Med anledning av propositionen 1977/78:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde jämte motion

Civilutskottets betänkande

CU 1977/78:29

1977/78: 29

med anledning av propositionen 1977/78:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde jämte motion

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1977/78:125 bilaga 12 (kommundepartementet) (s. 91—105) föresiagit riksdagen att

1. godkänna de i regeringsprotokoliet föreslagna överenskommelserna mellan staten och dels kommunen, dels försäkringsgivarna,

2. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa a-

på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln till Ersättningar m. m. i samband med naturkatastrofen i Tuve ett reservationsanslag av 65 000 000 kr.,

b. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd till Lån för inlösen av fastigheter i samband med naturkatastrofen i Tuve ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.

Förslagen i propositionen är föranledda av naturkatastrofen i Tuve.

Jordskredet i Tuve inträffade onsdagen den 30 november 1977. Vid skredet omkom åtta personer. Lika många fick ligga kvar på sjukhus. En svårt skadad man avled senare. Ytterligare 31 personer skadades vid katastrofen.

Inom skredområdet låg 67 bostadshus och dessa kan inte användas igen. Ytterligare 84 bostadshus inom ett område där risk för skred anses föreligga är evakuerade.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län övertog samma kväll som katastrofen inträffade ledningen av räddningstjänsten. Måndagen den 5 december 1977 frånträdde länsstyrelsen ledningen. Räddningstjänsten upphörde onsdagen den 28 december 1977.

I början av december 1977 bildades en central samrådsgrupp med statsråd och tjänstemän från berörda departement samt företrädare för länsstyrelsen, Göteborgs kommun, försäkringsgivarna och villaägarföreningarna. Samrådsgruppen fungerar som ett forum för överläggningar i de ekonomiska och praktiska frågor som föranleds av jordskredet.

I ett svar den 15 december 1977 på en fråga i riksdagen förklarades, att det från allra första stund hade varit regeringens avsikt att medverka till att de drabbade skulle, så långt det var möjligt, hållas ekonomiskt skadeslösa.

I samband med ett sammanträde den 22 december 1977 i den centrala samrådsgruppen bildades en lokal värderings- och berednings 1

Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 29

Kartong: S. 1, rubriken Tillkommer: jämte motion

CU 1977/78: 29 2

grupp. Denna grupp går genom skadefallen och förtecknar ersättnings- ...

anspråken. I gruppen sker överläggningar i frågor rörande värdering och ersättning. Den lokala gruppen består äv företrädare för Staten,'Göte- '

borgs kommun, försäkringsgivarna och vitlaägarföreningarnä.

Företrädare för staten har fört förhandlingar med företrädare för1 ' •' • '

dels Göteborgs kommun, dels försäkringsgivarna om bl. a. ansvaret för de åtgärder som behöver vidtas i skredområdet och skredriskområdet

* fa#: ■

samt fördelningen av kostnaderna för dessa åtgärder. Förhandlingarna har lett till att förslag till överenskommelser mellan staten och korn- 1 ! ''f" munen resp. försäkringsgivarna har upprättats. Förslagen, sorn har fo- ' 1

gats till regeringsprotokollet, har söm bilagä fögåts till detta betänkande. A

Kostnaderna med anledning av TuVe-katästrofen tiar beräknats av - ' : s: 'v

kommunen och fördelas enligt förslagen pä följande sätt (milj: kr.). :"

: é i 5".: • •' r

Staten ’"r •

: i /•. : .■•

iFÖTsäk- ’1" rings--I i .. givarna

Kommittén Summa'

i <:■

Yl

Förstörda byggnader och skadat eller förlorat lösöre

■’ . * !-• i ■**? • •)>,;

. .v i

35,0 '

35,0

Merkostnader för de skadelidande, flyttnings- kostnader m. m.

*

■■ •' V»*-.*'-' '• 5"

Mark m. m. inom skredområdet

10,0

10,0

Fastigheter varpå husen kan komma ätt rivas

3,0

4,5 ' -l

»«i t »ydfij

Grundförstärknings- och stabiliseringsåtgäfder (inkl. vissa vägar) • ,'. , • ?

' 1<S,1

; 8,1

’ - ' r: ' 24,2

,. ■ no ' ■ >••

Tuvevägen ■ ■

1,4

' 't 1=V

, ■ ■ . L4“ .:•!

Iordningstäl lande av skredområdet

3,9

3,9 •: 7*8

Ledningar och Kvillebäcken -

5,0.

• *i ,• .. ti

5,0 fi i i 10,0

Kyrkvägen ;• v. ■ d

0,5 ; ;

v 0,5 >: ,.1,0 ,

övrigt

2,0

2,0 :. i i : 4,0; ; '

Administration ■, .• • - .

: -

:• *

* ■ 543-j

Diverse ersättningar och kostnader, oförutsett

15,0

0,4,;,

-. -15,4.

Totalt j ;

56,9 .

48,0

11,4 V. t U6,3

* Kostnaderna kan f. n. ej anges.

.ir

1.ttiT.

-.v:

De belopp som anges i tabellen är preliminära såvitt avser staten^Och f; • kommunen. Den slutliga fördelningen mellan dessa parter skall, enligt förslag till överenskommelse avse verkliga kostnader. De ersättningsbelopp som försäkringsgivarna kommer att få betala för förstörda bygg nader

och skadat eller förlorat lösöre är uppskattade. Uppgift om stor- ^ ; • •,;

leken av merkostnader för de skadelidande, flyttningskostnader m. m. ;■. :

saknas ännu. övriga kostnader som enligt förslag .till överenskommelse V

faller på försäkringsgivarna avser fasta belopp. Dock skall en justering y .

ske med hänsyn till de värden sorn kommer att fastställas för byggnader- • : . : ;i

na (preliminärt har värdet av varje byggnad upptagits till 300.000 kr.).. , <■>

CU 1977/78: 29

3 Mervärdeskatt och prisstegringar beräknas till 5,6 milj. kr. En del av denna kostnad skall enligt förslag till överenskommelse belasta kommunen.

Kommunens kostnader för räddningstjänst, vilka beräknas uppgå till 11 milj. kr., ersätts av staten i enlighet med bestämmelser i brandlagen (1974: 80) och de principer för statsbidrag som gäller vid tillämpning av 21 § tredje stycket nämnda lag.

Det belopp som behövs för att täcka statens kostnader — utöver kostnaderna för räddningstjänst — har i propositionen avrundats till 65 milj. kr. Hänsyn har då också tagits till mervärdeskatt och prisstegringar samt till behov av viss marginal för osäkerhet i kostnadskalkylerna.

Motionen

I motionen 1977/78:1888 av Kurt Hugosson (s) hemställs att riksdagen måtte besluta att i skrivelse som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande ersättningsfrågor m. m. till de i samband med naturkatastrofen i Tuve drabbade människorna.

I motionen tas upp fern frågor som enligt motionärens mening fortfarande är föremål för överväganden och som såväl de drabbade som länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län i skrivelser till kommundepartementet påtalat. I motionen behandlas följande frågor.

1. Ansvarsutfästelse för eventuellt framtida skador.

2. Beskattningseffekterna för bostadsrättshavare.

3. Ersättningsprinciper för oförsäkrad lösegendom.

4. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

5. Ersättning till rörelseidkare för skador i samband med katastrofen.

Utskottet

I propositionen lämnas vissa uppgifter om skadorna i samband med jordskredet i Tuve den 30 november 1977. Uppgifterna har delvis redovisats ovan.

Föredraganden anför att länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ämnar göra en utvärdering av räddningstjänstinsatsema vid skredet men att det redan nu kan konstateras att de planer som länsstyrelsen och räddningsorganen hade att arbeta efter i stort sett visade sig ändamålsenliga. Föredraganden anser det angeläget beträffande de enskilda personer som har lidit skada genom katastrofen att staten träder in med hjälp i den mån ersättningsskyldigheten inte ankommer på försäkringsgivarna. Det bör eftersträvas att de skadelidande försätts i samma ekonomiska situation som före katastrofen.

Utskottet instämmer med vad i propositionen anförts om statens in lt

Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 29

CU 1977/78: 29

sats för de drabbade. I sammanhanget vill utskottet erinra om att kommunministern i svar på fråga i riksdagen 1977-12-15 förklarat att det från allra första stund varit regeringens avsikt att medverka till att de drabbade skulle, så långt möjligt, hållas ekonomiskt skadeslösa.

I propositionen lämnas vidare uppgifter om kostnadsfördelningen mellan staten, kommunen och försäkringsgivarna. Såsom framgår av det till detta betänkande bifogade förslaget till överenskommelse mellan staten och Göteborgs kommun har kommunen åtagit sig att svara för i princip alla praktiska åtgärder med anledning av skredet. Statens intressen skall enligt förslaget till överenskommelse tillgodoses genom ett samrådsförfarande mellan kommunen och länsstyrelsen. Finansieringen av kommunens förvärv av det område som skall ställas i ordning till ett grönområde avses ske genom statsbidrag. För kommunens förvärv av de fastigheter som åter skall säljas ställer, enligt förslag till överenskommelse, staten ett räntefritt lån till kommunens förfogande. Lånet skall återbetalas i den omfattning och den takt som kommunens säljer fastigheterna. En slutlig avräkning skall äga rum mellan staten och kommunen sedan förvärv och försäljning av fastigheterna har avslutats, vilket beräknas ske före utgången av år 1979.

Föredraganden anser denna uppläggning ändamålsenlig. Utskottet delar denna uppfattning.

Av förslagen av överenskommelser mellan staten och kommunen resp. försäkringsgivarna framgår kostnadsfördelningen dem emellan avseende åtgärder för grundförstärkning, stabilisering av marken, iordningställande av området m. m.

Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna överenskommelserna.

I motionen 1888 (s) tas upp vissa frågor som anses böra uppmärksammas i det fortsatta arbetet i samband med beredningen av inlösen- och ersättningsfrågorna. Dessa frågor rör samhällets avsikt att lämna någon form av utfästelse att avhjälpa framdeles eventuellt uppkommande skador på fastigheterna till följd av skredet samt vissa beskattningseffekter. Vidare tar motionärerna upp frågor om oförsäkrad lösegendom, om ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt om ersättning till rörelseidkare för skador och intrång som skredet förorsakat i deras rörelse. Motionären yrkar att regeringen ges till känna vad i motionen anförts om ersättningsfrågorna m. m.

Enligt vad utskottet erfarit har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län i skrivelse till regeringen 1978-04-04 tagit upp de i motionen behandlade frågorna. De av motionären upptagna frågorna är sålunda redan föremål för prövning inom kommundepartementet. Med den ovan redovisade inställningen, som kommunministern givit uttryck för och som innebär att regeringens avsikt är att medverka till att de drabbade så långt möjligt skall hållas ekonomiskt skadeslösa och mot bakgrund av att de i motionen upptagna frågorna redan kommit till regeringens kännedom,

CU 1977/78: 29

saknas enligt utskottet skäl att föreslå riksdagen ett i motionen begärt tillkännagivande.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet riksdagen att bemyndiga regeringen att godkänna de föreslagna överenskommelserna mellan staten och dels kommunen, dels försäkringsgivarna. Detta ställningstagande innebär att utskottet inte har någon erinran mot förslagen i propositionen om anslag i samband med katastrofen till ersättningar m. m. samt till lån för inlösen av fastigheter. Förslagen till överenskommelserna har bifogats detta betänkande.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1977/8: 1888,

2. bemyndigar regeringen att träffa i regeringsprotokollet förordade överenskommelser mellan staten och dels Göteborgs kommun, dels vissa försäkringsgivare,

3. på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln till Ersättningar m. m. i samband med naturkatastrofen i Tuve på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 65 000 000 kr.,

4. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd till Lån för inlösen av fastigheter i samband med naturkatastrofen i Tuve på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.

Stockholm den 25 april 1978

På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg (s), Per-Erik Nisser (m), Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Eric Hägelmark (fp), Per Olof Håkansson (s), Alvar Andersson (c) och Rolf Dahlberg (m).

CU 1977/78: 29

6 Bilaga

De till regeringsprotokollet bifogade förslagen till överenskommelser är av följande lydelse:

Förslag till överenskommelse 1978-02-02

Samhällets åtgärder inom skred- och skredriskområdet i Tuve samt fördelningen mellan staten och Göteborgs kommun av kostnaderna för åtgärderna

De åtaganden från statens sida som anges i det följande gäller endast i förhållande till Göteborgs kommun. De avser således inte att redovisa statens inställning i fråga om kostnadsfördelningen mellan staten, å ena sidan, och annan intressent än kommunen, å andra sidan.

Det antecknas att den centrala samrådsgruppen vid sammanträde den 22 december 1977 kommit fram till i huvudsak följande.

1. De drabbade skall inte behöva försättas i en sämre ekonomisk situation än före katastrofen.

2. Staten är beredd att överta fastigheter inom den gräns som har dragits kring skred- och skredriskområdet (se särskild karta upprättad den 9 december 1977 av stadsbyggnadskontoret i Göteborgs kommun).

3. Frågan om övertagande av fastigheter utanför nyssnämnda gräns skall prövas i varje särskilt fall.

4. I förhållande till de skadelidande har försäkringsbolagen ett primärt ansvar. Avgränsningen mellan statens och bolagens ansvar får klarläggas genom överläggningar mellan staten och bolagen.

5. En lokal värderings- och beredningsgrupp skall tillsättas. Denna lokala grupp skall gå igenom skadefallen och anteckna ersättningsanspråken. I gruppen skall överläggningar kunna ske i principfrågor rörande värdering och ersättning.

6. I fråga om återställande av skredområdet bör överläggningar äga rum mellan staten och kommunen.

Det antecknas vidare

att kommunens kostnader för räddningstjänst ersätts av staten i enlighet med uttryckliga bestämmelser i brandlagen och de principer för statsbidrag som gäller vid tillämpning av 21 § tredje stycket nämnda lag och

att kommunen har beslutat att de bostadsinnehavare som har förlorat sina hem vid Tuve-raset skall ges förtur till de grupphus, bostadsrättslägenhet och kommunala tomter för friliggande småhus som produceras under åren 1978 och 1979.

1 §

Kommunen åtager sig följande.

1. Kommunen genomför förvärv av mark i skredområdet och blir ägare till den.

2. Kommunen förvärvar i förekommande fall även fastigheter inom

CU 1977/78: 29

skredriskområdet, iordningställer och förvaltar fastigheterna samt försäljer dem.

3. Kommunen förvärvar de fastigheter utanför skredriskområdet, vilka staten efter prövning i varje särskilt fall funnit böra övertagas. Dessa fastigheter iordningställs, förvaltas och försäljs av kommunen.

4. Kommunen låter utföra grundförstärknings- och stabiliseringsåtgärder och anlägger gator, ledningar o. s. v. inom skred- och skredriskområdet samt iordningställer området och, i erforderlig omfattning, mark i anslutning till området.

Kommunen gör inte anspråk på ersättning av staten för de skador som har tillfogats kommunens fastigheter genom skredet.

Kommunen har inga anspråk på staten för kostnader för administration av de åtgärder som anges under 1—4 ovan. Som administrationskostnad räknas inte administrationspålägg för arbeten som kommunens affärsdrivande verk utför eller låter utföra och som är direkt hänförliga till resp. arbetsprojekt.

2 §

Staten åtager sig att genom statsbidrag svara för kommunens kostnader för markförvärv inom skredområdet.

För kommunens förvärv av fastigheter inom och i förekommande fall utanför skredriskområdet ställer staten ett räntefritt lån eller lånegarantier där staten svarar för räntekostnaden till förfogande. Lånet återbetalas i den omfattning och i den takt som kommunen försäljer fastigheterna.

Staten och kommunen skall verka för att de åtgärder som avses i 1 § första stycket 1 och 2 genomförs i sådan tid att ett slutligt avräkningsförfarande kan ske före utgången av år 1979. Avräkningsförfarandet skall avse all mark och alla fastigheter som kommunen förvärvat resp. förvärvat och försålt enligt 1 § första stycket 1—3.

Staten förbinder sig att gentemot kommunen svara för kostnaderna för alla stabiliseringsåtgärder och däri ingående vägbyggnadsarbeten inom skred- och skredriskområdet, inklusive geotekniska undersökningar, utredningar och programhandlingar (av kommunen uppskattade kostnader: 21,6 milj. kr. vid bevarandet av 78 hus och 19,4 milj. kr. vid bevarandet av 69 hus), ombyggnaden av Tuvevägen (av kommunen uppskattad kostnad: 1,4 milj. kr.),

rivning och undanskaffande av byggnader inom skredriskområdet (av kommunen uppskattade kostnader: 3 milj. kr. vid bevarandet av 78 hus och 7,5 milj. kr. vid bevarandet av 69 hus), grundförstärkningar och reparationer av byggnader m. m. inom skredriskområdet (av kommunal uppskattade kostnader: 7,1 milj. kr. vid bevarandet av 78 hus och' 5,9 milj. kr. vid bevarandet av 69 hus),

nedtagning och borttransport av byggnader inom skredområdet (av kommunen uppskattade kostnader: 0,5 milj. kr.).

Därjämte förbinder sig staten att gentemot kommunen svara för hälften av kostnaderna för

återuppbyggandet av Kyrkvägen eller motsvarande väg (av kommunen uppskattad kostnad: 1,0 milj. kr.),

dränering, planering, plantering, belysning och gångvägar inom skredområdet (av kommunen uppskattade kostnader: 7,8 milj. kr.),

CU 1977/78: 29

anläggningar för va och el inom skred- och skredriskområdet jämte fördjupning av Kvillebäcken (av kommunen uppskattade kostnader: 10 milj. kr.),

vakttjänst, provisorisk skolpaviljong, platskontor, oförutsett och diverse (av kommunen uppskattade kostnader: 4 milj. kr.).

Staten svarar alltså gentemot kommunen för hela verkliga kostnaden för de i fjärde stycket upptagna åtgärderna och för halva verkliga kostnaden för de i femte stycket upptagna åtgärderna, beträffande vilka kommunen svarar för andra hälften av kostnaderna. Kostnadsbedömningarna tar ej hänsyn till moms och prisstegringar, vilka kostnader kommunen uppskattar till 1,6 resp. 4 milj. kr. Dessa kostnader skall fördelas på de olika kostnadsposterna.

3 §

Som förutsättning för att kommunen skall förvärva mark och fastigheter inom skred- och skredriskområdet gäller att kommunen är befriad från all befattning med förhandlings- och värderingsfrågor, att uppgörelse om ersättning träffas före kommunens förvärv och att fastighetsägarna ersätts på annat sätt än genom att kommunen tillhandahåller bytesfastighet.

Staten förutsätts vidare gentemot kommunen påtaga sig de kostnader som kommunen i egenskap av säljare av fastighet förorsakas på grund av omständighet som avses i 4 kap. 19 § jordabalken. Kommunen skall dock i första hand kräva ersättning av föregående fastighetsägare.

4 §

Staten åtager sig

att utbetala statsbidraget för förvärv av mark i skredområdet vid anfordran,

att utbetala det räntefria lånet eller medge lånegaranti för förvärv av fastigheterna utanför skredområdet vid anfordran och att utbetala ersättningarna för kommunens arbeten i skredområdet och skredriskområdet förskottsvis vid resp. arbetes påbörjande efter anfordran från kommunen.

5 §

Länsstyrelsen skall beredas möjlighet att följa planering, kostnadsberäkning och genomförande av de arbeten beträffande vilka staten gentemot kommunen skall svara för hela eller del av kostnaderna. Igångsättandet av större arbeten skall föregås av samråd med länsstyrelsen. Samråd skall vidare äga rum i frågor som gäller förvärv och försäljning av fastigheter.

CU 1977/78: 29

9 Förslag till överenskommelse 1978-02-28

Kostnader för stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder m. m. i Tuve

Denna överenskommelse mellan staten och försäkringsgivarna gäller endast de frågor som berörs i det följande. Andra ersättnings- och kostnadsfrågor som föranleds av Tuvekatastrofen den 30 november 1977 omfattas alltså inte av överenskommelsen. Det förutsätts att staten före den 31 juli 1978 har fastställt vilken ersättning staten är beredd att betala till resp. fastighetsägare för den del av fastigheten som inte omfattas av försäkringsgivares ansvar och har ställt ersättningen till fastighetsägarens förfogande.

Försäkringsgivarnas ansvar enligt denna överenskommelse grundas på den ansvarsfördelning mellan staten och försäkringsgivarna som anges i de närmast följande sex styckena.

Försäkringsgivarna svarar för

dels ersättning till fastighetsägarna för värdet av de byggnader inom skredriskområdet som bedöms böra rivas,

dels kostnaderna för stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder som kan hänföras till byggnader med försäkringsskydd mot skada på grund av bl. a. jordskred och som vidtas för att avvärja eller begränsa skada på sådana byggnader,

dels de skadelidandes flyttningskostnader.

Försäkringsgivarnas ansvar för kostnader för stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder begränsas inom varje sektion av skredkanten till det sammanlagda marknadsvärdet av de försäkrade byggnader inom sektionen som åtgärderna är avsedda att skydda.

Staten svarar för dels övriga kostnader för stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder, dels de skador som har uppkommit på fastigheterna inom skredriskområdet i samband med räddningsarbetet.

Staten tillser att samtliga stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder genomförs och svarar för de skador som kan uppkomma på fastigheterna inom skredriskområdet på grund av dessa åtgärder.

I fråga om de bostadsfastigheter inom skredriskområdet som inte blir inlösta övertar staten försäkringsgivarnas ansvar gentemot fastighetsägarna för de skador på byggnader till följd av jordskredet den 30 november 1977 som har inträffat före den 1 juli 1978 och som vid denna tidpunkt inte var kända för berörd försäkringsgivare eller länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Detta gäller endast i den mån rätt till ersättning för skadorna följer av försäkringsavtal som den 30 november 1977 gällde för fastigheten.

Staten har inga anspråk på försäkringsgivarna för kostnader för bevakning av skredriskområdet.

Denna överenskommelse innebär att försäkringsgivarna skall svara för nedan angivna belopp i milj. kr. Värdet av byggnaderna har i avvaktan på det pågående värderingsarbetet beräknats till 300 000 kr. för varje byggnad. Beträffande de poster som i följande uppställning anges avse byggnader skall de slutliga beloppen anpassas efter resultatet av

CU 1977/78: 29

värderingsarbetet och baseras på värdet den 1 juli 1978. Försäkringsgivarna betalar senast den 1 juni 1978 till Göteborgs kommun de ersättningsbelopp som anges i uppställningen.

Sektion 1 — Almhöjdsområdet

fem byggnader som rivs 1,5

stabiliseringsåtgärder 2,2

grundförstärkningsåtgärder 0,9 4,6

Sektion 2 — Tångenvägen

värdet av fem byggnader 1,5

bostadsrättshus som rivs 0,3 1,8

Sektion 3 — Snarberget

stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder 0,5

Sektion 4 — Tångelund

värdet av tio byggnader 3,0

(en byggnad står på säker grund)

Sektion 5 — Udden1

nio byggnader som rivs 2,7

Oförutsedda utgifter för åtgärder på sektion 1 och 3 0,4

Summa 13,0

1 Kostnaderna för stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder beträffande Udden överstiger byggnadernas marknadsvärde.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 197»