Med anledning av motioner om arbetsdemokrati och tjänster för utvecklingsarbete inom sjukvården
SoU 1976/77:16
Socialutskottets betänkande 1976/77:16
med anledning av motioner om arbetsdemokrati och tjänster för utvecklingsarbete inom sjukvården
Motionsyrkandena
I motionen 1975/76:269 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 1 c), att riksdagen hos regeringen anhåller att utredningen om hälso- och sjukvårdslagstiftningen får i uppdrag att lägga fram förslag till ökad arbetsdemokrati genom att kliniker och avdelningar ges mer självstyrelse.
Av de övriga yrkandena i motionen har utskottet behandlat yrkandena 1 a, 2 a, 2 b, 3 b och 4 i betänkandet SoU 1975/76:34, yrkandena 1 b och 2d i betänkandet SoU 1975/76:30, yrkandet 2 c i betänkandet SoU 1975/76:42 samt yrkandet 3 a i betänkandet SoU 1976/77:10.
1 motionen 1975/76:886 (motivering i motionen 1975/76:885) av fru Berglund m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskilda tjänstekonstruktioner som ger de praktiskt arbetande inom vårdsektorn ökade möjligheter att ägna sig åt utvecklingsarbete på arbetsplatsen.
Arbetsdemokrati inom sjukvården
Motionen
I motionen 1975/76:269 av herr Ahlmark m. fl. (fp) anförs bl. a. att en utbyggd arbetsdemokrati inom sjukvården måste framför allt sikta till att bygga in påverkan och medbestämmande i själva arbetsordningen och att målet måste vara att skapa väl fungerande vårdenheter som själva kan besluta om sin arbetsmiljö och om sina arbetsrutiner och som också kan fungera i ett levande samspel med patienterna. Därför bör det enligt motionärerna vara mindre av detaljregleringar från administratörernas sida och mera att säga till om för dem som arbetar på avdelningar och för patienterna. Härvid uppnås, påpekas det, en arbetsdemokrati som fungerar genom att besluten fattas nära de människor besluten gäller och vården blir bättre och mänskligare.
Åtgärder för ökat personal- och patientinflytande inom sjukvården m. m.
I betänkandet SoU 1974:15 har utskottet lämnat redogörelser för försöksverksamhet med vårddemokrati på de statliga, landstingskommunala och primärkommunala vårdområdena m. m. Här nedan kommer därför endast att nämnas vissa under senare tid tagna initiativ m. m.
1 Riksdagen 1976/77. 12 samt. Nr 16
SoU 1976/77:16
2 Arbetsrättsreformen år 1976
Riksdagen har tidigare i år fattat beslut om en arbetsrättsreform, som skall träda i kraft den 1 januari 1977 (prop. 1975/76:105, InU 1975/76:45, rskr 1975/76:404). Riksdagen antog bl. a. ett förslag till en lag om medbestämmande i arbetslivet, som innehåller regler, som skall göra det möjligt för arbetstagarna att genom förhandlingar och avtal vinna inflytande över arbetslednings- och företagsledningsfrågor. Lagen innehåller vidare bl. a. regler som ålägger arbetsgivaren att underrätta berörda lokala kollektivavtalsbärande organisationer om den ekonomiska och produktionsmässiga utvecklingen av sin verksamhet samt om riktlinjerna för personalpolitiken. Härjämte antogs bl. a. ett förslag till lag om offentlig anställning, som ansluter till lagen om medbestämmande i arbetslivet och som bl. a. innehåller vissa bestämmelser för den offentliga sektoms del som ansetts påkallade av hänsyn främst till den politiska demokratin.
I anslutning till beredningen av denna lagstiftning i regeringens kansli har parterna på den offentliga sektorn av arbetsmarknaden slutit ett särskilt huvudavtal för den offentliga sektorn, vari parterna enats om att sträva efter fredliga förhandlingar samt att undvika stridsåtgärder i fråga om sådana ämnen varom avtal får anses kränka den politiska demokratin.
Karolinska sjukhuset
Vid karolinska sjukhuset har sedan slutet av år 1971 i samarbete med delegationen (Fi 1970:67) för förvaltningsdemokrati (DEFF) bedrivits försöksverksamhet med nya samarbetsorgan vid sidan av företagsnämnden i syfte att öka personalens insyn i och inflytande på verksamheten vid sjukhuset. Samarbetsorganen har på det centrala förvaltningsplanet varit en personalnämnd, en utbildningsnämnd, en planeringsnämnd och en budgetgrupp. På klinikplanet har efter hand inrättats kliniknämnder. Nämnderna har inte haft några beslutsbefogenheter utan personalinflytandet har byggt på skyldighet för ordförandena i nämnderna (byrå-, sektions- och klinikchefer) att ta upp samråd före beslut i vissa angivna ärenden. På framställning av direktionen för sjukhuset - som gjorts efter samråd med personalorganisationerna och DEFF - har regeringen i april i år medgett att direktionen får under en tid av högst tre år anordna försöksverksamhet med att överlämna viss beslutanderätt till en personalnämnd, en utbildningsnämnd och högst tre kliniknämnder vid sjukhuset. Direktionen har i maj i år beslutat att försöksverksamheten skall påbörjas.
Försöksverksamheten beträffande kliniknämnder avser kliniknämnderna vid kvinnokliniken, psykiatriska kliniken och neurologiska kliniken. Kliniknämnd består av klinikchefen (ordförande) samt av en ledamot för envar av de personalorganisationer som representerar personal vid sjukhuset och är ansluten till LO, SACO/SR eller TCO. Kliniknämnd äger att på direk -
SoU1976/77:16
tionens vägnar besluta i fråga om bl. a. (1) plan eller riktlinjer för användningen av till klinikens förfogande ställda resurser såsom personal, inventarier, utrustning och lokaler, (2) användning av till förfogande ställda medel för vissa personalvårdande åtgärder m. m., (3) ändringar i dagordning, arbetsscheman, instruktioner och befattningsbeskrivningar, ordnings- och säkerhetsföreskrifter samt i bestämmelser i övrigt rörande verksamhetens bedrivande samt (4) riktlinjer och rutiner för den interna handläggningen av personalärenden såsom utfärdande av tjänstgöringsbetyg, för avgivande av förord eller utlåtande, för ledighetsansökningar, för vikariatsförordnanden etc.
DEFF
DEFF, som tillkallades år 1969 för att utreda frågor om försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati inom statsförvaltningen och som under årens lopp stimulerat sådan försöksverksamhet inom olika områden av statsförvaltningen, avgav i september i år en slutrapport för sin verksamhet
- rapporten Medbeslutande i statsförvaltningen. DEFF förordar i slutrapporten att ett ytterligare vidgat och fördjupat inflytande för personalen kommer till stånd inom myndigheterna. Inom en vid ram för bl. a. övergripande centrala avtal bör enligt DEFF bestämmas hur det medbeslutande som prövats i DEFF:s försöksverksamhet skall utvecklas i fortsättningen.
Landstingens sjukhus
Vid olika landstingssjukhus bedrivs försöksverksamhet med personalinflytande i t. ex. självstyrande grupper, avdelningsmöten, klinikkonferenser.
Det kan här nämnas att det vid medicinkliniken vid Skene lasarett i fjol startades försök med att ändra vårdorganisation och arbetssätt i syfte att personalen skall känna större trivsel i och tillfredsställelse med sitt arbete samt att personal och patienter skall få förbättrade kontakter med varandra. För att starta försöksverksamheten bildades en särskild projektgrupp med klinikchefen som ordförande, i vilken bl. a. ingick befattningshavare vid sjukhuset, representanter för patientföreningar och representanter för personalen.
Vissa utredningar
År 1974tillkallades medicinalansvarsutredningen(S 1974:02)med uppdrag att utreda vissa ansvarsfrågor m. m. inom hälso- och sjukvården. Utredningen skall bl. a. behandla informationsfrågor inom sjukvården. Vidare skall utredningen bl. a. överväga vilka åtgärder - förutom redan vidtagna
- som kan vidtas för att förbättra kontakterna mellan de för vården ansvariga och patienterna. Olika patientorganisationer skall därvid beredas tillfälle att
1* Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 16
SoU1976/77:16
föra fram sina synpunkter.
Medicinalansvarskommittén beräknas komma att redovisa resultatet av sitt utredningsarbete under år 1977.
År 1975 tillkallades en utredning om en ny lagstiftning för hälso- och sjukvården med uppdrag att utarbeta förslag till en helt ny lagstiftning för hälso- och sjukvården.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har behandlat motionsförslag om ökat personal- och patientinflytande inom vårdområdet år 1971,1974 och 1975. På förslag av utskottet i betänkandena SoU 1971:37, 1974:15 och 1975:10 har riksdagen avslagit motionsyrkandena.
I betänkandet SoU 1974:15 anförde utskottet bl. a. följande.
Utskottet vill understryka det angelägna i att former för ökat personaloch patientinflytande utvecklas inom vårdområdet. Då landstingen och primärkommunerna är huvudmän för större delen av vårdområdet måste enligt utskottets mening utvecklingen mot ökat personal- och patientinflytande främst bygga på initiativ av dessa huvudmän. Utvecklingen mot ökat personalinflytande förutsätter också aktivitet av personalen och dess organisationer. Problem när det gäller patientinflytande inom sjukvården är den utveckling mot korta vårdtider som skett och det förhållandet att många patienter på grund av sin sjukdom kan vara förhindrade att göra en aktiv insats. Detta måste beaktas när det gäller att finna lämpliga former för patientinflytande.
Med hänsyn till det nu anförda, till den omfattande försöksverksamhet m. m. som redan pågår när det gäller att utveckla personalinflytandet på vårdområdet samt till medicinalansvarskommitténs uppdrag anser utskottet det inte motiverat att en sådan utredning tillsätts som förordas av motionärerna.
I betänkandet SoU 1975:10 erinrade utskottet om behandlingen av frågan i 1974 års betänkande. Utskottet erinrade även om att medicinalansvarskommittén bl. a. hade att överväga vilka åtgärder utöver redan vidtagna som kunde sättas in för att förbättra kontakterna mellan de för vården ansvariga och patienterna samt att finna lösningar som bl. a. är utformade på ett sådant sätt att de mänskliga kontakterna mellan patienten och de för vården ansvariga underlättas.
Tjänster för visst utvecklingsarbete inom sjukvården
Motionen
I motionen 1975/76:885 av fru Berglund m. fl. (s), vilken innehåller motiveringen till motionen 1975/76:886 av samma motionärer, framhålls bl. a. att forskning rörande patientens omvårdnad har stor betydelse, sett såväl
SoU1976/77:16
från patientens som från samhällets synpunkt. Motionärerna påpekar bl. a. att för att den medicinska vården skall ge goda resultat det är nödvändigt att arbetet inom sjuksköterskans funktionsområde utvecklas i samma takt som läkarens. För att emellertid forskning inom hälso- och sjukvårdsarbetet skall bli meningsfull behövs enligt motionärerna en nära kontakt med arbetet och problemen inom hälso- och sjukvårdsområdet, varigenom aktuella problem skulle kunna fångas upp. Motionärerna anser att det borde finnas stora möjligheter för sjuksköterskor, sjukvårdslärare samt sjukvårds- och klinikföreståndare att förena deltidstjänst inom sjukvården med forskarutbildning.
Motionen 1975/76:885 utmynnar i ett yrkande om ökade möjligheter för de praktiskt arbetande inom vårdsektorn att genomgå forskarutbildning inom sitt eget område. Yrkandet har behandlats i utbildningsutskottets betänkande UbU 1975/76:27.
Forskarutbildning för sjuksköterskor m. fl.
Riksdagens beslut år 1975 om en reformering av högskoleutbildningen (prop. 1975:9. UbU 1975:17, rskr 1975:179) innebär bl. a. att högskoleutbildningen fr. o. m. den 1 juli 1977 kommer att omfatta också en rad utbildningslinjer som för närvarande inte har någon naturlig fortsättning ovanför grundutbildningsnivån, däribland flera vårdutbildningar såsom bl. a. utbildningarna till laboratorieassistent, arbetsterapeut, hörsel vårdsassistent, medicinsk assistent, sjukgymnast, sjuksköterska, tandhygienist, ålderdomshemsföreståndare och socialpedagog.
År 1974 tillsattes forskarutbildningsutredningen (U 1974:06) för att utreda vissa frågor rörande forskarutbildningen m. m. Enligt sina direktiv skall utredningen beträffande utbildningen efter grundexamen (motsvarande) behandla fem huvudområden, nämligen dimensionering, rekrytering, differentiering, studiefinansiering samt anknytning till forskning utanför den nya högskolan. De sakkunniga skall också ta upp frågan om utformningen av forskarkarriären. Genom tilläggsdirektiv i augusti 1975 har utredningen jämväl fått i uppdrag att bl. a. pröva i vilken utsträckning åtgärder bör vidtas för att inom den nya högskolan möjliggöra övergång till befintlig utbildning över grundexamensnivå från utbildningslinjer som i dag inte har någon naturlig fortsättning. Utredningen skall vidare bl. a. kartlägga de organisatoriska förutsättningarna för ett samspel mellan grundläggande utbildning och forskning/forskarutbildning över hela fältet av högskoleutbildning.
Ovannämnda yrkande i motionen 1975/76:885 om forskarutbildning för de praktiskt arbetande inom vårdsektorn avslogs av riksdagen på förslag av utbildningsutskottet med hänvisning till bl. a. forskarutbildningsutredningens uppdrag.
SoU 1976/77:16
6 Finansiering av forskarutbildning och forskningsverksamhet på vårdområdet Utbildningsbidrag för doktorander
Från och med den 1 juli 1976 gäller att den som är studerande för forskarutbildning vid universitet eller annan statlig läroanstalt kan få utbildningsbidrag för doktorander enligt bestämmelser i förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander. Utbildningsbidrag utgår med 2 640 kr. i månaden. Fråga om utbildningsbidrag prövas av utbildningsnämnden vid läroanstalten, och vid beviljande av utbildningsbidrag skall företräde ges åt sådana sökande som bedömes bäst kunna tillgodogöra sig forskarutbildningen.
För budgetåret 1976/77 har under anslaget Utbildningsbidrag för doktorander under åttonde huvudtiteln anvisats medel till 1 360 utbildningsbidrag (prop. 1975/76:128, UbU 1975/76:28, rskr 1975/76:380).
Utbildningsbidrag för doktorander ersätter stipendier för forskarutbildning (s. k. doktorandstipendier), vilka infördes år 1969 som en del av den forskarutbildningsreform om vilken 1969 års riksdag fattade beslut.
Anslaget till medicinsk forskning m. m.
På riksstaten finns under åttonde huvudtiteln uppfört ett anslag till medicinsk forskning, vilket disponeras av statens medicinska forskningsråd. Enligt instruktionen för forskningsråd inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (meddelad i ett kungl, brev den 30 juni 1959 med senare ändringar) skall forskningsråd, medelst anslag och annorledes, inom sitt område främja forskning och därmed sammanhängande verksamhet ävensom befordra samverkan mellan forskning inom rådets område och forskningen inom angränsande discipliner (3 §).
Riksdagen godkände under 1975/76 års riksmöte vissa riktlinjer för forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde m. m. (prop. 1975/76:129, UbU 1975/76:32, rskr 1975/76:368). Riktlinjerna innebär bl. a. att tidigare fem forskningsråd inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde ersätts med tre. Ett särskilt medicinskt forskningsråd skall fortfarande finnas. Vid sidan av de tre forskningsråden skall inrättas en forskningsrådsnämnd med uppgift bl. a. att finansiera forskning med stort samhälleligt intresse, att svara för allmän, övergripande information om forskning samt att vara ett samarbetsorgan för forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, statens råd för skogsoch jordbruksforskning samt styrelsen för teknisk utveckling. Forskningsrådsnämnden avses särskilt skola beakta behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning. Den nya rådsorganisationen skall avse forskningsverksamhet fr. o. m. budgetåret 1977/78. Forskningsrådsnämnden skall inrättas den 1 mars 1977.
Soll 1976/77:16
7 Statens medicinska forskningsråd beslutade i maj i år tillsätta en initiativgrupp inom området omvårdnadsforskning. I en rapport som utarbetats av en tidigare initiativgrupp för omvårdnadsforskning och som utgjorde underlag för forskningsrådets beslut påpekades bl. a. att omvårdnadsforskning - varmed avsågs det som internationellt brukar betecknas som ”nursing research” eller ”patient care research” - utgjorde ett område som borde bli föremål för ökad uppmärksamhet från forskningsrådets sida och att det var angeläget att omvårdnadsforskningen byggdes upp i nära samarbete med den medicinska forskningen.
Initiativgruppen inom området omvårdnadsforskning skall stimulera omvårdnadsforskning och söka ge denna forskning en medicinsk förankring genom samordning med klinisk forskning. Gruppen har under hösten 1976 påbörjat sitt arbete.
Vissa lokala initiativ
Konferens om hälso- och sj u k v å rd s ve t e n s k a p i Uppsala 1975
Utbildningsnämnden i Uppsala läns landsting anordnade den 31 oktober 1975 en konferens om hälso- och sjukvårdsvetenskap. Vid konferensen diskuterades behovet av ett vetenskapligt studium av vårdprocessen mot bakgrund av att vårdutbildningar kommer att ingå i den nya högskoleutbildningen.
Akademiska sjukhuset i Uppsala
Vid akademiska sjukhuset i Uppsala finns en vårdutvecklingsgrupp som är knuten till sjukvårdssektionen inom sjukhusadministrationen. Denna grupp, som består av representanter för sjukhuset och för vårdyrkesutbildningen, behandlar frågor om utvecklingsarbete inom patientvården.
Vid sjukhuset finns härjämte en metodgrupp bestående av en sjukvårdsföreståndare, två instruktionssköterskor och en sjuksköterska. Medlemmarna i gruppen har möjlighet att vid sidan av ordinarie arbetsuppgifter bedriva visst utvecklingsarbete.
Viss arbetsgrupp hos Stockholms läns landsting
Inom utbildningsnämndens förvaltning i Stockholms läns landsting har nyligen bildats en särskild arbetsgrupp för frågor om forskningsanknytning av den kommunala högskoleutbildningen till redan etablerade institutioner för forskning inom universitet och högskolor. Arbetsgruppen avses behandla frågor om forskning beträffande vårdens innehåll samt forskning beträffande pedagogik och metodik i vårdutbildning.
SoU 1976/77:16
8 Serafimerlasarettet i Stockholm
Vid medicinska kliniken vid Serafimerlasarettet i Stockholm har sedan längre tid tillbaka bedrivits omvårdnadsforskning. Under innevarande år har vid kliniken bildats en sektion för omvårdnadsforskning, i vilken tre läkare samt en doktorand vid en samhällsvetenskaplig fakultet ingår.
Tidigare riksdagsbehandling
I en vid 1975/76 års riksmöte väckt motion begärdes att riksdagen skulle ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om vårdforskning. I motionen framhölls bl. a. att en utvecklad omvårdsnadsforskning behövs för att påvisa vilka förändringar i utbildningsinnehållet som erfordras för att få vårdutbildningarna bättre anpassade till en dynamisk sjukvård. Det behövdes vidare enligt motionärerna vidgad kunskap om omvårdnadens problem, framför allt vårdteknik, behandling, hjälpmedel och utrustning samt vårdpsykologi. Det påpekades att till en början borde omvårdnadsforskningen anknyta till befintliga institutioners forskning.
På förslag av utbildningsutskottet i betänkandet UbU 1975/76:27 avslog riksdagen motionen. Utskottet påpekade (s. 17) att då det gäller forskning inom nya eller tvärvetenskapliga områden förslag hade framlagts om inrättande av en forskningsrådsnämnd i ovannämnda prop. 1975/76:129.
Utskottet
Arbetsdemokrati inom sjukvården
I motionen 1975/76:269 (yrkandet 1 c) av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs att den i fjol tillkallade utredningen om en ny lagstiftning för hälsooch sjukvården skall få i uppdrag att lägga fram förslag till ökad arbetsdemokrati genom att kliniker och avdelningar vid sjukhusen ges mer självstyrelse. Motionärerna framhåller att vården blir bättre och mänskligare om detaljregleringar från administratörerna minskar och i stället de som arbetar på vårdenheterna och patienterna får mera att säga till om.
I slutet av 1960-talet inleddes genom försöksverksamhet på olika områden av arbetslivet en utveckling mot ökat medinflytande för de anställda. Ett viktigt steg i utvecklingen mot en demokratisering av arbetslivet är den arbetsrättsreform som riksdagen tidigare i år fattat beslut om (prop. 1975/76:105, InU 1975/76:45, rskr 1975/76:404). Genom lagen om medbestämmande i arbetslivet får de anställda bl. a. möjlighet att genom förhandlingar och avtal vinna inflytande över arbetslednings- och företagsledningsfrågor. Medbestämmandelagen gäller för såväl den enskilda som den offentliga sektorn. För de offentliganställdas del finns vissa särskilda regler, som tagits in i lagen om offentlig anställning.
Inom sjukvården har utvecklingen då det gäller en ökad arbetsdemokrati
SoU 1976/77:16
lett till försöksverksamhet med personalinflytande i t. ex. självstyrande grupper, avdelningsmöten, klinikkonferenser. På karolinska sjukhuset, som är statligt, påbörjades i slutet av år 1971 en försöksverksamhet med nya samarbetsorgan - bl. a. kliniknämnder - vid sidan av företagsnämnden. I år har denna försöksverksamhet fördjupats till att avse även medbestämmande för de anställda. Efter medgivande av regeringen har sålunda påbörjats en försöksverksamhet vari direktionen för sjukhuset överlämnat beslutanderätten i vissa kategorier ärenden till bl. a. tre kliniknämnder.
Problem när det gäller att öka patientinflytande inom sjukvården är som utskottet tidigare framhållit (SoU 1971:37 och SoU 1974:15) utvecklingen mot korta vårdtider och det förhållandet att många patienter på grund av sin sjukdom kan vara förhindrade att göra en aktiv insats. Det kan dock nämnas att en form för patientinflytande har prövats vid Skene lasarett. Representanter för patientföreningar har där ingått i en projektgrupp som startat en försöksverksamhet med ändrad vårdorganisation och arbetssätt vid sjukhusets medicinklinik i syfte att bl. a. förbättra kontakterna mellan personal och patienter.
Då utskottet mot bakgrund av det anförda utgår från att utredningen om en ny lagstiftning för hälso- och sjukvården kommer att överväga hur strävandena inom sjukvården mot ökat inflytande för de anställda och för patienterna skall tillgodoses i den nya lagstiftningen påkallar motionen 1975/76:269 i här aktuell del inte någon riksdagens åtgärd.
Tjänster för visst utvecklingsarbete inom sjukvården
1 motionen 1975/76:886 av fru Berglund m. fl. (s) begärs att särskilda tjänster tillskapas som ger de praktiskt arbetande inom vårdsektorn ökade möjligheter att ägna sig åt utvecklingsarbete på arbetsplatsen. Motionärerna framhåller bl. a. att, för att forskning om hälso- och sjukvårdsarbetet skall bli meningsfull, det behövs en nära kontakt med arbetet och problemen inom hälso- och sjukvårdsområdet för dem som sysslar med sådan forskning. Sjuksköterskor, sjukvårdslärare samt sjukvårds- och klinikföreståndare bör därför, enligt motionärerna, ha möjlighet att förena deltidstjänst inom sjukvården med forskarutbildning.
Den nya högskolan, varom riksdagen fattat beslut år 1975, kommer att omfatta bl. a. sjuksköterskeutbildningen. Denna utbildning kommer att ske vid en särskild linje inom sektorn för utbildning för vårdyrken. Vidare kommer den vårdlärarutbildning som nu sker vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor att ske vid vårdlärarlinjen inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken. Den år 1974 tillsatta forskarutbildningsutredningen (U 1974:06) har fått i uppdrag att bl. a. pröva frågor om övergång till forskarutbildning från utbildningsvägar som tillkommer i den nya högskolan. Uppdraget omfattar således även de här nämnda utbildningsvägarna.
Behovet av forskning om hälso- och sjukvårdsarbetet - numera används
Soll 1976/77:16
ofta termen omvårdnadsforskning - har alltmer uppmärksammats. Sålunda anordnade utbildningsnämnden i Uppsala läns landsting i fjol en konferens i frågan. Statens medicinska forskningsråd har tillsatt en särskild initiativgrupp inom området omvårdnadsforskning med uppgift att bl. a. stimulera sådan forskning. Hos utbildningsnämnden i Stockholms läns landsting har bildats en särskild arbetsgrupp, som bl. a. skall behandla frågor om forskning beträffande innehållet i vården samt frågor om forskning beträffande pedagogik och metodik i vårdutbildningen. Vid akademiska sjukhuset i Uppsala har möjlighet getts medlemmarna i en metodgrupp att vid sidan av ordinarie arbetsuppgifter i sjukvården bedriva visst utvecklingsarbete.
Enligt utskottets mening är det angeläget att omvårdnadsforskning på olika sätt stöds. För statens del blir härvid stöd till forskarutbildning och anslag till olika forskningsprojekt närmast aktuella. När det gäller inrättande av tjänster inom sjukvården, i vilka innehavarna skulle ha möjlighet att ägna sig åt forskning och utvecklingsarbete, ligger däremot ansvaret hos sjukvårdshuvudmännen. Utskottet förutsätter mot bakgrund av det intresse för omvårdnadsforskning som redan visats från huvudmannahåll att huvudmännen ställer sig positiva till att stödja omvårdnadsforskning i här aktuell form. Något riksdagens initiativ i frågan är inte påkallat. Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:886.
Utskottet hemställer
1. beträffande arbetsdemokrati inom sjukvården att riksdagen avslår motionen 1975/76:269 (yrkandet 1 c),
2. beträffande tjänster för visst utvecklingsarbete inom sjukvården att riksdagen avslår motionen 1975/76:886.
Stockholm den 24 november 1976
På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s). Romanus (fp), Larsson i Öskevik (c), Svensson i Kungälv (s), fru Skantz (s), herrar Johnsson i Blentarp (s)*, Bengtsson i Göteborg (c)*. Nordberg (s)*, Nilsson i Växjö (s), fru Wigenfeldt (c), fru Swartz (fp), herr Björck i Värmdö (m), fröken Öhrsvik (s), fröken Littmarck (m) och herr Weinehall (c)*.
*Ej närvarande vid betänkandets justering.