Med anledning av motion om begränsning av antalet hundar i tätort

CU 1976/77: 17

Civilutskottets betänkande 1976/77: 17

med anledning av motion om begränsning av antalet hundar i tätort Motionen

I motionen 1976/77:428 av herr Westberg i Hofors m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om begränsning av antalet hundar i tätorter.

Motionärerna anför att ökningstakten av antalet hundar i början av 1970- talet var 5 procent per år och att en fortsatt utveckling i samma takt medför en fördubbling av antalet hundar inom tio år. Detta innebär att det i början av 1980-talet skulle finnas ca 1 miljon hundar i landet. Även om hunden för många personer har en helt avgörande social funktion kan en alltför snabb tillväxt av antalet hundar i tätorterna leda till många problem och till konflikter mellan olika grupper i samhället.

Gällande ordning

Hundhållningen regleras i flera lagar och förordningar. Sålunda finns i djurskyddslagen (1944:219, ändrad senast 1974:350) bestämmelser om yrkesmässig hunduppfödning samt om hållande av bandhund. Lantbruksnämnden är central tillsynsmyndighet medan kommunens hälsovårdsnämnd är lokal tillsynsmyndighet.

I hälsovårdsstadgan (1958:663, ändrad senast 1975:759) anges att husdjur och andra djur som hålls i fångenskap skall förvaras och skötas så att sanitär olägenhet ej uppstår. Med sanitär olägenhet menas t. ex. att hund inte får förorena gångbanor, lekplatser, badstränder, campingplatser etc.

I lag (1943:459, ändrad senast 1974:348) om tillsyn över hundar föreskrivs bl. a. att hund skall hållas under sådan tillsyn som med hänsyn till dess natur och övriga omständigheter erfordras för att förebygga att den orsakar skada eller avsevärd olägenhet.

I förordningen (1923:116, ändrad senast 1969:718) angående skatt för hundar föreskrivs att hundskatt för varje hund årligen skall erläggas till kommunen. Undantag från förordningen gäller bl. a. hundar som inte uppnått 3 månaders ålder och ledarhundar. Kommunen bestämmer själv för vilka ändamål hundskattemedlen skall användas. Skatten skall bestämmas till ett för varje hund lika belopp mellan 10 och 100 kr. per år. En differentiering med hänsyn till olika områden inom kommunen eller med hänsyn till olika slags hundar eller hundinnehavare kan således inte göras.

Ytterligare regler om hundhållning m. m. finns i lag (1938:274, ändrad senast 1975:175) om rätt till jakt samt till jaktstadgan (1938:279, ändrad senast

1 Riksdagen 1976/77. 19 sami. Nr 17

CU 1976/77:17

1976:431). Vidare kan föreskrifter i ämnet tas in i lokal ordningsstadga samt i lokala hälsovårdsförordningar. I de sistnämnda kan t. ex. anges att hundgård ej får finnas inom vissa områden i kommun, exempelvis inom områden med fastställd stads- eller byggnadsplan.

Utredningar om hundar, m. m.

I betänkandet Hundavgift (SOU 1972:89) föreslog hundskatteutredningen att en hundavgift enhetlig för hela riket skulle tas ut för varje hund. Utredningen föreslog att avgiften bestämdes till 75 kr. per hund och kalenderår. Betänkandet har remissbehandlats. Något förslag med anledning av betänkandet har ännu ej förelagts riksdagen.

Svenska kommunförbundet hartillsammans med Svenska Kennelklubben (SKK), Svenska Brukshundklubben (SBK) och Stockholms kommun (parkförvaltningen) i en arbetsgrupp preciserat problemet med hundhåilningen framför allt i tätorterna. Arbetsgruppens resultat publicerades i slutet av 1976 i skriften Hund i tätort. Sammanfattningsvis anför arbetsgruppen att ökad utbildning och bättre information om hundhållningen bör prövas innan krav på skärpning i gällande lagstiftning företas. Flera och bättre planerade rastgårdar och rastområden för hundar föreslås. Slutligen nämns som en tänkbar åtgärd att s. k. hundråd inrättas. I några kommuner finns redan sådana. Hundråden kan bestå av personer som representerar kommunens parkförvaltning, fritidsnämnden, hälsovårdsnämnden, hundägarorganisationer, icke hundägare, djurskyddsföreningar m. fl.

Utredningen (S 1974:08) angående översyn av hälsovårdsstadgan skall bl. a. överväga och precisera hälsovårdsstadgans bestämmelser om begreppet sanitär olägenhet, så att den enskilde som utövar eller ämnar utöva verksamhet som kan störa omgivningen skall bättre kunna bedöma när sanitär olägenhet föreligger. Vidare skall utredningen bl. a. - mot bakgrund av kommunindelningsreformen - behandla frågan om hälsovårdsnämndernas sammansättning liksom frågan om nämndernas medverkan i samhällsplaneringen. Även frågor som inte särskilt tagits upp i direktiven bör kunna behandlas av utredningen liksom frågor som faller inom ramen för utredningens arbete. Enligt 1977 års kommittéberättelse (s. 89) beräknas utredningen slutföra sitt arbete under år 1977. Lantbruksstyrelsen har i oktober 1976 till utredningen överlämnat ett av utredningen begärt yttrande om hållande av djur. I yttrandet behandlas bl. a. frågan om begränsning av antalet hundar och katter inom tätortsområden.

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

Skatteutskottet behandlade i betänkande SkU 1975:9 motioner om hundskatten. Bl. a. behandlades motioner i vilka yrkades att kommunerna skulle ha rätt att differentiera hundskatten såväl regionalt som med hänsyn till

CU 1976/77:17

olika hundägarkategorier. Skatteutskottet, som ansåg att gällande regler för hundskatt borde omprövas, hemställde att riksdagen hos regeringen begärde förslag om differentierad hundavgift i någon form. Riksdagen följde utskottet.

I motion 1976/77:609 (fp) till årets riksdag yrkas att kommuner ges rätt att differentiera hundskattens storlek. Motionen har hänvisats till skatteutskottet som beslutat uppskjuta behandlingen av denna till hösten.

Jordbruksutskottet behandlade i betänkandet JoU 1975/76:21 en motion om kontroll av hundaveln m. m. Utskottet föreslog att en översyn rörande förhållandena inom hundavel och hundhandel företogs i syfte att åstadkomma sanering och ökad kontroll på området. När det gällde allmänhetens hundhållning var detta enligt utskottets mening en omfattande fråga som dock inte borde dra uppmärksamheten från de i sammanhanget mera angelägna frågorna. Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört.

Utskottet

I motionen 1976/77:428 (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning om begränsning av antalet hundar i tätort.

Ovan har redovisats gällande lagstiftning om hundhållning m. m. samt lämnats uppgifter om avslutade och pågående utredningar som ur olika aspekter behandlar vissa frågor med anknytning till den i motionen upptagna frågan. Sålunda framgår att Kommunförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Brukshundsklubben samt parkförvaltningen i Stockholms kommun i en utredning - Hund i tätort - föreslagit vissa åtgärder för att förbättra förhållandet mellan hundägare och icke hundägare. Vidare bör i sammanhanget nämnas att utredningen angående översyn av hälsovårdsstadgan enligt vad utskottet erfarit kommer att behandla den i motionen upptagna frågan. Utredningen beräknas enligt vad som angivits i 1977 års kommittéberättelse avsluta sitt arbete i år.

Eftersom yrkandet i motionen om utredning i viss utsträckning tillgodosetts och behandlas inom ramen för hälsovårdsstadgeutredningens arbete finner utskottet inte anledning bifalla motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:428.

Stockholm den 3 mars 1977

På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

CU 1976/77:17 4

Närvarande: herrar Mattsson (c), Bergman (s), Danell (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Jadestig (s), fru Landberg (s), herr Nisser (m), fru Dahl (s), herrar Persson i Karlstad (s), Sandberg (c), Gustafsson i Borås (fp), Johansson i Holmgården (c) och Hägelmark (fp).

CJOTAB 53371 Slockholm 1977