Med anledning av motioner om familjepolitiken

SoU 1976/77: 14

Socialutskottets betänkande 1976/77: 14

med anledning av motioner om familjepolitiken

Motionerna

I motionen 1975/76:472 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrk. 1),

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära

a) förslag om lag om rätt till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar,

b) förslag om utbyggd föräldraförsäkring, bl. a. för att täcka inkomstbortfallet för dem som förkortar sin arbetstid,

c) förslag om vårdnadsbidrag till barn under tre år för att öka valfriheten i familjerna.

Övriga i motionen framställda yrkanden har behandlats av utskottet i SoU 1975/76:28.

I motionen 1975/76:1233 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrk. 2 och 3), att riksdagen beslutar

2. att hos regeringen begära förslag om att för alla familjer med barn födda fr. o. m. den 1 juli 1976 införa ett vårdnadsbidrag om 10 000 kr. per år, att utgå under den tid som ett eller flera barn i familjen är under 3 år och föräldraförsäkring ej utgår,

3. att hos regeringen begära förslag till innevarande riksdag angående en lagfäst rätt för föräldrar med barn under 3 år att förkorta sin arbetstid till 6 timmar per dag.

Övriga i motionen framställda yrkanden har behandlats av utskottet i SoU 1975/76:36 (yrk. 1) och SoU 1975/76:28 (yrk. 4).

I motionen 1975/76:2007 (motivering i motionen 1975/76:1979) av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrk. 1), att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag syftande till införande av vårdnadsersättning till familjer med barn under tre års ålder.

Övriga i motionen framställda yrkanden har behandlats av utskottet i SoU 1975/76:28.

I motionen 1975/76:2008 (motivering i motionen 1975/76:1979) av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen

1. uttalar att partiell tjänstledighet och deltidsarbete lättare skall kunna medges föräldrar med barn under skolåldern,

2. hos regeringen begär att den utredning, som skall utreda konsekvenserna av en arbetstidsförkortning för småbarnsföräldrar, erhåller en allsidig sammansättning.

1 Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 14

SoU1976/77:14

3. uttalar att småbarnsföräldrar bör komma i första hand vid en etappvis genomförd arbetstidsförkortning.

1 motionen 1975/76:2137 (motivering i motionen 1975/76:2135) av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar ansluta sig till punkten 3 i det åtgärdsprogram för på arbetsmarknaden utsatta grupper vilket presenteras i motionen 1975/76:2135.

I nämnda punkt i åtgärdsprogrammet - vilket tillhopa omfattar 14 punkter - uttalas att arbetsdagen bör förkortas för i första hand småbarnsföräldrar.

Ett i motionen framställt yrkande (punkten 5 i motionen 1975/76:2135) har behandlats av utskottet i SoU 1975/76:28.

I motionen 1975/76:2240 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrk. 1 a), att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till riksdagen i höst om rätt till förkortning av arbetsdagen för småbarnsföräldrar och införande av delföräldrapenning.

Motionen, som väckts med anledning av propositionen 1975/76:133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m., har i övriga delar behandlats av socialförsäkringsutskottet i SfU 1975/76:30.

Utskottet

I regeringsförklaringen, som avgavs i början av oktober månad, har i korthet dragits upp riktlinjerna för regeringens familjepolitiska program. Riktlinjerna innebär följande.

Reformarbetet på området skall fortsätta. Samhällets barnomsorg byggs ut enligt riksdagens beslut. Utbildningen av personal för barnomsorgen ökas och normer fastställs för personaltäthet och gruppstorlek inom förskolan. En allmän föräldrautbildning byggs ut av stat, landsting och kommun i samverkan.

Vidare skall de allmänna barnbidragen och bostadsbidragen förbättras. Föräldrapenningen vid sjukdom skall utvidgas till att omfatta även ledighet vid skolstart.

Då det gäller frågor som tas upp i de i detta betänkande behandlade motionsyrkandena anförs i regeringsförklaringen följande.

Småbarnsföräldrar ges lagfäst rätt till kortare arbetstid och förlängd tjänstledighet. Föräldraförsäkringen byggs under perioden ut med en rätt till ytterligare ledighet motsvarande två månader på heltid. Den kompletteras med ett vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar. Stödet utformas så att det främjar valfrihet och jämställdhet.

Regeringen har nu tillsatt en arbetsgrupp som skall utarbeta underlag för proposition rörande den del av familjepolitiken, sorn sist angetts. Arbetsgruppen skall även beakta vad riksdagen vid föregående riksmöte uttalat om förlängd rätt till ledighet i samband med barnsbörd och adoption (InU 1975/76:9). Arbetsgruppen bör i tillämpliga delar uppmärksamma synpunk -

SoU 1976/77:14

ter sorn erhållits vid remissbehandlingen av dels familjestödsutredningens förslag om förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar (SOU 1975:62), dels rapporten (Ds S 1976:5) Ökade möjligheter till föräldraledighet genom föräldraförsäkringen. Av regeringsdeklarationen framgår att regeringen avser att föreslå riksdagen en utbyggnad av förmånerna enligt föräldraförsäkringen under innevarande valperiod i samma takt som föreslagits i nämnda rapport.

Med hänsyn till det anförda och då regeringens avsikt är att en proposition om familjepolitiken skall läggas fram våren 1977 är någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena inte erforderlig.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår följande motioner, nämligen motionen 1975/76:472 (yrkandet 1), motionen 1975/76:1233 (yrkandena 2 och 3), motionen 1975/76:2007 (yrkandet 1), motionen 1975/76:2008, motionen 1975/76:2137 i här aktuell del, motionen 1975/76:2240 (yrkandet 1 a).

Stockholm den 16 november 1976

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Romanus (fp), Carlshamre (m), Svensson i Kungälv (s), fröken Andersson (c), fru Skantz (s), herrar Johnsson i Blentarp (s), Bengtsson i Göteborg (c), Nordberg (s), Leuchovius (m), Signell (s), fru Swartz (fp), fru Tillander (c), herrar Alftin (s) och Weinehall (c).

Reservation

av herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s), fru Skantz (s), herrar Johnsson i Blentarp (s), Nordberg (s), Signell (s) och Alftin (s) som anser att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 2 med ”1 regeringsförklaringen” och slutar på s. 3 med ”inte erforderlig” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker de föreliggande motionerna. Det sker mot bakgrunden av det samlade familjepolitiska program som det socialdemokratiska partiet aktualiserat.

I detta ingår som en av huvudpunkterna den av riksdagen tidigare beslutade utbyggnaden av barnomsorgen med 100 000 nya daghemsplatser och 50 000 nya fritidshemsplatser fram till 1980.

SoU 1976/77:14

4 Den andra huvudpunkten är en familjepolitisk reform som den förutvarande regeringen har utarbetat i nära samverkan med LO, TCO och SACO/SR. Ett genomförande av denna reform i sin helhet ger alla föräldrar de faktiska möjligheterna till väsentligt mer tid för samvaro med barnen. Här föreligger enligt utskottets mening ett väl genomtänkt reformförslag som skapar nya dimensioner åt en aktiv familjepolitik med tillgodoseende av kraven på ett bamvänligt samhälle och en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. De konkreta grundsatser som varit vägledande vid utformningen av denna familjepolitiska reform kan sammanfattas i följande punkter.

• Den skall ge föräldrarna möjlighet till ökad föräldraledighet genom föräldraförsäkringen.

• Den skall omfatta alla föräldrar: heltidsarbetande, deltidsarbetande, skiftarbetande, adoptivföräldrar och hemarbetande.

• Den skall ge förvärvsarbetande kompensation för inkomstbortfallet enligt de grunder som redan gäller för sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen och den skall dessutom ge hemarbetande rätt till grundersättning.

• Den skall ge föräldrarna valmöjligheter att ta ut den ökade föräldraledigheten fram t. o. m. barnets första skolår på det sätt som bäst passar varje familj: som hel ledighet, sex timmars arbetsdag eller en på annat sätt förkortad arbetstid.

• Den skall ge föräldrarna lagfäst rätt att hos arbetsgivaren ställa krav på föräldraledigheten i den form och vid de tidpunkter som familjen själv bestämmer.

• Den skall ge både mamman och pappan stöd i lagen då det gäller rätt till ledighet och på det sättet främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

En reform som bygger på dessa grunder ger enligt utskottets mening garantier för en aktiv och framåtsyftande familjepolitik i motsats till de förslag som framförts om olika former av vårdnadsbidrag. I sitt tillstyrkande remissyttrande över det här nämnda reformförslaget har LO framhållit att vårdnadsbidragen är uttryck för en kortsiktig och passiv familjepolitik och att de dessutom skulle motverka jämställdheten mellan kvinnor och män. Utskottet delar denna uppfattning.

Det förslag till en sammanhållen familjepolitisk reform som utskottet här åberopat har på den socialdemokratiska regeringens uppdrag under våren 1976 utarbetats av en arbetsgrupp med representanter för löntagarorganisationerna under ordförandeskap av dåvarande statssekreteraren i socialdepartementet Göte Fridh (Ds S 1976:5). Det finns enligt utskottets mening anledning att i detta sammanhang med ett principiellt instämmande redovisa huvuddragen av arbetsgruppens reformförslag, eftersom detta bör kunna bli banbrytande för den fortsatta familjepolitiska utvecklingen i vårt land.

Arbetsgruppens undersökningar har visat att tidigare framlagda förslag om förkortad arbetsdag för småbarnsföräldrar genom sin utformning skulle ställa många familjer utanför de faktiska möjligheterna att kunna tillgo -

SoU 1976/77:14

dogöra sig denna del av föräldraförsäkringen. Skall man genom föräldraförsäkringen införa en möjlighet till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar måste det ges utrymme för en individuell anpassning till de skiftande förhållanden som i praktiken föreligger på arbetsplatserna. Mot denna bakgrund har framlagts förslag om ett sammanhållet system med ökade möjligheter till föräldraledighet genom föräldraförsäkringen. Reformförslaget har fått ett positivt mottagande vid den nu avslutade remissbehandlingen. Den socialdemokratiska regeringen presenterade under augusti månad ett förslag till familjepolitiskt program. Det grundläggande syftet med detta är att ge ökade möjligheter till samvaro mellan föräldrar och barn. Reformen är utformad så att den i praktiken kan fungera ute på arbetsplatserna och komma alla berörda föräldrar till del. I princip betyder reformen att den nuvarande rätten till föräldrapenning under sju månader i samband med barns födelse kompletteras med en särskild föräldrapenning som får disponeras under tiden t. o. m. barnets första skolår. Till den nya föräldrapenningen knyts en lagfäst rätt till föräldraledighet som skall kunna tas ut i form av hel ledighet eller förkortad arbetstid på det sätt som bäst passar familjen med hänsyn till föräldrarnas arbetssituation och familjens behov.

Det framlagda utbyggnadsprogrammet för föräldraförsäkringen - som utskottet i princip ansluter sig till - innebär att reglerna för de nuvarande formerna av föräldrapenning i huvudsak lämnas oförändrade och att familjerna därutöver för varje barn får rätt till en särskild föräldrapenning som kan tas ut fram t. o. m. bamets första skolår. Ersättningstiden för en sådan särskild föräldrapenning vid full utbyggnad föreslås skola motsvara hel ledighet under fem månader. Enligt förslaget skall det finnas olika möjligheter att ta ut en på detta sätt ökad föräldraledighet med ersättning från föräldraförsäkringen.

En möjlighet är att ta ut den särskilda föräldrapenningen samtidigt med en förkortad arbetstid på genomsnittligt högst fyra eller sex timmar om dagen under tio resp. tjugo månader. Då utgår halv resp. fjärdedels föräldrapenning under denna tid. Av praktiska skäl skall detta gälla både för den som vill förkorta arbetstiden och för den som redan har förkortad arbetstid.

En annan möjlighet är att ta ut den särskilda föräldrapenningen genom att förlänga den nuvarande heltidsledigheten på sju månader upp till tolv månader vid barnets födelse. De olika formerna av särskild föräldrapenning får tas ut i olika kombinationer och under den tid föräldrarna själva finner lämpligast antingen som en sammanhängande ledighet eller uppdelad på olika perioder t. o. m. barnets första skolår. Den skall alltså kunna användas både vid förkortad arbetstid och vid hel ledighet efter nuvarande föräldraledighet på sju månader eller vid en senare tidpunkt fram t. o. m. barnets första skolår. Den kan också användas för föräldraledighet i samband med barnets introduktion i daghem eller vid skolstarten och i andra situationer då barnet under en sammanhängande period behöver ha en förälder hos

SoU 1976/77:14

sig mer än vad den vanliga arbetstiden medger. Utskottet vill understryka att den föreslagna utformningen således ger stora valmöjligheter till anpassning efter olika familjers behov.

Förslaget innebär att ersättningstiden i princip delas lika mellan föräldrarna, vilket enligt utskottets mening är av stor betydelse ur jämställdhetssynpunkt. Ensamstående förälder får själv disponera hela ersättningstiden. Den nya förmånen skall även omfatta adoptivföräldrar och hemarbetande. Den särskilda föräldrapenningen skall på samma sätt som i sjukförsäkringen och den nuvarande föräldraförsäkringen ge ersättning för inkomstbortfallet, och för hemarbetande gäller föräldraförsäkringens garantinivå. Ersättningen för inkomstbortfallet beräknas efter de inkomstförhållanden och den sjukpenninggrundande inkomst som gäller när föräldrapenningen tas ut. Det innebär bl. a. att om en förälder utan förvärvsarbete vill vänta med att ta ut den särskilda föräldrapenningen till en senare period med förvärvsarbete, så kommer föräldrapenningen att beräknas efter den då aktuella förvärvsinkomsten. Vid remissbehandlingen har också framhållits att de nuvarande reglerna i föräldraförsäkringen bör ändras så att rätten till föräldrapenning överstigande garantinivån knyts till individen.

Utskottet finnér det vara av stor vikt att den utvidgade ersättningsrätten från föräldraförsäkringen kombineras med en lagfäst rätt för alla föräldrar till ledighet och rätt att av arbetsgivaren begära sin föräldraledighet i den form de själva vill ha den - vare sig det gäller hel ledighet, sex timmars arbetsdag eller en på annat sätt förkortad arbetstid. Föräldrarnas valfrihet skall vara utgångspunkten. Om arbetsgivaren inte anser sig kunna gå med på den form av ledighet som begärts skall frågan lösas genom lokala förhandlingar under fackklubbens medverkan och med tillämpning av den nya medbestämmandelagen.

Reformens genomförande bör ske under en femårsperiod på så sätt att under de två första åren införs en ersättningstid som för varje barn motsvarar två månaders hel ledighet och att ersättningstiden därefter årligen utsträcks med en månad så att den ökade föräldraledigheten vid femårsperiodens slut uppgår till fem månaders hel ledighet eller 10-20 månaders förkortad arbetstid. Enligt den förutvarande regeringens ställningstagande skulle reformen beslutas i sin helhet vid 1976/77 års riksmöte och på angivet sätt genomföras etappvis med början den 1 januari 1978 för att sedan vara helt genomförd fr. o. m. 1982.

Den första utbyggnadsetappen skulle för varje barn som föds under 1978 ge rätt till en ökad föräldraledighet motsvarande två månaders hel ledighet eller 4-8 månaders förkortad arbetstid. Vidare avsågs att till reformen knyta en övergångsregel som innebär att alla föräldrar till barn födda den 1 januari 1971 eller senare genom föräldraförsäkringen får rätt till en föräldraledighet med en ersättningstid som varierar med barnets ålder. Det innebär att även föräldrar med något äldre barn redan från början får del av den ökade föräldraledigheten med möjlighet till ökad samvaro med barnen även för dessa

SoU 1976/77:14

föräldrar vid t. ex. barnets skolstart och liknande tillfällen. Med en sådan utformning av reformens ikraftträdande kommer omkring 650 000 barnfamiljer med ca 900 000 barn in i reformen redan vid starten 1978. Den övergångsregel som utarbetats innebär en föräldraledighet som räknat i hel ledighet omfattar

5 dagar för barn födda 1971 och 1972,

10 dagar för barn födda 1973 och 1974,

20 dagar för barn födda 1975 och 1976,

30 dagar för barn som föds 1977.

Reformen beräknas kosta över 1 000 milj. kr. om året när den är fullt genomförd. För den första utbyggnadsetappen 1978 (inkl. övergångsregeln) beräknas kostnaderna till ca 250 milj. kr. Reformen avses finansierad enligt samma regler som redan gäller för föräldraförsäkringen, dvs. i huvudsak genom arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift, vilket förutsätter en successiv höjning av denna socialförsäkringsavgift med omkring en halv procentenhet. Även finansieringsförslaget har tillstyrkts vid remissbehandlingen av bl. a. LO.

Utskottet vill med redovisningen av det föreliggande reformförslaget ge uttryck för sin principiella uppfattning om hur det familjepolitiska reformarbetet utan tidsutdräkt bör drivas vidare. Det är enligt utskottets mening angeläget att riksdagen snarast ges tillfälle att i ett sammanhang ta ställning till det femåriga utbyggnadsprogram som lagts fram av socialdemokraterna. Utskottet vill slå vakt om barnens och föräldrarnas rätt till en genomtänkt familjepolitisk reform och kan inte acceptera några dellösningar eller konservativa kompromisser av det slag som kan utläsas ur den i oktober 1976 avgivna regeringsförklaringen.

....