Bet. 1976/77:FiU24

Med anledning av propositionen 1976/77:131 om fortsatt valutareglering m. m. samt fullmäktiges i riksbanken förslag 1976/77:12 till ändringar i lagen (RFS 1975:6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet) jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1977-04-28
Källa: data.riksdagen.se

FiU 1976/77: 24

Finansutskottets betänkande 1976/77: 24

med anledning av propositionen 1976/77:131 om fortsatt valutareglering m. m. samt fullmäktiges i riksbanken förslag 1976/77:12 till ändringar i lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet) jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1976/77: 131 har regeringen (ekonomidepartementet) efter föredragning av statsrådet Bohman

dels föreslagit riksdagen att antaga inom ekonomidepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i valutalagen (1939: 350),

2. lag om tillämpning av valutalagen (1939: 350),

dels lämnat riksdagen tillfälle att yttra sig över ett inom ekonomidepartementet upprättat förslag till

3. förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959: 264).

De i propositionen framlagda förslagen till lag och förordning är av följande lydelse:

1 Förslag till

Lag om ändring i valutalagen (1939: 350)

Härigenom föreskrives att 9, 10 och 13 §§ valutalagen (1939: 350)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §2

Till böter eller fängelse i högst Den som uppsåtligen

ett år dömes den som uppsåtligen 1) bryter mot förbud eller vill 1)

bryter mot förbud eller vill- kor som meddelas med stöd av 2 §

kor som meddelas med stöd av 2 § första stycket 1)—7) eller 5 § 3),

första stycket 1)—7),

2) använder sig av eller medverkar som bulvan för att kringgå förbud som avses il),

3) genom oriktig uppgift för- 3) genom oriktig uppgift förskaffar sig sådan rätt att förvärva skaffar sig sådan rätt att förvärva

eller avyttra utländska betalnings- eller avyttra utländska betalnings 1

Senaste lydelse av lagens rubrik 1959: 262.

2 Senaste lydelse 1975: 204.

1 Riksdagen 1976/77. 5 sami. Nr 24

FiU 1976/77: 24

2 Föreslagen lydelse

medel eller utländska fordringar, som behövs enligt förordnande som meddelas med stöd av 2 § första stycket 2) eller 5 § 3), eller riksbankens tillstånd, i den mån det behövs enligt förordnande som meddelas med stöd av 2 § första stycket eller 5 § 3), eller

4) underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet som föreskrives med stöd av denna lag eller vid fullgörande av sådan skyldighet lämnar oriktig uppgift,

dömes till böter eller fängelse i högst ett år eller, om brottet är grovt, fängelse i högst två år.

Har gärning som avses i första stycket begåtts av grov oaktsamhet, dömes till böter.

Om ansvar för överträdelse av utförsel- eller införselförbud som meddelas med stöd av 2 § första stycket 9) finnas bestämmelser i lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling.

Nuvarande lydelse

medel eller utländska fordringar, som behövs enligt förordnande som meddelas med stöd av 2 § första stycket 2), eller riksbankens tillstånd, i den mån det behövs enligt förordnande som meddelas med stöd av samma stycke, eller

4) underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet som föreskrives med stöd av denna lag eller vid fullgörande av sådan skyldighet lämnar oriktig uppgift.

Är brott som avses i första stycket grovt, dömes till fängelse i högst två år.

10 §3

För försök till överträdelse av utförsel- eller införselförbud som meddelas med stöd av 2 § första stycket 4) eller 5) och försök till brott som avses i 9 § första stycket 3) dömes till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

För försök till överträdelse av utförsel- eller införselförbud som meddelas med stöd av 2 § första stycket 4) eller 5) eller 5 § 3) och försök till brott som avses i 9 § första stycket 3) dömes till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Ha flera medverkat till brott som avses i första stycket eller i 9 § första stycket äga 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken motsvarande tilllämpning.

13 Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för brott som avses i 9 § första—tredje styckena samt 10 § ådömas, om den misstänkte har häktats eller erhållit del av åtal för brottet inom fem år eller, om brottet är grovt, inom tio år från brottet.

§4

Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för brott som avses i 9 § första och andra styckena samt 10 § ådömas, om den misstänkte har häktats eller erhållit del av åtal för brottet inom fem år eller, om brottet är grovt, inom tio år från brottet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

4 Senaste lydelse 1975: 204.

3 Senaste lydelse 1975: 204.

FiU 1976/77: 24

2 Förslag till

Lag om tillämpning av valutalagen (1939: 350)

Härigenom föreskrives att 2 § första stycket 1, 2 och 4—9 samt 5 § 1 och 3 valutalagen (1939: 350) skall äga tillämpning under tiden den 1 juli 1977—den 30 juni 1978.

3 Förslag till

Förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959: 264)

Härigenom föreskrives att valutaförordningen (1959:264), som enligt förordning (1976:228) gäller till utgången av juni 1977, skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni 1978.

2f Riksdagen 1976/77. 5 sami. Nr 24

FiU 1976/77: 24

4 Motioner i anslutning till proposition 131

Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande under allmänna motionstiden väckta motioner

1976/77: 78 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för att stoppa industriutflyttningen och kapitalexporten,

2. att riksdagen beslutar anta följande

Förslag till

Lag om ändring i valutalagen (1939: 350)

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

la §

Svenska och utländska betalningsmedel, fordringar och värdepapper må icke utföras ur riket eller på annat sätt överföras till utlandet eller överlåtas på den som är bosatt i utlandet, för investeringar i områden under kolonialt förtryck, i stater som utövar sådant kolonialt förtryck eller har fascistisk eller ra sist is k regim.

För att utrikes investeringar eljest skall få äga rum fordras att den som skall göra investeringen nöjaktigt kan visa att investeringen icke är föranledd av strävan att sänka lönekostnader, icke medför sysselsättningsproblem i Sverige, icke är led i någon form av kapitalflykt eller skatteundanhållande eller följd av syften som i övrigt strider mot folkflertalets ekonomiska, sociala eller politiska intressen och rättigheter.

Den som ansöker om att få investera utomlands måste också kunna styrka att investeringen icke är till men för det mottagande landets ekonomi och arbetande befolkning eller utgör led i försök att vidmakthålla en regim som motsätter sig ekonomisk och social utveckling och utjämning.

2a §

Förordnande enligt denna lag Förordnande enligt denna lag skall av riksbanken ianspråktagas skall av riksbanken ianspråktagas

för att främja penning- och valuta- för att främja penning- och valuta -

FiU 1976/77: 24

5 Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

politiken. Därvid får industri- och politiken. Därvid skall industri sysselsättningspolitiska

strävanden och sysselsättningspolitiska strä beaktas.

Hänsyn av sistnämnda vanden beaktas. Framställning

slag får dock föranleda avslag på skall avslås om den strider mot de

framställning endast då denna på arbetandes intressen,

grund av beloppets storlek eller Generellt förbud mot investeandra faktorer skulle åsamka lan- ringar utomlands kan förordnas

dets intressen utomordentlig skada. för viss tid.

2b §

Före behandlingen i valutastyrelsen av ansökan om tillstånd för företag att företaga direktinvestering utomlands bör yttrande inhämtas från de i företaget företrädda fackliga organisationerna, vilka skola äga vetorätt.

1976/77: 443 av herr Pettersson i Lund m.fl. (s)„vari hemställs att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i valutalagen (1939: 350)

Härmed förordas att en ny paragraf skall införas, benämnd 6 b §, av nedan angiven lydelse:

6b §

Ansökan om tillstånd för direkta investeringar utomlands skall, i vad gäller företag som omfattas av lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, vara tillstyrkt av personalrepresentanterna i företagets styrelse i ett särskilt yttrande. Endast om valutastyrelsen är enig därom skall ansökan utan sådan tillstyrkan ändock kunna tas upp till prövning.

Med anledning av propositionen 131 har följande motioner väckts

1976/77:1605 av herr Feldt m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om förslag till utvidgade möjligheter till en stickprovsvis kontroll vid gränsstationerna av att resande inte överträder meddelade utförsel- och införselförbud i valutalagen,

1976/77:1606 av herr Werner m.fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar att uttala sig för en skärpt tillämpning av valutaregleringen i syfte att stoppa kapitalexport och industriutflyttning.

FiU 1976/77: 24

6 Förslag 1976/77:12

I förslag 1976/77: 12 hemställer fullmäktige i riksbanken att riksdagen måtte antaga följande ändringar i lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet):

Förslag till

Lag om ändring i lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för Sveriges riksbank (Bankoreglementet)

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för Sveriges riksbank (Bankoreglementet) dels att 10 § 5 och 6 morn., 11 § 3 och 4 morn., 12 §, 13 §, 22 § 1 mom. och 3 mom. samt 23 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i 11 § skall införas ett nytt mom. betecknat 5 morn., dels att i 22 § 4 mom. skall utgå.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 §

5 mom. Varje fullmäktig bevistat sammanträde.

träde.

Därjämte utgår för år.

Är deputeraden av sjukdom förhindrad att tjänstgöra, får han efter fullmäktiges bestämmande under en tid av högst ett år uppbära halva fullmäktigarvodet och två tredjedelar «v arvodet som deputerad.

6 mom. Varje suppleant bevistat sammanträde.

Under tid då suppleant tjänstgör

såsom fullmäktig äger han i stället åtnjuta arvode efter samma grunder som fullmäktig.

U §!

3 morn. Suppleant för fullmäktig kan inträda som suppleant i

1 Senaste lydelse RFS 1975: 22.

FiU 1976/77: 24

(Gällande lydelse)

3 mom. Riksbankschefen, eller vid förfall för honom vice riksbankschefen, är ordförande i direktionen. Direktionen är beslutför, vid handläggning av fråga som har avseende på det slag av verksamhet riksbanken skall bedriva, när minst tre ledamöter, bland dem deputeraden eller jourhavande fullmäktigen, är närvarande och, vid handläggning av övriga frågor, när därutöver minst en personalföreträdare är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

Vid direktionssammanträde

4 mom. Personalföreträdare, som skall vara anställd vid riksbankens huvudkontor, utses av fullmäktige på förslag av arbetstagarorganisation för en tid av högst tre år. Personalföreträdare skall entledigas så snart den arbetstagarorganisation som föreslagit personalföreträdaren begär det. Beträffande jäv för personalföreträdare gäller vad härom stadgas i kungörelsen (1974: 224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m.

12 Riksbankens lånedelegation skall enligt fullmäktiges bestämmande pröva ärenden rörande utlåning till allmänheten.

Lånedelegationen består av deputeraden, jourhavande fullmäktig, den riksbanksdirektör som leder handläggningen av de arbetsuppgifter som åvilar bankavdel -

(Föreslagen lydelse)

direktionen såväl för deputeraden, vid tillfälligt förfall för denne, som för jourhavande fullmäktig.

4 mom. Riksbankschefen, eller vid förfall för honom vice riksbankschefen eller riksbanksdirektör är ordförande i direktionen. Direktionen är beslutför, vid handläggning av fråga som har avseende på det slag av verksamhet riksbanken skall bedriva, när minst tre ledamöter, bland dem deputeraden eller jourhavande fullmäktigen, är närvarande och, vid handläggning av övriga frågor, när därutöver minst en personalföreträdare är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

yrkar det.

5 mom. Personalföreträdare, som skall vara anställd vid riksbankens huvudkontor, utses av fullmäktige på förslag av arbetstagarorganisation för en tid av högst tre år. Personalföreträdare skall entledigas så snart den arbetstagarorganisation som föreslagit personalföreträdaren begär det. Beträffande jäv för personalföreträdare gäller vad härom stadgas i kungörelsen (1974: 224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m.

Ärenden rörande utlåning till allmänheten prövas enligt fullmäktiges bestämmande dels av riksbankens lånedelegation, dels av styrelsen för låneärenden vid huvudkontoret (lånestyrelsen) och styrelserna vid avdelningskontoren.

Lånedelegationen består av deputeraden, jourhavande fullmäktig, den riksbanksdirektör som leder handläggningen av de arbetsuppgifter som åvilar bankavdel -

FiU 1976/77: 24

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ningen och chefen för denna av- ningen och ytterligare en ledamot,

delning. För de två sistnämnda För de två sistnämnda ledamöter ledamötema

skall fullmäktige utse na skall fullmäktige utse supplean suppleanter.

ter.

Deputeraden eller vid förfall för honom jourhavande fullmäktigen är ordförande i lånedelegationen. Beslutförhet kräver närvaro av tre i delegationen ingående ledamöter eller suppleanter.

Ledamot eller suppleant, som ej är ledamot av bankofullmäktige eller tjänsteman i riksbanken, äger uppbära arvode enligt följande grunder, nämligen: ledamot årsarvode med 4 000 kronor samt ersättning per bevistat sammanträde med 100 kronor och suppleant med 200 kronor per sammanträdesdag.

13 §!

Till ledamöter i den i 6 a § va- 1 mom. Till ledamöter i den i

lutalagen nämnda valutastyrelsen 6 a § valutalagen nämnda valutaskall fullmäktige utse dels från styrelsen skall fullmäktige utse dels

riksbanken vice riksbankschefen, från riksbanken vice riksbanksche en

fullmäktig eller suppleant för fen, en fullmäktig eller suppleant

fullmäktig och en bankdirektör, för fullmäktig och en riksbanks dels

utanför banken tre ledamöter, direktör, dels utanför banken tre

av vilka en skall representera ledamöter, av vilka en skall repre bankväsendet

och två näringslivet i sentera bankväsendet och två nä övrigt.

För tjänstgöring i ärenden ringslivet i övrigt. För tjänstgöring

rörande direkta investeringar i ärenden rörande direkta investe utomlands

skall fullmäktige där- ringar utomlands skall fullmäktige

jämte utse två ledamöter, som skall därjämte utse två ledamöter, som

representera arbetstagarna. Full- skall representera arbetstagarna,

mäktige skall därjämte utse sup- Fullmäktige skall därjämte utse

pleanter för dessa ledamöter. suppleanter för dessa ledamöter.

Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige förordnar en av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara vice ordförande.

Valutastyrelsen är beslutför i ärenden rörande direkta investeringar utomlands, när minst tre av de för prövning av sådana ärenden särskilt utsedda ledamöterna och minst tre av övriga ledamöter är närvarande, samt i övriga ärenden, när minst tre ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

Fullmäktige skall utfärda när- 2 mom. Ärende varmed valuta mare

bestämmelser för valutasty- styrelsen har att taga befattning

relsens verksamhet. Därvid får avgöres i valutastyrelsen, i valuta föreskrivas

att ärenden som är av styrelsens direktion (valutadirek löpande

eller expeditionell natur tionen) eller av enskilda tjänste eller

eljest innebär tillämpning av män, en eller två i förening.

1 Senaste lydelse RFS 1975: 22.

FilJ 1976/77: 24

(Gällande lydelse)

fastställda riktlinjer får avgöras på styrelsens vägnar av ordföranden och bankdirektören i förening.

(Föreslagen lydelse)

/ valutastyrelsen avgöres ärenden rörande tillämpningsföreskrifter till valutaförordningen och allmänna riktlinjer för valutaregleringen samt de övriga ärenden som är av större betydelse genom att de innefattar väsentliga principfrågor eller eljest.

Valutadirektionen skall förbereda ärenden som skall avgöras av valutastyrelsen och under styrelsen leda valutaregleringen. 1 valutadirektionen avgöres ärenden som utan att kräva valutastyrelsens avgörande bedömes betydelsefulla.

Av enskilda tjänstemän, en eller tvä i förening, vilka därtill erhållit valutastyrelsens bemyndigande, avgöres de ärenden vilka ej ankommer på valutastyrelsen eller valutadirektionen.

3 mom. Valutadirektionen består av vice riksbankschefen, den i valutastyrelsen ingående riksbanksdirektören, deras suppleanter i styrelsen samt den gruppchef eller motsvarande tjänsteman, till vars verksamhetsområde föreliggande ärende hör. Valutastyrelsen skall utse två tjänstemän i riksbanken såsom suppleanter för valutadirektionens ständiga ledamöter. Vice riksbankschefen är ordförande och den i valutastyrelsen ingående riksbanksdirektören vice ordförande i valutadirektionen. Beslutförhet kräver närvaro av tre.

Vid behandling i valutadirektionen av ärende av särskild penningpolitisk betydelse skall chefen för riksbankens kreditpolitiska avdelning deltaga.

FiU 1976/77: 24

(Gällande lydelse)

därom snarast möjligt och senast i samband med att han erhåller meddelande om innehållet i styrelsens beslut.

(Föreslagen lydelse)

tas därom snarast möjligt och senast i samband med att han erhåller meddelande om innehållet i styrelsens beslut.

Fullmäktig eller suppleant för fullmäktig får ej deltaga i fullmäktiges handläggning av ärende varmed han tagit befattning i valutastyrelsen.

Till ledamot eller suppleant, som ej är tjänsteman i riksbanken, utgår arvode, till ledamot som tjänstgör endast i ärenden rörande direkta investeringar utomlands, med 4 000 kronor för år och, till annan ledamot, med 6 000 kronor för år samt till suppleant med 100 kronor för sammanträdesdag. Vid resa, som föranleds av uppdraget, äger ledamot eller suppleant åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som gäller för bankdirektör.

Avdelningskontorens styrelser

5 mom. Till ledamot eller suppleant, som ej är tjänsteman i riksbanken, utgår arvode, till ledamot som tjänstgör endast i ärenden rörande direkta investeringar utomlands, med 4 000 kronor för år och, till annan ledamot, med 6 000 kronor för år samt till suppleant med 100 kronor för sammanträdesdag. Vid resa, som föranleds av uppdraget, äger ledamot eller suppleant åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som gäller för riksbanksdirektör.

Avdelningskontorens styrelser

m. m.

22 §i

1 mom. Styrelse vid avdelningskontor skall bestå av direktören vid kontoret och ytterligare tre eller fyra ledamöter.

1 mom. Styrelsen för låneärenden vid huvudkontoret samt styrelse vid avdelningskontor skall bestå av tre eller fyra ledamöter jämte, vid huvudkontoret, chefen för bankavdelningen och, vid avdelningskontor, direktören vid kontoret.

Ordförande och övriga styrelseledamöter samt suppleanter för dem, i den mån sådana anses erforderliga, utses av fullmäktige för högst tre år. Fullmäktige får entlediga styrelseledamot eller suppleant.

Styrelse väljer inom sig vice ordförande.

Direktören vid kontoret får icke utses till ordförande eller vice ordförande.

3 mom. Styrelseledamot, som ej är direktör vid kontoret, äger uppbära dels årsarvode och dels särskilt arvode för dag, då han deltar i sammanträde med styrelse, enligt följande grunder, nämligen

vid kontoren i Göteborg och Malmö: styrelsens ordförande årsarvode med 1 800 kronor samt er 1

Senaste lydelse RFS 1975: 22.

Tjänsteman i riksbanken får icke utses till ordförande eller vice ordförande.

FiU 1976/77: 24

(Gällande lydelse)

sättning per sammanträdesdag med 60 kronor; annan styrelseledamot årsarvode med 1 500 kronor samt ersättning per sammanträdesdag med 50 kronor;

vid övriga kontor: styrelsens ordförande årsarvode med 1 500 kronor och ersättning per sammanträdesdag med 50 kronor; annan styrelseledamot årsarvode med 1 200 kronor och ersättning per sammanträdesdag med 40 kronor.

Vice ordförande, som tjänstgör som ordförande, äger uppbära för ordförande angiven dagersättning.

Suppleant, jorn inkallas att närvara vid sammanträde, äger uppbära ersättning med 75 kronor per sammanträdesdag.

Med sammanträde jämställes förrättning, vari styrelseledamot eller suppleant deltar.

4 mom. Styrelseledamot eller suppleant äger att för resa, som han för fullgörande av sitt uppdrag eller eljest för riksbankens räkning företager från hemorten, åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet. Han hänförs därvid till reseklass A.

1 mom. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen så ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång fordrar det, dock minst en gång i veckan. Styrelsen är beslutför, när minst tre ledamöter är tillstädes. Vid sammanträde skall protokoll föras. Vid lika röstetal gäller den mening ordföranden biträder. För bifall till låneansökan fordras att minst tre ledamöter är ense om beslutet.

(Föreslagen lydelse)

3 mom. Styrelseledamot eller suppleant äger att för resa, som han för fullgörande av sitt uppdrag eller eljest för riksbankens räkning företager från hemorten, åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet. Han hänförs därvid till reseklass A.

Styrelsen för låneärenden vid huvudkontoret och styrelse vid avdelningskontor sammanträder för behandling av allmänna ärenden så ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång fordrar det, dock minst en gång i veckan. Styrelse är beslutför, när minst tre ledamöter är tillstädes. Vid sammanträde skall protokoll föras. Vid lika röstetal gäller den mening ordföranden biträder. För bifall till låneansökan fordras att minst tre ledamöter är ense om beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

3f Riksdagen 1976/77. 5 sami. Nr 24

FiU 1976/77: 24

12 Motion i anslutning till förslag 12

I den med anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag 1976/77: 12 till ändringar i lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet) väckta motionen 1976177:1447 av herr Sträng m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att utvidga rätten för arbetstagarrepresentanterna i valutastyrelsen så att de kan tjänstgöra vid behandlingen av styrelsens samtliga ärenden samt antar följande lagförslag

a) Förslag till

Lag om ändring i valutalagen (1939: 350)

Härigenom föreskrives att 6 a § valutalagen (1939: 350) skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse,

6 a

Riksbankens beslutanderätt enligt denna lag utövas inom riksbanken av en styrelse (valutastyrelsen). Valutastyrelsen består av sju ledamöter utom vid handläggning av ärenden rörande direkta investeringar utomlands, då den består av elva ledamöter.

Regeringen utser

Valutastyrelsens beslut

På yrkande

Mot fullmäktiges

Närmare bestämmelser

Föreslagen lydelse §

Riksbankens beslutanderätt enligt denna lag utövas inom riksbanken av en styrelse (valutastyrelsen). Valutastyrelsen består av nio ledamöter utom vid handläggning av ärenden rörande direkta investeringar utomlands, då den består av elva ledamöter.

utses suppleanter.

av beslutet.

beslutets fattande.

ej föras.

i bankoreglementet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

FiU 1976/77: 24

b) Förslag till

Lag om ändring i lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för Sveriges riksbank (Bankoreglementet)

Härigenom föreskrives att 13 § 1 mom. lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för Sveriges riksbank (Bankoreglementet) skall ha nedan angivna lydelse:

1 förslag 1976/77:12 föreslagen 1 motionen föreslagen lydelse lydelse

1 mom. Till ledamöter i den i 6 a § valutalagen nämnda valutastyrelsen skall fullmäktige utse dels från riksbanken vice riksbankschefen, en fullmäktig eller suppleant för fullmäktig och en riksbanksdirektör, dels utanför banken tre ledamöter, av vilka en skall representera bankväsendet och två näringslivet i övrigt. För tjänstgöring i ärenden rörande direkta investeringar utomlands skall fullmäktige därjämte utse två ledamöter, som skall representera arbetstagarna. Fullmäktige skall därjämte utse suppleanter för dessa ledamöter.

Vice riksbankschefen

1 mom. Till ledamöter i den i 6 a § valutalagen nämnda valutastyrelsen skall fullmäktige utse dels från riksbanken vice riksbankschefen, en fullmäktig eller suppleant för fullmäktig och en riksbanksdirektör, dels utanför banken fem ledamöter, av vilka två skall representera arbetstagarna, en bankväsendet och två näringslivet i övrigt. Fullmäktige skall därjämte utse suppleanter för dessa ledamöter.

vice ordförande.

Valutastyrelsen är beslutför när minst fyra av de ledamöter som deltar i styrelsens samtliga ärenden är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

FiU 1976/77: 24

14 Utskottet

Förlängning av valutaregleringen

Valutalagstiftningen är en beredskapslagstiftning. För att bestämmelserna i valutalagen skall gälla krävs — utom i fall av krig eller krigsfara m. m. — att riksdagen genom lag beslutar om tillämpning av lagen. Sådant beslut får avse en tid av högst ett år.

Efter framställning från fullmäktige i riksbanken den 10 februari 1977 har regeringen föreslagit att lagen förlängs att gälla under perioden den 1 juli 1977—den 30 juni 1978. Föredraganden anför i propositionen att det är nödvändigt med en förlängning mot bakgrund bl. a. av det valutaläge som vårt land befinner sig i. I anledning av synpunkter som framförts vid remissbehandlingen av fullmäktiges skrivelse redovisar föredraganden att en valutareglering som varit i kraft så länge som den svenska behöver ses över. Han avser att ta initiativ till en sådan översyn.

Utskottet tillstyrker på motsvarande grunder som redovisas i propositionen att valutaregleringen förlängs att gälla under tiden den 1 juli 1977—den 30 juni 1978 och att riksdagen sålunda antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om tillämpning av valutalagen.

Ändringar i valutalagstiftningen m. m.

Fullmäktige i riksbanken har i sin ovan nämnda skrivelse till regeringen tagit upp frågan om vissa ändringar i sak i de centrala valutabestämmelserna. Sålunda föreslår fullmäktige att valutaförordningen kompletteras med en regel om förbud mot försträckning (utlåning) till utlandet på motsvarande sätt som i förordningen intagits förbud mot skuldsättning utomlands. Vidare anser fullmäktige att förbudet i förordningen att uppskjuta betalning till utlandet m. m. utan stöd av handelsbruk bör motsvaras av bestämmelser om förbud mot att betala i förtid eller på annat sätt påskynda utlandsbetalningar.

Fullmäktige har under pågående översyn av valutaregleringens tilllämpningsbestämmelser och betalningsbalansstatistiken också funnit det föreligga ett behov av precisering, revidering och komplettering av vissa ansvarsbestämmelser i valutaförfattningama. Vid den överflyttning av vissa straff- och förverkandebestämmelser som genomfördes år 1975 i anledning av den nya regeringsformen kom, anför fullmäktige, de föreskrifter som meddelas i valutaförordningens 10 § om bl. a. förbud mot betalningsförskjutningar och mot kapitalöverföringar genom internprissättning att sakna uttryckligt stöd i de fullmakter som meddelas i valutalagen. Vidare påkallas en redaktionell ändring i valutalagens 9 § för att täcka in ansvar för medverkan vid grova valutabrott samt i 10 § för att klargöra att uppsåtlig medverkan vid valutabrott är straffbar obe -

FiU 1976/77: 24

roende av uppsåt eller oaktsamhet hos gärningsmannen. Slutligen tas i fullmäktiges skrivelse upp frågan huruvida gällande praxis för väckande av åtal för valutabrott står i överensstämmelse med rättegångsbalkens bestämmelser samt behovet av stickprovsmässig kontroll av att meddelade utförsel- och införselförbud av sedlar m. m. iakttas.

Föredragande statsrådet finner det motiverat att göra de förtydliganden och redaktionella ändringar varom fullmäktige i riksbanken hemställt. I fråga om uppsåtlig medverkan vid brott, där gärningsmannen saknat uppsåt, finner han dock att bestämmelsen i 10 § andra stycket valutalagen redan nu är utformad så att straffsanktion inträder i dessa fall. De frågor i riksbanksfullmäktiges skrivelse som rör en utvidgning av valutaregleringen bör enligt propositionen inte avgöras nu utan prövas vid kommande översyn.

Utskottet tillstyrker på de grunder som redovisas av fullmäktige och av föredraganden de i propositionen föreslagna ändringarna i 9, 10 och 13 §§ valutalagen. Utskottet finner det i likhet med föredraganden naturligt att de ändringar i sak rörande förbud mot försträckning till utlandet och förbud mot påskyndande av utlandsbetalningar m. m. som förts på tal i fullmäktiges skrivelse prövas vid den kommande översynen av valutalagstiftningen. Vad gäller förutsättningarna för förundersökning och åtal vid valutabrott har utskottet inget att erinra mot vad föredragande statsrådet anfört.

I fråga om möjligheterna till stickprovsmässig kontroll av att valutabestämmelserna iakttas anför föredraganden att en utvidgad stickprovskontroll vid gränsstationerna rymmer flera problem, bl. a. om den personliga integriteten, och därför bör övervägas ytterligare. I motionen 1605 hävdas att dessa integritetsproblem inte är av något principiellt annat slag än de som kan uppstå vid den stickprovsvisa tullkontrollen av inresande till riket. Några ytterligare överväganden bör enligt motionärernas mening därför inte tillåtas fördröja att en stickprovsmöjlighet införs, som leder till att efterlevnaden av valutalagens bestämmelser effektivt kan kontrolleras.

Utskottet vill i denna fråga för sin del anföra följande. Som redovisas i fullmäktiges skrivelse innebär övergången från manuell till automatisk kontroll vid flygplatserna att upptäckt normalt nu ej kan ske av sedelsmugglingsförsök. Fullmäktige menar därför att behov föreligger av stickprovskontroll och att lagstöd härför erfordras genom tillägg till valutalagen. Riksåklagaren anser i sitt remissyttrande att en eventuell utvidgning av möjligheterna att företa stickprovsmässig kontroll av att bestämmelserna om valutautförsel iakttas i stället bör ske genom ändring i lagen om straff för varusmuggling. Självfallet är det angeläget att valutabestämmelserna efterlevs. En utvidgad stickprovskontroll kan därvid vara av betydelse. För utskottet är det dock inte möjligt att i nuläget ha en uppfattning om i vilken utsträckning en effektivare kontroll

FiU 1976/77: 24

av att valutabestämmelserna iakttas kan uppnås genom stickprovskontroll av nu berört slag eller vilken form av lagstiftning som är den lämpliga. Problemet bör enligt utskottets mening få en skyndsam behandling, t. ex. i anslutning till det arbete i frågan som pågår vid generaltullstyrelsen. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

I motionen 78 föreslås omfattande ändringar i och tillägg till valutalagen. Sålunda föreslås införd en ny 1 a § med förbud för kapitalinvesteringar i områden under kolonialt förtryck, i stater som utövar sådant kolonialt förtryck eller har fascistisk eller rasistisk regim. För kapitalinvesteringar i övrigt skulle enligt lagförslaget krävas av den sökande bl. a. att han kan visa att investeringen inte är avsedd att sänka lönekostnaderna och att kapitalexporten inte snedvrider det mottagande landets ekonomiska struktur. En rad andra kriterier skall enligt förslaget också vara uppfyllda för att valutautförsel skall medges.

I motionen 78 liksom i motionen 1606 motiveras förslaget om skärpt valutalagstiftning med att valutaregleringen i dess nuvarande utformning inte kunnat förhindra ett allt djupare underskott i Sveriges balans gentemot omvärlden. Valutaregleringen har inte hindrat en kraftig ökning av kapitalexporten. Minskningen av sysselsättningen inom svensk industri under de senaste åren har enligt motionärerna nära samband med denna kapitalexport. I den mån Sveriges anslutning till OECD:s kapitalliberaliseringsstadga är ett hinder mot skärpt restriktivitet mot kapitalexport bör anslutningen till denna stadga omprövas, anför motionärerna.

Utskottet kan inte tillstyrka de i motionen 78 föreslagna vidgningarna i nu gällande valutalagstiftning. Dessa synes ha till syfte att helt omöjliggöra varje svensk investering utomlands, en inriktning av vår ekonomiska politik som utskottet inte kan ställa sig bakom. I betydande utsträckning kommer svensk industri också framöver att behöva investera utomlands för att etablera nya marknader och stödjepunkter för svensk försäljning utomlands. Utskottet vill också hävda att svenska investeringar utomlands ingalunda utgör den belastning på våra utrikes betalningar som motionärerna synes göra gällande, eftersom en förutsättning för tillstånd regelmässigt är att finansieringen huvudsakligen sker utomlands. Utskottet vill i anledning av vad som anförs rörande OECD:s kapitalliberaliseringsstadga vidare poängtera att stadgan i sig rymmer undantagsklausuler vid fall av betalningsbalanssvårigheter. Det är också på denna grund (artikel 7 c) som Sverige begränsat sina förpliktelser. Däremot synes en rad av de klausuler för att medge kapitalexport som motionärerna vill ha införda i lagstiftningen inte stå i överensstämmelse med våra åtaganden enligt stadgan.

Vad slutligen gäller åtgärder för att motverka kolonialt förtryck anser utskottet det olämpligt att i valutalagstiftningen inrymma stadganden om prövning av så allmän innebörd som föreslås i motionen (1 a §). De

FiU 1976/77: 24

tolkningsfrågor som valutastyrelsen i sådant fall skulle ställas inför skulle vara mycket omfattande. Riksdagen har tidigare genom särskild lagstiftning beslutat om sanktioner mot Rhodesia. Även sanktioner som innebär förbud mot kapitalexport till enskilt land bör enligt utskottets mening föregås av en utrikespolitisk prövning av regering och riksdag och inte bedömas av valutastyrelsen. I sammanhanget bör nämnas att frågan om förbud mot kapitalexport till eller investeringar i Sydafrika och Namibia torde komma upp till riksdagens prövning senare i vår i anledning av väckta motioner i ärendet. De i motionen 78 föreslagna lagändringarna i denna del avstyrks sålunda.

I flera motioner har tagits upp sammansättningen av valutastyrelsen och formerna för styrelsens handläggning av ärenden rörande direktinvesteringar. I motionen 443 begärs sålunda ett tillägg till lagen varigenom ansökan om tillstånd till direktinvesteringar i förekommande fall skulle vara tillstyrkt av de anställdas representanter i företagens styrelser. Endast en enig valutastyrelse skulle kunna ta upp ett ärende till prövning om sådan facklig tillstyrkan saknas. I motionen 78 föreslås direkt vetorätt för de fackliga organisationer som är företrädda vid det aktuella företaget. I motionen 1447 — som väckts i anledning av förslaget till ändringar i bankoreglementet — föreslås att de båda fackliga företrädare som numera ingår i valutastyrelsen vid behandling av ärenden som rör direktinvesteringar genom ändringar i valutalagen och bankoreglementet skall ges möjlighet att delta vid avgörandet av valutastyrelsens samtliga ärenden. Härigenom skulle, anför motionärerna, dessa ges möjlighet att få en total bild av den valutapolitiska situationen.

Utskottet vill erinra om att valutalagstiftningen år 1974 kompletterades med bestämmelser som ger valutastyrelsen möjligheter att beakta även industri- och sysselsättningspolitiska strävanden. I samband härmed utvidgades valutastyrelsen på så sätt att styrelsen vid behandling av direktinvesteringar kompletteras med två fackliga representanter — som utses av fullmäktige i riksbanken — och ytterligare två av regeringen utsedda representanter (f. n. utgörs dessa av statssekreterarna i arbetsmarknads- och industridepartementen). Vid behandlingen av ärenden om direktinvesteringar inhämtar dessutom valutastyrelsen, i de fall där sysselsättningsfrågan bedöms vara av betydelse, regelmässigt synpunkter från fackligt håll i berörda företag. De bedömningar som görs på fackligt håll finns sålunda redan nu med i det material som föreligger när ett ärende om direktinvesteringar avgörs i valutastyrelsen. Utskottet förutsätter att en beredning av detta slag sker även fortsättningsvis.

I anledning av vad som anförs i motionen 78 om vetorätt för de anställda i de fackliga organisationerna vill utskottet notera att en regel av denna innebörd, dvs. att ett ärende om direktinvestering i vissa fall

FiU 1976/77: 24

inte ens skulle komma upp till prövning i valutastyrelsen, knappast står i överensstämmelse med våra internationella åtaganden. Den aktuella lagändringen bör därför avvisas.

Även i motionerna 443 och 1447 begärs stärkt fackligt inflytande i valutaärenden. Ändringar i lagstiftningen på sått som föreslås i motionen 443 innebär som utskottet redan redovisat svårigheter i förhållande till OECD:s kapitalliberaliseringsstadga. I motionen 1447 anvisas en annan väg för att ge fackliga företrädare insyn i och överblick över de delvis komplicerade valutafrågor som avgörs i riksbankens valutastyrelse. Ett bifall till motionen skulle emellertid innebära att två av de ledamöter som nu medverkar med särskild sakkunskap i ärenden rörande direktinvesteringar skulle bli fullvärdiga medlemmar av valutastyrelsen men inte de övriga två. En utvidgning av valutastyrelsen aktualiserar också ändringar i styrelsens omröstningsregler enligt bankoreglementet och kan tänkas påverka styrelsens arbetsformer även i övrigt. Det kan enligt utskottets mening vara lämpligt att även de nu aktuella frågorna rörande valutastyrelsens sammansättning och beslutsformer övervägs vid den översyn av valutaregleringen som departementschefen aviserar. Detta bör ges regeringen och fullmäktige i riksbanken till känna.

Tillämpning av valutaförordningen

I enlighet med valutalagens bestämmelser har regeringen lämnat riksdagen tillfälle att yttra sig över förslaget till förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen. I propositionen anför föredraganden, i anledning av synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen, att han utgår från att riksbanken även i fortsättningen håller nära kontakt med representanter för banker och näringslivet när den utformar de närmare bestämmelser som behövs för verkställigheten av valutaförordningen och, heter det i propositionen, även i övrigt tillämpar valutaregleringen så smidigt som möjligt och med vederbörlig hänsyn till näringslivets intressen inom ramen för den ekonomiska politikens mål.

I motionerna 78 och 1606 begärs en skärpt tillämpning av valutaregleringen. Skulle de i motionen 78 framförda yrkandena om lagändring inte vinna riksdagens bifall bör gällande lag tillämpas långt mer restriktivt än vad som hittills varit fallet, anför motionärerna i motionen 1606. De begär att riksdagen uttalar sig för en skärpt tillämpning av valutaregleringen i syfte att stoppa kapitalexport och industriutflyttning.

Utskottet har i det föregående avstyrkt bifall till motionärernas förslag till lagändringar. Utskottet avstyrker likaså bifall till yrkandena om ett riksdagens uttalande av det slag som motionärerna föreslår. En inriktning av vår valutareglering som den motionärerna redovisar i de båda motionerna skulle stå i uppenbar strid med våra internationella för -

FiU 1976/77: 24

pliktelser. Lagstiftningen måste självfallet tillämpas med hänsyn tagen till våra internationella förpliktelser och med den grad av restriktivitet som vid varje tidpunkt erfordras för att valutaregleringen skall medverka till att uppnå målen för den ekonomiska politiken.

Ändringar i bankoreglementet

Fullmäktige i riksbanken har i förslag 1976/77: 12 föreslagit vissa ändringar beträffande beslutsförfarandet i riksbanken i låneärenden och valutaregleringsärenden. Förslagen föranleder ändringar i lagen (RFS 1975:6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet, senast ändrat RFS 1975: 22). I samband därmed föreslås vissa smärre ändringar i reglementet avseende fullmäktigesuppleanters arvodering och rätt att inträda som suppleanter i direktionen. I bankoreglementet lagfästa bestämmelser om arvodesbelopp åt kontorsstyrelsernas ledamöter föreslås utgå ur reglementet.

Handläggning av låneärenden inom riksbanken. Vid sidan av sina huvudsakliga arbetsuppgifter bedriver riksbanken viss utlåning till allmänheten av egna medel eller genom förvaltning av statliga lånefonder (bosättningslån). För denna låneverksamhet svarar en särskild lånedelegation varjämte i särskild ordning beslutanderätt delegerats till styrelserna vid avdelningskontoren och till tjänstemän vid såväl huvudkontor som avdelningskontor. Vid huvudkontoret i Stockholm är lånedelegationen dels ansvarig för den lokala låneverksamheten i Stockholms län, dels också central låneinstans, som beslutar i vissa låneärenden för hela landet. I ärenden rörande bosättningslån, där en formell besvärsinstans måste finnas, är riksbankens direktion central besvärsinstans för hela riksbanken.

För att avlasta direktionen föreslår nu fullmäktige att de låneärenden som i dag handläggs i direktionen i stället tas om hand av den befintliga lånedelegationen. Samtidigt föreslås att en särskild styrelse inrättas för den lokala lånerörelsen vid huvudkontoret, benämnd lånestyrelsen. Den ombildade lånedelegationen blir därmed uteslutande en gemensam högre instans för både huvudkontor och avdelningskontor med uppgift att handlägga dels besvär i ärenden rörande bosättningslån, dels i första instans sådana låneärenden som inte delegerats till kontorsstyrelserna och lånestyrelsen.

Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna omläggningen av beslutsformerna i låneärenden. Omläggningen föranleder ändringar i 12, 22 och 23 §§ bankoreglementet.

Handläggningen av valutaärenden inom riksbanken m. m. I den instruktion för valutastyrelsen som fullmäktige fastställt med stöd av bankoreglementet 13 § 4 mom. föreskrivs vissa former av delegation av

FiU 1976/77: 24

rutinärenden. I praktiken avgörs med stöd härav över 90 % av alla ärenden (som är ca 35 000 per år) av enskilda tjänstemän. Fullmäktige anser det vara otillfredsställande att detta beslutsförfarande grundar sig endast på en av fullmäktige antagen instruktion men saknar stöd i de av riksdagen antagna bestämmelserna. Fullmäktige föreslår därför att det i bankoreglementet tas in en uttrycklig föreskrift om att valutaärenden kan avgöras också på tjänstemannanivå. I nära anslutning till praxis för beslutsformer som efter hand utbildats i valutastyrelsen föreslås vidare att en riksbankens valutadirektion inrättas.

Utskottet har i sak inget att invända mot fullmäktiges förslag, som utskottet sålunda tillstyrker. Förslaget förutsätter ändringar i 13 § bankoreglementet.

I motionen 1447 föreslås en ändring av bankoreglementet innebärande att de båda arbetstagarrepresentanter som ingår i valutastyrelsen vid handläggning av ärenden rörande direktinvesteringar skulle få säte i valutastyrelsen vid samtliga förekommande ärenden. Förslaget förutsätter också ändring i valutalagen och har i sak behandlats i det föregående i anslutning till övriga föreslagna ändringar i valutalagen. Den i motionen föreslagna justeringen i bankoreglementet bör sålunda ske endast i den mån valutalagen ändras i enlighet med yrkandet i motionen 1447. Utskottet har i det föregående på denna punkt hänvisat till den planerade översynen av valutalagen.

Lagförslaget. I det lagförslag som förelagts riksdagen har felaktigt återgivits äldre bestämmelser såsom gällande lydelse av lagen. Detta gäller vissa avsnitt av de i Förslag 12 återgivna 13 och 22 §§ varjämte 11 § 4 mom. blivit ofullständigt återgivet. Till följd härav har också oavsiktligt kommit att föreslås arvoden för ledamöter och suppleanter i valutastyrelsen som är lägre än de nu gällande som fastställdes år 1975.

Fullmäktiges förslag till ändringar i bankoreglementet har utskottet korrigerat på ifrågavarande punkter. I 13 § 2 mom. föreslår utskottet en redaktionell förändring av fullmäktiges förslag i vad gäller valutastyrelsens uppgifter. Därjämte har utskottet i sitt förslag i 22 § tagit in ett bemyndigande för fullmäktige att fastställa arvoden och andra ersättningar till ledamöter och suppleanter i styrelsen för låneärenden vid huvudkontoret och i styrelserna vid avdelningskontoren. 3 och 4 mom. har därvid ansetts kunna föras samman. Någon saklig ändring avses inte härmed i jämförelse med fullmäktiges förslag. I övrigt har utskottet inga erinringar mot det upprättade lagförslaget. Utskottet hemställer följaktligen att riksdagen antar det i bilaga 2 som utskottets förslag betecknade förslaget till lag om ändring i lagen med reglemente för riksbanken.

FiU 1976/77: 24

21 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändring i valutalagen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1976/77: 78 moment 2, 1976/77: 443 i denna del och 1976/77: 1447 i denna del antar det i propositionen 1976/77: 131 och i bilaga 1 till detta betänkande intagna som regeringens och utskottets förslag betecknade förslaget till lag om ändring i valutalagen (1939: 350),

2. beträffande tillämpning av valutalagen att riksdagen antar det i propositionen 1976/77: 131 och i bilaga 1 till detta betänkande intagna förslaget till lag om tillämpning av valutalagen (1939: 350),

3. beträffande fortsatt giltighet av valutaförordningen att riksdagen lämnar utan erinran det i propositionen 1976/77: 131 och i bilaga 1 till detta betänkande intagna förslaget till förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959: 264),

4. beträffande ändring i bankoreglementet att riksdagen med anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag 1976/77: 12 och med avslag på motionen 1976/77: 1447 i denna del antar det i bilaga 2 till detta betänkande intagna som utskottets förslag betecknade förslaget till lag om ändring i lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet),

5. beträffande arbetstagarinflytande på utlandsinvesteringar att riksdagen med anledning av motionen 1976/77: 443 i denna del som sin mening ger regeringen och fullmäktige i riksbanken till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande valutastyrelsens sammansättning att riksdagen med anledning av motionen 1976/77: 1447 i denna del som sin mening ger regeringen och fullmäktige i riksbanken till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande vidgade möjligheter till stickprovsvis kontroll vid gränsstationerna av att valutabestämmelserna iakttas att riksdagen med anledning av motionen 1976/77: 1605 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande uttalande om att stoppa industriutflyttningen och kapitalexporten att riksdagen avslår motionerna 1976/77: 78 moment 1 och 1976/77: 1606.

Stockholm den 28 april 1977

På finansutskottets vägnar KJELL-OLOF FELDT

FiU 1976/77: 24

22 Närvarande: herrar Feldt (s), Knut Johansson i Stockholm (s), Gustafsson i Stenkyrka (c), Jansson (s), Pettersson i Malmö (s), Elmstedt (c), Wachtmeister i Staffanstorp (m), Nilsson i Visby (s), Fågelsbo (c), Ranagård (c), Karlsson i Motala (s), Rydén (m), Holger Bergqvist i Göteborg (fp), Forslund (s) och fru Winther (fp).

Reservationer

Reservation 1 beträffande ändring i valutalagen av herrar Feldt (s), Knut Johansson i Stockholm (s), Jansson (s), Pettersson i Malmö (s), Nilsson i Visby (s), Karlsson i Motala (s) och Forslund (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Även i” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Även i motionerna 443 och 1447 begärs stärkt fackligt inflytande i valutaärenden. Dessa krav skall ses mot bakgrund av att de svenska företagens direktinvesteringar utomlands tenderar att öka kraftigt och därmed i ökad grad också påverkar den industriella utvecklingen och sysselsättningen i vårt land. Utskottet vill inte motsätta sig att den av föredraganden aviserade översynen av gällande valutareglering företas. Utskottet finner emellertid de uttalanden som föredraganden gör i propositionen en aning oroande. Utskottet vill därför redan i detta sammanhang markera, att översynen rimligen bör ha den inriktningen att valutaregleringen utformas så att den blir ett effektivare instrument i strävandena att fullfölja våra ekonomisk-politiska mål. I vissa avseenden, särskilt kontrollen av kapitalrörelserna, kan detta innebära skärpningar av regleringen. Vissa av fullmäktige påtalade brister och luckor i lagstiftningen bör rättas till och det fackliga inflytandet bör i möjlig mån stärkas inom ramen för våra internationella förpliktelser. Därvid bör de i motionen 443 framförda förslagen prövas.

I motionen 1447 påtalas att det blivit allt svårare att se utlandsinvesteringarna isolerade från andra valutaärenden. Det har visat sig allt mera nödvändigt att arbetstagarrepresentanterna får en total bild av den valutapolitiska situationen och kan följa den totala mängden ärenden. Utskottet delar motionärernas uppfattning att de båda representanterna för arbetstagarna som inträder i valutastyrelsen vid behandling av ärenden rörande direktinvesteringar därför bör beredas plats i valutastyrelsen som fullvärdiga medlemmmar. 6 a § valutalagen bör ändras i enlighet härmed på sätt som yrkas i motionen 1447. Till de ändringar som i konsekvens härmed erfordras i bankoreglementet återkommer utskottet i det följande.

FiU 1976/77: 24

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ändring i valutalagen att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77: 1447 i denna del avslår motionerna 1976/77: 78 moment 2 och 1976/77: 443 i denna del och antar det i bilaga 1 till detta betänkande intagna som reservanternas förslag betecknade förslaget till 6 a § och i övrigt det som regeringens och utskottets förslag betecknade förslaget till lag om ändring i valutalagen (1939: 350),

Reservation 2 beträffande ändring i bankoreglementet av herrar Feldt (s), Knut Johansson i Stockholm (s), Jansson (s), Pettersson i Malmö (s), Nilsson i Visby (s), Karlsson i Motala (s) och Forslund (s) som — under förutsättning av bifall till reservationen 1 — anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”1 motionen” och slutar med ”av valutalagen” bort ha följande lydelse:

I motionen 1447 föreslås, som utskottet tidigare berört, den ändringen i bankoreglementet att de båda arbetstagarrepresentanterna som ingår i valutastyrelsen vid handläggning av ärenden rörande direktinvesteringar skall få säte i valutastyrelsen vid samtliga där förekommande ärenden. Utskottet har i det föregående förordat en sådan ändring och justering i valutalagen i enlighet därmed. Även bankoreglementet måste därvid ändras och utskottet biträder att 13 § bankoreglementet ändras på sätt som föreslås i motionen.

dels utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

4. beträffande ändring i bankoreglementet att riksdagen med anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag 1976/77: 12 och med bifall till motionen 1976/77: 1447 i denna del antar det i bilaga 2 till detta betänkande intagna som reservanternas förslag betecknade förslaget till 13 § och i övrigt det som utskottets förslag betecknade förslaget till lag om ändring i lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet),

dels utskottets hemställan under 6. bort utgå.

FiU 1976/77: 24

24 Bilaga 1

1 Förslag till

Lag om ändring i valutalagen (1939: 350)

Regeringens och utskottets förslag

Härigenom föreskrives att 9, 10 och 13 §§ valutalagen (1939: 350)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

6 a §2

Reservanternas förslag

Härigenom föreskrives att 6 a, 9, 10 och 13 §§ valutalagen (1939: 350)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Reservanternas förslag

Regeringen utser tre av ledamöterna, varav två skola tjänstgöra endast i ärenden rörande direkta investeringar utomlands. Övriga ledamöter utses av fullmäktige i rikcbanken. För ledamöterna skola i samma ordning utses suppleanter.

Valutastyrelsens beslut må överklagas hos fullmäktige i riksbanken inom tre veckor från det klaganden fick del av beslutet.

På yrkande av minst tre av de ledamöter eller suppleanter, som deltagit i styrelsens beslut, skall beslutet underställas fullmäktige för prövning. Yrkande härom skall framställas genast efter beslutets fattande.

Mot fullmäktiges beslut må talan ej föras.

Närmare bestämmelser rörande valutastyrelsen meddelas i bankoreglementet.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1959: 262.

2 Senaste lydelse 1975: 204.

FiU 1976/77: 24

25 Nuvarande lydelse

Regeringens och utskottets förslag

9 §2

Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som uppsåtligen

1) bryter mot förbud eller villkor sorn meddelas med stöd av 2 § föista stycket 1)—7).

2) använder sig av eller medverkar som bulvan för att kringgå förbud som avses i 1),

Den som uppsåtligen 1) bryter mot förbud eiler villkor som meddelas med stöd av 2 § första stycket 1)—7) eller 5 § 3),

3) genom oriktig uppgift förskaffar sig sådan rätt att förvärva eller avyttra utländska betalningsmedel eller utländska fordringar, som behövs enligt förordnande som meddelas med stöd av 2 § första stycket 2), eller riksbankens tillstånd, i den mån det behövs enligt förordnande som meddelas med stöd av samma stycke, eller

4) underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet som föreskrives med stöd av denna lag eller vid fullgörande av sådan skyldighet lämnar oriktig uppgift.

År brott som avses i första stycket grovt, dömes till fängelse i högst två år.

Har gärning som avses i första stycket begåtts av grov oaktsamhet, dömes till böter.

Om ansvar för överträdelse av utförsel- eller införselförbud som meddelas med stöd av 2 § första stycket 9) finnas bestämmelser i lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling.

3) genom oriktig uppgift förskaffar sig sådan rätt att förvärva eller avyttra utländska betalningsmedel eller utländska fordringar, som behövs enligt förordnande som meddelas med stöd av 2 § första stycket 2) eller 5 § 3), eller riksbankens tillstånd, i den mån det behövs enligt förordnande som meddelas med stöd av 2 § första stycket eller 5 § 3), eller

4) underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet som föreskrives med stöd av denna lag eller vid fullgörande av sådan skyldighet lämnar oriktig uppgift,

dömes till böter eller fängelse i högst ett år eller, om brottet är grovt, fängelse i högst två år.

10 §3

Ha flera medverkat till brott som avses i första stycket eller i 9 § första stycket äga 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken motsvarande tilllämpning.

2 Senaste lydelse 1975: 204.

3 Senaste lydelse 1975: 204.

FiU 1976/77: 24

26 Nuvarande lydelse

13 Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för brott som avses i 9 § första—tredje styckena samt 10 § ådömas, om den misstänkte har häktats eller erhållit del av åtal för brottet inom fem år eller, om brottet är grovt, inom tio år från brottet.

Regeringens och utskottets förslag §4

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

2 Förslag till

Lag om tillämpning av valutalagen (1939: 350)

Härigenom föreskrives att 2 § första stycket 1, 2 och 4—9 samt 5 § 1 och 3 valutalagen (1939: 350) skall äga tillämpning under tiden den 1 juli 1977—den 30 juni 1978.

3 Förslag till

Förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959: 264)

Härigenom föreskrives att valutaförordningen (1959: 264), som enligt förordning (1976: 228) gäller till utgången av juni 1977, skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni 1978.

4 Senaste lydelse 1975: 204.

FiU 1976/77: 24

27 Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet)

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet)

dels att 10 § 5 och 6 morn., 11 § 3 och 4 morn., 12 §, 13 §, 22 § 1 mom. och 3 mom. samt 23 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i 11 § skall införas ett nytt mom. betecknat 5 morn., dels att i 22 § 4 mom. skall utgå.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Om styrelsen och förvaltningen m. m.

Fullmäktige m. m.

10 §

5 mom. Varje fullmäktig erhåller arvode med 15 000 kronor för år. Varje fullmäktig utom deputeraden erhåller dessutom 100 kronor för varje bevistat sammanträde.

Därjämte utgår särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 2 700 kronor för år och till deputeraden efter fullmäktiges bestämmande med högst 14 400 kronor för år.

Är fullmäktig förhindrad att utöva sin befattning av annan anledning än uppdrag för riksbankens räkning och inkallas till följd därav suppleant, skall fullmäktigen avstå det arvode som belöper på ledigheten. Fullmäktiges ordförande och deputeraden får dock med bibehållet arvode åtnjuta semester eller annan ledighet under en tid av 45 dagar årligen. Är deputeraden av sjukdom förhindrad att tjänstgöra, får han efter fullmäktiges bestämmande under en tid av högst ett år uppbära halva fullmäktigarvodet och två tredjedelar av arvodet som deputerad.

6 mom. Varje suppleant erhåller arvode med 4 000 kronor för år samt med 100 kronor för varje bevistat sammanträde.

Under tid då suppleant tjänstgör såsom fullmäktig äger han i stället åtnjuta arvode efter samma grunder som fullmäktig.

FiU 1976/77: 24

28 Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

11 §x

3 mom. Suppleant för fullmäktig kan inträda som suppleant i direktionen såväl för deputeraden, vid tillfälligt förfall för denne, som för jourhavande fullmäktig 4

mom. Riksbankschefen, eller vid förfall för honom vice riksbankschefen eller riksbanksdirektör, är ordförande i direktionen. Direktionen är beslutför, vid handläggning av fråga som har avseende på det slag av verksamhet riksbanken skall bedriva, när minst tre ledamöter, bland dem deputeraden eller jourhavande fullmäktig, är närvarande och, vid handläggning av övriga frågor, när därutöver minst en personalföreträdare är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

Vid direktionssammanträde förekommande ärende skall hänskjutas till fullmäktige, om någon av de närvarande ledamöterna yrkar det.

4 mom. Personalföreträdare, som skall vara anställd vid riksbankens huvudkontor, utses av fullmäktige på förslag av arbetstagarorganisation för en tid av högst tre år. Personalföreträdare skall entledigas så snart den arbetstagarorganisation som föreslagit personalföreträdaren begär det. Beträffande jäv för personalföreträdare gäller vad härom stadgas i kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m.

5 mom. Personalföreträdare, som skall vara anställd vid riksbankens huvudkontor, utses av fullmäktige på förslag av arbetstagarorganisation för en tid av högst tre år. Personalföreträdare skall entledigas så snart den arbetstagarorganisation som föreslagit personalföreträdaren begär det. Beträffande jäv för personalföreträdare gäller vad härom stadgas i kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m.

Personalföreträdare erhåller arvode med 100 kronor för varje bevistat sammanträde.

12 §

Riksbankens lånedelegation skall enligt fullmäktiges bestämmande pröva ärenden rörande utlåning till allmänheten.

Ärenden rörande utlåning till allmänheten prövas enligt fullmäktiges bestämmande dels av riksbankens lånedelegation, dels av styrelsen för låneärenden vid

1 Senaste lydelse RFS 1975: 22.

FiU 1976/77: 24

29 Lånedelegationen består av deputeraden, jourhavande fullmäktig, den riksbanksdirektör som leder handläggningen av de arbetsuppgifter som åvilar bankavdelningen och chefen för denna avdelning. För de två sistnämnda ledamöterna skall fullmäktige utse suppleanter.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

huvudkontoret (lånestyrelsen) och styrelserna vid avdelningskontoren.

Lånedelegationen består av deputeraden, jourhavande fullmäktig, den riksbanksdirektör som leder handläggningen av de arbetsuppgifter som åvilar bankavdelningen och ytterligare en ledamot. För de två sistnämnda ledamöterna skall fullmäktige utse suppleanter.

Deputeraden eller vid förfall för honom jourhavande fullmäktig är ordförande i lånedelegationen. Beslutförhet kräver närvaro av tre i delegationen ingående ledamöter eller suppleanter.

FiU 1976/77: 24

30 Nuvarande lydelse

Till ledamöter i den i 6 a § valutalagen nämnda valutastyrelsen skall fullmäktige utse dels från riksbanken vice riksbankschefen, en fullmäktig eller suppleant för fullmäktig och en bankdirektör, dels utanför banken tre ledamöter, av vilka en skall representera bankväsendet och två näringslivet i övrigt. För tjänstgöring i ärenden rörande direkta investeringar utomlands skall fullmäktige därjämte utse två ledamöter, som skall representera arbetstagarna.

Fullmäktige skall därjämte utse suppleanter för dessa ledamöter.

Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige förordnar en av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara vice ordförande.

Utskottets förslag 13 §i

Reservanternas förslag

1 mom. Till ledamöter i den i 6 a § valutalagen nämnda valutastyrelsen skall fullmäktige utse dels från riksbanken vice riksbankschefen, en fullmäktig eller suppleant för fullmäktig och en riksbanksdirektör, dels utanför banken fern ledamöter, av vilka två skall representera arbetstagarna, en bankväsendet och två näringslivet i övrigt. Fullmäktige skall därjämte utse suppleanter för dessa ledamöter.

Valutastyrelsen är beslutför när minst fyra av de ledamöter som deltar i styrelsens samtliga ärenden är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

Fullmäktige skall utfärda närmare bestämmelser för valutastyrelsens verksamhet. Därvid får föreskrivas att ärenden som är av löpande eller expeditionell natur eller eljest innebär tillämpning av fastställda riktlinjer får avgöras på styrelsens vägnar av ordföranden och bankdirektören i förening.

2 mom. Ärende varmed valutastyrelsen har att taga befattning avgöres i valutastyrelsen, i valutastyrelsens direktion (valutadirektionen) eller av enskilda tjänstemän, en eller två i förening.

I valutastyrelsen avgöres ärenden rörande tillämpningsföreskrifter till valutaförordningen samt övriga ärenden som innefattar väsentliga principfrågor eller eljest är av större betydelse.

Valutadirektionen skall förbereda ärenden som skall avgöras av valutastyrelsen och under styrelsen leda valutaregleringen. I valutadirektionen avgöres ärenden som utan att kräva valutastyrelsens avgörande bedömes betydelsefulla.

Av enskilda tjänstemän, en eller två i förening, vilka därtill erhållit valutastyrelsens bemyndigande, avgöres de ärenden vilka ej ankommer på valutastyrelsen eller valutadirektionen.

3 mom. Valutadirektionen består av vice riksbankschefen, den i valutastyrelsen ingående riksbanksdirektören, deras

1 Senaste lydelse RFS 1975: 22.

FiU 1976/77: 24

31 Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

suppleanter i styrelsen samt den gruppchef eller motsvarande tjänsteman, till vars verksamhetsområde föreliggande ärende hör. Valutastyrelsen skall utse två tjänstemän i riksbanken såsom suppleanter för valutadirektionens ständiga ledamöter. Vice riksbankschefen är ordförande och den i valutastyrelsen ingående riksbanksdirektören vice ordförande i valutadirektionen. Beslutförhet kräver närvaro av tre.

Vid behandling i valutadirektionen av ärende av särskild penningpolitisk betydelse skall chefen för riksbankens kreditpolitiska avdelning deltaga.

4 mom. Har på sätt föreskrives i 6 a § tredje stycket valutalagen yrkande framställts om att av valutastyrelsen meddelat beslut skall underställas fullmäktiges prövning, skall sökanden i ärendet underrättas därom snarast möjligt och senast i samband med att han erhåller meddelande om innehållet i styrelsens beslut.

Har på sätt föreskrives i 6 a § tredje stycket valutalagen yrkande framställts om att av valutastyrelsen meddelat beslut skall underställas fullmäktiges prövning, skall sökanden i ärendet underrättas därom snarast möjligt och senast i samband med att han erhåller meddelande om innehållet i styrelsens beslut.

Fullmäktig eller suppleant för fullmäktig får ej deltaga i fullmäktiges handläggning av ärende varmed han tagit befattning i valutastyrelsen.

Till ledamot eller suppleant, som ej är tjänsteman i riksbanken, utgår arvode, till ledamot som tjänstgör endast i ärenden rörande direkta investeringar utomlands, med 5 000 kronor för år och, till annan ledamot, med 7 200 kronor för år samt till suppleant med 1 200 kronor för år. Dessutom utgår till nämnda ledamöter och suppleanter arvode med 100 kronor för varje bevistat sammanträde. Vid resa, som föranleds av uppdraget, äger ledamot eller suppleant åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som gäller för bankdirektör.

5 mom. Till ledamot eller suppleant, som ej är tjänsteman i riksbanken, utgår arvode, till ledamot som tjänstgör endast i ärenden rörande direkta investeringar utomlands, med 5 000 kronor för år och, till annan ledamot, med 7 200 kronor för år samt till suppleant med 1 200 kronor för år. Dessutom utgår till nämnda ledamöter och suppleanter arvode med 100 kronor för varje bevistat sammanträde. Vid resa, som föranleds av uppdraget, äger ledamot eller suppleant åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som gäller för riksbanksdirektör.

FiU 1976/77: 24

32 Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Avdelningskontorens styrelser Avdelningskontorens styrelser

m. m.

22 §i

1 mom. Styrelse vid avdelnings- 1 mom. Styrelsen för låneären kontor

skall bestå av direktören vid den vid huvudkontoret samt sty kontoret

och ytterligare tre eller reise vid avdelningskontor skall be fyra

ledamöter. stå av tre eller fyra ledamöter

jämte, vid huvudkontoret, chefen för bankavdelningen och, vid avdelningskontor, direktören vid

kontoret.

Styrelse väljer inom sig vice ordförande.

Direktören vid kontoret får icke utses till ordförande eller vice ordförande.

3 mom. Styrelseledamot, som ej är direktör vid kontoret, äger uppbära dels årsarvode och dels särskilt arvode för dag, då han deltar i sammanträde med styrelsen, enligt följande grunder, nämligen vid kontoren i Göteborg och Malmö: styrelsens ordförande årsarvode med 2 700 kronor samt ersättning per sammanträdesdag med 90 kronor; annan styrelseledamot årsarvode med 2 250 kronor samt ersättning per sammanträdesdag med 75 kronor;

vid övriga kontor: styrelsens ordförande årsarvode med 2 250 kronor och ersättning per sammanträdesdag med 75 kronor; annan styrelseledamot årsarvode med 1 800 kronor och ersättning per sammanträdesdag med 60 kronor.

Vice ordförande, som tjänstgör som ordförande, äger uppbära för ordförande angiven dagersättning.

Suppleant, som inkallas att närvara vid sammanträde, äger uppbära ersättning med 125 kronor per sammanträdesdag.

Med sammanträde jämställes förrättning, vari styrelseledamot eller suppleant deltar.

Tjänsteman i riksbanken får icke utses till ordförande eller vice ordförande.

3 mom. Fullmäktige äger att besluta om arvoden och ersättningar till ledamöter och suppleanter i styrelsen för låneärenden vid huvudkontoret och i styrelserna vid avdelningskontoren.

1 Senaste lydelse RFS 1975: 22.

FiU 1976/77: 24

33 Nuvarande lydelse Utskottets förslag

23 §

2 mom. Styrelseledamot får ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och riksbanken. Han får ej heller deltaga i fråga om avtal mellan riksbanken och tredje man, om han i frågan äger ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat skall äga motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Styrelsen för låneärenden vid huvudkontoret och styrelse vid avdelningskontor sammanträder för behandling av allmänna ärenden så ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång fordrar det, dock minst en gång i veckan. Styrelse är beslutför, när minst tre ledamöter är tillstädes. Vid sammanträde skall protokoll förås. Vid lika röstetal gäller den mening ordföranden biträder. För bifall till låneansökan fordras att minst tre ledamöter är ense om beslutet.

Styrelseledamot får ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och riksbanken. Han får ej heller deltaga i fråga om avtal mellan riksbanken och tredje man, om han i frågan äger ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat skall äga motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770045

• V!

T Si

; •• ’ • • • . , fy • :> v'. ' • ::

■