Med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller vissa anslag till bostadsbyggande m. m. jämte motioner

Civilutskottets betänkande

CU 1977/78: 27

1977/78: 27

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller vissa anslag till bostadsbyggande m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1977/78:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet) under litt. B 3—B 8 (s. 19—73) samt IV: 12, IV: 13 och V: 12 (s. 122—171, 176—182) föreslagit riksdagen att

1. godkänna den höjning av det statliga bostadsbidraget som förordats i regeringsprotokollet,

2. godkänna de ändringar i fråga om hyresgränser för statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn och till folkpensionärer m. fl., som förordats i regeringsprotokollet,

3. godkänna den ändring i inkomstprövningsreglerna för bostadsbidrag som förordats i regeringsprotokollet,

4. godkänna den ändring som förordats i regeringsprotokollet i fråga om beslutanderätten beträffande bostadsbidrag i vissa fall,

5. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om lägsta garanterade räntesatser och upptrappning av dem,

6. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntebidrag vid uthyrning av småhus i vissa fall,

7. godkänna de i regeringsprotokollet förordade ändringarna i grunderna för eftergift av hyresförlustlån,

8. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränser för förbättringslån som förordats i regeringsprotokollet,

9. godkänna de ändringar i grunderna för förbättringslån till samer och övriga fjällbor som förordats i regeringsprotokollet,

10. medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 90 000 000 kr. under år 1978 och med 70 000 000 kr. under år 1979,

11. bemyndiga regeringen att besluta om ändring av den under 10 upptagna ramen för långivning under år 1978, om det behövs av sysselsättningsskäl,

12. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om höjning av bidragsandclen beträffande bidrag till förbättring av boendemiljön,

13. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ändringar av bidragsbeloppens storlek beträffande bidrag till förbättring av boendemiljön,

14. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om förskott på bidrag till förbättring av boendemiljön,

15. uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1978 med den om 1

Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 27

CU 1977/78: 27

fattning och fördelning som förordats i regeringsprotokollet,

16. medge att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under år 1978 fastställs till 7 710 000 m2 våningsyta, motsvarande ett beräknat antal lägenheter av 60 000 jämte lokaler som omfattas av låneunderlag och pantvärde för bostadslån,

17. medge att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under vart och ett av åren 1979 och 1980 får samma omfattning som den under 16 föreslagna ramen för år 1978,

18. medge att regeringen meddelar bestämmelser om projektreserv för år 1978 i enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats,

19. medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån under vart och ett av åren 1978 och 1979 meddelas intill ett belopp av 655 000 000 kr.,

20. medge att under år 1978 ramarna för beslut om bostadslån och byggnadstillstånd för nybyggnad får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål och ramen för beslut om bostadslån till ombyggnad och räntebärande förbättringslån på motsvarande sätt får tas i anspråk för nybyggnadsverksamhet,

21. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som har angetts i det föregående besluta om ändring av den under 19 upptagna ramen,

22. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om bostadslån till ändrad lägenhetssammansättning i flerfamiljshus,

23. godkänna de ändringar av kostnadsgränsen vid nybyggnad av småhus som förordats i regeringsprotokollet,

24. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om finplaneringstillägg för småhus,

25. medge att långivningen avseende kostnader för outhyrda lägenheter får avse även hyresförluster som uppkommer under år 1979,

26. godkänna vad i regeringsprotokollet föreslagits i fråga om bostadslån för förvärv,

27. godkänna den i regeringsprotokollet föreslagna ändringen i fråga om förskott på bostadslån till miljöförbättrande åtgärder,

28. godkänna de ändringar i reglerna för amortering av bostadslån som förordats i regeringsprotokollet,

29. godkänna vad i regeringsprotokollet föreslagits i fråga om uthyrning av äldre småhus med egnahemslån,

30. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om förhandsbesked om bostadslån,

31. godkänna de ändringar i grunderna för tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse som förordats i regeringsprotokollet,

32. medge att beslut om förhöjt låneunderlag för sådan bostadsbebyggelse som avses under 31 samt tilläggslån under vart och ett av åren

CU 1977/78: 27

1978 och 1979 meddelas intill ett belopp av 25 000 000 kr.,

33. medge att den under 32 angivna ramen får vidgas om det behövs av sysselsättningsskäl,

34. medge att den i regeringsprotokollet förordade årliga ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller tilläggslån för vart och ett av åren 1978 och 1979 bestäms till 25 000 000 kr.,

35. på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1978/ 79 anvisa

a. till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 785 000 000 kr.,

b. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 3 345 000 000 kr.,

c. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

d. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av 190 000 000 kr.,

e. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

f. till Byggnadsforskning ett anslag av 12 000 000 kr.,

36. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1978/79 anvisa

a. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 3 705 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

37. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret 1978/79 till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1977/78:

272 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för ett omedelbart införande av prisstopp på byggnadsmaterial t. o. m. utgången av år 1978,

282 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att vid prövning av inkomstprövat bostadsbidrag 10 % av den del av förmögenheten som överstiger 100 000 kr. jämställs med inkomst,

312 av Margot Håkansson (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för inkomstprövning av förbättringslån till bostäder i enlighet med vad i motionen anförts,

351 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen godkänner de ändringar i fråga om hyresgränser för statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer m. m. som förordas i motionen,

2. att riksdagen godkänner de ändringar i inkomstprövningsreglema

CU 1977/78: 27

som förordas i motionen,

3. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. (B 3, bostadsdepartementet) för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringen med 163 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 1 948 000 000 kr.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklat ansökningsförfarande,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av bostadsstödssystemen,

491 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för en omläggning av bostadsstödet till barnfamiljer och hushåll utan barn till att bli en helt statlig angelägenhet och hos regeringen hemställer om skyndsamt utarbetande av förslag därom,

2. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för rätt till statskommunalt bostadsbidrag för hushåll utan barn sänks till 17 år fr. o. m. den 1 juli

1978,

3. att riksdagen beslutar att statligt bostadsbidrag till barnfamiljer skall höjas till 1 350 kr. per barn och år fr. o. m. den 1 juli 1978,

4. att riksdagen beslutar att följande övre hyresgränser för bostadsbidrag skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1978: för ensamstående 800 kr., för makar utan barn 900 kr., för hushåll med 1—2 barn 1 100 kr., för hushåll med 3—4 barn 1300 kr. och för hushåll med 5 eller flera barn 1 500 kr.,

5. att riksdagen med avslag på propositionen 1977/78: 100 i denna del beslutar att bibehålla nedre hyresgränsen för bostadsbidrag vid 350 kr. per månad,

6. att riksdagen beslutar höja inkomstgränserna för bostadsbidrag med 6 000 kr. för barnfamiljer och 4 000 kr. för makar utan barn och ensamstående att gälla fr. o. m. den 1 juli 1978,

7. att riksdagen beslutar att höja reduktionsgränsen för beräkning när en reduktion med 24 % skall börja från 54 000 kr. till 60 000 kr. fr. o. m. den 1 juli 1978,

492 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen under B 7 Bidrag till förbättring av boendemiljön i bilaga 16 av budgetpropositionen anvisar ett med 25 milj. kr. förhöjt belopp till 60 milj. kr. för budgetåret 1978/79,

2. att riksdagen uttalar att bidragsvillkoren bör ändras så att i vissa fall 100 % av kostnaderna täcks för den fysiska miljöupprustningen i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen uttalar att bestämmelser för statlig långivning för bostadsbyggande bör kompletteras med krav på den fysiska miljöns utformning i enlighet med vad som anförs i motionen,

496 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag om utformningen av ett stat -

CU 1977/78: 27

ligt kostnadsansvar för samhällets bostadsstöd till pensionärerna, i enlighet med vad som föreslagits i motionen 1977/78: 495,

499 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari föreslås att riksdagen i enlighet med vad som sägs i motionen 1977/78: 497 uttalar att bostadsbidragen betalas helt av staten enligt de normer som gäller för Stockholms kommun,

630 av Olle Östrand (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att köpeskillingskontrollen enligt 45 § bostadsfinansieringsförordningen bör utsträckas att gälla i fem år,

842 av Barbro Engman (s) vari, såvitt nu är i fråga, riksdagen föreslås besluta

2. att ett samhällsägt fastighetsförvaltningsbolag bildas som övertar förvaltningen av alla hyreshus exkl. hyreshus ägda av allmännyttiga bostadsföretag,

3. att en samhällsägd bostadsbank inrättas som finansierar alla bostadslån,

849 av Helge Klöver m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående angelägenheten av att fullständig kostnadsneutralitet uppnås mellan olika bostadsupplåtelseformer,

853 av Gunnar Olsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning angående möjligheten för äldre och handikappade att med bibehållen trygghet längre bo kvar i sina vanliga bostäder om larm installeras och samtidigt överväga ekonomiska och personella konsekvenser härav,

854 av Olof Palme m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen beslutar att den övre lånegränsen för bostadslån som nu är 22/92 % av låneunderlag resp. pantvärde sänks till 15/85 %,

855 av Olof Palme m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen till Lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 3 875 000 000 kr. (+ 170 milj. kr.),

856 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att ett program för vidareutveckling av redan befintliga flerfamiljshusområden till mer kollektiva boendeformer utarbetas,

2. att riksdagen under bilaga 16 B 8 anvisar 25 000 000 kr. för att utveckla kollektivhusen och andra kollektiva boendeformer,

3. att riksdagen uttalar att statliga lån bör utgå till utrustning och inventarier i kollektivhus,

4. att riksdagen hos regeringen begär att de samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande utreds,

857 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att denna med förtur be -

CU 1977/78: 27

handlar och framlägger förslag till statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet genom en bostads- eller samhällsbyggnadsbank som tillhandahåller kapital till bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar till en låg och fast ränta,

2. att riksdagen beslutar uttala att den garanterade räntenivån för allmännyttiga och kooperativa hyres- och bostadsrättshus fastställs till 3 % för hela lånetiden, vilken med hänsyn till busens livslängd bestämmes till 60 år, att gälla låneärenden där ansökan om preliminärt beslut om bostadslån inkommit till förmedlingsorganet efter årsskiftet

1976—1977,

3. att riksdagen beslutar uttala att statliga bostadslån efter den 1 juli 1978 inte längre skall utgå till ny- eller ombyggnad av enskilt ägda flerfamiljshus och småhus som inte skall bebos av låntagaren,

4. att riksdagen — om yrkandet 3 inte bifalles — avslår förslaget i prop. 1977/78:100 om sänkning av den garanterade räntan för enskilt ägda flerfamiljshus och småhus påbörjade 1977 och 1978 som inte bebos av låntagaren,

5. att riksdagen — om yrkandet 2 inte bifalles — avvisar förslaget i prop. 1977/78: 100 om att minska räntebidragen för alla hyres- och bostadsrättshus,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag till ränte- och amorteringsfria tilläggslån för hyreshus hos allmännyttiga bostadsföretag i syfte att dels hålla kostnaderna nere i nyproduktionen, dels hejda kostnadsökningarna i det äldre bostadsbeståndet,

7. att riksdagen med ändring av förslaget i prop. 1977/78: 100 beslutar att ramen för bostadsbyggnadsplanen skall omfatta en nybyggnadsram motsvarande minst 75 000 lägenheter år 1978,

858 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ändrade förvaltningsformer för flerfamiljshus i syfte att skapa ett ökat inflytande för hyresgästerna,

862 av Olle Wästberg i Stockholm (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. en inventering av behovet av integrerade handikappbostäder,

2. förslag till åtgärder i syfte att en viss andel av all nybyggnation skall bestå av handikappbostäder med dygnet-runt-service,

880 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen uttalar sig för de i motionen 1977/78: 877 angivna riktlinjerna, innebärande att åtgärder bör vidtas för ett statligt ekonomiskt stöd till kommunerna för att stimulera till bättre bostadslösningar för socialt handikappade,

897 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prisstopp m. m. på byggnadsmaterial och skärpt kontroll av entreprenadpriser på byggnadsområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det till

CU 1977/78: 27

grund för bostadspolitiska överväganden bör göras en fullständig redovisning och analys av orsakerna till prisutvecklingen på byggnadsmarknaden med betoning av bostadssektorn och att resultatet därav snarast bör redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda förslag, allt i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen — under förutsättning av bifall till hemställan under 1 ovan — godkänner i motionen förordade riktlinjer beträffande särskilt tilläggslån för flerbostadshus,

1361 av Per Bergman m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen, med anledning av vad som enligt det i budgetpropositionen (bil. 16) intagna regeringsprotokollet anmälts för riksdagen om avkastningspantvärde vid ombyggnad, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts,

1367 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

2. att riksdagen anmodar regeringen

a. att införa omedelbart prisstopp på alla byggvaror,

b. att bostadsproduktionen under kommande budget ökas till att omfatta igångsättning av 75 000 lägenheter med förskjutning mot ökat byggande av flerfamiljshus och med inriktning att för nästföljande budgetår nå upp till 100 000 lägenheter,

c. att sänka basräntan på lån för flerfamiljshus byggda efter 1957 med 1 procentenhet,

1369 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari föreslås att riksdagen beslutar att tillskjuta nödvändiga statliga medel för att täcka in de kommunala och allmännyttiga bostadsföretagens sociala följdkostnader enligt beräkningsgrunder som bör kunna fastställas i överläggningar med de SABO-anslutna bostadsföretagen,

1370 av Margot Håkansson (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av gällande regler och administration av bostadsanpassningsbidragen,

1373 av Börje Nilsson (s) och Tage Johansson (s) vari föreslås att riksdagen beslutar uttala att den övre gränsen för bostadsanpassningsbidragets storlek slopas,

1375 av Ivar Nordberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändring av inkomstprövningsreglerna så att statligt vårdbidrag inte skall inräknas i inkomstunderlaget vid beräkningen av bostadsbidragets storlek,

1378 av Åke Polstam (c) och Allan Åkerlind (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller

1. att regeringen med uppmärksamhet följer eventuella konsekvenser av sänkningen av lånetaket för statligt belånade småhus och vid behov föranstaltar om erforderliga förändringar av detsamma,

2. att vid tillämpningen av 17 § bostadsfinansieringsförordningen ett

CU 1977/78: 27

småhusbyggande med måttliga bostadsytor och god standard främjas,

1381 av Karl-Erik Strömberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av problemen i samband med fastighetsförvaltning,

1385 av Allan Åkerlind (m) och Åke Polstam (c) vari hemställs att riksdagen måtte besluta uttala att ändringen av den garanterade räntan görs på sådant sätt, att kostnadssänkningen med beaktande av skattekonsekvenserna blir lika stor för flerbostadshus och småhus,

1679 av Rolf Dahlberg (m) och Göthe Knutson (m) vari hemställs att riksdagen uttalar att med mindre antal småhus skall, i vad gäller undantag från markvillkoret, avses högst 15 småhus,

1680 av Georg Danell m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att sådana åtgärder vidtas att kreditinstitutens möjligheter att bevilja lån i äldre småhus vidgas när förvärv av sådan fastighet kombineras med omfattande energibesparande renovering,

1684 av Oskar Lindkvist (s) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadslån för servicehus m. m.,

1688 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter och om förberedelser för ändrad lägenhetsindelning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostäder för äldre m. fl.,

1689 av Gabriel Romanus m. fl. (fp, s, c, m, vpk) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en sådan ändring av bostadsfinansieringsförordningen att sjukplatser, som är integrerade i bostadshotell, jämställs med övriga komplementlokaler när det gäller möjligheten till bostadslån.

Utskottet behandlar propositionens förslag om anslag till Bostadsstyrelsen, Länsbostadsnämnderna och Statens planverk samt Bidrag till översiktlig planering m. m. i betänkandet CU 1977/78: 28 med anledning av förslag i propositionen 1977/78: 93 om riktlinjer för ansvarsfördelning inom bostadsförsörjningen m. m. I betänkandet CU 1977/78: 15 behandlades budgetpropositionens förslag om anslag till Allmänna samlingslokaler och motionen 1977/78: 1675. Förslaget i budgetpropositionen om anslag till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. jämte motioner behandlas i anslutning till förslag i propositionen 1977/78: 76 med energisparplan för befintlig bebyggelse.

CU 1977/78: 27

9 Statistiska uppgifter om bostadsbyggandet m. m.

Nuvarande förhållanden m. m.

Uppgifter om bostadsbeståndet har presenterats i 1975 års folk- och bostadsräkning (FoB 75). Av dessa uppgifter som redovisas i budgetpropositionen (prop. 1977/78: 100 bil. 16 s. 135—136) framgår följande. Uppgifterna avser bostadsbeståndet och vissa bostadsförhållanden år 1975 samt förändringarna under perioden 1971—1975.

Antalet lägenheter var år 1975 ca 3 530 000 och antalet rumsenheter ca 13 817 000. Ökningen sedan år 1970 var 11 % för antalet lägenheter och 16 % för antalet rumsenheter.

Trots att nyproduktionen av färdigställda lägenheter minskade år för år från ca 110 000 år 1970 till ca 74 500 år 1975 ökade bostadsbeståndet mer än under den föregående femårsperioden. Nettotillskottet av lägenheter var 349 000 åren 1971—1975 mot 306 000 åren 1966—1970.

Nettotillskottets fördelning på hustyper och mellan tätorter och glesbygd förändrades avsevärt mellan de båda femårsperioderna. Antalet lägenheter i småhus ökade avsevärt starkare åren 1971—1975, medan tillskottet av flerfamiljshuslägenheter minskade. Andelen småhus av hela bostadsbeståndet var trots detta oförändrad eller ca 42 %. Minskningen av antalet lägenheter i glesbygd upphörde nästan helt.

De moderna lägenheterna utgjorde 86 % av bostadsbeståndet år 1975. Halvmoderna och omoderna lägenheter utgjorde vardera 7 %. De båda sistnämnda grupperna omfattade tillsammans 484 000 lägenheter, vilket var en minskning med 226 000 sedan år 1970. Det fanns dock fortfarande kvar nära 50 000 lägenheter, motsvarande drygt 1 % av beståndet, vilka saknade vatten och/eller avloppsledning inom lägenheten.

Lägenheternas storlek ökade mellan åren 1970 och 1975 från i genomsnitt 3,76 till 3,91 rumsenheter inkl. kök.

I flerfamiljshus dominerade fortfarande de mindre lägenhetstyperna. Lägenheterna i flerfamiljshus om högst två rum och kök utgjorde 60 % av beståndet, medan drygt 60 % av lägenheterna i småhus omfattade minst fyra rum och kök.

Tabell 1

Lägenheter efter hustyp och lägenhetstyp år 1975

1 000-tal lägen- heter

Därav i

; % högst

1 rok

2 rok

3 rok

4 rok

5+rok

Småhus

1 469

31 Övriga hus

2 061

3 Totalt

3 530

15 Källa: FoB 75

CU 1977/78: 27

10 Skillnaderna mellan småhus och flerfamiljshus i fråga om Iägenhetsstorlek ökade mellan åren 1970 och 1975. Genomsnittsstorleken på lägenheterna var de båda åren 4,6 resp. 4,9 rumsenheter i småhus och 3,1 resp. 3,2 rumsenheter i flerfamiljshus.

Utnyttjandet av bostadsbeståndet förändrades mellan åren 1970 och 1975. Antalet lägenheter som var upplåtna till personer som inte var mantalsskrivna på fastigheten ökade således starkt, från 75 000 till 124 000. Antalet lediga lägenheter mer än fördubblades, från 25 000 till 55 000.

Avgången av lägenheter mellan de båda senaste bostadsräkningarna uppskattas till ca 120 000. Minskningen av antalet lägenheter gäller såväl småhus som flerfamiljshus. Avgången under perioden beräknas ha varit ca 56 000 lägre än under perioden 1966—1970.

Orsakerna till den minskade avgången har inte kunnat analyseras. Då det gäller småhusen, som svarade för en avgång på 75 000 lägenheter, är dock en väsentlig faktor att ändring av tvåfamiljshus till enfamiljshus har minskat i omfattning. I fråga om flerfamiljshusen har antalet rivningar minskat, bl. a. på grund av att modernisering nu sker i större utsträckning än tidigare. Därutöver torde avgång på grund av kontorisering ha minskat i omfattning.

Tillväxten i efterfrågan på lägenheter var större åren 1971—1975 än under den närmast föregående femårsperioden. Den översteg också de prognoser som har gjorts i olika sammanhang. Antalet hushåll ökade med i genomsnitt 54 000 per år. Härtill kommer ökningen av antalet lägenheter som var upplåtna till på berörd fastighet inte mantalsskrivna, ca 10 000 per år.

Beträffande hushållsbildningen finns för några län uppgifter som entydigt visar en stark ökning av hushållsbildningen bland ungdomar under 25 år. Uppdelning av hushåll på grund av skilsmässor eller andra orsaker har vidare haft stor betydelse för ökningen av antalet hushåll i högre åldrar. Av samma länsmaterial kan utläsas en avsevärd förbättring av utrymmesstandarden för alla hushållsgrupper. Det relativa antalet trångbodda har ungefär halverats, vilket, översatt till riksnivå, skulle innebära att omkring 8 % av hushållen är trångbodda. Trångboddheten är framför allt stor bland familjer med flera barn.

En annan tendens, som framgår av det hittills redovisade länsmaterialet, är att andelen hushåll som bor i småhus har ökat relativt starkt bland flerbarnsfamiljer och minskat bland hushåll utan barn.

Nybyggnad

Under åren 1965—1974 färdigställdes ca 1 miljon lägenheter, vilket var det mål för bostadspolitikens omfattning som 1965 års riksdag

CU 1977/78: 27

ställde upp. Bostadsproduktionens omfattning och fördelning på hustyper under senare år framgår av följande tabell.

Tabell 2

Antalet påbörjade lägenheter 1970—1977

År

Påbörjade

lägenheter

Därav i småhus

Därav i fler- familjshus

Andel småhus ( %) av samtliga

100 000

30 850

69 250

30,8

104 600

35 700

68 900

34,1

98 500

42 750

55 750

43,4

79 800

43 150

36 650

54,1

81 000

53 450

27 550

66,0

51 400

36 150

15 250

70,3

57 250

42 650

14 650

75,0

52 200

39 400

12 800

75,5

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Enligt preliminära uppgifter från SCB påbörjades i januari—februari 1978 hus med sammanlagt 6 730 bostadslägenheter, vilket innebär en ökning med 20 % jämfört med samma period 1977. I småhus påbörjades 4 320 lägenheter.

Småhusandelen januari—februari 1978 var 64 %. Under de två första månaderna 1977 var den 73 %.

I preliminär nationalbudget för år 1978 (s. 130) antas igångsättningen för år 1978 uppgå till 51 000 lägenheter varav 36 000 i småhus. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter år 1978 har beräknats till 50 000 varav 37 000 i småhus.

Samtliga kommuner redovisar i bostadsbyggnadsprogram det byggande de efter bedömningar av behov och resurser ansett behövligt och möjligt att påbörja.

Tabell 3

Påbörjande enligt kommunernas program, antal lägenheter 1977—1981

1977—1981

Storstockholm

11 500

12 800

12 600

10 400

8 700

56 000

Storgöteborg

4 800

4 000

4 000

4 400

4 300

21 500

Stormalmö

3 600

4 100

3 700

3 100

3 600

18 100

Summa storstads-

områden

19 900

20 900

20 300

17 900

16 600

95 600

Övr. kommuner

52 100

50 800

47 200

44 300

42 100

236 500

Samtliga kommuner

72 000

71 700

67 500

62 200

58 700

332 100

De tre storstadsområdena svarar tillsammans för 29 % av det totala antalet lägenheter. Storstadsområdenas andel har successivt minskat från programomgången 1969—1973 då deras andel var 42 %. Jämfört med närmast föregående programomgång har dock storstadsområdenas andel av det planerade påbörjandet ökat med 1 procentenhet.

CU 1977/78: 27 12

Tabell 4

Färdigställda bostadslägenheter efter byggherrekategori åren 1975,1976 och 1977

Alla

lägen-

heter

Byggherrekategori

Staten,

landsting,

kommuner

Allmän-

nyttiga

bostads-

företag

Bostads-

rätts-

före-

ningar

Privata

personer,

privata

företag

Alla hus

75 499

19 285

3 423

50 869

55 812

11 074

3 820

39 958

54 878

9 295

5 318

39 413

Småhus

47 057

1 060

45 484

40 141

1 527

37 827

40 750

2 169

1 095

37 330

Flerfamiljshus

27 442

18 225

3 200

5 385

15 671

9 547

3 298

2 131

7 126

4 223

2 083

I flerbostadshus har andelen lägenheter i hus med 1—2 våningar ökat i huvudsak på bekostnad av andelen lägenheter i hus med 3 våningar, vilket framgår av nedanstående procenttal.

Tabell 5

Färdigställda bostadslägenheter efter hustyp perioderna 1966—1970, 1970—1975 samt åren 1976 och 1977

Alla fler-

1—2 vån.

3 vån.

4—5 vån.

6 o.

bostadshus

fler vån.

1966—1970 (årsgenomsnitt) 100

1971—1976 (årsgenomsnitt) 100

1976 100

1977 100

23 Källa: SCB

Ombyggnad

Omfattningen av bostadslån för ombyggnad under budgetåren 1971/ 72—1976/77 redovisas i följande tabell. Av tabellen framgår att långivningen beträffande flerfamiljshus steg under de fyra första budgetår tabellen omfattar. Under de två senaste budgetåren har långivningen minskat. Långivningen beträffande småhus visar en helt annorlunda utveckling. Under hela den period tabellen omfattar har långivningen mätt i antal beslut, antal lägenheter och beträffande lånebeloppet ökat. Under de två senaste budgetåren har låneomfattningen beträffande beviljade lånebelopp mer än fördubblats.

CU 1977/78: 27 13

Tabell 6

Beslut (preliminära) om bostadslån för ombyggnad

Antal

Antal

Lånebelopp

beslut

lägenheter

milj. kr.

Flerfamiljshus

1971/72

1 148

14,8

1972/73

2 309

24,8

1973/74

4 502

42,9

1974/75

14 388

113,8

1975/76

11 908

127,9

1976/77

8 222

116,5

Småhus

1971/72

1 982

2 073

41,5

1972/73

2 124

2 223

50,3

1973/74

2 663

2 757

70,0

1974/75

4 226

4 458

103,9

1975/76

7 062

7 362

191,4

1976/77

8 103

8 453

265,7

Källa: Bostadsstyrelsen

Prisutveckling i fråga om trävaror, snickeriprodukter och övriga byggnadsmaterial Regeringen

införde den 7 september 1973 prisstopp på trävaror, träbaserade skivor, byggnadssnickerier och monteringsfärdiga trähus. Därvid beslöts att som stoppriser skulle gälla de priser som tillämpades den

2 maj 1973.

Den 15 mars 1974 infördes prisstopp på flertalet övriga byggnadsmaterial, såsom cement, betongvaror, gipsskivor, mineralull, el- och WS-material. Med detta prisstopp och det tidigare införda prisstoppet på trävaror m. m. omfattades i stort sett alla viktigare basmaterial inom byggnadssektorn utom produkter inom järn- och stålområdet av prisstopp.

Det i september 1973 införda prisstoppet på trävaror m. m. upphävdes den 11 september 1974 och ersattes med anmälningsskyldighet enligt

3 b § allmänna prisregleringslagen. Den 21 december 1974 upphävdes anmälningsskyldigheten för dessa produkter.

Det i mars 1974 införda prisstoppet på vissa byggnadsmaterial avvecklades i etapper. I december 1974 upphävdes prisstoppet och ersattes av anmälningsskyldighet för flertalet produkter. För mineralull, cellplast, cement, gipsskivor och lättbetong bibehölls dock prisstoppet. För de båda sistnämnda produkterna ersattes prisstoppet den 1 april 1975 med skyldighet att anmäla planerade prishöjningar. För cement upphävdes samtidigt prisstoppet. Den 18 juni 1975 upphävdes prisstoppet på mineralull och cellplast och ersattes med anmälningsskyldighet. Samtidigt slopades den sedan december 1974 gällande anmälningsskyldigheten för bl. a. betong, tapeter, golvmaterial, kalksandsten, takpannor, tegel, glas, sanitetsporslin, värmepannor och radiatorer. Den

CU 1977/78: 27

21 december 1975 upphävdes slutligen skyldigheten att anmäla planerade prishöjningar för resterande produkter inom byggnadsmaterialområdet.

Den 16 juni 1976 infördes anmälningsskyldighet i fråga om sågtimmer och massaved, trävaror, byggnad ssnickerier, monteringsfärdiga trähus samt träbaserade skivor.

Fr. o. m. den 8 september 1976 infördes prisstopp på vissa trävaror vid försäljning från sågverk. Den 25 mars 1977 infördes anmälningsskyldighet för vissa byggnadsmaterial såsom isolerrutor, mineralull och glasull.

I början av april 1977 beslöt regeringen om allmänt prisstopp fr. o. m. den 7 april 1977 t. o. m. den 31 maj 1977.

Då det allmänna prisstoppet upphörde att gälla återinfördes fr. o. m. den 1 juni 1977 prisreglering i allt väsentligt i den omfattning som gällde vid det allmänna prisstoppets införande.

I anslutning till nedskrivning av kursen på den svenska valutan beslöt regeringen den 1 september 1977 om allmänt prisstopp från den 2 september 1977. Detta prisstopp gällde t. o. m. den 31 oktober 1977.

Den 1 november 1977 återinfördes den prisreglering som gällde vid det allmänna prisstoppets införande. Regeringen införde i slutet av år

Tabell 7

Prisutveckling pä några viktigare byggnadsmaterial 1973—mars 1978 ( Uppgifterna avser priserna vid årets utgång)

1972 = 100

Produkt

19781 Cement

209 Fabriksbetong

186 Lättbetong

200 Tegel

183 Kalksandsten

210 Gipsskivor

172 Board

186 Spånskivor

159 Dörrsnickerier

188 Fönstersnickerier

226 Inredningssnickerier

159 Parkett

221 Mineralull

193 Byggpapp

220 Sanitetsporslin

181 Badkar

174 Diskbänkar

169 Värmepannor

203 Radiatorer

185 Oljebrännare

175 Varmvattenberedare

179 Installationsledning

145 Elradiatorer

201 Lysrörsarmatur

183 Källa: SPK.

1 Avser pris 1978-03-31.

CU 1977/78: 27

1977 prisstopp på takpannor av betong och i januari 1978 prisstopp på murtegel och fasadtegel.

I mitten av mars 1978 beslöt regeringen om allmän anmälningsskyldighet av prishöjningar fr. o. m. den 18 mars 1978. För prisstoppade varor kvarstår prisstoppet.

Tabell 8

Prisutveckling pä vissa byggmaterial under perioden oktober 1977—mars 1978 i procent

Produkt Okt. Nov. Dec. Jan. Febr. Mars

Cement

7 Fabriksbetong

3 Lättbetong

7 Tegel

Kalksandsten

6 Gipsskivor

Spånskivor

5 Board

8 Mineralull

6 Dörrsnickerier

7 F önstersnickerier

6 Inredningssnickerier

Parkett

9 Plastgolv

6 Byggpapp

10 VVS-material

Sanitetsporslin

6 Badkar

7 Värmepannor

7 Radiatorer

7 Oljebrännare

8 Varmvattenberedare

9 El-materiel

Ledningar

2 Elradiatorer

6 Lysrörsarmatur

3 Källa: SPK

Tabell 9

Utvecklingen av konsumentprisindex och faktorprisindex för flerfamiljshus såvitt avser byggnadsmaterial 1973—februari 1978 (Uppgifterna avser, där ej annat anges, den 31 december resp. år)

1972 = 100

År Konsumentprisindex Byggnads Månad

Totalt Bostad, bränsle och lyse material

(faktor Hela

Enbart Enbart prisindex)

delposten bostad bränsle

och lyse

1977 I kvart.

1977 II kvart.

1977 III kvart.

1977 IV kvart.

1978 febr.

270 Källa: Statistiska centralbyrån

CU 1977/78: 27

16 Hyror

Uppgifter om hyror i allmännyttiga företag och om hyresförändringar i bostadsbeståndet lämnas i budgetpropositionen (s. 128—129).

Outhyrda lägenheter

Andelen outhyrda lägenheter i hela riket var störst för de under andra halvåret 1974 färdigställda lägenheterna. Sedan har andelen sjunkit t. o. m. l:a halvåret år 1976. Därefter har en svag ökning inträffat. Noteras bör att såväl inom Storstockholmsområdet som inom gruppen kommuner med mer än 75 000 invånare alla lägenheter färdigställda under perioden 1976-07-01—1977-06-30 hade hyrts ut senast tre månader efter färdigställandet. Andelen outhyrda lägenheter första halvåret 1977 var störst inom gruppen övriga kommuner samt inom Stormalmö. Uppgifterna framgår av tabellen nedan.

Tabell 10

Andelen % outhyrda lägenheter i statsbelänade flerfamiljshus inom olika ortsgrupper tre månader efter färdigställandet

Färdigstäl-

landeperiod

Stor-

stockholm

Stor-

göteborg

Stor-

malmö

Kommuner Övriga Hela med mer än kommuner riket 75 000 inv.

1 halvåret

3,2

7,4

1,2

2,4

4,2

3,9

2 halvåret

2,6

12,7

2,6

7,8

8,8

7,5

1 halvåret

10,3

21,8

6,9

5,9

13,0

11,4

2 halvåret

12,1

24,9

13,7

7,7

8,4

10,9

1 halvåret

14,8

12,4

15,3

10,2

13,3

13,2

2 halvåret

18,6

6,9

12,7

11,7

8,3

11,2

1 halvåret

22,0

7,4

12,4

13,3

11,0

13,9

2 halvåret

13,2

8,8

11,8

9,2

7,3

9,6

1 halvåret

14,2

0,9

4,0

11,0

6,6

9,0

2 halvåret

5,9

2,6

11,3

3,6

4,4

6,3

1 halvåret

9,8

3,4

3,2

1,4

1,6

4,0

2 halvåret

0,0

1,9

6,4

0,0

7,0

4,1

1 halvåret

0,0

1,7

6,3

0,0

9,0

4,6

Källa: SCB

CU 1977/78: 27

17 Antalet outhyrda lägenheter kulminerade 1974-09-01 då mer än 26 500 av de sedan år 1967 färdigställda statsbelånade lägenheterna i flerfamiljshus var outhyrda. Sedan dess har antalet minskat vid varje undersökningstillfälle inom områdena. Inom gruppen övriga kommuner kan en uppgång med ca 300 lägenheter noteras mellan 1977-03-01 och

1977-09-01. Totalt uppgick antalet outhyrda lägenheter till ca 14 400 den 1 september år 1977.

Tabell 11

Outhyrda lägenheter vid olika tidpunkter i statsbelånade flerfamiljshus färdigställda 1967 och senare Kommungrupper

Undersök-

Stor-

Stor-

Stor-

Kommuner

Övriga

Hela

ningstid-

stockholm

göteborg

malmö

med mer än

kommuner

riket

punkt

75 000 inv.

1 mars

2 730

1 690

2 920

8 200

1 september

1 220

3 910

2 340

4 195

12 470

1 mars

2 240

4 520

1 410

2 950

5 260

16 380

1 september

8 940

4 670

2 200

4 030

6 470

21 310

1 mars

5 180

4 720

2 270

4 050

6 760

22 980

1 september

6 860

5 470

2 560

4 690

7 060

26 630

1 mars

6 670

5 220

2 340

3 770

5 460

23 460

1 september

6 680

4 810

2 330

3 920

5 310

23 040

1 mars

6 540

4 210

2 390

2 870

4 440

20 450

1 september

6 330

3 860

2 370

2 630

3 680

18 870

1 mars

4 990

3 290

2 352

2 500

2 940

16 070

1 september

3 720

3 000

2 140

2 350

3 220

14 430

Källa: Bostadsstyrelsen

Tabell 12

Outhyrda lägenheter vid olika tidpunkter i statligt belånade flerfamiljshus färdigställda 1967 och senare

Företagsformer

Undersöknings-

tidpunkt

Allmän-

nyttiga

företag

Koopera-

tiva

företag

Enskilda

företag

Samtliga

företag

1 mars

5 360

1 760

8 200

1 september

8 160

3 010

1 300

12 470

1 mars

11 060

3 430

1 880

16 380

1 september

14 870

4 060

2 380

21 310

1 mars

16 950

3 790

2 250

22 980

1 september

21 070

3 502

2 060

26 630

1 mars

19 420

2 600

23 460

1 september

19 400

2 260

1 380

23 040

1 mars

17 640

1 750

1 060

20 450

1 september

16 530

1 480

18 870

1 mars

14 550

16 070

1 september

13 230

14 430

Källa: Bostadsstyrelsen

2 Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 27

CU 1977/78: 27

18 Av tabell 12 framgår att antalet outhyrda lägenheter i olika företagsformer i absoluta tal minskat vid varje undersökningstillfälle fr. o. m. september 1974.

Tabell 13

Län för täckande av hyresförluster 1971—1977

Kalenderår/räkenskapsår

1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 Summa

1971—1977

Antal inkomna

ansökningar 157 261 362 373 284 180 4 1 621

Antal beviljade

lån 143 248 353 367 278 172 4 1 565

Beräknade hyresförluster (sökt

belopp) milj. kr. 31,2 95,5 167,2 239,2 236,2 219,1 13,3 1001,7

Beviljat lånebelopp

milj. kr. 29,8 92,8 165,0 231,6 235,7 213,7 13,3 981,9

Antal avslags beslut

14 13 9 6 6 2 - 50

Källa: Bostadsstyrelsen

Eftergift av hyresförlustlån hade t. o. m. december 1977 beviljats till ett belopp av ca 195 milj. kr.

Utskottet

Bostadsbyggandets inriktning och omfattning

De bostadspolitiska värderingarna kan i sina huvuddrag återföras till de allmänt formulerade mål som statsmakterna antog år 1967. Sedermera har riksdagen år 1974 (prop. 1974:150, CU 36) godtagit vissa riktlinjer för bostadsbyggandet under de närmaste tio åren. De sålunda accepterade målen utgår från uppfattningen att tillgången till en god och tillräckligt rymlig bostad i god miljö är en omistlig social rättighet. Vidare gäller att synen på bostaden som en social rättighet inte kan gälla mer än upp till en viss standardnivå. Samhället har sålunda inte anledning att medverka till mera lyxbetonade inslag i bostadsbyggandet.

För att uppnå de uppställda målen har tidigare framhållits (prop. 1974:150) att statsmakterna inte har att ange någon boendeform som den ideala och att det inte ankommer på statsmakterna att t. ex. söka styra människor till enfamiljshus eller flerfamiljshus. Ansvaret för bostadsförsörjningen på det lokala planet åvilar kommuner och bostadsföretag.

I motionen 856 (vpk), yrkandet 4, föreslås att riksdagen begär att de samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande utreds.

Motsvarande motionsförslag behandlades av utskottet år 1977. Ut -

CU 1977/78: 27

skottet som då anförde att frågorna borde beaktas vid regeringens fortlöpande överväganden avstyrkte bifall till motionen som avslogs av riksdagen. Utskottet /inner inte skäl till ändrat ställningstagande. Motionsyrkandet avstyrks sålunda.

Föredraganden tar i budgetpropositionen (prop. 1977/78:100 bilaga 16 s. 146—149) upp frågan om bostadsbyggandets omfattning och inriktning m. m. I propositionen konstateras att antalet färdigställda lägenheter under 1970-talet minskat årligen. Är 1970 färdigställdes ca 110 000 lägenheter varav ca 75 000 i flerfamiljshus. År 1974 var motsvarande antal ca 85 000 resp. ca 39 000. År 1977 färdigställdes ca 55 000 lägenheter varav knappt 41 000 var lägenheter i småhus. Bostadsbyggandet, mätt i antalet färdigställda lägenheter, har alltså halverats sedan 1970. Antalet färdigställda lägenheter i flerfamiljshus har minskat från ca 75 000 lägenheter år 1970 till ca 14 000 år 1977. Antalet färdigställda småhuslägenheter ökade avsevärt under 1974 och 1975 bl. a. till följd av bestämmelserna om kompensation för mervärdeskatt. De båda senaste åren har ca 40 000 lägenheter i småhus färdigställts. Trots en absolut minskning i antalet färdigställda lägenheter i småhus har detta färdigställande ökat relativt på grund av den kraftiga nedgången beträffande färdigställda lägenheter i flerfamiljshus. Antalet påbörjade lägenheter i småhus uppgick år 1976 till ca 42 500. År 1976 påbörjades totalt drygt 57 000 lägenheter. Under år 1977 påbörjades byggandet av drygt 52 000 lägenheter. Av dessa var drygt 39 000 eller ca 75 % småhus. Andelen småhus av påbörjandet var sålunda ungefär densamma år 1976 som år 1977.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningama angav i sitt slutbetänkande (SOU 1975: 51 s. 181) en årlig produktion av 75 000 lägenheter som en långsiktig planeringsriktpunkt med en marginal om ± 10 000 lägenheter. Avgången av lägenheter bedömdes av utredningarna till ca 45 000 lägenheter per år.

För år 1977 fastställde riksdagen en ram om ca 65 000 lägenheter jämte lokaler för det statligt belånade bostadsbyggandet. Byggandet utan statliga lån angavs till 8 000 lägenheter. Totalt omfattade bostadsbyggnadsplanen ett möjligt påbörjande om 73 000 lägenheter. Som framgått ovan utnyttjades ramen endast delvis under år 1977, något som också varit fallet under de senaste åren.

Antalet lägenheter med beslut om bostadslån till ombyggnad uppgick år 1973 till ca 5 600. År 1976 var motsvarande siffra 16 700.

För beslut om bostadslån för nybyggnad förordas i budgetpropositionen (s. 153) en ram med utrymme för en produktion av ca 60 000 lägenheter för år 1978. Vidare föreslås en ram på 8 000 lägenheter för beslut om tillstånd för bostadsbyggande utan statliga lån. De båda ramarna ger således utrymme för ett bostadsbyggande om ca 68 000 lägenheter. Härtill kommer liksom tidigare en projektreserv på 10 000

CU 1977/78: 27

lägenheter m. m. för ramarna gemensamt. Föredraganden räknar med att det faktiska bostadsbyggandet under år 1978 som det kommer till uttryck i igångsättningsplaner blir lägre än vad ramarna ger uttryck för. Under år 1978 beräknas det bli ca 60 000 lägenheter. I den preliminära nationalbudgeten (prop. 1977/78:100 bilaga 1 till bilaga 1 s. 130) anförs att igångsättningen kan antas uppgå till 51 000 lägenheter för år 1978.

För åren 1979 och 1980 föreslås bostadsbyggnadsplanen preliminärt ha samma omfattning som den för år 1978 med undantag att planen för dessa år inte bör omfatta någon projektreserv.

I motionen 857 (vpk), yrkandet 7, föreslås att nybyggnadsramen för år 1978 skall motsvara minst 75 000 lägenheter. I motionen 1367 (apk), yrkandet 2 b, föreslås att igångsättningen under nästa budgetår skall uppgå till 75 000 lägenheter med en förskjutning mot ett ökat byggande av flerfamiljshus och att nybyggnadsramen budgetåret 1979/80 ges en inriktning som medger att 100 000 lägenheter byggs.

Som ovan framgått ger de i budgetpropositionen föreslagna ramarna utrymme för ett bostadsbyggande om 68 000 lägenheter i nyproduktionen. Tillgängliga uppgifter tyder på ett bostadsbyggande av mindre omfattning under år 1978. Skäl finns enligt utskottets mening därför inte att tillstyrka förslagen i motionerna 857 (vpk) och 1367 (apk) beträffande ramen för år 1978. Inte heller finner utskottet det lämpligt att tillstyrka förslaget i motionen 1367 (apk) om bostadsbyggandet för budgetåret 1979/80. Vad i budgetpropositionen föreslagits om den preliminära bostadsbyggnadsplanen godtar utskottet. Frågan om bostadsbyggandets omfattning för år 1979 kommer att närmare behandlas i budgetpropositionen 1979. Beträffande en förskjutning mot ett ökat byggande av flerfamiljshus vilar ansvaret för frågan om bostadsbyggandets inriktning ytterst på de kommunala myndigheterna.

Förslagen i budgetpropositionen om bostadsbyggnadsplanen och nyjyggnadsramen för år 1978 samt om omfattningen av ramarna för nybyggnad för åren 1979 och 1980 har således inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande utöver vad ovan anförts. Inte heller har förslaget i propositionen om projektreserv föranlett erinran.

Finansieringssystemet m. m.

I motionen 857 (vpk), yrkandet 1, föreslås riksdagen begära att regeringen med förtur behandlar och lägger fram förslag rörande statlig totalfinansiering genom en bostads- och samhällsbyggnadsbank som tillhandahåller kapital till bostadsbyggandet och dess följ dinvesteringar till en låg och fast ränta. I motionen 842 (s), yrkandena 2 och 3, föreslås riksdagen besluta att en samhällsägd bostadsbank inrättas som finansierar alla bostadslån samt att riksdagen beslutar att ett samhällsägt förvaltningsbolag bildas som tar över förvaltningen av alla hyreshus,

CU 1977/78: 27

dock inte hyreshus ägda av allmännyttiga bostadsföretag.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna förordade utifrån bostadsförsörjningens krav i betänkandet (SOU 1975:12) Totalfinansiering att fullständig och integrerad finansiering införs på bostadssektorn. Konsekvenserna för kapitalmarknaden har utretts av kapitalmarknadsutredningen som i sitt i januari 1978 framlagda huvudbetänkande (SOU 1978:11) bl. a. behandlat bostadssektorns finansiering. Utredningens analys av frågan om statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet har lett utredningens majoritet till slutsatsen att några väsentliga fördelar inte är att vinna med en sådan reform — en slutsats som inte ändras av att byggnadskreditgivningen under år 1977 inte var helt friktionsfri. Kapitalmarknadsutredningens förslag remissbehandlas. Frågan om statlig totalfinansiering har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen (SU 1967:100 s. 34, 1968:100 s. 12, 1969: 50 s. 16, 1970: 50 s. 15, CU 1971: 12 s. 25, 1972: 9 s. 16, 1973:19 s. 30, 1974: 36 s. 36—38, 43, 1975: 7 s. 18, 1975/76: 22 s. 28, 1976/77:18 s. 29). Frågan beträffande finansieringssystemets utformning behandlades av riksdagen år 1974 (prop. 1974:150, CU 1974: 36) då även frågan om förvaltningen av bostäder behandlades.

Frågorna om fullständig och integrerad finansiering påkallar enligt utskottets mening inget initiativ från riksdagens sida. Utskottet vidhåller sålunda sin tidigare intagna ståndpunkt i ärendet som innebär att frågorna om totalfinansiering inte påkallar något initiativ från riksdagens sida. Skäl saknas även att frångå tidigare principbeslut om finansieringssystemet. Sedan utskottet senast behandlade frågor om totalfinansiering m. m. har — som ovan framgått — kapitalmarknadsutredningens betänkande lagts fram. Det remissbehandlas f. n. Enligt utskottets mening bör resultatet av remissbehandlingen och den vidare beredningen av såväl kapitalmarknadsutredningen som de båda boendeutredningarna avvaktas. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund bifall till motionerna 857 (vpk), yrkandet 1, och 842 (s), yrkandet 3.

Inte heller yrkandet 2 i motionen 842 (s) bör tillstyrkas. Frågan om hur bostadsförvaltningen i princip skall utformas prövades av riksdagen år 1974.

I motionen 1680 (m) föreslås riksdagen begära åtgärder så att kreditinstitutens möjligheter att bevilja lån i äldre småhus vidgas när förvärv av sådan fastighet kombineras med omfattande energisparande renovering.

Utskottet har tidigare (CU 1975/76: 22 s. 29 och 1976/77:18 s. 29) behandlat yrkanden om kreditinstitutens möjligheter att bevilja lån i äldre småhus. Därvid har utskottet anfört att specifika förslag om bankernas utlåningskapacitet, säkerhet och prioriteringar bör behandlas utifrån andra utgångspunkter än de i motionen angivna. Frågan om energisparstöd kommer utskottet att behandla senare under våren. Motionen avstyrks.

CU 1977/78: 27

22 Prisstopp på byggnadsmaterial m. m.

I motionen 272 (vpk), yrkandet 1, och 1367 (apk), yrkandet 2 a, föreslås riksdagen anmoda regeringen att omedelbart införa prisstopp på byggvaror och byggnadsmaterial. I den förstnämnda motionen föreslås prisstoppet gälla t. o. m. utgången av år 1978. Vidare har i motionen 897 (s), yrkandet 1, föreslagits ett riksdagens tillkännagivande till regeringen av innebörden att prisstopp på byggnadsmaterial införs.

Allmänna prisregleringslagen är med undantag för vissa bestämmelser i tillämpning sedan den 21 december 1972. Enligt nu gällande förordning (1977: 985) äger bl. a. lagens 3 § tillämpning t. o. m. den 20 december 1978. Enligt denna paragraf kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordna om stoppris på viss förnödenhet eller tjänst. Vid utgången av år 1977 gällde prisstopp bl. a. för sågade och hyvlade trävaror vid försäljning från sågverk samt för takpannor av betong. I mitten av mars 1978 beslöt regeringen om allmän anmälningsskyldighet av prishöjningar fr. o. m. den 18 mars 1978. För prisstoppade varor kvarstår prisstoppet.

Utskottet behandlade i november månad år 1977 frågan om prisstopp på byggnadsmaterial och anförde därvid att regeringen utan riksdagens åtgärd kunde förordna om prisstopp under den tid allmänna prisregleringslagen var i tillämpning. Skäl fanns därför inte att föreslå riksdagen ett tillkännagivande om prisstopp på byggnadsmaterial. Utskottet finner inte anledning att ändra ståndpunkt i frågan. Motionsyrkandena avstyrks.

I motionen 897 (s), yrkandet 1, föreslås även att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skärpt kontroll av entreprenadpriserna på bostadsbyggnadsmarknaden. I yrkandet 2 i samma motion hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en fullständig redovisning och analys av orsakerna till prisutvecklingen på byggmarknaden görs med betoning av bostadssektorn samt att resultatet snarast redovisas för riksdagen.

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) har under åren 1976 och 1977 publicerat två utredningar som berör byggmaterialindustrin. Syftet med den ena utredningen — Byggmaterialhandeln, Struktur och konkurrensförhållanden — var att bredda underlaget för SPK:s prisövervakning inom byggmaterialsektorn. I den andra utredningen — Byggmaterialindustrin, Konkurrensformer och prissättningsprinciper — behandlas översiktligt pris- och konkurrensförhållandena i 39 viktigare byggmaterialbranscher. Vidare har statens industriverk fått i uppdrag av regeringen att utreda vissa frågor inom byggnadsmaterialindustrin. Verkets utredning — Byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri — publicerades år 1977. Utredningen omfattar en kartläggning och analys av byggnadsverksamhetens och byggnadsmaterialindustrins struktur och utveckling samt en bedömning av vissa utvecklingstendenser.

CU 1977/78: 27

23 I budgetpropositionen (bil. 16 s. 150) anförs att byggnadsmaterialindustrin kommer att ägnas fortsatt uppmärksamhet. Vidare framgår av budgetpropositionen (bil. 14. s. 61) att SPK erhållit personalförstärkning för att följa pris- och konkurrensförhållandena inom byggsektorn.

Enligt vad utskottet erfarit kommer SPK under året bl. a. att analysera pris- och konkurrensförhållandena i vad avser entreprenader på byggnadsområdet. Inom SPK planerar man även att undersöka kalkyleringsprinciper och kostnadsförhållanden vid gruppbebyggelse för småhus. Redan nu pågår inom SPK prisundersökningar beträffande barnstugor.

De frågor som tas upp i motionen 897 (s) och som bl. a. rör en analys av prisutvecklingen på byggmarknaden samt i samband därmed en kontroll av entreprenadpriserna är enligt utskottet viktiga. När resultatet av pågående och planerade utredningar slutförts bör ett underlag finnas för att bedöma vilka åtgärder som kan behöva vidtas beträffande prisfrågorna på byggmaterialområdet. Utskottet anser att de åtgärder som planeras inom SPK i allt väsentligt ligger i linje med vad som i motionen 897 (s) föreslagits. Något tillkännagivande finner utskottet således inte erforderligt.

Bostadslån

Det s. k. markvillkoret innebär att bostadslån endast utgår om kommun, landstingskommun eller av sådana kommuner helägt markaktiebolag har upplåtit marken till lånesökanden. Vissa undantag från markvillkoret finns. Regeringen kan i särskilda fall ge dispens från markvillkoret. Frågan om på vilken nivå inom den statliga byggadministrationen dispensgivning i fortsättningen skall ligga kommer utskottet (CU 1977/78: 28) att ta upp vid behandlingen av prop. 1977/78: 93 om riktlinjer för ansvarsfördelningen inom bostadsförsörjningen. Även frågan om markvillkoret vid övergång från hyresrätt till bostadsrätt behandlas i propositionen 1977/78: 93.

I motionen 1679 (m) föreslås ett uttalande med innebörden att med ett mindre antal småhus skall — i vad gäller undantag från markvillkoret — avses högst 15 småhus.

Markvillkoret infördes genom beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974: 150, CU 1974: 36). Beträffande markvillkoret vid byggande av ett mindre antal småhus uttalade utskottet (CU 1974: 36 s. 29) med anledning av motion (c) att utskottet för sin del inte hade någon erinran mot att lån för byggande av ett mindre antal småhus kan vara ett tänkbart dispensfall då tillämpning av markvillkoret under normala omständigheter inte behövde vidhållas. En uttalad avsikt var att småföretagen inom byggbranschen skulle ges möjligheter att verka. Ett förslag av den typ som förs fram i motionen 1679 (m) tar emellertid inte upp denna situation utan skulle kunna betyda att markvillkoret sattes ur spel genom att

CU 1977/78: 27

bebyggelse med småhus delades upp i etapper och alltså innebära att vissa bostadspolitiska mål uppges. Motionen avstyrks.

I motionen 857 (vpk), yrkandet 6, föreslås riksdagen hemställa om skyndsamt förslag till ränte- och amorteringsfria tilläggslån för hyreshus hos de allmännyttiga bostadsföretagen i syfte att hålla nere kostnaderna i nyproduktionen och hejda kostnadsökningarna i det äldre beståndet. I motionen 897 (s), yrkandet 3, hemställs att riksdagen godkänner i motionen förordade riktlinjer beträffande särskilt tilläggslån för flerbostadshus. Yrkandet förutsätter — enligt motionärerna — bifall till yrkandet 1 i samma motion om ett tillkännagivande om prisstopp m. m. på byggnadsmaterial. Lånet bör avse bostäder som igångsätts senast den 31 december 1978. Lånet bör vara generellt och bör utgöra 10 % av låneunderlaget.

Utskottet har ovan (s. 22—23) avstyrkt motionsförslagen om prisstopp på byggnadsmaterial. Det samband som enligt vad som anförs i motionen 897 (s) bör finnas mellan frågan om prisstopp och frågan om tilläggslån bör även enligt utskottets mening beaktas. Därmed finns inte skäl till ytterligare sakgranskning av förslagen i motionerna 857 (vpk), yrkandet 6, och 897 (s), yrkandet 3. Motionsyrkandena avstyrks.

I yrkandet 3, i motionen 857 (vpk), föreslås en begränsning av låntagarkretsen så att statliga bostadslån efter 1978-07-01 inte längre skall utgå till ny- eller ombyggnad av enskilt ägda flerfamiljshus och småhus som inte skall bebos av låntagaren. Motsvarande motionsförslag behandlades av utskottet i betänkandet CU 1976/77: 18 (s. 30—31). Efter att ha redogjort för statsmakternas beslut år 1974 om riktlinjer för fördelning av mark och byggherreuppdrag samt för riktlinjer för konkurrensen i bostadsbyggandet avstyrkte utskottet bifall till motionsförslaget som avslogs av riksdagen. Utskottet finner inte anledning frångå tidigare ställningstagande i frågan.

Statsmakterna beslöt år 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 16, CU 1976/77: 18 s. 36—37) efter förslag i budgetpropositionen att höja de övre lånegränserna vid nybyggnad för bostadslån för nybyggnad i huvudsak för enskilt ägda hyreshus. Beslutet innebar att bostadslån för nybyggnad kom att utgå med 22 % av låneunderlaget samt att lånet i säkerhetshänseende placerades inom 92 % av pantvärdet för låntagare som tidigare fått bostadslån med 15 eller 20 % av låneunderlaget.

I motionen 854 (s) föreslås riksdagen besluta att den övre lånegränsen, som nu sålunda är 22/92 % av låneunderlag resp. pantvärde, sänks till 15/85 % för huvudsakligen enskilt ägda hyreshus.

När utskottet år 1977 hade att ta ställning till förslaget i budgetpropositionen hade utskottet även att behandla motioner (s) (vpk) om att de övre lånegränserna inte skulle höjas. Därvid anförde utskottet att de motiveringar som fanns i motionerna närmast utgjorde en argumentering mot statsmakternas ställningstaganden år 1974 till allmänna riktlinjer

CU 1977/78: 27

för markfördelning och konkurrens i bostadsbyggandet, något som i sin tur innebär att byggandet bör ske i olika företagsformer. En kommunal vilja att i bostadspolitiskt syfte utnyttja konkurrensen i förvaltningsledet borde enligt utskottets mening inte motverkas genom lånesystemet. Utskottet avstyrkte de behandlade motionsyrkandena. De ställningstaganden i frågan som utskottet intog år 1977 äger alltjämt giltighet. Utskottet avstyrker alltså motionen 854 (s).

Föredraganden har i budgetpropositionen (bil. 16 s. 158—159) anmält frågan om avkastningspantvärde vid ombyggnad och anför att ombyggnadsverksamheten under senare år drabbats av stora kostnadsökningar samt att systemet att begränsa pantvärdet med ledning av en s. k. avkastningsvärdekalkyl grundad på beräknade hyror det första året efter ombyggnaden bidrar till finansieringssvårighetema. Vidare behöver — enligt föredraganden — inte någon självklar koppling mellan godtagbara produktionskostnader och systemet med bruksvärdehyror finnas. Ett på visst sätt beräknat avkastningsbaserat pantvärde bör då inte heller enligt vad som anförts i propositionen leda till begränsning av i och för sig godtagbara ombyggnadskostnader som ryms inom ramen för motsvarande nybyggnadspantvärde.

I motionen 1361 (s) anförs bl. a. att systemet att begränsa pantvärdet genom att beräkna ett avkastningspantvärde riktar sig mot ingångsvärdet och sålunda ytterst mot prisutvecklingen på äldre fastigheter. Enligt motionärerna bör riksdagen slå fast vad föredraganden anfört att syftet med bostadslångivningen är att främja behövliga och ändamålsenliga nyoch ombyggnader samt för sin del tillägga att detta skall ske till rimliga kostnader och att i långivningen inte skall ingå moment som pressar upp priserna för äldre fastigheter, ökar vinsterna i den kommersiella fastighetshandeln och därmed motverkar andra bostadspolitiska mål. Vad i motionen anförs om avkastningspantvärde vid ombyggnad bör enligt motionärerna riksdagen ge regeringen till känna.

Utskottet vill med anledning av anmälan i propositionen och förslaget i motionen anföra följande. Motionärerna befarar att prisökning på äldre fastigheter kan uppstå om reglerna om ett avkastningsbaserat pantvärde vid ombyggnad av flerfamiljshus inte längre kommer att tillämpas, något som torde grundas på att det s. k. ingångsvärdet i högre grad än f. n. kommer att kunna finansieras med statliga lån. Ingångsvärdet, dvs. skillnaden mellan låneunderlag och pantvärde vid ombyggnad, får under vissa förutsättningar och till ett belopp motsvarande 40 % av den godkända ombyggnadskostnaden räknas in i låneunderlaget. Dessa regler avses inte förändras. Motionärernas farhågor om en prisökning på saneringsfastigheter på grund av vad i regeringsprotokollet anförts om ett avkastningsbaserat ombyggnadspantvärde anser utskottet överdrivna. Dessutom finns i bostadsfinansieringsförordningen regler om förlust på statslånet — regler som innebär att bostadslån inte utgår om de hyror

CU 1977/78: 27

eller årsavgifter som behövs för att täcka de årliga kostnaderna för fastigheten beräknas bli så höga att påtaglig risk för förlust föreligger. Utskottet godtar alltså vad i regeringsprotokollet anmälts om avkastningspantvärde vid ombyggnad. Utskottet instämmer vidare med vad i regeringsprotokollet anförts om att ett utökat samarbete mellan kommuner och lånemyndigheter i vissa nu diskuterade frågor kan bidra till att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för ombyggnader av flerfamiljshus. Denna uppfattning synes delas av motionärerna. Något tillkännagivande enligt förslaget i motionen 1361 (s) är enligt utskottets mening sålunda inte erforderligt.

I budgetpropositionen (s. 157—160) behandlas frågan om ekonomiskt stöd till lägenhetssammanläggningar. F. n. kan lån utgå till godtagbara kostnader för lägenhetssammanläggning vid ombyggnad av lägenhet i flerfamiljshus som inte uppfyller lägsta godtagbara standard. Vidare kan bostadslån utgå för kostnader för ändrad lägenhetssammansättning i hus som uppförts eller byggts om med stöd av bostadslån om kostnaderna för outhyrda lägenheter är betydande och kan väntas bestå under längre tid. Som förutsättning för att bostadslån skall utgå gäller att ombyggnaden antas minska kostnaderna för outhyrda lägenheter och att kommunen går i borgen för lånet som för egen skuld.

Enligt föredraganden utgörs en väsentlig del av lägenheter i flerfamiljshus av smålägenheter som uppfyller kravet på lägsta godtagbara standard och där tomma lägenheter inte finns. Den ensidiga lägenhetsstrukturen medför emellertid ensidig hushållssammansättning. För att minska den ensidiga hushållssammansättningen kan lägenhetssammansättningen i många områden behöva ändras. Ett hinder för att förändringen skall kunna genomföras kan vara att lägenhetsförändringarna inte anses medföra väsentlig ökning av bostadsvärdet. En uttrycklig bestämmelse förordas av innebörden att lån till ombyggnad av flerfamiljshus som avser ändrad lägenhetssammansättning får utgå utan hinder av kravet på väsentlig ökning av bostadsvärdet, om åtgärderna medför ökade förutsättningar för en allsidig hushållssammansättning och ligger i linje med kommunens bostadspolitiska intentioner. Även ombyggnad av bostäder till lokaler som behövs i bostadsområdet avses omfattas av det ovan framförda förslaget.

Utskottet godkänner vad i budgetpropositionen förordats om bostadslån för ändrad lägenhetssammansättning i flerfamiljshus.

Frågan om omfattningen av det kommunala ansvaret för långivningen för ändrad lägenhetssammansättning behandlar utskottet i betänkandet CU 1977/78: 28.

I motionen 1688 (s), yrkandet 5, föreslås riksdagen ge till känna vad i motionen anförts om statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter. Motionärerna anför att ett statligt bidrag på sikt bör införas i syfte att stimulera sammanslagning av bostadslägenheter. Ett

CU 1977/78: 27

sådant bidrag hade föreslagits av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. Bostadsstyrelsen har i stort sett anslutit sig till utredningarnas förslag.

Som ovan framgått har i budgetpropositionen föreslagits att bostadslån för ombyggnad skall kunna utgå för lägenhetssammanläggningar i vissa fall. Utskottet finner inte anledning föreslå riksdagen ett i motionen begärt uttalande om att ett statligt bidrag på sikt skall införas för att stimulera sammanslagningen av bostadslägenheter. Enligt utskottets mening bör effekterna av förslaget i budgetpropositionen avvaktas innan riksdagen ånyo tar upp frågan om utformningen av statens stöd till lägenhetssammanläggningar.

I motionen 1688 (s), yrkandet 5, föreslås även ett riksdagens tillkännagivande om förberedelser för ändrad lägenhetsindelning. Motionärerna efterlyser elasticitet i byggandet så att ändringar i lägenhetsindelningen med hänsyn till konsumenternas anspråk och behov underlättas.

Enligt utskottets mening får frågor om nya byggsystem samt om skilda brukares krav på bostaden fortlöpande beaktas i by gg forskningssammanhang samt övervägas i det enskilda fallet.

I motionen 1688 (s), yrkandet 6, hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostäder för äldre m. fl. Motionärerna erinrar om att frågan om de äldres boendeförhållanden utreds och att föredraganden anmält (s. 46) att dessa utredningsförslag bör tas upp i lämpligt sammanhang så snart utredningsarbetet slutförts. Enligt motionärerna är det viktigt att på ett tidigt stadium aktualisera bl. a. lånefrågorna för att ge underlag för den kommunala planeringen. Regeringen bör ta initiativ till att översiktliga utgångspunkter för kommunala bedömningar presenteras.

Frågan om de äldres boende behandlades av utskottet år 1976 med anledning av en motion (s). Utskottet ansåg (CU 1975/76: 22 s. 23) att en allmän genomgång av bostadsbyggnadsplaneringen sedd från de äldres behovssynpunkt borde göras och att detta borde ges regeringen till känna. Riksdagen följde utskottet. Uppdrag att göra en översikt som belyser åldrande och boende gavs av bostadsdepartementet till institutionen för byggnadsfunktionslära vid tekniska högskolan i Lund. Arbetet har i februari 1978 redovisats av institutionen. Frågan bereds f. n. i bostadsdepartementet. Material om de äldres boende har nyligen presenterats av pensionärsundersökningen i kartläggningen Pensionär ’75 (SOU 1977: 98—100). I sammanhanget bör även nämnas att socialutredningen i sitt slutbetänkande Socialtjänst och socialförsäkringstillägg (SOU 1977: 40) behandlat de äldres boende. Socialutredningens betänkande har remissbehandlats.

Grundläggande utgångspunkter för inriktningen av bostadsbyggandet i fråga om de äldres boende efterlyses i motionen 1688 (s). Som ovan

CU 1977/78: 27

framgått har nyligen flera undersökningar och utredningar i frågan avslutats. Enligt utskottets mening bör resultatet av beredningen av dem avvaktas. Något tillkännagivande enligt förslaget i motionen 1688 (s), yrkandet 6, bör därför inte göras. Enligt vad föredraganden anfört kommer förslagen att tas upp i lämpligt sammanhang så snart utredningsarbetet avslutats.

I motionerna 1684 (s) och 1689 (fp, s, c, m, vpk) tas upp frågan om bostadslån för servicehus samt rätt till sådana lån för vissa sjukvårdsutrymmen. I den förstnämnda motionen föreslås riksdagen som sin mening ge till känna att låneunderlaget vid bostadslån för servicehus bör omfatta samtliga utrymmen som behövs vid en rationell planering av lokaler i sådana hus och sålunda i viss utsträckning omfatta även sjukplatser som behövs i ett fungerande äldrevårdscenter. I motionen 1689 (fp, s, c, m, vpk) föreslås riksdagen begära en ändring i bostadsfinansieringsförordningen så att sjukplatser, integrerade i bostadshotell, jämställs med övriga komplementlokaler när det gäller möjligheten att erhålla bostadslån.

Utskottet får med anledning av motionerna anföra följande. I motionerna behandlas frågan om möjligheter att få bostadslån för sjukplatser i servicehus. Motionärerna behandlar huvudsakligen frågan om servicehus för äldre. Motionerna berör därmed den fråga som utskottet behandlat ovan. Förutom i detta sammanhang nämnda utredningar behandlas — enligt vad utskottet erfarit — den i motionerna upptagna frågan av en arbetsgrupp inom bostadsstyrelsen. Arbetsgruppen arbetar med sikte på att presentera förslag i frågan så att den kan övervägas under hösten år 1978 i samband med beredningen av 1979 års budgetproposition. Vidare bör erinras om att frågan om ansvaret för de äldres vård — en fråga som tagits upp i motionen 1689 (fp, s, c, m, vpk) — ytterst är en fråga om kostnadsfördelningen mellan staten, primärkommunerna och landstingskommunerna. Denna fråga har behandlats av kommunalekonomiska utredningen i slutbetänkandet Kommunerna (SOU 1977: 78). Remissbehandlingen av betänkandet avslutades 1978-04-15. Slutligen bör nämnas att socialutredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1977: 40 s. 139—140) behandlat frågan om finansieringen av servicehus. Bl. a. anser utredningen att ytterligare erfarenheter bör vinnas beträffande bl. a. möjligheten att tillgodose mycket omfattande vård- och servicebehov inom ramen för serviceboendet. Enligt utredningen bör frågan utvärderas inom förslagsvis fem år. En arbetsgrupp inom Stockholms kommun har utarbetat ett program för kollektivhus i anslutning till bostadshotell.

Mot bakgrund av det utredningsarbete som nyligen avslutats eller som inom kort kommer att avslutas är det enligt utskottets mening inte lämpligt att nu begära förslag till ändring av bostadsfinansieringsförordningen. Utskottet anser emellertid det viktigt att de i motionerna

CU 1977/78: 27

upptagna frågorna löses. Enligt utskottets mening bör det vara möjligt att i 1979 års budgetproposition lämna förslag till riksdagen om omfattningen och inriktningen av långivning beträffande sådana sjukplatser som behandlas i motionerna. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1684 (s) och 1689 (fp, s, c, m, vpk) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motionen 630 (s), yrkandet 1, föreslås riksdagen ge regeringen till känna att den köpeskillingskontroll beträffande gruppbyggda småhus som finns reglerad i 45 § bostadsfinansieringsförordningen (BFF) bör utsträckas att gälla i fem år. F. n. är kontrolltiden två år. Köpeskillingskontrollen infördes (prop. 1974: 150 s. 416—417, CU 1974: 36 s. 45) med anledning av förslag från boende- och bostadsfinansieringsutredningarna i betänkandet Solidarisk bostadspolitik (SOU 1974: 17). Utredningarnas behandling av ämnet hade initierats av riksdagen (CU 1973: 19 s. 34) efter en motion. Utredningarna föreslog att kommunerna skulle få besluta om kontroll under en period som inte borde överstiga tre år. Statsmakterna beslöt om en generell kontroll under två år.

Bostadsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att — efter samråd med Svenska kommunförbundet — dels kartlägga de medel som kommunerna använder eller skulle kunna använda för att motverka spekulation i småhusbyggande, dels redogöra för kartläggningen och de förslag till åtgärder som den kan föranleda. Bostadsstyrelsen har 1978- 01-11 redovisat kartläggningsavsnittet. Enligt vad utskottet erfarit kommer styrelsen under första halvåret 1978 att lämna förslag till regeringen till åtgärder för att motverka spekulation beträffande småhus. Frågan om förlängd köpeskillingskontroll kommer att behandlas i det väntade förslaget.

Eftersom frågan om förlängd köpeskillingskontroll inom de närmaste månaderna kommer att underställas regeringen finner utskottet det inte erforderligt att föreslå ett riksdagens tillkännagivande enligt förslaget i motionen 630 (s), yrkandet 1.

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 162—163) behandlar föredraganden frågan om kostnadsgräns för småhus. F. n. gäller enligt BFF (17 §) att bostadslån för nybyggnad av enfamiljshus inte utgår om byggkostnaderna för huset överstiger byggkostnaderna i orten för ett enfamiljshus av normal standard med en lägenhetsyta av 125 m2 i ett plan med hel källare och friliggande kallgarage. Enligt bostadsstyrelsens anvisningar till 17 § BFF är den högsta godtagbara byggnadskostnaden 200 000 kr. eller undantagsvis 215 000 kr. Kostnadsgränsen omräknas med tidsoch ortskoefficienter. Utanför beloppsgränsen ligger kostnader bl. a. för värmeproducerande anläggning, viss isolering och anordningar för värmereglering.

I anslagsframställningen har bostadsstyrelsen föreslagit att gränsen skall ändras från att vara ett lånevillkor till att bli en maximigräns för

CU 1977/78: 27

låneunderlag och pantvärde och att denna gräns skall sättas lägre än den nuvarande.

Föredraganden anser sig inte kunna biträda bostadsstyrelsens förslag beträffande kostnadsgränsens karaktär även om förslaget från administrativ synpunkt har fördelar. Enligt föredraganden medför bostadsstyrelsens förslag att det alltid skulle bli fördelaktigare att finansiera även stora och dyra hus med statliga bostadslån. Kostnadsgränsen bör därför även framdeles vara ett lånevillkor beträffande småhus. I propositionen anförs att gällande bestämmelser bör inriktas på att främja ett småhusbyggande inriktat på måttliga ytor och en funktionell men inte lyxbetonad standard. Småhus av annan storlek och utformning bör även fortsättningsvis kunna byggas men i så fall utan direkt bostadspolitiskt stöd.

Beträffande kostnadsgränsens storlek anges den nuvarande gränsen — 200 000 kr. — medge att småhus om 200 m2 i ett plan byggs. Enligt föredraganden har både ytor och utrustningsstandard i statsbelånade småhus ökat under en lång följd av år. Kostnadsgränsen bör därför kunna sänkas utan men för en god utrymmes- och utrustningsstandard. Gränsen bör bestämmas till 190 000 kr. före omräkning med koefficienter. Innanför gränsen bör ligga sådana energibesparande åtgärder som föreskrivs i Svensk byggnorm (SBN). Utanför gränsen bör ligga liksom f. n. kostnader för värmeproducerande anläggningar samt sådana energibesparande åtgärder som inte föreskrivs i SBN. Innanför gränsen bör ligga samtliga produktionskostnader utom kostnader för tomt och grundberedning, lägestillägg och saneringstillägg, engångsavgifter för elektrisk energi, räntor före bostadslånets utbetalning samt vintermerkostnader. De av föredraganden föreslagna reglerna anges medge lägenhetsytor i normala fall på omkring 160 m2 i hus med ett och ett halvt plan och ca 150 m2 i ett plan, i båda fallen om husen byggs utan källare. Hus med källare kan maximalt omfatta 120 m2. Större ytor bör kunna medges sökande med stort hushåll m. m. Bestämmelserna bör gälla småhus för vilka byggnadslov söks fr. o. m. 1980-01-01.

I motionen 1378 (c, m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att frågan om sänkningen av lånetaket för statligt belånade småhus följs med uppmärksamhet och att regeringen vid behov vidtar erforderliga åtgärder för att ändra lånetaket. Vidare föreslås att 17 § BFF skall av regeringen tillämpas så att småhus med måttliga bostadsytor och god standard främjas.

Vad i motionen anförs om ett småhusbyggande med måttliga bostadsytor och god standard är i allt väsentligt helt i linje med vad föredraganden anfört i budgetpropositionen (bil. 16 s. 162). Någon riksdagens begäran med anledning av motionen i denna del är därför inte erforderlig.

CU 1977/78: 27

31 Beträffande frågan om behov av erforderliga förändringar av kostnadsgränsen finner utskottet det naturligt att frågan följs med uppmärksamhet så att de i budgetpropositionen (s. 162) angivna och av statsmakterna år 1974 antagna riktlinjerna för bostadspolitiken kan fullföljas beträffande målsättningen att bereda invånarna rymliga bostäder upp till en viss standard. Utskottet, som inte har någon erinran mot vad i budgetpropositionen anförts, förutsätter således att de regler som nu föreslås i propositionen om kostnadsgräns för småhus kommer att noga följas av de bostadspolitiska organen.

Vad i budgetpropositionen (s. 163—168) föreslagits om finplaneringstillägg för småhus, om långivningen för outhyrda lägenheter, om bostadslån för förvärv, om förskott av bostadslån till miljöförbättrande åtgärder, om amortering av bostadslån i vissa fall, om uthyrning av äldre småhus med egnahemslån samt om förhandsbesked om bostadslån har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Frågor om ramar och anslag behandlar utskottet nedan (s. 46).

Räntebidrag

Räntebidrag utgår med belopp motsvarande skillnaden mellan de faktiska räntekostnaderna för bostadslån och bottenlån inom låneunderlaget för bostäder och en garanterad räntenivå för dessa lån. Kapitalkostnaden för hus med räntesubvention bestäms huvudsakligen av en garanterad ränta och bostadens produktionspris. Den garanterade räntan är under det första året 6 % för småhus som bebos av låntagaren, 5 % om lånet avser ombyggnad av flerfamiljshus som ägs av låntagare som har möjlighet att göra avdrag för del av ombyggnadskostnaderna vid inkomstbeskattningen samt om markkostnader ingår i låneunderlaget. I övriga fall är den garanterade räntan 3,9 % under första året. Den garanterade räntan räknas upp med 0,15 procentenheter vart och ett av de första fern åren och därefter med 0,2 enheter vad beträffar hyres- och bostadsrättshus. För småhus som bebos av låntagaren räknas räntan upp med 0,2 enheter varje år. I budgetpropositionen (bil. 16 s. 31) anges att småhusägarnas kapitalkostnader ökar med omkring 0,1 enhet per år efter skatteavdrag. Uppräkningen innebär vidare att kapitalkostnaderna stiger med ca 4 % årligen för nya hyres- och bostadsrättshus och med 3 % för småhus som bebos av låntagaren. Mot bakgrund av de senare årens kostnadsökningar i bostadsbyggandet förordas i budgetpropositionen (s. 31—33) vissa ändringar beträffande de lägsta garanterade räntesatserna och upptrappning av dem.

Föredraganden anför att prisstegringarna i bostadsbyggandet främst drabbat hus som påbörjats under senare tid samt att prisstegringarna varit högst för flerfamiljshusen. Effekterna på kapitalkostnaderna av

CU 1977/78: 27

prisstegringarna blir större för hyres- och bostadsrättshus än för dem som äger sin bostad, eftersom dessa kan utnyttja sin rätt till avdrag för skuldräntor även för lån till s. k. överkostnader. Mot bakgrund av prisstegringarna föreslås vissa åtgärder för att minska kapitalkostnaderna. För hus påbörjade år 1977 föreslås att den lägsta garanterade räntan sänks för hyres- och bostadsrättshus. Även för hus påbörjade år 1978 föreslås den garanterade räntan sänkt. Denna sänkning föreslås omfatta alla hus. Förslagen i propositionen beträffande den lägsta garanterade räntan vid nybyggnad och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus framgår av följande tablå.

Hus påbörjade år Ny lägsta garanterad ränta, % Sänkning

1977 3,6 -0,3

1978 3,4 -0,5

Sorn ovan framgått är den garanterade räntan 5 % vid ombyggnad av flerfamiljshus i vissa fall. De ändringar av den lägsta garanterade räntan som föreslagits anges i propositionen inte böra gälla sådant ombyggnadslån. I dessa fall kommer alltså även fortsättningsvis den lägsta garanterade räntan att vara 5 % alternativt 3,9 %.

Vad beträffar den garanterade räntan för småhus som bebos av låntagaren och som påbörjas år 1978 föreslås i budgetpropositionen motsvarande sänkning som för hyres- och bostadsrättshus. Den garanterade räntan föreslås alltså sänkt från f.n.6% till 5,5 %.

Avtrappningsreglerna för räntebidragen syftar till att utjämna kapitalkostnaderna mellan hus uppförda vid skilda tidpunkter. Enligt vad som anförts i budgetpropositionen bör detta syfte alltjämt gälla och ligga till grund för ändringar i avtrappningsreglerna — ändringar som i sin tur måste anpassas till stegringen av byggpriserna. Mot bakgrund härav förordas att räntebidragen från 1980-01-01 avtrappas med 0,25 procentenheter per år för hyres- och bostadsrättshus och med 0,35 procentenheter per år för småhus som bebos av låntagaren.

Frågan om den garanterade räntenivån tas upp i flera motionsförslag. I motionen 857 (vpk), yrkandet 2, föreslås riksdagen besluta uttala att den garanterade räntenivån för allmännyttiga och kooperativa hyres- och bostadsrättshus fastställs till 3 % för hela lånetiden i låneärenden där ansökan om preliminärt beslut om bostadslån inkommit till förmedlingsorganet efter 1976-12-31. Lånetiden bör bestämmas till 60 år. I yrkandet 5 i motionen föreslås riksdagen — om yrkandet 2 inte bifalls — avvisa förslaget i budgetpropositionen om att minska räntebidragen för alla hyres- och bostadsrättshus. Vidare föreslås i motionen, yrkandet 4, riksdagen avslå förslaget i budgetpropositionen om sänkning av den garanterade räntan för enskilt ägda flerfamiljshus och småhus som inte bebos av låntagaren, allt under förutsättning att husen påbörjades åren 1977 eller 1978. Yrkandet är villkorat av yrkandet 3

CU 1977/78: 27

i samma motion, och det nu behandlade yrkandet framförs om yrkandet 3 inte bifalls. Sistnämnda yrkande har ovan (s. 24) avstyrkts av utskottet. I motionen 1367 (apk), yrkandet 2 c, föreslås riksdagen anmoda regeringen att sänka basräntan på lån för flerfamiljshus byggda efter 1957 med 1 procentenhet.

Frågan om den garanterade räntans storlek behandlas slutligen i motionen 1385 (m, c). I motionen föreslås riksdagen besluta uttala att ändringen av den garanterade räntan görs på sådant sätt att kostnadssänkningen med beaktande av skattekonsekvenserna blir lika stor för flerbostadshus och småhus.

Vad först gäller frågan om den lägsta garanterade räntan finner utskottet det viktigt att olika åtgärder vidtas för att sänka kapitalkostnaderna och därmed bidra till en stimulans för nyproduktionen framför allt av hyres- och bostadsrättshus vilken under de senaste åren legat på en låg nivå. Utskottet har ovan (s. 10—-12) lämnat uppgifter om den låga påbörjandetakten för sådana hus under de senaste åren. Vidare bör förslaget i propositionen bidra till att skapa och bibehålla rimliga kostnadsrelationer mellan olika årgångar av hus. Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen förordats om lägsta garanterade räntesatser samt om upptrappningen av dem. Förslagen i motionen 857 (vpk), yrkandena 2, 4 och 5, om den garanterade räntenivån samt om att för vissa låntagarkategorier de föreslagna garanterade räntesatserna inte skall gälla avstyrks. Vidare avstyrks förslaget i motionen 1367 (apk), yrkandet 2 c, om sänkning av basräntan med en procentenhet. Som utskottet ovan erinrar om fastslog statsmakterna år 1974 det önskvärda i att byggandet sker i olika företagsformer. Enligt utskottets mening kan det knappast hävdas att 1974 års beslut skall försvåras eller snedvridas genom olika lånevillkor på det sätt som föreslagits i de nu behandlade motionerna.

Vad sedan gäller förslaget i motionen 1385 (m, c) om den garanterade räntan och skattekonsekvenserna för småhus finner utskottet inte anledning föreslå sänkning utöver den som förordas i budgetpropositionen. Effekterna av kapitalkostnaden för lån för s. k. överkostnader blir som ovan framgått större för hyres- och bostadsrättshus än för småhus genom att den som äger sin bostad kan utnyttja sin rätt till avdrag för skuldräntor också för dessa lån. Genom förslaget i propositionen får rimlig avvägning beträffande kapitalkostnaderna i nyproduktionen mellan olika upplåtelseformer anses gälla även i fortsättningen.

I detta sammanhang behandlar utskottet även motionen 849 (s) i vilken hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att fullständig kostnadsneutralitet uppnås mellan olika upplåtelseformer. Motionärerna anför att den subventionerade räntan är mycket ofördelaktigare i dag för de boende för upplåtelseformerna bostadsrätt eller hyresrätt än för dem som äger sin

3 Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 27

CU 1977/78: 27

bostad och att det från samhällsekonomisk synpunkt måste vara mycket viktigt att neutralisera skillnaden mellan upplåtelseformerna. Vidare anförs att bostadsbyggandet drabbats av stora produktionskostnadsökningar samt att kapitalkostnaderna för lån som behövs för att täcka överkostnadema till största delen subventioneras i äganderättsfallet genom den möjlighet till avdrag för skuldräntor som finns.

Som ovan nämnts fattade riksdagen år 1974 (prop. 1974:150, CU 1974: 36) beslut om de regler för bl. a. bostadsfinansiering som i huvudsak gäller f. n. Dåvarande bostadsministern anförde (prop. 1974: 150 s. 406—407) — efter att ha diskuterat och föreslagit skillnader i den garanterade räntan beroende på upplåtelseform — att de av honom förordade kapitalkostnadsnivåerna (6 % för småhus som bebos av låntagaren och 3,9 % för övriga låntagare för det år huset färdigställs) tillgodosåg syftet att uppnå en väsentligt ökad utjämning mellan olika besittningsformer. Vad i propositionen föreslagits omfattades av en stor riksdagsmajoritet. Förutom syftet att utjämna kapitalkostnaderna mellan olika upplåtelseformer innebar 1974 års beslut också att kapitalkostnaderna mellan bostäder byggda olika år skulle utjämnas. Även detta syfte vann stöd av en bred riksdagsmajoritet.

För att stimulera ett ökat byggande särskilt av flerfamiljshus har olika åtgärder vidtagits under de senaste åren. Sålunda har under perioden november 1976—februari 1978 åtgärder vidtagits som inneburit att lånetaket höjts med ca 22 % för flerfamiljshus. För småhus har den höjts med ca 17 %. Skillnaden anges i budgetpropositionen (bil. 16 s. 150) bero på en oförmånligare kostnadsutveckling för flerfamiljshus än för småhus.

Vidare justerade riksdagen genom beslut i december 1977 den schablonmässiga intäktsberäkningen för en- och tvåfamiljshus (småhus). Justeringen innebär att den lägsta procentsatsen fr. o. m. 1979 års taxering skall vara 3 i stället för som tidigare 2. Motivet för en höjning var bl. a. att motverka en förändring i balansen mellan de ekonomiska villkoren för boende i olika ägandeformer.

Utskottet vill för egen del anföra följande. Frågan om kostnadsneutralitet i boendet är väsentlig. Som ovan framgått var en av utgångspunkterna i 1974 års bostadspolitiska reform att i möjligaste mån försöka uppnå detta syfte. Olika faktorer medför emellertid att systemet utsätts för spänningar och att justeringar kan behöva göras bl. a. mot bakgrund av kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet, något som i sin tur medför en ökning av kapitalkostnaderna. Dessa kostnader blir större för hyres- och bostadsrättshus än för hus med äganderätt beroende på att de som äger sin bostad kan utnyttja sin rätt till avdrag för skuldräntor även för överkostnadslån. Ovan har utskottet godtagit vad i propositionen förordats om nya lägsta garanterade räntesatser för olika upplåtelseformer — förslag som innebär en relativt större sänkning i

CU 1977/78: 27

hyres- och bostadsrättsfallet. Även olikheten beträffande höjningen av lånetaket mellan olika upplåtelseformer under de senaste 16 månaderna får anses bidra till kostnadsneutralitet liksom justeringen av intäktsschablonen för småhus. De av en bred riksdagsmajoritet år 1974 accepterade riktlinjerna för att uppnå kostnadsneutralitet bör enligt utskottet fortfarande vara en av utgångspunkterna i det statliga bostadsfinansieringssystemet. Enligt utskottets mening är det emellertid inte möjligt att uppnå fullständig kostnadsneutralitet, något som förordas i motionen. En målsättning i sammanhanget bör därför vara den som anfördes av dåvarande bostadsministern år 1974, nämligen en väsentligt ökad utjämning mellan olika upplåtelseformer. Utskottet finner alltså inte erforderligt att ge regeringen till känna vad som anförts i motionen 849 (s) om fullständig kostnadsneutralitet mellan olika boendeformer. De förändringar av gällande regler som regeringen — med bibehållande av 1974 års reform — beslutat eller föreslagit riksdagen finner utskottet vara viktiga inslag i systemet för att rimlig kostnadsneutralitet även fortsättningsvis kommer att upprätthållas.

Vad i propositionen föreslagits om räntebidrag vid uthyrning av småhus i vissa fall har inte givit utskottet anledning till erinran.

Anslagsfrågan behandlas nedan (s. 46).

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 178—181) föreslås riksdagen godkänna ändringar i grunderna för tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. I propositionen behandlas frågan om regler för uppsägning i samband med övertagande av tilläggslån. De föreslagna reglerna innebär att behov av tilläggslån skall omprövas i samband med försäljning av fastighet efter ombyggnad. Därvid bör prövas om lånet helt eller delvis kan sägas upp, om försäljningspriset ger anledning anta att fastigheten kan bära en högre kapitalkostnad. I propositionen redogörs även för de närmare omständigheter som bör föreligga för att en uppsägning skall bli aktuell. Regler föreslås träda i kraft under innevarande budgetår.

I propositionen föreslås också att de antikvariska myndigheterna åläggs prioritera ombyggnadsföretag som enligt deras mening bör utföras med statligt stöd inom en årlig kostnadsram.

Vidare redovisas för riksdagens kännedom frågan om den övre gränsen för tilläggslån.

Vad i propositionen anförts om de ändrade grunderna för tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse tillstyrks av utskottet.

Ram- och anslagsfrågorna behandlas nedan (s. 46—47).

CU 1977/78: 27

36 Bostadsbidrag

Det statliga bostadsbidraget (SBB), som infördes 1972-04-01, utgår till familj med barn under sjutton år som helt eller delvis försörjs inom familjen. Även i andra fall kan statligt bostadsbidrag utgå. Bidraget, som är inkomstprövat, utgår med 900 kr. per barn och år. Storleken av bidraget är oförändrad sedan det infördes. För att bl. a. öka betalningsförmågan för hushåll med stor försörjningsbörda föreslås i budgetpropositionen (bil. 16 s. 23) att SBB höjs från 900 kr. per barn och år till 1 260 kr. per barn och år fr. o. m. 1979-01-01 — en höjning med 40 %.

I motionen 491 (vpk), yrkandet 3, föreslås SBB höjt till 1 350 kr. per barn och år fr. o. m. 1978-07-01.

Utskottet kan inte biträda förslaget i motionen om ytterligare höjning av SBB. I sammanhanget bör erinras om att de allmänna barnbidragen höjts fr. o. m. 1978-04-01 — en höjning som delvis kompenserar barnfamiljerna för kostnadsökningar. Förslaget i budgetpropositionen tillstyrks. Motionsförslaget avstyrks sålunda.

Det statskommunala bostadsbidraget (SKBB) utgår med 80 % av bostadskostnaden mellan vissa gränser. Den nedre gränsen är för alla hushållstyper 350 kr. per månad. Den övre gränsen är anpassad till hushållens storlek.

Bostadsstyrelsen har föreslagit att de övre hyresgränserna höjs och att den nedre gränsen förskjuts uppåt från 350 kr. till 400 kr. En höjning av de båda gränserna innebär en omfördelning av bidragen från hushåll utan barn till barnfamiljer. Denna omfördelning ligger i linje med föredragandens uppfattning om inriktningen av SKBB. Endast några få procent av bidragstagarna hade en bostadskostnad lägre än 400 kr. per månad. Delen av SKBB mellan 350 och 400 kr. per månad är i allmänhet ett konsumtionsstöd och har ingen bostadsstimulerande effekt. I budgetpropositionen föreslås därför att den nedre gränsen höjs till 400 kr. fr. o. m. 1979-01-01.

I motionen 491 (vpk), yrkandet 5, föreslås den nedre gränsen bibehållas. Utskottet har ingen erinran mot förslaget i budgetpropositionen om höjda nedre hyresgränser och de skäl för höjningen som anförts, varför motionsförslaget avstyrks.

Med hänsyn till bostadsbidragens bostadsstimulerande syfte förordas i budgetpropositionen höjda övre hyresgränser fr. o. m. 1979-01-01. I motionen 351 (s), yrkandet 1, samt i motionen 491 (vpk), yrkandet 4, föreslås höjningar av den övre hyresgränsen utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen. I den sistnämnda motionen föreslås höjningen gälla fr. o. m. 1978-07-01. Av nedanstående sammanställning framgår förslagen i propositionen samt i de olika motionerna.

CU 1977/78: 27

37 Fr. o. m. övre hyresgränser kr./månad 1978-04-01 Förslag i

propositionen

motion

(s)

motion

(vpk)

Ensamstående utan barn

800 Makar utan barn

900 Familj med 1—2 barn

1 075

1 100

Familj med 3—4 barn

1 075

1 150

1 250

1 300

Familj med 5 eller

flera barn

1 250

1 350

1 450

1 500

Som framgår av sammanställningen omfattar förslaget i motionen (s) höjningar utöver vad som föreslagits i propositionen för familjer med barn medan förslaget i motionen (vpk) även omfattar höjningar av de övre hyresgränsema för ensamstående och makar utan barn. Förslaget i propositionen innebär att hyresgränsema för år 1979 kommer att ligga i genomsnitt drygt 14 % över 1977 års nivå. För barnfamiljernas del blir nivån ca 19 % högre och för hushåll utan barn ca 8 % högre.

De förslag till höjningar av de övre hyresgränsema för barnfamiljer m. fl. som föreslås i budgetpropositionen delas av utskottet. Utskottet är inte berett att föreslå höjningar utöver dem som angivits i propositionen. I en allmänt ansträngd samhällsekonomisk situation anser utskottet det olämpligt att medverka till ytterligare utgiftsökningar för stat och kommun. Motionerna 351 (s), yrkandet 1, och 491 (vpk), yrkandet 4 såvitt nu är i fråga, avstyrks sålunda.

Utskottet finner sig inte kunna tillstyrka förslaget i motionen 491 (vpk), yrkandet 4 såvitt nu är i fråga, om övre hyresgränser för hushåll utan barn. De i budgetpropositionen gjorda satsningarna på ett förbättrat bostadsstöd till barnfamiljerna får vid en prioritering accepteras.

Beträffande inkomstprövningen av bostadsbidragen gäller följande. Bidragen reduceras med 15 % av årsinkomsten över 35 000 kr. för barnfamiljer. Motsvarande årsinkomst för hushåll utan barn är 29 000 kr. Denna reduktionsgräns gäller upp till en årsinkomst av 54 000 kr. För de hushåll som har årsinkomster dämtöver reduceras bostadsbidragen med 24 % av denna inkomst.

Bostadsstyrelsen anser att den väsentligaste anledningen till att antalet bidragsberättigade barnfamiljer minskat beror på att inkomstgränserna i bidragssystemet inte följt inkomstutvecklingen. Styrelsen föreslår därför att gränsen för oreducerat bidrag för barnfamiljer höjs dels med 6 000 kr., dels med ett belopp motiverat av inkomstökningen mellan åren 1976 och 1977. Föredraganden föreslår (s. 25) att inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag för barnfamiljer räknas upp. Gränsen bör räknas upp med 3 000 kr. till 38 000 kr. — en höjning som anges motsvara den genomsnittliga löneökningen mellan åren 1976 och 1977. För hushåll utan barn bör enligt bostadsstyrelsen en uppräkning ske med 4 000 kr.

CU 1977/78: 27

utöver kompensation för inkomstökningen år 1977.

I motionen 351 (s), yrkandet 2 såvitt nu är i fråga, och i motionen 491 (vpk), yrkandet 6, föreslås riksdagen besluta att höja inkomstgränserna med 6 000 kr. för barnfamiljer samt med 4 000 kr. för hushåll utan barn. Kostnadsökningen för förslaget har i motionen 351 (s) angivits till 180 milj. kr. för helår, varav 135 milj. kr. faller på staten.

Det ligger i linje med de i budgetpropositionen (s. 25) angivna riktlinjerna beträffande bidragsgivningens syfte att inkomstgränsen höjs endast för barnfamiljer. De höjningar av inkomstgränserna som föreslås i motionerna skulle enligt utskottets mening medföra ökade åtaganden för stat och kommun av den storleksordningen att de inte bör genomföras i rådande ansträngda budgetläge. Motionerna 351 (s), yrkandet 2 såvitt nu är i fråga, samt 491 (vpk), yrkandet 6, avstyrks sålunda.

I motionerna 351 (s), yrkandet 2 delvis, och 491 (vpk), yrkandet 7, föreslås att reduktionsgränsen 24 % skall gälla för barnfamiljer vid en årsinkomst av 60 000 kr. — en höjning med 6 000 kr. i förhållande till nuvarande regler.

Förslagen i motionerna om ändring av reduktionsgränsen bör relateras till förslagen i samma motioner om ändring av inkomstgränserna. Utskottet har ovan avstyrkt bifall till dessa senare förslag, varför enligt utskottets mening även förslagen i motionerna 351 (s) och 491 (vpk) om reduktionsgränsen avstyrks.

I motionen 351 (s), yrkandet 5, föreslås riksdagen ge regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av bostadsstödet. Motionärerna erinrar om att kommunalekonomiska utredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1977: 78 s. 340) föreslagit en samordning av SKBB och de kommunala bostadstilläggen till folkpension (KBT) genom att förorda att statsbidragen i fortsättningen skall täcka 40 % av kommunernas kostnader för bostadsbidragen. Den av utredningen föreslagna samordningen finner motionärerna angelägen.

Som ovan framgått (s. 28) har utredningsbetänkandet remissbehandlats. Remisstiden utgick 1978-04-15. Den kommande bearbetningen av utredningens betänkande samt av remissvaren bör avvaktas. Utskottet är mot bakgrund av pågående arbete inte berett att nu föreslå ett riksdagens uttalande om den närmare samordningen av hur bostadsstödssystemen skall utformas. Motionen 351 (s), yrkandet 5, avstyrks.

I vissa motioner tas upp frågor om bostadsbidrag sorn tidigare i skilda sammanhang behandlats av utskottet — flera av förslagen för mindre än ett halvt år sedan.

Sålunda föreslås i motionen 491 (vpk), yrkandet 1, riksdagen uttala sig för att bostadsstödet till barnfamiljer och till hushåll utan barn läggs om till att bli en helt statlig angelägenhet och hos regeringen hemställa om att förslag i frågan skyndsamt utarbetas.

CU 1977/78: 27

39 Frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun har som ovan framgått behandlats i kommunalekonomiska utredningens slutbetänkande Kommunerna (SOU 1977: 78). Utskottet, som anser att resultatet av beredningen av betänkandet och remissyttrandena bör avvaktas, avstyrker motionen 491 (vpk), yrkandet 1.

Frågan om kostnadsansvaret för bostadsstödet till pensionärerna tas upp i två motioner. I motionen 496 (vpk) hemställs om skyndsamt förslag om utformningen av detta stöd, varvid bl. a. frågan om ett statligt grundbidrag bör prövas. I motionen 499 (apk) föreslås riksdagen uttala att bostadsstödet till pensionärerna överflyttas från kommunerna och blir en statlig angelägenhet. Därvid bör de bidragsnormer som tillämpas i Stockholms kommun gälla.

Även beträffande dessa frågor bör resultatet av remissbehandlingen av kommunalekonomiska utredningens förslag avvaktas.

I motionen 491 (vpk), yrkandet 2, föreslås att åldersgränsen för SKBB för hushåll utan barn sänks till 17 år.

Även detta yrkande har nyligen behandlats av utskottet och riksdagen. Det avslogs därvid. Utskottet finner inte skäl föreligga att föreslå riksdagen ett ändrat ställningstagande i frågan.

I motionen 351 (s), yrkandet 4, föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om ett förenklat ansökningsförfarande — en förenkling som enligt motionärerna bl. a. bör syfta till att årliga ansökningar om fortsatt bostadsbidrag skall kunna undvaras. Förslag bör läggas fram så att de nya reglerna kan tillämpas fr. o. m. 1979.

I budgetpropositionen (s. 20) lämnas vissa uppgifter i frågan. Sålunda anförs att en arbetsgrupp inom bostadsstyrelsen bl. a. överväger förenklingar i ansökningsförfarandet som innebär ett system med automatisk omprövning. Frågan är emellertid beroende på bl. a. den omläggning av skatteadministration och taxering som kommer att göras taxeringsåret 1979. Bostadsstyrelsens arbetsgrupp har vidare undersökt huruvida automatiska beslut grundade på befintliga uppgifter i bostadsbidragsregistret kan bli felaktiga p. g. a. att registret vid den tidpunkt då frågan om fortsatt bidrag prövas inte innehåller aktuella och korrekta uppgifter.

Enligt vad utskottet sedermera erfarit pågår en utvärdering av vissa undersökningar beträffande automatisk omprövning. Det är enligt utskottets mening inte lämpligt att nu föreslå riksdagen ett tillkännagivande om att ett förenklat ansökningsförfarande skall tillämpas redan fr. o. m. 1979. Det pågående arbetet bör avvaktas innan riksdagen tar ställning i frågan. Frågan om ett förenklat ansökningsförfarande har även samband med frågan om den personliga integriteten. Försäkringskassornas ADB-register om den sjukpenninggrundande inkomsten avses nämligen i kontrollsyfte ingå som en del i systemet med automatisk omprövning. Datainspektionen har avstyrkt bifall till bostadsstyrel -

CU 1977/78: 27

sens förslag om att få använda försäkringskassornas uppgifter med motiveringen att det inte kan accepteras att den allmänna försäkringens ADB-register används för andra ändamål än för administration av försäkringen.

Vidare vill utskottet erinra om att den nya blankett för ansökan om bostadsbidrag som numera används innebär att ansökningsförfarandet inom ramen för nuvarande system med årlig ansökan avsevärt förenklats. Av budgetpropositionen (s. 9) framgår att andelen ansökningar som kommunerna behövt returnera till sökandena för komplettering minskat från 35 % till 9 %.

I motionen 282 (c) föreslås riksdagen besluta att vid förmögenhetsprövningen av bostadsbidrag 10 % av förmögenheter över 100 000 kr. skall jämställas med inkomst. F. n. gäller att 20 % av förmögenheter över 75 000 kr. jämställs med inkomst. Motionärerna anför att många lantbrukare och egenföretagare inte erhåller bostadsbidrag eftersom ingen skillnad görs mellan förmögenhet bunden i rörelse och annan förmögenhet.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motsvarande motionsförslag och avstyrkt det. Utöver tidigare motiveringar för sitt ställningstagande vill utskottet erinra om att frågan om ändrade regler för beskattning av kapital som lagts ned i rörelse, jordbruk och skogsbruk i december 1977 behandlats av riksdagen (prop. 1977/78: 40, SkU 1977/78: 19) — regler som medför vissa lättnader i kapitalbeskattningen. Frågan om kapitalbeskattningen behandlas även i företagsskatteberedningens slutbetänkande (SOU 1977: 86). Utskottet finner inte anledning frångå sitt tidigare ställningstagande i frågan. Motionen avstyrks alltså.

I motionen 1375 (s) föreslås riksdagen anhålla hos regeringen om förslag till ändring av inkomstprövningsreglerna för bostadsbidrag så att det statliga vårdbidraget inte skall räknas in i inkomstunderlaget vid beräkning av bidragets storlek. Vårdbidragen, som infördes år 1974, är beskattningsbar och pensionsgrundande inkomst. Bidraget utgår till förälder för vård av barn som inte fyllt sexton år om barnet p. g. a. handikapp för avsevärd tid behöver särskild tillsyn och vård. Vårdbidraget utgår som helt eller halvt vårdbidrag — f. n. 18 666 resp. 9 333 kr. per år. Den principiella utformning som bidraget numera har torde ligga i linje med handikapporganisationernas uppfattning.

Utskottet får anföra följande. Vårdbidraget är i första hand avsett som ett grundläggande försörjningsstöd och därmed som en kompensation för att föräldrarna i regel avstår från förvärvsinkomst för att vårda det handikappade barnet. Vårdbidraget är att anse som inkomst för vård av handikappat barn och som sådant bör det jämställas med övriga inkomster vid beräkning av bidragsgrundande inkomster vid beräkning av bostadsbidrag. Utskottet kan sålunda inte ansluta sig till förslaget i motionen 1375 (s) om att vårdbidrag skulle särbehandlas järn -

CU 1977/78: 27

fört med andra inkomster i bostadsbidragssammanhang. Ytterst är förslaget i motionen en skattefråga. Som sådan faller den inte inom utskottets beredningsområde.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om beslutanderätten i fall där spärregeln i 7 § förordningen om SBB gäller har inte givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Frågan om anslag till bostadsbidrag behandlas nedan (s. 46).

Bostadsanpassningsbidrag m. m.

Bidrag utgår enligt kungörelsen (1973: 327) om bostadsanpassningsbidrag för åtgärd inom och i anslutning till bostadslägenhet som behövs för att handikappad skall kunna utnyttja lägenheten på ändamålsenligt sätt. Bidrag utgår dock endast om lägenheten fyller skäliga krav på god bostadsstandard. Bidrag får utgå även för åtgärd som tillgodoser den handikappades behov av sjukvård, om åtgärden är av mindre omfattning och det finns särskilda skäl att genomföra den med stöd av statsbidrag. Medför åtgärd att lägenhetens standard höjs, utgår bidrag endast om åtgärden är av väsentlig betydelse för den handikappade, är av mindre omfattning och inte utgör ett led i en större upprustning. Bidrag utgår med belopp som motsvarar skälig kostnad för åtgärden, dock högst med 15 000 kr. Föreligger särskilda skäl kan bidrag utgå med högre belopp.

I motionen 1373 (s) föreslås riksdagen uttala att den övre gränsen för bostadsanpassningsbidraget slopas. Motsvarande motionsförslag behandlades av utskottet år 1977 (CU 1976/77: 18 s. 47—48). Utskottet anförde då att beloppsgränsen fick anses vara att uppfatta som ett krav på särskild prövning av behovets tyngd vid mera kostnadskrävande åtgärder. En sådan prövning var betingad inte endast av ekonomiska skäl utan också av att dessa ansökningar kunde kräva särskilda insatser bl. a. från förmedlingsorganets sida när det gällde att skapa den bästa möjliga lösningen i det enskilda fallet. Utskottet avstyrkte motionen som avslogs av riksdagen.

Utöver vad utskottet anförde år 1977 bör tilläggas att bidragsgivningen såvitt avser överskridande av den övre gränsen tillämpas generöst. I bostadsstyrelsens anvisning till kungörelsen om bostadsanpassningsbidrag anges att gränsen får överskridas om det visar sig nödvändigt med hänsyn bl. a. till den handikappades behov. Vad utskottet tidigare anfört och mot bakgrund av bestämmelsernas faktiska tillämpning ger inte utskottet anledning frångå sitt tidigare ställningstagande i frågan.

I motionen 1370 (fp) begärs att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av gällande regler samt om administrationen av bostadsanpassningsbidragen. Motionären anser att beslut om bidrag bör flyttas

CU 1977/78: 27

från länsbostadsnämnderna till de kommunala förmedlingsorganen samt att reglerna om bidrag är komplicerade.

Bostadsstyrelsen gör f. n. en genomgång av låne- och bidragsformerna såvitt gäller bestämmelser, föreskrifter, blanketter och rutiner i syfte att få underlag för förslag till förenklingar. Enligt utskottets mening blir det då naturligt att pröva även den i motionen 1370 (fp) upptagna frågan. Någon åtgärd från riksdagens sida är därför inte erforderlig.

I motionen 862 (fp), yrkandet 1, begärs en inventering av behovet av handikappbostäder. Motionären föreslår en riksomfattande inventering.

Enligt utskottets mening bör denna fråga handhas av kommunerna som enligt lagen (1947: 523, ändrad senast 1977: 215) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m. bl. a. har att fortlöpande upprätta bostadsbyggnadsprogram i syfte att främja att bostadsbyggandet inom kommunen förbereds och genomförs ändamålsenligt. Vidare har kommunerna enligt kungörelsen (1962: 655, ändrad senast 1973: 533) angående kommunala bostadsbyggnadsprogram att i sådana program ange omfattningen och inriktningen av nyproduktion och modernisering av bostäder m. m. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen 862 (fp), yrkandet 1.

I motionen 862 (fp), yrkandet 2, begärs förslag till åtgärder syftande till att en viss andel av all nybyggnation skall bestå av handikappbostäder. Frågan om hur stor andel av de nybyggda bostäderna som skall vara handikappanpassade varierar mellan olika kommuner. Det skulle enligt utskottets mening troligen inte vara särskilt tillfredsställande att genom centralt utfärdade föreskrifter binda det kommunala handlandet.

I motionen 853 (s) begärs en utredning angående möjligheterna för äldre och handikappade att längre bo kvar i sina bostäder om larm installeras. De ekonomiska och personella konsekvenserna av förslaget bör samtidigt övervägas.

Frågan om de äldres boende och om serviceboendet övervägs som framgått ovan (s. 27—29) i skilda sammanhang. Den i motionen upptagna frågan om möjligheten för dessa grupper att — med utnyttjande av vissa hjälpmedel — bo kvar i sina bostäder kommer därvid enligt vad utskottet förutsätter att bli föremål för överväganden. Motionen avstyrks.

Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

I motionen 312 (fp) begärs en översyn av reglerna för inkomstprövning av förbättringslån till bostäder. Motionären anför att gällande föreskrifter för förbättringslån medför orimliga tröskeleffekter. I budgetpropositionen (s. 43) anförs att förbättringslångivningen ses över inom regeringskansliet efter en begäran av riksdagen. Utskottet förutsätter att den i motionen upptagna frågan kommer att behandlas i den på -

CU 1977/78: 27

gående översynen. Någon riksdagens begäran är därför inte nu erforderlig.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om inkomstgränserna för förbättringslån samt om grunderna för denna långivning till samer och övriga fjällbor har inte givit utskottet anledning till erinran.

Frågorna om ramar och anslag behandlas nedan (s. 46).

Medinfiytande i boendet

Yrkandet i motionen 858 (vpk) innebär att riksdagen begär en utredning om ändrade förvaltningsformer för boende i flerfamiljshus i syfte att skapa ett ökat hyresgästinflytande.

Den i motionen upptagna frågan om att stärka inflytandet för hyresgästerna torde från delvis andra utgångspunkter komma att behandlas i samband med regeringens proposition 1977/78: 175 med förslag till hyresförhandlingslag. Detta förslag kommer senare under våren att behandlas av utskottet.

Enligt utskottets mening är det viktigt att organisationerna på hyresmarknaden själva finner lämpliga former för hur ett hyresgästinflytande skall utformas och utövas. Utskottet har inte funnit skäl tillstyrka förslaget i motionen.

Bidrag till förbättring av boendemiljön

Bidrag utgår f. n. för olika miljöförbättrande åtgärder i första hand i flerfamiljshusområden. Husen skall ha färdigställts före år 1975 och prioritet skall ges åt områden med uthyrningssvårigheter. Bidrag utgår med högst 50 % av kostnaden, dock i regel med högst 1 000 kr. per lägenhet. Till den del av den bidragsgrundande kostnaden som ej täcks av bidrag kan bostadslån utgå.

I budgetpropositionen föreslås att bidrag när synnerliga skäl föreligger bör kunna utgå med mer än 50 %, dock med högst 75 % av godkänd kostnad. Som synnerliga skäl anges t. ex. att området löper stor risk att på kort tid förslummas och/eller att hushållsstrukturen avviker markant från vad som i allmänhet gäller. Av betydelse för prövningen om högre bidrag skall utgå bör vara om kommunen kompletterar de fysiska miljöinsatserna med sociala insatser. Vidare föreslås i propositionen att bidraget höjs till 3 000 kr. per lägenhet när bidragsandelen är högre än 50 %. Förskott föreslås utgå på både lån och bidrag till miljöförbättrande åtgärder i de fall dessa är av sådan omfattning att bidragsbeloppet per lägenhet uppgår till 1 000 kr. eller mera.

I motionen 492 (vpk), yrkandet 2, föreslås riksdagen uttala att bidragsvillkoren ändras så att i vissa fall 100 % av kostnaderna täcks för den fysiska miljöupprustningen.

CU 1977/78: 27

44 Vad i propositionen förordats om bl. a. höjd bidragsandel delas av utskottet. Någon höjning därutöver bör således inte komma i fråga. Motionsförslaget avstyrks.

Utskottet har heller ingen erinran mot förslaget om ändring av bidragsbeloppens storlek samt mot förslaget om förskott på bidrag. Förskott på lån till miljöförbättrande åtgärder har utskottet tillstyrkt ovan (s. 31).

I yrkandet 3 i motionen 492 (vpk) föreslås riksdagen uttala att bestämmelser för statlig långivning för bostadsbyggandet bör kompletteras med krav på den fysiska miljöns utformning.

Enligt utskottets mening bör den fysiska miljöns utformning huvudsakligen inte styras genom bostadslångivningen utan bör liksom hittills utformas efter de föreskrifter och anvisningar som finns inom byggnadslagstiftningens ram. I sammanhanget bör nämnas att statens planverk avser att under det närmaste året presentera förslag till ny byggnorm, SBN 78. Frågan om miljöns utformning kommer därvid att beaktas. Motionsförslaget avstyrks mot bakgrund av pågående arbete.

Frågan om åtgärder för att stimulera till bättre bostadslösningar för socialt handikappade tas upp i motionen 880 (vpk). Enligt motionärerna bör kommunerna erhålla ett statligt stöd för verksamheten.

Förslaget i budgetpropositionen om möjligheten att erhålla högre boendemiljöbidrag om synnerliga skäl föreligger täcker i väsentliga delar kravet i motionen 880 (vpk).

I motionen 1369 (apk) föreslås statliga medel för att täcka in de kommunala och allmännyttiga bostadsföretagens sociala följdkostnader — kostnader som enligt motionärerna uppstår p. g. a. dessa företags sociala ansvar.

Den i motionen upptagna frågan får behandlas i sitt sammanhang vid bedömningen bl. a. av bidrag till miljöförbättrande åtgärder.

Slutligen vill utskottet erinra om att frågor om boendemiljöns utformning behandlas av bostadssociala delegationen. Delegationen har fått i uppdrag att genomföra viss försöksverksamhet i syfte att skapa gynnsamma sociala och miljömässiga förhållanden i första hand i bostadsområden med uthyrningssvårigheter. Delegationen beräknas avsluta sitt arbete under hösten år 1978. Frågan om bl. a. det fortsatta bostadssociala arbetet kommer utskottet att behandla i anslutning till propositionen om ansvarsfördelningen inom bostadsförsörjningen m. m.

Byggnadsforskningen m. m.

I budgetpropositionen (s. 70—73) lämnas vissa uppgifter om inriktningen av verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning (BFR) under budgetåren 1978/79—1980/81. Bl. a. anförs att BFR i fråga om forskning rörande brukande och förvaltning av byggd miljö ansett att

CU 1977/78: 27

denna forskning bl. a. bör inriktas på problem i samband med förvaltning av fastigheter. Föredragande statsrådet, som i huvudsak ställer sig bakom BFR:s inriktning av verksamheten i stort, betonar särskilt den vikt som insatserna beträffande förvaltning inklusive drift och underhåll fått under senare år.

I motionen 1381 (fp) begärs en översyn av problemen i samband med fastighetsförvaltning. Motionärerna erinrar om att driftkostnadernas andel av de totala årliga förvaltningskostnaderna för en fastighet stigit kraftigt. Vidare efterlyses i motionen utbildning i fastighetsförvaltning.

Vad först angår frågan om utbildning vill utskottet erinra om att i budgetpropositionen (bil. 12 s. 298) föreslagits en försöksverksamhet med tvåårig drift- och underhållslinje fr. o. m. läsåret 1978/79. Vad sedan rör frågan om forskningen beträffande fastighetsförvaltningen förutsätter utskottet att denna fråga kommer att tas upp av BFR, något som också angivits i BFR:s verksamhetsplan och understrukits av föredraganden i budgetpropositionen. Motionen 1381 (fp) får i allt väsentligt anses tillgodosedd.

I motionen 856 (vpk), yrkandet 1, hemställs att riksdagen begär att ett program för vidareutveckling av redan befintliga flerfamiljshusområden till mer kollektiva boendeformer utarbetas.

Vad gäller bostadsbyggande med inslag av kollektiva komplement har detta spörsmål behandlats i skilda sammanhang och från olika utgångspunkter. Frågan har behandlats av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna (SOU 1975: 51 s. 192—193). Den har också ur ett mera begränsat perspektiv behandlats bl. a. i pensionärsundersökningen (SOU 1977: 98 s. 502—504). Vidare kan upplysas att kommunstyrelsen i Stockholm uppdragit åt en särskild arbetsgrupp att utarbeta ett program för kollektivhus i anslutning till bostadshotell. Frågan om kollektiva boendeformer behandlas således i olika sammanhang. Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att utifrån en allmänt hållen begäran som i motion 856 (vpk), yrkandet 1, föreslå riksdagen att utarbeta ett program om vidareutveckling av kollektiva boendeformer. Frågan om ytterligare byggnadsforskning får bedömas i vanlig ordning.

Den ovannämnda motionen 856 (vpk), yrkandet 3, innefattar en begäran om ett riksdagens uttalande om att statliga lån bör utgå till utrustning och inventarier i kollektivhus. Ett liknande förslag har framförts av bostadsstyrelsen och redovisas i budgetpropositionen (s. 171).

Föredraganden anser att ett ställningstagande till bostadsstyrelsens förslag bör anstå i avvaktan bl. a. på den tidigare nämnda (s. 43) översynen av förbättringslångivningen.

Utskottet delar föredragandens åsikt. Motionsyrkandet avstyrks.

CU 1977/78: 27

46 Eftergift av hyresförlustlån

Utskottet godkänner de av föredraganden förordade ändringarna i grunderna för långivningen.

Ramar och anslag m. m.

Bostadsbidrag m. m. (B 3)

Regeringen föreslår i propositionen (s. 27) att anslaget anvisas med 1 785 milj. kr. för nästa budgetår.

I motionen 351 (s), yrkandet 3, föreslås ett i förhållande till regeringens förslag med 163 milj. kr. förhöjt anslag.

Motionsförslaget avstyrks med hänvisning till utskottets ställning i sakfrågorna (s. 36—38). Regeringens förslag tillstyrks.

Räntebidrag m. m. (B 4), Eftergift av hyresförlustlån (B 5), Viss bostadsförbättringsverksamhet (B 6)

Förslagen beträffande anslag tillstyrks. Utskottet har heller ingen erinran mot vad som förordats i budgetpropositionen om ramen för förbättringslångivningen under åren 1978 och 1979 samt vad som förordats om eventuell ramändring av sysselsättningsskäl.

Bidrag till förbättring av boendemiljön (B 7)

Regeringen föreslår (s. 51) att anslaget tas upp med 35 milj. kr. för nästa budgetår, vilket innebär oförändrat medelsbehov i förhållande till innevarande budgetår.

I yrkandet 1 i motionen 492 (vpk) föreslås ett anslag av 60 milj. kr. för nästa budgetår. Motionsyrkandet får anses framfört som en följd av förslaget i samma motion om förmånligare bidragsvillkor utöver regeringens förslag.

Utskottet har ovan (s. 44) avstyrkt motionens förslag om bidragsvillkoret. Enligt utskottets mening finns därför inte anledning att tillstyrka motionsförslaget om förhöjt anslag.

Byggnadsforskning (B 8)

I motionen 856 (vpk), yrkandet 2, föreslås riksdagen anvisa 25 milj. kr. för budgetåret 1978/79 till byggnadsforskning för att utveckla kollektivhusen och andra kollektiva boendeformer.

Utskottet är inte berett föreslå att medel anvisas enligt förslaget i motionen. Utskottet har avslagit yrkandet 1 i samma motion om att ett program för vidareutveckling av redan befintliga flerfamiljshusområden till mer kollektiva boendeformer utarbetas. Regeringsförslaget om anslag tillstyrks.

CU 1977/78: 27

47 Lånefonden för bostadsbyggande (IV: 12)

I propositionen (s. 170) föreslås riksdagen till Lånefonden för bostadsbyggande anvisa 3 705 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

I motionen 855 (s) föreslås riksdagen anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 170 milj. kr. förhöjt anslag. Motionsförslaget innehåller förslag om ökad anslagsbelastning om 200 milj. kr. med anledning av förslaget i motionen 897 (s) om tilläggslån samt förslag om anslagsminskning om 30 milj. kr. med anledning av förslaget i motionen 854 (s) om sänkta övre lånegränser för i huvudsak enskilt ägda flerfamiljshus.

Utskottet avstyrker motionen 855 (s). Utskottet har ovan avstyrkt förslagen i motionerna 854 (s) och 897 (s) om lånegränser resp. tilläggslån. Regeringens förslag tillstyrks.

Vad i propositionen (s. 169) under Lånefonden för bostadsbyggande föreslagits i hemställan under 5—7 om bostadslån till ombyggnad, om räntebärande förbättringslån, om ramändring m. m. har inte föranlett någon utskottets erinran.

Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder (IV: 13)

Regeringens förslag tillstyrks av utskottet.

Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse (V: 12)

Vad i regeringens förslag förordats om beslut om förhöjt låneunderlag, om ramvidgning av sysselsättningsskäl, om ram för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan samt om anslag för nästa budgetår tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utredning av konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande att riksdagen avslår motionen 1977/78: 856, yrkandet 4,

2. beträffande bostadsbyggnadsplanen för år 1978 m. m. att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats samt med avslag på motionerna 1977/78: 857, yrkandet 7, och 1367, yrkandet 2 b,

a. uttalar sig för den för år 1978 förordade bostadsbyggnadsplanen,

b. medger att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under år 1978 fastställs till 7 710 000 m2 våningsyta motsvarande ett beräknat antal lägenheter av 60 000 jämte lokaler som omfattas av låneunderlag och pantvärde för bostadslån,

CU 1977/78: 27

c. medger att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under vart och ett av åren 1979 och 1980 får samma omfattning som den under b föreslagna ramen för år 1978,

3. beträffande projektreserv att riksdagen medger att regeringen meddelar bestämmelser om sådan reserv för år 1978 i enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats,

4. beträffande bostads- och samhällsbyggnadsbank m. m. att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 842, yrkandet 3, och 857, yrkandet 1,

5. beträffande samhällsägt förvaltningsbolag att riksdagen avslår motionen 1977/78: 842, yrkandet 2,

6. beträffande lån i äldre småhus att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1680,

7. beträffande prisstopp på byggvaror och byggnadsmaterial att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 272, yrkandet 1, 897, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, och 1367, yrkandet 2 a,

8. beträffande kontroll av entreprenadpriserna m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 897, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, och yrkandet 2,

9. beträffande undantag från markvillkoret att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1679,

10. beträffande tilläggslån att riksdagen avslår motionerna 1977/ 78: 857, yrkandet 6, och 897, yrkandet 3,

11. beträffande begränsning av låntagarkretsen att riksdagen avslår motionen 1977/78: 857, yrkandet 3,

12. beträffande övre lånegränserna vid nybyggnad att riksdagen avslår motionen 1977/78: 854,

13. beträffande avkastningspantvärde vid ombyggnad att riksdagen med godkännande av vad i regeringsprotokollet anmälts avslår motionen 1977/78: 1361,

14. beträffande bostadslån till ändrad lägenhetssammansättning i flerfamiljshus att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

15. beträffande statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1688, yrkandet 5 såvitt nu är i fråga,

16. beträffande förberedelser för ändrad lägenhetsindelning att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1688, yrkandet 5 såvitt nu är i fråga,

17. beträffande bostäder för äldre att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1688, yrkandet 6,

18. beträffande bostadslån för servicehus m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1977/78: 1684 och 1689 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1977/78: 27

19. beträffande köpeskillingskontroll att riksdagen avslår motionen 1977/78: 630, yrkandet 1,

20. beträffande kostnadsgränsen vid nybyggnad av småhus att riksdagen med godkännande av vad i regeringsprotokollet anförts avslår motionen 1977/78: 1378,

21. beträffande finplaneringstillägg för småhus att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

22. beträffande långivningen avseende kostnader för outhyrda lägenheter att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats medger att långivningen får avse även hyresförluster som uppkommer under år 1979,

23. beträffande bostadslån för förvärv att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

24. beträffande förskott på bostadslån till miljöförbättrande åtgärder att riksdagen godkänner den i regeringsprotokollet föreslagna ändringen,

25. beträffande reglerna för amortering av bostadslån att riksdagen godkänner i regeringsprotokollet förordade ändringar,

26. beträffande uthyrning av äldre småhus med egnahemslån att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet föreslagits,

27. beträffande förhandsbesked om bostadslån att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

28. beträffande räntebidrag att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats om lägsta garanterade räntesatser och om upptrappning av dem avslår motionerna 1977/78: 857, yrkandena 2, 4 och 5, samt 1367, yrkandet 2 c,

29. beträffande skattekonsekvenserna vid ändring av den garanterade räntan att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1385,

30. beträffande fullständig kostnadsneutralitet att riksdagen avslår motionen 1977/78: 849,

31. beträffande räntebidrag vid uthyrning av småhus i vissa fall att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

32. beträffande ändringarna i grunderna för tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

33. beträffande höjningen av det statliga bostadsbidraget att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats avslår motionen 1977/78: 491, yrkandet 3,

34. beträffande den nedre hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats avslår motionen 1977/78: 491, yrkandet 5,

35. beträffande den övre hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. att riksdagen med bifall till

4 Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 27

CU 1977/78: 27

vad i regeringsprotokollet förordats avslår motionerna 1977/ 78: 351, yrkandet 1, och 491, yrkandet 4, det sistnämnda såvitt nu är i fråga,

36. beträffande den övre hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag i vad den inte behandlats under 35 ovan att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats avslår motionen 1977/78: 491, yrkandet 4 såvitt nu är i fråga,

37. beträffande inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats avslår motionerna 1977/78: 351, yrkandet 2 såvitt nu är i fråga, och 491, yrkandet 6,

38. beträffande gränsen för skärpt inkomstreducering att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 351, yrkandet 2 såvitt nu är i fråga, och 491, yrkandet 7,

39. beträffande samordning av bostadsstödet att riksdagen avslår motionen 1977/78: 351, yrkandet 5,

40. beträffande omläggning av bostadsstödet till barnfamiljer m. fl. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 491, yrkandet 1,

41. beträffande kostnadsansvaret för bostadsstödet till pensionärerna att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 496 och 499,

42. beträffande åldersgränsen för rätt till bostadsbidrag att riksdagen avslår motionen 1977/78: 491, yrkandet 2,

43. beträffande ett förenklat ansökningsförfarande angående bostadsbidrag att riksdagen avslår motionen 1977/78: 351, yrkandet 4,

44. beträffande förmögenhetsprövningen i bostadsbidragssammanhang att riksdagen avslår motionen 1977/78: 282,

45. beträffande det statliga vårdbidraget vid beräkning av bostadsbidrag att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1375,

46. beträffande beslutanderätten rörande bostadsbidrag i vissa fall att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

47. beträffande övre gränsen för bostadsanpassningsbidrag att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1373,

48. beträffande administrationen m. m. av bostadsanpassningsbidraget att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1370,

49. beträffande inventering av behovet av handikappbostäder att riksdagen avslår motionen 1977/78: 862, yrkandet 1,

50. beträffande åtgärder syftande till en viss andel handikappbostäder att riksdagen avslår motionen 1977/78: 862, yrkandet 2,

51. beträffande möjligheterna för äldre m. fl. att längre bo kvar i sina lägenheter att riksdagen avslår motionen 1977/78: 853,

52. beträffande inkomstprövningsreglerna för förbättringslån att riksdagen avslår motionen 1977/78: 312,

53. beträffande ändringar i fråga om inkomstgränserna för för -

CU 1977/78: 27

bättringslån att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

54. beträffande ändringar i grunderna för förbättringslån till samer och övriga fjällbor att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

55. beträffande ändrade förvaltningsformer för boende i flerfamiljshus att riksdagen avslår motionen 1977/78: 858,

56. beträffande höjning av bidragsandelen för bidrag till förbättring av boendemiljön att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats avslår motionen 1977/78: 492, yrkandet 2,

57. beträffande ändringar av bidragsbeloppets storlek samt om förskott på bidrag, allt såvitt avser bidrag till förbättring av boendemiljön, att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

58. beträffande den fysiska miljöns utformning att riksdagen avslår motionen 1977/78: 492, yrkandet 3,

59. beträffande bostadslösningar för socialt handikappade att riksdagen avslår motionen 1977/78: 880,

60. beträffande sociala följdkostnader att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1369,

61. beträffande fastighetsförvaltning att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1381,

62. beträffande kollektiva boendeformer att riksdagen avslår motionen 1977/78: 856, yrkandet 1,

63. beträffande inventarier i kollektivhus att riksdagen avslår motionen 1977/78: 856, yrkandet 3,

64. beträffande ändringarna i grunderna för eftergift av hyresförlustlån att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

65. beträffande vissa ramar för bostadslångivningen m. m. att riksdagen

a. medger att räntefria förbättringslån får beviljas med högst 90 000 000 kr. under år 1978 och med 70 000 000 kr. under år 1979,

b. medger att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån under vart och ett av åren 1978 och 1979 får meddelas intill ett belopp av 655 000 000 kr.,

c. medger att under år 1978 ramarna för beslut om bostadslån och byggnadstillstånd för nybyggnad får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål och ramen för beslut om bostadslån till ombyggnad och räntebärande förbättringslån på motsvarande sätt får tas i anspråk för nybyggnadsverksamhet,

CU 1977/78: 27

d. medger att beslut om förhöjt låneunderlag för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse samt tilläggslån under vart och ett av åren 1978 och 1979 får meddelas intill ett belopp av 25 000 000 kr.,

e. medger att den i regeringsprotokollet förordade årliga ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller tilläggslån för vart och ett av åren 1978 och 1979 bestäms till 25 000 000 kr.,

f. bemyndigar regeringen att under de förutsättningar som angivits i regeringsprotokollet besluta om ändring av de under a för år 1978 samt under b och d upptagna ramarna,

66. beträffande anslag till bostadsbidrag att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78: 351, yrkandet 3, på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1978/79 till Bostadsbidrag m. m. anvisar ett förslagsanslag av 1 785 000 000 kr.,

67. beträffande anslag för miljöförbättringsbidrag att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78: 492, yrkandet 1, på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1978/79 till Bidrag till förbättring av boendemiljön anvisar ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

68. beträffande anslag till byggnadsforskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78: 856, yrkandet 2, på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1978/79 till Byggnadsforskning anvisar ett anslag av 12 000 000 kr.,

69. beträffande anslag i övrigt på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1978/79 att riksdagen anvisar

a. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 3 345 000 000 kr.,

b. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

c. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av 190 000 000 kr.,

70. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1978/79 att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78: 855 till Lånefonden för bostadsbyggande anvisar ett investeringsanslag av 3 705 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

71. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Fonden för låne -

CU 1977/78: 27

understöd att riksdagen till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 18 april 1978

På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s), Per-Erik Nisser (m), Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Eric Hägelmark (fp), Göthe Knutson (m) och Per Olof Håkansson (s).

Reservationer

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (alla s) har reserverat sig mot betänkandet i följande delar.

1. Målen för bostadspolitiken

Reservanterna anser att efter det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar »De bostadspolitiska» och slutar »i bostadsbyggandet» bort införas ytterligare ett avsnitt av följande lydelse:

Utskottet vill vidare understryka att det är nödvändigt att se bostadsmiljön ur ett vidgat perspektiv. Bostadsmiljön utgörs inte bara av den fysiska ramen, lägenheten, huset eller den yttre anläggningen. Minst lika väsentlig som dessa fysiska förutsättningar är den sociala miljön, dvs. de kontakter som kan utvecklas mellan dem som bor i bostadsområdet. Till bostadsmiljön måste räknas verksamheter av olika slag, offentlig och privat service samt spontana och organiserade aktiviteter av olika slag. Det krävs att en social helhetssyn mer än hittills sätter sin prägel på kommunernas bostadsförsörjningsplanering såväl vid nybyggnad som vid förvaltning och förbättring av redan färdiga områden. I en sådan helhetssyn ingår som ett naturligt led att motverka segregation. Bostadsmiljön får inte utgöra ett hinder för människor med fysiska, sociala eller psykiska handikapp. Brister i bostadsmiljön går främst ut över redan svaga grupper. Ett målmedvetet arbete med att skapa en god social miljö och motverka segregation i boendet innebär insatser för att bekämpa orättvisor mellan olika

CU 1977/78: 27

samhällsgrupper, att skapa trygghet och gemenskap mellan generationerna, att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och att höja levnadsvillkoren för dem som i särskilt hög grad är beroende av solidaritet.

I motionen 1688 (s) behandlas bl. a. frågor om olika åtgärder som bör vidtas för att uppnå en bättre bostadsmiljö. Dessa förslag kommer utskottet att behandla i sitt betänkande CU 1977/78: 28 med anledning av propositionen om riktlinjer för ansvarsfördelning inom bostadsförsörjningen m. m.

2. Konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande

Reservanterna anser att det stycke i utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Motsvarande motionsförslag” och på s. 19 slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

I motionen 1688 (s) har bl. a. begärts förslag till lag om bostadsförsörjning — en lagstiftning som bl. a. skulle omfatta planer för komplettering och förändring av befintliga bebyggelsemiljöer samt även innefatta en bostadssocial inventering av olika bostadsområden. Denna motion kommer som ovan nämnts att behandlas i utskottets betänkande CU 1977/ 78: 28 med anledning av propositionen om riktlinjer för ansvarsfördelning inom bostadsförsörjningen m. m. Den i den nu behandlade motionen upptagna frågan är av mer begränsad natur och den bör ses i sitt större sammanhang och ingå som en del av de i motionen 1688 föreslagna inventeringarna m. m. Motionen avstyrks därför. Frågan om ökat byggande av lägenheter i flerfamiljshus behandlar utskottet nedan i samband med motionsförslag om tilläggslån.

3. Prisstopp på byggvaror och byggnadsmaterial

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”Utskottet behandlade” och slutar ”Motionsyrkandena avstyrks” bort lyda:

Ovan (s. 13—15) har presenterats bl. a. statistik om prisutvecklingen på vissa byggnadsmaterial. Statistiken visar på fortsatta kraftiga prishöjningar beträffande byggnadsmaterial under slutet av år 1977 och början av år 1978. Enligt utskottets mening bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att prisstoppet på byggnadsmaterial bör utvidgas så att den ogynnsamma kostnadsutvecklingen kan hejdas. Yrkandet 1 i motionen 897 (s) i motsvarande del tillstyrks alltså. Därmed har i väsentliga delar förslagen i motionerna 272 (vpk), yrkandet 1, och 1367 (apk), yrkandet 2 a, tillgodosetts.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande prisstopp på byggvaror och byggnadsmaterial att

CU 1977/78: 27

riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 897, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, samt med anledning av motionerna 1977/ 78: 272, yrkandet 1, och 1367, yrkandet 2 a, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kontroll av entreprenadpriserna m. m.

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”De frågor” och slutar ”inte erforderligt” bort lyda:

De frågor som behandlas av SPK är betydelsefulla. De är emellertid endast ett första steg på vägen mot en skärpt kontroll av entreprenadpriserna på bostadsmarknaden. Enligt utskottets mening är det av stor vikt att förslag från SPK snarast kommer fram samt att regeringen med ledning av de gjorda undersökningarna snabbt vidtar åtgärder så att den ogynnsamma utvecklingen beträffande byggkostnadsutvecklingen bryts. Frågan är emellertid av större vidd och berör inte endast de av SPK upptagna frågorna. Som anförts i motionen 897 (s) noterade civilutskottet enhälligt år 1977 att uppgången i byggkostnaderna inte helt kunde förklaras med bakomliggande mätbara faktorer. Enligt utskottets mening har regeringen under det gångna året inte nog seriöst behandlat frågan om byggkostnadsutvecklingen och den stora och oförklarliga regionala prisspridning som förekommer. Vidare måste regeringen snabbt uppmärksamma de ändrade konkurrensförhållanden inom olika led av bostadsbyggandet som inträffat under de senaste åren genom den koncentration till större företagsenheter som skett. Den bättre kontrollen av prisbildningen på byggnadssektorn och därmed sammanhängande konkurrensfrågor innebär att bättre möjligheter kommer att finnas för att på sikt kunna övergå till ett system med produktionskostnadsanpassad belåning, något som bör eftersträvas. Frågan behandlas såväl i propositionen 1977/78: 93 som i motionen 1977/78: 1835 (s). F. n. saknas möjligheter att övergå till ett system med produktionskostnadsanpassad belåning. Genomförandet av systemet förutsätter reell konkurrens, något som enligt utskottets mening alltså saknas f. n.

Vad utskottet ovan anfört bl. a. om entreprenadpriskontroll samt om prisutvecklingen inom bostadssektorn bör ges regeringen till känna. Förslag i frågorna bör snarast redovisas för riksdagen.

dels utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande kontroll av entreprenadpriserna m. m. att riksdagen med bifall till motionen 897, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, och yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1977/78: 27

5. Tilläggslån

Reservanterna anser att

dels — under förutsättning av bifall till reservationen 3 — det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”Motionsyrkandena avstyrks” bort lyda:

Som ovan (s. 19—20) framgått har påbörjandet av bostadsbyggandet under de senaste åren legat på en alltför låg nivå trots att vissa åtgärder vidtagits för att öka igångsättningen. Dessa åtgärder bör dock kompletteras genom att vissa övergångsvisa insatser görs. Förslaget i motionen 897 (s) om tilläggslån för flerfamiljshus har denna utgångspunkt.

Inte minst den senaste tidens utveckling visar att ett ökat bostadsbyggande är nödvändigt. Under de senaste åren har utvecklingen på bostadsmarknaden ingett stark oro. Av den ovan lämnade statistiken framgår hur antalet påbörjade lägenheter minskat kraftigt. Särskilt ogynnsam har utvecklingen varit beträffande påbörjandet av flerfamiljshus. Sålunda påbörjades under år 1977 endast ca 12 800 lägenheter i flerfamiljshus. Detta är det lägsta antalet under 1970-talet både absolut och relativt. Nämnas bör att påbörjandet av lägenheter i flerfamiljshus var mer än fem gånger så stort år 1970 som år 1977. Det torde inte råda delade meningar om vikten av att bostadsbyggandet måste öka. Enligt utskottets mening är det därvid av största vikt att påbörjandet av lägenheter i flerfamiljshus ökar kraftigt.

Den kraftigt ökade produktionen av småhus har i många kommuner skapat svårartade bristproblem. För vissa hushåll framstår småhuset som en olämplig bostad liksom en lägenhet i flerfamiljshus kan göra det för andra. Tillgång på lägenheter i flerfamiljshus är avgörande för att många hushåll skall få den bostad som svarar mot deras önskemål om kollektiv service, grannskap och social gemenskap. Det är angeläget att bostadsmarknaden tillförs ett varierat utbud av hustyper och upplåtelseformer.

För att komma till rätta med överkostnadema inom bostadsproduktionen bör ett särskilt ränte- och amorteringsfritt tilläggslån för flerbostadshus utgå för bostäder som igångsätts senast den 31 december 1978. Lånet bör vara generellt och utgöra 10 % av låneunderlaget. Ett lån av denna omfattning och med dessa förutsättningar skulle innebära en betydande insats för ett ökat bostadsbyggande. Den ökade igångsättningen med anledning av förslaget kan beräknas till 15 000 lägenheter under år 1978. Vidare skulle ett tilläggslån bidra till lägre inflyttningshyror i nyproduktionen samt få positiva konsekvenser för arbetsmarknaden.

Tilläggslånen förutsätter att prisstopp på byggnadsmaterial införs, något som utskottet ovan uttalat sig för. Även andra åtgärder såsom bättre bostadsstöd till barnfamiljer och låginkomsttagare bör vidtas. Dessa frågor behandlar utskottet nedan.

CU 1977/78: 27

57 Förslaget i motionen 897 (s), yrkandet 3, tillstyrks alltså. Detta innebär att motionen 857 (vpk), yrkandet 6, i huvudsak är tillgodosett.

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande tilläggslån att riksdagen, med bifall till motionen 1977/78: 897, yrkandet 3, samt med anledning av motionen 1977/78: 857, yrkandet 6, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Låntagarkretsen vid bostadslån

Reservanterna anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”1 yrkandet” och slutar ”i frågan” bort lyda:

Förslaget i den nämnda motionen 1977/78: 857 (vpk), yrkandet 3, att bostadslån inte längre skall utgå för enskilt ägda hyreshus ansluter i och för sig väl till utgångspunkten att bostadspolitiken uteslutande skall tjäna sociala behov. Det förhållandet att också enskilda fått ekonomisk stimulans för att bidra till bostadsproduktionen utgår från den situation då bostadsbristen var det allt överskuggande problemet. Synen på ägandet av hyreshus som kapitalplacering eller näringsfång kan självfallet inte få principiellt stöd. Samma principiella mål kan emellertid förenas med en viss privatekonomisk verksamhet på denna sektor under förutsättning bl. a. att de självkostnadsbestämda företagen har en klart dominerande ställning och att hyreslagstiftningen ger hyresgästerna möjlighet att inte behöva underkasta sig de krav som kan grundas på en oinskränkt äganderätt. Mot denna bakgrund har också riksdagen tidigare (CU 1974: 36 s. 32) lämnat utan erinran antagna riktlinjer för bl. a. kommuns markfördelning. Dessa innebär bl. a. att självkostnadsföretagen bör ges en dominerande ställning inom produktionen av flerfamiljshus — något som självfallet måste anses gälla också småhus för uthyrning. Mot bl. a. denna bakgrund finns det nu inte tillräcklig anledning att tillstyrka motionsförslaget.

7. Övre lånegränser vid nybyggnad

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”När utskottet” och på s. 25 slutar ”motionen 854 (s)” bort lyda:

Som föreslås i motionen 854 (s) bör den övre lånegränsen för bostadslån som nu är 22/92 % av låneunderlaget resp. pantvärdet sänkas till 15/85 %. Förslaget gäller i huvudsak enskilt ägda flerfamiljshus. Lånegränsen höjdes genom att riksdagens majoritet (c, m, fp) år 1977 biföll ett förslag i budgetpropositionen. I reservation (s) mot förslaget anfördes bl. a. att detta omedelbart förbättrade resultatet för ägare av enskilt ägda hyreshus utan att någon motsvarande förbättring för hyresgästerna i dessa

CU 1977/78: 27

fastigheter kom till stånd. Det i budgetpropositionen framförda förslaget kunde enligt reservanterna inte anses främja de bostadspolitiska målen och därmed inte heller de boendes intressen. Den enda effekten av förslaget var att enskilda fastighetsägare får en bättre avkastning av sina kapitalplaceringar.

Vad som anfördes i reservationen år 1977 äger alltjämt giltighet. Det finns alltså inte anledning att de förra året beslutade lånegränserna behålls. Motionen 854 (s) tillstyrks sålunda. Anslagsfrågan behandlas nedan.

dels utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande övre lånegränserna vid nybyggnad att riksdagen bifaller motionen 1977/78: 854,

8. Avkastningspantvärde

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Utskottet vill” och på s. 26 slutar ”inte erforderligt” bort lyda:

Utskottet instämmer i vad motionärerna anfört om ett avkastningsbaserat pantvärde. Enligt utskottets mening finns det således anledning att även fortsättningsvis i vissa fall beräkna ett pantvärde med utgångspunkt i en hyreskalkyl. Regler om hur dessa beräkningar skall göras finns i de av bostadsstyrelsen utfärdade tillämpningsföreskrifterna till bostadsfinansieringsförordningen. Enligt vad utskottet erfarit har denna regel med framgång använts i skilda delar av landet. Effekten om regeln avstås blir — som motionärerna framhåller — en ökning av ingångsvärdet och därmed på prisutvecklingen på äldre fastigheter. De av motionärerna framförda farhågorna om en ökning av priserna på ombyggnadsfastigheter är enligt utskottets mening berättigade. Ytterst tar sig denna prisökning uttryck i ökade hyror för de boende i dessa fastigheter. Som motionärerna framhåller och som även föredraganden konstaterar bör ett utökat samarbete mellan kommuner och lånemyndigheter beträffande lägestilläggen bidra till att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för ombyggnad av flerfamiljshus.

De fördelar som finns med att i vissa fall använda ett avkastningsbaserat pantvärde vid ombyggnad är enligt utskottets mening så stora att de f. n. inte bör överges. Utskottet kan således inte dela den uppfattning i frågan som förs fram i budgetpropositionen. Utskottet bör ge regeringen till känna vad i motionen 1361 (s) anförts om avkastningsbaserat ombyggnadspantvärde — tankegångar som i allt väsentligt delas av utskottet.

dels utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande avkastningspantvärde vid ombyggnad att riksdagen med anledning av vad i regeringsprotokollet anmälts och med

CU 1977/78: 27

anledning av motionen 1977/78: 1361 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Sorn ovan” och slutar ”till lägenhetssammanläggningar” bort lyda:

Som ovan framgått har utskottet godtagit förslaget i budgetpropositionen om bostadslån för ombyggnad av flerfamiljshus som innebär lägenhetssammanläggningar. Enligt vad som föreslagits i motionen 1688 (s), yrkandet 5, bör emellertid på sikt ett särskilt statligt bidrag införas i syfte att stimulera lägenhetssammanslagningama. Ett sådant bidrag har föreslagits såväl av boende- och bostadsfinansieringsutredningama som av bostadsstyrelsen. Ett tillkännagivande enligt förslaget i motionen 1688 (s) bör sålunda göras.

dels utskottet under 15 bort hemställa

15. beträffande statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 1688, yrkandet 5 såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Förberedelser för ändrad lägenhetsindelning

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Enligt utskottets” och slutar ”enskilda fallet” bort lyda:

Det är av stor betydelse att nya bostäder i största möjliga utsträckning byggs så att framtida förändringar blir möjliga. Därmed blir det möjligt att i större grad än f. n. anpassa lägenheterna till konsumenternas förändrade krav och behov och som en följd därav längre bibehålla och skapa förutsättningar för en allsidig hushållssammansättning. Vad i motionen 1688 (s) anförts om förberedelser för ändrad lägenhetsindelning bör ges regeringen till känna.

dels utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande förberedelser för ändrad lägenhetsindelning att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 1688, yrkandet 5 såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1977/78: 27

11. Bostäder för äldre

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Grundläggande utgångspunkter” och på s. 28 slutar ”utredningsarbetet avslutats” bort lyda:

Ovan har redogjorts för pågående och nyligen avslutat arbete om de äldres boende. Utskottet finner det viktigt att beredningsarbetet av utredningarna snabbt slutförs så att utgångspunkter för de kommunala bedömningarna i sammanhanget snart kan presenteras. Som anförs i motionen är planeringstiderna för bostadsbyggandet långa, och det är därför nödvändigt att förslag om inriktningen av de äldres boendeförhållanden snabbt redovisas så att de grundläggande utgångspunkterna för bostadsbyggandet, den inre och den yttre miljön samt för planläggningen på detta område korner till berörda myndigheters samt till kommunernas kännedom. Ett tillkännagivande enligt motionen 1688 (s), yrkandet 6, bör göras.

dels utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande bostäder för äldre att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 1688, yrkandet 6, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts,

12. Köpeskillingskontroll

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”Eftersom frågan” och slutar ”yrkandet 1” bort lyda:

Enligt utskottets mening bör riksdagen uttala att köpeskillingskontrollen utsträcks till fem år. Vid behandlingen av bostadsstyrelsens förslag bör denna fråga noggrant prövas i regeringens kansli. Förslag i frågan bör snarast lämnas riksdagen. Ett i motionen 630 (s) föreslaget tillkännagivande bör göras.

dels utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande köpeskillingskontroll att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 630, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Skattekonsekvenserna vid ändring av den garanterade räntan

Reservanterna anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Vad sedan” och slutar ”i fortsättningen” bort lyda:

I motionen 1385 (m, c) hemställs att riksdagen måtte besluta uttala att ändringen av den garanterade räntan görs så att kostnadsändringen med beaktande av skattekonsekvenserna blir lika stor för flerbostadshus

CU 1977/78: 27

och småhus. Motionen avstyrks. Utskottet behandlar nedan frågan om kostnaderna vid olika bostadsupplåtelseformer.

14. Kostnaderna vid olika bostadsupplåtelseformer

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Utskottet vill” och på s. 35 slutar ”att upprätthållas” bort lyda:

Av den ovan lämnade redovisningen framgår att balansen mellan olika besittningsförmer sedan 1974 års beslut fattades utsatts för stora spänningar och gjort vissa justeringar nödvändiga. Sålunda har ökningen av byggkostnaderna medfört relativt stora höjningar av lånetaket. Vidare måste i sammanhanget erinras om att det totala skattetrycket för den enskilde individen f. n. är av helt annan storlek än 1974. Den starka inflation som inträffat under de senaste åren medverkar även till att de beräkningsförutsättningar som låg till grund för 1974 års beslut i väsentlig grad förändrats. De i skilda sammanhang och vid olika tidpunkter företagna justeringarna visar enligt utskottet på nödvändigheten av att en utredning av frågan om kostnaderna för olika bostadsupplåtelseformer nu kommer till stånd. I motionen 849 (s) samt ovan i utskottets yttrande har givits exempel på frågor som bör behandlas i den föreslagna utredningen. Utredningen, som bör ha parlamentarisk sammansättning, bör snarast tillsättas.

dels utskottet under 30 bort hemställa

30. beträffande fullständig kostnadsneutralitet att riksdagen med anledning av motionen 1977/78: 849 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Övre hyresgränser för bostadsbidrag

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 37 som börjar ”De förslag” och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Utöver regeringens förslag bör de övre hyresgränsema höjas med 100 kr. i månaden för barnfamiljerna. Förslaget innebär att en större del av hyran än vad som följer av regeringens förslag kommer att täckas med bostadsbidrag — härigenom kan i många fall undvikas de negativa verkningarna av regeringens förslag om höjd nedre hyresgräns. Genom förslaget i motionen undviks att allt fler bidragstagare ensamma får betala hyreshöjningarna eller slås ut ur systemet. Bostadsstyrelsens statistik visar att så sker, bl. a. på grund av för låga övre hyresgränser, för låga inkomstgränser samt för låga reduktionsgränser. De båda senare frågorna behandlar utskottet nedan.

CU 1977/78: 27

62 Förslaget i motionen 1977/78: 351 (s), yrkandet 1, om övre hyresgränser för barnfamiljer m. fl. tillstyrks alltså, medan förslaget i motionen 1977/ 78: 491 (vpk), yrkandet 4 såvitt nu är i fråga, avstyrks.

dels utskottet under 35 bort hemställa

35. beträffande den övre hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. att riksdagen med anledning av förslaget i regeringsprotokollet bifaller motionen 1977/78: 351, yrkandet 1, samt avslår motionen 1977/78: 491, yrkandet 4 såvitt nu är i fråga,

16. Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38 som börjar ”Det ligger” och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Som framhålls i motionen 351 (s) måste inkomstgränserna omräknas utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen. Omräkningen bör gälla både för barnfamiljer och för hushåll utan barn. Motionsförslaget, som ligger i linje med vad bostadsstyrelsen föreslagit, innebär att fler hushåll kommer att omfattas av stöd inom bostadsbidragssystemets ram än vad som blir fallet om endast de höjningar som föreslås i budgetpropositionen genomförs. Vidare innebär motionsförslaget att många hushåll som skulle erhållit minskade bostadsbidrag kan komma att omfattas av samhällets bostadsstöd i stort sett i samma omfattning som hittills. Inflationen bör inte ytterligare få urholka bostadsbidragens värde. De i motionen framförda förslagen om höjda inkomstgränser bör beslutas av riksdagen att gälla fr. o. m. 1979-01-01. I motionen 491 (vpk) föreslås att gränserna skall gälla fr. o. m. 1978-07-01, något som av administrativa skäl inte är genomförbart.

dels att utskottet under 37 bort hemställa

37. beträffande inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag att riksdagen med anledning av vad i regeringsprotokollet förordats och med bifall till motionen 1977/78: 351, yrkandet 2 såvitt nu är i fråga, samt med anledning av motionen 1977/78: 491, yrkandet 6, beslutar att bostadsbidrag för barnfamiljer skall utgå med fullt belopp om familjeförsörjarens till statlig inkomstskatt taxerade inkomst ej överstiger 41 000 kr. samt att bostadsbidrag till hushåll utan barn skall utgå med fullt belopp om nämnda inkomst ej överstiger 33 000 kr., allt fr. o. m. 1979- 01-01,

CU 1977/78: 27

17. Gränsen för skärpt inkomstreducering

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38 som börjar ”Förslagen i” och slutar ”reduktionsgränsen avstyrks” bort lyda:

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit en lika stor höjning av reduktionsgränsen för skärpt reducering som motionärerna. Som anförts i motionen 351 (s) kan andelen inkomster som ligger till grund för beräkning av bostadsbidraget och som uppgår till minst 60 000 kr. i årsinkomst väntas ha ökat kraftigt under senare år. Om inga förändringar beträffande reduceringsgränsen vidtas kommer bostadsstödets värde även av denna anledning att fortsätta att urholkas av inflationen även år 1979. Gränsen för skärpt reduktion bör därför höjas med 6 000 kr. till 60 000 kr. fr. o. m. 1979-01-01 såvitt gäller bostadsbidrag för barnfamiljer.

dels utskottet under 38 bort hemställa

38. beträffande gränsen för skärpt inkomstreducering att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 351, yrkandet 2 såvitt nu är i fråga, samt med anledning av motionen 1977/78: 491, yrkandet 7, beslutar att det statliga bostadsbidraget och det statskommunala bostadsbidraget till barnfamiljer skall reduceras med 15 % av den taxerade inkomsten mellan 41 000 och 60 000 kr. och med 24 % av den taxerade inkomsten över 60 000 kr. allt fr. o. m. 1979-01-01,

18. Samordning av bostadsstödet

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38 som börjar ”Sorn ovan” och slutar ”yrkandet 5, avstyrks” bort lyda:

Som tidigare framhållits i skilda sammanhang — bl. a. vid 1977 års behandling av bostadsfrågorna i riksdagen — är det av största vikt att samordningen mellan de olika bostadsbidragssystemen snarast kommer till stånd. Den begränsade samordning mellan SKBB- och KBT-systemen som riksdagen då godtog får endast anses vara ett steg på vägen mot en samlad lösning.

Utskottet vill understryka vikten av att reformarbetet vad avser samordning mellan de olika bostadsbidragssystemen snarast förs vidare. Ett nödvändigt inslag i en sådan reform är att i systemet byggs in en garanterad grundtrygghet för pensionärerna samt att systemet konstrueras så att kommuner med många pensionärer och låg skattekraft ges möjligheter att erbjuda bättre bostadstillägg än f. n., något som också ligger i linje med krav från Pensionärernas riksorganisation. Förslag med ovan

CU 1977/78: 27

angivet innehåll bör snarast föreläggas riksdagen. Förutom av kommunalekonomiska utredningen har förslag i frågan lämnats av boendeutredningarna. Samtliga utredningsförslag har remissbehandlats. Underlag finns således för att närmare avgöra hur samordningen skall utformas samt hur kostnadsfördelningen mellan stat och kommun skall utformas.

Vad utskottet anfört om samordningen samt om vikten av att denna snarast kommer till stånd bör ges regeringen till känna.

dels utskottet under 39 bort hemställa

39. beträffande samordning av bostadsstödet att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 351, yrkandet 5, som sin mening ger regeringen till känna av utskottet anfört,

19. Förenklat förfarande vid ansökning om bostadsbidrag

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar ”Enligt vad” och på s. 40 slutar ”till 9 %” bort lyda:

Som ovan framgått har en undersökning gjorts om hur befintliga uppgifter i bostadsbidragsregistret kan bli felaktiga p. g. a. att registret vid den tidpunkt då frågan om fortsatt bidrag prövas inte innehåller aktuella och korrekta uppgifter. Denna undersökning har nu avslutats och bör kunna utvärderas så att ett system med förenklat ansökningsförfarande kan tillämpas fr. o. m. 1979-01-01.

Som framgår av budgetpropositionen har flertalet remissinstanser tillstyrkt ett förslag om att förmedlingsorganen i kontrollsyfte skulle få tillgång till försäkringskassornas uppgifter om sjukpenninggrundande inkomst. Viss tvekan om förslagets lämplighet har dock framförts av datainspektionen. Föredraganden anmäler att frågan närmare kommer att övervägas. Enligt utskottets mening bör även denna fråga behandlas i regeringens kansli så att ett nytt, förenklat ansökningsförfarande kan börja tillämpas fr. o. m. 1979-01-01.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels utskottet under 43 bort hemställa

43. beträffande ett förenklat ansökningsförfarande angående bostadsbidrag att riksdagen med anledning av motionen 1977/78: 351, yrkandet 4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1977/78: 27

20. Anslag till bostadsbidrag

Reservanterna anser — under förutsättning av bifall till reservationerna 15, 16 och 17 — att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 46 sorn börjar ”Motionsförslaget avstyrks” och slutar ”förslag tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslagen i motionen 351 (s) om höjda övre hyresgränser för SKBB samt förändringar i inkomstprövningsreglema för bostadsbidrag. Utskottet tillstyrker sålunda även förslaget i motionen 361 (s), yrkandet 3, om anslagsberäkningen till bostadsbidrag.

dels utskottet under 66 bort hemställa

66. beträffande anslag till bostadsbidrag att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1977/78: 351, yrkandet 3, på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1978/79 till Bostadsbidrag m. m. anvisar ett förslagsanslag av 1 948 000 000 kr.,

21. Anslag till lånefonden för bostadsbyggande

Reservanterna anser — under förutsättning av bifall till reservationerna 5 och 7 — att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 47 som börjar ”Utskottet avstyrker” och slutar ”förslag tillstyrks” bort lyda:

Det förslag om anslagsförändringar som blir följden av utskottets tillstyrkan av motionerna 897 (s) om tilläggslån och 854 (s) om sänkta övre lånegränser i vissa fall innebär en anslagsökning om 170 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Motionen 855 (s) tillstyrks.

dels utskottet under 70 bort hemställa

70. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1978/79 att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1977/78: 855 till Lånefonden för bostadsbyggande anvisar ett investeringsanslag av 3 875 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

CU 1977/78: 27

66 Bilaga

Motionsyrkandenas behandling

Motion

(nr)

Yrkande

Utskottets

yttrande

(s)

Utskottets

hemställan

(punkt)

Reservat

(nr)

272 (vpk)

282 (c)

312 (fp)

351 (s)

36, 37

37, 38

16, 17

491 (vpk)

36, 37

35, 36

492 (vpk)

496 (vpk)

499 (apk)

630 (s)

842 (s)

849 (s)

33—35

853 (s)

854 (s)

855 (s)

856 (vpk)

857 (vpk)

858 (vpk)

862 (fp)

880 (vpk)

59 CU 1977/78: 27

67 Motion

(nr)

Yrkande

Utskottets

yttrande

(s)

Utskottets

hemställan

(punkt)

Reservation

(nr)

897 (s)

7,8

3,4

1361 (s)

25—26

1367 (apk)

2 a

2 b

2c

1369 (apk)

1370 (fp)

1373 (s)

1375 (s)

1378 (c, m)

1381 (fp)

1385 (m, c)

1679 (m)

1680 (m)

1684 (s)

28—29

1688 (s)

26, 27

15, 16

9, 10

1689 (fp, s,

c, m,

vpk)

28—29

18 CU 1977/78: 27

68 Innehåll

Propositionen 1

Motionerna 3

Statistiska uppgifter om bostadsbyggandet m. m 9

Nuvarande förhållanden m. m 9

Nybyggnad 10

Ombyggnad 12

Prisutveckling i fråga om trävaror, snickeriprodukter och övriga

byggnadsmaterial 13

Hyror 16

Outhyrda lägenheter 16

Utskottet 18

Bostadsbyggandets inriktning och omfattning 18

Finansieringssystemet m. m 20

Prisstopp på byggnadsmaterial m. m 22

Bostadslån 23

Räntebidrag 31

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 35

Bostadsbidrag 36

Bostadsanpassningsbidrag m. m 41

Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m 42

Medinflytande i boendet 43

Bidrag till förbättring av boendemiljön 43

Byggnadsforskningen m. m 44

Eftergift av hyresförlustlån 46

Ramar och anslag m. m 46

Hemställan 47

Reservationer 53

1. Målen för bostadspolitiken 53

2. Konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande 54

3. Prisstopp på byggvaror och byggnadsmaterial 54

4. Kontroll av entreprenadpriserna m. m 55

5. Tilläggslån 56

6. Låntagarkretsen vid bostadslån 57

7. Övre lånegränser vid nybyggnad 57

8. Avkastningspantvärde 58

9. Statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter .. 59

10. Förberedelser för ändrad lägenhetsindelning 59

11. Bostäder för äldre 60

12. Köpeskillingskontroll 60

13. Skattekonsekvenserna vid ändring av den garanterade räntan 60

14. Kostnaderna vid olika bostadsupplåtelseformer 61

15. Övre hyresgränser för bostadsbidrag 61

16. Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag 62

17. Gränsen för skärpt inkomstreducering 63

18. Samordning av bostadsstödet 63

19. Förenklat förfarande vid ansökning om bostadsbidrag 64

20. Anslag till bostadsbidrag 65

21. Anslag till lånefonden för bostadsbyggande 65

Bilaga: motionsyrkandenas behandling 66

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978