Med anledning av propositionen 1976/77:138 om genomförandet av den nya taxeringsorganisationen, m. m. jämte motioner

SkU 1976/77:49

Skatteutskottets betänkande 1976/77: 49

med anledning av propositionen 1976/77:138 om genomförandet av den nya taxeringsorganisationen, m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1976/77:

138 att riksdagen

dels antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),

dels godkänner vad departementschefen förordat om genomförandet av den nya taxeringsorganisationen, m. m.

I propositionen föreslås att genomförandet av den nya taxeringsreform m. m. som riksdagen fattade beslut om år 1975 skall senareläggas ett år.

Enligt propositionen avses den nya taxeringsorganisationen träda i kraft vid 1979 års taxering i stället för vid 1978 års taxering. Den utvidgade förberedelsetid som härigenom vinns skall användas bl. a. till rekrytering och utbildning av granskningspersonal, ytterligare försöksverksamhet med tjänstemannagranskning, genomarbetning av och försöksverksamhet med det nya ADB-systemet, ytterligare utredning av integritets- och säkerhetsfrågorna samt ytterligare förberedelser för nödvändiga författningsändringar.

Den beslutade personaluppbyggnaden föreslås dock i huvudsak ske enligt gällande planer och personalen förutsätts tas i anspråk bl. a. för utbildning och förberedelsearbete med den nya organisationen samt för att bedriva kontrollverksamhet i form av s. k. TN-revisioner. I propositionen anges också möjligheten att viss personal medverkar vid utredning och processföring i fråga om mål vid länsskatterätt.

Vissa författningsändringar föreslås redan nu för att möjliggöra en bättre anpassning av granskningsorganisationen vid 1978 års taxering till den kommande ordningen. Bl. a. gäller detta indelningen i taxeringsdistrikt samt taxeringsnämndernas verksamhetsområden. Vidare föreslås bestämmelser som ger länsstyrelse och lokal skattemyndighet möjlighet att medverka i taxeringsnämndernas arbete på det sätt som avses ske i den nya organisationen.

Författningsförslaget har följande lydelse:

1 Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 49

SkU 1976/77: 49

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrives att 4 §, 6 §’ 1 och 2 morn. samt 16 § 1 morn. taxeringslagen (1956: 623j1 skall ha medan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

I län skola finnas lokala taxeringsdistrikt och särskilda taxeringsdistrikt.

Lokalt taxeringsdistrikt skall utgöras äv kommun eller del av kommun. När särskilda skäl därtill äro, må dock två eller flera kommuner sammanföras till ett lokalt taxeringsdistrikt.:

För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en lokal taxeringsnämnd, som har att verkställa taxering inom distriktet, i den mån detta icke ankommer på annan taxeringsnämnd enligt vad nedan i denna paragraf sägs.

I fögderi skall finnas minst ett särskilt taxeringsdistrikt, inom vilket särskild taxeringsnämnd verkställer taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, vilkas inkomstförhållariden med hänsyn till förvärvskällans art eller eljest äro av mera invecklad beskaffenhet, om sådan skattskyldig ej skall hänföras till taxeringsdistrikt som avses i femtestycket. ; ;

I län skall finnas ett eller flera särskilda taxeringsdistrikt, där särskild taxeringsnämnd verkställer taxering av andra skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. Till sådant taxeringsdistrikt skall, där så kan ske, hänföras även delägare i fåmansföretäg och honom närstående person samt dödsbo eller familjestiftelse som direkt eller genom förmedling av annan äger eller på därmed jämförligt sätt innehar aktier eller andelar i sådant företag.

Länsstyrelsen i Stockholms län förordnar årligen i Stockholm en för riket gemensam taxeringsnämnd eller, om det behöves flera sådana taxeringsnämnder att verkställa dels taxering till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt av skattskyldiga, söm sakna hemortskommun i riket, ävensom av sådana i 17 § lagen om statlig inkomstskatt och 17 § lagen om statlig förmögenhetsskatt omförmälda skattskyldiga, som jämlikt 20 och 39 § § folkbokföringsförordningen skola mantalsskrivas i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, dels ock taxering till kommunal inkomstskatt, som skall ske för gemensamt kommunalt ändamål.

Taxering, som verkställes av en för riket gemensam nämnd, anses äga rum å särskild ort och i särskilt taxeringsdistrikt.

Regeringen eller myndighet sorn { regeringen. bestämmer får föreskriva qm indelning i taxeringsdistrikt och om taxeringsnämnds verksamhetsområde med avvikelse från vad som eljest följer, av denna paragraf.

•Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2Senaste lydelse 1976: 86. ':v- - *'

SkU 1976/77: 49

3 Nuvarande lydelse

6 §

1 m o m.3 Ordförande i taxeringsnämnd förordnas av länsstyrelsen senast den 30 november året näst före taxeringsåret. Därvid utses tillika, om ej förordnande meddelats enligt 2 morn., en eller, om särskilda skäl föreligga, högst tre personer att i egenskap av kronoombud vara ledamöter i nämnden.

Övriga ledamöter väljas på sätt månad för nästföljande år.

2 m o m.4 För särskild taxeringsnämnd, som enligt vad i 4 § fjärde stycket stadgas skall verkställa taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, skall länsstyrelsen förordna en eller flera taxeringsinspektörer att biträda nämnden. Länsstyrelsen får förordna en eller flera taxeringsinspektörer även för taxeringsnämnd som avses i 4 § femte stycket.

16 §

1 m o m.5 Det åligger lokal skattemyndighet att

1) ombesörja sortering av inkomna deklarationer och andra uppgifter samt därvid efter anvisningar av skattechefen utvälja de deklarationer som skola behandlas av särskild taxeringsnämnd,

2) om det icke sker genom länsstyrelsens försorg, ombesörja längdföring av taxeringsnämnds beslut,

3 Senaste lydelse 1971: 813.

4 Senaste lydelse 1974: 997.

5 Senaste lydelse 1974: 997.

It Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 49

Föreslagen lydelse

1 mom. Ordförande i taxeringsnämnd förordnas av länsstyrelsen senast den 30 november året före taxeringsåret. Därvid utses tillika, om ej förordnande meddelats enligt 2 morn., en eller, om särskilda skäl föreligga, högst tre personer att i egenskap av kronoombud vara ledamöter i nämnden. Kronoombud behöver ej utses när tjänsteman hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet är föredragande i nämnden med stöd av 16 § 1 mom.

i 3 mom. stadgas under december

2 mom. För särskild taxeringsnämnd, som enligt vad i 4 § fjärde stycket stadgas skall verkställa taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, skall länsstyrelsen förordna en eller flera taxeringsinspektörer att biträda nämnden. Taxeringsinspektör behöver ej förordnas när tjänsteman hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet är föredragande i nämnden med stöd av 16 § 1 mom.

Länsstyrelsen får förordna en eller flera taxeringsinspektörer även för taxeringsnämnd som avses i 4 § femte stycket.

1 mom. Länsstyrelse och lokal skattemyndighet skall medverka i taxeringsnämnds arbete i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

SkU 1976/77: 49

4 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3) i den mån länsstyrelsen därom förordnar, vaka över att taxeringsinspektör och till hans förfogande ställda biträden fullgöra sina åligganden samt

4) i den omfattning regeringen eller länsstyrelsen föreskriver, i övrigt medverka vid taxeringsarbetet.

Vad ovan vid 3) stadgas skall icke gälla Stockholm.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången i fråga om 1978 års taxering.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts motionerna

1976/77: 1622 av herr Boo m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande regional utbyggnad av datastödet för den nya taxeringsorganisationen och regional dataverksamhet i övrigt;

1976/77: 1623 av herr Torwald m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande inriktningen för arbetsfördelning och arbetsuppgifter vid det fortsatta genomförandet av det s. k. RS-proj ektet.

I detta sammanhang behandlar utskottet också de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1976/77: 235 av herr Johansson i Trollhättan m. fl. (s) vari hemställs att bestämmelsen i taxeringslagen om svenskt medborgarskap som villkor för ledamot och suppleant i taxeringsnämnd tas bort;

1976/77:605 av herr Enlund (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändrade bestämmelser så att kostnadsersättningar utan undantag redovisas på kontrolluppgift från arbetsgivare; 1976/77:

1036 av herr Rydén (m) vari hemställs att riksdagen uttalar att en tidsrymd om sex månader bör vara maximum för behandling av och beslut i länsskatterätternas ärenden;

1976/77: 1038 av herr Tarschys (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar -

SkU 1976/77: 49

1. att uttala sig för att rationaliseringen av skatteadministrationen i vidgad utsträckning bör inriktas på att underlätta de enskilda deklaranternas arbete, samt

2. att hos regeringen hemställa om åtgärder för att i ökad omfattning förse deklarationsblanketterna med för-tryckta uppgifter.

Utskottet

Förslaget i propositionen innebär att den år 1975 beslutade omorganisationen av taxeringen i första instans skall uppskjutas ett år och genomföras först fr. o. m. 1979 års taxering. Propositionen innehåller också förslag rörande det fortsatta genomförandet av reformen.

Genom 1975 års beslut (prop. 1975: 87, SkU 1975: 31) drogs riktlinjerna upp för en effektivisering och rationalisering av skatteadministrationen och taxeringen i första instans. Beslutet, som grundade sig på RS-utredningens rapport Rationalisering av skatteadministrationen, innebär i huvudsak följande.

Samtliga deklarationer skall granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av särskilt utbildade tjänstemän vid länsstyrelserna eller de lokala skattemyndigheterna. Lekmannainflytandet vid taxeringen förstärks genom att antalet förtroendevalda taxeringsnämndsledamöter ökas till minst fem och högst åtta. Mandatperioden förlängs till tre år och nämndens beslutsområde utvidgas till att omfatta även ärenden om skattetillägg, förseningsavgift, ackumulerad inkomst och dödsbobefrielse från kvarstående skatt. Vidare förlängs taxeringsperioden från den 30 juni till den 30 november och möjligheterna till anstånd med avlämnande av deklaration utvidgas.

För att rationalisera taxeringsarbetet tas ADB-tekniken i anspråk. Deklarationsgranskningen skall inriktas på att upptäcka fall av väsentligt skatteundandragande och undvika bagatelländringar. I syfte att öka och förbättra kontrollen av näringsidkamas deklarationer skall den årliga granskningen ske branschvis och kompletteras med ca 40 000 partiella revisioner. Flertalet löntagardeklarationer och andra mindre svårkontrollerade deklarationer granskas av personal placerad hos de lokala skattemyndigheterna, medan de mera svårkontrollerade deklarationerna skall granskas regionalt av kvalificerade handläggare hos länsstyrelserna. Den materiella och formella styrningen av såväl det lokala som regionala taxeringsarbetet skall vila på skattechefen. För att åstadkomma en mer ändamålsenlig administration skall länsstyrelsernas skatteavdelningar omorganiseras och en särskild taxeringsenhet inrättas för ledning och verkställande av den årliga taxeringen.

Reformen förutsätter bl. a. ett väl utbyggt ADB-stöd för granskningen och taxeringen. 1975 års beslut innefattar bl. a. att nuvarande datasystem för folkbokföring och beskattning byts ut mot ett helt nytt

SkU 1976/77: 49

6 ADB-system (prop. 1975: 57, SkU 1975: 32). Detta nya system bygger på en blandad central och regional registerföring och skall bestå av dels ett centralt arbetsregister för beskattningen med direktåtkomst via terminaler hos de lokala skattemyndigheterna, länsstyrelserna och riksskatteverket (RSV) och dels regionala datorer hos flertalet länsstyrelser. Under riksmötet 1975/76 beslutades att 21 län skall ha egna datorer (prop. 1975/76: 100 bil. 9, SkU 1975/76: 35).

Avsikten har varit att den nya organisationen skall byggas upp successivt med målsättningen att den skall vara i huvudsak genomförd till 1978 års taxering. Arbetet härmed har bedrivits inom det s. k. RSprojektet under ledning av RSV och statskontoret och med personal också från länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna. Som framgår av propositionen har RS-projektet successivt redovisat preciserade förslag i de frågor som omfattas av principbeslutet, och förslagen har delvis föranlett ställningstaganden från statsmakternas sida. Den nya granskningsorganisationen har hittills byggts ut i tre etapper (t. o. m. budgetåret 1977/78) med sammanlagt 876 nya tjänster. Ställningstagandena till det återstående personalbehovet, som i delrapporten 1976: 2 (Taxeringsarbetet i första instans. Detaljorganisation, bemanning m. m.) angetts till ca 680 tjänster, bör enligt RSV och statskontoret tas i samband med myndigheternas framtida anslagsframställningar. Det kan också nämnas att ADB-systemet enligt gällande planer skall införas successivt under åren 1977—1981, och den centrala datorutrustningen håller f. n. på att installeras hos RSV.

Bakgrunden till förslaget i propositionen att uppskjuta genomförandet av reformen ett år är bl. a. önskemålet att få mer tid för rekrytering och utbildning av granskningspersonal och för ytterligare försöksverksamhet i syfte att förbättra arbetsformerna i den nya organisationen. Det är också önskvärt att mer tid kan ägnas åt utredning av vissa frågor inom ADB-systemet. Ett uppskov ger också möjlighet att praktiskt pröva viktiga funktioner och arbetsrutiner i detta system. I propositionen anförs att det i och för sig torde vara möjligt att i allt väsentligt genomföra reformen enligt den hittills gällande tidsplanen och att det finns starka skäl mot ett uppskov. Enligt departementschefens bedömning talar emellertid övervägande skäl för att den nya organisationen genomförs först fr. o. m. 1979 års taxering.

Utskottet instämmer i denna bedömning. Samtidigt vill utskottet i likhet med departementschefen understryka vikten av att uppskovet verkligen utnyttjas för att förbereda reformen grundligare och att de fundamentala förutsättningarna för RS-projektets fortsatta arbete med hänsyn härtill bör ligga fast. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del. Med anledning av de motioner som behandlas i detta sammanhang återkommer utskottet emellertid till vissa detaljfrågor i det följande.

SkU 1976/77: 49

7 I propositionen anförs bl. a. att rekryteringen av personal bör fortsätta som planerat och att redan beslutade organisatoriska ändringar inom länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna bör genomföras snarast möjligt med den 1 januari 1978 som en riktpunkt. I samband därmed behandlas vissa frågor om utbildning och personalutnyttjande m. m. Departementschefen uttalar bl. a. att skattechefen i länet bör ha stor frihet att sätta in den personal, som är avsedd för den nya granskningsorganisationen, på de uppgifter som är mest angelägna.

Motionärerna i motionen 1976/77: 1623 anser att den i propositionen tecknade ansvarsbilden ger skattechefen och skattemyndigheterna alltför stor frihet. Enligt deras mening bör det medborgerliga och kommunala inflytandet över gransknings- och revisionsarbetet fördjupas och samverkansformerna mellan kommun — lokal skattemyndighet (LSM) — länsstyrelse närmare utredas inom RS-projektet. Frågan om en ytterligare decentralisering av arbetsformerna bör också övervägas ytterligare. Vidare bör enligt motionärerna organisationen utformas så, att rörligheten bland personalen blir så liten som möjligt. Huvudprincipen bör vara att varje tjänsteman utför sina arbetsuppgifter vid den myndighet där han är anställd, såväl under uppbyggnadsarbetet som då systemet är uppbyggt. De till LSM hörande granskarna bör således lära sig delta i samtliga arbetsuppgifter som förekommer inom myndigheten.

Beträffande frågan om ökat medborgerligt och kommunalt inflytande i taxeringsorganisationen vill utskottet erinra om att taxeringsnämndernas ställning kommer att förstärkas genom en rad olika åtgärder, som till en del redovisats i det föregående. Här bör framhållas att taxeringsnämnderna givetvis får ett direkt inflytande på den utökade kontrollverksamhet som kommer att bedrivas redan i samband med taxeringsnämndsarbetet och omfatta inte endast skriftliga förfrågningar m. m. utan också revisioner och kontrollbesök hos de skattskyldiga o. d. Som en följd av att taxeringsnämndens ställning förstärks ökar också kommunernas inflytande på taxeringsarbetet genom de kommunvalda ledamöterna i nämnden. Såvitt utskottet kan finna är således syftet med motionen i denna del redan tillgodosett.

Även de organisationsfrågor i övrigt som tas upp i motionen omfattas delvis av 1975 års principbeslut. Beslutet innebär bl. a. att skattechefen i länet skall leda granskningsarbetet och taxeringen i samråd med cheferna för de lokala skattemyndigheterna. Avsikten har också varit att de lokala skattemyndigheterna på sikt bör inlemmas i länsstyrelsernas skatteavdelningar. Formerna härför utreds f. n. av fögderiutredningen. Riksdagens beslut i dessa frågor senast i år (prop. 1976/77: 100 bilaga 8, CU 13) innebär en omorganisation av skatteadministrationen i enlighet med dessa riktlinjer. Någon omprövning av dessa ställningstaganden bör enligt utskottets uppfattning inte nu komma i fråga. Det anförda betyder bl. a. att skattechefen — efter samråd med

SkU 1976/77: 49

berörda parter — i princip skall kunna förfoga över hela granskningsorganisationen i länet. Med den begränsning som ligger i det anförda hindrar dessa ställningstaganden givetvis inte att de i motionen angivna önskemålen om förnyade överväganden om samverkansformema, decentralisering av arbetsformerna och personalutnyttjandet m. m. beaktas i det fortsatta genomförandet av reformen. Av vad utskottet anfört tidigare framgår också att ett väsentligt syfte med uppskovet är att förbättra arbetsformerna i den nya organisationen.

Beträffande personalfrågorna vill utskottet emellertid framhålla att utbildningen och utnyttjandet av personalen givetvis bör inriktas på de ändamål som avsetts med de utökade resurserna, nämligen kontrollverksamhet. Som framhålls i propositionen kommer uppskovet att medföra ökade möjligheter att tillgodose utbildningsbehovet. Utskottet utgår från att dessa möjligheter tillvaratas. Därutöver bör personalen givetvis på olika sätt medverka i förberedelserna för arbetet i den nya organisationen och delta i den försöksverksamhet med kontroll i olika former som kommer att bedrivas i samband med taxeringsarbetet. Vidare bör ökade resurser sättas in på kontroll av källskatt, arbetsgivaravgift och mervärdeskatt. I propositionen anförs att granskningspersonalen under andra halvåret 1978 till en del bör kunna sättas in även på andra närliggande uppgifter såsom medverkan och processföring i länsskatterätt och avarbetning av de balanser i fråga om besvär till länsskatterätterna som finns på taxeringsenheterna. Utskottet har inte något att erinra häremot. Enligt utskottets uppfattning kan det från utbildningssynpunkt och av andra skäl också anses önskvärt att erfaren personal kan lösgöras för att under den förlängda övergångsperioden även inom länsskatterätterna medverka till att nedbringa målbalanserna. Som anförs i propositionen kan det också vara lämpligt från utbildningssynpunkt att granskningspersonalen får medverka i handläggningen av ärenden om skattetillägg och förseningsavgift. Samtidigt bör arbetet givetvis planeras så, att olägenheter av den art som åsyftas i motionen i möjligaste mån undviks. Enligt utskottets uppfattning bör berörda myndigheter och personal med ledning av det anförda i samråd kunna avgöra hur ifrågavarande resurser lämpligen bör användas.

Av det anförda framgår att utskottet ansluter sig till propositionen och avstyrker motionen 1976/77: 1623 i här behandlade delar i den mån motionen inte är tillgodosedd med det anförda.

I detta sammanhang behandlar utskottet yrkandet i motionen 1976/77: 1036 om en maximering av handläggningstiderna i länsskatterätterna till sex månader.

För prövningsnämnderna gällde tidigare att besvärsmålen i allmänhet skulle avgöras senast den 30 juni året efter taxeringsåret. Denna bestämmelse slopades i samband med 1971 års förvaltningsdomstolsre -

SkU 1976/77: 49

form. Som anförs i motionen är det inte ovanligt att handläggningstiderna för motsvarande mål i de nuvarande länsskatterättema kan uppgå till två år.

Även enligt utskottets uppfattning är det angeläget att handläggningstiderna hos länsskatterättema i möjligaste mån begränsas. Förutvarande tidsgräns medförde emellertid allvarliga olägenheter i form av anhopning av svårbedömda mål i maj och juni med därav följande brister i utredningen och handläggningen av målen. Det bör också framhållas att de i vissa fall alltför långa handläggningstiderna i länsskatterättema delvis beror på balanserna på taxeringsenheterna. Enligt vad utskottet nyss förordat bör de personalresurser som nu tillförs taxeringsorganisationen under ett övergångsskede kunna utnyttjas på olika sätt för att avarbeta balanserna inom såväl taxeringsenheterna som länsskatterätterna. Det bör framhållas att omorganisationen av taxeringen i första instans även på längre sikt är ägnad att påverka arbetsförhållandena i länsskatterättema genom en minskning av antalet taxeringsprocesser. Utvecklingen på detta område, som givetvis kommer att följas noga, får utvisa om länsskatterättema behöver förstärkas för att nedbringa balanserna till acceptabel nivå. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1976/77: 1036.

Beträffande taxeringsnämnderna yrkas i motionen 1976/77: 235 att villkoret om svenskt medborgarskap för ledamot eller suppleant i nämnden tas bort. I motionen åberopas att motsvarande krav i fråga om kommunal rösträtt och valbarhet till kommunfullmäktige numera slopats och att invandrarna i vissa kommuner utgör en så stor grupp att de av flera skäl bör vara företrädda i taxeringsnämnden.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning. Avsikten är att de genomgripande författningsändringar som erfordras för taxeringsreformens genomförande skall omfatta bl. a. frågan om proportionella val till taxeringsnämnderna, och utskottet finner att den nu aktuella frågan lämpligen bör tas upp i det sammanhanget. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1976/77: 235 i den mån yrkandet avser omedelbar ändring i lagstiftningen.

Vissa frågor rörande ADB-systemet för folkbokföring och beskattning tas upp i motionen 1976/77: 1622. Motionärerna noterar med tillfredsställelse vissa uttalanden i propositionen om integritets- och säkerhetsfrågorna och om regionaliseringar även av andra datasystem än inom folkbokföringen och beskattningen. De utgår från att RS-projektets kravspecifikation för länsdatorerna, som utformats före propositionen, ändras så att den blir avpassad till de decentraliserade datasystem som aviseras i propositionen. Beträffande det nu aktuella datasystemet bör den centrala datorn enligt motionärernas uppfattning utnyttjas endast för samordningsfunktioner och programarbete och samt -

SkU 1976/77: 49

liga länsstyrelser utrustas med egna datorer. Motionärerna uttalar sig också för regionala lösningar på andra områden än som nu är aktuella.

Som departementschefen anför i propositionen bör det slås fast, att den tekniska och organisatoriska uppbyggnaden av ADB-systemet för folkbokföring och beskattning skall bestå av en blandad regional och central registerföring som överensstämmer med riksdagens tidigare beslut i dessa frågor. Utskottet kan således inte tillstyrka de ändringar härav som föreslås i motionen. Utskottet anser dock att motionärernas önskemål tillgodoses i stor utsträckning genom att det aktuella datasystemet får en väsentlig regional inriktning i flera hänseenden. Så kommer t. ex beslutanderätt och inflytande att bevaras hos de regionala myndigheterna, eftersom — enligt vad utskottet uttalade 1975 och som nu understryks i propositionen — avsikten är att länsstyrelserna i allt väsentligt skall ha registeransvaret i datalagens mening och ansvara inte endast för den information som tillförs ADB-systemet utan också för möjligheterna att utnyttja detta för andra ändamål än beskattningen. Vidare kommer de 21 länsdatorerna att få en modem utrustning som skall kunna byggas ut och anpassas till den regionala samhällsplaneringens behov av tillgång till data och databehandlingskapacitet. I detta sammanhang kan framhållas att regeringen enligt vad som framgår av propositionen i slutet av år 1976 beslutat att de krav på utbyggbarhet, som framställts av ADB-beredningsgruppen hos kommundepartementet, inom vissa ekonomiska ramar skall beaktas i upphandlingen av de nya datorerna.

I propositionen betonas att den förlängda tiden för förberedelsearbetet inte skall användas för att utreda förutsättningarna för att härutöver använda de regionala datorerna i det aktuella ADB-systemet även för ADB-system inom andra verksamhetsområden, t. ex. exekutionsväsendet och fastighetsregistreringen. Det anförda utesluter givetvis inte en regionaliserad datordrift för andra ADB-system, men frågan om den närmare utformningen av andra datasystem och vad därmed sammanhänger bör enligt utskottets uppfattning inte bli föremål för riksdagens ställningstagande i detta sammanhang. Det kan dock understrykas, att lösningarna i fråga om ett datasystem kan medföra effekter även för andra system, och att det kan vara värdefullt att belysa hur denna fråga bör påverka utformningen av nuvarande och framtida datasystem. Utskottet är inte berett att nu förorda en särskild utrtdning i detta hänseende men utgår från att problemet kommer att beaktas av regeringen.

Beträffande utrustningen av länsdatorer får det givetvis förutsättas att ställningstagandena i propositionen kommer att beaktas vid upphandlingen.

Några ytterligare uttalanden med anledning av motionen 1976/77: 1622 erfordras icke enligt utskottets uppfattning. Utskottet avstyrker

SkU 1976/77: 49

således motionen i den mån den inte blivit tillgodosedd genom vad utskottet anfört. ' *• : " -i

, 11 •

Beträffande sekretessfrågorna i datasystemet anförs i motionen 1976/ 77: 1623 att man inom RS-projektet bör utreda följderna av annat identifikationsbegrepp än personnummer eller, i vart fall pverväga att personnumret sekretesskyddas. ,, i;

Eftersom härmed sammanhängande frågor kommer att uppmärksammas utan att riksdagen nu tar ställning härtill, avstyrker utskottet motionen i denna del. , , ,. v

I motionen 1976/77: 1038 begär motionären att deklaranternas arbete underlättas genom att förse deklarationsblanketterna med för-tryckta uppgifter som hämtats t. ex. från kontrolluppgifter och bankernas dataregister.

Enligt utskottets uppfattning bör man på allt sätt eftersträva att underlätta deklarationsplikten genom förbättrad information och annan rådgivning till de skattskyldiga och genom förenklade blanketter. Möjligheterna härtill bör givetvis i all utsträckning tas till varå också inom den nya taxeringsorganisationen. De deklarationsblanketter sorni tillställs den skattskyldige förses redan nu i viss begränsad omfattning med förtryckta uppgifter, och det bör givetvis kunna övervägas om detta system kan kompletteras t. ex. med uppgift om fastighetsinnehav och taxeringsvärde. Utskottet ifrågasätter emellertid om det är lartipligt att gå så långt som motionären avser, vilket skulle innebära att deri skättskyldiges bestyr med deklarationen skulle inskränkas till rättelser och kompletteringar av en redan ifylld blankett. Eftersom den skattskyldige även i fortsättningen skall svara för att deklarationen är fullständig och riktig är det också tveksamt om ett sådant system skulle medföra förbättringar för den skattskyldige. Enligt utskottets uppfattning torde väsentliga förenklingar kunna uppnås endast genom ändringar av de materiella beskattningsreglerna, en fråga som f. n. uppmärksammas inom 1972 års skatteutredning. Utskottet avstyrker således motionen 1976/77: 1038.

En annan fråga, som sammanhänger med innehållet i de materiella beskattningsreglerna, behandlas i motionen 1976/77: 605 där motionären begär att kostnadsersättningar utan undantag skall redovisas på kontrolluppgift från arbetsgivare.

Som framhålls i motionen skall kostnadsersättningar i statlig eller kommunal tjänst inte; redovisas på kontrolluppgifterna och även vissa företag är befriade från uppgiftsskyldighetert. Detta sammanhänger med att dessa kostnadsersättningar inte är skattepliktiga ellér att den skattskyldige i annat fäll enligt gällande beskattningsregler är berättigad till avdrag med motsvarande belopp, oavsett att motsvarande kostnader i det enskilda fallet kan vara väsentligt lägre än den efsattnirig söm ut -

SkU 1976/77:49

gått. Eftersom en ändring enbart av kontrolluppgiftsskyldigheten således i princip inte kan medföra någon ändring av den faktiska beskattningen, avstyrker utskottet motionen 1976/77: 605.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet tillfoga att traktamentsbeskattningsutredningens betänkande (SOU 1974:45)' med förslag till ändrade regler rörande beskattningen av traktamenten och resekostnadsersättningar ännu inte föranlett någon åtgärd från statsmakternas sida. Hithörande frågor ingår emellertid även i skatteutredningens utredningsuppdrag, och förhållandena på detta område inrymmer enligt utskottets uppfattning åtskilliga problem som bör uppmärksammas i samband med ställningstagandena till resultatet av detta utredningsarbete.

De förslag i propositionen, som inte berörts i det föregående, föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1976/77: 235, 1036, 1038, 1622 och 1623 godkänner vad utskottet anfört angående genomförandet av den nya taxeringsorganisationen, m. m., och i övrigt bifaller propositionen t denna del;

2. att riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623);

3. att riksdagen avslår följande motioner i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet ovan anfört och hemställt, nämligen

a) motionen 1976/77: 235,

b) motionen 1976/77: 605,

c) motionen 1976/77: 1036,

d) motionen 1976/77: 1038,

e) motionen 1976/77: 1622,

f) motionen 1976/77: 1623.

Stockholm den 24 maj 1977

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s), Josefson (c), Johansson i Jönköping (s), Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s), Söderström (m), fru Normark* (s), herr Boström (s), fruar Ahrland* (fp), Odelsparr* (c), herrar Lundgren (m), Forslund (s) och Stensson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770047