Med anledning av propositionerna 1977/78:76 med energisparplan för befintlig bebyggelse och 1977/78:100 i vad avser anslag till vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. jämte motioner

CU 1977/78:31

Civilutskottets betänkande 1977/78:31

med anledning av propositionerna 1977/78:76 med energisparplan för befintlig bebyggelse och 1977/78:100 i vad avser anslag till vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. jämte motioner

1 Propositionerna

Regeringen har i den 1977-12-01 beslutade propositionen 1977/78:76 föreslagit riksdagen att

1. antaga förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan (1956:612),

2. godkänna inriktning och omfattning av det energisparprogram avseende befintlig bebyggelse som föreslagits i regeringsprotokollet samt

3. godkänna de i regeringsprotokollet förordade riktlinjerna för genomförande av detta program.

Regeringen har därefter i propositionen 1977/78:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet) under littera B 11 (s. 80-91) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ändring i grunderna för beräkning av räntebidrag beträffande energisparlån,

2. medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. beviljas intill ett belopp av 864 000 000 kr. under budgetåret 1978/ 79,

3. medge att bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr. under budgetåret 1978/79,

4. medge att bidrag för energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader beviljas intill ett belopp av 40 000 000 kr. under budgetåret 1978/79,

5. medge att bidrag för energibesparande åtgärder inom statliga byggnader beviljas intill ett belopp av 25 000 000 kr. under budgetåret 1978/79,

6. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som har angetts i regeringsprotokollet besluta om utbyte mellan de under 2-5 angivna ramarna,

7. medge regeringen att inom ramen för en planeringsreserv av 400 000 000 kr. besluta om utökning av de under 2-5 angivna ramarna enligt de grunder som förordats i regeringsprotokollet,

8. medge att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. disponeras för prototyp- och demonstrationsverksamhet m. m. intill ett belopp av 6 600 000 kr. under budgetåret 1978/79,

9. medge att bidrag till kommunerna för informations- och rådgivningsverksamhet m. m. beviljas intill ett belopp av 60 000 000 kr. under budgetåret 1978/79,

1 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 31

CU 1977/78:31

10. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 010 000 000 kr.

2 Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat

dels de med anledning av propositionen 1977/78:76 väckta motionerna

1977/78:

226 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådana förändringar i låne- och bidragsreglerna för energibesparande åtgärder, att även folkhögskolor som ägs av stiftelser kan erhålla det statliga stödet till energibesparande åtgärder,

393 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lån för energisparåtgärder även fortsättningsvis bör lämnas av staten,

2. att riksdagen lämnar begärt bemyndigande att öka ramarna för beslut om energisparstöd i förening med beslut att bemyndigandet skall utnyttjas av regeringen i den omfattning det är möjligt med hänsyn till anspråken på utbildad arbetskraft,

3. att riksdagen beslutar att bidrag till kommunerna för informations- och rådgivningsverksamhet i vad de inte avser information och utbildning av förtroendevalda och anställda får lämnas endast enligt grunder som kan komma att godkännas av riksdagen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en översyn av administrationen av energisparstödet bör göras i enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utvärdering av det statliga energisparstödet snarast bör initieras,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett miljöpolitiskt program för resurshushållning,

628 av Hans Petersson i Röstånga (fp) och Sven Andersson i Örebro (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar att även byggnader i anslutning till kyrka införes i regelsystemet för energibesparande åtgärder,

845 av Kurt Hugosson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att de uppgifter som tillkommer statliga organ i samband med kommunernas utvidgade energihushållningsinformation samordnas och handhas av energisparkommittén,

846 av Per Olof Håkansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1977/78:76 med energisparplan för befintlig bebyggelse beaktar vad som i motionen anförts om utbildning av fastighetsskötare m. fl.,

CU 1977/78:31

1672 av Georg Andersson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av åtgärder för skydd av kulturhistoriska värden i samband med genomförande av energisparprogrammet,

1673 av Gösta Andersson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för helautomatiska spjällregulatorer på värmepannor i enlighet med vad som anförts i motionen,

1691 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m, s, c, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar uttala att installation av radiatortermostatventiler skall ingå som ett led i energibesparande åtgärder även i flerbostadshus och därmed ingå i underlag för beräkning av statligt stöd,

1693 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1977/78:76 uttalar

1. att kommunerna skall åläggas konkret ansvar för genomförande av energisparplanen och ges de styrmedel som är erforderliga härför,

2. att sambandet mellan sparåtgärder och övrig samhällsbyggnad skall beaktas,

dels de i övrigt under allmänna motionstiden väckta motionerna 1977/ 78:

489 av Oskar Lindkvist (s) och Per Olof Håkansson (s) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kravet på individuella mätanordningar för varmvatten, el och gas bör slopas som förutsättning för bostadslån,

623 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag om obligatorisk installation av system för värmedistribution genom vatten eller luftkanaler för all nybyggnation, oavsett lokalisering,

637 av Nils Hörberg (fp) vari hemställs att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen 1977/78:631 - såsom ett led i Sveriges strävan att medverka till en ny ekonomisk världsordning - hos regeringen begär förslag syftande till avsevärt minskad förbrukning av olja och rent dricksvatten inom hushåll o. d. och omfattande bl. a.

1. obligatorisk övergång före 1985 till individuell debitering per hushåll o. d. för förbrukning av rumsvärme, varmvatten, källvatten och el,

2. obligatorisk solfångaruppvärmning från 1985 av lokaler och varmvatten i all nybyggnation av bostäder och motsvarande samt behov av eventuell kompletteringsvärme obligatoriskt täckt via inhemskt, fast bränsle,

3. obligatorisk spjällregulator från 1985 vid alla oljeeldningspannor och statligt kostnadsbidrag till kommunerna för kontroll av dessas installation och funktion via Skorstensfejarorganisationen,

CU 1977/78:31

4. obligatorisk mulltoalett från senast 1985 i all nybyggnation och vid all totalrenovering av äldre bostäder och liknande,

840 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om en kompletterande snabbutredning, som skapar underlag för ett ev. beslut om förbud mot fortsatt installation av direktverkande elvärme,

851 av Lennart Nilsson (s) och Maj-Lis Landberg (s) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att energisparstöd inte bör utgå för hus som enligt kommunens planintentioner skall utgöra fritidsbostad,

866 av Birgitta Dahl (s) vari föreslås att riksdagen - under förutsättning att regeringen lämnas en finansfullmakt överstigande 1 500 milj. kr. - avslår förslaget (prop. 1977/78:100 bil. 16 s. 91) om medgivande för regeringen att öka beslutsramen för energisparstödet,

1366 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om omedelbara åtgärder för att nedbringa de exceptionellt höga bränslekostnaderna i eluppvärmda bostäder,

1376 av Margit Odelsparr (c) och Stina Eliasson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att kommunerna beviljas statsbidrag för inköp eller utnyttjande av värmekamera,

1380 av Torsten Stridsman (c) och Filip Johansson (c) vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande möjligheten att energisparstöd enligt energisparförordningen även skall omfatta byte från elbaserat värmesystem till värmesystem baserat på ved eller flis,

dels den från näringsutskottet för behandling i detta sammanhang till civilutskottet överlämnade motionen 1977/78:388 av Per Olof Håkansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att regler för energibesparing i personalbodar skall fastställas.

3 Tillkommande uppgifter

3.1 Yttranden m. m.

Över propositionen och motionerna har yttranden inhämtats från finansutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet. Näringsutskottet har därvid beslutat att till civilutskottet med yttrandet överlämna den under allmänna motionstiden väckta och till näringsutskottet hänvisade motionen 1977/78:388 (s). Yttrandena har som bilagorna 1-3 fogats till detta betänkande.

Med anledning av förslag i propositionerna 1977/78:76 och 100 bil. 16 litt B

CU 1977/78:31

11 (anslag till vissa energisparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.) och i de med anledning av propositionerna väckta motionerna har skrivelser inkommit till civilutskottet från Stig Brunberg, VVS-fabrikanternas råd - Svenska Rörgrossistföreningen - Rörfirmornas Riksförbund, professor Ingemar Höglund institutionen för byggnadsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag och Kontroll-Automatic Fabriks AB.

Civilutskottet har vid två tillfällen inhämtat muntliga synpunkter från representanter för följande myndigheter, organisationer, m. fl., nämligen bostadsdepartementet, byggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, statens planverk, professor Bo Adamson tekniska fakulteten vid Lunds universitet, civilingenjör Jan Lagerström tekniska högskolan i Stockholm, professor Enno Abel Chalmers tekniska högskola, Svenska kommunförbundet, Tjänstemännens centralorganisation, Landsorganisationen, energikommissionens expertgrupp för energi i hushållning samt expertgruppen för styrmedel, Hyresgästernas riksförbund, Riksbyggen, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Sveriges fastighetsägareförbund och Sveriges villaägareförbund.

3.2 Vissa under handläggningen tillkomna uppgifter

Energikommissionen för i betänkandet Energi (SOU 1978:17) fram följande förslag och rekommendationer beträffande energihushållning m. m. i byggnader: Energihushållningen

i nytillkommande bostäder och lokaler styrs i första hand genom Svensk byggnorm. 1 takt med ökad kunskap och erfarenhet av olika byggnadstekniska lösningars energihushållande effekter kompletteras byggnormen.

Finansieringen av energihushållande åtgärder i befintlig bebyggelse säkerställs för fastighetsägarna. En utvärdering av hittillsvarande låne- och bidragssystem företas. I samband därmed prövas alternativa utformningar av det ekonomiska stödet.

Kommunernas verksamhet rörande service och rådgivning till fastighetsägare och fastighetsskötare förstärks kraftigt.

En utredning tillsätts för att skyndsamt överväga sådana ändringar i byggnadsstadgan att t. ex. byggnadsnämnd får möjlighet att inspektera byggnaders energihushållning. Om påpekande och rådgivning inte räcker bör möjligheter till ålägganden att vidta särskilda åtgärder övervägas av utredningen.

Ett system för bränsledebitering som innebär att hyresgästerna debiteras de faktiska bränslekostnaderna införs. Detta bör innefatta kontroll av att uppvärmningsanordningarna drivs så effektivt som möjligt och att hushållningsåtgärder vidtas av fastighetsägarna.

En utredning av de tekniska och administrativa problem som är förknippade med en övergång till individuell varmvattenmätning genomförs.

Möjligheterna till anpassning till soluppvärmning av uppvärmningssystem i främst nytillkommande hus som lämpar sig för centrala solvärmesystem

CU 1977/78:31

utreds. Stöd ges till utveckling av komponenter och system för soluppvärmning. Krav på obligatorisk soluppvärmning i vissa sammanhang, t. ex. av simbassänger, övervägs.

Ökad vikt läggs vid energihushållningsaspekter inom samhällsplaneringen. Detta gäller såväl vid planeringen av nya områden och byggnader som vid förbättring och sanering av befintliga områden. Lämpliga vägar för detta inom ramen för planlagstiftningen utreds.

Bostadsstyrelsen har under våren 1978 lämnat uppgifter om kostnader och beräknad besparing av energisparstödets effekt i bostadshus. Av beräkningarna som bygger på ett urval av beslut om lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bostadshus framgår bl. a. att knappt hälften av de godkända kostnaderna (46 96) avser åtgärder för värmeisolering, medan drygt en fjärdedel (28 96) avser fasadskikt vid utvändig tilläggsisolering. Anslutning till fjärrvärme kommer därefter (15 96). Återstoden (11 96) avser åtgärder för förbättring av värme- och ventilationssystem samt för individuell mätning av varmvattenförbrukning.

Vidare har regeringen i april 1978 uppdragit åt bostadsstyrelsen att i samråd med planverket göra en utvärdering av energisparstödet.

1 prop. 1976/77:107 (s. 43-44) behandlades frågan om undersökning av byggnadsbeståndets kvalitet från energihushållningssynpunkt. Statens institut för byggnadsforskning (SIB) hade utarbetat ett förslag till hur undersökningen borde läggas upp. Undersökningen föreslogs genomföras i tre steg. Det första steget skulle bestå av en provundersökning under våren och försommaren 1977 av ca 300 hus i ett tiotal kommuner. Det andra steget avsågs omfatta ca 3 000 byggnader i ett 50-tal kommuner och skulle utföras under hösten 1977. Detta steg väntades ge underlag för en översiktlig bedömning av byggnadsbeståndets egenskaper från energihushållningssynpunkt. Det sista och tredje steget skulle vara en större undersökning omfattande 20 000 byggnader i ett 100-tal kommuner. Denna undersökning föreslogs bli utförd åren 1979 och 1980 och ge dels säkrare uppskattningar av husbeståndets egenskaper än den mindre undersökningen, dels möjlighet att studera omfattningen och effekterna av de energibesparande åtgärder som vidtagits.

Bostadsministern fann det angeläget att undersökningens två första steg genomfördes så att resultatet förelåg i tid för att tjäna som underlag för energikommissionens arbete och riksdagens beslut om energipolitiken år 1978. Beslutet om det tredje steget borde anstå till dess resultaten av de två första stegen fanns tillgängliga. SIB beräknade kostnaderna för det tredje steget till ca 12 milj. kr. Hela undersökningen skulle genomföras av SIB i samarbete med statistiska centralbyrån.

Civilutskottet hade ingen erinran (CU 1976/77:32, s. 20) mot vad i propositionen anförts om undersökningens uppläggning.

Steg ett av undersökningen genomfördes under våren 1977. En redovisning av denna undersökning har publicerats. I januari 1978 presenterades preliminära resultat av steg två. Utifrån de insamlade uppgifterna (3 000

CU 1977/78:31

slumpmässigt utvalda hus i 103 kommuner) har generaliseringar gjorts till hela husbeståndet. Undersökningens resultat anges stämma väl överens med tidigare gjorda bedömningar i flera avseenden, dock finns vissa skillnader gentemot tidigare bedömningar. Sålunda antyder SIB:s undersökning att värmeisoleringsförmågan i vissa fall är 30-35 96 bättre än vad man tidigare trott. För småhus byggda till och med 1940 innebär detta en skillnad i beräknade värmeförluster genom väggar och bjälklag på ca 3,5 TWh/år. Av undersökningen framgår vidare att bl. a. flera än tre fjärdedelar av dem som sköter värmeanläggningarna saknar utbildning för detta.

En slutrapport avseendeandra steget väntas föreligga under våren 1979, då SIB även avses ha en plan klar för hur steg tre kan genomföras.

Regeringen har 1978-04-13 bemyndigat bostadsministern att tillkalla en delegationför frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse. Av direktiven framgår bl. a. följande:

Sedan riksdagen tagit ställning till regeringens proposition med förslag till energisparplan för befintlig bebyggelse bör - inom ramen för riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition - delegationens uppgift vara

att följa utvecklingen inom de områden som är av betydelse för energihushållning i befintlig bebyggelse och att sammanställa och vid behov initiera utredningar av betydelse för energisparprogrammets övergripande styrning och utveckling,

att följa genomförandet av energisparplanen - i nära kontakt med de berörda myndigheternas löpande uppföljning av sina insatser inom energisparplanens ram - och att ta de initiativ till samordning mellan berörda myndigheter som den anser påkallade,

att följa och vid behov initiera åtgärder som gör det möjligt att jämföra resultaten av genomförda åtgärder med den förväntade effekten,

att lägga fram förslag till regeringen i de frågor som anges i det följande eller som regeringen senare kan komma att uppdra åt delegationen att utreda.

I propositionen anges att vissa uppgifter från kommunerna behövs till grund för statens insatser i fråga om energisparplanen och dess genomförande. Efter samråd med delegationen för företagens uppgiftslämnande bör formerna för kommunernas medverkan snarast preciseras, med beaktande av att kommunerna inte bör tyngas med ett omfattande uppgiftslämnande. Insamlandet av uppgifter bör självfallet, där så låter sig göra, samordnas med kommunernas uppgiftslämnande i övrigt.

Delegationen bör efter samråd med byggsysselsättningsdelegationen och byggbranschrådet lämna regeringen förslag om hur energisparplanens genomförande kan anpassas till säsong- och konjunkturvariationer på byggnadsarbetsmarknaden. Delegationen bör i detta sammanhang också uppmärksamma de problem som kan uppstå om icke-seriösa företag och s. k. grå arbetskraft anlitas i samband med att energisparåtgärder utförs.

Delegationen bör efter samråd med bostadsfinansieringsdelegationen redovisa förslag om utformningen av finansieringssystemet för energisparlånen och formerna för kreditprioritering mot bakgrund av att i propositionen föreslås att statsbudgeten fr. o. m. budgetåret 1979/80 direkt skall belastas endast av bidrag och subventioner. Förslag om systemets tekniska utformning måste utarbetas med utgångspunkt i kravet att systemet inte får medföra

CU 1977/78:31

en försämring i den enskildes möjligheter att på ett smidigt sätt få det stöd som han är berättigad till.

Delegationen bör löpande ta del av och såväl löpande som periodiskt sammanställa resultaten av de berörda myndigheternas uppföljning av genomförda energisparåtgärder.

Delegationen bör lämna de förslag i fråga om stödets inriktning och i fråga om styrsystemet i stort som myndigheternas uppföljning och andra utredningar ger grund för.

Delegationen bör vidare fortlöpande följa och i förekommande fall lämna förslag beträffande de utbildningsfrågor som har samband med energihushållning i byggnader.

Delegationen bör, i god tid före den omprövning av energisparplanen som skall ske inför budgetåret 1981/82, sammanställa sådant underlag - beträffande bl. a. ny kunskap och i övrigt ändrade förutsättningar- som kan vara av betydelse för statsmakternas ställningstaganden samt lämna härpå grundade förslag om energisparplanens inriktning på olika tekniska åtgärder samt beträffande genomförandeprogram och styrmedel.

I delegationen skall ingå statssekreterarna i närmast berörda departement samt företrädare för statsrådsberedningen och samordningskanslierna inom ekonomi- och arbetsmarknadsdepartementen.

I skrivelse 1978-04-26 från statssekreteraren i bostadsdepartementet till samtliga kommunstyrelser och Svenska kommunförbundet behandlas frågan om statsbidrag till kommunernas energisparverksamhet. I skrivelsen anges att regeringen i proposition 1977/78:76 föreslagit riksdagen att anvisa 60 milj. kr. för bidrag till kommunernas insatser m. m. för att främja energisparande i befintlig bebyggelse under budgetåret 1978/79. Statsbidrag för den kommunala verksamheten på området avses också komma att utgå under följande år. För bidragsgivningen till kommunerna anges i skrivelsen bl. a. följande komma att gälla.

Ett generellt stöd skall utgå till alla kommuner som ansöker om bidrag för deras insatser för planering, besiktning, rådgivning och annan service rörande energiverksamheten i befintlig bebyggelse totalt sett. Den mest kostnadskrävande delen härav beräknas vara rådgivnings- och serviceinsatserna. Stödet fördelas av regeringen mot bakgrund av redovisningen från kommunerna av deras nuvarande och planerade insatser för rådgivning och service. Stöd kan också utgå för information till allmänheten och till utbildning av personal och förtroendevalda, varvid syftet är att stimulera energisparandet. Stödet kan vidare utgå till anskaffning av enklare tekniska hjälpmedel för att underlätta besiktnings- och tillsynsverksamheten, t. ex. när det gäller att bedöma värmeisolering, täthet, uppvärmning och ventilation. När det gäller mer komplicerad utrustning såsom t. ex. IR-kamera för termografering bör kommunerna överväga att i stället för egen anskaffning anlita statens provningsanstalts tjänster eller andra med auktorisation på området.

När det gäller utbildning av kommunernas personal för rådgivnings- och serviceverksamheten kommer planverket i samarbete med kommunförbundet, bostadsstyrelsen och industriverket att hjälpa till att ta fram utbildningsmaterial samt att organisera utbildning av lärare. Vidare kommer kommunförbundet att organisera utbildning för förtroendevalda, besiktningsmän

CU 1977/78:31

samt för den personal som skall svara för planeringen av den kommunala energihushållningen.

Ansökan om bidrag, som bör avse verksamheten under andra halvåret 1978 och första halvåret 1979, skall vara bostadsdepartementet till handa senast den 15 juni 1978.

3.3 Statistiska uppgifter

Tabell 1. Lån- och bidragsgivningen 1974-07-01 --1978-03-31

Antal

ärenden

Antal

lägen-

heter

Beviljade lån och bidrag, 1 000 kr. Energisparkung./ Bostads- energisparförordn. lån1 Bidrag Lån

Förbätt-

rings-

lån

1974/75

Totalt

53 450

140 400

116 870

156 970

11 630

Därav

/

småhus

49 600

55 350

77 300

105 900

10 250

11 630

flerbostadshus

3 850

85 050

39 570

51 070

4 750

-

1975/76

Totalt

67 670

227 260

168 860

198 830

43 030

12 920

Därav

småhus

61 040

69 780

98 360

122 640

26 780

12 920

flerbostadshus

6 630

157 480

70 500

76 190

16 250

-

1976/77

Totalt

31 190

160 600

92 960

72 270

52 990

8 900

Därav

småhus

26 700

33 110

41 280

32 530

29 950

flerbostadshus

4 490

124 490

51 680

39 740

23 040

-

Juli-dec. 1977

Totalt

35 960

119 040

130 850

400 590

4 660

Därav

småhus

32 430

37 080

73 250

284 280

4 660

flerbostadshus

3 530

81 960

57 600

-

Jan.-mars 1978

Totalt

12 820

61 960

55 780

169 260

1 560

Därav

småhus

11 060

24 200

104 530

1 560

flerbostadshus

1 760

47 450

31 580

64 730

-

Tillhopa

201 090

709 250

565 320

997 920

111 020

39 670

1 713 930

Därav

småhus

180 830

209 820

1 070 920

flerbostadshus

20 260

499 430

643 010

1 Fram t. o. m. budgetåret 1976/77 kunde bostadslån beviljas för energisparande åtgärder i de fall energisparlånet översteg 4 000 kr. per lägenhet. Fr. o. m. 1 juli 1977 beviljas energisparlån utan begränsning av lånebeloppet.

Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1977/78:31 10

Tabell 2. Godkänd kostnad i medeltal vid bidrags- och långivning enligt ESKI ESF och BFF

Period

Kronor per lägenhet Småhus

Flerfamiljshus

1974 juli-december

4 720

1 360

1975 juli-september

4 910

1 500

1976 april-september

5 850

1 290

1977 september-november

10 460

2 100

Källa: Bostadsstyrelsen

Tabell 3. Förekomst av olika energibesparande åtgärder

Åtgärder

1974 juli-de- cember Antal Igh

juli-decem-

ber

Antal Igh

april-septem

ber

Antal Igh

%

sept.-nov. Antal Igh

96 Småhus

Endast värmeanläggning

13 220

24 360

3 620

4 410

21 Endast värmeisolering

4 230

9 400

11 820

10 420

49 Endast fjärrvärme Övrigt inkl.

kombinationer

2 420

5 230

4 460

5 840

28 Totalt

20 280

39 620

20 760

21 080

100 Flerfamiljshus

Endast värmeanläggning

6 390

22 190

31 930

23 470

46 Endast värmeisolering

7 090

10 840

12 680

8 230

16 Endast fjärrvärme Övrigt inkl.

22 380

27 570

26 080

11 170

kombinationer

2 440

4 310

6 810

7 830

16 Totalt

38 300

64 910

77 500

50 700

100 Källa: Bostadsstyrelsen

Tabell 4. Andel, %>, lägenheter som berörs av olika åtgärder

Värme-

anlägg-

ning

Värme- Anslutning isole- till fjärr- ring värme

Individuell

mätning

Småhus

1974 juli-december

1975 juli-september

1976 april-september

1977 september-november

2 Flerfamiljshus

1974 juli-december

1975 juli-september

1976 april-september

1977 september-november

7 Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1977/78:31

11 Tabell 5. Bostadsstyrelsens beslut omfördelning av ram för energisparldn och energisparbidrag under budgetåret 1977/78

Beslutstidpunkt

Storleken på fördelad ram (milj. kr.)

juni 1977

november 1977

februari 1978

mars 1978

april 1978

96,5

Totalram för budgetåret 1977/78

939,5

Källa: Bostadsstyrelsen

Av den för innevarande budgetår tillgängliga ramen om 943 milj. kr. återstår alltså 3,5 milj. kr. att fördela. Fördelningsbeslutet i februari 1978 har bostadsstyrelsen fattat efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. Mot denna ram (235 milj. kr.) får endast avräknas beslut avseende sådana projekt som kan förväntas ge sysselsättning åt anställd arbetskraft.

Tabell 6. Länsvis fördelning av ramar för beslut om energisparldn och energisparbidrag m. m. under budgetåret 1977/78 (milj. kr.)

Stockholms 138,5

Uppsala 28,1

Södermanlands 46,4

Östergötlands 59,5

Jönköpings 37,3

Kronobergs 22,65

Kalmar 34,2

Gotlands 6,8

Blekinge 18,2

Kristianstads 25,3

Malmöhus 69,55

Hallands 17,9

Göteborgs och Bohus 65,1

Älvsborgs 44,6

Skaraborgs 26,2

Värmlands 28,5

Örebro 29,2

Västmanlands 29,1

Kopparbergs 36,0

Gävleborgs 54,8

Västernorrlands 39,3

Jämtlands 19,9

Västerbottens 31,4

Norrbottens 31,0

Hela riket 939,5

Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1977/78:31

4 Utskottets yttrande

4.1 Utgångspunkter

Riksdagen beslöt (prop. 1974:69, CU 1974:21, FiU 1974:29) våren 1974 att godkänna riktlinjer för vissa energibesparande åtgärder i byggnader och att medge bidrag och lån för ändamålet. I anslutning till 1975 års energipolitiska beslut (prop. 1975:30, NU 1975:30, CU 1975:27) har riksdagen fogat in dessa sparåtgärder i det energipolitiska programmet för tiden intill år 1985. Förslag beträffande energipolitiken under resterande del av 1980-talet förutsattes bli framlagda år 1978. 1975 års beslut innebarattden totala energiförbrukningen skulle tillåtas att öka med i genomsnitt 2 % per år. När detta mål formulerades utgick man från att energiförbrukningen för uppvärmning av bostäder kunde minskas med i genomsnitt 0,9 % per år under perioden.

Enighet råder om att mycket stora insatser bör göras för att begränsa energiåtgången vid uppvärmning av byggnader. När det gäller nybyggnad och mer genomgripande ändringar av byggnad har genom ändringar i byggnadsstadgan (BS) och Svensk byggnorm (SBN) ställts skärpta krav på åtgärder som skall möjliggöra en god energihushållning. När det gäller befintlig bebyggelse i övrigt har bl. a. statligt ekonomiskt stöd och informationsinsatser använts för att främja motsvarande syfte. Till detta kommer avsevärda insatser för forskning och utbildning (FoU) m. m.

I prop. 1977/78:76 föreslås nu att en avsevärt ökad ambitionsnivå läggs fast av riksdagen i fråga om åtgärder som främjar energihushållningen i befintlig bebyggelse. Förslagen läggs fram i huvudsak mot bakgrund av redovisningar och bedömningar av lämpliga tekniska åtgärder, möjligheter att nedbringa energiförbrukningen och olika åtgärders samhällsekonomiska lönsamhet. Vidare redovisas i propositionen bedömningar av resursbehov och tillgängliga resurser för genomförande av energisparåtgärder enligt skilda alternativ. Utskottet har i angivna delar också tillförts ytterligare uppgifter enligt vad ovan (s. 4-11) angetts.

Utskottet har enhälligt gjort den bedömningen att det finns grundad anledning att vidta ytterligare omfattande åtgärder för energibesparing i befintlig bebyggelse. Utskottet tar nedan upp de preciserade förslagen till målsättningar.

4.2 Förslaget till energisparprogram

4.2.1 Omfattning

Riksdagen föreslås i propositionen godkänna ett energisparprogram vars mål är att nettoenergiförbrukningen1 i dagens byggnadsbestånd år 1988 skall vara 32 till 39 TWh lägre än för närvarande. Målangivelserna utgår från och

'Äng. begreppet nettoenergi se prop. s. 334.

CU 1977/78:31

utgör summan av beräknade nettoenergibesparingar för åtgärder som i promemorian tagits upp som sparalternativ II resp. lil. Det har dock betonats (prop. s. 8) att de redovisade alternativen endast är exempel på olika sparnivåer. De omfattar inte heller anslutning av fjärrvärme. Ett bifall til! förslaget skulle sålunda inte innebära att riksdagen tagit ställning till att just de i promemorian angivna åtgärderna skall utföras. Utskottet återkommer härtill i samband med bedömningen av programmets föreslagna inriktning. Programmet skall prövas om efter tre år, dvs. inför budgetåret 1981/82.

1 detta sammanhang kan noteras den ovan (s. 6-7) efter regeringsförslagens avlämnande redovisade undersökningen - etapp 2 - av det befintliga husbeståndets energitekniska egenskaper. Undersökningen antyder bl. a. att värmeisoleringsförmåga för väggar och bjälklag hos äldre småhus är 30-35 % bättre än vad tidigare antagits. För småhus byggda t. o. m. 1940 motsvarar detta en skillnad i beräknade värmeförluster på ca 3,5 TWh/år.

Utskottet har ovan enhälligt funnit att det finns grundad anledning att vidta ytterligare omfattande åtgärder i föreslaget syfte. När ställning nu skall tas till en precisering av målet på tio års sikt är det nödvändigt att, som föredraganden, också bedöma genomförandemöjligheterna mot bakgrund av programmets inriktning och de åtgärder som samhället kan vidta.

Som utskottet nedan redovisar har möjligheterna att genomföra ett åtgärdsprogram av föreslagen storleksordning bedömts som goda. Utskottet noterar att den omprövning av programmet som förutsatts inte torde ha avsetts medföra att sparmålets nedre gräns skulle sänkas. En bindning till intervallets högre gräns har däremot (prop. s. 29) ansetts kunna visa sig möjlig. Omprövningen i övrigt torde närmast (prop. s. 16) avses ske i ljuset av ny kunskap och nya erfarenheter.

Finansutskottets majoritet har i sitt yttrande uttalat att ett fullföljande av energisparprogrammet inte under alla förhållanden kan ha företräde till tillgängliga resurser. Finansutskottet har vidare anfört att det är uppenbart att varje större åtagande som statsmakterna gör rörande ianspråktagande av framtida resurser måste vara förbundet med en flexibilitet i fråga om i vilken takt det är möjligt att infria åtagandet. Finansutskottet finner därför förslaget att formulera energisparmålet som ett intervall för vad som skall uppnås under tioårsperioden vara väl motiverat. De beräkningar av resursåtgången som redovisats utgår från ett närmast optimalt utnyttjande av insatta resurser. Med hänsyn därtill kan det vara naturligt att formulera sparmålet på ett sätt som inte kan ge intryck av att exakt mätbara spareffekter kan och skall redovisas. Huvudsyftet med propositionsförslaget i denna del är att siå fast en hög ambitionsnivå och därmed ge utgångspunkter inte endast för framtida statliga bedömningar utan också riktpunkter för bedömningar inom de kommunala och privata sektorerna.

Det anförda kan markeras med ett riksdagens uttalande i anslutning till att sparmålet läggs fast. Det kan emellertid också markeras genom att sparmålet utan ändring i sak och utan sänkning av ambitionsnivån formuleras så att

CU 1977/78:31

riktpunkten skall vara att nettoenergiförbrukningen i dagens byggnadsbestånd år 1988 area 35 TWh lägre än för närvarande. Det är då i praktiken fråga om att ge uttryck för målsättningen att vidta åtgärder i och i anslutning till detta bestånd med en viss beräknad spareffekt - budgetmässigt sett ett investeringsprogram. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner propositionsförslaget på sålunda förordat sätt.

4.2.2 Inriktning

Omskrivet till tänkbara åtgärder anges det föreslagna sparmålet 32-39 TWh/år motsvara investeringar exkl. renoveringskostnader till en samhällsekonomisk kostnad av 21-33 miljarder kr., resp. totala investeringar till en uppskattad kostnad av 28^t4 miljarder kr.,allt i prisläget första kvartalet 1977 och exkl. mervärdeskatt. Underhållet av totalt utförda möjliga besparingsmöjligheter skulle i samma prisläge (prop. s. 338) dra kostnader om 220-272 milj. kr./år. Av de ovan angivna investeringarna exkl. renoveringskostnader har efter avrundningar 14-23 miljarder kr. beräknats för bostäder, 6-8 miljarder kr. för offentliga och övriga lokaler samt 2-3 miljarder kr. för industrins byggnader.

Med hänsyn emellertid till att de i promemorian redovisade åtgärdstyperna endast avsetts vara exempel på möjliga åtgärder kommer inriktningen av det föreslagna programmet i denna mening inte nu att falla under riksdagens bedömning. Utskottet noterar att till de redovisade investeringarna med hittills tillämpade stödformer också kommer kostnader för anslutning till fjärrvärme.

Förslaget i propositionen att riksdagen godkänner sparprogrammets inriktning torde närmast syfta till en prövning av vad som förordats beträffande grunderna för kommande bedömningar av åtgärder för att nå det angivna målet.

En sådan förordad grund är (prop. s. 16) att i första hand genomföra de åtgärder som är samhällsekonomiskt sett mest lönsamma, även om en bedömning av den samhällsekonomiska lönsamheten inte är den enda utgångspunkten för valet av åtgärder.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad bostadsministern anfört i dessa sammanhang (prop. s. 15-18). Civilutskottet hänvisar i detta sammanhang också till vad finansutskottet anfört i frågan om bedömningar av en åtgärds samhällsekonomiska lönsamhet.

En annan förordad utgångspunkt är att (prop. s. 19) genomförandet av åtgärderna bör utformas så att de aktivt bidrar till en utjämning av konjunkturmässiga och säsongmässiga svängningar i olika delar av landet och att (prop. s. 24)åtgärderna därmed tar i anspråk resurser som eljest skulle vara outnyttjade. Detta uttrycks också så att insatserna bör fördelas i tiden med hänsyn även till växlingarna i efterfrågan på resurserna för andra ändamål.

CU 1977/78:31

15 Finansutskottet stryker under att ju större flexibilitet i tid och rum som kan åstadkommas vid programmets genomförande, desto större möjligheter finns det att utnyttja annars inte utnyttjade resurser. Det innebär också att ju större flexibilitet man har, desto mer omfattande kan programmet dimensioneras utan att man riskerar överhettning på de berörda marknaderna.

De sålunda förordade principerna har därmed inte mött någon erinran. Utskottet föreslår att den föreslagna inriktningen godkänns.

I anslutning till vad finansutskottet anfört finns anledning att stryka under att möjligheterna till variationer mellan olika år begränsas av hänsyn bl. a. till den kommunala rådgivningsverksamheten och till materialindustrin. Möjliga variationer får, som också anförts i propositionen, bedömas successivt med hänsyn till att det uppsatta sparmålet skall kunna uppnås under tioårsperioden.

Som en fråga om inriktningen kan också tas upp förslaget att programmet skall byggas upp stegvis med en upptrappning av insatserna. Detta motiveras bl. a. av att genomförandet kräver en väl utbyggd teknisk rådgivning och besiktning av fastigheter. Genom en stegvis uppbyggnad av verksamheten ges också möjlighet att i den mån så erfordras nyrekrytera och utbilda arbetskraft och bygga upp materialproduktionen. För en stegvis uppbyggnad talar också att vi f. n. har en mycket snabb teknisk utveckling på detta område. Arbetsmarknads- och näringsutskotten har i sina yttranden gjort den bedömningen att kapacitetsproblem inte bör uppstå med den uppbyggnad av programmet som föreslås i propositionen.

Det bör i sammanhanget noteras att den stegvisa uppbyggnaden och en genomförandeperiod på tio år kan komma att innebära att det under den tidigare delen av tioårsperioden, då ännu blott en mindre del av möjliga besparingsåtgärder vidtagits, kommer att efterfrågas mera resurser i form av lån och bidrag än vad som enligt programmet kan tillgodoses. Näringsutskottet har i sitt yttrande strukit under vikten av att energisparprogrammet inte forceras utan genomförs i lugn takt och har därför funnit det befogat att målet satts på tio års sikt. Civilutskottet delar denna uppfattning. Den i propositionen föreslagna inriktningen av programmet tillstyrks även i nu berört hänseende.

4.3 Genomförandefrågor

4.3.1 Allmänt

I propositionen betonas att det är väsentligt för genomförandet av ett föreslaget program att rätt åtgärd vidtas i rätt byggnad vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. Kalkylen över vilka resursinsatser som behövs för att uppnå olika sparmål bygger också på förutsättningen att man hgr ett sådant optimalt utnyttjande av resurserna. I propositionen betonas också starkt det angelägna i att i första hand genomföra de åtgärder som är samhällsekonomiskt mest

CU 1977/78:31

lönsamma. Det bör vidare framhållas att det föreslagna sparmålet bygger på en bedömning av den samhällsekonomiska lönsamheten av olika energisparåtgärder.

I det utredningsmaterial som ligger till grund för propositionen betonas behovet av styrmedel i syfte att optimalt utnyttja besparingsmöjligheterna på det sätt som förutsätts i propositionen. Behovet av styrmedel är betingat dels av önskemålet att så långt möjligt fl sparåtgärderna i rätt tidsordning, dels av det faktum att den samhällsekonomiska kalkylen och en fastighetsägares privatekonomiska kalkyl av en åtgärds lönsamhet i många fall skiljer sig åt. Det finns flera skäl till att de samhällsekonomiska resp. privatekonomiska kalkylerna ger olika utfall. Exempelvis inkluderas skatter och bidrag i den privatekonomiska kalkylen men inte i den samhällsekonomiska. Värdet av effekter som ökad sysselsättning, tryggare energiförsörjning m. m. beaktas knappast av den enskilde. Konsekvensen av de nu berörda skillnaderna kan bli antingen att samhällsekonomiskt lönsamma investeringar inte kommer till stånd därför att de är privatekonomiskt olönsamma eller att samhällsekonomiskt olönsamma investeringar genomförs därför att de är privatekonomiskt lönsamma.

Den här skisserade problematiken har ingående behandlats inom energikommissionens olika expertgrupper. De styrmedel som kan komma i fråga är av två slag: administrativa och prispåverkande. I de motioner som tar upp styrmedel till diskussion behandlas huvudsakligen administrativa styrmedel i form av obligatorier - krav på att genomföra viss åtgärd. Utskottet återkommer nedan till den frågan. I detta sammanhang vill utskottet endast stryka under vad som anförts i propositionen om vikten av att föreslagna och i övrigt tillgängliga styrmedel kompletteras i den utsträckning som kommande utvärderingar visar erforderligt för ett effektivt genomförande. Förslag i dessa frågor kommer successivt att framläggas av den nyligen tillkallade delegationen för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse, vilket framgår av delegationens direktiv som utskottet ovan (s. 7-8) refererat. Detta arbete måste, vad gäller vilka styrmedel som kan komma i fråga, bedrivas från mera förutsättningslösa utgångspunkter än de som anges i vissa av motionerna.

4.3.2 Frivilliga insatser och obligatorier

Förslaget i propositionen utgår (s. 30) från att viljan att spara energi är stor och att de frivilliga insatserna bör inriktas mot ett effektivt och rationellt handlande. De förslag som läggs fram syftar till att detta skall nås i allt väsentligt utan obligatorier och med ett minimum av administrativa regleringar. Frågan om behov av obligatorier bör enligt propositionen prövas på nytt senast i samband med den utvärdering av programmet efter en treårsperiod som där föreslagits.

I motionerna har inte ställts några andra yrkanden riktade mot propositionens utgångspunkt i denna del än kravet i motionen 1977/78:1693 (vpk).

CU 1977/78:31

yrkandet 1 delvis, på ett uttalande att kommunerna skall ges de styrmedel som erfordras.

Enligt utskottets mening skulle ett föreslaget uttalande inte fylla någon uppgift. Enighet råder om att behovet av olika styrmedel, däribland obligatorier, skall prövas på nytt. Motionsförslagel avstyrks.

4.3.3 Finansiering

Ett samhällsekonomiskt riktigt agerande från den enskilde på frivillig väg förutsätter att de energisparåtgärder som bedöms angelägna från samhällets synpunkt också bedöms som förmånliga av dem som skall finansiera dem - fastighetsägare och hyresgäster.

En grundläggande fråga är möjligheten att låna pengar för aktuella investeringar. I propositionen behandlas den finansiering som nu sker genom energisparstöd i form av lån och bidrag inom bostadsdepartementets ansvarsområde.

För nästa budgetår beräknas medel såväl för lån som för bidrag enligt nu gällande principer. Bostadsministern aviserar att regeringen kommer att föreslås att för de följande budgetåren endast begära anslag för bidrag och subventioner över statsbudgeten. Bostadsminislern har emellertid i annat sammanhang uttalat att avsikten därmed inte varit att försämra den enskilde fastighetsägarens möjligheter att få lån för energisparåtgärder. Propositionen innehåller dock inte något förslag i denna del som riksdagen har att ta ställning till.

I motionen 1977/78:393 (s), yrkandet 1, föreslås emellertid riksdagen göra det principiella uttalandet att lån för energisparåtgärder även fortsättningsvis bör lämnas av staten. Finansutskottets majoritet har i sitt yttrande anfört att den föreslagna ändringen i formerna för finansieringen av energisparåtgärderna saknar betydelse sett i ett realekonomiskt sammanhang. I den omfattning som det kommer att krävas utrymme på kapitalmarknaden blir det enligt finansutskottet erforderligt att genom särskilda åtgärder säkra detta utrymme. I sammanhanget erinrar finansutskottet om att det här blir fråga om ett mycket stort antal låneärenden, ofta till relativt små belopp. Praktiska hanteringsproblem kan därvid uppkomma i banksystemet. I avvikande mening (s) till finansutskottets yttrande förordas att riksdagen skall begära förslag i finansieringsfrågan att lämnas senast i samband med nästa års budgetproposition. I den avvikande meningen anförs att om inte regeringen är beredd att medverka till att kreditmarknadsregleringen byggs ut är det nödvändigt att överväga fortsatt finansiering via statsbudgeten.

Civilutskottet vill i denna fråga anföra följande. I det uppdrag som getts delegationen för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse ingår att efter samråd med bostadsfinansieringsdelegationen redovisa förslag om utformningen av finansieringssystemet för energisparlån och formerna för kreditprioritering. Utskottet vill stryka under att det väsentliga är, vilket

2 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 31

CU 1977/78:31

också framhålls i direktiven, att förslag om systemets tekniska utformning måste utarbetas med utgångspunkt i kravet att systemet inte får medföra en försämring i den enskildes möjligheter att på ett smidigt sätt få det stöd som han är berättigad till. Huruvida detta kommer att kräva viss finansiering av lånen över statsbudgeten även i framtiden kan på nuvarande stadium inte bedömas.

Regeringen måste under alla förhållanden lägga fram förslag i frågan senast i anslutning till sina förslag om anslag för budgetåret 1979/80. Enligt utskottets mening bör riksdagen inte nu uttala sig för någon speciell form av finansiering. Motionen 393, yrkandet 1, avstyrks.

4.3.4 Energisparstödet

I propositionen aviseras att en samlad utvärdering av det hittillsvarande stödet kommer att göras. Regeringen har 1978-04-13 uppdragit åt bostadsstyrelsen att följa upp det nuvarande stödet till energibesparande åtgärder inom styrelsens ansvarsområde samt till regeringen redovisa stödets fördelning på regioner, objekt, ägarekategorier och åtgärder såvitt avser budgetåren 1976/77 och 1977/78. Bostadsstyrelsen skall vidare i samråd med statens planverk till regeringen redovisa en beräkning av spareffekterna till följd av detta stöd, såväl totalt som för olika åtgärder. Uppdragets genomförande skall fortlöpande redovisas till den delegation för frågor om energihushållning som kommer att tillkallas och vars uppdrag ovan (s. 7-8) beskrivits.

En urvalsundersökning av lån- och bidragsgivningen under september 1977 har nyligen redovisats av bostadsstyrelsen.

I motionen 1977/78:393 (s), yrkandet 5, föreslås riksdagen uttala att en utvärdering av det statliga stödet snarast bör initieras.

Uppdraget till bostadsstyrelsen och statens planverk enligt ovan får anses tillgodose motionsförslaget. Någon riksdagens åtgärd enligt detta förslag är sålunda inte erforderlig.

Den särskilda delegationen har som ovan angetts även fått i uppdrag att följa och vid behov initiera åtgärder som gör det möjligt att jämföra resultaten av genomförda åtgärder med den förväntade effekten.

I propositionen 1977/78:76 anförs att frågan om en eventuell differentiering av de ekonomiska villkoren för olika åtgärder kommer att tas upp i en aviserad översyn av reglerna för stödet, en översyn som också skall omfatta urvalet av åtgärder som kan stödjas ekonomiskt. Översynen avses också omfatta lämpligheten av att som förutsättning för stöd ställa krav på att byggnader besiktigas, på att vid besiktning föreslagna åtgärder genomförs samt på att vissa anordningar skall vara typgodkända. Det konstateras vidare i propositionen att storleken av godkänd kostnad för skilda åtgärder - något som har starka styreffekter - bestäms av bostadsstyrelsen. Kompetensför -

CU 1977/78:31

delningen mellan regeringen och styrelsen i denna del skall också ses över.

Med hänsyn till utvärderingen och översynen konstaterar bostadsministern att det nu inte bör göras några mer genomgripande förändringar i fråga om stödets utformning. Förslag läggs dock fram om viss ändring av de garanterade räntesatserna för energisparlån och sålunda grunderna för beräkning av räntebidrag.

Utskottet tillstyrker förslaget.

I motionen har lagts fram flera förslag till ändringar i grunderna för energisparstödet. Sålunda har förslag lagts fram i motionerna 1977/78:226 (fp) och 628 (fp) om stöd för stiftelseägda folkhögskolor resp. för byggnader i anslutning till kyrka.

Utskottet har i och för sig ingen erinran mot förslagen i motionerna. Lämpligheten av dessa och likartade gränsdragningsförslag bör emellertid enligt utskottets mening prövas av regeringen medan riksdagen som hittills tar upp inriktningsfrågor av mer principiell räckvidd som har betydelse för anslagsutvecklingen. Vad utskottet förordat bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vidare föreslås i motionen 1977/78:1380 (c) att energisparstöd skall utgå vid övergång från elbaserat värmesystem till ved- ellerJliseldning. I motionen 1977/78:1691 (m, s, c, fp) föreslås sparstöd för installation av radiatortermostatventiler även i flerbostadshus.

De sålunda aktualiserade frågorna får förutsättas komma upp i den enligt ovan aviserade översynen av reglerna för energisparstödet.

Krav på anordningar för individuell mätning av varmvatten, el och gas ställs såväl för byggnadslov som för bostadslån. Vid byggnadslovsprövningen kan dispens ges från kravet såväl vid ombyggnad som nybyggnad medan vid långivningen dispens kan ges endast i ombyggnadsfallen. Något krav på att anordningarna används för individuell debitering finns inte.

I motionen 1977/78:489 (s) föreslås att kravet på individuella mätanordningar slopas i långivningen och att frågan sålunda helt får regleras genom byggnormerna. Därmed skulle då undvikas att skilda krav kunde ställas för byggnadslov och bostadslån.

Bostadsstyrelsen har 1977-11-22 anmält det åberopade förhållandet för regeringen. Någon åtgärd från riksdagens sida är inte erforderlig.

Förslaget i motionen 1977/78:637 (fp), yrkandet 1, om obligatorisk individuell debitering får närmast prövas inom ramen för den särskilda delegationens uppgifter. Någon åtgärd från riksdagens sida bör nu inte vidtas.

När det gäller administrationen av energisparstödet aviseras att förslag senare kommer att läggas fram om överförande av beslut om bidrag och lån till kommunerna (prop. 1977/78:76 s. 39, prop. 1977/78:93 s. 167).

1 motionen 1977/78:393 (s), yrkandet 4, föreslås riksdagen uttala sig för en översyn av administrationen av energisparstödet. Motionärerna har som

CU 1977/78:31

syfte angett att hanteringen skall förenklas och i sammanhanget förutsatt att reglerna utformas så att stödet inte kan utnyttjas för arbeten genom ickeseriösa företag.

Motionsförslaget om en översyn av administrationen av stödet får anses tillgodosett genom de överväganden som aviserats i anslutning till en utflyttning av beslutanderätt till kommunerna. Som ovan (s. 4-7) angetts har i den särskilda delegationens uppdrag angetts bl. a. att den skall uppmärksamma de problem som kan uppstå om icke-seriösa företag och s. k. grå arbetskraft anlitas för sparåtgärder. Motionärernas önskemål även i denna del är därmed tillgodosedda.

4.3.5 Kommunal planering m. m.

Samhället bör genom information, rådgivning och stimulans påverka fastighetsägare och hyresgäster att ta initiativ till energisparåtgärder.

I propositionen förordas en kommunal planering med syfte att klarlägga vilka områden och byggnader som i första hand bör komma i fråga för åtgärder. Denna planering avses ge underlag för kommunala bedömningar när det gäller prioritering av teknisk rådgivning, besiktning och uppsökande verksamhet.

Bostadsministern uttalar vidare att det är angeläget att fä till stånd en kommunal planering för samordning av energisparåtgärderna med övrig ombyggnadsverksamhet samt att samplanera förnyelse av bebyggelsen med energisparåtgärdema. Likaså betonas vikten av att få en samordnad utbyggnad av distributionssystemen för energi, tillgången till olika energikällor och insatser för hushållningen med energi.

Mot vad sålunda förordats har inte rests annan invändning än förslaget i motionen 1977/78:1693 (vpk), yrkandet 1 delvis, att kommunerna skall åläggas ett konkret ansvar för genomförandet av energisparplanen. Förslaget anges innebära att, efter en kommunal inventeringav byggnadsbeståndet och upprättande av en åtgärdskatalog med skilda åtgärder prioriterade, kommunala organ också skulle ha ansvar för genomförandet.

Enligt utskottets mening är de i propositionen skisserade kommunala planeringsåtgärderna en lämplig ordning för denna viktiga del av det kommunala ansvaret för energisparåtgärderna. Motionsförslaget avstyrks sålunda.

Det ligger i sakens natur att formerna för det kommunala engagemanget i denna del kommer att fa närmare utvecklas i praktisk hantering med hänsyn till skilda lokala förutsättningar och förhållanden. Kommunförbundet torde här åta sig en viktig uppgift för erfarenhetsutbyte och kontakter med den särskilda delegationen, vars uppgifter har nära anknytning till dessa kommunala frågor.

CU 1977/78:31

4.3.6 Miljöpolitiskt program för resurshushållning m. m.

Med utgångspunkt i de ovan betonade kraven på samordning av de kommunala planeringsinsatserna föreslås riksdagen i motionen 1977/78:393 (s), yrkandet 6, uttala sig för att ett investeringsprogram efter den angivna treåriga forsta etappen inordnas i ett vidare miljöpolitiskt program för resurshushållning. Kraven på bättre energihushållning skulle däri kunna samordnas med andra viktiga krav när det gäller bebyggelseutvecklingen.

Motionärernas allmänna syn påbehovet av en samordning av åtgärder som påverkar bebyggelsen och bebyggelseutvecklingen är helt obestridd. Energikommissionen har föreslagit att ökad vikt läggs vid energihushållningsaspekter inom samhällsplaneringen. Detta synsätt har fått direkta uttryck i utskottets bedömningar ovan. Det i motionen framförda förslaget är dock synnerligen opreciserat och innehåller i huvudsak ett referat av allmänna och i allt väsentligt obestridda önskemål om samhällsutvecklingen i denna del. De konkreta förslagen om vad som skall göras under den närmaste treårsperioden stryker under uppfattningen att förslaget inte är tillräckligt konkretiserat för att grunda ett föreslaget uttalande. Motionsförslaget avstyrks sålunda.

Syftet med förslaget i motionen 1977/78:1693 (vpk), yrkandet 2, om ett uttalande beträffande sambandet mellan sparåtgärder och övrig samhällsbyggnad får anses helt tillgodosett genom vad i propositionen anförts. Motionsyrkandet avstyrks.

4.3.7 Teknisk rådgivning och besiktning

Som ovan anförts utgår förslagen i propositionen från att fastighetsägarna själva skall ta initiativ till sparåtgärder. Fastighetsägarna bör få stöd för sådana initiativ genom råd, anvisningar och rekommendationer om vilka tekniska åtgärder som bör vidtas för att nå det bästa sparresultatet i det enskilda huset.

Utskottet ansluter sig till den i propositionen anförda meningen att en väl utbyggd teknisk rådgivning och hjälp med besiktning av fastigheten har avgörande betydelse för att uppnå ambitiösa sparmål. Utskottet delar därför också meningen att en kommunal service för dessa syften snabbt bör byggas upp.

Några förslag till lagreglering av denna kommunala verksamhet läggs inte fram. Även enligt utskottets mening kan syftet nås utan sådana regleringar. Varje kommun bör kunna finna den lösning som passar dess förutsättningar bäst. Utskottet anser sig ha grundad anledning utgå från en aktiv kommunal medverkan också i dessa viktiga och kanske avgörande delar. En förutsättning för att samhället i övrigt skall kunna uttala sådana förväntningar är emellertid att kommunerna kan få av dem önskad hjälp och rådgivning från berörda statliga myndigheter och ett erforderligt ekonomiskt stöd för sina

CU 1977/78:31

insatser i energisparverksamheten totalt sett. Utskottet behandlar nedan förslag därom.

Det bör i anslutning till det anförda dock noteras att förslag aviserats (prop. s. 32) om att besiktning skall utgöra förutsättning för energisparstöd av inte ringa omfattning. Det kommer vidare att övervägas att som förutsättning för stöd ställa krav på att samtliga vid besiktningen föreslagna åtgärder också genomförts.

4.3.8 Vissa övriga kommunala uppgifter

Utskottet noterar i detta sammanhang att förslag dels om vidgad kontroll genom ansvarig arbetsledare, dels om utvidgad byggnadslovsplikt kommer att remissbehandlas. Bostadsministern har vidare förklarat sig beredd att om så skulle visa sig motiverat senare lägga fram förslag om obligatorisk periodisk besiktning av vissa installationer.

Kommunernas förmedlingsorgan tar redan nu emot ansökningar om energisparstöd, som efter granskning lämnas med yttrande till länsbostadsnämnden. Bostadsministern säger sig se positivt på förslaget att kommunerna skall fatta beslut i vissa låne- och bidragsärenden och anmäler att förslag i frågan kommer att läggas fram efter fortsatta överväganden. Samma ställningstagande har gjorts i prop. 1977/78:93 (s. 167) och noterats av utskottet (CU 1977/78:28).

1 propositionen 76 anges också att vissa uppgifter från kommunerna behövs till grund förde statliga insatserna Den särskilda delegationen har enligt sina direktiv bl. a. att snarast precisera formerna för kommunernas medverkan i denna del med beaktande av att kommunerna inte bör tyngas med ett omfattande uppgiftslämnande.

4.3.9 Stöd till kommunerna m. m.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (bil. 16 s. 90-91) dels att riksdagen medger att bidrag till kommunerna för informations- och rådgivningsverksamhet m. m. beviljas intill ett belopp av 60 milj. kr. för nästa budgetår, dels att anslaget till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. beräknas med hänsyn bl. a. härtill. Grunderna för detta förslag redovisas i prop. 1977/78:76 (s. 43-45).

Enligt skrivelse 1978-04-26 från bostadsdepartementet till bl. a. samtliga kommunstyrelser anges - under förbehåll av riksdagens godkännande - stödet avse kommunernas insatser för planering, besiktning, rådgivning och annan service. Stöd kan också utgå för information till allmänheten och till utbildning av personal och förtroendevalda. Stöd kan vidare utgå till anskaffande av enklare tekniska hjälpmedel för att underlätta besiktningsoch tillsynsverksamheten. När det gäller mer komplicerad utrustning, t. ex. s. k. värmekamera, rekommenderas kommunerna att i stället för egen

CU 1977/78:31

anskaffning anlita statens provningsanstalts tjänster eller andra med auktorisation på området.

Förslaget som sådant att beräkna angivna medel för generella bidrag till kommunerna har inte heller mött några erinringar. Förslaget innebär emellertid härutöver att det generella stödet tills vidare skall fördelas av regeringen mot bakgrund av redovisningar från kommunerna av deras nuvarande och planerade insatser för rådgivning och service samt att det skall lämnas under förutsättning av viss kommunal redovisning som kan ligga till grund för den statliga planeringen. Häremot ställs förslaget i motionen 1977/ 78:393 (s), yrkandet 3, att bidrag får lämnas endast enligt grunder som kan komma att godkännas av riksdagen.

Riksdagen har vid motsvarande bedömning av medelsanvisning för ändamålet för innevarande budgetår (CU 1976/77:27 s. 17-18) inte funnit anledning att ställa krav enligt motionsförslaget. Bedömningen är nu i princip likartad och utskottet tillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker motionsförslaget i dessa delar. Utskottet noterar att stödet avses utgå även för följande budgetår - något som också utskottet förutsatt.

I propositionen anförs, dock utan att frågan ställs under riksdagens prövning, att kommunerna skall kunna efter egna beslut ta ut avgifter för besiktning där den resulterat i energisparåtgärder - avgifter som skulle få räknas in i låne- och bidragsunderlaget. En möjlighet att ta ut avgifter skulle då påverka medelsberäkningen när motsvarande anslag - vilket utskottet ovan förutsatt - beräknas även för följande budgetår.

I motionen 1977/78:1376 (c) föreslås riksdagen begära att kommunerna beviljas statsbidrag för inköp eller utnyttjande av s. k. värmekamera.

Enligt bostadsdepartementets ovan nämnda skrivelse till kommunerna torde det generella bidraget till kommunerna alltid kunna användas för att täcka kostnader för termofotografering. Motionärernas intresse är sålunda i princip tillgodosett inom ramen för tillgängliga medel. Det får anses ankomma på regeringen att pröva lämpligheten av att medlen i vissa fall får disponeras även för inköp av utrustning. En föreslagen riksdagens åtgärd är inte erforderlig.

4.3.10 Information och utbildning m. m.

1 budgetpropositionen (bil. 16 s. 90-91) behandlas frågan om utbildning och information för yrkesverksamma i olika led i byggprocessen. För innevarande budgetår disponerar statens industriverk 2 milj. kr. för ändamålet. Fr. o. m. nästa budgetår avses planverket få i uppdrag att svara för verksamheten. Medel för insatserna beräknas till oförändrat 2 milj. kr.

I motionen 1977/78:846 (s) föreslås riksdagen beakta vad i motionen anförts om utbildning avfastighetsskötare m. Jl. Fortbildning av de yrkesverksamma inom fastighetsförvaltnings- och underhållsledet anses saknas. Ett

CU 1977/78:31

klart dokumenterat behov av sådan utbildning finns. Näringsutskottet har i sitt yttrande (s. 3-4) redogjort för pågående kursverksamhet och därvid upplyst att bidrag hittills utgått för att stimulera kursarrangörer att ordna kurser i energifrågor. Näringsutskottet finner motionärernas synpunkter välgrundade och anser det angeläget att en ökad satsning på fastighetsskötare och driftpersonal sker.

Utöver vad näringsutskottet anfört noteras att statens planverk har för avsikt att genomföra kurser för yrkesverksamma i olika led i byggprocessen. I första hand innebär verksamheten utbildning av personal för teknisk rådgivning till fastighetsägarna. Även civilutskottet anser den i motionen upptagna frågan viktig. Mot bakgrund av planerade åtgärder finner utskottet det inte erforderligt att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen.

I motionen 1977/78:845 (s) föreslås en samordning av statens informativa uppgifter beträffande den utvidgade energihushållningsinformationen genom energisparkommittén.

Delegationen för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse har bl. a. fått i uppdrag att följa genomförandet av energisparplanen och ta de initiativ till samordning mellan berörda myndigheter som kan anses påkallade. I direktiven till delegationen anförs att utvecklingen på informationsområdet måste följas och ett lämpligt samspel mellan allmänna och enskilda åtgärder åstadkommas.

Informationsuppgifterna i samband med genomförande av energisparprogrammet uppmärksammas av den tillkallade delegationen. Utskottet finner inte skäl föreligga att tillstyrka motionen 1977/78:845 (s). Frågan om hur informationen skall samordnas och organiseras får fortlöpande prövas bl. a. av delegationen. Vidare bör som näringsutskottet anför i sitt yttrande (s. 4-5) frågan om ansvarsfördelningen beträffande information och rådgivning komma att behandlas av den aviserade utredningen om samordning av den statliga verksamheten på energiområdet.

4.3.11 Ändringar i byggnadslagstiftningen

Riksdagen föreslås anta ett vid prop. 1977/78:76 fogat förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan (BS). Förslaget innebär dels att begreppet värmehushållning i 44 a § och 48 a § BS byts ut mot det mer vittsyftande begreppet energihushållning, dels att genom komplettering i 50 § BS krav ställs på att byggnader och del av byggnader som utförts i enlighet med bestämmelser i 44 a § samma stadga skall underhållas så att möjligheterna till god energihushållning i skälig utsträckning bibehålls. Det föreslagna tillägget föranleder inte erinran från utskottets sida. Fr. o. m. den 1 april 1978 har emellertid 50 § BS enligt SFS 1977:1177 annan lydelse än som har angetts i propositionen (jfr CU 1977/78:6). Utskottet förordar därför att lagförslaget jämkas så att den föreslagna nya lydelsen av 50 § BS anpassas till den lydelse som lagrummet har fått genom SFS 1977:1177.

CU 1977/78:31

! detta sammanhang noteras att förslag väckts om viss vidgning av byggnadslovsplikten (54 § BS), om krav på ansvarig arbetsledare i vissa fall (61 § BS)och om dispens från nybyggnadsförbud i vissa fall (75 § BS). Dessa förslag kommer att prövas av regeringen efter remissbehandling.

4.3.12 Vissa planeringsfrågor m. m.

I motionen 1977/78:851 (s) föreslås riksdagen uttala att energisparstöd inte bör utgå för hus som enligt kommunens planintentioner skall utgöra fritidsbostad. Bakgrunden till förslaget är att energisparstöd enligt gällande regler kan utgå även för hus som ligger inom område som är planlagt för fritidsbebyggelse under förutsättningen att sökanden och hans hushåll är mantalsskrivna på fastigheten och stadigvarande bebor den. Motionärerna anför att det statliga stödet i sådana fall binder husets användning som permanentbostad och därmed motverkar den kommunala planläggningen.

Utskottet noterar inledningsvis att i de fall åtgärderna kräver byggnadslov deras planmässiga tillåtlighet prövas av byggnadsnämnden enligt byggnadslagstiftningen. Motionärernas avsikt tonde inte ha varit att i detta sammanhang ändra sålunda gällande ordning. Är det åter fråga om åtgärder som inte kräver byggnadslov - då av mindre ingripande natur - torde energisparåtgärderna i regel inte träda de kommunala planintentionerna för nära. Syftet att begränsa energiförbrukningen kvarstår med samma tyngd även i dessa fall. Utskottet kan därför inte tillstyrka att möjligheterna att i dessa fall få energisparstöd tas bort. Motionsförslaget avstyrks.

Frågan har visst samband med det förslag till ändring av 75 § BS som enligt ovan skall remissbehandlas.

Frågan om hur konflikter mellan energisparintresset och kulturhistoriska intressen skall behandlas har tagits upp i propositionen 1977/78:76 och i motionen 1977/78:1672 (s). I propositionen (s. 34) ansluter sig bostadsministern till meningen att i den kommunala planeringen speciella hänsyn måste tas till byggnadernas särart samt lill kulturhistoriska och miljömässiga värden. Frågan berörs också i remissammanställningen (prop. s. 168), planverkets slutrapport (prop. s. 196 och 222) samt i departementspromemorian (prop. s. 326). Motionärerna föreslår att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder till skydd för kulturhistoriska värden i dessa sammanhang: stimulans i långivningen för aktsamma förfaranden, ökad information samt ökade resurser för de kulturvårdande myndigheterna för biträde och hjälp åt kommunerna.

Delade meningar torde inte råda beträffande de grundläggande värderingarna. Utskottet förutsätter att frågan fortlöpande uppmärksammas i det fortsatta arbetet. Ett föreslaget uttalande från riksdagens sida är inte behövligt.

CU 1977/78:31

4.4 Ramar och anslag

Riksdagen föreslås i budgetpropositionen besluta om ramar för bidrag och lån under nästa budgetår om (864 + 10 + 40 + 25 =) 939 milj. kr. - ramar mellan vilka medel skall kunna överföras efter regeringens beslut. Ramen för bostäder anges komma att, med hänsyn till bl. a. sysselsättningseffekterna, fördelas jämnt under budgetåret enligt föreskrifter som regeringen skall utfärda.

Utskottet har ingen erinran mot de sålunda föreslagna ramarna. Vad som anförts om dispositionen av ramen för bostäder ställs inte under riksdagens prövning i vidare mån än frågan ingår i de ovan behandlade uttalandena om energisparstödets inriktning.

Vidare föreslås riksdagen medge regeringen ätt besluta om utökning av de angivna ramarna med sammanlagt högst 400 milj. kr. - en s. k. planeringsreserv. Enligt vad som anförts i budgetpropositionen skall bemyndigandet utnyttjas på det sätt som är lämpligt med hänsyn till främst sysselsättningsläget. 1 den omfattning som planeringsreserven utnyttjas skulle enligt budgetförslaget erforderliga medel få ställas till förfogande med hjälp av finansfullmakten.

I motionen 1977/78:866 (s) har-under förutsättning att regeringen lämnas en finansfullmakt överstigande 1 500 milj. kr. - yrkats avslag på det nämnda regeringsförslaget. Riksdagen har(FiU 1977/78:16) lämnat regeringen finansfullmakt om 2 000 milj. kr. Detta riksdagens beslut innebär emellertid också att förutsatt koppling mellan finansfullmakten och den föreslagna planeringsreserven inte skall göras. Motionärens syfte är därmed tillgodosett. Enligt finansutskottets bedömning torde normalt tillräckligt lång tid förflyta mellan regeringens eventuella beslut att ta planeringsreserven i anspråk och därav föranledda utbetalningar för att det skall vara möjligt att få ett riksdagsbeslut om anslagstillskott på närmaste tilläggsbudget.

1 motionen 1977/78:393(s),yrkandet2,föreslåsatt riksdagen lämnar begärt bemyndigande att öka ramarna för beslut om energisparstöd i förening med beslut att bemyndigandet skall utnyttjas av regeringen i den omfattning det är möjligt med hänsyn till anspråken på utbildad arbetskraft.

Regeringsförslagets syfte i denna del är att öppna möjlighet att fördela insatserna i tiden så att inte störningar av den samhällsekonomiska balansen skall uppkomma. I prop. 1977/78:76 (s. 26) anges att frågan om hur stora variationerna i resursinsatsen bör vara mellan olika år får bedömas med hänsyn till den framtida utvecklingen. Det betonas dock (s. 29) att bedömningarna sker med hänsyn till att sparmålet skall kunna uppnås under tioårsperioden. Allmänt gäller också (prop. s. 28) att flexibilitet är en nödvändig förutsättning för att resursinsatserna för energisparåtgärderna är rimliga i förhållande till samhällsekonomin i övrigt. Utskottet hänvisar i dessa delar till vad ovan anförts om formuleringen av sparmålet och insatsernas allmänna inriktning. Utskottet har där tillstyrkt att en flexibilitet

CU 1977/78:31

på detta sätt måste upprätthållas i fråga om planeringen av programmets genomförande. Utskottet finner det föreslagna systemet med en planeringsreserv som får tas i anspråk efter beslut av regeringen väl lämpat för detta syfte.

Finansutskottet har i sitt betänkande FiU 1977/78:16 bl. a. anfört att för planeringsreservens utnyttjande måste skapas en enklare beslutsordning än vad som skulle krävas om finansfullmakten utnyttjades för ändamålet men att även en sådan beslutsordning bör utformas så att planeringsreserven kan bli ett effektivt inslag i sysselsättningspolitiken. Bl. a. av detta skäl är det enligt finansutskottet motiverat med ett kriterium för planeringsreservens utnyttjande som formuleras på ett något annorlunda sätt än beträffande finansfullmakten. Finansfullmakten får utnyttjas om arbetsmarknadsläget kräver det. Planeringsreserven föreslås utnyttjas på det sätt som är lämpligt med hänsyn till främst sysselsättningsläget. Det senare är ett mindre strikt sysselsättningskriterium. Det innebär enligt finansutskottet att man kan tänka sig konjunkturlägen där det är förenligt med uppsatta regler att ta planeringsreserven i anspråk men däremot inte att utnyttja finansfullmakten.

Civilutskottet tillstyrker mot den nu anförda bakgrunden att regeringen lämnas det begärda bemyndigandet. Beträffande villkoren för dess utnyttjande kan den föreslagna formuleringen i och för sig innebära att, som det uttrycks i motionen 1977/78:393, bemyndigandet utnyttjas så snart detta är möjligt med hänsyn till anspråken på utbildad arbetskraft. Enligt utskottets mening bör dock villkoren inte utvecklas i detalj, då alla tänkbara uppkommande situationer inte på förhand kan förutses. Vad utskottet här anfört och riksdagens beslut med anledning av finansutskottets betänkande FiU 1977/ 78:16 torde utgöra tillräcklig vägledning för planeringsreservens utnyttjande. Motionen 1977/78:393, yrkandet 2, avstyrks därför. Även motionen 1977/ 78:866 avstyrks.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att delegationen för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse efter samråd med byggsysselsättningsdelegationen och byggbranschrådet skall lämna regeringen förslag om hur energiplanens genomförande kan anpassas till säsong- och konjunkturvariationer på byggnadsarbetsmarknaden.

I prop. 1977/78:76 (s. 29) redovisas i anslutning till uttalanden om en stegvis ökning av insatserna vissa förutsägelser om investeringsbehovet för budgetåren 1979/80 och 1980/81. Dessa uttalanden torde inte böra föranleda annat uttalande i detta sammanhang än vad utskottet i det föregående (s. 15) anfört angående principen om en stegvis ökning av insatserna.

Med hänvisning till vad ovan (s. 22-23) anförts tillstyrks förslaget att medge en ram för bidrag till kommunerna på sätt som i propositionen förordats om 60 milj. kr.

Förslagen beträffande ramar och anslag i övrigt tillstyrks.

CU 1977/78:31

4.5 Övriga frågor

Frågan om användning av el for appvärmningsändamdl behandlas i skilda sammanhang. Sålunda har elvärmeutredningen i betänkande (Ds I 1977:9) utarbetat förslag till bestämmelser i syfte att begränsa användningen av el för uppvärmningsändamål i områden där fjärrvärme eller liknande centraliserat vattenburet värmesystem är eller avses bli introducerat. Åt statens planverk har i oktober 1977 uppdragits att skyndsamt utreda frågan om anpassningsbara uppvärmningssystem i nybyggnader.

I motionerna 1977/78:623 (c) och 840 (vpk) tas upp frågan om förbud mot installation av direktverkande elvärme. I den förstnämnda motionen hemställs om förslag som innebär obligatorisk installation av vatten- eller luftburna system för all nybyggnation oavsett lokalisering. I motionen 840 (vpk) hemställs om en kompletterande snabbutredning som skapar underlag för ett eventuell t beslut om förbud mot fortsatt installation av direktverkande elvärme. Frågan om elbaserat värmesystem tas upp även i motionen 1380 (c). Denna motion behandlas ovan (s. 19).

De i motionerna upptagna frågorna övervägs i skilda sammanhang. Enligt utskottets mening finns därför inte nu anledning att tillstyrka förslagen i motionerna 1977/78:623 (c) och 840 (vpk).

I motionen 1977/78:1366 (apk) hemställs om omedelbara åtgärder för att nedbringa de enligt motionärernas mening exceptionellt höga bränslekostnaderna i eluppvärmda bostäder - kostnader som återförs till taxehöjningar under de senaste åren. Frågan om prissättningen inom energiområdet bör enligt energikommissionen (s. 597) utredas närmare i samband med en av kommissionen föreslagen utredning om energibeskattningen.

Eftersom den i motionen behandlade frågan torde komma att övervägas i ett större sammanhang finnér utskottet inte tillräckliga skäl finnas att tillstyrka motionsförslaget.

I motionen 1977/78:1673 (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för helautomatiska spjällregnlatorer på värmepannor innebärande att sådana regulatorer obligatoriskt bör finnas som standard på nya värmepannor. I motionen 1977/78:637 (fp), yrkandet 3, föreslås spjällregulatorer bli obligatoriska från 1985 samt statsbidrag till kommunerna för kontroll av regulatorernas installation och funktion.

1 bilaga 2 (departementspromemorian) till propositionen bedöms (s. 288) automatiskt rökgasspjäll kunna installeras i 10 % av flerbostadshusen omfattande ca 200 000 lägenheter. Åtgärden som beräknas innebära en besparing om 0,06 TWh/år och en investeringsutgift om 30 milj. kr. har räknats in bland åtgärder inom alternativ II.

Förslaget torde falla inom ramen för den särskilt tillkallade delegationens ansvarsområde. Någon åtgärd från riksdagens sida enligt motionsförslagen är därför inte lämplig.

I motionen 1977/78:637 (fp), yrkandet 2, begärs förslag omfattande

CU 1977/78:31

obligatorisk sol/ängaruppvärmning från 1985 av lokaler och varmvatten i all nybyggnation av bostäder m. m. Vidare bör enligt motionären undersökas om behov föreligger av eventuell kompletteringsvärme - ett behov som bör tillgodoses med inhemskt, fast bränsle.

Frågan om soluppvärmning bör enligt energikommissionen (s. 600) utredas främst i vad avser nytillkommande hus. Krav på obligatorisk soluppvärmning t. ex. av simbassänger bör övervägas. Vidare bör erinras om att frågan om solvärmesystem m. m. kommer att behandlas av riksdagen i anslutning till förslag i propositionen 1977/78:110 om energiforskning. I denna proposition (s. 139) anförs att de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för solvärmeutnyttjande i bebyggelse bör undersökas. Lån till experimentbyggande utgår fr. o. m. innevarande budgetår som ett led i forskning avseende energihushållning i byggnader. I utskottets betänkande CU 1977/78:30 behandlas frågan om anslag för ändamålet för nästa budgetår. Vidare bör nämnas att inom statens råd för byggnadsforskning pågår fullskaleexperiment med nya energikällor.

Den forskningsverksamhet på området som pågår bör avvaktas och utvärderas innan ställning tas till motionsförslaget.

I yrkandet 4 i samma motion föreslås att obligatorisk mullloaleli från senast 1985 skall finnas i all nybyggnation och vid totalrenovering av äldre bostäder.

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att nu överväga ett obligatorium av det slag som framförts i motionen 1977/78:637(fp), yrkandet

4.

Hemställan i motionen 1977/78:388 (s) innebär att riksdagen hos regeringen begär att regler för energibesparing i personalbodar skall fastställas. Näringsutskottet, till vilket motionen hänvisats, har med eget yttrande beslutat överlämna frågan till civilutskottet. I sitt yttrande NU 1977/78:4 y anför näringsutskottet bl. a. att statens råd för byggnadsforskning har uppmärksammat det i motionen upptagna problemet och i en skrivelse till industri- och bostadsdepartementen våren 1977 redovisat resultatet av ett forskningsprojekt beträffande energihushållning i arbetsbodarna. Enligt vad näringsutskottet inhämtat kommer bostadsdepartementet att inom kort inleda överläggningar med berörda parter om möjligheten att genomföra energibesparande åtgärder i bodarna. Näringsutskottet anser därför anledning inte finnas att göra en i motionen 388 (s) föreslagen framställning.

Civilutskottet delar näringsutskottets bedömning. Syftet med motionen får anses tillgodosett genom de åtgärder som kommer att vidtas. Motionen avstyrks sålunda.

CU 1977/78:31

5 Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande omfattningen av ett energisparprogram att riksdagen med godkännande av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande inriktningen av ett energisparprogram att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

3. beträffande genomförande av sparprogram att riksdagen godkänner de i regeringsprotokollet förordade riktlinjerna,

4. beträffande uttalande om ytterligare styrmedel att riksdagen avslår motionen 1977/78:1693, yrkandet 1 i motsvarande del,

5. beträffande framtida finansiering av energisparåtgärder att riksdagen avslår motionen 1977/78:393, yrkandet 1,

6. beträffande utvärdering av hittillsvarande stöd att riksdagen

a. avslår motionen 1977/78:393, yrkandet 5,

b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande grunderna för beräkning av räntebidrag beträffande energisparlån att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

8. beträffande stöd för åtgärder i vissa byggnader att riksdagen

a. avslår motionerna 1977/78:226 och 628,

b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande stöd för vissa sparåtgärder att riksdagen avslår motionerna 1977/78:1380 och 1691,

10. beträffande individuell mätning och debitering att riksdagen avslår motionerna 1977/78:489 och 637, yrkandet 1,

11. beträffande översyn av administrationen av energisparstödet att riksdagen avslår motionen 1977/78:393, yrkandet 4,

12. beträffande kommunernas ansvar för genomförande av sparåtgärder att riksdagen avslår motionen 1977/78:1693, yrkandet 1 i den del det inte behandlats under 4,

13. beträffande ett miljöpolitiskt program för resurshushållning att riksdagen avslår motionen 1977/78:393, yrkandet 6,

14. beträffande sambandet mellan sparåtgärder och övrig samhällsbyggnad att riksdagen avslår motionen 1977/78:1693, yrkandet 2,

15. beträffande bidrag till kommunerna för rådgivnings- och informationsverksamhet m. m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:393, yrkandet 3, medger att bidrag får beviljas intill ett belopp av 60 000 000 kr. för budgetåret 1978/79,

16. beträffande bidrag för inköp eller utnyttjande av s. k. värmekamera att riksdagen avslår motionen 1977/78:1376,

CU 1977/78:31

17. beträffande utbildning av fastighetsskötare m. fl. att riksdagen avslår motionen 1977/78:846,

18. beträffande samordning av statlig information att riksdagen avslår motionen 1977/78:845,

19. beträffande ändringar i byggnadslagstiftningen att riksdagen med anledning av regeringens förslag antar utskottets som bilaga 4 härtill fogade förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan,

20. beträffande energisparstöd för hus som uppförts som fritidsbostad att riksdagen avslår motionen 1977/78:851,

21. beträffande beaktande av kulturhistoriska intressen m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1672,

22. beträffande ramar och anslag att riksdagen för budgetåret 1978/ 79 medger

a. att bidrag och lån för energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. får beviljas intill ett belopp av 864 000 000 kr.,

b. att bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr.,

c. att bidrag för energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader beviljas intill ett belopp av 40 000 000 kr.,

d. att bidrag för energibesparande åtgärder inom statliga byggnader beviljas intill ett belopp av 25 000 000 kr.,

e. bemyndigar regeringen att under de förutsättningar som angetts i regeringsprotokollet besluta om utbyte av de under a-d angivna ramarna,

f. att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. disponeras för prototyp- och demonstrationsverksamhet m. m. intill ett belopp av 6 600 000 kr.,

23. beträffande en planeringsreserv att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1977/78:393, yrkandet 2, och 866 medger regeringen att inom ramen för ett belopp av 400 000 000 kr. besluta om utökning av de under 22 a-d angivna ramarna enligt de grunder som förordats i regeringsprotokollet och av utskottet,

24. beträffande anslag att riksdagen på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. anvisar ett reservationsanslag av 1 010 000 000 kr.,

25. beträffande användning av el för uppvärmning att riksdagen avslår motionerna 1977/78:623 och 840,

26. beträffande kostnader vid eluppvärmning av bostäder att riksdagen avslår motionen 1977/78:1366,

27. beträffande spjällregulatorer att riksdagen avslår motionerna

CU 1977/78:31

1977/78:637, yrkandet 3, och 1673,

28. beträffande uppvärmning med solfångare att riksdagen avslår motionen 1977/78:637, yrkandet 2,

29. beträffande mulltoaletter att riksdagen avslår motionen 1977/ 78:637, yrkandet 4,

30. beträffande energibesparing i personalbodar att riksdagen avslår motionen 1977/78:388.

Stockholm den 11 maj 1978

På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s). Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp). Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Per-Erik Nisser (m). Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Eric Hägelmark (fp), Torsten Sandberg (c), Göthe Knutson (m), Per Olof Håkansson (s) och Lennart Nilsson (s).

CU 1977/78:31

33 Reservationer

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta Dahl, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson (alla s) har reserverat sig mot utskottets yttrande och hemställan i följande delar.

1 Utgångspunkter

Reservanterna anser att efter det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”till målsättningar” bort tilläggas följande:

Även om sålunda allmän enighet råder om att det bör vidtas ytterligare omfattande åtgärder för energibesparing i befintlig bebyggelse följer emellertid därav inte att riksdagen nu kan ta ställning till ett långsiktigt energisparprogram av föreslagen typ. De gemensamma utgångspunkterna talar starkt för ett omfattande program för att spara olja vid uppvärmning av befintlig bebyggelse. Som i det följande närmare utvecklas har emellertid det underlag som presenterats i propositionen och vad utskottet därutöver inhämtat inte ansetts nu ge tillräcklig grund för ett sådant beslut. Redan propositionsförslagets utformning talar för att även regeringen känt en viss tvekan inför sitt eget förslag. Omfattningen förefaller exakt preciserad men detta motsägs av upprepade hänvisningar till en kommande omprövning. Inriktningen är knappast preciserad i vidare mån än att programmet skall byggas upp stegvis och ”flexibilitet” blir ett huvudord. Inga vägar anvisas för att styra inriktningen till önskade åtgärder. All tillit sätts till att kommunerna skall kunna med ännu inte tillgängliga resurser och utan riktlinjer påverka fastighetsägarnas val av åtgärdstyper. Underlag i form av en utvärdering av hittillsvarande stöd har inte presenterats. Finansieringsfrågan har lämnats olöst - i stället har här en ny ovisshet tillförts genom uttalanden om finansiering utanför statsbudgeten. Ovissheten i de grundläggande frågorna markeras genom direktiven för den särskilda delegationen, vars uppgifter i stort blir att i efterhand prestera ett bättre underlag som förhoppningsvis skall passa det uppsatta programmet. Delegationens sammansättning är emellertid sådan att tilltro inte heller kan sättas till sådana förhoppningar.

Slutsatsen blir sålunda att utskottet nödgas avböja att nu ta ställning till ett långsiktigt program. Vid tillkomsten av 1975 års energipolitiska beslut, vilket i och för sig inte upphävts av riksdagen, förutsattes att förslag till huvuddragen i energihushållningen under senare delen av 1980-talet skulle läggas fram år 1978. Ett sådant beslut uppges kunna väntas under budgetåret 1978/ 79. Ett godkännande av förslag om åtgärder under nästa budgetår och ett fortsatt planmässigt arbete för att komplettera ett beslutsunderlag skulle kunna göra det möjligt att i samband med detta beslut också kunna precisera riktpunkter för energisparandet i bebyggelsen. Dessa riktpunkter skulle då inte endast kunna bli motiverande, de skulle också kunna vägas in i de

3 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 31

CU 1977/78:31

allmänna energipolitiska riktlinjerna så att en sammanhållen bild gavs. Likaså skulle ett sådant förfarande ge möjlighet att göra en avvägning av den totala resursanvändningen inom energipolitiken. Det skulle då också vara möjligt att på ett konkret sätt lägga en grund för att foga in energisparandet i den vidare samhällsplaneringen och i ett miljöpolitiskt program för resurshushållning.

2 Omfattningen av ett program

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet har” och på s. 14 slutar "förordat sätt” bort lyda:

Bortsett från principiella invändningar mot att nu lägga fast ett sparmål på tio års sikt enligt regeringsförslaget kan invändningar riktas också mot den faktiska preciseringen av detta mål.

Utgångspunkten för målangivelsen är att regeringen godtagit de i departementspromemorian angivna sparalternativen II och III. Det föreslås visserligen inte att riksdagen uttryckligt skall godta och därmed binda sig för just de preciserade åtgärder som ingår i dessa alternativ. Sätts emellertid sparmålet nu enligt förslaget och på angiven grund har dock riksdagen i praktiken accepterat också alternativens delposter. Det skulle inte vara korrekt och dessutom helt missledande att till försvar för denna metod åberopa att åtgärder inom alternativen som inte finns lämpliga med säkerhet skulle komma att avlösas av andra alternativ som man i en framtid kommer att ange. Hur teoretiskt riktiga beräkningarna i promemorian än kan vara utifrån givna utgångspunkter - något som utskottet endast kan pröva via andras omdömen - kvarstår det faktum att målangivelsen kommer att uppfattas som ett godtagande av en åtgärdskatalog. Om en bedömning skall göras av tänkbara sparmöjligheter måste resultatet under alla förhållanden klart frikopplas från ett sådant bedömningsunderlag när ett riksdagsbeslut påkallas.

Det bör också noteras att målet formulerats så att det kan uppfattas avse faktiska effekter. I själva verket rör det sig om beräknade effekter av insatser enligt en åtgärdskatalog - visserligen på visst sätt reducerade. Metoden att addera beräknade besparingar, en redovisad osäkerhet i effektivitetsbedömningarna liksom osäkerheten om utgångsförutsättningarna gör varje siffermässig koppling mellan åtgärdskatalogen och målet omöjlig. Utskottet har ovan noterat utfallet av redovisade undersökningar om husbeståndets energitekniska egenskaper- undersökningar som antyder möjliga skillnader i utgångsläget på inte mindre än ca 3,5 TWh/år enbart i småhus byggda före 1940.

Till dessa utgångspunkter för en målangivelse skall sedan läggas bedömningar av om de med tillräcklig säkerhet kan genomföras inom ramen för

CU 1977/78:31

tillgängliga resurser under tioårsperioden. Utskottet har övertygats om att detta skulle vara möjligt under vissa förutsättningar som medger ett optimalt utnyttjande av resurserna. Regeringsförslaget innebär att dessa svårigheter kringgås genom hänvisning till en avsedd flexibilitet vid fördelningen av insatserna mellan budgetåren - en fråga som utskottet berör även i samband med programmets inriktning. Finansutskottet har i sitt yttrande funnit det uppenbart att varje större åtagande som statsmakterna gör rörande ianspråktagande av framtida resurser också måste vara förbundet med en flexibilitet i fråga om i vilken takt det är möjligt att infria åtagandet - ett fullföljande av ett program kan inte under alla förhållanden ha företräde till tillgängliga resurser. Mot detta ställs regeringsförslagets begränsning av flexibiliteten till att målet under alla förhållanden skall ha nåtts vid tioårsperiodens utgång.

Som utskottet ytterligare utvecklar nedan förutsätter ett högt sparmål också att genomförandemöjligheterna i fråga om styrmedel anses tillräckliga. Regeringsförslaget utgår från att ett stort intresse för energisparstöd skall kunna kanaliseras i rätt riktning via kommunala åtgärder, som det ännu inte finns förutsättningar för. Riktlinjer och ytterligare styrmedel skjuts på framtiden.

Sammanfattningsvis har utskottet sålunda funnit att tillräcklig utredning ännu inte presterats för att riksdagen nu skulle kunna binda sig för ett föreslaget eller likartat sparmål - detta hur stark angelägenheten i och för sig än är att nå en avsedd besparing av importerad olja för uppvärmning av byggnader. Det väsentliga med ett sparmål måste vara att det uppfattas som ett trovärdigt handlingsprogram och inte endast som ett önskemål att gälla intill en kommande omprövning. Även om utskottet inte heller utesluter att ett mycket högt trovärdigt sparmål kan sättas föreligger i vart fall inte nu förutsättningar för ett riksdagsbeslut. Utskottet avstyrker sålunda förslaget att riksdagen godkänner omfattningen av det av regeringen föreslagna energisparprogrammet.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande omfattningen av ett energisparprogram att riksdagen inte godkänner vad i regeringsprotokollet anförts,

3 Energisparandets inriktning

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Omskrivet till” och på s. 15 slutar ”berört hänseende” bort lyda:

Bedömningar av inriktningen av ett program för energisparande i byggnadsbeståndet inverkar naturligt på bedömningen av om ett program över huvud kan ställas upp och av omfattningen av ett sådant program. Utskottet bör dock, oavsett ställningstagandet i dessa delar, pröva regeringsförslaget om inriktningen av ett program. Allmän enighet föreligger om att ytterligare omfattande åtgärder bör vidtas.

CU 1977/78:31

36 När man talar om inriktningen av avsedda faktiska åtgärder tor energisparande i bebyggelsen -ett investeringsprogram eller principiella grunder för framtida åtgärder - leds tanken i första hand till en bedömning av vilka åtgärder som bör prioriteras. Därmed har en grund lagts för att bedöma inriktningen av samhällets insatser i form av ekonomiskt stöd och i form av styrmedel. Utskottet nödgas konstatera att regeringsförslaget inte ger grund för sådana bedömningar. De i departementspromemorian under sparalternativen II och III angivna åtgärderna ställs inte under riksdagens prövning - något som i och för sig är naturligt med hänsyn till att denna åtgärdskatalog tillkommit från delvis andra utgångspunkter. Vad i övrigt anförts i denna del i regeringsprotokollet är allmänt hållet och inte ägnat att utgöra grund för ett meningsfullt riksdagsbeslut. Detta är kanske också förklarligt, men därmed inte försvarligt, med hänsyn till att regeringen underlåtit att utvärdera utfallet av nu pågående åtgärder. Alla förhoppningar om en angivelse av vad som är rätt åtgärd i rätt hus knyts till en aviserad framtida omprövning. Underlag finns sålunda inte för något riksdagens uttalande i denna del.

I regeringsförslaget förordas dock att investeringarna för energisparandet bör utformas så att de aktivt bidrar till en utjämning av konjunkturmässiga och säsongmässiga svängningar i olika delar av landet så att dessa åtgärder tar i anspråk resurser som eljest skulle vara outnyttjade. Sett som en allmän utgångspunkt för fördelning av stöd till omfattande investeringar kan en sådan bedömning inte möta någon erinran.

Slutligen har förordats att en avsedd ökning av investeringar för energisparande i byggnader bör ske stegvis. Även denna bedömning är välgrundad. Underlåtenheten att utvärdera tidigare stöd och att föreslå en faktisk åtgärdsinriktning medför att det måste tillkomma ytterligare riktlinjer innan verkligt omfattande insatser kan övervägas och beslutas. I avvaktan på detta är det naturligt att acceptera att ekonomiskt stöd inte alltid ställs till förfogande vid av fastighetsägaren önskad tidpunkt.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande inriktningen av åtgärder för energisparande att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4 Allmänna genomförandefrågor

Reservanterna anser att

dels efter det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar ”Den här” och slutar "av motionerna” bort tilläggas:

De allmänna uttryck som getts i regeringsförslaget om genomförandet av framtida energisparåtgärder möter inte någon erinran - det är otvivelaktigt

CU 1977/78:31

väsentligt att rätt åtgärd vidtas i rätt byggnad vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. Ett godkännande av vad sålunda och på likartat sätt anförts i regeringsförslaget innebär emellertid inte att föreslagna åtgärder ansetts tillräckliga. Det förhållandet att en fortsatt beredning av det nu saknade underlaget för sådana bedömningar närmast lagts på en särskild delegation av konferenstyp inger emellertid farhågor. Utskottet har förutsatt att därmed det departemental ansvaret för ett kraftfullt och målmedvetet agerande inte anses ha avlösts. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort lyda:

3. beträffande genomförandet av framtida energisparåtgärder att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5 Inriktningen av frivilliga insatser

Reservanterna anser att efter det stycke på s. 17 i utskottets yttrande som börjar ”Enligt utskottets” och slutar ”Motionsförslaget avstyrks” bort tillfogas följande:

Regeringsförslagets angivna utgångspunkt är att de frivilliga insatserna bör inriktas mot ett effektivt och rationellt handlande i allt väsentligt utan obligatorier och med ett minimum av administrativa regleringar. Någon uppgift på hur denna obestridda inriktning i övrigt skall åstadkommas - bortsett från förväntningen om kommunala insatser - lämnas dock inte. Utskottet har förutsatt att aviserad omprövning av behovet av styrmedel sker så snart tillräckligt underlag föreligger för ett statsmakternas ställningstagande.

6 Finansiering

Reservanterna anser att

dets den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Civilutskottet vill” och på s. 18 slutar ”yrkandet 1, avstyrks” bort lyda:

Enligt civilutskottets mening är bostadsministerns uttalande till regeringsprotokollet om en framtida lånefinansiering utanför statsbudgeten olyckligt och ägnat att undergräva tilltron till statsmakternas vilja att främja investeringar i energisparsyfte. En väl fungerande lånefinansiering är en grundläggande förutsättning för att sparåtgärder skall kunna genomföras. En direkt prioritering över statsbudgeten eller indirekt via en utökad kreditmarknadsreglering är de enda vägar som står till buds. Statsmakterna måste hur än finansieringen skall ske återkommande bedöma vilka resurser som kan och bör avsättas för detta ändamål. Riksdagen bör därför nu inför 1979 års budgetproposition, där frågan måste lösas, uttala att en fullgod och fungerande finansiering av energisparlånen inom beslutade ramar måste åstad -

CU 1977/78:31

kommas. En fortsatt finansiering över statsbudgeten är därvid i första hand naturlig med hänsyn till de brister som kreditprioriteringssystemet visat sig ha på lånemarknaden i övrigt.

dels utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande framtida finansiering av energisparåtgärder att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:393, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7 Individuell mätning m. m.

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Bostadsstyrelsen har” och slutar ”inte erforderlig” bort lyda:

Tvivel råder fortfarande beträffande de praktiska möjligheterna att uppnå avsedda spareffekter med individuell mätning. Enligt vad som upplysts används inte inmonterade varmvattenmätare för individuell debitering. Energikommissionen har föreslagit en utredning av de tekniska och administrativa problem som är förknippade med en övergång till individuell varmvattenmätning. Även bortsett därifrån belyser motionen ett inte motiverbart förhållande. På andra områden har särskilda låneförutsättningar ersatts av krav i byggnormerna. Förhållandena är här likartade. Utskottet föreslår därför att riksdagen beslutar upphäva kraven i stödsammanhang och låta frågan helt regleras av normerna.

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande individuell mätning och debitering att riksdagen

a) med bifall till motionen 1977/78:489 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1977/78:637, yrkandet 1.

8 Miljöpolitiskt program för resurshushållning m. m.

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”Motionärernas allmänna” och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Vad motionärerna anfört om en samordning av åtgärder som påverkar bebyggelsen och bebyggelseutvecklingen kan förefalla obestritt av bostadsministerns uttalanden. Utskottet har dock inte övertygats om att de allmänt hållna uttalandena i propositionen svarar mot en faktisk och aktiv viljeinriktning från regeringens sida. Samtidigt som omfattande energisparåtgärder förordas i befintlig bebyggelse ges klara uttryck för att energisparhänsyn inte skall tas i den fysiska kommunala planeringen. Snarast uppmuntras där från regeringens sida ett byggande där huvudsaken äratt markägarinitiativen skall

CU 1977/78:31

tillmötesgås. Inga yttringar finns som röjer en vilja att effektivt beakta energisparsynpunkter i denna fysiska planering.

Möjligheterna att samordna ett energihushållningsprogram med en planering för att förbättra bebyggelsemiljöerna i andra avseenden måste vara goda. Som visats i motionen 1977/78:393 (s) skulle en sådan samordning av utgångspunkterna för samhällsplaneringen leda såväl till att övergripande mål om bostadsmiljön i vid mening kan nås samtidigt som resursåtgången för de energisparande åtgärderna blir så låg som möjligt.

För att så snart som möjligt åstadkomma en avsedd faktisk samordning bör riksdagen redan nu lägga fast att investeringarna för energibesparing efter en treårsperiod skall inordnas i ett vidare miljöpolitiskt program för resurshushållning. Härmed ges en utgångspunkt för att omedelbart starta målmedvetna förberedelser för ett sådant program bl. a. på sätt som redovisas i motionen.

dels utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande ett miljöpolitiskt program för resurshushållning att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:393, yrkandet 6, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9 Bidrag till kommunerna

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”Riksdagen har” och slutar "utskottet förutsatt” bort lyda:

Någon invändning mot att kommunerna får ett ekonomiskt stöd för sina insatser i energisparsyfte har inte heller utskottet. Det måste dock anses synnerligen otillfredsställande att anslag skulle ges utan att riksdagen fått ta ställning till principiella grunder för stödets fördelning. För att markera denna sammanfattande uppfattning tillstyrker utskottet sålunda att föreslagna medel beräknas för ändamålet men föreslår att riksdagen som villkor för anslagets utnyttjande i denna del ställer att grunder därför skall ha godkänts av riksdagen.

dels utskottet under 15 bort hemställa

15. beträffande bidrag till kommunerna för rådgivnings- och informationsverksamhet m. m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1977/78:393, yrkandet 3,

a) medger att bidrag får beviljas intill ett belopp av 60 000 000 kr.,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förutsättningarna för att utnyttja detta medgivande,

CU 1977/78:31

10 Utbildning av fastighetsskötare m. fl.

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttiande på s. 24 som börjar ”Utöver vad” och slutar ”av motionen” bort lyda:

Om förslaget att överfora verksamheten till planverket genomfors med oförändrat anslag innebär detta i praktiken minskade resurser. Den utbildnings- och kursverksamhet som planverket avses få i uppdrag att svara för kommer dess värre inte att omfatta de av motionärerna angivna yrkesgrupperna i någon större omfattning. Motionärernas och näringsutskottets bedömning är att det är angeläget med en ökad satsning på vidareutbildning av berörda inom förvaltnings- och underhållsledet. Dessa önskemål kommer inte att kunna infrias utan ytterligare insatser.

Behovet av insatser på detta område understryks av att en majoritet av de yrkesverksamma saknar yrkesutbildning för den verksamhet som de står mitt uppe i. Utskottet finner därför i likhet med motionärerna att utbildning och fortbildning inom förvaltnings- och underhållsledet bör komma till stånd i större utsträckning. Detta bör ges regeringen till känna.

dels utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande utbildning av fastighetsskötare m. fl. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:846 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11 Energisparstöd till hus uppfört som fritidsbostad

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 25 som börjar "Utskottet noterar” och slutar ”MotionsfÖrslaget avstyrks” bort lyda:

Motionsförslaget tar upp frågan om staten genom ett ekonomiskt stöd för energisparåtgärder skall främja en permanent bosättning i fritidshus mot kommunens vilja - då i de fall där kommunen inte har möjligheter att i byggnadslovssammanhang pröva åtgärdens planmässiga tillåtlighet. Enligt utskottets mening bör i dessa fall den kommunala viljan vara helt utslagsgivande. För detta talar inte endast allmänna planpolitiska skäl utan också den principiellt viktiga roll som kommunen ansetts ha i planeringen av sparåtgärderna. Det är ju i kommunal planering som det även enligt regeringsforslaget skall klarläggas vilka områden och byggnader som i första hand bör komma i fråga för åtgärder. Motionen tillstyrks sålunda.

dels utskottet under 20 bort hemställa

20. beträffande energisparstöd för hus som uppförts som fritidsbostad att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:851 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1977/78:31

41 Särskilt yttrande

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta Dahl, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson (alla s) har till betänkandet fogat följande särskilda yttrande.

Energibesparing i personalbodar

Möjlighet finns att spara energi i personalbodar, och några överläggningar om detta är enligt vår mening inte nödvändiga. De överläggningar som bostadsdepartementet enligt näringsutskottet inom kort inleder förutsätter vi därför slutförs snarast. Praktiska åtgärder bör i stället vidtas så att syftet med motionen 1977/78:388 (s) tillgodoses.

CU 1977/78:31

42 Finansutskottets yttrande Bifoga i

1977/78:3 y

över propositionen 1977/78:76 med energisparplan för befintlig bebyggelse jämte motioner

Till civilutskottet

Civilutskottet har genom beslut 1978-01-31 berett finansutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1977/78:76 med energisparplan för befintlig bebyggelse jämte motionerna 1977/78:226,393,628, 845, 846, 1672, 1673, 1691 och 1693, i de delar propositionen och motionerna berör eller anknyter till finansutskottets beredningsområde.

Vidare har civilutskottet i promemoria 1978-02-14 meddelat att de med anledning av budgetpropositionen väckta motionerna 1977/78:489,623,637, 840, 851, 866,1366,1376 och 1380 kommer att behandlas i betänkandet om energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet varför begärt yttrande - om så anses lämpligt - också bör omfatta dessa motioner.

I propositionen hemställs att riksdagen

1. antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan (1956:612),

2. godkänner inriktning och omfattning av det energisparprogram avseende befintlig bebyggelse som föreslagits i propositionen,

3. godkänner i propositionen förordade riktlinjer för genomförandet av detta program.

Utskottet inskränker sig i yttrandet till att anföra synpunkter som direkt ligger inom utskottets beredningsområde, nämligen allmänna samhällsekonomiska lönsamhetsaspekter på åtgärderna, resursbehovs- och resursstyrningsfrågorsamt frågan om i vilken grad statsmakterna kan och bör binda sig för det skisserade programmet.

Utskottet har vid beredningen av ärendet vid en hearing i utskottet inhämtat synpunkter från representanter för bostadsdepartementet, statens planverk och statens råd för byggnadsforskning samt från representanter för riksbanken och Svenska bankföreningen.

1 propositionen föreslås att ett mål sätts upp för energisparandet i befintlig bebyggelse. Enligt detta skall nettoenergiförbrukningen i dagens byggnadsbestånd år 1988 vara 32-39 TWh lägre än f. n., vilket motsvarar en besparing om 3,4-4,1 milj. ton olja per år eller 25-30 % av nuvarande oljeförbrukning. Det formulerade sparmålet svarar mot ett totalt investeringsprogram om 31—48 miljarder kr. för tioårsperioden. Programmet bör enligt vad föredraganden anför i propositionen omprövas efter tre år.

CU 1977/78:31

43 Utskottet vill först konstatera att allmän enighet synes råda om att mycket stora ansträngningar bör göras för att spara energi. Härför talar en rad skäl, samhällsekonomiska, valutapolitiska, beredskapsmässiga och miljömässiga. Energisparande i befintlig bebyggelse innebär i första hand att man sparar olja, varvid vissa av de anförda motiven får särskild tyngd. Även om utskottet allmänt vill göra den reservationen, att en samlad bedömning av energifrågorna knappast kan göras förrän i samband med beredningen av energikommissionens mycket omfattande material, så finns det inte anledning tveka i fråga om att redan nu fatta beslut om mycket betydande insatser för att spara energi i den befintliga bebyggelsen. I de partimotioner som väckts med anledning av propositionen 76-393(s)och 1693 (vpk)-betonas också vikten av energisparåtgärder i den befintliga bebyggelsen.

Ett viktigt motiv för energisparande är de effekter det kan få på vårt lands handels- och bytesbalanser. De insatser det här är fråga om är generellt sett importsnåla. 1 den utsträckning man kan visa att samhällets kostnad för en sparåtgärd är lägre än kostnaden för att importera den mängd olja som sparas så får detta uppenbarligen gynnsamma effekter på handels- och bytesbalanserna. Som visas i propositionen är det endast i ett mycket kort perspektiv som importen av byggmaterial och energiimporten för att producera inhemskt byggmaterial kan tänkas överstiga importvärdet av den mängd olja som inbesparas. Sedan väl investeringen är gjord inbesparas därefter årligen olja som eljest skulle ha belastat handelsbalansen. Visserligen kan hävdas att de insatta resurserna alltid har en alternativ användning i vår ekonomi och att de skulle kunna sättas in i varuproduktion som gav upphov till ökad export eller ersatte eljest nödvändig import med motsvarande positiva effekt på vår externa balans som vid energisparåtgärder. Endast i undantagsfall torde det emellertid förekomma att importandelen av en investering är så ringa som när det gäller energisparåtgärder.

Utskottet finner den använda metodiken för att bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten av energisparåtgärderna ändamålsenlig och har heller inga erinringar mot de beräkningar och antaganden som görs. På en punkt finns det anledning att något ytterligare beröra denna problematik. I propositionen tas som utgångspunkt att en energisparåtgärd bör anses samhällsekonomiskt lönsam om besparingskostnaden - så som den räknas fram i propositionen - är lägre än dagens energipris. Vid bedömningen av åtgärdernas lönsamhet har en nuvärdesberäkning gjorts, varvid man utgått från en årlig ökning av priset på olja med 2 % utöver den allmänna prisökningen och från en real kalkylränta om 4 96. Det är enligt utskottets mening mycket svårt att bedöma hur priset på olja kan komma att utvecklas framöver, vilket också framhålls i propositionen. Prisutvecklingen på oljemarknaden torde - som hittills - bl. a. bli beroende av hur de oljeproducerande länderna bedömer de stora oljeimporterande ländernas möjligheter att betala ett stigande pris för oljan. Oljepriset kan därvid komma att i fast penningvärde fluktuera kraftigt under en tioårsperiod, utan att man för den

CU 1977/78:31

skull kan dra några säkra slutsatser i fråga om var oljepriset hamnar på längre sikt. Så t. ex. torde det inte vara möjligt att dra några långtgående slutsatser om oljeprisets framtida utveckling av det förhållandet att priset på olja realt sett sjunkit under de allra senaste åren. Avgörande för huruvida energisparinsatser bör göras bör i stället vara en mer långsiktig bedömning av tillgången och priset på olja. Det kan därvid inte uteslutas att vi under 1980-talet kan komma att hamna i en akut bristsituation. De närmare bedömningarna i dessa frågor torde få ske i anslutning till energikommissionens rapport. Utskottet har i sammanhanget endast velat peka på den omständigheten att den samhällsekonomiska lönsamheten av energisparåtgärder måste ses i ett långsiktigt perspektiv och att vi inte bör grunda vårt handlande på oljeprisets utveckling på kort sikt.

Vad utskottet nu anfört har betydelse för frågan hur man skall se på behovet av flexibilitet och kontinuerlig omprövning av energisparprogrammet. I propositionen anför departementschefen att det trots det omfattande underlag som har tagits fram och den omsorgsfulla beredning som har skett naturligtvis finns en kvarstående osäkerhet i de använda förutsättningarna. Det är inte heller möjligt att förutse vad den tekniska utvecklingen under kommande år kan innebära för energisparandet. Mot den bakgrunden anser departementschefen det vara av utomordentlig vikt att inte ge programmet för energibesparingar i byggnader en sådan bindande utformning att inte reella möjligheter finns att ändra inriktningen till följd av ny kunskap och nya erfarenheter. Samhällets energisparpolitik måste kännetecknas av en hög grad av flexibilitet och öppenhet för förändringar, heter det i propositionen. Energisparprogrammet föreslås bli omprövat efter tre år.

Utskottet vill kraftigt stryka under de anförda synpunkterna. Visserligen innebär det fördelar att formulera ett relativt precist mål för energisparandet. Med utgångspunkt däri blir det möjligt att utbilda och rekrytera arbetskraft, bygga upp materialproduktion och utveckla ny teknik. Samtidigt är det emellertid uppenbart att varje större åtagande som statsmakterna gör rörande ianspråktagande av framtda resurser måste vara förbundet med en flexibilitet i fråga om i vilken takt det är möjligt att infria åtagandet. Utskottet finnér därför förslaget att formulera energisparmålet som ett intervall för vad som skall uppnås under tioårsperioden vara väl motiverat. I nu förevarande sammanhang rör det sig, uttryckt i försörjningsbalansens termer, om årliga investeringar i storleksordningen 0,7-1,0 % av bruttonationalprodukten, 3-5 % av de totala bruttoinvesteringarna och 15-25 % av de årliga bostadsinvesteringarna, för att nu anknyta till de i propositionen framräknade alternativen II och III. Även om energisparåtgärderna också enligt utskottets mening måste ha hög prioritet kan ett fullföljande av energisparprogrammet inte under alla förhållanden ha företräde till tillgängliga resurser. Inte minst utvecklingen under de senaste åren visar att det samhällsekonomiska läget snabbt kan förändras och därmed förutsättningarna för de planer som gjorts upp och antagits av riksdagen. Så har t. ex. de på 1975 års långtidsutredning

CU 1977/78:31

byggda bedömningarna för den ekonomiska utvecklingen i vårt land under senare hälften av 1970-talet fått kraftigt revideras i ljuset av de nya förutsättningarna. Liknande situationer kan uppkomma även framöver. I själva verket erbjuder, som påpekas i propositionen, åtgärder av det slag varom det nu är fråga mycket goda möjligheter till flexibilitet i tid och rum till skiftande konjunkturella, branschmässiga och andra förhållanden. Det är enligt utskottet av vikt att dessa möjligheter tas till vara i största möjliga utsträckning.

Frågan om flexibiliteten under löpande budgetår tar utskottet upp i ett särskilt betänkande rörande finansfullmakten m. m. Ställningstagande till yrkandet i motionen 866 blir beroende av vad utskottet därvid kommer fram till rörande villkoren för utnyttjande av finansfullmakten.

Särskild betydelse har det självfallet att de nu aktuella åtgärderna samordnas i planeringshänseende med insatserna på byggmarknaden i övrigt och med materialproduktionen på de berörda områdena. Inte minst inom byggsektorn finns det erfarenheter av hur lätt en överefterfrågan på i och för sig relativt små marknader kan påverka pris- och löneutvecklingen över ett större område.

I detta sammanhang finns det anledning att något beröra frågan om i vilken mån de föreslagna energisparåtgärderna kan komma att ta i anspråk resurser som nu inte utnyttjas. I den mån så sker kan nämligen de samhällsekonomiska kostnaderna bedömas bli lägre än vad som annars är fallet. Det är uppenbart att ett resonemang av denna art kan föras rörande varje krav som förs fram om ianspråktagande av resurser i samhället. I ett långsiktigt planeri ngssammanhang bör man emellertid utgå ifrån att de resurser som kan komma i fråga har en alternativ användning. Det torde i hög grad gälla åtgärder av nu aktuellt slag, som nära hör samman med insatser inom den reguljära byggnadsverksamheten. Det bör emellertid strykas under att ju större flexibilitet i tid och rum som kan åstadkommas vid programmets genomförande, desto större möjligheter finns det att utnyttja annars icke utnyttjade resurser. Det innebär också att ju större flexibilitet man har, desto mer omfattande kan programmet dimensioneras utan att man riskerar överhettning på de berörda marknaderna.

Utifrån det skisserade sparmålet har i propositionen räknats fram ett totalt investeringsprogram om 31-48 miljarder kr. för tioårsperioden 1978-1988. För de närmaste tre åren förutsätts en stegvis upptrappning. I propositionen aviseras för budgetåren 1979/80 och 1980/81 en sådan ändrad ordning att endast bidrag och subventioner direkt belastar statsbudgeten, medan hitintills även betydande lånemedel tillförts verksamheten över statsbudgeten. Utskottet vill med anledning av vad som anförs i denna fråga i motionen 393 (yrkande 1) poängtera att den föreslagna ändringen i formerna för finansieringen av energisparåtgärderna saknar betydelse sett i ett realekonomiskt sammanhang. I den omfattning som det kommer att krävas utrymme på kapitalmarknaden blir det erforderligt att genom särskilda åtgärder säkra detta utrymme.

CU 1977/78:31

46 Det bör i sammanhanget erinras om att det här blir fråga om ett mycket stort antal låneärenden, ofta till relativt små belopp. Praktiska hanteringsproblem kan därvid uppkomma i banksystemet.

I propositionen betonas att det är väsentligt för programmets genomförande att rätt åtgärder vidtas i rätt byggnad vid rätt tidpunkt och på rätt sätt, dvs. att i stort sett samtliga de åtgärder som läggs in i programmet verkligen kommer till utförande och att de för programmets genomförande erforderliga resurserna kommer till användning för just de åtgärder som bedöms ge den största besparingen. 1 det utredningsmaterial som ligger till grund för propositionen betonas också behovet av styrmedel i syfte att optimalt utnyttja möjligheterna till besparing. Utskottet noterar också att föredragande statsrådet i propositionen starkt betonar det angelägna i att i första hand genomföra de åtgärder som är samhällsekonomiskt mest lönsamma. Utskottet delar detta synsätt. Att en sådan inriktning av verksamheten kan fullföljas blir av särskild betydelse i ett läge där inte hela programmet kan genomföras inom den förutsatta tidsperioden eller där programmet skulle behöva revideras till följd av exempelvis tekniska nydaningar som förändrar lönsamhetsbedömningarna. Enligt utskottets mening är det av stor vikt att övervägandena i dessa frågor fortsätter i anslutning till den prövning av reglerna för energisparstödet som aviseras i propositionen.

Stockholm den 16 mars 1978

På finansutskottets vägnar BJÖRN MOLIN

Närvarande: Björn Molin (fp), Axel Kristiansson (c), Knut Wachtmeister (m), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s), Anton Fågelsbo (c), Arne Gadd (s), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Rune Rydén (m)och Maj-Lis Landberg (s).

Avvikande mening

av Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s), Arne Gadd (s), Per-Axel Nilsson (s). Anita Gradin (s) och Maj-Lis Landberg (s) som anser att den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar med ”1 propositionen föreslås” och på s. 5 slutar med "i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagens energibeslut våren 1975 innefattade ett antal samordnade åtgärder för att dels trygga den framtida energiförsörjningen, dels genom en planmässig hushållning på

CU 1977/78:31

energiområdet successivt dra ner ökningen av energikonsumtionen. Målet för de olika besparingsåtgärderna var att pressa ner energikonsumtionens ökningstakt till i genomsnitt 2 % per år t. o. m. 1985. Därefter skulle ansträngningarna inriktas på att försöka åstadkomma en på sikt oförändrad energikonsumtion.

Sedan detta beslut togs har visserligen den stagnerande produktionsutvecklingen medfört en relativt låg ökningstakt i energikonsumtionen. Men å andra sidan har bristen på balans i vår utrikeshandel sedan dess blivit allt större vilket ytterligare understrukit vikten av att mycket stora ansträngningar bör göras för att spara energi - då i första hand olja som utgör en betydande del av vår import.

Trots att frågan om möjligheterna att spara energi var ett mycket viktigt inslag i den senaste valrörelsen har den borgerliga regeringen flera gånger skjutit upp tiden för avlämnande av den utlovade propositionen om en energisparplan för den befintliga bebyggelsen. När propositionen nu föreligger förstår man varför riksdagen fått vänta. Propositionen vittnar om uppseendeväckande svårigheter att ta itu med de problem man står inför när det gäller att dra upp de långsiktiga riktlinjerna för energisparandet. De avgörande frågorna om hur detta sparande skall kunna bli effektivt skjuts på framtiden eller slätas över med svårtolkade skrivningar. Det är med hänsyn till den långa beredningstiden också anmärkningsvärt att man icke remissbehandlat de två dokument som propositionen bygger på, nämligen en inom bostadsdepartementet upprättad promemoria och en slutrapport från planverket om möjliga sparåtgärder i befintliga byggnader. Det hade varit av stort värde för riksdagen att fä ta del av sakkunniga remissinstansers synpunkter då propositionen bl. a. berör frågor av stor ekonomisk och arbetsmarknadspolitisk betydelse.

I det följande tas upp några av de huvudproblem som måste lösas om vi skall fä fram riktlinjer för ett effektivt energisparande i den befintliga bebyggelsen.

I likhet med vad som framhålls i motionen 393 (s) finner utskottet det anmärkningsvärt att man inte i propositionen diskuterar på vilka vägar finansieringen av de omfattande investeringarna skall ske. 1 propositionen förutses ett investeringsbehov för de byggnadsåtgärder som föranleds av sparprogrammet om ca 1,8 miljarder kronor för budgetåret 1978/79, ca 2,7 miljarder kronor för budgetåret 1979/80 och ca 3,6 miljarder kronor för budgetåret 1980/81. Det kan emellertid utläsas av propositionen att de statliga lån som f. n. utgår till stöd för energihushållning i befintlig bebyggelse skall försvinna fr. o. m. budgetåret 1979/80.

Realekonomiskt sett är det i och för sig ointressant om finansieringen sker över budgeten, via bankerna med stöd av överenskommelse, med hjälp av statliga garantier eller fritt på marknaden. Men om man vill uppnå en viss investeringsvolym och detta ”i rätt byggnad vid rätt tidpunkt och på rätt sätt” blir finansieringsformen avgörande. Den enda form som garanterar att

CU 1977/78:31

pengarna faktiskt finns tillgängliga är finansiering över budgeten. Den formen avvisas i propositionen. Att fä kreditgivningen att fungera genom överenskommelser med bankerna är svårt. Det har vi bistra erfarenheter av från bostadsbyggnadsområdet. Här är det dessutom fråga om ett mycket stort antal småprojekt som i sådant fall skall inordnas i ett komplicerat administrativt system. Att stödja investeringarna via någon form av statliga garantier är heller ingen effektiv väg, vilket understrukits av representanter för såväl riksbanken som Svenska bankföreningen när dessa frågats ut i utskottet. Frågan om hur finansieringen av energisparåtgärderna skall ordnas efter budgetåret 1978/79 måste därför få en snar lösning. Om inte regeringen är beredd att medverka till att kreditmarknadsregleringen byggs ut är det enligt utskottets mening nödvändigt att överväga fortsatt finansiering via statsbudgeten.

Utskottet vill påtalä det anmärkningsvärda i att någon utvärdering av effekterna av hittills vidtagna energisparåtgärder inte gjorts. Redan för ett år sedan föreslogs i motionen 1976/77:1325 (s) att en sådan utvärdering måste ske. Förslaget avvisades dock av riksdagen. På grund härav saknas nu ett helt nödvändigt underlag för beslut om det fortsatta energisparandet. Enligt den preliminära uppsummering som gjorts inom bostadsstyrelsen och som utskottet kunnat ta del av fördelar sig de hittills nedlagda kostnaderna med inemot 30 96 på isolering av ytterväggar och med ungefär lika stor andel på anordnande av fasadskikt vid utvändig isolering. Dessa resultat tyder på att de besparingar som hittills uppnåtts i stor utsträckning varit relativt kostnadskrävande. Detta förhållande understryker ytterligare det angelägna i att den prövning av energisparstödets former som nu måste komma till stånd innefattar en noggrann analys av besparingseffekterna av hittillsvarande energisparstöd.

1 de utredningar och promemorior som ligger till grund för propositionen betonas att alla bedömningar och beräkningar av möjliga spareffekter vilar på förutsättningen att effektiva styrmedel sätts in. I propositionen återfinns ingen diskussion om styrmedlen. Det enda som finns är löst skisserade funderingar om att kommunerna bör bygga upp ett system för besiktning och att bidragen kanske kan behöva differentieras i framtiden. I och med att regeringen inte arbetat fram och diskuterat igenom de olika styrmedel som bör användas upplöses hela tanken på en energisparplan. Med utomordentligt beklagande måste vi konstatera att det därmed saknas underlag för att ta ställning till hur mycket energi som kan sparas. Det framlagda förslaget måste kompletteras på dessa grundläggande punkter.

Enligt vad utskottet erfarit vid sin beredning har regeringen utgått ifrån att de bedömningar som en fastighetsägare gör när han söker energisparstöd sammanfaller med vad som är det samhällsekonomiska intresset. Det underlag som finns för propositionen motsäger emellertid detta. Detsamma gäller utfallet av det hittillsvarande stödet. Utskottet finner att dessa frågor måste analyseras utifrån det material som finns i planverkets rapport och det

CU 1977/78:31

material som energikommissionen tagit fram.

Utskottet vill understryka att styrmedelsdiskussionen måste ta sin utgångspunkt i att en rad skilda styrmedel kan komma i fråga: besiktningar och ålägganden, energiskatter, variationer i bidragsgivningen, m. m.

I propositionen förs ett resonemang om att de faktiska kostnaderna för att genomföra ett energisparprogram av den skisserade omfattningen skulle bli samhällsekonomiskt sett avsevärt lägre än vad en ren framräkning av resursbehovet skulle ge vid handen. Det resonemanget bygger uppenbarligen på att regeringen inte tror att man framöver skall kunna uppnå ett rimligt utnyttjande av våra produktiva resurser utan kalkylerar med fortsatt hög arbetslöshet under lång tid. Detta synsätt kan inte accepteras. I denna typ av planering bör man självfallet utgå från att de resurser som finns i samhället kommer till användning och att det över tiden finns alternativa möjligheter att utnyttja dem.

I propositionen sägs dét att investeringarna i syfte att spara energi bör komma till stånd på ett sådant sätt att de anpassas till tillgången på arbetskraft och till produktionskapaciteten inom de företag, som tillverkar isoleringsmaterial och annat som behövs när man vill spara energi. Utskottet vill för sin del instämma i att man i möjlig mån bör inordna energisparandet i den allmänna ekonomiska politiken och i sysselsättningspolitiken. Å andra sidan får inte detta flexibilitetsresonemang drivas så långt att den grundläggande målsättningen att uppnå ett snabbt och effektivt energisparande hotas. Om flexibiliteten drivs för långt kommer nämligen hela strukturen i en tänkt energisparplan att raseras. Fördelen med att en konkret plan utformas är ju att det skall vara möjligt att utbilda den erforderliga arbetskraften i god tid, bygga ut materialindustrin i tillräcklig omfattning och över huvud taget bygga upp de reala resurser som erfordras för att realisera det planerade sparmålet. Utskottet kommer senare tillbaka till denna fråga i samband med behandlingen av finansfullmakten m. m.

Sammanfattningsvis vill utskottet konstatera att i stort sett samtliga förslag till konkreta styrmedel för att åstadkomma ett ökat energisparande avvisats i regeringens energisparproposition. Inga vägar anvisas att styra inriktningen av energisparandet mot de mest lönsamma åtgärderna, vilket är en förutsättning för att nå upp till det resultat i fråga om energisparande som diskuterats i den underliggande departementspromemorian. Finansieringsfrågan är inte diskuterad och har lämnats olöst. Någon utvärdering av hittills vidtagna energisparåtgärder har inte gjorts. Riksdagen inbjuds att på grundval av ett allmänt tyckande från det i regeringen ansvariga statsrådet ta ställning till en sifferserie.

Vad utskottet här påvisat leder fram till slutsatsen att det underlag propositionen ger är otillräckligt för att riksdagen i nu förevarande sammanhang skall kunna ta ställning till inriktningen och omfattningen av ett långsiktigt energisparprogram förden befintliga bebyggelsen. Det finns enligt

4 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 31

CU 1977/78:31

utskottets mening mycket som talar för att vi skall inrikta oss på ett omfattande program för att spara olja i befintlig bebyggelse, där målet bör ligga inom den i propositionen förordade ramen. Ställning till ett energisparmål kan emellertid inte tas så länge man saknar konkreta riktlinjer för hur ett sådant sparmål skall uppnås. Utskottet finner det utomordentligt angeläget att ett sådant underlag snarast möjligt kommer fram. Härför krävs emellertid en genomlysning av de problem utskottet tagit upp i det föregående. Riksdagens beslut bör därför sett från de synpunkter finansutskottet har att bevaka omfatta följande.

Riksdagen bör

1. uttala sig för ett omfattande energisparande i befintlig bebyggelse som t. v. får bedrivas i huvudsak enligt nu gällande riktlinjer och regler,

2. begära en omfattande utvärdering av det hittillsvarande energisparstödet som kan läggas till grund för kommande beslut om energisparandets utformning,

3. begära förslag om styrmedel och riktlinjer för energisparstödets framtida utformning och finansiering i enlighet med vad utskottet i det föregående anfört, senast i samband med nästa års budgetproposition.

CU 1977/78:31

51 Näringsutskottets yttrande Bilaga 2

1977/78:4 y

över propositionen 1977/78:76 med energisparplan för befintlig bebyggelse jämte motioner

Till civilutskottet

Civilutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen 1977/78:76 med energisparplan för befintlig bebyggelse jämte motioner.

Vid behandlingen av ärendet har utskottet begränsat sig till följande fem frågor: underlagsmaterialet för förslagen i propositionen, byggmaterialindustrins kapacitet, viss utbildningsverksamhet, utbyggnad av fjärrvärmenät samt utvidgade uppgifter för energisparkommittén. Av de motioner som omfattas av remissen berör utskottet därför endast motionerna 1977/ 78:393, 1977/78:845 och 1977/78:846.

I motionen 1977/78:388 av Per Olof Håkansson m. fl. (s), vilken väcktes under allmänna motionstiden och har hänvisats till näringsutskottet, hemställs att riksdagen hos regeringen begär att regler för energibesparing i personalbodar skall fastställas.

Näringsutskottet finner det önskvärt att frågan om energibesparande åtgärder i arbetsbodar prövas i samband med de förslag som framläggs i den nu aktuella propositionen. Med följande yttrande överlämnar utskottet därför - under förutsättning av civilutskottets samtycke - motionen 1977/78:388 till civilutskottet.

Upplysningar i ärendet har inför näringsutskottet lämnats av företrädare för statens industriverk. Sveriges industriförbund, Svenska byggnadsarbetareförbundet och Tjänstemännens centralorganisation. Bland Industriförbundets företrädare ingick representanter för tillverkning av isolermaterial, av ventilationsanläggningar och av byggmaterial i allmänhet.

Utskottet

Utskottet tar i detta yttrande upp endast sådana frågor som direkt ligger inom utskottets beredningsområde.

Först konstaterar utskottet att det inte råder delade meningar om att stora ansträngningar bör göras för att spara energi. En grundläggande fråga vid ställningstagandet till regeringens förslag om energibesparande åtgärder är emellertid om det underlagsmaterial som detta förslag bygger på är till fyllest. Utskottet berör därför till en början - i anslutning till uttalanden i motionen 1977/78:393 - det beredningsarbete som har föregått framläggandet av propositionen. I detta sammanhang behandlar utskottet även regeringens

CU 1977/78:31

bedömning av byggmaterialindustrins möjligheter att tillgodose en ökad efterfrågan på bl. a. isolermaterial.

I propositionen redovisas att statens planverk i augusti 1976 fick i uppdrag att utreda frågan om energibesparing i befintlig bebyggelse. Med anledning av detta uppdrag utarbetade planverket rapporten Energisparmöjligheter i befintlig bebyggelse - preliminär rapport. Den överlämnades till bostadsdepartementet i januari 1977 och blev föremål för en omfattande remissbehandling. Med utgångspunkt bl. a. i remissinstansernas synpunkter färdigställde planverket en slutlig rapport. Denna, som överlämnades i september 1977, har icke remissbehandlats. På grundval av detta utredningsmaterial utarbetades inom bostadsdepartementet en särskild promemoria, Energisparande åtgärder i befintlig bebyggelse - teknik och ekonomi (dagtecknad den 1 december 1977). 1 promemorian redovisas fyra ambitionsnivåer för energisparande i befintlig bebyggelse. Vidare bedöms arbetskraftsbehov, krav på det totala resursutrymmet och samhällsekonomisk lönsamhet i stort för de studerade alternativen. Även energisparverksamhetens effekt på utrikeshandelsbalansen behandlas. Promemorian har framställts i samarbete med ekonomi-, utbildnings-, arbetsmarknads- och industridepartementen. Promemorian har inte remissbehandlats, men under arbetets gång har synpunkter inhämtats från bostadsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, planverket och vissa experter.

Utifrån detta underlagsmaterial redovisas i propositionen i huvudsak följande bedömning av byggmaterialindustrins möjligheter att tillgodose de behov som satsningen på ett omfattande energisparprogram kan komma att medföra. Departementschefen konstaterar att det f. n. finns en betydande överkapacitet inom denna sektor. Det finns dock risk för en kapacitetsbrist inom vissa delbranscher, främst då mineralullsproduktionen. Med hänsyn till att utbyggnader nu genomförs är problemet akut främst under det närmaste året. Under åren efter 1978 kommer, uttalas i propositionen, samtliga berörda byggmaterialbranscher att ha tillräcklig kapacitet för en verksamhet inom ramen för ett sparalternativ om ca 39 TWh netto (sparalternativ lil) utan att vare sig importbehovet ökar eller exportmöjligheterna minskar.

I motionen 1977/78:393 kritiseras regeringens handläggning av frågan om energisparplan. Motionärerna betecknar det som anmärkningsvärt att regeringen lägger fram ett energisparprogram utan att ha inhämtat remissynpunkter från sakkunniga myndigheter och organisationer. Då förslagen i propositionen berör samhällsekonomiska frågor och arbetsmarknadsfrågor av stor betydelse för riksdagens ställningstagande hade det varit av stort värde om ett fylligt och allsidigt remissmaterial hade förelegat, anför de.

Enligt utskottets mening skjuter motionärernas kritik över målet. Regeringens förslag bygger på ett omfattande utredningsmaterial. Detta har belysts och kommenterats genom sedvanlig remissbehandling av planverkets ursprungliga rapport. 1 planverkets slutrapport har hänsyn tagits till synpunkter som remissinstanserna har fört fram, och slutsatserna i bostads -

CU 1977/78:31

departementets promemoria grundar sig på hela det föreliggande utredningsmaterialet. Näringsutskottet finnér alltså att det i propositionen presenterade underlaget är till fyllest för att utskottet skall kunna ta ställning till de frågor som faller under utskottets bedömning.

I fråga om byggmaterialindustrins möjligheter att möta den ökade efterfrågan som energisparprogrammets genomförande kan komma att medföra ansluter sig utskottet till regeringens bedömning. Den bekräftas av de synpunkter som företrädare för statens industriverk och berörda industrier har framfört inför utskottet. Den överkapacitet som f. n. finns i en stor del av byggmaterialindustrin gör det möjligt att satsa på energibesparande åtgärder med gynnsamma verkningar i samhällsekonomiskt hänseende.

I detta sammanhang vill utskottet understryka vikten av att energisparprogrammet inte forceras utan genomförs i lugn takt. Utskottet finner det väl befogat att, som föreslås i propositionen, sparmålet beträffande det befintliga byggnadsbeståndet sätts på tio års sikt.

För att energisparprogrammet skall kunna genomföras är det enligt departementschefen angeläget att få till stånd en samordnad utbyggnad av distributionssystemen för energi, tillgången till olika energikällor och insatser för hushållningen med energi. Utskottet instämmer i denna bedömning. Härvid bör särskilt möjligheterna att bygga ut fjärrvärmenät och att utnyttja spillvärme från industrin till uppvärmning av bostäder tas till vara. Industriverket har i rapporten (SIND 1977:6) Industrins energihushållning konstaterat att effekten av investeringar i energibesparande åtgärder är betydligt större inom industrin än inom bostadssektorn. Verket har därför enligt vad som redovisas i budgetpropositionen (prop. 1977/78:100 bil. 17 s. 187) förordat att en form av lån mot statlig garanti skall införas som komplement till bidrag för att underlätta företagens energibesparande investeringar. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att utbyggnaden av fjärrvärmeanläggningar har hämmats av svårigheter för kommunerna att finansiera investeringarna. I budgetpropositionen påpekas att det efter överläggningar mellan representanter för intressenterna på kapitalmarknaden och för regeringskansliet numera har öppnats möjligheter för kommunerna att få särskilda annuitetslån för utbyggnad av fjärrvärmeanläggningar. Genom dessa lån torde den fortsatta fjärrvärmeutbyggnaden underlättas avsevärt.

Den i propositionen 1977/78:76 föreslagna utvärderingen av energisparprogrammet efter tre år finner utskottet väl motiverad.

1 motionen 1977/78:846 aktualiseras frågan om vidareutbildning av dem som redan är yrkesverksamma inom fastighetsförvaltnings- och underhållsledet. Motionärerna anför att den nya och mer komplicerade teknik som successivt kommer att tas i bruk kräver en återkommande utbildning i organiserad form. De anser att en ökad satsning på utbildning bör prövas.

Medel för bidrag till kurser i energifrågor avseende uppvärmning av byggnader anvisas över industridepartementets huvudtitel. I årets budgetproposition (prop. 1977/78:100 bil. 17 s. 191 f.) föreslås ett anslag av 5 milj. kr.

CU 1977/78:31

54 Tyngdpunkten i verksamheten har hittills legat på att med bidrag stimulera olika kursarrangörer att genomföra kurser i energifrågor avseende uppvärmning och ventilation. Kurserna har anordnats av bl. a. industriverkets enhet för företagsutveckling (S1FU), Svenska kommunförbundet. Arbetarnas bildningsförbund (ABF) och Studieförbundet Vuxenskolan. Industriverket, som har konstaterat brister i samordning kursarrangörerna emellan, anser att det behövs en bättre planering, samordning och initiering av dessa utbildningsinsatser. Verket avser därför att utarbeta en utbildningsplan inom detta område.

Vidare disponerar industriverket för budgetåret 1977/78 2 milj. kr. under bostadsdepartementets anslag Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. Dessa medel är avsedda för fortbildning i energifrågor av personer som arbetar med uppförande av byggnader och med byggnadernas drift och förvaltning.

I propositionen 1977/78:76 framhålls att planverket i sin rapport understryker vikten av en kompetent drift och skötsel av byggnadernas anläggningar för ventilation och uppvärmning. I dag finns, konstateras det, ingen organiserad utbildning eller vidareutbildning för fastighetsskötare. Mot denna bakgrund anser sig utskottet kunna konstatera att motionärernas synpunkter är väl grundade. Det är angeläget att en ökad satsning på vidareutbildning av fastighetsskötare och driftpersonal kommer till stånd.

I propositionen föreslås att ett generellt stöd skall utgå till alla kommuner för deras insatser i energisparverksamheten totalt sett. Detta stöd bör enligt förslaget tills vidare fördelas av regeringen mot bakgrund av redovisningen från kommunerna av deras nuvarande och planerade insatser för rådgivning och service. Stödet, som omfattar teknisk rådgivning och serviceinsatser, bl. a. frivillig besiktning av installationer av betydelse för energihushållningen, föreslås bli kombinerat med viss avgiftsfinansiering. Behovet av statsbidrag förbudgetåret 1978/79 beräknas i propositionen till ca 60 milj. kr. I motionen 1977/78:845 föreslås att det skall uppdras åt energisparkommittén att samordna och handha de uppgifter som tillkommer statliga organ i samband med kommunernas utvidgade information om energihushållning. Motionärerna motiverar sitt förslag med att energisparkommittén är det organ som har de största möjligheterna att bistå kommunerna med direkt rådgivningsverksamhet kring informationsverksamhetens uppläggning. Kommunerna har i stor utsträckning vänt sig till kommittén med förfrågningar om uppläggningen av den kommunala rådgivningen i energihushållningsfrågor.

I propositionen anges som ett motiv för att energisparverksamheten bör byggas upp successivt att det f. n. inte finns möjligheter att åstadkomma en fullt utbyggd råd- och serviceorganisation. Enligt utskottets mening finns det skäl som talar för att energisparkommitténs ansvarsområde skulle utvidgas enligt motionärernas förslag. Härigenom skulle man åstadkomma en bättre samordning av bidragsgivningen och informationen i energifrågor till

CU 1977/78:31

kommunerna. Industriministern har i annat sammanhang aviserat att en särskild utredning skall tillsättas för att se över frågan om en samordning av den statliga verksamheten på energiområdet. Utskottet räknar med att frågan om ansvarsfördelningen beträffande information och rådgivning till kommunerna kommer att tas upp i detta sammanhang.

Utöver det anförda har utskottet inte funnit anledning till något uttalande i anslutning till propositionen eller de motioner som har föranletts av denna.

Hemställan i motionen 1977/78:388 syftar till att regler för energibesparing i personalbodar skall fastställas. Motionärerna erinrar om att parterna på arbetsmarknaden har överenskommit om nya normer för arbetsbodar för att förbättra arbetsmiljön. Motionärerna åberopar undersökningar som visar att möjligheterna att spara energi genom förbättrad isolering och styrning av uppvärmningen av bodarna är stora. De anser därför att energibesparande åtgärder bör genomföras i anslutning till pågående upprustning av beståndet av arbetsbodar.

Statens råd för byggnadsforskning har uppmärksammat detta problem. I en skrivelse till industri- och bostadsdepartementen redovisade rådet våren 1977 att resultatet av ett forskningsprojekt hade gett vid handen att omkring hälften av elförbrukningen på en byggarbetsplats åtgår till uppvärmning av bodar och vagnar. Förbrukningen motsvarar ca 20 000 KWh per år och byggplats eller totalt 0,5 TWh. Rådet beräknar att en total besparingseffekt om 0,3 TWh skulle kunna uppnås genom olika energibesparingsåtgärder. Kostnaderna för att förbättra energihushållningen i arbetsbodarna i samband med en om- och nybyggnad av bodarna som medför högre standard beräknas till totalt ca 5 milj. kr. Om föreslagna energibesparande åtgärder skall komma till stånd är det nödvändigt med någon form av statligt stöd. Ansvaret härför tycks, anför rådet, vara i högsta grad oklart. Rådet föreslår i sin skrivelse till departementen att initiativ tas för att utnyttja detta tillfälle på bästa sätt.

Enligt vad utskottet har inhämtat kommer bostadsdepartementet att inom kort inleda överläggningar med berörda parter om möjligheten att genomföra de åtgärder som rådet har pekat på. Med hänsyn härtill anser utskottet inte att det finns anledning för riksdagen att göra en framställning till regeringen enligt motionen 1977/78:388.

Stockholm den 28 mars 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

CU 1977/78:31

56 Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg(s), Birgitta Hambraeus (c), Anders Wijkman (m), Karl-Anders Petersson (c), Rune Jonsson i Husum (s), Sivert Andersson (s), Rune Johansson i Ljungby (s) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

Avvikande mening

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Rune Jonsson i Husum, Sivert Andersson och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser att den del av yttrandet som börjar på s. 2 med ”Enligt utskottets” och slutar på s. 3 med "års sikt” bort ha följande lydelse:

Motionärernas kritik är otvivelaktigt berättigad. Ett energisparprogram som kommer att få viktiga ekonomiska och arbetsmarknadsmässiga konsekvenser presenteras av regeringen utan att frågorna har blivit grundligt genomlysta genom remissbehandling. Detta förfarande är synnerligen anmärkningsvärt. Riksdagens möjligheter att ta ställning till förslagen i propositionen försvåras på ett allvarligt sätt genom att den grundläggande bearbetning och komplettering av utredningarnas slutsatser som en sedvanlig remissbehandling garanterar saknas på väsentliga punkter. Utskottet vill särskilt peka på att varken planverkets slutliga rapport eller den inom bostadsdepartementet utarbetade promemorian har remissbehandlats. Från de synpunkter som näringsutskottet har att bevaka är det särskilt allvarligt att industriverket inte har fått tillfälle att redovisa sin bedömning av detta utredningsmaterial. Under förutsättning av att energisparprogrammet inte forceras utan genomförs i lugn takt kan näringsutskottet emellertid ansluta sig till regeringens bedömning av byggmaterialindustrins möjligheter att möta den ökade efterfrågan på dess produkter som energisparprogrammet kommer att föra med sig.

CU 1977/78:31

57 Arbetsmarknadsutskottets yttrande Bilaga 3

1977/78:5 y

över propositionen 1977/78:76 med energisparplan för befintlig bebyggelse, jämte motioner

♦

Till civilulskottet

Arbetsmarknadsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över propositionen 76 med energisparplan för befintlig bebyggelse jämte motioner.

Vid behandlingen av ärendet har utskottet begränsat sig till sysselsättningsaspekten på förslagen.

Inför utskottet har följande myndigheter och organisationer lämnat synpunkter på ärendet: arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, Industrins byggmaterialgrupp, Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska byggnadsarbetareförbundet, Svenska fabriksarbetareförbundet samt Svenska industritjänstemannaförbundet.

Utskottet

Utskottet tar först upp frågan om tillgången på arbetskraft för att genomföra energisparande på sätt som anges i propositionen. Det är knappast meningsfullt att för en tioårsperiod göra några prognoser på en så svårbedömbar sektor som byggarbetsmarknaden. Även med en planeringshorisont på tre år, som är propositionens primära inriktning, måste resonemanget bli av allmänt slag. Avgörande för bedömingen blir nämligen i hög grad vilka uppskattningar man gör beträffande det totala byggandets omfattning i landet.

Enligt utskottets uppfattning bör det inte vara några större svårigheter att tillgodose behovet av byggnadsarbetare med den nivå energisparplanen beräknas få de närmaste åren. Utskottet gör denna bedömning mot bakgrund av den stora avgång av arbetare från byggnadssektorn till industrin som skett under 1970-talet och som det i viss omfattning bör vara möjligt att vid behov återvinna. Rekryteringsläget bland ungdomar bedöms också vara gott. Intresset för utbildning inom byggnadsfacket har genomgått en markant förbättring. Även arbetsmarknadsutbildningen kan vara ett verksamt medel för att öka tillgången på arbetskraft. Arbetsmarknadsutbildningen är också en användbar metod att tillgodose efterfrågan på särskilda kategorier yrkesarbetare och tekniker som det även med ett relativt begränsat energisparprogram åtminstone temporärt kan bli brist på.

I fråga om tillgång på arbetskraft utanför den egentliga byggnadssektorn ser utskottet, frånsett vad ovan sagts om vissa tekniker, inte några större problem.

CU 1977/78:31

58 När det gäller bedrivande av byggnadsarbete enligt programmet vill utskottet betona vikten av att arbetet utförs i för arbetskraften och samhället acceptabla former. Vid anlitande av entreprenörer bör stöd utgå endast om det är fråga om seriösa företagare, som är beredda att följa lagar och avtal.

Det resonemang som ovan förts innebär självfallet inte att man kan räkna med att det i alla delar av landet vid alla tidpunkter kommer att finnas tillgänglig arbetskraft för byggnadsarbete. Marknaden måste fortlöpande bedömas i ett ganska kort perspektiv. I detta sammanhang finns det anledning att ta upp frågan om hur det byggnadsarbete som utförs enligt planen skall styras med hänsyn till konjunkturläge, regionala sysselsättningsproblem och säsongmässiga variationer.

I propositionen uttalas att energisparprogrammet skall användas aktivt som en konjunkturutjämnande och regionalpolitisk faktor. Utskottet instämmer i det synsättet. Liksom beträffande en del annat byggnadsarbete bör det vara möjligt att åstadkomma de styrande effekterna genom att medelstilldelningen varieras.

Enligt utskottets uppfattning bör det övervägas om inte energisparprogrammet kan användas även för att utjämna de säsongmässiga variationerna i byggnadsindustrin. En stor del av byggandet styrs säsongmässigt genom byggplanering i form av formella tillstånd att påbörja arbete eller rekommendationer om tidpunkter för igångsättning. När det gäller större byggnadsinvesteringar av energisparande karaktär får man utgå från att dessa direkt kommer att omfattas av byggplaneringen. Svårigheterna är emellertid de medelstora och kanske framför allt de relativt små byggprojekten. Vart och ett av dessa har naturligtvis obetydlig effekt på sysselsättningen, men tillsammans kommer de sannolikt att representera en ganska avsevärd del av investeringarna enligt energisparprogrammet.

Enligt utskottets uppfattning är det från arbetsmarknadssynpunkt önskvärt att man söker finna former för säsongmässig styrning av de medelstora och kanske även de mindre projekten. Styrningen måste emellertid utformas på ett smidigt sätt så att inte byråkratiska hinder kommer att inverka negativt på fastighetsägarnas benägenhet att göra energisparande investeringar. Det synes lämpligt att regeringen i samverkan med berörda myndigheter och parterna på arbetsmarknaden undersöker om det är möjligt att utforma ett smidigt system som ger den önskvärda säsongstyrningen.

Utöver det anförda har utskottet inte funnit anledning till något uttalande i anslutning till propositionen eller de med anledning av densamma väckta motionerna.

Stockholm den 14 mars 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar EVA WINTHER

CU 1977/78:31

59 Närvarande: Eva Winther (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-Ivan Nilsson (c), Ingemund Bengtsson (s), Birger Nilsson (s), Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m), Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp), Frida Berglund (s), Margaretha af Ugglas (m), Sune Johansson (s), Anna Wohlin-Andersson (c) och Lars Ulander (s).

CU 1977/78:31

60 Bilaga 4

Utskottets Förslag till

Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Härigenom föreskrives i fråga om byggnadsstadgan (1959:612)' dels att i 44 a § och 48 a § ordet ”värmehushållning” skall bytas ut mot ordet ”energihushållning”, dels att 50 § skall ha nedan angivna lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

50 §

Byggnad skall underhållas så, att hållfastheten icke äventyras, att brandfara, sanitär olägenhet eller vanprydnad icke uppkommer. Anordningar som avses i 46 § andra stycket 5 skola hållas i stånd.

Byggnad eller del av byggnad, som har utförts i enlighet med bestämmelserna i 44 a sv, skall underhållas sä att möjligheterna till god energihushållning i skälig utsträckning bibehålles.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

'Stadgan omtryckt 1972:776. Senaste lydelse av 44 a 5 1975:817, 48 a 5 1977:22, 50 5 1977:1177.

CU 1977/78:31

61 Bilaga 5

Motionsyrkandenas behandling

Motion

Yrkande

Utskottets

yttrande

(s)

Utskottets

hemställan

(punkt)

Reserva-

tion

(nr)

Sär-

skilt

yttran-

de

(nr)

226 (fp)

388 (s)

393 (s)

6 a

489 (s)

623 (c)

628 (fp)

637 (fp)

840 (vpk)

845 (s)

846 (s)

851 (s)

866 (s)

1366 (apk)

1376 (c)

1380 (c)

1672 (s)

1673 (c)

1691 (m,s.

c, fp)

1693(vpk)

16,20

4, 12

14 CU 1977/78:31

62 Innehåll

1 Propositionerna 1

2 Motionerna 2

3 Tillkommande uppgifter 4

3.1 Yttranden m. m 4

3.2 Vissa under handläggningen tillkomna uppgifter 5

3.3 Statistiska uppgifter 9

4 Utskottets yttrande 12

4.1 Utgångspunkter 12

4.2 Förslaget till energisparprogram 12

4.2.1 Omfattning 12

4.2.2 Inriktning 14

4.3 Genomförandefrågor 15

4.3.1 Allmänt 15

4.3.2 Frivilliga insatser och obligatorier 16

4.3.3 Finansiering 17

4.3.4 Energisparstödet 18

4.3.5 Kommunal planering m. m 20

4.3.6 Miljöpolitiskt program för resurshushållning

m. m 21

4.3.7 Teknisk rådgivning och besiktning 21

4.3.8 Vissa övriga kommunala uppgifter 22

4.3.9 Stöd till kommunerna m. m 22

4.3.10 Information och utbildning m. m 23

4.3.11 Ändringar i byggnadslagstiftningen 24

4.3.12 Vissa planeringsfrågor m 25

4.4 Ramar och anslag 26

4.5 Övriga frågor 28

5 Utskottets hemställan 30

Reservationer 33

1 Utgångspunkter 33

2 Omfattningen av ett program 34

3 Energisparandets inriktning 35

4 Allmänna genomförandefrågor 36

5 Inriktningen av frivilliga insatser 37

6 Finansiering 37

7 Individuell mätning m. m 38

8 Miljöpolitiskt program för resurshushållning m. m 38

9 Bidrag till kommunerna 39

10 Utbildning av fastighetsskötare m. fl 40

11 Energisparstöd till hus uppfört som fritidsbostad 40

Särskilt yttrande 41

Energibesparing i personalbodar 41

CU 1977/78:31

63 Bilagor 42

1 Finansutskottets yttrande 42

2 Näringsutskottets yttrande 51

3 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 57

4 Utskottets förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan

(1959:612) 60

5 Motionsyrkandenas behandling 61

GOTAB 58179 Slo