Med anledning av motioner om vissa socialvårdsfrågor m. m.

SoU 1976/77:7

Socialutskottets betänkande 1976/77:7

med anledning av motioner om vissa socialvårdsfrågor m. m.

1 motionen 1975/76:1246 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för en ny inriktning av socialpolitiken i de arbetandes intresse, bl. a. innebärande

a. åtgärder för att trygga allas rätt till ett meningsfullt arbete,

b. införande av en allmän socialförsäkring, som skall garantera ekonomisk trygghet vid alla former av inkomstbortfall, finansierad genom beskattning av kapitalet,

c. att den nuvarande sociallagstiftningen ersätts av en socialförsäkring, som på ett obyråkratiskt sätt ger stöd åt människor i nödsituationer, utan utnyttjande av tvångsmedel,

d. fortlöpande kontroll av att beslutade reformer får åsyftat resultat,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om tilläggsdirektiv till socialutredningen i enlighet härmed.

I motionen 1975/76:1269 av fru Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsen i samråd med skolöverstyrelsen utarbetar anvisningar för att inom sina verksamhetsområden skapa bättre kontakt och gemenskap mellan människor och generationer och för att ge olika grupper inblick i varandras arbete och arbetsliv.

I motionen 1975/76:1300 av fru Tillander (c) och herr Fiskesjö (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam kartläggning av prostitutionen som samhällsproblem och framlägger förslag till åtgärder.

I motionen 1975/76:1305 av herr Werner i Malmö (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av åtgärder mot prostitutionen med beaktande av vad i motionen anförts.

I motionen 1975/76:2142 (motivering i motionen 1975/76:2141) av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en plan för utbyggnad och rehabilitering av samtliga eftersläpande sektorer inom socialområdet.

I motionen 1975/76:2153 (motivering i motionen 1975/76:2149) av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till åtgärder för att förverkliga det tjugopunktsprogram för kamp mot kvinnodiskriminering som redovisats i motionen innebärande, såvitt här är i fråga, att ett program för att bryta familjers och individers isolering utarbetas i enlighet med i motionen 1975/76:2149 angivna riktlinjer.

1 Riksdagen 1976177. 12 sami. Nr 7

SoU 1976/77:7

2 Vissa utredningar

Socialutredningen (S 1969:29), som har i uppdrag att göra en samlad översyn av socialvårdens mål, organisation och arbetssätt, har år 1974 lagt fram ett principbetänkande om riktlinjerna för socialvårdens framtida utformning, (SOU 1974:39-40) Socialvården Mål och medel.

I betänkandet framhåller utredningen att man inom socialvården måste tillämpa en helhetssyn. Detta innebär att varje enskilt ärende skall bearbetas ur alla sina aspekter och med insats av socialvårdens alla resurser. Även insatser från andra samhällsorgan skall initieras och samordnas. Miljöfaktorer av betydelse för individens sociala svårigheter skall vidare uppmärksammas. Till dessa kan höra såväl drag i samhällsstrukturen och den allmänna samhällsutvecklingen som företeelser i individens närmiljö, dvs. arbets-, utbildnings-, boende- och fritidsmiljö. Socialvården skall således ha ett övergripande och primärt ansvar för individens sociala välfärd. Ett annat väsentligt drag i betänkandet är att man betonar socialvårdens samhällspåverkande uppgift. Sociala problem måste förebyggas och beaktas i samarbete mellan olika samhällsorgan. De individuella insatserna bör utmärkas av frivillighet och samverkan mellan den enskilde och socialvården.

Med utgångspunkt i de riktlinjer som lagts fast i principbetänkandet arbetar utredningen nu på att utforma ett förslag till ramlag för socialvården. Förslaget kommer enligt uppgift att redovisas i början av år 1977

Förslaget till ramlag för socialvården skall inte omfatta bestämmelser om tvångsåtgärder. Enligt tilläggsdirektiv den 20 februari 1975 till utredningen skall nämligen sådana åtgärder regleras genom särskild lagstiftning.

Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02) tillsattes förra året. Utredningen skall göra en översyn av det socialpolitiska bidragssystemet från samordningssynpunkt och därvid arbeta på grundval av det material som redovisats i en rapport som lagts fram av en särskilt tillsatt expertgrupp. Målsättningen för översynen bör vara att klarlägga hur långt det socialpolitiska bidragssystemet kan samordnas i en allmän socialförsäkring.

Även ett stort antal andra utredningar är av betydelse för prövningen av de förslag som framställs i motionerna. Utskottet hänvisar till kommittéberättelsen 1976.

Vissa uppgifter med anledning av motionerna om prostitutionen

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

Utskottet har i betänkandena SoU 1972:36 och 1973:9 behandlat motioner som ur olika aspekter tagit upp problem kring prostitutionen. På hemställan av utskottet har riksdagen avslagit motionerna.

I SoU 1972:36 har lämnats en redogörelse för bl. a. vissa författningsbestämmelser som är av intresse i sammanhanget. Sedan betänkandet avgavs, har allmänna ordningsstadgan (1956:617) ändrats. Bestämmelser har

SoU 1976/77:7

numera införts om tillståndstvång för pornografisk föreställning och om förbud för person under 18 år att medverka vid offentlig pornografisk föreställning.

Sexualbrottsutredningen

Sexualbrottsutredningen, som haft till uppgift att göra en översyn av brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott, har i december 1975 lagt fram sitt betänkande (SOU 1976:9) Sexuella övergrepp. Utredningen föreslår att brottsbalkens regler i större utsträckning än nu inriktas på övergreppssituationer, att terminologin moderniseras och att straffskalorna lindras.

Beträffande koppleribestämmelsen i 6 kap. 7 § brottsbalken föreslår utredningen en inskränkning av det kriminaliserade området. Som koppleri skall enligt förslaget anses endast bordelldrift och annat yrkesmässigt främjande av prostitution samt otillbörligt utnyttjande av prostituerad. Straffskalan föreslås vara oförändrad, men nuvarande bestämmelse om grovt koppleri avskaffas. Vidare avskaffas enligt förslaget bestämmelsen om främjande av otukt.

Betänkandet har remissbehandlats.

Remissyttrande från socialstyrelsen

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna 1975/76:1300 och 1975/76:1305 från socialstyrelsen.

Socialstyrelsen föreslår att motionerna inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Socialstyrelsen anför att enligt socialstyrelsens mening prostitutionen inte kan brytas loss och betraktas som en isolerad företeelse vid sidan av den övriga sociala samhällsutvecklingen. Problemen med prostitutionen måste ses i ett vidare och sammantaget perspektiv, där regionala och lokala förhållanden samt övriga samhällsförändrande faktorer kommer med i den förebyggande samhällsplaneringen. Det viktigaste är att analysera de faktorer som framkallat den enskilda individens behov av vård och behandlingsinsatser.

Socialstyrelsen erinrar vidare om kommunernas skyldighet enligt socialhjälpslagen (1956:2) att sörja för att alla som vistas i kommunen får erforderlig hjälp och vård. Kommunerna har därvid att bedriva s. k. uppspårande verksamhet för att bistå hjälpbehövande.

Utskottet

I betänkandet behandlas sex motioner. Yrkandena spänner över det socialpolitiska fältet i vid mening. Flera av de delfrågor, som tas upp i yrkandena eller som nämns i motionsmotiveringarna, har behandlats av riksdagen tidigare i år eller har utretts men ännu ej slutligt prövats av regeringen. Andra frågor är föremål för utredning och kommer att prövas av statsmakterna när resultaten av utredningarna föreligger. Utskottet anser det inte

SoU 1976/77:7

erforderligt - eller meningsfullt - att här göra ens ett försök att räkna upp alla de riksdagsärenden eller de utredningar som har samband med sådana frågor. Utskottet begränsar sig därför till att endast i korthet beröra vissa väsentliga omständigheter av betydelse för yrkandena. Det nu sagda gäller dock inte motionerna 1975/76:1300 av fru Tillander (c) och herr Fiskesjö (c) och 1975/76:1305 av herr Werner i Malmö (m).

I motionen 1975/76:1246 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen skall uttala sig för en ny inriktning av socialpolitiken, som närmare preciseras i motionen, och att socialutredningen skall få tilläggsdirektiv i enlighet därmed. Motionärerna vill bl. a. att en allmän socialförsäkring, som skall garantera ekonomisk trygghet vid alla former av inkomstbortfall, skall införas och att den nuvarande ”sociallagstiftningen” skall ersättas av en socialförsäkring, som på ett obyråkratiskt sätt ger stöd åt människor i nödsituationer. 1 motionen 1975/76:2142, likaledes av herr Hermansson m. fl. (vpk), vill motionärerna att riksdagen skall begära en plan för bl. a. utbyggnad av samtliga eftersläpande sektorer inom det sociala området. Motionärerna nämner bl. a. barnomsorgen och arbetsmiljön.

Socialutredningen har nu arbetat i närmare tio år. År 1974 avgav utredningen ett omfattande principbetänkande. Utredningen befinner sig nu i slutskedet av arbetet med att utforma förslag till en helt ny socialvårdslagstiftning. Det finns anledning räkna med att utredningen bl. a. kommer att föreslå en förenkling av socialhjälpen. Det kan naturligtvis inte komma i fråga att i det läge som utredningsarbetet befinner sig ge utredningen tilläggsdirektiv av den omfattning som motionärerna förespråkar. Med hänsyn härtill och till det arbete som pågår inom bl. a. 1974 års utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring och socialpolitiska bidragsutredningen bör motionen 1975/76:1246 inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker även motionen 1975/76:2142. I fråga om denna motion hänvisar utskottet bl. a. till den av riksdagen under våren beslutade reformen rörande barnomsorgen och till det arbete som pågår inom arbetsmarknadsdepartementet beträffande en ny arbetsmiljölagstiftning.

Herr Hermansson m. fl. (vpk) vill också, i motionen 1975/76:2153, att jämställdhetsdelegationen skall utarbeta ett program för att bryta familjers och individers isolering. Det begärda programmet skulle i sin tur ingå i ett 20-punktsprogram för kamp mot kvinnodiskriminering.

Utskottet - som vill framhålla att av motionsmotiveringen framgår att motionärernas önskemål främst avser åtgärder inom bostadspolitiken och kulturpolitiken - avstyrker motionen under hänvisning till att jämställdhetsdelegationens uppgifter i princip skall tas över av kommittén för jämställdhet mellan kvinnor och män och att denna kommitté, som i dagarna erhåller tilläggsdirektiv, har ett uppdrag som ger utrymme för långtgående åtgärder i syfte att motverka kvinnodiskriminering.

1 motionen 1975/76:1269 vill fru Jonäng (c) att riksdagen skall begära att socialstyrelsen i samråd med skolöverstyrelsen skall utarbeta anvisningar för att inom sina verksamhetsområden skapa bättre kontakt och gemenskap

Sol) 1976/77:7

mellan människor och generationer och för att ge olika grupper inblick i varandras arbete och arbetsliv.

Såväl socialstyrelsen som andra statliga och kommunala myndigheter arbetar i olika avseenden på att förbättra möjligheterna för exempelvis äldre och handikappade att få bättre kontakt med andra människor. Även samhällets kulturpolitik är av betydelse i förevarande sammanhang. Då det gäller möjligheterna för olika grupper att få inblick i varandras arbetsförhållanden vill utskottet särskilt hänvisa till den betydelse som - i vart fall på längre sikt - förslagen i den under våren antagna SIA-propositionen kan få. Den diskussion som på senare tid förts om att efter utländsk förebild samhället bör underlätta möjligheterna för människor att under ledighet från den ordinarie anställningen under viss tid arbeta i annat yrke kan också få betydelse för att man skall nå motionens syfte. På skolans område har redan vissa initiativ tagits då det gäller att möjliggöra sådan ledighet. Något riksdagens initiativ i nu angivna avseende eller med anledning av vad motionären i övrigt anför är dock f. n. inte påkallat. Utskottet anser sig med det anförda ha besvarat motionen 1975/76:1269.

I motionerna 1975/76:1300 av fru Tillander (c) och herr Fiskesjö (c) och 1975/76:1305 av herr Wemer i Malmö (m) tar motionärerna upp det samhällsproblem som prostitutionen utgör och pekar på dess svåra psykiska och sociala konsekvenser, i synnerhet för unga flickor som dräs in i denna verksamhet. Motionärerna framhåller att forskningen på området är blygsam och att det krävs ett samlat grepp och meningsfulla insatser från samhällets sida för att så långt möjligt begränsa prostitutionens skadeverkningar.

Utskottet har år 1972 och år 1973 behandlat problem i samband med prostitutionen. I betänkandet SoU 1972:36 har utskottet med utgångspunkt i den explosionsartade ökningen av sexklubbar och poseringsateljéer utförligt redogjort för samhällets möjligheter att ingripa mot olika former av verksamhet i samband med prostitution. Utskottet konstaterade dock att de i vart fall på längre sikt effektivaste åtgärderna måste vara sådana som innebär att orsakerna till prostitution undanröjs. Det förhållandet att det inte fanns någon entydig bild av dessa orsaker och att prostitutionen till viss del ändrat karaktär aktualiserade frågan om en grundläggande kartläggning av prostitutionen. I betänkandet förutsattes att socialstyrelsen på grund av framställningar från bl. a. hälsovårdsnämnden i Göteborg skulle noggrant pröva frågan om en kartläggning av olika problem kring prostitutionen. Enligt vad som upplysts har någon sådan undersökning emellertid ännu inte påbörjats.

Utskottet har inhämtat yttrande från socialstyrelsen över motionerna. Socialstyrelsen har därvid framhållit bl. a. att prostitutionen inte kan brytas loss och betraktas som en isolerad företeelse vid sidan av den övriga sociala samhällsutvecklingen och att förslagen till åtgärder mot prostitutionen inte bör avskiljas från det sociala planeringsarbetet i allmänhet.

Utskottet delar uppfattningen att man måste ha en helhetssyn på de olika

SoU 1976/77:7

sociala problemen och att dessa måste ses i samband med samhällstrukturen och samhällsutvecklingen i stort. Detta synsätt får dock enligt utskottets mening inte tas som förevändning för passivitet från samhällets sida när det gäller att angripa akuta sociala problem av speciell natur. Prostitutionen utgör ett sådant problem.

Sexualbrottsutredningens förslag till ny utformning av koppleribestämmelsen har mötts av stark kritik vid remissbehandlingen. Remissinstanserna har pekat på framför allt det förhållandet att utredningens underlag inte kan anses tillfredsställande för en så väsentlig ändring i avkriminaliserande riktning som förslaget innebär. Flera remissinstanser, bl. a. socialutredningen och de flesta kvinnoorganisationer som beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet, har i sina remissvar uttalat sig för en utredning om prostitutionen. Det kan också noteras att ett femtontal kvinnoorganisationer vid en uppvaktning hos förutvarande justitieministern framhållit att en lagändring i detta avseende måste föregås av en sådan utredning.

Åtskilliga omständigheter talar för att prostitutionen under senare år ånyo ändrat karaktär. Det har från polishåll i olika sammanhang framhållits att prostitutionen i allt större omfattning är organiserad och numera i stor utsträckning ingår som en del av annan kommersiell verksamhet, ofta med kriminella inslag. Den internationella organiserade brottsligheten har fått allt starkare intressen i den organiserade bordellverksamheten. Sambandet mellan prostitution och narkotika har också blivit alltmer påtagligt. Unga flickor börjar missbruka narkotika och måste sedan prostituera sig för att kunna betala för sina inköp av narkotika. Många prostituerade missbrukar också narkotika för att orka med sin verksamhet. Gränsen mellan yrkesprostitution och angränsande verksamhet, t. ex. posering och framträdande på sexklubbar, har blivit mer flytande än tidigare. Detta förhållande innebär att unga flickor som kommer i kontakt med sexbranschen lättare dras in i organiserad bordellverksamhet. Rekryteringen av flickor sker också i allt yngre åldrar.

Utskottet anser att det är oundgängligen nödvändigt att en grundläggande kartläggning av problemen kring prostitutionen nu kommer till stånd för att samhället skall kunna ingripa med erforderliga åtgärder. En sådan utredning bör enligt utskottets mening omfatta såväl utbredningen av prostitutionen som de bakomliggande orsakerna till denna. Frågan om en utredning om prostitutionen har, som ovan redovisats, också aktualiserats i samband med remissbehandlingen av sexualbrottsutredningens betänkande. Betänkandet övervägs f. n. inom regeringens kansli. Utskottet förutsätter att i samband med regeringens prövning av förslagen i nämnda betänkande ställning tas till frågan om en sådan kartläggning av prostitutionen som utskottet förordat. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det inte är erforderligt att riksdagen nu gör någon framställning till regeringen i frågan. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna 1975/76:1300 och 1975/76:1305.

SoU 1976/77: 7

7 Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:1246, 1975/76:1269, 1975/76:1300, 1975/76:1305, 1975/76:2142 och 1975/76:2153.

Stockholm den 26 oktober 1976

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Romanus (fp), Larsson i Öskevik(c)*, Carlshamre (m), Svensson i Kungälv (s), fröken Andersson (c), herrar Bengtsson i Göteborg (c), Nordberg (s), Nilsson i Växjö (s)*, fru Wigenfeldt (c)*, fru Swartz (fp), herrar Alftin (s), Biörck i Värmdö (m), fröken Öhrsvik (s) och fru Mårtensson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOT AB 52335 Stockholm 1976