Med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken jämte motioner

SkU 1976/77:40

Skatteutskottets betänkande 1976/77:40

med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken jämte motioner såvitt propositionen och motionerna hänvisats till skatteutskottet

Propositionen

I propositionen 1976/77:108 bilaga 1 föreslår regeringen (socialdepartementet) att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om tillverkning av drycker, m. m.,

2. lag om handel med drycker,

3. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,

4. lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207),

5. lag om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård,

6. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.,

att riksdagen

7. godkänner de riktlinjer för alkoholpolitiken som socialministern har förordat,

8. bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att den centrala organisation på alkoholområdet som socialministern har förordat skall kunna genomföras,

9. till Socialstyrelsen för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln utöver i prop. 1976/77:100, bil. 8, föreslaget förslagsanslag anvisar ytterligare 300 000 kr.,

10. till Länsstyrelserna för budgetåret 1977/78 under femtonde huvudtiteln utöver i prop. 1976/77:100, bil. 18, föreslaget förslagsanslag anvisar ytterligare 1 500 000 kr.,

11. till Informationsåtgärder på alkoholområdet för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.,

12. till Upplysning i alkoholfrågor m. m. för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,

13. till Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisar ett anslag av 70 000 kr.,

14. till Lån för inrättande av alkoholfria restauranger för budgetåret 1977/ 78 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

1 bilaga 2 föreslår regeringen (budgetdepartementet) att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1 Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 40

SkU 1976/77:40

1. lag om ändring i lagen (1957:209) om skatt på sprit och vin,

2. lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,

3. lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,

4. lag om ändring i ölförsäljningslagen (1961:159),

5. lag om ändring i rusdrycksförsäljningslagen (1954:521),

6. lag om ändring i lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor,

7. lag om ändring i tulltaxan (1971:920),

8. lag om dryckesskatt,

9. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

10. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,

11. lag om ändring i tulltaxan (1971:920),

12. lag om ändring i lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor.

Bilaga 1 och 2 i propositionen har hänvisats till skatteutskottet, medan propositionen i övrigt (bil. 3 och 4) har hänvisats till utbildnings- och kulturutskotten.

1 bilaga 1 presenteras ett samlat alkoholpolitiskt program. Missbruk av alkohol bedöms vara ett av våra största sociala problem. Propositionen innehåller förslag till socialpolitiska insatser av skilda slag i syfte att söka undanröja orsakerna till alkoholmissbruk och motverka ett bruk av alkohol som leder till skador. I samma syfte föreslås att åtgärder vidtas med inriktning på en begränsning av den totala alkoholkonsumtionen. Samhällets insatser mot missbruk av alkohol föreslås bli samordnade med insatser mot missbruk av narkotika och andra liknande medel. Tyngdpunkten i förslaget läggs på insatser för ungdomen.

Socialstyrelsen tilldelas det centrala ansvaret för samhällets alkoholpolitik. Till styrelsen knyts en nämnd för alkoholfrågor med bred förankring i samhällslivet. Riksskatteverkets hittillsvarande uppgifter på alkoholområdet överförs till socialstyrelsen.

Ökade resurser föreslås till förebyggande åtgärder och upplysningsverksamhet. Samhället skall kunna lämna ekonomiskt bidrag till riksomfattande informationskampanjer och till särskilda informationsprojekt, t. ex. inom arbetslivet. En utvidgad undervisning om alkoholfrågor i skolan förordas liksom fortbildning av skolans personal. Försöksverksamhet med fritidsaktiviteter föreslås för grupper av människor som är särskilt utsatta för risken att hamna i alkoholmissbruk. Samhällets stöd till nykterhetsorganisationer m. fl. föreslås utbyggt. Förslaget innehåller åtgärder för en utvidgad forskning kring alkohol.

Då det gäller försäljning av alkoholdrycker föreslås att restriktionerna begränsas till sådana som av en bred allmänhet kan uppfattas som meningsfulla. I gengäld bör man enligt förslaget satsa på att bättre än i dag

SkU 1976/77:40

övervaka att nykterhetspolitiska olägenheter inte uppkommer i samband med försäljning av alkoholdrycker. I detta syfte föreslås en betydande ökning av den personal hos länsstyrelserna som sysslar med hithörande frågor. Det kommunala inflytandet vid försäljning av alkoholdrycker förstärks. En gemensam lag för handel med drycker föreslås träda i stället för nuvarande skilda försäljningslagar. Lagen innebär förenklingar i förhållande till gällande regler och större enhetlighet vid handel med olika slag av alkoholdrycker.

I fråga om beskattning och prissättning på alkoholdrycker föreslås att gällande ordning behålls. Enligt förslaget bör beskattningen och därmed prissättningen på alkoholdrycker användas som ett instrument i konsumtionsbegränsande syfte. Detta innebär att priserna på alkoholdrycker även i fortsättningen kommer att sättas relativt högt och fortlöpande anpassas till den allmänna prisutvecklingen.

De kostnader som förslaget medför innebär ett ökat medelsbehov för helt verksamhetsår om ca 13,8 milj. kr. över stadsbudgeten. Härtill kommer projektmedel ur allmänna arvsfonden med ett beräknat belopp om 5 milj. kr.

Förslaget är avsett att genomföras den 1 januari 1978, frånsett vissa förslag främst i fråga om nu utgående budgetanslag och förslaget om förstärkning av personalen hos länsstyrelserna, som bör genomföras redan den 1 juli 1977.

I bilaga 2 föreslås att grundavgifterna höjs för sprit med 11,3 öre till 65,5 öre per alkoholprocent och liter, för starkvin med 1:60 kr. till 7:75 kr. per liter och för lättvin med 70 öre till 2:80 kr. per liter. Förslaget innebär en höjning av priset på en helbutelj ”absolut rent” brännvin med ca 8 kr. För starkvin och lättvin skulle prishöjningarna bli ca 2:25 kr. resp. ca 1 kr. per helbutelj.

För malt- och läskedryckerna innebär förslaget höjningar av skattesatserna per liter med 53 öre till 3:40 kr. för starköl, med 48 öre till 2:35 kr. för mellanöl, med 28 öre till 1:35 kr. för pilsner, med 6 öre till 45 öre för lagrat lättöl, med 8 öre till 60 öre för kolsyrade läskedrycker och med 5 öre till 37 öre för s. k. stilldrinkar.

Vidare förordas att den s. k. schablontullen på alkoholdrycker höjs i huvudsaklig överensstämmelse med den nu förordade skattehöjningen och att tulltaxan (1971:920) även i övriga hänseenden anpassas till ändringarna i alkohollagstiftningen.

Den statsfinansiella effekten av nu förordade skattesatshöjningar beräknas medföra en intäktsökning av storleken 750 milj. kr. för helt år räknat. Skattehöjningarna föreslås gälla fr. o. m. den 1 maj 1977.

Med anledning av mellanölsförbudet föreslås att bestämmelserna om utjämningsskatt för sådant öl utgår. Det hos riksskatteverket förda registret rörande vissa alkoholbrott avvecklas på grund av det slopade fylleristraffet och med hänsyn till att systemet med spärrlistor upphör enligt förslaget i bilaga 1.

Författningsförslagen har följande lydelse.

SkU 1976/77:40

4 Socialdepartementets lagförslag

1 Förslag till

Lag om tillverkning av drycker, m. m.

Härigenom föreskrives följande.

Definitioner

1 § Med sprit förstås vara, som innehåller alkohol i en koncentration av mer än 1,8 viktprocent. Med tillverkning av sprit förstås varje förfarande, varigenom alkohol i sådan koncentration framställes eller utvinnes. Vin eller maltdryck anses dock ej som sprit. Ej heller utgör framställning av sådan dryck tillverkning av sprit.

Med alkohol avses i denna lag etylalkohol.

2 8 Med spritdryck förstås sprit som är avsedd att förtäras som dryck. Sådan sprit kan dock med hänsyn till alkoholstyrka, vedertagen internationell klassificering eller andra omständigheter hänföras till vin i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver.

3 8 Med vin förstås dryck som är framställd genom jäsning av saft från färska druvor eller andra färska bär, färsk frukt, rabarber eller russin och som innehåller mer än 1,8 viktprocent men högst 22 volymprocent alkohol.

Vin kallas lättvin om det har en alkoholhalt av högst 15 volymprocent och starkvin om alkoholhalten överstiger 15 men ej 22 volymprocent.

4 8 Med maltdryck förstås jäst, odestillerad dryck som är framställd med torkat eller rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne.

Lättöl är maltdryck som innehåller högst 1,8 viktprocent alkohol. Färskt lättöl är lättöl som jäser eller eljest innehåller jäst. Annat lättöl kallas lagrat lättöl.

Öl är maltdryck vars alkoholhalt överstiger 1,8 men ej 2,8 viktprocent alkohol.

Starköl är maltdryck som innehåller mer än 2,8 viktprocent alkohol.

5 8 Med alkoholfri dryck förstås dryck som antingen är fri från alkohol eller innehåller högst 1,8 viktprocent alkohol.

Med läskedryck förstås kolsyrad alkoholfri dryck, hänförlig till tulltaxenummer 22.01, och alkoholfri konsumtionsfärdig dryck, hänförlig till tulltaxenummer 22.02, 22.07 eller 22.09. Choklad, kaffe eller te anses dock ej som läskedryck.

SkU 1976/77:40

6 § Tillverkare kallas den som driver yrkesmässig tillverkning enligt denna lag. Med partihandelsbolaget förstås det i lagen (1977:000) om handel med drycker omnämnda partihandelsbolaget.

Tillverkning

7 § Sprit får ej tillverkas utan tillstånd.

8 § Endast partihandelsbolaget för tillverka spritdrycker.

9 § Vin, starköl eller öl får ej tillverkas utan tillstånd om det ej gäller tillverkning i hemmet för tillverkarens eget behov.

10 § För tillverkning av vin inom landet får ej användas extrakt eller koncentrat av druvmust eller annan fruktsaft. Destination får ej ske. Endast vid tillverkning av starkvin får sprit tillsättas (förskäring).

Om färska bär, färsk frukt eller rabarber användes vid tillverkningen får tillsättas högst så mycket socker eller honung som i vikt motsvarar en tredjedel av den sammanlagda vikten av bären eller frukterna eller rabarbern.

I annat fall för socker eller honung ej tillsättas.

Tillståndsmyndigheten för för visst fall medgiva undantag från bestämmelserna i denna paragraf såvitt avser annan tillverkning än hemtillverkning.

11 § För tillverkning av starköl och öl inom landet får användas endast torkat eller rostat malt, omältad spannmål, socker, honung samt humle, jäst och vatten.

Vid tillverkning av starköl och öl får ej mera socker eller honung tillsättas än som i vikt motsvarar en tredjedel av vikten av använt malt. Extrakt eller koncentrat av malt får ej användas.

Starköl med en alkoholhalt som överstiger 4,5 viktprocent alkohol får ej tillverkas i hemmet och av tillverkare endast för utförsel ur landet.

Färskt lättöl med en stamvörtstyrka som överstiger 6 procent får ej tillverkas.

Tillståndsmyndigheten för för visst fall medgiva undantag från bestämmelserna i denna paragraf såvitt avser annan tillverkning än hemtillverkning.

Tillverkares förfoganderätt

12 § Annan tillverkare av sprit än partihandelsbolaget för förfoga över av honom tillverkad sprit endast för försäljning till nämnda bolag, för export och, efter medgivande av tillståndsmyndigheten, för användning i egen rörelse samt för försäljning enligt lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.

SkU 1976/77:40

13 § Tillverkare av spritdrycker, vin, starköl eller öl för förfoga över av honom tillverkad dryck för försäljning endast enligt lagen (1977:000) om handel med drycker.

14 § Malt- och läskedrycker för utlämnas från tillverkningsställe endast i slutna kärl eller behållare av typ som har godkänts av tillståndsmyndigheten eller med avseende på rymden blivit godkända enligt lagen (1971:1081) om bestämning av volym och vikt. Utan hinder härav för malt- och läskedrycker utföras ur landet, föras till frihamn, eller, när fråga är om starköl, intagas i exportbutik eller läggas upp på tullager som har inrättats för förvaring av proviant.

Kärl eller behållare som avses i första stycket skall vara försedda med uppgift om dryckestillverkarens namn eller om tillverkningsstället eller med dryckestillverkarens inregistrerade varumärke. På kärl som innehåller maltdryck skall dessutom finnas uppgift om varuslag (lättöl, öl, starköl) samt på kärl som innehåller läskedryck uppgift om dryckens benämning. Namn och tillverkningsställe får angivas med förkortning, som tillståndsmyndigheten har godkänt. Varuslag får angivas med särskild beteckning, som godkänts av tillståndsmyndigheten. Kärl eller behållare som innehåller maltdryck för ej förses med uppgift som är ägnad att giva drycken sken av att tillhöra annat varuslag än det som den är hänförlig till.

Omförpackning av maltdrycker för göras endast av tillverkare av sådan vara.

Utan hinder av vad i första stycket sägs får utlämning av läskedrycker i öppet kärl ske från automat som godkänts av tillståndsmyndigheten eller har blivit vederbörligen justerad.

Tillverkares uppgiftsskyldighet m. m.

15 § Den som erhållit tillstånd till tillverkning enligt denna lag skall hos tillståndsmyndigheten i förväg anmäla när han ämnar upptaga tillverkningen. Sådan anmälan skall även göras om tillverkningen lägges ned eller om avbrott göres i den.

16 § Den som ämnar upptaga tillverkning för försäljning av lättöl eller läskedrycker eller övertaga rörelse med sådan tillverkning skall hos tillsynsmyndigheten i förväg anmäla när han ämnar upptaga tillverkningen eller övertaga rörelsen. Sådan anmälan skall även göras om tillverkningen lägges ned eller avbrott göres i den.

17 § Om tillståndsmyndigheten begär det skall tillverkare medgiva tillträde till tillverkningsställe med tillhörande lokaler, tillhandahålla handelsböcker och övriga handlingar som rör verksamheten, utan ersättning biträda med

SkU 1976/77:40

handräckning vid tillsynen, lämna varuprover som behövs samt redovisa uppgifter om tillverkningens omfattning och utveckling.

Destillationsapparater och aktiverat kol

18 § Den som saknar tillstånd får ej här i landet tillverka, överlåta eller inneha eller till landet infora apparat, som kan användas för tillverkning av sprit (destillationsapparat) eller föremål som uppenbarligen är avsett att ingå i sådan apparat (apparatdel). Vad som sagts nu gäller ej

1. staten,

2. den som har tillstånd att tillverka sprit,

3. apotek, kommunalt laboratorium eller läroanstalt som står under statlig tillsyn,

4. sådant sjukhus som avses i 2 § sjukvårdslagen (1962:242) eller 2 kap. 4 § fjärde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.

I fråga om rätt att hantera oförtullade destillationsapparater och apparatdelar gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m.

19 § Den som innehar aktiverat kol hänförligt till tulltaxenummer 38.03 eller annat renings- eller filtreringsmedel får ej överlåta detta om han har insett eller bort inse att varan skulle komma att användas vid rening eller filtrering av olovligen tillverkad sprit eller vid obehörigt borttagande eller försvagande av denatureringsmedel i sprit eller alkoholhaltigt preparat.

Förfarandet vid lagens tillämpning

20 § Tillverkningstillstånd får meddelas endast den som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt kan anses lämplig att utöva verksamheten.

Tillstånd gäller tills vidare.

Överlåter tillståndshavare sin rörelse på annan, kan tillståndet efter prövning enligt denna paragraf överföras på denne.

21 § Tillståndsmyndigheten skall återkalla tillverkningstillstånd om

1. rätten enligt tillståndet ej längre utnyttjas,

2. verksamheten ej har bedrivits i enlighet med gällande bestämmelser eller

3. den enligt lagen (1977:000) om dryckesskatt föreskrivna skatten ej har inbetalats.

Tillståndsmyndigheten kan med hänsyn till särskilda förhållanden i stället för att återkalla tillståndet meddela varning.

SkU 1976/77:40

22 § Tillståndsmyndigheten skall återkalla tillstånd som avses i 18 § om

1. destillationsapparat har använts vid olovlig tillverkning eller rening av sprit och tillståndshavarén icke kan göra sannolikt att det inträffade har skett utan hans vetskap och vilja,

2. tillståndshavaren har överlåtit destillationsapparat eller apparatdel till någon som icke är berättigad att inneha sådan utrustning eller

3. ändring har inträffat i förhållande, på vilket beslut om tillstånd grun dats.

Tillståndsmyndigheten får underlåta att återkalla tillstånd enligt första stycket om återkallelsen framstår som uppenbart obillig.

23 tj Tillståndsmyndighet enligt denna lag är socialstyrelsen, som också utövar tillsyn över lagens tillämpning.

24 g Tillståndsmyndigheten skall utfärda bevis att tillstånd har meddelats och att anmälan som avses i 15 eller 16 § har fullgjorts.

Vägrar tillverkare att lämna tillträde för kontroll eller att tillhandahålla

handelsböcker och övriga till verksamheten hörande handlingar eller att lämna varuprov eller uppgifter om tillverkningen, får tillståndsmyndigheten förelägga vite. Försuttet vite utdömes av myndigheten.

Den som utövar tillsyn enligt denna lag får ej obehörigen yppa vad han därvid inhämtat.

25 § Beslut av tillstånds- och tillsynsmyndigheten enligt denna lag länder omedelbart till efterrättelse, om ej annorlunda förordnas.

26 § Talan mot tillståndsmyndighetens beslut om utdömande av vite föres hos kammarrätten genom besvär. Mot annat beslut av tillstånds- och tillsynsmyndigheten enligt denna lag föres talan hos regeringen genom besvär.

Ansvar m. m.

27 § Den som

1. olovligen tillverkar sprit,

2. bereder mäsk i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit eller

3. forslar, döljer eller förvarar sprit, som uppenbarligen är olovligen tillverkad, eller mäsk, som uppenbarligen är avsedd för olovlig tillverkning av sprit dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst två år.

Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om sprittillverkningen eller mäskberedningen har skett i större omfattning eller i syfte att sälja varan.

SkU 1976/77:40

28 § Den som olovligen tillverkar vin, starköl eller öl dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

29 ij Har tillåten alkoholhalt överskridits endast i ringa mån eller är gärning som avses i 27 och 28 §§ av annat skäl att anse som ringa, skall ej dömas till straff.

30 § Den som utan att vara berättigad därtill tillverkar, överlåter eller innehar destillationsapparat eller apparatdel dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Om ansvar för olovlig införsel av destillationsapparat eller apparatdel finns bestämmelser i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

31 § Den som bryter mot 19 § dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

32 § Den som i strid mot

1. 14 § första stycket utlämnar malt- eller läskedrycker,

2. 14 § tredje stycket omförpackar maltdrycker utan att vara tillverkare, dömes till böter.

33 § Den som ej iakttager i 15 eller 16 § föreskriven anmälningsskyldighet dömes till böter, högst femhundra kronor.

34 § Har flera medverkat till gärning som avses i 27, 28, 30 och 31 §§, äger 23 kap. 4 och 5 SS brottsbalken motsvarande tillämpning. Den till vilken vara som avses i 27 och 28 SS har sålts eller annars anskaffats för personligt bruk skall dock vara fri från ansvar.

Förverkande och beslag

35 S Sprit, vin, starköl och öl samt mäsk som har varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall jämte redskap som har använts vid tillverkningen, råämnen som uppenbarligen har varit avsedda för tillverkningen och beredningen samt kärl och emballage, i vilket varorna har förvarats, förklaras förverkade. Likaså skall förråd av renings- och filtreringsmedel vilka uppenbarligen avsetts för rening eller filtrering av olovligen tillverkad sprit förklaras förverkat.

Destillationsapparat eller apparatdel som varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet av sådan apparat eller apparatdel skall förklaras förverkad. Detsamma gäller även utbyte av brott som har sagts nu.

Begår någon brott som avses i 19 § skall hos honom befintliga förråd av aktiverat kol och annat renings- eller filtreringsmedel förklaras förverkade.

Förordnande om förverkande skall ej meddelas om det är uppenbart obilligt.

SkU 1976/77:40

36 § Om beslag av sprit, vin, starköl, öl eller mäsk, som kan antagas bli föremål för förverkande enligt 35 §, gäller lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.

Straffskatt

37 § Den som olovligen har tillverkat sprit skall dömas att betala straffskatt med sjuttiofem kronor per liter, dock minst trehundra kronor.

Den som olovligen har tillverkat vin skall dömas att betala straffskatt med tjugofem kronor per liter, dock minst etthundra kronor.

Den som olovligen har tillverkat starköl eller öl skall dömas att betala straffskatt med fem kronor per liter, dock minst etthundra kronor. Beslut om straffskatt skall ej meddelas om det är uppenbart obilligt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978 då lagen (1961:180) om tillverkning av sprit och vin samt lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker skall upphöra att gälla.

I samband med ikraftträdandet iakttages följande.

1. Äldre bestämmelser gäller i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3. Tillstånd, medgivande och godkännande som har lämnats med stöd av de upphävda lagarna skall äga giltighet även för tiden efter ikraftträdandet som om det hade givits enligt denna lag.

SkU 1976/77:40

2 Förslag till

Lag om handel med drycker

Härigenom föreskrives följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller försäljning och införsel av spritdrycker, vin, starköl och öl (alkoholdrycker) samt lättöl, läskedrycker och andra alkoholfria drycker.

Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen (1977:000) om tillverkning av drycker, m. m.

2 § Med försäljning förstås varje form av tillhandahållande av dryck mot ersättning.

Med partihandel avses försäljning till återförsäljare i och för hans rörelse. Annan försäljning benämnes detaljhandel, eller, om den sker för förtäring på stället, servering.

3 § Det är förbjudet att försälja alkoholdrycker om rätt därtill ej föreligger enligt denna lag.

4 § Utan hinder av bestämmelserna i denna lag får vin, starköl och öl serveras till passagerare på järnvägståg i internationell trafik. Vin får säljas för kyrkligt behov enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, eller efter regeringens bestämmande socialstyrelsen.

Genom vad som föreskrives i denna lag göres ej inskränkning i den rätt till försäljning som följer av gällande bestämmelser om tullager som har inrättats för förvaring av proviant m. m. samt till försäljning av obeskattade varor i exportbutik.

5 § Om rätt att förfoga över alkoholdrycker som medföres som proviant på fartyg och luftfartyg i internationell trafik gäller särskilda bestämmelser.

6 § Om försäljning av spritdrycker, vin och starköl för tekniskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller likartat ändamål gäller lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.

7 § Försäljning av drycker som omfattas av denna lag skall skötas på sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras.

Den som tar befattning med försäljning av drycker skall tillse att ordning, nykterhet och trevnad råder på försäljningsstället.

SkU 1976/77:40

8 § Den som tillverkar, säljer eller förmedlar försäljning av alkoholdrycker får i sin rörelse lämna sådan dryck som gåva endast i form av varuprov.

Vid handel med andra varor än alkoholdrycker får sådan dryck ej lämnas som gåva.

9 § Vid detaljhandel med och servering av alkoholdrycker skall alkoholfria drycker finnas att tillgå i tillfredsställande urval och omfattning.

10 § Den som är omyndig får ej bedriva försäljning av alkoholdrycker.

11 § Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får vara ej säljas eller utlämnas till den som kan antagas ej ha fyllt 20 år. Motsvarande gäller vid detaljhandel med öl och servering av alkoholdrycker i fråga om den som kan antagas ej ha fyllt 18 år.

Alkoholdrycker får ej säljas eller utlämnas till den som är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel.

Utlämning av alkoholdrycker skall vägras om det finnes särskild anledning att antaga att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon.

Innan alkoholdrycker utlämnas skall mottagaren på begäran styrka sin ålder.

12 § Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa alkoholdrycker till den som enligt 11 § ej har rätt att få sådan vara utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i större omfattning tillhandagå annan med att anskaffa alkoholdrycker.

13 § Försäljning av alkoholfria drycker är, med de inskränkningar som föreskrives i denna lag, tillåten under samma villkor som gäller för drivande av handel i allmänhet.

14 § Starköl med högre alkoholhalt än 4,5 viktprocent får säljas endast för export.

Parti- och detaljhandelsbolagen

15 § För import och partihandel med spritdrycker, vin och starköl skall finnas ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (partihandelsbolag), som staten äger.

För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall finnas ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (detaljhandelsbolag), som staten äger.

16 § Föreskrifter om bolagens verksamhet och drift samt om särskild kontroll från statens sida skall intagas i avtal som upprättas mellan staten och bolagen.

SkU 1976/77:40

13 Bolagen är skyldiga att verka för att reklam och andra marknadsföringsåtgärder för spritdrycker, vin och starköl ej bedrives på sätt som uppenbarligen står i strid med det i 7 § första stycket angivna syftet.

Import, export och partihandel

17 § Spritdrycker, vin och starköl får, med de undantag som angives i 18 §, införas till landet endast av partihandelsbolaget.

Spritdrycker, vin och starköl för ej tagas om hand på sätt som avses i 3§ andra stycket tullagen (1973:670) av annan än partihandelsbolaget. Sådana varor får av annan än bolaget ej förvaras på annat tullager än sådant som har inrättats för förvaring av proviant m. m. I övrigt gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m.

Spritdrycker och sådant vin, som ej har tillverkats inom landet, får säljas för export endast av partihandelsbolaget.

18 § Spritdrycker, vin och starköl för införas till landet

1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 7 § tullförordningen (1973:979),

2. av handelsresande som medför varan som prov, i och för dennes rörelse,

3. av resande eller av person, som utför arbete på transportmedel, för eget eller familjens bruk eller som gåva till närstående för dennes eller dennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelas av regeringen,

4. i form av enstaka gåvoförsändelse till enskild person för dennes eller dennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelas av regeringen,

5. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmelser. Vin och starköl, som medföressom proviant på järnvägståg i internationell

trafik, får införas i den utsträckning som kräves för servering av passagerare under tågets färd inom landet.

19 § Maltdryck som införes till landet skall vara försedd med uppgift om tillverkarens namn samt om varuslag på sätt som angives i 14 S andra stycket lagen (1977:000) om tillverkning av drycker, m. m.

För oförtullad maltdryck som ej är försedd med uppgift enligt första stycket gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m.

Generaltullstyrelsen får för visst fall medgiva undantag från bestämmelserna i denna paragraf.

20 § Partihandel med spritdrycker, vin och starköl får, med de i 22 och 23 §§ angivna undantagen, bedrivas endast av partihandelsbolaget.

SkU 1976/77:40

21 § Partihandel med öl får bedrivas av den som har tillstånd enligt denna lag till detaljhandel med sådan dryck. Efter särskilt tillstånd får partihandel även bedrivas av den som yrkesmässigt bedriver partihandel med matvaror eller yrkesmässigt inför öl till landet.

Den som driver partihandel med öl får även sälja sådant öl för export.

22 § Detaljhandelsbolaget får sälja spritdrycker, vin och starköl till den som har rätt att servera sådana drycker.

23 § Den som enligt lagen (1977:000) om tillverkning av drycker, m. m. har tillstånd att tillverka vin eller starköl får sälja av honom tillverkad vara för export och till partihandelsbolaget. Tillverkare av starköl får även sälja sådan vara till detaljhandelsbolaget och till annan tillverkare av starköl samt till den som har tillstånd att servera starköl.

Överföres tillstånd till servering av alkoholdrycker enligt 36 § andra stycket på annan, får överlåtaren sälja sitt lager av dessa drycker till sin efterträdare.

För konkursbo eller dödsbo får utan hinder av bestämmelserna i denna lag spritdrycker, vin och starköl säljas till parti- eller detaljhandelsbolaget samt starköl och öl säljas till tillverkare av sådan dryck enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen, eller efter regeringens bestämmande, socialstyrelsen. Motsvarande gäller även i andra fall om särskilda omständigheter annars visas föreligga.

24 § Vid partihandel med alkoholdrycker är säljaren skyldig att förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja varan.

Vid varje lager för partihandel med starköl eller öl skall, om innehavaren ej är enskild person som själv förestår verksamheten, utses en för uppgiften lämplig person, som har tillsyn över försäljningen (föreståndare).

Vid partihandel med alkoholdrycker får endast anlitas anställd personal. Såld vara får dock sändas genom annan till återförsäljare.

Detaljhandel

Detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl

25 § Detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får bedrivas endast av detaljhandelsbolaget.

26 § Detaljhandelsbolaget beslutar efter hörande av länsstyrelse, kommunfullmäktige och polismyndighet om försäljningsställenas förläggning.

Kommunfullmäktige kan hemställa att regeringen prövar lämpligheten av bolagets beslut enligt första stycket. Sådan hemställan skall göras senast två månader efter det att kommunen underrättats om beslutet.

SkU 1976/77:40

27 § Försäljning får ske antingen som försäljning till avhämtning eller genom försändning på rekvisition.

Försändning på rekvisition skall på begäran ske till köpare i ort där försäljningsställe saknas. För försändningen får detaljhandelsbolaget inrätta särskilt utlämningsställe. Saknas också utlämningsställe, sändes varan med post eller allmänt kommunikationsmedel till lämplig hållplats eller station. Försändningskostnaden betalas av detaljhandelsbolaget.

28 § Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får vara ej utlämnas till köpare förrän den har betalats.

29 § Spritdryck, vin eller starköl som ej hålles i lager skall på begäran anskaffas om ej detaljhandelsbolaget finnér hinder härför föreligga.

Detaljhandel med öl

30 § Detaljhandel med öl får bedrivas av detaljhandelsbolaget och av den som har meddelats särskilt tillstånd.

Tillstånd enligt första stycket gäller tills vidare och hänför sig till viss lokal (detaljhandelsställe).

Tillståndsmyndigheten får i tillstånd till detaljhandel med öl meddela de föreskrifter som behövs.

31 8 1 ärende om tillstånd enligt 30 § skall tillståndsmyndigheten pröva om sökanden med hänsyn till personliga egenskaper och övriga omständigheter kan antagas vara lämplig som tillståndshavare.

Tillstånd till detaljhandel med öl skall om hinder ej föreligger enligt första stycket meddelas den som yrkesmässigt

1. säljer matvaror till allmänheten (matvaruhandlare),

2. tillverkar öl, lättöl eller läskedrycker (tillverkare).

Överlåter tillståndshavare sin rörelse, kan tillståndsmyndigheten medgiva att tillståndet överföres på förvärvaren.

32 8 För varje detaljhandelsställe skall, om tillståndsinnehavaren ej är enskild person som själv förestår verksamheten, utses en för uppgiften lämplig person som utövar tillsyn över försäljningen (föreståndaren). För föreståndare skall utses ersättare som är lämplig för uppgiften.

Vid detaljhandel med öl får endast anlitas anställd personal. Såld vara får dock sändas genom annan till köpare.

33 8 Matvaruhandlare får bedriva detaljhandel med öl endast i anslutning till försäljning av matvaror.

Tillverkare får bedriva detaljhandel med öl genom kringföringsförsäljning

SkU 1976/77:40

och försäljning från sådant lager som är beläget på tillverkningsstället eller huvudsakligen avsett för kringföringsförsäljning eller partihandel. I samband med sådan detaljhandel får tillverkare ej sälja andra varor än öl och alkoholfria drycker.

Tillstånd till detaljhandel med öl får meddelas den som har rätt att servera alkoholdrycker eller alkoholfria drycker endast om särskilda skäl föreligger.

Servering

Tillståndsfrågor

34 § Servering av alkoholdrycker får ske endast om tillstånd har meddelats. Utan tillstånd får dock alkoholdrycker serveras i militär mäss ombord på örlogsfartyg.

35 § Har tillstånd att servera alkoholdrycker återkallats, får alkoholfria drycker ej serveras i rörelsen utan särskilt medgivande.

36 § Tillstånd till servering av alkoholdrycker hänför sig till viss lokal eller annat avgränsat utrymme.

Överlåter tillståndshavare rörelsen, kan tillståndsmyndigheten medgiva att tillståndet överföres på förvärvaren.

37 § Tillstånd kan avse servering av alkoholdrycker

1. till allmänheten året runt eller årligen under viss tidsperiod,

2. i förening, klubb eller annat slutet sällskap året runt eller årligen under viss tidsperiod,

3. vid enstaka tillfälle eller under enstaka tidsperiod.

Tillstånd enligt första stycket 1-2 gäller tills vidare. Tillståndsmyndigheten får dock om särskilda skäl föreligger begränsa tillståndets giltighet till viss tid.

38 § Tillstånd till servering kan gälla alla slag av alkoholdrycker eller begränsas till att avse någon eller några av dessa drycker.

Tillstånd till servering på luftfartyg, fartyg eller järnvägståg i inrikes trafik (trafikservering) får avse vin, starköl eller öl eller, om särskilda skäl föreligger, alla slag av alkoholdrycker.

39 S Tillstånd till servering av alkoholdrycker på nöjes- eller idrottsplats får meddelas endast om särskilda skäl föreligger.

Första stycket gäller ej tillstånd till servering i slutet sällskap enligt 37 § första stycket 3.

SkU 1976/77:40

40 § Vid tillståndsprövningen skall särskilt beaktas behovet av serveringen, sökandens lämplighet och serveringsställets tjäniighet för ändamålet.

41 § Tillstånd till servering får meddelas endast om det kan antagas att tillhandahållande av lagad mat kommer att utgöra en betydande del av rörelsen. Tillstånd till servering av öl får dock meddelas om lagad mat finns att tillgå eller i annat fall om särskilda skäl föreligger.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får tillstånd meddelas till servering av alkoholdrycker i teaterlokal, konsertlokal eller annan liknande lokal under paus i pågående föreställning.

42 § Ombyggnad av serveringsställe som medför väsentlig ändring av serveringslokalerna eller som innebär inrättande av drinkbar kräver särskilt medgivande av tillståndsmyndigheten. Drinkbar skall vara en mindre väsentlig del av restaurangen, inrättad i nära anslutning till matsal.

43 § Tillståndsmyndigheten får i tillstånd till servering av alkoholdrycker meddela de föreskrifter som behövs.

44 § För serveringsställe, där servering kräver tillstånd enligt denna lag, skall finnas föreståndare med uppgift att öva tillsyn över serveringen. För föreståndare skall finnas erforderligt antal ersättare.

Föreståndare och ersättare skall med hänsyn till sina egenskaper och övriga omständigheter vara lämpliga för uppgiften.

Föreståndare och ersättare för serveringsställe där spritdrycker, vin eller starköl får serveras skall vara godkända av tillståndsmyndigheten.

Serveringens bedrivande

45 § Alkoholdrycker får ej serveras om föreståndare eller ersättare ej är närvarande på serveringsstället.

Vid bedrivande av serveringsrörelse för alkoholdrycker får endast anlitas personal som är anställd av tillståndshavaren.

46 § Servering av öl får påbörjas tidigast klockan 07.00 och servering av andra alkoholdrycker tidigast klockan 12.00. Avser tillstånd servering av enbart öl skall serveringen avslutas senast klockan 22.00. I annat fall skall servering av alkoholdrycker avslutas senast klockan 01.00. Tillståndsmyndigheten får dock förordna om andra tider för serveringens bedrivande.

Första stycket gäller ej vid trafikservering.

47 8 Serveringsställe skall vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens utgång (stängningstid).

2 Riksdagen 1976177. 6 sami. Nr 40

SkU 1976/77:40

48 § Vid servering av spritdrycker, vin och starköl skall lagad mat finnas att tillgå, utom i fall som avses i 41 § andra stycket.

49 § Tillståndshavare är skyldig att hos detaljhandelsbolaget köpa alla spritdrycker, allt vin och allt utländskt starköl som behövs för rörelsen.

50 § Priser på alkoholdrycker får vid servering ej sättas lägre än detaljhandelspriset för varan jämte skäligt tillägg för serveringskostnaden. Priserna skall avvägas så att försäljning av drycker med högre alkoholhalt ej främjas.

51 § Servering av alkoholdrycker i drinkbar får endast äga rum om servering samtidigt bedrives i annan del av serveringsstället. Detta gäller ej hotell, där flertalet gäster har inackordering med helpension.

52 § Självservering av spritdrycker, vin eller starköl får bedrivas endast efter särskilt medgivande av tillståndsmyndigheten.

53 § På serveringsställe får ej åtgärder vidtagas i syfte att förmå gäst till inköp av alkoholdrycker.

54 § Från serveringsställe får ej någon medföra eller tillåtas medföra serverad eller på annat sätt utlämnad alkoholdryck.

Förvarings- och förtäringsförbud

55 § Vid försäljning av maltdrycker eller alkoholfria drycker får malt- och läskedrycker ej förvaras i annat kärl än det i vilket drycken har levererats av tillverkaren. Kärl eller sådan dryck, som är avsedd för försäljning, får ej förändras av återförsäljaren.

56 § På serveringsställe, för vilket tillstånd till servering av alkoholdrycker gäller, får ej någon dricka eller tillåtas dricka andra alkoholdrycker än som har serverats i enlighet med tillståndet.

Ej heller får någon dricka eller tillåtas dricka alkoholdrycker på serveringsställe där alkoholdrycker ej får serveras eller i lokal, som yrkesmässigt upplåtes för anordnande av sammankomster i slutna sällskap vid vilka mat och dryck tillhandahålles av innehavaren eller genom dennes försorg och där servering av alkoholdrycker ej är tillåten.

Alkoholdryck som ej får serveras i lokal som avses i denna paragraf får ej heller förvaras i sådan lokal eller därtill hörande utrymmen annat än om det är uppenbart att drycken ej är avsedd att drickas på stället.

SkU 1976/77:40

19 Förfarandet vid lagens tillämpning

57 § Tillstånd till parti- och detaljhandel med öl meddelas av länsstyrelsen i det län där försäljningsstället är beläget.

58 § Tillstånd till annan servering av alkoholdrycker än trafikservering meddelas av länsstyrelsen i det län där serveringsstället är beläget. Detsamma gäller medgivande till servering av alkoholfria drycker enligt 35 §.

Tillstånd till trafikservering meddelas av länsstyrelsen i det län, där det företag som vill bedriva serveringen har sitt säte. Har företaget ej säte inom landet, meddelas tillstånd av länsstyrelsen i Stockholms län.

59 § Ansökan om tillstånd enligt 57 och 58 §§ göres skriftligen hos tillståndsmyndigheten.

60 § I ärende om tillstånd till servering av alkoholdrycker enligt 37 § första stycket 1 och 2 skall tillståndsmyndigheten alltid inhämta yttranden från länsnykterhetsnämnd, polismyndighet och kommunfullmäktige i den kommun där serveringen skall bedrivas.

1 ärende om tillstånd till servering av alkoholdrycker inom eller invid militärt område skall tillståndsmyndigheten, utöver vad som sägs i första stycket, inhämta yttrande från vederbörande militära chef.

Kommunfullmäktige får uppdraga åt kommunalt organ eller åt särskilt utsedda personer att i fullmäktiges ställe avgiva yttrande.

61 § Annat tillstånd till servering av alkoholdrycker än trafikservering och servering enligt 37 § första stycket 3 får ej meddelas om det avstyrkes av kommunen och ej heller omfatta starkare drycker än kommunen tillstyrkt.

62 § Beslut om tillstånd till servering enligt 37 § första stycket 1 och 2 skall kungöras i ortstidning. Tiden för anförande av besvär över sådant beslut skall räknas från den dag då kungörandet har skett.

63 § Har den som fått tillstånd till detaljhandel med öl eller till servering av alkoholdrycker avlidit, försatts i konkurs eller förklarats omyndig och vill dödsboet, konkursboet eller förmyndaren fortsätta rörelsen, skall anmälan göras till tillståndsmyndigheten med uppgift om föreståndare. Anmälan skall ha inkommit senast två månader efter dödsfallet respektive första borgenärssammanträdet eller omyndighetsförklaringen. Har anmälan ej inkommit inom föreskriven tid, upphör tillståndet att gälla den dag anmälningstiden utgick.

64 § Föranleder sådan försäljning av alkoholdrycker som äger rum med tillstånd enligt denna lag olägenheter i fråga om ordning, nykterhet och

SkU 1976/77:40

trevnad eller iakttages ej bestämmelserna i denna lag eller med stöd därav meddelade föreskrifter, skall tillståndsmyndigheten återkalla tillståndet eller begränsa det till att avse viss eller vissa drycker. Finns anledning antaga att tillfredsställande förhållanden kan åstadkommas utan att så ingripande åtgärd vidtages, får tillståndshavaren i stället meddelas varning eller särskilda föreskrifter.

Första stycket äger motsvarande tillämpning om de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd ej längre föreligger.

I ärende enligt första eller andra stycket kan godkännande av föreståndare eller ersättare för föreståndare återkallas.

65 § Föranleder försäljning av alkoholfria drycker olägenheter i fråga om ordning, nykterhet och trevnad skall den som bedriver försäljningen'meddelas varning eller förbjudas att fortsätta verksamheten. I sådant ärende kan även meddelas föreskrifter om försäljningens bedrivande.

Ärende som avses i första stycket prövas av länsstyrelsen i det län där försäljningsstället är beläget. Saknas fast försäljningsställe äger 58 $ andra stycket motsvarande tillämpning.

66 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får om synnerliga skäl föreligger förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker.

Länsstyrelsen får för visst tillfälle, om det anses påkallat för ordningens upprätthållande, förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker.

67 § Länsstyrelsens beslut enligt denna lag länder omedelbart till efterrättelse, om ej annorlunda förordnas.

68 § Talan mot länsstyrelsens beslut enligt denna lag föres hos socialstyrelsen genom besvär. Mot socialstyrelsens beslut får talan ej föras.

Tillsyn

69 § Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag.

Det åligger länsstyrelse, länsnykterhetsnämnd, kommunal nykterhetsnämnd och polismyndighet att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag.

Polismyndighet och kommunal nykterhetsnämnd skall underrätta länsstyrelsen om sådant förhållande som är av betydelse för länsstyrelsens tillsyn.

70 § Bokföring i rörelse som avser försäljning av alkoholdrycker skall vara så utformad att kontroll av verksamheten är möjlig. Den som driver sådan

SkU 1976/77:40

rörelse är därjämte skyldig att lämna statistiska uppgifter i enlighet med de föreskrifter regeringen eller, efter regeringens bestämmande, socialstyrelsen meddelar.

71 § Tillsynsmyndighet har rätt att på anfordran få upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen enligt denna lag. För fullgörande av åliggandena enligt 69 § är tillsynsmyndighet berättigad till tillträde till tillverknings- och försäljningsställe med tillhörande lokaler.

Den som utövar tillsyn enligt denna lag får ej obehörigen yppa vad han därvid inhämtat.

Ansvar m. m.

72 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. säljer alkoholdrycker utan tillstånd eller, om tillstånd ej behövs, utan rätt enligt denna lag,

2. serverar spritdrycker, vin eller starköl som har anskaffats på annat sätt än som sägs i 49 5, dömes för olovlig försäljning av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om försäljningen har utgjort led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning.

73 § Om ansvar för olovlig införsel och utförsel av alkoholdrycker finns bestämmelser i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

74 § Den som i strid mot 12 4? uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar alkoholdrycker åt annan dömes för olovligt anskaffande av alkoholdrycker till påföljd som angives i 72 §.

75 § Den som innehar alkoholdrycker i uppenbart syfte att olovligen sälja dem dömes för olovligt innehav av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst sex månader.

76 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alkoholdrycker i strid mot 11 § till någon som kan antagas ej ha uppnått föreskriven ålder eller som är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel, eller vid partihandel underlåter att på sätt föreskrives i 24 § första stycket förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja varan, dömes för olovlig dryckeshantering till böter.

För olovlig dryckeshantering dömes också den som serverar alkoholfria drycker i strid mot 35 §, förvarar drycker i strid mot 55 8 eller tillåter alkoholförtäring eller förvaring av alkoholdrycker i strid mot 56 §.

SkU 1976/77:40

77 § Bryter gäst på serveringsställe mot 54 eller 56 8 dömes till böter, högst femhundra kronor.

78 § 1 ringa fall skall ej dömas till straff för gärning som avses i 72 och 74-76 §§.

För försök till brott som avses i 72 och 74 88 dömes till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Har flera medverkat till gärning som avses i 72, 74-76 88 eller vid försök som avses i andra stycket, äger 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken motsvarande tillämpning. Den till vilken alkoholdrycker har sålts eller annars har anskaffats för personligt bruk skall dock vara fri från ansvar.

79 § Drycker som har varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras förverkade, om det ej är uppenbart obilligt.

Föremål som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 72 eller 74 8 eller dess värde får förklaras förverkat, om det är påkallat till förebyggande av brott eller av annan grund särskilda skäl föreligger.

80 § I fråga om dryck som kan antagas bli förverkad enligt denna lag gäller lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m. i tillämpliga delar. Dryck som har lagts upp på tullupplag av annan än partihandelsbolaget skall anses som förverkad om den ej har tagits ut från upplaget inom 30 dagar från uppläggningen. Vad som nu har sagts gäller även i fråga om sådan dryck som för tillfällig förvaring har omhändertagits av tullmyndighet utan att läggas upp på tullupplag.

81 § Regeringen får om synnerliga skäl föreligger medgiva undantag från bestämmelse i denna lag.

Chefen för utrikesdepartementet får medgiva undantag från 49 och 56 88 på begäran av främmande stat och internationell organisation som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. Genom lagen upphäves rusdrycksförsäljningslagen (1954:521), ölförsäljningslagen (1961:159), förordningen (1955:38) om försäljning av alkoholfria drycker, förordningen (1963:224) om förbud i vissa fall mot förtäring och förvaring av rusdrycker och öl m. m. och förordningen (1955:37) med vissa bestämmelser om systembolag.

I samband med ikraftträdandet iakttages följande.

1. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som

SkU 1976/77:40

har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen. Används i lag eller författning beteckningen rusdrycker skall därmed avses spritdrycker, vin och starköl såvitt ej annat framgår av sammanhanget.

3. Tillståndsbevis avseende försäljning av drycker som har meddelats med stöd av äldre bestämmelser gäller tills vidare. Är tillstånd tidsbegränsat eller avser det servering av öl på nöjes- eller idrottsplats gäller det till utgången av år 1979 om kortare tid ej har angivits i tillståndet. Har i utskänkningstillstånd angivits visst klockslag för utskänkningens avslutande, skall vid tillämpningen av 47 § denna tid anses som serveringstidens utgång.

4. Godkännande enligt äldre bestämmelser av föreståndare för utskänkningsrörelse eller ersättare för denne gäller tills vidare, dock längst till utgången av år 1979.

5. Partihandelsbolaget får tills vidare bedriva i 15 § första stycket angiven verksamhet utan hinder av att bolaget ej helt äges av staten.

6. Tillverkare som vid ikraftträdandet bedriver försäljning av ö! från butik som har anordnats före den 1 januari 1961 får fortsätta tills vidare med denna försäljning.

7. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som har meddelats enligt den äldre lagstiftningen före den 1 januari 1978.

SkU 1976/77:40

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat1 dels att i 3, 4, 16 och 17 §§ ordet ”riksskat te verket” skall bytas ut mot ”socialstyrelsen”,

dels att 1, 2, 5, 6, 8-10 och 12—14 SS skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1 Med teknisk sprit förstås sprit som är avsedd att användas för tekniskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat likartat ändamål och som är hänförlig till tulltaxenummer 22.08 eller 22.09 A eller B. Vad i denna lag stadgas om teknisk sprit skall jämväl gälla vin och starköl, avsedda för ändamål som nu sagts.

Teknisk sprit, som denaturerats sd att förtäring därav kan betraktas som utesluten, benämnes starkdenaturerad sprit.

Med alkoholhaltigt preparat förstås vara som innehåller mer än 2,25 volymprocent eller, såvitt avser icke flytande vara, 1,8 viktprocent etylalkohol och som icke är hänförlig till tulltaxenummer 22.03-22.08 eller 22.09 A eller B och ej heller är sådant läkemedel, för vilket läkemedelsförordningens bestämmelser gälla.

1 Senaste lydelse av

3 § 1974:729

4 (j 1973:997

16 § 1974:729

17 § 1974:729

författningens rubrik 1975:716.

2 Senaste lydelse 1975:716.

Föreslagen lydelse §2

Med teknisk sprit förstås sprit som är avsedd att användas för tekniskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat likartat ändamål och som är hänförlig till tulltaxenummer 22.08 eller 22.09 A eller B. Vad i denna lag stadgas om teknisk sprit skall jämväl gälla spritdrycker\ vin och starköl, avsedda för ändamål som nu sagts.

Med alkoholhaltigt preparat förstås vara som innehåller mer än 1,8 viktprocent etylalkohol och som icke är hänförlig till tulltaxenummer 22.03-22.08 eller 22.09 A eller B och ej heller är sådant läkemedel, för vilket läkemedelsförordningens (1962:701) bestämmelser gälla.

SkU 1976/77:40

25 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med partihandelsbolaget avses det i rusdrycksförsäljningsförordningen omnämnda partihandelsbolaget och med detaljhandelsbolaget det i samma förordning omnämnda detaljhandelsbolaget.

Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen (1977:000) om handel med drycker.

Kontroll över försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat utövas av riksskatteverket, som skall tillse att försäljningen icke ger anledning till missbruk. Verket äger utfärda de föreskrifter rörande redovisning och särskilda kontrollanordningar som verket finner erforderliga för kontrollens utövande.

Den som försäljer eller i handelssyfte eller för yrkesmässig förbrukning till riket inför teknisk sprit eller alkoholhaltiga preparat även som den som inköper teknisk sprit enligt särskilt tillstånd eller eljest för yrkesmässig förbrukning åligger att på anfordran av riksskatteverket lämna tillträde till de lokaler som användas i verksamheten, tillhandahålla handelsböcker och övriga handlingar hörande till verksamheten samt utan ersättning biträda med behövlig handräckning och lämna erforderliga varuprov. Kontrollen skall såvitt möjligt ske på sådant sätt och på sådan tid att den icke förorsakar hinder i den därav berörda verksamheten.

Beslut, som riksskatteverket med -

Socialstyrelsen utövar kontroll över försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.

Den som försäljer eller i handelssyfte eller för yrkesmässig förbrukning till riket inför teknisk sprit eller alkoholhaltiga preparat ävensom den som inköper teknisk sprit enligt särskilt tillstånd eller eljest för yrkesmässig förbrukning åligger att på anfordran av socialstyrelsen lämna tillträde till de lokaler som användas i verksamheten, tillhandahålla handelsböcker och övriga handlingar hörande till verksamheten samt utan ersättning biträda med behövlig handräckning och lämna erforderliga varuprov. Kontrollen skall såvitt möjligt ske på sådant sätt och på sådan tid att den icke förorsakar hinder i den därav berörda verksamheten.

Beslut, som socialstyrelsen medde -

3 Senaste lydelse 1975:716.

SkU 1976/77:40

26 Nuvarande lydelse delat enligt denna lag, länder omedelbart till efterrättelse där ej annorlunda särskilt förordnas.

1 mom. Försäljning av starkdenaturerad sprit och alkoholhaltiga preparat i annat fall än som nedan i andra stycket avses, är med de inskränkningar som stadgas i denna lag tillåten under samma villkor som gälla för drivande av handel i allmänhet.

För försäljning av alkoholhaltiga melser som regeringen meddelar.

2 m o m . Teknisk sprit som icke är starkdenaturerad må, förutom av partihandelsbolaget och detaljhandelsbolaget, utan särskilt tillstånd säljas av den som tillverkat varan. För annan försäljning av icke starkdenaturerad sprit, som äger rum annorledes än från apotek, erfordras riksskatteverkets tillstånd.

Från apotek må i enlighet med vad regeringen därom förordnar teknisk sprit som icke är starkdenaturerad säljas enligt recept ävensom till annat apotek.

6 S5

Försäljning av teknisk sprit som icke är starkdenaturerad, må med nedan i andra stycket angivna undantag ske endast till den som erhållit riksskatteverkets tillstånd till inköp.

Tillstånd erfordras ej vid inköp av absolut alkohol, koncentrerad sprit, eau-de-vie och vin för apoteksrörel 4

Senaste lydelse 1975:716.

5 Senaste lydelse 1974:729.

Föreslagen lydelse

lat enligt denna lag, länder omedelbart till efterrättelse där ej annorlunda särskilt förordnas.

5S4

1 m o m . Försäljning av alkoholhaltiga preparat i annat fall än som nedan i andra stycket avses är, med de inskränkningar som stadgas i denna lag, tillåten under samma villkor som gälla för drivande av handel i allmänhet.

läkemedel gälla de särskilda bestäm 2

mom. Teknisk sprit, må förutom av parti handelsbolaget och detaljhandelsbolaget, utan särskilt tillstånd säljas av den som tillverkat varan. För annan försäljning, som äger rum annorledes än från apotek, erfordras socialstyrelsens tillstånd.

Från apotek må i enlighet med vad regeringen därom förordnar teknisk sprit säljas enligt recept ävensom till annat apotek.

Försäljning av teknisk sprit må med nedan i andra stycket angivna undantag ske endast till den som erhållit socialstyrelsens tillstånd till inköp.

Tillstånd erfordras ej vid inköp av absolut alkohol, koncentrerad sprit, eau-de-vie och vin för apoteksrörel -

SkU 1976/77:40

27 Nuvarande lydelse ses räkning. Tillstånd erfordras ej heller i fall som avses i 5 § 2 mom. andra stycket. I den mån riksskatteverkel så medgiver må inköp hos detaljhandelsbolaget, under de villkor verket föreskriver, äga rum utan tillstånd.

Iakttagas icke bestämmelserna i denna lag eller med stöd därav meddelade föreskrifter må riksskatteverket meddela vederbörande varning. Därest rättelse ej vinnes eller varning ej anses vara tillfyllest, må verket förbjuda försäljning, eller, där tillstånd till försäljning, införsel eller inköp meddelats, återkalla sådant tillstånd.

Har tillstånd återkallats eller har tillståndshavare avlidit, åligger det tillståndshavaren eller dödsboet att, i den mån riksskatteverket därom förordnar, sälja sitt lager av icke starkdenaturerad teknisk sprit till partihandelsbolaget, vilket är skyldigt att till skäligt pris inköpa varan.

(

Den som säljer annan teknisk sprit än starkdenaturerad sådan utan att äga rätt därtill enligt denna lag eller överskrider dylik rätt eller bryter mot bestämmelserna i 7 5 dömes såsom för olovlig försäljning av rusdrycker enligt 80 § 1 mom. rusdrycksforsäljningsförordningen.

Föreslagen lydelse

ses räkning. Tillstånd erfordras ej heller i fall som avses i 5 § 2 mom. andra stycket. I den mån socialstyrelsen så medgiver, må inköp hos detaljhandelsbolaget, under de villkor styrelsen föreskriver, äga rum utan tillstånd.

Iakttagas icke bestämmelserna i denna lag eller med stöd därav meddelade föreskrifter må socialstyrelsen meddela vederbörande varning. Därest rättelse ej vinnes eller varning ej anses vara tillfyllest, må styrelsen förbjuda försäljning eller, där tillstånd till försäljning, införsel eller inköp meddelats, återkalla sådant tillstånd.

Har tillstånd återkallats eller har tillståndshavare avlidit, åligger det tillståndshavaren eller dödsboet att, i den mån socialstyrelsen därom förordnar, sälja sitt lager av teknisk sprit till partihandelsbolaget, vilket är skyldigt att till skäligt pris inköpa varan.

Den som säljer teknisk sprit utan att äga rätt därtill enligt denna lag eller överskrider dylik rätt eller bryter mot bestämmelserna i 7 § dömes för olovlig försäljning av teknisk sprit till påföljd som angives i 72 § lagen (1977:000) om handel med drycker.

6 Senaste lydelse 1975:716.

7 Senaste lydelse 1975:716.

SkU 1976/77:40

28 Nuvarande lydelse

1(

1 mom. Vidlager någon obehörigen med denaturerad sprit eller denaturerat alkoholhaltigt preparat åtgärd, varigenom denatureringen försvagas eller borttages, dömes såsom för olovlig tillverkning av sprit enligt 7 sv I mom. förordningen om tillverkning av sprit och vin.

2 mo m . Den som säljer eller tillhandagår med anskaffande av teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat, varmed vidtagits åtgärd som i I mom. avses, så ock den sorn forslar, döljer eller förvarar sådan vara dömes, där han haft skälig anledning antaga att med varan vidtagits åtgärd som nu sagts, såsom för olovlig försäljning av rusdrycker enligt 80 $ 1 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen.

2 mo m . Den som säljer eller tillhandagår med anskaffande av teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat, varmed vidtagits åtgärd som i I mom. avses, så ock den sorn forslar, döljer eller förvarar sådan vara dömes, där han haft skälig anledning antaga att med varan vidtagits åtgärd som nu sagts, såsom för olovlig försäljning av rusdrycker enligt 80 sv ! mom. rusdtycksförsäljningsforordningen.

12 Bryter någon i annat fall än i 9-11 SS sägs mot vad i denna lag är stadgat eller mot föreskrift, som meddelats med stöd av lagen, dömes till böter, högst trehundra kronor.

Föreslagen lydelse

Den som olovligen borttager eller försvagar denatureringsmedel i teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat dömes för olovligt fö rf arande med teknisk sprit till påföljd som angives i 27 jj lagen (1977:000) om tillverkning av drycker, m. m.

För den som säljer eller tillhandagår med anskaffande av teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat varmed vidtagits åtgärd enligt första stycket äger 72 $ lagen (1977:000) om handel med drycker motsvarande tillämpning. Detsamma gäller för den sorn forslar, döljer eller förvarar sådan vara.

S8

Bryter någon i annat fall än i 9-11 SS sägs mot vad i denna lag är stadgat eller mot föreskrift, som meddelats med stöd av lagen, dömes till böter, högst femhundra kronor.

8Senaste lydelse 1975:716.

SkU 1976/77:40

29 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 S9

Begår någon brott som avses i 9-11 SS skola, om det ej är uppenbart obilligt, hos honom befintliga förråd av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat tillika med kärl och emballage samt renings- och filtreringsmedel förklaras förverkade. Vad nu stadgats skall även gälla redskap, som nyttjats i fall, varom i 10 S sägs.

Förverkad egendom tillfaller kronan.

Den som förövat gärning som avses i första stycket skall, om det ej är uppenbart obilligt, dömas att för teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat, varmed han förfarit obehörigen, gälda skatt med 50 kronor för liter.

Den som förövat gärning som avses i första stycket skall, om det ej är uppenbart obilligt, dömas att för teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat, varmed han förfarit obehörigen, gälda skatt med 75 kronor för liter.

Hava flera medverkat till gärning, som i 9 och 10 $$ sägs, gäller vad i 3 kap. 4 och 5 #.\v strafflagen är stadgat. Den, till vilken teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat avyttrats eller eljest anskaffats, vare dock ej förfallen till ansvar för annan medverkan än anstiftan.

För försök till brott som avses i 9 och 10dömes till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Har flera medverkat till gärning som avses i 9 och 10 §§ eller vid försök som avses i första stycket, äger 23 kap. 4 och 5 .W brottsbalken motsvarande tillämpning. Den till vilken teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat avyttrats eller anskaffats för personligt bruk skall dock vara fri från ansvar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

9 Senaste lydelse 1974:729.

SkU 1976/77:40 30

4 Förslag till

Lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207)

Härigenom föreskrives i fråga om lotteriförordningen (1939:207)' dels att 13 § skall upphöra att gälla,

dels att i 1, 7 och 12 §§ orden ”Kungl. Majit” skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att 1 a och 1 b §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

1 a §

Nuvarande lydelse

Spel på mekaniska eller elektroniska apparater (automatspel) må anordnas a)

efter tillstånd av polismyndigheten under förutsättning

att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestillställning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med tivolirörelse eller sådan restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd till utskänkning enligt rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:521),

att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per spel, att högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen, att tillståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen;

b) efter tillstånd av länsstyrelsen under förutsättning

att spelet anordnas i samband med bingospel, som ej är eller kan jämställas med automatbingo, att spelet anordnas för samma ändamål som bingospelet, att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per spel, att högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen,

Spel på mekaniska eller elektroniska apparater (automatspel) må anordnas a)

efter tillstånd av polismyndigheten under förutsättning att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestillställning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med tivolirörelse eller sådan restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:000) om handel med drycker,

att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per spel, att högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen, att tillståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen;

' Förordningen omtryckt 1974:221

SkU 1976/77:40

31 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att tillståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen.

Tillstånd enligt första stycket a) meddelas för sådan nöjesarrangör eller rörelseidkare, som där avses, och gäller för viss tid eller tills vidare. Tillstånd enligt första stycket b) meddelas för den som erhållit tillstånd till bingospelet och gäller för viss tid.

Automatspel, som normalt erbjuder vinst endast i form av ett frispel på automaten må anordnas utan tillstånd.

1 Roulettespel må anordnas efter tillstånd av polismyndigheten under förutsättning

att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestillställning inom nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd till utskänkning enligt ntsdtycksförsäljningsförordningen (1954:521),

att spelet bedrives med spelmarker,

att värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet utgör högst 50 öre,

att högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet ej överstiger ett värde, som motsvarar trettio gånger insatsen,

att tillståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen.

Tillstånd meddelas för innehavaren av spellokalen och gäller för viss tid eller tills vidare.

Roulettespel må anordnas efter tillstånd av polismyndigheten under förutsättning att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestillställning inom nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd till servering av spritdiycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:000) om handel med diycker, att spelet bedrives med spelmarker,

att värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet utgör högst 50 öre, att högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet ej överstiger ett värde, som motsvarar trettio gånger insatsen,

att tillståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen.

Tillstånd meddelas för innehavaren av spellokalen och gäller för viss tid eller tills vidare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. Tillstånd som meddelats med stöd av äldre bestämmelser skall gälla som om de meddelats enligt denna lag.

SkU 1976/77:40

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1954:579) om nykterhetsvård1

dels att 14 § 2 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 14 5 3 mom. och 59 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

3 morn.2 Närmare bestämmel- 3 mom. Närmare bestämmelser om åtgärder enligt 1 och 2 mom. ser om åtgärd enligt 1 mom. med meddelas

av regeringen. delas av regeringen.

59 i?

Talan mot nykterhetsnämnds beslut föres hos länsrätten genom besvär, om nämnden avvisat ombud eller biträde eller om beslutet innebär utdömande av vite, förordnande enligt 15 S om övervakning, meddelande av lydnadsföreskrift, förverkande av anstånd med verkställighet eller åtgärd som avses i 14 § 2 mom. Över annat av nykterhetsnämnd enligt denna lag meddelat beslut må klagan ej föras.

Talan mot nykterhetsnämnds beslut föres hos länsrätten genom besvär, om nämnden avvisat ombud eller biträde eller om beslutet innebär utdömande av vite, förordnande enligt 15 5 om övervakning, meddelande av lydnadsföreskrift eller förverkande av anstånd med verkställighet. Över annat av nykterhetsnämnd enligt denna lag meddelat beslut må klagan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

'Lagen omtryckt 1971:307.

Senaste lydelse av 14 $ 1 mom. 1975:703.

2 Senaste lydelse 1975:703.

SkU 1976/77:40

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.

Härigenom föreskrives, att 1 och 2 SS lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

IS1

Alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel, vilka påträffas hos den som gör sig skyldig till gärning som avses i 21 kap. 13 eller 14 S brottsbalken och därvid är berusad, så att det framgår av hans åtbörder eller tal, skola vara förverkade, om ej särskilda skäl äro däremot.

Samma lag vare, om sådana drycker eller berusningsmedel påträffas hos den som brutit mot 4 § lagen om straff för vissa trafikbrott, 13 kap. 6§ luftfartslagen eller 325 § sjölagen eller hos någon som medföljt vid tillfället, såframt berusningsmedlen må antagas hava varit avsedda även för den som begått gärningen.

Medför någon i strid mot gällande bestämmelser rusdiycker vid offentlig tillställning, skola de ock vara förverkade som i första stycket sägs.

Medför någon i strid mot gällande bestämmelser spritdrycker, vin eller starköl vid offentlig tillställning, skola de ock vara förverkade som i första stycket sägs.

!§2

Angående beslag av egendom som avses i 1 § skall vad i allmänhet är stadgat om beslag i brottmål äga motsvarande tillämpning, med följande avvikelser:

1. Beslagtagen egendom må bevisligen förstöras om dess värde är ringa eller egendomens förstörande eljest måste anses försvarligt. I annat fall må egendomen försäljas, rusdrycker till det i rusdiycksforsäljningsförordningen omnämnda partihandelsbolaget, öl till tillverkare av sådan vara och annan egendom på sätt som med hänsyn till egendomens

1 Senaste lydelse 1976:515 (jfr 1976:910).

2 Senaste lydelse 1970:751.

Angående beslag av egendom som avses i 1 S skall vad i allmänhet är stadgat om beslag i brottmål äga motsvarande tillämpning med följande avvikelser:

1. Beslagtagen egendom må bevisligen förstöras om dess värde är ringa eller egendomens förstörande eljest måste anses försvarligt. I annat fall må egendomen försäljas, spritdtycker, vin eller starköl till det i lagen (1977:000) om handel med drycker omnämnda partihandelsbolaget, öl till tillverkare av sådan vara och annan egendom på sätt som med hän -

3 Riksdagen 1976/77. 6 sami Nr 40

SkU 1976/77:40

34 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beskaffenhet finnes lämpligt. Be- syn till egendomens beskaffenhet

lopp, som erhållits vid försäljning av finnes lämpligt. Belopp, som erhål beslagtagen

egendom, tillfaller kro- lits vid försäljning av beslagtagen

nan. egendom, tillfaller kronan.

Beslut om förstörande eller försäljning meddelas av undersökningsledaren eller åklagaren. I fall som avses i 23 kap. 22 § första stycket första punkten rättegångsbalken får sådant beslut meddelas även av polismyndigheten.

Går beslag åter och är egendomen jämlikt denna paragraf förstörd eller såld, skall ersättning av allmänna medel utgå med belopp, som motsvarar egendomens pris vid försäljning till allmänheten eller eljest finnes skäligt. Beslut om ersättning meddelas av åklagaren. Är den som drabbats av beslaget missnöjd med beslut om ersättning, äge han inom en månad från det han erhöll del av beslutet påkalla rättens prövning därav. Ansökan härom göres vid den domstol, som ägt upptaga fråga om beslagets bestånd. Ersättning utbetalas av länsstyrelsen efter framställning av åklagaren.

2. Vad i 27 kap. 7 § rättegångsbalken är stadgat om att åtal skall väckas inom viss tid skall ej gälla i annat fall än då rätten utsatt sådan tid.

3. Har förverkande av beslagtagen egendom ej förelagts och godkänts i samband med strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot och väckes ej åtal, prövar åklagaren, huruvida egendomen skall vara förverkad enligt 1 §. Förordnande därom meddelas skriftligen. Den, från vilken beslaget skett, äger hos åklagaren anmäla missnöje med förordnandet inom en månad från det han erhöll del därav. Anmäles missnöje, har åklagaren att, om ej beslaget finnes böra hävas, väcka talan om egendomens förverkande. Sker det ej inom en månad från det anmälan gjorts, skall beslaget gå åter.

4. Om polisman verkställer beslag och förelägger förverkande av den beslagtagna egendomen i föreläggande av ordningsbot, skall anmälan om beslaget göras hos polismyndigheten.

5. I fråga om rusdrycker, som i 5. I fråga om spritdrycker, vin eller strid mot gällande bestämmelser starköl, som i strid mot gällande be medföres

vid offentlig tillställning, stämmelser medföres vid offentlig

äger ordningsvakt som med stöd av tillställning, äger ordningsvakt som

myndighets förordnande utövar po- med stöd av myndighets förordnan lisverksamhet

vid tillställningen de utövar polisverksamhet vid tillsamma rätt att taga egendomen i be- ställningen samma rätt att taga

slag som enligt rättegångsbalken till- egendomen i beslag som enligt rät kommer

polisman. tegångsbalken tillkommer polisman.

Ordningsvakt som verkställt beslag skall skyndsamt till polismyndigheten göra anmälan härom och överlämna den beslagtagna egendomen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

SkU 1976/77:40

35 Budgetdepartementets

lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:209) om skatt på sprit och vin

Härigenom föreskrives att 2 § 1 mom. lagen (1957:209) om skatt på sprit och vin1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

1 mom. Skatten upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av sprit och vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 54,2 öre för varje hel volymprocent alkohol dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset; samt

b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 6 kronor 15 öre för liter och, såvitt avser annat vin (lättvin), av 2 kronor 10 öre för liter dels med en procentavgift motsvarande 36 procent av utminuteringspriset.

a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 65,5 öre för varje hel volymprocent alkohol dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset; samt

b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 7 kronor 75 öre för liter och, såvitt avser annat vin (lättvin), av 2 kronor 80 öre för liter dels med en procentavgift motsvarande 36 procent av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad »betingas vid varornas utminutering.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1977.

1 Lagen omtryckt 1975:140

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:140.

SkU 1976/77:40

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Härigenom föreskrives att 7 § lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §

För lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker, som tillverkas inom landet, skall, om ej annat foijer av 8 § fjärde stycket, skatt erläggas av tillverkaren. Skattskyldigheten inträderdå varan utlämnas från tillverkningsstället eller, såvitt angår öl eller starköl, där förtäres.

Införes lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker till landet skall, utom i fall som avses i 8 § femte stycket, skatt erläggas till tullmyndighet. Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skatten. Därjämte gäller 46$ lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Skatten utgår för liter med Skatten utgår för liter med

trettionio öre för lagrat lättöl, fyrtiofem öre för lagrat lättöl,

en krona sju öre för öl av typ A, en krona trettiofem öre för öl av

typ A,

en krona ättiosju öre för öl av typ

B,

tvä kronor ättiosju öre för starköl, femtiotvå öre för kolsyrade läskedrycker, och trettiotvå öre för övriga läskedrycker.

tvä kronor trettiofem öre för öl av typ B,

tre kronor fyrtio öre för starköl, sextio öre för kolsyrade läskedrycker, och trettiosju öre för övriga läskedrycker.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1977.

'Lagen omtryckt 1975:142

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:142.

SkU 1976/77:40

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Härigenom föreskrives att 1 och 6-8 S§ lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Med maltdryck förstås varje jäst odestillerad dryck, som framställts med torkat eller rostat malt såsom huvudsakligt extraktgivande ämne; dock skall genom hembrygd tillverkad sådan dryck anses såsom maltdryck allenast om den innehåller högst 4,5 viktprocent alkohol.

Maltdryck betecknas som lätt- Maltdryck betecknas sorn lättöl, om alkoholhalten icke översti- öl, om alkoholhalten icke överger 1,8 viktprocent, som ö 1, om al- stiger 1,8 viktprocent, som ö I, om

koholhalten överstiger 1,8 men icke alkoholhalten överstiger 1,8 men

i, 6 viktprocent, och soms t ar köl, icke 2,8 viktprocent, och som

om alkoholhalten överstigeri,6 vikt- starköl, om alkoholhalten överprocent. Lättöl skall anses såsom stiger 2,8 viktprocent. Lättöl skall

färskt, om det är jäsande eller el- anses såsom färskt, om det är

jest innehåller jäst. Annat lättöl be- jäsande eller eljest innehåller jäst.

tecknas som 1 a g r a t. Öl skall anses Annat lättöl betecknas som lag vara

av typ A, om alkoholhalten icke r a t.

överstiger 2,8 viktprocent, och i annat fall av typ B.

Med läskedryck förstås kolsyrad dryck, hänförlig till tulltaxenummer 22.01, och sådan konsumtionsfärdig dryck, hänförlig till tulltaxenummer 22.02, 22.07 eller 22.09, som innehåller högst 2,25 volymprocent alkohol. Med läskedryck förstås dock ej dryck som utgör choklad, kaffe eller te.

Tillverkare kallas den som bedriver tillverkning av malt- eller läskedrycker för försäljning.

65 Malt- och läskedrycker må utlämnas från tillverkningsställe endast på slutna kärl eller behållare av typ som godkänts av riksskatteverket, eller med avseende på rymden blivit godkända enligt lagen (1971:1081) om bestämning av volym och vikt. Utan hinder härav får malt- och läskedrycker utföras ur riket, föras till frihamn, eller, såvitt avser starköl, intagas i exportbutik eller läggas upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant.

1 Lagen omtryckt 1975:142

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:142.

SkU 1976/77:40

38 Nuvarande lydelse Kärl eller behållare som avses i första stycket skola vara försedda med uppgift om dryckestillverkarens namn eller om tillverkningsstället eller med dryckestillverkarens inregistrerade varumärke. På kärl som innehåller maltdryck skall dessutom finnas uppgift om varuslag (lättöl, öl, starköl) och, i fråga om öl, typbeteckning samt på kärl som innehåller läskedryck uppgift om dryckens benämning. Namn och tillverkningsställe må angivas med förkortning, som riksskatteverket godkänt. Varuslag och, ifråga om öl, typ må angivas med särskild beteckning, som godkänts av riksskatteverket. Kärl eller behållare, innehållande maltdryck, må icke förses med uppgift, ägnad att giva drycken sken av att tillhöra annat varuslag eller, i fråga om öl, annan typ än vartill drycken är hänförlig.

Utan hinder av vad i första stycket sägs, må utlämning av läskedrycker i öppet kärl ske från automat, som godkänts av riksskatteverket eller ock blivit vederbörligen justerad.

7 §2

För lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker, som tillverkas inom landet, skall, om ej annat följer av 8 § fjärde stycket, skatt erläggas av tillverkaren. Skattskyldigheten inträder då varan utlämnas från tillverkningsstället eller, såvitt angår öl eller starköl, där förtäres.

Införes lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker till landet skall, utom

1 fall som avses i 8 § femte stycket, skatt erläggas till tullmyndighet. Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skatten. Därjämte gäller 461: lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Skatten utgår för liter med Skatten utgår för liter med

fyrtiofem öre för lagrat lättöl, fyrtiofem öre för lagrat lättöl,

en krona trettiofem öre för öl av en krona trettiofem öre för öl,

typ A,

två kronor trettiofem öre för öl av typ B,

2 Med nuvarande lydelse avses 7 § enligt författningsförslag nr 2.

Föreslagen lydelse

Kärl eller behållare som avses i första stycket skola vara försedda med uppgift om dryckestillverkarens namn eller om tillverkningsstället eller med dryckestillverkarens inregistrerade varumärke. På kärl som innehåller maltdryck skall dessutom finnas uppgift om varuslag (lättöl, öl, starköl) och på kärl som innehåller läskedryck uppgift om dryckens benämning. Namn och tillverkningsställe må angivas med förkortning, som riksskatteverket godkänt. Varuslag må angivas med särskild beteckning, som godkänts av riksskatteverket. Kärl eller behållare, innehållande maltdryck, må icke förses med uppgift, ägnad att giva drycken sken av att tillhöra annat varuslag än vartill drycken är hänförlig.

SkU 1976/77:40

39 Nuvarande lydelse tre kronor fyrtio öre för starköl, sextio öre för kolsyrade läskedrycker, och

trettiosju öre för övriga läskedrycker.

Föreslagen lydelse tre kronor fyrtio öre för starköl, sextio öre för kolsyrade läskedrycker, och trettiosju öre för övriga läskedrycker.

8 Tillverkare skall lämna deklaration till riksskatteverket för varje kalendermånad, under vilken tillverkning eller utlämning av skattepliktiga drycker förekommit, med uppgift om den myckenhet sådana drycker, som utlämnats från tillverkningsstället, samt den myckenhet på tillverkningsstället förtärt öl eller starköl, som där tillverkats. Särskild deklaration skall avgivas för varje tillverkningsställe.

Deklaration skall insändas inom femton dagar efter utgången av den månad deklarationen avser.

Om särskilda skäl därtill äro, äger riksskatteverket medgiva, att deklaration må insändas senare än i andra stycket sägs, dock senast inom tre månader efter utgången av den månad deklarationen avser.

I deklaration må särskilt för varje I deklaration må särskilt för varje varuslag och, i fråga om öl, typ avdrag varuslag avdrag göras för myckenhet, göras för myckenhet, som

a) utförts ur riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant,

b) tillverkats vid annat tillverkningsställe eller vid införsel belagts med skatt,

c) utlämnats som kontrollprov,

d) efter utlämning återinförts till tillverkningsställets lager och för vilken avdrag icke gjorts med stöd av bestämmelserna under a)—c) ovan,

e) förstörts utanför tillverkningsstället, medan varan befunnit sig i tillverkarens besittning,

0 försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

som

a) utförts ur riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant,

b) tillverkats vid annat tillverkningsställe eller vid införsel belagts med skatt,

c) utlämnats som kontrollprov,

d) efter utlämning återinförts till tillverkningsställets lager och för vilken avdrag icke gjorts med stöd av bestämmelserna under a)-c) ovan,

e) förstörts utanför tillverkningsstället, medan varan befunnit sig i tillverkarens besittning,

0 försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

SkU 1976/77:40

40 Nuvarande lydelse Vid införsel till landet av starköl i den ordning som avses i 12 § 4 mom. h rusdrycksforsäljningsforordningen (1954:521) skall skatt ej erläggas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

De nya bestämmelserna i 6 § om märkning av kärl m. m. får efter prövning av riksskatteverket tillämpas redan för tid från och med den 1 juni 1977.

Utan hinder av de nya bestämmelserna i 6 § får öl till och med den 31 december 1977 även betecknas öl av typ A.

Föreslagen lydelse Vid införsel till landet av starköl i den ordning som avses i 12 § 4 mom. h rusdrycksförsäljningslagen (1954:521) skall skatt ej erläggas.

SkU 1976/77:40

4 Förslag till

Lag om ändring i ölförsäijningslagen (1961:159)

Härigenom föreskrives att 1, 4 och 14 $§ ölförsäijningslagen (1961:159)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 S2

Med ö 1 förstås maltdryck vars Med ö 1 förstås maltdryck vars

alkoholhalt överstiger 1,8 men icke alkoholhalt överstiger 1,8 men icke 3,6 viktprocent. 2,8 viktprocent.

4 53

Öl som införes till riket skall vara Öl som införes till riket skall vara

försett med uppgift om tillverkarens försett med uppgift om tillverkarens

namnsn/nr om varuslag ochtyp. Istäl- namn och varuslag. I stället för upp let

för uppgift om varuslag och typ må gift om varuslag må användas av

användas av riksskatteverket god- riksskatteverket godkänd beteck känd

beteckning. I fråga om hante- ning. 1 fråga om hantering av oför ring

av oförtullat öl gäller lagen tullat öl gäller lagen (1973:980) om

(1973:980) om transport, förvaring transport, förvaring och förstöring av

och förstöring av införselreglerade införselreglerade varor, m. m.

varor, m. m.

Öl som nu sagts må icke förses Öl som nu sagts må icke förses

med uppgift ägnad att giva drycken med uppgift ägnad att giva drycken

sken av att tillhöra annat varuslag sken av att tillhöra annat varuslag

eller annan typ än vartill den är hän- än vartill den är hänförlig. förlig.

Generaltullstyrelsen äger för särskilda fall medgiva undantag från bestämmelserna i denna paragraf.

14 S4

Tillstånd till utskänkning meddelas, utom i fall som avses i andra stycket, vid tillfällig utskänkning av polismyndigheten i den ort och, vid årsutskänkning, av länsstyrelsen i det län, där utskänkningen är avsedd att bedrivas.

Tillstånd till utskänkning på fartyg,järnvägståg eller luftfartyg meddelas vid tillfällig utskänkning av polismyndigheten i den ort och, vid årsutskänkning, av länsstyrelsen i det län, där fartygets rederi, järnvägens styrelse eller luftfartsföretaget har sitt säte. Har rederiet eller luftfartsföretaget icke säte inom riket, meddelas tillstånd av överståthållarämbetet.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:714.

2 Senaste lydelse 1965:287.

3 Senaste lydelse 1973:998.

4 Senaste lydelse 1965:287.

SkU 1976/77:40

42 Nuvarande lydelse Tillstånd meddelas att gälla tills vidare, för bestämd tid eller för visst tillfälle. Tillstånd må begränsas till att avse öl av typ A.

Föreslagen lydelse Tillstånd meddelas att gälla tills vidare, för bestämd tid eller för visst tillfälle.

Om tillstånd till utskänkning skall utfärdas tillståndsbevis.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

De nya bestämmelserna i 4 S om märkning m. m. får efter prövning av riksskatteverket tillämpas redan för tid från och med den 1 juni 1977.

Utan hinder av de nya bestämmelserna i 4 S får öl till och med den 31 december 1977 även betecknas öl av typ A.

SkU 1976/77:40

43 S Förslag till

Lag om ändring i rusdrycksförsäljningslagen (1954:521)

Härigenom föreskrives att 1, 18, 19 och 20 SS samt 63 S 2 mom. och 64 S 1 mom. rusdrycksförsäljningslagen (1954:521)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 SJ

Till rusdrycker hänföras i denna lag spritdrycker, vin och starköl. Med spritdryck förstås sådan sprit som icke är att hänföra till teknisk sprit, alkoholhaltigt preparat eller läkemedel.

Med v i n förstås varje dryck, som är framställd genom alkoholisk jäsning av saft från druvor, bär, frukt eller andra växtdelar och som håller mer än två och en fjärdedels men ej mer än tjugutvå volymprocent etylalkohol.

Med starköl förstås malt- Med starköl förstås maltdryck, vars alkoholhalt överstiger tre dryck, vars alkoholhalt överstiger två och sex tiondels viktprocent. och åtta tiondels viktprocent.

18 S3

Rusdrycker må ej utminuteras till den som kan antagas ej hava fyllt tjugo år.

Utminutering må vägras den som är upptagen på särskild förteckning (spärrlista).

På spärrlista skall upptagas

1) den beträffande vilken nykterhetsnämnd meddelat beslut som avses

1 14$ 2 mom. lagen om nykterhetsvård; *

2) den som icke må försälja rusdrycker och som genom laga kraftägande dom befunnits skyldig till brott som avses i SO eller 81 § eller till försök eller medverkan som avses i 89 § I och

2 mom. denna lag eller till sådant förfarande med alkoholhaltiga drycker

1 Senaste lydelse av rubriken 1975:702.

2 Senaste lydelse 1975:702.

3 Senaste lydelse 1976:513 (jfr 1976:908).

SkU 1976/77:40

44 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som avses i 69 § lagen om nykterhetsvård eller 89$ barnavårdslagen; så ock

3) den som genom laga kraf tågande dom befunnits hava vid mer än ett tillfälle inom en tidrymd av tolv månader gjort sig skyldig till rattfylleri eller brott enligt 4 § 2 mom. lagen om straff för vissa trafikbrott.

Spärrlista skall av detaljhandelsbolaget upprättas för län eller annat lämpligt område. Den som enligt vad under 2) i tredje stycket sägs må vägras utminutering skall upptagas på mer än en sådan förteckning i den mån så finnes erforderligt för att hindra honom frän inköp. Förteckningarna skola förnyas för varje månad.

Om upptagande på spärrlista beslutar riksskatteverket. Den som upptagits på spärrlista skall avföras därifrån, ifall som under l)i tredje stycket avses vid utgången av den tid som nykterhetsnämnden bestämt, i det under 2) i tredje stycket nämnda fallet efter tolv månader samt i det under 3) i samma stycke avsedda fallet efter sex månader.

19 54

Rusdrycker må ej utlämnas till den som är synbarligen berörd av alkoholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel. Utlämning och försändning av rusdrycker må vägras, när anledning till misstanke föreligger, att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon.

Rusdrycker må ej inköpas genom ombud som kan antagas ej hava fyllt tjugu år.

Föreligger beträffande ombud förhållande som i 18 $ andra stycket sägs, må utlämning av rusdrycker vägras.

4 Senaste lydelse 1969:171.

SkU 1976/77:40

45 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 S5

Ej må någon såsom ombud eller på därmed jämförligt sätt med anskaffande av rusdrycker tillhandagå den som kan antagas ej hava fyllt tjugu år eller missbruka alkoholhaltiga drycker eller vara berörd av sådana drycker eller annat berusningsmedel eller den som enligt 18 $

Ej må någon såsom ombud eller på därmed jämförligt sätt med anskaffande av rusdrycker tillhandagå den som kan antagas ej hava fyllt tjugu år eller missbruka alkoholhaltiga drycker eller vara berörd av sådana drycker eller annat berusningsmedel.

md vägras utminutering.

Ej må någon genom särskild, för ändamålet driven rörelse eller eljest i större omfattning tillhandagå annan med anskaffande av rusdrycker.

Det är vidare förbjudet att, genom personlig hänvändelse eller genom ombud, för egen eller annans vinning söka förmå annan än återförsäljare av rusdrycker att inköpa sådana drycker på utminuteringsställe.

63 §

2 morn.6 Beslut som länsstyrelse eller polismyndighet meddelat enligt denna lag sd ock beslut som riksskatteverket meddelat enligt 18 It lagen länder omedelbart till efterrättelse, där ej annorlunda är föreskrivet eller särskilt förordnas.

2 m o m . Beslut som länsstyrelse eller polismyndighet meddelat enligt denna lag länder omedelbart till efterrättelse, där ej annorlunda är föreskrivet eller särskilt förordnas.

64 §

1 morn.7 Meddelande om be- I mom. slut, som avses i 18 it .femte stycket lagen, skall av riksskatteverket i rekommenderat brev snarast tillsändas den som beslutet avser.

Avskrift av beslut, som länsstyrelse meddelat i utskänkningsärende, skall, då fråga ej är om sluten utskänkning eller om trafikutskänkning, tillställas länsnykterhetsnämnden, polismyndigheten och kommunens nykterhetsnämnd.

Har polismyndighet meddelat beslut enligt denna lag, skola länsstyrelsen och kommunens nykterhetsnämnd underrättas därom.

Länsstyrelsen skall underrätta detaljhandelsbolaget om det eller de slag

5 Senaste lydelse 1969:171.

6 Senaste lydelse 1975:702.

7 Senaste lydelse 1975:702.

SkU 1976/77:40

46 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av rusdrycker som meddelat tillstånd till utskänkning avser. Sker ändring

i detta avseende eller återkallas tillståndet, skall bolaget även underrättas

därom.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

Den som den 1 juli 1977 är upptagen på spärrlista skall avföras därifrån.

SkU 1976/77:40

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor

Härigenom föreskrives att 2-4, 7 och 8 SS lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utjämningsskatt skall utgå för Utjämningsskatt skall utgå för

a) choklad- och konfektyrvaror, a) choklad- och konfektyrvaror, som äro skattepliktiga enligt förord- som äro skattepliktiga enligt lagen ningen (1941:251) om särskild varu- (1941:251) om särskild varuskatt; skatt;

b) biscuits och wafers, hänförliga b) biscuits och wafers, hänförliga

till tulltaxenummer 19.08; till tulltaxenummer 19.08;

c) öl av typ B och starköl. c) starköl.

I fråga om skattskyldighet samt den tidpunkt då sådan skyldighet inträder äga, för inom riket tillverkat öl av typ B och starköl, bestämmelserna \ förordningen den 21 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker samt i övrigt bestämmelserna \ förordningen om särskild varuskatt motsvarande tillämpning. Skattskyldighet skall dock ej föreligga vid tillverkning i allenast ringa omfattning av varor som avses i 2 $ b och c.

1 fråga om skattskyldighet samt den tidpunkt då sådan skyldighet inträder äga, för inom riket tillverkat starköl, bestämmelserna i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker samt i övrigt bestämmelserna i lagen (1941:251) om särskild varuskatt motsvarande tillämpning. Skattskyldighet skall dock ej föreligga vid tillverkning i allenast ringa omfattning av varor som avses i 2 § b.

4 !i4

För choklad- och konfektyrvaror som avses i 2 S a samt för biscuits och wafers utgår skatten med 90 öre för kilogram. I varans vikt inräknas sådant förefintligt emballage med vilket varor av ifrågavarande slag försäljes i detaljhandeln.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:918.

2 Senaste lydelse 1972:800.

3 Senaste lydelse 1968:360.

4 Senaste lydelse 1976:1077.

SkU 1976/77:40

48 Nuvarande lydelse

För öl av typ B utgår skatten med 4 öre för liter och för starköl med 5 öre för liter.

Föreslagen lydelse

För starköl utgår skatten med 5 öre för liter.

7 £5

Bestämmelserna angående anmälan och registrering i 5 § förordningen om särskild varuskatt äga motsvarande tillämpning i fråga om utjämningsskatt för varor som avses i 2 5 b och c.

Bestämmelserna angående anmälan och registrering i 5 £ lagen (1941:25l)om särskild varuskatt äga motsvarande tillämpning i fråga om utjämningsskatt för varor som avses i 2 ?} b.

8 S6

Deklaration till riksskatteverket skall avlämnas för varje kalendermånad eller, där verket så medger, för varje kalenderkvartal, varunder skattskyldighet uppkommit.

Deklaration skall insändas inom en månad efter varje beskattningsperiods utgång. Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, medgiva, att deklaration må insändas senare än nu sagts, dock inom två månader efter utgången av den beskattningsperiod deklarationen avser.

I deklarationen skall lämnas upp- I deklarationen skall lämnas uppgift om den myckenhet skatteplik- gift om den myckenhet skatteplik -

tiga varor som under beskattningsperioden levererats till köpare eller, beträffande öl av typ B och starköl, utlämnats från tillverkningsställe eller där tillverkats och förtärts. Från denna myckenhet må avdrag göras för varor, vilka

a) använts vid tillverkning som deklarationen avser eller, beträffande öl av typ B och starköl, utlämnats från tillverkningsställe och som visas hava tidigare blivit påförda utjämningsskatt; b)

återtagits;

c) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller förts till frihamn eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbutik eller

5Senaste lydelse 1968:360.

6 Senaste lydelse 1973:990.

tiga varor som under beskattningsperioden levererats till köpare eller, beträffande starköl, utlämnats från tillverkningsställe eller där tillverkats och förtärts. Från denna myckenhet må avdrag göras för varor, vilka a)

använts vid tillverkning som deklarationen avser eller, beträffande starköl, utlämnats från tillverkningsställe och som visas hava tidigare blivit påförda utjämningsskatt;

b) återtagits;

c) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller förts till frihamn eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbutik eller

SkU 1976/77:40

49 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lagts upp på tullager som inrättats lagts upp på tullager som inrättats

för förvaring av proviant. för förvaring av proviant.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

4 Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 40

SkU 1976/77:40

7 Förslag till Lag om ändring i tulltaxan (1971:920)

Härigenom föreskrives att 22 kap. tulltaxan (1971:920) skall ha nedan angivna lydelse.

22 kap. Drycker, sprit och ättika1

22.03 Maltdrycker:

med en alkoholhalt:

A. ej överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) 1001 10:-

B. överstigande 1,8 men ej 2,8 viktprocent (öl) 1001 12:-

C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl) 1001 14:-

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. c) rusdrycks/orsäljningslagen (1954:521), utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac 72:-

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky 64:-

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 55:-

Vin:

musserande:

champagne 29:-

annat 20:-

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent 21:-

ej överstigande 14 volymprocent 10:-

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 $

4 mom. h) rusdrycks/orsäljningslagen, utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt belopp, motsvarande:

1. tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2. omsättningsskatt enligt 2 $: 1 mom. lagen (1957:209) om skatt på sprit och vin; samt

3. mervärdeskatt enligt lagen (1968:430) om sådan skatt.

För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med

5 kronor per liter.

Denna lag träder i kraft såvitt avser Anm. den 1 maj 1977 och i övrigt den 1 juli 1977.

1 Senaste lydelse 1975:143.

SkU 1976/77:40

8 Förslag till Lag om dryckesskatt

Härigenom föreskrives följande.

1 § Skatt (dryckesskatt) erlägges till staten enligt denna lag vid omsättning inom landet och vid införsel av spritdrycker, vin samt malt- och läskedrycker.

Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen (1977:000) om tillverkning av drycker m. m.

2 tj Under tid då riksmöte ej pågår kan riksdagens finans- och skatteutskott på förslag av regeringen bestämma om skattesats eller besluta att skatt enligt denna lag skall börja eller upphöra att utgå.

3 § Riksskatteverket är beskattningsmyndighet för dryckesskatt som skall erläggas vid omsättning inom landet.

Om skatt vid införsel föreskrives i 15 §.

4 § Skattskyldig är

1. i fråga om spritdrycker och vin, det i lagen (1977:000) om handel med drycker angivna partihandelsbolaget,

2. i fråga om malt- och läskedrycker, den som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga drycker.

Skattskyldig är vidare den som blivit registrerad som skattskyldig importör enligt 8 §.

5 § Delägare i enkelt bolag är skattskyldig i förhållande till sin andel i bolaget. Efter ansökan av samtliga delägare kan riksskatteverket besluta att den av delägarna som dessa föreslår, tills vidare skall anses som ensam skattskyldig för bolagets hela skattepliktiga verksamhet.

I fråga om kommanditbolag eller annat handelsbolag är bolaget skattskyldigt. Har skattskyldig avlidit, är dödsboet skattskyldigt. Har skattskyldig försatts* i konkurs, är konkursboet skattskyldigt.

6 § Den som inom landet yrkesmässigt bedriver verksamhet som medför skattskyldighet enligt 4 § första stycket skall anmäla sig för registrering hos riksskatteverket senast två veckor innan verksamheten påbörjas eller övertages. Ändras förhållande som uppgivits i anmälan skall riksskatteverket underrättas inom två veckor efter ändringen.

Om verkställd registrering utfärdar riksskatteverket bevis som sändes till den skattskyldige.

För att avgöra om skattskyldighet föreligger kan riksskatteverket infordra uppgift från näringsidkare som ej har anmält sig för registrering.

SkU 1976/77:40

7 § Underlåter någon att göra anmälan eller lämna underrättelse eller uppgift enligt 6 §, kan riksskatteverket förelägga honom att vid vite fullgöra sin skyldighet. Försuttet vite utdömes av verket.

8 § Den som ämnar yrkesmässigt till landet infora skattepliktig malt- eller läskedryck för försäljning till återförsäljare kan efter ansökan registreras hos riksskatteverket. Ändras förhållande som har uppgivits i ansökningshandling äger 6 och 7 88 motsvarande tillämpning.

Om verkställd registrering utfärdar riksskatteverket bevis som sändes till den skattskyldige.

9 § Skattskyldighet för partihandelsbolaget vid omsättning av spritdrycker och vin inträder när betalning erhålles från det i lagen (1977:000) om handel med drycker angivna detaljhandelsbolaget.

Skattskyldighet för tillverkare och registrerad importör vid omsättning av malt- och läskedrycker inträder när skattepliktig dryck levereras till köpare eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning eller, vid avregistrering, finnes i lager.

10 § Skatten på spritdrycker och vin utgår med en grundavgift och en procentavgift.

Grundavgiften utgör per liter i fråga om

1. spritdrycker 65,5 öre för varje hel volymprocent al kohol,

2. starkvin 7 kronor 75 öre,

3. lättvin 2 kronor 80 öre.

Procentavgiften utgör för spritdrycker 50 procent och för vin 36 procent av detaljhandelspriset.

Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget tillämpar vid försäljning över disk, exklusive beloppet av skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

11 § Skatten på malt- och läskedrycker utgår per liter med 45 öre för lagrat lättöl,

1 krona 35 öre för öl,

3 kronor 40 öre för starköl,

60 öre för kolsyrad läskedryck,

37 öre för annan läskedryck.

12 8 Skattskyldig enligt 4 8 skall utan anmaning lämna deklaration avseende drycker för vilka skattskyldighet har inträtt. Deklaration skall lämnas för varje kalendermånad och inges till riksskatteverket senast femte dagen i andra månaden efter utgången av den månad deklarationen avser.

SkU 1976/77:40 53

13 § I deklaration för skatt på malt- och läskedrycker får särskilt för varje varuslag avdrag göras för myckenhet, som

1. har utförts ur landet eller har förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant,

2. har försålts till den som enligt 7 8 tullförordningen (1973:979) åtnjuter tullfrihet vid införsel av varor,

3. har förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

4. har tagits i anspråk för provning,

5. har återtagits i samband med återgång av köp,

6. har försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

14 8 Lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning gäller för dryckesskatt vid omsättning inom landet.

15 8 Införes skattepliktig dryck till landet av annan än den som har blivit registrerad som importör enligt 8 8 skall dryckesskatt erläggas till tullmyndighet. Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skatten. Därjämte gäller 46 8 lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Skatt utgår inte vid införsel av spritdrycker och vin av partihandelsbolaget eller för bolagets räkning eller vid införsel av skattepliktiga drycker i den ordning som avses i 18 8 lagen (1977:000) om handel med drycker.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. Genom lagen upphäves lagen (1957:209) om skatt på sprit och vin.

I samband med ikraftträdandet iakttages följande.

1. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3. Importör som önskar bli registrerad hos riksskatteverket enligt 8 8 med verkan från och med den 1 januari 1978 skall göra ansökan härom senast den 15 december 1977.

SkU 1976/77:40

9 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrives att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, förordningen (1970:99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,

2. lagen (1941:251) om särskild 2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m. m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., lagen (1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av maltoch läskedrycker, lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964:308), förordningen (1964:352) om gasolskatt, förordningen(1966:21)om särskild skatt på motorbränslen, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, förordningen (1971:170) om annons -

om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m. m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., lagen (1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av maltoch läskedrycker, lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964:308), förordningen (1964:352) om gasolskatt, förordni ngen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, förordningen (1971:170) om annons -

1 Senaste lydelse 1975:1180.

Skl! 1976/77:40

55 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skatt, lagen (1972:266) om skatt på skatt, lagen (1972:266) om skatt på

annonser och reklam, lagen annonser och reklam, lagen

(1972:820) om skatt på spel, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen

(1973:37) om avgift på vissa dryck- (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattela- esförpackningar, vägtrafikskattela gen

(1973:601), förordningen gen (1973:601), lagen (1973:602) om särskild vägtrafik- (1973:602) om särskild vägtrafikskatt, lagen (1973:1216) om särskild skatt, lagen (1973:1216) om särskild

beredskapsavgift för oljeprodukter, beredskapsavgift för oljeprodukter,

bilskrotningslagen (1975:343), bilskrotningslagen (1975:343), lagen

(1977:000) om dryckesskatt,

3. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring i vad avser obligatorisk försäkring, lagen (1955:469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m. m., lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift, lagen (1961:300) om redareavgift för sjöfolks pensionering, lagen (1962:38Dorn allmän försäkring, lagen (1962:398) om finansiering av folkpensioneringen, lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift, lagen (1970:742) om lönegarantiavgift, lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift, lagen (1975:358) om vuxenutbildningsavgift, lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas ej om skatten eller avgiften fastställes eller uppbäres i den ordning som gäller för tull och ej heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

SkU 1976/77:40

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrives att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 i?1

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran

1. skatt och avgift, som anges i 1 § förstastycket uppbördslagen (1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt och kupongskattelagen (1970:624),

2. skatt enligt förordningen (1959:507) om allmän varuskatt och lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908:129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m. m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., lagen (1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964:308), förordningen

'Senaste lydelse 1975:1266.

3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908:129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m. m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., lagen (1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262)om allmän energiskatt, lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen(1961:394)om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964:308), förordningen

SkU 1976/77:40

57 Nuvarande lydelse (1964:352) om gasolskatt, förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen, förordningen (1971:170) om annonsskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter samt bilskrotningslagen (1975:343),

4. skatt enligt förordningen (1922:260) om automobilskatt, kungörelsen (1934:122) om skatt å motorfordon, som för tillfälligt brukande i riket frän utlandet införts, kungörelsen (1951:750) om saluvagnsskatt, förordningen (1963:116) om trafikomläggningsskatt, kungörelsen (1964:43) om skatt ä automobil, som av utomlands bosatt person för tillfälligt brukande i riket här förvärvats, traktorskatteförordningen (1969:297), vägtrafikskattelagen (1973:601), förordningen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt samt kungörelsen (1973:781) om saluvagnsskatt,

5. tull samt avgift enligt kungörelsen (1960:235) om avgift för växtskyddskontroll vid införsel av växter och förordningen (1968:36 Dorn avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område och lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

7. avgift, som uppbäres med tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.,i den mån avgiften icke omfattas av 1.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Föreslagen lydelse

(1964:352) om gasolskatt, förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen, förordningen (1971:170) om annonsskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343) samt lagen (1977:000) om dryckesskatt,

4. skatt enligt förordningen (1922:260) om automobilskatt, kungörelsen (1951:750) om saluvagnsskatt, förordningen (1963:116) om trafikomläggningsskatt, traktorskatteförordningen (1969:297), vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt, kungörelsen (1973:781)om saluvagnsskatt samt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

SkU 1976/77:40

11 Förslag till

Lag om ändring i tulltaxan (1971:920)

Härigenom föreskrives att 22 kap. tulltaxan (1971:920) skall ha nedan angi vna lydelse.

22 kap. Drycker, sprit och ättika1 Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

a. havsvatten (nr 25.01);

b. destillerat vatten, ledningsförmågevatten och vatten av motsvarande renhetsgrad (nr 28.58);

c. utspädd ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14);

d. medikamenter enligt nr 30.03;

e. parfymer och toalettmedel (33 kap.).

2. För tillämpning av nr 22.08 och 22.09 gäller att alkoholstyrkan skall anses vara den som erhålles genom mätning med Gay-Lussacs alkoholometer vid en temperatur av + 15° C.

2:1 För tillämpning av underavdelningar av tulltaxenummer, där alkoholhalt uttryckes i volymprocent, gäller att halten skall beräknas vid + 15° C.

22.01 Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten; is

och snö fri

22.02 Lemonad, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av fruktsaft och köksväxtsaft hänförliga till nr 20.07 fri

22.03 Maltdrycker:

med en alkoholhalt:

A. ej överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) 1001 10:-

B. överstigande 1,8 men ej 2,8 viktprocent (öl) 1001 12:-

C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl) 1001 14:-

22.04 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust vars jäsning avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol:

A. på kärl rymmande högst 10 liter 1001 25:-

B. på andra kärl 1001 10:-

22.05 Vin av färska druvor; druvmust vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol:

A. musserande 100 I 100:—

1 Senaste lydelse enligt författningsförslag nr 7.

SkU 1976/77:40 59

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. ej överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ... 1001 25:-

b. på andra kärl 1001 10:-

2. överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ... 1001 67:50

b. på andra kärl 1001 50:-

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med aromatiska extrakter:

med en alkoholhalt:

A. ej överstigande 15 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter 1001 25:-

2. på andra kärl 1001 10:-

B. överstigande 15 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter 1001 67:50

2. på andra kärl 1001 50:-

22.07 Andra jästa drycker, t. ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd:

A. musserande, andra än äppel- och päron vi n.. 1001 100:-

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. ej överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ... 1001 25:-

b. på andra kärl 1001 10:-

2. överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ... 1001 67:50

b. på andra kärl 1001 50:-

22.08 Etanol (etylaikohol) och finsprit, odenaturerade, med en styrka av 80° eller högre; denaturerad sprit (inbegripet etanol och finsprit), oavsett styrkan:

A. avsedda att användas uteslutande för kemisk omvandling fri

B. andra 6 %

22.09 Sprit (etanol, etylaikohol), ej hänförlig till nr 22.08; likör och andra spritdrycker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker 1001 92:50

B. andra drycker, inbegripet odenaturerad sprit med en styrka understigande 80°:

1. på kärl rymmande högst 10 liter 1001 67:50

2. på andra kärl 100 I av 50 %

alkoholhalt vid + 15° C 17:50

SkU 1976/77:40

60 C. sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. kon -

centrerade extrakt) för framställning av drycker . 5 %

22.10 Ättika 6%

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 $ 3. lagen (1977:000) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac 72:-

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky 64:-

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 55:-

Vin:

musserande:

champagne 29:-

annat 20:-

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 15 volymprocent 21:-

ej överstigande 15 volymprocent 10:-

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 $

4. lagen (1977:000) om handel med drycker, utgår tull med av partihandelsbolaget för alkoholdrycker fastställt belopp, motsvarande:

1. tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2. skatt enligt 10$ lagen (1977:000) om dryckesskatt; samt

3. mervärdeskatt enligt lagen (1968:430) om sådan skatt.

För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 5 kronor per liter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

SkU 1976/77:40

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor

Härigenom föreskrives att 3 och 8 §§ lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I fråga om skattskyldighet samt den tidpunkt då sådan skyldighet inträder äga, för inom riket tillverkat starköl, bestämmelserna i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker samt i övrigt bestämmelserna i lagen (1941:251) om särskild varuskatt motsvarande tillämpning. Skattskyldighet skall dock ej föreligga vid tillverkning i allenast ringa omfattning

b.

I fråga om skattskyldighet samt den tidpunkt då sådan skyldighet inträder äga, för inom riket tillverkat starköl, bestämmelserna i lagen (1977:000) om dryckesskatt samt i övrigt bestämmelserna i lagen (1941:251) om särskild varuskatt motsvarande tillämpning. Skattskyldighet skall dock ej föreligga vid tillverkning i allenast ringa omfattning av varor som avses i 2 8 b.

8S3

Deklaration till riksskatteverket skall lämnas för varje kalendermånad eller, där verket så medger, för varje kalenderkvartal, varunder skattskyldighet uppkommit.

Deklaration skall insändas inom en månad efter varje beskattningsperiods utgång. Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, medgiva, att deklaration må insändas senare än nu sagts, dock inom två månader efter utgången av den beskattningsperiod deklarationen avser.

I deklaration skall lämnas uppgift I deklaration skall lämnas uppgift

om den myckenhet skattepliktiga om den myckenhet skattepliktiga

varor som under beskattningsperioden levererats till köpare eller, beträffande starköl, utlämnats från tillverkningsställe eller där tillverkats och förtärts.

Från denna myckenhet må avdrag göras för varor, vilka

a) använts vid tillverkning som deklarationen avser eller, beträffande

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:918.

2 Med nuvarande lydelse avses 3 S enligt författningsförslag nr 6.

3 Med nuvarande lydelse avses 8 S enligt författningsförslag nr 6.

varor för vilka skattskyldighet har inträtt. Från denna myckenhet må avdrag göras för varor, vilka

a) använts vid tillverkning som deklarationen avser och som visas

SkU 1976/77:40

62 Nuvarande lydelse starköl, utlämnats från tillverkningsställe och som visas hava tidigare blivit påförda utjämningsskatt;

b) återtagits;

c) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller förts till frihamn eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant.

Föreslagen lydelse

hava tidigare blivit påförda utjämningsskatt; b)

återtagits;

c) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller förts till frihamn eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

SkU 1976/77:40

63 Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts motionerna

1976/77:1444 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m)och fru Sundberg (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändrad praxis i frågan om etablering av nya systembutiker i enlighet med vad som i motionen anförts;

1976/77:1480 av fru Andrén (fp) och herr Richardson (fp) vari hemställs att riksdagen låter andra stycket i 41 § förslaget till lag om handel med drycker utgå och att därmed alkoholservering i teaterlokaler, konsertlokaler eller andra liknande lokaler ej tillåts utom i de fall, som faller under samma lagparagrafs första stycke;

1976/77:1481 av herr Enlund m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationen i alkoholfrågan;

1976/77:1482 av herrar Holmqvist (s) och Jönsson i Arlöv (s) vari hemställs

1. att öl inte får försäljas på andra tider än vardagar mellan kl. 08.00 och 20.00,

2. att dispensmöjligheter för utsträckt ölförsäljningstid slopas,

3. att 30 ij första stycket i den nya lagen om handel med drycker erhåller följande lydelse:

Detaljhandel med öl får bedrivas av detaljhandelsbolaget och av den som har meddelats särskilt tillstånd vardagar mellan kl. 08.00 och 20.00;

1976/77:1483 av fröken Littmarck (m) vari hemställs att de kommuner som så önskar ges möjlighet att ha kvar systemet med oktrojperioder;

1976/77:1497 av herr Björk i Gävle m. fl. (c, m) vari hemställs

1. att socialstyrelsen disponerar 2 milj. kr. av informationsanslaget för vissa punktinsatser,

2. att statens ungdomsråd disponerar 12 milj. kr. för informations- och aktivitetsinsatser,

3. att tre representanter för statens ungdomsråd skall ingå i den alkoholpolitiska nämnden;

1976/77:1498 av fru Hedvall (m) vari hemställs att riksdagen begär att en ny alkoholpolitisk proposition läggs fram tillsammans med den till nästa riksmöte förväntade propositionen om socialtjänstlag;

1976/77:1499 av herrar Hörberg (fp) och Stensson (fp) vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär

a. att tidsplan med angivande av begränsningsmål förden totala alkohol -

SkU 1976/77:40

förbrukningen utarbetas och föreläggs riksdagen,

b. att system för driftsbidrag till alkoholfria restauranger utreds och

c. att system för starkt progressiv beskattning utreds och förslag härom föreläggs riksdagen samt

2. beslutar

a. att ge kommunen det slutliga ansvaret för etablering av butiker för vilket beslut vederbörande utskott utarbetar erforderliga lagparagrafer samt

b. att avslå framställningen om serveringsrätt för teatrar m. m. för vilket beslut vederbörande utskott utarbetar erforderliga förändringar av lagparagrafen; 1976/77:1500

av herr Lindkvist m. fl. (s) vari hemställs att kommunerna ges laglig rätt att fatta beslut om ett bibehållande av det s. k. oktrojsystemet i utskänkningsfrågor;

1976/77:1501 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att målsättningen för samhällets alkoholpolitik skall vara att begränsa den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och att komma till rätta med alkoholmissbruket,

2. att avslå förslaget om tillstånd för teatrar och konsertlokaler att servera alkohol,

3. att servering av alkoholdrycker på nöjes- eller idrottsplatser helt förbjuds,

4. att nu gällande regler för etablering av systembutiker bibehålls;

1976/77:1502 av herr Pettersson i Helsingborg m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen beslutaratt öl med en alkoholhalt av högst 3,2 viktprocent får säljas i den reguljära livsmedelshandeln fr. o. m. den 1 juli 1977, då mellanölet försvinner,

2. att riksdagen fastställer skattesatsen för det nya ölet till 1 krona 73 öre per liter;

1976/77:1503 av herr Westberg i Hofors m. fl. (s) vari hemställs, att riksdagen beslutar att andra stycket 26 § i förslaget till lag om handel med drycker utgår;

1976/77:1513 av fru Andrén (fp) vari hemställs

1. att rusdrycksförsäljningslagens bestämmelserom oktrojperioder intas i princip oförändrade i den i propositionen föreslagna lagen om handel med drycker,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny lagstiftning rörande i motionen berörda frågor, i linje med den i motionen åberopade reservationen i alkoholpolitiska utredningen av herrar Boo, Burman och Nyberg;

1976/77:1514 av herrar tredje vice talmannen Eriksson (fp) och Lindblad (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar om ett tillägg i 26 S förslaget till lag

SkU 1976/77:40

om handel med drycker enligt följande: ”Etablering av försäljningsställen bör tillämpas restriktivt”;

1976/77:1515 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Nilsson i Agnäs (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att ytterligare förstärka informationen om alkoholens skadeverkningar med särskild inriktning på barn i skolåldern och övrig ungdom,

2. att informationen inriktas på att angripa själva bruket av alkohol såsom onödigt och skadligt,

3. att reklam för alkohol förbjuds och att motreklam införs bl. a. för att visa föräldrars och andra ansvarigas plikt att skydda de unga mot tidigt bruk av alkohol,

4. att frågan om alkohol utreds då det gäller försäkringsväsendet och ansvarighet vid olyckor;

1976/77:1517 av herr Lindblad m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till delmål för den närmaste femårsperiodens minskning av alkoholkonsumtionen och att, om konsumtionsminskningen enligt delmålet inte uppnås, detta bör medföra skärpta alkoholpolitiska insatser,

2'. att riksdagen uttalar att prissättningen är ett viktigt instrument i skattepolitiken och att detta instrument måste användas på ett mycket mer verkningsfullt sätt än hittills,

3. att riksdagen uttalar att statens representation bör vara spritfri och att kommunerna uppmanas att följa samma princip,

4. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär ett förslag om förbud mot reklam för alkoholdrycker och att detta förbud förklaras vara väl i linje med målsättningen om minskad alkoholkonsumtion;

1976/77:1518 av herr Norrby (c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar uttala att socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor bör ha ett avgörande inflytande på de frågor som den skall handlägga,

2. att systembolaget inte bör åläggas etablera systembutiker,

3. att utskänkning av alkoholhaltiga drycker vid konserter och teaterföreställningar ej tillåts;

1976/77:1519 av herr Palme m. fl. (s) vari - såvitt motionen hänvisats till skatteutskottet - hemställs

1. att riksdagen beslutar fastställa det mål för alkoholpolitiken som föreslagits i motionen,

2. att riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för en treårig verksamhet i alkoholfrågan m. m. som föreslagits i motionen,

3. att riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer m. m. för information i alkoholfrågan som föreslagits i motionen,

4. att riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer m. m. för stöd till arbetstagarorganisationernas utbildning kring alkoholfrågan som föreslagits i

5 Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 40

SkU 1976/77:40

motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den centrala organisationen,

8. att riksdagen till Upplysning i alkoholfrågan m. m. för budgetåret 1977/ 78 under femte huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag om 5 500 000 kr.,

9. att riksdagen till Informationsåtgärder på alkoholområdet m. m. för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 22 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

10. att riksdagen till Bidrag till löntagarorganisationernas utbildningsverksamhet m. m. i alkoholfrågan för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 600 000 kr.,

11. att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:209) om skatt på sprit och vin

Härigenom föreskrives att 2 § 1 mom. lagen (1957:209)om skatt på sprit och vin skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Motionärernas förslag

2 8

1 mom. Skatten upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av sprit och vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas.

a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 54,2 öre för varje hel volymprocent alkohol dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset; samt

b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 6 kronor 15 öre för liter och, såvitt avser annat vin (lättvin), av 2 kronor 10 öre för liter dels med en procentavgift motsvarande 36 procent av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som betingas vid varornas utminutering.

a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 65.5 öre för varje hel volymprocent alkohol dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset; samt

b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 8 kronor 50 öre för liter och, såvitt avser annat vin (lättvin), av 2 kronor 95 öre för liter dels med en procentavgift motsvarande 36 procent av utminuteringspriset.

skatten inberäknad,

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1977.

12. att riksdagen antar följande

SkU 1976/77:40

67 Förslag till

Lag om dryckesskatt

R egeringens förslag

Skatten på spritdrycker och vin utgår med en grundavgift och en procentavgift.

Grundavgiften utgör per liter i fråga om

1. spritdrycker 65,5 öre för varje hel volymprocent alkohol.

2. starkvin 7 kronor 75 öre,

3. lättvin 2 kronor 80 öre.

Procentavgiften utgör för spritdrycker 50 procent och för vin 36 procent av detaljhandelspriset.

Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget tillämpar vid försäljning över disk, exklusive beloppet av skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

13. att riksdagen antar följande

Motionärernas förslag

Skatten på spritdrycker och vin utgår med en grundavgift och en procentavgift.

Grundavgiften utgör per liter i fråga om

1. spritdrycker 65,5 öre för varje hel volymprocent alkohol,

2. starkvin 8 kronor 50 öre,

3. lättvin 2 kronor 95 öre.

Procentavgiften utgör för spritdrycker 50 procent och för vin 36 procent av detaljhandelspriset.

Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget tillämpar vid försäljning över disk, exklusive beloppet av skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Förslag till

Lag om handel med drycker

39 Tillstånd till servering av alkoholdrycker på nöjes- eller idrottsplats får meddelas endast om särskilda skäl föreligger.

Första stycket gäller ej tillstånd till servering i slutet sällskap enligt 37 (j första stycket 3.

41 Tillstånd till servering får meddelas endast om det kan antagas att tillhandahållande av lagad mat kom -

Tillstånd till servering av alkoholdrycker på nöjes- eller idrottsplats eller i teaterlokal, konsertlokal eller annan liknande lokal får meddelas endast om särskilda skäl föreligger.

Första stycket gäller ej tillstånd till servering i slutet sällskap enligt 37 § första stycket 3.

S

Tillstånd till servering får meddelas endast om det kan antagas att tillhandahållande av lagad mat kom -

SkU 1976/77:40

68 Regeringens förslag

mer att utgöra en betydande del av rörelsen. Tillstånd till servering av öl får dock meddelas om lagad mat finns att tillgå eller i annat fall om särskilda skäl föreligger.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får tillstånd meddelas till servering av alkoholdrycker i teaterlokal, konsertlokal eller annan liknande lokal under paus i pågående föreställning.

14. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till nästa års riksmöte om förbud mot alkoholreklam;

1976/77:1527 av herrar förste vice talmannen Bengtson (c) och Lindblad (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att till socialstyrelsens förfogande ställa ett anslag av 200 000 kr. till stöd för vissa studenthem m. m. inom nykterhetsrörelsen;

1976/77:1528 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, fp. m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att fastställa en målsättning för samhällets alkoholpolitik lydande: ”Målsättningen för samhällets alkoholpolitik skall vara att minska den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och att komma till rätta med alkoholmissbruket. ”,

2. att komplettera målsättningen för informationen med syftet att informationen också skall förändra attityder och beteende gällande alkoholen,

3. att hos regeringen hemställa att frågan om Sveriges Radios roll i informationen omkring alkoholfrågan beaktas,

4. att avslå förslaget om tillstånd för teatrar och konserthus att servera alkohol,

5. att uttala sitt stöd för strävanden att värna om alkoholfria miljöer,

6. att ånyo hemställa till regeringen att frågan om stöd till alkoholfria hotell och restauranger övervägs,

7. att hemställa hos regeringen om en ytterligare precisering av arbetsuppgifter och befogenheter för socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor,

8. att hemställa att regeringen tillsätter nämndens ledamöter på förslag av berörda organisationer,

9. att även i fortsättningen särskilt anslag till Föreningen Fruktdrycker skall beslutas av riksdagen,

10. att hemställa hos regeringen om ytterligare skärpning av skatten på alkohol,

11. att skatt på alkoholfritt öl skall utgå enligt samma principer som gäller för färskt lättöl.

Motionärernas förslag

mer att utgöra en betydande del av rörelsen. Tillstånd till servering av öl får dock meddelas om lagad mat finns att tillgå eller i annat fall om särskilda skäl föreligger.

SkU 1976/77:40

12. att nuvarande principer för etablering och nedläggning av systembutiker bibehålls,

13. att det kommunala vetot bibehålls vad gäller återkallande av tidigare beviljade tillstånd för servering av alkohol;

1976/77:1529 av fru Bernström (fp) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar att den offentliga anti-alkoholinformationen etc. handhas av socialstyrelsen och ej av något av de båda alkoholbolagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att representanter från de båda alkoholbolagen knyts till den föreslagna alkoholpolitiska gruppen,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att sänka restaurangpriserna på i första hand vin och spritdrycker;

1976/77:1530 av herr Carlshamre (m) vari - såvitt motionen hänvisats till skatteutskottet - hemställs

1. att riksdagen beslutar

a) att 41 (j, andra stycket, i förslaget till lag om handel med drycker skall utgå,

b) att försäljning av öl i allmän handel får ske endast vardagar kl. 8-20,

2. att riksdagen begär

b) förslag till fortsatt alkoholpolitiskt reformarbete i anslutning till de förslag som kan föranledas av socialutredningens kommande slutbetänkande; 1976/77:1531

av herrar Fridolfsson (m)och Åkerlind (m) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen beslutar att metoden att med hjälp av spärrlistor i systembutikerna hindra inköp av alkoholhaltiga drycker skall tillämpas även fortsättningsvis;

1976/77:1532 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen

1. begär en snabb översyn i avsikt att utarbeta former för stöd till alkoholfria restauranger,

2. anvisar erforderliga medel på tilläggsstat,

3. uttalar att beviljande av rättigheter att servera spritdrycker, vin eller starköl för anläggningar, som i huvudsak är avsedda att betjäna motortrafikanter, får ske endast med största återhållsamhet;

1976/77:1533 av fru Kristensson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att föreståndare och ersättare för serveringsställe där alkoholdrycker får serveras skall vara godkända av tillsynsmyndigheten,

2. att lokal där illegal alkoholförsäljning bedrivs skall kunna stängas för viss tid;

1976/77:1534 av herr Leuchovius (m) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen om alkoholpolitiken beslutar att tillbakavisa

SkU 1976/77:40

förslaget om införande av möjligheter till utskänkning av alkoholhaltiga drycker i teatrar, konsertlokaler, revylokaler och liknande lokaler;

1976/77:1535 av herr Magnusson i Nennesholm (c) vari hemställs att riksdagen måtte som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om antalet handläggartjänster på länsstyrelserna för den lokala och regionala tillsynsorganisationen;

1976/77:1536 av herr Ollén (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande den framtida alkoholpolitiken;

1976/77:1537 av herr Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen vad gäller förslagen till lag om ändring i lagen (1957:209) om skatt på sprit och vin och till lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker samt hemställer hos regeringen om översyn och förslag vad gäller ändringar i annan lagstiftning som föranleds av detta beslut,

2. att riksdagen uttalar att beskattning t. v. ej bör användas som alkoholpolitiskt instrument,

3. att riksdagen med avslag på propositionen beslutar att socialstyrelsen skall disponera 3 milj. kr. för informationsverksamhet och 2 milj. kr. för att utveckla konsultverksamhet i syfte att stödja kommunerna i att förbättra fritidsmiljöerna,

4. att riksdagen beträffande det vid propositionen fogade förslaget till lag om handel med drycker beslutar att 39 och 41 §t; erhåller följande lydelse:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

39 S

Tillstånd till servering av alkohol- Tillstånd till servering av alkoholdrycker på nöjes- eller idrottsplats får drycker på nöjes- eller idrottsplats får

meddelas endast om särskilda skäl ej meddelas. föreligger.

Första stycket gäller stycket 3.

41 S

Tillstånd till skäl föreligger.

Utan hinder ov vad som sägs i,första stycket får tillstånd meddelas till servering av alkoholdrycker i teaterlokal, konsertlokal eller annan liknande lokal under paus i pågående föreställning.

SkU 1976/77:40

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till statliga åtgärder och bidrag i syfte att stödja kommunalt arbete på förbättrade fritidsmiljöer,

6. att riksdagen uttalar sig för förbud mot reklam för alkoholhaltiga drycker och hemställer hos regeringen om förslag därom.

I detta sammanhang behandlar utskottet också de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1976/77:236 av herr Kristenson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen snarast beslutar upphäva det vid 1975/76 års riksmöte fattade principbeslutet om en högsta alkoholhalt av 2,8 viktprocent för öl som säljs efter den 30 juni 1977 och att riksdagen ger detta till känna för regeringen i skrivelse;

1976/77:238 av herr Ollén (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen så att åldersgränsen för utminutering etc. av rusdrycker anpassas till myndighetsåldern; 1976/77:325

av herrar Signell (s) och Rosqvist (s) vari hemställs att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om initiativ till att Systembolaget förmås att i fortsättningen ställa medel till socialstyrelsens förfogande för att driva konsumentupplysningen om alkoholens risker och skadeverkningar enligt vad som framhålls i motionen;

1976/77:625 av herr Unckel m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar fastställa den övre alkoholgränsen för öl som försäljs i den allmänna handeln till 3,6 viktprocent;

1976/77:1018 av fru Andrén (fp) och herr Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med syfte att avveckla den skattefria provianteringen av alkoholhaltiga drycker i utrikes trafik till sjöss och med flyg;

1976/77:1034 av herrar Pettersson i Helsingborg (s) och Silfverstrand (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att nuvarande restriktioner i vad gäller etablering av systembutik uppmjukas i enlighet med vad som i motionen anförts;

1976/77:1296 av herr Palme m. fl. (s) vari - med hänvisning till motionen 1976/77:1294 - hemställs att riksdagen antar följande

SkU 1976/77:40

72 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar Enligt

riksdagens beslut föreskrives att 1 och 6 55 lagen (1973:37)om avgift på vissa dryckesförpackningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1 5- Avgift erlägges enligt denna lag till staten vid omsättning inom landet av förpackning för konsumtionsfärdig dryck hänförlig till tulltaxenr 20.07 eller 22.01-22.09 och vid införsel av sådan förpackning med eller utan dryck, om förpackningens fyllnadsvolym överstiger 0,2 men ej 3 liter.

Bestämmelserna i

6 5- Avgift utgår med 10 öre för varje förpackning.

Föreslagen lydelse

1 5- Avgift erlägges enligt denna lag till staten vid omsättning inom landet av förpackning för konsumtionsfärdig dryck hänförlig till tulltaxenr 20.07 eller 22.01-22.09 och vid införsel av sådan förpackning med eller utan dryck, om förpackningens fyllnadsvolym överstiger 0,1 men ej 3 liter.

A vgift erlägges ej.för förpackning för dryck avsedd för barn. Sådan förpackning skall vid detaljförsäljning till konsument vara märkt med en för konsumtion lägsta lämplig ålder mellan 0 och 6 månader. denna lag.

6 5. Avgift utgår med 15 öre för varje förpackning, vars fyllnadsvolym överstiger 0,2 men ej 3 liter, och med 5 öre för varje förpackning, vars .fyllnadsvolym överstiger 0,1 men ej 0,2 liter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

Motionen 1976/77:1519 har såvitt avser yrkandena 5 och 6 och motionen 1976/77:1530 såvitt avser yrkandet 2 a) hänvisats till utbildningsutskottet.

Yttrande från annat utskott

Skatteutskottet har i ärendet erhållit yttrande från socialutskottet, vilket yttrande fogas som bilaga till betänkandet.

SkU 1976/77:40

73 Utskottet

A Ikoholpolilikens inriktning

Den föreliggande propositionen är det huvudsakliga slutresultatet av den alkoholpolitiska utredningens (APU:s) mångåriga arbete och innefattar förslag om betydelsefulla ekonomiska satsningar i alkoholpolitiskt syfte och en teknisk och saklig överarbetning av praktiskt taget hela alkohollagstiftningen. Förslagen bygger huvudsakligen på den överarbetning av APU:s förslag och av remissyttrandena däröver som verkställts av en särskild av regeringen utsedd beredningsgrupp. Propositionen bygger på förutsättningen att förra årets riksdagsbeslut om mellanölets slopande ligger fast. Beträffande alkoholreklamen föreslås i propositionen att avgörandet skall anstå tills regeringen tagit ställning till remissutfallet beträffande det föreliggande utredningsförslaget härom. Utskottet behandlar i det följande dessa spörsmål i anslutning till motionsyrkanden.

Om man försöker göra en slutbedömning av APU:s insatser genom att värdera de alkoholpolitiska nyheter som redovisas i propositionen blir resultatet att utredningen lyckats skapa förståelse för att alkoholfrågan bör fogas in i sitt större sociala sammanhang liksom att den mött gensvar i fråga om kraven på betydande insatser för ökad information, utbildning, forskning, undervisning och för förbättringar av miljön i dess vidaste bemärkelse i syfte att komma till rätta med alkoholproblemen. Däremot har utredningens förslag beträffande tillverkning, försäljning och beskattning av alkoholdryckerna eller till olika organisatoriska förändringar vunnit anslutning endast i begränsad omfattning. På sistnämnda områden innebär förslagen i propositionen därför närmast en förbättrad systematik av lagstiftningen.

APU ansåg att alkoholpolitikens syfte skulle vara att åstadkomma återhållsamma alkoholvanor. Reservanter inom utredningen ville emellertid ha ett uttalande om sänkning av konsumtionsnivån som ett mål för denna politik.

Skatteutskottet uttalade vid föregående riksmöte (SkU 1975/76:64) att det enligt utskottets uppfattning är av stort värde att alkoholfrågorna i fortsättningen infogas i sitt sociala sammanhang och att ett klart mål uppställs för en flerårig insats syftande till att begränsa den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och till att komma till rätta med alkoholmissbruket. Socialministern ansluter sig i propositionen till skatteutskottets av riksdagen godkända målsättning, men anser det inte möjligt att genomföra en i fråga om tid och mängd bestämd plan för en sänkning av alkoholkonsumtionen.

De åtgärder som nu föreslås för att uppnå detta syfte har kortfattat presenterats på s. 2 och 3 i detta betänkande och innefattar ett samlat alkoholpolitiskt program med tonvikt på socialpolitiska insatser i vid mening och ökade resurser till förebyggande åtgärder och upplysningsverksamhet. Det centrala ansvaret för samhällets alkoholpolitik läggs på socialstyrelsen

SkU 1976/77:40

och en därtill knuten, nyinrättad nämnd. Vidare kan nämnas att beskattningen i högre grad än hittills används i konsumtionsbegränsande syfte.

Frågor om alkoholpolitikens mål behandlas i ett flertal av de med anledning av propositionen väckta motionerna. I ett par av motionerna - 1501 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c) och 1528 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp) - formuleras i huvudsak samma målsättning som i propositionen medan motionärerna i motionen 1519 av herr Palme m. fl. (s) anser att riksdagen bör avge en programförklaring om att målet för samhällets alkoholpolitik är att begränsa och tränga tillbaka alkoholskadorna. De ovan nämnda reservanterna i APU ville att man skulle ställa upp etappmål för sänkning av alkoholkonsumtionen, och förslag härom framförs i motionen 1499 av herrar Hörberg (fp) och Stensson (fp) samt i motionen 1517 av herr Lindblad m. fl. (fp). I sistnämnda motion begärs även riksdagsuttalande om ett verkningsfullare utnyttjande av prissättningsinstrumentet och om alkoholfri representation från det allmännas sida. Kravet på alkoholfri representation återfinns också i motionen 1481 av herr Enlund m. fl. (fp), som bl. a. därigenom och genom information vill bidra till att avskaffa alkoholtraditionens sociala tryck för att skapa ökad gemenskap mellan människor med olika inställning till alkoholbruket. Motionärerna vill också att alkoholfrågan skall sättas in i den aktuella miljö- och giftdebatten. Yrkanden och motiveringar rörande alkoholpolitikens inriktning framförs också i motionerna 1498 av fru Hedvall (m), 1515 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Nilsson i Agnäs (m), 1530 av herr Carlshamre (m), 1536 av herr Ollén (m) och 1537 av herr Werner m. fl. (vpk).

Beträffande de närmare preciserade yrkandena i dessa motioner återkommer utskottet i det följande.

Enligt utskottets bedömning föreligger det inte någon motsättning mellan den av utskottet formulerade och av såväl socialministern som vissa motionärer godtagna målsättningen för alkoholpolitiken och de övriga yrkandena i frågan, mer än vad gäller kraven på preciserade delmål för sänkning av alkoholkonsumtionen. För att kunna sänka den totala alkoholkonsumtionen torde fordras samordning av flera olika insatser. Utskottet vill här peka på behovet av information, på utnyttjandet av prissättningsinstrumentet och på en övervakning av hur konsumtionen av drycker med olika alkoholhalt inbördes kan styras. Det är inte utskottets uppgift att närmare precisera behövliga insatser för att under en följd av år begränsa den totala alkoholkonsumtionen, utan utskottet utgår ifrån att detta blir en uppgift för socialstyrelsen. Utskottet finner alltså inte skäl ändra sin tidigare uttalade målsättning och avstyrker de här behandlade motionsyrkandena i den mån de inte är tillgodosedda genom vad utskottet anfört. Detta ställningstagande medför att utskottet inte heller kan tillstyrka bifall till yrkandet i motionen 1536 av herr Ollén (m), som vill ha ett riksdagsuttalande om ändrad attityd till alkohol och ett ändrat dryckesmönster. Motionären anser att alkoholfrågan bör avdramatiseras genom att restriktioner i fråga om försäljning

SkU 1976/77:40

m. m. avvecklas. Utskottet delar socialutskottets uppfattning i denna fråga att det krävs försäljningsrestriktioner för att skydda ungdomen.

Beträffande frågan om alkoholfri representation kan utskottet i princip instämma i motionärernas önskemål, men utskottet är samtidigt medvetet om att genomförandet av detta önskemål lagstiftningsvägen kommer att möta betydande svårigheter. Utskottet förutsätter dock att stat och kommun bör kunna visa stor återhållsamhet i fråga om användning av alkoholdrycker i representationssammanhang.

Information

Riktlinjer för informationen

1 propositionen föreslås en kraftigt ökad satsning på information. Beträffande formerna för informationsverksamheten innebär förslaget att APU:s tanke att informationen främst skulle bedrivas i samhällets regi med viss centralstyrning överges. Beredningsgruppen förordade att de av riksdagen tidigare fastställda målen för statens ungdomsråds alkoholinformation skulle vara vägledande. Denna målsättning innebär att informationen skall sätta in missbruksproblemen i deras sociala sammanhang och vidga medvetenheten om att människors sociala svårigheter måste mötas med öppenhet och vilja till solidariska insatser. Den skall också medverka till en sådan förändring i synen på de som har skadats genom missbruket att deras delaktighet i den samhälleliga gemenskapen tryggas. Socialministern ansluter sig till denna målsättning men anser att informationen också bör understryka riskerna för skadeverkningar och att den bör betona vikten av helnykterhet under uppväxtåren, i trafiken och i arbetslivet. Informationen bör enligt hans mening till stor del avse ungdomen men inte ensidigt inriktas på denna. Han betonar även massmedias stora genomslagskraft. Ansvaret för den övervägande delen av informationen skall dock vila på folkrörelserna, som bör ges resurser härför, men som skall bedriva verksamheten självständigt med utgångspunkt i sina egna värderingar.

Några vägande invändningar mot den angivna målsättningen framförs inte i motionerna. 1 motionen 1528 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp) begärs att målsättningen skall kompletteras med att informationen skall förändra attityder och beteenden i fråga om alkoholen, och i motionen 1515 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Nilsson i Agnäs (m) vill motionärerna att informationen skall angripa själva bruket av alkohol som onödigt och skadligt. I huvudsak samma principiella inställning till alkoholinformationens inriktning redovisas i den tidigare nämnda motionen 1481 av herr Enlund m. fl. (fp), som särskilt vill att informationen skall motverka alkoholtraditionens sociala tryck.

I ovan nämnda motioner anförs bl. a. exempel på miljöer och tillfällen, då traditionen medverkar till ökad alkoholkonsumtion. Det kan gälla seden

SkU 1976/77:40

att fortära alkohol vid enskilda fester eller vid högtider, vid statlig eller kommunal representation eller som en nästan daglig rutin i hemmet. Enligt utskottets mening är det nödvändigt att informationen även inriktas på att försöka begränsa det traditionella bruket av alkohol. I motionen 1519 av herr Palme m. fl. (s) föreslås en avsevärt större satsning på information än vad som förordas i propositionen, och motionärerna för även fram ett informationsprogram som formuleras som ett kraftigt ökat stöd till folkrörelserna och en socialt inriktad information som syftar till att skapa ett engagement mot missbruk och alkoholskador. Såvitt utskottet kan finna föreligger inte några principiella skillnader mellan regeringens och motionärernas allmänna målsättning för informationen. Motionärerna betonar särskilt löntagarorganisationernas betydelse i sammanhanget, vilket också kommer till uttryck i deras anslagsyrkanden.

Utskottet finner de i propositionen föreslagna riktlinjerna för informationen väl avvägda men vill därutöver för egen del understryka betydelsen av att informationen även inriktas på att förändra och begränsa det traditionella bruket av alkohol, i enlighet med vad utskottet ovan anfört. Utskottet avstyrker de i detta avsnitt i övrigt behandlade yrkandena om informationen till den del de inte kan anses besvarade genom det anförda.

Alkoholbolagens information

En principfråga av annat slag tas upp i motionen 1529 av fru Bernström (fp), som anser att all information bör handhas av socialstyrelsen och att de statliga alkoholbolagen inte bör få bedriva sådan verksamhet. Motionären torde med alkoholbolagens informationsverksamhet avse Systembolagets annons- och reklamkampanjer för en dämpning av alkoholkonsumtionen och för att främja övergång till svagare drycker. Ett motionsyrkande som i viss mån berör samma fråga tas upp i den under allmänna motionstiden väckta motionen 325 av herrar Signell (s) och Rosqvist (s), som anser att systembolaget bör ställa medel till socialstyrelsens förfogande för att bedriva konsumentupplysning om alkoholens risker och skadeverkningar.

Frågan om systembolagets roll i den kommande alkoholinformationen berörs inte närmare i propositionen, men förtjänar enligt utskottets mening viss uppmärksamhet med hänsyn till att bolaget för informationsändamål anslår summor som torde närma sig de sammanlagda anslagen för information enligt propositionen. Socialutskottet har pekat på att Systembolaget genom sin verksamhet har möjlighet att nå många som man inte kan informera genom vanliga kanaler. Denna iakttagelse torde emellertid endast gälla den information som sker i butikerna och som bolaget givetvis skall kunna bedriva enligt egna bedömningar. Det är å andra sidan enligt skatteutskottets mening självklart att när det gäller riksomfattande annons- och reklamkampanjer en samordning måste ske mellan socialstyrelsens och Systembolagets verksamhet för att inte sådana åtgärder skall kollidera eller

SkU 1976/77:40

motverka varandras syften. Det bör därför på längre sikt kunna övervägas om inte viss del av Systembolagets informationsverksamhet bör överföras till socialstyrelsen i egenskap av centralmyndighet för alkoholinformationen. Det är även angeläget att Systembolagets erfarenheter på informationsområdet på lämpligt sätt kan komma socialstyrelsen till godo. Utskottet anser emellertid att dessa frågor i första hand bör lösas genom samråd mellan socialstyrelsen och Systembolaget. De fortsatta övervägandena bör ankomma på nämnden för alkoholfrågor som också skall kunna ta erforderliga initativ i frågor av alkoholpolitisk art. Med det anförda anser utskottet de här behandlade motionsyrkandena besvarade.

Anslag

I propositionen begärs för nästa budgetår 2,5 milj. kr. till informationsåtgärder på alkoholområdet och 4 milj. kr. till upplysning i alkoholfrågan samt 70 000 kr. i bidrag till Föreningen Fruktdrycker. Föreningen skall enligt socialministerns uttalande i propositionen efter detta budgetår få söka medel från socialstyrelsens informationsanslag.

I motionen 1519 av herr Palme m. fl. (s) yrkas att informationsanslaget skall utgå med 25 milj. kr. och upplysningsanslaget med 5,5 milj. kr. Därutöver vill motionärerna ha särskilda bidrag till löntagarorganisationernas utbildningsverksamhet m. m. i alkoholfrågan med 1,6 milj. kr. Anslagsökningarna ingår i den satsning på 100 milj. kr. under en treårsperiod, som motionärerna förordar och som de vill finansiera genom en skärpt beskattning av vin. Riktlinjerna för programmet anges sålunda:

1. Alkohol- och narkotikafrågorna skall ges en mer framskjuten plats i skolans verksamhet.

2. Kraftfull satsning på information och debatt om alkoholproblemen i ungdomsorganisationer och folkrörelser.

3. Stöd till alkoholfri - icke kommersiell nöjesverksamhet.

4. De fackliga organisationerna får resurser för att ta upp alkoholfrågorna i arbetslivet.

5. Resurser för en kraftigt utbyggd hälsoupplysning om alkoholens verkningar.

6. Stöd till upprättande och genomförande av kommunala handlingsprogram för förbättring av särskilt utsatta ungdomsmiljöer.

7. Förstärkning av de alkoholskadades sociala och kulturella ställning genom satsning på demokratiskt uppbyggd verksamhet.

8. Omedelbara insatser för akutvård av alkoholskadade.

9. Förbud mot alkoholreklam.

Medelsfördelningen under treårsperioden redovisas i socialutskottets yttrande. Föreningen Fruktdryckers anslag behandlas i motionen 1528 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c,m,fp), vilka anser att föreningen även i fortsättningen bör få ett i riksstaten upptaget anslag, som fastställs av riksdagen. I motionen 1497 av herr Björk i Gävle m. fl. (c,m) yrkas

SkU 1976/77:40

att socialstyrelsen skall få disponera 2 milj. kr. och statens ungdomsråd 12 milj. kr. av medlen till informations- och aktivitetsinsatser. Däri ingår de medel ur arvsfonden som utskottet behandlar i nästa avsnitt.

Utskottet vill fdrst med anledning av kraven på anslagshöjningar konstatera att förslagen i propositionen bygger på beredningsgruppens och APU:s försök att kartlägga behovet av informations- och aktivitetsstöd. Självfallet kan olika bedömningar göras av var och i vilken omfattning insatserna bör ske, och utskottet är inte främmande för tanken att väsentligt större insatser och delvis andra metoder kan bli erforderliga i framtiden. Det är emellertid angeläget att uppbyggnaden sker successivt och med ledning av de erfarenheter som den ökade satsningen kan ge. En väsentlig fråga i sammanhanget är därför hur nämnden för alkoholfrågor kommer att fungera och vilka insatser den kan göra för att bäst utnyttja anslagen för information och aktivitetsstöd m. m. Eftersom nämnden tillkommer först i mitten av nästa budgetår och inte kan tänkas ha vunnit några nämnvärda erfarenheter förrän under det därpå följande bödgetåret är det enligt utskottets mening inte väl förenligt med en ansvarsfull användning av det allmännas medel att redan nu besluta om så stora informationsinsatser som motionärerna kräver. En utbyggnad av informationen bör alltså ske på grundval av den nu beslutade verksamheten och med beaktande av de resurser som då kan ställas till förfogande. Detta utesluter inte nya former för informationsinsatser och aktivitetsstöd m. m. Det bör även observeras att löntagarorganisationerna blir representerade i nämnden och att de således får möjlighet att framställa önskemål i den riktning som föreslås i motionen 1519. Yrkandet i motionen 1497 att socialstyrelsen endast skall få disponera en mindre del av informationsmedlen och att huvuddelen av dessa anslag skall ställas till statens ungdomsråds förfogande kan utskottet inte heller biträda, då det skulle innebära att socialstyrelsen skulle betas möjligheterna till en meningsfull informationsverksamhet. Som framgår av den tidigare redogörelsen är visserligen avsikten att en betydande del av informationen skall riktas till ungdomen, men det skall inte vara någon ensidig satsning på denna grupp. Ungdomsrådet har sedan flera år tillbaka fått medel för sin informationsverksamhet på alkoholområdet och kommer att få det också i fortsättningen, men syftet med den nu föreslagna anslagsökningen är att även på andra vägar nå nya målgrupper. Som framgår av propositionen kommer ungdomsrådet att bli representerat i den nämnd som skall biträda socialstyrelsen i dessa frågor och får således även den vägen möjlighet att påverka användningen av tillgängliga resurser.

Beträffande anslaget till Föreningen Fruktdrycker anser utskottet att behovet av stöd till de strävanden som föreningen svarar för är angeläget men bör bedömas i det större informationssammanhang som nämnden för alkoholfrågor skall ta ställning till. 1 enlighet härmed kan utskottet inte biträda yrkandet om ett särskilt anslag härför i budgeten för tiden efter budgetåret 1977/78.

SkU 1976/77:40

79 Utskottet avstyrker således motionerna 1497, 1519 och 1528 i här behandlade avseenden. Som redan nämnts sammanhänger de nu berörda anslagsframställningarna i motionen 1519 med de yrkanden som behandlas under följande rubrik. Med hänvisning även till vad utskottet där anför avstyrker utskottet också motionen 1519 i angivna delar och tillstyrker propositionen i motsvarande delar.

Sveriges Radios roll i informationsfrågan

I motionen 1528 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c,m,fp) framförs ett yrkande om att Sveriges Radios roll i informationen kring alkoholfrågan bör beaktas. Socialutskottet har med anledning av detta yrkande förutsatt att socialstyrelsen kommer att uppmärksamma massmedias roll i här avsedda sammanhang. Skatteutskottet som delar denna uppfattning vill också erinra om att socialministern i propositionen efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet framhåller att frågan om Sveriges Radios roll som opinionsbildare på alkoholområdet berörs av innehållet i gällande avtal mellan staten och Sveriges Radio och därför bör bedömas av nu sittande radioutredning. Då frågan alltså redan är uppmärksammad av regeringen anser utskottet inte någon framställning om särskilt beaktande därav erforderlig. Utskottet avstyrker alltså motionen 1528 i denna del.

Aktiviielsslöd, miljöfrågor m. m.

I propositionen föreslås att socialstyrelsen tilldelas anslag ur allmänna arvsfonden med 5 milj. kr. om året under högst fem år för en försöksverksamhet som avser att nå ut med olika fritidssysselsättningar till de grupper av människor som är i särskilt behov av aktiviteter. Inom ramen för anslaget skall också alkoholfri nöjesverksamhet kunna stödjas. Vidare föreslås att möjligheten att ge lån till alkoholfria restauranger skall upphöra vid 1977 års utgång. Nämnden för alkoholfrågor skall dock vara oförhindrad att, om den finnér det möjligt att med rimliga insatser åstadkomma ett verksamt stöd, lägga fram förslag härom för socialstyrelsen.

Beträffande aktivitetsstöd till alkoholfria miljöer och förbättrade fritidsmiljöer föreligger olika motionsyrkanden liksom i fråga om de alkoholfria restaurangerna.

I motionen 1519 av herr Palme m. fl. (s) föreslås att inom det av motionärerna förordade treårsprogrammet skall anslås medel för icke kommersiell nöjesverksamhet i alkoholfri miljö. Motionärerna vill även förbättra utsatta ungdomsmiljöer och de alkoholskadades ställning samt göra betydande omedelbara insatser för akutvården av alkoholskadade. För nästa budgetår beräknas kostnaderna för denna del av programmet till drygt 20 milj. kr., varav knappt hälften faller på akutvården, Herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (m,c,fp) begär i motionen 1528 ett uttalande om stöd för strävandena att värna de alkoholfria miljöerna. I motionen 1537

SkU 1976/77:40

av herr Werner m. fl. (vpk) yrkas dels statliga åtgärder i syfte att stödja kommunalt arbete på förbättrade fritidsmiljöer, dels ett anslag på 2 milj. kr. till socialstyrelsen för att utveckla konsultverksamhet i syfte att stödja kommunerna i deras strävanden att förbättra fritidsmiljöerna.

Ett nytt anslagskrav, som syftar till att stödja alkoholfria miljöer, förs fram i motionen 1527 av herrar förste vice talmannen Bengtson (c) och Lindblad (fp). Motionärerna begär att 200 000 kr. skall ställas till socialstyrelsens förfogande för stöd till student- och ungdomshem som genom stiftelser inom nykterhetsrörelsen drivs i Uppsala, Stockholm och Lund.

Utredning om driftbidrag till de alkoholfria restaurangerna begärs i motionen 1499 av herrar Hörberg (fp) och Stensson (fp) liksom i motionen 1528 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c,m,fp). Ett delvis likartat yrkande framförs i motionen 1532 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp,c,m) men motiveras i detta fall främst med hänvisning till att de alkoholfria motellen kommit i ett avsevärt försämrat konkurrensläge i förhållande till de motell som bedriver spritservering.

Utskottet kan i princip instämma i de allmänna uttalanden som görs i motionerna om miljöns och särskilt fritidsmiljöns betydelse från alkoholpolitisk synpunkt. Utskottet vill understryka fritidsaktiviteternas stora betydelse i sådant sammanhang och värdet av alkoholfria miljöer, däri inbegripet de alkoholfria restaurangerna. Samtidigt vill utskottet ansluta sig till de synpunkter socialutskottet anfört beträffande bl. a. stödet till fritidsaktiviteter, nämligen att det bör ankomma på socialstyrelsen att inom ramen för anvisade medel göra den erforderliga prioriteringen mellan olika projekt samt att resursfrågan bör kunna tas upp till förnyad prövning, då det finns väl genomarbetade projekt att satsa på. Miljöfrågorna ingår givetvis i den sociala helhetssyn på alkoholproblematiken som utskottet föreskpråkar och kräver därför inga särskilda principuttalanden. Skatteutskottet, som delar socialutskottets positiva syn på de i motionerna framförda förslagen, anser sig dock under nuvarande förutsättningar inte berett att för det närmast kommande budgetåret förorda några höjningar av den i propositionen förordade medelsdispositionen för här avsedda ändamål eller några nya anslag.

1 enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna 1527, 1528 och 1537 i här behandlade delar.

Beträffande lånefonden för alkoholfria restauranger kan först erinras om att APU föreslog att denna lånemöjlighet borde avvecklas då den inte gett avsett resultat. Endast ett begränsat antal lån har kunnat beviljas. I propositionen hänvisas också till erfarenheter från Norge, som visar att generösare lånevillkor för dessa ändamål också kräver betydande kapitalinsatser. Med hänsyn till att värdet av och kostnaderna för stödet till alkoholfria hotell och restauranger behöver ytterligare utvärderas vill utskottet i likhet med socialministern förorda att den alkoholpolitiska nämnden prövar frågan. Med hänsyn till frågans vikt anser utskottet att denna prövning bör ske med förtur. Utskottet vill i det sammanhanget framhålla att den i motionen

SkU 1976/77:40

1532 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp,c,m) berörda frågan om motellens konkurrenssituation synes vara förtjänt av särskild uppmärksamhet.

Med det anförda anser utskottet de här behandlade yrkandena i motionerna 1499, 1528 och 1532 vara besvarade och tillstyrker propositionen i dessa delar.

Den centrala organisationen

APU föreslog inrättandet av ett fristående alkoholpolitiskt råd som centralorgan för alkoholpolitiken, men förslaget mötte invändningar från remissorganen, och i motioner förra våren yrkades att socialstyrelsen skulle vara central myndighet för alkoholpolitiken. Socialministern ansluter sig till denna uppfattning och förordar vidare på beredningsgruppens förslag att till socialstyrelsen knyts en särskild nämnd för alkoholfrågor som dels skall vara rådgivande i frågor av allmän aikoholpolitisk karaktär, dels beslutande i fråga om fördelningen av medel som ställs till socialstyrelsens förfogande för aikoholpolitisk verksamhet. Den i propositionen angivna preciseringen av nämndens uppgifter återges pås. 127 i socialutskottets yttrande. Enligt propositionen skall i nämnden ingå en representant för vardera LO, TCO, SACO/SR, SAF, Riksidrottsförbundet, Folkbildningsförbundet, Kommunförbundet, Landstingsförbundet samt tre företrädare för Nykterhetsrörelsernas landsförbund och två företrädare för statens ungdomsråd. Chefen för socialstyrelsen skall vara ordförande i nämnden.

Motionsvis har framförts invändningar mot benämningen, sammansättningen och uppgifterna. Sålunda anser motionärerna i motionen 1519 av herr Palme m. fl. (s) att gruppen i alkoholpolitiska frågor bör ha rådgivande karaktär men dock få fördela vissa medel, varför organet bör benämnas alkoholpolitiska gruppen. De anser vidare att ALRO, länkrörelsen och Verdandi, vilka företräder de alkoholskadades intressen, bör få företrädare i organet. Herr Björk i Gävle m. fl. (c,m) vill i motionen 1497 öka antalet företrädare för statens ungdomsråd till tre, medan fru Bernström (fp) i motionen 1529 förordar att de båda alkoholbolagen får företrädare i nämnden. I motionen 1528 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c,m,fp) begär motionärerna att nämndens ledamöter skall tillsättas på förslag av berörda organisationer, och de vill vidare ha en ytterligare precisering av nämndens uppgifter och befogenheter. Herr Norrby (c) begär i motionen 1518 ett uttalande om att nämnden bör ha ett avgörande inflytande på de frågor den skall handlägga.

Utskottet finner att det med hänsyn till uppgifternas bestående karaktär är motiverat att kalla organet nämnd. Det kan inte anses påkallat att öka antalet företrädare för ungdomsrådet eller att låta företrädare för alkoholbolagen ingå i nämnden där statens intressen är företrädda av socialstyreslen. Förslaget att en företrädare för de organisationer som företräder de alkoholskadades intressen skall ingå i nämnden finner utskottet välmotiverat,

6 Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 40

SkU 1976/77:40

och utskottet tillstyrker alltså detta yrkande. Denna representant liksom övriga organisationsrepresentanter bör utses av regeringen på förslag av organisationerna. Enligt vad utskottet erfarit har detta varit regeringens avsikt, även om det inte redovisas i propositionen. Beträffande frågorna om nämndens inflytande och befogenheter samt arbetsuppgifter synes någon ytterligare precisering inte erforderlig. Dessa frågor torde till stor del få sin naturliga lösning då nämnden börjat fungera. Den bör då i samråd med socialstyrelsen och dess från riksskatteverket överförda alkoholbyrå kunna lägga fram ett mera detaljerat förslag för verksamheten, där naturligtvis även arbetsformerna kan övervägas. En alltför hård bindning i förväg av uppgifterna finner utskottet därför inte lämplig.

Utskottet kan i enlighet med det anförda endast förorda den ändringen att i nämnden för alkoholfrågor också skall ingå en representant för de organisationer som företräder de alkoholskadades intressen. I övrigt avstyrker utskottet yrkandena i motionerna 1497, 1518, 1519, 1528 och 1529 i vad avser denna fråga och tillstyrker propositionen i denna del.

Den lokala och regionala tillsynsorganisationen

Länsstyrelsen skall enligt propositionen även i fortsättningen ha huvudansvaret för frågor rörande försäljningen av alkoholdrycker, men polismyndigheten och kommunala myndigheter avses medverka då det gäller att övervaka bestämmelserna. Polismyndigheterna avlastas sina nuvarande uppgifter som tillståndsmyndighet i vissa alkoholförsäljningsfrågor. I stället skall länsstyrelsern förstärkas med ytterligare ett antal särskilda handläggartjänster på vilka det skall ankomma att föredra ansökningsärenden och fullgöra tillsynsuppgifter. Syftet är att övervakningen genom organisationsförstärkningen skall få en mera offensiv inriktning än f. n., och åtgärden skall även ses mot bakgrund av förslaget om avveckling av systemet med oktrojperioder, som utskottet närmare behandlar i det följande. För att nå detta resultat krävs en ökning av antalet handläggartjänster på länsstyrelserna. APU hade i detta syfte föreslagit att antalet sådana tjänster skulle ökas till 45, medan beredningsgruppen ansåg att det behövdes 55 tjänster. Socialministern förordar att man i första hand prövar en utökning enligt APU:s förslag och begär att länsstyrelserna får ytterligare anslag härför med 1,5 milj. kr.

I motionen 1535 förordar herr Magnusson i Nennesholm (c) att antalet tjänster utökas enligt beredningsgruppens förslag, medan herr Palme m. fl. (s) i motionen 1519 kritiserar regeringen för att de enda personalförstärkningar som föreslås gäller serveringskontrollen trots att serveringen endast svarar för 5 % av försäljningen. I den senare motionen framställs dock inget yrkande på denna punkt.

De föreslagna nya tjänsterna på länsstyrelserna skall enligt utskottets mening inte ses som ett led i en väsentligt ökad kontrollverksamhet utan mera som en följd av de organisatoriska förändringar i fråga om tillstånds -

SkU 1976/77:40

givning m. m. som APU föreslagit och som i princip godtas i propositionen.

I och med att den arbetsk rävande oktrojprövningen ersätts med en löpande och mera effektiv övervakning avlastas polismyndigheten och de kommunala myndigheterna ett omfattande utredningsarbete som enligt vad APU visat inte gett resultat som svarat mot insatserna. Man får också möjligheter att tillämpa tillståndsgivningen, översynen och övriga bestämmelser på ett mera rättvist och enhetligt sätt. Det torde samtidigt vara uppenbart att övervakningen av serveringen av alkoholdrycker, som styrs av vinstintresse, och som i vissa fall också kan verka normbildande vid utvecklingen av dryckesvanor, kräver större insatser än försäljningen i övrigt som ju främst handhas av statliga monopolbolag. Med hänsyn härtill finner utskottet att det givetvis kan anföras skäl för att utöka antalet tjänster i enlighet med yrkandet i motionen 1535. Å andra sidan kan hävdas att utbyggnaden bör ske försiktigt i avvaktan på erfarenheter av den nya organisationen. Behovet av en utbyggnad bör även prövas av socialstyrelsen, som bör ha en nära kontakt även med serveringsfrågorna för att kunna fullgöra uppgiften som centralt alkoholpolitiskt organ. Med hänsyn till dessa omständigheter anser utskottet att 45 handläggartjänster bör inrättas i första hand. Utskottet tillstyrker alltså propositionen på denna punkt men anser det alltså inte uteslutet att yrkandet i motionen 1535 kan tillgodoses i ett senare sammanhang.

Etablering av systembutiker

Frågan om i vilken omfattning och i vilken takt nya systembutiker skall inrättas har sedan länge varit föremål för motioner, som i regel avvisats med hänvisning till APU:s uppdrag eller de pågående övervägandena med anledning därav. APU föreslog att Systembolagets restriktiva etableringspolitik skulle fortsätta, vilket i huvudsak innebär att ett par nya butiker tillkommer varje år. Remissförfarande skulle äga rum endast vid etablering av butiker på nya orter. 1 propositionen föreslås nu en viss försiktig ökning av butiksetableringen. Vidare förordas försök med butiker med begränsat öppethållande. Länsstyrelse, kommunfullmäktige och polismyndighet skall alltid höras i etableringsfrågorna, och kommunfullmäktige kan inom två månader begära att bolagets beslut prövas av regeringen.

Yrkanden om bibehållande av gällande regler för etablering av systembutiker framförs i motionerna 1501 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c) och 1528 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c,m,fp). Herr tredje vice talmannen Eriksson (fp) och herr Lindblad (fp) yrkar i motionen 1514 ett tillägg till lagstiftningen av innebörd att etablering av försäljningsställen bör tillämpas restriktivt. Herrar Hörberg (fp) och Stensson (fp) anser i motionen 1499 att kommunen skall ha det slutliga ansvaret för etablering av butiker, och i motionen 1518 begär herr Norrby (c) ett riksdagsuttalande om att Systembolaget inte skall åläggas etablera butiker. Krav på ökad butiksetablering framförs i motionerna 1444 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) och fru Sundberg (m) och 1034 av herrar Pettersson i Helsingborg (s) och Silfverstrand (s), som anser att varje kommun som så önskar bör

SkU 1976/77:40

kunna få systembutik inom rimlig tid. I motionen 1519 av herr Palme m. fl. (s) ställs inte något yrkande i etableringsfrågan, men motionärerna uttalar sin anslutning till förslaget i propositionen, som enligt deras mening leder till att man får en butik i praktiskt taget varje kommun. I motionen 1503 av herr Westberg i Hofors m. fl. (s) behandlas inte etableringens omfattning utan de nya reglerna om att kommun skall kunna begära att regeringen prövar Systembolagets beslut och det remissförfarande som föreskrivs i förslaget. Motionärerna menar att bestämmelserna utgör hinder för Systembolaget att snabbt ta ställning till anbud om uthyrning av lämpliga lokaler, vilket i sin tur försvårar det ganska omfattande utbyte av lokaler som bolaget behöver göra av arbetsmiljöskäl. Yrkandet i motionen går ut på att bestämmelsen om överprövning slopas. Handelstjänstemannaförbundet har i skrivelse till utskottet framfört liknande synpunkter.

Frågan om butiksetableringens omfattning och takt måste självfallet bedömas såväl från servicesynpunkt som med hänsyn till de alkoholpolitiska konsekvenserna. Förslaget att regeringen som företräder staten-ägaren skall kunna överpröva det egna bolagets beslut är som framhålls i motionen 1503 unikt när det gäller statliga bolag. Det är också på sätt och vis unikt att Systembolaget ensamt har fått avgöra etableringsfrågorna, som av kommunerna i många fall bedöms vara av väsentlig betydelse för servicen och näringslivet på de olika orterna. Etableringen har dock i huvudsak kunnat ske i gott samförstånd med de lokala intressena.

Som framgår av de framförda motionsyrkandena föreligger uppenbara intressemotsättningar i fråga om etableringens omfattning, där propositionens förslag om en försiktig och successiv ökning av etableringarna kan sägas vara en medelväg. En väsentlig fråga är givetvis vilken ökningstakt som kommer att tillämpas, och på denna punkt lämnar inte propositionen något entydigt svar. Utskottet anser sig i huvudsak kunna biträda de i propositionen angivna riktlinjerna, som bl. a. innebär en komplettering av butiksnätet där det är glesast samt försök med butiker som har begränsat öppethållande på orter med litet befolkningsunderlag och långa avstånd till närmaste butik. Det är enligt utskottets mening dock inte lämpligt att låsa etableringen vid ett bestämt antal butiker årligen eller att införa någon annan form av kvotering. Prioriteringen bör ske efter de angivna riktlinjerna och med beaktande av de alkoholpolitiska och kommunala intressena. En sådan etableringspolitik innebär att kommuner, som har centralort med ett befolkningsunderlag som åtminstone motiverar en butik med begränsat öppethållande, kan få en egen systembutik inom rimlig tid om de så önskar. Samtidigt bör anföras att den fortsatta etableringen inte får leda till ett butiksnät som är överdimensionerat med ökade risker från alkoholpolitisk synpunkt som följd. Butiksetableringen bör ske i nära samråd med regeringen, som också bör kunna få möjlighet att begränsa remissförfarandet i de fall det framstår som överflödigt. För att få de alkoholpolitiska synpunkterna på en mera långsiktig etableringspolitik bör nämnden för alkoholfrågor höras. Eftersom

SkU 1976/77:40

etableringsfrågorna är ganska speciella till sin karaktär bör de regleras särskilt, och försäljningslagen behöver då bara innehålla stadgande om att detaljhandelsbolaget beslutar om försäljningsställenas förläggning i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver. Den närmare utformningen av bestämmelserna förutsätts därvid ske i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget i propositionen. Utskottet förordar att lagstiftningen får denna utformning, vilket berör 26 § i förslaget till lag om handel med drycker, och tillstyrker samtidigt att butiksetableringen följer förslaget i propositionen med beaktande av vad utskottet anfört i frågan.

Utskottet tillstyrker alltså i princip propositionens förslag i denna del med den av utskottet förordade författningsändringen, som förutsätts tillgodose yrkandet i motionen 1503, och avstyrker de här behandlade yrkandena i motionerna 1034, 1444, 1499, 1501, 1514, 1518 och 1528 i den mån de inte blivit tillgodosedda genom vad utskottet sålunda anfört.

Inköpsäldern

I propositionen föreslås att nuvarande åldersgräns på 20 år för inköp i systembutik bibehålls. Ett ställningstagande till frågan om sänkning av åldersgränsen till myndighetsåldern bör anstå tills följderna för ungdomen av mellanölets avskaffande kan överblickas.

I ett flertal motioner uttalas tillfredsställelse med detta förslag, men i den under allmänna motionstiden väckta motionen 238 av herr Ollén (m) begärs att inköpsäldern skall anpassas till myndighetsåldern.

Utskottet, som i denna fråga ansluter sig till förslaget i propositionen, finner inte skäl tillstyrka detta motionsyrkande. Beträffande motiveringen för ett bibehållande av 20-årsgränsen vill utskottet emellertid uttala att en sänkning av denna gräns inte bör ske uteslutande med utgångspunkt i erfarenheterna efter mellanölets avskaffande utan att verkningarna av de nu beslutade alkoholpolitiska åtgärderna i sin helhet också bör avvaktas.

A vstängning från inköp

Med hänsyn till att spärrlistorna i systembutikerna i och med fylleristraffets slopande endast kommer att omfatta ett begränsat antal fall och med beaktande av dels den kritik som de nykterhetsvårdande myndigheterna riktat mot systemet, dels det administrativa arbete som metoden kräver föreslås i propositionen att spärrlistorna avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1977.

I motionen 1531 av herrar Fridolfsson (m) och Åkerlind (m) yrkas att spärrlistorna bibehålls för att man skall kunna avstänga bl. a. langare och rattfyllerister från inköp. Motionärerna förordar att datatekniken används för riksomfattande spärrlistor.

Enligt utskottets mening är det knappast möjligt att bekämpa langning genom spärrlistor, och metoden torde inte hellervara framgångsrik i kampen

SkU 1976/77:40

mot rattfylleriet. Spärrlistorna kan anses vara helt betydelselösa i de större kommunerna med många inköpsställen, där också alkoholproblemen är mest framträdande. På mindre orter blir avspärrningen ofta en ytterligare börda för människor som är socialt helt eller delvis utslagna. Med hänsyn härtill och på de i propositionen anförda skälen avstyrker utskottet motionen 1531 och tillstyrker förslaget i propositionen.

Försäljningstiderna för öl

F. n. får öl säljas i butik på vardagar mellan kl. 8 och 20. Kommun kan om det är påkallat med hänsyn till allmänhetens intresse medge att försäljning i butik får ske på annan tid. I propositionen föreslås att lagstiftningen inte längre skall innehålla någon reglering av försäljningstiderna för detaljhandeln med alkoholdrycker. För systembutikernas försäljning behövs ingen lagstiftning, och i fråga om detaljhandeln med öl har mellanölets slopande varit motivet för att inte bibehålla de särskilda avskilj såtgärder för öl som kvälls- och söndagsöppna butiker nu måste vidta. Inskränkningarna har främst varit motiverade av mellanölsproblemen.

I motionerna 1482 av herrar Holmqvist (s) och Jönsson i Arlöv (s) och 1530 av herr Carlshamre (m) yrkas att nuvarande tidsbegränsningar i fråga om ölförsäljningen bibehålls. I den förstnämnda motionen begärs vidare att nu gällande dispensmöjligheter för utsträckt tid slopas. Motionärerna hänvisar främst till de handelsanställdas dåliga erfarenheter av kvällsförsäljning av öl. I den senare motionen anses fortsatta inskränkningar viktiga för att säkra mellanölsreformen.

Socialutskottet har i sitt yttrande över motionerna tillstyrkt en fortsatt tidsbegränsning, och skatteutskottet biträder denna uppfattning. Särskilda dispensmöjligheter synes inte vara erforderliga. Det bör observeras att de nu föreskrivna tidsbegränsningarna gäller såväl mellanölet som pilsnern, vilken efter mellanöisförbudet blir det enda tillåtna ölet.

Utskottet tillstyrker alltså motionen 1482 och motionen 1530 i denna del och avstyrker förslaget i propositionen. Ändringen föranleder ett tillägg i lagen om handel med drycker på sätt närmare framgår av utskottets hemställan.

Frågor rörande servering av alkoholdrycker Oktrojperioder

APU har i sitt betänkande en mycket utförlig redovisning av skälen för att avskaffa systemet med oktrojperioder, som innebär att serveringstillstånden löper på fyraårsperioder och omprövas inför utgången av varje sådan period. Förslaget att avveckla systemet med oktrojperioder tillstyrktes i allmänhet av remissinstanserna. Förslaget avstyrktes av ett par länsnykterhetsnämnder och av Stockholms kommun.

SkU 1976/77:40

87 I propositionen föreslås att systemet med oktrojperioder avskaffas. På grund av att den nya lagstiftningen skall gälla fr. o. m. 1978 kommer dock en sista oktrojprövning att äga rum under kommande höst. Det kommunala vetot mot nyetableringar föreslås kvarstå. Normalt skall ett serveringstillstånd gälla tills vidare men när som helst kunna återkallas om rörelsen inte uppfyller kraven på ordning, nykterhet och trevnad. En återkallelse förutsätts dock vanligen ha föregåtts av en varning, som inte lett till avsedd bättring.

I motioner har yrkats att kommun, som vill ha kvar systemet med oktrojperioder, bör få möjlighet härtill. Yrkandena framförs i motionerna 1483 av fröken Littmarck (m), 1500 av herr Lindkvist m. fl. (s) och 1513 av fru Andrén (fp). Motionärerna anser att förslaget i propositionen skulle medföra att Stockholm får försämrade möjligheter att bedriva en aktiv alkoholpolitik och att oktrojsystemet är av värde för att få en samlad bedömning av alla serveringstillstånd. Ett yrkande som gränsar till denna fråga framförs i motionen 1528 av herr förste vice talmannen Bengtson m. 11. (c, m, fp). Motionärerna hälsar oktrojsystemets avskaffande med tillfredsställelse men anser att kommunerna bör få ovillkorlig rätt att återkalla meddelade serveringstillstånd.

De väsentligaste invändningarna mot oktrojsystemet är att det varit förenat med ett tungrott administrativt arbete som närmast medfört försvagade kontrollinsatser under den senare delen av en oktorjperiod samtidigt som prövningen i huvudsak lett till utökade tillstånd till alkoholservering. Den samlade bedömning som nämns i motionerna innebär att man också i onödan prövar den stora del av tillståndsinnehavarna som skött sina rörelser helt klanderfritt. Det kan enligt utskottets mening inte vara rimligt att för Stockholms kommuns del bibehålla ett system som från alkoholpolitiska utgångspunkter bedömts som olämpligt och vars avveckling övriga kommuner därför godtar. Stockholms kommun är visserligen landets största, men serveringsfrågorna inom Storstockholmsregionen gäller även kranskommunerna; och detta förhållande talar närmast för att den samlade bedömningen bör kunna göras av länsstyrelsen.

Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns tillräckliga skäl för att göra särskilt undantag för Stockholm. Oktrojsystemets avveckling bör enligt utskottets mening inte leda till något minskat kommunalt inflytande på serveringsfrågorna. Utskottet förutsätter nämligen att länsstyrelserna i de fall en kommun begär ingripanden mot en restauratör snarast vidtar erforderliga åtgärder. Om kommunens framställning enligt länsstyrelsens mening bygger på otillräckligt underlag, får det anses ankomma på länsstyrelsen att skyndsamt verkställa kompletterande utredning och därefter göra av framställningen påkallade ingripanden. Om kommunen inte är nöjd med länsstyrelsens åtgärder kan beslutet överklagas till socialstyrelsen. Besvär, som anförs av kommun, bör enligt utskottets mening behandlas med förtur av socialstyrelsen. Med denna ordning synes risken

SkU 1976/77:40

för ett minskat kommunalt inflytande i dessa frågor vara ringa. Det får också förutsättas att socialstyrelsen med uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område och om så erfordras tar erforderliga initiativ för att säkerställa det kommunala inflytandet.

Utskottet finner alltså att oktrojsystemet bör kunna avvecklas i sin helhet utan att ersättas med några kompletterande regler om särskild rätt för kommun att på egen hand kunna återkalla meddelade serveringstillstånd. Åtgärden bör leda till förenklad administration, bättre övervakning, enhetligare bedömning, ökad rättsäkerhet och ett bibehållet kommunalt inflytande i dessa frågor.

Med det anförda tillstyrker utskottet alltså propositionen i denna del och avstyrker motionerna 1483, 1500 och 1513 samt motionen 1528 i här behandlad del.

Servering i teaterfoajéer m. m.

APU bedrev försöksverksamhet med utskänkning i de fasta teatrarnas foajéer i pauserna under föreställningen. Med hänsyn till att försöksverksamheten inte vållade några problem föreslås i propositionen att avsteg från kraven på mathållning bör kunna göras vid sådan servering på fasta teatrar, i konsertlokaler, revylokaler och liknande lokaler.

Förslaget har mött ett kompakt motstånd. Avslag yrkas sålunda i motionerna 1480 av fru Andrén (fp) och herr Richardson (fp), 1499 av herrar Hörberg (fp) och Stensson (fp), 1501 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c), 1518 av herr Norrby (c), 1519 av herr Palme m. fl. (s), 1528 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp), 1530 av herr Carlshamre (m), 1537 av herr Werner m. fl. (vpk) och 1534 av herr Leuchovius (m).

Utskottet kan i denna fråga helt ansluta sig till vad socialutskottet anfört, nämligen att alkoholpolitiken bör syfta till att främja alkoholfria miljöer och att det strider mot denna målsättning att nu införa alkoholservering i miljöer som tidigare varit alkoholfria. I enlighet härmed förordar utskottet att andra stycket av 41 § i förslaget till lag om handel med drycker (LHD) utgår och att 48 § i motsvarande mån ändras. Däremot synes inte erforderligt att göra det i motionen 1519 förordade tillägget om samma restriktivitet i fråga om tillståndsgivningen för servering i teatrar m. m. som föreslås gälla i fråga om nöjes- och idrottsplatser enligt 39 § LHD. Slopandet av undantaget från mathållningstvånget innebär att servering på en teater endast kan äga rum i särskilda restauranglokaler och att rörelsen skall uppfylla alla de krav som i övrigt gäller härför. Då sådana förutsättningar praktiskt taget aldrig kan vara för handen i en teaterfoajé, är särskilt stadgande härom överflödigt.

Bestämmelsen om servering på nöjes- eller idrottsplats tas också upp i de ovan nämnda motionerna 1501 och 1537. Motionärerna vill förbjuda möjligheten att servera alkoholdrycker på idrottsplatser.

SkU 1976/77:40

89 Av motiveringen i den förstnämnda motionen framgår att motionärerna av den nu föreslagna bestämmelsen dragit den slutsatsen att den skulle möjliggöra alkoholservering på idrotts- eller nöjesplatser utan att där finns särskilda restauranger. Detta är emellertid icke avsikten, utan bestämmelsen innebär att även om särskilda restauranglokaler finns på de avsedda platserna fordras särskilda skäl för att alkoholdrycker skall få serveras. Motsvarande bestämmelser finns i nuvarande lagstifning, och med stöd därav har vissa särskilda serveringstillstånd meddelats restauranger på mycket stora nöjesplatser av typen Liseberg i Göteborg, medan däremot tillstånden för idrottsplatser främst torde ha gällt de största hästsportanläggningarnas restauranger. Stadgandet innebär alltså inte någon liberalisering av serveringsreglerna. Med det anförda anser utskottet dessa yrkanden i motionerna 1501 och 1537 besvarade.

Ett yrkande som också går ut på att begränsa möjligheterna att servera alkoholdrycker i sammanhang där alkoholförtäring framstår som olämplig framförs i motionen 1532 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp, c, m). Motionärerna begär ett riksdagsuttalande om att serveringstillstånd för anläggningar som i huvudsak är avsedda att betjäna motortrafikanter - motell - får meddelas endast med största återhållsamhet.

Utskottet, som i princip kan ansluta sig till motionärernas syfte, anser sig dock inte kunna tillstyrka yrkandet. Skälet härtill är att utskottet anser det omöjligt att dra någon klar gräns mellan motellen och andra hotell. Med bilismens utbredning har följt att alla hotell betjänar motortrafikanter. Ett uttalande i den riktning motionärerna begär skulle närmast leda till att benämningarna motorhotell eller motell blir reserverade för de anläggningar som inte serverar alkoholdrycker utan att något i sak förändras. Däremot är det som utskottet tidigare understrukit angeläget att de alkoholfria motellens situation förbättras som ett led i strävandena att främja de alkoholfria miljöerna. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1532 i denna del.

Godkännande av föreståndare för serveringsställe

Enligt 44 § LHD krävs godkännande av föreståndare för serveringsställe där spritdrycker, vin eller starköl får serveras liksom för ersättare för denne. I motionen 1533 av fru Kristensson (m) begärs att detta krav skall utsträckas att gälla även vid ölservering. Motionären anser att betydande sociala skadeverkningar har uppkommit genom att olämplig personal har skött sådan servering. Hon anser vidare att särskilda regler bör införas för att lokal där olaglig servering ägt rum skall kunna stängas och åberopar därvid ett förslag som riksskatteverket lämnat i sitt yttrande över APU:s betänkande.

Beträffande frågan om godkännande av de personer som ansvarar för ölservering vill utskottet erinra om att praktiskt taget varje lunchrum kan väntas servera öl. Motionärens yrkande, som främst torde avse vissa s. k.

SkU 1976/77:40

pubar, skulle därför medföra en besvärande och omfattande pappersexercis utan att några förbättringar i de åsyftade fallen skulle kunna garanteras. 1 stället bör i sådana fall serveringstillstånden återkallas, vilket medför att inte heller alkoholfria drycker får serveras i lokalen utan särskilt medgivande. Det bör vidare observeras att här behandlade bestämmelser kommer att gälla sedan mellanölet slopats och att denna ändring kan väntas medföra betydande förbättringar just när det gäller servering av öl.

I fråga om åtgärderna mot olaglig alkoholservering kan självfallet övervägas mera långtgående åtgärder än vad den nu föreslagna lagstiftningen erbjuder. Det bör ankomma på nämnden för alkoholärenden att uppmärksamt följa utvecklingen på detta område och föreslå de åtgärder som påkallas därav. Utskottet avstyrker alltså motionen 1533.

Restaurangpriserna på alkoholdrycker

Fru Bernström (fp) tar i motionen 1529 upp en fråga som uppges bekymra restaurangbranschen inför den nu förestående prishöjningen på alkoholdrycker, nämligen de höga restaurangpriserna på spritdrycker och vin. Motionären begär en utredning om möjligheterna att sänka dessa priser.

Beredningsgruppen har konstaterat att det är olyckligt om alkoholpriserna blir så höga att man i stället för att besöka en restaurang där det råder ordnade förhållanden söker sig till tvivelaktiga miljöer, där konsumtionen sker under okontrollerade former. Höga priser stimulerar drickande före restaurangbesök, på restaurangtoaletter och andra svårkontrollerade ställen. Gruppen och socialministern har dock inte något annat förslag i denna prissättningsfråga än att nuvarande regler bibehålls. Detta innebär att restaurangerna skall till inköpspriserna på dryckerna lägga skäliga hanteringskostnader, som enligt en överenskommelse mellan branschen och riksskatteverket bestäms utifrån priset på spritdryckerna. Restaurangbranschens lönsamhet är visserligen dålig, men det måste anses vara helt oförenligt med de alkoholpolitiska strävandena att låta andra varor eller tjänster subventionera hanteringskostnaderna för alkoholdryckerna. Utskottet anser därför att det nuvarande systemet, som möjligen kan bli föremål för detaljändringar, bör bibehållas. Utskottet avstyrker alltså utredningsyrkandet i motionen 1529.

Skattefri proviantering av alkoholdrycker

Enligt APU:s förslag skulle Sverige under vissa förutsättningar kräva tillståndstvång för servering på fartyg i trafik mellan Sverige och de närmaste grannländerna och därvid sanktionera bestämmelserna genom att vägra den som överträder bestämmelserna skattefri proviantering i Sverige av spritdrycker och andra varor. Detta förslag avvisas i propositionen såsom mindre realistiskt så länge möjligheten till skattefri proviantering utomlands kvarstår

SkU 1976/77:40

oinskränkt. Socialministern anser emellertid att man även i fortsättningen bör söka nå överenskommelser med bl. a. de nordiska grannländerna för att komma till rätta med de problem som föreligger på detta område. Mellan Sverige och Danmark finns f. n. en sådan överenskommelse beträffande Öresundstrafiken.

I motionen 1018 av fru Andrén (fp) och herr Jonsson i Alingsås (fp) begärs utredning i syfte att avveckla den skattefria provianteringen av alkoholhaltiga drycker i utrikes trafik till sjöss och med flyg.

Utskottet vill först konstatera att de svenska strävandena har gått ut på att begränsa eller förhindra sådan proviantering men att problemet inte är av den arten att det kan lösas annat än genom långtgående internationella överenskommelser. När frågan senast behandlades inom EG motsatte sig de stora sjöfartsnationerna bestämt varje inskränkning av provianteringsrätten. De förslag inom EG, som omtalas i motionen, har av denna anledning inte kunnat genomföras. Inte heller inom det internationella flygsamarbetet, där systemet med taxfree shops utvecklats för att undvika försäljning ombord på planen, torde det föreligga några planer på att avveckla sådan verksamhet. Under sådana förutsättningar leder ensidiga svenska åtgärder endast till att utländska transportföretag skulle gynnas på deras svenska konkurrenters bekostnad.

Utskottet anser att det under angivna förutsättningar inte är meningsfullt att tillsätta en svensk utredning rörande provianteringsfrågan men förutsätter att regeringen i enlighet med uttalandet i propositionen bevakar alla möjligheter att nå sådana överenskommelser som kan tillgodose motionärernas syfte. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1018.

Alkoholhallen i öl

Det av riksdagen våren 1976 fattade beslutet om slopande av mellanölet fr. o. m. den 1 juli 1977 godtas i propositionen utan några kommentarer. De för genomförandet erforderliga författningsändringarna läggs fram av budgetministern, som även föreslår en särskild skattehöjning på mellanölet utöver vad som föreslås för övriga beskattade drycker. Denna skattesats skall alltså gälla under tiden maj-juni 1977.

Med anledning av principbeslutet yrkas i den under den allmänna motionstiden väckta motionen 236 av herr Kristenson m. fl. (s) att beslutet snarast skall upphävas. Motionärernas syfte med yrkandet var att regeringen förutsättningslöst skulle kunna pröva mellanölsfrågan i samband med utarbetandet av den nu föreliggande propositionen. Skatteutskottet fann i samband med planläggningen av arbetet under våren 1977 inte skäl att ta upp motionen till förtursbehandling med hänsyn till att mellanölsfrågan ändå kunde väntas bli aktualiserad i samband med den nu behandlade propositionen. Genom att motionen på denna grund tas upp först i förevarande sammanhang saknar yrkandet aktualitet, och utskottet avstyrker alltså motionen 236.

SkU 1976/77:40

92 I motionen 625 av herr Unckel m. fl. (m) yrkas att mellanölet bibehålls, medan yrkandet i motionen 1502 av herr Pettersson i Helsingborg m. fl. (s) går ut på att den högsta alkoholhalten för öl som får säljas i den allmänna handeln skall vara 3,2 viktprocent, vilket innebär en återgång till det öl som fanns före andra världskriget. Motionärerna yrkar också att skattesatsen för det nya ölet fastställs med utgångspunkt i de nya skattesatserna för öl och starköl som föreslås i propositionen till 1 krona 73 öre per liter. Detta senare yrkande återkommer utskottet till i samband med frågor rörande dryckesbeska'tningen.

De skäl som nu åberopas till stöd för upphävande eller ändring av förra årets principbeslut om mellanölsförbud var väl kända då beslutet fattades. Utskottet finnér därför inte anledning att nu upprepa sin motivering för mellanölets avskaffande utan hänvisar härvidlag till sitt betänkande SkU 1975/76:64. Utskottet, som i likhet med regeringen förutsätter att riksdagen står fast vid sitt tidigare beslut, avstyrker alltså motionen 625 och motionen 1502 i vad den avser införande av ett 3,2-procentigt öl.

Alkoholreklamen

I sitt nyssnämnda betänkande förutsatte utskottet att frågan om förbud mot alkoholreklam skulle slutligt avgöras i samband med behandlingen av den nu föreliggande propositionen.

Med hänvisning till att regeringens ställningstagande till tobaks- och alkoholreklamutredningens betänkande (SOU 1976:63) Reklamen för alkohol och tobak bör avvaktas - ett ställningstagande som på grund av remisstiden inte kunde göras före propositionens avgivande - tas denna fråga inte upp till behandling i propositionen.

I motionerna 1515 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Nilsson i Agnäs (m), 1517 av herr Lindblad m. fl. (fp), 1519 av herr Palme m. fl. (s) och 1537 av herr Werner m. fl. (vpk) framförs yrkanden om förbud mot alkoholreklam. Socialutskottet, som i sitt yttrande lämnar en sammanfattning av den nämnda utredningens förslag, finner mycket starka skäl tala för ett reklamförbud och förutsätter att regeringen inom en nära framtid lägger fram förslag härom. Skatteutskottet, som delar denna uppfattning, förordar därför att riksdagen med bifall till de angivna motionsyrkandena i vad de avser förbud mot alkoholreklam i princip beslutar införa sådant förbud och samtidigt begär att regeringen lägger fram förslag härom till nästa riksmöte.

Beskattningen av drycker m. m.

I sina allmänna överväganden rörande alkoholpolitiken uttalar socialministern att han finner det väsentligt att alkoholbeskattningen och därmed prissättningen på alkoholdrycker används som ett instrument i konsumtionsbegränsande syfte. Samtidigt måste vid en höjning av den relativa pris -

SkU 1976/77:40

nivån en avvägning göras mot riskerna för bl. a. hembränning.

Beskattningsfrågorna i övrigt behandlas i bilaga 2 till propositionen av budgetministern, som diskuterar APU:s förslag till ett nytt skatte- och prissystem för vin och spritdrycker. Enligt förslaget skulle skatten utgå på monopolbolagens omsättning med en enhetlig skattesats som svarade mot det samlade överskottet efter avdrag för omkostnader och vinst. Riksdagen skulle fastställa grunderna, medan prissättningen i övrigt inte längre skulle bli en skattefråga. Förslaget har mött kritik vid remissbehandlingen. Det avstyrks av beredningsgruppen med hänvisning till att systemet skulle leda till inte önskvärda beskattningseffekter och till att beskattningsfrågan är av sådan vikt att riksdagens direkta inflytande däröver bör bibehållas. Budgetministern ansluter sig till beredningsgruppens uppfattning och anser att även statsfinansiella skäl måste kunna tas i beaktande. I enlighet härmed förordas att den gällande ordningen för beskattningen bibehålls. Beträffande den tekniska utformningen av skatten på malt- och läskedrycker förordas i propositionen de ändringar som punktskatteutredningen föreslagit i syfte att harmonisera denna beskattning med övriga punktskatter. Även för beskattningen av sprit och vin föreslås i samband därmed att ett deklarationsförfarande införs. När det gäller beskattningens höjd betonar budgetministern vikten av att beskattningsinstrumentet inte bara används för att hålla tillbaka konsumtionen av alkoholdrycker utan även för att styra över konsumtionen till de alkoholsvagare dryckerna. Mot bl. a. denna bakgrund förordas att höjningen av skatten på sprit och vin även denna gång sker genom höjning av grundavgiften, som utgår i förhållande till dryckernas alkoholhalt. Generellt föreslås att de nya skattesatserna avseende alla nu särbeskattade drycker bestäms med utgångspunkt i en allmän skattehöjning om ca 18 %. Med hänsyn till risken för en kraftigt ökad konsumtion av mellanöl under tiden fram till den 1 juli bör skatten på mellanöl höjas med ca 25 %. Skattehöjningarna, som föreslås träda i kraft den 1 maj, beräknas ge en intäktsökning på ca 750 milj. kr. för helt år.

I propositionen framhålls också att det föreligger ett förslag om utvidgad dryckesbeskattning avseende vissa alkoholfria drycker, som nu inte särbeskattas, men att denna fråga kommer att prövas ytterligare.

Beträffande beskattningssystemets användning i alkoholpolitiken, dess utformning liksom även i fråga om de föreslagna höjningarna ansluter utskottet sig till förslagen i propositionen. Detta innebär att utskottet varken kan tillstyrka yrkandet om ytterligare skatteskärpningar i motionen 1528 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c,m,fp)eller yrkandet i motionen 1537 av herr Werner m. fl. (vpk) om avslag på propositionen i denna del med motiveringen att beskattningen inte bör användas som alkoholpolitiskt instrument. En särskild utredning om en starkt progressiv alkoholbeskattning, som begärs i motionen 1499 av herrar Hörberg (fp) och Stensson (fp), finner utskottet inte heller påkallad.

Bland de övriga motioner om beskattningen som utskottet behandlar i detta sammanhang är det endast en - nämligen motionen 1296 av herr

SkU 1976/77:40

94 Palme m. fl. (s)-som inte har någon alkoholpolitisk motivering. I motionen begärs som ett led i motionärernas program för den ekonomiska politiken att avgiften på dryckesförpackningar skall höjas. Med hänsyn till att riksdagen i princip avvisat detta program finnér utskottet inte skäl tillstyrka sådan avgiftshöjning.

Samma motionärer har som tidigare nämnts i motionen 1519 förordat ett alkoholpolitiskt 100-miIjonersprogram under tre år och yrkar i motionen höjd beskattning av vin fördess finansiering. Eftersom utskottet inte kunnat ansluta sig till de av motionärerna föreslagna åtgärderna finner utskottet inte den föreslagna skatteskärpningen erforderlig. Utskottet avstyrker alltså förslaget om höjda grundavgifter för vin i motionen 1519.

En annan konsekvens av här tidigare redovisade ställningstaganden är att utskottet, som inte kunnat tillstyrka införandet av ett 3,2-procentigt öl enligt yrkandet härom i motionen 1502 av herr Pettersson i Helsingborg m. fl. (s), inte heller finner någon anledning för riksdagen att fastställa den i samma motion föreslagna skattesatsen för sådant öl.

I motionen 1528 tas också upp en mera speciell skattefråga som gäller alkoholsvagt öl. Motionärerna anser att lagrat lättöl som innehåller högst 0,6 viktprocent alkohol bör i likhet med det färska lättölet vara obeskattat. Då utskottet behandlade denna fråga 1976 förutsatte utskottet att den skulle prövas vid den fortsatta beredningen av alkoholfrågorna. Som budgetministern framhållit återstår vissa beskattningsfrågor gällande de alkoholfria dryckerna, och utskottet utgår ifrån att avsikten är att det här behandlade motionsyrkandet därvid också kommer att prövas. Med det anförda anser utskottet motionen 1528 besvarad i denna del.

Alkoholen och försäkringsväsendet

I motionen 1515 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Nilsson i Agnäs (m) tas upp en vittsyftande fråga om utredning av alkoholens roll vid olyckor och vad detta betyder för försäkringsväsendet. Utskottet har tidigare uttalat sig positivt om yrkanden att få de samhällsekonomiska verkningarna av alkoholbruket kartlagda. Erfarenheterna har dock gett vid handen att man möjligen som APU gjort kan katalogisera alkoholens skadeverkningar men att det knappast är möjligt att göra några trovärdiga beräkningar av de ekonomiska effekterna därav. Med hänsyn härtill anser utskottet sig inte kunna tillstyrka detta utredningskrav i motionen 1515.

Författningsförslagen

Utskottets ställningstaganden i det föregående föranleder som redan nämnts vissa ändringar i författningsförslagen. Utskottet har vid sin genomgång också uppmärksammat vissa detaljer som tas upp i det följande.

1 likhet med vad som nu gäller definieras vin och maltdrycker i förslaget

SkU 1976/77:40

till lag om tillverkning av drycker (LTD) med hänsyn till använda råvaror, tillverkningsförfarande (jäsning) samt i fråga om vin också alkoholhalt. Varje annat förfarande varigenom en vara, vars alkoholhalt överstiger 1,8 viktprocent, framställs anses som tillverkning av sprit. Dessa grundläggande definitioner har i huvudsak varit oförändrade sedan 1920-talet, och en ganska klar rättspraxis har utbildats på grundval därav. På ett par punkter föreslås nu vissa ändringar.

1 2 § LTD görs ett tillägg som inte har någon motsvarighet i nuvarande bestämmelser. Enligt förslaget skall spritdryck med hänsyn till alkoholstyrka, vedertagen internationell klassificering eller andra omständigheter kunna hänföras till vin i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver. Av specialmotiveringen framgår att sådan föreskrift kan aktualiseras exempelvis beträffande aperitifen Campari, som har en alkoholhalt (21,5 volymprocent) som understiger den högsta tillåtna för starkvin (22 volymprocent). I andra länder klassificeras den som vin. Nuvarande förhållanden har enligt specialmotiveringen lett till upprepade missförstånd och stor irritation vid tullbehandling av resenärer från utlandet.

Förslaget innebär i sak att man skall kunna bortse från tillverkningssättet och uteslutande bedöma drycken efter alkoholhalten.

Enligt utskottets mening kan de angivna skälen inte motivera en dispensmöjlighet av angivet slag. Utskottet förordar alltså att denna bestämmelse utgår.

Den i 3 § LTD intagna vindefinitionen i förening med reglerna i 10 § om begränsning av tillsatserna av socker och honung vid vintillverkning bygger i huvudsak på APU:s förslag. De nuvarande reglerna har tolkats så att saft av druvor, bär, frukt eller andra växtdelar skall vara det huvudsakliga extraktgivande ämnet vid vintillverkning. Förslaget i LTD innebär vissa begränsningar i den nu medgivna råvaruanvändningen. Socker eller honung skall inte få användas vid tillverkning av vin på russin. Annan torkad frukt skall över huvud taget inte få användas vid vintillverkning, och vid tillverkning av vin på färsk frukt får endast tillsättas socker och honung till en mängd som motsvarar en tredjedel av den använda fruktens vikt. Extrakter och koncentrat får inte användas. Syftet med den föreslagna skärpningen uppges vara att undvika gränsdragningsproblem mellan otillåten sprittillverkning och tillåten hemtillverkning av vin samt att klarare markera att hemtillverkningen främst avser tillvaratagande av överskott av frukt.

Enligt utskottets mening har de nuvarande bestämmelserna inte medfört några alkoholpolitiska olägenheter. De gränsdragningsproblem som påtalats torde i huvudsak kunna elimineras genom viss korrigering av nu gällande definition.

Frågan, som alltså inte ärav brådskande natur, synes vara av den arten att den lämpligen bör kunna närmare prövas av nämnden för alkoholärenden innan något definitivt beslut fattas. Med hänsyn härtill förordar utskottet

SkU 1976/77:40

att lagstiftningen bibehålls i huvudsak oförändrad på sätt framgår av utskottets hemställan och att frågan om ändrade regler för hemtillverkning av vin överses på nytt om så erfordras. Utskottet förordar samtidigt att den i 10 § LTD intagna bestämmelsen om förskäring, dvs. tillsättning av sprit till viner, utgår med hänsyn till att den skulle förhindra försäljningen av en nu saluförd vinaperitif. Förskäring har tidigare ansetts tillåten vid partihandelsbolagets tillverkning utan särskilt stadgande därom. I fråga om hemtillverkning är ett förbud mot förskäring av lättviner onödigt eftersom vinet därvid inte lagligen kan förskäras med sprit som hemtillverkaren framställt utan endast med beskattade eller på annat sätt legalt disponerade spritdrycker. Även det i samma paragraf angivna förbudet mot destination kan utgå, eftersom sådant förfarande strider mot grunddefinitionerna.

I LHD tas i 81 § in en generell dispensregel som innebär att regeringen om synnerliga skäl föreligger får medge undantag från bestämmelser i lagen.

I specialmotiveringen betonas att regeln skall tillämpas mycket restriktivt.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att den nuvarande rusdrycksförsäljningslagen inte innehåller något motsvarande stadgande. Såvitt utskottet kan bedöma har något påtagligt behov av en dylik bestämmelse inte heller påvisats. Med hänsyn härtill förordar utskottet att den generella dispensregeln utgår.

Vid sin granskning av lagförslagen i övrigt har utskottet funnit skäl föreslå vissa språkliga korrigeringar som närmast avser att åstadkomma större enhetlighet i lagtexten. Sådana ändringar föreslås i 4, 9, 11 och 25 SS LHD och i 44, 54 och 71 SS LTD. Vidare föreslås att den i 21 $ LTD intagna bestämmelsen om återkallande av tillverkningstillstånd om dryckesskatt ej inbetalats skall utgå. Åtgärder vid bristande skattebetalning bör vidtas av beskattningsmyndigheten enligt de regler som meddelas i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning och alltså inte av tillståndsmyndigheten, socialstyrelsen. Vidare bör förslaget till lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat kompletteras med ikraftträdandebestämmelser som ger de med stöd av lagen i dess nuvarande lydelse meddelade tillstånden, medgivandena eller godkännandena fortsatt giltighet efter den ändrade lagens ikraftträdande. Lagen (1972:820) om skatt på spel bör även ändras i analogi med vad som i propositionen föreslås i fråga om lotteriförordningen (1939:207).

Beträffande de frågor i propositionen som utskottet inte tagit upp till närmare behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. beträffande alkoholpolitikens inriktning,

att riksdagen i denna del med anledning av propositionen bilaga 1 punkten 7 och motionerna 1976/77:1481, 1498, 1499, 1501 yrkandet 1, 1515, 1517 yrkandena 1-3, 1519 yrkandet 1, 1528 yrkandet 1,1530, 1536 och 1537 som sin mening ger till känna

SkU 1976/77:40

vad utskottet anfört samt avstyrker motionerna 1976/77:1498, 1499 yrkandet 1 a, 1517 yrkandena 1-3, 1530 yrkandet 2 b och 1536 i den mån de inte därigenom kan anses tillgodosedda;

2. beträffande informationsfrågor

a. att riksdagen i vad avser riktlinjer för informationen med anledning av propositionen och motionerna 1976/77:1481, 1515 yrkandena 1 och 2,1519 yrkandena 3 och 4 samt 1528 yrkandet 2 som sin mening ger till känna vad utskottet anfort och avstyrker motionerna i denna del i den mån de inte därigenom kan anses tillgodosedda;

b. att riksdagen i vad avser alkoholbolagens information avslår följande motioner i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet anfort, nämligen

1. motionen 1976/77:325,

2. motionen 1976/77:1529 yrkandet 1;

c. att riksdagen i vad avser anslag till löntagarorganisationernas utbildningsverksamhet m. m. avslår motionen 1976/77:1519 yrkandet 10 i den mån yrkandet inte kan anses tillgodosett genom vad utskottet anfort;

d. att riksdagen i vad avser anslag till informationsåtgärder på alkoholområdet med avslag på motionerna 1976/77:1497 yrkandena 1 och 2 i vad avser detta anslag och 1519 yrkandena 2 i denna del och 9 samt med bifall till propositionen bilaga 1 punkten 11 till Informationsåtgärder på alkoholområdet för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.;

e. att riksdagen i vad avser anslag till upplysning i alkoholfrågor m.m. med avslag på motionerna 1976/77:1497 yrkandet 2 i vad avser detta anslag och 1519 yrkandena 2 i denna del och 8 samt med bifall till propositionen bilaga 1 punkten 12 till Upplysning i alkoholfrågor m. m. för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.;

f. att riksdagen i vad avser anslag till Föreningen Fruktdrycker

1. med bifall till propositionen bilaga 1 punkten 13 till Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisar ett anslag av 70 000 kr.,

2. avslår motionen 1976/77:1528 yrkandet 9;

g. att riksdagen i vad avser Sveriges Radios roll i informationsfrågan avslår motionen 1976/77:1528 yrkandet 3 i vad det inte kan anses tillgodosett genom vad utskottet anfort;

7 Riksdagen 1976117. 6 sami Nr 40

SkU 1976/77:40

3. beträffande aktivitetsstöd, miljöfrågor m. m.

a. att riksdagen avslår följande motioner i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet anfört, nämligen

1. motionerna 1976/77:1499 yrkandet 1 b, 1528 yrkandet 6 och 1532 yrkandena 1 och 2,

2. motionen 1976/77:1527,

3. motionen 1976/77:1528 yrkandet 5,

4. motionen 1976/77:1537 yrkandena 3 och 5,

b. att riksdagen med bifall till propositionen bilaga 1 punkten 14 till Lån för inrättande av alkoholfria restauranger för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.;

4. beträffande den centrala organisationen

att riksdagen med bifall till propositionen bilaga 1 punkterna 8 och 9 och med anledning av motionen 1976/77:1519 yrkandet 7 samt med avslag på motionerna 1976/77:1497 yrkandet 3, 1518 yrkandet 1, 1519 yrkandet 7 i vad yrkandet inte blivit tillgodosett, 1528 yrkandena 7 och 8 och 1529 yrkandet 2 dels bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt, som behövs för att den centrala organisation på alkoholområdet som socialministern har förordat skall kunna genomföras, med det tillägget att en representant för någon av de organisationer som företräder de alkoholskadades intressen skall ingå i nämnden för alkoholfrågor, dels till Socialstyrelsen för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln utöver i prop. 1976/77:100, bil. 8, föreslaget förslagsanslag anvisar ytterligare 300 000 kr.;

5. beträffande den lokala och regionala tillsynsorganisationen

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:1535 och med bifall till propositionen bilaga 1 punkten 10 till Länsstyrelserna för budgetåret 1977/78 under femtonde huvudtiteln utöver i prop. 1976/77:100, bil. 18, föreslaget förslagsanslag anvisar ytterligare 1 500 000 kr.;

6. beträffande etablering av systembutiker

att riksdagen med anledning av motionen 1976/77:1503 antar propositionen i denna del med den ändring utskottet i betänkandet förordat samt avslår motionerna 1976/77:1034, 1444, 1499 yrkandet 2 a, 1501 yrkandet 4, 1514, 1518 yrkandet 2 och 1528 yrkandet 12 i den mån de inte är tillgodosedda genom vad utskottet anfört och hemställt;

7. beträffande inköpsåldern

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:238 bifaller propositionen i denna del;

SkU 1976/77:40

8. beträffande avstängning från inköp

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:1531 bifaller propositionen i denna del;

9. beträffande försäljningstiderna för öl

att riksdagen bifaller motionerna 1976/77:1482 och 1530 yrkandet 1 b samt avslår propositionen i motsvarande del;

10. beträffande oktrojperioder

att riksdagen med avslag på motionerna 1976/77:1483, 1500, 1513 och 1528 yrkandet 13 i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet anfört bifaller propositionen i denna del;

11. beträffande servering i teaterfoajéer m. m. att riksdagen

a. med bifall till motionerna 1976/77:1480, 1499 yrkandet 2 b,

1501 yrkandet 2, 1518 yrkandet 3,1519 yrkandet 13 i vad avser 41 § lagen om handel med drycker, 1528 yrkandet 4, 1530 yrkandet 1, 1534 och 1537 yrkandet 4 i vad avser 41 § lagen om handel med drycker avslår propositionen i denna del,

b. avslår motionen 1976/77:1519 yrkandet 13 i vad detta yrkande inte behandlats under a,

c. bifaller propositionen i vad avser servering på nöjes- eller idrottsplatser och avslår motionerna 1976/77:1501 yrkandet 3 och 1537 yrkandet 4 i vad detta yrkande inte behandlats under a,

d. avslår motionen 1976/77:1532 yrkandet 3 i vad detta yrkande inte kan anses tillgodosett genom vad utskottet anfört;

12. beträffande godkännande av föreståndare för serveringsställe

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:1533 bifaller propositionen i denna del;

13. beträffande restaurangpriserna på alkoholdrycker

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1529 yrkandet 3;

14. beträffande skattefri proviantering av alkoholdrycker att riksdagen avslår motionen 1976/77:1018;

15. beträffande alkoholhalten i öl

a. att riksdagen med avslag på motionerna 1976/77:625 och

1502 yrkandet 1 bifaller propositionen i motsvarande del,

b. att motionen 1976/77:236 icke föranleder någon riksdagens åtgärd;

16. beträffande alkoholreklamen

att riksdagen med bifall till motionerna 1976/77:1517 yrkandet 4, 1519 yrkandet 14 och 1537 yrkandetö samt med anledning av motionen 1976/77:1515 yrkandet 3 begär att rege -

SkU 1976/77:40

ringen till nästa riksmöte lägger fram förslag om förbud mot alkoholreklam;

17. beträffande omedelbara ändringar i beskattningen av drycker m. m.

a. att riksdagen i vad avser beskattningen av spritdrycker med avslag på motionen 1976/77:1537 yrkandet 1 i denna del bifaller propositionen i denna del,

b. att riksdagen i vad avser beskattningen av vin och starköl med avslag på motionerna 1976/77:1519 yrkandet 11 och 1537 yrkandet 1 i denna del bifaller propositionen i denna del,

c. att riksdagen i vad avser beskattningen av öl med avslag på motionerna 1976/77:1502 yrkandet 2 och 1537 yrkandet 1 i denna del bifaller propositionen i denna del,

d. att riksdagen i vad avser beskattningen av lättöl och läskedrycker med avslag på motionerna 1976/77:1528 yrkandet 11 och 1537 yrkandet 1 i denna del bifaller propositionen i denna del,

e. att riksdagen i vad avser avgiften på vissa dryckesförpackningar avslår motionen 1876/77:1296;

18. beträffande utredning om beskattningen av drycker

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1499 yrkandet 1 c, 1528 yrkandet 10 och 1537 yrkandet 2;

19. beträffande alkoholen och försäkringsväsendet

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1515 yrkandet 4;

20. beträffande författningsförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts och i betänkandet anförts

a. antar inom socialdepartementet upprättade förslag till

1. lag om tillverkning av drycker, m. m. med de ändringar att 2-4,9-11,21 och 25 ^ erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

R ege ringens förslag

Med spritdryck förstås sprit som är avsedd att förtäras som dryck. Sådan sprit kan dock med hänsyn till akoholstyrka, vedertagen internationell klassificering eller andra omständigheter hänföras till vin i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver.

U tskottets förslag

Med spritdryck förstås sprit som är avsedd att förtäras som dryck.

SkU 1976/77:40

101 Regeringens förslag

Med v i n förstås dryck som är framställd genom jäsning av saft från färska druvor eller andra färska bär, färsk frukt, rabarber eller russin och som innehåller mer än 1,8 viktprocent men högst 22 volymprocent alkohol.

Vin kallas

Utskottets förslag

Med v i n förstås dryck som är framställd genom jäsning av saft från druvor, bär, frukt eller rabarber och som innehåller mer än 1,8 viktprocent men högst 22 volymprocent alkohol.

22 volymprocent.

4 S

Med maltdryck extraktgivande ämne.

Lättöl är lagrat lättöl.

Öl är maltdryck vars alkoholhalt Öl är maltdryck vars alkoholhalt

överstiger 1,8 men ej 2,8 viktprocent överstiger 1,8 men ej 2,8 viktproalkohol. cent.

Starköl är viktprocent alkohol.

Vin, starköl eller öl får ej tillverkas utan tillstånd om det ej gäller tillverkning i hemmet för tillverkarens eget behov.

Vin, starköl eller öl får ej tillverkas utan tillstånd om det ej gäller tillverkning i hemmet för eget behov.

10 För tillverkning av vin inom landet får ej användas extrakt eller koncentrat av druvmust eller annan fruktsaft. Destination får ej ske. Endast vid tillverkning av starkvin får sprit tillsättas (förskäring).

Om färska bär, färsk frukt eller rabarber användes vid tillverkningen får tillsättas högst så myckel socker eller honung som i vikt motsvarar en tredjedel av den sammanlagda vikten av bären eller frukterna eller rabarbern. I annat fall får socker eller honung ej tillsättas.

Tillståndsmyndigheten får

För tillverkning av vin inom landet får ej användas extrakt eller koncentrat av druvmust eller av annan fruktsaft.

än hemtillverkning.

SkU 1976/77:40

102 Regeringens förslag Utskottets förslag

11 §

För tillverkning och vatten.

Vid tillverkning ej användas.

Starköl med en alkoholhalt som Starköl med en alkoholhalt som överstiger 4,5 viktprocent alkohol får överstiger 4,5 viktprocent får ej tillej tillverkas i hemmet och av till- verkas i hemmet och av tillverkare

verkare endast för utförsel ur landet. endast för utförsel ur landet.

Färskt lättöl ej tillverkas.

Tillståndsmyndigheten får än hemtillverkning.

21 Tillståndsmyndigheten skall återkalla tillverkningstillstånd om

1. rätten enligt tillståndet ej längre utnyttjas,

2. verksamheten ej har bedrivits i enlighet med gällande bestämmelser eller

3. den enligt lagen (1977:000) om dryckesskatt föreskrivna skatten ej har inbetalats.

Tillståndsmyndigheten kan meddela varning.

Tillståndsmyndigheten skall återkalla tillverkningstillstånd om

1. rätten enligt tillståndet ej längre utnyttjas eller

2. verksamheten ej har bedrivits i enlighet med gällande bestämmelser.

25 Beslut av tillstånds- och tillsynsmyndigheten enligt denna lag länder omedelbart till efterrättelse, om ej annorlunda förordnas.

Beslut av tillståndsmyndigheten enligt denna lag länder omedelbart till efterrättelse, om ej annorlunda förordnas.

2. lagom handel meddryckermed deändringaratt26,30,41,44,48, 54,71 och 81 §§ samt punkt 3 av ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

26 Detaljhandelsbolaget beslutar efter hörande av länsstyrelse, kommunfullmäktige och polismyndighet om försäljningsställenas förläggning.

Kommunfullmäktige kan hemställa att regeringen prövar lämpligheten av bolagets beslut enligt första stycket.

Utskottets förslag

S

Detaljhandelsbolaget beslutar om försäljningsställenas förläggning enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.

SkU 1976/77:40

103 Regeringens förslag Utskottets förslag

Sådan hemställan skall göras senast två månader efter det att kommunen underrättats om beslutet.

30 S

Detaljhandeln med särskilt tillstånd.

Tillstånd enligt lokal (detaljhandelsställe).

Försäljning av öl får äga rum vardagar mellan klockan 8 och 20. Tillståndsmyndigheten får som behövs.

41 S

Tillstånd till skäl föreligger.

Utan hinder av vadsom sägs i första stycket får tillstånd meddelas till servering av alkoholdrycker i teaterlokal, konsertlokal eller annan liknande lokal under paus i pågående föreställning.

44 För serveringsställe

Föreståndare och

Föreståndare och ersättare för serveringsställe där spritdrycker, vin eller starköl får serveras skall vara godkända av tillståndsmyndigheten.

- antal ersättare, för uppgiften.

Föreståndare för serveringsställe där spritdrycker, vin eller starköl får serveras och ersättare för denne skall vara godkända av tillståndsmyndigheten.

48 Vid servering av spritdrycker, vin och starköl skall lagad mat finnas att tillgå arom i fall som avses i 41 fl andra stycket.

Vid servering av spritdrycker, vin och starköl skall lagad mat finnas att tillgå.

54 Från serveringsställe får ej någon medföra eller tillåtas medföra serverad eller på annat sätt utlämnad alkoholdryck.

Från serveringsställe får ej någon medföra eller tillåtas medföra serverad eller på annat sätt där utlämnad alkoholdryck.

SkU 1976/77:40

104 R eger ingens förslag

71 Tillsynsmyndighet har rätt att på anfordran få upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen enligt denna lag. För fullgörande av åliggandena enligt 69 ij är tillsynsmyndighet berättigad till tillträde till tillverknings- och försäljningsställe med tillhörande lokaler.

Den som där

Utskottets förslag

5 Tillsynsmyndighet har rätt att på anfordran få upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen enligt denna lag. För fullgörande av åliggandena enligt 69 § är tillsynsmyndighet berättigad till tillträde till försäljningsställe med tillhörande lokaler.

id inhämtat.

81 §

Regeringen får om synnerliga skäl föreligger medgiva undantag från bestämmelse i denna lag.

Chefen för vissa fall.

3. Tillståndsbevis avseende försäljning av drycker som har meddelats med stöd av äldre bestämmelser gäller tills vidare. Är tillstånd tidsbegränsat eller avser det servering av öl på nöjes- eller idrottsplats gäller det till utgången av år 1979 om kortare tid ej har angivits i tillståndet. Har i utskänkningstillstånd angivits visst klockslag för utskänkningen avslutande, skall vid tilllämpningen av 47 § denna tid anses som serveringstidens utgång.

3. Tillståndsbevis avseende försäljning av drycker som har meddelats med stöd av äldre bestämmelser gäller tills vidare. Efter ikraftträdandet får detaljhandel med öl icke bedrivas på annan tid än vardagar mellan klockan 8 och 20. Är tillstånd tidsbegränsat eller avser det servering av öl på nöjes- eller idrottsplats gäller det till utgången av år 1979 om kortare tid ej har angivits i tillståndet. Har i utskänkningstillstånd angivits visst klockslag för utskänkningen avslutande, skall vid tilllämpningen av 47 § denna tid anses som serveringstidens utgång.

3. lagom ändring i lagenfl 961:18 l)om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat med den ändring att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets forslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag

före ikraftträdandet.

Tillstånd, medgivande eller godkännande som har lämnats med stöd av

SkU 1976/77:40

105 R ege ringens förslag

Ufskpttet$ förslag

äldre bestämmelser skall äga giltighet även för tiden efter ikraftträdandet som om det hade givits enligt de nya bestämmelserna.

4. lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207),

5. lag om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård,

6. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av al koholhaltiga

drycker m. m.,

b. antar inom budgetdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1957:209) om skatt på sprit och

vin,

2. lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,

3. lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,

4. lag om ändring i ölförsäljningslagen (1961:159),

5. lag om ändring i rusdrycksförsäljningslagen (1954:521) med den ändring att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

6. lag om ändring i lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor,

7. lag om ändring i tulltaxan (1971:920),

8. lag om dryckesskatt,

9. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

10. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

11. lag om ändring i tulltaxan (1971:920),

12. lag om ändring i lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor,

c. antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrives att 10 S lagen (1972:820) om skatt på spel skall ha nedan angivna lydelse.

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Denna lag

juli 1977.

Den som den I juli 1977 är upptagen på spärrlista skall avföras därifrån.

SkU 1976/77:40

106 Nuvarande lydelse

1 Spelskatt utgår i fråga om

1. automatspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 100 kronor per automat om automaten är konstruerad uteslutande för spel med tjugofemöresmynt, och i annat fall med 500 kronor per automat, om spelet icke bedrives i samband med restaurangrörelse, som har tillstånd till utskänkning enligt rusdtycksförsäljningslagen (1954:521), och med 900 kronor per automat om spelet bedrives i samband med sådan restaurangrörelse,

2. roulettspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 5 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka om spelet bedrives i samband med restaurangrörelse, som enligt med stöd av rusdrycks/orsäljningslagen meddelat tillstånd har rätt att utskänka rusdrycker till allmänheten efter kl. 1, med 3 500 kronor för annat tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka, och med 1 500 kronor i annat fall,

3. bingospel med spelvi

Utskottets förslag

§

Spelskatt utgår i fråga om

1. automatspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 100 kronor per automat om automaten är konstruerad uteslutande för spel med tjugofemöresmynt, och i annat fall med 500 kronor per automat, om spelet icke bedrives i samband med restaurangrörelse, som har tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:000) om handel med drycker, och med 900 kronor per automat om spelet bedrives i samband med sådan restaurangrörelse,

2. roulettspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 5 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka om spelet bedrives i samband med restaurangrörelse, som enligt med stöd av lagen (1977:000) om handel med drycker meddelat tillstånd har rätt att servera spritdrycker, vin eller starköl till allmänheten efter kl. 1, med 3 500 kronor för annat tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka, och med 1 500 kronor i annat fall,

;samhetens omfattning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

Stockholm den 19 april 1977

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s), Josefson (c), Johansson i Jönköping (s), Hörberg (fp), Carlstein (s). Westberg i Hofors (s), Söderström (m), fru Normark (s), herrar Olsson i Järvsö (c). Boström (s), fru Odelsparr (c), herrar Lundgren (m) och Stensson (fp).

SkU 1976/77:40

107 Reservationer

Beträffande informationsfrågor m. m. och viss beskattningsfråga

1. av herrar Wärnberg (s), Kristenson (s), Johansson i Jönköping(s), Carlstein (s), Westberg i Hofors (s), fru Normark (s) och herr Boström (s) som

dels anför följande:

Utskottet är enigt i sitt ställningstagande beträffande den alkoholpolitiska målsättningen som den uttrycktes i skatteutskottets betänkande 1975/76:64 och som antagits av riksdagen. Vi anser dock att förslagen i propositionen och de ändringar som företagits av utskottet inte är tillräckliga för att uppfylla den målsättning som uttalats av riksdagen genom godkännande av ovannämnda betänkande från skatteutskottet. Enligt vår mening krävs betydligt mera omfattande satsningar härför. Det i motionen 1976/77:1519 föreslagna treåriga programmet med ökad satsning på informationsåtgärder, ökade sociala insatser, stöd till alkoholfri nöjesverksamhet, stöd för åtgärder i arbetslivet och förbättring av särskilt utsatta ungdomsmiljöer motsvarar bättre än propositionens förslag de krav som riksdagen uppställt.

Vi anser också att åtgärder måste vidtas för att finansiera de insatser som föreslås i motionen 1519 och att en höjning av skatterna på vin därvid är lämpligaste åtgärden. De justeringar av skattesatserna som föreslås kommer enligt vår mening att vara tillräckliga för att finansiera de föreslagna åtgärderna som på en treårsperiod beräknas dra en kostnad av 100 milj. kr. även om skatten samtidigt får en dämpande effekt på ökningen av vinkonsumtionen.

Vi hänvisar i övrigt till de närmare motiveringar som återfinns i motionen 1976/77:1519 under de enskilda punkterna.

dels anser att utskottet under mom. 2 c, 2 d, 2 e samt 17 b i vad avser beskattningen av vin och 20 i motsvarande del bort hemställa

2.c. att riksdagen i vad avser anslag till löntagarorganisationernas utbildningsverksamhet m. m. med bifall till motionen 1976/77:1519 yrkandet 10 till Bidrag till löntagarorganisationernas utbildningsverksamhet m. m. i alkoholfrågan för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 600 000 kr.,

2.d. att riksdagen i vad avser anslag till informationsåtgärder på alkoholområdet med bifall till motionen 1976/77:1519 yrkandena 2 i denna del och 9 och med anledning av propositionen bilaga 1 punkten 11 samt med avslag på motionen 1976/77:1497 yrkandena 1 och 2 i vad avser detta anslag till Informationsåtgärder pä alkoholområdet för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr..

SkU 1976/77:40

2.e. att riksdagen i vad avser anslag till upplysning i alkoholfrågor m. m. med bifall till motionen 1976/77:1519 yrkandena 2 i denna del och 8 och med anledning av propositionen bilaga 1 punkten 12 samt med avslag på motionen 1976/77:1497 yrkandet 2 i vad avser detta anslag till Upplysning i alkoholfrågor m. m. för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 5 500 000 kr.,

17.b. och 20. i nämnda del att riksdagen i vad avser lagen om skatt på sprit och vin och lagen om dryckesskatt med bifall till motionen 1976/77:1519 och med avslag på motionen 1976/77:1537 yrkandet 1 i motsvarande del antar vid propositionen fogade lagförslag med de ändringar att

dels 2 § 1 mom. lagen om skatt på sprit och vin erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

2 §

1 m o m. Skatten upptages vid de- 1 mom. Skatten upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av sprit taljhandelsbolagets inköp av sprit

och vin och utgår, där ej annat i 2 och vin och utgår, där ej annat i 2

mom. stadgas, mom. stadgas,

a) för sprit utminuteringspriset; samt

b) för vin dels med en grundavgift, b) för vin dels med en grundavgift,

såvitt avser vin med en alkoholhalt såvitt avser vin med en alkoholhalt

överstigande 14volymprocent(stark- överstigande 14volymprocent(stark vin),

av 7 kronor 75 öre för liter vin), av 8 kronor 50 öre för liter och,

och, såvitt avser annat vin (lättvin), såvitt avser annat vin (lättvin), av

av 2 kronor 80 öre för liter dels med 2 kronor 95 öre för liter dels med

en procentavgift motsvarande 36 en procentavgift motsvarande 36

procent av utminuteringspriset. procent av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgör varornas utminutering.

dels 10 § lagen om dryckesskatt erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets .förslag

Skatten på

Grundavgiften utgör

2. starkvin 7 kronor 75 öre,

3. lättvin 2 kronor 80 öre.

Procentavgiften utgör

Med detaljhandelspriset

Reservanternas förslag 10 §

- en procentavgift, volymprocent alkohol,

2. starkvin 8 kronor 50 öre,

3. lättvin 2 kronor 95 öre. av detaljhandelspriset.

-- om mervärdeskatt.

SkU 1976/77:40

109 Beträffande alkoholhalten i öl

2. av herrar Söderström (m) och Lundgren (m) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande under rubriken Alkoholhalten i öl på s. 92 som börjar med "De skäl” och slutar med ”3,2-procentigt öl” bort ha följande lydelse:

Riksdagens beslut 1976 att öl med högre alkoholhalt än 2,8 viktprocent inte får säljas i den allmänna handeln fattades med knapp majoritet och motiverades främst av ungdomars missbruk av mellanöl. Alkoholmissbruket bland ungdom är emellertid beroende av flera olika faktorer. Det kan knappast styrkas att alkoholkonsumtionen bland ungdomar i första hand hänger samman med lättåtkomligheten av mellanölet. Tvärtom torde faktorer som exempelvis oharmoniska uppväxtförhållanden, hög arbetslöshet bland ungdom, otillräckliga fritidssysselsättningar och vantrivsel i skolan vara av avgörande betydelse. Alkoholmissbruk bör enligt utskottets mening främst bekämpas genom positiva åtgärder, som bidrar till att dämpa den totala konsumtionen. Därvid bör man i första hand söka andra lösningar än förbuds- och tvångsåtgärder, som enligt mångårig alkoholpolitisk erfarenhet ofta resulterar i motreaktioner som snarast kan förvärra läget. Det föreligger en uppenbar risk att ett mellanölsförbud inte får någon effekt alls när det gäller bekämpningen av ungdomsfylleriet. Man kan också, vilket är mycket allvarligt, uppnå en effekt rakt motsatt den avsedda genom att de ungdomar som i dag nyttjar mellanöl ersätter den konsumtionen med starköl, vin, sprit eller andra berusningsmedel, exempelvis thinner. Det förtjänar dessutom att nämnas att man de senare åren kunnat iaktta en minskning av mellanölskonsumtionen bland ungdomar.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund motionen 1976/77:625 och avstyrker propositionen i denna del samt motionen 1976/77:1502.

dels att utskottet under mom. 15 a och 20 i motsvarande del bort hemställa

1. att riksdagen bifaller motionen 1976/77:625 och avslår propositionen och motionen 1976/77:1502 i vad avser alkoholhalten i öl,

2. att riksdagen till följd därav

a. avslår de vid propositionen bilaga 2 punkterna 3, 4, 6 och 7 fogade lagförslagen om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, i ölförsäljningslagen (1961:159), i rusdrycksförsäljningslagen (1954:521) såvitt avser ändring av 1 S, i lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor och i tulltaxan (1971:920) i vad avser annan ändring än ändring i Anm.,

b. antar det vid propositionen bilaga 2 punkten 2 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker med den ändringen

SkU 1976/77:40

att 7 S erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

7 §

För lagrat där förtäres.

Införes lagrat viss konsumtionsbeskattning.

Skatten utgår för liter med Skatten utgår för liter med

fyrtiofem öre för lagrat lättöl, fyrtiofem öre för lagrat lättöl,

en krona trettiofem öre för öl av en krona trettiofem öre för öl av

typ A, typ A,

två kronor trettiofem öre för öl av två kronor tjugoett öre för öl av

typ B, typ B,

tre kronor fyrtio öre för starköl, tre kronor fyrtio öre för starköl,

sextio öre för kolsyrade läske- sextio öre för kolsyrade läskedrycker, och drycker, och

trettiosju öre för övriga läske- trettiosju öre för övriga läskedrycker. drycker.

c. begär förslag från regeringen till de lagändringar i övrigt som betingas av bifall till reservationen.

3. av herrar Kristenson (s) och Westberg i Hofors (s) som dels anför följande:

Under den tid som gått från riksdagsbeslutet i fjol har många känt en växande oro för den kommande utvecklingen på alkoholområdet. Ett officiellt uttryck för detta finner man i den rapport (Ds S 1977:1) som tidigare lämnats av beredningsgruppen för frågor avseende alkoholpolitiken. 1 flera sammanhang uttalas där farhågor för vad som kommer att ske när mellanölet försvinner och riskerna för att det då kan bli en övergång till alkoholstarkare drycker.

Oron för den kommande utvecklingen är till och med så stor att man inte är beredd att föreslå några omedelbara förändringar i fråga om nu gällande åldersgränser vid inköp av alkoholdrycker. Detta trots att beredningsgruppen anser att rätten till inköp i systembutiker principiellt bör följa myndighetsåldern. Nuvarande åldersgräns, 20 år, bör enligt beredningsgruppen behållas till dess att de konsekvenser mellanölets avskaffande medför i fråga om ungdomens alkoholvanor kan bedömas. Departementschefen delar denna uppfattning.

Man frågar sig: Hur skall utvecklingen bli när mellanölet försvinner och ersätts av ett 2,8-procentigt öl? Allt svenskt bryggerikunnande till trots är det stor anledning tro att konsumtionsutvecklingen i än högre grad vrider över mot sprit och vin.

SkU 1976/77:40

lil

I detta läge framstår det som en klok och närliggande kompromiss att tillåta ett öl på 3,2 viktprocent.

Det kan erinras om att vi i Sverige före andra världskriget under ett par decennier hade ett öl med denna styrkehalt. Erfarenheterna var från både alkoholpolitiska och andra synpunkter goda. Råvarubristen framtvingade emellertid under andra världskriget en sänkning av extrakthalten och därmed alkoholstyrkan till ca 2,8 viktprocent, vilken gräns sedan fastställdes i 1954 års lagstiftning.

Fördelen med ett 3,2-procentigt öl är framfor allt att det i betydligt högre grad än ett öl på 2,8 viktprocent ger möjlighet att framställa en maltdryck som också kan tjäna som en sällskapsdryck vid sidan av måltider - alltså som ett alternativ till starkare drycker. En annan följd som ett 3,2-procentigt öl kan medföra är en positiv effekt på sysselsättningen i de många mindre bryggerier som inför den vikande konsumtionsutvecklingen blir ytterligare krisdrabbade utöver de problem några av dem står inför redan i dag. Dessa bryggerier, som över lag ligger i stödområden där verkningarna kommer att slå synnerligen hårt, skulle få ett gott stöd i en produkt med möjlighet att hävda sig i konkurrensen med alkoholstarkare drycker.

dels anser att utskottet under mom. 15 a och 20 i motsvarande del bort hemställa

a. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och på motionen 1976/77:625 bifaller motionen 1976/77:1502 i vad avser alkohol halten i öl,

b. att riksdagen antar de vid propositionen bilaga 2 punkterna 3,

4,5 och 7 fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker med de ändringar att 1 och 7 §§ erhåller följande såsom reseivanternas förslag betecknade lydelse: -

Utskottets förslag Reseivanternas förslag

1 §

Med maltdryck viktprocent alkohol.

Maltdryck betecknas som lättöl, om aikoholhalten icke överstiger 1,8 viktprocent, som öl, om alkoholhalten överstiger 1,8 men icke 2,8 viktprocent, och som starköl, om alkoholhalten överstiger 2.8 viktprocent. Lättöl skall anses såsom färskt, om det är jäsande eller eljest innehåller jäst. Annat lättöl betecknas som lagrat.

Maltdryck betecknas som lättöl , om alkoholhalten icke överstiger 1,8 viktprocent, som ö l,om alkoholhalten överstiger 1,8 men icke 3,2 viktprocent, och som starköl, om alkoholhalten överstiger 3,2 viktprocent. Lättöl skall anses såsom färskt, om det är jäsande eller eljest innehåller jäst. Annat lättöl betecknas som lagrat.

SkU 1976/77:40

112 Utskottets förslag Reservanternas förslag

Med läskedryck volymprocent alkohol.

Tillverkare kallas för försäljning.

7 §

För lagrat där förtäres.

Införes lagrat viss konsumtionsbeskattning.

Skatten utgår för liter med fyrtiofem öre för lagrat lättöl, en krona trettiofem öre för öl, tre kronor fyrtio öre för starköl, sextio öre för kolsyrade läskedrycker, och trettiosju öre för övriga läskedrycker.

Skatten utgår för liter med fyrtiofem öre för lagrat lättöl, en krona sjuttiotre öre för öl, tre kronor fyrtio öre för starköl, sextio öre för kolsyrade läskedrycker, och trettiosju öre för övriga läskedrycker.

2. lag om ändring i ölförsäljningsförordningen (1961:159) med den ändringen att 1 § erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

1 §

Med ö 1 förstås maltdryck vars al- Med ö 1 förstås maltdryck vars alkoholhalt överstiger 1,8 men icke 2,8 koholhalt överstiger 1,8 men icke 3,2 viktprocent. viktprocent.

3. lag om ändring i rusdrycksförsäljningslagen (1954:521) med den ändringen att 1 § erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

1 S

Till rusdrycker hänföras i denna lag spritdrycker, vin och starköl.

Med spritdryck förstås sådan sprit som icke är att hänföra till teknisk sprit, alkoholhaltigt preparat eller läkemedel.

Med v i n förstås varje dryck, som är framställd genom alkoholisk jäsning av saft från druvor, bär. frukt eller andra växtdelar och som håller mer än två och en fjärdedels men ej mer än tjugotvå volymprocent etylalkohol.

Meds t arköl förstås maltdryck, Medstarköl förstås maltdryck, vars alkoholhalt överstiger två och vars alkoholhalt överstiger tre och åtta tiondels viktprocent. två tiondels viktprocent.

4. lag om ändring i tulltaxan (1971:920) med den ändringen att tulltaxenummer 22.03 B och C erhåller följande lydelse:

SkU 1976/77:40

22.03 Maltdrycker:

B. överstigande 1,8 men ej i,2 viktprocent (öl) 100112:-

C. överstigande 3,2 viktprocent (starköl) 100114:-

c. att riksdagen begär förslag från regeringen till de lagändringar i övrigt som betingas av bifall till reservationen.

Beträffande alkoholreklamen

4. av herrar Kristenson (s), Söderström (m) och Lundgren (m) som anser

dels att utskottet under rubriken Alkoholreklamen s. 92 bort anföra följande: I

motionerna 1976/77:1515 av herrar Johansson i Skärstad (c)och Nilsson i Agnäs (m), 1517 av herr Lindblad m. fl. (fp), 1519 av herr Palme m. fl. (s) och 1537 av herr Werner m. fl. (vpk) framförs yrkanden om förbud mot alkoholreklam.

Reklamfrågorna övervägs f. n. i handelsdepartementet på grundval av tobaks- och alkoholreklamutredningens betänkande (SOU 1976:63) Reklamen för alkohol och tobak, som den 29 oktober 1976 överlämnades till chefen för handelsdepartementet.

Utskottet anser därför att resultatet av dessa överväganden bör avvaktas innan riksdagen fattar något beslut beträffande alkoholreklamen. Till följd härav avstyrker utskottet ifrågavarande yrkanden.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa

att riksdagen avslår motionerna 1976/77:1515 yrkandet 3, 1517 yrkandet 4, 1519 yrkandet 14 och 1537 yrkandet 6.

Beträffande avgiften på dryckesförpackningar

5. av herrar Wärnberg (s), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Carlstein (s), Westberg i Hofors (s), fru Normark (s) och herr Boström (s) som

dels anför följande:

I samband med propositionen rörande alkoholpolitiken har utskottet också upptagit till behandling motionen 1976/77:1296 av herr Palme m. fl. (s). Denna motion har ingen alkoholpolitisk motivering utan syftar till att tillföra statskassan ökade inkomster.

Mot bakgrund av de förslag som framfördes i socialdemokratiska partimotioner om en allmän uppstramning av ekonomin och inte minst mot bakgrund av de förslag som nu lämnats av regeringen innebärande höjning av mervärdeskatten och andra ekonomiska åtstramningar är förslaget i motionen 1296 synnerligen välmotiverat.

8 Riksdagen 1970111. 6 sami. Nr 40

SkU 1976/77:40

dels anser att utskottet under mom. 17 e bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1296 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar

Härigenom föreskrives att 1 och 6 §§ lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1 §. Avgift erlägges enligt denna lag till staten vid omsättning inom landet av förpackning för konsumtionsfärdig dryck hänförlig till tulltaxenr 20.07 eller 22.01-22.09 och vid införsel av sådan förpackning med eller utan dryck, om förpackningens fyllnadsvolym överstiger 0,2 men ej 3 liter.

Bestämmelserna i

6 §. Avgift utgår med 10 öre för varje förpackning.

Föreslagen lydelse

1 §. Avgift erlägges enligt denna lag till staten vid omsättning inom landet av förpackning för konsumtionsfärdig dryck hänförlig till tulltaxenr 20.07 eller 22.01-22.09 och vid införsel av sådan förpackning med eller utan dryck, om förpackningens fyllnadsvolym överstiger 0,1 men ej 3 liter.

A vgift erlägges ej för förpackning för dtyck avsedd för barn. Sådan förpackning skall vid detaljförsäljning till konsument vara märkt med en för konsumtion lägsta lämplig ålder mellan 0 och 6 månader. denna lag.

6 §. Avgift utgår med 15 öre för varje förpackning, vars fyllnadsvolym överstiger 0,2 men ej 3 Uter, och med 5 öre för varje förpackning, vars fyllnadsvolym överstiger 0,1 men ej 0,2 Uter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

SkU 1976/77:40

115 Bilaga I

Socialutskottets yttrande 1976/77:4 y

över viss del av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken jämte motioner

Till skatteutskottet

I propositionen 1976/77:108 lägger regeringen fram ett samlat alkoholpolitiskt program. Detta innehåller förslag till socialpolitiska insatser i syfte att undanröja orsakerna till alkoholmissbruk och motverka ett alkoholbruk som leder till skador. I samma syfte föreslås åtgärder för att begränsa den totala alkoholkonsumtionen. Insatserna mot alkoholmissbruk, narkotikamissbruk och andra beroendeframkallande medel föreslås bli samordnade. Tyngdpunkten i förslaget ligger på insatser för ungdomen. Socialstyrelsen får det centrala ansvaret för samhällets alkoholpolitik och till styrelsen knyts en nämnd för alkoholfrågor. Ökade resurser föreslås till förebyggande åtgärder och upplysningsverksamhet. Undervisningen i skolan om alkoholfrågor utvidgas. Försöksverksamhet med fritidsaktiviteter föreslås för människor som är särskilt utsatta för risken att hamna i alkoholmissbruk. Stödet till nykterhetsorganisationerna byggs ut. Vidare innehåller propositionen förslag till åtgärder för en utvidgad forskning kring alkohol. Restriktionerna beträffande försäljning av alkoholdrycker föreslås begränsade till sådana som av allmänheten uppfattas som meningsfulla. I stället bör övervakningen av försäljningen effektiviseras och därför föreslås personalförstärkning för länsstyrelserna. Kommunernas inflytande över försäljningen av alkoholdrycker förstärks. Beskattningen och därmed prissättningen på alkoholdrycker används också i fortsättningen som ett instrument för att begränsa konsumtionen och styra den till svagare drycker. Förslagen i propositionen avses i huvudsak att genomföras den 1 januari 1978. För budgetåret 1977/78 beräknas kostnaderna till 23,3 milj. kr., varav 12,4 milj. kr. motsvarar belopp som tagits upp i budgetpropositionen. För helt budgetår blir kostnaden 26,2 milj. kr. Därtill kommer projektmedel från allmänna arvsfonden med 5 milj. kr.

Förslagen i propositionen bygger på resultatet av alkoholpolitiska utredningens arbete och på en rapport, som utarbetats av en beredningsgrupp, vilken i början av förra året tillkallades av dåvarande chefen för socialdepartementet.

Propositionen har hänvisats, såvitt avser bilaga 3 (utbildningsdepartementet) punkten 2 Forskning och bilaga 4 (utbildningsdepartementet) till utbildningsutskottet, bilaga 3 (utbildningsdepartementet) punkten 3 Organisationsstöd till nykterhetsorganisationer m. fl. och punkten 4 Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning till kulturutskottet, och i övrigt

SkU 1976/77:40

- bilaga 1 (socialdepartementet) och bilaga 2 (budgetdepartementet) - till skatteutskottet.

Skatteutskottet har den 15 mars 1977 beslutat bereda socialutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och de motioner som väckts med anledning av propositionen i de delar propositionen och motionerna hänvisats till skatteutskottet (motionerna 1976/77:1444, 1480-1483, 1497-1503, 1513-1515,1517,1518,1519 utom såvitt avser yrkandena 5 och 6,1527-1529, 1530 utom såvitt avser yrkandet 2 a, 1531-1537). Socialutskottet har beslutat att avge yttrande över bilaga 1 (socialdepartementet) samt med anledning därav väckta motioner. Utskottet avstår från att yttra sig över bilaga 2 (budgetdepartementet) samt motionerna 1976/77:1499 (yrkandet 1 c) av herrar Hörberg (fp) och Stensson (fp), 1976/77:1502 av herr Pettersson i Helsingborg m. fl. (s), 1976/77:1517 (yrkandet 2) av herr Lindblad m. fl. (fp), 1976/77:1519 (yrkandena 11 och 12) av herr Palme m. fl. (s), 1976/77:1528 (yrkandena 10 och 11) av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp) samt 1976/77:1537 (yrkandena 1 och 2) av herr Werner m. fl. (vpk).

Utskottet yttrar sig inte heller över dels motionen 1976/77:1527 av herrar förste vice talmannen Bengtson (c) och Lindblad (fp) om stöd till student- och ungdomshem, dels motionen 1976/77:1529 (yrkandet 3) av fru Bernström (fp), eftersom yrkandet har visst samband med frågan om alkoholbeskattningen, dels motionen 1976/77:1515 (yrkandet 4) av herrar Johansson i Skärstad (c) och Nilsson i Agnäs (m), i vilket yrkande tas upp en försäkringsrättslig fråga.

Utskottet avger yttrande (SoU 1976/77:5 y) till utbildningsutskottet över bilaga 3 (utbildningsdepartementet), såvitt avser reservationsanslaget Uppdragsforskning i alkoholfrågan jämte motionerna 1976/77:1519 (yrkandet 6) och 1976/77:1530 (yrkandet 2 a) av herr Carlshamre (m).

Utskottet

Mål och riktlinjer för alkoholpolitiken

I samband med principbeslutet våren 1976 (SkU 1975/76:64, rskr 1975/ 76:384) om förbud mot försäljning av mellanöl anslöt sig riksdagen enhälligt till skatteutskottets uttalande om målet för alkoholpolitiken. Skatteutskottet uttalade därvid att det är av stort värde att alkoholfrågorna i fortsättningen infogas i sitt sammanhang och att ett klart mål uppställs för en flerårig insats syftande till att begränsa den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och till att komma till rätta med alkoholmissbruket.

1 propositionen läggs fram förslag till åtgärder som syftar till en sådan begränsning av den totala alkoholkonsumtionen som kan bidra till att alkoholmissbruket trängs tillbaka och alkoholskadorna därmed motverkas.

En förutsättning för att åstadkomma detta anges i propositionen vara att alkoholfrågan sätts in i sitt sociala och samhällspolitiska sammanhang.

SkU 1976/77:40

117 Alkoholmissbruket bör i första hand angripas med i vid mening socialpolitiska insatser som bör utgöra grunden för samhällets alkoholpolitik. Specifikt alkoholpolitiska åtgärder måste ses som ett komplement till andra åtgärder som syftar till att förbättra förhållandena inom arbetslivet, skolan, familjelivet, boendet och fritidsutnyttjandet. Dessa åtgärder är dock inte till fyllest utan prissättningen på alkoholdrycker måste användas som ett instrument i konsumtionsbegränsande syfte. Vidare krävs, främst som ett skydd för ungdomen, att man upprätthåller vissa restriktioner i handeln med alkoholdrycker. Det framhålls ytterligare i propositionen att de alkoholpolitiska strävandena måste kompletteras med insatser för vård och rehabilitering av alkoholmissbrukare.

Frågan om målsättningen och riktlinjerna för alkoholpolitiken tas upp i flera motioner. I motionen 1976/77:1519 (yrkandet l)av herr Palme m. fl. (s) vill motionärerna att riksdagen skall avge en programförklaring för alkoholpolitiken av följande lydelse: Målet för samhällets alkoholpolitik är att begränsa och tränga tillbaka alkoholskadorna. Alkoholpolitiska åtgärder skall i detta syfte vidtas inom ramen för socialpolitiken för att undanröja de sociala orsakerna till alkoholmissbruk, inom ramen för utbildningsväsendet och samhällets stöd till ungdomsorganisationer och folkrörelser för att stimulera information och debatt syftande till en bred medborgarmedverkan i alkoholfrågorna, samt inom ramen för restriktionssystemet för att begränsa den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen i samhället.

I motionerna 1976/77:1501 (yrkandet l)av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c) och 1976/77:1528 (yrkandet 1) av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp) yrkas att målsättningen för alkoholpolitiken skall vara att begränsa den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och att komma till rätta med alkoholmissbruket.

I motionerna har inte någon väsentlig kritik riktats mot den i propositionen förordade målsättningen för alkoholpolitiken. Såvitt utskottet kan finna skiljer sig de i motionerna föreslagna målsättningarna inte heller i sak från den av regeringen föreslagna utan det synes framför allt vara fråga om nyanser i formuleringarna. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till målsättning för alkoholpolitiken och anser att motionärernas syften väl kan inrymmas inom de i propositionen valda formuleringarna.

Vad avser motionen 1976/77:1536 av herr Ollén (m), där motionären föreslår att riksdagen uttalar sig för bl. a. en i praktiken fri försäljning och utskänkning av alkoholdrycker, vill utskottet - bl. a. mot bakgrund av de negativa erfarenheter som försäljningen av mellanöl gett i detta avseende - framhålla att utskottet anser att det är helt uteslutet att gå på motionärens linje. Restriktioner i handeln med alkoholdrycker får enligt vad som anförs i propositionen anses nödvändiga framför allt för att skydda ungdomen.

I motionerna 1976/77:1499 (yrkandet 1 a) av herrar Hörberg (fp) och Stensson (fp) samt 1976/77:1517 (yrkandet 1) av herr Lindblad m. fl. (fp) föreslås att man skall upprätta tidsplaner med begränsningsmål för den totala

SkU 1976/77:40

alkoholförbrukningen. 1 propositionen anförs att någon i mängd och tid bestämd plan för en sänkning av alkoholkonsumtionen inte är möjlig. Utskottet delar denna uppfattning. Det är en mycket komplicerad process att ändra ett invant dryckesmönster, och endast genom en långsam och kanske tidvis ojämn utveckling torde man kunna få till stånd en mera påtaglig sänkning av konsumtionen. Utskottet avstyrker således motionsyrkandena.

I motionen 1976/77:1519 (yrkandet 2) hemställs att riksdagen godkänner ett treårigt program för verksamhet i alkoholfrågan enligt följande riktlinjer: 1.

alkohol- och narkotikafrågorna skall ges en mer framskjuten plats i skolans verksamhet,

2. kraftfull satsning på information och debatt om alkoholproblemen i ungdomsorganisationer och folkrörelser,

3. stöd till alkoholfri, icke-kommersiell nöjesverksamhet,

4. de fackliga organisationerna får resurser för att ta upp alkoholfrågorna i arbetslivet,

5. resurser för en kraftigt utbyggd hälsoupplysning om alkoholens verkningar,

6. stöd till upprättande och genomförande av kommunala handlingsprogram för förbättring av särskilt utsatta ungdomsmiljöer,

7. förstärkning av de alkoholskadades sociala och kulturella ställning genom satsning på demokratiskt uppbyggd verksamhet,

8. omedelbara insatser för akutvård av alkoholskadade,

9. förbud mot alkoholreklam.

Programmet beräknas kosta 100 milj. kr. och avses kunna startas den 1 januari 1978. Den närmare fördelningen av beloppet framgår av en tablå pås. 11 i yttrandet. Motionärerna vill att programmet skall finansieras genom en ökning av skatten på starkvin och lättvin utöver vad som föreslås i propositionen.

De i programmet angivna riktlinjerna stämmer enligt utskottets mening i väsentliga avseenden överens med de allmänna riktlinjer som anges i propositionen och som fått sin konkreta utformning genom de förslag som framlagts av regeringen. Utskottet menar i likhet med motionärerna att det är värdefullt att man tar kraftfulla initiativ för att komma till rätta med det stora sociala problem som alkoholmissbruket utgör. Utskottet anser dock att en förutsättning för att medel skall anvisas för insatser av här angivet slag bör vara att det finns konkreta och väl genomarbetade projekt att satsa på. Detta gäller naturligtvis i särskilt hög grad för en medelsanvisning av den storleksordning som motionärerna förespråkar. 1 den aktuella propositionen liksom även i budgetpropositionen föreslås en kraftig höjning av medelsanvisningen till information m. m. i alkoholfrågan. Utskottet anser att dessa förslag får ses som ett första steg mot en starkt ökad satsning i kampen mot

SkU 1976/77:40

alkoholmissbruket, och att resursfrågan bör tas upp till förnyad prövning allt eftersom konkreta projekt kommer fram och vunna erfarenheter av tidigare gjorda insatser kan ge ledning vid den prioritetsbedömning som alltid måste ske i anslagsfrågor. Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor, som utskottet behandlar i det följande på s. 13, skall enligt regeringens förslag ha till uppgift bl. a. att initiera åtgärder med alkoholpolitisk anknytning och fördela medel till projekt av här aktuellt slag. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet yrkandet om godkännande av de föreslagna riktlinjerna för en treårig verksamhet i alkoholfrågan m. m. Utskottet återkommer i det följande till de delförslag som motionärerna framlagt på grundval av de här redovisade riktlinjerna.

I motionerna 1976/77:1498 av fru Hedvall (m)och 1976/77:1530(yrkandet 2 b) av herr Carlshamre (m) hemställs om ett fortsatt alkoholpolitiskt reformarbete som anpassas till de förslag som kan föranledas av socialutredningens kommande betänkande. I propositionen betonas som tidigare nämnts att alkoholfrågan måste sättas in i sitt sociala och samhällspolitiska sammanhang och att de alkoholpolitiska strävandena måste kompletteras med insatser för vård och rehabilitering av alkoholmissbrukare. I sistnämnda avseende hänvisas också till socialutredningens kommande betänkande.

Mot bakgrund av regeringens ovan återgivna intentioner anser utskottet att det får anses som självklart att det alkoholpolitiska reformarbetet måste anpassas till reformer som blir resultatet av socialutredningens arbete. Detta är naturligtvis särskilt angeläget med hänsyn till den helhetssyn som allt mer gör sig gällande på socialvårdsområdet.

Information m. m.

Information

Målsättningen för informationen i alkoholfrågan, liksom beträffande andra missbruksmedel än alkohol, bör enligt propositionen överensstämma med de mål som riksdagen ställde upp år 1972 (SkU 1972:130, rskr 1972:24) för statens ungdomsråd beträffande fördelningen av medel till olika organisationers informationsverksamhet om alkohol- och narkotikaproblem. Detta innebär att informationen skall sätta in missbruksproblemen i deras sociala sammanhang och vidga medvetenheten om att människors sociala svårigheter måste mötas med öppenhet och vilja till solidariska insatser. Vidare skall informationen medverka till sådan förändring i synen på dem som skadats genom missbruk att deras delaktighet i den samhälleliga gemenskapen tryggas.

I propositionen framhålls även följande beträffande innehållet i informationen. Informationen bör understryka den fara för skador som ligger i bruket av alkohol och, särskilt då det gäller upplysningen till ungdomen, ge kunskap om alkoholens verkningar från fysiologiska och psykologiska synpunkter. Vidare bör informationen betona vikten av helnykterhet under uppväxttiden och i särskilda situationer samt ge upplysning om alkohollagstiftningen (prop. s. 24).

SkU 1976/77:40

120 I motionen 1976/77:1519 (yrkandet 3)av herr Palme m. fl. (s) hemställs att de riktlinjer som antogs av riksdagen år 1972 skall vara vägledande för arbetet och vidare framhålls att upplysningen bör vara problemorienterad och knyta an till de olika värderingar som gör sig gällande i samhället. Upplysningen bör enligt motionärerna formas som ett led i en demokratisk process, som ytterst syftar till att göra alla medborgare delaktiga i uppgiften att komma till rätta med alkoholproblemen.

Både propositionen och motionen bygger i här aktuellt avseende på riksdagens beslut år 1972. De kompletteringar av riktlinjerna som därefter gjorts såväl i propositionen som av motionärerna synes vara väl förenliga med hänsyn till de resultat som man vill uppnå. Utskottet vill särskilt framhålla att det är värdefullt att informationen understryker den fara för skador som alkoholbruk innebär. Kunskap om alkoholen och dess skadeverkningar är enligt utskottets mening väsentlig för att öka förståelsen för dels en begränsning av den totala alkoholkonsumtionen, dels de alkoholskadades situation.

I motionen 1976/77:1481 av herr Enlund m. fl. (fp) anger motionärerna vissa målsättningar för information och opinionsbildning i syfte att avskaffa varje påtryckning till alkoholförtäring. Utskottet anser att den i motionen förordade inriktningen av informationen stämmer väl överens med den mer allmänna målsättning som anges i propositionen. Utskottet förutsätter att vad motionärerna anfört beträffande bl. a. alkoholens roll i sällskapslivet, vid högtider och representation kommer att uppmärksammas av socialstyrelsen och organisationerna i deras informationsarbete. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat även motionen 1976/77:1517 (yrkandet 3) av herr Lindblad m. fl. (fp).

Även de i motionerna 1976/77:1515 (yrkandena 1 och 2) av herrar Johansson i Skärstad (c) och Nilsson i Agnäs(m)och 1976/77:1528 (yrkandet 2) av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp) framförda yrkandena beträffande målsättning och inriktning av informationen anser utskottet stämmer överens med vad som förordas i propositionen i motsvarande del. Utskottet vill i sammanhanget särskilt peka på vad som i propositionen anförs om vikten av att man informerar ungdomen samt att man påverkar dess sociala situation och inställning till alkohol. Den betydelsefulla frågan om informationsverksamheten inom skolans ram behandlas av utbildningsutskottet i dess betänkande UbU 1976/77:24. Mot bakgrund härav och av vad i övrigt anförs i propositionen får motionsyrkandena anses tillgodosedda.

För en effektiv information är det av värde att den sprids på olika sätt och från flera håll samtidigt. Utskottet delar därför inte den av fru Bernström i motionen 1976/77:1529 (yrkandet 1) framförda uppfattningen att Vin- och Spritcentralen och Systembolaget nu skall upphöra med sin anti-alkoholinformation och att denna skall helt övertas av socialstyrelsen. Tvärtom torde just bolagen genom sin verksamhet ha möjlighet att nå många som man inte

SkU 1976/77:40

kan informera genom vanliga kanaler. Självfallet kan det dock även då det gäller den information som lämnas av bolagen finnas skäl att beakta huruvida i det konkreta fallet behov av samordning med andra informationsinsatser finns. Beträffande det i motionen 1976/77:1528 framförda yrkandet (3), att Sveriges Radios roll i informationen kring alkoholfrågan bör beaktas, förutsätter utskottet att massmedias roll i allmänhet såväl i alkoholfrågan som beträffande andra beroendeframkallande medel kommer att uppmärksammas av socialstyrelsen i dess arbete.

Utskottet återkommer i det följande till anslagsfrågor med anledning av föreslagna informationsåtgärder.

Reklam

Yrkanden om förbud mot reklam för alkohol framförs i fyra motioner, nämligen motionerna 1976/77:1515 (yrkandet 3) av herrar Johansson i Skärstad (c) och Nilsson i Agnäs (m), 1976/77:1517 (yrkandet 4) av herr Lindblad m. fl. (fp), 1976/77:1519 (yrkandet 14) av herr Palme m. fl. (s) och 1976/77:1537 (yrkandet 6)av herr Werner m. fl. (vpk). Frågan behandlas inte i propositionen med motiveringen att remisstiden beträffande tobaks- och alkoholreklamutredningens betänkande (SOU 1976:63) Reklamen för alkohol och tobak vid tiden för propositionens avgivande ännu inte utgått och att man borde avvakta ställningstagandet till betänkandet. I detta föreslås bl. a. att samhället genom särskild lagstiftning, som lämpligen anknyts till den nya marknadsföringslagen, ålägger näringsidkarna att iaktta särskild måttfullhet vid marknadsföringen av alkoholdrycker och tobaksvaror. Konsumenterna skall få tillgång till relevant produktinformation, och marknadsföringsaktiviteter som är påträngande, uppsökande, övertalande eller på annat sätt aktiva skall förbjudas. Utredningen anser att man på detta sätt skall få ett effektivt system som ger utrymme för en smidig anpassning till utvecklingen av t. ex. nya reklamformer och där i det enskilda fallet snabba ingripanden blir möjliga. Dessa ingripanden kan få formen av förbud och förenas med betydande vitén. Det bör ankomma på konsumentverket att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna.

Utskottet anser att det med hänsyn till den målsättning som bör gälla för alkoholpolitiken finns mycket starka skäl som talar för ett förbud mot alkoholreklam. Utskottet förutsätter därför att regeringen inom en nära framtid lägger fram förslag om ett sådant förbud.

Aktivitetsstöd m. m.

I propositionen framhålls att en väg att ge informationen särskild genomslagskraft är att kombinera den med aktiviteter av olika slag. Det betonas i propositionen att folkrörelsernas möjlighet att väva samman information och aktivitet ger dem särskilda förutsättningar att lyckas med sin

9 Riksdagen 1976/77. 6 sami Nr 40

SkU 1976/77:40

informationsuppgift. Regeringen föreslår att en försöksverksamhet skall ske med fritidsverksamhet för grupper som är särskilt utsatta för risken att hamna i alkoholmissbruk. Stödet skall avse särskilda projekt som bör pågå i fem år. Medel skall utgå ur allmänna arvsfonden med högst 5 milj. kr. per år, och socialstyrelsen skall ansvara för fördelningen av medel.

I motionen 1976/77:1519 av herr Palme m. fl. (s) föreslås att man inom ramen för det av motionärerna föreslagna treårsprogrammet genomför ett försöks- och utvecklingsarbete beträffande icke-kommersiell nöjesverksamhet i alkoholfri miljö, kommunala handlingsprogram för insatser i utsatta ungdomsmiljöer, förstärkning av de alkoholskadades sociala och kulturella ställning och omedelbara insatser för akutvård för alkoholskadade. Kostnaderna beräknas totalt till 46 milj. kr., vartill kommer medel från allmänna arvsfonden med ca 15 milj. kr. Kostnaderna fördelar sig på sätt som framgår av den tablå som tagits in på s. 11 i yttrandet. Motionärerna anför bl. a. att ungdomsdansen bör göras till en naturligt alkoholfri miljö och hänvisar till ett konkret projekt för försök med nöjesverksamhet i lokaler utan alkoholutskänkning som har utarbetats inom samlingslokalrörelsen. Den försöksverksamhet som förordas i propositionen och som avser fritidsaktiviteter för människor som är särskilt utsatta för risken att hamna i alkoholmissbruk bör enligt motionärerna ha en klarare inriktning på den kommunala miljöplaneringen och vidare bör kommunala handlingsprogram upprättas och genomföras. Motionärerna menar vidare att åtgärder för att rehabilitera alkoholskadade måste ges hög prioritet. Den försöksverksamhet som föreslås i detta avseende bör stödja demokratiskt uppbyggt rehabiliteringsarbete, social kontaktverksamhet i organisationsregi m. m. utanför institutionerna. Vad beträffar insatserna för akutvård av alkoholskadade anser motionärerna att resurser redan nu bör anvisas av riksdagen för att förbättra möjligheterna till akutvård i samband med bl. a. ingripande enligt lagen om omhändertagande av berusade personer.

Som framhålls i propositionen är det naturligt att aktivitetsstödet i första hand används för aktiviteter bland ungdom, och utskottet anser att stora ansträngningar bör göras för att ge ungdomen meningsfull fritidsverksamhet i alkoholfria miljöer. Beträffande den närmare utformningen av verksamheten bör det ankomma på socialstyrelsen att inom ramen för anvisade medel ta ställning till prioriteringen mellan olika projekt. Det av motionärerna föreslagna projektet för försök med ungdomsdans m. m. i lokaler utan alkoholservering bör lämpligen prövas i detta sammanhang. Vad gäller övrig av motionärerna föreslagen verksamhet ställer sig utskottet positivt till de anförda tankegångarna. Utskottet anser dock som tidigare framhållits att det måste vara en förutsättning för beviljande av anslag - i synnerhet av den storleksordningen som föreslås i motionen - att det finns väl genomarbetade projekt att satsa på. I den mån sådana projekt konkretiseras bör man kunna ta upp resursfrågan till förnyad bedömning. Vad avser frågan om akutvård för alkoholskadade hänvisar utskottet till den försöksverksamhet i detta avse -

SkU 1976/77:40

ende som snart skall påbörjas och som socialdepartementet avser att redovisa inför riksdagen inom en nära framtid (se SoU 1976/77:25 s. 59 f).

Frågan om stöd till alkoholfria restauranger tas upp i tre motioner, nämligen motionerna 1976/77:1499 (yrkandet 1 b) av herrar Hörberg (fp) och Stensson (fp), 1976/77:1528 (yrkandet 6) av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp) och 1976/77:1532 (yrkandet 1) av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp, c, m). I motionen 1976/77:1528 (yrkandet 5) hemställs även att riksdagen uttalar sitt stöd för strävanden att värna om alkoholfria miljöer.

I propositionen föreslås att möjligheten att ge lån till alkoholfria restauranger avvecklas. Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor bör dock ha möjlighet att ytterligare överväga det alkoholpolitiska behovet av stöd till sådan verksamhet. Motionärerna anser att frågan bör ytterligare utredas och

övervägas.

Utskottet anser med hänsyn till vad som i propositionen anförs om den mycket låga utnyttjandegraden av hittillsvarande lånemöjligheteroch om de negativa erfarenheter från kostnadssynpunkt som man fått från liknande verksamhet i Norge att lånestödet bör avvecklas. Som framhålls i propositionen står det nämnden för alkoholfrågor fritt att överväga om stöd i andra former skall ges till alkoholfria restauranger. Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag beträffande avvecklingen av lånestödet, förutsätter att nämnden skyndsamt tar upp frågan om stöd i andra former till prövning. Alkoholpolitiken bör självfallet syfta till att främja alkoholfria miljöer, i synnerhet för ungdom. Något särskilt principuttalande av riksdagen i detta avseende behövs därför inte enligt utskottets mening. Motionerna får därmed anses besvarade.

Anslagsfrågor

Beträffande anslagen för information och aktivitetsstöd m. m. kan anföras följande. I propositionen föreslås att socialstyrelsen för helt verksamhetsår tilldelas 3 milj. kr. för riksomfattande informationskampanjer och 2 milj. kr. för kompletterande informationsåtgärder för särskilda projekt. Vidare beräknas att 5 milj. kr. ur allmänna arvsfonden utgår för försöksverksamhet med fritidsverksamhet för särskilt utsatta grupper. Eftersom förslagen är avsedda att genomföras den 1 januari 1978 innebär detta att till Informationsåtgärder på alkoholområdet för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln föreslås ett reservationsanslag av 2,5 milj. kr. Anslaget till Upplysning i alkoholfrågor m. m. har för innevarande budgetår räknats upp från 2,5 milj. kr. till 4 milj. kr. Anslaget bör enligt propositionen utgå med oförändrat belopp. Statens ungdomsråd svarar för fördelningen av dessa medel. Anslaget till Föreningen Fruktdrycker bör enligt regeringens förslag för budgetåret 1977/78 räknas upp med 20 000 kr. till 70 000 kr. Därefter bör särskilt anslag till föreningen inte föras upp på statsbudgeten utan det bör i stället ankomma på

SkU 1976/77:40

socialstyrelsen att inom ramen för medgivna anslag lämna bidrag till föreningen.

I motionen 1976/77:1519 (yrkandena 8 och 9) av herr Palme m. fl. (s) vill motionärerna att de medel, 3 milj. kr., som enligt regeringens förslag skall tilldelas socialstyrelsen för riksomfattande informationskampanjer i stället via statens ungdomsråd skall överföras till folkrörelserna för informationsverksamhet beträffande alkoholproblem m. m. Detta innebär att anslaget till Upplysning i alkoholfrågor m. m. föreslås höjt med 1,5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna föreslår vidare, som redovisats på s. 4 i yttrandet, att riksdagen skall godkänna ett treårigt program för informationsverksamhet m. m. till en kostnad av sammanlagt 100 milj. kr. Motionärerna föreslår att dessa medel anvisas under ett reservationsanslag benämnt Informationsåtgärder på alkoholområdet m. m. För budgetåret 1977/78 innebär detta en ökning av anslaget i förhållande till regeringens förslag med

22,5 milj. kr. Fördelningen av anslaget framgår av följande tablå.

SkU 1976/77:40

125 Anslag

Regeringens förslag budgetåret 1977/78 Helår

Förslag i motionen 1976/77:1519 1977/78 Helår

1978-80

Upplysning i alkoholfrågor m. m.

4,0

4,0

5,5

7,0

Informationsåtgärder pä alkoholområdet (m. m.)

2,5

5,0

25,0

30,0

100,0

1. Socialstyrelsen: riks- omfattande infor- mation

1,5

3,0

2. Socialstyrelsen: kompletterande in- formationsåtgärder för särskilda projekt

1,0

2,0

3. Socialstyrelsen: häl- sovårdsupplysning

—

—

2,5

5,0

15,0

4. Information via folkrörelser

—

—

4,0

8,0

24,0

5. Information m. m. via fackliga organi- sationer

1,5

3,0

9,0

6. Information m. m. i skolväsendet

—

—

1,0

2,0

6,0

7. Nöjesverksamhet i alkoholfria miljöer*

—

1,0

2,0

6,0

8. Insatser i särskilt ut- satta ungdomsmil- jöer*

2,5

5,0

15,0

9. Insatser för alkohol- skadades sociala och kulturella situation

2,5

5,0

15,0

10. Omedelbara insatser för akutvård

10,0

10,0

* Enligt regeringens förslag beräknas 5 milj. kr. per år kunna utgå ur allmänna arvsfonden för försöksverksamhet med fritidsaktivitet för människor som är särskilt utsatta för risken att hamna i alkoholmissbruk.

Ökningarna av anslagen föreslås finansierade med en höjning av skatten på starkvin och lättvin.

Beträffande den föreslagna omdisponeringen av medel från socialstyrelsen till folkrörelserna via statens ungdomsråd kan anföras följande. Den kraftigt ökade satsning med 1,5 milj. kr. som görs i budgetpropositionen i fråga om anslaget Upplysning i alkoholfrågor m. m. innebär att folkrörelserna får ett avsevärt ökat stöd för bl. a. upplysningsverksamhet. Utskottet anser inte att folkrörelserna bör tilldelas även de medel som i propositionen avsatts till socialstyrelsen för riksomfattande informationsverksamhet. Med den satsning som nu görs för att ge socialstyrelsen en central, aktiv och samhällspåverkande ställning på alkoholområdet är det enligt utskottets mening lämpligt att socialstyrelsen får ha hand om denna del av informa -

SkU 1976/77:40

tionsverksamheten. Av utskottets tidigare ställningstagande till det av motionärerna föreslagna treårsprogrammet för alkoholpolitiken följer att utskottet inte tillstyrker den föreslagna anslagsökningen med 22,5 milj. kr. till Informationsåtgärder på alkoholområdet m. m. Utskottet avstyrker således de aktuella yrkandena i motionen 1976/77:1519.

I motionen 1976/77:1497(yrkandena 1 och2)av herr Björk i Gävle m. fl. (c, m) föreslås en omdisponering av i propositionen föreslagna medel på så sätt att folkrörelserna genom statens ungdomsråd tilldelas de medel som avsatts till socialstyrelsen för riksomfattande informationskampanjer (3 milj. kr.) och för försöksverksamhet inom fritidssektorn (5 milj. kr.). Med den ovan beträffande motionen 1976/77:1519 angivna motiveringen som är tillämplig även beträffande nämnda försöksverksamhet avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.

Utskottet avstyrker även yrkandet (9) i motionen 1976/77:1528 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp) att särskilt anslag till Föreningen Fruktdrycker även i fortsättningen skall beslutas av riksdagen och yrkandena (3 och 5) i motionen 1976/77:1537 av herr Werner m. fl. (vpk) om dels viss omdisponering av de medel som avsatts till socialstyrelsen för informationsverksamhet dels statliga åtgärder och bidrag för att stödja kommunalt arbete på förbättrade fritidsmiljöer.

Alkoholfrågan i arbetslivet

Alkoholfrågan i arbetslivet ägnas stor uppmärksamhet i propositionen. Man understryker vikten av det reformarbete som bedrivs beträffande arbetsmiljön och på arbetslivets område i övrigt. Information om alkohol bör enligt propositionen lämnas på arbetsplatserna och förmedlas genom att t. ex. skyddsombud och särskilda förtroendemän får särskild undervisning som de sedan i sin tur delger andra. Ansvaret för information och andra alkoholpolitiska åtgärder inom arbetslivet bör i första hand ligga hos arbetsmarknadens parter och hos samarbetsorgan där dessa är företrädda. Socialstyrelsen bör noga följa utvecklingen på arbetslivets område och verka för att frågor om alkohol och andra beroendeframkallande medel blir allsidigt belysta. Socialstyrelsen bör vidare ekonomiskt kunna stödja särskilda projekt på arbetslivets område. Som exempel på sådana projekt nämns en försöksverksamhet som nyligen genomförts i samverkan mellan Statsanställdas Förbund och Verdandi.

I motionen 1976/77:1519 (yrkandena 4 och 10) hemställs att de fackliga organisationerna får ett rejält stöd till det arbete som de själva vill skall organiseras i arbetslivet. Stödet för facklig utbildning m. fl. åtgärder på alkoholområdet bör beräknas till 1 kr./medlem. Detta innebären kostnad på sammanlagt 3,2 milj. kr. Medel bör enligt motionärerna anvisas under ett särskilt förslagsanslag benämnt Bidrag till löntagarorganisationernas utbildningsverksamhet m. m. i alkoholfrågan. För budgetåret 1977/78 föreslås

SkU 1976/77:40

därför ett sådant anslag med 1,6 milj. kr. Socialstyrelsen får enligt motionen inte några särskilda uppgifter på arbetslivets område.

Utskottet delar den uppfattning som framförs både i propositionen och av motionärerna att det är angeläget med informationsinsatser på arbetsplatserna i alkoholfrågan. Man kan visserligen i likhet med motionärerna hävda att fackföreningarna, som har ingående kännedom om förhållandena på arbetsplatserna, utan förmedling av socialstyrelsen bör ges erforderliga resurser för information och andra insatser i alkoholfrågan. Utskottet anser dock att syftet med att ge socialstyrelsen en central ställning på alkoholområdet delvis skulle förfelas om det stora och mycket viktiga område som arbetslivet utgör skulle ligga utanför dess verksamhetsområde. I stället bör enligt utskottets mening socialstyrelsen i samråd med fackföreningarna bedriva upplysnings- och informationsverksamhet på arbetsplatserna. Därav foijer att anslagen till denna verksamhet bör tilldelas socialstyrelsen, som sedan har att fördela medlen beträffande de olika projekt som kan vara aktuella.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker motionen 1976/77:1519 (yrkandena 4 och 10).

Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor

I propositionen anförs att socialstyrelsen i framtiden skall ha ansvaret för alkoholpolitiken på central verksnivå. Socialstyrelsens uppgift bör främst bli att verka för att alkoholpolitiska synpunkter noga beaktas i samhällsutvecklingen och att samordna olika alkoholpolitiska insatser med varandra och med insatser på angränsande områden. Socialstyrelsen bör dessutom ta initiativ till särskilda insatser på informationens område, inom fritidslivet och på forskningsområdet. Det bör ankomma på styrelsen att stimulera till sådana insatser som nu har nämnts och informera om de möjligheter styrelsen har att lämna ekonomiska bidrag. För att kunna fullgöra sina uppgifter måste socialstyrelsen ha nära kontakt med andra myndigheter och organisationer. I propositionen föreslås därför att man inom socialstyrelsen inrättar en nämnd för alkoholfrågor. 1 denna bör ingå en företrädare för vardera LO, TCO, SACO/SR, SAF, Riksidrottsförbundet, Folkbildningsförbundet, Kommunförbundet och Landstingsförbundet samt två företrädare för statens ungdomsråd och tre för Nykterhetsrörelsens landsförbund (i vilket DKSN ingår). Nämndens uppgifter blir att

1. ta initiativ till åtgärder med alkoholpolitisk anknytning,

2. förbereda socialstyrelsens ställningstagande i frågor som rör alkoholpolitiken,

3. avge yttranden över förslag till anslagsframställning och i andra liknande frågor,

4. fördela medel som ställs till socialstyrelsens disposition för information i alkoholfrågor,

SkU 1976/77:40

5. fördela medel till den föreslagna försöksverksamheten med fritidsaktiviteter,

6. besluta om bidrag till Föreningen Fruktdrycker,

7. avge yttranden i frågor om fördelning av medel till uppdragsforskning.

I motionen 1976/77:1519 (yrkandet 7 delvis) av herr Palme m. fl. (s) framhålls att det beredningsorgan som nu knyts till socialstyrelsen bör ha rådgivande karaktär. Utan hinder därav skall den kunna fördela vissa medel. För att framhäva den rådgivande funktionen bör organet enligt motionärernas mening benämnas alkoholpolitiska gruppen. Nämndens uppgifter behandlas även i motionerna 1976/77:1518 (yrkandet l)av herr Norrby (c) samt 1976/77:1528 (yrkandet 7)av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m,fp). 1 motionen 1976/77:1518 yrkas att nämnden skall ha ett avgörande inflytande på de frågor som den skall handlägga. I motionen 1976/77:1528 hemställs om en ytterligare precisering av nämndens arbetsuppgifter och befogenheter.

Vad gäller nämndens uppgifter utgår såväl propositionen som motionen 1976/77:1519 från beredningsgruppens förslag. Såvitt utskottet kan finna föreligger inga sakliga skillnader mellan regeringen och motionärerna i detta avseende. Utskottet tillstyrker regeringens förslag såväl beträffande nämndens uppgifter som i övrigt. Därav följer även att utskottet avstyrker motionen 1976/77:1518 (yrkandet 1). En ytterligare precisering av nämndens arbetsuppgifter bör inte ske nu men det kan enligt utskottets mening finnas anledning att, när nämnden varit i verksamhet någon tid, ånyo ta upp denna fråga till övervägande.

Frågan om representationen i nämnden tas upp i motionerna 1976/77:1497 (yrkandet 3) av herr Björk i Gävle m. fl. (c, m), 1976/77:1519 (yrkandet 7 delvis) och 1976/77:1529 (yrkandet 2) av fru Bernström (fp). I motionen 1976/ 77:1519 framhålls att organisationer som bedriver verksamhet bland alkoholskadade bör beredas plats i nämnden. Motionärerna föreslår därför att ALRO(Alkoholproblematikers Riksorganisation), Länkrörelsen och Verdandi får företrädare i nämnden. I motionen 1976/77:1497 hemställs att statens ungdomsråd får tre företrädare i nämnden och i motionen 1976/77:1529 att representanter från de båda alkoholbolagen knyts till nämnden.

Utskottet anser att det finns skäl som talar för att organisationer som företräder de alkoholskadades intressen bör vara representerade i nämnden. Utskottet förordar därför att regeringen överväger lämplig representation för sådana organisationer. Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden beträffande representationen i nämnden.

I motionen 1976/77:1528 (yrkandet 8) yrkas att regeringen tillsätter nämndens ledamöter på förslag av berörda organisationer. Utskottet förutsätter att så blir fallet och anser inte att det är påkallat med någon riksdagens åtgärd i detta avseende.

SkU 1976/77:40

129 Försäljning av alkoholdrycker

Tillsynsorganisation och detaljhandel

Övervakningen av detaljhandeln med alkoholdrycker får enligt propositionen en mer offensiv inriktning med tonvikt på övervakning och förebyggande åtgärder. Antalet handläggartjänster hos länsstyrelserna föreslås därför bli ökat från nuvarande 27,5 till 45. Kostnaden för personalförstärkningen beräknas till 1,5 milj. kr. Medlen föreslås anvisade under förslagsanslaget till Länsstyrelserna (femtonde huvudtiteln). Utskottet tillstyrker den föreslagna ökningen av antalet tjänsteroch förslaget till medelsanvisning. Av detta följer att utskottet avstyrker motionen 1976/77:1535 av herr Magnusson i Nennesholm (c).

Beträffande etablering av systembutiker har framställts ett flertal motionsyrkanden, i vilka har yrkats såväl friare som mer restriktiv etablering än vad som föreslås i propositionen. Regeringens förslag har utformats enligt beredningsgruppens riktlinjer och innebär bl. a. en successiv komplettering av antalet systembutiker där butiksnätet f. n. är glesast och försök med butiker som har begränsat öppethållande på orter med litet befolkningsunderlag. Utskottet anser att förslaget får anses väl avvägt från såväl alkoholpolitiska som serviceinriktade synpunkter och biträder därför detsamma. Utskottet har därmed besvarat motionerna 1976/77:1444 av herr Wachtmeister i Staffanstorp(m)och fru Sundberg (m), 1976/77:1501 (yrkandet 4)avherr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c), 1976/77:1514 av herrar tredje vice talmannen Eriksson (fp)och Lindblad (fp), 1976/77:1518 (yrkandet 2)av herr Norrby (c) och 1976/77:1528 (yrkandet 12) av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp).

1 propositionen föreslås att det kommunala inflytandet i etableringsfrågor ökas på så sätt att Systembolaget får en lagstadgad skyldighet att höra kommunerna i etableringsfrågor och vidare att kommunerna får rätt att hos regeringen begära en överprövning av bolagets beslut om nyetablering, nedläggning och flyttning av butik. Utskottet anser att det är värdefullt att det kommunala inflytandet på detta sätt förstärks och ansluter sig till regeringens förslag. Därav följer att utskottet avstyrker motionerna 1976/77:1499 (yrkandet 2 a) av herrar Hörberg (fp) och Stensson (fp) och 1976/77:1503 av herr Westberg i Hofors m. fl. (s).

Eftersom nuvarande bestämmelser om avstängning från inköp i systembutik kan anses ha förlorat sin betydelse framför allt genom avkriminaliseringen av fylleri anser utskottet i likhet med regeringen att man bör helt slopa dessa bestämmelser. Utskottet avstyrker därför motionen 1976/77:1531 av herrar Fridolfsson (m) och Åkerlind (m).

Riksdagen beslöt i fjol (SkU 1975/76:64, rskr 1975/76:384) av alkoholpolitiska skäl att mellanöl inte får säljas i den allmänna handeln efter utgången av juni månad i år. Beslutet, som syftar till att inskränka framför allt ungdomens alkoholkonsumtion, bör enligt utskottets mening inte motverkas

SkU 1976/77:40

genom att man samtidigt slopar den nuvarande regleringen av försäljningstiderna för öl. Utskottet anser därför att denna reglering bör bibehållas. Yrkandena i motionerna 1976/77:1482 av herrar Holmqvist (s) och Jönsson i Arlöv(s)och 1976/77:1530 (yrkandet 1 b)av herrCarlshamre(m) får därmed anses tillgodosedda.

Servering av alkoholdrycker

Enligt det i propositionen framlagda förslaget till lag om handel med drycker får tillstånd till servering av alkoholdrycker meddelas endast om det kan antas att tillhandahållande av lagad mat kommer att utgöra en betydande del av rörelsen. Tillstånd till servering av öl får dock meddelas om lagad mat finns att tillgå eller i annat fall om särskilda skäl föreligger (41 § första stycket). Utan hinder av vad som stadgas får tillstånd meddelas till servering av alkoholdrycker i teaterlokal, konsertlokal eller annan liknande lokal under paus i pågående föreställning (41 § andra stycket).

Krav på att den föreslagna undantagsbestämmelsen skall utgå har framförts i nio motioner, nämligen 1976/77:1480 av fru Andrén (fp) och herr Richardson (fp), 1976/77:1499 (yrkandet 2 b) av herrar Hörberg (fp) och Stensson (fp), 1976/77:1501 (yrkandet 2) av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c), 1976/77:1518 (yrkandet 3) av herr Norrby (c), 1976/77:1519 (yrkandet 13 delvis)av herr Palme m. fl. (s), 1976/77:1528 (yrkandet 4)av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp), 1976/77:1530 (yrkandet 1 a) av herr Carlshamre (m), 1976/77:1534 av herr Leuchovius (m) och 1976/ 77:1537 (yrkandet 4 delvis) av herr Werner m. fl. (vpk).

Alkoholpolitiken bör, som tidigare anförts, bl. a. syfta till att främja alkoholfria miljöer. Utskottet anser att det strider mot denna målsättning att nu införa alkoholservering i miljöer som tidigare varit alkoholfria. Utskottet kan inte heller finna att några bärande skäl anförts för en sådan innovation som i förevarande hänseende föreslås i propositionen. Utskottet föreslår därför att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del och med bifall till nämnda motioner beslutar att 41 8 andra stycket i förslaget till lag om handel med drycker skall utgå. En följdändring bör, som förordas i motionen 1976/77:1519 (yrkandet 13 delvis), göras i förslaget till 48 8 samma lag.

Enligt utskottets mening bör för tillstånd till servering av alkoholdrycker i teaterlokaler och andra lokaler som ovan angetts gälla samma restriktiva regler, som enligt propositionen föreslås gälla för nöjes- och idrottsplats; i förslaget till 39 § första stycket förslaget till lag om handel med drycker stadgas att tillstånd till servering på nöjes- och idrottsplats får meddelas endast om särskilda skäl föreligger. Det sagda innebär att utskottet tillstyrker förslag i motionen 1976/77:1519 (yrkandet 13 delvis) om att nämnda stadgande skall vidgas till att avse även teaterlokal, konsertlokal eller annan liknande lokal.

Systemet med oktrojperioder föreslås avskaffat i propositionen. Enligt 37 8

SkU 1976/77:40

andra stycket förslaget till lag om handel med drycker skall tillstånd till servering av alkoholdrycker gälla tills vidare. Tillståndsmyndigheten får dock om särskilda skäl föreligger begränsa tillståndets giltighet till viss tid.

I motionerna 1976/77:1483 av fröken Littmarck (m), 1976/77:1500 av herr Lindkvist m. fl. (s)och 1976/77:1513 av fru Andrén (fp) framhålls att man bör ge de kommuner som så önskar möjlighet att ha kvar systemet med oktrojperioder. I samtliga motioner hänvisas till att Stockholms kommun i flera sammanhang framhållit att ett slopande av oktrojsystemet medför klart försämrade möjligheter till aktiva alkoholpolitiska insatser för kommunen och att systemet borde behållas åtminstone i storstadsområdena.

Utskottet anser att man då det gäller oktrojfrågan bör fästa stort avseende vid vad landets största kommun har anfört. För en storstadskommun med ett stort antal serveringstillstånd och ständiga förändringar i fråga om serveringsrörelsens förutsättning, struktur och inriktning kan det uppenbarligen vara av värde med en samlad bedömning av alla utskänkningstillstånd. Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att man bör ge de kommuner som vill ha kvar systemet med oktrojperioder möjlighet därtill. Utskottet tillstyrker således motionerna 1976/77:1483,1976/77:1500 och 1976/77:1513. Utskottet vill även framhålla att det finns vägande skäl som talar för det i motionen 1976/77:1528 (yrkandet 13)av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp) framförda yrkandet att kommunerna skall ha ett avgörande inflytande beträffande återkallande av tidigare meddelade tillstånd till servering av alkoholdrycker.

Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag beträffande servering av alkoholdrycker (prop. s. 44-50) och avstyrker motionerna 1976/77:1501 (yrkandet 3), 1976/77:1532 (yrkandet 3) av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp, c, m), 1976/77:1533 av fru Kristensson (m) samt 1976/77:1537 (yrkandet 4 såvitt avser servering på nöjes- och idrottsplats) av herr Werner m. fl. (vpk).

Stockholm den 13 april 1977

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Romanus (fp), Larsson i Öskevik (c), Carlshamre (m), Svensson i Kungälv (s), fru Skantz (s), herrar Leuchovius (m), Nilsson i Växjö (s), fru Wigenfeldt (c), herr Signell (s), fru Swartz (fp), fru Tillander (c), herr Alftin (s), fru Mårtensson (s) och fröken Littmarck (m).

SkU 1976/77:40

132 Avvikande mening

av herrar Karlsson i Huskvarna, Svensson i Kungälv, fru Skantz, herrar Nilsson i Växjö, Signell, Alftin och fru Mårtensson (samtliga s), som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”De i” och slutar på s. 5 med ”redovisade riktlinjerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att man måste ta kraftfulla initiativ för att komma till rätta med det stora sociala problem som alkoholmissbruket utgör. För att kunna nå verkliga resultat krävs det enligt utskottets mening att riksdagen - i överensstämmelse med vad skatteutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1975/76:64 - antar ett flerårsprogram och att riksdagen anvisar erforderliga medel för att genomföra programmet. Motionärernas förslag innebären mycket betydande satsning för att begränsa och tränga tillbaka alkoholskadorna. Ett genomförande av programmet bör enligt utskottets mening kunna skapa en fördjupad kunskap och medvetenhet i alkoholfrågan och ett ökat engagemang hos enskilda, organisationer och myndigheter i kampen mot alkoholskadorna och i fråga om insatser för att undanröja de bakomliggande orsakerna tili alkoholmissbruk. Utskottet tillstyrker därför de av motionärerna i motionen 1976/77:1519 (yrkandet 2) föreslagna riktlinjerna för en treårig verksamhet i alkoholfrågan m. m. Utskottet återkommer i det följande till de delförslag som motionärerna framlagt på grundval av de ovan redovisade riktlinjerna och till de anslagsfrågor som föranleds därav.

dels det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Sorn framhålls” och slutar på s. 9 med ”(se SOU 1976/77:25 s. 59 0” bort ha följande lydelse:

En socialt inriktad alkoholpolitik innebär att man sätter in många olika slag av insatser över ett brett fält. Det är därför nödvändigt att man prövar sig fram på skilda vägar och ständigt söker anpassa åtgärderna efter samhällsutvecklingen. Den förnyelse som detta innebär förutsätter att man planmässigt skaffar sig nya kunskaper och erfarenheter från praktiska försök. Det av motionärerna föreslagna försöks- och utvecklingsarbetet har inriktats på sådana grupper som det är särskilt angeläget att påverka och hjälpa. Utskottet anser att den förordade verksamheten är väl ägnad att ge värdefulla erfarenheter för det vidare arbetet på området. Vad avser de föreslagna insatserna för akutvård av alkoholskadade anser utskottet att det är uppenbart att det i detta avseende kommer att krävas ökade resurser bl. a. som en följd av ingripanden enligt lagen om omhändertagande av berusade personer. Med hänsyn till de behov av ökade vårdresurser som redan nu föreligger bör i avvaktan på den kommande socialvårdsreformen socialstyrelsen inom en ram av 10 milj. kr. fördela resurserna till de orter som har de största problemen. För budgetåret 1978/79 bör en reguljär förstärkning ske av anslaget Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.

SkU 1976/77:40

dels det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 11 med ”Beträffande den” och slutar på s. 12 med ”motionen 1976/77:1519” bort ha följande lydelse:

I propositionen framhålls att folkrörelserna bör ges resurser att även i fortsättningen svara för den övervägande delen av alkohol- och narkotikaupplysningen. Folkrörelsernas möjlighet att väva samman information och aktivitet ger dem särskilda förutsättningar att lyckas med sin informationsuppgift, anförs det vidare. Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att de medel som enligt regeringens förslag skall tilldelas socialstyrelsen för riksomfattande informationskampanjer får en effektivare användning genom att via statens ungdomsråd tilldelas folkrörelserna för informationsverksamhet m. m. Utskottet tillstyrker således förslaget i motionen att riksdagen till Upplysning i alkoholfrågor m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 5 500 000 kr. Härav och av utskottets tidigare ställningstagande till det av motionärerna föreslagna treårsprogrammet för alkoholpolitiken följer att utskottet tillstyrker även de föreslagna anslagsökningarna med 22,5 milj. kr. och att medel anvisas under ett nytt reservationsanslag benämnt Informationsåtgärder på alkoholområdet m. m. för budgetåret 1977/78 med 25 000 000 kr.

dels det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 13 med ”Utskottet delar” och slutar med ”(yrkandena 4 och 10)” bort ha följande lydelse:

I strävan att vidga åtgärderna mot alkoholskadorna bör insatser i arbetslivet tillmätas en central roll. Strävandena att skapa trygga arbetsmiljöer, möjligheter till meningsfulla arbeten och social gemenskap samt ett stärkt inflytande för de anställda är av grundläggande betydelse också för att komma till rätta med alkoholskadorna. De fackliga organisationerna får genom arbetslivets demokratisering ökade möjligheter att verka för de anställdas välfärd och trygghet på arbetsplatserna. Därmed skapas nya möjligheter för dessa organisationer att medverka i kampen mot alkoholskadorna. LO och TCO har särskilt framhållit vikten av att alkoholfrågan integreras i verksamheten på det breddade arbetsmiljöområdet. Utskottet anser i likhet med motionärerna att de fackliga organisationerna bör få ett rejält stöd för denna verksamhet och tillstyrker motionärernas förslag till medelsanvisning.

SkU 1976/77:40

134 Innehåll

Propositionen 1

Socialdepartementets lagförslag 4

Förslag till

1. lag om tillverkning av drycker, m. m 4

2. lag om handel med drycker 11

3. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk

sprit och alkoholhaltiga preparat 24

4. lag om ändring i lotteri förordningen (1939:207) 30

5. lag om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård ... 32

6. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m 33

Budgetdepartementets lagförslag 35

Förslag till

1. lag om ändring i lagen (1957:209) om skatt på sprit och vin 35

2. lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker 36

3. lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker 37

4. lag om ändring i ölförsäljningslagen (1961:159) 41

5. lag om ändring i rusdrycksförsäljningslagen (1954:521) .. 43

6. lagom ändring i lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor 47

7. lag om ändring i tulltaxan (1971:920) 50

8. lag om dryckesskatt 51

9. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) 54

10. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade

skattefordringar m. m 56

11. lag om ändring i tulltaxan (1971:920) 58

12. lagom ändring i lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor 61

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen 63

Motioner väckta under allmänna motionstiden 71

Yttrande från annat utskott 72

Utskottet

Alkoholpolitikens inriktning

73 SkU 1976/77:40 135

Information 75

Riktlinjer för informationen 75

Alkoholbolagens information 76

Anslag 77

Sveriges Radios roll i informationsfrågan 79

Aktivitetsstöd, miljöfrågor m. m 79

Den centrala organisationen 81

Den lokala och regionala tillsynsorganisationen 82

Etablering av systembutiker 83

Inköpsåldern 85

Avstängning från inköp 85

Försäljningstiderna för öl 86

Frågor rörande servering av alkoholdrycker 86

Oktrojperioder 86

Servering i teaterfoajéer m. m 88

Godkännande av föreståndare för serveringsställe 89

Restaurangpriserna på alkoholdrycker 90

Skattefri proviantering av alkoholdrycker 90

Alkoholhalten i öl 91

Alkoholreklamen 92

Beskattningen av drycker m. m 92

Alkoholen och försäkringsväsendet 94

Författningsförslagen 94

Hemställan 96

Reservationer

Beträffande informationsfrågor m. m. och viss beskattningsfråga 107

Beträffande alkoholhalten i öl 109

Beträffande alkoholreklamen 113

Beträffande avgiften på dryckesförpackningar . 113

Bilaga: Socialutskottets yttrande 115

Socialutskottet 116

Mål och riktlinjer för alkoholpolitiken 116

Information m. m 119

Information 119

Reklam 121

Aktivitetsstöd m. m 121

Anslagsfrågor 123

Alkoholfrågan i arbetslivet 126

Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor 127

Försäljning av alkoholdrycker 129

Tillsynsorganisation och detaljhandel 129

Servering av alkoholdrycker 130

Avvikande mening 132

.

iholm 1977