Inflationsskyddad skatteskala delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Inflations

skyddad

skatte skala

DELBETÄNKANDE AV 1972 ÅRS SKATTEUTREDNING SME

-..»/“.7

*t* Statens offentliga utredningar

ww 1977:18

gå

Budgetdepartementet

Inflationsskyddad

skatteskala

Delbetänkande av 1972 års skatteutredning Stockholm 1977

ISBN 91-38-03406-9 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1977

SOUl9WJ8

Till Statsrådet och chefen för budgetdepartementet

1972 års skatteutredning tillsattes efter bemyndigande av Kungl. Majzt den 14 april 1972. Utredningen har tidigare avlämnat delbetänkandena Förslag till skatteomläggning

m.m. (sou 1974:20), Skatteomläggning 1976 (sou 1974:105),

Existensminimireglerna (Ds Fi 1975:9) och Faktisk sambe-

skattning (Ds Fi 1975:10). Vidare har utredningen avgett

rapporten Progressiv - ett alternativ? utgiftsskatt (SOU 1976:62). Utredningen har numera följande nämledamöter, ligen direktören Bo Jonas Sjönander, ordförande, riksdagsledamoten Alvar Andersson, professorn Osborne Bartley, riksdagsledamoten Holger Bergqvist, departementsrådet Gunnar Björne, f.d. Erik riksriksdagsledamoten Brandt, dagsledamöterna Eric Enlund och Arne Gadd, sekreteraren Anna Hedborg, riksdagsledamoten Carl-Henrik Hermansson, direktören Nils Holgerson, riksdagsledamöterna Gördis Hörnlund, Valter Kristensen, Bo Lundgren och Tage Sundkvist, förbundsordföranden Sune Tidefelt samt partisekreteraren Lars Tobisson.

Vid utarbetandet av detta betänkande har som delexperter tagit kammarrättsassessorn Per Anclow, direktören Karl Olov Andersson, fil.kand. Percy kanslirådet Bargholtz, Bertil Edlund, departementssekreteraren Ingmar Fries, kanslisekreteraren Annika Persson, departementsrâdet

Anders Swartling, statssekreteraren Lars Wohlin och docenten

Carl Johan Åberg.

Som sekreterare tjänstgör hovrättsassessorn Bodil Hulgaard och som biträdande sekreterare kammarrättsfiskalen Gerhard Gammer, t.f. kammarrättsassessorn Lars Holm och kammar-

rättsfiskalen Kerstin Nyström.

Genom den 18 november 1976 har åt utredtilläggsdirektiv bland annat att med förtur utarbeta ett ningen uppdragits om inflationsskydd för skatteskalan. I föreligganförslag de delbetänkande redovisar utredningen detta uppdrag.

Reservationer har avgetts av ledamöterna Brandt, Gadd, Hermansson, Hörnlund och Kristensen. Hedborg,

Särskilda har lämnats av ledamoten Tidefelt och yttranden

experten Åberg.

Stockholm i april 1977

Bo Jonas Sjönander Alvar Andersson Osborne Bartley Gunnar Björne Holger Bergqvist Erik Brandt Eric Enlund Arne Gadd Anna Hedborg Carl-Henrik Hermansson Nils Holgerson Gördis Hörnlund Valter Kristensen Bo Lundgren Tage Sundkvist Sune Tidefelt Lars Tobisson

/Bodil Hulgaard

Gerhard Gammer Lars Holm Kerstin Nyström

SOLJl97%l8 INNEHÅLL

SAMMANFATTNING FÖRFATTNINGSFÖRSLAG K0 1 UPPDRAGET _.\ U1 2 INFLATIONEN OCH SKATTESYSTEMET __L KO 3 INFLATIONSSKYDD I ANDRA LÄNDER n) U1 3 .1 Inledning P0 U7 3 Danmark

?WN

5 Canada 3. Nederländerna 4 BERÄKNING AV INFLATIONSTAKTEN 5 INFLATIONSSKYDDETS KONSTRUKTION \N KT 6 EFFEKTER AV FÖRSLAGET b. \.() l 6.1 Individuella effekter L KD 6.2 Statsfinansiella effekter L; kn 7 STABILISERINGSPOLITISKA SYNPUNKTER U1 \( 8 FÖRFATTNINGSKOMMENTAR OUs RESERVATIONER OCH SÄRSKILDA YTTRANDEN O\ W.)

$DU l977J8

SAMMANFATTNING

Genom tilläggsdirektiv den 18 november 1976 fick vi i uppdrag att under våren 1977 lägga fram ett förslag om inflationsskydd för skatteskalan, avsett att träda i kraft den 1 januari 1978. I dessa uttalades vidare att vårt återstående arbete med att se över stora delar av skattesystemet borde avslutas före utgången av november 1977.

Uppdraget i fråga om inflationsskydd bör ses mot bakgrunden av de effekter inflationen har på skatteuttaget. I vårt nuvarande skattesystem medför inflationen vid oförändrade regler en fortlöpande skatteskärpning. En realt oförändrad inkomst drabbas av allt högre skatt, vilket leder till att inkomsten efter skatt minskar i köpkraft. De problem detta medför förvärras naturligtvis när inflationstakten ökar, vilket varit fallet under 1970-talet. Det har därför ansetts nödvändigt att praktiskt taget varje år göra en skatteomläggning, som motverkat inflationens effekter i skattesystemet och därigenom underlättat löneförhandlingarna. Vårt uppdrag är att åstadkomma en mera varaktig lösning på problemet.

Vi föreslår att skiktgränserna i statsskatteskalan och grundavdraget anknyts till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Basbeloppet grundar sig på konsumentprisindex, som mäter prisutvecklingen för den privata konsumtionen. Det har fått en omfattande användning för värdesäkring av olika förmåner och har senapå re tid i ökad omfattning tagits i bruk inom skattesystemet. Inflationens inverkan på skatteuttaget är till största delen betingad av statsskatteskalans progressiva utformning med skiktgränser i fasta belopp. Genom att dessa anknyts till_basbeloppet elimineras därför den övervägande delen av dessa effekter. Av hänsyn till inkomsttagarna i de lägsta inkomstskikten bör även grundavdraget omfattas av regleringen. Vårt förslag innebär att vi tar

8 Sammanfattning

ställning till grunddragen i inflationsskyddet. För att inte försvåra eller föregripa vårt fortsatta arbete låter vi vissa detaljfrågor anstå till vårt slutbetänkande. Vi tar därför inte ställning till om inflationsskyddet bör utsträokas till ytterligare regler i skattelagstiftningen.

_Skiktgränsernas anknytning till basbeloppet innebär att gränserna förskjuts uppåt i samma mån som basbeloppet ökar. Effekten härav är ett inflationsskydd där en inkomst som stiger i takt med inflationen inte längre drabbas av skärpt I stället förblir skattens anbeskattning. del av inkomsten oförändrad, vilket medför att inkomsten efter skatt bibehåller samma köpkraft. Däremot kommer liksom hittills - reallön att medföra en skattehöjd skärpning. Förslaget innebär vidare att den fördelning av skatten som beslutats av riksdagen inte förändras på grund av inflation.

Statsfinansiellt innebär förslaget att den av inflationen orsakade skatteökningen uteblir. Skatteinkomsterna kommer emellertid fortfarande att automatiskt öka från

år till år. Ökningen blir dock inte så snabb som vid oför-

ändrade skatteregler. Det kan inte på förhand beräknas hur stor skillnaden blir, eftersom denna beror den på framtida inflationstakten.

Utredningens förslag är inte enhälligt. Ledamöterna Brandt, Gadd, Hedborg, Hermansson, Hörnlund och Kristensen har avgett reservationer. Vidare har ledamoten Tidefelt

och experten Åberg lämnat särskilda yttranden.

SOLJ197%18

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:570)

Härigenom förordnas, att 48 § 2 och 5 mom. kommunalskattelagen (1928:570) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 §

å mom-1 Skattskyldig fy- g mom. Skattskyldig fy-

sisk som varit här sisk person, som varit här person, i riket bosatt under hela i riket bosatt under hela beskattningsåret, äger att beskattningsåret, äger att å den i hemortskommunen å den i hemortskommunen taxerade inkomsten åtnjuta taxerade inkomsten åtnjuta kommunalt grundavdrag med kommunalt grundavdrag med 4 500 kronor. 0,44 basbelopp enligt lagen (1962:581) om allmän försäkring för november månad andra året före taxe-

ringsåret.

Har skattskyldig under beskattningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskattningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 § 2 mom. lagen skattepliktig dagpenning. Det sålunda beräknade grundavdraget avrundas uppåt till helt tiotal kronor.

2 mom.1 Skattskyldig fy- Q mom. skattskyldig fy-V

sisk person, som varit här sisk person, som varit här i riket bosatt endast under i riket bosatt endast under en del av beskattningsåret, en del av beskattningsåret, äger i hemortskommunen åt- i hemortskommunen åtäger

1Senaste lydelse 1974:769.

10 F c2rfatmingsfo'rslag SOLJl97%l8

Nuvarande lydelse

Föreslagen lxdelse

njuta kommunalt grundav- njuta kommunalt grundavdrag som för varje kalen- som för kalendrag varje dermånad eller del därav, dermånad eller del därav, varunder han varit här i varunder han varit här i riket bosatt, utgör en riket en bosatt, utgör tolftedel av 4 500 kronor. tolftedel av

grundavdraget

Det avdragsbelopp, som så- 2 mom. första enligt stycklunda erhålles, avrundas Det som gg. avdragsbelopp, uppåt till helt tiotal sålunda avrundas erhålles, kronor. uppåt till helt tiotal

kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978 och tillämpas första gången vid 1979 års taxering.

F örfattningsförslag 1 1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 1O § 1 mom. lagen (1947:576) skall ha nedan angivna lydelse.

10 § Nuvarande lydelse

mom.1

1 Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp. Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 OOO kronor: 2 procent av den beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men icke 20 000 kr.: 100 kr. för 15 000 kr. och :i ‘.7 av iterstcdert; 20 000 25 000 : 500 20 000 6 ff ; 2‘? 000 *O 000 : SCO 25 000 _ 1C :7‘, ; 10 000 55 000 1 700 30 000 __._ 15 j”, ; 15 000 40 000 : 2 050 55 000 . . 21 ff ; 40 000 45 000 3 100 40 000 26 ,- ; 45 000 50 000 IL 400 45 C00 55 7» ; 50 000 55 000 6 150 “C C00 3 ff. ; 55 000 60 000 7 050 55 OOO 37 f’: ; 60 000 65 000 : ° 800 60 000 58 7 ; 65 000 7 000 11 700 65 000 45 ; 70 000 80 OOO 13 850 0 000 48 1» ; 80 000 100 000 18 650 80 000 49 E? ; 100 000 150 000 : 28 450 100 000 53 T7 ; 150 OOO kr. 54 “SO 150 000 58 T’: .

Ändå att inkomstskatt skall uttagas med mer än statlig 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den inkomsten belöpande skatten beskattningsbara till än som motsvarar 58 procent av uppgå högre belopp denna inkomstdel.

1Senaste lydelse 1976:1079.

12 F 6rfatmings_fb‘rs/ag SOLIl97718

Med familjestiftelse avses i denna som lag stiftelse,

enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsak-

ligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers

eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse

1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer,

oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild

ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke basbeöverstiger 1,4

lopp: 2 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

1L4 men icko 1,0 basbelopp: grundbeloppet för 1,4 basbelopp och /1 f av åtesstoåczz;

1 0 n H u u r 2, 4 n : u 1 ’ Q Iv ,. n u u n n 2’ 4 u 2’ O_ n : u 24 1C i u ; u 2 , 0 n ZQ 4 H z n n 2’ q u u 4_ u n 5

u n n u n z: 4 5, e_ : n 7, 4 vr 21 u u ;

n n n n n 3 8 4, 3 u 2 u 7 8 n 2,3 -f n ; u u n u u n ’ n u 4,3 4 8 : n 4 3 J ’ u u n n u ll u 4 8 n 5.3 4’ 8 l: u

u u u n u u 5, 3 u 5’ 8 n 5, 3 3 Å n y n n n n ll n r n ll 5, 8 6, 2 ll 5’ U 58 , 6 2 n n n u u n vv u 6’ :[7 u 6. 2 ’ u u u u vv u 6‘ 7 7 7 n å. 7 48 vv vv , 7 7 vv I II ll n n n n u o, 6 7. 7 t ; ll ll n n n u n n q, 6 n 1414 o, 6 , 14:4 basbelopp : u u u n u u 14.4 58 =1’ _

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än

100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon

del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten

uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av

denna inkomstdel.

Med basbelopp avses i detta moment basbeloppet enligt

lagen (1962:581) om allmän försäkring för november månad

andra året före taxeringsåret.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som

enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsak-

F 0r;faImings_/brslag 13

ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers ligt eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Denna träder i kraft den 1 januari 1978 och tillämlag pas första gången vid 1979 års taxering.

sou 1977:18 15

1 U?PDRAGET

Skatteutredningen tillsattes våren 1972. Enligt huvuddirektiven som innefattas i ett yttrande till statsrådsprotokollet den 14 april 1972 av chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, skall vi behandla beskattningen av fysiska personer och därmed jämställda skattskyldiga ock framför allt inrikta arbetet på inkomst- och förmögenhetsskatt, mervärdeskatt samt arvs- och gåvoskatt. Vi har därefter fått tilläggsdirektiv dels den 2 juni 1972 angående beskattningen av folkpensionärernas extrainkomster dels den 12 oktober 1973 och den 13 september 1974 angående provisoriska skatteomläggningar. Beträffande innehållet i dessa direktiv hänvisar vi till redogörelserna i våra delbetänkanden med förslag till skatteomläggningar (SOU 1974:

20 avsnitt 3.1 och SOU 1974:103 kapitel 3).

Därefter har vi erhållit ytterligare tilläggsdirektiv, som innefattas i ett yttrande till protokollet vid regeringssammanträde den 18 november 1976 av statsrådet Mundebo, numera chef för budgetdepartementet.

Efter att ha uttalat att uppdraget att se över skattesystemet för fysiska personer bör fullföljas samt att utredningsarbetet i vissa hänseenden bör följa andra riktlinjer än tidigare anför departementschefen.

Dagens inkomstskatteskalor kännetecknas av utomordentligt stark progressivitet i de inkomstlägen där majoriteten av löntagarna och egenföretagarna befinner sig. Detta leder i många fall till mycket höga marginaleffekter. Dessa effekter förstärks ytterligare i de fall där gällande avtrappningsregler för bostadstillägg tillämpas samtidigt. Denna situation har till stor del uppkommit genom att den progression som träffar inkomsttagarna automatiskt skärpts i takt med att inflationen fört upp de i skattskyldiga allt högre nominella inkomstskikt. Nackdelarna med detta har på senare år blivit alltmer uppenbara. Bl.a. har progressionen medfört att löntagarna i varje lönerörelse varit tvungna att begära stora nominella enbart löneökningar för att kompensera prisstegringarna. Dessa löneökningar

15 Uppdraget sou 1977:18

tenderar i sin tur att späda på inflationen ytterligare osv. Hittills har problemet delvis kunnat bemästras genom de årligen återkommande skatteprovisorier som har karakte-

riserat 1970-talets skattepolitiska Det är utveckling. emellertid inte möjligt att fortsätta med ett som system är så konstruerat att skatteskalorna måste ses årligen över för att inte avtalsrörelserna skall försvåras allvar-

ligt.

Även från fördelningsmässig synpunkt leder en inflationis-

tisk utveckling till att blir beskattningens verkningar annorlunda än som har avsetts. Genom att skatt tas ut på rent nominella inkomsthöjningar, som inte ökar individens

faktiska köpkraft, ökar inflationen det reella skatte-

trycket.

En metod att undvika dessa negativa effekter är att genom indexreglering åstadkomma en inflationsskyddad skatteskala, vars syfte skall vara att förhindra att prisstegringarna förryoker den av riksdagen beslutade progressionen. Den ibland framförda uppfattningen att en indexreglering skulle gynna de högre inkomsttagarna är min enligt mening inte riktig. Givetvis står det även i ett med insystem flationsskyddade skatteskalor riksdagen fritt att förändra skattetrycket mellan olika det sätt som kategorier på bedöms önskvärt. Syftet med en är inte att indexreglering låsa det totala skatteuttaget vid en viss nivå utan en-

dast att förhindra att inflationen - utan riksdagsbeslut - automatiskt skärper skattetrycket. Jag anser således att 1972 års skatteutredning bör få i att uppdrag lägga fram förslag om inflationsskydd för skatteskalan. Utred-

ningsarbetet i denna del bör bedrivas med förtur så att

ett förslag kan redovisas under våren 1977. Avsikten är att

en inflationsskyddad skatteskala skall kunna träda i kraft

redan den 1 januari 1978.

Departementschefen behandlar därefter de olika önskemål

som föreligger beträffande och framhåller skattesystemet

att dessa är delvis varför vi bör en avoförenliga, göra

vägning i syfte att nå ett rimligt helhetsresultat. Vida-

re påpekas vissa frågor som vi bör särskild ägna uppmärk-

samhet, varefter avslutningsvis uttalas.

Utredningen bör fullgöra sitt i nära samarbete med uppdrag

företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) och den kommitté

som avses pröva de kommunalekonomiska Målet för frågorna. arbetet bör vara att skatteskalor skall inflationsskyddade gälla från den 1 januari 1978. Vad beträffar förövriga ändringar fir jag medveten om att det ur många synpunkter kan visa sig lämpligt att reformera skatte- och stegvis avgiftssystemet över exempelvis en två- eller treårsperiod. Målet bör vara att förändringarna kan träda i kraft börja den 1 januari 7979. Det innebär att bör utredningsarbetet vara slutfört före utgången av november 1977.

sou 1977:13 Uppdrag?!

När vi i fortsättningen hänvisar till våra tilläggsdirektiv åsyftas, om inte annat anges, de senast erhållna direktiven.

Tilläggsdirektiven innefattar ett uppdrag att lägga fram förslag om inflationsskydd för skatteskalan. I fråga om utformningen av ett sådant skydd har vi strävat efter att finna en varaktig konstruktion samtidigt som vi velat undvika att föregripa eller försvåra det fortsatta arbetet. Vi har därför tagit ställning till grunderna för ett inflationsskydd, innebärande att skiktgränserna i statsskatteskalan och grundavdraget anknyts till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vårt förslag bygger på dessa grunder och lämnar i övrigt nu gällande beskattningsregler i möjligaste mån oförändrade. I vårt slutbetänkande avser vi att redovisa våra överväganden angående inflationsskyddets utformning i övrigt, främst de delar därav som har nära samband med våra återstående arbetsuppgifter.

SOLJl97%l8 19

2 INFLATIONEN OCH SKATTESYSTEMET

Ekonomin har under senare tid kännetecknats av en kraftig dvs. en allmän prisstegring som innebär en förinflation, av penningvärdet. Därvid har även de nominella sämring inkomsterna stigit i snabb takt. En sådan utveckling får konsekvenser då skattesystemet innehåller progressiva skatteskalor med fasta skiktgränser, såsom statsskattedär den skattesatsen stiger då inskalan, genomsnittliga komsten ökar. Om inte åtgärder vidtas stiger skatteuttahastigt och för stora inkomsttagargrupper kan följget den bli att realinkomsten efter skatt sjunker trots avsevärda nominella inkomstökningar.

Naturligtvis har inflationsutvecklingen betydelse även för andra delar av skattesystemet. Varje beskattningsregel som anger en bestämd beloppsgräns för skatteplikt, avdragsrätt m.m. får ändrad betydelse när penningvärdet förändras. Även bidragssystemet pâverkas av inflationen. I fortsättningen belyser vi dock endast de problem som inflationen i kombination med den progressiva statsskatteskalan medför.

Inflationens effekter uppmärksammades redan av allmänna skatteberedningen, som i sitt betänkande Nytt skattesystem (SOU 1964:25) enhälligt uttalade att frågan om möjligheterna att införa en indexreglering i systemet för direkt beskattning allvarligt borde prövas. Någon sådan ytterligare utredning har dock inte skett.

Under 1970-talet har frågan emellertid kommit att ställas alltmer i centrum av den skattepolitiska debatten. Anledningen härtill är att inflationens effekter på skattesystemet har blivit särskilt påtagliga under de senaste åren. Tre faktorer har härvid samverkat, nämligen de senaste årens kraftiga prisstegringar, den mycket starka inkomstutvecklingen samt den ökade progressiviteten i

20 Inflationen och skartesystemet

statsskatteskalan.

Inflationen höll sig tidigare oftast på en relativt låg nivå. Under 1960-talet uppgick den i genomsnitt till ca 4 % per år men har mer än fördubblats på 1970-talet. Lg-

neutvecklingen under senare år har varit sådan att löner-

na stigit i väsentligt snabbare takt än som vatidigare rit normalt. Den största delen av motsvarar löneökningen emellertid endast inflationen och utgör således inte nå-

gon real inkomstökning (inkomstökning beräknat i fast

pris). Progressiviteten i statsskatteskalan innebär att skatteuttaget är högre i varje skatteskikt än i det närmast föregående. Eftersom skiktgränserna i fasta anges belopp innebär det också att den genomsnittliga skattesatsen stiger med inkomsten. Dessa tre faktorer tillsammans leder automatiskt till en skärpt på rent beskattning nominella inkomstökningar.

Tabell 2:1 belyser detta förhållande. I denna tabell, som visar en tänkt situation, förutsätts att den taxerade inkomsten stiger i takt med inflationen. Denna har i det valda exemplet antagits uppgå till 8 %. Realinkomsten före skatt är således oförändrad. Skatten har emellertid på grund av progressionen i inkomstskatteskalan stigit i snabbare takt vilket medför ett genomsnittligt högre procentuellt skatteuttag.

Inkomsten efter skatt har därför i reala termer genomgående sjunkit Even om det i löpande priser, dvs. utan hänsyn till penningvärdeförsämringen, framstår som en ökning. Inflationen har alltså bidragit till en beskärpt skattning av oförändrade realinkomster vilket medfört en minskad köpkraft. För att köpkraften skall behållas oförändrad måste den taxerade inkomsten öka ytterligare.

Effekterna har också kommit att bli allt mer uppmärksammade i samband med arbetsmarknaavtalsförhandlingarna på den, där det s.k. utbytesproblemet krävt sin lösning.

Utbytesproblemet innebär i korthet att löneförhandlarna

Inflationen och skattesystemet 21

vid oförändrade skatteskalor och i en inflationsekonomi ställs inför problemet att skillnaden mellan en avtalad bruttolöneökning och ökningen av realinkomsten efter skatt blivit mycket stor. En bruttolöneökning som motsvarar inflationen leder till en procentuellt mindre ökning av inkomsten efter skatt och ger därför inte full köpkraftskompensation. För att nå en sådan och dessutom uppnå en viss standardförbättring för medlemmarna tvingas löntagarorganisationerna begära ytterligare löneökningar. Detta förhållande belyses av tabell 2:2.

Under en följd av år har statsmakterna sökt motverka detta genom beslut om årliga provisoriska skatteomläggningar. Dessa har inneburit bl.a. en nedjustering av den statliga inkomstskatten. Skatteomläggningarna har emellertid inte lyckats förhindra successivt skärpta marginaleffekter för många inkomsttagare. De har inte heller kunnat ge någon varaktig lösning av utbytesproblemet.

SOLJl977ü8 Inflationen och skattesystemet 23

Iwvmpmovø

d

m.oF o.NN o.mm m.om m.mm v.o« m.mm m.mm m.om m.mm

FF

R N

H

|5C FF

aamxm

UH

.xcF

HNGÖEEOM

m.mm m.Fm o.mm F.mN m.mm m.om r.m o.mm m.mm N.Fm

oF F

Hm¥oE .xaF

CUFWEOMEH

FF

.mdmemaamp

mamma

m m.r m.o N.F o.N m.m ..m o.v o.v o.v N.v

kommun

wwmnmxdv

F n n n u u u - n u u

vvmxm

Hmawonoppaxm

ømu

ow:ammF

m

m.m o.m m.m m.m m. F.v m.m F.m F.m m.m

Hwpwo

Hamann

® K

F F + + + + + + + + + +

MOUCM man

Pmfiofiflw

.øompxøoønapomxm

m.. «FF mmm mmm »wo mm. .mm mom mmo mmv

mnwmwum

F

»away

F F F F N N

»www

mnmvvmxm

m F u u u u u a n n n u

&

m

oFcmmmF

omm mmm omm omm mmm rom omm omm mmo

Mdwhdüwhmh

wo.

caps

m

uwmmnm

Hama

$HGPOP

.ax F F F F F F F F N

F F + + + + + + + + + +

«mam:

ammoamxmoomxm

C06

m

woman

unommnn

£00 moo mom mmm mmo

omm Foo mmm mom mmo omm

manna

o mm F m. NN FN mm mm FF mm om

upmxm

.Rx

.nanm

mc:aNmF

.vpmxm

mmwnmmpmmwhm

HOPMQ omm mom mom omm omo

F

N mmm mmm mao «No mm.

moms Hamann

o

um F mr mm om om om FF mv om om

.E0#m Hwpmw

PWEOMEH

mmm

:oo m

mmm mom omm ooo omm omm omr

mowwwxm

m.m om. mm.

6 .px F

PWEOMCH

o

Ivmaoxqw

FN um m. NN mN mm mm mm mv mm om

am

MCHHCCWHDW

.HM

0@§dH$

oov ooo oom ooo

N

com oom oov ooN ooo oom

«cam wøwn N

mm mv om om mm F

mom mmm

oF FN

mm.

.umaoxnw

um

Aw

rum

ooo ooo

Hamann

F

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

ooo.oNF

F

Hampus UQHQXGB

oF om om om om om oo

um ooF omr m

25 SOLJl97%l8

INFLATIONSSKYDD I ANDRA LÄNDER 5

3.1 Inledning

av inflationstakten under senare år Den kraftiga ökningen till utan utgjort en inhar inte varit begränsad Sverige De inflationen medför i ternationell företeelse. problem med skatteskalor har därför ett skattesystem progressiva märkbara i ett flertal länder. Olika vägar har blivit valts för att komma till rätta med problemen. I några man infört som innebär autoländer har inflationsskydd, i takt med förändringar i penningvärmatiska justeringar det. Andra länder har valt att genomföra skatteomläggdetta ansetts och att därvid ge desningar när påkallat som vid tillfälle bedömts som sa den utformning varje Såsom en kan man anse det system som lämpligast. medelväg länder använder. I dessa skall förslag om en tredje grupp i framläggas vid viss angiven justeringar skattesystemet Som kan nämnas Frankrike, där det finns inflation. exempel att om i skatteskalan skall föen regel förslag ändring om konsumentprisindex stigit mer reläggas parlamentet, âr. Denna träder således i än 5 % sedan föregående regel endast vid en relativt snabb inflation men tillämpning inte vid en prisstegring som varje år uppgår fortlöpande till högst 5 %.

3.2 Danmark

Danmark har använt systemet med återkommande tidigare för att motverka effekterna av inflaskatteomläggningar tionen. Dessa ledde till ett skattesystem omläggningar med besvärande varjämte de kom att spemarginaleffekter, la en stor roll i den debatten. I slutet mycket politiska restes krav inflationsskydd för skatteav 1960-talet på och år 1970 en sådan reform. Som systemet genomfördes mått inflationen valde man då reguleringspristallet, på vilket till för inflationsskydd för löner, ligger grund och sociala bidrag. Detta pristal är allmänna pensioner risindex med viss korrektion för indirekta en konsument P

26 Injlationsskydd i andra länder

skatter. Valet ansågs naturligt med hänsyn till pristalets användningsområde i övrigt. Allmän politisk enighet kom att råda om reformen och någon större debatt om den närmare utformningen förekom inte. Från och med år 1975 används index för timlön för industriarbetare i stället

för pristalet vid uppräkningen. Övergången skedde som ett

led i en större politisk kompromisslösning. Den närmare utformningen av det danska inflationsskyddet måste överhuvudtaget ses som ett resultat av de många kompromisser som nödvändiggjorts av den parlamentariska situationen under senare år.

Inflationsskyddet omfattade ursprungligen enbart skiktgränserna i statsskatteskalan och grundavdraget. Grundavdraget omvandlades år l975 till en skattereduktion. Denna beräknas för flertalet skattskyldige med utgångspunkt från ett inflationsskyddat grundavdrag på 9 000 kr. Beträffande kommunalskatt ech sociala avgifter är konstruktionen sadan att omvandlingen från grundavdrag till skattereduktion saknar betydelse. Vid beräkning av statlig inkomstskatt uppgår skattereduktionen till samma procenttal av det för året gällande grundavdraget som skattesatsen i det lägsta inkomstskiktet.

Om en hustru deltar i mannens eller makarnas gemensamma förvärvsverksamhet kan 25 % av överskottet, dock högst 50 000 kr., upptas som hustruns särskilda inkomst. Sistnämnda belopp räknas upp på samma sätt som skiktgränserna.

Pensionärer kan - efter ansökan - erhålla ett särskilt avdrag från inkomst som utgöres av räntor eller av ränteförsakringar eller pensioner som inte är värdebeständiga. Avdraget avtrappas om den taxerade inkomsten - före av- - 30 000 kr. Sistnämnda räknas draget överstiger belopp numera upp på samma sätt som de föregående.

Ovan angivna belopp uppräknas med 2,1 % för varje helt tretal indexenheter varmed index för mars månad året före inkomståret överstiger ett basindektal (l4l,9). Ett maximibelopp för arbetsgivares inbetalavdragsgilla

lnflarionsskydd i andra länder 27

vissa uppgående till 44 OOO kr. ning till försäkringar, för räknas sedan år 1972 upp efårligen varje anställd, ter pristalet.

anses inte ha medfört några svårighe- Inflationsskyddet ter för vare de skattskyldiga eller skattemyndighesig orsak torde vara att det begränsats terna. En bidragande till att avse ett fåtal belopp, i huvudsak sådana vars tillämpning i första hand ankommer på skattemyndigheterna eller som berör ett begränsat antal skattskyldige. Vissa lär dock föreligga beträffande det särskilproblem da för främst beroende på att avavdraget pensionärer, endast efter ansökan och att skattemyndigdraget medges heterna endast har möjlighet att uppmärksamma begränsad om förutsättningarna för avdrag föreligger. Vidare uppges möjligheten att att inflationsskyddet kraftigt begränsat ett på 17 OOO kr. för ensamavveckla förhöjt grundavdrag stående vilket införts som en övergângsåtpensionärer, gärd.

5.5 Canada (federal beskattning)

Den canadensiske finansministern anförde i sitt budgettal i februari 1973 att han var bekymrad över inflationen och dess i ett med progressiv skatteverkningar skattesystem skala samt att han därför föreslog åtgärder för att åstad- I avsikt att elikomma en varaktig lösning på problemet. minera de orättvisa och icke avsedda skatteskärpningar som rent nominella inkomstökningar föreslog han uppkom på att skulle införas. Några år tidigare hainflationsskydd de en sådan reform avvisats av den s.k. uttryckligen som verkställt en synnerligen omfat- Carterkommissionen, tande utredning angående skattesystemet. Att bedömningen ändrats anses bero att inflationstakten kraftigt ökat på under de åren. Inflationsskyddet, som mellanliggande trädde i kraft år 1974, omfattar skiktgränserna i den skatteskalan samt vissa avdrag, som är beprogressiva stämda till nominella belopp. Avdragen är i huvudsak perför äkta make, tillsonligt grundavdrag, tilläggsavdrag för barn samt särskilt avdrag för pensionäläggsavdrag

å 28 Inflationsskydd i andra länder SOU 1977313

rer, blinda och invalider. för make och Tilläggsavdragen för barn avtrappas om maken/barnet har inkomst överegen stigande vissa gränsbe1opp,vilka också räknas Justeupp. ringen sker på grundval av en utan konsumentprisindex korrektion för indirekta skatter. Förhållandet mellan medeltalet av index under en till och tolvmånadersperiod med september månad året före inkomståret och medeltalet under tolvmånadersperioden till och med september månad 1972 används som uppräkningsfaktor. har man Härigenom velat undvika att tillfälliga prisförändringar skulle kunna páverka De ovan beräkningarna. angivna beloppen uppräknas därefter med denna faktor. Beträffande gränsbeloppen för makes/barns inkomst undantas 100 dollar av beloppet från uppräkningen. Om index skulle sker sjunka, inte någon justering.

5.4 Nederländerna

Inflationsskydd infördes år 1972. var att sam- Anledningen verkan mellan inflationen och inkomstskattesystemet hade ökat skattebördan utöver vad som beslutats i laga ordning och att behövliga justeringar hade uppskjutits av statsfinansiella skäl. Skyddet omfattar skiktgränser och olika former av sker grundavdrag. Justeringen på grundval av medeltalet av en prisindex för artonde till sjunde månaden före inkomstårets -

början (juli juni) jämfört med

medeltalet för trettionde till nittonde månaden före. Indexen är en rensad

konsumentprisindex, från påverkan av

indirekta skatter och subventioner med undantag för vissa

i

bostadsbidrag. Denna korrigering har visat medföra be-

sig tydande svårigheter. När systemet infördes diskuterade man den inverkan på index som i ändringar utrikeshandelns bytesförhållanden kunde utöva, men det inte ansågs möjligt att vidtaga någon

korrigering. Inflationsskyddet är

inte helt automatiskt. Finansministern har nämligen viss möjlighet att begränsa som dock justeringen, skall uppgå till minst 80 % av av förändringen index. Sådan begränsning har skett praktiskt år taget varje sedan systemet infördes. År 1974 genomfördes i stället för den automatiska

lnflationsskydd i andra länder 29

en höjning av gr-undavdragen, något som främst justeringen gynnade lâginkomsttagarna.

& 31

4 BERÄKNING AV INFLATIONSTAKTEN

Vid utformningen av ett inflationsskydd uppkommer frågan vilket mått inflationen som skall användas. Eftersom på ändamålet är att skydda inkomsttagarna mot skatteskärptill av inflationen är det naturligt att inningar följd rikta för den privata konsumtiosig på prisutvecklingen nen.

Denna mäts genom konsumentprisindex, som prisutveckling för månad beräknas av statistiska centralbyrån och varje fastställs av Denna index avser att visa hur regeringen. stor kompensation som behövs för att trots prisstegringar bibehålla oförändrad levnadsnivå. Omfattande arbete har ned att få fram bästa möjliga metoder för matelagts på och Indexen har fått en vidrialinsamling beräkning. sträckt användning som mätare av penningvärdeförändringen. Den till för värdesäkring av ett stort ligger grund antal förmåner bl.a. inom den allmänna försäkringen. Vidare används den för omräkning av värdebelopp till fasta t.ex. i nationalräkenskaperna och inom skattesypriser stemet vid av realisationsvinst vid fastighetsberäkning försäljning.

den allmänna är flertalet förmåner an- Inom försäkringen knutna till ett basbelopp. Detta utgår från ett belopp om 4 000 avseende i september 1957. Detta kr., prisläget med av konsumentprisindex. Basbebelopp uppräknas hjälp för en viss månad bestäms med ledning av konsuloppet för andra månaden före denna månad. Ändring mentprisindex av sker när konsumentprisindex stigit minst basbeloppet Denna regel har motiverats 5 % sedan föregående ändring. med att det inte är att ge kompensation för påkallat i det allmänna prisläget samt att det mindre förändringar från är en fördel om förmånernas belopp praktisk synpunkt inte ändras alltför ofta.

32 Beräkning av inflarionstakten

Basbeloppet används för beräkning av olika förmåner inom

den allmänna försäkringen (folkpension, ATP, hustrutill-

lägg, pensionstillskott), bidragsförskott, studiemedel, vissa försäkringar och livräntor samt efterlevande makes

giftorättsandel. Det ligger vidare till grund för beräkning av existensminimum vid indrivning och för socialsamt - med en - för hjälpsnormer ytterligare spärregel uppräkning av familjerättsliga underhållsbidrag. som en följd av det vida tillämpningsomrâdet har basbeloppet kommit att få betydelse även inom skattesystemet. Reglerna om extra avdrag för folkpensionärer bygger på principen att den som inte har annan inkomst än ålderspension samt en mindre sidoinkomst ej skall påföras skatt. I bestämmelserna har därvid anknytning skett till vissa procenttal av basbeloppet. För att åstadkomma överensstämmelse med motsvarande regler på andra områden och med socialhjälpsnormerna har existensminimireglerna i skattelagstiftningen anknutits till basbeloppet. Reglerna om begränsning av rätten till avdrag för pensionsförsäkringar använder basbeloppet för att ange det högsta inkomstbelopp som får läggas till grund för beräkning av avdrag och det högsta avdrag som får medges i visst fall. Bestämmelserna angående beskattning av viss avgångsersättning innehåller en regel innebärande att en i basbelopp bestämd del av ersättningen undantas från skatteplikt och regeln har nyligen utsträckts att gälla en ytterligare form av avgångsersättning (prop. 1976/77:52, SkU 1976/77: 19). Samtidigt fattades beslut att vid beskattning av engångsbelopp, som utgår vid personskada och ersättutgör ning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, viss del av beloppet, dock högst femton skall avbasbelopp, räknas som icke skattepliktig 5kU

(prop. 1976/77:50,

1976/77:19). Vidare har beslutats att det skattefria belopp som får avräknas vid arvs- och gåvobeskattning av förmånstagarförvärv på grund av vissa försäkringar inte längre skall vara bestämt till visst i kronor utan belopp fastställas till sex gånger basbeloppet

(prop. 1976/77:4,

SkU 1976/77 16). Sistnämnda lagstiftning grundar på sig en framställning från Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag, som är ett för Svenska och Arbetsgivareföreningen

SOU 1977113 Beräkning av inflationsrakten 33

Landsorganisationen i Sverige gemensamt organ.

Med till den vidsträckta användning statsmakterna

hänsyn konsumentprisindex och basbeloppet för värdesäkring gett av skilda förmåner m.m. framstår det som naturligt att använda samma för inflationsskydd av beräkningsgrund skatteskalan. De skäl som anförts i fråga om spärregeln för av basbeloppet är tillämpliga även i detta ändring Vi föreslår därför att basbeloppet läggs till sammanhang. grund för inflationsskyddet.

Det kan finnas anledning att uppmärksamma den inverkan som förändringar av indirekta skatter och subventioner utövar på konsumentprisindex och därmed på basbeloppet. Eftersom indexen grundar sig på de priser som konsumenterna faktiskt betalar, påverkas den på samma sätt av prisändringar oavsett om dessa beror på en höjning eller sänkning av indirekta skatter eller subventioner eller på i de direkta produktionskostnaderna. En i konändringar syfte vidtagen ändring av exempelvis merjunkturpolitiskt värdeskattens höjd kan därför i vissa situationer komna att basbeloppets storlek för november månad och påverka därigenom inkomstskatten för följande år. En tillfällig höjning av mervärdeskatten skulle alltså kunna få till effekt att justeringen av inkomstskatten för följande år blev större än eljest, medan på motsvarande sätt en något tillfällig sänkning av mervärdeskatten skulle kunna leda till en något mindre justering. I princip kan en sådan koppung anses vara oförmånlig, men de praktiska olägenheterna får inte överdrivas. Motsvarande problem finns för övrigt redan för en mycket stor del av konsumentprisindex och basbeloppets nuvarande användningsområde. Det skulle dessutom vara förenat med avsevärda svårigheter att med godtagbar tillförlitlighet fastställa och eliminera dessa effekter. Vi anser därför inte att denna inverkan på konsumentprisindex utgör ett beaktansvärt argument mot användning av basbeloppet. Det förtjänar att påpekas att man inte kan lösa problemet genom att använda nettoprisindex, eftersom man vid beräkningen av denna räknar bort indirekta skatter och subventioner vare sig de påverkat priserna

34 Beräkning av inflationstakten sou 1977;1s

eller ej. Nettoprisindex ger därför inte någon meningsfull bild av prisutvecklingen från konsumentens synpunkt.

Inflationsskyddet måste uppenbarligen grunda sig på en prisutveckling som ägt rum före inkomståret. För att preliminärskattetabeller skall kunna föreligga vid början av detta år måste nämligen det indextal som skall ligga till grund för beskattningen under året föreligga redan flera månader före årsskiftet. Det är å andra sidan givetvis önskvärt att minska eftersläpningen och därför välja ett indextal som grundar sig på prismätningar företagna så kort tid före inkomstårets början som möjligt. Vi föreslår att basbeloppet för november månad, vilket grundar sig på materialinsamling under september månad och föreligger omkring den 20 oktober, läggs till grund för beskattningen under det närmast följande inkomståret. Skattemyndigheterna torde emellertid i många fall kunna påbörja arbetet med preliminärskattetabeller redan före nämnda datum, eftersom ändringar i basbeloppet i viss mån kan förutses på grund av spärregeln.

Vi vill i detta sammanhang även beröra frågan huruvida konsumentprisindex ger en rättvisande bild av förändringen i levnadskostnader vid olika inkomstförhållanden och konsumtionsmönster. är - såvitt Frågan angår pensionärer - under inom övervägande pensionskommittén. De begränsade studier som genomförts på material från 1969 års hushållsbudgetundersökning tillåter inte några säkra slutsatser men ger närmast vid handen att några mera betydande skillnader inte föreligger. Den nya undersökning, som beräknas ske år 1978, kan antas ge ett bättre underlag för bedömning av frågan. Vi anser oss inte ha anledning att anta annat än att basbeloppet utan nämnvärd olägenhet kan användas till dess resultatet av denna undersökning föreligger.

SOLJ1977d8 35

5 I NFLA TI ONS SKYDDETS KONS TRUKTI ON

Som vi tidigare har framhållit påverkar inflationen skatteuttaget genom att det reala värdet av fasta belopp för avdrag och inkomstgränser minskar. Denna effekt kan elimineras genom att beloppen räknas upp i takt med inflationen. Fasta belopp finns i ett flertal sammanhang i inkomstskattesystemet. Ett fullständigt inflationsskydd skulle därför komma att kräva att ett stort antal belopp räknades om.

Med hänsyn till att effekterna av inflationen till övervägande del är betingade av statsskatteskalans utformning, anser vi att inflationsskyddet i första hand bör omfatta denna skala.

Enligt vår mening bör emellertid inflationsskyddet även omfatta grundavdraget. I fråga om den statliga inkomstskatten kan grundavdraget ses som en del av skatteskalan och det faller sig därför naturligt att inflationsskydda grundavdraget när skatteskalan skyddas. Vi anser dock att också grundavdraget vid den kommunala beskattningen bör omfattas av inflationsskyddet. Anledningen härtill är främst att vi inte vill föreslå en ordning som leder till olika stora grundavdrag vid den statliga och den kommunala beskattningen. Om grundavdraget lämnades helt utanför inflationsskyddet, skulle skyddet bli avsevärt mindre effektivt. Sålunda skulle skattskyldiga, vars beskattningsbara inkomst ligger inom skiktet upp till 15 000 kr., överhuvudtaget inte få del därav. Mot en utsträckning av inflationsskyadet även till grundavdraget kan b1.a. anföras, att skyddet därigenom kommer att medföra en förändring av kommunernas framtida skatteunderlag och således påverka deras ekonomi. Vi anser dock att skälen för denna utsträckning väger tyngre än skälen emot. Som vi kommer att utveckla i nästa kapitel, avser vi att i annat sammanhang slutligt behandla frågor som sammanhänger med denna inverkan på kommunernas ekonomi.

Goda skäl kan även anföras för att utsträcka omfattning-

36 Inñaüonskyddem konsvuknon 30lJ197T18

en av inflationsskyddet till de olika beloppen för skattereduktion och till många av de fasta belopp som finns i övrigt i inkomstskattesystemet. Flertalet av här avsedda belopp ingår emellertid i regler vars slutliga utformning vi kommer att ta ställning till i vårt slutbetänkande. I enlighet med vår tidigare uttalade strävan att inte försvåra eller föregripa vårt fortsatta arbete, har vi ansett oss inte böra nu ta upp frågan om ett mera omfattande inflationsskydd.

Vi föreslår därför, att inflationsskyddet skall omfatta skiktgränserna i statsskatteskalan och grundavdraget vid beräkning av statligt och kommunalt beskattningsbar inkomst.

Som vi har anfört i föregående kapitel, anser vi att basbeloppet bör användas för den här föreslagna uppräkningen.

Vi föreslår, att inflationsskyddet konstrueras så att de fasta belopp som skall räknas upp uttrycks i basbelopp. Dessa belopp kommer därefter att följa de förändringar som inträffar L konsumentpriserna och som även påverkar basbeloppet. Denna konstruktion av inflationsskyddet är enkel och medför inte några större ingrepp i nu gällande skattelagstiftning.

Vårt förslag innebär att skiktgränserna och grundavdraget så exakt som möjligt översätts till basbelopp. För att få mer lätthanterliga tal begränsar vi oss emellertid till att ange basbeloppen med en noggrannhet av en tiondel för skiktgränserna och en hundradel för grundavdraget. Skiktgränser och grundavdrag bör anges i basbelopp i lagtexten. Det får sedan ankomma på riksskatteverket att inför varje beskattningsår omvandla basbeloppen till kronor.

Nedanstående uppställning utvisar hur en omräkning verkar i praktiken. Kolumn l visar nu gällande skiktgränser och kolumn 2 dessa gränser uttryckta i det för november l976 gällande basbeloppet. Kolumn 3 slutligen

inflationsskyddets konstruktion 37

visar hur skiktgränserna förskjitits vid ändrat basbe-

lopp. Detta ändrade basbelopp är godtyckligt valt.

_

_§E§EattnIñ§§§â?iHk0m§t ____

____1 Skiktgränserna en- Skiktgränserna om- Skiktgränserna 1 kr, ligt reglerna för vandlade i kr. efenligt för 1977 i basbelopp ;er att basbelopreglerna 1977 (basbe1opp:novem- pet stigit till ber 1976, 10 400 11 100 kr. kr.) 7

l 2_ 3_

- 15 000 - 1,4 basbelopp - 15 543

000- 20 000 1,4- 1,9 l5 540- 21 090 15

lunda inte att avrundas efter att det omvandlats från delar av basbelopp till kronor, trots att den taxerade inkomsten, från vilken grundavdraget frånräknas, avrundas till hela tiotal kronor. Likaså kommer skiktgränserna i den föreslagna skalan för statlig inkomstskatt att efter omvandling anges i belopp uttryckta i tiotal kronor, trots att den beskattningsbara inkomsten, som skikt-

gränserna avser, avrundas till hela hundratal kronor.

38 lnflationsskyddets konstruktion sou 197748

Enligt gällande regler för skattereduktion för gifta och därmed jämställda skattskyldiga avtrappas rätten till skattereduktionen så att den upphör helt när maken har en statligt taxerad inkomst uppgående till 4 500 kr., dvs. när han kunnat tillgodogöra sig hela grundavdraget. Efter en uppräkning av grundavdraget kommer skattereduktionen sålunda att ha avtrappats till noll innan grundavdraget kunnat utnyttjas till fullo.

I hemortskommunen uppkommer aldrig beskattningsbar inkomst så länge den taxerade inkomsten inte överstiger

grundavdraget. Åtskilliga regler inom olika områden har

därför knutits an till storleken av fullt grundavdrag, dvs. 4 500 kr. Sådana regler finns till exempel i lagen

(1962:381) om allmän försäkring, taxeringslagen (1956:623)

och uppbördslagen (1953:272). Efter en uppräkning av

kan inkomsten uppgå till högre belopp än grundavdraget 4 500 kr. utan att beskattningsbar inkomst uppkommer. De som anger detta belopp kommer därför att inte helt regler korrespondera med beskattningsreglerna, sedan grundavdraget inflationsskyddats.

Vi är medvetna om att dessa ofullkomligheter i vårt förslag kan utgöra en olägenhet, men anser att denna är av betydelse. Med hänsyn härtill samt till vår begränsad tidigare uttalade strävan att inte föregripa eller försvåra vårt slutliga ställningstagande vid vår översyn av skattereglerna, anser vi att frågan om eventuella följdändringar kan anstå till slutbetänkandet.

Avslutningsvis vill vi påpeka att vårt förslag föranleder omräkning av tabellerna för sjömansskatt.

SOlJl977d8 39

6 EFFEKTER AV FÖRSLAGET

6.1 Individuella effekter

Utformningen av inflationsskyddet innebär att detta inte får någon effekt under ett givet inkomstår oavsett inflationsutvecklingen. Effekten framträder i stället mellan två inkomstår genom att skatteskalans skikt tänjs ut i förhållande till den senaste periodens inflation. Tabell 6:1 visar storleken av den skattejustering detta medför för inkomsttagare i olika inkomstskikt.

En inkomstförändring mellan åren kan delas upp i två komponenter. Den ena motsvarar penningvärdeförändringen och återstoden den reala förändringen. Endast om inkomstökningen överstigit penningvärdeförändringen blir den reala förändringen positiv, vilket betyder att inkomsten realt sett har ökat.

Vid en icke inflationsskyddad skatteskala träffas inkomstökningens båda komponenter av den i skiktet gällande marginalskattesatsen. Såsom framgår av nedanstående tablå och exempel kommer man med ett inflationsskydd i stället att få den effekten, att den del av inkomstökningen som motsvarar inflationen tillsammans med den ursprungliga inkomsten beskattas med samma genomsnittliga skattesats som tidigare. Endast den reala förändringen träffas av den högre marginella skattesatsen. Progressiviteten verkar alltså endast på reala inkomstökningar.

Med en icke inflationsskyddad skatteskala träffas däremot varje inkomstökning av den fulla progressiviteten i skalan. Det bör framhållas att utan inflationsskydd leder även inkomstökningar som understiger eller endast motsvarar penningvärdeförändringen till ökning av den genomsnittliga skattesatsen oberoende av om inkomstökningen innebär att inkomsten hamnar i ett högre skatteskikt i statsskatteskalan eller inte.

Nedanstående förenklade tablå och räkneexempel belyser

40 Eflekter av förslaget

bl.a. detta förhållande. I exemplet förutsätts att den taxerade inkomsten år 1 uppgår till 45 000 kr. och att inkomstökningen år 2 är lika stor som prisstegringen, vilken för enkelhetens skull antas uppgå till 10 %. 1977 års skatteskala tillämpas och den kommunala utdebiteringen beräknas till 27 kr. för båda åren. avser Exemplet skattskyldiga utan skattereduktion. För åskådlighetens skull används procent- i stället för basbeloppsuppräkning och vidare görs ingen avrundning beträffande beskattningsbar inkomst.

STATSSKATTESKALAN

UTAN INFLATIONSSKYDD MED INFLATIONSSKYDD

Beskattningsbar Skatt in- Beskattningsbar inkomst, kr. om skik- inkomst, kr. År 1 och år 2 tet, % År 2

- 000 2 - 15 16 500 15 000 - 20 000 4 16 500 - 22 000 20 000 - 25 000 6 22 000 - 27 500 25 000 - 30 000 10 - 000 27 500 55 30 000 - 3 000 15 33 000 - 38 500

500 60 000 - 65 000 38 66 000 - 71 500

_.__. _. ...X1

Effekter av förslaget 41

_f@_r2¢_9.<_em2el 1..

År 1 Taxerad inkomst 45 000 kr. 4 500 Grundavdrag Beskattningsbar inkomst 40 500 inkomstskatt 3 230 Statlig

ŧ_§ (utan inflationsskydd)

Taxerad inkomst 49 500 kr. Grundavdrag 4 500 inkomst 45 000 V Beskattningsbar inkomstskatt 4 400 Statlig Kommunal inkomstskatt 12 150 Total skatt 16 550

%

skattesats(l§I%â%Ö%_l99)

Genomsnittlig 33,43

I är således realinkomsten före skatt oförändrad exemplet år 2. Den nominella inkomstökningen på 4 500 kr. beskattas emellertid, på grund av statsskatteskalans progressiva utformning efter en högre procentsats ( 53 % ) än skattesatsen år 1. Därmed stiger även den genomsnittliga skattesatsen år 2. Fastän ingen skiktden genomsnittliga har har således en skatteskärpning skett. gräns passerats

och år 2 i stället infla- Om skatteskalan grundavdraget tionsskyddas med hänsyn till 10 % prisstegring skulle, av Varje inkomstskikt tänjas ut såsom framgår tablån, till 4 950 kr. Beskattmed 10 S och grundavdraget stiga ningseffekten skulle bli sålunda.

42 Effekter av förslaget

År 2 (med inflationsskydd)

I nominella tal har således både inkomsten och skattebe- Eftersom denna ökning i procent räknat i loppet stigit. exemplet antagits vara lika stor som prisstegringen har emellertid ingen förändring skett av vare sig den genomsnittliga skattesatsen eller realinkomsten efter skatt.

Om man således antar att alla inkomsttagare skulle få inkomstökningar exakt motsvarande inflationen så skulle det genomsnittliga procentuella skatteuttaget förbli oförändrat för var och en och således även realinkomsten efter skatt. - Det bör observeras att även skatteinkomsterna ökar nominellt i takt med penningvärdeförsämringen. Det samlade inkomstskatteuttaget bibehåller således sitt realvärde oförändrat. tabellerna - 6:2 b.) (Jfr 6:2_§

Om man i stället antar att inkomstökningen för alla inkomsttagare överstiger inflationen får samtliga en ökad realinkomst efter skatt. Inkomstökningar som överstiger inflationen medför givetvis också alltid ökade reala skatteintäkter för samhället. Dessa skatteintäkter stiger dessutom i snabbare takt än inkomstökningarna. Detta beror, som tidigare nämnts, på att reala inkomstökningar träffas av högre marginell skattesats som medför att inkomsttagarnas genomsnittliga skattesats stiger. Nedanstående räkneexempel belyser detta.

Räkneexemnel 2

Vi utgår från samma förutsättningar som i föregående räkneexempel med endast den ändringen att inkomstökningen

Eflékrel‘ av .förslaget 43

med 2 000 kr. År l var antas överstiga prisstegringen således den totala skatten 14 165 kr. och den genomsnitt- År 2 blir då resultatet med liga skattesatsen 31,48 %.

inflationsskydd följande.

inkomst 51 500 kr. Taxerad 4 950 Grundavdrag inkomst 46 550 Beskattningsbar inkomstskatt 4 073 Statlig Kommunal inkomstskatt 12 568 Total skatt 16 641

%

(lá-§%l§å5lQQ)

Genomsnittlig skattesats 32,31

6:2 illustreras effekterna av vårt

I tabellerna :_§i§

under olika inkomst- och inflationsantaganden. förslag i avseenden utgör ett alter- Eftersom förslaget viktiga till kunde det härvid nativ årliga skatteomläggningar naturligt att jämföra den faktiska utvecklingen synas och inkomster efter skatt under senare år med av skatter vårt förslag uneffekterna av ett inflationsskydd enligt samma Skatteomläggningarna har emellertid der period. i det uttalade att påverka inkomstbildgenomförts syftet och har dessutom i flera fall inneburit viktiga ningen i Antaganden om principiella ändringar skattesystemet. annars skulle ha blivit skulle innehålla hur utvecklingen osäkra faktorer. Beräkningar grundade på sådana många är vår åsikt inte meningsfulla. Vi har antaganden enligt därför avstått från att göra en sådan jämförelse.

som normalt förekommit under Vid sådana inkomstökningar år och som inflationen gäller, vilket senare överstiger av tabellerna 6:3 - följande generella också belyses 6:5, I ett utan inflationsskydd medför inslutsatser. system i realt ökad inkomst efter skatt komstökningarna princip för i de lägsta inkomstskikten men endast inkomsttagare real för inkomsttagare i de inkomstingen förbättring befinner sig. Staskikt där flertalet heltidssysselsatta alltid realt ökade skatteintäkter från alten får däremot Med ett inflationsskydd å andra la inkomsttagargrupper. såväl realt ökad inkomst sidan medför inkomstökningarna

44 Effekter av förslaget sou 197743

efter skatt för de flesta inkomsttagarna som realt ökade skatteintäkter för staten.

Det bör anmärkas att tabellerna endast belyser förhållandet för utan skattereduktion. För gift med skattskyldiga

hemmamake eller ensamstående med barn blir de nominella

effekterna desamma, men däremot kommer inkomsten efter

skatt i fasta priser att öka något mindre eftersom skattereduktionen i förslaget inte omfattas av inflationsskyddet. Avdraget kommer liksom för närvarande fortsätta att sjunka i värde i takt med inflationen. Vid en antagen inflation på t.ex. 5 alternativt 8 % förlorar avdrai värde med 86 resp. 133 kr. för ifrågavarande skattget skyldiga.

Ett inflationsskydd medför således att endast realinkomstträffas av beskattning. Därigenom är ett ökningen skärpt

mot en lösning av utbytesproblemet i

viktigt steg taget löneförhandlingarna. Parterna vet att det, för att hålla realvärdet hos inkomsterna oförändrat, räcker med inkomstökningar som exakt motsvarar penningvärdeförändringen. därutöver ger sedan reala förbättringar. Varje höjning torde därför i ett viktigt avseende un- Inflationsskyddet derlätta förhandlingsarbetet. Utbytesproblemet är dock inte härigenom slutligt löst. Vi avser att i vårt slutbetänkande återkomma med de ytterligare förslag som vi anser påkallade i detta hänseende.

De i ovan angivna tabeller beskrivna justeringarna i skatteskalan mellan år l och år 2 återspeglar penningvärdeförändringen mellan september året före år 1 och år l uttryckt i basbelopp. Detta mått på penseptember ningvärdeförändring behöver naturligtvis inte överensstämma med den förändring som verkligen ägt rum mellan åren l och 2, vilket väl närmast är vad man allmänt skulle som den aktuella inflationen. Sjunker inuppfatta flationstakten blir hushållen i någon utsträckning överkompenserade och ökar den blir de underkompenserade. Normalt är emellertid inte förändringarna i inflationstakt från år till år så stora att denna effekt kan till-

Effekter av förslaget

mätas någon större betydelse. Skulle det emellertid vid något tillfälle ske en onormalt stor förändring förutsätter vi att regering och riksdag vidtager de särskilda åtgärder läget kan kräva.

Inflationsskyddet för skatteskalan får i princip anses vara en fördelningspolitiskt neutral åtgärd, som inte innebär annat än ett bevarande i fast penningvärde av den skattefördelning som beslutats av riksdagen. Stigande realinkomster medför fortfarande skärpt beskattning, men någon inkomstomfördelning därutöver sker inte längre automatiskt via skattesystemet. Därmed är emellertid inte sagt att skatteuttaget eller dess fördelning blivit låst. Såsom det betonas i direktiven står det givetvis även i ett system med inflationsskyddad skatteskala riksdagen fritt att vid varje tidpunkt förändra skatteuttaget på det sätt som bedöms önskvärt.

6.2 Statsfinansiella effekter

Som framgår av kapitel 2 och avsnittet om de individuella effekterna ökar med nuvarande skatteregler skatten snabbare än inkomsten. Om alla skattskyldiga får en ökning av den taxerade inkomsten med l %, kan statens inkomstskatteuttag beräknas öka med ca 2,5 % och kommunernas med ca 1,1 %. Totalt ökar då samhällets inkomstskatteuttag med ca 1,6 %. Spegelbilden av denna höga s.k. skatteelasticitet är att de behâllna inkomsterna efter skatt ökar långsammare, i genomsnitt med ca 0,66 %. En likformig inkomstökning om t.ex. lO % leder därför vid oförändrad skatteskala till en ökning av inkomstskatteuttaget med ca l6 % och en ökning av de behållna inkomsterna efter skatt med ca 6,6 %. Detta resultat är oberoende av om inkomstökningen varit real eller endast nominell, dvs. endast givit kompensation för en inträffad penningvärdeförsämring.

Med inflationsskydd för skatteskalan och grundavdraget resultatet däremot olika vid real resp. nominell

blir

inkomstökning. Som tidigare framhållits ökar såväl den

46 Effekter av _förslaget

totala skatten som de behållna inkomsterna efter skatt i princip i samma takt som de taxerade inkomsterna så länge inkomstökningarna bara motsvarar penningvärdeförsämringen. Vid inkomstökningar därutöver träder däremot progressionen i funktion igen, dvs. den totala skatten ökar snabbare och de behållna inkomsterna långsammare.

Om man antar att av inkomstökningen om 10 % i nyssnämnda exempel 8 procentenheter utgör inflationskompensation och 2 procentenheter den reala ökningen, så kommer såväl skatt som behållna inkomster först att öka med 8 %. Därutöver stiger skatteuttaget enligt beräkningen ovan med ca 1,6 x 2 %, dvs. ca 3,2 % och inkomsterna efter skatt med ca 0,66 x 2 %, dvs. ca 1,3 %. Den sammanlagda ökningen av skatteinkomster uppgår alltså till ca 11,2 % och ökningen av de behállna inkomsterna efter skatt till ca 9,5 33.

Med vårt förslag uteblir den inflationsskatteskärpning som annars automatiskt skulle uppstått. Stat och kommun får fortfarande från år till år automatiskt stigande inkomster, men ökningen blir mindre snabb än den skulle bli vid icke inflationsskyddad skatteskala. Skillnaden i ökningstakten beror uppenbarligen på inflationsutvecklingen. Ju större del av inkomstökningarna som är hänförlig till inflationen desto större blir den uteblivna skatteökningen.

En jämförelse med utvecklingen vid ett oförändrat skattesystem är av begränsat intresse. Det råder stor enighet om att det inte är möjligt att låta skattesystemet förbli oförändrat vid en sådan inflationstakt som förekommit under senare år. Nödvändigheten att lösa utbytesproblemet i avtalsförhandlingarna har sedan år 1972 lett till att riksdagen fattat beslut om årliga skatteomläggningar. Syftet har Varit att skapa förutsättningar

för snabbare ökning av de behållna inkomsterna efter

skatt än som annars skulle Varit möjlig. Skatteinkomsterna har på grund härav ökat mindre snabbt än de skulle gjort utan omläggningarna. På denna punkt finns därför

SOU 1977118 Effekter av _förslaget 47

ingen principiell skillnad mot inflationsskyddet. Storleken av den på grund av envar av dessa omläggningar uteblivna totala ökningen av skatteinkomster har varierat, beroende bl.a. på den totala ram som fastställts för respektive omläggning.

Att på förhand med någon säkerhet beräkna storleken på den skatteökning som inflationsskyddet förhindrar är inte möjligt. Denna beror uppenbarligen på den framtida inflationstakten. De statsfinansiella effekterna för år 1978 av vårt förslag blir beroende av konsumentprisutvecklingen fram t.o.m. september månad innevarande år och den basbeloppsförändring som härigenom utlöses. Om basbeloppet för november t.ex. skulle komma att uppgå till ll 100 alternativt ll 400 kr., skulle den uteblivna skatteskärpningen för år 1978 uppgå till totalt ca 3 000 resp. 4 250 milj. kr., varav 2 550 resp. 3 600 milj. kr. är hänförliga till staten och 450 resp. 650 milj. kr. till kommunerna. Härtill kommer en engångslättnad av teknisk natur om ca 100 milj. kr., vilken i sin helhet är hänförtill kommunerna och som närmare redovisas i speciallig

motiveringen (kapitel 8).

Genom att inflationsskyddet också omfattar grundavdraget kommer alltså även kommunalskatten att påverkas i viss utsträckning. På grund av rådande eftersläpning påverkar emellertid inte det beräknade skattebortfallet kommunernas inkomstsituation förrän två år efter det aktuella inkomståret, dvs. först från år 1980. Eftersom initialeffekten är måttlig anser vi att en närmare diskussion av de problem detta kan medföra för den kommunala ekonomin och den kompensation som eventuellt kan komma att behövas kan anstâ. I vårt slutbetänkande avser vi givetvis att efter samråd med 1976 års kommunalekonomiska utta såväl denna som andra frågor där våra förredning upp slag kan få återverkningar för kommunerna.

Effekter av _lörslaget 49

.um

wnauxm mama

mmmm

:um HW

mm N.m m.m N.m m.m o.m N.m m.m m.m m.m m.m m.N m.N

oom

:mamma ponnoa :mus

som

u u u u u a a u u u u u mm

madxmmvvdxw

«mew

wamxmmupmxm

uømnxmnmas

som

new

av

m.N

m

N.» m.N m.N m.m m.m m.m m.m o.m m.m m.m m.N

wømcnnmxmwpvwxm

was m om

maumømummo

co

:o›m

.HOPm

n u I u u u u u n u u u

mmvaaw

mum

vmnoømnmmo

mmmmao

wmmm

mmmm

mxmao

mmncmu::nm

.HM am

mms;

m m m

m m.m m.m m.m m.N m.m N.m m.N m.m m.N m.N m.m m.m

name nous:

ao

m u a I - - n - u n u u u H

?mm _ :oo

nøwcmnmswumu

mcnmmcwnmpxmxm

wømwømvwpmcomamauøm

wmamnwu

cwmcwnøømnnwmpmmxw

.ax

UÖHUCWHDMO

$9

wamxm

.mmumzmummo

omm mmm mmm mmm

m

omm mmN mmm omo omm mmN mmN mNm oom

uommoa

cm»xmmmom:owpwHm:H

-mamma

m m m N N N N m

mos mm

mmm

»HW u u u u u u u n u u u u

ä...

mnøwcmzconvø

mvqmnomawasox

»Emm

mmmm

amaxmommasm

mom mmm mmm mmm omm mom mmm omm sou

m

oNm mmN mNm NmN

MBMHGPHnHWUPU

m

wpmnwpm

m m m m m m N N

m d

u u n u a u u u u - u u

mfinoamnfiofifim

»umdnødø:dnm

:ou

mwmaøm

novamnawwonm

:mv

mzmzxwnnab

mm mm

mmm mmm mmm mmm mmm mom mmm

m

m mNm mmN mNm mNm

m

Hmm

.nomømamnwxmovuwxm

m m m m m

wmxoo

HNGSEEOM

mmmm

.Nm

noeaox

u u u u u u u n u a n u

m

wmuv›munsnm

yuan

.px Hm

mcmøammpmsmnm

mmmmøo

ummxm xoovv

nomcmnxwnao

m

mmm mmo NmN mmm omm omm mmo mmm mmm mmm mmm mom oom

nmnmmp vmmnoa

nmuumw

m m

nwmmav:

m

.:o..3u3um.HwoL.wxw

mm mm mm mm

mwwnwmw

mm mN mN Nm

omm

mmom

mm

mmm

zoo cos

vmnøøwnmmo

mmmm møqmu

:oo

mmmmm

›m

mom omo omm mom mmo mmm

m

mmN mmm omN mNm Nmm mmN

som

m m m m m H

aadxmøavøxm

m mm mm mN mN mm Nm om mm

mmm

mmmmøm

wduumv:øHw

povøhxmmuowvmamcw

m

wcøoonon

CMPS som

vxmxmpmsoxøm

mmømnsma

mmmxwmmaoxøm wnmcxmunoo

muwmhwhv

omm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm Nmm mmm

m

m omN mmN

..nx m

mmm

axmxmvmeoxcm

m m m

mm mm NN mN mm mm om om

Nmm

mwwøünxwvvmxm

:oo

mmmw

.mmmxm mxwao

naawxmwpvmxm

nmwømnøømnnmoppmxm

Hamas waadxm

mmm m N mmm mmN mmm omm omm oNm oom mmm omm omo omm mNm H

mcmnøcmnwmmevmxm

wamxm

m m m om

Hopes mmmm

mm mm mN mN mm mm Nm mm

mmm

wHvHwH¥

mmm

uwmxmmcompmam

E0

.Anmoaopmmn

m ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

mmnoxmm .mmaoxmm

amanda munnen

.

«ammo: NMHHO

om oN om om om om om om om

oom omm ooN man

50 E/fekter av förslaget SOLIl97%l8

Tabell 6:2a Förändäingen av den totala skatten och inkomsten efter skatt, dels vid ett enligt 1977 års skatteregler oförändrat system, dels vid ett system där såväl skiktgränserna i statsskatteskalan som grundavdraget uppréknats med prisstegringen Kommunal utdebitering är 27 kr. för båda åren. Skattskyldiga utan skattereduktion. Både inkomst- och prisstegring antas uppgå till 5 %.

Taxerad inkomst, Löpande priser, kr. Fasta priser (priserna år 1) kr. kr Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Förändring av ring av ring av ring av ring av ring av år 1 år 2 inkomsten total inkomsten inkomsten total inkomsten skatt efter skatt efter skatt skatt 1 2 3 4 5 6 7 8 Utan inflationsskxdd 30 000 31 500 + 1 500 + 555 + 945 i 0 + 172 - 172 40 000 42 000 + 2 000 + 960 + 1 040 i O + 355 - 355 50 000 52 500 + 2 500 + 1 550 + 950 3 0 + 673 - 673 60 000 63 000 + 3 000 + 1 920 + 1 080 1 0 + 728 - 728 70 000 73 500 + 3 500 + 2 450 + 1 050 i O + 924 - 924

80 000 84 000 + 4 000 + 3 000 + 1 000 1 0 + 1 101 - 1 101 100 000 105 000 + 5 000 + 3 820 + 1 180 i 0 + 1 160 - 1 160 120 000 126 000 + 6 000 + 4 800 + 1 200 3 O + 1 340 - 1 340

150 000 157 500 + 7 500 + 6 150 + 1 350 3 O + 1 483 - 1 483

Med inflationsskxdd 30 000 31 500 + 1 500 + 387 + 1 113 i O + 12a - 12a 40 000 42 000 + 2 000 + 587 + 1 413 i O i 0 i O 50 000 52 500 + 2 500 + 843 + 1 657 i 0 i 0 i 0 60 000 63 000 + 3 000 + 1 156 + 1 844 i 0 i o i 0 70 000 73 500 + 3 500 + 1 480 + 2 020 i 0 i 0 i 0

BO 000 84 000 + 4 000 _+ 1 844 + 2 156 i 0 i 0 i 0 100 000 105 000 + 5 000 + 2 601 + 2 399 i 0 1 0 i 0 120 000 126 000 + 6 000 + 3 392 + 2 608 i 0 i O i O 150 000 157 500 + 7 500 + 4 592 + 2 908 1 0 i O i 0

aEffekten beror på att den särskilda skattereduktionen inte omfattas av infla-

tionsskyddet.

Effekter av förslaget 51

Tabell 6:2b Både inkomst- och prisstegring antas uppgå till 8 %. I övrigt som i tabell 6:2a.

Taxerad inkomst, Löpande priser, kr. Fasta priser (priserna år 1), kr. kr. Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Förändav ring av ring av ring av ring av ring av ring år 1 år 2 inkomsten total inkomsten inkomsten total inkomsten Ä skatt efter skatt efter skatt skatt 1 2 3 4 5 6 7 8

Utan inflationsskxdd + 888 + 1 512 i 0 + 268 - 268 50 000 52 400 + 2 400 + 1 664 3 0 + - 553 40 000 45 200 + 5 200 + 1 556 553 i 0 + 1 047 - 1 047 50 000 54 000 + 4 000 + 2 480 + 1 520 60 000 64 800 + 4 800 + 5 075 + 1 725 I 0 + 1 135 - 1 135 + 1 625 i 0 + 1 488 - 1 488 70 000 75 600 + 5 600 + 5 975

80 000 86 400 + 6 400 + 4 819 + 1 581 i 0 + 1 731 — 1 731 100 000 108 000 + 8 000 + 6 220 + 1 780 i 0 + 1 905 — 1 905 + 1 920 i 0 + 2 085 - 2 085 120 000 129 600 + 9 600 + 7 680 i 0 + 2 432 - 2 432 150 000 162 000 +12 000 + 9 975 + 2 025

Med inflationsskxdg i 0 + — 19a 30 000 52 400 + 2 400 + 619 + 1 781 19 + 2.261 i 0 i 0 t 0 40 000 43 200 + 3 200 + 939 + 4 000 + 1 349 + 2 651 i 0 i 0 i 0 50 000 54 000 60 000 + 4 800 + 1 850 + 2 950 i 0 i 0 i 0 64 800 + 5 600 + 2 368 + 3 232 i 0 i 0 i 0 70 000 75 600

+ 2 950 + 3 450 i 0 i 0 i 0 80 000 86 400 + 6 400 108 000 8 000 + 4 162 + 3 838 i 0 i 0 i 0 100 000 120 000 + 5 428 + 4 172 i 0 1 0 i 0 129 600 9 600 162 000 +12 000 + 7 348 + 4 652 t 0 t 0 1 o 150 000

a den särskilda skattereduktionen inte omfattas av infla- Effekten beror på att tionsskyddet.

SOU 1977113 52 Eflekrer av förslaget

Tabell 6:3a Inkomstökninggn antas uppgå till 8 % ochprisstegringen ti11_§ %. I övrigt som i tabell 6:2a.

Taxerad inkomst, Löpande priser, kr. Fasta priser (priserna år 1), kr. kr. Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Förändring av ring av ring av ring av ring av ring av år 1 år 2 inkomsten total inkomsten inkomstena total inkomsten skatt efter skatt efter skatt skatt 1 2 5 4 5 6 7 8

Utan inflationsskzdd 30 000 32 400 + 2 400 + 888 + 1 512 + 857 + 489 + 368 40 000 43 200 + 3 200 + 1 536 + 1 664 + 1 143 + 904 + 239 50 000 54 000 + 4 000 + 2 480 + 1 520 + 1 429 + 1 559 - 130 60 000 64 800 + 4 800 + 3 075 + 1 725 + 1 714 + 1 828 - 113 70 000 75 600 + 5 600 + 3 975 + 1 625 + 2 000 + 2 376 - 376

80 000 86 400 6 400 + 4 819 + 1 581 + 2 286 + 2 834 - 548 100 000 108 000 + 8 000 + 6 220 + 1 780 + 2 857 + 3 446 - 589 120 000 129 600 + 9 600 + 7 680 + 1 920 + 3 429 + 4 083 - 655 150 000 162 000 +12 000 + 9 975 + 2 025 + 4 286 + 5 126 - 840

Med inflationsskxdd 30 000 32 400 + 2 400 + 720 + 1 680 + 857 + 329 + 528 40 000 43 200 + 3 200 + 1 163 + 2 037 + 1 143 + 549 + 594 50 000 54 000 + 4 000 + 1 773 + 2 227 + 1 429 + 886 + 543 60 000 64 800 + 4 800 + 2 308 + 2 492 + 1 714 + 1 097 + 617 70 000 75 600 + 5 600 + 2 950 + 2 650 + 2 000 + 1 400 + 600

80 000 86 400 + 6 400 + 3 644 + 2 756 + 2 286 + 1 714 + 571 100 000 108 000 + 8 000 T 4 881 + 3 119 + 2 857 + 2 171 + 686 120 000 129 600 + 9 600 6 272 + 3 328 + 3 429 + 2 743 + 686 150 000 162 000 +12 000 8 192 + 3 808 + 4 286 + 3 429 + 857

a Den procentuella förändringen av inkomsten är lika 1 alla inkomstskikt, nämligen 2,9 %.

SOl1l977d8

Effekter av förslaget 53

Tabell 6:5b Inkomstökninøen antas uppgå till 11 % och prisstegringen till 8 %. I övrigt som i tabell 6:2a.

Taxerad inkomst, Löpande priser, kr. Fasta priser (priserna år 1),kr. kr Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Förändring av ring av ring av ring av ring av ring av år 1 år 2 inkomsten total inkomsten inkomstena total inkomsten skatt efter skatt efter skatt skatt 1 2 5 4 5 6 7 8

Utan inflationsskxdd

50 000 55 500 + 5 500 + 1 221 + 2 079 + 855 + 576 257 40 000 44 400 + 4 400 + 2 112 + 2 288 + 1 111 + 1 086 25 50 000 55 500 + 5 500 + 5 420 + 2 080 + 1 589 + 1 918 - 529 60 000 66 600 + 6 600 + 4 245 + 2 555 + 1 667 + 2 218 - 551 70 000 77 700 + 7 700 + 5 550 + 2 150 + 1 944 + 2 946 - 1 002

80 000 88 800 + 8 800 + 6 645 + 2 157 + 2 222 - + 5 419 1 197 100 000 111 000 +11 000 + 8 620 + 2 580 + 2 778 + 4 127 — 1 550 120 000 155 200 +15 200 +10 560 + 2 640 + 5 555 + 4 752 - 1 419 150 000 166 500 +16 500 +15 800 + 2 700 + 4 167 + 5 974 - 1 807

Med inflationsskxdd

50 000 55 500 + 5 500 + 952 + 2 548 + 855 + 527 + 506 40 000 44 400 + 4 400 + 1 515 + 2 885 1 111 + 555 T 578 50 000 55 500 + 5 500 + 2 279 + 5 221 + 1 589 + 861 + 528 60 000 66 600 + 6 600 + 5 002 + 5 598 1 667 + 1 067 + 600 70 000 77 700 + 7 700 + 5 858 + 5 862 + 1 944 + 1 561 + 585

80 000 88 800 + 8 800 + 4 750 + 4 050 + 2 222 + 1 667 + 556 100 000 111 000 +11 000 + 6 442 + 4 558 + 2 778 + 2 111 + 667 120 000 155 200 +15 200 + 8 508 + 4 892 + 5 555 + 2 667 + 667 150 000 166 500 +16 500 +10 948 + 5 552 + 4 167 + 5 555 + 855

a Den procentuella förändringen av inkomsten är lika i alla näminkomstskikt, ligen 2,8 %.

54 Effekter av förslaget

antas uppgå till 5 % jämte 5 000 kr. i fast Tabell 6:4a Inkomstökningen

till som i tabell 6:2a. belopp och pggsstggringen 5 %- I övrigt

Taxerad Löpande priser, kr. Fasta priser (priserna år 1),kr. inkomst, kr Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Förändav av ring av ring av ring av ring av ring ring år 2 inkomsten total inkomsten inkomsten total inkomsten år 1 skatt efter skatt efter

skatt skatt

6 7 8 1 2 5 4 5

Utan inflationsskxdd

+ 1 443 + 2 457 + 2 286 + 1 018 + 1 268 50 000 55 900 + 3 900

+ 4 200 + 2 016 + 2 184 + 2 095 + 1 561 754 40 000 44 200

50 000 54 500 + 4 500 + 2 790 + 1 710 + 1 905 + 1 854 50

+ 1 714 + 1 828 - 113 60 000 64 800 + 4 800 + 3 075 + 1 725

+ 1 524 + 2 019 - 495 70 000 75 100 + 5 100 + 3 600 + 1 500

+ 1 333 + 2 110 - 776 80 000 85 400 + 5 400 + 4 059 + 1 341

i O + 1 485 - 1 485 150 000 157 500 + 7 500 + 6 150 + 1 550

Med inflationsskxdd

+ 3 900 + 1 275 + 2 625 + 2 286 + 858 + 1 428 30 000 55 900 + 4 200 + 1 643 + 2 557 + 2 095 + 1 006 + 1 090 40 000 44 200 + 2 085 + 2 417 + 1 905 + 1 181 + 724 50 000 54 500 + 4 500 60 000 + 4 800 + 2 308 + 2 492 + 1 714 + 1 097 + 617 64 800 70 000 75 100 + 5 100 + 2 600 + 2 500 + 1 524 + 1 067 + 457

80 000 + 5 400 + 2 894 + 2 506 + 1 555 + 1 000 + 555 85 400 100 000 106 000 + 6 000 + 5 561 + 2 659 + 952 + 724 + 229 120 000 126 600 + 6 600 + 3 872 + 2 728 + 571 + 457 + 114 + 7 500 + 4 592 + 2 90e 2‘. o i 0 i 0 150 000 157 500

Effekter av förslaget 55

Tabell 6:43 Inkomstökningen antas uppgå till 6 % ,jämte 3 000 kr. i fast belopp och prisstegringen till 8_%. I övrigt som i tabell 6:2a

Taxerad inkomst, Löpande priser, kr. Fasta priser (priserna år 1), kr. kr Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Förändring av ring av ring av ring av ring av ring av år 1 år 2 inkomsten total inkomsten inkomsten total inkomsten skatt efter skatt efter skatt skatt 1 2 3 4 5 6 7 8

Utan inflationsskxdd 30 000 34 800 + 4 800 + 1 791 + 3 009 + 2 222 + 1 104 + 1 118 40 000 45 400 + 5 400 + 2 637 + 2 763 + 2 037 + 1 572 + 465 50 000 56 000 + 6 000 + 3 735 + 2 265 + 1 852 + 2 209 - 358 60 000 66 600 + 6 600 + 4 245 + 2 355 + 1 667 + 2 218 - 551 70 000 77 200 + 7 200 + 5 175 + 2 025 + 1 481 + 2 599 - 1 118

80 000 87 800 + 7 800 + 5 883 + 1 917 + 1 296 + 2 716 - 1 419 100 000 109 000 + 9 000 + 7 020 + 1 980 + 926 + 2 646 - 1 720 120 000 130 200 +10 200 + 8 160 + 2 040 + 556 + 2 530 - 1 974 150 000 162 000 +12 000 + 9 975 + 2 025 3 0 + 2 432 - 2 432

Med inflationsskxdd 30 000 34 800 + 4 800 + 1 507 + 3 293 + 2 222 + 841 + 1 381 40 000 45 400 + 5 400 + 1 995 + 3 405 + 2 037 + 978 + 1 059 50 000 56 000 + 6 000 + 2 589 + 3 411 + 1 852 + 1 148 + 704 60 000 66 600 + 6 600 + 3 002 + 3 598 + 1 667 + 1 067 + 600 70 000 77 200 + 7 200 + 3 488 + 3 712 + 1 481 + 1 037 + 444

150 000 162 000 +12 000 + 7 348 + 4 652 i 0 i 0 i 0

56 Effekter av förslaget

m o .

o.Fm N.mF v.Fn ooo w.No o.Nm o.mN o.oN

N.F

m.mm o.om o.om o.om

a

um Fä N.VV NF VHNV V.VN FN E

awn mF

uFmsox=FFmøu

HwNm

m

Foozm

NR + + + + + u u u u n + + + + + + + + + +

ooawxmqm

zoo

manad Haw»

uno VVm VVV :F omv Fmm mmF oFm omm oFF mao NVN omm oFF emo ooo omF oNF ooo ooo

V NV

m3N+

uoaawxemm

›d F V F F V V F F

mpmaamgsum

Hm :oo «Hum + + + + + a u n u n + + + + + + + + +

søwmww

Haw»

øownahmmpmmwhm

Hound

o v .

F.Fn mam. m.Vw o.mm v.Vm o.oF o.No o.Fo o.oV o.mF o.oF o.8 o.oo

N.FoF m.wFF F.mFF F.vNF F.FmF

mm mv Fm

wHd>

paw VV

mooawxmco

maficxmpmaoxcflammm

.R + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +

.

v«›

.aoFFxsoonoFFmxm

ax

omm ooo oov

commapmeoxafi

poaawnamm

mNo mmN mä www Foo oNF oFm oFF “mo N: NNV oVV oNm ooV omN ooN

mama oovN

oV

ooo F V F N N V V V n V V V F F N N N N som

.cmwnwnmwpmmñnm

N .HM + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +

V

Fevpmäw

u .

n.F

o.Nm o.mN o.FN o.oN o.oN

mxwao

v.Fm

V.o

m.Fm o.oF m.oV o.FF N.mm V8 o.om o.om o.om

.Hamann

N.: o.mm No

amps

am m

H N .R + + + + u u u u u u + + + + + + + + + +

was

mamma ooHFxm:m

vwnuømnnwo

Hawa

.Hamann

oo

omv ooo

mF

VNN ooo V3 wF» oFo owF ova VNV wwm ovN ovo ooF oNV oom oom oo..

amFoFaxmFFmxm

N

dmwwahxmvvmxm

F F V F V F V V

wmcxwnmmø

:oo chum + + .F + u - u u u u + + + + + + + + + +

um

mamma

mafia

nmpvmxm

.mä V.mm w.Vm m.VV o.mV o.No o.vw 0.0» o.mV o.oF ooo o.oo

F.ooF o.oFF o.omF o.omF o.FvF N.NmV

V.mm w.mv

Hmawwnøvvdxm

H V

dHd>

.sann

ADM 0k + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +

woman

mcFøxmpmsoxøFHmøm

pmwmHudvc5nw

madpop

.HM

down

oo

ova ooo omm oov oom oNm 00W

Fwaamsamm

o VVV NFm m; «Va mFo oFm oFo omF noF Nmm NmV oFN

mam

ooo

nmumø

:wc

mcacxmvwsoxnndmon

F V N N N N N V F F V F F F F

Hmm m BHM + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +

»mF

a

som

.Hx N. m.m

m.mV m.mN o.No o.Fo o.Nm o.mV o.mm o.om o.mN o.FN o.oN o.oN

zowmeoxøw

V.mm Q2 o.mo o.mm

o.Vm

m.$

momcwzxm

m n

Fwaazm

FN HW

cwamxwwupmxm

m ok + + + u u u u a u a + + + + + + + + + +

Hm

ovawxmøo

wmH

u a o

Vac omm com cow oo

AHHV F Fan omv SF “MN oFm oNo omm omm www m$ mVw oNm n omN oFN

sm V W

øH

msFnoFFnooF:

sou

N

cmwøncxm

.HM + + + u n a u u n n + + + + + + + + + +

w & Aw

HHHV

mama

W

nmmnaøxwwmeoxcwamon

n . . .

mam

o.v

m.oF N.vm N.Nm N.om o.oF o.Nm o.mV o.oF

o.NoF o.moF o.mmF m.wmW

o.o

m

m.MM”

dcnomøwhwpxnxm

ä

Haw»

wHm>

numwazaøunnh

dwuawxmsm

mzflzxmvmeoxcwadmm

ak + + + M + + + H + + + H . + + + H

Hmøsesox nømswnxn

oo

Nmmmø

.HM

nov omm ooo mmm Non ooo oow omF ooF mmm

poaamssmm

Nvm V3 WWW oNo WWW WWW

oo.xmmqoFFNFF:F

.. N

ooo W F F F W

xmm:oFFmFwaF

V .RX + + ._. M + + + M + + + M + + + H

mmum

ooo ooo 80 mmm ooo ooo ooo mmm ooo ooo ooo mmm ooo ooo ooo mmm

Vvmsoxsa

. F

V

HHOQGB ømnmxwe napp

om mm oV om oN om ov mm om oo

mm

oN 8

NN .ax ooF WWW ooF

Ejfekter av förslaget 57

o.N

m.Nm m.vN

mN N.N

um o.vo o.on N.NN m.nv m.mv N.oo v.oo v.No o.Nm o.on o.on o.om o.mN o.vN o.oN o.oN

N NR + + + + u u u u u u + + + + + + + + + +

oøNNxm:o

NNNN mo mom

No

N NN oNm mNm omN NNo mom mmv Nam Nmo NNo own ovN ooo oom omN oNN ooo ooo

N N N N N N N N N N N

NN zoo .Hua + + + + u - - u u u + + + + + + + + + +

NNNN

o.om N.Nv v.mo o.Nm o.Nn w.Nn o.No o.oN o.mN o.oN

o.NoN o.vNN N.nmN n.mvN m.mN N.ooN

o.ov o.vo o.oo o.oo

NN

muu›

m:N:xpNmsox:NNNom

NR + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +

.ax

NoNNmosum

oN ooo Nmv Noo mmm moo omN NNo mon nov Nam mvm NNN ovv ooo oNm ooN omN omN oov oov ooo N N N N m m v v v v N N N N N N N N N

W .HN + + + + + + + + + +

+ + + + + + + + + +

o.No v.mv v.NN N.mN o.NN v.mv o.No m.mN m.vo o.No o.Nm o.mN o.vN

o.ooN

o.oo o.mn o.om o.om o.oN o.oN

m

um

anno

N NR + + + u u u u - n u + + + + + + + + + +

ooNNxm=m

NNNN o omN mom ovv mom mmv ooo Nmm mom mom mmN Non NvN ovo omN oNN ooo oom omv oov oov

Hanna»

N N N N N N N N N

ooo .Rum + + + u n n u u u u + + + + + + + + + +

NN

NNNN

som

N.om o.om o.NN

w.mNN o.NNN v.mvN

o.Nm o.No o.oN o.mN o.oN

o.NoN m.mNN n.voN o.ooN

N o.om o.ov o.vo o.oo o.om

NnN>

PmHHm

NR + + + + + + + + + + + + + + + + + + +

m:NoxoNmsox=NNNøm

+

.ax

H

Noaamoaam

o voN NNo Nmm mom mnv mom Nmm mom mom NNN mmm mmN ooo ovN ooN oov oom oNm ooo ooo & ooo N N N N N m m m v N N N N N N N

m N .HM + + + + + + + + + + + + +

+ + + + + + +

Haw»

o.vm N.om m.No m.mN

N.»

o.Nm o.mN o.vN

o.mNN m.oNN m.ooN N.oNN

N.Nm N.No o.oN o.oN

N.mvN

um m o.om o.om o.om

N

«mam:

ooawamno

.R + + n n u u a n u u + + + + + + + + + +

NNNN

mm

v wen Non mNo mmN omN Nmv moN mom NoN NNo NNo oNm omm own com omN ovN ooN ooN

mmvnm

N N N N N N

:oo .HM + + n u u u n u u u + + + + + + +

Aw + + +

NNNN

m

v.mv

m.moN m.NoN m.mNN

o.mo m.Nm o.No o.oN

o.mNN m.oNN m.ooN N.mNn

o.mN o.oN

N.NvN

m.om o.ov o.vo o.oo

cøwswnmovmmanm

o.oo

Nnø›

w=N:xmNmsox:NNaom

NR + + + + + + + + + + + + + + + + + + +

oo +

oo

.ax

«oNNmoaNm

N vmv omm «mo mNo moN omN Nmv mo» mom NoN mNm mom oov oNo ovo ooN omN ooN ooo ooo ooo

xmmaoNNmNNaN

N N N N N N N n

xmmuoNNuNu=N

N .HM + + + + + + + + + +

+ + + + + + + + + +

anno

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo .ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

ounmxaa .NmaoxaN

N .N

Hampus

om ov

ca»:

oN om om oN om oN om ov om oo oo

ooN omN

mm oN

oNN ooN oNN omN

7 STABI LI SERI NGSPOLI TI SKA SYNPUNKTER

I våra ursprungliga direktiv understryks att en av huvuduppgifterna för skattesystemet är att tjänstgöra som ett av medlen för stabiliseringspolitiken. En annan av skattesystemets huvuduppgifter är att bestrida det allmännas utgifter. Det sägs i direktiven om denna uppgift, som avser fastställandet av beskattningens totala höjd, att den till sin karaktär är en sådan politisk fråga som det vid varje tillfälle ankommer på riksdagen att fatta beslut om. Även om vi sålunda inte skall väcka förslag i denna fråga, skall vi beakta att med hänsyn till de åtaganden som staten har att svara för, det inte är sannolikt att det totala uttaget av skatter och avgifter skall kunna minska inom överblickbar framtid. Det tilläggs att den direkta beskattningen har nått en sådan höjd att en ökning av skattesatserna inte framstår som möjlig eller lämplig. Det erinras i direktiven även om att frågan hur skatterna skall användas i stabiliseringspolitiken behandlades av budgetutredningen, varför vi inte särskilt bör pröva frågor som hör till denna funktion hos skattesystemet.

I våra tilläggsdirektiv understryks att ett krav som bör tillmätas väsentlig betydelse är att skatterna, förenklat uttryckt, skall räcka till för att finansiera det allmännas utgifter. Skattesystemet måste utformas så att stat och kommuner får de inkomster som krävs med hänsyn till den i demokratisk ordning beslutade ambitionsnivån för samhällets verksamhet. Vi bör utgå från att det totala skattetrycket inte kommer att sänkas. Det framhålls i tilläggsdirektiven också att stabiliseringspolitiska hänsyn måste spela en viktig roll. Skattesystemet måste vara så utformat att det kan utnyttjas i efterfrågedämpande eller efterfrågestimulerande syfte då konjunkturläget så kräver.

Vi behandlar i detta delbetänkande uppdraget att lägga fram förslag om ett inflationsskydd för skatteskalan. I

60 Stabiliseringspølitiska synpunkter

diskussionen om tillskapandet av ett inflationsskydd kommer de stabiliseringspolitiska aspekterna in. Vi vill därför peka på några utgångspunkter för denna diskussion.

Det bör då först erinras om att stabiliseringspolitik be- - av - i att stabilisera drivs som framgår uttrycket syfte att skapa samhänsekonomisk balans. Stabiliseekonomin; är att upprätthålla en sådan toringspolitikens uppgift tal efterfrågan på varor och tjänster som säkrar full sysoch ekonomisk tillväxt i en takt som är förselsättning med och balans i de utrikes enlig rimlig prisstabilitet utformning måste betalningarna. Stabiliseringspolitikens ändras efter konjunkturläget. Dess uppgift är ständigt just att motverka de kortsiktiga, konjunkturbetingade svängningarna i efterfrågenivån. Stabiliseringspolitiken är till sin natur av den kan inkortsiktig. Utformningen te förutses för en period som är längre än l a 1 % år. främsta uppgift ur stabiliseringssynpunkt Skattepolitikens är att medverka till att förhindra uppkomsten av en med hänsyn till befintliga resurser alltför stor efterfrågan och stimulera till av en för liten. Medlet härökning för är att skatterna inför högkonjunkturer och sänka höja dem inför Beskattningen innebär ett inlågkonjunkturer. i hushållens ekonomi. Vid en skattehöjning måste grepp hushållen avstå från eljest disponibel inkomst, varigenom dras in, vid en skattesänkning sker det omvända. köpkraft Genom att variera skatteuttaget kan statsmakterna sålunda söka påverka ekonomin så att planerade verksamheter flyttas från högkonjunktur till lågkonjunktur.

Budgetutredningen lade i sitt betänkande (SOU 1973:43) fram olika förslag som syftade till en ökad användning av skatterna i Den statliga instabiliseringspolitiken. komstskatten borde sålunda enligt budgetutredningens förslag kunna användas aktivt som ett stabiliseringspolitiskt medel under år. Detta skulle kunna ske genom att löpande variera uttagsprooenten till den statliga inkomstskatten under löpande år. Vidare bör enligt budgetutredningens mervärdeskatten och den allmänna arbetsgivaravmening i stabiliseringspolitiskt syfte kunna ändras snabbt giften

Stabiliseringspolitiska synpunkter 61

och när som helst under året. före- Budgetutredningen slog att regeringen får fullmakt att ändra dessa skatter. - vad vi Enligt inhämtat är budgetutredningens förslag f.n. föremål för prövning inom regeringskansliet.

Man talar ibland om skattesystemets stabiliseinbyggda ringseffekt. Denna sammanhänger med progressiviteten i skatteskalan, och uppkommer genom att skatterna stiger snabbare än inkomsterna. Vid en av överhettning konjunkturen verkar skattesystemet automatiskt så att härigenom köpkraftsöverskottet minskar. Likaväl som denna stabiliseringseffekt får samhällsekonomiskt positiva verkningar i vissa kan den få konjunkturlägen, motsatt verkan i andra. Detta gäller t.ex. när den ekonomiska inriktas politiken på att stimulera en återhämtning efter en recession. Detsamma gäller vid s.k. dvs. ett samhällsekostagflation, nomiskt läge som präglas av en kombination av en långsam produktionstillväxt, stagnation,och inflation. I sådana lägen verkar progressiviteten i skattesystemet i destabiliserande riktning.

I den allmänna debatten råder politiska stor samstämmighet i bedömningen att inflationen medför snedallvarliga vridningar i skattesystemet. Att prisstegringar skapar ett problem hänger samman som har i det föremed, belysts gående, att skattens storlek är knuten till nominella belopp så att skatten blir även om det endast progressiv sker nominella förändringar av inkomster och För priser. att åstadkomma reala - i första hand endast förbättringar för att kompensera för - krävs beprisstegringar mycket tydande löneökningar. Situationen är egentligen paradoxal. Stora löneökningar resulterar i att tillskottet till den

genomsnittligt behállna inkomsten endast blir av en storlek som knappast täcker den av utlösta lönestegringarna prisstegringen; En ytterligare löneökning kan för kollektivet inte förbättra denna situation utan verkar i motsatt leder till riktning. Systemet en kraftigt inflationsdrivande verkan från kostnadssidan i den att meningen en löntagarorganisation som vill åstadkomma realinkomst-

höjningar för sina medlemmar, är tvungen att driva igenom

62 Stabiliseringspolitiska synpunkter-

mycket stora lönehöjningar.

som har berörts att anpassningar av De förhållanden gör med till prisförändringar framstår skattesystemet hänsyn som skett av som oundvikliga. De upprepade förändringar är också uttryck härför. Det skattesystemet naturligtvis till för skatteskalan som redoförslag inflationsskydd i det innebär att de provisoriska lösvisats föregående, ningarna ersätts med en varaktig lösning.

starkt att förslaget till in- Det förtjänar understrykas för skatteskalan inte innebär någon som flationsskydd helst av skatterna. Den statliga inkomstskatten sänkning av - kommer - som är den skatt som främst berörs förslaget tvärtom att fortsätta att öka. Statens skatteintäkter att fortsätta att öka snabbare än lönerna, vilket kommer beror att i skattesystemet fortsätter på progressiviteten att verka fullt ut på de reala inkomstökningarna.

att vid en framgångsrik sta- Det bör också understrykas innebärande att takten i prisstegbiliseringspolitik, reduceras, minskar betydelsen av det föreslagna ringarna Vid ett stabilt penningvärde kommer inflationsskyddet. att sakna all betydelse och lämna skatinflationsskyddet totalt Ett inflationsskydd för tesystemet opåverkat. innebär sålunda endast att den skatteökning skatteskalan bortfaller för staten, som i ett inflationistiskt läge hade till följd av att proutan inflationsskydd uppstått träffat rent nominella inkomstökningar. gressiviteten

stabiliseringspolitiken skall utfor- Hur den kortsiktiga av varken kan eller mas efter ett genomförande förslaget, av det nu låsas fast. Detbör, som framgått föregående, ta måste helt bli beroende av konjunkturutveeklingen. den totala i ekonomin stiga, kan höj- Skulle efterfrågan behöva som ett inslag i ningar i skatteuttaget övervägas som verkar i dämpande riktning. en stabiliseringspolitik en av efterfrågan kan mo- Omvänt gäller att försvagning tivera sänkningar av det totala skatteuttaget. tillfälliga

Stabiliseringspolitiska 63 synpunkter

Att låsa dessa variationer i skatteuttaget till exempel-

vis den uteblivna skattehöjning, som inflationsskyddet vid en viss prisstegring ger skulle ur staupphov till, biliseringspolitisk synvinkel vara en godtycklig och irrationell riktpunkt.

Ett inflationsskydd av skatteskalan innebär att riksdagen på förslag av regeringen beslutar om det reala skatteuttaget i stället för att detta ett bepå godtyckligt_sätt stäms av inflationen. Det står givetvis fritt regeringen att därutöver föreslå de i den skatförändringar statliga teskalan som från tid till annan kan föranledas av stabiliseringspolitiska överväganden.

8 FÖRFATTNINGSKOMENTAR

Vårt förslag till författningsändringar föranleder följande kommentarer.

Kommunalsggttelagen

I 48 § 2 mom. anges grundavdraget till 0,44 basbelopp. Det har Varit vår strävan att så exakt som möjligt översätta nu gällande grundavdrag, 4 500 kr., till basbelopp.

översättningen har dock gjorts så, att den i princip inte

skall medföra någon minskning av grundavdraget. Vårt förslag innebär att grundavdraget uppgår till 4 576 kr, vid basbeloppet 10 400 kr. Denna bristande överensstämmelse med nuvarande storlek pâ avdraget kommer att medföra ett visst skattebortfall. Se mera härom nedan under kommentaren till ändringen i lagen om statlig inkomstskatt.

I 48 § 5 mom. har endast en följdändring gjorts.

Lagen om ätatlig inkomstskatt

I 10 § l mom. intas den av oss föreslagna nya skatteskalan. I denna är, som framgått av kapitel 5, skiktgränserna översatta till basbelopp. Basbeloppen har därvid angivits med en noggrannhet av en tiondel, vilket medfört en viss differens jämfört med nuvarande skiktgränser. Differenserna framgår av nedanstående tabell.

66 F örfattningskømmentar

stannat för 6,2 basbelopp för att begränsa det skattebortfall som blir följden av differenserna vid översättningen. Detta skattebortfall beror på att skiktgränserna efter översättningen till basbelopp inte överensstämmer exakt med de nu gällande. I fråga om stateskatten visar det sig att ökningar och minskningar balanserar varandra. Beträffande kommunalskatten leder emellertid ökningen av grundavdraget med 76 kr. till ett skattebortfall om ca 100 milj. kr. Förändringen av skatten för skattskyldiga

i olika inkomstlägen på grund av differenserna framgår

F örfattningskommentar 67

av nedanstående tabelll.

Taxerad inkomst, kr. Ökning (+) eller

minskning (-) av skatten med infla-

SOLJl97Tl8 69

KESERUATIONEZ qch SÄRSKILDA YTTKÅJDEH

Reservationer och särskilda yttranden 71

Reservation av ledamöterna Brandt, Gadd, Hörnlund och Hedborg, Kristenson

1.

Inledning

Såsom framhålls i direktiven till 1972 års skatteutred-

ning bör utredningen som en allmän för sitt utgångspunkt arbete ha att beskattningen skall medverka till att åstadkomma en jämnare real och staninkomstfördelning

dardutveckling medborgarna emellan.

Denna målsättning har även varit den självklara utgångspunkten för den socialdemokratiska olika skatregeringens tereformer - inte minst de som under föreslagits sjuttiotalet bl.a. som ett resultat av det arbete som tidigare bedrevs inom utredningen.

I de under hösten 1976 givna har uttilläggsdirektiven redningen erhållit i uppdrag att med förtur behandla frågan om en indexreglering av skatteskalan. Det förslag till en sådan indexreglering som utredningens borgerliga majoritet framlagt i nu föreliggande betänkande kan vi emellertid inte ställa oss bakom. Förslaget en bygger på alltför snäv tolkning av och ett tilläggsdirektiven genomförande skulle medföra allvarliga statsfinansiella och stabiliseringspolitiska nackdelar.

I det följande kommer vi att för vår hur redogöra syn på man lämpligen bör ta hänsyn till inflationens effekter på den direkta beskattningen. Vi kommer att detta göra å mot bakgrund av redogörelser för bl.a. hur de senaste årens i med

skatteomläggningar slagit jämförelse om vi

då haft en av det som den indexreglering slag borgerliga majoriteten nu föreslår. Vi kommer även att redovisa en del statsfinansiella och övervästabiliseringspolitiska ganden. Vi anser att majoriteten alltför lätt tagit på de problem som en indexreglering skapar på dessa områden.

72 Reservationer och särskilda SOU 1977313 yttranden

2. Inflation och skatter

skatteskalor leder definitionsmässigt till Progressiva att skatteinkomsterna vid oförändrade Skattesatser ökar snabbare än inkomstunderlaget. Särskilt märkbart blir detta under tider med snabb inflation då inkomststegmed nödvändighet måste bli större enbart för ringarna att kompensera effekterna av de snabbt stigande priserna.

Under 1960-talet låg prisstegringstakten i vårt land på ca 4 % om året. Den var då inte större än att den väl lät förena med över längre tidsperioder oförändrade sig skatteskalor. Under 1970-talet har emellertid de internationella medfört en kraftig ökning av prisstegringarna inflationstakten. Under vissa år har konsumentpriserna med eller t.o.m. över 10 %. Detta har då stigit uppemot även medfört en acceleration i löneökningarna och skulle vid oförändrade skatteskalor även medfört en mycket snabb av de statsinkomster som härrör från de direkta ökning skatterna.

För att tillförsäkra löntagarna en påtaglig standardförbättring till en lägre löneökningstakt än vad som eljest

skulle blivit fallet vidtogs för åren 1973, 1974, 1975

och 1976 skatteomläggningar som medförde lägre skatter för taget samtliga löntagare. De medförde även praktiskt - såsom visats i material som tidigare framtagits i ut- - att beskattningen av de genomsnittliga löneredningen ökningarna kunnat hållas mycket låg. De faktiska marginalskatterna har således för löntagare i låg- och mellaninkomstlägen inte alls utgjort det problem som den borgervelat göra gällande i sin skrivning. En liga majoriteten industriarbetare betalade en lägre andel av sin inkomst i direkt skatt 1976 än vad han gjorde under början av 70-talet.

De genomförda skatteomläggningarna betingades visserlidelvis av den inflationstakten, men de gen rådande, höga var även insatta i ett mera allmänt stabiliseringspoli-

Reservationer och särskilda yttranden 73

tiskt och fördelningspolitiskt sammanhang. Både utformav dessa skatteomläggningar och erfarenheterna

ningen

från deras genomförande visar klart på att man inte kan isolera en enda effekt av ett enda hänsynstagande till inflationen. En skatteomläggning måste genomföras med ett samtidigt hänsynstagande till samtliga föreliggande omständigheter.

En närmare analys av de under sjuttiotalet genomförda skatteomläggningarna redovisas i närmast följande avsnitt.

5. De socialdemokratiska skatteomläggningarna under 1970-talet

Under 1970 beslutade riksdagen på förslag av den socialdemokratiska regeringen om en omfattande skattereform. Omläggningen, som trädde i kraft fr.o.m. 1 januari 1971, medförde en betydande sänkning av statsskatten för lågoch mellaninkomsttagarna och bidrog därmed till den utav inkomster och standard som är en av huvudmåljämning sättningarna för den socialdemokratiska skattepolitiken.

Denna skatteomläggning var emellertid i begränsad omfattning motiverad av en snabb pris- och lönestegringstakt. med reformen var fördelningspolitiskt. I de Huvudsyftet senare under sjuttiotalet vidtagna skatteomläggningarna har däremot den ökande inflationstakten spelat en allt större roll. För att dämpa takten i pris- och lönekosthar det varit nödvändigt att gå in med nadsstegringen återkommande av skatteskalorna. Detta har förändringar skett under samtliga år sedan 1973, vilket sammanfaller med den period då inflationen till följd av oljeprisstegringen och ökningen av övriga internationella priser accelererade. Det är därför naturligt att i första hand koncentrera till de skatteomläggningar som skett analysen under denna period. Den skatteomläggning som den socialdemokratiska föreslog för 1977 har emellertid regeringen inte i analysen av det enkla skälet att den medtagits

74 Reservationer och särskilda yttranden sou 197/;1s

borgerliga regeringen efter regimskiftet under hösten 1976 ändrade i ett

den fördelningspolitiska profilen

känsligt skikt av inkomstskalan.

Parallellt med presentationen av de faktiskt utförda reformerna redovisas även resultatet av vad en indexreglering enligt den modell som den borgerliga majoriteten föreslagit skulle ha givit för resultat. Utgångspunkterna för dessa hypotetiska beräkningar är dels den faktiska prisstegring som inträffat under den 12-månadsperiod som slutar i september året närmast innan det som indexregleringen avser, dels de faktiskt rådande skatteskalor som gällt under de resp. åren. Detta senare förhållande ger alltså ett något annat resultat än det man skulle erhållit om de olika indexjusteringarna hade byggts på varandra.

Den första skatteomläggningen i den serie av omläggningar som gjorts under sjuttiotalet genomfördes för 1975 års inkomster. Resultatet av denna omläggning jämte den förändring som skulle ha erhållits om det borgerliga förslaget till indexreglering varit gällande presenteras i tabellen 1.

Reservationer och särskilda yttranden 75

Tabell 1. Skatteomläggningen för 1975 Taxerad inkomst Skattesänkning vid den genomförda skatteoml. indexregl. 10 000 151 90 20 000 447 120 50 000 745 258 40 000 900 652 50 000 900 656 60 000 900 656 70 000 900 055 80 000 622 055 000 522

44444..)

90 055 100 000 22 055 150 000 162 200 000 655

Anm, Inkomstbegreppet i denna och de följande tabellerna 2-4 är icke helt jämförbara. Skillnaderna är dock genomgående små.

Skatteomläggningen âstadkoms genom en direkt justering av inkomstskatteskalan och den motsvarade en kostnad på

sammanlagt 2,4 miljarder kr. Denna täcks i första hand

genom en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften. Som jämförelse kan nämnas att kostnaden för en index- - inkl. dess effekter de kommunala skattereglering på inkomsterna - skulle ha till ca

uppgått 1,4 miljarder.

Enligt den allmänna filosofi som enligt den borgerliga majoriteten bör gälla för indexregleringar skulle emellertid denna kostnad inte behöva finansieras genom en motsvarande inkomstförstärkning.

Den skattereform som genomfördes för 1974 års inkomster innebar att folkpensionsavgiften slopades. Effekten i olika inkomstlägen framgår av tabellen 2.

76 Reservationer och särskilda SOU 1977313 yttranden

Tabell 2. Skatteomläggningen för 1974 Taxerad inkomst Sänkning vid den genomförda skatteoml. indexregl. 10 000 246 90 20 000 759 120 50 000 1 255 259 40 000 1 500 661 50 000 1 500 662 60 000 1 500 644 70 000 1 500 644 80 000 1 500 1 045 90 000 1 500 1 045 100 000 1 500 1 045 150 000 1 500 1 171 200 000 1 500 1 654

Statens inkomstbortfall beräknades uppgå till 5,8 miljarder kr. vilket kompenserades genom en socialförsäkringsavgift på 5,5 %. Under detta år skulle kostnaden för en indexreglering av skatteskalorna uppgått till ca 1,8 miljarder kr., dvs. mindre än hälften av kostnaden för den faktiskt genomförda reformen. Å andra sidan skulle denna enligt den borgerliga majoritetens uppfattning inte behövt finansieras.

Den under 1974 beslutade skattereformen avseende 1975 års inkomster var den första s.k. Haga-överenskommelsen. Den innebar att sjukförsäkringsavgiften för löntagare slopades, att avtrappningen av grundavdragen upphörde och att statsskatteskalan justerades i att lindra syfte marginalskatten i mellaninkomstlägena. Resultatet av denna skatteomläggning redovisas i tabell 5.

Reservationer och särskilda 77 yttranden

Tabell 3. Skatteomläggningen för 1975

Taxerad inkomst vid Skattesänkning den genomförda

Kostnaden för denna reform uppgick till ca

4,7 miljar-

der kr. som finansierades genom en av socialhöjning försäkringsavgiften för sjukförsäkringen från 3,8 till 7,0 % och en höjning av motsvarande avgift för folkpensioneringen med 0,5 %-enheter. Kostnaden för indexregleringen skulle under detta år uppgått till ca mil- 2,8 jarder.

Under Haga II-överläggningarna uppnåddes en betryggande parlamentarisk majoritet även för en skatteomläggning avseende 1976 års inkomster. Skattesänkningen åstadkoms genom en justering av statsskatteskalan så att marginalskatterna sänktes för låginkomsttagarna och stora flertalet inkomsttagare fick en lägre skatt med föjämfört regående års skala. Resultatet framgår av den följande tabellen 4.

78 Reservationer och särskilda yttranden

bl.a. genom en höjning av olika socialförsäkringsavgifter med %-enheter och ett borttagande av den tidi- 1,9 av vid begare gällande begränsningen avgiftsunderlaget räkningen av socialförsäkringsavgifterna. Även höjningar av en rad till finansieringen av punktskatter bidrog reformen.

Kostnaden för att indexregleringen skulle ungenomföra der detta år ha uppgått till ca 4 miljarder kr.

De i tabellerna 1 - 4 redovisade jämförelserna mellan de faktiskt skattereformerna och det beräkgenomförda nade utfallet av en ger enligt vår meindexreglering för väsentliga slutsatser om de fördelning underlag och statsfinansiella effekterna av en ningspolitiska den borgerliga majoritetens förindexreglering enligt slag.

och särskilda

Reservationer _yttranden 79

Q. Fördelningspolitiska effekter

Indexregleringen har genomgående varit ogynnsammare ur inkomstfördelningssynpunkt. Skattesänkningarna växer vid ett sådant system hela tiden med växande inkomst och når utmanande stora belopp vid inkomster. höga

En indexreglering av skatteskalorna under dessa år på 1973-talet, vilket borgerliga partier krävt när de var i hade ett sätt ökat oppositionsställning, på avgörande ojämlikheten i fördelningen av de disponibla inkomsterna. Låginkomsttagarna hade fått betala en markant högre skatt än vad som nu är fallet som samtidigt höginkomsttagarna hade fått mycket kraftiga skattesänkningar. Eftersom huvuddelen av de förvärvsarbetande kvinnorna har inkomster under 50 000 kr. skulle innebörden av en indexreglering ha varit att dessa drabbats av en betydligt högre skattebelastning än vad som nu är fallet.

Vidare har man grundad anledning tro att ett indexregleringssystem under denna period skulle ha försvårat avtalsrörelserna. Genom att skatteomläggningarna givits en i jämförelse med klar indexregleringen låginkomstprofil har de - sin allmänt jämte kostnadsdämpande effekt - underlättat av lösningarna eljest besvärliga förhandlingsproblem. Ett genomförande av ett indexregleringssystem under denna period skulle således ha drivit på inflationen och försämrat vår internationella konkurrenskraft.

En viss uppfattning om de statsfinansiella effekterna får man om man summerar de årskostnatidigare angivna derna för indexregleringarna under åren 1973 - 1976. Totalt uppgår summan av dessa beräknade kostnader till 20 miljarder kr. Det torde vara helt orealistiskt att räkna med att ett så stort inkomstbortfall kunnat täckas genom upplåning. Antingen hade en kraftig nedskärning av statsutgifterna blivit eller också hade nödvändig man fått kompensera sig genom andra skatte- och inkomst-

80 Reservationer och särskilda yttranden sou 1977:18

En utgiftsnedskärning hade inte kunnat förstärkningar. åstadkommas utan att den påverkat de lägre och medelstora Dessa skulle alltså ha fått relainkomsttagarna. tivt sett sänkt standard i fråga om sin offentliga konsumtion och/eller de offentliga transfereringarna (ex.

barnbidrag eller bostadsbidrag) för att bereda utrymme

för en skattesänkning som i första hand skulle ha gynnat de bättre ställda.

En skatteförstärkning för att kompensera inkomstbortfallet vid en indexreglering kan visserligen ges en utprofil och fördelas efter bärkraft men efterjämnande som detta egentligen endast innebär att man i princip ändrar tillbaka den skatteförändring som indexregleringen medfört, förefaller det inte sannolikt att en borgerlig skattepolitik skulle ha utformats på detta sätt. Att först fatta beslut om att genom en indexreglering sänka skatterna - och då mest för - och sehöginkomsttagarna dan genom ett omedelbart därpå följande beslut ändra tillbaka skatteskalorna till vad de ursprungligen var, torde möta vissa svårigheter att förklara för väljare och allmänhet. Närmare tillhands ligger då antagandet att man ersatt inkomstbortfallet med höjningar av de indirekta skatterna. Men dessa är i allmänhet proportionella mot inkomsten eller t.o.m. i vissa fall regressiva. Den sammantagna effekten av indexreglering och kompenserande höjningar av de indirekta skatterna kan då bli en markant övervältring av skattebördan från höginkomsttagare till personer med låga inkomster. Redan efter några få år kan dessa effekter av en indexreglering bli betydande. Tillämpat på framtiden skulle det innebära att de landvinningar som gjorts på fördelningspolitikens område genom de senaste årens skatteomläggningar snabbt skulle gå förlorade.

De i detta avsnitt presenterade beräkningarna av vad en indexreglering enligt den borgerliga majoritetens skulle fått för effekter under åren 1975 - 1976 förslag ger klart belägg för att ett införande av indexreglering

Reservationer och särskilda 81 yttranden

som en del av vårt skattesystem skulle innebära en betydande reträtt i fråga om våra fördelningspolitiska ambitioner. En sådan förändring innebär därför ett avsteg från den huvudmålsättning som finns angiven i direktiven för skatteutredningens arbete nämligen att beskattningen skall medverka till att åstadkomma en jämnare real inkomstfördelning och standardutveckling medborgarna emellan. Den borgerliga utredningsmajoriteten medverkar genom sitt förslag till att vrida tillbaka utvecklingen på det så viktiga, fördelningspolitiska området.

5. Statsfinansiella effekter

Den borgerliga majoritetens uppfattning är att den progressiva, direkta statsskatten vid en accelererad inflation leder till alltför snabba ökningar av statsinkomsterna. Men man tar i sin skrivning inte alls hänsyn till två väsentliga förhållanden. in-

22;; utgör

komsterna från den direkta statsskatten endast ca 1/5 av de totala de totala

statsinkomsterna, dels påverkas

statsutgifterna i hög grad av en accelererad inflationstakt. Den borgerliga majoritetsskrivningen vill ett ge intryck av att inflationen genom de skatteprogressiva skalorna skapar en onödigt snabb ökning av statsinkomsterna, när det i själva verket är så att inflationen slår hårt på praktiskt taget hela statsbudgetens utgiftssida men endast leder till snabbare ökningar på den

tredje-

del av inkomsterna som den direkta statsskatten står för.

Av de övriga delarna av inkomstskatten står mervärdeskatten för ca 20 %. Taget över längre perioder ökar denna vid oförändrade skattesatser ungefär proportionellt mot den privata konsumtionen i löpande priser. Detta innebär alltså att den ökar med en klart lägre takt än vad lönesumman ökar och också - efterdärigenom som den verksamheten är offentliga så pass löneintensiv - med en takt som ligger klart under de rent auto-

82 Reservationer och särskilda SOU 1977318 yttranden

matiska ökningarna på en stor del av budgetens utgiftssida.

Däremot ökar de rent lönebaserade - dvs. soavgifterna cialförsäkringsavgifterna och den allmänna arbetsgivar- - i samma takt som lönesumman och bidrar däravgiften med till att täcka de automatiska utgiftsstegringarna Men dessa endast - till den på budgeten. avgifter utgör del de tillförs statsinkomsterna - 15 % av statsomkring budgetens inkomster under budgetåret 1975/76. De resterande delarna av statsinkomsterna, dvs. 50 å 40 %, ökar klart långsammare än bruttonationalprodukten i löpande priser och alltså även klart långsammare än vad som svarar mot kostnadsautomatiken - dvs. kostnadsökningarna för o.d. - vid en löner, folkpensioner, kommunbidrag oförändrad verksamhetsvolym. Vissa av inkomstposterna, t.ex. uppbörd i statens verksamhet, ökar inte.ens i löpande priser medan andra, som t.ex. tullarna minskar trendmässigt.

Sammantaget innebär detta att statsbudgetens totala inkomstsida vid oförändrade skatter och avgifter närmast har en tendens att öka långsammare än den allmänna kostnadsstegringen i ekonomin. Detta då i kontrast mot statsbudgetens utgiftssida som till följd av bl.a. sitt starka löneberoende och basbeloppsanknytningen av folkpensioneringen har en tendens att även vid oförändrad volym öka snabbare än den allmänna kostnadsstegringen i

ekonomin1.

En konsekvent genomförd indexreglering enligt den modell som den borgerliga majoriteten i utredningen föreslagit kommer ofrånkomligen att försvaga statsbudgetens inkomstsida. Ett genomförande av förslaget för 1978 kommer enligt vad som nu kan bedömas leda till en inkomstminskning på ca 4 miljarder kr.

1 Detta förhållande har närmare analyserats i Industrins utredningsinstituts långtidsutredning: IUI:s Lång-

tidsbedömning 1976, kap. 7 och 8.

Reservationer och särskilda yttranden 83

Detta kan innebära endera av två ting: Det kan såsom framhölls i det närmast föregående avsnittet, 5, gg-

tingen leda till att man får företa kompenserande in-

komstförstärkningar på andra skatteområden. Men eftersom detta i allmänhet gäller proportionella eller t.o.m. regressiva skatter eller avgifter leder en sådan kombinerad åtgärd till en klar överflyttning av skattebördan från höginkomsttagare till lägre inkomster. Eller också måste indexregleringen leda till att man dämpar eller minskar de statliga utgifterna. Ett genomförande av ett system med indexreglerade direkta skatter utan kompenserande måste - om man inte är inkomstförstärkningar beredd att öka statens - leda mycket kraftigt upplåning till att den offentliga sektorns andel av bruttonationalprodukten minskar.

Det undandrar sig vårt bedömande vilken av dessa båda konsekvenser som den borgerliga majoriteten haft i åtanke.

En särskild effekt på statsfinanserna av den borgerliga majoritetens förslag förtjänar att påpekas. Utredningsmajoriteten antyder att kommunerna bör kompenseras för det skattebortfall som blir resultatet av att grundavdraget indexregleras. Detta torde i och för sig vara en rimlig slutsats om kommunerna inte ska tvingas till extra skattehöjningar på grund av att en indexreglering berövar dem skatteunderlag.

Å andra sidan framstår det som inkonsekvent att kommunerna via statliga bidrag skall ges kompensation för en skattoomläggning, samtidigt som motsvarande kostnader för den statliga sektorn inte enligt utredningsmajoriteten skulle behöva finansieras. I konsekvensens namn borde man här bestämma sig för en enhetlig behandling av finansieringsfrågan i de båda offentliga sektorerna. Om kommunerna skall få kompensation för det skattebortfall som indexregleringen medför bör även staten för sin del täcka in inkomstbortfallet.

84 Reservationer och särskilda yttranden

6. Stabiliseringspolitiska effekter

6.1 Utländska erfarenheter och analyser

En fullt genomförd indexreglering av de statliga inkomstskatterna finns endast i Canada, Danmark och Nederländerna. Den har gått längst i Danmark där man inte endast indexreglerar för den allmänna prisstegringen utan även reallöneförbättringarna blir beaktade. I Nederländerna är indexregleringen försedd med en bestämmelse av innebörd att om regeringen finner så lämpligt endast 80 % av det fullständiga genomslaget av prisförändringar genomförs.

Erfarenheterna från dessa tre länder är långtifrån entydiga. I Danmarks fall kan man peka på att erfarenheterna har ett mindre intresse för andra länder eftersom man i detta land har en praktiskt taget fullt genomförd indexreglering även av lönerna. Detta förhållande pekar på riskerna att en indexreglering på ett område så småningom även sprider sig till andra områden, vilket bl.a. medför betydande svårigheter att bryta en pågående inflationsprocess. Detta har även kommit till klart uttryck genom den fortgående höga inflationstakten i den danska ekonomin.

Inte heller erfarenheterna från Nederländerna är utan vidare möjliga att generalisera. Detta land har sedan ett antal år tillbaka haft ett ganska betydande överskott i sin utrikeshandel vilket medfört att den statsfinansiella situationen varit helt annorlunda än i flertalet andra länder. För att inte leda in landet i en deflationistisk situation har man fått acceptera ganska kraftiga underskott på statsbudgeten. Detta har i sin tur medfört att anspråken på statsinkomster inte varit lika stora som på en del andra håll. Trots detta har erfarenheterna varit tämligen negativa till indexregleringen. Regeringen har utnyttjat de möjligheter som bestämmelserna ger att begränsa genomslaget till högst

Reservationer och särskilda 85 yttranden

80 %. Under 1974 valde man att i praktiken helt överge indexregleringen och i stället göra en skatteomläggning som främst gynnade låginkomsttagarna. Systemet är fortsatt under debatt.

Den s.k. Carter-rapporten i Canada framhöll 1968 att en indexreglering kan skapa oreparabel skada på den inbyggda stabiliseringsmekanismen i systemet. Den tanke

som ligger bakom detta uttalande är att under perioder

av efterfrågeöverskott så kommer de progressiva skatteskalorna att automatiskt skära bort en del av de stigande nominella inkomsterna och därigenom medverka till en nödvändig dämpning av den ekonomiska aktiviteten. På motsvarande sätt kommer vid en nedgång inkomstskatterna att minska och därigenom skapa en motverkande kraft till den svaga aktiviteten. Denna effekt blir större ju högre progressiviteten i skattesystemet är. Denna automatik är värdefull eftersom den träder i kraft omedelbart och måste förutsättas verka snabbare än vad fallet blir om justeringarna görs först efter det att en bedömning kunnat göras. Genom en indexering skulle denna värdefulla egenskap hos systemet gå förlorad.

Trots detta genomfördes emellertid under 1975 en index-

reglering av skatteskalorna. Erfarenheterna har till synes inte varit lika negativa som t.ex. i Nederländerna.

I en särskild OECD-studie1 har man gjort ett försök att

belysa de stabiliseringspolitiska konsekvenserna av en indexering av de statliga inkomstskatteskalorna. Den slutsats man drar är att indexering i själv kan sig vara destabiliserande under vissa omständigheter. Det kan uppstå en situation där en stor skattenedskärning utlöses som ett resultat av indexering vid en tidpunkt när en regering skulle önska att hålla igen den samlade efterfrågan och när det skulle ha varit bättre att upp-

1 THE ADJUSTMENT OF PERSONAL INCOME TAX SYSTEMS FOR IN- FLATION. A report by the Committee on Fiscal Affairs, OECD 1976.

86 Reservationer och särskilda yttranden

Mer flexibilitet i fråga om tidskjuta nedskärningen. för och deras koordination med punkten justeringarna ekonomiska förhållandena och andra samhällsekonomiska skulle kunna åstadkommas i frånvaro av inåtgärder dexering.

Vi finner det anmärkningsvärt att den borgerliga majoriinte alls har redovisat de internationella erfateten renheter som klart nackdelarna med en indexpekar på Man redovisar inte det mycket marreglering. exempelvis kerade motstånd som finns i Förbundsrepubliken Tyskland mot att form av indexreglering. Skälen genomföra någon är främst att en sådan försvårar en effektiv stabiliseoch försvagar motståndet mot inflationen. ringspolitik

Den allmänna tendensen i vår omvärld är nu att man för att förstärka mot inflationen överger allt fler kampen former av indexregleringar. Det är därför att beklaga att den majoriteten i utredningen nu lagt borgerliga ett som gör att Sverige på ett iögonfallande förslag sätt kommer att avvika från denna allmänna bild.

6.2 De stabiliseringspolitiska effekterna i Sverige

Den i betänkandet föreslagna tekniken för indexering innebär att man under en tidi-

lägger prisstegringarna

till grund för skatteförändringarna under gare period en senare Närmare preciserat tar man prisförperiod. - under närmast föreändringarna september september år och skatteskalorna med hänsyn härgående justerar till för det kommande året. Detta innebär att man bygin en automatisk i anpassningen av ger tidsförskjutning den Man kan lätt tänka sig en statliga finanspolitiken. rad situationer där detta skulle inverka klart delång stabiliserande på den ekonomiska aktiviteten i landet och leda till att statsmakterna i stora flertalet fall fick

korrigera indexregleringsbeslutet.

Reservationer och särskilda yttranden 87

Genom de progressiva skatteskalorna uppnår man en automatisk dämpning av eventuellt uppkommande tendenser till köpkraftsöverskott. På motsvarande sätt verkar progressiviteten stimulerande på den ekonomiska aktiviteten under nedgångsperioder genom att de direkta skatteinkomsterna får en svagare utveckling. I flertalet fall utgör en sådan inbyggd stabilisator ett värdefullt hjälpmedel i stabiliseringspolitiken. Dessa egenskaper kommer också att bestå efter genomförandet av en indexreglering i fråga om alla förändringar som inträffar under loppet av ett visst, givet år. Det finns inget i det borgerliga förslaget som antyder att man skulle komma att genomföra någon indexreglering mitt under ett kalenderår utan detta skulle endast göras vid årsskiftena.

Men detta innebär då i sin tur att man löper risken att i efterhand förstöra de stabiliseringsegenskaper som det nuvarande skattesystemet besitter. Om man under loppet av ett visst år haft tendenser till en överefterfrågan i samhällsekonomin och kanske delvis lyckats möta denna genom de inneboende stabiliseringsegenskaperna i skattesystemet, så skulle man under nästa år ge tillbaka den restriktiva effekt som skatteskalorna automatiskt hade åstadkommit. I allmänhet torde emellertid konjunkturläget inte motivera detta utan i en hel del fall föreligger snarare behov av en fortsatt eller t.o.m.

förstärkt restriktivitet för att dämpa de inflatoriska

impulserna.

En indexreglering av skatteskalorna enligt det borgerliga förslaget kan alltså i en hel

del konjunktursitua-

tioner förmodas få en destabiliserande effekt och försvåra samhällets möjligheter att bekämpa inflationen och upprätthålla en full sysselsättning.

Detta förhållande förstärks ytterligare av det faktum att utredningsmajoriteten i sitt förslag inte förordar att någon hänsyn skall tas till indirekta skatter. Inne-

88 Reservationer och särskilda yttranden

börden härav är att indexregleringen förutsätts kompensera för de prisstegringar som blir resultatet av eventuella beslut att höja de indirekta skatterna.

Om konjunkturläget kräver att köpkraft dras in genom exempelvis en momshöjning får alltså utredningsmajoritetens förslag den ekonomiskt politiskt perversa effekten att extra köpkraft släpps ut vid närmaste årsskifte då skatteskalan förändras. Vid denna tidpunkt kan man t.o.m. tänka sig att momsen åter sänkts, något som knappast förstärker det rimliga i kompensationen genom indexregleringen.

I vilket fall som helst underlättas knappast den alltid svåra uppgiften att bedriva en effektiv konjunkturpolitik av utredningsmajoritetens tekniskt ofullgångna förslag.

7. Hur slår inflationen i olika inkomstlägen

En utgångspunkt för det borgerliga förslaget har varit att inflationen på ett likartat sätt slår över hela inkomstskalan. Enligt vår mening är det emellertid mycket som pekar på att detta inte är fallet utan att låginkomsttagarna får bära en proportionsvis större del av inflationens konsekvenser.

Ett sätt på vilket detta kommer till uttryck är att an-

delen dagligvaror i allmänhet är större i en låginkomsttagares budget. Under sjuttiotalet har priset på dessa varor - med för de år då man subventionerade undantag en stor del av jordbruksprisernas stegring stigit snabbare än konsumentpriset, dvs. dessa grupper blir alltså underkompenserade genom den skattereform som de borgerliga representanterna i utredningen föreslagit.

I gengäld har låginkomsttagarna mindre möjligheter än personer med högre inkomster att genom exempelvis fastighetsinnehav kompensera sig för inflationens effekter. I

Reservationer och särskilda ytrranden 89

80 000 - 90 000 5 888 90 000 - 100 000 5 796 125 000 - 000 8 068 150 150 000 - 200 000 8 878

Källa: riksrevisionsverkets taxeringsstatistiska undersökning hösten 1976

Anm. Kolumnen med avdrag redovisar förhållandena för gruppen gifta. 7 Tabellen ger mycket klart vid handen att skuldräntorna ökar med ökande inkomst vilket både beror på en ökad frekvens av fastighetsinnehav och en ökad skuldsättning.

Genom kombinationen av nominellt bestämda skulder och realt värdesäkrade tillgångar skapar inflationen värdestegringsvinster som ökar med ökande inkomst. Men det är samtidigt också höginkomsttagarna som enligt majoritetens system för en indexreglering skulle få de största skattesänkningarna. Vi anser att man genom en indexreglering ytterligare ökar de redan goda möjligheterna som höginkomsttagarna har att kompensera sig

90 Reservationer och särskilda yttranden SOLJl97%18

för verkningarna av inflationen.

8D Våra slutsatser

Den i avsnittet 3 redovisade jämförelsen mellan de under 70-talet faktiskt genomförda skattereformerna och resultatet av en indexreglering enligt den borgerliga majoritetens förslag ger enligt vår mening klart belägg för att dessa omläggningar i en rad avseenden har varit ett bättre sätt att ta hänsyn till inflationens verkningar.

Fördelarna i jämförelse med indexregleringen ligger i att omläggningarna kan utformas med hänsyn till de krav som ställer på vårt skatte-

fördelningspolitiken

system att en effektivare stabiliseringspolitik kan föras genom den ökade flexibilitet och de större möjligheter till en anpassning till det rådande läget som de återkommande omläggningarna ger att en effektivare uppnås, bl.a. inflationsbekämpning att omläggningarna kan bilda utgångspunkt för genom en avtalsförhandling där resultatet av skatteföljande sänkningarna vägs in i den totala förtjänstutvecklingen att en bättre statsfinansiell effekt uppnås genom att kan kopplas till höjningar av i första omläggningarna hand socialförsäkrings- eller arbetsgivaravgifter

att dessa omläggningar skapar bättre möjligheter att

påverka för inkomsttagare i de van-

marginalskatterna

ligaste inkomstlägena.

Det av den borgerliga majoriteten föreslagna systemet för indexreglering innebär att de fördelningspolitiska orättvisorna förstärks att våra möjligheter att föra en effektiv stabiliseringspolitik försvåras att inflationen påskyndas

Reservationer och särskilda yttranden 91

- att statsfinanserna försvagas.

Vi anser därför att förslaget om en indexreglering av skatteskalorna inte bör genomföras. Vi anser att effekterna av inflationen i stället bör beaktas genom återkommande skatteomläggningar. Därvid bör hänsyn inte endast tas till prisstegringstakten för en passerad period. Alla de omständigheter som föreligger i det då rådande läget bör vägas in.

Utredningen har ännu inte tagit ställning till frågan om det framtida skattesystemets utformning. Vi anser det därför både ologiskt och omotiverat att innan detta skett binda sig för hur ett hänsynstagande till inflationen skall utformas. Denna faktor får i likhet med alla andra vägas in i den totala bedömningen av skattesystemets framtid, där bl.a. skatteskalorna, avdragssystemet och beskattningen av kapital och förmögenhet är betydelsefulla delar i en av oss eftersträvad helhetssyn. Ett genomförande av en indexreglering utan att ha denna helhetssyn är enligt vår mening inte lämpligt.

92 Reservationer och särskilda yttranden

Reservation av ledamoten Hedborg

Varje år sedan 1975 har förändringar skett av skatteskalan. Inflationstakten har varit hög under hela 70-talet. Den kraftiga progressiviteten i skatteskalorna, i sig ett uttryck för strävan att utjämna inkomsterna, i kombination med snabb prisstegring, gör det nödvändigt med förändringar av skatten. I annat fall krävs orimliga löneökningar för att åstadkomma reala förbättringar av inkomsterna.

1972 års skatteutredning lägger nu fram förslag om indexreglering av skatteskalan. Indexreglering år en av många möjliga metoder att revidera skatteskalorna. De tidigare årliga omläggningarna har inneburit att regeringen efter överenskommelse med löntagarorganisationerna valt att lägga fram förslag som byggt på en annan fördelning av skattesänkningen än vad en indexreglering skulle ha gjort.

Det går att visa att de stora löntagargrupperna inom så- LO som TCO gynnats av de tidigare

väl skatteomläggningar-

na. Lönestatistik för olika grupper byggs upp på olika sätt och är svår att jämföra. Om man ändå använder sig av SCB:s statistik och gör vissa antaganden om inkomsterna 1976 erhålls följande tabell.

Tabell: 1975 - 1976 för vuxna Genomsnittlig inkomstökning anställda inom industrin. 1975 - %

Inkomstökning 1976, Brutto Netto (efter skatt)

Faktisk Med indexreglering

Kvinnliga vuxna industri- 51,9 52,2 40,5

arbetare

Manliga vuxna industri- 47,4 47,6 55,5

arbetare

Kvinnliga vuxna industri- 55,4 51,9 59,5

tjänstemän

Manliga vuxna industri- 42,8 42,4 33,0

tjänstemän

Högre ledande industri- 39,0 26,7 28,7

tjanstemän

Reservationer och särskilda yttranden 93

En kvinnlig industriarbetare har i genomsnitt ökat sin inkomst med knappt 52 %. Genom de årliga skatteomläggningarna har inkomsten efter skatt under perioden ökat ännu snabbare, eller med drygt 52 %. Kvinnliga industritjänstemän har under samma period ökat sin inkomst med ca 53 %. Manliga industriarbetare har fått en ökning med

47,4 %, Också dessa båda grupper har ökat sin nettoin-

komst ganska precis i samma takt som sin bruttoinkomst,

eller med ca 52 resp. 47,6 %. Manliga industritjänstemän

har något högre inkomster och har mellan 1973 och 1976 i

genomsnitt ökat sin inkomst med 42,8 %. Också för denna

relativt välbetalda grupp gäller att de ökat sin nettoin-

komst nästan lika snabbt, eller med 42,4 %.

Genomgående för de stora löntagargrupperna gäller alltså att de under perioden överhuvudtaget inte drabbats av någon ökad genomsnittlig skattebelastning. Trots kraftiga realinkomstförbättringar och kraftiga kommunalskatteökningar är det genomsnittliga skatteuttaget för dessa grupper ganska exakt detsamma 1976 som 1975.

Intressant är att med vad en indexreglering enjämföra

ligt skatteutredningens modell skulle ha givit. (Se ta-

bellen.)

Genomgående för de stora löntagargrupperna skulle en indexreglering givit en betydligt långsammare ökning av den disponibla inkomsten. För att tjäna på indexreglering krävs betydligt högre inkomst än den som industrins arbetare och tjånstemän normalt kommer upp till. Högre ledande tjänstemän inom industrin, som idag har en genomsnittlig inkomst på ca 125 OOO kr., skulle enligt tabellen ha haft en något högre disponibel inkomst om indexreglering hade tillämpats i stället för de genomförda skatteomläggningarna.

Det kan då invändas, att de årliga skatteomläggningarna finansierats genom höjda arbetsgivaravgifter som i sin tur tagit i anspråk löneutrymme. Inkomsterna borde alltså

94 Reservationer och särskilda yttranden

ha stigit snabbare med en indexreglering som inte finansierats. Men även om inkomsterna hade stigit något snabbare så skulle ändå de årliga skatteomläggningarna varit gynnsammare än indexreglering för de stora löntagargrupperna. Priserna har under den här perioden stigit med ca 30 %. Realinkomsterna har alltså ökat med 12 till 22 % för industriarbetare och -tjänstemän med genomsnittliga löner utan att de därför har en högre genomsnittlig skatt idag än 1975.

Med indexreglering förutsätts att skatteprogressiviteten skall slå igenom vid reala inkomstförbättringar. Det krävs åtskilligt högre inkomster brutto 1976 för att de många löntagarna skulle uppnå lika hög disponibel inkomst med indexreglering som de faktiskt fått tack vare skatteomläggningarna.

Däremot gäller invändningen för dem som har mycket höga inkomster. De skulle ha tjänat på indexreglering och en snabbare inkomstökning.

Med de nuvarande skatteskalorna, som är starkt progressiva i de skikt där de stora löntagargrupperna befinner sig, finns starka skäl att en eventuell revision av skatteskalorna görs till förmån för dessa grupper. Bara därigenom kommer ökningen av den disponibla inkomsten 1978 att kunna fördelas gynnsamt.

Därtill kommer att prisutvecklingen för 1977 nu inger stark oro. Om prisstegringen mellan september 1976 och september 1977 blir kraftig kommer också en indexreglering enligt skatteutredningens förslag att ligga på en hög nivå. För att det då skall bli möjligt att bryta prisutvecklingen 1978 fordras att effekterna av indexregleringen motverkas. Det pâtalas också i utredningsbetänkandet att stora förändringar i inflationstakten från år till år förutsätter att regering och riksdag vidtar de särskilda åtgärder läget kan kräva.

Reservationer och särskilda yttranden 95

En indexreglering utgör inte en samhällsekonomiskt och fördelningspolitiskt godtagbar lösning på de problem som kan uppstå på grund av inflationen 1978.

Totalt oacceptabelt framstår alternativet att prisutveck- 1976/77 tas till för en

lingen utgångspunkt indexregle-

ring som 1978 ger höginkomsttagare avsevärt större utbyte än låginkomsttagare och som därtill t.ex. framtvingar en momshöjning som särskilt hårt drabbar

låginkomsttagare,

barnfamiljer och pensionärer.

De stora löntagargruppernas erfarenheter av skattidigare teomläggningar är positiva. De särskilda som justeringar kan behövas av statsskatteskalan för 1978 är en som fråga bör tas upp i överläggningar med löntagarorganisationerna när förutsättningarna för 1978 bättre kan bedömas.

96 Reservationer och särskilda SOU 1977518 yttranden

Reservation av ledamoten Hermansson

1. Inflationen är en förbannelse. Med nuvarande inflationstakt tar den 10 % varje år av värdet av alla små be- Den pensionsförbättringar och löneökningar sparingar. gör till noll om de inte är större än 10 %. Den drabbar dem som redan har det svårt i samhället. Men inflationen gynnar andra Den innebär att värden flytsamtidigt grupper. tas över från dem som litet har till dem som redan har till de rika. monopolen, de stora mycket, Storfinansen, markägarna, de stora fastighetsägarna berikar sig ytterligare på inflationen.

Inflationen måste hårt och bekämpas. För att ge angripas avsedd effekt måste denna rikta sig mot inkamp givetvis flationens orsaker: monopolmakten, militarigrundläggande de skärpta motsättningarna och förfallstendenseringen, serna under Inflationen är kapitalismens nedgångsperiod. Den en produkt av den kapitalistiska produktionsordningen. kan avskaffas först genom avskaffande av kapitalismen.

2. Denna insikt betyder inte att man får uraktlåta åtgärder för att söka begränsa inflationen och prisstegringen. Inflationens måste i möjligaste mån beskadeverkningar Därför krävs en medveten och sammanhållen antigränsas. inflationistisk politik avseende hela samhällsekonomin. barnbidrag, små sparmedel osv. måste Löner, pensioner, skyddas. Indexreglering kan användas för vissa former av detta nödvändiga skydd.

Åtgärder för inflationsskydd får givetvis inte begränsas

och utformas så att de framför allt gynnar de högre in- Så är emellertid fallet med det förslag till komsttagarna. inflationsskyddad skatteskala, som framlagts av majoriteten i 1972 års skatteutredning. Förslaget har beställts av den borgerliga regeringen. Denna uraktlåter samtidigt att bekämpa inflationen och prisstegringen. Den har avskaffat prisstopp som tidigare gällde för en rad produk-

Reservationer och särskilda 97 yttranden

ter. Den för en slapp ekonomisk politik. Effekten har blivit en starkare framför prisstegring, allt märkbar när det gäller under hittills dagligvaror, förlupna del av år 1977 än under motsvarande månader förra året.

Om man vill skapa inflationsskydd måste ställas: frågorna Varför skall inflationsskyddet endast gälla skatterna? Varför skall inflationsskyddet när det gäller skatterna begränsas till att gälla enbart den direkta inkomstskatten? Diskussionen om och för åtgärderna inflationsskydd måste enligt min en vidare uppfattning ges inriktning än vad som skett i regeringens tilläggsdirektiv och i förslaget från 1972 års skatteutredning. Som förslaget till inflationsskyddad skatteskala nu föreligger innebär det att den enda åtgärd man vidtar de största ger fördelarna till en grupp av höga inkomsttagare.

5. Utredningen påpekar att inflationens effekter på skattesystemet blivit särskilt påtagliga under de senaste åren. Tre faktorer sägs ha samverkat de härtill, nämligen senaste årens kraftiga den prisstegringar, mycket starka inkomstutvecklingen samt den ökade progressiviteten i statsskatteskalan. Som följd härav sägs en skärpt beskattning ha inträtt på rent nominella inkomstökningar.

Innebörden i begreppet skärpt måste beskattning enligt min mening närmare bestämmas. Som utredningens majoritet resonerar kan man lätt få det att den intrycket del av en inkomst som går till skatter är så att säga försvunnen för inkomsttagaren och icke har någon betydelse för vederbörandes sociala och kulturella ekonomiska, standard. Så är givetvis icke fallet. Skatteinkomsterna kan emellertid användas på olika sätt av stat och kommun. Användningen är avgörande för av inkomsttagarens nytta dem. Att i förväg från att en ökad utgå beskattningsprocent är till nackdel för kan inkomsttagaren emellertid inte vara riktigt.

Här bör på nytt att påpekas utredningen (i enlighet med

sou 1977:18 98 Reservationer och särskilda yttranden

till effekterna av inflatiodirektiven) begränsat sig

nen den direkta statsskatten. Inflationsutvecklingen på också av t.ex. mervärdeskatt.

påverkar emellertid uttaget

med den allmänna, en- Denna begränsning synes sammanhänga tendensen att vid diskussionen ligt min mening felaktiga effekter endast om skattesystemets fördelningspolitiska de direkta skatterna och utelämna de indirekta behandla

skatterna.

De individuella effekterna av utredningens förslag A. skatteskalor är fördelningsmässigt till indexreglerade kan Såsom framgår av de sådana att de icke accepteras. tabellerna blir skattefördelarna av en inpresenterade avsevärt större i kronor räknat vid dexreglering mycket inkomster. Utredningen söker högre inkomster än vid lägre

försvara detta är alltså de som utan inden största skatteförändringen skulle träffats av den största skatteskärpflationsskydd är då också att det problem utredningen. Därmed sagt behandlar framför allt är en fråga för inkomstningen på övre delen av inkomstskalan. tagarna

att om de effekter av utred- Det kan förtjäna påminnas som uppstår i olika inkomstskikt enligt ningens förslag Man har alltså beräknat skattefördess egen redovisning. för olika inkomstgrupper genom indexreglering ändringen med 1977 års skatav skatteskala och grundavdrag jämfört Resultatet varierar givetvis beroende teskala oförändrad. och den uppräkning som i anslutning på prisutvecklingen Här anförs två av utredningens alternadärtill gjorts. med 8 % och en med nämligen en uppräkning uppräkning tiv, en med ca basbeloppet 11 400 kr. (motsvarande uppräkning

9,6 %):

Reservationer och särskilda yttranden 99

Taxerad med års skala

Skatteförändring jfr 1977

inkomst, oförändrad, kr. kr. Uppräkning av 1977 års skala och grundavdrag med

8 % basbeloppet 11 400 kr.

10 000 - 104 - 150 20 000 - 114 - 160 50 000 - 195 - 245 40 000 - - 457 547

50 000 - 820 -1 010 60 000 -1 180 -1 450 70 OOO -1 299 -1 565

687 200 000 -2 870 -5 421

5. Även om de fördelningspolitiska av utverkningarna redningens förslag är de som starkast måste kritiseras, bör uppmärksamheten emellertid också riktas de statspå finansiella, de kommunalekonomiska och de stabiliseringspolitiska verkningarna. Utredningen förutsätter ett bortfall av skatteinkomster för staten genom indexregleringen som för år 1978 skulle till 2 550 - 5 600 uppgå milj. kr. beroende på prisutvecklingen. Därtill kommer ett skattebortfall för kommunerna till 450 - 650 uppgående milj. kr. plus ytterligare 100 milj. kr. i engångsbelopp. Utredningen ställer inget som helst om hur ett sådant förslag

skattebortfall skall täckas. Övergång till

indexreglering av skattesystemet innebär sannolikt större svårigheter att på ett smidigt och effektivt sätt använda skattepolitiken i stabiliseringspolitiskt syfte.

6. Frågan står då om alternativ till en indexreglering av skatteskalorna. Det alternativ för min del vill jag

100 Reservationer och särskilda yttranden

förorda är av skatteskalorna årligen eller förändringar med så mellanrum som krävs med hänsyn b1.a. till långa har svårt att förstå det rimliga prisutvecklingen. Jag i att t.ex. revisioner av skatteinvändningen, årliga skalan skulle vara svåra eller rent av omöjliga att Redan nu förutsätts att riksdagen skall åstadkomma. ju viss av skatteskalan. En besluta om en uttagningsprocent revision inga större tekniska svårigheter. årlig erbjuder innebär den dessutom stora fördelar. Det blir Politiskt att införa ett fördelningspolitiskt inslag i då möjligt av innebärande att de lägre förändringarna skatteuttaget,

Övergång till en

och medelstora inkomsttagarna gynnas. skatteskala enligt utredningens förinflationsskyddad innebär däremot risk för en fastlåsning av skatteslag systemet vid nuvarande modell.

vill att en övergång till det Samtidigt jag understryka, av VPK förordade med en ökad andel av nödskattesystemet statsinkomster uttagen direkt ur produktionen vändiga de som en fortsatt inflation skapar i minskar problem skattepolitiken.

förslag till ett nytt mera 7. Eftersom skatteutredningens för inte kommer att kunna varaktigt system beskattningen ett skattegenomföras från den 1 januari 1978 synes nytt för år 1978 Att man enbart beprovisorium nödvändigt. till en indexreglering av nuvarande skattegränsar sig skala skulle vara ett slag i ansiktet på löntagargrupperna. Den närmare utformningen av ett sådant provisorium kommer här inte i fråga. Jag förutsätter att de politiska bereds tillfälle att i tid före 1977 års partierna god framföra sina avseende den konkreta ututgång förslag av för år 1978. I motsats till formningen skattepolitiken av års som ger större en indexreglering 1977 skatteskala, skattefördelar ju högre upp man kommer på inkomstskalan, bör ett sådant enligt min mening ge ett någorlunförslag i skattesänkning till de stora da likartat krontalsbelopp samtidigt som en spärr sattes uppåt löntagargrupperna, för sänkningen.

Reservationer och särskilda yttranden 101

Särskilt yttrande av ledamoten Tidefelt

I allmänna skatteberedningen var TCO:s, L0:s och SACO:s representanter liksom alla representanter för de politiska partierna eniga om att sedan man genomfört beredningens förslag till sänkning av den direkta statsskatten borde det allvarligt prövas om att införa en indexreglering av skatteskalorna för tiden efter 1970.

Den grundläggande tankegången har varit att om man vill öka marginalskatten bör detta ske genom riksdagsbeslut och inte med hjälp av inflationen. Inom TCO står vi fast vid vår tidigare ståndpunkt att inflationen som sådan icke skall vara ett medel för att öka progressiviteten i skattesystemet.

I oktober 1971 gick TCO ut med en debattskrift Skatter och standardutveckling. I denna skrift visade vi på vilka effekter en så låg årlig prisstegring som 4 % får på den direkta beskattningen. Vi krävde då en indexreglering av statsskatteskalan.ñ:o.m. 1972 och betonade att en indexreglering inte innebär en skattesänkning utan en minskning i den av inflationen betingade ökningstakten av skatteuttaget.

När 1972 års skatteutredning blev tillsatt var det TCO:s förhoppning att man snabbt skulle kraftigt sänka procentsatserna i statsskatteskalan inom de skikt där löntagarnas lönestegringar äger rum, så att det skulle bli möjligt att höja löntagarnas privata standard genom löneökningar som ligger inom ramen för samhällsekonomisk balans. Tyvärr har utredningen ännu inte reellt tagit itu med denna uppgift.

I avvaktan på att 1972 års skulle framskatteutredning lägga sitt huvudförslag till sänkning av den direkta beskattningen har för åren fr.o.m. 1973 t.o.m. 1977 s.k. provisoriska skatteomläggningar genomförts i syfte att

102 Reservationer och särskilda yttranden

underlätta löneförhandlingarna. Omläggningarna har medfört att vi nu befinner oss i ett helt annat läge än 1971, då TCO krävde en indexreglering. Sedan 1973 har kraftiga skattesänkningar skett för låginkomstgrupperna och skärpningar har skett för löntagarna som ligger högre upp på skatteskalan. På den beskattningsbara inkomsten intill 15 000 kr. har skattesatsen efter 1972 inklusive tidigare sänkts från 15 % till 2 %. På skiktet folkpensionsavgift som börjar vid 70 000 kr. har skattesatsen höjts från 44 till 48 %.

Löntagare som 1977 får en beskattningsbar inkomst av 70 000 kr. har en marginalskatt på 75 % (statsskatt 48 + kommunalskatt 27). Dessa löntagare tjänade 1972 43 500 kr. och hade då en marginalskatt på 63 % (kommunal utdebitering 24 kronor). På fem år har dessa personer fått en marginalskatteökning på 12 procentenheter.

De omläggningarna har syftat till att underprovisoriska lätta löneförhandlingarna genom att åstadkomma betydande krontalsbelopp i skattesänkning för mellanlönegrupperna, för vilka i skattesystemet är så hög att progressiviteten det praktiskt taget är omöjligt för dem att få sin privata standard höjd. För att åstadkomma dessa krontalsbelopp har det av tekniska skäl varit nödvändigt att sänka procenttalen i statsskatteskalan långt ner där egentligen inga heltidsarbetande arbetstagares marginalskatt påverkas. Genom att påbörja skattesänkningen i skikten långt ned på skalan har man kunnat uppnå en ackumulerad effekt, som blivit en acceptabel krontalssänkning för mellaninkomstgrupperna.

För löntagarna i de något högre skikten som ovan nämnts har skattesatserna höjts. Därmed har progressiviteten i skatteskalan skärpts och man har helt eliminerat eller begränsat krontalssänkningen av skatten för dessa grupper. Löntagare i dessa lönelägen drabbas nu av en alldeles Det senare belyses i vår utorimligt hög marginalskatt. i tabell 2:2, där det framgår att den som för redning

Reservationer och särskilda yttranden 103

1977 får en taxerad inkomst på 70 000 kr. mäste få en löneökning med 17,2 % för att bibehålla oförändrad realstandard vid en prisstegring på 8 %. Såsom representant för TCO ser jag det nödvändigt att också peka på förhållandena för de högre avlönade tjänstemännen.

De kraftiga lönehöjningarna på grund av inflationen under 70-talet i kombination med en allt brantare skatteskala har medfört att redan mellanlönegrupperna nu får så lite i utbyte av en lönehöjning att enbart en indexreglering av statsskatteskalan icke är tillräckligt för att underlätta förhandlingarna om lönerna för 1978. Utbytet av lönehöjningarna för mellanlönegrupperna är så lågt att allt för stora löneökningstal måste krävas för att öka deras disponibla reala inkomst. Det är därför enligt min mening nödvändigt att särskilda justeringar av procentsatserna i statsskatteskalan genomförs i syfte att åstadkomma större skattesänkningar i kronor räknat för löntagare i mellanskikten och därmed underlätta avtalsrörelsen för 1978.

I de nu gällande direktiven sägs att huvuduppdraget skall vara slutfört under november 1977, så att det nya skattesystemet med betydligt lägre marginalskatter kan komma i tillämpning den l januari 1979. Det nu föreliggande förslaget till indexreglering skall vara möjligt att sätta i kraft den 1 januari 1978.

Det kan ifrågasättas om inte den stora omläggningen av den direkta beskattningen först borde vara genomförd, innan systemet för indexreglering av skatteskalan tas i bruk, eftersom en indexreglering av skatteskalan i nuvarande läge icke ger tillräckligt belopp i kronor räknat för mellanlönegrupperna för att kunna underlätta avtalsrörelsen för l978. Därtill kommer att den stora skatteomläggningen säkerligen inte kan genomföras som en engångsomläggning utan behöver en genomförandeperiod av minst tre år. Under genomförandeperioden måste den årliga sänkningen av den direkta beskattningen omfatta

104 Reservationer och särskilda yttranden

justeringar långt utöver de som motsvaras av en indexreglering för inflationen. Följaktligen kan det kanske tidigast fr.0.m. den l januari 1982 bli aktuellt att indexregleringssystemet tas i bruk.

Eftersom jag har den uppfattningen att inflationen som sådan icke skall vara ett instrument för att den dihöja rekta beskattningen ansluter jag mig till det för system inflationsskydd som vi arbetat fram inom utredningen. Systemet motsvarar i allt väsentligt den modell som vi i TCO presenterade 1971. De särskilda som bejusteringar hövs av statsskatteskalan för 1978 är en som fråga jag anser att TCO och LO bör kräva förhandlingar om med regeringen. Skulle regeringen sedan icke vilja sätta indexregleringen i kraft från året 1978, anser att det är jag värdefullt att vi har utarbetat ett system för inflationsskyddade skatteskalor, som i så fall kan sättas i kraft så snart den mera genomgripande skatteomläggningen blivit en realitet.

Reservationer och särskilda yttranden 105

_S_é}_§Ei.3;__l_t t.t..___1‘8-13.33

av experten Åberg

Under de allra senaste åren har stabiliseringsegenskaperna hos de progressiva skatteskalorna kommit i delvis nytt läge. Under s.k. stagflation kan t.ex. priserna stiga samtidigt som produktionen minskar och arbetslösheten stiger. I ett sådant läge framstår inte de skattehöjande egenskaperna hos ett progressivt schema som samhällsekonomiskt önskvärda utan de fungerar då närmast destabiliserande.

Mot detta kan dock invändas att stagflationsproblemet är en väsentligen mera speciell situation än den vanliga konjunkturmekanismen då man måste dämpa en överefterfrågan och en inflationistisk situation med hjälp av indragningar av köpkraft till statsbudgeten. Man kan enligt min mening inte utforma ett permanent skattesystem med utgångspunkterna från en helt speciell konjunktursituation. Sådana fall bör åtgärdas genom förändringar som är specifika för den föreliggande situationen.

Olika försök har gjorts att med hjälp av teoretiska modeller belysa indexregleringens stabiliseringseffekter.

I en canadensisk undersökningl har man trott sig kunna

påvisa effekter som närmast pekar på att en indexering stabiliserat ekonomin. Denna undersökning är emellertid giltig endast under mycket speciella omständigheter. Den särskilda effekt som man trott sig finna i dessa modellär helt att hänföra till att de expansiva efkörningar fekterna verkar med en betydande och mycket speciell tidsförskjutning. I just detta fall leder indexeringen till att man kommer rätt med åtgärderna. Eftersom denna situation kan förutsättas gälla generellt så knappast

1 - BOSSONS, J, and WILSON, T.R. §_1_,j_1gs_1;_i_r;g ;1a_L;g_R_aj_c_g§ _I_.I.‘L2:l_a1s_i_9.r.z

(Canadian Tax Journal,

May 1973)

106 Reservationer och särskilda yttranden

lar denna undersökning endast ett begränsat värde.

I en större amerikansk studiez som täcker in ett flertal

alternativ drar man närmast slutsatsen att man inte kan avgöra huruvida en indexering verkar destabiliserande eller ej. Men även den studien har ett ytterst begränsat värde eftersom man där inte lyckats täcka in konsekvenserna av de minskade statsinkomsterna på de statliga utgifterna. Ett rimligt hänsynstagande till denna faktor modifierar slutsatserna i väsentliga avseenden.

Jag Vill i övrigt ansluta mig till de uppfattningar som framförs i reservationen av herr Brandt, m.fl.

2 THE BROOKINGS INSTITUTION - Inflation and the Income Tax - Proceeds of system a Conference held in 1975.

i v

§3

KUNGL. um. ZBAPEHQ77

i

Statens offentliga utredningar 1977

Kronologisk förteckning

. Totalförsvarel 1977-82. Fö. . Bilarbetstid. K. . Utbyggd regional näringspolitik, A.

O)01J(.s)P\3—~

. Sjukvárdsavfall. Jo. . Kvinnlig lronföijd. Ju. . Översyn av det skaneadministrativa sanktionssystemet 1. B. 7. Rätten till vapenfri tjänst. Fö. 8, Folkhögskolan 2. U. 9. Betygen i skolan. U. 10. Utrikeshandelsstatistiken. E. 11. Forskning om massmedier: U. 12. Kommunal och enskild väghållning. K. 13. Sveriges samarbete med u-Iänderna. Ud. 14. Sveriges samarbete med u-Iänderna, Bilagor; Ud. 15. Handelsstålsindustnn inför 1980-talet. I. 16. Handelsstélsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. l. 17. Översyn av jordbrukspolitiken. Jo. 18. lnflationsskvddad skatteskala. B.

Statens offentliga utredningar 1977

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kvinnlig tronföljd. [5]

Utrikesdepartementet Bistándspolitiska utredningen. 1. Sveriges samarbete med u~ länderna [13] 2. Sveriges samarbete med u-länderna. Bilagor. [14]

Försvarsdepartementet Totalförsvaret 1977-82. [1] Rätten till vapenfri tiånst. [7]

Kommunikationsdepartementet Bilarbetstid. [2] Kommunal och enskild väghållning. [12]

Budgetdepartementet Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. [6] lnflationsskvddad skatteskala. [18]

Utbildningsdepartementet Folkhögskolan 2. [8] Betygen i skolan. [9] Forskning om massmedier. [11]

Jordbruksdepartementet Sjukvárdsavfall. [4] Översyn av jordbrukspolitiken. [17]

Arbetsmarknadsdepartementet

Utbyggd regional näringspolitik. [3]

Industridepartementet Handelsstålsutredningen. 1. Handelsstålsindustrin inför 1980talet. [15] 2. Handelsstálsi udustrin inför 1980-talet. Bilagor. [16]

Ekonomidepartementet Utrikeshandelsstatistiken. [10]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

ISBN 91-38-03406-9

LiberFörlag ISSN o375—25ox

Allmänna Förlaget