Med anledning av motion om inriktningen av den ekonomiska politiken såvitt motionen hänvisats till civilutskottet
CU 1977/78:3
Civilutskottets betänkande 1977/78:3
med anledning av motion om inriktningen av den ekonomiska politiken såvitt motionen hänvisats till civilutskottet
Motionen
Den med anledning av propositionen 1977/78:45 om inriktningen av den ekonomiska politiken väckta motionen 1977/78:39 av Olof Palme m. fl. (s) har såvitt avser yrkandena 11-15 hänvisats till civilutskottet. I motionen yrkas i dessa delar,
(11) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om prisstopp på byggnadsmaterial,
(12) att riksdagen anhåller att regeringen för riksdagen redovisar orsakerna till kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn,
(13) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om bättre anpassning av bostadslånesystemet till prisutvecklingen,
(14) att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om särskilt tilläggslån för lägenheter i flerfamiljshus i enlighet med vad som anförs i motionen,
(15) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om bostadsbyggandets kreditförsörjning.
Bostadsbyggandets omfattning m. m.
I tabell 1 lämnas uppgifter om antal påbörjade lägenheter månadsvis januari-september för de tre senaste åren. Av tabellen framgår att påbörjandet totalt under perioden januari-september 1975 varit ungefär av samma omfattning som under motsvarande period i år, då ca 34000 lägenheter påbörjades. Det låga påbörjandet i början av år 1975 torde delvis bero på den kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyggande som utgick för ny- och ombyggnad av bostadshus som avslutades under år 1974 eller som på böljades under detta år och avslutades före utgången av år 1975.1 undantagsfall kunde kompensation utgå även om byggandet påbörjades före år 1974. De tillämpade kompensationsreglerna torde alltså ha medfört att påbörjandet som planerats till år 1975 tidigarelagts om så var möjligt. Under de första nio månaderna år 1976 uppgick påbörjandet till ca 40 000 lägenheter. Under hela år 1976 påbörjades 57 000 lägenheter medan 51 000 påbörjades året innan. Om påbörjandet under sista kvartalet i år överensstämmer med utvecklingen under år 1975, något som alltså varit fallet förde tre första kvartalen, kommer påbörjandet att uppgå till drygt 50 000 lägenheter.
Andelen lägenheter i småhus i procent av samtliga påbörjade har ökat från 69 % under perioden januari-september år 1975 till.ca 75 % under samma
1 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 3
CU 1977/78:3
period i år och år 1976. Vid en månadsvis jämförelse mellan de nio första månaderna år 1975 och samma period i år framgår vidare att påbörjandet av lägenheter i småhus varit lägre under sju månader 1975 än i år medan det för lägenheter i flerfamiljshus varit i huvudsak motsatt förhållande, endast september månad i år uppvisar högre påbörjande än september 1975.
I tabell 2 redovisas ombyggnadsverksamheten av lägenheter med samma redovisningsperiod som i tabell 1. Noteras bör att uppgifterna i tabell 2 endast omfattar ombyggnad av lägenheter för vilka statliga bostadslån preliminärt beviljats. Av tabellen framgår att ca 12 000 lägenheter byggts om åren 1975, 1976 och 1977 under de nio första månaderna resp. år. Andelen ombyggda lägenheter i småhus i procent av samtliga har ökat från ca 35 % under perioden januari-september 1975 tili 57 % motsvarande period i år. Den relativa ökningen av lägenheter i småhus beror dels på en absolut ökning av ombyggnad av lägenheter i dessa hus, dels på en minskning av ombyggnadsverksamheten i flerfamiljshus mellan åren 1975 och 1977.
I slutet av oktober 1977 var arbetslösheten bland byggnadsarbetarna 3,7 % sådan den redovisades i byggnadsarbetarnas kassa. Såväl jämfört med samma redovisningstillfalle förra året som med september i år är arbetslösheten större vid oktoberräkningen. I början av november lämnade länsarbetsnämnderna en reviderad prognos som bl. a. innehåller ett försök till bedömning av arbetslösheten t. o. m. första kvartalet 1978. Arbetslösheten för byggnadsarbetarna bedöms öka under fjärde kvartalet i år jämfört med samma period i fjol. En ytterligare ökning under första kvartalet 1978 väntas jämfört med första kvartalet i år. Antalet arbetslösa byggnadsarbetare beräknas komma att uppgå till 4 500 i genomsnitt för fjärde kvartalet i år och 9 000 för första kvartalet 1978. Orsakerna till den ökade byggarbetslösheten anges i prognosen vara försenade igångsättningar beroende bl. a. på svårigheterna att få fram byggnadskreditiv, omprojektering på grund av överkostnader samt investeringsavgiften för oprioriterat byggande.
Tabell I Lägenheter i påbörjade hus månadsvis för olika hustyper januari-september 1975-1977
CU 1977/78:3
sO i/o ro Ov O- CO M»0
oj o- o- o- o- oo sf o o
O ro Ov O Ov -sf OvfO^t Oi,(N Or
<NOn fNOMfl O O oo oo Tf lo
ro sf ro 04 C4 C4 — vo o- o -
sf kry o- oo ro O — oio io
a.
<
oo 04 sf orsi ro
O ro O OJ kO ■—I 0-0000
ro o oj (— sO •—1 SD ro -<
■—1 oj ro oo oo so oj ro O
ifl k/1 t/1 rococo — r— .—,
kOONko -Oro roos (N sf sf Tf ro sf ro — —
OO ro vo
Os OO Os
sf sf
kO OO ro
— t k/~j
o ov ov
ro kry ro
OO O f sf ko CO
oj ro OJ oj — — —i
— k/O sf
8 VO Os
vo ro
rO ko VO OO O v ko — Ov Ov
sf i/~) sf ro -rf- ro —
O- sf rf
OJ O ro Os sO »O ro *o> tJ -
O — OO OJ O Tj r-
oo rt 04 ro ro
O ro sO O O OO OJ OO O
ro 04 Ov OO vo
—1 — — söör -
— O sf 04 sf oo Ov vO vo
vO Ov Ov Ov vo — vOOJO —
vo vo or^oo oovoo
ro st ro OJ ro 04 —
r- ro vo kO vO oo OJ ro ro — OJ OJ
iOO-ro korovo © sf so
04 ro 04
vo O Q
st ro O
04 lO OJ
ro ro ro
OO ro r- oo sf ro
O sf -rf ro Ov >0 Ov so ro
^r^ro — r^oo Wr-T~C
Ol OJ 04 —
krs vo i— kovoo- kosor- in vo r 0-0-0-
0-0-0- 0-0-1— 0-0-0-
Ov Ov Ov Ov Os Ov Ov Ov Ov Ov Ov Ov
c
C/3
— 3
O "vS O ;3?
■£ E
wcS
00 u
a> o •- c 5 “ c ö. c <u — £
Qfi Sf
" É >
<U °c3 w
JS
I
•c
O ro OO ko Ov Ov ko-sf-Ov
sf f- sf Ov sO OJ sf Q —
04 OJ — — 04 Ov 0004 ro — ©
OJ 04 04 stvOvO OO so kO sf" "
ko r— OO so
ov ——
O ro O- ro
ro OO
O kO OO sf
OO vo
o" Ov ro Tf
Ov ro — 04 —■ O rOTiro
'sf' r~- OO oo r- irt so oo Os
OO sf 04 O 04 O vo
kO O v
ro O- O- ro Ov O
CO — — —« Os r~~
o st Ov vo OO OO
O- 04 sf
oo ao st — oo kO
04 ro ov
OO Sf -sf
o- ko r -
O OO S-H
04 — 0
■—i i/~) —
ro O- OVO — — sf Ost 04 — —
— Ov
ro Ov ro
O- — U“>
Os sf Os O V 04 OO 04 sf —,
r— ko oo
Os Os J
Ov ro l—
O v 04 04
sf O- ro O- sf o
OO O Sf
OO k/"} kO
vO vO ro
■—i —< kO
Ov ro ro Ov — sO
sto r -
04 sf so ro OO O04 -f r -
sf o- o- oo o -
ko sf r -
OO f T| O v vo T| rO Ti ti
t sf l/~|
o- oo o
— T| T|
Ov — ro Os ro 04 T) OO 04
04 000 r— oo 04
T) OO Tå
s O —
1 sf ro
Ov — O- OvsfOv 00-00 ^ ^ ^
ro ro VO — Ti OJ 04 O ro OO 04 sf
OO Ov ro sf sf IT) sf Tf Tf
TI sO O k/ivOO- kOjvOI— TisOO r
o- r~— r--i— o- o-o-o- r-^ r~- r Ov
Ov Os Ov Os Os Ov Ov Ov Ov Ov Ov
•- 3 »- SZ
O vy
<U 3?
d>
| i
<D t 00..
c
<L> s. Mu :«J <L>
-J d
1* Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 3
Källa: Bostadsstyrelsen
CU 1977/78:3
4 Uppgifter i anslutning till motionen
Allmänna prisregleringslagen m. m.
Allmänna prisregleringslagen (1956:236; ändrad senast 1973:301) är en fullmaktslag, som ger regeringen möjlighet att under vissa förutsättningar införa olika former av prisreglering. Förutsättningarna för tillämpning av lagen anges i dess 1 §. Denna paragrafs första och andra stycken avser fall av krig och krigsfara. I paragrafens tredje stycke föreskrivs att regeringen kan förordna om tillämpning av lagens bestämmelser om av annan orsak fara har uppkommit för allvarlig prisstegring inom riket på viktigare varu- eller tjänsteområde. Sådant förordnande skall gälla för viss tid, högst ett år varje gång. Förordnandet skall underställas riksdagen inom en månad eller, om riksmöte inte pågår, inom en månad från början av nästkommande riksmöte. Om underställning ej sker eller riksdagen inte inom två månader från det underställningen skedde godkänner förordnandet, är detta förfallet.
Bestämmelser om formerna för prisreglering finns i 2-9 §§ prisregleringslagen. Enligt 2 § kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att visst pris skall gälla som högstpris vid frivillig försäljning av viss förnödenhet eller frivilligt utförande av viss tjänst. Högstpris får inte överskridas utan tillstånd. Enligt 3 § kan vidare regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordna om stoppris på viss förnödenhet eller tjänst. Detta innebär att den som frivilligt säljer förnödenheter eller frivilligt utför tjänster inte utan tillstånd får överskrida det pris vilket han tillämpade den dag som anges i förordnandet.
I 3 a § behandlas s. k. prisutfästelse, dvs. en utfästelse om det högsta pris som skall tillämpas på förnödenhet eller tjänst eller i övrigt om ordningen för försäljning av förnödenhet eller utförande av tjänst. Har någon gjort sådan utfästelse till myndighet som regeringen bestämmer, får utfästelsen inte frångås utan myndighetens tillstånd. Enligt 3 b § kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att den som yrkesmässigt säljer viss förnödenhet eller yrkesmässigt utför viss tjänst inte får höja sitt pris förrän viss tid efter det att han hos myndighet gjort anmälan om prishöjningen och skälen för den. Tiden får bestämmas till högst en månad.
Ytterligare bestämmelser om formerna för prisreglering finns i 4-9 §§, medan de återstående paragraferna, 10-22 §§, innehåller straffbestämmelser m. m.
Allmänna prisregleringslagen är, med undantag för vissa bestämmelser, i tillämpning sedan den 21 december 1972. Enligt nu gällande förordning (1976:996) äger lagens 2-4,6,8 och 9 §§ tillämpning t. o. m. den 20 december 1977.
Förordningen är utfärdad med stöd av ett förhandsgodkännande av riksdagen (prop. 1976/77:30, FiU 1976/77:4, rskr 1976/77:59).
CU 1977/78:3
5 Prisreglering ifråga om trävaror, snickeriprodukter och övriga byggnadsmaterial Regeringen
införde den 7 september 1973 prisstopp på trävaror, träbaserade skivor, byggnadssnickerier och monteringsfärdiga trähus. Därvid beslöts att som stoppriser skulle gälla de priser som tillämpades den 2 maj 1973.
Den 15 mars 1974 infördes prisstopp på flertalet övriga byggnadsmaterial, såsom cement, betongvaror, gipsskivor, mineralull, el- och VVS-material. Med detta prisstopp och det tidigare införda prisstoppet på trävaror m. m. omfattades i stort sett alla viktigare basmaterial inom byggnadssektorn utom produkter inom järn- och stålområdet av prisstopp.
Det i september 1973 införda prisstoppet på trävaror m. m. upphävdes den 11 september 1974 och ersattes med anmälningsskyldighet enligt 3b § allmänna prisregleringslagen. Den 21 december 1974 upphävdes anmälningsskyldigheten för dessa produkter.
Det i mars 1974 införda prisstoppet på vissa byggnadsmaterial avvecklades i etapper. I december 1974 upphävdes prisstoppet och ersattes av anmälningsskyldighet för flertalet produkter. För mineralull, cellplast, cement, gipsskivor och lättbetong bibehölls dock prisstoppet. För de båda sistnämnda produkterna ersattes prisstoppet den 1 april 1975 med skyldighet att anmäla planerade prishöjningar. För cement upphävdes samtidigt prisstoppet. Den 18 juni 1975 upphävdes prisstoppet på mineralull och cellplast och ersattes med anmälningsskyldighet. Samtidigt slopades den sedan december 1974 gällande anmälningsskyldigheten för bl. a. betong, tapeter, golvmaterial, kalksandsten, takpannor, tegel, glas, sanitetsporslin, värmepannor och radiatorer. Den 21 december 1975 upphävdes slutligen skyldigheten att anmäla planerade prishöjningar för resterande produkter inom byggnadsmaterialområdet.
Den 16juni 1976 infördes anmälningsskyldighet i fråga om sågtimmer och massaved, trävaror, byggnadssnickerier, monteringsfärdiga trähus samt träbaserade skivor.
Fr. o. m. den 8 september 1976 infördes prisstopp på vissa trävaror vid försäljning från sågverk.
I början av april 1977 beslöt regeringen om allmänt prisstopp fr. o. m. den 7 april 1977 t. o. m. den 31 maj 1977.
Då det allmänna prisstoppet upphörde att gälla återinfördes fr. o. m. den 1 juni 1977 prisreglering i allt väsentligt i den omfattning som gällde vid det allmänna prisstoppets införande.
I anslutning till nedskrivning av kursen på den svenska valutan beslöt regeringen den 1 september 1977 om allmänt prisstopp från den 2 september
1977. Detta prisstopp gällde t. o. m. den 31 oktober 1977.
Fr. o. m. den 1 november 1977 t. o. m. den 20 december 1977 har regeringen beslutat om prisstopp bl. a. för vissa trävaror, medan för vissa andra trävaror samt för byggnadsmaterial såsom isolermaterial av plast,
CU 1977/78:3 6
mineralull, isolerrutor och glasull regeringen beslutat om anmälningsskyldighet.
Bestämmelserna finns i förordningen (1977:770) om prisstopp.
Tabell 3 Prisutvecklingen på några viktigare byggnadsmaterial 1973-november 1977
(Uppgifterna avser priserna vid årets
utgång.
1972 =
100)
Produkt
1977'
Cement
195 Fabriksbetong
181 Lättbetong
188 Tegel
183 Kalksandsten
198 Gipsskivor
172 Board
172 Spånskivor
151 Dörrsnickerier
176 Fönstersnickerier
213 Inredningssnickerier
159 Parkett
203 Mineralull
182 Byggpapp
200 Sanitetsporslin
171 Badkar
163 Diskbänkar
163 Värmepannor
190 Radiatorer
173 Oljebrännare
162 Varmvattenberedare
164 Installationsledning
141 Elradiatorer
190 Lysrörsarmatur
178 Källa: Statens pris- och kartellnämnd (SPK) 1 Avser pris 1977-11-18
CU 1977/78:3 7
Tabell 4 Prishöjningar på vissa byggnadsmaterial under januari-november 1977 i procent
Produkt
Jan
Febr
Mars Apr Maj
Juni
Juli
Aug
Sept Okt
Nov1
Cement
4 Fabriksbetong
4 Lättbetong
6 Tegel
12 Kalksandsten
8 Gipsskivor
5 Spånskivor
Board
2 Mineralull
10 Dörrsnickerier
5 Fönstersnickerier
14 Inredningssnickerier
11 Parkett
4 Plastgolv
6 Byggpapp
1 VVS-material
Sanitetsporslin
4 Badkar
2 Värmepannor
10 Radiatorer
4 Oljebrännare
4 Varmvattenberedare
9 El-material
Ledningar
3 Elradiatorer
Lysrörsarmatur
2 Källa: SPK
1 Avser pris t. o. m. 1977-11-18
Tabell 5 Utvecklingen av konsumentprisindex och faktorprisindex för flerfamiljshus såvitt avser byggnadsmaterial 1973-oktober 1977
(Uppgifterna avser, där ej annat anges, den 31 december resp. år. 1972 = 100)
År Månad
Konsumentprisindex
Byggnads-
Totalt
Bostad, bränsle och lyse
material
Hela
Enbart
Enbart
(faktor-
del-
bostad
bränsle
prisindex)
posten
och lyse
1977 1 kvart.
1977 II kvart.
1977 III kvart.
1977 okt.
250 Källa: Statistiska centralbyrån
I propositionen 1977/78:22 om förlängd tillämpning av allmänna prisreg-
leringslagen föreslås riksdagen godkänna att regeringen förordnar om fortsatt tillämpning av allmän prisreglering i samma omfattning som f. n. under tiden
CU 1977/78:3
den 21 december 1977-den 20 december 1978. Med anledning av propositionen har väckts två motioner. I motionen 1977/78:22 (-) hemställs bl. a. att riksdagen beslutar om införandet av allmänt och totalt prisstopp medan i motionen 1977/78:27 (vpk) hemställs att prisstopp t. v. skall gälla för alla dagligvaror. Vidare yrkas i den i detta betänkande behandlade motionen 1977/78:39, yrkandena 17,18 (s)att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna dels att det allmänna prisstoppet snarast bör återinföras, dels att en skärpt prisövervakning är nödvändig.
Propositionen som behandlas i finansutskottets betänkande FiU 1977/78:9 tillstyrks av ett enigt utskott. Motionerna behandlas av finansutskottet i betänkandet FiU 1977/78:10. Utskottets majoritet (c, m, fp) avstyrker motionerna om allmänt prisstopp medan finansutskottets socialdemokratiska ledamöter reserverat sig till förmån för s-motionen.
Riksdagen behandlade vid förra riksmötet motionen 1976/77:1613 (s) vari yrkades att prisstopp skulle införas på byggnadsmaterial. Frågan behandlades i näringsutskottets betänkande NU 1976/77:39.
Utskottets majoritet (c, m, fp) avstyrkte motionen och anförde därvid att regeringen utan riksdagens hörande kan förordna om prisstopp under den tid som allmänna prisregleringslagen är i tillämpning. Någon anledning för riksdagen att göra någon framställning till regeringen fanns sålunda inte.
I reservation (s) anfördes att tillgänglig statistik visade att priserna på byggnadsmaterial hade stigit kraftigt inte minst under första kvartalet 1977 och att skäl fanns för prisstabiliserande åtgärder även sedan det allmänna prisstoppet upphört den 31 maj 1977. Regeringen borde därför förordna om prisstopp på byggnadsmaterial intill utgången av år 1977.
Riksdagen följde utskottsmajoriteten.
Orsakerna till kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn
Civilutskottet noterade i mars 1977 (CU 1976/77:18 s. 36) enhälligt att det fanns uppgifter om en snabb uppgång i byggnadskostnaderna som inte helt kan förklaras med bakomliggande mätbara faktorer. I maj 1977 redovisade utskottet (CU 1976/77:40 s. 5) att låneunderlagsgruppen inom bostadsdepartementet skulle lä i uppdrag att snabbt analysera den prisspridning som förekommit. Syftet var att få ett underlag för att bedöma orsakerna till höga överkostnader i enskilda låneobjekt. Utskottet konstaterade (s. 7) fortfarande enhälligt att byggprisutvecklingen under början av år 1977 visat vissa oroande tecken men att prisbilden var mycket oklar och splittrad. Utskottet ansåg att ett bättre underlag för bedömningar torde ges genom den analys som låneunderlagsgruppen skulle göra. I ett särskilt yttrande (s) förutsattes att låneunderlagsgruppens utredning skulle komma att täcka inte endast vid preliminära lånebeslut redovisade kostnader utan också den bild av anbudsnivåerna som tecknas i ärenden som inte går till beslut och kanske inte ens till ansökan på grund av att anbuden är för höga.
CU 1977/78:3
9 Låneunderlagsgruppen redovisade 1977-10-21 en rapport om pris- och kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet. I rapporten tar gruppen upp den genomsnittliga prisutvecklingen sedan första kvartalet 1976, kostnadsbilden inom bostadsproduktionen under samma år, kostnadsspridningen forsta halvåret 1977, en länsvis redovisning av kostnadsspridningen år 1976 samt den aktuella kostnadssituationen, belyst med material som insamlats från HSB, Riksbyggen och SABO. Gruppen anför följande avslutande synpunkter:
Prisökningarna inom bostadsbyggandet har varit kraftiga under senare år. Denna utveckling delar emellertid byggnadsbranschen med många andra branscher. Det finns flera orsaker till den relativt starkare prisutvecklingen inom bostadsbyggandet. Dit hör t. ex. den kraftigt minskande produktionen och utvecklingen mot ett byggande i mindre serier. Produktionsapparaten har varit uppbyggd för en betydligt större produktion, neddragningen har medfört ett lägre kapacitetsnyttjande i byggföretagen vilket tillsammans med den minskade projektstorleken har lett till försämrad produktivitet. Anbudspriserna har även påverkats negativt av att antalet byggföretag minskat. På många mindre orter saknas entreprenörer, vilket fördyrar de projekt som skall byggas där. Brist på byggarbetare har på många håll stört och fördyrat produktionen. Vidare har materialkostnadsutvecklingen varit synnerligen ogynnsam.
Styrkan av här nämnda och andra orsaker till den snabba prisstegringen och åtföljande prisspridning inom bostadsbyggandet kan knappast beräknas med större precision. Det är vidare svårt att söka särskilja och klarlägga inverkan av varje orsak för sig. Låneunderlagsgruppen har gjort en statistisk belysning av prisutveckling och prisspridning inom bostadsproduktionen. Från det utnyttjade statistiska materialet har det inte varit möjligt att närmare förklara ökningen i prisspridningen.
I interpellation (s) 1977-11-11 till statsrådet Birgit Friggebo har ställts följande fråga: Vill statsrådet redogöra för låneunderlagsgruppens analys av prisutvecklingen på bostadsmarknaden och för de slutsatser som kan dras därav? Interpellationen torde enligt uppgift komma att besvaras 1977-12- 07.
Anpassning av bostadslänesystemet till prisutvecklingen
Byggadministrationsutredningen (SOU 1976:26) har föreslagit att produktionskostnaden enligt bästa anbud läggs till grund för belåningen. Produktionskostnaden för ett projekt får dock inte väsentligt överstiga en jämförelsekostnad, beräknad i princip enligt nuvarande beräkningsmetod. Storleken av den avvikelse som kan tolereras bör bedömas enligt hittillsvarande praxis. Förslaget kombineras med ett förordande av att räntebidraget bör grundas på den beräknade jämförelsekostnaden om den är lägre än den upphandlade kostnaden. Den del av bostadslånet som inte berättigar till räntebidrag skall förräntas efter statens självkostnad. Förslagen borde enligt utredningen genomföras vid en inte angiven tidpunkt då regeringen bedömde att reglerna om upphandling i konkurrens fått tillräcklig effekt.
CU 1977/78:3
10 I frågesvar 1977-11-11 har meddelats att beredningen av utredningens förslag görs med sikte på att förslag skall lämnas till riksdagen under innevarande budgetår. Det ansågs emellertid inte möjligt att under pågående beredning ange vilka frågor som kommer att få en slutlig behandling i den planerade propositionen.
Civilutskottet anförde (CU 1976/77:18 s. 36) enhälligt följande:
Utskottet har noterat uppgifter om en snabb uppgång i byggkostnaderna som inte helt kan förklaras med bakomliggande mätbara faktorer. Enligt utskottets mening finns skäl som talar för byggadministrationsutredningens förslag att låta belåningen knytas till produktionskostnaden i en fullt utvecklad konkurrens. Det krävs dock, liksom enligt utredningens förslag,att härtill läggs ett system som gör det möjligt att beräkna en jämförelsekostnad som man inte väsentligt fåröverstiga. De närmare reglerna torde få övervägas vid den fortsatta beredningen av utredningens förslag.
Utredningen har i samband med sina förslag beträffande beräkning av en jämförelsekostnad anfört att det krävs en översyn bl. a. av sättet att räkna upp beloppen med tidskoefficienter. Bostadsstyrelsen har lämnat förslag om att denna koefficient bör räknas upp med kortare intervall för att undanröja nuvarande olägenheter. Utskottet, som finner att en sådan ordning kan ha fördelar, har förutsatt att denna fråga övervägs inom regeringen även fristående från bedömningen av hur en framtida jämförelsekostnad skall konstrueras. Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen hade 1976-12-09 beslutat att grundbeloppet i låneunderlaget skulle höjas fr. o. m. 1977-01-01 till belopp som knöt an till kostnadsläget i oktober 1976. För preliminära beslut och i ett beslutsärende skulle tidskoefficienten vara 1,0. Genom beslut 1977-05-06 höjdes grundbeloppet för flerfamiljshus ytterligare. Samtidigt höjdes tidskoefficienten till 1,06 fr. o. m. 1977-06-01.
Civilutskottet uttalade sedan sistnämnda beslut aviserats (CU 1976/77:40 s. 7)att det tillgodosåg rimliga krav på en anpassning av belåningsvärdena till kostnadsutvecklingen. Utskottet anförde vidare enhälligt att det inte är realistiskt och samhällsekonomiskt riktigt att automatiskt anpassa låneunderlaget till alla prishöjningar. Utskottet noterade att alla överväganden om en produktionsanpassad belåning gjorts för en situation med fullt utvecklad konkurrens och med förutsättningen att det samtidigt beräknas en jämförelsekostnad som inte väsentligt får överskridas.
Regeringen har därefter ytterligare höjt grundbeloppet för flerfamiljshus fr. o. m. 1977-09-15.1 anslutning härtill har tidskoefficienten vid preliminära beslut höjts till 1,14. I fråga om slutliga beslut om lån skall för tiden för påbörjandet tillämpas en tidskoefficient som motsvarar ett vägt medeltal av följande koefficienter:
CU 1977/78:3
1976-10-01-1976-12-31
1,00
1977-01-01-1977-03-31
1,06
1977-04-01-1977-06-30
1,08
1977-07-01-1977-09-30
1,12
1977-10-01-
1,13
Tilläggsldn
När under loppet av år 1941 och fram till det s. k. pris- och lönestoppet år 1942 byggnadskostnaderna fortsatte att stiga kompletterades lånesystemet med begränsade kapitalsubventioner. De fick formen av tilläggslån utan ränta och amortering men var i framtiden uppsägningsbara i händelse av en hyresutveckling som gjorde återbetalning fastighetsekonomiskt möjlig. Motiv för och erfarenheterna av denna subvention redovisas bl. a. i bostadssociala utredningens slutbetänkande (SOU 1945:63 s. 194-223, 477-479).
Bl. a. till följd av inflationen under Koreakrisen i början av 1950-talet var byggkostnadsstegringen exeptionellt kraftig. Därefter beslöts om provisorisk subvention i form av särskilda tilläggslån för lägenheter i flerfamiljshus (prop. 1951:217). Propositionen byggde på förslag från 1951 års bostadsutredning. Föredragande statsrådet delade utredningens uppfattning att åtgärder behövde vidtas för att hålla hyrorna nere i nybyggda hus. 1 propositionen föreslogs en avsevärd höjning av tidigare tilläggslånenormer. Bostadsutredningen hade konstaterat att byggkostnaderna under år 1950 stigit med ca 30-35 %. För att i stort sett hålla hyresnivån oförändrad föreslog utredningen en subvention om 4 kr./m2 lägenhetsyta. Vad utredningen föreslagit godtogs i propositionen och sedermera av riksdagen på förslag av statsutskottet (SU 1951:192). Subventionen beräknades kunna avvecklas under en femårsperiod. Lånen förräntas och amorteras enligt beslut av 1953 och 1961 års riksdagar. Lånen avvecklades etapppvis. Fullständig avveckling beslöts år 1959.
Bostadsbyggandets kreditförsörjning
Sedan år 1967 har delegationen för bostadsfinansiering (DFB) årligen träffat överenskommelser med bankerna om byggnadskrediter till det statsbelånade bostadsbyggandet. Överenskommelserna grundas på den av statsmakterna angivna bostadsbyggnadsplanen. Med utgångspunkt i denna plan anges det kreditbehov som överenskommelsen avser. För år 1977 är kreditbeloppet beräknat till 14,4 miljarder kronor.
Civilutskottet redovisade i betänkandet CU 1976/77:40 (s. 5-6) den gällande överenskommelsen m. m. Med anledning av motionsförslag (s) anförde utskottet enhälligt följande:
Vad slutligen gäller kreditförsörjningen får utskottet hänvisa i första hand till att även för innevarande år gäller en överenskommelse om byggnadskre -
CU 1977/78:3
diterna av motsvarande typ som tidigare år. Överenskommelsen följs också upp på samma sätt som tidigare. När det gäller de långfristiga lånen finns för innevarande år, liksom för vissa tidigare år, inte någon formell överenskommelse om bankernas köp av bostadsobligationer. Enligt vad utskottet erfarit har delegationen för bostadsfinansiering haft överläggningar med bankerna i också denna fråga. Med hänsyn till att avlyften emellertid hittills skett i godtagbar omfattning och takt har inte ansetts finnas behov av att nu aktualisera en formell överenskommelse. Delegationen följer dock utvecklingen på området.
Bankernas åtagande enligt överenskommelsen är kollektivt. Det innebär att bankerna själva avgör fördelningen av den överenskomna kreditvolymen på olika bankgrupper och banker. Bankerna har enligt överenskommelsen med DFB ”åtagit sig att genom kontakter sig emellan tillse att frågor om fördelningen av kreditgivningen mellan kreditinstituten inte försenar igångsättningen av de på listorna (bostadsstyrelsens listor) upptagna projekten”.
Under detta år har det - enligt vad DFB angett - uppkommit vissa svårigheter vid tillämpningen av träffad överenskommelse. Antalet anmälningar till DFB:s expertgrupp - som består av representanter för bostadsstyrelsen, bostadsdepartementet och bankerna-om att byggnadskredit inte har beviljats har sålunda ökat samtidigt som svårigheterna att lösa anmälda problem har blivit större. De uppkomna svårigheterna har enligt delegationen medfört att byggstarten i ett oroväckande stort antal fall har försenats.
Fördelningen av den överenskomna kreditvolymen på olika bankgrupper och banker har, som redan nämnts, tidigare inte varit något problem. I år uppges denna fördelning uppenbarligen vara en huvudorsak till de uppkomna svårigheterna. Dessa fördelningsproblem har i sin tur samband med ändringar i bl. a. inlåningsökning för olika bankgrupper och i ändrade förutsättningar för visst bottenlåneinstitut.
Utgångspunkten har också i år varit att bankernas kollektiva åtagande skall fullgöras av bankerna utan inblandning från regeringen och riksbanken. Stor enighet uppges råda mellan direkt inblandade parter om att nuvarande system - som bygger på överenskommelser - inte bör överges förrän tvingande skäl talar för ett annat system.
Utgångspunkten för bl. a. DFB:s arbete har därför angetts vara att få kreditförsörjningen att löpa så smidigt som möjligt med hänsyn till omständigheterna och att vidta förberedelser för att förbättra situationen inför år
1978. Det har vidare framhållits att svårigheterna under året - i och för sig av en i det närmaste oacceptabel storleksordning - inte angetts vara större än de svårigheter som förelåg omkring år 1970.
Den slutliga långfristiga kreditförsörjningen har enligt uppgift hittills under året fungerat tillfredsställande.
Enligt lagen (1974:922)om kreditpolitiska medel kan bl. a. förordnande om allmän och särskild placeringsplikt meddelas. En förutsättning är att synnerliga skäl föreligger. Syftet med ett förordnande om allmän placeringsplikt är att tillgodose behovet av långfristig kredit åt staten eller för
CU 1977/78:3
bostadsbyggandet. Förordnande om särskild placeringsplikt kan meddelas för att tillgodose kreditbehovet för bostadsbyggandet under byggnadstiden. Plikten innebär skyldighet för bankinstitut att lämna byggnadskredit för särskilt angivet byggnadsprojekt, för vilket bostadslån utgår eller kommer att utgå. Det förutsätts kommunal borgen för projektet. Riksbanken anger vilket eller vilka bankinstitut som skall lämna krediten. Fördelningen förutsätts så långt det är möjligt ske i samråd med bankerna och deras organisationer.
Lagen gäller till utgången av år 1977.1 prop. 1977/78:33, vilken kommer att behandlas i finansutskottets betänkande FiU 1977/78:8, föreslås att giltighetstiden förlängs med ett år. 1 propositionen redovisas även uppgifter och synpunkter på tillämpning av överenskommelsen mellan DFB och bankerna.
Utskottet
De förslag som här behandlas ingår som led i en motion om inriktningen av den ekonomiska politiken, en fråga som faller under finansutskottets bedömning. Yrkandena har dock getts en så specifik karaktär att de remitterats för civilutskottets beredning såsom i första hand bostadspolitiska frågor.
Finansutskottet har i sitt betänkande FiU 1977/78:10 s. 31 i anslutning till investeringspolitiska bedömningar strukit under vikten av att bostadsinvesteringarna hålls uppe i det aktuella läget och anfört att nuvarande bostadsbyggnadsnivå är för låg för att långsiktigt klara bostadsförsörjningen. Finansutskottet har vidare anfört att det samtidigt är önskvärt att vi i nuläget just genom ett relativt högt bostadsbyggande utnyttjar de reala resurser som annars skulle stå oanvända i vår ekonomi, eftersom investeringarna i bostäder belastar vår handelsbalans i relativt ringa mån.
Från bostadspolitiska utgångspunkter kommer civilutskottet till motsvarande bedömningar. Bostadsbyggnadsnivån måste från behovssynpunkt på sikt anses för låg. Utskottet har förutsatt att enighet råder i dessa grundläggande frågor.
De här behandlade motionsförslagen har emellertid enligt utskottets mening konkretiserats på ett sådant sätt att de inte ger några nya och nu praktiskt användbara utgångspunkter för verksamma åtgärder. De innefattar sålunda inte var för sig eller tillsammans något verkligt alternativ till hittills av regeringen vidtagna åtgärder-åtgärder om vars huvudgrunder det rått och enligt utskottets bedömning fortfarande i sak råder bred enighet. Arbetet med att fullfölja och vidareutveckla denna politik får därför fortgå i riktning mot mål som i allt väsentligt är gemensamma. Denna enighet i här aktuella bedömningar har senast manifesterats i betänkandena CU 1976/77:18 och 40. Utskottet vill för sin del också betona vikten av fortsatta aktiva åtgärder. Utskottet tar härefter upp de enskilda motionsyrkandena till prövning.
Vad först angår förordandet av prisstopp på byggnadsmaterial (yrkandet 11)
CU 1977/78:3
för erinras om det i motionen likaledes framställda yrkandet 17 om allmänt prisstopp. Detta yrkande har avstyrkts av finansutskottet mot reservation (s). Det här behandlade yrkandet 11 för anses framställt under förutsättning att yrkandet 17 inte vinner riksdagens bifall.
Sakfrågan har - som ovan framgått - behandlats av riksdagen under våren 1977 (NU 1976/77:39). Motsvarande förslag avslogs därvid under hänvisning till att regeringen utan riksdagens hörande kan förordna om prisstopp under den tid allmänna prisregleringslagen är i tillämpning.
Utskottet anser inte skäl finnas att föreslå riksdagen ett tillkännagivande om prisstopp på byggnadsmaterial. Motionsyrkandet avstyrks sålunda. Om riksdagen godtar det av finansutskottet enhälligt tillstyrkta förslaget i propositionen 1977/78:22 om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen, kan regeringen utan riksdagens åtgärd t. o. m. 1978-12-20 vidta olika prisreglerande åtgärder med stöd av allmänna prisregleringslagen.
Förslaget (yrkandet 12) att riksdagen begär en redovisning av orsakerna till kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn har enligt utskottets mening såvitt avser bostadsbyggandet tillgodosetts genom låneunderlagsgruppens tillgängliga rapport 1977-10-21. Enligt vad utskottet erfarit kommer i till 1977-12-07 aviserat interpellationssvar ytterligare synpunkter att redovisas. Någon riksdagens åtgärd med anledning av det konkreta yrkandet är därför inte nödvändig.
Allmänt sett är det emellertid enligt utskottets mening viktigt att kostnadsutvecklingen och dess orsaker också fortlöpande följs med uppmärksamhet. Det torde vara möjligt att med ytterligare bistånd från de stora byggherregruppernas sida komplettera de hittills redovisade resultaten i vad avser anbudsnivåerna. Utskottet har förutsatt att i fråga om anbudsnivåerna m. m. statens pris- och kartellnämnd kan utföra ytterligare nödvändiga undersökningar.
1 motionen föreslås vidare (yrkandet 13) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om bättre anpassning av bostadslänesystemet till prisutvecklingen. Kravet anges gälla ”ett samlat grepp över lånesystemet både med hänsyn till behovet av en snabbare anpassning i tiden och till den tekniska utformningen av lånereglerna”.
Utskottet har enhälligt i maj 1977 (CU 1976/77:40, s. 7) ansett att regeringens då kända åtgärder i fråga om anpassning av belåningsvärdet till kostnadsutvecklingen tillgodosåg rimliga krav. Regeringen har därefter i september 1977 ytterligare höjt grundbeloppet i låneunderlaget för flerfamiljshus. Motionärerna har inte konkretiserat någon invändning mot beräkningen av detta belopp.
Beslut har under det sistlidna året vid flera tillfällen fattats av regeringen om justering av tidskoefficienten (se ovan s. 10). Inte heller här har någon invändning mot takten eller storleken av höjningarna konkretiserats. Utskottet har inte anledning till annan bedömning än att åtgärderna väl motsvarar rimliga anspråk även från motionärernas sida.
CU 1977/78:3
15 Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandet, vars sakliga syfte nu får anses tillgodosett.
Det i nuvarande situation för första gången i riksdagen väckta förslaget (yrkandet 14) om tilläggslån för flerfamiljshus villkoras uttryckligen av att riksdagen beslutar om prisstopp på byggnadsmaterial. Med hänsyn till att utskottet ovan avstyrkt ett sådant beslut finns därmed inte anledning till ytterligare sakgranskning av förslaget om tilläggslån, vilket sålunda avstyrks.
Utskottet noterar att varken i motionen eller i annat sammanhang närmare utvecklats någon bedömning av de konsekvenser ett bifall till förslaget skulle föra med sig. Subventioner av föreslagen typ i gällande hyressättningssystem förutsätter uppenbarligen en bedömning att kostnadsnivån inom överblickbar tid kommer att sjunka. Ett prisstopp på byggnadsmaterial skulle enligt utskottets mening inte motverka motionärernas förklarliga farhågor för att subventioner av den omfattning som här avses skulle medföra en ytterligare höjning av de totala byggnadskostnaderna.
Det (yrkandet 15) föreslagna uttalandet om bostadsbyggandets kr edit försörjning synes närmast innehålla ett krav på tillämpning av lagen om kreditpolitiska medel genom förordnande om särskild placeringsplikt. Denna befogenhet har i lagen tillagts regeringen, vilken har att pröva frågan på framställning av fullmäktige i riksbanken. I praktisk hantering torde bedömningarna i ett första led ligga hos delegationen för bostadsfinansiering som har den närmaste kontakten med utvecklingen på detta område.
Av vad utskottet erfarit om delegationens arbete framgår att den aktivt och på förutsatt sätt medverkat till så snabba lösningar som möjligt av anmälda kreditivs vårigheter inom ramen för gällande överenskommelse. Anmälningarna om att byggnadskreditiv inte har beviljats har emellertid ökat samtidigt som svårigheterna att lösa anmälda problem har blivit väsentligt större. De uppkomna svårigheterna har enligt delegationen medfört att byggstarten har försenats i ett oroväckande antal fall. Utskottet har emellertid förutsatt att delegationen även fortsättningsvis tar ansvaret för att inte störningar av denna typ får hindra ingångsättning av bostadsbyggande - även om kreditivförseningen inte mer än till någon del är orsak till svårigheterna. Gällande system återfaller under alla förhållanden på de kreditpolitiska medel som eljest måste tillgripas. Någon åtgärd enligt motionsförslaget bör inte påkallas genom ett riksdagens uttalande.
Utskottet hemställer
1. beträffande prisstopp på byggnadsmaterial att riksdagen avslår motionen 1977/78:39, yrkandet 11,
2. beträffande redovisning av orsakerna till kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn att riksdagen avslår motionen 1977/ 78:39, yrkandet 12,
3. beträffande anpassning av bostadslånesystemet till prisutvecklingen att riksdagen avslår motionen 1977/78:39, yrkandet 13,
CU 1977/78:3
4. beträffande tilläggslån att riksdagen avslår motionen 1977/ 78:39, yrkandet 14,
5. beträffande bostadsbyggandets kreditfbrsörjning att riksdagen avslår motionen 1977/78:39, yrkandet 15.
Stockholm den 24 november 1977
På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Georg Danell (m), Oskar Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Per-Erik Nisser (m), Birgitta Dahl (s), Magnus Persson (s), Eric Hägelmark (fp), Torsten Sandberg (c), och Per Olof Håkansson (s).
Reservationer
Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (alla s) har reserverat sig mot betänkandet i följande delar:
1. Behovet av åtgärder för att främja bostadsbyggandet
Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”De här” och slutar ”till prövning” bort lyda:
Från socialdemokraternas sida har redan i våras i ett sjupunktsprogram krävts åtgärder från regeringen för att bryta och vända den redan då krisartade utvecklingen inom bostadsbyggandet. Regeringen har avvisat förslagen och försäkrat att problemen överdrivits.
LO och TCO har i skrivelse 1977-11-14 till regeringen sammanfattat sina krav på kraftfulla bostadspolitiska insatser. Bl. a. krävs åtgärder för ett ökat bostadsbyggande nu med ökningens tyngdpunkt lagd på hyres- och bostadsrättslägenheter, stimulans för övergripande långsiktig kommunal planering, beaktande av sysselsättningssynpunkterna, anpassning av bostadslånesystemet, analys och redovisning av kostnadsstegringen inom byggnadssektorn och reella garantier för att hinder inte uppstår i kreditgivningen. Fem fackförbund som organiserar arbetare och tjänstemän inom byggnadssektorn har i skrivelse 1977-11-21 strukit under och vidareutvecklat huvudorganisationernas krav.
Problemen på byggnadsområdet har under sommaren och hösten ytterligare försämrats utan att något samlat grepp vidtagits eller ens aviserats från regeringens sida. Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt att
CU 1977/78:3
initiativ i dessa delar tas från riksdagens sida. En lämplig grund för detta är de här behandlade yrkandena ur den socialdemokratiska partimotionen, vilka utskottet i det följande tar upp till bedömning.
Härmed sammanhängande frågor behandlas från allmän ekonomisk synpunkt också i reservation (s) till betänkandet FiU 1977/78:10.
2. Prisstopp på byggnadsmaterial
Reservanterna anser - under förutsättning av bifall till yrkandet 3 d i betänkandet FiU 1977/78:10 - att
dels det stycke av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Utskottet anser” och slutar "allmänna prisregleringslagen” bort lyda:
Den ovan (s. 6) presenterade statistiken visar att prishöjningarna på byggnadsmaterial under år 1976 och första kvartalet 1977 fortsatt. Om riksdagen beslutar om fortsatt tillämpning av allmänna prisregleringslagen till och med 1978-12-20 finns alltså möjligheter för regeringen att förordna om prisstopp under den tid lagen är i tillämpning. Enligt utskottets mening bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att prisstopp på byggnadsmaterial bör utvidgas så att den ogynnsamma byggkostnadsutvecklingen hejdas.
dels utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande prisstopp på byggnadsmaterial att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:39, yrkandet 11, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Redovisning av orsakerna till kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn Reservanterna
anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Förslaget (yrkandet 12)” och slutar ”nödvändiga undersökningar” bort lyda:
Vid tidigare behandling av frågan om orsakerna till prisbildningen på byggnadsmarknaden (CU 1976/77:40) förutsattes inom utskottet att den strax före ärendets avgörande aviserade undersökningen skulle ge en bred redovisning av läget i förening med sakliga analyser av orsaksammanhangen. Det förutsattes bl. a. också att undersökningen omfattade en genomlysning inte endast av låneärenden utan också av anbudsgivning i ärenden som inte går till beslut och kanske inte ens till ansökan på grund av att anbuden är för höga.
Sedan undersökningen gjorts torde ha förutsatts att den med hänsyn till det centrala ämnesområdet skulle ha redovisats för riksdagen i förening med en analys av dess resultat satta i relation till övriga kända omständigheter och förslag från regeringens sida. Så har inte skett.
CU 1977/78:3
18 Med hänsyn till det anförda nödgas utskottet nu i enlighet med motionsförslaget föreslå riksdagen att den begär en fullständig redovisning och analys av orsakerna till prisbildningen på byggnadsmarknaden med betoning av bostadssektorn. Det får anses uppenbart att den tidigare undersökningen snarast bör kompletteras. Bl. a. statens pris- och kartellnämnd torde här kunna erbjuda ytterligare sakkunskap. Resultatet av dessa fortsatta undersökningar bör så snart som möjligt av regeringen redovisas för riksdagen i förening med redogörelse för regeringens bedömningar och de konkreta förslag som kan aktualiseras. Eftersom det här är frågan om brådskande åtgärder bör riksdagens uttalande kombineras med ett understrykande av behovet av aktiva åtgärder från regeringens sida.
dels utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande redovisning av orsakerna till kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:39, yrkandet 12, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Anpassning av bostadslånesystemet till prisutvecklingen
Reservanterna anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet har” och på s. 15 slutar ”anses tillgodosett” bort lyda:
Den kraftiga höjningen av anbudspriserna inom bostadsbyggandet har lett till att många byggnadsprojekt inte kommer till stånd. Det har visat sig ogörligt att på såväl kort som lång sikt finansiera kostnader som ligger över pantvärdet - en finansiering som har en helt avgörande betydelse för produktionsmöjligheterna. Huvudintresset riktar sig naturligen mot att sänka anbudspriserna till acceptabel nivå, åtgärder som kräver ingående analyser av denna prisbildning och adekvata möjligheter att genom insyn och kontroll påverka en sakligt omotiverad utveckling. Intill dess att dessa förutsättningar föreligger i nödvändig omfattning krävs emellertid en följsamhet vid beräkning av finansieringsunderlaget - en följsamhet som självfallet inte får leda till en prisuppdrivande total anpassning. Regeringen har numera vidtagit åtgärder för att nå och bibehålla en rimlig följsamhet. Från tid till annan under akut press fattade beslut ger i en så allvarlig situation som den nu rådande inte erforderlig stadga åt bedömningarna. Regeringen bör därför med utgångspunkt i byggadministrationsutredningens förslag och riksdagens senare ställningstaganden presentera målinriktade handlingsgrunder och förslag tili riksdagen. Inte minst viktigt i ett sådant sammanhang är att belysa om de förhoppningar som ställts på en utveckling av konkurrensen i entreprenörsledet lett till avsedda resultat. På många håll görs nu gällande att priskonkurrensen i flera områden i stället minskat. Bostadslånemyndigheterna bör vidare ges möjligheter att genom en aktiv kostnads -
CU 1977/78:3
kontroll motarbeta redan tendenserna till prisglidningar och överuttag av vinster.
Utskottet ansluter sig därför till motionsförslaget och föreslår riksdagen att hos regeringen begära ett snabbt förslag till åtgärder för att åstadkomma en rimlig relation mellan anbudspriser på bostadsbyggnadsmarknanden och en allmänt sett acceptabel prisutveckling. Det väsentliga i detta sammanhang är att förslagen utgår från en samlad bedömning av alla faktorer och ger effektiva medel att uppnå de bostadspolitiska målen.
dels utskottet under 3 bort hemställa
3. beträffande anpassning av bostadslånesystemet till prisutvecklingen att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:39, yrkandet 13, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Tilläggslin
Reservanterna anser att
dels - under förutsättning av bifall till reservationen 1 - den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Det i” och slutar ”totala byggkostnaderna” bort lyda:
Huvudpunkterna i ett aktivt handlande med syfte att öka byggandet av flerfamiljshus med acceptabla hyror är att dels bromsa och sänka anbudsprisernas utveckling direkt och via kostnadspåverkande faktorer däri, dels anpassa långivningen till en från alla synpunkter sett godtagbar följsamhet. Även om sådana aktiva och verksamma åtgärder vidtas kan det dock övergångsvis krävas att en klyfta bryggas över genom särskilda statliga finansiella insatser. Förslaget i motionen om tilläggslån för flerfamiljshus utgår från dessa utgångspunkter.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att tills vidare ränte- och amorteringsfria tilläggslån bör lämnas för att överbrygga de finansieringssvårigheter som råder och kommer att råda intill dess att de aktiva åtgärderna i övrigt gett effekt. En sådan långivning kan naturligen inte heller enbart bygga på en passiv anpassning utan får utformas så att den samverkar med övriga åtgärder. Dess närmare utformning får övervägas i ett större samlat sammanhang. Det är emellertid enligt utskottets mening möjligt och lämpligt att riksdagen redan nu uttalar sig för en sådan lösning. Ett avvisande av förslaget med hänvisning till en framtida prisökning skulle endast innebära en kapitulation och ett erkännande av oförmågan att vidta de övriga åtgärder som i en överskådlig framtid gör tilläggslånen obehövliga. Som motionärerna framhåller är en förutsättning för långivningen att priskontroll införs på byggnadsmaterial.
CU 1977/78:3
dels utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande tilläggslån att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:39, yrkandet 14, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Bostadsbyggandets kreditförsörjning
Reservanterna anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Av vad” och slutar ”riksdagens uttalande” bort lyda:
I det yttrande från delegationen för bostadsfinansiering som redovisas i prop. 1977/78:33 (s. 10-1 Danges bl. a. att antalet fall då byggnadskredit inte beviljats har ökat samtidigt som svårigheterna att lösa anmälda problem blivit väsentligt större. Vidare uttalas att de uppkomna svårigheterna har medfört att byggstarten har försenats i ett oroväckande stort antal fall. När de från skilda håll eljest omvittnade svårigheterna så klart redovisas även från delegationens sida måste detta innebära ett erkännande av att ytterligare aktivitet erfordras.
Enligt utskottets mening bör med hänsyn till dessa förhållanden riksdagen stryka under vikten av att delegationen omedelbart tar initiativ för att påkalla en framställning från fullmäktige i riksbanken om ett regeringens förordnande om särskild placeringsplikt - allt i den mån inte bankerna och deras organisationer omedelbart visar sig kunna komma överens inbördes om hur deras samfällda åtaganden skall uppfyllas. Förberedelser bör genast vidtas för att en sådan administrativ ordning skall kunna tillämpas med mycket kort varsel. De skall också visa att långivningen med tillämpning av en sådan inbördes överenskommelse flyter utan hinder redan vid lokal tillämpning.
dels utskottet under 5 bort hemställa
5. beträffande bostadsbyggandets kreditförsörjning att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:39, yrkandet 15, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
GOT AB 57048 Stockholm 1977