Bet. 1975:SkU30

Skatteutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:92 om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m. jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1975-05-15
Källa: data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande nr 30

SkU 1975:30

Nr 30

Skatteutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:92 om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m. jämte motioner, såvitt avser energibeskattningen m. m.

Propositionen

I propositionen 1975:92 har regeringen - efter föredragning av statsrådet Sträng - i fråga om energibeskattningen m. m. föreslagit riksdagen att anta de vid propositionen fogade förslagen till

5. lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt,

6. lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt,

7. lag om ändring i förordningen (1961:372) om bensinskatt,

13. lag om ändring i förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter samt

att medge att inkomsterna av beredskapsavgiften för oljeprodukter får fonderas hos riksgäldskontoret och disponeras för genomförande av oljelagringsprogram i enlighet med vad som förordats i propositionen.

1 propositionen läggs fram förslag om att energiskatten på elkraft, som i dag utgör 10 % av kraftpriset, läggs om till en specifik skatt om 2 öre per kWh samt förslag om vissa i prop. 1975:30 aviserade höjningar av energiskatten på drivmedel och oljebränslen samt av beredskapsavgiften för oljeprodukter. Förslagen innebär i fråga om energiskatten att skatten på bensin och gasol höjs med 7 öre per liter och att nu gällande skattesatser om 16 kr. per m1 för tjock eldningsolja och 25 kr. per mJ för tunn eldningsolja och motsvarande ersätts med en enhetlig skattesats om 40 kr. per m’. Den nämnda beredskapsavgiften förlängs två år och höjs med 3 öre per liter för bensin och med 2 kr. per m’ för olja. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1975.

Slutligen föreslås i fråga om energiskatten att industrier med särskilt hög förbrukning av bränsle och elkraft får en generell nedsättning av skatten så att den inte överstiger 3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde. Regeringen kan om särskilda skäl föreligger genom dispens medge visst företag ytterligare nedsättning av energiskatten.

1 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 30

SkU 1975:30

2 Författningsförslagen 5 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1957:262) om allmän energiskatt1

dels att i 19 och 26 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att i 1, 4, 11 och 21 §§ ordet ”förordning” skall bytas ut mot ”lag”, dels att 16, 17 och 39 §§ skall upphöra att gälla, deism rubriken till förordningen, 5, 13-15, 24, 25 och 32 $$ samt bilagan till förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om allmän energiskatt

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §'

Energiskatt utgår å bensin, utom i fall som avses i andra stycket, med 27 öre för liter och å gasol med 19 öre för liter. I fråga om buss, vars tjänstevikt överstiger tretusen kilogram, skall skatten å gasol dock utgöra allenast 14 öre för liter.

För bensin, som användes för framställning av stadsgas, skall skatten utgöra 1,6 öre för liter. I fråga om energiskatt å sådan bensin skall i övrigt gälla vad i denna förordning stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.

Energiskatt utgår å bensin, utom i fall som avses i andra stycket, med 34 öre för liter och å gasol med 26 öre för liter. I fråga om buss, vars tjänstevikt överstiger tretusen kilogram, skall skatten å gasol dock utgöra allenast 21 öre för liter.

För bensin, som användes för framställning av stadsgas, skall skatten utgöra 1,6 öre för liter. I fråga om energiskatt å sådan bensin skall i övrigt gälla vad i denna lag stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.

13 §’

Registrerad distributör åligger att debitera och till statsverket inleverera skatten. Har debiterad skatt ej erlagts, skall den registrerade distributören likväl inleverera ett däremot svarande belopp, såvida icke annat följer av vad i 25 §2 mom. d) stadgas.

I övriga fall skall förbrukare inleverera skatten till statsverket.

1 Förordningen omtryckt 1964:350. Senaste lydelse av II 5; 1971:251

16 5 1971:251

17 * 1971:251 ! Senaste lydelse 1973:603.

’ Senaste lydelse 1971:251.

1973:930

1971:251

1971:251.

SkU 1975:30

3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I 4 §4

Skatten utgår för elektrisk kraft för Skatten utgår för elektrisk kraft garn- eller vägbelysning med 0,5 öre med 2 öre för kilowattimme, för kilowattimme och för annan kraft med tio procent av kraftens beskattningsvärde.

Beskattningsvärdet är lika med summan av de avgifter, sorn förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften. I den man producent eller registrerad distributör själv förbrukar kraften, är beskattningsvärdet lika med summan av de avgifter, som skulle hava utgått, därest kraften försålts för likartad användning som hos producenten eller distributören. I beskattningsvärdet ingår icke skatt.

15 8

1 morn.' Riksskatteverket äger, när Distributör av elektrisk kraft skall,

särskilda skäl därtill äro, förordna, att om ej annat följer av andra stycket,

skatten skall utgå med visst belopp för föranstalta om uppmätning av sådan

kilowattimme. Beloppet skall faststäl- kraft med avseende på energi.

las så att det för de förbrukare, varom När särskilda skäl föreligger får riks fråga

är. så nära som möjligt motsvarar skatteverket för viss distributör medgiva

den skatt som skulle liava utgått vid till- undantag från skyldighet enligt första

lämpningav 14 §. stycket.

2 moni.* På ansökan må riksskatte- Kan den elektriska kraften icke bevaket medgiva förbrukare inom distri- räknas på grundval av uppmätning får

butionsområde med onormalt höga den i stället beräknas efter vad som är

kraftavgifter eller anslutningsavgifter skäligt.

nedsättning av skatten.

24 §

/ morn.1 I deklaration som avses I deklaration som avses i 23 § 1

i 23 § I mom. må avdrag göras för mom. må avdrag göras för bränsle,

bränsle, som sorn

a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse.

b) återtagits i samband med återgång av köp.

4 Senaste lydelse 1971:251

5 Senaste lydelse 1971:251 ‘Senaste lydelse 1971:251.

7 Senaste lydelse 1973:994.

1 * Riksdagen 1975. f> sami. Nr 30

SkU 1975:30

4 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning i fartyg eller luftfartyg, samt

e) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till frihamn.

2 morn.1 På särskild prövning av riksskalteverkel ankommer, huruvida och i vad mån avdrag jämväl må göras .för

a) bränsle, som skattskyldig förbrukat eller försålt för förbrukning för annat ändamål än energialstring,

b) bränsle, som skattskyldig förbrukat för framställning av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktigt bränsle,

c) bränsle, som skattskyldig förbrukat eller försålt för förbrukning,! samband med tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,

d) bränsle, sorn skattskyldig återtagit annorledes än i samband med återgång av köp.

e) bränsle, vars försäljning förorsakat den skattskyldige förlust på grund av bristande betalning från köparen,

f) bränsle, som skattskyldig förbrukat eller försålt för förbrukning vid industriell tillverkning, där bränslekostnaden utgör mera betydande del av tillverkningskostnaden, samt

g) bränsle, som skattskyldig förbrukat vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

d) förbrukats eller försålts för förbrukning i fartyg eller luftfartyg,

e) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

f) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring eller för förbrukning, i samband medfabriksmässig tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning utan att transportmedel danid framföres,

g) förbrukats för framställning av bensin eller i förteckningen angivet bränsle eller för produktion av skattepliktig elektrisk kraft,

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

'Senaste lydelse 1971:251.

SkU 1975:30

5 Föreslagen lydelse

25 §

Nuvarande lydelse

1 moni. I deklaration som avses i 23 4; 2 mom. skall avdrag göras för elektrisk kiaft, som

a) levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål, sami

b) överforrs lill annai land.

2 morn.'' På särskild prövning av riksskatteverket ankommer, huruvida och i vad mån avdrag jämväl må göras för

a) elektrisk kraft, som förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring,

b) elektrisk kraft, som använts i omedelbart samband med sådan förbrukningJÖr vilken avdrag må göras enlig' a),

c) elektrisk kraft, som förbrukats eller försålts lör förbrukning vid fram - ställning av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktig! bränsle,

d) elektrisk kraft, vars försäljning förorsakat den redovisningsskyldige förlust på grund av bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft,

e) elektrisk kraft, som förbrukats eller försålts för förbrukning vid industriell tillverkning, där kraftkostnaden utgör mera betydande del av tillverkningskostnaden , samt

O skatt för bensin eller annat bränsle, som förbrukats vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft, i den mån motsvarande avdrag icke medgivits enligt 7 § 2 mom. c) förordningen om bensinskatt eller 24 § 2 mom. g) denna förordning.

I deklaration som avses i 23 § 2 mom. får avdrag göras för elektrisk kraft, som

a) levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål eller överförts till annat land,

b) förbrukats eller försålts för förbrukning förannat ändamål än energialstring eller för användning i omedelbart samband med sådan förbrukning eller vid framställning av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktigt bränsle,

c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft.

Avdrag får även göras för skatt för bensin eller annat bränsle, som förbrukats vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft, i den mån avd rag icke gjorts enligt 24 § g)eller enligt 7§ 1 mom. i)lagen(l%l:372)om bensinskatt.

'Senaste lydelse 1971:251

SkU 1975:30

6 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 §“

Den som är registrerad enligt den- Den som är registrerad enligt denna. förordning är pliktig att ordna sin na lag är pliktig att ordna sin bok bokföring

och, vad angår distribu- föring och, vad angår distribution av

tion av elektrisk kraft, jämväl sin elektrisk kraft, jämväl sin statistik

statistik på sådant sätt att enligt riks- på sådant sätt att enligt riksskatte skatteverkets

beprövande kontroll verkets beprövande kontroll möjlig möj

liggöres göres

a) i fråga om skattepliktiga bränslen, över tillverkning, inköp, försäljning samt förbrukning i egen rörelse av dylika bränslen ävensom

b) i fråga om elektrisk kraft, över inköpt och försåld samt eljest mottagen och levererad elektrisk energi samt över den elektriska energi, som inom rörelsen producerats, förbrukats och bortgått såsom överföringsförlust m. m., så ock över debiterade och erlagda kraftavgifter.

Den som är registrerad skall vidare ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som riksskatteverket för erhållande av en betryggande kontroll över skattens behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar kontrolltjänsteman i enlighet med riksskatteverkets föreskrifter kan komma att lämna.

Där riksskatteverket så påfordrar skall distributör av elektrisk kraft föranstalta om att anordningfor uppmätning av dylik kraft med avseende å energi och effekt inrättas.

10 Senaste lydelse 1971:251

SkU 1975:30 7

Bilaga"

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas -

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol 12 kr. för ton

ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande fasta

bränslen, framställda av stenkol 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbriketter 6 kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbriketter 14 kr. för ton

ur 27.04 Koksstybb 6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående

dieselmotor 40 kr. för m5

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 40 kr. för m

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 20 juni 1975. I samband med ikraftträdandet iakttages följande.

1. De nya skattesatserna för drivmedel och bränslen tillämpas från och med den 1 juli 1975.

2. Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas, om ej annat följer av 3 eller 4, för redovisningsperiod som börjar närmast efter ikraftträdandet.

3. Omfattar debiteringsperiod för distribuerad elektrisk kraft mer än sex månader och göres mätaravläsning undertiden den 20 juni-den 31 augusti 1975 tillämpas den nya skattesatsen på energiförbrukningen efter avläsningen.

Göres icke avläsning som avses i första stycket tillämpas den nya skattesatsen på energiförbrukning från och med den 1 juli 1975.

4. Göres i annat fall än som avses i 3 mätaravläsning under tiden den 20-30 juni 1975 tillämpas den nya skattesatsen för elektrisk kraft på energiförbrukningen efter avläsningen.

5. I de fall mätaravläsning icke göres enligt 3 eller 4 för skatten enligt den nya skattesatsen på energiförbrukningen före den första mätaravläsningen efter ikraftträdandet beräknas efter skälig grund.

6. Äldre bestämmelser i 24 $ 2 mom. 0 och 25 $ 2 mom. e) gäller till utgången av juni månad 1975.

7. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen om allmän energiskatt skall hänvisningen i stället avse lagen om allmän energiskatt.

“Senaste lydelse 1971:251.

1 ** Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 30

SkU 1975:30

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt Härigenom

föreskrives att lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Skatt enligt förordningen (1957:262)om allmän energiskatt utgår på annat bränsle än bensin eller motorsprit, som användes för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, efter en skattesats som svarar mot 15 procent av den skattesats som enligt bilagan till förordningen gäller för ifrågavarande bränsle.

Föreslagen lydelse

1 § Skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår på annat bränsle än bensin eller motorsprit, som användes för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, efter en skattesats som svarar mot 15 procent av den skattesats som enligt bilagan till lagen gäller för ifrågavarande bränsle.

2 § Skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt på elektrisk kraft och annat bränsle än bensin eller motorsprit som förbrukas vid industriell tillverkning utgår med sådant belopp, att skatten icke överstiger tre procent av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik.

Föreligger särskilda skäl kan regeringen för visst företag medge nedsättning utöver vad som anges i forsta stycket.

3 § Riksskatteverket beslutar om nedsättning av skatt enligt 2 § första stycket. Vid bedömningen av skattebelastningen tages hänsyn endast till den genomsnittliga storleken av skatten i förhållande till försäljningsvärdet för företagen inom en bransch eller för grupp av företag med likartad tillverkning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975 och gäller i fråga om elektrisk kraft och bränsle för vilka skattskyldighet inträder efter utgången av juni månad 1975.

SkU 1975:30

7 Förslag till

Lag otn ändring i förordningen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1961:372) om bensinskatt1 dels att i 1 § ordet ”förordning” skall bytas mot ”lag”, dets att 10 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken till förordningen samt 3 och 7 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om bensinskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §J

Skattskyldighet inträder

a) för bensin, som av den som är eller bort vara registrerad enligt 5 § levereras till köpare, som icke är registrerad, eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som icke utgöres av depå eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning eller ock, vid avregistrering, ingår i hans lager, när leveransen, ianspråktagandet eller avregistreringen sker;

b) för bensin, som av annan än b) för bensin, som av annan än registrerad inköpts mot försäkran registrerad inköpts mot försäkran

enligt 7 § 2 mom. andra stycket, när enligt 7 § 2 morn., när bensinen säl bensinen

säljes eller tages i anspråk jes eller tages i anspråk för skatte för

skattepliktigt ändamål. pliktigt ändamål.

Skattskyldig är i fall som avses i första stycket under a) den som är eller bort vara registrerad och under b) säljaren eller förbrukaren.

Införes skattepliktig vara till riket av annan än registrerad skall skatt erläggas till tullmyndighet. Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skatten. Därjämte gäller 46 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

7 §

1 mom.1 I deklaration må avdrag göras för bensin, som

a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för

vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller

fordon å järnväg,

'Senaste lydelse av 1 $ 1971:252.

* Senaste lydelse 1973:993, 1974:863 övergångsbest.

5 Senaste lydelse 1973:993.

SkU 1975:30

10 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av luftfartyg, härunder inbegripet start av icke motordrivet flygplan, eller för varmkörning eller provkörning av luftfartygs motor,

e) förbrukats eller försålts för förbrukning, i samband med tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,

0 förbrukats eller försålts för förbrukning för annat tekniskt ändamål än motordrift dock ej för framställning av vara som är lämpad eller avsedd för motordrift eller förpackats eller försålts för att förpackas i sådan särskild förpackning om högst en liter som avses i 1 § andra stycket, samt

g) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till frihamn.

2 mom.' På särskild prövning av riksskatteverket ankommer, huruvida och i vad mån avdrag jämväl må göras för

a) bensin, som skallskyldig återtagit annorledes än i samband med återgång av köp,

b) bensin, vars försäljning förorsakat den skattskyldige förlust på grund av bristande betalning från köpare, samt

e) förbrukats eller försålts för förbrukning, i samband med fabriksmässig tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,

g) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk frihamn,för annat ändamål än atl förbrukas där,

h) försålts medförlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig lill bristande betalning från köpare,

i) förbrukats eller försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

2 mom. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer äger om särskilda skäl föreligga medgiva att bensin må inköpas av annan än registrerad utan skatt mot försäkran till den skattskyldige angående bensinens användning.

‘Senaste lydelse 1971:252.

SkU 1975:30

11 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

c) bensin, sorn förbrukats eller försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer äger om särskilda skäl föreligga medgiva att bensin må inköpas av annan än registrerad utan skatt eller med nedsatt skatt mot försäkran till den skattskyldige angående bensinens användning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975 och tillämpas i fråga om bensin för vilken skattskyldighet inträder efter utgången av juni månad 1975.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen om bensinskatt skall hänvisningen i stället avse lagen om bensinskatt.

SkU 1975:30

13 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter dels att förordningen skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni månad 1979,

dels att rubriken till förordningen samt 1-3 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Särskild beredskapsavgift erläg- Särskild beredskapsavgift erlägges, i den mån skatteplikt föreligger ges, i den mån skatteplikt föreligger

znWgi förordningen (\951.262) om all- enligt lagen (1957:262) om allmän

män energiskatt, enligt denna för- energiskatt,, enligt denna lag för

ordning för

1. bensin avsedd för motordrift, dock ej flyg- och reabensin,

2. motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja.

Särskild beredskapsavgift utgår för bensin med två öre för liter och för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja med tre kronor för kubikmeter.

Särskild beredskapsavgift utgår för bensin med fern öre för liter och för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja med fern kronor för kubikmeter.

3 §

Förordningen (1957:262) om allmän energiskatt äger i övrigt motsvarande tillämpning på beredskapsavgift enligt denna förordning. I deklaration som avses i 23 § 1 mom. nämnda förordning får dock i fråga om särskild beredskapsavgift i stället för vad som föreskrives i 24 § i förordningen avdrag göras för bränsle, som

1. i avgiftsbelagt skick förvärvats egen rörelse,

Lagen (1957:262) om allmän energiskatt äger i övrigt motsvarande tillämpning på beredskapsavgift enligt denna lag. I deklaration som avses i 23 § 1 mom. nämnda lag får dock i fråga om särskild beredskapsavgift i stället för vad som föreskrives i 24 § i lagen avdrag göras för bränsle, som

för återförsäljning eller förbrukning i

SkU 1975:30

13 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. återtagits i samband med återgång av köp,

3. förbrukats eller försålts för fartygs drift i utrikes trafik,

4. av den avgiftspliktige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till frihamn, samt

5. avgiftspliktig förbrukat eller försålt för förbrukning för annat ändamål än energialstring.

Riksskatteverket kan efter samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar besluta om avdrag i andra fall än som anges i första stycket.

4. av den avgiftspliktige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk (rihamnför annat ändamål än att förbrukas där,

5. avgiftspliktig förbrukat eller försålt för förbrukning för annat ändamål än energialstring,

6. försålts med förlust för den avgiftspliktige, iden mån förlusten hänför sig till bristande betalning frän köpare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter skall hänvisningen i stället avse lagen om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.

Övriga författningsförslag i propositionen har behandlats av skatteutskottet i betänkandet SkU 1975:25 och socialförsäkringsutskottet i betänkandet SfU 1975:17.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen

1975:2106 av herr Bohman m. fl. (m) vari under punkterna 11 och 12 hemställs att riksdagen beslutar

11. om ändrad elbeskattning i enlighet med vad som i motionen anförts, vilket innebär att elskatten skall utgå med 15 % av erlagda avgifter;

12. att den i 2 § förslaget till lag om ändring i lagen om nedsättning av allmän energiskatt föreslagna procentsatsen om 3 % skall bestämmas till 2 %\

1975:2109 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari under punkterna 4 och

5 hemställs att riksdagen beslutar

4. att i förslaget till lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt avslå förslagen till ändring av skattebeloppen i 5 S samt avslå förslagen till förändringar i skattesatserna i bilaga till nämnda lag, benämnd: Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas,

5. att i förslaget till lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt avslå de föreslagna 2 och 3 SS;

SkU 1975:30

1975:2112 av herr Lothigius m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen med ändring av regeringens förslag i propositionen 1975:92 antar följande ändrade lydelse av första stycket 25 § lagen om allmän energiskatt:

25 8

I deklaration som avses i 23 8 2 mom. för avdrag göras för elektrisk kraft, som

a) levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål eller överförts till annat land,

b) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring, för drift av anläggning, vilken utnyttjas huvudsakligen för miljövårdande ändamål, eller för användning i omedelbart samband med sådan förbrukning eller vid framställning av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktigt bränsle,

c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft;

1975:2116 av herr Polstam m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att energiskatten för indirekt eluppvärmda småhus utgår med 1 öre per kWh i stället för föreslagna 2 öre per kWh från den tidpunkt som anges i propositionen 1975:92;

1975:2121 av herr Åkerlind m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen avslår den i propositionen 1975:92 föreslagna höjningen av energiskatten på bensin;

1975:2122 av herr Åsling m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975:92 beslutar att den för hela landet gemensamma prisnivån på bensin- och oljepriser skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1975.

Till utskottet har också hänvisats de med anledning av prop. 1975:30 väckta motionerna

1975:2009 av herr Hörberg (fp) vari under punkterna 11.8, 11.12,11.13 och

11.18 hemställs

11. att riksdagen fattar principbeslut om

8. att flerårsplan skall upprättas för olika energikällors beskattning fram till år 1985,

12. att utredning om progressiv personbilsbeskattning skall göras,

13. att flerårsplan skall upprättas för drivmedelsbeskattningen fram till år 1985,

18. att särskild skatt skall utgå på blekt papper som används inom landet från år 1978;

1975:2032 av herr Helén m. fl. (fp) vari - under hänvisning till motionen 1975:2031 - hemställs att riksdagen beslutar

1. att i motionen 1975:2031 i den del den behandlar energibeskattningen

SkU 1975:30

överlämnas till den aviserade utredningen rörande energibeskattningen,

2. att ge regeringen till känna att detta utredningsarbete bedrivs så skyndsamt att utredningen kan framlägga förslag under år 1976,

3. att ge regeringen till känna vad som anförs i motionen angående beskattning av motorfordon;

I detta sammanhang behandlar utskottet också de vid riksmötets början väckta motionerna

1975:687 av herr Fälldin m. fl. (c) vari - under hänvisning till motionen 1975:905 - hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om översyn av energibeskattning i enlighet med vad som anförts i motionen 1975:905;

1975:1085 av herrar Söderström (m) och Adolfsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att sänka el-skatten till fem procent för industriella rörelser vilkas el-konsumtion inte överstiger 80 000 kilowattimmar.

Skrivelser

Med anledning av propositionen, såvitt avser energibeskattningen, har skrivelser inkommit från Svenska petroleuminstitutet, Svenska elverksföreningen (2 st.), Svenska Wallboardföreningen, Svenska Plywoodföreningen, lngenjörsvetenskapsakademin. Tekniska verken i Linköping AB, Svenska Cellulosa- och pappersbruksföreningen, Trafikanternas riksförbund och Sveriges industriförbund.

Utskottet

Skatteförslagets syfte och allmänna utformning

De energipolitiska aspekterna på energiskattens framtida roll har inte närmare utvecklats i prop. 1975:92 men väl i prop. 1975:30 om energihushållningen m. m., vari chefen för industridepartementet återger energiprognosutredningens (EPU:s) synpunkter på energiskatten som styrinstrument. Utredningen framhåller bl. a. att skatter och avgifter på den förbrukade eller levererade energin ger en direkt stimulans att begränsa förbrukningen av energin och därför från teoretisk synpunkt är att föredra genom att begränsningen åstadkommes till lägsta samhällsekonomiska kostnad. Om extra åtgärder för att hålla tillbaka energiförbrukningen skall aktualiseras bör dessa enligt EPU baseras på en avgift eller skatt på energi, eftersom med en sådan konstruktion åtgärden blir riktad direkt mot energiförbrukningen.

De remissinstanser som har uttalat sig om styrmedlen delar EPU:s uppfattning att skatter och avgifter på energi ofta kan vara en effektiv metod att stimulera till ökad hushållning men att energiefterfrågans priselasticitet inte är tillräckligt känd. Remissinstanserna pekar också i en del fall på uppen -

SkU 1975:30

bara svårigheter om energiskatter och energiavgifter av väsentlig storlek införs.

Departementschefen delar EPU:s“och remissinstansernas uppfattning att frågan om energiskattens styrande effekt och påverkan i övrigt måste studeras ytterligare. Detta hindrar dock enligt hans mening inte att en viss höjning av energiskatten genomförs redan nu i syfte att hålla tillbaka energiförbrukningen. Med en höjning av energiskatten accentueras sparmotivet ytterligare hos konsumenten.

Sedan det här behandlade förslaget om förändringar i energibeskattningen aviserats konstaterar departementschefen att frågan om det mer långsiktiga utnyttjandet av energibeskattningen i energipolitiskt syfte behöver utredas ytterligare och att chefen för finansdepartementet avser att senare tillkalla en utredning för att se över energibeskattningen. Utredningen bör vara oförhindrad att i de stycken som berör utredningsuppdraget diskutera även vissa skattetekniska aspekter på frågan om kollektivdebitering av el.

Syftet med den aktuella skärpningen av energibeskattningen är således dubbelt, nämligen dels att hålla tillbaka energiförbrukningen, dels att finansiera den i prop. 1975:92 föreslagna skatteomläggningen.

Förslaget i den sistnämnda propositionen innebär i fråga om energiskatten på elkraft att den nuvarande skatten med 10 % av kraftpriset ersätts med särskild skatt om 2 öre per kWh. Energiskatten på bensin höjs med 7 öre per liter och den särskilda beredskapsavgiften med 3 öre per liter. Höjningen blir alltså 10 öre per liter sammanlagt. För oljorna innebär förslaget att de tunna och tjocka oljorna får samma energiskatt, 40 kr. per m\ och samma beredskapsavgift, 5 kr. per m’, vilket motsvarar en sammanlagd höjning med 17 kr. för de tunna och 26 kr. för de tjocka oljorna. Däremot föreslås ingen ändring av skattesatserna för kol och andra fasta bränslen.

Utskottet, som i betänkandet 1975:25 rörande övriga delar av propositionen i princip redan godkänt energiskattehöjningen som ett led i finansieringen av den föreslagna skatteomläggningen, finner med hänsyn härtill inte skäl att nu upprepa bakgrunden till eller argumenten för dessa förslag, som riksdagen redan godtagit. Med denna utgångspunkt anser utskottet det inte heller erforderligt att i detta sammanhang ånyo återge sina synpunkter på de motioner, som förordar alternativa finansieringsmetoder, vilka riksdagen redan avvisat. I enlighet härmed avstyrker utskottet yrkandet i motionen 2106 av herr Bohman m. fl. (m) om att höjningen av energiskatten på elkraft skall ske genom att den procentuella skattesatsen bibehålls för att undvika de negativa effekterna av en fast skattesats i fråga om bl. a. mottryckskraft och ackumulerande elvärme men höjs från 10 till 15 procent av erlagda avgifter liksom yrkandet i motiorien 2109 av herr Hermansson m. fl. (vpk) om avslag på höjningen av energiskatten på olja och bensin, eftersom båda dessa yrkanden skulle medföra väsentliga inkomstbortfall jämfört med förslagen i propositionen.

SkU 1975:30

17 Energibeskattningens allmänna inriktning

1 de med anledning av prop. 1975:30 väckta motionerna 2009 av herr Hörberg (fp) och 2032 av herr Helén m. fl. (fp) behandlas vissa frågor rörande beskattningens roll i den framtida energipolitiken. Delvis likartade synpunkter förs fram i den vid riksdagens början väckta motionen 687 av herr Fälldin m. fl. (c). Yrkandet i motionen 2032 går ut på att den av samma motionärer väckta motionen 2031, som redovisar folkpartiets energipolitiska program, skall överlämnas till den aviserade utredningen om energibeskattningen i vad motionen avser skattefrågor. I dessa tre motioner redovisas ett flertal synpunkter på energiskattens och i viss mån också på vägtrafikbeskattningens utformning. Motionärerna diskuterar olika förslag till skattedifferentiering, flerårsplanering m. m. i huvudsakligt syfte att genom beskattningsåtgärder nå en bättre energihushållning.

Som framgår av den tidigare redogörelsen skall den kommande utredningen om energibeskattningen överväga bl. a. dessa frågeställningar. Utskottet, som i åtskilliga fall tidigare hävdat att ett överlämnande av motioner till en sittande utredning ofta är en överloppsgärning med hänsyn till att det normalt åligger en utredning att noga följa debatten och inte minst meningsyttringarna i riksdagen beträffande det ämnesområde utredningen behandlar, finner denna ståndpunkt äga giltighet även beträffande den blivande energiskatteutredningen. I avvaktan på resultatet av den kommande utredningen avstyrker utskottet alltså bifall till motionerna i här behandlade delar. Utskottet är inte heller berett att i förevarande sammanhang ta ställning till det mera speciella kravet på skatt på blekt papper som framförs i motionen 2009 och som utskottet därför avstyrker.

Industrifrågor

Ett av motiven för tillsättandet av den särskilda utredningen torde vara att man därigenom också får möjlighet att närmare granska de problem som uppstår i samband med övergången från en procentuell värdeskatt till en fast öreskatt per förbrukad kWh. När det gäller konsekvenserna för industrins del har frågan uppmärksammats i den förevarande propositionen. Där föreslås att den nuvarande enprocentsregeln, som riksskatteverket med stöd av förarbetena till nu gällande lagstiftning tillämpar och som innebär att energiskattebelastningen inte skall överstiga 1 % av salutillverkningsvärdet, ersätts med en motsvarande treprocentsregel, vilken med hänsyn till den nya regeringsformen skall skrivas in i den särskilda lagen om nedsättning av allmän energiskatt. I fråga om viss industri med särskilt hög förbrukning av bränsle och elkraft skall regeringen kunna medge ytterligare nedsättning, dock inte längre än vad som skulle ha följt av enprocentsregeln.

I denna del har förslaget i propositionen mött invändningar. I motionen 2106 av herr Bohman m. fl. (m) anser motionärerna att treprocentsregeln

SkU 1975:30 18

bör ersättas med en tvåprocentsregel med hänsyn till att belastningen på industrin eljest blir fög hög, medan i motionen 2109 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas avslag på nedsättningsreglerna i vad de avser industrin.

Utskottet som, genom bl. a. skrivelser från organisationer som företräder industrin, fått åtskillig information om vad energiskattehöjningen innebär/ för produktionskostnaderna är väl medvetet om att såväl den väsentliga höjningen av skatten på tjocka oljor som den höjda elskatten medför att industrin i åtskilliga fall får en förhållandevis större skattehöjning än de privata konsumenterna. Att skatteskärpningen under sådana förhållanden medför vissa olägenheter för industrins del är ofrånkomligt, men dessa konsekvenser måste å andra sidan vägas mot de fördelar industrin fått genom den beslutade skatteomläggningen liksom den nytta industrin kan ha av det aktuella energiprogrammet. Med hänsyn härtill finner utskottet de i propositionen föreslagna nedsättningsreglerna för industrin innebära en, såvitt nu kan bedömas, rimlig avvägning av skattebelastningen. Det bör även anses möjligt att framdeles i den nämnda nedsättningslagen kodifiera de särskilda nedsättningsregler som regeringen kommer att tillämpa för den speciellt energikrävande industrin. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 2106 och 2109 i nu avsedda delar.

Ett mera begränsat yrkande rörande industrins energiskattefrågor förs fram i motionen 2112 av herr Lothigius m. fl. (m). Motionärerna begär skattefrihet för energi som används för miljövårdande anläggningar med motiveringen att sådana investeringar som oftast inte är lönsamma i sig blir än mera kostnadskrävande genom den skärpta beskattningen. Utan att gå in på någon diskussion om industrins ansvar för miljövården avstyrker utskottet detta yrkande med hänvisning främst till att en sådan åtgärd skulle komplicera beskattningen.

En fråga rörande den mindre industrin tas upp i den vid riksmötets början väckta motionen 1085 av herrar Söderström (m) och Adolfsson (m), vari motionärerna yrkar att småindustri med en högsta årlig elförbrukning av 80 000 kWh skall betala endast 5 96 i skatt.

Mot detta förslag kan förutom kontrolltekniska invändningar också anföras att erfarenheterna från andra skatteområden ger vid handen att gränsregler av denna art ofta animerar foretag att formellt dela upp verksamheten på mindre enheter för att erhålla skatteförmåner. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till motionen 1085.

Innan utskottet lämnar industrins energiskattefrågor vill utskottet något beröra frågan om beskattningen av mottryckskraften som tas upp i vissa av de tidigare nämnda motionerna om energibeskattningens allmänna inriktning liksom i en skrivelse från företrädare för industrin. Utnyttjande av mottryckskraft, som i princip innebär ett tillvaratagande av överskottsvärme vid tillverkningsprocessen, torde allmänt bedömas som ett viktigt led i hushållningen med energiresurserna. Framställningen av mottryckskraft, som - om man bortser från investeringskostnaderna - blir förhål -

SkU 1975:30

landevis billig, missgynnas följaktligen av övergången från procentuell beskattning till en skatt med fast öretal. Om dessa effekter blir sådana att det kan anses motiverat att på denna grund införa särskilda skattelättnader för denna produktion av elkraft, anser utskottet sig inte kunna avgöra på grundval av de uppgifter som nu står till buds. Utskottet förutsätter emellertid att den kommande utredningen skyndsamt skall pröva denna fråga.

Ackumulerande elvärme

Den fasta skattesatsen för elkraft får också den effekten att det i fortsättningen blir förhållandevis mindre gynnsamt att för uppvärmning av fastigheter och småhus genom särskilda anläggningar utnyttja den billigare överskottskraft som produceras nattetid, s. k. ackumulerande elvärme. Frågan behandlas inte i propositionen, men i motionen 2116 av herr Polstam m. fl. (c) yrkas att skatten skall utgöra 1 öre per kWh för sålunda uppvärmda småhus med hänsyn till bl. a. de investeringar som dessa småhusägare gjort och de nationalekonomiska vinster som förfarandet medför. Liknande synpunkter har framförts till utskottet av Ingenjörsvetenskapsakademin och företrädare för elleverantörerna.

Enligt utskottets mening utgör den ackumulerande elvärmen ett viktigt led i strävandena att skapa ett bättre utnyttjande av energiresurserna. Det bör därför ligga i elleverantörernas intresse att anpassa sina taxor så att utnyttjande av sådan elvärme gynnas. Om den nya beskattningen trots detta skulle få negativa effekter för denna uppvärmningsform, bör den kommande utredningen utan dröjsmål pröva vilka åtgärder som kan anses erforderliga och lägga fram förslag härom. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 2116 i den mån den inte kan anses tillgodosedd genom vad utskottet sålunda anfört.

Deri höjda energiskatten på bensin

Utskottet har i det föregående avvisat ett motionsyrkande om avslag på den skärpta beskattningen av bensin och oljor med hänvisning till att riksdagen inte godtagit de i denna motion framförda alternativa finansieringsförslagen. I motionen 2121 av herr Åkerlind m. fl. (m) yrkas med hänvisning till att bilismen redan får bära väsentliga skattebördor avslag på höjningen av energiskatten på bensin.

Motionärerna anvisar i detta fall inte några andra vägar för att täcka det inte oväsentliga inkomstbortfall som deras förslag skulle medföra. På grund härav avstyrker utskottet bifall till motionen 2121.

SkU 1975:30

20 Övergångsbestämmelserna m. m. i fråga om energiskallen på elkraft

Den nya beskattningen av elkraft skall enligt förslaget i propositionen träda i kraft den 20 juni 1975 och gälla från ingången av den redovisningsperiod som börjar närmast efter den 19 juni. Om redovisningsperiod omfattar mer än sex månader skall den nya skattesatsen gälla från den 1 juli eller, om mätaravläsning sker under tiden den 20 juni-den 31 augusti 1975, från tidpunkten för mätaravläsningen. Vid avläsning i andra fall under tiden den 20-den 30 juni 1975 skall också tidpunkten för avläsningen utgöra gräns.

Med anledning av dessa övergångsregler har Svenska elverksföreningen i skrivelse till utskottet framfört vissa ändringsförslag för att tillgodose främst praktiska synpunkter. Utskottet som funnit skäl att i huvudsak tillgodose dessa önskemål och som även anser att övergångsbestämmelserna bör kompletteras i annat avseende för att bättre korrespondera med uttalandena i propositionen föreslår därför ändringar av dessa bestämmelser på sätt framgår av utskottets hemställan.

Vid granskningen av förslaget till ändring av energiskatteförfattningen har vidare framkommit att det föreslagna upphävandet av 39 § i författningen medför att den rubrik under vilken paragrafen står blir överflödig, eftersom övriga paragrafer under samma rubrik tidigare upphävts. Utskottet föreslår därför att denna rubrik tas bort genom ett tillägg till ingressen till författningsförslaget.

Beträffande de övriga författningsändringar som föreslås och som främst betingas av den nya regeringsformens bestämmelser har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter m. m.

Den särskilda beredskapsavgiften för oljelagring som enligt tidigare riksdagsbeslut skall utgå med två öre per liter för bensin och 3 kr. per m’ för olja har inte något direkt samband med de i propositionen föreslagna finansieringsåtgärderna. Avgiften är emellertid rent skattetekniskt samordnad med energiskatten och då kostnaderna för den oljelagring som avgiften är avsedd att täcka ökat väsentligt föreslås att avgiften i samband med höjningen av energiskatten på bensin och oljor höjs till 5 öre per liter bensin och 5 kr. per m’ för oljor. Kostnadsbehovet skulle enligt propositionen ha krävt en högre avgiftshöjning, men departementschefen föreslår i stället att tiden för avgiftens giltighet förlängs med två år till utgången av juni månad 1979.

Mot denna förlängning eller mot avgiftshöjningen har inte några invändningar riktats och utskottet tillstyrker dessa åtgärder. I skrivelse till utskottet har emellertid Svenska petroleuminstitutet påpekat att de ändrade avdragsregler som föreslås i propositionen i fråga om avgiften och som närmast

SkU 1975:30

tillkommit för att tillgodose den nya regeringsformens krav, innebär att avdragsrätt i fortsättningen inte kommer att föreligga för det bränsle som raffinaderierna använder för sin verksamhet. Då några skäl för en ändring av bestämmelserna på denna punkt inte redovisats i propositionen och då åtgärden närmast skulle innebära att raffinering utomlands gynnas, förordar utskottet att avdragsreglerna kompletteras i detta avseende.

I samband med behandlingen av oljelagringsavgiften redovisar departementschefen också en annan fråga som länge varit föremål för riksdagens uppmärksamhet, nämligen hur prissättningen på oljeprodukter skall kunna utjämnas mellan olika delar av landet. I motioner har tidigare förordats att man genom beskattningen skulle eliminera verkningarna av de ortsoch zonpristillägg som oljebolagen sedan länge tillämpat och därigenom få en enhetlig prisnivå inom landet, men dessa förslag har avvisats med hänvisning bl. a. till att de skulle medföra regionala beskattningsregler. I propositionen redovisas att Statens pris- och kartellnämnd (SPK) har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att slopa dessa tillägg genom någon form av clearingförfarande, och departementschefen räknar med att den enhetliga prisnivån för oljeprodukter skall kunna genomföras fr. o. m. 1976.

I motionen 2122 hälsas dessa åtgärder med tillfredsställelse, men motionärerna anser med hänvisning till den långa tid som frågan varit under debatt att förslaget bör genomföras redan den 1 juli 1975.

Utskottet får med anledning härav framhålla att SPK:s utredning inte väntas föreligga förrän under juni i år och att förslaget sannolikt kommer att kräva lagstiftningsåtgärder, som alltså tidigast kan behandlas vid den kommande höstsessionen. Med hänsyn härtill anser utskottet att praktiska förutsättningar saknas för att tillgodose yrkandet i motionen, som utskottet alltså avstyrker.

Utskottet hemställer

1. Beträffande skattesatsen för energiskatt på elkraft

att riksdagen med avslag på motionen 1975:2106 punkten 11 och med bifall till propositionen 1975:92 i här behandlade delar fastställer energiskattesatsen för elkraft till 2 öre per kWh;

2. Beträffande skattesatserna för energiskatt på bensin och olja

att riksdagen med avslag på motionerna 1975:2109 punkten

4 och 1975:2121 och med bifall till propositionen fastställer energiskattesatsen för bensin till 34 öre per liter och för oljor till 40 kr. per m1;

3. Beträffande reduceringsreglerna för industrin

att riksdagen med avslag på motionerna 1975:2106 punkten 12 och 1975:2109 punkten 5 och med bifall till propositionen fastställer den övre gränsen för energiskattebelastningen till

3 procent av försäljningsvärdet samt godkänner de möjligheter till ytterligare nedsättning som förordas i propositionen;

SkU 1975:30

4. Beträffande energibeskattningen av miljövårdande anläggningar att riksdagen med avslag på motionen 1975:2112 godkänner de i propositionen föreslagna avdragsreglerna för energiskatt;

5. Beträffande skattelättnaden för den mindre industrin att riksdagen avslår motionen 1975:1085;

6. Beträffande uppvärmning med s. k. ackumulerande elvärme att riksdagen avslår motionen 2116;

7. Beträffande skatt på blekt papper

att riksdagen avslår motionen 1975:2009 punkten 11:18;

8. Beträffande tidpunkten för införande av enhetlig prisnivå på oljeprodukter att

riksdagen med avslag på motionen 2122 godkänner vad som i propositionen uttalas i denna fråga;

9. Beträffande utredningsyrkanden ifråga om energi- och vägtrajikbeskattningen att

riksdagen avslår motionerna 1975:687, 1975:2032 och 1975:2009 punkterna 11:8, 12 och 13;

10. Beträffande författningsförslagen och propositionen i övrigt att riksdagen

dels antar de vid propositionen såsom 5-7 och 13 fogade förslagen till

5. lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt med de ändringar att ingressen och punkterna 2-4 och

6 i övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt

Regeringens förslag

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1957:262) om allmän energiskatt dels att i 19 och 26 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att i 1,4, 11 och 21 §§ ordet ”förordning” skall bytas ut mot ”lag”,

dels att 16,17 och 39 §§ skall upphöra att gälla,

Utskottets förslag

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1957:262) om allmän energiskatt dels att i 19 och 26 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att i 1, 4, 11 och 21 §§ ordet ”förordning” skall bytas ut mot ”lag”,

dels att 16,17 och 39 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 34 § skall utgå,

SkU 1975:30

23 Regeringens förslag

dets att rubriken till förordningen,

5, 13-15, 24, 25 och 32 §§ samt bilagan till förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Utskottets förslag

dels att rubriken till förordningen,

5, 13-15, 24, 25 och 32 §§ samt bilagan till förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Övergångsbestämmelser

Denna lag

iaktages följande.

2. Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas, om ej annat följer av 3 eller 4, för redovisningsperiod som börjar närmast efter ikraftträdandet.

3. Omfattar debiteringsperiod för distribuerad elektrisk kraft mer än sex månader och göres mätaravläsning under tiden den 20 juni -den 31 augusti 1975 tillämpas den nya skattesatsen på energiförbrukningen efter avläsningen.

2. Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas, om ej annat följer av 3 och 4, för redovisningsperiod som börjar närmast efter ikraftträdandet eller i fråga om distribuerad elektrisk kraft för förbrukning efter första mätaravläsningen efter ikraftträdandet.

Som mätaravläsning godtages även avläsning som enligt tillämpade rutiner göres av förbrukaren.

3. Omfattar redovisningsperiod för distribuerad elektrisk kraft mer än sex månader och göres mätaravläsning under tiden den 20 juni-den 30 september 1975 tillämpas den nya skattesatsen på energiförbrukningen efter avläsningen.

Göres icke juli 1975.

4. Göres i annat fall än som avses i 3 mätaravläsning under tiden den 20 ]un\-den 5 juli 1975 tillämpas den nya skattesatsen för elektrisk kraft på energiförbrukningen efter avläsningen.

6. Äldre bestämmelser i 24 § 2 mom. 0 och 25 § 2 mom. e) gäller till utgången av juni månad 1975 eller i förekommande fall till tidpunkten för mätaravläsning enligt punkt 4.

6. lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt

4. Göres i annat fall än som avses i 3 mätaravläsning under tiden den 20-30 juni 1975 tillämpas den nya skattesatsen för elektrisk kraft på energiförbrukningen efter avläsningen.

6. Äldre bestämmelser i 24 § 2 mom. 0 och 25 § 2 mom. e) gäller till utgången av juni månad 1975.

SkU 1975:30

7. lag om ändring i förordningen (1961:372) om bensinskatt,

13. lag om ändring i förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter med den ändringen att 3 § erhåller följande såsom utskottets förslåg betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 §

Lagen (1957:262) om än energialstring,

6. avgiftspliktig förbrukat för framställning av avgiftspliktigt bränsle,

6. försålts med förlust för den av- 7. försålts med förlust för den av giftspliktige,

i den mån förlusten giftspliktige, i den mån förlusten

hänför sig till bristande betalning hänför sig till bristande betalning

från köpare. från köpare.

dels att medge att inkomsterna av beredskapsavgiften för oljeprodukter får fonderas hos riksgäldskontoret och disponeras för genomförande av oljelagringsprogram i enlighet med vad som förordats i propositionen.

Stockholm den 15 maj 1975

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Carlstein (s), Mundebo (fp), Wikner (s), Sundkvist (c). Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), herrar Hallenius (c), Boström (s), fru Troedsson (m) och herr Johansson i Malmö

(s).

Reservationer

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet, som” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

I motionen 2106 av herr Bohman m. fl. (m) föreslås att elskatten alltjämt skall uttagas med viss procent på elpriset och att denna procentsats bör fastställas till 15. Motivet för att bibehålla den procentuella beskattningen

i stället för den i propositionen föreslagna styckebeskattningen är att man därigenom får större möjligheter att stimulera till ökat utnyttjande av överskottskraften på nätterna. Vidare undviker man de stora höjningarna för de egnahemsägare som utnyttjar elkraft för uppvärmning.

Det i motionen framförda förslaget stimulerar till ett bättre tillvaratagande

SkU 1975:30

av s. k. mottryckskraft. Utskottet finner det vidare angeläget att beskattningen ges en sådan utformning att elackumulering uppmuntras. Av den av IVA till utskottet ingivna skrivelsen framgår att propositionens förslag till ändring från procentdebitering till stycketalsskatt på elenergi kommer att medföra den största höjningen för de förbrukare som tillämpar uppvärmning med enbart ackumulerande system, nämligen inte mindre än 41 % medan skattehöjningen för daguppvärmningen stannar vid 9 %. Av IVA:s skrivelse framgår att mycket stora energibesparingar skulle kunna göras om överskottskraften under nätterna i större utsträckning kunde tillvaratagas. Utskottet finner därför att den i propositionen föreslagna metoden för uttagande av elskatt motverkar en sådan utveckling. Utskottet tillstyrker därför den i motionen föreslagna skatten av 15 % på elpriset.

dels att utskottet under punkterna 1 och 10.5 bort hemställa

att riksdagen med avslag på propositionen 1975:92 i denna del och med bifall till motionen 1975:2106 punkten 11 antar förslaget till lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt med den ändringen att 14 § skall ha nedan angivna lydelse.

14 8

Skatten utgår för elektrisk kraft för gatu- eller vägbelysning med 0,5 öre för kilowattimme och för annan kraft med femton procent av kraftens beskattningsvärde.

Beskattningsvärdet är icke skatt.

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med orden ”Utskottet, som” och slutar med ”avsedda delar.” bort ha följande lydelse: Utskottet som, genom bl. a. skrivelser från organisationer som företräder industrin, fått åtskillig information om vad energiskattehöjningen innebär för produktionskostnaderna är väl medvetet om att såväl den väsentliga höjningen av skatten på tjocka oljor som den höjda elskatten medför att industrin i åtskilliga fall får en förhållandevis större skattehöjning än de privata konsumenterna. Skatteskärpningen kommer under sådana förhållanden att få allvarliga verkningar för industrin och med hänsyn till att vi under den närmaste framtiden torde komma att möta en hårdnande konkurrens från utlandet är det angeläget att begränsa ökningen av våra produktionskostnader. Med hänsyn härtill finner utskottet det i motion 2106 framställda yrkandet att elskattekostnaderna begränsas till högst 2 % av produktionsvärdet väl motiverade. Utskottet tillstyrker motionen. Det bör även anses möjligt att framdeles i den nämnda nedsättningslagen kodifiera de särskilda nedsättningsregler som regeringen kommer att tillämpa för den speciellt energikrävande industrin. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet bifall till avslagsyrkandet i motionen 2109 i här avsedd del. dels att utskottet under punkterna 3 och 10.6 bort hemställa

SkU 1975:30

att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och med bifall till motionen 1975:2106 punkten 12 antar förslaget till lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt med den ändringen att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

2 §

Skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt på elektrisk kraft och annat bränsle än bensin eller motorsprit som förbrukas vid industriell tillverkning utgår med sådant belopp, att skatten icke överstiger tvä procent av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik.

Föreligger särskilda första stycket.

Särskilt yttrande

av herrar Andersson i Knäred (c), Mundebo (fp), Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c) och Hallenius (c):

Vi hälsar med tillfredsställelse att frågan om det mer långsiktiga utnyttjandet av energibeskattningen i energipolitiskt syfte kommer att utredas. En lämpligt avvägd energibeskattning utgör enligt vår uppfattning ett viktigt instrument, då det gäller att stimulera industri och hushåll att använda energibesparande teknik. Samtidigt hade det varit önskvärt, att viss vägledning lämnats för utredningsarbetet, bl. a. genom att motionerna 1975:687, 1975:2009 och 1975:2032 blivit överlämnade till den kommande utredningen.

En ökad energiskatt skall inte i första hand syfta till ett ökat skatteuttag utan till att åstadkomma en omfördelning mellan olika näringsgrenar och företag. De energihushållande får med en höjning av energiskatten och ett motsvarande lägre uttag av andra skatter ett relativt sett lägre skattetryck. För mycket energikrävande verksamhet kommer däremot en höjning av energiskatten att tvinga fram prisökningar. Detta påverkar emellertid i sin tur konsumenternas val och prioriteringar så att varor med mindre energiinnehåll föredras.