Med anledning av propositionen 1976/77:105 om åtgärder för textiloch konfektionsindustrierna jämte motioner
NU 1976/77:41
Näringsutskottets betänkande 1976/77: 41
med anledning av propositionen 1976/77:105 om åtgärder för textiloch konfektionsindustrierna jämte motioner
Ärendet
I propositionen 1976/77:105 (industridepartementet) framläggs förslag om ytterligare industri- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna. Näringsutskottet behandlar propositionen i vad avser förslagen på det industripolitiska området. Förslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder behandlas av arbetsmarknadsutskottet (AU 1976/77:30).
I sammanhanget behandlar utskottet även propositionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet) och propositionen 1976/77:61 om åtgärder för den manuella glasindustrin, såvitt avser anslag till Företags- och branschfrämjande åtgärder, samt propositionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet), såvitt avser strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher.
Med anledning av propositionen, såvitt den behandlas av näringsutskottet, har väckts fem motioner.
I detta sammanhang behandlar utskottet också två motioner som har väckts under allmänna motionstiden och ett yrkande i en motion som har väckts med anledning av propositionen 1976/77:85 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet.
Propositionen och motionerna redovisas nedan.
Propositionen 1976/77: 105
Huvudsakligt innehåll
I propositionen föreslås bl. a. extraordinära industripolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna (tekoindustrierna).
På det industripolitiska området föreslås att särskilda strukturgarantier skall kunna beviljas företag inom tekoindustrierna. Lån mot sådan strukturgaranti skall vara ränte--och amorteringsfritt under två år och därefter löpa med ränta och amorteras på längst tio år. I vissa fall skall sådant lån kunna delvis avskrivas. För särskilda strukturgarantier föreslås en ram om 150 milj. kr. För räntebefrielse och avskrivning beräknas ramar om resp. 36 milj. kr. och 19 milj. kr. Särskilda strukturgarantier skall kunna beviljas längst t. o. m. den 30 juni 1978. Statens industriverk avses få ansvaret för garantigivningen.
Vidare föreslås att nu löpande program för stöd till rationaliseringsin 1
Riksdagen 1976/77. 17 sami. Nr 41
NU 1976/77:41
vesteringar, exportfrämjande åtgärder, utbildning och konsultundersökningar förlängs till att omfatta också budgetåret 1978/79. Dessutom föreslås en resursmässig uppräkning för olika stödformer med sammanlagt 10 milj. kr. för budgetåret 1977/78. För budgetåren 1977/78 och 1978/79 kommer enligt förslaget sådant industripolitiskt stöd att kunna utgå med totalt ca 110 milj. kr.
På det arbetsmarknadspolitiska området föreslås ett särskilt tidsbegränsat, konjunkturelit betingat sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft.
Förslag
1 bilaga 1 till propositionen föreslås i första hand (s. 27) att riksdagen godkänner de av chefen för industridepartementet förordade riktlinjerna för industripolitiska åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna.
Vidare framläggs förslag om vissa anslag för budgetåret 1977/78. Under angivna punkter föreslås:
B 7. Företags- och b ranschf rä m jande åtgärder (s. 28)
att riksdagen till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln utöver i propositionen 1976/77:61 föreslaget reservationsanslag anvisar ytterligare 10000 000 kr.
B 9. Kostnader för räntebefrieIse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher
(s. 28 f.)
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78 ikläda staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat löpande garantier innebär åtaganden om högst 120 000 000 kr.,
2. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett med 2 225 000 kr. sänkt reservationsanslag av 1000 000 kr.
B 15. Kostnader för räntebefrielse vid särskilda s t r u k t u r g a r a n t i e r för textil- och konfektionsindustrierna ts. 29) att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78 ikläda staten förpliktelse i form av särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna, som innebär åtaganden om högst 150 000 000 kr.,
2. till Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textiloch konfektionsindustrierna för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 13 000 000 kr.
NU 1976/77:41
3 B 16. Kostnader för avskrivning av lån mot särskilda strukturgarantier för textil- och konfekt i o n s i n d u s t r i e r n a (s. 29 f.)
att riksdagen till Kostnader för avskrivning av lån mot särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.
Propositionen 1976/77:100
I propositionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet) har regeringen under punkten B 7 (Företags- och branschfrämjande åtgärder) (s. 72) såvitt här är i fråga föreslagit riksdagen att anvisa ett reservationsanslag av 45 610 000 kr.
Vidare har regeringen under punkten B 9 (Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher) (s. 76) såvitt här är i fråga föreslagit riksdagen att dets bemyndiga regeringen att under budgetåret 1977/78 ikläda staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat löpande garantier innebär åtaganden om högst 155 000 000 kr., dels till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 3 225 000 kr.
Propositionen 1976/77:61
1 propositionen 1976/77:61 om åtgärder för den manuella glasindustrin (industridepartementet) har regeringen med ändring av sitt förslag i propositionen 1976/77:100 bilaga 17 föreslagit riksdagen att till Företags- och branschfrämjande åtgärder anvisa ett med 3 milj. kr. höjt reservationsanslag av 48 610 000 kr.
Motionerna
Yrkanden
De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:
1976/77:1457 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen,
1976/77:1474 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att även skinnkonfektionsindustrin erhåller samma stöd som tekoindustrin i övrigt,
1976/77:1475 av herr andre vice talmannen Magnusson (m) och herr Ny 1*
Riksdagen 1976/7717 sami. Nr 41
NU 1976/77:41
hage (m), vari hemställs att riksdagen beslutar att importlicensgivningen för tekovaror tillämpas mer restriktivt och på fler varugrupper än hittills,
1976/77:1477 av herr Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
1. godkänner de allmänna riktlinjer för samhällets aktiva medverkan i tekoindustriernas strukturomvandling som föreslagits i motionen,
2. hos regeringen anhåller att initiativ tas i syfte att trygga de samhällskrav som angivits i motionen och att regeringen för riksdagen redovisar sina åtgärder med anledning härav senast i 1978 års budgetproposition,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strukturgarantier till företag,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av initiativ för att påskynda de pågående förhandlingarna mellan regeringen och vissa bomullsspinnerier,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för utgivande av statligt stöd för exportfrämjande åtgärder,
1976/77:1479 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
1. hos regeringen hemställer om förslag till förstatligande av de större textilkoncernerna,
2. hos regeringen hemställer om förslag om lokalisering av annan industri än beklädnadsindustri till Sjuhäradsbygden,
3. hos regeringen anhåller om att ett forskningsprojekt om tekobranschens problem och framtid igångsätts,
4. godkänner i propositionen föreslagna stödåtgärder under förutsättning av bifall till punkten 1 ovan och med beaktande av de villkor för det statliga stödet som i övrigt anges i motionen.
De övriga motioner som behandlas här är följande:
1976/77:159 av fru Hörnlund (s) och herr Carlstein (s), såvitt gäller hemställan - med motivering i motionen 1976/77:162 - (3) att riksdagen beslutar att strukturstödet till tekoindustrin även bör omfatta ett överförande av resurser från tekoproduktion till andra produktområden,
1976/77:872 av fru Landberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att kommittén för utvärdering av prispolitiken får i uppdrag att göra en utvärdering av påslagen i den textila beklädnadshandeln och, om så erfordras, komma med förslag om ändring av prislagstiftningen,
1976/77:1446 av herr Brännström m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag under hösten 1977 om lagstiftning rörande detaljhandelns prissättningsmetoder i vad avser textilbeklädnadshandel.
Motionen 1976/77:159 har i övrigt behandlats i näringsutskottets betänkanden 1976/77:26 och 1976/77:36.
NU 1976/77:41
5 Motionen 1976/77:1446 har i angiven del av försvarsutskottet överlämnats till näringsutskottet. Den har i övrigt behandlats i försvarsutskottets betänkande 1976/77:11.
Motivering
I motionen 1976/77:1479 påpekas att den strukturella kris som drabbat textil- och konfektionsbranschen (tekobranschen) inte har kunnat lösas trots omfattande statliga stödinsatser. Detta beror på att stödåtgärderna inte har byggt på en helhetsbedömning av branschens läge och utvecklingsmöjligheter. Krav på samhällelig styrning av branschens verksamhet har inte ställts. Kapitalisternas kortsiktiga vinstintressen har i det närmaste okontrollerat fått styra branschens utveckling, säger motionärerna. De kritiserar förslagen i propositionen, vilka enligt deras mening inte kommer att leda till några som helst förbättringar för de anställda inom branschen. I stället föreslås följande åtgärder. De stora textilkoncernerna bör förstatligas. De mindre företagen bör stödjas för att deras fortsatta verksamhet skall tryggas och för att de skall kunna förbättra arbetsförhållanden och arbetsmiljöer. Vidare bör särskilda medel ställas till förfogande för forskning om tekobranschens problem och framtid. Med hänsyn till att en stor del av tekobranschen är koncentrerad till Sjuhäradsbygden anser motionärerna att statliga företag bör förläggas till denna region.
Även i motionen 1976/77:1477 kritiseras förslagen i propositionen. I denna föreslås inte några initiativ som innebär aktiva åtgärder från statsmakternas sida i syfte att komma till rätta med de långsiktiga strukturella problemen, säger motionärerna. Initiativen överlåts på företagen. Samhället har emellertid ett avgörande ansvar för att försörjningsberedskapen på teko-området kan upprätthållas. Målet bör vara att produktionen kan fortgå i företag som på lång sikt är starka och utvecklingsbara, att den nödvändiga omställningen sker i en takt som medger social trygghet för de berörda och att sysselsättningen tryggas på de orter som drabbas av strukturrationalisering. Härför krävs aktiva insatser från statens sida. Ett ökat samhälleligt ägarengagemang kan i många fall visa sig vara en lämplig väg, anför motionärerna. De åtgärder som vidtas bör utformas i nära samarbete med de anställdas organisationer. Beträffande strukturgarantier hävdar motionärerna att enligt nu gällande regler lån inte kan medges för intern omstrukturering som syftar till att överföra tekoproduktion till annat branschområde. Denna fråga tas även upp i motionen 1976/77:159. 1 den motivering till yrkandet som ges i motionen 1976/77:162 anförs att den nuvarande begränsningen av reglerna för strukturstödet till tekoindustrierna är olycklig. Motionärerna anser att det inte är fråga om att till varje pris behålla en tekoproduktion inom företagen men att det framför allt gäller att trygga sysselsättningen för de anställda. Om strukturstöd kan ges till åtgärder för omställning till annan produktion med bibehållen sysselsättning för de anställda skulle detta vara
NU 1976/77:41
ett viktigt komplement till de arbetsmarknadspolitiska insatserna och till tekostödet i övrigt.
Vidare påpekas i motionen 1976/77:1477 att många konfektionsföretag övergår från att vara enbart producenter till att också marknadsföra varor som importeras från egna företag i utlandet eller från utländska företag. Utvecklingen tycks gå allt snabbare i denna riktning. Motionärerna anser att bidrag till företagens export inte bör utgå för den del av exporten som utgörs av vidareexport av från utlandet importerade konfektionsvaror.
Motionärerna tar även upp frågan om detaljhandelns metoder för prissättning av tekovaror. De finner det vara konstaterat att nuvarande metoder gynnar utländska produkter och är till nackdel för svenska produkter. Motionärerna begär att detta problem snarast skall lösas och anser att det är nödvändigt att lagstifta på området.
Frågan om prissättningen på tekovaror tas även upp i motionerna 1976/77: 872 och 1976/77:1446.1 den förra motionen erinras om att textildetaljhandeln tillämpar ett system för prissättning med fasta procentuella pålägg. Härigenom blir handelns pålägg i kronor räknat större för svensktillverkade varor än för importerade varor. Motionärerna anser att det inte är möjligt att genom prisstopp uppnå en för svensk tekoindustri och för konsumenterna gynnsammare prissättning. En möjlighet att komma till rätta med problemet vore att införa ett påläggsstopp och inom ramen för detta göra justeringar av tillämpade pålägg. Den nuvarande prislagstiftningen medger inte ingripanden av denna typ, säger motionärerna.
Liknande synpunkter förs fram i motionen 1976/77:1446. Motionärerna anser att en rättslig reglering av den textila beklädnadshandelns prissättningsmetoder är påkallad. Lagstiftningen bör vara av generell natur och syfta till en omfördelning i påläggets storlek mellan inhemsk och utländsk produktion. En övergång till krontalspåslag bör vara riktningsgivande.
I motionen 1976/77:1457 uttalas att en omstrukturering och rationalisering av tekoindustrin är nödvändig om en inhemsk produktion skall kunna bibehållas. Motionärerna understryker att det är viktigt att denna omstrukturering sker i socialt acceptabla former. Staten bör härvid ha en stödjande, planerande och samordnande roll. Näringslivet bör självt ta initiativ till en omstrukturering. Någon ändrad ägarroll är inte aktuell, säger motionärerna. Ett statligt övertagande helt eller delvis bör emellertid kunna accepteras om viktiga samhällsintressen inte kan tillgodoses på annat sätt.
De problem som lågprisimport av tekovaror innebär för den svenska produktionen behandlas i motionen 1976/77:1475. Motionärerna anför att förhållandena i lågprisländerna i fråga om miljö, lönekostnader och social standard ligger på en sådan nivå att priskonkurrensen från dessa länder inte kan bemästras med de företagsekonomiska insatser som Sverige eller andra västerländska länder kan göra. Motionärerna säger sig vara fullt medvetna om att Sverige genom internationella avtal inte har full handlingsfrihet att ingripa på det handelspolitiska planet. De anser dock att Sverige, som har en i förhållande till andra länder stor lågprisimport, borde kunna inta en
NU 1976/77:41
mer restriktiv hållning till import av tekovaror från lågprisländer än vad som hittills varit fallet.
I motionen 1976/77:1474 erinras om den svenska skinnbranschens problem. Motionärerna anser att det är nödvändigt med stödåtgärder om en livskraftig skinnkonfektionsindustri skall kunna bibehållas i Sverige.
Pågående utredningsarbete
Kommittén för utvärdering av prispolitiken (H 1976:06; ordförande: landshövding Mats Lemne) tillkallades av handelsministern i december 1976.
I direktiven erinras inledningsvis om att det i juli 1975 uppdrogs åt en sakkunnig att undersöka verkningarna i olika hänseenden av dels de åtgärder som har vidtagits med stöd av allmänna prisregleringslagen (1956:236, ändrad senast 1973:301) under i första hand åren 1972-1975, dels den prisövervakning som har bedrivits under samma tid. Den sakkunnige har bedrivit arbetet med biträde av ett antal experter. Handelsministern uttalar att en utredning av det här slaget enligt hans mening bör göras av en kommitté med flera ledamöter.
I direktiven anförs vidare följande. Kommittén bör inte bindas av några detaljerade direktiv. Dess allmänna uppgift bör vara att klarlägga huruvida de prisregleringsåtgärder som har vidtagits och den prisövervakning som har bedrivits sedan år 1972 har haft åsyftad verkan samt i vilken utsträckning sådana negativa sidoeffekter som ibland sägs förekomma har uppträtt. Därmed avses i första hand konkurrenshämmande producentsamarbete och snedvridande effekter på produktion och distribution.
Det har framkommit att prisstoppet på baslivsmedel genom sin långvarighet har förorsakat vissa praktiska problem för såväl myndigheter som företag. Kommittén bör snarast i ett särskilt betänkande föreslå åtgärder som syftar till att undvika sådana problem. De allmänna överväganden som kommittén därefter bör göra om behovet av prisreglering bör dock självfallet omfatta även baslivsmedel. Kommitténs uppgift är i första hand att utvärdera den förda prispolitiken. Det bör dock stå kommittén fritt att komma med förslag till eventuella förbättringar av det nuvarande systemet för prisövervakning och prisreglering.
Utskottet
Den snabba internationalisering av handeln som kännetecknar de senaste decennierna har för de svenska textil- och konfektionsindustriema (tekoindustrierna) inneburit en kraftigt ökad importkonkurrens och därmed sammanhängande omfattande strukturella påfrestningar. Tekoindustriernas möjligheter att stå emot detta ökade importtryck har försämrats genom ett internationellt sett högt kostnadsläge. Ytterligare en faktorsom försvårat för de svensktillverkade produkterna att konkurrera på hemmamarknaden är omstruktureringen av detaljhandeln genom tillkomsten av starka inköps -
NU 1976/77:41
organisationer på konfektionsområdet. Produktiviteten inom tekoindustrierna har ökat i snabb takt. Produktionsvolymen däremot har stagnerat. Utvecklingen under den senaste tioårsperioden har medfört att antalet sysselsatta i tekoindustrierna minskat kraftigt, från 90 000 år 1965 till 46 000 år 1976. För att underlätta en för tekoindustrierna nödvändig omställningsoch anpassningsprocess har en rad åtgärder vidtagits från statsmakternas sida. Dessa har varit av industri-, försörjningsberedskaps- samt sysselsättnings- och regionalpolitisk natur. Syftet med de industripolitiska åtgärderna har varit att stärka företagens lönsamhet och långsiktiga konkurrenskraft. Det åtgärdsprogram som infördes i början på 1970-talet omfattar exportfrämjande åtgärder, stöd till utbildning, bidrag till konsultundersökningar (s. k. omställningsbidrag) och statliga lånegarantier (s. k. strukturgarantier).
Det industripolitiska stödet till tekobranschen i form av bidrag har under budgetåren 1970/71-1975/76 totalt uppgått till ca 80 milj. kr. I propositionen anges att under samma period inom tekoindustrierna har beviljats stöd i form av bidrag med sammanlagt nära 300 milj. kr. Därtill skall, påpekar industriministern, läggas direkt stöd i andra former än bidrag - lån och statliga garantier - samt indirekta former av stöd, t. ex. genom statlig och kommunal upphandling.
1 propositionen erinras om att utvecklingen inom tekoindustrierna - efter en viss stabilisering åren 1973 och 1974 - under de två senaste åren har medfört allvarligare och mer omfattande problem än under tidigare perioder. Detta beror på dels en svag efterfrågeutveckling såväl på hemmamarknaden som på exportmarknaden, dels en drastisk förändring av det relativa kostnadsläget gentemot utländska tillverkare. Det finns enligt industriministerns bedömning risk för att 5 000 -7 000 personer som är anställda i tekoföretag kan komma att förlora sina arbeten under år 1977. Det är mot denna bakgrund som förslagen i propositionen skall ses.
På det industripolitiska området föreslås dels att ett system med särskilda strukturgarantier införs för en begränsad tid, dels att det nuvarande branschprogrammet förstärks och förlängs med ytterligare ett år. Vissa krav anges för att särskilda strukturgarantier skall kunna beviljas. Företaget skall bedömas ha förutsättningar för att långsiktigt kunna upprätthålla en lönsam produktion. Vidare skall dess styrelse ha fastställt en konkret plan för utveckling och rationalisering av företagets verksamhet. De särskilda strukturgarantierna, som skall kunna beviljas längst t. o. m. den 30 juni 1978, skall bl. a. skapa rådrum i den intensiva omstrukturering av branschen som nu pågår.
Det föreslagna systemet med särskilda strukturgarantier synes utskottet väl motiverat med hänsyn till syftet att ge företagen möjligheter att komma över en exceptionellt svår situation och att nu företa nödvändiga omställningar. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att det tar viss tid innan företagen reagerar på nya bidragsregler. Om det skulle uppstå en sådan situation vid utgången av budgetåret 1977/78, att det finns risk för att strukturgarantiramen inte blir fullt utnyttjad, bör den bidragsgivande myndigheten -
NU 1976/77:41
statens industriverk - bemyndigas att i undantagsfall bevilja strukturgarantilån även efter den 30 juni 1978. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna som sin mening.
Systemet med särskilda strukturgarantier, för vilka beräknas en ram om 150 milj. kr., föreslås ersätta det system med strukturgarantier som nu gäller. Den i budgetpropositionen för budgetåret 1977/78 föreslagna ramen för strukturgarantier skall därför minskas från 155 milj. kr. till 120 milj. kr. Som en följd härav föreslås i nu föreliggande proposition att anslaget för räntebefrielse vid strukturgarantier sänks med 2 225 000 kr. till 1 milj. kr.
De förstärkningar av det nu löpande rationaliseringsprogrammet som föreslås innebär bl. a. att konsultbidrag skall kunna utgå även för att förstärka ett företags administrativa ledning, att ökat stöd skall kunna ges till utveckling av metoder och system för klädtillverkning och att de exportfrämjande åtgärderna intensifieras. För dessa förstärkningar föreslås en höjning av anslaget till företags- och branschfrämjande åtgärder med 10 milj. kr. till totalt 58 610000 kr. Riktlinjerna för utnyttjande av dessa anslag har utskottet behandlat i betänkandena 1976/77:36 och 1976/77:37.
Utskottet har ingen erinran mot de nu nämnda ändringarna eller mot anslagsförslagen i propositionen i övrigt.
Den politik som hittills har förts kritiseras i motionen 1976/77:1479. Stödåtgärderna har inte grundats på en helhetsbedömning av branschens läge och utvecklingsmöjligheter, säger motionärerna. De förslag som läggs fram i propositionen innebär att allt fortsätter i upptrampade spår, utan bestående förbättringar. Motionärerna föreslår att riksdagen skall hemställa om förslag till förstatligande av de större textilkoncernerna. Samtidigt skulle de mindre företagen få stöd. Härigenom skulle driften kunna säkras vid dessa företag och de skulle kunna skapa bättre arbetsförhållanden och arbetsmiljö.
Syftet med de förslag till åtgärder på olika områden som läggs fram i propositionen är att förbättra tekoföretagens finansiella villkor, så att en nödvändig strukturomvandling kan ske i socialt acceptabla former. Utskottet är inte berett att uttala sig för en bestämd lösning i fråga om branschens ägarstruktur. Utskottet avstyrker de ifrågavarande yrkandena i motionen 1976/77:1479.
Staten måste ta på sig ett betydande ansvar och aktivt medverka till en omstrukturering av tekobranschen, uttalas i motionen 1976/77:1477. Motionärerna är kritiska mot regeringens förslag. Dessa haren passiv inriktning, menar de. Några initiativ som innebär aktiva åtgärder från statsmakternas sida för att komma till rätta med de långsiktiga problemen föreslås inte. Motionärerna hemställer att riksdagen skall godkänna de allmänna riktlinjer för samhällets aktiva medverkan i tekoindustriernas strukturomvandling som föreslås i motionen. Härmed torde avses att ett ökat samhälleligt ägarengagemang i branschen bör övervägas och att strukturomvandlingen bör ske i nära samverkan med de anställdas organisationer. Målet skall vara
NU 1976/77:41
att tekoproduktionen skall kunna upprätthållas i företag som på sikt är starka och utvecklingsbara. Vidare skall omvandlingen ske på sådant sätt och i sådan takt att de berörda får garanterad social trygghet och att sysselsättningen säkras.
Ytterligare ett yrkande i samma motion går ut på att regeringen skall ta initiativ i syfte att trygga de samhällskrav som kan ställas från försörjningsberedskapspolitiska, konsumentpolitiska, regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter. Vidare önskar motionärerna att regeringen senast i 1978 års budgetproposition skall för riksdagen redovisa de åtgärder som har vidtagits.
De åtgärder till stöd för tekoindustrierna som regeringen föreslår innebär i huvudsak att det stödprogram som har löpt under större delen av 1970-talet nu byggs ut och förstärks. Utskottet vill understryka att syftet med det särskilda åtgärdspaketet är att medverka till att tekoindustriernas finansiella förhållanden kan förbättras. Självfallet skall inte en orationell branschstruktur bevaras genom att olönsamma företag kan fortsätta sin verksamhet med statsstöd, framhåller industriministern. Utskottet delar denna uppfattning. Stödåtgärderna syftar till att stärka företagens konkurrenskraft och att skapa livskraftiga företag. Särskilda strukturgarantier skall utgå endast till företag som kan bedömas ha förutsättningar för att långsiktigt upprätthålla en lönsam produktion. Avsikten är att underlätta strukturella förändringar inom branschen. I propositionen nämns som exempel på sådana förändringar samgåenden mellan företag, samarbete och samordning mellan företag samt produktmässig omstrukturering inom ett företag. Det är i detta sammanhang angeläget att framhålla att en strukturomvandling alltså inte behöver innebära att arbetstillfällen på en ort faller bort. I propositionen betonas statsmakternas ansvar för att den förändring av branschen som är nödvändig sker på ett sådant sätt att den medför ett minimum av påfrestningar för de människor, orter och regioner som berörs. Utskottet vill understryka vikten av att detta mål förverkligas.
De allmänna riktlinjer för samhällets medverkan i tekoindustriernas strukturomvandling som förordas i motionen 1976/77:1477 är mycket allmänt hållna. Delvis sammanfaller de - enligt utskottets mening - med de i propositionen angivna riktlinjerna. Motionärerna synes dock utgå från en generell tilltro till de positiva effekter som en ökad statlig styrning och statligt ägarengagemang skulle kunna föra med sig. Utskottet delar inte denna tilltro. Motionärerna betonar att initiativ till strukturpåverkande åtgärder självfallet bör tas i nära samverkan med de anställdas organisationer. Utskottet förutsätter att så blir fallet. I detta sammanhang vill utskottet peka på att industriministern aviserar att ett branschråd för tekoindustrierna skall tillkallas. Syftet med de åtgärder som föreslås i propositionen överensstämmer i stort sett med de samhällskrav som presenteras i motionen. Någon särskild framställning till regeringen är därför enligt utskottets mening inte påkallad. Med hänsyn till att de särskilda strukturgarantierna är tidsbegränsade och
NU 1976/77:41
att det nu löpande stödprogrammet för tekoindustrierna föreslås förlängt med ett år räknar utskottet med att regeringen under nästa riksmöte kommer att redovisa sin bedömning av resultatet av hittills vidtagna åtgärder. Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av de yrkanden i motionen 1976/77:1477 som nu har berörts.
Även i motionen 1976/77:1457 framläggs vissa synpunkter på tekoindustriernas strukturomvandling. Motionärerna uttalar att branschens rationalisering bör ske i socialt acceptabla former. Omstruktureringen bör så långt som möjligt ske på näringslivets initiativ, och staten bör ha en stödjande, planerande och samordnande roll. Motionärerna anser inte att det är aktuellt att ändra ägarstrukturen inom branschen. De menar dock att ett statligt övertagande bör godtas om viktiga samhällsintressen inte kan tillgodoses på annat sätt. Deras hemställan är att riksdagen skall ge regeringen till känna vad som anförs i motionen. Utskottet konstaterar att de ovan refererade synpunkterna i stort sett överensstämmer med förslagen i propositionen och att motionen alltså är tillgodosedd.
Utformningen av strukturgarantisystemet tas upp i två motioner.
Enligt motionen 1976/77:1477 kompletterar många konfektionsföretag sin försäljning med import antingen från egna företag i utlandet eller från utländska företag. Motionärerna anser att särskilda strukturgarantier inte skall kunna lämnas ”till företag i syfte att göra det möjligt att ytterligare inrikta verksamheten på att importera konfektionsvaror i stället för att tillverka dem i Sverige”.
Motionärerna pekar otvivelaktigt på ett allvarligt problem. För många företag, speciellt inom konfektionsindustrin, är en viss produktion i utländska dotterföretag en förutsättning för en lönsam produktion i Sverige. Produkter som slutligt framställs i Sverige kan delvis vara tillverkade utomlands.
Syftet med de särskilda strukturgarantierna liksom med åtgärdsprogrammet i övrigt är att möjliggöra en lönsam tekoproduktion i Sverige. Statens industriverk skall svara för tillämpningen av de särskilda strukturgarantierna. Industriministern framhåller att det är nödvändigt att industriverket vid beredningen av enskilda garantiärenden inhämtar synpunkter från de fackliga organisationernas och branschorganisationernas företrädare. Det är naturligt att i detta beredningsarbete särskilt beaktas i vilken mån ett företag skall kunna uppbära strukturstöd trots en viss tillverkning utomlands. Utskottet anser inte att ett särskilt uttalande från riksdagens sida enligt det nu berörda motionsyrkandet är påkallat.
Strukturstödet till tekoindustrin bör, anförs i motionen 1976/77:159 - som väcktes under allmänna motionstiden - omfatta även ett överförande av resurser till andra produktionsområden. Samma önskemål förs fram i motionen 1976/77:1477. Utskottet vill erinra om att riksdagen våren 1976 beslöt att bidrag till konsultundersökningar skall kunna ges bl. a. för undersökning av tekoföretags förutsättningar att helt eller delvis övergå till produktion
NU 1976/77:41
inom andra branschområden (prop. 1975/76:206, NU 1975/76:70). Enligt det hittillsvarande strukturgarantisystemet har garantier inte utgått för åtgärder som avser förändring av företagets produktionsinriktning. De särskilda strukturgarantierna bör enligt propositionen utformas så att företagens ansträngningar för att åstadkomma en helt förändrad produktionsinriktning underlättas. Utskottet konstaterar att motionärernas önskemål är tillgodosett.
I propositionen föreslås förstärkta insatser för exportfrämjande åtgärder. En intensifiering av de exportfrämjande aktiviteterna är angelägen för att stödja de inbrytningar på exportmarknader som svenska företag har gjort under 1970-talet. Den i budgetpropositionen angivna ramen på 10 milj. kr. för exportfrämjande åtgärder för budgetåret 1977/78 föreslås vidgad till 16 milj. kr. 1 motionen 1976/77:1477 uttalas att dessa medel inte bör användas för företagens exportansträngningar i den del dessa avser vidareexport av importerade konfektionsvaror. Motionärerna anser att berörda myndigheter bör få i uppdrag att utforma regler i enlighet härmed.
Som utskottet har framhållit ovan är syftet med stödprogrammet bl. a. att stärka de svenska tekoföretagens konkurrenskraft och att motverka en alltför snabb nedgång i sysselsättningen. 1 vissa fall synes en tekoproduktion i dotterföretag utomlands bidra till att stärka moderbolagets konkurrenskraft och därmed sysselsättningen i Sverige. Stöd till exportfrämjande aktiviteter utgår i form av bidrag till speciella projekt enligt planer som företagen presenterar. Enligt vad utskottet inhämtat ges inte stöd till de företag som har en mycket stor del av sin produktion förlagd utom landet. Frågan följs inom industriverkets rådgivande nämnd för tekoindustrierna och av industriverket.
Stödet till exportfrämjande åtgärder liksom övriga stödformer avser självfallet produktion i Sverige. Vissa gränsdragningsproblem har otvivelaktigt uppstått och kommer att uppstå i framtiden. Utskottet förutsätter att den rådgivande nämnden och industriverket vid sin bedömning noga prövar i vad mån ett projekt bidrar till att skapa sysselsättningstillfällen inom landet. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av det nu berörda motionsyrkandet finner utskottet inte påkallad.
I motionen 1976/77:1477 erinras om att det f. n. pågår förhandlingar mellan staten och bomullsspinnerierna i landet om möjligheterna att garantera en från försörjningsberedskapssynpunkt nödvändig produktion. Motionärerna anser att det är angeläget att regeringen tar initiativ för att påskynda förhandlingarna. De hemställer att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.
De överläggningar mellan staten och bomullsspinneriföretagen som aviserades i propositionen 1975/76:206 har pågått en längre tid. Diskussionerna har bl. a. gällt ett förslag till samordning av den grundtextila industrin som Statsföretag AB har lagt fram. Utskottet vill understryka att det är angeläget att dessa förhandlingar, som är viktiga bl. a. av försörjningsberedskapspo -
NU 1976/77:41
litiska skäl, snarast blir slutförda. Då det kan förutsättas att frågan noga följs av regeringen finner utskottet det inte erforderligt att riksdagen gör någon framställning till regeringen med anledning av motionsyrkandet.
I motionen 1976/77:1479 föreslås att ett forskningsprojekt om tekobranschens problem och framtid skall initieras. Medel härför bör utgå från anslaget för rationaliseringsprogram för konfektionsindustrin, anför motionärerna. Utskottet avstyrkte förra året (NU 1975/76:70 s. 10) ett motionsyrkande av samma innebörd och finner inte anledning att nu ändra sitt tidigare ställningstagande.
Den svenska skinnkonfektionen har under de senaste två åren utsatts för en hård konkurrens genom import från lågprisländer, påpekas i motionen 1976/77:1474. Motionärerna anser att det är nödvändigt med stödåtgärder om en svensk skinnkonfektionsindustri skall kunna bibehållas. Hemställan i motionen syftar till att skinnkonfektionsindustrin skall erhålla samma stöd som tekoindustrierna i övrigt. Det åtgärdsprogram för tekoindustrierna som infördes år 1970 (prop. 1970:41, SU 1970:60) innefattar även skinnkonfektionsindustrin. Motionärernas önskemål är alltså redan tillgodosett.
Regionalpolitiska insatser för Sjuhäradsbygden förespråkas i motionen 1976/77:1479. Med hänvisning till att detta område är helt beroende av tekobranschen för sin sysselsättning hävdar motionärerna att det är nödvändigt att statliga industrier lokaliseras dit. De hemställer om förslag om lokalisering av annan industri än beklädnadsindustri till Sjuhäradsbygden.
Utskottet utgår från att regeringen och berörda myndigheter tar till vara de möjligheter som finns att med hjälp av bl. a. regionalpolitiska insatser upprätthålla sysselsättningen och bredda näringslivet i den aktuella regionen.
Prissättningen inom textildetaljhandeln tas upp i två motioner. I motionen 1976/77:872 - som har väckts under allmänna motionstiden - föreslås att kommittén för utvärdering av prispolitiken får i uppdrag att göra en utvärdering av påslagen i den textila beklädnadshandeln och, om så erfordras, lägga fram förslag om ändring av prislagstiftningen. Förslag till lagstiftning rörande detaljhandelns prissättningsmetoder i vad avser textilbeklädnadshandel önskas i motionen 1976/77:1446. Detta förslag skulle föreläggas riksdagen under hösten 1977. Även i motionen 1976/77:1477 berörs denna fråga.
Frågan om beklädnadshandelns prissättningsmetoder har berörts i propositionen 1976/77:85 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet. 1 propositionen konstaterades att redan i inköpsledet befintliga prisskillnader mellan inhemska och importerade beklädnadsvaror förstärks i konsumentledet genom detaljhandelns prissättningsmetoder. Det uttalades vidare att det borde analyseras i vad mån prissättningsmetoderna innebär att konsumentpriserna på de svenska varorna är högre än vad som är kostnadsmässigt motiverat.
Regeringen har den 5 maj 1977 uppdragit åt statens pris- och kartellnämnd att undersöka i vad mån metoderna att beräkna påläggen på svenska resp. importerade varor inom beklädnadshandeln leder till kostnadsmässigt
NU 1976/77:41
motiverade resultat. I direktiven uttalas att nämnden, om dessa undersökningar visar att påläggen inte är fördelade på ett kostnadsmässigt riktigt sätt, i samråd med berörda intressenter skall undersöka vilka möjligheter som finns att med stöd i en vidgad kunskap om kostnadssituationen nå en såväl rimlig som praktiskt tillämpbar fördelning av påläggen mellan svenska och importerade varor inom handeln.
Mot denna bakgrund finner utskottet att yrkandet i motionen 1976/77:872 är tillgodosett. Vad beträffar yrkandet i motionen 1976/77:1446 bör resultatet av det nyss angivna utredningsarbetet avvaktas. Utskottet avstyrker alltså de båda motionsyrkandena.
Frågan om åtgärder mot lågprisimport av tekovaror behandlas i motionen 1976/77:1475. Motionärerna föreslår att riksdagen skall besluta att importlicensgivningen för tekovaror skall tillämpas mer restriktivt och på fler varugrupper än hittills.
Vid sin behandling åren 1975 och 1976 av motionsyrkanden med i huvudsak samma syfte som det nu föreliggande har utskottet erinrat om att regeringen i sin vägning mellan olika åtgärder för att stödja den svenska beklädnadsindustrin har avstått från omfattande importbegränsningar med hänsyn till önskemålet att handelspolitiska ingrepp i största möjliga utsträckning skall undvikas. Syftet med det licenstvång för import av vissa tekovaror som infördes hösten 1975 är, konstaterade utskottet, att utvecklingen av tekoimporten skall kunna övervakas på ett effektivare sätt än eljest. Utskottet sade sig utgå från att ansvariga myndigheter uppmärksammade dessa frågor. Sedan den 1 januari 1976 övervakas importen till Sverige av vissa tekovaror generellt genom importlicenser. Utskottet finner inte skäl att ändra sitt tidigare ståndpunktstagande i denna fråga. Utskottet avstyrker alltså motionen.
I övrigt finner utskottet inte anledning till något särskilt uttalande i fråga om vad som anförs i propositionen om riktlinjer för industripolitiska åtgärder för tekoindustrierna.
Utskottet hemställer
1. beträffande förstatligande av större teko/öretag
att riksdagen avslår motionen 1976/77:1479 yrkandena 1 och 4,
2. beträffande allmänna riktlinjer för samhällets medverkan i tekoindustriernas strukturomvandling
att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:1477 yrkandena 1 och 2 godkänner i propositionen 1976/77:105 bilaga 1 angivna riktlinjer för industripolitiska åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna i ifrågavarande del,
3. beträffande riktlinjer i övrigt för industripolitiska åtgärder för textiloch konfektionsindustrierna
att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:1457 godkänner
NU 1976/77:41
i propositionen 1976/77:105 bilaga 1 angivna riktlinjer i den mån de inte omfattas av utskottets hemställan under 2,
4. beträffande anslag till företags- och branschfrämjande åtgärder att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:100 i ifrågavarande del (bil. 17 s. 72), propositionen 1976/77:61 i ifrågavarande del (s. 21) och propositionen 1976/77:105 bilaga 1 punkten B 7 till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 58 610 000 kr.,
5. beträffande strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher att
riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:100 i ifrågavarande del (bil. 17 s. 76) och med bifall till propositionen 1976/77:105 bilaga 1 punkten B 9
a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78 ikläda staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat löpande garantier innebär åtaganden om högst 120 000 000 kr.,
b) till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,
6. beträffande särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna att
riksdagen
a) med bifall till propositionen 1976/77:105 bilaga 1 punkten
B 15 moment 1 bemyndigar regeringen att under budgetåret
1977/78 ikläda staten förpliktelse i form av särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna som innebär åtaganden om högst 150 000 000 kr.,
b) med bifall till propositionen 1976/77:105 bilaga 1 punkten
B 15 moment 2 till Kostnader för räntebefrielse vid särskilda
strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 13 000 000 kr.,
c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tidsgräns för beviljande av särskilda strukturgarantier,
7. beträffande kostnader för avskrivning av lån mot särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna
att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:105 bilaga 1 punkten B 16 till Kostnader för avskrivning av lån mot särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,
8. beträffande särskilda strukturgarantier till företag med produktion utomlands
NU 1976/77:41
att riksdagen avslår motionen 1976/77:1477 yrkandet 3 i ifrågavarande del,
9. beträffande insatser för att stödja övergång från tekoproduktion till produktion inom andra branscher
att riksdagen finnér motionen 1976/77:159 yrkandet 3 och motionen 1976/77:1477 yrkandet 3 i ifrågavarande del besvarade genom vad utskottet anfört,
10. beträffande uttalande om exportstöd
att riksdagen avslår motionen 1976/77:1477 yrkandet 5,
11. beträffande överläggningar mellan regeringen och företrädare för bomullsspinnerierna
att riksdagen avslår motionen 1976/77:1477 yrkandet 4,
12. beträffande forskning om tekoindustriernas problem och framtid att riksdagen avslår motionen 1976/77:1479 yrkandet 3,
13. beträffande stöd till skinnkonfektionsindustrin
att riksdagen finner motionen 1976/77:1474 besvarad genom vad utskottet anfört,
14. beträffande industrilokalisering till Sjuhäradsbygden
att riksdagen avslår motionen 1976/77:1479 yrkandet 2,
15. beträffande prissättningen inom textildetaljhandeln att riksdagen avslår
a) motionen 1976/77:872,
b) motionen 1976/77:1446 yrkandet 2,
16. beträffande åtgärder mot lågprisimport av tekovaror m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1475.
Stockholm den 17 maj 1977
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Sjönell (c), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c), Blomkvist (s), Wååg (s), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c), Ångström (fp), fru Oskarsson (c), herrar Siegbahn (m), Häll (s), Jonsson i Husum (s), Svensson Skara (m) och Wästberg i Stockholm (fp).
NU 1976/77:41
17 Reservationer
av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, Wååg, fru Hansson, herrar Häll och Jonsson i Husum (alla s)
1. beträffande allmänna riktlinjer för samhällets medverkan i tekoindustriernas strukturomvandling (mom. 2)
Reservanterna anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”De åtgärder” och slutar på s. 11 med "har berörts” bort ha följande lydelse:
Utvecklingen under senaste två åren visar att tekoindustriernas problem i huvudsak är av långsiktig och strukturell natur. Det krävs nu en aktiv insats från samhällets sida för att komma till rätta med dem. Regeringen har enligt utskottets mening det yttersta ansvaret att leda och styra den strukturomvandling som är nödvändig för branschen så att den kan ske i socialt acceptabla former. Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen inte kan inskränka sig till att spela en i huvudsak passiv roll och endast stödja företagens egna ansträngningar. Utskottet vill vidare framhålla att de strukturpåverkande åtgärderna självfallet bör vidtas i nära samverkan med de anställdas organisationer.
Det är nödvändigt att regeringen snarast tar initiativ för att åstadkomma en sådan ägar- och företagsstruktur inom tekobranschen att de samhällskrav som kan ställas från försörjningsberedskaps-, regional- och arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter blir tillgodosedda. Utskottet anser i likhet med motionärerna att regeringen bör redovisa vidtagna åtgärder i 1978 års budgetproposition.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen uttalar sig för de riktlinjer för tekoindustriernas strukturomvandling som har angivits i motionen 1976/77:1477.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:105 bilaga 1 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1976/77:1477 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande särskilda strukturgarantier till företag med produktion utomlands (mom. 8)
Reservanterna anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Motionärerna pekar” och slutar med ”är påkallat” bort ha följande lydelse:
Syftet med de särskilda strukturgarantierna är att stödja tekoproduktionen i Sverige. Det är därför välmotiverat att, som motionärerna förespråkar.
NU 1976/77:41
särskilda strukturgarantier inte bör kunna utgå för den del av företagens tillverkning som är förlagd utanför Sverige. De riktlinjer för tillämpningen av garantisystemet som statens industriverk enligt propositionen skall utarbeta bör utformas i enlighet härmed. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening.
dels att utskottet under 8 bort hemställa
8. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1477 yrkandet 3 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
'
GOTAB 55101 Stockholm 1977