Med anledning av propositionen 1976/77:42 om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m. jämte motioner

SkU 1976/77:11

Skatteutskottets betänkande 1976/77:11

med anledning av propositionen 1976/77:42 om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1976/77:42 föreslår regeringen (finansdepartementet) att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1975:1145) om tillfällig nedsättning av den

allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet.

I propositionen föreslås en sänkning av den statliga inkomstskatten för 1977 års inkomster. Skatteskalan görs förmånligare så att låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna får sänkt skatt. Högsta skattelättnaden är 2 350 kr.

1 samband med sänkningen av den statliga inkomstskatten föreslås en höjning av den socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen som tas ut av arbetsgivare och egenföretagare. Denna avgift föreslås höjd med 1,5 procentenheter, från 6,8 96 till 8,3 96.

Förslag läggs också fram om sänkning av den allmänna arbetsgivaravgiften i det inre stödområdet. Nedsättningen av avgiften från 4 96 till 2 % inom detta område för år 1976 avses gälla också år 1977.

1* Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 11

SkU1976/77:11

2 Författningslagen 1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse 10 §

1 mörn.2 Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 20 000 kronor: 4 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

20000 men

icke 25 000 kr.

800 kr.

för 20000 kr. och 10 % av återstoden

25 000' "

" 30 000 ”

•• 25 000 ••

- 20 % " ”

30 000 "

•• 35 000 "

2 300 ••

” 30 000 ■■

•• 22 % ” ”

35 000 "

- 40 000 "

3 400 ■■

35 000 -

•• 28 % ” ”

40000 ”

•• 45 000 "

4800 -

■■ 40 000 ■■

- 33 % " ■'

45 000 ”

” 65 000 "

6 450 ••

” 45 000 ■■

.. 38 % ” ”

65 000

•• 70 000 "

14 050 ■■

■■ 65 000 -

.. 43 % " ”

70 000 ”

" 80 000 ”

16 200

’• 70 000 ••

.. 48 % ” ”

80 000 ”

- 100000 "

21 000 ■■

’■ 80 000

.. 49 % " "

100000 "

150000 ”

30800 ■■

■■ 100000 ■■

- 53 % " "

150 000 kr.

•• 150 000 ..

■■ 57 % •• ••

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 57 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse 10 §

1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

‘Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

‘Senaste lydelse 1975:313.

SkU 1976/77:11

3 Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 2 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men

icke 20 000 kr.

300 kr.

för 15 000 kr.

och 4 % av återstoden

20 000 ■■

.. 25 000 "

500 ”

” 20 000 -

6 % ■■

25 000

.. 30 000 ’’

800 ”

” 25 000 "

■■ 10 % ■■

30 000 ••

.. 35 000 ”

1 300 ”

” 30000 ■'

" 15 % ”

35 000 ■■

■ . 40 000 ”

2 050 '•

■■ 35 000 '■

.. 21 % ■■ ••

40 000 ■■

.. 45 000 ”

3100 ”

40 000 -

■' 26 % ”

45 000

.. 50 000 ”

4 400 "

•• 45 000 -

•• 35 %

50 000 ■■

.. 55 000 "

6150 "

” 50 000 ••

36 % ■■ ■■

55 000 ■■

.. 60 000 ”

7 950 "

" 55 000 ■■

37 %

60 000 ..

.. 65 000 ”

9800 ■’

” 60000 ■■

38 % ■■ ■■

65 000 ■■

.. 70 000 ”

11 700 ”

■’ 65 000 -

- 43 % •• -

70 000 -

.. 80 000 "

13 850 ”

” 70 000 ■■

48 % ■■

80 000 ■■

.. 100 000 ••

18650 ”

” 80000 -

■■ 49 % ■■

100 000 ■■

.. 150 000 ■■

28450 ”

” 100000 ■■

- 53 % ■■ ■■

150 000 kr.

54 950 ”

" 150 000 ■■

•• 58 % •• ••

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 och tillämpas forsta gången vid 1978 års taxering.

SkU 1976/77:11

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 19 kap. 4 a 8 lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

4 a §2

Avgift till folkpensioneringen enligt 1 eller 3 § skall utgå med sex och åtta tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. I fråga om sjöman som avses i 1 8 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av 4 S andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

Avgift till folkpensioneringen enligt 1 eller 3 8 skall utgå med åtta och tre tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. 1 fråga om sjöman som avses i 1 § 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av 4 § andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.

'Lagen omtryckt 1973:908.

'Senaste lydelse 1976:215.

SkU 1976/77:11

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1145) om tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet

Härigenom föreskrives att 1 och 2 §§ lagen (1975:1145) om tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Utan hinder av vad som föreskrives i 2 5 första stycket första meningen lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift skall allmän arbetsgivaravgift för år 1976 utgå med två procent för lön eller naturaförmån till arbetstagare, vilken under nämnda år utfört sitt arbete huvudsakligen inom det inre stödområdet. Vad nu har sagts gäller dock icke lön eller naturaförmån som har utgivits av staten.

Utan hinder av vad som föreskrives i 4 S första stycket andra meningen lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift skall, såvitt gäller inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen (1928:370) om rätt beskattningsort är att hänföra till kommun inom det inre stödområdet, allmän arbetsgivaravgift, som beräknas med ledning av taxeringen till statlig inkomstskatt år 1977, utgå med två procent av den avgiftspliktiga inkomsten.

Föreslagen lydelse

Utan hinder av vad som föreskrives i 2 § första stycket första meningen lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift skall allmän arbetsgivaravgift för år 1976 och 1977 utgå med två procent för lön eller naturaförmån till arbetstagare, vilken under äret utfört sitt arbete huvudsakligen inom det inre stödområdet. Vad nu har sagts gäller dock icke lön eller naturaförmån som har utgivits av staten.

Utan hinder av vad som föreskrives i 4 8 första stycket andra meningen lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift skall, såvitt gäller inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen (1928:370) om rätt beskattningsort är att hänföra till kommun inom det inre stödområdet, allmän arbetsgivaravgift, som beräknas med ledning av taxeringen till statlig inkomstskatt år 1977 och 1978, utgå med två procent av den avgiftspliktiga inkomsten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

SkU 1976/77:11

6 Motionerna

I detta betänkande behandlas

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1976/77:25 av herr Palme m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen

1. med avslag på den i proposition 1976/77:42 föreslagna ändringen i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt beslutar om en sänkning av den direkta inkomstskatten i enlighet med vad som i motionen anförts och antar följande

Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

10 s

1 morn.2 Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 20 000 kronor: 4 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

20000 men

icke 25 000 kr.

800 kr.

för 20000 kr.

och 10 % av återstoden

25 000

” 30000 ”

1300 ■■

» 25 000 -

- 20 % " ■'

30000 "

” 35 000 ”

2 300 -

30 000 -

■ • 22 % ’• "

35 000

- 40 000 ”

3 400 ■■

-> 35 000

.. 28 % ” ”

40 000 ”

45 000 ”

4800 ■■

- 40 000 -

•• 33 % " "

45 000

- 65 000 "

6 450 ’•

■■ 45 000 ■■

.. 38 % " ’■

65 000 "

- 70 000 "

14 050 -

65 000 ■■

■■ 43 % “ "

70 000 ••

” 80000 ”

16 200

•• 70000 ■■

- 48 % ” ”

80 000 ■*

” 100 000 "

21 000

80 000

.. 49 % ■■ "

100 000 ”

v 150 000 "

” 100 000

- 53 % ” ”

150 000 kr.

57300 "

•• 150 000

- 57 % .. -

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 57 procent av denna inkomstdel.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

'Senaste lydelse 1975:313.

SkU 1976/77:11

7 Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse 10 §

1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta döds bon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 2 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men

icke 20 000 kr.

300 kr.

för 15 000 kr.

och 4 % av återstoden

20000 ■■

.. 25 000 ”

500 "

'■ 20000 "

6% .. ..

25 000 ••

.. 30 000 "

800 "

" 25 000

” 10% ••

30 000 ■■

.. 35 000 ”

1300 "

” 30000 -

■■ 15 % •• ”

35 000 ..

.. 40 000 ”

2 050 "

” 35 000 ■■

.. 21 % ■■ ■■

40 000 ■■

.. 45 000 ”

3100 "

” 40 000 -

■■ 28% ••

45 000 ■■

■ • 65 000 ”

4 500 ”

” 45 000 -

” 38 % "

65 000 ..

.. 70 000 "

12100 "

" 65 000 ■■

.. 43 % „

70000 ..

.. 80000 "

14 250 ”

•• 70 000 ■■

■' 48% ••

80000 ..

.. 100000 "

19 050 "

" 80 000 ■■

• 49%

100000 ..

.. 150 000 "

28850 ”

” 100000 ■■

- 53 % ■>

150 000 ..

.. 345 000 "

55 350 "

" 150 000 ■■

- 58% ■■ ■■

345 000 kr.

168 450 "

" 345 000 ■■

•' 57% ■■ ■■

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 och tillämpas första gången vid 1978 års taxering.

2. med avslag på den i proposition 1976/77:42 föreslagna ändringen i lagen (1962:381) om allmän försäkring beslutar om en höjning av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen i enlighet med vad som i motionen anförts och antar följande

SkU 1976/77:11

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 19 kap. 4 a 8 lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

4a$2

Avgift till folkpensioneringen enligt 1 eller 3 § skall utgå med sex och åtta tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. 1 fråga om sjöman som avses i 1 S 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av 4 S andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

Avgift till folkpensioneringen enligt 1 eller 3 $ skall utgå med nio och åtta tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. I fråga om sjöman som avses i 1 § 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av 4 § andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som avser, tid före ikraftträdandet.

'Lagen omtryckt 1973:908.

'Senaste lydelse 1976:215.

SkU 1976/77:11

3. avslår den i proposition 1976/77:42 föreslagna ändringen i lagen (1975:1145) om tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften med hänvisning till den i motionen anförda motiveringen.

1976/77:26 av herr Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att i lagen om statlig inkomstskatt ge skatteskalorna för år 1977 den utformning som motsvarar i motionen ställt skatteförslag; 2.

alt riksdagen uttalar sig för slopande av moms på maten och hos regeringen begär att förslag härom snarast förelägges riksdagen;

3. att riksdagen uttalar sig för en skärpning av skatten på stora förmögenheter och arv, bolagsvinster och realisationsvinster samt för införande av en spärr för ränteavdragen vid beskattningen och hos regeringen begär att förslag härom snarast förelägges riksdagen;

4. att riksdagen uttalar sig för en nedskärning av militärutgifterna som ett led bl. a. i finansieringen av en reell skattesänkning och hos regeringen begär att förslag härom snarast förelägges riksdagen;

5. att riksdagen uttalar sig för en omläggning av arbetsgivaravgifterna så att dessa uttas i förhållande till företagens omsättning, råvaru- och energiförbrukning och inte som nu enbart i förhållande till löneutgifterna och hos regeringen begär att förslag härom snarast förelägges riksdagen;

6. att riksdagen uttalar sig för att den allmänna arbetsgivaravgiften slopas för kommuner och landsting och hos regeringen begär att förslag härom snarast förelägges riksdagen;

7. att riksdagen avslår förslaget om tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet.

dels de vid 1975/76 års riksmöte väckta motionerna

1975/76:297 av fru Tillander (c) och herr Bengtsson i Göteborg (c) vari hemställs att riksdagen beslutar höja avdragsgränsen för periodiskt understöd från nuvarande 2 500 kr. till 40 % av basbeloppet vid inkomstårets början.

1975/76:393 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning innebärande att utredningen med förtur behandlar frågan om slopande av moms på maten och om skärpning av beskattningen på kapitalet samt att förslag härom snarast föreläggs riksdagen.

1975/76:397 av herrar Torwald (c) och Norrby (c) vari hemställs att riksdagen antar nedan angivna lydelse av 2 5 4 mom. uppbördslagen:

4 mom. Skattereduktion åtnjutes

av ogift 1 800 kronor,

av gift skattskyldig, vars make har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 6 000 kronor, med 30 procent av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 6 000 kronor och den taxerade inkomsten.

1* Riksdagen 1976/77. 6 samt. Nr 11

SkU 1976/77:11

10 Skattereduktion enligt enligt lagen om statlig inkomstskatt, med

900 kronor, och om maken har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 3 000 kronor, med 30 procent av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 3 000 kronor och den taxerade inkomsten.

Vid tillämpningen förut nämnts.

Skattereduktion sker å avdikningslån.

Bestämmelserna om skattereduktion bortfaller.

1975/76:533 av herr Molin (fp) vari hemställs att riksdagen

1. fattar principbeslut om införande av ett avdragstak i skattesystemet av innebörd att högst 25 % av den sammanräknade inkomsten eller högst ett basbelopp får tillgodoräknas som avdrag vid fastställande av den taxerade inkomsten,

2. hos regeringen begär förslag till 1976/77 års riksmöte om lagändringar för införande av ett avdragstak i skattesystemet.

1975/76:676 av herr Svensson i Malmö m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till motionen 1975/76:675 - hemställs

1. att riksdagen beslutar att deklarationsavdraget för underhållsskyldiga om 2 500 kr. per barn och år ersätts med en skattenedsättning, utgörande 60 % av bidragsförskottet vid beskattningsårets utgång,

2. att riksdagen med bifall till punkten 1 beslutar att avdrag medges även för upplupet bidragsbelopp, som betalas i efterhand.

1975/76:697 av fru Fraenkel (fp) och herr Ekinge (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att högsta avdrag vid taxering för underhåll av icke hemmavarande barn skall vara lika med existensminimibeloppet, dvs. 40 % av basbeloppet för varje barn.

1975/76:700 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Hörberg (fp) vari hemställs att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag innebärande att avgifter till fackliga organisationer skall betraktas som avdragsgilla i löntagarnas självdeklarationer fr. o. m. nästa års taxering.

1975/76:703 av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att rätt till extra avdrag vid kapitalbeskattningen också skall gälla den som har sitt kapital investerat i egen rörelse eller jordbruk.

1975/76:947 av herr Adolfsson (m) vari hemställs att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att skatt på övertidsarbete och extrainkomster maximalt får uppgå till 50 % fr. o. m. inkomståret 1977.

1975/76:949 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att 1972 års skatteutredning får i uppdrag att pröva frågan om inflationsskydd i skattesystemet,

SkU 1976/77:11

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande skattepolitikens allmänna inriktning på kort och på lång sikt.

1975/76:957 av herrar Boo (c) och Olsson i Sundsvall (c) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn och förslag om en ändring av uppbördsverksamheten, så att den blir överskådligare och enklare på sätt som anförs i motionen, samt

2. att riksdagen i övrigt ger regeringen till känna vad i motionen anförts.

1975/76:962 av herr Danell m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att högsta avdragsgilla belopp för underhållsbidrag till barn skall motsvara beloppet för det under ifrågavarande inkomstår gällande bidragsförskottet fr. o. m. 1977 års taxering,

2. att underhållsbidrag och bidragsförskott till barn i fråga om förmånsmottagare och skatteplikt jämställs med barnpension fr. o. m. 1977 års taxering.

1975/76:970 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande inriktningen av det fortsatta reformarbetet på skatteområdet.

1975/76:971 av herr Gernandt (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning beträffande möjligheterna att införa ett system med tidskatt i stället för nuvarande skattesystem i enlighet med vad som anförts i motionen.

1975/76:975 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari under punkterna 1 a-c och 2 hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till de sittande skatteutredningarna i vad gäller avdragsfrågorna innebärande:

a) att mängden av avdrag minskas,

b) att ett och samma avdrag får samma effekt i olika inkomstlägen,

c) att möjligheten att utnyttja underskott i en förvärvskälla för avdrag i en annan beskäres,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att den i kommunalskattelagen stadgade rätten till avdrag för ränta å gäld begränsas till att gälla skuldbelopp understigande 200 000 kr.

1975/76:981 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Raneskog (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag från 1972 års skatteutredning om lindrigare beskattning av extrainkomster.

1975/76:991 av herr Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att riksskatteverket utarbetar sådana bestämmelser, att av fortbildningskonsulent yrkat avdrag för tjänsterum i bostaden godkänns av taxeringsmyndigheterna.

SkU 1976/77:11

1975/76:1014 av herr Nordgren (m) vari hemställs att riksdagen beslutar höja avdraget för underhåll till barn med 1 000 kr. till 3 500 kr.

1975/76:1023 av herr Petersson i Ronneby (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning i syfte att åstadkomma avdragsrätt i självdeklaration för facklig medlemsavgift.

1975/76:1026 av herr Pettersson i Lund m. fl. (s) vari hemställs

1. att möjligheterna att enligt gällande skattelagstiftning kvitta underskott i förvärvskällorna jordbruksfastighet, hyresfastighet och rörelse mot inkomst av tjänst och övriga inkomster slopas,

2. att underskott i dessa förvärvskällor i stället får kvittas mot framtida överskott i samma förvärvskälla på sätt som redovisas i motionen.

1975/76:1027 av herrar Sellgren (fp) och Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen antar sådan lag om ändring i anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) att avdrag medgives även för glasögon i enlighet med vad som anförts i motionen.

1975/76:1034 av fru Troedsson (m) och herr Magnusson i Borås (m) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att intäkt av annan fastighet skall utgöra A-inkomst till den del den härrör från eget arbete,

2. att riksdagen i avvaktan därpå beslutar att riksskatteverket får medge dispens för rätt till avdrag för pensionsförsäkringspremie på den del av inkomsten av annan fastighet som kan hänföras till arbetsinkomst.

1975/76:1042 av herr Wennerfors (m) vari hemställs att av myndighet fastställt underhållsbidrag till barn skall vara avdragsgillt i sin helhet vid taxeringen.

1975/76:1049 av herr Åkerlind (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att reglerna om rätt till avdrag för arbetskläder inte skall tidsbegränsas,

2. att avdrag skall medges utan beloppsbegränsning,

3. att avdragsrätt skall medges var och en, som kan bevisa avdragsberättigade kostnader, och inte vara begränsad till vissa yrkesområden.

1975/76:1991 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till bostadssparande i enlighet med vad som anförts i motionen 1975/76:1979.

1975/76:2048 av herrar Hyltander (fp) och Carlström (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag att värdesäkra ”sparavdraget” genom anknytning till basbeloppet i enlighet med exemplet i motionen 1975/76:2047.

SkU1976/77:11

13 Yrkandena under punkten 1 d och punkten 3 i motionen 1975/76:975 har behandlats i betänkandet SkU 1976/77:4.

Utskottet

Inledning

Propositionen innehåller förslag till skatteomläggning beträffande 1977 års inkomster. Förslaget innebär justeringar av den statliga inkomstskatteskalan så att såväl låginkomsttagarna som de stora löntagargrupperna får sänkt skatt. De föreslagna ändringarna av skatteskalan medför den största procentuella skattenedsättningen i inkomstskikten 35 000-60 000 kr. 1 kronor räknat är skattesänkningen däremot störst i inkomstlägena 65 000-150 000 kr., där skattelättnaden uppgår till 2 350 kr. Genom förslaget sänks marginalskatten med 1-10 procentenheter vid årsinkomster upp tili 65 000 kr. och höjs med en procentenhet vid årsinkomster fr. o. m. 155 000 kr.

Sänkningen av den statliga inkomstskatten föreslås finansierad genom höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen med 1,5 procentenheter från 6,8 till 8,3 %. Dessutom anmäler föredragande statsrådet i propositionen att han har för avsikt att senare föreslå vissa förändringar i energibeskattningen, som syftar dels till att öka statens inkomster och dels till att förbättra hushållningen med de knappa naturresurserna. Reformen blir därigenom totalfinansierad.

Slutligen föreslås att den för år 1976 beslutade nedsättningen av den allmänna arbetsgivaravgiften i det inre stödområdet från 4 till 2 % skall gälla också för år 1977.

Utformningen av skatteskalan och finansieringen av skatteomläggningen

1 motionen 1976/77:25 av herr Palme m. fl. (s) yrkar motionärerna att skatteomläggningen skall utformas i överensstämmelse med de förslag som den socialdemokratiska regeringen lade fram i propositionen 1975/76:217, vilken proposition sedermera återkallats av den nuvarande regeringen. Motionärernas förslag innebär en något mindre skattesänkning än enligt förslaget i den förevarande propositionen i inkomstskikten 50 000-200 000 kr. och inte heller någon skärpning för årsinkomster över 350 000 kr. Den föreslagna justeringen av skatteskalan medför den största procentuella skattesänkningen i inkomstskikten 35 000-50 000 kr. I kronor räknat är skattesänkningen störst i inkomstskikten 50 000-150 000 kr., där den uppgår till 1 950 kr. Skattesänkningen, som medför ett skattebortfall på ca 5,6 miljarder kr., föreslås finansierad genom en höjning av socialförsäkringsavgiften

SkU 1976/77:11

tili folkpensioneringen från 6,8 till 9,8 %, dvs. med 3 procentenheter.

Herr Werner m. fl. (vpk) yrkar i motionen 1976/77:26 en större skattesänkning än enligt förslaget i propositionen för årsinkomster upp till ca 40 000 kr. och en mindre sänkning i inkomstskikten däröver upp till ca 100 000 kr. samt skatteskärpningar för årsinkomster över 150 000 kr. Vidare yrkar motionärerna att mervärdeskatten på livsmedel slopas. Enligt förslaget skall det beräknade skattebortfallet på 5,6 miljarder kr. genom sänkningen av den statliga inkomstskatten finansieras genom höjda arbetsgivaravgifter och skattebortfallet genom slopande av mervärdeskatten på livsmedel, ca 5 miljarder kr., genom skärpningar av kapital- och bolagsbeskattningen samt genom begränsningar av gäldränteavdragen vid inkomstbeskattningen och minskade militärutgifter.

Den i propositionen föreslagna skatteomläggningen, som utarbetats efter överläggningar med löntagarorganisationerna och som syftar till att underlätta en uppgörelse mellan parterna på arbetsmarknaden utan alltför stora nominella löneökningar, får ses som ett provisorium i avvaktan på resultatet av skatteutredningarnas pågående översyn av skattesystemet.

Utskottet delar uppfattningen att den eftersträvade skattesänkningen bör genomföras med så enkla medel som möjligt för att inte försvåra skatteutredningarnas fortsatta arbete. Den lämpligaste åtgärden är därvid att på sätt föreslås i propositionen justera skalan för den statliga inkomstskatten. Däremot kan utskottet inte tillstyrka skattesänkningar, som innebär så stora och genomgripande förändringar i skattesystemet som enligt förslaget i motionen 1976/77:26. Utskottet, som inte heller nu kan tillstyrka det återkommande förslaget om slopande av mervärdeskatten på livsmedel, redovisar sitt ställningstagande i denna fråga mer utförligt i det följande.

Den i propositionen föreslagna skatteskalan är identisk med den som föreslås i motionen 1976/77:25 för årsinkomster upp till 45 000 kr. För årsinkomster mellan 45 000 och 65 000 kr. sänks marginalskatten mer enligt förslaget i propositionen. I de allra högsta inkomstlägena innebär propositionsförslaget en viss skärpning jämfört med förslaget i s-motionen. Den föreslagna inkomstskattesänkningen i motionen 1976/77:26 medför vid jämförelse med förslaget i propositionen något större skattelättnader för årsinkomster upp till 40 000 kr., mindre skattelättnader för årsinkomster mellan 40 000 och 150 000 kr. och skatteskärpningar för årsinkomster däröver.

Tyngdpunkten för skattesänkningarna i vpk-motionen ligger i de inkomstlägen, där den statliga inkomstskatten genom tidigare skatteomläggningar och genom den nu föreslagna omläggningen är tämligen blygsam och där progressionseffekterna vid en inkomstökning är mindre kännbara än i de högre inkomstskikten. Den i vpk-motionen föreslagna skatteskalan bör emellertid ses som en integrerad del av ett skattesäkningsprogram, som också innehåller förslag om avveckling av mervärdeskatten på livsmedel, vilket förslag utskottet redan avvisat.

Marginal- och totalskatterna sänks mera enligt förslaget i propositionen

SkU 1976/77:11

än enligt förslaget i s-motionen i inkomstskikten 40 000-70 000 kr., i vilka drygt två tredjedelar av de heltidsanställda löntagarna befinner sig. Den föreslagna skattesänkningen i inkomstskikten 50 000-70 000 kr. motsvarar en ökning av årsinkomsten enligt propositionsförslaget med 5 857-8 400 kr. och enligt förslaget i s-motionen med 5 571-6 800 kr.

Genom den i propositionen föreslagna, relativt måttliga höjningen av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen har större möjligheter skapats för att kommunala skatte- och avgiftshöjningar inte skall förta effekterna av sänkningen av den statliga inkomstskatten.

Av de jämförelser som ovan gjorts mellan förslagen i propositionen och i motionen 1976/77:25 framgår, att den i propositionen förordade sänkningen av den statliga inkomstskatten ger utrymme för en större standardförbättring för majoriteten av löntagarna inom ramen för lägre nominella löneökningar än enligt förslaget i motionen. Genom att löntagarnas anspråk i avtalsrörelsen kan begränsas, påverkas företagens kostnadsnivå och den internationella konkurrenskraften på ett gynnsamt sätt, vilket på sikt är ägnat att förbättra den utländska betalningsbalansen.

1 detta sammanhang vill utskottet i likhet med föredragande statsrådet framhålla, att det i längden är otillfredsställande att skatteskalorna är så konstruerade, att de årligen måste omprövas för att inte få orimliga effekter på avtalsrörelsen. En ny skattereform måste därför, som statsrådet också framhållit, innehålla bl. a. sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlägen, inflationsskydd i skattesystemet och åtgärder för att hålla tillbaka de kommunala skattehöjningarna.

Utskottet delar uppfattningen att det i nuvarande samhällsekonomiska läge är nödvändigt att helt kompensera inkomstbortfallet på grund av den föreslagna skattesänkningen. Finansieringsförslagen i propositionen innebär att reformen blir totalfinansierad, medan förslaget i motionen 1976/77:25 medför en överfinansiering av skatteomläggningen och en skärpning av skattetrycket genom att motionärerna inte tagit hänsyn till den inkomstökning, som progressionseffekterna vid beskattningen medför. 1 motionen 1976/77:26 uttalar motionärerna endast, att sänkningen av den statliga inkomstskatten bör finansieras genom höjda arbetsgivaravgifter. Eftersom motionärerna inte framställer något formellt yrkande härom torde detta innebära, att de accepterar den i propositionen föreslagna höjningen av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna utformningen och finansieringen av skatteomläggningen och således inte kan biträda yrkandena under punkterna 1 och 2 i motionen 1976/77:25 och yrkandet under punkten 1 i motionen 1976/77:26.

SkU 1976/77:11

16 Mervärdeskatten på livsmedel m. m.

Mervärdeskatten utgör för närvarande 15 % av beskattningsvärdet, vilket normalt utgörs av priset inklusive skatt. Skattesatsen 15 % motsvarar 17,65 % av priset exklusive skatt. I fråga om monteringsfärdiga hus, byggnadsentreprenader, servering och rumsuthyrning beräknas skatten på 60 % av vederlaget inklusive skatt och i fråga om markanläggningsarbeten samt tjänster av arkitekter o. d. på 20 % av vederlaget inklusive skatt. Vid tillämpning av reduceringsreglerna blir pålägget 9,89 resp. 3,09 % av priset exklusive skatt.

Som tidigare nämnts begärs under punkten 2 i motionen 1976/77:26 av herr Werner m. fl. (vpk) förslag från regeringen om avveckling av mervärdeskatten på livsmedel. Som kompensation för skattebortfallet yrkar motionärerna vidare under punkterna 3 och 4, att regeringen skall lägga fram förslag dels om skärpningar av skatterna på stora förmögenheter och arv, bolagsvinster och realisationsvinster samt om införande av en spärr för ränteavdragen vid beskattningen, dels om en nedskärning av militärutgifterna. I motionen 1975/76:393 av herr Hermansson m. fl. (vpk) begärs tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning av innebörd att utredningen med förtur skall behandla frågan om slopande av mervärdeskatten på livsmedel och om ekonomisk kompensation härför genom skärpt beskattning av kapital.

När förslag om avveckling av mervärdeskatten på livsmedel tidigare prövats av riksdagen har förslagen avvisats av bl. a. skattetekniska skäl och med hänvisning till de åtgärder som vidtagits för att motverka prishöjningar på livsmedel. För vissa livsmedel bidrar de statliga prissubventionema till en större sänkning av priserna än vad ett slopande av mervärdeskatten skulle innebära.

Utskottet har ovan framhållit att mer genomgripande ändringar i skattesystemet, som försvårar skatteutredningarnas arbete, inte bör göras f. n. Härutöver vill utskottet endast tillägga, att skatteutredningen enligt sina direktiv skall behandla de fördelningspolitiska effekterna av skattesystemet och att den enligt vad utskottet erfarit redan inlett prövningen av frågan om en differentiering av mervärdeskatten på livsmedel. Enligt nyligen utfärdade tilläggsdirektiv skall utredningens arbete vara slutfört redan nästa höst. Några direktiv om förtursbehandling av frågan anser utskottet därför inte påkallade. I detta läge anser utskottet sig inte ha anledning att närmare överväga de i motionerna framförda kraven på skärpningar av kapitalbeskattningen och företagsbeskattningen. Förslaget om införande av en spärr för ränteavdragen vid inkomstbeskattningen behandlar utskottet i det följande under rubriken Övriga frågor.

Det i motionen 1976/77:26 framförda yrkandet om nedskärning av militärutgifterna faller utanför utskottets kompetensområde. Utskottet vill emellertid erinra om att riksdagen i våras på förslag av försvarsutskottet (FöU 1975/76:32) avvisat ett liknande vpk-yrkande. Eftersom det krav som

SkU 1976/77:11

nu åter framställs ingår som ett led i finansieringen av de av utskottet avstyrkta beskattningsåtgärderna, finns det inte anledning att i detta sammanhang ompröva frågan om en nedskärning av försvarsutgifterna.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:393 och de yrkanden under punkterna 2-4 i motionen 1976/77:26, som behandlats i detta avsnitt av yttrandet.

Tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet

I motionen 1976/77:25 av herr Palme m. fl. (s) och i motionen 1976/77:26 av herr Werner m.fl. (vpk) yrkas avslag på förslaget i propositionen om att den temporära nedsättningen för år 1976 från 4 till 2 % av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet skall utsträckas att omfatta även år 1977.

Trots de olika regionalpolitiska insatser, som gjorts för att främja näringslivet och sysselsättningen inom det inre stödområdet, har det visat sig svårt att bereda befolkningen i dessa delar av landet arbetstillfällen i erforderlig utsträckning. På grund av vikande befolkningsunderlag har det på många håll också varit omöjligt att upprätthålla en tillfredsställande service för de kvarboende. Det föreligger således fortfarande ett påtagligt behov av stöd till företagen i dessa delar av landet. Enligt utskottets uppfattning bör detta stöd utgå generellt. Utskottet förordar därför, att det lägre uttaget av allmän arbetsgivaravgift inom det inre stödområdet skall gälla även under 1977.

Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker bifall till motionen 1976/77:25 punkten 3 och till motionen 1976/77:26 punkten 7.

Övriga frågor

Utformningen av avdragsreglerna

I motionen 1975/76:533 av herr Molin (fp) yrkas att riksdagen nu fattar principbeslut om införande av ett avdragstak vid beskattningen, vilket bör fastställas till högst 25 % av den sammanräknade inkomsten eller högst ett basbelopp enligt lagen om allmän försäkring, och att regeringen lägger fram förslag om erforderliga lagändringar till riksmötet 1976/77. Herr Hermansson m. fl. (vpk) begär i motionen 1975/76:975 under punkten 1 tillläggsdirektiv till de pågående skatteutredningarna om art antalet avdrag begränsas, att avdragen utformas så att de får samma effekt i olika inkomstlägen och att möjligheterna att utnyttja underskottsavdrag inskränks. Under punkten 2 yrkar motionärerna vidare att regeringen skall lägga fram förslag om att gäldränteavdraget begränsas till skuldbelopp understigande

SkU 1976/77:11

200 000 kr. Herr Werner m. fl. (vpk) yrkar under punkten 3 i motionen 1976/77:26 bl. a. att regeringen skall lägga fram förslag om införande av en spärr för ränteavdrag vid inkomstbeskattningen. Slutligen begärs i motionen 1975/76:1026 av herr Pettersson i Lund m. fl. (s) riksdagsuttalanden dels om att möjligheterna att kvitta underskott i inkomstkällorna jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse mot övriga inkomster slopas och dels om att underskott i nyssnämnda tre inkomstkällor i stället för kvittas mot framtida överskott i samma inkomstkällor under exempelvis en sexårsperiod.

De i motionerna framförda synpunkterna kommer givetvis att uppmärksammas vid den översyn av avdragssystemet som f. n. pågår inom 1972 års skatteutredning. Enligt nyligen utfärdade tilläggsdirektiv skall utredningen avsluta sitt arbete före utgången av november 1977. Utskottet finner därför inte anledning tillstyrka yrkandena i motionerna 1975/76:533, 975 punkterna 1 och 2 och 1026 samt berörda yrkande under punkten 3 i motionen 1976/77:26.

Avdrag för arbetskläder

Enligt nya bestämmelser, som skall tillämpas vid 1976-1978 års taxeringar, medges vid beräkning av inkomst av tjänst avdrag för faktiska kostnader för skyddsutrustning och skyddskläder, som varit nödvändiga för arbetets fullgörande. Med skyddsutrustning menas hjälm, skyddsglasögon, hörselskydd och skor med stålhätta och med skyddskläder avses sådana kläder som har särskilda skyddsegenskaper mot frätande ämnen, mekaniska skador eller mot sådan väta, värme eller kyla, som i huvudsak har andra orsaker än klimatiska förhållanden. Dessutom medges avdrag efter schablon med 300 kr. för skattskyldiga inom vissa av riksskatteverket (RSV) angivna yrkesgrupper, som haft inte oväsentliga kostnader utöver det normala för andra arbetskläder än skyddsutrustning och skyddskläder.

1 motionen 1975/76:1049 av herr Åkerlind (m) yrkas att bestämmelserna ändras så att rätten till avdrag för arbetskläder inte tidsbegränsas, att avdrag medges utan beloppsbegränsning och att avdrag medges den som kan bevisa avdragsberättigade kostnader utan begränsning till vissa yrkesområden. Vidare yrkas i motionen 1975/76:1027 av herrar Sellgren (fp) och Westberg i Ljusdal (fp) att avdrag även skall medges för glasögon. Som motivering för sistnämnda yrkande anför motionärerna, att de, som arbetar i bl. a. verkstäder och måste använda glasögon, ofta skadar dessa under arbetet.

De nya bestämmelserna om avdrag för skyddsutrustning och arbetskläder innebär en väsentlig utvidgning av avdragsrätten i förhållande till vad som gällde dessförinnan. Enligt riksdagens tidigare beslut är avsikten att parterna på arbetsmarknaden under åren 1976-1978 skall träffa avtal om att arbetsgivarna i fortsättningen skall tillhandahålla skyddsutrustning och arbetskläder kostnadsfritt. Med hänsyn härtill är utskottet inte nu berett att förorda ytterligare lättnader i avdragsrätten och avstyrker således bifall till yrkandena i motionerna 1975/76:1027 och 1049.

SkU 1976/77:11

19 Avdrag för (jäns! erum i bostaden

Enligt gällande bestämmelser medges vid beräkning av inkomst av tjänst avdrag för erlagd hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal.

I rättspraxis är man emellertid mycket restriktiv när del gäller avdrag för arbetsrum i bostaden.

I motionen 1975/76:991 av herr Komstedt (m) hemställs att RSV skall utarbeta sådana bestämmelser, att av fortbildningskonsulent yrkat avdrag för kostnader för tjänsterum i bostaden godkänns av taxeringsmyndigheterna. Motionären framhåller, att länsskolnämnderna inte tillhandahåller tjänsterum åt fortbildningskonsulenterna. Dessa måste därför utföra en del av sina arbetsuppgifter i bostaden, men taxeringsmyndigheterna godkänner inte deras yrkanden om avdrag för kostnader för arbetsrum.

Den omständigheten att visst arbete utförs i bostaden har i rättspraxis inte ansetts utgöra skäl för avdrag, även om hemarbetet medfört intrång eller andra olägenheter i bostaden. För rätt till avdrag krävs - förutom utredning om att rummet använts så gott som enbart för arbetet - alt bostaden är större än vad som skulle varit fallet, om behov av arbetsrum inte förelegat. Avdragsfrågan prövas således med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet. Utskottet delar den uppfattning, som kommit till uttryck i gällande praxis, att avdrag för kostnader för arbetsrum i bostaden bör medges endast i undantagsfall och är därför inte berett förorda generella bestämmelser om avdrag för sådana kostnader för en viss yrkeskategori. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandet i motionen 1975/76:991.

A vdrag för fackföreningsavgifter

Fackföreningsavgifter betraktas vid inkomsttaxeringen som inte avdragsgilla levnadskostnader. Till följd härav utgör av fackförening utbetalat konfliktunderstöd inte skattepliktig inkomst.

1 motionen 1975/76:700 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Hörberg (fp) yrkas att regeringen skall lägga fram förslag om avdragsrätt för läckföreningsavgifter fr. o. m. 1977 års taxering och i motionen 1975/76:1023 av herr Petersson i Ronneby (c) begärs utredning om avdrag för sådana avgifter.

Utskottet har tidigare (SkU 1975:14) varit positivt inställt till frågan om avdrag för fackföreningsavgifter vid taxeringen men enhälligt avstyrkt framställda motionsyrkanden i detta syfte med hänvisning till att frågan redan uppmärksammats inom 1972 års skatteutredning. Utredningen har nämligen i sitt betänkande med förslag till skatteomläggning 1976 (SOU 1974:103) diskuterat möjligheten att beakta löntagarnas fackliga avgifter vid inkomsttaxeringen. Med hänsyn till föreliggande avvägningsproblem och praktiska svårigheter var utredningsmajoriteten emellertid inte beredd att i det sam -

SkU 1976/77:11

manhanget ta ställning till frågan. Utredningen kommer i stället att ta upp problemet i samband med den pågående översynen av avdragssystemet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet skrivelseyrkandena i motionerna 1975/76:700 och 1023.

Sparavdraget m. m.

Med sparavdraget avses det extra avdrag som medges fysisk person i inkomstkällan kapital under förutsättning att bruttointäkten överstiger avdragsgilla kostnader. Avdraget utgör 800 kr. för ensamstående och 1 600 kr. för makar tillsammans. Avdraget får dock inte överstiga skillnaden mellan bruttointäkterna och kostnaderna för inkomstkällan.

För att sparavdraget inte skall förlora i värde och stimulanseffekt begärs i motionen 1975/76:2048 av herrar Hyltander (fp) och Carlström (fp) förslag om värdesäkring av avdraget genom anknytning till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) yrkar i motionen 1975/76:703 att rätt till extra avdrag vid kapitalbeskattningen också skall gälla den, som har sitt kapital investerat i egen rörelse eller jordbruk. Vidare begärs i motionen 1975/76:1991 av herr Bohman m. fl. (m) förslag om ett avdrag för bostadssparande med 50 % av under året sparat belopp, som överstiger 2 % av den taxerade inkomsten, dock maximerat till 5 000 kr.

Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet erinra om att sparavdraget genom beslut vid 1975 års riksmöte fördubblats fr. o. m. 1976 års taxering. I regeringsförklaringen har uttalats att åtgärder måste vidtas för att stödja det enskilda sparandet, och regeringen har nyligen i prop. 1976/77:47 lagt fram förslag om ändrade villkor och förbättrade vinstmöjligheter för lönsparandet under åren 1977 och 1978. Med hänvisning härtill och till att 1972 års skatteutredning kommer att behandla utformningen av sparavdraget och därmed sammanhängande frågor vid sin översyn av beskattningen av fysiska personer avstyrker utskottet bifall såväl till lagstiftningsyrkandet i motionen 1975/76:703 som skrivelseyrkandena i motionerna 1975/76:1991 och 2048.

Avdrag för underhållsbidrag till barn

Enligt gällande bestämmelser föreligger rätt till allmänt avdrag för belopp, som skattskyldig utgivit för underhåll av icke hemmavarande barn under 18 år eller, såvitt gäller underhåll på grund av dom, oavsett barnets ålder. Avdraget är maximerat till 2 500 kr. för varje barn. Bestämmelserna utgör ett undantag från regeln att avdrag inte medges för vad som utgått till mottagarens undervisning eller uppfostran och skiljer sig från vad som gäller för andra understöd i det avseendet att mottagaren inte beskattas för bidraget.

I motionen 1975/76:297 av fru Tillander (c) och herr Bengtsson i Göteborg

SkU 1976/77:11

(c) yrkas att avdraget bestäms till 40 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring vid inkomstårets början och i motionen 1975/76:697 av fru Fraenkel (fp) och herr Ekinge (fp) att avdraget fastställs till samma belopp som normalbeloppet för existensminimum för barn, dvs. till 40 % av basbeloppet för december månad året före taxeringsåret. Herr Svensson i Malmö m. fl. (vpk) yrkar i motionen 1975/76:676 dels att det nuvarande avdraget ersätts med ett avdrag från den uträknade skatten med belopp motsvarande 60 % av bidragsförskottet (f. n. 4 160 kr.) vid beskattningsårets utgång och dels att skattenedsättning skall medges för upplupet bidragsförskott som betalas i efterhand. I motionen 1975/76:962 av herr Danell m. fl. (m) yrkas att bestämmelserna fr. o. m. 1977 års taxering ändras så att avdraget motsvarar det för inkomståret gällande bidragsförskottet. Dessutom yrkar motionärerna, att underhållsbidrag och bidragsförskott till barn i fråga om förmånstagare och skatteplikt skall jämställas med barnpension. Sistnämnda yrkande innebär att underhållsbidrag och bidragsförskott beskattas hos barnet. Yrkande om höjning av avdraget till 3 500 kr. framställs i motionen 1975/76:1014 av herr Nordgren (m). Slutligen yrkar herr Wennerfors (m) i motionen 1975/76:1042, att av myndighet fastställt underhållsbidrag skall vara avdragsgillt i sin helhet vid taxeringen.

När motionsyrkanden om höjning och värdesäkring av avdraget för underhållsbidrag till barn behandlades vid 1975 års rikmöte hade utskottet (SkU 1975:2) i och för sig inte något att erinra mot att beloppsgränsen tid efter annan omprövades med hänsyn till penningvärdets förändringar, men utskottet betonade samtidigt att mer väsentliga höjningar i alltför hög grad kunde anses gynna föräldrar som inte sammanlevde. Med hänvisning till att avdraget uppräknats med 1 000 kr. fr. o. m. 1975 års taxering och till att frågan om avdragets utformning ingår i 1972 års skatteutrednings uppdrag avstyrkte utskottet bifall till motionerna. Utskottet har inte funnit anledning frånträda sin tidigare intagna ståndpunkt i frågan. Med anledning härav avstyrker utskottet bifall till lagstiftningsyrkandena i motionerna 1975/76:297, 676, 697, 962, 1014 och 1042.

Skattereduktion

Skattereduktion, s. k. hemmamakeavdrag, med 1 800 kr. medges ogift med hemmavarande barn under 18 år och gift, vars make saknar till statlig inkomstskatt taxerad inkomst. Gift, vars make har taxerad inkomst understigande 4 500 kr., erhåller skattereduktion med 40 % av skillnaden mellan 4 500 kr. och den taxerade inkomsten. Om vardera maken har till statlig inkomstskatt taxerad inkomst, som understiger 4 500 kr., tillkommer skattereduktionen den av makarna som har den högsta taxerade inkomsten. Om de taxerade inkomsterna är lika stora, medges den äldre maken skattereduktion. Bestämmelserna om skattereduktion tillkom genom 1970 års skattereform för att vid övergången till individuell beskattning eliminera

SkU 1976/77:11

eller begränsa skattehöjningen för familjer, där endast en av makarna förvärvsarbetar.

I motionen 1975/76:397 av herrar Torwald (c) och Norrby (c) framhåller motionärerna att bestämmelserna om skattereduktion i förening med skatteskalans utformning ger marginalskatteeffekter, som inte är acceptabla. Motionärerna yrkar därför sådan ändring av bestämmelserna att gift, vars make har till statlig inkomstskatt taxerad inkomst understigande 6 000 kr., erhåller skattereduktion med 30 % av skillnaden mellan 6 000 kr. och den taxerade inkomsten.

De arbetsmarknads- och socialpolitiska skäl som åberopades till stöd för införandet av skattereduktionen äger fortfarande giltighet. Utskottet är väl medvetet om att vissa tröskeleffekter uppkommer även med de i propositionen föreslagna ändringarna i skatteskalan för familjen, när andre maken tar förvärvsarbete. En ändring av reduktionsbelopp och reduktionsfaktor på sätt motionärerna förordar får emellertid så omfattande verkningar, att den bör övervägas vid den totala översyn av skattesystemet som f. n. sker inom 1972 års skatteutredning. Med hänsyn härtill och med kännedom om att utredningen, som skall slutföra sitt arbete nästa år, redan har sin uppmärksamhet riktad på frågan, avstyrker utskottet bifall till lagstiftningsyrkandet i motionen 1975/76:397.

A- och B-inkomst m. m.

Vid beräkning av statlig inkomstskatt för makar gäller att vardera maken beskattas individuellt för arbetsinkomst (A-inkomst), medan sidoinkomst (B-inkomst) sambeskattas. Med A-inkomst menas inkomst av tjänst med undantag för periodiskt understöd och därmed jämförlig periodisk intäkt samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse, om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. Annan inkomst än A-inkomst utgör B-inkomst. Om det sammanlagda beloppet av makarnas B-inkomster inte överstiger 2 000 kr., skall dessa inkomster anses som Ainkomst. Sambeskattningen av B-inkomst sker genom att makarnas sammanlagda B-inkomst beskattas ”på toppen” av den största A-inkomsten.

Fr. o. m. 1977 års taxering gäller att allmänt avdrag för premier för privat pensionsförsäkring medges med högst 10 % av inkomst av tjänst och 30 % av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse. Premie får dock dras av med 7 000 kr. ökat med 30 % av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse intill ett sammanlagt belopp av 23 000 kr. även om ovannämnda procentregler inte skulle medge så högt avdrag. Inkomst över 20 basbelopp enligt lagen om allmän försäkring får inte medräknas och inte heller annan inkomst än A-inkomst.

I motionen 1975/76:1034 av fru Troedsson (m) och herr Magnusson i Borås (m) begärs dels förslag från regeringen om att inkomst av annan fastighet skall utgöra A-inkomst till den del inkomsten hänför sig till eget

SkU 1976/77:11

arbete, dels att riksdagen i avvaktan därpå beslutar att RSV får medge rätt till avdrag för pensionsförsäkringspremie i förhållande till den del av inkomsten av annan fastighet som kan hänföras till A-inkomst.

Som motionärerna påpekat kan inkomst av fastighetsförvaltning ibland delvis anses som arbetsinkomst. Denna fråga rör i första hand gränsdragningen mellan vad som skall anses som A- och B-inkomst. Eftersom gränsdragningsfrågan har betydelse både för avdragsrätten för premier för privata pensionsförsäkringar och för förmåner enligt lagen om allmän försäkring, bör det ankomma på 1972 års skatteutredning att närmare överväga de av motionärerna aktualiserade frågorna. Innan utredningen tagit ställning härtill är utskottet inte berett förorda någon ändring av bestämmelserna om A- och B-inkomst eller om avdrag för pensionsförsäkringspremier i de fall som avses i motionen. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandena i motionen 1975/76:1034.

Beskattningen av extrainkomster

Frågan om beskattningen av extrainkomster tas upp i ett par motioner. Sålunda begärs i motionen 1975/76:947 av herr Adolfsson (m)att regeringen skall lägga fram förslag om att skatt på övertidsarbete och extrainkomster fr. o. m. inkomståret 1977 får uppgå till maximalt 50%, och i motionen 1975/76:981 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Runeskog (c) begärs att 1972 års skatteutredning skyndsamt skall lägga fram förslag om lindrigare beskattning av extrainkomster.

En av de viktigaste uppgifterna för 1972 års skatteutredning är att närmare överväga beskattningens marginaleffekter, dvs. de sammanlagda effekterna av skatteökning och bidragsminskning vid stigande inkomst. I den förevarande propositionen har föredraganden särskilt framhållit, att en mer varaktig skattereform måste innehålla bl. a. sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlägen. Det bör också tilläggas att skatteutredningen enligt sina direktiv är oförhindrad att pröva den i motionerna behandlade frågan om lindrigare beskattning av extrainkomster. Under dessa förhållanden anser utskottet sig inte ha anledning tillstyrka skrivelseyrkandena i motionerna 1975/76:947 och 981.

In/lationsskydd i skattesystemet

En under senare år ofta återkommande fråga aktualiseras på nytt i motionen 1975/76:949 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari under punkten 1 yrkas att 1972 års skatteutredning får i uppdrag att pröva frågan om inflationsskydd i skattesystemet.

Med anledning härav vill utskottet endast erinra om att skatteutredningen nyligen fått tilläggsdirektiv att våren 1977 lägga fram förslag om inflationsskydd i skattesystemet. Då berörda yrkande i motionen 1975/76:949 således redan är tillgodosett, avstyrker utskottet bifall till detsamma.

SkU 1976/77:11

24 Skattepolitikens fortsatta inriktning

Frågor som berör skattepolitiken på längre sikt tas upp i flera motioner. Sålunda begärs i motionen 1975/76:949 av herr Ahlmark m. fl. (fp) under punkten 2 ett riksdagsuttalande av innebörd att skattepolitiken bör inriktas på att åstadkomma sänkt inkomstskatt och marginalskatt samt ett enhetligt och rättvist skattesystem.

Herr Fälldin m. fl. (c) begär i motionen 1975/76:970 ett uttalande av riksdagen om att reformarbetet på skatteområdet bör inriktas på att ompröva skatteskalan och avdragssystemet med beaktande av låginkomsttagarnas och barnfamiljernas intressen, att minska de negativa samhällsekonomiska effekterna av socialförsäkringsavgifterna och den allmänna arbetsgivaravgiften och att tillförsäkra kommunerna tillräckligt ekonomiskt utrymme för deras verksamhet.

I motionen 1975/76:971 av herr Gernandt (c) begärs utredning av möjligheterna att infora ett system med tidskatt, som enligt förslaget är avsett att ersätta den statliga och kommunala inkomstskatten såvitt avser arbetsinkomst samt mervärdeskatten. Vidare yrkas i motionen 1975/76:957 av herrar Boo (c) och Olsson i Sundsvall (c) att regeringen skall lägga fram förslag om sådan ändring av uppbörden av lönerelaterade skatter och avgifter att den blir enklare och mer överskådlig. Motionärerna begär också ett riksdagsuttalande om en reformering av avgiftsuttaget. Slutligen yrkas i motionen 1976/77:26 av herr Werner m. fl. (vpk) att riksdagen skall uttala sig för och hos regeringen begära förslag dels om en omläggning av arbetsgivaravgifterna, så att dessa tas ut i förhållande till företagens omsättning samt råvaru- och energiförbrukning (punkten 5), dels om att kommuner och landsting befrias från skyldighet att erlägga allmän arbetsgivaravgift (punkten 6).

Samtliga de frågor som uppmärksammats i motionerna 1975/76:949, 957 och 970 samt under punkterna 5 och 6 i motionen 1976/77:26 är redan föremål för överväganden inom de pågående skatteutredningarna. Självfallet kommer alla de uppslag till ändringar i skattesystemet som förts fram i den allmänna debatten - således även det i motionen 1975/76:971 framlagda förslaget om tidskatt - att ingående prövas av utredningarna.

Enligt nyligen utfärdade tilläggsdirektiv skall 1972 års skatteutredning, företagsskatteberedningen och kommunalskatteutredningen (förutvarande kommunalekonomiska utredningen och kommunalskatteutjämningsutredningen) bedriva sitt arbete i nära samverkan och slutföra sina uppdrag före utgången av november 1977. Det bör enligt uttalande av statsrådet Mundebo i en presskommuniké den 12 november i år härigenom vara möjligt att fr. o. m. 1978 stegvis reformera väsentliga delar av skattepolitiken med sikte på ett mera varaktigt skattesystem.

^SkU 1976/77:11 25

Med det anförda avstyrker utskottet bifall lill yrkandena i motionerna 1975/76:949 punkten 2,957, 970 och 971 samt i motionen 1976/77:26 punkterna 5 och 6.

Utskottet hemställer

1. beträffande skatteskalan

att riksdagen med avslag på motionerna 1976/77:25 punkten 1 och 1976/77:26 punkten 1 bifaller propositionen i denna del;

2. beträffande sodal/örsäkringsavgiften lill folkpensioneringen

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:25 punkten 2 bifaller propositionen i denna del;

3. beträffande mervärdeskatten på livsmedel m. m. att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:393,

b. motionen 1976/77:26 punkten 2, punkten 3 i denna del och punkten 4;

4. beträffande nedsättning av dea allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:25 punkten 3 och 1976/77:26 punkten 7 bifaller propositionen i denna del;

5. beträffande utformningen av avdragsreglerna att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:533,

b. motionen 1975/76:975 punkterna 1 och 2,

c. motionen 1975/76:1026,

d. motionen 1976/77:26 punkten 3 i denna del;

6. beträffande avdrag för arbetskläder m. m. att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:1027,

b. motionen 1975/76:1049;

7. beträffande avdrag för tjänsterum i bostaden att riksdagen avslår motionen 1975/76:991;

8. beträffande avdrag för fackföreningsavgifter att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:700,

b. motionen 1975/76:1023;

9. beträffande sparavdraget m. m. att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:703,

b. motionen 1975/76:1991,

c. motionen 1975/76:2048;

SkU 1976/77:11

10. beträffande avdrag för underhållsbidrag till barn att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:297,

b. motionen 1975/76:676,

c. motionen 1975/76:697,

d. motionen 1975/76:962,

e. motionen 1975/76:1014,

f. motionen 1975/76:1042;

11. beträffande skattereduktion

att riksdagen avslår motionen 1975/76:397;

12. beträffande A- och B-inkomst m. m.

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1034;

13. beträffande beskattningen av extrainkomster att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:947,

b. motionen 1975/76:981;

14. beträffande inflationsskydd i skattesystemet

att riksdagen avslår motionen 1975/76:949 punkten 1;

15. beträffande skattepolitikens fortsatta inriktning att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:949 punkten 2,

b. motionen 1975/76:957,

c. motionen 1975/76:970,

d. motionen 1975/76:971,

e. motionen 1976/77:26 punkten 5,

f. motionen 1976/77:26 punkten 6;

16. beträffande för/ättnings/örslagen

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1975:1145) om tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet.

Stockholm den 7 december 1976

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

SkU 1976/77:11

27 Närvarande: herrar Warnberg (s), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s). Josefson (c). Johansson i Jönköping* (s), Hörberg (fp). Carlstein (s), Sundkvist* (c), Söderström (m), fru Normark (s), herrar Olsson i Järvsö (c). Boström (s), Lundgren (m), Forslund* (s) och Stensson* (fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

Beträffande utformningen av skatteskalan och finansieringen av skatteomläggningen 1.

av herrar Wärnberg (s), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Carlstein (s), fru Normark (s), herrar Boström (s) och Forslund (s), som ansett dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Marginaloch” och på s. 15 slutar med ”motionen 1976/77:26” bort ha följande lydelse:

I den socialdemokratiska regeringens kompletteringsproposition våren 1976 (prop. 1975/76:150) framhölls vikten av att den ekonomiska politiken under återstoden av 1970-talet inriktas på att långsiktigt stärka vår produktionsförmåga och vår internationella konkurrenskraft. Det är endast härigenom som vi på sikt kan trygga sysselsättningen och skapa arbete åt alla. Det är först då som vi får möjlighet att på sikt skapa en balans i våra utrikes betalningar.

För att åstadkomma den balansen måste kostnadsutvecklingen i den svenska ekonomin vara under kontroll, industriinvesteringarna och exporten prioriteras och den statliga budgetpolitiken inriktas på att begränsa den statliga upplåningen. För detta krävs en betydande restriktivitet i den statliga finanspolitiken, även om graden av nödvändig åtstramning hela tiden får bedömas mot bakgrunden av den ekonomiska utvecklingen.

I allt väsentligt anslöt sig finansutskottet i sitt av riksdagen godkända yttrande till dessa allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. Bl. a. gällde detta nödvändigheten av att under åren fram till 1980 återställa vår utrikesbalans och att utforma den ekonomiska politiken med hänsyn härtill.

Ett viktigt element i den ekonomiska politiken har därför varit att skapa förutsättningar för en lugn avtalsrörelse inför 1977. Regeringen tog för den skull och i enlighet med riksdagens beslut i slutet av 1975 initiativ till överläggningar med bl. a. de politiska partierna och riksbanken i syfte att skapa en bred samling kring ett anti-inflationsprogram.

Vid överläggningarna lade den socialdemokratiska regeringen fram sju punkter som underlag för ett program för åtgärder mot inflationen. De sju punkterna var Återhållsam kostnadsutveckling Skatteomläggning Front mot överbuden

SkU 1976/77:11

28 Prisövervakning

Aktiv arbetsmarknadspolitik

Stimulans av investeringar, sparande och hög produktivitet

Fast valutapolitik

De dåvarande oppositionspartierna var emellertid inte beredda att vid detta tillfälle diskutera en skatteomläggning. Det var över huvud taget inte möjligt att vid dessa överläggningar uppnå enighet om ett program för att begränsa prisstegringarna. Den socialdemokratiska regeringen fick därför på egen hand träffa en överenskommelse med LO och TCO om ett förslag till skatteomläggning för 1977 med syfte att underlätta avtalsrörelsen för detta år. Det är detta förslag som redovisats i motionen 1976/77:25.

Den föreslagna skatteomläggningen innebär en minskning av statsinkomsterna med ca 5,6 miljarder kronor. För att kompensera detta inkomstbortfall och därmed värna om en sund finanspolitik bör socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen höjas med 3 procentenheter till 9,8 procent den 1 januari 1977.

Den föreslagna avgiftsökningen tar i anspråk en del av det annars tillgängliga löneökningsutrymmet för år 1977. Löntagarorganisationerna har som vid tidigare tillfällen förklarat sig beredda att ta hänsyn härtill vid avtalsförhandlingarna.

Genom den föreslagna skatteomläggningen garanteras de flesta löntagare en ökning av inkomsten efter statlig skatt på 1 950 kr. år 1977. Detta motsvarar i inkomstlägena 40 000 - 60 000 kr. en löneökning före skatt på 8-10 procent. Genom skatteomläggningens finansiering via socialförsäkringsavgifter kan detta ske genom en kostnadshöjning på 3 procent av den utbetalade lönesumman, vilket i sin tur svarar mot ca 2 procent av det totala löneökningsutrymmet. Kostnadsstegringen för arbetsgivaren blir alltså till följd av skatteomläggningen klart lägre, samtidigt som de anställda genom denna tillförsäkras en betydande förbättring av sina disponibla inkomster.

Det socialdemokratiska förslaget till skatteomläggning skapar således goda förutsättningar för en lugn avtalsrörelse. Av särskild betydelse härvidlag är att förslaget tillstyrkts av såväl LO som TCO. Genom den balans mellan olika gruppers intressen som finns inbyggd i förslaget läggs en god grund för en mer samordnad bedömning av avtalsrörelsen och för att en överenskommelse skall kunna träffas inom den ram som ges av en förbättring av företagens internationella konkurrenskraft.

Det av regeringen i prop. 1976/77:42 framlagda förslaget framstår i dessa avseenden som en olycklig kompromiss mellan oförenliga ståndpunkter. Genom att förändra fördelningen av skattesänkningarna och ge större ökningar åt de högre inkomsttagarna har man rubbat en känslig fördelningspolitisk balans som fanns i den socialdemokratiska regeringens förslag. De fackliga företrädarna för låginkomsttagarna måste då avtalsvägen kompensera sina medlemmar för den förändring i den fördelningspolitiska profil som den nuvarande regeringens förslag innebär. Detta kan medföra att kost -

SkU 1976/77:11

nadsstegringen blir större för ekonomin i dess helhet än vad som skulle bli fallet, om man bibehåller den fördelning av skattesänkningarna som ligger i det socialdemokratiska förslaget.

Den borgerliga regeringen har dessutom inte anvisat en fullständig finansiering av sitt skatteförslag, vilket medför en svagare budgetutveckling än vad som skulle bli fallet enligt förslaget i motionen 1976/77:25. Detta kan enligt utskottets mening innebära ettdera av två ting:

I det ena fallet kan regeringen tvingas att senare vidta inkomstförstärkningar genom exempelvis höjningar av de indirekta skatterna. I propositionen antyds redan en höjning av energiskatten som en möjlig väg - även om inte enbart denna kan tillföra statskassan de nödvändiga inkomsterna. Om regeringen senare återkommer med förslag om höjningar av de indirekta skatterna, så har fackföreningsrörelsen offentligen deklarerat att den känner sig oförhindrad att kräva en justering av lönerna i enlighet med den solidariska lönepolitikens intentioner. Här ligger alltså en väsentlig skillnad mellan förslaget i motionen 1976/77:25 och den borgerliga regeringens. I det socialdemokratiska förslaget har hela det med skattesänkningen sammanhängande finansieringsbehovet presenterats samtidigt med skattesänkningen, vilket möjliggjort en samlad uppgörelse med löntagarna. I regeringens förslag presenteras bara den ena delen av den verkliga kostnaden för skatteomläggningen. Att man i det senare fallet löper risk att fa en snabbare inflationsutveckling är helt klart.

I det andra fallet tar regeringen medvetet en sämre statsfinansiell utveckling än vad som skulle följa av vårt förslag. I så fall kommer det att medföra en kraftigare ökning av den inhemska köpkraften i ett ekonomiskt läge då den ekonomiska politiken snarare måste inriktas på att dämpa denna - dels för att förbättra vår utrikesbalans, dels för att dämpa prisstegringarna. Effekterna blir alltså i detta fall rakt motsatta dem som man i propositionen säger sig vilja eftersträva.

Av ovanstående skäl avstyrker utskottet den i propositionen 1976/77:42 föreslagna utformningen och finansieringen av skatteomläggningen. Utskottet kan inte heller biträda yrkandet under punkten 1 i motionen 1976/77:26. Utskottet föreslår i stället bifall till yrkandena 1 och 2 i motionen 1976/77:25.

dels att utskottet under momenten 1 och 16.1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:25 punkten 1 och med avslag på propositionen i denna del samt motionen 1976/77:26 punkten 1 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med den ändringen att 10 S 1 mom. erhåller följande lydelse:

SkU 1976/77:11

10 i

1 m o m. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 2 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men

icke 20 000 kr.

300 kr.

för 15 000 kr.

och 4 % av återstoden

20 000 ■'

« 25 000 »

500 ..

.. 20 000 „

6% „

25 000 ”

.. 30 000 «

800 -

25 000

„ 10%

30 000 ■’

.. 35 000 ’>

1 300 >.

30 000 „

,, 15 %

35 000 "

40 000 «

2 050

„ 35 000 ..

21 % „

40 000 ”

« 45 000 ”

3 100

„ 40 000 ..

« 28% „

45 000 "

« 65 000 ”

4 500 «

„ 45 000 ..

.. 38% „

65 000 "

- 70 000 »

12 100 „

„ 65 000 „

43%

70 000 ”

80 000 •>

14 250

„ 70 000

„ 48 % »

80 000 ”

» 100 000 »

19 050 ..

„ 80 000 „

„ 49%

100 000 ”

•• 150 000 «

28 850 »

100 000 „

„ 53 % „

150 000 ”

* 345 000 «

55 350 »

« 150 000 „

« 58 % „

345 000 kr.

168 450 »

345 000 „

„ 57%

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

dels att utskottet under momenten 2 och 16.2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:25 punkten 2 och med avslag på propositionen i denna del antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att 19 kap. 4 a $ erhåller följande lydelse:

19 kap.

4 a §

Avgift till folkpensioneringen enligt 1 eller 3i; skall utgå med nio och åtta tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. 1 fråga om sjöman som avses i 1 i; 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av 4 § andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

SkU 1976/77:11

31 Beträffande tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet

2. av herrar Wärnberg (s), Kristenson (s). Johansson i Jönköping (s), Carlstein (s), fru Normark (s), herrar Boström (s) och Forslund (s) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Trots de” och slutar med ”motionen 1976/77:26 punkten 7” bort ha följande lydelse:

Det föreligger fortfarande behov av särskilda insatser till företag inom det inre stödområdet. Men det kan ifrågasättas om den i propositionen föreslagna generella nedsättningen verkligen får de sysselsättningsstödjande effekter som avses. Det är sannolikt att väsentligt bättre resultat skulle åstadkommas om de resurser som går förlorade genom avgiftsnedsättningen i stället används för mera riktade arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Frågan om en regional differentiering av arbetsgivaravgifterna utreds för närvarande av företagsskatteberedningen. Intill dess att man fått ett acceptabelt faktaunderlag beträffande åtgärdens effekter bör arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 januari 1977 återgå till 4 procent inom det inre stödområdet.

Utskottet avstyrker därför bifall till propositionen i denna del.

dels att utskottet under momenten 4 och 16.3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:25 punkten 3 och motionen 1976/77:26 punkten 7 avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1145) om tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet.

SkU 1976/77:11

32 Innehållsförteckning

Propositionen 1

Propositionens huvudsakliga innehåll 1

Författningsförslagen 2

Motionerna 6

Utskottet 13

Inledning 13

Utformningen av skatteskalan och finansieringen av skatteomläggningen 13

Mervärdeskatten på livsmedel m.m 16

Tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom

det inre stödområdet 17

Övriga frågor 17

Utformningen av avdragsreglerna 17

Avdrag för arbetskläder 18

Avdrag för tjänsterum i bostaden 19

Avdrag för fack fören i ngsa vgifter 19

Sparavdraget m. m 20

Avdrag för underhållsbidrag till barn 20

Skattereduktion 21

A- och B-inkomst m. m 22

Beskattningen av extrainkomster 23

Inflationsskydd i skattesystemet 23

Skattepolitikens fortsatta inriktning 24

Utskottets hemställan 25

Reservationer 27

Beträffande utformningen av skatteskalan och finansieringen av

skatteomläggningen 27

Beträffande tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet 31

GOTAB 52645 Stockholm 1976