Med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser anslag till kommundepartementet m. m. jämte motioner
CU 1977/78:16
Civilutskottets betänkande 1977/78:16
med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser anslag till kommundepartementet m. m. jämte motioner
DRIFTBUDGETEN
FEMTONDE HUVUDTITELN Kommundepartementet m. m.
Kommundepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1977/78:100 bilaga 18 (kommundepartementet) under punkterna A 1 - A 3 (s. 9-10) framlagda förslag och hemställer att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar
1. till Kommundepartementet ett förslagsanslag av 8 769 000 kr.,
2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 7 500000 kr.,
3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 590 000 kr.
Länsstyrelserna m. m.
Länsstyrelserna och Lokala skattemyndigheterna. Regeringen har under punkterna B 1 och B 2 (s. 11-74) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1978/ 79 anvisa
1. till Länsstyrelserna ett förslagsanslag av 1 261 391 000 kr.,
2. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 382 275 000 kr.
Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1977/78:
1364 av Karin Flodström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utbyggnadsplan av länsstyrelsernas ekonomiska och personella resurser inom naturvårdsenheten i syfte att klara länsmyndighetens i lag stipulerade åligganden,
1377 av Olof Palme m. fl. (s) vari, med hänvisning till motiveringen i motionen 1977/78:791, hemställs att riksdagen under femtonde huvudtitelns anslag till Länsstyrelserna för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. höjt förslagsanslag av 1 264 391 000 kr.,
1383 av Evert Svensson m. fl. (s) vari hemställs
1. att riksdagen uttalar att naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förstärks med fyra handläggartjänster,
2. att riksdagen beslutar att anslaget uppräknas med ett belopp som motsvarar kostnaden därav,
1681 av Eric Enlund (fp)och Elver Jonsson (fp) vari hemställs att riksdagen
1 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 16
CU 1977/78:16
hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder i syfte att minska eftersläpningen av ärendebehandlingen vid länsskatterätterna.
Vissa uppgifter ang. anslag till länsstyrelserna m. m.
Skatteadministrationen m. m.
Riksdagen beslöt år 1975 (prop. 1975:87, SkU 1975:31)om ett nytt system för taxering i första instans. Systemet har byggts ut i etapper. Den första etappen som omfattade 163 tjänster genomfördes under budgetåret 1975/76. Den andra etappen omfattande 275 tjänster genomfördes under budgetåret 1976/77. Den tredje etappen som omfattar 438 tjänster genomförs under innevarande budgetår.
Riksskatteverket har föreslagit att skatteadministrationen under nästa budgetår byggs ut ytterligare med en etapp som omfattar 69 tjänster hos länsstyrelserna och 182 tjänster hos de lokala skattemyndigheterna. Med hänsyn till budgetläget föreslås i budgetpropositionen (bil. 18, s. 19) att utbyggnaden begränsas till att omfatta de 69 tjänsterna hos länsstyrelserna samt 117 tjänster hos de lokala skattemyndigheterna. Vidare föreslås i budgetpropositionen bl. a. en förstärkning med 13 tjänster på de administrativa enheterna avsedda för arbetsuppgifter på utbildningsområdet. Med denna upprustning har varje länsstyrelse tillförts en tjänst för personaladministrativa uppgifter. I budgetpropositionen anförs att dessa tjänster avses användas för arbetsuppgifter inom utbildningsområdet och till en början uteslutande för skatteadministrationen under dess uppbyggnadstid. Genom en sådan uppläggning anses att riksskatteverkets centralt bedrivna utbildning inom skatteområdet kan ersättas med utbildning i länen.
Verksamheten vid naturvårdsenheterna m. m.
Vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter handläggs bl. a. vissa ärenden om allmän naturvård och landskapsvård, om tillstånd, förordnanden och samråd enligt naturvårdslagen, om åtgärder föranledda av tillsyn och vård enligt bl. a. naturvårdslagen. Vidare handläggs vissa frågor om vattenvårdsplanering och om planer för vattenförsörjning och avlopp samt frågor om tillstånd, anmälningar och samråd enligt miljöskyddslagen och vattenlagen samt ärenden enligt förordningen om miljöfarligt avfall.
Vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter fanns den 1 juli 1977 ca 330 tjänster inrättade. Dessutom har länsstyrelserna möjligheter att anställa tillfällig personal.
Statens naturvårdsverk anför i yttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar för budgetåret 1978/79 att möjligheterna att uppnå miljövårdsmålen är starkt beroende av resurserna på regional nivå. Både på den allmänna naturvårdens och på miljöskyddsområdet behövs ökade satsningar. Enligt verket finns i anslagsframställningarna en klar inriktning på tjänster
CU 1977/78:16
för den allmänna naturvården beroende på ändringar i naturvårdslagstiftningen. Beträffande tillsynsverksamheten anser verket att eftersläpningen kan bli synnerligen allvarlig om resursbehovet ytterligare eftersätts. Verksamheten måste få resurser så att händelser av typ BT-Kemi i Teckomatorp kan förhindras. Verket förordar att de mest högindustrialiserade länen kommer i första hand. Även den pågående uppbyggnaden av ett informationssystem för tillsyn enligt miljöskyddslagen gör det motiverat att tjänster inrättas så att systemet kan fullföljas och utvärderas. Sammanfattningsvis anser verket att förstärkningar sker på den allmänna naturvårdens område beträffande tillsynsverksamheten samt i fråga om utbyggnaden av informationssystemet. Härutöver bör interna omprioriteringar inom länsstyrelserna ske så att de mest angelägna uppgifterna inom miljövården får förstärkningar. Vidare bör i den pågående översynen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter bl. a. behandlas frågan om sektionsindelning av naturvårdsenheterna.
I budgetpropositionen (bil. 18 s. 19) föreslås att planeringsavdelningarna förstärks med fem tjänster. Samtliga dessa föreslås tillföras naturvårdsenheterna och placeras i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Jönköpings och Västmanlands län. Inrättandet av tjänsterna innebär att befintliga arvodestjänster byts ut mot extra ordinarie tjänster.
Civilutskottet behandlade i mars år 1976 en motion (c) om förstärkningar av länsstyrelsernas naturvårdsenheter. I motionen föreslogs länsstyrelserna tillföras 3 milj. kr. utöver i budgetpropositionen föreslaget anslag så att länsstyrelserna gavs ökade möjligheter att tillse att reglerna i miljöskyddslagstiftningen efterlevdes bättre. Utskottets majoritet (s, m, vpk) som liksom motionärerna ansåg att naturvårdsenheterna har viktiga arbetsuppgifter avstyrkte emellertid motionen. Enligt majoritetens bedömning hade den dittills successiva personella utbyggnaden av naturvårdsenheterna möjliggjort för enheterna att tillfredsställande fullgöra sina arbetsuppgifter. Reservanterna (c, fp) ansåg liksom motionärerna att ytterligare medel skulle tillföras länsstyrelserna så att bättre möjligheter gavs för naturvårdsenheterna att fullgöra sina uppgifter. Riksdagen följde utskottsmajoritetens förslag.
På förslag av dåvarande jordbruksministern tillkallade regeringen i mars år 1976 en utredning för översyn av miljöskyddslagstiftningen (miljöskyddsutredningen). I direktiven anfördes bl. a. att inom utredningen borde övervägas vad som behöver göras för att ytterligare förbättra samhällets möjligheter att ingripa mot och kontrollera miljöfarlig verksamhet. I oktober år 1977 beslöt regeringen att ge utredningen tilläggsdirektiv. I tilläggsdirektiven anförs att allvarliga miljöskador orsakats vid en fabrik för framställning av bekämpningsmedel i Teckomatorp i Skåne. Miljöskyddsutredningen har bl. a. att ta ställning till flera frågor som har samband med det aktuella fallet. Det är därför lämpligt att utredningen även får i uppdrag att föreslå de ytterligare lagstiftningsåtgärder som behövs för att förbättra samhällets möjligheter att kontrollera miljöfarlig verksamhet. Utredningen bör särskilt överväga hur en
1* Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 16
CU 1977/78:16
effektivare tillsyn skall uppnås, bl. a. genom ökad samverkan mellan olika samhällsorgan. Utredningens arbete beräknas slutföras under år 1978.
Förvalt rtingsrättskipningen
Länsstyrelserna är - med undantag för länsstyrelsen i Stockholms län - organiserade med tre avdelningar, nämligen planeringsavdelningen, skatteavdelningen och förvaltningsavdelningen. Dessutom finns en administrativ enhet. En länsskatterätt, en fastighetstaxeringsrätt och en länsrätt är knutna till länsstyrelserna. Inom förvaltningsavdelningen finns kansli för rätterna.
Länsskatterättens kompetensområde omfattar bl. a. besvärsmål rörande inkomst-och förmögenhetstaxeringsamt mervärdeskatt, framställningarom t. ex. beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst, om eftertaxering, om uppskov med realisationsvinstbeskattning. Fastighetstaxeringsrätt handlägger mål om fastighetstaxering samt mål om uppdelning av taxeringsvärde. Vid länsrätt handläggs bl. a. mål enligt barnavårdslagen, enligt lagen om nykterhetsvård samt mål om varning eller återkallelse såvitt gäller svenskt körkort.
I skatteutskottets betänkande SkU 1976/77:49 behandlades propositionen 1976/77:138 om genomförandet av den nya taxeringsorganisationen, m. m., jämte motioner. I en motion (m) yrkades att riksdagen uttalade att en maximering av handläggningstiderna i länsskatterätterna till sex månader borde uppnås. Skatteutskottet fann liksom motionären det angeläget att i möjligaste mån begränsa handläggningstiderna hos länsskatterätterna. Utskottet ansåg bl. a. att i propositionen föreslagna personalförstärkningar i taxeringsorganisationen under ett övergångsskede borde kunna utnyttjas på olika sätt för att avarbeta balanserna inom såväl taxeringsenheterna som länsskatterätterna. Utskottet anförde slutligen i frågan att utvecklingen på området, som kommer att följas noga, får utvisa om länsskatterätterna behöver förstärkas för att nedbringa balanserna till acceptabel nivå. Utskottet avstyrkte med hänvisning till vad som ovan anförts motionen som avslogs av riksdagen.
I november månad 1977 avgav länsdomstolskommittén delbetänkandet Länsdomstolarna (SOU 1977:80). Beträffande målutvecklingen vid länsdomstolarna anför kommittén bl. a. att antalet inkomna mål till länsrätterna sedan budgetåret 1971/72 ganska konstant legat på omkring 30 000 - 33 000 mål men att måltillströmningen till länsskatterätterna visar en klar tendens att öka. Mellan budgetåren 1974/75 och 1975/76 ökade antalet inkomna skattemål (utom fastighetstaxeringsmål)med ca 6 000. Följande budgetår var ökningen ca 11 000 mål. Balanssituationen i länsskatterätterna har successivt försämrats. Under domstolarnas tre första år låg balansen kring 90 000 mål. Under budgetåren 1975/76 och 1976/77 ökade dock balansen med omkring 30 000 mål varje år. Efter en topp i balansen under budgetåret 1974/75 för
CU 1977/78:16
fastighetstaxeringsrätten uppgick den vid utgången av budgetåret 1976/77 till ca 6 000 mål. Motsvarande antal för länsrätterna var 14 000 mål. Sammanlagt inkom under budgetåret 1976/77 ca 217 000 mål till de tre länsdomstolarna, varav skattemålen uppgick till ca 185 000 mål. Under samma tid avgjordes ca 189 000 mål. Antalet oavgjorda mål utgjorde ca 195 000 vid utgången av budgetåret 1976/77. Av dessa låg ca 174 000 på länsskatterätterna.
1 det ovannämnda betänkandet föreslås att länsdomstolarna bryts ut från länsstyrelserna och läggs samman till en ny fristående allmän förvaltningsdomstol i varje län med namnet länsrätt. Bl. a. anförs i betänkandet att den balansökning som skett under de senaste budgetåren inte är godtagbar och att det står klart att länsdomstolarna måste tilldelas ökade resurser. Inte bara måltillströmningen och resurstilldelningen utan också svagheter i själva organisationen anses ha bidragit till den ökade balansen. Det är därför angeläget att även organisationen ses över så att den får bästa möjliga utformning bl. a. från effektivitetssynpunkt. Bl. a. anförs i betänkandet att länsdomstolarna är små och sårbara enheter. Vidare är det så att personalen nästan genomgående går från länsdomstolarna till länsstyrelserna i övrigt och inte tvärtom. Denna personalströmning anser kommittén vållar stora problem för länsdomstolarna. Kommittén föreslåratt reformen träder i kraft den 1 juli 1979. Proposition om fristående länsdomstolar avses enligt senaste propositionsförteckning att avlämnas den 31 mars 1978.
Riksdagens revisorer har i en promemoria (granskningspromemoria) 1977/ 8 avgiven i maj 1977 granskat ärendebalansen vid länsskatterätterna. Uppgifter lämnas om balansens storlek och ökning, uppgifter som även lämnats av länsdomstolskommittén och som redovisats ovan. Balansen borde snarast avverkas, bl. a. genom personalförstärkning men även genom att andra åtgärder vidtas. Ökningen av balansen synes nämligen inte uteslutande bero på ökad måltillströmning. I stället är förklaringen att avverkningskapaciteten totalt sett gått ned, något som kan ha sin orsak i flera mer eller mindre sammanfallande faktorer, såsom målens svårighetsgrad, tillämpad handläggningsordning, personalproblem eller allmänt organisatoriska komplikationer. 1 promemorian konstateras att en statlig kommitté utreder frågan om länsdomstolarnas organisation m. m. Enligt promemorian borde kommitténs betänkande avvaktas. Därefter borde frågan om vidare åtgärder tas upp till förnyat övervägande. Revisorerna har noterat vad i promemorian anförts och därefter lagt den till handlingarna.
I promemorian (granskningspromemoria) 1978/2 avgiven i februari 1978 behandlas ånyo frågan om ärendebalansen vid länsskatterätterna. 1 promemorian anförs att länsdomstolskommittén antagit att måltillströmningen kommer att öka under de närmaste åren och att balanserna kan beräknas öka med 25 000 ärenden årligen. Balansen skulle alltså öka med 50 000 mål till halvårsskiftet 1979 då den av kommittén föreslagna organisationen skulle träda i kraft. Bl. a. kan de resurser på en offensiv skattekontroll som satsas inom ramen för det s. k. RS-projektet enligt promemorian väntas medföra
CU 1977/78:16
ökad måltillströmning bl. a. beträffande besvär i mål om taxering och skattetillägg. En försening av ikraftträdandetidpunkten för den nya organisationen skulle också medföra ett förvärrat balansläge. I promemorian anförs vidare att länsstyrelserna i sina petita för nästa budgetår begärt förstärkning med ytterligare ca 30 tjänster främst avseende handläggning av skattemål men att i budgetpropositionen endast fyra tjänster föreslås inrättas. Mot bakgrund av bedömningarna av ärendebalansen framstår länsstyrelsernas petitayrkanden som i hög grad befogade och enligt promemorian bör därför övervägas om inte yrkandena i petita bör i större utsträckning tillgodoses. Alternativt kan en omfördelning av tillgängliga medel företas i syfte att tillgodose behovet av personalförstärkningar. Vidare anförs i promemorian att möjligheten att temporärt anlita nyligen pensionsavgången personal från förvaltningsdomstolar och andra skatteinstanser tillvaratas. De i promemorian diskuterade åtgärderna avser att fr. o. m. nästa budgetår tillföra den nuvarande organisationen förstärkningar. Revisorerna har 1978-02-28 överlämnat promemorian till civilutskottet och till chefen för kommundepartementet. Från revisorernas sida har ärendet därmed, åtminstone t. v., lagts till handlingarna.
I skrivelse till länsstyrelserna den 7 december 1977 beslutade kommundepartementet ställa medel utöver ordinarie anslag till förfogande så att balanserna i länsskatterätterna kunde nedbringas. För i huvudsak första halvåret 1978 kunde medel anvisas för en insats omfattande totalt ca 12 personer. Avsikten är att kammarrätterna skall medverka till avarbetning av balanserna genom att låna ut personal för tjänstgöring i länsskatterätt. Kammarrätterna har möjlighet att ställa personal till förfogande därför att måltillströmningen till kammarrätterna under år 1977 varit lägre än beräknat, något som i sin tur inneburit att balanserna hos dem arbetats ned snabbare än väntat. För innevarande budgetår ställs ca 1 milj. kr. till länsstyrelsernas förfogande för ändamålet. Avsikten är att lika mycket skall utgå för verksamheten under nästa budgetår. I budgetpropositionen (bil. 18 s. 19) föreslås bl. a. att förvaltningsavdelningarna förstärks med fyra tjänster. Samtliga dessa tjänster avses tillföras länsskatterätterna för att möta målökningen.
Utskottet
1 budgetpropositionen (bil. 18 s. 19-20) föreslås att länsstyrelserna byggs ut med 100 tjänster, lokala skattemyndigheten med 117 tjänster och länsstyrelsernas organisationsnämnd med tre tjänster för nästa budgetår. Samtliga föreslagna tjänster hos lokala skattemyndigheterna samt 69 av de föreslagna 100 tjänsterna hos länsstyrelserna avses tillföras det nya skatteadministrativa systemet. Av de återstående 31 tjänsterna hos länsstyrelserna förordas fem tillföras planeringsavdelningarna, nio skatteavdelningarna, fyra förvaltningsavdelningarna och 13 de administrativa enheterna. Tjänsterna på de admi -
CU 1977/78:16
nistrativa enheterna uppges innebära att varje länsstyrelse har ytterligare en tjänst för personaladministrativa uppgifter.
Riksdagen beslöt år 1975 (prop. 1975:87, SkU 1975:31) om ett nytt taxeringssystem i första instans. Systemet har successivt byggts upp. T. o. m. innevarande budgetår har 876 tjänster tillförts systemet. Riksskatteverket har föreslagit att skatteadministrationen byggs ut med ytterligare en etapp som omfattar 69 tjänster hos länsstyrelserna och 182 tjänster hos lokala skattemyndigheterna. Med hänsyn till budgetläget förordas i budgetpropositionen att utbyggnaden begränsas till att omfatta de 69 tjänsterna hos länsstyrelserna och 117 tjänster hos lokala skattemyndigheterna.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget i budgetpropositionen beträffande tjänster för utbyggnaden av skatteadministrationen.
Som ovan nämnts anförs i budgetpropositionen att förstärkningen av länsstyrelsernas administrativa enheter med 13 tjänster innebär att varje länsstyrelse kommer att ha en tjänst för personaladministrativa uppgifter. Samtliga tjänster avses enligt förslaget i propositionen användas inom utbildningsområdet och till en början uteslutande för skatteadministrationen under dess uppbyggnadstid. Utskottet som finner det naturligt att tjänsterna till övervägande del till en början används för utbildning i samband med att ett nytt skatteadministrativt system byggs upp utgår från att även andra angelägna önskemål om utbildning vid länsstyrelserna kommer att kunna tillgodoses. Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna förstärkningarna på de administrativa enheterna.
Personalresurserna vid naturvårdsenheterna behandlas i motionen 1977/ 78:1377 (s) i vilken hemställs att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 milj. kr. förhöjt anslag till länsstyrelserna för nästa budgetår. Motiveringen till yrkandet finns i motionen 1977/78:791 (s). I sistnämnda motion anförs bl. a. att händelserna vid BT-Kemi i Teckomatorp starkt visat på nödvändigheten av en förbättrad och förstärkt samhällskontroll av företagens miljöstörande verksamhet. Motionärerna anser att länsstyrelsernas kontrollmöjligheter beträffande den miljöstörande verksamheten inom industrin bör förstärkas. Det föreslagna förhöjda anslaget anges ge utrymme för 25 nya tjänster. I motionen 1977/78:1383 (s) föreslås riksdagen uttala att naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förstärks med fyra handläggartjänster samt att riksdagen beslutar räkna upp anslaget till länsstyrelserna med anledning härav. De i motionen 1383 (s) framställda yrkandena anges av motionärerna ingå som en del i yrkandet i motionen 1377 (s).
I mars 1976 tillkallades på förslag av dåvarande jordbruksministern en utredning för översyn av miljöskyddslagstiftningen (miljöskyddsutredningen). I oktober 1977 fick utredningen tilläggsdirektiv. I dessa anfördes bl. a. att allvarliga miljöskador orsakats vid en fabrik för bekämpningsmedel i Teckomatorp. Utredningen har bl. a. att föreslå åtgärder för att förbättra samhällets möjligheter att kontrollera miljöfarlig verksamhet. Särskilt bör
CU 1977/78:16
utredningen överväga hur en effektivare tillsyn skall uppnås bl. a. genom ökad samverkan mellan olika samhällsorgan.
Vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter fanns den 1 juli 1977 ca 330 tjänster inrättade. Av dessa har ungefär en tredjedel inrättats under de senaste sju budgetåren. Dessutom har länsstyrelserna möjlighet att anställa tillfällig personal vid naturvårdsenheterna. I budgetpropositionen (bil. 18 s. 19) föreslås att naturvårdsenheterna tillförs de fem nya tjänster som föreslås inrättas på planeringsavdelningarna fr. o. m. nästa budgetår genom att befintliga arvodestjänster byts ut mot extra ordinarie tjänster. Förstärkningarna avser främst tillsynsuppgifter enligt miljöskyddslagen.
Utskottet anser liksom motionärerna att det är viktigt att åtgärder vidtas för att på olika sätt stärka samhällets möjlighet att kontrollera skilda former av miljöfarlig verksamhet. För att få ytterligare underlag för bedömningen av frågan har regeringen givit miljöskyddsutredningen tilläggsdirektiv. Av dessa framgår att utredningen har i uppgift att överväga hur en effektivare tillsyn av miljöfarlig verksamhet skall uppnås. Enligt vad utskottet erfarit avser utredningen att vid halvårsskiftet i år lägga fram förslag om hur tillsyn och kontroll av miljöfarlig verksamhet skall organiseras i fortsättningen. Utskottet som anser att miljöskyddsutredningens förslag i frågan bör avvaktas är inte berett att föreslå att länsstyrelserna tillförs ökade medel för ytterligare tjänster på naturvårdsenheterna utöver vad som förordats i budgetpropositionen. Motionerna 1977/78:1377 (s) och 1383 (s) avstyrks alltså.
Frågan om naturvårdsenheternas organisation tas upp i motionen 1977/ 78:1364 (s) i vilken hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utbyggnadsplan av de ekonomiska och personella resurserna inom naturvårdsenheterna i syfte att klara länsmyndigheternas i lag stipulerade åligganden. Som motiv för sitt yrkande anför motionärerna att svårigheter föreligger för länsstyrelserna att göra omedelbara insatser för att fullgöra uppgifter som följer av nyare lagstiftning.
Hur arbetet inom länsstyrelsernas naturvårdsenheter i detalj skall organiseras torde närmare få övervägas inom de olika länsstyrelserna och inom naturvårdsenheterna med beaktande av de aktuella arbetsuppgifternas omfång och karaktär. Frågan om de personella resurserna inom enheterna får fortlöpande bedömas i det ordinarie budgetarbetet. Utskottet finnér det inte lämpligt att föreslå riksdagen att hos regeringen begära en utbyggnadsplan av enheterna. En sådan plan skulle bli alltför allmän och därför inte kunna användas av samtliga länsstyrelser med deras skilda behov. Utskottet avstyrker således motionen 1977/78:1364 (s).
Ärendebehandlingen vidlänsskatterätterna tas upp i motionen 1977/78:1681 (fp). I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder i syfte att minska eftersläpning i ärendebehandlingen vid länsskatterättema. I motionen och ovan (s. 4-6) lämnas uppgifter om ärendebalansen vid länsskatterätterna. Som framgår av de lämnade uppgifterna uppgick
CU 1977/78:16
ärendebalansen vid länsskatterätterna till 174 000 vid utgången av budgetåret 1976/77.
1 länsdomstolskommitténs delbetänkande Länsdomstolarna (SOU 1977:80) föreslås att länsdomstolarna bryts ut ur länsstyrelserna och läggs samman till en ny fristående förvaltningsdomstol i varje län. I kommitténs betänkande anförs att balansökningen inte är godtagbar och att länsdomstolarna måste fö resursförstärkning. Även svagheter i själva organisationen av länsdomstolarna anses av kommittén ha bidragit till den ökade balansen. Därför bör organisationen av dem ses över bl. a. från effektivitetssynpunkt. Proposition om länsdomstolamas organisation kommer att avlämnas den 31 mars 1978. Regeringen har för innevarande budgetår beviljat ytterligare medel utöver ordinarie anslag så att balanserna vid länsskatterätterna skall kunna minska. För huvudsakligen första halvåret 1978 har medel anvisats för en insats omfattande totalt ca 12 personer. I budgetpropositionen (bil. 18, s. 19) föreslås bl. a. att länsskatterätterna förstärks med fyra tjänster för att möta målökningen.
Vidare har riksdagens revisorer i två promemorior dagtecknade i maj 1977 och februari 1978 behandlat frågan om ärendebalanserna och länsskatterätterna. I den sistnämnda promemorian föreslås bl. a. att länsskatterätterna tillförs nya tjänster utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen samt att länsstyrelserna för möjligheter att temporärt anställa nyligen pensionsavgången personal bl. a. från förvaltningsdomstolarna.
1 likhet med motionärerna finnér utskottet det väsentligt att åtgärder vidtas för att minska ärendebalansen vid länsskatterätterna. Utskottet har redovisat vilka åtgärder som vidtagits för att minska antalet oavgjorda ärenden. Enligt vad utskottet erfarit planeras en liknande insats för nästa budgetår som den som f. n. pågår för att förse länsskatterätterna med ytterligare personal. Vidare anser utskottet att förslaget om fristående länsdomstolar bör avvaktas innan ytterligare eventuella åtgärder vidtas. Frågan om ärendeutvecklingen på området får emellertid följas noga och ge besked om huruvida ytterligare resurser bör tillföras länsskatterätterna för att få en acceptabel ärendebalans. Mot bakgrund av att åtgärder vidtagits eller snart kommer att vidtas som kan väntas nedbringa antalet oavgjorda ärenden vid länsskatterätterna avstyrker emellertid utskottet motionen 1977/78:1681 (fp).
Vad i budgetpropositionen /' övrigt anförts i nu behandlade delar har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer
1. beträffande länsskatterätterna att riksdagen avslår motionen 1977/78:1681,
2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1977/78:1364, 1977/78:1377 och 1977/78:1383 till Länsstyrelserna för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 261 391 000 kr.,
CU 1977/78:16
3. att riksdagen till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 382 275 000 kr.
Räddningstjänst m. m.
1. Statens brandnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens under punkten D 1 (s. 91-92) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen till Statens brandnämnd för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 9 491 000 kr.
2. Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. Regeringen har under punkten D 2 (s. 93-94) föreslagit riksdagen att till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 6 515 000 kr.
Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1977/78:1400 av KarlErik Strömberg (fp) och Ylva Annerstedt (fp) vari, med hänvisning till motiveringen i motionen 1977/78:1398, hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av den materiel som räddningstjänsten förfogar över.
Uppgifter ang. anslaget, m. m.
Enligt instruktionen (1973:884) för tullverket (ändrad senast 1976:135) svarar verket för åtgärder till havs och i kustvattnen, Vänern och Mälaren för att avvärja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annat som är skadligt. Från anslaget bestrids utgifter för bl. a. anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel, visst tekniskt utvecklingsarbete samt drift och underhåll av teknisk materiel. Vidare får tullverket förskottsvis bestrida utgifter för sådan bekämpning av miljöfarliga utsläpp som har utförts av eller på uppdrag av generaltullstyrelsen. Återbetalda förskottsmedel tas upp som uppbörd under anslaget.
Under anslaget finns en delpost Anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel m. m. För innevarande budgetår är denna beräknad till 4,285 milj. kr. I budgetpropositionen (prop. 1977/78:100, bil. 18, s. 93) föreslås den minskas med 2,5 milj.kr. till 1,785 milj. kr. I budgetpropositionen uppges att arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med generaltullstyrelsen - efter regeringsbemyndigande i oktober 1977 - räknat med att kunna tidigarelägga beställningar av oljebekämpningsmateriel m. m. för 4 milj. kr. under innevarande budgetår.
Den 16 juni 1977 bemyndigade regeringen kommunministern att tillkalla en kommitté - 1977 års oljeskyddskommitté - för att undersöka i vad mån oljeutvinning i större skala i Nordsjön och erfarenheterna från oljeutfTÖdet i
CU 1977/78:16
april 1977 vid borrplattformen Bravo på Ekofiskfältet bör föranleda ändring av nu gällande riktlinjer för den svenska beredskapen för bekämpning av miljöfarliga utsläpp till havs samt i kustvattnen, Vänern och Mälaren. Särskilda direktiv har inte meddelats.
Kommittén om samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss tillkallades av handelministern efter regeringsbemyndigande i juli 1977. Utredningen har bl. a. i uppdrag att överväga lämpliga former för samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss.
De båda kommittéernas arbete beräknas pågå hela år 1978.
Utskottet
I motionen 1977/78:1400 (fp) tas upp frågan om åtgärder för att förhindra oljeutsläpp till sjöss. Motionärerna hemställer att en översyn av räddningstjänstens materiel vidtas. Motionärerna diskuterar mot bakgrund av inträffade oljeolyckor de brister i utrustning och organisation vid bekämpning av miljöfarliga utsläpp som enligt deras mening finns. Bl. a. anförs att en aktuell bekämpningsoperation försenades på grund av brist på pråmar.
Ansvaret för oljebekämpningen till sjöss och i kustvattnet åvilar sedan 1970 tullverket. Bekämpningsuppgifterna fullgörs av kustbevakningen. Sedermera har tullverkets uppgift angivits vara att svara för åtgärder till havs och i kustvattnen, Vänern och Mälaren för att avvärja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annat som är skadligt. Uppbyggnaden av en beredskapsorganisation inom verket som pågått under hela 1970-talet har ännu inte avslutats. Bl. a. upptar den materielplan som fogats till generaltullstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1978/79 ett behov av åtta oljepråmar varav fyra beräknas anskaffats vid utgången av innevarande budgetår. För nästa budgetår planerar styrelsen att anskaffa ytterligare en oljepråm.
Under år 1977 har två utredningar tillkallats som delvis har att behandla den i motionen upptagna frågan. Sålunda har 1977 års oljeskyddskommitté att undersöka om oljeutvinning i större skala i Nordsjön bör föranleda ändring i gällande riktlinjer för den svenska bekämpningsberedskapen beträffande miljöfarliga utsläpp till havs samt i kustvattnen, Vänern och Mälaren. Vidare har kommittén rörande samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss bl. a. i uppdrag att överväga lämpliga former för samordning av räddningstjänsten till sjöss.
Liksom motionärerna finner utskottet det viktigt att materielbehovet för räddningstjänstarbetet till sjöss ses över. Enligt vad utskottet erfarit kommer en sådan översyn att göras av 1977 års oljeskyddskommitté. Den organisatoriska uppbyggnaden av räddningsarbetet kommer att belysas av kommittén rörande samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss. Vidare vill utskottet framhålla nödvändigheten av att rädd -
CU 1977/78:16
ningstjänstverksamheten tilldelas resurser för materielanskaffning. Den frågan behandlas årligen i det ordinarie budgetarbetet och den kommer att tillföras ytterligare synpunkter när bl. a. de båda ovan nämnda utredningarna slutfört sitt arbete. Med hänsyn till pågående utredningsarbete finner emellertid utskottet det inte lämpligt att nu begära en översyn av räddningstjänstmaterielen. Syftet med motionen 1977/78:1400 (fp) får i väsentliga delar anses tillgodosett.
Vad i budgetpropositionen i övrigt anförts om oljebekämpning till havs m. m. har inte givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer
1. beträffande översyn av räddningstjänstmaterielen att riksdagen avslår motionen 1977/78:1400,
2. att riksdagen till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 6 515 000 kr.
3. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. och Bidrag till kostnader för kommunal beredskap. Utskottet tillstyrker regeringens under punkterna D 3 och D 4 (s. 94-96) framlagda förslag och hemställer att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar
1. till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. ett förslagsanslag av 4 900 000 kr.,
2. till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.
Stockholm den 7 mars 1978
På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Per Bergman (s). Oskar Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Eri k Strömberg (fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s), Per-Erik Nisser (m), Birgitta Dahl (s), Magnus Persson (s), Eric Hägelmark (fp), Torsten Sandberg (c) och Göthe Knutson (m).
Reservation
Anslag till länsstyrelserna
Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl och Magnus Persson (alla s) anser att
dels den del i utskottets yttrande på s. 8 som börjar "Utskottet anser” och slutar ”motionen 1977/78:1364 (s)” bort lyda:
Statens naturvårdsverk har i yttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningaranfört att möjligheterna att uppnå naturvårdsmålen starkt beror på
CU 1977/78:16
resurserna på regional nivå. Bl. a. behövs enligt verket ökade satsningar på miljöskyddsområdet. Resurser bör tillföras naturvårdsenheterna så att effekterna av händelser av det slag som inträffat vid BT-Kemi i Teckomatorp kan förhindras. Även i motiveringen till motionen 1977/78:1377 (s) anförs som framgått liknande synpunkter. I motionen begärs att länsstyrelseanslaget ökas med 3 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag så att en bättre miljökontroll kan förverkligas redan under nästa budgetår. Enligt vad utskottet erfarit kommer miljöskyddsutredningen att vid halvårsskiftet i år lägga fram förslag om hur tillsynen och kontrollen av miljöfarlig verksamhet fortsättningsvis skall organiseras. Bedömningsunderlag kommer alltså att föreligga och goda möjligheter finns att snabbt förbättra samhällets verksamhet på området. Emellertid är det i sammanhanget av stor vikt att även personella resurser snabbt ställs till länsstyrelsernas förfogande. Enligt utskottets mening bör därför länsstyrelseanslaget ökas så som föreslagits i motionen 1977/78:1377 (s). Detta förslag innebär att 25 tjänster kan tillföras länsstyrelsernas naturvårdsenheter. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i huvudsak förslaget i motionen 1977/78:1383 (s) om förstärkning av naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.
Även i motionen 1977/78:1364 (s) behandlas frågan om resurserna vid naturvårdsenheterna. I denna motion begärs en utbyggnadsplan av naturvårdsenheterna i personellt och ekonomiskt avseende. Utskottet finner det lämpligt att även detta motionsförslag prövas i samband med den genomgång som utskottet förutsätter kommer att ske inom en snar framtid.
Tyvärr måste utskottet konstatera regeringens passiva inställning till frågan om personalförstärkningar på naturvårdsenheterna. De i budgetpropositionen framförda förslagen om ytterligare fem tjänster på enheterna innebär ingen reell personalförstärkning, eftersom befintliga arvodestjänster kommer att bytas mot extra ordinarie tjänster. Genom att tillmötesgå begäran bl. a. i motionen 1977/78:1377 (s) finns goda möjligheter till ett bättre samhälleligt tillsyns- och kontrollarbete på miljöområdet.
dels utskottet under 2 bort hemställa
2. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1377 samt med anledning av regeringens förslag och motionerna 1977/78:1364 och 1977/78:1383 till Länsstyrelserna för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 264 391 000 kr.