Med anledning av propositionen 1976/77:57 om kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB jämte motioner
NU 1976/77:21
Näringsutskottets betänkande 1976/77:21
med anledning av propositionen 1976/77:57 om kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB jämte motioner
Ärendet
I propositionen 1976/77:57 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att
1. medge att statens lån till Norrbottens Järnverk AB, f. n. uppgående till 488 000 000 kr., efterges tillika med vid dagen för eftergivandet upplupna räntor,
2. till Bidrag till Statsföretag AB för täckande av förluster vid Norrbottens Järnverk AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 710 000 000 kr.,
3. för Kapitaltillskott till Statsföretag AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag om 600 000 000 kr.
Med anledning av propositionen har väckts två motioner, som redovisas nedan.
Propositionen
Propositionens förslag syftar till en finansiell rekonstruktion av Norrbottens Järnverk AB (NJA), vilken föranleds av stora förluster under åren 1975-1977 och behov av särskilda ned- och avskrivningar. Kostnaden för eftergift av statens lån till NJA jämte ränta beräknas till ca 500 milj. kr. Bidraget av 710 milj. kr. till Statsföretag AB är avsett för aktieägartillskott till NJA. Kapitaltillskottet av 600 milj. kr. skall göra det möjligt för Statsföretag att förbättra NJA:s soliditet.
Motionerna
Yrkanden Motionerna är följande:
1976/77:1339 av herrar Carlshamre (m) och Petersson i Gäddvik (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning och publicering i lämplig form av en redogörelse för verksamheten vid NJA under senare år och hur planerna på Stålverk 80 påverkat denna.
1 Riksdagen 1976/77. 17 sami. Nr 21
NU 1976/77:21
1976/77:1340 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställs
1. att riksdagen beviljar de föreslagna anslagen på 1 800 milj. kr. till NJA,
2. att riksdagen uttalar sig för ytterligare stöd, inriktat på att bygga upp en statlig stål- och verkstadsindustri som grundas på ökad förädling och innefattar ett förnyat NJA.
Motivering
NJA:s ekonomiska situation, sådan den redovisas i propositionen, ger enligt motionen 1976/77:1339 upphov till flera frågor. Hur har företaget på några få år kunnat ådraga sig så stora förluster? I vilken mån har förlusterna uppkommit genom att företagsledningens tid har ägnats åt projektet Stålverk 80 och genom att investeringarna i det befintliga järnverket har eftersatts? Vilka kontakter mellan Statsföretag AB och regeringen och vilka löften till Statsföretag har förekommit i samband med att Statsföretag skapade förutsättningar för NJA att fortsätta driften trots att aktiekapitalet förbrukats? Motionärerna anser att vad som har inträffat bör klarläggas, så att lärdomar kan dras för framtiden.
I motionen 1976/77:1340 kritiseras såväl den föregående som den nuvarande regeringens politik med avseende på NJA. En huvudpunkt i kritiken är att en högre förädling har hållits tillbaka till förmån för framställning av halvfabrikat. Motionärerna hävdar att förädlingsgraden måste höjas i hela den metall baserade industrin och att staten bör vara ledande i denna process. NJA bör, menar de, nu få garantier för en fruktbar nyorientering, innefattande bl. a. ökad valsningskapacitet och vidareförädling utöver valsningsstadiet. Härvid bör anknytas till ett större program för statlig sysselsättnings- och industripolitik enligt riktlinjer som anges i andra motioner av vänsterpartiet kommunisterna.
Utskottet
Senaste gången riksdagen beslöt om anslag avseende Norrbottens Järnverk AB (NJA) var i juni 1976 (prop. 1975/76:207, NU 1975/76:72, rskr 1975/ 76:398). Då anvisades 275 milj. kr. för lån till NJA och 175 milj. kr. för aktieteckning i Statsföretag AB, allt avsett att ge medel för finansiering av ett stålverk i Luleå. Det gällde härvid en modifierad utformning av projektet Stålverk 80, om vilket det första riksdagsbeslutet fattades år 1974. De nyssnämnda anslagsbeloppen har inte utbetalats. I den proposition som nu föreligger redovisas att NJA:s styrelse - med instämmande av de fackliga organisationerna inom företaget - har beslutat rekommendera att projektet skjuts på framtiden. Chefen för industridepartementet meddelar att han avser att i annat sammanhang återkomma beträffande Stålverk 80.
Det förslag om ekonomiska insatser av staten som nu framläggs är föranlett
NU 1976/77:21
av att NJA har försatts i en allvarlig situation genom stora förluster särskilt under de båda senaste åren - och enligt prognos även under år 1977. Utan garantier som har lämnats av moderbolaget Statsföretag hade NJA varit skyldigt att träda i likvidation, eftersom dess aktiekapital är helt förbrukat. Förslaget syftar till en finansiell rekonstruktion som skall säkra NJA:s fortbestånd. Efter underhålls- och investeringsinsatser av begränsad omfattning, vilka skall genomföras utan tillskott av statsmedel, planeras en ökning av valsverkskapaciteten. Ett tredje steg avses bli en utbyggnad av den metallurgiska kapaciteten. Beslut härom måste emellertid grundas på en totalbedömning av förutsättningarna inom handelsstålbranschen.
Den finansiella rekonstruktionen av NJA innefattar bl. a. förlusttäckning samt ned- och avskrivningar av vissa tillgångar. För dessa ändamål beräknas ca 1 200 milj. kr. i form av dels eftergift av lån, dels aktieägartillskott från Statsföretag. En förstärkning av NJA:s soliditet genom ett kapitaltillskott av 600 milj. kr. ingår också i programmet. Med hänsyn till de finansieringskrav som Statsföretagsgruppen i övrigt ställer bedöms moderbolaget inte ha resurser för behövligt stöd till NJA. Det skall därför ankomma på staten att svara för hela kapitaltillskottet, ca 1 800 milj. kr.
Utskottet ansluter sig till det rekonstruktionsförslag som här i korthet har presenterats och tillstyrker alltså de ekonomiska dispositioner som föreslås under den aktuella punkten i propositionen.
De båda motioner som föreligger går inte ut på något annat ställningstagande i den nu redovisade frågan. I motionen 1976/77:1339 föreslås en utredning om hur verksamheten vid NJA har bedrivits under senare år och hur den har påverkats av planerna på Stålverk 80. Härigenom kan lärdomar dras för framtiden, menar motionärerna. Den andra motionen, 1976/77:1340, tar sikte på NJA:s fortsatta utveckling. Där begärs ett principuttalande till förmån för uppbyggande av statlig stål- och verkstadsindustri som grundas på ökad förädling. Häri skall ingå ett förnyat NJA, inriktat på en avsevärt högre vidareförädlingsgrad än den som nu kännetecknar företaget.
Den första motionen tar delvis sikte på uttalanden och åtgärder från regeringens sida med avseende på Stålverk 80. Enligt regeringsformen åligger det konstitutionsutskottet att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Till den del de frågor som ställs i motionen avser regeringen borde de i första hand aktualiseras i samband med konstitutionsutskottets granskning. Det är också känt att ämnet har anmälts inom konstitutionsutskottet. 1 övrigt berör motionärerna förhållanden som det är naturligt att NJ A:s ledning och moderbolaget ägnar uppmärksamhet åt. Industriministern framhåller i propositionen att företagsledningen har vidtagit åtgärder för att så snart som möjligt få till stånd väl fungerande ekonomiska system inom företaget. Betydelsefulla organisatoriska förändringar har också genomförts. Med hänvisning till vad här har sagts avstyrker utskottet motionen 1976/77:1339.
NJA:s betydelse i olika hänseenden motiverar, sägs det i propositionen, att
NU 1976/77:21
en säkrare ekonomisk grund läggs för dess framtida utveckling. Som ovan nämnts anges riktlinjer för denna utveckling, i första hand att en ökad andel av stålproduktionen skall avsättas i form av valsade produkter och i andra hand att den metallurgiska kapaciteten skall byggas ut. Långsiktiga överväganden inom NJA går ut på att verksamheten i högre grad skall bestå av vidareförädling, också inom verkstadssektorn. Det kan förutsättas att riksdagen successivt får ta del av - och i den mån så behövs ställning till - planerna för den fortsatta utbyggnaden. Det riksdagsbeslut som utskottet förordar med anledning av propositionen innebär ett klart principiellt ställningstagande till förmån för en positiv utveckling av NJA. Ett sådant särskilt uttalande som föreslås i motionen 1976/77:1340 finner utskottet inte skäl att förorda.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:57
a) medger att statens lån till Norrbottens Järnverk AB, f. n. uppgående till 488 000 000 kr., efterges tillika med vid dagen för eftergivandet upplupna räntor,
b) till Bidrag till Statsföretag AB för täckande av förluster vid Norrbottens Järnverk AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 710 000 000 kr.,
c) till Kapitaltillskott till Statsföretag AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag om 600 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1339,
3. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1340 i den mån den inte har tillgodosetts enligt utskottets hemställan under 1.
Stockholm den 3 mars 1977
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Hovhammar (m), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c), Blomkvist (s), fru Hambraeus (c), herr Carlsson i Tyresö (s), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c), Ångström (fp). Siegbahn (m). Jonsson i Husum (s), Holger Bergqvist i Göteborg (fp) och fru Radesjö (s).
NU 1976/77:21
5 Särskilt yttrande
av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, Carlsson i Tyresö, fru Hansson, herr Jonsson i Husum och fru Radesjö (alla s):
De senaste årens djupgående ekonomiska kris har hårt drabbat järn- och stålindustrin. I Sverige har verkningarna varit speciellt markerade inom två för handelsstålverken viktiga avsättningsområden, nämligen .varven och byggnadsverksamheten. Före den s. k. oljekrisen svarade dessa två avnämare för nära 40 % av den svenska järn- och stålförbrukningen. Under krisen för dessa branscher har leveranserna till fartygsproduktionen och byggnadsverksamheten gått ned till ca hälften. Inom Europas övriga industriländer har produktionen inom järn- och stålindustrin starkt reducerats de två senaste åren, i EG-länderna med inemot 30 %. Den svenska industrin har med bl. a. verksamt bistånd av statligt lagerstöd sökt bevara sysselsättningen i det längsta. Marknaden har emellertid varit mycket begränsad och exporten ringa. Därigenom har lagertillväxten blivit ytterst påfrestande för företagen.
På den svenska marknaden har vår egen järn-och stålindustri under denna konjunktursvacka icke lyckats stå emot konkurrensen från utlandet, främst Japan. Importen har därför 1975 och 1976 vuxit med inemot 10 % trots minskad inhemsk förbrukning. Importandelen av järn och stål torde därför nu överstiga 50 %. Mera grundliga analyser av de svenska branschproblemen inom berörda områden påbörjades redan 1974 genom tillskapandet av det s. k. stålbranschrådet. Detta råd är sammansatt av företrädare för samhället, företagen och de anställda. Stålbranschrådet har initierat utredningar såväl inom handelsstål- som inom specialstålsektorn. Utredningsförslagen kommer att redovisas inom kort. I avvaktan härpå bör en mera omfattande diskussion anstå. Uppenbart synes emellertid vara att en brist på investeringar under de senaste 15 åren framför allt på handelsstålsidan har medfört att den svenska industrin i dessa delar kommit i ett besvärligt konkurrensläge.
Redovisningarna av resultaten för 1976 visar för de tre stora handelsstålföretagen betydande förluster. Detta gäller inte minst NJA, vars verksamhet bl. a. genom nyinvesteringar i början av 1970-talet inriktades på att tillgodose en stor del av den efterfrågan från varvsindustrins sida som var så markant under de tre första åren av detta årtionde.
Genom bl. a. fördröjningar i investeringsprogrammets genomförande och den nämnda varvskrisen från 1974 har verkningarna för NJA blivit särskilt omfattande. Eftersom NJA inte haft möjligheter att genom riktade investeringsprogram under 1960-talet tillgodogöra sig tidigare konjunkturuppgångars fördelar och därmed bygga upp reserver, har svårigheterna för det statliga företaget blivit särskilt påfrestande.
En nyinriktning av verksamheten vid NJA ter sig nödvändig. Att denna helt enligt riksdagens tidigare beslut i högre grad inriktas på en utbyggnad av
NU 1976/77:21
den metallurgiska delen som grund forén mera expansiv verksamhet finner vi vara riktigt. NJA-styrelsens beslut att i det uppkomna läget i första hand genomföra en rekonstruktion av företaget, främst inriktad på den finansiella sidan, är det rimligt att acceptera, och vi är beredda att medverka därtill. Vi förutsätter att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag rörande NJA:s fortsatta utveckling och beträffande Stålverk 80.
Vi finner det angeläget framhålla att den fortsatta inriktningen av förädlingsprocessen vid NJA så långt möjligt bör nära samordnas med övrig handelsstålindustri inom landet i former som kan befinnas lämpliga. Intresset härför inom den icke statsägda industrin har vi uppfattat som mycket stort. Det rör sig om en gemensam angelägenhet för att hävda den svenska stålindustrins avsättningsmöjligheter på en marknad med hård konkurrens.
GOTAB 53377 Stockholm 1977