Med anledning av propositionen 1976/77:100 bilaga 11 i vad avser vissa anslag inom budgetdepartementets (numera inom handelsdepartementets) verksamhetsområde för budgetåret 1977/78 jämte motioner
SkU 1976/77:30
Skatteutskottets betänkande 1976/77:30
med anledning av propositionen 1976/77:100 bilaga 11 i vad avser vissa anslag inom budgetdepartementets (numera inom handelsdepartementets) verksamhetsområde för budgetåret 1977/78 jämte motioner
1. Tullverket: Förvaltningskostnader. Regeringen har (punkten C 1 s. 96-105) föreslagit riksdagen att till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 402 385 000 kr.
Motionerna
I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna
1976/77:172 av herr Rejdnell m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förnyad prövning av möjligheten att bibehålla tullkammaren i Oskarshamn;
1976/77:239 av herr Rosqvist (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att tullkammaren i Oskarshamn bibehålls;
1976/77:326 av herr Strindberg (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tullverkets verksamhet i Gryt och Arkösund bör vara kvar i sin nuvarande omfattning; 1976/77:452
av herr Svartberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar avslå förslaget i propositionen 1976/77:100 bilaga 11 (budgetdepartementet) att avbemanna tullstationen i Kungshamn;
1976/77:622 av herr Pettersson i Helsingborg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av förhållandena vid tullen i Öresundsregionen.
Utskottet
De motioner utskottet behandlar under punkten 1 berör alla organisatoriska frågor inom tullverket. 1 fyra av motionerna åberopas regionalpolitiska skäl för att inte genomföra organisatoriska förändringar som regeringen eller tullstyrelsen beslutat eller planerar, medan i en motion begärs utredning för att skapa bättre tullkontroll inom Öresundsregionen. Utskottet har inhämtat yttrande från tullstyrelsen över motionerna med undantag för en motion som avser förhållandena inom kustbevakningen i Östergötlands skärgård. Över
1 Riksdagen 1976177. 6 sami. Nr 30
SkU 1976/77:30
sistnämnda fråga har tullstyrelsen tidigare avgivit yttrande till budgetministern med anledning av bia. en interpellation i ärendet. Tullstyrelsens ifrågavarande yttranden fogas som bilagor till betänkandet.
Beträffande de organisatoriska frågorna har utskottet vid tidigare prövning av motsvarande yrkanden framhållit att enligt den av riksdagen antagna tullagen förutsätts regeringen avgöra detaljutformningen av organisationen. Med hänsyn till kraven på flexibilitet har utskottet ansett att det vore olyckligt om man i alltför hög grad skulle binda tullverkets organisation genom riksdagsbeslut.
Från dessa utgångspunkter anser utskottet att riksdagen bör ingripa i de organisatoriska frågorna endast om regeringens eller tullstyrelsens åtgärder på detta område strider mot de principer för eller uttalanden om tullverkets organisation som riksdagen godkänt. Denna ståndpunkt hindrar självfallet inte en prövning av organisatoriska frågor i de fall det tillkommit nya omständigheter, som inte kunnat beaktas då den ursprungliga planeringen gjordes.
Tullkammaren i Oskarshamn
I propositionen redovisas de åtgärder som regeringen och tullstyrelsen vidtagit eller beslutat i enlighet med 1973 års riksdagsbeslut om en ny distriktsorganisation för tullverket. Den nya organisationen har genomförts samtidigt som en helt ny tullprocedur införts. Denna innebär att de större importörerna genom s. k. hemtagning omedelbart får förfoga över de införda varorna och att tulltaxeringen grundas på ett deklarationsförfarande. Den nya organisationen har genomförts successivt och inneburit en väsentlig minskning av antalet tullkammare och av den tulltaxeringsutbildade personalen.
I samband med att den nya organisationen infördes den 1 januari 1974 drogs tullkamrarna in på elva orter. Två tullkammare ersattes med tullstationer under budgetåret 1975/76. Enligt regeringens beslut dras tullkamrarna i Skellefteå, Örnsköldsvik, Motala och Oskarshamn in den 1 januari 1977, varvid nya tullstationer inrättas i Skellefteå och Örnsköldsvik. I Oskarshamn skall tullkammaren övergångsvis finnas kvar t. o. m. den 30 juni 1978, varefter en tullstation inrättas där. Uppskovet med avvecklingen sammanhänger med att tullförvaltaren i Oskarshamn går i pension under 1978.
Med anledning av den beslutade organisationsändringen i Oskarshamn yrkas i motionen 1976/77:172 att riksdagen skall begära förnyad prövning av möjligheterna att bibehålla denna tullkammare, medan motionären i motionen 1976/77:239 anser att riksdagen bör begära att samma tullkammare bibehålls. Länsstyrelsen i Kalmar län har i skrivelse till utskottet anslutit sig till motionärernas uppfattning.
Till stöd för yrkandena åberopar motionärerna trafikunderlaget, geografiska förhållanden, näringslivets och hamnverksamhetens progressiva
SkU 1976/77:30
utvecklingstendens inom regionen samt att behovet av direktkontakt med tullkammare har underskattats. Även det förhållandet att regeringen med ändring av det ursprungliga förslaget beslutat bibehålla tullkamrarna i Falkenberg och Kristinehamn anser motionärerna stödja yrkandena.
Utskottet vill med anledning av motionerna först erinra om att den väsentliga skillnaden mellan en tullstation och en tullkammare är att tullkammaren har tulltaxeringsutbildad personal som är behörig att tulltaxera alla införda varor. Export, expediering av sjötrafik, tullklarering av partigods och liknande gods kan lika väl ske vid en tullstation eller tullexpedition som vid en tullkammare. Genom hemtagningssystemet.som bl. a. innebär att alla de större importörerna regelbundet besöks av tulltaxeringsutbildad personal, har behovet av tullkammare väsentligt minskat. Detta behov bör, som framgår av tullstyrelsens yttrande, främst bedömas med hänsyn till omfattningen av den import som går till andra än hemtagare. Vid en sådan bedömning framgår det klart av de siffror som tullstyrelsen redovisar att ett bibehållande av tullkammaren i Oskarshamn inte är motiverat. Det framgår också att den av motionärerna åberopade jämförelsen med andra tullkammare inte ger något stöd för deras yrkande.
Det kan vidare påpekas att det behov av direktkontakt med tullkammare som motionärerna anser att den nya tullproceduren kräver enligt tullstyrelsens uppfattning successivt minskat i takt med att systemet med stöd av särskilda informationsinsatser från tullverkets sida blivit mera inarbetat. Till detta förhållande bidrar också att industrins import till mycket stor del avser varor som återkommer kontinuerligt i sändningarna. Vid sådan upprepad import behövs ingen förnyad prövning av klassificeringen enligt tulltaxan.
Utskottet anser sig kunna förutsätta att tullstyrelsen - om behovet av kvalificerad tullservice skulle väsentligt öka inom regionen - snabbt gör erforderliga omdispositioner för att tillgodose en ökad efterfrågan på tulltaxeringsutbildad personal. Rubbas förutsättningarna för den nu beslutade organisationen i mera betydande omfattning och kan ändringarna beräknas bli bestående, ankommer det på tullstyrelsen att föreslå därav betingade organisatoriska förändringar.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1976/77:172 och 239.
Kustbevakningen i Östergötlands skärgård
I motionen 1976/77:326 hemställer motionären om ett riksdagsuttalande innebärande att tullverkets verksamhet i Gryt och Arkösund bör bibehållas i nuvarande omfattning. Yrkandet avser vissa organisationsändringar som övervägs inom tullstyrelsen i fråga om dels flyttning av kustbevakningens sambandscentral från Gryt till Oxelösund, dels sammanslagning av kustposteringen i Arkösund med kustposteringen i Oxelösund.
Beträffande bakgrunden till och innebörden av dessa överväganden
1* Riksdagen 1976/77. 6 sami Nr 30
SkU 1976/77:30
hänvisar utskottet till tullstyrelsens yttrande i frågan. Som utskottet tidigare nämnt har frågan också föranlett en interpellation, som besvarades av handelsministern den 1 mars 1977. Av interpellationssvaret framgår att handelsministern, med anledning av den proposition om en utvidgad svensk fiskezon som regeringen avser att förelägga innevarande riksmöte, uppdragit åt tullstyrelsen att överväga bl. a. vilka organisatoriska ändringar inom tullverket som föranleds därav. Enligt handelsministerns uppfattning bör ett ställningstagande till en omorganisation inom Östgöta-Sörmlands kustbevakningsområde därför anstå till dess helhetsbilden klarnat i fråga om behov och resurser.
Med hänsyn till att den i motionen behandlade frågan således kommer att bli föremål för fortsatta överväganden finner utskottet inte skäl förorda att riksdagen nu gör något uttalande härom. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1976/77:326.
Tullstationen i Kungshamn
I propositionen godtar föredragande departementschefen tullstyrelsens förslag att tullstationen i Kungshamn skall lämnas obemannad.
Motionärerna i motionen 1976/77:452 yrkar avslag på propositionen i denna del med motiveringen att en sådan åtgärd skulle motverka de regionalpolitiska strävandena och försämra servicen för sjöfarten i området. Tullstyrelsen har i sitt yttrande främst hänvisat till att verksamheten vid tullstationen är av ringa omfattning och att någon försämring av servicen inte skall äga rum. Styrelsen hänvisar också till att motsvarande ordning utan olägenheter tillämpats vid andra tullstationer med ringa trafik.
Utskottet vill med anledning av de regionalpolitiska synpunkterna i motionen, enligt vilken indragningen av två tjänster kritiseras, framhålla att det enbart av regionalpolitiska skäl inte är motiverat att kräva bibehållande av här avsedda tjänster. Med hänsyn härtill och till de skäl tullstyrelsen redovisat avstyrker utskottet bifall till motionen 1976/77:452.
Tullorganisationen i Öresundsregionen
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har tullstyrelsen begärt medel för två tullmästare och 25 tulluppsyningsman för att förstärka den rörliga tullbevakningen i den södra tullregionen. En sådan förstärkning i förening med att tre tullmästartjänster frigjorts från andra uppgifter skulle möjliggöra att ytterligare fem kontrollgrupper inrättas för kontroll av främst färjetrafiken. Föredragande departementschefen finner det angeläget att verkets insatser mot insmugglingen av i första hand narkotika förstärks och förordar att ytterligare två kontrollgrupper och en tjänst på tullkriminalsektion inrättas inom Öresundsområdet. Han räknar även med att ytterligare resurser kan
SkU 1976/77:30
disponeras för ändamålet genom att personal frigörs från andra arbetsuppgifter.
Med hänvisning främst till förhållandena i Helsingborg och till att den i propositionen förordade resursförstärkningen är otillräcklig begär motionärerna i motionen 1976/77:622 en översyn av förhållandena vid tullen i Öresundsregionen.
Av motiveringen framgår att motionärerna anser att det med hänsyn till den stora resandeströmmen över Helsingborg behövs väsentligt större personalförstärkning än vad som föreslås i propositionen för att förhindra insmugglingen av narkotika. Motionärerna hänvisar också till att polisen fått stora resursförstärkningar för narkotikabekämpning.
Tullstyrelsen har i sitt yttrande i huvudsak vitsordat de olika sakuppgifterna i motionen men samtidigt hävdat att den av motionärerna förordade resursförstärkningen endast skulle påverka det totala inflödet av narkotika på kort sikt. Enligt styrelsens mening måste den organiserade narkotikasmugglingen främst bekämpas med andra metoder. Tullstyrelsen anser sig ha god överblick över smugglings- och bevakningssituationen i Öresundsregionen och finnér inte någon särskild översyn erforderlig.
Utskottet är medvetet om att en fullständig tullkontroll av resandeströmmen över Helsingborg och Öresundsregionen i övrigt inte är praktiskt genomförbar annat än möjligen i form av temporärt begränsade insatser. Mot denna bakgrund kan utskottet ansluta sig till tullstyrelsens uppfattning att man vid kontrollen måste prioritera vissa övervakningsuppgifter. Sådana åtgärder måste självfallet avgöras mot bakgrund av de erfarenheter som den centrala och lokala tulledningen gör i sin verksamhet. Att bedömningarna av personalbehovet under dylika förutsättningar kan skifta torde också vara uppenbart, men utskottet anser inte att det finns skäl att ifrågasätta verksledningens möjligheter att utan ytterligare utredning bemästra situationen. Med hänsyn härtill och till de i propositionen föreslagna förstärkningarna, som utskottet tillstyrker, anser utskottet att det saknas anledning begära den av motionärerna yrkade utredningen. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1976/77:622.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår
a. motionen 1976/77:326,
b. motionen 1976/77:622,
2. att riksdagen - med avslag på motionerna 1976/77:172,239 och 452 i vad de avser avslag på eller ändring av propositionen beträffande punkten C 1 - till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 402 385 000 kr.
SkU 1976/77:30
2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkten C 2 s. 105-106) och hemställer
att riksdagen till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1977/78 anvisar reservationsanslag av 5 075 000 kr.
3. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkten 11:13 s. 161-162) och hemställer
att riksdagen till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 200 000 kr.
I fråga om de i detta betänkande behandlade anslagen förutsätter skatteutskottet att finansutskottet i enlighet med den av regeringen beslutade ändringen av departementsindelningen beträffande tullfrågorna flyttar anslagen till elfte huvudtiteln vid fastställande av statsbudgeten.
Stockholm den 8 mars 1977
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg (s), andre vice talmannen Magnusson (m), Andersson i Knäred (c), Johansson i Jönköping (s), Carlstein (s), Sundkvist* (c). Westberg i Hofors (s), Söderström (m), Olsson i Järvsö (c), Forslund (s). Hallenius* (c), Gustafsson i Borås (fp), Marcusson* (s) och Westerberg (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
SkU 1976/77:30
7 Bilaga 1
GENERALTULLSTYRELSEN Personal- och driftbyrån
Riksdagens skatteutskott 1977-02-28
Motionerna 1976/77:172, 239, 452 och 622
Genom remiss den 2 februari 1977 har riksdagens skatteutskott infordrat generaltullstyrelsens yttrande över rubricerade motioner. Styrelsen får med anledning härav anföra följande.
1. Angående bibehållande av tullkammaren i Oskarshamn (motionerna 1976/ 77:172 och 239)
En ny distriktsorganisation för tullverket infördes den 1 januari 1974 (kungörelsen 1973:883). Till grund för den nya organisationen låg en inom generaltullstyrelsen verkställd utredning (tullverkets distriktsutredning), i vilken även representanter för personalorganisationerna och statskontoret deltagit, och som redovisats i prop. 1973:1 (bil 9,s 64 ff). Tullkamrarna drogs in på tretton orter (Hudiksvall, Härnösand, Karlskrona, Köping, Lund, Lysekil, Piteå, Ronneby, Simrishamn, Strömstad, Söderhamn, Sölvesborg och Västervik). På samtliga dessa orter utom Lund inrättades i stället tullstationer. Tullkamrarna i Piteå och Sölvesborg bibehölls under en övergångstid i avvaktan på pensionsavgångar.
1 fråga om tullkamrarna i Falkenberg, Kristinehamn, Motala, Oskarshamn, Skellefteå och Örnsköldsvik, som också skulle dras in enligt generaltullstyrelsens ursprungliga förslag, avsåg Kungl Maj:t enligt brev den 9 november 1973 till generaltullstyrelsen att senare pröva frågan om deras bibehållande efter den 1 januari 1977. Generaltullstyrelsen ålades därför att före den 1 juli 1976 inkomma med förslag angående tullorganisationen på dessa orter efter den 1 januari 1977.
Med anledning av nyssnämnda åläggande lät generaltullstyrelsen verkställa bifogade utredning (rapport 1975-07-28).1
På grundval av utredningen föreslog generaltullstyrelsen i skrivelse den 29 augusti 1975 till regeringen att samtliga ifrågavarande tullkammare skulle dras in med utgången av år 1976, varvid styrelsen hade för avsikt att inrätta en tullavdelning i Kristinehamn och tullstationer på de övriga orterna utom Motala. Frågan anmäldes i prop. 1975/76:100 (bil 9 s 81 och 84).
Genom förordningen (1976:356) ändrade regeringen distriktsorganisationen för tullverket så tillvida att tullkamrarna i Skellefteå, Örnsköldsvik, Motala och Oskarshamn skulle dras in fr o m den 1 januari 1977. Samtidigt
1 Rapporten här utelämnad.
SkU 1976/77:30
bemyndigades generaltullstyrelsen att besluta att tullkammare skulle 11 finnas kvar tills vidare om särskilda skäl förelåg. Generaltullstyrelsen har med stöd härav beslutat att tullkammaren i Oskarshamn - i avvaktan på den nuvarande tullförvaltarens pensionering - skall bibehållas längst intill utgången av budgetåret 1977/78. Det är styrelsens avsikt att därefter inrätta en tullstation i Oskarshamn.
Sedan de utredningar verkställdes som låg till grund för beslutet om indragning av tullkammaren i Oskarshamn har det enligt styrelsens uppfattning inte tillkommit några omständigheter, som påverkar bedömningen av behovet av tullkammare på orten. Förhållandena i Oskarshamn skiljer sig, när det gäller behovet av tullservice, inte heller enligt styrelsens mening på något påtagligt sätt från motsvarande förhållanden på flera av de orter där tullkamrama redan dragits in och ersatts med tullstationer. Erfarenheterna från dessa tullkammarindragningar föranleder heller inte något ändrat ställningstagande från generaltullstyrelsens sida. Det har visat sig att tullservicen på berörda orter fungerar tillfredsställande även efter indragningarna. Några klagomål från näringslivet har inte erfarits. Personalbesparingarna på ifrågavarande orter har snarast blivit större än beräknat. Såvitt angår Oskarshamn beräknas nettobesparingen uppgå till en tulltaxeringsutbildad tjänsteman (tullförvaltaren) och ett biträde (på halvtid). Härvid har frånräknats vissa besparingar som är oberoende av om tullkammaren är kvar eller ej och som redan genomförts.
I rapporten 1975-07-28 (s 19) redovisades vissa trafikuppgifter för tullkammaren i Oskarshamn. Till komplettering av dessa lämnas följande uppgifter.
År
1974 År
1975 År
1976 Tullupplag, antal
3 Tullupplag, uppläggningar,
antal varuposter
720 Hemtagare, antal
81 Förtullningar utan avgifter och handels-
statistik
andra för kreditimportörer
hemtagna varor
7 475
8 420
8 537
ej hemtagna varor
andra för kontantimportörer
97 Inklarerade fartyg
med last, antal
utan last, antal
361 Utklarerade fartyg
med last, antal
utan last, antal
517 Hemtagningar
1 208
606 Avgående transitering,
antal anmälningar
46 Utförsel, antal anmälningar
2 170
1 990
1 922
Utfärdade EG-certifikat, antal
447 SkU 1976/77:30
9 En tullstation har i huvudsak samma befogenheter och kan erbjuda samma service som en tullkammare när det gäller klarering och expediering av fartyg och andra transportmedel, utförsel av gods och anmälan om infört gods till exempelvis hemtagning.
Däremot föreligger det en skillnad i fråga om förtullning av gods, eftersom det vid tullstationerna inte finns placerade några tjänstemän med fullständig tulltaxeringsutbildning. Denna skillnad har dock minskat väsentligt i betydelse genom det s k hemtagningsförfarandet, som infördes samtidigt som den nya distriktsorganisationen.
Hemtagningsförfarandet innebär att företag som har återkommande import kan bli registrerade som ”hemtagare” och därmed få tillstånd att omhänderta och förfoga över sina importvaror redan innan de förtullats. Den som erhållit sådant tillstånd kallas hemtagare och själva omhändertagandet av varorna hemtagning. Vid importtillfället behöver endast en enkel anmälan lämnas till tullanstalten på införselorten. Inom viss tid därefter, i allmänhet senast på torsdagen i andra kalenderveckan efter den då hemtagning skedde, skall han lämna tulldeklaration på varan till den distriktstullkammare eller tullkammare som utsetts att kontrollera hans verksamhet (kontrolltullanstalten).
Tack vare den möjlighet som importörerna har att bli registrerade som hemtagare har närheten till en tullkammare inte samma betydelse för dem som tidigare. En hemtagare kan i allmänhet utan föregående förtullning disponera över sina importvaror var som helst i landet. Varor som tidigare transiterades till importörens ort för att förtullas där anmäles nu i stor utsträckning till hemtagning redan på införselorten. Hemtagna varor kan anmälas till förtullning hos kontrolltullanstalten genom att alla tulldeklarationer för hemtagnings veckan sändes in på en gång med post. Det är därvid av ringa betydelse att kontrolltullanstalten finns på en annan ort.
Importörerna inom Oskarshamns trafikområde - det område som för närvarande betjänas av tullkammaren i Oskarshamn och som omfattar Hultsfreds, Högsby, Mönsterås, Oskarshamns, Vimmerby och Västerviks kommuner - har i mycket stor utsträckning begagnat sig av möjligheten att bli hemtagare. Såsom framgår av de förut lämnade trafikuppgifterna avsåg 8 537 av förtullningarna år 1976 hemtagna varor medan förtullningarna av icke hemtagna varor uppgick till sammanlagt endast 292 (allt exkl förtullningar för vilka varken redovisats avgifter eller handelsstatistiska uppgifter).
Hemtagarna är i allt väsentligt oberoende av kontrolltullanstaltens lokalisering för sin löpande importverksamhet. Informationsbehovet tillgodoses dels genom fortlöpande skriftlig information, dels genom förekomsten av såväl tullkammare som tullstationer i alla län utom Kronobergs län.
För en hemtagares del underlättas kontakt- och informationsutbytet vidare
SkU 1976/77:30
genom de kontrollbesök som görs av personal från kontrolltullanstalten. Sådana besök ingår planmässigt i tullproceduren och omfattar vid sidan av kontrollverksamhet även information och rådgivning. Besöken är kostnadsfria för hemtagaren. Indragning av tullkammaren i Oskarshamn medför att avstånden från vissa hemtagare, särskilt de som har sin verksamhet i Västerviks kommun, till den blivande kontrolltullanstalten (distriktstullkammaren i Kalmar) blir relativt stora. De blir dock ej större än vad som är fallet på andra håll i landet.
Med den utbredning som hemtagningsförfarandet fått vid tillämpning av den nya tullagstiftningen har det skapats möjligheter för att koncentrera förtullningen av hemtagningsvaror till enheter av sådan storlek att där finns förutsättningar för en rationell drift. Tullverkets distriktsutredning angav som ett önskemål att en tullanstalt med fullständig förtullningsrätt skulle ge sysselsättning för minst tre tulltaxeringsutbildade tjänstemän. Normalt krävs cirka 15 000 tulltaxeringsbeslut (tullsedlar) per år för att ge full sysselsättning åt tre tulltaxeringstjänstemän, tullanstaltens chef inräknad. Antalet tullsedlar i Kalmar län uppgick 1976 till omkring 19 400, alltså obetydligt över det nämnda minimiantalet. Därav avsåg omkring 10 200distriktstullkammaren i Kalmar och 9 200 tullkammaren i Oskarshamn.
Förekomsten av en tullkammare på en ort har främst betydelse när det gäller förtullningen av direkt inkommet gods, som importerats av annan än hemtagare och som är av sådan beskaffenhet att det inte lämpligen kan tulltaxeras vid en tullstation. Antalet sådana förtullningar är obetydligt i Oskarshamn och motiverar ej bibehållandet av tullkammaren därstädes. Såsom tidigare framhållits uppgick antalet förtullningar av icke hemtagna varor till endast 292 år 1976, vartill kommer 395 förtullningar, för vilka varken redovisats avgifter eller handelsstatistiska uppgifter. I sistnämnda antal torde ingå förtullningar av såväl hemtaget gods som annat gods. Åtskilliga av förtullningarna av icke hemtagna varor är av sådan art att de kan ombesörjas även av en tullstation. S k mass- och partigods förtullas sålunda regelmässigt vid tullstationer. Även förtullning av annat gods sker numera vid tullstation, vid behov genom samarbete i lämpliga former med vederbörande distriktstullkammare eller tullkammare.
Beroende på trafikstrukturen är förtullningen av icke hemtaget gods av betydligt mindre omfattning vid tullkammaren i Oskarshamn än vid de i motionen 239 omnämnda tullkamrarna i Falkenberg och Kristinehamn, trots att förtullningsverksamheten totalt sett är av ungefär samma storleksordning vid de tre tullkamrarna (ca 9 000 förtullningar per år). Antalet förtullningar av icke-hemtaget gods uppgick sålunda år 1976 till 4 566 vid tullkammaren i Falkenberg och 1 380 vid tullkammaren i Kristinehamn.
Styrelsen vill avslutningsvis framhålla att trafiken inom nuvarande Oskarshamns trafikområde kommer att få en godtagbar tullservice även sedan tullkammaren i Oskarshamn dragits in i enlighet med 1976 års beslut och ersatts med en tullstation. Detta gäller även om trafiken ökar i den
SkU 1976/77:30
omfattning som nu kan förutses. Skulle en förstärkning av tullorganisalionen visa sig erforderlig i framtiden beroende på att trafiken undergår större ändringar i fråga om struktur eller omfattning, bör förstärkningen i första hand åstadkommas genom att en tulltaxeringsutbildad tjänsteman, direkt lydande under distriktstullkammaren i Kalmar, placeras i Oskarshamn.
2. Angående bibehållande av tullstationen i Kungshamn (motion 1976/ 77:452)
Enligt 7 $ kungörelsen (1973:883) om distriktsorganisation för tullverket äger generaltullstyrelsen bestämma på vilka orter det skall finnas tullstationer. Styrelsen beslutar även om befattnings- och bemanningsplaner för de olika tullanstalterna.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 framhöll generaltullstyrelsen att tullstationen i Kungshamn kan lämnas obemannad, varigenom en tullmästar- och en tulluppsyningsmanstjänst skulle kunna dras in. Föredragande departementschefen har enligt budgetpropositionen 1977 (prop 1976/ 77:100, bil 11, s 105) beaktat denna personalförändring vid medelsberäkningen.
Styrelsens avsikt att avbemanna tullstationen grundar sig på att verksamheten vid tullstationen är av ringa omfattning. Den planerade åtgärden bedöms kunna vidtas utan att tullverkets service åt trafiken nämnvärt försämras.
För att belysa utrikestrafikens omfattning lämnas följande uppgifter.
Trafikuppgifter
1976 Inkommande fartyg
71 Avgående fartyg
75 Tullsedlar med avgift
8 Tullsedlar utan avgift
0 Mottagna hemtagningsanmälningar
117 Provianteringslager, uppläggningar
18 Provianteringslager, uttagningar
344 Exportanmälningar
287 Inkommande laster består främst av sill, tunnor och andra varor till konservi,ndustrin. Exportvarorna är huvudsakligen konserver och sten.
Provianteringslagerverksamheten i Kungshamn gäller nästan enbart fiskefartyg. Denna verksamhet torde komma att minska i omfattning eftersom en inskränkning av det svenska nordsjöfisket förestår. Ett eventuellt utökat svenskt fiske i Östersjön, som f n utreds, får knappast någon inverkan på arbetsvolymen vid tullstationen.
Den planerade åtgärden att lämna tullstationen obemannad innebär inte någon förändring av Kungshamns status såsom tullplats. Styrelsen räknar med att tullverkets service gentemot trafiken skall bli i stort sett oförändrad.
SkU 1976/77:30
12 Trafiken är av den art att den endast i undantagsfall kräver omedelbara insatser av tullpersonal. Tullstationen avses normalt komma att betjänas av personal från tullstationen i Lysekil. En motsvarande ordning har utan olägenheter tillämpats vid andra tullstationer med ringa trafik. I Kungshamn finns förutom tullstationen såväl kustpostering som sambandscentral med sammanlagt 15 tjänstemän. Även dessa organ avses komma att i vissa fall medverka i trafikbetjäningen.
Om tullstationen i Kungshamn lämnas obemannad måste beställning av tullförrättning ske hos tullstationen i Lysekil eller sambandscentralen Gravarne (Kungshamn). Någon nämnvärd förändring jämfört med nuläget medför inte detta för trafiken. Enligt 8 § tullordningen skall fartyg som inkommer från utlandet göra förhandsanmälan senast 24 timmar före beräknad ankomst. Möjligheterna att fullgöra denna anmälningsplikt påverkas inte heller av den föreslagna åtgärden.
Genom att tullstationen i Kungshamn inte dras in helt utan endast lämnas obemannad uppstår inte några ökade kostnader för trafiken.
Med hänsyn till vad ovan anförts vidhåller styrelsen sin uppfattning att tullstationen i Kungshamn bör lämnas obemannad, varvid en tullmästar- och en tulluppsyningsmanstjänst kan dras in.
3. Angående tullorganisationen i Öresundsregionen (motion 1976/77:622)
De uppgifter om trafikomfattning och beslag som lämnas i motionen bekräftas.
Distriktsbevakningspersonalen i Öresundsregionen (Malmö exkl Sturup, Helsingborg och Landskrona) uppgår enligt den befattningsplan som gäller fr o m den 1 juli 1977 till sammanlagt 446 man.
Nedanstående tabell belyser ändringarna i denna bevakningspersonals numerär åren 1969-1977 dels på respektive ort, dels totalt.
Bevakningspersonal vid utgången av år
1977'
Malmö
(exkl Sturup)
Helsingborg
202 Landskrona
40 Totalt
446 Personalförstärkningarna inom området har gjorts mot bakgrund av dels den förändrade smugglingssituationen, dels tillkomsten av nya arbetsuppgifter sammanhängande med bl a kilometerskatten samt den arbetstidsförkortning som genomfördes den 1 januari 1976 för viss skifttjänstgörande personal.
I motionen berörs huvudsakligen förhållandena vid distriktstullkammaren * Enligt befattningsplan
SkU 1976/77:30
i Helsingborg. Personalen där fördelas med hänsyn till verksamhetsområden fr o m den 1 juli 1977 på följande sätt.
Administrativt och kameralt arbete 4
Bevakningsa vdelning Planering och utredning 4
Lokal bevakningsledning 5
Trafikgrupper 88
Godsgrupper 11
Kontrollgrupper 40
Tullkriminalsektion 12
Reserv 38
202 Trafikgrupperna är i första hand avsedda för klarering och rutinmässig kontroll av resande, transportmedel och gods. Den mera direkt på smugglingsbekämpning inriktade verksamheten utövas i första hand av tullkriminalenheten och kontrollgrupperna (rörlig bevakning), främst genom punktvisa insatser, som antingen initieras av spaningsunderrättelser eller sker genom slumpmässiga stickprov.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 begärde generaltullstyrelsen med hänvisning till smugglingssituationen, främst i fråga om narkotika, en personalförstärkning inom Öresundsregionen med sammanlagt 27 man, varav 7 avsåg tullkriminaltjänst och 20 rörlig tullbevakning, vilket senare motsvarar fem kontrollgrupper. Huvuddelen av den begärda förstärkningen var avsedd för Helsingborg.
I budgetpropositionen (1976/77:100, bil 11, s 104) räknar föredraganden medel för två kontrollgrupper (åtta man) och en tjänst på tullkriminalsektion i Öresundsområdet. Han räknar även med att ytterligare resurser för den smugglingsbekämpande verksamheten kan disponeras genom att personal frigörs från andra arbetsupgifter.
I ovan nämnda befattningsplan för år 1977 har de förstärkningar inom Öresundsområdet om sammanlagt nio man, för vilka medel beräknats, tillförts distriktstullkammaren i Helsingborg. Generaltullstyrelsen har därutöver tillfört Helsingborg fyra man genom överflyttning av resurser från annan tullregion och överväger möjligheterna att tillföra ytterligare förstärkning i Öresundsområdet genom omfördelning av personal.
Efter nyssnämnda personaltillskott uppgår den s k reserven vid distriktstullkammaren i Helsingborg till 38 man. Den kommer ändock inte - och har aldrig varit avsedd - att räcka till att täcka samtliga luckor på de fasta posteringarna under alla tillfällen av året. Reserven i Helsinborg är liksom på andra tullplatser beräknad så att den skall täcka något mer än den genomsnittliga frånvaron på grund av semestrar, tjänstledigheter och utbildning. Vid de tillfällen reserven är otillräcklig ankommer det på den lokala tullmyndigheten att efter överläggning (numera förhandling) med den lokala
SkU 1976/77:30
arbetstagarorganisationen avgöra i vilken mån övertidstjänstgöring eller förskjutning av tjänstgöringspass skall tillgripas, vilka posteringar som skall lämnas obesatta etc med hänsyn till kravet på en snabb trafikexpediering, smugglingsrisker m m. Det blir här frågan om en prioritering mellan olika övervaknings- och arbetsuppgifter. Generaltullstyrelsen har inte anledning att ifrågasätta riktigheten av de bedömningar som härvidlag gjorts av distriktstullkammaren och som lett till att något av de s k tullfiltren varit obemannat under ca 10 % av den sammanlagda tid varunder färjelägena trafikerats (enligt motionen under närmare 3 000 timmar under år 1976). Styrelsen vill i detta sammanhang erinra om att även när det s k tullfiltret varit obemannat har ett antal tulltjänstemän normalt funnits tillstädes vid ifrågavarande färjeläge för kontroll och klarering av bilar m m.
En förstärkning av personalen i tullfiltren, där kontrollen inriktar sig enbart på gående passagerare och deras bagage, torde främst få effekt när det gäller småsmuggling. Ökade insatser av rörlig bevakning ger däremot möjlighet till en större stickprovsfrekvens både i passagerarfiltren och när det gäller visitation av fordon och andra transportmedel och torde ge större resultat än en permanent förstärkning av de fasta posteringarna vid olika kontrollpunkter. På en ort med sådan trafikomfattning och trafikstruktur som Helsingborg måste kontrollen för övrigt bygga påen urvalsmetodik, som smidigt anpassas efter trafiksituationen, om oacceptabla köproblem förden legala trafiken skall kunna undvikas. När det gäller att bekämpa den yrkesmässiga, organiserade smugglingen av narkotika och vissa andra varor måste urvalsmetodiken i sin tur främst bygga på en väl fungerande spanings- och underrättelsetjänst i samverkan med polis och utländska tullmyndigheter.
Generaltullstyrelsen vill i detta sammanhang även peka på den problematik som ligger däri att en förstärkning av de fasta bevakningsresurserna på en plats eller inom ett begränsat område sannolikt inte i högre grad påverkar det totala inflödet av narkotika i landet annat än på kort sikt. Man måste räkna med att smugglarna söker sig nya vägar eller tillgriper mer avancerade metoder.
Möjligheterna att genom en skärpning av gränskontrollen mera permanent minska tillgången på insmugglad narkotika på den illegala marknaden är generellt sett begränsade. Detta är i synnerhet fallet i ett land med så långa och svårbevakade gränser och så omfattande utrikestrafik som Sverige. Med hänsyn till den allvarliga arten av ifrågavarande brottslighet och dess konsekvenser för samhället har styrelsen alltsedan slutet av 1960-talet ansett sig böra prioritera bekämpningen av narkotikasmugglingen framför andra kontroll- och övervakningsuppgifter. Detta har skett inom ramen för tillgängliga resurser och de resursförstärkningar som erhållits.
De kontroll-och övervakningsåtgärder.som vidtages från såväl tullverkets som polisens sida för att bekämpa narkotikasmugglingen, måste dock kombineras med intensifierade åtgärder inom andra sektorer av samhället - bl a i fråga om vård och information - syftande till att begränsa efterfrågan på
SkU 1976/77:30
narkotika inom landet om någon avgörande och varaktig effekt skall erhållas. Utvecklingen i fråga om heroinmissbruket och heroinsmugglingen under det senaste året understryker starkt behovet härav. Den av styrelsen i anslagsframställningen begärda resursökningen i Öresundsregionen bör också ses mot denna bakgrund.
Generaltullstyrelsen vill avslutningsvis framhålla att styrelsen givetvis är väl underkunnig om smugglings- och bevakningssituationen i Öresundsregionen liksom om arbetsförhållandena vid de olika tullmyndigheterna. Styrelsen följer fortlöpande utvecklingen. I anslutning till det årliga petitaarbetet sker en övergripande översyn av förhållanden och resursbehov inom olika delar och grenar av tullverket. Styrelsen finner det inte påkallat med en särskild översyn vid sidan härom av förhållandena vid tullen i Öresundsregionen.
I handläggningen av detta ärende har deltagit undertecknad generaltulldirektör, beslutande, tullråden Hartler och Lundh, byråchefen Österberg och tillförordnade avdelningsdirektören Holmström, föredragande.
GENERA LTULLSTY RELSEN Lennart Eriksson
U. Ryadal
SkU 1976/77:30
16 Bilaga 2
GENERALTULLSTYRELSEN 1977-01-26
Gränschefen
Statsrådet och Chefen för Budgetdepartementet
Kustbevakningen i Östergötlands skärgård
Med anledning av ruhr remiss får generaltullstyrelsen anföra följande, varvid styrelsen samtidigt yttrar sig över Svenska Tullmannaförbundets avd. 5 vid kustbevakningen till statsrådet och chefen för finansdepartementet 1976-11-25 ställda skrivelse i samma ärende.
Tullverkets kustbevakning som är en hela svenska kusten täckande sjöövervakningsorganisation är på lägre regional nivå indelad i 15 kustbevakningsområden. Dessa områden bildar operativa enheter och omfattar vardera två å tre med bevakningsfartyg utrustade kustposteringar(jmf bil l)1. Personalstyrkan inom ett kustbevakningsområde uppgår till i medeltal 30 man.
Vad gäller Östergötlands skärgård ingår denna i Östgöta-Södermanlands kustbevakningsområde som f n omfattar tre kustposteringar, Oxelösund, Arkösund och Gryt. I Gryt är även områdets sambandscentral placerad. Kustbevakningens personalstyrka på nämnda platser uppgår till 10, 4 resp 14 man, dvs sammanlagt 28 man. Östgöta-Södermanlands kustbevakningsområde utgör en del av Östra tullregionen, som omfattar sammanlagt fyra kustbevakningsområden med däri ingående kustposteringar. Därjämte finns tre inom hela regionen verkande enheter, nämligen ett bevakningsfartyg och ett miljöskyddsfartyg, båda av större typ, samt ett spaningsflygplan.
De organisationsändringar som sedan någon tid övervägs i fråga om Östgöta-Södermanlands kustbevakningsområde avser dels flyttning av sambandscentralen från Gryt till Oxelösund (Femörehuvud), dels sammanslagning av kustposteringen i Arkösund med den i Oxelösund.
Anledningen till ifrågasatt flyttning av sambandscentralen är en önskan från tullverkets sida att få en från funktionell synpunkt bättre placering av centralen med hänsyn till dess uppgift att leda och betjäna kustbevakningens enheter inom Östgöta-Södermanlands kustbevakningsområde som helhet. Detta område omfattar farvattnen från strax syd om Häradsskär till Landsort, dels till havs i Gotska sjön, dels i skärgården och i farlederna in mot bl. a. Norrköping, Oxelösund och Södertälje.
I förbundsavdelningens förenämnda skrivelse hävdas att en flyttning av sambandscentralen skulle leda till en försämring av radiosambandsmöjlig 1
Bilagan här utesluten.
SkU 1976/77:30
hetema på det av fritidsbåtarna bl. a. för nödtrafik anlitade privatradiobandet och att de på vissa öar inom Gryts skärgård upprättade hjälptelefonerna på kanal 11 A skulle förlora sitt värde. Styrelsen för med anledning härav meddela, att i planerna på en eventuell flyttning av sambandscentralen ingår radiotekniska åtgärder för att till fullo bibehålla de sambandsmöjligheter som nu finns på privatradiobandet inom ifrågavarande område. En flyttning av sambandscentralen kommer därför inte att medföra någon försämring av sambandsmöjligheterna inom Östergötlands skärgård. Den planerade åtgärden kommer i stället att öka förutsättningarna för en effektiv övervakning av kustbevakningsområdet som helhet (jmf bil 2)1 bl a genom förbättrad uppföljning av trafiken till sjöss, vilket är av grundläggande betydelse för kustbevakningens uppgifter i fråga om tullbevakning, sjötrafikövervakning, bekämpning av oljeutsläpp, tillsyn inom fiskezonen etc.
Såvitt gäller kustposteringen i Arkösund är det ej heller här fråga om någon indragning i egentlig mening utan om en planerad sammanläggning med kustposteringen i Oxelösund bl a i syfte att utan personalökning åstadkomma en höjning av oljeskyddsberedskapen inom Östgöta-Södermanlands kustbevakningsområde. Till saken hör att det vid områdesbasen i Oxelösund baserade oljeskyddsfartyget av medelstor typ (50 ton) endast har en ”nyckelbesättning” på en man. Styrelsen finner det i sammanhanget angeläget framhålla att såväl kustposteringen i Gryt som den i Oxelösund på senare år förstärkts, så att båda posteringarna numera innehåller två alternerande besättningar till där stationerade medelstora bevakningsbåtar (tulljakter). Dessa besättningar berörs inte av de organisationsändringar som övervägs. Genom sammanläggningen skapas förutsättningar för att hålla en tredje besättning till den i Oxelösund stationerade tulljakten. Patrulleringsverksamheten och övriga insatser inom kustbevakningsområdet kommer sålunda att kunna bibehållas på nuvarande nivå. En förutsättning härför är dock att regeringen även framdeles anvisar medel i sådan omfattning att det nuvarande antalet tjänstemän inom området inte behöver minskas.
De tilltänkta omdispositionerna i Gryt och Arkösund innebär en förflyttning av 5 resp 4 tjänstemän över länsgränsen från E till D län. Vad gäller personalen i Arkösund är det dock inte omöjligt att denna under en övergångstid kan bo kvar där. Det förtjänar dock i sammanhanget påpekas att en kustpostering inte är någon ”postering” i ordets egentliga bemärkelse. Det är den plats där posteringens fartyg ligger förtöjda när de inte är i tjänst, tillika den ort inom vilken eller i vars närhet man räknar med att posteringens personal skall vara bosatt. Under den tid besättningen är i tjänst är dess fartyg normalt under gång inom den del av kustbevakningsområdet, som de för tillfället aktuella bevakningsuppgifterna påkallar. Om patrulleringen härvid utgår från i förevarande fall Oxelösund eller Arkösund har i allmänhet mycket liten betydelse.
Det bör även observeras att nyssnämnda sammanslagning har visst samband med införande av en flygkomponent i kustbevakningsorganisatio 1
Bilagan här utesluten.
SkU 1976/77:30
nen. Detta får enligt styrelsens mening ses som en helt nödvändig modernisering, för att kustbevakningen skall kunna lösa sina numera aktuella arbetsuppgifter på ett rationellt och effektivt sätt. Detta gäller inom flertalet av kustbevakningens arbetssektorer men framför allt inom miljöskyddet till havs och i kustvattnen liksom beträffande övervakningen av fisket inom och utanför svenskt territorialhav.
I princip avses kustbevakningsflyget organisatoriskt inrymmas genom att man inom varje region ersätter en av ca tio båtposteringar med en flygkustpostering. Härvid kommer antalet bevakningsfartyg av tulljaktstyp att minskas med en enhet i varje region. Vad gäller personalen anser styrelsen dock, vilket framhållits i anslagsframställningen för 1977/78, att den sammanlagda personalstyrkan inte nu bör minskas. 1 stället bör de fartygsbesättningar som på detta sätt frigörs användas som förstärkning vid närliggande kustpostering(ar) för att härigenom kompensera de ökade krav som nu ställs på kustbevakningen bl a till följd av utökad fiskeövervakning till havs. Inom östra regionen ligger det härvid närmast till hands att, när den nu mer än 20 år gamla tulljakten i Arkösund av tekniska skäl måste utrangeras, detta sker utan att i dess ställe placeras ett nytt fartyg.
Enligt 4 § förordningen (1973:883) om distriktsorganisation för tullverket ankommer det på generaltullstyrelsen att förordna om rikets indelning i bl a kustbevakningsområden. Styrelsen beslutar även om inrättande och placering av kustposteringar och sambandscentraler. Innan slutligt beslut fattas i sådan fråga äger regelmässigt överläggning (numera förhandling) rum med berörd personalorganisation. Vidare sker samråd enligt 40 § länsstyrelseinstruktionen (1971:460) med berörd länsstyrelse. Denna kan enligt 38 § instruktionen påkalla att regeringen omprövar beslutet om den finner detta strida mot de regionalpolitiska målen för länet.
Såvitt gäller nu ifrågavarande organisationsändringar inom Östgöta-Södermanlands kustbevakningsområde har överläggningar ägt rum med Svenska Tullmannaförbundet och länsstyrelsen i Östergötlands län. Styrelsen har dock ännu inte tagit slutlig ställning till ändringarna i avvaktan på bl a att vissa frågor rörande dispositionen av lämplig mark på Femörehuvud för sambandscentralen skall lösas. Innan styrelsen beslutar i frågan kommer styrelsen att ta upp förhandlingar enligt 11 § medbestämmandelagen (1976:580) med TCO-S' lokala arbetstagarorganisation. Styrelsen avser även att underrätta länsstyrelsen om sitt ställningstagande. En flyttning av sambandscentralen förutsätter vidare att regeringen efter framställning från styrelsen ställer erforderliga medel (uppskattningsvis 350 000 kr) till förfogande för uppförande av erforderlig byggnad m m.
Sammanfattningsvis kan sägas att av styrelsen vidtagna och planerade åtgärder i fråga om kustbevakningens organisation allmänt sett kommer att leda till en förbättrad övervakningseffekt såväl till havs som i kustvattnen. Inom Östgöta-Södermanlands kustbevakningsområde kommer detta särskilt att gälla de stora sjötrafiklederna in mot Norrköping, Oxelösund och
SkU 1976/77:30
19 Södertälje samt i området ingående territorialhav och fiskezon. Inom Östergötlands skärgård kommer en förstärkt kustpostering i Oxelösund att kunna kompensera bortfallet av tulljakten i Arkösund. Den av såväl länsstyrelsen i Östergötlands län som förbundsavdelningen vitsordade service, räddningstjänst m m som f n utförs av kustposteringen i Gryt kommer att kunna ske som hittills eftersom kustposteringen som sådan såväl materiellt som personellt avses kvarstå i organisationen i oförändrat skick.
Under åberopande av vad ovan anförts hemställer generaltullstyrelsen att framställningarna från länsstyrelsen och Svenska Tullmannaförbundets avdelning 5 inte föranleder någon regeringens åtgärd.
I handläggningen av detta ärende har deltagit undertecknat tullråd, beslutande, tf byråchefen Andersson samt gränschefen Engdahl, föredragande.
GENERALTULLSTYRELSEN
G Lundh
Sten-G Furtenbach
GOTAB 53490 Stockholm 1977