Förändring i 96

1,6 6,3 Massa och papper- Skanek. GD 102 43 55 78 179 205 278 662 Förändring i 96

3 240 Bilaga

Tabell 4.9 Förändringar i skattekostnader. Andel (X) företag med ökade (+), oförändrade (0) resp. minskade (-) skattekostnader. Samtliga industriföretag resp. branscher

Samtliga indu- Järn och Verkstad Massa och striföretag stål papper 1970- 1970- 1970- 1970- 1970- 1970- 1970- 1970- 73 75 73 75 73 75 73 75

Alt. A

Alt. B

Alt. C

Alt. D

Bilaga 3 241

5 Några kompletterande empiriska analyser

5.1 Inledning

I detta kapitel skall jag göra några kompletterande empiriska analyser. Syftet med dessa är i första hand att bidra till en förståelse av simulerade utfall av alternativen A-D.

5.2 Relationen mellan lagervärde och lönesumma

Av avgörande betydelse för företagens möjligheter att bilda fria reserver i alternativen A-D jämfört med nuvarande system är relationen mellan varulagrets värde och Iönesummans storlek. Här föreligger väsentliga skillnader mellan olika företag. En illustration till detta ges av figur 5.1. I figuren redovisas vilken reservering på lönesumma som erfordras för att denna reservering tillsammans med viss nedskrivning på varulager skall medföra samma ”kostym” - dvs. teoretiskt maximala reserver - som nuvarande regler. Figuren redovisar genomsnittliga värden för hela perioden 1966-1975. Det betyder att jag först har beräknat det genomsnittliga värdet for denna period för varje enskilt företag. Figuren visar medelvärdena av dessa genomsnittsvärden. Den ditferentierar mellan olika branscher, mellan företag med olika exportandelar av försäljningsvärdet och mellan olika storleksgrupper

(mätt som antalet anställda).1

Figur 5 .l illustrerar vissa skillnader mellan företag i olika branscher. Särskilt branschgruppema trävamindustri och järn- och stålindustn men även Verkstadsindustri karakteriseras genomsnittligt sett (över tiden och mellan företag) av låga relationstal lönesumma/lagervärde. I dessa branscher erfordras därför högre reserveringsprocent på lönesumman vid viss nedskrivningsprocent på lager för att ge samma maximalt möjliga fria reserver som det nuvarande systemet. För företag med olika exportintensitet är det de mest exportintensiva företagen som genomsnittligt sett erfordrar den högsta reserveringsprocenten på lönesumman. För olika storleksgrupper gäller mot- l Klassmceringama är svarande för de största och de minsta företagen. gjorda förår1972_

242 Bilaga 3

.nu I w

wa

m

oooFAöom

25.825: 000_

:uterum mviümcm

_xmuocaam_

2:58 .Q -com 00m

»m _$c

x

nånn

oomv

.ca

om

nå. .ä

ä

uååzøuzâ

.Ezuåozmu

omA

nu -mm om

_oncmtoaxm

§33

.xmumc.mmm_ .xmuocömm_

-op mm

mätmâäå ECMGB m»

o_V

mm

E9. om mv

Etuvxøkxw

ä

.Sääf

N S0

.w

Sö..

åwi .då

.åk .ma

-v__o vSm

.c._m_, _mü

.Eos :mä

_E3_

;owcfm

-So ä:

m;

-åk E

å:

2:0

NEEJMmCD_

mccmåumom Emooi

ma mv S.

Bilaga 3 243

5.3 Räntabilitetsutvecklingen

Av avgörande betydelse for företagens att bilda möjligheter obeskattade reserver är vidare deras räntabilitetsutveckling (jfr frgurema 2.1 och 3.1). Allmänt gäller att perioden 1966-1975 karakteriseras av en sjunkande rän-

tabilitet Vissa skillnader kan även noteras mellan olika Detta

grupper. framgår av tabell 5.1. Tabellen redovisar median- och kvartilvärdena för räntabilitet på eget kapital fore skatt for företag inom olika branschgrupper, grupper med olika exportintensitet och olika Tabellen restorleksgrupper. dovisar endast fyra branschgrupper, nämligen ”basindustriema och järn stål, verkstad, massa och papper samt övriga. Av tabellen framgår även antalet företag inom resp. grupp. Tabellens räntabilitetstal har bestämts efter det att den genomsnittliga räntabiliteten for varje företag under perioden först beräknats. Därefter har kvartil- och medianvärden bestämts. Vid beräkningen av den genomsnittliga räntabiliteten for varje enskilt företag har gjorts för konjunktur-

justering

variationema. Av beräkningstekniska skäl kan jag endast redovisa värden for perioden 1966-72. Dessa torde dock i allt väsentligt spegla skillnaderna mellan grupperna även for perioden 1966-75?

Tabell 5.1 Råntabilitet på eget kapital före skatt för perioden 1966-72. Medianoch kvartilvärden. Procent.

Övre Median Nedre Antal

Exponandel (%)

Antal anställda

*Jrr Bertmar, Molin 119771,kap 9. zNär räntabilitet på eget kapital beräknas for enskilda företag är det av stor vikt att vinst- och kapitalkomponentema är konekt bestämda. Den stora tidspress som jag haft att arbeta under har ej möjliggjon ett tillräckligt omfattande kontrollarbete av perioden 1973-75. Det gäller kanske främst kartläggningen av statliga bidrag. Av detta skäl begränsar jag redovisningen till 1966-72. Räntabilitetstalen för denna period är konjunkturutjämnade. Det betyder att de enskilda åren viktats så att antalet lågkonjunkturár (eller högkonjunkturår) ej skall bli överrepresenterade. Tekniken beskrivs i Bertmar, Molin [l977], kap 4.

244 Bilaga 3

Tabellen visar vissa skillnader mellan olika grupper som är av betydelse för tolkningen av simuleringama. Det första gäller räntabiliteten för företag

inom branschgruppen massa och papper. Den var under perioden väsentligt Allt annat lika innebär detta, att den lägre än for övriga företagsgrupper. legala restriktionen (jfr figur 2.1) mindre ofta borde ha begränsat företagens att bilda skattekrediter. Detta innebär i sin tur, att färre företag möjligheter i denna bransch jämfört med andra branscher borde påverkas av en tänkt till alternativen A-D. Den andra observationen av betydelse för övergång tolkningen av simuleringarna är den förhållandevis höga räntabilitetsnivån dessa värden ligger emellertid för branschgruppen järn och stål. Bakom vilken accentuerats under 1970-talet. Med en negativ räntabilitetsutveckling, och till relationen lager/ lönesumma hänsyn till denna räntabilitetsutveckling medföra, att förhållandevis många företag (jfr figur 5.1) borde simuleringama av en tänkt övergång till alternativen A-D inom järn och stål ”drabbas” men att effekterna främst uppstår i början av analysperioden. Detta betyder

då ej nödvändigtvis, att simulerat utfall för denna branschgrupp utgör en av ett ändrat skattesystem som införs från t. ex. god prognos för utfallet 1980 (jfr avsnitt 4.4, punkt 1). Av tabell 5.1 framgår vidare, att spridningen inom resp. grupp i räntabilitet

på eget kapital var större för mindre företag än för större. Detta sammani soliditet mellan grupperna. De största företagen hänger med skillnader hade genomsnittligt sett den högsta soliditeten. Vid given tillgångsstruktur borde detta medföra att förhållandevis fler företag bland de minsta företagen borde påverkas av en övergång till något av alternativen A-D (jfr kapitel om man beaktar att de mindre företagen - med 2). Detta gäller särskilt i utdelningspolitik - i allmänhet torde ha lägre tröshänsyn till skillnader kelvinst i förhållande till eget kapital än de större företagen. Denna slutsats av simuleringama. Det är sanskall dock ej ses om en hypotes för utfallet nolikt att tillgångsstrukturen genomsnittligt sett varit olika för företag inom

olika storleksgrupperl

5.4 Utnyttjad lagemedskrivning

I avsnitt 4.3 påpekade jag, att det endast är i de fall företagens bokslut skulle av en övergång till något av alternativen A-D som ha påverkats boksluten i simuleringama. Det innebär exempelvis, att boksluten justerats skrivit ned lagervärdet med mindre än 50 % for företag som i utgångsläget l Jfr Bertmar, Molin i allmänhet ej påverkas av en tillämpning av alternativ A3- För ett företag

[l977], kap. 17. som under perioden aldrig skrivit ned lagret med mer än 30 % skulle alternativen A-D ej något år medföra ändrade bokslut. Figur 5.2 redovisar 2 Viss omräkning av med andelen företag som enligt utsprungliga data skrivit ned lagervärdet bokslutet kan dock motiveras av de simulerade minst 50 %, minst 45 % samt minst 30 %. Kurvan för 50 % visar då andelen data utnyttjat en nedskrivningsprocent överförändringarna i ränte- företag som enligt ursprungliga kostnader som hänger utnyttjas om alternativ A gällt. Dessa stigande den som skulle ha kunnat samman med förändrade av företag - men i princip inga andra - berörs således av simuleringama skattekostnader under alternativ A. Kurvan för 45 96 illustrerar motsvarande andel för alternativ åren före simulerat år. Jfr avsnitt 4.3. B och kurvan för 30 96 andelen för alternativen C och D.

3 245 Bilaga

Andel företag Procent

90- 80- 70- 11D§ 0000000 \ a. _1§ 30%

60- o “*s

0.n0°°...°o.. 1-u--“q. ..°Oncooc §§_ 50 40- 50% 30a 20« 10- Figur 5.2. Andelen företag som utnyttjat viss nedskriv- T I I I I Y V ningsprocent pa varulager

1966 s7 ass 69 70 71 72 73 74 75 enligt grunddata.

Som framgår av figur 5.2 gäller allmänt, att aktuella andelar reducerats över tiden. Detta torde främst sammanhänga med den negativa räntabilitetsutvecklingen (jfr ovan). Detta är av väsentlig betydelse för tolkningen av simuleringama. Om simuleringama påbörjats senare än 1966 skulle en mindre andel av företagen ha berörts av en övergång till något av alternativen A-D. Om simuleringama exempelvis skulle ha påbörjats 1975 skulle drygt 40 % av företagen ha berörts av en övergång till alternativ A (jämför kurvan för 50 %) att jämföra med ca 65 % år 1966, dvs. det första året i genomförda simuleringar. En annan viktig nyansering inför tolkningen av simuleringama är hur många gånger under studerad period som lagemedskrivningen enligt ursprungliga data varit större än vad som skulle medges enligt respektive alternativ A-D. Skulle majoriteten av företag endast ha påverkats enstaka år av en övergång till något av alternativen A-D eller finns det en stor mängd företag som skulle ha påverkats många år? Tabell 5.2 visar hur stor andel av företagen som haft viss nedskrivningsprocent på lager (50, 45 respektive 30 %) visst antal år.

Tabell 5.2 Andel (%) företag som utnyttjat viss nedskrivningsprocent på lagerviirdel visst antal år under perioden 1966-1975.

Antal år som resp. Nedskrivningsprocent nedskrivningsprocent

246 Bilaga 3

minst 50 96 Av tabell 5.2 framgår att en fjärdedel av företagen utnyttjade under nio eller tio av maximalt möjliga tio år. Andelen lagemedskrivning ökar till ca hälften av företagen om gränsen sätts till 30 %.

5.5 Övriga empiriska analyser

empiriska analyser som kan I Bertmar, Molin [1977] redovisas ytterligare vara av betydelse vid bedömning av alternativa nettovinstbeskattningssyssom teml. Jag skall här endast referera ett av de undersökningsresultat där redovisas. Resultatet kan vara av visst intresse med hänsyn till analysen av en av utgångspunkterna för föi föregående avsnitt och mot bakgrund retagsskatteberedningens arbete. Det gäller frågan om företagen i syfte att att bilda skattekrediter påverkat tillgångsstrukturen. Denöka möjligheterna lagerinvesteringar och således na fråga har studerats beträffande företagens avsett hypotesen om företagen anskaffat ”bokslutslager”. Något stöd för

en sådan hypotes ges ej? Det bör då observeras att analysen avsett de större

företagen (jfr avsnitt 4.2) och att hypotesen således ej testats för små företag. bör observeras, att studerade företag svarar för merparten av agg-

Samtidi3gt

regatet.

Referenser

Kapitalstruktur och Räntabilitet Bertmar, L., Molin, G., 1977, Kapitaltillväxt, - en analys av svenska industriföretag. EFI, Stockholm. Beskattning av företag, SOU 1977:86. J., 1974, Räntabilitet, skatter och förräntningsanspråk. Sveriges in- Bröms, dustriförbund, Stockholm (stencil). EFI, Stockholm. Frostman, L., 1966, Bokslutspolitik. Företagsskatteberedningens (1970:77) direktiv. Södersten, J., 1975, Företagsbeskattning och resuisfördelning. Uppsala.

*se särskilt Bertmar, Molin (19771, kap. 17. 2 477 företag som tidigare Hypotesen har testats för perioden 1966-72 för 431 av de beskrivna simuleringar avsett. 1 rapporten redovisas dock resultaten endast explicit för 240 av nämnda 431 företag. 3Jag bör även tillägga följande: Om ett argument mot de nuvarande nedskrivningsvilket reglerna på varulager är en förväntan om att företagen anskaffar b0kslutslager” bidrar till instabiliteten i konjunkturutvecklingen, är det ej säkert att en reduktion av nedskrivningsmöjlighetema i enlighet med alternativen A-D reducerar denna påverkan. Om exempelvis lagemedskrivningsprocenten sätts till 30 % kan lagemedatt påverka redovisad skrivning ändå vara ett ur företagets synvinkel rationellt sätt skattekostnad ett visst år. Skillnaden gentemot nuvarande regler skulle då bli att en dubbelt så stor lagerinvestering erfordras för att nå visst nedskxivningsbelopp.

Bilaga 4 Statistiska uppgifter

sou 1977:87 Bilaga 4 249

Innehåll

l Sammanställning av skatter och socialjörsäkringsavgijler m. m. jör a°ren 1950, 1955, 1960, 1965 och 1970-1977 . . . . . . . . . 253 2 Sammanställning av vissa ekonomiska data avseende bolagssektom/ör âren1969-1975 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 267 3 l nvesteringsfonder jör konjunkturuyämning m. m. . . . . . . . 293

Tabeller 1.1 Skatter och socialforsäkringsavgifter m. m. for inkomståren 1950, 1955, 1960, 1965 och 1970-1977 (milj. kr). 1.2 Skatter och socialforsäknngsavgifter m. m. för inkomståren 1950, 1955, 1960, 19655 och 1970-1977 (procent). 1.3 Skatter och socialforsäkringsavgifter m. m. i milj. kr och i procent av BNP till marknadspris för inkomståren 1950, 1955, 1960, 1965 och 1970-1977. 1.4 Sammanställning angående socialforsäkringsavgifter m. m. åren 1960, 1965 och 1970-1977 (uttagsprocent m. m.). 2.1 Vissa ekonomiska data avseende bolagssektom åren 1969-1975 med fördelning på näringar. Företag med 0-19 anställda. 2.2 Vissa ekonomiska data avseende bolagssektom åren 1969-1975 med fördelning på näringar. Företag med 20-199 anställda. 2.3 Vissa ekonomiska data avseende bolagssektom åren 1969-1975 med fördelning på näringar. Företag med fler än 200 anställda. 2.4 Vissa ekonomiska data avseende bolagssektom åren 1969-1975 med fördelning på näringar. Samtliga företag. 2.5 Skatt i procent av omsättning åren 1969-1975 for företag inom bolagssektom fördelade efter näring. 2.6 Skatt i procent av forädlingsvärde åren 1969-1975 for företag inom bolagssektom fördelade efter näring. 2.7 Skatt i procent av bmttovinst åren 1969-1975 för företag inom bolagssektom fördelade efter näring.

250 Bilaga 4

2.8 Skatt i procent av nettovinst efter skatt åren 1969-1975 för företag inom bolagssektorn fördelade efter näring. 2.9 Lagerreserv i procent av lagervärde åren 1969-1975 för företag inom bolagssektorn fördelade efter näring. 2.10 Lagervärde i procent av balansomslutning åren 1969-1975 för företag inom bolagssektorn fördelade efter näring. 2.11 Lönekostnader och lagervärden inom bolagssektom (miljarder kr). Totalbelopp och förändringar åren 1969-1975. 3.1 investeringsfonder vid utgången av beskattningsåren 1956-1975 samt nyavsättningar och ianspråktaganden under resp. år. 3.2 lnvesteringsfonder åren 1967-1974 fördelade på företagsstorlek. 3.3 Nyavsättningar till investeringsfonder åren 1967-1974 fördelade på företagsstorlek. 3.4 Ianspråktaganden ur investeringsfonder åren 1967-1974 fördelade på företagsstorlek. 3.5 Antal företag med investeringsfonder åren 1967-1974 fördelade på storleksgrupper. 3.6 Nytillkomna och avregistrerade fonder samt nettoförändringar åren 1967-1974. 3.7 Nyavsättningar till investeringsfonder åren 1970-1974 fördelade på näringsgrenar. 3.8 investeringsfonder åren 1970-1974 fördelade på näringsgrenar. 3.9 Ianspråktaganden ur investeringsfonder åren 1970-1974 fördelade på näringsgrenar. 3.10 Antal företag med investeringsfonder samt fondbelopp åren 1973 och 1974 fördelade på län. 3.11 Av regeringen under åren 1972-1976 meddelade tillstånd enligt 9§ 3 mom. lagen om investeringsfonder fördelade på län. 3.12 Av regeringen under åren 1972-1976 meddelade tillstånd enligt 9§ 3 mom. lagen om investeringsfonder fördelade på näringsgrenar. 3.13 Innestående medel på konton i Sveriges Riksbank för vissa fonder (milj. kr).

Bilaga 4 251

Diagram l.l Skatter och avgifter i procent av BNP till marknadspris för inkomståren 1950, 1955, 1960, 1965 och 1970-1977. 1.2 Arbetsgivaravgifter (inkl. egenavgifter) och allmän arbetsgivaravgift i procent av BNP till marknadspris för inkomståren 1950, 1955, 1960, 1965 och 1970-1977. 2.1 Skatt i procent av omsättning åren 1969-1975. 2.2 Skatt i procent av förädlingsvärde åren 1969-1975. 2.3 Skatt i procent av bruttovinst åren 1969-1975. 2.4 Skatt i procent av nettovinst efter skatt åren 1969-1975. 2.5 Lagerreserv i procent av lagervärde åren 1969-1975. 2.6 Lagervärde i procent av balansomslutning åren 1969-1975. 2.7 Lönekostnader och lagervärden inom bolagssektom (miljarder kr). Totalbelopp och förändringar åren 1969-1975. Samtliga branscher. 2.8 Lönekostnader och lagervärden inom bolagssektom (miljarder kr). Totalbelopp och förändringar åren 1969-1975. Tillverkningsindustn (SNI 3). 2.9 Lönekostnader och lagervärden inom bolagssektom (miljarder kr). Totalbelopp och förändringar åren 1969-1975. Varuhandel, restaurangoch hotellrörelse (SNI 6). 2.10 Lönekostnader och lagervärden inom bolagssektom (miljarder kr). Totalbelopp och förändringar åren 1969-1975. Samfárdsel, uppdragsverksamhet, service m. m. (SNI 71, 83 och 92-95).

Bilaga 4 253

1 Sammanställning av skatter och socialforsäkringsavgifter m. m. for åren 1950,

1965 och 1970-1977

1955, 1960,

Sammanställningen belyser utvecklingen av skatter och socialförsäkringsavgifter m. m. under tiden 1950-1977. T. 0. m. 1970 sker redovisning med femårsintervall därefter for varje år. En strävan har varit att i görligaste mån redovisa for hela perioden jämförbara uppgifter. Den redovisade periodens längd samt ändrad lagstiftning på området har dock medfört vissa problem härvidlag. Enstaka uppgifter for åren 1950-1965 kan därför vara behäftade med smärre felaktigheter eller brista i kontinuitet. Detta torde dock inte ha någon betydelse för bedömningen av den utveckling i stora drag som sammanställningen avser att belysa. I sammanställningen redovisas slutligt debiterade skatter och avgifter på inkomster, löneutbetalningar eller andra baser under resp. år. Belopp som debiteras for ett och samma inkomstår ger en bättre bild av utvecklingen på området än belopp som influtit under angivet år, eftersom det genom systemets uppbyggnad normalt uppkommer eftersläpning av influtna medel med ca två år. Materialet har hämtats från ett flertal källor. Uppgifterna betr. direkt skatt for fysiska och juridiska personer samt skattedebiterade socialförsäkringsavgifter t. o. m. år 1965 har hämtats från SOS Taxeringsutfallet samt for senare år från riksskatteverkets debiteringssammandrag. Direktdebiterade arbetsgivaravgifter inkl. avgifter från stat och kommuner har inhämtats från riksförsäkringsverket och bygger på verkets slutdebiteringar av nämnda avgifter. Uppgifterna om arvs- och gåvoskatt, stämpelskatt och stämpelavgift m. m. samt indirekt skatt har hämtats från driftbudgetens inkomster som publiceras i Post- och Inrikes Tidningar. Riksrevisionsverket har dessutom bidragit med vissa uppgifter för 1976 samt 1977 års prognos.

Bilaga 4 255

mmm mov mmm omm omv ovm mmm mmm mHH mmH mmm vHo mmm omm mmm

xmmmH

mm mv mm m m m m H| mm

mmH mmm mmm mvm mom Hvm ovm mmm mmH mmm mmm mmm omm mHH mvm

mmmmH

H m m m mm Hu mv om mm

moo omm omm vmm mmm mmm omm HHm omm mmm mmm mmv oHm mmm vmm

H m m v

mmmH

mm Hu mm om mm

E_

mHv mmH mmm mom vvv mmm mvm mmm mvm Hmm mmm omm mmm mmH mmm

._55 m v H H m

vmmH

Hm H: mm mv mm

mmmTommH

mmm mmm mmm mmH mmv mmv mom omH mmm mmm mmo vmv mHo mHm omm

mmmH

v_ m m m H m m Hu vm mm mv

:oo

vmm mvm vmm

vm

mmH mmm vmv oom voo H mmo mmm Hmm vHm mvm mmv

mmmH mmmH mH mm mm m m m H H m

H| mv

.Sa

m m

vmm mHv mmv H Hom HHv mvm mmm omH mvv mvo mmo ovm mom mmv

HmmH

m H m H H m mH H.. mH Hm mm

ä.:

|

mmm mvm

Hm

mmH mvm mmv mmm mmm mom mmv oom vmv

...ma

Hmm mvH

ommH

m H v H H m mH mH Hm mm

| ..

5:22.55

mm

mmm vmm vmo Hmm oHv mmm mmm mmm mmm mmm moH mvm

mmmH

m m H m H m mH om

...t 0 |

mm mm

mmm omm mmH mmo mmm mom mmm vmo mmv mHm mmm

ommH

.E v v m H H H H oH

.E

| | | |

mHm vom omv mHv mvH mmm mmm mmH mmm mvm mvH

mmmH

m m m m H H

.oå»›aa=:å2m=amoom

åHmêoxcH

| | | | u

mmm mmm

vm

omH ovH ovH oHm mHm mHm mmm

ommH H H

553::

m m

å

m.. -om

.EE

mäxmäEoxcH

m..

_axeweoxc_

:o:

.mazzaxgweåaw

nämnt.

.ämm

.ocäzom

.aåzmaseecxa

:SHmäEovHE

.ocüsøm

zåmaaoxø_

Hv|H

aussênaü

Hmnm

._0255 .ocHwåw

.uäxmHmcsEEoxz

maHommEa

.Hae

BMMHMAR.

...o .b

macåeoåaHm

xmåäma

:saäaEmHm

:osxsønaosøxmm

_EEEEovH CO_m=0Qv=On_

:oo

HoH+m

25.838 HA

_aåaeoxä

._2235 ...vassa :mE= uêzåm.

mEEsmoH

»sam

“spamm

.aåmâtmmm

.Exo :M25

Nasa.:

nH.H.

cxmaamk mena.:

.c

:så _ozmxm axøzåm.

.H .m .v .m .m .m .m .m . .HH H

256 Bilaga 4

mm mm

mmm oom mm mmm mmm mmm mmo mmH oom mmm oom mmm mmH vmm Hmm Hmo mom mHm mmH

m8_

m m m H m o vm vH mH mH mm om

mmH

H mH

moo vom mmm

mm

mom mmm vmo mmm moH mm mHm Hvm vmo Hm mHo mom mvm Hvm mov mmH

»ommH

H m m H m m o om mH mH mv mv

mmH

mm vH

oom oom omo mm mmm mvo mmm HmH omv Hmo oom mmm mom omm mom

mom mmo mHm oHm

H v m H

mmmH

m m H m mH oH mm mm

HoH

om oH

mmm vm mom oom mmv mmm omH Hom mmm mmH mom omo vmm omm mmv mvm Hmv oHm vmH

vmmH

H m H H m m v v vH mm Hm mm

.. m mm vH

Hmv omm mmm mmm vm mmm omm mmH mHm oom mvH Hv omm mmm mmo omo mv_ mom

mmmH

H v H m m m v mH oH mo mm

| om oH

mom mmm mm oom omm mom Hmv Hom mmH mmm ovm vov omm mmo moo Hmm Hmo omo

mmmH

m m m H m H m mH mm mH mH

| mm oH mH

mmm mom mmm om mmm mHv oov mmm H mmm mvH oom mvm mvo mHo mmo

mHo Hmm

HmmH

H H m H m m m oH HH Hm mH

: vH mm mH

omm mm mvo moo vmv mvm mmm mmH moH omH omm omm mvm

mmH mvm mvm Hom

ommH

H m m H o m m

mv vH

m I | .. oH mH

mom oom mo mv omm omm vHv oom mmH H HmH omm mvH mvH mmm omv

momH

v m H m m o om

| | I m |

mm mm Hm

mv omm mmm moH vvm vmo mom mmm omm

oomH vom Hvm omm mmo H H

m mH

| | o | ..

.. | | I | mm mo mv om HH om

mmo mmm H omm moo mom

mmmH

m

åüEoxcH

m m | | u

| | t | I r I om mm mm mv

mmm mmm mmm

ommH mmm

ovH

385.5 H

v

.Hae

.SSMG

^mm+oH

-osoccfn

.âoøä

.Säga

å

Efeñáamsø.”

.to

28.8%»

.o

.H00

små

._0351

:T: .H00 :sa

.ucñå

^mm+mH+vH+HH .coacenzzoe

ovmuoznooooomxm

§23» annah..

_omázogcowoøzøm

?E5

äåmâw

.b

:§2â_zö:3

.b

.zaäoemtøz

:oo

_oazgäsma

.Eason

zsamcoaa_ :sêäama

052mm

gmåmä§ümäox

3.592:

.ocêzamxzm

zsâeoøm

.sås

Exmcoåøm

mccxmeooxswmw_

:s:

;oo

aiøävc_

H.H

mwEo

mEEsmHm

52:3 §53 GEESM aå= 58%

aH.H. -m._

amEoá

G B Ho

zzmoå

.nu .b

:så _uzuxm

.oH .mH .om .Hm .mm .mm .m .mm .om .mm .mm .mm .om .U .mm .mm

t

4 257

Bilaga

omv mvv mmm omo vom omm omv ovm

m m _

mv

mm_ s;

.ocazwmäaonom

vvm mmv vm_ omo mmm 5. mmm wvm

m m _ mm

Gm vm_

.âwåøsøxm

mmm mmm oom om_ mm_ mmm mmm mmm

m m _

om

v: 8_ _.o

ams

mmm mom mmm mm_ mmm evo ...om mov

m m _

mm mm a:

o:

.woømâmx

v

n

om

no _mm mm_ moo mvm 8.. o: n

m m _

.:av§ce§m›

mm mo mm

;någon

mmm

vm

omm vmm m8 mm_ moo omm

_ v vm mm 8

...nån

aåcznåem

mm

m3 mmm _mm ms mmm a_ ovo

_ v _

mm mm mm _å_ u

u .E o

vom mom mmo

.o

m8 _mm mmv vmm

_ v _ .E

.âaøxücüo

m_ mo om u

|

n

vmm omm mm_ mo_ ä. mmm mmm

.:u._m§›

_

:Sa

m

Z om mm

|

vmm oov mmm omm vom mom v:

§5.:

m m

OUCSEMED©

om v_

m8_

I

mov omm âm mmm mmm mom mvo

_ m mm o

m_ os...

a

| Såg

vv

mm_ a_ 5 mmm mv_ m: mmm ä:

_ m m v

...e_9m=_ov_=_

3:2_

m..

..§§_.=Emw

S595

mm

Ҥ26

.E

5a §0

kozeaaä _acøêeou_

små

.E

:øäwmøismwêo

v.32

qomzmâozumüuü_

§23»

uEEøm

.b

8mim+mm

:oo

,máxmøcoukom couhofoooE

ä

saâeabu

cm+mm

:oo

“visa _uwoE==h asså.

uEEsmmm

:oo :sa §50 22mm 3:83

mESm

.c .o

.vm .mm .om .mm .mm .ov ._v a ._26

Bilaga 4 259

wdn

od_ md vd

vdm

_d _d m._ Qm

3..

å

Qmv

_,_ 3

FE_

å

md vd md

v08_ od_ vdm

å _d 3

md:

E.. v._ 3 m.m

o.mv

å

m.

md md md md

mdm

_dm m.mv å 3 3 m.m

m3_

_.. ä.. å

o.

vd_ md

mdm

md md 2 md m._ 0._

v8_

S.

Sv

T S... å å

.E823

v.

md md

En

E_ o... 3 md 3 md

m._v mdv

Q_ m.m

ma_

_| å

2.2.2.:

o.

._00 m: md md

mdm md

_.v ...N

m.mv

E.

vdm

Q_ ä_ m.m

m5_

_| å

m.:

a.

m.: md md m.v 3 md

dä_

mä o.mv 5

v._ 0._

mdv

_.m å

_S_ T

.m2 I

md

mdm mdv od

2 2

_dm

å _d

mdm

ä_

dä_

3 m.m å

...ma

.. |

:ouânåâ-E

md

v.mm

å 2

SN å å v.m 3 m.m

mom_ m.mm

å.. å

I n

_m_ md vd md

a.: _.mm m.vv m.m 2 a... v.m 3 3

82 m.mm

.E

.E

| n n |

Sw

m.m

v.mm

3 v.v

mmm_ m.mm _.mm _d _.m m.m_ 3

åäEouE_

.o.§›aas§m2e_%cm

| | | _ u. |

mä m.vm m.: m _.m mdv m,m 82

å

å_ n:

_2553_

.U1S

a.. .on .on

.EE

ma m..

_äxmâêoxø_ ssämaoxc_

._00

35m:

cüâäâmâoøä

81m

:sâeoxs

näsa.. _näste_

zaämsoxa_

Avn_

.oåwå

.Räâøaåu

3:e

._0835

:zaxamcøêEoxz

mainmaxu

:zøxâncsêøkox:

._00 .c .b .b

coaäøøszwxm

äzoümu

:eâaaaea wasaaoçäam aamüaxasxâm.

._00

_acnêEov_ :eääsom _wuaeas_

.S355 228m »gäss ...vassa asså 535.2 mEEå :värma asså

_måmâåmmm

§30

m?

axnaak 52mm_

:så ._0285

axaüâ.

._ .m .m .v .m .c .m .w .o

. d_ .__ .m _

_v_ .n

260 4 Bilaga

ø

ä E.

C03

.. u

m; 3 od ...o 0.0 3 2 m... md m...

nä_

åüêoxz_

.. a n

m; å ä vd Wo ä 3. å å

om.:

Sånt.

:oc

.äzmâoata .stim

å

.ha

:mxmêuco

:eaozwm

Smnmm

.W535

:T:

._0337

:oo :s:

5853..

.auaamâzaxeê

323m 5:95.

QN+D+S+Z zåsnoccmzp

.ocñå

saxmâoncowmêom

& .b .c

ovåoznoøøznxm :axsmcrøcozoq

.nu

êmzzäEwm azmxwovâtuå

mccxwâuxønü.

-Emacs

zsamcoeo_ :sêäemzm

§3. :mEEw 228mm

:oacoaåom

gmåuâhåmnwagv.

.aäwsam

:oo

e .c Q B Au

._0255

.B .E .E .2 .om .ä .m .mm .vu .m .mm 8 .R .ä .a .om .S .U .mm .a

Bilaga 4

2 ä 3.

na

å ä

WE. 8_

_oc_mmmm:_com._ou

n_ 3 E. 3 ä

Nä _ä_ 8_

.mmåzosøxm

å 8 E. å ä

0.2 05.

8_

_.o

å å ...m 0._ ä

...n 3._

8_ _que_

å:

.moømåmx

u

3 ä 2 _,_ ä 1

SN mi.

8_

|

.:§§cu.:mm

od

.scanna

å ä ä _._

...ä 8_ 0.:.

uzxøam

8 3 n_

aåiêzyi

NN å

0.3 ...E

8_

v5_ w

I

2 å å n_ o... .E

_ä_ 8_ 0.3 .o

...m

.mäøvzüâc

u

- I

.am q_ 3 å

8.9.. _ä_

8_

ámxmEu

:Sa

-

Z 2 o...

m: m.: mä

8_

:nga

occåzaxâoâu

-

S_ 3 S. oem_ 3._ åm 1C

8_ mo_

05m

a

| _så_

2 Mä n.. 3

S_ ...Nm 8_ oøø ä:

.zmzmäêoxi

_v52_

.nu

.xcn:mm

mäün_

.mwicsmwäo

ä

58 .to

couxwäzoe _ossaes_

_oåmâw

_mzaêEov_

små

.a

_so_

.._o_.:muo:axmä>v_

§23»

mEE=m

.c

Rai??

:oo

.zmxwmøøäom

:oo å

.oaâoxubu

Emâu

å

:oo

“visa sea _ønoseâ .§5 Zuma _ozwâ

meaââ

se? :s: GEEBM. SSM.:

922m

.c .c

.vn .a .om .a .å .av d. a 8:0

262 SOL 1977:87 Bilaga 4

N

No_ ...v NvN N._ N._ Nd QN v.N

NNv NNv

N._

vNN v v8 N.v NNN NN_ SN NNN

2572.0_

NN_

QNN _.NN NN_ qN_

N N N N NN NN N_ v_ v_ vN N_

NNE_ NN_

:oc

N._ vNN NNv N.v N.N _.v Nd N,_ NN NvN N.N vNN N.N

odN

NNN NNN NNN _.v_ NNN _NN NNN _NN NNN N._N

maa_ N N N _

N08_

NN Nv N_ o_ N_ NN N_

_N_

63_

vNN Nd ...d

N.N N.N

N.N NNv N... _.N oNc N.N _,N NNN NN_

Nav

NNN NNN N,_N NNN N_N N,N_ NNN _NN _NN

.mmâ

N N _ N _ 8 NN __ o_ N_ N_

NNN_ vN_

NNN_

vd Nd

vvv

N._ NNN NNN N.v N._ _NN _,N N_N NvN _.N NNN NN_ N,N NNN N.N

NNN N.vv N.N_ NNN N.: NN_

N v N N _ NN N_ v_ N_

vNN_

Nv

o:

5:22:23_

N,_ oNN Na vNN

NNv NvN

_,N N.N N.N

NNv v.Nv NNv N.N_ NNN N._ NN_ Nd_ NNN _.v NNN N,N. NNN N... NNN

v N N v _

.NE NNN_ NN NN NN N_ N_

Nd Nd vov

N._

Nvo

_._ ovN N.N N.N

Nvv

N.N N,_ N,N N.v N.N NNN NNN

v.N_ NNN NNN SN

N8 NNN _N_

äaäa=iå

N N N N N _

NNN_ NN N N_ N_ __

N._ N.N Nvv _.v NvN N,_ Nvv v.N ä 08 _._ Nv_ N... NNN N.N NNN N,N

Nav

NN_ SN N.N_ NNN :v NNN

___. N N N v N _

_NN_ NN _N N_ o_ __

.En N._ N.N N.N N._ v.N ä Nd Nd N.v N.N

NNv NvN NNN NNN

vN__ NNN _NN NNN NN_ NN_ NN_ NNN

.å _dv NN_

N N N v _ N

NNN_ NN _N v_ N_

E003..

n u

NN Nd

Nvv N.N N.N N.N Sv N._ N._ 3 NNN Nv_ N.N vvN N.N

qNN v8 v_v

NNN N.N_ N_N N_N

_ _ N N N N _ v

NNN_ NN N_

.Noømoi

:o:

v u u

h_ v.N od Nd

vvN

N.N NNN N... NNN N._ NNN N._ v8 N._ NNN N.N N

NNN NN_ NNN NNN

N.NN N.N_ u

N _ N _ _ N

NNN_

.EE NN

_

u u u u u n n u

.scanna

.E _._ Nd Nd

NNv vNN Nv_

NN _.N

N.vN

NNN N.N NNN N_v NNN NNN

N.N_

.E N _ N

NNN_ N_

u n - u u - u u

åamaoxø_

u -

QN. cv_ vd cv_ vd NNN ...d Nv_ N.N

NdN

N_N NN_ N.N NNN

NQENNEEAN

NNN_ N N N

.oaaåusimeNzaäm

|

Nocazå

.:NN_NEN

_oåmâ .Ess §:N›å .Nasa

.Nä

:ua

.Nasa

.såå

.NêsåzNmNszv

:oo

:main

.o .å

._0355

._0355 _NEEEE

.Nzm .En .Em .Em .Em .En .Em .Em .Em .Nzm .Nzm

.Nasa vass.

._75

._o_.mm›a_a_mm_un._

m___§_.N.N._o.t_=.NN

_scazzsNo

m;

áezueova_ 5853835

Neâäåø_

ENNNNENEN:

å å å å å å å å å å å å

NEEDm

Nwzå

åNEo

x x x x x x x

Nasa §90

x x x

m5_

x

.E=_N

x

._25 SFRU

Bilaga 4 263

i BNP procen x

Totala skatter och avgifter

50-

40-

30-

Inkomstskatt: fysiska personer

.T.JOÃOÄ 20* ./, 0,§. §0 ,-*°s._./ .I Arbetsgivaravgifter . . _/ (inkl. egenavgifter) u, .I .o° .Ia-nu- ...

10 _I n|uO°°..

0O0O000l00°... . . o

- i Mervärdeskatt

9____ __-*_@: Diagram 1.1 Skatter och .0 avgifter i procent av BNP

Övriga irçiiêña-Ãitatter

po-§..,g _ _ O inkomstskatt: juridiska personer till marknadspris för ... og...,_.._.__.._.._,._.._,.øu_uo-uo-o inkomstáren 1950, 1955, O, I I r r v I I I r I v 1960, 1965 och I 1950 -55 -60 -65 -70 -71 -72 -73 -74 -75 -76 -77 l 970-1977.

264 Bilaga 4

* BNP procent 16-

15a

14-

13-

12-

Diagram 1.2 Arbetsgivar- 21.. l §.._.._

avgmer (inkl. egenavgmer) ;_-ø-s__øç_-__

och allmän arbetsgivarav-

gift i procent av BNP till ,..ÃTlr;1.-arb.giv.avg.

marknadsprisjör inkomståren 1950, 1955, 1960, ° I u n I | n 1 I_ I l -65 -70 -71 -72 -73 -74 -75 -76 -77 1965 och 1970-1977. 1950 -55 -60

Bilaga 4 265

m_

8_

godo...

m3_ 2,: H så u odd u mmd H ovd u mmd H S... H Cd u 2.0 u Sd H H E... u 00._ 22_ o_

m_ m_ m_ m_ m_ m_ m_ m_ m_ m_

8_

03_ 8.: H 03 so: odd 22_ nä 22_ så 22_ mad 20: S... 22_ Ed 22_ mä 20._ mod §02 H om.. så m

40328033 E:

.E m3_ 2.2 H om... H 84. H 8... u 2.0 H o_d H mod H 06 H Cod u 3

0.8_

Eoooämuâ...

23V .zmsv

_om

8_

v3_ om.: H o? 8a H ovd mad H o_d u Sd H o... H 00.0 H m

u

Finer:

00m

8.2 omm

...weesasa

m3_ H u ond H mod H S... H 04. H omd u N.

s..

nnwKV ...nav 25V

8_

om.:

S.:

m3_ H se H amd med mod H dä H omd _

ä

.Sa a_

n

09.

ma.:

ä;

_3_ H o? H S... QN H 8... u w

.s _öE

.s

m_

23V casino

So

03_ Sd_ H oøä o; 202 S... n e

.oå!å5.ä2e_a_§

80 os

soaaå.

So

82 o? H om.. NNV dvd DV m

-

80 SN

.waåâuøumxmega

§53...

e v

Ewåâzwmöøä

us==ma=ä§am

ms=u__psmum=xss22_

b_

mssaeogeogmmêszx

E:

uøcáaøuøømxwmøxcø

.E

m=_=_.__e==ox=

.S8 _E_

msåaoçxaw

.E

coicomåon_ uuaaazxa.. m=_s_eo_mm_m mSmEOEum

_

coacasø 5230:3 umeå.

I .e

m5.

nagåäm

ma_m$.=w

.o

._23

._ .m .m .v .m .o s .w .3

d_ .__ N_ d_ i..

sou 1977:87 Bilaga 4 267

2 Sammanställning av vissa ekonomiska data

avseende bolagssektorn för åren 1969-1975

Statistiska uppgifter angående bolagssektom publiceras i SOS Företagen. Den juridiska enheten eller bokslutsenheten är den minsta enhet för vilken flertalet resultat- och balansdata kan erhållas. Strävan har varit att redovisa en total bolagssektor, dvs. företag som i egenskap av juridiska personer bedrivit rörelse. Vissa områden inom bolagssektorn har dessutom kompletterats med s. k. personliga företag då dessa utgör en betydande del av näringsgrenarna ifråga. Detta gäller personliga företag inom varuhandel, lastbilsåkerier samt uppdragsverksamhet. För statistiken gäller generellt att endast företag med anställd personal ingår. Sammanställningen omfattar åren 1969-1975. En fortlöpande utveckling av företagsstatistiken har medfört återkommande störningar i kontinuiteten mellan olika år. Sålunda har för år 1971 sådana ändringar gjorts att en jämförelse med tidigare år försvåras. Detta gäller speciellt industriföretagen. Ytterligare brott i kontinuiteten har skett år 1975 då den separata redovisningen av företag i storleksgruppen 0-19 anställda utgått. Trots anförda kontinuitetsstömingar torde sammanställningen med hänsyn till att redovisningen är av totalkaraktär ge en god bild av utvecklingen. I bifogade tabeller sker redovisning enligt SNI (svensk näringsgrensindelning) på näringsnivå; för SNI 7, 8 och 9 i delar av näringar.

268 Bilaga 4

_

å m .. : . mm 2

oom v2 Nm_ oN_ mmm om_ Nvo mmv oo_ 8_ moN mm_ mvm Sv vmN

_osm_

_m_ o:

Luma_

_m SN _mm

o??

å.. å_

oo m_ m

m

. m

-§3

.

?_88

oo

_omm_ o?? omm

o.o v.o

_ N_ _dN o.: m.: m.oN Qom N.NN o._.N N._m m.om N._v å.. E.. o.om ...om N.Nv mdv 3.. mv m: o.Nv N.:

. .

aväâa

b_ . o. .. m. m. .

o.o å m.N o,N od va od

mdm

_ m.m N.m v.m 3

mo_ 3.. 9.2. mm_ E_

?om o.Nmm Nám om?

sömn_ ,E82

_Nv _mm

.EE __

.. .

b_ N.o m.N m.o

m.NN

m.v

o.NmN

m,o_

Nam

o.v_ Na_ v.N_ o.: m.m_ 3._

nä_ vdm_

N.N_ N.N_

va.: o.vmo §5 __62_ ...m3 E?

-Små dax?

_ _ _

.EE o_

M82:

_

. . ...o m_ . .. ..

ooo omo

å oo_ _m_ .

:N oo_ oom oem oNo to omm oo_ se oom mmN oo_ oo_ a_ NmN

:må oo -B99 ma: o m m m

:amiga:

_

ä . . då .. .

:Sa

.

oo m o.om Q8 fm o.: oNN Em vdv m.vm odm vdN m.ov mdm HN_ Em nom v._m mmm än o.mm wNm n: _.vm o.: nu_

u._o,m_am_m._ma_w._um__wmb._m

M-_m-n-OEE

.

å

»E5023

n . n u

oo o.v m._ _._ v.m v.m N._

m.mN m._N

QN _.m o.m a_

_ N Q8 o.: v.: md_ m.NN mdN _ä_ Näv ?m

va.:

b_ .

.. .

.måga

o._ m_N m.N

-ozoz .ozwxm

m.o

m.mN

_.m NK 5. _.o

?N _.vv n: v.N_ _d_ v.N_

ns_

.SN N._N N.NN

än?

Nä

0.6,_ .EE o _ä_ N._N_ _.N: å:

.zon

b_ .. ..

o._ m.N m.N

.små

m.o

mdN

m.m å

.naväåm

än än 0,5 _d_ m.: m.mm o.m_ m._N m,_N

møNm

Gøha 0.2

__3393_

Náo_ v.m__

»JN

väv

D:

›.___ _

20,_ .o .EE m

Ecaxoømwaaun

b_ . .. ..

o.ov o._m odN ...Nm ...mv m.mv aNm

m.vNo

v._m mçb v,vm o.om

od_ §2 wmNN od? US os: Nea. §8

Nä_ å_

S:

;oss

_.___ _ _ _ N N N

.EE v

»_5035

.

ov .

v__ oN__ omo m_m vs vmN mmN 3_ moN omN NvN omo NoN omo _oo E.. m5 mmm mom _ov mmm v_m

»söka

.å

_ _

_S=

m o m m_ m o_ :

8.:.

m m m N N N

ä. N ooo_ os_ _S_ NNo_ m8_ _å_ o_ omo_ os_ _No_ N_.o_ ma_ v3_ mNo_ ooo_ o_.o_ _S_ NE_ ma_ _å_ o_ ooo_ _å_ _No_ Nmo_ ma_ _å_ o_

axâåcnczo

en:

än;

-ass 2.55?

.o

äåaoze,

._00

_.N

-mcâwmmcimz __o._.__a_o=_E .mmc_=b_._o›_=._.

_å_

så

vobEZm »Ecêmøøn genus_ :§30 _häva_

_ _ ;en N m v .-.m ._00

Bilaga 4 269

hoolnmrñoo ° V\O\Of)O\vmo-voom lh|f*›\DI\\D\O -('\Jvr-l

m.m_

:IIIII-g O

m.m__ o.om_ m.m__ m.mmm S: må §8 om: om: m.mmv 0.80 En...

å: å;

_ _ _ _ N u m m m

.än o.mmm Så m._mm o.mm_ .48 _.mmm

m m o m __ v_

mmm mmm mmm mmm mmv omm mmv mom

mmmv

mmm mmm mmm moo

30m

å..

82 ef.

_ _mm _om

m m m _ m _ _

m...

mdmm m,mom m.mmm

m o_ __

mom å_ m_m mm_ mom mmo mvm mmm omm mmm 3 mvm mmm ovm o_m m_m mmm mom mmm mmm mmm mmo mmm

mmm mmv mmm mmm mmm

mm:

m8 v_m NS än E.

m v m o o m m m m m m o m m m m m m v m o m m_ m_ m_ mm mm mv

s. mv _m m0 S

mom_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_ mom_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_ mom_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_ mom_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_ mom_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_ mom_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_

ägna-

:oo

.oumcma

-mmüvmmz -oovcom

-Emuacmwmm .Eccwnñwxø .Mammsnack

.to

mmumm

omñååüos _oâbeaâ ösEamåo ösEamäå

s

umEEam

mm

m E26 m S ê & mi: ma: ê måna.. :oo

270 4

Bilaga

_

å R 8 S mm

mmv m: _o_ mv_ m: mv_ mmm vom _mm _mm Km vom om_ om_ mm_ mm_ 2_ mo_ omm mmm mm_ a_ mv_

_unna_

...S _

mm -sms o?? m_

å

o. o

Luma_ E08_

x

_ _omm_ och? m_ m.: mmm m.: m.: mdm mo.. ma 8,3. m,_v m.: mdm mv m.mv mdm m.mv m.mv m.mv m.mv m.: m.mv ä.. v.mv m.mv _.mv v.: om ...mv ma.

auââä

b_ _. m

na

_.m å

nam

o.: o.: m.: m5 _.v_ _.v_ m.m_ _.mm v.m_ m.m_ m.:

mio mdmm

än

ma_

E:

8.02. nä. _.m_m

__ _.__

_65 _.mvm

mm

Luma_ _tone_ .EE

__ _ _ m m m m m

870m m

mmm vdm nn

b_

md_ v._m o.vm ...om _ám m2 .än mä m8

3: 843m §2 8.8_ En_ 0.88 v.mm_ nä_ »_mm Em..

E...

va.: å.: §8 Så _.mmo S_

Luma_ .o_:m

m m v v m m m

.EE o_

uaänmm

_

å s m8 8 2 E.

omm m: vvm mm_ m.: m8 ovv 88 emo So omm mmm mmm mom sm mmm mvm _mv _vm m: mo_ _m_

_uøä

E..

:så mm me.. 8 m

gang:

_

å

...mm vd_ m.vm fm Sm m.vm n: Qmm mdm na mdv Qvv En mdm man

odmm

än ?v o._m m.mv n: ma... m.mv

:Sa

...n mm . _.vm _dm _.mm å.. E..

m

Bomámmwmnøbgmwm

.

»E5028

ä

wssoø.:

om 2 am m; v.m Qm 8.» m,... 2 o... 2 h»

mmm

_.m E.

odm

S

_ _. m.: m.: m.: m.m_ v.m_ _ä_ m.: mdv m._v m.mv å.. v._.m

va.:

b_

am

omv

_.v m,... E 3 2

od_ m.mv m.vm mä m6_ m.: o.: mä v.mv ...s m.: Eu

m.mmm ...än ...am :S nå. m.mmm mä_

.ozoz -OSSE .müuå

å: _ä_

än? 0.6,_ .EE

mha-nav.:

m

.gon

b_

3 3 Qm ...w

.Simca ...guess

...än

_.v

:En m.: _,mv m.mm Em v.: o.m_ md_ md_ m.mo ma_ ma_

?om ...sm v.mmm ?om 0.88 m.mmm

S: E.:

ä: _.m_v E: _ä_

0.6._ .o .EE m _ _ _

Eøåømøuaaâ

b_

vi mdm

Emm

må m.: 0.2 om» m.:

va.: m.m_m _.mcm os: vä_ 0.8_ §3 2a. m.mv_ ?om 0.88 v.m_m nä_ ma_ ma_ mät

å» å: å: ä:

...oss

v m m m m m 8

._.=_.._._ v

oecoømz_

8 8 G 8. G mm mv om mm 3 mm E. 2 E 2 ä

omm mom mom

»söka

om_ _m_ om_ mm_ om_ m: 8» m!

_mac_

å

m m m m m m m m

8.:.

:m m nå_ os_ _8_ m8_ m8_ v8_ ma_ 83_ så_ _8_ m8_ m8_ v8_ m8_ 808_ o8_ _8_ m8_ m8_ v8_ m8_ må_ 08_ _8_ ma_ m8_ v8_ m8_

axâEoEJu

8.2._

anar»

-aoâ -..Eng

.o

xsänzz:

:oo

m.m

-mcoümmccmz -mmsscozi

ba_

zos=zoc_e

:mmm

nobEZm mscsmøå .b.2322 :Eco

:Bah _ _ J35 m m Emøuø_ v .-.m ._00

4 271 Bilaga

K\VIVS|Ö(Ö V0 NN!!! vvvvvåâ §$$3$$3 §22 mooormlmv-v-v_mmo

WXVÖ mom mom mmm mmm Qfêgêgg osmmmoomoo

vara-v m o m _

m.oom

m

oom oo_ _mv ooo mom mmm mmv vmo mmv omv mov mmm vmm vvm mmm m m m m vm_ oc. o_o _mm m_m ooo mmo m_o mom

m _ _

o.m

m.oom mo

m.mv

m.omo m.mom o._vm o.mmm o.mmo o.mmm

_ _ m m

oom mvm mmm omm mom omv omm

o_

_mm om_ mo_ mmm _vm mmm mmm m omv mom mmm vmm vmm. mmm mmv omv mmm voo m_o mom mmm mom mmm omm omm mov vvm mom omm

_ _ _ _ _ _ _ m _ m m m m m _mm _om _mo vmo

m m m m m o

mom_ omm_ mmm_ mmm_ vmm_

mmmm

_mm_ mmm_ mom_ omm_ _mm_ mmo_ mmo_ vmm_ mmm_ mom_ omm_ _mm_ mmo_ vmm_ mmm_ mom_ omm_ _mo_ mmm_ vmm_ mmo_ mom_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_ mom_ omm_ _mo_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_

._ö_.Eo,_-

._00

...xmcmo

-mångas

-zwñooâonmcäm

-oowcom

;oucmzøäxø oâeoånxo:

:oo

monmo

.muwcmmmm -mcüaåmü _oâêeâ _oâcaüznä oonêamxhnä

E32_

_m

amEEmm

mm

»Es ma: Sve...

m o

E â ê ._00

272 Bilaga 4

_

å NN _N vN NN NN NN NN _N _N NN 8 vN Ne 8

N: NN_ NN_ vN_ N: Nv_ Nv_ SN NNN NNN NNN NN_ av_

.SE01-

NN_

& -äs och? N_

ä

N. N.

.öwøq ?_88

NN

_ Luma_ u?? N_ N.: Ndm NaN ...NN QNN N.NN _v N.vN _.NN NNN N.NN vi.. NNN v.NN _.Nv _.vv N._v _v N.: Nav N.Nv ...NN _.NN N.Nv N.vN vem N.NN ...NN

.NEENmEN

NaN NaN v.NN 0.2 v.vv

v.NNN v.NNN N.NNv vdNN N.NNv

u_

vä EN 0.8 N._N N.NN _.NN

vä_ vNN_ Q8_

_NN N.NN_

:om _.o__ N.NN_ _NN_ NNNN N.NNN N.N_N _ä_

.Sms .._Dmu._

N N

s_ .ae __ o_ o_ N_ N_ N_ se N.

nom

q_

NaN v.:

a_

vdNN ...vNN _.NvN odom N.NoN

_.NN

_dom

Nä

N.NN_ _N N.NN_ N.N_N N.NNN _.Nv_ N.NN_ ...NNN N.NNN N.NNN QNNN _.NNN N.NN_. _.NN_ N._N_ N.NN_ _NN

92.:

-_33 .ou._m

_

.se o_ N_ NN vN vN NN NN ev

_

.å

-sus

NN

:så mEc

NN 8 vN NN oN NN 8 NN NN NN

NN N 8_ SN NNN vNN NN_ ...NN NNN NN_ NN_ NNv NNN NNv NNN S_ NN_ NN_ NN_

..å=_=N..

_

å

:Si

.

2_ NN 80._ N åN Ndv NN_ NaN N.NN nNv ...vw qNN Nä Nä GN _.8 v.vN Nä ...NN nNN NdN N.NN_ NdN N.NN_ N.: N.NN N.NN Na... NdN N.Nv N.NN_ N.vv

.

uEEoEE wa._oaozaxw

N

mcwsovå _Ncäosøc

vdN qvN N.vN am v.NN _.vN NaN

N.N

om åN N.: QNN ...NN o.: _.NN 0.2 N.v_ N.N_ qv_ QNN _.Nv N._N _dv v.: N.vv ...vv NNN _.NN _ä_

_ N

E... u_ va

NaN qNN

N.v

m.: NaN ...Nv N._v o.: ...en

v.NNv no:

...NN

v.___

N.NN

vi_ ma:

N.: Nä

N.vN_ N.N_N N.N__ Nä_ QNNN N.NNN NNE N._NN S.:

-ozoZ :ES 2a -ozaxm .wüuå .se

N N N _ N N N N

mha-ua:-

-gon os

b_ v.N

_dN N.Nv N.vN

váN ...Neo

o.: 0.3

N.vNN

...NN

N.N8

N.: _.NN

.Nansen

v.vo_

...Sa

N.NN_ N._N_ N.NN_ N.NN_ N.N__ ...NNN N.NNN _.NNN ...NNN N.NN_ N.NN_ N.NN_ N.NN_

:E4

_SSNB_

N N N N N N

80,_ .s .EE N __

5038322_

.i

mdN

v.NNN N.NvN N.NvN N.Ns Ndvm

N.NN

N.NN_ N.NN_ N.NN_ NäN v.vN_ N.:N N.NNN _.N_N mdøm N.o_v N58 v58 N.N_v _._NN NNNN N.NNN N.NN_ Sv_ 20..._ N.NN_ N.NNN

40:3 .EE

v N_ N_ NN _N NN NN NN

0253.2_

N N N N N

»maka

N v v N N N N N N

_Näe_

N_ N_ N_ v_ v_ N_ __

N :N NNN NNN Nmm ...NN NNN NNN

.så _ N NNN_ NNN_ _NN_ NNN_ NNN_ vNN_ NNN_ NNN_ NNN_ _NN_ NNN_ NNN_ vNN_ NNN_ NNN_ NNN_ _NN_ NNN_ NNN_ vNN_ NNN_ NNN_ NNN_ _NN_ NNN_ NNN_ vNN_ NNN_

...Nasäas

oxå

än; -Nää -o_Em

.o

Nivån...?

._8

-mCEMmMENmZ .NN=_5__o__F

si_

...E2055

så

máäåah uox._zm Nassau; 1:520.

_ _ .äs N sâö N Emacs_ v rm_ :oo

Bilaga 273

?Övlfi mmmåäää ååPfämâ I\II3O\v-O\fñ›- \O\O\DI\\O\O\C

ñmmmmm mvmmmv Qmmmov nmomwv Q_ommm Qomomm :_35

mmm mvm _ mom vä omm :v mmm mmm øv_ mo_ 8_ mm_ mo_ 2_

nav m.mom

väv ma: va: §8 §8 En åä “än 3a S: 3:. 38 S.:

v_ :

o. o.

va: wav man oäm qvvm 32 §3 05mm vä» wâm qmvm 38 ån §5 E2 ?om §8 38 3: 38 cdi §8 ?vn avmv 3% was ...än §8 vas

ÅR §2 Qmmm

Gm

N m m m m m v m m v v m m. m _ _ _ _ _ .vv .än å: _dmm o.mmm m._mm m._mm m.mo_ m.mmm

N N _ _ _ _ N _

vm mm mm vm om mv mv

CFÖVWNDÖÅQI/“iññloo 0OO0l\I\I\\O\OvV1V3 _aa-c_

mom_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_ mom_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_ mom_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_ mom_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_ mom_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_ mom_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ mmm_

-ooE..o,_-

._00

._9959

.wwâåaø

-zutoaâonmsâm

-ouEom

.EoEEEmNø um_o._o:_o.o:

._00

mmumm

.mvåmwmm -wcuusåma _uâxøevm .onEa§.o› ooaämmåo., vassa

_m

:asus

mi: .wcz 892

o E So ê ._00

274 4 Bilaga

_

m om mm oo mo mo 8 mo _m mm om

ve_ mm_ mm_ m: mo_ vm_ mo_ m: mv_ om_ om_ vo_ __m mmm mmm omm mo_ 8_

__25_ mo 40mm_ om...? m_

ä

m..

Luma_ tone_

mo

_ sömn_ o?? m_ mmm m.: o._m m.: ...mm mdm _,mm ...om ...om ...mm o.mm mmm mmm vdm omv o.vv _v m.mv mi. m.vv m.mv mdm m.mv mdv m.ov _.mv mä md..

mmm mom mmm

mmvo wmmm

b_

o.om m.mm 3.. o:

mmm_ mmm_ mäm _.vom Em_ Em_ _dm_ S.: v.00_ v.om_ m.vom _.mmo v.omo mdmo ?om »mmm mao_ mmm_ omm:

40mm_ .E88 .EE

__ __ m_ m_ m_ m_ om vm

uâoaå mmmm mmmm mms mos mmmm

Em

vdo_ mä_ _uoom ma: m.mom mms §2 ämm Emm mm: v.o_m m.vom m.m_m o.mmv E8 3% mä_ v.om_ mm: åvm omm.. man_

b_

_

Luma_ d??

mm mm om om vm mv mm

.EE o_

.näsa

_

mm _o t. mm mm mm

ovm

å

:m mmm oo_ mm_ om_ mmm omm o: 3_ vvv vvm E. E_ mm_ m: mo_ _m_ E_ mo_ om_ m:

:mmm mo -_o_3= mic o

gasa..

_

m

m.. . o..

:im mom odm mmm Em mom mmm omm mmm mom omm v.ov o.mm m.vm vmm m.mm o.ov _.mv mdv odm _dm omv om.. mmm

o

mo m m o._m m.om m.: _.mm Q8

.

mummmaümümwmá

mssâê

å

»E5023

mo

mmm mmm mmm mom mmm mmm

m6

_ m _.v_ vd_ ma_ o._m o.: m.m_ md_ mm_ Em _._m mm.. m.vm mdv o.mm o.ov m.mm å.. m.vm m.mv _.mm m.:

.us

b_

mm

osm mms

m.m_

mdmm

...om mi_ o.vo

om: m.om_ m.mmm m.mm_ v.oo_ mmm_ omo_ _dm_ _m_m v.mvm m.vmv 060m ...mmm omm_ mmm_ v,mv_ m.oom mm: oem_ ...mmm

-ozuz än? 0.6._ -ozøxm .måga .EE

m m m m m v m v

m5...?

.men

b_

ovm

m.m

v.m_

um.: m._m_ Evm mim m.omm ?mm o.v__ mmm_ mdm_ m.om_ 38 m.m_o mo; m._mv om: _._vo mmm_ S: mmm_ m.mmm m._vm mám os:

.navâåm

.zei

E: E:

_nämna_

:på v m m v m o

05,_ .o .EE m m_

58:83.23

b_

5.2 mdmm mdov mvvm Qvom Emm ...mmm Emm mmmm ma: o.vmv om: m.mmm m.moo _mm_ _.mm_ 35 ...m8 mamm _mmm m.v_m o.vmm mmmm m.mmm ommm m.m_v mdmv ...mmm

...ozon

_

.EE v mm mm mm om mm mm mv

o_.=§›a

m: vo_ voo vm_ mm.. mmm moo mmm _mm mmm sm vom mmm mmm mmm mom mmo mmm mmm mmo mmm m: ovm mmm mmm mmv ;m mm..

mamman_

_ _ _ m m _§= m m_ m_ m_ _ m_ m_ m_

nä.. J. m omo_ os_ _mo_ m3_ ma_ va_ ma_ om.: os_ _S_ ma_ ma_ _å_ m5_ omo_ os_ E: ma_ ma_ _å_ mmm_ ooo_ os_ _S_ ma_ ma_ va_ ma_

åmêesz:

oxå

.E59

mmm; -mmoxm .o

m

äo=o:m›

m8

...m

-mmE5__o___._.

En..

.mcømmmwaümz

:man

vovEZm øEEwcon .mEnEom :osmaose

:å: _ _ ,man m .ozzo m :asus v sm_ :oo

Bilaga 275

(Nfñ :No-ammo msommmmo

mmaaaamsssmaaagg fi vmm CS%C\IO\

(VICW

3% 3%

m m

å: 2B man än 3% å?

: 2 2 om 2 n

m m

ovm mmm v mmm mvv omm omm mmm mmm mmm mmm mmm mmm oom mmm mmm mom vmm mmm mmm omv mmv mmv mov omm omm mmm oom mmm mmm mmm omm o: mmm mvm

m

v.mmm

o m m.mom m,mmo m S.: m.mmm m.mmm 0.8.. mdmm 38 ...Sa ?S nå. man S8 ...am ...m8 38 än 0.2: ...m2 0.5 2% Emm

m m m m m m _ _ m N N m a. s. m mm S s å

mvm mmm mmm mmm mmm mvm mmm mmm mmv mmm as mmm omm moo omm omm mmm mmm omm mom mmm mmm mmm mmm mmm mmm omm

mmom

m m m o m m m mom mvm mmm vmo mmm mom mom vmm mvm mmo mom

om mm mm mm om m m m m m m m m m m m v m o m m mm om om : mm mm mm vm

s vm

mmmm ommm mmmm mmmm mmmm vmmm mmmm mmmm ommm mmmm mmmm mmmm vmmm mmmm mcmm ommm mmmm mmmm mmmm vmmm mmmm momm ommm mmmm mmmm mmmm vmmm mmmm momm ommm mmmm mmmm mmmm vmmm mmmm mmmm ommm mmmm mmmm mmmm vmmm mmmm

-voE._o,m.

.moo

.sång

.umgås

-mmañcmmönwmmâm

.naiva

Jonassen., 0223530..-

:oo

mmnmm

-muacmmmm .møüzåwä _oêamøam

mognat? mommEsüto

:§65

mm

ummzEam

m5: .må .v.22

m

E ê ê .m8

276 Bilaga 4

mmm_ o_ m._ v.m md m.m od vd md m.m od md

vmm_ m m._ m.m md _._ vd md md v.m vd od

mmm_ m md m.m 0._ m._ vd vd md å od md

mmm_ m md m.m md m.. md vd md m.m _._ md

wEErmmEo

nå: _mm_ o md m.v md m_ md vd od m.m md od

.Sao å

omm_ m md om _._ Qm md md od v.m md md

E085

_

:så mom_ v md m.m m._ å md vd md m.m od md

Ecåâsøa

m b_

S om_ mm_ mom så møv mmm _mo v; mmm

-SwmEO

m v e om m_ mm o_

mom com

Se.: .EE

m m_m

uSBE mom ms mmv sm mom

m8 m_m e: å mm_

_Sea_

m m o m

h.: m 2 mm __ vw

mmmTmem_

:må

um_o5.___2o__

nå...

.w=_=.o§om-

.ogeaävxåaom

.o

wäâmøic ä§=oä

.o

in_ .o

=o5=au:_E

.o

.m=a==2mo.

.å .o

.xaâwøxm §5?

?Eêmcoømcüwwøctmz

E082_

Eâosmu=_=äo›___m ma_a._ato.äoâsâm .oaeuåoâmaåaa

.små

:oo

Eâøswuacmmmm

_

:mmm

.xaâxz .§30 .sus2aw _oäêsâ

...im _ :i EEE.

m.m

mmumm

“masa

_m 8

:Bah uox._zm

_ m m v m o E ê ê

Bilaga 4 277

^ Procent

1,5*

s \ \ \ \ \ \ \

\\ to* \ ;,.\ \ ,f \ \ , \ o SNI 3 I

Samtliga näringar

, SN! 5

0,5- SNI 71

N-...o-n-...u- _o- SNI 6 )N.° .- \_ .I \°

I,

oc!

. ..,..7

Diagram 2.1 Skatt i pro- I I I i l i cen! av omsättning åren 1969 -70 -71 -72 -73 -74 -75 I 969-1 975.

278 4 Bilaga

22 o_ S. o... å än E m.m 2 m,v v; m,m

v8_ m o... 5 o.m om d_ m.m od m.v 0.0 Z

ma_ m ...m m,... m.m S. 3 o.” m; m4. m; 2

ma_ p m.m od å m.v 0._ Qm m; m6 m.m m.m

usa..

ov_mmm:=nm._o,_

:ä e v.m E Qm S. 3 2 v; .ä 3 2

å»

a

3 ...m m6 md 3 v; å S ...m

E2 m v.:

E085

_

Eeisaså

md 3

33m

m.. 3 3 3 m.m 3 2

s.: v ma_

b_

mom omm v; o:

50:_

:o o: 2._ 8... a... _mo

-sambo

m v o om 2 mm o_

mi: ma_ .EE m Bm oom :m

»S28

ä.: m8 mom mmm mmv :m Em omm Em m: m:

_åc mask.: ma_

m m e m

m 2 om Z vm

mala_

:vä

8_åz=u.o._

nå:

.msäêov

o_:m›a==ä...a

.ogsåcäøaza

.o

gaäozuv,

.o

så .o

zeeeuc_e

.o

-møüøsøe

.i .o

.xaâäâ §5?

mcäEmconmcämmmctmz

238:_

Eâuaawsaäoz.: m=_=__atoäo=m:âm .oneêzo›mmeäa=

§25..

Emaosmuøcâmø

;oo

_

:mmm

.Vasas _soaäsm

...im

:SEO ...m u5=

H .§=§_§

å

Rama

...asså

uSEZm

:. 8

:så

_ m m v m o 5 â 5

› sou 1977:87

Bilaga 4 279

) Procent 3,5-

3,0-

2,5*

2,0- SNI 5

SNI 7 1 un.

.öá..ê_.xuoi

o., 0,5- Diagram 2.2 Skatt i procent av/örädlingsvärde

1969 -70 -7 1 -72 _73 -74 -75 åren 1969-1975.

280 Bilaga 4

ma_

_J_ 3.

Qvm

E

o_ md_ E_ o.: od_ o.: E_

v3_

_d v.v _d S v.m 3 3

o md_ _.__ v.mm

md

m8_

m,... o... E

m m.: o.: md_ _.m_ m.mm m.__

m8_

2 R _d

m vd_ ä_ m.m_ vd_ _dm od_ od_

_mEåzEn

uium:

S 3 m.v

_ä_ o v.m_ _m_ md_ md_ S. m.: m.:

.öde å

md

08_ mdm

E. ä.

m _.__ m.: md_ o.: ?N 5._

E0005

ovâoøhm_

_

:SE då_ mn

E v.m

v _d_ md_ o.: md_ _d_ _.vm m.:

:uaaxvmmuåå

b_

:o o: o: mom 2a m8 aa _mc v; om

.sambo

m v o

m5: ma_

om 2 mm o_

com

_EG-n_

.EE m BN m:

uâoumu

m

moo mom mmo mmv _m sm sm sm mm_ mom

_S= mask.: ma_

m m o w

ha m 2 om __ vw

ioud

onen=mzog

nä:

.msaoe_o_-

_ugeåääogzum

.o

_m:_›e:=.:_ åocozm>

.o

Emm .o

:o:.__Eo:_E

.o

.m:m58mo.

.å

.o

.xeâäâ

mEcEwcBmcümmmctmz

-oEä

_§=u=_mm=_§s__F

:_0092-

m=_==mtoäo=m:âm _uncämäoâmwâuaas

.vagga

:oo

_âsusmuwââm

m

._2äåeu

:mmm

.vaggan :§20 .avsäga

:sam

_ .-.m mäc

hå

ameeå

äng

vovZZm

E 8

:aaah

_ m m v m o G ê _m_

sou 1977:87 Bilaga 4 281 l Procent 20

SNI 5

5* SNI 71

Diagram 2.3 Skatt i pro- : cent av bruttovinst åren

1969 -7IO -711 -72 -43 -74 -75 1969-1975.

282 Bilaga 4

ma_ mä 1% än m.: nom m5

S: Em_ ?om

o_ ...é

. .

ms

Emm

va_ E.. m.: m5. Q8 S: m.: o.:

o

Qmv nu ns 3,.. omm

eden

ma_ 3_

v.mm_

å.. :a

m

:än

uêm: man

ma_ ån ma... mä. na. §0 mä 3a

nä_

m 3...

_ocu

.st

_mcäozoc

wa

ån m8 m.: v.mm

3: Emm

E: o ä.. .å

»sasse å

os_ 3a E0 Em ...m od_

ämm_

QS än»

än

.å

E805

m

_

23m _.vv ns m._m Wvo m.: v.mo_

ä_ v E... ä» å: QS

50:_

b_

mom sz

use,...

:o o: 2._ oc.. om... _mo v; ...S

.SwmEO

m v o

.EE

om a mm o_

m Bm oom m_m

...ü

mom mmo mmv omm

male.:

m8 m_m 0:.. ä n_ Sn

_3= »små

m o o w

m 2 om __ å

:Ohm

:aan

um_en.__u_o__

...ace

8.9._

.»=_=.o§o,_.

_2_E«m._._ooo_›._om

.o

.m=_›o:o= äoäosav,

.o

så. .o

:o5_u._oEE

.o

-wasaåmü

a

.o

.xaamoxm

mEcEmcunmcüwmmcimz

.2Em 303:_

Em=ucaw=_=v_.o__: m=_:__u._o._2u._u_.â.._ _ogsøêoâeåas

_vasa_

.to

Eäoemuwcäâ_

:än

;E922 ._ou.§_§ _aêeemm

:nam

:SEO ...m EEE.

_

massa

8-2

uQEZm

E 8

_ m m v m o 5 ê 5

Bilaga 4 283

SNI 5

Å Procent l

I 120-

i

110 g

I

I

100- : !

i

90- : m_ ,ag \

a,. .§s a. .7

r . I . 80_ \ .- Samtliga näringar / / . sm: 71 70- \. SNI 3

f

sm 6

,I

60 / I

ap/

40-*

10-

Diagram 2.4 Skatt i pro- I 1 I l I I cent av nettovinst e/?erskatt 1969 -70 -71 -72 -73 -74 -75 åren 1969-] 975.

284 Bilaga 4

m8_ vdm mdv

v.m

o_ _.mm m.mv vd_ e.: _.mm m.mv n:

v8_ mdm mdm

8.8 3 _u_

8 m.vv m.mv v.mv Qom _.mm

u

m8_ mmm

m.8 ä_

m v.mm m.vv _.mv Qmv Qmm v,_m

r

mm

m8_

8,_

_. m.: 8,mm m.mv m.8v ñmv _ä_ vdm

onåtowm_

mi...?

n n

.Sao

å

_8_ m Em v.mm e.: mdv m.m m,mv 8.mm o.:

E085

oeåoeum..

_ s

Qm

08_ omm

m.m

m mdm v,8m Qvv m.mv m.mv 06m

iowøtuwâ

58:83.23

n

808_

mdm

m.v

v _..8m v.00 8._.v Ev _.mm Qvm

EeE

b_

m_o o: 8: mom omm 8ov 8m8 _mo v_m 8a

-ZmmEO

m v m

m5: m8_

om 8_ mm o_

.EE m Bm oem m_m

uauoåm

.E m

mao mom mmm mmv _m Em omm _om mm_ mom

_8: 3280,_ m8_

m 8 o m m 2 8m __ vm

587808_

:Pi

oEmEouw_ u22o.__o_o._

nä:

.mc___öE.c,_-

_ugsaøzoâgzøm

.o

fuco§>

.o .ä

_å_ .o

zoêeoc_e

E008..

.o

.m:m_=a_mo_

.o

.xapaoâ

_

»Ecøcmcønmcuüwmczmz

.osams

Emsucamc_cäø__ñ m=_=__mzo_2u__m_.ân_ _o__Eamv__ummm.__xE=

êmsm...

:oo

_zâucauaäâm

Eomouuouaq

:mmm

genus_ .§20 ._2.=s_=a _owøêêøm 89.4.

_ .-.m

8.m

mweemw

m8|m8

øovlzm

E. mm

__35_ _ m m v m m e _m_ _8_

Bilaga 4 285

› Procent 50- N *S \

há-§\:L:-:._.yp §a:?§§.:

40*

Samtliga näringar

LJ

30-

10 5 -nun uoonoozon-u øñgu_.._.

h”§1on§ n :utan

Diagram 2.5 Lagerreserv i I I procent av Iagervärde åren 1969 -70 -75 1969-1975.

286 Bilaga 4

3. om

m8_

_._

3._

S.

o_ m.mm ...ä ...S 8.2. m.mm

6A

v8_

o... E. 3

8 _dm m.: 66m m.mo m.mm 6.mm

m8_

...m 3 m6

m md_ md_ ...ä E... m.: E. m.:

måna:

mcEzzmEomcuzwn

na

h_ md

m8_

m m.m_ m.vm m.mo än _d_ ?N

.Sao

massan_

ä_ md m... 3

å _8_ 6 m5 o.: 86m E60 ...a o.:

E0005

08_

_ 3 8._ md

mdn

m6_ m4 m6

m.mm _6m

Eeåommuåx_

m E»

oEmtowwa_

E

868_ won

m4. E. 2 m6

8..._ m.vm ...S m.mm

E2:

v

»Senna

a_

:o o: 2._ 8a emo 83 aa _mo Em a:

-SmwEO

m v o

m8_

om 2 mm e_

m5: .es

_m_ m »om 8a m_m

mha-Åma-

m8 mom mmo mmv n_m En omm :u mn_ men

aware_ m8_

m m o m

_å: m 2 om __ vm

:oä

u:_E=_9:em:u_§_

3.205023_

.ä_=.oêe.

0%...

_o__Ea§._o›oo_Eom

.o

äpzäa.,

.å .o

.o

in_

...395

zeåcoc_e .wcåzsê

.o .o

mc_:Em=unm:o._mmm_EmZ

_

...angavs

un...?

Eäu=_â=_=xa›___e mzâu_ _ogsäcoâuaäas

.oüâå

._00

Emsøcauøcäâ_

oEmEomQ_

:man

gapa. ._2aun§ _oøäiim

_ ...SEO ...m E??

eñm

...E288

uoVIZm

E 8

:aaah

_ m m v m 6 5 .e _m_

4 287

Bilaga

Procent

70-.00

nnuzoo_,___u_.._u .._“_.. ..-__"_uçu@ 5

60*-

50-

40-

c-o-cu--u-0-.o4_.

3o_gg1ucøoáotojoøstcxoj3:07.1- SNI 3 .-___- Samtliga nänngar 20-

10-

SNI 71 Diagram 2.6 Lagervärde i I I I I procent av balansømslut- 1969 -70 -71 -72 -73 -74 -75 ning åren 1969-1975.

288 4 sou 1977:87

Bilaga

Tabell 2.11 ljinekostnader och lagervñrden inom bolagssektom (miljarder kr). Totalbelopp och förändringar åren 1969-1975 År Lönekostnader Lagervärden Totalt Förändring Totalt Förändring Mdr kr % Mdr kr 96 Samtliga branscher

Tillverkningsindustri (SNI 3)

Varuhandel, restaurang- o. horellrörelse (SNI 6)

Samfärdsel, uppdragsverksamhet, service m. m. (SNI 71, 83 och 92-95)

sou 1977:87 Bilaga 4 289

i Mdr kr Totalbelopp 120- Lagervärden

1 10-

100-

90* Lönekostnader

Mdr kl. 0700801 Förändringar

251)

å.

20- A _

_,I I \ Löneförändr.%

,o °. o , t \é_ _: I _ - I á Lagerförändr. _/ - 15- . I _/ ____ . I / Lagerforandr. % Löneförändr.

Diagram 2. 7 Lönekostnader och lagervärden inom 5_ bolagssektorn (miljarder kr). Tøralbelopp och förändringar åren l 1969-1975. Samtliga I | I 1 I 1969 -70 -7 1 -72 -73 -74 -75 branscher.

290 Bilaga4

* Mdr kr., procent Lagervärden

50-

Lönekostnader

Lágerförändr. %

20- *C Löneförändr. %

10*

Diagram 2.8 Länekostna- Löneförändr. der och lagervärden inom bolagssektørn (miljarder kr). Tora/belopp och förändringar åren 1969-1 975. TYI/verknings- I I indusrri (SNI 3). 1 969 -70 -71

sou 1977:87

Bilaga 4 291

* Mdr kr, procent

30 Lagervärden

.

3.

°\.

3.

20- Löneförändr. %

/- Lagerförändr. 9;, Lönekostnader

Diagram 2. 9 Lönekastna- I” \-J ,. - °- .. , . . der och Iagervärden inom ,.- °o Lagerförå ndf. bolagssektorn (miüarder _.-°° A_ N __ kr). Totalbelopp och ° Lmemfmd _,.° o O förändringar åren “ -- _ _

:ygG:=o-.Qg.._å-ø-- 1969-1975. Varuhandel,

r 4 restaurang- och hare/Ira-

1969 _7o -71 -72 _73 _74 -75

reise (sms).

sou 1977:87 292 Bilaga 4

* Mdr kr.

1sÄ

Lönekostnader

5 - , \_ _/ Lagervärden

_/ _I _/ _I ,f Löneförändr. .I 0., _ -

g§°§ I” O .au ,ç_-n-›_Fø

ä f, 09. O I ... 0o00c0o så .V/

øg:0ii°

0 I I I

| 1 | at_

Diagram 2.10 Lönekostna- .-__ der och Iagervärden inom a_ -_ _. __ bølagssektorn (miljarder Lagerfmmd

kr). To talbelopp och 3 I . I l | I I förändringar åren -74 -75 1969 -70 -71 -72 -73 19694975_ Samñüdsel_

uppdragsverksamhet, service m. m. (SNI 71, 83 och 92-95). Anm. Relativa förändringar redovisas ej.

4 293

Bilaga

3 for

Investeringsfonder konjunkturutjämning

m. m.

Sammanställningen (tab. 3.1-12) omfatta: dels investeringsfonder enligt 1947 års lagstiftning, dels investeringsfonder for konjunkturutjämning enligt 1955 års lagstiftning. De sammanlagda beloppen av dessa fonder liksom nyavsättningar och iansprâktaganden redovisas för åren 1956-1975. Senaste tillgängliga uppgifter i övriga avseenden avser beskattningsåret 1974. Uppgift betr. antal frisläpp enl. 9§ 3 mom. och total investeringskostnad har dock angetts även för senare år. Enligt lagstiftning år 1974 gjordes avsättningar även till arbetsmiljöfond och särskild investeringsfond. Vid utgången av beskattningsäret 1974 uppgick dessa fonder till 2 230 milj. kr resp. 1480 milj. kr. specificerade uppgifter avseende dessa fonder redovisas inte. I tab. 3.13 redovisas innestáende medel i riksbanken for konjunkturinvesteringsfonder, arbetsmiljöfonder och särskilda investeringsfonder.

294 4 Bilaga

Tabell 3.1 Investeringsfonder vid utgången av beskattningsåren 1956-1975 samt nyavsättningar och ianspråktaganden under resp. år År Fonder enligt Fonder enligt Totalt Nyavsätt- Ianspråk-

“I beloppet ingår även ianspråktaganden utan tillstånd, av taxeringsmyndighet gjorda ändringar m. m. samt överföringar till lagerinvesteringskonto.

4 295

Bilaga

ve 5. vw mm qv m»

o.: E 3 ...m E v8 x m.: m8

x m_ 8_ m_ 8_

mmom

m8

?va _áv ?av om: väv ?av 8_ .ämm m8_ Em_ 0,8_ vav_ ...En

v5_ _viss_ va_ _v_..____›_ 55_

o_ m o_ m o

å ...w av 3

qv_

3 å

s_ n_ 3 3 3 _ev 0.8

x m_ 8_ x m_ 8_

:a mä m.:

mmm êvm

38 ...v8 88m §8 mäv 58m 3: Gm_ _dâ 88m v.v8

ma_ ;_84 nä_ _V_..___2

v_ v_ _ m v

E 3 ox 3 3 v.v vw 3

E_ mo_ å _,_v x m_ å_ 8.8

x m_ 8_ 8_

m.: m.: m8 vi

wav

mä

qmvm §8 o._vm va: 8,88 va: 38 nä_

âvø nvâ

m3_ .a_..___2 m8_ _v_..___2

m_ _ m_ _ m

vx va om 8 am 2

vav

3_ 2 3 m,... _m_ m.: åv

x __ 8_ x __ 8_

98m 88m män ämm Bvm §8 §8 ämm

_v_..____›_ _v_..__=›_

30 Em Ev ?v

mdv_

E...

?av _En_

_ä_ o_ _S_ o_

_sêâsøgz

_ m

3 3 vw m8 3 E 3 Qm

m.: _._m v..v_ E å m8

x o 8_ x m_ 8_

a_

38 mwvm 38 o.v_m nmmm ämm E8 .38

så: 2..____›_

nav

eva

0.8 m8 v.: 8

omm_ 08_ §2 _ám

0.3.2.2...

m m m w

:Suâmâuüuê

m8 2 ca å E av mn qv wv va

x _.__ 8.8 va_ mi_

m 8_ x m 8_

224.8_

a..

mxv osv

Emm

Ev

mtm

8.8 8.8

§8 mám QS_ _,8m §8 38 §8 man_

:_..___2 _v_..___2

_ä_

mom_ 8 m m mom_ o _ .sä

ouâoiå

E 3 ma 3 3 3 me mv m.v R

m.: m8 mm_ 8.8

x m 8_ x m 8_

334.3_

män msmm o.v_m qvom m8_ 82m .85 38

_v_..___s_ :...__2

mom_ må_ ma: m8 m8 mvv _.8 m.: v _ m v _vvm §8

:En E 3 v8 va E om & 3 om ...v 3

om_

å

x m8 Em

m 8_ a. x m 8_

.

28 omovm vwvm mmvm wmmm 30m 32m _än_

_o_.:oumu:_..a_mo›=_

:§2 :_..___2

mvm

nvvv

vøv Q8 m.: m.mm

äu=_=åm›:z

som_ So_

å... m m m m å:

_vâeøs_ _vuääa

8 8_ 8m 8m 88 88 8 8_ 8m 8a 88 80

Nm nn

xutcämwuáqxøu_ _uzcamwväøn_

§58

u

asså

u

.8

78m

.8

8_ .8m .8m .88 .8_ .8m .8m 78m

:aaah _wav_ :så _man_ 88_

_ _ _

296 Bilaga 4

v.m o.m m.m v.m o.m

m m_ m.o_ hom 8_

mcEox

m m m

Zuma _§2_

mv m_ o_

s_ m_ :m __m

mmm hmv _._m m.mm m.mv m.mm vmm_ .E2 m_ _.mmm m.mmm om

mmm vvm m_v mv_ m: mm_ mvm

m.m hm m.m m.m _.m vmm_ _Scm m_ m m

v.o_ m.mm

m m_ 8_

m m m m

m._m_u -_52 _EEQ_

mm mm

u_ m_ mmv mvm

mmm mmm mmm m,mv m.mm mmm

mmm_ .az v_ m.mmv Emm mm

mm_ mmm mmm mm_ ___ _m_ mmm

m.m _.m m.m v.v m.m mmm_ _Scm v_ m v

mm_ o.mm

mm m_ 8_

mceov_

m m v m

22mm _Eb_

mm _m

a_ m_ mmv o_m

hmm hvv mmm

.o.:cv_mmc_._o_8=_._omu_

m._m v.mm

m.om_ m.mmm mio

mmm_ .så m_ _ mm

o_m omm mmm m__ mo_ ___ mm_

mmm_ _Scm m_ m v

mmm

m.m _.m m.m m.m m.m v,m

mm __ 8_

mcEox

_ m _ m

Zuma

mm m_

a_ E_ -___:= __ m_m mmm

mmm omm

xoteämuuäumm

m.mm _.om m.mm _._m

_mm_ .az m.mmm m.mvm

o_ mm mm

_oaniumxotømm

mmv mvm mmm

mctøtoå

_mm m__ m__

_mm_ _Scm o_ m m

_._ _.m hm _,_ m.m o.m

mm hmm 8_

m

an_ :ao

mcEov_

m v m _

22mm. -____._c

mm m_

i_ m vmm vmm

u_

hm m.m mm hm

mmvm

v.: m.o_

mäm

»Eczwmmøn

omm_

ovaEEE

.az

mm

m vom vvm omm m__ _o_ m: m_m

omm_ _SEN m m m

hm m.m

mmm

hm_ m,m m.o

mm m v.m| 8_

E_

vmmTmbm_

55.9_

m _ m v

EmU _Eb_

m_

vmm-nmmm_

_m

m m_m vmm

a_

mctøfuå

mmm

hm

m.vm hom

vdmm

_.mm

m.m_| m.mmv

mm

._24 mmm_ .så m mmm m_m mmm m: mo_ om_ mmm

:mä mmm_ _Scm m _ m

mmm

m.m m.m m.m m.m v.m m.m

mm m oo_ =om

m m _ _

N._wU __22_ _EES_

mm om

._2.=emmu:_..o.mo›=_

m mmm mmm

:oaaoän

_o_..=åmu=_..3mo›:_

s_

m._m mmm m.mm mmm ...om

m.mo_ m.mmm må.. mm

mmm_ ..___2 v _ _ mmm m_m m_m ___ mo_ m__ m__

mmm_ _Sam v _ m

_mms_

m.v m.v m.m m.m

mdm

.E m.m_

m.m_

mm m 8_

-..Es

...v5

v m | m

22mm. _EES_

_v mm

mmm_ m _mm mmm

s_

.a

=o_.:au8._fmm:a_

»mamma

mmm mmm

mmmm

v.m_

mm

m.mm m.m_ m.mm mmm mmm

m.mmm

mm_ m__ mm_ mm_

mmm_

_vm

_mEm

ä: m .E

mmm_ m _ m

.o

._

_a_:

_wêmacv

oom oom oom ooo

om oo_ om

oo_ oom oom oom 00e

v.m ENG mm

xocoäwmmzzmn_

asså asså

u I

_auåaca

uoom

.om

_uoom

-mxocoä

:om

uoo_ .oom .08 uoo_ :oom .oom _uoom

:aaah _ssm _ _ _.E= :aaah 33m _Scmv _ .ooo_

sou 1977:87 297 Bilaga 4

Tabell 3.6 Nytillkomna och avregistrerade fonder samt nettoförändringar åren 1967-1974 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1 2 3 4 5 6 7 8 1. Nya fonder 330 383 291 329 383 523 577 729 a. avsättning 298 357 274 324 365 510 547 711 b. överföring från annat före-

” Avregistreringarna beror uteslutande på att Förvärvskällan upphört.

sou 1977:87

298 Bilaga4

Tabell 3.7 Nyavsättningar till investeringsfonder åren 1970-1974 fördelade på näringsgrenar

1970 1971 SNl-kod Näringsgren

Fonder Företag Fonder Företag

Antal 96 Milj.kr % Antal % Milj. kr 96

2 3 4 5 1

13 0,9 14,2 1,9 13 0,8 13,5 1,6 1 Jordbruk, skogsbruk, jakt o. ñske o. mineralbrott 12 0,8 54,7 7,2 7 0,4 1,1 0,1 2 Gruvor 915 62,9 540,3 71,6 955 60,3 627,0 76,7 3 Tillverkningsindustri Livsmedelsindustri 51 3,5 26,9 3,6 52 3,3 25,7 3,1 311-312 0. tobaksindustri 13 0,9 25,3 3,4 11 0,6 18,0 2,2 313-314 Dryckesvaru- Textilindustri 33 2,3 10,9 1,4 34 2,1 10,6 1,3 321 Beklädnadsindustri 38 2,6 5,2 0,7 43 2,7 12,0 1,5 322

323 Garveri, pälsberederi, lädervaruindustri 11 0,8 1,7 0,2 12 0,8 2,2 0,3

3 0,2 0,2 0,0 5 0,3 0,4 0,0 324 Skoindustri Trävaruindustri utom möbelindustri 110 7,6 51,9 6,9 110 6,9 50,3 6,2 331 Trämöbelvaruindustri 49 3,4 6,9 0,9 50 3,2 13,7 1,7 332 27 1,9 80.8 10,7 17 1.1 39.0 4,8 341 Massa-, pappers-, pappersvaruindustri 69 4,7 17,4 2,3 43 2,7 13,3 1,6 342 Grafisk industri, förlag Kemisk industri 40 2,7 24,4 3,2 38 2,4 24,5 3,0 351-354 Gummivaruindustri 19 1,3 2,7 0,4 16 1,0 3,6 0,4 355 Plastvaruindustri 27 1,9 9,1 1,2 26 1,6 9,7 1,2 356

361-362 Porslins-, lergods-, glas-, 7 0,5 3,7 0,5 9 0,6 2,1 0,3 glasvaruindustri 369 Tegel-, cement- o. annan mineralvaruindustri 37 2,5 3,7 0,5 43 2,7 5,0 0,6

32 2,2 32,5 4,3 33 2,1 39,9 4,9 37 Jäm-, stål- o. metallverk Verkstadsindustri 339 23,2 233,5 30,9 401 25,3 351,8 43,0 38 10 0,7 3,5 0,5 12 0,8 5,2 0,6 39 Annan tillverkningsindustri 13 0,9 2,2 0,3 18 1,1 3,3 0,4 4 El-, gas-, värme- o. vattenverk 60 4,1 10,1 1,3 69 4,4 12,2 1,5 5 Byggnadsindustri 267 18,3 98,3 13,0 321 20,2 107,2 13,1 6 Varuhandel, restaurang- 0. hotellrörelse Samlärdsel 72 4,9 22,7 3,0 88 5 ,6 31,6 3,9 7

8 Banker, Försäkringsinstitut, fastighets- 35 2,4 3,4 0,5 39 2,5 7,5 0,9 förvaltning, uppdragsverksamhet 92-94 Renings- och renhållningsverk, forskm. m. 17 1,2 2,9 0,4 15 0,9 2,5 0,3 ning, rekreationsverksamhet 95 Reparati0ns-, tvätteri- o. annan serviceverksamhet 52 3,6 6,3 0,8 59 3,7 1 1,9 1,5

1 456 100 755,1 100 1 584 100 817,8 100 Summa

18 0,9 8,0 0,7 21 1,0 34,2 1,9 25 1,1 100,2 4,3

14 0,7 31,6 2,6 15 0,7 122,6 7,0 18 0,8 281,8 12,2

1 154 59,4 918,1 76,7 l 231 58,5 1 263,4 1 317 71,7 56,6 1 632,7 70,4

58 3,0 47,5 4,0 68 3,2 54,3 3,1 68 2,9 30,7 1,3

12 0,6 6,3 0,5 9 0,4 25,8 1,5 7 0,3 2,7 0,1

41 2,1 20,4 1,7 39 1,9 18,1 1,0 44 1,9 20,8 0,9

46 2,4 15,0 1,3 37 1,8 6,8 0,4 29 1,2 7,9 0,3

13 0,7 4,0 0,3 10 0,5 1,8 0,1 6 0,3 1,4 0,1

6 0,3 1,0 0,1 3 0,1 0,5 0,0 1 0,0 0,1 0,0

164 8,5 77,2 6,5 212 10,1 116,0 6,6 274 11,8 191,2 8,2

63 3,2 15,5 1,3 68 3,2 19,3 1,1 74 3,2 18,5 0,8

18 0,9 22,9 1,9 29 1,4 180,0 10,2 35 1,5 618,3 26,7

73 3,8 39,4 3,3 65 3,1 63,5 77 3,6 3,3 38,7 1,7

42 2,2 32,7 2,7 46 2,2 36,1 2,0 43 1,8 57,2 2,5

17 0,9 5,1 0,4 8 0,4 3,0 0,2 16 0,7 5,2 0,2

30 1,5 14,0 1,2 37 1,8 24,7 48 1,4 2,1 51,4 2,2

14 0,7 8,8 0,7 15 0,7 14,4 0,8 12 0,5 9,6 0,4

52 2,7 7,2 0,6 44 2,1 22,3 1,3 51 2,2 6,9 0,3

398 20,5 120,3 10,1 473 22,5 203,9 11,6 575 24,7 215,3 9,3

107 5,5 30,7 2,6 93 4,4 36,5 109 2,1 4,7 19,2 0,8

51 2,6 42,2 3,5 60 2,8 37,1 2,1 60 2,6 27,2 1,2

30 1,5 4,7 0,4 29 1,4 7,5 0,4 36 1,5 9,4 0,4

77 4,0 17,5 1,5 77 3,7 18,9 72 1,1 3,1 6,5 0,3

1 944 100 1 196,0 100 2 104 100 1 760,9 100 2 327 100 2 318,0 100

4 sou 1977:87 300 Bilaga

Tabell 3.8 Investeringsfonder åren 1970-1974 fördelade på näringsgrenar

SNI-kod 1970 1971 Näringsgren Företag Fonder Företag Fonder

Antal 96 Milj. kr 96 Antal 96 Milj. kr 96

1 2 3 4 5

1 Jordbruk, skogsbruk, jakt 0. ñske 31 0,9 31,2 0,8 33 0,9 26,1 0,7 2 Gruvor o. mineralbrott 24 0,7 200,4 5,0 23 0,6 86,1 2,3 3 1 929 54,8 2702,l 67,7 2 054 54,5 2 561,7 67,1 Tillverkningsindustri 311-312 Livsmedelsindustri 128 3,6 161,7 4,1 131 3,5 168,6 4,4 o. tobaksindustri 22 0,6 114,7 2,9 21 0,6 131,9 3,5 313-314 Dryckesvaru- 321 Textilindustri 85 2,4 71,6 1,8 86 2,3 63,1 1,6 322 Beklädnadsindustri 121 3,4 58,0 1,5 117 3,1 59,1 1,5 323 Garveri, pälsberederi, lädervaruindustri 30 0,9 8,5 0,2 34 0,9 7,5 0,2 324 Skoindustri 16 0,5 3,7 0,1 18 0,5 3,8 0,1

361-362 Porslins-, lergods-, glas-, 34 1,0 22,2 0,6 29 0,8 20,0 0,5 glasvaruindustri 369 Tegel-, cement-, 0. annan mineralvaruindustri 84 2,4 39,2 1 ,O 98 2,6 44,1 1,2 37 60 1,7 73,5 1,8 58 1,5 79,0 2,1 Järn-, stål- o. metallverk 38 Verkstadsindustri 677 19,3 1 519,9 38,1 761 20,2 1 360,5 35,6 39 Annan 32 0,9 18,2 0,4 32 0,8 20,1 0,5 tillverkningsindustri 4 E1-, gas-, värme- 0. vattenverk 46 1,3 221,6 5,6 51 1,3 220,2 5,8 5 BYggnadsindustri 200 5,7 58,5 1,5 212 5,6 65,5 1,7 6 Varuhandel, restaurang- o. hotellrörelse 791 22,5 518,6 13,0 842 22,3 598,0 15,7 7 Samfárdsel 169 4,8 80,2 2,0 199 5,3 92,5 2,4

8 Banker, lörsäkringsinstitut, fastighetsuppdragsverksamhet 88 2,5 53,1 1,3 103 2,7 37,7 1,0 förvaltning, 92-94 Renings- o. renhållningsverk, forskning,

34 0,7 11,0 0,2 35 0,7 11,3 0,2

15 0,3 3,9 0,1 13 0,2 3,8 0,1 258 6,2 185,5 4,7 313 6,8 401 235,6 4,8 7,6 370,8 5,9

123 2,7 53,0 1,1 140 2,7 56,2 0,9

103 2,5 41,7 1,0 114 2,5 57,2 1,2 120 - 2,3 41,6 0,7

55 1,3 77,5 1,9 65 1,4 105,5 2,2 77 1,5 259,1 4,1 850 20,6 1 377,7 34,5 952 20,7 l 628,6 l 072 33,2 20,5 1 622,4 25,6

p x: M.._ oo 0,5 27 0,6

unc

26,9 0,5 28 0,5 28,6 0,5

›-\a 1,2 220,8 5,5 57 1,2 217,9 4,4 61

1,2 242,6 3,8

233 5,6 111,1 2,8 252 5,5 118,2 2,4 285 5,4 117,9 1,9

4 135 100 3 994,3 100 4 599 100 4 904,4 100 5 242 100 6 329,6 100

302 Bilaga 4

|

m_ v.m m._ v.m md md _d md m._ m.m m._ vd md md m.m md _d m,_ 3 m.m vd md m._

v.mm å_ m.mv v.m_ 8_

mm |

.G732

v.m o.m _._ Qv md m,m v.m _._ E. v,m m.m

odm

m.m

o,__ vdm odm m.m_ mä m.m_ v.m_ m.mm md__ m.m_ m.v_

m,mom m,vov 0.:» 3%

_

vmm_ m

md _.m m,m m.m m._ m._ od _d m.m m._ E m._ m.m md vd _d md v.m md m.m no m.m m._ md Qm

m._m m.mv _.v_ 8_

mm

md

.iueå

md md m_ m.m md md m._ 2

mdm Qmm

m.m Qm_ md_

mdmm

o.: md_ v.: m,m_ m._m

mdmm

Qm_ v.mm

mdom

m.mm _.m_ m.m_ m.mm odm_

mmm_ m

md m._ md v._ _._ md m.m m._ 2 md m.m md m._ vd md m.m vd vd 2 m._ md md md

Qmm

odm

_d m.m_

mm 8_

omm

Qm m._ o.m md m_ v.m m.m m.m

nn

m.m v.m m.m o.v m.m _.v m.v

odm

Qmmo

m._m m.m_ mm_ m.mm m.m_ m.mm _.m_

_,mmm m._vm m.mm_

_ _

2...__2

mmm_ v _

m._ m._ _d m._ _._ md od m.v md å md 0._ md md vd od m.m md md no m.m o.m m.m _d md

m.: m.mm m._m 8_

mm

.mäcxwgnøê

mm

_v_.___2

md m.m md Qm o.m Qm m._ m.v _d m.m m.v m._ m.m

md_ m.m_ _.m_ md_ _.mv cd_ v.vm m.mm m.m_ m,mm

v.m__ v.mmm m.__m m.mmm

.ä

_mm_ m

.än

ua=ouuma=im:

m.

md md md md od od md _ md md v._ m._ md md m._ q_ m.m md md

Qmm

v.m m.m å _.m _d _d _d

v._m 8_

“E225

mm | n

i_ mm md om md md m._

.v_.___2

Q_ m.m m.m m.m od od m.m m.v 2 o; vd m._ o.m m.v _._ å Q_

_.mm

mdvm

m.m_ m.mm

omm_ m mdom n 1 m.mmm :S:

0.3.2.3.:

vmm-nanm_ covcamøsâknmcø_

:a

:Pi

.ossâvcvxogzow

am

Eäu=_aa›__au=_E

.mEcxmöm

:zon

Em=uEEmâE

0222:02... ...ommözmcâm

.o_.:euma=_.§mo›=_

Em=u==BoE

Eäøsaøzoøm_

8.2._

:aåc_em›eäama

:scan

.E

.o

xäauzmv,

.o _nu_

Enacêaøo_

. .E

.xöâwøzmâmzcøh

:masa

.o

_va_

522m

.ozeawäoâmøzâaz

äozzzoa

E0.: »ace

_§=c=_mm=_=äu›____

u:

.m:a.5m_mo.

._=_:m:_mm=_b_mm_o,_

.o .o

.Esma man??

.xenwwoå _zzâcoss .coueszma

.o

såå..

Em=u=_Ea_BmamF

neoâaa .Emacs

§E§__oä:o_=..os_o.

.o

.EoEou

526:_ -oêâ

Em=u=_=§_EE=o

E8_.=aw=_=v__o___m

___m=_.=_m_o8=§_._ Eäusmum=nmc_å

:oo _oE

_:m:u:_Em_â_._ Eâucaugmxns

:ov:au5v_m.=_m=a_

.Em=u=_amm_m _zâccauacmwmm

.o .aa

.Ea›mov_åo E8u=___.xom Eäcsoxm .acozemaom

“Esa

:mmm

:oammøcmz ._2.=2=a

..m==m._o._

_auxøeå

.w:_:._m

.mmEcoz

.umeå :amma: xmêuz :Qom

.megeâ

§20 :acc/x

52:0 ;Siam

:EE

comcuzotñ_

_ .-.m

m.m

m_m|_

:aaah Bvvåm v_m|m_m _mm mmm mmm vmm _mm mmm mvm vmm|_mm mmm mmm mmm|_mm mmm vmumm WEE

_ m m _m :A mm mm mm v m m m m mm

sou 1977:87 Bilaga 4 303 Tabell 3.10 Antal företag med lnvesteringsfonder samt fondbelopp åren 1973 och 1974 fördelade på län

363 723,4 356 722,1 409 759,2 403 758,2 çöteborgs 0. Bohus Alvsborgs 352 214,8 345 214,1 395 262,1 388 261,6

Skaraborgs 209 133,0 206 132,8 247 135,0 244 134,8

116 111,2 114 111,1 135 243,3 132 243,1 Värmlands

304 Bilaga 4 S % W 3 7

m.

-..mms :Swox

o._ _

mdm

m.m _.m o.m

22mm_ _V_._.__E

m.mv o.mo m._o v,vm m._v m.om _.mv mdm o._v o._m m.mm o.vm m.mm m.ov

m.m_m m,mm_ mdm_ m.vv_ äomm

m _

o_ mm

_

_. o.

umeå_ :Emox

mmm

_män_

odm

ä_

omm mmm

mmmm

ä_m m.vm m.v_ _,mm m.mo odv

o.vmm m.oo_ mmo_

o.vm m.om

v.mmv _.v__ mmm_ m.mo_ _,moo

_m

_.mm_

m_ _m

m

_E_ v

mm mo om mm mm mm mo mm mm mm mm mm _m m_ ov mm

omm

vm

mm_ mo_ mm_ cv_ mo_ omo

omm_ _See_ -små

i_ :av v_

m

o.

mmv mmm omm

o._

mdm mmm mmm

mdmo ommm

m,vm v,_m o.mo m.mm ä_m m.mm m.mm mdm m.vm

m.mo_ m.oo_ mmm_ mmm_ m,mmm

o=n_o_..=.m_

.dumma rEmov_ _våg_

å.: _ _o_

22mm_ m_ m

omm

o._

mmm mmm

v,_

ommm

ämm m.mo m.mm ämm _do m,oo v,_m odv

m.mmo m.oo_ omm_ omm_ mmm_ m.mvv o.m_m mm__ m.vmm _dmm ämov

umeå_ :Små _xuEE

__

m_ v

_ov:o._mu=_.§mø›=_

m

mm m_ _m _m oo mm mm mm mm ov om mo mm mv mm mv mv om v_ om mm

ov_ _ m__ mvm

mmm_ _u:_ .Sum :av __ _

mod

mmo mdm

mmmm

_.om o.: _.mm m._m m.mm m.mm _.mv _do m.mm v.mo m.mv m.vv

m.mm_ mmm_ m.mmm m.ooo ä_o_ m.mv_ _.mo_ m.mv_ o._mm

-damma :Emox

Eo

22mm_ _vâe o_ m

:om: _.om mmo mdm o._m _.mm med m._m m.mm m.mm _,mv v.mo

mdmm

o.vm o.om

mmm_ mdm_ m.mmm m.ooo v.o__ m.mv_ v,mmm mmm_ _.mmm v.m__ omv_

.._mo___ :Ewox _vmEE m _ v

.EoE

m

_ m

vmm_ -ä_m

m_ om v_ m_

_S:

mo mm mm mm mm oo mm mm ov mm _v om mm vm mm mm mm om

mm :ut m o;

omm

m.m

omv mmm omv

äo

.E0 o.v_ _mm v.vv m.mm Qmm m._o ämm mm_ m.mv m.ov Qom md_ m.m_

mmo_ mdm_ m.o__ omm_ m._m_ v.omm

22mm_ .dumma :Emcx _V_..:_E m _

_Eåå_ omm

m.m äo

mmo_ o.: mdm_ _mm v.vv m.mm omv mo: omm omm_ mmo ämm m.o_ m.mv m.ov m.om o.mm _.vm_ o.mv m.m_ _.m_

_.vmm

2302_ rEmov_ _v_._.==_ o _

»Esouøoi

m m

mmm_ _u=_ -coä

vm __ mm ov cv om o_ mm om mm mv _m mv v_ mm o_ _m vm mm m_ m_

:en m mm_ mmm

-dumma :Emox

om

ommTmmm_

od

.mås

vmm mmm mdm mmm

m.m m.m

22mm_

m.o_ mdm _.m

mmmm

_mm _._m o.vm _.v_ m.mm m.m_ md_ m.vm _.ov md_ ämm

v äovm m.mv_

mm mm

mmm mmm

m.m

vdm

m.m äm

vm_

odmm mmmo

_.mm _mm _.vm _.om m.v_ m._m äm_ m.__ m.mm v.mm _,mm mm_ ämm

m.mv_

2302: :Ewcx _xmEE

:Ba m _

.SES m m m

mmm_ -ä_m

vm vm mm om m_ v_ m_

_S:

mm _m mm vm mm om mm mm mm _m _m mm mm

:ou m mo_ com

__0353_

› Wacom

.o

__.m så_

musscaeaøâ mucsöwâmo mnsmcmzmcv_ meonmzm muassüeamv» mesaqaoz mucw___osuam äozsnzmw

mêoåooü 23.:: awåoxcâ _âåøsoü_ _aeâ_ mocêoo umcioñ 3.553: mossa: asâzøo asnmgwxm mu§==s 0505 meâusmo mnçêeä äozøesz

å.:

:aaah E3 _

4 305 Bilaga

v

b_

Hm

m.mv mä m.ov m._m vä

H8_ m.mmm m._mm 33 o,m_m m.mmm

-._w0:_

å_

§8

:Små .EE __ m

v m 8_ om S mv

._«:ø._wwu:__m:

E

8_ mmm om_ 8: Bm mom vmm omo

m8_ _m_: .sem :å o_ m

i_ b_

wa

å

Qom

mms

m.: o._m 0,2

0,2..

:a

m._om mdvm v.mvm mmm_ §3

Läs.: rcaob_

ä:

.EE o _ _ v

ouâovhwz

vm m_ m t. E m... _m mv mv S

80m v: m_m v2 mvm

m8_ _m_: ...En så m _

_o_.:c._mu=_.§mw›:_

b_

omm

3.

mos

m3 øév

En

m.mv mm_

o._vm 0.8_ 22 _ma_ fm_ Qmvm omv_

:moi: :Smox .EE m _ v

m

v8_ _säg_ .sem

E.. mm 8_ mm mm mv vm mm om ä

så o mm_ å_ _: m8 o;

:a:

b_

v.: m: :m v.mm än mdm 3_ 3

mdmm

ma_

mdm_ 8.8_ 0,08_ _.m_.m

-._mu:_ :Smeg

E.:

.EcE .EE m _

n

wa

_aE

v

m8_ .små

_m mm om mm mv om 2 v_ mm

ä.. v m: mom mv_ mm_ _E_ .Eu

b_ m.m

mmm

mmm

:itä:

mmom

m,vv än

vdom

:s vd_ m.m_

8.:_ 28

:mot: råmob_

å: _ä_

..___E m _

§56

m m

m8_ _S= .cam

m_ vm øv mm om _m mm 2 mm

E.. m mo_ mm_ E_ o:

_ :annan

c8Tm8_

Eâosawaoøm_

xånmwøxm

Em=u=_mb§o. .-=.m_EE:m

:Em

om_o_o.___2o;

.Emsvcizmâömaaa

.o .o ._00

hava.: .o

Loan_

.Esoöbä

xEnu._o.m

-Emäoübo

_Egmweä äozxzøe

:øuziøuå :oszuocb:

Emsusaazwaa

_bm:_.=_mwc_cb:o____

.o

wceamñø.

Emsvcåoü

.-mnm=_.m_b_B

_mms_

:ewwwczmz

-E893 .Emsnê

.o

_§25_

› 28 ;oo

Emaocauwabznå Eävcuuwâwwä_

08_

Eâo=::mwä

.to .az

:zocosâ:

.o

._ob:me_=ä

m_.m

asså

_säga_

.E

.Sao :Exuh :§32 mås» _2E3_ cåc asgo

uezzm

.så .E2 :E:

_ .o

:aaah .ia

_ m _m mm mm vm mm om a mm om m m

4 sou 1977:87 306 Bilaga

Tabell 3.13 Innestående medel på konton i Sveriges Riksbauk för vissa fonder (milj. kr)

Konton för in- Arbetsmiljö- Särskilda Summa Tidpunkt vestering i konton investeringsskogsbruk och konton rörelse

2 3 4 5 1

1975-12-30 1 518,7 1 724,6 1 030,9 4 274,3 1976-01-30

1976-04-30 2 445,3 1 482,3 839,0 4 766,6 1976-05-31 1976-06-30 2 390,5 l 395,3 755,0 4 540,9

2 239,9 l 339,7 691,5 4 271,1 1976-07-30

KUhiGLL

Blog

Z 1 151351978 1

Statens

offentliga utredningar 1977

Kronologisk förteckning

. Totalförsvaret 1977-82. Fö, 61. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. , Bilarbetstid. K Bilaga E. I. . Utbyggd regional näringspolitik. A. 62. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. . Sjukvårdsavfall. Jo, Bilaga F. l.

wmxiçnpwzsmio-a

Kvinnlig tronföljd. Ju. 63. Fortsatt högskoleutbildning. U. Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet l. B. 64. STUs stöd till teknisk forskning och innovation. l. 4 Rätten till vapenfri tjänst. FÖ. 65. Kommunernas gatuhállning. Bo. . Folkhögskolan 2. U. 66. Patienten i sjukvården - kontakt och information. S. . Betygen i skolan. U. 67. Energi, hälsa, miljö. Jo. . Utrikeshandelsstatistiken. E. 68. Energi, hälsa, miljö: Hälso- och miljöverkningar vid användning . Forskning om massmedier. U. av fossila bränslen. Jo . Kommunal och enskild väghållning. K. 69. hälsa, Energi, miljö: Hälso- och miljöverkningar vid användning . Sveriges samarbete med u-länderna. Ud. av kärnkraft. Jo. . Sveriges samarbete med u-länderna. Bilagor. Ud. 70. Energi, hälsa, miljö: Arbetsmiljö vid energiproduktion. Jo. . Handelsstálsindustrin inför 1980-talet. l. 71 Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. U. . Handelsstålsindustrin inför 1980›talet. Bilagor. I. 72. Affärstiderna. H. . Översyn av jordbrukspolitiken. Jo. 73. U-landsinformation och internationell solidaritet. Ud. . lnflationsskyddad skatteskala. B. 74. Fiskerinäringen i framtiden. Jo. . Radio och tv 1978-1985. U. 75. lndustrimineral. I. . Kommunernas ekonomi 1975-1985. B. 76. Personalen vid kriminalvårdens anstalter. Ju. . Svensk undervisning i utlandet. U. . Sveriges utvecklingssamarbete på industriområdet. Ud. . Arbete med näringshjälp. A. 78. Kommunerna. Utbyggnad *- utjämning - Finansiering. B. . Psykiskt störde Iagöverträdare. Ju. 79. Skatteutjämning. B. . Näringsidkares avbetalningsköp m. m. Ju. 80. Länsdomstolarna. Ställning och uiganisati -u. Kn. . Båtliv 2. Flegisterfrágan. Jo. 81. vårdpersonal. Utbildning och attityder. S. . Kvinnan och försvarets yrken. Fö. 82. Att dö på sjukhus. S. . Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. Ju. 83. Ju. Tillsynsdom. . Kortare väntetider i utlänningsärenden. A. 84. Konsumentförsäkringslag. Ju.

Beskattning av företag. Bilagor. B. . Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. Ju. . Allmänflygplats-Stockholm. K. . lnrikesflygplats-Stockholm. K. . lnrikesflygplats-Stockholm. Bilagor. K. . Ersättning för brottsskador. Ju. . Underhåll till barn och frånskilda. Ju. . Folkbildningen i framtiden. U. . Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. Kn. . Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. S. . Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. S. Kronofogdemyndigheterna. Kn. , Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. I. . Skyddad verkstad-halvskyddad verksamhet. A. . Information vid kriser. H. . Pensionsfrágor m. m. S. . Billingen. l. , Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. B. . Översyn av rättshjälpssystemet. Ju. . Häktning och anhállande. Ju. . Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73. H. . Forskningspolitik. U. . Sektorsanknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1. U. . Information om pågående forskning. Expertbilaga 2, U. . Forskning i kontakt med samhället. Expertbilaga 3, U. . Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. I. . Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga A. l. , Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga B. l. . Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga C, l. . Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga D. l.

Statens offentliga utredningar 1977

Systematisk förteckning

Svensk undervisning i utlandet. [21] Justitiedepartementet Elektronmusik i Sverige. [30] Kvinnlig tronföljd. [5] Studiestöd. [31] Psykiskt störda lagöverträdare. [23] m. m. [24] Folkbildningen i framtiden. [38] Näringsidkares avbetalningsköp Forskningsrådsutredningen. 1.Forskningspolitlk. [52] 2. Sektorsan- Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. [27] knuten forskning och utveckling. Expertbilaga [[53] 3.Information Konkursförvaltning. [29] i kontakt om pågående forskning. Expertbilaga 2. [54] 4. Forskning Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. [32] med samhället. Expertbilaga 3. [55] Ersättning för brottsskador. [36] Fortsatt högskoleutbildning. [63] Underhåll till barn och franskilda. [37] Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. [71] Översyn av rättshjälpssystemet. [49]

Häktning och anhällande. [50] Personalen vid kriminalvårdens anstalter. [76] Jordbruksdepartementet

Tillsvnsdom. [83] Sjukvárdsavfall. [4]

Konsumentförsâkringslag. [84] Översyn av jordbrukspolitiken. [17]

Båtliv 2. Registerfrágan. [25]

Utrikesdepartementet Energi- och miljökommittén. 1. Energi, hälsa, milö. [67] 2. Energi, hälsa, miljö: Hälso- och miljöverkningar vid användning av fossila Bistándspolitiska utredningen. 1. Sveriges samarbete med u- vid bränslen. [68] 3. Energi, hälsa, miljö: Hälso- och miljöverkningar länderna. [13] 2. Sveriges samarbete med u-länderna. Bilagor. vid användning av kärnkraft. [69]4. Energi, hälsa, miljö: Arbetsmiljö [14] och internationell solidaritet. [73] energiproduktion. [70] U-Iandsinformation Fiskerinäringen i framtiden. [74] Sveriges utvecklingssamarbete på industriområdet. [77]

Försvarsdepartementet Handelsdepartementet

Information vid kriser. [45] Totalförsvarat 1977-82.[1] Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73.[51] Rätten till vapenfri tjänst. [7] Kvinnan och försvarets Affårstiderna. [72] yrken, [26]

Arbetsmarknadsdepartementet Socialdepartementet [40] Utbyggd regional nâringspolitik [3] Socialutredningen. 1.Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. och socialförsäkringstillägg. [41] Arbete med näringshjälp. [22] 2. Socialtjänst Sammanfattning. m. m. [46] Kortare väntetider i utlänningsärenden. [28] Pensionsfrågor verksamhet. [44] - kontakt och information. [66] Skyddad verkstad-halvskyddad Patienten i sjukvården

Utredningen rörande vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede. 1.Várdpersonat. Utbildning och attityder. [8 1 l 2. Att dö på Bostadsdepartementet

sjukhus. [82] 3. Patienter. [85] Kommunernas gatuhâllning. [65]

Kommunikationsdepartementet lndustridepartementet Bilarbetstid. [2] H *elsstálsutredningen 1.Handelsstålsindustrin inför 1980-talet.

Kommunal och enskild väghållning. [12] [15] 2. Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. [16]

Allmänflygplats-Stockholm. [33] Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. [43]

Brommautredningen. 1.lnrikesflygplats-Stockholm.[34] 2. lnrikes- Billingen. [47]

flygplats-Stockholm. Bilagor. [35] Delegationen för energiforskning. 1.Energi- program för forskning,

utveckling, demonstration. [56] 2. Energi - program för forskning,

utveckling, demonstration. Bilaga A. [57] 3. Energi - program för Ekonomidepartementet forskning, utveckling, demonstration. Bilaga B. [58] 4. Energi - Utrikeshandelsstatistiken. [10] program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga C. [S9]5. Energi-program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga D.

Budgetdepartementet [60] 6. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1.[6] Bilaga E. [61] 7. Energi - program för forskning, utveckling, lnflationsskyddad skatteskala. [18] demonstration. Bilaga F. [62]

Kommunernas ekonomi 1975-1985.[20] STUs stöd till teknisk forskning och innovation. [64] Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. [48] och teknisk informationsförsörjning, [71] Vetenskaplig 1976 árs kommunalekonomiska utredning. 1. Kommunerna. Industrimineral. [75] Utbyggnad - utjämning - Finansiering. [78] 2. Skatteutjämning.

[79] Kommundepartementet Företagsskatteberedningen. 1, Beskattning av företag. [86] 2. Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. [39] Beskattning av företag. Bilagor. [87] Kronofogdemyndigheterna, [42]

Länsdomstolarna. Ställning och organisation. [80] Utbildningsdepartementet

Folkhögskolan 2. [8]

Betvgen i skolan. [9]

Forskning om massmedier. [1 1]

Radio och tv 1978-1985.[19]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas mer i den kronolo iska förteckningen

;JJ-mac BlBL.

Z l FEB 1978

l .l

1._

...n-t

ISBN 91-38-03788-2 ISSN 0375-250x

LiberFörlag

Allmänna Förlaget